2422700 GMB375d1 1998 75 sou sou Statens offentliga utredningar 1998:75 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 75 0 1998-07-03 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 1998-07-03 00:00:00 Djurförsök - del 1 hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GMB375d1/text https://data.riksdagen.se/dokument/GMB375d1 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GMB375d1 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_2 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_2 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_3 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_3 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_4 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_4 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_5 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_5 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 95px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 119px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_20 #id_3 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_20 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:41px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_20 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_20 #id_4 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 107px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 118px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 80px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 100px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_83 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_93 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_95 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_95 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 110px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_97 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_97 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_99 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_99 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_105 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_105 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_106 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_106 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} .ft0{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft3{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft4{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft5{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft6{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft7{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 17px;} .ft11{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 17px;} .ft13{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 31px;l-h: 17px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft18{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft20{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft22{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;} .ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft26{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft27{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft29{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft30{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft32{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;} .ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft39{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 24px;} .ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 53px;l-h: 21px;} .ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 20px;} .ft42{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 21px;} .ft44{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 27px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p1{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p5{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p6{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p42{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p45{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p48{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p49{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p50{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p51{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p52{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p53{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p56{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p58{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p60{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p61{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p63{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p64{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p72{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p73{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p74{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p76{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p78{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p79{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p80{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p81{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p82{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p85{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p87{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p88{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;margin-top: 263px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p91{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p92{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p94{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p95{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p104{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p106{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p107{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p108{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p109{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p111{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p112{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p118{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p120{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p123{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p124{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p125{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p127{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p128{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p131{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p132{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p134{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p135{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p136{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p137{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p138{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p140{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p143{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p145{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p146{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;} .p147{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p148{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p152{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p153{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p154{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p159{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p160{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p166{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p169{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p171{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p172{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p177{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p179{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p181{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p182{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p186{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p188{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p189{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p192{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p193{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p194{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p195{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p198{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p200{text-align: left;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p203{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p205{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p206{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p210{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p211{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p214{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p220{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p221{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p222{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p226{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p227{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p228{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p232{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p234{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p235{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p236{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p237{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p239{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p240{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p241{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p242{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p244{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p246{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p250{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p251{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p254{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p257{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p260{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p262{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p264{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p265{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p267{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;} .p270{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p271{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p273{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p274{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p275{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p276{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p277{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p279{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p282{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p283{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p286{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p287{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p289{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p301{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p305{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p307{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p311{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p314{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p316{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p319{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p321{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p322{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p323{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p325{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p327{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p328{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p330{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p333{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p341{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p343{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p344{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 463px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 480px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 467px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 20px;} .tr1{heightzzz: 24px;} .tr2{heightzzz: 38px;} .tr3{heightzzz: 41px;} .tr4{heightzzz: 42px;} .tr5{heightzzz: 33px;} .tr6{heightzzz: 17px;} .tr7{heightzzz: 18px;} .tr8{heightzzz: 25px;} .tr9{heightzzz: 34px;} .tr10{heightzzz: 30px;} .tr11{heightzzz: 19px;} .tr12{heightzzz: 23px;} .tr13{heightzzz: 16px;} .tr14{heightzzz: 22px;} .tr15{heightzzz: 26px;} .tr16{heightzzz: 15px;} .tr17{heightzzz: 14px;} .tr18{heightzzz: 35px;} .tr19{heightzzz: 32px;} .tr20{heightzzz: 31px;} .t0{width: 565px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 486px;margin-top: 104px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 442px;margin-leftZ: 34px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 486px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 448px;margin-leftZ: 34px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 386px;margin-leftZ: 91px;f:13px 'Verdana' !important;} .t6{width: 378px;margin-leftZ: 91px;f:13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 382px;margin-leftZ: 91px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 374px;margin-leftZ: 91px;f:13px 'Verdana' !important;} .t9{width: 445px;margin-leftZ: 34px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 375px;margin-leftZ: 91px;f:13px 'Verdana' !important;} .t11{width: 445px;margin-leftZ: 34px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 429px;margin-top: 110px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 369px;margin-top: 39px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t14{width: 369px;margin-top: 19px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t15{width: 214px;f:15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 565px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t17{width: 565px;f:13px 'Verdana' !important;} .t18{width: 404px;f:15px 'Verdana' !important;} .t19{width: 456px;margin-top: 32px;f:15px 'Verdana' !important;} .t20{width: 463px;f:15px 'Verdana' !important;} .t21{width: 448px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;} .t22{width: 448px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p1 ft0">3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p2 ft1">Till statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet</P> <P class="p3 ft0">Genom beslut den 6 mars 1997 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en inventering och bedömning av försöksdjursanvändningen i landet och att utvärdera det stöd som lämnas till forskning om alternativ till djurförsök. I uppdraget ingick också att göra en översyn av Centrala försöksdjursnämndens och de djurförsöksetiska nämndernas verksamhet samt att lämna förslag till hur försöksdjursanvändningen skall kunna begränsas.</P> <P class="p4 ft0">Med stöd av bemyndigandet förordnades fr.o.m. den 22 april 1997 riksdagsledamoten Sinikka Bohlin till särskild utredare. Som experter i utredningen förordnades fr.o.m. den 11 augusti 1997 professor Per- Olof Berggren (Karolinska institutet), universitetsveterinären Anders Forslid (Lunds universitet), chefsveterinären <NOBR>Stig-Göran</NOBR> Olovson (Astra Hässle AB) och Staffan Persson (Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök).</P> <P class="p5 ft0">Som sekreterare anställdes fr.o.m. den 16 juni 1997 hovrättsassessorn Helena Åhlén.</P> <P class="p6 ft0">Härmed överlämnar utredningen sitt betänkande Djurförsök (SOU 1998:75). Experten Staffan Persson har avgett ett särskilt yttrande.</P> <P class="p7 ft0">Utredningens uppdrag är härigenom slutfört.</P> <P class="p8 ft0">Stockholm i juni 1998</P> <P class="p8 ft2">Sinikka Bohlin</P> <P class="p9 ft3">/Helena Åhlén</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p1 ft0">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft4">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p0 ft5">Förkortningar</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p11 ft6">..........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p12 ft7">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td5"><SPAN class="p0 ft6">Sammanfattning.......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p1 ft7">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td5"><SPAN class="p0 ft6">Författningsförslag ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p13 ft7">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p0 ft5">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p14 ft6">Utredningens uppdrag och arbete ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p1 ft7">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft0">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft9">Utredningsuppdraget .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p1 ft0">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft0">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft9">Utredningens arbete ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p1 ft0">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p14 ft0">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft9">Generella direktiv..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p1 ft0">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p0 ft5">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft6">Allmän bakgrund............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft7">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft0">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft9">Inledning............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p1 ft0">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft0">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft9">Olika definitioner på djurförsök........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p16 ft0">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p14 ft0">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft9">Djurförsökens historia .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p13 ft0">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p0 ft5">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft6">Internationella bestämmelser ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft7">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft0">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft9">Inledning............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p1 ft0">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p14 ft0">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft9">Europarådets konvention...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p12 ft0">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft0">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft9">EG:s direktiv .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p1 ft0">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft0">3.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft9">Pågående arbete inom EU .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p17 ft0">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p0 ft5">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft6">EU:s femte miljöhandlingsprogram .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft7">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p14 ft0">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p15 ft9">Bakgrund ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p1 ft0">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft0">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft9">Oklarheter om vad den <NOBR>50-procentiga</NOBR> målsättningen ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft9">egentligen innebär .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p12 ft0">44</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">4.3</SPAN><SPAN class="ft10">Konferenser angående den </SPAN><NOBR>50-procentiga</NOBR> målsättningen .44</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p19 ft0">4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p20 ft9">Utredningens överväganden..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p1 ft0">46</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_3"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">6 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p1 ft5">5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p14 ft11">Etik...................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p1 ft7">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft0">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p0 ft9">Allmänt..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p12 ft0">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p14 ft0">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p0 ft9">Djurförsöksetik..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p13 ft0">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p14 ft0">5.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p0 ft9">Användningen av bioteknik på djur ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p17 ft0">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p14 ft0">5.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p0 ft9">De djurförsöksetiska nämndernas prövning......................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft0">55</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft12">En jämförelse med etisk granskning inom human-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p22 ft9">medicin ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td16"><SPAN class="p1 ft0">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p1 ft5">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td19"><SPAN class="p14 ft6">Djurförsöksverksamhet .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p13 ft7">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p14 ft0">6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p22 ft9">Varför använder vi fortfarande djurförsök? ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p21 ft0">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft0">6.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p22 ft9">Olika djurmodeller ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p1 ft0">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p14 ft0">6.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p22 ft9">Försöksdjursvetenskap ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p13 ft0">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft0">6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p22 ft9">Användningen av försöksdjur ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p16 ft0">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft0">6.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p22 ft9">Inledning............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p1 ft0">61</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft12">Användningen av försöksdjur sedan början av</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p22 ft9"><NOBR>1980-talet...........................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p1 ft0">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p23 ft0">6.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p22 ft9">Faktorer som påverkat försöksdjursanvändningen............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p23 ft0">73</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft12">Något om försöksdjursanvändningen den närmaste</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p22 ft9">framtiden ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p1 ft0">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft0">6.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p22 ft9">En fallstudie — diabetesforskningen ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p24 ft0">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p1 ft5">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft6">Alternativa metoder till djurförsök ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p13 ft7">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p14 ft0">7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p22 ft9">Vad är alternativa metoder? ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p12 ft0">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p14 ft0">7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p22 ft9">Tidigare utredningar om alternativa metoder....................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p1 ft0">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft0">7.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p22 ft9">Alternativa metoder som kommit i bruk ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p1 ft0">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft0">7.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p22 ft9">Inledning............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p1 ft0">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft0">7.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p22 ft9">Vävnadskulturer ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p12 ft0">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p14 ft0">7.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p22 ft9">Ryggradslösa djur..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p12 ft0">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft0">7.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p22 ft9">Mikroorganismer...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p1 ft0">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft0">7.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p22 ft9">Kemiska metoder...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p1 ft0">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p14 ft0">7.3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p22 ft9">Tekniska metoder ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p1 ft0">92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">7.4</SPAN><SPAN class="ft10">Effekter som de alternativa metoderna har haft på</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p22 ft9">användningen av försöksdjur ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p16 ft0">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p0 ft13">7.5</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td22"><SPAN class="p22 ft14">Möjligheter att använda andra metoder än djurförsök .....</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td23"><SPAN class="p25 ft13">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p0 ft0">7.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p22 ft9">Inom grundforskning.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p1 ft0">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p0 ft0">7.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p22 ft9">Inom målinriktad forskning...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p12 ft0">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p0 ft0">7.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p22 ft9">Inom säkerhets- och toxicitetstestning ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p12 ft0">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p0 ft0">7.5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p22 ft9">Inom läkemedelsutveckling...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td23"><SPAN class="p12 ft0">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p0 ft0">7.5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p22 ft9">Inom produktion och produktkontroll ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p1 ft0">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p0 ft0">7.5.6</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p22 ft9">Inom utbildning .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p1 ft0">98</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_4"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p0 ft3">Innehåll <SPAN class="ft0">7</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p26 ft0"><SPAN class="ft0">7.5.7</SPAN><SPAN class="ft12">Forskningsområden som är av betydelse för utveckling</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td27"><SPAN class="p22 ft9">av alternativa metoder till djurförsök ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p27 ft0">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td11"><SPAN class="p0 ft7">8</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td29"><SPAN class="p20 ft7">Det statliga forskningsstödet till utveckling av alternativa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td30"><SPAN class="p20 ft6">metoder till djurförsök.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p13 ft7">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p20 ft0">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p22 ft9">Inledning..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft0">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p20 ft0">8.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p22 ft9">Samarbetet med läkemedelsindustrin..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p12 ft0">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p20 ft0">8.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p22 ft9">Handläggningen av forskningsstödet ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p28 ft0">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p20 ft0">8.4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p22 ft9">Utvärderingar av lämnat forskningsstöd .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p29 ft0">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p20 ft0">8.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p22 ft9"><NOBR>CFN/LIF-utvärderingen</NOBR> år 1987 .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p17 ft0">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p20 ft0">8.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p22 ft9">CFN:s utvärdering år 1987..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p17 ft0">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p20 ft0">8.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p22 ft9">CFN:s utvärdering år 1994..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p17 ft0">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p20 ft0">8.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p22 ft9">Utredningens överväganden och förslag .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p16 ft0">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p20 ft0">8.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p22 ft9">Effekten av lämnat forskningsstöd..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p28 ft0">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p20 ft0">8.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p22 ft9">Forskningsstödets inriktning ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p30 ft0">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p20 ft0">8.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p22 ft9">Forskningsstödets organisation .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p30 ft0">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p0 ft7">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td30"><SPAN class="p20 ft6">Medicinska forskningsrådet ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p30 ft5">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p20 ft0">9.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p22 ft9">Allmänt............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p12 ft0">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p20 ft0">9.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p22 ft9">Försöksdjursverksamhet..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p13 ft0">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td11"><SPAN class="p0 ft5">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td30"><SPAN class="p20 ft6">De djurförsöksetiska nämnderna................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p24 ft5">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p20 ft0">10.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p22 ft9">Inledning..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft0">117</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft15">Bakgrunden till de djurförsöksetiska nämnderna i</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p0 ft9">Sverige.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p1 ft0">117</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft0"><SPAN class="ft0">10.1.2</SPAN><SPAN class="ft15">De ursprungliga bestämmelserna rörande den djurför-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p0 ft9">söksetiska prövningen .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p1 ft0">119</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft0"><SPAN class="ft0">10.2</SPAN><SPAN class="ft16">Tidigare utredningar om den djurförsöksetiska</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p0 ft9">prövningen.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p1 ft0">121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft0"><SPAN class="ft0">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft15">Utredningen om etisk prövning av djurförsök</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p0 ft9">(Ds Jo 1986:3) .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p1 ft0">121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft0"><SPAN class="ft0">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft15">De djurförsöksetiska nämndernas verksamhet under</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p0 ft9"><NOBR>1980-talet.........................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p1 ft0">126</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft0"><SPAN class="ft0">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft15">Centrala försöksdjursnämndens utvärdering av den</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p0 ft9">djurförsöksetiska prövningen ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p1 ft0">127</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft0"><SPAN class="ft0">10.3</SPAN><SPAN class="ft16">Gällande bestämmelser om användningen av</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p31 ft9">djurförsök ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p32 ft17">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p0 ft0">10.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p31 ft14">Generella tillstånd som Jordbruksverket meddelar .........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p1 ft0">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p0 ft0">10.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p31 ft9">Krav på godkännande från etisk synpunkt ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p17 ft0">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p0 ft0">10.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p31 ft9">Krav på utbildning...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p1 ft0">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p0 ft0">10.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p31 ft9">Bestämmelser om den etiska prövningen........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p12 ft0">135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_5"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">8 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p26 ft0"><SPAN class="ft0">10.4.1</SPAN><SPAN class="ft15">De djurförsöksetiska nämndernas organisation och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p31 ft9">handläggning av ärenden.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p17 ft0">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p20 ft0">10.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p31 ft9">De djurförsöksetiska nämndernas uppdrag .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p16 ft0">137</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p20 ft0">10.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p31 ft9">Rådgivningspanel ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p12 ft0">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td42"><SPAN class="p0 ft5">11 Granskning av de djurförsöksetiska nämnderna ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p24 ft5">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p20 ft0">11.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p31 ft9">Arbetet i de djurförsöksetiska nämnderna ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p16 ft0">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p0 ft5">12</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td30"><SPAN class="p20 ft6">Centrala försöksdjursnämnden ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p24 ft5">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p20 ft0">12.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p31 ft9">Bakgrund .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p1 ft0">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p20 ft0">12.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p31 ft9">1972 års försöksdjursutredning ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p16 ft0">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p20 ft0">12.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p31 ft9">Inrättandet av CFN ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p12 ft0">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p20 ft0">12.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p31 ft9">CFN:s arbetsuppgifter .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p1 ft0">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p20 ft0">12.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p31 ft9">CFN:s organisation och verksamhet ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p1 ft0">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p20 ft0">12.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p31 ft9">Föreskrifter och allmänna råd .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p29 ft0">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p0 ft5">13</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td30"><SPAN class="p20 ft6">Djurskyddstillsynen......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p1 ft7">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p20 ft0">13.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p31 ft9">Inledning..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p1 ft0">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p20 ft0">13.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p31 ft9">Statens jordbruksverk......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p1 ft0">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p20 ft0">13.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p31 ft9">Länsstyrelserna................