2422630GMB315199815sousouStatens offentliga utredningar 1998:15Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar1501998-02-02 00:00:002024-08-12 16:22:001998-02-02 00:00:00Gröna nyckeltalhämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GMB315/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GMB315https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GMB315
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 109px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 90px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_4 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 360px;}
#page_5 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:0px;z-index:-1;width:502px;height:227px;}
#page_5 #dimg1 #img1 {width:502px;height:227px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 484px;}
#page_6 #dimg1z{position:absolute;top:152px;left:0px;z-index:-1;width:496px;height:332px;}
#page_6 #dimg1 #img1 {width:496px;height:332px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 80px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 560px;}
#page_7 #dimg1z{position:absolute;top:171px;left:0px;z-index:-1;width:485px;height:389px;}
#page_7 #dimg1 #img1 {width:485px;height:389px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_8 #dimg1z{position:absolute;top:305px;left:0px;z-index:-1;width:485px;height:266px;}
#page_8 #dimg1 #img1 {width:485px;height:266px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 85px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:269px;left:21px;z-index:-1;width:270px;height:60px;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:270px;height:60px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;}
#page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 104px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 97px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:76px;left:0px;z-index:-1;width:487px;height:353px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:487px;height:353px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:244px;left:0px;z-index:-1;width:401px;height:247px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:401px;height:247px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 94px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:63px;left:8px;z-index:-1;width:492px;height:427px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:492px;height:427px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:301px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:20px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:414px;height:20px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:74px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:21px;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:414px;height:21px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:74px;left:0px;z-index:-1;width:314px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:314px;height:2px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:63px;left:0px;z-index:-1;width:491px;height:489px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:491px;height:489px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:320px;left:0px;z-index:-1;width:403px;height:303px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:403px;height:303px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:310px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:414px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:319px;left:0px;z-index:-1;width:485px;height:264px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:485px;height:264px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:74px;left:0px;z-index:-1;width:383px;height:323px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:383px;height:323px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:207px;left:0px;z-index:-1;width:302px;height:379px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:302px;height:379px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 85px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
.ft0{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft3{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft6{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft7{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft11{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft12{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft13{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft14{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft15{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft16{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft17{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;}
.ft18{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft19{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft20{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft21{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;}
.ft22{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft23{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 27px;}
.ft24{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft25{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft26{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft27{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;}
.ft28{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft30{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft31{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft32{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 24px;}
.ft33{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft34{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft36{font: italic 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 19px;}
.ft37{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;}
.ft39{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft41{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft42{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 19px;}
.ft45{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;}
.ft46{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 19px;}
.ft47{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;}
.ft48{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 19px;}
.ft49{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 15px;}
.ft50{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 25px;}
.ft51{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft52{font: bold 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 19px;}
.ft53{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft54{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft55{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft56{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft57{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft58{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 24px;}
.ft59{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft60{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft61{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p9{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p10{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p58{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p71{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;}
.p77{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p79{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p92{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p104{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p106{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-right: 420px;padding-top: 3px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p115{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-right: 420px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-right: 420px;padding-top: 3px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p125{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p130{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-right: 9px;padding-top: 3px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p188{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p222{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 23px;}
.tr1{heightzzz: 44px;}
.tr2{heightzzz: 41px;}
.tr3{heightzzz: 42px;}
.tr4{heightzzz: 33px;}
.tr5{heightzzz: 17px;}
.tr6{heightzzz: 25px;}
.tr7{heightzzz: 18px;}
.tr8{heightzzz: 26px;}
.tr9{heightzzz: 20px;}
.tr10{heightzzz: 16px;}
.t0{width: 507px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 487px;margin-leftZ: 18px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 487px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 382px;margin-leftZ: 91px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 477px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 477px;margin-leftZ: 1px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 477px;f:15px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Till Regeringen</P>
<P class="p1 ft1">Genom tilläggsdirektiv den 26 januari 1995 gav regeringen Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) som löpande uppdrag att under hela mandatperioden utreda, formulera och föreslå konkreta åtgärder för att nå en hållbar samhällsutveckling. Som ett led i detta generella uppdrag aviserade regeringen i vårpropositionen (1997:150) ett uppdrag för Miljövårdsberedningen att ta fram förslag till indikatorer för ekologiskt hållbar utveckling.</P>
<P class="p2 ft1">Miljövårdsberedningens ledamöter har varit riksdagsman Jan Bergqvist, ordförande, generaldirektör Rolf Annerberg, statskonsulent Åsa Domeij, biolog Stefan Edman, museichef Désirée Edmar, förvaltningschef Karin Jonsson, generaldirektör Maria Norrfalk, universitetsrektor Thomas Rosswall och miljörevisor Marja Widell. Från Miljövårdsberedningens kansli har deltagit kanslichef <NOBR>Lars-Erik</NOBR> Liljelund samt experten Caroline Dickson.</P>
<P class="p3 ft1">Miljövårdsberedningen får härmed överlämna sitt betänkande. Det är vår uppfattning att förslaget behöver vidareutvecklas och förankras för att bli operativt och nå önskat syfte. Vi föreslår därför att regeringen ger Miljövårdsberedningen i uppdrag att utifrån inkomna remissynpunkter på föreliggande förslag arbeta med att vidareutveckla de gröna nyckeltalen och förankra dessa genom t.ex.</P>
<P class="p4 ft1">hearingar och rundabordssamtal i syfte att regeringen som bilaga till budgetpropositionen 1998 kan presentera en uppsättning gröna nyckeltal för ekologisk hållbarhet.</P>
<P class="p5 ft1">Stockholm i december 1997</P>
<P class="p6 ft1">Jan Bergqvist</P>
