2422651 GMB325d1 1998 25 sou sou Statens offentliga utredningar 1998:25 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 25 0 1998-02-23 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 1998-02-23 00:00:00 Tre städer - del 1 hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GMB325d1/text https://data.riksdagen.se/dokument/GMB325d1 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GMB325d1 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:34px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:62px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:57px;height:101px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:57px;height:101px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 35px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_2 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_2 #id_2 {border:none;z:b;margin:73px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 34px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_8 #dimg1z{position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_8 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_10 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_10 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 38px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 36px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_12 #dimg1z{position:absolute;top:628px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_12 #dimg1 #img1 {width:426px;height:1px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 100px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:116px;left:42px;z-index:-1;width:420px;height:525px;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:420px;height:525px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 100px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_16 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:48px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:325px;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:522px;height:325px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:36px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 42px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_23 #dimg1z{position:absolute;top:203px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:442px;} #page_23 #dimg1 #img1 {width:426px;height:442px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 40px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 41px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:268px;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:426px;height:268px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 38px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:94px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:426px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 35px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:147px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:426px;height:1px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 36px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 34px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:506px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:104px;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:426px;height:104px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:643px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:426px;height:1px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 39px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:647px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 43px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:632px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:426px;height:1px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:281px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:426px;height:1px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:210px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:426px;height:1px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:314px;left:63px;z-index:-1;width:397px;height:190px;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:397px;height:190px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:52px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_44 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_44 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:426px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 31px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 34px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 40px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_48 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_48 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 34px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:531px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:531px;height:1px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:426px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:619px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:100px;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:426px;height:100px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:531px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:531px;height:1px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:184px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:310px;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:426px;height:310px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:569px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:426px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:94px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:146px;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:426px;height:146px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:95px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:426px;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:423px;height:426px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 41px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:155px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:413px;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:426px;height:413px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 35px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:136px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:439px;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:426px;height:439px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 34px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:531px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:531px;height:1px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:366px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:426px;height:1px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:531px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:531px;height:1px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 39px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:531px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:531px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 36px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 35px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:183px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:424px;height:1px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:531px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:531px;height:1px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 36px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:31px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:522px;height:1px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:0px;z-index:-1;width:531px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:531px;height:1px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft1{font: 26px 'Verdana' !important;l-h: 52px;} .ft2{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft3{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft8{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft10{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft12{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft13{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft14{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft15{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft16{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft18{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft19{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft20{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft21{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft22{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;} .ft23{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft24{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft25{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft26{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft34{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 26px;} .ft35{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 5px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 3px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 5px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;} .ft59{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft62{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft63{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft64{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft65{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 4px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft69{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft70{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft71{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 26px;} .ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 5px;} .ft73{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;} .ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 5px;} .ft75{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft76{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft77{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;} .ft78{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 5px;} .ft80{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft81{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft82{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft83{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft84{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 3px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.104px;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p28{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.53px;} .p34{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p38{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p45{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p67{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p76{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p77{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:13px;height:16px;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p79{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:28px;height:37px;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p81{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:17px;height:47px;} .p82{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p83{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p86{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p87{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p88{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p92{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p93{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:10px;height:57px;} .p94{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:10px;height:48px;} .p95{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p96{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p97{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p98{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p99{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:9px;height:161px;} .p100{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:9px;height:149px;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p113{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p116{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p117{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p150{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p152{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p153{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p158{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p159{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p164{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p165{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p176{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p177{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p214{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p225{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p226{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p232{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:25px;} .p233{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:11px;} .p234{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:12px;} .p235{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:24px;} .p236{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:16px;} .p237{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:16px;} .p238{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:16px;} .p239{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:16px;} .p240{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:24px;} .p241{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:14px;} .p242{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:16px;} .p243{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:17px;} .p244{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:16px;} .p245{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:16px;} .p246{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:25px;} .p247{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:25px;} .p248{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:25px;} .p249{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:25px;} .p250{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:18px;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p263{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p264{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p313{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p330{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p331{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p332{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p333{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p334{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p340{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p344{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p348{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p369{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.22px;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p387{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;} .td4{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;} .td5{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;} .td13{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;} .td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;} .td20{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 445px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td32{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td33{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;} .td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 457px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 520px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;} .td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;} .td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;} .td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;} .td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;} .td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;} .td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;} .td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;} .td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;} .td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;} .td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;} .td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;} .td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;} .td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;} .td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td216{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td232{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;} .td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;} .td238{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;} .td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;} .td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;} .td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;} .td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;} .td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;} .td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;} .td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;} .td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 557px;vertical-align: bottom;} .td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 557px;vertical-align: bottom;} .td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 17px;} .tr1{heightzzz: 15px;} .tr2{heightzzz: 24px;} .tr3{heightzzz: 2px;} .tr4{heightzzz: 21px;} .tr5{heightzzz: 19px;} .tr6{heightzzz: 34px;} .tr7{heightzzz: 37px;} .tr8{heightzzz: 18px;} .tr9{heightzzz: 20px;} .tr10{heightzzz: 42px;} .tr11{heightzzz: 23px;} .tr12{heightzzz: 45px;} .tr13{heightzzz: 48px;} .tr14{heightzzz: 13px;} .tr15{heightzzz: 3px;} .tr16{heightzzz: 16px;} .tr17{heightzzz: 12px;} .tr18{heightzzz: 4px;} .tr19{heightzzz: 28px;} .tr20{heightzzz: 11px;} .tr21{heightzzz: 8px;} .tr22{heightzzz: 36px;} .tr23{heightzzz: 27px;} .tr24{heightzzz: 9px;} .tr25{heightzzz: 25px;} .tr26{heightzzz: 10px;} .tr27{heightzzz: 5px;} .tr28{heightzzz: 6px;} .tr29{heightzzz: 7px;} .tr30{heightzzz: 14px;} .tr31{heightzzz: 35px;} .tr32{heightzzz: 38px;} .tr33{heightzzz: 46px;} .tr34{heightzzz: 26px;} .t0{width: 517px;f:13px 'Verdana' !important;} .t1{width: 584px;f:16px 'Verdana' !important;} .t2{width: 469px;margin-leftZ: 42px;margin-top: 95px;f:16px 'Verdana' !important;} .t3{width: 574px;f:16px 'Verdana' !important;} .t4{width: 459px;margin-leftZ: 48px;margin-top: 12px;f:16px 'Verdana' !important;} .t5{width: 469px;margin-leftZ: 42px;margin-top: 1px;f:italic 16px 'Verdana' !important;} .t6{width: 568px;f:16px 'Verdana' !important;} .t7{width: 468px;margin-leftZ: 48px;margin-top: 8px;f:11px 'Verdana' !important;} .t8{width: 464px;margin-leftZ: 44px;margin-top: 6px;f:8px 'Verdana' !important;} .t9{width: 385px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 2px;f:8px 'Verdana' !important;} .t10{width: 466px;margin-leftZ: 49px;margin-top: 6px;f:11px 'Verdana' !important;} .t11{width: 465px;margin-leftZ: 50px;margin-top: 29px;f:11px 'Verdana' !important;} .t12{width: 468px;margin-leftZ: 42px;margin-top: 8px;f:11px 'Verdana' !important;} .t13{width: 468px;margin-leftZ: 42px;margin-top: 7px;f:11px 'Verdana' !important;} .t14{width: 468px;margin-leftZ: 48px;margin-top: 7px;f:11px 'Verdana' !important;} .t15{width: 468px;margin-leftZ: 48px;margin-top: 15px;f:11px 'Verdana' !important;} .t16{width: 468px;margin-leftZ: 48px;margin-top: 6px;f:11px 'Verdana' !important;} .t17{width: 468px;margin-leftZ: 42px;margin-top: 6px;f:11px 'Verdana' !important;} .t18{width: 465px;margin-leftZ: 44px;margin-top: 6px;f:11px 'Verdana' !important;} .t19{width: 468px;margin-leftZ: 48px;margin-top: 11px;f:11px 'Verdana' !important;} .t20{width: 468px;margin-leftZ: 42px;margin-top: 5px;f:11px 'Verdana' !important;} .t21{width: 469px;margin-leftZ: 50px;margin-top: 7px;f:10px 'Verdana' !important;} .t22{width: 468px;margin-leftZ: 42px;margin-top: 2px;f:11px 'Verdana' !important;} .t23{width: 466px;margin-leftZ: 49px;f:16px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d11x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Statens offentliga utredningar 1998:25</P> <P class="p1 ft0">Socialdepartementet</P> <P class="p2 ft1">Tre städer</P> <P class="p3 ft2">En storstadspolitik för hela landet</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft3">Slutbetänkande av Storstadskommittén Stockholm 1998</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="id_1"> <P class="p5 ft4">SOU och Ds kan köpas från F ritzes kundtjänst. För r emissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets för valtningsavdelning.</P> <P class="p6 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P> <P class="p7 ft5">Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91</P> <P class="p8 ft5">Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 <NOBR>E-post:</NOBR> fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p9 ft5">Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.</P> <P class="p10 ft5">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall sv ara på remiss.</P> <P class="p11 ft5">Broschyren kan beställas hos:</P> <P class="p12 ft4">Regeringskansliets för valtningsavdelning Distributionscentralen</P> <P class="p13 ft5">103 33 Stockholm</P> <P class="p14 ft5">Fax: <NOBR>08-405</NOBR> 10 10 Telefon: <NOBR>08-405</NOBR> 10 25</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft5">Elanders Gotab, Stockholm 1998</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft5">ISBN <NOBR>91-38-20844-X</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p15 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p16 ft3">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft8">Till statsrådet och chefen för</P> <P class="p18 ft8">Socialdepartementet</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p15 ft3">Regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft3">beslutade den</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p19 ft3">16</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p15 ft3">mars 1995 att ge</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p20 ft3">utredningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p15 ft3">(S 1994:03)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p21 ft3">Levnadsvillkor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft3">i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p23 ft3">storstadsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p20 ft3">nya direktiv</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft9">(S 1995:35). Med stöd av detta för ordnades den 23 mars 1995 Karl- Petter Thorwaldsson som ordför ande. <NOBR>Karl-Petter</NOBR> Thorwaldsson entledigades den 1 februari 1996. Till ny ordför ande utsågs kommunalrådet Kerstin Alnebratt den 1 februari 1996. Den 23 mars 1995 för - ordnades som ledamöter i kommittén kommunalråden Christine Axelsson (s), <NOBR>Vivi-Ann</NOBR> Nilsson (s), bitr. borgarrådet Dag Larsson (s), f.d. kommunalrådet Joakim Ollén (m) och f.d. riksdagsledamoten Rune Thorén (c) samt riksdagsledamoten Karin Pilsäter (fp). Joakim Ollén entledigades 1 juli 1997. Till ny ledamot utsågs Bertil Persson den 1 juli 1997.</P> <P class="p25 ft3">Kommittén antog namnet Storstadskommittén. Direktiven till utredningen (dir. 1995:35 och dir. 1995:108) har i sin helhet bifogats betänkandet.</P> <P class="p26 ft9">Som sakkunniga för ordnades den 10 april 1995 regiondirektör en <NOBR>Sven-Olov</NOBR> Andersson, Arbetsmarknadsstyrelsen, öv erdirektör en <NOBR>Ann-Mari</NOBR> Begler, Socialstyrelsen, projektledaren Tommy Birgersson, Boverket, byrådirektör en Ylva Eklund, Riksför säkringsverket, departementssekreteraren Barbara Martin Korpi, Socialdepartementet numera Utbildningsdepartementet, departementsrådet Mats Wadman, Arbetsmarknadsdepartementet. Mats Wadman entledigades den 1 januari 1997. Den 10 april 1995 för ordnades som sakkunniga även generaldirektör en Kerstin Wigzell, Ungdomsstyrelsen. Kerstin Wigzell entledigades den 1 februari 1996. Till ny sakkunnig tillför ordnades departementssekreteraren Gunilla Malmborg, Socialdepartementet, från och med 3 mars 1996 och departementssekreteraren Siv Stjernborg, Arbetsmarknadsdepartementet från den 1 januari 1997, samt departementssekreteraren Sör en Kindlund, Socialdepartementet från och med den 1 juli 1997.</P> <P class="p27 ft3">Därtill för ordnades den 15 juni 1995 som experter kanslirådet <NOBR>Eva-Stina</NOBR> Hultinger, Utbildningsdepartementet, kanslirådet Kent Ivarsson, Civildepartementet, sekreteraren Birgitta Ornbrant, Arbetsmarknadsdepartementet, departementssekreteraren Tommi</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td11"><SPAN class="p28 ft3">4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p29 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft3">Riihonen, Arbetsmarknadsdepartementet, avdelningsdirektör en Maria Roselius, Socialstyrelsen samt den 10 augusti 1995 sekreteraren Ulla Åhs, Bostadspolitiska kommittén, Näringsdepartementet. <NOBR>Eva-Stina</NOBR> Hultinger entledigades den 10 maj 1996 och den 20 november 1996 entledigades Kent Ivarsson samt den 18 septembert 1997 entledigades Ulla Åhs. Till nya experter för ordnades departementssekreterare Catharina Wettergren, Utbildningsdepartementet, den 10 maj 1996, ämnessakunnig Mattias Gustafsson, inrikesdepartementet, från den 18 september 1997 samt <NOBR>Karl-Olof</NOBR> Hedler, från den 1 april 1997</P> <P class="p31 ft3">Kommitténs huvudsekreterare har varit Christna Isaksson Eldh, biträdande kommittésekreterare Håkan Svär dman, som har varit redaktör för slutbetänkandet, och kanslisekreterare Lena Thornberg.</P> <P class="p32 ft3">Storstadskommittén får här med överlämna slutbetänkandet Tre städer – en storstadspolitik för hela landet (SOU 1998:25). Kommittén har här med slutför t sitt arbete.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p15 ft3">Stockholm i januari 1998</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p15 ft10">Kerstin Alnebratt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p15 ft3">Christine Axelsson</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p15 ft3">Bertil Persson</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p15 ft9">Dag Larsson</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p15 ft9">Karin Pilsäter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p15 ft3"><NOBR>Vivi-Ann</NOBR> Nilsson</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p15 ft3">Rune Thorén</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p15 ft3">/Christina Isaksson Eldh</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p15 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p15 ft9">Håkan Svär dman</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p15 ft3">Lena Thornberg</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td18"><SPAN class="p15 ft12">Innehåll <SPAN class="ft3">5</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft8">Innehållsför teckning</P> <P class="p33 ft10">DEL 1: VARDAGENS VILLKOR I STORSTÄDERN AS UTSATTA STADSDELAR <SPAN class="ft12">. . . . . . . . . . . . . . . . . . . </SPAN><SPAN class="ft3">9</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p15 ft12">1.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p15 ft3"><SPAN class="ft12">Inledning </SPAN>. . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td23"><SPAN class="p16 ft3">. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p20 ft3">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Några begrepp och definitioner </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p15 ft12">2.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td25"><SPAN class="p15 ft12">Segregationen fördjupas i de utsatta stadsdelarna . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p20 ft3">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p15 ft12">3.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td25"><SPAN class="p23 ft12">Hur mång a bor i de utsatta stadsdelarna och vad sysslar de</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td24"><SPAN class="p20 ft3">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p15 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p23 ft15">med? . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p34 ft15">. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p15 ft12">4.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td25"><SPAN class="p23 ft12">Arbete och utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td24"><SPAN class="p20 ft3">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p15 ft9">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p23 ft9">Hög arbetslöshet oc h låg sysselsättning <SPAN class="ft15">. . . . . . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p20 ft9">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft14"><SPAN class="ft13">Få är med i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">a-kassan </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft13">Hög arbetslöshet b land ungdomar och småbarnsföräldr ar <SPAN class="ft14">. .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft14"><SPAN class="ft13">Myter om långtidsarbetslösa </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft13">Utvecklingen av arbetslöshet oc h sysselsättning bland in-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">vandrare under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">1900-talet </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p15 ft13">Krisen på arbetsmarknaden drabbar de nytillträdande hår dast</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p15 ft13">Sysselsättningsgrad för olika na tionaliteter <SPAN class="ft14">. . . . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p15 ft13">Sambandet mellan arbetslöshet oc h utbildningsnivå <SPAN class="ft14">. . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p15 ft13">Fler går vidare...</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p34 ft14">. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft13">...men ännu fler skulle kunna gå vidare till högskolan <SPAN class="ft14">. . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft13">Utbildningsnivån räc ker trots allt inte till! <SPAN class="ft14">. . . . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft14"><SPAN class="ft13">Sammanfattande kommentar </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p23 ft12">5.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td25"><SPAN class="p23 ft12">Ekonomi och för sörjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p20 ft3">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p23 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft14"><SPAN class="ft13">Inkomstklyftan ökar i stor städerna </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p23 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft13">Kvinnors och mäns inkomstutveckling <SPAN class="ft14">. . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p23 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft13">Ekonomiska bekymmer breder ut sig <SPAN class="ft14">. . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p23 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft13">Hög a boendekostnader i de utsatta stadsdelarna <SPAN class="ft14">. . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p23 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft14"><SPAN class="ft13">Stora materiella skillnader </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p23 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft13">Socialbidragsberoendet är alltjämt högt i de utsa tta stads-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p23 ft14"><SPAN class="ft13">delarna </SPAN>. . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p34 ft14">. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p23 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft14"><SPAN class="ft13">Ökade k ostnader för socialbidr ag </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p23 ft9">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p23 ft9">Orsaker till socialbidrag och dess kostnader <SPAN class="ft15">. . . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p20 ft9">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p23 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft14"><SPAN class="ft13">Vem ska betala socialbidragen? </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p23 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p23 ft13">Fyra alternativ <SPAN class="ft14">. .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p34 ft14">. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p23 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p23 ft14"><SPAN class="ft13">Statskontorets beräkningar </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p20 ft13">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p23 ft3">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft12"><SPAN class="ft3">Sammanfattande kommentar </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p20 ft3">47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p20 ft3">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td27"><SPAN class="p35 ft12">Innehåll</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td28"><SPAN class="p36 ft17">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td26"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td34"><SPAN class="p37 ft12">6.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p15 ft18">Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p36 ft19">. .</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td37"><SPAN class="p38 ft3">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Hälsan är socialt differentierad </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft19">. .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft13">Arbetslösheten är en f ara för f olkhälsan <SPAN class="ft14">. . . . . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td38"><SPAN class="p15 ft13">När arbetslösheten stig er, så minskar sjukskrivningarna <SPAN class="ft14">. . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft13">Sjukvårdsutnyttjande och läkemedelskonsumtion <SPAN class="ft14">. . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Hög dödlighet b land arbetslösa </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft13">Den arbetslöses familj drabbas också <SPAN class="ft14">. . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td38"><SPAN class="p15 ft13">Långtidsarbetslöshet leder lätt till för tidspensionering <SPAN class="ft14">. . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td38"><SPAN class="p15 ft13">Levnadsvanor styrs av utbildningsnivå och socioekonomisk</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">klasstillhör ighet </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Hälsotillstånd oc h arbetsför måga </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Arbetare – män respektive kvinnor </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft13">Arbetare – inföd da svenskar respektive invandrare <SPAN class="ft14">. . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft13">Tjänstemän – män r espektive kvinnor <SPAN class="ft14">. . . . . . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft13">Tjänstemän – inföd da svenskar respektive invandrare <SPAN class="ft14">. . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p15 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p37 ft9">–</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft15"><SPAN class="ft9">Sammanfattande kommentar </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p36 ft15">.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p38 ft9">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p37 ft12">7.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p15 ft12">Boendeförhållanden oc h boendemiljö . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p36 ft12">.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p38 ft3">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft13">För sämrad utrymmesstandard i de utsatta stadsdelarna <SPAN class="ft14">. . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft13">Inte lägre kvarboende än i andra stadsdelar <SPAN class="ft14">. . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Otrygg boendemiljö </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft13">Offentlig och kommersiell service i stadsdelarna <SPAN class="ft14">. . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Offentlig service </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Service, bidrag och motprestation </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Sammanfattande kommentar </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p37 ft12">8.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p15 ft18">Människ or emellan i de utsatta stadsdelarna . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p36 ft12">.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p38 ft3">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Kultur och fritid </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft13">För eningar som driver integrationsarbete <SPAN class="ft14">. . . . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft13">Makt och valdeltagande i de utsatta stadsdelarna <SPAN class="ft14">. . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Valdeltagandet sjunker stadigt </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Att organisera demokratin </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Sammanfattande kommentar </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td27"><SPAN class="p37 ft12"><SPAN class="ft10">DEL 2: VÄGAR TILL FRAMGÅNG </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p36 ft12">.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td37"><SPAN class="p38 ft3">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td27"><SPAN class="p37 ft18">1. Statliga utredningar om segregationsfråg an . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p36 ft12">.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p38 ft3">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Inledning </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft13">Statliga utredningar om segregationsfrågan <SPAN class="ft14">. . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p15 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p37 ft9">–</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft15"><SPAN class="ft9">Åtgär der mot segregation </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p36 ft15">.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p38 ft9">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Invandrarpolitiska kommittén </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Nationell aktionsplan </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Bostadspolitiska utredningen </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Sammanfattande kommentar </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td27"><SPAN class="p37 ft20">2. Vad har staten gjort för a tt motverka segregation? . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p36 ft12">.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p38 ft3">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p37 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Miljöförbättr ingsbidraget </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p36 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p38 ft13">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p37 ft3">–</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p15 ft3">Boendeservicebidraget och för nyelsebidraget <SPAN class="ft12">. . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p36 ft12">.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p38 ft3">105</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td39"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p39 ft12">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td41"><SPAN class="p16 ft3">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td46"><SPAN class="p40 ft3">–</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td47"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">Bidrag till gemenskap </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td40"><SPAN class="p41 ft3"><SPAN class="ft12">. </SPAN>106</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td41"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Mötespla tser i för orten </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13"><SPAN class="ft14">. </SPAN>108</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft13">Särskilda insatser i invandrartäta områden <SPAN class="ft14">. . . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13"><SPAN class="ft14">. </SPAN>110</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Skapa nationella exempel </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13"><SPAN class="ft14">. </SPAN>110</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Lokala investeringsprogram </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13"><SPAN class="ft14">. </SPAN>111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p36 ft12">3.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td47"><SPAN class="p15 ft12">... och vad har kommunerna gjort? . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p41 ft3"><SPAN class="ft12">. </SPAN>113</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td41"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft13">Miljonprogramsområden i Stockholms län <SPAN class="ft14">. . . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13"><SPAN class="ft14">. </SPAN>113</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft13">Stockholm stads ytterstadssatsning <SPAN class="ft14">. . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13"><SPAN class="ft14">. </SPAN>115</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Urban i Malmö </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13"><SPAN class="ft14">. </SPAN>116</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft14"><SPAN class="ft13">Nya grepp i Göte borg </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13"><SPAN class="ft14">. </SPAN>117</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Eriksbo och Holma – två stadsdelar som bytt kurs <SPAN class="ft14">. . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13"><SPAN class="ft14">. </SPAN>118</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td46"><SPAN class="p40 ft9">–</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p23 ft15"><SPAN class="ft9">Sammanfattande kommentar </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td40"><SPAN class="p41 ft9"><SPAN class="ft15">. </SPAN>121</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p15 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td46"><SPAN class="p36 ft12">4.</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td47"><SPAN class="p23 ft3"><SPAN class="ft12">Internationella erfarenheter </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p41 ft3">. 126</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td41"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Frankrike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 126</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td46"><SPAN class="p40 ft9">–</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p23 ft9">Storbritannien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td40"><SPAN class="p41 ft9">. 127</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p15 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Glasgow . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 128</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Holland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 130</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Bijlmermeer ligger steget för e . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 131</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Invånarnas deltagande är avgör ande! . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 133</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td48"><SPAN class="p23 ft13">Mot ett program för städer inom eur opeiska unionen . . . . . 134</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Sammanfattande kommentar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 135</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p36 ft12">5.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td47"><SPAN class="p23 ft12">Arbetsmarknads- och utbildningspolitik <SPAN class="ft3">. . . . . . . . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p41 ft3">. 137</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td41"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Arbetslinjen i storstäderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 137</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Exempel på lokal samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 139</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Volym framför kvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 140</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Vem och hur många är i arbetsmarknadsåtgär d? . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 140</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">En rik flora av arbetsmarknadsåtgär der . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 142</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">AMI – ytterligare en resurs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 145</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Lokala arbetsmarknadsåtgär der i kommunal regi . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 145</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Mål 3 och Employment i Sverige och i utsatta stadsdelar .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 146</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p40 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Stöd till nyför etagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 148</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Kooperativ i utsatta stadsdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 149</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Arbetslinjen i Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">En utbildningspolitik för alla? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 152</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Kunskapslyftet och livslångt lär ande . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 152</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Den nya gymnasieskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 153</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td46"><SPAN class="p42 ft9">–</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p23 ft9">Utveckling av en modern lärlingsutbildning . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td40"><SPAN class="p41 ft9">. 153</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p15 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Lokala för sök med lär lingsutbildning . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 153</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Kvalificerade yrkesutbildningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 154</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Insatser för hög re utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 155</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Basåret – ett steg in i högskolevärlden . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 155</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Folkhögskolan och studieförbunden . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 156</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p42 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p23 ft13">Sammanfattande kommentar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p41 ft13">. 157</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p42 ft3">–</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p23 ft3">Mål 3 och Employment . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p41 ft3">. 159</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d18x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p34 ft3">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td49"><SPAN class="p43 ft12">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td50"><SPAN class="p20 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td51"><SPAN class="p44 ft3">–</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p15 ft3">Inte fler arbetsmarknadsåtgär der, utan bättre . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td50"><SPAN class="p45 ft3">. . . . . 159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td53"><SPAN class="p44 ft13">– Kraven på utbildning ökar oc h behoven av nya utbildnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">alternativ ökar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . . 160</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p44 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">Arbetstidsfrågan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td49"><SPAN class="p44 ft18">6. Folkhälsan – allas ansv ar men ingens imperium <SPAN class="ft17">. . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td50"><SPAN class="p45 ft3">. . . . 163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p44 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">Ojämlikhet i hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p44 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">Folkhälsoarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 164</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p44 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">Internationellt och nationellt . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td49"><SPAN class="p44 ft13">– Det för ebyggande arbetet idag . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p44 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">På lokal nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p44 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">Vad prioriteras idag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 171</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td49"><SPAN class="p44 ft13">– Vilka faktorer bidrar till en positiv hälsoutveckling?</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . . 173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p44 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">... i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 174</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p44 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">... på fritiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td53"><SPAN class="p44 ft13">– Hälsokonsekvensbeskrivningar och välfär dsbokslut – två</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">sidor av samma mynt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p15 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p44 ft9">–</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p15 ft9">Folkhälsovetenskaplig forskning . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p45 ft9">. . . . 179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p44 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">Tvärvetenskaplig ansats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p44 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">Genusperspektivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 180</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p44 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">Socialt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p44 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">Tillämpad folkhälsoforskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p15 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p44 ft13">–</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p15 ft13">Sammanfattande kommentar . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td50"><SPAN class="p45 ft13">. . . . 182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td49"><SPAN class="p44 ft10">DEL 3: VÅRA BEDÖMNINGAR OCH FÖRSLA G</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td50"><SPAN class="p45 ft3">. . . . . 