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p12 ft0">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p20 ft0">13.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td41"><SPAN class="p31 ft9">Kommunerna...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p1 ft0">157</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">13.5</SPAN><SPAN class="ft16">Tidigare utredningsförslag angående djurskyddstill-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p31 ft9">synen ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p1 ft0">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td43"><SPAN class="p16 ft13">13.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p31 ft9">Betänkandet Offentlig djurskyddstillsyn ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p12 ft13">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p16 ft0">13.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p31 ft9">Departementspromemorian Ds 1997:11..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p1 ft0">162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td42"><SPAN class="p0 ft5">14 Utredningens överväganden och förslag ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p24 ft5">165</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft0"><SPAN class="ft0">14.1</SPAN><SPAN class="ft16">Förslag till handlingsplan för att ytterligare begränsa</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr0 td44"><SPAN class="p0 ft9">försöksdjursanvändningen...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p1 ft0">165</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft0"><SPAN class="ft0">14.2</SPAN><SPAN class="ft16">Behov av förändringar av de myndigheter som</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td44"><SPAN class="p31 ft18">ansvarar för frågor som rör försöksdjursanvändningen ..</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p34 ft19">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p0 ft0">14.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p31 ft9">De djurförsöksetiska nämnderna.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p13 ft0">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p0 ft0">14.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p31 ft9">Tillsynen över djurförsöksverksamheten ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p35 ft0">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p0 ft0">14.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p31 ft9">Utredningens förslag .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p1 ft0">174</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p0 ft0">14.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p31 ft9">Omfattningen av den djurförsöksetiska prövningen .......</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p35 ft0">181</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">14.3.1</SPAN><SPAN class="ft15">Djurförsök som inte avviker från sedvanligt hållande</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p31 ft9">av husdjur ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p1 ft0">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td47"><SPAN class="p0 ft14">14.3.2 Utredningens överväganden och förslag .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p16 ft0">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p0 ft0">14.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p31 ft9">Användningen av djur i utbildning .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft0">182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p0 ft0">14.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p31 ft9">Utredningens övervägenden och förslag .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p16 ft0">186</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p0 ft3">Innehåll <SPAN class="ft0">9</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr1 td11"><SPAN class="p1 ft5">15</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td48"><SPAN class="p20 ft6">Finansieringen av utredningens förslag .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p12 ft7">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td11"><SPAN class="p1 ft5">16</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td48"><SPAN class="p20 ft6">De övriga generella direktiven ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p12 ft7">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p20 ft0">16.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p36 ft9">Jämställdhetspolitiska konsekvenser...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p17 ft0">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p20 ft0">16.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td50"><SPAN class="p36 ft9">Regionalpolitiska konsekvenser......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p1 ft0">191</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">16.3</SPAN><SPAN class="ft16">Konsekvenser för brottsligheten och det brottsföre-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr11 td51"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td52"><SPAN class="p1 ft0">byggande arbetet..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p1 ft0">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td19"><SPAN class="p0 ft6">Särskilt yttrande ....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p12 ft7">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p0 ft6">Litteraturförteckning ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p12 ft7">197</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td51"><SPAN class="p0 ft7">Bilagor:</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p1 ft6">...................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p1 ft7">203</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p35 ft0">1.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p0 ft9">Utredningens direktiv (dir. 1997:43).........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p1 ft0">203</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p35 ft0">2.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft9">En utblick över förhållandena i andra länder ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p23 ft0">207</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p35 ft0">3.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p0 ft9">Användningen av olika djurslag i försök...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p16 ft0">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p35 ft0">4.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p0 ft0">Sammanställning över granskningen av de djurförsöks-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p0 ft9">etiska nämndernas verksamhet ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p12 ft0">245</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p1 ft0">11</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft4">Förkortningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr12 td56"><SPAN class="p0 ft0">CFN</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td57"><SPAN class="p15 ft0">Centrala försöksdjursnämnden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td56"><SPAN class="p0 ft0">dir.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td57"><SPAN class="p15 ft0">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p0 ft0">Ds</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p15 ft0">Departementsserien</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td56"><SPAN class="p0 ft0">EBRA</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td57"><SPAN class="p15 ft0">European Biomedical Research Association</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td56"><SPAN class="p0 ft0">ECVAM</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td57"><SPAN class="p15 ft0">European Centre for the Validation of Alternative</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td56"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p15 ft0">Methods</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p0 ft0">EMRC</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p15 ft0">European Medical Research Councils</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p0 ft0">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p15 ft0">Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p0 ft0">EUPREN</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p15 ft0">European Primate Resources Network</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td56"><SPAN class="p0 ft0">LIF</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td57"><SPAN class="p15 ft0">Läkemedelsindustriföreningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p0 ft0">MFR</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p15 ft0">Medicinska forskningsrådet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p0 ft0">NSMPD</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p15 ft0">Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p0 ft0">OECD</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p15 ft0">Organization for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p0 ft0">Development</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p0 ft0">prop.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p15 ft0">Regeringens proposition</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p0 ft0">rskr.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p15 ft0">Riksdagens skrivelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p0 ft0">SJV</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p15 ft0">Statens jordbruksverk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p0 ft0">SMI</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p15 ft0">Smittskyddsinstitutet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p0 ft0">SOU</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p15 ft0">Statens offentliga utredningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p0 ft0">SVA</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p15 ft0">Statens veterinärmedicinska anstalt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p0 ft0">WHO</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td57"><SPAN class="p15 ft0">World Health Organization</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">12 </SPAN>Förkortningar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p1 ft0">13</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft4">Sammanfattning</P> <P class="p37 ft0">Utredningen har haft i uppgift att göra en inventering och en bedömning av försöksdjursanvändningen i landet och att utvärdera det stöd som lämnas till forskning om alternativ till djurförsök. Vidare har utredningen haft i uppgift att granska vad som krävs för att ytterligare begränsa försöksdjursanvändningen i landet och därvid utarbeta en handlingsplan för en sådan begränsning. I samband därmed skulle frågan om att reducera försöksdjursanvändningen med 50 procent enligt målet i Europeiska unionens (EU) s.k. femte miljöhandlingsprogram utredas. I uppdraget ingick även att göra en översyn av Centrala försöksdjursnämndens verksamhet och hur den har bedrivits samt föreslå de förändringar av verksamheten som kunde behöva göras. Utredningen skulle bl.a. lämna förslag till hur forskningsstödet för att främja alternativa metoder till djurförsök borde organiseras. Slutligen har utredningen även haft i uppgift att utvärdera erfarenheterna av de djurförsöksetiska nämndernas verksamhet och i det sammanhanget göra en analys av utfallet av nämndernas hittillsvarande prövning och den praxis som utvecklats inom nämnderna.</P> <P class="p38 ft3">Definitionen av djurförsök</P> <P class="p39 ft0">I Sverige är det ändamålet med användningen av djur som är avgörande för om denna skall betraktas som ett djurförsök. Det krävs tillstånd för att använda djur om ändamålet med användningen är vetenskaplig forskning eller undervisning, sjukdomsdiagnos, framställning av läkemedel eller kemiska produkter eller andra jämförliga ändamål. An- vändning av djur för nämnda ändamål kräver även godkännande från etisk synpunkt av en djurförsöksetisk nämnd.</P> <P class="p5 ft0">Sverige ratificerade år 1988 Europarådets konvention ETS 123 om skydd av ryggradsdjur som används för försök och annat vetenskapligt ändamål. Vidare har Sverige genom sitt medlemskap i EU förbundit sig att genomföra direktivet 86/609/EEG om försöksdjursanvändning. I dessa två dokument definieras djurförsök som användning av djur för försöks- eller annat vetenskapligt ändamål, som kan tillfoga djuret</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">14 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft0">smärta, lidande, ångest eller bestående skador. Undantag görs för de mest skonsamma metoderna som godtagits i modern praxis för avlivning och märkning av djur.</P> <P class="p41 ft0">De djur som omfattas av bestämmelserna om djurförsök är ryggradsdjur.</P> <P class="p42 ft3">Europeiska unionens femte miljöhandlingsprogram</P> <P class="p43 ft0">År 1992 publicerade Europeiska kommissionen ett dokument med titeln Towards Sustainability : A European Community Programme of Policy and Action in Relation to the Environment and Sustainable Development. Dokumentet kallas också EU:s femte miljöhandlingsprogram. I detta anges beträffande skyddet för försöksdjur, att målet är en <NOBR>50-procentig</NOBR> minskning av antalet ryggradsdjur som används för vetenskapliga ändamål per år 2000. Det anges att EU, medlemsländerna och industrin har att agera härför.</P> <P class="p44 ft0">Den närmare innebörden av det uppställda målet har kommit att diskuteras bland de intressenter som är berörda av frågan. För närvarande pågår det ett arbete med att revidera det aktuella miljöhandlingsprogrammet. Enligt det förslag som den Europeiska kommissionen har arbetat fram klargörs att målet om en <NOBR>50-procentig</NOBR> minskning av försöksdjursanvändningen per år 2000 är en politisk målsättning. Det står också helt klart att frågan har en hög prioritet inom EU. Miljöhandlingsprogrammet utgör en bestämd fingervisning om att såväl de som använder djurförsök som de olika medlemsländerna skall arbeta med kraft för att minska användningen av försöksdjur. EU har bidragit till detta arbete främst genom inrättandet av European Centre for the Validation of Alternative Methods (ECVAM).</P> <P class="p45 ft3">Användningen av försöksdjur</P> <P class="p46 ft0">Den viktigaste anledningen till djurförsök är sökandet efter ny kunskap. Man vill få sådana kunskaper och metoder att sjukdomar hos människa och djur kan diagnostiseras, behandlas och förebyggas. Försöksdjur används även vid produktion av vissa vacciner. Vidare görs djurförsök för att säkerhetstesta mediciner och andra substanser.</P> <P class="p47 ft0">De som använder försöksdjur i Sverige kan delas in i tre huvudgrupper. Den största gruppen består av universitet/landsting/kommun. Den näst största gruppen utgörs av läkemedelsindustrin. Den sista gruppen, som är betydligt mindre än de två övriga, består av fristående statliga myndigheter och företag som inte hör till läkemedelsindustrin.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p0 ft3">Sammanfattning <SPAN class="ft0">15</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p48 ft0">Möss, råttor, fåglar och fiskar är de vanligaste försöksdjuren och de utgjorde under år 1996 tillsammans 95 procent av den totala användningen. Användningen av försöksdjur enligt definitionen i Europarådets konvention och EG:s direktiv domineras dock av möss och råttor. Med introduktionen av tekniker för framställning av genetiskt modifierade djur har forskningen de senaste åren fått tillgång till djur som ger möjlighet att med stor precision klarlägga genernas funktion i ett helt djur och få fram djur som kan fungera som modeller för sjukdomar. Utredningen bedömer att användningen av transgena djur kommer att öka den närmaste framtiden. Huruvida detta kommer att innebära att den totala försöksdjursanvändningen kommer att öka är det svårare att uttala sig om.</P> <P class="p49 ft0">Sedan år 1970 har försöksdjursanvändningen minskat från 914 000 djur till 718 400 djur. Denna minskning beror troligen på flera faktorer. Till stor del är det säkert den djurförsöksetiska prövningen som infördes år 1979, hälsoinventeringar i försöksdjursbesättningar, som lett till en bättre djurhälsa, samt en förfinad och effektiviserad försöksdjursanvändning inom biomedicinsk forskning som har påverkat användningen. Till viss del kan minskningen även tillskrivas de alternativa och kompletterande metoder till djurförsök som tagits fram. Att beakta i detta sammanhang är att omfattningen av den forskning som bedrivs i landet och den läkemedelsutveckling som finns inom den svenska läkemedelsindustrin har ökat under samma period.</P> <P class="p50 ft0">Definitionen av djurförsök enligt Europarådets konvention och EG:s direktiv är mer begränsad än den svenska. Detta medförde t.ex. för år 1996 att försöksdjursanvändningen enligt svenska bestämmelser var mer än dubbelt så stor som användningen enligt Europarådskonventionens och <NOBR>EG-direktivets</NOBR> artiklar.</P> <P class="p51 ft0">Eftersom det enligt den svenska definitionen av djurförsök är ändamålet med användningen av djur som är avgörande för om denna skall anses vara ett djurförsök, omfattar den svenska definitionen även djurförsökssituationer där djur inte utsätts för något ingrepp. Detta får till följd att de djurförsöksetiska nämnderna har att pröva användning av djur ur etisk synpunkt som varken för allmänheten eller de djurförsöksetiska nämnderna och framför allt inte för sökandena framstår som något etiskt problem som kräver etisk prövning. Detta skadar förtroendet för de djurförsöksetiska nämnderna och belastar även de djurförsöksetiska nämnderna i onödan. Utredningen anser därför att en rimlig ordning vore att djurförsök som inte avviker från sedvanligt hållande av husdjur undantas från kravet på etisk prövning. Undantaget skall dock gälla under förutsättning att djuren inte för vetenskaplig forskning eller undervisning eller andra jämförliga ändamål avlivas eller utsätts för lidande eller obehag.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">16 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p52 ft0">I undervisningen på grundskole- och gymnasienivå saknas det i de allra flesta fall skäl som skulle göra användningen av djur försvarbar. Det är ett område där det finns en god tillgång till alternativa metoder till djurförsök. Vidare är användningen sällan angelägen från allmän synpunkt. Utredningen föreslår därför att det som huvudregel inte skall vara tillåtet att använda djur i undervisningen på grundskole- och gymnasienivå.</P> <P class="p53 ft3">Alternativa metoder</P> <P class="p54 ft0">De senaste årtiondena har frågan om möjligheten att använda alternativa metoder till djurförsök blivit alltmer fokuserad och djurförsök får inte utföras om likvärdig kunskap kan vinnas genom användning av alternativa metoder. Definitionen av vad som är en alternativ metod är oklar. Såväl forskare, politiker som representanter för djurskyddet har emellertid i princip kunnat ena sig kring de 3 R:ns princip — refinement, reduction och replacement. Denna princip definierar, som alternativ till djurförsök, varje metod som innebär en förbättring av djurens situation, en minskning i användningen av försöksdjur eller ett totalt ersättande av försöksdjursanvändningen.</P> <P class="p55 ft0">De metoder som inom vissa användningsområden kan sägas utgöra alternativ till djurförsök kan delas in i:</P> <P class="p56 ft0"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft21">vävnadskulturer</SPAN></P> <P class="p56 ft0"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft21">användning av ryggradslösa djur</SPAN></P> <P class="p56 ft0"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft21">användning av mikroorganismer</SPAN></P> <P class="p56 ft0"><SPAN class="ft22">·</SPAN><SPAN class="ft21">kemiska metoder</SPAN></P> <P class="p56 ft0"><SPAN class="ft22">·</SPAN><SPAN class="ft21">tekniska metoder</SPAN></P> <P class="p52 ft0">Det finns i dag en mängd alternativa metoder till djurförsök. Den minskning som hittills skett av försöksdjursanvändningen tillskrivs dock av de flesta bedömare inte främst de alternativa metoderna. Detta beror bl.a. på att metoderna inte är kompletta vid en jämförelse med användningen av intakta organismer, vilket får till följd att djurförsök ibland måste utföras för att bekräfta resultat från användning av alternativa metoder. Det finns mot bakgrund härav endast ett fåtal alternativa metoder som helt ersätter djurförsök. I praktiken hämmas användningen av alternativa metoder även till stor del på grund av otillräcklig utvärdering. Av det sagda följer att användningen av alternativa metoder för närvarande främst utgör ett komplement till användningen av djurförsök.</P> <P class="p57 ft0">Inom grundforskning och målinriktad forskning bedöms förutsättningarna för att i framtiden använda alternativa metoder till djurförsök begränsade, och man kommer även inom den närmaste framtiden i stor</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p0 ft3">Sammanfattning <SPAN class="ft0">17</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p58 ft0">utsträckning att vara hänvisad till djurförsök. De alternativa metoderna kommer dock inom dessa områden att fortsätta utgöra ett viktigt komplement till djurförsök.</P> <P class="p59 ft0">När det gäller säkerhets- och toxicitetstestning samt i viss mån läkemedelsutveckling, finns det i dag många alternativa metoder till djurförsök. Utvecklingen går också fort framåt. För närvarande saknas emellertid tillräcklig kunskap om metodernas värde i praktiska tillämpningar. Sådan kunskap måste man skaffa sig genom att utföra en s.k. utvärderingsstudie, där metodens tillförlitlighet och relevans för ett visst ändamål fastställs. Efter en utvärdering med positivt resultat vidtar arbetet med att metoden skall bli godkänd för användning av industri och myndigheter. Det är således en omständlig och tidskrävande process innan alternativa metoder kan komma i praktisk tillämpning och ersätta djurförsök. Även inom de aktuella användningsområdena kommer därför de alternativa metoderna inom en överskådlig framtid att främst utgöra komplement till djurförsök.</P> <P class="p60 ft0">Möjligheterna att använda alternativa metoder bedöms däremot vara mycket goda för produktion och produktkontroll av biologiskt aktiva substanser. Inom detta område kan man genom jämförande studier med djurförsök visa att de aktuella substanserna kan upptäckas och mätas lika bra genom en alternativ metod som med djurförsök.</P> <P class="p47 ft0">Det finns vidare redan i dag mycket goda möjligheter till att använda alternativa metoder inom utbildning på alla nivåer.</P> <P class="p42 ft3">Det statliga forskningsstödet</P> <P class="p61 ft0">Sedan år 1980 har Centrala försöksdjursnämnden erhållit statliga medel för att kunna dela ut forskningsanslag för utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök. Detta arbete har sedan år 1984 skett i samarbete med läkemedelsföretagen, som också har bidragit med medel. De budgeterade medlen har under åren i stort sett varierat mellan <NOBR>2,5—4</NOBR> miljoner kronor.</P> <P class="p62 ft0">Det föreligger svårigheter att bedöma effekterna av forskningsstödet, dvs. om stödet har inneburit någon reell djurbesparing. Utredningen har därför funnit att det behöver utvecklas nya och bättre analysinstrument för att kunna jämföra den ursprungliga ansökan om forskningsanslag med det faktiska utfallet av projektet vad gäller dess i första hand djurbesparande effekt.</P> <P class="p47 ft0">Tidigare gjorda utvärderingar av forskningsstödet har pekat på att forskningsstödet är otillräckligt för att i någon större mån kunna påverka utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök. Utredningen delar denna uppfattning.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">18 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p63 ft0">För närvarande lämnas forskningsstödet främst till projekt inom grundforskning eller tillämpad forskning inom forskningsområden som CFN prioriterar. Utredningen har funnit att en mer målinriktad karaktär på forskningsstödet skulle vara mer ändamålsenlig för att utveckla alternativa metoder. Detta förutsätter dock att man kan finna en metod att identifiera lämpliga alternativa metoder. Ansvaret för detta arbete bör även fortsättningsvis ligga på den för djurförsöksfrågor centrala myndigheten.</P> <P class="p53 ft3">De djurförsöksetiska nämndernas verksamhet</P> <P class="p64 ft0">Det finns sju djurförsöksetiska nämnder i landet. Dessa skall pröva djurförsök ur etisk synpunkt. Vid denna prövning skall nämnderna ta hänsyn till å ena sidan försökets betydelse och å andra sidan lidandet för djuret. Vidare skall nämnderna avslå att djur används för vetenskapliga ändamål om det inte kan anses angeläget från allmän synpunkt. Nämnderna skall särskilt diskutera bl.a.:</P> <P class="p65 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft21">syftet med djurförsöket</SPAN></P> <P class="p66 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft24">om syftet med försöket kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod utan användning av djur, med annan metod eller med djur av annat slag</SPAN></P> <P class="p67 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft25">om försöket utformas så att djuren inte utsätts för större lidande än som är absolut nödvändigt</SPAN></P> <P class="p56 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft21">om bedövning eller smärtstillande eller lugnande medel fordras, och</SPAN></P> <P class="p56 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft21">om försöket är ett onödigt upprepande av tidigare gjorda försök.</SPAN></P> <P class="p47 ft0">De djurförsöksetiska nämnderna prövar årligen sammanlagt drygt 1 500 ärenden. Av dessa avstyrks endast ett fåtal ansökningar. I stor utsträckning har skälen för att avstyrka ärenden varit av formell karaktär. Att djurförsök avstyrks som ett resultat av den avvägning som görs vid den etiska prövningen är således sällan förekommande. I omkring en femtedel av ärendena lämnar nämnderna någon form av modifiering. Dessa modifieringar kan dels bestå av råd eller rekommendationer till sökanden, dels utgöra villkor för nämndernas tillstyrkan. De flesta modifieringar behandlar förvaringen av djuren, försökens genomförande samt bedövnings- och avlivningsmetoder.</P> <P class="p5 ft0">Mot nämndernas beslut att tillstyrka ansökningar om djurförsök reserverar sig enskilda nämndledamöter i ca en femtedel av ärendena. Detta innebär att en stor majoritet av de ärenden som behandlas av nämnderna tillstyrks av samtliga nämndledamöter. De som reserverar sig är främst representanter för djurskyddet och politiker. I en begränsad omfattning har det även förekommit att djurförsökspersonal har reserverat sig. Att en forskare och ordföranden reserverar sig före-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p0 ft3">Sammanfattning <SPAN class="ft0">19</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft0">kommer endast i undantagsfall. När det gäller skälen för reservationerna domineras dessa av sådana som innebär att reservanten ifrågasätter syftet med försöket eller anser att försöket innebär ett för stort lidande för djuren.</P> <P class="p42 ft3">Handlingsplan för att begränsa försöksdjursanvändningen</P> <P class="p69 ft0">Utredningen anser att det är nödvändigt att arbetet med att begränsa användningen av försöksdjur utgår från djurens situation. Speciellt viktigt är det att komma bort från de plågsamma djurförsöken. Det framtida arbetet bör fortgå på flera nivåer: på det politiska planet, hos myndigheterna och bland forskarna. För att möjliggöra att den politiska målstyrningen blir effektiv och adekvat föreslås att regeringen kontinuerligt lämnar en skrivelse till riksdagen med upplysningar om djurförsöksfrågorna.</P> <P class="p5 ft0">Det är vidare nödvändigt att Sverige fortsätter att engagera sig med kraft i internationella sammanhang och inom EU i frågor som rör djurförsöksanvändningen.</P> <P class="p70 ft3">Behov av förändringar av de myndigheter som ansvarar för frågor som rör försöksdjursanvändningen</P> <P class="p46 ft0">Centrala försöksdjursnämnden, Statens jordbruksverk, de djurförsöksetiska nämnderna och kommunerna är de myndigheter som främst ansvarar för att djurförsöksfrågorna hanteras på ett tillfredsställande sätt.</P> <P class="p71 ft0">Utredningen är i vissa delar kritisk mot hur verksamheterna i de djurförsöksetiska nämnderna fungerar. Utredningen vill dock även framhålla att det arbete de hittills utfört har haft en mycket positiv effekt på försöksdjursanvändningen i stort, i det att man har ökat medvetandet hos forskarna och andra som använder försöksdjur om de etiska frågorna som är förbundna med djurförsök och de djurskyddsaspekter som måste beaktas vid hanteringen av försöksdjuren.</P> <P class="p5 ft0">En väsentlig förutsättning för att de djurförsöksetiska nämnderna skall kunna fullgöra sin uppgift, och åtnjuta forskarnas och allmänhetens förtroende i framtiden, är emellertid att nämnderna har erforderlig kompetens. För att kunna åstadkomma de förändringar och förbättringar inom djurförsöksverksamheten som är önskvärda kan man inte heller bortse från betydelsen av en väl fungerande tillsynsverksamhet. Det krävs därför enligt utredningens mening ökad kompetens till de djurförsöksetiska nämnderna och till tillsynen av försöksdjuren. För att</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">20 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft0">erhålla detta föreslår utredningen att man inrättar heltidstjänster, som innebär att personer med specialkompetens dels får verka i de djurförsöksetiska nämnderna, dels får utöva tillsynen av försöksdjuren. En stor del av nämndernas ansvar för att ärenden om etisk prövning blir tillräckligt utredda och allsidigt granskade från djurskyddssynpunkt skall läggas på dessa nya tjänstemän. De skall därvid bereda och föredra ärendena i de djurförsöksetiska nämnderna, men inte själva delta i nämndernas beslut. De nya tjänstemännen är med hänsyn till sina kvalifikationer och till att de kommer att ha en neutral roll i nämnderna, väl lämpade att även utöva tillsynen över försöksdjursverksamheten. Den föreslagna ordningen kommer att bidra till en väl fungerande samverkan mellan de djurförsöksetiska nämnderna och tillsynsmyndigheten, vilket utredningen funnit angeläget av flera olika skäl. De nya tjänsterna föreslås finansieras genom avgifter.</P> <P class="p72 ft0">För att ytterligare höja kompetensen hos de djurförsöksetiska nämnderna föreslår utredningen att nämndernas ledamöter erhåller rätt att närvara när djurförsöken genomförs. Lämpligt är att enstaka nämndledamöter tillåts följa med tjänstemännen när de utövar tillsynen av djurförsöken. Nämndledamöterna skall därvid inte delta i tillsynsarbetet, utan endast delta som observatörer.</P> <P class="p73 ft0">Under arbetet med att bedöma vilken central myndighet som bör vara huvudman för de nya tjänstemännen, har utredningen kommit fram till slutsatsen att den nuvarande uppdelningen av djurförsöksfrågor på två centrala myndigheter — Centrala försöksdjursnämnden och Statens jordbruksverk — inte längre kan anses adekvat. Det är viktigt att samla kunskap och kompetens beträffande en sådan komplicerad verksamhet som djurförsöksverksamheten på ett och samma ställe. Den centrala myndigheten skulle därmed ges förutsättningar att erhålla en total bild av försöksdjursverksamheten i landet. Utredningen har funnit att det är mest ändamålsenligt att samla djurförsöksfrågorna under den mest resursstarka myndigheten, dvs. Statens jordbruksverk.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p1 ft0">21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft4">Författningsförslag</P> <P class="p74 ft26">1 Förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534)</P> <P class="p75 ft0">Härigenom föreskrivs att 24 § djurskyddslagen (1988:534) skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p0 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td61"><SPAN class="p0 ft27">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p76 ft0">24 §<SPAN class="ft28">1</SPAN></P> <P class="p77 ft0">Jordbruksverket utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och, om inte annat är angivet, av de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Jordbruksverket samordnar övriga tillsynsmyndigheters verksamhet och lämnar vid behov råd och hjälp i denna verksamhet.</P> <P class="p78 ft3">Jordbruksverket utövar den lokala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen beträffande sådana djur och lokaler som avses i 19 och 19 a §§.</P> <P class="p79 ft0">En sådan nämnd som avses i 16 § utövar tillsynen inom kommunen om regeringen inte har föreskrivit att tillsynen skall utövas på något annat sätt. Nämnden skall ha tillgång till djurskyddsutbildad personal i den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.</P> <P class="p80 ft0">Tillsynen i övrigt skall utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer.</P> <P class="p81 ft0">Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsynen.</P> <P class="p82 ft9"><SPAN class="ft28">1 </SPAN>Senaste lydelse 1992:1095.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">22 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft0">____________</P> <P class="p7 ft0">Denna lag träder i kraft den ...</P> <P class="p83 ft0">För kommentarer till den föreslagna ändringen av paragrafen hänvisas till betänkandets avsnitt 14.2.2 och 14.2.3.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td62"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p0 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">23</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft29">2 Förslag till förordning om ändring i djurskyddsförordningen (1988:539)</P> <P class="p84 ft0">Härigenom föreskrivs att 49 och 52 §§ djurskyddsförordningen (1988:539) skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr11 td60"><SPAN class="p0 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td61"><SPAN class="p0 ft27">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft0">49 §<SPAN class="ft28">2</SPAN></P> <P class="p81 ft0">Vid prövningen av ett ärende skall nämnden ta hänsyn till å ena sidan försökets betydelse och å andra sidan lidandet för djuret.</P> <P class="p86 ft0">Nämnden skall avslå en ansökan om att få använda djur för vetenskapliga ändamål, om en sådan användning inte kan anses angelägen från allmän synpunkt. Nämnden skall också avslå en ansökan om sådan användning av djur, om det är möjligt att få likvärdig kunskap genom andra metoder.</P> <P class="p87 ft30">Vidare skall nämnden avslå en ansökan om att få använda djur i grundskolans eller gymnasieskolans undervisning. Nämnden får dock godkänna en ansökan om att få använda djur</P> <P class="p88 ft30">i sådan undervisning, om användningen sker inom ramen för en utbildning med yrkesinriktning mot arbete med djur.</P> <P class="p89 ft9"><SPAN class="ft28">2 </SPAN>Senaste lydelse 1998:57.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">24 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft0">52 §<SPAN class="ft28">3</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p90 ft0">Centrala försöksdjursnämnden får meddela föreskrifter om undantag från kravet på etiskt godkännande enligt 21 § djurskyddslagen (1988:534) om djuren inte utsätts för operativt ingrepp, insprutning, blodavtappning eller annat lidande.</P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p90 ft3">Sedvanligt hållande av husdjur för ändamål som avses i 19 § första stycket djurskyddslagen (1988:534) behöver inte sådant etiskt godkännande som sägs i 21 § första stycket nämnda lag under förutsättning att djuren inte för sådana ändamål avlivas eller utsätts för operativt ingrepp, insprutning, blodavtappning eller annat lidande.</P> <P class="p91 ft0">Centrala försöksdjursnämnden får meddela föreskrifter om <SPAN class="ft3">ytterligare </SPAN>undantag från kra-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr7 td64"><SPAN class="p0 ft0">vet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p25 ft31">på</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td64"><SPAN class="p92 ft0">etiskt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p93 ft0">godkännande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p0 ft0">enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p1 ft0">21</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p94 ft0">§</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p0 ft0">djurskyddslagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p95 ft0">(1988:534) om djuren inte utsätts för operativt ingrepp, insprutning, blodavtappning eller annat lidande.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_4"> <P class="p10 ft0">____________</P> <P class="p96 ft0">Denna förordning träder i kraft den ...</P> <P class="p97 ft0">För kommentarer till de föreslagna ändringarna av paragraferna hänvisas till betänkandets avsnitt <NOBR>14.3—14.3.4.</NOBR></P> <P class="p98 ft9"><SPAN class="ft28">3 </SPAN>Senaste lydelse 1998:57.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p1 ft0">25</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft4">1 Utredningens uppdrag och arbete</P> <P class="p99 ft1"><SPAN class="ft1">1.1</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningsuppdraget</SPAN></P> <P class="p100 ft0">Utredningens direktiv (dir. 1997:43) beslöts av regeringen den 6 mars 1997. Av direktiven, se <SPAN class="ft3">bilaga 1, </SPAN>framgår att utredningen skall göra en inventering och en bedömning av försöksdjursanvändningen i landet och utvärdera det stöd som lämnas till forskning om alternativ till djurförsök. Utredningen skall granska vad som krävs för att ytterligare begränsa försöksdjursanvändningen i landet och därvid utarbeta en handlingsplan för en sådan begränsning. I samband därmed skall frågan om att reducera försöksdjursanvändningen med 50 procent enligt målet i Europeiska unionens s.k. femte miljöhandlingsprogram utredas. Utredningen skall även göra en översyn av Centrala försöksdjursnämndens (CFN) verksamhet och hur den har bedrivits samt föreslå de förändringar av verksamheten som kan behöva göras. Utredningen skall bl.a. lämna förslag till hur forskningsstödet för att främja alternativa metoder till djurförsök bör organiseras. Vidare anges det i direktiven att erfarenheterna av de djurförsöksetiska nämndernas verksamhet skall utvärderas, och att det i det sammanhanget bör göras en analys av utfallet av nämndernas hittillsvarande prövning och den praxis som utvecklats inom nämnderna.</P> <P class="p101 ft1"><SPAN class="ft1">1.2</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens arbete</SPAN></P> <P class="p102 ft0">Utredningen har haft sammanträden vid nio tillfällen, varvid oftast samtliga experter har deltagit. Ett av sammanträdena har hållits i form av ett två dagars internat.