<P class="p7 ft1"><NOBR>/Lars-Erik</NOBR> Liljelund</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td0"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p9 ft1">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p10 ft2">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><SPAN class="p11 ft3">Sammanfattning...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p10 ft2">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p10 ft2">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><SPAN class="p11 ft3">Uppdraget och dess genomförande .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft2">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p10 ft2">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft3">Definitioner..........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p10 ft2">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p13 ft1">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p14 ft5">Vad är en indikator / gröna nyckeltal? ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft1">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p13 ft1">3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p14 ft5">Begreppet ekologiskt hållbar utveckling ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p16 ft1">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p10 ft2">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td3"><SPAN class="p17 ft2">Andra länders och organisationers arbete med indikatorer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td3"><SPAN class="p13 ft3">för hållbar utveckling.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p18 ft2">17</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft1"><SPAN class="ft1">4.1</SPAN><SPAN class="ft6">De internationella organisationernas förslag till</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p20 ft5">indikatorer för hållbar utveckling .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft1">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p21 ft5">4.1.1 FN:s sekretariat för hållbar utveckling (CSD) ........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft1">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p21 ft5">4.1.2 EU:s statistikkontor (EUROSTAT).........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p10 ft1">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p21 ft1">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p22 ft1">Andra länders arbete med gröna nyckeltal för hållbar</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p20 ft5">utveckling..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p10 ft1">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p21 ft1">4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft5">Övriga exempel; Baltic 21 och kommunerna..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p15 ft1">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p21 ft5">4.3.1 Baltic 21 ..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p10 ft1">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p21 ft1">4.3.2 Kommunernas arbete med gröna nyckeltal och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p20 ft5">exemplet Stockholms kommun .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p10 ft1">22</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p8 ft2">5 Val av gröna nyckeltal som visar utvecklingen mot ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p21 ft3">ekologiskt hållbart samhälle..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft2">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p21 ft1">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p23 ft1">Syfte med gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p20 ft5">utveckling..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p10 ft1">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p21 ft1">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p24 ft5">Generellt om de föreslagna gröna nyckeltalen ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft1">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p21 ft1">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p24 ft5">Metod för att välja gröna nyckeltal ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p25 ft1">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td9"><SPAN class="p8 ft3">6 Förslag till gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar utveckling ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft7">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p21 ft1">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p14 ft1">Gröna nyckeltal för effektivare användning av jordens</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p20 ft5">resurser ..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p10 ft1">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p21 ft1">6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p24 ft5">Gröna nyckeltal för skydd av miljön .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p25 ft1">35</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p16 ft1">6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p24 ft1">Gröna nyckeltal för hushållens, företagens och övriga</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p8 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p8 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p20 ft9">sektorers omställning till ekologiskt hållbar</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p8 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft1">utveckling..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p10 ft1">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p16 ft1">6.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p24 ft5">Gröna nyckeltal för framtiden ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p18 ft1">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p10 ft2">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p10 ft3">Det fortsatta arbetet .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p10 ft2">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p16 ft1">7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p24 ft1">Vem skall ansvara för att ta fram gröna nyckeltal för</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p8 ft4"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft10">hållbar utveckling i framtiden? .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p16 ft1">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p10 ft2">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p10 ft3">Konsekvensredovisning........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p10 ft2">59</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft1"><SPAN class="ft1">8.1</SPAN><SPAN class="ft6">Konsekvensbedömning av Miljövårdsberedningens</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p8 ft5">förslag................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p10 ft1">59</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p10 ft1">3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft0">1 Sammanfattning</P>
<P class="p28 ft11">Vårt uppdrag har varit att ta fram indikatorer för ekologiskt hållbar utveckling. Indikatorerna skall användas av regering och</P>
<P class="p29 ft11">riksdag för att avläsa utvecklingen mot ekologisk hållbarhet. Vi har konstaterat att begreppet <SPAN class="ft12">INDIKATOR </SPAN>är lite tungt och inte</P>
<P class="p30 ft11">direkt relaterar till miljöfaktorer. Därför har vi valt att istället benämna de mått vi föreslår <SPAN class="ft12">GR¶NA NYCKELTAL</SPAN>.</P>
<P class="p31 ft11">Med utgångspunkt i regeringens tre delmål för ekologisk hållbarhet har Miljövårdsberedningen identifierat en uppsättning gröna nyckeltal som speglar samhällets utveckling mot ekologisk hållbarhet. Förslaget är dock inte slutgiltigt. Vi tror att ytterligare utvecklingsarbete behövs för att få fram de mest strategiska måtten för ekologisk utveckling. Dessutom behöver förslaget förankras genom rundabordssamtal m.m. med olika aktörer.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft11">I tabellen nedan redovisas de fyra gröna nyckeltal som vi har valt för att beskriva utvecklingen beträffande målet om effektivare resursanvändningen.</P>
<P class="p33 ft13">Gröna nyckeltal för effektivitetsmålet</P>
<P class="p34 ft2"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft14">Energianvändning per capita relaterat till BNP samt sektorsvis relaterat till förädlingsvärdet i respektive sektor.</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft15">Elanvändning </SPAN><NOBR>december-februari.</NOBR></P>
<P class="p36 ft2"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft14">Vattenanvändning per capita relaterat till BNP samt sektorsvis relaterat till förädlingsvärdet i respektive sektor.</SPAN></P>
<P class="p37 ft2"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft15">Återföring av kvalitativt slam till odlingsmark.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p38 ft1">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft11">För att beskriva utvecklingen vad gäller skyddet av miljön har vi valt sex nyckeltal som beskriver påverkan på miljön och miljötillståndet. Påverkan på miljön sker främst i form av utsläpp från <NOBR>industri- ,</NOBR> energi- och transportsektorerna.</P>
<P class="p33 ft13">Gröna nyckeltal för miljömålet</P>
<P class="p40 ft2"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft14">Andel mark där nedfallet av försurande ämnen inte överskrider kritisk belastningsnivå.</SPAN></P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft16">Utsläpp av försurande ämnen sektorsvis och relaterat till respektive sektors förädlingsvärde.</SPAN></P>
<P class="p42 ft2"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft16">Antal dagar per år som SNV:s gränsvärden för luftföroreningar och riktvärden för marknära ozon inte överskrids.</SPAN></P>
<P class="p37 ft2"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft15">Tillförsel av kväve och fosfor till kustvatten.</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft15">Skyddad skog som andel av produktiv skogsmark.</SPAN></P>
<P class="p43 ft2"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft17">Utsläpp av koldioxid sektorsvis och relaterat till respektive sektors förädlingsvärde.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft11">Regeringens tredje delmål för ekologisk hållbarhet är hållbar försörjning. För att illustrera utvecklingen mot hållbar försörjning har vi valt sju nyckeltal som speglar hur hushåll, företag och andra sektorer i samhället ställer om sin konsumtion och produktion till ett ekologiskt hållbart samhälle.</P>
<P class="p45 ft18">Gröna nyckeltal för hushållens, företagens och övriga sektorers omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle</P>
<P class="p46 ft2"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft19">Andel invånare som promenerar, cyklar eller åker kollektivtrafik till och från arbetet.</SPAN></P>
<P class="p47 ft2"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft20">Ekologisk odlingsmark som del av total odlingsmark.</SPAN></P>
<P class="p48 ft2"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft21">Antal företag som är certifierade enligt miljöledningssystemen ISO eller EMAS.</SPAN></P>
<P class="p47 ft2"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft16">Volym miljömärkta konsumentvaror.</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft16">Andel bilar som klassas som Miljöklass 1.</SPAN></P>
<P class="p50 ft2"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft22">Hushållens konsumtion av förnyelsebara bränslen i relation till hushållens totala energikonsumtion.</SPAN></P>
<P class="p47 ft2"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft16">Antal invånare per bil.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p38 ft1">7</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft11">Slutligen har vi identifierat ett antal nyckeltal som vi tror är centrala i utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle men där det idag endera saknas statistik eller där ytterligare utredningsarbete krävs för att fastslå ett mått.</P>
<P class="p52 ft11">När det gäller t.ex. biologisk mångfald har vi haft svårt att hitta ett relevant mått som visar utvecklingen. Vi föreslår därför att ytterligare arbete avsätts för att formulera ett relevant mått för biologisk mångfald.</P>
<P class="p53 ft11">Vi anser att följande faktorer bör ingå i redovisningen när mått eller statistik har utvecklats:</P>
<P class="p54 ft13">Framtida gröna nyckeltal</P>
<P class="p55 ft2"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft16">Nivån på återanvändning av varor, produkter och material.</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft16">Nivån på materialåtervinning av varor och produkter.</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft16">Kemikalieanvändningen.</SPAN></P>
<P class="p47 ft2"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft16">Antal miljömärkta skolor.</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft16">Andel offentlig upphandling som är miljömärkt.</SPAN></P>
<P class="p47 ft2"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft16">Biologisk mångfald.</SPAN></P>
