2422661GMB333199833sousouStatens offentliga utredningar 1998:33Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar3301999-01-01 00:00:002024-08-12 16:22:001999-01-01 00:00:00Historia - ekonomi - forskninghämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GMB333/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GMB333https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GMB333
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:49px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 93px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 86px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 92px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 83px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:746px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:762px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:714px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:698px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:666px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:682px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:714px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:746px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:746px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:550px;height:396px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:550px;height:396px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:527px;height:318px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:527px;height:318px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:746px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:746px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:762px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:704px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:514px;height:704px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_54 #dimg1z{position:absolute;top:762px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 105px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:49px 0px 92px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:198px;left:63px;z-index:-1;width:358px;height:167px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:358px;height:167px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:118px;left:63px;z-index:-1;width:395px;height:329px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:395px;height:329px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 111px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 113px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 908px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 105px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_105 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_106 #dimg1z{position:absolute;top:780px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 79px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_113 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:737px;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:514px;height:737px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 79px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_117 #dimg1z{position:absolute;top:104px;left:42px;z-index:-1;width:443px;height:156px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:443px;height:156px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:196px;left:42px;z-index:-1;width:453px;height:194px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:453px;height:194px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 84px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_125 #dimg1z{position:absolute;top:109px;left:42px;z-index:-1;width:477px;height:259px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:477px;height:259px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_127 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_133 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_134 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:371px;left:42px;z-index:-1;width:457px;height:252px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:457px;height:252px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_140 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 124px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 87px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_153 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 108px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 104px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 121px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 94px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_173 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_175 #dimg1z{position:absolute;top:764px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 107px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 93px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 117px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 84px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 119px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 104px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 117px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_239 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 118px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 82px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
.ft0{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft4{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft6{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft7{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft10{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 36px;}
.ft11{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft13{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft20{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft21{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft24{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 19px;l-h: 17px;}
.ft26{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft28{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft29{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 63px;l-h: 27px;}
.ft30{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 23px;}
.ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft35{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft38{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;}
.ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft46{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft47{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft48{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft49{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft50{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft51{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft52{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 16px;}
.ft53{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft54{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft55{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft56{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft57{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 17px;}
.ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft62{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 24px;}
.ft63{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft64{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft65{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft67{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 37px;}
.ft68{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft70{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft71{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft72{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 197px;l-h: 0px;}
.ft73{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft74{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft75{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft78{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;}
.ft79{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft80{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft84{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft86{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft90{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;}
.ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft93{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 38px;}
.ft94{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 17px;}
.ft95{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft96{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft98{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft99{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft100{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft101{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft102{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft103{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft104{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 23px;}
.ft105{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 27px;}
.ft106{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft107{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 23px;}
.ft108{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 24px;}
.ft109{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 15px;}
.p0{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 204px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 798px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 219px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 224px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p110{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 254px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p192{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:19px;}
.p193{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:10px;}
.p194{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:64px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:30px;}
.p203{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:8px;}
.p204{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:10px;}
.p205{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:26px;}
.p206{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:25px;}
.p207{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:15px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 3px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.44px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p321{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p350{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 219px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.80px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 462px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.41px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p499{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p501{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p502{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p503{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p508{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p509{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p510{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p511{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p512{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p513{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p514{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p533{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p536{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p537{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p542{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p545{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p551{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p557{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p558{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p559{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p589{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p590{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 324px;margin-bottom: 0px !important;}
.p591{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p592{text-align: center;padding-left: 180px;padding-right: 546px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p593{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p594{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p595{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p596{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p597{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p601{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p606{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p607{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p608{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p621{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p622{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p623{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p624{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.100px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.105px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.105px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p663{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p664{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p665{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p666{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p667{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p668{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p669{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p670{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p671{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p672{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p673{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p674{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p675{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 158px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p681{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p682{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p683{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 3px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p685{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p689{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p690{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p691{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p693{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p694{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p695{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p696{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p697{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p699{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p700{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p703{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p704{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p705{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p706{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p707{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p709{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p710{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p711{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p712{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p713{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p714{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p715{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p716{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p717{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p718{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p721{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p724{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p728{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p729{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p730{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p732{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p734{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p735{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p736{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p737{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p738{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p740{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p741{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p743{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p745{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p746{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p749{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p750{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p752{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p753{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p754{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p755{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p756{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p757{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p759{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p760{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p762{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p763{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p764{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p769{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p771{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p772{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p773{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p774{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p775{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p776{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p779{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p780{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p781{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p782{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p783{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p786{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p789{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p790{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p792{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p793{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p794{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p796{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p797{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p798{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p799{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p800{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p802{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p803{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p804{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p805{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p806{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p808{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p811{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p812{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p813{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p816{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p818{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p819{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p823{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p825{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p826{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p828{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p829{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 735px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p830{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p831{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p832{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p833{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p836{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p837{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p840{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p844{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p846{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p847{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p849{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p851{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p852{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p854{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p855{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p856{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p857{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p858{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p860{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p861{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p863{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p864{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p866{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p867{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p868{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p870{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p871{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p872{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p874{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p875{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p876{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p877{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p878{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p879{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p880{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p881{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p882{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p883{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p884{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p885{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p886{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p888{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p889{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p890{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p892{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p893{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p894{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p895{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p896{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p900{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p902{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 472px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 472px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td6{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td7{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td18{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 516px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 539px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 539px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 487px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td302{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td311{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td312{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td315{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td316{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td319{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td320{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 22px;}
.tr1{heightzzz: 5px;}
.tr2{heightzzz: 23px;}
.tr3{heightzzz: 24px;}
.tr4{heightzzz: 55px;}
.tr5{heightzzz: 33px;}
.tr6{heightzzz: 17px;}
.tr7{heightzzz: 43px;}
.tr8{heightzzz: 18px;}
.tr9{heightzzz: 16px;}
.tr10{heightzzz: 19px;}
.tr11{heightzzz: 13px;}
.tr12{heightzzz: 6px;}
.tr13{heightzzz: 60px;}
.tr14{heightzzz: 50px;}
.tr15{heightzzz: 49px;}
.tr16{heightzzz: 41px;}
.tr17{heightzzz: 8px;}
.tr18{heightzzz: 45px;}
.tr19{heightzzz: 31px;}
.tr20{heightzzz: 59px;}
.tr21{heightzzz: 32px;}
.tr22{heightzzz: 20px;}
.tr23{heightzzz: 29px;}
.tr24{heightzzz: 42px;}
.tr25{heightzzz: 7px;}
.tr26{heightzzz: 9px;}
.tr27{heightzzz: 26px;}
.tr28{heightzzz: 25px;}
.tr29{heightzzz: 15px;}
.tr30{heightzzz: 14px;}
.tr31{heightzzz: 35px;}
.tr32{heightzzz: 46px;}
.tr33{heightzzz: 88px;}
.tr34{heightzzz: 28px;}
.tr35{heightzzz: 53px;}
.tr36{heightzzz: 65px;}
.tr37{heightzzz: 4px;}
.tr38{heightzzz: 931px;}
.tr39{heightzzz: 0px;}
.tr40{heightzzz: 508px;}
.tr41{heightzzz: 456px;}
.tr42{heightzzz: 36px;}
.tr43{heightzzz: 3px;}
.tr44{heightzzz: 12px;}
.tr45{heightzzz: 11px;}
.tr46{heightzzz: 21px;}
.tr47{heightzzz: 10px;}
.tr48{heightzzz: 30px;}
.tr49{heightzzz: 34px;}
.tr50{heightzzz: 52px;}
.tr51{heightzzz: 39px;}
.tr52{heightzzz: 47px;}
.t0{width: 565px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 477px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 107px;f:bold 16px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 481px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 22px;f:bold 16px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 486px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 22px;f:bold 16px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 481px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 23px;f:bold 16px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 486px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 33px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 486px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 565px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 304px;margin-leftZ: 65px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 590px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 565px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 444px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 15px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 466px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 486px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 79px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 416px;margin-leftZ: 63px;margin-top: 23px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 458px;margin-leftZ: 55px;margin-top: 51px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 462px;margin-leftZ: 55px;margin-top: 44px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 1035px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 16px;f:1px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 639px;margin-leftZ: 80px;f:1px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 486px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 370px;margin-leftZ: 97px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 497px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 13px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 524px;margin-leftZ: 43px;margin-top: 14px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 440px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 443px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 440px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 467px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 387px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 394px;margin-leftZ: 50px;margin-top: 10px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 501px;margin-leftZ: 43px;margin-top: 11px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 486px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 422px;margin-leftZ: 88px;margin-top: 45px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 432px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 44px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 466px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 475px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 16px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 485px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t36{width: 412px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 11px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t37{width: 380px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 11px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t38{width: 374px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t39{width: 477px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t40{width: 465px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t41{width: 391px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 14px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t42{width: 458px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 8px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t43{width: 302px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t44{width: 389px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t45{width: 379px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 13px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t46{width: 485px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 10px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t47{width: 321px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t48{width: 486px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t49{width: 482px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t50{width: 302px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t51{width: 302px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 11px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t52{width: 333px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 43px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t53{width: 333px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 12px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t54{width: 324px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t55{width: 281px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 13px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t56{width: 277px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 11px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t57{width: 281px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t58{width: 277px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t59{width: 471px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 43px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t60{width: 471px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t61{width: 286px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 43px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t62{width: 361px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 13px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t63{width: 361px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 11px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t64{width: 277px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t65{width: 277px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 40px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t66{width: 316px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t67{width: 316px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t68{width: 309px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t69{width: 462px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t70{width: 565px;margin-leftZ: 60px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t71{width: 448px;margin-leftZ: 106px;margin-top: 15px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t72{width: 422px;margin-leftZ: 106px;margin-top: 8px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t73{width: 398px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t74{width: 418px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t75{width: 409px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 17px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t76{width: 467px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 45px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t77{width: 419px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 44px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">HISTORIA – EKONOMI – FORSKNING</P>
<P class="p1 ft1">Fem rapporter om idrott</P>
<P class="p2 ft2">Rapporter till Idrottsutredningen</P>
<P class="p3 ft2">SOU 1998:33</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p4 ft4">Innehåll <SPAN class="ft3">3</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft6">Förord</P>
<P class="p6 ft3">Idrottsutredningen har i sitt direktiv (Dir. 1996:84) bl.a. uppdragits att göra särskilda analyser och genomlysningar av olika förhållanden i anslutning till idrotten. Tre av dessa presenterar vi i denna volym:</P>
<P class="p7 ft3"><NOBR><SPAN class="ft4">LOK-stödets</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> effekter </SPAN>författad av Rolf Sandahl beskriver bl.a. betydelsen av det offentliga stödet till idrottsföreningarnas barn- och ungdomsverksamhet dels ekonomiskt, dels symboliskt.</P>
<P class="p8 ft4">Kartläggning av den idrottsrelaterade forskningen i Sverige <SPAN class="ft3">författad av Göran Patriksson, Christian Augustsson och Sten Eriksson redovisar idrottsforskarnas spridning i landets universitet och högskolor samt tillgången på rörliga forskningsmedel för deras verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p9 ft8"><SPAN class="ft7">Finansiering av idrottsrörelsen </SPAN>författad av Åsa Annerstedt, Anders Björkman och Jonas Persson redovisar samtliga penningströmmar – offentliga, kommersiella och medlemsbaserade – till idrottsrörelsens samtliga organisationsnivåer. Då författarna genomfört en liknande studie år 1993 kan även trender i finansieringsstrukturen beskrivas.</P>
<P class="p10 ft3">Därtill har vi i utredningen på eget initiativ tagit hjälp av två historiker i syfte att fördjupa vår allmänna kunskap om idrotten.</P>
<P class="p11 ft3"><SPAN class="ft4">Kontinuitet och förändring </SPAN>författad av Jan Lindroth presenterar tankar om idrottens framtid. Uppsatsen kan bl.a. läsas som ett inlägg i den aktuella s.k. bolagiseringsdebatten inom idrotten.</P>
<P class="p12 ft3"><SPAN class="ft4">Nya tider och gamla problem </SPAN>författad av Johan R. Norberg ger en kunnig historisk analys rörande förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen.</P>
<P class="p13 ft3">Vi vill med denna samlingsvolym dela med oss av de kunskaper rapporterna givit oss i förhoppning om att de kan intressera en vidare krets såväl inom idrottsrörelsen som i samhället i övrigt. Innehållet i boken är således ett underlag för kommitténs fortsatta arbete, inte ett ställningstagande av kommittén. Kommitténs samlade bedömningar och ställningstaganden publiceras i ett kommande slutbetänkande.</P>
<P class="p14 ft3">Stockholm i februari 1998</P>
<P class="p15 ft3">Kjell Nordström ordförande</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">4 </SPAN>Kontinuitet och förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p4 ft4">Innehåll <SPAN class="ft3">5</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft0">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p4 ft9">Kontinuitet och förändring ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p17 ft9">6</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft3">Tankar om idrottens framtid</P>
<P class="p19 ft3">Jan Lindroth</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p4 ft9"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p17 ft9">25</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft3">Utvärdering av <NOBR>LOK-stödet</NOBR></P>
<P class="p19 ft3">Rolf Sandahl</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p4 ft9">Nya tider och gamla problem......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p17 ft9">61</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft3">Ett diskussionsunderlag rörande förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen</P>
<P class="p19 ft3">Johan R. Norberg</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p4 ft9">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p17 ft9">101</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft3">En studie genomförd på uppdrag av Idrottsutredningen</P>
<P class="p22 ft3">Göran Patriksson, Christian Augustsson, Sten Eriksson</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft9">Finansieringen av idrottsrörelsen..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td15"><SPAN class="p17 ft9">159</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft3">En kartläggning av idrottsrörelsens intäkter m.m.</P>
<P class="p19 ft3">Åsa Annerstedt, Anders Björkman, Jonas Persson</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">6 </SPAN>Kontinuitet och förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft10">Kontinuitet och förändring</P>
<P class="p24 ft1">Tankar om idrottens framtid</P>
<P class="p25 ft1">Jan Lindroth</P>
<P class="p26 ft11">Professor i idrottshistoria vid Stockholms universitet</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p4 ft4">Innehåll <SPAN class="ft3">7</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">Kontinuitet och förändring</P>
<P class="p28 ft6">Tankar om idrottens framtid</P>
<P class="p29 ft3">Den som studerar vasmålningar från antikens Grekland finner ofta idrottsmotiv. Scener med löpning, hopp, kast, fribrottning och annat för tanken till dagens tävlingsidrott – "inget nytt under solen". Men skenet bedrar. Under ytan finns viktiga skillnader. Då brydde man sig inte om att mäta resultat och slå rekord. Det räckte att kora en vinnare, allmänt betraktad som gudarnas gunstling. Alla andra var beklagansvärda förlorare. I kampgrenar tolererades avancerat våld, kvinnorna var nästan osynliggjorda, "idrott åt alla" otänkbar ens som utopi.</P>
<P class="p30 ft3">Exemplet visar hur idrotten utvecklas under historiens gång. Tidlösa inslag kombineras med tidsbundna, kontinuitet med förändring. Enbart kontinuitet eller enbart förändring är otänkbart, båda är ofrånkomliga i skilda proportioner. Detta gäller givetvis även framtidens svenska idrottsliv.</P>
<P class="p31 ft3">Våra dagars idrott är präglad av industrisamhället. De värderingar och den praktik som ligger bakom detta samhälle gav upphov till både ett industriellt produktionssystem och ett idrottsligt tävlingssystem, som starkt bröt av mot tidigare förhållanden. Rationalism, organisation, prestation, resultatmätning och framstegsoptimism hörde till grundbultarna i den nya given.</P>
<P class="p32 ft3">Nu talas med rätta om att ett nytt samhälle håller på att formeras, det postindustriella (informations- eller kunskapssamhället). Det finns i ett sådant läge all anledning att vänta sig stora nyheter också i idrottslivet. Idrottens närmaste framtid, sammanfallande med ett årtusendeskifte, kommer av allt att döma mer att präglas av förändring än av kontinuitet. Tecken har givit sig till känna – framtiden är redan här.</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">8 </SPAN>Kontinuitet och förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft6">Syftet</P>
<P class="p29 ft3">Dessa rader avser att belysa frågan om kontinuitet och förändring inom svensk idrott i ett framtidsperspektiv. I vilken utsträckning kan man förvänta sig förändring? På vilka punkter sätter de in? Vad betyder omvärldsfaktorerna? Hur påverkas idrottsrörelsen (folkrörelsen), aktiviteterna (grenarna), föreningarna och de enskilda individerna (medlemmarna)?</P>
<P class="p33 ft3">Bakgrunden är ett önskemål från den statliga idrottsutredningen om synpunkter på idrottens framtid, gärna i essäform. Rimliga förväntningar på denna typ av litteratur infrias inte. Däremot kommer åtskilliga synpunkter på den svenska idrottens framtid att redovisas. Det sker med några specifika förutsättningar:</P>
<P class="p34 ft3">– Jag ser idrotten <SPAN class="ft4">utifrån </SPAN>. Detta innebär större frigjordhet från dagens situation än vad som är vanligt då skilda idrottsrepresentanter diskuterar framtiden. Inte heller föreligger i en "frigjord" studie krav på lojalitet med studieobjektet, endast uppriktig vilja att se möjliga och sannolika utvecklingsvägar. Uppgiften är alltså inte att försvara det bestående men inte heller att illvilligt kritisera det. Personliga önskemål och förhoppningar är ovidkommande.</P>
<P class="p35 ft3">– Framtiden innefattar i detta fall <NOBR>25-30</NOBR> år, alltså en <SPAN class="ft4">medellång sikt </SPAN>. Vanligen begränsar sig den interna framtidsdiskussionen till några få år och inriktar sig på akut problembehandling.</P>
<P class="p36 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft13">Tillspetsningar </SPAN>och <SPAN class="ft4">djärvheter </SPAN>hör till bilden. Det är angeläget att lyfta fram alternativ som kan te sig chockerande; vad är det.ex. empelvis som hindrar att intresset för våra dagars tävlingar och rekord i idrott kommer att ebba ut med nya värderingar?</P>
<P class="p37 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft14">I centrum ställs </SPAN><SPAN class="ft4">idrottsrörelsen </SPAN>, idrotten i frivilligt organiserad folkrörelseform. I praktiken gäller det alltså huvudsakligen <NOBR>RF-idrotten.</NOBR> Men den måste ses i förhållande till den övriga idrotten (skolans idrott, oorganiserad idrott mm). Idrottsrörelsen är en del av idrotten, inte synonym med den.</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p4 ft4">Innehåll <SPAN class="ft3">9</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft6">Minihistorik</P>
<P class="p38 ft3">Den moderna tävlingsidrotten är i ett långsiktsperspektiv en tämligen ny företeelse. Med början i England tog den form under <NOBR>1800-talets</NOBR> lopp. I Sverige fick den fotfäste i slutet av <NOBR>1800-talet,</NOBR> men ännu endast som en svagt spirande planta med ovissa framtidsutsikter. Linggymnastiken var det svenska <NOBR>1800-talets</NOBR> dominerande riktning inom skolan. På frivilligplanet förekom folkliga kraftprov och lekar, cirkus- och marknadsuppträdanden liksom mer borgerliga och aristokratiska aktiviteter som segling och hästsport. Motionstanken hade slagit rot hos delar av den icke kroppsarbetande befolkningen men det är ovisst hur många som gick från tanke till handling.</P>
<P class="p39 ft3">Allmänt kan man karakterisera <NOBR>1800-talets</NOBR> svenska idrottsliv som splittrat, trevande och utan fasta organisatoriska ramar. Med tävlingsidrotten i sin moderna form kom paradigmskiftet. Nya värderingar och praktiska tillämpningar gjorde sig gällande med oemotståndlig kraft. Det kan inte nog betonas vilken kroppskulturell revolution som därmed släpptes ut över den civiliserade världen.</P>
<P class="p12 ft3">Kännetecknande för den svenska utvecklingen är att tävlingsidrotten snabbt kanaliserades i folkrörelseform, detta typiskt svenska (skandinaviska) svar på industrisamhällets och den politiska demokratins behov av samverkan mellan människor i rörelse med reformer som mål. Det var en logisk kombination, eftersom tävlingsidrotten och folkrörelserna växte fram samtidigt i slutet av <NOBR>1800-talet.</NOBR> Idrottsrörelsen är alltså en produkt av den allmänna samhällsutvecklingen i ett givet historiskt skede, en del av <NOBR>folkrörelse-Sverige.</NOBR></P>
<P class="p40 ft3">I början av <NOBR>1900-talet</NOBR> t illtog antalet lokala idrottsföreningar. De började sprida sig från de tidigare helt dominerande städerna till mindre tätorter, i synnerhet i den industriella tillväxtens boningar. Industri- Sverige och <NOBR>tävlingsidrotts-Sverige</NOBR> gick hand i hand. Under mellankrigstiden spred sig föreningarna vidare till landsbygden. En massrörelse hade tagit form i jämnbredd med de andra stora folkrörelserna. Efterkrigstiden har sett idrottsrörelsen expandera till den största och mest vitala enheten, själva flaggskeppet, i moder Sveas delvis sjunkande folkrörelseflotta.</P>
<P class="p41 ft3">Idrottsrörelsen har inte bara gått framåt kvantitativt. Även organisatoriskt har utvecklingen varit positiv, förutsatt att man ser stabilitet och enhetlighet som basala värden. RF har sedan tillkomsten 1903 med stor skicklighet systematiskt byggt upp ett effektivt organisationskomplex, den svenska idrottsmodellen. Konkurrenter har utmanövrerats, ibland genom att införlivas. Här finner vi alla de välkända</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">10 </SPAN>Kontinuitet och förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft3">ingredienserna: topporganet RF, specialförbunden (SF), distriktsförbunden (DF), specialdistriktsförbunden (SDF), föreningarna (ca 30.000 plus korpens ca 20.000) och de bokstavligen oräkneliga individuella medlemmarna (ibland angivna till ca 2.5 miljoner).</P>
<P class="p9 ft3">Till bilden hör andra positiva inslag. Tävlingsmässigt har Sverige hävdat sig väl, i synnerhet genom ett både brett och framgångsrikt engagemang. Det ideella ledarskapet har haft – och har – en mycket stor omfattning. Den sociala rekryteringen har successivt breddats från en ursprungligen smal bas. Genomslaget i det omgivande samhället har varit utomordentligt stort, avläst i offentliga satsningar, massmedia, skolan, sponsorer och – i sista hand – allmänhetens breda uppslutning.</P>
<P class="p43 ft3">Ett viktigt inslag i utvecklingen var amatöridealet, som – liksom nu dopingen – omgavs med en rigorös, inomidrottslig lagstiftning. Amatöridealet omfattade både idrottsutövare och ledare. När det successivt övergavs under efterkrigstiden, öppnades dörren för tävlingsidrottens kommersialisering. Det var en – trots nackdelarna – ofrånkomlig förändring (på samma sätt som – enligt min förmodan – i framtiden även den inomidrottsliga dopinglagstiftningen kommer att luckras upp och överges).</P>
<P class="p30 ft3">Ett annat markant inslag i idrottsrörelsen är den manliga hegemonin. Historien präglas av männens envetna, huvudsakligen på krystade och känslomässiga skäl grundade motstånd mot kvinnligt deltagande. Successivt har kvinnornas uppslutning ökat både bland aktiva utövare och ledare. Det kan diskuteras om någon folkrörelse i ord och gärning varit mer kvinnofientlig än idrottsrörelsen – låt vara att de senaste åren sett början på en islossning.</P>
<P class="p44 ft3">Ännu i början av <NOBR>1900-talet</NOBR> var folkmajoriteten skeptisk eller avvisande till tävlingsidrotten. Därefter har denna moderna form av idrottsverksamhet skrivit en formidabel framgångshistoria. En sak har saknats: slaven på triumfvagnen som viskat fram sitt memento mori – kom ihåg att du är dödlig.</P>
<P class="p45 ft6">Några tankeställare</P>
<P class="p46 ft3">– Förhållandet mellan idrott och samhälle kan tillspetsat ses på två sätt: Idrotten är antingen en spegel av samhället (avspeglingsteorin) eller väljer fritt sina egna vägar (autonomiteorin). Sanningen ligger givetvis någonstans mellan dessa motpoler. De stora trenderna dikteras framför allt av samhällsutvecklingen. Idrottens folk har större frihet att välja lösningar i frågor av mera kortsiktig och "intern" karaktär. För att yttra sig om idrottens framtid i stort måste man alltså ha en uppfattning om varåt hela samhället är på väg.</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p4 ft4">Innehåll <SPAN class="ft3">11</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft15">Framtidsforskarna är tämligen överens om att vi nu befinner oss i ett övergångsskede. Industrisamhället håller på att överges som dominerande ramverk, ett postindustriellt samhälle dominerat av tjänster och kunskaper kommer i dess ställe. Övergången sker givetvis inte i ett slag. Vissa delar av landet, i synnerhet bruksorterna, håller fast vid det gamla. I tillväxtens boningar, exempelvis välmående storstadsområden, är det postindustriella samhället i mångt och mycket redan ett faktum. För det närmaste kvartsseklet får man räkna med en fortsatt blandning, dock med allt mer av tjänste- och kunskapsdominans.</SPAN></P>
<P class="p48 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft16">Den enskilda människan byter sällan grundvärderingar under sitt livslopp. Tvärtom, de värderingar som etableras åren kring de 20 står sig normalt. En annan sak är att moden och konkreta aktiviteter på ytplanet kan växla flitigt. Djupare värderingsförskjutningar är alltså generationsbundna. Därmed är dagens ungdomsgeneration, i synnerhet den i tillväxtens boningar, avgörande för framtiden. Det är dess värderingar som bestämmer idrottspraktiken om ett kvartssekel. Omvänt representerar en äldre ledargeneration sin ungdoms värderingar i fråga om både idrott och samhälle.</SPAN></P>
<P class="p49 ft3">Den skisserade situationen inbjuder till konservatism och klyftor mellan generationerna. Förhållandet är tankeväckande. Inte minst gäller det idrottsrörelsen, där särskilda ungdomsförbund saknas och där äldre i hög grad leder unga, vuxna leder barn. Framtiden formas med gårdagens värderingar. Detta saknar inte förtjänster i form av stabilitet och traditioner, men är ohållbart som enda strategi. Kontinuiteten garanteras, inte förändringen. Man går baklänges in i framtiden.</P>
<P class="p50 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft17">Vilka värderingar gör sig gällande i dagens postmaterialistiska ungdomsgeneration? Forskningen har målat upp följande bild. Tr ygghetsvärderingar (materialistiska) ersätts av frihetsvärderingar (postmaterialistiska). Familj, djupa relationer i övrigt och arbete betonas mer än hobbies och föreningsliv. Självständighet och omväxling är viktiga inslag, inte hierarkier och fasta arbetsförhållanden. De ekologiska sammanhangen, natur och miljö har stor betydelse. Det finns anledning att ta dessa värderingar på allvar.</SPAN></P>
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft15">Vidare har man noterat en intressant skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnor lutar mer åt det ekologiska hållet liksom åt kunskaps- och informationssamhället. Konservatismen är större på manssidan. Detta har givetvis betydelse i en framtid med växande kvinnligt inflytande. För att illustrera spännvidden kan vi ställa två ungdomar mot varandra: den manliga industriarbetaren i Degerfors och den kvinnliga socialassistenten</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">12 </SPAN>Kontinuitet och förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft3">i Hässelby. Vem av dem står den traditionella tävlingsidrotten närmast, vem formar framtidens idrottsliv?</P>
<P class="p53 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft15">Ännu en samhällsfaktor av betydelse är konkurrensen om människors uppmärksamhet och intresse. Utvecklingen är entydig. Alltfler aktiviteter tillkommer (somliga kan vi nu inte ens föreställa oss). Det ökade utbudet kan illustreras med musikmaskiner och datateknologin men även tillgången till fritidshus, båtar och utlandsresor bidrar till konkurrensen. Positiv, bl.a. för idrotten, kan kanske den ökade fritiden bli – vad kommer arbetslösheten att betyda i detta sammanhang? Men begreppet fritid är diskutabelt och i stort sett reducerar den ökande konkurrensen utrymmet för varje fritidsområde och typ av aktivitet.</SPAN></P>
<P class="p54 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft14">Så långt samhället i stort. Nu några tankeställare som gäller idrottsrörelsen. Den har hela </SPAN><NOBR>1900-talet</NOBR> igenom framhå llit sin karaktär av folkrörelse. Detta begrepp, folkrörelserollen, har varit ett honnörsord, förknippat med folkrörelsernas stora betydelse vid framväxten och vidareutvecklingen av det svenska folkhemmet. Statliga och kommunala "makter" har behandlat folkrörelserna väl i olika avseenden, de senaste decennierna inte minst idrottsrörelsen. Det mesta tyder emellertid på att folkrörelserna i "klassisk skepnad" sett sin bästa tid, andra krafter och gemensamhetsformer tar vid. Både folkhemmet som helhet och det idrottsliga folkhemmet befinner sig i gungning.</P>
<P class="p55 ft3">Folkrörelsetanken imponerar inte på dagens ungdomsgeneration och därmed inte på framtiden. Det är därför en rimlig förutsägelse att den framtida idrottsrörelsen inte som hittills kommer att gynnas av folkrörelserollen. Man kanske inte ens själv kommer att betona den.</P>
<P class="p56 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft14">Samtidigt är idrottsrörelsen nu den i särklass största och mest dynamiska av dagens folkrörelser. Kampen om folkrörelseSverige blir i mångt och mycket en fråga om idrottsrörelsen, flaggskeppet. Även om folkrörelsernas guldålder är förbi, finns åtskillig makt och inflytande kvar i enlighet med de sega strukturernas (kontinuitetens) princip. Det bästa i idrottens folkrörelsetanke och praktik kan på sikt räddas, endast om det kombineras med betydande förändringar i (fram)tidens anda.</SPAN></P>
<P class="p57 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft14">Hur stor är viljan och förmågan till förändring inom idrottsrörelsen? Ser man till de historiska erfarenheterna är det kontinuiteten och konservatismen som dominerar. Man har på många håll sett bakåt efter sina ideal, inte framåt, fastän båda synsätten behövs. Den framtid som diskuteras omfattar normalt bara några få år och diskussionen förs av ledare som är fångar i (lojala med) de bestående strukturerna. Detta är naturligt. Men för att åstadkomma större förändringsvilja måste de svåra</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p4 ft4">Innehåll <SPAN class="ft3">13</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft3">principfrågorna ställas: Behövs idrottsrörelsen <NOBR>(RF-idrotten)?</NOBR> Vad åstadkommer den som inte kan uppnås på andra sätt? Vilka är alternativen? Skall idrottsrörelsen endast syssla med idrott eller bredda sig till en frilufts- och fritidsrörelse? Multikulturella föreningar? Vilken roll skall det rådande tävlingssystemet spela?</P>
<P class="p36 ft3">– Detta tävlingssystem är av särskild betydelse. Det har starka traditioner och internationella förankringar, det genomsyrar stora delar av den svenska föreningsidrotten, det är tongivande i skolan, det drar till sig väldiga resurser och det dominerar fullständigt massmediabilden av idrott. Resultatet har blivit att många sätter likhetstecken mellan idrott och detta system. Kommer denna situation att fortsätta och hur skulle ett systemskifte kunna se ut? Här har vi den stora frågan!</P>
<P class="p45 ft6">Några omvärldsfaktorer</P>
<P class="p59 ft3">Hur kommer omvärlden att påverka idrottsrörelsen det närmaste kvartsseklet? Frågan rymmer många delfrågor, den är stor och svår. Här följer några synpunkter på fyra områden: politik, massmedia/näringsliv, vetenskap och mentalitet.</P>
<P class="p60 ft3"><SPAN class="ft4">Politiker </SPAN>på skilda nivåer och i olika partier har under efterkrigstid – med få undantag – ställt sig välvilliga till idrottsrörelsen. Det har yttrat sig såväl i positiva uttalanden som i direkta bidrag och andra ekonomiska satsningar. Kommer denna hållning att fortsätta? Det är en grannlaga uppgift att sia om framtiden på ett område som nära berör en pågående statlig utredning. Mina svar blir här korta och allmänna.</P>
<P class="p61 ft3">Några omständigheter talar mot stor satsning av offentliga medel i framtiden: De klassiska folkrörelsernas gynnade ställning försvagas, tävlingsidrottens fortsatta utveckling inger betänkligheter, huvuddelen av motionsidrotten (folkhälsoidrotten) försiggår utanför idrottsrörelsen, en privatiseringstrend gör sig gällande, konkurrensen om skattemedlen hårdnar.</P>
<P class="p62 ft3">Andra omständigheter, som delvis förutsätter förändringar inom idrottsrörelsen, talar för fortsatt kraftfull satsning: en internationellt framgångsrik bred svensk tävlingsidrott upplevs som ett samhälleligt intresse (jfr arbetet på OS i Stockholm 2004), den kommersiella artist- och underhållningsidrotten flyttar/flyttas ut ur idrottsrörelsen, motionsidrotten bereds större plats, föreningsidrottens sociala funktion byggs ut, det ideella ledarskapet värnas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">14 </SPAN>Kontinuitet och förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft3">Avgörande för utgången blir – här som i andra fall – värderingarna hos dagens ungdomsgeneration. Så mycket står klart att idrottsrörelsen inte kan räkna med framtida stöd av tradition och ohejdad vana.</P>
<P class="p64 ft3"><SPAN class="ft4">Massmedia/sponsorer </SPAN>kan ses som en enhet vad artistidrotten beträffar. Vi står här på underhållningsindustrins mark. Massmedia engagerar sig i relation till publikintresset. Näringslivet sponsrar i relation till massmediaexponeringen och det sponsrade objektets status. Hittills har en utomordentligt stark, uppåtgående utveckling ägt rum. Samtidigt gör sig turbulens gällande beträffande det dominerande <NOBR>TV-mediets</NOBR> förutsättningar att sända attraktiva evenemang på goda villkor.</P>
<P class="p65 ft3">Alltför förbisett är att allmänhetens intresse för artistidrotten kan minska – och det radikalt. Man kan förutse ett mer selektivt, mindre oförbehållsamt intresse hos ungdomsgenerationen. Man tar inte som en självklarhet del av tävlingsidrott på hög nivå, man väljer. Samtidigt ökar konkurrensen i media. Man kan förutsätta att flera nya, slagkraftiga alternativ kommer att ta upp kampen med artistidrotten. Kommer den att hålla ställningarna?</P>
<P class="p65 ft3">Man kan vidare föreställa sig att idrottsutbudet alltmer kommer att mediaanpassas för att klara konkurrensen. Processen är i själva verket i full gång. Artistidrotten omges av ett starkt maktkomplex i form av idrottsledare, sportjournalister, mediaansvariga och sponsorer. De har alla intresse av att presentera slagkraftig idrott. Det betyder förändringar av tävlingsidrotten med massmediala värderingar. Så kommer det att fortsätta.</P>
<P class="p66 ft3">Vad bli resultatet av dessa tendenser? Stora, klassiska evenemang (OS, VM i fotboll, Vasaloppet mm) kan sannolikt leva vidare i massmedia, huvudsakligen utifrån egna förutsättningar (även om massmediala hänsyn förstärks). Däremot får man räkna med en långtgående trivialisering och jippoisering av annat medialt idrottsutbud, särskilt i TV. Utplockade höjdpunkter, korta, rafflande avgöranden och andra tillrättalägganden ökar. I förlängningen ligger de i förväg uppgjorda tävlingarna, som garanterar största möjliga dramatik. Man närmar sig även den välregisserade brottningsformen <NOBR>catch-as-catch-can</NOBR> och andra inslag utanför den tävlingsidrottsliga traditionen.</P>
<P class="p67 ft3">Sammanfattningsvis skall två punkter framhävas. Dels blir artistidrotten utsatt för allt större konkurrens i massmedia – och det är inte säkert att den står sig i längden; massmedia/sponsorer satsar utan sentimentalitet på det mest attraktiva. Dels får man räkna med alltmer tillrättalagda inslag i enlighet med den breda publikens smak. Inomidrottsliga värderingar får svårt att hävda sig.</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p4 ft4">Innehåll <SPAN class="ft3">15</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft3"><SPAN class="ft4">Vetenskapen </SPAN>har alltmer ökat sin betydelse inom idrotten. Främst gäller det medicin och fysiologi. Idrotten har förvetenskapligats. Det gäller både tävlingsidrotten och motionsidrotten men med olika målsättningar. I det förra fallet är det fråga om att optimera resultaten och ta hand om skador, i det senare att skapa hälsa och välbefinnande. De stora vetenskapliga insatserna och resurserna tillfaller nu tävlingsidrotten. Hur blir det i framtiden?</P>
<P class="p66 ft3">Utvecklingen mot resultatförbättring och därmed allt perfektare förberedelser inom tävlingsidrotten (totaliseringsprocessen) kan inte bromsas. Det betyder att den vetenskapliga satsningen trappas upp. Inte minst bör det finnas expansionsutrymme för den psykologiska disciplinen (mental träning). Mest tillspetsad blir utvecklingen inom grenar där resultaten mäts exakt. De mer irrationella bollspelen har hittills haft mindre behov av vetenskap – men det kommer successivt att ändra sig. Kunskaps- och vetenskapssamhället är i växande.</P>
<P class="p69 ft3">Vilka konsekvenser får den ökade vetenskapligheten? En konsekvens är ökade kostnader för tävlingsidrotten. Det blir tal om idrottsvetenskaplig kapprustning, en parallell till den militärvetenskapliga. Vidare kan resultaten allt mer tillskrivas vetenskapen, allt mindre de aktiva. Båda konsekvenserna medför en belastning för tävlingsidrotten. På plussidan kan noteras att vetenskapen i elitidrottsmännen får "försökskaniner" av värde och att de vetenskapliga insatserna möjligen kan intressera delar av allmänheten. Både aktiva och tränare kommer alltmer att förvetenskapligas och internationaliseras.</P>
<P class="p67 ft3">Med denna utveckling kommer tävlingsidrottens karaktär av allvarligt arbete på ett avancerat kunskapsområde att accentueras. Detta i sin tur försvårar en bred uppslutning. Inom andra kulturområden har vetenskapen mindre utrymme, konstnärskapet och den spontana leklusten större.</P>
<P class="p70 ft3">Slutligen några ord om det i nutida forskning gångbara men svårfångade begreppet <SPAN class="ft4">modernitet</SPAN>. Det bygger på föreställningen att vissa inslag i samhället framstår som "inne", i takt med tiden och därmed eftersträvansvärda. Det moderna ger good will. Men inget är modernt hur länge som helst. Moderniteten kämpar sig fram ur underläge, vinner hegemoni och förlorar sin kraft.</P>
<P class="p71 ft3">Både tävlingsidrott och motionsidrott har i hög grad burit modernitetens prägel under <NOBR>1900-talet.</NOBR> Många tar nog för självklart att det kommer att fortsätta så efter millennieskiftet. Jag menar att det inte alls är att lita på. Tvärtom kan det bli "ute" att syssla med idrott. Detta gäller i synnerhet den trendkänsliga ungdomen.</P>
<P class="p71 ft3">Vilka delar av idrottslivet är särskilt utsatta för trenderna? Naturligtvis gäller det de enskilda grenarna/aktiviteterna. Här finns uppkom-</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">16 </SPAN>Kontinuitet och förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft3">lingar, fast etablerade och deklinerande. Men frågan avser större enheter. Jag menar att hela tävlingsidrotten inom några decennier kan bli "omodern" både för utövare och publik. Det kan te sig osannolikt med tanke på dagens intresse. Men det finns underströmmar som pekar i annan riktning. Nya aktiviteter får grepp om sinnena.</P>
<P class="p73 ft3">Tävlingsidrottens svaghet är att den är utbytbar, en sociokulturell konstruktion. Den bygger på våra behov av spänning, identifikation, rörelse, gemenskap m.m. Men om behoven kan tillfredsställas lika bra eller bättre på annat håll, minskar idrottens attraktion på populärkulturens och underhållningsindustrins hårdnande marknad.</P>
<P class="p30 ft3">Jag menar att motionsidrotten står på fastare mark. Den är grundad i ett ursprungligt rörelsebehov, som tidigare tillgodosågs automatiskt genom en fysiskt aktiv livsföring. Visserligen kan detta rörelsebehov undertryckas genom inaktivitet. Så sker för övrigt till stor del – även bland ungdomen. Men det är då fråga om ett undertryckande av något naturgivet, kroppen.</P>
<P class="p74 ft3">Motionsidrotten har ytterligare tillgångar. Den är inte beroende av publik. Därmed är den mindre känslig för massmedial påverkan. Den behöver inte kosta mycket pengar. Den är, i rimliga former bedriven, hälsosam. Min tro är att man från vetenskapligt håll kommer att kunna ytterligare bekräfta motionens värde. Jag misstänker att särskilt de psykiskt/mentala effekterna kommer att uppvärderas. T ill detta skall läggas möjligheterna av rekreation och social samvaro (som dock även förekommer inom tävlingsidrotten).</P>
<P class="p74 ft8">Slutsatsen blir alltså att tävlingsidrotten är underkastad modernitetens böljegång mer än motionsidrotten. Den förra går en osäker, bitvis dyster framtid till mötes, den senare kan se framtiden an med tillförsikt.</P>
<P class="p75 ft6">Idrottsrörelsens framtid</P>
<P class="p76 ft3">Vad blir då framtiden för idrottsrörelsen som helhet, grenarna (specialförbunden), den traditionella föreningen och medlemmen/ individen? I det följande diskuteras dessa fyra "instanser" inom idrottsrörelsen i tur och ordning.</P>
<P class="p35 ft3">Det har redan konstaterats att folkrörelserna sett sin bästa tid. Man har problem med att hålla uppe numerären och tenderar att växa samman med den offentliga sektorn. Det blir allt svårare att vidmakthålla dynamiken och idealiteten. Kommer <SPAN class="ft4">idrottsrörelsen </SPAN>, den mest vitala folkrörelsen, att kunna stå emot det yttre trycket? Kan den inåt hålla samman?</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p4 ft4">Innehåll <SPAN class="ft3">17</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft3">Det står klart att påfrestningarna kommer att öka det närmaste kvartsseklet. Att en så djupt förankrad storhet som idrottsrörelsen skulle "försvinna" på denna tidsrymd är inte att tänka på. Däremot kan den minska i omfång och förändras betydligt. Att endera eller bådadera inträffar, förefaller sannolikt.</P>
<P class="p77 ft3">Redan nu finns tecken på rekryteringssvårigheter både i fråga om ledare och aktiva. Först kommer tillbakagången i tillväxtens boningar, där trenderna slår hårdast (det nya Sverige). Säkrast i sadeln sitter folkrörelseidrotten i traditionella industriområden (det gamla Sverige). Det är också där den fyller sin viktigaste samhälleliga funktion. Här kan den i arbetslöshetens tecken till och med få ökad betydelse.</P>
<P class="p65 ft3">Hittills har med kraft värnats om idrottsrörelsen som en sammanhållen storhet där topp och bredd i den klassiska pyramiden är positivt beroende av varandra. Denna vackra tanke vilar delvis på en myt. Det går att få fram ett stort deltagande inom en idrott utan existensen av en topp. Likaså går det att nå internationellt ledande positioner inom tävlingsidrotten utan bredd. Framtidens alltmer av vetenskapen och underhållningsvärdet styrda tävlingsidrott kommer att accentuera ihåligheten i det traditionella <NOBR>bredd-topp-tänkandet.</NOBR></P>
<P class="p78 ft3">Redan nu kan var och en se tydliga tecken på att artistidrotten i de mest publika grenarna frigör sig från folkrörelseidrotten. Detta sker i anslutning till internationella trender. Man får räkna med att artist- och underhållningsidrotten i framtiden kommersialiseras och internationaliseras fullt ut, att den förs från folkrörelse till näringsliv. Alltmer kommer detta att framstå som en god lösning. En företeelse som blivit en belastning för folkrörelseidrotten hamnar på sin naturliga plats, likställs med kulturfenomen som popmusik och film.</P>
<P class="p79 ft3">Var går gränsen mellan den "frigjorda" artistidrotten och den bredare tävlingsidrotten? Hur är framtiden för det utbredda seriesystemet och motsvarande tävlingsformer? Jag tror att gränsdragningen kommer att ske tämligen automatiskt genom en kontinuerlig process. Det blir svårt att ställa upp bestämda kriterier, även om försök kommer att göras.</P>
<P class="p80 ft3">Den andra frågan är mycket spännande. Den gäller alltså den bredare tävlingsidrotten, symboliserad av <NOBR>division-3-matchen</NOBR> i ett bollspel i X- köping. Denna traditionellt vitala del av idrottslivet, själva kärnan i den hittillsvarande <NOBR>RF-idrotten,</NOBR> får enligt min tro svårare att hävda sig i fortsättningen. Kraven blir allt högre både på de aktiva och på ledarna. Konkurrensen ökar. På ena sidan lockar artistidrotten med sina världsstjärnor att avnjuta i länstolen hemmavid, på den andra motionsidrotten med sitt rikhaltiga smörgåsbord av egna aktiviteter. Därtill kommer ett växande utbud på fritidsmarknaden.</P>
<P class="p81 ft3">Uppgiften att få allt större delar av befolkningen att röra på sig ingår sedan länge i det kontinuerliga folkhälsoprojekt, som statsmakterna mer</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">18 </SPAN>Kontinuitet och förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft3">eller mindre stött. I framtiden kommer frågor om sund livsstil att bli allt viktigare. Motionsidrotten är en vital del i detta. Men denna typ av idrott bedrivs huvudsakligen utanför idrottsrörelsen. Hur kommer idrottsrörelsen att ställa sig framdeles och vad är möjligt att uppnå?</P>
<P class="p77 ft3">Man kan förutse livliga framtida diskussioner på denna punkt. Kommer idrottsrörelsen att förskjuta tyngdpunkten från tävling till motion? (Den senare kan möjligen förses med milda tävlingsformer på egna villkor.) Flera tecken i tiden skulle kunna leda till en sådan förskjutning: Ett samhälle med mer utrymme för <NOBR>natur-,</NOBR> miljö- och ekologitänkande; ett ökande intresse för rörligt friluftsliv och naturen som idrottsplats; risken/möjligheten att traditionell tävlingsidrott framstår som omodern; ökad insikt om motionens hälsovärde; kvinnornas tilltagande inflytande i idrottsrörelsen (en kvinnodominerad idrottsrörelse ter sig på sikt fullt möjlig och skulle förändra inriktningen).</P>
<P class="p82 ft3">Hur går det för de <SPAN class="ft4">skilda idrotterna </SPAN>och deras <SPAN class="ft4">organisationer</SPAN>? Allt talar för en hårdnande konkurrens på alla nivåer. På toppen, inom artistidrotten, kommer de marknadsmässiga utspelen att skärpas, den egna idrotten/evenemanget att profileras och – direkt eller indirekt – rikta sig mot andra grenar/evenemang. Talet om vinnar- och försvinnargrenar får ökad relevans. Utvecklingen är redan i full gång.</P>
<P class="p83 ft3">Till bilden hör att alltfler aktiviteter uppträder på samhällsarenan, gör anspråk på status av en idrottsgren och kräver ekonomiskt stöd (RF- anslutning). Befolkningen kommer inte att räcka till för den växande floran av idrotter, varav flera med karaktär av modeflugor baserade i ungdomskulturen. Det blir dessutom allt svårare att fånga upp de nya idrottsliga aktiviteterna i sedvanliga organisationer (specialförbund) inom <NOBR>RF-komplexet.</NOBR></P>
<P class="p84 ft3"><SPAN class="ft4">Lokalföreningarna </SPAN>är idrottsrörelsens organisatoriska fundament, föreningsbandet mellan individen och förbunden. Idrottsföreningarnas framtida utveckling avgör idrottsrörelsens. Hur kommer det att gå? Frågan är svårbemästrad bl.a. därför att föreningarna ser så olika ut.</P>
<P class="p85 ft3">Alltfler typer har uppstått, spä nnvidden ökat – och så kommer det att fortsätta. Förutsättningarna är olika med hänsyn till aktiviteter, traditioner, geografisk belägenhet m.m. Den lilla glesbygdsföreningen för skidor, storstadsföreningen med ledande ställning i fotbolls- eller ishockeyartisteriet och golfklubben kan inte dras över en kam.</P>
<P class="p86 ft3">En tydlig trend är professionaliseringen i föreningsdriften. Föreningsarbetet kräver alltmer specialistkunnande av de ansvariga. Idealitet räcker inte, trotjänarnas skara krymper. Detta kommer alltmer att leda till anställda tjänstemän i det idrottsliga föreningslivet. Det håller inte –</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p4 ft4">Innehåll <SPAN class="ft3">19</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft3">som i idylliska pionjärår – att "ha kontoret på fickan". Tendensen har redan gjort sig gällande de senaste åren och kommer att förstärkas.</P>
<P class="p86 ft3">Ett uttryck för professionaliseringen och behovet av specialistkompetens är det fenomen som kallats serviceföreningen. Den tillhandahåller "idrottstjänster" mot fastställda avgifter och genom avlönade funktionärer. Trots föreningsform är karaktären av företag påtaglig. I grenar som golf och tennis är tendensen tydlig och kommer att fortsätta.</P>
<P class="p88 ft3">Slutligen återfinns idrottsverksamhet organiserad i företagsform. En rimlig gissning är att skillnaden mellan den och föreningsformen kommer att minska. Framtiden blir med andra ord en dragkamp om intresset mellan den traditionella, ideellt ledda föreningen, serviceföreningen och företaget. Den vinner som bäst tillgodoser medborgarnas önskemål. Utvecklingen står nu och väger – men i förhållande till utgångsläget befinner sig den ideella föreningen på defensiven, företagsformen på offensiven. Kommande lagstiftning och anslagspolitik spelar givetvis roll för utgången.</P>
<P class="p55 ft3">Den traditionella idrottsföreningen bygger på det ideella ledarskapet. Kommer dagens ungdomsgeneration att ställa upp som sina föregångare? Det är inte sannolikt. Hos den råder andra värderingar och livsvillkor: mer familj, oorganiserade vänskapsgr upperingar och miljö/ naturmedvetande än förenings- och karriärintresse. Det bitvis mödosamma frivilliga organisationsarbetet blir inte högprioriterat. Man vill snabbt och enkelt komma åt idrottsutövningen. Försvårande framtidsomständigheter tillkommer: ökad rörlighet mellan orter, länder, yrken, föreningar och aktiviteter. Den traditionella idrottsföreningen gynnas av kontinuitet, medan vi går mot ökad förändring.</P>
<P class="p89 ft3">Utan vilja och förmåga till förändring kommer den traditionella idrottsföreningen ohjälpligt att gå bakåt. Kan och vill den i framtiden anpassa sig till nya förhållanden? Förändringsviljan är oviss. Däremot kan man spekulera i några tänkbara förändringar i linje med förväntade framtida värderingar: Mindre ensidig bundenhet vid den elitära tävlingsidrotten ger utrymme för nya verksamhetsformer; större vikt lagd vid familj och social samvaro; en multikulturell inriktning där även ickeidrottsliga inslag bereds plats (musik, naturupplevelser, miljöarbete m.m.); mer nöje – mindre föreningsarbete.</P>
<P class="p90 ft3">I sista hand är det givetvis <SPAN class="ft4">individen </SPAN>som har avgörandet i sin hand. I vilka former vill han och hon fortsättningsvis aktivt befatta sig med idrott? Hur kommer föreningsengagemanget att utvecklas, dvs i vilken utsträckning kommer individerna i framtiden att vilja vara medlemmar i idrottsföreningar?</P>
<P class="p65 ft3">En polarisering mellan idrottsligt aktiva och passiva kan redan nu skönjas och kommer att förstärkas. I ett högmekaniserat samhälle, där</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">20 </SPAN>Kontinuitet och förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft3">man kan leva tämligen orörligt, är detta givetvis särskilt betänkligt (nyttan av motion framträder allt tydligare).</P>
<P class="p12 ft3">Invandrarna blir troligen en god rekryteringsbas för det tävlingsidrottsliga föreningslivet. Med sitt tydliga, universella budskap ger tävlingsidrotten positiva signaler till nya grupper i det svenska samhället. Samtidigt ligger det i samhällets intresse att integrera dessa. Det idrottsliga föreningslivet ger goda möjligheter. Man kan räkna med ökat invandrarengagemang i idrottsrörelsen.</P>
<P class="p73 ft3">Ett motsvarande resonemang gäller kvinnorna, även de en tillväxtpotential för det samlade idrottslivet. Men de har delvis andra värderingar än männen. Frågan är i vilken utsträckning dessa värderingar kommer att kunna förverkligas inom idrottsrörelsen. Sker det, får man räkna med långt mer av kvinnligt inflytande, om inte kommer det kvinnliga engagemanget att förverkligas utanför idrottsrörelsen.</P>
<P class="p31 ft3">I övrigt har individens förhållande till idrotten i mångt och mycket framgått i andra sammanhang ovan. Ökad konkurrens om medborgarnas intresse, nya värderingar hos dagens ungdomsgeneration, geografisk rörlighet, snabbt växlande moderiktningar, ökade krav på idrottssatsningen och inbrytningar från näringslivet försvårar för idrottsrörelsen att värva och behålla medlemmar.</P>
<P class="p45 ft6">Sammanfattning</P>
<P class="p46 ft3">Dessa framtidstankar är inte uttryck för personliga önskemål. De utgår från möjligheter och sannolikheter enligt historisk och samtida utveckling, fångad genom egen forskning, litteratur och allmänna iakttagelser i tiden. Syftet har varit att svara för ett diskussionsunderlag.</P>
<P class="p92 ft3">Nedan sammanfattas framställningen i några huvudpunkter:</P>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft18">Idrottslivet påverkas av djupgående samhällsomvandlingar (paradigmskiften). Vi är nu inne i ett sådant skede. Stora förändringar kan påräknas även inom idrotten. Mer än tidigare under </SPAN><NOBR>1900-talet</NOBR> kommer de att beröra grundläggande strukturer.</P>
<P class="p94 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft17">Det med industrisamhället parallella tävlingsidrottssystemet har med inlandsisens tyngd lagt sig över stora delar av idrottslivet världen över. Det kommer att ifrågasättas mer än förr, dess bastioner att drivas tillbaka med början i den avancerade västvärlden, där det började. En given plats har det inom underhållningsindustrin – men allmänhetens intresse kan komma att krympa betydligt med nya generationer. Inom andra delar</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p4 ft4">Innehåll <SPAN class="ft3">21</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft3">av idrottsslivet får det traditionella tävlingssystemet svårare att hävda sig.</P>
<P class="p95 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft19">Alternativa former för idrott växer kontinuerligt fram. Hit hör en motions- och hälsoidrott på egna villkor. Även skolidrotten är här av intresse; namnbytet till idrott och hälsa har signifikans som tecken på en framtida tyngdpunktsförskjutning. Det finns anledning att sia om ett ökande intresse för naturen som idrottsplats och därmed för rörligt friluftsliv. Det återstår att se om detta nya – mer eller mindre – kan och kommer att fångas upp av idrottsrörelsen.</SPAN></P>
<P class="p50 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft17">Vidare kommer nya grupper att aktivera sig idrottsligt, exempelvis invandrarna och kvinnorna. De förra kommer framför allt att förstärka sin identitet genom engagemang i den traditionella tävlingsidrotten. De senare svarar för ett bredare engagemang, som inrymmer nya former av idrott (jfr punkt 3 ovan). Frågan är i vilken utsträckning detta kommer att ske inom och utanför idrottsrörelsen.</SPAN></P>
<P class="p96 ft3"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft14">Idrottsrörelsen går en självprövning till mötes. Dess sammanhållning sätts på hårda prov. Delar kommer att flytta till näringslivet. I framtiden förslår varken folkrörelsetanken i sig eller föreställningen om det harmoniska sambandet mellan alla former av idrottsutövning. I sin strikt reglerade tävlingsform har idrottsrörelsen haft sin storhetstid under </SPAN><NOBR>1900-talet.</NOBR> Det 21:a århundradet kan inte se fram emot en fortsättning på det triumftåget men däremot på nya, spännande utvecklingsvägar, som inte behöver leda till försämringar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">22 </SPAN>Kontinuitet och förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft1">Litteratur i urval</P>
<P class="p98 ft3">Andersson, Åke & Furth, Thomas: <NOBR><SPAN class="ft4">70-talister</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> – om värderingar förr, nu och i framtiden</SPAN>. (1997).</P>
<P class="p99 ft4"><SPAN class="ft3">Blom, K. Arne & Lindroth, Jan:</SPAN>Idrottens historia. Från antika arenor till modern massrörelse <SPAN class="ft3">. (1995).</SPAN></P>
<P class="p100 ft4"><SPAN class="ft3">Die Zukunft des Sports</SPAN>. Materialien zum Kongress "Menschen im Sport 2000"<SPAN class="ft3">. Deutscher Sportbund. (1986).</SPAN></P>
<P class="p14 ft3">Engström, <NOBR>Lars-Magnus:</NOBR> <SPAN class="ft4">Idrottsvanor i förändring </SPAN>. (1989).</P>
<P class="p101 ft3">Dens. m. fl.: <SPAN class="ft4">Livsstil – prestation – hälsa </SPAN>. Liv 90. Rapport 1. 1993.</P>
<P class="p102 ft4">Kroppens spejl. En antologi om idraet og sundhed <SPAN class="ft3">. Institut for Idraet, Odense Universitet. (1991).</SPAN></P>
<P class="p101 ft3">Liljegren, Lars & Wallin, Bengt:<SPAN class="ft4">Idrott i rörelse. Inlägg inifrån </SPAN>. (1985).</P>
<P class="p36 ft4"><SPAN class="ft3">Olofsson, Eva: </SPAN>Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under <NOBR>1900-talet <SPAN class="ft3">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> (1989).</SPAN></P>
<P class="p101 ft4"><SPAN class="ft3">Lindroth, Jan: </SPAN>Idrottens fyra samhällsroller <SPAN class="ft3">. (1994).</SPAN></P>
<P class="p14 ft3"><SPAN class="ft4">Svensk idrott </SPAN>(månadstidning). <NOBR>1995-97.</NOBR></P>
<P class="p101 ft4">Sätt framtiden på dagordningen <SPAN class="ft3">. SISU idrottsböcker. (1995).</SPAN></P>
<P class="p101 ft4">Turbulens i rörelsen. Sju perspektiv på idrottens framtid <SPAN class="ft3">. (1991).</SPAN></P>
<P class="p103 ft4">Vårt behov av rörelse. En idéskrift om fysisk aktivitet och folkhälsa <SPAN class="ft3">. Folkhälsoinstitutet. (1996).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p4 ft4">Innehåll <SPAN class="ft3">23</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft10"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</P>
<P class="p105 ft1">Utvärdering av <NOBR>LOK-stödet</NOBR></P>
<P class="p106 ft1">Rolf Sandahl</P>
<P class="p107 ft11">Revisionsdirektör vid Riksrevisionsverket</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">24 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft1">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p17 ft20">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft21">Inledning............................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft23">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft20">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><SPAN class="p108 ft20">Bakgrund till och kunskap om <NOBR>LOK-stödet......................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p17 ft23">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p109 ft3">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p108 ft2">Förslag till <NOBR>LOK-stöd .........................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p17 ft3">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p109 ft3">2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p108 ft2">Förändringar av <NOBR>LOK-stödet ..............................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p17 ft20">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p108 ft24">Intervjuundersökningen.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p17 ft23">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p109 ft3">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p110 ft2">Urval ................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p17 ft3">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p109 ft3">3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p110 ft2">Resultat ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft3"><SPAN class="ft3">3.2.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">LOK-stödets</SPAN></NOBR> påverkan på omfattningen av aktiviteterna .... 36</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p112 ft3">3.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p108 ft3"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> påverkan på inriktningen av aktiviteterna? .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft3">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p112 ft26">3.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p108 ft26">Alternativ eller bara justeringar? .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p17 ft26">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p108 ft24">4 Sammanfattande kommentar.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p17 ft23">52</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft1">Referenser</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p4 ft28"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft27">25</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">1 Inledning</P>
<P class="p114 ft3">1971 infördes det statliga lokala aktivitetsstödet, det s.k. <NOBR>LOK-stödet.</NOBR> Stödet var ett bidrag till ungdomsorganisationernas lokala föreningar och storleken bestämdes av aktivitetsnivån.</P>
<P class="p62 ft3"><NOBR>LOK-stödet</NOBR> har nu funnits i drygt 25 år. Några radikala förändringar av stödet har inte gjorts. Inte heller har det gjorts särskilt många uppföljningar av stödet under årens lopp. Det behöver naturligtvis inte betyda att stödet därför skulle vara dåligt, kanske snarare precis tvärtom. Däremot blir det svårare att uttala sig om dess effekter, eftersom tidsperioden 25 år gör att stödet blivit ett "normalt" inslag i föreningslivet och därför svårt att urskilja från andra inkomstkällor.</P>
<P class="p74 ft3">Ett annat problem om man inte har gjort särskilt många uppföljningar kan vara att man lätt glömmer bort vilka syftena med stödet var när det infördes, eftersom det vid varje uppföljningst illfälle finns anledning att på nytt ta upp stödets syften och målsättningar.</P>
<P class="p62 ft3">Syftet med denna intervjuundersökning är att försöka att se <SPAN class="ft4">om </SPAN>LOK- stödet har haft effekter och i så fall <SPAN class="ft4">vilka</SPAN>. I uppdraget ingår inte bara att se om stödet gynnar de fysiska aktiviteterna utan även om det t.ex. främjar de sociala och demokratiska värdena. Däremot är det ingen sociologisk undersökning om hur de verkliga förhållandena är, dvs. om t.ex. de demokratiska eller sociala värdena verkligen gynnas, om vissa idrotter eller flickor missgynnas av detta stöd etc. Vi får endast den bild de intervjuade förmedlar i dessa frågor.</P>
<P class="p115 ft3">Vi gör alltså inte anspråk på att ge någon heltäckande bild av det lokala statliga aktivitetsstödet. För det är utredningstiden för kort. Men det beror inte enbart på tidsaspekten. Populationen för undersökningen, dvs. föreningarna är stort till antal men även olika utifrån ett antal variabler, som storlek, idrotter, ekonomiska förutsättningar osv. vilket innebär att det är svårt att fånga helheten.</P>
<P class="p73 ft3">Vårt syfte är ändå att försöka svara på ett antal frågor om LOK- stödet. Bl.a. skall vi utifrån intervjuundersökningen se hur stor andel stödet utgör av dessa föreningars totala intäkter, vilka ekonomiska och eventuellt andra effekter stödet har, vad som skulle hända om stödet togs bort etc. Först skall vi ge en historisk återblick och se vilken kunskap som hittills funnits om detta stöd.</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33325x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">26 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft0"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft29">Bakgrund till och kunskap om </SPAN><NOBR>LOK-stödet</NOBR></P>
<P class="p117 ft6"><SPAN class="ft6">2.1</SPAN><SPAN class="ft30">Förslag till </SPAN><NOBR>LOK-stöd</NOBR></P>
<P class="p38 ft3">Förslaget till <NOBR>LOK-stödet</NOBR> utarbetades av en arbetsgr upp inom Statens ungdomsråd. 1971 kom utredningen från U ngdomsrådet med titeln</P>
<P class="p118 ft31">1</P>
<P class="p119 ft3">Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.</P>
<P class="p120 ft3">Här kan vi se motiven för detta stöd, som dock är allmängiltigt för alla ungdomsorganisationer, inte bara för idrotten. Låt oss återge bakgrunden som den kommer till uttryck i arbetsgruppens förslag:</P>
<P class="p121 ft3">"Grunden för vår demokrati är att medborgarna har möjlighet att föra fram fria åsikter. Detta innebär inte endast frihet från censur och kontrollåtgärder, utan än mer medborgarnas aktiva medverkan i debatten om samhällsfrågorna. Organisationernas uppgift är att ge medborgarna möjlighet till en sådan medverkan. Det gäller inte minst ungdomsorganisationerna, som ger de unga möjligheter att medverka i samhällets utformning. Föreningsarbete innebär också en träning i att använda demokratins arbetsformer.</P>
<P class="p122 ft3">Verksamheten har även ett stort värde genom att unga människor fostras för kommande uppgifter inom ‘vuxenorganisationer’ och i olika samhällsorgan. I vårt samhälle, som genomgår snabba och genomgripande förändringar, har ungdomsorganisationerna även en stor social funktion. Föreningsarbetet bidrar till att skapa kontakt mellan människor och ökar förståelsen för andras uppfattningar i etiska, religiösa, kulturella och politiska spörsmål.</P>
<P class="p123 ft3">De ideella ungdomsorganisationernas verksamhet framstår dessutom som en värdefull och oersättlig motvikt till olika former av kommersiell fritidsverksamhet. Genom ungdomsorganisationernas</P>
<P class="p124 ft2"><SPAN class="ft32">1 </SPAN>Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Statens ungdomsråd. Stockholm 1971.</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33326x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p4 ft28"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft27">27</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft3">viktiga bidrag till de ungas utveckling skapas samtidigt en förebyg-</P>
<P class="p126 ft33">2</P>
<P class="p127 ft3">gande verkan mot olika former av social missanpassning".</P>
<P class="p128 ft3">Arbetsgruppen utvecklade sitt resonemang vidare och syftet med stödet:</P>
<P class="p129 ft8">"Arbetsgruppen anser, att <NOBR>insats-resultat-värdering</NOBR> av samhällsstödet till ungdomsorganisationerna bör undvikas, även i de fall det rör sig om förändringar till det bättre för både organisationer och samhälle.</P>
<P class="p130 ft3">Resultatet kan annars bli, att stödet ej längre kan anses motiverat, då inga positiva förändringar kan redovisas. Ungdomsutredningen gjorde ett klart ställningstagande i denna fråga och påpekade, att en positiv syn på organisationernas egenvärde bör ligga till grund för samhällsstödet."</P>
<P class="p131 ft3">"Det bör emellertid påpekas, att synsättet ej är oförenligt med uppfattningen att ungdomsorganisationernas verksamhet har en allmänpreventiv effekt. Det väsentliga i resonemanget är, att man lägger tonvikten vid det förhållandet, att det i första hand är organisationernas egenvärde, som motiverar ett kraftigt stöd från samhällets sida."</P>
<P class="p132 ft3">Därefter utvecklade gruppen vad de menade med organisationernas egenvärde. En sådan aspekt var att organisationerna utgjorde en <SPAN class="ft4">betydelsefull del av demokratin</SPAN>: "I ungdomsorganisationerna får ungdomarna själva ta ansvar för den verksamhet som bedrivs, dra upp riktlinjerna för densamma, välja och avsätta sina egna ledare etc., med andra ord tillämpa demokratins principer i praktiskt arbete."</P>
<P class="p44 ft3">En annan aspekt av organisationernas egenvärde var de <SPAN class="ft4">samhällsfostrande uppgifterna</SPAN>: "I organisationerna kan ungdomen således förbereda och utbilda sig för deltagandet i samhällsarbetet."</P>
<P class="p133 ft3">En tredje aspekt var den <SPAN class="ft4">sociala funktionen</SPAN>: "Föreningsarbetet kan bidra till att bryta isolering från medmänniskor, skapa förståelse för andra människors uppfattningar samt på annat sätt fullgöra viktiga sociala funktioner."</P>
<P class="p44 ft3">En fjärde aspekt var <SPAN class="ft4">fritiden</SPAN>: "Standardutvecklingen medför, att fritiden ökar och därmed konsumtionen av olika fritidsaktiviteter. Fritiden får inte endast bli en tillgång för kommersiella intressenter, som kan utnyttja exempelvis ungdomens köpstyrka och behov av aktivitet."</P>
<P class="p134 ft27">En sista aspekt var <SPAN class="ft28">organisationernas oberoende</SPAN>: "Många organisationer brottas med ekonomiska problem. Verksamheten får ibland be-</P>
<P class="p135 ft2"><SPAN class="ft32">2 </SPAN>Ibid., s. 11.</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33327x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">28 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p136 ft3">drivas med syftet att i första hand skapa de ekonomiska förutsättningarna för organisationernas fortbestånd. Arbetsgruppen finner dessa förhållanden synnerligen orimliga, i synnerhet då risk finns, att den idé- mässiga särarten till viss del får träda i bakgrunden."</P>
<P class="p12 ft3">Arbetsgruppen ansåg därför att stödet från staten var en garanti för organisationernas oberoende från bl.a. olika kommersiella intressen. Ett generellt bidrag var också en förutsättning för att man inte skulle hindra organisationernas rörelsefrihet och utveckling. Detta ansågs som än mer väsentligt eftersom stödet var av stimulanskaraktär och inte ett kostnadstäckningsbidrag.</P>
<P class="p137 ft3">Att de inte ville ha bidraget utformat som ett kostnadstäckningsbidrag berodde på att det var svårt att se vad som skulle vara bidragsgrundat, att föreningarna skulle maximera bidragsgrundade verksamheter, att det var besvärligare att administrera och kontrollera. Stödet måste därför utformas så att det passade flertalet organisationer och inriktningar. <SPAN class="ft34">3</SPAN></P>
<P class="p138 ft3">Riksorganisationerna föreslogs bli huvudmän för det nya bidraget. Det innebar att stödet enbart skulle utgå till den lokala verksamheten i de riksomfattande organisationerna, dvs. ej till lokala och/eller tillfälliga grupper. Detta hindrade naturligtvis inte kommunerna, enligt utredningen, att ge de senare grupperna bidrag.<SPAN class="ft34">4</SPAN></P>
<P class="p139 ft3">Bidragsberättigad sammankomst, enligt utredningen, skulle vara en planerad aktivitet anordnad av en ungdomsorganisation, i vilken minst fem personer deltog i åldern <NOBR>12-25</NOBR> år och skulle omfatta minst en timme. Bidragsbeloppet föreslogs bli 10kr/sammankomst.</P>
<P class="p62 ft3">Att kräva fem personer som minimum för att få bidrag ansåg arbetsgruppen vara ett värde, eftersom detta gynnade gruppverksamheten. Att ge bidrag till sammankomst och inte i förhållande till antalet personer hängde samman med att bidraget inte var ett kostnadstäckningsbidrag. <SPAN class="ft34">5</SPAN></P>
<P class="p12 ft3">Remissinstanserna hade vissa synpunkter på arbetsgruppens förslag. Några ansåg att det borde räcka med tre deltagare för sammankomst. Riksidrottsförbundet ansåg att bidragsbeloppet skulle differentieras med avseende på antalet deltagare dvs. 10 kr/sammankomst för <NOBR>5-14</NOBR> deltagare, 20 kr/sammankomst för <NOBR>15-30</NOBR> deltagare och 30 kr/sammankomst för mer än 30 deltagare. <SPAN class="ft34">6</SPAN></P>
<P class="p140 ft3">Statens ungdomsråd ansåg att en differentiering skulle innebära administrativt krångel och att små grupper var bra för den personliga utvecklingen. Många remissinstanser hade synpunkter när det gällde den</P>
<P class="p141 ft2"><SPAN class="ft12">3</SPAN><SPAN class="ft35">Ibid., s. 73 f.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">4</SPAN><SPAN class="ft35">Ibid., s. 80.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">5</SPAN><SPAN class="ft35">Ibid., s. 83.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">6</SPAN><SPAN class="ft35">Ibid., s. 26 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33328x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p4 ft28"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft27">29</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p143 ft3">undre gränsen på 12 år. Den ansågs vara för hög. Att Statens ungdomsråd satte gränsen till 12 år berodde på att man ville avvakta Barnstugeutredningens förslag, och man behöll därför den undre gränsen som funnits i fritidsgruppsbidraget, dvs. det bidrag som hittills utgått för ungdomsverksamhet.</P>
<P class="p144 ft3">Sammanfattningsvis var följande motiv vägledande för Statens ungdomsråds förslag om nya principer för det statliga stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet:<SPAN class="ft34">7</SPAN></P>
<P class="p145 ft3">"– bidragsreglerna skall ej styra verksamheten vad avser form och innehåll,</P>
<P class="p146 ft3"><SPAN class="ft36">–</SPAN><SPAN class="ft15">bidragsgivningen skall vara administrativt enkel,</SPAN></P>
<P class="p147 ft3"><SPAN class="ft36">–</SPAN><SPAN class="ft19">bidraget skall vara ett stöd till de riksomfattande ungdomsorganisationernas lokala verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p146 ft3"><SPAN class="ft36">–</SPAN><SPAN class="ft15">riksorganisationerna bör vara huvudmän för verksamheten,</SPAN></P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft36">–</SPAN><SPAN class="ft16">bidraget bör vara så utformat, att det medger enkla kompletteringar med kommunala bidrag,</SPAN></P>
<P class="p149 ft3"><SPAN class="ft36">–</SPAN><SPAN class="ft37">bidraget skall utgå i proportion till de lokala avdelningarnas aktivitet."</SPAN></P>
<P class="p150 ft3">Departementschefen ansåg visserligen att en lokal myndighet borde ha de bästa förutsättningarna att bedöma resursbehovet och att det var viktigt att undvika en splittring av samhällets insatser. Detta talade för enbart en kommunal bidragsgivning till organisationernas lokala ungdomsverksamhet. Andra skäl talade dock även för ett statligt stöd. Dels skulle ett statligt bidrag utgå efter enhetliga grunder i landets olika delar, dels skulle genom att resp. organisations centrala ledning fick ansvaret för bidraget möjligheterna till sammanhållning inom organisationen öka och utvecklingsmöjligheterna därigenom förbättras. <SPAN class="ft34">8</SPAN></P>
<P class="p151 ft3">Departementschefen och riksdagen anslöt sig till de förslag till regler som Statens ungdomsråd föreslagit ovan. <SPAN class="ft34">9 </SPAN>Skolöverstyrelsen var till en början tillsynsmyndighet men ansvaret övertogs efter ett par år av Statens ungdomsråd. <SPAN class="ft34">10</SPAN></P>
<P class="p152 ft2"><SPAN class="ft12">7</SPAN><SPAN class="ft35">Ibid., s. 12.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">8</SPAN><SPAN class="ft35">Prop 19971:32, s. 32.</SPAN></P>
<P class="p153 ft2"><SPAN class="ft12">9</SPAN><SPAN class="ft35">Prop 1971:32; krU 12; rskr. 187; SFS 1971:388. I anslaget på 17,5 milj. kr skulle 13 milj. kr gå till idrottsorganisationernas lokala verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p154 ft2"><SPAN class="ft12">10</SPAN><SPAN class="ft38">SFS 1976:382.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33329x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">30 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft6"><SPAN class="ft6">2.2</SPAN><SPAN class="ft30">Förändringar av </SPAN><NOBR>LOK-stödet</NOBR></P>
<P class="p38 ft3">Man kan säga att bidraget i huvudsak sett likadant ut under årens lopp. Endast ett fåtal förändringar har gjorts. Några av förändringarna gäller bidragsbeloppet per sammankomst. När <NOBR>LOK-stödet</NOBR> infördes var det ett reservationsanslag. Det verkliga utfallet det första året blev bara drygt 6 kr i stället för 10 kr/sammankomst. <SPAN class="ft34">11 </SPAN>Reservationsanslaget byttes senare till ett förslagsanslag. Beloppet 10 kr/sammankomst fastställdes dock först 1977. Samma år sänktes även den nedre åldersgränsen för stödet från 12 till 7 år. <SPAN class="ft34">12</SPAN></P>
<P class="p156 ft3">1978 höjdes bidraget t ill 11 kr. <SPAN class="ft34">13 </SPAN>1981 sänktes bidraget igen till 10 kr, eftersom dessa medel även skall täcka utgifter för ungdomsorganisationernas ferieverksamhet.<SPAN class="ft34">14 </SPAN>Beloppet höjdes igen till 11 kr 1986. <SPAN class="ft34">15</SPAN></P>
<P class="p45 ft4">Folkrörelseutredningen</P>
<P class="p157 ft3">Ungdomsstödet utreddes ett par gånger mellan 1971 och 1986, men ingen av utredningarna berörde det lokala statliga aktivitetsstödet. Det är först i 1986 års Folkrörelseutredning (SOU 1987:37) som frågan togs upp. I utredningen sades att få förändringar vidtagits under åren liksom att beloppen inte förändrats nämnvärt. Utredningen föreslog därför höjda belopp och att det lokala stödet i fortsättningen skulle betalas ut av kommunerna, eftersom dessa stod för merparten av det samlade stödet till föreningarna och hade väl uppbyggda rutiner för fördelning av bidrag på kommunal nivå. Bidraget skulle fördelas på grundval av antalet lokala föreningar som erhöll kommunalt bidrag till barn- och ungdomsverksamhet i respektive kommun. De närmare reglerna bestämdes av respektive kommun. <SPAN class="ft34">16</SPAN></P>