</P> <P class="p103 ft0">Utredningen har sammanträffat med representanter för CFN:s alternativutskott, Statens jordbruksverk (SJV), Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Göteborg, Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök (NSMPD), Svenska djurskyddsföreningen, Föreningarna djurens vänners riksorganisation, Sveriges djurskyddsföreningars riksförbund,</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">26 </SPAN>Utredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p104 ft0">Stiftelsen Forskning utan djurförsök och Medicinska forskningsrådets (MFR) enhet för försöksdjursvetenskap. Vidare har utredningen vid ett möte träffat ordförandena och sekreterarna i de djurförsöksetiska nämnderna. Utredningen har även varit närvarande vid CFN:s styrelsemöte den 13 februari 1998.</P> <P class="p105 ft0">Utredningen har gjort studiebesök på Astra Hässle AB, Karolinska institutet och Smittskyddsinstitutet (SMI) samt varit närvarande vid ett av den djurförsöksetiska nämndens i Göteborg sammanträden. Vidare har den särskilda utredaren och experterna deltagit som observatörer under en krigskirurgisk övning.</P> <P class="p106 ft0">Sekreteraren har varit närvarande vid det av CFN den <NOBR>14—16</NOBR> september 1997 anordnade 5th symposium Effects of Toxicants on Gene Expression and Intracellular Signalling och vid en konferens som CFN:s styrelse hade den <NOBR>26—27</NOBR> november 1997. Vidare har sekreteraren den 18 september 1997 närvarit vid en av Föreningen för forsknings- och försöksdjurspersonal <NOBR>3F-väster</NOBR> anordnad paneldebatt i ämnet <NOBR>etik-genteknik</NOBR> och den 8 oktober 1997 åhört ett av den nämnda föreningen anordnat föredrag av professor Jann Hau, Institutionen för försöksdjursvetenskap vid Uppsala universitet. Sekreteraren har också närvarit vid ett av MFR den 28 oktober 1997 anordnat planerings- och informationsmöte och vid ett av Gentekniknämnden den 21 oktober 1997 organiserat informationsmöte om regler för kontroll av genteknisk verksamhet i Sverige. Dessutom har sekreteraren vid två tillfällen följt med djurskyddsinspektörerna vid Göteborgs Miljö- och hälsoskyddsnämnd vid deras tillsyn av försöksdjur.</P> <P class="p107 ft0">Den 12 februari 1998 inbjöd utredningen riksdagsledamöter och representanter från bl.a. Jordbruksdepartementet, CFN, SJV, Sveriges lantbruksuniversitet, flera olika djurskyddsorganisationer och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Göteborgs komun och i Stockholms kommun att delta i en diskussion om användningen av försöksdjur i Sverige. Vid detta möte hade utredningen inbjudit docent Birgitta Forsman, Lunds universitet, byråchefen Tommy Stagh, CFN, professor Lars Terenius, ordförande i CFN:s alternativutskott och avdelningschefen Leif Denneberg, SJV, att hålla särskilda anföranden.</P> <P class="p108 ft0">Utredningen har under arbetes gång haft ytterligare kontakter med CFN och SJV samt kontakter med Gentekniknämnden, Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Europeiska kommissionen (DG XI) och Kommittén om forskningsetik (dir. 1997:68).</P> <P class="p51 ft0">Vidare har utredningen företagit en studieresa till Schweiz den 8— 10 mars 1998. Utredningen besökte därvid Bundesamt für Veterinärwesen och Kantonales Veterinäramt <NOBR>Basel-Stadt.</NOBR> Utredningen sammanträffade dessutom med representanter från läkemedelsindustrin i Schweiz, från Stiftelsen Forskning 3R och från djurskyddsorganisatio-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td67"><SPAN class="p0 ft27">Utredningens uppdrag och arbete <SPAN class="ft14">27</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p109 ft0">ner. För att även få jämförelser med regelsystemet i andra länder har utredningen haft kontakter med Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Nederländerna och USA.</P> <P class="p110 ft0">Till utredningen har också lämnats synpunkter, skriftligen och muntligen, i olika frågor med anknytning till utredningens uppdrag från organisationer och enskilda personer som är engagerade i djurförsöksfrågor.</P> <P class="p111 ft0">Regeringen har genom beslut den 11 december 1997 till utredningen överlämnat en skrivelse från NSMPD om förbud mot djurförsök på grundskole- och gymnasienivå.</P> <P class="p112 ft1"><SPAN class="ft1">1.3</SPAN><SPAN class="ft32">Generella direktiv</SPAN></P> <P class="p113 ft0">Utredningen har även att beakta vissa generella direktiv som gäller för samtliga kommittéer och särskilda utredare. Dessa direktiv är att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det förebyggande arbetet (dir. 1996:49). I kapitel 15 kommer utredningen att redovisa överväganden om finansieringen av utredningens förslag. Överväganden i övrigt vad gäller de generella direktiven redovisas i kapitel 16.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">28 </SPAN>Utredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p1 ft0">29</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft4">2 Allmän bakgrund</P> <P class="p99 ft1"><SPAN class="ft1">2.1</SPAN><SPAN class="ft32">Inledning</SPAN></P> <P class="p114 ft3">Djurskyddslagstiftningen</P> <P class="p115 ft0">Utvecklingen inom djurskyddets område hade fram till <NOBR>1920-talet</NOBR> i huvudsak rört straffbestämmelser för s.k. misshandling av djur. Därutöver fanns det även föreskrifter i lag om rätt i vissa fall för polismyndighet att omhänderta djur och en lag angående slakt av husdjur. Be- stämmelserna till skydd för djuren var således bristfälliga. Särskilda djurskyddslagar antogs i början av <NOBR>1900-talet</NOBR> i några europeiska länder: England år 1911, Danmark år 1916, Tyskland år 1933, Finland år 1934 och Norge år 1935. Detta kom att ha stor påverkan på inriktningen på reformsträvandena i Sverige. År 1938 lämnade en särskild utredning ett förslag om en djurskyddslag och den 1 januari 1945 trädde djurskyddslagen (1944:219) i kraft. Genom djurskyddslagen infördes mera utförliga bestämmelser om djurens vård och behandling i allmänhet samt bestämmelser om förevisning av djur, om kastrering, kupering och vissa andra ingrepp och om användning av djur för vetenskapligt ändamål. Eftersom lagen anknöt till ett hållande och inte som tidigare till ett ägande av djur, blev lagens tillämpningsområde mer omfattande. Även den som tillfälligt tog hand om annans djur eller ett vilt djur omfattades nu av lagens bestämmelser. Den allmänna straffbestämmelsen för djurplågeri avseende alla djur behölls dock i strafflagen. Den nya djurskyddslagens grundtanke var att djuren skulle behandlas väl och såvitt möjligt skyddas mot lidande. Lagen ändrades och kompletterades flera gånger. Det genomfördes en översyn av djurskyddslagen som år 1988 resulterade i en ny djurskyddslag (1988:534). Genom denna lag, som trädde i kraft den 1 juli 1988 och alltjämt är gällande, förstärktes skyddet för djuren ytterligare (prop. 1987/88:93, JoU 22, rskr. 327). (Striwing, Djurplågeri s. 24 ff. och prop. 1987/88:93 s. 1415).</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">30 </SPAN>Allmän bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft3">Användning av djur för vetenskapligt ändamål</P> <P class="p116 ft0">I förarbetena till 1944 års djurskyddslag (prop. 1944:43) uttalades att det ur djurskyddssynpunkt var angeläget att frågan om vivisektion och annan därmed jämförlig användning av levande djur reglerades. Genom 12 § nämnda djurskyddslag infördes krav på att användning av djur för vetenskapligt ändamål m.m., inte fick ske utan myndighets tillstånd om användningen var förenad med operativt ingrepp, insprutning eller blodavtappning eller annat lidande för djuret. Under vissa förutsättningar var dock bl.a. universitetet, högskolor, forskningsinstitut samt laboratorier och vissa sjukhus befriade från kravet på sådant tillstånd. Enligt 13 § djurskyddslagen fick försöksdjur inte tillfogas större lidande än som var oundgängligt. Om det kunde antas att avsevärt lidande skulle åsamkas djuret även sedan ingreppet eller åtgärden slutförts, skulle djuret därefter dödas snarast möjligt. Närmare bestämmelser om djurförsöksverksamheten fanns i kungörelsen (1944:771) med vissa bestämmelser om användning av djur för vetenskapligt ändamål m.m.</P> <P class="p117 ft0">År 1979 kompletterades 12 § djurskyddslagen med en bestämmelse om s.k. destinationsuppfödning. I princip skulle inga andra djur få användas som försöksdjur än sådana som hade fötts upp för detta ändamål. Därigenom skulle man bl.a. uppnå att försöksdjurens kvalitet blev bättre, vilket skulle bidra till att minska behovet av försöksdjur. För att erbjuda försöksdjuren bästa möjliga miljö på de institutioner och liknande inrättningar där de skulle användas infördes även krav på förprövningsskyldighet i fråga om stall eller annat förvaringsrum för djur. Detta ansågs vara viktigt ur djurskyddssynpunkt men också av betydelse för försöksresultaten. En god miljö förväntades bidra till att minska behovet av försöksdjur. År 1979 infördes vidare ett bemyndigande för regeringen eller myndighet som regeringen bestämde att meddela föreskrifter om prövning från etisk synpunkt innan djur användes för vetenskapligt ändamål. Som en följd härav inrättades regionala djurförsöksetiska nämnder. Dessförinnan hade vederbörande forskare ensam haft att bedöma om nyttan av ett djurförsök var så stor att den kunde motivera att man gjorde undantag från principen att djur inte skulle tillfogas lidande. Inrättandet av djurförsöksetiska nämnder var en följd av den allt starkare opinionen mot djurförsök. Det hade gjorts gällande att djurförsök i många fall innebar ett onödigt lidande för djuren. Krav hade därför förts fram på en ökad insyn i och kontroll av all försöksdjursverksamhet från det allmännas sida. Som en följd av de nya reglerna för försöksdjursuppfödning och etisk prövning inrättades år 1979 CFN för att ha en rådgivande funktion, vara ett samordnings- och planeringsorgan för försöksdjursfrågor och verka för att kontakter skapades mellan olika intressenter inom försöksdjursområ-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p0 ft3">Allmän bakgrund <SPAN class="ft0">31</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p118 ft0">det. Nämnden skulle även ges ansvaret för den långsiktiga planeringen av försöksdjursverksamheten i landet och därvid särskilt beakta möjligheterna att minska användningen av försöksdjur genom att främja utvecklingen av alternativa och kompletterande metoder. Inte minst viktigt ansågs det vara att nämnden skulle upprätthålla internationella kontakter. En annan viktig uppgift för nämnden skulle vara att fortlöpande följa bedömningarna i de regionala etiska nämnderna. Nämnden skulle även kunna disponera särskilda medel för att främja utvecklingen mot en minskad försöksdjursanvändning. (Prop. 1978/79 s. <NOBR>17—21.)</NOBR></P> <P class="p45 ft3">Gällande bestämmelser om djurförsök</P> <P class="p116 ft0">Bestämmelserna i 1944 års djurskyddslag med ovan införda ändringar om tillståndsprövning och etisk prövning av användning av djur för vetenskapliga ändamål behölls i stort sett oförändrade i 1988 års djurskyddslag. Några skäl att undanta högskolor, sjukhus och liknande som drevs av det allmänna från kravet på tillstånd ansågs dock inte längre föreligga. I den nya djurskyddslagens allmänna regel i 2 § föreskrivs att djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Eftersom det i vissa fall är oundvikligt att djur orsakas ett visst lidande, t.ex. vid diagnostik och terapi av sjuka djur och vid användningen av försöksdjur, har skyddet mot lidande i sådana och liknande fall fått stå tillbaka. Detta har i lagtexten uttryckts på så sätt att djur skall skyddas mot onödigt lidande (prop. 1987/88:93 s. <NOBR>50—51).</NOBR></P> <P class="p119 ft0">Den 1 mars 1998 trädde en rad ändringar i kraft beträffande användningen av försöksdjur i djurskyddslagen. De grundläggande bestämmelserna om användning av djur för vetenskapligt ändamål finns i <NOBR>19—19</NOBR> a §§ djurskyddslagen. Av 19 § följer att djur får användas för vetenskapliga och liknande ändamål endast under förutsättning att det syfte som avses med verksamheten inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod utan användning av djur. Vidare gäller att verksamheten skall utformas så att djuren inte utsätts för större lidande än vad som är absolut nödvändigt och att det vid verksamheten inte används andra djur än sådana som fötts upp för ändamålet. Vissa undantag från kravet på s.k. destinationsuppfödning har meddelats av SJV och gäller t.ex. häst och klöverbärande husdjur, vilda däggdjur och fåglar, fjäderfä, pälsdjur, fiskar och groddjur. I 19 a § finns bestämmelsen om krav på tillstånd för att använda djur i djurförsöksverksamhet. Genom tillståndsprövningen skall kontrolleras att lokaler, personal och andra faciliteter är av sådan beskaffenhet att det kan anses lämpligt att utföra djurförsök där. Enligt 20 § skall det vidare finnas en godkänd ansvarig föreståndare som ansvarar för verksamheten. Både tillstånd att</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">32 </SPAN>Allmän bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p120 ft0">få bedriva djurförsöksverksamhet och förordnande av ansvarig föreståndare utfärdas av SJV.</P> <P class="p47 ft0">Innan användningen av djur för vetenskaplig forskning och liknande ändamål kan påbörjas krävs enligt 21 § djurskyddslagen att försöket har godkänts från etisk synpunkt av en djurförsöksetisk nämnd. Kravet på prövning har utvidgats i förhållande till vad som gällde när de djurförsöksetiska nämnderna inrättades år 1979 och omfattar nu alla djurförsök och inte bara sådana där djuren utsätts för någon form av lidande. Det finns dock två undantag från kravet på etisk prövning. Det är dels sådana utfordringsförsök som sker vid sedvanligt hållande av husdjur och som inte är förenade med lidande för djuren, dels traditionell ringmärkning av fåglar. Grundläggande bestämmelser om den djurförsöksetiska prövningen finns vidare i djurskyddsförordningen (1988:539) och i den kungörelse om den etiska prövningen som CFN har utfärdat (LSFS 1988:45).</P> <P class="p45 ft3">Internationella regler och överenskommelser om djuranvändning</P> <P class="p121 ft0">Internationellt finns det flera organ som på olika sätt arbetar med djurskyddsfrågor. Europarådet har antagit flera konventioner på djurskyddets område, t.ex. konventioner som reglerar användningen av sällskapsdjur, animalieproduktionens djur, slaktdjur och transporter av djur. År 1986 undertecknade Sverige Europarådets konvention ETS 123 om skydd av ryggradsdjur som används för försök och annat vetenskapligt ändamål. Konventionen ratificerades av Sverige år 1988 och har utgjort ledmärke vid arbetet med de svenska bestämmelserna om försöksdjursanvändningen. Artiklarna är i princip inarbetade i den svenska djurskyddslagstiftningen.</P> <P class="p122 ft0">Även inom EU finns regler om försöksdjursanvändning. Europeiska rådets direktiv 86/609/EEG ansluter nära till Europarådets konvention. Genom Sveriges medlemskap i den europeiska unionen skall EG:s direktiv genomföras i den nationella lagstiftningen.</P> <P class="p123 ft0">Inom Organization for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and Development (OECD) har det sedan många år framtagits riktlinjer för hur olika djurtester skall göras. Här har det varit ett mål att successivt minska antalet djur som använts i de olika testerna. Riktlinjerna har kommit att tillämpas i många länder såvitt avser föreskrifter om hur olika tester skall genomföras.</P> <P class="p124 ft0">Ytterligare en viktig organisation vad gäller vissa aspekter på djurförsök är WHO (World Health Organization).</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p0 ft3">Allmän bakgrund <SPAN class="ft0">33</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p56 ft1"><SPAN class="ft1">2.2</SPAN><SPAN class="ft32">Olika definitioner på djurförsök</SPAN></P> <P class="p125 ft0">I Sverige är det ändamålet med användningen av djur som är avgörande för om denna skall betraktas som ett djurförsök. Enligt 19 a § djurskyddslagen krävs nämligen tillstånd för att använda djur om ändamålet med användningen är vetenskaplig forskning eller undervisning, sjukdomsdiagnos, framställning av läkemedel eller kemiska produkter eller andra jämförliga ändamål. Användning av djur för nämnda ändamål kräver enligt 21 § djurskyddslagen godkännande från etisk synpunkt av en djurförsöksetisk nämnd.</P> <P class="p126 ft0">I Europarådets konvention ETS 123 och EG:s direktiv 86/609/EEG definieras ett djurförsök däremot som användning av djur för försöks- eller annat vetenskapligt ändamål som kan tillfoga djuret smärta, lidande, ångest eller bestående skador. Undantag görs för de mest skonsamma metoderna som godtagits i modern praxis för avlivning och märkning av djur. Den lägsta nivå av ett ingrepp som anses orsaka något av dessa tillstånd har beskrivits som motsvarande ett nålstick.</P> <P class="p44 ft0">Vid en jämförelse av de två definitionerna finner man att de svenska bestämmelserna också omfattar försökssituationer där djur inte utsätts för något ingrepp, dvs. försök som för djurens del är mycket lindriga. Exempel på sådana försök är försök där djur används i beteendestudier utan ingrepp och utan tvångsanordningar. Enligt Europarådets definition menas med tvångsanordningar att djuret i försökssituationen utsätts för någon åtgärd som har en inverkan på djuret på minst samma nivå som ett nålstick. Vidare kan som exempel på försök som utförs utan att ett ingrepp görs, men som utgör djurförsök enligt svensk definition, nämnas utveckling av <NOBR>utfordrings-,</NOBR> inhysnings- och skötselsystem för djur. Om ett djur avlivas med en skonsam, accepterad metod för att man skall få tillgång till ett organ eller vävnad för användning t.ex. vid framställning av cellkulturer betraktas detta inte som ett djurförsök enligt Europarådskonventionen eller <NOBR>EG-direktivet.</NOBR> Så är emellertid fallet enligt svensk definition, eftersom det är ändamålet som avgör om djuranvändningen skall anses som ett djurförsök eller inte.</P> <P class="p60 ft0">De skillnader som alltså finns mellan den svenska definitionen och definitionen enligt Europarådets konvention och EG:s direktiv av begreppet djurförsök är betydelsefulla. De medför att försöksdjursanvändningen enligt svensk rätt år 1996 var mer än dubbelt så stor som användningen enligt artiklarna i EG:s direktiv och Europarådets konvention.</P> <P class="p127 ft0">Det är ryggradsdjur som omfattas av bestämmelserna om djurförsöksanvändningen. Det "lägsta" djurslag som omfattas av de svenska bestämmelserna är rundmunnar (Cyclostomata). I EG:s direktiv och Europarådets konvention dras gränsen för vilka djur som omfattas av</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">34 </SPAN>Allmän bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p128 ft0">bestämmelserna däremot vid fiskar (Pisces). Rundmunnar omfattas således inte av dessa bestämmelser.</P> <P class="p112 ft1"><SPAN class="ft1">2.3</SPAN><SPAN class="ft32">Djurförsökens historia</SPAN></P> <P class="p129 ft0">Den grekiske läkaren Galenos <NOBR>(129—200)</NOBR> anses vara grundaren av experimentell fysiologi i västvärlden. Han nöjde sig inte med att observera fakta utan han ville även bevisa sina iakttagelser genom experiment. Vid denna tid var det självklart att använda djur i undersökningssyfte även om det orsakade djuren lidande. Till och med människor levde under hot att utnyttjas i experiment. Galenos anatomiska forskning var nästan helt baserad på studier av apa och gris. Han motbevisade med djurexperiment t.ex. uppfattningen att artärerna innehåller luft. Med användning av djurdissektioner ansåg Galenos sig ha kartlagt människokroppens uppb yggnad och funktioner. Detta tillvägagångssätt ledde till stora felaktiga slutsatser. Galenos forskning blev emellertid oemotsagd under flera århundraden. Det var först på <NOBR>1500-talet</NOBR> som Galenos läror ifrågasattes och han beskylldes för att ha använt en felaktig metod. Hans misstag bestod dock i att han okritiskt hade överfört resultaten från djurmodellerna till människan.</P> <P class="p130 ft0">Fram till <NOBR>1600-talet</NOBR> hade det antal personer som utförde djurförsök varit begränsat, men under 1600- och <NOBR>1700-talen</NOBR> genomfördes det allt fler fysiologiska experiment. Det talas om att det var en vetenskaplig revolution. Vetenskapsmannen René Descartes <NOBR>(1596—1650)</NOBR> påstås ha jämställt djur med komplicerade maskiner som var oförmögna att tänka och känna. Descartes uppfattning om djuren anses av många ha banat väg för en allmän användning av vivisektion. Först i början av 1800- talet inleddes dock en organiserad systematisk djurförsöksverksamhet i stor omfattning. År 1865 gav den kände franske fysiologen Claude Bernard ut en bok innehållande regler och principer vid studier av experimentell medicin. I boken förespråkades metoden att kemiskt och fysiskt inducera (framkalla) sjukdomar i experimentella situationer, vilket ledde till användning av de djurmodeller som förekommer i dagens biomedicinska forskning. En annan auktoritet som bidrog till att etablera laboratorieforskningen och den experimentella användningen av djur var fransmannen Louis Pasteur.</P> <P class="p131 ft0">Numera används djurmodeller i princip inom alla områden av biomedicinsk forskning. I den moderna djurförsökshistorien har verksamheten förändrats genom att nya narkos- och bedövningsmedel framtagits. Efter andra världskriget har den nya försöksdjursvetenskapen haft stor inverkan på djurförsöksverksamheten. (Öbrink, Waller; Försöks-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p0 ft3">Allmän bakgrund <SPAN class="ft0">35</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p132 ft0">djurskunskap s. <NOBR>25—29,</NOBR> Löfgren; Djurförsök s. 32 ff., Svendsen, Hau; Handbook of Laboratory Animal Science vol. II s. <NOBR>1—2.)</NOBR></P> <P class="p133 ft0">Röster mot användningen av djurförsök har höjts alltsedan djurförsök först kom i bruk. Motståndet till djurförsök blev emellertid mer utbrett kring mitten av <NOBR>1800-talet,</NOBR> när användningen av djurförsök hade fått en allt större omfattning. Under slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> bildade man bl.a. i England, Frankrike, Tyskland, och USA organisationer som uttryckte sitt motstånd mot användningen av djur för vetenskapliga experiment, s.k. antivivisektionsorganisationer. I Sverige bildades Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet år 1882. (År 1970 antog organisationen namnet Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök.) Dessa rörelser för djurens rätt uppstod samtidigt som en rad andra rörelser för sociala reformer växte fram. Efter att intresset för rörelserna om djurskydd hade minskat i början av <NOBR>1900-talet,</NOBR> tog debatten om djurförsöksproblematiken ny fart under <NOBR>1970-talet.</NOBR> (Forsman, Djurförsök s. 100 ff., Löfgren, Djurförsök s. 28 och 29.)</P> <P class="p134 ft0">En av djuretikens förgrundspersoner är filosofen Peter Singer. Hans bok Animal Liberation från år 1975 ifrågasatte inställningen att djuren är till för människan att använda som vi behagar och talade för en ny etik vid behandlingen av djur. Boken anses ha haft stor betydelse för de framväxande djurrättsorganisationerna. En annan förgrundsfigur inom djuretiken är Tom Regan, som år 1983 kom ut med boken The Case for Animal Rights. (Gålmark,(red.), Djur & människor s. 6.) De senaste åren har i Sverige och i flera andra länder djurskyddsfrågor rönt en allt större politisk uppmärksamhet.</P> <P class="p135 ft0">Den under de senaste decennierna alltmer ökade kritiken mot djurförsök har också medfört ett mer tydligt försvar från användarna av djurförsök. Det har också bildats organisationer till försvar för djurförsöken. Bl.a. bildades redan år 1908 Research Defence Society som har sitt säte i London. Organisationen sprider information på olika sätt och har även bildat en fond till hjälp för personer som arbetar med djurförsök och som kan råka illa ut på grund härav. (Forsman, Djurförsök s. 116.)</P> <P class="p136 ft0">De flesta forskarna anser att det är viktigt att allmänheten har en viss insyn i forskarnas arbete. På så sätt kan allmänhetens kunskaper om betydelsen av forskningen öka, liksom förståelsen för de metoder som används inom forskningen. Vikten av en dialog mellan forskare och allmänheten poängteras.</P> <P class="p137 ft0">Birgitta Forsman har i sin avhandling Djurförsök pekat på att den etiska kritiken mot djurförsök ofta bemöts med vetenskapliga argument till försvar för djurförsök. Hon anger att det är nyttoargumentet som helt dominerar i försvaret av djurförsök, dvs. om vi svarar ja på frågan</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">36 </SPAN>Allmän bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p138 ft0">om vi vill öka våra kunskaper inom medicin innebär det att djurförsök är nödvändiga. Forskarsamhället är emellertid väl medvetet om att behovet av att använda sig av djur i försök också medför en skyldighet att värna om försöksdjuren.</P> <P class="p139 ft0">I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> gjordes en publikundersökning i syfte att öka kunskaperna om allmänhetens inställning till djurförsök inom medicinsk forskning (Cronholm, Djurförsök). Intervjuerna genomfördes som telefonintervjuer med 811 personer som var slumpmässigt utvalda ur befolkningsregistret och i ålderskategorien 16 till 79 år. Sju av tio tillfrågade ansåg att försöksdjursfrågan är en viktig fråga. Många ansåg</P> <P class="p140 ft0">att de hade tagit ställning emot djurförsök efter att ha läst, hört eller sett information om djurförsök. Av de tillfrågade ansåg 60 procent att djurförsök inom medicinsk forskning skall vara tillåtna, men av dessa ansåg drygt hälften att djurförsök inte bör vara tillåtna reservationslöst.</P> <P class="p141 ft0">På en direkt fråga tyckte en femtedel av de tillfrågade att djurförsök borde förbjudas. Undersökningsresultaten visade att den kommersiella användningen av försöksdjur var ett område som berörde de intervjuade personerna starkt. De som reserverade sig mot djurförsök fokuserade mer på försökets syfte än på försöksdjurets art eller behandling. Det var också vanligt att de tillfrågade sammanblandade den användning av försöksdjur som sker inom kosmetikaindustrin med forskning inom det medicinska området. Av intervjupersonerna var nästan hälften av uppfattningen att djurförsök används av forskare trots att alternativa metoder till djurförsök skulle kunna tillämpas. Denna uppfattning återfanns i högre grad hos dem som var emot försöksdjursanvändningen, där 64 procent ansåg att försöksdjur används i onödan. Bland dem som var emot försöksdjursanvädningen var det 29 procent som svarade vet ej på frågan om forskare håller fast vid djurförsök i situationer när de egentligen inte skulle behöva. Av dem som ville tillåta djurförsök reservationslöst var det 25 procent som ansåg att försöksdjur används i onödan. I gruppen av dem som ville tillåta djurförsök var det 24 procent som varken ville svara ja eller nej på frågan. Att de tillfrågade hade en konsekvent och stram attityd emot djurförsök var ovanligt. Detta berodde enligt undersökningen på att djurförsöksfrågan är komplicerad. De som reservationslöst ville förbjuda medicinska djurförsök kunde i viss utsträckning acceptera veterinärmedicinsk försöksdjursanvändning. Vidare var det få av de tillfrågade som i en valsituation, oavsett inställning i försöksdjursfrågan, skulle avböja en närstående en försöksdjursbaserad behandling.</P> <P class="p142 ft0">Den slutsats undersökningen drog på basis av intervjumaterialet var att allmänheten verkade ha nyanserade åsikter i försöksdjursfrågan men att åsikterna oftast grundade sig på ett starkt engagemang snarare än på faktakunskaper.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p1 ft0">37</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft4">3 Internationella bestämmelser</P> <P class="p99 ft1"><SPAN class="ft1">3.1</SPAN><SPAN class="ft32">Inledning</SPAN></P> <P class="p143 ft0">Sverige har som medlemsstat i Europarådet och i EU förbundit sig att uppfylla bestämmelserna i två internationella dokument rörande användningen av djur i försök. Det ena är Europarådets konvention ETS 123 och det andra är EG:s direktiv 86/609/EEG.</P> <P class="p112 ft1"><SPAN class="ft1">3.2</SPAN><SPAN class="ft32">Europarådets konvention</SPAN></P> <P class="p129 ft0">Europarådet är en mellanstatlig samarbetsorganisation. Den bildades år 1949 av de europeiska länderna för att göra det möjligt för länderna att uppnå en närmare förening, för att tr ygga och realisera deras gemensamma ideal och principer och för att främja deras gemensamma ekonomiska och sociala utveckling. Medlemsländerna samarbetar på frivillig basis och rådet kan inte påtvinga sina medlemmar några regler. Medlemsländerna har träffat flera överenskommelser, s.k. konventioner. När ett visst antal medlemsstater har skrivit på och ratificerat en konvention, är dessa länder därefter bundna vid överenskommelsen. Medlemslandets åtagande innebär en moralisk plikt att beakta innehållet i konventionen.</P> <P class="p144 ft0">År 1985 träffade medlemsländerna i Europarådet en överenskommelse om en konvention (ETS 123) om skydd av ryggradsdjur som används för försöks- och annat vetenskapligt ändamål. Konventionen var färdig att undertecknas av medlemsländerna i mars 1986. Sverige ratificerade konventionen år 1988. Bakgrunden till konventionen var att medlemsländerna hade önskemål om ett samarbete beträffande skyddet av levande djur som används för försöks- och annat vetenskapligt ändamål. Den allmänna opinionen om bättre djurskydd i flera medlemsländer utövade en kraftig påtryckning på regeringarna att införa lagstiftning på området. (van Zutphen, Balls; Animal Alternatives, Welfare and Ethics s. <NOBR>129—139.)</NOBR></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">38 </SPAN>Internationella bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p145 ft0">Konventionen (ETS 123) består av 37 artiklar och två bilagor. Den ena bilagan handlar om förvaring och skydd av försöksdjur och den andra handlar om statistik. I dokumentet anges att medlemsländerna erkänner att människan har en moralisk förpliktelse att respektera alla djur och att ta vederbörlig hänsyn till deras förmåga att uppleva lidande och att minnas. Man godtar likväl att människan i sitt sökande efter kunskap, hälsa och säkerhet har ett behov av att använda djur, om det rimligen kan förväntas att resultatet kommer att bidra till ökade kunskaper eller vara till allmän nytta för människor eller djur, på samma sätt som hon använder djuren till föda, kläder och som lastdjur. Det anges vidare att man är beslutna att begränsa användningen av försöksdjur i syfte att då så är möjligt ersätta sådan användning av djur, i synnerhet genom att söka alternativa metoder och genom att uppmuntra utnyttjandet av sådana alternativa metoder.</P> <P class="p146 ft0">Konventionen omfattar alla levande <NOBR>icke-mänskliga</NOBR> ryggradsdjur som används eller skall användas i djurförsök eller annan vetenskaplig åtgärd om åtgärden kan orsaka djuret smärta, lidande, ångest eller bestående skador. Konventionen gör dock undantag för de minst plågsamma metoderna som godtagits i modern praxis att avliva eller märka djur. Detta innebär, som tidigare nämnts, att definitionen av djurförsök är snävare än den som används i svensk lagstiftning.</P> <P class="p147 ft0">Medlemsländerna skall hålla multilaterala samråd inom Europarådet för att granska tillämpningen av konventionen eller för att utsträcka någon av dess bestämmelser. Icke statliga organisationer som är engagerade i djurförsöksfrågor, t.ex. djurskydds- och forskarorganisationer, har från börjat inbjudits till dessa multilaterala samråd. Konventionens bestämmelser har fått en vid acceptans och utgör en gemensam grund för ytterligare förbättringar inom djurförsöksanvändningen i Europa.</P> <P class="p148 ft0">(van Zutphen, Balls; Animal Alternatives, Welfare and Ethics s. 130— 131.)</P> <P class="p71 ft0">Inom EU har man nyligen beslutat att ratificera Europarådets konvention om försöksdjursanvändningen.</P> <P class="p149 ft1"><SPAN class="ft1">3.3</SPAN><SPAN class="ft32">EG:s direktiv</SPAN></P> <P class="p100 ft0">Den 24 november 1986 antog EG:s råd direktiv 86/609/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används i försök och andra vetenskapliga ändamål. Direktivet skulle implementeras i de dåvarande medlemsländernas nationella lagstiftning senast den 24 november 1989. Bestämmelserna i direktivet är minimiregler och inskränker inte rätten för medlemsstaterna att</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td71"><SPAN class="p0 ft3">Internationella bestämmelser <SPAN class="ft0">39</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p150 ft33">tillämpa eller besluta om strängare åtgärder för skyddet av försöksdjur eller för att kontrollera och begränsa användningen av försöksdjur.</P> <P class="p133 ft0">Direktivet bygger till mycket stor del på bestämmelserna i Europarådets konvention ETS 123. Direktivet består av 27 artiklar och två bilagor, varav den ena listar de djur som omfattas av direktivet och den andra är identisk med Europarådets konvention bilaga A, som ställer upp riktlinjer för förvaring och vård av djur.</P> <P class="p151 ft0">EG:s direktiv har samma definition på djurförsök som Europarådets konvention. Det innebär att direktivet är tillämpligt på levande ickemänskliga ryggradsdjur som används eller skall användas i försök som kan orsaka smärta, lidande, obehag eller bestående men.</P> <P class="p133 ft0">Syftet med direktivet var att säkerställa en harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar till skydd för försöksdjur. De nationella bestämmelser som var i kraft om skydd av djur som används för vissa försöksändamål uppvisade nämligen olikheter som ansågs kunna inverka på den gemensamma marknadens funktion. Ett starkt vägande skäl att införa direktivet var att hindra medlemsstaterna att lagstifta på ett sådant sätt att det kunde leda till handelshinder. Detta är också bakgrunden till att direktivet inte omfattar användning av djur vid försök som ett led i vetenskaplig forskning, utbildning och rättsmedicinska undersökningar, vilka användningsområden omfattas av Europarådets konvention. År 1987 antog dock Europaparlamentet en resolution om att direktivets bestämmelser, genom nationell lagstiftning, skulle tillämpas på alla djurförsök, dvs. även de som utfördes i vetenskaplig forskning och i utbildningssyfte. (van Zutphen m.fl.; Principles of laboratory animal science s. 11.)</P> <P class="p152 ft0">I <NOBR>EG-direktivet</NOBR> har de 3R:ns princip — reduce, refine, replace — införlivats. Man vill säkerställa att antalet djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål reduceras till ett minimum. Vidare skall dessa djur få en korrekt skötsel och de skall inte tillfogas smärta, lidande, ångest eller bestående men i onödan. När sådant lidande inte kan undvikas skall detta reduceras så långt det är möjligt. Det anmärks särskilt att onödig dubblering av försök bör undvikas.</P> <P class="p153 ft0">I direktivets artikel 23 anges att Europeiska kommissionen och medlemsstaterna skall främja forskning med sikte på utveckling och utvärdering av alternativa metoder, som kan ge lika ingående information som den som kan uppnås genom försök med djur, men som innebär användning av färre djur eller ett mindre smärtsamt tillvägagångssätt. Vidare anges att alla andra åtgärder skall vidtas som anses lämpliga för att främja forskningen på detta område.</P> <P class="p139 ft0">Enligt artikel 6 skall varje medlemsstat utse den eller de myndigheter som skall svara för tillsynen av att bestämmelserna i direktivet följs korrekt. Vidare anges att medlemsstaterna som ett led i genomförandet</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">40 </SPAN>Internationella bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p154 ft0">av direktivet skall vidta de åtgärder som krävs för att den myndighet som utsetts att utöva nämnda tillsyn ges möjlighet att rådfråga expertis med sakkunskap på det aktuella området.</P> <P class="p59 ft0">Sverige anser sig till fullo ha genomfört direktivets bestämmelser i den svenska lagstiftningen i och med de senaste ändringarna i djurskyddslagen och djurskyddsförordningen samt genom SJV:s föreskrifter SJVFS 1998:20 om uppfödning, förvaring, tillhandahållande och användning m.m. av försöksdjur. Ändringarna genomfördes till stor del till följd av påpekanden från EU.</P> <P class="p155 ft34"><SPAN class="ft34">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft35">Pågående arbete inom EU</SPAN></P> <P class="p156 ft3">European Center for the Validation of Alternative Methods</P> <P class="p157 ft0">ECVAM inrättades år 1991 efter beslut av Europeiska kommissionen. Det är EU:s mest konkreta steg mot att uppfylla åtagandena i direktivet 86/609/EEG. ECVAM är ett forskningscenter och dess huvuduppgift är att främja vetenskaplig och regulatorisk acceptans av alternativa metoder som minskar, förbättrar eller ersätter användningen av försöksdjur inom biovetenskapen. En av de första prioriteringar som ECVAM gjorde i sin verksamhet var att skaffa sig information om de senaste rönen inom utvecklingen och utvärdering av alternativa testmetoder. Vidare ville man erhålla kunskap om möjligheten att inkorporera alternativa metoder i myndigheternas testföreskrifter. Man fann att det bästa sättet att erhålla nödvändig information var att organisera workshops inom olika ämnesområden. Hittills har man hållit ett stort antal workshops. Till dessa har man bjudit in experter som kunnat redogöra för den rådande statusen för olika typer av in <NOBR>vitro-tester</NOBR> och deras potentiella användning samt rekommendera den bästa vägen att främja en fortsatt utveckling på området. ECVAM spelar även en viktig roll genom att dels utvärdera nya metoder inom forskning och toxicitetstestning, dels genom att lämna stöd till olika forskningsprojekt. ECVAM har t.ex. tillsammans med CFN lämnat stöd till ett projekt som kallas ECITTS.</P> <P class="p158 ft0">Hittills har arbetet i ECVAM lett till utvärdering av tre alternativa metoder som man har funnit kan användas i stället för djurtester. Det pågår nu ett arbete med att få dessa in <NOBR>vitro-metoder</NOBR> accepterade av behöriga myndigheter och införlivade i myndigheternas föreskrifter.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td71"><SPAN class="p0 ft3">Internationella bestämmelser <SPAN class="ft0">41</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft3">Kosmetikatester på djur</P> <P class="p115 ft0">Användningen av djurförsök i samband med tester av kosmetiska produkter har under lång tid varit ifrågasatt. Den långvariga allmänna och politiska debatten i denna fråga resulterade bl.a. i att EU i juni 1993 beslutade om ett tillägg till EG:s direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter. Det mest betydande i denna åtgärd var att tillägget innebar ett åtagande att förbjuda handel med kosmetika och hygieniska produkter innehållande ingredienser eller kombinationer av ingredienser som testats på djur efter den 1 januari 1998. En förutsättning för att förbudet skulle införas vid denna tidpunkt var dock att man till dess hade utvecklat och utvärderat alternativa metoder till djurtesterna. Om det skulle visa sig att utvecklingen härvidlag inte hade kommit tillräckligt långt, skulle förbudet skjutas upp minst två år. Redan från början var man medvetna om att dessa förutsättningar skulle bli mycket svåra att uppnå till fullo. (Langley, Fisher; New perspectives in cosmetic toxicology s. 3.)