2422628 GMB3147 1998 147 sou sou Statens offentliga utredningar 1998:147 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 147 0 1998-12-16 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 1998-12-16 00:00:00 Effektivare hantering av EU:s direktstöd till jordbruket hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GMB3147/text https://data.riksdagen.se/dokument/GMB3147 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GMB3147 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:29px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:27px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:30px 0px 82px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 82px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 98px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 82px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 95px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 85px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_134 #dimg1z{position:absolute;top:127px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:271px;} #page_134 #dimg1 #img1 {width:426px;height:271px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 116px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 104px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 116px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 201px;} #page_155 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:42px;z-index:-1;width:320px;height:22px;} #page_155 #dimg1 #img1 {width:320px;height:22px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 102px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} .ft0{font: 32px 'Verdana' !important;l-h: 77px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft3{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft6{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft7{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 7px;} .ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft9{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft10{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft12{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft15{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft16{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 23px;} .ft17{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft19{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 18px;} .ft20{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft22{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft23{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 63px;l-h: 29px;} .ft24{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;} .ft27{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 17px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 17px;} .ft33{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 21px;} .ft34{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft35{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 26px;} .ft36{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 23px;} .ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft44{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft45{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft46{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft47{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft48{font: bold 14px 'Symbol' !important;l-h: 20px;} .ft49{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 20px;} .ft50{font: bold 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft51{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft52{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 24px;} .ft53{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft54{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft55{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft56{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft57{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;} .ft58{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft59{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 18px;} .ft60{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 22px;} .ft61{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft62{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft63{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 21px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft65{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft66{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft67{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 17px;} .ft68{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 17px;} .ft69{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 18px;} .ft70{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 18px;} .ft71{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft72{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft73{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft74{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft75{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft76{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .p0{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p7{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p8{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p9{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: right;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: right;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p74{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p75{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p76{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p78{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p142{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p143{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p144{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p145{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p184{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p185{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p186{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p187{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p190{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p197{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p198{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p199{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 24px;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td10{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td11{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;} .td15{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td18{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;} .td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td20{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;} .td21{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td22{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td23{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td24{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td25{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td30{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;} .td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td32{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td33{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;} .td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;} .td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;} .td40{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td41{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td42{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td43{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td44{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;} .td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td52{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td53{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td54{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td55{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td56{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td57{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td58{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td64{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;} .td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;} .td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;} .td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;} .td82{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td83{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td84{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td85{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td86{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td87{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td88{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td93{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td99{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td100{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td101{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td102{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td105{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;} .td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;} .td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;} .td112{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td113{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td114{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td115{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td116{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td120{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td124{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td125{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td126{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;} .td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;} .td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td152{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td153{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td154{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;} .td155{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;} .td158{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;} .td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;} .td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;} .td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 42px;} .tr1{heightzzz: 36px;} .tr2{heightzzz: 33px;} .tr3{heightzzz: 17px;} .tr4{heightzzz: 18px;} .tr5{heightzzz: 25px;} .tr6{heightzzz: 15px;} .tr7{heightzzz: 16px;} .tr8{heightzzz: 19px;} .tr9{heightzzz: 32px;} .tr10{heightzzz: 21px;} .tr11{heightzzz: 29px;} .tr12{heightzzz: 55px;} .tr13{heightzzz: 35px;} .tr14{heightzzz: 34px;} .tr15{heightzzz: 26px;} .tr16{heightzzz: 4px;} .tr17{heightzzz: 24px;} .tr18{heightzzz: 23px;} .tr19{heightzzz: 30px;} .tr20{heightzzz: 75px;} .tr21{heightzzz: 28px;} .tr22{heightzzz: 51px;} .tr23{heightzzz: 31px;} .t0{width: 486px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 486px;f:13px 'Verdana' !important;} .t2{width: 566px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 496px;margin-leftZ: 41px;margin-top: 4px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 566px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t5{width: 270px;margin-leftZ: 41px;margin-top: 2px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 496px;margin-leftZ: 41px;margin-top: 3px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 496px;margin-leftZ: 41px;margin-top: 2px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 423px;margin-leftZ: 41px;margin-top: 2px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 402px;margin-leftZ: 41px;margin-top: 2px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 411px;margin-leftZ: 64px;margin-top: 63px;f:15px 'Verdana' !important;} .t11{width: 289px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 496px;margin-leftZ: 41px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Effektivare hantering av EU:s direktstöd till jordbruket</P> <P class="p1 ft1">Utredningen om</P> <P class="p2 ft2">Myndighetsorganisation på jordbrukets område mot bakgrund av det svenska <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> SOU 1998:147</P> </DIV> <DIV id="page_2"> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p3 ft3">Till Statsrådet och chefen för</P> <P class="p4 ft3">Jordbruksdepartementet</P> <P class="p5 ft4">Den 23 oktober 1997 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet, statsrådet Åhnberg, att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av förvaltningsstrukturen inom jordbruksområdet med utgångspunkt i hanteringen av de jordbruksstöd som berör såväl Jordbruksverket som länsstyrelserna. Uppgiften för utredaren var bl.a. att analysera behovet av sådana förändringar i myndighetsorganisationen och i ansvarsfördelningen som kan främja effektiviteten i arbetet, såväl administrativt som ekonomiskt samt som kan medverka till att ekonomiska sanktioner undviks.