<P class="p56 ft11">Föreliggande förslag till gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar utveckling behöver ytterligare utvecklas och bearbetas samt förankras hos olika aktörer i samhället. Vi föreslår därför att regeringen ger Miljövårdsberedningen i uppdrag att med beaktande av inkomna remissynpunkter arbeta vidare med förslaget.</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p57 ft0"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft23">Uppdraget och dess genomförande</SPAN></P>
<P class="p58 ft11">Regeringen aviserade i vårpropositionen (1997:150) sin avsikt att uppdra åt Miljövårdsberedningen (MVB) att ta fram förslag till indikatorer för ekologiskt hållbar utveckling. Indikatorerna bör, skriver regeringen, inte vara fler än att de på ett enkelt och informativt sätt visar riktningen på utvecklingen mot ekologisk hållbarhet. Indikatorerna bör tas fram utifrån befintlig statistik och så långt det är möjligt samordnas med det arbete som sker i andra länder och internationella organisationer för att möjliggöra internationella jämförelser. I bl.a. USA, Nederländerna och Storbritannien har man utarbetat indikatorer för hållbar utveckling, som är bredare än miljömål i snäv bemärkelse. Regeringen påpekar slutligen att kunskap och erfarenhet från pågående verksamheter av liknande karaktär inom Konjunkturinstitutet (KI), Statistiska centralbyrån (SCB) och Statens naturvårdsverk (SNV) skall tas tillvara.</P>
<P class="p59 ft11">Under arbetets gång har vi kunnat konstatera att begreppet <SPAN class="ft12">INDIKATOR </SPAN>är lite tungt och inte direkt leder tankarna till miljö-</P>
<P class="p0 ft25">relaterade faktorer. Därför har vi beslutat att istället använda begreppet <SPAN class="ft24">GR¶NA NYCKELTAL </SPAN>synonymt med indikatorbegreppet.</P>
<P class="p0 ft25">När vi i denna rapport beskriver vårt eget förslag använder vi generellt uttrycket <SPAN class="ft24">GR¶NA NYCKELTAL </SPAN>eller bara <SPAN class="ft24">NYCKELTAL </SPAN>Uttrycket <SPAN class="ft24">INDIKATOR </SPAN>används konsekvent när vi talar om andra länders och</P>
<P class="p60 ft11">organisationers förslag, om det är det begrepp som de själva använder.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p38 ft1">9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p61 ft11">En utgångspunkt för arbetet har varit regeringens skrivelser om ekologiskt hållbar utveckling. I skrivelsen Ekologisk hållbarhet (reg. skr. 1997/98:13) beskriver regeringen sin vision om ett ekologiskt hållbart samhälle och definierar tre delmål. De tre delmålen är skyddet av människa och miljö, effektiv användning av jordens resurser och hållbar försörjning. Vi har utgått från dessa tre mål när vi har valt gröna nyckeltal.</P>
<P class="p62 ft11">Under arbetet med att välja gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar utveckling har vi diskuterat vårt förslag med bl.a. SNV, SCB och Baltic 21</P>
<P class="p63 ft11">I oktober 1997 anordnade Miljövårdsberedningen ett expertseminarium för att diskutera urvalsprocessen för gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar utveckling. Vid seminariet deltog forskare och representanter från myndigheter och företag.</P>
<P class="p5 ft11">Detta förslag till gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar utveckling är utformat som ett stöd för beslutsfattare och allmänhet. Vår förhoppning är att det i stora drag skall ge en indikation till centrala beslutsfattare hur utvecklingen mot ekologisk hållbarhet går. Nyckeltalen skall ge en första signal till regering och riksdag när det finns anledning att överväga åtgärder för att styra utvecklingen i önskvärd riktning. Det krävs även ett omfattande analys- och utredningsarbete av bakomliggande faktorer innan åtgärder sätts in, eftersom nyckeltalen ger en kraftigt förenklad bild av verkligheten.</P>
<P class="p64 ft11">Några av nyckeltalen är nära relaterade till centrala miljöproblem. Det gäller t.ex. de nyckeltal som visar nedfall av försurande ämnen och utsläpp av koldioxid från olika sektorer. Vi anser att dessa miljöfaktorer är centrala för samhällets</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p65 ft11">utveckling mot ekologisk hållbarhet, även om begreppet ekologisk hållbarhet är vidare och inte bara omfattar miljön.</P>
<P class="p66 ft11">Vår ambition har varit att även formulera några nyckeltal som är lätta att förstå. Många människor känner till klimatproblematiken och andra miljöhot men det kan vara svårt att se hur nära knutna de problemen är till den enskildes handlande. Vi har därför en grupp nyckeltal, rubricerade ”gröna nyckeltal för hushållens, företagens och övriga sektorers omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle” (kap. 6.3), som berör bl.a. enskilda individers vanor och levnadsmönster. Rubriken syftar på nödvändigheten av att olika aktörers konsumtion, produktion och livsstil förändras för att vi skall få ett ekologiskt hållbart samhälle. Med denna grupp gröna nyckeltal skall man bl.a. kunna avläsa om konsumtion och produktion förändras i önskvärd riktning.</P>
<P class="p67 ft11">I några fall när vi har identifierat faktorer som är väsentliga för utvecklingen mot ett hållbart samhälle har det varit svårt att hitta ett relevant mått. Ett problem har varit att det inte finns statistik för det vi vill mäta och bristen på statistik har därför utgjort en restriktion för vårt arbete. Ett exempel på ett område där statistiken är mycket bristfällig är resursanvändningen, och då särskilt materialanvändningen. Statistik avseende materialflöden, återanvändning och återvinning av material är outvecklad. Med tanke på den kretsloppsanpassning av samhällets olika sektorer som regering och riksdag sedan flera år har uttalat sitt stöd för anser vi det väsentligt att statistiken utvecklas på dessa områden.</P>
<P class="p68 ft11">Om det saknats statistik för det vi vill mäta har vi försökt att hitta ett alternativt mått som ger en indikation på den förändring vi vill mäta. I vissa fall har vi inte hittat något relevant alterna-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">11</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p61 ft11">tivt nyckeltal. De faktorer som vi bedömt är centrala för att beskriva utvecklingen och som saknar statistikunderlag har vi redovisat i en särskild sammanställning (kap. 6.4.), ”Gröna nyckeltal för framtiden”. Det är vår förhoppning att detta kan utgöra ett underlag för överväganden angående statistikproduktionen framöver.</P>
<P class="p69 ft11">Både nationellt och internationellt har man konstaterat att såväl miljöindikatorer som nyckeltal för hållbar utveckling är stora och komplexa områden. Vi delar denna uppfattning. Föreliggande betänkande är ett förslag där principiella resonemang bakom valet av nyckeltal, indelningen av dessa samt förslag på olika mått redovisas. Vi anser dock att förslaget behöver vidareutvecklas och förankras för att bli operativt och nå önskat syfte. För att uppslutningen och engagemanget kring de föreslagna nyckeltalen skall bli det önskvärda tror vi att det behövs en bredare diskussion och ytterligare förankringsarbete än vad som varit möjligt inom ramen för detta uppdrag. Vi föreslår därför att regeringen ger Miljövårdsberedningen i uppdrag att utifrån inkomna remissynpunkter på föreliggande förslag arbeta vidare med bl.a. att vidareutveckla nyckeltalen samt att arrangera seminarier och rundabordssamtal så att regeringen som bilaga till budgetpropositionen 1998 för första gången kan presentera ett antal gröna nyckeltal för ekologisk hållbarhet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft0">3 Definitioner</P>
<P class="p70 ft26"><SPAN class="ft26">3.1</SPAN><SPAN class="ft27">Vad är en indikator / gröna nyckeltal?</SPAN></P>
<P class="p71 ft11">Med indikator avses ett mått som visar på väsentliga förhållanden i ett större system. En miljöindikator är ett mått på förhållanden av väsentlig betydelse för miljöarbetet. När indikatorn förändras över tiden speglar detta hur miljöförhållandena förändras.</P>
<P class="p72 ft11">Inom det ekonomiska området finns det ett antal vedertagna indikatorer som beskriver det ekonomiska läget i ett land. Bruttonationalprodukt (BNP) per capita, inflation och nivå på arbetslöshet beskriver i stora drag väsentliga faktorer i ett lands ekonomi och kan, genom att de är internationellt etablerade, användas som enkla jämförelsemått av det ekonomiska läget mellan olika länder.</P>
<P class="p73 ft11">Inom näringslivet används ekonomiska indikatorer, ibland benämnda nyckeltal, på koncern- eller företagsnivå som underlag för strategisk styrning av verksamheten och i redovisningen till ägare och omvärld. Dessa nyckeltal redovisar förhållanden som är av väsentlig betydelse för den specifika verksamhet som bedrivs.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB31514x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">13</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p74 ft29">I detta arbete har vi valt att använda begreppet <SPAN class="ft28">GR¶NA NYCKELTAL </SPAN>synonymt med indikatorer. Vi tror att begreppet <SPAN class="ft28">GR¶NA NYCKELTAL</SPAN></P>
<P class="p75 ft11">tydligare relaterar till miljöfaktorer.</P>
<P class="p3 ft11">Inom miljöområdet har gröna nyckeltal använts en längre tid. Ett betydande utvecklingsarbete har lagts ner på att försöka identifiera och etablera gröna nyckeltal för hållbar utveckling, bl.a. inom Nordiska Ministerrådet, FN:s sekretariat för hållbar utveckling och OECD. En utgångspunkt för detta arbete har varit Agenda 21 där det i kap. 40 anges:</P>
<P class="p76 ft31"><SPAN class="ft30">$ET ¤R N¶DV¤NDIGT ATT UTVECKLA INDIKATORER F¶R H¥LLBAR UTVECKLING SOM KAN GE TILLF¶RLITLIGA BESLUTSUNDERLAG P¥ ALLA NIV¥ER OCH BIDRA TILL ATT INTEGRERADE MILJ¶ OCH UTVECKLINGSSYS TEM REGLERAR SIG SJ¤LVA P¥ ETT H¥LLBART S¤TT </SPAN></P>
<P class="p77 ft11">Andra aktörer som arbetar med att utveckla gröna nyckeltal, eller indikatorer som de själva kallar dem, är Baltic 21- kommittén som har till uppdrag att ta fram hållbarhetsindikatorer för Östersjöregionen. Vidare har Kommunförbundet redovisat en s.k. idékatalog över gröna nyckeltal i kommunal redovisning. De internationella organisationernas och andra aktörers arbete med gröna nyckeltal beskrivs i avsnitt 4.</P>
<P class="p78 ft33"><SPAN class="ft26">3.2</SPAN><SPAN class="ft32">Begreppet ekologiskt hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p79 ft11">Ord som miljöhänsyn, miljöskydd och miljöansvar är sedan länge väl kända och etablerade inom t.ex. svensk miljölagstiftning och i myndighetsarbetet. Under 80- och <NOBR>90-talet</NOBR> har nya</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p80 ft11">begrepp tillkommit och ekologiskt hållbar utveckling eller hållbar utveckling har blivit centrala.</P>
<P class="p81 ft11">Begreppet hållbar utveckling myntades på <NOBR>80-talet</NOBR> och har därefter kommit att bli ett övergripande begrepp som utgår från</P>
<P class="p82 ft35">människans samlade behov. Enligt <NOBR>Brundtland-kommissionen</NOBR> (1987), innebär hållbar utveckling <SPAN class="ft34">EN UTVECKLING SOM TILLFREDS ST¤LLER DAGENS BEHOV UTAN ATT ¤VENTYRA KOMMANDE GENERATIONERS M¶JLIGHETER ATT TILLFREDSST¤LLA SINA BEHOV</SPAN>. Riodeklarationen</P>
<P class="p83 ft11">betonar sambanden mellan social, kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Det är fråga om en helhetssyn på den fortsatta välfärdsutvecklingen. Begreppet hållbar utveckling sätter tydligt människan i centrum. Vi skall värna miljön för annars kommer vi att få problem i framtiden som kan hota vår välfärd.</P>