</P> <P class="p159 ft0">Det är nu bestämt att förbudet skall skjutas upp i brist på utvärderade alternativa metoder till djurtesterna. År 2000 skall EU på nytt ta ställning till om det är möjligt att införa förbudet. Något som ytterligare komplicerar situationen är att Europeiska kommissionen har framfört vissa farhågor om att ett förbud skulle kunna stå i strid med GATT- avtalet.</P> <P class="p5 ft0">Sverige var ett av några få länder som motsatte sig EU:s beslut att skjuta upp det aktuella försäljningsförbudet av kosmetika och hygienprodukter (Djurens rätt 1997:2 s. 25). Det kan för övrigt påpekas att det i Sverige inte har utförts tester av kosmetika genom användning av djur på många år.</P> <P class="p42 ft3">Användningen av apor i djurförsök</P> <P class="p160 ft0">Frågan om importen av apor från länder utanför EU har blivit alltmer uppmärksammad. Särskilt uttrycks bekymmer för den stora dödligheten och det stora lidandet bland de viltfångade aporna. Med hänsyn till den speciella karaktären på dessa djur föreslog Europeiska kommissionen att man skulle upprätta ett förslag till policyprogram för medlemsländerna när det gäller användningen av apor. Ett sådant förslag lämnades under år 1994 och det har bl.a. följande innehåll:</P> <P class="p161 ft0">— som ett generellt krav borde gälla att tillstånd för import av apor till EU skall begränsas till apor uppfödda i fångenskap av certifierade/erkända uppfödare.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">42 </SPAN>Internationella bestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p162 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft36">kommissionen och medlemsländerna skall sträva efter att inom ramen för direktiven 92/65/EEG och 86/609/EEG erkänna särskilda uppfödare av apor i fångenskap i tredje land för att erhålla nödvändiga garantier rörande apornas ursprung liksom om att djuren förvarats under godtagbar standard. Om lämpligt, skall sådana anläggningar bli föremål för gemensamma inspektioner av EU och lokala myndigheter,</SPAN></P> <P class="p163 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft37">kommissionen och medlemsländerna skall vidare sträva mot att så långt det anses tillbörligt uppmuntra och stödja uppfödningsanläggningar av apor i fångenskap inom EU,</SPAN></P> <P class="p164 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft38">artikel 7.3 i direktivet 86/609/EEG stipulerar att viltfångade apor inte borde importeras till länder inom EU i syfte att användas i experiment. Dock kan man, under exceptionella omständigheter och när andra resurser inte finns tillgängliga, ändå tillåtas importera viltfångade apor. Detta får ske endast om ansvarig nationell myndighet i det medlemsland till vilket djuret skall importeras, accepterar de skäl importören redovisar. Den nationella myndigheten skall ge sitt uttryckliga godkännande till varje undantag från huvudregeln.</SPAN></P> <P class="p153 ft0">Medlemsländerna har fått komma med kommentarer till policyprogrammet. Vidare har Sverige, Österrike och Finland, som blev medlemmar i EU först efter upprättandet av programmet, också uppmanats att lämna synpunkter. Policyprogrammet fick ett positivt mottagande bland medlemsländerna, men den generella uppfattningen var att innehållet borde preciseras och i vissa fall utvidgas till andra frågor. Policyprogrammet är fortfarande under behandling och alltjämt är det oklart vilken status dokumentet skall erhålla. De möjligheter som står till buds är att dokumentet skall anses innehålla antingen riktlinjer, rekommendationer eller tvingade beslut. Föremål för fortsatta diskussioner är bl.a. följande frågor: definitionen av t.ex. viltfångad och uppfödd i fångenskap, identifikationen av de importerade djurens ursprung, förbud att använda människoapor i djurförsök, förbud att använda viltfångade djur, kriterium som utgör skäl för undantag, transporter, kontrollen av uppfödningsanläggningar utanför EU, specifika kriterium för förvaring och vård av olika djurslag, forskningsområden där det finns behov att använda apor och alternativa metoder.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p1 ft0">43</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft4">4 EU:s femte miljöhandlingsprogram</P> <P class="p99 ft1"><SPAN class="ft1">4.1</SPAN><SPAN class="ft32">Bakgrund</SPAN></P> <P class="p113 ft0">År 1992 publicerade Europeiska kommission ett dokument med titeln Towards Sustainability: A European Community Programme of Policy and Action in Relation to the Environment and Sustainable Development. Dokumentet kallas också EU:s femte miljöhandlingsprogram och är det senaste i raden av en serie, som inleddes år 1973, av vittomspännande program beträffande kommissionens miljöpolicyprogram. Det femte miljöhandlingsprogrammet belyser en lång rad av olika policyproblem och prioriteringar för åtgärder som rör frågor som klimatförändringar, vatten, kärnkraftssäkerhet och industrirelaterade risker. Fem miljösektorer som åtnjuter särskild uppmärksamhet i programmet är industri, energi, transport, jordbruk och turism. Till varje område uppställs ett antal mål att uppfylla fram till år 2000. Handlingsprogrammet är sammanfattat i tabellform. Hänförligt till miljösektorn industri och under en rubrik Management of Risk and Accidents återfinns i en tabell över målområden uppgiften att, när det gäller skyddet av försöksdjur, är målet en <NOBR>50-procentig</NOBR> minskning av antalet ryggradsdjur som används för vetenskapliga ändamål. Det anges att EU, medlemsländerna och industrin skulle agera härför. Det hänvisas även till EG:s direktiv 86/609/EEG om försöksdjursanvändning. Beträffande detta specifika mål innehåller dokumentet, som består av mer än 160 sidor, emellertid ingen motivering eller förtydligande. Den närmare innebörden av det uppställda målet har därför kommit att diskuteras bland de intressenter som är berörda av frågan.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">44 </SPAN>EU:s femte miljöhandlingsprogram</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p165 ft1"><SPAN class="ft1">4.2</SPAN><SPAN class="ft32">Oklarheter om vad den </SPAN><NOBR>50-procentiga</NOBR> målsättningen egentligen innebär</P> <P class="p166 ft0">De frågor som vanligen har ställts angående målet om den 50- procentiga reduktionen har varit bl.a. följande. Vad innebär målet? Varför har man kommit fram till just 50 procent? Är målet en del av EU:s officiella policy? Är målet en del av den europeiska lagstiftningen? Vilka åtgärder skall vidtas? Vad kommer att hända om målet inte uppfylls? Vilket år är startår? På vilka grunder skall man mäta förbättringar? Har vi tillräckligt bra utgångsmaterial för att kunna bedöma utvecklingen? Vilka konsekvenser får en halvering av antalet försöksdjur på forskning och utveckling?</P> <P class="p167 ft0">En stor fråga har varit om målsättningen är en uppgift för varje enskilt medlemsland eller om det är en övergripande målsättning inom EU. Förhållandena mellan medlemsländerna visar stor variation och förutsättningarna att uppnå målsättningen är därför olika från land till land. Inte bara den faktiska försöksdjursanvändningen skiljer sig åt, utan länderna tillämpar även olika definitioner av vad som är ett djurförsök. Ländernas rapportering över uppgifter om försöksdjursanvändningen har vidare varit tillgänglig och tillförlitlig i varierande grad.</P> <P class="p168 ft29"><SPAN class="ft1">4.3</SPAN><SPAN class="ft39">Konferenser angående den 50- procentiga målsättningen</SPAN></P> <P class="p169 ft0">Det femte miljöhandlingsprogrammet anger att objekten och målsättningarna i programmet inte utgör några rättsliga förpliktelser utan snarare visar på de nivåer eller prestationer som man för närvarande siktar mot i syfte att finna en väg som innebär en hållbar utveckling. Inte heller skulle alla de uppställda åtgärderna kräva lagstiftning på unionell eller nationell nivå. På grund av den osäkerhet som uppstod om målsättningens tänkta innebörd och konsekvenser, förtydligade Europeiska kommissionen vid ett möte i Bryssel i september 1996 att målet om en <NOBR>50-procentig</NOBR> minskning av användningen av försöksdjur var att se som en europeisk interaktiv målsättning och alltså inte ett mål för varje enskilt medlemsland.</P> <P class="p170 ft0">I april 1997 hölls vidare en konferens i Bryssel som vände sig till företrädare för medlemsstaternas regeringar, myndigheter, industri, universitet och djurskyddsorganisationer för att bereda dem möjlighet att diskutera de olika aspekterna på försöksdjursanvändningen i allmänhet och målet om en <NOBR>50-procents</NOBR> reduktion härav i synnerhet. Konferensen finansierades bl.a. av Europeiska kommissionen DGXI,</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td73"><SPAN class="p0 ft3">EU:s femte miljöhandlingsprogram <SPAN class="ft0">45</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p118 ft0">European Coalition to End Animal Experiments och Eurogroup for Animal Welfare. Syftet med konferensen var att försäkra att EU:s policy om en minskning av djurförsöksanvändningen också genomfördes av medlemsländerna. Flera länders representanter ifrågasatte de vetenskapliga grunderna för målsättningen. Vidare konstaterades att någon referenspunkt inte var klart angiven i miljöhandlingsprogrammet, även om det hade förekommit förslag om att det skulle vara år 1992 som avsågs, dvs. året när miljöhandlingsprogrammet antogs av kommissionen. — <NOBR>EG-direktivet</NOBR> skulle införas i medlemsländernas lagstiftning senast i november 1989. Första gången som EU samlade in statistiska uppgifter över djurförsöksanvändningen i medlemsländerna avsåg användningen år 1991. Mot bakgrund av dessa uppgifter fanns det även åsikter om att det var rimligt att anta att användningen år 2000 skall jämföras med användningen någon gång under perioden november 1989 — den 31 december 1991.</P> <P class="p171 ft0">En representant från Europeiska komissionen DGXI, betonade under konferensen i april 1997 att målsättningen i det femte miljöhandlingsprogrammet om en <NOBR>50-procentig</NOBR> minskning av antalet försöksdjur till år 2000 hade till syfte att inspirera och motivera samarbete i syfte att en dag erhålla tillräckligt avancerad teknologi att ersätta djurförsök med bibehållen säkerhet för både människors och djurs hälsa liksom för miljön.</P> <P class="p42 ft3">CFN:s rapport</P> <P class="p172 ft0">Vid konferensen år 1997 deltog från Sverige bl.a. representanter från Jordbruksdepartementet, SJV och CFN. I CFN:s reserapport från konferensen angavs bl.a. följande. Företrädare för olika intressen redogjorde för sin syn på en <NOBR>50-procentig</NOBR> minskning av försöksdjursanvändningen. Det stod alldeles klart att djurskyddet betraktade målsättningen som mycket positiv men samtidigt var man missnöjd med att utvecklingen var så långsam. Från de sektorer som använder sig av försöksdjur, i första hand universitet och läkemedelsindustri, var uppfattningen annorlunda. Här ansåg man att numeriska mål inom verksamheten var både orealistiska och felaktiga och snarast motverkade en positiv utveckling. Det ansågs att inom forskning var en riktad minskning knappast möjlig att uppnå över huvud taget medan det för försöksdjursanvändningen inom testverksamheten bedömdes som fullt möjligt att få till stånd en minskning. CFN redovisade uppfattningen att några ytterligare åtgärder från EU i anledning av den <NOBR>50-procentiga</NOBR> målsättningen för närvarande knappast var att vänta.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">46 </SPAN>EU:s femte miljöhandlingsprogram</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft3">Rapport i EBRA:s tidskrift Bulletin</P> <P class="p173 ft0">Den rättsliga karaktären av EU:s femte miljöhandlingsprogram, såvitt nu är i fråga, har även diskuterats bl.a. i branschorganisationen European Biomedical Research Association (EBRA). EBRA har i sin tidskrift Bulletin i oktober 1996 redovisat sin tolkning av den <NOBR>50-procentiga</NOBR> målsättningen. Enligt författaren, dr Mark Matfield, har det uppställda målet inte beslutats av EU, dvs. det utgör ingen del av EU:s lagstiftning. Vad som enligt artikelförfattaren skulle ha ägt rum var att Ministerrådet i februari 1993 beslöt att notera miljöområdena, målsättningarna, åtgärderna och tidsramarna som nämndes i det av Europeiska kommissionen upprättade miljöprogrammet, och Ministerrådet ansåg detta konstituera en användbar start inför utvecklingen mot en hållbar utveckling. Ministerrådet skulle därvid ha föreslagit Europeiska kommissionen att arbeta fram ett lämpligt förslag som skulle ge effekt till miljöprogrammet i det att det skulle kräva aktivitet av de enskilda medlemsstaterna. Enligt artikelförfattaren skulle ett initiativ att anta den <NOBR>50-procentiga</NOBR> målsättningen kräva att Europeiska kommissionen lämnade förslag till lagstiftning, och förslaget skulle behöva gå genom den normala lagstiftningsprocessen inom EU. Artikelförfattaren konstaterade att det för närvarande inte föreligger något sådant förslag till ny lagstiftning rörande djurförsök och att målet om en <NOBR>50-procentig</NOBR> minskning av försöksdjur i det femte miljöhandlingsprogrammet inte har erhållit någon rättsligt bindande kraft. Detta välkomnades i artikeln då det var författarens uppfattning att idén att ange mål för minskningen av försöksdjur i siffror är oklokt. Som skäl härför angavs att sådana mål endast kan uppställas på godtyckliga grunder och skulle hindra viktig forskning och medföra att industrin lämnade EU. Författaren ansåg att arbetet med att driva utvecklingen i enlighet med de 3 R:ns princip var den bästa framkomliga vägen att maximera välfärden för försöksdjuren utan att samtidigt hämma medicinsk forskning och testning.</P> <P class="p174 ft1"><SPAN class="ft1">4.4</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens överväganden</SPAN></P> <P class="p175 ft0">Den rättsliga statusen vad gäller målsättningen i fråga om djurförsöksanvändningen i EU:s femte miljöhandlingsprogram är för närvarande inte tvingande. Det är emellertid helt klart att frågan har hög prioritet inom EU. Målsättningen är också av högt politiskt värde. Miljöhandlingsprogrammet är en bestämd fingervisning om att såväl de som använder djurförsök som de olika medlemsländerna skall arbeta med kraft för att minska användningen av försöksdjur.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td73"><SPAN class="p0 ft3">EU:s femte miljöhandlingsprogram <SPAN class="ft0">47</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p90 ft0">Eftersom EU:s femte miljöhandlingsprogram omfattade en åttaårsperiod, ansåg man skäl föreligga att se över innehållet i programmet. Sedan januari 1996 pågår ett sådant arbete inom Europeiska kommissionen. Revisionen omfattar bl.a. det ifrågavarande avsnittet om försöksdjursanvändningen. Diskussioner förs fortfarande om vilka formuleringar som skall användas i det reviderade programmet. Det förslag härom som har arbetats fram klargör emellertid att målet om en <NOBR>50-procentig</NOBR> minskning av försöksdjursanvändningen per år 2000 är en politisk målsättning. Det anges nämligen i förslaget att man skall sträva efter att vidta åtgärder som kan leda till en minskning av antalet använda försöksdjur per år 2000 med 50 procent.</P> <P class="p176 ft0">Med all säkerhet kommer frågan om att begränsa försöksdjursanvändningen att bli föremål för nya överväganden inom EU även i fortsättningen.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">48 </SPAN>EU:s femte miljöhandlingsprogram</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td74"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p1 ft0">49</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft4">5 Etik</P> <P class="p99 ft1"><SPAN class="ft1">5.1</SPAN><SPAN class="ft32">Allmänt</SPAN></P> <P class="p177 ft0">Frågor av etisk karaktär omgärdar i princip all forskning. Det kan, som vid djurförsök och experiment på människor, bero på att metoderna är etiskt problematiska. Forskningsetiska frågor kan emellertid även avse andra frågor, t.ex. objektivitet och sakkunskap vid utvärdering av forskning. Även forskningens konsekvenser bör vara en del av den etiska debatten. De senaste årtiondena har det vuxit fram ett system för forskningsetisk granskning i Sverige. Det har skapats riktlinjer för att de enskilda forskarna skall vara medvetna om sitt ansvar.</P> <P class="p178 ft0">För att bedöma biomedicinsk forskning som innefattar försök på människor finns det sedan mitten av <NOBR>1960-talet</NOBR> forskningsetiska kommittéer. Dessa kommittéer finns vid de medicinska fakulteterna och har till uppgift att bl.a. övervaka att personer som deltar i forskningsförsök</P> <P class="p179 ft0">får tillräckligt skydd, samtidigt som möjlighet ges att utveckla ny, betydelsefull kunskap. Det finns även en nämnd för forskningsetik vid MFR. Nämnden fungerar som ett samrådsorgan för de medicinska fakulteternas kommittéer. De forskningsetiska kommittéerna är rådgivande. I deras uppgift ingår inte att göra någon uppföljning av projekten.</P> <P class="p180 ft0">Sedan år 1979 finns djurförsöksetiska nämnder som skall pröva enskilda djurförsök.</P> <P class="p181 ft0">År 1985 inrättades Statens <NOBR>medicinsk-etiska</NOBR> råd, som skall vara ett rådgivande organ till regeringen. Rådet skall följa utvecklingen inom sådan forskning och behandling som bedöms vara känslig för den mänskliga integriteten eller som kan påverka respekten för människovärdet.</P> <P class="p80 ft0">År 1994 inrättades Gentekniknämnden. Nämnden har till uppgift att följa den nationella och internationella utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">50 </SPAN>Etik</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p182 ft0">människors och djurs hälsa samt miljön skyddas. Nämnden har alltså ett övergripande ansvar på genteknikområdet. (Dir. 1997:68.)</P> <P class="p112 ft1"><SPAN class="ft1">5.2</SPAN><SPAN class="ft32">Djurförsöksetik</SPAN></P> <P class="p183 ft0">I prop. 1978/79:13 om ändringar i 1944 års djurskyddslag m.m. uttalade departementschefen Anders Dahlgren bl.a. följande <NOBR>(s.14—15):</NOBR> ”Djurskydd är en fråga som rör samspelet mellan människan och de djur som hon har tagit i sin tjänst eller utnyttjar på annat sätt, t.ex. som sällskapsdjur, för livsmedelsproduktion eller inom vetenskaplig forskning. Utnyttjade för dessa syften representerar djuren ett stort värde för människan. Jag finner emellertid det vara angeläget att understryka att djuren som levande varelser har ett egenvärde som vi måste ta tillbörlig hänsyn till. Användningen av djur för olika ändamål förutsätter att en omsorgsfull avvägning sker mellan det intresse som påkallar viss åtgärd och vad åtgärden innebär för djuret. Varje ingrepp i djurens liv bör därför kräva eftertanke. — — — Ett realistiskt djurskyddsarbete</P> <P class="p184 ft0">måste grundas på en rimlig avvägning mellan behovet att kunna utnyttja djuren å ena sidan och vårt ansvar mot djuren å den andra. Det blir samhällets sak att göra denna avvägning genom att ställa upp regler för djurhållningen.”</P> <P class="p185 ft0">I förarbetena till 1988 års djurskyddslag anförde dåvarande departementschefen Mats Hellström ett motsvarande synsätt på djurskyddsfrågan. Han uttalade bl.a. följande (prop. 1987/88:93 s. 14): ”Djurskyddet gäller förhållandet mellan människan och de djur som hon har i sin vård. Sedan urminnes tider är människan beroende av att hålla husdjur av skilda slag för olika ändamål och medvetenheten om att dessa djur behöver skyddas och vårdas är lika gammal som husdjursskötseln. Djurskyddsfrågor intresserar också människor i hög grad och ett stort engagemang kommer ofta till uttryck såväl vad gäller djurskyddet i allmänhet som i fråga om enskilda djurskyddsfall. — — —</P> <P class="p186 ft0">Sedan lång till tillbaka har människor slutit sig samman i djurskyddsföreningar och därigenom markerat att de vill ta ett särskilt ansvar för djurens välbefinnande. Djurskyddet är sålunda en viktig etisk fråga.”</P> <P class="p57 ft0">Birgitta Forsman har i sin avhandling Djurförsök ansett djurskyddslagarna vara jämförelsevis radikala i sin djursyn, eftersom man diskuterar djuren som individer som på grund av sina egenskaper är skyddsvärda. Djuren tillerkänns alltså, förutom sitt värde som naturresurs och sitt instrumentella värde i övrigt även ett visst egenvärde. Man strävar efter att skydda djuren från smärta eller annat lidande. Enligt Birgitta Forsman har dock i praktiken det instrumentella värdet tagit</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p0 ft3">Etik <SPAN class="ft0">51</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p150 ft0">överhanden över egenvärdet. Detta yttrar sig bl.a. i det att försöksdjur kan utsättas för icke onödigt lidande.</P> <P class="p187 ft0">Numera är frågan hur vi skall förhålla oss till andra djurarter allt mer uppmärksammad och inte minst i Sverige diskuteras djuretiska frågor livligt. Diskussionen i dag handlar, som Lisa Gålmark skriver i boken Djur & Människor (s.6), inte längre huruvida vi skall ta hänsyn till djur eller inte, utan om hur, på vilket sätt och hur mycket.</P> <P class="p106 ft0">Richard Ryder myntade år 1970 begreppet speciesism. Begreppet betecknar sämre behandling av individer på grund av deras arttillhörighet. (Forsman, Djurförsök s. 83.) Speciesism innebär att människan bortser från djurs intressen för att de är djur. Begreppet har kommit att användas mycket inom djurrättsrörelsen.</P> <P class="p139 ft0">Birgitta Forsman har karaktäriserat debatten inom djurförsöksproblematiken som en bred social och politisk kontrovers mellan forskarsamhället och externa protestgrupper. Hon urskiljer några huvuddrag i kontroversen, nämligen olika vetenskapsideal, olika vårdideal, olika uppfattning om djurs status och etikens roll och makt. Hon anger vidare att kontroversen grovt sett handlar om gränsdragningar och problemformuleringar som rör vetenskapens anspråk och roll i samhället.</P> <P class="p153 ft0">I diskussionerna om människans förhållande till djuren har ämnet kretsat till vilken eller vilka egenskaper som skiljer människor från djur. De vanligaste argumenten till att inte inkludera djur i den moraliska gemenskapen har varit att hänvisa till att djur saknar förnuft och språk. När det gäller argument för att djur har rättigheter är det rättighetsargument och den s.k. utilitarismen som är de vanligaste etiska positionerna.</P> <P class="p139 ft0">Den engelske filosofen och juristen Jeremy Benthan <NOBR>(1748—1832)</NOBR> anses vara upphovsmannen till utilitarismen, dvs. den etiska teorin om att en handling är rätt om den totalt sett innebär mer positiva värden (t.ex. lycka, hälsa) än andra alternativa handlingar. (Öbrink, Waller; Försöksdjurskunskap s. 272.) I modern tid kan den australiske professorn i filosofi, Peter Singer, sägas vara utilitarismens främste företrädare. Tom Regan, som är amerikansk professor i filosofi, är en annan förgrundsfigur i den etiska debatten och förespråkare för den s.k. rättighetsprincipen.</P> <P class="p139 ft0">Enligt Peter Singer kan det, om en varelse lider, aldrig vara moraliskt berättigat att vägra ta hänsyn till detta lidande. Vilken varelsens natur än är, så kräver jämlikhetsprincipen att dess lidande jämställs med samma lidande hos varje annan varelse, så långt en grov jämförelse låter sig göras. Är varelsen oförmögen att lida eller känna välbehag eller lycka finns det inget att ta hänsyn till. Så gränsen för förmåga att känna är den enda försvarbara gränsen för hänsyn till andras intressen. Enligt hans teori är det inte viktigt att behandla individer jämlikt i sig,</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">52 </SPAN>Etik</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p150 ft0">utan att ta jämlik hänsyn till deras förmåga att uppleva världen och då främst förmågan att lida.</P> <P class="p133 ft0">Tom Regan förespråkar, i motsats till Peter Singer, ett totalt avskaffande av användning av djur inom vetenskapen. Han b ygger sitt resonemang på en rättviseteori: Var och en av oss som är ett upplevande livssubjekt, en medveten varelse med en individuell välfärd som är viktig för oss — vare sig den är användbar för andra eller ej — har ett inneboende värde. Även djur måste betraktas som upplevande livssubjekt med ett inneboende värde. Vidare har alla som har inneboende värde detta i lika grad, vare sig de är mänskliga djur eller inte. Eftersom människan, för att nå den bästa teorin för våra plikter mot varandra, måste erkänna vårt jämlika inneboende värde som individer, tvingar oss förnuftet att erkänna det jämlika inneboende värdet hos dessa djur, och därmed deras jämlika rätt att bli behandlade med respekt. Eftersom försöksdjur rutinmässigt och systematiskt behandlas som om deras värde hänger på hur användbara de är för andra, behandlas de rutinmässigt och systematiskt med brist på respekt, och därför kränks deras rättigheter rutinmässigt och systematiskt. Det är lika sant när de används i triviala, upprepade, onödiga eller okloka försök som när de används i studier som kan ge verkligt löfte om mänskliga fördelar. Det är inte bara förfining eller reducering som krävs, inte bara större och renare burar, inte bara att använda smärtstillande medel mer frikostigt eller att slopa upprepade operationer. Det som gäller är i stället total ersättning av djurförsöken. Det bästa vi kan göra när det handlar om att använda djur inom forskningen är att inte använda dem. Det är där vår plikt ligger enligt rättighetsteorin.</P> <P class="p188 ft0">Den amerikanska professorn Lori Gruen (Gålmark (red.), Djur och människor s. 41 ff.) har kommenterat Tom Regans rättviseteori och menar att teorin inte ger någon vägledning till handling i de fall då värdena står i konflikt med varandra. För att visa skillnaden mellan rättvisesynen (Tom Regan) och utilitarismen (Peter Singer) ger hon följande bild. De som instämmer med rättighetsargumentet, likaväl som de som håller fast vid utilitarismen, äter inte djur men av olika anledningar. De förra är vegetarianer därför att behandla djur på det sättet inte är förenligt med att behandla dem som varelser med inneboende värde. För den som ansluter sig till rättighetssynen är det en kränkning av djurets rätt att bli behandlat med respekt att använda det som medel till ett mål, i detta fall som mat att ställa på middagsbordet. En utilitarist avstår från att äta djurprodukter så länge processen med deras uppfödning innehåller en övervikt av lidande. Om djuren lever lyckliga, stressfria liv innan de smärtfritt dödas, kanske utilitaristen inte skulle ha något emot att använda dem som mat.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p0 ft3">Etik <SPAN class="ft0">53</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p63 ft0">När det gäller användningen av djur i försök visar Lori Gruen på följande skillnad mellan teorierna. Tom Regan menar att vi inte skall använda djur i försök över huvud taget, dvs. ett totalt förbud. Peter Singers inställning är däremot att det är fel att besluta att experimentera på djur snarare än på människor med liknande förmåga att förstå situationen, om villigheten att utföra experimentet grundas enbart på att djuret tillhör en annan art än människan.</P> <P class="p189 ft34"><SPAN class="ft34">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft35">Användningen av bioteknik på djur</SPAN></P> <P class="p190 ft0">Bioteknik använd på djur kan definieras som alla ändringar av djurs biologiska funktioner som framkallas med vetenskapligt baserade tekniker. Den mest avancerade biotekniken är gentekniken, med vilken man kan flytta och ändra djurs arvsanlag.</P> <P class="p191 ft0">Allmänheten ställer sig i olika utsträckning ofta skeptiska till användning av bioteknik på djur. Många anser att djurens genetiska integritet kränks. Vidare finns det bl.a. en oro för djurens välbefinnande. Det kan antas att stammar av genetiskt avvikande djur som utvecklar anatomiska eller fysiologiska förändringar också upplever smärta och obehag på grund av dessa förändringar. Det finns ännu ingen säker metod att mäta långtidsstress, obehag och smärta, men om man använder en antropomorfisk (förmänskligad) syn är det dock inget tvivel om att djur med genetiskt betingade svåra sjukdomar också har en nedsatt livskvalitet. Det finns emellertid inget som tyder på att det är någon skillnad på djurs välfärdsstatus med hänsyn till om den genetiska avvikelsen har uppstått på grund av selektiv avel efter en bestämd egenskap eller om det har uppstått som en följd av ingrepp i djurets arvsmassa (Det Dyreetiske Råd, Etiske grænser for anvendelse af bioteknologie på dyr, s.24).</P> <P class="p192 ft0">Sandøe, Forsman och Hansen skriver i en artikel med titeln Transgenic Animals: The need for ethical dialogue (intagen i boken Welfare Aspects of Transgenic Animals under redaktion av van Zutphen m.fl.) bl.a. följande: Ur djurskyddssynpunkt skiljer sig den etiska aspekten på djurförsök där transgena djur används inte från den etiska aspekten på djurförsök i allmänhet. Transgena sjukdomsmodeller kan naturligtvis kräva särskild vård och kontroll, i förhållande till normalt friska djur. Detta gäller emellertid även för sjukdomsmodeller som tagits fram genom avel på spontana mutationer eller på kemisk eller operativ väg. Transgena djur väcker alltså inga nya eller speciella etiska problem.</P> <P class="p193 ft0">Birgitta Forsman har diskuterat etiska aspekter på transgena djur vid ett av CFN ordnat seminarium år 1994 (CFN:s skriftserie nr. 28). Hon har därvid dock pekat på en aspekt som är djuretiskt relevant och kan</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">54 </SPAN>Etik</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft0">sägas vara specifik för gentekniskt förändrade djur, nämligen farhågan om att, eftersom djurets rätta natur inte finns kvar, man inte kan veta vad som är djurets naturliga behov och därmed inte kan avgöra hur det mår. Birgitta Forsman tror, trots att knappast något av de problem som är djuretiskt relevanta är specifikt för gentekniskt förändrade djur, att gentekniken ställer nya krav på etiken. Som skäl härför anför hon följande (s. 44): ”Mitt antagande om moralens ursprung är att moral har utvecklats i olika kulturer och samhällen alltefter vad som varit praktiskt möjligt och önskvärt i dessa gemenskaper. Med ändrade materiella förhållanden har också moralen ändrats. Men tidigare har de materiella betingelserna ändrats långsamt. Tekniker har utvecklats och tagits i bruk långsamt. Det har inneburit att människor har hunnit skaffa sig ett förhållningssätt till dessa tekniker. Man har successivt och ”evolutionärt” kunnat anpassa sin moral och sina intuitioner till tekniken. Detta gäller inte i dag. Intuitionerna hänger inte med i teknikutvecklingens rasande fart. Detta anser jag visar att förnuftet, det kritiska tänkandet, måste få en större plats i etiken än det haft under tidigare epoker... Genteknikens — och en del andra moderna teknikers — snabbhet för med sig att vi måste börja skapa, konstruera, vår moral mer medvetet och överlagt än tidigare.”</P> <P class="p194 ft0">Birgitta Forsman pekar på att det även kan finnas djuretiska fördelar med transgena djur. En fördel, menar hon, kan vara att lidande, åtminstone i vissa fall, borde kunna bli kortvarigare. Hon pekar även på att det brukar framhållas som en etisk fördel att det med transgena djur går åt totalt sett färre djur i varje experiment. Birgitta Forsman har dock svårt för att se att antalet djur är djuretiskt relevant i någon nämnvärd utsträckning, eftersom varje individ har sina upplevelser för sig: ”det är värre om 10 lider än om 100 används i icke plågsamma procedurer” (s. 43).</P> <P class="p126 ft0">Djurförsök med transgena djur bedöms liksom andra djurförsök i de djurförsöksetiska nämnderna. Detta innebär att de transgena djurens lidande skall ställas mot möjliga vinster för människor i form av minskad sjuklighet och effektivare behandlingsmetoder. Gentekniknämnden är av uppfattningen att etiska bedömningar av förändringar av arvsmassan med hjälp av genteknik måste göras med utgångspunkt från vad vi åstadkommer med denna teknik, inte med utgångspunkt från tekniken som sådan. (Gentekniknämnden, Genteknik, Ekologi och Etik s. 61.)</P> <P class="p155 ft34"><SPAN class="ft34">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft35">De djurförsöksetiska nämndernas prövning</SPAN></P> <P class="p195 ft0">Sverige började redan år 1979 att bedöma enskilda djurförsök ur etisk synpunkt i särskilda nämnder. Vilken etisk princip som det var tänkt att</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p0 ft3">Etik <SPAN class="ft0">55</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p196 ft0">nämnderna skulle tillämpa har det inte förts något särskilt resonemang om från myndigheterna sida. I bestämmelsen som anger vilka kriterier de djurförsöksetiska nämnderna skall göra sin prövning på framgår dock, som Birgitta Forsman anmärker i sin avhandling Djurförsök, att den princip som är applicerbar är den utilitaristiska principen. Enligt Birgitta Forsman blir det i praktiken fråga om en mycket grovhuggen nyttomoral.</P> <P class="p197 ft34"><SPAN class="ft34">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft35">En jämförelse med etisk granskning inom humanmedicin</SPAN></P> <P class="p198 ft0">När det gäller granskningen av försök inom humanmedicinska forskningen har man, i motsats till vad som gäller för djurförsök, väl preciserade grunder att bygga bedömningen på. Under <NOBR>1960-talet</NOBR> fick vi i Sverige en regelmässig granskningsorganisation vad gäller försök på människa. Detta var ett led i en internationell utveckling. Ett dokument som härvid fick stor betydelse var Helsingforsdeklarationen. Detta är ett dokument som framarbetades vid World Medical Association’s möte i Helsingfors år 1964 och som ställde upp ett antal rekommendationer kring etiska ställningstaganden i medicinsk forskning. Dokumentet innehöll dock inget krav på etisk granskning av forskningsprojekt. Efter ett antal forskningsskandaler i USA, där såväl friska som sjuka försökspersoner hade utnyttjats på ett oetiskt och i vissa fall kränkande sätt, beslöt amerikanska National Institute of Health år 1966 att alla humanforskningsprojekt, som skulle stödjas ekonomiskt, skulle genomgå etisk granskning. Eftersom även svenska projekt till en del finansierades genom amerikanska anslag, kom dessa riktlinjer att även påverka forskningen i Sverige. Den första forskningsetiska kommittén i Sverige inrättades vid Karolinska institutet år 1966. Under slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> arbetade en grupp inom MFR med att bl.a. fastställa etiska principer för den kliniska forskningen. Sedan år 1971 har MFR krav på att alla ansökningar därifrån om anslag skall vara etikgranskade. (SOU 1989:75 s. 13 ff.)</P> <P class="p199 ft0">Fortfarande är det Helsingforsdeklarationen, som har reviderats vid olika tillfällen, som är det grundläggande dokumentet för vägledande principer på humanforskningsområdet. Vid humanförsök ställs krav på att försökspersonens väl och ve sätts före samhällsnyttan, det är skillnad mellan terapeutisk och <NOBR>icke-terapeutisk</NOBR> forskning i det att man kan</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">56 </SPAN>Etik</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft0">ta större risker om försökspersonen själv kan dra fördel av forskningen och det finns en princip om att försökspersonen skall ha lämnat ett informerat samtycke. Vidare följer ofta av de forskningsetiska principerna att försökspersonen har rätt till självbestämmande, att försökspersonens lidande skall undvikas och dess välbefinnande främjas samt att det finns en skyldighet att vara rättvis på så sätt att fördelningen av bördor och förmåner fördelas. (Forsman, Djurförsök.)</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr6 td78"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p1 ft9">57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft4">6 Djurförsöksverksamhet</P> <P class="p200 ft34"><SPAN class="ft34">6.1</SPAN><SPAN class="ft40">Varför använder vi fortfarande djurförsök?</SPAN></P> <P class="p201 ft0">Orsakerna och skälen till att djurförsök fortfarande kommer till användning är många. Den viktigaste anledningen till djurförsök är sökandet efter ny kunskap. Man eftersträvar sådana kunskaper och metoder att sjukdomar hos människa och djur kan diagnosticeras, behandlas och förebyggas. För att uppnå detta måste man erhålla kunskap om hur det normala fungerar genom s.k. biomedicinsk forskning. Försöksdjur används även vid produktion av vissa vacciner. Vidare görs djurförsök för att säkerhetstesta mediciner och andra substanser.</P> <P class="p202 ft0">Den kunskap vi har i dag har vi till stor del erhållit genom iakttagelser och experiment på alla biologiska nivåer, dvs. från molekyler och celler till hela organismer. (Öbrink, Waller; Försöksdjurskunskap s.</P> <P class="p66 ft0"><NOBR>19—24.)</NOBR> För att öka kunskapen om människan skulle i många fall människan vara det lämpligaste försöksobjektet. Modellen skulle därmed vara identisk med den man önskar diagnosticera eller behandla. I de flesta sammanhang är emellertid experiment direkt på människan uteslutet — det finns såväl etiska, legala som praktiska invändningar mot att använda människan som försöksmodell (van Zutphen m.fl.; Principles of Laboratory Animal Science s. <NOBR>326—327).</NOBR></P> <P class="p5 ft0">Försök på djur anses av de flesta som det moraliska alternativet till försök direkt på människan. I djurförsök försöker man med användning</P> <P class="p203 ft0">av en s.k. djurmodell att efterlikna människan. Det är inte själva bilden av det använda djuret som är i fokus utan den kunskap som man erhåller vid jämförelser mellan det fysiologiska beteendet hos djuret och vår egen art, s.k. extrapolering. Att förutsäga en reaktion hos människan utifrån kunskaper erhållna genom djurförsök är en av de mest svåra uppgifterna för forskare. Svårigheterna med extrapolering är livligt debatterad i vetenskapliga och politiska sammanhang när frågan om betydelsen av djurförsök för människans hälsa diskuteras. Det som är skadligt eller verksamt i en icke mänsklig art kan vara oskadligt eller overksamt i människan. Som exempel kan nämnas att penicillin är</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft9">58 </SPAN>Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p203 ft0">ödesdigert för marsvin men tolereras vanligtvis av människan. Thalidomid, som medförde att tusentals barn blev handikappade (Neurosedynkatastrofen), orsakar inte missbildningar hos råtta och många andra djurslag men väl hos apa. Det har visat sig upprepade gånger att ett nära genetiskt släktskap eller en anatomisk likhet inte är pålitliga kännetecken av parallella fysiologiska reaktioner, även om så kan vara fallet i många situationer. Under alla förhållanden är det mycket svårt att förutsäga sådan överensstämmelse. En okritisk tillit till resultat från djurförsök kan bli missledande. (Svendsen, Hau, Handbook of Laboratory Animal Science, vol II, s. <NOBR>2—5.)