185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td51"><SPAN class="p44 ft3">–</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td52"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft10">Reservationer och yttranden </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td50"><SPAN class="p45 ft12">. . . . <SPAN class="ft3">219</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td51"><SPAN class="p44 ft3">–</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td52"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft10">Kommittédirektiv </SPAN>. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td50"><SPAN class="p45 ft12">. . . . <SPAN class="ft3">249</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td51"><SPAN class="p44 ft3">–</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td52"><SPAN class="p15 ft10">Systematisk och kronologisk förteckning <SPAN class="ft12">. . . . . . . .</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td50"><SPAN class="p45 ft12">. . . . <SPAN class="ft3">261</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p15 ft12">Inledning <SPAN class="ft3">9</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td56"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td57"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft8">Del 1 Vardagens villkor i storstädernas utsatta stadsdelar</P> <P class="p47 ft21">Inledning</P> <P class="p48 ft3">Enligt direktiven har Storstadskommittén haft till huvuduppgift att i dialog med berör da i de tre storstadsområdena för eslå och initiera åtgär der som syftat till att skapa bättre för utsättningar för bostads - områdena i storstäderna, framför allt de utsa tta stadsdelarna, att ta till vara de olika resurser och möjligheter som finns och som kan användas för en positi v utveckling, särskilt vad beträffar barn och ungdomar med svåra uppväxtförhållanden. K ommittén har också haft till uppgift att bl.a. fullfölja följande uppdr ag:</P> <P class="p49 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft22">Genomför a en kartläggning av de åtgär dsprogram och andra aktiviteter inom framför allt </SPAN><NOBR>social-,</NOBR> utbildnings- och arbetsmarknadsområdena som kan ha betydelse för en positi v utveckling i de aktuella stadsdelarna.</P> <P class="p50 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft23">Lämna för slag till riktlinjer hur stadsdelarna bättre än för när varande ska kunna ta till vara sina totala resurser, i form av myndighetsinsatser och ideella insatser i samverkan och utan hinder av traditionella uppgiftsgränser.</SPAN></P> <P class="p50 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft22">Ta initiativ till och genomför a konkreta projekt med den angivna inriktningen.</SPAN></P> <P class="p50 ft3"><SPAN class="ft3">•</SPAN><SPAN class="ft22">För eslår behövlig a förändr ingar av lagteknisk, finansiell och organisatorisk natur för a tt bättre samordning och samverkan mellan olika myndigheter och samhällssektorer skall kunna uppnås.</SPAN></P> <P class="p51 ft9">Vi valde att börja vår t arbete med att kartlägga vilka hinder som finns för samor dning och samverkan mellan myndigheter på lokal nivå. Detta arbete redovisades i delbetänkandet, Att röja hinder (SOU 1995:142). Där presenterades dels kommitténs principiella syn på arbetslinjen, egenmakt och samverkan, dels diskuterade vi behovet av lagtekniska, finansiella och organisatoriska förändr ingar för a tt åstadkomma en bättre samverkan och samordning mellan olika myndigheter. Vi konstaterade att de formella hindren för m yndigheter att samverka var få och på intet sätt omöjlig a att undanröja. Däremot utgör m yndigheternas skiftade målsättningar, traditioner och kulturer ett stör re hinder för utvidg ad samverkan.</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d110x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft3">10 <SPAN class="ft12">Inledning </SPAN>SOU 1998:25</P> <P class="p52 ft3">I vårt andra delbetänkande Egenmakt – att återerövr a vardagen (SOU 1996:177) utvecklade vi diskussionen om begreppet egenmakt och lämnade för slag på hur medborgarnas egenmakt kan vidgas och för djupas. I anslutning till delbetänkandet publicerades en antologi, Att återerövr a vardagen (SOU1996:146), där vi möter nio människ or som med egna ord berättar om sin vardag i de utsatta stadsdelarna.</P> <P class="p53 ft9">Parallellt med delbetänkandet om egenmakt genomför des en särskild kartläggning av barns och ungdomars levnads- och uppväxtvillkor i de utsatta stadsdelarna. Denna kartläggning redovisades i vårt tredje delbetänkande Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61). Där belyste vi den orättvisa för delningen av livschanser som finns mellan olika grupper av barn och ungdomar i våra tre storstäder, och studerade de nedskärningar som gjorts inom verksamheter som vänder sig till barn och ungdom. Här presenterades också för slag på åtgär der som vi bedömer kan ha stor betydelse för bar ns och ungdomars uppväxtvillkor i de utsatta stadsdelarna. Äv en i anslutning till detta delbetänkande publicerades antologin Rosor av Betong (SOU 1997:62) där barn och ungdomar medverkade från de utsatta stadsdelarna med berättelser om deras livssituation och framtidsdrömmar.</P> <P class="p54 ft3">Utöver dessa delbetänkanden har Storstadskommittén publicerat tre underlagsrapporter och ytterligare en antologi. I underlagsrapporten Kooperativa möjligheter i stor stadsområden (SOU 1996:54), som Kooperativa Institutet (KOOPI) gjorde på kommitténs uppdrag, redovisas en kartläggning av kooperativ verksamhet i de utsatta stadsdelarna och för slag på hur nya kooperativ kan startas.</P> <P class="p53 ft9">Riksrevisionsverket gjorde på vår t uppdrag underlagsrapporten, Välfär d i verkligheten (SOU 1997:24), som beskriver utbudet av offentliga välfär dstjänster i vår a tre storstäder. Rapporten innehåller också en analys av möjligheter na att minska de sociala och ekonomiska problemen på såväl k ort som lång sikt i de utsatta städerna, samt vilka för utsättningar som måste vara uppfyllda för a tt skapa ökad effektivitet i välfär dspolitiken.</P> <P class="p53 ft3">I underlagsrapporten Delade Städer (SOU1997:118) har departementssekreteraren vid Socialdepartementet, Ilija Batljan, analyserat hur segregationsprocessen har utvecklats under åren <NOBR>1985-1995.</NOBR> Det statistiska underlaget för anal ysen är sammanställt av Inregia AB.</P> <P class="p53 ft3">I antologin Bidrag genom arbete (SOU 1996:151) som publicerade hösten 1996. I antolo gin Arbete genom arbete (SOU 1996:151) som publicerades hösten 1996 innehåller 25 ar tiklar. Sammanlagt medverkade ett trettiotal artikelförfattare. Ett genomgående tema i samtliga artiklar är hur utvecklingen från passivitet till aktivitet, från</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p15 ft12">Inledning <SPAN class="ft3">11</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td56"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td57"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p55 ft3">bidragsför sörjning till egenför sörjning oc h från vanmakt till framtidstro i storstädernas utsatta stadsdelar, skulle kunna gå till.</P> <P class="p56 ft9">Mot bakgrund av vårt uppdrag har det varit nöd vändigt att bedriva ett aktivt utåtriktat arbete. Vi har arrangerat seminarium, deltagit vid konferenser, kurser och möten, gjort en studieresa till Skottland och initierat för söksverksamhet tillsammans med Allmänna arvsfondsdelegationen. Dels en för söksverksamhet som vänder sig till barn som står utanför den r eguljära barnomsorgen i de utsatta stadsdelarna, dels ett stöd till utveckling av skolkooperativ i gymnasieskolan. Vi har även medfinansierat utgivningen av boken På väg mot arbete – idéer och möjligheter av Christina Merker Siesjö, på Utbildningsför laget Brevskolan. Boken är ett resultat av ett projekt inom ABF som delvis finansierats av Socialdepartementet. Boken vänder sig till personer som är handledare i de kurser för arbetslösa som ordnas i kommunernas, landstingens och olika organisationers regi.</P> <P class="p57 ft9">I detta slutbetänkandet ska vi dels beskriva och analysera situationen i storstädernas utsatta stadsdelar, dels lägga fast riktlinjer för en nationell storstadspolitik. Det är en politik som ska betona vikten av att främja en utveckling mot mer rättvisa och jämlika livschanser i storstäderna. För a tt uppnå detta fordras arbete, utbildning, en bra boendemiljö, vård och omsorg, god hälsa och möjlighet till en levande och stark demokrati. Det handlar också om att ta vara på den speciella dynamik som finns i de enskilda utsatta stadsdelarna och de resurser som dess invånare förf ogar över. Härigenom skapas för utsättningar för individerna att för verkliga sina inneboende drömmar om ett gott liv.</P> <P class="p58 ft9">Vi har valt att dela upp slutbetänkandet i tre delar. I den för sta delen beskriver vi levnadsvillkoren i de utsatta stadsdelarna. Denna del bygger huvudsakligen på en litteraturgenomgång av tidigare utredningar och forskningsarbeten. Därutöver har även specialbearbetning av Statistiska Centralbyråns (SCB) undersökning ar av levnadsförhållandena (ULF) g enomför ts. Mikael Stigendal har också bistått kommittén med ett arbetsunderlag om levnadsförhållandena i Malmö Stad , Sociala värden i olika sociala världar, som kommer att publiceras under våren 1998. I den andra delen kartlägger vi de insatser inom framför allt <NOBR>bostads-,</NOBR> arbetsmarknads- och utbildningsområdena samt folkhälsan, som har haft till syfte att åtgär da de problem som de utsatta stadsdelarna brottas med, samt redovisa exempel på förändr ingsprocesser som har medverkat till en positiv utveckling i dessa områden. Vi redovisar även erfarenheter från olika</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d112x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">12 </SPAN>Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft3">projekt som har genomför ts i ett antal europeiska storstäder. I den tredje delen presenterar vi våra bedömning ar och för slag.</P> <P class="p60 ft24">Några begrepp och definitioner</P> <P class="p61 ft12">Boendesegregation</P> <P class="p62 ft3">I Storstadskommitténs för sta delbetänkande Att röja hinder (SOU 1995:142) gavs följande definition av boendesegregation:</P> <P class="p63 ft25">”Med segregation menas inte bara en socioekonomisk och etnisk uppdelning av olika befolkningsgrupper, det kan också v ara fråg an om en uppdelning i olika boendemiljöer. När dessa olika uppdel - ningar sammanfaller kan boendesegregationen bli allvarlig.”</P> <P class="p64 ft12">Utsatta stadsdelar</P> <P class="p65 ft9">För a tt kunna beskriva och analysera boendesegregationen och dess verkningar i våra tre storstäder, både dem emellan och över tid, har vi valt en geografisk stadsdelsindelning, som bygger på den för ra Storstadsutredningens s.k. primärområden. Varje stadsdel har sedan klassificerats genom en metod som utgår från r elationen mellan hög- och låginkomsttagare. Som hög inkomsttagare har vi avgränsat de 20 procent som har de högsta inkomsterna. På motsvarande sätt har de 20 procent som har de lägsta inkomsterna för ts till gruppen låginkomsttagare.</P> <P class="p66 ft3">För a tt kunna beskriva stadsdelarnas relation mellan olika regioner och över tid har ett klassningssystem använts som utgår från kv o- ten mellan låginkomsttagare och hög inkomsttagare i respektive stadsdel. Stadsdelarna har därefter indelats i klasser efter kvotens storlek, kompletterat med vissa gränsvillkor. Följande åtta områdes - typer har särskilts:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p15 ft26">Områdestyp</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p15 ft26">Kvot låginkomsttagare/</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td60"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td61"><SPAN class="p15 ft26">höginkomsttagare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td62"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td63"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p15 ft29">Exremt hög ink omst</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p67 ft29">under 0,25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td60"><SPAN class="p15 ft30">Mycket hög ink omst</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td61"><SPAN class="p67 ft30"><NOBR>0,25–0,50</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p15 ft31">Hög ink omst</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td61"><SPAN class="p67 ft31"><NOBR>0,50–0,80</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td60"><SPAN class="p15 ft30">Öv er medelinkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td61"><SPAN class="p67 ft30"><NOBR>0,80–1,25</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td60"><SPAN class="p15 ft30">Under medelinkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td61"><SPAN class="p67 ft30"><NOBR>1,25–2,00</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td60"><SPAN class="p15 ft30">Låg inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td61"><SPAN class="p67 ft30"><NOBR>2,00–4,00</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td60"><SPAN class="p15 ft30">Mycket låg inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td61"><SPAN class="p67 ft32"><NOBR>4,00–10,00</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p15 ft31">Extremt låg inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td61"><SPAN class="p67 ft31">över 10,00</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td62"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td63"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft3">Med utgångspunkt i detta förf aringssätt har vi valt att definiera en stadsdel (eller område) som utsatt när stadsdelens kvotvärde är öv er</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p15 ft12">Inledning <SPAN class="ft3">13</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td56"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td57"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft3">4,00, dvs. områdestyperna mycket låg inkomst och extremt låg inkomst.</P> <P class="p69 ft12">De sju berörda storstadskommunerna</P> <P class="p70 ft3">Benämningen de sju berör da storstadskommunerna kommer att användas i slutbetänkandet, och då åsyftas följande sju k ommuner: Botkyrka, Göte borg, Haninge, Huddinge, Malmö, Stockholm och Söder tälje. Totalt finns 43 kommuner i våra tre storstadsregioner, men flertalet utsatta stadsdelar med mycket eller extremt låga inkomster finns i de sju berör da storstadskommuner.</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">14 </SPAN>Segregationen fördjupas i de utsatta stadsdelarna</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft34">Segregationen för djupas i de utsatta stadsdelarna</SPAN></P> <P class="p72 ft9">Sedan Storstadsutredningen presenterade sitt slutbetänkande år 1990 har det inte gjorts någon uppföljning av segregationsprocessen i våra tre storstadsregioner. Vad har hänt sedan dess? Har segregationen minskat, stagnerat eller för djupats? Är det en <NOBR>socio-ek</NOBR> onomisk, demografisk eller etnisk segregation? Eller är det så a tt samtliga dessa aspekter på segregation sammanfaller? För kunna bel ysa dessa frågeställningar gav Storstadskommittén Institutet för r egional analys (Inregia AB) i uppdrag att sammanställa statistikuppgifter från år 1985 till år 1995 från Statistiska Centralbyrån (SCB). Inregias statistikunderlag har därefter ytterligare bearbetats och analyserats av Ilija Batljan, departementssekreterare vid Sekretariatet för långsik - tigt analaysarbete på Socialdepartementet. Resultatet av hans arbete publicerades i Storstadskommitténs underlagsrapport Delade Städer (SOU 1997:118)</P> <P class="p73 ft9">Rapporten visar att flertalet av de stadsdelar som för ra Storstadsutredningen i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> identifierade som utsatta har haft en fortsatt negativ utveckling under <NOBR>1990-talets</NOBR> för sta hälft. I utsatta stadsdelar med mycket och extremt låga inkomster har andelen låginkomsttagare öka t högst väsentligt medan andelen hög inkomsttagare har minskat. I övr iga stadsdelar kan man däremot notera en utjämning. I diagram 1 kan vi se att i stadsdelar med extremt och mycket hög a inkomster har det skett en påtaglig utjämning mellan andelen låg- och hög inkomsttagare, medan i stadsdelar med hög a, över medelinkomst, under medelinkomst och låg inkomst har föränd - ringarna varit marginella. Vad vi ser är följaktlig en en för djupning av den ekonomiska segregationen i storstäderna.</P> <P class="p73 ft3">Rapporten visar vidare att det är ytterst få stadsdelar som har bytt ekonomisk status under perioden år 1985 till år 1993. Hela 75 procent av samtliga 433 bostadsområden i storstadsregionerna har haft samma status under hela perioden. I de fall förändr ingar har skett så har det generellt inneburit en för sämring av områdenas ekonomiska status. I nedanstående figur framgår att det är avsevärt fler invånare i de utsatta stadsdelarna som har upplevt en för sämring än en för - bättring av den ekonomiska statusen under den aktuella perioden.</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d115x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td64"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p15 ft12">Segregationen fördjupas i de utsatta stadsdelarna <SPAN class="ft3">15</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td66"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td67"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft35">Diagram 1 Förändr ingen av kvoten (andelen låginkomsttagare/andelen höginkomsttagare) i olika områdestyper <NOBR>1985–1993.</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p75 ft32">50%</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td68"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td69"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td71"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td72"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td73"><SPAN class="p76 ft36">Mot mer påtaglig segregation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td68"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td69"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td71"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td74"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:39px;margin-top:0px;margin-right:-36px;margin-bottom:0px;" class="p77 ft37"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:36px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:-3px;" class="p77 ft37"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:38px;margin-top:-2px;margin-right:-35px;margin-bottom:-1px;" class="p77 ft37"><![endif]>▲</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p75 ft32">40%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td75"><SPAN class="p78 ft38">Mot större utjämning</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr19 td69"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p79 ft37"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:9px;margin-bottom:-9px;" class="p79 ft37"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-5px;margin-right:4px;margin-bottom:-4px;" class="p79 ft37"><![endif]>▲</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td71"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td74"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr5 td28"><SPAN class="p75 ft32">30%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td68"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td71"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td74"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td68"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td69"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td74"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td28"><SPAN class="p75 ft32">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td68"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td74"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr22 td28"><SPAN class="p75 ft32">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td68"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td76"><SPAN class="p80 ft38">Mot större utjämning</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td72"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td74"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td68"><SPAN class="p15 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p15 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td70"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:23px;margin-bottom:0px;" class="p81 ft37"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:37px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:-30px;" class="p81 ft37"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:22px;margin-top:-15px;margin-right:8px;margin-bottom:-15px;" class="p81 ft37"><![endif]>▲</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td71"><SPAN class="p15 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p15 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p15 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td74"><SPAN class="p15 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td28"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td68"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td69"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td74"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td28"><SPAN class="p75 ft32">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td68"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td69"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td71"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td72"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td74"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td28"><SPAN class="p75 ft32"><NOBR>–10%</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td68"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td74"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td28"><SPAN class="p82 ft41">Extremt hög</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td68"><SPAN class="p83 ft42">Mycket hög</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td69"><SPAN class="p21 ft41">Hög</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p84 ft41">Över</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p15 ft41">Under</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p23 ft41">Låg</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p85 ft41">Mycket låg</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td74"><SPAN class="p86 ft36">Extremt låg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td28"><SPAN class="p87 ft43">inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td68"><SPAN class="p88 ft36">inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p15 ft43">inkomst</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td76"><SPAN class="p15 ft43">medelinkomst medelinkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p15 ft43">inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p80 ft43">inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td74"><SPAN class="p76 ft43">inkomst</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr25 td77"><SPAN class="p23 ft29">Källa: Storstadskommittén och Delade städer (SOU 1997:118).</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td70"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td74"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft3">Mer än fyra gånger fler invånare bodde i områden som sänkte sin ekonomiska status från låg inkomst till mycket låg, än de som gjorde det motsatta. Samtidigt var det mer än åtta gång er fler invånare som bodde i områden som sänkte sin ekonomiska status från mycket låg inkomst till extremt låg inkomst jämför t med antalet invånare som bodde i områden med extremt låg inkomst som höjde sta tusen till mycket låg inkomst.</P> <P class="p90 ft35">Figur 1</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr17 td78"></TD> <TD class="tr17 td79"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td80"><SPAN class="p91 ft44">58 285</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p92 ft44">45 549</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td78"></TD> <TD class="tr26 td79"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td80"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:151px;margin-top:0px;margin-right:-104px;margin-bottom:0px;" class="p93 ft45"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:104px;margin-top:0px;margin-right:-57px;margin-bottom:-47px;" class="p93 ft45"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:128px;margin-top:-24px;margin-right:-81px;margin-bottom:-23px;" class="p93 ft45"><![endif]>▲</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td81"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:140px;margin-top:0px;margin-right:-102px;margin-bottom:0px;" class="p94 ft45"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:102px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:-38px;" class="p94 ft45"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:121px;margin-top:-19px;margin-right:-83px;margin-bottom:-19px;" class="p94 ft45"><![endif]>▲</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td78"></TD> <TD rowspan=2 class="tr16 td79"><SPAN class="p95 ft38">Låg</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td80"><SPAN class="p96 ft38">Mycket</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td81"><SPAN class="p97 ft38">Extremt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td78"></TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td80"><SPAN class="p98 ft38">låg</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td81"><SPAN class="p97 ft38">låg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td78"></TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td79"><SPAN class="p95 ft38">inkomst</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td78"></TD> <TD rowspan=2 class="tr24 td80"><SPAN class="p96 ft43">inkomst</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr24 td81"><SPAN class="p97 ft43">inkomst</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td78"></TD> <TD class="tr18 td79"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td78"></TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p15 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td80"><SPAN class="p91 ft46">12 909</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td81"><SPAN class="p92 ft46">5 287</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td78"></TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p15 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td80"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:152px;margin-bottom:0px;" class="p99 ft47"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:152px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:-152px;" class="p99 ft47"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:76px;margin-top:-76px;margin-right:76px;margin-bottom:-76px;" class="p99 ft47"><![endif]>▲</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td81"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:139px;margin-bottom:0px;" class="p100 ft48"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:141px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:-140px;" class="p100 ft48"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:71px;margin-top:-70px;margin-right:69px;margin-bottom:-70px;" class="p100 ft48"><![endif]>▲</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft29">Källa: Inregia AB och Delade städer (SOU 1997:118).</P> <P class="p102 ft3">I rapporten konstateras att andelen utlandsföd da invånare har för visso öka t generellt i storstäderna, men att ökning en har varit stör st i de utsatta stadsdelarna. En annan befolkningsmässig aspekt kunde också noteras, nämligen att de utsatta stadsdelarna hade den lägsta andelen ålderspensionärer men den högsta andelen bar n och ungdomar. Mot bakgrund av dessa förändr ingar och att socialbidragsberoendet har öka t i dessa stadsdelar, i synnerhet för inföd da invånare –</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d116x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">16 </SPAN>Segregationen fördjupas i de utsatta stadsdelarna <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p103 ft3">”svenskar” – drar Batljan slutsatsen att segregationens fyra dimensioner, ekonomisk, social, etnisk och demografisk, har för stärkts på ett allvarligt sätt i vår a tre storstäder.</P> <P class="p53 ft3">Hur har dessa förändr ingar påverkat levnadsvillkoren för män - niskorna i de utsatta stadsdelarna? Vi ska ingående granska dessa frågor i del 1. I del 2 ska vi studera vad den hittills för da politiken mot segregation har givit för r esultat samt studera <NOBR>arbetsmarknads-,</NOBR> utbildnings- och folkhälsopolitiken, vilka har en avgör ande betydelse för a tt åstadkomma rättvisa och jämlika livschanser mellan olika befolkningsgrupper och kön. I del 3 pr esenterar vi ett för slag till en storstadspolitik för hela landet.</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td82"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td83"><SPAN class="p15 ft12">Hur mång a bor i de utsatta stadsdelarna? <SPAN class="ft3">17</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td84"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td85"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft34">Hur många bor i de utsatta stadsdelarna och vad sysslar de med?</SPAN></P> <P class="p105 ft9">I vårt delbetänkande Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61) visade vi att drygt 36 procent av invånarna i de berör da storstadskommunerna bodde år 1994 i områden med låg a, mycket låga eller extremt låga inkomster. Vi nämnde tidigare att vi i detta slutbetänkande har valt att endast inkludera områden med mycket låga och extremt låga inkomster under beteckningen utsatta områden. Sammanlagt bodde det 290 000 invånare i dessa sju kommuner år 1994, vilket motsvarar knappt 18 procent av de berör da storstadskommunernas totala befolkning.</P> <P class="p106 ft9">De utsatta stadsdelarna är mycket barnrika. Drygt 36 procent av samtliga barn och ungdomar i åldern <NOBR>0–17</NOBR> år i de berör da storstadskommunerna bodde i utsatta stadsdelar år 1994. Samma år uppg ick andelen barn och ungdomar yngre än 25 år till dr ygt 30 procent av befolkningen i dessa stadsdelar. I några få stadsdelar med extremt låga inkomster uppgick denna andel till 40 procent. Pensionärerna utgör omkr ing 12 procent av befolkningen, vilket är ett par procentenheter lägre än genomsnittet i storstäderna.</P> <P class="p107 ft9">De utsatta stadsdelarna är även mycket invandrarrika. Den genomsnittliga andelen utlandsföd da var drygt 38 procent år 1994. I stadsdelar med mycket låga inkomster var andelen utlandsföd da 32 procent och i stadsdelar med extremt låga inkomster 53 procent. Andelen utlandsföd da har generellt öka t i samtliga storstadsstadsdelar, men allra mest i de utsatta stadsdelarna. Den genomsnittliga andelen utlandsföd da i storstäderna var 17 procent. Andelen barn och ungdomar <NOBR>(0–20</NOBR> år) med utländsk bakg rund, dvs. har någon för - älder som är utlandsföd d, i de utsatta stadsdelarna var drygt 60 procent år 1994. I stadsdelar med extremt låga inkomster var motsvarande andel 85 procent. Den genomsnittliga andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund i storstäderna var 28 procent.</P> <P class="p108 ft3">Mikael Stigendal visar i sin studie Sociala värden i olika sociala världar att 27 procent av Malmös bef olkning har utländsk bakgrund. Drygt 41 procent av dessa bor i två stadsdelar, Rosengård (22%) och Fosie (19%). Mikael Stigendal visar vidare att Rosengård i Malmö inte bara är invandrarrikast, utan också att stadsdelens invandrare</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d118x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">18 </SPAN>Hur mång a bor i de utsatta stadsdelarna? <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p109 ft3">inte har bott särskilt länge i Sverige. Minst hälften av alla invandrare har bott mindre än 7 år i Sverige. I andra stadsdelar av Malmö, såsom Husie, <NOBR>Limhamn-Brunkeflo</NOBR> och Oxie har mer än hälften av alla personer med utländsk bakgrund bott minst 25 år i Sverige.<SPAN class="ft49">1</SPAN></P> <P class="p110 ft9">De utsatta stadsdelarna befolkas framför allt av arbetare. Av den del av befolkningen som för värvsarbetar i de utsatta stadsdelarna kan 56 procent betecknas som arbetare. Motsvarande andel i övr iga storstadsstadsdelar är 30 procent. Andelen tjänstemän på läg re och mellannivå uppgår till 28 pr ocent, tjänstemän på hög re nivå till 9 procent och för etagare till 7 procent. Det är avsevärt fler i de utsatta stadsdelarna som ägnar sig åt studier oc h hemarbete än i de övr i- ga stadsdelarna. Andelen för tidspensionärer är drygt 70 procent hög re i dessa stadsdelar än i de övr iga stadsdelarna.</P> <P class="p111 ft35">Tabell 1 Socioekonomisk fördelning och sysselsättning i storstäderna år 1994/95 i procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td86"><SPAN class="p15 ft29">Socioekonomisk grupp,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td87"><SPAN class="p112 ft29">Utsatta stadsdelar</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td88"><SPAN class="p113 ft29">Övr iga storstads stadsdelar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr14 td86"><SPAN class="p15 ft30"><NOBR>16–64</NOBR> år, 1994/95.</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td89"><SPAN class="p15 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p15 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td91"><SPAN class="p15 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td92"><SPAN class="p15 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td93"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td22"><SPAN class="p114 ft29">Andel av</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td94"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td73"><SPAN class="p115 ft29">Andel av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td86"><SPAN class="p15 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td93"><SPAN class="p15 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td94"><SPAN class="p15 ft52">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td86"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td93"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p114 ft30">samtliga</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td94"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td73"><SPAN class="p115 ft30">samtliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td86"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td93"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td22"><SPAN class="p114 ft31">sysselsatta</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td94"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td73"><SPAN class="p115 ft31">sysselsatta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td95"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td90"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td91"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td92"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td86"><SPAN class="p15 ft29">Arbetare</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td93"><SPAN class="p20 ft32">34,7</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p116 ft29">56</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td94"><SPAN class="p20 ft29">24,0</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p117 ft29">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td86"><SPAN class="p15 ft30">Tjänstemän, lägre/mellan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td93"><SPAN class="p20 ft32">17,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p116 ft30">28</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td94"><SPAN class="p20 ft30">32,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td73"><SPAN class="p117 ft30">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td86"><SPAN class="p15 ft30">Tjänstemän, hög re</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td93"><SPAN class="p20 ft30">5,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p116 ft30">9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td94"><SPAN class="p20 ft30">15,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td73"><SPAN class="p117 ft30">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td86"><SPAN class="p15 ft31">För etagare</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td93"><SPAN class="p20 ft31">4,3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td22"><SPAN class="p116 ft31">7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td94"><SPAN class="p20 ft31">6,9</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td73"><SPAN class="p117 ft31">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td86"><SPAN class="p15 ft30">Studerande</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td93"><SPAN class="p20 ft32">19,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td94"><SPAN class="p20 ft30">12,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td73"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td86"><SPAN class="p15 ft30">Hemarbetande</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td93"><SPAN class="p20 ft30">4,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td94"><SPAN class="p20 ft30">1,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td73"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td86"><SPAN class="p15 ft30">För tidspensionärer</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td93"><SPAN class="p20 ft30">7,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td94"><SPAN class="p20 ft30">4,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td73"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td86"><SPAN class="p15 ft31">Långvarigt arbetslösa</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td93"><SPAN class="p20 ft31">5,3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td22"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td94"><SPAN class="p20 ft31">2,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td73"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td86"><SPAN class="p15 ft30">Värnpliktiga och övr iga</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td93"><SPAN class="p20 ft30">1,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td94"><SPAN class="p20 ft30">2,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td73"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td95"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td90"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td91"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td92"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft29">Källa: SCB, ULF</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">1 </SPAN>Stigendal, Mikael, Sociala värden i olika sociala världar, 1997, (arbetsunderlag).</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p15 ft12">Arbete och utbildning <SPAN class="ft3">19</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft8">4. Arbete och utbildning</P> <P class="p119 ft24">Hög arbetslöshet oc h låg sysselsättning</P> <P class="p120 ft3">Pajala kommun i Norrbottens län noterade en öppen arbetslöshet på 11 procent av befolkningen i arbetsför ålder under hösten 1997. <SPAN class="ft49">2 </SPAN>Detta är på intet sätt unikt i landets nor ra delar. Den genomsnittliga arbetslöshetsnivån i Norrbottens län var 8,3 procent hösten 1997.</P> <P class="p26 ft9">Söder om Dalälv en är det där emot sällsynt med orter eller områden som uppvisar en liknade arbetslöshetssitua tion. Men likväl finns de och vi finner dem näst intill uteslutande i storstädernas utsatta stadsdelar.</P> <P class="p26 ft9">Arbetslösheten i stor städernas utsatta stadsdelar varierar mellan 6,0 och 13,5 procent av befolkningen i arbetsför ålder . Den högsta arbetslösheten finner vi i områden med extremt låga inkomster. Där ligger den genomsnittliga andelen arbetslösa på 11 pr ocent. En av dessa stadsdelar är Rosengår d i Malmö. Arbetslösheten varierar också mycket mellan de tre storstäderna. Stockholm hade 5,8 procent öppet arbetslösa vår en 1997, Göte borg, 6,5 procent och Malmö 8 procent.</P> <P class="p26 ft9">Pajala och Rosengård i Malmö har för visso lika hög arbetslöshet, men på en väsentlig punkt skiljer sig or terna åt, nämligen när det gäller sysselsättningsnivån. I Pajala var 55 procent av den arbetsfö - ra befolkningen sysselsatta hösten år 1997, medan motsvarande andel i Rosengård var 32 procent. Den låga sysselsättningsnivån i de utsatta stadsdelarna kan dock inte enbart för klaras av dagens bistra arbetsmarknadssituation. Redan under <NOBR>1980-talet</NOBR> låg sysselsätt - ningsnivån osedvanligt lågt i jämför else med genomsnittet för stor - städerna och har sedan dess fortsatt att sjunka kraftigt.<SPAN class="ft49">3 </SPAN>Andelen sysselsatta i de utsatta stadsdelarna var år 1985 knappt 69 procent. Tio år senare var motsvarande andel knappt 57 procent, dvs. en minskning med 17 procent. I övr iga stadsdelar har andelen sysselsatta endast minskat med 5 procent under samma period och låg på 80 procent år 1995. Männen har en hög re sysselsättningsgrad än kvin-</P> <P class="p121 ft29"><SPAN class="ft36">2</SPAN><SPAN class="ft55">Vanligtvis anges arbetslöshet utifrån andelen arbetslösa a v arbetskraften.</SPAN></P> <P class="p122 ft29"><SPAN class="ft36">3</SPAN><SPAN class="ft56">Andel sysselsatta av den arbetsför a befolkningen i åldern </SPAN><NOBR>16–64</NOBR> år, SCB, ULF, specialbearbetning för Stor stadskommittén</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">20 </SPAN>Arbete och utbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft9">norna. I genomsnitt var 59,5 procent av männen sysselsatta i de utsatta stadsdelarna, medan 55 procent av kvinnorna var sysselsatta. Männen har där emot drabbats av den stör sta relativa sysselsättningsminskningen mellan åren <NOBR>1985–1995.</NOBR> Sysselsättningssänk - ningen för männen v ar 17 procent och 14 procent för kvinnor na. Sysselsättningsnivån i Norrbottens län var 64 procent sysselsatta år 1997, medan motsvarande andel för hela r iket under hösten 1997 var ca 70 procent.</P> <P class="p53 ft9">Ser man över en tidsperiod från år 1990 till år 1996 har antalet arbetslösa, inklusive de i arbetsmarknadspolitiska åtgär der blivit närmare sex gånger fler i vissa stads- och kommundelar.<SPAN class="ft49">4 </SPAN>I stadsdelar med extremt låga inkomster är dessutom långtidsarbetslösheten (över 6 månader) hög – 7,5 pr ocent av befolkningen. Motsvarande andel i riket är 1,8 procent. Långtidsarbetslösheten är sär skilt problematisk av det skälet att sannolikheten för en långtidsarbetslös a tt skaffa sig ett arbete är betydligt mindre än för k orttidsinskrivna arbetslösa. Enligt Sta tistiska Centralbyrån var ungefär 20 procent av de som var arbetslösa år 1985 det oc kså år 1990, trots stor efterfrågan på arbetskraft vid den tidpunkten.<SPAN class="ft49">5 </SPAN>Mönstr et blir ännu tydligare när de som var arbetslösa r espektive för värvsarbetade under år 1990 jämför s: Mer än 55 procent av de som var arbetslösa då, var också utan arbete år 1993. Motsvarande andel bland de som hade arbete var 15 procent.</P> <P class="p124 ft24">Få är med i <NOBR>a-kassan</NOBR></P> <P class="p125 ft9">Skillnaden i sysselsättningsnivå är oc kså en indikation på hur väl de offentliga trygghetssystemen fungerar. I Pajala är det mer regel än undantag att arbetskraften är ansluten till arbetslöshetsför säkringssystemet, medan det omvända förhållandet gäller i Rosengår d och i övr iga utsatta stadsdelar. Mikael Stigendal visar i sin studie Sociala värden och olika sociala världar, att endast 19 procent av de arbetslösa i Rosengår d får sin för sörjning tr yggad via <NOBR>a-kassesystemet.</NOBR> Motsvarande andel för staden i sin helhet är 50 pr ocent. Stigendal visar vidare att drygt 75 procent av rosengårdsborna i arbetsför ålder står utanför den or dinarie arbetsmarknaden. Av dessa är 97 procent av utländsk bakgrund. I hela Malmö är dr ygt 79 procent av alla arbetslösa av utländsk bakgrund.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr16 td100"><SPAN class="p15 ft36">4</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td101"><SPAN class="p23 ft29">Följande stadsdelar ing ick i granskningen: Kista, Rinkeby och Skärholmen i Stockholms</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td54"><SPAN class="p15 ft31">stad samt Flemingsberg och Vårby i Huddinge kommun.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td100"><SPAN class="p15 ft36">5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td101"><SPAN class="p23 ft29">Statistiska Centralbyråns Utesluten från arbetsmar knaden, Information om utbildning och</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p126 ft29">arbetsmarknad 1997:2</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p15 ft12">Arbete och utbildning <SPAN class="ft3">21</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft24">Hög arbetslöshet b land ungdomar och småbarnsföräldr ar</P> <P class="p120 ft3">I vårt delbetänkande Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61) konstaterades att drygt en tredjedel av barnen i åldern <NOBR>0–6</NOBR> år hade år 1994 arbetslösa föräldr ar i de utsatta stadsdelarna. Sannolikheten att dessa barn kommer att få se sina föräldr ar gå till ett arbete under sin uppväxttid måste dessvär re betraktas som liten. Den genomsnittliga arbetslösheten inom ålder sgruppen <NOBR>25–35</NOBR> var år 1994 10 procent i hela landet.</P> <P class="p26 ft9">För a tt få en inblick i ungdomarnas arbetsmarknadssituation kan en av AMS:s undersökning ar tjäna som underlag. Undersökning en omfattade samtliga ungdomar mellan <NOBR>20–24</NOBR> år som var inskrivna vid arbetsför medlingen. Av dessa hade ca 60 procent förgymnasial eller <NOBR>två-år</NOBR> ig gymnasieutbildning. Just denna grupp hade det särskilt besvärligt att få fotfäste på arbetsmar knaden. Det noterades också att denna grupp hamnar i en rundgång mellan perioder av öppen arbets - löshet oc h deltagande i åtgär der. Närmare en tredjedel av de ungdomar som år 1996 deltog i åtgär der gjorde det vid två eller flera tillfällen. Nästan 40 pr ocent av de som hade lämnat arbetsför medlingen för sta halvåret 1996 återkom under våren 1997.</P> <P class="p127 ft24">Myter om långtidsarbetslösa</P> <P class="p128 ft3">Rune Åber g, professor vid Sociologiska institutionen på Umeå uni - versitet, har i en av sina senare studier punkterat en rad vanliga myter om långtidsarbetslösa – b land annat för eställningar om deras bristande rör lighet, passivitet och deras sämre kvalifikationer. Långtidsarbetslösa sök er i allmänhet fler arbeten än korttidsarbetslösa. De har oc kså generellt bättre kvalifikationer än de korttidsarbetslösa. Der as anspråk vad det gäller lön oc h bostadsort avviker inte heller från andra grupper av arbetslösa. <SPAN class="ft49">6</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p129 ft29"><SPAN class="ft54">6 </SPAN>Muntlig information av Rune Åber g vid SCB:s välfär dsseminarium den 23 oktober år 1997 om välfär d och ojämlikhet i <NOBR>20-år</NOBR> <NOBR>s-perspektiv</NOBR> <NOBR>1975–1995</NOBR> samt Rapport angående socialbidragstagare åren <NOBR>1990–1995,</NOBR> Stockholms Stad, Dnr 83/97.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">22 </SPAN>Arbete och utbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft24">Utvecklingen av arbetslöshet och sysselsättning bland invandrare under <NOBR>1990-talet<SPAN class="ft57">7</SPAN></NOBR></P> <P class="p131 ft9">Andelen invånare med utländsk bakgrund är hög i de utsa tta stadsdelarna, därför har vi v alt att särskilt studera deras situation på arbetsmarknaden. Arbetslösheten b land invånare med utländsk bakgrund har öka t dramatiskt under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Arbetslösheten b land utländska medborgare har öka t från 4 procent år 1990 till 22 procent år 1996. Värst är situationen för de utomnor diska medborgarna. Det finns emellertid stora skillnader mellan olika invandrargrupper. Äv en bland arbetskraften som helhet har arbetslösheten öka t mycket kraftigt under denna tidsperiod, från under 2 procent år 1990 till över 8 procent år 1996.</P> <P class="p132 ft3">Situationen är emellertid betydligt mer alarmerande än vad siffrorna över arbetslösheten visar. Hela 50 procent av de utomnordiska medborgarna ingick ej i arbetskraften, dvs. de räknas inte med i statistiken över de arbetslösa.</P> <P class="p110 ft9">Bland de utomnordiska medborgarna har andelen sysselsatta sjunkit från ca två tr edjedelar till ca en tredjedel. Det var således endast 35 procent av de i arbetsför ålder som hade job b under år 1996, vilket kan jämför as med 71 procent för bef olkningen som helhet. Äv en år 1990 var sysselsättningsfrekvensen lägre bland utländska medborgare, men skillnaden gentemot sysselsättningsfrekvensen i befolkningen totalt var då inte sär skilt stor. De utländska medborgarnas sysselsättningsfrekvens var år 1990 ca 71,5 procent medan sysselsättningsfrekvensen totalt var 83 procent. Sysselsättningsfrekvensen har sjunkit trendmässigt även under <NOBR>1970–80-talen</NOBR> bland utländska medborgare medan sysselsättningsfrekvensen under denna period ökade b land befolkningen som helhet. Nedgången under <NOBR>1990-talet</NOBR> är dock av en helt annan dimension. Andra generationens invandrare, föd da för e år 1970, befinner sig i samma arbetsmarknadsläge som den ursprungliga svenska befolkningen i motsvarande ålder. Däremot är situationen för de som är föd da efter år 1970 allvarligare.<SPAN class="ft49">8</SPAN></P> <P class="p133 ft60"><SPAN class="ft42">7</SPAN><SPAN class="ft58">När man belyser arbetsmarknadsituationen brukar man använda sig av en del begrepp. För st och främst ser man på hur mång a i en befolkning i arbetsför ålder som är med i arbetskr aften. Dessa består av de som antingen är ARBETSLÖSA eller har job b (SYSSELSATTA). De övr i- ga är ej med i arbetskraften ( EJ I ARBETSKRAFTEN). Skälen för a tt inte ingå i arbetskraften kan vara många olika. Vanligt i dag är t.ex. att man är studerande. De vanligaste begreppen vi brukar se på är andelen arbetslösa i arbetskr aften, </SPAN><SPAN class="ft59">den relativa arbetslösheten </SPAN>. I september år 1997 var den relativa arbetslösheten 7,3 pr ocent. Ett annat bra sätt att belysa situationen på arbetsmarknaden är att se på <SPAN class="ft59">sysselsättningsfrekvensen</SPAN>. Då ser vi på andelen sys - selsatta i befolkningen. I september år 1997 var sysselsättningsfrekvensen 70 procent. M.a.o. var ca 70 procent av befolkningen i åldern <NOBR>16–64</NOBR> år i arbete under september år 1997.</P> <P class="p134 ft29"><SPAN class="ft42">8</SPAN><SPAN class="ft55">Mångfald och ursprung, Statens invandrarverk, 1997, s.94.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d123x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p15 ft12">Arbete och utbildning <SPAN class="ft3">23</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft3">Uttryckt på ett annat sätt kan man konstatera att det kraftiga sysselsättningsfallet under <NOBR>1990-talet</NOBR> har medför t att sysselsättningsfrekvensen för bef olkningen som helhet år 1996 är lika hög som sys - selsättningsfrekvensen var bland de utländska medborgarna år 1990. För de utomnor diska medborgarna har sysselsättningsfallet inneburit att sysselsättningsfrekvensen halverats.</P> <P class="p136 ft35">Tabell 1: Arbetslöshet och sysselsättningsfrekvens.