</P> <P class="p6 ft5">Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Jordbruksdepartementet förre riksdagsledamoten Pär Granstedt som särskild utredare fr.o.m. den 19 januari 1998.</P> <P class="p7 ft4">Till att biträda utredningen som sakkunniga förordnades den 30 januari 1998 kanslirådet Jan Olof Andersson, lantbrukaren Staffan Danielsson, departementsrådet Lena Johansson (t.o.m. den 10 september 1998), departementsrådet Dag von Schantz samt överdirektören <NOBR>Per-Göran</NOBR> Öjeheim (t.o.m. den 6 november 1998). Den 10 september förordnades departementsrådet Johan Krafft. Den 6 november 1998 förordnades avdelningschefen Hans Andersson. Till att biträda utredningen som experter förordnades den 30 januari 1998 revisionsdirektören Göran Hyltander (t.o.m. 8 oktober 1998), länsrådet Bo Landholm, avdelningsdirektören Christina Lindahl, lantbruksdirektören Jan Lundegrén, planeringschefen Mats Persson samt hovrättsassessorn Mats Wiberg (t.o.m. den 10 september 1998) Den 10 september 1998 förordnades hovrättsassessorn Kerstin Löfroth. Den 6 november 1998 förordnades departementssekreteraren Göran Boberg. Som huvudsekreterare anställdes civilingenjör Mårten Edberg fr.o.m. 26 januari 1998.</P> <P class="p6 ft5">Under arbetet har samråd skett med berörda myndigheter, intresseorganisationer och fackliga organisationer.</P> <P class="p8 ft4">Härmed överlämnas betänkandet ”Effektivare hantering av EU:s direktstöd till jordbruket” (SOU 1998:147) från utredningen om myndighetsorganisation på jordbrukets område med bakgrund av det svenska <NOBR>EU-medlemskapet.</NOBR></P> <P class="p9 ft4">Stockholm i december 1998</P> <P class="p10 ft6">Pär Granstedt</P> <P class="p11 ft6"><SPAN class="ft7">/ </SPAN>Mårten Edberg</P> </DIV> <DIV id="page_4"> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p12 ft3">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p14 ft9">1 Sammanfattning .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p15 ft10">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p14 ft4">1.1 Direktiven................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p15 ft4">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">1.2 Utredningens genomförande .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p14 ft4">1.3 Utredningens överväganden och förslag ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft4">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p14 ft9">2 EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft10">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.1 Inledning..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p15 ft4">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.2 Administrativ ansvarsfördelning ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p16 ft4">2.2.1 EU 22</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.2.2 Regeringskansliet ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.2.3 Jordbruksverket ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft4">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.2.4 Naturvårdsverket ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.2.5 Riksantikvarieämbetet...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.2.6 Riksrevisionsverket ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft4">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.2.7 Länsstyrelserna.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.2.8 Lantbrukarna ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3 Stöden och regleringarna..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3.1 Arealersättning .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft4">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3.2 Stöd för anläggning av energiskog .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3.3 Stöd för skogsplantering på åkermark....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3.4 Djurbidrag ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft4">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.4.1 Handjursbidrag ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p15 ft11">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.4.2 Am- och dikobidrag .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.4.3 Tackbidrag...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.4.4 Extensifieringsbidrag ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.4.5 Kalvslaktbidrag........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3.5 Kompensationsbidrag............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft4">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3.6 Nationella stöd......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3.7 Foderareal ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3.8 Miljöersättningar ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft4">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.1 Generellt..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.2 Biologisk mångfald – betesmarker ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.3 Biologisk mångfald – slåtterängar............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.4 Natur- och kulturmiljöer ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.5 Öppet odlingslandskap.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.6 Extensiv vall och skyddszoner..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">37</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr8 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.7 Fånggrödor ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p15 ft11">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.8 Våtmarker och småvatten ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.9 Flerårig vallodling ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.10 Traditionella grödor – bruna bönor ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.11 Utrotningshotade husdjursraser ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.12 Ekologisk odling ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.13 Resurshushållande konventionellt jordbruk (REKO) ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.14 Återskapande av slåtterängar .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.8.15 Utbildning, information och demonstrationsprojekt (UID) .....</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3.9 Strukturstöd..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.9.1 Startstöd ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.9.2 Investeringsstöd .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3.10 Mjölkkvoter ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3.11 Djurmärkning .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft4">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3.12 Central databas för nötkreatur .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3.13 Jordbruksblock och kartavgift .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">2.3.14 Kontrollverksamheten .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.14.1 Regelverket ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.14.2 Genomförande av kontrollverksamheten ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft11">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p15 ft11">2.3.14.3 Fjärranalys.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft11">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p14 ft9">3 <NOBR>IT-stöd ...............................................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft10">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td0"><SPAN class="p14 ft4">3.1 Inledning..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p15 ft4">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">3.2 Bakgrund.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">3.2.1 Jordbruksverkets verksamhet och <NOBR>IT-utveckling.....................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p14 ft4">3.2.2 Länsstyrelsernas verksamhet och <NOBR>IT-utveckling .....................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft4">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">3.2.3 Lantbrukarnas verksamhet och <NOBR>IT-utveckling ........................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">3.3 Verksamhet som skall stödjas av <NOBR>IT-systemen...........................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p14 ft4">3.3.1 Nuvarande verksamhet och antagna förändringar...................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft4">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p17 ft4">3.3.2 Administrativa och <NOBR>IT-konsekvenser</NOBR> av förändrade</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">direktstöd .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">3.4 Krav från olika intressenter ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p14 ft4">3.4.1 Regeringens krav ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft4">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">3.4.2 EU:s krav .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft4">3.4.3 Jordbruksverkets krav ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p15 ft4">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p14 ft4">3.4.4 Länsstyrelsernas krav............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft4">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td0"><SPAN class="p14 ft4">3.4.5 Lantbrukarnas krav...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p15 ft4">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p14 ft9">4 Resursanvändning..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft10">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td0"><SPAN class="p14 ft4">4.1 Inledning..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p15 ft4">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td0"><SPAN class="p14 ft4">4.2 Resursanvändning vid statliga verk och länsstyrelser ................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p15 ft4">63</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td2"><SPAN class="p18 ft11">4.2.1 Riksrevisionsverkets rapport .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p15 ft4">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft11">4.2.2 Resursarbetsgruppens kommentarer ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td2"><SPAN class="p19 ft11">4.2.2.1 Kommentar av länsstyrelseföreträdarna ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td2"><SPAN class="p19 ft11">4.2.2.2 Kommentar av jordbruksverksföreträdarna ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td2"><SPAN class="p19 ft11">4.2.2.3 Kommentar från Riksantikvarieämbetets företrädare................