<P class="p158 ft3">Det fanns ganska stark kritik mot detta förslag och förordades inte heller av departementet. Statens ungdomsråd hade ett annat förslag att lokalt bidrag skulle utgå "... med dels grundbidrag - lika för alla lokalavdelningar som genomfört minst tio sammankomster godkända för</P>
<P class="p159 ft2"><SPAN class="ft12">11</SPAN><SPAN class="ft38">Statligt lokalt aktivitetsstöd till idrottsföreningarna - förslag till nya kriterier, utarbetad av en arbetsgrupp inom Riksidrottsförbundet 1990, s. 7.</SPAN></P>
<P class="p154 ft2"><SPAN class="ft12">12</SPAN><SPAN class="ft38">Prop 1976/77:100, bil. 12, s. 183; SFS 1977:406.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">13</SPAN><SPAN class="ft38">Prop 1977/78:100, bil. 12, s. 175; SFS 1978:247.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">14</SPAN><SPAN class="ft38">Prop 1980/81:100, bil. 12, s. 216; SFS 1981:502.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">15</SPAN><SPAN class="ft38">Prop 1985/86:100, bil. 10, s. 478; SFS 1986:536.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">16</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 1987:37, s. 47 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33330x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p4 ft28"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft27">31</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft3">statligt lokalt bidrag – dels rörligt bidrag – baserat på antalet genomförda sammankomster". <SPAN class="ft34">17</SPAN></P>
<P class="p73 ft3">Ingen förändring av stödet vidtogs förutom att beloppet höjdes till 12 kr/sammankomst. <SPAN class="ft34">18 </SPAN>Däremot ansåg regering och riksdag att det var angeläget att en översyn av reglerna skulle göras. <SPAN class="ft34">19</SPAN></P>
<P class="p45 ft4">Riksidrottsförbundet ges i uppdrag att utforma <NOBR>LOK-stödet</NOBR></P>
<P class="p161 ft3">När det gällde det lokala aktivitetsstödet till idrotten skulle Riksidrottsförbundet i fortsättningen bli ansvarig för att utforma dessa regler: <SPAN class="ft34">20</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">"I idrottsrörelsen fostras hundratusentals ungdomar i samarbete, demokratiska spelregler, hänsyn och respekt för medmänniskor. På så sätt är idrottsrörelsen för många unga människor i Sverige en skola för livet." "Det lokala aktivitetsstödet är av stor betydelse för den lokala idrotten och dess möjlighet att aktivera ungdomar. De nu gällande reglerna för fördelning av den statliga delen av detta stöd har kritiserats. Bland annat har man pekat på, att enhetliga regler gör att vissa verksamheter har svårt att utnyttja stödet. Också sättet att mäta aktiviteterna har kritiserats." "Rf torde vara bäst lämpat att utforma de regler som bör ligga till grund för fördelningen av idrottens del av det statliga lokala aktivitetsstödet." "Det ankommer på Rf att inkoma</P>
<P class="p163 ft3">till regeringen med förslag om regler för för delning av dessa medel..."</P>
<P class="p164 ft3">1990 höjdes <NOBR>LOK-stödet</NOBR> och beloppet bestämdes t ill 17 kr/sammankomst. 1991 höjdes anslaget t ill <NOBR>LOK-stöd</NOBR> rejält beroende på att skattereformen skulle medföra fördyrade kostnader för t.ex. mat, resor och logi. <SPAN class="ft34">21</SPAN></P>
<P class="p165 ft3">Riksidrottsförbundet som fått i uppdrag att utarbeta regler för bidraget tillsatte en arbetsgrupp för att göra en översyn av det statliga lokala aktivitetsstödet. I direktiven till arbetsgr uppen skrevs: "Uppdraget till projektgruppen blir att pröva om det finns andra konstruktioner av stödet, som på ett bättre sätt stämmer med hur idrottsaktiviteter bedrivs, och om möjligt än mer rättvist t.ex. i frågan om lagidrotter - individuellt idrottande." <SPAN class="ft34">22</SPAN></P>
<P class="p166 ft2"><SPAN class="ft12">17</SPAN><SPAN class="ft38">Prop 1987/88, bil. 11, s. 183.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">18</SPAN><SPAN class="ft38">Ibid., s. 114; SFS 1988:374.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">19</SPAN><SPAN class="ft38">Prop 1987/88:100, bil. 11, s. 113 ff; krU 18; rskr. 261.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">20</SPAN><SPAN class="ft38">Prop 1989/90:100, bil. 13, s. 77 ff.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">21</SPAN><SPAN class="ft38">SFS 1990:503; prop 1990/91:100, bil. 13, s. 95 ff.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">22</SPAN><SPAN class="ft38">Statligt lokalt aktivitetsstöd till idrottsföreningar - förslag till nya kriterier, s. 2.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33331x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">32 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft3">Det arbetsgruppen kunde konstatera var att stödet sjunkit i värde. Beloppet per sammankomst uppräknat enligt inflationen borde, enligt gruppen, idag vara 45 kronor per sammankomst.<SPAN class="ft34">23</SPAN></P>
<P class="p33 ft3">Arbetsgruppen konstaterade samtidigt att det inte fanns några undersökningar som kunde ge ett samlat svar på hur stor del av föreningarnas intäkter som utgjordes av det statliga lokala aktivitetsstödet. Däremot fanns det undersökningar från enstaka kommuner som kunde ge en fingervisning om stödets andel.</P>
<P class="p33 ft3">I arbetsgruppens material hänvisades t ill en undersökning av 50 västgötaföreningars ekonomi 1982 och 1987. Enligt denna undersökning skulle det statliga stödets andel av föreningarnas intäkter ha minskat från 2,2 % 1982 till 1,8 % 1987. <SPAN class="ft34">24 </SPAN>I en annan del av rapporten säger man emellertid att det statliga lokala aktivitetsstödet står för <NOBR>10-15</NOBR> % av föreningarnas totala intäkter.</P>
<P class="p74 ft3">Däremot menar gruppen att " ...om man lägger ihop effekterna av att kommunerna i sin bidragsgivning och länsstyrelserna i sin tillståndsgivning för bingospel till föreningarna använder sig av principerna för det statliga stödet, kan man säga att "den statliga <NOBR>12-kronan"</NOBR> är värd närmare 60 kronor." <SPAN class="ft34">25</SPAN></P>
<P class="p62 ft3">Det slutliga förslaget från Riksidrottsförbundet efter det att remissinstansernas synpunkter på arbetsgruppens förslag beaktats blev att det statliga lokala aktivitetsstödet skulle utgöras dels av ett grundbidrag, dvs. ett fast belopp per grupp, dels ett rörligt belopp per deltagare. Det rörliga bidraget skulle utgå till max. 20 deltagare per gr upp. Det fasta beloppet bestämdes till 10 kr per sammankomst och det rörliga beloppet till 2 kr per deltagare. Antalet deltagare per sammankomst sänktes från tidigare 5 till 3. Syftet var att tillgodose de individuella idrotterna eftersom dessa ibland hade svårt att få ihop 5 deltagare till sina aktiviteter. <SPAN class="ft34">26</SPAN></P>
<P class="p168 ft2"><SPAN class="ft12">23</SPAN><SPAN class="ft38">Ibid., s. 7 f.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">24</SPAN><SPAN class="ft38">Ibid., s. 16.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">25</SPAN><SPAN class="ft38">Ibid., s. 19.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">26</SPAN><SPAN class="ft38">Enligt Riksidrottsstyrelsens beslut </SPAN><NOBR>1991-04-18.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33332x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p4 ft28"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft27">33</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft4">Idrott åt alla?</P>
<P class="p170 ft3">Nästa gång <NOBR>LOK-stödet</NOBR> behandlas är i utredningen Idrott åt alla? (Ds 1993:58). I den görs en mer omfattande kartlä ggning av idrottsstödet. Man menade att statsbidraget över lag inte var flexibelt och gynnade etablerade idrotter eftersom det fördelades av Riksidrottsförbundet på ett tämligen statiskt sätt och där tidigare bidrag utgjorde en viktig grund för bidragsberäkningen.</P>
<P class="p171 ft3">När det gällde det lokala aktivitetsstödet menade man att kommunernas och statens skilda regler när det gällde åldersgränser innebar en krånglig administration.</P>
<P class="p12 ft3">Det utredningen förordade var samma lösning som Folkrörelseutredningen ovan: " Kommunerna och idrottsutövarna har ett gemensamt intresse av att utnyttja befintliga anläggningar så effektivt som möjligt. Det kan i ett sådant läge vara olyckligt om de kontanta bidragen är knutna till rigida regelsystem." "Ett alternativ... är att aktivitetsstödet i sin helhet förs över till kommunerna." <SPAN class="ft34">27</SPAN></P>
<P class="p172 ft3">Utredningen menade vidare att effekterna av det statliga stödet var oklara. Ingen ökad idrottslig aktivitet hade kunnat påvisas av de uppräkningar av aktivitetsstödet som hade gjorts på senare år. Aktivitetsnivån bland ungdomar under 25 år hade snarare minskat under den senaste <NOBR>10-årsperioden.</NOBR></P>
<P class="p173 ft3">Det var i stället inom rörelser som Friskis & Svettis som inte hade tillgång till kommunala anläggningar som deltagarökningen hade varit kraftig. Någon koppling mellan statligt stöd och idrotter som minskar eller ökar i omfattning kunde man således inte se.</P>
<P class="p172 ft3">Det utredningen sammanfattningsvis konstaterade om <NOBR>LOK-stödet</NOBR> var:</P>
<P class="p174 ft3">"Om staten fortsättningsvis skall fördela något direkt stöd via Riksidrottsförbundet kan det ifrågasättas om <SPAN class="ft4">aktivitetsstöd </SPAN>enligt nuvarande modell är mest effektivt. Det statliga stödet utgör endast 5 % av idrottsföreningarnas inkomster och har således i den totala ekonomin begränsad betydelse. Detta hindrar inte att det kan vara viktigt i enstaka föreningar. Om statens aktivitetsstöd togs bort helt skulle sannolikt föreningarnas verksamhet i huvudsak fortsätta som tidigare</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td29"><SPAN class="p4 ft2">och då med något ökat stöd från föräldrarna."</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td30"><SPAN class="p17 ft39">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td30"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft2"><SPAN class="ft12">27</SPAN><SPAN class="ft38">Ds 1993:58, s. 75 ff.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">28</SPAN><SPAN class="ft38">Ibid., s. 13, 66 f och 74 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33333x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">34 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft4">Föreningsstudie 1994</P>
<P class="p177 ft3">Någon förändring av <NOBR>LOK-stödet</NOBR> med anledning av denna utredning gjordes inte. I Föreningsstudie 1994 fick föreningarna bl.a. frågan om <NOBR>LOK-stödets</NOBR> andel av sina intäkter och de uppskattade denna t ill i medeltal 7 % (för föreningskategorin IF Svensson) och 10 % ( för föreningskategorin Bra IF), dvs. något högre än i utredningen Idrott åt alla? (Ds 1993:58). <SPAN class="ft34">29</SPAN></P>
<P class="p12 ft3">För att se på hur hanteringen av <NOBR>LOK-stödet</NOBR> sköttes lät Riksdagens revisorer en revisionsbyrå se på 20 föreningars redovisning av aktivitetsstödet (urvalet är ej representativt eftersom de sorterats ut vid den allmänna kontrollen eller genom "tips"). Revisorerna konstaterade att det förekom många fel i dessa fall, samtidigt som felen i allt väsentligt berodde på okunskap eller slarv. <SPAN class="ft34">30</SPAN></P>
<P class="p31 ft3">Detta är i stora drag vad vi faktiskt vet om <NOBR>LOK-stödet.</NOBR> Det är egentligen inte särskilt mycket. Underlagsmaterialet är i många fall dessutom knapphändigt och osäkert. Stödet har således sett ganska lika ut under årens lopp. Det har justerats något med avseende på sammankomstbegrepp och belopp. Beloppet är idag 12 kr per sammankomst och 2,3 kr per deltagare, som dock kan skifta något beroende på hur stort antalet aktiviteter är. Beslut att sänka den övre åldersgränsen från 25 till 20 år togs vid Riksidrottsmötet våren 1997.</P>
<P class="p43 ft3">Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad föreningarna själva anser om <NOBR>LOK-stödet.</NOBR> Vår undersökning är en intervjuundersökning (telefonintervjuer), kompletterad med en del annat underlag, och inte en enkätundersökning som tidigare studier.</P>
<P class="p178 ft2"><SPAN class="ft12">29</SPAN><SPAN class="ft38">Föreningsstudie 1994, s. 21.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">30</SPAN><SPAN class="ft38">Riksdagens revisorer 1995/96:2, s. 28 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p4 ft28"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft27">35</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">3 Intervjuundersökningen</P>
<P class="p117 ft6"><SPAN class="ft6">3.1</SPAN><SPAN class="ft30">Urval</SPAN></P>
<P class="p179 ft3">Att göra ett korrekt urval av idrottsföreningar i Sverige är komplicerat. Det beror inte enbart på att antalet föreningar är stort (ung. 27 000), vilket kräver ett stort urval och stora arbetsinsatser, utan också på att den centrala urvalsbasen t.ex. inte innehåller medlemsantal vilket gör att man inte kan göra kluster efter föreningsstorlek eller region. En annan orsak är att antalet olika idrotter är stort och att förutsättningarna för respektive förening kan vara mycket olika. Detta innebär att det krävs ett oerhört stort urval av föreningar för att få ett, statistiskt sett, representativt urval.</P>
<P class="p180 ft3">Eftersom undersökningen bygger på intervjuer, finns en naturlig begränsning av antal utvalda föreningar. För att inte få urvalet alltför snedvridet, eftersom det är litet, har urvalet gjorts med utgångspunkt i att det skall vara föreningar i södra, mellersta och norra delen av landet, att det skall vara olika storlek på föreningarna och att olika typer av idrotter skall vara representerade.</P>
<P class="p73 ft3">Urvalet har omfattat 53 st. föreningar som tillhör tre olika distriktsförbund, nämligen Småland, Västerbotten och Örebro. Inom respektive distrikt har urvalet gjorts med hjälp av någon på distriktsförbundet. Ur- valsprincipen har varit att spridningen på idrotter och föreningsstorlek skall vara stort. De intervjuade har ofta varit föreningens ordförande eller kassör men frågorna har (som skickats ut i förväg eftersom en del frågor kräver faktauppgifter) enligt många av de intervjuade diskuterats av flera i föreningen.</P>
<P class="p181 ft3">Medlemsantalet i de utvalda föreningarna varierar mellan 16 och ung. 2 500 och antalet aktiva mellan 12 och 2000. En stor del av de aktiva utgörs av ungdomar i bidragsberättigad ålder. Drygt hälften av föreningarna är ensektionsföreningar, dvs. bedriver bara en idrott, och resten flersektionsföreningar. Trots ovanstående skillnader mellan föreningarna finns en ganska stor samstämmighet mellan de svar som föreningarna givit.</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">36 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft6"><SPAN class="ft6">3.2</SPAN><SPAN class="ft30">Resultat</SPAN></P>
<P class="p182 ft3">Syftet med denna intervjuundersökning är att <SPAN class="ft4">se om </SPAN>det statliga aktivitetsstödet har effekter och i så fall <SPAN class="ft4">vilka</SPAN>. Grundfrågan i en effektmätning är vad som skulle ha hänt om stödet inte funnits. Som vi nämnde inledningsvis har stödet funnits så länge att det blivit ett normalt inslag i föreningslivet och att det därför är svårt att urskilja just <NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter. Det är tyvärr inget vi kan ändra på utan måste acceptera.</P>
<P class="p41 ft3">Det stödet kan påverka är antingen <SPAN class="ft4">omfattningen </SPAN>eller <SPAN class="ft4">inriktningen </SPAN>på aktiviteterna. Låt oss börja med att se på stödets påverkan på omfattningen av aktiviteterna.</P>
<P class="p183 ft1"><SPAN class="ft1">3.2.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">LOK-stödets</SPAN></NOBR> påverkan på omfattningen av aktiviteterna</P>
<P class="p184 ft3">För att kunna bedöma stödets påverkan på aktiviteternas omfattning skall vi till att börja med se hur stor andel av de intervjuade föreningarnas intäkter som det statliga lokala aktivitetsstödet utgör.</P>
<P class="p45 ft4"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> andel</P>
<P class="p185 ft3">Spännvidden med avseende på <NOBR>LOK-stödets</NOBR> andel av de totala intäkterna är stor mellan de intervjuade föreningarna. Stödets andel av intäkterna finns i intervallet 40 % till några promille. 67 % av föreningarna ligger inom intervallet <NOBR>0-5</NOBR> %, 25 % inom intervallet <NOBR>6-10</NOBR> % och 8 % inom intervallet 10- 40 %. Medianen är 3,5 % (medelvärde 5,7 %). Bingo, lotterier m.m. står för en betydligt större del av föreningarnas intäkter. I några föreningar utgör BingoLotto <NOBR>30-40</NOBR> % av de totala intäkterna. Ekonomin upplevs i övrigt av de flesta föreningarna som god eller i balans. <NOBR>LOK-stödets</NOBR> andel av föreningarnas totala intäkter har, om vi jämför med de studier vi referat till ovan, sjunkit ytterligare.</P>
<P class="p186 ft3">Följande kurvor speglar dels utfallet av beloppet per sammankomst sedan 1971 (i löpande priser) och vad beloppet skulle ha varit (i fasta priser) om <NOBR>10-kronan</NOBR> följt den allmänna prisutvecklingen (konsumentprisindex):</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33336x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p187 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td35"><SPAN class="p188 ft4"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p189 ft3">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p190 ft42">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p190 ft42">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p190 ft42">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr15 td31"><SPAN class="p190 ft42">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td32"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td38"><SPAN class="p191 ft42">Löpande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td38"><SPAN class="p191 ft42">F asta priser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td31"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p190 ft42">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td32"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td37"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td36"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p190 ft42">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td36"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p190 ft42">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td32"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td37"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td36"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td31"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:74px;margin-top:0px;margin-right:-86px;margin-bottom:0px;" class="p192 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:62px;margin-top:0px;margin-right:-74px;margin-bottom:12px;" class="p192 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:68px;margin-top:6px;margin-right:-80px;margin-bottom:6px;" class="p192 ft42"><![endif]>1971/72</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:0px;" class="p193 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:21px;" class="p193 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:11px;margin-right:-18px;margin-bottom:10px;" class="p193 ft42"><![endif]>1973/74</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td33"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p193 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:21px;" class="p193 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:11px;margin-right:-29px;margin-bottom:10px;" class="p193 ft42"><![endif]>1975/76</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p193 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:21px;" class="p193 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:11px;margin-right:-30px;margin-bottom:10px;" class="p193 ft42"><![endif]>1977/78</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td33"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p193 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:21px;" class="p193 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:11px;margin-right:-29px;margin-bottom:10px;" class="p193 ft42"><![endif]>1979/80</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p193 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:21px;" class="p193 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:11px;margin-right:-30px;margin-bottom:10px;" class="p193 ft42"><![endif]>1981/82</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p193 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:21px;" class="p193 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:11px;margin-right:-30px;margin-bottom:10px;" class="p193 ft42"><![endif]>1983/84</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td33"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p193 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:21px;" class="p193 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:11px;margin-right:-29px;margin-bottom:10px;" class="p193 ft42"><![endif]>1985/86</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p193 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:21px;" class="p193 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:11px;margin-right:-30px;margin-bottom:10px;" class="p193 ft42"><![endif]>1987/88</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p193 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:21px;" class="p193 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:11px;margin-right:-30px;margin-bottom:10px;" class="p193 ft42"><![endif]>1989/90</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p193 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:21px;" class="p193 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:11px;margin-right:-30px;margin-bottom:10px;" class="p193 ft42"><![endif]>1991/92</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td33"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p193 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:21px;" class="p193 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:11px;margin-right:-29px;margin-bottom:10px;" class="p193 ft42"><![endif]>1993/94</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td37"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:23px;margin-top:0px;margin-right:10px;margin-bottom:0px;" class="p194 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:56px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:-33px;" class="p194 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:40px;margin-top:-17px;margin-right:-7px;margin-bottom:-16px;" class="p194 ft42"><![endif]>1995/96</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td36"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft23">Fig. 1. Belopp per sammankomst i löpande och fasta priser, <NOBR>1971-1996.</NOBR></P>
<P class="p196 ft3">Beloppet 10 kr 1971 motsvarar således ung. 57 kr i dagens penningvärde. Det genomsnittliga beloppet per sammankomst idag är drygt 30 kr. Värdet av <NOBR>10-kronan</NOBR> har alltså sjunkit till ungefär halva värdet sett till hela perioden. Detta är således en av förklaringarna till att LOK- stödets relativa andel av föreningarnas totala intäkter minskat.</P>
<P class="p197 ft4">Antalet sammankomster</P>
<P class="p198 ft3">Har då även antalet aktiviteter sjunkit som en följd av stödets relativt minskade betydelse? Följande diagram visar antalet sammankomster som erhållit aktivitetsstöd under årens lopp:</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB333/GMB33337x1.jpg" style="width:548px;height:331px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td39"><SPAN class="p108 ft28"><SPAN class="ft27">38 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td44"><SPAN class="p199 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td39"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td9"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td45"><SPAN class="p200 ft44">S a m m a n ko m ste r</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td43"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td46"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td47"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p201 ft44">8 00 0 0 0 0</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td9"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td42"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td43"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td46"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td47"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><SPAN class="p201 ft44">7 00 0 0 0 0</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td42"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td43"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td46"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td47"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p201 ft44">6 00 0 0 0 0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td43"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td46"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td47"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><SPAN class="p201 ft44">5 00 0 0 0 0</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td42"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td43"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td46"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td47"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p201 ft44">4 00 0 0 0 0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td43"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td46"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td47"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p201 ft44">3 00 0 0 0 0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td43"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td46"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td47"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><SPAN class="p201 ft44">2 00 0 0 0 0</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td42"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td43"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td46"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td47"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p201 ft44">1 00 0 0 0 0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td43"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td46"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td47"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td39"><SPAN class="p201 ft44">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td46"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td39"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:113px;margin-top:0px;margin-right:-115px;margin-bottom:0px;" class="p202 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:111px;margin-top:0px;margin-right:-113px;margin-bottom:2px;" class="p202 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:112px;margin-top:1px;margin-right:-114px;margin-bottom:1px;" class="p202 ft42"><![endif]>1971/72</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td9"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:0px;" class="p203 ft45"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:24px;" class="p203 ft45"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:12px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p203 ft45"><![endif]>1973/74</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td40"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:22px;margin-top:0px;margin-right:-44px;margin-bottom:0px;" class="p204 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:22px;" class="p204 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:11px;margin-right:-33px;margin-bottom:11px;" class="p204 ft42"><![endif]>1975/76</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td41"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:23px;margin-top:0px;margin-right:-45px;margin-bottom:0px;" class="p204 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:22px;" class="p204 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:11px;margin-right:-34px;margin-bottom:11px;" class="p204 ft42"><![endif]>1977/78</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td40"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:22px;margin-top:0px;margin-right:-44px;margin-bottom:0px;" class="p204 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:22px;" class="p204 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:11px;margin-right:-33px;margin-bottom:11px;" class="p204 ft42"><![endif]>1979/80</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td40"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:22px;margin-top:0px;margin-right:-44px;margin-bottom:0px;" class="p204 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:22px;" class="p204 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:11px;margin-right:-33px;margin-bottom:11px;" class="p204 ft42"><![endif]>1981/82</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td42"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:26px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:0px;" class="p205 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:6px;" class="p205 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:23px;margin-top:3px;margin-right:-29px;margin-bottom:3px;" class="p205 ft42"><![endif]>1983/84</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td43"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:0px;" class="p204 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-20px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:22px;" class="p204 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:11px;margin-right:-13px;margin-bottom:11px;" class="p204 ft42"><![endif]>1985/86</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td41"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:23px;margin-top:0px;margin-right:-45px;margin-bottom:0px;" class="p204 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:22px;" class="p204 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:11px;margin-right:-34px;margin-bottom:11px;" class="p204 ft42"><![endif]>1987/88</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td40"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:22px;margin-top:0px;margin-right:-44px;margin-bottom:0px;" class="p204 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:22px;" class="p204 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:11px;margin-right:-33px;margin-bottom:11px;" class="p204 ft42"><![endif]>1989/90</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td40"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:22px;margin-top:0px;margin-right:-44px;margin-bottom:0px;" class="p204 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:22px;" class="p204 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:11px;margin-right:-33px;margin-bottom:11px;" class="p204 ft42"><![endif]>1991/92</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td46"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:26px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:0px;" class="p206 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:7px;" class="p206 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:22px;margin-top:4px;margin-right:-29px;margin-bottom:3px;" class="p206 ft42"><![endif]>1993/94</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td47"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:0px;" class="p207 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:17px;" class="p207 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:9px;margin-right:-15px;margin-bottom:8px;" class="p207 ft42"><![endif]>1995/96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr15 td48"><SPAN class="p200 ft23">Diagram 1. Antalet sammankomster som erhållit <NOBR>LOK-stöd</NOBR> <NOBR>1971-1996.</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft3">Antalet bidragsberättigade sammankomster ökade, som vi ser av diagrammet, de första tio åren från att drygt 2 milj/år till ung. 7 milj/år. I slutet på <NOBR>1980-talet</NOBR> och i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> sj önk antalet sammankomster för att öka igen från 1992/93. Att antalet samma nkomster ökade beror förmodligen på att beloppet höjdes, men också på att kravet på antalet deltagare per sammankomst sjönk från 5 till 3. För att få fram det totala antalet deltagare under årens lopp måste man se på respektive distriktsförbunds statistik för respektive år. Antalet deltagare säger dock inget om det är samma personer som blivit aktivare eller om det är nya medlemmar som har tillkommit.</P>
<P class="p209 ft3">Det statistiken ovan visar är alltså bara vilka sammankomster som fått stöd, inte stödets effekter på antalet sammankomster.</P>
<P class="p210 ft3">Att mäta effekterna av just det statliga aktivitetsstödet på omfattningen av aktiviteterna kompliceras dock av att kommunerna ger motsvarande stöd för exakt samma aktiviteter, även om de kommunala reglerna för stödet ofta skiljer sig från de statliga reglerna. För att kunna bedöma statens andel av det totala aktivitetsstödet frågade vi de intervjuade föreningarna hur mycket det kommunala stödet utgjorde av föreningarnas totala intäkter.</P>
<P class="p211 ft8">Ett fåtal kommuner har inget aktivitetsstöd. I övrigt är den relativa andelen av det kommunala aktivitetsstödet ungefär som det statliga stödet. I 59 % av föreningarna utgör det kommunala aktivitetsstödet <NOBR>0-5</NOBR> %</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33338x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p4 ft28"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft27">39</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft3">av intäkterna, i 27 % av föreningarna mellan <NOBR>6-10</NOBR> % och i 14 % av föreningarna mellan <NOBR>10-30</NOBR> %. Medianen för det kommunala stödet är lika som för det statliga dvs. 3,5 % (medelvärde 5,3 %). Lägger vi ihop det statliga och det kommunala aktivitetsstödet blir medianen 7,2 % (medelvärde 11 %). Det är ju möjligt att benägenheten för att söka det statliga aktivitetsstödet bland de föreningar som söker skulle minska om inte det kommunala aktivitetsstödet fanns. Rutinerna och blanketterna är ju ungefär desamma och för samma aktiviteter så varför skulle man bara söka på ett håll.</P>
<P class="p213 ft4"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> betydelse</P>
<P class="p214 ft3">Vi har inte bara frågat de intervjuade om hur stor andel det statliga aktivitetsstödet utgör av de totala intäkterna. Vi har även frågat föreningarna vad de anser om effekten av detta stöd.</P>
<P class="p11 ft3">Ung. 36 % av de intervjuade föreningarna anser att stödet har stor betydelse, drygt 43 % säger att stödet har en relativt stor betydelse och resten, dvs. drygt 20 % anser att stödet har liten betydelse. Dessa siffror stämmer ganska bra med Föreningsstudien 1994, som dock hade fler svarsalternativ. <SPAN class="ft34">31</SPAN></P>
<P class="p41 ft3">Att så många anger att stödet har en relativt stor betydelse beror således på att stödet har relativt stor betydelse för ungdomsverksamheten och att man ser till det absoluta beloppet och inte till den ringa procentsatsen. Beloppet uttryckt i absoluta tal finns inom intervallet 1 000 kr upp till fler hundra tusen kronor. I enstaka föreningar kan t.ex. 8 000 kr utgöra 40 % av en förenings intäkter, medan stödet i en annan förening kan vara flera hundra tusen kronor, men ändå bara utgöra 6 % av föreningens intäkter.</P>
<P class="p30 ft3">För vissa föreningar har stödet således en stor reell betydelse, medan det för andra bara har en marginell betydelse totalt sett, även om det har betydelse för själva ungdomsverksamheten.</P>
<P class="p14 ft3">Några röster från intervjusvaren:</P>
<P class="p215 ft4">– Föreningens verksamhet varken står eller faller med <NOBR>LOK-stödet,</NOBR> men det är ett välkommet tillskott. I och med de kommunala neddragningarna blev många oroliga för föreningslivets framtid men ser det ej som ett allvarligt problem eftersom aktivitetsstödet är en så liten del av ekonomin.</P>
<P class="p216 ft2"><SPAN class="ft32">31 </SPAN>Föreningsstudien 1994, s. 24. Här svarsalternativen: mycket stor, stor, liten, mycket liten och ingen alls.</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">40 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft4">– Verksamheten bygger till stor del på stödet. Om man ser till omsättningen kan stödet te sig relativt litet, men de ca 90 000 kronorna totalt har stor betydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p4 ft28">– Stödet är ett viktigt tillskott även om det inte är så oerhört m</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p4 ft28">ycket.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p4 ft4">För viss verksamhet har stödet stor betydelse.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft47">Ser kanske lite ut på papperet men eftersom föreningen arbetar på marginalen är varje hundralapp ett jätteviktigt tillskott. Skulle gärna vilja ha mer stöd.</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Alla bidrag är bra, föreningen lever mest på bidrag.</SPAN></P>
<P class="p220 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Stödet är helt avgörande för verksamhetens framgång eller fall.</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Stödet har relativt stor betydelse, det ger ju mer pengar.</SPAN></P>
<P class="p45 ft4">Om stödet togs bort?</P>
<P class="p221 ft3">Eftersom aktivitetsstödet inte är öronmärkt utan ingår som vilken resurs som helst bland föreningens intäkter, är det svårt att ställa frågan om just aktivitetsstödets effekter. Vi frågade därför den hypotetiska frågan om vad som skulle hända om stödet i stället togs bort. 75 % svarade att det skulle få negativa effekter, medan 25 % svarade små eller inga effekter. De som sade att det skulle få negativa effekter, trots att stödet endast utgör en liten andel av de totala intäkterna är de som anser att det ändå har stor betydelse för ungdomsverksamheten. Om stödet togs bort skulle följden bli att föreningarna blev tvungna att försöka dra in dessa pengar på annat sätt, t.ex. genom att sälja fler lotter, utöka det ideella arbetet, höja medlemsavgifterna eller försämra kvaliteten på aktiviteterna.</P>
<P class="p222 ft3">Men man menar också att om man tar bort stödet kan det få andra effekter. Om staten skulle ta bort sitt stöd, skulle kanske detta uppfattas som negativt bland andra stödgivare. Kommunerna skulle möjligtvis bli mer restriktiva i sin hållning.</P>
<P class="p223 ft3">Stödet har dock en faktisk betydelse för föreningarnas övriga inkomster. Vid fördelning av medel från kommersiell bingoverksamhet tar man hänsyn till föreningens aktivitetsstöd, där fler aktiviteter ger fler poäng.</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p4 ft28"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft27">41</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft3">Några röster från intervjusvaren:</P>
<P class="p146 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Breddidrotten skulle minska, eftersom det är dit stödet går.</SPAN></P>
<P class="p147 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft49">Speciellt ungdomsverksamheten skulle minska, de yngre är mer beroende av stödet för sina intäkter än de äldre.</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Deltagaravgiften skulle höjas.</SPAN></P>
<P class="p224 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft50">Man skulle få skära i vissa utgifter t.ex. för resor för att slippa minska verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Sänka kvaliteten på verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Ta bort vissa aktiviteter.</SPAN></P>
<P class="p220 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Många föreningar skulle säkert få lägga ner på sikt.</SPAN></P>
<P class="p225 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft51">Det vore en dålig signal till kommunerna som troligen också skulle ta bort sina stöd.</SPAN></P>
<P class="p226 ft28"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft52">Det vore en felaktig signal från staten när det gäller folkhälsans betydelse. Skolan har inte tillräckligt med idrottsaktiviteter.</SPAN></P>
<P class="p227 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">I dagsläget liten effekt men tiderna kan förändras.</SPAN></P>
<P class="p228 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft50">Föreningen står inte och faller med det statliga stödet. Mer ett symboliskt värde. Försvinner både det statliga och kommunala blir det mer besvärligt. Man kan naturligtvis öka BingoLotto, men det innebär att man tar andelar från andra föreningar.</SPAN></P>
<P class="p229 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Inga Nu. Tack vare Loket. Men när Loket är borta.</SPAN></P>
<P class="p220 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Stödet är livsviktigt.</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Om 120 000 satsas på ungdomen och 30 000 försvinner, ja?</SPAN></P>
<P class="p230 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft47">Ledarnas tid och energi skulle gå till att skaffa pengar istället för att utveckla ungdomsarbetet.</SPAN></P>
<P class="p231 ft28"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft52">Ännu mer ideellt arbete. När kommunala stöd togs bort innebar det att man fick arbeta mer ideellt med anläggningarna</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33341x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">42 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft3">I vissa fall skulle, enligt de intervjuade, verksamheten få skäras ned eller det skulle få effekter på kvaliteten. I många fall skulle man försöka ersätta stödet och hålla uppe aktivitetsnivån antingen genom mer ideellt arbete, höjda avgifter eller ökad försäljning.</P>
<P class="p197 ft4">Varför söker inte alla <NOBR>LOK-stöd?</NOBR></P>
<P class="p184 ft3">Skulle man kunna dra slutsatsen att de som söker stöd tycker att det har betydelse annars skulle man inte bry sig om att söka stöd eller är det så att det är självklart att man utnyttjar alla möjliga inkomstkällor?</P>
<P class="p223 ft3">Om <NOBR>LOK-stödet</NOBR> verkligen har en stor betydelse varför söker då inte alla föreningar? I Folkrörelseutredningen (SOU 1987:37) hade man en siffra på att ungefär 40 % av föreningarna inte sökte <NOBR>LOK-stöd,</NOBR> men man visste inte av vilken anledning de inte sökte.<SPAN class="ft34">32</SPAN></P>
<P class="p12 ft3">Bland de distrikt som finns representerade i denna undersökning söker 42 % av föreningarna i Småland, 55 % i Örebro och 52 % i Västerbotten. Det är långt ifrån alla föreningar som söker stöd. Vi kan inte säga om denna andel sjunkit under åren, men vi kan konstatera att andelen som inte söker stöd är ganska stor. I Föreningsstudien 1994 sägs att 61% av föreningarna redovisar <NOBR>LOK-stöd.</NOBR> <SPAN class="ft34">33</SPAN></P>
<P class="p43 ft3">Varför söker då föreningarna inte <NOBR>LOK-stöd?</NOBR> Västerbottens distriktsförbund gjorde i samband med denna utredning ett utskick till de 171 föreningar som inte sökte <NOBR>LOK-stöd</NOBR> hösten 1996. Svarsfrekvensen var dock låg, endast 23 % (39 st) svarade. Av dessa sa 28 % (11) att verksamheten var vilande, 23 % (9 st) att man inte hade aktiviteter i bidragsberättigade åldrar. Några menade att man inte var informerade, saknade ledare, hade bristande rutiner, problem i klubben etc.<SPAN class="ft34">34</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr10 td50"><SPAN class="p233 ft3">Smålands distriktsförbund gjorde en liknande</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td51"><SPAN class="p4 ft3">undersökning</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p4 ft3">1994 av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p233 ft2">de föreningar som inte sökt <NOBR>LOK-stöd</NOBR> våren 1994.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td51"><SPAN class="p4 ft3">I denna unders</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td52"><SPAN class="p234 ft3">ökning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft3">fanns 289 svar. Av dessa uppgav 32 % att de antingen inte hade medlemmar i dessa åldersgrupper eller hade för få för att det skulle vara värt besväret att skicka in en ansökan. 24 % angav att de glömt att skicka in, missat datumet, slöhet m.m. Knappt 10 % ansåg att de antingen inte kände till stödet eller hade för dålig information. Knappt 6 % sökte via andra organisationer, hos drygt 6 % var verksamheten vilande. 9 % angav som skäl att de byggde om lokaler, att de faktiskt skickat in ansökan som verkade ha kommit bort etc. Ytterligare andra angav att</P>
<P class="p236 ft2"><SPAN class="ft12">32</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 1987:37, s. 23.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">33</SPAN><SPAN class="ft38">Föreningsstudien 1994, s. 23.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">34</SPAN><SPAN class="ft38">Enkät sammanställd av Västerbottens distriktsförbund </SPAN><NOBR>1997-06-03.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33342x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p4 ft28"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft27">43</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft3">verksamheten var ny, tyckte det var för jobbigt att ansöka, skickade in ansökan vid annan tidpunkt, behövde ej stödet etc. <SPAN class="ft34">35</SPAN></P>
<P class="p238 ft3">Hos ung. 56 % av de som inte sökte fanns således antingen ingen verksamhet i rätt ålder eller också var verksamheten vilande. Andra skäl var att man sökte genom andra förbund, hade skickat in ansökan, byggde om etc. Det är möjligtvis bland de 25 % som hade glömt, missat datum etc. som vi finner fall där stödet egentligen inte haft en tillräckligt stor betydelse.</P>
<P class="p32 ft3">Sammantaget kan man därmed säga att de flesta föreningar, som har en bidragsberättigad verksamhet, faktiskt söker <NOBR>LOK-stöd.</NOBR> I annat fall skulle dessa föreningar kunna utgöra vår kontrollgr upp för att se om verksamheterna på något sätt skiljer sig från dem som får <NOBR>LOK-stöd.</NOBR></P>
<P class="p239 ft3">Detta innebär naturligtvis inte att stödet har effekter bara för att alla som har möjlighet söker stödet. Det innebär bara att de flesta åtminstone tycker att de inte vill vara utan stödet.</P>
<P class="p197 ft4">Om stödet fördubblades?</P>
<P class="p240 ft3">För att testa stödets effekter ställde vi inte bara den hypotetiska frågan om vad man trodde skulle hända om stödet togs bort, utan även vad som skulle hända om stödet i stället fördubblades. 25 % av de intervjuade ansåg att ett fördubblat stöd inte skulle ge några effekter. Ungefär hälften trodde att de skulle öka kvaliteten på befintliga aktiviteter och 25 % att såväl kvantiteten och kvaliteten skulle öka. Exempel var att ha <NOBR>"prova-på-aktiviteter"</NOBR> för att få ännu mera bredd, bjuda in föreläsare för att inspirera unga, minska den höga belastningen på ledarna, satsa på utbildning av ledare, kunna ha elitsatsningar etc.</P>
<P class="p241 ft3">Att man inte skulle öka antalet aktiviteter särskilt mycket var de allra flesta överens om. Det berodde dels på att var det svårt att locka fler ungdomar då man redan idag ansåg sig göra allt vad gäller värvning till idrottsaktiviteter, dels att det var svårt att få tag i fler ledare. Dessutom skulle det uppstå praktiska problem om antalet aktiviteter ökade beroende på lokalfrågan, dvs. det fanns i många fall helt enkelt inte fler tider i lokalerna för att öka aktivitetsnivån.</P>
<P class="p242 ft3">Det är alltså inte säkert att den kritiska variabeln är mer pengar utan det kan lika gärna vara så att det är svårt att få tag på ledare, att få föräldrar att ställa upp och att det finns brist på tider i lokalerna.</P>
<P class="p243 ft2"><SPAN class="ft32">35 </SPAN>Enkät utskickad av Smålands distriktsförbund hösten 1994 till de som inte sökte <NOBR>LOK-stöd</NOBR> våren 1994.</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">44 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft3">En tänkbar effekt av det statliga aktivitetsstödet är att det kanske inte ökar det totala antalet aktiviteter eller deltagare, men däremot ökar omfattningen av antalet sammankomster. Man kan ju tänka sig att aktiviteterna delas upp i mindre grupper för att man på så sätt skall kunna redovisa fler sammankomster och därmed erhålla ett större totalt stöd. Att antalet sammankomster ökade 1992 kan delvis vara ett utslag av att man minskade kravet på antal deltagare per sammankomst från 5 till 3.</P>
<P class="p41 ft3">Vi frågade föreningarna om de <SPAN class="ft4">organiserade </SPAN>sin verksamhet för att passa de statliga reglerna. De flesta, knappt 70 %, svarade emellertid att aktiviteterna inte anpassades efter reglerna. De flesta utövar sina aktiviteter och ser sedan efteråt vad de kan få bidrag för. Man tänker inte i "regeltermer". 30 % säger sig dock anpassa aktiviteterna så att de kan få större bidrag.</P>
<P class="p61 ft3">Om detta är en positiv eller negativ effekt är däremot svårt att säga. Det beror på hur man organiserar aktiviteterna. Att försöka samla en grupp för att få bidrag kan ju vara positivt med tanke på att bidragets syfte är att stimulera till att skapa gr upper som i sin tur förutsätts stimulera andra värden, t.ex. demokratiska och sociala värden. Om det bara är så att man delar upp större grupper i mindre för att därigenom erhålla ett större bidrag behöver naturligtvis inte leda till en bättre verksamhet.</P>
<P class="p242 ft3">Antal sammankomster behöver alltså inte vara ett bra mått på vare sig aktivitetsnivå eller innehållet i aktiviteterna.</P>
<P class="p33 ft3"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> relativa betydelse är alltså idag ganska liten. Stödets betydelse har dessutom minskat under årens lopp. Det hindrar dock inte att föreningarna <SPAN class="ft4">uppfattar </SPAN>eller anser att stödet trots detta fortfarande har en relativt stor betydelse. Det man säger från föreningshåll är att många bäckar små..</P>
<P class="p197 ft4">Symboliska effekter</P>
<P class="p198 ft3">En del av de intervjuade (38 %) framhåller att det inte är den ekonomiska effekten i sig, utan mer den symboliska att staten stöttar verksamheten som är viktig. Det är ett kvitto från staten på att verksamheten anses viktig.</P>
<P class="p14 ft3">Några röster från intervjusvaren:</P>
<P class="p245 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Sätter ibland norm för andra bidrag/aktiviteter</SPAN></P>
<P class="p246 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Har ett stort symboliskt värde (kicken för de som arbetar med ungdomarna).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p4 ft28"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft27">45</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Drar staten ner skjuter kommunerna inte till.</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Ett kvitto på att det som görs uppskattas.</SPAN></P>
<P class="p220 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Viktigt att visa föräldrarna att det finns stöd (legitimitet).</SPAN></P>
<P class="p248 ft3">Långt ifrån alla anser dock att statens stöd har en symbolisk effekt. 30 % säger att det inte har det och 25 % vet ej.</P>
<P class="p249 ft1"><SPAN class="ft1">3.2.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">LOK-stödets</SPAN></NOBR> påverkan på inriktningen av aktiviteterna?</P>
<P class="p250 ft3">Om aktivitetsstödet inte påverkar omfattningen i särskilt hög grad, kan den då påverka inriktningen på aktiviteterna?</P>
<P class="p45 ft4">Negativa effekter</P>
<P class="p251 ft3">Det påstås ibland att <NOBR>LOK-stödet</NOBR> gynnar etablerade idrotter, pojkidrotter, lagidrotter etc. Vi frågade de intervjuade föreningarna om de ansåg att stödet hade några negativa effekter (även om vi inte kan förvänta oss att dessa föreningar skulle svara ja på att det gynnade de etablerade idrotterna). De allra flesta (58 %) menade att det åtminstone inte missgynnade deras idrotter. Och här har vi då täckt in alla typer av idrotter. I några undantagsfall har man svårt att samla 3 deltagare och då går man alltså miste om bidrag.</P>
<P class="p252 ft3">21 % av de intervjuade säger att stödet har negativa effekter och 21 % vet ej. En del av de föreningar som har individuella idrotter svarar att de inte själva märker av de negativa effekterna av att lagidrotter gynnas av stödreglerna, men har förstått att så är fallet.</P>
<P class="p253 ft3">En förening svarade att det snarare är kommunens stöd som gynnar pojkidrotter, eftersom kommunerna bygger arenor osv. för pojkidrotter. Arenor och anläggningar är det dyra i verksamheten.</P>
<P class="p254 ft3">Flera föreningar svarade att stödet gynnar lagidrotter, p.g.a. stödreglerna, men att detta inte är något negativt eftersom det är lagidrotter som är de populäraste idrotterna och att det är lagidrotter som skapar mest gemenskap mellan ungdomarna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33345x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">46 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft4"><NOBR>Bredd-elit?</NOBR></P>
<P class="p255 ft3">I utredningen Idrott åt alla? (Ds 1993:58) finns ett påstående om att pengarna från breddidrotten skulle gå till elit (som dock utgjordes av endast en fallstudie). Den här intervjuundersökningen ger inget sådant belägg (även om en av de intervjuade sade att ingen i så fall skulle säga det). Att det inte satsas på elit beror helt enkelt på att de flesta föreningar inte har någon elit. 75 % av föreningarna säger sig satsa på bredd, medan resten på såväl bredd som elit. I den mån man har elit måste naturligtvis även dessa ges bra förutsättningar, menar man.</P>
<P class="p41 ft3">Vi valde att inte fråga föreningarna hur stor del av kostnaderna de lägger på ungdomsaktiviteter (föreningarna uppgav att de flesta aktiva var ungdomar), eftersom vi antog att föreningarnas sätt att beräkna skulle skilja sig åt och då blir inte heller siffrorna meningsfulla.</P>
<P class="p197 ft4">Demokratiska och sociala effekter</P>
<P class="p170 ft3">Syftet med idrottsstödet, liksom övrigt organisationsstöd, är att det i t.ex. idrottens fall inte bara skall leda till fysiska aktiviteter, utan att föreningslivet i sig är en verksamhet där sociala och demokratiska aspekter är viktiga. Man skall inte bara lära sig samhällets demokratiska spelregler, utan även sociala värden skall utvecklas, större förståelse för varandra, större förståelse mellan olika grupper i samhället etc. Det är en anledning till att bidraget ges till grupper vilka utgör en förutsättning för att dessa värden skall kunna utvecklas.</P>
<P class="p30 ft3">Detta kan vi läsa i ursprungsmotiven för stödet i allmänhet. Liknande eller nästan exakt samma målformuleringar har följt stödet under årens lopp. "Stödet till det lokala föreningslivets ungdomsaktiviteter är särskilt betydelsefullt för den viktiga verksamhet som idrottsrörelsen har bland barn och ungdom. Verksamhetens betydelse för att träna ungdomar i såväl fysiska aktiviteter som deltagande i föreningslivets demokratiska beslutsprocesser är stor." <SPAN class="ft34">36</SPAN></P>
<P class="p256 ft3">I vilken mån anser sig föreningarna ta till vara eller utveckla dessa värden? Och kan detta i så fall tillskrivas <NOBR>LOK-stödet?</NOBR> De flesta föreningar svarar "naturligtvis" ja på en fråga om föreningen så att säga bidrar till att infria sådana värden (knappt 80 %). Många tycker dock att frågan är svår att besvara. En del svarar att det egentligen inte är något man "direkt tänker på eller diskuterar". Man anser att man tar sitt</P>
<P class="p257 ft2"><SPAN class="ft32">36 </SPAN>Prop 1994/95:100, bil. 14, s. 73.</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33346x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft3">SOU 1998:33 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft3">47</SPAN></P>
<P class="p259 ft3">sociala ansvar, men inte att "nu skall vi överföra demokratiska principer."</P>
<P class="p101 ft3">Några röster från intervjusvaren om de sociala aspekterna:</P>
<P class="p260 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft47">Ett oerhört stort socialt ansvar anser man sig ha. Varje tisdag har man öppet hus för ungdomarna där man blandar idrottsligt med andra aktiviteter. Det finns inte så mycket i övrigt att göra. Föräldrarna har inte heller råd med så mycket.</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Ja man håller i ungdomarna och har kul.</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Ja, oberoende av bidrag.</SPAN></P>
<P class="p220 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Ja. alla får vara med, ingen utslagning.</SPAN></P>
<P class="p261 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft50">Ja i högsta grad. Det är en sport där man också tillbringar en stor del av tiden vid stallet. Man försöker hålla låga priser på ridlektioner</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Avgifter sätts så att alla kan vara med.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft47">Här ser man de stora värdena. Brottning är en arbetarsport där man inte alltid har uppbackning hemifrån. Man plockar upp en del ungdomar, som skapar sig självförtroende och därmed kanske även blir bättre i skolan.</SPAN></P>
<P class="p262 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft50">Om någon inte kan betala medlemsavgiften brukar det ordna sig ändå.</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Den sociala verksamheten går före den idrottsliga i föreningen.</SPAN></P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft47">En stor social funktion. Man fångar dock upp de redan frälsa, dåliga på att fånga upp strulputtarna. Idrottsalliansen (400 klubbar) hade på förslag att ta sig an varsin strulputt. Det har inte realiserats.</SPAN></P>
<P class="p132 ft3">Några föreningar sade sig emellertid diskutera dessa frågor mer direkt, att sektionerna kan ha studiecirklar om regler och hur man skall fungera tillsammans eller att det står i föreningens stadgar att alla skall få delta på lika villkor. En förening påpekade att det är svårt att hitta någon koppling mellan det statliga stödet och föreningarnas eventuella arbete med sociala och demokratiska frågor. En annan förening menade</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">48 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft3">att det är just med hjälp av aktivitetsbidraget som sociala obalanser kan jämnas ut, t.ex. då vissa föräldrar har svårt att betala för sina barns aktiviteter.</P>
<P class="p265 ft8">Någon menade vidare att det förekommit att de diskuterat etik och moral, men det beror på ledarna. Sociala värden är viktiga men samtidigt finns ett inneboende faktum att vissa slås ut, prestationsmässigt eller t.ex. då föräldrar inte har råd att betala för barnens deltagande.</P>
<P class="p62 ft3">För att påverka de demokratiska och sociala värdena spelar naturligtvis ledarna en stor roll. Bidraget i sig skapar givetvis inte automatiskt dessa värden. Innehållet i verksamheterna påverkas till stor del av vilka utbildningar som ledarna går, både specialförbundens och SISU:s utbildningar.</P>
<P class="p12 ft3">Rent allmänt uppfattade föreningarna i vår studie ledarsituationen som bra i 38 % av föreningarna, 32 % som relativt bra medan 30 % ansåg att den inte var bra. Många föreningar satsar stora resurser på ledarutbildning, medan många får lita till föräldrar som ledare eller att de något äldre utbildar de yngre. En del föreningar har ofta eller alltid svårt att hitta ledare. Flera menade att det blivit allt svårare att engagera föräldrarna som ledare. Dessa har inte tid eller ser verksamheten som barnpassning.</P>
<P class="p180 ft3">Att föreningarna påstår sig ha en socialt bra verksamhet är en sak. Att belägga något samband mellan <NOBR>LOK-stödet</NOBR> och föreningarnas inriktning när det gäller att t.ex. utveckla de sociala och demokratiska värdena är en helt annan sak. Bidraget är ett aktivitetsbidrag och ställer inga innehållsliga krav, bara krav på ålder och antal deltagare som antas befrämja dessa värden. Om verksamheten som stödet främjar i allmänhet är bra är ju detta naturligtvis viktigt och bra, men säger inget om stödets effekter.</P>
<P class="p266 ft1"><SPAN class="ft1">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft41">Alternativ eller bara justeringar?</SPAN></P>
<P class="p267 ft4">Alternativ</P>
<P class="p221 ft3">Vad anser de intervjuade om <NOBR>LOK-stödet?</NOBR> Är det bra som det är? Skall det justeras något eller finns det bättre alternativ? Drygt 75 % anser att stödet är bra som det är, dvs. man vill inte ersätta det eller anser att det är svårt att finna alternativ som är bättre. <NOBR>LOK-stödet</NOBR> anses utgöra ett bevis på att man verkligen gör något, ett bevis för att man utför aktiviteter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p4 ft28"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft27">49</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p268 ft3">Alternativet att t.ex. göra om <NOBR>LOK-stödet</NOBR> till ett projektstöd, dvs. att man får söka medel för särskilda projekt ansåg många inte vara ett bra alternativ. Ett sådant alternativ skulle missgynna små föreningar som inte hade vana att formulera ansökningar eller resurser att söka bidrag. Krav på projektbeskrivningar och pappersarbete skulle hindra ny verksamhet från att komma igång och det skulle dröja ännu längre innan pengarna betalades ut. Projektformen skulle innebära ännu mer arbete för de redan tungt belastade ledarna.</P>
<P class="p74 ft3">Dessutom kan det vara svårt eller omöjligt att definiera, mäta och kontrollera kvalitet i de här sammanhangen. Detta angavs vara speciellt svårt i bred verksamhet till skillnad mot i elitverksamhet. Dessa föreningar menade också att vackra projektbeskrivningar inte säger någonting om den faktiska kvaliteten i verksamheten. Några angav att det redan idag fanns möjligheter att söka olika projektbidrag.</P>
<P class="p269 ft3">Några ansåg däremot att projektanknytning vore en bra idé. Detta skulle leda till att föreningarna tänkte igenom sin verksamhet bättre. Det är också bra då pengarna skall redovisas och verksamheten utvärderas.</P>
<P class="p270 ft8">Någon angav att det är nödvändigt att styra upp stödet bättre, och styra bort från elittänkande och gynnandet av pojkidrotter. Inom flera idrotter saknas etik, moral och en jämlik och jämställd människosyn. Detta borde diskuteras i styrelser, föreningar, mellan föreningar och kommuner osv.</P>
<P class="p14 ft3">Några röster från intervjusvaren:</P>
<P class="p271 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft49">Gör inte om bidraget till projektstöd. För projekt finns många andra "källor" att söka ur. Alltför många "spärrar" brukar finnas i projektformen, ex. vända sig till tjejer, invandrare, nyskapande verksamhet m.m.. Det behövs ett bidrag som stöder den grundläggande, dagliga verksamheten i en förening. En bra idé att gynna kvalitet på något sätt före massverksamhet. Men hur mäter man kvalitet?</SPAN></P>
<P class="p227 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft50">Det är viktigt att hålla kvar aktivitetsstödet, eftersom det är lätt</SPAN></P>
<P class="p127 ft4">att mäta och man så att säga vet vad ungdomarna gör.</P>
<P class="p220 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Stödet är bra som det är, eftersom det gynnar bredden.</SPAN></P>
<P class="p272 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft49">Totalt föreningsbidrag från stat, kommun och landsting. Kriterierna skulle vara kön, aktiviteter, ekonomi, invandrare. Man skulle se om det gavs förutsättningar för idrott för båda könen för att få stöd för denna idrott.</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Man bör kanske se över kostnaden för en medlem i olika klubbar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">50 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Projekt missgynnar små klubbar.</SPAN></P>
<P class="p274 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft53">Svårt mäta kvalitet. Vad är kvalitet - </SPAN><NOBR>SM-guld?</NOBR> Social gemenskap? Antal ungdomar som tränar?</P>
<P class="p275 ft7"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft54">Bra som det är. Projekt leder oftast ingenstans, dvs. en rapport och sedan inget. Man skulle kunna tänka sig att differentiera stödet för att ge en jämnare balans mellan pojkar och flickor.</SPAN></P>
<P class="p272 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft50">Att knyta bidraget till projekt vore en jättebra idé. Tror att detta skulle leda till att föreningarna tänkte igenom sin verksamhet bättre. Detta vore ett bra sätt att få stöd. Föreningen arbetar redan mycket i projektform.</SPAN></P>
<P class="p276 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft50">Aktivitetsstödet bör styras upp bättre, det är grunden för mycket annat stöd. Det måste styras från elittänkande och gynnande av pojkidrotter till kriterier som gynnar motsatsen.</SPAN></P>
<P class="p277 ft7"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft55">"Idrotten vill" ..är vackra ord på ett papper om hur barn- och ungdomsidrott ska bedrivas i Sverige. Något att visa upp för föräldrar och politiker. En bra idé vore att utveckla dessa riktlinjer och verkligen fördela bidrag utifrån sådana kriterier, så att stödet inte gynnar och uppmuntrar ett stort antal sammankomster inom samma idrott utan i stället flera idrotter för de yngre.</SPAN></P>
<P class="p278 ft3">De flesta av de intervjuade anser således att <NOBR>LOK-stödet</NOBR> är ett bra stöd och att det därför bör behållas. Det är svårt att se andra alternativ. Däremot kan många tänka sig justeringar i nuvarande regler.</P>
<P class="p45 ft4">Justeringar</P>
<P class="p279 ft3">50 % av de intervjuade anser att de nuvarande reglerna är bra, medan 50 % vill ha vissa justeringar. De justeringar som föreslås gäller i många fall åldersgränserna, såväl uppåt som nedåt. Att man v ill höja den övre åldersgränsen kunde bero på att det annars kunde vara svårt att få ihop lag, att de äldre behövs i lagen för att få aktiviteter och spelet att fungera, att reglerna innebär en för tidig specialisering och att de äldre faller bort eftersom de inte är lönsamma för föreningen. En föreningsrepresentant menade att den låga övre åldersgränsen är en "08- beställning" eftersom den passar tätortsföreningar - där det finns stora</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33350x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft3">SOU 1998:33 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft3">51</SPAN></P>
<P class="p280 ft3">ungdomsgrupper och alla har nära t ill allt - och missgynnar glesbygd, där det är svårt att få ihop lag utan att de äldre är med.</P>
<P class="p281 ft3">När det gäller den nedre åldersgränsen framkom synpunkter både om höjning och om sänkning. Vissa menade att den borde sänkas så att fler grupper blir berättigade t ill stöd, eftersom de hade många aktiviteter för barn i dessa åldrar. Andra menade att den borde höjas så att föreningarna inte "jagar efter" så små barn som medlemmar. Dessa menade att det inte är bra att specialisera sig för tidigt på en idrott, då tröttnar barnen snabbt. Det är mycket bättre att barn yngre än 7 år provar på olika idrotter i t.ex. idrottsskola.</P>
<P class="p74 ft3">Några anser att reglerna missgynnar vissa idrotter, liksom att rika klubbar inte borde få något stöd.</P>
<P class="p282 ft3">Flera föreningar tycker att kommunerna och staten borde ha samma regler för stöden med avseende på ålder, antal deltagare per sammankomst och att inlämningstidpunkten för ansökan skulle vara densamma. Några ansåg även att det kunde räcka med att lämna in ansökan 1 ggr/ år och inte 2 ggr/år som nu.</P>
<P class="p31 ft3">För att se hur de kommunala reglerna skiljer sig ifrån de statliga när det gäller aktivitetsstöd, har vi sammanställt uppgifter från en enkät som skickats till alla kommuner. Det vi kan se av dessa svar är att reglerna i stort sett i varenda kommun i något avseende skiljer sig från de statliga reglerna. <SPAN class="ft34">37 </SPAN>Det gäller såväl med avseende på bidragsberättigad ålder, antal deltagare i sammankomsterna och med avseende på stödstorlek. Endast ett fåtal kommuner har tagit bort det kommunala aktivitetsstödet, men har då oftast "lagt in" detta i något annat bidrag.</P>
<P class="p283 ft3">Om vi i övrigt ser till administrativa frågor är det få som tycker att <NOBR>LOK-stödet</NOBR> är krångligt att hantera. Exakt hur mycket tid föreningarna lägger ned på administrationen har vi inte brytt oss om eftersom detta är oerhört svårt att uppskatta. I den studie som gällde föreningar i Smålands distrikt som inte sökte <NOBR>LOK-stöd,</NOBR> som vi referat till ovan, var inte administrationen kring ansökan något vägande skäl till att inte söka bidrag.</P>
<P class="p74 ft3">Bland de distriktsförbund som vi har med i denna undersökning har vi frågat hur mycket tid de lägger ned på hanteringen av <NOBR>LOK-stödet.</NOBR> De uppskattar tiden till mellan <NOBR>3-6</NOBR> manmånader, medan Stockholmsdistriktet, som en referenspunkt och som har fler föreningar, uppskattar denna till 9 manmånader.</P>
<P class="p284 ft2"><SPAN class="ft32">37 </SPAN>I en enkät utskickad av IEC på uppdrag av Idrottsutredningen finns bl.a. en fråga till kommunerna om de kommunala reglerna skiljer sig från de statliga i fråga om lokalt aktivitetsstöd.</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">52 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">4 Sammanfattande kommentar</P>
<P class="p285 ft3">Till att börja med kan vi säga att <NOBR>LOK-stödet</NOBR> sedan det infördes 1971 sett ungefär likadant ut. Särskilt många uppföljningar av stödet har inte gjorts. På central nivå finns i stort sett bara uppgifter om totala antalet sammankomster (ej deltagarantal), antalet sammankomster per idrott och totalt utbetalat belopp. Våra kunskaper om <NOBR>LOK-stödet</NOBR> är därför generellt sett ganska dåliga. Siffermaterialet i de uppföljningar som är gjorda är dessutom ganska osäkra och inte alltid jämförbara eftersom man använt olika beräkningssätt. Det är därför svårt att göra jämförelser</P>
<P class="p286 ft3">över åren.</P>
<P class="p127 ft3">Vår intervjuundersökning visar bl.a.:</P>
<P class="p287 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft15">Att stödet endast utgör en liten andel av föreningarnas totala intäkter i genomsnitt och att det minskat med tiden.</SPAN></P>
<P class="p288 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft15">Att stödet ökar möjligheterna till inkomster från andra källor, som t.ex. bingointäkter.</SPAN></P>
<P class="p289 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft14">Att det är svårt att belägga om stödet vare sig ökar omfattningen av aktiviteterna eller inriktningen på dessa.</SPAN></P>
<P class="p101 ft3">Men att de intervjuade menar:</P>
<P class="p290 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft47">Att föreningarna, trots en liten andel, ändå själva anser att stödet har stor eller relativt stor betydelse, åtminstone för ungdomsverksamheten.</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft48">Att stödet kan ha en symbolisk effekt.</SPAN></P>
<P class="p291 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft49">Att föreningarna säger sig bli tvungna att t.ex. öka det ideella arbetet, höja medlemsavgifterna eller få sämre kvalitet på aktiviteterna om stödet togs bort.</SPAN></P>
<P class="p292 ft4"><SPAN class="ft46">–</SPAN><SPAN class="ft47">Att en ökning av stödet inte skulle öka antalet aktiviteter, däremot öka kvaliteten på befintlig verksamhet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p4 ft28"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft27">53</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft4">– Att de flesta föreningar anser att stödet fungerar bra och har svårt att se andra alternativ.</P>
<P class="p294 ft3">Hur säkra är då ovanstående resultat, dvs. vad är det som säger att intervjusvaren ger en riktig bild av <NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter? Det vi i allmänhet kan säga är att svårigheten med att göra uppföljningar eller utvärderingar av tillståndet i idrottsföreningarna är att det faktiskt är svårt att ta fram ett bra representativt urval. Detta gäller naturligtvis även för denna undersökning. Det är därför som vi i tolkningen av resultatet måste ha i åtanke dels att urvalet är litet, dels att svaren kommer från dem som faktiskt erhåller stöd, dvs. graden av objektivitet kan ifrågasättas.</P>
<P class="p71 ft3">Det som ofta är svårt i effektmätningar, vilket även gäller i detta fall, är att kunna isolera effekten av <SPAN class="ft4">ett </SPAN>stöd i förhållande till alla andra inkomstkällor. Detta blir än mer uppenbart ju mindre stödet är och desto längre det funnits.</P>
<P class="p295 ft3">Det vi åtminstone med ganska stor säkerhet kan säga är att LOK- stödet utgör ett litet stöd, endast 3,5 % av föreningarnas intäkter. Här är våra siffror (åtminstone för dessa föreningar) förmodligen ganska säkra eftersom föreningarna i förväg fått frågor och uppmanats att specificera såväl det statliga som det kommunala aktivitetsstödet.</P>
<P class="p80 ft3">Att ett stöd är litet behöver inte alltid vara en nackdel om det t.ex. finns specifika kriterier för att erhålla detta stöd, dvs. stödet är unikt. Det enda specifika kravet är att sammankomsten kräver 3 deltagare och skall pågå en viss tid och att det avser ungdomar i en viss ålder. Det statistiken av antalet sammankomster visar är dock bara vilka sammankomster som fått bidrag, ej effekterna av själva stödet.</P>
<P class="p296 ft3">Nu säger vissa av de intervjuade att de kan ha påverkats i organiserandet av aktiviteterna för att på så sätt erhålla ytterligare stöd. Där kan vi tala om en effekt av <NOBR>LOK-stödet</NOBR> och det är möjligt att man dessutom försöker få fler deltagare per sammankomst, men det vet vi inte. Om det är en positiv eller negativ effekt vet vi inte heller.</P>
<P class="p83 ft3">Samtidigt vet vi inte ens hur "riktiga" uppgifterna är i re dovisningen av antalet sammankomster. Riksdagens revisorers undersökning som vi redovisade ovan av aktivitetsstödet visade på många fel i redovisningen, även om felen ofta berodde på okunskap. Denna undersökning byggde inte på ett slumpmässigt urval och resultatet bör därför tolkas med stor försiktighet.</P>
<P class="p297 ft3">Samtidigt skall noteras att t.ex. Stockholms Idrottsförbund hösten <NOBR>-96</NOBR> skickade ut ett blad där man efterlyste skärpning vid ansökan om lokalt aktivitetsstöd. Man säger i detta blad att antalet oriktiga ansökningshandlingar ökar vid varje ansökningstillfälle. Det gäller såväl små</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">54 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft3">som stora föreningar. I många fall beror detta på okunnighet, säger man, men alltför ofta rör det sig om systematiskt utnyttjande av egna gjorda tolkningar av bestämmelserna. Felaktigheter kan dock även slå åt andra hållet, dvs. vid granskningar visar det sig att föreningar redovisat för få sammankomster, dvs. man har t.ex. följt de kommunala reglerna som kan ha en lägre åldersgräns.</P>
<P class="p299 ft3">Måttet antalet sammankomster säger alltså inte särskilt mycket och det är svårt att använda när det gäller att bedöma <NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter. Antalet sammankomster speglar fortfarande vilka aktiviteter som är bidragsberättigade och antalet följer det belopp som finns för dessa aktiviteter. Dessutom är det för svårt att idag bedöma effekterna av stödet eftersom det funnits länge. En sådan studie skulle i så fall ha gjorts en kort tid efter att det infördes 1971 och några år därefter.</P>
<P class="p300 ft3">Man skall inte heller ta för givet att det finns ett automatiskt samband mellan ökat eller minskat <NOBR>LOK-stöd</NOBR> och antalet sammankomster. Det ökade bidraget under <NOBR>1990-talet</NOBR> innebar inte automatiskt att antalet sammankomster ökade och inte skulle antalet sammankomster heller öka om, enligt vår hypotetiska fråga ovan, stödet fördubblades. Föreningarna skulle snarare satsa på kvaliteten i aktiviteterna. Ökad kvalitet kan naturligtvis ha den effekten att t.ex. benägenheten att stanna kvar inom idrotten bland ungdomarna ökar. Utan ökat stöd skulle kanske antalet aktiva minska. Hur det verkligen förhåller sig vet vi naturligtvis inte men ingen slutsats är, rent teoretiskt sett, mer riktig än någon annan.</P>
<P class="p55 ft3">Antalet deltagare skulle kunna vara ett bättre mått för att se om föreningarna lockat fler ungdomar till sina idrotter. Dessa siffror kan vi dock inte få fram utan att gå igenom alla distriktsförbunds årsredovisningar för respektive år. Ett problem med måttet antalet deltagare är emellertid att vi inte kan säga om det är samma personer som blivit aktivare eller om det är nya medlemmar som har tillkommit.</P>
<P class="p301 ft3">Av den allmänna statistiken är det således svårt att uttala sig om <NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter, något som kan vara svårt oavsett hur bra och detaljerad statistik man än för, här krävs andra undersökningar. Vi säger alltså inte att stödet inte kan ha effekter på omfattningen av aktiviteterna, bara att vi inte kan belägga hur stor effekt.</P>
<P class="p65 ft3">Om stödet påverkar föreningarnas inriktning, dvs. att man kan uppnå även andra värden, som t.ex. demokratiska eller sociala värden är lika svårt att veta. Det finns och har alltid funnits en allmän tilltro till att idrottsrörelsen främjar dessa värden. Det är en anledning till att man från början ville stödja bl.a. idrotten och få organisationerna att bli starka och oberoende för att stå emot t.ex. vissa kommersiella intressen.</P>
<P class="p302 ft3">Om det nu förhåller sig så att föreningarna bedriver en verksamhet i denna anda bidrar naturligtvis även statens stöd till detta. En del säger</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33354x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p4 ft28"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft27">55</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft3">sig t.ex. ta ett stor socialt ansvar. Samtidigt är frågor om demokrati etc. inte något man diskuterar i föreningarna. Många tycker att frågor som rör sociala och demokratiska värden är svåra att svara på. I Fritidsutredningen nämns bl.a. en studie som säger att ungdomar i föreningslivet inte är mer benägna än andra att engagera sig i samhällsfrågor. Det är motivet att bli bra i idrott som gör att man går med i en idrottsförening. Här är påverkan på barn och ungdomar inte större än t.ex. i skolan eller fritidshemmet.<SPAN class="ft34">38</SPAN></P>
<P class="p43 ft3">Eftersom <NOBR>LOK-stödet</NOBR> i sig inte ställer några krav på innehållet i verksamheten kan man fråga sig varför just <NOBR>LOK-stödet</NOBR> skulle ha någon påverkan på aktiviteternas inriktning. <NOBR>LOK-stödet</NOBR> är ett aktivitetsbidrag, inget annat (vilket inte kan få någon annan följd än att lagidrotter får mycket stöd). Dessutom har ju staten i praktiken frånhänt sig ansvaret för det mer konkreta målformulerandet. Detta är Riksidrottsförbundets uppgift. Formellt sett är det alltså inte samma regler som gäller för idrottens organisationer som för de ungdomsorganisationer inom andra områden som ligger under Ungdomsstyrelsen.</P>
<P class="p115 ft3">Den hypotetiska bild som vi har försökt resonera oss fram till om <NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter, utifrån fakta om dels vad vi vet om dess relativa storlek kontra andra inkomstkällor för föreningarna, statistik om omfattning etc. och stödets innehållsliga krav skall då ställas som motbild till de effekter som vi fått fram i våra intervjusvar.</P>
<P class="p12 ft3"><NOBR>LOK-stödet</NOBR> har som alla inkomstkällor en betydelse för föreningarnas ekonomi och bidrar med sin andel till föreningsaktiviteterna. Hos vissa föreningar har stödet en stor betydelse och skulle vara svår att ersätta, medan det hos andra föreningar har en marginell betydelse. Stödet är ett stimulansbidrag - vilket också var syftet när det infördes - och inte ett kostnadstäckningsbidrag. Historiskt sett kan man rimligtvis inte säga något annat att bidraget påverkat omfattningen av aktivitetsnivån, men är idag inte särskilt styrande på vare sig omfattning eller inriktning av aktiviteterna.</P>
<P class="p241 ft3">Vår intervjuundersökning visar dock, som förväntat, ett mer positivt resultat av <NOBR>LOK-stödet.</NOBR> Vi kan inte påstå att den ena bilden är mer riktig än den andra. Kanske skall vi justera den mer negativa bilden uppåt och intervjuundersökningens resultat något nedåt.</P>
<P class="p33 ft3">Det vi däremot kan säga, oavsett vilken bild vi väljer ovan, är att om staten fortsättningsvis vill att själva <NOBR>LOK-stödet</NOBR> skall vara något mera än bara ett allmänt stimulansbidrag, dvs. om man har för avsikt att påverka aktiviteternas inriktning, kan inte stödet se ut som idag. Om ambitionen är att styra men att styrning via bidraget t.ex. visar sig ad-</P>
<P class="p304 ft2"><SPAN class="ft32">38 </SPAN>SOU 1996:3, s. 129 f.</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">56 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft8">ministrativt besvärligt och besvärligt att kontrollera, måste man på annat sätt, t.ex. via utbildningsinsatser etc., påverka idrottens in riktning.</P>
<P class="p88 ft3">Oavsett om man väljer att behålla stödet som det är eller vidtar förändringar av något slag kan vi bara avslutningsvis konstatera att de uppföljningssystem som idag finns av stödet inte räcker. Dagens informationssystem, som i stort sett bara visar hur stort stöd som betalas ut och hur många aktiviteter som omfattas av stödet, ger naturligtvis ingen bra bild av hur stödet utvecklas. Den kontroll som görs av distriktsförbunden är inte bara begränsad utan gäller bara stödets redovisning, inte den verksamhet som den stöder. Det som förvånar är att de gjorts så få uppföljningar och utvärderingar av detta stöd trots att det funnits i mer än 25 år och att det i ekonomiska termer under perioden handlar om flera miljarder kr. Frågan gäller därför inte, <SPAN class="ft4">om </SPAN>bidraget i fortsättningen skall betalas ut, om uppföljningen skall intensifieras utan <SPAN class="ft4">hur </SPAN>det skall ske och av <SPAN class="ft4">vem</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p4 ft28"><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter <SPAN class="ft27">57</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft1">Referenser</P>
<P class="p306 ft4"><SPAN class="ft3">Ds 1993:58. </SPAN>Idrott åt alla? - Kartläggning och analys av idrottsstödet <SPAN class="ft3">.</SPAN></P>
<P class="p307 ft3">Enkät utskickad av Smålands distriktsförbund hösten 1994 till de som inte sökte <NOBR>LOK-stöd</NOBR> våren 1994. Opublicerad.</P>
<P class="p308 ft3">Enkät sammanställd av Västerbottens distriktsförbund om föreningar som ej söker lokalt aktivitetsstöd. <NOBR>1997-06-03,</NOBR> opublicerad.</P>
<P class="p309 ft3">Enkät utskickad av Idrottsekonomiskt Centrum (IEC) på uppdrag av Idrottsutredningen.</P>
<P class="p310 ft4"><SPAN class="ft3">Riksdagens revisorer 1995. </SPAN>Det statliga stödet till studieförbund och idrott<SPAN class="ft3">.</SPAN></P>
<P class="p311 ft3">Rapport 1995/96:2.</P>
<P class="p101 ft3">Riksdagstryck.</P>
<P class="p312 ft3">Riksidrottsförbundet 1990. Statligt lokalt aktivitetsstöd till idrottsföre - ningarnaförslag till nya kriterier. Utarbetad av en arbetsgrupp inom Riksidrottsförbundet.</P>
<P class="p313 ft3">Riksidrottsförbundet 1995. <SPAN class="ft4">Föreningsstudie 1994 </SPAN>.</P>
<P class="p101 ft4"><SPAN class="ft3">SOU 1987:37. </SPAN>Stödet till barn- och ungdomsföreningar <SPAN class="ft3">.</SPAN></P>
<P class="p314 ft4"><SPAN class="ft3">SOU 1996:3. </SPAN>Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser<SPAN class="ft3">.</SPAN></P>
<P class="p315 ft4"><SPAN class="ft3">Statens ungdomsråd. </SPAN>Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet<SPAN class="ft3">. Stockholm 1971.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">58 </SPAN><NOBR>LOK-stödets</NOBR> effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<P class="p316 ft10">Nya tider och gamla problem</P>
<P class="p317 ft56">Ett diskussionsunderlag rörande förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen</P>
<P class="p318 ft1">Johan R. Norberg</P>
<P class="p319 ft11">Doktorand vid Historiska institutionen Stockholms universitet</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">60 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr23 td53"><SPAN class="p320 ft1">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td54"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td11"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td8"><SPAN class="p108 ft24">1 Att klargöra det grundläggande problemet .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td11"><SPAN class="p17 ft23">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p321 ft3">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p108 ft27">Nya direktiv för statens stöd till idrotten ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p17 ft3">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p321 ft3">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p108 ft2">Idealet om den demokratiska processen............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">62</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft3"><SPAN class="ft3">1.3</SPAN><SPAN class="ft57">Idealet om den autonoma och aktivitetsinriktade folk-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p110 ft3">rörelsen ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p322 ft3">1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p108 ft3">Idrottsrörelsens dilemma .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p322 ft3">1.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td56"><SPAN class="p108 ft3">Statsmaktens dilemma.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft3">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p322 ft3">1.5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p108 ft3">Statliga motiv knutna till idrotten som en aktivitet...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p322 ft3">1.5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p108 ft3">Statliga motiv knutna till idrotten som en folkrörelse........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p322 ft3">1.5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p108 ft3">Att styra eller inte styra?.................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td8"><SPAN class="p108 ft24">2 Staten och idrottsrörelsen – en historisk skiss ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td11"><SPAN class="p17 ft23">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p322 ft3">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td56"><SPAN class="p108 ft3">Idrottens väg till folkrörelse .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p17 ft3">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p322 ft3">2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p108 ft3">De första statsanslagen ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p322 ft3">2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p108 ft3">Den första idrottskrisen ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p322 ft3">2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td56"><SPAN class="p108 ft3">Tipsfrågan och de tidiga myndighetsuppdragen................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft3">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p322 ft3">2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p108 ft3">Ett implicit kontrakt mellan staten och en folkrörelse.......</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p322 ft3">2.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p108 ft3">Myndighetsfrågan – att styra eller inte styra ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p322 ft3">2.6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td56"><SPAN class="p108 ft3">Idrott blir en samhällsangelägenhet ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft3">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p322 ft3">2.6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p108 ft3">Myndighetsfrågan ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p322 ft3">2.6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p108 ft3">1955 års idrotts- och friluftsutredning .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p322 ft3">2.6.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p108 ft3">Anslagsfrågan i Norge och Danmark...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p322 ft3">2.6.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td56"><SPAN class="p108 ft3">1957 års idrottsutredning ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p17 ft3">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p322 ft3">2.6.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p108 ft3">1965 års idrottsutredning ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p322 ft3">2.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p108 ft3">Från 1970 till idag – nya tider och gamla problem ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft3">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p108 ft24">3 Sammanfattning och diskussion.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p17 ft23">94</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft1">Referenser</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">61</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft0"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft29">Att klargöra det grundläggande problemet</SPAN></P>
<P class="p117 ft6"><SPAN class="ft6">1.1</SPAN><SPAN class="ft30">Nya direktiv för statens stöd till idrotten</SPAN></P>
<P class="p324 ft3">Den 24 oktober 1996 tillsattes en statlig utredning för frågor rörande det statliga stödet till idrotten. Redan i direktivens inledande stycke kan man utläsa att kommittén har till uppgift att "föreslå nya, tydligare mål för statens stöd till idrotten". Därefter framgår det att man även skall utreda huruvida nya rutiner skall utarbetas för att "säkerställa insyn i och kontroll av bidragsfördelningen till idrotten". Utredningen har med andra ord till uppgift att studera grundläggande frågor rörande förhållandet mellan statsmakten och den svenska idrottsrörelsen. Dessutom antyds att den nuvarande situationen behöver <SPAN class="ft4">förändras </SPAN>– att dagens idrottsrörelse i allt för hög grad självständigt styr över de offentliga bidragens fördelning och nyttjande.</P>
<P class="p181 ft3">Det är inte första gången en statlig utredning studerar förhållandet mellan staten och det frivilligt organiserade idrottslivet. Ända sedan idrottsrörelsen i början av seklet fick sina första statliga anslag har dessa relationer blivit föremål för diskussion. Anledningen kan sägas vara att det för staten handlar om att förena två delvis oförenliga ideal; <SPAN class="ft4">idealet om den demokratiska politiska processen och idealet om den autonoma och aktivitetsinriktade folkrörelsen. </SPAN>Syftet med föreliggande rapport är att diskutera detta grundläggande problem i relationen mellan staten och idrottsrörelsen.</P>
<P class="p31 ft3">Rapporten har följande disposition. Inledningsvis kommer de ovan nämnda idealen att renodlas och ställas mot varandra. Avsikten är att visa hur statens stöd till idrottsrörelsen har medfört ett dilemma för båda parter. Därefter kommer en kortfattad historisk skiss av relationen mellan staten och idrottsrörelsen att tecknas. Syftet med detta är dels att sätta dagens situation i sitt historiska sammanhang, dels att visa hur både statsmakten och idrottsrörelsen tidigare förhållit sig till detta "grundläggande problem". Rapporten avslutas med en sammanfattning och diskussion.</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33361x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">62 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft6"><SPAN class="ft6">1.2</SPAN><SPAN class="ft30">Idealet om den demokratiska processen</SPAN></P>
<P class="p325 ft3">Det svenska politiska systemet kan skisseras på följande sätt:</P>
<P class="p101 ft3">Figur 1. Den <NOBR>parlamentarisk-demokratiska</NOBR> beslutsprocessen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td61"><SPAN class="p4 ft3">Parlamentarism</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td46"><SPAN class="p4 ft3">Styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft3">exekutivt organ/regering</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td62"><SPAN class="p327 ft3">representativt organ/riksdag</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td63"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td64"><SPAN class="p328 ft3">verkställande organ/förvaltning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td65"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td66"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td67"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td68"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td63"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td19"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td69"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td70"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td71"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td13"><SPAN class="p4 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p4 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td73"><SPAN class="p4 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td17"><SPAN class="p4 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td41"><SPAN class="p4 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td17"><SPAN class="p4 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td74"><SPAN class="p4 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td75"><SPAN class="p4 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td76"><SPAN class="p4 ft59"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td77"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td72"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td73"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td19"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td78"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td19"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td74"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td79"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td76"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td77"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td72"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td80"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td81"><SPAN class="p329 ft26">medborgarna</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td74"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td79"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td76"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td13"><SPAN class="p4 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td66"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td80"><SPAN class="p4 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td74"><SPAN class="p4 ft59"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td70"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td76"><SPAN class="p4 ft59"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td13"><SPAN class="p4 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td72"><SPAN class="p4 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td80"><SPAN class="p4 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td19"><SPAN class="p4 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td78"><SPAN class="p4 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td68"><SPAN class="p4 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td74"><SPAN class="p4 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td75"><SPAN class="p4 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td76"><SPAN class="p4 ft60"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr31 td82"><SPAN class="p4 ft3">Representativitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr31 td83"><SPAN class="p329 ft3">Beslutsförverkligande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p330 ft3">Enligt regeringsformens första paragraf skall all offentlig makt i Sverige utgå från folket. Det svenska politiska systemet bygger med andra ord på tanken att <SPAN class="ft4">medborgarna skall styra sig själva </SPAN>. Detta skall åstadkommas genom att medborgarna, via de politiska partierna, i allmänna val utser ett representativt organ, riksdagen, som i folkets namn skall besluta i gemensamma angelägenheter. Därefter får ett exekutivt organ, regeringen, med tillhörande förvaltning till uppgift att verkställa de offentliga besluten i enlighet med riksdagens intentioner. När dessa beslut verkställs påverkas tillvaron för medborgarna, som kan reagera med nya krav och önskemål.</P>
<P class="p331 ft3">Denna skissering av den offentliga politiska processen skall inte betraktas som en fullständig beskrivning av det levande statsskicket. Alla delar i den politiska styrningskedjan kan på olika sätt problematiseras och nyanseras. Massmedias och frivilliga organisationers inflytande måste tas i beaktande. Likaså har den svenska förvaltningens en självständighet som naturligtvis påverkar den offentliga politikens reella utformning. Det viktigaste för den fortsatta diskussionen är dock att statsmakten, det vill säga riksdag och regering, skall företräda <SPAN class="ft4">alla medborgare</SPAN>. Denna tanke finns implicit uttalad i begrepp som "det allmänna", "allmänviljan" och "offentlig" politik. Det är även i detta avseende som politiska partier tydligast kan avgränsas från det övriga</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">63</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft3">organisationsväsendet. Kännetecknande för politiska partier är att de har politiska program som avser att spegla <SPAN class="ft4">hela samhället </SPAN>, medan t.ex. intresseorganisationer i specifika frågor vill främja vissa gr uppers önskemål i förhållande till andra grupper.</P>
<P class="p302 ft3">Dessutom – av naturliga skäl finns det ett intresse hos statsmakten att <SPAN class="ft4">styra </SPAN>hur de offentliga medlen används. Företrädare för statsmakten har de facto ett uppdrag av folket att förverkliga den svenska folkstyrelsen. Detta medför ett ansvar att säkerställa att statliga medel utnyttjas på ett effektivt sätt för att uppnå de mål som riksdagen fastställer. Statlig styrning av offentliga medel är nödvändigt för att den politiska beslutskedjan inte skall kortslutas, och således både naturligt och önskvärt ur ett demokratiteoretiskt perspektiv.</P>
<P class="p333 ft63"><SPAN class="ft6">1.3</SPAN><SPAN class="ft62">Idealet om den autonoma och aktivitetsinriktade folkrörelsen</SPAN></P>