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft29">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td104"><SPAN class="p137 ft29">Utl</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td7"><SPAN class="p138 ft29">Utomnord</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td102"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td103"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td104"><SPAN class="p137 ft31">medborg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td103"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p138 ft31">medborg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td106"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td102"><SPAN class="p15 ft61">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td107"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td109"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td107"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td110"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td111"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td102"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td103"><SPAN class="p15 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p84 ft29">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td104"><SPAN class="p137 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td103"><SPAN class="p139 ft29">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td105"><SPAN class="p138 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p41 ft29">1996</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td112"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td109"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td110"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td111"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td102"><SPAN class="p15 ft29">Arbetslöshet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p36 ft29">1,6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td51"><SPAN class="p84 ft29">8,1 %</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p34 ft29">4,0 %</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p139 ft29">22,4 %</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p22 ft29">4,9 %</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td106"><SPAN class="p41 ft29">30,6 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td102"><SPAN class="p140 ft31">(procent av ak)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td103"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td104"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td103"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td106"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td102"><SPAN class="p15 ft30">Sysselsättningsfrekvens</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p36 ft30">83,1 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p84 ft32">71,6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p34 ft30">71,5 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p139 ft30">44,8 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p22 ft30">66,3 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p41 ft30">35,0 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td102"><SPAN class="p140 ft30">(procent av bef)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td112"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td109"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td110"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td111"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p141 ft29">Källa: AKU</P> <P class="p142 ft3">Kvinnorna har generellt lägre sysselsättningsfrekvens än männen. Stör st är skillnaden mellan de utomnordiska kvinnorna respektive männen. Enbart 28 procent av de utomnordiska kvinnorna var sysselsatta år 1996 medan motsvarande andel bland männen var 42 procent.</P> <P class="p143 ft35">Tabell 2: Arbetslöshet och sysselsättningsfrekvens, kvinnor.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft29">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td104"><SPAN class="p137 ft29">Utl</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td7"><SPAN class="p138 ft29">Utomnord</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td102"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p137 ft30">medborg</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p138 ft30">medborg</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td102"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td109"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td110"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td111"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p82 ft29">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td104"><SPAN class="p137 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p139 ft29">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p138 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p41 ft29">1996</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td112"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td109"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td110"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td111"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p15 ft29">Arbetslöshet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p36 ft29">1,6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p20 ft29">7,5 %</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td104"><SPAN class="p34 ft29">3,6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p139 ft29">21,6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p138 ft29">4,9 %</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p41 ft29">32,3 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td102"><SPAN class="p140 ft30">(procent av ak)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td102"><SPAN class="p15 ft31">Sysselsättningsfrekvens</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td103"><SPAN class="p36 ft31">81,0 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p20 ft31">69,9 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td104"><SPAN class="p34 ft31">68,2 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td103"><SPAN class="p139 ft31">41,3 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p138 ft31">60,2 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td106"><SPAN class="p41 ft31">28,4 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td102"><SPAN class="p140 ft30">(procent av bef)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td112"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td109"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td110"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td111"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft29">Källa: AKU</P> <P class="p145 ft35">Tabell 3: Arbetslöshet och sysselsättningsfrekvens, män.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft29">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td104"><SPAN class="p137 ft29">Utl</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td7"><SPAN class="p138 ft29">Utomnord</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td102"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td103"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td104"><SPAN class="p137 ft31">medborg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td103"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p138 ft31">medborg</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td106"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td102"><SPAN class="p15 ft61">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td107"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td109"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td107"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td110"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td111"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td102"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td103"><SPAN class="p15 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p82 ft29">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td104"><SPAN class="p137 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td103"><SPAN class="p139 ft29">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td105"><SPAN class="p138 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p41 ft29">1996</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td112"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td109"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td110"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td111"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p15 ft29">Arbetslöshet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p36 ft29">1,5 %</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p20 ft29">8,5 %</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td104"><SPAN class="p34 ft29">4,3 %</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p139 ft29">23,1 %</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p22 ft29">4,9 %</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p41 ft29">29,4 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td102"><SPAN class="p140 ft30">(procent av ak)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td102"><SPAN class="p15 ft30">Sysselsättningsfrekvens</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p36 ft30">85,6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p20 ft30">73,2 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p34 ft30">74,6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p139 ft30">48,3 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p22 ft30">71,6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p41 ft30">41,4 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td102"><SPAN class="p140 ft31">(procent av bef)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td103"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td104"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td103"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td106"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td112"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td109"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td110"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td111"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft29">Källa: AKU</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">24 </SPAN>Arbete och utbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p146 ft24">Krisen på arbetsmarknaden drabbar de nytillträdande hårdast</P> <P class="p147 ft9">Orsaken till att de utländska medborgarna drabbats så hår t under <NOBR>1990-talet</NOBR> är inte bara att de i stör re utsträckning för lorat jobbet utan även att de överhuvud taget inte har kommit in på arbetsmarknaden. De som var i etableringsfasen på arbetsmarknaden då den djupa krisen kom i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> har haft m ycket svårt att etablera sig. Äv en andra grupper i etableringsfasen som t.ex. ungdomar, har drabbats hårt. Sysselsättningsfrekvensen bland ungdomar i åldern <NOBR>16–24</NOBR> år har sjunkit från 66 pr ocent till 40 procent under samma period. Generellt sett har även kraven på de arbetssökande öka t under 1990- talet. För öv er 90 procent av de lediga platserna krävs utbildning och/eller erfarenhet.</P> <P class="p73 ft3">Den senaste invandringen har haft karaktären av flykting- och anknytningsinvandring, medan invandringen under främst <NOBR>1960–70-</NOBR> talen i stor utsträckning var arbetskraftsinvandring. De tidigt anlända invandrarna har i stor utsträckning etablerat sig väl på den svenska arbetsmarknaden och för vissa g rupper av invandrare är utvecklingen bättre än för bef olkningen som helhet. Situationen för de senare anlända invandrarna är helt annorlunda.</P> <P class="p32 ft9">Tabell 4 visar att de utländska medborgarna i arbetsför ålder har öka t med ca 30 000 personer under perioden <NOBR>1990–1996.</NOBR> Det är framför allt de utomnor diska medborgarna som har öka t i antal, med 50 000 personer under motsvarande tidsperiod. Det är inte identiska personer år 1990 som år 1996 efter som en del av de utländska medborgarna år 1990 har blivit svenska medborgare och en del utländska medborgare har också flyttat från Sverige.</P> <P class="p32 ft9">I tabell 5 ser vi att sysselsättningen har minskat med ca 44 000 för de utomnordiska respektive ca 80 000 för de utländska medbor garna. Det är en kraftig minskning men motsvarar inte en halvering av antalet sysselsatta. Det för efaller tydligt att en stor del av minskningen i den relativa sysselsättningsfrekvensen beror på att antalet utomnordiska medborgare har öka t och att de som kommit till Sverige under den senaste <NOBR>5–10</NOBR> års perioden i liten utsträckning har lyckats komma in på den svenska arbetsmarknaden.</P> <P class="p148 ft3">Den kraftiga sysselsättningsnedgång en bland utländska medborgare kan således för klaras såväl av att många utländska medborgare för lorat arbetet, som att de nytillkomna invandrarna inte har kommit in på arbetsmarknaden.</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d125x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p15 ft12">Arbete och utbildning <SPAN class="ft3">25</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft35">Tabell 4: Antal personer i befolkningen <NOBR>16–64</NOBR> år, tusentals personer.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td114"><SPAN class="p80 ft32">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td115"><SPAN class="p149 ft29">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td116"><SPAN class="p43 ft29">1996</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td115"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td116"><SPAN class="p43 ft30">Andel i befolkn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td117"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td118"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td119"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td120"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td113"><SPAN class="p15 ft29">Utomnordiska medb</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td114"><SPAN class="p80 ft29">201</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td115"><SPAN class="p149 ft29">253</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td116"><SPAN class="p150 ft29">4,6 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p15 ft30">Utl medborgare</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p80 ft30">346</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td115"><SPAN class="p149 ft30">378</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td116"><SPAN class="p150 ft30">6,8 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td113"><SPAN class="p15 ft31">Utlandsföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td114"><SPAN class="p80 ft32">607*</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td115"><SPAN class="p149 ft31">622 ( 1997:h1)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td116"><SPAN class="p150 ft31">11,2 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td118"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td119"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td120"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft29">Källa: AKU *avser 31/12 1989</P> <P class="p145 ft35">Tabell 5: Antalet sysselsatta, tusentals personer.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td121"><SPAN class="p76 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p20 ft29">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td122"><SPAN class="p151 ft29">1996</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td113"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p151 ft31">Andel av sysselsatta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p15 ft29">Utomnordiska medb</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td121"><SPAN class="p152 ft29">133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p153 ft29">89</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td122"><SPAN class="p151 ft29">2,2 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p15 ft30">utl medborgare</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p152 ft30">248</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p153 ft30">169</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p151 ft30">4,3 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p15 ft30">utlandsföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p152 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p153 ft30">333</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p151 ft30">8,4 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td117"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td123"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td124"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft29">Källa: AKU</P> <P class="p145 ft35">Tabell 6 Antalet arbetslösa, tusentals personer.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td125"><SPAN class="p34 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td126"><SPAN class="p154 ft32">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td122"><SPAN class="p151 ft29">1996</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td125"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p151 ft30">Andel av arbetslösa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td127"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td128"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p15 ft29">Utomnordiska medb</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td125"><SPAN class="p155 ft29">7</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td126"><SPAN class="p154 ft29">39</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td122"><SPAN class="p151 ft29">11,2 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p15 ft30">Utl medborgare</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td125"><SPAN class="p155 ft30">10</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td126"><SPAN class="p154 ft30">49</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p151 ft30">14,1 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td113"><SPAN class="p15 ft31">Utlandsföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td125"><SPAN class="p155 ft31">–</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td126"><SPAN class="p154 ft31">69</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p151 ft31">19,9 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td117"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td127"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td128"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft29">Källa: AKU</P> <P class="p17 ft24">Sysselsättningsgrad för olika nationaliteter</P> <P class="p128 ft3">Sysselsättningsgraden skiljer sig åt för olika na tionaliteter. Det är tydligt att sysselsättningen är låg b land de stora befolkningsgrupperna som kommit under slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> och under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Bland de 75 000 utländska medborgarna i arbetsför ålder från f .d. Jugoslavien hade endast 14 000 arbete motsvarande en sysselsättningsgrad på 19 procent. Bland de utländska medborgarna från Afrika var sysselsättningsgraden 16 procent. Bland de utländska medborgarna från Irak var sysselsättningsgraden enbart 10 procent (se tabell 7).</P> <P class="p156 ft3">För de utlandsföd da var sysselsättningsgraden något hög re. Denna grupp bestod av såväl de utländska medbor garna, som av de som blivit svenska medborgare, men är föd da i utlandet (samt ett litet antal svenska medborgare föd da i utlandet). Dessa har haft en längre tid på sig att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. En hel del av dem kom till Sverige under en period då sysselsättning en var hög i landet.</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d126x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">26 </SPAN>Arbete och utbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft35">Tabell 7: Sysselsättningsfrekvens bland utländska medborgare respektive utlandsfödda 1:a halvåret 1997, Procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr8 td129"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td130"><SPAN class="p157 ft29">Utlandsföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p158 ft29">Utl medborgare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p15 ft29">Europa</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p157 ft29">58,2</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td3"><SPAN class="p159 ft29">49,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p15 ft31">Norden</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p157 ft31">67,8</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td3"><SPAN class="p159 ft31">62,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">F d Jugoslavien</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p157 ft30">29,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td3"><SPAN class="p159 ft30">18,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">Bosnien</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p157 ft30">15,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td3"><SPAN class="p159 ft30">16,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">Afrika</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p157 ft30">37,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td3"><SPAN class="p159 ft30">16,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">Amerika</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p157 ft30">52,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td3"><SPAN class="p159 ft30">52,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p15 ft31">Chile</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p157 ft31">51,6</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td3"><SPAN class="p159 ft31">45,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">Asien</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p157 ft30">38,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td3"><SPAN class="p159 ft30">27,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">Iran</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p157 ft30">39,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td3"><SPAN class="p159 ft30">31,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">Turkiet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p157 ft30">43,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td3"><SPAN class="p159 ft30">36,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p15 ft31">Irak</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p157 ft31">18,1</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td3"><SPAN class="p159 ft31">9,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td129"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td130"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td5"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft29">Källa: AKU</P> <P class="p161 ft3">Sammanfattningsvis måste konstateras att situationen för de utländ - ska medborgarna på arbetsmarknaden i dag är avsevärt sämre än under tidigare decennier. Detta beror dels på den besvär liga arbetsmarknadssituationen, dels på karaktären av invandringen under senare tid.</P> <P class="p162 ft24">Sambandet mellan arbetslöshet och utbildningsnivå</P> <P class="p161 ft9">Arbetslöshet dr abbar i synnerhet unga människor med låg utbildning som ska debutera på arbetsmarknaden. Öv er hälften av alla arbetslö - sa personer är under 35 år. Detta samband utkristalliseras mycket tydligt i de utsatta stadsdelarna, vars befolkning är både ung oc h lågutbildad. Av tabell 8 framgår att arbetslösheten är mer än två oc h en halv gång hög re bland lågutbildade än b land högutbildade . Sex år tidigare var endast två procent av de lågutbildade arbetslösa oc h en procent av de högutbildade . Högskoleutbildning är följaktlig en en förhållande vis god för säkring mot arbetslöshet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr5 td133"><SPAN class="p15 ft35">Tabell 8</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td134"><SPAN class="p15 ft35">Utbildningsbakgrund och arbetslöshet för delat efter ålder,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p15 ft62">år 1996.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td16"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td137"><SPAN class="p15 ft63">I procent av arbetskraften</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td136"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td16"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td138"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td139"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td140"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td141"><SPAN class="p15 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td133"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td135"><SPAN class="p82 ft29">Förgymnasial (%)</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td136"><SPAN class="p82 ft29">Gymnasium (%)</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p163 ft29">Högsk ola andel (%)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td138"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td139"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td140"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td141"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td133"><SPAN class="p15 ft29"><NOBR>16–19</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td135"><SPAN class="p164 ft29">14,4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td136"><SPAN class="p165 ft29">16,2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p163 ft29">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td133"><SPAN class="p15 ft30"><NOBR>20–24</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td135"><SPAN class="p164 ft30">26,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p165 ft30">15,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p163 ft30">7,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td133"><SPAN class="p15 ft30"><NOBR>25–34år</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td135"><SPAN class="p164 ft30">15,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p165 ft30">10,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p163 ft30">4,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p15 ft31"><NOBR>35–44</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td135"><SPAN class="p164 ft31">9,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td136"><SPAN class="p165 ft31">7,3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p163 ft31">4,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td133"><SPAN class="p15 ft30"><NOBR>45–54</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td135"><SPAN class="p164 ft30">6,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p165 ft30">5,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p163 ft30">2,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td133"><SPAN class="p15 ft30"><NOBR>55–64</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td135"><SPAN class="p164 ft30">9,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p165 ft30">7,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p163 ft30">3,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td133"><SPAN class="p15 ft26">Alla</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td135"><SPAN class="p164 ft26">10,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p165 ft26">9,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td16"><SPAN class="p163 ft26">4,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td139"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td140"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td141"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft29">Källa: AKU 1996</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p15 ft12">Arbete och utbildning <SPAN class="ft3">27</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft3">NUTEK visar i en rapport att 80 procent av de långtidsarbetslösa inte hade längre utbildning än tvåår igt gymnasium samt att stör re delen av denna grupp var koncentrerad till ett fåtal yrkessektorer: hälso- och sjukvård, handel samt hotell och restaurang.<SPAN class="ft49">9</SPAN></P> <P class="p167 ft24">Fler går vidare...</P> <P class="p168 ft9">Utbildningsnivån i storstäderna har öka t mycket kraftigt under de två senaste decennierna, såväl i de utsa tta stadsdelarna som i övr iga delar av storstäderna. Vår bearbetning av SBC:s <NOBR>ULF-material</NOBR> visar att andelen med minst tre års gymnasieutbildning i storstäderna har öka t från 39 procent till 49 procent mellan åren 1985 och 1995, dvs. en ökning på 25 pr ocent. Andelen med minst 3 års högskoleutbildning ökade dub belt så mycket under samma period. År 1985 hade 11 procent en sådan utbildning och tio år senare hade andelen öka t till 17 procent.</P> <P class="p169 ft9">I de utsatta stadsdelarna ökade andelen med minst <NOBR>3-år</NOBR> ig gymnasieutbildning från 28 till 35 procent mellan åren 1985 och 1995. Andelen med minst <NOBR>3-årig</NOBR> högskoleutbildning ökade från 5 till 8 procent under samma period i dessa stadsdelar. I övr iga stadsdelar ökade motsvarande andel från 12 procent till 18 procent. Detta betyder att det är två gång er vanligare med högskoleutbildning i storstädernas övr iga stadsdelar, än i de utsatta. En intressant aspekt i sammanhanget är utbildningsnivån hos den del av befolkningen som har utländsk bakgrund. Generellt så är skillnader na i utbildningsnivå inte särskilt stora mellan utrikes och inrikes föd da. Däremot återfinns betydande skillnader mellan olika grupper av utrikes föd da. För klaringen härtill bör sökas i g ruppernas olika sociala bakgrund och ålderssammansättning.<SPAN class="ft49">10</SPAN></P> <P class="p170 ft3">Andelen med yrkesutbildning har också öka t avsevärt i samtliga storstadsstadsdelar under perioden <NOBR>1985–1995.</NOBR> I de utsatta stadsdelarna ökade andelen från 75 pr ocent år 1985 till 82 procent år 1996. I övr iga stadsdelar gick man från 82 till 89 procent.</P> <P class="p167 ft24">…men ännu fler skulle kunna gå vidare till högskolan</P> <P class="p171 ft3">En uppföljning av de som avslutade en linje i gymnasieskolan 1990/91 och som har påbörja t högskolestudier senast 1993/94 publicerades i Utbildningsfakta nummer 5, 1995. När vi lyfter fram några</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">9 </SPAN>Efterfrågan på arbetskraft i sektorn hushållsnär a tjänster, rapport från NUTEK, 1997.</P> <P class="p172 ft29"><SPAN class="ft54">10 </SPAN>Se bland annat I krusbärslandets storstäder, om invandrare i Stockholm, Göte borg och Malmö, Peter Bevelander, Benny Carlsson och Mauricio Rojas, 1997, s. 40f.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d128x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">28 </SPAN>Arbete och utbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft3">siffror framträder stora skillnader mellan kommuner, såväl i Stockholms län som i hela riket. Dessutom finns det skillnader mellan könen.</P> <P class="p173 ft35">Tabell 9</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p15 ft26">Område</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr16 td142"><SPAN class="p15 ft64">Antal avgångna från g ymnasie-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr16 td142"><SPAN class="p163 ft26">Andel som påbörjade hög-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td18"><SPAN class="p15 ft26">skolan 1990/91</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td143"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td142"><SPAN class="p163 ft26">skolestudier senast 1993/94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td132"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td146"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td132"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td69"><SPAN class="p15 ft29">män</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td147"><SPAN class="p19 ft29">kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td143"><SPAN class="p174 ft29">totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p163 ft29">män</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td46"><SPAN class="p80 ft29">kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td46"><SPAN class="p175 ft29">totalt (%)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td146"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td132"><SPAN class="p15 ft29">Botkyrka</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td69"><SPAN class="p36 ft29">432</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td147"><SPAN class="p16 ft29">413</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td143"><SPAN class="p176 ft29">845</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p163 ft29">26,6</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td46"><SPAN class="p80 ft29">25,4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td46"><SPAN class="p175 ft29">26,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">Huddinge</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td69"><SPAN class="p36 ft30">362</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p16 ft30">386</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td143"><SPAN class="p176 ft30">748</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p163 ft30">22,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p80 ft30">27,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p175 ft30">24,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">Söder tälje</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td69"><SPAN class="p36 ft30">432</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p16 ft30">423</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td143"><SPAN class="p176 ft30">855</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p163 ft30">24,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p80 ft30">27,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p175 ft30">25,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">Stockholms län</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td69"><SPAN class="p36 ft30">7 918</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p16 ft30">7 463</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td143"><SPAN class="p176 ft30">15 361</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p163 ft30">30,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p80 ft30">34,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p175 ft30">32,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">Riket</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td69"><SPAN class="p36 ft32">45 951</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p16 ft30">43 953</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td143"><SPAN class="p177 ft30">89 904</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p163 ft30">28,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p80 ft30">35,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p175 ft30">32,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td144"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td146"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft3">Söder ortskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge och Söder - tälje) har genomgående en läg re övergångsfrekvens till hög re utbildning både i förhållande till Stoc kholms län som till riket i sin helhet.</P> <P class="p60 ft24">Utbildningsnivån räc ker trots allt inte till!</P> <P class="p179 ft3">Som vi har visat är utbildningsnivån i de utsatta stadsdelarna jämförbar med g enomsnittet för r iket, men jämför vi med g enomsnittet för stor städerna så är skillnader na betydligt stör re. Den relativt hög a utbildningsnivån blir därför inte omedelbar t en konkurrensför del i och med att arbetsmarknaden i storstäderna generellt efterfrågar arbetskraft med hög utbildningsnivå.</P> <P class="p53 ft9">Vi kan troligen för vänta oss att utbildningsnivån inom den när - maste framtiden ökar högst väsentligt i stor städerna, mot bakgrund av att nästan alla ungdomar i dag går på g ymnasiet, där flertalet utbildningsprogram kvalificerar till hög re studier. Situationen på arbetsmarknaden bidrar också till att allt fler ungdomar ställs inför valet att fortsätta på högsk olan efter gymnasiet eller arbetslöshet. I dag påbörjar ca 25 pr ocent av ungdomarna sin universitetsutbildning innan 20 års ålder, jämför t med ca 10 procent för <NOBR>7–8</NOBR> år sedan. Däremot är det ytterst tveksamt om denna ljusa framtidsutsikt också kommer omfatta de utsatta stadsdelarna.</P> <P class="p180 ft3">Vår tveksamhet grundas på de erfarenheter vi presenterade i vårt tidigare delbetänkande Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61). Där kunde vi visa på en m ycket allvarlig utbildningssituation. Omkring 20 procent av eleverna i de utsatta stadsdelarna som slutade grundskolan år 1994 hade låga eller ofullständiga betyg. Motsvarande andel för stor städerna var drygt 9 procent. I de invandrardominerade stadsdelarna slutade drygt 25 procent av eleverna</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p15 ft12">Arbete och utbildning <SPAN class="ft3">29</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft3">med låga eller ofullständiga betyg. Skolor i de utsatta stadsdelarna har också generellt lägre medelbetyg än övr iga skolor i storstäderna. Från flera utsatta stadsdelar rapporteras om en allt stör re grupp elever som går på det individuella programmet på gymnasieskolan. Detta är oroväckande med anledning av att dessa program inte kvalificerar till hög re studier.</P> <P class="p182 ft24">Sammanfattande kommentarer</P> <P class="p128 ft3">Vi har i detta kapitel visat att arbetslösheten oc h sysselsättningsnivån i storstädernas utsatta stadsdelar i hög g rad är jämförbar med den situation som råder i mång a norrländska glesbygdskommuner. I genomsnitt ligger den öppna arbetslösheten i dessa stadsdelar mel - lan 6 och 13,5 procent, beroende på områdeska tegori, medan sysselsättningsnivån ligger på 57 procent.</P> <P class="p26 ft9">Likheterna till trots, så skiljer sig glesbygdens arbetsmarknadssituation högst väsentligt från situa tionen i de utsatta stadsdelarna. I storstadsregionerna är sysselsättningsnivån som högst oc h möjlighe - ten att skaffa sig ett arbete som stör st. Men detta tycks inte påverka arbetslösheten i de utsa tta stadsdelarna positivt.</P> <P class="p26 ft9">En övervägande majoritet av de arbetslösa i dessa stadsdelar till - hör de g rupper som har drabbats hårdast av <NOBR>1990-talets</NOBR> ekonomiska kris såsom utlandsföd da invånare, nyanlända flyktingar, ensamstående kvinnor med barn, lågutbildade och ungdomar. När kraven på arbetsmarknaden skärptes under <NOBR>1990-talet,</NOBR> både vad gäller språk - färdigheter och kompetens, så slog detta ovillkorligt mot dessa grupper. Mycket tyder också på a tt diskrimineringen av personer med utländsk bakgrund har öka t när förhållandena på arbetsmar knaden har för sämrats. Den kraftiga sysselsättningsminskningen bland utländska medborgare beror inte enbart på att de har för lorat sitt arbete i hög re utsträckning än andra grupper, utan också på a tt fler utländska medborgare har kommit till Svergie under den senaste <NOBR>5–10</NOBR> års perioden. Få av de nytillkomna har lyckats ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden.</P> <P class="p183 ft3">Ungdomar med låg utbildning har också haft uppenbara problem att komma in på arbetsmarknaden. Dessa gruppers svårigheter att gör a entré på arbetsmar knaden märks särskilt tydligt när man studerar andelen av de arbetslösa i de utsa tta stadsdelarna som är anslutna till arbetslöshetsför säkringssystemet. Generellt är andelen för säkrade lägre i storstäderna i jämför else med riket i övr igt, men i de utsatta stadsdelarna är motsvarande andel ännu lägre. Sällan är f ler</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d130x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">30 </SPAN>Arbete och utbildning <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p103 ft3">än 40 procent av de arbetslösa för säkrade. De övr iga hänvisas ofta till socialbidrag för a tt klara sin för sörjning .</P> <P class="p53 ft9">Utbildningsnivån i de utsatta stadsdelarna har i likhet med övr iga stadsdelar i storstäderna öka t markant under de senaste tio åren. Drygt 35 procent av invånarna i de utsatta stadsdelarna har en gymnasieutbildning, vilket är 25 procent fler än för tio år sedan. Äv en andelen högskoleutbildade har öka t i de utsatta stadsdelarna. Dock är det bara hälften så mång a som har en högskoleutbildning jämför t med övr iga stadsdelar.</P> <P class="p184 ft9">Vi befarar dock att den höjda utbildningsnivån inte omedelbart blir den konkurrensför del som man skulle kunna för vänta sig. Storstädernas arbetsmarknad efterfrågar nämligen i allt hög re utsträckning arbetskraft med mycket goda utbildningsmeriter. Dessa krav kommer att öka än mer i fr amtiden. Mot bakgrund av detta är det med oro vi konstaterar att allt fler elever i de utsatta stadsdelarna har avsevärt sämre studieresultat än andra elever i storstäderna. Hinner inte dessa elever i kapp sina generationskamrater kommer deras framtidsutsikter inte att te sig ljusa.</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td148"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td149"><SPAN class="p15 ft12">Ekonomi och för sörjning <SPAN class="ft3">31</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td150"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td151"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p185 ft8">5. Ekonomi och för sörjning</P> <P class="p186 ft9">Segregation och fattigdom är ofta oskiljaktiga realiteter. Trots detta används ord som fattigdom och fattiga sparsamt när vi beskriver levnadsförhållandena i Sv erige. Fattig ersätts ofta med ord som ger en mer klinisk eller neutraliserad beskrivning, såsom resurssvag, låginkomsttagare, marginaliserad eller socialt exkluderad. Men oavsett vilka ord vi använder så kvarstår faktum att fattig är den människa som tvingas till en oacceptabel låg levnadsstandard. Problemet är dock vad vi menar med ”tvingande” och ”oacceptabel levnadsstandard”. I Sverige används vanligtvis tre definioner för fattigdom:</P> <P class="p187 ft3"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft65">Disponibel inkomst under Socialstyrelsens norm för existensminimum.</SPAN></P> <P class="p188 ft3"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft65">Ha svaga ekonomiska resurser; bristande kontantmarginal, svårig-</SPAN></P> <P class="p189 ft3">heter att klara löpande utg ifter och låg materiell standard.</P> <P class="p190 ft3">• Ha uppburit socialbidrag.</P> <P class="p191 ft9">Nu bör man doc k vara för siktig med att oreflekterat dra likhetstecken mellan dessa definitioner och fattigdom. Personer med för mö - genhet, för etagare och hemmaboende ungdomar kan ha osedvanligt låga disponibla inkomster, men är nöd vändigtvis inte fattiga. Det är inte heller givet att socialbidragstagare är fattiga i den meningen att de har en årsinkomst under nivån för e xistensminimum Flertalet socialbidragstagare har nämligen inkomster som överstiger denna nivå. Skälet är a tt socialbidrag beviljas på flera olika grunder. För det för sta beviljas socialbidrag mot bakgrund av individens månadsinkomst och inte hennes årsinkomst. För det andr a söker de flesta socialbidrag när de har högst tillfällig a ekonomiska problem.<SPAN class="ft49">11</SPAN></P> <P class="p192 ft3">I följande ka pitel ska vi kartlägga fattigdomens utbredning i storstäderna och i deras utsatta stadsdelar. Det gör vi b l.a. genom att studera inkomstutvecklingen, socialbidragsberoendet, hushåll med svaga ekonomiska resurser och låg materiell standard.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">11 </SPAN>Se Social rapport 1997, Socialstyrelsen, s. 73 ff.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">32 </SPAN>Ekonomi och för sörjning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft24">Inkomstklyftan ökar i storstäderna</P> <P class="p65 ft9">Storstadsbefolkningens arbetsinkomster har utvecklats mycket olika under de senaste tio åren. I de utsatta stadsdelarna ökade arbetsin - komsterna i fasta priser med i genomsnitt 3,5 procent under perioden <NOBR>1985–1995,</NOBR> medan inkomsterna i övr iga stadsdelar ökade med 10,4 procent.<SPAN class="ft49">12 </SPAN>Det visar den bearbetning som Storstadskommittén har gjort av Statistiska centralbyråns undersökning ar av levnadsförhål - landena (ULF). Arbetsinkomsten i de utsatta stadsdelarna var åren <NOBR>1994–95</NOBR> i genomsnitt 127 600 kronor om året. I övr iga storstadsstadsdelar låg den genomsnittliga inkomsten 45 400 kronor eller 35 procent hög re, dvs. 173 000 kronor om året. Inkomstskillnaden mellan de respektive stadsdelstyperna, omräknat i fasta priser var mindre år 1985 än år 1995. Det skilde endast 33 000 kronor mellan de olika områdestyperna detta år.</P> <P class="p194 ft9">I en nyligen gjord undersökning av arbetsinkomsterna i Stockholms län, som Stockholms stads utrednings- och statistikkontor genomför de på Dagens Nyheters uppdrag, visar att den genomsnittliga arbetsinkomsten var 93 300 kronor om året i tio av länets mest utsatta stadsdelar.<SPAN class="ft49">13 </SPAN>Vidare framkom att arbetsinkomsterna i dessa stadsdelar minskade med drygt 12 procent mellan åren <NOBR>1991–1995.</NOBR> Den genomsnittliga arbetsinkomsten i länet var 178 000 kronor om året år 1995.</P> <P class="p195 ft9">Inkomstskillnaderna minskar emellertid mellan de olika områdena om vi ser till hushållens disponibla inkomster.<SPAN class="ft49">14 </SPAN>Den disponibla inkomsten i de utsatta stadsdelarna var åren <NOBR>1994–1995</NOBR> 153 900 kronor om året och i övr iga stadsdelar 188 900 kronor, dvs. en skillnad på 35 000 kronor eller 23 procent. Denna inkomstskillnad mellan områdestyperna har varit stabil sedan år 1985. De högsta disponib la inkomsterna inom kategorin utsatta stadsdelar år 1995 återfanns i Stockholms län, 163 600 kronor per år, medan de i motsvarande stadsdelar i Göte borg och Malmö var 145 000 kronor per år.</P> <P class="p196 ft3">I vårt delbetänkande Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61) visade vi att den genomsnittliga disponibla inkomsten för barnfamiljer i Stockholm stads utsatta stadsdelar var 230 000 kronor om året år 1994.<SPAN class="ft49">14 </SPAN>Det var drygt 100 000 kronor lägre än den genomsnittliga inkomsten för bar nfamiljer i Stockholm.</P> <P class="p197 ft29"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft56">Arbetsinkomst, individvikt </SPAN><NOBR>16–64</NOBR> år, HINK, SCB. Arbetsinkomst definieras som summan av arbetsinkomst och arbetsmarknadsstöd .</P> <P class="p198 ft30"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft66">Dagens Nyheter </SPAN><NOBR>1998-01-02.</NOBR></P> <P class="p199 ft30"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft66">Vid vår bearbetning av SCB:s </SPAN><NOBR>ULF-material</NOBR> har vi använt variabeln disponibel inkomst per familjehushåll i ålder sintervallen <NOBR>16–74</NOBR> år.</P> <P class="p198 ft29"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft56">Disponibel inkomst för hushåll med två vuxna oc h barn.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d133x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td148"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td149"><SPAN class="p15 ft12">Ekonomi och för sörjning <SPAN class="ft3">33</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td150"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td151"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft24">Kvinnors och mäns inkomstutveckling</P> <P class="p200 ft9">De relativa skillnaderna vad gäller inkomst av arbete är stör re mellan kvinnor och män inom respektive områdestyp än mellan utsa tta områden och övr iga storstadsområden. Kvinnors inkomst av arbete i de utsatta stadsdelarna har dessutom sjunkit kraftigt under perioden <NOBR>1985–1995.</NOBR> I genomsnitt har deras inkomster i fasta priser minskat från 109 000 kronor om året till 98 700 kronor, dvs. en sänkning med nio procent. Männen i dessa områden har där emot öka t sina arbetsinkomster under samma period med 20 procent och hade år 1995 en genomsnittlig inkomst på 161 200 kronor. Deras ökning har dessutom varit stör re i jämför else med övr iga män i storstäderna. Kvinnorna i de utsatta stadsdelarna har inte bara för lorat gentemot männen i sina egna stadsdelar, utan framför allt g entemot kvinnor i övr iga stadsdelar. År 1985 hade kvinnor i de utsa tta stadsdelarna 12 procent lägre arbetsinkomst än kvinnor i övr iga stadsdelar. Tio år senare har inkomstklyftan öka t till hela 45 procent. Studerar vi kvinnors och mäns disponibla inkomst så framgår tydligt att kvinnor får en avsevärd inkomstför stärkning via det offentliga transfereringssystemet. Av nedanstående diagram framgår att kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst i de utsatta stadsdelarna år 1995 var 150 000 kronor om året och för män 158 000 kronor.</P> <P class="p181 ft35">Tabell 1: Arbetsinkomst för kvinnor och män mellan år en <NOBR>1985–1995,</NOBR> i tusentals kronor.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr0 td152"><SPAN class="p15 ft29">Områden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td153"><SPAN class="p35 ft29">Kvinnor 1985</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td154"><SPAN class="p201 ft29">Män 1985</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td155"><SPAN class="p19 ft29">Kvinnor 1995</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p201 ft29">Män 1995</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td157"><SPAN class="p15 ft29">Utsatta</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td158"><SPAN class="p35 ft29">109</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td159"><SPAN class="p201 ft29">135,0</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td160"><SPAN class="p38 ft29">98,7</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td161"><SPAN class="p201 ft29">161,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p15 ft30">Övr iga</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p35 ft30">123,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td159"><SPAN class="p201 ft30">187,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td160"><SPAN class="p38 ft30">144,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p201 ft30">199,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td153"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td154"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td155"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td156"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft35">Tabell 2: Disponibel inkomst för kvinnor och män mellan år en <NOBR>1985–1995,</NOBR> i tusentals kronor.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr0 td152"><SPAN class="p15 ft29">Områden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td153"><SPAN class="p35 ft29">Kvinnor 1985</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td154"><SPAN class="p201 ft29">Män 1985</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td155"><SPAN class="p157 ft29">Kvinnor 1995</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p201 ft29">Män 1995</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td157"><SPAN class="p15 ft29">Utsatta</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td158"><SPAN class="p35 ft29">132,9</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td159"><SPAN class="p201 ft29">134</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td160"><SPAN class="p157 ft29">150</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td161"><SPAN class="p201 ft29">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p15 ft30">Övr iga</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p35 ft30">163,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td159"><SPAN class="p201 ft30">165,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td160"><SPAN class="p157 ft30">188</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p201 ft30">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td152"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td153"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td154"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft29">Källa: SCB, ULF</P> <P class="p89 ft3">Att det råder stora inkomstskillnader mellan män och kvinnor i de utsatta stadsdelarna kan vi följaktlig en konstatera, men hur förhåller det sig då mellan inrikes och utrikes föd da i dessa stadsdelar? Vi har inte själva studerat detta. Däremot har trion Bevelander, Carlson och Rojas gjort detta i boken I krusbärslandets storstäder. De visar att det finns ett klart samband mellan invandrartäthet och löneinkomster. Utrikes föd da har generellt lägre löner än inr ikes föd da i dessa områ-</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">34 </SPAN>Ekonomi och för sörjning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft3">den. Skillnaderna är tydliga, men inte stora. Lönekl yftan mellan utrikes föd da respektive inrikes föd da kvinnor är änn u mindre. Trion fortsätter:</P> <P class="p202 ft5">”Jämför elsen mellan inrikes och utrikes föd das löner pekar alltså mot a tt lutningen på lönekur vorna avspeglar socioekonomisk segregering och att gapet mellan dem avspeglar en rad andra faktorer (tid i landet, ålder, diskriminering eller vad det nu kan vara).