</NOBR></P> <P class="p204 ft0">Det finns kritiska röster mot användningen av djurförsök även inom den vetenskapliga världen. Kritikerna anser bl.a. att djurförsök som metod inte är tillräckligt bra och att den kan leda in vetenskapen på fel väg. Detta kan få till följd att viktiga medicinska framsteg försenas på grund av missvisande resultat från djurförsök. De pekar på att nya tekniker och forskningsområden öppnar ökade möjligheter att använda metoder som är bättre källor till ökad kunskap om människan än vad djurförsöken är. (Gålmark, Djurens rätt 1997:3 s. 13.)</P> <P class="p205 ft0">En majoritet av forskarsamhället är dock av den bestämda uppfattningen att vi inte inom överskådlig framtid kommer att kunna upphöra med användningen av djurförsök om vi vill fortsätta att skaffa oss ny medicinsk kunskap för att kunna bota sjukdomar.</P> <P class="p112 ft34"><SPAN class="ft34">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft35">Olika djurmodeller</SPAN></P> <P class="p190 ft0">Man hänför vanligtvis de olika djurmodellerna till någon utav fyra olika kategorier. Dessa är inducerade, spontana, negativa och orphana modeller. Av dessa är inducerade och spontana modeller de klart mest använda modellerna. En <SPAN class="ft3">inducerad modell </SPAN>erhåller man genom att man t.ex. med ingrepp orsakar djuren ett sjukdomstillstånd. I djurmodeller för diabetes tillför man djuret en substans som förstör bukspottkörteln. En speciell form av inducerad modell är de transgena djurmodellerna. Dessa djur bär artificiellt tillförd främmande DNA i sin arvsmassa. Användningen av transgena djurmodeller har kraftigt ökat. <SPAN class="ft3">Spontana modeller </SPAN>består av djur som på ett naturligt sätt har fått genetiska förändringar. På grund av dessa genetiska defekter utvecklar djuren en viss typ av sjukdom. Genom att ta vara på denna genetiska defekt och avla vidare på den erhåller man tillgång till en ny modell. Som exempel på en spontan djurmodell kan nämnas de nakna mössen som används i cancerforskning. <SPAN class="ft3">Negativa modeller </SPAN>är djur som inte svarar upp mot en viss sjukdom, dvs. djuret får inte en sjukdom som man har försökt utsätta djuret för. En <SPAN class="ft3">orphan modell </SPAN>slutligen, är en modell som består</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p0 ft27">Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">59</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p206 ft0">av djur som har utvecklat en sjukdom som ännu inte har påträffats hos människan. Modellen kommer till användning när en liknande mänsklig sjukdom senare blir identifierad. Ett exempel härpå är den s.k. galna <NOBR>ko-sjukan.</NOBR> (Öbrink, Waller; Försöksdjurskunskap s. <NOBR>328—331,</NOBR> Svendsen, Hau, Handbook of Laboratory Animal Science, vol II, s. 3.)</P> <P class="p57 ft0">Det finns förmodligen ingen djurmodell som visar alla de aspekter som finns i en sjukdom hos människan.</P> <P class="p207 ft3">Hur väljer man modell?</P> <P class="p172 ft0">Vilken djurmodell som används i forskning skiftar lika mycket som själva forskningsområdena. Det finns inga specifika regler att ta till när man står inför att välja den bästa djurmodellen för ett experiment. Förutsättningarna för olika projekt är alltför varierande.</P> <P class="p112 ft34"><SPAN class="ft34">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft35">Försöksdjursvetenskap</SPAN></P> <P class="p208 ft0">Efter andra världskriget ökade satsningarna på biomedicinsk forskning, vilket också ledde till en ökad användning av försöksdjur. Trots att omfattningen på den biomedicinska forskningen har ökat, har en minskning av antalet använda försöksdjur skett sedan slutet av 1970- talet. Till stor del kan detta tillskrivas den växande kritiken mot djurförsök, som ökade forskarnas medvetenhet om problematiken kring djurförsök. En annan viktig faktor är framväxten av den nya vetenskapen om försöksdjursanvändning, försöksdjursvetenskap. Denna vetenskap är en hjälpvetenskap som utnyttjar metoder och tekniker från de flesta andra biomedicinska discipliner. Vetenskapen studerar vetenskapliga, etiska och juridiska aspekter vid användning av djur i biomedicinsk forskning. De främsta målen för försöksdjursvetenskapen är att bidra till kvaliteten på djurförsöken och till att öka välbefinnandet hos djuren.</P> <P class="p117 ft0">För att erhålla tillförlitliga resultat i forskningen är det viktigt att ha mesta möjliga kontroll över de i försöket ingående parametrarna. Ju mer förfinade försöken blir desto viktigare är det att djuren har en hög kvalitet. Detta ledde till att man började avla definierade djur. Vidare byggde man försöksdjursanläggningar efter strikta fysiologiska kriterier. (Öbrink, Waller; Försöksdjurskunskap s. <NOBR>32—35.)</NOBR> En kontrollerbar miljö är viktig för att kunna tolka resultaten från djurförsök. En sådan s.k. standardiserad miljö kan inte alla gånger ge djuren tillräcklig stimulans. Olika insatser görs för att försöka förbättra miljön för djuren och bereda dem möjlighet att uttrycka sitt naturliga beteende.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft9">60 </SPAN>Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p209 ft0">Inom försöksdjursvetenskapen betonar man betydelsen av vad som kallas de 5 F:n. Detta begrepp används som ett mått på djurens välfärd och formulerades ursprungligen av dr John Webster, Bristol University i England (Djurens Rätt 1996:4 s. 27). De 5 F:n är</P> <P class="p65 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft21">Frihet från törst/hunger</SPAN></P> <P class="p56 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft21">Frihet från obehag</SPAN></P> <P class="p56 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft21">Frihet från skada/sjukdom/smärta</SPAN></P> <P class="p65 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft21">Frihet från rädsla/stress/ångest</SPAN></P> <P class="p56 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft21">Frihet att kunna bete sig på ett naturligt sätt.</SPAN></P> <P class="p210 ft0">Nyligen tillsattes det en professur i försöksdjursvetenskap vid Uppsala universitet. Ytterligare en sådan professur är under tillsättning vid Sveriges lantbruksuniversitet.</P> <P class="p71 ft0">I Uppsala har det bildats en nätverksgrupp, bestående av personer från Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och läkemedelsindustrin. Denna nätverksgrupp verkar för att binda ihop försöksdjursfrågor på en vetenskaplig central nivå och vara rådgivande åt de som använder djur i försök.</P> <P class="p42 ft3">Statens veterinärmedicinska anstalt</P> <P class="p211 ft0">SVA är den centrala anstalten för sjukdomsdiagnostik och förebyggande verksamhet inom djurhälsovården. Verksamheten vid SVA omfattar många olika discipliner, bl.a. patologi, bakteriologi, toxikologisk kemi, virologi och parasitologi. SVA har också en produktionsavdelning som tillverkar bl.a. vaccin och sera. Verksamheten innefattar även forskning och metodutveckling inom området veterinärmedicin. Ett stort antal specialister, representerande olika djursjukdomar och husdjurshygien, är anställda på myndigheten. Man utför både myndighetsuppgifter samt uppdragsverksamhet åt bl.a. djurägare, organisationer och andra intressenter.</P> <P class="p44 ft0">SVA har haft flera hälsoinventeringsprogram som varit av stor vikt för att förbättra kvaliteten på försöksdjuren. Detta har varit en viktig faktor för den minskning som skett av antalet använda försöksdjur sedan <NOBR>1970-talet.</NOBR> Även om arbetet i sådana program alltjämt pågår, bör man dock inte förvänta sig att denna faktor skall ha en lika stor inverkan på försöksdjursanvändningen i fortsättningen som den haft under tidigare decennier.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p0 ft27">Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">61</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p56 ft1"><SPAN class="ft1">6.2</SPAN><SPAN class="ft32">Användningen av försöksdjur</SPAN></P> <P class="p212 ft34"><SPAN class="ft34">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft35">Inledning</SPAN></P> <P class="p160 ft0">I beslutsprocessen över vilket djur som skall användas vid ett experiment spelar många faktorer in. Det viktigaste är att finna rätt djurmodell och att djurmodellen kan ge svar på de frågor man ställer. Två andra faktorer som man inte kan bortse från är traditionen inom området och ekonomin. När ett djurslag har använts mycket och länge inom ett forskningsområde samlas en stor mängd data om detta djur och en stor erfarenhet om den experimentella tekniken för just det djurslaget. Ekonomiska faktorer har lett till att råttor, möss och kaniner till viss del har ersatt hund och katt. Andra faktorer än de som nämnts, som kan påverka valet av försöksdjur, är bl.a. biologiska olikheter, försöksdjurets storlek, tillgänglighet och samhällsreaktioner. (Öbrink, Waller; Försöksdjurskunskap s. <NOBR>250—252.)</NOBR></P> <P class="p213 ft0">Det är främst tre olika typer av djurförsök som görs — försök där djuren används som organdonatorer, akutförsök och kroniska försök. Användningen av djur som används som donatorer av organ, vävnader eller celler är stor. Djuren avlivas i dessa fall på ett humant sätt och därefter tas organ eller organdelar ut och används i t.ex. in vitroexperiment. Ett akutförsök innebär att experimentet i sin helhet utförs under narkos och när experimentet är slutfört avlivas djuren medan de fortfarande ligger i narkos. Kroniska försök kan se ut på många olika sätt men de har det gemensamt att djuren är vakna under större delen av experimentet. De kroniska experimenten kan innebära att djuren utsätts för lidande eller obehag, men detta är inte alltid fallet. Experimentens varaktighet kan variera mellan några timmar och flera år. Djur som ingår i kroniska försök och vistas på försöksdjursanläggningen länge, ställer stora krav på miljö och omvårdnad. (Öbrink, Waller; Försöksdjurskunskap s. <NOBR>197—198.)</NOBR></P> <P class="p214 ft7">Vilka använder försöksdjur?</P> <P class="p215 ft0">De som använder försöksdjur i Sverige kan delas in i tre huvudgrupper. Den största gruppen består av universitet/högskola/landsting/kommun. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har denna grupp svarat för knappt två tredjedelar av den totala användningen av försöksdjur. Den näst största gruppen utgörs av läkemedelsindustrin, som svarar för omkring en tredjedel av den totala användningen av försöksdjur. Läkemedelsindustrin i Sverige domineras av Astrakoncernen och Pharmacia & Upjohn AB. Den sista gruppen som använder försöksdjur består av fristående statliga myndigheter, bl.a. SVA, Statens livsmedelsverk, SMI, Socialstyrelsen,</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft9">62 </SPAN>Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p216 ft0">Arbetsmiljöstyrelsen, Försvarets sjukvårdscentrum och Försvarets forskningsanstalt samt företag som inte hör till läkemedelsindustrin. Denna grupp svarar för en mindre del av den totala användningen av försöksdjur.</P> <P class="p217 ft7">Vilka djurslag används och för vilka ändamål används de?</P> <P class="p218 ft0">De vanligaste försöksdjuren är råtta, mus, marsvin, hamster, kanin, apa, hund, katt, svin, nötkreatur, fågel, groddjur och fisk.</P> <P class="p52 ft0">Användningen av möss, råttor, fåglar och fiskar utgjorde under år 1996 tillsammans 95 procent av den totala användningen: möss 25 procent, råtta 20 procent, fågel 25 procent och fisk 25 procent. Om man ser till det antal djur som används i försök enligt definitionen i Europarådets konvention och EG:s direktiv har 87 procent bestått av möss och råttor. De flesta fiskar och fåglar har således använts i försök som endast omfattas av den svenska definitionen av djurförsök.</P> <P class="p219 ft0">Universitet, högskolor och landsting använder i huvudsak råttor, möss, fiskar, kaniner, fåglar, svin och marsvin i nämnd ordning såvitt avser djurförsök enligt definitionen i Europarådets konvention och EG- direktivet. Denna grupp använder ett stort antal djur till försök som endast utgör djurförsök enligt svensk definition.</P> <P class="p220 ft0">I motsats till vad som är fallet för universitet, högskola och landsting är de djurförsök som utförs inom läkemedelsindustrin till övervägande delen djurförsök enligt definitionen i Europarådets konvention och <NOBR>EG-direktivet.</NOBR> De djurslag som används är främst möss, råttor, marsvin, kaniner, fåglar och hundar i nämnd ordning.</P> <P class="p221 ft0">För övriga företag och myndigheter som använder försöksdjur dominerar användningen av möss i försök enligt Europarådskonventionens och <NOBR>EG-direktivets</NOBR> definition och fiskar i försök enligt svensk definition.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p0 ft27">Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">63</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p145 ft0">Användningen av olika djurslag i försök under <NOBR>1990-talet</NOBR> såväl enligt svensk definition som enligt definitionen i Europarådets konvention och EG:s direktiv redovisas i <SPAN class="ft3">bilaga 3</SPAN>. Nedan följer en kort redogörelse över bl.a. användningsområdena för en del av de olika djurslagen. Uppgifterna är till övervägande del hämtade ur CFN:s skriftserie, där årliga redogörelser lämnas över användningen av försöksdjur.</P> <P class="p42 ft0">Råttor och möss</P> <P class="p115 ft0">Råttor och möss har sedan lång tid varit de vanligaste försöksdjuren och de används på de flesta försöksdjursavdelningarna i landet. An- vändningsområdena är således många. Vid studier av hjärt- och kärlsjukdomar och nervsystemets sjukdomar dominerar råtta. Den största förbrukningen av mus sker på institutioner med tumörbiologisk och immunologisk inriktning. Den stora användningen av mus beror bl.a. på att det förekommer ett stort antal inavlade stammar vilka har specifika egenskaper som på olika sätt kan utnyttjas inom forskningen. När det gäller mus kommer med all sannolikhet användningen av transgena möss att öka kraftigt de närmaste åren. Det finns även ett alltmer ökat intresse för att framställa transgena råttor.</P> <P class="p45 ft0">Marsvin</P> <P class="p115 ft0">Marsvin har traditionellt använts vid diagnostik av tuberkulos. Alternativa och kompletterande metoder har emellertid möjliggjort en minskning av denna användning. Under åren <NOBR>1982—1989</NOBR> varierade förbrukningen mellan 29 000 och 21 500. Hittills under <NOBR>1990-talet</NOBR> är motsvarande siffror 19 500 och 12 500. Som jämförelse kan nämnas att förbrukningen år 1974 var 63 000 marsvin.</P> <P class="p53 ft0">Kanin</P> <P class="p115 ft0">Kanin används som försöksdjur inom ett flertal olika forskningsområden. Tidigare användes ett stort antal vid pyrogentestning av olika farmaka. Sådan testning kan numera göras med in <NOBR>vitro-metodik,</NOBR> där blod från ryggradslösa djur används (se avsn itt 7.3.3). Vanligt är dock att använda kanin för bl.a. framställning av antikroppar. Vidare används kaniner vid olika irritationstester. Den totala förbrukningen av kanin har halverats sedan början av <NOBR>1980-talet.</NOBR></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft9">64 </SPAN>Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft0">Svin</P> <P class="p43 ft0">Svin har alltmer kommit till användning inom forskningen och är ett intressant djurslag inom experimentell kirurgi, bl.a. transplantations- och plastikkirurgi. Vidare används svin i cirkulations- och allergiforskning samt vid utbildning i krigskirurgi. I viss mån har svin ersatt försök med hund. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> varierade förbrukningen mellan 810 och 3 160 djur. För år 1996 uppgick förbrukningen till 5 200 djur.</P> <P class="p42 ft0">Hund</P> <P class="p172 ft0">Det är främst läkemedelsindustrin som använder hund som försöksdjur. Hund används bl.a. inom farmakologisk och toxikologisk forskning. Vidare används hund inom experimentell kirurgi. I början av <NOBR>1980-talet</NOBR> såg man en minskning av antalet använda hundar. Användningen har därefter hållit sig mellan ca <NOBR>550—870</NOBR> djur per år.</P> <P class="p42 ft0">Katt</P> <P class="p115 ft0">Katt har använts framför allt inom cirkulationsfysiologin och neurofysiologin. Användningen vid neurologiska undersökningar har berott på att kattens olika hjärndelar är väl kartlagda. Detta har möjliggjort att man med mycket stor precision kan föra in ett instrument till en bestämd punkt i hjärnan. Forskningen på katt har framför allt ägt rum på universiteten. Antalet använda katter i djurförsök har dock stadigt minskat. Förbrukningen var år 1982 uppe i 2 350 djur och för år 1995 rapporterades en förbrukning av 272 djur. Under år 1996 ökade användningen visserligen till 393 djur. Användningen beräknas dock inte öka ytterligare under den närmaste tiden.</P> <P class="p53 ft0">Apa</P> <P class="p222 ft0">De apor som används i djurförsök är bl.a. makaker, markatter och marmosetter. Dessa kommer från Asien, Afrika resp. Sydamerika. Apor användes tidigare i huvudsak i samband med framställning av poliovaccin. I dag används de främst vid forskning om nervsystemets sjukdomar och psykiska sjukdomar hos människa samt inom aidsforskningen. På grund av myndighetskrav har läkemedelsindustrin aviserat behov av en ökad användning av apa som försöksdjur. Att transportera</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p0 ft27">Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">65</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p223 ft0">apor till Sverige blir allt svårare då allt färre flygbolag åtar sig transporten beroende på negativ opinion från bl.a. djurskyddsorganisationer. (Se mer om apor nedan.)</P> <P class="p207 ft0">Fåglar och fiskar</P> <P class="p115 ft0">Under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR> har även ett stort antal fåglar och fiskar använts vid djurförsök. Huvuddelen av förbrukningen av fåglar under <NOBR>1980-talet,</NOBR> omkring 10 000 djur årligen, har utgjorts av daggamla kycklingar från tamhöns vilka använts vid akutförsök för diagnostik av röda hund. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har ett mycket stort antal fåglar använts i beteendestudier. Det har främst varit höns som har studerats i syfte att försöka utveckla och förbättra alternativ till burhönshållning. För år 1996 användes ca 110 000 fåglar i beteendestudier. Ett stort antal fåglar under <NOBR>1990-talet</NOBR> har vidare utgjorts av tuppar, vars kammar använts för utvinning av hyaluronsyra för framställning av läkemedel.</P> <P class="p126 ft0">Fiskar används i naturvetenskaplig grundforskning, bl.a. i beteendestudier och uppfödningsförsök, samt för toxikologiska tester. Ett exempel är de försök som utförs enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för karaktärisering av bl.a. avloppsvatten och annan prövning av miljöfarlig verksamhet. Användningen av grupperna fågel och fisk visar en tendens till att öka. Individuellt märkt fisk ingår sedan år 1996 i rapporteringen av försöksdjur. Detta år redovisades ca 160 000 fiskar.</P> <P class="p42 ft7">Transgena djur</P> <P class="p172 ft0">Genom att blanda och välja, sortera och inavla, ta vara på mutationer och föröka de djur som bär på vissa anlag kan man erhålla djur som är särskilt lämpade för viss forskning. Forskning och försök har dock begränsats av hur djur kan korsas och av vilka mutationer som uppstår mer eller mindre spontant. Med användning av transgentekniken har emellertid helt andra möjligheter öppnats inom forskningen. (Vetenskapsakademien; Djur med nya gener s. <NOBR>32—33.)</NOBR></P> <P class="p123 ft0">I transgena djur har man tagit bort en gen, förändrat en gen eller lagt till en ny gen. Den genetiska förändringen förekommer i alla djurets celler och den genetiska förändringen är ärftlig. I och med de transgena djuren har forskare fått en brygga från molekylär biologi till hela biologiska system. Dessa djur ger forskningen en ökad handlingsfrihet och möjlighet att med stor precision klarlägga genernas funktion i ett helt djur, få fram djur som kan fungera som modeller för mänskliga sjukdomar och ta fram djur som lämpar sig för att testa vad männi-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft9">66 </SPAN>Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p224 ft0">skan kan exponeras för. (Vetenskapsakademien; Djur med nya gener s. <NOBR>9—10.)</NOBR></P> <P class="p225 ft0">Utöver användningen inom den biomedicinska forskningen finns det användning för transgena djur inom jordbruksområdet där de transgena djuren öppnar möjligheter till djur med bl.a. effektivare foderomvandling och resistens mot sjukdomar. Vidare kan de transgena djuren användas som produktionssystem, dvs. vissa biologiskt aktiva substanser för terapeutiskt bruk kan produceras i djuren. (Herbertsson; Transgena djur i USA.)</P> <P class="p226 ft0">Produktion av transgena djur kan i princip göras på vilket djurslag som helst. Den transgena tekniken har också använts på flera olika djurslag, bl.a. mus, råtta, kanin, ko, gris, får, get och fisk. Det absolut vanligaste djuret är dock mus. Orsakerna till detta är bl.a. att forskarna redan hade mycket kunskap om musens embryologi och genetik. Eftersom den transgena tekniken är tidsödande och dyr, är musen dessutom lämplig på grund av sin korta livscykel.</P> <P class="p139 ft0">Idén att skapa transgena djur startade i slutet av <NOBR>1970-talet.</NOBR> Man hade då lärt sig att odla och hantera musägg utanför mushonans äggledare och lägga tillbaka dem i en annan mushona. Vidare fanns det en teknik för att isolera, massföröka och renframställa enskilda arvsanlag med hjälp av den s.k. <NOBR>hybrid-DNA-tekniken.</NOBR> Genombrottet för transgena möss kom i början av <NOBR>1980-talet,</NOBR> när metoden att injicera en extra gen i cellkärnan hos befruktade musägg introducerades. Forskarna lyckades bl.a. att skapa en transgen mus med främmande gener för tillväxthormon. Genom genteknik hade människan åstadkommit att en mus i alla sina celler bar på ett arvsanlag från en råtta. Den nya genen gav den stora musen extra tillväxthormon som ökade dess växtförmåga. Detta medförde att den transgena musen var dubbelt så stor som en normal mus. (Vetenskapsakademien; Djur med nya gener s. <NOBR>11—15.)</NOBR></P> <P class="p134 ft0">År 1987 utvecklades den s.k. knock <NOBR>out-tekniken</NOBR> som innebär att man tar bort gener ur musens arvsmassa. Med denna teknik kan s.k. recessiva sjukdomar studeras, dvs. sjukdomar som bryter ut endast om anlaget för sjukdomen finns i dubbel uppsättning i arvsmassa. Denna typ av sjukdomar kunde man nämligen inte studera med användning av den ursprungliga s.k. injektionstekniken, eftersom denna endast lägger till en gen. Så länge som den normala fungerande genen finns kvar bryter inte en sådan sjukdom ut, oavsett vilken muterad genvariant som läggs till. (Medicinsk vetenskap 3/97 s. <NOBR>26—27.)</NOBR></P> <P class="p227 ft0">Transgentekniken fortsätter att utvecklas i snabb takt. En begränsning med tekniken var länge att forskarna bara kunde slå ut ett arvsanlag i kroppens samtliga celler. Nu kan man emellertid slå ut en specifik gen i ett av kroppens alla organ. Genens betydelse för olika organ kan nämligen variera. Man förfinar även tekniken genom att med en markör</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p0 ft27">Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">67</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p228 ft0">följa var den insatta genen är aktiv i det transgena djuret och man kan t.o.m. bestämma om den insatta genen skall aktiveras eller inte. (Medicinsk vetenskap 3/97 s. 27.)</P> <P class="p229 ft7">Särskilt om användningen av <NOBR>icke-mänskliga</NOBR> primater som försöksdjur</P> <P class="p230 ft0">Icke mänskliga primater, apor, är de djur som med hänsyn till fysiologisk utveckling är mest lika människan, bl.a. visar det centrala nervsystemet stora likheter liksom det finns likheter i socialt beteende, emotionella behov och intellektuell kapacitet. Dessa förhållanden gör att apor i vissa sammanhang anses särskilt användbara i vetenskaplig forskning, t.ex. för att undersöka mänskliga sjukdomar, och för att förutsäga möjliga reaktioner på kemiskt och farmakologiskt effektiva ämnen hos människa.</P> <P class="p231 ft0">På grund av apornas stora likheter med människan är användningen av apor i försök också särskilt ifrågasatt. Det kan nämligen antas att aporna har ungefär samma förmåga att uppleva smärta och obehag som människan. Detta gör att det från forskningens, djurskyddets och allmänhetens sida hävdas att forskning som inte är etiskt försvarbar på människan inte heller kan anses etiskt försvarbar på apor.</P> <P class="p139 ft0">De apor som främst kommer till användning inom forskningen i Eu- ropa är makaker, markatter och marmosetter. Bland de människoliknande aporna är det i princip uteslutande chimpanser som används. De mesta användningsområdena inom forskningen är studier i neurofysiologi, särskilt hjärnans fysiologi, fortplantningsbiologi, smittsamma sjukdomar som aids, hepatit A och C, malaria och slutligen autoimmuna sjukdomar och neurologiska sjukdomar såsom reumatism, multipel skleros, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Apor används även inom utveckling och testning av nya läkemedel, vacciner och produkter för genterapi samt i samband med säkerhetstester för produktkontroll av vacciner.</P> <P class="p170 ft0">Det uppskattas att det i EU:s medlemsländer under år 1991 användes ca 10 000 apor i djurförsök. En prelimiär rapport för år 1996 tyder på att användningen av apor även detta år uppgick till omkring 10 000 djur. I motsats till de flesta övriga <NOBR>EU-länderna</NOBR> har vi i Sverige haft en tydlig minskning av antalet använda apor i djurförsök. Storbritannien följt av Frankrike och Tyskland är de länder i den europeiska unionen som enligt statistiska rapporter använder flest antal apor i försök. De statistiska rapporterna från <NOBR>EU-länderna</NOBR> är fortfarande inte alltid kompletta och metoderna att samla in uppgifterna är inte uniforma. EU- länderna ha dock förbundit sig att år 1999 ha underlag för en jämför-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft9">68 </SPAN>Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p232 ft0">bar och överensstämmande insamling av data kring djurförsöksanvändningen.</P> <P class="p233 ft0">Många av de apor som används i djurförsök har importerats från de länder där aporna har sitt ursprung. Aporna kan vara viltfångade eller uppfödda i fångenskap. Det förekommer viss uppfödning av apor i Europa för djurförsöksändamål. När det gäller uppfödningen av apor i deras ursprungsländer ses detta som ett bättre alternativ än att fånga djuren vilt. Internationella transporter av apor är mycket påfrestande för djuren och ställer höga krav på tillsyn och skötsel. Från djurskyddshåll ifrågasätts att apor har fötts upp i fångenskap och att många sådana apor i stället egentligen är viltfångade. För att bli klassificerad som uppfödd i fångenskap och inte viltfångad krävs att djuret i fråga utgör minst andra generationen i ett uppfödningsprogram. Ett annat problem kan vara att förhållandena för djuren som föds upp i fångenskap utanför Europa inte har den standard som krävs här.</P> <P class="p234 ft0">EG:s direktiv 86/609/EEG om djurförsök fastställer att apor som används som försöksdjur skall vara destinationsuppfödda, men att undantag kan medges av myndigheterna. Europarådets konvention innehåller inga specifika regler om apor.</P> <P class="p133 ft0">Apor hör till de djurslag där många underarter är utrotningshotade. Importen av dem regleras av konventionen om internationell handel av hotade vilda djur och växter <NOBR>(CITES-konventionen).</NOBR> Innehållet i konventionen implementerades delvis i EG:s direktiv 3626/82/EEG. Be- stämmelsen stadgar att handel med arter som är skyddade endast är tillåtet om tagandet av djuret inte skadar fortlevnaden av arten eller negativt påverkar omfattningen på det område inom vilket populationen i fråga av ett djur förekommer. Det krävs särskilt tillstånd för import och export av sådana djur som omfattas av <NOBR>CITES-konventionen.</NOBR> Detta gäller bl.a. för apor som används i djurförsök.</P> <P class="p108 ft0">De länder som främst svarar för exporten av apor som skall användas i djurförsök, både viltfångade och uppfödda i fångenskap, är Filippinerna, Indonesien, Mauritius, Guyana, Kina, Barbados, Vietnam, Kenya och Israel.</P> <P class="p137 ft0">Under perioden <NOBR>1989—1992</NOBR> importerade Sverige enligt statistiska uppgifter ca 2 300 apor, samtliga för vetenskapligt ändamål. Sedan år 1992 har dessa apor importerats främst från Filippinerna, Kina och USA.</P> <P class="p106 ft0">År 1993 hölls en möte i samarbete med Europeiska kommissionen <NOBR>Directorate-General</NOBR> (DG) XII för Vetenskap, Forskning och Teknologi samt europeiska experter på uppfödning av apor. Mötet hölls för att försöka hitta en godtagbar lösning på Europas behov av apor att användas som försöksdjur. Mötet uppskattade att behovet av apor för den europeiska unionen uppgick till mer än 10 000 djur årligen. För att</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p0 ft27">Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">69</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p109 ft0">svara upp mot behovet krävdes det destinationsuppfödda apor. Som en följd härav bildades i november 1994 EUPREN (European Primate Resources Network. EUPREN består hittills av primatcenter och andra forskningscenter i Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien och Nederländerna. EUPREN har till syfte bl.a. att garantera att apor används på ett kontrollerat och etiskt sätt, att förbättra kvaliteten på försöksdjuren, att underlätta utbyte av information om primatologi och att påverka lagstiftningen med hänsyn till djurskyddsaspekter.</P> <P class="p235 ft0">Från djurskyddshåll ifrågasätts om EUPREN inte kommer att få en negativ effekt på användningen av apor i djurförsök. Man pekar bl.a. på att målet för EUPREN är att tillhandahålla mer än 10 000 apor per år för vetenskapligt ändamål. För att uppnå detta krävs stora insatser både ekonomiskt och personellt. Det befaras därför att projektet blir ekonomiskt försvarbart endast under förutsättning att verksamheten blir långsiktig och det skulle motverka ambitionen att minska användningen av apor som försöksdjur. Från djurskyddshåll menar man därför att EUPREN:s uppfödningsplaner kommer att strida mot tanken i EG:s direktiv 86/609/EEG, artikel 23, som säger att kommissionen och medlemsländerna skall stimulera forskning för utveckling och utvärdering av alternativa metoder. (Ruhdel, Sauer; Primate Experimentation.)</P> <P class="p45 ft3">Smittskyddsinstitutet</P> <P class="p43 ft0">I Sverige förvaras de flesta apor som används i djurförsök på SMI. SMI bedriver bl.a. forskning, avgiftsbelagd uppdragsverksamhet och diagnostik. Försöksdjursenheten på SMI skall tillgodose behovet av djur, i synnerhet apor, på ett acceptabelt och tillförlitligt sätt och har som mål att detta skall ske med full kostnadstäckning.</P> <P class="p236 ft0">Under hösten 1998 kommer verksamheten på SMI att flytta till nya lokaler på Karolinska institutets campusområde. Det finns långtgående planer på att där uppföra ett nytt djurhus, ett primatlaboratorium, som är tänkt att stå färdigt under år 2000.</P> <P class="p110 ft0">SMI har minskat sin användning av apor. På grund av att verksamheten är dyr och att man har en medveten strävan mot att minska användningen av apor.</P> <P class="p47 ft0">Användningen av apor på SMI är hårt kritiserad. De lokaler där aporna för närvarande förvaras är omoderna och är med dagens mått mätt inte ändamålsenliga. De uppfyller inte på ett bra sätt djurens behov. SJV, som är central tillsynsmyndighet, har tillåtit fortsatt verksamhet efter att ha ställt vissa krav på förbättringar för djuren och med försäkran om att verksamheten kommer att flytta inom kort till nya lokaler.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft9">70 </SPAN>Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft3">Övrig användning av apor i Sverige</P> <P class="p237 ft0">Utöver verksamheten vid SMI är det Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala, som använder apor i djurförsök. Vid Uppsala universitet sker användningen i grundforskningen.</P> <P class="p238 ft34"><SPAN class="ft34">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft35">Användningen av försöksdjur sedan början av </SPAN><NOBR>1980-talet</NOBR></P> <P class="p116 ft0">För tiden före år 1982 fanns det ingen systematisk statistik över användningen av försöksdjur i Sverige. Detta år började emellertid Lantbruksstyrelsen (numera SJV) och CFN att publicera årlig statistik angående användning av försöksdjur. Sammanställningarna baserades på uppgifter från försöksdjursavdelningarna i landet. Dessa hade en skyldighet att föra inköpsförteckningar, i vilka även skulle ingå uppgift om djur som togs från egen avel till försök. Uppgifterna i inköpsförteckningarna bedömdes motsvara den reella användningen med undantag för en viss förskjutning över årsskiftet.</P> <P class="p62 ft0">År 1988 fick CFN hela ansvaret för statistikföringen vid försöksdjursanvändning. Skyldigheten för den som använder försöksdjur att bl.a. lämna uppgifter om antalet djur och djurslag som används reglerades i CFN:s kungörelse (LSFS 1989:38) med föreskrifter om statistikföring vid användning av djur för vetenskapligt ändamål m.m. Dessa föreskrifter, som har tillämpats fr.o.m. år 1990, var en följd av att Sverige hade undertecknat och ratificerat Europarådets konvention om ryggradsdjur som används till försök och annat vetenskapligt ändamål.</P> <P class="p62 ft0">De första åren publicerades endast uppgifter om användningen avseende djur i försök enligt den svenska definitionen. År 1990 inleddes redovisningen även av antalet djur i försök som motsvarar definitionen enligt Europarådskonventionen och sedermera <NOBR>EG-direktivet.</NOBR> Skillnaden mellan de olika definitionerna är att den sistnämnda inte omfattar försök där djur utan föregående ingrepp avlivas för uttagande av organ eller organdelar, ej heller djur som används i beteendestudier utan tvångsanordningar och försök som görs utan ingrepp.</P> <P class="p239 ft0">Sedan år 1995 har CFN vid redovisningen av försöksdjursanvändningen lagt tonvikten på definitionen enligt Europarådets konvention och EG:s direktiv med hänvisning till att Sverige är medlemsland i EU och till att det underlättar jämförelser med andra länder.</P> <P class="p240 ft0">Den totala årsförbrukningen av försöksdjur ser ut enligt följande (avrundade siffror);</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p0 ft27">Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">71</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p0 ft0">År</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p241 ft0">Antal djur enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p0 ft0">Antal djur enligt ETS 123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p242 ft0">svensk definition</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p243 ft0">och 86/609/EEG</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td84"><SPAN class="p0 ft0">1982</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td85"><SPAN class="p244 ft0">488 500</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td86"><SPAN class="p245 ft0">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p0 ft0">1983</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p244 ft0">595 000</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p245 ft0">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p0 ft0">1984</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p244 ft0">506 600</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p245 ft0">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p0 ft0">1985</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p244 ft0">518 800</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td86"><SPAN class="p245 ft0">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p0 ft0">1986</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p244 ft0">496 600</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p245 ft0">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p0 ft0">1987</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p244 ft0">449 000</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p245 ft0">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p0 ft0">1988</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p244 ft0">464 000</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p245 ft0">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p0 ft0">1989</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p244 ft0">453 900</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td86"><SPAN class="p245 ft0">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p0 ft0">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p244 ft0">494 100</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p245 ft0">338 300</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p0 ft0">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p244 ft0">503 800</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p245 ft0">347 700</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p0 ft0">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p244 ft0">553 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td86"><SPAN class="p245 ft0">349 200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p0 ft0">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p244 ft0">617 600</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p245 ft0">351 200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p0 ft0">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p244 ft0">629 600</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p245 ft0">351 600</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p0 ft0">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p244 ft0">558 600</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p245 ft0">331 200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p0 ft0">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p244 ft0">718 400</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td86"><SPAN class="p245 ft0">286 000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft9">72 </SPAN>Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft3">Kommentarer till användningen under <NOBR>1980-talet</NOBR></P> <P class="p115 ft0">Försöksdjursförbrukningen i landet under åren 1983 till 1987 visade en vikande trend. Trenden bröts år 1988 och det redovisades en viss ökad användning jämfört med föregående år. Det berodde främst på att fler råttor, möss, fiskar och grodor eller ödlor hade använts. Användningen av möss fick en ökad betydelse genom att man hade tagit fram bl.a. olika immunodefekta stammar. År 1989 kom att på nytt visa på en minskning av använda försöksdjur. Användningen av apor och råttor ökade dock jämfört med föregående år. Användningen av möss år 1989 var den lägsta sedan år 1982. En bidragande orsak till nedgången kan</P> <P class="p246 ft0">ha varit att man vid produktion av monoklonala antikroppar till viss del hade börjat övergå till in <NOBR>vitro-metoder.