<P class="p334 ft3">I regeringsformens andra kapitel fastställs de svenska medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, däri bl.a. yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet. Det svenska statsskicket bygger därmed inte enbart på tanken att medborgarna skall representeras av sina politiskt valda företrädare. Vi har även rätt att själva organisera oss i olika sammanslutningar för att på så sätt främja våra intressen. Detta är dessutom mycket vanligt. Begreppet "organisationssverige" är välkänt och av stor relevans.</P>
<P class="p89 ft3">Det finns dock en mängd olika typer av organisationer. Många försök har gjorts för att analytiskt bringa ordning i den brokiga skara sammanslutningar som i praktiken kännetecknar det svenska organisationsväsendet. Någon allmänt vedertagen analysapparat eller klassificeringsmodell har dock aldrig etablerats. Det enda som kan sägas vara genomgående är att verklighetens mångfald av vitt skilda sammanslutningar inte entydigt kunnat föras in i analytiskt avgränsade kategorier. Oavsett vad olika forskare ansett vara det centrala för en kategoriseringsgrund – t.ex. organisationernas rättsliga reglering, deras mål eller organisationsstruktur – har överlappningarna i praktiken blivit betydande.</P>
<P class="p335 ft3">Det är inte nödvändigt att i detta sammanhang ta ställning i en sådan debatt eller att mer utförligt försöka kategorisera idrottsrörelsen i förhållande till det övriga organisationsväsendet. Det är dock nödvändigt att säga något om idrottsrörelsens viktigaste kännetecken för att klarlägga det grundläggande problemet i dess relation till statsmakten. Jag har för detta syfte valt att benämna idrottsrörelsen som <SPAN class="ft4">en autonomisträvande</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">64 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td39"><SPAN class="p336 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td84"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td85"><SPAN class="p337 ft3"><SPAN class="ft4">och aktivitetsinriktad folkrörelse </SPAN>. Denna formulering innehåller flera</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td49"><SPAN class="p337 ft3">centrala begrepp som behöver motiveras närmare.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td39"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p338 ft3">Inledningsvis bör det sägas något om begreppet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p4 ft4">folkrörelse <SPAN class="ft3">. När</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p339 ft3">statsminister <SPAN class="ft4">Göran Persson </SPAN>helt nyligen benämnde idrottsrörelsen "vår tids största folkrörelse", var det nog inte många som reagerade på detta uttalande. Att idrottsrörelsen är en folkrörelse är tvärtom för det stora flertalet svenska medborgare ett allmänt vedertaget faktum. Trots detta kan det i vetenskapliga sammanhang vara problematiskt att använda folkrörelsebegreppet för att karaktärisera det frivilligt organiserade idrottslivet. Problemet är folkrörelsebegreppets mångtydighet – det kan både användas som ett <SPAN class="ft4">analytiskt redskap </SPAN>och som ett <SPAN class="ft4">legitimitetsskapande maktmedel.</SPAN></P>
<P class="p65 ft3">Inom den statsvetenskapliga och historiska forskningen har folkrörelsebegreppet vanligtvis använts som ett analytiskt redskap. Det vanligaste tillvägagångssättet har varit att först ställa upp vissa kriterier för vad som karaktäriserar en folkrörelse, för att därefter studera i vilken utsträckning olika sammanslutningar lyckats leva upp t ill dessa kriterier. Naturligtvis finns det olika åsikter om <SPAN class="ft4">vilka </SPAN>kriterier som bör ingå i en sådan forskningsansats. Vanligt förekommande har bl.a. varit självständighet i förhållande till staten, varaktighet, ett demokratiskt mötesliv, stor medlemsanslutning och social spridning.</P>
<P class="p340 ft3">Fördelen med en s.k. analytisk ansats är naturligtvis att folkrörelsebegreppets mer <SPAN class="ft4">normativa </SPAN>förtecken kan lämnas åt sidan – något som vanligtvis är önskvärt i vetenskapliga sammanhang. Samtidigt är det just detta som är problemet. Begreppet folkrörelse är – trots allt – i hög grad positivt värdeladdat, vilket kan förklaras genom dess <SPAN class="ft4">historiska </SPAN>ursprung. Termen introducerades redan under slutet av <NOBR>1800-talet.</NOBR> Ett antal då etablerade medborgarsammanslutningar – såsom frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen – ville med begreppet folkrörelse markera styrka, enighet och politisk legitimitet. Sedan dess har många sammanslutningar gjort anspråk på att vara folkrörelser. Begreppet har utvecklats till en viktig maktresurs för frivilliga organisationer vilka velat legitimera sin verksamhet och ställa krav på staten och det omgivande samhället.</P>
<P class="p341 ft3">Enligt min mening är idrottsrörelsen en folkrörelse <SPAN class="ft4">i båda dessa egenskaper</SPAN>. Den är onekligen en frivilligt organiserad massrörelse som lever upp till gängse vetenskapliga kriterier <SPAN class="ft4">och </SPAN>en rörelse som i hög grad identifierar sig som en folkrörelse i dess legitimitetsskapande mening. Det senare är dessutom det viktigaste. Det är just genom att utgöra en folkrörelse i dess legitimitetsskapande mening som idrottsrörelsen lyckats förena två svårförenliga målsättningar – ett statligt ekonomiskt stöd utan därmed förlorad organisatorisk autonomi. Detta är en central tes i rapporten som kommer att utvecklas senare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">65</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft3">En naturlig följdfråga är <SPAN class="ft4">vilka </SPAN>organisationer som kan sägas ingå i denna idrottsliga folkrörelse. Intressant nog stöter vi här på samma problem som i diskussionen ovan. Precis som folkrörelsebegreppet är idrottsbegreppet historiskt och därmed <SPAN class="ft4">föränderligt </SPAN>. Vad vi intuitivt uppfattar som idrott idag är inte detsamma som människor lade i begreppet för hundra år sedan. Det är med andra ord inte möjligt att utifrån begreppet idrott så att säga peka ut de organisationer som med rätta kan göra anspråk på att utgöra en del av den svenska idrottsrörelsen. Därmed även sagt att idrottsrörelsen alltid har varit, och alltid kommer att vara, en rörelse stadd i förändring.</P>
<P class="p343 ft8">I denna rapport kommer dock endast de organisationer som erhåller statligt stöd i egenskap av att de bedriver idrott att diskuteras. Utifrån ett sådant perspektiv består den svenska idrottsrörelsen för närvarande av följande organ på riksnivå: <SPAN class="ft7">Sveriges riksidrottsförbund, Sveriges Olympiska Kommitté, Friluftsfrämjandet, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Svenska </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">Livräddningssällskapet-Simfrämjandet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> Svenska pistolskytteförbundet, Svenska Båtunionen </SPAN>samt <SPAN class="ft7">Cykelfrämjandet</SPAN>. Därtill tillkommer en del organisationer – bl.a. <SPAN class="ft7">Friskis och Svettis </SPAN>– vars centralförbund inte är knutna till Riksidrottsförbundet men där de enskilda föreningarna vanligtvis ingår i något special förbund.</P>
<P class="p49 ft3">Till skillnad från många andra s.k. folkrörelser är idrottsrörelsen en i huvudsak <SPAN class="ft4">aktivitetsinriktad </SPAN>folkrörelse. Detta är både idrottsrörelsens mest självklara kännetecken och samtidigt det som är mest centralt i dess relation till den offentliga makten. Medan t.ex. intresseorganisationer främst avser att främja vissa gruppers e konomiska intressen i förhållande till andra gr upper och därmed har en <SPAN class="ft4">utåtriktad </SPAN>målsättning, har idrottsrörelsens huvudsakliga intresse alltid riktats <SPAN class="ft4">inåt </SPAN>– mot en egen aktivitet.</P>
<P class="p65 ft3">Slutligen formuleringen <SPAN class="ft4">autonomisträvande </SPAN>. Det är oproblematiskt att påstå att idrottsrörelsens organisationer allt sedan deras uppkomst eftersträvat att självständigt i förhållande till omvärlden bedriva sin verksamhet. Genom att framhålla att de egna organisationerna utgör en del i en folkrörelse har denna strävan även givits legitimitet såväl i förhållande till staten som till det omgivande samhället. Men <SPAN class="ft4">varför </SPAN>har idrottsrörelsen eftersträvat autonomi? Detta kan enligt min mening förklaras genom följande figur.</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33365x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">66 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td86"><SPAN class="p327 ft3">Figur 2. Sveriges riksidrottsförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td87"><SPAN class="p4 ft27">Parlamentarism</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td88"><SPAN class="p344 ft27">Styrning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td87"><SPAN class="p4 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td88"><SPAN class="p345 ft64">Riksidrottsstyrelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td87"><SPAN class="p346 ft27">Riksidrottsmötet</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td88"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p346 ft27">Specialförbund</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td88"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p347 ft65">Förvaltning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td87"><SPAN class="p345 ft27">Specialdistriksförbund</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td88"><SPAN class="p4 ft27">Distriksförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td87"><SPAN class="p346 ft27">Föreningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td88"><SPAN class="p348 ft27">Lokalförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td87"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td88"><SPAN class="p349 ft27">Medlemmar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td87"><SPAN class="p328 ft27">Representativitet</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td88"><SPAN class="p350 ft2">Beslutsförverkligande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td87"><SPAN class="p4 ft66"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft3">Figur 2 är en renodling av RF:s organisatoriska struktur och interna beslutsprocess. I enlighet med ovan förda resonemang är därmed inte hela den svenska idrottsrörelsen inkluderad. Med tanke på att RF dock är det i särklass största organisationskomplexet, försvåras inte den kommande diskussionen av att vissa mindre organisationer för närvarande lämnas åt sidan.</P>
<P class="p69 ft3">Det finns som synes flera likheter mellan RF:s konstruktion och den tidigare skisseringen av det svenska politiska systemets struktur. Precis som att det svenska statsskicket bygger på tanken att <SPAN class="ft4">medborgarna </SPAN>skall styra sig själva, bygger RF:s konstruktion på tanken att <SPAN class="ft4">medlemmarna </SPAN>skall styra sig själva. RF:s valda representanter företräder den egna organisationens medlemmar och har till uppgift att fatta de beslut och riktlinjer som gagnar medlemmarna själva. Visserligen kan det finnas ett intresse inom RF att så stor del som möjligt av den svenska befolkningen blir medlemmar i den egna organisationen. I förhållande till de offentliga institutionerna representerar dock RF alltid ett <SPAN class="ft4">särintresse </SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">67</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft3">Organisationen valda företrädare har endast ett ansvar inför sina medlemmar och inte inför hela den svenska befolkningen.</P>
<P class="p62 ft3">Med tanke på detta blir RF:s autonomisträvanden i förhållande till omvärlden inte särskilt förvånande. Varför skulle organisationen eftersträva något annat? Det går att dra en parallell med att de beslutsfattande organen i ett politiskt system har en ambition av att autonomt i förhållande till omvärlden fatta de beslut och riktlinjer som medborgarna vill ha. Detta kan visserligen vara svårt att uppnå – inte minst i en tid präglad av tilltagande internationalisering och starka marknadskrafter. Ambitionen finns dock och kan ses som en naturlig följd av att politiska beslutsfattare är medborgarnas valda företrädare.</P>
<P class="p266 ft6"><SPAN class="ft6">1.4</SPAN><SPAN class="ft30">Idrottsrörelsens dilemma</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">Det går att teoretiskt tänka sig idrottsrörelsen fullständigt autonom i förhållande till det omgivande samhället. Om vi bortser från de begränsningar som uppstår av rättslig reglering och rent geografiska begränsningar skulle detta vara en rörelse som klarade sig själv genom de egna medlemmarnas ideella insatser, finansierad via egen verksamhet och medlemsintäkter.</P>
<P class="p74 ft3">I praktiken har dock idrottsrörelsen alltid varit i behov av finansiellt stöd utifrån. Detta har varit en nödvändighet för att rörelsen skulle kunna utveckla sin verksamhet, och därmed något som legat i medlemmarnas intresse. Teoretiskt kan man tänka sig detta stöd från olika håll – från de offentliga institutionerna, från näringslivet eller från båda delarna. Idrottsrörelsen har i praktiken sökt och erhållit stöd från både stat och näringsliv. Det största ekonomiska bidragen har dock alltid kommit från offentligt håll.</P>
<P class="p74 ft3">Det grundläggande problemet för idrottsrörelsen är att förena å ena sidan ett behov av ekonomiskt stöd från det omgivande samhället, å andra sidan att bibehålla sin självständighet och handlingsfrihet. All form av ekonomiskt stöd tenderar att skapa autonomiproblem. En idrottsrörelse som i huvudsak stöds med bidrag från näringslivet riskerar att förmås prioritera sådant som näringslivets sponsorer vill ha. På liknande sätt tenderar statligt stöd att påverka idrottslivets utformning i enlighet med de offentliga organens intentioner.</P>
<P class="p74 ft3">Utifrån detta resonemang kan <NOBR>autonomi-begreppet</NOBR> preciseras. Att idrottsrörelsen eftersträvat autonomi skall inte förstås som att rörelsen försökt att distansera sig från staten, eller det omgivande samhället. Tvärtom skall autonomi förstås som ett relationellt begrepp – det skall förstås som en önskan hos idrottsrörelsen att självständigt bedriva en aktivitet <SPAN class="ft4">i en interaktion </SPAN>med de offentliga institutionerna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">68 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft6"><SPAN class="ft6">1.5</SPAN><SPAN class="ft30">Statsmaktens dilemma</SPAN></P>
<P class="p29 ft3">Även för statsmakten har stödet till idrottsrörelsen skapat ett dilemma. För att detta skall kunna tydliggöras måste statens motiv för stöd till idrottsrörelsen studeras närmare. Det har redan påpekats att idrottsrörelsen utgör en <SPAN class="ft4">aktivitetsinriktad folkrörelse </SPAN>. Statsmakten kan därmed ha i princip två skilda motiv för statligt stöd. Å ena sidan kan det statliga stödet motiveras för att uppmuntra den <SPAN class="ft4">aktivitet </SPAN>som utövas inom idrottsrörelsen, å andra sidan kan stödet ses som ett mer generellt stöd för uppmuntran av idrottsrörelsen som en <SPAN class="ft4">folkrörelse </SPAN>.</P>
<P class="p353 ft1"><SPAN class="ft1">1.5.1</SPAN><SPAN class="ft41">Statliga motiv knutna till idrotten som en aktivitet</SPAN></P>
<P class="p354 ft3">Det går att tänka sig ett flertal motiv för statsmakten att befrämja den aktivitet som idrottsrörelsen bedriver. Låt mig endast nämna de mest självklara:</P>
<P class="p62 ft3">Först och främst kan statsmakten ha som mål att främja idrottsrörelsen utifrån ett <SPAN class="ft4">folkhälsoperspektiv </SPAN>. Eftersom idrott och olika former av fysisk aktivitet har en positiv inverkan på människors hälsa kan statsmakten, genom statligt stöd till idrottsrörelsen, öka det allmänna välbefinnandet i landet och därmed förbättra folkhälsan. Detta kan inte minst vara av värde i en tid när människor tenderar att bli allt mer stillasittande och när fysisk aktivitet framstår som en bristvara.</P>
<P class="p74 ft3">Därefter kan idrottens <SPAN class="ft4">fostrande </SPAN>karaktär nämnas. I direktiven till 1996 års idrottsutredning stadgas bl.a. att det internationella tävlingsutbytet "skapar en viktig grund för ökad förståelse för levnadsvillkor och förhållanden i andra länder" samt att idrottsrörelsen konsekvent i internationella sammanhang "verkat för att få erkännande för de demokratiska principerna om människornas lika värde och rättigheter". Dessutom framhålls att grupper "som annars har svårt att finna en plats i samhället" kan finna gemenskap och stärka sin självkänsla genom idrotten. Vidare att tävlingsinslaget inom idrotten inte enbart utgör ett stimulerande spänningsmoment utan också är något som stärker människors samarbetsförmåga och laganda. Det är således inte enbart utifrån ett folkhälsoperspektiv som idrott kan generera s.k. positiva externa effekter för den svenska samhällsekonomin.</P>
<P class="p355 ft8">Statsmakten kan även ha anledning att stödja idrottsrörelsen utifrån ett s.k. <SPAN class="ft7">elitidrottsmål </SPAN>. Det är ingen nyhet att det finns ett utbrett intresse hos den breda allmänheten för idrott på elitnivå. Detta kan i sig vara ett argument för att staten skall stödja verksamheten. Utifrån ett sådant perspektiv får elitidrotten ett <SPAN class="ft7">egenvärde </SPAN>, och kan i detta avseende jäm-</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">69</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td84"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td85"><SPAN class="p337 ft3">ställas med andra kulturella verksamheter vilka erhåller statligt stöd.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td57"><SPAN class="p337 ft3">Samtidigt kan stöd till elitidrott även motiveras</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p234 ft3"><SPAN class="ft4">indirekt </SPAN>utifrån tesen att</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft3">"elit föder bredd". Enligt denna tanke kan elitidrott skapa intresse hos den breda allmänheten för fysisk aktivitet, och därmed indirekt stärka breddidrotten och – i förlängningen – folkhälsan i landet.</P>
<P class="p357 ft3">Det är nu viktigt att betona att statliga mål knutna till idrotten som en aktivitet är riktade mot <SPAN class="ft4">hela </SPAN>befolkningen. Statsmakten, som företrädare för folket, vill naturligtvis att <SPAN class="ft4">alla medborgare </SPAN>skall tillförsäkras en sund hälsa och beredas möjlighet till både rekreation och förnöjelse.</P>
<P class="p358 ft3">Dessutom är den nuvarande idrottspolitiska ordningen – där idrottslig aktivitet uppmuntras genom anslag till frivilliga och <NOBR>icke-statliga</NOBR> organisationer – inte det <SPAN class="ft4">enda </SPAN>alternativet för statligt agerande. Det går tvärtom att argumentera för att stöd till frivilligt <SPAN class="ft4">organiserad </SPAN>verksamhet inte når ut till alla medborgare. Det kan t.ex. vara svårt för staten att främja den <NOBR>icke-organiserade</NOBR> enskilde motionärens intressen genom anslag till organisationer i vilka denne saknar medlemskap.</P>
<P class="p300 ft3">I princip finns det många strategier de offentliga institutionerna kan använda för att befrämja idrottslig aktivitet. Om statsmakten t.ex. avser att främja idrott utifrån ett folkhälsoperspektiv kan detta åstadkommas genom informationskampanjer, genom ökade satsningar på offentligt anordnade idrottsanläggningar och motionsslingor eller t.o.m. genom något så enkelt som statlig subvention av promenadskor. Detsamma kan sägas gälla för statens stöd till elitidrott. Inte minst de forna öststaterna har visat att det inte finns en nödvändig koppling mellan elitidrott och <SPAN class="ft4">frivillig </SPAN>organisering. Tvärtom kunde dessa länder hävda sig mycket väl internationellt med en offentligt organiserad idrott på elitnivå. Vad jag vill betona i sammanhanget är endast att den nuvarande ordningen – med anslag till frivillig verksamhet – är en politisk lösning av flera. Och vill man förstå varför statsmakten valt en idrottspolitik inriktad i huvudsak på anslag till frivillig verksamhet måste man därför även fråga sig vilka <SPAN class="ft4">andra </SPAN>värden som statsmakten velat främja genom just detta agerande.</P>
<P class="p359 ft1"><SPAN class="ft1">1.5.2</SPAN><SPAN class="ft41">Statliga motiv knutna till idrotten som en folkrörelse</SPAN></P>
<P class="p360 ft3">Ett första argument för att staten skall stödja idrottslig verksamhet genom anslag till frivilliga organisationer kan ta fasta på idrottsrörelsens <SPAN class="ft4">historiska </SPAN>ursprung. Idrottsrörelsen växte fram i den civila samhällssfären. Den uppstod genom att friv illiga entusiaster på sin fritid gick samman i föreningar och slutligen bildade ett gemensamt riksförbund. Trots att rörelsen tidigt erhöll statligt stöd har verksamheten alltid byggt på denna frivillighetens princip. Kanske kan detta i sig vara ett tillräck-</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">70 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft3">ligt argument för att den svenska idrotten även fortsättningsvis skall utvecklas som en i huvudsak frivilligt organiserad verksamhet. I folkrörelsernas förlovade land kanske ett folkrörelseperspektiv på idrotten är något så självklart och naturligt att det inte behöver en närmare argumentering.</P>
<P class="p361 ft3">Ett annat argument kan fokusera på värdet av det <SPAN class="ft4">föreningsliv </SPAN>som idrottsrörelsen är uppb yggd kring. Ända sedan de första statsanslagen till idrott har det medföljande föreningslivet på olika sätt framhållits såsom värdefullt av de politiska institutionerna. Det har bl.a. betraktats som en meningsfull och sund fritidssysselsättning för en ungdom som annars riskerat att ägna sig åt andra, mindre "uppb yggliga", verksamheter. Dessutom har föreningslivet uppfattats som en <SPAN class="ft4">skola i demokrati</SPAN>. Följande citat är hämtat ur 1996 års idrottsutrednings direktiv:</P>
<P class="p362 ft3">"Den breda folkrörelseidrotten ger varje deltagare möjlighet att, genom sitt medlemskap i en förening, påverka verksamheten och låta den utvecklas efter sina och gruppens önskningar och prioriteringar. Den demokratiska mötesordningen ger också goda tillfällen för barn, ungdomar och vuxna att lära sig att tillämpa de demokratiska spelreglerna."</P>
<P class="p363 ft3">Med ett liknande argument, och i den amerikanske statsvetaren <SPAN class="ft4">Robert D. Putnamns </SPAN>efterföljd, kan man säga att inte bara den direkta idrottsverksamheten utan även föreningslivet skapar ett <SPAN class="ft4">socialt kapital </SPAN>hos bl.a. ungdomen – något som i förlängningen kommer hela samhället till del.</P>
<P class="p62 ft3">Slutligen kan, utifrån statsmaktens synvinkel, även <SPAN class="ft4">ekonomiska </SPAN>aspekter läggas. Grunden för den svenska idrottsrörelsen utgörs av de många frivilligas ideella insatser. Om vi således bortser från att frivillig verksamhet kan generera s.k. positiva externa effekter för samhället återstår det fortfarande anledningar för statsmakten att välja denna grundläggande form av idrottspolitik. Genom anslag kan statsmakten utnyttja den idealitet och kunskap som finns inom de frivilliga organisationerna. Den förda politiken kan således vara ett mycket kostnadseffektivt sätt att uppmuntra en samhällsnyttig aktivitet.</P>
<P class="p364 ft1"><SPAN class="ft1">1.5.3</SPAN><SPAN class="ft41">Att styra eller inte styra?</SPAN></P>
<P class="p365 ft3">Statens idrottspolitik kan således ses som ett försök att förena två olika målsättningar; dels uppmuntra förekomsten av idrottslig verksamhet, dels uppmuntra att denna verksamhet bedrivs inom en folkrörelse. Vi kan nu relatera dessa två övergripande målsättningar till statsmaktens intresse av politisk styrning. Häri ligger statsmaktens dilemma vilket kan</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td89"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td90"><SPAN class="p366 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">71</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td91"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td92"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td89"><SPAN class="p337 ft3">formuleras som en ambition av att både</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td90"><SPAN class="p4 ft4">styra <SPAN class="ft3">och </SPAN>inte styra <SPAN class="ft3">idrotts-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td89"><SPAN class="p337 ft3">rörelsen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td90"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft3">Statlig styrning är – vilket tidigare påpekats – naturlig utifrån ett ideal om en fungerande demokratisk process. Dessutom satsar staten varje år stora summor av offentliga medel på den frivilliga idrotten. Naturligtvis medför detta ett intresse och ansvar hos den politiska makten att säkerställa att dessa medel utnyttjas kostnadseffektivt och i enlighet med riktlinjer fastställda av riksdag och regering.</P>
<P class="p83 ft3">Men samtidigt som statsmakten således har ett intresse av att styra över de statliga idrottsanslagen finns det även ett intresse av att låta bli. Först och främst därför att idrottsrörelsen de facto utgör en <SPAN class="ft4">folkrörelse </SPAN>. Idrottsrörelsen är inte en del av statsapparaten utan en frivillig och ickestatlig organisering med ett grundläggande intresse av autonomi. RF:s förhållande till staten är i detta avseende mycket intressant. Som den i särklass viktigaste organisationen inom idrottsrörelsen har RF sedan <NOBR>1930-talet</NOBR> utfört olika former av m yndighetsuppdrag på det idrottspolitiska området. RF har med andra ord utvecklat en <SPAN class="ft4">myndighetsroll</SPAN>. Därmed inte sagt att organisationen kan likställas med ett statligt ämbetsverk. Enligt parlamentarismens princip har regeringen det politiska ansvaret för förvaltningens verksamhet. Det är således naturligt att förutsätta att statsmakten har en sorts grundläggande auktoritet över förvaltningens tjänstemän. Implicit finns detta uttalat i formuleringar som att förvaltningen "står till regeringens förfogande" eller som regeringens "förlängda arm". I sin relation till RF saknar dock statsmakten denna grundläggande auktoritet. RF har aldrig betraktat den egna organisationen som ett instrument för de politiska organen – tvärtom har just oberoendet i förhållande till staten alltid varit det centrala. Man kan tvärtom argumentera för att RF har fått en myndighetsroll därför att statlig styrning inom den frivilliga idrottens område inte ansetts som önskvärt.</P>
<P class="p367 ft3">Det kan således vara problematiskt för staten att försöka styra idrottsrörelsen eftersom en sådan politik riskerar att möta ett motstånd hos de grupper som politiken riktas mot. Vi måste med andra ord sk ilja på att idrottsrörelsen kan bedriva en verksamhet som uppfattas som samhällsnyttig – och därmed förtjänt av statligt stöd – och hur en sådan folkrörelse reagerar på ett statligt engagemang inom det egna verksamhetsområdet.</P>
<P class="p65 ft3">Dessutom främjas flera av statens idrottspolitiska mål just genom avsaknaden av statlig styrning. Skall t.ex. föreningslivet inom idrotten fungera som en reell "skola i demokrati" är det naturligtvis mindre lämpligt av staten att ställa krav på hur verksamheten skall bedrivas och organiseras. Vill staten uppmuntra medborgarnas förmåga t ill frivilligt engagemang är det viktigt att den verksamhet som utförs inte börjar att</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">72 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft3">uppfattas som ett offentligt åtagande. Statlig styrning riskerar således inte enbart att möta ett motstånd hos de frivilliga organisationerna. Någonstans finns även den gräns där ett allt för starkt statligt inflytande riskerar att skada de frivilliga fundament som bär upp verksamheten.</P>
<P class="p369 ft3">Statlig styrning av frivillig verksamhet är med andra ord något ytterst problematiskt. Det kan å ena sidan leda till ökad överensstämmelse mellan statliga intentioner och den reella politikens utfall – det riskerar å andra sidan att skada de värden som staten genom sin stöd avser att främja. Det kan motiveras utifrån ett ideal om en fungerande demokratisk process. Det kan inte på samma sätt motiveras utifrån ett ideal om en autonom folkrörelse.</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">73</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft0"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft29">Staten och idrottsrörelsen – en historisk skiss</SPAN></P>
<P class="p371 ft3">Det föregående avsnittet utgjorde ett försök att renodla ett grundläggande problem i relationen mellan staten och idrottsrörelsen. Diskussionen kan nu utvecklas genom en kortfattad historisk skiss av statens förhållande till idrottsrörelsen; detta kan dels sätta dagens situation i sitt historiska sammanhang, dels visa hur båda parter tidigare försökt att hantera de dilemman som statsanslaget medfört.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">2.1</SPAN><SPAN class="ft30">Idrottens väg till folkrörelse</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">Grunden till dagens svenska idrottsrörelse lades under <NOBR>1800-talets</NOBR> sista kvartssekel. Det föreningsbildande som stod i centrum för den fortsatta utvecklingen påbörjades under <NOBR>1870-talet</NOBR> för att därefter kraftigt t illta under <NOBR>1880-talet.</NOBR> I fråga om verksamhet dominerade gymnastiken inledningsvis. På <NOBR>1880-talet</NOBR> började dock även en rad andra idrottsgrenar – såsom rodd, cykel, friidrott, skridsko, simning – att utvecklas i organiserade former. Från <NOBR>1890-talet</NOBR> framstod friidrotten som den allvarligaste utmanaren av den frivilliga gymnastikens dominans. Under perioden <NOBR>1905-1914</NOBR> framträder en ny bild där de mest populära föreningsverksamheterna utgörs av friidrott, fotboll och skidåkning.</P>
<P class="p151 ft3">De första betydande riksorganisationerna uppstod vid sekelskiftet: 1897 bildades <SPAN class="ft4">Sveriges centralförening för idrottens främjande</SPAN></P>
<P class="p372 ft3">(Centralföreningen) och 1903 t illkom Sveriges gymnastik- och idrottsföreningars riksförbund (sedan 1947 Sveriges riksidrottsförbund, RF). Dessa organisationer var både till sin inriktning och organisatoriska struktur mycket olika.</P>
<P class="p8 ft3">Centralföreningen var närmast att betrakta som en <SPAN class="ft4">främjandeförening</SPAN>, där verksamheten i allt väsentligt dominerades av en handlingskraftig styrelse. Målet var att allmänt leda, propagera för och understödja inhemsk idrott. I praktiken handlade mycket av arbetet om att mobilisera medel till idrottslig verksamhet. Dessutom ansvarade man för stora punktinsatser, t.ex. byggandet av Stockholms stadion inför</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">74 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft3">Olympiska spelen 1912. Däremot a vhöll sig föreningen från att påverka det dagliga idrottsarbetet ute i lokalföreningarna.</P>
<P class="p12 ft3">Centralföreningens förmåga att effektivt samla medel till idrottslig verksamhet kan till stor del förklaras av dess sociala sammansättning. Föreningens styrelse torde utgjort den mest socialt exklusiva gruppen över huvud taget i folkrörelsesammanhang. Detta borgade inte minst för goda kontakter med näringslivet.</P>
<P class="p62 ft3">Till skillnad från Centralföreningen blev RF organisatoriskt uppbyggd som en klassisk folkrörelse. Det som sätter sin särprägel på RF i organisatoriskt avseende är hur man försökt att lösa den ofrånkomliga dualismen inom idrottsvärlden; dels de enskilda idrottsgrenarnas intressen mot de mer mångsysslande föreningarna; dels det nationella intresset mot olika läns- och ortsintressen. Lösningen har blivit en organisatorisk uppbyggnad utifrån två skilda huvudlinjer; dels en <SPAN class="ft4">horisontell </SPAN>struktur där riksorganisationen utgör paraplyorganisation för relativt självständiga specialförbund, dels en mer traditionell vertikal och pyramidliknande struktur med föreningar och distriktsförbund under en gemensam riksledning.</P>
<P class="p181 ft3">Medan Centralföreningen tidigt fick ansvaret för frågor rörande idrottsrörelsens ekonomi blev RF centrum för den aktiva idrottsutövningen. Alla föreningar med avsikt att bedriva avancerad tävlingsverksamhet var nödgade att ansluta sig. RF fick med andra ord <SPAN class="ft4">hegemoni </SPAN>över det frivilligt organiserade idrottslivet – en position man alltjämt innehar.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">2.2</SPAN><SPAN class="ft30">De första statsanslagen</SPAN></P>
<P class="p374 ft3">Idrottsrörelsen kom tidigt att via Centralföreningen ansöka om ekonomiskt stöd hos staten. Ett första engångsanslag beviljades redan 1898. Svårare var det dock att erhålla regelrätta årliga anslag. Visserligen hade föreningen goda kontakter inom regeringskretsar. Problemet var att idrotten inte hade samma stöd i riksdagen. Under perioden <NOBR>1902-1906</NOBR> avslog riksdagen inte mindre än tre propositioner om statsanslag.</P>
<P class="p62 ft3">Det bör noteras att detta motstånd inom riksdagen inte främst var partipolitiskt betingat. De avgörande skiljelinjerna låg istället mellan landsbygd och storstad. Under denna period motsatte sig landsbygdens riksdagsmän generellt ett allt för stort statligt engagemang inom olika områden. Därtill kom misstankar om att ett anslag till idrott framförallt skulle komma städernas medborgare tillgodo. Störst stöd hade idrottsrörelsen istället hos de borgerliga stadsborna. Enligt dessa riksdagsledamöter förtjänade idrottsrörelsen stöd på grund av verksamhetens fysiskt och psykiskt uppfostrande verkan, dess främjande av nationalism</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">75</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft3">och nationell samhörighet, nykterhet samt det faktum att idrotten verkade för klassutjämning.</P>
<P class="p77 ft3">När anslagsvägen således visade sig vara stängd anhöll CF istället om ett statslotteri för idrotten. Eftersom sådana kunde beviljas genom direkta regeringsbeslut var detta en metod för att kringgå motståndet i riksdagen. I februari 1908 beviljades ett lotteri. Idrottsrörelsen fick således för första gången medel till allmän verksamhet.</P>
<P class="p80 ft3">1912 gjorde Centralföreningen och RF gemensamt en anhållan om generellt, årligt statsanslag. Tidpunkten var väl vald. De svenska idrottsmännen hade lyckats mycket bra i sommarens OS i Stockholm. I den sammanlagda poängberäkningen hade Sverige lyckats bli bästa nation. Detta hade naturligtvis en mycket positiv inverkan på idrottsintresset i landet, vilket även kom att återspeglas i riksdagsdebatten. För första gången, men med en mycket knapp majoritet, kom riksdagen att bevilja idrotten ett årligt regelrätt statsanslag.</P>
<P class="p89 ft3">Idrottsrörelsen hade därmed fått officiell status. Med anslaget följde dock vissa villkor från regeringens sida. Framförallt framhölls att anslaget skulle utgöra en sporre till självhjälp. Dessutom skulle "de mindre bemedlade samhällsklasserna" och landsbygdens folk prioriteras, medan "för sådana grenar av idrott, vilkas utövare huvudsakligen tillhörde de burgnare samhällsklasserna, som regel den enskilda offervilligheten borde anlitas". Det var även regeringen som avgjorde hur medlen skulle fördelas mellan förbunden, och till vilka ändamål. Därtill kom att både Centralföreningens och RF:s räkenskaper årligen skulle granskas av revisorer tillsatta av chefen för Ecklesiastikdepartementet.</P>
<P class="p340 ft3">Kanske mest anmärkningsvärt är att regeringen även kom att intervenera i de frivilliga organisationernas <SPAN class="ft4">interna </SPAN>angelägenheter. Regeringen bestämde att både Centralföreningen och RF skulle utse en ledamot vardera i varandras styrelser. Dessutom fick statsmakten en egen representant i Centralföreningens styrelse och förvaltningsutskott. Vidare stadgades att om denna representant inte kunde biträda ett beslut i styrelsen, i en fråga av direkt eller indirekt ekonomisk innebörd, skulle detta beslut underställas prövning av Kungl. Maj:t.</P>
<P class="p65 ft3">Även om Centralföreningen och RF ansvarade för olika uppgifter inom idrottsrörelsen, kom deras inbördes relationer att präglas av återkommande friktioner. Dessutom var RF en mycket expanderande organisation medan Centralföreningens medlemsunderlag tidigt började stagnera. RF:s ökade betydelse på bekostnad av Centralföreningen kan bl.a. utläsas ur anslagsfördelningen. Huvudparten av det första statsanslaget 1913 tillföll Centralföreningen. Redan fr.o.m. året därpå kom det motsatta förhållandet att gälla.</P>
<P class="p55 ft3">Sammantaget innebar statsanslaget att idrottsrörelsen gavs officiell status och förbättrade möjligheter till såväl geografisk som social ex-</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">76 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft3">pansion. Detta skedde dock till viss del på bekostnad av organisatorisk autonomi. Forskning har visat att detta inte var helt oproblematiskt. Framförallt inom Centralföreningen skapade statens nya inflytande viss irritation.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">2.3</SPAN><SPAN class="ft30">Den första idrottskrisen</SPAN></P>
<P class="p29 ft3">Den första egentliga krisen för idrottsrörelsen i dess förhållande till staten inträffade 1921. Tumultartade uppträdanden hade uppstått vid centralstationen i Stockholm när tusentals entusiaster ville välkomna den internationellt kände boxaren <SPAN class="ft4">George Carpentier</SPAN>. Uppståndelsen resulterade i omfattande negativa uttalanden i pressen. Även om boxning inte bedrevs inom RF kom den s.k. <NOBR>Carpentier-affären</NOBR> att bli en svår belastning för idrottsrörelsen som helhet.</P>
<P class="p41 ft3">Genom instiftandet av ett statsanslag 1913 hade statsmakten visserligen legitimerat idrottsrörelsen och dess verksamhet. Därmed inte sagt att frågan om idrottens eventuella samhällsnytta hade slutat att diskuteras. Medan idrottens förespråkare framhöll verksamhetens framförallt fysiskt och psykiskt fostrande egenskaper, såg dess kritiker idrotten mer som en förråande och elitistisk företeelse. Genom <NOBR>Carpentier-affären</NOBR> ställdes denna grundläggande fråga om idrottens samhällsnytta åter på sin spets. Detta kom även att återspeglas i idrottsrörelsens relation till statsmakten.</P>
<P class="p41 ft3">Först och främst resulterade kritiken i ett <SPAN class="ft4">minskat och omfördelat statligt stöd </SPAN>. Idrottsanslaget hade ökat under mellankrigstidens första år och Kungl.Maj:t hade inför riksdagen 1921 föreslagit ett anslag på 200.000 kronor. I statsutskottet, som behandlade frågan, ifrågasattes dock idrottsrörelsens utveckling. Utskottet talade om "avarter" och "överdrifter" inom idrotten och framhävde den svenska tävlingsfria gymnastiken som en sund motvikt. I enlighet med detta förordades ett sänkt anslag till 100.000 kronor varav hela 40.000 skulle tillfalla gymnastikförbundet. I den slutliga riksdagsvoteringen fick idrotten endast ett anslag på 90.000 kr onor varav 40.000 tillföll gymnasterna. Med detta uppstod en ny situation inom idrottsrörelsen. Genom riksdagens agerande gavs gymnastikförbundet en självständig status i förhållande till den övriga idrottsrörelsen – detta markerat från offentligt håll med ett anslag av nästan samma storlek som hela den övriga idrottsrörelsen förfogade över tillsammans.</P>
<P class="p376 ft3">Dessutom tillsattes en första <SPAN class="ft4">statlig idrottsutredning</SPAN>, med uppgift att närmare utreda och ge förslag i fråga om "det statsunderstöd, som borde äskas hos riksdagen för främjande av idrotten" samt ge "förslag till de allmänna villkor, som kunde böra föreskrivas för statsunderstödets</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">77</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft3">utgående". Det grundläggande förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen skulle med andra ord prövas. Det bör dock påpekas att ansvarig minister till statsrådsprotokollet lät meddela att utredningen inte skulle ifrågasätta idrottsrörelsens autonomi. Tvärtom framhölls att idrottsrörelsens egna representanter även i fortsättningen borde ha den "huvudsakliga bestämmanderätten över den form de önska giva sin organisation".</P>
<P class="p65 ft3">Följande år därpå kunde ett betänkande presenteras. Intressant nog visade det sig att utredningen – trots den tidigare kritiken – ställde sig mycket positiv till idrottsutövning. Det betonades att staten även i fortsättningen skulle bevilja rörelsen ett ekonomiskt stöd. Däremot uppfattade man dualismen i idrottsrörelsens ledning som olycklig, eftersom denna ledde till ett omfattande administrativt dubbelarbete, onödig byråkrati och ineffektivitet. Utredningen förordade en nyordning där RF ensamt skulle förvalta statsanslaget, medan andra "synnerligen betydelsefulla uppgifter" skulle tillfalla Centralföreningen – i praktiken att organisera "passiva ledamöter" samt ge ut en årsbok.</P>
<P class="p55 ft3">Någon större omorganisation kom dock inte till stånd, eftersom RF och Centralföreningen redan träffat en egen överenskommelse när utredningens betänkande presenterades. Enligt denna överenskommelse fick RF visserligen en mer framträdande roll inom idrottsrörelsen, men Centralföreningen behöll ett visst inflytande. Det bör således noteras att utredningens betänkande inte föranledde en reformistisk regeringsproposition, och att statsmakten undvek att <SPAN class="ft4">kräva </SPAN>en organisatorisk förändring inom idrottsrörelsen. Detta kan jämföras med norska förhållanden där statsmakten vid flera tillfällen under <NOBR>1910-talet</NOBR> ställde sådana direkta krav på de idrottsorganisationer vilka ville erhålla statligt stöd.</P>
<P class="p49 ft3">Redan ett par år senare kom dualismen inom den svenska idrottsrörelsens ledning att få en lösning. Detta skedde dock inte genom statligt agerande utan på initiativ från kungahuset. Idrottsrörelsen hade sedan länge goda kontakter med kungafamiljen. I RF hade kronprins <SPAN class="ft4">Gustav Adolf </SPAN>(sedemera <SPAN class="ft4">Gustav VI Adolf</SPAN>) varit ordförande sedan organisationen bildades 1903. I Centralföreningen övertog han sin faders ordförandeskap 1907. Han hade således en unik position inom svensk idrottsrörelse.</P>
<P class="p300 ft3">I februari 1930 presenterade kronprinsen en promemoria där han konstaterade vissa olägenheter med två idrottsorganisationer på nationell nivå. Han föreslog därför en nyordning där RF skulle anförtros hela ansvaret för idrottsrörelsens ekonomi och den oinskränkta ledningen av den aktiva verksamheten, medan Centralföreningen fortsättningsvis endast skulle tilldelas en allmänt understödjande och propagerande roll. Prinsens förslag vann gehör och fr.o.m. 1 juli 1931 blev RF ensamt organ inom idrotten på nationell nivå. Viktiga i detta sammanhang är de</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">78 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft3">särskilda bestämmelser och den statliga representation som etablerades i Centralföreningen i och med det första statsanslaget – dessa överfördes nu till RF. Att statsmakten sedan 1913 hade en representant i Centralföreningen var egentligen inte så anmärkningsvärt med tanke på Centralföreningens delvis myndighetsliknande karaktär. Nu uppstod dock den mer anmärkningsvärda situationen att staten fick egen representation på central nivå i en svensk folkrörelseorganisation.</P>
<P class="p378 ft63"><SPAN class="ft6">2.4</SPAN><SPAN class="ft62">Tipsfrågan och de tidiga myndighetsuppdragen</SPAN></P>
<P class="p379 ft3">Inom idrottsrörelsen hade man sedan länge hävdat att statens bidrag var otillräckliga, och olika förslag till finansiering vid sidan om statsbudgeten hade därför varit föremål för diskussion. Den lösning som slutligen kom att prövas blev inrättandet av en statlig tippningsverksamhet. I enlighet med riksdagens beslut bildade Kungl. Maj:t 1934 ett aktiebolag, <SPAN class="ft4">Tipstjänst </SPAN>, med uppgift att anordna vadhållning i samband med tävlingar. Meningen var att bolagets vinst, efter viss avsättning, skulle tillfalla idrottsrörelsen. Året därpå inrättade regeringen även en särskild fond, <SPAN class="ft4">Fonden för idrottens främjande </SPAN>, för statens anslag till idrott. Förvaltning av fonden överläts till RF.</P>
<P class="p49 ft3">Det visade sig snart att Tipstjänst gav en betydande vinst, och idrottsrörelsens statsanslag kom därmed att öka markant under 1930- talet. Redan 1936 beslutade statsmakten att en viss del av denna vinst skulle tillföras den allmänna budgeten. Samtidigt började intressen utanför den direkta idrottsverksamheten att ansöka om del av tipsmedlens överskott. 1939 inrättades ytterligare en f ond, <SPAN class="ft4">Fonden för friluftslivets främjande </SPAN>, för dessa ändamål. I december samma år inrättades även <SPAN class="ft4">Statens fritidsnämnd </SPAN>för handläggning av ärenden rörande friluftsfonden.</P>
<P class="p69 ft3">Det är också under <NOBR>1930-talet</NOBR> som RF på allvar börjar att utvecklas till något av en myndighet inom idrotten. Ett exempel utgör RF:s <SPAN class="ft4">idrottsplatskommitté</SPAN>. Detta formellt <NOBR>icke-statliga</NOBR> organ utvecklade tidigt en reell myndighetsroll i behandlingen av ansökningar om lån och anslag till idrottsanläggningar. RF:s viktigaste myndighetsutövning rörde dock beredningen och administreringen av idrottens statsanslag. Riksdagen fattade varje år ett beslut om hur stor del av tipsmedlens överskott som skulle tillfalla idrottsfonden. Fördelningen på olika ändamål var dock en fråga för regeringen. Till grund för regeringens beslut låg förslag från RF. Organisationens myndighetsroll bestod således i att man som enda instans gjorde en samlad bedömning över samtliga idrottsorganisationers</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">79</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft3">anslagsäskanden – detta gällde såväl egna organisationer som utomstående. Även kommuners ansökningar om bidrag för t.ex. idrottsplatser kom att remissbehandlas av RF.</P>
<P class="p381 ft3">Statsmakten valde som synes två olika administrativa lösningar i fråga om anslaget till idrotten respektive friluftslivet. Inom idrotten utvecklades ett s.k. <SPAN class="ft4">korporativt </SPAN>system med RF "i myndighets ställe" medan en statlig nämnd inrättades inom friluftsområdet.</P>
<P class="p382 ft3">Den direkta kopplingen mellan Tipstjänst och idrottsrörelsen varade inte länge. I samband med krigsutbrottet 1939 reducerades idrottsanslaget kraftigt. Efter kriget kom både idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer endast att få medel över statsbudgeten. Detta inverkade dock inte på RF:s myndighetsutövning i fråga om idrottens anslag. RF förblev närmaste instans under Kungl. Maj:t i fråga om beredning och administrering av dessa medel.</P>
<P class="p383 ft6"><SPAN class="ft6">2.5</SPAN><SPAN class="ft30">Ett implicit kontrakt mellan staten och en folkrörelse</SPAN></P>
<P class="p384 ft3">Studerar man statens relation till idrotten under perioden fram till andra världskriget, blir det tydligt att idrotten inte uppfattades som ett egentligt offentligt ansvarsområde. Statsmakten valde visserligen att i viss mån <SPAN class="ft4">reglera </SPAN>och <SPAN class="ft4">kontrollera </SPAN>idrottsrörelsen och framförallt dess nyttjande av statsanslag. När dessutom vissa tendenser till avarter inom idrotten uppstod ökade den statliga styrningsambitionen, vilket inte minst tillsättandet av 1921 års idrottsutredning visar. Samtidigt är det tydligt att idrottsrörelsen och statsmakten delade ett övergripande perspektiv: <SPAN class="ft4">man betonade idrottsrörelsens karaktär av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">icke-sta</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> tlig verksamhet</SPAN>. Det blev aldrig ifrågasatt att idrottens fundament skulle utgöras av frivilliga organisationer. På så sätt bidrog den statliga politiken och statsanslaget de facto till att idrotten kunde utvecklas till en massrörelse i RF:s regi – med en stark identifikation som folkrörelse.</P>
<P class="p385 ft3">Det finns ännu inga studier som visar hur och när en folkrörelseidentitet växte fram inom idrottsrörelsen. Studerar man förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen vid perioden för andra världskrigets slut kan man dock fastslå att ett folkrörelseideal var fast förankrat inom såväl idrottsrörelsen som i statsmaktens förhållande till densamma.</P>
<P class="p386 ft3">Dessutom kan man konstatera att det skapats en ömsesidig bundenhet mellan staten och idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen hade utvecklat ett beroende av det statliga stödet, och var därmed tvingad att acceptera ett visst mått av statligt inflytande. Samtidigt var det inte längre politiskt</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33379x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft3">80 </SPAN>Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft3">SOU 1998:33</SPAN></P>
<P class="p387 ft3">möjligt för statsmakten att sluta stödja den folkrörelse som erhållit statsanslag sedan 1913.</P>
<P class="p165 ft3">Man kan säga att statsmakten och idrottsrörelsen med början i 1930- talet skrev ett <SPAN class="ft4">implicit kontrakt</SPAN>. Om bara idrottsrörelsen självmant visade upp en positiv utveckling kunde statsmakten acceptera förekomsten av ett omfattande ekonomiskt stöd med en bibehållen autonomi för idrottens egna organ. Eftersom idrottsrörelsen hölls samman i en gemensam riksorganisation, RF, fanns det förutsättningar att låta de frivilliga organisationerna självständigt hantera det statliga stödet. Detta skulle dock inte varit möjligt om inte statsmakten även hade <SPAN class="ft4">en tilltro till RF:s förmåga att påta sig ett samhällsansvar </SPAN>. Just statsmaktens tilltro till idrottsrörelsens självpåtagna samhällsengagemang skapade en lösning på det grundläggande problemet med statlig styrning kontra organisatorisk autonomi. Med en folkrörelse som agerade i medborgarnas intresse blev det inte nödvändigt för staten att styra. Så länge idrottsrörelsen utvecklades i rätt riktning kunde således "det grundläggande problemet" lösas till båda parters belåtenhet.</P>
<P class="p388 ft63"><SPAN class="ft6">2.6</SPAN><SPAN class="ft62">Myndighetsfrågan – att styra eller inte styra</SPAN></P>
<P class="p389 ft1"><SPAN class="ft1">2.6.1</SPAN><SPAN class="ft41">Idrott blir en samhällsangelägenhet</SPAN></P>
<P class="p390 ft3">Efterkrigstidens första årtionden präglades i hög grad av socialdemokratins starka politiska ställning och av välfärdssamhällets framväxt. Med den socialdemokratiska folkhemsideologin och de sociala välfärdsreformerna ökade den offentliga politikens räckvidd. Frågor som inte tidigare varit primärt statliga ansvarsområden utvecklades till samhällspolitiska angelägenheter. Inte minst politiserades <SPAN class="ft4">fritiden och ungdomens villkor</SPAN>. Indirekt kom detta att ge konsekvenser i statsmaktens inställning till idrott. Från offentligt håll uppfattades idrotten nu i större omfattning än tidigare som en samhällsnyttig företeelse. Framförallt betonades att idrott verkade befrämjande på det allmänna hälsoläget. Dessutom menade man att både den direkta verksamheten och det medföljande föreningslivet utgjorde en lämplig fritidssysselsättning för ungdomen. Med välfärdsstatens framväxt utvecklades därmed idrotten till en samhällspolitisk fråga och ett offentligt ansvarsområde. Idrotten blev en del i det socialdemokratiska folkhemsprojektet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">81</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft1"><SPAN class="ft1">2.6.2</SPAN><SPAN class="ft41">Myndighetsfrågan</SPAN></P>
<P class="p392 ft3">Under perioden <NOBR>1945-1955</NOBR> skedde även vissa a vgörande organisatoriska förändringar inom idrottsrörelsen. 1945 bildades <SPAN class="ft4">Svenska korporationsidrottsförbundet </SPAN>(Korpen), 1955 <SPAN class="ft4">lämnade Skid- och friluftsfrämjandet </SPAN>(Främjandet) <NOBR>RF-komplexet.</NOBR> Idrottsrörelsen bestod därmed av flera betydande riksorganisationer, och redan från början uppstod det konflikter och rivalitet mellan RF och dessa utomstående förbund.</P>
<P class="p43 ft3">En konfliktnivå låg på det ideologiska planet. Korpen och Främjandet ansåg att de bedrev en väsentligt annorlunda verksamhet än den som bedrevs inom RF:s regi. De ansåg att RF utgjorde huvudorganisation för den <SPAN class="ft4">tävlingsinriktade </SPAN>idrotten, medan Korpen och Främjandet ansvarade för <SPAN class="ft4">motionsidrott </SPAN>respektive mer <SPAN class="ft4">friluftsbetonad </SPAN>verksamhet. Från RF:s håll förnekades dock detta kraftigt. Det framhölls att hela 90 procent av den egna verksamheten inom RF utgjordes av motionsidrott och ungdomsverksamhet.</P>
<P class="p41 ft3">Den kanske känsligaste frågan mellan förbunden rörde dock RF:s myndighetsutövning i fråga om idrottens anslag. Korpen och Främjandet menade att idrottsrörelsen bestod av tre klart åtskilda riksorganisationer. Att statsmakten lät <SPAN class="ft4">en </SPAN>av idrottsrörelsens tre grenar, RF, utöva direkta myndighetsuppgifter i förhållande t ill de övriga uppfattades som ett direkt omyndigförklarande av de egna förbunden. Dessutom anklagade de RF för att i anslagsfrågor gynna sina egna tävlingsinriktade specialförbund på utomstående organisationers bekostnad. Man menade att detta dels berodde på att RF var alltför tävlingsinriktat och därmed inte hade den rätta förståelsen för motionsidrottens förutsättningar, dels att RF medvetet "svältfödde" utomstående organisationer för att på så sätt förmå dessa att inlemma sig i <NOBR>RF-komplexet.</NOBR></P>
<P class="p180 ft3">Denna kritik av RF:s myndighetsutövning gjorde intryck på statsmakten. Parallellt med ett ökat intresse för större statligt engagemang inom idrottsområdet visade det sig således att den rådande ordningen – med RF "i myndighets ställe" – inte längre hade samma legitimitet inom den samlade idrottsrörelsen. Det blev uppenbart att något måste göras – frågan var bara vad?</P>
<P class="p266 ft1"><SPAN class="ft1">2.6.3</SPAN><SPAN class="ft41">1955 års idrotts- och friluftsutredning</SPAN></P>
<P class="p393 ft3">Lösningen blev att tillsätta en ny statlig utredning – <SPAN class="ft4">1955 års idrotts- och friluftsutredning. </SPAN>Uppdraget kan sammanfattas i två punkter:</P>
<P class="p361 ft4"><SPAN class="ft3">1. </SPAN>Att göra en översyn över idrottens och friluftslivets totala ekonomi<SPAN class="ft3">. Alla organisationer inom idrotts- och friluftslivet hade en sak gemensam – de menade att det statliga stödet var otillräckligt. Även från</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33381x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft3">82 </SPAN>Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft3">SOU 1998:33</SPAN></P>
<P class="p394 ft3">offentligt håll kunde man tänka sig ett ökat anslag om detta var befogat. Därav behovet av en kartläggning av idrotts- och friluftslivets ekonomiska situation.</P>
<P class="p395 ft7"><SPAN class="ft8">2. </SPAN>Att utreda formerna för det ekonomiska stödet till idrotten och friluftslivet<SPAN class="ft8">. Denna fråga var direkt knuten till kritiken mot RF:s myndighetsroll. Uppdraget var att utreda "vilka organisationer som bör kunna tilldelas statligt stöd samt </SPAN>ange i vilken mån någon eller några organisationer bör avge ansökningar om statsbidrag via andra organisationer <SPAN class="ft8">(min kursiv)". På friluftslivets område var det som sagt statens fritidsnämnd som yttrade sig över olika friluftsorganisationers anslagsäskanden medan RF hade denna myndighets uppgift på idrottens område. Enligt direktiven vore det nu tänkbart att låta en gemensam statlig nämnd bereda </SPAN>samtliga <SPAN class="ft8">ärenden om stöd till idrott och friluftsliv.</SPAN></P>
<P class="p181 ft3">I september 1957 förelåg ett betänkande från utredningen – <SPAN class="ft4">Idrotten och samhället </SPAN>– färdigt för remissbehandling. I betänkandet framhölls inledningsvis att man var mycket positiv till idrotts- och friluftsverksamhet, och att det fanns ett starkt allmänt intresse för att "ett sunt utnyttjande av fritiden underlättas genom lämpliga åtgärder från samhällets sida". Samtidigt betonades – i enlighet med de statliga direktiven</P>
<P class="p396 ft3">– att statsanslaget inte fick komma att äventyra idrottens och friluftslivets "karaktär av fria folkrörelser", och att statens stöd skulle främst utgöra en hjälp till självhjälp.</P>
<P class="p62 ft3">Utredningen föreslog dessutom en väsentlig ökning av statens ekonomiska åtaganden. Samtidigt förordades en viss omprioritering. Framförallt borde statsmakten i mindre utsträckning ge stöd till organisationernas administrativa verksamhet, dels eftersom detta riskerade att komma i konflikt med deras självständighet, dels eftersom det ur statens synvinkel var svårt att bedöma hur organisationerna hushöll med sådana medel.</P>
<P class="p74 ft3">Utredningen föreslog även att de korporativa arrangemangen med RF som myndighet skulle avskaffas, och att det istället skulle inrättas en gemensam <SPAN class="ft4">statlig nämnd </SPAN>för beredning och administrering av idrotts- och friluftsfrågor. Detta motiverades på flera sätt. Först och främst menade utredningen att den rådande ordningen – med RF "i myndighets ställe" – saknade legitimitet eftersom RF inte utgjorde ett samlande organ för hela idrottsrörelsen. Dessutom fann man att RF inte i samma utsträckning som en statlig nämnd kunde utgöra en opartisk rådgivare i anslagsfrågor – särskilt inte när det var fråga om lån och bidrag till kommuner eller stöd åt organisationer utanför förbundet. Slutligen var inrättandet av en nämnd det bästa sättet att säkerställa kontroll och effektivitet i anslagets användning.</P>
<P class="p397 ft3">Utredningen föreslog således en administrativ lösning som väsentligt stärkte statens förmåga att styra över idrottsanslaget. Dessutom ville</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">83</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft3">utredningen öka kontrollen och styrningen av idrottsrörelsens organisatoriska verksamhet – t.ex. borde statsmakten även fortsättningsvis behålla ett ombud i RF "med uppgift att verka för en lämplig anvä ndning av statens anslag och en sund utveckling av rörelsen". Sådana ombud borde även utses till Korpen och Främjandet. Även på regional nivå fann utredningen det önskvärt med "samhällsrepresentanter obundna av den ena eller andra specialidrottsgrenens intressen".</P>
<P class="p65 ft3">Utredningens förslag innebar de facto att det redan instiftade implicita kontraktet mellan idrottsrörelsen och staten omprövades. Detta bör dock bara delvis ses som ett resultat av idrottsrörelsens interna problem och kritiken mot RF:s myndighetsutövning. Det bör även kopplas till de politiska strömningar som präglade framförallt socialdemokratin under denna period – idéer som tydligt fångas <SPAN class="ft4">i Tage Erlanders </SPAN>välkända formulering "det starka samhället". Det centrala i denna formulering är tanken att samhällsutveckling bäst garanteras genom <SPAN class="ft4">statens </SPAN>direkta engagemang – att det enda effektiva kollektiva handlandet kan ske genom staten. Utredningens förslag ligger väl i linje med denna uppfattning om statsmaktens nya roll i samhället. Resultatet skulle bli ökad statlig styrning av idrotten på bekostnad av de frivilliga organisationernas autonomi.</P>
<P class="p341 ft3">Inom Korpen och Främjandet ställde man sig positiva till de föreslagna reformerna. Detta kan delvis förklaras ideologiskt. Både Korpen och Främjandet såg idrottslig verksamhet till viss del som ett <SPAN class="ft4">medel </SPAN>– framförallt för att uppnå en förbättrad folkhälsa. Utifrån ett sådant perspektiv blev ökat statligt engagemang inte särskilt problematiskt. Men dessutom – om utredningens förslag realiserades skulle de egna organisationerna formellt bli jämställda med RF. Inte heller skulle RF längre kunna missgynna dessa utomstående organisationer i anslagsfrågor. Både Korpen och Främjandet såg med andra ord hur utredningens förslag kunde stärka deras positioner inom det svenska idrottslivet.</P>
<P class="p65 ft3">Mer negativa tongångar kom dock från RF. Förbundets invändningar kan sammanfattas i två punkter: 1. att utredningens förslag innebar en <SPAN class="ft4">icke önskvärd ökad sta tlig styrning </SPAN>av idrotten som folkrörelse 2. att utredningens förslag riskerade <SPAN class="ft4">att underminera RF:s fortsatta existens</SPAN>. Båda dessa invändningar förtjänar att utvecklas närmare.</P>
<P class="p398 ft3">I den offentliga debatten kom den generella invändningen mot ökad statlig styrning att dominera. Företrädare för RF menade att detta ytterst riskerade att hota idrottsrörelsens fundament – de många frivilliga och ideella insatserna på lokalplanet. Enligt denna kritik förelåg det en risk att de många lokala idrottsledarna skulle börja kräva arvoden och ersättning "in i det oändliga" om de började uppfatta idrotten som ett statligt åtagande. Dessutom framhölls att detta förslag gick emot utred-</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33383x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft3">84 </SPAN>Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft3">SOU 1998:33</SPAN></P>
<P class="p399 ft3">ningens egna direktiv – att inte äventyra idrottens och friluftslivets karaktär av fria folkrörelser.</P>
<P class="p62 ft3">Det andra hotet rörde inte den frivilliga idrottsutövningens framtid utan <SPAN class="ft4">RF:s </SPAN>överlevnad. För att förstå detta argument måste man ta hänsyn till RF:s organisatoriska struktur. Inom RF betraktades den egna organisationen framförallt som ett samarbetsorgan för idrottsrörelsens olika grenar. Det var i de många specialförbunden som den direkta idrottsverksamheten organiserades. Inom RF bedrevs ingen idrottslig verksamhet alls. Just detta gjorde RF lämpat som idrottsrörelsens centralorganisation. Nya förbund kunde smidigt inlemmas i den egna organisationen. Dessutom – eftersom ledamöterna i RF:s ledande organ var personligt valda och därmed företrädare för allas intressen var organisationen mycket lämpad som remissinstans direkt under Kungl. Maj:t.</P>
<P class="p181 ft3">Ur detta perspektiv menade RF att det var principiellt felaktigt att jämställa den egna organisationen med Korpen och Främjandet. Eftersom dessa utomstående organisationer bedrev idrott borde de istället jämställas med övriga specialförbund. Korpen och Främjandet var inget annat än två specialförbund vilka valt att stå utanför <NOBR>RF-komplexet.</NOBR></P>
<P class="p62 ft3">Om utredningens förslag realiserades skulle dock Korpen och Främjandet legitimeras som självständiga folkrörelser. Dessutom skulle de, precis som RF, erhålla representation i den statliga nämnden och därmed ges möjlighet att utöva ett inflytande över idrottens statsanslag. Sammantaget skulle den rådande splittringen inom idrottsrörelsen befästas. För RF skulle det dessutom bli svårt att inlemma dessa utomstående organisationer i det egna organet. Slutligen fanns det en risk att även <SPAN class="ft4">andra </SPAN>specialförbund valde att göra samma sak – att starka specialförbund skulle bryta sig ur RF för att i egenskap av egna "folkrörelser" nå representation i den statliga nämnden och därmed förbättra sina möjligheter till ökade anslag. RF:s kontroll över statsanslagen hade med andra ord utvecklats till en viktig maktresurs. Den utgjorde ett kitt som höll rörelsen samman. Med en statlig nämnd ovanför RF fanns det en risk att förbundets legitimitet som idrottens gemensamma organ underminerades.</P>
<P class="p400 ft3">Med RF i spetsen skapades det en betydande opinion mot utredningens förslag. Det är karaktäristiskt för situationen att flera betydande remissinstanser – bl.a. <SPAN class="ft4">överståthållarämbetet </SPAN>och <SPAN class="ft4">länsstyrelsen i Stockholms län </SPAN>– valde att avstyrka utredningens förslag <SPAN class="ft4">just därför </SPAN>att dessa rönt ett sådant kraftigt motstånd inom idrottsrörelsen. Frågan hade med andra ord fått en starkt politisk laddning. Det var inte fördelningen av statens idrottsanslag som diskuterades utan idrottsrörelsens fortsatta existens i en sammanhållen folkrörelse.</P>
<P class="p151 ft3">Inför denna omfattande kritik valde regeringen att retirera. Utredningens förslag föranledde inte en proposition från regeringen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">85</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft1"><SPAN class="ft1">2.6.4</SPAN><SPAN class="ft41">Anslagsfrågan i Norge och Danmark</SPAN></P>
<P class="p390 ft3">Det kan i detta sammanhang vara värt att nämna förhållandena i några av våra nordiska grannländer. Att man t.ex. valde att pröva idén om en statlig nämnd i Sverige beror delvis på att en sådan redan fanns i Norge.</P>
<P class="p62 ft3">Bakgrunden till den norska utvecklingen måste sökas i den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget. Den norska idrottsrörelsen hade tidigt markerat sitt missnöje med den tyska ockupationsmaktens försök att öka det statliga inflytande över idrottslivet. Från idrottsrörelsens håll framhölls att man utgjorde en <NOBR>icke-statlig</NOBR> folkrörelse som vare sig mottog order eller direktiv från statliga myndigheter. Konkret manifesterades detta motstånd genom att all frivillig idrottsverksamhet lades ned i den s.k. "idrettsfronten". Under krigets slutfas spelade idrottsrörelsen dessutom en viktig roll i de norska hemmafrontsstyrkorna. Dessvärre medförde idrottsstrejken och den tyska ockupationen en omfattande ödeläggelse av de existerande idrottsanläggningarna. Vid krigsslutet fanns det ett stort behov av offentligt ekonomiskt stöd till det norska idrottslivet. Idrottsrörelsens patriotiska och självständiga agerande under ockupationen ökade legitimiteten i dessa krav.</P>
<P class="p401 ft3">Den norska statsmakten var villig att medverka till en offensiv finansiell satsning inom idrotten. Samtidigt var den ekonomiska situationen pressad p g a kriget. Lösningen blev, efter svensk modell, att inrätta en statlig tippningsverksamhet, där en andel av överskottet lagmässigt öronmärktes för idrottsliga ändamål. Vid sidan av de etablerade statsanslagen till idrotten skapades därmed en inkomstkälla vars omfattning snart översteg alla förväntningar. Frågor kvarstod dock: Vilken institution skulle ansvara för fördelningen av dessa nya medel? Vilka ändamål inom idrottslivet skulle prioriteras? I praktiken hade statsmakten att välja mellan ett korporativt samarbete med idrottens centralorganisation, <SPAN class="ft4">Norges Idrettsforbund</SPAN>, NIF, eller inrättandet av en egen statlig idrottsbyråkrati.</P>
<P class="p402 ft3">Lösningen blev det senare. Parallellt med inrättandet av tippningsverksamheten 1946 bildades <SPAN class="ft4">Statens Idrettskontor </SPAN>(sedan 1950, <SPAN class="ft4">Statens Ungdoms- och Idrettskontor</SPAN>, STUI). Även om idrottsrörelsen således fick ökade statliga medel innebar den valda förvaltningslösningen samtidigt att statsmakten stärkte sitt inflytande över idrottspolitiken. Enligt de rutiner som utarbetades skulle alla ansökningar om anslag från tippningsöverskottet behandlas av STUI, som därefter utarbetade ett detaljerat fördelningsförslag vilket ingavs till statsmakten för beslut. NIF hade visserligen en möjlighet att uttala sig över STUI:s anslagsfördelning men i praktiken saknade förbundet en direkt kanal till den politiska makten. Inrättandet av en offentlig idrottsbyråkrati innebar med andra</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">86 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft3">ord att den frivilligt organiserade idrottens positioner flyttades tillbaka. Kanske mindre förvånande uppstod snart även motsättningar mellan STUI och NIF. Resultatet blev en norsk "idrettsstrid" som kom att prägla idrottslivet under stor del av 1950- och <NOBR>1960-talen.</NOBR></P>
<P class="p83 ft3">Precis som i Sverige handlade den norska idrottsstriden om motsättningarna mellan statsmaktens styrning av idrottspolitiken och den ickestatliga rörelsens frihet att själv avgöra dessa frågor. STUI:s uttalade policy var att idrottens andel av tippningens överskott skulle användas till byggandet av idrottsanläggningar. Andra verksamhetsområden – såsom NIF:s administration och instruktörsarbeten – skulle däremot finansieras med statsanslag och egna medlemsavgifter. Inom NIF menade man dock att även tipsmedel borde användas till aktiv idrott och det egna förbundets administrativa apparat. Samtidigt önskade förbundet ett större inflytande över de medel som beviljades. I den rådande ordningen var anslagen reglerade över ett stort antal poster.</P>
<P class="p340 ft3">Det var NIF som slutligen avgick med segern. 1957 inrättades <SPAN class="ft4">Statens idrettsråd </SPAN>med representanter från NIF och statsmakten. Avsikten var att skapa en buffert mellan STUI och NIF. I praktiken innebar det en väsentlig nyordning i beredningen av idrottens offentliga finansiering. Enligt de nya rutinerna blev STUI:s anslagsfördelning även behandlade av Statens idrettsråd innan de slutligen blev föremål för politiskt beslut. Resultatet blev helt i linje med NIF:s önskemål. Förbundet fick nu kontinuerligt större anslag än vad STUI rekommenderade och en större frihet att förfoga över de egna anslagens användning. I praktiken innebar nyordningen att den frivilliga organisationen gjordes överordnad den statliga myndigheten.</P>
<P class="p49 ft3">Medan den svenska och norska idrottsrörelsen uppvisar flera likheter avviker danska förhållanden på flera sätt. Först och främst har idrottslivet aldrig samlats i en sammanhållande riksorganisation. Medan tävlingsidrotten koncentrerats till städerna och organiserats i <SPAN class="ft4">Dansk </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">Idræts-Forbund </SPAN>,</NOBR> DIF, har en parallell och mindre tävlingsinriktad "folkidrott" organiserats ute på landsbygden. Denna pluralism har naturligtvis försvårat alla möjligheter till korporativa arrangemang mellan stat och idrottsrörelse. Dessutom har de danska idrottsförbunden generellt motsatt sig all form av statlig inblandning i vad som uppfattats som den egna verksamheten. Även från offentligt håll har denna autonomi markerats och uppmuntrats. Den offentliga idrottspolitiken har med andra ord varit och förblivit svagt utvecklad. Någon reell statlig byråkrati har inte inrättats. Idrotten har även sedan välfärdssamhällets framväxt förblivit fast förankrad i den civila sfären av samhällslivet.</P>
<P class="p403 ft3">Däremot har den danska statsmakten, precis som i övriga Norden, bidragit med ett omfattande finansiellt stöd till den idrottsliga verksamheten. Utformningen av detta stöd visar tydligt den danska idrottspoliti-</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">87</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft3">kens särdrag. 1948 inrättades även i Danmark en statlig tippningsverksamhet där delar av överskottet öronmärktes för idrottens främjande. Till skillnad från i Norge kom dock merparten av dessa medel att oavkortat gå till idrottsförbunden som <SPAN class="ft4">rättighetsbelopp </SPAN>. Från offentligt håll ställdes varken krav på hur medlen skulle utnyttjas eller någon form av redovisningsplikt. Det idrottsliga stödet blev med andra ord inte <SPAN class="ft4">fördelat </SPAN>utan <SPAN class="ft4">lagfäst </SPAN>. För idrottsförbunden skapade detta naturligtvis en stor handlingsfrihet. Den valda finansieringslösningen har snarast förstärkt idrottsförbundens autonomi i förhållande till den offentliga makten. Samtidigt bidrog finansieringslösningen till att cementera den rådande organisationsstrukturen. Eftersom organisationerna var medvetna om att omfattningen av det statliga stödet var givet, skapades vissa incitament för att inte utöka verksamheten. För t.ex. DIF innebar inlemmandet av varje nytt specialförbund att fler specialförbund skulle tvingas dela på ett redan givet anslag. Att vara restriktiv i fråga om nya specialförbund innebar i sin tur en konflikt med DIF:s uttalade policy att utgöra den danska idrottens samlingsorganisation.</P>
<P class="p404 ft3">Beklagligtvis kan inte finska förhållanden diskuteras i detta sammanhang. Även om det pågår en relativt omfattande finsk idrottshistorisk forskning har språksvårigheter gjort att komparativa ansatser inte kunnat göras i denna fråga.</P>
<P class="p166 ft1"><SPAN class="ft1">2.6.5</SPAN><SPAN class="ft41">1957 års idrottsutredning</SPAN></P>
<P class="p198 ft3">Eftersom de förslag som 1955 års idrotts- och friluftsutredning presenterade inte ledde till en regeringsproposition, hade statsmakten fått problem. Frågan om idrottsanslagets beredning och administrering behövde lösas. Eftersom RF, p g a den tidigare kritiken, slutat yttra sig över utomstående organisationers anslagsäskanden fanns det inte längre någon instans på myndighetsnivå som gjorde en samlad bedömning av den frivilliga idrottens anslagsbehov. Detta var för närvarande en fråga för det berörda departementet. Samtidigt kan man tyda en förändring i den statliga idrottspolitiken. Myndighetsfrågan behövde visserligen lösas</P>
<P class="p405 ft3">– det var dock inte längre aktuellt att föreslå reformer som kunde uppfattas som ökad statlig styrning.</P>
<P class="p62 ft3">En ny utredning tillsattes. Uppdraget blev denna gång att dels försöka åstadkomma en sammanslagning av RF och Korpen, dels pröva vissa ändringar i formerna för anslagsgivning. Det senare innebar i praktiken att Främjandet skulle distanseras från RF och Korpen genom att fortsättningsvis endast erhålla anslag ur friluftsfonden. Sammantaget skulle dessa två åtgärder återskapa en enad idrottsrörelse under en ensam huvudorganisation. Fördelarna med en sådan lösning var två: dels</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">88 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft3">skulle de interna konflikterna inom idrottsrörelsen biläggas, dels skulle detta ge legitimitet till den tidigare ordningen med RF som Kungl. Maj:ts centrala instans i anslagsfrågor. Utredningen hade således till uppgift att "återskapa" en enig och sammanhållen folkrörelse och därmed även förutsättningar för en korporativ förvaltningslösning inom idrottens område.</P>
<P class="p44 ft3">Utredningen – <SPAN class="ft4">1957 års idrottsutredning </SPAN>– lyckades dock inte genomföra sitt uppdrag. Motsättningarna mellan RF och Korpen var under denna period för stora för att en sammanslagning skulle vara möjlig. I maj 1962 begärde utredningen att bli befriad från sitt uppdrag.</P>
<P class="p62 ft3">På försök tillsattes istället en delvis statlig <SPAN class="ft4">samarbetsnämnd </SPAN>för frågor rörande idrottsanslaget. Nämnden kom visserligen att bestå av betydelsefulla representanter för statsmakten, RF och Korpen, men den fick aldrig ett nämnvärt inflytande över anslagsfrågor. Detta har flera förklaringar. Först och främst var det viktigt för statsmakten att nämnden inte skulle kunna uppfattas som ett nytt försök t ill statsdirigering. Detta medförde att nämnden endast kunde inneha en rådgivande funktion. Dessutom fanns det en förhoppning hos statsmakten att samarbetet mellan RF och Korpen skulle förbättras genom denna institutionaliserade form av samarbete. Frågor som riskerade att skapa konflikter skulle med andra ord undvikas.</P>
<P class="p364 ft1"><SPAN class="ft1">2.6.6</SPAN><SPAN class="ft41">1965 års idrottsutredning</SPAN></P>
<P class="p251 ft3">I november 1965 tillsattes återigen en statlig idrottsutredning – den tredje i ordningen inom loppet av en tioårsperiod. Orsakerna bakom utredningens tillkomst är flera. Först och främst hade myndighetsfrågan ännu inte fått någon lösning. Detta var inte, utifrån statsmaktens synvinkel, någon önskvärd situation, och utredningen fick följaktligen i uppdrag att pröva "om ytterligare steg kan tas för att nå en samlad bedömning av frågorna om idrottens anslagstilldelning". Dessutom var ett ökat statligt stöd att vänta. Redan 1955 års idrotts- och friluftsutredning hade ju föreslagit ökade statliga medel till idrotten och friluftslivet, men eftersom inget tidigare utredningsförslag lett till en regeringsproposition hade denna sedan länge efterlängtade statliga offensiv låtit vänta på sig. Ett uppdrag för utredningen var därför att närmare utreda riktlinjerna för det allmännas stöd – bl.a. frågor rörande kommuners ansvar för nybyggandet av idrottsanläggningar, idrottens instruktörsverksamhet samt behovet av ökad forskning.</P>
<P class="p400 ft3">I myndighetsfrågan åter upptog <SPAN class="ft4">1965 års idrottsutredning </SPAN>inledningsvis de tidigare misslyckade försöken att åstadkomma en sammanslagning mellan RF och Korpen. Även denna gång misslyckades försö-</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33388x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft3">SOU 1998:33 </SPAN>Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft3">89</SPAN></P>
<P class="p406 ft3">ken. Motsättningarna mellan förbunden var fortfarande allt för stora både på central nivå och i den lokala verksamheten.</P>
<P class="p33 ft3">I juni 1969 lade utredningen fram sitt betänkande – det välkända <SPAN class="ft4">Idrott åt alla </SPAN>. Detta betänkande, som i den idrottshistoriska forskningen betraktats som "en milstolpe i idrottsrörelsens historia", innehöll inte bara förslag om en väsentlig höjning av statsanslaget till idrott. Det innehöll även förslag till ett antal omfattande reformer över hela idrottsfältet, däribland en rejäl satsning på ledarutbildning och idrottsforskning. Dessutom innehöll betänkandet ett förslag rörande statsanslagets förvaltning.</P>
<P class="p31 ft3">I myndighetsfrågan föreslog utredningen att de korporativa arrangemang som tidigare etablerats mellan staten och RF skulle befästas och i viss mån utvidgas. RF skulle med andra ord återigen bli Kungl. Maj:ts centrala organ i anslagsfrågor trots den tidigare kritiken från Korpen och Främjandet. Frågan är nu varför utredningen valde att föreslå ett befästande av just den förvaltningslösning som sedan början av 1950- talet rönt sådan kritik?</P>
<P class="p43 ft3">En förklaring är att utredningen hade <SPAN class="ft4">omdefinierat situationen </SPAN>och därmed även problemet. 1955 års idrotts- och friluftsutredning hade framhållit hur den svenska idrottsrörelsen bestod av tre väsentligt olika – men jämställda – riksförbund. Detta perspektiv hade lett till uppfattningen att det inte längre var legitimt med RF som närmaste instans direkt under regeringen. I Idrott åt alla framhölls istället att RF hade en unik position inom idrottsrörelsen, och att förbundet sedan länge lyckats axla en myndighetsroll och ett samhällsansvar. Därmed var den tidigare jämställdheten inom idrottsrörelsen inte längre kvar. RF:s position hade bokstavligen utvecklats från centralorgan för "ett av huvudleden" (1957 års betänkande) till "idrottsrörelsens eget topporgan" ( 1969 års betänkande). I egenskap av det senare menade utredningen att förbundet var mycket väl lämpat att agera "i myndighets ställe".</P>
<P class="p163 ft3">En annan förklaring är att utredningen med detta förslag försökte</P>
<P class="p372 ft4">åstadkomma en sammanslagning mellan de olika idrottsförbunden <SPAN class="ft3">. Just det faktum att RF erhöll en myndighetsroll utgjorde i sig ett starkt incitament till de andra förbunden att ansluta sig. Till detta kommer att utredningen såg ett nära samband mellan statens ökade stöd och dessa utomstående organisationers beredvillighet att inlemmas i RF.</SPAN></P>
<P class="p407 ft3">Utredningens förslag – som med stor majoritet kom att accepteras i riksdagen – måste ses som en seger för <SPAN class="ft4">idealet om den autonoma </SPAN>folkrörelsen. Medan 1957 års betänkande framhöll ett ideal om "det starka samhället", utgick man 1969 från ett perspektiv där idrottsrörelsens autonomi var värdefull och följaktligen något som skulle bevaras och stärkas. I detta perspektiv låg dessutom en stor tilltro till de fria organisationernas förmåga att agera samhällsmedvetet – för RF:s del mani-</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">90 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p408 ft3">festerat i en rätt att agera som offentlig myndighet åt den egna rörelsen. Det var ett förslag som med andra ord gav statsmakten liten möjlighet till styrning. Detta blev så att säga den förlust staten fick acceptera till förmån för idrottslig sammanhållning och effektivitet i anslagshanteringen. Sammantaget innebar utredningens förslag ett formaliserande och befästande av det implicita kontrakt som instiftats mellan staten och idrottsrörelsen redan under <NOBR>1930-talet.</NOBR></P>
<P class="p65 ft3">Regeringen accepterade dock inte utredningens förslag fullt ut. I vad som måste betraktas som en eftergift till de organisationer som stod utanför RF föreslog det ansvariga statsrådet, <SPAN class="ft4">Gunnar Lange</SPAN>, i regeringspropositionen att dessa förbund även fortsättningsvis skulle få möjlighet att ansöka om anslag direkt hos Kungl. Maj:t. Deras äskanden skulle visserligen remissbehandlas av RF men beslut skulle därefter tas av regeringen. Han betonade även att regeringens ombud i RF skulle hålla en nära kontakt med dessa organisationer, och att statens ombud närmast var att betrakta som dessa organisationers egna representanter.</P>
<P class="p409 ft63"><SPAN class="ft6">2.7</SPAN><SPAN class="ft62">Från 1970 till idag – nya tider och gamla problem</SPAN></P>
<P class="p410 ft3">1970 års stora idrottspolitiska beslut kan sägas ha utgjort grunden för utvecklingen fram till idag. Med de ökade statliga medel som tillfördes idrotten genom riksdagens beslut kunde rörelsen genomgå en stark såväl materiell som organisatorisk upprustning under <NOBR>1970-talet.</NOBR> För RF:s del skapade beslutet bl.a. möjligheten till en utökad kansliorganisation lokaliserad till Idrottens Hus i Farsta. Dessutom bör det nämnas att Korpen trädde in i <NOBR>RF-komplexet</NOBR> 1975. Forskning får utvisa i vilken utsträckning myndighetsfrågan bidrog till denna utveckling.</P>
<P class="p343 ft3">I förhållande mellan staten och idrottsrörelsen har dock vissa förändringar genomförts sedan 1970. På förslag av <SPAN class="ft4">Riksdagens revisorer</SPAN>, och genom beslut av riksdagen, avskaffades 1983 den dåvarande ordningen med statliga revisorer för granskning av RF:s verksamhet. Detta motiverades med att RF:s egen kontroll var av den arten att statlig sådan inte längre var nödvändig. Det bör dock nämnas att Riksdagens revisorer</P>
<P class="p411 ft3">i en skrivelse till regeringen 1995 påpekat det unika i att RF inte längre är föremål för statlig revision. I enlighet med detta har revisorerna även föreslagit att det tidigare systemet skall återinföras.</P>
<P class="p412 ft8">RF har även givits ökade offentliga uppgifter. I enlighet med det idrottspolitiska beslutet 1970 fick <SPAN class="ft7">Naturvårdsverket </SPAN>ansvaret för det s.k. anläggningsstödet till idrotten. Sedan 1982 har dessa uppgifter överförts till RF. Dessutom har RF sedan budgetåret 1990/91 övertagit för-</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB33390x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft3">SOU 1998:33 </SPAN>Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft3">91</SPAN></P>
<P class="p280 ft3">delningen av det lokala aktivitetsstödet till idrottsföreningar från <SPAN class="ft4">Statens ungdomsråd </SPAN>.</P>
<P class="p172 ft3">Den statliga representationen i RF:s centrala organ upphörde den 1 juli 1993. Detta motiverades med en önskan från offentligt håll att öka idrottsrörelsens autonomi i förhållande till staten. Samtidigt begränsades RF:s myndighetsutövning i fråga om anslag till utomstående organisationer.</P>
<P class="p73 ft3">Sammantaget bör de genomförda förändringarna i förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen sedan 1970 framförallt tolkas som ett förstärkande av folkrörelseidealet och 1970 års idrottspolitiska riktlinjer. Förändringarna bör med andra ord ses som ett förstärkande av det implicita kontraktet. Nu har dock detta kontrakt – med tillsättandet av 1996 års idrottsutredning – ånyo blivit föremål för diskussion.</P>
<P class="p283 ft3">Utifrån direktiven skall tillkomsten av utredningen förstås som ett resultat av flera faktorer:</P>
<P class="p37 ft4"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft49">Förändringar i den svenska samhällsstrukturen </SPAN><SPAN class="ft3">. I uppdragets utgångspunkter påtalas bl.a. att den svenska befolkningssammansättningen har ändrats, och att många svenskar idag har en annan kulturell och etnisk bakgrund än den traditionellt svenska. Samtidigt har ungdomens fritidsvanor förändrats. Undersökningar har visat att data- och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">TV-spel</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> har gjort ungdomen stillasittande, vilket i ett långsiktigt perspektiv kan resultera i en försämrad folkhälsa.</SPAN></P>
<P class="p413 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft47">Förändringar inom idrottslivet </SPAN>. Nya idrotter har uppstått och etablerats. En tilltagande kommersialisering har gjort att vissa idrotter – sådana av medialt intresse – givits ekonomiskt bättre förutsättningar än andra idrotter. Samtidigt har även en tilltagande internationalisering förändrat idrottens villkor. Inte minst den svenska anslutningen till EU har medfört konsekvenser för svensk idrott.</P>
<P class="p35 ft4"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft48">Förändringar i det statliga budgetarbetet </SPAN><SPAN class="ft3">. Detta nämns mycket kortfattat i direktiven. Samtidigt är det svårt att inte låta bli att koppla utredningens uppdrag till de förändringar i statsmaktens styrning av den offentliga sektorn som genomförts sedan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">1980-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> Nyckelordet för dagen är </SPAN>resultatorienterad styrning<SPAN class="ft3">. Grundtanken i denna styrningsfilosofi är att riksdag och regering inte enbart skall precisera tydliga </SPAN>mål <SPAN class="ft3">för förvaltningens agerande – detta skall även kombineras med en noggrann uppföljning av de </SPAN>resultat <SPAN class="ft3">som faktiskt uppnås. Det finns onekligen en koppling mellan idrottsutredningens uppdrag och denna styrningsmodell.</SPAN></P>
<P class="p414 ft3">Med utgångspunkt i dessa förändringsprocesser har utredningen fått till uppdrag att:</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">92 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p415 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft15">Formulera nya, tydligare mål för statens stöd till idrotten.</SPAN></P>
<P class="p416 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft14">Skapa en modell för utvärdering och uppföljning av stödet i relation till de nya statliga målen.</SPAN></P>
<P class="p417 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft17">Skapa ökad insyn och kontroll av bidragsfördelningen till idrotten – och i detta sammanhang även "pröva möjligheterna och lämpligheten för regering och riksdag att närmare styra anslagets inriktning".</SPAN></P>
<P class="p418 ft3">Det är naturligtvis inte möjligt att sia om huruvida utredningens kommande förslag kommer att innebära ett brott med den nuvarande relationen mellan staten och idrottsrörelsen, dvs. i vilken utsträckning det nuvarande implicita kontraktet kommer att förändras. Man kan visserligen se en viss statlig ambition till ökad styrning och kontroll över idrottsrörelsens utveckling och framförallt över dess hantering av det statliga anslaget. Detta talar för en förändring. Samtidigt framhålls i direktiven värdet av idrottsrörelsens ideella karaktär, autonomi och folkrörelsetradition. Inte minst framgår detta i följande formulering:</P>
<P class="p419 ft3">"En viktig utgångspunkt är alltjämt att statens stöd huvudsakligen bör inriktas på att bidra till att det skapas ett bestående intresse bland medborgare i alla åldrar för regelbunden fysisk aktivitet för att uppnå hälsa och välbefinnande. Detta inom ramen för den levande folkrörelse som den demokratiska idrottsrörelsen utgör".</P>
<P class="p363 ft3">Det senare talar för att förändringarna inte blir så stora. Kanske sammanfattas statsmaktens intentioner tydligast i ett pressmeddelande från Inrikesdepartementet <NOBR>(1996-10-24)</NOBR> där det sägs att ett "syfte är att stödet ska bidra till att <SPAN class="ft4">påskynda arbetet inom idrottsrörelsen </SPAN>(min kursivering) för att uppnå jämställdhet, ökad integration och förbättrad folkhälsa". Problemet är således inte en diskrepans mellan idrottsrörelsens och statens olika mål, eller idrottsrörelsens <SPAN class="ft4">vilja </SPAN>till förändring i takt med samhällsutvecklingen. I den mån utredningens tillkomst bör tolkas som en kritik av den rådande situationen, handlar det således om en kritik av idrottsrörelsens nuvarande förändringstakt och en otillfredsställelse av hitintills uppnådda resultat.</P>
<P class="p420 ft3">Det är även tydligt att utredningens tillkomst skapat en viss oro inom delar av idrottsrörelsen. Detta framgår inte minst av RF:s anslagsframställan för 1998, där det stadgas att "(det) är naturligt att staten vill få en totaluppfattning om idrottens sätt att använda bidragen, men vi understryker att vi som fri och självständig folkrörelse själva formulerar våra mål och vår inriktning". En liknande ståndpunkt redovisar RF:s ordförande <SPAN class="ft4">Arne Ljungqvist </SPAN>i en ledare i <SPAN class="ft4">Svensk Idrott </SPAN>(nr 3/97) genom</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">93</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft3">att betona att "idrottens innehåll och mål sätter vi själva, genom vår egen sakkunskap och våra egna demokratiskt fattade beslut. Sedan är det en annan sak att vi är öppna för en konstruktiv diskussion i olika frågor".</P>
<P class="p88 ft3">Situationen känns onekligen igen. Det är ett ständigt återkommande problem som diskuteras. Mot statsmaktens intresse av statlig styrning över offentliga medel står idrottsrörelsens – och däri framförallt RF:s – intresse av autonomi. Mot idealet om en demokratisk process står ett ideal om en autonom folkrörelse. En historisk genomgång har visat att det är ett gammalt problem i relationen mellan staten och idrottsrörelsen. Det är dock ett gammalt problem – i en ny tid.</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">94 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">3 Sammanfattning och diskussion</P>
<P class="p371 ft3">Inledningsvis skisserades vad som är att betrakta som ett grundläggande problem i förhållandet mellan statsmakten och idrottsrörelsen. Detta problem formulerades som ett <SPAN class="ft4">dilemma </SPAN>för båda parter. Dilemmat för idrottsrörelsen är att förena ett behov av ekonomiskt stöd från staten med ett <SPAN class="ft4">intresse av autonomi </SPAN>i förhållande till den offentliga makten. För statsmakten kan dilemmat ses som ett intresse av att både <SPAN class="ft4">styra </SPAN>och <SPAN class="ft4">inte styra </SPAN>över idrottsrörelsen och framförallt dess nyttjande av statliga medel.</P>
<P class="p181 ft3">Det grundläggande problemet kan på sätt och vis ses som ett <SPAN class="ft4">praktiskt </SPAN>problem där två parter – staten och idrottsrörelsen – eftersträvar ett samarbete till ömsesidig nytta men där deras intressen till viss del är motsatta. I förlängningen bör det dock ses som ett genuint <SPAN class="ft4">demokratiproblem </SPAN>eftersom både statlig styrning och föreningsfrihet är grundläggande värden som med nödvändighet måste finnas i alla demokratiska samhällen. Medan statlig styrning är naturligt utifrån ett ideal om en fungerande demokratisk process, är fria organisationers självständighet naturligt utifrån ett ideal om en autonom folkrörelse.</P>
<P class="p43 ft3">Efter en inledande renodling av det grundläggande problemet i förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen följde en historisk skiss av dessa relationer. Centralt i denna historik var hur problemet mellan statlig styrning och organisatorisk autonomi blivit löst. Man kan i detta sammanhang tala om uppkomsten av ett <SPAN class="ft4">implicit kontrakt </SPAN>mellan staten och idrottsrörelsen. Detta kontrakt fick följande utformning: om bara idrottsrörelsen kunde visa upp en för statsmakten positiv utveckling i takt med tiden och samhällsutvecklingen kunde statsmakten acceptera förekomsten av såväl omfattande ekonomiska medel som en relativt omfattande autonomi för de fria organisationerna. För statsmakten blev mer explicit styrning helt enkelt inte nödvändig så länge som idrottsrörelsen självmant kunde uppvisa en dynamisk förmåga och ett samhällsansvar. Det var således ett kontrakt vars fundament utgjordes av relativ samstämmighet i grundläggande värderingar och en ömsesidig tillit mellan parterna.</P>
<P class="p421 ft3">Det är viktigt att betona att det implicita kontraktet växte fram stegvis under en längre tidsperiod. En första central period inföll under <NOBR>1930-talet.</NOBR> Eftersom idrottsrörelsen vid denna tid var samlad inom en</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft28">Nya tider och gamla problem <SPAN class="ft27">95</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft3">gemensam topporganisation, RF, fanns det förutsättningar för statsmakten att överlåta uppgifter av direkt m yndighetskaraktär till idrottsrörelsens egna organ. Dessutom började idrottsanslaget under denna period på allvar att skjuta i höjden. Sammantaget var det under 1930- talet som det skapades ett ömsesidigt beroende mellan staten och idrottsrörelsen. Medan idrottsrörelsen blev beroende av statliga medel och därmed tvingad att acceptera ett visst mått av statligt inflytande, blev staten beroende av den sakkunskap och verksamhet som fanns inom de <NOBR>icke-statliga</NOBR> förbunden.</P>
<P class="p422 ft3">Nästa centrala period inföll med 1970 års stora idrottspolitiska beslut. Efter en längre tids utredning angående ansvarsfördelningen mellan staten och idrottsrörelsen kom det redan inrättade explicita kontraktet att befästas och i viss mån utvidgas. Riksdagsbeslutet innebar både en omfattande offentlig satsning på idrotten och en markering av rörelsens autonomi i förhållande till staten. Det ökade stödet kunde motiveras genom att idrottsrörelsen bedrev en verksamhet vilken kom hela samhället tillgodo. Autonomi kunde motiveras genom att rörelsen utgjorde en <SPAN class="ft4">folkrörelse </SPAN>– och som i egenskap av detta hade rätt till självständighet i förhållande till staten – och att man sedan länge visat förmåga att axla ett samhällsansvar.</P>
<P class="p67 ft3">De förändringar i förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen som genomförts sedan 1970 har alla gått i riktning mot en ökad aut onomi för idrottens egna organisationer. Med tillsättandet av 1996 års idrottsutredning har dock det grundläggande problemet åter blivit föremål för utredning.</P>
<P class="p83 ft3">Utifrån direktiven till 1996 års idrottsutredning skall dess t illkomst förstås utifrån att mycket har hänt sedan 1970 års idrottspolitiska beslut. Det har skett förändringar i den svenska samhällsstrukturen, inom idrotten och inom det statliga budgetarbetet. Framtiden får utvisa huruvida utredningen på allvar kommer att föreslå förändringar i den nuvarande ordningen – huruvida det implicita kontraktet mellan staten och idrottsrörelsen kommer att ersättas med något nytt. Det finns dock tecken på att statsmaktens intentioner inte i första hand är att i grunden förändra ett gammalt samarbete. Snarare handlar uppdraget om en precisering av statens mål med idrottsstöd förenat med en modell för resultatredovisning. Tydligare mål och resultat uppföljning be höver inte nödvändigtvis likställas med ökad statlig styrning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">96 </SPAN>Nya tider och gamla problem</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft1">Referenser</P>
<P class="p423 ft3">Delar av denna rapport bygger på uppgifter diskuterade i:</P>
<P class="p424 ft4"><SPAN class="ft3">Johan Norberg, </SPAN>"I myndighets ställe". En analys av Sveriges riksidrottsförbunds utveckling till partiell myndighet <NOBR>1955-1970</NOBR> <SPAN class="ft3">(1996), opublicerad uppsats, Historiska Institutionen, Stockholms Universitet</SPAN></P>
<P class="p425 ft3">Johan Norberg, "A Mutual Dependency – the State and the Nordic Sports Organizations", kommande <SPAN class="ft4">i The International Journal of the History of Sports</SPAN></P>
<P class="p37 ft4"><SPAN class="ft3">Johan Norberg</SPAN>, "Att klargöra det grundläggande problemet" – utgångspunkter för en kommande avhandling rörande förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen <SPAN class="ft3">(1997), opublicerad rapport, Historiska Institutionen, Stockholms Universitet</SPAN></P>
<P class="p14 ft3">Centrala verk rörande staten och idrottsrörelsen är:</P>
<P class="p426 ft3">Hilding Johansson, "Idrottens väg till massrörelse" i <SPAN class="ft4">Svensk idrott 1903- 1953 – En ekonomisk, historisk och sociologisk undersökning utförd på uppdrag av Sveriges riksidrottsförbund med anledning av dess femtioårsjubileum </SPAN>(Malmö 1953)</P>
<P class="p60 ft4"><SPAN class="ft3">Jan Lindroth, </SPAN>Idrottens väg till folkrörelse – studier i svensk idrottsrörelse till 1915 <SPAN class="ft3">, Studia historica upsaliensia 60 (Uppsala 1974)</SPAN></P>
<P class="p427 ft4"><SPAN class="ft3">Jan Lindroth, </SPAN>Idrott mellan krigen. Organisationer, ledare och idéer i den svenska idrottsrörelsen <NOBR>1919-39</NOBR> <SPAN class="ft3">(Stockholm 1987)</SPAN></P>
<P class="p428 ft3">Jan Lindroth, "Idrottens fyra samhällsroller. Ett diskussionsunderlag", i <SPAN class="ft4">Fritidspolitiska studier 7, </SPAN>Institutet för Fritidsvetenskapliga studier (Stockholm 1994)</P>
<P class="p35 ft3"><NOBR>Hans-Erik</NOBR> Olson, "Idrotts- och friluftslivets politiska ekonomi" i red. Johnny Andersson<SPAN class="ft4">, Turbulens i rörelsen, Sju perspektiv på idrottens framtid </SPAN>(Ödeshög 1991)</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td93"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td94"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">97</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td95"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td96"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft67">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</P>
<P class="p430 ft56">En studie genomförd på uppdrag av Idrottsutredningen</P>
<P class="p431 ft1">Göran Patriksson</P>
<P class="p432 ft11">professor</P>
<P class="p433 ft1">Christian Augustsson</P>
<P class="p434 ft11">fil. kand.</P>
<P class="p435 ft1">Sten Eriksson</P>
<P class="p436 ft11">docent</P>
<P class="p437 ft11">Göteborgs universitet</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">98 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p438 ft3">Till Idrottsutredningen</P>
<P class="p425 ft3">Vid regeringssammanträde den 24 oktober 1996 beslutades att en parlamentariskt sammansatt kommitté skulle utvärdera det statliga stödet till idrotten. Enligt direktiven skulle utredningen bl.a. belysa verksamheten inom idrottsrelaterad forskning.</P>
<P class="p239 ft3">Mot denna bakgrund genomförde vi för idrottsutredningens räkning en kartläggning av idrottsforskning i landet.</P>