<SPAN class="ft67">16</SPAN></P> <P class="p64 ft24">Ekonomiska bekymmer breder ut sig</P> <P class="p65 ft9">Vår bearbetning av SCB:s <NOBR>ULF-material</NOBR> visar att andelen invånare under Socialstyrelsens norm för existensminimum har mer än för - dubblats mellan åren <NOBR>1985–1995</NOBR> i de utsatta stadsdelarna. Äv en i övr iga stadsdelar i storstäderna har denna andel öka t kraftigt med i genomsnitt 40 procent under samma period. Andelen under existensminimum i de utsatta stadsdelarna var år 1995 i genomsnitt 35 procent och i övr iga stadsdelar 19 procent. Människorna i de utsatta stadsdelarna upplever också att de har fått det svårare ekonomiskt. Drygt 44 procent uppger år 1995 att de saknar en kontantmarginal på 13 600 kronor, om de plötsligt skulle hamna i en oför utsedd situation. Det är en ökning med 16 pr ocent i jämför else med år 1985. I övr iga stadsdelar var det 17 procent som saknade kontantmarginal år 1995. Drygt 35 procent av invånarna i de utsatta stadsdelarna upplever dessutom att de har svårigheter att klara sina löpande utg ifter. Det är drygt 75 procent fler än i övr iga stadsdelar.</P> <P class="p203 ft24">Höga boendekostnader i de utsatta stadsdelarna</P> <P class="p204 ft9">Att stora förändr ingar har ägt rum inom det bostadspolitiska området under <NOBR>1990-talet</NOBR> har inte minst hyresgästerna blivit varse. Deras bostadskostnader har bokstavligen skenat iväg. I Stockholmsregionen steg genomsnittshyran per kvadratmeter med 77 procent under åren <NOBR>1990–1996.</NOBR> Under samma period gick konsumentprisindex upp med 28 procent. Realpriset på hyresmarknaden gick således upp med 38 procent.<SPAN class="ft49">17 </SPAN>Motsvarande ökning b land egnahem inklusive värme var 19 procent. Skattereformen som genomför des i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> har också medför t ökade boendekostnader. Till bilden hör dessutom att löneoc h prisutvecklingen generellt har varit mycket återhållsam under denna per iod. Anmärkningsvärt nog har de ökade</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p205 ft29"><SPAN class="ft54">16 </SPAN>I krusbärslandets storstäder, om invandrare i Stockholm, Göte borg och Malmö, Peter Bevelander, Benny Carlsson och Mauricio Rojas, 1997, s. 96 ff.</P> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">17 </SPAN>Nio gånger i livet, Rapport 1 1997 Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d135x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td148"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td149"><SPAN class="p15 ft12">Ekonomi och för sörjning <SPAN class="ft3">35</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td150"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td151"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft3">bostadskostnaderna inte inneburit att folk flyttar mer. Men viljan att flytta är trots allt hög . Vi återkommer till detta i kapitlet Boendeförhållanden oc h boendemiljö i del 2.</P> <P class="p26 ft9">I storstäderna utgör bostadskostnaderna i dagsläget ungefär en tredjedel av hushållens disponibla inkomster. Konsumentverket visar, i sin rapport Hushållsekonomi i åtta kommuner år 1996 och år 1997, att låginkomsthushåll med två bar n har de högsta bostadskostnaderna i Botkyrka kommun. Hela 37 procent av deras disponibla inkomst går till hyran. Motsvarande andel för samtlig a åtta kommuner var 34 procent.</P> <P class="p26 ft9">Ökade bostadsk ostnader och minskade möjligheter a tt för sörja sig själv genom arbete har medför t att bostadsbidragsberoendet har öka t lavinartat i de utsatta stadsdelarna. Nedanstående tabell, som baseras på ett underlag som Riksrevisionsverket (RRV) har tagit fram, visar att andelen hushåll med bostadsbidrag har mer än för dubblats mellan åren 1990 och 1994.<SPAN class="ft49">18 </SPAN>I jämför else med riket i övr igt så är bostadsbidragsberoendet fyra gånger hög re i dessa stadsdelar. En konsekvens av ökade boendekostnader blir att trångboddheten ökar, vilket vi också kan visa i kapitlet Boendeförhållanden oc h boendemiljö. Möjligheten för hushållen i de utsa tta stadsdelarna att minska sina boendekostnader genom att flytta måste bedömas som liten. Två faktorer medverkar till detta. Dels har bostadsbeståndet i de utsatta stadsdelarna i genomsnitt de lägsta hyrorna vilket innebär att det i praktiken inte finns några billiga lägenheter, dels har klimatet på bostadsmarknaden hårdnat. Allt fler bostadsför etag ställer hår dare villkor vad gäller goda inkomster och fast arbete. Detta gäller både de allmännyttiga såväl som de pr ivata värdarna. Vi ska dessutom inte heller negligera de allt fler rapporterna om diskriminering som för e- kommer mot invånare med utländsk bakgrund.</P> <P class="p206 ft35">Tabell 3: Andel hushåll med bostadsbidrag i stadsdelar med mycket låg inkomst <NOBR>1990–1994.</NOBR> Procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td162"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p15 ft26">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td163"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td164"><SPAN class="p163 ft26">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td165"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td162"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p15 ft29">Gifta/sambo</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td166"><SPAN class="p201 ft29">Ensamstående</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p163 ft29">Gifta/sambo</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td168"><SPAN class="p207 ft29">Ensamstående</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td169"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td163"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td164"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td162"><SPAN class="p15 ft26">Område</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td40"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td166"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td167"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td168"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td162"><SPAN class="p15 ft29">Bergsjön</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p15 ft29">17</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td166"><SPAN class="p201 ft29">13</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td167"><SPAN class="p163 ft29">37</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td168"><SPAN class="p207 ft29">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td162"><SPAN class="p15 ft30">Rosengård</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td40"><SPAN class="p15 ft30">25</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td166"><SPAN class="p201 ft30">16,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td167"><SPAN class="p163 ft30">43</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td168"><SPAN class="p207 ft30">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td162"><SPAN class="p15 ft31">Husby</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td40"><SPAN class="p15 ft31">19</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td166"><SPAN class="p201 ft31">14,0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td167"><SPAN class="p163 ft31">42</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td168"><SPAN class="p207 ft31">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td169"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td44"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td163"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td164"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td165"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft29">Källa: RRV, Välfär d i verkligheten (SOU 1997:24)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">18 </SPAN>Välfär d i verkligheten, SOU 1997:24, se bilagorna.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">36 </SPAN>Ekonomi och för sörjning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft24">Stora materiella skillnader</P> <P class="p125 ft9">Med ökade inkomstskillnader följer oc kså skillnader i materiell standard. Vi ska dock vara uppmärksamma på att en människas inkomst inte alltid ger en tillför litlig bild av hennes faktiska ekonomiska resurser. Hennes materiella tillgångar kan däremot ge en mer rättvisande bild av hennes inkomststandard. För visso kan den materiella standarden variera kraftigt inom grupper med låga inkomster beroende bland annat på för mög enhet, livsstil och konsumtionsmönster. Men generellt så är sambandet g ivet mellan individernas inkomster och deras materiella standard. När SCB mäter den ma teriella standarden utgår de bl.a. ifrån individernas tillgång på bil, båt och fritidshus samt semesterresor.</P> <P class="p208 ft9">På samtliga dessa punkter råder det avsevärda skillnader mellan de utsatta stadsdelarna och övr iga stadsdelar i storstäderna. En marginell ökning i dessa skillnader kan dessutom noteras under perioden <NOBR>1985–1995.</NOBR> Drygt 56 procent av befolkningen i de utsatta stadsdelarna hade bil år 1985 och omkring 70 procent hade det i de övr iga stadsdelarna. Tio år senare hade andelen som hade bil i de utsatta stadsdelarna sjunkit med två procentenheter. Bilägandet har förb livit oförändr at i övr iga stadsdelar. I Malmö äg er drygt 61 procent av hushållen en bil, medan motsvarande andel i Rosengård är 35 procent.<SPAN class="ft49">19</SPAN></P> <P class="p66 ft3">Att äga en båt är betydligt vanligare Göte borg och Stockholm än i Malmö. Dr ygt 24 procent av göte borgarna är båtäg are och 20 procent av stockholmarna, medan endast 7 procent av malmöbor na äger en båt. Att så få äg er en båt i Malmö har tr oligen mer att gör a med geografiska och kulturella orsaker än ekonomiska. Däremot är det avsevärt färre båtägare i de utsatta stadsdelarna, drygt 5 procent.</P> <P class="p53 ft9">Drygt 40 procent av invånarna i de utsatta stadsdelarna hade tillgång till fritidshus år 1985, men tio år senare var andelen 35 procent. Motsvarande andel hos den övr iga storstadsbefolkningen har legat stabilt på 57 procent under den aktuella perioden. Det är någ ot fler personer i Göte borgs och Malmös utsa tta stadsdelar som har tillgång till fritidshus än i Stockholm. Däremot är det fler i Stockholms utsatta stadsdelar som gjort en semesterresa. I genomsnitt reser 70 procent av storstadsborna på semester jämför t med drygt 54 procent av befolkningen i de utsatta stadsdelarna. Det är en minskning med 7 procent i jämför else med motsvarande andel år 1985. Semesterresandet i övr iga stadsdelar har inte förändr ats nämnvärt under den aktuella perioden. Mikael Stigendal visar i sin studie Sociala värden i olika sociala världar att drygt 64 procent av Rosengårdsborna inte</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">19 </SPAN>Stigendal, Mikael, Sociala värden i olika sociala världar, 1997.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d137x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td148"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td149"><SPAN class="p15 ft12">Ekonomi och för sörjning <SPAN class="ft3">37</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td150"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td151"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft3">gjorde någon semesterresa under år 1996, varken inom landet eller utomlands.</P> <P class="p209 ft24">Socialbidragsberoendet är alltjämt högt i de utsa tta stadsdelarna</P> <P class="p210 ft9">Hög arbetslöshet, låga inkomster, ökade boendekostnader, svårigheter att klara löpande utg ifter och avsaknaden av kontant marginal är omständigheter som ovillkorligt leder till ett allt djupare bidragsbereoende bland människorna i de utsatta stadsdelarna. Allt fler invånare i storstäderna har sedan år 1985 blivit socialbidragsberoende, men ökning en har varit stör st i de utsatta stadsdelarna. Det visar den analys som Ilija Batljan presenterar i Storstadskommitténs underlagsrapport Delade städer (SOU 1997:118). Av nedanstående tabell framträder en mycket klar och permanent struktur. Mellan år 1985 och år 1990 minskade andelen socialbidragstagare generellt i storstäderna. Dock var minskningen lägst i områden med låg a och extremt låga inkomster. Viktigt att iaktta är att andelen socialbidragstagare i områden med extremt låga inkomster var i genomsnitt 25 procent under slutet av <NOBR>1980-talet,</NOBR> trots att den svenska ekonomin då var överhettad och det rådde mer eller mindre full sysselsättning. Drygt hälften av alla stadsdelar i denna grupp gick opåverkade igenom <NOBR>1980-talets</NOBR> högkonjunktur. Andelen socialbidragstagare var oförändr at hög eller ökade till oc h med. Omkring 22 procent av befolkningen i de utsatta stadsdelarna var socialbidragstagare år 1993. I stadsdelar med mycket låga inkomster var andelen 18,5 procent och med extremt låga inkomster, 29,9 procent. I riket var 8,5 procent av befolkningen socialbidragstagare.</P> <P class="p211 ft35">Tabell 4: Genomsnittlig andel socialbidragstagare efter områdestyp i storstadsregionerna.</P> <P class="p212 ft29">Andel av befolkningen i procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr8 td165"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p20 ft26">1985</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td152"><SPAN class="p20 ft26">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p213 ft26">1993</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td168"><SPAN class="p15 ft29">Extremt hög ink omst</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td172"><SPAN class="p113 ft29">1,1</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td157"><SPAN class="p113 ft29">0,8</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td173"><SPAN class="p214 ft29">1,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td168"><SPAN class="p15 ft30">Mycket hög ink omst</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p113 ft30">1,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p113 ft30">1,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td173"><SPAN class="p214 ft30">2,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td168"><SPAN class="p15 ft30">Hög ink omst</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p113 ft30">3,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p113 ft30">3,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td173"><SPAN class="p214 ft30">4,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td168"><SPAN class="p15 ft31">Öv er medelinkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p113 ft31">5,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td157"><SPAN class="p113 ft31">4,7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td173"><SPAN class="p214 ft31">6,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td168"><SPAN class="p15 ft30">Under medelinkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p113 ft30">7,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p113 ft30">6,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td173"><SPAN class="p214 ft30">8,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td168"><SPAN class="p15 ft30">Låginkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p113 ft30">9,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p113 ft30">8,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td173"><SPAN class="p214 ft30">11,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td168"><SPAN class="p15 ft30">Mycket låg inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p113 ft30">14,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p113 ft30">14,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td173"><SPAN class="p214 ft30">18,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td168"><SPAN class="p15 ft30">Extremt låg inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p113 ft30">24,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p113 ft30">23,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td173"><SPAN class="p214 ft30">29,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td170"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td152"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td171"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft29">Källa: SCB, Delade städer (SOU 1997:118)</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d138x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">38 </SPAN>Ekonomi och för sörjning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft3">Batljan visar vidare att socialbidragsberoendet fortsatte att öka under perioden <NOBR>1993–1996</NOBR> i de sju berör da storstadskommunerna, utom i Huddinge. Ökning en var stör st i Malmö, drygt 21 procent.</P> <P class="p53 ft9">Batljan uppmärksammade också den stora grupp inföd da svenskar som var socialbidragsberoende i de utsatta stadsdelarna. Drygt 11 procent av de inföd da svenskarna i de utsatta stadsdelarna var socialbidragsberoende år 1993. Motsvarande andel i stadsdelar med extremt låga inkomster var dubbelt så hög , 20 procent. Det går att urskilja ett klart samband mellan andelen socialbidragstagare och andelen socialbidragstagare av den inföd da befolkningen. Stora variationer för ekom dock. De högsta andelar na återfinner vi i stadsdelarna Rosengård i Malmö, 28 procent, Norra Biskopsgården i Göte borg, 27 procent samt Rinkeby i Stockholm, 25 procent.</P> <P class="p53 ft9">Att bidragsberoendet i snabb takt blivit allt hög re i de utsatta stadsdelarna under <NOBR>1990-talet</NOBR> bekräftar också Riksrevisionsverket i studien Välfär d i verkligheten (SOU 1997:24), som gjordes på Storstadskommitténs uppdrag. RRV konstaterar att socialbidragsbereoendet är högt oa vsett vilken hushållskategori som studeras, dock utmärker sig unga barnfamiljer bland de som har det högsta social - bidragsberoendet. Nedanstående tabell visar också att bidragsberoendet inom tre olika kategorier har näst intill för dubblats mellan åren 1990 och 1994. År 1994 utbetalades i g enomsnitt 60 000 kronor i socialbidrag till de <NOBR>gifta/sambo-hushållen</NOBR> i Husby, 70 000 kronor i Rosengård och 80 000 kronor i Bergsjön. Ensamhushållen erhöll i genomsnitt 40 000 kronor.</P> <P class="p216 ft62">Tabell 5: Bidragsberoendet i tre utsatta stadsdelar år 1994. A = andel hushåll som erhöll socialbidr ag, B = andel hushåll vars disponibla inkomst till minst 76 procent bestod av ersättningar för arbetslöshet, förtidspension och socialbidrag, C = andel hushåll vars disponibla inkomst till minst 76 procent bestod av skattefria och skattepliktiga bidrag och ersättningar. Procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr0 td174"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td111"><SPAN class="p207 ft29">A</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td175"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td123"><SPAN class="p217 ft29">B</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td176"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td127"><SPAN class="p218 ft29">C</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td145"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td177"><SPAN class="p15 ft29">Område</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p207 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td178"><SPAN class="p157 ft32">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td121"><SPAN class="p217 ft32">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p219 ft32">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td125"><SPAN class="p218 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td147"><SPAN class="p220 ft29">1994</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td177"><SPAN class="p15 ft31">Bergsjön, gifta/sambo</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td106"><SPAN class="p207 ft31">13,3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p157 ft31">28,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p217 ft31">3,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td79"><SPAN class="p219 ft31">8,9</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td125"><SPAN class="p218 ft31">13,9</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td147"><SPAN class="p220 ft31">27,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td177"><SPAN class="p15 ft30">Bergsjön, ensamstående</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p207 ft30">18,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p157 ft30">33,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p217 ft30">7,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p219 ft30">16,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td125"><SPAN class="p218 ft30">16,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p220 ft30">37,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td177"><SPAN class="p15 ft30">Rosengård, gifta/sambo</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p207 ft30">24,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p157 ft30">43,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p217 ft30">6,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p219 ft30">12,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td125"><SPAN class="p218 ft30">23,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p220 ft30">47,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td177"><SPAN class="p15 ft30">Rosengård, ensamstående</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p207 ft30">26,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p157 ft30">29,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p217 ft30">11,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p219 ft30">17,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td125"><SPAN class="p218 ft30">23,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p220 ft30">41,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td177"><SPAN class="p15 ft30">Husby, gifta/sambo</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p207 ft30">18,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p157 ft30">32,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p217 ft30">3,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p219 ft30">5,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td125"><SPAN class="p218 ft30">14,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p220 ft30">27,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td177"><SPAN class="p15 ft31">Husby, ensamstående</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td106"><SPAN class="p207 ft31">16,6</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p157 ft31">28,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p217 ft31">6,6</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td79"><SPAN class="p219 ft31">11,7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td125"><SPAN class="p218 ft31">14,1</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td147"><SPAN class="p220 ft31">30,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td174"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td111"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td175"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td176"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td127"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td145"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft29">Källa: RRV</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d139x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td148"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td149"><SPAN class="p15 ft12">Ekonomi och för sörjning <SPAN class="ft3">39</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td150"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td151"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft24">Ökade k ostnader för socialbidrag</P> <P class="p120 ft3">Öka t socialbidragsberoende driver givetvis upp kostnaderna för k ommunerna. Vi har låtit jämför a bruttokostnadsutvecklingen för social - bidragen och en rad andra verksamhetsområden mellan år en 1991 och 1995 i riket och i de sju berör da storstadskommunerna samt sju kommuner av kategorin ”övr iga stör re kommuner”, vilka har valts ut i samråd med Svenska kommunförbundet.<SPAN class="ft49">20 </SPAN>Dessa kommuner har en hög arbetslöshet, jämförbar med de utsa tta stadsdelarna.</P> <P class="p120 ft35">Tabell 6: Genomsnittlig bruttokostnadsutveckling per verksamhetsområde och invånare mellan åren 1991 och 1995, utifrån 1991 år s prisnivå. Procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p15 ft29">Verksamhetsområden</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p85 ft29">Riket</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td158"><SPAN class="p138 ft29">De sju jämför el-</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td181"><SPAN class="p85 ft29">De sju berör da</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p163 ft29">Sju utsatta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td179"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p138 ft30">sekommunerna</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td181"><SPAN class="p85 ft30">kommunerna</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p163 ft30">stadsdelar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td182"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td183"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td153"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td184"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td179"><SPAN class="p15 ft29">Barnomsorg</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td180"><SPAN class="p85 ft29"><NOBR>–14</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td158"><SPAN class="p138 ft29">+ 4</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td181"><SPAN class="p85 ft29"><NOBR>–23</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p163 ft29">– 28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td179"><SPAN class="p15 ft30">Äldr e- och handikapp-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td181"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td179"><SPAN class="p140 ft31">omsorgen</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td180"><SPAN class="p85 ft31">+75</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td158"><SPAN class="p138 ft31">+94</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td181"><SPAN class="p85 ft31">+92</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p163 ft31">+101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td179"><SPAN class="p15 ft30">Individ- och familjeom-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td181"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td179"><SPAN class="p140 ft30">sorgen</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p85 ft30">– 2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p138 ft30">– 8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td181"><SPAN class="p85 ft30">– 4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p163 ft30">+ 45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td179"><SPAN class="p15 ft30">Socialbidrag, exkl.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td181"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td179"><SPAN class="p140 ft31">flyktingbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td180"><SPAN class="p85 ft31">+45</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td158"><SPAN class="p138 ft31">+24</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td181"><SPAN class="p85 ft31">+56</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p163 ft31">+ 88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td182"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td183"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td153"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td184"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p221 ft60">Vi har valt att jämför a bruttokostnadsutvecklingen därför a tt för år 1991 f anns inga nettokostnader redovisade i ”Vad kostar verksamheten i din kommun?”. Bruttokostnadsuppgiften har omräknats enligt Nationalräkenskapernas beräkningar av kommunal konsumtion i fasta priser för ändamålet social tr ygghet vad avser <NOBR>barn-,</NOBR> äldre- och handikappomsorgen och individ- och familjeomsorgen. Omräkningsfaktorn för år 1991 =1. För 1993; 69417/81508=0,85. För 1994; 69417/82052=0,85 och för 1995; 69417/84195=0,82. Socialbidr agskostnaderna har omräknats enligt KPI. År 1991 v ar årsmedelvärdet för KPI 227,2. Omräkningsf aktorn för 1991 är 1. För 1993; 227,2/243,2= 0,93. För 1994; 227,2/248,5=0,91 oc h för 1995; 227,2/254,8=0,89.</P> <P class="p89 ft3">Av tabellen framgår att äldre- och handikappomsorgen och socialbidragen står för de stör sta kostnadsökning arna i landets kommuner. Dock har socialbidragskostnaderna i storstadskommunerna öka t mer än tre gånger så mycket än de har gjort i de sju jämför elsekommunerna.</P> <P class="p26 ft3">Nedskärningen inom barnomsorgen är tydlig i storstadskommunerna och avspeglar sig i en minskning av kostnaden per invånare. Kostnaderna för bar nomsorgen per invånare har däremot öka t i jämför elsekommunerna. I delbetänkandet Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61) ges en närmare beskrivning av barn och ungdomars levnads- och uppväxtvillkor i storstädernas utsatta områden. Vad vår jämför else inte visar är de demografiska förändr ingarna som kommunerna har genomgått under den aktuella perioden. I vilken</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">20 </SPAN>Följande sju k ommuner ingår i gruppen: Arvika, Bollnäs, Hallsberg, Hedemora, Kalix, Kramfors och Timrå. De har mellan 15 000 och 50 000 invånare.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">40 </SPAN>Ekonomi och för sörjning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft3">utsträckning kvaliteten i den kommunala verksamheten har påverkats av kostnadsförändr ingarna går det heller inte att uttala sig om.</P> <P class="p32 ft9">Stockholms stad, Göte borgs stad och Malmö stad , som tillsammans har omkring 15 procent av rikets befolkning svarade för utbe - talning och finansiering av ungefär 30 procent av de för r iket totala socialbidragskostnaderna på 12 miljarder år 1996. Storstädernas hög a andel av rikets socialbidragskostnader har legat konstant under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det innebär att storstäderna räknat per invånare fått en ökning av socialbidragskostnaderna som är dubbelt så stor som riket i genomsnitt.<SPAN class="ft49">21</SPAN></P> <P class="p32 ft9">I vår underlagsrapport Delade städer (SOU 1997:118) framgår att andelen socialbidragshushåll ökade med dr ygt 25 procent under perioden 1985 till 1993, medan socialbidragskostnaderna ökade med 65 procent i fasta priser under samma tid. Kostnaderna för svenska hushåll ökade med 34 pr ocent (ca 40 procent av ökning en). För utländska hushåll var ökning en 138 procent (ca 60 procent av ökning en). Dessa erhåller i genomsnitt hög re bidrag per hushåll, bland annat beroende på att de består av fler familjemedlemmar och har längre bidragstider. Kostnaderna för svenska hushåll varierar däremot med konjunkturerna och minskade bland annat år 1994, medan bidragen ökade för utländska hushåll.</P> <P class="p222 ft3">Rapporten visar vidare att bidragsbeloppen per invånare var högst i storstäderna och lägst i Norrbottens län. Malmö stad oc h Göte borgs stad hade de högsta utbetalda bidr agsbeloppen, medan de lägsta åter - fanns i Malmö stads g rannkommun Vellinge.</P> <P class="p32 ft9">I Svenska kommunförbundets studie På egna ben konstateras att under åren <NOBR>1991–1995</NOBR> har många av flyktingarna som anlände år 1991 flyttat inom landet. Utflyttningen har varit stör st ifrån mindre kommuner. I glesbygdskommunerna bodde bara 17 procent av 1991 års kommunplacerade flyktingar kvar efter tre och ett halvt år. Den stör sta flyktingströmmen har gått till stor städerna. Mer än 70 procent av flyktingarna bodde år 1995 i storstäder, för ortskommuner eller någon av de stör re städerna. I till exempel Malmö har antalet f lyktingar nästan tredubblats mellan åren 1991 och 1995.</P> <P class="p148 ft3">Tapio Salonen, docent vid universitetet i Lund, visar i en av sina studier att drygt 35 procent av flyktinghushållen som debuterade som socialbidragstagare år 1990 var det utan avbrott även fem år senare.<SPAN class="ft49">22</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p129 ft29"><SPAN class="ft36">21</SPAN><SPAN class="ft56">Enligt proposition 1996/97:118 Utvecklingen inom den kommunala sektorn</SPAN></P> <P class="p129 ft29"><SPAN class="ft36">22</SPAN><SPAN class="ft56">Tapio Salonen, i 11 röster om socialbidr ag – En antologi, Socialstyrelsen, rapport 1997:5</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d141x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td148"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td149"><SPAN class="p15 ft12">Ekonomi och för sörjning <SPAN class="ft3">41</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td150"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td151"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft24">Orsaker till socialbidrag och dess kostnader</P> <P class="p120 ft3">Den hög a arbetslösheten oc h den extremt låga sysselsättningen tillsammans med en antal andra orsaker har medför t att socialbidragskostnaderna har öka t kraftigt i storstäderna. Av nedanstående tabell framgår detta tydligt. Cirka 40 procent av socialbidragskostnaderna kan direkt hänför as till arbetslöshet.</P> <P class="p223 ft35">Tabell 7: Socialbidragskostnader år 1996.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr8 td185"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td186"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td187"><SPAN class="p80 ft29">Stockholm</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td154"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td188"><SPAN class="p21 ft29">Göte borg</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td164"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td189"><SPAN class="p15 ft29">Orsak till</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td190"><SPAN class="p80 ft29">Kronor</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td159"><SPAN class="p21 ft29">Andel av</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td191"><SPAN class="p21 ft29">Kronor</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p163 ft29">Andel av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td189"><SPAN class="p15 ft31">socialbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td190"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p21 ft31">totala</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td191"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td167"><SPAN class="p163 ft31">totala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td185"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td190"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td159"><SPAN class="p21 ft30">kostnaden (%)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td191"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td167"><SPAN class="p163 ft30">kostnaden (%)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td192"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td193"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td187"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td154"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td188"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td164"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td189"><SPAN class="p15 ft29">Arbetssökande utan</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td190"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td159"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td191"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td167"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td189"><SPAN class="p140 ft31"><NOBR>a-kass/kas</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td190"><SPAN class="p19 ft31">409 656</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p224 ft31">29</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td191"><SPAN class="p225 ft31">517 082</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td167"><SPAN class="p226 ft31">37,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td189"><SPAN class="p15 ft31">Arbetssökande med k ompl.</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td190"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td191"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td167"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td189"><SPAN class="p140 ft30">till <NOBR>a-kass/kas</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td190"><SPAN class="p19 ft30">64 588</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td159"><SPAN class="p224 ft30">4,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td191"><SPAN class="p225 ft30">58 074</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td167"><SPAN class="p226 ft30">4,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td189"><SPAN class="p15 ft31">Otillräcklig inkomst av</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td190"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td191"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td167"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td189"><SPAN class="p140 ft30">arbete (både heltid</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td190"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td159"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td191"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td167"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td189"><SPAN class="p140 ft31">och deltid)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td190"><SPAN class="p19 ft31">41 126</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p224 ft31">2,9</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td191"><SPAN class="p225 ft31">72 219</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td167"><SPAN class="p226 ft31">5,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td189"><SPAN class="p15 ft31">Saknar sjukför säkrings-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td190"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td191"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td167"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td189"><SPAN class="p140 ft30">för mån</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td190"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td159"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td191"><SPAN class="p225 ft30">46 618</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td167"><SPAN class="p226 ft30">3,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td189"><SPAN class="p15 ft31">Otillräcklig sjukpenning</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td190"><SPAN class="p19 ft31">52 274</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p224 ft31">3,7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td191"><SPAN class="p225 ft31">34 412</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td167"><SPAN class="p226 ft31">2,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td189"><SPAN class="p15 ft30">Otillräcklig föräldr a-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td190"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td159"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td191"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td167"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td189"><SPAN class="p140 ft31">penning</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td190"><SPAN class="p19 ft31">49 110</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p224 ft31">3,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td191"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td167"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td189"><SPAN class="p15 ft31">Studerar eller i åtgär d</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td190"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td191"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td167"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td189"><SPAN class="p140 ft30">med utbildningsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td190"><SPAN class="p19 ft30">72 706</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td159"><SPAN class="p224 ft30">5,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td191"><SPAN class="p225 ft30">85 305</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td167"><SPAN class="p226 ft30">6,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td189"><SPAN class="p15 ft31">Invandrare med svensk-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td190"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td191"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td167"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td189"><SPAN class="p140 ft30">undervisning (grund SFS)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td190"><SPAN class="p19 ft30">219 522</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td159"><SPAN class="p224 ft30">15,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td191"><SPAN class="p225 ft30">190 075</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td167"><SPAN class="p226 ft30">13,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td185"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td193"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td187"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td154"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td188"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td164"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td189"><SPAN class="p15 ft26">Totalt:</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td190"><SPAN class="p19 ft26">1 414 400</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td159"><SPAN class="p224 ft26">64,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td191"><SPAN class="p225 ft26">1 370 642</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td167"><SPAN class="p226 ft26">73,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td192"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td193"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td187"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td154"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td188"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td164"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft9">I en rapport från Stockholms stad som innehåller en kartläggning av samtliga socialbidragstagare i staden mellan åren 1990 och 1995, visar att drygt 65 procent av bidragstagarna hade en bidragstid som var mindre än 10 månader under hela 6 år sperioden. Rapporten visar vidare att 35 procent av bidragshushållen är åter kommande (22%) eller permanenta (13%) bidragstagare under tiden <NOBR>1990–1995.</NOBR> Dessa grupper tog i anspråk drygt 85 procent av andelen utbetalda socialbidrag. De enstaka eller sporadiska bidragshushållen utgjorde 65 procent av samtliga bidragshushåll, men de tog i anspråk endast 15 procent av bidragskostnaderna.</P> <P class="p228 ft3">Rapporten pekar på att en central post för socia bidragskostnaderna utgör s av de ständigt stigande bostadskostnaderna. Detta slår sär - skilt hårt mot ensamstående mödr ar som dels inte har kunnat tillgodoräkna sig någ on inkomstför stärkning under <NOBR>1990-talet,</NOBR> dels är överrepresenterade bland de återkommande och permanenta socialbidragstagarna.<SPAN class="ft49">23</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">23 </SPAN>Rapport angående socialbidragstagare <NOBR>1990–1995,</NOBR> Stockholms stad, Dnr 83/97.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d142x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">42 </SPAN>Ekonomi och för sörjning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p229 ft9">Inom gruppen permanenta socialbidragstagare finns utrikesföd da ålderspensionärer som saknar pension och istället uppbär socialbi - drag. Dessa pensionärer har stadigt öka t under <NOBR>1990-talet,</NOBR> i synnerhet i storstäderna. Totalt är det 3,3 procent av de utrikes föd da pensionärerna som saknar rätt till folkpension. Ilija Batljan har på Storstadskommitténs uppdrag särskilt studerat denna grupp. Hans studie visar att drygt 37 procent av alla socialbidragstagare äldre än 65 år och som får socialbidrag i <NOBR>11–12</NOBR> månader år 1996 bod de i de sju berör da storstadskommunerna. Den högsta andelen äldr e socialbidragstagare hade Botkyrka kommun.</P> <P class="p230 ft35">Diagram 1 Socialbidragstagare med <NOBR>11–12</NOBR> bidragsmånader, andel av befolkningen 65 år och äldre, 1996.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr16 td194"><SPAN class="p231 ft32">2,5%</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td196"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td197"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td196"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td194"><SPAN class="p231 ft32">2,0%</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td196"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td197"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td196"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td93"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td194"><SPAN class="p231 ft32">1,5%</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td196"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td197"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td196"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td93"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td194"><SPAN class="p231 ft32">1,0%</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td196"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td197"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td196"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td93"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td194"><SPAN class="p231 ft32">0,5%</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td196"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td197"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td196"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td195"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td194"><SPAN class="p231 ft32">0,0%</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:-13px;margin-bottom:1px;" class="p232 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:12px;" class="p232 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:6px;" class="p232 ft32"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:-13px;margin-bottom:1px;" class="p232 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:12px;" class="p232 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:6px;" class="p232 ft32"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td195"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:1px;" class="p232 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:-1px;margin-right:-1px;margin-bottom:12px;" class="p232 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p232 ft32"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:-13px;margin-bottom:1px;" class="p232 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:12px;" class="p232 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:6px;" class="p232 ft32"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td196"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-25px;margin-bottom:1px;" class="p233 ft68"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-25px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:26px;" class="p233 ft68"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:12px;margin-right:-12px;margin-bottom:13px;" class="p233 ft68"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td195"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:-1px;margin-right:-38px;margin-bottom:1px;" class="p234 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:-1px;margin-right:-14px;margin-bottom:25px;" class="p234 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:11px;margin-right:-26px;margin-bottom:13px;" class="p234 ft32"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td197"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:-13px;margin-bottom:1px;" class="p232 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:12px;" class="p232 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:6px;" class="p232 ft32"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:-13px;margin-bottom:1px;" class="p232 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:12px;" class="p232 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:6px;" class="p232 ft32"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td195"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:-14px;margin-bottom:1px;" class="p235 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:13px;" class="p235 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:7px;" class="p235 ft32"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:-13px;margin-bottom:1px;" class="p232 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:12px;" class="p232 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:6px;" class="p232 ft32"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td196"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-25px;margin-bottom:1px;" class="p233 ft68"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-25px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:26px;" class="p233 ft68"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:12px;margin-right:-12px;margin-bottom:13px;" class="p233 ft68"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td195"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:-1px;margin-right:-38px;margin-bottom:1px;" class="p234 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:-1px;margin-right:-14px;margin-bottom:25px;" class="p234 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:11px;margin-right:-26px;margin-bottom:13px;" class="p234 ft32"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:15px;margin-top:-1px;margin-right:-39px;margin-bottom:1px;" class="p234 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:-1px;margin-right:-15px;margin-bottom:25px;" class="p234 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:11px;margin-right:-27px;margin-bottom:13px;" class="p234 ft32"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:15px;margin-top:-1px;margin-right:-39px;margin-bottom:1px;" class="p234 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:-1px;margin-right:-15px;margin-bottom:25px;" class="p234 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:11px;margin-right:-27px;margin-bottom:13px;" class="p234 ft32"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td195"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:-1px;margin-right:-38px;margin-bottom:1px;" class="p234 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:-1px;margin-right:-14px;margin-bottom:25px;" class="p234 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:11px;margin-right:-26px;margin-bottom:13px;" class="p234 ft32"><![endif]>–</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:-1px;margin-right:-32px;margin-bottom:1px;" class="p234 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-16px;margin-top:-1px;margin-right:-8px;margin-bottom:25px;" class="p234 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:11px;margin-right:-20px;margin-bottom:13px;" class="p234 ft32"><![endif]>–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td194"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:-17px;margin-right:-24px;margin-bottom:17px;" class="p236 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:-17px;margin-right:-11px;margin-bottom:30px;" class="p236 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-10px;margin-right:-17px;margin-bottom:23px;" class="p236 ft32"><![endif]>Arvika</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:-14px;margin-right:-27px;margin-bottom:14px;" class="p237 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:-14px;margin-right:-11px;margin-bottom:30px;" class="p237 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-6px;margin-right:-19px;margin-bottom:22px;" class="p237 ft32"><![endif]>Bollnäs</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td195"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:10px;margin-top:-7px;margin-right:-33px;margin-bottom:7px;" class="p238 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:-7px;margin-right:-10px;margin-bottom:30px;" class="p238 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:5px;margin-right:-21px;margin-bottom:18px;" class="p238 ft32"><![endif]>Botkyrka</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:-6px;margin-right:-35px;margin-bottom:6px;" class="p239 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:-6px;margin-right:-11px;margin-bottom:30px;" class="p239 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-23px;margin-bottom:18px;" class="p239 ft32"><![endif]>Göteborg</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td196"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td195"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-5px;margin-right:-19px;margin-bottom:5px;" class="p240 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:-5px;margin-right:-2px;margin-bottom:22px;" class="p240 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:4px;margin-right:-10px;margin-bottom:13px;" class="p240 ft32"><![endif]>Hallsberg</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td197"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-10px;margin-right:-24px;margin-bottom:10px;" class="p241 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-20px;margin-top:-10px;margin-right:-2px;margin-bottom:32px;" class="p241 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:1px;margin-right:-13px;margin-bottom:21px;" class="p241 ft32"><![endif]>Haninge</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:-2px;margin-right:-39px;margin-bottom:2px;" class="p242 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:-2px;margin-right:-11px;margin-bottom:30px;" class="p242 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:12px;margin-right:-25px;margin-bottom:16px;" class="p242 ft32"><![endif]>Hedemora</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:10px;margin-top:-4px;margin-right:-35px;margin-bottom:4px;" class="p243 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:-4px;margin-right:-10px;margin-bottom:29px;" class="p243 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:9px;margin-right:-22px;margin-bottom:16px;" class="p243 ft32"><![endif]>Hela riket</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td195"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:10px;margin-top:-4px;margin-right:-36px;margin-bottom:4px;" class="p244 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-16px;margin-top:-4px;margin-right:-10px;margin-bottom:30px;" class="p244 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:9px;margin-right:-23px;margin-bottom:17px;" class="p244 ft32"><![endif]>Huddinge</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:-22px;margin-right:-19px;margin-bottom:22px;" class="p245 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-22px;margin-right:-11px;margin-bottom:30px;" class="p245 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:-18px;margin-right:-15px;margin-bottom:26px;" class="p245 ft32"><![endif]>Kalix</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td196"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td195"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-6px;margin-right:-16px;margin-bottom:6px;" class="p246 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:-6px;margin-right:-1px;margin-bottom:21px;" class="p246 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:2px;margin-right:-8px;margin-bottom:13px;" class="p246 ft32"><![endif]>Kramfors</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-15px;margin-right:-8px;margin-bottom:15px;" class="p247 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:-15px;margin-right:-2px;margin-bottom:21px;" class="p247 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:-12px;margin-right:-5px;margin-bottom:18px;" class="p247 ft32"><![endif]>Malmö</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td8"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p248 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-19px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:21px;" class="p248 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:11px;margin-right:-12px;margin-bottom:10px;" class="p248 ft32"><![endif]>Stockholm</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td195"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-3px;margin-right:-19px;margin-bottom:3px;" class="p249 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:-3px;margin-right:-1px;margin-bottom:21px;" class="p249 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:12px;" class="p249 ft32"><![endif]>Södertälje</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td93"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-21px;margin-right:-9px;margin-bottom:21px;" class="p250 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:-21px;margin-right:-2px;margin-bottom:28px;" class="p250 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:-17px;margin-right:-5px;margin-bottom:24px;" class="p250 ft32"><![endif]>Timrå</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p251 ft29">Källa: SCB</P> <P class="p252 ft24">Vem ska betala socialbidragen?