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p18 ft11">4.2.3 Resursfördelning och budgetteknik ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p18 ft4">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft11">Lantbrukarnas resursanvändning..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td2"><SPAN class="p15 ft9">5 EU:s gemensamma jordbrukspolitik .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft12">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p18 ft4">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p15 ft13">Målen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p15 ft4">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p18 ft13">5.2 Medel inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft11">5.2.1 Utveckling av CAP ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft11">5.2.2 CAP:s marknadsregleringar i dag ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p18 ft4">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft11">Miljöersättningar, strukturstöd m.m. ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p18 ft4">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft13">Avgifter inom jordbruksadministrationen..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p18 ft4">5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft11">Reformering av CAP................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft11">5.5.1 Framtida förändringar ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p18 ft4">5.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft11">Agenda 2000 ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft11">5.6.1 Agenda 2000 och marknadsstöden.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft11">5.6.2 Agenda 2000 och jordbrukarstöden .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td2"><SPAN class="p19 ft11">5.6.2.1 Arealstöd .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td2"><SPAN class="p19 ft11">5.6.2.2 Mjölkområdet ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td2"><SPAN class="p19 ft11">5.6.2.3 Nötköttsområdet ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td2"><SPAN class="p19 ft11">5.6.2.4 En sammanhållen landsbygdsförordning..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td2"><SPAN class="p19 ft11">5.6.2.5 Gemensamma regler för direktstöd ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p18 ft4">5.7</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft11">Nytt program för landsbygdsåtgärder .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td2"><SPAN class="p15 ft9">6 Införandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik i Sverige............</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft12">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p18 ft4">6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p15 ft11">Ansvarsfördelning....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p15 ft4">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p18 ft4">6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p20 ft4">Nationella åtgärder i anledning av revisionsrapporter från</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft11"><NOBR>EG-kommissionen</NOBR> om 1997 års räkenskaper ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p18 ft4">6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft11">Resurstilldelning ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td2"><SPAN class="p15 ft9">7 Några internationella erfarenheter ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft12">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p18 ft4">7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p15 ft11">Danmark .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p15 ft4">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p18 ft4">7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft11">Finland ....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p18 ft4">7.3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft11">Österrike..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p18 ft11">7.4 Slutsatser...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">101</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p21 ft9">8 Överväganden och förslag ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft10">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.1 Inledning................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td3"><SPAN class="p15 ft4">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.2 Reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.2.1 Långsiktig utveckling ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.2.2 Analys av Agenda 2000 och övriga förändringar .................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.2.3 Utredningens förslag ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.3 Ansvarsfördelning och arbetsformer .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.3.1 Tydliga roller......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.3.2 Överprövning......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.3.3 Fältkontrollverksamheten ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p22 ft4">8.3.4 Vidareutveckling av länsstyrelsernas administrativa</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p21 ft4">kontroller............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.3.5 Samverkan mellan länsstyrelser...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.3.6 Utredningens förslag ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.4 Åtgärder för en effektivare administration...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.4.1 Val av rätt ambitionsnivå ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.1.1 Hög måluppfyllelse ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.1.2 Minimerad sanktionsrisk .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.1.3 God kommunikation mellan myndigheter och lantbrukare .....</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.1.4 Regional anpassning ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.1.5 Administrativ hänsyn vid utformande av regelverk ................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.4.2 Rationaliseringsåtgärder......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.2.1 Förtryckta data i <NOBR>SAM-blanketten</NOBR> för att minska antalet fel ...</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.2.2 Blockareal i stället för skiften.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">122</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.2.3 Förbättrad information...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.2.4 Effektivare modell för kunskapsspridning ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.2.5 Utbildning och ”licensiering” av konsulter.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.2.6 Snabbare utbetalning vid korrekt ansökan ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.2.7 Förbättrad kommunikation med lantbrukarna ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.2.8 Fältkontrollverksamheten.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.2.9 Utbetalningsbesked till lantbrukarna ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.2.10 Förenklad administration av <NOBR>UID-programmen ....................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.4.2.11 Förenklade miljöersättningar ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.4.3 Utredningens förslag ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.5 <NOBR>IT-stödet................................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.5.1 Inledning.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.5.2 Enkelhet..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.5.3 Säkerhet .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.5.4 Effektivitet..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.5.5 Flexibilitet ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.5.6 Tillgång till statistikuppgifter ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">130</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.5.7 Ärenderegistrering samt tillgången till regionala data ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p15 ft4">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.5.8 Former för samråd ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.5.9 Sammanfattande bedömning................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.5.10 Utredningens förslag .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.6 Resursfrågor..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.6.1 Bedömning av kommande resursbehov ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft4">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.6.1.1 Utveckling av länsstyrelsernas rutiner ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.6.1.2 Åtgärder för att minska felen .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">137</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.6.1.3 Förändringar i ansvar ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">137</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.6.1.4 Avgiftsfinansiering ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">138</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.6.1.5 Besparingspotentialer och kommande resursbehov.................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td2"><SPAN class="p15 ft11">8.6.1.6 Finansiering...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft11">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p21 ft4">8.6.2 Utredningens förslag ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td2"><SPAN class="p21 ft9">9 Särskilda yttranden .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft10">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p13 ft1">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td7"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td3"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p13 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td7"><SPAN class="p21 ft11">Utredningens direktiv ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td3"><SPAN class="p15 ft4">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p13 ft4">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p13 ft4">Utdrag ur RRV:s rapport ”Lantbruksenheternas</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p21 ft4">administration av stödet till jordbruket” (RRV 1998:56) ....</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft4">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td6"><SPAN class="p13 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p13 ft4">Riktlinjer för attesteringen av EUGFJ:s</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td3"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p21 ft13">utbetalningsställens räkenskaper........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft4">209</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_10"> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td8"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td9"><SPAN class="p23 ft4">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td11"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft3">1 Sammanfattning</P> <P class="p25 ft15"><SPAN class="ft15">1.1</SPAN><SPAN class="ft16">Direktiven</SPAN></P> <P class="p26 ft4">Utredningens uppgift har varit att göra en översyn av förvaltningsstrukturen inom jordbruksområdet med utgångspunkt i hanteringen av de direktstöd till jordbruket som berör såväl Jordbruksverket som länsstyrelserna. Utredningen har analyserat vilka behov som finns av förändringar i myndigheternas organisation och ansvarsfördelningen mellan myndigheterna som kan främja effektiviteten i arbetet, såväl administrativt som ekonomiskt samtidigt som ekonomiska sanktioner från EU kan undvikas.