<P class="p9 ft3">Den kunskap som efterfrågades var framför allt förekomst och inriktning av forskning inom idrottsområdet vid universitet och högskolor. Av intresse var dessutom finansiering, uppdragsgivare, nätverk, forskargrupper och kopplingen till grundläggande utbildningsprogram för dylik forskning. Professor Göran Patriksson har varit huvudansvarig för uppdraget.</P>
<P class="p439 ft3">I och med överlämnandet av denna rapport är vårt uppdrag slutfört.</P>
<P class="p440 ft3">Göteborg den 23 oktober 1997</P>
<P class="p197 ft3">Christian Augustsson</P>
<P class="p311 ft3">Sten Eriksson</P>
<P class="p119 ft3">Göran Patriksson</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td93"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td94"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">99</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td95"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td96"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft1">Sammanfattning</P>
<P class="p441 ft3">Idrottsutredningen tillsattes, genom beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 1996 (Dir. 1996:84), att utvärdera det statliga stödet till idrotten. Det huvudsakliga syftet med det statliga stödet är att befrämja och uppnå en allmän god folkhälsa, och av särskild vikt är att stimulera ungdomsidrott bedriven på demokratisk grund. Enligt kommittédirektiven skall utredningen bl. a. belysa verksamheten inom idrottsrelaterad forskning. Vidare skall omfattningen och inriktningen på statens insatser också bedömas.</P>
<P class="p31 ft3">Mot denna bakgrund genomförde vi, på uppdrag av Idrottsutredningen, en kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige. Den kunskap som efterfrågades var i första hand förekomst och inriktning av idrottsforskning vid universitet och högskolor i landet samt finansieringsbilden av sådan forskning.</P>
<P class="p74 ft3">Arbetet förutsatte kontakter med relevanta institutioner och myndigheter för insamling av data. Dessutom genomfördes intervjuer med beslutsfattare som innehar centrala tjänster/positioner inom området och med flera etablerade idrottsforskare både inom och utom landet från olika discipliner. För en översiktlig genomgång av svensk idrottsforskning kom vi fram till att tidsperioden 1987 till 1996 var adekvat för uppdraget.</P>
<P class="p74 ft3">I Sverige finns totalt nio professurer inom idrottsområdet. De mest omfattande och permanenta resurserna för idrottsforskning är koncentrerade till stockholmsregionen där sex av tjänsterna är placerade. Beträffande finansiering utgör Centrum för idrottsforskning (CIF) – med anslag från Utbildningsdepartementet och Sveriges Riksidrottsförbund och med ett riksansvar för att initiera och stödja idrottsforskning – den huvudsakliga bidragsgivaren.</P>
<P class="p139 ft3">Ur ett internationellt perspektiv och med tonvikt på Norden kan konstateras att svensk idrottsrelaterad forskning har mindre fasta resurser och ett sämre direkt statligt stöd.</P>
<P class="p442 ft3">Centrum för idrottsforskning utför ett värdefullt arbete för idrottsforskningens utveckling. Till sitt förfogande har CIF ungefär 8 miljoner per år att dela ut till olika forskningsprojekt. Då söktrycket är mycket stort (ca 140 ansökningar/år) innebär detta att ett genomsnittligt forskningsanslag uppgår t ill endast 80 000 – 90 000 kr. Under så knappa ekonomiska villkor finns en allvarlig risk att idrottsforskningen i Sverige på sikt kommer att försvagas. Inom de olika forskningsområdena råder dessutom en viss snedfördelning av medel (humanistisk/samhällsvetenskaplig forskning får en mindre del), vilket framgent borde rättas till för att idrottsvetenskapen som helhet kan utvecklas på ett bättre sätt. Mot bakgrund av hur den idrottsrelaterade forskningen i Sverige</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">100 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p443 ft3">finansieras (CIF svarar för 72,1 % och där övriga forskningsråd endast står för en mycket liten del av den totala finansieringen) framträder tydligt behovet av ett brett och ansenligt ökat direkt statligt stöd.</P>
<P class="p395 ft8">Svensk idrottsforskning har i stort under den senaste tioårsperioden både breddats och fördjupats. Skall idrottsforskningen även fortsättningsvis kunna hänga med i en accelererande utveckling är det därför av stor vikt att ytterligare medel kan tillföras verksamheten. Detta är angeläget – inte bara för idrottsrörelsen – utan också för samhället i stort</P>
<P class="p444 ft8">att forskning kring idrott och kroppskultur kan utvecklas. Inte minst hälsofrågor med kopplingar både till ekonomi, livskvalitet och fritid hos olika grupper av befolkningen framstår som centrala forskningsområden. Sammanfattningsvis föreslår vi: att det statliga stödet till idrottsforskningen i vid bemärkelse ökar till minst det d ubbla dvs. minst 20 miljoner årligen, att Centrum för idrottsforskning antingen inlemmas i Forskningsrådsnämnden alternativt HSFR som en självständig enhet med egen budget eller fortsätter med nuvarande organisation som i huvudsak</P>
<P class="p286 ft3">fungerat bra.</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">101</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft1">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p4 ft20">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td101"><SPAN class="p110 ft24">Introduktion.....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p17 ft23">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td102"><SPAN class="p17 ft3">1.1 ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td103"><SPAN class="p4 ft68">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td15"><SPAN class="p17 ft3">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p17 ft69">1.2 .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td103"><SPAN class="p4 ft68">Uppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft69">103</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft70">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td101"><SPAN class="p110 ft71">Arbetets .......................................................................uppläggning</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft71">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p17 ft69">2.1 .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td103"><SPAN class="p4 ft68">Förutsättningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft69">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p17 ft69">2.2 ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td103"><SPAN class="p4 ft68">Begränsningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft69">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft70">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td101"><SPAN class="p110 ft71">Svensk ......................idrottsrelaterad forskning - en bred översikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft71">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p17 ft69">3.1 ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td103"><SPAN class="p4 ft68">Inledning – den svenska idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft69">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p17 ft69">3.2 ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td103"><SPAN class="p4 ft68">Lokalisering av resurser för idrottsforskning</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft69">108</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft70">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td101"><SPAN class="p110 ft71">En internationell ..................................................................utblick</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft71">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p17 ft69">4.1 .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td103"><SPAN class="p4 ft68">Norden</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft69">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p17 ft69">4.2 ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td103"><SPAN class="p4 ft68">Europa och Nordamerika</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft69">116</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr39 td104"><SPAN class="p4 ft70">5 Finansiering av den idrottsrelaterade forskningen i Sverige -</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td101"><SPAN class="p110 ft71">medel, ......................................................anslag och bidragsgivare</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft71">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p17 ft69">5.1 ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td103"><SPAN class="p4 ft68">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft69">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p17 ft69">5.2 .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td103"><SPAN class="p4 ft68">Riksidrottsförbundet (RF)</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft69">118</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p17 ft69">5.3 .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td103"><SPAN class="p4 ft68">Olympisk Support</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft69">121</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td102"><SPAN class="p17 ft69">5.4 .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td103"><SPAN class="p4 ft68">Centrum för idrottsforskning</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft69">122</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p445 ft68"><SPAN class="ft69">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft72">Redovisning av medels- och anslagsfördelning från CIF. 123</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr40 td105"><SPAN class="p446 ft69">5.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td106"><SPAN class="p4 ft68">Övriga forskningsråd ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td15"><SPAN class="p17 ft69">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td105"><SPAN class="p446 ft69">5.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td106"><SPAN class="p4 ft68">Övriga bidragsgivare till idrottsrelaterad forskning ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft69">132</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p445 ft68"><SPAN class="ft69">5.7</SPAN><SPAN class="ft72">Det samlade finansiella stödet till idrottsforskningen i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr41 td17"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td106"><SPAN class="p110 ft69">landet ...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td15"><SPAN class="p17 ft69">137</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr39 td104"><SPAN class="p110 ft71">6 Sammanfattande reflexioner............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td15"><SPAN class="p17 ft71">140</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p446 ft73">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td106"><SPAN class="p110 ft73">Slutsatser och förslag ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p17 ft73">143</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">102 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">1 Introduktion</P>
<P class="p117 ft6"><SPAN class="ft6">1.1</SPAN><SPAN class="ft30">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p447 ft3">Genom beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 1996 (Dir. 1996:84), tillsattes en parlamentarisk kommitté – Idrottsutredningen – att utvärdera det statliga stödet till idrotten. Enligt kommittédirektiven skall utvärderingen ha utgångspunkt i de av staten uppställda målen för bidraget samt de samhällsförändringar som skett sedan 1970 då målen fastställdes. Betänkandet "Idrott åt alla" (SOU 1969:29) låg t ill grund för den proposition som riksdagens beslut byggde på angående statens samlade stöd till idrotten (prop. 1970:79, bet. 1970:SU 122, rskr. 1970:291).</P>
<P class="p151 ft3">Kommittén förväntas föreslå nya mål för det statliga stödet till idrotten utifrån utvärderingens slutliga resultat. Direktiven understryker vikten av att arbetet utgår från att statens stöd utformas så att det bland medborgarna skapas ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Det statliga stödet syftar huvudsakligen till att uppnå en allmän god folkhälsa och av särskild vikt är att stimulera ungdomsidrott bedriven på demokratisk grund. Vidare skall omfattningen och inriktningen på statens insatser bedömas.</P>
<P class="p43 ft3">Enligt direktiven skall utredningen bl. a. belysa verksamheten inom idrottsrelaterad forskning. Denna verksamhet inbegriper flera sektorer i samhället. Den medicinska idrottsforskningen har t. ex. bidragit till att utveckla ny kunskap om människans fysiska förutsättningar som är till stort gagn för hela samhället. Även annan idrottsforskning (samhälls- och beteendevetenskap, humaniora och teknik) vid våra universitet och högskolor ser till att stärka och utveckla områden som är av stor vikt för samhället. Genom statens stöd till Centrum för idrottsforskning, som i sin verksamhet stödjer idrottsrelaterade forskningsprojekt i hela landet, befrämjas den fortsatta utvecklingen inom idrottsrörelsen. Staten stödjer dessutom via Riksidrottsförbundet (RF) och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) tillämpad forskning vid olika utvecklingscentra, vilka har ett nära samarbete med idrottsrörelsen och där fokus ligger på prestationsutveckling.</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">103</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft6"><SPAN class="ft6">1.2</SPAN><SPAN class="ft30">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p448 ft3">Mot bakgrund av kommittédirektiven gällande utvärdering av statens stöd till idrotten genomfördes på uppdrag av Idrottsutredningen en kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige.</P>
<P class="p449 ft3">I uppdraget efterfrågades i första hand kunskap om:</P>
<P class="p450 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft18">förekomst och inriktning av sådan forskning vid universitet och högskolor i landet och</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">kartläggning av finansieringsbilden av idrottsrelaterad forskning.</SPAN></P>
<P class="p451 ft3">Vidare efterlystes en deskriptiv analys av hur befintliga nätverk mellan forskare/forskargrupper nationellt såväl som internationellt ser ut och fungerar. Förekomst av samarbetspartners och uppdragsgivare inom den idrottsrelaterade forskningen var också av intresse samt olika kopplingar till grundläggande utbildningsprogram. Uppdraget förutsatte också kontakt med berörda myndigheter, institutioner och relevanta forskningsråd.</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">104 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">2 Arbetets uppläggning</P>
<P class="p117 ft6"><SPAN class="ft6">2.1</SPAN><SPAN class="ft30">Förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">Uppgiften krävde en närmare inblick i förekomst, inriktning och finansiering av idrottsrelaterad forskning vid universitet och högskolor. Kontakter har därför tagits med relevanta institutioner och myndigheter för insamling av data i form av förteckningar och rapporter med anknytning till svensk idrottsrelaterad forskning. Dessutom har intervjuer genomförts med beslutsfattare som innehar centrala tjänster/positioner inom området och med flera av landets mest etablerade idrottsforskare från olika discipliner. Dessa intervjuer har bidragit till att en nyanserad totalbild växt fram vad gäller idrottsforskningens utveckling, och nuvarande och framtida ställning i Sverige.</P>
<P class="p181 ft3">Relevant litteratur har sökts via universitetens databaser samt via Internet. Dessutom har flera tidigare rapporter och statliga utredningar givit uppslag till fördjupad läsning. Det samlade materialet har givit god inblick i de olika berörda verksamheternas bakgrund, omfattning, inriktning och finansiella resurser. Efter datainsamlingen har materialet sammanställts och analyserats.</P>
<P class="p452 ft3">I ett tidigt skede av arbetet besöktes ett antal strategiska institutioner. Detta för att direkt kunna intervjua initierade företrädare i ledande befattningar inom berörda myndigheter och institutioner. Genom att vara på plats kunde datainsamlingen underlättas samtidigt som materialet delvis kunde bearbetas och kompletteras redan vid insamlingen. Härigenom har värdefull information av olika slag inhämtats.</P>
<P class="p453 ft3">Alla större forskningsråd kontaktades – Medicinska forskningsrådet (MFR), Forskningsrådsnämnden (FRN), Humanistisk- och samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), och Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR). Ytterligare några fonder och myndigheter bidrog med material: Skolverket, Riksbankens Jubileumsfond (RJ) och försäkringsbolaget Folksam m.fl.</P>
<P class="p454 ft3">Centrum för idrottsforskning (CIF), Riksidrottsförbundet (RF) samt Olympisk Support är tre aktörer som med sina respektive verksamheter både direkt och indirekt initierar, bedriver och betjänar svensk idrotts-</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">105</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft3">forskning. Följaktligen fick dessa tre en framskjuten plats vad gäller mer ingående samtal kring förekomst, inriktning och resursfördelning av den idrottsrelaterade forskningen.</P>
<P class="p165 ft3">Beträffande val av tidsperiod för en översiktlig genomgång av svensk idrottsforskning kom vi fram till att åren från 1987 till dags datum kunde vara adekvat för uppdraget. Beslutet grundade sig delvis på att under 1987 utgavs rapporterna "Idrottens forskning och högre utbildning" (SOU 1987:70) och "Samhällsvetenskaplig och Humanistisk idrottsforskning" (Riksbankens Jubileumsfond 1987:2), vilka båda bidrog med dåtida lägesanalyser och framtida rekommendationer angående svensk idrottsforskning.</P>
<P class="p140 ft3">Vi vill understryka, även om det är en självklarhet, att de analyser, värderingar och rekommendationer som reflekteras i arbetet bär vi själva ansvaret för. De representerar vår samlade syn på den belysta verksamheten utifrån de givna ramarna.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">2.2</SPAN><SPAN class="ft30">Begränsningar</SPAN></P>
<P class="p455 ft3">I föreliggande arbete har tidsfaktorn haft en viss betydelse och då i fråga om begränsningar för uppgiftens genomförande. Tiden för uppgiften (drygt 3 månader) har upplevts som något knapp för att på ett övergripande och fullständigt sätt kunna sammanställa och analytiskt beskriva alla aktörer, stora som små, inom fältet för idrottsforskning. Det är möjligt att vi missat något eller några mindre forskningsprojekt.</P>
<P class="p456 ft3">Idrottsforskning med karaktär av uppdragsforskning kan vara svår att spåra. Det kan t. ex. röra sig om punktinsatser där avrapportering inte alltid blir lika allmänt förekommande och lättillgänglig.</P>
<P class="p12 ft3">Ytterligare en aspekt på tidsfaktorn är tidpunkten för arbetets genomförande. Då uppdraget var planerat att avrapporteras inför Idrottsutredningens ledamöter tidigt i september 1997 innebar det att det huvudsakliga arbetet blev förlagt till semestertid i Sverige. Detta har betytt att arbetet försvårats och fördröjts något. Stora delar av Sverige blir sommartid av förklarliga skäl mindre tillgängligt vad gäller öppettider och bemanning. Dessa faktorer har till viss del begränsat datainsamlingen.</P>
<P class="p41 ft3">Vad som delvis kan upplevas som en svaghet i materialet är att datainsamlingen huvudsakligen har skett via centrala instanser och inte genom direkt kontakt med de berörda dvs. forskarna själva. Genom en enkät till aktiva forskare hade säkerligen flera infallsvinklar kunnat diskuteras och på ett övergripande sätt analysera idrottsforskningens olika problemområden. Detta hade dessutom betytt att analysen av läget</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft3">106 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft3">SOU 1998:33</SPAN></P>
<P class="p457 ft3">hade kunnat göras djupare och genomgången hade också blivit ännu grundligare.</P>
<P class="p62 ft3">Vi är dock i stora drag nöjda med det bemötande vi erhållit under datainsamlingsperioden och med det källmaterial vi fått att bearbeta. En paradox i sammanhanget kan vara att p.g.a. tidsfaktorn så har flera informanter prioriterat våra förfrågningar och ställt upp med en omedelbarhet som vi är tacksamma för. De strama tidsramarna har begränsat arbetet till att inte bli så djuplodande som annars hade varit möjligt, men samtidigt har alla tillfrågade och berörda förstått allvaret i uppdraget vilket borgat för en hög kvalitet på det inlämnade materialet.</P>
<P class="p41 ft3">Det är möjligt att den initierade kan upptäcka enstaka brister i denna översikt av den idrottsrelaterade forskningen i Sverige. Trots dessa reservationer avseende mindre "luckor" i materialet och redovisade begränsningar bör kartläggningen av området i allt väsentligt ändå anses vara heltäckande.</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">107</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft0"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft29">Svensk idrottsrelaterad forskning - en bred översikt</SPAN></P>
<P class="p117 ft6"><SPAN class="ft6">3.1</SPAN><SPAN class="ft30">Inledning – den svenska idrottsrörelsen</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">Idrottsrörelsen är landets största folkrörelse. Den har nära tre miljoner medlemmar i omkring 20 000 föreningar och 17 000 korpklubbar. Med sina 500 000 ideellt arbetande idrottsledare utgör kåren en ovärderlig tillgång i samhället. Denna frivilliga folkrörelse består av självständiga föreningar och förbund som är förenade i Riksidrottsförbundet (RF). Idrotten är indelad i olika målgrupper. "Barnidrott", avseende barn upp till tolv års ålder med inriktning mot att leka och lära sig idrott; "ungdomsidrott" respektive "vuxenidrott" som innefattar prestationsidrott, tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott (Sveriges Riksidrottsförbund 1996).</P>
<P class="p41 ft3">Idrottsrörelsen med sin demokratiska uppb yggnad, vilande på medborgarnas frivilliga engagemang, bidrar till en positiv utveckling av samhället. Idrotten är en del av det svenska kulturarvet och man kan konstatera att idrott utgör en viktig del av Sverige. Idrott utgör dessutom ett brett forskningsområde som inbegriper en mängd olika sektorer i samhället. Den idrottsrelaterade forskningen bidrar till att utveckla samhället på flera fronter och är av stort värde för fler än avnämarna inom idrottsrörelsen.</P>
<P class="p39 ft3">Staten stödjer via Riksidrottsförbundet forskning inom barnidrott, tävlingsidrott och motionsidrott. RF:s uppgift är inte enbart att initiera utveckling av kunskap utan RF skall även se till att ny kunskap vidareförmedlas till idrottsrörelsens olika led framförallt via utbildning av ledare, SISU<SPAN class="ft34">1 </SPAN>idrottsböcker m.m.. Genom sin existens och sitt sätt att arbeta befrämjar idrottsrörelsen den allmänna folkhälsan samtidigt som idrottens sociala betydelse icke är att förringa. Idrott som samhällsföreteelse är och förblir ett intressant föremål för forskning (Eriksson, 1995).</P>
<P class="p306 ft2"><SPAN class="ft32">1 </SPAN>Idrottsrörelsens studieförbund.</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">108 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p459 ft63"><SPAN class="ft6">3.2</SPAN><SPAN class="ft62">Lokalisering av resurser för idrottsforskning</SPAN></P>
<P class="p460 ft3">I Sverige är det i huvudsak näringslivet, universitet och högskolor som utför forskning och utvecklingsarbete. Företagssektorn är i stor utsträckning inriktad mot utvecklingsarbeten och skiljer sig därmed tydligt från universitets- och högskoleväsendet som har en mer uttalad forskningsprofil. Det är emellertid vanskligt att alltid kunna skilja mellan grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Gränserna är flytande.</P>
<P class="p89 ft3">Det finns en huvudgrupp av universitet och högskolor i Sverige med fasta forskningsresurser. Den består av de sex universiteten, de tre tekniska högskolorna samt Karolinska Institutet, Lantbruksuniversitetet, Handelshögskolan och Lärarhögskolan i Stockholm. Denna huvudgrupp svarar för närvarande för 98 % av forskningen vid universitet och högskolor (SOU 1996:29).</P>
<P class="p65 ft3">Beträffande forskning relaterad till idrott finns ett flertal permanenta forskningsresurser utlokaliserade i universitets- och högskoleväsendet runt om i landet. I <SPAN class="ft4">Stockholm</SPAN>, där de flesta forskningsresurserna finns, bedrivs idrottsrelaterad forskning på ett flertal institutioner. Vid Karolinska institutets (KI) institution för fysiologi III finns tre professurer med medicinskt/fysiologisk inriktad idrottsforskning. Ytterligare en professur med inriktning mot medicin (traumatologi) finns vid KI. Denna tjänst finansieras av Svenska Spel AB. Tidigare var även försäkringsbolaget Folksam delfinansiär av denna tjänst.</P>
<P class="p65 ft3">Vad gäller den samhällsvetenskapliga sektorn kan konstateras att fasta forskningsresurser inte är lika väl tillgodosedda. Vid Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) finns en professur i beteendevetenskaplig idrottsforskning med särskild inriktning mot idrottspedagogik. Denna professur kunde inrättas genom att Idrottens forskningsråd (nuvarande Centrum för idrottsforskning) finansierade tjänsten varefter den togs över av HLS, som lärarhögskolan då benämndes. Genom riksdagens beslut 1988 inrättades fyra professurer för att stärka forskningen inom idrottsområdet varav en med inriktning mot historia, särskilt idrottshistoria, placerades i Stockholm. De övriga tre professurerna lokaliserades utanför stockholmsområdet. Av dessa inrättades en professur i pedagogik, särskilt idrottspedagogik i Umeå liksom en professur i idrottsmedicin. Till Linköpings universitet knöts ytterligare en professur i medicin.</P>
<P class="p461 ft8">Totalt sett är således antalet professurer i Sverige inom idrottsområdet nio stycken. Sex av dessa finns i Stockholm. Sammanfattningsvis kan sägas att de mest omfattande och permanenta resurserna för idrotts-</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">109</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft3">forskning finns koncentrerade till stockholmsregionen, men även Umeå är väl tillgodosett med två professurer.</P>
<P class="p88 ft3">Vid <SPAN class="ft4">Göteborgs </SPAN>universitet förekommer forskning inom det idrottsliga fältet med både medicinsk och beteendevetenskaplig inriktning. Inom det idrottsmedicinska området bedrivs forskning främst vid de ortopedkirurgiska institutionerna I och II i anslutning till Sahlgrenska universitetssjukhuset samt vid den ortopedkirurgiska kliniken vid universitetssjukhusets enhet vid Östra sjukhuset. Det bedrivs även klinisk forskning inom förebyggande hälsoarbete vid institutionerna inom den medicinska fakulteten. Där forskas det bl. a. om fetma, fysisk aktivitet och geriatrik (läran om åldrandets sjukdomar). Dessutom har den medicinska rehabiliteringsforskningen en stark knytning till idrott/fysisk aktivitet.</P>
<P class="p462 ft3">I göteborgsområdet har idrottsforskning mot beteendevetenskap nästan helt koncentrerats till Institutionen för pedagogik. Vid institutionen har även flera specialkurser inom idrottsområdet givits på forskarutbildningsnivå bl.a. "Motorisk utveckling och inlärning", "Kvinnor och idrott – ett samhällsvetenskapligt perspektiv" och "Komparativ idrottspedagogik". Institutionen för pedagogik i Göteborg intar en särställning i Sverige beträffande antal personer som framlagt doktorsavhandlingar i pedagogik med idrottsinriktning. Överhuvudtaget är det anmärkningsvärt att man vid Göteborgs universitet – trots avsaknad av professurer och mindre resurser – varit så framgångsrik inom idrottsrelaterad forskning.</P>
<P class="p463 ft3">Inom Göteborgs universitet bedrivs också idrottsrelaterad forskning av hög kvalitet i flera ämnen som t. ex. kulturgeografi, socialt arbete, litteraturvetenskap, klinisk näringslära och historia. Idrottsforskning förekommer även inom handelshögskolan. Det finns dessutom ett samarbetsorgan över fakultetsgränserna inom det gemensamma programområdet idrottsforskning (Annerstedt, 1996).</P>
<P class="p83 ft3">Vid <SPAN class="ft4">Umeå </SPAN>universitet, som marknadsför sig som idrottsuniversitetet, ligger tyngdpunkten i den idrottsrelaterade forskningen inom beteendevetenskap och medicin. Som tidigare nämnts finns två professurer inrättade sedan 1988, en i idrottsmedicin (traumatologi) och en i pedagogik, särskilt idrottspedagogik.</P>
<P class="p65 ft3">I Umeå är den idrottsmedicinska verksamheten väl utvecklad med omfattande forskning. Det bedrivs forskning inom institutionerna för ortopedi, neurologi, fysiologi, kirurgi, klinisk fysiologi, pediatrik samt inom enheten för näringslära. Inom det beteendevetenskapliga fältet förekommer forskning vid institutionerna för pedagogik, psykologi och sociologi.</P>
<P class="p464 ft8">Vidare kan nämnas att vid Umeå universitet har rektorsämbetet inrättat en arbetsgrupp som leder idrottsfrågorna. Samtliga fakulteter har</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">110 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p465 ft3">sina respektive företrädare. Därmed täcks alla ämnesområden som har relevans för idrottsforskning (Sv. idrottsforskning nr. 2 1997).</P>
<P class="p88 ft3">Vid <SPAN class="ft4">Lunds </SPAN>universitet finns också forskning med idrottsanknytning, bl. a. vid institutionerna för psykologi och sociologi. Även idrottsmedicinsk/fysiologisk forskning förekommer. Det har också skapats ett Forum för Idrottsforskning vid Lund universitet (FIL) där arbetet sköt fart i april 1990. FIL är en forskarförening utan nå gon direkt officiell ställning vid universitetet. Denna sammanslutning anordnar seminarier och andra aktiviteter med tvärdisciplinärt innehåll. Värt att nämna är den doktorandkurs/överbryggande kurs (5 poäng) som givits i idrottsmedicin för samhällsvetare och humanister och en kurs på samma nivå för idrottsmedicinare i samhällsvetenskap och humaniora.</P>
<P class="p65 ft3">Efter en framställning från FIL:s styrelse och på initiativ av FIL:s dåvarande ordförande inrättades Idrottsvetenskapligt centrum vid Lunds universitet (ICLU) av rektor den 1 januari 1995. Vid centret skall finnas ett kollegium bestående av disputerade forskare och forskarstuderande inom idrottsvetenskap. ICLU:s verksamhet skall bidra till långsiktig kompetensuppbyggnad inom området samt att stödja enskilda discipliners kompetensutveckling inom det idrottsvetenskapliga området. ICLU skall också hålla kontakter med Centrum för idrottsforskning, idrottsorganisationer på det nationella och regionala planet samt med högskolorna inom regionen (Sv. Idrottsforskning nr.3 1995).</P>
<P class="p466 ft3">Vid <SPAN class="ft4">Uppsala </SPAN>universitet har bedrivits viss idrottsforskning vid institutionerna för pedagogik och sociologi. Vid den sociologiska institutionen bedrevs under <NOBR>1980-talet</NOBR> forskning kring barn- och ungdomsidrott och vid den pedagogiska institutionen har två idrottspedagogiska doktorsavhandlingar lagts fram.</P>
<P class="p66 ft3">I <SPAN class="ft4">Linköping </SPAN>existerar ett omfattande samarbete mellan universitetet och landstinget inom verksamheten för det s.k. hälsouniversitet. Denna samverkan syftar till att utveckla forskning med anknytning till idrott. Det är flera institutioner som medverkar i arbetet; bl. a. medicinska fakulteten, tekniska högskolan och landstinget. Sedan 1988 finns en professur i idrottsmedicin inrättad vid Linköpings universitet. Det bedrivs forskning inom flera områden med klinisk fysiologi, socialmedicin, ortopedisk kirurgi och biomekanik som särskilt utmärkande.</P>
<P class="p467 ft3">Det förekommer också forskning vid en del högskolor om än i mindre omfattning. I dessa fall rör det sig ibland om lärartjänster där forskaren i fråga har erhållit reduktion i antal undervisningstimmar för att möjliggöra deltidsforskning inom tjänsten. Högskolor med god ekonomi kan ha en fördel av att kunna erbjuda denna typ av lösning då man vill utveckla verksamhetens forskningsprofil genom att knyta upp etablerade forskare.</P>
<P class="p65 ft3"><SPAN class="ft4">Centrum för idrottsforskning </SPAN>(CIF) , med sitt säte i Stockholm, inrättades av regeringen den 1 juli 1988. Detta centrum har t ill uppgift</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">111</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft3">att initiera, samordna och stödja forskning inom idrottens område. CIF skall också skapa förutsättningar för samarbete mellan forskare vid olika universitet och högskolor samt andra engagerade inom området. Med dessa uppgifter innebär detta i praktiken att CIF har ett riksansvar för idrottsforskningen vid universitet och högskolor.</P>
<P class="p468 ft3">Centrum för idrottsforskning leds av en styrelse bestående av en ordförande och elva andra ledamöter. Ordföranden utses av regeringen (nuvarande ordf. Eva Olofsson, Umeå universitet). De sex universiteten i landet utser en ledamot var. En ledamot kommer från Lärarhögskolan i Stockholm. Resterande tre ledamöter är knutna till Karolinska Institutet varav två utses på förslag från Riksidrottsförbundet. Samtliga ledamöter utses för en bestämd tid och för varje ledamot utom ordföranden finns en suppleant. Styrelsen utser inom sig en vice ordförande.</P>
<P class="p67 ft3">Till styrelsen är ett vetenskapligt råd knutet som består av kvalificerade forskare, som inte alltid själva har idrottsinriktning i sin egen forskning. Rådet har en ordförande och fyra andra ledamöter samt i likhet med styrelsen suppleanter till ledamöterna. Ordföranden får inte ingå i styrelsen men utses av den. Av de övriga ledamöterna utses två av Medicinska forskningsrådet, en av Forskningsrådsnämnden och en av Humanistisk- och Samhällsvetenskapliga forskningsrådet.</P>
<P class="p66 ft3">Det vetenskapliga rådet har till uppgift att inför styrelsen svara för den vetenskapliga bedömningen av ansökningar om forskningsstöd. CIF delar årligen ut forskningsmedel till projekt inom idrottsområdet. Därutöver anvisar man smärre medel för fristående kurser på framför allt forskarutbildningsnivå. CIF bedriver också egna fristående kurser med syfte att föra ut aktuella forskningsresultat och därvid beakta såväl nationella som regionala utbildningsbehov. Sedan 1995 ansvarar CIF dessutom för fördelning av medel till ett antal forskarassistenttjänster (disputerade forskare) och utbildningsbidrag till unga forskare (doktorander).</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">112 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">4 En internationell utblick</P>
<P class="p117 ft6"><SPAN class="ft6">4.1</SPAN><SPAN class="ft30">Norden</SPAN></P>
<P class="p324 ft3">Denna genomgång syftar till att ge en ganska summarisk överblick. Den utsatta tiden för färdigställande av denna rapport har ej medgivit någon utförligare granskning. En grundlig analys av internationell forskning hade krävt en väl fungerande internationell informationskedja med flera kontakttillfällen för att göra en rättvis och fullständig täckning av området.</P>
<P class="p31 ft3">I de nordiska länderna varierar idrottsutbildningarna och forskningen något både vad gäller omfattning och organisation. Till en del är det ett uttryck för de skillnader som existerar i ländernas högskolesystem. Det kan också sägas vara en återspegling av idrottsämnets ställning i de respektive skolsystemen.</P>
<P class="p12 ft3">I <SPAN class="ft4">Danmark </SPAN>förekommer utbildning i idrott vid Köpenhamns- och Odense universitet. Högskoleutbildning i idrott bedrivs också vid Danmarks Högskole for Legemsövelser (DHL) i Köpenhamn. DHL, som har saknat fasta forskningsresurser, har verkat för att integrera sin verksamhet med Köpenhamns universitet (August Kroghs institut). Ett sammangående mellan de två har skett under hösten 1997, där syftet är att utveckla utbildning och forskning inom idrottsområdet. Samarbetet mellan de två enheterna innebär bl. a. att August <NOBR>Krogh-institutet</NOBR> ansvarar för de humanbiologiska delarna i utbildningen av gymnasielärare i idrott, medan DHL – nu inlemmat i Köpenhamns universitet – svarar för humanistiska och samhällsvetenskapliga delar samt <NOBR>praktisk-metodiska</NOBR> kurser.</P>
<P class="p469 ft3">Institutet i Odense har en likartad verksamhet som den i Köpenhamn, men har en något mer utpräglad forskningsinriktning och då främst mot fysiologi, beteendevetenskap och idrottshistoria.</P>
<P class="p442 ft3">I Danmark har – sedan ett par år tillbaka – Danmarks Idraets- Forbund (DIF) och Danmarks Olympiska Kommitté (DOK) gått samman under det gemensamma namnet Danmarks <NOBR>Idraets-Forbund.</NOBR> Elitidrotten har sedan <NOBR>1980-talet</NOBR> en specialorganisation "Team Danmark". Vad gäller idrottsforskningen har Danmark en likartad organisation som</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">113</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p408 ft3">Sverige. Tidigare fanns ett Idrottens forskningsråd med en stark koppling till dåvarande Danmarks idrottsförbund. För två år sedan startade ett nytt och omorganiserat Idrottens forskningsråd. Det delar för närvarande ut ungefär 7 miljoner danska kronor per år fördelade på 4 miljoner till elitidrottsinriktad forskning och 3 miljoner till övrig idrottsforskning.</P>
<P class="p299 ft3">Förutom Idrottens forskningsråd ger även de andra statliga forskningsråden (främst det naturvetenskapliga och det humanistiska) ganska betydande anslag till idrottsrelaterad forskning. Bland annat stöds just nu ett flerårigt tvärvetenskapligt projekt om elitidrottsungdomar med cirka en miljon danska kronor om året. Dessutom finns ett flertal privata fonder som också kan fördela pengar till idrottsinriktad forskning. Den största privata anslagsgivaren är utan tvekan Carlsbergsfonden som stött dansk idrottsforskning med stora belopp.</P>
<P class="p89 ft3">Totalt sett är anslagen till idrottsforskning i Danmark klart större än motsvarande anslag i Sverige. Detta trots att den danska idrottsrörelsen är mindre än den svenska både i absoluta och relativa tal. Tar man dessutom i beaktande att danska universitets- och högskolelärare på lektorsnivå (amanuensis) och uppåt har mö jlighet att forska på ungefär halvtid inom ramen för sin tjänst, är i realiteten skillnaden gentemot Sverige mycket större.</P>
<P class="p78 ft3">I <SPAN class="ft4">Norge </SPAN>finns sedan 1968 Norges Idrettshögskole (NIH). Vid NIH erbjuds ett flertal olika inriktningar av utbildning inom det tvärdisciplinära fältet idrott. Sedan 1987 kan man vid högskolan avlägga doktorsexamen i idrott. I NIH:s budget finns medel avsatta för forskning. Dessutom avlönar högskolan tio professurer inom idrottsområdet. Dessa tio tjänster har följande inriktning: anatomi, idrott (2), idrottsfysiologi (2), idrottsmedicin, idrottspedagogik, idrottspsykologi, samhällsvetenskap samt träningslära. Tjänsterna syftar till att utveckla den idrottsliga profilen ur ett vetenskapligt perspektiv och ge den en starkare förankring.</P>
<P class="p385 ft3">Även vid universitetet i Trondheim finns en idrottsvetenskaplig institution och vid ett flertal andra högskolor erbjuds idrottsutbildning upp till hovedfag (ungefär licentiatnivå).</P>
<P class="p83 ft3">Det norska "idrottsundret" har under senare år fascinerat många i omvärlden och en vanlig delförklaring till de norska (elit) idrottsframgångarna har varit en ökad och bättre satsning på olika former av idrottsforskning. I mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> bestämde man sig inom Norges Idrettsforbund (NIF) att försöka satsa på toppidrott genom "Projekt 88" som 1989 – då Norge också fått sig t illdelat de Olympiska vinterspelen i Lillehammer 1994 – övergick i "Olympiatoppen"; en mycket kraftfull, inte minst ekonomiskt, satsning på de egna Olympiska spelen men även framåt i tiden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft3">114 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft3">SOU 1998:33</SPAN></P>
<P class="p470 ft3">I detta koncept ingick det s.k. Toppidrettssentret – vägg i vägg med Norges Idrettshögskole – där elitidrottare med sina tränare kunde/kan träna över grengränserna och få tillgång till den bästa forskningsbaserade kompetensen. Olympiatoppen, med sin blandning av statliga pengar och sponsormedel, har under sin nioåriga tillvaro investerat flera tiotals miljoner norska kronor i bl. a. höghöjdsforskning och teknisk materialforskning som "gliförsök" (vallaforskning) med inköpt vetenskaplig expertis från bl. a. Tekniska Högskolan i Trondheim.</P>
<P class="p31 ft3">År 1988 startade också ett tioårigt "Program för idrottsforskning", som inledningsvis sorterade under det medicinska forskningsrådet, men som senare kom att integreras i Norges Forskningsråd <SPAN class="ft34">2 </SPAN>, där det nu organisatoriskt finns under avdelningen "Medicin och hälsa". Idrottsforskningsprogrammet, som således kommer att avslutas vid årsskiftet 1997/98, har haft en tydlig fysiologisk – medicinsk inriktning. Programmet har till sitt förfogande haft ca 4 miljoner årligen. Medlen har dels använts till olika forskningsprojekt, dels till att finansiera ett antal doktorandtjänster (stipendiatstillinger) framför allt vid NIH.</P>
<P class="p40 ft3">Den 1 januari 1998 ersätts det gamla idrottsforskningsprogrammet med ett nytt tioårigt program som fått beteckningen "Idrett, samfunn og frivillig organisering". Det nya programmet har – som namnet antyder – en mycket tydlig fokusering mot samhällsvetenskaplig/humanistisk idrottsforskning; en medveten markering från Kulturdepartementet som finansierar programmet. Den ekonomiska ramen är till en början 6 miljoner norska kronor per år som sedan successivt skall höjas till 10 miljoner/år (Norges Forskningsråd, 1997).</P>
<P class="p31 ft3">Vid sidan av Program för idrottsforskning och dess efterföljare finns också ett "Idrettens forskningsråd" som finns inom Norges Idrettsforbund. Detta forskningsråd har under senare år haft ca 3 miljoner kronor per år. Medlen har huvudsakligen gått till mer tillämpade forskningsprojekt. I Norge finns det också möjligheter att söka medel till idrottsrelaterad forskning från andra departement och andra avdelningar inom Norges Forskningsråd. Någon systematisk översikt över hur mycket pengar som utgått från dessa organ existerar inte.</P>
<P class="p41 ft3">Det bör också tilläggas att i Norge, i likhet med Danmark, har personer med s.k. vetenskapliga tjänster (amanuensis och uppåt) vid universiteten och de vetenskapliga högskolorna (dit NIH räknas) rä tt/plikt att bedriva forskning och/eller utvecklingsarbete på halvtid inom tjänsten. Detta innebär givetvis en stor ekonomisk resurs, då innehavaren av sådana tjänster endast i undantagsfall behöver ansöka om lönemedel – den ofta dyraste posten i ett forskningsprojekt i Sverige. Dessutom har</P>
<P class="p471 ft2"><SPAN class="ft32">2 </SPAN>Alla statliga forskningsråd i Norge är sedan några år tillbaka sammanslagna till Norges Forskningsråd.</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">115</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft3">även amanuensis (lektor) rätt till sabbatstermin för forskning, något som i Sverige endast är förbehållet professorer. Sammantaget kan situationen för idrottsforskning i Norge betecknas som utomordentligt gynnsam. På idrottsforskningsområdet har Norge resursmässigt gått förbi Sverige med bred marginal.</P>
<P class="p62 ft3">I <SPAN class="ft4">Finland </SPAN>bedrivs sedan 1972 grundutbildning, forskarutbildning och forskning med idrottsinriktning vid Idrotts- och hälsovetenskapliga fakulteten vid Jyväskylä universitet. Fakulteten är organiserad i fyra institutioner:</P>
<P class="p154 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">idrottspedagogik</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">idrottsbiologi</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">samhällskunskap och idrott</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">hälsovetenskap</SPAN></P>
<P class="p164 ft3">Vid fakulteten är det möjligt att avlägga samtliga akademiska examina i idrottsvetenskap. Fakulteten avlönar 12 professurer, 9 biträdande professurer, 13 docenter och 20 lektorer samt ett antal assistenter. Professorstjänsterna har inriktning mot idrottspedagogik, hälsopedagogik, idrottspsykologi, biomekanik, idrottsfysiologi, idrottssociologi, fysioterapi, folkhälsovetenskap och idrottsmedicin. Det statliga stödet uppgår till ca 15 miljoner FMK för forskning och utbildning. Den idrotts- och hälsovetenskapliga fakulteten intar en forskningsmässigt stark ställning inom både det humanbiologiska och beteendevetenskapliga som hälsovetenskapliga ämnesområdena.</P>
<P class="p402 ft3">Anslagen till både högre utbildning och forskning kommer i Finland från Utbildningsministeriet. Av de 15 miljonerna finska mark går ca 10 miljoner (närmare 15 miljoner svenska kr) till forskningen. Dessa pengar fördelas av ett Idrottens forskningsråd till olika forskningsprojekt. Dessutom ger Utbildningsministeriet årligen omkring fyra miljoner mark (nästan sex miljoner svenska kr) till de Olympiska idrottscentra som finns i Finland – bl. a. ett i Jyväskylä – för att användas till tillämpad idrottsforskning. Förutom detta ekonomiska stöd har Finlands Olympiska Kommitté (FOK) vissa ekonomiska medel avsatta till specifika idrottsforskningsprojekt. Näringslivssponsrat forsknings- och utvecklingsarbete inom idrotten beräknas uppgå t ill ungefär en miljon mark. Totalt sett innebär detta ett ekonomiskt stöd till idrottsforskning på över 20 miljoner svenska kronor, en summa som vida överstiger de svenska satsningarna på idrottsforskning.</P>
<P class="p421 ft3">Det kraftiga stödet till finsk idrottsforskning har resulterat i att den finska idrottsforskningen på senare tid nått hög standard sett i ett internationellt perspektiv. Speciellt framgångsrika har man varit inom biomekanisk forskning, men även den fysiologiska forskningen har rönt internationellt erkännande. Inom det samhällsvetenskapliga fältet ligger</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">116 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft3">man också väl framme i centrala områden som idrottspedagogik, idrottspsykologi och idrottssociologi. Områden där utvecklingen ännu inte kommit lika långt är idrottshistoria och idrottsfilosofi. Där saknas också högre tjänster (professurer).</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">4.2</SPAN><SPAN class="ft30">Europa och Nordamerika</SPAN></P>
<P class="p324 ft3">Forskning och utvecklingsarbete med inriktning mot idrott förekommer i alla industriländer och i jämförelse med Sverige oftast i större omfattning. Vid ett stort antal universitet och högskolor i Norden och i Europa existerar sedan flera år ett antal idrottsliga nätverk för utvecklade kontakter och utbyte av kunskap.</P>
<P class="p453 ft8">I de flesta länder runt om i Europa förs en mer eller mindre livlig debatt om ämnet idrott. Diskussionen kretsar ofta kring huruvida idrott skall betraktas som ett eget akademiskt ämne eller om det skall refereras till som ett tvärvetenskapligt begrepp med olika moderdiscipliner.</P>
<P class="p165 ft3">I Europa, och särskilt i Norden, bedrivs idrottsutbildning för att i huvudsak kunna tillgodose behovet av lärare i ämnet idrott. I USA, men också i övriga anglosaxiska länder, finns en väl uppb yggd verksamhet med kurser och program inom området för idrott och hälsa. Det pågår ett omfattande internationellt arbete, främst i Europa, med att utveckla ett samarbete kring kurser och program på olika nivåer i allt från grund- och magisternivå till rena forskarkurser. Det viktigaste nätverket är "European Network of Sport Sciences in Higher Education". Inom organisationen finns kommissioner vars huvudsakliga uppgift syftar till att utveckla en samverkan kring internationella utbildningsprogram för idrott- och hälsovetenskap.</P>
<P class="p400 ft3">Tyskland är förmodligen det land i Europa som kommit längst inom området för idrottsforskning och utbildning. Allt sedan tidigt <NOBR>1960-tal</NOBR> har Tyskland successivt byggt upp och utvecklat verksamheten inom det tvärdisciplinära fältet för idrott. Idrottshögskolan i Köln har exempelvis status av ett eget universitet. I Tyskland finns dessutom möjligheter och rättigheter att slutföra studier ledande till doktorsexamen i idrottsvetenskap vid 41 andra universitet (Annerstedt, 1996).</P>
<P class="p12 ft3">På grund av tids- och resursskäl har ingen granskning kunnat göras hur idrottsforskning organiseras och finansieras i de olika länderna i Europa och i USA. En sådan uppgift är mycket intressant, men omfattningen på en sådan studie har snarast karaktären av ett eget forskningsprojekt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">117</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p474 ft0"><SPAN class="ft0">5</SPAN><SPAN class="ft29">Finansiering av den idrottsrelaterade forskningen i Sverige - medel, anslag och bidragsgivare</SPAN></P>
<P class="p475 ft6"><SPAN class="ft6">5.1</SPAN><SPAN class="ft30">Inledning</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">Idrotten har en bred genomslagskraft i samhället och berör och engagerar människor i alla åldrar. Dessutom har idrotten utvecklats till att bli en inte helt obetydlig ekonomisk faktor. Fysisk aktivitet är hälsobefrämjande och genom idrottsrörelsen får medborgarna en möjlighet till ett aktivt liv. Relativt omfattande samhällsstöd utgår till idrotten. Idrottsforskningen ansvarar för en viktig del i idrottsrörelsens utveckling. Den är dessutom en förutsättning för att nå ett optimalt idrottande på alla fronter, vilket inbegriper forskning kring barn- och ungdomsidrott likväl som om motions- och elitidrott.</P>
<P class="p139 ft3">I figuren nedan presenteras de huvudsakliga finansiärerna till idrottsforskningen i Sverige. Dessa medels- och anslagsgivare representerar de institutioner och myndigheter som mer eller mindre kontinuerligt stödjer den idrottsrelaterade forskningen i landet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">118 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p476 ft65">IDROTTSFORSKNINGENS SAMLADE FINANSIERINGSSTÖD</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr42 td107"><SPAN class="p4 ft65">- Centrum för idrottsforskning</SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td108"><SPAN class="p477 ft65">- Riksidrottsförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td107"><SPAN class="p4 ft75">- Olympisk Support</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td108"><SPAN class="p478 ft76">- Riksbankens Jubileumsfond</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td107"><SPAN class="p4 ft75">- Medicinska forskningsrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td108"><SPAN class="p479 ft75">- Skolverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td107"><SPAN class="p4 ft65">- Humanistisk – samhälls-</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td108"><SPAN class="p480 ft65">- Övriga (bl.a. Folksam</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td107"><SPAN class="p481 ft75">vetenskapliga forskningsrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td108"><SPAN class="p482 ft75">och stipendier)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td107"><SPAN class="p4 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td108"><SPAN class="p4 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p483 ft65">IDROTTSFORSKNINGENS PRODUCENTER</P>
<P class="p484 ft65">Vetenskapliga institutioner vid universitet och högskolor</P>
<P class="p485 ft3">Figur 1. Huvudsakliga aktörer som bidrar till finansieringen av idrottsforskning</P>
<P class="p196 ft3">För att på ett överskådligt sätt kunna klarlägga bilden över idrottsforskningens finansiering i Sverige valde vi att utgå från år 1987 och framåt. Under denna tidsperiod har en del avgörande beslut tagits vilka har varit av betydelse för den idrottsrelaterade forskningens utformning och finansiering. Som exempel på viktiga förändringar med ekonomiska konsekvenser kan nämnas nedläggning av Idrottens forskningsråd (IFR) och skapandet av Centrum för idrottsforskning, omorganisation av Lärarhögskolan i Stockholm samt inrättandet av fyra nya professurer med idrottsanknytning.</P>
<P class="p181 ft3">Under 1987 utkom flera betydande arbeten (RJ 1987:2 Samhällsvetenskaplig och humanistisk idrottsforskning, SOU 1987:70 Idrottens forskning och högre utbildning), vilka överblickade området för utbildning och forskning i Sverige. Detta var ytterligare ett skäl till varför vi valde 1987 som utgångspunkt i vår breda översikt av den idrottsrelaterade forskningen.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">5.2</SPAN><SPAN class="ft30">Riksidrottsförbundet (RF)</SPAN></P>
<P class="p486 ft3">Enligt RF behövs idrottsforskningen för att kunna utveckla olika idrottsaktiviteter och idrottsrörelsen som helhet. Idrotten behöver kunskap om omvärlden, och förändringar i den, och andra förutsättningar som kan påverka verksamheten. Lika viktigt är att det omvända förhållandet råder dvs. att forskare vid universitet och högskolor är i behov av löpande och aktuell kunskap om idrottens utveckling. RF:s uppfattning är att statens skall sörja för den grundläggande kompetens-</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">119</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft3">utvecklingen i samhället och därmed också kunskapen om idrotten och dess villkor.</P>
<P class="p369 ft3">Även om det mot den här bakgrunden är staten, enligt RF, som har det huvudsakliga ansvaret för forskning och långsiktig kompetensuppbyggnad i frågor som rör idrott och idrottsrörelsen i allmänhet, kan aldrig RF frånsäga sig sitt ansvar för utvecklingen av idrotten och dess medlemmar. RF har det övergripande ansvaret för en positiv utveckling av idrotten. Idrottsverksamhet är bra för samhället och samhällets stöd, av bl. a. idrottsforskning, gynnar både samhälle och idrott (RF:s Forsknings- och utvecklingspolicy, 1995).</P>
<P class="p65 ft3">Arne Ljungqvist, RF:s ordförande, skriver i en ledare i Svensk Idrott 3/97 att "med den omfattning idrottsrörelsen har, med de pengar som finns i omlopp inom vår rörelse och med det samhällsstöd vi får, är det självfallet ett vitalt samhällsintresse att verksamheten sköts på ett bra sätt". I samma artikel diskuterar Ljunqvist "Idrottsutredningen" där han understryker att utredningen helt i enlighet med direktiven skall "utvärdera det statliga stödet till idrotten". Han menar dock att det emellertid finns en risk att idrotten kan komma att utredas och inte det statliga stödet. Ljungqvist avslutar med att poängtera att idrottsrörelsens centrala uppgift i det interna arbetet är att bedriva och klarlägga hur bra idrott bedrivs. På det viset kan idrottsrörelsen även i fortsättningen hävda att idrottsrörelsen verksamhet bäst leds av idrottsrörelsen själv.</P>
<P class="p67 ft3">Även i Svensk Idrott 4/97 och 6/97 diskuteras "Idrottsutredningen" i ledarartiklar av <NOBR>Carl-Gustav</NOBR> Anderberg (ordförande SOK) och Rolf Carlson (SISU:s förbundsordförande). I artiklarna behandlas just värdet och inriktningen av idrotten och dess betydelse för samhället. Vidare diskuteras hur värdet av idrotten både kan mätas i pengar och i en väl fungerande idrott som en viktig del i ett samhälle. De båda ledarskribenterna påpekar vikten av Idrottsutredningens arbete samtidigt som de understryker nationens behov av en väl fungerande idrottsrörelse med det statliga stödet som en grundförutsättning för idrottens utveckling.</P>
<P class="p340 ft3">Statens samlade stöd till idrotten uppgick till 786 miljoner vid senaste räkenskapsåret <NOBR>(950701-961231,</NOBR> 18mån.). Inom RF diskuteras idrottsforskning i termer av forskning och utveckling (FoU). Enligt RF känns denna beteckning mer relevant för rörelsen då idrotten har ett mångvetenskapligt behov med vida tillämpningsområden. I <NOBR>FoU-begreppet</NOBR> omfattas både grund- och tillämpad forskning liksom kombinationen forskning och utvecklingsarbete. Forskningsbegreppet används i huvudsak av RF i sammanhang där stödet går ut till etablerade forskningsinstitutioner. Men det är hela tiden RF:s behov som styr fördelningen och benämningen av uppdragen. <NOBR>FoU-verksamhet</NOBR> i RF:s regi kan lika gärna röra sig om ekonomiskt stöd till ett utvecklingsarbete långt ut i idrottsverksamhetens gräsrötter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">120 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft3">Vid senaste räkenskapsåret (18 mån.) avsattes RF 12,7 miljoner i forsknings- och utvecklingsbidrag. Av detta belopp användes ca 7.5 miljoner till stöd för "ren" idrottsforskning genom bidraget till Centrum för idrottsforskning. Utöver detta finansiella stöd till CIF har även mindre belopp fördelats till uppdragsforskning kring olika teman som bl. a. "kvinnor och idrott". Summorna för "temaforskning" rör sig normalt om en eller ett par månadslöner för forskaren som utför uppdraget.</P>
<P class="p43 ft3">Resten av <NOBR>"FoU-pengen"</NOBR> fördelas på olika för idrottsrörelsen relevanta utvecklingsprojekt ute på fältet. I vissa undantagsfall har RF stött större forskningsprojekt i form av uppdragsforskning kring väsentliga undersökningar rörande idrottsrörelsens utveckling. Exempel på detta är P. Nilssons arbete från 1994 "Den allvarsamma fritiden", där barns och ungdomars fritidsvanor och livsstil blev kartlagd. Ytterligare ett exempel på betydande projekt stött av RF är "Strategisk profilering och positionering av svensk idrott" (Berg m. fl., 1993), som behandlar svensk idrott ur ett resursperspektiv.</P>
<P class="p163 ft3">Sedan 1995 ligger prioriteringen av FoU inom följande områden:</P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">barn- och ungdomsidrott</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">motion och folkhälsa</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">prestationsutveckling (Utvecklingscentra, Olympisk Support)</SPAN></P>
<P class="p164 ft3">Riksidrottsförbundet ser på idrottsforskningen som ett tvär- och mångvetenskapligt område. Då RF strävar efter att utveckla idrottsforskningen, ligger det självfallet i RF:s intresse att agera för att övriga forskningsråd och stiftelser som t. ex. Medicinska forskningsrådet, Humanistisk- och samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Riksbankens Jubileumsfond m. fl. ökar sina satsningar på den idrottsrelaterade forskningen. För RF:s del utgör anslaget till CIF det huvudsakliga stödet till idrottsforskningen. Därutöver stöds punktinsatser genom uppdragsforskning och utvecklingsarbeten ute i rörelsen.</P>
<P class="p41 ft3">I sina utgångspunkter för <NOBR>FoU-verksamhet</NOBR> förtydligar RF att staten har det övergripande ansvaret för "att skapa ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för en kvalificerad och långsiktig kunskapsutveckling/ uppbyggnad inom det högre utbildnings- och forskningsväsendet för idrottens utveckling" (RF:s <NOBR>FoU-policy</NOBR> 1995). En mycket central uppgift för RF är att hävda idrottens forskningsintressen genom att spela en aktiv roll i relationen till statsmakten. För att kunna fullgöra de intentioner som RF satt upp för sina satsningar på <NOBR>FoU-arbeten</NOBR> markeras i <NOBR>"policy-dokumentet"</NOBR> (1995) att RF bör avsätta <NOBR>3-5</NOBR> % av det årliga anslaget för FoU varav hälften av denna satsning (ca <NOBR>8–10</NOBR> m ilj.) hämtas från SF:s tilldelning på ca 200 miljoner.</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">121</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft6"><SPAN class="ft6">5.3</SPAN><SPAN class="ft30">Olympisk Support</SPAN></P>
<P class="p488 ft3">Riksidrottsstyrelsen (RS) och Sveriges Olympiska kommitté (SOK) startade 1992 ett gemensamt projekt för prestationsutveckling av svensk idrott. Projektet fick namnet Centrum för prestationsutveckling (CPU). Detta projekt skulle pågå under fyra år med en möjlighet till fortsatt satsning mot år 2000. Några av målsättningarna var att svenska idrottsmän och kvinnor skulle få möjlighet att maximalt utveckla sin prestationsförmåga med sikte på högsta internationella nivå. Svensk idrott skulle ta sikte på att inta positionen som världsledande när det gällde att tillämpa ny kunskap på alla områden av betydelse för prestationsförmågan. Dessutom skulle svenska tränare och ledare ges möjlighet att maximalt utveckla sin kompetens för att kunna svara upp mot kraven som ställs på tränare och ledare i yppersta eliten.</P>
<P class="p400 ft3">Under 1996 gjordes en utvärdering av projektet. I rapporten konstaterades att Specialförbunden (SF) i huvudsak varit nöjda med CPU:s verksamhet. RF och SOK förhandlade i slutet av 1996 om en fortsatt satsning, vilket utmynnade i ett <NOBR>8-årigt</NOBR> samarbetsavtal. Satsningen sorterar numera (1997) under SOK med namnet "Olympisk Support" (OS). Målet är att uppnå en permanent verksamhet med inriktning mot optimal prestationsutveckling av svenska elitidrottare.</P>
<P class="p41 ft3">Olympisk Supports totala budget ligger på ca 9 m iljoner (RF ca 5miljoner + SOK ca 2miljoner + Svenska spel AB ca 2 miljoner). Av den årliga budgeten avsätts ungefär <NOBR>3-5</NOBR> % till uppdragsforskning, kunskapsöversikter och tematiska utvecklingsarbeten. Ett undantag gjordes dock under startåret 1992/93, då drygt 2 m iljoner avsattes till tränarinitierade projekt med forskare som stödpersoner. Det inkom 85 ansökningar varav 32 stycken beviljades. Vid granskningsarbetet och under den slutliga fördelningen av anslagen utgjorde Centrum för idrottsforskning huvudsaklig stödorganisation. Vid denna tidpunkt hördes flera kritiska röster som anmärkte på att en så stor summa pengar inte kom den "rena" idrottsforskningen till godo. Dessutom rådde det delade meningar om huruvida projekten var utvecklingsarbeten eller idrottsforskning. Det är möjligt att det så här i efterhand hade varit mer ändamålsenligt att benämna projekten för tillämpade idrottsspecifika utvecklings- och/eller forskningsprojekt.</P>
<P class="p401 ft3">Inom Olympisk Support kan behovet av specifik idrottsvetenskaplig kunskap premieras tack vare ett nära samarbete med Centrum för idrottsforskning. Syftet är att betona de behov som uppkommer inom Olympisk Supports elitsatsning, vad gäller idrottsforskning, så att de uppmärksammas vid CIF:s fördelning av forskningsmedel. Undantagsvis skall Olympisk Support, liksom tidigare, stödja riktade forsk-</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">122 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft3">ningsinsatser som är av akut intresse. Det handlar då med fördel om elitidrottarens villkor och utveckling.</P>
<P class="p62 ft3">Olympisk Support har en klar linje i fråga om vad som är erforderlig idrottsforskning och har kritiserat densamma för att starkt ha försummat den praktiska tillämpade idrottsforskningen, framför allt den elitinriktade (DN 970920). Företrädare för organisationen är noggranna med att understryka att målsättningen för deras verksamhet grundar sig på utveckling av Sveriges elit. På ledarsidan driver Olympisk Support även en del tränar- och ledarinitierade projekt som syftar till att stärka kårens kompetens inom väsentliga områden för elitidrotten i Sverige.</P>
<P class="p266 ft6"><SPAN class="ft6">5.4</SPAN><SPAN class="ft30">Centrum för idrottsforskning</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">Från att ha fungerat sedan 1970 som Idrottens forskningsråd (IFR) med en startbudget på 300 000 kr (SOU 1969:29) bildades Centrum för idrottsforskning 1988. Under en övergångsperiod fanns CIF parallellt med IFR under fyra år fram till 1992 då den "gamla" organisationen lades ned definitivt. IFR:s budget hade emellertid ökat med tiden till 3,8 miljoner kr vid tidpunkten för nedläggningen. Syftet med den nystartade verksamheten (CIF) var att fungera som ett nationellt organ som verkar för idrottens utveckling och kunskapsuppb yggnad (forskning/utbildning). Utbildningsdepartementet har allt sedan starten 1988 tillskjutit medel för verksamheten. CIF har även sedan 1992 erhå llit ett bidrag av RF på motsvarande 1 % av RF:s totala budget. I dag (1997) har CIF en budget på 10 miljoner varav 5 miljoner är från RF och en lika stor del på 5 miljoner kommer från Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p241 ft3">De senaste åren har CIF och dess vetenskapliga råd haft ca 140 ansökningar/år att behandla, vilket i pengar betyder ungefär ett äskande om stöd på ca 35 miljoner. CIF:s budget tillåter en fördelning av ca 8 miljoner/år dvs. knappt en fjärdedel av det totala söktrycket.</P>
<P class="p12 ft3">Det är alltså det vetenskapliga rådet, med sina fyra ledamöter och ordförande, som bedömer ansökningarna. Efter bedömningsarbetet lägger det vetenskapliga rådet fram ett förslag till styrelsen för varje enskild ansökan med antingen ett beviljande eller ett avslag beträffande ansökan i rekommendationen. I realiteten har det vetenskapliga rådet ett stort inflytande på beslut, då styrelsen inte har vare sig möjlighet eller tid att granska alla ansökningar. I princip följer styrelsen det vetenskapliga rådets förslag angående avslag eller beviljande av en projektansökan. I "beviljandet" ligger oftast också att justera de sökta summorna nedåt, dvs. minska de sökta forskningsbidragen.</P>
<P class="p151 ft3">En viktig del i CIF:s arbete är spridningen av resultat från slutförda projekt. CIF utnyttjar flera kanaler i arbetet med att nå ut med resultat.</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">123</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p408 ft3">Den årliga sammanställningen av forskningsrapporter utgör dess kanske främsta medel i spridning av forskningsresultat. Tidskriften "Svensk idrottsforskning" utgör även den ett led i arbetet med att vidareförmedla intressanta forskningsresultat. Utöver dessa två kanaler redovisas även forskningsresultat via konferenser, utbildare och informella träffar forskare emellan.</P>
<P class="p65 ft3">Något av styrelsens, och kanske framför allt det vetenskapliga rådets, dilemma ligger i att göra en rättvis fördelning av pengar mellan olika forskningsområden. I grunden är det den vetenskapliga relevansen som skall vara avgörande, men i bedömningsarbetet ingår det organisatoriska och ekonomiska faktorer som är starka påverkansfaktorer. Det är sålunda flera motstridiga ståndpunkter som måste behandlas i diskussioner kring en "rättvis" fördelning. Som exempel kan nämnas de medicinska/fysiologiska forskningsprojektens behov av apparatur kontra humanisternas och samhällsvetarnas ringa omkostnader i sin forskning bortsett från lönedelen som oftast utgör den största posten. De medicinska/fysiologiska lärarna har dessutom oftast mindre undervisningsskyldigheter i sina tjänster (200 tim./termin) jämfört med övriga (400 tim./termin). Dessa regler gäller lektorstjänster och motsvarande, men inte professorerna som normalt inte söker lön då forskning ingår i tjänsten.</P>
<P class="p490 ft3">Detta innebär att de medicinska/fysiologiska tjänsterna har bättre förutsättningar för forskning inom tjänsten. Innehavare av lektorstjänster inom humaniora och samhällsvetenskap kräver däremot större lönebidrag för sin forskning då denna verksamhet inte ryms inom tjänsten. Dessa exempel på problematiken kring en rättvis fördelning av pengar ger bara en fingervisning om vad styrelsen och det vetenskapliga rådet har att brottas med i fördelningsfrågor. Ytterligare några problematiska bedömningsfaktorer diskuteras längre fram i rapporten.</P>
<P class="p65 ft3">Avslutningsvis kan nämnas att den huvudsakliga områdesuppdelningen som är gällande vid fördelning av medel består av: beteendevetenskap/humaniora, fysiologi/medicin/biomekanik/traumatologi och slutligen teknik.</P>
<P class="p491 ft1"><SPAN class="ft1">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft41">Redovisning av medels- och anslagsfördelning från CIF</SPAN></P>
<P class="p492 ft3">För att göra en övergripande genomgång av fördelade medel ansåg vi, med tanke på de förändringar som skett (inrättandet av 4 professurer 1988, tillskapandet av CIF, budgetökning i CIF:s verksamhet från 1993) att en tioårsperiod ger en god inblick i hur pengar har fördelats utifrån</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">124 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft3">storlek och inriktning. I tabell 1 finns en sammanställning av CIF:s fördelade medel i förhållande till de sökta beloppen under den undersökta perioden. Tabellen redovisar också söktryck dvs. antal ansökningar i relation till antal beviljade projekt.</P>
<P class="p493 ft3"><SPAN class="ft78">Tabell 1. </SPAN>Sammanställning av beviljade projekt och fördelade medel under åren 1987 till 1996.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr0 td109"><SPAN class="p494 ft23">År</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td110"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td111"><SPAN class="p345 ft23">Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td112"><SPAN class="p481 ft23">Beviljade</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td113"><SPAN class="p327 ft23">Sökt totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td114"><SPAN class="p495 ft23">Fördelade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td115"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td67"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td116"><SPAN class="p4 ft23">ansökningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td117"><SPAN class="p496 ft23">projekt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td118"><SPAN class="p327 ft23">belopp (kr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p497 ft23">Medel (kr)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td120"><SPAN class="p498 ft79">1987</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td73"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td121"><SPAN class="p499 ft79">120</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td122"><SPAN class="p320 ft79">72</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td123"><SPAN class="p500 ft75">7 417 077</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td124"><SPAN class="p501 ft79">1 843 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td120"><SPAN class="p498 ft79">1988</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td73"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td121"><SPAN class="p499 ft79">158</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td122"><SPAN class="p320 ft79">88</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td123"><SPAN class="p501 ft79">10 710 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td124"><SPAN class="p501 ft79">2 118 500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td120"><SPAN class="p498 ft79">1989</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td73"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td121"><SPAN class="p499 ft79">105</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td122"><SPAN class="p320 ft79">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td123"><SPAN class="p502 ft79">8 232 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td124"><SPAN class="p501 ft79">1 816 200</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td120"><SPAN class="p498 ft79">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td73"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td121"><SPAN class="p499 ft79">122</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td122"><SPAN class="p320 ft79">81</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td123"><SPAN class="p501 ft79">10 673 117</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td124"><SPAN class="p501 ft79">2 426 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td120"><SPAN class="p498 ft79">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td73"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td121"><SPAN class="p499 ft79">102</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td122"><SPAN class="p320 ft79">73</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td123"><SPAN class="p502 ft79">9 758 233</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td124"><SPAN class="p501 ft79">2 421 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td120"><SPAN class="p498 ft79">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td73"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td121"><SPAN class="p499 ft79">103</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td122"><SPAN class="p320 ft79">69</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td123"><SPAN class="p501 ft79">13 161 859</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td124"><SPAN class="p501 ft79">2 860 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td120"><SPAN class="p498 ft79">1993</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td73"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td121"><SPAN class="p499 ft79">139</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td122"><SPAN class="p320 ft79">65</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td123"><SPAN class="p501 ft79">27 508 421</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td124"><SPAN class="p501 ft79">5 125 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td120"><SPAN class="p498 ft79">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td73"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td121"><SPAN class="p499 ft79">111</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td122"><SPAN class="p320 ft79">86</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td123"><SPAN class="p501 ft79">18 034 981</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td124"><SPAN class="p501 ft79">7 422 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td120"><SPAN class="p498 ft80">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td73"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td121"><SPAN class="p499 ft80">135</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td122"><SPAN class="p320 ft80">56</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td123"><SPAN class="p501 ft80">34 000 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td124"><SPAN class="p501 ft80">6 261 920</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td115"><SPAN class="p498 ft79">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td67"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td116"><SPAN class="p499 ft79">128</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td117"><SPAN class="p320 ft79">66</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td118"><SPAN class="p501 ft79">35 044 153</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td119"><SPAN class="p501 ft79">* 8 960 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td115"><SPAN class="p503 ft81">4/4!,</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td67"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td116"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td117"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td118"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td119"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td23"><SPAN class="p481 ft65">* 18 månader</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td125"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td126"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td127"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td45"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p504 ft3">Under denna period har det utöver redovisade medel i tabellen också fördelats pengar varje år i form av stöd till organisationer (ex. Svensk förening för beteendevetenskaplig idrottsforskning – SVEBI, Svensk förening för idrottshistorisk forskning – SVIF), temaprojekt (ex. Arbetsgruppen för jämlik idrott) och akutanslag. De samlade totalbeloppen genom åren till dylikt stöd har pendlat mellan 50 000 kr till maximalt 250 000 kr per år.</P>
<P class="p65 ft3">Vad som tidigare har nämnts är att CIF sedan 1995 även fördelar medel till utbildningsbidrag och forskarassistenttjänster. Ansökningshandlingar skickades ut hösten 1995 som ett cirkulärbrev t ill universitet och berörda institutioner och det vetenskapliga rådet ålades att bedöma vilka som var bäst lämpade för tjänsterna. Utbildningsbidraget var tillgängligt att söka för doktorander och bidraget var på 139 000 kr per år. De nio utbildningsbidragen fördelades till fem doktorander med medicinsk inriktning och fyra med inriktning mot humaniora/beteendevetenskap. För behörighet till en forskarassistenttjänst krävdes att forskaren var disputerad. De fyra tjänsterna (160 000 – 200 000 kr/år per tjänst) erhölls av forskare som samtliga hade en medicinsk inriktning. Möjligheten att söka utbildningsbidrag och forskarassistenttjänster är något relativt nytt (hösten <NOBR>-95)</NOBR> och de ligger utanför budgeten för projektanslagen varför de inte har räknats in i redovisningen av CIF:s fördelning av medel.</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">125</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft3">De sökta beloppen har under de senaste åren ökat kraftigt. För att belysa differensen mellan äskade medel och fördelade medel illustreras förhållandet schematiskt i figur 2.</P>
<P class="p35 ft3">Figur 2. Sökt totalbelopp i förhållande till fördelade medel från 1987 till 1996.</P>
<P class="p101 ft3">Diagrammet finns endast i den tryckta versionen</P>
<P class="p164 ft3">Söktrycket sköt i höjden under 1993 års budget. Det sökta totalbeloppet ökade från 13 miljoner till dryga 27 miljoner. Detta hade sin huvudsakliga orsak i omstruktureringar som skedde av CIF:s ansvarsområde under 1992 (fördela forskningsanslag på uppdrag av Riksidrottsstyrelsen) och som i förlängningen betydde att både RF och Utbildningsdepartementet ökade sina anslag till CIF. De senaste åren har söktrycket varit oförändrat högt med omkring 140 ansökningar och äskade medel på ca 35 miljoner kronor. Med en fördelning på 8 miljoner kronor motsvarar det som sagt ungefär en fjärdedel av det totala sökbeloppet.</P>
<P class="p181 ft3">En annan intressant aspekt angående fördelade medel är tilldelningen inom de respektive inriktningarna, <NOBR>beteendevetenskap/huma-niora,</NOBR> fysiologi/medicin/biomekanik/traumatologi och teknik. CIF har av regeringen ålagts att ansvara för att stödja, samordna och initiera idrottsforskning i Sverige varför en rättvis fördelning av medel till de olika inriktningarna utgör ett viktigt åtagande. I tabell 2 redovisas en sammanställning över vilken tilldelning de olika områdena erhållit av CIF under den undersökta perioden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">126 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft3"><SPAN class="ft78">Tabell 2. </SPAN>Fördelade medel inom de olika inriktningarna från 1987 till 1996.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr29 td128"><SPAN class="p506 ft76">ÅR</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td129"><SPAN class="p4 ft76">Beteendevetenskap/Humaniora</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td130"><SPAN class="p4 ft82">Fys./Med./Biomek./Traumatologi</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td131"><SPAN class="p4 ft76">Teknik</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td131"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td133"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td134"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td135"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td136"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td137"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td138"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td139"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td140"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td141"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td141"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td132"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td134"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td143"><SPAN class="p328 ft84">Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td144"><SPAN class="p496 ft84">% av</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td145"><SPAN class="p506 ft84">Belopp</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td146"><SPAN class="p234 ft84">Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td147"><SPAN class="p234 ft84">% av</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td148"><SPAN class="p507 ft84">Belopp</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p327 ft84">Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p506 ft84">% av</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td132"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td150"><SPAN class="p327 ft84">Belopp</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td151"><SPAN class="p4 ft85"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td152"><SPAN class="p508 ft82">(st)</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td153"><SPAN class="p508 ft82">total</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td137"><SPAN class="p508 ft82">(kr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td154"><SPAN class="p509 ft82">(st)</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td155"><SPAN class="p510 ft82">total</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td140"><SPAN class="p508 ft82">(kr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td156"><SPAN class="p510 ft82">(st)</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td156"><SPAN class="p510 ft82">total</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td157"><SPAN class="p4 ft85"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td142"><SPAN class="p510 ft82">(kr)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td134"><SPAN class="p511 ft86">1987</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td143"><SPAN class="p512 ft86">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td144"><SPAN class="p112 ft86">26,4%</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td145"><SPAN class="p513 ft86">639000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td146"><SPAN class="p498 ft86">51</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td147"><SPAN class="p514 ft86">70,8%</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td148"><SPAN class="p515 ft86">1124000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td149"><SPAN class="p446 ft86">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td149"><SPAN class="p516 ft86">2,8%</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr45 td158"><SPAN class="p513 ft86">80000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td151"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td152"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td153"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td137"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td154"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td155"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td140"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td156"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td156"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td157"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td142"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td134"><SPAN class="p511 ft86">1988</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td143"><SPAN class="p512 ft86">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td144"><SPAN class="p112 ft86">25,6%</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td145"><SPAN class="p513 ft86">625000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td146"><SPAN class="p498 ft86">55</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td147"><SPAN class="p514 ft86">70,5%</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td148"><SPAN class="p515 ft86">1403500</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td149"><SPAN class="p446 ft86">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td149"><SPAN class="p516 ft86">3,8%</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr45 td158"><SPAN class="p513 ft86">90000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td151"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td152"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td153"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td137"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td154"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td155"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td140"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td157"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td134"><SPAN class="p511 ft84">1989</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td143"><SPAN class="p512 ft84">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td144"><SPAN class="p112 ft84">26,3%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td145"><SPAN class="p513 ft84">553200</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td146"><SPAN class="p498 ft84">55</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td147"><SPAN class="p514 ft84">68,8%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td148"><SPAN class="p515 ft84">1203000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p446 ft84">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p516 ft84">5,0%</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr44 td158"><SPAN class="p513 ft84">60000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td151"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td152"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td153"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td137"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td154"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td155"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td140"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td157"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td134"><SPAN class="p511 ft84">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td143"><SPAN class="p512 ft84">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td144"><SPAN class="p112 ft84">24,7%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td145"><SPAN class="p513 ft84">731000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td146"><SPAN class="p498 ft84">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td147"><SPAN class="p514 ft84">74,1%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td148"><SPAN class="p515 ft84">1645000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p446 ft84">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p516 ft84">1,2%</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr44 td158"><SPAN class="p513 ft84">50000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td151"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td152"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td153"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td137"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td154"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td155"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td140"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td157"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td134"><SPAN class="p511 ft84">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td143"><SPAN class="p512 ft84">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td144"><SPAN class="p112 ft84">16,4%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td145"><SPAN class="p513 ft84">562000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td146"><SPAN class="p498 ft84">59</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td147"><SPAN class="p514 ft84">80,8%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td148"><SPAN class="p515 ft84">1759000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p446 ft84">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p516 ft84">2,7%</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr44 td158"><SPAN class="p517 ft84">100000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td151"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td152"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td153"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td137"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td154"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td155"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td140"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td157"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td134"><SPAN class="p511 ft84">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td143"><SPAN class="p512 ft84">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td144"><SPAN class="p112 ft84">31,9%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td145"><SPAN class="p513 ft84">843000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td146"><SPAN class="p498 ft84">47</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td147"><SPAN class="p514 ft84">68,1%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td148"><SPAN class="p515 ft84">2017000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td132"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td150"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td151"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td152"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td153"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td137"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td154"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td155"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td140"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td157"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td134"><SPAN class="p511 ft84">1993</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td143"><SPAN class="p512 ft84">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td144"><SPAN class="p112 ft84">30,7%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td145"><SPAN class="p516 ft84">1516000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td146"><SPAN class="p498 ft84">45</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td147"><SPAN class="p514 ft84">69,3%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td148"><SPAN class="p515 ft84">3609000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td132"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td150"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td151"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td152"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td153"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td137"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td154"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td155"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td140"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td157"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td134"><SPAN class="p511 ft84">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td143"><SPAN class="p512 ft84">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td144"><SPAN class="p112 ft84">25,6%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td145"><SPAN class="p516 ft84">2120000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td146"><SPAN class="p498 ft84">64</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td147"><SPAN class="p514 ft84">74,4%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td148"><SPAN class="p515 ft84">5302000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td132"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td150"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td151"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td152"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td153"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td137"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td154"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td155"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td140"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td157"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td134"><SPAN class="p511 ft84">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td143"><SPAN class="p512 ft84">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td144"><SPAN class="p112 ft84">37,5%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td145"><SPAN class="p516 ft84">1780000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td146"><SPAN class="p498 ft84">35</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td147"><SPAN class="p514 ft84">62,5%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td148"><SPAN class="p515 ft84">4481920</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td132"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td150"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td151"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td152"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td153"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td137"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td154"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td155"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td140"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td156"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td157"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td142"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td134"><SPAN class="p233 ft84">1996*</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td143"><SPAN class="p512 ft84">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td144"><SPAN class="p112 ft84">39,4%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td145"><SPAN class="p516 ft84">2878000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td146"><SPAN class="p498 ft84">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td147"><SPAN class="p514 ft84">60,6%</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td148"><SPAN class="p515 ft84">6082000</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td149"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td132"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td150"><SPAN class="p4 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td151"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td152"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td153"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td137"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td154"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td155"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td140"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td156"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td156"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td157"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td142"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td134"><SPAN class="p518 ft87">TOTAL<SPAN class="ft12">:</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td143"><SPAN class="p187 ft86">203</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td144"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td145"><SPAN class="p511 ft86">12247200</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td146"><SPAN class="p513 ft86">511</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td147"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td148"><SPAN class="p519 ft86">28626420</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td149"><SPAN class="p498 ft86">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td149"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr45 td158"><SPAN class="p517 ft86">380000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td151"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td152"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td153"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td137"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td154"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td155"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td140"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td156"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td156"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td132"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td142"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td151"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td153"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td137"><SPAN class="p519 ft76">29,7%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td140"><SPAN class="p190 ft76">69,4%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td156"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td156"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td159"><SPAN class="p519 ft76">0,9%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td5"><SPAN class="p518 ft76">(*1996/18mån.)</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td160"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td161"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td162"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td105"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td23"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td163"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td163"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td132"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td42"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p520 ft3">Den medicinska inriktningen har haft ett markant övertag vad gäller fördelade medel under tioårsperioden. Ett intressant inlägg i sammanhanget kan vara att vid IFR:s (CIF:s företrädare) utdelning för budgetåret 1986/87 t illdelades det medicinska området 63 % av de anslagna medlen och den beteendevetenskapliga inriktningen 30 % och slutligen det tekniska området 7 % (RJ 1987:2). Inga stora förändringar har alltså skett vad gäller fördelningspolitiken. Den störste förloraren är den tekniska inriktningen.</P>
<P class="p521 ft3">Även om det har jämnats ut något de sista två åren har de medicinska anslagen legat på mellan 60 och 80 % av den totala tilldelningen under den undersökta perioden. Det skall vara den vetenskapliga relevansen som avgör bifall eller avslag för en projektansökan. Söktrycket är en annan faktor som spelar in vid fördelningen av medel. Med dessa givna referensramar i grunden angående fördelning av medel kan man fråga sig ifall den beteendevetenskapliga grenen verkligen blivit tillgodosedd eller kanske rentav eftersatt. En tilldelning på i genomsnitt 30 % tyder på att inriktningen beteendevetenskap/humaniora blivit åsidosatt.</P>
<P class="p522 ft3">Den tekniska idrottsforskningen har intagit en något perifer ställning genom åren. Men vad förklarar de tekniskt inriktade projektens bortfall? En möjlig förklaring kan vara att de har inlemmats under de biomekaniska området. En annan tänkbar förklaring kan vara att den tekniska idrottsforskningen har blivit mer produktbaserad på senare år. Detta innebär att forskningen knyts till ett visst märke/företag. Därmed</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">127</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft3">överförs också det huvudsakliga ansvaret på det enskilda företaget/märket vad gäller forskning och utveckling. Som följd av detta driver de flesta större producenter egenfinansierad forskning inom verksamheten. Dessa bakomliggande skäl har säkert påverkat bortfallet av ansökningar av tekniska idrottsleraterade forskningsprojekt.</P>