</P> <P class="p179 ft3">Som vi har visat ovan finns det starka skäl för a tt någonting måste gör as för a tt komma till rätta med de kraftigt ökade kostnaderna för socialbidrag som framför allt sammanhäng er med arbetslöshet. Vi ska därför pr esentera fyra olika modeller på hur kommunerna skulle kunna avlastas kostnaderna för socialbidr ag som betalas ut av arbetsmarknadsskäl. Statskontoret har varit oss behjälpliga med att analysera modellerna. Deras analys omfattar de finansiella konsekvenserna för sta t och kommun som modellerna kan ge upphov till.<SPAN class="ft49">24 </SPAN>Vi ska</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">24 </SPAN>Personer som är arbetsför a och aktivt sök er arbete.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td148"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td149"><SPAN class="p15 ft12">Ekonomi och för sörjning <SPAN class="ft3">43</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td150"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td151"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft3">här sammanfatta resultaten av detta uppdrag. (Statskontorets rapport, Bättre trygghet vid arbetslöshet, finns i sin helhet i bilaga 1.)</P> <P class="p26 ft3">Totalt är det drygt en fjärdedel av alla arbetslösa eller 130 000 personer som står utan arbetslöshetser sättning i riket som helhet. Av dessa lever 114 000 personer på socialbidrag. Omkring 30 procent av kostnaderna för socialbidr agen beror på arbetslöshet, enligt Statskontoret. I storstäderna är denna andel cirka 40 procent.</P> <P class="p182 ft24">Fyra alternativ</P> <P class="p120 ft3">Det för sta alternativet är en kommunal utvecklingsgaranti till alla arbetssökande med socialbidr ag. Utvecklingsgarantin är i princip den samma som gäller från år sskiftet för alla arbetslösa under 25 år . I de kommuner som åtar sig utvecklingsgarantin ska ingen arbetslös som lever på socialbidrag vara öppet arbetslös läng re än 100 dagar. Inom 100 dagar ska kommunen tillsammans med arbetsför medlingen ha utformat en individuell handlingsplan och givit personen en plats i en utbildning eller i någon annan arbetsmarknadsåtgär d. Under åtgär den får personen ett utvecklingsbidrag från kommunen. Staten ska däremot täcka kommunernas fulla kostnader för aktiviteten. Statskontoret har använt två olika nivåer på vad en genomsnittlig arbetsmarknadsåtgär d kostar, 100 kronor respektive 150 kronor per dag/person, och att staten ska ersätta kommunerna för den k ostnaden.</P> <P class="p253 ft9">Det andra alternativet är en statlig för sörjningsg aranti som ska betalas ut till alla som söker arbete, men som inte har rätt till ersättning från den allmänna arbetslöshetsför säkringen eller har någon annan för sörjning . För sörjningsg arantin ska vara obeskattad och anpassad till hushållets behov och inkomster, dvs. behovsprövad. Beloppet ska motsvara riksnormen för socialbidr ag med tillägg för barn och bostadskostnader.</P> <P class="p254 ft9">Kommunernas socialkontor kan sköta prövning en och utbetalningen av garantin på uppdrag av staten. En annan möjlighet är a tt staten tar över administrationen av garantin och låter den skötas a v t.ex. för säkringskassorna. Det är vär t att sträva efter att ansvaret för verksamheten och finansieringen av för sörjningsg arantin ska finnas på samma ställe . Alla som har rätt till för sörjningsg arantin ska också omfattas av den kommunala utvecklingsgarantin om en åtgär d efter senast 100 dagars arbetslöshet.</P> <P class="p27 ft3">Det tredje alternativet är en statlig grundför säkring som också ska betalas ut till alla som söker arbete, men som inte har rätt till ersättning från den allmänna arbetslöshetsför säkringen. Beloppet ska vara</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d144x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">44 </SPAN>Ekonomi och för sörjning <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p103 ft3">beskattat och lika för varje individ oberoende av för sörjningsbör da och hushållets ekonomi. Statskontoret har räknat med en ersättning motsvarande 4 800 kr i månaden och en ersättning på 5 300 kr i månaden vid heltidsarbetslöshet. Det senar e beloppet motsvarar grundnivån i den allmänna arbetslöshetsför säkringen.</P> <P class="p53 ft9">Det mesta talar för a tt den statliga grundför säkringen bör betalas ut av för säkringskassorna. Ett annat alternativ vore att lägga ansvaret på arbetslöshetskassor na som ska administrera den allmänna arbetslöshetsför säkringen. T.ex. på den allmänna obundna arbetslös - hetskassan som ska betala ut ersättning till de personer som inte är medlemmar i någon av de arbetslöshetskassor som är kn utna till arbetsmarknadens organisationer.<SPAN class="ft49">25 </SPAN>Alla som har rätt till den statliga grundför säkringen omfattas också av den kommunala utvecklingsgarantin om en åtgär d efter senast 100 dagars arbetslöshet.</P> <P class="p53 ft9">Det fjärde alternativ innebär att alla kostnader för socialbidr agen för s över till staten. Socialbidragen kan även i fortsättningen administreras av kommunernas socialkontor på uppdrag från staten. Men det är troligen lämpligare att för a över hela ansvaret till exempelvis för säkringskassorna. Att avlasta kommunerna kostnaderna för soci - albidragen kommer att påverka varje enskild kommuns intäkter via kostnadsutjämningssystemet. Effekten är inte symmetrisk. Vissa kommuner skulle vinna på omläg gningen. De skulle för lora mindre i intäkter från kostnadsutjämningssystemet än de skulle spar a i socialbidragsutgifter. Andra kommuner skulle för lora på omläg gningen. Statskontoret har beräknat effekten på kostnader och intäkter i de sju berör da storstadskommunerna.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">24 </SPAN>Fackför eningskassor eller för etagarkassor.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d145x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td148"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td149"><SPAN class="p15 ft12">Ekonomi och för sörjning <SPAN class="ft3">45</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td150"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td151"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft24">Statskontorets beräkningar</P> <P class="p255 ft35">Tabell 1: Kostnader för olika för slag.</P> <P class="p136 ft29">Miljarder kr</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr1 td198"><SPAN class="p15 ft26">Alternativ</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td199"><SPAN class="p15 ft26">Statens</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td200"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td201"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td198"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td199"><SPAN class="p15 ft69">kostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td180"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td200"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td201"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td198"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td199"><SPAN class="p15 ft26">för åtgär d</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td202"><SPAN class="p15 ft26">Kostnader och intäkter</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td201"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td203"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td204"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td183"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td205"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td206"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td198"><SPAN class="p15 ft29">Kommunal utvecklingsgaranti</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td199"><SPAN class="p15 ft29"><NOBR>1,0–1,5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p15 ft29">Stat:</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td200"><SPAN class="p138 ft29">Kommun:</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td201"><SPAN class="p175 ft29">Hushåll:</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td198"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td199"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td200"><SPAN class="p138 ft30">*</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td201"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td198"><SPAN class="p15 ft29">Statlig för sörjningsg aranti</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td199"><SPAN class="p15 ft29"><NOBR>1,0–1,5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td180"><SPAN class="p15 ft29">Stat:</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td200"><SPAN class="p138 ft29">Kommun:</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td201"><SPAN class="p175 ft29">Hushåll:</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td198"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td199"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p15 ft30"><NOBR>–2,8</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td200"><SPAN class="p220 ft30">+2,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td201"><SPAN class="p84 ft30">+0,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td198"><SPAN class="p15 ft29">Statlig grundför säkring</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td199"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td180"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td200"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td201"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td198"><SPAN class="p140 ft30">vid arbetslöshet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td199"><SPAN class="p15 ft30"><NOBR>1,0–1,5</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p15 ft30">Stat:</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td200"><SPAN class="p138 ft30">Kommun:</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td201"><SPAN class="p175 ft30">Hushåll:</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td198"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td199"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p15 ft30">a) <NOBR>–3,2</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td200"><SPAN class="p138 ft30">b) <NOBR>–3,6</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td201"><SPAN class="p175 ft30">a) +1,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td198"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td199"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p15 ft30">b) +2,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td200"><SPAN class="p138 ft30">a) +1,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td201"><SPAN class="p175 ft30">b) +1,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td198"><SPAN class="p15 ft30">För statligande av alla</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td199"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td200"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td201"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td198"><SPAN class="p140 ft31">socialbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td199"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td180"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td200"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td201"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td203"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td204"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td183"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td205"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td206"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p256 ft29"><SPAN class="ft29">a)</SPAN><SPAN class="ft56">4 800 kronor i månaden</SPAN></P> <P class="p257 ft29"><SPAN class="ft29">b)</SPAN><SPAN class="ft56">5 300 kronor i månaden</SPAN></P> <P class="p18 ft29">* Befintliga kostnader för socialbidr ag</P> <P class="p258 ft3">Som framgår av ovanstående tabell skulle en kommunal utvecklingsgaranti kosta mellan 1 till 1,5 miljarder kr beroende på hur dyra de åtgär der som ska ingå i garantin blir. Statskontorets beräkningar utgår från a tt 90 procent av alla personer som har socialbidrag av arbetsmarknadsskäl skulle omfattas samt att den genomsnittliga åtgär dstiden är 4,5 månader, vilket är genomsnittstiden för samtlig a arbetsmarknadspolitiska åtgär der. Utvecklingsgarantins för delar är att den begränsar tiden i öppen arbetslöshet oc h hindrar människor från att fastna i långa perioder av passivt bidragsberoende. Dess nackdel är just möjligheten till en åtgär d, vilken skulle kunna minska människors motivation att söka arbete . Det kan också vara svårt att hitta åtgär der med bra kvalitet till ytterligare en stor grupp arbetslösa. Redan i da g är det svår t att hålla bra kvalitet på arbetsmarknadsåtgär derna.</P> <P class="p259 ft3">Den statliga för sörjningsg arantin kostar staten närmare 3 miljarder kr, men leder till en nästan lika stor besparing för kommunerna.</P> <P class="p260 ft3">För sörjningsg arantin skulle öka hushållens disponib la inkomster med 5 procent, men vinsten är koncentrerad till vissa hushåll. Inkomsterna för ensamstående utan bar n ökar med 10 pr ocent. Inga förändr ingar skulle omfatta barnhushållen. Där emot tjänar unga människor på för sörjningsg arantin. Personer under 20 år får 30 pr o- cents hög re disponibel inkomst och personer under 25 år ungefär 20 procents hög re disponibel inkomst. Vinsterna är också koncentrerade till storstäderna. I Stockholm och Göte borg ökar hushållens</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d146x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">46 </SPAN>Ekonomi och för sörjning <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p261 ft9">disponibla inkomst med i genomsnitt 10 procent. I Malmö vinner hushållen inte mer än r iksgenomsnittet. För sörjningsg arantins för - delar är att den dels ökar tr yggheten vid arbetslöshet, dels att en ökad behovsprövad ersättning spar pengar. Nackdelen är att den minskar motiven att arbeta för a tt kvalificera sig till den allmänna arbetslöshetsför säkringen. Samtidigt för svinner också en del av kommunernas motiv att hjälpa dem att etablera sig på arbetsmarknaden. Att låta kommunerna sköta ett utg iftsområde på löpande räk - ning, medan staten betalar, kan dessutom bli kostsamt eftersom kommunerna inte längre har motiv att hålla nere utgifterna.</P> <P class="p132 ft3">En statlig grundför säkring är en dyr affär för sta ten, medan kommunerna skulle kunna tjäna betydande belopp genom minskade socialbidragskostnader och ökade ska tteintäkter.</P> <P class="p110 ft9">Grundför säkringen medför nämlig en en kraftig förbättr ing av inkomsterna i vissa hushåll som idag delvis lever på socialbidrag. En ersättning på 5 300 kr i månaden ökar i g enomsnitt hushållens disponibla inkomster med 20 procent. Förbättr ingen blir stör st för unga, ensamstående utan barn. Ensamstående utan barn får nästan 30 procent hög re disponibel inkomst. Personer under 20 år ökar sina disponibla inkomster med mer än 50 procent. Personer under 25 år ökar sina disponib la inkomster med mer än 30 procent.</P> <P class="p262 ft3">För delen med en statlig grundför säkring vid arbetslöshet är a tt alla arbetslösa har en g rundtrygghet. Dess nackdel är den riskerar bli en medborgarlön som i pr aktiken utgår till alla, även till de som egentligen inte vill ha ett arbete. Eftersom ersättningens storlek inte beror av hushållets övr iga inkomster kostar grundför säkringen relativt mycket.</P> <P class="p110 ft9">Ytterligare ett problem är att om ersättningen är så hög som 5 300 kr i månaden finns det inte heller något skäl för per soner med små</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr1 td131"><SPAN class="p15 ft70">inkomster att</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td22"><SPAN class="p263 ft70">kvalificera sig</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td207"><SPAN class="p20 ft70">till den allmänna arbetslöshets -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td131"><SPAN class="p15 ft3">för säkringen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p264 ft3">Ett viktigt motiv</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td207"><SPAN class="p20 ft3">för a tt acceptera även tillfälliga</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p265 ft3">anställningar med låga löner är a tt ett halvårs arbete ger rätt till arbetslöshetser sättning. Det skälet för svinner om alla som sök er arbete kan få arbetslöshetser sättning.</P> <P class="p110 ft9">Om staten skulle ta över en del av eller hela kostnaden för social - bidragen skulle det bli det fråga om regleringar i statsbidragen till kommunerna och i utjämningssystemet mellan kommunerna. Statskontoret har beräknat de fulla konsekvenserna av ett statligt övertagande av hela socialbidragskostnaden på sju storstadskommuner. Alla storstadskommuner, för utom Stockholms stad, skulle tjäna ekonomiskt på en sådan omläg gning. Detta beror på konstruktionen av kostnadsutjämningen i statsbidrags- och utjämningssystemet.</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td148"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td149"><SPAN class="p15 ft12">Ekonomi och för sörjning <SPAN class="ft3">47</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td150"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td151"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft24">Sammanfattande kommentarer</P> <P class="p266 ft9">Den svenska fattigdomen finns i storstädernas utsatta stadsdelar. Oavsett vilka definitioner vi använder för a tt fånga fattigdomens utbredning så blir resultatet alltid det samma, det vill säga att den stör sta gruppen fattiga människor bor och lever i de utsatta stadsdelarna. Det är där vi finner den högsta andelen invånare med en disponibel inkomst under Socialstyrelsens norm för existensminimum och med ekonomiska svårigheter, såsom avsaknad av kontantmarginal och svårigheter att klara löpande utg ifter. Där finner vi också den lägsta materiella standarden. Få har tillgång till bil, fritidshus eller möjlighet a tt åka på semester inom eller utom landet.</P> <P class="p25 ft9">Vi har även konstaterat att klyftorna mellan olika gruppers arbetsinkomster drastiskt har öka t under åren 1985 till 1995. Arbetsinkomsterna förbättr ades högst marginellt i de utsatta stadsdelarna under dessa år, medan befolkningen i storstädernas övr iga stadsdelar har kunnat tillgodoräkna sig en inkomstförbättr ing på drygt 10 procent. Inkomstökning en i de utsatta stadsdelarna har helt varit förbe - hållen männen, medan kvinnorna har fått vidkännas en inkomstminskning på 9 procent. Inkomstklyftan mellan kvinnor i dessa stadsdelar och kvinnor i övr iga storstadsstadsdelar har vidgats kraftigt mellan åren 1985 till 1995, från 12 till 45 procent.</P> <P class="p267 ft3">Äv en om klyftan mellan olika gruppers arbetsinkomster har öka t, så har skillnaderna i deras disponibla inkomster inte öka t under perioden <NOBR>1985–1995.</NOBR> Detta visar att de sociala transfereringssystemen har en förhållande vis tillfredsställande för delningspolitisk träffsäkerhet.</P> <P class="p268 ft9">Hög arbetslöshet, minskade inkomster och ökade bostadskostnader har drivit upp social- och bostadsbidragsberoendet oerhör t mycket i de utsatta stadsdelarna. Redan i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> var socialbidragsberoendet högt i dessa stadsdelar, men det har öka t ytterligare under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Kostnaderna för socialbidr agen har därmed öka t högst väsentligt. Den g enomsnittliga kostnadsökning en i storstäderna var 56 procent under perioden <NOBR>1991–1995.</NOBR> I hela riket var den motsvarande ökning en 45 procent under samma period. De tre storstadskommunernas – Stockholms, Göte borgs och Malmös – andel av rikets totala kostnad för socialbidr ag uppgick år 1996 till drygt 30 procent, trots att endast 15 procent av rikets befolkning är bosatta där.</P> <P class="p269 ft3">Den ekonomiska kris som Sverige nu genomlevt har bokstavligen varit ett stålbad för socialför säkringssystemen och de generella bidragssystemen. Hög arbetslöshet oc h för sämrade ersättningsnivå-</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d148x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">48 </SPAN>Ekonomi och för sörjning <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p103 ft3">er för <NOBR>a-kassa,</NOBR> sjukpenning, föräldr apenning samt lägre bostads- och barnbidrag har öka t befolkningens socialbidragsberoende och i synnerhet i de utsatta stadsdelarna. Ytterligare ett skäl till de ökade soci - albidragskostnaderna är att många av de flyktingar som kom till Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR> har haft små möjligheter a tt skaffa sig ett arbete och istället tvingats till att leva på socialbidrag.</P> <P class="p53 ft9">Problemen med det hög a socialbidragsberoendet i de utsatta stadsdelarna är sannolikt stör re än att de skulle kunna lösas enbar t av ökad tillväxt oc h sysselsättning. Det visar inte minst erfarenheterna från <NOBR>1980-talet</NOBR> då ekonomin gick för högv arv och det rådde mer eller mindre full sysselsättning, men likväl var socialbidragsberoendet osedvanligt högt i de utsa tta stadsdelarna. När konjunkturen nu vänder uppåt ig en riskerar därför en stor g rupp människor i de utsatta stadsdelarna att bli kvar i ett fortsatt socialbidragsberoende.</P> <P class="p53 ft3">Vi presenterar fyra alternativa modeller på hur kommunerna skall kunna avlastas kostnaderna för socialbidr ag som betalas ut av arbetsmarknadsskäl.</P> <P class="p53 ft3">Det för sta alternativet är en kommunal utvecklingsgaranti till alla arbetssökande med socialbidr ag. Utvecklingsgarantin är i princip den samma som gäller från år sskiftet för alla arbetslösa under 25 år . I de kommuner som åtar sig utvecklingsgarantin ska ingen arbetslös som lever på socialbidrag vara öppet arbetslös läng re än 100 dagar. Detta alternativ avlastar för visso inte kommunerna några socialbidragskostnader, men staten finansierar åtgär derna. Det andra alternativet är en statlig för sörjningsg aranti som ska betalas ut till alla som söker arbete, men som inte har rätt till ersättning från den all - männa arbetslöshetsför säkringen eller har någon annan för sörjning . För sörjningsg arantin ska vara obeskattad och anpassad till hushållets behov och inkomster, dvs. behovsprövad. Beloppet ska motsvara riksnormen för socialbidr ag med tillägg för bar n och bostadskostnader. Det tredje alternativet är en statlig grundför säkring som också ska betalas ut till alla som söker arbete, men som inte har rätt till ersättning från den allmänna arbetslöshetsför säkringen. Beloppet ska vara beskattat och lika för varje individ oberoende av för sörj - ningsbör da och hushållets ekonomi. Det fjärde alternativet innebär att alla kostnader för socialbidr agen för s öv er till staten. Socialbidragen kan även i fortsättningen administreras av kommunernas socialkontor på uppdrag från staten. Vilken modell är lämpli - gast för de utsa tta stadsdelarna? Denna fråga ska vi återkomma till i del 3.</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td209"><SPAN class="p15 ft12">Folkhälsan i storstädernas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">49</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td211"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p270 ft8"><SPAN class="ft8">6</SPAN><SPAN class="ft71">Folkhälsan i storstädernas utsatta stadsdelar</SPAN></P> <P class="p271 ft12">”När jag eftersinnar orsakerna till sjukdomar och omåttlig död bland allmogen och <NOBR>sämre-hopen</NOBR> i städerna, så ställa sig i första rummet Fattigdom, Elände, Brist på brödfödan, Ängslan och Misströstan”. <SPAN class="ft49">1</SPAN></P> <P class="p272 ft3">Synsättet är påfallande modernt, även om detta yttrande går tillbaka till upplysningstiden. Abraham Bäck, som var initiativtagare till den svenska dödsorsaksstatistiken, sade detta år 1756.</P> <P class="p167 ft24">Hälsan är socialt differentierad</P> <P class="p273 ft9">Begreppet ”hälsa” har i ett historiskt perspektiv snabbt förändrats. Idag innebär begreppet hälsa betydligt mer än ”frihet från sjukdom”. Hälsobegreppet inbegriper välbefinnande i ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Människan ska fungera och må bra. Socialt nätverk, status i samhället, meningsfull sysselsättning och god fritid är faktorer som har betydelse för välbefinnandet. Men detta är långt ifrån vad alla kan uppnå.</P> <P class="p274 ft3">Hälsan är fortfarande socialt differentierad. De individer som har de sämsta arbetena, inkomsterna, bostäderna och utbildningarna tenderar fortfarande att ha sämst hälsa. I Socialstyrelsens Folkhälsorapport år 1997 sägs att: ” <SPAN class="ft12">Olika hälsorelaterade beteenden</SPAN></P> <P class="p275 ft15">– levnadsvanor – har starkt samband med individens livsvillkor och sociala position. Levnadsvanorna påverkas av kultur och traditioner och varierar med bland annat ekonomiska villkor, arbetslöshet, utbildning och socioekonomisk tillhörighet, socialt nätverk och känslan av sammanhang. Man talar då om strukturellt betingade levnadsvanor.”<SPAN class="ft49">2</SPAN></P> <P class="p276 ft3">I vårt delbetänkande Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61) och i underlagsrapporten Delade städer (SOU 1997:118) kunde vi visa att storstadsbefolkningens hälsa följer det gängse</P> <P class="p277 ft29"><SPAN class="ft36">1</SPAN><SPAN class="ft56">Bäck A: Tal om farsoter som mest härja bland rikes allmoge. Vetenskapsakademin, Stockholm, 1756.</SPAN></P> <P class="p188 ft29"><SPAN class="ft36">2</SPAN><SPAN class="ft56">Folkhälsorapport 1997, Socialstyrelsen, sid 224.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d150x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">50 </SPAN>Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p278 ft9">socioekonomiska mönstr et, dvs. att de välbeställda är vid g od hälsa, medan hälsan hos de mindre bemedlade grupperna i städerna är avsevärt sämre. I de utsatta stadsdelarna är medellivslängden läg re, alkoholkonsumtionen hög re, kost- och motionsvanorna sämre i jämför else med övr iga stadsdelar. Malmö stads f olkhälsorapport Hur mår Malmö? k onstaterar ett entydigt samband mellan å ena sidan bristande sociala resurser såsom lågt socialt deltagande, dåligt emotionellt stöd oc h belastande psykosocial arbetsmiljö oc h å andra sidan dålig hälsa i stadens utsa tta stadsdelar. I samma rapport visade det sig att medellivslängden var lägst i de områden som betec k- nas som låginkomstområden. Skillnaden i medellivslängd för kvin - nor var drygt 3 år mellan områden med högst r espektive lägst medellivslängd och för männen v ar denna skillnad 6 år. Stadsdelen Rosengård hade den lägsta medellivslängden för kvinnor oc h näst lägsta för män. Stor a skillnader konstaterades också vad gäller upplevd hälsa, risken att drabbas av vissa skador och olika hälsorisker. Grunden för dessa skillnader ansågs v ara den sociala situationen. I Folkhälsorapporten från Stockholms län år 1991 uppmär ksammade man att sociala skillnader i dödlighet oc h för ekomsten av vissa sjukdomar ökade . I Folkhälsorapporten från år 1994 fanns inga tecken på att denna trend hade brutits.</P> <P class="p279 ft9">I Längre liv och bättre hälsa från Sta tens beredning för utvär dering av medicinsk metodik (SBU) framkom att en genomgående tendens i befolkningsstudier kring ohälsans för delning är att vissa grupper (lågutbildade, yrkesverksamma inom vissa yrken, invandrare, arbetslösa) oftar e än andra drabbas av ohälsa och att ”<SPAN class="ft15">det i dessa grupper finns en ansamling av hälsor isker såsom rökning , fysisk inaktivitet, dåligt socialt stöd , svagt socialt nätv erk och dålig ek o- nomi</SPAN>.”<SPAN class="ft49">3 </SPAN>I samma rapport konstateras att klasskillnaderna i ohälsa bland kvinnor tycks vara mindre än bland männen. Det kan bero på att forskningsresultaten när det gäller t.ex. klasskillnader i ohälsa för kvinnor ibland varit mer svårtolkade, otydliga och mindre samstämmiga än för män. Detta kan oc kså bero på att traditionella för - klaringsmodeller vad gäller klasskillnader inte tillräc kligt tar hänsyn till mäns och kvinnors olika livsvillkor, olikheter beträffande arbetsförhållanden, familjesituation, sociala relationer, ekonomiska tillgångar, med mera. ”<SPAN class="ft15">Orsakerna till klasskillnader i ohälsa b land kvinnor kan således delvis v ara andra än b land män. För utsätt -</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p129 ft29"><SPAN class="ft54">3 </SPAN>Östlin P; Är det möjligt a tt minska könsskillnader i dödlighet r espektive sjuklighet? Artikel i Längre liv och bättre hälsa – en rapport om prevention, Statens beredning för utvär dering av medicinsk metodik (SBU); <NOBR>SBU-rapport</NOBR> nr 132, 1997, sid 183.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td209"><SPAN class="p15 ft12">Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">51</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td211"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td208"><SPAN class="p40 ft12">ningarna för a tt kunna</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td209"><SPAN class="p139 ft12">kombinera för vär vsarbete och familjeliv</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p280 ft12">påv erkar antagligen kvinnors hälsa mer än mäns. På vilk et sätt kvin - nor i olika samhällsklasser har möjligheter/för utsättning ar att klara av balansgång en mellan flera roller, torde äv en ha betydelse för de klassbundna hälsoskillnader na bland kvinnor.”<SPAN class="ft49">4</SPAN></P> <P class="p56 ft9">I vårt delbetänkande om Egenmakt (SOU 1996:177) konstaterar vi att den ökade segregationen ökar känslan a v utanför skap och hopplöshet. De ned dragningar som skett i trygghetssystemen genererar oro inför fr amtiden. Känslan av att inte själv förf oga över de verktyg som behövs för a tt förbättr a sin situation, känslan av att vara utlämnad åt opåv erkbara krafter samverkar negativt.</P> <P class="p281 ft3">Vi återger i samma delbetänkande olika forskningsresultat som tyder på att undertryckta känsloreaktioner av ilska och ångest och oför måga att hantera motgångar och frustrationer tillsammans för utsäger risk att utveckla cancer. Medan ilska, fientlighet och aggressivitet på motsvarande sätt för utsäger risk för hjär <NOBR>t-kärl-sjukdomar.</NOBR> Båda dessa folksjukdomar beror till en stor del av människors oför - måga att av egen kraft styra sina egna reaktioner och därmed i sitt eget intresse framkalla önskade oc h undvika oönskade konsekvenser.</P> <P class="p282 ft9">En annan indikation på befolkningens hälsa i de utsatta stadsdelarna som vi också uppmär ksammade i delbetänkandet Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61) och i underlagsrapporten Delade städer (SOU 1997:118) var det så kallade ohälsotalet. Begreppet anger antalet ersatta dagar per individ i den för säkrade befolkningen under 65 år. Denna variabel beräknas på antalet da gar som ersätts med sjukpenningför säkring, arbetsskadeför säkring, sjukbidrag och för tidspension och för delas på antalet sjukpenningför säkrade och för tidspensionärer samt från år 1992 oc kså på r ehabiliteringspenning. Ohälsotalet har minskat från 45 dagar per för - säkrad år 1988 till 40 dagar år 1996. Ohälsotalen är där emot mycket hög a bland befolkningen i de utsatta stadsdelarna. Man bör då vara medveten om att ohälsotalet bara anges utifrån de för säkrades situation. De oför säkrade finns inte med, eftersom de står utanför för säkringssystemet. I till exempel stadsdelarna Biskopsgården och Bergsjön i Göte borg var ohälsotalet 99 dagar år 1994, medan genomsnittet för Göte borg låg på 50,4 da gar. Både Biskopsgården och Bergsjön har en bef olkning med många arbetslösa oc h för tidspensionerade, hög andel invandrare, låg andel högutbildade oc h</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p129 ft29"><SPAN class="ft54">4 </SPAN>Östlin P; Är det möjligt a tt minska könsskillnader i dödlighet r espektive sjuklighet? Artikel i Längre liv och bättre hälsa – en rapport om prevention, Statens beredning för utvär dering av medicinsk metodik (SBU); <NOBR>SBU-rapport</NOBR> nr 132, 1997, sid 183.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d152x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">52 </SPAN>Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p59 ft9">medelinkomsten i befolkningen ligger klart under kommungenomsnittet. I en nyligen genomför d enkätundersökning i Bergsjön svarade trots detta drygt häften att de är nöjda med sin hälsa, boende och fritid. Många var däremot missnöjda med sitt arbete eller sin ekonomi. Dessa upplevelser skiljer sig dock åt mellan män oc h kvinnor och beroende på civilstånd, utbildningsnivå och om de svarande har svensk- eller invandrarbakgrund. Kvinnorna mår betydligt sämr e än männen. Frånskilda och änkor/änklingar mår sämr e än gifta och ogifta, lågutbildade sämr e än högutbildade . Invandrare mår sämr e än svenskar.<SPAN class="ft49">5 </SPAN>Erfarenheter från Storbritannien visar att ökande klas - skillnader för sämrar kvinnors hälsa mer än mäns, eftersom fattigdomen breder ut sig snabbare bland kvinnor och barn. Bland de mest utsatta finns många invandrarkvinnor, långtidsarbetslösa, ensamstående mödr ar och kvinnor i arbetaryrken.<SPAN class="ft49">6</SPAN></P> <P class="p283 ft9">I Mikael Stigendals pågående Malmöstudie Sociala vär den i olika sociala världar framgår att av Malmös tio stadsdelar är Rosen - gårdsborna minst nöjda med både sin fysiska oc h psykiska hälsa. Spridningen på svaren är emellertid stor, vilket innebär att delar av befolkningen i Rosengård mår bra. Han konstaterar också att i Rosengård mår yngre bättre psykiskt än äldr e. I Oxie är sambandet omvänt. Där mår yng re något sämre psykiskt än äldr e. Sambandet mellan psykisk hälsa och kön är lite star kare. I samtliga stadsdelar mår kvinnorna sämre psykiskt än männen. Sämst psykiskt i förhål - lande till männen mår kvinnor na i Husie och Rosengård. I dessa två stadsdelar har den psykiska hälsan en tydlig könspr ofil.</P> <P class="p284 ft3">Ytterligare en annan indikation på hälsotillståndet i en stadsdel, som delvis sammanhänger med ohälsotalet, får man genom att studera andelen personer som erhållit sjukpenning i 30 eller fler dagar under ett år. I underlagsrapporten Delade städer (SOU 1997:118) framgick att den genomsnittliga andelen personer som fick sjukpenningersättning uppgick till 13,5 procent i de utsatta stadsdelarna. Den högsta andelen hade bostadsområdena Går dstensberget i Göte borgs kommun med 15,4 procent och Södr a Rosengård i Malmö kommun samt Hovsjö i Söder tälje kommun med 15,3 procent.</P> <P class="p285 ft30"><SPAN class="ft54">5 </SPAN>Bergsjön – en inter nationell stadsdel, En hälsobeskrivning om invånarnas hälsa och välbefinnande i Bergsjön, Göte borgs stad, Primärvården, 1997.</P> <P class="p199 ft29"><SPAN class="ft54">6 </SPAN>Östlin P; Är det möjligt a tt minska könsskillnader i dödlighet r espektive sjuklighet? Artikel i Längre liv och bättre hälsa – en rapport om prevention, Statens beredning för utvär dering av medicinsk metodik (SBU); <NOBR>SBU-rapport</NOBR> nr 132, 1997, sid 184.</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d153x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">SOU 1998:25 </SPAN>Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">53</SPAN></P> <P class="p286 ft24">Arbetslösheten är en f ara för folkhälsan</P> <P class="p70 ft9">Arbetslöshet är inte enbar t ett samhällsproblem, utan i allra högsta grad ett folkhälsoproblem. I delbetänkandet om Egenmakt (SOU 1996:177) lyfte vi fram att den hög a arbetslösheten ska par oro över att få ekonomin att gå ihop. Öv er 35 procent i de utsatta områdena uppger i vår studie att de har svårigheter att klara löpande utg ifter. Sysslolösheten, känslan av att inte vara behövd , verkar negativt. Den struktur och känsla av sammanhang som ett arbete ger individen för svinner vid arbetslöshet. Känslan a v vanmakt breder ut sig. Bengt Starrin med flera talar i boken Vardagsliv och samhälle om bland annat ”<SPAN class="ft15">inlärd hjälplöshet </SPAN>” som begränsar för mågan att påverka sin egen framtid.</P> <P class="p287 ft25">”Arbete innebär arbetsidentitet, sociala kontakter och integration i den <NOBR>socio-ekonomiska</NOBR> strukturen. Arbetslöshet vidmakthåller isolerade positioner och karakteriseras av frånvaro av strukturella bindningar. För utom den strukturella orsaken till politisk likgiltighet kan en psykologisk process, kallad ’inlärd hjälplöshet’, främja apatin. För mång a ungdomar innebär arbetslöshet a tt för lora kontrollen öv er sitt eget liv. Möjligheter na att bestämma och påv erka sin egen framtid är begränsade . Man kan exempelvis söka arbeten men resultatet kommer an på andra.”<SPAN class="ft72">7</SPAN></P> <P class="p288 ft3">Den enskilda människan som tvingas stå utanför en arbetsg emenskap kan lätt isolera sig och därmed ökar svår igheterna att komma in på arbetsmarknaden. Detta ökar oc kså riskerna för en för sämrad hälsa, vilket i sin tur leder till ökade samhällsk ostnader.</P> <P class="p289 ft9">I Storstadskommitténs antologi Bidrag genom arbete (SOU 1996:151) återges en undersökning av 262 <NOBR>ALU-sysselsatta</NOBR> i en stör re sydsvensk kommun. Artikelförfattarna; Leif R Jönsson, Björ n Söderf eldt och Bengt Starrin menar att arbetslöshetens sociala oc h medicinska konsekvenser är väl kända a v arbetslöshetsf orskningen. Långvarig arbetslöshet r iskerar att verka nedbrytande på individen och kan indirekt leda till sjukdom eller utlösa en la tent liggande sjukdom. Olika undersökning ar har visat att allvarliga hälsoproblem kan uppkomma. De ekonomiska och moraliska konsekvenserna är mindre väl belysta, hävdar artikelförfattarna.</P> <P class="p290 ft3">De arbetslösa i ar tikelförfattarnas undersökningsg rupp skattade sin hälsa som betydligt sämr e än personerna i referensgruppen som hade arbete. Av invandrarna upplevde 45 procent sin hälsa som mycket sämre eller i stort sett sämre än sina yrkesverksamma jämn-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">7 </SPAN>Rantakeisu U, Starrin B och Hagquist C; Ungdomsarbetslöshet. Vardagsliv och samhälle, Studentlitteratur 1996.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d154x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">54 </SPAN>Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p291 ft9">åriga. Av inföd da svenskar upplevde 30 procent sin hälsa som mycket sämre än jämnår iga yrkesverksamma. De yngre <NOBR>18–24</NOBR> år och medelålders <NOBR>40–49</NOBR> år angav i hög re utsträckning än övr iga att deras hälsa var mycket sämre eller i stort sett sämre än yrkesverksamma jämnår iga. Mellan <NOBR>82–95</NOBR> procent av dessa besvärades nästan varje dag eller några gånger i veckan av magont, huvudvärk eller sömn - besvär.</P> <P class="p195 ft3">Enligt artikeln har 89 procent av de i undersökning en som någon gång sökt socialbidr ag en negativ bild av socialbidragstagaren. Av de som inte sökt socialbidr ag hade 67 procent en negativ bild.</P> <P class="p53 ft9">Att leva på socialbidrag utsätter individen för stor a psykiska påfrestningar. Dessa påfrestningar ställs på sin spets när indi viden ska besöka socialkontoret. En majoritet av de tillfrågade uttryckte att de upplevde det för nedrande att behöva ansöka om socialbidr ag. Författarna skriver vidare;</P> <P class="p292 ft25">”Resultatet i denna undersökning tycks ge stöd åt h ypotesen att ju allvarligare den ekonomiska påfrestningen är under arbetslöshet, desto stör re är r isken att drabbas av ohälsa och sociala problem. Vanligt är a tt man upplever både arbetslösheten oc h behovet av att få socialbidrag som skamligt. Detta ger ett visst stöd åt anta gandet att upplevelsen av skam i kombination med ekonomisk påfrestning ger upphov till stressrelaterade symtom. Denna form av stress kan benämnas – social stress. Konsekvenser av ekonomisk och social stress å ena sidan och arbetsrelaterad stress å den andra uppvisar stora likheter. Möjligheter na till vad som kan kallas kontroll öv er och i en situation påv erkar välbefinnandet. Det är viktigt för män - niskor att kunna påv erka och ha kontroll öv er livssituationen öv erhuvudtaget. Forskning visar att känslan a v att kunna bemästra den situation som man befinner sig i är viktig för hälsan. ”<SPAN class="ft72">8</SPAN></P> <P class="p293 ft24">När arbetslösheten stig er, så minskar sjukskrivningarna</P> <P class="p161 ft3">Detta beror inte på att arbetslösa sjukskr iver sig i mindre utsträckning, utan på att de som fortfarande har arbete generellt minskar sin sjukskrivning när konjunkturerna blir sämre. Därmed inte sagt att de är mindre sjuka. En hög arbetslöshetsni vå på den or t där individen bor spelar in, oavsett om individen själv är dr abbad.<SPAN class="ft49">9 </SPAN>De som har arbete i de utsatta områdena sjukskriver sig däremot oftare i jämfö - relse med andra i övr iga stadsdelar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p129 ft29"><SPAN class="ft42">8</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 1996:151 ”Bidrag genom arbete”, sid </SPAN><NOBR>56–57.</NOBR></P> <P class="p129 ft29"><SPAN class="ft42">9</SPAN><SPAN class="ft55">Marklund S, </SPAN><NOBR>Risk-frisk-faktorer,</NOBR> Riksför säkringsverket, 1997:6.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td209"><SPAN class="p15 ft12">Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">55</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td211"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft3">Visserligen minskar risken för arbetsskador vid arbetslöshet, men de flesta mått på sjukdom oc h ohälsa, såsom nedsatt psykisk för måga och tobak- och alkoholkonsumtion, ökar vid arbetslöshet. Individer som är eller har omfattande tidigare egen arbetslöshetser - farenhet har i allmänhet en stör re risk att bli långvarigt sjukskrivna.<SPAN class="ft49">10</SPAN></P> <P class="p26 ft3">Att bedöma hälsositua tionen i de utsatta stadsdelarna endast på grundval av de sjukpenningför säkrade säger inget om den grupp som är oför säkrade i området som generellt är mycket hög . Vi vet väldigt lite om hur hälsosituationen är för de som är oför säkrade.</P> <P class="p294 ft24">Sjukvårdsutnyttjande och läkemedelskonsumtion</P> <P class="p200 ft9">I regel ökar sjukvår dsutnyttjande och läkemedelskonsumtion, särskilt hos medelålders och äldre, vid arbetslöshet. Under senar e år har däremot höjda sjukvår dskostnader och läkemedelskostnader lett till att man avstår från a tt söka vår d. I en enkätstudie som gjordes i Sollentuna år 1993 angående sjukvår dskonsumtion framkom att ungefär 30 procent avstått från a tt söka vår d på grund av kostnaderna.<SPAN class="ft49">11 </SPAN>Av de arbetslösa ang av närmare 50 procent att de avstått från att söka vår d på grund av kostnaderna. I samma studie framkom att det finns ett samband mellan att avstå från a tt söka vår d och ålder respektive medborgarskap. Då det gäller ålder är det v anligare att yngre anger att de avstått från a tt söka vår d. Högst andel, som svarat att de någon gång avstått från a tt söka vår d av kostnadsskäl, återfinns i åldersgruppen <NOBR>21–25</NOBR> år. Det visade sig också att det var vanligare att utländska medborgare avstått från a tt söka vår d. Utländska medborgare, med undantag av finländska, anger dubbelt så ofta att de avstått.<SPAN class="ft49">12 </SPAN>Resultaten pekade mot att det är de utsatta grupperna som i hög re utsträckning anger att de avstår från a tt söka vår d. Om de ekonomiskt fattiga tvingas avstå från sjukvår d kommer sambandet mellan hälsa och fattigdom att bli starkare. Här kan man se en eventuell motsättning mellan målsättning en att nivån på pa tientavgifterna skall vara lika för olika g rupper i samhället, eller gratis för bar n upp till 18 år och sjukvårdslagens mål att hela befolkningen skall ges god vård på lika villkor.</P> <P class="p295 ft29"><SPAN class="ft36">10</SPAN><SPAN class="ft56">Marklund S, </SPAN><NOBR>Risk-frisk-faktorer,</NOBR> Riksför säkringsverket, 1997:6.</P> <P class="p122 ft30"><SPAN class="ft36">11</SPAN><SPAN class="ft73">Elofsson S, Undén </SPAN><NOBR>A-L,</NOBR> Krakau I; ”Vilka avstår från sjukvår d därför a tt det kostar för mycket?”, Delrapport 2, Socialhögsk olan och Allmänmedicinska enheten NVSO, Karolinska sjukhuset, 1994.</P> <P class="p275 ft29"><SPAN class="ft36">12</SPAN><SPAN class="ft55">Elofsson S, Undén </SPAN><NOBR>A-L,</NOBR> Krakau I; ”Vilka avstår från sjukvår d därför a tt det kostar för mycket?”, Delrapport 2, Allmänmedicinska enheten NVSO, Karolinska sjukhuset, 1994.</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d156x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">56 </SPAN>Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p293 ft24">Hög dödlighet b land arbetslösa</P> <P class="p204 ft9">Arbetslösa har oc kså visat sig ha hög re blodtryck och hög re halter av vissa stresshormoner än icke arbetslösa. Studier från f lera länder (inklusive Sverige) har visat att dödligheten b land arbetslösa är två till tre gånger hög re än bland icke arbetslösa. <SPAN class="ft49">13 </SPAN>Urban Janlert, socialmedicinare vid Umeå universitet säger i rapporten Längre liv och bättre hälsa från Sta tens beredning för utvär dering av medicinsk metodik att <SPAN class="ft15">”En för siktig skattning av effekten på dödlighet a v arbetslösheten i för vär vsarbetande åldrar ger vid handen att det är fler människ or som dör a v arbetslöshet än a v arbete.”</SPAN><SPAN class="ft49">14</SPAN></P> <P class="p196 ft3">Finn Diderichsen verksam vid Karolinska institutet har vid ett seminarium presenterat följande:</P> <P class="p63 ft75">”Forskare räknar med a tt det finns ett samband mellan arbetslös - het och öv erdödlighet. Så väl danska som f inska undersökning ar visar det. I Danmark har experterna konstaterat att arbetslösa män löper 55 procent stör re risk att dö än yr kesverksamma – för kvinnor är r isken 29 procent stör re. Stör st öv erdödlighet b land danskar fanns bland långtidsarbetslösa män mellan 20 oc h 39 år. I en svensk rapport anger forskarna att om arbetslösheten ökar från 1 pr ocent till 10 procent, så medför det en ökning a v dödligheten i den yr kesverksamma ålder n med cirka 2 procent. I Stockholms län motsv arar det cirka 50 dödsf all per år. Om man på samma sätt beräknar r isken för självmor d bland arbetslösa, så ökar den med cir ka 9 procent.”<SPAN class="ft74">15</SPAN></P> <P class="p195 ft9">Till de absolut svåraste tecknen på ohälsa hör självmor d eller självmordsför sök. Självmor den utgör ida g den stör sta dödsor saken i åldrarna 15 till 44 år.<SPAN class="ft49">16 </SPAN>Självmordsfrekvensen bland unga män har öka t varje år sedan 1975 i samtliga <NOBR>EU-länder.<SPAN class="ft49">17</SPAN></NOBR><SPAN class="ft49"> </SPAN>I rapporten Ungdomsarbetslöshet ang es att en tänkbar för klaring kan vara en minskning av arbetstillfällen för denna ålder grupp.<SPAN class="ft49">18 </SPAN>I samma rapport hänvisas till den engelska arbetslöshetsf orskaren Warr som i individuella tvärsnittsstudier på ett oproportionerligt stort antal män-</P> <P class="p296 ft29"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft56">Winefield AH, Tiggeman M, Winefield HR, Goldney RD. Growing up with unemployment: A longitudinal study of its psychological impact. London: Routledge, 1993.</SPAN></P> <P class="p199 ft31"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft76">Janlert U: ”Ökad arbetslöshet – mer missbr uk och psykiskt lidande”, i rapporten ”Längre liv och bättre hälsa”, SBU- rapport nr 132, 1997, sid 149</SPAN></P> <P class="p199 ft30"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft73">Arbetslöshet oc h Ohälsa, Minnesanteckningar från två seminar ier, Landstingsförbundet, 1996.