</P> <P class="p27 ft4">I uppdraget har också ingått att, med utgångspunkt i den föreslagna ansvars- och arbetsfördelningen, bedöma kommande resursbehov samt att föreslå en ändamålsenlig fördelning av resurser mellan myndigheterna. Utredningens direktiv (1997:125) återges i sin helhet i bilaga 1.</P> <P class="p28 ft15"><SPAN class="ft15">1.2</SPAN><SPAN class="ft16">Utredningens genomförande</SPAN></P> <P class="p26 ft4">Utredningen har erhållit underlag från berörda myndigheter och departement. Vidare har utredningen genom en enkät till samtliga länsstyrelser fått en detaljerad bild av hur dessa uppfattar problem och möjligheter när det gäller hanteringen av direktstöden till jordbruket och de regleringar som är kopplade till dessa.</P> <P class="p29 ft4">Regeringen har, på utredningens initiativ, givit Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att granska länsstyrelsernas administration och kontroll av de administrativt väsentligaste delarna av direktstöden till jordbruket. RRV har presenterat uppdraget för regeringen och utredningen i rapporten ”Lantbruksenheternas administration av stödet till jordbruket” (RRV 1998:56). Ett utdrag ur rapporten presenteras i bilaga 2. Ett seminarium med anledning av RRV:s rapport anordnades i utredningens regi den 15 september 1998.</P> <P class="p27 ft5">För att särskilt behandla frågor rörande <NOBR>IT-stödet</NOBR> och resursanvändning och resursfördelning, tillsatte utredningen två arbetsgrupper med representanter från såväl Jordbruksverket, länsstyrelserna, Regerings-</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">12 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft4">kansliet och lantbruksnäringen. <NOBR>IT-arbetsgruppen</NOBR> slutförde sitt arbete genom rapporten <NOBR>”IT-strategi</NOBR> för hanteringen av EU:s ersättningssystem för jordbruket”. Rapporten presenterades vid ett av utredningen arrangerat seminarium den 26 mars 1998. Arbetsgruppen för resursanvändning och resursfördelning slutförde sitt arbete genom rapporten ”Resursanvändning vid hanteringen av EU:s direktstöd för lantbruket”.</P> <P class="p27 ft4">Utredningen har haft överläggningar med ledningarna för Jordbruksverket samt besökt åtta länsstyrelser. Vidare har utredningen besökt berörda myndigheter och ministerier i Danmark, Österrike och Finland. EU:s generaldirektorat 6 har också besökts för att ta del av kommissionens syn på den administrativa hanteringen av EU:s direktstöd till jordbruket.</P> <P class="p31 ft4">Utredningen har haft överläggningar med den särskilde utredaren för ”Utredningen om ett nytt svenskt miljöprogram för jordbruket för perioden <NOBR>2001–2005”</NOBR> (dir. 1998:11). Vid detta sammanträffande har synpunkter angående miljöersättningsprogrammet och dess regelverk framförts. Vidare har utredningen träffat berörda fackliga organisationer för att informera om utredningens arbete.</P> <P class="p32 ft4">Utredningens referensgrupp har sammanträtt sex gånger.</P> <P class="p33 ft15"><SPAN class="ft15">1.3</SPAN><SPAN class="ft16">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P> <P class="p34 ft12">Inledning</P> <P class="p35 ft4">Resursåtgången för hanteringen av den gemensamma jordbrukspolitiken i Sverige bestäms i hög grad av regelsystemets utformning. Detta utformas i betydande grad inom EU och kan därför bara i begränsad omfattning påverkas av Sverige. Det nuvarande systemet formades huvudsakligen innan Sverige blev medlem. Nu står vi inför en betydande reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken och Sverige bör ha betydligt större möjlighet att påverka den jordbrukspolitik som skall tillämpas från sekelskiftet. Detta regelsystem och de nationella bestämmelser som Sverige väljer kommer att bli helt avgörande för de administrativa förutsättningarna de närmaste åren. Utredningen har därför sett de som nödvändigt att något beröra dessa frågor.</P> <P class="p36 ft4">Utredningens överväganden och förslag behandlar dock i huvudsak frågor som direkt gäller åtgärder inom administrationen i Sverige. Dit hör frågor om uppgifts- och ansvarsfördelning mellan myndigheterna, utformningen av <NOBR>IT-stödet</NOBR> och olika vägar att inom ramen för gällande regelsystem förenkla och förbilliga administrationen. I det senare fallet har en tyngdpunkt lagts på åtgärder för att minska felfrekvensen i an-</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td16"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td17"><SPAN class="p13 ft6">Sammanfattning <SPAN class="ft4">13</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td18"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">sökningarna eftersom detta identifieras som en av de tyngsta delarna av handläggningen.</P> <P class="p38 ft4">Det har inte ingått i utredningens uppdra att i detalj analysera de administrativa och ekonomiska konsekvenserna av olika organisatoriska lösningar och det har inte heller funnits resurs- eller tidsmässiga förutsättningar att göra så. Däremot läggs, i enlighet med direktiven, fram förslag i syfte att skapa en organisationsmodell som är "så kostnadseffektiv ändamålsenlig och säker som möjligt," och en bedömning av "behovet av resurser för den föreslagna ansvars- och arbetsfördelningen.".</P> <P class="p39 ft12">Reformeringen av CAP och dess administrativa konsekvenser</P> <P class="p40 ft4">EU:s regelsystem är en av de viktigaste kostnadsdrivande faktorerna, kanske den allra viktigaste, inom <NOBR>CAP-administrationen.</NOBR> Förenklingar i regelsystemet är det ojämförligt bästa sättet att minska resursbehovet för administrationen. Det har inte ingått i utredningens uppdrag att lägga förslag angående vare sig det nuvarande regelsystemet eller Agenda 2000. Med hänsyn till de betydande administrativa konsekvenserna, har utredningen det ändå motiverat att framföra ett antal förslag som framkommit under utredningsarbetet:</P> <P class="p41 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Sverige bör ta initiativ för en långsiktig strategi för en radikal förenkling av CAP.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Sverige bör kräva att de regleringar som avses i ett nytt CAP får en administrativ konsekvensbeskrivning som tar hänsyn till effekterna hos såväl </SPAN><NOBR>EU-organen</NOBR> och nationella myndigheter som hos lantbrukarna.</P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Särskilt administrativt komplicerande förslag bör förkastas. Sålunda bör man undvika s.k. horisontella regleringar. Till exempel bör önskvärda miljökrav i stället regleras i lag. Ändringar i antalet bidragsrätter borde undvikas eller genomföras på ett så schablonmässigt sätt som möjligt. Det är vidare angeläget att antalet stödformer och stödkriterier begränsas.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Nationella regelsystem, t.ex. för miljöersättningar och användningen av ”nationella kuvert” för djurstöden bör göras så enkla som möjligt, utan avkall på att nå preciserade mål för verksamheten.</SPAN></P> <P class="p43 ft12">Ansvarsfördelning och arbetsformer</P> <P class="p40 ft5">Hanteringen av <NOBR>EU-stöden</NOBR> till lantbrukarna samt regleringar med kopplingar till stöden är i dag en kombination av central- och regional handläggning.</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">14 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p44 ft4">Riksrevisionsverkets studie ”Lantbruksenheternas administration av stödet till jordbruket” (RRV 1998:56) visar att det finns betydande skillnader mellan länen vad gäller resursåtgången. I viss mån kan en del förklaras av att redovisningen kan ske enligt olika principer hos de olika länen, men utöver detta finns också en förklaring i att vissa län har en bättre resursanvändning än andra. RRV presenterar ett antal möjliga vägar att minska resursåtgången, varav det mest långtgående alternativet är att handläggningen skulle ske vid <NOBR>8–10</NOBR> regionala kontor under Jordbruksverket.</P> <P class="p45 ft4">Utredningen anser att det är möjligt en överföring av ansvaret för handläggning av och beslut om direktstöd till Jordbruksverket skulle innebära vissa fördelar med hänsyn till kostnadseffektivitet. Erfarenheterna från Danmark pekar också på ekonomiska fördelar vid en centraliserad hantering av areal- och djurersättningar. Enligt utredningens uppfattning skulle dock de möjliga besparingarna knappast få den omfattning som RRV anger. Deras bedömning förutsätter att i princip alla kostnader som ligger över länsstyrelsernas medianvärden kan elimineras med storskalig drift.</P> <P class="p46 ft5">Det finns ett antal skäl som talar emot att ett överförande av jordbruksersättningarna till Jordbruksverket nu vore ändamålsenligt och därmed kostnadseffektivt sett ur ett något större samhällsperspektiv.</P> <P class="p47 ft4">De av RRV påtalade stordriftsfördelarna är för de flesta stöden påtagliga endast om man jämför de allra minsta jordbrukslänen med övriga län. För övriga län förefaller andra faktorer vara viktigare för skillnaderna i kostnadsnivå. Samtidigt skulle, i en modell med <NOBR>8–10</NOBR> regionala kontor under Jordbruksverket, regioner omfattande flera norrlandslän bli oerhört omfattande till ytan. Detta skulle innebär mindre möjligheter till personkontakter mellan lantbrukare och handläggare, risk för försämrad service till lantbrukarna, mindre lokalkännedom hos myndigheten och därmed sammantaget ökade kostnader för såväl myndighet som lantbrukare.</P> <P class="p48 ft4">RRV:s alternativ med en ny regional organisation vid Jordbruksverket omfattar bara <NOBR>CAP-delen</NOBR> av lantbruksenheternas verksamhet. Länsstyrelserna förutsätts således ha kvar resurser och kompetens ”om de så önskar” för rådgivning. Om detta också skall omfatta <NOBR>UID-sats-</NOBR> ningarna under miljöprogrammet, som också ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, framgår inte. Därmed är risken stor att de stordriftsfördelar som skulle vinnas genom att direktstöden handläggs i större distrikt motverkas av att länsstyrelserna ändå kommer att ha kvar lantbruksfunktioner, utan de möjligheter till samnyttjande av resurser och kompetens som i dag finns mellan stödprogram och rådgivnings- och utvecklingsprogram.</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td16"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td17"><SPAN class="p13 ft6">Sammanfattning <SPAN class="ft4">15</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td18"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft4">Ett överförande av handläggningen av direktstöden till Jordbruksverket skulle också strida mot den grundprincip som varit vägledande för den nuvarande länsstyrelseorganisationen, nämligen en horisontell integration av i princip all statlig verksamhet i ett län.</P> <P class="p31 ft4">Utredningen bedömer att Jordbruksverkets utökade direktivrätt borde skapa tillräckliga förutsättningar för att Sverige skall kunna garantera att hanteringen sker efter de krav som EU ställer. Utredningen ser därför inget skäl att nu föreslå ytterligare åtgärder i detta syfte. Det finns dock anledning att göra frågan till föremål för förnyade övervägande när de regler som blir förknippade med en reformerad gemensam jordbrukspolitik blir kända. Det är också motiverat med en utvärdering och översyn av Jordbruksverkets styrmöjligheter senast år 2001, när erfarenhet vunnits av det nuvarande regelsystemet liksom av konsekvenserna av den jordbrukspolitiska reformen. Erfarenheter av det administrativa projekt som föreslås i denna utredning borde också kunna nyttiggöras vid en sådan utvärdering.