<P class="p33 ft3">För att på ett överskådligt sätt klargöra den totala fördelningen inom respektive inriktning kan man i figur 3 utläsa den genomsnittliga tilldelningen under hela undersökningsperioden.</P>
<P class="p523 ft3">Figur 3. Total fördelning av medel till de olika ämnesinriktningarna åren <NOBR>1987-1996.</NOBR></P>
<P class="p524 ft3">Cirkeldiagrammet finns endast i den tryckta versionen</P>
<P class="p164 ft3">För att kunna ge ytterligare ett perspektiv på fördelningen av budgeterade medel hos CIF kan ett genomsnittligt projektanslag belysas. Beträffande projektanslag är det nödvändigt att understryka att i de flesta fall bör <NOBR>25-30</NOBR> % reduceras från de anslagna medlen då de obligatoriska <NOBR>lokal-,</NOBR> universitets- och institutionsavgifterna dras direkt från anslaget. Detta är viktigt att ha i åtanke i diskussionen som rör fördelningsproblematiken inom de olika ämnesinriktningarna. De medicinska/fysiologiska tjänsterna har som tidigare nämnts färre undervisningstimmar per termin jämfört med de beteendevetenskapliga- och humanistiska tjänsterna, vilket i realiteten innebär mer tid till forskning. Inom humanistiska- och samhällsvetenskapliga forskningsprojekt blir sålunda löneposten den mest betungande och därmed reduceras de anslagna medlen ytterligare av sociala avgifter (LKP), som för närvarande utgör ca 45%. Dessa redovisningstekniska åtgärder bör beaktas i diskussioner som rör faktiska kostnader för forskning.</P>
<P class="p401 ft3">Vi har valt att redovisa de genomsnittliga projektanslagen uppdelat i respektive område och under två femårsperioder <NOBR>(1987-1991</NOBR> och 1992- 1996). Detta för att kunna särsk ilja områdena samt att följa upp utvecklingen över tid.</P>
<P class="p35 ft3">Figur 4. Genomsnittligt projektanslag inom de respektive inriktningarna uppdelat i två tidsperioder <NOBR>(1987-1991</NOBR> och 1992- 1996).</P>
<P class="p524 ft3">Diagrammet finns endast i den tryckta versionen</P>
<P class="p196 ft3">Stapeln som illustrerar den tekniska inriktningen ger ett högt genomsnittligt projektanslag under den första perioden <NOBR>(1987-1991).</NOBR> Detta har delvis sin förklaring i att det var få beviljade projekt (12 st.) varför satsningen på dessa renderade relativt stora belopp för den aktuella</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft3">128 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft3">SOU 1998:33</SPAN></P>
<P class="p525 ft3">tidsperioden. Under den senare perioden <NOBR>(1992-1996)</NOBR> försvann de tekniska projekten helt vilket har diskuterats tidigare i denna rapport.</P>
<P class="p407 ft8">För de övriga två inriktningarna kan utläsas att de genomsnittliga projektanslagen har ökat rejält från ca 20 000 – 30 000 kr t ill det tredubbla dvs. ungefär 80 000 – 90 000 kr. Området beteendevetenskap/humaniora har ökat med 50 000 kr för ett genomsnittligt projektanslag. Störst ökning har området för <NOBR>fysiologi/medicin/biomekanik- /traumatologi</NOBR> erhållit med 70 000 kr/ projekt i genomsnitt. Förklaringen till de markanta ökningarna ligger förmodligen i CIF:s omorganisation (1992), vilket resulterade i ett ökat budgetanslag från Utbildningsdepartementet och RF. Sammanfattningsvis kan konstateras att även på denna punkt så har den medicinskt inriktade idrottsforskningen en ekonomisk mycket gynnad ställning.</P>
<P class="p402 ft8">Med tidigare diskuterade punkter kring kostnader för ett forskningsprojekts genomförande framstår de genomsnittliga anslagen som otillräckliga. I praktiken betyder en summa runt 80 000 t ill 90 000 kr att allt som blir över – efter obligatoriska avdrag på <NOBR>25-30</NOBR> % och driftskostnader – till lönekostnader för exempelvis en lektor på ett universitet är motsvarande en månadslön. Under den begränsade tiden är det dessutom tänkt att kvalitativ forskning skall bedrivas. De medicinska/fysiologiska tjänsterna har med andra ord ett klart gynnsammare läge då forskningsanslagen inte enbart måste nyttjas som lönemedel utan med fördel kan användas till t. ex. relevant forskningsapparatur.</P>
<P class="p181 ft3">Det kan nämnas att CIF:s genomsnittliga anslag för tio år sedan låg på runt 25 000 kr räknat i den tidens penni ngvärde (RJ 1987:2). Frågan är hur mycket ett genomsnittligt anslag på 80 000 t ill 90 000 kr egentligen har betytt i reell förbättring med tanke på penningvärdets förändring och alla avgifter som tillkommit de senaste åren. Erfarenheterna tyder snarast på en ganska avsevärd försämring för etablerade forskare med lektorstjänst och projektanslag. För de få forskare/doktorander som kunnat få forskarassistenttjänst/utbildningsbidrag på deltid är dock situationen betydligt bättre än tidigare.</P>
<P class="p31 ft3">I tabell 1 och 2 gavs en översiktlig bild över söktryck i förhållande till antal beviljade projekt och storleken på de tillgängliga medlen och hur dessa har fördelats. Vad som däremot inte går att tolka i materialet är alla de reservationer (vetenskapligt, storlek på anslag, mer eller mindre till en viss inriktning etc.) som föregått ett beslut om projektanslag. Fram till ett beslut är det flera avgörande frågor som måste diskuteras internt inom styrelsen och särskilt i det vetenskapliga rådet.</P>
<P class="p526 ft3">En viktig punkt som det vetenskapliga rådet har att ta hänsyn till är söktrycket inom respektive område. Exempel på problematik som kan uppstå kan vara om ett område med högst söktryck skall premieras eller om det skall vara en likvärdig fördelning. Ytterligare något att beakta är</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">129</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p527 ft3">det sökta beloppet. Skall man satsa på ett fåtal större vetenskapliga forskningsprojekt – långsiktiga och kostsamma – eller skall man prioritera ett större antal mindre projekt – mer kortsiktiga men billigare.</P>
<P class="p165 ft3">Beträffande de olika inriktningarna/områdena kan också diskuteras, vilket tidigare nämnts, hur området för fysiologi/medicin/traumatologi/biomekanik, som inte alltför sällan kräver kostsam apparatur, skall behandlas jämfört med forskning av beteendevetenskaplig/humanistisk karaktär. Skall projekt som kräver apparatur behandlas annorlunda? Bör <NOBR>beteendevet./humaniora-projekt</NOBR> tilldelas mindre anslag p.g.a. att de inte kräver kostsam apparatur eller skall det räknas som en fördel att ett projekt inte kräver apparatur?</P>
<P class="p74 ft3">Problematiken kring avslag/beviljande framstår som en komplex frågeställning med många infallsvinklar. I grunden är det naturligtvis den vetenskapliga kvalitén som bör bedömas, men vid de överväganden som görs innan beslut fattas spelar utan tvekan flera andra faktorer in.</P>
<P class="p33 ft3">Totalt sett verkar det vetenskapliga rådet i stor utsträckning följa principen om fördelning i förhållande till söktryck inom respektive område. Vid en närmare granskning av fördelning av beviljade anslag tycks dock en viss slagsida råda åt de idrottsmedicinska projekten. Vari förklaringen ligger kan man bara spekulera. Är det en fråga om kvalitet, behov eller är det delvis en avspegling av beslutsfattarnas intresseinriktning. En avslutande fundering kring den komplexa fördelningsproblematiken kan vara om inte "skutan" borde rätas upp och att man borde låta en jämnare vind få blåsa över idrottsforskningsfältet. Det skulle på sikt utan tvekan gynna idrottsvetenskapen i stort om alla delar fick någorlunda lika fördelning.</P>
<P class="p364 ft6"><SPAN class="ft6">5.5</SPAN><SPAN class="ft30">Övriga forskningsråd</SPAN></P>
<P class="p486 ft3">Förutom basanslag till universitet och högskolor utnyttjar staten även andra finansieringsmodeller för att fördela medel till olika forskningsområden. Genom forskningsråden kan staten understödja forskning på områden med olika inriktning. Forskningsrådens huvudsakliga uppgift är att stödja inomvetenskaplig motiverad forskning samt i sin roll fungera som nationell instans för fördelning av bidrag för riktad forskning (SOU 1996:29).</P>
<P class="p41 ft3">Det är också delvis genom bidrag från forskningsråden som den idrottsrelaterade forskningen kan finansieras. Under datainsamlingsperioden kontaktades de stora forskningsråden (HSFR, MFR, NFR, SFR, FRN) för att kunna klarlägga om några av råden finansierat forskningsprojekt med inriktning mot idrottsområdet. Det visade sig dock</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">130 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p528 ft3">att endast två forskningsråd (HSFR, MFR) stött ett fåtal projekt med idrottsanknytning under den gångna tioårsperioden.</P>
<P class="p62 ft3">Man kanske hade förväntat sig att finna några finansierade forskningsprojekt med inriktning mot handikappidrott hos antingen Forskningsrådsnämnden (FRN) eller det Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR). Under den undersökta tioårsperioden har dessa båda delat på ansvaret för att samordna och särskilt stödja handikappforskning (Stukát, 1997). Forskning kring handikappidrott är över huvudtaget ett starkt eftersatt område, vilket diskuteras i avsnittet om övriga bidragsgivare längre fram i rapporten.</P>
<P class="p526 ft3">Vid en genomgång av beviljade idrottsrelaterade forskningsprojekt hos Humanistisk- och Samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) under åren 1987 t ill 1996, finner man att det är fem projekt med idrottsanknytning som tilldelats medel.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td164"><SPAN class="p4 ft3">– Kvinnorna och idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td1"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td165"><SPAN class="p329 ft3">1987</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td166"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><SPAN class="p329 ft3">180 000 =</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td166"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p4 ft3">180 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr31 td164"><SPAN class="p4 ft3">– Idrott och samhälle i Mindre Asien (projekt I)</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td1"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><SPAN class="p329 ft3">1987</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td166"><SPAN class="p529 ft3">1988</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td164"><SPAN class="p329 ft3">135 000 + 135 000 =</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p4 ft3">270 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr31 td164"><SPAN class="p4 ft3">– Idrott och samhälle i Mindre Asien (projekt II)</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td1"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><SPAN class="p329 ft3">1989</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td166"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><SPAN class="p329 ft3">140 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td166"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p4 ft3">140 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p530 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft15">Sports for disableresearch conference on current knowledge and future directions</SPAN></P>
<P class="p531 ft3">1989</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr22 td167"><SPAN class="p329 ft3">40 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td168"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td42"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td169"><SPAN class="p508 ft3">40 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr21 td170"><SPAN class="p4 ft3">– Barn- och ungdomsidrott: kulturellt innehåll och sociala</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td169"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td170"><SPAN class="p4 ft3">relationer i ett nutidsfenomen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td167"><SPAN class="p329 ft3">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p532 ft3">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td42"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td171"><SPAN class="p329 ft3">454 000 + 360 000 =</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td172"><SPAN class="p4 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td173"><SPAN class="p508 ft26">814 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p533 ft3">TOTAL: 1 444 000 kr</P>
<P class="p534 ft8">Då HSFR:s syfte är att befrämja humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning över hela samhällsområdet kan idrottens tilldelning, med tanke på dess betydelse för samhället som helhet, upplevas som helt</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">131</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p535 ft3">otillräcklig. Med en budget på 191 miljoner per år (1997) borde den idrottsrelaterade forskningen vara värd en mer framskjuten plats bland de beviljade projekten. I HSFR:s totala budget ligger alltså anslagen till idrottsforskningen på promillenivå.</P>
<P class="p165 ft3">Hos Medicinska forskningsrådet, kunde under samma tidsperiod, 1987 till 1996, endast ett projekt knytas direkt till den idrottsrelaterade forskningen. MFR har likt HSFR en stor årlig budget för projektanslag (drygt 200 miljoner/1997) varför ett större ansvar för medicinsk idrottsrelaterad forskning borde ha varit möjlig. Endast nedanstående projekt fick medel.</P>
<P class="p14 ft3">– Knee joint changes in post traumatic osteoarthrites and methods for</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr8 td174"><SPAN class="p536 ft3">meniscus and artilage repair.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td175"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td174"><SPAN class="p537 ft3">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td175"><SPAN class="p4 ft3">TOTAL:</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p4 ft3">120 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft3">Det är tveklöst en mycket klen tilldelning som idrottsområdet har erhållit hos MFR. Gränsdragningen till vad och vilka målgr upper som medicinska forskningsprojekt syftar kan vara något oklart, då resultat inom detta område kan appliceras på flera användningsområden. Det är också ett känt faktum att de medicinska idrottsforskarna i sina ansökningar till MFR ytterst sällan avgränsar sina projektansökningar till att enbart innefatta idrottsområdet. Den forskning de bedriver är ofta grundforskning vars resultat kan tillämpas på flera områden. Det har emellertid också påtalats bland idrottsforskare med medicinskt inriktning att det kan vara fördelaktigt av "taktiska" skäl att utelämna idrott som term i projektansökan.</P>
<P class="p181 ft3">Det är därför troligt att flera projekt inom den "vanliga" medicinska forskningen kan komma idrotten till godo. Man kan dock konstatera att projekt som direkt syftar till idrottens problemområden inte har uppmuntrats i någon större utsträckning utan har snarare kraftigt förbisetts.</P>
<P class="p33 ft3">Inställningen till idrottsforskning i allmänhet kan från stora delar av forskarvärlden tolkas som ignorant. Det är få projekt med idrottsanknytning som beviljas anslag från övriga forskningsråd. Delvis kan förklaringen ligga i inrättandet av Centrum för idrottsforskning (1988), men med tanke på de många hundratals miljoner som det medicinska och <NOBR>humanistisk-samhällsvetenskapliga</NOBR> råden förfogar över, jämfört med CIF:s budget på 8 miljoner, är det ändå anmärkningsvärt hur få idrottsrelaterade projekt som erhållit forskningsanslag. Dessutom, mot bakgrund av idrottens genomslagskraft och ställning i samhället, förefaller idrottsforskningens ringa tilldelning som något märklig. Kan det fortfarande vara så att forskningen som har med fysisk aktivitet och idrott att göra har lägre status i forskarsamhället än annan forskning?</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">132 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p538 ft63"><SPAN class="ft6">5.6</SPAN><SPAN class="ft62">Övriga bidragsgivare till idrottsrelaterad forskning</SPAN></P>
<P class="p460 ft3">Det finns ett flertal andra finansiärer till den idrottsrelaterade forskningen, varav vi redan berört några. Vid en närmare granskning av privata donatorer och stiftelser är fältet något svårtillgängligt. Det är möjligt att vi får reservera oss något i vår genomgång av sådana bidragsgivare i brist på täckande information. För att kunna "ringa in" forskningsprojekt med stöd från denna sektor krävs förmodligen en direkt kontakt med forskaren själv.</P>
<P class="p539 ft3">För universitet och högskolor har privata fonder och stiftelser blivit viktiga finansiärer. Det finns ett flertal fonder, men det är egentligen bara de stora fonderna som har möjlighet att helt eller delvis finansiera forskning av betydande karaktär (SOU 1996:29). Exempel på en sådan är Riksbankens Jubileumsfond (RJ).</P>
<P class="p65 ft3">Denna stiftelse har en ansenlig budget (149 miljoner/1996) och ett årligt söktryck på omkring 500 m iljoner. Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond är vid sidan av HSFR den främsta finansiären av forskningsprojekt med historiska <NOBR>-,</NOBR> samhällsvetenskapliga- och komparativa perspektiv.</P>
<P class="p540 ft3">Under den period (från 1987 och framåt) som vi huvudsakligen undersöker i detta arbete visar det sig vara tre projekt som tilldelats medel.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr46 td176"><SPAN class="p541 ft3">– Vad händer efter elitidrottskarriärens slut ?</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td177"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td178"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p366 ft3">1987</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td179"><SPAN class="p328 ft3">1989</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td180"><SPAN class="p234 ft3">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td181"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p542 ft3">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td178"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p366 ft3">75 000 +</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td179"><SPAN class="p328 ft3">120 000 +</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td53"><SPAN class="p234 ft3">235 000 +</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p542 ft3">270 000 =</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td178"><SPAN class="p17 ft3">700 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr31 td182"><SPAN class="p541 ft3">– Svensk cykel- och skidsports beroende av den tekniska</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td178"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td182"><SPAN class="p366 ft3">och ekonomiska utvecklingen under <NOBR>1900-talet</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td178"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p366 ft3">1989</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td179"><SPAN class="p337 ft3">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td180"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td181"><SPAN class="p234 ft3">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td178"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p366 ft3">320 000 +</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td179"><SPAN class="p337 ft3">300 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td180"><SPAN class="p349 ft3">+</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td183"><SPAN class="p234 ft3">300 000 =</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td178"><SPAN class="p17 ft3">920 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr31 td184"><SPAN class="p541 ft3">– Studier, fritid och kroppskultur</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td181"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td177"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td178"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p366 ft3">1993</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td179"><SPAN class="p328 ft3">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td180"><SPAN class="p234 ft3">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td181"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p542 ft3">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td178"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p366 ft3">70 000 +</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td179"><SPAN class="p328 ft3">575 000 +</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td53"><SPAN class="p234 ft3">575 000 +</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td185"><SPAN class="p542 ft3">550 000 = <SPAN class="ft78">1 770 000 kr</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td125"><SPAN class="p4 ft3">TOTAL:</SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td179"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td180"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td181"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td177"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td178"><SPAN class="p17 ft3">3 390 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p543 ft3">RJ:s utdelning av medel till idrottsrelaterade projekt i Sverige under den undersökta perioden är kanske inte så imponerande i antal projekt</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">133</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p544 ft3">räknat. Vad man däremot kan notera är att bidragen till de projekt som erhållit stöd i den hårda konkurrensen är ganska omfattande. Det är väsentligt att uppmärksamma att RJ bev iljar ramanslag, vilket medför att lokala omkostnadsavgifter, mervärdesskatt och, i förekommande fall, lokalkostnader ingår i beviljade belopp.</P>
<P class="p86 ft3">Det ligger i RJ:s policy att stödja projekt av longitudinell karaktär. Stora forskningsråd och stiftelser med en stor budget liknande RJ:s kan, till skillnad från CIF, ge ett helt annat ekonomiskt stöd till idrottsforskningen. Det har visat sig att forskningsprojekt som kan stödjas på längre sikt ofta redovisar forskningsrapporter av hög klass. Etablerade forskare inom idrottsområdet har understrukit vikten av att kunna arbeta över en längre tid för att bättre kunna utveckla sina metoder och följa upp resultat. I denna fråga får man säga att RJ har varit föredömlig i sitt ekonomiska stöd till de enstaka idrottsrelaterade projekt man understött.</P>
<P class="p340 ft3">Skolverket (tidigare Skolöverstyrelsen) är ytterligare en aktör bland bidragsgivarna till den idrottsrelaterade forskningen. Beviljade idrottsprojekt har naturligtvis någon form av anknytning till ämnet idrott i skolan. Skolverkets satsningar på forskning har sin huvudsakliga tyngdpunkt på insatser kring skolan som utbildningsmiljö, utvecklingsmiljö och undervisning etc.</P>
<P class="p78 ft3">Under den undersökta tioårsperioden finns några beviljade projekt med idrottsanknytning. Den summa som lagts ned på forskning kring ämnet idrott i skolmiljö relaterat till storleken på de totala forskningsstödet (35 miljoner 1995/96), visar tydligt på idrottsämnets perifera roll i skolverksamheten.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr22 td171"><SPAN class="p541 ft3">– Idrottsgymnasiernas hemortsalternativ</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td1"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td186"><SPAN class="p366 ft3">1987</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td187"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td127"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p4 ft3">179 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr31 td171"><SPAN class="p541 ft3">– Flickornas socialisation till idrott och motion</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td1"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td186"><SPAN class="p366 ft3">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td187"><SPAN class="p201 ft3">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td127"><SPAN class="p545 ft3">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td186"><SPAN class="p366 ft3">100 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td187"><SPAN class="p17 ft3">+ 100 000 +</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td127"><SPAN class="p545 ft3">100 000 =</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td188"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p4 ft3">300 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td186"><SPAN class="p4 ft3">TOTAL:</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td187"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td127"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td15"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td1"><SPAN class="p4 ft3">479 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p546 ft3">Det borde finnas betydligt större utrymme för fler idrottsrelaterade projekt inom Skolverkets anslagsramar, då miljön med barn i skolåldern bildar en bra plattform för undersökningar. Idrott utgör ett stort inslag i barns- och ungdomars liv varför forskning kring barn- och ungdomsidrott skulle kunna utnyttja skolmiljön som inrymmer barn som både står inom och utanför idrottsrörelsen. Ämnet Idrott och hälsa borde också rimligen vara av stort intresse för Skolverket med tanke på de omstruktureringar som skett i läroplanen de senaste åren angående</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft3">134 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft3">SOU 1998:33</SPAN></P>
<P class="p547 ft3">idrottsämnet (Lpo 94 och Lpf 94), som fått en kraftig reducering av timantalet och en vidgad målsättning.</P>
<P class="p165 ft3">Försäkringsbolaget Folksam har bidragit till idrottsforskningens finansiering genom att stödja specifika idrottsrelaterade forskningsprojekt. Ett sådant projekt var LIV 90. Detta forskningsprojekt var en brett upplagd undersökning av vuxnas livsstil, fysiska prestationsförmåga och hälsotillstånd. Den undersökta gr uppen bestod av omkring 2 000 slumpmässigt utvalda kvi nnor och män i åldrarna 20 till 65 år i åtta län. För genomförandet av detta projekt tillsköt Folksam ca 1,5 miljoner kr, vilket i dessa sammanhang bör räknas som en relativt stor summa.</P>
<P class="p548 ft3">Det finns flera stiftelser och organisationer som stött idrottsforskningen genom punktinsatser. Allmänna arvsfonden delade ut bidrag ("Westerbergpengarna") under 1993. Dessa pengar var avsedda att stödja och utveckla handikappidrotten i Sverige. De flesta tilldelade projekten var av karaktären utvecklingsprojekt. Bidragen som delades ut sträckte sig över tre år och låg på mellan 200 000 kr t ill 800 000 kr. Ett fåtal projekt hade direkt forskningsanknytning inom området handikappidrott. Vid genomgång av projekten kom vi fram till att runt 250 000 kr har gått t ill idrottsforskning med specifik inriktning mot handikappidrott.</P>
<P class="p181 ft3">Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande är ytterligare en i raden av "övriga bidragsgivare" till idrottsforskningen i Sverige. SCIF har under den undersökta perioden <NOBR>(1987-1996)</NOBR> delat ut forskarstipendier på mellan 30 000 kr och upp t ill 190 000. Projekten innefattar delvis utbyten forskare emellan på ett internationellt plan. En del stipendier har helt enkelt gjort det möjligt för forskare att "gästarbeta" på någon institution med relevant inriktning för forskaren i fråga. Antingen en utländsk forskare i Sverige eller en svensk forskare i något annat land.</P>
<P class="p43 ft3">Totalt sett har under perioden drygt 2 miljoner kr avsatts till 25 personer. Bland dessa personer har sju st varit utländska forskare som inbjudits att forska på någon svensk institution. Den medicinska inriktningen har varit den klart dominerande med dryga 1,4 miljoner av de utdelade medlen. Området beteendevetenskap/humaniora har fått 10 projekt beviljade med ca 600 000 kr att dela på. Det är således tydligt att den medicinska forskningen även här, liksom inom CIF, tilldelats den övervägande delen av anslagen.</P>
<P class="p43 ft3">SCIF har givit ett gott bidrag till att utveckla idrottsforskningen i Sverige. Fördelen med en organisation liknande denna är att stödet består av ett återkommande antal stipendier som delas ut årligen. Detta ger en möjlighet att överblicka viss idrottsforskning och följa utvecklingen över tid. Dessutom ger SCIF ut en årsbok där de beviljade projekten redovisas populärvetenskapligt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft3">SOU 1998:33 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft3">135</SPAN></P>
<P class="p549 ft3">De olika Specialförbunden (SF) inom Riksidrottsförbundet har i enstaka fall på ett direkt sätt gått in och stött s.k. uppdragsforskning inom respektive idrottsgren/område. Dessa insatser har huvudsakligen bestått av mindre ekonomiska bidrag och det är långt ifrån alla SF (av totalt 68) som initierat och finansierat forskningsprojekt. De mest framträdande är Fotbollförbundet, Friidrottsförbundet, Gymnastikförbundet, Ishockeyförbundet, Orienteringsförbundet och Simförbundet, som har gett i uppdrag åt forskare att undersöka eller kartlägga delar av deras verksamhet. Vi vill återigen understryka att vad gäller specialförbundens verksamhet är en exakt gränsdragning svår att göra för att särskilja forskning och utvecklingsarbete. Uppställningen nedan ger en generell bild av stödet till den idrottsrelaterade forskningen, men den utger sig inte för att vara helt fullständig.</P>
<P class="p400 ft3">Som sig bör läggs tyngdpunkten på utbildning inom specialförbundens verksamhet. I de fall de rört sig om uppdragsforskning initierat av något förbund borde kanske projekten ha benämnts grenspecifik forskningsutveckling, då problemområdet normalt har en snävare inriktning. Inom förbund som Fotbollförbundet, Ishockeyförbundet och Gymnastikförbundet har de satsade pengarna gått till större forskningsprojekt och i utbildningssyfte. Dessa tre förbund lägger dessutom mycket kraft på att ta fram eget utbildningsmaterial för sina ledare vilket handlar om mycket större summor än vad som har redovisats för uppdragsforskning.</P>
<P class="p151 ft3">Friidrottsförbundet har också initierat några grenspecifika forskningsprojekt. Projekten har haft som huvudsakligt syfte att utvärdera friidrottens verksamhet under vissa givna förhållanden. Orienteringsförbundet kan sägas ha gått i bräschen för specialförbundens satsningar på grenspecifik idrottsforskning. Detta förbund har sedan flera år haft som målsättning att avsätta 1 % av sin budget (ca 100 000 – 120 000 kr) årligen till forskning. Orienteringsförbundet tillhör en skara bland förbunden liksom Ishockey- och Simförbunden, som har en styrgrupp (utvecklings- och forskningsråd) som tar emot ansökningar för projektanslag och ser över behovet av forskning inom området. Simförbundet har för övrigt helt nyligen inrättat stipendier på 50 000 kr som kan sökas för relevant forskning kring grenen simning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">136 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p550 ft23">Enskilda <NOBR>SF-bidrag</NOBR> till tillämpad grenspecifik forskning under perioden <NOBR>1987-1996</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr2 td189"><SPAN class="p4 ft3">– Svenska Orienteringsförbundet</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td126"><SPAN class="p511 ft3">1 100 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td189"><SPAN class="p4 ft3">– Svenska Ishockeyförbundet</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td126"><SPAN class="p511 ft3">500 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td189"><SPAN class="p4 ft3">– Svenska Fotbollsförbundet</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td126"><SPAN class="p511 ft3">350 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td189"><SPAN class="p4 ft3">– Svenska Gymnastikförbundet</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td126"><SPAN class="p511 ft3">200 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td189"><SPAN class="p4 ft3">– Svenska Friidrottsförbundet</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td126"><SPAN class="p511 ft3">73 325 kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td189"><SPAN class="p551 ft3">TOTAL:</SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td126"><SPAN class="p17 ft3">2 223 325 kr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p552 ft3">Under den undersökta tioårsperioden har dessa specialförbund avsatt drygt två miljoner till grenspecifik uppdragsforskning. Denna typ av bidrag är alltså pengar som går utanför RF:s årliga avsatta summor till den svenska idrottsrelaterade forskningen. Detta ger ett genomsnittligt bidrag på ungefär 200 000 kr/år under den undersökta perioden till idrottsforskningen i Sverige. I detta sammanhang kanske det inte är beloppet som är det viktiga utan bidraget visar snarare prov på de enskilda förbundens engagerade arbete för att utveckla sin egen idrottsgren.</P>
<P class="p553 ft3">För att avsluta avsnittet med "övriga bidragsgivare" bör ett antal finansieringskällor nämnas vilka dock är mindre vanligt förekommande. Det är genom våra kontakter med forskningsråd, förbund och initierade forskare inom området som vi har fått uppgifter på hur finansiering har gått till inom vissa projekt.</P>
<P class="p554 ft3">Vid en del mindre högskolor erbjuds tjänster med färre obligatoriska undervisningstimmar till förmån för egen forskning. Denna möjlighet har delvis använts som en bonus i syfte att locka till sig etablerade forskare till mindre orter med expanderande högskolor. Summorna är svåra att uppskatta då en viss procent av tjänsten (lönen) går t ill forskning. En annan finansieringskälla är de större företag/myndigheter (t.ex. NCC, SCB) som har anställt forskare i syfte att driva idrotts- och hälsoprojekt inom den egna verksamheten. Dessa projekt har huvudsakligen varit tidsbegränsade och har delvis inneburit åtaganden utöver forskning. Vidare har det även inom vissa landsting delats ut forskningsbidrag för att undersöka effekterna av t. ex. specifik fysisk aktivitet. Bidragen har i</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">137</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft3">dessa fall administrerats och drivits av regionala utvecklingscentra (Olympisk Support) i nära samarbete med idrottsföreningar.</P>
<P class="p32 ft3">Sammanfattningsvis vad gäller dessa mer ovanliga finansieringskällor kan konstateras att det i pengar oftast har rört sig om mindre forskningsbidrag. Beloppen har dessutom varit svåra att särskilja från övrig verksamhet. Det har också i flera fall handlat om engångsprojekt under en begränsad tidsperiod utan några permanenta syften.</P>
<P class="p555 ft63"><SPAN class="ft6">5.7</SPAN><SPAN class="ft62">Det samlade finansiella stödet till idrottsforskningen i landet</SPAN></P>
<P class="p556 ft3">Genom en sammanslagning av de sammanräknade stödet till idrottsforskningen under den gångna perioden ( 1987 <NOBR>–1996)</NOBR> presenteras en totalbild av de finansiella resurserna.</P>
<P class="p101 ft65"><SPAN class="ft90">Tabell 3. </SPAN>Totalt finansiellt stöd till idrottsforskningen under en tioårsperiod.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr44 td190"><SPAN class="p507 ft39">År</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td191"><SPAN class="p557 ft39">CIF</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td192"><SPAN class="p481 ft39">Olympisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td193"><SPAN class="p542 ft39">HSFR</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td194"><SPAN class="p542 ft39">MFR</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td195"><SPAN class="p366 ft39">RJ</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td196"><SPAN class="p328 ft39">Skol-</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td192"><SPAN class="p496 ft39">Övriga</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td197"><SPAN class="p496 ft39">Total</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td198"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td199"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td200"><SPAN class="p366 ft39">Sup.</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td201"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td202"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td203"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td204"><SPAN class="p508 ft12">verket</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td200"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td137"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td205"><SPAN class="p512 ft91">1987</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td206"><SPAN class="p511 ft91">1 860 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td207"><SPAN class="p4 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td208"><SPAN class="p516 ft91">315 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td209"><SPAN class="p4 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td210"><SPAN class="p517 ft91">75 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td211"><SPAN class="p558 ft91">179 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td207"><SPAN class="p187 ft91">400 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td145"><SPAN class="p112 ft91">2 829 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td198"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td199"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td200"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td201"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td202"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td203"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td204"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td200"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td137"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td205"><SPAN class="p512 ft91">1988</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td206"><SPAN class="p511 ft91">2 115 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td207"><SPAN class="p4 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td208"><SPAN class="p516 ft91">135 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td209"><SPAN class="p4 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td210"><SPAN class="p4 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td211"><SPAN class="p4 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td207"><SPAN class="p112 ft91">1 900 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td145"><SPAN class="p112 ft91">4 150 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td198"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td199"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td200"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td201"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td202"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td203"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td204"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td200"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td137"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td205"><SPAN class="p512 ft87">1989</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td206"><SPAN class="p511 ft87">1 816 300</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td207"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td208"><SPAN class="p516 ft87">180 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td209"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td210"><SPAN class="p112 ft87">440 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td211"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td207"><SPAN class="p513 ft87">400 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td145"><SPAN class="p112 ft87">2 836 300</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td198"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td199"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td200"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td201"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td202"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td203"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td204"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td200"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td137"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td205"><SPAN class="p512 ft87">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td206"><SPAN class="p511 ft87">2 426 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td207"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td208"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td209"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td210"><SPAN class="p112 ft87">535 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td211"><SPAN class="p558 ft87">100 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td207"><SPAN class="p513 ft87">400 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td145"><SPAN class="p112 ft87">3 461 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td198"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td199"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td200"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td201"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td202"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td203"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td204"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td200"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td137"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td205"><SPAN class="p512 ft87">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td206"><SPAN class="p511 ft87">2 421 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td207"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td208"><SPAN class="p516 ft87">454 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td209"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td210"><SPAN class="p112 ft87">570 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td211"><SPAN class="p558 ft87">100 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td207"><SPAN class="p513 ft87">400 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td145"><SPAN class="p112 ft87">3 945 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td198"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td199"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td200"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td201"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td202"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td203"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td204"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td200"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td137"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td205"><SPAN class="p512 ft87">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td206"><SPAN class="p511 ft87">2 860 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td207"><SPAN class="p188 ft87">*2 050 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td208"><SPAN class="p516 ft87">360 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td209"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td210"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td211"><SPAN class="p558 ft87">100 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td207"><SPAN class="p513 ft87">400 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td145"><SPAN class="p112 ft87">3 720 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td198"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td199"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td200"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td201"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td202"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td203"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td204"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td200"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td137"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td205"><SPAN class="p512 ft87">1993</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td206"><SPAN class="p511 ft87">5 125 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td207"><SPAN class="p187 ft87">250 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td208"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td209"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td210"><SPAN class="p517 ft87">70 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td211"><SPAN class="p4 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td207"><SPAN class="p513 ft87">650 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td145"><SPAN class="p112 ft87">6 095 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td198"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td199"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td200"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td201"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td202"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td203"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td204"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td200"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td137"><SPAN class="p4 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td205"><SPAN class="p512 ft91">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td206"><SPAN class="p511 ft91">7 132 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td207"><SPAN class="p187 ft91">250 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td208"><SPAN class="p4 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td209"><SPAN class="p200 ft91">120 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td210"><SPAN class="p112 ft91">575 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td211"><SPAN class="p4 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td207"><SPAN class="p513 ft91">600 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td145"><SPAN class="p112 ft91">8 677 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td198"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td199"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td200"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td201"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td202"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td203"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td204"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td200"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td137"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td205"><SPAN class="p512 ft91">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td206"><SPAN class="p511 ft91">6 261 920</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td207"><SPAN class="p187 ft91">250 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td208"><SPAN class="p4 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td209"><SPAN class="p4 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td210"><SPAN class="p112 ft91">575 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td211"><SPAN class="p4 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td207"><SPAN class="p513 ft91">623 325</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td145"><SPAN class="p112 ft91">7 710 245</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td198"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td199"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td200"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td201"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td202"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td203"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td204"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td200"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td137"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td205"><SPAN class="p512 ft91">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td206"><SPAN class="p511 ft91">5 946 666</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td207"><SPAN class="p187 ft91">250 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td208"><SPAN class="p4 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td209"><SPAN class="p4 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td210"><SPAN class="p112 ft91">550 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td211"><SPAN class="p4 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td207"><SPAN class="p513 ft91">400 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td145"><SPAN class="p112 ft91">7 146 666</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td198"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td199"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td200"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td201"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td202"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td203"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td204"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td200"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td137"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td205"><SPAN class="p518 ft91">Total(kr):</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td206"><SPAN class="p188 ft91">37 963 886</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td207"><SPAN class="p112 ft91">3 050 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td208"><SPAN class="p188 ft91">1 444 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td209"><SPAN class="p200 ft91">120 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td210"><SPAN class="p233 ft91">3 390 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td211"><SPAN class="p558 ft91">479 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td207"><SPAN class="p112 ft91">6 173 325</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td145"><SPAN class="p200 ft91">52 620 211</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td198"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td199"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td200"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td201"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td202"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td203"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td204"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td200"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td137"><SPAN class="p4 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td205"><SPAN class="p559 ft91">%</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td206"><SPAN class="p519 ft91">72,1%</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td207"><SPAN class="p501 ft91">5,9%</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td208"><SPAN class="p519 ft91">2,7%</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td209"><SPAN class="p513 ft91">0,2%</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td210"><SPAN class="p519 ft91">6,5%</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td211"><SPAN class="p112 ft91">0,9%</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td207"><SPAN class="p498 ft91">11,7%</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td145"><SPAN class="p512 ft91">100,0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td198"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td199"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td200"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td201"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td202"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td203"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td204"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td200"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td137"><SPAN class="p4 ft43"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p423 ft65">(* tillämpade grenspecifika forskningsprojekt)</P>
<P class="p560 ft3">Vad som klart framgår är hur Centrum för idrottsforskning intar en särställning i fråga om stöd till idrottsforskningen i Sverige. Det är anmärkningsvärt att se hur lite stöd de övriga etablerade forskningsråden bistått idrottsforskningen med. Om en förändring skall ske så borde i första hand de övriga stora forskningsråden kunna göra mer för att tillgodose idrottsforskningens behov av stöd. Söktrycket hos CIF är uppe i ca 35 miljoner kr/år vilket vittnar om ett behov av ett kraftigt ökat stöd inom området idrottsforskning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">138 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft3">För att ytterligare tydliggöra den skeva fördelning som råder bland idrottsforskningens finansiärer illustreras förhållandet schematiskt i diagrammet nedan.</P>
<P class="p562 ft3">Figur 5. Idrottsforskningens finansiärer och fördelning av det samlade stödet (procent).</P>
<P class="p14 ft3">Diagrammet finns endast i den tryckta versionen</P>
<P class="p563 ft3">I tabell 3 redovisades hur de enskilda summorna har fördelats år för år av respektive finansiär. I figur 5 är summorna sammanslagna för att tydliggöra varje enskild finansiärs samlade stöd till idrottsforskningen under den undersökta perioden. CIF:s ställning som huvudsaklig bidragsgivare till idrottsforskningen i Sverige bekräftas med eftertryck i figuren ovan. Trots den ringa budget som CIF förfogar över jämfört med andra finansiärer har CIF:s bidrag nästan på egen hand sörjt för idrottsforskningens utveckling. Ur ett samhälleligt perspektiv är det svårt att förstå hur övriga etablerade forskningsråd har kunnat ignorera idrotten som påverkansfaktor i samhället och medföljande frågeställningar kring denna folkrörelse.</P>
<P class="p331 ft3">Skolverket borde också ta ett större ansvar och visa ett tydligare intresse för att utveckla idrottsforskningen i landet. Barns liv under uppväxtåren består t ill stor del av fysisk aktivitet. Verksamheten inom barn- och ungdomsidrotten genomsyras av inslag som gör barns fysiska och psykiska utveckling påtaglig. Att ungefär 2/3 av alla pojkar <NOBR>(8-12</NOBR> år) i landet och hälften av alla flickor i samma ålder är aktiva inom idrottsrörelsen (Engström 1990) borde sa nnolikt ha påverkande effekter på skollivet i stort.</P>
<P class="p39 ft3">Att Skolverket vill stå utanför detta forum som idrotten utgör är illavarslande. Man kan spekulera i om det hänger ihop med ämnet Idrott och hälsa starkt reducerade tid i Lpo 94 och Lpf 94? Ett sätt att förbättra skola och undervisning är att förstå barn och ungdomars liv både under och efter skoltid där idrotten har en given plats. Att forska kring idrottsämnet och dess betydelse för barn borde därmed vara en uppgift som Skolverket borde prioritera i betydligt högre grad.</P>
<P class="p62 ft3">Vad gäller Olympisk Support och deras stöd t ill idrottsforskningen kan konstateras att bidragen är i stort sett "tillräckliga" (tillämpade idrottsspecifika forskningsprojekt ca 10 % av budget) i förhållande till målet med deras verksamhet. Olympisk Support har som syfte att optimera elitidrotten i Sverige varför forskning blir en nödvändig ingrediens, men den utgör inte ett inslag som prioriteras inom den egna verksamheten. Däremot ser företrädare för organisationen gärna att elitifo-</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">139</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft3">kuserad tillämpad idrottsforskning får ett större utrymme inom den idrottsrelaterade forskningen.</P>
<P class="p369 ft3">Ännu en relativt stark bidragsgivare till idrottsforskningen är Riksbankens Jubileumsfond som varit idrottsforskningens näst största enskilda finansiär de senaste tio åren. Stiftelsens stadgar inskränker stödet till att i huvudsak stötta den samhällsvetenskapliga forskningen. Det är inom dessa ramar som några idrottsrelaterade projekt har uppmärksammats och givits ett betydande stöd under några år. Inom RJ:s budget bör det dock finnas utrymme för stöd till fler projekt med inriktning mot idrott.</P>
<P class="p296 ft3">Övriga bidragsgivares punktinsatser (Folksam, SF) är svårare att utvärdera och jämföra. De har gjort värdefulla insatser för idrottsforskningen men att finna någon kontinuitet i punkt- och temainsatser är att hoppas på för mycket. Detta bör understrykas även om ett fåtal specialförbund har som målsättning att avsätta 1 % av budget till forskning. Det skall nog ses som exakt vad det är, nämligen ett extra stöd inom för idrottsgrenen angelägna områden. Undantaget är SCIF som kan uppvisa en kontinuitet i sin stödverksamhet. Stipendierna har säkert haft viss betydelse för idrottsforskningen, men totalt sett är deras bidragsverksamhet alldeles för liten för att tillskrivas någon större roll totalt sett.</P>
<P class="p522 ft3">Denna genomgång av det samlade finansiella stödet till idrottsforskningen har gjort det möjligt att peka på några väsentliga argument angående det skrala stöd som t. ex. övriga forskningsråd bidragit med.</P>
<P class="p565 ft3">Sammanfattningsvis kan konstateras att flera finansiärers bidrag borde varit avsevärt större under den undersökta perioden och då i synnerhet med tanke på de ansenliga budgetar som flera forskningsråd förfogar över.</P>
<P class="p83 ft3">Det har bedömts som omöjligt att göra en sammanställning som innebär en fullständig täckning av området. Som vi redogjort för tidigare kan en del mindre projekt vara svåra att spåra och då i synnerhet i de fall där avrapportering inte offentliggörs av uppdragsgivaren. De reservationer som finns kan t. ex. vara bland Specialförbunden (SF) där några mindre belopp till uppdragsforskning kan ha försummats, då en gråzon existerar i fråga om vad som är forskning eller utvecklingsarbete. Även vad gäller andra bidragsgivare i gruppen för "övriga" är en fullständig inblick svår att uppnå då mindre privata donationer kan ha bidragit med pengar till idrottsforskning men vars redovisning är svår att finna. Sammanställningen torde ändå ge en god översikt av de medel som stött idrottsforskningen under perioden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">140 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">6 Sammanfattande reflexioner</P>
<P class="p371 ft3">De huvudsakliga producenterna av kunskapsuppbyggnad och forskning inom idrottsområdet är knutna till högskolor och universitet. I stockholmsområdet finns de flesta permanenta forskningsresurserna placerade med fyra professurer inom den medicinska/fysiologiska inriktningen och en i beteendevetenskap/ pedagogik samt en professorstjänst i idrottshistoria. Sex professurer av totalt nio i landet är alltså placerade i Stockholm och av de övriga tre finns två i Umeå (traumatologi, pedagogik) och en i Linköping (medicin). Den idrottsforskning som bedrivs på institutionsnivå i andra delar av landet (ex. Göteborg, Lund, Uppsala) får således göras utan den stabilitet som en specialinriktad professur innebär av kontinuitet och basresurser.</P>
<P class="p331 ft3">Centrum för idrottsforskning, med ett riksansvar för idrottsforskningen i landet, skall initiera, samordna och stödja forskningsprojekt vid högskolor och universitet. CIF:s placering i Stockholm har diskuterats med anledning av den maktkoncentration som uppstår (sex professurer) samt banden till Karolinska Institutet med ett gemensamt budgetkonto som exempel. Flera av landets frontfigurer inom den idrottsrelaterade forskningen har tidigare och även nu framfört synpunkter vad gäller CIF och då med önskan om tillhörighet till ett nationellt forskningsråd (ex. FRN, HSFR). Man menar att idrotten inte bör föra en isolerad tillvaro från övriga råd i forskarsamhället.</P>
<P class="p241 ft3">Dessa synpunkter har tagits upp vid ett antal tillfällen de senaste åren utan att vinna gehör på regeringsnivå. Flertalet aktörer och beslutsfattare är trots allt överens om att CIF i praktiken fungerar väl. För en förstärkning och utveckling av idrottsforskningen i landet krävs dock ett större direkt statligt stöd då stödet från övriga forskningsråd är näst intill obefintligt (2,9 % av det totala stödet under den undersökta perioden). Med CIF:s ringa budget (8 miljoner kr/år i projektanslag) – jämfört med övriga forskningsråd – blir en trygg utveckling av idrottsforskningen i landet en orealistiskt målsättning.</P>
<P class="p115 ft3">Vad som ytterligare har diskuterats angående CIF:s verksamhet är det vetenskapliga rådets utseende och funktion. Rådet utför ett viktigt och betungande arbete med att granska alla projektansökningar och gör ett gediget arbete. Men en fråga i sammanhanget är om inte rådet, likt CIF:s styrelse, bör sitta under en begränsad mandatperiod. Genom tids-</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft3">SOU 1998:33 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft3">141</SPAN></P>
<P class="p566 ft3">begränsade förordnanden för ledamöterna gynnas forskningsklimatet och utvecklingen inom området. En annan fråga rörande behandling av projektansökningar är om styrelsen egentligen har möjlighet att gå emot det vetenskapliga rådet. Hur skall styrelsen kunna ha en avvikande åsikt om så var fallet. Den har inte vare sig tid eller möjlighet att seriöst kunna jämföra och bedöma de inkomna ansökningarna. I praktiken har det vetenskapliga rådet den egentliga makten vad gäller utveckling och inriktning av den idrottsrelaterade forskningen i landet. Kritiska röster bland erfarna forskare på området har ifrågasatt styrelsens roll just vad gäller möjlighet till påverkan på "förslagen" beträffande fördelning av forskningsanslagen.</P>
<P class="p402 ft3">Det är komplicerade frågor som varit under livlig debatt ända sedan 1992 då CIF:s organisation blev mer konkret. Det bestående intrycket av CIF som organisation och det arbete som utförts de senaste åren är ändå att idrottsforskningen i stort i Sverige har utvecklats i positiv riktning. I takt med att söktrycket har ökat har likaledes antal beviljade anslag ökat samt beloppet för ett genomsnittligt anslag. Huruvida det reellt har ökat har tidigare diskuterats och då konstaterades att vad gäller projektanslag</P>
<P class="p567 ft3">– speciellt inom samhällsvetenskap och humaniora – kan detta ifrågasättas.</P>
<P class="p33 ft3">Beträffande CIF:s budget och RF:s bidrag till den (5 miljoner), ter det sig självklart att idrottsrörelsen vill ha ett starkt inflytande i CIF som organisation. RF har två representanter i styrelsen och lämnar dessutom förslag på två ledamöter som är knutna till Karolinska Institutet. En relevant fråga i sammanhanget är om idrottsrörelsen skall stå bakom all idrottsforskning i landet? Fysisk aktivitet och folkhälsa är viktigt för hela samhället och inte enbart inom ramen för föreningslivet. Det kanske borde anslås ett bredare statligt stöd knutet till ett forskningsråd (ex. CIF) med inriktning mot fysisk aktivitet och hälsa. Detta skulle fungera som en markering från samhällets sida och understryka behovet av att det forskas mer kring medborgarnas fysiska aktivitet och hälsorelaterade problem.</P>
<P class="p568 ft3">Från RF har det poängterats att det är staten som har det slutliga ansvaret för kunskapsutvecklingen inom landet rörande medborgarnas fysiska hälsa. Kroppsövningsområdet är en av de viktigaste byggstenarna i ett väl fungerande samhälle. Hälsofrågor, vilka till viss del ligger inom ramen för RF:s verksamhet, är i behov av ett starkt stöd av statliga medel för att tillgodose samhällets behov av fysiskt aktiva människor i framtiden.</P>
<P class="p41 ft3">Den geografiska utlokaliseringen av svensk idrottsforskning verkar i stort fungera väl. Den har dock några svaga punkter då maktkoncentrationen är allt för stark i stockholmsområdet. Sverige är ett för stort land för att bygga upp större delen av sina fasta forskningsresurser kring</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">142 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p569 ft3">huvudstaden. Umeå i norr har förvisso tilldelats en del resurser (två professurer) och Linköping (en professur) men universitetsstäderna Göteborg, Lund och Uppsala har blivit utan.</P>
<P class="p88 ft3">Vad gäller organisation av idrottsforskning i Norden kan konstateras att exempelvis Norges lösning på organisation med stark koncentration av idrottsutbildning och idrottsforskning till Oslo kan fungera i ett mindre land som Norge med sin speciella geografiska/topografiska struktur. För Sveriges del skulle en sådan lösning emellertid betyda att vi inte tog tillvara på all den kompetens som är utbredd över landet i anknytning till universitet och högskolor. Dessutom bör Sverige utnyttja de utvecklingscentra som byggts upp sedan 1992 (under Olympisk Support) med regional anknytning.</P>
<P class="p65 ft3">I Danmark (Köpenhamns universitet, August Krogh institutet) och Finland (Jyväskylä universitet, idrotts- och hälsovetenskapliga fakulteten) har det idrottsvetenskapliga ämnet en stark anknytning till vissa centrala institutioner inom universitets och högskoleväsendet. Det kanske vore en god framtida lösning för Sverige med en något större spridning av idrottsrelaterade forskningsresurser genom en etablering av "idrottsinstitutioner" (idrottsenheter) på universitet och högskolor runt om i landet. I både Danmark och Finland erhåller de permanenta forskningsresurserna ett mer direkt stöd av staten med fasta anslag till institutioner och fakultet med idrottsinriktning. Inom det svenska universitets- och högskoleväsendet borde idrott i större utsträckning kunna etablera egna enheter på de större institutionerna och kunna utvecklas i samklang med övrig forskning.</P>
<P class="p570 ft3">Mot bakgrund av hur finansieringen av den idrottsrelaterade forskningen i Sverige ser ut (CIF står för 72,1%), verkar ett ökat direkt statligt stöd vara nödvändigt. Ett mer aktivt visat intresse/stöd från övriga forskningsråd (FRN, SFR, HSFR, MFR) hade varit att föredra. Detta hade samtidigt bekräftat att idrotten inte är en isolerad företeelse i samhället. Dessvärre verkar den lösningen inte utgöra ett möjligt alternativ utifrån vad vi presenterat i avsnittet med analys av resultat, där de övriga forskningsrådens ringa stöd till idrottsforskningen belystes.</P>
<P class="p65 ft3">CIF har gjort ett värdefullt arbete för idrottsforskningens utveckling i landet. Men återigen med en budget på omkring 8 miljoner (projektanslag) och ett söktryck på runt 140 ans ökningar/år blir det svårt att stödja långsiktiga projekt. Ett medelanslag på mellan 80 000 t ill 90 000 kr/projekt lär inte kunna utveckla forskningen på lång sikt. De få projekt som har beviljats medel hos exempelvis HSFR och Riksbankens Jubileumsfond – med flera hundra tusen kr i stöd per år under ett antal år – har också kunnat visa på stabilitet och utveckling samtidigt som resultaten har bidragit till en stark utveckling av det specifika området. Idrotten som är ett tvärvetenskapligt område och som engagerar och</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">143</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft3">berör miljontals människor i vårt samhälle är i behov av ett brett och ansenligt stöd för att kunna utveckla kunskapsuppb yggnaden på området.</P>
<P class="p62 ft3">CIF:s styrelse och det vetenskapliga rådet brottas inte enbart med dilemman av typen vetenskaplig relevans eller ej och hur mycket medel som kan fördelas. En övergripande fråga är dessutom hur man utför en rättvis fördelning mellan de olika inriktningarna inom idrottsområdet. I huvudsak grundar sig beslut om fördelning på grad av vetenskaplig kvalitet i projektansökan samt söktryck inom de olika områdena.</P>
<P class="p41 ft3">Under den undersökta tioårsperioden intar området fysiologi/ medicin/biomekanik/traumatologi en överlägsen plats vad gäller antal beviljade projekt och medelstilldelning. Från år 1987 till 1996 har 69 % av de beviljade medlen tillfallit projekt med denna inriktning. Dessa ojämlika förutsättningar bör uppmärksammas i problematiken kring fördelning av medel. Nyckeln till en rättvis/jämbördig fördelning av medel kan delvis ligga i ett utpekande av de skilda förutsättningar som råder inom de olika områdena. Mot denna bakgrund förtydligas behovet av jämnare fördelning av antal beviljade projekt och medelstilldelning. Det beteendevetenskapliga/humanistiska inriktningen har under perioden varit tydligt eftersatt varför en förändring mot en förstärkning av dessa områden bör ske.</P>
<P class="p181 ft3">I samtalen med ledande forskare och beslutsfattare i landet har idrottsforskningens åsidosatta tillvaro bland övriga finansiärer poängterats. Ett diskuterat förslag om ett eget forskningsråd (CIF eller liknande organ) med <NOBR>20-25</NOBR> miljoner kr i statliga medel för stöd av forskning kring fysisk aktivitet, folkhälsa och organiserad idrott (barn- och ungdom, bredd och elit) framstår som en rimlig lösning då den idrottsrelaterade forskningens acceptans uppenbarligen är marginell bland övriga aktörer inom forskarsamhället. Det är uppenbart att ett ganska kraftigt ekonomiskt nytillskott behövs för att svensk idrottsforskning skall få någorlunda likvärdiga ekonomiska förutsättningar som i de övriga nordiska länderna. Annars är det risk att Sverige hamnar på efterkälken. Detta drabbar i slutändan den svenska idrottens utveckling.</P>
<P class="p364 ft6"><SPAN class="ft6">6.1</SPAN><SPAN class="ft30">Slutsatser och förslag</SPAN></P>
<P class="p447 ft3">Svensk idrottsforskning har i stort under den senaste tioårsperioden både breddats och fördjupats. De nytillkomna fyra professurerna har varit viktiga drivkrafter i denna utveckling. Därför bör fler idrottsrelaterade professurer inrättas vid de universitet som bedrivit framgångsrik forskning under en lång följd av år. De ekonomiska förstärkningar som</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">144 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft3">CIF erhållit från 1993 har varit värdefulla och ytterligare påverkat utvecklingen av den idrottsvetenskapliga forskningen.</P>
<P class="p88 ft3">Under den studerade tidsperioden har samarbetet mellan olika forskargrupper i landet ökat. Här har de tre olika intresseorganisationerna (IMF, SVEBI, SVIF) haft en stor betydelse genom sina arrangemang (konferenser och dyl.) och kanaler (bl. a. tidskrifter och årsböcker) som underlättat kommunikation idrottsforskare emellan. Det finns dock fortfarande utrymme för långt mer intensifierade kontakter till idrottsforskningens gagn.</P>
<P class="p65 ft3">Även på det internationella planet har utbytet mellan svenska idrottsforskare och kollegor i utlandet ökat markant. De flesta universitet och högskolor med idrottsrelaterad utbildning och forskning har numera både studerandeutbyte med utländska läroanstalter och upparbetade kontakter med forskare/forskargrupper i andra länder. Dessutom har svenska idrottsforskare i betydligt högre grad än tidigare medverkat i internationella idrottsvetenskapliga kongresser. Samtidigt kan man se att svenska forskare i större utsträckning publicerar sina vetenskapliga alster i internationella facktidskrifter. Detta gäller i första hand forskare inom fysiologi/ medicin, men även bland idrottsforskare inom humaniora/samhällsvetenskap syns denna tendens. Förhoppningsvis kan svenska idrottsforskare även i fortsättningen få minst lika goda ekonomiska förutsättningar att delta i den internationella kunskapsutvecklingen inom idrottsområdet.</P>
<P class="p341 ft3">Hur är då nivån på den svenska idrottsforskningen – i mycket grova drag – i ett internationellt perspektiv? Den svenska idrottsfysiologiska forskningen låg tidigare i den främsta internationella frontlinjen. Den tycks dock på senare tid ha tappat en del terräng. Svenska idrottsfysiologiska forskare intar inte längre de absoluta tätpositionerna internationellt. Inom det medicinska området är det snarast inom traumatologin/ortopedin som Sverige ligger bäst till i en internationell jämförelse. Inom den samhällsvetenskapliga sfären har idrottspedagogiken länge dominerat den svenska scenen och även visat sig hålla god internationell klass. Speciellt inom <NOBR>socialisations–,</NOBR> barn och ungdomsidrottsforskning samt vad gäller longitudinella studier av fysisk aktivitet ligger svenska forskare mycket väl framme. Däremot har det hittills utförts lite svensk forskning inom områden som motorisk inlärning och även den idrottsdidaktiska forskningen släpar efter.</P>
<P class="p67 ft3">Den idrottspsykologiska forskningen har länge varit sparsamt förekommande i Sverige. Nu tycks livaktiga forskargrupper ha kommit igång på flera ställen i landet vilket ser lovande ut för framtiden. Fler doktorsavhandlingar har producerats under de senaste åren och några forskare har erhållit professorskompetens. Samtidigt arbetar fler doktorander än tidigare med idrottspsykologiska frågeställningar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">145</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p571 ft3">Den humanistiska forskningen inom idrottsområdet (främst historia) bedrevs länge av starkt intresserade personer. Dessa hade ringa fotfäste i universiteten – även om en del disputerade för doktorsexamen – och därför hade den humanistiska forskningen svårt att göra sig gällande. När professuren i historia, särskilt idrottshistoria, fick en fast innehavare skedde en kraftig uppsving och svensk idrottshistorisk forskning har på kort tid börjat att uppmärksammas både nationellt och interna tionellt.</P>
<P class="p43 ft3">Skall den svenska idrottsforskningen även fortsättningsvis kunna hänga med i en accelererande utveckling är det viktigt att ytterligare medel kan tillföras verksamheten. Det är av stor vikt – inte bara för idrottsrörelsen – utan också för samhället i stort att forskning kring idrott och kroppskultur kan utvecklas. Kunskap om den mångfacetterade idrotten är viktig för att förstå och komma tillrätta med många av de basala förändringar som nu försiggår inom politik, ekonomi, näringsstruktur och arbetsliv. Inte minst hälsofrågor med kopplingar till ekonomi, livskvalité och fritid hos olika grupper av befolkningen framstår som centrala forskningsområden. Även genusperspektiv inom svensk idrottsforskning behöver utvecklas för att man skall få en ökad insikt i flickors/kvinnors situation och förhållande inom idrotten. Studier av idrott, kroppskultur och fritid ger inte bara kunskap om fenomenen i sig, utan dessutom en ökad generell förståelse för hur samhället och dess kultur produceras och reproduceras.</P>
<P class="p572 ft3">Sammanfattningsvis föreslår vi:</P>
<P class="p573 ft3">att det statliga stödet till idrottsforskning i vid bemärkelse ökar till minst det dubbla dvs. minst 20 miljoner årligen,</P>
<P class="p272 ft3">att Centrum för idrottsforskning antingen inlemmas i Forskningsrådsnämnden alternativt HSFR som en självständig enhet med egen budget och personal, men där gemensam service etc. kan utnyttjas rationellt, eller fortsätta med nuvarande organisation som huvudsakligen fungerat bra</P>
<P class="p131 ft3">att ledamöterna i CIF:s vetenskapliga råd får tidsbegränsade förordnanden och att de representerar en mer jämn fördelning mellan olika ämnen/discipliner. Styrelsen och det vetenskapliga rådet bör aktivt eftersträva att få en jämnare medelsfördelning till huvudområdena samhällsvetenskap/humaniora respektive fysiologi/medicin/biomekanik/traumatologi.</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">146 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p574 ft3">att fler idrottsinriktade professurer inrättas, företrädesvis på de orter där högklassig idrottsforskning bedrivs men där ännu inga professurer finns.</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">147</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft1">Referenser</P>
<P class="p575 ft4"><SPAN class="ft3">Annerstedt, C. (1996). </SPAN>En idrottshögskola vid Göteborgs universitet <SPAN class="ft3">. Göteborg: Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p576 ft4"><SPAN class="ft3">Berg, P.O m. fl. (1993). </SPAN>Strategisk profilering och positionering av svensk idrott<SPAN class="ft3">. Farsta: Riksidrottsförbundet.</SPAN></P>
<P class="p14 ft3"><SPAN class="ft4">Bet</SPAN>. 1970: SU 122.</P>
<P class="p101 ft3"><SPAN class="ft4">Dagens Nyheter</SPAN>. (970920). "Svensk idrottsforskning en katastrof"</P>
<P class="p101 ft3"><SPAN class="ft4">Dir</SPAN>. 1996: 84.</P>
<P class="p577 ft3">Engström, <NOBR>L-M.</NOBR> m. fl. (1993). <SPAN class="ft4">LIV 90</SPAN>. Livsstil, prestation, hälsa. Stockholm: Folksam, Idrottshögskolan m. fl..</P>
<P class="p315 ft4"><SPAN class="ft3">Eriksson, S. (1995). </SPAN>Idrottsrörelsen som ideell kraft <SPAN class="ft3">. Farsta: Riksidrottsförbundet.</SPAN></P>
<P class="p315 ft3"><SPAN class="ft4">Forskningsrapporter nr 13</SPAN>. (1987). Centrum för idrottsforskning. Farsta: Riksidrottsförbundet.</P>
<P class="p315 ft3"><SPAN class="ft4">Forskningsrapporter nr 14</SPAN>. (1988). Centrum för idrottsforskning. Farsta: Riksidrottsförbundet.</P>
<P class="p315 ft3"><SPAN class="ft4">Forskningsrapporter nr 16</SPAN>. (1991). Centrum för idrottsforskning. Farsta: Riksidrottsförbundet.</P>
<P class="p578 ft3"><SPAN class="ft4">Forskningsrapporter nr 17</SPAN>. (1993). Centrum för idrottsforskning. Farsta: Riksidrottsförbundet.</P>
<P class="p315 ft3"><SPAN class="ft4">Forskningsrapporter nr 18</SPAN>. (1995). Centrum för idrottsforskning. Farsta: Riksidrottsförbundet.</P>
<P class="p315 ft3"><SPAN class="ft4">Forskningsrapporter nr 19</SPAN>. (1996). Centrum för idrottsforskning. Farsta: Riksidrottsförbundet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">148 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p143 ft3">Nilsson, P. (1994). <SPAN class="ft4">Den allvarsamma fritiden</SPAN>. Stockholm: Statens ungdomsråd.</P>
<P class="p36 ft3">Norges Forskningsråd (1997). <SPAN class="ft4">Idrett, samfunn og frivillig organisering</SPAN>. Programnotat. Oslo: Kulturdepartementet.</P>
<P class="p14 ft3"><SPAN class="ft4">Prop</SPAN>. 1970: 79.</P>
<P class="p579 ft3">Riksbankens Jubileumsfond. 1987:2.<SPAN class="ft4">Samhällsvetenskaplig och humanistisk idrottsforskning</SPAN>. Helsingborg: Schmidts Boktryckeri AB.</P>
<P class="p14 ft3">Riksbankens Jubileumsfond.<SPAN class="ft4">Årsredovisning </SPAN>. (1993). Stockholm: Layout</P>
<P class="p119 ft3">Montage AB.</P>
<P class="p101 ft3">Riksbankens Jubileumsfond.<SPAN class="ft4">Årsredovisning </SPAN>. (1994). Stockholm: Layout</P>
<P class="p311 ft3">Montage AB.</P>
<P class="p101 ft3">Riksbankens Jubileumsfond.<SPAN class="ft4">Årsredovisning </SPAN>. (1995). Stockholm: Layout</P>
<P class="p311 ft3">Montage AB.</P>
<P class="p101 ft3">Riksbankens Jubileumsfond.<SPAN class="ft4">Årsredovisning </SPAN>. (1996). Stockholm: Layout</P>
<P class="p311 ft3">Montage AB.</P>
<P class="p101 ft3"><SPAN class="ft4">Rskr</SPAN>. 1970: 291</P>
<P class="p580 ft4">Riksidrottsförbundets Forsknings- och utvecklingspolicy <SPAN class="ft3">. FoU. Riksidrottsstyrelsen (1995). Farsta: Riksidrottsförbundet.</SPAN></P>
<P class="p581 ft3">SOU. 1969:29. Handelsdepartementet.<SPAN class="ft4">Idrott åt alla </SPAN>. Stockholm: Allmänna förlaget.</P>
<P class="p14 ft4"><SPAN class="ft3">SOU 1987:70. </SPAN>Idrottens forskning och högre utbildning <SPAN class="ft3">.</SPAN></P>
<P class="p578 ft3">SOU 1990:3. Utbildningsdepartementet.<SPAN class="ft4">En idrottshögskola i Stockholm </SPAN>. Stockholm: Allmänna förlaget.</P>
<P class="p36 ft3">SOU 1996:29. Utbildningsdepartementet.<SPAN class="ft4">Forskning och pengar</SPAN>. Stockholm: Norstedts tryckeri AB.</P>
<P class="p582 ft8">Stukát, <NOBR>K-G.</NOBR> (1997). Svensk skolforskning<SPAN class="ft7">Pedagogisk</SPAN>. <SPAN class="ft7">forskning nr1/1997</SPAN>. Göteborg: Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik.</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td97"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td98"><SPAN class="p4 ft28">Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige <SPAN class="ft27">149</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td99"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td100"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft3">Svensk idrott nr 3/1997, s 3.</P>
<P class="p101 ft3">Svensk idrott nr 4/1997, s 3.</P>
<P class="p101 ft3"><SPAN class="ft4">Svensk idrott </SPAN>nr 5/1997, s <NOBR>19-49.</NOBR></P>
<P class="p14 ft3"><SPAN class="ft4">Svensk idrott </SPAN>nr 6/1997, s 3.</P>
<P class="p101 ft4">Svensk Idrottsforskning <SPAN class="ft3">nr 1/1992, s </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">4-6.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p101 ft4">Svensk Idrottsforskning <SPAN class="ft3">nr 1/1993, s </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">4-6.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p101 ft4">Svensk Idrottsforskning <SPAN class="ft3">nr 3/1995, s </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">2-5</SPAN></NOBR></P>
<P class="p101 ft4">Svensk Idrottsforskning <SPAN class="ft3">nr 2/1997, s </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">4-6.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p581 ft3"><SPAN class="ft4">Svensk utbildningsforskning</SPAN>. 87: 39 (1987). Skolöverstyrelsen. Stockholm: Distributionscentralen.</P>
<P class="p583 ft3"><SPAN class="ft4">Svensk utbildningsforskning</SPAN>. 88: 28 (1988). Skolöverstyrelsen. Stockholm: Distributionscentralen.</P>
<P class="p584 ft3"><SPAN class="ft4">Svensk utbildningsforskning</SPAN>. 92/93 (1993). Skolverket. Forskningsenheten. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB.</P>
<P class="p585 ft3">Sveriges Riksidrottsförbund. (1996). <SPAN class="ft4">Idrotten vill</SPAN>. Farsta: Riksidrottsförbundet.</P>
<P class="p197 ft4">Intervjuer med<SPAN class="ft3">:</SPAN></P>
<P class="p586 ft3">Professor <NOBR>Lars-Magnus</NOBR> Engström, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS). Artur Forsberg, föreståndare för Centrum för idrottsforskning.</P>
<P class="p587 ft3">Fil.dr. Eva Olofsson, ordförande i CIF, Umeå universitet. Peter Reinebo, projektledare Olympisk Support.</P>
<P class="p588 ft3">Professor Bengt Saltin, August Krogh institutet, Köpenhamns universitet. Marianne Söderberg, chef för Riksidrottsförbundets idrottsenhet. Expeditionschef Hans B. Skaset Norges Kulturdepartement.</P>
<P class="p589 ft3">Professor Risto Telema, Jyväskylä universitet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">150 </SPAN>Kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">151</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p590 ft10">Finansieringen av idrottsrörelsen</P>
<P class="p591 ft1">En kartläggning av idrottsrörelsens intäkter m.m.</P>
<P class="p592 ft93">Åsa Annerstedt Anders Björkman Jonas Persson</P>
<P class="p593 ft11">IEC in sports</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">152 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft1">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p4 ft20">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td101"><SPAN class="p110 ft24">Statens stöd till idrotten ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p17 ft23">155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td160"><SPAN class="p108 ft3">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td215"><SPAN class="p110 ft27">Enligt regleringsbrevet...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td15"><SPAN class="p17 ft3">155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p108 ft3">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td215"><SPAN class="p110 ft2">Lönebidrag ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft3">155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p108 ft3">1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td215"><SPAN class="p110 ft27">Bidrag till beredskapsarbete...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft3">156</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td160"><SPAN class="p108 ft3">1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td215"><SPAN class="p110 ft3">Anslag till idrottens studieförbund..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft3">156</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td20"><SPAN class="p4 ft20">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td101"><SPAN class="p110 ft24">Landstingens bidrag........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td15"><SPAN class="p17 ft23">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td160"><SPAN class="p108 ft3">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td215"><SPAN class="p110 ft27">Översikt över landstingens bidrag till idrotten .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p17 ft3">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td20"><SPAN class="p4 ft20">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td101"><SPAN class="p110 ft24">Det kommunala kontantstödet.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td15"><SPAN class="p17 ft23">159</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td160"><SPAN class="p108 ft3">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td215"><SPAN class="p594 ft3">Syfte 159</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p108 ft3">3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td215"><SPAN class="p110 ft2">Metod....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft3">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p108 ft3">3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td215"><SPAN class="p110 ft2">Resultat .................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft3">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr27 td104"><SPAN class="p4 ft24">4 Djupstudie: Tio kommuner..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td15"><SPAN class="p17 ft23">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td160"><SPAN class="p108 ft3">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td215"><SPAN class="p594 ft3">Syfte 163</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p108 ft3">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td215"><SPAN class="p110 ft2">Metod....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft3">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p108 ft3">4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td215"><SPAN class="p110 ft3">Sammanfattning av resultaten från djupstudien.......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft3">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td20"><SPAN class="p4 ft20">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td101"><SPAN class="p110 ft24">Lotteri- och spelmarknaden i Sverige..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td15"><SPAN class="p17 ft23">172</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td160"><SPAN class="p108 ft3">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td215"><SPAN class="p110 ft2">Idrotten och spelmarknaden....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p17 ft3">172</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p108 ft3">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td215"><SPAN class="p110 ft3">Penningströmmarna till idrotten från spelmarknaden 1996 ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft3">173</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td160"><SPAN class="p108 ft3">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td215"><SPAN class="p110 ft2">Spelbolagen...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft3">175</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p108 ft3">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td215"><SPAN class="p110 ft27">Spel och lotterier inom folkrörelserna.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft3">179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p108 ft3">5.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td215"><SPAN class="p110 ft2">Kasinospel.............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft3">185</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p108 ft3">5.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td215"><SPAN class="p110 ft2">Tillståndsmyndigheter för lotterier ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft3">185</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td20"><SPAN class="p4 ft20">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td101"><SPAN class="p110 ft24">Sponsring.........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td15"><SPAN class="p17 ft23">186</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td160"><SPAN class="p108 ft3">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td215"><SPAN class="p110 ft27">Sponsormarknaden i Sverige..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p17 ft3">186</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p108 ft3">6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td215"><SPAN class="p110 ft2">Trender i sponsringen.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p17 ft3">188</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td160"><SPAN class="p108 ft3">6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td215"><SPAN class="p110 ft2">Idrottssponsring.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft3">189</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td20"><SPAN class="p4 ft20">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td101"><SPAN class="p110 ft24"><NOBR>TV-rättigheter .................................................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td15"><SPAN class="p17 ft23">192</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td160"><SPAN class="p108 ft3">7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td215"><SPAN class="p110 ft2">Bakgrund...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p17 ft3">192</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td216"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td217"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td218"><SPAN class="p17 ft4">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft3">153</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td219"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td220"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td221"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td216"><SPAN class="p595 ft3">7.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td222"><SPAN class="p110 ft2">Vem äger rättigheterna? .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td223"><SPAN class="p109 ft3">193</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td216"><SPAN class="p595 ft3">7.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td222"><SPAN class="p110 ft2">Förhållandena i Sverige ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p109 ft3">193</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr28 td224"><SPAN class="p110 ft23">8 Publik- och medlemsintäkter...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td223"><SPAN class="p109 ft23">196</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td216"><SPAN class="p595 ft3">8.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td222"><SPAN class="p110 ft2">Publikintäkter ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td223"><SPAN class="p109 ft3">196</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td216"><SPAN class="p595 ft3">8.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td222"><SPAN class="p110 ft2">Medlemsintäkter ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p109 ft3">197</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr28 td224"><SPAN class="p110 ft23">9 Statens indirekta stöd till idrotten...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td223"><SPAN class="p109 ft23">199</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td216"><SPAN class="p595 ft3">9.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td222"><SPAN class="p110 ft27">Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td223"><SPAN class="p109 ft3">199</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td216"><SPAN class="p595 ft3">9.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td225"><SPAN class="p596 ft3">Statliga subventioner av fortbildningsverksamhet inom idrotten200</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td216"><SPAN class="p595 ft3">9.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td222"><SPAN class="p110 ft27">Idrottsföreningar som kommersiella bolag – inkomstskatt .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p109 ft3">201</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td216"><SPAN class="p595 ft3">9.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td222"><SPAN class="p110 ft2">Undersökningen .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">203</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr28 td224"><SPAN class="p110 ft23">10 Riksidrottsförbundet (RF) .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td223"><SPAN class="p109 ft23">205</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td226"><SPAN class="p595 ft3">10.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td227"><SPAN class="p110 ft2">Syftet med <NOBR>RF-bidraget........................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td223"><SPAN class="p109 ft3">205</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td226"><SPAN class="p595 ft3">10.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td227"><SPAN class="p110 ft3">RF:s olika bidragsformer och medel.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p109 ft3">206</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td226"><SPAN class="p595 ft3">10.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td227"><SPAN class="p110 ft2">RF:s ekonomi.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">207</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr28 td224"><SPAN class="p110 ft23">11 Sveriges Olympiska Kommitté (SOK)...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td223"><SPAN class="p109 ft23">208</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr49 td226"><SPAN class="p595 ft3">11.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td227"><SPAN class="p110 ft2">SOK:s finansiering...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td223"><SPAN class="p109 ft3">208</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td226"><SPAN class="p595 ft3">11.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td227"><SPAN class="p110 ft3"><NOBR>SOK-bidrag</NOBR> till SF <NOBR>1993-96.................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">209</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr28 td224"><SPAN class="p110 ft23">12 Specialidrottsförbundens finansiering...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td223"><SPAN class="p109 ft23">211</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td226"><SPAN class="p595 ft3">12.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td227"><SPAN class="p110 ft2">Syftet med undersökningen...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td223"><SPAN class="p109 ft3">211</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td226"><SPAN class="p595 ft3">12.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td227"><SPAN class="p110 ft27">Redovisning av den metod som använts................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p109 ft3">211</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr28 td224"><SPAN class="p110 ft23">13 Analysen av specialidrottsförbundens ekonomi.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td223"><SPAN class="p109 ft23">214</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td226"><SPAN class="p595 ft3">13.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td227"><SPAN class="p110 ft2">Omsättning ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td223"><SPAN class="p109 ft3">214</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td226"><SPAN class="p595 ft3">13.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td227"><SPAN class="p110 ft2">Resultat ...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p109 ft3">215</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td226"><SPAN class="p595 ft3">13.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td227"><SPAN class="p110 ft27">Självfinansieringsgrad..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">216</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td226"><SPAN class="p595 ft3">13.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td227"><SPAN class="p110 ft2"><NOBR>RF-beroendet.......................................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">218</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td226"><SPAN class="p595 ft3">13.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td227"><SPAN class="p110 ft2">Sponsring och affärsuppgörelser ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">218</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td224"><SPAN class="p594 ft3">13.6 TV 219</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td226"><SPAN class="p595 ft3">13.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td227"><SPAN class="p110 ft27">Transfereringar till SDF.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">219</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td226"><SPAN class="p595 ft3">13.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td227"><SPAN class="p110 ft27">Central administration..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">220</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td226"><SPAN class="p595 ft3">13.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td227"><SPAN class="p110 ft27">Finansiella intäkter...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p109 ft3">220</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td224"><SPAN class="p110 ft3">13.10 Eget kapital .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">220</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr28 td224"><SPAN class="p110 ft23">14 Distriktsidrottsförbundens finansiering.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td223"><SPAN class="p109 ft23">223</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td226"><SPAN class="p595 ft3">14.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td227"><SPAN class="p110 ft2">Syftet med undersökningen...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td223"><SPAN class="p109 ft3">223</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">154 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td5"><SPAN class="p17 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td226"><SPAN class="p110 ft3">14.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr50 td228"><SPAN class="p17 ft2">Redovisning av den metod som använts................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr50 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr50 td223"><SPAN class="p109 ft3">224</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td226"><SPAN class="p110 ft3">14.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td228"><SPAN class="p17 ft2">Klassificeringen...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p109 ft3">224</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td4"><SPAN class="p17 ft20">15 Analysen av <NOBR>distriktsidrotts-förbundens</NOBR> ekonomi.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td223"><SPAN class="p109 ft23">227</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td226"><SPAN class="p110 ft3">15.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td228"><SPAN class="p17 ft2">Totala intäkter .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td223"><SPAN class="p109 ft3">227</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td226"><SPAN class="p110 ft3">15.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td228"><SPAN class="p17 ft2">RF:s totala ordinarie och projektstöd till DF .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p109 ft3">228</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td226"><SPAN class="p110 ft3">15.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td228"><SPAN class="p17 ft2">Landstingets totala transfereringar till DF.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">229</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td226"><SPAN class="p110 ft3">15.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td228"><SPAN class="p17 ft2"><NOBR>Självfinansieringsgraden-/bidragsberoendet..........................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">230</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td226"><SPAN class="p110 ft3">15.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td228"><SPAN class="p17 ft2">DF:ns samlade egna kapital..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">230</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td226"><SPAN class="p110 ft3">15.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td228"><SPAN class="p17 ft2">Finansiella intäkter...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p109 ft3">231</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td226"><SPAN class="p110 ft3">15.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td227"><SPAN class="p110 ft3">Personalkostnaderna i relation till de totala kostnaderna........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">231</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td226"><SPAN class="p110 ft3">15.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td228"><SPAN class="p17 ft2"><NOBR>SDF-anslaget</NOBR> i relation till de totala kostnaderna..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">232</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td4"><SPAN class="p17 ft20">16 Föreningarnas finansiering............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td223"><SPAN class="p109 ft23">233</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td226"><SPAN class="p110 ft3">16.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td228"><SPAN class="p17 ft2">Syftet med undersökningen av idrottsföreningarna ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td223"><SPAN class="p109 ft3">233</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td226"><SPAN class="p110 ft3">16.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td228"><SPAN class="p17 ft2">Urvalsmetod........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">233</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td226"><SPAN class="p110 ft3">16.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td228"><SPAN class="p17 ft2">Intäktskällornas sammansättning och betydelse .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">235</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td226"><SPAN class="p110 ft3">16.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td228"><SPAN class="p17 ft2">Balansräkningen ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p109 ft3">238</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td226"><SPAN class="p110 ft3">16.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td228"><SPAN class="p17 ft2">Jämförelser och generella slutsatser ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">238</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td4"><SPAN class="p17 ft20">17 Elitföreningarnas finansiering........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td223"><SPAN class="p109 ft23">242</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td226"><SPAN class="p110 ft3">17.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td228"><SPAN class="p17 ft2">Elitserien i ishockey.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td223"><SPAN class="p109 ft3">242</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td226"><SPAN class="p110 ft3">17.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td228"><SPAN class="p17 ft2">Allsvenskan i fotboll............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p109 ft3">245</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td226"><SPAN class="p110 ft3">17.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td228"><SPAN class="p17 ft2">Sammanfattning elitföreningarnas finansiering......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td229"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p109 ft3">248</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">155</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p597 ft0">1 Statens stöd till idrotten</P>