</SPAN></P> <P class="p199 ft30"><SPAN class="ft42">16</SPAN><SPAN class="ft73">Hultén A, Waserman D; Självmordsför sök oc h självmord bland barn och unga. I: Rätt till liv – lust till liv. Om självmordsbeteende bland barn och ungdomar. Stockholm, Forskningsrådsnämnden.</SPAN></P> <P class="p199 ft30"><SPAN class="ft42">17</SPAN><SPAN class="ft73">Wilson, S H & Walker, G M; Unemployment and Health: A review, Public Health, 1993, sid </SPAN><NOBR>153–162.</NOBR></P> <P class="p199 ft29"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft55">Rantakeisu U, Starrin B och Hagquist C; Ungdomsarbetslöshet. Vardagsliv och samhälle, Studentlitteratur 1996.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td209"><SPAN class="p15 ft12">Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">57</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td211"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft3">niskor som begått självmor d har konstaterat att de flesta har varit arbetslösa.</P> <P class="p26 ft9">I en studie av självmord i 91 svenska kommuner framkom att mäns och kvinnors självmord är relaterade till näst intill diametralt skilda demografiska och sociala strukturer.<SPAN class="ft49">19 </SPAN>I ekonomiskt utsatta lokalsamhällen återfanns hög a självmordstal för män. I dessa sam - hällen har relativt många för etag drabbats av konkurser och av ett ensidigt näringsliv där någ ra få för etag har varit dominerande. Det kvinnliga självmordet är främst lokaliser at till moderna, postindustriella samhällstyper med läg re arbetslöshet oc h hög re skilsmässotal.</P> <P class="p297 ft24">Den arbetslöses familj drabbas också</P> <P class="p298 ft9">Vid arbetslöshet är det inte bar a den arbetslöse som dr abbas, utan även dennes familj. Ekonomiska problem påverkar alla i familjen, även barnen. I Malmös utsa tta stadsdelar med extremt låga inkomster låg arbetslösheten b land småbarnsföräldr ar i genomsnitt på 56 procent och i motsvarande områden i Göte borg på 50 procent. I vårt delbetänkande Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61) uppmärksammade vi de ohälsoproblem som följer i arbetslöshetens f otspår. Socialstyrelsen tar också upp detta problem i Social rapport 1997. Danska undersökning ar visar också att efter en längre period av arbetslöshet uppstår tec ken på ohälsa högst påta gligt, men även andra problem som våld, missbruk och självmordsför sök b land för - äldrar.<SPAN class="ft49">20 </SPAN>Hagqvist och Starrin beskriver detta på följande sätt i bok en Ekonomisk kris och utsatthet – hur påverkas barnen?:</P> <P class="p228 ft15">”Den arbetslöses f amilj fungerar annorlunda än den arbetsför es. Bråk, misshandel och skilsmässor är v anligare. Äv en barnen i skolan och på da gis påv erkas av föräldr arnas arbetslöshet. Det kan registreras som en hög re frekvens av läs- och skrivsvår igheter och allmänt för sämrade skolprestationer. Andelen pojkar och flickor i år skurs 9 med psykosomatiska besvär är när mare 80 procent hög re bland dem som ofta eller alltid är oroliga för f amiljens ekonomi. Bland framför allt f lickor följer också alk oholdrickande ett liknande mönster. Flickor som ofta eller alltid oroar sig för f amiljens ekonomi rök er också i väsentligt stör re utsträckning än andra. Skolk och sjukfrånvaro är v anligt framför allt b land flickor men äv en bland pojkar, vanligare bland dem som ofta eller alltid är oroliga för familjeekonomin.”<SPAN class="ft49">21</SPAN></P> <P class="p299 ft29"><SPAN class="ft54">19 </SPAN>Starrin B, Dahlgren L, Öar sson G och Svensson <NOBR>P-G;</NOBR> Social structure and suicide in Sweden, International Journal of Health Sciences, 1990, 1, sid <NOBR>37–44.</NOBR></P> <P class="p190 ft29"><SPAN class="ft54">20 </SPAN><NOBR>Soidre-Brink</NOBR> T; Ungdomsarbetslöshetens f amiljeberoende, Social rapport 1997, sid 34.</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d158x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">58 </SPAN>Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p52 ft3">I en studie från Glasgow har man funnit att den genomsnittliga födelsevikten för bar n till arbetslösa fäder är cir ka 150 gram lägre än för bar n vars fäder har arbete. Och barn i grundskolan vars föräldr ar är långtidsarbetslösa är påta gligt kortare än barn till föräldr ar som har arbete”.<SPAN class="ft49">22</SPAN></P> <P class="p53 ft9">Vi har i vårt delbetänkande Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61), bland annat beskrivit utvecklingsför seningar hos fyraåringar i de utsatta stadsdelarna. Barnöverläkare Sven Bremberg har tillsammans med sina kollegor sammanställt resultatet av fyraårskontrollerna från samtliga barnavårdscentraler i Stockholms län och kombinerat detta med faktorer som speglar livsvillkoren i kommunerna och stadsdelarna såsom andelen lågutbildade , arbetslösa oc h socialbidragstagare. Man fann ett mycket starkt samband mellan utfall vid fyraårskontrollerna och olika sociala indikationer. Andelen barn som inte klarade testerna vid fyraårskontrollen där uppgiften var att rita ett kors, räkna tre för emål och rita en huvudfoting var högst i länets utsa tta stadsdelar.</P> <P class="p54 ft3">I samma delbetänkande uppmär ksammade vi att antalet barnläkare varierar kraftigt mellan olika delar inom Stockholms län. I genomsnitt går det 6 000 barn per barnläkare i länets södr a kommuner medan däremot i Danderyds kommun går det 3 500 barn per barnläkare.</P> <P class="p53 ft9">En undersökning från Uppsala, omfattande 5 500 barn föd da <NOBR>1965–67</NOBR> som följts i 18 år , visar att pojkar från socialt utsatta boendemiljöer uppvisar extremt hög andel med psykiska oc h sociala problem inklusive missbruk.<SPAN class="ft49">23 </SPAN>Sambandet mellan pappans sysselsättningssituation och barns drogmissbruk är den enskilt viktigaste faktorn för a tt för klara för ekomsten av drogmissbruk. Bland barn till arbetslösa pa ppor finns ett mer utbrett missbruk än bland barn med för värvsarbetande pappor.<SPAN class="ft49">24</SPAN></P> <P class="p184 ft3">I Barnpsykiatrikommitténs delbetänkande Röster om bar ns och ungdomars psykiska hälsa (SOU 1997:8) konstateras att patientantalet vid landets barn- och ungdomspsykiatriska kliniker och öppen - vårdsmottagningar öka t med i snitt 30 procent mellan åren 1992 och 1993. Landstingsförbundet har efter en enkätundersökning r iktad till</P> <P class="p300 ft29"><SPAN class="ft54">21 </SPAN>Hagqvist C, Starrin B; Ekonomisk kris och utsatthet – hur påverkas barnen? I: Ditt Värmland. Välfär d och färdvägar. Länsstyrelsen i Värmlands län, 1995.</P> <P class="p199 ft30"><SPAN class="ft42">22</SPAN><SPAN class="ft66">Winefield A H , Tiggeman M, Winefield H R, Goldney R D; ”Growing up with unemployment: A longitudinal study of its psychological impact”, London, Routledge, 1993.</SPAN></P> <P class="p199 ft31"><SPAN class="ft42">23</SPAN><SPAN class="ft77">Mellbin T, Sundelin C, Vuille JC. Från 4 år till 10. Stoc kholm; Socialstyrelsen, 1982. (Socialstyrelsen redovisar 1982:10)</SPAN></P> <P class="p199 ft29"><SPAN class="ft42">24</SPAN><SPAN class="ft56">Pritchard, C, m fl Incidence of drug and solvent abuse in ’normal’fourth and fifth year comprahensive school children – some </SPAN><NOBR>socio-behavioural</NOBR> charateristics. British Journal of Social Work, 1986.</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td209"><SPAN class="p15 ft12">Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">59</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td211"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p301 ft9">barn- och ungdomspsykiatrin i landet konstaterat att belastningen har öka t markant både vid sjukhuskliniker och öppenvårdsmottagningar i landet mellan åren 1992 och 1993.<SPAN class="ft49">25 </SPAN>Bland mottagningarnas vanligaste för ekommande diagnoser låg relationsproblem eller familjeproblem högst. Där efter följde uta gerande, oro, ångest, suicidrisk, ätstör ningar samt sexuella övergrepp och misshandel. Det är fler flickor som söker hjälp än pojkar. Flickorna är betydligt fler i de hög re ungdomsåldrarna <NOBR>15–19</NOBR> år, medan pojkarna är betydligt fler i de yngre ungdomsåldrarna <NOBR>10–14</NOBR> år. Invandrar- och flyktingbarnens andel hade öka t både inom sluten- och öppenvård.</P> <P class="p183 ft3">En amerikansk studie visar att intagningar på barnakutmottagningar, för anledda av självmordsför sök, är dubbelt så vanligt bland barn och ungdomar som växer upp i familjer där pappan är arbetslös, än bland barn och ungdomar från andra familjer.<SPAN class="ft49">26 </SPAN>I Malmö stads socialt utsatta områden finns den högsta dödligheten i Sv erige bland barn och ungdomar i åldrarna <NOBR>0–19</NOBR> år.<SPAN class="ft49">27</SPAN></P> <P class="p302 ft24">Långtidsarbetslöshet leder lätt till för tidspensionering</P> <P class="p120 ft3">Andelen nybeviljade för tidspensioner samvarierar svagt positivt med arbetslösheten på na tionell nivå. När arbetslösheten stig er tenderar också nybeviljandet av för tidspensioner att stiga.<SPAN class="ft49">28</SPAN></P> <P class="p26 ft9">Risken att bli för tidspensionerad ökar högst väsentligt vid långv a- rig sjukdom, återkommande hälsoproblem och arbetslöshet. Andelen långtidssjukskrivna är enligt Socialstyrelsen tre gånger stör re i de fattigaste bostadsområdena än i de r ikaste. Den hög a andelen långtidssjukskrivna av alla sjukpennningför säkrade visade att de som bodde i de socialt och ekonomiskt mest utsatta områdena hade dålig hälsa. Detta kunde tolkas som att det inte bara var de som stod utanför oc h inte hade något arbete som mådde dåligt, utan också att de som hade ett arbete var ofta sjuka.</P> <P class="p303 ft3">Med tanke på att flertalet av den arbetsför a befolkningen i de utsatta stadsdelarna är arbetare är det kanske inte för vånande att fler uppger att de upplever en sämre arbetsmiljö än övr iga invånare i storstäderna. I storstädernas utsatta områden uppgår andelen arbeta - re till 56 procent, medan andelen är drygt 30 procent i de övr iga områdena. Det är f ler i dessa stadsdelar som har bullriga, jäktiga och</P> <P class="p304 ft29"><SPAN class="ft36">25</SPAN><SPAN class="ft56">Barn- och ungdomspsykiatrisk vård, Enkätsammanställning , Landstingsförbundet 1994.</SPAN></P> <P class="p122 ft30"><SPAN class="ft36">26</SPAN><SPAN class="ft78">Garfinkel, BD, Froese A, Hood CJ Suicide attempts in children and adolescents, American Journal of Psychiatry, 1982.</SPAN></P> <P class="p275 ft30"><SPAN class="ft36">27</SPAN><SPAN class="ft66">Nilsson Å, Woldt T, Hansson BS. Dödlighet hos bar n och ungdomar i Malmö </SPAN><NOBR>1984–1989,</NOBR> Malmö, Insitutionen för klinisk samhällsmedicin, 1991 (Rapport nr 11).</P> <P class="p188 ft29"><SPAN class="ft36">28</SPAN><SPAN class="ft56">Marklund S, </SPAN><NOBR>Risk-frisk-faktorer,</NOBR> Riksför säkringsverket, 1997:6.</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d160x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">60 </SPAN>Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p103 ft3">fysiskt belastade arbeten. Närmare 83 procent uppger att de utsätts för fysisk belastning på sin arbetspla ts. 60 procent anger att de har olämpliga arbetsställningar och drygt 30 procent arbetar i en bullrig miljö. Bakom en för tidspensionering ligger ofta ett tungt och enformigt arbete eller dålig hälsa under lång tid .</P> <P class="p53 ft9">I Marklunds studie <NOBR>Risk-frisk-faktorer</NOBR> framgår också att den psykosociala arbetsmiljön har en allt stör re betydelse vid långvariga sjukskrivningar;</P> <P class="p63 ft80">”Äv en utbildning, yrkes- och arbetsmiljöförhållanden påv erkar kraftigt risken för långtidssjukskr ivning. Personer med svag utbildning, arbetaryrken och med omfattande arbetsmiljöbelastning är oftare långv arigt sjukskrivna. Förekomsten av socialt stöd på arbetsplatsen och <NOBR>krav-kontroll</NOBR> i arbetet har däremot ingen statistisk säk erställd betydelse . Det behöv er inte innebära att den psykosociala arbetsmiljön är betydelselös för a tt för klara långv ariga sjukskrivningar. Det är möjligt a tt en dålig psyk osocial arbetsmiljö fång as i andra faktorer som yrke och utbildning. Dålig psyk osocial arbetsmiljö samv arierar också ofta med en dålig fysisk arbetsmiljö. Utvecklingen på arbetsmar knaden under <NOBR>1990-talet</NOBR> ger vissa indikationer på a tt den psykosociala arbetsmiljön kan få en allt stör re betydelse./…/ Generellt är arbetslösa sjukskr ivna oftare sjukskrivna för psykiska stör ningar.”<SPAN class="ft79">29</SPAN></P> <P class="p305 ft3">Finn Diderichsen har i skriften Arbetslöshet oc h Ohälsa återgett en egen undersökning i Stoc kholms län från år 1994, som bland annat visade;</P> <P class="p306 ft3"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft65">att människor med psykiska och kroppsliga krämpor löper </SPAN><NOBR>50–100</NOBR> procents hög re risk att för lora sina jobb än friska,</P> <P class="p307 ft3"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft65">att ensamboende, arbetslösa, medelålders män riskerar mer än andra att drabbas av psykiska besvär,</SPAN></P> <P class="p308 ft3"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft65">att det finns ett tydligt samband mellan den för sämrade ekonomiska tryggheten för arbetslösa oc h psykiska besvär, (Forskarnas slutsats är att ökad ekonomisk trygghet skulle innebära bättre hälsa.)</SPAN></P> <P class="p308 ft3"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft65">att de psykiska besvären är klart överrepresenterade bland arbetslösa. 30 pr ocent har psykiska besvär jämför t med 14 procent bland arbetande.</SPAN><SPAN class="ft49">30</SPAN></P> <P class="p309 ft3">Vi visade i underlagsrapporten Delade städer (SOU 1997:118) att andelen för tidspensionärer och sjukpenningdagar är väsentligt hög re i de utsatta stadsdelarna. I till exempel Södr a Biskopsgården i</P> <P class="p310 ft29"><SPAN class="ft42">29</SPAN><SPAN class="ft56">Marklund S, </SPAN><NOBR>Risk-frisk-faktorer,</NOBR> Riksför säkringsverket, 1997:6.</P> <P class="p199 ft29"><SPAN class="ft42">30</SPAN><SPAN class="ft55">Arbetslöshet oc h Ohälsa, Minnesanteckningar från två seminar ier, Landstingsförbundet, 1996.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d161x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td209"><SPAN class="p15 ft12">Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">61</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td211"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft3">Göte borg var andelen för tidspensionärer/sjukbidragstagare 17,6 procent i förhållande till 7,4 pr ocent som var genomsnittet för hela r iket år 1993.</P> <P class="p311 ft35">Tabell 1: Antal förtidspensioner (alla, från hel pension till <NOBR>1/4-dels</NOBR> pen - sion) per 100 inskrivna försäkrade i åldern <NOBR>16–64</NOBR> år den 31 december år 1996.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td212"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p19 ft29"><NOBR>45–49</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td145"><SPAN class="p16 ft29"><NOBR>50–54</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td145"><SPAN class="p207 ft29"><NOBR>55–59</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td152"><SPAN class="p201 ft29"><NOBR>60–64</NOBR> år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td213"><SPAN class="p15 ft29">I de sju berör da storstads-</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td147"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td147"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td157"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td213"><SPAN class="p140 ft30">kommunerna</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p312 ft30">6,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p313 ft30">9,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p207 ft30">19,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p201 ft30">32,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td213"><SPAN class="p15 ft30">Varav Göte borgs kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p312 ft30">10,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p313 ft30">14,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p207 ft30">24,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p201 ft30">37,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td213"><SPAN class="p15 ft30">I de sju jämför elsekom-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td213"><SPAN class="p140 ft30">munerna (31)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p312 ft30">7,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p313 ft30">11,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p207 ft30">21,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p201 ft30">36,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td213"><SPAN class="p15 ft31">I riket</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p312 ft31">7,6</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td147"><SPAN class="p313 ft31">10,9</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td147"><SPAN class="p207 ft31">19,3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td157"><SPAN class="p201 ft31">33,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td212"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td30"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td145"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td145"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td213"><SPAN class="p15 ft29">Specifikt:</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td147"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td147"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td157"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td213"><SPAN class="p15 ft30">Antal män i Göte borgs kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p312 ft30">9,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p313 ft30">12,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p207 ft30">24,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p201 ft30">38,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td213"><SPAN class="p15 ft30">Antal kvinnor i Göte borgs kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td34"><SPAN class="p312 ft30">11,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p313 ft30">15,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p207 ft30">24,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td157"><SPAN class="p201 ft30">36,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td212"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td152"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft29">Källa: Riksför säkringsverket.</P> <P class="p314 ft9">Göte borgs kommun har en påtaglig hög andel för tidspensionärer i jämför else med de övr iga storstadskommunerna, jämför elsekommunerna och hela riket. Av andelen för tidspensionärer i Göte borg är andelen kvinnor i åldergrupperna <NOBR>45–49</NOBR> år, <NOBR>50–54</NOBR> år och <NOBR>55–59</NOBR> år hög re än för män, i genomsnitt hela 2 procentenheter. Andelen kvinnor i åldern <NOBR>45–49</NOBR> år är 11,5. För ålder sgruppen <NOBR>50–54</NOBR> år 15,3 och 24,8 för ålder sgruppen <NOBR>55–59</NOBR> år, vilket är 5 procentenheter hög re än riksgenomsnittet.</P> <P class="p25 ft3">Det finns studier som visar att för tidspensioneringen samvarierar på individnivå med yrkesförhållanden, arbetsmiljöförhållanden oc h arbetslöshetserfarenhet.<SPAN class="ft49">32 </SPAN>Dessutom visar det sig att det finns tydliga tecken på att en hög arbetslöshet på den or t där man bor ökar r isken för för tidspensionering.<SPAN class="ft49">33 </SPAN>Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ställningen på arbetsmarknaden, ohälsa och bostadsort har en avgör ande betydelse för för tidspensioneringen.</P> <P class="p315 ft30"><SPAN class="ft42">31</SPAN><SPAN class="ft66">Vi har i kapitel Ekonomi och för sörjning använt följande k ommuner vid jämför else av kostnadsutvecklingen inom vissa kommunala verksamhetsområden; Arvika, Bollnäs, Hallsberg, Hedemora, Kalix, Kramfors och Timrå.</SPAN></P> <P class="p316 ft29"><SPAN class="ft42">32</SPAN><SPAN class="ft55">Marklund , S med fl. Varför ökar antalet för tidspensionärer? – regelförändr ingar, yrkesför - ändringar och arbetslöshet </SPAN><NOBR>1980–1993.</NOBR></P> <P class="p317 ft29"><SPAN class="ft42">33</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 1994:148 För tidspension – en arbetsmarknadspolitisk ventil?</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d162x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">62 </SPAN>Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p318 ft24">Levnadsvanor styrs av utbildningsnivå och socioekonomisk klasstillhörighet</P> <P class="p161 ft3">Socialstyrelsen visar i Folkhälsorapport 1997 att individer som är arbetslösa oc h de som har ett monotont arbete ofta är lågutbildade . Att vara arbetare innebär enligt rapporten en ökad sannolikhet för a tt ha flera ohälsosamma levnadsvanor. Likaså har socialt utsatta kvinnor i hög re utsträckning flera ohälsosamma levnadsvanor än socialt utsatta män.</P> <P class="p53 ft9"><NOBR>Tobak-,</NOBR> alkohol- och matvanor styrs ofta av vilken utbildning och socioekonomisk grupp man tillhör. Olika studier har konstaterat att tobak- och alkoholvanor har ett tydligt samband med arbetslöshet, framför allt bland unga. Unga män ökar sitt alk oholintag, medan unga kvinnor röker mer vid arbetslöshet.</P> <P class="p63 ft81">Enligt Socialstyrelsen är andelen rökar e högst i stor stadsregionerna. Det är betydligt fler som röker i de utsatta stadsdelarna än i övr igt i storstäderna. ”<SPAN class="ft25">De regionala skillnaderna i rökv anor är betydande . Bland männen v arierar andelen dagligrökare mellan 19 procent i Västerbottens län till 29 pr ocent i Malmö k ommun. Andelen dagligrökare bland kvinnor är 16 procent på Gotland och 30 procent i Kalmar län </SPAN>”.<SPAN class="ft72">34 </SPAN>I vår egen undersökning fr amkommer att drygt 37 procent röker dagligen i de utsatta stadsdelar. Motsvarande andel i övr iga stadsdelar är 24 procent. Sedan år 1985 har det generellt skett en minskning av andelen rökar e. Bland de boende i de utsatta områderna angav drygt 44 procent att de rökte da gligen år 1985. Denna andel hade sjunkit till 37 procent år 1995. Alltså en sänkning med 16 procent. I de övr iga stadsdelarna har andelen dagligrökar e minskat med närmare 30 procent mellan åren 1985 och 1995. Från att ha legat på när mare 33 procent år 1985 till ungefär 23 procent år 1995.</P> <P class="p319 ft35">Tabell 2: Rökvanor 1984/85, för ålder sgrupp <NOBR>16–74</NOBR> år, procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td214"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td215"><SPAN class="p320 ft29">Rök er dagligen</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td136"><SPAN class="p84 ft29">Rök er dagligen,</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td161"><SPAN class="p201 ft29">Rök er dagligen,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td214"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td215"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p84 ft30">kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p201 ft30">män</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td216"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td217"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td140"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td156"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td214"><SPAN class="p15 ft30">Utsatta områden i storstäderna</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td215"><SPAN class="p320 ft30">44.2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p84 ft30">43.7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p201 ft30">44.8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td214"><SPAN class="p15 ft30">Övr iga områden i storstäderna</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td215"><SPAN class="p320 ft30">32.5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p84 ft30">31.7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p201 ft30">33.3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td216"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td217"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td140"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td156"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft35">Tabell 3: Rökvanor 1994/95, för ålder sgrupp <NOBR>16–74</NOBR> år, procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td214"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td215"><SPAN class="p320 ft29">Rök er dagligen</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td136"><SPAN class="p84 ft29">Rök er dagligen,</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td161"><SPAN class="p201 ft29">Rök er dagligen,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td214"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td215"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td136"><SPAN class="p84 ft31">kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p201 ft31">män</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td216"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td217"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td140"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td156"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td214"><SPAN class="p15 ft29">Utsatta områden i storstäderna</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td215"><SPAN class="p320 ft29">36.9</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td136"><SPAN class="p84 ft29">34.8</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td161"><SPAN class="p201 ft29">39.1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td214"><SPAN class="p15 ft30">Övr iga områden i storstäderna</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td215"><SPAN class="p320 ft30">23.9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td136"><SPAN class="p84 ft30">24.2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p201 ft30">23.6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td216"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td217"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td140"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft29">Källa: SCB, ULF.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">34 </SPAN>Folkhälsorapport 1977, Socialstyrelsen, sid 238.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d163x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">SOU 1998:25 </SPAN>Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">63</SPAN></P> <P class="p321 ft3">Studier från USA, Norge och Storbritannien<SPAN class="ft49">35 </SPAN>har visat att risken för att skolbarn röker för dubblas om någon av föräldr arna röker. På samma sätt kan en som slutar röka påv erkar omgivningen att sluta<SPAN class="ft49">36</SPAN>.</P> <P class="p26 ft9">I Ungdomsstyrelsens rapport ”Hur é läg et?” framkommer att rökar e äter mindre frukt och grönsaker och att de manliga rökar na äter mer smör gåsfett än de som inte rök er. <SPAN class="ft15">”Rökare har desutom svå - rare att tillgodogöra sig antioxidativa ämnen (finns i exempelvis morötter och frukt) vilket innebär a tt risken för cancer och hjär t- kär lsjukdomar ökar.”</SPAN><SPAN class="ft49">37</SPAN></P> <P class="p26 ft9">En annan faktor som också är tydligt klasspecifik är tandvård. Andelen invånare i de utsatta stadsdelarna som varje år besök er tandläkaren uppgår till 62 procent. Motsvarande andel i övr iga stadsdelar är 73 procent.<SPAN class="ft49">38 </SPAN>Enligt en nyligen genomför d hälsoenkät i Bergsjön är det cir ka 60 procent av befolkningen som besöker tandläkare minst en gång per år oc h en del i denna grupp går oftare. Cirka 11 procent går vartannat år. Kvinnorna går till tandläkar en oftare än männen. Detta säg er inget om omfattningen av behandlingen utan det kan rör a sig om ren akuttandvård. Barnen i Bergsjön har en sämre tandhälsa än g enomsnittet för Göte borgsbarnen. I åldern <NOBR>3–6</NOBR> år har barnen cirka 100 procent mer karies än genomsnittet för Göte borg. Barn i åldern <NOBR>7–11</NOBR> år har 30 procent och <NOBR>12–19-åringar</NOBR> har 25 procent mer karies.<SPAN class="ft49">39</SPAN></P> <P class="p322 ft24">Hälsotillstånd oc h arbetsförmåga</P> <P class="p128 ft3">För ra Storstadsutredningen visade att hälsoläg et i storstadsregionerna var bättre än i riket. Som för klaring härtill såg man skillnaderna i näringslivsstruktur mellan olika regioner. Detta kan också för klara de stora skillnaderna mellan de tre storstadsregionerna. Stockholmsregionen hade lägst andel långvarigt sjuka och lägst andel med nedsatt arbetsför måga. Dessutom hade hälsotillståndet b livit allt bättre under åttiotalet. Detta gällde doc k inte för Göte borg och Malmö. I</P> <P class="p323 ft29"><SPAN class="ft36">35</SPAN><SPAN class="ft56">Green DE, Teenage smoking, Immediate and </SPAN><NOBR>long-term</NOBR> pattern. Washington DC; National Institute of Education, US Department of Health, Education, and Welfare, 1979.</P> <P class="p324 ft31">Aaro LE, Hauknes A, Berglund EL. Smoking among Norwegian <NOBR>school-children</NOBR> <NOBR>1975–1980.</NOBR> II The influence of the social environment. Scand J Psychol <NOBR>1981:22:297–309.</NOBR></P> <P class="p122 ft30">Marsch A, Matheson J, Smoking attitudes and behaviour. London: Office of Population Censuses and Surveys, Social Survey Division, 1981.</P> <P class="p122 ft30"><SPAN class="ft36">36</SPAN><SPAN class="ft73">Rosén M. On randomized controlled trials and lifestyle interventions. Int J Epideminol </SPAN><NOBR>1989:18:993–4.</NOBR></P> <P class="p122 ft30"><SPAN class="ft36">37</SPAN><SPAN class="ft78">Ungdomstid Hur é läg et? År sbok om ungdom 1996.Ungdomsstyrelsen och Folkhälsoinstitutet, 1996.</SPAN></P> <P class="p188 ft30"><SPAN class="ft36">38</SPAN><SPAN class="ft66">Storstadsokmmitténs specialundersökning av </SPAN><NOBR>ULF-materialet.</NOBR></P> <P class="p122 ft29"><SPAN class="ft36">39</SPAN><SPAN class="ft56">Bergsjön – en inter nationell stadsdel, En hälsobeskrivning om invånarnas hälsa och välbefinnande i Bergsjön, Göte borgs stad, primärvården, 1997.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d164x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">64 </SPAN>Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft3">båda regionerna hade hälsotillståndet för sämrats under denna period.<SPAN class="ft49">40</SPAN></P> <P class="p53 ft3">I vår egen specialundersökning av <NOBR>ULF-materialet</NOBR> från SCB, som genomgående bygger på intervjuer med personer i åldern <NOBR>16-74</NOBR> år, framkommer följande vad gäller upplevelsen av hälsotillståndet;</P> <P class="p61 ft35">Tabell 4: Hälsotillstånd år 1994/95, för ålder sgrupp <NOBR>16–74</NOBR> år, procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr1 td218"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td219"><SPAN class="p149 ft29">Utsatta områden</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td158"><SPAN class="p43 ft29">Övr iga områden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td218"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td219"><SPAN class="p149 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p43 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td220"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td221"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td153"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td218"><SPAN class="p15 ft30">Gott hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td219"><SPAN class="p149 ft30">67,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p75 ft30">80,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td218"><SPAN class="p15 ft30">Dåligt hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td219"><SPAN class="p149 ft30">12,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p75 ft30">4,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td218"><SPAN class="p15 ft30">Hälsotillståndet är någ ot däremellan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td219"><SPAN class="p149 ft30">20,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p75 ft30">15,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td218"><SPAN class="p15 ft29">Har besvär av värk</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td219"><SPAN class="p149 ft29">62,5</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p75 ft29">55,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td218"><SPAN class="p15 ft31">Har besvär med sömnen</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td219"><SPAN class="p149 ft31">23,7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td158"><SPAN class="p75 ft31">18,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p15 ft29">Har nedsatt arbetsför måga (1)</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td219"><SPAN class="p149 ft29">26,8</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td158"><SPAN class="p75 ft29">17,0</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p325 ft29">(1) Summering av de som uppger att deras sjukdomar/besvär ger dem nedsatt arbetsför måga ”i hög g rad” samt ”i någon mån”.</P> <P class="p326 ft29">Källa: SCB, ULF.</P> <P class="p173 ft35">Tabell 5: Hälsotillstånd år 1984/85, för ålder sgrupp <NOBR>16–74</NOBR> år, procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td218"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td219"><SPAN class="p149 ft29">Utsatta områden</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td158"><SPAN class="p43 ft29">Övr iga områden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td218"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td219"><SPAN class="p149 ft31">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td158"><SPAN class="p43 ft31">i storstäderna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td220"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td221"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td153"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td218"><SPAN class="p15 ft29">Gott hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td219"><SPAN class="p327 ft29">70,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td158"><SPAN class="p75 ft29">81,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td218"><SPAN class="p15 ft30">Dåligt hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td219"><SPAN class="p327 ft30">9,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td158"><SPAN class="p75 ft30">4,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td218"><SPAN class="p15 ft31">Hälsotillståndet är någ ot däremellan</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td219"><SPAN class="p327 ft31">20,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td158"><SPAN class="p75 ft31">13,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td218"><SPAN class="p15 ft29">Har nedsatt arbetsför måga (2)</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td219"><SPAN class="p327 ft29">25,1</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td158"><SPAN class="p75 ft29">18,3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p202 ft29">(2) Svarsalternativen ”Har besvär av värk” och ”Har besvär med sömnen” fanns inte med 1984/85.</P> <P class="p326 ft29">Källa: SCB, ULF.</P> <P class="p328 ft9">Under perioden <NOBR>1985–1995</NOBR> så kan vi iaktta en betydande ökning a v andelen individer som uppger att de har ett dåligt hälsotillstånd . Drygt 12 procent i de utsatta stadsdelarna uppger år 1995 att de har ett dåligt hälsotillstånd vilk et är tre gånger fler än i övr iga stadsdelar. År 1985 uppg av närmare 10 procent att de hade ett dåligt hälso - tillstånd, vilket var dubbelt fler än i övr iga stadsdelar. Det har alltså skett en ökning av andelen som upplever ett dåligt hälsotillstånd i de utsatta områdena, medan andelen har minskat något i de övr iga stadsdelarna.</P> <P class="p66 ft3">68 procent av invånarna i de utsatta stadsdelarna uppger att deras hälsotillstånd är g ott och 20 procent att deras hälsotillstånd pendlar mellan gott och dåligt. Motsvarande andel för stor städernas övr iga befolkning är 16 procent. Andelen av befolkningen i de utsatta stads-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">40 </SPAN>SOU 1990:36 Storstadsliv, sid 131.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d165x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td209"><SPAN class="p15 ft12">Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">65</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td211"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft3">delarna som har besvär av värk uppgår till 63 procent. Motsvarande andel för övr iga befolkningen i storstäderna är 55 procent. Det är också betydligt fler i de utsatta stadsdelarna som har besvär med sömnen. När mare 24 procent uppger att de har dessa problem, medan omkring 19 procent hos den övr iga storstadsbefolkningen.</P> <P class="p26 ft9">Det sämre hälsotillståndet i de utsatta stadsdelarna påverkar i allt väsentligt också invånarnas möjligheter till arbete . Här har också en ökning skett under samma tidpunkt i de utsatta områdena, medan en minskning kan konstateras i de övr iga stadsdelarna. Omkring 27 procent uppger att deras arbetsför måga i hög g rad eller i någon mån är nedsatt år 1995. Motsvarande andel för övr iga invånare i storstäderna är 17 procent. Det är följaktlig en 50 procent fler i de utsatta stadsdelarna som har nedsatt arbetsför måga.</P> <P class="p329 ft3">Vi har valt att dela upp befolkningen i olika socioekonomiska grupper och kön. Vi har också valt att jämför a inte enbart utsatta områden med övr iga storstadsområden utan också med vår a så kallade jämför elsekommuner: Arvika, Bolllnäs, Hallsberg, Hedemora, Kalix, Kramfors och Timrå samt hela riket.<SPAN class="ft49">41</SPAN></P> <P class="p302 ft24">Arbetare – män respektive kvinnor</P> <P class="p120 ft3">Delar vi upp kategorin arbetare på män oc h kvinnor och jämför mel - lan åren 1985 och 1995 utsatta områden och övr iga områden i storstäderna med våra jämför elsekommuner samt hela riket kan vi iaktta följande;</P> <P class="p311 ft35">Tabell 6: Hälsotillstånd år 1994/95 för arbetar e, män respektive kvinnor, procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td222"><SPAN class="p15 ft29">Utsatta områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td223"><SPAN class="p139 ft29">Övr iga områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td10"><SPAN class="p140 ft29">Jämför elsekom-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td224"><SPAN class="p139 ft29">Hela riket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td222"><SPAN class="p15 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td223"><SPAN class="p139 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td10"><SPAN class="p140 ft30">munerna Arvika</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p140 ft30">m fl</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td7"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td227"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td123"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td228"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td229"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td230"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td123"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td228"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td7"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td225"><SPAN class="p15 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p21 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p139 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p34 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p140 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p21 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p139 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p330 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td231"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td227"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td228"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td229"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td230"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td228"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td7"><SPAN class="p15 ft29">Gott hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td225"><SPAN class="p15 ft29">50,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p21 ft29">55,3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p331 ft29">69,8</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p332 ft29">67,4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p140 ft29">67,7</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p21 ft29">57,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p331 ft29">72,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p177 ft29">64,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td7"><SPAN class="p15 ft31">Dåligt hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td225"><SPAN class="p15 ft31">27,1</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p21 ft31">15,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td72"><SPAN class="p331 ft31">9,4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td68"><SPAN class="p332 ft31">8,9</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p140 ft31">12,0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p21 ft31">8,7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td72"><SPAN class="p331 ft31">6,9</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p177 ft31">8,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p15 ft30">Hälsotillståndet är</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p15 ft30">något där emellan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p15 ft30">22,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p21 ft30">29,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p331 ft30">20,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p332 ft30">23,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p140 ft30">20,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p21 ft30">33,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p331 ft30">20,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p177 ft30">27,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p15 ft30">Har besvär av värk</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p15 ft30">66,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p21 ft30">79,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p331 ft30">60,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p332 ft30">71,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p140 ft30">72,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p21 ft30">78,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p331 ft30">63,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p177 ft30">72,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p15 ft30">Har nedsatt arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td7"><SPAN class="p15 ft31">för måga</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td225"><SPAN class="p15 ft31">20,4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p21 ft31">30,7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td72"><SPAN class="p331 ft31">14,7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td68"><SPAN class="p332 ft31">15,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p140 ft31">20,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p21 ft31">20,7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td72"><SPAN class="p331 ft31">13,4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p177 ft31">17,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td231"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td227"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td228"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td229"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td230"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td228"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft29">Källa: SCB, ULF.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">41 </SPAN>Vi har i kapitlet Ekonomi och för sörjning använt dessa kommuner vid jämför else av kostnadsutvecklingen inom vissa kommunala verksamhetsområden.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d166x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">66 </SPAN>Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft35">Tabell 7: Hälsotillstånd år 1984/85 för arbetar e, män respektive kvinnor, procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr1 td132"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td222"><SPAN class="p15 ft29">Utsatta områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p139 ft29">Övr iga områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p140 ft29">Jämför elsekom-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td190"><SPAN class="p140 ft29">Hela riket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td222"><SPAN class="p15 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td6"><SPAN class="p139 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td6"><SPAN class="p140 ft30">munerna Arvika</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td225"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td68"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p140 ft31">m fl</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td68"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td132"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td227"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td230"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td229"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td230"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td229"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td230"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td132"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td225"><SPAN class="p15 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p21 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p139 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p41 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p140 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p16 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p140 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p113 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td227"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td123"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td230"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td229"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td230"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td229"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td230"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td132"><SPAN class="p15 ft29">Gott hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td225"><SPAN class="p15 ft29">59,3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p21 ft29">60,4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p36 ft29">73,9</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p41 ft29">71,1</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p331 ft29">64,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p333 ft29">67,6</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p331 ft29">73,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p334 ft29">67,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">Dåligt hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p15 ft30">13,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p21 ft30">15,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p36 ft30">8,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p41 ft30">7,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p331 ft30">7,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p333 ft30">6,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p331 ft30">7,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p334 ft30">8,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">Hälsotillståndet är</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">något där emellan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p15 ft30">27,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p21 ft30">23,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p36 ft30">18,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p41 ft30">21,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p331 ft30">28,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p333 ft30">26,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p331 ft30">19,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p334 ft30">24,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p15 ft31">Har nedsatt arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td225"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td68"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td68"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td132"><SPAN class="p15 ft29">för måga (3)</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td225"><SPAN class="p15 ft29">24,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p21 ft29">20,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p36 ft29">15,4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p41 ft29">11,9</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p331 ft29">18,7</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p333 ft29">4,3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p331 ft29">13,4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p334 ft29">14,4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft29">(3) Svarsalternativet ”Har besvär av värk” fanns inte med 1984/85. Källa: SCB, ULF.</P> <P class="p178 ft9">Genomgående har en minskning skett av andelen som uppger ett gott hälsotillstånd . Bland män i utsatta områden har en för dubbling skett av antalet som uppger dåligt hälsotillstånd . År 1985 v ar andelen 13,2 procent och 27,1 procent år 1995. I vår a jämför elsekommuner har också en ökning sk ett mellan åren men andelen som uppger dåligt hälsotillstånd år 1995 är bar a 12 procent. Andelen i övr iga områden i storstäderna är 9,4 procent, något hög re än riksgenomsnittet för arbetarmän. Där emot är det en stör re andel män i jämför elsekommunerna (72,1 procent) som uppger besvär av värk än män i utsa tta storstadsområden (66,8 procent).</P> <P class="p284 ft3">Vad gäller nedsatt arbetsför måga mellan åren 1985 och 1995 så har ökning en varit stör st bland arbetarkvinnorna i våra jämför elsekommuner. Från 4,3 procent år 1985 till 20,7 procent år 1995. Andelen arbetarkvinnor i utsatta områden som uppgav nedsatt arbetsför måga låg redan år 1985 på en hög ni vå – 20 procent och ökade till 30,7 pr ocent år 1995. Arbetarkvinnor i utsatta områden (79,4 procent) har mest besvär av värk.