</NOBR></P> <P class="p42 ft3">Kommentarer till användningen under <NOBR>1990-talet</NOBR></P> <P class="p247 ft0">År 1990 visade en ökning av försöksdjursförbrukningen enligt svensk definition. Ökningen berodde till övervägande del på att användningen av fåglar redovisades till ett antal om 98 000, att jämföras med 12 000 som var antalet för året dessförinnan. Endast en mindre del av de redovisade fåglarna för år 1990, nämligen knappt 15 000, hade använts i mer traditionella djurförsök. Merparten av använda fåglar var höns som till stor del hade förekommit i enklare utfodringsförsök, selektionsförsök av olika slag, försök med olika inhysningssystem och i uppfödning för produktion av biologiska produkter till läkemedel. Sådan användning hade sannolikt förekommit under lång tid. Denna användning hade emellertid inte tidigare redovisats i statistiken för att undvika att göra redovisningen missvisande vid en jämförelse med tidigare år. Under samtliga år <NOBR>1990—1994</NOBR> ökade försöksdjursanvändningen. Denna trend bröts tillfälligt år 1995. År 1996 ökade dock användningen jämfört med år 1995 med så mycket som 160 000 djur. Hela ökningen berodde emellertid i princip på att man först under år 1996 började redovisa utsättning av märkt fisk.</P> <P class="p248 ft0">Inte mer än drygt hälften, 59 procent, av antalet försöksdjur år 1995 utgjordes av djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen. För år 1990 var motsvarande andel 68 procent. Denna trend av sjunkande andel försök enligt Europarådskonventionen kan förklaras av att det i Sverige används allt större antal fåglar, dels för framställning av läkemedel, dels i försök med utveckling av alternativ till burhönshållning. För år 1996 var andelen försöksdjur som använts i försök enligt Europarådskonventionen endast 40 procent. Detta berodde på att redovisningen av utsättning av märkt fisk som inleddes år 1996 endast omfattas av den svenska definitionen av djurförsök.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p0 ft27">Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">73</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p249 ft42"><SPAN class="ft34">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft41">Faktorer som påverkat försöksdjursanvändningen</SPAN></P> <P class="p172 ft0">År 1970 bedömdes den totala försöksdjursanvändningen uppgå till ca 914 000 djur (Ds Jo 1986:3 s. 31). För år 1995 var användningen enligt den svenska definitionen 558 400 djur. Detta visar på en minskning om ca 350 000 djur under en 25 <NOBR>års-period.</NOBR> Denna minskning av försöksdjursanvändningen sedan <NOBR>1970-talets</NOBR> början beror troligen på flera faktorer. Till stor del har användningen säkert påverkats av den djurförsöksetiska prövningen och hälsoinventeringar i försöksdjursbesättningar, som lett till en bättre djurhälsa. Vidare har en förfinad och effektiviserad försöksdjursanvändning inom biomedicinsk forskning påverkat användningen. Till viss del kan minskningen även tillskrivas de alternativa och kompletterande metoder till djurförsök som tagits fram. Att beakta i detta sammanhang är att omfattningen av den forskning som bedrivs i landet och utvecklingen inom den svenska läkemedelsindustrin har ökat under samma period.</P> <P class="p250 ft0">Försöksdjursanvändningen enligt definitionen i EG:s direktiv och Europarådets konvention har under åren <NOBR>1991—1995</NOBR> varierat mellan 331 <NOBR>200—351</NOBR> 600 djur. Det har således under denna period varit en relativt sett stabil årsanvändning av försöksdjur enligt nämnda definition. För år 1996 var användningen 286 000 djur. Minskningen om ca 45 000 djur detta år jämfört med föregående år kan till stor del bero på att det förekom en omfattande ombyggnation av djurhus, främst på flera universitet men även inom läkemedelsindustrin. Det går mot bakgrund av föreliggande material inte att utläsa någon klar trend vad gäller användningen av försöksdjur enligt definitionen i Europarådets konvention och EG:s direktiv.</P> <P class="p45 ft3">Centrala försöksdjursnämndens bedömning</P> <P class="p39 ft0">Skälen till att djurförsök kommer till användning är många. De verksamheter som använder djurförsök har också sinsemellan en rad olika förutsättningar. Vidare är de faktorer, både interna och externa, som påverkar försöksdjursanvändningen många och bara delvis kända. CFN har efter kontakter med forskare som använder försöksdjur redovisat de faktorer som av forskarna utpekats som särskilt betydelsefulla för användningen. CFN har sammanställt i tabellform några av dessa faktorer och uppgifter om deras betydelse för försöksdjursanvändningen de senaste åren, vilka uppgifter finns upptagna i CFN:s årsredovisning för 1997. Faktorernas betydelse har bedömts efter en femgradig</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft9">74 </SPAN>Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p251 ft0">skala där 1 står för mycket liten betydelse och 5 för mycket stor betydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td87"><SPAN class="p0 ft0">Faktorer</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td88"><SPAN class="p14 ft0">Betydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td89"><SPAN class="p252 ft0">Anmärkning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p0 ft0">-</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p253 ft0">Framställning och användning</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td88"><SPAN class="p254 ft0">4</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td89"><SPAN class="p255 ft0">Ökning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td91"><SPAN class="p256 ft0">av genetiskt modifierade djur</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p0 ft0">-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td91"><SPAN class="p253 ft0">Omstrukturering av läkemedels-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p257 ft0">4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p258 ft0">Minskning i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td91"><SPAN class="p259 ft0">industrin</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p252 ft0">Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p0 ft0">-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p253 ft0">Förfinad teknik och alternativ</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p260 ft0">3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p261 ft0">Minskning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td91"><SPAN class="p259 ft0">metodik</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p0 ft0">-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td91"><SPAN class="p253 ft0">Ökade försöksdjurskostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p262 ft0">1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p263 ft0">Minskning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td87"><SPAN class="p0 ft0">- Ombyggnad av lokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p14 ft0">4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p0 ft14">Minskning/Ökning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p0 ft0">-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td91"><SPAN class="p253 ft0">Hälsoinventeringar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p257 ft0">2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p258 ft0">Minskning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p0 ft0">-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td91"><SPAN class="p253 ft0">Djurförsöksetisk prövning och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p264 ft0">4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p93 ft0">Minskning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td91"><SPAN class="p256 ft0">ökad etisk medvetenhet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p265 ft0">CFN lämnade bl.a. följande kommentarer till tabellen: När det gäller framtagningen och användningen av genetiskt modifierade djur har det hävdats att den svenska försöksdjursanvändningen skulle komma att öka kraftigt under <NOBR>1990-talet</NOBR> till följd härav. Eftersom vi ännu inte sett någon sådan utveckling är det oklart om någon sådan utveckling kommer att inträffa eller om den kommer att ske vid en senare tidpunkt. — Läkemedelsindustrin har i Sverige liksom i andra länder genomgått stora strukturella förändringar och blivit multinationell. Detta innebär att det finns stora möjligheter för företagen att prioritera och lokalisera verksamheterna till de länder som ger det optimala resultatet för företagen. Försöksdjursanvändningen inom läkemedelsindustrin har under åren <NOBR>1994—1996</NOBR> visat en svag men ändå tydlig minskning. Det är emellertid ännu oklart vad omstruktureringen kan ha för inverkan på den svenska försöksdjursanvändningen. — Det forskningsstöd som man lämnat till utveckling av alternativa metoder har ett stort värde för forskning med särskild inriktning mot alternativa metoder. Forskningsstödets effekter samt den moderna och förfinade tekniken som kommer till användning i laboratorierna leder till att behovet av att använda försöksdjur minskar inom den biomedicinska forskningen. — Om- och tillbyggnader av lokaler påverkar försöksdjursanvä ndningen både på kort och lång sikt. Möjligheterna att utföra djurförsök under b yggnationstiden är ofta försämrade vilket kan leda till en minskad användning. Så har varit fallet på flera håll i landet de senaste åren. Nya lokaler och därmed förbättrade förhållanden för djuren kan på lång sikt däremot skapa förutsättningar för en utökad djurförsöksverksamhet. —</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p0 ft27">Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p128 ft0">Hälsoinventeringar är viktiga för att förbättra djurhälsan och djurskyddet. Inventeringarna är betydelsefulla för att få kunskap om djurens definierade hälsostatus, vilket leder till en bättre situation vid planeringen av djurförsöken och leder i ett längre perspektiv till att försöksdjursanvändningen begränsas. — Den djurförsöksetiska prövningen har bl.a. en fostrande effekt på forskningen i det att en ansökan till den djurförsöksetiska nämnden föregås av ett iakttagande av de djurskyddsaspekter den etiska prövningen ställer krav på. Forskningen har vidare framhållit att det finns en ökad etisk medvetenhet bland forskare som använder djurförsök. Denna medvetenhet är delvis en följd av den djurförsöksetiska prövningens påverkan men också en följd av den utbildning som numera förekommer inom försöksdjursområdet samt den information om försöksdjursfrågor som förekommer. I denna verksamhet medverkar också CFN. Det saknas dock mätmetoder som på ett tillfredsställande sätt kan ge svar i numeriska termer för vad CFN:s insatser har betytt för försöksdjursanvändningens omfattning.</P> <P class="p266 ft34"><SPAN class="ft34">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft35">Något om försöksdjursanvändningen den närmaste framtiden</SPAN></P> <P class="p156 ft7">Biomedicinsk forskning</P> <P class="p39 ft0">Den biomedicinska forskningen står för en mycket stor del av den totala användningen av försöksdjur. Den främsta anledningen till att den biomedicinska forskningen använder djurförsök är behovet av ny kunskap. Visserligen har vårt vetande om människans kropp och dess funktioner blivit avsevärt mycket större under de senaste årtiondena. Det är dock väldigt långt kvar innan alla livsfunktioner är kända. Om vi vill erhålla ytterligare kunskap härom finns det för närvarande ingen annan väg att gå än att fortsätta studera det levande livet i alla nivåer, från molekyler till hela organismer. Detta inbegriper studier på djur. Den biomedicinska forskningen ställer mot bakgrund härav inga utsikter om ett minskat behov av att använda djurförsök inom en överskådlig framtid. (Öbrink, Waller; Försöksdjurskunskap s. <NOBR>19—23.)</NOBR></P> <P class="p60 ft0">I och med transgentekniken har forskningen fått tillgång till nya djurmodeller för flera olika sjukdomar. Med stor sannolikhet kommer vi att se en ökning av användningen av transgena möss. Det finns flera exempel på forskningsområden där användningen av transgena djur kommer att få stor betydelse. Här följer en redogörelse över några av dessa områden.</P> <P class="p57 ft0">Genom möjligheterna med transgentekniken har ett forskningsområde som kallas utvecklingsbiologi fått allt större utrymme inom den</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft9">76 </SPAN>Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p196 ft0">biomedicinska forskningen. Inom utvecklingsbiologin försöker man förstå hela processen från den enkla ospecialiserade äggcellen till alla de högt specialiserade cellerna i hela människan. Det vetenskapslika namnet för denna process är differentiering. Denna forskning kommer att få stor medicinsk betydelse, eftersom människans fosterutvecklig styrs av hur gener sätts på och stängs av. De transgena djuren kommer att kunna bidra till förståelsen av hur olika fosterskadande ämnen angriper differentieringens mekanismer. (Vetenskapsakademien; Djur med nya gener s. <NOBR>36—37.)</NOBR></P> <P class="p139 ft0">Forskningen kring cancer har alltid varit mycket intensiv. Detta är också en del av den biomedicinska forskningen där ett stort antal försöksdjur har använts och kommer att användas. Cancer uppkommer på grund av en serie förändringar i vissa gener. Dessa gener kallas onkogener och finns normalt i alla celler. Onkogenerna har betydelse för reglering av tillväxt och differentiering. Forskningen kring cancer är till stor del koncentrerad på att studera effekterna av onkogenerna och samspelet mellan dem i syfte att försöka utveckla behandlingsmetoder eller försöka förebygga sjukdomens uppkomst. Det har skapats många transgena musmodeller för olika cancertyper. Den kanske mest kända djurmodellen för cancer är den s.k. onkomusen. Denna mus har en extra benägenhet att utveckla motsvarigheten till bröstcancer hos människan. (Herbertsson; Transgena djur i USA.) Utvecklingen inom transgentekniken har även givit forskningen möjlighet att "beställa" möss som får cancer i t.ex. bukspottkörteln eller leukemi. Innan användningen av transgena möss med onkogener krävdes det omfattande och långvariga försök för att testa under vilka omständigheter en cancer utvecklas. Man gav cancerframkallande ämnen till stora grupper av försöksdjur för att få fram de tumörer man ville studera. Forskarna valde sedan ut de djur som hade de mest relevanta tumörerna. Detta var ett grovt instrument. Transgentekniken innebär att betydligt färre djur behövs i ett enskilt försök, eftersom man med de transgena mössen vet att en av cancerfaktorerna är på plats. (Vetenskapsakademien; Djur med nya gener s. <NOBR>39—40.)</NOBR></P> <P class="p188 ft0">Transgentekniken har också kommit till stor användning inom immunologin. Forskningen kring vårt immunförsvar bedöms som ett centralt område inom den moderna biologiska forskningen. Genom de transgena djuren har forskarna fått ett bättre instrument i sina ansträngningar att förstå hur kroppen kan skilja på kroppsegna och främmande ämnen samt hur olika typer av celler i immunsystemet bildas och samverkar (Medicinsk vetenskap 3/97 s. 28). I dag är många av de gener som svarar för vårt immunsystems egenskaper kartlagda. Vi vet vilka celler som producerar antikroppar och hur detta går till. Vidare har vi kunskap om några av de genetiska mekanismer som får s.k.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p0 ft27">Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">77</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p223 ft33">mördarceller att angripa främmande ämnen i kroppen. Med transgena möss kan man ändra immunsystemet genom att lägga till gener eller att slå ut bestämda gener. På så sätt kan man successivt undersöka hela immunförsvaret. Den kunskap som erhålls är av stor vikt för förståelsen</P> <P class="p267 ft0">av t.ex. autoimmuna sjukdomar som diabetes, reumatism, struma osv. Försök har även visat att det är möjligt att i möss producera monoklonala antikroppar från andra arter, bl.a. människan. Sådana humana monoklonala antikroppar kommer att vara till stor användning vid behandling av vissa sjukdomar. Möjligheten att transplantera organ utan att behöva använda starka läkemedel för att trycka ner immunförsvaret är också ett tänkbart resultat efter forskning med hjälp av transgena möss. Dessa kan också hjälpa oss att lösa flera problem som finns vid användningen av djur som donatorer till människan (Vetenskapsakademien; Djur med nya gener s. <NOBR>37—38.</NOBR> Herbertsson; Transgena djur i USA.)</P> <P class="p144 ft0">Chimpanser var det enda försöksdjur som hade möjlighet att utveckla aids. Tillgången på djurmodeller var därför liten. Nu har forskare emellertid utvecklat en transgen mus som man hoppas kan vara modell vid forskningen kring en fungerande behandling av aids. I musmodellen har man avlägsnat musens eget immunförsvar och ersatt det med gener från människans immunsystem. Därefter infekteras musen med hiv som därmed kan bli en modell som kanske kan ge värdefull information om vad som sker i människokroppen. (Herbertsson; Transgena djur i USA.)</P> <P class="p202 ft0">Nervsystemet och de neurologiska sjukdomarna är ytterligare forskningsområden som i framtiden kommer att få stor användning av transgena djurmodeller (Medicinsk vetenskap 3/97 s. 28).</P> <P class="p207 ft7">Läkemedelsutvecklingen</P> <P class="p125 ft0">Att utveckla ett läkemedel är en omfattande och komplicerad process som kräver ett vetenskapligt samarbete mellan många olika experter.</P> <P class="p124 ft0">Vanligtvis är det någon form av biologisk mekanism i kroppen som ger upphov till en sjukdom. Om man kan påverka denna mekanism så kan man även påverka sjukdomstillståndet. Att försöka förstå de bakomliggande sjukdomsmekanismerna är därför av stor vikt. Nästa steg i utvecklingsprocessen är att försöka finna en substans som har de egenskaper som är önskvärda. I det inledande skedet, när många olika substanser testas, är förutsättningarna för att använda alternativa metoder goda. Dessa är både snabbare och billigare än djurförsök. Detta innebär ofta att fler substanser testas med användning av alternativa metoder än vad som skulle ha varit fallet vid användning av enbart</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft9">78 </SPAN>Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p268 ft0">djurförsök. Trots användningen av alternativa metoder behöver man ofta även utföra djurförsök som kontroll av att den nya substansen har önskad effekt. De alternativa metoderna kompletterar därför mer än ersätter djurförsöken.</P> <P class="p269 ft0">Om man har hittat en substans med potential vidtar därefter prekliniska effekt- och säkerhetsstudier. Dessa studier använder allt från cellodlingar till levande djur och syftet är att samla tillräckligt med fakta och kunskap om den nya substansen för att den skall kunna provas på människor. Utan dessa tester skulle man inte nå en sådan kunskap om substansen att man skulle våga ge den till människor.</P> <P class="p270 ft0">Även när kliniska studier, dvs. försök på människan, genomförs, fortsätter användningen av djurförsök. Dessa djurförsök skall ge svar på substansens effekter efter en lång tids intag.</P> <P class="p71 ft0">Läkemedelsindustrin strävar efter att använda metoder som ersätter användandet av levande djur. Inom en överskådlig tid kommer emellertid traditionella djurförsök att vara nödvändiga vid utvecklingen av läkemedel. En stor del av djurförsöken måste dessutom utföras i enlighet med och på grund av de riktlinjer som olika myndigheter ställer för att få ett blivande läkemedel godkänt för användning på människa och djur. (Astra AB och Pharmacia & Upjohn AB; Hur ett läkemedel kommer till.)</P> <P class="p189 ft34"><SPAN class="ft34">6.2.5</SPAN><SPAN class="ft35">En fallstudie – diabetesforskningen</SPAN></P> <P class="p271 ft0">Forskningen och utvecklingen inom i princip alla medicinska områden har under de senaste årtiondena inneburit stora framsteg med avseende på såväl ökad kunskap om sjukdomar som mer effektiv behandling. I syfte att exemplifiera utvecklingen inom ett forskningsområde har utredningen valt att närmare redogöra för diabetesforskningen. Denna har varit och är mycket intensiv. Det är vidare ett forskningsområde där användningen av olika djurmodeller har spelat och även i framtiden kommer att spela en avgörande roll. Därtill kommer att djurförsöken inom forskningen har ifrågasatts ur djurskyddssynpunkt.</P> <P class="p126 ft0">Diabetes mellitus (diabetes) är det latinska namnet på sockersjuka. Detta är en s.k. folksjukdom, som ökar snabbt i omfattning. Man räknar med att ca 50 miljoner människor enbart i Europa och USA har diabetes. I Sverige finns det uppgifter på att samhällets kostnader för sjukdomar i det endokrina systemet, där diabetes är den dominerande sjukdomen, år 1991 var över sex miljarder kronor (Jacobsson, Lindgren; Vad kostar sjukdomarna?). Därtill kommer kostnader för följdsjukdomar. Detta kan jämföras med de resurser som läggs på forskning kring sjukdomen diabetes. För år 1998 lämnar MFR 13 miljoner kronor</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p0 ft27">Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">79</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft0">i projektbidrag. Till detta skall läggas medel för ett par forskartjänster och forskningsassistenttjänster. Vidare bidrar Svenska diabetesförbundet med för närvarande sex miljoner kronor årligen. Svenska projekt får även ekonomiskt bidrag från utländska finansiärer, t.ex. amerikanska Juvenil Diabetes Foundation. Ytterligare resurser satsas dessutom inom olika industriprojekt.</P> <P class="p272 ft0">Diabetessjukdomen har varit känd sedan lång tid tillbaka och ordet diabetes, som betyder rinna igenom, myntades av den grekiske läkaren Aretaeus år 180 e Kr. Aretaeus syftade på att den diabetessjuke har stora urinmängder och han ansåg att kött och ben strömmade bort med urinen. Att det sannolikt var socker som utsöndrades i urinen vid diabetes konstaterades redan under <NOBR>1700-talet.</NOBR> Under <NOBR>1880-talet</NOBR> påvisades att levern kan bilda glukos (druvsocker) och dr Paul Langerhans beskrev öliknande anhopningar av celler — betaceller — i bukspottkörteln (pankreas), de s.k. Langerhanska öarna. Genom avlägsnandet av bukspottkörteln på hund kunde man år 1889 konstatera att detta ledde till diabetes med dödlig utgång hos hunden. Den mest banbrytande upptäckten gjordes emellertid år 1921 när Frederich Banting och Charles Best upptäckte insulinet. Insulin är nämligen ett livsnödvändigt hormon som reglerar kroppens glukosomsättning. Det krävdes många experiment på djur innan man kunde börja behandla diabetespatienter med insulin. Patienterna, som tidigare hade varit dödsdömda, kunde i och med behandlingen återföras till ett normalt liv och den kvarvarande livslängden efter sjukdomens utbrott ökade från 1,5 år till <NOBR>30—40</NOBR> år.</P> <P class="p273 ft0">Det visade sig emellertid att diabetes inte var besegrad genom insulinbehandlingen. Många av de som hade överlevt tack vare insulintillförseln började efter en tid att få svåra symptom från framför allt ögon, njurar och nervsystem. Nu vet man att symptomen är tecken på förändringar i de små blodkärlen. I ögats näthinna kan förändringarna i blodkärlen leda till ärrbildning, som förr ofta ledde till kraftigt nedsatt syn eller blindhet. De fina kärlen i njurarna kan förtjockas, vilket på lång sikt kan leda till nedsatt och i svåra fall helt upphävd njurfunktion. Detta leder till urinförgiftning, som kräver dialysbehandling eller njurtransplantation. Diabetesförändringarna kan också drabba hjärtats kranskärl och försämra nervernas funktion. De svåra följdsjukdomarna som diabetes kan medföra samt det faktum att antalet diabetiker har fortsatt att öka i snabb takt, har drivit på forskningen.</P> <P class="p274 ft0">Diabetes är egentligen ett samlingsnamn för flera olika rubbningar av ämnesomsättningen som alla karaktäriseras av att blodsockret är förhöjt. Det finns två huvudtyper av diabetes. Den ena typen kallas juvenil diabetes, barndiabetes, ungdomsdiabetes eller typ <NOBR>1-diabetes.</NOBR> Denna debuterar i regel tidigt, oftast i tonåren. Utredningen har valt att kalla denna form av diabetes för barndiabetes. Utmärkande för denna</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft9">80 </SPAN>Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p95 ft0">är att tillverkningen av insulin helt eller så gott som helt har upphört på grund av att betacellerna i de Langerhanska öarna förstörts. Sjukdomen kräver därför en livslång behandling av insulin. Förr användes nästan enbart högrenat svininsulin. Numera är dock samtliga insuliner som används i Sverige s.k. humaninsuliner, dvs. identiska med det mänskliga insulinet. En del av dessa humaninsuliner framställs med insulin från svin som utgångsmaterial, andra med s.k. <NOBR>hybrid-DNA-teknik.</NOBR></P> <P class="p139 ft0">Den andra huvudtypen av diabetes kallas för vuxendiabetes, åldersdiabetes, adult diabetes eller typ <NOBR>2-diabetes.</NOBR> Denna uppkommer nästan alltid efter 40 års ålder. Utredningen har valt att kalla denna diabetesform för vuxendiabetes. Denna finns i sin tur i flera former, varav en har samband med övervikt. Vid vuxendiabetes är förmågan att producera insulin inte helt upphävd och oftast behövs inte insulinbehandling. Den insulinbrist som råder vid vuxendiabetes kan bero på dels att betacellerna i de Langerhanska öarna i bukspottkörteln producerar för lite insulin, dels att kroppens vävnader som en följd av övervikt och fetma har nedsatt känslighet för insulin och därför kräver mer insulin än bukspottkörteln kan producera. I många fall är det en kombination av dessa två faktorer som orsaker vuxendiabetes. I motsats till vad många tror är vuxendiabetes mer ärftlig än barndiabetes. Levnadssättet spelar dock en stor roll för att utlösa vuxendiabetes.</P> <P class="p275 ft0">Vuxendiabetes är betydligt vanligare än barndiabetes och svarar för omkring <NOBR>85—90</NOBR> procent av all diabetes. Vuxendiabetes och barndiabetes kan ge upphov till samma följdsjukdomar, dvs. ögonförändringar, njurskador, hjärtkärlsjukdomar och nervlidande i allmänhet (neuropati). Risken att relativt tidigt drabbas av komplikationer är emellertid lägre för vuxendiabetiker, vilket bl.a. beror på att sjukdomen som regel uppträder betydligt senare i livet än vad som är fallet med barndiabetes.</P> <P class="p276 ft0">Upptäckten att diabetes är ett heterogent tillstånd, som representerar flera sjukdomar med olika sjukdomsorsaker och förlopp, har inneburit en ny bas för diabetesforskningen. Denna bedrivs nu inom ett stort antal vetenskapliga fält, bl.a. biokemi, cellbiologi, molekylärbiologi, immunologi, epidemiologi, fysiologi och farmakologi.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p0 ft27">Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft3">Forskningen kring barndiabetes</P> <P class="p277 ft0">Varje framsteg i förståelsen av orsakerna till diabetes är förknippade med ökad kunskap om insulin och dess verkan på kroppens celler. Stor del av forskningen har därför ägt rum genom att studera insulinets egenskaper på molekylär nivå.</P> <P class="p71 ft0">Man har länge antagit att barndiabetes är en s.k. autoimmun sjukdom, dvs. det egna immunförsvaret börjar av någon anledning angripa den egna kroppen. Vid barndiabetes är det just de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln som drabbas av denna attack. Vad som startar denna process är emellertid ännu inte kartlagt. Antagandet att virus genom att infektera och förstöra betacellerna skulle kunna vara en orsak till barndiabetes fick stöd då man kunde påvisa förhöjda halter av antikroppar mot vissa förkylningsvirus hos nyinsjuknade diabetiker. Dessutom fann man att virus kan framkalla diabetes hos möss.</P> <P class="p122 ft0">Det har gjorts stora ansträngningar att få fram lämpliga djurmodeller för studier av barndiabetes. Tre djurmodeller har också kommit att få omfattande användning och medfört ökade kunskaper om barndiabetes. I två fall har det rört sig om djur med ärftlig diabetes. Den ena modellen utgörs av råttor och den andra av möss. De två typerna av försöksdjur upptäcktes i Kanada resp. Japan då enstaka djur spontant fick diabetes. Genom systematisk avel fick man fram flera olika stammar av diabetesbenägna försöksdjur. Gemensamt för dessa olika djurmodeller är att diabetestillståndet uppstår till följd av att betacellerna i de Langerhanska öarna förstörs. Det tycks ske genom angrepp av kroppens egna vita blodkroppar, dvs. genom en inflammatorisk, sannolikt autoimmun, process. Genom dessa djurmodeller fick forskningen alltså möjligheter att genom djurförsök öka kunskaperna om de faktorer som utlöser förstörelsen av betaceller vid barndiabetes.</P> <P class="p278 ft0">Samtidigt som kunskapen ökade om den autoimmuna processens betydelse för uppkomsten av barndiabetes bedrevs även framgångsrika studier kring arvets betydelse för sjukdomsutbrottet. Den ärftliga komponenten har nu kartlagts och beskrivits ur såväl epedimiologisk som molekylärbiologisk synpunkt. Benägenheten att utveckla barndiabetes har visat sig nedärvas av gener som är inkopplade i kroppens immunförsvar. Denna upptäckt har ytterligare befäst betydelsen av den autoimmuna processen för uppkomsten av barndiabetes. Denna koppling har även kunnat visas hos försöksdjur — både hos råtta och mus har man funnit att förändringar sker i immunförsvaret långt före uppkomsten av den autoimmuna reaktionen mot betacellerna. Det pågår för</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft9">82 </SPAN>Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p279 ft0">närvarande ett omfattande arbete med syfte att kartlägga generna hos såväl patienter som försöksdjur med barndiabetes.</P> <P class="p207 ft3">Forskningen kring vuxendiabetes</P> <P class="p116 ft0">Frågetecknen kring vuxendiabetes är i dag större än vad som är fallet beträffande barndiabetes. Eftersom vuxendiabetes karaktäriseras av såväl en nedsatt sekretion av insulin som en nedsatt känslighet för detta hormon, har forskningen koncentrerats på att förstå orsakerna till dessa defekter på cellulär nivå. Dock spelar även sekretionen av andra hormoner i de Langerhanska öarna en roll vid utvecklingen av sjukdomen. Således är vuxendiabetes förknippad med såväl en ökad glukagonsom en minskad somatostatinfrisättning. För att förstå den molekylära bakgrunden till vuxendiabetes görs sofistikerade försök på cellulär nivå. Dessa försök syftar till att förstå såväl de mekanismer vilka gör det möjligt för socker och andra substanser att ge upphov till de cellulära signaler som aktiverar frisättningen av insulin från betacellen som de signaler vilka leder till att insulin förmår minska leverns sockerproduktion samt stimulera sockerupptaget från blodet i insulinkänsliga vävnader. En intensiv forskning, inte minst i Sverige, vilket är ett land som ligger i diabetesforskningsfronten, har under de senaste åren ökat våra kunskaper dramatiskt vad gäller såväl stimuleringssekretions-</P> <P class="p280 ft0">kopplingen i de insulinproducerande cellerna som insulinsignalens reglering. Denna forskning har gjorts möjlig tack vare användandet av såväl olika insulinproducerande cellinjer som djurmodeller för diabetes. För att förstå de komplicerade samband som råder i kroppen under normala betingelser och varför dessa inte fungerar vid vuxendiabetes, kommer forskningen även i framtiden att kräva tillgång till väldefinierade diabetiska djurmodeller.</P> <P class="p281 ft0">Sedan mer än 40 år tillbaka har forskningen haft tillgång till möss med ärftlig fetma och diabetes. Under <NOBR>1950-talet</NOBR> uppstod nämligen en spontan förändring i ett arvsanlag hos en mus i en stor försöksdjursanläggning i USA. En recessiv ärftlig förändring i ett arvsanlag medförde att en del av mössen några veckor efter födseln blev kraftigt feta. Efter hand fick de också en måttlig höjning av blodsockernivån. Allt sedan upptäckten av dessa möss har man bedrivit avel på dessa och kolonier finns nu tillgängliga på många håll, bl.a. i Sverige. Kroppsvikten hos de sjuka djuren överstiger den normala med <NOBR>2-3</NOBR> gånger. Diabetes har sedan dess upptäckts i ytterligare rått- och musstammar vilka används i forskningen kring vuxendiabetes.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p0 ft27">Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft3">Hur ser fortsättningen ut?</P> <P class="p115 ft0">Som framgått kan dagens diabetesbehandling, som framtagits med användning av djurförsök, visserligen avlägsna det omedelbara hotet mot patientens liv och medföra en väsentligt höjd livskvalitet. Behandlingen kan emellertid knappast på sikt förhindra svåra komplikationer. Forskare från olika delar av världen fortsätter därför sitt samarbete som går ut på att förstå, bota och förebygga diabetessjukdomen.</P> <P class="p44 ft0">Det allra bästa skulle naturligtvis vara om man fick kunskap om hur man skulle kunna föreb ygga att sjukdomen bryter ut. Både när det gäller barn- och vuxendiabetes blir därvid den primära uppgiften att kunna identifiera personer med hög risk att utveckla sjukdomen, för att därefter inleda en förebyggande behandling. Man har redan utarbetat vissa metoder på försöksdjur där man i blodprover upptäcker markörer för sjukdomen. Metoden kan dock ännu inte användas på människan. Vidare kvarstår det en omfattande insats på grundforskningsnivå innan man erhåller sådan kunskap om betacellerna som medger möjlighet att förhindra sjukdomsutbrottet.</P> <P class="p122 ft0">Parallellt pågår det därför även en omfattande utveckling med målsättning att kunna bota grundsjukdomen när den väl har brutit ut. Beträffande barndiabetes gäller det främst att försöka hejda den autoimmuna processen. För närvarande är emellertid det enda sättet att bota barndiabetes att genomföra en transplantation av bukspottkörteln. Denna metod har emellertid betydande nackdelar. Dels är tillgången till lämpliga givare begränsad, dels måste diabetespatienten under sin återstående livstid få behandling, med stor risk för biverkningar, som hindrar avstötning, dels är operationen besvärlig och förenad med vissa risker. Man arbetar därför även på att försöka utveckla metoder för transplantation av enbart Langerhanska öar. Vid experiment på råtta har man genom en enkel injektion kunnat införa sådana öar i kroppen. Metoden har även de fördelarna att öarna kan hållas levande i vävnadsodling i väntan på lämplig mottagare och man har kunnat behandla öarna före transplantationen så att deras förmåga att orsaka avstötningsreaktion minskar eller upphör. Vid försök på människan har det emellertid visat sig svårt att isolera överlevande Langerhanska öar från vuxen människa i tillräcklig mängd. I stället har man försökt utnyttja bukspottkörtelvävnad från foster. På grund av bl.a. etiska problem försöker man undvika användningen av människofoster. Man har funnit att egenskaperna hos betaceller från grisfoster liknar de mänskliga betacellernas. Detta innebär att bukspottkörtel från grisfoster skulle kunna tillgodose behovet av betaceller för transplantation. Det återstår dock mycket forskning innan transplantation av betaceller kan bli en vedertagen behandlingsmetod mot diabetes.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr11 td80"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft9">84 </SPAN>Djurförsöksverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td81"><SPAN class="p0 ft9">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p209 ft0">När det gäller möjligheterna att behandla vuxendiabetes inriktas forskningen främst på att påverka obalansen mellan kroppens behov och produktion av insulin. Det finns vissa läkemedel vid behandling av vuxendiabetes. Läkemedlen kan emellertid inte återställa blodsockerregleringen fullt ut. På grund härav och då även små rubbningar i blodsockerhalten kan leda till diabeteskomplikationer är arbetet med att finna bättre behandlingsmetoder av vikt. Detta arbete kräver ytterligare kunskap om utsöndringen från betacellen och hur denna är förändrad vid vuxendiabetes. Arbetet sker främst genom djurexperimentell forskning där man med användning av avancerad metodik försöker klarlägga cellfunktionen på molekylär nivå. Eftersom resultat har visat att den bristande insulinproduktionen vid vuxendiabetes kan bero på en ärftlig oförmåga hos betacellen att svara med celldelning och tillväxt på en långvarigt ökad belastning, har man förhoppningar om att genom utveckling av nya läkemedel kunna stimulera betacellens insulinproduktion och tillväxt. Forskarna anser i dag att forskningen kring vuxendiabetes mycket snart kan ge upphov till nya och mer adekvata farmakologiska principer i behandlingen av denna svåra folksjukdom. Detta skulle medföra väsentliga förbättringar av behandlingen av vuxendiabetes.</P> <P class="p282 ft0">Den möjlighet som nu finns till kartläggning av de mänskliga arvsanlagen kommer att medföra att de genetiska förutsättningarna som ger vissa personer en benägenhet att utveckla diabetes blir kända. I förlängningen innebär detta en möjlighet att genom förändring av arvsanlagen, s.k. genterapi, förhindra utbrott av diabetes.</P> <P class="p44 ft0">Som framgått ovan har hund, råtta, mus och gris använts som försöksdjur i forskningen kring diabetessjukdomen och dess följdsjukdomar. Ytterligare djurslag som har använts är marsvin och apor. När det gäller apor har dessa främst använts i transplantationsforskningen. I och med användningen av transgena djur har forskare fått ytterligare möjligheter att skapa djurmodeller för diabetesforskning. Redan nu är användningen av transgena möss omfattande och det finns anledning att tro att denna kommer att öka avsevärt de närmaste åren. Kanske kan de gener som hos människor framkallar diabetes snart vara identifierade. Genom att sätta in genen i ett försöksdjur har man kanske möjlighet att skapa den perfekta djurmodellen för diabetes.(Hellström; Diabetes</P> <P class="p283 ft0">— Forskning om en folksjukdom, Agardh m.fl. (red.); Diabetes.)</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td74"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p1 ft0">85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft4">7 Alternativa metoder till djurförsök</P> <P class="p99 ft1"><SPAN class="ft1">7.1</SPAN><SPAN class="ft32">Vad är alternativa metoder?