<P class="p117 ft6"><SPAN class="ft6">1.1</SPAN><SPAN class="ft30">Enligt regleringsbrevet</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">För budgetåret 1997 utbetalade staten 480,2 m iljoner kronor i anslag till idrotten. 13 av dessa miljoner tillföll organisationer som står utanför Riksidrottsförbundet.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">1.2</SPAN><SPAN class="ft30">Lönebidrag</SPAN></P>
<P class="p598 ft3">Förbund och föreningar inom idrottsrörelsen mottog under 1996 1 256,9 miljoner kronor från länsarbetsnämnderna i form av lönebidrag. Det är en ökning med 51 procent sedan 1993.</P>
<P class="p144 ft3">Sammanlagt 3 347 idrottsförbund och idrottsföreningar mottog lönebidrag under 1996. 152 av dessa föreningar eller förbund mottog över en miljon kronor i lönebidrag.</P>
<P class="p33 ft3">Lönebidrag har under 1996 utbetalats t ill samtliga nivåer inom idrottsrörelsen:</P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">idrottsföreningar</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">distriktsförbund</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">specialidrottsförbund</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">specialidrottsdistriktsförbund</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">Metod</P>
<P class="p599 ft3">Länsarbetsnämnderna och AMS sammanställer information kring de lönebidrag som utbetalas till folkrörelsen på årsbasis. Sammanlagt 9 365 ideella organisationer mottog lönebidrag under 1996. Utredningen har efter datakörningar gått igenom samtliga 9 365 föreningar och sorterat ut idrottsförbund och idrottsföreningar. Därefter har de bidragsbelopp som utbetalats till de olika idrottsförbunden och idrottsföreningarna summerats.</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">156 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft6"><SPAN class="ft6">1.3</SPAN><SPAN class="ft30">Bidrag till beredskapsarbete</SPAN></P>
<P class="p600 ft3">Förbund och föreningar inom idrottsrörelsen mottog under 1996 9,4 miljoner kronor från länsarbetsnämnderna i form av bidrag till personer i beredskapsarbeten.</P>
<P class="p239 ft3">Sammanlagt 281 idrottsförbund och idrottsföreningar mottog den här typen av bidrag under 1996.</P>
<P class="p601 ft6"><SPAN class="ft6">1.4</SPAN><SPAN class="ft30">Anslag till idrottens studieförbund</SPAN></P>
<P class="p59 ft3">Idrottens studieförbund SISU erhöll för verksamhetsperioden 95/96 42 miljoner kronor i bidrag från staten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">157</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">2 Landstingens bidrag</P>
<P class="p602 ft3">De 22 distriktsidrottsförbunden erhåller årligen organisationsstöd i form av bidrag från 24 landsting och tre så kallade landstingskommuner – Malmö, Göteborg och Gotland.</P>
<P class="p62 ft3">1997 har landstingen och kommunerna budgeterat att betala ut 87,7 mkr till distriktsförbunden, vilket är en minskning med 0,8 procent jämfört med totalt utbetalat belopp under 1996. Beloppet i kr onor för år 1996 var 88,4 mkr.</P>
<P class="p165 ft3">Stockholms läns landsting är det landsting som betalat ut mest bidrag, vilket för 1996 och 1997 uppgick t ill 17,8 mkr respektive 17,7 mkr.</P>
<P class="p164 ft3">Utvecklingen för landstingsbidraget har varit positivt för idrotten under <NOBR>1990-talet.</NOBR> 1992 erhöll distriktsförbunden 75,7 mkr i bidrag från landstingen och de tre kommunerna. Ökningen fram till 1997 har i procent varit 15,8 procent.</P>
<P class="p603 ft3">Ökningen är jämt fördelad mellan de olika landstingen och kommunerna.</P>
<P class="p604 ft63"><SPAN class="ft6">2.1</SPAN><SPAN class="ft62">Översikt över landstingens bidrag till idrotten</SPAN></P>
<P class="p605 ft3">Landstingens bidrag till organisationer inom idrotten – distriktsförbund, ridsportsförbund och handikappsförbund framgår av följande tabell.</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">158 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr46 td187"><SPAN class="p4 ft24">Landsting</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td230"><SPAN class="p446 ft24">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td231"><SPAN class="p606 ft24">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td230"><SPAN class="p512 ft24">Förändr.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td187"><SPAN class="p4 ft2">Blekinge</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td230"><SPAN class="p17 ft2">1 260 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td231"><SPAN class="p17 ft2">1 330 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td230"><SPAN class="p513 ft2">6%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p4 ft2">Bohuslän</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p108 ft2">1 346 055</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td231"><SPAN class="p558 ft2">1 346 055</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p607 ft2">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><SPAN class="p4 ft2">Bohuslän</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p108 ft2">1 445 642</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td231"><SPAN class="p558 ft2">1 445 642</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p607 ft2">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p4 ft2">Dalarna</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p17 ft2">2 943 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td231"><SPAN class="p17 ft2">2 893 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p516 ft2"><NOBR>-1,7%</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><SPAN class="p4 ft2">Gotland</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p17 ft2">820 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td231"><SPAN class="p17 ft2">820 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p513 ft2">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p4 ft2">Gävleborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p108 ft2">1 889 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td231"><SPAN class="p558 ft2">1 927 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p607 ft2">2%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><SPAN class="p4 ft2">Göteborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p558 ft2">5 234 052</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td231"><SPAN class="p514 ft2">5 234 052</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p498 ft2">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p4 ft2">Halland</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p17 ft2">2 502 200</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td231"><SPAN class="p17 ft2">2 523 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p516 ft2">1%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><SPAN class="p4 ft2">Jämtland</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p108 ft2">1 675 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td231"><SPAN class="p558 ft2">1 808 500</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p187 ft2">8%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p4 ft2">Jönköping</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p188 ft2">2 940 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td231"><SPAN class="p200 ft2">2 790 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p515 ft2"><NOBR>-5%</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><SPAN class="p4 ft2">Kalmar</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p17 ft2">1 392 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td231"><SPAN class="p17 ft2">1 485 200</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p516 ft2">7%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p4 ft2">Kristianstad</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p17 ft2">2 318 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td231"><SPAN class="p17 ft2">2 248 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p516 ft2"><NOBR>-3%</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><SPAN class="p4 ft2">Kronoberg</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p17 ft2">1 512 900</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td231"><SPAN class="p17 ft2">1 612 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p516 ft2">7%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p4 ft2">Malmö stad</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p558 ft2">800 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td231"><SPAN class="p514 ft2">800 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p513 ft2">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><SPAN class="p4 ft2">Malmöhus</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p558 ft2">4 388 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td231"><SPAN class="p514 ft2">4 313 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p608 ft2"><NOBR>-2%</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p4 ft2">Norrbotten</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p17 ft2">2 680 590</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td231"><SPAN class="p17 ft2">2 840 975</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p516 ft2">6%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><SPAN class="p4 ft2">Skaraborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p17 ft2">2 320 689</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td231"><SPAN class="p17 ft2">2 310 305</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p516 ft2"><NOBR>-0,4%</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p4 ft2">Stockholm</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p17 ft2">17 927 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td231"><SPAN class="p17 ft2">17 751 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p516 ft2"><NOBR>-1%</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><SPAN class="p4 ft2">Sörmland</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p558 ft2">4 357 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td231"><SPAN class="p514 ft2">4 270 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p608 ft2"><NOBR>-2%</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p4 ft2">Uppsala</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p17 ft2">2 780 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td231"><SPAN class="p17 ft2">2 780 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p516 ft2">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p4 ft2">Värmland</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p108 ft2">2 980 200</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td231"><SPAN class="p558 ft2">2 946 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p187 ft2"><NOBR>-1%</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><SPAN class="p4 ft2">Västerbotten</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p108 ft2">3 366 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td231"><SPAN class="p558 ft2">3 366 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p187 ft2">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p4 ft2">Västernorrland</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p108 ft2">1 709 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td231"><SPAN class="p558 ft2">1 709 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p187 ft2">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><SPAN class="p4 ft2">Västmanland</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p108 ft2">2 645 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td231"><SPAN class="p558 ft2">2 705 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p187 ft2">2%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p4 ft2">Älvsborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p233 ft2">4 581 184</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td231"><SPAN class="p233 ft2">3 704 558</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p519 ft2"><NOBR>-19%</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><SPAN class="p4 ft2">Örebro</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p188 ft2">6 261 600</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td231"><SPAN class="p200 ft2">6 261 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td230"><SPAN class="p498 ft2">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p4 ft2">Östergötland</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p112 ft2">4 365 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td231"><SPAN class="p516 ft2">4 513 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p606 ft2">3%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td187"><SPAN class="p4 ft24">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr51 td230"><SPAN class="p558 ft24">88 439 112</SPAN> </TD>
<TD class="tr51 td231"><SPAN class="p558 ft24">87 732 287</SPAN> </TD>
<TD class="tr51 td230"><SPAN class="p17 ft24"><NOBR>-0,8%</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft65">TABELL: Landstingsbidrag till idrottsorganisationer</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">159</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">3 Det kommunala kontantstödet</P>
<P class="p371 ft3">Samtliga Sveriges kommuner betalar regelbundet ut bidrag till landets idrottsföreningar.</P>
<P class="p449 ft3">Det finns ett flertal olika bidragsformer, varav de vanligaste är:</P>
<P class="p245 ft3"><SPAN class="ft36">–</SPAN><SPAN class="ft15">kommunalt aktivitetsstöd,</SPAN></P>
<P class="p245 ft3"><SPAN class="ft36">–</SPAN><SPAN class="ft15">administrationsbidrag,</SPAN></P>
<P class="p146 ft3"><SPAN class="ft36">–</SPAN><SPAN class="ft15">lokalkostnadsbidrag,</SPAN></P>
<P class="p245 ft3"><SPAN class="ft36">–</SPAN><SPAN class="ft15">arrangemangsbidrag,</SPAN></P>
<P class="p245 ft3"><SPAN class="ft36">–</SPAN><SPAN class="ft15">utbildningsbidrag,</SPAN></P>
<P class="p146 ft3"><SPAN class="ft36">–</SPAN><SPAN class="ft15">ungdomsledarbidrag,</SPAN></P>
<P class="p245 ft3"><SPAN class="ft36">–</SPAN><SPAN class="ft15">lägerbidrag.</SPAN></P>
<P class="p609 ft3">Det är upp t ill varje enskild kommun att utforma det kontanta stödet till idrottsföreningarna, varför skillnader i bidragssystem förekommer mellan olika kommuner.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">3.1</SPAN><SPAN class="ft30">Syfte</SPAN></P>
<P class="p610 ft3">Detta kapitel baseras på en enkät som har gått ut till samtliga kommuner i Sverige för att ge en bild av hur förhållandena ser ut i hela landet. Bland annat redovisas de penningströmmar som gick från kommunerna till idrottslivet under 1996.</P>
<P class="p611 ft3">De anläggningssubventioner som idrotten kommer i åtnjutande av kommer endast att behandlas i korthet. Värdet av dessa subventioner är svåra att beräkna eftersom kommunerna använder sig av olika redovisningsprinciper. Dessutom är det svårt att exakt fastslå idrottens nyttjandegrad av befintliga anläggningar.</P>
<P class="p41 ft3">För att förstå utveckling och trender när det gäller det kommunala kontantstödet samt få en uppfattning om skillnaden mellan olika kommuner, ingår även en djupstudie av tio kommuner i Idrottsutredningen. Det är en utförlig genomgång av förutsättningarna för föreningslivet i dessa kommuner.</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">160 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft6"><SPAN class="ft6">3.2</SPAN><SPAN class="ft30">Metod</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">I syfte att erhålla en bild av storleken på det totala kommunala kontantstödet som utbetalas till idrotten har en enkätundersökning genomförts bland Sveriges samtliga 288 kommuner. Enkäten, som finns med i en bilaga, har skickats ut till fritidschefer eller motsvarande i kommunerna under <NOBR>april-maj</NOBR> 1997 samt ett uppföljningsutskick i juli t ill de kommuner som inte svarade den första omgången.</P>
<P class="p526 ft3">Under framtagandet av enkäten har Hugo Blom, Svenska Kommunförbundets kultur- och fritidssektion, Michael Kramers, Idrottsutredningen, och Rolf Sandahl, RRV, fått möjlighet att komma med synpunkter på enkätens utformning.</P>
<P class="p9 ft3">De kommuner, vars uppgifter kraftigt har avvikit från genomsnittet i landet, har kontaktats och getts möjlighet att kontrollera de lämnade uppgifterna.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">3.3</SPAN><SPAN class="ft30">Resultat</SPAN></P>
<P class="p76 ft3">Utifrån svaren av kommunenkäten kan det totala kommunala kontantstödet till idrotten år 1996 beräknas t ill 944 mkr, varav uppdragsersättningar, för till exempel anläggningsdrift, 313,9 mkr.</P>
<P class="p120 ft3">I avsnittet nedan redovisas resultatet från enkäten och beräkningarna mer i detalj.</P>
<P class="p45 ft1">Svarsfrekvens</P>
<P class="p612 ft3">Resultaten som följer bygger på en hög svarsfrekvens. Av 288 tillfrågade kommuner har 226 kommuner inkommit med svar på den enkät som sänts ut. Svarsfrekvensen har alltså varit 78 procent.</P>
<P class="p613 ft3">De kommuner som har svarat på enkäten har tillsammans betalat ut kontanta bidrag till 15 396 idrottsföreningar.</P>
<P class="p45 ft1">Det kommunala kontantstödet år 1996</P>
<P class="p614 ft3">I genomsnitt betalade kommunerna ut 45 754 kronor per förening i olika kontanta bidragsformer under 1996.</P>
<P class="p615 ft3">För att räkna ut det totala kontantstödet från samtliga kommuner gjordes en beräkning av det genomsnittliga stödet per invånare i respektive kommun. Genomsnittet för alla kommuner som deltog i en-</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">161</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft3">käten var 107 kr per invånare i kontantstöd respektive 71 kr per invånare i kontantstöd exklusive uppdragsersättningar.</P>
<P class="p62 ft3">Detta ger resultatet 944,4 mkr i kontantstöd till idrottsföreningarna i Sverige från samtliga kommuner. Av denna summa utgjorde 630 mkr kontantstöd till idrottsföreningarnas verksamhet som till exempel administrationsbidrag, ledarutbildningsbidrag, startbidrag och aktivitetsstöd. Återstående 314 mkr utbetalades ut i uppdragsersättningar som till exempel driftsbidrag.</P>
<P class="p197 ft1">Nolltaxa</P>
<P class="p599 ft3">De flesta kommuner i Sverige har inte nolltaxa i sina lokaler. Varken för vuxna eller ungdomar.</P>
<P class="p616 ft3">31 procent av kommunerna som deltog i enkäten tillämpar nolltaxa för ungdomsverksamhet i kommunens lokaler. 68 procent tillämpar däremot inte nolltaxa för ungdomsverksamhet.</P>
<P class="p449 ft3">Endast 12 procent av kommunerna har nolltaxa för vuxenverksamhet.</P>
<P class="p617 ft1">Ökning respektive minskning av stödet de senaste/kommande fem åren</P>
<P class="p618 ft3">De tillfrågade föreningsansvariga på kommuner fick i enkäten även göra en bedömning av utvecklingen av det kommunala kontantstödet i kommunen de senaste åren och de kommande fem åren. 96 procent av de deltagande kommunerna svarade på frågan om kontantstödets utveckling.</P>
<P class="p619 ft3">Enligt enkätsvaren har 51 procent av kommunerna minskat det kommunala kontantstödet de senaste fem åren. 13 procent har ökat stödet och i 35 procent av kommunerna har det varit oförändrat.</P>
<P class="p9 ft8">51 procent av kommunerna bedömer att kontantstödet kommer att minska de kommande fem åren. 5 procent kommer förmodligen att öka stödet och i 41 procent av kommunerna kommer det att vara oförändrat.</P>
<P class="p32 ft8">I endast 4 procent av kommunerna har kontantstödet ökat och kommer att fortsätta att ökas. I 22 procent av kommunerna har kontantstödet varit oförändrat de senaste fem åren och kommer att fortsätta att vara oförändrat de kommande fem åren. I 35 procent av kommunerna har kontantstödet minskat och kommer att minska ytterligare, enligt den föreningsansvariges bedömning (se tabellen nedan).</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">162 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr46 td232"><SPAN class="p4 ft23">Där utvecklingen</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td233"><SPAN class="p620 ft23">...och där utvecklingen</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td234"><SPAN class="p545 ft23">Andel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td232"><SPAN class="p4 ft23">de senaste 5 åren</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td233"><SPAN class="p620 ft23">de kommande 5 åren</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td234"><SPAN class="p545 ft20">kommuner</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td232"><SPAN class="p4 ft23">har…</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td233"><SPAN class="p4 ft23">bedöms komma att…</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td234"><SPAN class="p327 ft23">(%)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td232"><SPAN class="p4 ft3">Ökat</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td233"><SPAN class="p541 ft3">Öka</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td234"><SPAN class="p621 ft23">4%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td232"><SPAN class="p4 ft3">Ökat</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td233"><SPAN class="p541 ft3">Oförändrat</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td234"><SPAN class="p480 ft3">5%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td232"><SPAN class="p4 ft3">Ökat</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td233"><SPAN class="p541 ft3">Minska</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td234"><SPAN class="p622 ft3">4%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td232"><SPAN class="p4 ft3">Oförändrat</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td233"><SPAN class="p623 ft3">Öka</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td234"><SPAN class="p480 ft3">0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td232"><SPAN class="p4 ft3">Oförändrat</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td233"><SPAN class="p623 ft3">Oförändrat</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td234"><SPAN class="p624 ft23">22%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td232"><SPAN class="p4 ft3">Oförändrat</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td233"><SPAN class="p623 ft3">Minska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td234"><SPAN class="p480 ft3">12%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td232"><SPAN class="p4 ft3">Minskat</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td233"><SPAN class="p349 ft3">Öka</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td234"><SPAN class="p622 ft3">1%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td232"><SPAN class="p4 ft3">Minskat</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td233"><SPAN class="p349 ft3">Oförändrat</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td234"><SPAN class="p480 ft3">14%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td232"><SPAN class="p4 ft3">Minskat</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td233"><SPAN class="p349 ft3">Minska</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td234"><SPAN class="p624 ft23">35%</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p625 ft65">TABELL: Kommunernas egen bedömning av utvecklingen av det kommunala kontantstödet de senaste fem åren och de kommande fem åren</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">163</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">4 Djupstudie: Tio kommuner</P>
<P class="p371 ft3">För att få fram en komplett bild av det kommunala kontantstödet till idrotten har den del av utredningen som tar upp kommunerna delats upp i två steg:</P>
<P class="p626 ft3"><SPAN class="ft3">1)</SPAN><SPAN class="ft16">En enkät om kontantstödet till samtliga kommuner för att ge en övergripande bild av storleken och inriktningen på samtliga svenska kommuners kontantstöd.</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft3">2)</SPAN><SPAN class="ft15">En djupstudie av stödformerna i tio kommuner.</SPAN></P>
<P class="p627 ft3">Den här delen av kommunstudien – del 2 – börjar med en genomgång av syftet, metoden (bland annat vid urvalet av kommuner) samt arbetssätt. Därefter sammanfattas resultatet av djupstudien i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p628 ft3">Därefter följer ett kapitel för varje kommun, där det går att fördjupa sig i varje kommuns bidragsbestämmelser och föreningsliv, med tyngdpunkt på de förhållanden som gäller för idrottsföreningarna. Av texterna om kommunerna framgår även resonemangen och faktauppgifterna bakom sammanfattningen i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">4.1</SPAN><SPAN class="ft30">Syfte</SPAN></P>
<P class="p179 ft3">Syftet med den här djupstudien av tio kommuner är att bättre förstå utvecklingen och trenderna som påverkar det kommunala kontantstödet samt ge svar på frågor såsom:</P>
<P class="p629 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft94">Kan idrottsföreningarna i Sverige idag förlita sig på kontantstödet från kommunerna?</SPAN></P>
<P class="p630 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft94">Hur kommer det kommunala kontantstödet att utvecklas de närmaste fem åren?</SPAN></P>
<P class="p601 ft6"><SPAN class="ft6">4.2</SPAN><SPAN class="ft30">Metod</SPAN></P>
<P class="p486 ft3">De tio kommunerna valdes ut enligt den metod som beskrivs i avsnittet nedan.</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">164 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft1">Valet av kommuner</P>
<P class="p631 ft3">Vid valet av de tio kommunerna gjordes kultur- och näringsgeografiska överväganden.</P>
<P class="p281 ft3">Tio kommuner, som ger exempel på olika ekonomiska förutsättningar för föreningslivet, valdes ut, bland annat för att ge en uppfattning om skillnader landsbygd – storstadskommun.</P>
<P class="p632 ft3">Dessa tio kommuner var samtidigt föremål för en studie av föreningslivet då finansieringen av 200 slumpmässigt utvalda idrottsföreningar granskades.</P>
<P class="p197 ft1">De tio kommunerna</P>
<P class="p633 ft3">De tio kommunerna som valdes ut var:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr22 td235"><SPAN class="p4 ft4">Borås</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td236"><SPAN class="p4 ft3">större traditionell industristad i närheten av storstad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td235"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td236"><SPAN class="p4 ft3">med erfarenhet av elitidrott i fotboll och friidrott och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td235"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td236"><SPAN class="p4 ft3">med socialdemokratisk majoritet i kommunfull-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td235"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td236"><SPAN class="p4 ft3">mäktige.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td235"><SPAN class="p4 ft4">Botkyrka</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td236"><SPAN class="p4 ft3">invandrartät förortskommun med relativt ung</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td235"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td236"><SPAN class="p4 ft3">befolkning och som har vuxit mycket under senare år.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td235"><SPAN class="p4 ft4">Eksjö</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td236"><SPAN class="p4 ft3">större borgerlig kommun i glesbygd med relativt stor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td235"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td236"><SPAN class="p4 ft3">offentlig sektor och med omfattande föreningsliv, med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td235"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td236"><SPAN class="p4 ft3">en liten elitidrott men med stor bredd på övriga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td235"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td236"><SPAN class="p4 ft3">föreningar utanför idrotten.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td235"><SPAN class="p4 ft4">Falkenberg</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td236"><SPAN class="p4 ft3">medelstor kommun på västkusten med borgerlig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td235"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td236"><SPAN class="p4 ft3">majoritet i kommunfullmäktige.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td235"><SPAN class="p4 ft4">Forshaga</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td236"><SPAN class="p4 ft3">mindre värmlandskommun i glesbygd som haft</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td235"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td236"><SPAN class="p4 ft3">elitidrott i innebandy, ishockey och volleyboll, och som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td235"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td236"><SPAN class="p4 ft3">har socialdemokratisk majoritet i <NOBR>kommunfull-mäktige.</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td235"><SPAN class="p4 ft4">Sandviken</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td236"><SPAN class="p4 ft3">industrikommun som har socialdemokratisk majoritet i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td235"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td236"><SPAN class="p4 ft3">kommunfullmäktige och ett föreningsbidragssystem</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td235"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td236"><SPAN class="p4 ft3">som baseras på skrivna avtal med de bidragsberätti-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td235"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td236"><SPAN class="p4 ft3">gade föreningarna.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">165</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p634 ft3"><SPAN class="ft4">Simrishamn </SPAN>landsbygdskommun i Skåne med relativt jämnstora politiska block i kommunfullmäktige.</P>
<P class="p635 ft3"><SPAN class="ft4">Skellefteå </SPAN>socialdemokratisk norrlandskommun i glesbygd som satsat mycket på fritid och som har haft en traditionellt stark fritids- och ungdomsverksamhet. Skellefteå kan också anses vara en föregångskommun vad avser framväxt av speciella idrottsrörelser och som nyskapare på fritidssidan.</P>
<P class="p636 ft3"><SPAN class="ft4">Vilhelmina </SPAN>socialdemokratisk glesbygdskommun med elitidrott i en liten omfattning, men med ett stort föreningsutbud.</P>
<P class="p637 ft63"><SPAN class="ft6">4.3</SPAN><SPAN class="ft62">Sammanfattning av resultaten från djupstudien</SPAN></P>
<P class="p556 ft3">Inriktningen på fritidspolitiken i de tio kommunerna som valts ut skiljer sig något. I Botkyrka är integreringen av den stora procentuella andelen invandrare en viktig fråga och i Skellefteå handlar fritidspolitiken mycket om att få ungdomarna att stanna i kommunen.</P>
<P class="p73 ft3">Men trots detta och trots att dessa tio kommuner särskilt valdes ut för att förutsättningarna för föreningslivet i respektive kommun varierar, är inställningen till fritids- och föreningsfrågor förvånansvärt likartad. De kommunalanställda har också många gemensamma åsikter och tankar om det kontanta föreningsstödet.</P>
<P class="p30 ft3">I sammanfattningen nedan tas några av beröringspunkterna mellan kommunerna upp.</P>
<P class="p75 ft1">Fortsatt strävan att förenkla bidragen</P>
<P class="p612 ft3">I flera kommuner har den senaste utvecklingen av bidragsbestämmelserna lett till att reglerna för bidragen har förenklats och att bidragstyperna minskat i antal. Bidrag har slagits ihop och tagits bort då det visat sig att få föreningar har utnyttjat dem eller de har varit administrativt krångliga.</P>
<P class="p611 ft3">Falkenberg är den kommun, av de som ingår i undersökningen, som har flest bidragstyper för tillfället (13 olika typer av bidrag). En ny kultur- och fritidsplan antogs i juli månad av kommunfullmäktige och i</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">166 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p638 ft3">oktober kommer beslut om vissa ändringar, då bland annat några bidrag ska slås ihop.</P>
<P class="p628 ft3">Sandvikens kommun har gått längst i kommunernas stävan att förenkla bidragen och har helt gått ifrån bidragssystemet med olika bidragstyper. Istället skriver kommunen ett avtal med de bidragsberättigade föreningarna om storleken på bidragen.</P>
<P class="p639 ft3">Viss kritik mot reglerna för det statliga aktivitetsstödet finns. Göteborgs kommun arbetar för att förenkla och förändra de nuva-</P>
<P class="p640 ft3">rande reglerna för aktivitetsbidraget som – inte bara av Göteborgs kommun – upplevs som administrativt krångliga, både för föreningar och kommun. Eftersom aktivitetsstödet redovisas av föreningarna i efterhand upplever också kommunerna att bidraget är svårt att kontrollera och i viss utsträckning inbjuder till fusk.</P>
<P class="p41 ft3">Enligt de statliga, normgivande reglerna för aktivitetsstödet betalas aktivitetsbidraget ut per sammankomst, inte per deltagare, vilket kan leda till att föreningar i redovisningen delar in deltagarna i flera gr upper för att få större bidrag. Flera kommuner, som till exempel Botkyrka, vill förekomma fusk med smågrupper av e konomiska skäl och betalar därför istället ut bidrag per deltagarbesök. Göteborg och Vilhelmina kommun förespråkar också bidrag per deltagarbesök för att premiera antalet deltagare.</P>
<P class="p197 ft1">Nolltaxan försvinner</P>
<P class="p198 ft3">Majoriteten (sju stycken) av kommunerna som ingår i det här urvalet tillämpar inte nolltaxa i kommunens lokaler. Tre kommuner – Simrishamn, Skellefteå och Vilhelmina – har fortfarande nolltaxa. Detta är enligt kommunenkäten, som nämndes i början av det här kapitlet, representativt för samtliga kommuner i Sverige, där 31 procent av kommunerna har nolltaxa för ungdomsverksamheten och 68 procent inte har det (för vuxenverksamheten är siffrorna 12 procent ‘ja’ respektive 88 procent ‘nej’).</P>
<P class="p61 ft3">I Simrishamn kommer nolltaxan inte tas bort de närmaste åren och i Vilhelmina finns inga planer på att ta bort nolltaxan som praktiseras för både ungdoms- och vuxenverksamhet. I Skellefteå däremot bedömer fritidschefen att kommunen är på väg bort från nolltaxa.</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">167</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft1">Bidragen krymper för föreningarna</P>
<P class="p221 ft3">När det gäller storleken på bidragen till föreningarna tror fler kommuner att bidragen i stort sett kommer att ligga på samma nivå som tidigare. Möjligtvis kommer bidragen att minska en aning.</P>
<P class="p641 ft3">Flera kommuner, som inte har nolltaxa, tror också att lokalavgifterna kommer att ökas successivt medan bidragsnivån har frysts. Detta leder till att det kommunala kontantstödet äts upp av lokalhyror och andra avgifter, särskilt hos de aktiva föreningarna som bedriver sin verksamhet i kommunens lokaler.</P>
<P class="p173 ft3">Kommunerna kommer i fortsättningen även att se över fördelningen av bidragen. Trenden är en förskjutning från generella till selektiva bidrag. Det kommunala stödet innebär, enligt flera kommuner, alltmer riktade insatser mot specifika problem.</P>
<P class="p45 ft1">Barn- och ungdomsverksamhet prioriteras</P>
<P class="p642 ft3">Samtliga kommuner, som deltar i den här delen av utredningen, är överens om att barn- och ungdomsverksamheten ska prioriteras, med en liten reservation mot barndelen. Främsta redskapet för att främja en åldersrelaterad verksamhet är aktivitetsbidraget, som styr pengarna till den åldersgrupp som kommunerna anser lämpligast.</P>
<P class="p12 ft3">Som exempel kan nämnas Eksjö kommun där ungdomsverksamhet, framför allt aktiviteter för tonåringar mellan <NOBR>12-18</NOBR> år, prioriteras eftersom kommunen inte vill uppmuntra barnidrott med för tidig specialisering och i värsta fall utslagning som följd. I Forshaga har den nedre åldersgränsen för aktivitetsbidrag höjts till 10 år av samma skäl.</P>
<P class="p12 ft3">Eftersom kommunerna på grund av krympande resurser tvingats välja mellan ungdoms- och vuxenverksamhet sviktar det kommunala kontantstödet särskilt till föreningar med enbart vuxenverksamhet (se avsnittet om nolltaxa ovan). Vuxna över <NOBR>18-20</NOBR> år måste vara beredda att, i princip, betala sina egna föreningsverksamheter.</P>
<P class="p197 ft1">Färre kommunägda anläggningar</P>
<P class="p643 ft3">En gemensam strävan hos de flesta av kommunerna är och har varit att överföra mer ägande och drift av idrottsanläggningarna i kommunen till föreningarna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">168 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p268 ft3">I Eksjö kommun äger och driver kommunen egentligen bara simhallen och ishallen helt i egen regi. Anläggningar som det har funnits en privat marknad för har sålts ut, bland annat kaffestugor och tre campingplatser. I Falkenberg har kommunen endast hand om anläggningar som används av många olika föreningar. I Forshaga kommun är samtliga anläggningar föreningsägda. Även i Göteborg är andelen föreningsägda anläggningar högt. I Simrishamn ägs och drivs de flesta anläggningar av föreningarna själva av tradition. I Skellefteå och Vilhelmina, som båda är geografiskt stora kommuner, garanterar många föreningsägda anläggningar att invånarna har möjlighet att utöva sin idrott på hemmaplan.</P>
<P class="p644 ft3">Färre kommunala anläggningar innebär mindre driftskostnader för kommunen, vilka är svåra att påverka och som finns kvar även under mindre generösa budgetperioder. Därför är kommunerna mycket sparsamma med satsningarna på nya idrottsanläggningar och kräver ett större föreningsengagemang än tidigare om kommunen ska satsa på nya anläggningar framöver.</P>
<P class="p74 ft3">När det gäller att överlåta driftsuppgifter t ill föreningslivet vill de flesta kommunerna göra gällande att det har varit en försiktig balansgång i överlämnandet av ansvar. Flera av dem har haft dåliga erfarenheter av att lämna över driften av mer tekniskt komplicerade anläggningar, som till exempel ishallar och ridhus.</P>
<P class="p73 ft3">Skellefteå kommun lägger, trots många föreningsägda anläggningar, inte ut några driftsuppdrag på föreningslivet av politiska skäl. Kommunen vill tillhandahålla åtminstone en anläggning på varje ort, oftast i anslutning till skolorna, och då garantera en viss nivå på driften.</P>
<P class="p197 ft1">I övrigt</P>
<P class="p645 ft3">I övrigt uppger alla tio kommuner att de är nöjda med samarbetet med politikerna i den nämnd som hanterar föreningsfrågor. Arbetet präglas av delegering, samförstånd och en uttalad ansvarsfördelning mellan tjänstemän och politiker.</P>
<P class="p62 ft3">Dock efterlyser en av kommunerna en uttalad statlig fritidspolitik. Som det är för tillfället anses idrotten inte ha någon som driver idrottsfrågor på central nivå.</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">169</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p646 ft1">Respektive kommun om bidragen och fritidsverksamheten i framtiden</P>
<P class="p492 ft3">Citaten nedan är tagna från intervjuerna med fritidscheferna (eller motsvarande) i de tio kommunerna då de redogör för vad de tror om bidragen och fritidsverksamheten i deras egen kommun och generellt i framtiden.</P>
<P class="p647 ft3"><SPAN class="ft23">Borås </SPAN>: Jag tror att föreningsavgiften för utnyttjandet av lokaler kommer att ökas. När väl nolltaxan har slopats och vi har börjat ta ut en avgift är det lätt att höja avgiften. Vi hoppas att vårt budgetförslag antas så att vi kan öka aktivitetsbidraget ytterligare.</P>
<P class="p80 ft3"><SPAN class="ft23">Botkyrka</SPAN>: Jag tror att utvecklingen av formerna för bidragsbestämmelser går från normerade bidrag till att skriva avtal med föreningarna. Det skulle vara skönt att få ner på papper exakt vad man har kommit överens om... Men det blir genast en stor apparat när kommunen har 150 bidragsberättigade föreningar.</P>
<P class="p78 ft3">I Botkyrka kommer vi att få jobba mer med integration framöver… Invandrarna och deras festivaler, dansuppvisningar och liknande är inte längre pittoreska inslag i livet här utan blir mer och mer en del av vår vardag. Det är viktigt att invandrarna känner sig välkomna och att de är <NOBR>Botkyrka-bor.</NOBR> Där spelar föreningarna en viktig roll.</P>
<P class="p648 ft3"><SPAN class="ft23">Eksjö </SPAN>: I stället för nedskärningar borde vi ge föreningslivet bättre förutsättningar. De frysta bidragen kommer framöver att ätas upp av de höga hyrorna i anläggningarna…</P>
<P class="p649 ft3">Bidrag kommer inte att ges till nya anläggningar. Stödet kommer att läggas på att bevara anläggningar med ungdomsverksamhet. Föreningarna kommer att få se sig om efter andra parter än kommunen för att kunna bygga nytt. Företag, som insett att de tjänar på att ha en frisk, fräsch personal, kan vara intresserade av att köpa tider, subventionera personalens motionsverksamhet eller nya anläggningar.</P>
<P class="p649 ft3"><SPAN class="ft23">Falkenberg</SPAN>: Visserligen ser vi över bidragsbestämmelserna och planerar att slå ihop en del bidrag, men det kommer inte att innebära några drastiska förändringar.</P>
<P class="p83 ft3">Ett orosmoln, som jag brukar varna föreningar för, är BingoLottoersättningen. Våra bidrag har varit frysta och inte ändrats i takt med inflationen. Detta har föreningarna kompenserat med intäkterna från BingoLotto, vilket i sin tur har invaggat dem och oss i en falsk tilltro till deras ekonomiska situation. Därför råder jag föreningarna att inte använda <NOBR>BingoLotto-pengar</NOBR> i driften utan istället till investeringar och att betala av lån och andra skulder.</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">170 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p650 ft3"><SPAN class="ft23">Forshaga</SPAN>: Storleken på föreningsbidragen har varit på väg neråt de senaste åren och de vänder inte uppåt igen. De totala resurserna från kommunen kommer inte att minskas, men de kommer att omfördelas.</P>
<P class="p77 ft3">Föreningar har alltid stått för verksamheten. Min uppfattning är att de i framtiden även kommer att få stå för hela kostnaden för verksamheten. Kommunens bidrag kommer att begränsa sig till att hålla lokaler tillgängliga. Det är en allmän trend, ingen svår gissning.</P>
<P class="p77 ft3"><SPAN class="ft23">Göteborg </SPAN>: Jag tror att resurserna kommer att förbli oförändrade framöver vad föreningsstödet beträffar. Politikerna hyser en stor tilltro till att föreningslivet kan minska <NOBR>drog-,</NOBR> vålds- och integrationsrelaterade problem framför allt bland ungdomar.</P>
<P class="p80 ft8">För tillfället arbetar vi med en förändring av det kommunala aktivitetsbidraget som ska gälla från och med 1998. Som det ser ut nu är aktivitetsstödet administrativt krångligt och svårt att kontrollera i efterhand. I höst avser vi att träffa Stockholm och Malmö för att diskutera föreningsbidrag, bland annat ett aktivitetsstöd som föreningarna söker en gång per år för pågående och planerad verksamhet. Förhoppningsvis kan</P>
<P class="p651 ft3"><SPAN class="ft3">vi</SPAN><SPAN class="ft14">då kontrollera verksamheten och minska administrationen av bidragen. </SPAN><SPAN class="ft23">Sandviken</SPAN>: Jag kommer precis från ett möte om budgeten ‘98 och</P>
<P class="p652 ft3">det blir tuffa tider. Lokaltaxan kommer att öka och storleken på bidragen kommer troligen att minska.</P>
<P class="p77 ft3">Vi funderar på att räkna fram det totala stödet till föreningarna i avtalen, som vi skriver med föreningarna, genom att värdera subventionerna av lokalerna i pengar. Det är lättare att jämföra satsningarna på olika idrotter om man har tillgång till faktiska siffror.</P>
<P class="p77 ft3"><SPAN class="ft23">Simrishamn</SPAN>: För vår del finns det ingen strävan att öka bidragen till föreningslivet. Snarare gäller det att hålla dem på samma nivå. Eventuellt är bidragen till vuxna idrottsutövare illa ute och tas kanske bort framöver och antalet bidragstyper kan minska för att göra administrationen både för kommun och föreningar enklare. Men vi kommer att klara ekonomin utan att ta ut avgifter på nyttjandet av lokaler.</P>
<P class="p647 ft3"><SPAN class="ft23">Skellefteå </SPAN>: Ekonomiskt kommer föreningsstödet i Skellefteå att ligga kvar på den här nivån. Det kommer inte att rasa ökade resurser över oss. Men vi kommer att tvingas titta över fördelningen av resurserna. Sannolikt kommer vi också att börja ta betalt för användningen av lokalerna framöver.</P>
<P class="p296 ft3">Vårt dilemma i Skellefteå – och där fritid måste spela en aktiv roll i framtiden – är att ungdomarna lämnar kommunen för att utbilda sig någon annanstans och sedan aldrig dyker upp igen. Vi måste få ungdomarna att stanna i kommunen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">171</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p653 ft3"><SPAN class="ft23">Vilhelmina</SPAN>: Jag tycker att trenderna pekar mot ett komplement med en enklare och spontanare idrotts- och fritidsverksamhet. Det behövs inte fler välutrustade anläggningar just nu när det handlar om street basket, beach volleyboll, skateboard, snowboard och turåkning. Notan blir därmed inte så dyr för kommunen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">172 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p654 ft0"><SPAN class="ft0">5</SPAN><SPAN class="ft29">Lotteri- och spelmarknaden i Sverige</SPAN></P>
<P class="p655 ft3">Verksamhetsperiod: 1996</P>
<P class="p601 ft6"><SPAN class="ft6">5.1</SPAN><SPAN class="ft30">Idrotten och spelmarknaden</SPAN></P>
<P class="p656 ft3">I huvudsak har idrotten fyra olika intäktsmöjligheter från spelmarknaden. Dessa är:</P>
<P class="p657 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft19">Idrottsföreningar och förbund tar aktiv del i försäljningen av lottsedlar. Exempel på detta är BingoLotto samt mindre lotterier där länsstyrelser (för försäljning i flera kommuner) eller kommunkanslier/fritidsnämnder beviljar idrottsföreningar tillstånd att sälja lotter.</SPAN></P>
<P class="p658 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft14">Idrotten fungerar som spelobjekt och erhåller för detta viss kompensation från det spelbolag som arrangerar spelet. Exempel på detta är Svenska Spel som ersätter Fotbollförbundet för att matcherna, som det spelas på, ska förläggas på ett för Svenska Spels del fördelaktigt sätt.</SPAN></P>
<P class="p659 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft18">Idrottsföreningar och förbund (landslag) utgör sponsorobjekt för spelbolag som via idrotten önskar att profilera och marknadsföra sina spel eller det egna varumärket. Tipstjänst (nuvarande Svenska Spel) var till exempel en av arrangörerna till en särskild Viking Lotto Cup i bandy 1996.</SPAN></P>
<P class="p660 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft14">Specialprojekt mellan idrotten och ett spelbolag. Ett exempel på detta är Svenska Spel som tillsammans med Svenska Fotbollförbundet driver Tipselit 2 000. Varje år satsar spelbolaget cirka tio m iljoner kronor på svensk elitfotboll i syfte att höja kvalitén på svensk fotboll och på så sätt trygga ett högt värde på de matcher som används i spelbolagets olika spelformer, som till exempel Oddset, Stryktipset eller Måltipset. Ett annat exempel på ett specialprojekt mellan idrotten och ett spelbolag är Olympiatravet, där ATG låter en del av sin behållning från V75 gå till Sveriges Olympiska Kommitté och Handikappidrottsförbundet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">173</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft3">För att kartlägga lotteri- och spelmarknadens bidrag till idrotten har vi fått material från Lotteriinspektionen, Svenska Spel, ATG, SCB, Svensk <NOBR>TV-Bingo</NOBR> och Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor (FSL). Intervjuer har gjorts med Camilla Andersson, statistiker på Lotteriinspektionen, Jonas Bergström, sponsoransvarig, AB Svenska Spel, Elisabeth Normelli, marknad och reklamavdelningen ATG, Krister Fredricson från bingoarrangörernas branschorganisation Svebico, Leif Flatow från Svensk <NOBR>TV-Bingo</NOBR> samt Stig Kroon, FSL.</P>
<P class="p661 ft63"><SPAN class="ft6">5.2</SPAN><SPAN class="ft62">Penningströmmarna till idrotten från spelmarknaden 1996</SPAN></P>
<P class="p379 ft3">Olika former av spel utgör en viktig finansieringskälla för idrotten. Penningströmmarna till idrotten från spelmarknaden 1996 kan sammanfattas i tabellen nedan. Omsättningssiffror för bingospel, restaurangkasino och föreningslotterier 1996 är t illgängliga först senare under 1997. För dessa spelformer återges Lotteriinspektionens pr ognos baserad på 1995 års definitiva uppgifter samt kontakter med de största lotterierna respektive kasinobolagen. Siffrorna inom parentes är från 1995.</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">174 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft95">Tabell. Penningströmmarna till idrotten från spelmarknaden samt total omsättning år 1996</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr22 td237"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td55"><SPAN class="p663 ft4">Till</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td238"><SPAN class="p663 ft28">Total</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td72"><SPAN class="p506 ft28">Omsättning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td237"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p663 ft28">idrotten</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td238"><SPAN class="p596 ft4">omsättning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p506 ft96">i jmf m. ’95</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td237"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p664 ft28">(Mkr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td239"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td240"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p4 ft4">Spelbolagen</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr42 td55"><SPAN class="p621 ft3">5,2<SPAN class="ft34">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td239"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td240"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p4 ft3">ATG</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td239"><SPAN class="p188 ft3">9 049</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td240"><SPAN class="p665 ft3">(8 770)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p666 ft27">+ 3 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td237"><SPAN class="p4 ft3">Svenska Spel:</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td55"><SPAN class="p498 ft3">160,7 <SPAN class="ft34">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td239"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td240"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p4 ft3">– f d Tipstjänst</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td239"><SPAN class="p188 ft3">7 177</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td240"><SPAN class="p665 ft3">(7 202)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p666 ft3">- 0,4 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td237"><SPAN class="p4 ft3">– f d Penninglotteriet</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td55"><SPAN class="p667 ft3">3,5 <SPAN class="ft34">3</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td239"><SPAN class="p188 ft3">3 419</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td240"><SPAN class="p665 ft3">(3 790)</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td72"><SPAN class="p666 ft27">- 7 %<SPAN class="ft97">4</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td237"><SPAN class="p4 ft4">Folkrörelsernas spel och</SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td55"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td239"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td240"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td72"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td237"><SPAN class="p4 ft4">lotterier:</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td239"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td240"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p4 ft3">BingoLotto</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p668 ft3">1 200</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td239"><SPAN class="p188 ft3">3 108</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td240"><SPAN class="p665 ft3">(2 997)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p666 ft27">+ 4 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td237"><SPAN class="p4 ft3">– varav <NOBR>BingoLotto-netto</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p503 ft3">39,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td239"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td240"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td237"><SPAN class="p4 ft3">– varav ersättning för</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td55"><SPAN class="p512 ft3">25,6<SPAN class="ft34">5</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td239"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td240"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td72"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td237"><SPAN class="p4 ft3">distribution och kontroll</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td239"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td240"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td237"><SPAN class="p4 ft3">Bingospel</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p559 ft3">317</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td239"><SPAN class="p17 ft3">2 010*</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td240"><SPAN class="p620 ft3">(2 100)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p666 ft3">- 4%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p4 ft3">Rikslotterier</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p559 ft3">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td239"><SPAN class="p17 ft3">600*</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td240"><SPAN class="p620 ft3">(617)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p666 ft3">- 3%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td237"><SPAN class="p4 ft3">Lokala lotterier</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p559 ft3">41</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td239"><SPAN class="p17 ft3">220*</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td240"><SPAN class="p620 ft3">(220)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p669 ft3">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p4 ft3">Regionala lotterier</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p559 ft3">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td239"><SPAN class="p17 ft3">35*</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td240"><SPAN class="p620 ft3">(35)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p669 ft3">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p4 ft3">Fria Lotterier</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p667 ft3">**</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td238"><SPAN class="p670 ft3">**</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p671 ft3">**</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td237"><SPAN class="p4 ft3">– ”Lyckohjulet”</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p190 ft3">83 **</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td238"><SPAN class="p672 ft3">100 **</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p499 ft3">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td237"><SPAN class="p4 ft4">Övrigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td55"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td239"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td240"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td72"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p4 ft3">Restaurangkasino</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p673 ft3">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td239"><SPAN class="p17 ft3">1 100*</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td240"><SPAN class="p620 ft3">(1 156)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p666 ft3">- 5%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><SPAN class="p4 ft4">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p513 ft4">1 819,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td239"><SPAN class="p514 ft4">26 918</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td240"><SPAN class="p674 ft28">(26 887)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p675 ft65">* = uppskattade siffror ** = inga uppskattningar gjorda av Lotteriinspektionen</P>
<P class="p676 ft99"><SPAN class="ft12">1</SPAN><SPAN class="ft98">4,7 mkr går till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). ATG stöder även Svenska Ishockeyligan och Ridsportförbundet, men siffrorna är inte officiella och ingår inte i beloppet ovan.</SPAN></P>
<P class="p472 ft2"><SPAN class="ft12">2</SPAN><SPAN class="ft35">70,7 mkr (44 procent) går direkt till Fotbollförbundet.</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">3</SPAN><SPAN class="ft35">2,5 mkr går till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK).</SPAN></P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft12">4</SPAN><SPAN class="ft35">Förändring beror till stor del på en förskjutning av redovisningsperioden</SPAN></P>
<P class="p677 ft99"><SPAN class="ft12">5</SPAN><SPAN class="ft98">Uppskattning av ersättning till idrottsföreningar och distriktsförbund som fungerar som servicecentraler till BingoLotto samt för kontroll av redovisningen av lotterna.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">175</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p678 ft3">Idrottens andel av spelmarknaden år 1996 var cirka 7 procent (preliminära siffror).</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">5.3</SPAN><SPAN class="ft30">Spelbolagen</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">Med undantag av restaurangkasinospel som drivs kommersiellt har staten och folkrörelserna ensamrätt till spelmarknaden i Sverige. Spelbolagen sorterar under Finansdepartementet och tillstånd ges av regeringen medan kontrollen och tillsynen sköts av Lotteriinspektionen. Tillstånd och tillsyn för folkrörelsernas spel och lotterier samt restaurangkasino sköts av Lotteriinspektionen, länsstyrelser och kommuner.</P>
<P class="p41 ft3">Utvecklingen på den svenska spelmarknaden 1996 har enligt Lotteriinspektionens siffror inte varit lika stark som under föregående år. Omsättningen på spelmarknaden under 1996 var cirka 27 m iljarder kronor, vilket motsvarar ungefär samma omsättning som under 1995.</P>
<P class="p62 ft3">De tre stora spelbolagen samt BingoLotto omsatte under 1996 23 miljarder kronor, vilket motsvarar 85 procent av den totala spelmarknaden. Den största aktören 1996 var AB Trav och Galopp (ATG) som omsatte 9 049 miljoner kronor. Den placeringen beräknas tas över av Svenska Spel under 1997 efter sammanslagningen mellan Tipstjänst och Penninglotteriet.</P>
<P class="p197 ft1">Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG)</P>
<P class="p679 ft3">ATG ägs till 90 procent av Svenska Travsportens Centralförbund och till 10 procent av Svenska Galoppsportens Centralförbund. 1996 ökade ATG sin marknadsandel från 33,1 till 34,6 procent, mest tack vare fortsatta framgångar för V75 där försäljningen steg med över 10 procent.</P>
<P class="p311 ft3">ATG omsatte drygt 9 049 miljarder kronor 1996.</P>
<P class="p442 ft3">Sedan 1979, med något års uppehåll, har ATG arrangerat Olympiatravet tillsammans med Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och låter en del av sin behållning från V75 gå till SOK. Fram till och med 1996 har 61,5 mkr kommit idrotten till del genom Olympiatravet.</P>
<P class="p41 ft3">1996 lämnade Olympiatravet 4,7 mkr i bidrag t ill Sveriges Olympiska Kommitté. Därutöver erhöll Svenska Handikappidrottsförbundet genom <NOBR>SOK-avtalet</NOBR> 471 000 kronor till förberedelser för Paralympics i Atlanta 1996. Sedan 1995 får Svenska Handikappidrottsförbundet 10 procent av summan som går till SOK.</P>
<P class="p73 ft3">ATG stöder även Svenska Hockeyligan och <NOBR>V75-hoppet</NOBR> i Ridsportsallsvenskan. Siffrorna är inte officiella.</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">176 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft1">AB Svenska spel</P>
<P class="p170 ft3">Beslut fattades i Riksdagen i maj 1996 om en sammanslagning av de två statliga spelbolagen Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst. I december 1996 fick det nya bolaget namnet AB Svenska Spel. Målsättningen är att begreppen Tipstjänst och Penninglotteriet helt ska ha ersatts med samlingsnamnet Svenska Spel vid årsskiftet <NOBR>1997-98</NOBR> och att Svenska Spel till inriktning och omfattning ska vara känt av 65 procent av svenska folket 1999.</P>
<P class="p680 ft3">Svenska Spels affärsidé är att ”inom givna regler och tillstånd tillfredsställa allmänhet och ägare genom att på ett effektivt, säkert och förtroendefullt sätt arrangera spel och lotterier”.</P>
<P class="p133 ft3">Svenska Spel har fått ett treårigt tillstånd, som löper från och med den 1 januari 1997, att anordna vadhållning på all idrott utom hästtävlingar och på nummerdragningar, att sköta traditionella lotterier samt att anordna det slags vadhållning på idrott där bolaget sätter oddsen. Under samma tidsperiod har Svenska Spel också koncession att anordna spel på värdeautomater.</P>
<P class="p680 ft3">Omsättningen för de spelformer som numera omfattas av Svenska Spel minskade med sammanlagt cirka tre procent 1996.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr22 td241"><SPAN class="p4 ft3">Omsättning (mkr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td242"><SPAN class="p498 ft3">‘92</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td243"><SPAN class="p446 ft3">‘93</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td186"><SPAN class="p515 ft3">‘94</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td243"><SPAN class="p681 ft2">‘95</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td169"><SPAN class="p682 ft3">’96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td241"><SPAN class="p4 ft26">Tipstjänst</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td242"><SPAN class="p519 ft26">6 694</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td243"><SPAN class="p515 ft26">6 990</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td186"><SPAN class="p519 ft26">6 835</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td243"><SPAN class="p519 ft26">7 202</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td169"><SPAN class="p517 ft26">7 177</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td241"><SPAN class="p4 ft3">Penninglotteriet</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td242"><SPAN class="p187 ft3">4 082</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td243"><SPAN class="p512 ft3">3 800</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td186"><SPAN class="p187 ft3">4 022</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td243"><SPAN class="p513 ft3">3 790</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td169"><SPAN class="p17 ft3">3 519<SPAN class="ft34">6</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p683 ft23">F.d. Tipstjänst</P>
<P class="p214 ft3">Omsättningen för de spelformer som tidigare ingick i Tipstjänst minskade med 25,8 mkr <NOBR>(-0,4</NOBR> procent) och motsvarande minskning för spelformerna i före detta Penninglotteriet var 271,5 mkr <NOBR>(-7,2</NOBR> procent) under 1996, men den senare minskningen beror mest på en förändring av redovisningsperioden för Triss.</P>
<P class="p165 ft3">Tipstjänst (nuvarande Svenska Spel) hade flera olika samarbetsprojekt och sponsoravtal med idrotten och betalade cirka <NOBR>90-100</NOBR> mkr varje år till olika idrottsorganisationer. I väntan på en ny sponsorstrategi till följd av Tipstjänsts sammanslagning med Penninglotteriet inledde</P>
<P class="p684 ft2"><SPAN class="ft32">6 </SPAN>Förändring beror till stor del på en förskjutning av redovisningsperioden för Triss.</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">177</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft3">Svenska Spel inga nya samarbeten med idrottsförbunden 1996 utan konsoliderade de avtal som redan hade tecknats.</P>
<P class="p165 ft3">Svenska Spels relation med idrottsrörelsen har enligt 1996 års förvaltningsberättelse i första hand gällt olika sponsorarrangemang. Svenska Spel fortsätter Tipstjänsts engagemang som huvudsponsor för Svenska Fotbollförbundet och de svenska fotbollslandslagen samt kommer även att stödja ungdomsfotbollen och kl ubbar på olika nivåer genom till exempel talangutvecklingsprojektet Tipselit 2 000 och hattricktävlingar.</P>
<P class="p14 ft65">Tabell. Tipstjänsts (nuvarande Svenska Spel) utbetalningar till idrotten år 1996</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr22 td244"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td245"><SPAN class="p17 ft4">Miljoner kronor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td244"><SPAN class="p4 ft3">Riksidrottsförbundet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td245"><SPAN class="p502 ft3">55,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td244"><SPAN class="p4 ft3">Fotbollförbundet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td245"><SPAN class="p502 ft3">70,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td244"><SPAN class="p4 ft3">- varav sponsring</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td245"><SPAN class="p515 ft3">14,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td244"><SPAN class="p4 ft3">- <NOBR>SEF-klubbarna</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td245"><SPAN class="p515 ft3">46,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td244"><SPAN class="p4 ft3">- Tipselit 2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td245"><SPAN class="p515 ft3">10,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td244"><SPAN class="p4 ft3">Sponsring och övriga affärsuppgörelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td245"><SPAN class="p685 ft3">36,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td244"><SPAN class="p4 ft4">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td245"><SPAN class="p501 ft4">cirka 160,7</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p686 ft3">Dessutom reserverade Tipstjänst (nuvarande Svenska Spel) 34,8 mkr för bidrag till byggnation av fullstora inomhushallar för fotboll 1996. Hallfonden finns inte inkluderad i tabellen ovan, eftersom det ännu inte är bestämt till vem och när pengarna ska betalas ut.</P>
<P class="p12 ft3">År 1990 fattade riksdagen beslut om att en viss del av Tipstjänsts överskott skulle överföras direkt till idrotten. 1996 betalade Tipstjänst 55 mkr till Riksidrottsförbundet, en summa som även Svenska Spel kommer att betala 1997. Hur det blir 1998 är ännu inte bestämt. Tidigare var det meningen att överskottet från värdeautomatspelen oavkortat skulle stödja ungdomsidrott och ungdomsrörelser i Sverige. Istället kommer folkrörelserna få en viss andel av vinsten i Svenska Spel, men hur stor andel det blir är ännu inte bestämt.</P>
<P class="p43 ft3">Tipstjänst har hittills ersatt Fotbollförbundet för att förbundet skall arrangera matcher på ett för Tipstjänst lämpligt sätt. Under 1996 betalade Tipstjänst ut 46 mkr som spelkompensation till Fotbollförbundet för att fördelas vidare till <NOBR>SEF-kl</NOBR> ubbarna (Svensk Elitfotboll). Svenska Spel kommer att fortsätta med detta stöd.</P>
<P class="p526 ft3">Tipselit 2 000. För att tr ygga kvaliteten på sina olika spelformer inledde Tipstjänst ett elitprojekt tillsammans med Fotbollförbundet. Hittills har Tipstjänst betalat ut cirka 10 mkr per år till fotbollen i samband med Tipselit 2 000. Svenska Spel kommer att fortsätta med projektet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">178 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p687 ft3">Tipstjänst har även haft större marknadsföringsavtal med Fotbollförbundet och Ishockeyförbundet, avtal som har övertagits av Svenska Spel. Svenska Spel är svensk fotbolls största samarbetspartner och ishockeyförbundets huvudsponsor. Svenska Spel sponsrar även sex andra specialidrottsförbund: förbunden i bandy, bordtennis, brottning, handboll, innebandy och simning.</P>
<P class="p439 ft3">Exempel på övriga insatser från Svenska Spel till idrotten är:</P>
<P class="p641 ft3">Mr och Miss Hat Trick. Svenska Spel betalar till de spelare (3 000 kr till damerna och 5 000 kr till herrarna) som gör minst tre mål i en och samma match i Allsvenskan eller division I i fotboll. Sedan starten 1983 har cirka 3,6 mkr utbetalats, det vill säga cirka 250 000 kr om året.</P>
<P class="p688 ft3">Svenska Spel kommer att under sex år framöver bekosta en idrottsskadeklinik för elit- och breddidrotter vid Karolinska Institutet och St Görans sjukhus. En professor skall tillsättas under våren 1997.</P>
<P class="p449 ft3">Svenska Spel stödjer även kampanjen för OS i Stockholm år 2004.</P>
<P class="p75 ft23">F d Penninglotteriet</P>
<P class="p556 ft3">Troligtvis kommer Svenska Spel också att förnya Penninglotteriets avtal med Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). Under 1996 stödde Penninglotteriet SOK med 2,5 mkr.</P>
<P class="p101 ft65">Tabell. Penninglotteriets (nuvarande Svenska Spel) utbetalningar till idrotten år 1996</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr22 td246"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td179"><SPAN class="p17 ft3">Miljoner kronor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><SPAN class="p4 ft3">Sveriges Olympiska Kommitté (SOK)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td179"><SPAN class="p513 ft3">2,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><SPAN class="p4 ft3">Övrig idrottssponsring</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td179"><SPAN class="p689 ft3">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><SPAN class="p4 ft3">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td179"><SPAN class="p515 ft3">3,5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft23">Värdeautomatspelen (VLT)</P>
<P class="p690 ft3">I maj 1996 påbörjade Tipstjänst (nuvarande Svenska Spel) lanseringen av de nya värdeautomatspelen under namnet Jack Vegas. Vid årets slut fanns drygt 400 apparater utställda på cirka 160 platser, i m iljöer med <NOBR>18-årsgräns.</NOBR> Målsättningen för 1997 är 2 500 utplacerade apparater.</P>
<P class="p311 ft3">Koncessionen löper till och med den 30 juni 2000.</P>
<P class="p691 ft8">Från början var det meningen att överskottet från spel på värdeautomater skulle fördelas till den lokala barn- och ungdomsverksamheten bland såväl idrottssom barn- och ungdomsföreningar. I sambandet med sammanslagningen av Penninglotteriet och Tipstjänst ändrades beslutet. Tanken är istället att folkrörelserna ska få en viss andel i vinsten från det nya spelbolaget AB Svenska Spel. Förhandlingar om andelens storlek</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">179</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft3">och fördelningen mellan de olika folkrörelseorganisationerna är ännu inte klara. Andelens storlek kommer att bero på utvecklingen av värdeautomatspelens omsättning.</P>
<P class="p395 ft3">Riksdagsbeslutet om en introduktion av värdeautomater har inte hittills gett folkrörelsen det överskott som många hoppades på. På grund av de stora initiala investeringarna 1996 fanns inget överskott att betala ut.</P>
<P class="p601 ft6"><SPAN class="ft6">5.4</SPAN><SPAN class="ft30">Spel och lotterier inom folkrörelserna</SPAN></P>
<P class="p610 ft3">BingoLotto redovisade en omsättningsökning på cirka fyra procent och en årsomsättning på 3 109 mkr 1996. Spelet har sedan starten haft en mycket stark utveckling som nu ser ut att avstanna något. Antalet sålda lotter minskade under hösten 1996. Omsättnings ökningen under året beror på ett ökat lottpris.</P>
<P class="p41 ft3">Övriga folkrörelsedrivna spel omsätter cirka 2 865 m iljoner kronor. Spelen har under ett antal år minskat sin omsättning och den trenden tycks fortsätta. En förklaring till den stora minskningen av omsättningen kan vara att BingoLotto introducerades på riksplanet 1991. Totalt sett har folkrörelserna ökat sin andel av spelmarknaden i och med BingoLottos framgångar.</P>
<P class="p197 ft1">BingoLotto</P>
<P class="p692 ft23">Bakgrund</P>
<P class="p693 ft3">BingoLotto startades i <NOBR>lokal-TV</NOBR> i Göteborg. Efter en trög start växte programmet i popularitet och genererade 10 mkr i intäkter till idrotten i Göteborg 1990. Under 1991 började initiativtagarna bakom Bi ngoLotto att intressera sig för att expandera programmet till riksplanet. Efter klartecken från Lotterinämnden öppnades möjligheten att sända Bingo- Lotto via satellit över hela Sverige. I september 1991 övertog aktiebolaget Kanal Göteborg idén till BingoLotto från Göteborgs Distrikts- och Idrottsförbund.</P>
<P class="p74 ft3">Kanal Göteborg producerar programmet som sänds i TV4 på uppdrag av Svensk <NOBR>TV-Bingo</NOBR> AB, vilket ägs av Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor (FSL). Arrangör för lotteriet är FSL, som består av 62 riksorganisationer med 6 454 000 medlemmar. Alla ideella föreningar som är anslutna till en riksorganisation som är medlem i FSL</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td247"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">180 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td248"><SPAN class="p17 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td249"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td250"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td247"><SPAN class="p337 ft3">har möjlighet att sälja bingolotter. Riksidrottsförbundet är störst</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td248"><SPAN class="p694 ft3">med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td247"><SPAN class="p337 ft3">2 700 000 medlemmar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td248"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td247"><SPAN class="p338 ft3">Sedan introduktionen på riksplanet 1991 har Bi ngoLotto</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td248"><SPAN class="p695 ft3">haft en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td247"><SPAN class="p337 ft27">mycket snabb ökning av omsättningen. Ökningen av omsättningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td248"><SPAN class="p696 ft3">1994-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td247"><SPAN class="p337 ft27">95 var cirka 17 procent. Den snabba tillväxten tycks ha bromsats</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td248"><SPAN class="p696 ft3">upp nu</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p697 ft3">då ökningen mellan <NOBR>1995-96</NOBR> var cirka fyra procent i löpande priser. Antalet tävlingsdagar för BingoLotto, det vill säga antalet dagar som</P>
<P class="p698 ft3">programmet visades i TV4, under 1996 var 37 dagar. Försäljningen per tävlingsdag var i genomsnitt 2 800 000 sålda lotter. Som störst var omsättningen vecka 51 då 176 000 000 kr omsattes. Tittarrekordet 1996 sattes kvällen före julafton då 3 090 000 personer tittade.</P>
<P class="p45 ft23">Aktörerna</P>
<P class="p699 ft4">Kanal Göteborg:</P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">äger programformatet till BingoLotto</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">producerar programmet BingoLotto åt TV4</SPAN></P>
<P class="p700 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft15">sändningarna finansieras av programmets sponsorer som även skän ker priser till deltagarna i dragningen</SPAN></P>
<P class="p14 ft4">TV4</P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">sänder programmet BingoLotto</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">finansieras med </SPAN><NOBR>TV-reklam</NOBR></P>
<P class="p101 ft4">Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor (FSL)</P>
<P class="p701 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft15">har via Lotteriinspektionen regeringens tillstånd att anordna Bingo Lotto</SPAN></P>
<P class="p101 ft4">Svensk <NOBR>TV-Bingo</NOBR> AB (helägt av FSL)</P>
<P class="p119 ft3">– avtalsslutande part gentemot Kanal Göteborg</P>
<P class="p101 ft4">Service- och distributionscentraler</P>
<P class="p640 ft3">Sammanlagt finns det 30 servicecentraler för BingoLotto i Sverige, varav 18 har anknytning till idrotten. Inledningsvis fick samtliga distriktsförbund inom idrotten möjlighet att fungera som servicecentraler för BingoLotto. Endast sju distriktsförbund valde då att upprätta en servicecentral, en siffra som är oförändrad 1997.</P>
<P class="p74 ft3">Av de 18 servicecentraler som har anknytning till idrotten är sju distriktsförbund, nämligen förbunden i Göteborg, Stockholm, Värmland, Gotland, Örebro, Blekinge och Småland. De resterande tio är idrottsallianser, enskilda föreningar och distriktsförbund i samarbete med andra organisationer såsom <NOBR>IOGT-NTO</NOBR> och Blå Bandet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">181</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p702 ft4">Föreningar</P>
<P class="p703 ft3">I december 1996 var 12 500 föreningar anslutna t ill BingoLotto som försäljare av bingolotter. Av dessa var 9 900 idrottsföreningar, det vill säga 79 procent.</P>
<P class="p101 ft4">Återförsäljare</P>
<P class="p704 ft3">Tobakister, kiosker med flera säljer bingolotter på egen hand eller i vissa fall på uppdrag av idrottsföreningar. Antalet auktoriserade återförsäljare är 6 100.</P>
<P class="p45 ft23">Fördelning av BingoLottos pengar</P>
<P class="p699 ft3">Lottpriset för en bingolott är 30 kr (hösten 1996).</P>
<P class="p641 ft3">BingoLottos intäkter fördelade sig enligt följande 1995, en uppdelning som enligt FSL inte kommer att förändras särskilt mycket 1996 (siffrorna från 1996 är ännu inte sammanställda):</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr22 td251"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td252"><SPAN class="p607 ft28">Procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td251"><SPAN class="p4 ft3">Vinstmedel till spelarna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td252"><SPAN class="p607 ft3">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td251"><SPAN class="p4 ft3">Distributionskostnader, återförsäljare</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td252"><SPAN class="p705 ft3">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td251"><SPAN class="p4 ft3">Tryckkostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td252"><SPAN class="p706 ft3">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td251"><SPAN class="p4 ft3">Administration</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td252"><SPAN class="p200 ft3">1,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td251"><SPAN class="p4 ft3">Marknadsföring</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td252"><SPAN class="p517 ft3">2,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td251"><SPAN class="p4 ft3">Ersättning till föreningarna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td252"><SPAN class="p189 ft3">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td251"><SPAN class="p4 ft3">Övrigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td252"><SPAN class="p189 ft3">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td251"><SPAN class="p4 ft4">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td252"><SPAN class="p705 ft4">100</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p707 ft3">‘Distributionskostnader, återförsäljare’ är den del som tillfaller kommersiella ombud och återförsäljare. Säljande föreningars provision benämns ‘ersättning till föreningarna’.</P>
<P class="p62 ft3">Eftersom 18 av BingoLottos 30 servicecentraler har anknytning till idrotten tillfaller en del av återförsäljarnas åtta procent, som nämns ovan, idrottsrörelsen utöver ersättningen till föreningarna. Denna summa ska enligt FSL täcka servicecentralernas kostnader.</P>
<P class="p12 ft3">Lokala skattemyndigheter på flera håll i landet anser att de idrottsorganisationer som fungerar som servicecentraler för BingoLotto bedriver kommersiell näringsverksamhet och därför ska betala inkomstskatt och moms. Idrottsföreningar är normalt skattebefriade för lottförsäljning som sker av ideella skäl. De första fallen kommer att avgöras på länsrätts nivå under hösten 1997.</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">182 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft3">Samtliga 22 distriktsförbund får dessutom en viss ersättning av Svensk <NOBR>TV-Bingo</NOBR> för kontroll av redovisningen av pengarna från försäljningen av bingolotter.</P>
<P class="p62 ft3">Den sammanlagda ersättningen till idrottsföreningar och distriktsförbund för deras arbete som servicecentraler samt kontrollinstanser av bingolottförsäljningen uppgick till uppskattningsvis 25,6 mkr under 1996.</P>
<P class="p708 ft23">BingoLottos omsättning 1996</P>
<P class="p214 ft3">BingoLotto har befäst sin ledning i spelligan och har varit den mest populära spelformen under 1996 räknat efter försäljningsintäkter (3 109 mkr). V75 ligger på andra plats (3 017 mkr) och Lotto har hamnat på tredje plats (2 628 mkr).</P>
<P class="p33 ft3">Bingolottförsäljningen minskade med 6,3 miljoner lotter 1996 jämfört med 1995, men eftersom lottpriset höjdes med 5 kr onor från och med höstomgången 1996 ökade försäljningsintäkterna med 112 mkr jämfört med 1995. Enligt SCB hade BingoLottos omsättning den största procentuella ökningen (4 procent) jämfört med de övriga tre dominerande bolagen på den svenska spelmarknaden (ATG, Tipstjänst och Penninglotteriet).</P>
<P class="p31 ft3">1996 omsatte BingoLotto 3 109 mkr, varav cirka 1 265 mkr tillföll föreningslivet. Sammanlagt 1 135 mkr får 9 900 idrottsföreningar, som sålde cirka 80 miljoner lotter, att dryga ut klubbkassorna med. 23 miljoner lotter såldes av butiker och kiosker och 11 miljoner av övriga folkrörelser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr22 td185"><SPAN class="p4 ft3">Bingolotto</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td239"><SPAN class="p187 ft3">‘92</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td253"><SPAN class="p512 ft3">‘93</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td161"><SPAN class="p519 ft3">‘94</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td239"><SPAN class="p663 ft2">‘95</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td181"><SPAN class="p513 ft3">‘96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td185"><SPAN class="p4 ft3">Omsättning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td239"><SPAN class="p513 ft3">854</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p187 ft3">2 360</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td161"><SPAN class="p516 ft3">2 498</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td239"><SPAN class="p709 ft3">2 997</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td181"><SPAN class="p558 ft3">3 109</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td185"><SPAN class="p4 ft3">Netto till föreningslivet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td239"><SPAN class="p513 ft3">260</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p519 ft3">948</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td161"><SPAN class="p112 ft3">1 045</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td239"><SPAN class="p664 ft3">1 245</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td181"><SPAN class="p514 ft3">1 278</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><SPAN class="p4 ft3">varav till idrotten</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td239"><SPAN class="p516 ft3">230</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p517 ft3">840</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td161"><SPAN class="p517 ft3">930</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td239"><SPAN class="p514 ft3">1 120</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td181"><SPAN class="p17 ft3">1 125</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p710 ft3">Huvudparten av BingoLottos omsättning går direkt till idrottsföreningarna (1 135 mkr är pr ognosen för 1996). Cirka 3 procent av BingoLottos totala omsättning behålls dock inom FSL för att täcka centrala kostnader för spelutveckling och eventuella oförutsedda utgifter. Överskottet fördelas sedan bland medlemsorganisationerna centralt. Cirka 60 procent av det centrala <NOBR>BingoLotto-nettot</NOBR> går till RF.</P>
<P class="p197 ft4">Utbetalning av <NOBR>BingoLotto-netto</NOBR> (mkr)</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td254"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td162"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr0 td255"><SPAN class="p17 ft4">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft3">183</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td256"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td257"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td258"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td78"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td259"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr32 td260"><SPAN class="p337 ft3">OBS! Beloppet baseras på resultatet året innan</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td261"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td262"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td263"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td254"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td162"><SPAN class="p200 ft3">‘92</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p711 ft3">‘93</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td186"><SPAN class="p542 ft3">‘94</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td262"><SPAN class="p620 ft3">‘95</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td263"><SPAN class="p712 ft3">‘96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td254"><SPAN class="p337 ft3">Riksidrottsförbundet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td162"><SPAN class="p446 ft3">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p499 ft3">6,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td264"><SPAN class="p328 ft3">8,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td261"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td262"><SPAN class="p623 ft3">45</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td235"><SPAN class="p713 ft3">39,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr21 td265"><SPAN class="p338 ft3">I Riksidrottsförbundets årsredovisning</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td264"><SPAN class="p4 ft3">från</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td261"><SPAN class="p17 ft3">95/96</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td263"><SPAN class="p233 ft3">uppges</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td263"><SPAN class="p696 ft3">att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr6 td85"><SPAN class="p337 ft3">60,4 mkr erhållits i bidrag från FSL. Det som avses är en del av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td254"><SPAN class="p337 ft3"><NOBR>BingoLotto-nettot</NOBR> från</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td162"><SPAN class="p200 ft3">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p110 ft3">som betalades</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td264"><SPAN class="p620 ft3">ut</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td266"><SPAN class="p511 ft3">1995 (20,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p233 ft3">mkr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td263"><SPAN class="p695 ft3">och</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p396 ft3">beloppet från 1995 som betalades ut 1996 (39,4 mkr). Anledningen är att RF:s årsredovisning från 95/96 gäller 18 månader eftersom RF övergick från brutet räkenskapsår till kalenderår 1995.</P>
<P class="p714 ft1">Folkrörelserna anordnar fem typer av lotterier förutom BingoLotto:</P>
<P class="p599 ft3"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft100">Rikslotterier</SPAN>, där lotter säljs i mer än ett län. Tillstånd för att arrangera rikslotterier tilldelas folkrörelsernas riksorganisationer. Politiska partier och <NOBR>IOGT-NTO</NOBR> är de stora aktörerna på marknaden. Cirka</P>
<P class="p715 ft3"><SPAN class="ft3">25</SPAN><SPAN class="ft15">procent av rikslotterierna 1996 drevs av idrotten inklusive Bingo- Lotto som är idrottens största rikslotteri, men som i övrigt skiljer sig väsentligt från övriga rikslotterier. 1996 omsatta rikslotterierna cirka</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft3">600</SPAN><SPAN class="ft15">mkr enligt Lotteriinspektionen.</SPAN></P>
<P class="p641 ft3">Under 1995 beviljades tillstånd för idrottslotterier på cirka 2 procent av rikslotteriomsättningen, det vill säga cirka 12 mkr. Nettobehållningen i ett rikslotteri var 1995 34 procent. Idrotten kan uppskattas till att ha fått cirka 4 mkr från olika rikslotterier 1996, förutsatt att procentsatserna är ungefär desamma som 1995.</P>
<P class="p660 ft3"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft101">Regionala lotterier</SPAN>, det vill säga ej rikstäckande lotterier där lotter säljs i flera kommuner. Den redovisade försäljningen av regionala lotterier uppgick 1996 till 35 mkr enligt Lotteriinspektionen, en försvinnande liten del av den totala marknaden. Tillstånden för regionala lotterier fördelas av länsstyrelserna som även svarar för kontroll.</P>
<P class="p173 ft3">Bland de regionala lotterierna stod idrotten för 41 procent av ansökningarna 1995. Nettobehållningen för regionala lotterier uppskattas till</P>
<P class="p716 ft3"><SPAN class="ft3">35</SPAN><SPAN class="ft18">procent eller 12 mkr. Förutsatt att dessa procentsatser förblev någorlunda oförändrade 1996 kan det antas att 41 procent av nettobehållningen, det vill säga 5 mkr, har tillfallit idrotten.</SPAN></P>
<P class="p717 ft3"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft100">Lokala lotterier</SPAN>, är lotterier vars lotter säljs inom en enda kommun. Tillstånd beviljas av kommunerna. Den redovisade försäljningen av tillstånds- och registreringslotterier uppgick enligt Lotteriinspektionen till 220 mkr under 1996.</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">184 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p718 ft3">1995 tilldelades 43 procent av tillstånden idrottsföreningarna. Således kan idrottens del av nettobehållningen från de lokala lotterierna antas vara cirka 43 procent. Nettobehållningen var totalt 95 mkr under 1995. Förutsatt att dessa procentsatser förblev någorlunda oförändrade 1996 kan 41 mkr antas ha tillfallit idrotten från olika lokala lotterier under 1996.</P>
<P class="p50 ft3"><SPAN class="ft23">4. Bingo</SPAN>. Bingospel bedrivs i huvudsak som så kallad variantbingo, det vill säga spel i hallar där spelarna deltar i spelet alltifrån tio minuter till flera timmar. Automatbingo, där insats görs i myntinkast och spel bedrivs på fasta brickor, förekommer i en liten omfattning på ett fåtal orter. Bingospel förekommer också i form av tillställningar som pågår i cirka två timmar oftast på kvällstid, som till exempel storbingo, läggbingo, ritbingo, <NOBR>Drive-In-Bingo</NOBR> med mera. Bingospel med varuvinster förekommer inte längre.</P>
<P class="p719 ft3">Bingospelets omsättning ökade i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> för att de senaste åren minska realt sett. Bingoverksamheten domineras av idrottsföreningarna som 1995 stod för hela 83 procent av ansökning arna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr8 td267"><SPAN class="p366 ft3">1996 omsatte bingospelandet enligt Lotteriinspektionens</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td160"><SPAN class="p348 ft3">prognos</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td267"><SPAN class="p4 ft3">2 010 mkr. Nettobehållningen t ill föreningarna blev 1995 19</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td160"><SPAN class="p4 ft27">procent.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p339 ft3">Förutsatt att dessa procentsatser förblev någorlunda oförändrade 1996, blev nettobehållningen 382 mkr, varav 317 mkr kan antas ha t illfallit idrotten.</P>
<P class="p720 ft3"><SPAN class="ft23">5. Fria lotterier</SPAN>. För lotterier som anordnas inom ramen för den fria sektorn krävs varken tillstånd eller registrering hos kommunen. Lotteriet måste uppfylla vissa v illkor, som till exempel att det säljs vid en offentlig tillställning till förmån för ett allmängiltigt ändamål och att högsta vinsten understiger ett fastställt belopp eller att det är ett bingospel.</P>
<P class="p78 ft3">Under rubriken ‘fria lotterier’ ingår även bingohallarnas sidolotterier i form av spelautomater. 1996 bidrog det så kallade ”Lyc kohjulet” med drygt 100 mkr till föreningslivet och enligt bingohallarnas branschorganisation Svebico tillföll 83 procent av summan idrottsrörelsen. På grund av likheterna med enarmade banditer förbjöds ”Lyckohjulet” vid årsskiftet 96/97. ”Lyckohjulet” har nu ersatts av ett annat spel ”Guldchansen”, men liknande kritik har riktats även mot detta spel. Än så länge är ”Guldchansen” tillåtet.</P>
<P class="p721 ft3">Enligt Lotteriinspektionen är det mycket svårt att uppskatta de fria lotteriernas totala omsättning.</P>
<P class="p722 ft3">I samband med Idrottsutredningen gjordes en föreningsstudie, där 200 idrottsföreningars årsre dovisningar granskades. Cirka nio procent av idrottsföreningarnas totala intäkter kom från lotterier och bingo, i</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">185</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p723 ft3">nominella termer cirka 90 tkr per förening. Om samma genomsnitt gäller för samtliga idrottsföreningar skulle de 22 072 idrottsföreningarna, som enligt RF finns i Sverige, få sammanlagt 2 miljarder kronor från lotterier och bingo exklusive intäkterna från BingoLotto. Eftersom detta är en uppskattning gjord på gru ndval av ett litet urval av idrottsföreningar bör summan hanteras med försiktighet.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">5.5</SPAN><SPAN class="ft30">Kasinospel</SPAN></P>