</P> <P class="p162 ft24">Arbetare – infödda svenskar respektive invandrare</P> <P class="p161 ft3">Gör vi en uppdelning av gruppen arbetare i inföd da svenskar och invandrare kan vi utläsa följande:</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d167x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td209"><SPAN class="p15 ft12">Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">67</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td211"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p336 ft35">Tabell 8: Hälsotillstånd år 1994/95 för arbetar e, infödda svenskar respektive invandrare(4), procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td186"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td181"><SPAN class="p23 ft29">Utsatta områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td223"><SPAN class="p21 ft29">Övr iga områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p139 ft29">Jämför elsekom-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td167"><SPAN class="p337 ft29">Hela riket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td181"><SPAN class="p23 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td223"><SPAN class="p21 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td6"><SPAN class="p139 ft30">munerna Arvika</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td194"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p139 ft30">m fl</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td194"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td186"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td176"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td170"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td170"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td111"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td170"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td175"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td164"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td28"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td186"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p23 ft29">Inföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">Invandr</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">Inföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p41 ft29">Invandr</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">Inföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p21 ft29">Invandr</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td167"><SPAN class="p231 ft29">Inföd da Invandr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td232"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td175"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td170"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td170"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td111"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td170"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td175"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td233"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td28"><SPAN class="p15 ft29">Gott hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td178"><SPAN class="p41 ft29">60,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">43,9</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p176 ft29">71,6</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p41 ft29">55,7</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">65,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p21 ft29">27,2 (5)</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td194"><SPAN class="p20 ft29">70,4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p76 ft29">50,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr17 td234"><SPAN class="p15 ft31">Dåligt hälsotillstånd 19,9</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p21 ft31">20,3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p176 ft31">8,3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td106"><SPAN class="p41 ft31">12,6</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p21 ft31">11,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p201 ft31">0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td194"><SPAN class="p20 ft31">6,8</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p76 ft31">13,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft30">Hälsotillståndet är</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td194"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft30">något där emellan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td178"><SPAN class="p41 ft30">19,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p21 ft30">35,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p176 ft30">20,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p41 ft30">31,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p21 ft30">23,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p21 ft30">72,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td194"><SPAN class="p20 ft30">22,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p76 ft30">33,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft30">Har besvär av värk</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td178"><SPAN class="p21 ft30">67,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p21 ft30">82,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p176 ft30">64,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p41 ft30">73,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p21 ft30">74,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p21 ft30">85,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td194"><SPAN class="p20 ft30">66,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p76 ft30">74,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft30">Har nedsatt arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td194"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td28"><SPAN class="p15 ft29">för måga</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td178"><SPAN class="p21 ft29">24,8</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">28,7</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p176 ft29">13,7</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p41 ft29">21,4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">20,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p21 ft29">29,3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td194"><SPAN class="p20 ft29">14,7</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p76 ft29">21,7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p338 ft29"><SPAN class="ft32">(4)</SPAN><SPAN class="ft56">Med invandrare avses utrikes föd da.</SPAN></P> <P class="p275 ft30"><SPAN class="ft32">(5)</SPAN><SPAN class="ft73">Intervjugruppen invandrare från dessa kommuner är mycket låg, varför ang ivna procentsatser ej är tillför litliga.</SPAN></P> <P class="p188 ft29">Källa: SCB, ULF.</P> <P class="p272 ft35">Tabell 9: Hälsotillstånd år 1984/85 för arbetar e, infödda svenskar respektive invandrare, procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td186"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td181"><SPAN class="p23 ft29">Utsatta områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td223"><SPAN class="p21 ft29">Övr iga områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p139 ft29">Jämför elsekom-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td167"><SPAN class="p139 ft29">Hela riket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td181"><SPAN class="p23 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td223"><SPAN class="p21 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td6"><SPAN class="p139 ft30">munerna Arvika</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p139 ft30">m fl</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td186"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td176"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td170"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td170"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td111"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td170"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td175"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td164"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td28"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td186"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p23 ft29">Inföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">Invandr</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">Inföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p41 ft29">Invandr</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">Inföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p21 ft29">Invandr</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td167"><SPAN class="p41 ft32">Inföd da Invandr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td232"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td175"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td170"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td170"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td111"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td170"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td175"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td228"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td183"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td28"><SPAN class="p15 ft29">Gott hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td178"><SPAN class="p41 ft29">61,2</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">57,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p176 ft29">73,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p41 ft29">69,1</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p176 ft29">66,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p21 ft29">48,4 (5)</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p153 ft29">71,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td180"><SPAN class="p263 ft32">64,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr17 td234"><SPAN class="p15 ft31">Dåligt hälsotillstånd 12,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p21 ft31">18,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p176 ft31">7,0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td106"><SPAN class="p41 ft31">11,7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p176 ft31">7,0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p339 ft31">0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td72"><SPAN class="p153 ft31">7,4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td180"><SPAN class="p263 ft32">11,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft30">Hälsotillståndet är</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft30">något där emellan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td178"><SPAN class="p41 ft30">26,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p21 ft30">24,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p176 ft30">20,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p41 ft30">19,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p176 ft30">26,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p21 ft30">51,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p153 ft30">21,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p263 ft32">23,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft30">Har besvär av värk</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p140 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p201 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p174 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p163 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p201 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p339 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p16 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p340 ft30">–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft30">Har nedsatt arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td180"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td28"><SPAN class="p15 ft29">för måga</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td178"><SPAN class="p21 ft29">22,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">21,1</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p176 ft29">14,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p41 ft29">11,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p176 ft29">12,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p21 ft29">31,1</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p153 ft29">13,7</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td180"><SPAN class="p263 ft32">15,7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p191 ft29">(5) Intervjugruppen invandrare från dessa kommuner är mycket låg, varför ang ivna procentsatser ej är tillför litliga.</P> <P class="p190 ft29">Källa: SCB, ULF.</P> <P class="p341 ft3">Andelen som säger sig ha ett gott hälsotillstånd har sjunkit oc h då främst för g ruppen invandrare. År 1985 upple vde 57,5 procent att de hade ett gott hälsotillstånd i vår a utsatta stadsdelar. Denna andel hade minskat till 43,9 procent år 1995.</P> <P class="p289 ft9">Den högsta andelen som upplever sig ha ett dåligt hälsotillstånd är invandrare i de utsatta stadsdelarna. 20,3 procent upplever detta till skillnad från invandrare i övr iga storstadsområden, där andelen uppgår till 12,6 procent.</P> <P class="p289 ft3">Andelen invandrare som uppger besvär av värk är 82,4 procent i de utsatta områdena, att jämför a med 73,5 procent i övr iga storstadsområden som ligger något under riksgenomsnittet.</P> <P class="p289 ft3">Oavsett jämför elseområde så har en ökning sk ett av andelen som har en nedsatt arbetsför måga mellan de aktuella åren. Detta är speciellt tydligt för g ruppen invandrare.</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d168x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">68 </SPAN>Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft24">Tjänstemän – män r espektive kvinnor</P> <P class="p342 ft3">Vad gäller tjänstemannasidan kan vi konstatera följande;</P> <P class="p178 ft35">Tabell 10: Hälsotillstånd år 1994/95 för tjänstemän, män respektive kvinnor, procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr1 td132"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td222"><SPAN class="p15 ft29">Utsatta områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p139 ft29">Övr iga områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p140 ft29">Jämför elsekom-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td190"><SPAN class="p140 ft29">Hela riket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td222"><SPAN class="p15 ft31">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td6"><SPAN class="p139 ft31">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td6"><SPAN class="p140 ft31">munerna Arvika</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p140 ft30">m fl</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td132"><SPAN class="p15 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td227"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td230"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td229"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td230"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td229"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td230"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td132"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td225"><SPAN class="p15 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p16 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p139 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p16 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p140 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p16 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p140 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p113 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td130"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td227"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td123"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td230"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td229"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td230"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td229"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td230"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td132"><SPAN class="p15 ft29">Gott hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td225"><SPAN class="p331 ft32">81,2</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p333 ft29">74,9</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p36 ft29">83,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p333 ft29">78,6</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p331 ft29">84,2</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p333 ft29">75,4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p331 ft29">82,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p334 ft29">78,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">Dåligt hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p331 ft30">7,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p333 ft30">7,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p36 ft30">2,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p333 ft30">4,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p331 ft30">4,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p333 ft30">3,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p331 ft30">3,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p334 ft30">4,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">Hälsotillståndet är</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">något där emellan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p331 ft32">11,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p333 ft30">17,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p36 ft30">14,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p333 ft30">16,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p331 ft30">11,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p333 ft30">21,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p331 ft30">14,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p334 ft30">17,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p15 ft31">Har besvär av värk</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td225"><SPAN class="p331 ft32">46,0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p333 ft31">63,9</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p36 ft31">41,3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td68"><SPAN class="p333 ft31">61,7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p331 ft31">58,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td68"><SPAN class="p333 ft31">61,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p331 ft31">47,6</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p334 ft31">62,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">Har nedsatt arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td132"><SPAN class="p15 ft29">för måga</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td225"><SPAN class="p331 ft29">7,7</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p333 ft29">14,2</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p36 ft29">5,4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p333 ft29">8,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p331 ft29">3,7</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p333 ft29">18,3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p331 ft29">6,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p334 ft29">8,4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p325 ft29">(6) Gruppen tjänstemän är låg i dessa k ommuner. Angivna procentsatser kan variera med ca 8 procentenheter, varför jämför elser med övr iga områden ej kan anses tillför litliga.</P> <P class="p326 ft29">Källa: SCB, ULF.</P> <P class="p328 ft35">Tabell 11: Hälsotillstånd år 1984/85 för tjänstemän, män respektive kvinnor, procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr1 td132"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td222"><SPAN class="p15 ft29">Utsatta områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p139 ft29">Övr iga områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p140 ft29">Jämför elsekom-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td190"><SPAN class="p140 ft29">Hela riket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td222"><SPAN class="p15 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td6"><SPAN class="p139 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td6"><SPAN class="p140 ft30">munerna Arvika</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p140 ft30">m fl</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td132"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td227"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td123"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td230"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td229"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td230"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td229"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td230"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td132"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td225"><SPAN class="p15 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p16 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p139 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p16 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p140 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p16 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p140 ft29">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p113 ft29">Kvinnor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td130"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td227"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td230"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td229"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td230"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td229"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td230"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">Gott hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p331 ft32">63,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p333 ft30">80,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p36 ft30">85,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p333 ft30">81,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p331 ft30">77,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p333 ft30">83,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p331 ft30">84,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p334 ft30">82,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">Dåligt hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p331 ft32">10,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p333 ft30">2,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p36 ft30">2,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p333 ft30">5,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p34 ft30">0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p333 ft30">5,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p331 ft30">3,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p334 ft30">3,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">Hälsotillståndet är</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">något där emellan</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p331 ft32">26,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p333 ft30">17,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p36 ft30">11,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p333 ft30">13,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p331 ft30">22,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p333 ft30">11,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p331 ft30">12,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p334 ft30">13,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p15 ft30">Har besvär av värk</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td225"><SPAN class="p343 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p201 ft30">-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p34 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p344 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p34 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p344 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td226"><SPAN class="p34 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p337 ft30">–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p15 ft31">Har nedsatt arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td225"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td68"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td68"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td226"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td132"><SPAN class="p15 ft29">för måga</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td225"><SPAN class="p331 ft29">9,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td121"><SPAN class="p201 ft29">0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p36 ft29">5,3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p333 ft29">7,3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p331 ft29">6,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p333 ft29">2,8</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td226"><SPAN class="p331 ft29">5,4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p334 ft29">6,2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p325 ft29">(6) Gruppen tjänstemän är låg i dessa k ommuner. Angivna procentsatser kan variera med ca 8 procentenheter, varför jämför elser med övr iga områden ej kan anses tillför litliga.</P> <P class="p326 ft29">Källa: SCB, ULF.</P> <P class="p345 ft3">För tjänstemannakvinnor i utsa tta områden har andelen med ett dåligt hälsotillstånd öka t, medan för de manlig a tjänstemännen har andelen sjunkit. Likaså har andelen tjänstemannakvinnor som upp - ger en nedsatt arbetsför måga öka t. Det motsatta förhållandet gäller för de manlig a tjänstemännen. Andelen manliga tjänstemän som har ett gott hälsotillstånd i de utsa tta stadsdelarna har öka t från 63,5 procent år 1985 till 81,2 procent år 1995 och ligger nästan på samma nivå som de manliga tjänstemännen i de övr iga storstadsområdena.</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d169x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td208"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td209"><SPAN class="p15 ft12">Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">69</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td210"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td211"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft24">Tjänstemän – inföd da svenskar respektive invandrare</P> <P class="p346 ft35">Tabell 12: Hälsotillstånd år 1994/95 för tjänstemän, infödda svenskar respektive invandrare, procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td131"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td186"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td162"><SPAN class="p15 ft29">Utsatta områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p21 ft29">Övr iga områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p139 ft29">Jämför elsekom-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td162"><SPAN class="p332 ft29">Hela riket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td162"><SPAN class="p15 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td6"><SPAN class="p21 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td6"><SPAN class="p139 ft30">munerna Arvika</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td194"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td133"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p139 ft30">m fl</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td194"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td133"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td131"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td186"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td176"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td175"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td170"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td175"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td170"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td175"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td169"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td131"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td186"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p15 ft29">Inföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p21 ft29">Invandr</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">Inföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p113 ft29">Invandr</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">Inföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p21 ft29">Invandr</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td162"><SPAN class="p113 ft29">Inföd da Invandr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td129"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td175"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td175"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td170"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td175"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td170"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td175"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td233"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td138"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td131"><SPAN class="p15 ft29">Gott hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td178"><SPAN class="p176 ft29">78,9</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p21 ft29">76,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p176 ft29">82,4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p347 ft29">70,9</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p177 ft29">80,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p21 ft29">71,0 (7)</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td194"><SPAN class="p20 ft29">81,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td133"><SPAN class="p347 ft29">72,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">Dålligt hälsotill-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td194"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td133"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p15 ft31">stånd</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td178"><SPAN class="p176 ft31">4,3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p21 ft31">15,4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p176 ft31">3,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p347 ft31">4,1</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p177 ft31">4,0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p163 ft31">0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td194"><SPAN class="p20 ft31">3,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p347 ft31">5,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">Hälsotillståndet är</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td194"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td133"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">något där emellan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td178"><SPAN class="p176 ft30">16,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p21 ft30">8,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p176 ft30">14,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p347 ft30">25,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p177 ft30">16,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p21 ft30">29,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td194"><SPAN class="p20 ft30">15,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td133"><SPAN class="p347 ft30">22,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">Har besvär av värk</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td178"><SPAN class="p176 ft30">51,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p21 ft30">64,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p176 ft30">50,7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p347 ft30">61,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p177 ft30">61,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p21 ft30">29,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td194"><SPAN class="p20 ft30">54,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td133"><SPAN class="p347 ft30">62,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p15 ft31">Har nedsatt arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td186"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td79"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td194"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td131"><SPAN class="p15 ft29">för måga</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td178"><SPAN class="p176 ft29">9,6</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p21 ft29">14,3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p176 ft29">6,1</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p347 ft29">11,4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p177 ft29">10,5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p21 ft29">29,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td194"><SPAN class="p20 ft29">6,9</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td133"><SPAN class="p347 ft29">10,5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft29">(7) Intervjugruppen invandrare från dessa kommuner är mycket låg, varför ang ivna procentsatser ej är tillför litliga.</P> <P class="p18 ft29">Källa: SCB, ULF.</P> <P class="p311 ft35">Tabell 13: Hälsotillstånd år 1984/85 för tjänstemän, män respektive kvinnor, procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr1 td131"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td186"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td162"><SPAN class="p15 ft29">Utsatta områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p21 ft29">Övr iga områden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p139 ft29">Jämför elsekom-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td162"><SPAN class="p332 ft29">Hela riket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td162"><SPAN class="p15 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td6"><SPAN class="p21 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td6"><SPAN class="p139 ft30">munerna Arvika</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td74"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p139 ft30">m fl</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td74"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td131"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td186"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td176"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td175"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td170"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td175"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td170"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td175"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td169"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td131"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td186"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p15 ft29">Inföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p331 ft29">Invandr</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">Inföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p113 ft29">Invandr</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p21 ft29">Inföd da</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p331 ft29">Invandr</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td162"><SPAN class="p113 ft29">Inföd da Invandr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td129"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td175"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td175"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td170"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td175"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td170"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td175"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td228"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td235"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td131"><SPAN class="p15 ft29">Gott hälsotillstånd</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td178"><SPAN class="p176 ft29">74,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p347 ft29">65,2</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p176 ft29">84,1</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p347 ft29">72,6</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p177 ft29">79,3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p36 ft29">100 (7)</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p153 ft29">84,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td74"><SPAN class="p347 ft29">74,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">Dålligt hälsotill-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td74"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p15 ft31">stånd</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td178"><SPAN class="p176 ft31">4,7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p347 ft31">10,4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p176 ft31">3,9</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p347 ft31">7,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p177 ft31">2,8</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p334 ft31">0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td72"><SPAN class="p153 ft31">3,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td74"><SPAN class="p347 ft31">6,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">Hälsotillståndet är</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td74"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">något där emellan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td178"><SPAN class="p176 ft30">21,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p347 ft30">24,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p176 ft30">12,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p347 ft30">20,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p177 ft30">17,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p334 ft30">0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p153 ft30">12,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td74"><SPAN class="p347 ft30">19,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td131"><SPAN class="p15 ft30">Har besvär av värk</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td186"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p339 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p339 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p339 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p339 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td172"><SPAN class="p163 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td178"><SPAN class="p334 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p87 ft30">–</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td74"><SPAN class="p348 ft30">–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p15 ft31">Har nedsatt arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td186"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td79"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td172"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td72"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td74"><SPAN class="p15 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td131"><SPAN class="p15 ft29">för måga</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td178"><SPAN class="p176 ft29">4,2</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p347 ft29">4,9</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p176 ft29">6,1</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p347 ft29">8,3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td172"><SPAN class="p177 ft29">4,7</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td178"><SPAN class="p334 ft29">0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p153 ft29">5,8</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td74"><SPAN class="p347 ft29">6,7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft29">(7) Intervjugruppen invandrare från dessa kommuner är mycket låg, varför ang ivna procentsatser ej är tillför litliga.</P> <P class="p18 ft29">Källa: SCB, ULF.</P> <P class="p227 ft9">Både invandrare som anser sig ha ett gott hälsotillstånd oc h ett dåligt hälsotillstånd har öka t i de utsatta områdena. Från att andelen var 65,2 procent år 1985 uppger 76 procent år 1995 att de har ett gott hälsotillstånd . För invandrare i övr iga storstadsområden råder det motsatta förhållandet. De med dåligt hälsotillstånd har öka t från 10,4 procent till 15,4 procent. Andelen invandrare med nedsatt arbetsför - måga har nästan tredubblats från 4,9 procent år 1985 till 14,3 procent år 1997.</P> <P class="p27 ft3">Vi kan konstatera att sämst mår arbetar kvinnor och invandrare i de utsatta storstadsområdena, medan däremot invandrare bland vissa</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">70 </SPAN>Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft3">manliga tjänstemän i de utsa tta områdena tenderar att uppleva ett förbättr at hälsotillstånd .</P> <P class="p60 ft24">Sammanfattande kommentarer</P> <P class="p179 ft3">Det finns en rad samverkande kvalitativa och kvantitativa faktorer som vi har lyft fram i detta kapitel som är när a kopplade till klassskillnader i hälsa.</P> <P class="p53 ft9">De individer som är arbetslösa, har de sämsta arbetena, inkomsterna, bostäderna och utbildningarna, tenderar fortfarande att ha sämst hälsa. Dessutom har det skett en ökning sedan år 1985 a v andelen som upplever ett dåligt hälsotillstånd i de utsa tta områdena, medan andelen har minskat något i de övr iga stadsdelarna.</P> <P class="p53 ft9">Arbetslösheten är i allr a högsta g rad är ett folkhälsoproblem. Vi vet att nedsatt psykisk för måga och tobaks- och alkoholkonsumtionen ökar vid arbetslöshet. Olika studier har k onstaterat att tobaks- och alkoholvanor har ett tydligt samband med arbetslöshet, framför allt bland unga. Sämre matvanor och rökning följs åt. Ma tvanor styrs ofta av vilken utbildning och socioekonomisk grupp man tillhör. I de utsatta stadsdelarna är medellivslängden läg re, alkoholkonsumtionen hög re, kost- och motionsvanorna sämre och det är betydligt fler som röker i jämför else med övr iga stadsdelar. Arbetslösa har oc kså hög re blodtryck och hög re halter av vissa stresshormoner än icke arbetslösa. Dödligheten b land arbetslösa är två till tr e gånger hög re än bland icke arbetslösa.</P> <P class="p349 ft9">Den enskilda människan som tvingas stå utanför en arbetsg emenskap kan lätt isolera sig och därmed ökar svår igheterna att komma in på arbetsmarknaden. Det sämre hälsotillståndet påv erkar också i allt väsentligt invånarnas möjligheter till arbete . De neddragningar som skett i trygghetssystemen genererar också oro inför fr amtiden. Detta ökar känslan a v utanför skap och hopplöshet. Känslan a v att inte själv förf oga över de verktyg som behövs för a tt förbättr a sin situation, känslan av att vara utlämnad åt opåv erkbara krafter samverkar negativt och ökar r iskerna för a tt ytterligare få en för sämrad hälsa.</P> <P class="p196 ft9">Vid arbetslöshet dr abbas hela familjen. Efter en längre period av arbetslöshet ökar ohälsan högst påta gligt, men även andra problem som våld, missbruk och självmordsför sök b land föräldr ar. Det finns ett mycket starkt samband mellan utfall vid fyraårskontrollerna och olika sociala indikationer. Andelen barn som inte klarade testerna vid fyraårskontrollen var högst i länets utsa tta stadsdelar. I för skoleåldern är för senad tal- och språkutveckling det vanligaste problemet. På lågoc h mellanstadiet är koncentrationssvårigheter det vanligas-</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d171x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">SOU 1998:25 </SPAN>Folkhälsan i stor städer nas utsatta stadsdelar <SPAN class="ft3">71</SPAN></P> <P class="p321 ft3">te problemet och inlärningssvårigheter är vanligast på högstadiet. Sambandet mellan pappans sysselsättningssituation och barns drogmissbruk är den enskilt viktigaste faktorn för a tt för klara för ekomsten av drogmissbruk. Bland barn till arbetslösa pa ppor finns ett mer utbrett missbruk än bland barn med för värvsarbetande pappor.</P> <P class="p26 ft9">Risken att bli för tidspensionerad ökar högst väsentligt vid långv a- rig sjukdom, återkommande hälsoproblem och arbetslöshet. Bakom en för tidspensionering ligger ofta ett tungt och enformigt arbete eller dålig hälsa under lång tid . Andelen långtidssjukskrivna är tre gånger stör re i de fattigaste bostadsområdena än i de r ikaste. Detta kan tolkas som att det inte bara är de som står utanför oc h inte har något arbete som mår dåligt, utan också att de som har ett arbete är ofta sjuka. I storstädernas utsatta områden är andelen arbetar e nästan dubbelt så stor som i de övr iga storstadsområdena och de har bullriga, jäktiga och fysiskt belastade arbeten. Många upplever att de har ett dåligt hälsotillstånd oc h nedsatt arbetsför måga. Kvinnorna, främst arbetarkvinnorna, mår betydligt sämr e än männen oc h har ofta besvär av värk. Det är de utsatta grupperna som i hög re utsträckning anger att de avstår från a tt söka vår d. Om de ekonomiskt fattiga tvingas avstå från sjukvår d kommer sambandet mellan hälsa och fattigdom att bli ännu starkare.</P> <P class="p350 ft3">Ohälsotalen är m ycket hög a bland befolkningen i de utsatta stadsdelarna, i vissa delar mer än dubbelt så högt som i övr iga landet. Man bör då v ara medveten om att ohälsotalet bara anges utifrån de för säkrades situation. De oför säkrade finns inte med, eftersom de står utanför för säkringssystemet. Bland de mest utsatta finns många invandrarkvinnor, ensamstående mödr ar och kvinnor i arbetaryrken och långtidsarbetslösa.</P> <P class="p260 ft3">Segregationen tilltar i och med att människor med sociala och hälsomässiga problem anhopas i vissa typer av områden. Vi kan bara konstatera att det Abraham Bäck sade år 1756 gäller än ida g: Fattigdom, Elände, Brist på brödfödan, Ängslan oc h Misströstan är de främsta orsakerna till ohälsan.</P> </DIV> <DIV id="page_72"> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td236"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td237"><SPAN class="p15 ft12">Boendeförhållanden och boendemiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p16 ft3">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td238"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td239"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p185 ft8">7 Boendeförhållanden och boendemiljö</P> <P class="p351 ft25">”Gårdsten är bra. Barn skrattar och är glada. Gårdsten har många gator som har många namn. Gårdsten är vackert. Det finns många polacker.</P> <P class="p352 ft12">Gårdsten är nästan som landet men det finns ingen gris...”</P> <P class="p353 ft3">Denna dikt är skriven av Minh Tho Trinh, som medverkade i Storstadskommitténs antologi Rosor av Betong (SOU 1997:62). Minh’s dikt ger ord åt de känslor och upplevelser som många barn och ungdomar i de utsatta stadsdelarna har av sina bostadsområden.</P> <P class="p289 ft9">I vårt delbetänkande Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61) konstaterade vi att 75 procent av ungdomarna tyckte att deras områden var fina, men bilden var inte entydig. Över 90 procent av ungdomarna tyckte ändå att det var nödvändigt att snygga upp gårdar och parker i deras områden. Och 80 procent tyckte också att det var viktigt att snygga upp husen.</P> <P class="p354 ft9">Det är svårt att förklara denna uppenbara motsägelsefullhet. Det skulle kunna sammanhänga med hur människor manifesterar sin identitet. Av hävd anses det att en människas identitet är intimt förknippad med hennes bostad eller hembygd. Vi kan alltså förvänta oss att människor som tillfrågas om hur de upplever sina bostadsområden generellt tenderar att besvara frågan på ett sådant sätt att det egentligen säger mer om individens försvar av sin egen identitet än om områdets faktiska egenskaper. Om så är fallet, måste dessvärre lämnas obesvarat i detta sammanhang.</P> <P class="p355 ft3">Vad tycker då den vuxna befolkningen i de utsatta stadsdelarna om sina bostadsområden? Vårt huvudintryck är att flertalet invånare i dessa stadsdelar trivs. Men likväl återfinns det största missnöjet med bostäderna och bostadsområdena i de utsatta stadsdelarna. Detta framkom i vårt delbetänkande Egenmakt (SOU 1996:177). Mest missnöjda var gruppen ensamstående med barn. <SPAN class="ft49">1</SPAN></P> <P class="p354 ft3">Temaplan AB har på uppdrag av Stockholms länsstyrelse m.fl. gjort en första större flyttstudie i länet, som visar att hyresgäster hos</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">1 </SPAN>Egenmakt, SOU 1997:177, s. 217.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">74 </SPAN>Boendeförhållanden oc h boendemiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p356 ft3">de kommunala bolagen är mer nöjda med för valtningen än med bostadsområdena. Bland hyresgästerna hos de privata bostadsbolagen är situationen den omvända, dvs. man är mindre nöjd med vär - darnas insatser, men nöjdar e med områdets kvaliteter.</P> <P class="p357 ft9">Mikael Stigendal visar i sin studie Sociala värden i olika sociala världar att missnöjet med bostadens kvalitet var stör st i de utsatta stadsdelarna Rosengård och Södr a Innerstaden i Malmö. Södr a Innerstadsborna anser också att deras utemiljö är en a v de sämsta i staden.<SPAN class="ft49">2 </SPAN>Stigendal noterade att Södr a Innerstadsborna i sin bedöm - ning av sitt boende totalt sett var nöjdar e med tanke på deras uppfattning om bostaden, utemiljön oc h den kommunala servicen. Generellt så fanns ett samband mellan upplåtelseform och hur nöjd man var med sitt boende totalt sett. Minst nöjda var hyresrättsinnehavare.</P> <P class="p358 ft3">I Vårby gård i Huddinge kommun gjordes en undersökning år 1987 bland det allmännyttiga bostadsbolagets hyresgäster som visade att knappt 20 procent var direkt missnöjda med sitt bostadsområ - de. De fem viktigaste orsakerna till missnöjet hade a tt gör a med</P> <P class="p359 ft3"><SPAN class="ft82">–</SPAN><SPAN class="ft65">områdets skötsel oc h för valtning,</SPAN></P> <P class="p198 ft3"><SPAN class="ft82">–</SPAN><SPAN class="ft65">områdets sociala integration,</SPAN></P> <P class="p198 ft3"><SPAN class="ft82">–</SPAN><SPAN class="ft65">upplevelsen av rädsla, obehag och främlingskap i området,</SPAN></P> <P class="p198 ft3"><SPAN class="ft82">–</SPAN><SPAN class="ft65">områdets geografiska läge.</SPAN></P> <P class="p360 ft3">Bostadsbolaget gjorde en kraftfull insats som bland annat att innehöll en ser vicegaranti, upprustning av gårdarna, fler tvättstugor och bättre garage. På mindre än två år hade det dir ekta missnöjet min - skat till 9 procent. En klar förbättr ing som var ett resultat av att bostadsbolaget tog sitt fulla ansvar för basala för valtningsuppgifter.<SPAN class="ft49">3</SPAN></P> <P class="p357 ft9">I vårt delbetänkande Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61) visade vi att barnfamiljerna tillhör den g rupp som oftast flyttar från utsatta stadsdelar. De flyttar oftast på grund av ”naturliga” orsaker, dvs. tillökning i familjen, separation eller önskemål om andra boendeformer. Men många flyttar dessvärre av områdesrelaterade orsaker. Man upplever bl.a. att områdena inte är tillräc kligt barnvänliga och trygga. Skepsis till den för väntade kvaliteten inom barnomsorgen och skolan påverkar också deras val att flytta.</P> <P class="p361 ft3">Sveriges allmännyttiga bostadsför etag (SABO) uppskattar ombyggnadsbehovet inom miljonprogramsområdenas bostadsbestånd</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p129 ft29"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft55">Stigendal, Mikael, Sociala värden i sociala världar, 1997, arbetsunderlag.</SPAN></P> <P class="p129 ft29"><SPAN class="ft42">3</SPAN><SPAN class="ft55">Integration – segregation, SABO, april 1992 MAF/AB.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td236"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td240"><SPAN class="p15 ft12">Boendeförhållanden oc h boendemiljö <SPAN class="ft3">75</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td238"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td241"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft3">till omkring 100 000 lägenheter i landet. Denna uppskattning av behovet omfattar endast de bolag som är medlemmar i SABO.</P> <P class="p362 ft24">Försämrad utrymmesstandard i de utsatta stadsdelarna</P> <P class="p48 ft9">Genomför andet av miljonprogrammet minskade trångboddheten kraftigt under <NOBR>1970-talet.</NOBR> Sverige har en av världens högsta utr ymmesstandard. Vid vår bearbetning av SCB:s <NOBR>ULF-material</NOBR> kunde vi emellertid iaktta en marginell minskning av utrymmesstandarden och en ökad trångbod dhet under det senaste decenniet. Detta gäller framför allt Stoc kholm och i synnerhet i dess utsatta stadsdelar. Antalet boende per 100 rumsenheter (kök samt r um på minst 6 kvm) ökade från 56,8 pr ocent år 1985 till 59,4 procent år 1995 i de utsatta stadsdelarna. I genomsnitt var 35 procent av invånarna i storstädernas utsatta stadsdelar trångbodda.<SPAN class="ft49">4 </SPAN>Motsvarande andel i övr iga stadsdelar var knappt 20 procent.