<P class="p84 ft11">Hållbar utveckling är ett begrepp med allmän innebörd och har ofta kritiserats för just detta. Vad innebär hållbar utveckling egentligen? Vad är det som avgör om utvecklingen är hållbar respektive inte hållbar? Detta är centrala frågor när man skall utveckla gröna nyckeltal för hållbarhet eller analysera konsekvenserna av beslut ur ett hållbarhetsperspektiv. Allmänt är hållbar utveckling en utvecklingsidé, en formel för samhällsutvecklingen på samma sätt som begreppet folkhemmet en gång var. Utifrån alla hållbarhetsperspektiven; ekonomisk, social, kulturell och ekologisk hållbarhet, sätts gränserna för hållbarhet av rådande kunskapsläge, samhällsförhållanden och förhållningssätt. Synen på vad som är hållbart varierar i tid och rum. Detta kan sägas gälla i ännu högre för begreppet utveckling. Sammantaget kan man konstatera att det inte finns något i begreppet hållbar utveckling som direkt pekar ut vad som är mer eller mindre hållbart när det gäller enskilda handlingar. Begreppet tjänar däremot som en ram för sådana diskussioner.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft11">Regeringen har i vårpropositionen 1997 (1997:150) fokuserat på den ekologiska hållbarheten som en politisk vision för samhällsutvecklingen. Ekologisk hållbar utveckling formar tillsammans med insatser av ekonomisk, social och kulturell art vår gemensamma framtid.</P>
<P class="p85 ft11">Vad innebär då en ekologiskt hållbar utveckling? Regeringen har formulerat de övergripande målen som skyddet av miljön, effektiv användning och hållbar försörjning. I grunden handlar det om:</P>
<P class="p69 ft11"><SPAN class="ft36">%FFEKTIVITETSM¥LET </SPAN>Tillväxten av befolkning och ekonomier innebär att användningen av energi och naturresurser måste bli mycket effektivare än den är idag. Flöden av energi och material kan därmed begränsas så att de är förenliga med en hållbar utveckling. Samhällsplanering, teknikutveckling och investeringar skall därför också inriktas på resurssnåla produkter. Här läggs grunden för <NOBR>2000-talets</NOBR> hållbara utveckling med positiva effekter för ekonomin och <NOBR>syssel-sättningen.</NOBR></P>
<P class="p86 ft11"><NOBR><SPAN class="ft36">-ILJ¶M¥LET</SPAN></NOBR><SPAN class="ft36"> </SPAN>Utsläppen av föroreningar skall inte skada människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ner dem. Det betyder att för naturligt förekommande ämnen skall utsläppen minskas till sådana nivåer att störningen av de naturliga kretsloppen inte på ett väsentligt sätt påverkar ekosystemens funktion. Det betyder också att användning och förekomst av skadliga ämnen för miljön avvecklas och ersätts med mindre skadliga ämnen. Den biologiska mångfalden skall bevaras.</P>
<P class="p64 ft11"><SPAN class="ft36">&¶RS¶RJNINGSM¥LET </SPAN>Användningen av fossila råvaror skall successivt minska. Så långt som möjligt skall försörjningen baseras på ett långsiktigt hållbart nyttjande av förnybara</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft11">resurser. Det betyder att användningen av resurser inte får överskrida den takt med vilken naturen skapar nya och att material bör återvinnas i ett kretslopp. Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga skall behållas. Vi skall cirkulera och hushålla med icke förnybara resurser så att vi hinner utveckla förnybara ersättningar.</P>
<P class="p87 ft11">De tre delmålen är nära relaterade till och beroende av varandra. Effektiv resursanvändning ökar möjligheterna att minska utsläppen av koldioxid och andra ämnen, vilket är viktigt för skyddet av miljö och hälsa. När resursanvändningen effektiviseras läggs också grunden för att ett långsiktigt hållbart nyttjande av förnybara resurser skall kunna ersätta användningen av fossila råvaror.</P>
<P class="p88 ft11">Sammantaget finns det alltså en stark koppling mellan miljöhänsyn och ekologisk hållbarhet. Skillnaden kan sägas vara att fokus i tillämpningen av det traditionella begreppet miljöhänsyn är skydd och bevarande medan ekologisk hållbarhet mer tydligt även fokuserar på resurseffektivisering, full sysselsättning, rättvis fördelning av resurser och ekonomisk utveckling. Ekologisk hållbarhet tangerar hållbarhetsperspektivets alla dimensioner. Om begreppet hållbar utveckling kan tjäna som en ram för en diskussion kring vilken samhällsutveckling som är önskvärd kan begreppet ekologisk hållbar utveckling användas som kompass för färdriktningen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">17</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p89 ft0"><SPAN class="ft0">4</SPAN><SPAN class="ft23">Andra länders och organisationers arbete med indikatorer för hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p90 ft33"><SPAN class="ft26">4.1</SPAN><SPAN class="ft32">De internationella organisationernas förslag till indikatorer för hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p91 ft37"><SPAN class="ft37">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft38">FN:s sekretariat för hållbar utveckling (CSD)</SPAN></P>
<P class="p92 ft11">FN:s sekretariat för hållbar utveckling, Commission on Sustainable Development (CSD), har tagit fram ett förslag till indikatorer för att beskriva utvecklingen mot ett hållbart samhälle <SPAN class="ft39">1</SPAN>. CSD:s förslag har fyra kategorier av indikatorer; ekonomiska, sociala, miljö- och institutionella <SPAN class="ft39">2 </SPAN>indikatorer. Indikatorerna är strukturerade i kedjor avseende de bakomlig-</P>
<P class="p93 ft5"><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft41">Se Blue Book, Commission on Sustainable Development, augusti 1996.</SPAN></P>
<P class="p94 ft5"><SPAN class="ft40">2</SPAN><SPAN class="ft41">Exempel på institutionella indikatorer är strategier och program för hållbar utveckling samt kostnader för forskning och utveckling som del av BNP. Institutionella indikatorer visar förutsättningarna för att implementera politiska beslut om hållbarhet.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p29 ft11">gande drivkrafterna (driving force), tillståndet (state) och åtgärder (response). Förslaget innehåller 132 indikatorer och enbart för miljön har CSD ett femtiotal indikatorer.</P>
<P class="p95 ft11">CSD:s förslag utgår från texten i Agenda 21 och för i princip varje kapitel i Agenda 21 har man utarbetat en uppsättning indikatorer. Vi kan illustrera förslaget med ett exempel från de miljöindikatorer som föreslås. Utifrån kapitel 18 i Agenda 21, ”Skydd av kvalitet och tillgång till färskvattenresurser”, har man formulerat en uppsättning indikatorer som visar bakomliggande drivkrafter, tillstånd och samhällets åtgärder. Som indikatorer för de bakomliggande drivkrafterna har man valt årlig minskning av grund- och ytvatten och hushållens konsumtion av vatten per capita. För att visa tillståndet har man valt grundvattenreserv, koncentration av koliforma bakterier i färskvattnet samt syreförbrukande ämnen i vatten För att visa samhällets respons på problemet har man valt en indikator som visar vattenreningsanläggningarnas täckning.</P>
<P class="p96 ft11">Förslaget är systematiskt och lättförståeligt genom att det följer kapitelindelningen i Agenda 21. På så sätt blir det också heltäckande och man får med allt. Men problemet är kanske att det är <SPAN class="ft42">för </SPAN>heltäckande och därmed oöverskådligt. Om vi skulle besluta oss för att ha enbart de miljörelaterade indikatorerna som gröna nyckeltal för ekologisk hållbarhet skulle det innebära en kedja med totalt ca 50 gröna nyckeltal. Då är det svårt att snabbt få en enkel bild av utvecklingen.</P>
<P class="p97 ft37"><SPAN class="ft37">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft38">EU:s statistikkontor (EUROSTAT)</SPAN></P>
<P class="p98 ft11">EU:s statistikkontor EUROSTAT har också utarbetat ett förslag till indikatorer för att visa utvecklingen mot ett hållbart samhälle</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">19</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p99 ft11">inom medlemsländerna <SPAN class="ft39">3</SPAN>. EUROSTAT har valt indikatorer med utgångspunkt i CSD:s förslag. De har justerat CSD:s förslag dels med hänsyn till tillgången till data och dels med hänsyn till relevansen. Det senare innebär att man valt indikatorer så att de representerar de allvarligaste hoten mot en hållbar samhällsutveckling för EU:s medlemsländer. Förslaget har samma fyra kategorier som CSD (ekonomiska, sociala, miljö- och institutionella indikatorer), men har inte den ”kedjestruktur” som CSD föreslagit. Totalt har EUROSTAT utarbetat 46 indikatorer varav 21 är direkt miljörelaterade.</P>
<P class="p95 ft11">De miljörelaterade indikatorer som EUROSTAT föreslår har i princip samma innehåll som regeringens årliga miljöredovisningen till riksdagen. Man redovisar utvecklingen vad gäller miljöhoten försurning, ozonnedbrytning, övergödning, m.m. Man redovisar också tillgänglig statistik för respektive indikator i medlemsländerna och man kan konstatera att Sverige i stort sett har den statistik som efterfrågas.</P>
<P class="p73 ft11">EUROSTAT föreslår, vid sidan av de miljörelaterade indikatorerna, en uppsättning ekonomiska indikatorer som kan relateras till hållbar utveckling. Indikatorerna är exempelvis bruttonationalprodukt (BNP) och utländska investeringar. Exempel på sociala indikatorer som föreslås är befolkningstillväxt, förväntad livslängd och boendeyta per invånare. Två institutionella indikatorer föreslås, nämligen utgifter för forskning och utveckling och antal telefonlinjer per 100 invånare.</P>
<P class="p100 ft11">Generellt gäller, liksom för de miljörelaterade indikatorerna, att Sverige i stort sett har den statistik som behövs för de föreslagna indikatorerna.</P>
<P class="p101 ft5"><SPAN class="ft43">3 </SPAN>Se Indicators of Sustainable Development, EUROSTAT 1997.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p102 ft11">EUROSTAT betecknar sitt förslag som ett första steg och konstaterar att nästa steg är att dels aggregera indikatorer inom de fyra kategorierna miljö, social utveckling, ekonomi och institutionellt, dels att bryta ner indikatorerna sektorvis.</P>
<P class="p103 ft26"><SPAN class="ft26">4.2</SPAN><SPAN class="ft27">Andra länders arbete med gröna nyckeltal för hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p104 ft11">Storbritannien har arbetat fram en uppsättning om ca 110 gröna nyckeltal, benämnda indikatorer, som skall reflektera vägen mot ett uthållighet samhälle. Indikatorerna är indelade i 21 huvudgrupper som har karaktären av dels samhällssektorer (turism, transport, fiske), dels miljöhot (försurning, avfall) och slutligen naturresurser (vatten, mark, luft).</P>
<P class="p5 ft11">I USA har många städer använt sig av indikatorer för att illustrera utvecklingen mot hållbarhet. Staden Seattle har rönt stor uppmärksamhet för sitt projekt ”Sustainable Seattle”. Ett <NOBR>40-tal</NOBR> indikatorer för hållbarhet har fastställts för staden Seattle. Ledstjärnan har varit tydlighet inför medborgarna. Det innebär att man har valt indikatorer som på ett enkelt och konkret sett visar utvecklingen för allmänheten. Några exempel på indikatorer är laxvandring i lokala vattendrag och antalet dagar med god luftkvalitet. Man har också fastställt ett antal indikatorer som beskriver social, kulturell och ekonomisk utveckling, t.ex. andel barn som lever i fattigdom och allmänhetens deltagande i kulturella aktiviteter. En svaghet i projektet Sustainable Seattle har varit att indikatorerna har utarbetats av ideella organisatoner och inte haft tillräcklig förankring hos beslutsfattarna. Därmed har de inte riktigt slagit igenom i de politiska besluten</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">21</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p105 ft33"><SPAN class="ft26">4.3</SPAN><SPAN class="ft32">Övriga exempel: Baltic 21 och kommunerna</SPAN></P>
<P class="p106 ft37"><SPAN class="ft37">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft38">Baltic 21</SPAN></P>