<P class="p324 ft3">Kasinoverksamheten innefattar spel som Black Jack, Roulette och tärning. Black Jack står för cirka 70 procent av den totala omsättningen.</P>
<P class="p165 ft3">Antalet tillståndsinnehavare var 240 stycken under 1995, varav de flesta företag är förhållandevis små. De tjugo största företagen står för cirka 80 procent av den totala omsättningen. Företagen drivs kommersiellt och bidrar troligtvis inte i någon större skala till idrottsrörelsen. Lönsamheten inom branschen är, enligt branschens egna uppgifter, låg.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">5.6</SPAN><SPAN class="ft30">Tillståndsmyndigheter för lotterier</SPAN></P>
<P class="p325 ft3">Följande instanser beviljar tillstånd för lotterier:</P>
<P class="p724 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft102">Lotteriinspektionen beviljar tillstånd för rikslotterier inklusive BingoLotto</SPAN></P>
<P class="p725 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft18">Länsstyrelserna för respektive län beviljar tillstånd till regionala lotterier samt till bingospel</SPAN></P>
<P class="p726 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft37">Fritidsnämnder eller eventuellt kommunkanslier beviljar tillstånd för lotterier som bedrivs inom en och samma kommun, det vill säga lokala lotterier</SPAN></P>
<P class="p727 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft15">Finansdepartementet beviljar tillstånd för AB Svenska Spel och ATG.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">186 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">6 Sponsring</P>
<P class="p728 ft3">Detta kapitel syftar till att beskriva den svenska sponsormarknadens omfattning, trender inom sponsring och idrottssponsringens utveckling. Vi ser endast till den del av sponsringen som kommer i rena pengar, inte i varor och tjänster.</P>
<P class="p62 ft3">Observera att den befintliga statistiken om sponsormarknaden i Sverige är ytterst bristfällig. Det rör sig om uppskattningar, eftersom det inte finns några säkra mätmetoder, vare sig på effekten av eller hur mycket pengar som spenderas på sponsring.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">6.1</SPAN><SPAN class="ft30">Sponsormarknaden i Sverige</SPAN></P>
<P class="p729 ft3">Det är framför allt fyra källor som brukar åberopas vid bedömningen av den totala sponsormarknaden i Sverige:</P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft15">Annonsörföreningen</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft15">Svenska SponsringsFöreningen</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft15">Institutet för Reklam och Mediestatistik (IRM)</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft15">Sponsorstrategi</SPAN></P>
<P class="p730 ft3">De både förstnämnda källorna är tätt sammankopplade och använder sig av varandras statistik.</P>
<P class="p632 ft3">I detta kapitel har vi även med uppgifter från Föreningen Kultur och Näringsliv, som årligen undersöker omfattningen och inriktningen av kultursponsringen i Sverige.</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">187</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft1">Totala reklaminvesteringar</P>
<P class="p423 ft3">Enligt IRM ser hela reklammarknaden i Sverige år 1996 ut som följer:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr22 td268"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td125"><SPAN class="p17 ft4">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td269"><SPAN class="p17 ft4">+/- sen 1995</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><SPAN class="p4 ft3">Dagspress</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p17 ft3">8 109</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td269"><SPAN class="p17 ft3"><NOBR>-2,3%</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td268"><SPAN class="p4 ft3">Direktreklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p17 ft3">2 720</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td269"><SPAN class="p17 ft3">1,0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><SPAN class="p4 ft3">Mässor</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p558 ft3">2 577</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td269"><SPAN class="p558 ft3">1,9%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td268"><SPAN class="p4 ft3">TV</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p17 ft3">2 415</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td269"><SPAN class="p17 ft3">1,8%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td268"><SPAN class="p4 ft3">Vägledande media</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p558 ft3">2 057</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td269"><SPAN class="p558 ft3">10,1%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><SPAN class="p4 ft3">Butikspromotion</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p17 ft3">2 005</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td269"><SPAN class="p17 ft3"><NOBR>-1,0%</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td268"><SPAN class="p4 ft3">Presentreklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p17 ft3">1 800</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td269"><SPAN class="p17 ft3">5,9%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><SPAN class="p4 ft4">Sponsring</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p17 ft4">1 300</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td269"><SPAN class="p17 ft4">30,0%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td268"><SPAN class="p4 ft3">Gratistidningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p17 ft3">1 169</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td269"><SPAN class="p17 ft3">31,3%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td268"><SPAN class="p4 ft3">Fackpress</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p17 ft3">1 135</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td269"><SPAN class="p17 ft3">5,1%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><SPAN class="p4 ft3">Utomhus</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p17 ft3">577</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td269"><SPAN class="p17 ft3">0,7%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td268"><SPAN class="p4 ft3">Veckopress</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p17 ft3">491</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td269"><SPAN class="p17 ft3">2,3%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><SPAN class="p4 ft3">Radio</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p17 ft3">310</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td269"><SPAN class="p17 ft3">32,5%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td268"><SPAN class="p4 ft3">Bio</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p17 ft3">96</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td269"><SPAN class="p17 ft3">18,5%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td268"><SPAN class="p4 ft3"><NOBR>In-flight-media</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p17 ft3">96</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td269"><SPAN class="p17 ft3">2,6%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td268"><SPAN class="p4 ft3"><NOBR>Text-TV</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td125"><SPAN class="p17 ft3">67</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td269"><SPAN class="p17 ft3">19,6%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td268"><SPAN class="p4 ft3">Viedoreklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p17 ft3">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td269"><SPAN class="p17 ft3"><NOBR>-23,5%</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p731 ft65">TABELL: Reklaminvesteringarna i traditionella och övriga medier i Sverige år 1996 samt den procentuella förändringen sen 1995</P>
<P class="p732 ft3">Enligt IRM uppgick den totala summan som satsades på sponsring 1996 till 1 300 mkr. Sponsringen stod för fyra procent av den totala reklamkakan i Sverige 1996.</P>
<P class="p11 ft3">Svenska SponsringsFöreningen vill inte uttala sig med exakta siffror, men säger att det handlar om cirka en miljard kronor per år, troligen mer. Största delen, <NOBR>70-80</NOBR> procent, går till idrotten enligt Svenska SponsringsFöreningen.</P>
<P class="p43 ft3">Sponsorstrategi och dess dotterbolag Sponsorstatistik har sedan slutet av <NOBR>80-talet</NOBR> gjort kontinuerliga utvärderingar av idrottssponsringen i Sverige. VD Magnus Roos uppskattar den totala sponsringen i Sverige till cirka två miljarder per år, varav cirka 1,5 miljarder investeras i idrottsrelaterade projekt. Sponsorstrategi uppskattar företagens sponsorinvesteringar till <NOBR>5-10</NOBR> procent av de totala marknadsinvesteringarna, vilket är något mer än IRM och SponsringsFöreningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">188 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p733 ft8">Att Sponsorstrategis siffror avviker från SponsringsFöreningen kan delvis förklaras av att många internationella svenska företag valt att sponsra idrottsevenemang och lag utanför Sverige. Företag som Ericsson och Volvo arbetar ofta direkt med internationella idrottsförbund.</P>
<P class="p197 ft1">Fördelningen av sponsringen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr22 td270"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td271"><SPAN class="p17 ft96">Ungefärlig fördelning (%)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td270"><SPAN class="p4 ft3">Idrottssponsring</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td271"><SPAN class="p734 ft3">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td270"><SPAN class="p4 ft3">Kultursponsring</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td271"><SPAN class="p734 ft3">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td270"><SPAN class="p4 ft3">Humansponsring</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td271"><SPAN class="p734 ft3">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td270"><SPAN class="p4 ft3">Sponsring av forskning och utbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td271"><SPAN class="p734 ft3">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td270"><SPAN class="p4 ft3">Miljösponsring</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td271"><SPAN class="p735 ft3">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td270"><SPAN class="p4 ft3">Övrigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td271"><SPAN class="p736 ft3">2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td270"><SPAN class="p4 ft4">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td271"><SPAN class="p734 ft4">100</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft65">TABELL: Fördelningen av sponsringen i Sverige 1996</P>
<P class="p737 ft6"><SPAN class="ft6">6.2</SPAN><SPAN class="ft30">Trender i sponsringen</SPAN></P>
<P class="p455 ft3">Sponsringen har blivit en allt viktigare del i företagens marknadsföring. Idag har sponsring som en del av marknadsföringen blivit mer accepterat och uppfattas alltmer som ett naturligt redskap för att ge positiva associationer till företaget och nå nya målgrupper.</P>
<P class="p62 ft3">Kultursponsring har blivit en trend bland företagen de senaste åren. Föreningen Kultur och Näringsliv, ett samarbetsforum för kultursponsring, har ett <NOBR>90-tal</NOBR> medlemsföretag, varav 69 redovisade sina sponsoravtal 1996. En grov uppskattning visar att företagens samlade sponsring av kulturen nu ligger på mellan 175 och 200 mkr. Idrotten t illdelas ännu fyra till fem gånger så mycket, cirka 1 000 mkr, men gapet krymper något.</P>
<P class="p41 ft3">Största kultursponsringen i landet görs av Astra med fem mkr per år <NOBR>(1996-97)</NOBR> till Kungliga Filharmoniska orkestern. Telia, som var huvudsponsor för <NOBR>friidrotts-VM</NOBR> i Göteborg 1995 – ett avtal som var värt</P>
<P class="p372 ft3">7 mkr, gav tidigare större andelen av sponsorstödet till idrotten, Numera är sponsorbudgeten mer balanserad och Dramaten får <NOBR>4-5</NOBR> mkr om året fram till 1999 av Telias sponsorpengar. Volvo som sponsrar Whitbreadseglingen och europatouren i golf, ger dessutom 2,6 mkr varje år 1994- 99 till Göteborgs Symfoniker. Andra stora företag som sponsrar kulturen med belopp i miljonklassen är: Ericsson, Svenska Spel, Pharmacia & Upjohn, SAS, Svenska Shell och Vattenfall.</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">189</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p738 ft3">Kultursponsring skiljer sig från idrottssponsring genom att avtalen nästan aldrig omfattar mindre än tre år. Bidragande faktorer till att kultursponsringen kan antas öka på idrottssponsringens bekostnad är att Stockholm blir Europas kulturhuvudstad 1998 och att idrotten har förlorat en del av sin attraktionskraft på grund av doping och läktarvåld.</P>
<P class="p62 ft3">Humansponsringen har idag en relativt blygsam omfattning i Sverige. I USA, där många företag ser affärsmässiga fördelar med att engagera sig för en god sak, ökar den. De kommande åren får utvisa om trenden även kommer till Sverige.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">6.3</SPAN><SPAN class="ft30">Idrottssponsring</SPAN></P>
<P class="p257 ft1">Total sponsring och idrottssponsring över tiden</P>
<P class="p365 ft3">Av siffrorna nedan framgår att investeringar i sponsring ökar igen efter nedgången <NOBR>1990-93.</NOBR> För idrottssponsringens del börjar det likna siffrorna från det glada <NOBR>80-talet.</NOBR> Däremot har sponsorernas krav på ‘value for money’ ökat radikalt sedan <NOBR>80-talet</NOBR> då idrottsevenemang fick stora sponsorstöd utan att sponsorerna preciserade målgrupper, kommunikationsmål eller marknadseffekter. Numera finns klarare skatteregler som går ut på att icke specificerade prestationer från mottagarna kan innebära att avdrag i deklarationerna inte medges.</P>
<P class="p439 ft3">Total sponsring i Sverige över tiden:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p516 ft2">1984</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td272"><SPAN class="p507 ft2">500 mkr varav idrottssponsring 450 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td105"><SPAN class="p516 ft2">1985</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td272"><SPAN class="p507 ft2">600 mkr varav idrottssponsring 550 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p516 ft2">1986</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td272"><SPAN class="p507 ft2">700 mkr varav idrottssponsring 600 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p516 ft2">1987</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td272"><SPAN class="p507 ft2">750 mkr varav idrottssponsring 650 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p516 ft2">1988</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td272"><SPAN class="p349 ft2">1 000 mkr varav idrottssponsring 800 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p516 ft2">1989</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td272"><SPAN class="p349 ft2">1 150 mkr varav idrottssponsring 900 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p516 ft2">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td272"><SPAN class="p349 ft2">1 050 mkr varav idrottssponsring 875 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p516 ft2">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td272"><SPAN class="p507 ft2">950 mkr varav idrottssponsring 750 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p516 ft2">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td272"><SPAN class="p507 ft2">850 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p516 ft2">1993</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td272"><SPAN class="p507 ft2">750 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p516 ft2">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td272"><SPAN class="p507 ft2">850 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p516 ft2">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td272"><SPAN class="p349 ft2">1 000 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p516 ft2">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td272"><SPAN class="p349 ft2">1 300 mkr varav idrottssponsring 910 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p739 ft65">TABELL: Total sponsring och idrottssponsring i Sverige över tiden (Källor: Svenska Sponsorers Förening, IRM)</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">190 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft1">Sponsring mellan olika sporter och olika nivåer</P>
<P class="p390 ft3">Sponsringens storlek och betydelse skiftar mellan olika sporter och olika nivåer inom idrottsrörelsen.</P>
<P class="p223 ft3">Sponsringen av elitföreningar, specialidrottsförbunden och 200 slumpmässigt utvalda idrottsföreningar har undersökts.</P>
<P class="p75 ft23">Elitföreningarna</P>
<P class="p177 ft3">Elitidrotten i Sverige är mycket beroende av sponsring. Elitishockeyklubbarnas största intäktskälla är sponsorer. Sponsringen av ishockeyklubbarna i Elitserien uppgick till 116,1 mkr, vilket motsvarar 30 procent av de totala intäkterna år 1996. Hockeyligans arbete med gemensam sponsor- och <NOBR>TV-försäljning</NOBR> har ökat omsättningen i Elitserien dramatiskt.</P>
<P class="p41 ft3">I Allsvenskans sponsorintäkter uppgick under samma period t ill 64,8 mkr, vilket är 19 procent av de totala intäkterna. Något större intäktskällor var försäljningen av spelare – 80,0 mkr (24 procent av de totala intäkterna) – och försäljning av biljetter – 76,5 mkr (23 procent). De allsvenska klubbarnas kommersiella intäkter kommer att öka de närmaste åren. Detta efter att fotbollen ingått ett centralt avtal med det tyska agentbolaget ISPR avseende TV- och reklamrättigheter. Pengarna fördelas från Fotbollförbundet via Svensk Elitfotboll till de enskilda klubbarna. Framför allt de mindre klubbarna kan räkna med ökade och stabilare intäktsflöden.</P>
<P class="p213 ft23">Specialidrottsförbunden</P>
<P class="p177 ft3">Specialidrottsförbunden redovisade i sina senaste årsredovisningar sponsor- och affärsintäkter på 124,8 m iljoner kronor. Svenska Is- hockeyförbundet och Fotbollförbundet låg i topp med 39,5 miljoner respektive 28,7 miljoner. 14 specialidrottsförbund redovisade inte några sponsorintäkter över huvud taget. För 19 förbund översteg sponsorintäkterna en miljon kronor.</P>
<P class="p45 ft23">Distriktsförbunden</P>
<P class="p699 ft3">Redovisar överhuvudtaget inte några sponsorintäkter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">191</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft23">Idrottsföreningar</P>
<P class="p740 ft3">Intäkterna från försäljning av sponsring och reklam uppgick till 15,6 miljoner kronor bland de 200 undersökta föreningarna. Det motsvarade 7,6 procent av de totala intäkterna. Många föreningar saknar helt intäkter från sponsring.</P>
<P class="p741 ft3">De stora intäkterna kan hänföras till föreningar med elitlag i attraktiva arenasporter. Mest attraktiva av fotbolls- och ishockeylag.</P>
<P class="p628 ft3">Noterbart är att en hel del sponsring bedrivs i form av så kallade barteruppgörelser där föreningarna erhåller produkter och tjänster i stället för pengar. Dessa transaktioner syns inte i föreningarnas redovisningar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">192 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">7 <NOBR>TV-rättigheter</NOBR></P>
<P class="p742 ft3">Det finns inte någon <NOBR>TV-programvara</NOBR> som regelbundet kan attrahera sådana tittarsiffror som idrottsevenemang, vilket under de senaste tio åren fått handeln med sändningsrättigheter till idrottsevenemang att blomstra. Hanteringen av sändningsrättigheter påverkar i högsta grad värdet för idrottens sponsorer och är därför en viktig del i evenemangens mediastrategier.</P>
<P class="p743 ft3">Efter en i jämförelse med övriga Europa trög start har Sverige utvecklat en tämligen omfattande marknad för sport och television.</P>
<P class="p8 ft3">Detta kapitel syftar till att ge en kort beskrivning av företeelsen TV- rättigheter och belysa de aktörer som arbetar i branschen och hur dessa interagerar med idrotten.</P>
<P class="p601 ft6"><SPAN class="ft6">7.1</SPAN><SPAN class="ft30">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">Den europeiska <NOBR>TV-marknaden</NOBR> var länge en av de mest reglerade sektorerna i den industrialiserade världen. Ett land med ett enda <NOBR>TV-bolag</NOBR> var ännu så sent som på <NOBR>80-talet</NOBR> den rådande situationen i de flesta europeiska länder. Det innebar att monopolföretag kunde planera, utforma och sända program utan att ta någon egentlig hänsyn till marknadens efterfrågan. De senaste tio åren har konkurrensen i form av fler markbundna kanaler i kombination med dussintals kabel- och satellitkanaler ökat markant på <NOBR>TV-marknaden.</NOBR></P>
<P class="p74 ft3">Sedan de statliga <NOBR>TV-bolagen</NOBR> tvingats in i en konkurrenssituation är det många idrotter som kunnat tjäna stora pengar på försäljning av sändningsrättigheter. Konkurrensen har drivit upp rättighetspriserna för de stora idrotterna, men för många mindre idrotter har det varken blivit <NOBR>TV-sändningar</NOBR> eller <NOBR>TV-pengar.</NOBR> För mer visionära och anpassningsbara idrotter har emellertid den ökade konkurrensen på <NOBR>TV-marknaden</NOBR> öppnat nya möjligheter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">193</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p744 ft6"><SPAN class="ft6">7.2</SPAN><SPAN class="ft30">Vem äger rättigheterna?</SPAN></P>
<P class="p656 ft3">En antal olika aktörer kan vara i besittning av sändningsrättigheterna till idrottsevenemang:</P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">ett internationellt idrottsförbund, som till exempel FIFA, IAAF,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">ett europeiskt idrottsförbund, som till exempel UEFA,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">ett svenskt specialidrottsförbund,</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">en idrottsförening,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">ett </SPAN><NOBR>TV-bolag,</NOBR></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">ett </SPAN><NOBR>TV-produktionsbolag,</NOBR></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">en sponsor,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">en </SPAN><NOBR>TV-agent,</NOBR> som jobbar på uppdrag åt någon av ovanstående.</P>
<P class="p101 ft3">Sändningsrättigheterna delas in i olika delrättigheter såsom:</P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">rättigheter till direktsändning,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">efterhandssändningar,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">highlights,</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">nyhetsbilder,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">videorättigheter.</SPAN></P>
<P class="p641 ft3">Rättigheterna styckas och paketeras i lämpliga format och säljs till olika <NOBR>TV-stationer,</NOBR> som köper exklusivt eller <NOBR>icke-exklusivt</NOBR> för olika territorier eller distributionssystem. Exklusiviteten kan omfatta hela världen eller bara ett visst distributionssystem på den nationella marknaden. Det är också möjligt att sälja både markbundna rättigheter och kabelrättigheter på samma marknad. Ett aktuellt exempel är det svenska fotbollslandslaget, vars matcher under 1997 direktsänds via <NOBR>pay-per-</NOBR> view och efterhandssänds i Sveriges Television.</P>
<P class="p286 ft3">Flera olika faktorer påverkar värdet av en sändningsrättighet:</P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">produktionskvalitet,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">idrottsevenemangets status,</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">tidpunkten för evenemanget,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">idrottens position på den aktuella marknaden.</SPAN></P>
<P class="p601 ft6"><SPAN class="ft6">7.3</SPAN><SPAN class="ft30">Förhållandena i Sverige</SPAN></P>
<P class="p745 ft3">1996 var ett mycket gynnsamt år för <NOBR>TV-sport</NOBR> i Sverige. Två nya renodlade sportstationer i form av FilmNet SuperSports och Sportkanalen startade sin verksamhet och flera sporter bereddes plats i TV. Inte bara de stora <NOBR>TV-sporterna</NOBR> ishockey och fotboll.</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">194 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p746 ft3">För idrotten var det därför olyckligt att båda stationerna tämligen omgående upphörde med sin verksamhet. FilmNet köptes upp av det franska <NOBR>TV-bolaget</NOBR> Canal+ och Sportkanalen gick upp i en systerkanal inom Kinnevikskoncernen.</P>
<P class="p62 ft3">Canal+ har annonserat att de kraftigt kommer att minska antalet sportsändningar och koncentrerar sig på de stora sporterna, framför allt fotboll och ishockey.</P>
<P class="p223 ft3">För arrangörer av idrottsevenemang i Sverige finns det i huvudsak två intäktsflöden från <NOBR>TV-marknaden:</NOBR></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">nationella </SPAN><NOBR>TV-rättigheter</NOBR></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">internationella </SPAN><NOBR>TV-rättigheter</NOBR></P>
<P class="p13 ft3">Det är långt ifrån givet att en svensk arrangör av ett internationellt idrottsevenemang kommer i åtnjutande av de internationella <NOBR>TV-rättig-</NOBR> heterna. Vid evenemang som VM i friidrott i Göteborg 1995 och EM i fotboll 1992 tillhörde de internationella <NOBR>TV-rättigheterna</NOBR> det internationella fridrottsförbundet respektive det europeiska fotbollförbundet. Den svenska arrangören måste i flera fall garantera att en svensk <NOBR>TV-station</NOBR> tar på sig produktionskostnaderna för evenemanget. Tendensen under senare år är emellertid att produktionsfakturan allt oftare hamnar hos arrangören och inte hos någon <NOBR>TV-station.</NOBR> I utbyte erhåller arrangören <NOBR>TV-reklam</NOBR> och <NOBR>TV-sponsring,</NOBR> som arrangören själv får sälja.</P>
<P class="p747 ft3">Var <NOBR>TV-rättigheterna</NOBR> vid internationella evenemang hamnar är många gånger en förhandling mellan det internationella specialförbundet och de nationella förbund som konkurrerar om att få ett arran gemang.</P>
<P class="p45 ft1">Intäkter till svensk idrott från <NOBR>TV-rättigheter</NOBR></P>
<P class="p198 ft3">Dyrgriparna bland de svenska <NOBR>TV-sportprodukterna</NOBR> är fotboll och ishockey. I början av 1997 sålde både Svenska Fotbollförbundet och Svenska Ishockeyförbundet sina nationella och internationella TV- rättigheter till det tyska agentbolaget ISPR.</P>
<P class="p165 ft3">För de exklusiva rättigheterna till alla landskamper, Allsvenskan, division I, damfotboll samt svenska lag i europeiska cuper betalade ISPR 400 miljoner för fyra år. I avtalet ingick även reklamrättigheter till Allsvenskan.</P>
<P class="p8 ft3">Ishockeyn rapporteras ha erhållit 200 miljoner kronor för motsvarande avtal för elitserien i ishockey. ISPR säljer i sin tur <NOBR>TV-rättig-</NOBR> heterna vidare till både svenska och internationella <NOBR>TV-stationer.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td273"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td61"><SPAN class="p748 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">195</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td84"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td85"><SPAN class="p338 ft3"><NOBR>TV-rättigheternas</NOBR> andel från <NOBR>ISPR-pengarna</NOBR> kan per år uppskattas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td273"><SPAN class="p337 ft3">till:</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td61"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td273"><SPAN class="p337 ft3">– Fotboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td61"><SPAN class="p4 ft3">60 miljoner</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td273"><SPAN class="p337 ft3">– Ishockey</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td61"><SPAN class="p4 ft3">40 miljoner</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p749 ft3">Övriga svenska arrangörer (icke förbund) som regelbundet erhåller TV- rättighetspengar är:</P>
<P class="p154 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">Stockholm Open i tennis,</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">Swedish Open i tennis,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">Scandinavian Masters i golf,</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">Haninge Ladies Open i golf,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">DN-galan</SPAN></NOBR> i friidrott (inomhus och utomhus).</P>
<P class="p164 ft3">Specialidrottsförbundens <NOBR>TV-intäkter</NOBR> är i hög grad beroende av hur deras landslag spelar i <NOBR>VM-kval,</NOBR> <NOBR>EM-kval,</NOBR> internationella turneringar och vilka evenemang som förbundet arrangerar.</P>
<P class="p750 ft3">Ett landslag som tillhör Svenska Basketförbundet kan ett år möta två attraktiva lag på hemmaplan och därigenom erhålla en rejäl ersättning från olika <NOBR>TV-stationer.</NOBR> Ett annat år kanske motståndet innebär att det in blir några <NOBR>TV-intäkter</NOBR> över huvud taget.</P>
<P class="p144 ft3">Samma resonemang gäller för idrottsföreningar som deltar i internationellt cupspel. Eftersom motståndarna lottas är det omöjligt att göra några exakta kalkyler för klubbarna.</P>
<P class="p751 ft3">Följande delar av den svenska idrottsrörelsen erhåller intäkter från sänd - ningsrättigheter:</P>
<P class="p752 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft37">specialidrottsförbund med avtal med internationella agenter, till exempel fotboll och ishockey,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">specialidrottsförbund som har egna internationella arrangemang,</SPAN></P>
<P class="p450 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft19">specialidrottsförbund med nyhetsrättsavtal med Sveriges Television och/eller TV4,</SPAN></P>
<P class="p753 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft14">evenemangsarrangörer som inte är specialidrottsförbund eller idrottsföreningar,</SPAN></P>
<P class="p754 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft19">idrottsföreningar med internationellt utbyte, som till exempel europeiska cupmatcher i basket, handboll etc.</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">Resultat</P>
<P class="p365 ft3">I genomsnitt erhåller svensk idrott cirka 150 m iljoner kronor i ersättning för sändningsrättigheter per år från nationella och internationella TV- stationer och <NOBR>TV-agenter.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">196 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">8 Publik- och medlemsintäkter</P>
<P class="p755 ft3">Syftet med detta kapitel är att redovisa publik- och medlemsintäkternas betydelse för idrottsföreningar på elit- och breddnivå.</P>
<P class="p165 ft3">Bakgrundsmaterialet har varit fakta om de 26 klubbarna i Elitserien i ishockey och Fotbollsallsvenskan, insamlade årsredovisningar från 200 slumpmässigt utvalda idrottsföreningar i tio kommuner samt tidigare undersökningar och uppgifter från SCB.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">8.1</SPAN><SPAN class="ft30">Publikintäkter</SPAN></P>
<P class="p756 ft3">Intäkter från betalande åskådare är en mycket viktig intäktskälla för elitföreningarna. För ishockeyns del utgör publikintäkterna 26 procent av de totala intäkterna och för fotbollen utgör publik- och matchintäkterna 23 procent av samtliga intäkter.</P>
<P class="p8 ft3">Publik- och matchintäkterna för de tolv elitserielagen i ishockey säsongen 1995/96 uppgick till 102,9 mkr. För de 14 allsvenska klubbarna i fotboll var motsvarande belopp cirka 76,5 mkr.</P>
<P class="p172 ft3">De 200 föreningar som ingått i föreningsstudien uppvisade 3,9 miljoner kronor i totala publikintäkter, vilket visar på att publikintäkter till största delen är att hänföra till större kl ubbar med elitlag. För andra föreningar kan vissa år med större evenemang innehålla ökade publikintäkter.</P>
<P class="p62 ft3">De sammanlagda publikintäkterna för svensk idrott påverkas i hög grad av vilka evenemang som förläggs till Sverige. Vid stora internationella evenemang såsom VM i ishockey, VM i friidrott, EM i fotboll ökar de totala publikintäkterna. Flera specialidrottsförbund, såsom fotboll, ishockey, handboll, basket, friidrott, golf och tennis har betydande publikintäkter från landskamper och internationella evenemang på hemmaplan. I sina senaste årsredovisningar redovisar specialidrottsförbunden 111,9 miljoner kr i publikintäkter. Fotboll och ishockey ligger i topp med 35,1 miljoner respektive 33,5 miljoner kr i publikintäkter.</P>
<P class="p151 ft3">Flera stora idrottsevenemang drivs inte av specialidrottsförbunden eller av idrottsföreningar. Det gäller årligen återkommande evenemang såsom Stockholm Open, Swedish Open, Falsterbo Horse Show, Scandinavian Masters, <NOBR>DN-Galan</NOBR> (inne och ute) etc. Publikintäkterna för de</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">197</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft3">här evenemangen uppgår t ill cirka 35 miljoner per år. Idrotten kompenseras i avtal med de företag som fått i uppdrag att driva evenemangen.</P>
<P class="p12 ft3">Förutom ovannämnda evenemang erhåller idrottsföreningar med representationslag i handbollens och basketens högsta ligor betydande publikintäkter. Det gäller i viss mån även för vissa klubbar i volleyboll, bordtennis, innebandy och bandy. Även i fotbollens och ishockeyns seriesystem kan publikintäkterna utgöra en viktig finansieringskälla längre ned i divisionerna.</P>
<P class="p757 ft3">Publikintäkterna i den här delen av idrottsrörelsen kan lågt beräknas uppgå till 250 miljoner kronor.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr22 td274"><SPAN class="p4 ft3">Elitserien i ishockey</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td235"><SPAN class="p17 ft3">102,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td274"><SPAN class="p4 ft3">Allsvenskan i fotboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td235"><SPAN class="p17 ft3">76,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td274"><SPAN class="p4 ft3">Specialidrottsförbund</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td235"><SPAN class="p514 ft3">111,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td274"><SPAN class="p4 ft3">Årliga internationella evenemang</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td235"><SPAN class="p188 ft3">35,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td274"><SPAN class="p4 ft3">Övrigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td235"><SPAN class="p200 ft3">250,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td274"><SPAN class="p4 ft4">Totalt:</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td235"><SPAN class="p17 ft4">576,3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p758 ft65">TABELL: Sammanfattning publikintäkter (mkr)</P>
<P class="p75 ft1">Hushållens utgifter</P>
<P class="p759 ft3">SCB har i en undersökning kallad ”Utgiftsbarometern” beräknat hushållens utgifter för idrottsutövande och idrottsevenemang 1995. Totalt 1 289 hushåll ingick i unders ökningen och resultatet räknades sedan upp på riksnivå. Nedan återges preliminära siffror.</P>
<P class="p760 ft3">Enligt SCB uppgick hushållens utgifter för ‘idrottsevenemang’ år 1995 till 281,3 mkr, men siffran är osäker eftersom endast 75 hushåll av 1 289 uppgav att de hade den utgiften.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">8.2</SPAN><SPAN class="ft30">Medlemsintäkter</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">I föreningsstudien har den ekonomiska situationen för 200 idrottsföreningar analyserats. De 200 föreningarna är representerade i tio olika kommuner, som i sin tur representerar ett urval av olika typkommuner i Sverige. För en närmare beskrivning av kommunerna hänvisas till avsitt 4.2.</P>
<P class="p760 ft3">Tio föreningar från varje kommun har valts ut samt ytterligare föreningar från varje kommun beroende på invånarantalet i varje kommun. Till exempel finns det fler föreningar i studien från Göteborg än från</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">198 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft3">Vilhelmina. Den exakta metoden redovisas i kapitlet om föreningarnas finansiering.</P>
<P class="p45 ft1">Medlemsintäkter på aggregerad nivå</P>
<P class="p761 ft3">De 200 föreningarna re dovisar sammanlagda medlemsintäkter på 13 860 026 kr, vilket innebär 69 300 kr i genomsnitt per förening.</P>
<P class="p12 ft3">69 300 kr multiplicerat med det totala antalet idrottsföreningar i Sverige (22 072) ger en totalsumma på 1 529 000 000 i medlemsintäkter till svensk idrott per år. Summan överensstämmer med motsvarande notering i Ds 1993:58 ”Idrott åt alla?” <NOBR>ESO-rapporten</NOBR> från 1993. Medlemsintäkterna ligger kvar på samma nivå som i den tidigare undersökningen.</P>
<P class="p197 ft1">Hushållens utgifter</P>
<P class="p762 ft3">Enligt SCB:s undersökning ”Utgiftsbarometern” uppgick hushållens utgifter för ‘avgifter för idrottsutövande’ år 1995 t ill sammanlagt 3 149,1 mkr. I dessa avgifter ingår utgifter för inträde, b iljetter, anmälningsavgifter, badavgifter, fiskekort etc.</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">199</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">9 Statens indirekta stöd till idrotten</P>
<P class="p763 ft3">Detta kapitel syftar till att visa på olika indirekta stödformer till idrottsrörelsen från den offentliga sektorn.</P>
<P class="p449 ft3">Kapitlet pekar på indirekta stödformer till idrottsrörelsen såsom:</P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">statliga subventioner av fortbildningsverksamhet inom idrotten</SPAN></P>
<P class="p764 ft8"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft103">vissa fördelar för idrotten i det nuvarande skattesystemet. Antaganden om andra juridiska organisationsformer än den ideella föreningen.</SPAN></P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">9.1</SPAN><SPAN class="ft30">Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</SPAN></P>
<P class="p257 ft1">Lönebidrag</P>
<P class="p679 ft3">Vi har genom Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna fått fram ekonomiska data som beskriver hur mycket lönebidrag och bidrag till beredskapsarbete som utbetalats under 1996 till idrottsförbund och idrottsföreningar.</P>
<P class="p165 ft3">Den totala summan lönebidrag som utbetalats till idrottsföreningar under 1996 uppgick till 1 256,9 miljoner kronor. Detta visar på en ökning jämfört med 1992 års unders ökning genomförd i <NOBR>ESO-rapporten</NOBR> från 1993. I unders ökningen från 1992 uppgick utbetalningar till idrotten i form av lönebidrag till 848 miljoner kronor. Pengar till idrotten utbetalade i form av lönebidrag har från 1992 t ill 1996 ökat med 48,2 procent.</P>
<P class="p680 ft3">Totalt sett fanns det 3 347 idrottsföreningar som mottog lönebidrag 1996 vilket motsvarar ett genomsnitt på 375 530 kronor per förening.</P>
<P class="p45 ft1">Beredskapsarbeten</P>
<P class="p631 ft3">Vi har även granskat hur stora bidrag som utbetalats till beredskapsarbeten under 1996.</P>
<P class="p449 ft3">Totalsumman uppgick till 9,4 miljoner kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">200 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p765 ft63"><SPAN class="ft6">9.2</SPAN><SPAN class="ft62">Statliga subventioner av fortbildningsverksamhet inom idrotten</SPAN></P>
<P class="p699 ft3">SISU är idrottens formella studieförbund.</P>
<P class="p238 ft3">Utbildningsdepartementet fördelar årligen ut bidrag till studieförbunden. Fördelningen av bidragspengar sker via ett fortbildningsråd som består av representanter från olika studieförbund.</P>
<P class="p254 ft3">En fördelning sker i första ledet till de centrala studieförbunden som i sin tur fördelar bidrag till de 22 SISU distrikten. SISU centralt använder olika fördelningskriterier som till exempel:</P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">grundbidrag,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">pryo-bidrag,</SPAN></NOBR></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">glesbygdsbidrag,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">utvecklingsbidrag.</SPAN></P>
<P class="p766 ft3">SISU:s 22 distrikt omsatte totalt 108,7 miljoner kronor under verksamhetsåret 95/96. SISU:s omsättning centralt uppgick t ill 34,8 miljoner kronor. Total omsatte koncernen SISU 143,5 miljoner kronor.</P>
<P class="p138 ft3">Enligt Bengt Karlsson, ekonomichef SISU centralt, uppgick statsbidraget till 42,0 miljoner. Hela beloppet utbetalades vidare till de 22 <NOBR>SISU-distrikten.</NOBR></P>
<P class="p8 ft3">SISU:s alla distrikt erhöll 16,3 miljoner kronor i kommunbidrag under samma period. Samma period erhöll <NOBR>SISU-distrikten</NOBR> totalt 10,1 miljoner kronor från landstingen för verksamhetsåret 95/96.</P>
<P class="p8 ft3">SISU:s distrikt har ett samlat eget kapital på ca 36,6 miljoner kronor. Motsvarande eget kapital för SISU centralt är 8 Mkr. Total eget kapital i <NOBR>SISU-koncernen</NOBR> är 44 miljoner kronor.</P>
<P class="p8 ft3">Enligt AMS uppgick de totala utbetalningarna i form av lönebidrag till sju miljoner kronor.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr46 td275"><SPAN class="p4 ft3">Staten</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td181"><SPAN class="p508 ft3">42,0 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td275"><SPAN class="p541 ft3">– lönebidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td181"><SPAN class="p4 ft3">7,0 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td275"><SPAN class="p541 ft3">– SIDA</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td181"><SPAN class="p510 ft3">1,7 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td275"><SPAN class="p541 ft3">– RF</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td181"><SPAN class="p510 ft3">8,8 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td275"><SPAN class="p541 ft3">– ytterligare AMS</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td181"><SPAN class="p510 ft3">3,1 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td275"><SPAN class="p4 ft3">Landsting</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td181"><SPAN class="p508 ft3">10,1 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td275"><SPAN class="p4 ft3">Kommuner</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td181"><SPAN class="p508 ft3">16,3 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td275"><SPAN class="p4 ft4">TOTALT:</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td181"><SPAN class="p508 ft28">89,0 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft65">TABELL: Sammanställning över bidrag till <NOBR>SISU-koncernen</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">201</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p767 ft63"><SPAN class="ft6">9.3</SPAN><SPAN class="ft62">Idrottsföreningar som kommersiella bolag – inkomstskatt</SPAN></P>
<P class="p768 ft3">Vårt uppdrag har varit att belysa skattekonsekvenserna för delar av den undersökta idrottssektorn om deras rörelse hade definierats som kommersiell och varit föremål för beskattning.</P>
<P class="p197 ft1">Inkomstskatt</P>
<P class="p198 ft8">Om en idrottsorganisation är skatteskyldig eller ej, och i så fall för vilka inkomster, beror på omständigheter som hänför sig till själva föreningen, till dess ändamål och verksamhet. Det handlar också om frågeställningen om en viss intäkt är skattepliktig eller ej. Detta beror på vilken typ av intäkt det handlar om. Medlemsavgifter är ej skattepliktiga. Även medel som anslag, bidrag och gåvor från offentlig myndighet är skattebefriade om de ej avser att täcka kostnader i en verksamhet som är skattepliktig.</P>
<P class="p74 ft3">En idrottsförening är endast skatteskyldig för inkomst av näringsverksamhet som kommer från fastighet eller rörelse. En skatteskyldig idrottsförening betalar 30 procent proportionell inkomstskatt till staten för sådan inkomst som är skattepliktig. Från denna inkomst medger skattemyndigheten ett grundavdrag på 15 000.</P>
<P class="p62 ft3">Enligt Skatteförvaltningen i Malmö styrs beslutet om skattebefrielsen avseende ideella föreningar av den bedömning som görs av om intäkten av hävd kan anses ha inkommit till idrottsföreningen. Detta kan innebära att till exempel en förening som bedrivit loppmarknad på det lokala planet i många år också av ”hävd” kan anses ha detta som en naturlig finansieringskälla för sin verksamhet. I en annan förening kan det vara precis tvärtom: En roddförening som startar upp en likartad verksamhet för att finansiera sin verksamhet (den ideella verksamheten) kan mycket väl anses ha onaturlig koppling mellan inkomsten och den ideella verksamheten.</P>
<P class="p769 ft3">Det är således en tolkningsfråga som normalt startar med att skatteförvaltningen utreder situationen. Om negativt beslut kommer så blir det en juridisk tolkning av om föreningen skall vara skattebefriad eller ej. Situationen är ej statisk utan allt prövas successivt.</P>
<P class="p62 ft3">Enligt RF:s tolkning av begreppet allmännyttig förening skall ett antal kriterier uppfyllas för att befrielse från i nkomstskatt skall medges för den ideella föreningen:</P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">idrottsliga ändamålet skall framgå av stadgarna,</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">bedriva idrottslig verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">föreningen skall vara öppen,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">202 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft14">naturlig anknytning till föreningens ändamål. En princip är att </SPAN><NOBR>70-80</NOBR> procent av föreningens inkomster måste komma från verksamhet som ligger inom det ideella ändamålet,</P>
<P class="p770 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft16">fullföljdkravet, för att uppfylla kravet bör föreningen under den senaste femårsperioden ha i genomsnitt använt minst 80 procent av summan av föreningens fastighetsinkomster, kapitalinkomster och skattefria rörelseinkomster i den ideella verksamheten. Till detta läggs inkomster såsom medlemsintäkter, bidrag från stat och kommun.</SPAN></P>
<P class="p197 ft1">Ytterligare aspekter</P>
<P class="p390 ft8">För föreningar som har bedrivit en verksamhet som håller på att ”dö ut” dvs. föreningar vars verksamhet inte fungerar längre men där inkomsterna strömmar in kontinuerligt kan skattemyndigheten hävda att skattebefrielse ej skall gälla längre. Enligt skatteförvaltningen i Malmö finns det få exempel från idrottssektorn på detta. Det har dock funnits exempel på Lions verksamhet där man tagit in pengar under tidigare år men aldrig delat ut dessa fonderade pengar (på fem år). Skatteförvaltningen har då dragit tillbaka skattebefrielsen på främst räntor som stått på bankonton. Alternativt är också att man har ett antal fonderade medel som över åren legat stilla och ej använts i verksamheten.</P>
<P class="p181 ft3">Om föreningen under något enstaka år inte når upp t ill dessa 80 procent innebär detta inte att föreningen automatiskt förlorar sin begränsade skattskyldighet. Det är genomsnittet över fem år som räknas. En sådan förening som uppfyller kraven ovan är enligt lagens mening begränsat skattskyldig.</P>
<P class="p395 ft3">Lagtexten säger att en idrottsförening endast kan vara skattskyldig till inkomstskatt om man äger en fastighet eller bedriver en verksamhet som kan betraktas som rörelseverksamhet. Om så är fallet är ränteinkomster, utdelningar, reavinster, fastighetsförsäljningar etc. helt skattefria.</P>
<P class="p197 ft1">Arbetsgivaravgifter</P>
<P class="p762 ft3">De idrottsorganisationer som utbetalat arvode eller löner under ett halvt basbelopp till fysiska personer behöver inte betala några sociala avgifter. Om arvodena ligger över halva basbeloppet beskattas hela beloppet med arbetsgivaravgifter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">203</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft1">Fastigheter</P>
<P class="p771 ft3">Om en idrottsförening äger en fastighet och bedriver ideell verksamhet till 51 procent kan resterande 49 procent hyras ut skattefritt. Likaså påförs fastigheten inte ett taxeringsvärde, vilket innebär att det aldrig blir aktuellt med fastighetsskatt.</P>
<P class="p62 ft3">Exempel: Förvärvad fastighet av Svenska Ishockeyförbundet 1996 enligt uppgifter i årsre dovisningen. Ack. anskaffningsvärde 960501: 9 949 tkr. UppskattatEstimerat taxeringsvärde: 75 procent av anskaffningsvärdet. 75 procent * 9 949 tkr * 0,015 = 111 926 kr skulle kunna räknas som en utebliven fastighetsskatt.</P>
<P class="p197 ft1">Gåvor</P>
<P class="p631 ft3">Alla gåvor går oavkortat in i verksamheten om denna är skattebefriad. Industrimannen Rune Andersson skänkte inför säsongen 1997 en gåva till Trelleborgs FF på tolv miljoner kronor. Pengarna skulle användas för att köpa spelare i syfte att nå en topposition. Detta går helt inom definitionen ideell förening.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">9.4</SPAN><SPAN class="ft30">Undersökningen</SPAN></P>
<P class="p447 ft3">Vi har i vår undersökning antagit att alla undersökta SF och DF definierats som skattepliktiga objekt. Vårt antagande är att alla undersökta SF och DF ses som vanliga företag och således som normalt skattepliktiga. Vi har även undersökt 200 föreningars årsre dovisningar för att få en bild av det finansiella läget. Dessa 200 föreningars genomsnittliga re dovisade årsresultat har sedan räknats upp på riksnivå.</P>
<P class="p269 ft3">Under antagandet att dessa föreningar redovisar ett genomsnitt i ”överskott” så uppgår detta t ill 25 906 kr per förening. Om man antar att detta motsvarar ett genomsnitt av alla 22 072 föreningars re dovisade resultat så är statens uteblivna skatteinkomster: 22 072 * 25 906 kronor * 28 procent (bolagsskatt). 571,8 mkr * 0,28 = 160,1 mkr i utebliven skatt.</P>
<P class="p242 ft3">Överskotten bland de 66 specialidrottsförbunden som gick med vinst uppgick till 43,4 miljoner kronor: 43,4 * 0,28 = 12,2 mkr.</P>
<P class="p772 ft3">Överskotten bland de 22 distriktsförbunden som gick med vinst uppgick till 5,7 miljoner kronor: 5,7 * 0,28 = 1,6 mkr.</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td276"><SPAN class="p4 ft28"><SPAN class="ft27">204 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td277"><SPAN class="p17 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td278"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td279"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td276"><SPAN class="p337 ft3">Idrottsföreningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td277"><SPAN class="p773 ft3">160,1 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td276"><SPAN class="p337 ft3">Specialidrottsförbund</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td277"><SPAN class="p773 ft3">12,2 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td276"><SPAN class="p337 ft3">Distriktsförbund</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td277"><SPAN class="p773 ft3">1,6 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td276"><SPAN class="p337 ft4">Summa:</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td277"><SPAN class="p774 ft4">173,9 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft65">TABELL: ”Utebliven inkomstskatt” från idrottsrörelsen enligt hypotes</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">205</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">10 Riksidrottsförbundet (RF)</P>
<P class="p117 ft6"><SPAN class="ft6">10.1</SPAN><SPAN class="ft104">Syftet med </SPAN><NOBR>RF-bidraget</NOBR></P>
<P class="p179 ft3">Syftet med <NOBR>RF-bidraget</NOBR> till de 66 specialidrottsförbunden är att ge SF:n möjlighet att uppnå en organisatorisk stadga och skapa förutsättningar att med anställd personal bedriva sin verksamhet.</P>
<P class="p12 ft3">Tidigare fördelades <NOBR>RF-bidraget</NOBR> enligt en matematisk modell med äskanden från respektive SF varje år. Mot bakgrund i SF:ns olika karaktär tillsattes 1981 en utredning (IDEA) för att hitta en mer rättvis fördelningsmodell. Det nuvarande fördelningssystemet bygger på basäskanden för SF:ns normala verksamhet och på tilläggsäskanden för avvikelser från den normala verksamheten varje år. Basäskanden görs vart tredje år.</P>
<P class="p197 ft1">Avvikelser från den normala verksamheten kan vara:</P>
<P class="p775 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">beslut fattade av regering och riksdag och berörda utskott,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">av RS fattade idrottspolitiska beslut,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">speciella tidsbegränsade projekt,</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">åtgärder som SF ämnar vidtaga på grund av beslut fattade av RIM.</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">Budgetprocessen</P>
<P class="p775 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">basäskanden görs från SF vart tredje år,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">medel äskas i tre olika program – tävling, motion och administration,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">tillägg görs varje år,</SPAN></P>
<P class="p776 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft15">utgångsläget är vad de olika SF:n haft för </SPAN><NOBR>RF-bidrag</NOBR> under föregående period,</P>
<P class="p777 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft15">en rad faktorer (redovisas nedan) rörande volymen på respektive SF:s verksamhet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">206 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft1">Följande faktorer spelar in vid fördelning av <NOBR>RF-bidraget:</NOBR></P>
<P class="p775 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">föreningsantalet inom respektive SF,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">antal aktiva inom respektive SF,</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">LOK-aktiviteter,</SPAN></NOBR></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">utbildningsinsatser,</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">volym på landslagsverksamheten.</SPAN></P>
<P class="p778 ft3">Ovanstående statistik skall insamlas över tiden och fungerar som ett stöd vid bedömningen av förbundets utveckling och ligger därmed som grund till bidragsfördelningen. Det är emellertid viktigt att påpeka att stödet inte är direkt kopplat till budgetprocessen. Detta betyder att det slutliga fastställandet av RF:s bidragsfördelning till SF görs utifrån subjektiva bedömningar. För att dessa bedömningar ska bli så rättvisa som möjligt strävar RF efter att hålla en kontinuerlig dialog med respektive SF.</P>
<P class="p266 ft6"><SPAN class="ft6">10.2</SPAN><SPAN class="ft104">RF:s olika bidragsformer och medel</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr3 td280"><SPAN class="p4 ft23">1. Anslag till förbund och SOK</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td243"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td280"><SPAN class="p4 ft3">– Specialförbund basbidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td243"><SPAN class="p665 ft3">229,7 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td280"><SPAN class="p4 ft3">– DF och Gotland/Nordkalott</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td243"><SPAN class="p108 ft3">25,1 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td280"><SPAN class="p4 ft3">– Bidrag SF internationell verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td243"><SPAN class="p108 ft3">3,9 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td280"><SPAN class="p4 ft3">– Bidrag SF jämställd idrott</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td243"><SPAN class="p779 ft3">1,3 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td280"><SPAN class="p4 ft3">– Bidrag för centrala ledarkurser SF och SISU</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td243"><SPAN class="p188 ft3">2,6 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td280"><SPAN class="p4 ft3">– SOK/SISU ordinarie bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td243"><SPAN class="p108 ft3">11,1 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td280"><SPAN class="p4 ft3">– Bidrag olympiska spel</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td243"><SPAN class="p108 ft3">14,0 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td280"><SPAN class="p4 ft3">– Bidrag till utanför RF stående organisationer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td243"><SPAN class="p780 ft3">18,1 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td280"><SPAN class="p4 ft23">2. Övriga anslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td243"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td280"><SPAN class="p4 ft3">– Driftsbidrag till idrottsanläggningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td243"><SPAN class="p233 ft3">8,5 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td280"><SPAN class="p4 ft3">– Riksidrottsgymnasierna</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td243"><SPAN class="p108 ft3">12,0 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td280"><SPAN class="p4 ft3">– Stöd till föreningsanläggningarna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td243"><SPAN class="p781 ft3">6,0 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td280"><SPAN class="p4 ft3">– Bosöns utbyggnad</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td243"><SPAN class="p510 ft3">27,3 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td280"><SPAN class="p4 ft3">– Elitidrottsstipendier</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td243"><SPAN class="p108 ft3">1,1 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td280"><SPAN class="p4 ft3">– Forsknings och utvecklingsbidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td243"><SPAN class="p108 ft3">8,4 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td280"><SPAN class="p4 ft3">– Övriga bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td243"><SPAN class="p782 ft3">2,8 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td280"><SPAN class="p4 ft23">3. Anlag till lokalt aktivitetsstöd (LOK)</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td243"><SPAN class="p503 ft20">211,5 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">207</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p443 ft3">Det lokala aktivitetsstödet är avsett för föreningarna, men betalas ut via distriktsförbunden (DF). Utbetalningarna sker vid två tillfällen per år, 1 juli och 1 januari. Som grund för <NOBR>LOK-stödet</NOBR> ligger antalet sammankomster och antalet deltagare per sammankomst i respektive förening. För närvarande utbetalas 12 kr per sammankomst och 2,30 kr per deltagare i statligt aktivitetsstöd.</P>
<P class="p526 ft3">Räntan på de bidragspengar som ännu inte utbetalats fungerar som marginal för att täcka de skillnader som uppstår mellan budgeterade utbetalningar och det verkliga utfall, som bestäms i form av antal sammankomster och antalet deltagare per sammankomst på föreningsnivån.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">10.3</SPAN><SPAN class="ft104">RF:s ekonomi</SPAN></P>
<P class="p447 ft3">RF har nyligen lagt om sin räkenskapsperiod och från och med 1 januari 1997 gäller helår som räkenskapsperiod. På grund av omlä ggningen redovisar RF ett <NOBR>18-månadersbokslut</NOBR> <NOBR>950701-961231.</NOBR> Under denna period erhöll RF 868,9 mkr i organisationsstöd, varav 82,5 mkr från Tipstjänst. Det råder oklarhet huruvida RF i framtiden kommer att erhålla några medel från Svenska Spel.</P>
<P class="p12 ft3">Från FSL (Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor) erhöll RF under perioden 60,4 mkr, vilket avser avkastning från BingoLotto. Dessutom erhöll RF bidrag från AMS på tolv mkr och övriga bidrag på 5,6 mkr.</P>
<P class="p783 ft3">Bland övriga intäkter fanns hyresintäkter, kontorsservice, prenumerationer/annonsering Svensk Idrott, <NOBR>IT-service</NOBR> och övrigt. Posten övriga intäkter uppgick till 30 mkr. Ränteintäkterna uppgick till 22 mkr.</P>
<P class="p611 ft3">Resultatet blev 9,9 mkr efter att RF lämnat bidrag på 875,6 mkr och haft övriga kostnader på 116,8 mkr. Kostnaderna för <NOBR>RF-kansliet</NOBR> uppgick till 44,2 mkr.</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">208 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p784 ft0"><SPAN class="ft0">11</SPAN><SPAN class="ft105">Sveriges Olympiska Kommitté (SOK)</SPAN></P>
<P class="p785 ft3">Sveriges Olympiska Kommitté bekostar helt eller delvis specialidrottsförbundens <NOBR>OS-förberedelser.</NOBR> För detta ändamål delar SOK varje år ut bidrag till de olika SF:n. Detta kapitel syftar till att beskriva hur SOK finansierar sin verksamhet samt att kartlägga penningflödena från SOK till de olika SF:n under de senaste fyra åren <NOBR>1993-1996.</NOBR></P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">11.1</SPAN><SPAN class="ft104">SOK:s finansiering</SPAN></P>
<P class="p325 ft3">Perioden <NOBR>950701-960630</NOBR> erhöll SOK följande statsbidrag:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr22 td58"><SPAN class="p4 ft3">Statsbidrag, administration</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td175"><SPAN class="p17 ft3">2 336 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p4 ft3">Statsbidrag <NOBR>EYOD-Bath</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td175"><SPAN class="p17 ft3">490 000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p786 ft3">Statsbidraget för administration har tilldelats SOK från RF:s ordinarie statsmedel och i SOK:s årsredovisning för 95/96 redovisas statsmedel och bland annat kontors- och personalkostnader i en separat resultat- och balansräkning, skild från den mer kommersiella delen av verksamheten.</P>
<P class="p439 ft3">Under samma period hade SOK följande kommersiella intäkter:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr22 td281"><SPAN class="p4 ft3">Olympiatravet (enligt avtal med ATG)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td282"><SPAN class="p17 ft3">4 701 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td281"><SPAN class="p4 ft3">Licensavtal, varumärket (netto)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td282"><SPAN class="p558 ft3">14 880 881</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td281"><SPAN class="p4 ft3">Exempel på några av SOK:s andra intäktsbringande aktiviteter:</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td282"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td281"><SPAN class="p4 ft3">Olympiafonden, ett samarbete med Nord-</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td282"><SPAN class="p17 ft3">5 095 212</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td281"><SPAN class="p4 ft3">bankens Kapitalförvaltning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td282"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td281"><SPAN class="p4 ft3">Enligt ett avtal med Penninglotteriet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td282"><SPAN class="p17 ft3">2 500 000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p418 ft3">Som jämförelse kan nämnas att 1992 var intäkterna från Olympiatravet 2,4 mkr, licenspengarna för varumärket 13,0 mkr och Olympiafonden 1,8 mkr.</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">209</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p787 ft3">Vid sidan om dessa aktiviteter erhåller SOK pengar från den internationella olympiska kommitténs (IOK:s) internationella marknadsföringsprogram, kallat TOP. 1995/96 gav detta en intäkt på 1 972 038 kr. Varje nationell olympisk kommitté får ta del av <NOBR>TOP-programmens</NOBR> sponsorpengar, eftersom IOK:s sponsorförsäljning försämrar möjligheterna för de enskilda nationella olympiska kommittéerna att sälja sina egna sponsorprogram. SOK ersätts från IOK efter förhandlingar med den olympiska marknadskonsulten ISL.</P>
<P class="p788 ft3">Vid bokslutet 960630 hade SOK ett eget kapital på 33 859 tkr. Inför vinter och <NOBR>sommar-OS</NOBR> erhåller SOK extra statsbidrag. I övrigt</P>
<P class="p698 ft3">betalar RF varje år ut ett administrationsbidrag till SOK. SOK är till största delen självfinansierat via egna och externa sponsor- och projektintäkter.</P>
<P class="p601 ft6"><SPAN class="ft6">11.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft104">SOK-bidrag</SPAN></NOBR> till SF <NOBR>1993-96</NOBR></P>
<P class="p38 ft3">Under perioden <NOBR>1993-1996</NOBR> betalade SOK ut sammanlagt 42 780 000 kr till 35 olika SF för <NOBR>OS-förberedelser.</NOBR> Motsvarande belopp för perioden <NOBR>1989-1992</NOBR> var 30 130 000 kr. Det har alltså skett en ökning med 42 procent. Under åren <NOBR>1993-1996</NOBR> har SOK haft ett samverkansprojekt med RF, ”Olympisk Support”, som har drivits operativt av Centrum för prestationsutveckling (CPU). Projektet har enligt SOK:s årsredovisning opererat nära SOK:s direkta stöd till SF:n.</P>
<P class="p526 ft3"><NOBR>SOK-bidrag</NOBR> skall ses helt fritt från det <NOBR>RF-bidrag</NOBR> som varje SF erhåller. Vissa SF har emellertid redovisat RF- och <NOBR>SOK-bidragen</NOBR> i klump.</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td88"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">210 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td253"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td169"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td283"><SPAN class="p17 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr1 td284"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td285"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr52 td286"><SPAN class="p337 ft20">Ekonomiska bidrag till SF för <NOBR>OS-förberedelser</NOBR> <NOBR><SPAN class="ft27">1993-1996</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> (tkr)</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td23"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td87"><SPAN class="p337 ft3">SF</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td1"><SPAN class="p514 ft3">1993</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td253"><SPAN class="p17 ft3">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td169"><SPAN class="p17 ft3">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td177"><SPAN class="p515 ft3">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td23"><SPAN class="p109 ft3">Totalt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td87"><SPAN class="p337 ft3">Badminton</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td1"><SPAN class="p514 ft3">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td253"><SPAN class="p17 ft3">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td169"><SPAN class="p17 ft3">590</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td177"><SPAN class="p515 ft3">620</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td23"><SPAN class="p109 ft3">760</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Baseboll/Softboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">750</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p337 ft3">Basket</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p514 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p17 ft3">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p17 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p515 ft3">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Bobsleigh/rodel</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">750</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p337 ft3">Bordtennis</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p514 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p17 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p17 ft3">420</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p515 ft3">420</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 390</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Boxning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">290</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 040</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Brottning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">540</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">600</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 740</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p337 ft3">Bågskytte</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p200 ft3">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p558 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p558 ft3">230</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p446 ft3">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p789 ft3">1 080</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Curling</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">225</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">625</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p337 ft3">Cykel</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p514 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p17 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p17 ft3">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p515 ft3">370</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 270</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Fotboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">450</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">280</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 630</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Friidrott</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">380</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">600</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 680</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p337 ft3">Fäktning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p200 ft3">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p558 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p558 ft3">470</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p446 ft3">340</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p789 ft3">1 310</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Gymnastik</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">75</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">190</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">465</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p337 ft3">Gång</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p200 ft3">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p558 ft3">175</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p558 ft3">170</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p446 ft3">120</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p789 ft3">615</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Handboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">450</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">700</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">680</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">2 180</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Ishockey</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">650</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 650</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p337 ft3">Judo</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p514 ft3">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p17 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p17 ft3">260</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p515 ft3">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p109 ft3">910</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Kanot</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">450</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">530</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">620</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 950</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p337 ft3">Konståkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p200 ft3">75</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p558 ft3">75</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p558 ft3">75</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p446 ft3">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p789 ft3">375</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Landhockey</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">700</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Modern femkamp</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">270</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">280</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 050</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p337 ft3">Ridsport</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p514 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p17 ft3">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p17 ft3">520</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p515 ft3">620</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 840</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Rodd</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">520</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 370</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p337 ft3">Segling</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p514 ft3">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p17 ft3">450</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p17 ft3">540</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p515 ft3">650</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 990</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Simning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">450</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">610</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">700</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">2 110</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p337 ft3">Skidor</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p514 ft3">525</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p17 ft3">625</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p17 ft3">450</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p515 ft3">850</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p109 ft3">2 450</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Skidskytte</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 400</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Skridsko</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">225</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">225</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p337 ft3">Sportskytte</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p514 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p17 ft3">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p17 ft3">360</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p515 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 260</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Taekwonddo</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p337 ft3">Tynglyftning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p514 ft3">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p17 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p17 ft3">220</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p515 ft3">170</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p109 ft3">840</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Volleyboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">1 200</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p337 ft3">Summa:</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p514 ft3">7 925</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p17 ft3">10 225</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">11 515</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p515 ft3">13 115</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p109 ft3">42 780</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">211</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p790 ft0"><SPAN class="ft0">12</SPAN><SPAN class="ft105">Specialidrottsförbundens finansiering</SPAN></P>
<P class="p791 ft3">Det finns 66 specialidrottsförbund i Sverige med uppgift att organisera idrottslig verksamhet på ett sådant sätt att den står i överenskommelse med idrottens mål och inriktning. Följande kriterier måste uppfyllas av ett SF:</P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft15">SF skall vara en ideell förening.</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft15">SF skall bedriva/administrera idrott.</SPAN></P>
<P class="p698 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft19">Verksamheten skall stå i samklang med idrottens mål och ideologi som folkrörelse.</SPAN></P>
<P class="p792 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft14">Idrotten bör inte vara nära besläktad med idrott till RF redan anslutet SF.</SPAN></P>
<P class="p752 ft3"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft14">SF bör ha minst 50 medlemsföreningar med minst 3 000 medlemmar och finnas representerat inom minst tio </SPAN><NOBR>RF-distrikt.</NOBR></P>
<P class="p601 ft6"><SPAN class="ft6">12.1</SPAN><SPAN class="ft104">Syftet med undersökningen</SPAN></P>
<P class="p46 ft8">Det övergripande syftet med undersökningen har varit att kartlägga ingående och utgående penningströmmar till de 66 specialidrottsförbunden. Jämförelser görs också med <NOBR>ESO-rapporten</NOBR> ”Idrott åt alla?” som publicerades 1993 med siffror från 1991 och 1992.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">12.2</SPAN><SPAN class="ft104">Redovisning av den metod som använts</SPAN></P>
<P class="p793 ft3">Undersökningen av penningströmmarna på <NOBR>SF-nivån</NOBR> har primärt genomförts med de olika specialidrottsförbundens årsredovisningar som bakgrundsmaterial. Årsredovisningarna har erhållits från Riksidrottsförbundet och direkt från SF:n.</P>
<P class="p62 ft3">Insamlandet av årsredovisningar har i första hand ägt rum i tidsintervallet <NOBR>april-maj</NOBR> 1997. Det betyder att till övervägande del är det SF:ns årsredovisningar från verksamhetsperioderna 1995/96 och 1996 (kalenderår) som använts i undersökningar. Vissa SF:s årsredovisningar är från 1996/97.</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">212 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p794 ft3">I flera fall har det varit nödvändigt att komplettera informationen i årsredovisningarna med hjälp av intervjuer med den ekonomiskt ansvarige. Den klassificeringsmall som använts och sammanställningarna över de enskilda SF:ns ekonomi återfinns i Idrottsutredningens arkiv.</P>
<P class="p197 ft1">Nyckeltalen</P>
<P class="p365 ft3">Utgångspunkten för analysen är det enskilda SF:et där alla redovisade intäktsposter har ställts i relation till totala intäkter och kostnader. Syftet med nyckeltalen är att bedöma de olika intäktskällornas betydelse för SF:ets verksamhet. Av nyckeltalen framgår den finansiella strukturen i alla SF samt de olika intäktskällornas betydelse för överlevnaden.</P>
<P class="p238 ft3">Nyckeltalen, som beskrivs nedan, har summerats upp på helhetsnivå. Resultaten av analysen redogörs för i kapitel 12 Den ekonomiska analysen av specialidrottsförbundens ekonomi.</P>
<P class="p101 ft4">Omsättning</P>
<P class="p795 ft3">Summa intäkter med avdrag för extraordinära intäkter och finansiella intäkter</P>
<P class="p311 ft4">Redovisat resultat</P>
<P class="p127 ft3">Summa intäkter – summa kostnader</P>
<P class="p311 ft4">Överskottsgrad</P>
<P class="p127 ft3">Redovisat resultat + finansiella kostnader)/omsättning</P>
<P class="p311 ft4"><NOBR>RF-bidrag/omsättning</NOBR></P>
<P class="p127 ft3">Ordinarie samt extra <NOBR>RF-bidrag/omsättning</NOBR></P>
<P class="p311 ft4">Självfinansieringsgrad</P>
<P class="p215 ft3">(Avgifter, licenser, försäkringar + information, utbildning, förlag + övriga intäkter + evenemang + sponsring och affärsuppgörelser + försäljning + TV och radio + spel, lotterier + finansiella intäkter)/omsättning</P>
<P class="p796 ft4">Sponsring och affärsuppgörelser/omsättning TV och radio/omsättning <NOBR>SDF-anslag/omsättning</NOBR> <NOBR>SDF-anslag/RF-bidrag</NOBR></P>
<P class="p286 ft4">Central administration/omsättning</P>
<P class="p797 ft4">(Central administration + styrelser och kommittéer)/omsättning Tävling och träning/omsättning</P>
<P class="p798 ft106">Finansiella kostnader/omsättning Finansiella intäkter/omsättning Eget kapital</P>
<P class="p799 ft3">Till det egna kapitalet har förts olika typer av fonderade medel samt balanserade vinstmedel och redovisat resultat.</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">213</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft4">Soliditet</P>
<P class="p449 ft3">Eget kapital/summa skulder och eget kapital</P>
<P class="p119 ft4">Skuldsättningsgrad</P>
<P class="p449 ft3">Skulder/summa skulder och eget kapital</P>
<P class="p119 ft4">Kassalikviditet</P>
<P class="p127 ft3">Omsättningstillgångar (exklusive varulager)/kortfristiga skulder</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">214 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p800 ft0"><SPAN class="ft0">13</SPAN><SPAN class="ft105">Analysen av specialidrottsförbundens ekonomi</SPAN></P>
<P class="p801 ft3">Syftet med den ekonomiska analysen nedan är att sammanfatta hur SF:ns ekonomi ser ut med hjälp av nyckeltalen som ingående har beskrivits i tidigare avsnitt.</P>
<P class="p62 ft3">Inledningsvis presenteras hela <NOBR>SF-nivåns</NOBR> finansiering, som till 24,9 procent består av bidrag. Sjävfinansieringsgraden är således 75,1 procent. Motsvarande siffra i <NOBR>ESO-rapporten</NOBR> var 74,1 procent, vilket visar på en svagt ökande självfinansieringsgrad för specialidrottsförbunden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr22 td166"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td45"><SPAN class="p499 ft4">Mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td234"><SPAN class="p17 ft28">Procent av oms.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td166"><SPAN class="p4 ft3"><NOBR>RF-bidrag</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p499 ft3">235</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td234"><SPAN class="p17 ft3">22,4 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td166"><SPAN class="p4 ft3">Övriga bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p695 ft3">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td234"><SPAN class="p200 ft3">2,5 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td166"><SPAN class="p4 ft3">Sponsring och affärsuppgörelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p802 ft3">125</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td234"><SPAN class="p200 ft3">11,9 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td166"><SPAN class="p4 ft3">Övriga intäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p713 ft3">664</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td234"><SPAN class="p803 ft3">63,2 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td166"><SPAN class="p4 ft3">Totalt omsättning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p804 ft3">1 050</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td234"><SPAN class="p805 ft3">100,0 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td287"><SPAN class="p4 ft65">TABELL: Specialidrottsförbundens finansiering 1995/96</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td234"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td166"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td45"><SPAN class="p499 ft4">Mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td234"><SPAN class="p17 ft28">Procent av oms.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td166"><SPAN class="p4 ft3"><NOBR>RF-bidrag</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p499 ft3">156</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td234"><SPAN class="p17 ft3">22,8 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td166"><SPAN class="p4 ft3">Övriga bidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p695 ft3">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td234"><SPAN class="p200 ft3">3,1 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td166"><SPAN class="p4 ft3">Sponsring och affärsuppgörelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p802 ft3">165</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td234"><SPAN class="p200 ft3">24,2 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td166"><SPAN class="p4 ft3">Övriga intäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p713 ft3">341</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td234"><SPAN class="p803 ft3">49,9 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td166"><SPAN class="p4 ft3">Totalt omsätting</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p804 ft3">683</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td234"><SPAN class="p805 ft3">100,0 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft65">TABELL: Specialidrottsförbundens finansiering 1991/92</P>
<P class="p737 ft6"><SPAN class="ft6">13.1</SPAN><SPAN class="ft104">Omsättning</SPAN></P>
<P class="p447 ft3">Den totala omsättningen för de 66 specialidrottsförbund som ingått i undersökningen uppgår t ill 1 050 mkr. Med omsättning avses totala intäkter med avdrag för extraordinära intäkter och finansiella intäkter. De totala intäkterna uppgick t ill 1 076 miljoner kr. I <NOBR>ESO-rapporten</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">215</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft3">Ds 1993:58 ”Idrott åt alla?” var motsvarande siffra 683 m iljoner kronor. Alltså en ökning med 54 procent under de en fyraårsperiod.</P>
<P class="p62 ft3">Fotbollförbundet är det enskilda SF som har den största omsättningen. För kalenderåret 1996 uppgick omsättningen t ill 249 mkr. Fotbollförbundet svarar för 24 procent av omsättningen på <NOBR>SF-nivån.</NOBR></P>
<P class="p806 ft3">Jämte Fotbollförbundet är Golfförbundet (118 mkr), Ishockeyförbundet (84 mkr) och Ridsportförbundet (57 mkr) de SF som omsätter mest pengar. Golfförbundet och Ishockeyförbundet tillhörde redan 1993 de förbund som hade den största omsättningen bland SF:n.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr22 td288"><SPAN class="p4 ft3">Fotboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td223"><SPAN class="p17 ft3">249 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td288"><SPAN class="p4 ft3">Golf</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p17 ft3">118 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td288"><SPAN class="p4 ft3">Ishockey</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p17 ft3">84 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td288"><SPAN class="p4 ft3">Ridsport</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p17 ft3">57 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td288"><SPAN class="p4 ft3">Skidor</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p17 ft3">41 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p807 ft65">TABELL: De SF som visar störst omsättning under 1996</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr22 td288"><SPAN class="p4 ft3">Fotboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td223"><SPAN class="p17 ft3">127 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td288"><SPAN class="p4 ft3">Golf</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p17 ft3">80 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td288"><SPAN class="p4 ft3">Ishockey</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p17 ft3">60 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td288"><SPAN class="p4 ft3">Skidor</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td223"><SPAN class="p17 ft3">33 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td288"><SPAN class="p4 ft3">Korpen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p17 ft3">31 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p807 ft65">TABELL: De SF som visade störst omsättning under 1992</P>
<P class="p808 ft3">Ridsportförbundet är det förbund som procentuellt vuxit mest i ekonomiska termer sedan 1991/92. Då hade förbundet en omsättning på 23 milj. Fyra år senare var den summan uppe i 57 miljoner.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">13.2</SPAN><SPAN class="ft104">Resultat</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">De undersökta SF:n uppvisar ett gemensamt resultat på 30,0 mkr, vilket ger överskottsgraden med de finansiella kostnaderna exkluderade 3,2 procent. 44 av SF:n redovisar ett positivt resultat och 22 av SF:n redovisar ett negativt resultat i undersökningen. Det är en liten försämring jämfört med 1992 då 46 av 63 specialidrottsförbund re dovisade ett positivt resultat.</P>
<P class="p253 ft3">De SF som drivit sin verksamhet med störst vinst under den aktuella perioden var:</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">216 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr46 td289"><SPAN class="p4 ft3">Fotboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td283"><SPAN class="p17 ft3">13 988 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td289"><SPAN class="p4 ft3">Ishockey</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td283"><SPAN class="p17 ft3">6 811 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td289"><SPAN class="p4 ft3">Golf</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td283"><SPAN class="p17 ft3">2 738 198</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td289"><SPAN class="p4 ft3">Innebandy</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td283"><SPAN class="p17 ft3">2 635 817</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td289"><SPAN class="p4 ft3">Orientering</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td283"><SPAN class="p17 ft3">2 544 000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p807 ft65">TABELL: De SF som visar störst vinst under den aktuella tidsperioden 1995/96</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr22 td233"><SPAN class="p4 ft3">Ishockey</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td290"><SPAN class="p17 ft3">9 002 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td233"><SPAN class="p4 ft26">Motorcykel</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td290"><SPAN class="p17 ft26">3 213 180</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td233"><SPAN class="p4 ft3">Orientering</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td290"><SPAN class="p17 ft3">1 595 400</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td233"><SPAN class="p4 ft3">Golf</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td290"><SPAN class="p17 ft3">1 555 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td233"><SPAN class="p4 ft3">Fotboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td290"><SPAN class="p17 ft3">1 223 000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p758 ft65">TABELL: De SF som visar störst vinst under den aktuella tidsperioden 1991/92</P>
<P class="p809 ft3">De SF som drivit sin verksamhet med störst förlust under den aktuella perioden var:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr22 td283"><SPAN class="p4 ft3">Tennis</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td26"><SPAN class="p17 ft3">846 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td283"><SPAN class="p4 ft3">Gymnastik</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p17 ft3">904 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td283"><SPAN class="p4 ft3">Brottning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p17 ft3">943 954</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td283"><SPAN class="p4 ft3">Bordtennis</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p17 ft3">1 475 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td283"><SPAN class="p4 ft3">Friidrott</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p17 ft3">7 109 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td291"><SPAN class="p4 ft65">TABELL: De SF som visar störst förlust under 95/96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td283"><SPAN class="p4 ft3">Skridsko</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td26"><SPAN class="p17 ft3">263 449</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td283"><SPAN class="p4 ft3">Tennis</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p17 ft3">997 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td283"><SPAN class="p4 ft3">Handikapp</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p17 ft3">1 690 195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td283"><SPAN class="p4 ft3">Friidrott</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p17 ft3">2 757 508</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td283"><SPAN class="p4 ft3">Skidor</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p17 ft3">4 180 000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p807 ft65">TABELL: De SF som visar störst förlust under 91/92</P>
<P class="p737 ft6"><SPAN class="ft6">13.3</SPAN><SPAN class="ft104">Självfinansieringsgrad</SPAN></P>
<P class="p448 ft3"><NOBR>SF-nivåns</NOBR> totala självfinansieringsgrad uppgår t ill 75,1 procent. I kronor är beloppet 815 mkr, vilket erhå llits genom att multiplicera respektive SF:s självfinansieringsgrad med dess totala omsättning.</P>
<P class="p12 ft3">I SF:ns självfinansieringsgrad har inkluderats de avgifter som uttaxerats från underliggande organisationer, i de flesta fall från före-</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">217</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft3">ningarna. Huruvida detta är att betrakta som självfinansiering kan diskuteras.</P>
<P class="p73 ft3">SF:n uppvisar stora olikheter i fråga om graden av självfinansiering. SF:n med högst självfinansiering är:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr46 td292"><SPAN class="p4 ft3">Golf</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td241"><SPAN class="p17 ft3">98 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Ishockey</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td241"><SPAN class="p17 ft3">98 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td292"><SPAN class="p4 ft3">Klättring</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td241"><SPAN class="p558 ft3">93 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td292"><SPAN class="p4 ft3">Fotboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td241"><SPAN class="p17 ft3">93 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Flygsport</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td241"><SPAN class="p17 ft3">88 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft65">TABELL: SF med högst självfinansieringsgrad 1995/96</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr22 td292"><SPAN class="p4 ft3">Golf</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td269"><SPAN class="p17 ft3">97%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Fotboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td269"><SPAN class="p17 ft3">94%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Ishockey</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td269"><SPAN class="p17 ft3">87%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td292"><SPAN class="p4 ft3">Ridsport</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td269"><SPAN class="p17 ft3">87%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td292"><SPAN class="p4 ft3">Bilsport</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td269"><SPAN class="p17 ft3">86%</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft65">TABELL: SF med högst självfinansieringsgrad 1991/92</P>
<P class="p810 ft3">SF:n med lägst självfinansieringsgrad är:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr22 td293"><SPAN class="p4 ft3">Issegling</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td126"><SPAN class="p811 ft3">8 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td293"><SPAN class="p4 ft3">Casting</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td126"><SPAN class="p811 ft3">12 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td293"><SPAN class="p4 ft3">Militär och mångkamp</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td126"><SPAN class="p337 ft3">14 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td293"><SPAN class="p4 ft3">Rodd</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td126"><SPAN class="p811 ft3">17 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td293"><SPAN class="p4 ft3">Vattenskidor</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td126"><SPAN class="p811 ft3">21 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p683 ft65">TABELL: SF med lägst självfinansieringsgrad 1995/96</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr22 td294"><SPAN class="p4 ft3">Casting</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td167"><SPAN class="p812 ft3">6%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td294"><SPAN class="p4 ft3">Kanotsegling</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td167"><SPAN class="p812 ft3">20%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td294"><SPAN class="p4 ft3">Bob och Rodel</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td167"><SPAN class="p812 ft3">22%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><SPAN class="p4 ft3">Skridsko</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td167"><SPAN class="p812 ft3">22%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><SPAN class="p4 ft3">Akademisk idrott</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td167"><SPAN class="p812 ft3">23%</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft65">TABELL: SF med lägst självfinansieringsgrad 1991/92</P>
<P class="p813 ft3">Generellt uppvisar arenaidrotter som fotboll, ishockey, handboll, bandy, tennis med flera en högre grad av självfinansiering än andra idrotter. Förklaringen till det är att arenaidrotterna har större möjlighet att finansiera sin verksamhet via sponsorer och andra affärsuppgörelser</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">218 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p535 ft3">än andra idrotter. Dessutom står respektive arenaidrotts SF ofta som arrangörer av publikdragande evenemang såsom landskamper och internationella turneringar.</P>
<P class="p407 ft3">Tack vare en intensiv massmediabevakning har arenaidrotterna ett försprång gentemot de flesta andra idrotter. Intresset från massmedia påverkar i de flesta fall både de kommersiella intäkterna och medlemsrekryteringen i positiv riktning. Inte minst för de redan kommersiellt starka förbunden fotboll och ishockey ser framtiden ljus ut på de kommersiella marknaderna. Det tyska agentbolaget ISPR köpte under våren 1997 TV- och reklamrättigheter från Fotbollförbundet för 400 m iljoner över fyra år och för 200 m iljoner från Ishockeyförbundet. Avtalen är de största som någonsin tecknats av svenska idrottsorganisationer och innebär att självfinansieringsgraden för samtliga SF ökar med tre procent.</P>