</P> <P class="p322 ft24">Inte lägre kvarboende än i andra stadsdelar</P> <P class="p363 ft9">Hög omf lyttning och lågt kvarboende beskrivs ofta som ett problem för de utsa tta stadsdelarna i flera studier och utredningar. Det låga kvarboendet sägs bl.a. minska den sociala stabiliteten i området. Hittills har det varit svårt att få en uppfattning om kvarboendet och flyttningsmönstr et i storstäderna. I den tidigare nämnda flyttstudien från Temaplan konstateras bland annat att hushållens kvarboendefrekvens i de utsatta stadsdelarna inte avvek från andra hushåll i flerfamiljshus i länet.<SPAN class="ft49">5 </SPAN>Däremot fann man att kvarboendet skulle drastiskt minska om alla som ville flytta kunde gör a det, men p.g.a. bostadsmarknadens orör lighet så förhindr as hushållen att realisera sina önskning ar. Viljan hos hushållen som bor i de utsatta stadsdelarna och som önskade a tt flytta visade sig också vara svår att påverka med en motsvarande hyressänkning. Enligt Temaplan skulle kvarboendet troligen endast öka med <NOBR>2–4</NOBR> pr ocent.</P> <P class="p253 ft3">Vi får troligen också anta att kvarboendet kommer att minska ytterligare om invånarnas inkomster i de utsatta stadsdelarna för - bättras påtagligt. För visso har inkomstnivån inte samma utslagsgivande betydelse för utr ikes föd da på deras val av upplåtelseform.<SPAN class="ft49">6 </SPAN>Utrikes föd da med hög a inkomster är starkt överrepresenterade inom</P> <P class="p364 ft29"><SPAN class="ft36">4</SPAN><SPAN class="ft83">Trångbodda enligt norm 3, personer som bor i hushåll där man har mindr e än ett sovrum per person, kök oc h vardagsrum oräknade. Samboende anses dock dela sovrum.</SPAN></P> <P class="p188 ft31"><SPAN class="ft36">5</SPAN><SPAN class="ft84">Nio gånger i livet, 1997, Stockholms Läns Regionplane- och trafikkontoret.</SPAN></P> <P class="p188 ft29"><SPAN class="ft36">6</SPAN><SPAN class="ft56">Roger Andersson och Irena Molina, Etnisk boendesegregation i teori och praktik.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">76 </SPAN>Boendeförhållanden oc h boendemiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft3">hyresrätten. Medan inrikes föd da gör en boendekar riär till bostadsrätt eller villa när der as inkomster tillåter detta. Hälften <SPAN class="ft49">7 </SPAN>av hög inkomsttagarfamiljerna från Turkiet, Chile och Grekland bor i hyresrätt. Likväl visar det sig a tt allt fler utlandsföd da hushåll skaffar sig en villa eller bostadsrätt när der as inkomster ökar.</P> <P class="p53 ft3">Temaplans flyttstudie visade vidare att en mycket stor del av de hushåll som flyttar av tvingande skäl såsom vräkning eller e vakuering flyttar just till de utsatta stadsdelarna. Vi kan alltså anta att flera av dessa hushåll har såväl sociala som ek onomiska problem. Därmed för stärks den sociala problematiken ytterligare i dessa områden.</P> <P class="p365 ft3">Följande slutsa tser drar Temaplan AB på grundval av sin flyttstudie:</P> <P class="p53 ft9">Hushållen byter bostad ofta. Flyttningen ger en påtaglig välfär dsvinst. Problemet är dock att många vill flytta men utbudet saknas. Inte fysiskt men reellt. Boendekostnaderna för egnahem kommer troligen inte att öka. Det b lir inte dyrare att bo kvar. Ränta och inflation kommer sannolikt även fortsättningsvis att ligga på en rimlig nivå. Parallellt med denna utveckling kommer den disponibla inkomsten att öka hos en del hushåll samtidigt ökar för mög enhetsbildningen i dessa hushåll. Detta kommer att medför a en kraftig ökning av bostadsrättspriserna i Stockholm.</P> <P class="p366 ft24">Otrygg boendemiljö</P> <P class="p202 ft9">I vårt betänkande Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61) visade vi att våld, kriminalitet och droger oroar ungdomarna i de utsatta stadsdelarna i väsentligt hög re grad än övr iga ungdomar i storstäderna och i övr iga riket. Drygt 40 procent av ungdomarna upplevde sitt bostadsområde som otryggt och stökigt. Ungdomar nas bild av sina bostadsområden åter speglas också i hur den vuxna befolkningen upplever sina bostadsområden. Otryggheten och risken att bli utsatt för våld oc h kriminalitet är väsentligt hög re i de utsatta stadsdelarna än i övr iga stadsdelar. Nästan en tredjedel av befolkningen i de utsatta stadsdelarna har avstått från a tt gå ut i sitt bostadsområde på g rund av oro för a tt bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. I övr iga stadsdelar har drygt 18 procent av dess invånare upplevt samma oro. Det är i synnerhet kvinnor som upplever bostadsområdena som otrygga. Drygt 42 procent av kvinnorna i de utsatta stadsdelarna uppger att har avstått från a tt gå ut.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">7 </SPAN>Mångfald och Ursprung, sid. 121.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d177x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td236"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td240"><SPAN class="p15 ft12">Boendeförhållanden oc h boendemiljö <SPAN class="ft3">77</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td238"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td241"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft9">Motsvarande andel bland kvinnorna i de övr iga stadsdelarna var omkring 27 procent. Andelen män i de utsatta stadsdelarna som har avstått att gå ut på g rund av otrygghet var 13 procent och i övr iga stadsdelar 9 procent. Äv en om otryggheten är högst b land kvinnorna så är det männen som i någ ot hög re utsträckning drabbas av hot och våld. I de utsatta stadsdelarna är risken fyra gånger hög re för män än för kvinnor a tt drabbas av våld som leder till kroppsskador.</P> <P class="p350 ft3">Av nedanstående tabell framgår att invånarna i de utsatta stadsdelarna i stör re utsträckning utsätts för våld oc h stölder än övr iga storstadsinvånare. Det är endast när det gäller stöld oc h skadegör else av bil som andelen är hög re utanför de utsa tta områdena, vilket är rimligt med tanke på att innehavet av bil är stör re där. Skadegör else i bostadsområdet är till oc h med två och en halv gånger så vanligt i dessa stadsdelarna som i övr iga stadsdelar.</P> <P class="p120 ft35">Tabell 1: Utsatt för kriminalitet och skadegörelse, 1994/95 <NOBR>16–74</NOBR> år, procent.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr0 td242"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td243"><SPAN class="p19 ft29">Utsatta stadsdelar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td217"><SPAN class="p331 ft29">Övr iga stadsdelar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td244"><SPAN class="p15 ft29">Utsatt för någ ot våld eller hot om våld</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td245"><SPAN class="p368 ft29">11,2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td215"><SPAN class="p369 ft29">9,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td244"><SPAN class="p15 ft31">Utsatt för våld som vållade kr oppsskada</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td245"><SPAN class="p368 ft31">3,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td215"><SPAN class="p369 ft31">2,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td244"><SPAN class="p15 ft30">Utsatt för våld som krävde läkarbesök</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td245"><SPAN class="p368 ft30">2,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td215"><SPAN class="p369 ft30">1,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td244"><SPAN class="p15 ft30">Utsatt för stöld eller skade gör else</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td245"><SPAN class="p368 ft30">42,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td215"><SPAN class="p369 ft30">34,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td244"><SPAN class="p15 ft30">… i lägenheten</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td245"><SPAN class="p368 ft30">18,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td215"><SPAN class="p369 ft30">11,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td244"><SPAN class="p15 ft31">… av bil</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td245"><SPAN class="p368 ft31">12,5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td215"><SPAN class="p369 ft31">14,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td244"><SPAN class="p15 ft30">För ekomsten av skadegör else i bostadsområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td245"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td215"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td244"><SPAN class="p15 ft30">ja, mycket vanligt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td245"><SPAN class="p368 ft30">18,3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td215"><SPAN class="p369 ft30">4,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td244"><SPAN class="p15 ft30">ja, ganska vanligt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td245"><SPAN class="p368 ft30">17,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td215"><SPAN class="p369 ft30">10,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td242"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td243"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td217"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft29">Källa: SCB, ULF</P> <P class="p363 ft9">Det kommunala koncernbolaget Framtiden AB i Göte borg har låtit gör en under sökning av kriminaliteten i stadsdelen Hjällbo. Där framgår att den vanligaste brottsligheten i stadsdelen är inbrottsstöl - der, bilstölder, skadegör else och misshandel. Det var också den brottslighet som de boende uppgav att de drabbats av i offerundersökning en.<SPAN class="ft49">8 </SPAN>Ökad be vakning och ”kvarterspolis” skulle, enligt de boende, kunna medverka till att minska brottsligheten. En intressant iakttagelse i undersökning en är att närmare 90 procent av de boende i stadsdelen ser brottsligheten som ett problem, samtidigt som brottsligheten i stadsdelen är någ ot lägre i jämför else med hela Göte borg i förhållande till f olkmängden. Drygt hälften ser det som ett stort problem. Undersökning en visar vidare att det är främst ungdoms - brottsligheten som utmärker sig i området. De vanligaste brotten i dessa sammanhang är bilstölder oc h inbrott.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">8 </SPAN>Malm, Ulf, Kriminalitet och trygghet i Hjällbo, Delprojekt i Framtidens Hjällbo, opublicerad rapport ,1997</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">78 </SPAN>Boendeförhållanden oc h boendemiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p370 ft9">Vi kan alltså konstatera att risken att bli utsatt för våld eller hot om våld och skadegör else är betydligt hög re i storstädernas utsatta stadsdelarna än i övr ig stadsdelar. Detta förhållande bekräftas oc kså i en studie som forskningsenheten vid Polishögskolan presenterade nyligen. De fann att i stadsdelar med hög pr oblemnivå, dvs. stör ande grannar, missbrukarkvartar, nedskräpning, skadegör else och stö - kiga ungdomar, så ökar r isken för de boende a tt utsattas för br ott. Problemnivån har också stor betydelse för in vånarnas upplevelse av trygghet. Studien visar vidare att polisens brottsför ebyggande arbete, särskilt grannsamverkan mot brott, sker huvudsakligen i polismästardistrikt med låg problemnivå. Andra studier har tidigare pekat på att polisens för ebyggande arbete med skolelever oftare riktas mot skolor som ligger i områden med låg snar are än med hög pr oblemnivå.<SPAN class="ft49">9</SPAN></P> <P class="p194 ft9">Brottsligheten i de utsatta stadsdelarna för klaras vanligtvis utifrån sociala och ekonomiska aspekter. Att själva husen eller bostadsområdets fysiska egenskaper skulle spela någon roll i dessa sammanhang diskuteras sällan. Den amerikanske arkitekten Oscar Newman beskriver i sin bok Defensible space brottsligheten mellan högrespektive låghusområden med samma socioekonomiska sammansättning av befolkningen. Newman fann att brottsligheten var oerhör t mycket hög re i höghusområdena än i låghusområdena. Han kunde konstatera ett klart samband: ju hög re hus, desto värre brottslighet. Utöver hushöjden inverkade också tre andra faktorer: graden av anonymitet, för ekomsten av ytor som var svåra att bevaka och alternativa flyktvägar för br ottslingarna. Äv en husens utformning bidrog till ökad r isk för skadegör else och överfall.<SPAN class="ft49">10</SPAN></P> <P class="p371 ft24">Offentlig och kommersiell service i stadsdelarna</P> <P class="p161 ft9">Debatten om miljonprogramsområdena i slutet av 1960- och 70- talen handlade ofta om områdenas bristande fysiska och estetiska utformning, men även om bristen på kommersiell och offentlig service. Denna debatt kunde te sig motsägelsefull när man å andr a sidan hävdade att de nya områdena som Skärholmen, Rosengård och Angered var ett uttryck för den tillta gande kommersialiseringen av samhället. Debatten hade följaktlig en två sidor. Miljonprogramsområdenas barnsjukdomar växte successivt bort i de flesta fall. Många områden fick med tiden uppskattade centrumanläggningar.</P> <P class="p372 ft29"><SPAN class="ft42">9</SPAN><SPAN class="ft55">Lokala problem, brott och trygghet i Stockholms län, delrapport 1. Wikström, </SPAN><NOBR>Per-Olof</NOBR> H, m.fl., rapport från Problemgruppen 1997:4 Polishögsk olan.</P> <P class="p198 ft29"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft56">Rådberg, J. Drömmen om a tlantångaren, 1997, s.29f.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d179x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">SOU 1998:25 </SPAN>Boendeförhållanden oc h boendemiljö <SPAN class="ft3">79</SPAN></P> <P class="p321 ft3">Under de senaste tio åren har däremot dessa anläggningar fått uppleva ett öka t tryck från närbelägna stor marknader, vilket har resulterat i sämre kommersiell service i flera utsatta stadsdelar.</P> <P class="p26 ft9">Detta framkom i de tre studier som gjordes på uppdrag av Storstadskommittén vars syfte vara att kartlägga den kommersiella servicen i utsatta stadsdelar (se bilaga).<SPAN class="ft49">11 </SPAN>Situationen har i flera fall för - svårats ytterligare för miljonpr ogrammens centrumanläggningar genom att en allt stör re grupp av dess invånare har blivit arbetslösa eller har fått allt sämr e ekonomiska villkor, vilket kraftigt har påverkat deras köpkr aft. En av studierna visar även att invånarna i de utsatta stadsdelarna inte är ”köptr ogna” de butiker som finns i deras egna stadsdelar. Detta kan sammanhänga med butikernas och då framför allt de stor a butikskedjornas oför måga att tillgodose befolkningens behov och krav. Dessa faktorer har medverkat till att den kommersiella servicen i många utsatta stadsdelarna har för sämrats betydligt. I flera utsatta stadsdelar har det successivt vuxit fram en alternativ livsmedelshandel som består av en mängd mycket små butiker som erbjuder ett sortiment som är anpassat till stadsdelarnas olika etniska grupper. Butikerna spelar i viss utsträckning också en roll ur ett sysselsättningsperspektiv. Det är inte ovanligt att många av familjemedlemmarna och släktingarna arbetar i butikerna. För - fattarna till en av studierna fortsätter:</P> <P class="p373 ft25">”Mång a som driver dessa butiker gör det med stor entusiasm och med en önskan a tt klara sig och sin familj utan samhällets hjälp. Att ta vara på dessa initia tiv och krafter så a tt de ger stadsdelen och invånar na tillskott i form att efterfråg ad service är ang eläg et.”<SPAN class="ft72">12</SPAN></P> <P class="p329 ft9">På senare år har också postens, systembolagens och apotekens betydelse för lokala centr umbildningar uppmärksammats. Posten har under de senaste åren lagt ned en rad lokala postkontor. Detta har på flera håll inneburit kraftiga för säljningsminskningar för de lokala affärsidkarna. Vi kan även befara att samma fenomen upprepas när nu Apoteksbolaget har aviserat om nedläggningar av apotek. Posten har för sökt und vika allt för långtgående ne gativa konsekvenser både vad gäller att tillför säkra lokalsamhällenas invånare fortsatt postser-</P> <P class="p374 ft30"><SPAN class="ft54">11 </SPAN>En studie om offentlig och kommersiell service och socialt kapital i Husby, Rinkeby och Vårby Gård, Lotta Hedberg Närplan AB och Ellinor Baurne Samhällsplanering AB, 1996. Servicebehov, serviceutbud och socialt kapital i Gårdsten och Södr a Biskopsgården, Gunilla Abrahamsson, Ingrid Johansson och Sör en Olsson. Göte borgs universitet, 1996. Sociala värden i Södr a Innerstans sociala värld, Mikael Stigendal, Möllevångens samhällsanalys, 1997.</P> <P class="p375 ft60"><SPAN class="ft85">12 </SPAN>En studie om offentlig och kommersiell service och socialt kapital i Rinkeby, Lotta Hedberg Närplan AB och Ellinor Baurne Samhällsplanering AB, opublicerad rapport, 1996, s. 39.</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">80 </SPAN>Boendeförhållanden oc h boendemiljö</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft3">vice och mildra effekterna för affärslivet genom att inrätta så kalla - de ”post i <NOBR>butik”-lösning</NOBR> ar, eller kraftigt bantade kontor i nya lokaler. Ibland har detta inte varit möjligt på g rund av meningsskiljaktigheter mellan posten och lokala aktör er såsom kommun, fastighets- och butiksägare. I vissa fall har det fallit på att fastighetsbolagen, både kommunala och privata, kräver hyror som inte står i rimlig proportion till det rådande marknadsläget.</P> <P class="p162 ft24">Offentlig service</P> <P class="p161 ft3">Den offentliga servicen i de utsatta stadsdelarna var i likhet med den kommersiella ofta eftersatt när stadsdelarna färdigställdes. Det var en barnrik och ung befolkning som flyttade in. Barnomsorgen och skolan pressades till det yttersta och barn och ungdomar gick en tuff tid till mötes. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> b yggdes den offentliga servicen ut och kunde på de flesta håll möta bef olkningens behov på ett tillfredsställande sätt. Sedan dess har den offentliga sektorns expansion avstannat och inom vissa områden också successivt minskat. Besparingarna inom den offentliga sektorn och då inom verksamhetsområden som berör bar n och ungdomar har stundtals varit mycket kraftiga under <NOBR>1990-talets</NOBR> för sta hälft. Storstadskommittén belyste detta i betänkandet Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61). Nedskärningarna inom barn- och ungdomsverksamheten har generellt varit stör re i storstädernas utsatta stadsdelar än i kommunerna i övr igt. Exceptionellt stora nedskärningar har gjorts inom barnomsorgen i dessa stadsdelar. Totalt minskade bruttokostnaderna i fasta priser med i genomsnitt 17,5 procent och personalen med 20 procent mellan åren <NOBR>1992–95.</NOBR> Dessa nedskärningar var 30 procent stör re än vad storstadskommunerna som helhet gjorde. Grundskolan i de utsatta stadsdelarna fick för visso ett resurstillskott under perioden <NOBR>1992–95,</NOBR> men detta kunde dock inte förhindr a en åderlåtning av andelen lärare med 9 procent, medan motsvarande andel var oförän - drad i övr iga stadsdelar.</P> <P class="p376 ft24">Service, bidrag och motprestation</P> <P class="p161 ft3">Vad tycker då invånarna i de utsatta stadsdelarna om den offentliga servicen? Ett för sök a tt besvara denna fråga har gjorts av Riksrevisionsverket (RRV) på uppdrag av Storstadskommittén i underlagsrapporten Välfär d i verkligheten – pengar räcker inte (SOU</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d181x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">SOU 1998:25 </SPAN>Boendeförhållanden oc h boendemiljö <SPAN class="ft3">81</SPAN></P> <P class="p102 ft9">1997:24). RRV har studerat befolkningens attityder till såväl kvaliteten på den offentliga sektorns utbud, som till välfär dsfrågor i allmänhet. RRV konstaterar att oavsett om man bor i en stadsdel med låga eller hög a inkomster så tycks attityden till såväl kvaliteten på den offentliga sektorns utbud som till välfär dsfrågor i allmänhet överensstämma i stort. Befolkningen i dessa stadsdelar är också öv e- rens om att den allmänna välfär dssituationen i Sverige har för sämrats under de senaste tio åren. Öv erensstämmelsen är oc kså hög v ad gäller vilka grupper de boende anser är viktigt att samhället prioriterar. Barn, ungdomar och sjuka sätts i för sta rummet.</P> <P class="p329 ft9">Beträffande invånarnas attityder till den offentliga verksamheten där man bor framgår att invånarna i hög inkomstområdena är någ ot mer positiva till utbudet än vad man är i låg inkomstområdena. I låg - inkomstområdena är det förhållande vis fler som är nöjda med det lokala utbudet av ungdomsverksamhet och socialtjänst. Där emot är man mindre nöjd med b land annat skolan, utbildningen, barnomsorgen, polisen och sjukvården. RRV tillfrågade också invånarna vad de ansåg om möjligheten a tt låta frivilliga organisationer komplettera den offentliga verksamheten. Drygt 88 procent av invånarna i låginkomstområdena tyckte detta vore bra och i hög inkomstområdena var motsvarande andel något hög re, 93 procent. De boende i respektive områdestyp skulle också kunna tänka sig a tt på sin fritid och utan ersättning engagera sig i vissa verksamheter i det egna bostadsområdet som idag utför s av samhället. Äv en i detta fall är intresset stör re i hög inkomstområdena, 71 procent, än i låg inkomstområdena, 63 procent. RRV:s rapport visar även att invånarna i respektive områdestyp tycker att det är rimligt att begära att en del av de som idag uppbär för tidspension och arbetslöshetser sättning ska ha skyldighet att efter bästa för måga gör a en insats inom vissa offentliga verksamheter. RRV fortsätter:</P> <P class="p377 ft5">”Det tycks således finnas ett starkt stöd för idén a tt inför a motprestationer för vissa grupper av mottagare av bidrags- och för säkringsersättningar./…/. Det skiljer endast några enstaka procentenheter mellan stadsdelarna. I stort anser mellan 60 och 80 procent att motprestationer kan vara bra för per soner som i dag erhåller kontanta stöd .”</P> <P class="p227 ft3">RRV:s studie visade också att den offentliga sektorn generellt för delar mer kontanta bidrag och för säkringsersättningar samt personalresurser till utsatta stadsdelar än till hög inkomstområden. Totalt utbetalades bidrag och för säkringsersättningar motsvarande mellan 29 000 och 34 000 kronor per invånare i låginkomstområdena år 1994, medan motsvarande tal för hög inkomstområdena var 12 000 till 16 000 kronor.</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d182x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">82 </SPAN>Boendeförhållanden oc h boendemiljö <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p293 ft24">Sammanfattande kommentar</P> <P class="p65 ft9">Folk i gemen trivs i de utsatta stadsdelarna, även om missnöjet med bostaden och bostadsområdet är stör st i dessa stadsdelar. Våra tidigare studier visar att ungdomarna tycker att deras bostadsområden borde snyggas upp både vad gäller går dar, parker och hus. Någon motsvarande studie bland den vuxna befolkningen har vi inte gjort, men vi tar det inte för osannolikt a tt deras uppfattning om sina bostadsområden öv erensstämmer med ungdomarnas. De för nyelseprojekt som pågår i f lera utsatta stadsdelar och där de boende deltar, visar också att fysisk upprustning är ett ofta framför t önsk emål. Ett aktuellt exempel är Skärholmen i Stoc kholm, där de boende för eslagit att de grå husen ska målas om i pastellfär ger. Ett färgval som dock inte var i stadens skönhetsråds smak oc h som därför yr kade avslag på byggnadslovet.</P> <P class="p66 ft9">Det utbredda missnöjet med bostadsområdena i de utsa tta stadsdelarna kan delvis sammanhänga med att många upplever sina bostadsområden som otrygga. Ungefär en tredjedel av invånarna har någon gång avstått från a tt gå ut i sitt bostadsområde på g rund av oro för a tt bli överfallen, rånad eller på anna t sätt ofredad. Motsvarande andel i övr iga stadsdelar är 18 procent. Tyvärr måste vi konstatera att deras oro är befogad. Risken att utsättas för kr iminalitet eller skadegör else är nämlig en hög re i de utsatta stadsdelarna än i övr iga storstadsstadsdelar. Detta borde var ett tillräckligt starkt skäl för polisen att aktivt bedriva brottsför ebyggande arbete i dessa stadsdelar. Dessvärre visar flera studier att polisen istället koncentrerar detta arbete till stadsdelar med låg problemnivå.</P> <P class="p196 ft9">Miljonprogramsatsningen eliminerade trångboddheten och bostadsnöden i landet under <NOBR>1970-talet.</NOBR> Emeller tid kan vi notera att trångboddheten ökar ig en. Andelen trångbodda är högst i de utsa tta stadsdelarna i storstäderna, drygt 35 procent. Motsvarade andel i övr iga stadsdelar är 20 procent. Ytterligare en intressant aspekt i sammanhanget är att kvarboendet i de utsatta stadsdelarna inte är lägre än i andra stadsdelar. Detta faktum gör det svår t att hävda att just ett högt kvarboende är en viktig ingrediens för a tt åstadkomma en så kallad social stabilitet i ett bostadsområde. Många innerstadsstadsdelar uppvisar ofta en lägre kvarboendefrekvens än de utsatta stadsdelarna, men trots detta drabbas inte dessa stadsdelar av långtgående sociala problem. Befolkningens knappa ekonomiska resurser i de utsatta stadsdelarna medverkar troligen till att kvarboendet inte är läg re. Om fler hade råd skulle de flytta, inte minst av det skälet att många är trångbod da och missnöjda med bostadsområdena.</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td246"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td247"><SPAN class="p378 ft12">Boendeförhållanden oc h boendemiljö <SPAN class="ft3">83</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td248"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td249"><SPAN class="p40 ft3">Bostadsbolagens Temaplan AB visar dessutom att bostadsbolagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td246"><SPAN class="p40 ft3">har små möjligheter a tt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td247"><SPAN class="p15 ft3">påverka hyresgästernas flyttbenägenhet.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p280 ft3">För visso visar erfarenheterna från utsatta stadsdelar att en bättre fastighetsför valtning effektivt minskar det direkta missnöjet, men kvarboendet påverkas knappast av sådana insatser. Vi återkommer till detta i kapitlet Från miljöförbättr ingsbidrag till Blommanpengar i del 2.</P> <P class="p379 ft3">Våra studier visar entydigt att den offentliga och kommersiella servicen i de utsatta stadsdelarna har utarmats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Nedskärningar inom den offentliga sektorn och minskad köpkr aft och köptr ohet hos befolkningen är de främsta or sakerna till detta. De stora butikskedjorna har haft svårt att få verksamheten att gå ihop och deras för måga att anpassa sitt utbud till befolkningens behov och krav har varit högst br istfällig. När dessa butiker slagit igen har det på sina håll vuxit fr am en ny och spännande alternativ livsmedelshandel som erbjuder ett sortiment som är anpassat efter stadsdelarnas olika etniska grupper. Butikerna fyller även en viss roll ur ett sysselsättningsperspektiv. Detta är en verksamhet som borde ha en hög potential a tt vidareutvecklas. Mycket tyder nämligen på att det finns en stor oexploaterad marknad för en r ad produkter och tjänster i dessa stadsdelar. Ett kanske trivialt, men belysande exempel är svå - righeten att få tag på korv som endast innehåller nöt- eller får kött, trots att marknaden för en sådan pr odukt borde vara betydande med tanke på att många människor i landet av religiösa oc h kulturella skäl avstår från g risköttsc harkuterier. Situationen för den kommersiella verksamheten för svåras ytterligare när statlig affärsverksamhet, såsom post, apotek och systembolag, läggs ned i de utsatta stadsdelarna.</P> <P class="p380 ft3">Riksrevisionsverket visar att den offentliga sektorn generellt för - delar sina välfär dstjänster, bidrag och för säkringsersättningar till stadsdelar med de stör sta behoven. Storstadskommunernas möjlig - heter att ytterligare för dela mer resurser till de utsatta områdena måste därför bedömas som m ycket begränsade.</P> </DIV> <DIV id="page_84"> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td218"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td250"><SPAN class="p15 ft12">Människor emellan i de utsatta stadsdelarna <SPAN class="ft3">85</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td220"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td251"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p381 ft8"><SPAN class="ft8">8</SPAN><SPAN class="ft71">Människor emellan i de utsatta stadsdelarna</SPAN></P> <P class="p382 ft3">Ett ständigt återkommande tema i massmediernas skildringar av miljonprogramsområden och utsatta stadsdelar är anonymitet och ensamhet. Man använder sig ofta av ett suggestivt bildspråk som näst intill har blivit en egen genre. En vanlig använd bildkomposition utgår från ett litet ensamt barn ur ett grodperspektiv i förgrunden och i bakgrunden tornar betonghusen upp sig. Detta budskap speglar dock inte verkligheten. Människorna i de utsatta stadsdelarna är varken mer eller mindre anonyma eller ensamma än andra, så vitt vi kan bedöma av våra egna och andras undersökningar. Det finns snarare tecken på det motsatta förhållandet. Detta märks inte minst hos barn och ungdomar i de utsatta stadsdelarna, som ofta framhåller kamratkontakterna och gemenskapen som de finner i sina stadsdelar.<SPAN class="ft49">1</SPAN></P> <P class="p170 ft9">Förvisso är det svårt att mäta anonymitet och ensamhet, men när man väl försöker så går det inte att påvisa att det råder några anmärkningsvärda skillnader mellan olika stadsdelar i storstäderna. Ofta är skillnaderna små. Vår undersökning visar dock att det under de senaste tio åren har skett en utjämning mellan olika stadsdelar. I de utsatta stadsdelarna kan man dessutom notera en positiv utveckling. Detta är synnerligen intressant med tanke på att det ofta hävdas dels att invandrare i flerfamiljshus i storstäderna har svårare att etablera kontakter och umgänge inom bostadsområdet, <SPAN class="ft49">2 </SPAN>dels att otryggheten är högre i dessa stadsdelar. Vi kan alltså inte hävda att det finns ett entydigt samband mellan graden av det sociala umgänget och brottsligheten i bostadsområdet.</P> <P class="p383 ft3">I tabell 1 framgår att andelen som inte hade kontakt med grannar, inte umgicks med vänner och arbetskamrater har minskat väsentligt i dessa stadsdelar under perioden <NOBR>1985–1995.</NOBR> I de övriga stadsdelarna kan vi däremot iaktta att kontakten med grannarna har minskat och att umgänget med arbetskamraterna ökade ett par procentenheter. Vad gäller andelen invånare i de respektive stadsdelsområdena</P> <P class="p384 ft29"><SPAN class="ft36">1</SPAN><SPAN class="ft55">Att växa bland betong och kojor, SOU 1997:61, s. 39, se även Rosor av betong SOU 1997:62.</SPAN></P> <P class="p188 ft29"><SPAN class="ft36">2</SPAN><SPAN class="ft56">Se t.ex. Mångfald och ursprung, Statens invandrarverk, 1997.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d186x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p15 ft12"><SPAN class="ft3">86 </SPAN>Människ or emellan i de utsatta stadsdelarna</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p356 ft3">som kan definieras som familjeisolerade, och sällan umgås med anhör iga är relativt lika. Äv en om andelen individer som sällan umgicks med vänner var förhållande vis liten i både områdestyper - na, så var andelen nästan dubbelt så hög i de utsa tta stadsdelarna.</P> <P class="p385 ft35">Tabell 1: Sociala relationer i storstäderna under åren <NOBR>1985–1995.</NOBR> Procenttal. Ålder sintervall <NOBR>16–74</NOBR> år.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr1 td252"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td253"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td76"><SPAN class="p15 ft29">Utsatta stadsdelar</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td177"><SPAN class="p218 ft29">Övr iga stadsdelar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td252"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td253"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p218 ft30">i storstäderna</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p15 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td252"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td253"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td118"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td252"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td223"><SPAN class="p137 ft29">1984/85</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td114"><SPAN class="p20 ft29">1994/95</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td161"><SPAN class="p218 ft29">1984/85</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p113 ft29">1994/95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td254"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td255"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td118"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td156"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft33">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td252"><SPAN class="p23 ft29">Har sällan kontakt med anhör iga</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td223"><SPAN class="p386 ft29">14,7</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td114"><SPAN class="p86 ft29">13,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td161"><SPAN class="p387 ft29">9,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td51"><SPAN class="p177 ft29">10,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td252"><SPAN class="p15 ft31">Ingen grannkontakt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td223"><SPAN class="p386 ft31">60,9</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td114"><SPAN class="p86 ft31">51,8</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p387 ft31">47,8</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p177 ft31">49,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td252"><SPAN class="p15 ft30">Saknar nära vän</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td223"><SPAN class="p137 ft30">ingen uppgift</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p86 ft30">22,1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p218 ft30">ingen uppgift</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p177 ft30">15,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td252"><SPAN class="p15 ft30">Umgås sällan med vänner</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td223"><SPAN class="p386 ft30">5,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p86 ft30">4,8</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p387 ft30">5,2</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p177 ft30">2,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td252"><SPAN class="p15 ft30">Familjeisolerade</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td223"><SPAN class="p386 ft30">7,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p86 ft30">6,4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p387 ft30">4,6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p177 ft30">6,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td252"><SPAN class="p23 ft30">Umgås ej med arbetskamrater</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td223"><SPAN class="p386 ft30">30,9</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td114"><SPAN class="p86 ft30">22,5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p387 ft30">31,0</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p177 ft30">27,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td254"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td256"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td118"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p15 ft28">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p388 ft29">Källa: SCB ULF</P> <P class="p389 ft24">Kultur och fritid</P> <P class="p390 ft9">Storstadskommittén konstaterade i delbetänkandet Att växa bland betong och kojor att det finns rika fritidsmöjligheter i de utsa tta stadsdelarna. Parklekar, motions- och idrottsanläggningar och olika anläggningar för kultur verksamhet finns i stör re omfattning i dessa stadsdelar än i storstädernas övr iga stadsdelar. Ofta omges stadsdelarna av natur, vilket är en ovärderlig resurs för fr iluftslivet. Trots goda möjligheter till ett r ikt och omväxlande fritids- och kulturliv så tyder mycket på att befolkningen i de utsatta stadsdelarna i liten omfattning utnyttjar dessa möjligheter.</P> <P class="p391 ft9">Statistiska centralbyrån (SCB) visar nämlig en i sin rapport Välfär d och ojämlikhet i <NOBR>20-år</NOBR> sperspektiv <NOBR>1975–1995</NOBR> att personer med extremt låga disponibla inkomster, socialbidragstagare, arbetslösa, ensamstående mammor med småbar n, invandrare, lågutbildade och för tidspensionerade i relativt liten utsträckning ägnar sig åt friluftsliv, idrott, annan motion eller utnyttjar det offentliga utbudet av rekreationsanläggningar, kulturella aktiviteter och nöjesaktiviteter. En stor andel av dessa grupper finns i de utsatta stadsdelarna. SCB noterade dessutom att fritids- och kulturaktivitetsgraden hos dessa grupper har sjunkit något under de senaste två decennierna, medan det har skett en ökning b land befolkningen i övr igt. Det bör i sammanhanget dock påpekas att kartläggningar av människors kultur- och fritidsaktiviteter kringgärdas av en del svårigheter. Dels kan personer som tillfrågas i urvalsundersökning ar uppge att de är medlemmar i för eningar, som i egentlig mening inte är för eningar</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d187x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">SOU 1998:25 </SPAN>Människ or emellan i de utsatta stadsdelarna <SPAN class="ft3">87</SPAN></P> <P class="p321 ft3">t.ex. gym, workout osv., dels kan undersökning arna ha sina egna begränsningar, dvs. att de söker efter en viss form av aktiviteter och utesluter medvetet eller omedvetet andra aktiviteter som intervjupersoner anser vara kultur- och fritidsaktiviteter.</P> <P class="p26 ft9">I vårt delbetänkande Att växa bland betong och kojor (SOU 1997:61) visade vi att även ungdomarna i de utsatta stadsdelarna är mindre för eningsaktiva än ungdomar i välbeställda stadsdelar oc h flickor är generellt mindre för eningsaktiva än pojkar, oavsett socioekonomisk bakgrund.</P> <P class="p26 ft9">Den generella för eningsaktiviteten hos den vuxna befolkningen i de utsatta stadsdelarna har vi inte haft möjlighet a tt undersöka. Vi har däremot haft tillgång till Mikael Stigendals studie Sociala värden i olika sociala världar, som kartlägger medlemsskap i för ening bland invånarna i Malmö stad . Studien visar bl.a. att 90 procent av invånarna i staden är medlemsanslutna, medan motsvarande andel i Rosengård är endast 56 procent. Den hög a andelen invånare med utländsk bakgrund skulle kunna för klara detta, men andra stadsdelar som Södr a Innerstaden och Fosie, som också har en hög andel a v denna grupp, har en <NOBR>90-procentig</NOBR> medlemsanslutning. Den i särklass vanligaste för eningskategorin är boendeför eningar och fackför e- ningar. Extremt få är fackför eningsmedlemmar i Rosengård, vilket givetvis avspeglar stadsdelens sysselsättningssituation.</P> <P class="p25 ft9">Stigendal visar också att intresset för böc ker och läsning är lågt i Rosengård. Hela 27 procent uppger att de aldrig läser en bok. Motsvarande andel för hela Malmö stads bef olkning är 15 procent. Äv en om intresset för böc ker är lågt b land personer med utländsk bakgrund så är doc k detta intresse hög re än vad deras intresse är för gå på tea ter, konserter, museer eller utställningar. Intresset för TV är däremot stör st bland rosengårdsborna. De tittar i genomsnitt 3,2 timmar per dag, medan övr iga befolkningen i studien nöjer sig med 2,5 timmar.</P> <P class="p392 ft24">Föreningar som driver integrationsarbete</P> <P class="p120 ft3">Centrum för samhällsarbete oc h mobilisering (CESAM) har på uppdrag av Storstadskommittén undersökt aktiviteter och verksamheter som skapats och drivs av enskilda boende och för eningar i de utsatta stadsdelarna (undersökning en finns i sin helhet i bilaga). Deras undersökning visar a tt flera för eningar som har sin verksamhet för - lagd till de utsatta stadsdelarna har integration som målsättning . Man kan också se att för eningar som har en sammanhållen stark nationell, kulturell eller etnisk identitet utvecklar utifrån denna kontaktytor</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d188x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">88 </SPAN>Människ or emellan i de utsatta stadsdelarna <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p393 ft9">med andra för eningar och det svenska samhället. Hem- och skolaför eningar och andra föräldr aför eningar, med i huvudsak svenska medlemmar, har däremot svårt att mobilisera ett stör re intresse kring barnens skolgång i dessa stadsdelar. CESAM:s erfarenheter från arbetet med skolfrågor visar att öka t ansvar och befogenheter är av betydelse för föräldr arnas engagemang och att dessa för utsättningar för inf lytande ofta saknas i de traditionella organisationerna. Ett sätt att råda bot på detta pr oblem kan vara att som Rosengårdsskolan inrätta ett så kalla t Kosmopolitiskt råd med föräldr amedverkan.</P> <P class="p184 ft9">CESAM visar vidare att folkrör elserna och kyrkan bedriver ett omfattande arbete i de utsatta stadsdelarna. Spånga För samling kan sägas vara ett av många exempel där traditionella värderingar möter en ny verklighet. För samlingens personal strävar efter att möta män - niskorna där de finns och bedriver därför akti v verksamhet vid skolorna i Spånga, Rinkeby, Tensta och Hjulsta. Tradition och för nyelse kan även sägas vara ledorden för Spång as Blåbandför ening och Verdandi i Tensta, Huddinge och Söder tälje. Utifrån den nya verklighet som finns runt omkring bygger de vidare på olika folkrör elsetraditioner som i så hög g rad har präglat det svenska välfär dsprojektet. En majoritet av för eningarna i de utsatta stadsdelarna anser att kommunernas ekonomiska stöd är mindr e bra eller dåligt. Där emot anser hälften av för eningarna att samarbetet med kommunen fungerar bra eller mycket bra. CESAM:s undersökning visar vidar e att kvinnor och män i lika hög g rad engagerar sig i för eningarna. Engagemanget var också högt b land för eningsmedlemmar med såväl invandrarbakgrund som svensk bakgrund. Av de hundra för e- ningar som medverkade i undersökning en uppgav 95 stycken att de har anställd personal. Totalt uppgick antalet anställda till 206. Antalet aktiva medlemmar hos samtliga medverkande för eningar uppgick till 13 095. För eningslivet är följaktlig en en viktig del av sysselsättningen i dessa stadsdelar och därmed en värdefull resurs.</P> <P class="p394 ft24">Makt och valdeltagande i de utsatta stadsdelarna</P> <P class="p161 ft3">I vårt betänkande Egenmakt (SOU 1996:177) konstaterade vi att den demokratiska krisen i de utsatta stadsdelarna är sär skilt djup och växande, vilket i sin tur ger näring åt ett demokratiskt utanför skap. Utanför skapet yttrade sig framför allt i a tt invånarnas politiska deltagande och engagemang i mer formella sammanhang var väsentligt lägre i de utsatta stadsdelarna än övr iga storstadsbor. Vi konstaterade vidare att för troendet för det allmännas sätt a tt lösa sina uppg ifter</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td218"><SPAN class="p15 ft3">SOU 1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td250"><SPAN class="p15 ft12">Människ or emellan i de utsatta stadsdelarna <SPAN class="ft3">89</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td220"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td251"><SPAN class="p15 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft3">var betydligt lägre i dessa stadsdelar. Likaledes var vanan och kunskaperna lägre om hur man kan agera för a tt förbättr a sin situation.</P> <P class="p362 ft24">Valdeltagandet sjunker stadigt</P> <P class="p266 ft9">Valdeltagandet är avsevärt lägre i de utsatta stadsdelarna både i jäm - för else med genomsnittet för stor städerna såväl som för övr iga riket. Detta är ingen tillfällig svacka i valdeltagandet, utan en för djupning av den trend som för ra Storstadsutredningen redan observerade i slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Vi anser att det låga valdeltagandet är ett uttryck för invånarnas resignation och en för troendekris mellan väljare och valda som ytterst sammanhänger med en växande känsla av utanför - skap och vanmakt hos invånarna i de utsatta stadsdelarna. Vi för e- slog i delbetänkandet om Egenmakt också ett flertal åtgär der i syfte att stärka demokratin och det medborgerliga engagemanget i storstäderna. Vi återkommer till dessa för slag i del 3 där vi även redogör för mottagandet av egenmaktsbetänkandet.</P> <P class="p269 ft3">Mikael Stigendal för sök er, i sin studie Sociala värden i olika sociala världar, få en uppfattning om invånarnas möjlighet a tt påverka olika förhållanden, dels genom förändr ingsarbete, dels genom att välja någ ot annat alternativ. Han använder begreppsparet förän - dringsmakt och valmakt. Den stör sta förändr ingsmakten har invånarna inom arbetslivet och minst inom barnomsorg och skola. När stadsdelarna inom Malmö jämför s inbör des vad gäller invånarnas förändr ingsmakt inom boendet så är den lägst i Rosengår d. Valmakten i boendet är också lägst i denna stadsdel, dvs. att invånarna har mindre möjligheter a tt välja ett annat boende. Stigendal visar också att intresset för politiska diskussioner har samband med etnisk bakgrund. Personer med utländsk bakgrund engagerar sig mindre i politiska diskussioner än personer med svensk bakgrund. Nästan lika starkt är sambandet med sysselsättning . För värvsarbetande är mer engagerade än arbetslösa oc h för tidspensionärer. Villaägare är dessutom mer engagerade än hyresrättsinnehavare. Drygt 44 procent av befolkningen i Rosengård uppgav att de var helt ointresserade av politik. Det var fyra gånger hög re än genomsnittet för staden.</P> <P class="p395 ft24">Att organisera demokratin</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p129 ft3">I vårt för sta delbetänkande Att Röja hinder (SOU 1995:142) fr amhöll vi a tt den offentliga för valtningens organisation ska vara underkastad medborgarnas inflytande och insyn. Det väsentliga är alltså</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d190x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">90 </SPAN>Människ or emellan i de utsatta stadsdelarna <SPAN class="ft3">SOU 1998:25</SPAN></P> <P class="p103 ft3">att organisationen på ett rationellt och ändamålsenligt sätt för verkligar de önskning ar och behov medborgarna för väntar sig. Men strävan efter rationalitet bör doc k inte leda till att man konstruerar organisationer som är alltför hår t specialiserade så att de blir sårbara för yttre och inre förändr ingar.</P> <P class="p53 ft9">Samtliga storstäder har under <NOBR>1990-talet</NOBR> delegerat ansvaret för flera verksamhetsområden till lokala organ. Det har huvudsakligen skett dels genom en stadsdelsnämndsorganisation, dels via enskilda resultatenheter och entreprenör er. Storstadskommittén ser huvudsakligen positivt på denna utveckling, men vi vill dock rikta uppmärksamheten på en del komplikationer som dessa organisationslösning ar kan medför a. I vårt delbetänkande Att röja hinder (SOU 1995:142) pekade vi bland annat på risken med ett alltför mar k- nadsorienterat för valtningstänkande där effektivitet, konkurrens, flexibilitet och kundanpassning kan komma i konflikt med den lagstyrda för valtningens krav på rättssäk erhet och likabehandling, men även för svåra möjligheter na till samverkan och en utveckling av människors egenmakt.</P> <P class="p53 ft9">Kommunala för nyelsekommittén uppmär ksammar ytterligare en dimension av de problem som kan uppstå med självständig a resultatenheter.<SPAN class="ft49">3 </SPAN>Kommittén menade att denna organisationsform har inneburit att chefer och personal i offentlig verksamhet kommit att få en stör re betydelse i politikens vardagsfrågor. Prioriteringar mellan vilka grupper som skall få vad av de knappa resurserna avgör s till stor del också av dem – med de för troendevaldas goda minne. Detta har skapat ett demokratiskt vakuum i relationen mellan väljare och valda, enligt kommittén. Risken är öv erhängande att de professionella perspektiven tränger ut medborgar- och brukarperspektiven. Kommittén belyste också konflikten mellan demokratisering, effektivisering och rättssäkerhet. De nya organisationslösning arna har hittills inte åstadkommit några kostnadssänkningar generellt enligt de beräkningar som Statskontoret har gjort på uppdrag av Kommunala för nyelsekommittén. Kommittén menade att i varje led av det politiska beslutsfattandet måste uppgifter om såväl kostnader som kvalitet ställas samman.</P> <P class="p124 ft24">Sammanfattande kommentar</P> <P class="p161 ft3">Vi har visat att myten om den ensamma och anonyma för ortsmänniskan saknar helt för ankring i verkligheten. Dessa människor skil-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">3 </SPAN>För nyelse av kommuner och landsting, slutbetänkande av Kommunala för nyelsekommittén, SOU 1996:169, se s. <NOBR>125–145.</NOBR></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB325d1/GMB325d191x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p4 ft12"><SPAN class="ft3">SOU 1998:25 </SPAN>Människ or emellan i de utsatta stadsdelarna <SPAN class="ft3">91</SPAN></P> <P class="p396 ft9">jer sig inte socialt från andra i samhället. Myten här rör tr oligen från det grannskapsarbete som aktivt bedrevs av bl.a. socialtjänsten i utsatta stadsdelar under <NOBR>1970-talet</NOBR> och som har dokumenterats i ett antal rapporter.<SPAN class="ft49">4 </SPAN>Detta grannskapsarbete var ofta riktat mot människor som av olika omständigheter var ensamma, men denna grupp var varken då eller nu stör re i dessa stadsdelar än i andra stadsdelar i storstäderna.</P> <P class="p329 ft9">Vad gäller barns och ungdomars för eningsaktivitet i utsatta stadsdelar så avviker inte den från genomsnittet, men är avsevärt lägre än bland barn och ungdomar från välbär gade hem. För eningsaktiviteten hos den vuxna befolkningen avviker troligen inte heller från genomsnittet, med undantag från stadsdelar med hög andel n yanlända utländska medborgare. I flera stadsdelar kan vi finna ett blomstrande för eningsliv, inte minst representerat av invandrarför eningar. För eningslivet förf ogar också på sina håll öv er betydande resurser både i form av lokaler, personal och framför allt mång a medlemmar. Många för eningar i de utsatta stadsdelarna arbetar dessutom aktivt med att förbättr a villkoren för invånarna.</P> <P class="p397 ft3">Kulturkonsumtionen är i högsta g rad klass- och könsbeting ad. Därför är det inte öv erraskande att kulturaktivitetsgraden är låg bland invånarna i de utsatta stadsdelarna, med tanke på att flertalet är arbetare. Öv erraskande är där emot att kulturaktivitetsgraden har avtagit under de senaste två decennierna bland socialbidragstagare, mammor med småbarn, invandrare, lågutbildade och för tidspensionärer. Dessa grupper är öv errepresenterade i de utsatta stadsdelarna.</P> <P class="p26 ft9">Vi konstaterar i detta kapitlet att ett demokratiskt utanför skap växer sig allt starkare i de utsatta stadsdelarna. Medan valdeltagandet och det politiska engagemanget generellt ökar b land storstadsbefolkningen, så minskar det i en oroväckande omfattning bland invånarna i de utsatta stadsdelarna. Storstadskommunerna för sök er möta denna utveckling med att delegera ansvaret för f ler verksamhetsområden till lokala organ. Dels genom att inför a stadsdelsnämndsorganisationer, dels via enskilda resultatenheter och entreprenör er. Detta är positivt, men vi vill dock rikta uppmärksamheten på att denna utveckling kan komma i konflikt med för valtningarnas krav på rätts - säkerhet och likabehandling, men även minska utrymmet för sam - verkan och egenmakt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p4 ft29"><SPAN class="ft54">4 </SPAN>Se Olsson, S., i Social mobilisering – Om samhällsarbete i Sverige, red. Sundh, K. och Turunen, P., 1992</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_92"> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GMB325d1 SOU_1998__25_d1.pdf 334396 pdf Tre städer - del 1 https://data.riksdagen.se/fil/FE7281C7-E4D1-48F1-8731-429774F48F3B GMB325d2 SOU_1998__25_d2.pdf 345306 pdf Tre städer - del 2 https://data.riksdagen.se/fil/4C24C18F-E7B5-4A1E-AE08-3403B3AE34FA GMB325d3 SOU_1998__25_d3.pdf 219220 pdf Tre städer - del 3 https://data.riksdagen.se/fil/56E46499-1D1E-4EF8-85F1-FFE3780901D2