<P class="p107 ft11">Baltic 21 är ett samarbetsprojekt för hållbar utveckling mellan länderna i Östersjöregionen. Arbetet i Baltic 21 präglas bl.a. av att alla deltagande länder har olika historia, av att innebörden i begreppet hållbar utveckling är olika i Östersjöregionen och av en mångfasetterad och delvis splittrad målbild.</P>
<P class="p108 ft11">Tyngdpunkten i Baltic 21 ligger på miljöaspekterna och regional samverkan. Arbetet i Baltic 21 är indelat i sju sektorer; jordbruk, energi, fiske, skogsbruk, industri, turism och transporter. Varje sektor har till uppgift att utarbeta bl.a. mål, aktionsplaner och indikatorer för arbetet mot en hållbar utveckling i regionen.</P>
<P class="p109 ft11">Utifrån de speciella förutsättningar som gäller för Baltic 21 har man beslutat att indikatorerna bör konstrueras och användas bl.a. enligt följande <SPAN class="ft39">4</SPAN>:</P>
<P class="p31 ft11"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft44">Indikatorarbetet bör inledas med att besvara frågan om vilka delar i samhället som är viktiga att finna indikatorer för.</SPAN></P>
<P class="p110 ft11"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft45">Indikatorerna skall bara påvisa förändringar som visar om miljöarbetet rör sig i rätt riktning.</SPAN></P>
<P class="p111 ft11"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft46">En fråga måste tillåtas bli besvarad på olika sätt av olika länder och sektorer.</SPAN></P>
<P class="p112 ft5"><SPAN class="ft43">4 </SPAN>Arbetet med att utarbeta indikatorer för Baltic 21 bygger på ett konsultuppdrag utfört av Naturekonomihuset.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p113 ft11"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft47">Positiva förändringar bör redovisas åt samma håll (t.ex. att en ökning alltid är positiv), för att underlätta för uttolkarna.</SPAN></P>
<P class="p110 ft11"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft48">Ett lämpligt antal indikatorer för varje sektor är </SPAN><NOBR>20-100</NOBR> indikatorer.</P>
<P class="p109 ft11">Beträffande resultatuppföljning avser man inom projektet att hålla samman frågeställningar, men att acceptera olika slags svar från regionens olika delar. För att i förhandlingarna lättare komma överens uppmuntrar man inte direkta jämförelser mellan länderna. Man anser också att tolkningar och slutsatser angående indikatorerna bör överlåtas till användarna av de resultatrapporter som tagits fram.</P>
<P class="p114 ft37"><SPAN class="ft37">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft38">Kommunernas arbete med gröna nyckeltal och exemplet Stockholms kommun</SPAN></P>
<P class="p115 ft11">Kommunförbundet har utarbetat en skrift med förslag till gröna nyckeltal för kommunernas miljöredovisning <SPAN class="ft39">5</SPAN>. Förbundet har sammanställt exempel på gröna nyckeltal som används i kommunerna och ger ytterligare exempel på tänkbara nyckeltal för framtiden. Vissa nyckeltal är beskrivningar av påverkan på miljön; t.ex. utsläpp av föroreningar till luft, mark och vatten. Andra syftar till att visa förändringar i livsstilen hos befolkningen, t.ex. hur invånarna tar sig till arbetet och nivån på återvinning av hushållens avfall. Ett fyrtiotal kommuner gör årliga miljöredovisningar i olika former. Några av dem använder gröna nyckeltal för att följa upp den egna verksamheten.</P>
<P class="p116 ft11">I Stockholms kommun har man tagit ett första steg mot att fastställa gröna nyckeltal, eller Agenda <NOBR>21-indikatorer</NOBR> som man</P>
<P class="p117 ft5"><SPAN class="ft43">5 </SPAN>Gröna nyckeltal i kommunal miljöredovisning, Kommunförbundet 1996.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p118 ft11">själv valt att kalla det <SPAN class="ft39">6</SPAN>. Under <NOBR>1995-96</NOBR> genomfördes en enkät för att höra stockholmarnas åsikter om vilka frågor som är viktigast för invånarna. Drygt 10.000 personer har besvarat enkäten och ytterligare ett antal har lämnat synpunkter vid rundabordssamtal och andra diskussioner. Utifrån enkäten formulerade Agenda 21 i Stockholm fem områden som stockholmarna anser som viktigast de närmaste åren:</P>
<P class="p119 ft11"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft47">Hur skall vi få en trygg stad?</SPAN></P>
<P class="p82 ft11"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft47">Hur skall vi minska miljöbelastningen av vårt resebehov?</SPAN></P>
<P class="p82 ft11"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft47">Hur kan vi leva mer resurssnålt i Stockholm?</SPAN></P>
<P class="p82 ft11"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft47">Hur kan vi värna om naturen i Stockholm?</SPAN></P>
<P class="p82 ft11"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft47">Hur kan stockholmarna få mer inflytande över sin stad?</SPAN></P>
<P class="p73 ft11">Dessa fem frågor skall kompletteras med andra hållbarhetsfaktorer genom ytterligare rundabordssamtal med olika aktörer och b- ende. Syftet med rundabordssamtalen är att diskutera och identifiera frågor som är viktiga och vilka lösningar som krävs för att en hållbar utveckling av staden skall vara möjlig.</P>
<P class="p120 ft11">I arbetet med att utarbeta indikatorer för hållbar utveckling i Stockholms kommun betraktas begreppet konsensus som centralt. Man har skapat en referensgrupp med representanter från olika berörda grupper. Målet är att nå konsensus i gruppen om vilka indikatorer som väljs och åtgärder som föreslås.</P>
<P class="p121 ft5"><SPAN class="ft43">6 </SPAN>Den metod som Stockholms kommun använder för att identifiera indikatorer för hållbar utveckling kallas <NOBR>PICABU-metoden</NOBR> och är utvecklad av en grupp forskare vid Universitetet i Leeds. Metoden innebär i korthet att man genom rundabordssamtal med en referensgrupp (som representerar olika aktörer i samhället) arbetar fram en uppsättning indikatorer. Referensgruppen lämnar också förslag till åtgärder för att uppnå hållbarhet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft11">När indikatorer utarbetas för Stockholms kommun bortser man i första steget från tillgången till statistik. Det betyder att man formulerar ett antal indikatorer utifrån det behov som identifieras, bortsett från om det idag går att sätta siffror på indikatorerna. Det innebär att man kommer att få fram ett antal indikatorer som det idag inte går att mäta. Först i nästa steg kommer man att diskutera hur man skall göra med de indikatorer som inte går att kvantifiera med tillgänglig data.</P>
<P class="p122 ft11">När referensgruppen har identifierat en uppsättning s.k. Agenda <NOBR>21-indikatorer</NOBR> för Stockholms kommun skall dessa förankras i samhället. Genom olika kampanjer och presentationer på bl.a. skolor, företag och bibliotek skall stockholmarna lära sig på vilket sätt de själva kan bidra till ett hållbart Stockholm.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">25</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft0"><SPAN class="ft0">5</SPAN><SPAN class="ft23">Val av gröna nyckeltal som visar utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle</SPAN></P>
<P class="p124 ft33"><SPAN class="ft26">5.1</SPAN><SPAN class="ft32">Syfte med gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p125 ft11">Valet av gröna nyckeltal måste utgå från vem som skall använda dem och vad de skall användas till. Eftersom gröna nyckeltal för ekologisk hållbarhet enligt vårt uppdrag skall användas av regering och riksdag bör samma utgångspunkter som används för ekonomiska indikatorer ligga bakom valet av mått. Det innebär att de skall vara strategiskt viktiga. Åtgärder och beslut som fattas av regering och riksdag skall kunna leda till förändring av nyckeltalen. Måtten blir på så sätt ett resultat för uppföljning. Eftersom de skall vara strategiskt viktiga mått bör de också vara få till antalet.</P>
<P class="p126 ft11">Detta förslag till gröna nyckeltal skall även kunna användas när regering och riksdag kommunicerar med allmänheten. Därmed är både riksdag, regering och allmänheten målgruppen.</P>
<P class="p5 ft11">Vi tror också att ett urval av de gröna nyckeltal som vi föreslår kan användas av exempelvis kommuner och landsting. De föreslagna nyckeltalen kan utgöra en utgångspunkt t.ex. i arbetet med att följa upp effekter av genomförda åtgärder.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p127 ft11">Regeringen skriver att indikatorerna skall visa riktningen på utvecklingen. Det innebär att de nyckeltal vi föreslår måste ha en intressant tidsaspekt, dvs. förväntas förändras relativt snabbt över tiden. Resultatet av ett politiskt initiativ som syftar till att förändra utvecklingen mot ekologisk hållbarhet skall gå att avläsa i de gröna nyckeltalen. Vi har därför valt mått som relativt snabbt förändras när verkligheten förändras. På så sätt skall nyckeltalen kunna användas som uppföljning; för att mäta resultatet av en åtgärd.</P>
<P class="p67 ft11">Vårt uppdrag har varit att ta fram <SPAN class="ft12">ETT F¥TAL </SPAN>nyckeltal, vilket vi har tolkat som <NOBR>10-15</NOBR> gröna nyckeltal. Det är naturligtvis problematiskt att med så få mått visa hur samhället utvecklas, men å andra sidan gör det beskrivningen mer lättöverskådlig.</P>
<P class="p128 ft11">Eftersom även allmänheten är vår målgrupp har vi valt att ta med faktorer som kan påverkas av beteendet hos den enskilde. Nyckeltal som visar nivån på övergödning och försurningsgrad har t.ex. inte den karaktären. Därför har vi kompletterat de rent miljörelaterade måtten med mått som mer direkt berör hushållen, t.ex. hur många invånare som går, cyklar eller åker kollektivtrafik till och från arbetet.</P>
<P class="p62 ft11">Vår grundsyn är att gröna nyckeltal alltid skall väljas utifrån det sammanhang där de skall användas. Det innebär att gröna nyckeltal för ekologisk hållbarhet ser annorlunda ut om de är avsedda som underlag för t.ex. miljövårdsadministrationens arbete. Vårt förslag täcker inte hela behovet av andra hållbarhets- eller miljöindikatorer.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">27</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p129 ft33"><SPAN class="ft26">5.2</SPAN><SPAN class="ft32">Generellt om de föreslagna gröna nyckeltalen</SPAN></P>
<P class="p130 ft11">De gröna nyckeltal som vi föreslår skall utgöra ett underlag till beslutsfattarna om bl.a. miljötillståndet. Mot den bakgrunden kan man fråga sig om man bara skall ha nyckeltal för områden som centrala beslutsfattarna i vårt land kan påverka. När man t.ex. konstaterar att nedfallet av försurande ämnen ökar kraftigt vet man att utsläppen sker främst i andra länder och transporteras via luft till oss. Det betyder att våra beslutsfattare inte kan fatta beslut som direkt påverkar dessa utsläpp. Indirekt kan man dock påverka genom det internationella arbetet. Sverige arbetar aktivt i de internationella organen för att få andra länder att ta mer miljöhänsyn och minska sina utsläpp. Därför har vi ansett det vara viktigt att inte välja bort områden där de svenska politikerna inte direkt kan påverka situationen.</P>
<P class="p131 ft11">Vi har övervägt att formulera nyckeltalen så att en positiv utveckling av nyckeltalet visar på en positiv utveckling mot ekologisk hållbarhet. Det skulle kunna göra framställningen mer överskådlig. Men det uppstår problem när man skall formulera t.ex. ett utsläppsmått så att en ökning av nyckeltalet alltid betyder att utvecklingen går åt rätt håll. Praktiskt går det att lösa men vi tror att det rent pedagogiskt inte är bra att en ökad siffra på ett utsläppsmått innebär en positiv utveckling mot ekologisk hållbarhet. Vår slutsats har därför varit att det är bättre att låta vissa mått vara numeriskt positiva även när utvecklingen är icke önskvärd. I detta förslag med nyckeltal kan alltså en positiv utveckling av nyckeltalen över tiden i vissa fall vara önskvärd och i andra fall icke önskvärd.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft11">De internationella organisationer som arbetar med hållbarhetsindikatorer befinner sig i utvecklingsstadiet. Ingen organisation har ett färdigt förslag med indikatorer som länderna kan ta ställning till.</P>