</P> <P class="p50 ft4">Det går att anföra principiella skäl både för den modell med vertikal integration som präglade stora delar av den statliga länsförvaltningen (med lantbruksnämnd, fiskerinämnd, länsvägnämnd etc. under respektive verk) före år 1991, och den nuvarande. Den tidigare strukturen möjliggjorde en mer direkt styrning av verksamheten på länsnivå från respektive statliga myndighet. Den nuvarande modellen å andra sidan innebär att länsstyrelsen kan arbeta med länets utveckling utifrån en helhetssyn där olika verksamheter kan stödja varandra.</P> <P class="p27 ft4">Jordbrukspolitiken, inklusive EU:s direktstöd till jordbruket, är en mycket viktig del av länens utvecklingsresurser. Så länge statsmakterna vill tillämpa principen om horisontell integration skulle det vara olyckligt om den exkluderades från den samlade statliga länspolitiken.</P> <P class="p31 ft4">Regeringen tillsatte den 29 maj 1997 Utredningen om den regionala samhällsorganisationen (dir. 1997:80). Av utredningens direktiv framgår att den bl.a. skall överväga hur samverkan mellan länsstyrelse och andra statliga myndigheter bör utformas för att säkerställa en effektiv samordning samt överväga möjligheterna till ytterligare delegering av uppgifter till länsstyrelserna.</P> <P class="p27 ft4">Mot denna bakgrund är utredningen inte beredd att nu föreslå att handläggningen av direktstöden till jordbruket överförs från länsstyrelserna till Jordbruksverket.</P> <P class="p51 ft12">Tydliga roller</P> <P class="p40 ft5">Det är enligt utredningens uppfattning viktigt att ansvars- och rollfördelningen mellan myndigheterna blir så tydlig som möjligt. Det underlättar</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">16 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">samspelet mellan myndigheterna, med minskad risk för dubbelarbete och kompetenstvister. Det gör det också lättare för berörd allmänhet och företag att se var ansvaret för olika myndighetsåtgärder ligger. Vid bedömningen av olika fördelningsfrågor bör strävan vara att förtydliga följande rollfördelning:</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Jordbruksverkets roll styrs av dess funktion som fondkoordinator och utbetalningsställe, samt som sektorsansvarigt för miljöfrågorna. Det svarar för övergripande samordningsfrågor, samordnar metodutvecklingsarbetet, svarar för regelsystem och utvecklingen av gemensamma rutiner som behövs för att säkerställa att EU:s och statsmakternas intentioner med de olika stöden tillgodoses, att kraven på säkerhet och tillförlitlighet upprätthålls och att lantbrukarnas rättssäkerhet och likabehandling tryggas. Jordbruksverket bör ha till uppgift att med sin föreskriftsrätt tillse att säkerheten i handläggnings och beslutssystemet upprätthålls, samt att rättstrygghet och likabehandling tryggas för de sökande.</SPAN></P> <P class="p41 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Riksantikvarieämbetet biträder Jordbruksverket och länsstyrelserna med erforderlig kompetens för hanteringen av kulturmiljöersättningarna och bevakar att de intressen tillgodoses som faller inom verkets ansvarsområde. Riksantikvarieämbetet deltar även i den löpande utvärderingen av CAP:s miljöeffekter</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Naturvårdsverkets roll är att besvara Jordbruksverkets samråd enligt miljöstödsförordningen och att delta tillsammans med Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet i den löpande utvärderingen av CAP:s miljöeffekter. Naturvårdsverket biträder i övrigt Jordbruksverket i olika utredningar. Naturvårdsverket har inte till uppgift att biträda länsstyrelserna. Den uppgiften ligger på Jordbruksverket som sektorsansvarig.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Länsstyrelserna svarar för handläggning av och beslut i enskilda stödärenden inklusive erforderliga administrativa kontroller samt för information och rådgivning till lantbrukarna. Länsstyrelsen ansvarar för att finna de mest ändamålsenliga administrativa arbetsformerna inom ramen för de direktiv som statsmakterna och Jordbruksverket ger.</SPAN></P> <P class="p53 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Prövningen av myndighetsbesluts överensstämmelse med lag och gällande regelsystem bör ske i domstol.</SPAN></P> <P class="p54 ft4">För närvarande finns en del avvikelser från denna ansvarsfördelning,</P> <P class="p55 ft4">t.ex. handläggs vissa typer enskilda ärenden av Jordbruksverket. Utredningen föreslår dock inte några ändringar i dessa fall. Däremot poängteras vikten av att dessa avgöranden sker utifrån en medveten syn på de olika myndigheternas roller. Det innebär bl.a. att uppgifter om att handlägga och besluta i enskilda ärenden alltid skall åvila länsstyrelserna om inte starka praktiska skäl talar för en annan lösning.</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td16"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td17"><SPAN class="p13 ft6">Sammanfattning <SPAN class="ft4">17</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td18"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft4">Utredningen har kommit till slutsatsen att, förutsatt att nuvarande principer för samordnad länsförvaltning bibehålls, den nuvarande ansvars- och arbetsfördelningen i huvudsak bör bli gällande också på jordbrukspolitikens område. Utredningens rön och överväganden motiverar dock följande förslag:</P> <P class="p56 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Kommande ställningstaganden i frågor om arbets- och ansvarsfördelning mellan myndigheterna bör bl.a. syfta till att förtydliga rollfördelningen dem emellan. Detta innebär att handläggningen av och beslut i enskilda ärenden i princip alltid bör åvila länsstyrelserna.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Jordbruksverket måste ha tillräckliga möjligheter att fullgöra ett ansvar för att upprätthålla säkerhet i handläggningssystemet samt rättstrygghet och likabehandling för de sökande. Det innebär att resurser bör omfördelas inom verket för att stärka kapaciteten till rådgivning, kvalitetssäkring och föreskrifter. Den utvidgade direktivrätten bör bli föremål dels för en förnyad prövning när regelsystemet i en reformerad gemensam jordbrukspolitik är känt, dels för en förnyad utvärdering och översyn år 2001. Därvid bör behovet av ytterligare regeländringar prövas. Budgeteringen av fältkontroller bör ses över i syfte att skapa utrymme för oförutsedda kontrollkrav och för att skapa möjligheter till riktade kontroller som inte berör alla län.</SPAN></P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Länsstyrelsernas arbete bör kvalitetssäkras i syfte att minimera behovet av utbetalningskontroller vid Jordbruksverket.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Överklagandeärenden bör hanteras vid domstol. En eller flera länsrätter bör ges specialkompetens att döma i sådana mål i första instans. Kammarrätten bör ha uppgiften att döma i andra instans.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Länsstyrelserna bör uppmuntras att samverka om vissa typer av mindre frekventa ärenden. Detta bedöms ej kräva några ändringar i nuvarande förordningar utan bör ligga inom nuvarande ramar för länsstyrelsernas befogenheter.</SPAN></P> <P class="p43 ft12">Åtgärder för en effektivare administration</P> <P class="p40 ft4">Administrationen av direktstöden till jordbruket innehåller flera olika moment, t.ex. utformning av svenska författningar, informations- och utbildningsinsatser, handläggning, kontroll och beslut samt utbetalning. Dessa uppgifterna kan lösas med varierande ambitionsnivå. Valet av ambitionsnivå är en väsentlig faktor i det sammantagna resursbehovet.</P> <P class="p31 ft5">Då ambitionsnivån i administrationens olika moment diskuteras och fastställs anser utredningen att ett antal krav bör beaktas. Dessa berör frågor som:</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">18 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Hög måluppfyllelse.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Minimerad sanktionsrisk.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">God kommunikation mellan myndigheter och lantbrukare.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Regional anpassning.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Administrativ hänsyn vid utformande av regelverk.</SPAN></P> <P class="p59 ft12">Rationaliseringsåtgärder</P> <P class="p40 ft4">Under utredningens arbete har det framkommit en rad möjligheter att underlätta administrationen och därmed minska resursåtgången för hanteringen av direktstöden till jordbruket. Utredningen presenterar en rad förslag som främst syftar till att minska felfrekvensen i ansökningarna och därmed handläggningstiderna men också ett antal andra förenklingar. Utredningen menar att det får ankomma på de berörda myndigheterna att själva ta ställning till de olika förslagen, som alltså snarast är att betrakta som uppslag för vidare prövning.</P> <P class="p32 ft4">Utredningens förslag är:</P> <P class="p60 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Utbildning och ”licensiering” av konsulter.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Förbättrad kommunikation med lantbrukarna.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">Utbetalningsbesked till lantbrukarna.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Förbättrad information.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Effektivare modell för kunskapsspridning.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">Snabbare utbetalning vid korrekt ansökan.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Fältkontrollverksamheten.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Förtryckta data i </SPAN><NOBR>SAM-blanketten</NOBR> för att minska antalet fel.</P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Blockareal i stället för skiften.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">Förenklad administration av </SPAN><NOBR>UID-programmen.</NOBR></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Förenklade miljöersättningar.</SPAN></P> <P class="p59 ft12"><NOBR>IT-stödet</NOBR></P> <P class="p61 ft4">En vidareutveckling av <NOBR>IT-stödet</NOBR> är ett av de viktigaste medlen att underlätta hanteringen av jordbruksersättningarna. På sikt måste man kunna räkna med att hela handläggningskedjan från ifyllande av blanketter hos den enskilde lantbrukaren till <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> är datoriserad. Ut- redningen anser att det därför är viktigt att <NOBR>IT-stödet</NOBR> blir så användarvänligt och resursbesparande för samtliga användargrupper som möjligt. Utredningen föreslår följande insatser för att utveckla <NOBR>IT-stödet:</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td16"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td17"><SPAN class="p13 ft6">Sammanfattning <SPAN class="ft4">19</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td18"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td19"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Jordbruksverket bör få i uppdrag att inrätta ett utvecklingsråd för </SPAN><NOBR>IT-frågor</NOBR> med företrädare också för länsstyrelserna och lantbrukarna. Rådet bör ha i uppdrag att leda förändrings- och utvecklingsarbetet på <NOBR>IT-området.