<P class="p266 ft6"><SPAN class="ft6">13.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft104">RF-beroendet</SPAN></NOBR></P>
<P class="p179 ft3">För ett flertal SF är bidraget från RF av underordnad betydelse sett till den finansiella strukturen. I flera stora SF såsom Golfförbundet, Fotbollförbundet och Ishockeyförbundet står <NOBR>RF-bidraget</NOBR> för mindre än tio procent av omsättningen.</P>
<P class="p814 ft3">För flera mindre SF är situationen den omvända. Utan <NOBR>RF-stödet</NOBR> förefaller dessa SF inte ha någon möjlighet att bedriva sin verksamhet. Exempel på sådana SF är Kanotseglarförbundet, Vattenskidförbundet, Castingförbundet och Isseglarförbundet.</P>
<P class="p62 ft3">Sammanlagt redovisar de 66 SF:n bidragsintäkter från RF på 235 mkr, vilket betyder att det totala <NOBR>RF-beroendet</NOBR> på <NOBR>SF-nivå</NOBR> är 22,4 procent. I <NOBR>ESO-rapporten</NOBR> var motsvarande siffra 22,8 procent, vilket betyder att <NOBR>RF-bidragen</NOBR> justerats upp i samma takt som de kommersiella intäkterna under de senaste fyra åren.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">13.5</SPAN><SPAN class="ft104">Sponsring och affärsuppgörelser</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">Intäkterna från sponsring och affärsuppgörelser svarade för 124 m iljoner bland de 66 specialidrottsförbunden. Läggs Fotbollförbundets samtliga avtal med Tipstjänst till blir summan över 200 miljoner kronor. Fotbollförbundet har ett antal avtal med Tipstjänst (numera Svenska Spel) som reglerar alltifrån tillgänglighet av tipsmatcher till mer renodlade sponsoråtaganden.</P>
<P class="p12 ft3">Det är de stora mediasporterna fotboll och ishockey som uppvisar störst intäkter från sponsring och andra affärsuppgörelser, men även Innebandy, Tennis och Ridsport har betydande sponsorintäkter. Fot-</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">219</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft3">bollens sponsring och affärsuppgörelser uppgår t ill 99 468 000 kr (40 procent av omsättningen), varav 70,7 mkr från Svenska Spel. Summan kommer att öka ytterligare under 1997 då det kommersiella avtalet med ISPR träder ikraft.</P>
<P class="p238 ft3">De flesta SF har någon form av sponsor eller affärsavtal, men det finns även de som inte har några sponsoravtal överhuvudtaget. 52 SF redovisar sponsorintäkter och 14 redovisar inte några sponsorintäkter över huvud taget.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">13.6</SPAN><SPAN class="ft104">TV</SPAN></P>
<P class="p815 ft3">Det är framför allt Fotboll- och Ishockeyförbunden som kan räkna med intäkter från försäljning av <NOBR>TV-rättigheter.</NOBR> Se ovannämnda kommentar angående avtal med det tyska bolaget ISPR.</P>
<P class="p62 ft3">Specialidrottsförbundens <NOBR>TV-intäkter</NOBR> är i hög grad beroende av hur deras landslag spelar i <NOBR>VM-kval,</NOBR> <NOBR>EM-kval,</NOBR> internationella turneringar och vilka evenemang som förbundet arrangerar.</P>
<P class="p750 ft3">Ett landslag som tillhör Svenska Basketförbundet kan ett år möta två attraktiva lag på hemmaplan och därigenom erhålla en rejäl ersättning från olika <NOBR>TV-stationer.</NOBR> Ett annat år kanske motståndet innebär att det inte blir några <NOBR>TV-intäkter</NOBR> över huvud taget.</P>
<P class="p62 ft3">De flesta SF:n har avtal med Sveriges Television som ger SVT rätten att nyhetsbevaka evenemang som sanktionerats av respektive specialidrottsförbund. De belopp som betalas för dessa rättigheter är i sammanhanget ringa.</P>
<P class="p816 ft3">För de stora förbunden har intäkterna från TV ökat jämfört med situationen för fyra år sedan.</P>
<P class="p601 ft6"><SPAN class="ft6">13.7</SPAN><SPAN class="ft104">Transfereringar till SDF</SPAN></P>
<P class="p817 ft3">Långt ifrån alla SF slussar pengar vidare till underliggande nivåer i idrottens organisation. Ungefär hälften, 38 SF, uppgav att de vidarebefordrat pengar till SDF, specialdistriktsförbunden. Undersökningen visar att <NOBR>SF-nivån</NOBR> distribuerade 29,5 mkr till SDF.</P>
<P class="p688 ft3">Det är en minskning med 17 miljoner jämfört med situationen fyra år tidigare. Framför allt var det Ishockeyförbundet som med 14 miljoner i <NOBR>SDF-bidrag</NOBR> drog upp totalsumman. Motsvarande siffra för Ishockeyförbundet 95/96 var 3,7 miljoner kr.</P>
<P class="p62 ft3">Fotbollförbundet är det förbund som slussar mest medel vidare till underliggande organisationer. 1996 uppgick beloppet till 4,4 mkr. Is-</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">220 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p143 ft3">hockeyförbundet slussade 3,7 mkr vidare och Ridsportsförbundet 3,5 mkr.</P>
<P class="p601 ft6"><SPAN class="ft6">13.8</SPAN><SPAN class="ft104">Central administration</SPAN></P>
<P class="p818 ft3">Den centrala administrationen svarar för 22,5 procent av kostnaderna i SF:ns ekonomi. Motsvarande siffra i <NOBR>ESO-rapporten</NOBR> var 23 procent, vilket tyder på att de administrativa utgifterna för <NOBR>SF-nivån</NOBR> inte ökat.</P>
<P class="p238 ft3">Det är framför allt i de mindre SF:n som den centrala administrationen spelar en dominerande roll på kostnadssidan.</P>
<P class="p238 ft3">De SF som uppvisar den högsta graden av central administration är Budoförbundet (88 procent), Racerbåtsförbundet (60 procent) och Bangolfförbundet (59 procent).</P>
<P class="p172 ft3">De SF med största administrativa kostnader i <NOBR>ESO-rapporten</NOBR> var Bangolf (67 procent), Flygsport (65 procent) och Dans (55 procent).</P>
<P class="p442 ft3">Den centrala administrationen uppgår totalt t ill 236,4 mkr, vilket i stort sett motsvarar storleken på RF:s organisationsstöd till SF:n. Läggs även styrelse och kommittéarbete till uppgår summan till 270,2 mkr.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">13.9</SPAN><SPAN class="ft104">Finansiella intäkter</SPAN></P>
<P class="p179 ft3">Den övervägande majoriteten av SF:n har redovisat de finansiella intäkterna i årsredovisning. I de fall då nettoredovisning förekommit har kontakt tagits med förbundet ifråga.</P>
<P class="p628 ft3">Under den aktuella perioden har SF:ns finansiella intäkter uppgått till 26,0 mkr.</P>
<P class="p601 ft6"><SPAN class="ft6">13.10</SPAN><SPAN class="ft107">Eget kapital</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">Det sammanlagda egna kapitalet på <NOBR>SF-nivån</NOBR> uppgår t ill 250,6 mkr. Ställt mot <NOBR>RF-bidragsberoendet</NOBR> på 22,4 procent kan det betyda att 56,1 mkr i bidragspengar från RF finns ackumulerat på <NOBR>SF-nivån.</NOBR> I ESO- rapporten från 1993 var motsvarande belopp 158 m iljoner kronor. Det egna kapitalet på <NOBR>SF-nivån</NOBR> har ökat med 58,6 procent</P>
<P class="p73 ft3">Det överlägset rikaste SF:t är Ishockeyförbundet, som redovisar ett eget kapital på 74,3 mkr. Ishockeyförbundet har grundlagt en stor del av sin förmögenhet i samband med de <NOBR>VM-turneringar</NOBR> som avgjorts i Sverige 1989 och 1995. Förbundets nettobehållning blev cirka 30 mkr vid båda tillfällena. Åtta SF har tio miljoner kr eller mer i eget kapital.</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">221</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr46 td295"><SPAN class="p4 ft3">Ishockey</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td296"><SPAN class="p17 ft3">74 333 000,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td295"><SPAN class="p4 ft3">Fotboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td296"><SPAN class="p17 ft3">53 134 000,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td295"><SPAN class="p4 ft3">Golf</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td296"><SPAN class="p17 ft3">22 638 926,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td295"><SPAN class="p4 ft3">Segling</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td296"><SPAN class="p17 ft3">12 713 451,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td295"><SPAN class="p4 ft3">Orientering</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td296"><SPAN class="p17 ft3">12 296 000,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td295"><SPAN class="p4 ft65">TABELL: Rikast – SF med mest eget kapital 1995/96</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td296"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td295"><SPAN class="p4 ft3">Ishockey</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td296"><SPAN class="p17 ft3">58 472 000,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td295"><SPAN class="p4 ft3">Fotboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td296"><SPAN class="p17 ft3">15 120 000,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td295"><SPAN class="p4 ft3">Segel</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td296"><SPAN class="p17 ft3">9 545 000,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td295"><SPAN class="p4 ft3">Golf</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td296"><SPAN class="p17 ft3">9 201 000,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td295"><SPAN class="p4 ft3">Orientering</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td296"><SPAN class="p17 ft3">8 897 100,00</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft65">TABELL: Rikast – SF med mest eget kapital 1995/96</P>
<P class="p819 ft3">Av 66 SF:n redovisar åtta ett negativt eget kapital, vilket betyder att allt kapital i förbundet förbrukats. I <NOBR>ESO-rapporten</NOBR> från 1993 saknade elva SF helt kapital.</P>
<P class="p783 ft3">Störst kapitalunderskott 1995/96 uppvisar Friidrottsförbundet med 36,3 mkr. Grunden till den förlusten lades också vid ett evenemang – <NOBR>Friidrotts-VM</NOBR> i Göteborg 1995.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr22 td297"><SPAN class="p4 ft3">Amerikansk fotboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td298"><SPAN class="p110 ft3">257 342,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td297"><SPAN class="p4 ft3">Basket</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td298"><SPAN class="p110 ft3">298 586,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td297"><SPAN class="p4 ft3">Boxning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td298"><SPAN class="p110 ft3">314 233,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td297"><SPAN class="p4 ft3">Biljard</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td298"><SPAN class="p110 ft3">441 399,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td297"><SPAN class="p4 ft3">Friidrott</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td298"><SPAN class="p17 ft3">36 332 000,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td297"><SPAN class="p4 ft65">TABELL: Fattigast – SF med minst eget kapital 1995/96</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td298"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td297"><SPAN class="p4 ft3">Friidrott</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td298"><SPAN class="p110 ft3">303 506,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td297"><SPAN class="p4 ft3">Skridsko</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td298"><SPAN class="p110 ft3">314 763,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td297"><SPAN class="p4 ft3">Landhockey</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td298"><SPAN class="p110 ft3">318 812,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td297"><SPAN class="p4 ft3">Biljard</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td298"><SPAN class="p110 ft3">524 699,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td297"><SPAN class="p4 ft3">Volleyboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td298"><SPAN class="p17 ft3">1 399 131,00</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft65">TABELL: Fattigast – SF med minst eget kapital 1991/92</P>
<P class="p820 ft3">Soliditet är ett mått på en organisations betalningsförmåga på lång sikt. De SF som uppvisar högst soliditet är Isseglarförbundet, Kanotseglarförbundet och Militäridrotts- och mångkampförbund. Samtliga har 90 till 100 procent i soliditet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">222 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr46 td299"><SPAN class="p4 ft3">Isseglar</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td52"><SPAN class="p496 ft3">100%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td299"><SPAN class="p4 ft3">Kanotsegling</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td52"><SPAN class="p496 ft3">94%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td299"><SPAN class="p4 ft3">Militäro mångkamp</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td52"><SPAN class="p234 ft3">90%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td299"><SPAN class="p4 ft3">Segling</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td52"><SPAN class="p496 ft3">88%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td299"><SPAN class="p4 ft3">Konståkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td52"><SPAN class="p542 ft3">87%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td299"><SPAN class="p4 ft65">TABELL: SF med högst soliditet 1995/96</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td52"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td299"><SPAN class="p4 ft3">Isseglar</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td52"><SPAN class="p496 ft3">100%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td299"><SPAN class="p4 ft3">Kanotsegling</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td52"><SPAN class="p496 ft3">92%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td299"><SPAN class="p4 ft3">Konståkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td52"><SPAN class="p542 ft3">92%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td299"><SPAN class="p4 ft3">Segling</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td52"><SPAN class="p496 ft3">92%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td299"><SPAN class="p4 ft3">Frisbee</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td52"><SPAN class="p496 ft3">84%</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft65">TABELL: SF med högst soliditet 1991/92</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">223</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p821 ft0"><SPAN class="ft0">14</SPAN><SPAN class="ft105">Distriktsidrottsförbundens finansiering</SPAN></P>
<P class="p822 ft3">Det finns 22 distriktsförbund (DF) i Sverige. DF:n är Riksidrottsförbundets regionala kontor, vars huvudsyfte är att stödja idrottsföreningar och förbund. Varje DF ansvarar för sitt distrikt.</P>
<P class="p62 ft3">DF:ts tre viktigaste uppgifter gentemot idrottsorganisationerna i distriktet är: information, service och att företräda idrotten i samarbete med myndigheter och organisationer.</P>
<P class="p33 ft3">Att bistå föreningslivet med service kan innebära administrativt stöd och service som till exempel att erbjuda tjänster som dataservice, bokföring, medlemsredovisning, löneadministration, avtalsförsäkringar, tryckeritjänster samt samordning av inköp av kontors- och förbrukningsmaterial till fördelaktiga priser.</P>
<P class="p823 ft3">Att företräda idrotten kan innebära att tillvarata och bevaka idrottens intressen gentemot kommuner och landsting.</P>
<P class="p603 ft3">Övriga uppgifter som DF:t är ålagda att utföra i enlighet med RF:s definition är:</P>
<P class="p640 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft14">att främja, utveckla och samordna den idrottsliga verksamheten inom respektive </SPAN><NOBR>RF-distrikt</NOBR> samt arbeta i enlighet med RIM:s och Riksidrottsstyrelsens beslut;</P>
<P class="p824 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft16">att stimulera </SPAN><NOBR>ungdoms-,</NOBR> motions- och utbildningsverksamhet inom distriktet;</P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">att fördela idrottsmedel på ett rättvist och ändamålsenligt sätt.</SPAN></P>
<P class="p737 ft6"><SPAN class="ft6">14.1</SPAN><SPAN class="ft104">Syftet med undersökningen</SPAN></P>
<P class="p825 ft3">Det övergripande syftet med undersökningen har varit att kartlägga ingående och utgående penningströmmar till de 22 distriktsförbunden.</P>
<P class="p826 ft3">Av kartläggningen framgår även DF:ns finansiella struktur. Syftet har varit att undersöka ekonomiska realiteter, som till exempel distriktens olika bidragsberoende och självfinansieringsgrad samt deras ekonomiska ställning.</P>
<P class="p8 ft3">Vidare har en klassificering gjorts i syfte att belysa penningströmmarna till och från distriktsförbundet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">224 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft6"><SPAN class="ft6">14.2</SPAN><SPAN class="ft104">Redovisning av den metod som använts</SPAN></P>
<P class="p38 ft8">Undersökningen av penningströmmarna på <NOBR>DF-nivån</NOBR> har primärt genomförts med distriktsförbundens årsredovisningar som bakgrundsmaterial. De penningsummor som redovisas i rapporten är officiellt godkända av styrelsen och antagna på årsmötet. Räkenskaperna har således granskats och godkänts av förbundets revisorer.</P>
<P class="p41 ft3">De ekonomiska data som ligger till grund för analysen är hämtade från verksamhetsåret 1996. I materialet ingår även e konomiska fakta från 1995. Diverse kompletteringar har skett genom intervjuer.</P>
<P class="p601 ft6"><SPAN class="ft6">14.3</SPAN><SPAN class="ft104">Klassificeringen</SPAN></P>
<P class="p324 ft3">För att erhålla jämförbara data mellan DF:ns årsredovisningar har en klassificeringsmall tillämpats på samtliga årsredovisningar. Den mall som tillämpats på ett DF avviker till viss del från den som använts på SF- och föreningsnivån. Orsaken är att den ekonomiska redovisningen inte möjliggör samma klassificeringsprinciper när det gäller kostnader och intäkter. DF:ns verksamhet kan till sin art anses vara mer administrativ och serviceinriktad än vad fallet är med SF:n och föreningarna.</P>
<P class="p30 ft3">Vid analysen av DF:n har tekniker för normal räkenskapsanalys använts. Redovisningen medger inte alltid säkra klassificeringsgränser, det vill säga att det kan finnas intäkt- och kostnadsposter som överlappar varandra och som är svåra att hänföra till en bestämd post. Dessa fel torde vara marginella.</P>
<P class="p197 ft23">Några begrepp</P>
<P class="p699 ft4">Totala intäkter</P>
<P class="p133 ft3">I våra analyser har vi valt att exkludera det lokala aktivitetsstödet från DF:ns årsredovisning i vår analys. Skälet till detta är att dessa summor inte stannar inom DF:ns verksamhet utan fördelas vidare till idrottsföreningarna utifrån fastställda prestationsnycklar inom respektive distrikt. Dessa penningströmmar bör således inte påverka resultatet i DF:ns ordinära verksamhet.</P>
<P class="p814 ft3">Ett par DF har börjat ta bort <NOBR>LOK-stödet</NOBR> från resultatredovisningen och väljer att lägga det på ett balanskonto i avvaktan på utbetalning. Vi kommer att utgå ifrån detta synsätt i våra <NOBR>kostnads-/intäktsanalyser</NOBR> av DF:n.</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">225</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft4">Lönebidrag till föreningar</P>
<P class="p12 ft3">Huruvida lönebidrag från länsarbetsnämnderna till underliggande idrottsorganisationer, som specialidrottsdistriktsförbund (SDF) och lokala föreningar, som DF:n sköter löneadministrationen åt, skall inräknas i DF:ns resultatredovisning är en komplicerad fråga. Vi har valt att inte ta med dessa finansiella flöden i våra ekonomiska beräkningar eftersom de, på ungefär samma sätt som <NOBR>LOK-stödet,</NOBR> passerar igenom DF:ns ekonomi.</P>
<P class="p14 ft4">Avvikelser</P>
<P class="p628 ft3">Under utredningens gång har framkommit att vissa DF har en så pass dominerande ekonomisk situation att de väsentligt påverkar genomsnittet. Ett exempel på detta är Göteborgs Distrikts Idrottsförbunds goda ekonomiska situation. GDIF:s framgångar på den kommersiella marknaden slår kraftigt igenom på de flesta ekonomiska nyckeltalen. Detta är viktigt att beakta vid en analys av genomsnittsvärdena för alla DF.</P>
<P class="p62 ft3">Trots att dessa siffror i vissa fall riskerar att förvränga helhetsbilden av DF:ns ekonomiska situation har vi valt att ta med GDIF. I avsnittet om DF:ns självfinansieringsgrad har vi dock bortsett från Göteborgs distrikt vilket klart påverkar analysens slutresultat. I övrigt finns det en bilaga som med hjälp av de framtagna nyckeltalen beskriver varje DF:s ekonomiska situation. (se Idrottsutredningens arkiv)</P>
<P class="p313 ft4">Redovisningsstandarden generellt</P>
<P class="p641 ft3">Standarden på DF:ns årsredovisningar varierar, men ger ändå en fullt acceptabel bild av de olika DF:ns ekonomiska struktur och resultat. I de fall som tveksamheter har förekommit har noter satts ut för att göra läsaren uppmärksam på de problem som förelegat.</P>
<P class="p197 ft1">Nyckeltalen</P>
<P class="p365 ft3">Utgångspunkten för analysen är det enskilda DF:t där alla redovisade intäktsposter har ställts i relation till totala intäkter och kostnader. Syftet med nyckeltalen är att bedöma de olika intäktskällornas betydelse för DF:ts verksamhet. Av nyckeltalen framgår den finansiella strukturen i alla DF samt de olika intäktskällornas betydelse för överlevnaden.</P>
<P class="p73 ft3">Nyckeltalen, som beskrivs nedan, har summerats upp på helhetsnivå. Resultaten av analysen redogörs för i kapitel 15.</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">226 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft4">Justerade totala intäkter</P>
<P class="p149 ft3">De totala intäkterna definieras som alla i resultaträkningen upptagna intäktsposter. De totala intäkterna har justerats med hänsyn till eventuella bokslutsdispositioner.</P>
<P class="p311 ft4"><NOBR>LOK-stödet</NOBR></P>
<P class="p827 ft3">Det lokala aktivitetsstödet redovisas separat och är sedan exkluderat från alla nyckeltalen nedan.</P>
<P class="p828 ft28">Totala intäkter exkl. LOK och bokslutsdispositioner <NOBR>RF-bidrag,</NOBR> ordinarie samt projektstöd</P>
<P class="p163 ft3">Ordinarie samt extra <NOBR>RF-bidrag</NOBR></P>
<P class="p119 ft4"><NOBR>RF-bidrag/totala</NOBR> intäkter</P>
<P class="p127 ft3">Totala bidrag från RF/justerade totala intäkter exkl. <NOBR>LOK-stöd</NOBR></P>
<P class="p311 ft4">Landstingsbidrag</P>
<P class="p127 ft3">Ordinarie samt projektbidrag från landstinget</P>
<P class="p119 ft4">Landstingsbidrag/totala intäkter</P>
<P class="p449 ft3">Totala landstingsbidrag/justerade totala intäkter exkl. <NOBR>LOK-stöd</NOBR></P>
<P class="p119 ft4">Totala bidrag exkl. LOK</P>
<P class="p449 ft3">Alla bidrag som betalts ut till DF:t förutom <NOBR>LOK-stödet</NOBR></P>
<P class="p119 ft4">Subventioneringsgrad</P>
<P class="p449 ft3">Totala bidrag/justerade totala intäkter (exkl. <NOBR>LOK-stödet)</NOBR></P>
<P class="p829 ft7">Idrottsinterna intäkter Självfinansieringsgrad</P>
<P class="p830 ft3">(Idrottsinterna intäkter + sponsring och affärsuppgörelser + Bingo- Lotto + övriga intäkter + finansiella intäkter)/omsättning</P>
<P class="p311 ft4">Eget kapital</P>
<P class="p799 ft3">Till det egna kapitalet har förts olika typer av fonderade och reserverade medel samt balanserade vinstmedel och redovisat resultat.</P>
<P class="p311 ft4">Justerat resultat</P>
<P class="p799 ft3">Det justerade resultatet är redovisat resultat (summa intäkter – summa kostnader) som justerats med hänsyn till eventuella bokslutsdispositioner.</P>
<P class="p311 ft4">Finansiella intäkter</P>
<P class="p831 ft7">Totala kostnader exkl. LOK och bokslutsdispositioner Personalkostnader/totala kostnader</P>
<P class="p832 ft7"><NOBR>SDF-anslag</NOBR> <NOBR>SDF-anslag/totala</NOBR> kostnader</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">227</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p833 ft0"><SPAN class="ft0">15</SPAN><SPAN class="ft105">Analysen av distriktsidrottsförbundens ekonomi</SPAN></P>
<P class="p117 ft6"><SPAN class="ft6">15.1</SPAN><SPAN class="ft104">Totala intäkter</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">De totala intäkterna för de 22 DF:ns uppgår t ill 211,5 mkr. Med totala intäkter avses totala intäkter med avdrag för det lokala aktivitetsstödet (LOK) och bokslutsdispositioner. <NOBR>LOK-stödet</NOBR> har exkluderats från alla nyckeltal då det enligt vår definition inte skall medräknas i DF:ns ordinära redovisning. Observera att endast BingoLottonetto finns med.</P>
<P class="p144 ft3">Spännvidden mellan det DF som redovisar lägst intäkter (Hälsingland) och det DF som redovisar störst totala intäkter (Göteborg) ligger i intervallet 3,2 mkr – 24,9 mkr.</P>
<P class="p449 ft3">De DF som redovisar störst totala intäkter är följande (kr):</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr46 td300"><SPAN class="p4 ft3">Göteborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td301"><SPAN class="p514 ft3">24 872 079,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p4 ft3">Stockholm</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td301"><SPAN class="p17 ft3">22 450 000,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td300"><SPAN class="p4 ft3">Småland</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td301"><SPAN class="p558 ft3">20 304 797,04</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td300"><SPAN class="p4 ft3">Örebro</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td301"><SPAN class="p200 ft3">16 653 699,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p4 ft3">Skåne</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td301"><SPAN class="p558 ft3">14 854 253,00</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft65">TABELL: DF som har störst totala intäkter exkl. <NOBR>LOK-stödet</NOBR> och bokslutsdispositioner</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr22 td294"><SPAN class="p4 ft3">Blekinge</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td302"><SPAN class="p17 ft3">4 714 698,00</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td294"><SPAN class="p4 ft3">Gästrikland</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td302"><SPAN class="p558 ft3">4 332 697,18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td294"><SPAN class="p4 ft3">Gotland</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td302"><SPAN class="p17 ft3">3 573 949,55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><SPAN class="p4 ft3"><NOBR>Bohuslän-Dal</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td302"><SPAN class="p558 ft3">3 470 693,81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><SPAN class="p4 ft3">Hälsingland</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td302"><SPAN class="p558 ft3">3 190 970,45</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft65">TABELL: DF som har lägst totala intäkter exkl. <NOBR>LOK-stödet</NOBR> och bokslutsdispositioner</P>
<P class="p732 ft3">I 1992 års unders ökning av DF:ns ekonomiska situation <NOBR>(ESO-rap-</NOBR> porten) uppgår DF:ns totala intäkter t ill 277 mkr. 1996 är de totala intäkterna 211,5 mkr, men sk illnaden ligger bland annat i att den här analysen bortser ifrån lönebidrag, som tillkommer andra organisationer</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">228 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p143 ft3">vars löneadministration sköts av DF:t, och att endast nettoresultatet av BingoLotto ingår. Därför kan dessa summor bara jämföras med stor försiktighet.</P>
<P class="p73 ft3">Analysen uppvisar trots detta likartade tendenser där Göteborgs distriktsförbund redovisar störst intäkter. Även Stockholm och Småland behåller sin tätposition. Låga värden redovisar fortfarande DF som Hälsingland och Gästrikland. Värt att notera är att Blekinge vid eliminering av lönebidrag tillhörande andra föreningar hamnar långt ner på intäktslistan.</P>
<P class="p834 ft63"><SPAN class="ft6">15.2</SPAN><SPAN class="ft108">RF:s totala ordinarie och projektstöd till DF</SPAN></P>
<P class="p835 ft3">RF:s totala ordinarie och projektstöd till DF:n framgår av sammanställningen. RF:s totala stöd till DF uppgick till 24,2 mkr under 1996.</P>
<P class="p688 ft3">Spännvidden mellan det DF som redovisar lägst totala <NOBR>RF-bidrag</NOBR> (Gotland) och det DF som redovisar störst <NOBR>RF-bidrag</NOBR> (Stockholm) ligger i intervallet 0,6 mkr – 2,3 mkr.</P>
<P class="p611 ft3">Vid analysen av DF:ns årsredovisningar framgår att det totala RF- stödet utgör cirka 11 procent av DF:ns totala intäkter. Vid analys av DF:n framgår att det totala <NOBR>RF-stödet</NOBR> svarar för varierande andel av intäktsstrukturen.</P>
<P class="p73 ft3">Stödets andel av de totala intäkterna inom DF:n varierar mellan cirka 3 – 22 procent av redovisade totalintäkter. Höga värden visar bland annat Västergötland, Hälsingland och Västernorrland. Låga värden visar till exempel Örebro och Göteborg. Bidragets procentuella andel avgörs av stoleken på resterande intäktskällor. Respektive distrikt bör analyseras separat för att få en exakt bild av den ekonomiska situationen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr22 td289"><SPAN class="p4 ft3">Västergötland</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p188 ft3">22%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td289"><SPAN class="p4 ft3">Hälsingland</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td187"><SPAN class="p108 ft3">21%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td289"><SPAN class="p4 ft3">Västernorrland</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td187"><SPAN class="p108 ft3">21%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td289"><SPAN class="p4 ft3"><NOBR>Bohuslän-Dal</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td187"><SPAN class="p108 ft3">19%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td289"><SPAN class="p4 ft3">Gotland</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td187"><SPAN class="p17 ft3">18%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td289"><SPAN class="p4 ft3">Västerbotten</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td187"><SPAN class="p108 ft3">17%</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft65">TABELL: DF som har högst värden på <NOBR>RF-bidragets</NOBR> andel av de totala intäkterna</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">229</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr46 td271"><SPAN class="p4 ft3">Östergötland</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td303"><SPAN class="p516 ft3">10%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td271"><SPAN class="p4 ft3">Stockholm</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td303"><SPAN class="p836 ft3">10%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td271"><SPAN class="p4 ft3">Småland</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td303"><SPAN class="p108 ft3">10%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td271"><SPAN class="p4 ft3">Södermanland</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td303"><SPAN class="p558 ft3">10%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td271"><SPAN class="p4 ft3">Halland</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td303"><SPAN class="p836 ft3">9%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td271"><SPAN class="p4 ft3">Örebro</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td303"><SPAN class="p512 ft3">5%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td271"><SPAN class="p4 ft3">Göteborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td303"><SPAN class="p517 ft3">3%</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p758 ft65">TABELL: DF som har lägst värden på <NOBR>RF-bidragets</NOBR> andel av de totala intäkterna</P>
<P class="p837 ft3">RF:s projekt- och organisationsstöd har i princip varit oförändrat över åren. Fortfarande ligger spännvidden mellan lägsta och högsta värden mellan 0,6 och 2,3 mkr. Höga värden har fortfarande Stockholm och Småland och låga värden hade Hälsingland, Gästrikland, Bohusläns- Dal och Göteborg redan 1992.</P>
<P class="p73 ft3">När det gäller andelen <NOBR>RF-bidrag</NOBR> av de totala intäkterna var spännvidden i <NOBR>ESO-rapporten</NOBR> 1992 mellan <NOBR>3-31</NOBR> procent. Höga värden visade Hälsingland och Västernorrland. Dessa har även en hög andel under 1996. Göteborg och Örebro har även 1996 den lägsta andelen.</P>
<P class="p838 ft63"><SPAN class="ft6">15.3</SPAN><SPAN class="ft108">Landstingets totala transfereringar till DF</SPAN></P>
<P class="p839 ft3">I vår undersökning har vi använt oss av två metoder för att kartlägga landstingets stöd till DF:n. Följande metoder har använts.</P>
<P class="p101 ft4">Metod 1</P>
<P class="p62 ft3">Via landstingen har de totala utbetalningarna till DF:n kartlagts. Landstingets totala utbetalningar under 1996 uppgår till 88,4 mkr.</P>
<P class="p840 ft3">Av detta mått framgår att landstingets totala utbetalningar över åren har ökat från 75 mkr 1992 till 88,4 mkr 1996.</P>
<P class="p14 ft4">Metod 2</P>
<P class="p841 ft3">Landstinget finansierar även andra aktiviteter som friskvård och hälsokampanjer och betalade enligt DF:ns årsredovisningar ut 79,1 mkr till dem 1996. Motsvarande summa för 1992 var 83,1 mkr, vilket (i motsats till metod 1) pekar på en minskning av landstingsbidragen. Skillnaden kan beror på att landstingen 1996 oftare begär en motprestation av DF:n vad gäller insatser för friskvård och DF:n inte i samma utsträckning redovisar friskvårdsbidragen från landstingen som rena bidrag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">230 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p738 ft3">Vid analysen av alla distriktsförbund konstateras att landstingen i genomsnitt 1996 står för cirka 37 procent av DF:ns totala intäkter. Variationerna mellan distrikten är stor. Spännvidden mellan landstingens finansieringsandel av distriktens totala intäkter varierar i intervallet <NOBR>8-58</NOBR> procent. Höga värden redovisar till exempel Södermanland, Bohusläns- Dals och Stockholm medan till exempel Göteborg visar på lägre värde. Återigen påverkar Göteborgs Idrottsförbunds höga omsättning och låga landstingsandel resultatet på detta nyckeltal. Andelen övriga bidrag samt lönebidrag stod för 22% av DF:ns intäkter.</P>
<P class="p241 ft3">Landstingbidragens andel av de totala intäkterna år 1992 var 30 procent. Även här ska beaktas att i 1992 års analys ingick lönebidrag till andra föreningar än DF:t samt bruttointäkter för BingoLotto i de totala intäkterna i analysen.</P>
<P class="p842 ft65"><SPAN class="ft3">15.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft109">Självfinansieringsgraden- /bidragsberoendet</SPAN></NOBR></P>
<P class="p843 ft3">Den genomsnittliga självfinansieringsgraden för DF:n ligger kring cirka 40 procent. I kronor räknat: 84,0 mkr. Beloppet har erhållits genom att multiplicera respektive DF:s självfinansieringsgrad med dess totala omsättning. Exempel på DF som visar på mycket låg självfinansieringsgrad är Jämtland/Härjedalen, <NOBR>Bohusläns-Dals</NOBR> och Stockholm.</P>
<P class="p44 ft3">Genom att exkludera Göteborgs Idrottsförbund i analysen blir mönstret lite annorlunda. Självfinansieringsgraden sjunker till 30 procent och i kronor räknat: 62,4 mkr. Detta indikerar de nya finansiella intäktskällornas genomslagskraft i Göteborgsregionen.</P>
<P class="p62 ft3">Självfinansieringsgraden jämfört med år 1992 ligger relativt konstant omkring 40 procent. Låg självfinansieringsgrad 1992 hade Bohusläns- Dal, Gotland och Västernorrland. Göteborg hade redan 1992 en mycket hög självfinansieringsgrad.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">15.5</SPAN><SPAN class="ft104">DF:ns samlade egna kapital</SPAN></P>
<P class="p325 ft3">DF:ns samlade egna kapital ligger på cirka 70,4 mkr.</P>
<P class="p844 ft3">Vid en analys av det egna kapitalet framgår att två DF (Skåne och Göteborg) står för cirka 54 procent av det egna kapitalet som finns ackumulerat i DF:n. Skillnaden mellan Skåne och Göteborg är att det sistnämnda har en självfinansieringsgrad på cirka 89 procent medan det förstnämnda ligger kring 35 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">231</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p845 ft3">Ställs det samlade kapitalet mot det genomsnittliga bidragsberoendet på 59 procent betyder det att 28,5 mkr i bidragspengar finns ackumulerade på <NOBR>DF-nivå.</NOBR></P>
<P class="p688 ft3">Bortsett från Göteborgs DF uppgår det samlade egna kapitalet till 42,4 mkr. Bidragsberoendet ökar till 69 procent och de samlade ackumulerade bidragspengarna som finns på <NOBR>DF-nivån</NOBR> hamnar på 29,4 mkr.</P>
<P class="p12 ft3">Jämfört med 1992 kan konstateras att Göteborg har ökat sitt egna kapital 3,5 gånger från 8,1 mkr till 28,0 mkr. Med hänsyn till Göteborgs höga självfinansieringsgrad är detta pengar från marknaden via bland annat BingoLotto. Andra som också redovisar stort kapital gentemot 1992 är Småland, Södermanland, Dalarna och Värmland. Generellt sett kan noteras att DF:n har blivit avsevärt rikare över åren. Majoriteten av DF:n har ökat sitt egna kapital. Endast Gotland, Hälsingland och Stockholm har minskat det egna kapitalet sedan 1992.</P>
<P class="p266 ft6"><SPAN class="ft6">15.6</SPAN><SPAN class="ft104">Finansiella intäkter</SPAN></P>
<P class="p846 ft3">På grund av några fall av nettoredovisning har det inte varit möjligt att få fram den exakta summan över de finansiella intäkterna på <NOBR>DF-nivån.</NOBR> Majoriteten av DF:n har redovisat de finansiella intäkterna i sin helhet. I förekommande fall finansnetto och finansiella intäkter har under</P>
<P class="p311 ft3">1996 uppgått till 6,1 mkr.</P>
<P class="p847 ft63"><SPAN class="ft6">15.7</SPAN><SPAN class="ft108">Personalkostnaderna i relation till de totala kostnaderna</SPAN></P>
<P class="p848 ft3">I redovisningen har det inte varit fullt möjligt att särredovisa de anställda som har lönebidrag. Detta innebär att de personalkostnader som finansieras via länsarbetsnämnderna ingår i redovisningen av personalersättningar.</P>
<P class="p8 ft3">Analysen av outputsidan har koncentrerats på två kostnadsslag, personal och <NOBR>SDF-bidraget.</NOBR> Den totala summa som redovisas för personalersättningar (enligt definitionen i inledningen) och som utbetalts är cirka 64,2 mkr. Detta motsvarar 30 procent av de totala kostnaderna för DF:n.</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">232 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p849 ft63"><SPAN class="ft6">15.8</SPAN><NOBR><SPAN class="ft108">SDF-anslaget</SPAN></NOBR> i relation till de totala kostnaderna</P>
<P class="p850 ft3"><NOBR>SDF-anslaget</NOBR> utgör enligt redovisningen 42,0 mkr. Totalt utgör bidraget cirka 20 procent av de totala kostnaderna för DF:n.</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">233</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">16 Föreningarnas finansiering</P>
<P class="p851 ft3">I samband med djupstudien av tio kommuner i Sverige gjordes en stickprovsundersökning av 200 svenska idrottsföreningar i kommunerna med tyngdpunkt på föreningarnas finansieringsstruktur.</P>
<P class="p12 ft3">Nedan redogörs för metoden för urvalet av de 200 föreningarna samt slutsatser om intäktskällornas sammansättning och betydelse för finansieringen.</P>
<P class="p62 ft3">Enligt RF finns 22 072 idrottsföreningar samt ett antal lokalavdelningar av Korpen inom idrottsrörelsen. Ansträngningar har gjorts för att de 200 föreningarna ska utgöra ett så representativt urval som mö jligt, men observera att föreningarna representerar knappt en procent av alla idrottsföreningar i Sverige och att det här underlaget kan vara för litet för att dra bestämda slutsatser om övriga idrottsföreningars ekonomiska förhållanden. I det sista avsnittet har det gjorts några försiktiga uppskattningar av hur det kan se ut på riksnivån.</P>
<P class="p852 ft63"><SPAN class="ft6">16.1</SPAN><SPAN class="ft108">Syftet med undersökningen av idrottsföreningarna</SPAN></P>
<P class="p177 ft3">Syftet med att undersöka den ekonomiska situationen för 200 idrottsföreningar är att få en uppfattning om:</P>
<P class="p853 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft19">hur intäktskällorna kan se ut för olika typer av idrottsföreningar, framför allt förhållandet bidragsberoende kontra självfinansiering?</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">vilken typ av idrottsföreningar är mest och minst bidragsberoende?</SPAN></P>
<P class="p601 ft6"><SPAN class="ft6">16.2</SPAN><SPAN class="ft104">Urvalsmetod</SPAN></P>
<P class="p486 ft3">Här följer en beskrivning av tillvägagångssättet vid urvalet av de 200 idrottsföreningarna. I Idrottsutredningens arkiverade material redovisas namnen på alla föreningar som deltagit i undersökningen.</P>
<P class="p783 ft3">Med hänsyn till syftet med undersökningen är det viktigt med representativitet i urvalet av undersökta idrottsföreningar samtidigt som det gäller att ge en så fullständig bild av olika stödformer som möjligt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">234 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft1">Valet av de 200 idrottsföreningarna</P>
<P class="p633 ft3">Valet av de 200 idrottsföreningarna skedde i två steg:</P>
<P class="p45 ft23">1) Kultur- och näringsgeografiska överväganden</P>
<P class="p854 ft3">Tio kommuner, som ger exempel på olika ekonomiska förutsättningar för föreningslivet, valdes ut, bland annat för att ge en uppfattning om skillnader landsbygd – storstadskommun. Dessa tio kommuner var samtidigt föremål för en djupstudie för att ge en grundligare inblick i föreningsstödet. Resultatet av djupstudien finns med som en del av utredningen. För en närmare beskrivning av kommunerna hänvisas till kapitel 4.2.</P>
<P class="p855 ft23">2) Övervägande kring typer av idrottsutövning och idrottsföreningar</P>
<P class="p856 ft3">De 200 idrottsföreningarna valdes ut för att ge en rimlig representativ bild av:</P>
<P class="p857 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft14">de olika typer av sporter som representeras av de 66 specialidrottsförbunden (sporter med skillnader i lagidrott/individuell idrott etc.),</SPAN></P>
<P class="p153 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft15">idrottsföreningars storlek i jämförelse med riksgenomsnittet inom varje sport,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">idrottsföreningars geografiska spridning.</SPAN></P>
<P class="p164 ft3">För att uppnå detta delades sporterna/förbunden in i tre grupper – stora, mellanstora och små sportgrupper – med hänsyn t ill bland annat andelen föreningar av det totala antalet idrottsföreningar i Sverige. Idrottsföreningarna valdes sedan från föreningslistorna som skickats av kommunerna. En viss hänsyn togs till att den utvalda föreningens medlemsantal någorlunda motsvarade det riksgenomsnittliga medlemsantalet för en förening inom den sporten.</P>
<P class="p74 ft3">Mot kraven på representativitet vid urvalet av idrottsföreningar måste vägas kravet på fullständighet och analys av olika typer av idrottsföreningar. Kommuner med ett större antal föreningar gavs också ett något större utrymme i undersökningen, eftersom de innehåller ett större spektrum av idrottsföreningar. Varje kommun bidrog med minst tio idrottsföreningar (10 kommuner * 10 föreningar) och med resterande 100 föreningar proportionerligt t ill det totala antalet idrottsföreningar i respektive kommun.</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">235</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p858 ft63"><SPAN class="ft6">16.3</SPAN><SPAN class="ft108">Intäktskällornas sammansättning och betydelse</SPAN></P>
<P class="p854 ft3">Den ekonomiska analysen av de 200 idrottsföreningarna gjordes på ett liknande sett som analyserna av special- och distriktsidrottsförbunden. Tyngdpunkten har lagts vid intäktssidan, det vill säga vid föreningarnas olika typer av intäktskällor samt deras inbördes betydelse för finansieringen.</P>
<P class="p44 ft3">Nedan följer en detaljerad beskrivning av föreningarnas bidragsberoende respektive självfinansiering, intäkter från lotteri, bingo och BingoLotto, medlemsintäkter, publikintäkter, reklam och sponsring samt idrottsföreningarnas soliditet, eget kapital, redovisat resultat och överskottsgrad. Föreningarna har delats in i stora, mellanstora och små. Vilka idrotter som tillhör respektive kategori redovisas i bilaga 1.</P>
<P class="p197 ft1">Bidragsberoende respektive självfinansiering</P>
<P class="p859 ft3">52 procent av de undersökta idrottsföreningarna har ett bidragsberoende på upp t ill 20 procent av de totala intäkterna. Motsvarande siffra i ESO- rapporten 1993 var 57 procent.</P>
<P class="p449 ft3">De stora sporterna är mindre bidragsberoende än mellanstora och</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr10 td304"><SPAN class="p4 ft3">små sporter:</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td75"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td304"><SPAN class="p4 ft3">Stora</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td75"><SPAN class="p860 ft3">17 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td304"><SPAN class="p4 ft3">Mellan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p860 ft3">32 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td304"><SPAN class="p4 ft3">Små</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td75"><SPAN class="p4 ft3">22 procent</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft65">TABELL: Bidragens andel av de totala intäkterna inom de olika sportgrupperna</P>
<P class="p861 ft3">Trenden som man kan se är att klubbar i stora sporter är mindre bidragsberoende än i mindre sporter, något som inte har förändrats sedan den förra rapporten.</P>
<P class="p138 ft3">Klubbar som bedriver arenaidrott genererar mer kommersiella intäkter än klubbar utan mö jlighet att visa upp ett elitlag inför publik och i massmedia. Det handlar om publik, sponsring, men även andra typer av kommersiella intäkter i form av försäljning.</P>
<P class="p823 ft3">Bland kommunerna är bidragsberoendet störst i Skellefteå med 34 procent och minst i Göteborg och Simrishamn med 14 procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr22 td304"><SPAN class="p4 ft3">Skellefteå</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td75"><SPAN class="p4 ft3">34 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td304"><SPAN class="p4 ft26">Sandviken</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td75"><SPAN class="p860 ft26">27 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td304"><SPAN class="p4 ft3">Botkyrka</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td75"><SPAN class="p860 ft3">26 procent</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td305"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">236 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td306"><SPAN class="p862 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td307"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td308"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td305"><SPAN class="p337 ft3">Forshaga</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td306"><SPAN class="p518 ft3">23 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td305"><SPAN class="p337 ft3">Borås</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td306"><SPAN class="p348 ft3">22 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td305"><SPAN class="p337 ft3">Vilhelmina</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td306"><SPAN class="p518 ft3">22 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td305"><SPAN class="p337 ft3">Eksjö</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td306"><SPAN class="p4 ft3">21 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td305"><SPAN class="p337 ft3">Falkenberg</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td306"><SPAN class="p518 ft3">21 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td305"><SPAN class="p337 ft3">Simrishamn</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td306"><SPAN class="p518 ft3">14 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td305"><SPAN class="p337 ft3">Göteborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td306"><SPAN class="p4 ft3">14 procent</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft65">TABELL: Bidragens andel av de totala intäkterna uppdelat på kommunerna</P>
<P class="p75 ft1">Lotterier, bingo och BingoLotto</P>
<P class="p759 ft3">17 procent av de totala intäkterna bland de 200 föreningarna utgörs av intäkter från spelmarknaden i form av lotterier, bingo och BingoLotto. Vissa föreningar redovisar alla spelintäkter i en samlad post, andra specificerar de olika spelformerna.</P>
<P class="p8 ft3">Alla spelformerna sammantaget visar att 99 föreningar får 20 procent eller mer av sina intäkter från olika spel. Spridningen är 20 till 73 procent. Resultatet är liktydigt med det i <NOBR>ESO-rapporten,</NOBR> vilket indikerar att BingoLotto delvis ersatt andra spelformer.</P>
<P class="p603 ft3">Spelintäkterna är ungefär lika stora i procent för alla typer av föreningar:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr22 td304"><SPAN class="p4 ft3">Stora</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td75"><SPAN class="p860 ft3">17 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td304"><SPAN class="p4 ft3">Mellan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p860 ft3">16 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td304"><SPAN class="p4 ft3">Små</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p4 ft3">23 procent</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p863 ft65">TABELL: <NOBR>Lotteri-,</NOBR> bingo och BingoLottos andel av de totala intäkterna inom de olika sportgrupperna</P>
<P class="p683 ft1">Medlemsintäkter</P>
<P class="p161 ft3">Medlemsintäkterna svarar för sju procent av intäkterna bland de 200 föreningarna. Fördelningen mellan sportgrupperna är:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr22 td304"><SPAN class="p4 ft3">Stora</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td253"><SPAN class="p860 ft3">7 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td304"><SPAN class="p4 ft3">Mellan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td253"><SPAN class="p860 ft3">5 procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td304"><SPAN class="p4 ft3">Små</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td253"><SPAN class="p4 ft3">8 procent</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft65">TABELL: Medlemsavgifternas andel av de totala intäkterna inom de olika sportgrupperna</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">237</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p864 ft3">Även denna siffra stämmer väl överens med vad som redovisades i <NOBR>ESO-rapporten.</NOBR></P>
<P class="p238 ft3">Framför allt i golfklubbar svarar medlemsintäkterna för en väsentlig del av de totala intäkterna. En reflektion är också att många föreningar i högre utsträckning finansierar en stor del av sin verksamhet med tränings- och tävlingsavgifter. De föreningsmedlemmar som verkligen deltar i föreningens aktiviteter betalar mer till föreningskassan.</P>
<P class="p45 ft1">Publikintäkter</P>
<P class="p170 ft3">Endast 24 procent av de 200 föreningarna re dovisade några publikintäkter och de är nästan uteslutande verksamma inom de stora idrotterna. För endast nio av föreningarna betydde publikintäkterna mer än tio procent av de totala intäkterna.</P>
<P class="p238 ft3">Här är skillnaden mellan elit- och breddidrott särskilt tydlig. För ishockeyklubbarna i elitserien utgör publikintäkterna i genomsnitt 26 procent av de totala intäkterna och för fotbollens del i allsvenskan utgör publik- och matchintäkterna 23 procent av de sammanlagda intäkterna.</P>
<P class="p708 ft1">Reklam och sponsring</P>
<P class="p865 ft3">Reklam- och sponsringsverksamheten ligger tämligen lågt. För 78 procent av de undersökta idrottsföreningarna utgör sponsring och reklam endast <NOBR>0-10</NOBR> procent av de totala intäkterna. Hälften av föreningarna redovisade ingen intäkt från reklam och sponsring alls.</P>
<P class="p62 ft3">De föreningar som redovisade en reklam- och sponsringandel av de totala intäkterna på över tio procent tillhörde nästan uteslutande de stora sporterna. En liten sport som vattenskidor visade dock en reklam- och sponsringandel på 19 procent. I mindre föreningar är sponsorintäkterna ofta relaterade till personliga kontakter.</P>
<P class="p741 ft3">De stora intäkterna kan hänföras till föreningar med elitlag i attraktiva arenasporter. Mest attraktiva är fotbolls- och ishockeylag.</P>
<P class="p628 ft3">Noterbart är att en hel del sponsring bedrivs i form av så kallade barteruppgörelser där föreningarna erhåller produkter och tjänster i stället för pengar. Dessa transaktioner syns inte i föreningarnas redovisningar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">238 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p744 ft6"><SPAN class="ft6">16.4</SPAN><SPAN class="ft104">Balansräkningen</SPAN></P>
<P class="p866 ft1">Eget kapital</P>
<P class="p390 ft3"><NOBR>Golf-,</NOBR> bilsport- och ridklubbar visar i undersökningen stort eget kapital. Ofta behövs ett stort eget kapital för att kunna finansiera de dyra anläggningarna som behövs för att utöva sporterna. Golf- och ridkl ubbar äger också i mycket stor utsträckning anläggningarna själva.</P>
<P class="p172 ft3">Den golfklubb som toppade listan finns i Göteborg och har ett eget kapital på 7,3 mkr.</P>
<P class="p73 ft3">Det sammanlagda egna kapitalet bland de undersökta föreningarna uppgick till 49 mkr. Inte överraskande är det idrottsföreningarna i de stora sporterna som har det mesta egna kapitalet. För elitklubbarna är det ofta stora svängningar i resultaten, vilket beror på att intäkterna är väldigt avhängiga den sportsliga utgången. Ett spelmässigt bra år ökar publikintäkterna och intäkterna från internationellt spel och eventuellt också påföljande spelarförsäljningar.</P>
<P class="p197 ft1">Soliditet</P>
<P class="p251 ft3">Soliditeten, det vill säga det egna kapitalets andel av de totala tillgångarna, är imponerande högt bland idrottsföreningarna. 57 procent (i ESO- rapporten 50 procent) har en soliditet på mellan <NOBR>80-100</NOBR> procent, det vill säga en mycket låg skuldsättningsgrad. Balansomslutningen varierar dock mycket mellan föreningarna. De under <NOBR>90-talet</NOBR> vanligt förekommande rubrikerna om idrottsföreningar med dålig ekonomi är en skev bild av hur den ekonomiska situationen ser ut för det stora flertalet. De föreningar som har dålig ekonomi återfinns oftast inom de stora arenaidrotterna och oftast är det misslyckade spelaraffärer som ligger bakom det dåliga ekonomiska resultat.</P>
<P class="p266 ft6"><SPAN class="ft6">16.5</SPAN><SPAN class="ft104">Jämförelser och generella slutsatser</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">Den ekonomiska situationen för det stora flertalet idrottsföreningar är stabil. De allra flesta föreningar uppvisar en sund e konomisk situation, vilket många gånger kan förklaras i idrottsföreningarnas förmåga att attrahera intäkter från flera olika marknader:</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">239</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">spel,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">sponsring och kommersiella avtal,</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">medlemmar i form av medlems- och träningsavgifter,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">publik,</SPAN></P>
<P class="p472 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">försäljning,</SPAN></P>
<P class="p142 ft3"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft74">bidrag.</SPAN></P>
<P class="p823 ft3">En tydlig tendens är emellertid att många idrottsföreningar kraftsamlar alltför hårt på en eller två intäktsströmmar. Förmodligen är det så att en idrottsförening utvecklar ett framgångsrikt arbetssätt för att</P>
<P class="p867 ft3">attrahera en viss typ av intäkt och bygger sedan upp en stor del av sin verksamhet utifrån denna. De föreningar som har den bästa ekonomin har emellertid varit duktiga på att fördela sina ansträngningar på flera olika typer av intäktskällor.</P>
<P class="p62 ft3">Många föreningar varnar också för att bli alltför beroende av en typ av intäkter, till exempel från spel och lotterier, en dominerande sponsor eller en stor tävling. Liknande varningar utfärdar flera fritidschefer, bland andra fritidschefen i Falkenberg, som menar att de kommunala bidragen varit frysta och inte ändrats i takt med inflationen. Detta har föreningarna kompenserat med intäkterna från BingoLotto, vilket i sin tur invaggat dem i en falsk tilltro till den ekonomiska situationen.</P>
<P class="p30 ft3">Tydligt är också att många idrottsföreningar har betydande intäkter från de egna medlemmarna och andra utövare av sin sport. Olika former av <NOBR>deltagar-,</NOBR> tränings- och tävlingsavgifter utgör en mycket viktig intäktskälla för många idrottsföreningar. Knappt två tredjedelar av föreningarna redovisar sådana intäkter. Där de redovisas står de för cirka 20% av intäkterna. Detta tyder på att en större del av finansieringen läggs över på de direkta användarna av idrottsföreningens produkter, vilket är ett mönster som känns igen från privata träningsanläggningar.</P>
<P class="p31 ft3">De ideella idrottsföreningarna kommer säkerligen att få en hårdare konkurrens från de privata träningsmarknaden, vilket redan idag ställer större krav på service och kvalité. Konkurrensen med den privata sektorn har redan väckt många frågor om snedvriden konkurrens då idrottsföreningarna erhåller olika former av kommunala och statliga bidrag.</P>
<P class="p197 ft1">Jämförelser mellan sportgrupper</P>
<P class="p868 ft3">De stora sporterna är mindre beroende av bidrag än de mellanstora och små sporterna. Bidragen i de stora sporterna motsvarar 17 procent av intäkterna mot 32 procent i den mellanstora gruppen. För de små sporterna är motsvarande siffra 22 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB333239x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft3">240 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft3">SOU 1998:33</SPAN></P>
<P class="p869 ft3">Vad gäller sponsorintäkter uppvisar de större sporterna åtta procent, de mellanstora två procent och de små fyra procent.</P>
<P class="p12 ft3">Medlemsintäkterna är i det närmaste lika betydelsefulla för de olika typerna av föreningar, <NOBR>5-8</NOBR> procent. Spelintäkterna är viktigast för de allra minsta sporterna med 23 procent av de totala intäkterna. Motsvarande siffra i de båda andra grupperna är 17 procent.</P>
<P class="p688 ft3">De redovisade resultaten är bäst bland de mindre sporterna. Den totala vinstmarginalen i gruppen är elva procent mot två och tre procent för den stora respektive mellanstora gruppen. Även soliditeten är högst</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td263"><SPAN class="p4 ft3">bland de</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td163"><SPAN class="p4 ft3">minsta</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td178"><SPAN class="p780 ft27">sporterna.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td309"><SPAN class="p508 ft3">I den gruppen ligger soliditeten på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td263"><SPAN class="p4 ft3">52 procent.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td163"><SPAN class="p481 ft3">Lägst</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td178"><SPAN class="p870 ft3">soliditet har</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td309"><SPAN class="p782 ft3">idrottsföreningarna i den mellanstora</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft3">gruppen med 26 procent. Bland de stora sporterna är siffran 40 procent.</P>
<P class="p871 ft1">Om det gick att dra slutsatser om förhållanden på riksnivå…</P>
<P class="p643 ft3">Enligt Riksidrottsförbundets senaste årsredovisning fanns i Sverige 22 072 idrottsföreningar 1995/96.</P>
<P class="p12 ft3">I avsnitten nedan har vi genom att multiplicera genomsnittet för de 200 idrottsföreningarna med det totala antalet idrottsföreningar i Sverige fått fram en ungefärlig siffra för hur det kan se ut på riksnivå. Observera att 200 föreningar är en för liten bas för att statistiskt kunna dra några bestämda slutsatser om verkliga förhållanden, men siffrorna kan ge en fingervisning om hur det kan se ut.</P>
<P class="p197 ft23"><NOBR>Lotteri-,</NOBR> bingo- och BingoLottointäkter</P>
<P class="p854 ft3">För den genomsnittliga idrottsföreningen, som ingår i utredningens 200 föreningar, kommer nio procent av de totala intäkterna från lotterier och bingo, i nominella termer cirka 90 tkr per förening. Om samma genomsnitt gäller för samtliga idrottsföreningar i Sverige får de 22 072 idrottsföreningarna, som enligt RF finns i Sverige, sammanlagt 2 miljarder kronor från lotterier och bingo exklusive BingoLotto.</P>
<P class="p138 ft3">BingoLotto genererar i genomsnitt 75 tkr per förening till de 200 föreningarna som omfattas av utredningen. Skulle detta vara riksgenomsnittet bidrar BingoLotto med 1,7 miljarder kronor till idrottsföreningarna i Sverige.</P>
<P class="p872 ft3">Från spelmarknaden skulle Sveriges idrottsföreningar alltså få sammanlagt 3,7 miljarder kronor.</P>
<P class="p12 ft3">Enligt BingoLotto (Svensk <NOBR>TV-Bingo</NOBR> och FSL – Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor) uppgår Bi ngoLottos stöd till idrotten</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">241</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft3">endast till 1,2 miljarder, vilket visar på att de idrottsföreningar som deltagit i utredningen är bättre än genomsnittet i Sverige på att sälja bingolotter.</P>
<P class="p45 ft23">Medlemsintäkter</P>
<P class="p873 ft3">De 200 föreningarna re dovisar sammanlagda medlemsintäkter på 13,8 mkr, vilket innebär 69 tkr i genomsnitt per förening.</P>
<P class="p133 ft3">69 tkr multiplicerat med det totala antalet idrottsföreningar i Sverige (22 072) ger en totalsumma på 1,5 m iljarder kronor i medlemsintäkter till svensk idrott per år. Summan överensstämmer med motsvarande notering i Ds 1993:58 ”Idrott åt alla”. Medlemsintäkterna ligger kvar på samma nivå som i den tidigare undersökningen.</P>
<P class="p197 ft23">Publikintäkter</P>
<P class="p874 ft3">Som nämndes ovan redovisade endast en liten andel av de 200 klubbarna några publikintäkter, vilket visar på att publikintäkter till största delen är att hänföra till större kl ubbar med elitlag. För andra föreningar kan vissa år med större evenemang innehålla ökade publikintäkter.</P>
<P class="p45 ft23">Reklam och sponsring</P>
<P class="p875 ft3">Intäkterna från försäljning av sponsring och reklam motsvarade 7,6 procent av de totala intäkterna bland de 200 undersökta föreningarna. Många föreningar saknar helt intäkter från sponsring.</P>
<P class="p165 ft3">Om reklam- och sponsringsintäkterna skulle räknas upp på riksnivå skulle sponsringen till idrottsföreningar i Sverige uppgå t ill cirka 1,4 miljarder kronor per år. Detta är betydligt mer än de 910 mkr som bedömare av sponsormarknaden uppskattar idrottssponsringen till.</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">242 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft0">17 Elitföreningarnas finansiering</P>
<P class="p371 ft3">Syftet med detta kapitel är att redovisa hur elitkl ubbarna i fotboll och ishockey finansierar sin verksamhet. Särskild tonvikt kommer att läggas på andelen publikintäkter och andelen bidragspengar.</P>
<P class="p165 ft3">Faktauppgifter från och om de 26 elitklubbarna har använts. Till grund för de ekonomiska beräkningarna i följande framställning har legat de senaste årsredovisningarna från de tolv elitseriekl ubbarna i ishockey som inledde elitseriesäsongen 1996/97 och de 14 allsvenska fotbollsklubbar som inledde säsongen 1997.</P>
<P class="p166 ft6"><SPAN class="ft6">17.1</SPAN><SPAN class="ft104">Elitserien i ishockey</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">Elitserien i ishockey är den stora kassakossan i svensk idrott. Tillsammans hade de tolv elitserielagen 390,2 mkr i intäkter säs ongen 1996/97, vilket är en ökning med 11 procent jämfört med närmast föregående period.</P>
<P class="p165 ft3">Huvudparten av intäkterna kommer från sponsorer – 116,1 mkr – vilket motsvarar 30 procent av de totala intäkterna. 26 procent av elitserieklubbarnas verksamhet, motsvarande 102,9 mkr, finansierades av försäljning av biljetter.</P>
<P class="p814 ft3">På två år har omsättningen i Elitserien ökat med nästan 100 mkr. Det positiva utvecklingen hänger samman med ökad försäljning av spelare till både NHL och kl ubbar i Europa, ökad souvenirförsäljning och hockeyligans arbete med gemensam sponsor- och <NOBR>TV-försäljning.</NOBR></P>
<P class="p73 ft3">Rikast i Elitserien är HV71 som 1995/96 gjorde en vinst på 1,8 mkr och förfogar över 11,4 mkr i eget kapital. Västra Frölunda ökade sin omsättning med 70 procent och gick om Djurgården som Sveriges största ishockeyförening mätt i ekonomiska termer. De totala intäkterna för klubbarna i Elitserien varierar mellan 46,3 mkr för Västra Frölunda och 17,2 mkr för Södertälje.</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">243</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p876 ft1">Fördelningen av Elitseriens totala intäkter</P>
<P class="p877 ft3">Av tabellen nedan framgår fördelningen av elitserieklubbarnas totala intäkter. Intäkterna för spelarförsäljningar, bingointäkter och bidrag särredovisades av hälften av kl ubbarna och en uppskattning av de totala intäkterna har därför gjorts.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr22 td310"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td175"><SPAN class="p558 ft4">Belopp</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td53"><SPAN class="p17 ft4">Procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p4 ft3">Sponsorintkter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td311"><SPAN class="p17 ft3">116 127 969..</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p498 ft3">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td310"><SPAN class="p4 ft3">Publik- och matchintäkter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td311"><SPAN class="p558 ft3">102 883 480..</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p878 ft3">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p4 ft3">Spelarförsäljningar</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td311"><SPAN class="p188 ft3">32 555 614..</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p109 ft3">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td310"><SPAN class="p4 ft3">Bingointäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td175"><SPAN class="p108 ft3">16 650</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p108 ft3">742*</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p879 ft3">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p4 ft3">Bidragsintäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td175"><SPAN class="p108 ft3">15 728</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p108 ft3">453*</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p879 ft3">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td310"><SPAN class="p4 ft3">Finansiella intäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td175"><SPAN class="p108 ft3">2 941</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p108 ft3">042*</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p879 ft3">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td310"><SPAN class="p4 ft3">Övriga intäkter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td311"><SPAN class="p112 ft3">103 310 701..</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p109 ft3">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p4 ft4">Summa</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td311"><SPAN class="p17 ft4">390 198 000..</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p187 ft4">100</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p880 ft3">* = justerade siffror</P>
<P class="p881 ft65">TABELL: Elitserieklubbarnas intäktsfördelning från säsongen 1996/97 i nominella termer och i procent av de totala intäkterna</P>
<P class="p882 ft1">Elitseriens totala intäkter lag för lag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr22 td168"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td312"><SPAN class="p109 ft4">Totala intäkter (kr)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><SPAN class="p4 ft3">Västra Frölunda</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td312"><SPAN class="p188 ft3">46 276 326</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">Djurgårdens IF</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td312"><SPAN class="p558 ft3">44 735 949</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><SPAN class="p4 ft3">Luleå</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td312"><SPAN class="p558 ft3">39 883 601</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">Malmö</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td312"><SPAN class="p558 ft3">38 256 892</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><SPAN class="p4 ft3">HV 71</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td312"><SPAN class="p17 ft3">34 743 724</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">Leksands IF</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td312"><SPAN class="p17 ft3">34 317 988</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">MoDo</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td312"><SPAN class="p17 ft3">31 385 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><SPAN class="p4 ft3">Färjestads BK</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td312"><SPAN class="p558 ft3">30 326 640</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">Brynäs IF</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td312"><SPAN class="p558 ft3">25 599 155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><SPAN class="p4 ft3">AIK</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td312"><SPAN class="p17 ft3">24 200 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">Västerås</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td312"><SPAN class="p188 ft3">23 302 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">Södertälje</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td312"><SPAN class="p188 ft3">17 170 725</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><SPAN class="p4 ft4">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td312"><SPAN class="p17 ft4">390 198 000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p883 ft65">TABELL: Elitserieklubbarnas totala intäkter lag för lag</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">244 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft1">Elitserieklubbarnas publikintäkter</P>
<P class="p859 ft3">Av de 390,2 mkr som de tolv klubbarna totalt hade i intäkter under 1995/96 utgjorde publik- och matchintäkterna 102,9 mkr, vilket motsvarar 26 procent av de totala intäkterna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr22 td300"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td313"><SPAN class="p685 ft4">Publikintäkter (kr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td169"><SPAN class="p884 ft4">Andel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p4 ft3">AIK</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td313"><SPAN class="p187 ft3">13 794 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p17 ft3">57 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td300"><SPAN class="p4 ft3">Djurgårdens IF</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td313"><SPAN class="p519 ft3">19 531 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p108 ft3">44 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p4 ft3">Färjestads BK</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td313"><SPAN class="p519 ft3">11 751 455</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p108 ft3">39 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td300"><SPAN class="p4 ft3">Brynäs iF</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td313"><SPAN class="p519 ft3">9 642 872</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p108 ft3">38 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td300"><SPAN class="p4 ft3">Luleå</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td313"><SPAN class="p519 ft3">12 748 515</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p108 ft3">32 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p4 ft3">HV 71</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td313"><SPAN class="p187 ft3">10 148 685</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p17 ft3">29 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td300"><SPAN class="p4 ft3">Leksands iF</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td313"><SPAN class="p187 ft3">8 917 145</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p17 ft3">26 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p4 ft3">MoDo</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td313"><SPAN class="p187 ft3">7 998 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p17 ft3">25 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td300"><SPAN class="p4 ft3">Södertälje</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td313"><SPAN class="p501 ft3">3 764 808</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p480 ft3">22 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td300"><SPAN class="p4 ft3">Västerås</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td313"><SPAN class="p515 ft3">4 587 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p884 ft3">20 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td300"><SPAN class="p4 ft4">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td313"><SPAN class="p187 ft4">102 883 480</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p17 ft4">26 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p885 ft65">TABELL: Elitserieklubbarnas publikandel av de totala intäkterna i nominella termer och i procent av de totala intäkter</P>
<P class="p886 ft3">Malmö och Västra Frölunda särredovisar inte publik- och matchintäkter.</P>
<P class="p75 ft1">Elitseriens bidragsintäkter</P>
<P class="p887 ft3">Endast en elitserieklubb, Djurgårdens IF, särre dovisar de statliga och kommunala bidragen i sin årsredovisning från 1995/96. I Djurgårdens fall uppgick dessa bidrag till 239 000 kr, motsvarande en procent av klubbens totala intäkter.</P>
<P class="p138 ft3">Uppgifter om totala bidragsintäkter, inklusive bidrag från stat och kommun, har lämnats av fem elitserieklubbar och uppgår t ill 6,6 mkr. Om samtliga elitserieklubbar erhåller i genomsnitt 1,3 mkr i bidrag, kan den totala summan bidrag uppskattas till 15,7 mkr, vilket motsvarar fyra procent av klubbarnas totala intäkter. Av detta kan dras slutsatsen att klubbarna endast till en ytterst begränsad del är beroende av statliga och kommunala bidrag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">245</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p744 ft6"><SPAN class="ft6">17.2</SPAN><SPAN class="ft104">Allsvenskan i fotboll</SPAN></P>
<P class="p447 ft3">De 14 lag som inledde Allsvenskan 1997 redovisade tillsammans intäkter som uppgick till sammanlagt 335,3 mkr under 1996. Tre av de lag som finns med i beräkningen – IF Elfsborg, Panos Ljungskile och Västerås SK – spelade under 1996 division <NOBR>1-fotboll.</NOBR></P>
<P class="p611 ft3">De totala intäkterna i Allsvenskan ökade med 24 procent från 1995 till 1996. Den positiva utvecklingen beror på det ökade utbytet med allt rikare fotbollsklubbar i Europa. Både i form av framgångsrikt deltagande i olika cuper och spelarförsäljningar.</P>
<P class="p62 ft3">Sju av klubbarna redovisar en förlust i sitt senaste årsbokslut. Året innan var det bara en av klubbarna i Allsvenskan som visade upp ett förlustresultat.</P>
<P class="p62 ft3">För att åskådliggöra de enorma skillnaderna i kl ubbarnas ekonomiska förutsättningar kan nämnas att IFK Göteborgs ränteintäkter motsvarar Ljungskiles totala intäkter.</P>
<P class="p45 ft1">Fördelningen av Allsvenskans totala intäkter</P>
<P class="p643 ft3">Av tabellen nedan framgår fördelningen av de allsvenska klubbarnas totala intäkter.</P>
<P class="p62 ft3">Huvudparten av intäkterna kommer från försäljning av spelare – 80,0 mkr – vilket motsvarar 24 procent av de totala intäkterna. 23 procent av elitfotbollsklubbarnas verksamhet, motsvarande 76,5 mkr, finansierades av försäljning av biljetter.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr22 td314"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td45"><SPAN class="p685 ft4">Belopp (kr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td23"><SPAN class="p17 ft4">Procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td314"><SPAN class="p4 ft3">Spelarförsäljningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p513 ft3">80 039 616</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p685 ft3">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td314"><SPAN class="p4 ft3">Publik- och matchintäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p516 ft3">76 480 208</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p189 ft3">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td314"><SPAN class="p4 ft3">Sponsorintäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p516 ft3">64 764 748</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p189 ft3">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td314"><SPAN class="p4 ft3">Bidrag SEF/SvFF/Sv. Spel</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p200 ft3">20 337 949</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p606 ft3">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td314"><SPAN class="p4 ft3">Bingointäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p516 ft3">11 986 436</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p189 ft3">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td314"><SPAN class="p4 ft3">Finansiella intäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p516 ft3">6 481 085</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p189 ft3">2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td314"><SPAN class="p4 ft3">Bidrag stat o kommun</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p200 ft3">6 308 157</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p606 ft3">2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td314"><SPAN class="p4 ft3">Medlemsintäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p516 ft3">3 164 210</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p189 ft3">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td314"><SPAN class="p4 ft3">Övriga intäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p498 ft3">65 702 201</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p668 ft3">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td314"><SPAN class="p4 ft4">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p200 ft4">335 264 610</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p190 ft4">100</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p888 ft65">TABELL: De allsvenska klubbarnas intäktsfördelning från säsongen 1996/97 i nominella termer och i procent av de totala intäkterna</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">246 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft1">De allsvenska klubbarnas totala intäkter lag för lag</P>
<P class="p679 ft3">IFK Göteborg står ensamt för 29 procent av intäkterna i Allsvenskan tack vare klubbens deltagande i Champions League och lönsamma spelarförsäljningar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD class="tr10 td168"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td315"><SPAN class="p517 ft4">Totala intäkter (kr)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><SPAN class="p4 ft3">IFK Göteborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td315"><SPAN class="p558 ft3">98 284 924</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">Helsingborgs I</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td315"><SPAN class="p17 ft3">41 564 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">Malmö FF</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td315"><SPAN class="p558 ft3">30 897 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><SPAN class="p4 ft3">AIK</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td315"><SPAN class="p17 ft3">25 773 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">Halmstad BK</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td315"><SPAN class="p17 ft3">24 903 050</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><SPAN class="p4 ft3">Örebro SK</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td315"><SPAN class="p200 ft3">19 224 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">Örgryte</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td315"><SPAN class="p200 ft3">17 664 724</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">Degerfors</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td315"><SPAN class="p17 ft3">15 250 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><SPAN class="p4 ft3">Östers IF</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td315"><SPAN class="p200 ft3">13 998 968</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">IFK Norrköping</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td315"><SPAN class="p558 ft3">12 581 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><SPAN class="p4 ft3">Trelleborg FF</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td315"><SPAN class="p17 ft3">12 543 692</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">Elfsborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td315"><SPAN class="p17 ft3">9 657 107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft3">Västerås SK</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td315"><SPAN class="p233 ft3">7 904 021</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td168"><SPAN class="p4 ft3">Panos/Ljungskile</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td315"><SPAN class="p17 ft3">5 018 124</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td168"><SPAN class="p4 ft4">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td315"><SPAN class="p17 ft4">335 263 610</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft65">TABELL: De allsvenska klubbarnas totala intäkter under 1996</P>
<P class="p889 ft3">IF Elfsborg, Panos/Ljungskile och Västerås SK, som redovisade de lägsta totala intäkterna 1996 i jämförelse med de andra allsvenska klubbarna, spelade i division I 1996.</P>
<P class="p45 ft1">Allsvenskans publikintäkter</P>
<P class="p679 ft3">Av de 335,3 mkr som de 14 klubbarna totalt hade i intäkter under 1996 utgjorde publik- och matchintäkterna 76,5 mkr, vilket motsvarar 23 procent av de totala intäkterna.</P>
<P class="p890 ft3">I matchintäkterna har i vissa fall intäkter från försäljning och TV- intäkter från försäljning av internationella <NOBR>TV-rättigheter</NOBR> lagts in. Dessa belopp uppskattas till *3* mkr.</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">247</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76">
<TR>
<TD class="tr8 td231"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p515 ft96">Publiko match</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td167"><SPAN class="p506 ft96">Procent av</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td316"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td231"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td44"><SPAN class="p789 ft96">intäkter (kr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td167"><SPAN class="p4 ft96">totala intäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td316"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">Malmö FF</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p189 ft2">20 446 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p480 ft2">66%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p860 ft2">Inkl. bidrag och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p481 ft2">sponsring</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">Helsingborgs IF</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p606 ft2">15 527 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p891 ft2">37%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">AIK</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p606 ft2">7 093 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p891 ft2">28%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">IFK Norrköping</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p189 ft2">3 181 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p480 ft2">25%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p860 ft2">Inkl. 188 tkr i intäkter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p481 ft2">från cupspel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">Degerfors IF</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p606 ft2">3 675 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p891 ft2">24%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">Västerås SK</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p596 ft2">1 895 121</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p545 ft2">24%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p4 ft2">Div I</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">Halmstad BK</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p606 ft2">5 677 428</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p891 ft2">23%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">IF Elfsborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p606 ft2">2 148 902</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p891 ft2">22%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p481 ft2">Div I</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">Örgryte</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p109 ft2">3 845 685</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p494 ft2">22%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">Örebro SK</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p109 ft2">3 957 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p494 ft2">21%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">Trelleborgs FF</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p606 ft2">1 991 653</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p891 ft2">16%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">Östers IF</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p109 ft2">2 060 193</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p494 ft2">15%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">Panos/Ljungskile</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p606 ft2">683 593</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p891 ft2">14%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p481 ft2">Div I</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">IFK Göteborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p189 ft2">4 298 633</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p891 ft2">4%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p4 ft2">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p606 ft2">76 480 208</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p891 ft2">23%</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td316"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft65">TABELL: De allsvenska klubbarnas matchintäkter under 1996 i nominella termer och i procent av de totala intäkterna</P>
<P class="p892 ft3">Observera att Malmö FF har redovisat publik- och matchintäkter tillsammans med bidrag och sponsring och ligger därför på listans första plats.</P>
<P class="p197 ft1">Allsvenskans bidragsintäkter</P>
<P class="p859 ft3">Det har endast varit möjligt att få fram de statliga och kommunala bidragens andel av de totala intäkterna för 11 av de 14 klubbarna i Allsvenskan. Detta beror på att klubbarna har slagit ihop bidragen från stat och kommun med det bidrag som utbetalas till klubbarna från branschorganisationen Svensk Elitfotboll.</P>
<P class="p611 ft3">Nedanstående sammanställning visar att de allsvenska klubbarna till mycket ringa del är beroende av det kontantstöd som utbetalas till dem från stat och kommun.</P>
<P class="p757 ft3">Värdet på den service som kommunerna tillhandahåller åt elitföreningarna har inte behandlats i detta kapitel.</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">248 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr22 td317"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td318"><SPAN class="p694 ft4">Bidragsintäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td177"><SPAN class="p17 ft4">Andel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td317"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td318"><SPAN class="p893 ft28">stat och kommun (kr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td317"><SPAN class="p4 ft3">Västerås SK</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td318"><SPAN class="p713 ft3">1 043 943</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p511 ft3">13 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td317"><SPAN class="p4 ft3">Panos/Ljungskile</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td318"><SPAN class="p893 ft3">533 228</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p108 ft3">11 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td317"><SPAN class="p4 ft3">IF Elfsborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td318"><SPAN class="p893 ft3">808 899</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p108 ft3">8 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td317"><SPAN class="p4 ft3">Degerfors IF</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td318"><SPAN class="p893 ft3">848 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p108 ft3">6 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td317"><SPAN class="p4 ft3">IFK Norrköping</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td318"><SPAN class="p696 ft3">632 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p188 ft3">5 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td317"><SPAN class="p4 ft3">AIK</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td318"><SPAN class="p893 ft3">1 030 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p108 ft3">4 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td317"><SPAN class="p4 ft3">Trelleborgs FF</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td318"><SPAN class="p893 ft3">386 606</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p108 ft3">3 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td317"><SPAN class="p4 ft3">Östers IF</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td318"><SPAN class="p894 ft3">304 559</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p112 ft3">2 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td317"><SPAN class="p4 ft3">Örgryte</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td318"><SPAN class="p894 ft3">146 359</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p112 ft3">1 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td317"><SPAN class="p4 ft3">Helsingborgs IF</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td318"><SPAN class="p893 ft3">324 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p108 ft3">1 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td317"><SPAN class="p4 ft3">IFK Göteborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td318"><SPAN class="p696 ft3">250 563</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td177"><SPAN class="p188 ft3">0 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td317"><SPAN class="p4 ft4">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td318"><SPAN class="p893 ft4">6 308 157</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p108 ft4">2 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p895 ft65">TABELL: De allsvenska klubbarnas bidragsintäkter från stat och kommun under 1996 i nominella termer och i procent av de totala intäkterna</P>
<P class="p896 ft3">Halmstad BK, Malmö FF och Örebro SK särredovisar inte bidragsintäkterna från stat och kommun.</P>
<P class="p897 ft3">För 8 av de 11 undersökta klubbarna svarar de kommunala och statliga bidragen för mellan 0 och 6 procent av de totala intäkterna. Bara för tre klubbar, Västerås SK, Panos/Ljungskile och IF Elfsborg, överstiger bidragsdelen det intervallet. Dessa tre klubbar spelade under räkenskapsåret, som ligger till grund för de här beräkningarna, i division I, vilket förklarar det något högre bidragsberoendet.</P>
<P class="p898 ft63"><SPAN class="ft6">17.3</SPAN><SPAN class="ft108">Sammanfattning elitföreningarnas finansiering</SPAN></P>
<P class="p899 ft3">Intäkterna från betalande åskådare är en mycket viktig intäktskälla för elitföreningarna i fotboll och ishockey. För ishockeyns del utgör publikintäkterna 26 procent av de totala intäkterna och för fotbollens del utgör publik- och matchintäkterna 23 procent av de sammanlagda intäkterna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td212"><SPAN class="p4 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td166"><SPAN class="p4 ft28">Finansieringen av idrottsrörelsen <SPAN class="ft27">249</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td214"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p900 ft3">För både elitishockeyn och elitfotbollen kan antas gälla att en ytterst begränsad del av de totala intäkterna kommer från kommunala och statliga bidrag. Bland elitserieklubbarna är bidragsberoendet fyra procent utslaget på samtliga klubbar. De allsvenska fotbollsklubbarna uppvisar ett bidragsberoende på <NOBR>0-6</NOBR> procent i normalfallen. Endast klubbarna, vilkas ekonomiska uppgifter härstammar från tiden i division I, avviker från den gängse bilden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td319"><SPAN class="p4 ft4"><SPAN class="ft3">250 </SPAN>Finansieringen av idrottsrörelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td320"><SPAN class="p901 ft3">SOU 1998:33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td321"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td322"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td323"><SPAN class="p4 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td310"><SPAN class="p338 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td292"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td320"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td310"><SPAN class="p338 ft23">Sportgrupp</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td292"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td320"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td310"><SPAN class="p338 ft23">Stora</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td292"><SPAN class="p4 ft23">Mellan</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td320"><SPAN class="p620 ft23">Små</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td310"><SPAN class="p338 ft3">Bandy</SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td292"><SPAN class="p4 ft3">Badminton</SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td320"><SPAN class="p860 ft3">Amerikansk fotboll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p338 ft3">Basket</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Bilsport</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p860 ft3">Bangolf</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td310"><SPAN class="p338 ft3">Bordtennis</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td292"><SPAN class="p4 ft3">Bowling</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td320"><SPAN class="p860 ft3">Baseboll/softboll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p338 ft3">Fotboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Boxning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p860 ft3">Biljard</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p338 ft3">Friidrott</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Brottning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p860 ft3">Boule</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p338 ft3">Golf</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Budo</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p860 ft3">Bågskytte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td310"><SPAN class="p338 ft3">Gymnastik</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td292"><SPAN class="p4 ft3">Cykel</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td320"><SPAN class="p860 ft3">Casting</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p338 ft3">Handboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Danssport</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p860 ft3">Curling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p338 ft3">Innebandy</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Draghundsport</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p860 ft3">Flygsport</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td310"><SPAN class="p338 ft3">Ishockey</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td292"><SPAN class="p4 ft3">Gång</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td320"><SPAN class="p4 ft3">Fäktning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p338 ft3">Orientering</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Handikapp</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p860 ft3">Kanotsegling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p338 ft3">Ridsport</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Judo</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p860 ft3">Klättring</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p338 ft3">Segling</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Kanot</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p860 ft3">Konståkning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td310"><SPAN class="p338 ft3">Simning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td292"><SPAN class="p4 ft3">Motorcykel</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td320"><SPAN class="p860 ft3">Landhockey</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p338 ft3">Skidor</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Skytte</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p860 ft3">Racerbåt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p338 ft3">Sportskytte</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft3">Sportdykning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p860 ft3">Rodd</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td310"><SPAN class="p338 ft3">Tennis</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td292"><SPAN class="p4 ft3">Tyngdlyftning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td320"><SPAN class="p860 ft3">Rugby</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p338 ft3">Volleyboll</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p860 ft3">Skidskytte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p860 ft3">Skridsko</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td310"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td292"><SPAN class="p4 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td320"><SPAN class="p860 ft3">Triathlon</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p902 ft3">Varpa</P>
<P class="p902 ft3">Vattenskidor</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GMB333SOU_1998__33.pdf748685pdfHistoria - ekonomi - forskninghttps://data.riksdagen.se/fil/E5DC598A-CEFC-4324-A100-497A080663C3