<P class="p69 ft11">Är det då rimligt att föreslå gröna nyckeltal för Sverige när man inte har kommit längre internationellt? Borde vi inte vänta och se vad som kommer ut av det arbete som bedrivs i de internationella organisationer, inte minst inom EU?</P>
<P class="p132 ft11">Vår bedömning är att vi inte bör vänta. Sverige bör vara pådrivande i det internationella arbetet och det har vi goda möjligheter att vara om vi ligger steget före när det gäller att utveckla gröna nyckeltal.</P>
<P class="p133 ft11">Vi vet också att det internationella arbetet ibland går trögt och att det är svårt att enas mellan länderna. Därför kan det dröja innan man enas och för svensk del är det angeläget att inom en snar framtid kunna avläsa hur utvecklingen mot ekologisk hållbarhet går.</P>
<P class="p134 ft11">Det finns en annan invändning mot att utarbeta gröna nyckeltal som är specifika för Sverige. För den internationella jämförelsens skull kan man hävda att Sveriges gröna nyckeltal för ekologisk hållbarhet borde stämma överens med de indikatorer som man kommer fram till i de internationella organisationerna. Men vi anser att det behövs en uppsättning gröna nyckeltal som är specifika för just vårt land och som inte är generellt relevanta för alla länder eller för en grupp länder. Vårt uppdrag är att hitta gröna nyckeltal som skall användas av regering och riksdag för att visa utvecklingen i avseenden som är väsentliga för just vårt land. Därmed måste de också utgå från förhållanden i Sverige.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">29</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p135 ft11">Ett nyckeltal som är centralt för utvecklingen idag kan minska i betydelse i framtiden. I så fall skall man kunna byta ut det mot ett annat, mer angeläget nyckeltal. Samtidigt är det viktigt att understryka att huvudprincipen är att de gröna nyckeltal som föreslås skall vara relevanta under en längre tid.</P>
<P class="p136 ft26"><SPAN class="ft26">5.3</SPAN><SPAN class="ft27">Metod för att välja gröna nyckeltal</SPAN></P>
<P class="p137 ft11">Det finns olika teoretiska modeller för hur man väljer nyckeltal för hållbar utveckling <SPAN class="ft39">7</SPAN>. Vi har valt att inte strikt följa någon metod utan har istället använt olika metoder som grund för vårt arbete.</P>
<P class="p138 ft11">Vår första utgångspunkt har varit att identifiera viktiga förhållanden för miljön. Naturvårdsverkets rapport (nr 4765) Ren luft och gröna skogar med förslag till nationella miljömål har utgjort ett underlag för denna analys. Utifrån Naturvårdsverkets beskrivning av miljötillståndet och den påverkan som sker på miljön har vi listat de viktigaste faktorerna för god miljökvalitet.</P>
<P class="p29 ft11">Dessa faktorer faller i stort sett in under regeringens ena delmål för ekologiskt hållbar utveckling, nämligen målet om skydd av miljön <SPAN class="ft39">8</SPAN>.</P>
<P class="p139 ft11">Antalet faktorer som är viktiga för skyddet av miljön är mycket stort. I det här arbetet har vi valt några av dessa; faktorer som vi</P>
<P class="p140 ft5"><SPAN class="ft40">7</SPAN><SPAN class="ft49">En metod är beskriven i avsnitt 4.3.2, den s.k. </SPAN><NOBR>PICABU-metoden</NOBR> som används av Stockholms kommun. För en översikt av olika modeller hänvisas till Gröna nyckeltal i kommunal redovisning (Kommunförbundet 1996) sid</P>
<P class="p141 ft5"><SPAN class="ft5">76</SPAN><SPAN class="ft41">ff.</SPAN></P>
<P class="p142 ft5"><SPAN class="ft40">8</SPAN><SPAN class="ft49">Naturvårdsverkets rapport är f.n. på remiss. I vårt fortsatta arbete med de gröna nyckeltalen kommer vi att beakta inkomna synpunkter från remissinstanserna.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p143 ft11">har bedömt vara strategiska för ekologisk hållbarhet. När vi identifierat de strategiska faktorerna har nästa steg varit att hitta ett bra mått på dem.</P>
<P class="p144 ft11">Det har inte alltid varit lätt att hitta statistik för det mått som vi önskat. Datatillgången har bitvis varit en restriktion i arbetet. I andra fall har vi förstått att det vi vill mäta inte kan förväntas att förändras nämnvärt oavsett om åtgärder vidtas eller inte. Så kan det t.ex. vara när effekterna i miljön av politiska åtgärder uppkommer först efter många år. Alltför statiska nyckeltal har vi därför sållat bort.</P>
<P class="p145 ft11">Slutligen har vi fått kvar en uppsättning gröna nyckeltal som är centrala och strategiska för utvecklingen mot ekologisk hållbarhet och som kan inordnas under delmålet ”skydd för miljö”.</P>
<P class="p0 ft11">Dessa gröna nyckeltal beskrivs i avsnitt 6.1.</P>
<P class="p146 ft11">Ett annat delmål för ekologiskt hållbar utveckling är effektivare användning av jordens resurser. En effektivare användning av resurserna vatten, energi och material har vi funnit vara centrala för detta delmål. Regering och riksdag har uttalat sitt stöd för en kretsloppsanpassning av samhällets sektorer och detta hänger intimt ihop med effektiviteten i resursutnyttjandet.</P>
<P class="p109 ft11">För att mäta effektiviteten i resursutnyttjandet har vi bl.a. försökt att hitta statistik över återanvändning och återvinning av material, varor och produkter. På detta område är statistiken dessvärre mycket outvecklad. Vi har därför formulerat ett antal nyckeltal för framtiden på detta område.</P>
<P class="p147 ft11">Det är faktorer som vi anser vara centrala för att kunna mäta effektiviteten i resursutnyttjandet och som idag saknar statistikunderlag.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft11">För att komplettera beskrivningarna av miljötillståndet, påverkan på miljön och effektiviteten i resursutnyttjandet har vi även försökt att lyfta fram och belysa de drivkrafter som ligger bakom problemen. För att förtydliga vad det handlar om i det här avseendet har vi rubricerat dessa gröna nyckeltal som ”hushållens, företagens och övriga sektorers omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle”.</P>
<P class="p148 ft11">De faktorer som vi har identifierat som strategiska för omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle är bl.a. vanor och konsumtionsmönster som ligger till grund för problemen och miljöpåverkan. Exempel på bakomliggande drivkrafter är efterfrågan på jordbruksprodukter, behov av uppvärmning av bostäder och efterfrågan på transporter.</P>
<P class="p148 ft11">Sammanfattningsvis har regeringens tre delmål för ekologiskt hållbar utveckling och innebörden av dessa mål varit vägledande för valet av gröna nyckeltal.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">32</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p149 ft51"><SPAN class="ft0">6</SPAN><SPAN class="ft50">Förslag till gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p150 ft26">Gröna nyckeltal för effektivare användning av jordens resurser</P>
<P class="p151 ft11">Jordens resurser måste användas effektivare för att vi skall ha en hållbar utveckling. I detta sammanhang brukar man tala om faktor 10, dvs. att <NOBR>i-ländernas</NOBR> resursanvändning måste bli fyra eller tio gånger mer effektiv på <NOBR>25-30</NOBR> års sikt. <SPAN class="ft39">9</SPAN></P>
<P class="p119 ft11">De resurser som vi har identifierat som väsentliga i detta sammanhang är energi, material och vatten och vi har valt gröna nyckeltal som speglar effektiviteten i användandet av dessa resurser.</P>
<P class="p126 ft11">Centralt för resursanvändningen är kretsloppstänkandet, dvs. principen att naturresurser, produkter och varor skall återanvändas och återvinnas i så stor utsträckning som det är möjligt. Kortfattat innebär kretsloppsprincipen att miljöpåverkan från materialanvändningen minskas.</P>
<P class="p152 ft5"><SPAN class="ft43">9 </SPAN>Begreppet faktor 10 har utvecklats av en grupp forskare vid Wuppertalinstitutet i Tyskland.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB31534x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">33</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft13">Effektivitetsmålet</P>
<P class="p154 ft2"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft15">Energianvändning per capita relaterat till BNP samt sektorsvis relaterat till förädlingsvärdet i respektive sektor.</SPAN></P>
<P class="p37 ft2"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft15">Elanvändning </SPAN><NOBR>december-februari.</NOBR></P>
<P class="p155 ft2"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft15">Vattenanvändning per capita relaterat till BNP samt sektorsvis relaterat till förädlingsvärdet i respektive sektor.</SPAN></P>
<P class="p37 ft2"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft15">Återföring av kvalitativt slam till odlingsmark.</SPAN></P>
<P class="p156 ft11">Nedan följer en närmare beskrivning och motivering av respektive mått.</P>
<P class="p157 ft42"><SPAN class="ft52">1. Energianvändning per capita relaterat till BNP samt </SPAN>sektorsvis relaterat till respektive sektors förädlingsvärde</P>
<P class="p158 ft11">En effektivare energianvändning är väsentligt för att nå hållbarhet. Alla samhällssektorer använder energi i någon form och har ett ansvar för att effektivisera sitt nyttjande av energin. Genom att relatera energianvändningen till utvecklingen av BNP kan vi se hur energianvändningen förändras i förhållande till produktionen. På så sätt kan man se när en minskning i energianvändningen beror på att produktionen minskat (t.ex. i samband med hög- eller lågkonjunktur) eller om det beror på att energianvändningen är effektiviserad.</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB31535x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">34</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft52">2. Elanvändning december - februari</P>
<P class="p95 ft11">Denna indikator mäter effekttopparna under de kalla vintermånaderna. Data skall rensas från säsongsvariationer. Detta är ett mått för att visa förutsättningarna att avveckla kärnkraften eftersom ett problem med kärnkraftavvecklingen är att vi har några extremt kalla veckor eller månader.</P>
<P class="p73 ft42"><SPAN class="ft52">3. Vattenanvändning per capita relaterat till BNP samt </SPAN>sektorsvis relaterat till förädlingsvärdet i respektive sektor</P>
<P class="p31 ft11">Vi tror att det är viktigt att belysa vattenförbrukningen även om vi generellt sett har en god tillgång till vatten i vårt land. Nyttjande av vatten innebär att resurser tas i anspråk för att rena och hantera vattnet. Dessutom förorenar orenat vatten sjöar, hav och andra vattendrag.</P>
<P class="p108 ft11">Denna indikator visar hur olika sektorer nyttjar energi och vatten i sin produktion. Vattenanvändningen relateras till produktionen för att synliggöra när förändringar i vattenanvändningen beror</P>
<P class="p0 ft11">på förändringar i produktionen.</P>
<P class="p5 ft42">4. Återföring av kvalitativt slam till odlingsmark</P>
<P class="p159 ft11">Att återföra reningsverkens avloppsslam till åkermarken är ett sätt att sluta näringsämnenas kretslopp. En viktig beståndsdel i slammet är fosfor. Fosfor är en ändlig resurs som snabbt minskar. Hushållning med fosfor är därför väsentligt för utvecklingen mot ett hållbart samhälle.</P>
<P class="p160 ft11">Allt slam håller inte tillräckligt god kvalitet för att kunna återföras till odlingsmark. Många gånger innehåller slammet alltför höga halter av tungmetaller och organiska miljöförore-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">35</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p161 ft11">ningar. Detta är föroreningar från hushåll och industri som felaktigt hamnat i avloppet.</P>