</NOBR></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Utvecklingen av </SPAN><NOBR>IT-stödet</NOBR> bör ske i två etapper. Den första etappen bör omfatta åtgärder av hög prioritet som inte kräver någon mer omfattande ombyggnad av systemet. Bland annat bör man försöka säkerställa</P> <P class="p54 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">full uppfyllnad av EU:s krav på </SPAN><NOBR>IT-säkerhet,</NOBR></P> <P class="p54 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">utveckling av en statistikdatabas,</SPAN></P> <P class="p54 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">förbättrad tillgänglighet för länsstyrelserna,</SPAN></P> <P class="p63 ft5"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft22">tillgång hos länsstyrelserna till alla data som berör jordbruksföretag i det egna länet,</SPAN></P> <P class="p63 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">underlättande för jordbruksföretag att fylla i sin ansökan direkt i dator,</SPAN></P> <P class="p63 ft5"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft22">tillgång för sökanden till felkoder som kan undanröja oavsiktliga misstag.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Planeringen för en mer genomgripande ombyggnad av systemet, steg 2, bör bedrivas parallellt med steg 1 och anpassas till de krav som kommer att ställas av förändringar i CAP. I det arbetet bör man prioritera ytterligare användaranpassning, tillgänglighet, säkerhet och snabbhet i systemet.</SPAN></P> <P class="p43 ft12">Resursfrågor</P> <P class="p40 ft5">Utredningen delar RRV:s uppfattning att skillnaden är för stor mellan länsstyrelsernas handläggningskostnader. Det gäller även sedan hänsyn tagits till skillnader i yttre förutsättningar för verksamheten.</P> <P class="p64 ft4">Utredningen framför i betänkandet ett antal förslag som syftar till att göra administrationen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik i Sverige enklare och mindre resurskrävande. För att underlätta genomförandet av dylika åtgärder föreslår utredningen följande:</P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Ett administrativt utvecklingsprojekt bör genomföras med medverkan av Jordbruksverket och länsstyrelserna som bl.a. skall syfta till att</SPAN></P> <P class="p63 ft5"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft22">de bästa erfarenheterna av hittillsvarande handläggning tas tillvara och görs tillgängliga för alla länsstyrelser,</SPAN></P> <P class="p63 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">bästa möjliga interna och externa expertis används för att vidareutveckla administrativa rutiner vid såväl länsstyrelserna som vid Jordbruksverket,</SPAN></P> <P class="p54 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">likabehandling och hög servicenivå tillförsäkras lantbrukarna,</SPAN></P> <P class="p65 ft5"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft22">säkerhet i handläggning och kontroll hålls på en likvärdig och hög nivå i hela landet och hos alla berörda myndigheter,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">20 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft5"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft22">dubbelarbete mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna förhindras,</SPAN></P> <P class="p67 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">de förändringar av myndigheternas arbete som kan föranledas av den förestående förändringen av CAP analyseras och förbereds.</SPAN></P> <P class="p68 ft5">Projektet bedöms kunna finansieras inom ramen för t.ex. tillgängliga medel för utvecklingsprojekt inom länsstyrelserna eller särskilda medel för att stärka kontrollfunktionerna i staten.</P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Länsstyrelserna bör få i uppdrag att till år 2001 genomföra besparingar på minst tio procent av handläggningskostnaderna, bl.a. med hjälp av sådana åtgärder som föreslås i detta betänkande. Detta skall ske utan att ge avkall på kvalitetsmålen i de olika stöden.</SPAN></P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">De länsstyrelser som har handläggningskostnader som ligger över medianvärdena för olika stödtyper bör få i uppdrag att reducera dessa merkostnader med minst en tredjedel till år 2001.</SPAN></P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Ovanstående sparbeting bör beaktas vid dels budgetberedningen inom länsstyrelserna, dels vid Regeringskansliets beredning av länsstyrelsernas ramanslag.</SPAN></P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Jordbruksverket bör få i uppdrag att redovisa hur en omfördelning av resurser inom verket kan ske från bl.a. utbetalningskontroller till utökat stöd och rådgivning till länsstyrelserna.</SPAN></P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Länsstyrelserna bör få möjlighet att ta ut en avgift för handläggning i fält av miljöersättningar, enligt en av Jordbruksverket särskild fastställd taxa, om en ytterligare juridisk prövning visar att detta är förenligt med EU:s regelsystem.</SPAN></P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">En särskild budgetberedning bör tillsättas med företrädare för Regeringskansliet, Jordbruksverket och länsstyrelserna för att fortlöpande analysera de budgetmässiga konsekvenserna av en reformering av CAP och förbereda budgetbehandlingen för åren 2000 och 2001.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td8"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td9"><SPAN class="p23 ft4">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td11"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft24"><SPAN class="ft3">2</SPAN><SPAN class="ft23">EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN></P> <P class="p71 ft15"><SPAN class="ft15">2.1</SPAN><SPAN class="ft16">Inledning</SPAN></P> <P class="p26 ft5">Inom ramen för EU:s direktstöd finns i dag en mångfald av stöd och ersättningar till lantbruket.</P> <P class="p38 ft4">Detta avsnitt beskriver inledningsvis de olika instansernas ansvar för administrationen av EU:s direktstöd och de regleringar som har beröring med dessa. Därefter följer en beskrivning av stöden och regleringarna. För att ge en rättvisande bild av de komplexitet – och därmed den administrativa belastningen – som präglar flertalet av direktstöden till jordbruket, redovisas regelsystemet relativt detaljerat. Vidare har relevanta synpunkter från länsstyrelserna redovisats.</P> <P class="p31 ft4">För att ge en så bra överblick av hanteringen av <NOBR>EU-stöden</NOBR> som möjligt, redovisas även hanteringen av ansökan om foderareal, mjölkkvoter, djurmärkning, centrala databasen för nötkreatur samt blockkartesystemet med därtill hörande kartavgift.</P> <P class="p31 ft4">Storleken på EU:s direktstöd till jordbruket i Sverige framgår av tabell 1.</P> <P class="p72 ft12">Tabell 1 EU:s direktstöd till jordbruket i Sverige åren <NOBR>1995–1999,</NOBR> miljoner kronor</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p73 ft6"><NOBR>EU-stöd</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td21"><SPAN class="p74 ft6">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td22"><SPAN class="p75 ft6">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td23"><SPAN class="p74 ft6">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td22"><SPAN class="p74 ft6">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p76 ft6">1999</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p73 ft25">Arealersättningar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p15 ft25">3 448</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p15 ft25">3 834</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p15 ft25">3 671</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p15 ft25">3 600</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p77 ft25">3 200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p73 ft4">Djurbidrag inkl. BSE och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p73 ft4">kalvslaktbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td26"><SPAN class="p15 ft4">295</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p15 ft4">788</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p15 ft4">669</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p15 ft4">740</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p78 ft4">695</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p73 ft4">Miljöersättningar</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td26"><SPAN class="p15 ft4">606</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p15 ft4">643</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p15 ft4">1 291</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p15 ft4">1 768</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p78 ft4">2 505</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p73 ft4">Kompensationsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td26"><SPAN class="p15 ft4">492</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p15 ft4">612</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p15 ft4">611</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p15 ft4">595</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p78 ft4">595</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p73 ft4">Nationellt stöd norra Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p15 ft4">380</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p15 ft4">294</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p15 ft4">311</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p15 ft4">311</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p78 ft4">311</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p73 ft4">Stöd till unga jordbrukare</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td26"><SPAN class="p15 ft4">-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p15 ft4">32</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p15 ft4">21</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p15 ft4">34</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p78 ft4">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p73 ft4">Kompensation för revalvering</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td26"><SPAN class="p15 ft4">-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td27"><SPAN class="p15 ft4">-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td28"><SPAN class="p15 ft4">-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td27"><SPAN class="p15 ft4">158</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td29"><SPAN class="p78 ft4">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p73 ft4">Summa <NOBR>EU-stöd</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft4">5 221</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p79 ft4">6 203</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p80 ft4">6 574</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p15 ft4">7 206</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p78 ft4">7 341</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p73 ft11">Källa: Jordbruksverket.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td26"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">22 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft15"><SPAN class="ft15">2.2</SPAN><SPAN class="ft16">Administrativ ansvarsfördelning</SPAN></P> <P class="p82 ft1"><SPAN class="ft1">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft26">EU</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Inom <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> ansvarar generaldirektorat 6 (DG 6) för implementeringen av EU:s jordbruks- och strukturpolitik.</P> <P class="p64 ft4">DG 6, som har ca 1 000 anställda, är uppdelat i tolv direktorat som hanterar samtliga delar av den gemensamma jordbrukspolitiken. Inom DG 6 finns också en revisionsenhet som bl.a. kontinuerligt kontrollerar att medlemsländerna sköter administrationen av EU:s direktstöd enligt fastlagda förordningar.</P> <P class="p64 ft5">Revisionsrätten i Luxemburg bedriver även revisionsverksamhet i de enskilda medlemsländerna.