</SPAN></P> <P class="p129 ft0">I Sverige har vi en omfattande biomedicinsk forskning och en betydande läkemedelsindustri. Dessa verksamheter är för inhämtande av kunskap beroende av möjligheten att utföra djurförsök. Detta är accepterat av samhället, som tillåter djurförsök. Staten satsar också stora resurser på den biomedicinska forskningen. De senaste årtiondena har emellertid frågan om möjligheten att använda alternativa metoder till djurförsök blivit alltmer fokuserad och djurförsök får inte utföras om likvärdig kunskap kan vinnas genom användning av alternativa metoder.</P> <P class="p123 ft0">Definitionen av vad som är en alternativ metod är oklar. Vid en strikt tolkning skulle naturligtvis endast metoder som helt utesluter användningen av djur kunna utgöra en alternativ metod till djurförsök. I de flesta sammanhang när man talar om alternativa metoder i dag avses emellertid en vidare definition.</P> <P class="p111 ft0">Diskussionen om alternativa metoder tog riktig fart under <NOBR>1970-talet</NOBR> då flera plågsamma djurförsök blev mycket uppmärksammade. Diskussionen gav vid handen att såväl forskare, politiker som representanter för djurskyddet i princip kunde ena sig kring de idéer om humant utnyttjande av försöksdjur som de brittiska forskarna William Russel och Rex Burch år 1959 hade givit uttryck för i sin bok The Principles of Humane Experimental Technique. Dessa två definierade som alternativ till djurförsök varje metod som innebär en förbättring av djurens situation, en minskning i användningen av försöksdjur eller ett totalt ersättande av försöksdjursanvändningen. Deras definition är känd som de 3 R:ns princip på grund av att definitionen på engelska kan sammanfattas med orden refinement, reduction och replacement. (CFN:s skriftserie nr 27 s. V.)</P> <P class="p250 ft0">Refine (förfina) innebär att man på alla sätt försöker förbättra djurens situation i djurförsöksanvändningen. Djuren skall orsakas så lite besvär som möjligt. Det kan t. ex. vara fråga om att arbeta med mer förfinade metoder, använda smärtlindring eller bättre bedövningsmedel</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">86 </SPAN>Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p284 ft0">såväl under som efter ett operativt ingrepp, bättre utbildning för forskare och försökdjurspersonal och förbättra förhållandena för djuren i burarna.</P> <P class="p285 ft0">Reduce (begränsa) innebär att man vidtar åtgärder med syfte att minska behovet av försöksdjur. I det här fallet kan det vara åtgärder som tar sikte på att skapa så friska och väldefinierade djur som möjligt, att förbättra metodiken, att förbättra djurförsökslokaler och att förbättra utbildningen för forskare och djurvårdande personal.</P> <P class="p153 ft0">Replace (ersätta) innebär en strävan att ersätta djurförsök med någon annan metod. Varje metod som ersätter r yggradsdjur anses var ett led i denna strävan. Om man utför experimentet med användning av organ eller vävnadsdelar från djur eller i stället för ryggradsdjur använder ryggradslösa djur an ses detta som ersättning för djurförsök enligt de 3 R:ns princip.</P> <P class="p51 ft0">I dag är de 3 R:ns princip allmänt tillämpad inom forskarvärlden och av de myndigheter som ansvarar för djurförsöksanvändningen. Detta gäller både i Sverige och internationellt. (CFN:s skriftserie nr 27 s. V.)</P> <P class="p286 ft0">Det har emellertid höjts röster om att de 3 R:ns princip inte är tillräcklig vad gäller strävan mot att minska användningen av försöksdjur. Erik Walum har gett uttryck för sådana tankar i CFN:s skriftserie nr 27. Han uttalar bl.a. följande (s. VI): ”Ett problem med den redovisade, och allmänt accepterade definitionen av alternativa metoder är att den låser fast diskussionen vid redan existerande djurbaserad metodik och kan därmed utgöra ett hinder för prospektiv utveckling av alternativ. Med andra ord, för biomedicinska undersökningar där det i dag inte existerar etablerade djurmodeller, men där man med lätthet kan förutse en betydande djuranvändning i framtiden, gives inga alternativ enligt tre <NOBR>R-definitionen.</NOBR> Det är dock väsentligt att den forskning som syftar till att reducera försöksdjursanvändningen genom att utveckla, utvärdera och introducera djurbesparande metoder inte bara ägnar sig åt att finna alternativ till redan existerande procedurer utan, som i all annan forskning, koncentrerar sina ansträngningar på att ta fram ny kunskap och tillämpa denna inom områden där forskningen expanderar och på problemställningar, som i framtiden kommer att angripas. Utan denna inställning till vad utveckling av alternativa metoder innebär kommer graden av försöksdjursanvändningen inte att vara avhängig en verksamhet med ett uttalat djurbesparande syfte utan vara helt hänvisad till den allmänna utvecklingen inom forskningen.”</P> <P class="p287 ft0">Från djurskyddsintressets sida har kanske de 3 R:ns princip aldrig helt accepterats som en lämplig definition på vad som är alternativa metoder till djurförsök. De anser att ansträngningarna i första hand skall fokuseras på just utvecklingen av metoder som kan ersätta djur-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td93"><SPAN class="p0 ft27">Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">87</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p118 ft0">försök. Vidare har det gjorts gällande att principen borde kompletteras med ytterligare två R, nämligen reject och redirect resources. Innebörden av reject (avvisa) är att djurförsök skall underlåtas när försöken inte är motiverade utifrån ett vetenskapligt perspektiv eller när det inte är etiskt försvarbart att använda djur på grund av det lidande som orsakas djuren. Dessa förhållanden skall därvid bedömas oberoende av varandra. Redirect resources (omfördela resurser) innebär att man skall försöka lösa problemet på annat sätt än genom att använda djurförsök. Redan befintlig kunskap skall användas på ett bättre sätt. Det kan röra sig om behov av politiska beslut, sociala, hygieniska och andra förbättringar samt informationskampanjer som har till syfte att påverka beteenden och på så sätt bidra till att djurförsök blir onödiga. T.ex. skulle fungerande kampanjer för att hindra människor att börja röka eller få dem att sluta röka i kombination med fler kontroller och förbättrade diagnosmetoder kanske innebära mer för möjligheten att minska dödligheten i sjukdomar till följd av rökning än om man satsade alla resurser på forskning med uppgift att hitta sätt att bota sjukdomarna. Ett annat exempel som skulle reducera den stora djuranvändningen inom toxikologin skulle vara att genom politiska beslut minska produktionen av nya potentiella hälsovådliga kemikalier samt att förbättra separationen av kemikalier från människor.</P> <P class="p288 ft29"><SPAN class="ft1">7.2</SPAN><SPAN class="ft39">Tidigare utredningar om alternativa metoder</SPAN></P> <P class="p169 ft3">1972 års försöksdjursutredning</P> <P class="p115 ft0">1972 års försöksdjursutredning konstaterade att det fanns en långt gående opinion som ifrågasatte det nödvändiga i användning av försöksdjur. Utredningen fann emellertid att framstegstakten när det gällde alternativa och kompletterande metoder var långsam. Man menade att forskningen inte i större utsträckning förväntades tillgodogöra sig dessa framsteg och rutinmässigt använda dem på ett sådant sätt att behoven av försöksdjur av denna anledning kunde förväntas väsentligen avta under överskådlig tid. Utredningen ansåg dock att införandet av alternativa och kompletterande metoder var värdefulla av ekonomiska och etiska skäl. (Ds I 1975:4 s. <NOBR>11—14.)</NOBR></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">88 </SPAN>Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft3">Lantbruksstyrelsens undersökning</P> <P class="p289 ft0">År 1976 uppdrog regeringen åt Lantbruksstyrelsen att undersöka möjligheterna att utnyttja alternativa och kompletterande metoder i stället för djurförsök. Lantbruksstyrelsens redovisning, som byggde på en rapport från en tillsatt arbetsgrupp, konstaterade att frågan om s.k. alternativa och kompletterande metoder var stor och komplicerad och att frågan troligen inte kunde lösas utan övergripande internationella insatser. Man fann att studier på isolerade organ eller celler utgjorde ett utomordentligt viktigt fält inom den biologiska och medicinska forskningen. Resultaten från dessa försök var oumbärliga. Metoden kunde emellertid endast inom vissa forskningssektorer och för begränsade syften sägas vara verkligt alternativa, dvs. göra djurförsök obehövliga. I det allt övervägande antalet fall blev dessa andra metoder endast komplement till djurförsöken. Man framhöll att det var önskvärt att användningsområdet för sådana metoder utvidgades i all tänkbar utsträckning. För att åstadkomma detta ansåg man det nödvändigt att forskningsmedel ställdes till förfogande för forskningsprojekt där andra testmetoder än djurförsök används och för att experiment med försöksdjur, isolerade organ eller celler, cellodlingar och subcellulära studier skulle kunna bedrivs parallellt. Man förordade att utvecklingen av andra testmetoder än djurförsök borde främjas på så sätt att forskningsråden gavs särskilda tilläggsanslag för ändamålet. Råden skulle därvid kunna främja sådana projekt, där vid problemets lösande annan testmetod än djurförsök kom till användning, antingen enbart eller parallellt med dittills brukliga djurförsök. (Prop. 1978/79:13 s. <NOBR>52—53)</NOBR></P> <P class="p290 ft3">Propositionen 1978/79:13</P> <P class="p115 ft0">I prop. 1978/79:13 om ändringar i 1944 års djurskyddslag m.m. betonades att ett ökat utnyttjande av alternativa och kompletterande metoder skulle inta en central plats i strävandena att begränsa användningen av försöksdjur. Man framhöll att det var angeläget att de kunskaper om alternativa metoder som fanns på olika håll i världen kunde utnyttjas. Eftersom man ville inrätta CFN ansåg man att CFN skulle få disponera särskilda medel för att ekonomiskt kunna stödja utvecklingen av alternativa och kompletterande metoder. (Prop. 1978/79:13 s. <NOBR>16—17)</NOBR></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td93"><SPAN class="p0 ft27">Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">89</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p56 ft1"><SPAN class="ft1">7.3</SPAN><SPAN class="ft32">Alternativa metoder som kommit i bruk</SPAN></P> <P class="p212 ft34"><SPAN class="ft34">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft35">Inledning</SPAN></P> <P class="p291 ft0">När man diskuterar olika tekniker för att lösa biomedicinska problem kan man generellt dela upp dessa i in <NOBR>vivo-metoder</NOBR> och in vitrometoder. In vivo betyder i den levande kroppen och innebär att forskaren prövar sin frågeställning i en levande människa eller ett levande djur. In vitro betyder i glaset. En in <NOBR>vitro-metod</NOBR> innebär att forskarens problemställning studeras i ett provrör. När in <NOBR>vitro-metoder</NOBR> tillämpas används ofta organ, vävnader eller celler från djur eller människa och man försöker få dem att överleva i en konstgjord miljö. Vid in vitrometoder används även ofta delar av ett organ eller celler. (European Medical Research Council, EMRC,; Djurförsök och alternativa metoder s. 9.)</P> <P class="p292 ft0">I dag används begreppet alternativ metod inom forskningen för i princip alla de metoder som inte omfattar försök med hela djur, dvs. varje användning av cellkulturer och liknande sägs vara en alternativ metod. I många fall är emellertid användningen av en sådan metod den enda framkomliga vägen för forskaren. Om man t.ex. vill studera cellernas funktioner och sammansättningar är det inte möjligt att göra detta genom att använda en modell baserad på hela djur. I dessa fall är det inte adekvat att tala om att man tillämpar en alternativ metod. De två huvudmetoderna kan därför oftast sägas komplettera varandra. (Öbrink, Waller; Försöksdjurskunskap s. <NOBR>264—266,</NOBR> EMRC; Djurför-</P> <P class="p283 ft0">sök och alternativa metoder s. 9.)</P> <P class="p41 ft0">De metoder som inom vissa användningsområden kan sägas utgöra alternativ till djurförsök kan delas in;</P> <P class="p293 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft21">vävnadskulturer</SPAN></P> <P class="p293 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft21">användning av ryggradslösa djur</SPAN></P> <P class="p294 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft21">användning av mikroorganismer</SPAN></P> <P class="p293 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft21">kemiska metoder</SPAN></P> <P class="p293 ft0"><SPAN class="ft23">—</SPAN><SPAN class="ft21">tekniska metoder</SPAN></P> <P class="p59 ft0">Nedan följer en redogörelse av olika alternativa metoder. Framställningen gör inte anspråk på att vara fullständig. Att göra en heltäckande kartläggning av vilka alternativa metoder som finns och som kommit i bruk är en mycket omfattande och komplicerad uppgift. Utvecklingen på området går också mycket snabbt. För att ett arbete med att kartlägga alternativa metoder skall vara ändamålsenligt krävs därför att frågan</P> <P class="p295 ft0">är föremål för fortlöpande uppmärksamhet. Det är därmed lämpligen en uppgift för den myndighet som centralt ansvarar för försöksdjursanvändningen i landet.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">90 </SPAN>Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p56 ft34"><SPAN class="ft34">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft35">Vävnadskulturer</SPAN></P> <P class="p208 ft0">Vävnadskultur är en gemensam benämning för odling in vitro av organ- och vävnadsdelar eller celler. Denna alternativa metod till djurförsök har en lång historia. Redan år 1885 lyckades man hålla celler från kycklingembryon levande i varm saltlösning och tillväxt av celler in vitro beskrevs första gången år 1907. Vävnadskulturtekniken expanderade kraftigt i och med introduktionen av antibiotika. För närvarande är vävnadskulturtekniken den mest betydande kategori av alternativa metoder (van Zutphen m.fl., Prinicples of Laboratory Animal Science s. <NOBR>319—321.)</NOBR></P> <P class="p126 ft0">När man använder organ- eller vävnadsdelar av organ är syftet att upprätthålla strukturella och funktionella förhållanden mellan celler och vävnader i det aktuella organet. Sådana vävnadskulturer har en kort livslängd. När man använder denna teknik, behöver man tillgång till nytt material från djur eller människa inför varje försök. (van Zutphen m.fl.; Principles of Laboratory Animal Science s. <NOBR>321—322.)</NOBR> En begränsning med tekniken var länge att det var få typer av normala mänskliga celler som kunde odlas. Fortfarande används mycket vävnader från djur i cellkulturer och andra in <NOBR>vitro-metoder.</NOBR> Vävnadskulturtekniken genomgår en mycket snabb utvecklingsfas och in vitrometoder har blivit alltmer tillförlitliga och reproducerbara. Vävnadskulturtekniken har redan resulterat i många tillämpningar som ersätter eller reducerar behovet av försöksdjur. (EMRC; Djurförsök och alternativa metoder s. <NOBR>15—20.)</NOBR></P> <P class="p192 ft0">Ett område där in <NOBR>vitro-metoder</NOBR> har fått stort genomslag och till stor del ersatt användningen av djurförsök är framställningen av monoklonala antikroppar. Monoklonala antikroppar har flera användningsområden. De används bl.a. inom immunologin och vid diagnostik av olika sjukdomar. Det har även gjorts försök att använda monoklonala antikroppar i samband med terapi vid immunologiska sjukdomar, cancersjukdomar och infektionssjukdomar. Framställningen kunde ursprungligen enbart göras med hjälp av möss med tillämpning av den s.k. ascitesmetoden. Metoden ger ett rikt utbyte av antikroppar och har varit väl använd. På grund av att metoden anses vara mycket smärtsam för djuren har metoden väckt starka protester främst från djurskyddshåll. Numera finns det för bl.a. storskalig och industriell produktion av monoklonala antikroppar tillgång till etablerade in <NOBR>vitro-metoder.</NOBR> Framställningen av monoklonala antikroppar sker i dag främst utan användningen av djur. Alltjämt förekommer dock viss användning av ascitesmetoden. (CFN:s allmänna råd nr <NOBR>1—1990.)</NOBR></P> <P class="p159 ft0">Vacciner kunde tidigare framställas enbart med användning av djur. Smittämnet sprutades in i djuret, där viruset fick växa till sig, varpå</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td93"><SPAN class="p0 ft27">Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">91</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p203 ft0">vaccinet kunde tillverkas. Vaccin kan numera framställas i cellkulturer. Ett exempel är framställningen av poliovaccin. (Öbrink, Waller; Försöksdjurskunskap s. 266.) För detta använder man njurar från apor. Poliovirus odlas nämligen i celler som isolerats från apnjure. Utvecklingen inom vävnadskulturtekniken har med tiden medfört att det har blivit möjligt att upprepa odling av sådana njurceller i ett antal generationer. Det antal apor som har behövts för att få fram tillräcklig mängd njurvävnad har därmed kunnat minskas. På senare tid har även cellinjer av mänskligt ursprung börjat utnyttjas för vaccinframställning. Det finns därför i dag en ökad tillgång av alternativa metoder vid framställning av vaccin mot virus. Fortfarande måste man dock använda djur för att testa det framställda virusvaccinets förmåga att ge immunitet och om vaccinet kan tänkas ge bieffekter. (EMRC; Djurförsök och alternativa metoder s. 17.)</P> <P class="p101 ft34"><SPAN class="ft34">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft35">Ryggradslösa djur</SPAN></P> <P class="p296 ft0">Många länder, däribland Sverige, betraktar ryggradslösa djur som alternativ till djurförsök. Utvecklingsavståndet mellan r yggradslösa djur och människor är visserligen stort men den strukturella och funktionella specialiseringen på olika utvecklingsnivåer kan utnyttjas inom grundforskningen. Den information man erhåller kan även vara värdefull för högre organismer. (EMRC; Djurförsök och alternativa metoder s. 20.) Ett ryggradslöst djur, hästskokrabba, har kommit att ersätta kanin vid pyrogentest (s.k. limulustest). Pyrogener orsakar en förändring i krabbans blod. Pyrogener är substanser som hos människa och djur orsakar feber. Läkemedel avsedda för injektion eller infusion måste pyrogentestas och därvid konstateras vara fritt från pyrogener innan det får distribueras. (Öbrink, Waller; Försöksdjurskunskap s. 268.) Fortfarande används dock kaniner i viss mindre omfattning för att testa förekomsten av feberframkallande agens.</P> <P class="p297 ft34"><SPAN class="ft34">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft35">Mikroorganismer</SPAN></P> <P class="p116 ft0">Även mikroorganismer kan användas på ett sådant sätt att de ersätter försök med djur. Arvsmassan från mikroorganismer har grundläggande likheter med högre stående organismers arvsmassa och mikroorganismer utnyttjas därför som modeller vid genetisk forskning. Den kunskap vi har i dag inom den molekylära genetiken har grundlagts från studier av genfunktion och genreglering hos bakterier. Denna kunskap används nu bl.a. vid prövningar av om läkemedel och industriella kemikalier</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">92 </SPAN>Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p40 ft0">kan skada arvsmassan. (EMRC; Djurförsök och alternativa metoder s. <NOBR>21—22.)</NOBR> Ames test är ett välkänt test där bakterier används för att upptäcka ett ämnes eventuella cancerframkallande egenskaper. Viss misstro har dock riktats mot metodens prognostiska värde. Ames test och flera liknande test med bakterier används främst vid en förstahandsprövning av potentiella cancerframkallande ämnen. Denna användning minskar det antal djur som behöver användas vid tester av ämnens benägenhet att orsaka cancer. Det s.k. <NOBR>MEIC-projektet</NOBR> har avslutat en utvärdering av befintliga in <NOBR>vitro-metoder</NOBR> som används inom toxikologin. (Öbrink, Waller; Försöksdjurskunskap s. 267.)</P> <P class="p189 ft34"><SPAN class="ft34">7.3.5</SPAN><SPAN class="ft35">Kemiska metoder</SPAN></P> <P class="p115 ft0">Ytterligare ett område där man har kunnat gå över från användning av in <NOBR>vivo-metod</NOBR> till in <NOBR>vitro-metod</NOBR> är vid mängdbestämning av t.ex. hormoner, vacciner, vitaminer och toxiner. Numera använder man immunologiska metoder utan användning av djur där antikroppar eller</P> <P class="p298 ft0">isolerade celler som har specifika receptorer binder sig specifikt och stabilt till testsubstansen. Receptorbindningen avspeglar mängden testsubstans.</P> <P class="p47 ft0">Kemiska metoder används också för att analysera prov som tagits på djur. På grund av att de kemiska metoderna har hög känslighet behöver man inte använda lika stora provvolymer som tidigare. Detta har också bidragit till att reducera behovet av djur</P> <P class="p57 ft0">Det finns ett förhållande mellan ämnens molekylära struktur och biologiska aktivitet. Med hjälp av <NOBR>fysikalisk-kemiska</NOBR> analysmetoder kan man förutsäga biologisk aktivitet hos nya substanser, t.ex. vad gäller dess toxicitet. Denna metod kan användas bl.a. för att prioritera och välja ut möjliga ämnen inom läkemedelsutvecklingen. En initial gallring (screening) kan göras med denna metod som medför att endast ett mindre antal ämnen, valda utifrån ett mycket större antal möjliga ämnen, testas på djur. (Telestam; CFN:s skriftserie nr 27 s. <NOBR>4—5.</NOBR> EMRC; Djurförsök och alternativa metoder s. <NOBR>22—23.)</NOBR></P> <P class="p189 ft34"><SPAN class="ft34">7.3.6</SPAN><SPAN class="ft35">Tekniska metoder</SPAN></P> <P class="p299 ft0">Många av de processer som sker i levande organismer kan uttryckas genom matematiska ekvationer. Detta innebär att man kan utveckla matematiska modeller av många fysiologiska, biokemiska, patologiska och toxikologiska processer. I de flesta fall produceras och används dessa modeller i dataprogram, och kallas därför datamodeller eller</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td93"><SPAN class="p0 ft27">Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">93</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft0">datasimuleringar. (van Zutphen, Principles of Laboratory Animal Science s. 326) Man kan numera med hjälp av datatekniken simulera funktioner hos bl.a. njure, hjärta och lungor. De tekniska hjälpmedlen har stor möjlighet att ersätta djurförsök inom framför allt den medicinska undervisningen. (EMRC, Djurförsök och alternativa metoder s. <NOBR>23—24.)</NOBR> För utveckling av modeller krävs en detaljerad kunskap i in <NOBR>vivo-processer.</NOBR> Denna kunskap kan främst erhållas genom djurförsök och försök på människan. Om man skall producera en komplett modell krävs att man kan beskriva alla de processer som existerar in vivo. De flesta datamodeller kan endast erbjuda en uppskattning av verkliga förhållanden. (van Zutphen, Principles of Laboratory Animal Science s. 326.) Eftersom man inte uppnår någon ny kunskap med användning av tekniska metoder kan dessa i sin nuvarande form endast i mindre omfattning ersätta djurförsök inom den biomedicinska forskningen.</P> <P class="p300 ft29"><SPAN class="ft1">7.4</SPAN><SPAN class="ft39">Effekter som de alternativa metoderna har haft på användningen av försöksdjur</SPAN></P> <P class="p301 ft0">I förarbetena till 1988 års djurskyddslag betonades att djurförsök inte skulle få förekomma om likvärdig kunskap kunde vinnas genom användning av alternativa metoder. Sådana alternativa metoder för att skaffa sig den önskade kunskapen fanns delvis men man förväntade sig en snabb utvärdering av nya alternativa metoder. (Prop. 1987/88:93 s. 35.) Även från andra håll hystes en motsvarande förhoppning på att de alternativa metoderna skulle ersätta djurförsöken till en stor del inom en nära framtid.</P> <P class="p73 ft0">De senaste decennierna har användningen av försöksdjur minskat i de flesta europeiska länderna. Skälen härtill är som tidigare nämnts många och faktorerna är samverkande. Bl.a. har vi sett en förbättrad lagstiftning och kontroll över användningen av försöksdjur, kvaliteten på försöksdjuren har blivit allt bättre, det har blivit dyrare att använda försöksdjur och det finns ett ökat engagemang i etiska aspekter i samband med djurförsök. Användningen av alternativa metoder är också en faktor som påverkat djurförsöksanvändningen. I vilken mån kan då den minskning av försöksdjur som noterats tillskrivas de alternativa metoderna? Den minskning som hittills skett tillräknas av de flesta bedömare inte främst de alternativa metoderna. Den begränsade effekten av alternativa metoder till djurförsök i forskning och testning anses bero på bl.a. att metoderna inte är kompletta vid en jämförelse med användningen av intakta organismer. Fysiologiska processer, såsom absorbtion och utsöndring, kan t.ex. i vävnadskulturer imiteras endast till en viss</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">94 </SPAN>Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p302 ft0">nivå. När datasimulering, lägre stående djur eller in <NOBR>vitro-metoder</NOBR> används är skillnaden mellan modell och människa ännu större än när djurmodeller används. Detta får till följd att djurförsök ibland måste utföras för att bekräfta resultat från användning av alternativa metoder. Det finns för närvarande endast ett fåtal alternativa metoder som helt ersätter djurförsök. I praktiken hämmas användningen av alternativa metoder till stor del på grund av otillräcklig utvärdering. (van Zutphen, Principles of Laboratory Animal Science s. <NOBR>330—332.)</NOBR></P> <P class="p303 ft0">Av det sagda följer att användningen av alternativa metoder i huvudsak fortfarande främst utgör ett komplement till användningen av djurförsök. Även om de alternativa metoderna inte helt kan ersätta djurförsöken, bidrar de dock till att minska antalet djurförsök.</P> <P class="p304 ft1"><SPAN class="ft1">7.5</SPAN><SPAN class="ft32">Möjligheter att använda andra metoder än djurförsök</SPAN></P> <P class="p305 ft34"><SPAN class="ft34">7.5.1</SPAN><SPAN class="ft43">Inom grundforskning</SPAN></P> <P class="p271 ft0">Många av de frågor som studeras i medicinsk grundforskning kräver studier på levande människor och djur. Om man t.ex. önskar undersöka blodtryck och reglering av blodtryck går det inte att använda in vitrometoder på grund av att ett isolerat organ eller en isolerad vävnad saknar blodflöde. Kunskapen från in <NOBR>vivo-studier</NOBR> är därför av betydelse för forskningen kring bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar. Ett annat område där vissa frågeställningar har kunnat angripas endast genom användning av djurförsök är neurologin. Här har djurstudier använts för att beskriva reflexer från muskler och senor och hur dessa kontrolleras av det centrala nervsystemet. Vidare är bl.a. hormonella effekter svåra att förstå utan studier in vivo. (EMRC; Djurförsök och alternativa metoder s. <NOBR>9-14.)</NOBR></P> <P class="p306 ft0">Det används emellertid även ett stort antal in <NOBR>vitro-metoder</NOBR> inom grundforskningen. Vissa frågeställningar kan endast studeras genom användning av in <NOBR>vitro-metoder.</NOBR> Så kan t.ex. vara fallet när man försöker få en inblick i vad som händer på cellulär eller molekylär nivå. För sådana studier är in <NOBR>vivo-metoder</NOBR> inte tillämpbara på grund av att påverkan av och samspel mellan andra celler och organ påverkar de cellulära processer man vill studera. Vilken metod som används beror således på vilket speciellt problem som skall studeras. Under skilda faser av ett projekt behöver man därför kanske använda olika tekniker. (EMRC, Djurförsök och alternativa metoder s. 9)</P> <P class="p126 ft0">Eftersom vissa frågor inom biomedicinen för närvarande endast kan belysas med in <NOBR>vivo-metoder</NOBR> och då grundforskningen har en stor</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td93"><SPAN class="p0 ft27">Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">95</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p128 ft0">betydelse när det gäller försöken att lösa problemen med folksjukdomar som diabetes, infektionssjukdomar, cancer och hjärt/kärlsjukdomar, kommer behovet av djurförsök inom en överskådlig framtid att finnas kvar.</P> <P class="p155 ft34"><SPAN class="ft34">7.5.2</SPAN><SPAN class="ft35">Inom målinriktad forskning</SPAN></P> <P class="p307 ft0">Inom den målinriktade forskningen utgår man från den kunskapsbas som man erhållit inom grundforskningen. Generellt sett är användningen av alternativa metoder lättare att introducera i grundforskning än i målinriktad forskning. (van Zutphen mf.l., Principles of Laboratory Animal Science s. 320.) Även inom målinriktad forskning används dock ett stort antal in <NOBR>vitro-metoder.</NOBR> Avgörande för valet av metod är emellertid främst vilken integrationsnivå i kroppen man vill studera. För att undersöka skeenden på organnivå använder man t.ex. fripreparerade organ med konstgjord genomströmning av vätska genom kärlen, s.k. perfusion. Vidare kan effekten av en substans på en vävnad bestämmas genom att man studerar den mekaniska förändringen hos den isolerade vävnaden, t.ex. muskelaturen i ett tarmavsnitt. Effekter av tillväxtfaktorer, hormoner eller neurotransmittorer på celler kan undersökas genom användning av isolerade celler. Användningen av alternativa metoder har många fördelar. Resultaten erhålls snabbare än med djurförsök. Experimenten kan lätt upprepas och utföras rutinmässigt. Oftast är de även mindre kostsamma och medger större flexibilitet i förhållanden och variabler vid försöksuppläggning. Vidare reduceras fel på grund av variationer mellan individer. (EMRC, Djurförsök och alternativa metoder s. 15 och 28.) När det finns behov av att studera bl.a. komplicerade biokemiska och metaboliska förlopp, tillväxtprocesser eller återhämtning hos skadad vävnad, beteenden och artspecifika reaktioner, är de alternativa metoderna mindre användbara. För att upptäcka okända områden inom den levande kroppen kommer man därför att under en överskådlig framtid behöva fortsätta att använda djurförsök. (EMRC, Djurförsök och alternativa metoder s. <NOBR>28—29.)</NOBR></P> <P class="p308 ft34"><SPAN class="ft34">7.5.3</SPAN><SPAN class="ft35">Inom säkerhets- och toxicitetstestning</SPAN></P> <P class="p190 ft0">Toxikologins uppgift är att bedöma vilken slags skada en viss substans kan orsaka och under vilka förhållanden skadan uppstår. Denna kunskap skall bl.a. kunna användas vid riskbedömning om när och hur en substans med viss sannolikhet ger upphov till en skadlig effekt och förslag om hur substansen skall hanteras.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">96 </SPAN>Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p145 ft0">Läkemedelsindustrin och den kemiska industrins utveckling under <NOBR>1900-talet</NOBR> har medfört att antalet kemikalier och andra substanser som människan och miljön utsätts för har ökat mycket kraftigt. Denna ökande exponering medför ökade risker för sjukdomar och andra skador. Vi kräver därför mer information om substansers giftiga egenskaper för att så långt det går säkerställa dess användning. De ökade kraven på säkerhet har inneburit en alltmer omfattande lagstiftning som ställer krav på att toxikologiska tester skall utföras innan ett läkemedel eller en kemikalie får tas i bruk. Dessa krav på tester — system för riskbedömning — byggdes upp med försöksdjur som modeller för människan. Fortfarande innebär kraven till övervägande del tester på levande djur. Främst används råttor och möss, men det förekommer även andra djur, t.ex. hundar och apor. Försök av detta slag kräver ett stort antal djur och de kan utsättas för lidande eller obehag. Djurförsök har ansetts vara den mest informativa metoden vid bedömning av toxisk effekt och hälsorisk för människor. Eftersom testerna har använts under en lång tid, finns det en lång erfarenhet och en stor mängd testdata att använda vid utvärdering av nya testresultat.</P> <P class="p171 ft0">Många av testerna som tidigt blev standard, t.ex. LD50 och Draize ögontest, är plågsamma för djuren och de mötte efter hand en allt större kritik. Denna kritik och den allt större mängden kemikalier och läkemedel ledde till ett ökat intresse för utveckling av alternativa metoder till djurförsöken. De finns nu ett stort internationellt intresse för in <NOBR>vitro-metoder</NOBR> inom toxikologisk testverksamhet och utvecklingen går fort framåt. De senaste åren har också en rad nya in <NOBR>vitro-metoder</NOBR> kommit att utvecklas. Man har därvid tagit vara på de möjligheter den allmänna utvecklingen inom cell- och molekylärbiologin har erbjudit.</P> <P class="p45 ft3">Utvärdering</P> <P class="p309 ft0">När det gäller alternativa testmetoder som utvecklats för att på sikt kunna ersätta vissa av de traditionella djurtesterna saknas för närvarande ofta tillräcklig kunskap om testernas värde i praktiska tillämpningar. Sådan kunskap måste man skaffa sig genom att utföra en s.k. utvärderingsstudie. Syftet med utvärderingsstudien är att genom ett standardiserat och oberoende förfaringssätt konstatera att testet ger den information som behövs för en riskbedömning eller för beslut av annat slag. Testets tillförlitlighet och relevans för ett visst ändamål måste alltså fastställas. Detta krävs för att toxikologiska in <NOBR>vitro-metoder</NOBR> skall kunna bli accepterade och användbara instrument vid toxikologisk testning</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td93"><SPAN class="p0 ft27">Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">97</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p145 ft0">Utvärdering är en process som ständigt pågår och dess förutsättningar ändras i takt med ökad toxikologisk kunskap och den bioteknologiska utvecklingen. Efter en utvärdering med positivt resultat vidtar arbetet med att testet skall bli godkänt för användning av industri och myndigheter. Information om utvecklingen av alternativa metoder är av stor betydelse för att främja acceptansen av in vitro toxikologiska metoder.</P> <P class="p80 ft0">Det finns redan ett stort antal in <NOBR>vitro-metoder</NOBR> framtagna för säkerhets- och toxicitetstestning. Man satsar också mycket på stora jämförande undersökningar. (EMRC, Djurförsök och alternativa metoder s. 27.) När det gäller möjligheten att helt ersätta djurförsöken med in <NOBR>vitro-metoder</NOBR> så bedöms den dock som liten, i vart fall inom en överskådlig tid. Den allmänna uppfattningen är att in <NOBR>vitro-metoder</NOBR> för toxikologisk testning kan komma i allmänt bruk främst när det gäller s.k. screeningtester för vissa ändamål och möjligen som komplement till traditionell testmetodik (CFN:s skriftserie nr 18 s. 6).</P> <P class="p45 ft3">Harmonisering av föreskrifter</P> <P class="p289 ft0">Ett stort antal djurförsök utförs till följd av nationella och internationella myndigheters föreskrifter. Mediciner, livsmedel och andra produkter testas för att bedöma om de utgör en risk för t.ex. människors liv och hälsa. Testerna är en förutsättning för att produkterna skall få släppas ut på marknaden. Användningen av denna typ av djurförsök skulle kunna begränsas, utan någon risk för människans säkerhet, om olika myndigheter harmoniserade sina krav på tester. Ett och samma företag skulle då inte behöva utföra olika men snarlika tester för att tillfredsställa myndigheter i t.ex. Europa, USA och Japan. (Svendsen, Hau, Handbook of Laboratory Animal Science, vol. I, s. 7.) Det görs också ansträngningar att nå internationell enighet om vilka vetenskapliga krav som skall ställas på nya och modifierade testmetoder och på utvärderingen av dessa. Bl.a. har organisationerna European Research Group for Alternatives in Toxicity Testing (ERGATT), John Hopkins Center for Alternatives to Animal Testing (CAAT) och OECD försökt skapa sådan harmonisering.</P> <P class="p101 ft34"><SPAN class="ft34">7.5.4</SPAN><SPAN class="ft35">Inom läkemedelsutveckling</SPAN></P> <P class="p208 ft0">Läkemedelsforskningen syftar till att erhålla kunskap som är tillämpbar på människan. Man måste då fråga sig om det går att dra några slutsatser från hur t.ex. enstaka celler reagerar till en så komplicerad organism</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">98 </SPAN>Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p128 ft0">som människan. Det är denna begränsning som gör att man inom läkemedelsindustrin ser det som omöjligt, i vart fall inom överskådlig tid, att helt komma ifrån djurförsöken, eftersom djuren är det närmaste man kan komma människan. Däremot kommer de alternativa metoderna att förbättras och utgöra viktiga komplement i forskningen.</P> <P class="p122 ft0">Läkemedelsindustrin behöver också kunna visa att de nya mediciner som utvecklas inte ger några biverkningar. Man måste, bl.a. på grund av myndigheters föreskrifter, undersöka medicinens eventuella giftighet (toxicitet). Ofta innebär detta krav på att använda djur. Möjligheterna för läkemedelsindustrin att använda alternativa metoder är härvid till stor del beroende av den allmänna utvecklingen inom säkerhets- och toxicitetstestning. (Astra AB och Pharmacia AB, En skriftserie om läkemedelsforskning och djurförsök)</P> <P class="p155 ft34"><SPAN class="ft34">7.5.5</SPAN><SPAN class="ft43">Inom produktion och produktkontroll</SPAN></P> <P class="p115 ft0">Möjligheterna att vid produktion och mätning av biologiskt aktiva substanser använda alternativa metoder anses mycket goda. Det har nämligen ingen betydelse om produktionen äger rum in vivo eller in vitro, under förutsättning att slutprodukten är den korrekta. Man kan även bortse från systemeffekter vid bestämning av den biologiska aktiviteten, om jämförande studier med djurförsök har visat att de aktuella substanserna kan upptäckas och mätas lika bra in vitro som med äldre biologiska bestämningsmetoder. (EMRC, Djurförsök och alternativa metoder s. 29.)</P> <P class="p189 ft34"><SPAN class="ft34">7.5.6</SPAN><SPAN class="ft35">Inom utbildning</SPAN></P> <P class="p291 ft0">Det finns mycket goda möjligheter redan i dag till att använda alternativa metoder inom utbildning på alla nivåer. Djurförsök används i utbildning som ett led i inlärningsprocessen och vid skicklighetsträning, snarare än för att erhålla bekräftelse på vetenskapliga hypoteser. Djurförsök i utbildning är därför ofta en upprepning av tidigare experiment. På grund av att den kunskap som skall överföras till de studerande redan existerar, går det att i många fall ersätta dessa djurförsök med alternativa metoder. Vilken alternativ metod som är lämplig beror på ändamålet med försöket. Om det gäller inlärning av faktiska uppgifter inom t.ex. anatomi, krävs det andra redskap än när man undervisar dynamiska processer, t.ex. regleringen av blodtrycket. De alternativa metoder som har utvecklats inom forskningen kan naturligtvis även komma till användning inom utbildningen. Det finns även alternativ</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td93"><SPAN class="p0 ft27">Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p1 ft0">99</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p56 ft0">som har tagits fram specifikt för att användas inom utbildning. Audiovisuella material är den kanske mest använda alternativa metoden i utbildningssyfte. Ny datateknik har även lett till introduktion av interaktiva undervisningsprogram. (van Zutphen m.fl., Principles of Laboratory Animal Science s. 330.)