<P class="p95 ft11">Naturvårdsverket har tillsammans med LRF och VAV formulerat riktvärden för slam som får återföras till odlingsmark. Det nyckeltal som vi föreslår utgörs av mängden slam som klarar uppsatta riktvärden och som återförs till odlingsmark.</P>
<P class="p162 ft26"><SPAN class="ft26">6.2</SPAN><SPAN class="ft27">Gröna nyckeltal för skydd av miljön</SPAN></P>
<P class="p163 ft11">Till detta delmål hör faktorer som är tydligt miljörelaterade, såsom frisk luft, rent vatten och giftfri miljö. För detta delmål har vi bl.a. valt ett antal gröna nyckeltal som visar <SPAN class="ft42">påverkan </SPAN>på miljön från aktiviteter i industri, hushåll och övriga samhällssektorer. Det handlar bl.a. om utsläpp av förorenande ämnen till luft, mark och vatten.</P>
<P class="p73 ft11">Vi har också valt en uppsättning nyckeltal som visar <SPAN class="ft42">tillståndet </SPAN>i miljön, t.ex. hur mycket mark som är försurad.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB31537x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">36</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft13">Miljömålet</P>
<P class="p165 ft2"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft22">Andel mark där nedfallet av försurande ämnen inte överskrider kritisk belastningsnivå.</SPAN></P>
<P class="p166 ft2"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft16">Utsläpp av försurande ämnen sektorsvis och relaterat till respektive sektors förädlingsvärde.</SPAN></P>
<P class="p167 ft2"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft53">Antal dagar per år som SNV:s gränsvärden för luftföroreningar och riktvärden för marknära ozon inte överskrids.</SPAN></P>
<P class="p168 ft2"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft54">Tillförsel av kväve och fosfor till kustvatten.</SPAN></P>
<P class="p169 ft2"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft54">Skyddad skog som andel av produktiv skogsmark.</SPAN></P>
<P class="p170 ft2"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft17">Utsläpp av koldioxid sektorsvis och relaterat till respektive sektors förädlingsvärde.</SPAN></P>
<P class="p171 ft11">Nedan följer en beskrivning och motivering av respektive nyckeltal.</P>
<P class="p172 ft42">1. Andel mark där nedfallet inte överskrider kritisk belast-</P>
<P class="p173 ft52">ningsnivå</P>
<P class="p174 ft11">Att bekämpa försurningen är ett viktigt inslag i miljöpolitiken. Försurningen uppkommer genom utsläpp av bl.a. svavel och kväve från aktiviteter i framförallt sektorerna transporter, energi, jordbruk och processindustri.</P>
<P class="p158 ft11">Målet för arbetet med att bekämpa försurning är att mark och vatten skall ha en surhetsgrad som inte skadar människors hälsa, som bevarar den naturgivna produktionsförmågan hos den</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB31538x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">37</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p175 ft11">biologiska mångfalden och som inte ökar korrossionshastigheten hos tekniska material. <NOBR>Naturvårds-verket</NOBR> bedömer att nedfallet av kväve och svavel måste minska med upp till 70 procent (med regionala variationer) för att målet skall nås.</P>
<P class="p176 ft11">Vi tror att det är lämpligt att illustrera <NOBR>försurnings-proble-</NOBR> matiken med dels ett tillståndsmått och dels ett mått på påverkan. Andelen mark där nedfallet av försurande ämnen inte överskrider kritisk belastningsnivå är ett mått på tillståndet. Nästa nyckeltal mäter påverkan på miljön som en följd av försurande utsläpp.</P>
<P class="p69 ft42">2. Utsläpp av försurande ämnen sektorsvis och relaterat till</P>
<P class="p0 ft42">respektive sektors förädlingsvärde</P>
<P class="p177 ft11">Detta är ett mått på den påverkan som sker i miljön som en effekt av försurande utsläpp. Vi tror att det är intressant att belysa utsläppen från olika sektorer och att redovisa utsläppen i relation till förädlingsvärdet i respektive sektor. Genom att relatera utsläppen till förädlingsvärdet i respektive sektor kan man se om förändringar i utsläppsnivåerna beror på förändringar</P>
<P class="p178 ft11">i produktionsnivån (t.ex. vid låg- eller högkonjunktur) eller om de beror på att man faktiskt har miljöanpassat produktionen.</P>
<P class="p73 ft11">Statistiken för utsläpp är branschindelad enligt SCBs s.k. SNI- koder. Den sektorsindelning som hade varit önskvärd för att visa bidraget till försurning (sektorerna energi, transport, processindustri och jordbruk) går inte att göra med den statistik som finns. Vi tror att det skulle vara värdefullt för analysarbetet om man i framtiden kunde mäta utsläppen sektorsvis. Då har man de bästa förutsättningarna att se det verkliga bidraget som olika sektorer ger till försurning av mark och vatten.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB31539x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">38</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft42">3. Antal dagar per år som SNV:s gränsvärden för luft-</P>
<P class="p0 ft42">föroreningar och riktvärden för marknära ozon inte över-</P>
<P class="p0 ft52">skrids.</P>
<P class="p120 ft11">Luftföroreningar kan leda till hälsoskador på människor i form av cancer, allergi och sjukdomar i luftvägarna. Men det är svårt att säkerställa luftföroreningarna som orsak till hälsoproblemen. Institutet för miljömedicin (IMM) bedömer dock att man i framtiden med nya metoder kommer att kunna identifiera orsaken eller orsakerna till nämnda hälsoproblem. Man kan då överväga att introducera ett hälsonyckeltal för ekologisk hållbarhet.</P>
<P class="p179 ft11">Luftföroreningarna kan också skada växter, djur och kulturföremål. Problemen med luftföroreningar är främst lokaliserade till tätorter och beror på utsläpp från sektorerna transport, industri och energi.</P>
<P class="p73 ft11">Det nyckeltal som vi har valt för att visa utvecklingen beträffande luftföroreningarna illustrerar i vilken omfattning som luftkvaliteten bedöms vara på lågrisknivå. Den statistik som skall utgöra underlag är miljöövervakningens nät med 35 stationer. Förslagsvis kan man välja <NOBR>5-10</NOBR> tätorter ur detta nätsystem.</P>
<P class="p180 ft11">Det finns de som anser att gällande gräns- och riktvärden för luftföroreningar respekive marknära ozon är låga och det finns personer som är känsliga även för låga halter av luftföroreningar. Detta ska beaktas när man analyserar nyckeltalet för luftföroreningarna.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB31540x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft42">4. Tillförsel av kväve och fosfor till kustvatten</P>
<P class="p140 ft11">Övergödning av mark och vatten påverkar människors hälsa, biologisk mångfald och förhindrar en allsidig användning av mark och vatten. Orsaken till övergödningen är att kväve- och fosforföreningar tillförs mark och vatten, främst från jordbruket och luftnedfall.</P>
<P class="p109 ft11">Vi tror att tillförseln av kväve och fosfor till kustvatten är ett bra nyckeltal för att visa problemet med övergödning. Det är ett relativt snabbt nyckeltal; dvs. förändringar i omfattningen av utsläppen syns relativt snabbt på indikatorn. Däremot kan det ta lång tid innan utsläppsminskningar får effekter i miljön. Det krävs en lång återhämtningsprocess i mark, vatten och sediment innan närsalthalter når önskvärda nivåer.</P>
<P class="p181 ft11">Beräkningar av tillförsel av kväve och fosfor görs av Naturvårdsverket varje år för Västerhavet och var tredje år för Österjön.</P>
<P class="p5 ft52">5. Skyddad skog som andel av produktiv skogsmark</P>
<P class="p182 ft11">Produktiv skogsmark som har särskilda biologiska värden måste skyddas. Många menar att skogen behöver ytterligare skydd för att säkra biologisk mångfald och genetisk variation. Detta nyckeltal visar hur stor andel produktiv skogsmark som för närvarande är skyddad.</P>
<P class="p5 ft52">6. Utsläpp av koldioxid sektorsvis</P>
<P class="p183 ft11">En ekologiskt hållbar samhällsutveckling innebär att klimatpåverkan måste begränsas. Koldioxid är den största av de s.k. växthusgaserna och den gas man bör rikta in sig på för att</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft55">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft55">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p184 ft56">bekämpa klimatproblematiken. Enligt Naturvårdsverket bör koldioxidutsläppen från fossila bränslen minska med ca 20% för att inte växthuseffekten skall förstärkas.</P>
<P class="p185 ft56">Alla samhällsaktörer bidrar till den s.k. vä xthuseffekten, främst genom att nyttja fossila bränslen. Enligt beräkningar från Konsumentverket sker ca en tredjedel av koldioxidutsläppen från konsumenter, dvs. enskilda individer. Dessa utsläpp uppkommer från bl.a. hushållens privata fordon, fritidsbåtar, arbetsredskap och villapannor.</P>
<P class="p186 ft56">För att komma till rätta med problemen krävs både en energieffektivisering och en övergång från fossila bränslen till alternativa bränslen.</P>
<P class="p187 ft59"><SPAN class="ft57">6.3</SPAN><SPAN class="ft58">Gröna nyckeltal för hushållens, företagens och övriga sektorers omställning till ekologiskt hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p188 ft56">I denna grupp har vi samlat gröna n yckeltal som visar hur hushåll, näringsliv och andra aktörer ställer om konsumtion, produktion och livsstil för ett hållbart samhälle. Här har vi också med ett nyckeltal som berör omställningen av energikonsumtionen med anledning av kärnkraftavvecklingen. N ycktal 6 visar hushållens omställning till förnyelsebara bränslen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB31542x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft18">Gröna nyckeltal för hushållens, företagens och övriga sektorers omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle</P>
<P class="p190 ft2"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft60">Andelen invånare som promenerar, cyklar eller åker kollektivtrafik till och från arbetet.</SPAN></P>
<P class="p47 ft2"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft20">Ekologisk odlingsmark som del av total odlingsmark.</SPAN></P>
<P class="p191 ft2"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft61">Antal företag som är certifierade enligt miljöledningssystemen ISO eller EMAS.</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft16">Volymen miljömärkta konsumentvaror.</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft16">Andel bilar som klassas som Miljöklass 1.</SPAN></P>
<P class="p191 ft2"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft53">Hushållens konsumtion av förnylesebara bränslen i relation till deras totala energikonsumtion.</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft16">Antal invånare per bil.</SPAN></P>
<P class="p192 ft11">Nedan följer en närmare motivering och beskrivning av respektive mått.</P>
<P class="p193 ft42">1. Andelen invånare som promenerar, cyklar eller åker</P>
<P class="p194 ft52">kollektivtrafik till och från arbetet.</P>
<P class="p195 ft11">Många kommuner som arbetar med gröna nyckeltal i sin miljöredovisningen eller i Agenda <NOBR>21-arbetet</NOBR> använder detta mått. Det ger en indikation om i vilken utsträckning ”miljövänliga” transportalternativ nyttjas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB31543x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">42</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft52">2. Ekologisk odlingsmark som del av total odlingsmark</P>
<P class="p196 ft11">Det finns olika sätt att mäta ekologisk odlingsmark. Man kan mäta andelen mark där odlingsmetoderna uppfyller KRAV- märkningens kriterier. Ett annat alternativ är att mäta andelen odlingsmark som har miljöstöd. Väljer man det senare alternativet innebär det att man även får med mark som inte odlas för närvarande.</P>