</P> <P class="p84 ft1"><SPAN class="ft1">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft26">Regeringskansliet</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Inom regeringskansliet ansvarar Jordbruksdepartementet för regeringens hantering av sakfrågorna samt resursfördelningen till Jordbruksverket. Miljö- och kulturdepartementen deltar i beredningen av ärenden som rör miljö- och kulturmiljövård. Inrikesdepartementet ansvarar för länsstyrelsernas myndighetsroll samt medelsfördelningen till dessa. Finansdepartementet har en övergripande roll vad gäller den totala medelsfördelningen.</P> <P class="p85 ft1"><SPAN class="ft1">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft26">Jordbruksverket</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Jordbruksverket är central förvaltningsmyndighet och regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området. Verket har ansvar för jordbruk och rennäring samt är funktionsansvarig myndighet för livsmedelsberedskapen. Verket är också huvudman för landets distriktsveterinärer.</P> <P class="p31 ft4">Jordbruksverket omsätter jordbrukspolitiken genom att bevaka, föreslå förändringar, samordna, sprida information, hantera ersättnings- och regleringssystem samt bedriva uppföljning och kontroll. Inom ansvarsområdet samverkar verket med ett antal centrala sektorsmyndigheter och regionala myndigheter.</P> <P class="p31 ft4">Jordbruksverkets verksamhet är numera i hög grad inriktad på tilllämpning av EU:s regleringar och stödsystem. Verket är beslutande myndighet för åtgärder inom området för intervention, exportbidrag, mjölkkvoter och bidragsrätter. Länsstyrelserna är beslutande för direktstöden med undantag för handjursbidragen samt vissa nationella stöd.</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p13 ft27">EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar <SPAN class="ft13">23</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft4">Jordbruksverket är Sveriges enda godkända utbetalningsställe för stöd som finansieras av EUGFJ:s (Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket) garantisektion. Regeringen har beslutat att verket skall svara för samtliga utbetalningar av stöd från jordbruksfonden, dvs. även för sådana stöd som finansieras av EUGFJ:s utvecklingssektion. För vissa strukturprogram som är gemensamma för Sverige och ett eller flera grannländer (s.k. <NOBR>Interreg-program)</NOBR> svarar dock berörda länsstyrelser för utbetalningarna. Utbetalningsställets huvuduppgifter är godkännande, verkställande samt redovisning av utbetalningar.</P> <P class="p86 ft4">Jordbruksverket är också fondkoordinator, dvs. samordningsorgan. Detta innebär att verket har ett samordningsansvar för samtliga <NOBR>EU-stöd</NOBR> under garantisektionen. Uppdraget innebär att sprida information och riktlinjer, främja en harmoniserad tillämpning av gemenskapsreglerna samt att ha en fullständig förteckning över alla redovisningsuppgifter som <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> kräver för statistik och kontroll.</P> <P class="p31 ft5">Jordbruksverket är organiserat i sju avdelningar med i genomsnitt fyra enheter vardera. Dessutom finns fyra stabsenheter direkt under verksledningen.</P> <P class="p64 ft5">Antalet sysselsatta var ca 724 årspersoner år 1997, inkluderat distriktsveterinärerna.</P> <P class="p87 ft1"><SPAN class="ft1">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft26">Naturvårdsverket</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Naturvårdsverkets insatser gäller främst miljöersättningarna och verket deltar därvidlag genom yttranden med anledning av samråd/remisser. Detta gäller bl.a. förslag till förordningstexter och föreskrifter samt utredningar. Jordbruksverket skall samråda med Naturvårdsverket när det gäller ytterligare föreskrifter avseende vissa av miljöersättningarna till åtgärder som bevarar odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden och till åtgärder som skyddar särskilt miljökänsliga områden. Naturvårdsverket deltar också i Jordbruksverkets referensgrupp för miljöersättningar, Utbildning, information och demonstrationsprojekt (UID) och för kampanjen Markernas Mångfald. Naturvårdsverket deltar också i arbetsgrupper för nya ersättningsformer, i fall när regeringen föreskrivit samråd eller liknande med Naturvårdsverket.</P> <P class="p88 ft28">Naturvårdsverket deltar i utredningen om ett nytt svenskt miljöprogram för jordbruket för åren <NOBR>2001–2005</NOBR> samt uppföljningen och utvärdering av miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken, där Jordbruksverket är rapporteringsansvarigt. Naturvårdsverket har ett särskilt ansvar för vissa delar i det program som Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet utarbetat för verksamheten.</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">24 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft5">Vidare deltar Naturvårdsverket i vissa internationella seminarier och arbetsgrupper samt gör analyser och faktasammanställningar till Miljödepartementet som underlag för regeringens agerande.</P> <P class="p84 ft1"><SPAN class="ft1">2.2.5</SPAN><SPAN class="ft26">Riksantikvarieämbetet</SPAN></P> <P class="p40 ft4">När det gäller administrationen av ersättningarna deltar Riksantikvarieämbetet i referensgrupper och yttrar sig över olika remisser/samråd om ändringar av föreskrifter m.m. Jordbruksverket skall samråda med Riksantikvarieämbetet beträffande åtgärder som bevarar landskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärde. Inom ramen för UID och kampanjen Markernas Mångfald medverkar Riksantikvarieämbetet i utarbetande av kursmaterial, deltar i kurser, arbetsgrupp och referensgrupp samt utarbetar informationsmaterial, artiklar m.m. Ämbetet medverkar även vid kontrollkurser.</P> <P class="p36 ft4">Riksantikvarieämbetet medverkar kontinuerligt i utvärderingen av miljöeffekterna av direktstöden till jordbruket tillsammans med övriga berörda verk. Under år 1997 lämnades även en egen utvärdering av miljöersättningarna till regeringen (RB96). Ämbetet är representerat i den utredning som arbetar med ett nytt svenskt miljöprogram för jordbruket för perioden <NOBR>2001–2005.</NOBR></P> <P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">2.2.6</SPAN><SPAN class="ft26">Riksrevisionsverket</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Riksrevisionsverket är det nationella revisionsorganet i Sverige. Verket granskar, enligt fastställd sed, statlig verksamhet och statliga åtaganden från effektivitetssynpunkt samt myndigheternas årsredovisning och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Riksrevisionsverket har möjlighet att mot ersättning utföra granskningar som regeringen begär.</P> <P class="p90 ft29">Riksrevisionsverket prioriterar inom effektivitetsrevisionen olika departementsområden och bygger då upp kompetens och granskar under en begränsad tid. Verket har granskat jordbruksområdet sedan <NOBR>EU-inträdet,</NOBR> dvs. under åren <NOBR>1995–1998.</NOBR> Vad gäller direktstöden har verket granskat dels arealersättningen – administration och regelsystem, dels jordbruksstödet – efter Sveriges <NOBR>EU-inträde,</NOBR> tillsammans med Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), dels genomfört ett regeringsuppdrag år 1998 som redovisats för utredningen och Jordbruksdepartementet. Pågående uppdrag är dels en granskning av effekter av vissa miljöersättningar, dels en granskning av effekter av CAP i Sverige.</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p13 ft27">EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar <SPAN class="ft13">25</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft1"><SPAN class="ft1">2.2.7</SPAN><SPAN class="ft26">Länsstyrelserna</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Länsstyrelserna hanterar huvuddelen av EU:s direktstöd till lantbrukarna och fattar även beslut om stöd. Länsstyrelserna har själva möjlighet att bestämma hur organisationen för stödhanteringen skall se ut.</P> <P class="p64 ft4">Rutinbeskrivningar och checklistor har hittills varit länsstyrelsernas ansvar, men under år 1998 har regeringen givit Jordbruksverket rätt att utge direktiv hur handläggningen skall ske vid länsstyrelserna. Motivet till denna direktivrätt är EU:s krav på enhetlig hantering. En arbetsgrupp vid Jordbruksverket, där också länsstyrelserna är representerade, arbetar fram rutinbeskrivningar som kommer att träda i kraft under år 1999. Ett arbete kring gemensamma rutinbeskrivningar, rapportmallar m.m. har också skett tidigare.</P> <P class="p92 ft4">Hanteringen av ansökningar varierar mellan länsstyrelserna. Samtliga länsstyrelser ankomststämplar först ansökan och sänder ut en mottagningsbekräftelse. Därefter gör flertalet länsstyrelser en första ankomstgranskning för att klara ut att ansökan är möjlig att handlägga. Målsättningen för de flesta länsstyrelser är att därefter registrera samtliga uppgifter för att sedan handlägga ansökan. I praktiken har det visat sig att detta förfarande är svårt, då många ansökningar innehåller så många fel att det kräver att handläggning och registrering av uppgifter sker parallellt. I detta sammanhang har flertalet länsstyrelser uttryckt önskemål om utökad förtryckning av blanketterna för att minska antalet fel.</P> <P class="p36 ft4">Handläggningen av ansökningar genom den s.k. <NOBR>SAM-blanketten</NOBR> (samordnade stödansökningar) bygger i huvudsak på generalistprincipen, dvs. att en handläggare hanterar samtliga stödområden och tar hjälp av specialisthandläggare där så erfordras. Vissa länsstyrelser lämnar direkt över handläggningen av vissa stödansökningar, framför allt vid ansökningar om miljöersättning, till specialisthandläggare. I handläggningen ingår också beslut om sanktioner, brukarskiften, överlåtelser etc. Länsstyrelserna har också enligt förvaltningslagen en särskild skyldighet att kommunicera med lantbrukaren om något i ansökan är oklart.</P> <P class="p27 ft5">Länsstyrelserna bedriver också informationsverksamhet till enskilda lantbrukare och konsulter. Detta sker i form av trycksaker, annonser och informationsmöten. Vissa länsstyrelser har också "öppet hus" i samband med ansökningstiden under våren.</P> <P class="p38 ft4">EU ställer särskilda krav på att all handläggning skall vara skild från rådgivning till lantbrukarna samt att det finns inbyggda kontrollmoment för att garantera s.k. tvåpersonshantering.</P> <P class="p64 ft5">Länsstyrelserna ansvarar också för all fältkontroll i länet, även för de stöd som söks direkt från Jordbruksverket. Jordbruksverket svarar för samordning och utbildning av denna personal. EU har strikta krav på att den som utför fältkontrollen inte har varit delaktig i handläggning eller</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">26 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">beslut för den aktuella ansökan. Under år 1998 har Jordbruksverket utfärdat direktiv till länsstyrelserna att utöka kontrollverksamheten. För att lösa problemet med de ökade kostnader som detta medfört och som inte kunnat förutses vid länsstyrelsernas ordinarie anslagsgivning, har regeringen (via Inrikesdepartementet) tillskjutit extra resurser.</P> <P class="p31 ft5">Länsstyrelsernas handläggning kontrolleras av Jordbruksverkets egen revisionsenhet. Revision utförs även av Riksrevisionsverket och EU:s revisorer.</P> <P class="p64 ft4">Handläggningen sker med <NOBR>IT-stöd</NOBR> – inom det s.k. <NOBR>IAKS-systemet.</NOBR> Jordbruksverket ansvarar för uppbyggnad, drift och underhåll av IT- stödet. Jordbruksverket delar ut behörigheter efter ansökan från länsstyrelsen. <NOBR>IT-stödet</NOBR> sker via direktuppkoppling mot en centraldator vid Jordbruksverket i Jönköping där samtliga data hämtas och lagras.</P> <P class="p64 ft4">Länsstyrelserna hanterar också administrationen av blockkartorna. Detta innebär att man dels skall se till att de rättelser som lantbrukarna inkommer med förs in, dels att sända ut beslut om kartavgift till lantbrukaren samt att kassera in avgiften.