</P> <P class="p310 ft34"><SPAN class="ft34">7.5.7</SPAN><SPAN class="ft35">Forskningsområden som är av betydelse för utveckling av alternativa metoder till djurförsök</SPAN></P> <P class="p311 ft0">Utvecklingen av alternativa metoder kommer att få allt större betydelse den närmaste framtiden. Uppfattningen att det är angeläget att minska användningen av försöksdjur till ett absolut minimum och att man skall ersätta djurförsök där så är möjligt med alternativa metoder blir allt mer utbredd bland forskare. Det finns också i flera länder och inom EU centrum för studier och validering av alternativa metoder. (van Zutphen m.fl., Principles of Laboratory Animal Science s. 32.)</P> <P class="p312 ft0">En stor begränsning med att använda isolerade vävnader eller celler är att metoden inte kan återge de fullständiga fysiologiska reaktioner som äger rum i en intakt organism. Utvecklingen av tekniker för samodling av olika celltyper kommer därför att minska denna begränsning. (EMRC, Djurförsök och alternativa metoder s. 19) Forskningen med syfte att förbättra in <NOBR>vitro-teknikerna</NOBR> är således ett viktigt område när det gäller möjligheterna att ersätta djurförsök.</P> <P class="p73 ft0">Den s.k. <NOBR>rekombinant-DNA-tekniken</NOBR> är en teknik som har utvecklats genom grundläggande forskning inom molekylär genetik. Genom användning av bakterier kan man med denna teknik i stor skala producera biologiskt aktiva substanser. Gener för ämnen som man vill framställa sätts in i bakteriernas arvsmassa. Det kan t.ex. vara mänskligt tillväxthormon. Sådana substanser måste annars med nödändighet renas fram från djur. (EMRC, Djurförsök och alternativa metoder s. 22) Användningen av denna metod kommer troligen att bli alltmer utbredd och detta kommer att medföra att försöksdjursanvändningen minskar.</P> <P class="p176 ft0">Ett stort problem i dag är att det har utvecklats väldigt många alternativa metoder till djurförsök men att relativt få har kommit i faktiskt bruk. Ett prioriterat område framöver kommer sannolikt därför att vara utvärdering av alternativa metoder. Utvärdering är av stor betydelse bl.a. när det gäller alternativa metoder som skall ersätta djurförsök som utförs på grund av myndigheters föreskrifter.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">100 </SPAN>Alternativa metoder till djurförsök</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU:1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft3">Behov av databaser</P> <P class="p115 ft0">Möjligheten till lättillgänglig relevant information på det aktuella forskningsämnet kan bidra till att förhindra onödigt upprepande av försök och därmed även en minskning av antalet använda djur. En svårighet vid försök att kartlägga relevant information är emellertid den alltmer ökande vetenskapliga informationen. Datatekniken erbjuder visserligen allt bättre lösningar för att lagra och söka material. Utbudet av olika databaser är stort men det är mycket svårt att söka efter viss specifik information. Kommunikationen av information rörande alternativ till djurförsök är emellertid nödvändig för att vidareutveckla och utvärdera alternativa metoder.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td94"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td60"><SPAN class="p1 ft0">101</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p313 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft44">Det statliga forskningsstödet till utveckling av alternativa metoder till djurförsök</SPAN></P> <P class="p99 ft1"><SPAN class="ft1">8.1</SPAN><SPAN class="ft32">Inledning</SPAN></P> <P class="p314 ft0">En viktig arbetsuppgift för CFN är att begränsa behovet av försöksdjur bl.a. genom att främja utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök. Som ett led i detta har CFN sedan år 1980 erhållit statliga medel för att kunna dela ut forskningsanslag för utveckling av alternativa metoder till djurförsök.</P> <P class="p62 ft0">I EG:s direktiv 86/609/EEG finns i artikel 23 en bestämmelse om att Europeiska kommissionen och medlemsstaterna skall främja forskning med sikte på utveckling och utvärdering av alternativa metoder, som kan ge lika ingående information som den som kan uppnås genom försök med djur. En motsvarande bestämmelse finns i Europarådets konvention ETS 123.</P> <P class="p191 ft0">Ansökningarna om forskningsstöd som kommit in till CFN har från början beretts av alternativutskottet för att därefter beslutas av CFN:s styrelse. CFN har alltid haft två rekvisit vid bedömningen av om medel skall komma i fråga för ett projekt. Dessa rekvisit är vetenskaplig kvalitet och djurbesparande effekter. CFN har i huvudsak fungerat som ett traditionellt forskningsråd vad gäller arbetet med att lämna forskningsstöd.</P> <P class="p315 ft0">De för CFN budgeterade medlen inkl. stödet från läkemedelsindustrin för forskningsanslag har varierat mellan 2,5 — 4 miljoner kronor och år. (Men undantag för budgetåret 1995/96, som omfattade 18 månader, då medlen uppgick till 5 375 000 kronor.) För år 1997 uppgick CFN:s totala budget för forskningsstöd till 3,9 miljoner kronor. När det gäller år 1998 har CFN anvisat totalt 3,4 miljoner kronor i forskningsstöd.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">102 </SPAN>Det statliga forskningsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p56 ft1"><SPAN class="ft1">8.2</SPAN><SPAN class="ft32">Samarbetet med läkemedelsindustrin</SPAN></P> <P class="p316 ft0">Genom ett avtal i januari 1984 inleddes ett samarbete mellan staten och Läkemedelsindustriföreningen (LIF). Enligt detta samarbetsavtal skulle parterna med totalt tre miljoner kronor gemensamt stödja viss forskning på toxikologiområdet avseende cellodlingstekniker, främst med användning av humana celler. Avtalet gällde för tiden den 1 juli 1984</P> <P class="p317 ft0">— den 30 juni 1987, och stödet uppgick således till en miljon kronor per år. Man ansåg bl.a. att användningen av cellodlingsteknik, och då tillämpad särskilt på odlade humana celler, i framtiden skulle kunna tänkas komma att spela en allt större roll vid utvecklingen av nya läkemedel. Det angavs vidare att sådana metoder i ett längre perspektiv skulle kunna ge både säkrare och snabbare underlag för registrering av nya läkemedel under förutsättning att berörda myndigheter accepterade de nya metoderna. Samarbetsavtalet gav vid handen att ansökningar om forskningsbidrag skulle beredas och prövas av en särskild styrgrupp, varefter CFN skulle fastställa beslut om att bevilja bidrag. Samarbetsavtalet förlängdes genom olika överenskommelser fram till den 30 juni 1990.</P> <P class="p193 ft0">Utdelningen av anslag till följd av samarbetet mellan staten och LIF skedde separat från de anslag som delades ut av enbart statliga medel. Det fanns således två olika program för anslagsutdelning.</P> <P class="p111 ft0">På grund av strukturomvandlingen inom läkemedelsindustrin ansåg LIF att samarbetet i fortsättningen i stället borde äga rum mellan staten och de två stora läkemedelsföretagen Astra AB och Kabi Pharmacia AB. Dessa parter träffade avtal om att under tiden den 1 juli 1990 — den 30 juni 1993 stödja viss forskning och utvärderingsverksamhet med totalt sex miljoner kronor, dvs. två miljoner kronor per år. Enligt detta avtal angavs att forskningsstöd skulle kunna utgå såväl till projekt med in <NOBR>vitro-metodik,</NOBR> som var baserad på humana celler och vävnadspreparationer, som till projekt med in <NOBR>vitro-metodik,</NOBR> som var baserad på djurmaterial. Man kom vidare överens om att vissa ytterligare forskningsområden borde prioriteras. Utöver toxikologi var det farmakologi, produktionskontroll och aktivitetsmätningar av biologiska substanser, utvärderingsstudier av toxikologiska in <NOBR>vitro-metoder</NOBR> samt vissa projekt inom andra grundvetenskaper, t.ex. cellbiologi, immunologi och genetik. Enligt detta avtal skulle ansökningar om forskningsbidrag beredas och prövas av en särskild forskningskommitté. Beslut om beviljande av bidrag skulle dock alltjämt fattas av CFN. Fr.o.m. budgetåret 1991/92 beslutades vidare att man skulle samla alla medel, dvs. både de från staten och industrin, inom ett gemensamt program.</P> <P class="p318 ft0">Genom riksdagsbeslut den 15 maj 1991 (prop. 1990/91:99, JoU 27, rskr. 276) uttalades att samarbetsavtal för tiden efter den 30 juni 1993</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td95"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p0 ft3">Det statliga forskningsstödet <SPAN class="ft0">103</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p109 ft0">borde träffas direkt mellan CFN och läkemedelsföretagen. Under tiden den 1 juli 1993 — den 31 december 1994 kom det emellertid inte att träffas något avtal mellan CFN och de båda läkemedelsföretagen Astra AB och Pharmacia AB. Fr.o.m. år 1995 återupptogs samarbetet med läkemedelsindustrin igen genom att CFN träffade överenskommelser med Astra AB och Pharmacia & Upjohn AB om gemensamt forskningsstöd. Företagen förband sig att bidra med vardera 500 000 kronor årligen. I en överenskommelse i januari 1996 fastställdes att inriktningen på forskningsstödet skulle ske företrädesvis till projekt med farmakologisk, toxikologisk eller annan läkemedelsanknuten inriktning. Denna inriktning på forskningsstödet tillämpades även av CFN på övriga forskningsanslag. Fr.o.m. 1997 har den särskilda inriktning på forskningsstödet till olika prioriterade områden som uppställts i avtalet mellan CFN och läkemedelsföretagen dock slopats.</P> <P class="p297 ft1"><SPAN class="ft1">8.3</SPAN><SPAN class="ft32">Handläggningen av forskningsstödet</SPAN></P> <P class="p319 ft0">Den forskningskommitté som bereder och prövar ansökningar om forskningsbidrag är CFN:s alternativutskott. Av de elva ledamöterna utser Astra AB och Pharmacia & Upjohn AB två ledamöter vardera. Alternativutskottets ledamöter rangordnar ansökningarna utifrån den bedömning de gör av projektens försöksdjursbesparande effekter och vetenskapliga kvalitet. Vissa ansökningar remissbehandlas av forskningsråd. Alternativutskottet gör därefter en slutlig bedömning av forskningsprojekten och lämnar därefter ett förslag till CFN:s styrelse. Alternativutskottets slutliga bedömning av ansökningar har hittills skett i consensus. När det gäller ansökningar från projekt för framtagning av alternativa metoder i utbildningen har det slutliga förslaget till CFN:s styrelse lämnats av CFN:s utbildningsutskott.</P> <P class="p320 ft0">Under åren 1980 — 1992 lämnade CFN stöd till totalt 328 forskningsprojekt. Bland dessa ingick även fem projekt om hälsofrågor hos försöksdjur, utbildning m.m. Antalet anslagsmottagare var 108 stycken under denna period.</P> <P class="p315 ft0">Antalet ansökningar om forskningsstöd resp. beviljade forskningsprojekt har varit följande de senaste budgetåren:</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">104 </SPAN>Det statliga forskningsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr12 td43"><SPAN class="p0 ft0">År</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p25 ft0">1993/94</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td65"><SPAN class="p25 ft0">1994/95</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td65"><SPAN class="p25 ft0">1995/96</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p23 ft0">1997</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td43"><SPAN class="p0 ft0">Ansökningar</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td96"><SPAN class="p321 ft0">59</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p321 ft0">59</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p321 ft0">58</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td96"><SPAN class="p322 ft0">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p0 ft0">Beviljade</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p1 ft0">25 (42 %)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p1 ft0">32 (54 %)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p1 ft0">30 (52 %)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p1 ft0">33(49%)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p323 ft0">De projekt som erhållit forskningsstöd från CFN har fördelats på olika forskningsområden enligt följande:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p0 ft0">År</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td98"><SPAN class="p1 ft0">1993/94</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td65"><SPAN class="p1 ft0">1994/95</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td65"><SPAN class="p324 ft0">1995/96</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td99"><SPAN class="p324 ft0">1997</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td97"><SPAN class="p0 ft0">Toxikologi</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td98"><SPAN class="p325 ft0">9</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td65"><SPAN class="p325 ft0">9</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td65"><SPAN class="p326 ft0">9</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td99"><SPAN class="p326 ft0">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p0 ft0">Farmakologi</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p325 ft0">5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p325 ft0">8</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p326 ft0">8</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p326 ft0">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p0 ft0">Cellbiologi</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p325 ft0">4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p325 ft0">5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p326 ft0">4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p326 ft0">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td97"><SPAN class="p0 ft0">Mikrobiologi</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td98"><SPAN class="p325 ft0">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p325 ft0">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p326 ft0">-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td99"><SPAN class="p326 ft0">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p0 ft0">Immunologi</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p325 ft0">3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p325 ft0">4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p326 ft0">4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p326 ft0">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p0 ft0">Utvärderings-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p325 ft0">1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p325 ft0">2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p326 ft0">1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p326 ft0">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p0 ft0">studier</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td97"><SPAN class="p0 ft0">Aktivitets-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td98"><SPAN class="p325 ft0">2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p325 ft0">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p326 ft0">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td99"><SPAN class="p326 ft0">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p0 ft0">mätning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p0 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p0 ft0">Utbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p327 ft0">-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p325 ft0">2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p326 ft0">3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p326 ft0">3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft0">Den genomsnittliga storleken på forskningsanslagen fördelade efter forskningsområde har de senaste budgetåren varit följande (tkr):</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr14 td8"><SPAN class="p0 ft0">År</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td77"><SPAN class="p259 ft0">1993/94</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td65"><SPAN class="p324 ft0">1994/95</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td65"><SPAN class="p324 ft0">1995/96</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td99"><SPAN class="p324 ft0">1997</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p0 ft0">Toxikologi</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td77"><SPAN class="p329 ft0">117</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td65"><SPAN class="p326 ft0">93</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td65"><SPAN class="p326 ft0">181</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td99"><SPAN class="p326 ft0">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p0 ft0">Farmakologi</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p329 ft0">105</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p326 ft0">104</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p326 ft0">207</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p326 ft0">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p0 ft0">Cellbiologi</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p329 ft0">88</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p326 ft0">78</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p326 ft0">174</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p326 ft0">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p0 ft0">Immunologi</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p329 ft0">108</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p326 ft0">102</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p326 ft0">204</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p326 ft0">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p0 ft0">Utbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td77"><SPAN class="p329 ft0">-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p326 ft0">18</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p326 ft0">67</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td99"><SPAN class="p326 ft0">67</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p330 ft1"><SPAN class="ft1">8.4</SPAN><SPAN class="ft32">Utvärderingar av lämnat forskningsstöd</SPAN></P> <P class="p331 ft0">Hittills har det på CFN:s initiativ gjorts tre utvärderingar av det forskningsstöd som nämnden har anvisat forskningsprojekt för utveckling av alternativa metoder.</P> <P class="p332 ft0">Som en följd av resultaten av de båda utvärderingarna som gjordes under år 1987 och senare diskussioner inom CFN samt med läkeme-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td95"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p0 ft3">Det statliga forskningsstödet <SPAN class="ft0">105</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p203 ft0">delsindustrin, ändrades inriktningen på det fortsatta forskningsstödet. Det ledde bl.a. till att några projekt med myndighetsanknuten forskning avvecklades år 1988, att man strävade efter att minska antalet stödda forskningsprojekt och att de kvarvarande projekten fick större anslag. Den ändrade inriktningen innebar också att man lämnade forskningsstöd till nya områden. Bl.a. innebar det att man gav forskningsstöd till utvärderingsstudier för att främja att alternativa metoder kom till praktisk användning. Vidare övergav man prioriteringen av forskningsprojekt rörande alternativa metoder med användning av humant material.</P> <P class="p189 ft34"><SPAN class="ft34">8.4.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">CFN/LIF-utvärderingen</SPAN></NOBR> år 1987</P> <P class="p289 ft0">Enligt det avtal som träffades mellan staten och LIF i januari 1984 skulle CFN, efter samråd med MFR, genomföra en utvärdering av den avtalade forskningsverksamheten. En sådan utvärdering kom till stånd under våren 1987 och den utfördes av professorerna David Lewis och Claes Ramel. De bedömde sammanlagt sju projekt och fann att fem av dessa uppfyllde kraven på hög vetenskaplig kvalitet och borde erhålla fortsatt anslag. Särskilt gällde detta tre projekt som förde fram ny metodik som kunde ersätta djurförsök. När det gällde i vilken utsträckning projekten uppfyllde målsättningen att skapa alternativ till djurförsök framhöll utvärderarna att det framför allt med hänsyn till de synnerligen blygsamma medel som stod till förfogande från CFN, lätt blev så att anslagskällan enbart kom att fungera som en extra möjlighet att bygga ut redan existerande projekt. Vidare anförde man att d essa projekt inte behövde ha någon inriktning mot alternativa metoder utan råkade falla in under rubriken in <NOBR>vitro-försök</NOBR> på olika sätt. För att i framtiden aktivt kunna utveckla forskningsverksamhet i riktning mot in <NOBR>vitro-försök</NOBR> ansåg man att man framför allt borde rikta uppmärksamheten mot sådana projekt som innebar en utveckling av ny metodik som kunde öppna nya möjligheter till ersättning av försöksdjur. Utvärderar-</P> <P class="p333 ft0">na konstaterade att forskningsstödet hade haft mycket olika betydelse för olika forskargrupper. För de stora framgångsrika forskargrupperna hade stödet nämligen haft endast en marginell betydelse. De konstaterade vidare att om en förbättring av in <NOBR>vitro-tekniker</NOBR> skulle komma till stånd och samtidigt försöksdjursanvändningen minskas, behövde storleken på bidragen öka.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">106 </SPAN>Det statliga forskningsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p56 ft34"><SPAN class="ft34">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft35">CFN:s utvärdering år 1987</SPAN></P> <P class="p190 ft0">Parallellt med <NOBR>CFN/LIF-utvärderingen</NOBR> gjordes under våren 1987 även en utvärdering av de projekt som hade fått stöd av CFN av enbart statliga medel. Utvärderingen gjordes av en internationell forskargrupp, varav en person var svensk och övriga var från andra länder i Europa. I denna utvärdering ingick sammanlagt nio projekt som erhållit stöd i minst tre år. Man fann att de flesta projekten representerade en hög kvalitet och originell forskning, medan ett fåtal projekt inte nådde upp till den kvalitet som krävdes för att meritera sig för fortsatt stöd. Man konstaterade att det var ett komplicerat problem att långsiktigt förutsäga vilken typ av forskning som kunde leda till en mer omfattande och snabbare minskning av djurförsök. Utvärderarnas synpunkt var dock att</P> <P class="p334 ft0">i allmänhet långsiktig grund- eller riktad forskning slutgiltigt skulle tillhandahålla den kunskap som krävdes för att signifikant minska djurförsök. Man ansåg att det största problemet med CFN:s forskningsstöd var det relativt sett otillräckliga stöd som de flesta projekt erhöll. De redovisade att för de etablerade forskargrupperna översteg CFN:s stöd sällan tio procent av det totala forskaranslaget och att forskningen troligen skulle ha genomförts även utan CFN:s stöd. Av de nio granskade forskningsprojekten ansåg utvärderingsgruppen att fem var av sådan kvalitet att de borde erhålla fortsatt stöd.</P> <P class="p189 ft34"><SPAN class="ft34">8.4.3</SPAN><SPAN class="ft35">CFN:s utvärdering år 1994</SPAN></P> <P class="p115 ft0">CFN:s styrelse uppdrog i oktober 1992 åt sitt alternativutskott att göra ytterligare en utvärdering av den forskning som fått stöd av CFN. Denna utvärdering skulle främst göras med utgångspunkt från de försöksdjursbesparande effekter av forskningstödet som uppnåtts. En bedömning skulle därvid göras av i vilken omfattning som alternativa metoder hade tagits fram och i vad mån dessa metoder hade tagits i bruk eller kunde komma att tas i bruk. Vidare förväntades utvärderingen lämna ytterligare synpunkter på hur forskningsstödet borde fördelas</P> <P class="p335 ft0">i framtiden. Denna utvärdering, som utfördes under år 1993 och under ledning av professor Lars Terenius, redovisades i CFN:s skriftserie under 1994 (nr 26) och omfattade projekt som hade erhållit forskningsstöd under budgetåren <NOBR>1988/89—1992/93.</NOBR></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td95"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p0 ft3">Det statliga forskningsstödet <SPAN class="ft0">107</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft3">Tillvägagångssätt</P> <P class="p115 ft0">Utvärderingen baserades på en enkät till de anslagsmottagare som hade erhållit anslag överstigande 100 000 kr (50 stycken). Enkäten belyste bl.a. forskarens egen syn på hur projektet hade bidragit till utvecklingen av alternativa metoder. De projekt som hade erhållit anslag på mer än 200 000 kr (25 stycken) genomgick även en mer grundlig granskning än övriga projekt. Detta innebar bl.a. att man analyserade uppnådda försöksresultat i relation till forskarens intentioner och det vetenskapliga och djurbesparande värdet av resultaten. Vidare bedömdes hur viktigt CFN:s stöd hade varit för att forskningsresultaten uppnåtts.</P> <P class="p45 ft3">Resultat</P> <P class="p336 ft0">Enkätundersökningen visade att forskaren hade en mer positiv bild av betydelsen av det egna projektet än vad en mer objektiv bedömning gav vid handen. Forskningsresultatens betydelse och spridning bedömdes bl.a. genom undersökning av i vilken utsträckning andra forskare hade citerat artiklar som forskaren själv bedömt som särskilt relevanta.</P> <P class="p71 ft0">De enskilda projekten värderades utifrån dess vetenskapliga kvalitet och hur betydelsefullt CFN:s stöd hade varit för projektet. Värderarna konstaterade att utvärderingen försvårades av att ansökningarna var kortfattade och ofullständiga. Bl.a. var det ovanligt med en beskrivning av projektets ställning i det internationella perspektivet. Vidare framhöll sökandena betydelsen av den egna forskningen på ett orealistiskt sätt.</P> <P class="p122 ft0">Utvärderingen kom vid sin bedömning fram till bl.a. följande. När det gällde forskningens vetenskapliga kvalitet, fann man att de utvärderade projekten nästan undantagslöst hade god eller mycket god vetenskaplig kvalitet. Som intäkt härför togs även det förhållandet att de flesta projekten också hade haft andra betydelsefulla finansiärer, t.ex. MFR. Slutligen fann utvärderarna att CFN:s forskningsstöd hade varit och även fortsättningsvis skulle vara viktig för att initiera forskning med alternativ metodik. Det angavs att CFN:s bidrag i flera fall hade varit en förutsättning för forskningsprojekten. Även i de fall CFN endast hade bidragit med mindre belopp hade forskningsledaren bekräftat betydelsen av stödet. Man konstaterade vidare att CFN i flera fall hade gjort framsynta satsningar på unga inte så etablerade forskare som därefter gjort karriär.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">108 </SPAN>Det statliga forskningsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p120 ft3">Har forskningsstödet lett till utvecklingen av alternativa metoder som tagits i bruk?</P> <P class="p289 ft0">I anslutning till CFN:s utvärdering år 1994 undersökte också CFN:s alternativutskott specifikt om något av projekten som erhållit forskningsstöd kunde bedömas ha lett till att alternativ metodik hade utvecklats och tagits i bruk. Utvärderingen gick till på så sätt att projekten i den kategori som hade erhållit mer än 200 000 kr, 25 projekt, fördelades mellan alternativutskottets ledamöter, vilka i första hand fick granska de projekt som de hade föredragit för utskottet i samband med prioriteringen av anslagsansökningar. Projekten delades in i två kategorier. — Vid utvärderingen bedömdes åtta projekt tillhöra den kategori projekt där det primära syftet hade varit att utveckla ett alternativ till en existerande in <NOBR>vivo-metod</NOBR> och där den nya metoden redan användes eller uppenbarligen skulle komma att tas i bruk inom en snar framtid. Resterande 16 projekt ansågs tillhöra den kategori som var av grundvetenskaplig karaktär och där resultaten skulle kunna komma att utgöra en bas för utveckling av alternativa metoder. Till denna kategori fördes också projekt som direkt syftade till utveckling av alternativa metoder men där projekten inte bedömdes kunna få en praktisk tilllämpning inom en nära framtid. Denna kategori omfattade även projekt vars syfte var att utveckla metodik som kunde förväntas bromsa en framtida ökad försöksdjursanvändning inom vissa områden. Utskottet betonade att utveckling och acceptans av verkliga alternativa metoder också förutsätter stöd till projekt av mer grundläggande och mer långsiktig karaktär.</P> <P class="p337 ft1"><SPAN class="ft1">8.5</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P> <P class="p305 ft34"><SPAN class="ft34">8.5.1</SPAN><SPAN class="ft35">Effekten av lämnat forskningsstöd</SPAN></P> <P class="p271 ft0">De två första utvärderingarna pekar båda på att det forskningsstöd som lämnats för utveckling av alternativa metoder var otillräckligt för att i någon större mån kunna påverka försöksdjursanvändningen i minskande riktning. Som nämndes av den internationella forskargruppen, hade</P> <P class="p338 ft0">den forskning som gjordes av de etablerade forskargrupperna troligen utförts även utan stöd från CFN. Den utvärdering som CFN redovisade</P> <P class="p339 ft0">år 1994 betonade däremot att CFN:s insats hade varit viktig för att initiera forskning med alternativ metodik och att CFN:s bidrag i många fall hade varit en förutsättning för forskningen.</P> <P class="p340 ft0">Det ställdes ursprungligen stora förhoppningar på att utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök skulle ha en avgörande effekt på</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td95"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p0 ft3">Det statliga forskningsstödet <SPAN class="ft0">109</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p162 ft0">försöksdjursanvändningen i framtiden. Det har emellertid, främst från djurskyddshåll, ifrågasatts om verksamheten med forskningsstöd har haft någon reell sådan effekt.</P> <P class="p187 ft0">Utredningen har inte funnit utrymme att göra en ingående egen utvärdering av det forskningsstöd som lämnats av CFN. En sådan utvärdering har inte heller bedömts som oundgängligen nödvändig för utredningens arbete. En grundlig analys skulle inte bara kräva särskild sakkunskap, utan också vara alltför tidskrävande. Utredningen förutsätter att en sådan utvärdering, om behov anses föreligga i framtiden, kommer att göras i ett annat sammanhang.</P> <P class="p312 ft0">De tidigare utredningarna har redan visat på att det för närvarande föreligger problem att på ett effektivt sätt bedöma effekterna av forskningsstödet, dvs. om stödet har inneburit någon reell djurbesparing. En del av dessa svårigheter att utvärdera betydelsen av forskningsstödet kan bero på att stödet, i förhållande till den forskning i övrigt som bedrivs i landet, är alltför blygsamt. Helt säkert har CFN:s verksamhet och lämnade forskningsstöd dock haft ett stort värde bara genom att fokusera frågan på betydelsen av att beakta möjligheterna till att använda metoder som inte innebär användning av djur eller som innebär användning av färre djur. Man skulle kunna säga att det av CFN lämnade forskningsstödet under alla förhållanden har haft ett stort symbolvärde.</P> <P class="p49 ft0">De projekt som har erhållit bidrag synes till övervägande del ha haft ett mycket högt vetenskapligt värde. Vad utredningen har kunnat bedöma har intentionerna med projekten dock i de flesta fall inte i första hand varit att spara djur. Ofta har de bidragstagande forskningsprojekten som inte använder djur utgjort komplement till forskning med djurförsök. Sammansättningen av ledamöter i alternativutskottet innebär för närvarande att det finns en stor och bred kompetens att bedöma det vetenskapliga värdet av de projekt som önskar erhålla finansieringsstöd från CFN. De skall även bedöma projektens djurbesparande effekt. För att kunna utvärdera om resultatet av gjorda insatser även har haft de djurbesparande effekter man hoppats på, krävs det bättre uppföljning. Ur denna aspekt finner utredningen att det finns fog för den kritik som riktats mot CFN vad gäller det viktiga arbetet att främja utvecklingen och forskningen av alternativa metoder till djurförsök. Utan att ha gjort en utförlig analys av resultatet av CFN:s hittillsvarande arbete med att lämna forskningsstöd, anser utredningen att nya och bättre analysinstrument behöver utvecklas för att kunna jämföra bedömningen av den ursprungliga ansökan med det faktiska utfallet av projektet vad gäller dess i första hand djurbesparande effekt.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p0 ft3"><SPAN class="ft0">110 </SPAN>Det statliga forskningsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p56 ft34"><SPAN class="ft34">8.5.2</SPAN><SPAN class="ft35">Forskningsstödets inriktning</SPAN></P> <P class="p341 ft0">Inom CFN har diskussioner naturligtvis förts om hur forskningsstödet skall kunna användas på det mest optimala sättet. Diskussionerna har gällt om forskningsstödet skall fortsätta att lämnas till projekt inom grundforskning eller tillämpad forskning inom forskningsområden som CFN prioriterar. Ett alternativ skulle nämligen kunna vara att låta forskningsstöd utgå endast till projekt inom ett fåtal tydligt avgränsade forskningsområden. Detta skulle innebära att forskningsstödet får en klart mer målinriktad karaktär. Grundforskning med prägling mot alternativa metoder skulle därmed inte komma i fråga för stöd. Detta skulle innebära att många av de nuvarande forskningsprojekten inte skulle erhålla fortsatt stöd. Naturligtvis skulle dock möjligheten stå öppen att vända sig till CFN när en mer konkret, alternativ metod behöver utvecklas. CFN skulle själv kunna initiera målinriktade projekt. För att bestämma områden där viktig målinriktad forskning skulle vara värdefull, skulle CFN kunna ha överläggningar med t.ex. myndigheter som ställer dokumentationskrav på redovisning av resultat från djurförsök samt med universitet och läkemedelsindustrin.</P> <P class="p342 ft0">Utredningen är av uppfattningen att en mer målinriktad karaktär på forskningsstödet skulle vara mer ändamålsenlig för att utveckla alternativa metoder. Detta förutsätter dock att man kan finna en metod att identifiera lämpliga målområden, dvs. där man kan se möjligheter till alternativa metoder eller där det framstår som särskilt angeläget ur djurskyddssynpunkt att finna alternativa metoder. Om man lyckades med detta skulle en sådan ordning troligen kunna få stor effekt på etableringen av alternativa metoder. Om man dessutom kombinerade detta med ytterligare satsningar på andra projekt än forskningsprojekt, t.ex. inom utbildning, hälsofrågor hos djur och förfinad och bättre teknik, skulle stödet enligt utredningens mening ha möjlighet att påverka djurförsöksanvändningen i stor omfattning.</P> <P class="p130 ft0">Utredningen vill dock i detta sammanhang uttala att den nuvarande storleken på forskningsstödet framstår som alltför begränsat, för att man skall kunna hysa stora förhoppningar på avgörande resultat.</P> <P class="p112 ft34"><SPAN class="ft34">8.5.3</SPAN><SPAN class="ft35">Forskningsstödets organisation</SPAN></P> <P class="p271 ft0">När forskningsstödet inrättades fanns det olika förslag på hur det skulle organiseras. Lantbruksstyrelsen förordade att utvecklingen av andra metoder än djurförsök borde främjas genom att forskningsråden skulle ges särskilda tilläggsanslag för ändamålet. Forskningsråden skulle därmed kunna främja sådana projekt, där vid problemets lösande annan</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td95"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:75</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p0 ft3">Det statliga forskningsstödet <SPAN class="ft0">111</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p10 ft0">metod än djurförsök kom till användning, antigen enbart eller parallellt med dittills brukliga djurförsök. (Prop. 1978/79:13 s. 53.) MFR stödde detta förslag i sitt remissyttrande. Om MFR tillfördes ökade resurser ansåg man att man mer specifikt skulle kunna stimulera utvecklingen av alternativa och kompletterande metoder. Detta skulle ske genom att vid avvägning mellan olika projekt ge projekt inriktade på utveckling och prövning av alternativa och kompletterande metoder ett företräde framför andra projekt som inte var helt relaterade till den interna prioriteringen. MFR framhöll att det hade en betydande erfarenhet som visade att tillvägagångssättet att väga in en extern prioritering för vissa projekt var mer framgångsrikt och ledde till snabbare resultat än ett system som var byggt på öronmärkning av resurser av specifika ändamål. (Prop. 1978/79:13 s. 54.) Lantbruksstyrelsens förslag mötte dock på motstånd från bl.a. djurskyddsorganisationer. Resultatet blev som framgått av den tidigare framställningen att det nyinrättade CFN även fick disponera över medlen för att främja utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök.</P> <P class="p343 ft0">För närvarande vilar alltså ansvaret för att utveckla alternativa metoder helt på CFN. Det förekommer visserligen ett visst samråd mellan CFN och MFR i samband med CFN:s arbete att prioritera ansökningar om forskningsbidrag. Utredningen är av uppfattningen att det skulle vara mycket värdefullt om MFR, i enlighet med Lantbruksstyrelsens förslag från år 1977, aktivt arbetade för att främja utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök. Ett sådant arbete skulle naturligtvis inte stå i konflikt med MFR:s huvuduppgift att främja betydelsefull forskning, utan tvärtom. Utvecklingen av alternativa metoder motiveras inte enbart av djuretiska skäl, utan även av vetenskapliga och ekonomiska skäl.</P> <P class="p344 ft0">Utredningen finner dock att det är mest effektivt och ändamålsenligt att låta en central myndighet, som har att samla in och förmedla kunskaper om alternativa metoder och som har att bedöma vilken försöksdjursanvändning som det är angeläget att finna alternativa metoder till, ansvara för fördelningen av det särskilda forskningsstödet. Vidare framstår det som angeläget att även fortsättningsvis ta till vara på den kompetens och erfarenhet som för närvarande finns i CFN:s alternativutskott.</P> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GMB375d1 SOU_1998__75_d1.pdf 267268 pdf Djurförsök - del 1 https://data.riksdagen.se/fil/FCAB711F-C6C7-4890-9E7D-63CE7E617019 GMB375d2 SOU_1998__75_d2.pdf 221127 pdf Djurförsök - del 2 https://data.riksdagen.se/fil/F9D2FDDF-4647-4813-97B9-AB8BA18C39BD GMB375d3 SOU_1998__75_d3.pdf 218317 pdf Djurförsök - del 3 https://data.riksdagen.se/fil/78303DA2-617F-4B04-88F9-DBA7DB8126AF