<P class="p197 ft11">Vi bedömer att det finns anledning att noggrannare studera på vilket sätt man skall mäta ekologisk odlingsmark innan man beslutar sig för ett mått.</P>
<P class="p5 ft42">3. Andelen företag som är certifierade enligt miljölednings-</P>
<P class="p0 ft52">systemen ISO eller EMAS.</P>
<P class="p198 ft11">Att miljöanpassa företagen handlar inte bara om att begränsa den direkta påverkan på miljön, t.ex. från industriella utsläpp. Hela verksamheten måste miljöanpassas systematiskt genom ett miljöledningssystem.</P>
<P class="p199 ft11">Vi har valt att mäta näringslivets integrering av miljöfrågorna i verksamheten med ett nyckeltal som beskriver antalet miljöcertifierade företag. De miljöledningssystem som främst används i Sverige är ISO och EMAS. SIS Miljömärkning för statistik över företag som certifieras enligt endera av de två miljöledningssystemen. För närvarande är det ca 145 företag som är certifierade enligt endera system.</P>
<P class="p131 ft42">4. Volymen miljömärkta konsumentvaror</P>
<P class="p144 ft11">I vilken utsträckning väljer konsumenterna miljömärkta varor framför andra? Det är vad vi vill belysa med detta nyckeltal. I</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB31544x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">43</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p200 ft11">dagligvaruhandeln är det miljömärkningssystemen Svanen, KRAV och Ett Bra Miljöval som dominerar men det finns också andra märkningar. Vi tror att ett bra mått över konsumenternas miljöval är andelen miljömärkta varor som säljs genom ICA, DAGAB och Konsum.</P>
<P class="p201 ft52">5. Andelen bilar klassificerade som Miljöklass 1</P>
<P class="p202 ft11">En miljöanpassning av fordonsbeståndet är väsentlig för att skapa ett hållbart samhälle. Detta nyckeltal mäter andelen fordon i Miljöklass 1 ur fordonsbeståndet.</P>
<P class="p117 ft42">6. Hushållens konsumtion av förnyelsebara bränslen i rela-</P>
<P class="p203 ft52">tion till deras totala energikonsumtion</P>
<P class="p204 ft11">När kärnkraftavvecklingen påbörjas och priserna på elkraft stiger kan många hushåll förväntas att konvertera sin bostadsuppvärmning. Vårt förslag till nyckeltal mäter omfattningen av hushållens konsumtion av förnyelsebara bränslen.</P>
<P class="p117 ft52">7. Antal invånare per bil</P>
<P class="p204 ft11">Så länge bilen är den dominerande faktorn för luftföroreningar i tätorter är det intressant att fokusera på bilanvändningen. Detta nyckeltal mäter antalet i bilar i förhållande till invånarantalet.</P>
<P class="p144 ft11">Man kan ha invändningar mot det här nyckeltalet eftersom det inte mäter hur mycket bilen faktiskt används. Därför kan det finnas anledning att överväga att istället mäta hur många personer som i genomsnitt åker i bilen när den används. Det är kanske ett mer relevant mått.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB31545x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft1">44 SOU 1998:15</P>
<P class="p206 ft11">Vi föreslår en noggrannare studie av vilket mått som ska användas.</P>
<P class="p207 ft26"><SPAN class="ft26">6.4</SPAN><SPAN class="ft27">Gröna nyckeltal för framtiden</SPAN></P>
<P class="p208 ft11">Vi har också identifierat ett antal faktorer som är centrala för utvecklingen mot ekologisk hållbarhet men där det idag saknas statistik för att formulera ett mått. Beredningen anser att följande faktorer bör ingå i redovisningen av gröna nyckeltal när mått eller statistik har utvecklats.</P>
<P class="p209 ft13">Framtida gröna nyckeltal</P>
<P class="p55 ft2"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft16">Nivån på återanvändning av varor produkter och material.</SPAN></P>
<P class="p210 ft2"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft16">Nivån på materialåtervinning av varor och produkter.</SPAN></P>
<P class="p47 ft2"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft16">Kemikalieanvändningen.</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft16">Antalet miljömärkta skolor.</SPAN></P>
<P class="p47 ft2"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft16">Andel offentlig upphandling som är miljömärkt.</SPAN></P>
<P class="p49 ft2"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft16">Biologisk mångfald.</SPAN></P>
<P class="p211 ft11">På följande sidor beskrivs och motiveras respektive mått.</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB31546x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">45</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft42">1. Nivån på återanvändning av varor, produkter och</P>
<P class="p0 ft52">material</P>
<P class="p199 ft11">Producentansvaret gäller sedan år 1997 på ett antal varor och produkter. Det innebär att producenterna (enligt lagens definition) ansvarar för att ta tillvara uttjänta produkter för återanvändning eller materialåtervinning.</P>
<P class="p160 ft11">Men många produkter har sedan länge ett system för återtagande och återanvändning. För dessa produkter finns det statistik som kan användas som underlag för ett grönt nyckeltal. Det gäller t.ex. glasflaskor som återanvänds. Vår bedömning är dock att återanvänding av glas inte är ett strategiskt mått på hållbar utveckling. Därför anser vi att det krävs ytterligare dataunderlag innan ett nyckeltal som är intressant för hållbar utveckling kan användas.</P>
<P class="p5 ft42">2. Nivån på materialåtervinning av varor och produkter</P>
<P class="p144 ft11">Något fler varor och produkter materialåtervinns än återanvänds. Det finns idag statistik över materialåtervinning av t.ex. aluminiumburkar, glasförpackningar och vissa plastförpackningar. Men även på detta område har vi funnit att det saknas statistik över materialåtervinning som kan anses strategiskt betydelsefull.</P>
<P class="p160 ft11">Vi föreslår att ett nyckeltal utvecklas när ytterligare dataunderlag finns tillgänglig.</P>
<P class="p5 ft52">3. Kemikalieanvändingen</P>
<P class="p199 ft11">Vi bedömer att kemikalieanvändningen i samhället behöver belysas med ett nyckeltal. Ett förslag som vi diskuterat är att välja en strategiskt grupp av kemikalier och mäta den volym av dessa</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB31547x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p212 ft11">kemikalier som inkommer till reningsverken. Det krävs dock noggranna analyser för att fastställa den grupp av kemikalier som är lämplig att följa.</P>
<P class="p198 ft11">Vi föreslår att ytterligare arbete läggs ned på att finna ett lämpligt nyckeltal för att belysa kemikalieanvändnigen.</P>
<P class="p5 ft42">4. Antalet miljömärkta skolor</P>
<P class="p3 ft11">Detta nyckeltal har vi valt därför att vi tror att kunskap och utbildning är ett bra sätt att främja hållbar utveckling. I grundskolan är miljö inte ett eget ämne utan skall enligt läroplanen behandlas inom flera ämnen. I de skolor som får utmärkelsen ”miljöskola” är miljöundervisningen väl samordnad. Det ger goda förutsättningar för att stimulera elevernas intresse för miljön.</P>
<P class="p213 ft11">Naturvårdsverket och Skolverket har regeringens uppdrag att utforma kriterier för miljömärkning av skolor. För att få utmärkelsen ”miljöskola” krävs både att verksamheten är miljöanpassad och att uppläggningen av miljöundervisningen lever upp till de kriterier som beslutats om.</P>
<P class="p214 ft11">Beredningen föreslår att antalet miljömärkta skolor skall utgöra en nyckeltal för hållbar utveckling när systemet har börjat att tillämpas.</P>
<P class="p215 ft42">5. Offentlig upphandling som är miljömärkt</P>
<P class="p216 ft11">Den statliga sektorn har ett ansvar för att tillse att den egna upphandlingen görs med miljöansvar. Regeringen har aviserat sin avsikt att inrätta en delegation för miljöanpassad offentlig upphandling av varor och tjänster. Vi föreslår att delegationen</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">47</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p217 ft11">får till uppgift att föra statistik över den offentliga upphandlingen som är miljömärkt.</P>
<P class="p5 ft52">7. Biologisk mångfald</P>
<P class="p120 ft11">Ett mål för ekologisk hållbarhet är att säkerställa biologisk mångfald. Biologisk mångfald kan definieras som variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung. Alla naturligt förekommande arter skall t.ex. ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga populationer.</P>
<P class="p218 ft11">Den indikator som används i internationella sammanhang för att mäta biologisk mångfald är ”andel hotade (eller rödlistade) arter som andel av det totala artbeståndet”. Men det finns flera problem förknippade med detta mått. Ett problem är att insamlingsmetoden inte är objektiv. Ett annat är att mätningar görs endast var 5:e år och endast små förändringar brukar uppmätas. Slutligen är andelen hotade eller rödlistade arter ett trögt mått eftersom utsläpp och annan miljöpåverkan endast på lång sikt innebär förändringar i artbeståndet.</P>
<P class="p219 ft11">Det är vår bedömning att ytterligare utredningsarbete behövs för att hitta ett strategisk mått för biologisk mångfald.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p8 ft1">48</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft0">7 Det fortsatta arbetet</P>
<P class="p220 ft33"><SPAN class="ft26">7.1</SPAN><SPAN class="ft32">Vem skall ansvara för att ta fram gröna nyckeltal för hållbar utveckling i framtiden?</SPAN></P>
<P class="p115 ft11">Naturvårdsverket överlämnar till regeringen varje år en bedömning av tillståndet i miljön. Denna redovisning ligger till grund för regeringens miljöredovisning till riksdagen. I vårpropositionen (1996/97:150) skriver regeringen att indikatorer för ekologiskt hållbar utveckling bör utarbetas och användas i den föreslagna årliga redovisningen till riksdagen.</P>
<P class="p177 ft11">Vår bedömning är att Naturvårdsverket som redan hanterar insamling och bearbetning av miljödata är bäst lämpade att ansvara för den årliga redovisningen av de gröna nyckeltalen. I de fall det krävs statistik från annan myndighet bör den myndigheten få i uppdrag att varje år vid en viss tidpunkt lämna relevant information till Naturvårdsverket.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:15</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p38 ft1">49</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft0">8 Konsekvensredovisning</P>
<P class="p221 ft26"><SPAN class="ft26">8.1</SPAN><SPAN class="ft27">Konsekvensbedömning av Miljövårdsberedningens förslag</SPAN></P>
<P class="p222 ft11">För detta uppdrag gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer om att pröva offentliga åtaganden och att redovisa regional- och jämställdhetspolitiska konsekvenser.</P>
<P class="p146 ft11">Avseende regional- och jämställdhetspolitiken anser vi att våra förslag inte har några konsekvenser. Avseende offentliga åtaganden innebär våra förslag inte ökade åtaganden. De förslag till gröna nyckeltal som vi lämnat bygger på befintliga statistik- och dataunderlag. I några fall har vi konstaterat att andra mått vore önskvärda som bättre skulle spegla en ekologiskt hållbar utveckling. Vi menar att detta bör utgöra ett underlag för ansvariga myndigheter i samband med löpande översyn och omprövning av datainsamling och statistikproduktion inom befintliga ekonomiska ramar.</P>
<P class="p146 ft11">Avslutningsvis menar vi att en regelbunden redovisning till riksdag, privat och offentlig sektor samt till allmänheten av nyckeltal som visar hur samhället utvecklas i ekologiskt hållbar riktning ger positiva samhällsekonomiska effekter. De gröna nyckeltalen tydliggör och skapar engagemang kring behoven av t.ex. effektivare resurshushållning och att förebygga negativ miljöpåverkan.</P>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GMB315SOU_1998__15.pdf106710pdfGröna nyckeltalhttps://data.riksdagen.se/fil/D2AF33BD-A93A-4977-ADB3-BED252F0B7A2