</P> <P class="p31 ft4"><NOBR>UID-verksamheten,</NOBR> som är en del av miljöersättningsprogrammet, syftar till att stimulera lantbrukarna till miljöfrämjande åtgärder inom lantbruket genom kompetenshöjande insatser. Verksamheten bedrivs dels med personal från länsstyrelserna, dels med inhyrda konsulter, t.ex. Hushållningssällskapen. Resurserna för verksamheten rekvireras från Jordbruksverket efter det att länsstyrelsen eller annat organ lämnat in en detaljerad plan för <NOBR>UID-verksamheten</NOBR> för kommande år.</P> <P class="p27 ft4">Länsstyrelserna upplever generellt att hanteringen av <NOBR>UID-verk-</NOBR> samheten är alltför detaljstyrd och administrativt betungande och önskar därför enklare redovisningsregler och större frihet för länen att fördela och använda resurserna för <NOBR>UID-verksamheten.</NOBR></P> <P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">2.2.8</SPAN><SPAN class="ft26">Lantbrukarna</SPAN></P> <P class="p40 ft5">Det är lantbrukarna som har att ansöka om de olika ersättningarna och det är i huvudsak den s.k. <NOBR>SAM-blanketten</NOBR> som används för dessa ansökningar.</P> <P class="p64 ft5">Lantbrukarna har möjlighet att på egen bekostnad ta hjälp av konsulter. De viktigaste konsultföretagen är LRF Konsult AB samt Hushållningssällskapen.</P> <P class="p38 ft4">LRF Konsult AB erbjuder rådgivningstjänster till lantbruksföretagen. Företaget har 135 lokalkontor runt om i landet och på varje kontor finns en eller ett par handläggare som är specialiserade på <NOBR>EU-rådgivning.</NOBR> Sammanlagt 200 av företagets 1 300 anställda har denna specialisering och ägnar sig huvudsakligen åt <NOBR>EU-rådgivning</NOBR> under ansökningsperio-</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p13 ft27">EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar <SPAN class="ft13">27</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">den, dvs. från februari till april. LRF Konsult AB uppskattar att mer än hälften av lantbruksföretagen som ansöker om <NOBR>EU-ersättningar</NOBR> också söker någon form av konsulthjälp.</P> <P class="p64 ft4">Hushållningssällskapen, som finns i stort sett i varje län, utförde år 1998 konsultinsatser för ca 3 400 stödansökningar.</P> <P class="p93 ft15"><SPAN class="ft15">2.3</SPAN><SPAN class="ft16">Stöden och regleringarna</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft26">Arealersättning</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Arealersättningen infördes för att kompensera lantbrukarna för prissänkningar som beslutades år 1992. Stödet finansieras helt av EU. Arealersättning lämnas i hela landet. För odling av oljeväxter och oljelin lämnas ingen ersättning i norra Sverige.</P> <P class="p31 ft4">Arealersättning kan sökas av de jordbrukare som odlar ersättningsberättigande grödor, dvs. spannmål, oljeväxter, baljväxter och oljelin. Den minsta totala åkerareal en jordbrukare kan söka arealersättning för är 0,3 ha.</P> <P class="p31 ft4">Arealersättning lämnas även för areal som tagits ur livsmedels- och foderproduktion. För uttagen areal gäller normalt att ett jordbruksskifte måste vara minst 0,3 ha och hålla minst 20 m bredd för att berättiga till arealersättning.</P> <P class="p31 ft4">Jordbrukare som ansöker om arealersättning skall välja antingen det förenklade eller det generella programmet. Programmen väljs för ett år i taget och kan inte kombineras. Inom det förenklade programmet lämnas arealersättning maximalt för en areal som motsvarar en avkastning på 92 ton. I det förenklade programmet finns inget krav på att ta mark ur livsmedelsproduktion för att få arealersättning. Jordbrukare som söker ersättning inom det förenklade programmet kan därför inte få ersättning för uttagen areal. Dessutom lämnas ersättning endast med det belopp som gäller för spannmål, oavsett vilken ersättningsberättigande gröda som odlas.</P> <P class="p36 ft4">Det generella programmet är förknippat med krav på att ta del av åkermarken ur livsmedels- och foderproduktion (uttagsplikt). För den uttagna arealen lämnas ersättning. Det generella programmet är också en förutsättning för att få de högre ersättningsbeloppen för oljeväxter, baljväxter och oljelin. Uttagsplikten är för år 1998 fem procent av den totala areal som brukaren söker ersättning för. För år 1999 är uttagsplikten ändrad. Även jordbrukare som uppfyller villkoren för det förenklade programmet kan välja det generella programmet genom att uppfylla uttagsplikten för respektive år.</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">28 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft4">Uttagen areal kan antingen trädas eller odlas med industri- eller energigrödor. Trädad mark får inte användas till någon som helst jordbruksproduktion. För spånadslin finns ett särskilt stöd med andra regler. Särskilda regler finns också om användningen av kemiska bekämpningsmedel och gödselspridning på trädad mark.</P> <P class="p31 ft5">Handläggning, beslut och kontroll görs av länsstyrelserna. Utbetalning görs av Jordbruksverket.</P> <P class="p94 ft4">Ansökan sker via <NOBR>SAM-blanketten.</NOBR></P> <P class="p64 ft5">Länsstyrelserna upplever att handläggningen av arealersättningen har konsoliderats efter de inledande åren och att den nu är relativt okomplicerad.</P> <P class="p93 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft26">Stöd för anläggning av energiskog</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Stöd lämnas för uttagen areal som planteras med energiskog. Stödet finansieras helt av Sverige.</P> <P class="p64 ft5">Stödet lämnas i hela landet och söks via en bilaga till <NOBR>SAM-blan-</NOBR> ketten hos länsstyrelsen som fattar beslut om stöd. Utbetalning görs av Jordbruksverket.</P> <P class="p64 ft5">Stödet har mottagits med svagt intresse, vilket innebär att det därmed är av mindre administrativ betydelse.</P> <P class="p87 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft26">Stöd för skogsplantering på åkermark</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Stöd lämnas för plantering av skog på åkermark som berättigar till arealersättning. Stödet finansieras till hälften av EU och till hälften av Sverige.</P> <P class="p64 ft5">Stödet lämnas i de delar av Götaland och Svealand där miljöersättning för öppet odlingslandskap inte lämnas.</P> <P class="p64 ft4">Stödet söks via bilaga till <NOBR>SAM-blanketten</NOBR> hos länsstyrelsen som fattar beslut om stöd. Utbetalning gör av Jordbruksverket.</P> <P class="p64 ft5">Stödet har mottagits med svagt intresse, vilket innebär att det därmed är av mindre administrativ betydelse.</P> <P class="p95 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.4</SPAN><SPAN class="ft26">Djurbidrag</SPAN></P> <P class="p96 ft5">Djurbidragen syftar till att kompensera producenterna för sänkta köttpriser. Djurbidragen finansieras helt av EU och lämnas i hela landet.</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p13 ft27">EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar <SPAN class="ft13">29</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.4.1</SPAN><SPAN class="ft30">Handjursbidrag</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Handjursbidrag lämnas för handjur (tjurar och stutar) som uppnått en viss ålder, som hållits i producentens besättning en viss tid och som har en slaktvikt på minst 200 kg.</P> <P class="p64 ft5">Sverige har en bidragskvot på 226 328 handjur för år 1998. Om denna kvot överskrids minskas antalet bidragsberättigande handjur per producent proportionellt.</P> <P class="p64 ft4">Producenten skall leverera minst två bidragsberättigande handjur till slakt under år 1998.</P> <P class="p64 ft4">Producenter som avser att söka handjursbidrag skall skicka in anmälan till Jordbruksverket. Anmälan skall ha kommit in före det första slakttillfället. Utbetalningen av bidrag grundas på de uppgifter om slaktade handjur som slakterierna skickar in till Jordbruksverket.</P> <P class="p64 ft4">Vid kontroll skall producenten kunna styrka att de handjur som har skickats till slakt eller blivit exporterade uppfyllt villkoren avseende ålder och hållandeperiod, att djuren i besättningen är journalförda enligt gällande regler, att djuren är korrekt märkta samt att villkoren för foderareal är uppfyllda.</P> <P class="p64 ft4">Handjursbidraget beslutas av Jordbruksverket och betalas ut till producenten senast den 30 juni året efter slakttillfället. En delutbetalning motsvarande en viss högsta andel <NOBR>(60–80</NOBR> procent) av bidragsbeloppet för producentens bidragsberättigande djur, kan enligt EU:s regler betalas ut i slutet av bidragsåret. Delutbetalningen omfattar djur slaktade t.o.m. september 1998.</P> <P class="p89 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.4.2</SPAN><SPAN class="ft30">Am- och dikobidrag</SPAN></P> <P class="p97 ft5">Sverige har en landskvot på 155 000 bidragsrätter för am- och dikor. En producent kan inte få bidrag för fler am- och dikor än vad denne har bidragsrätter för.</P> <P class="p38 ft4">Am- och dikobidrag kan sökas för am- och dikor som är av köttras, eller av korsning med sådan ras, och som ingår i en besättning avsedd för uppfödning av kalvar för köttproduktion. För närvarande räknas alla svenska nötkreatursraser utom Jersey och Ayrshir som köttras. Dräktiga kvigor får inte tas upp som am- och dikor i ansökan. Däremot behöver korna inte ha kalvat när ansökan om am- och dikobidrag görs.</P> <P class="p64 ft5">För att få am- och dikobidrag måste producenten under minst sex månader i följd i sin besättning hålla minst det antal am- och dikor som denne söker bidrag för.</P> <P class="p64 ft5">Mjölkproducenter som levererar mjölk eller mjölkprodukter och har en mjölkkvot överstigande 120 000 kg är inte berättigade till am- och</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">30 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">dikobidrag. Producenter som ansöker om am- och dikobidrag förbinder sig att inte öka sin mjölkkvot så att den överstiger 120 000 kg.</P> <P class="p94 ft4">Ansökan om stöd sker via särskild blankett.</P> <P class="p64 ft4">Ansökan om bidragsrätter ur nationella reserven för am- och dikor görs hos Jordbruksverket.</P> <P class="p64 ft5">Handläggning, beslut om stöd och kontroll görs av länsstyrelserna. Utbetalning görs av Jordbruksverket.</P> <P class="p64 ft5">Länsstyrelserna upplever generellt att stödet är enkelt att handlägga. De problem som framförts gäller reglerna om överlåtelser av bidragsrätter samt instruktioner om hur dikornas <NOBR>ID-nummer</NOBR> skall fyllas i.</P> <P class="p87 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.4.3</SPAN><SPAN class="ft30">Tackbidrag</SPAN></P> <P class="p98 ft4">En producent kan få bidrag för det antal tackor som denne har bidragsrätter för.</P> <P class="p99 ft5">En ansökan måste alltid omfatta minst 10 tackor. Ansökan sker via särskild blankett.</P> <P class="p100 ft5">Handläggning, beslut och kontroll görs av länsstyrelserna. Utbetalning görs av Jordbruksverket.</P> <P class="p94 ft4">Stödet upplevs generellt av länsstyrelserna som enkelt att handlägga.</P> <P class="p84 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.4.4</SPAN><SPAN class="ft30">Extensifieringsbidrag</SPAN></P> <P class="p97 ft4">Producenter som får am- och dikobidrag eller handjursbidrag kan utan särskild ansökan få extensifieringsbidrag om djurtätheten på företaget är mindre än 1,4 djurenheter per ha foderareal under året. Ett högre extensifieringsbidrag kan beviljas om djurtätheten är mindre än 1,0 djurenheter per ha.</P> <P class="p31 ft5">Handläggning och beslut (ej handjur) görs av länsstyrelserna. Utbetalning görs av Jordbruksverket.</P> <P class="p64 ft4">Stödet innebär ingen särskild ytterligare hantering av ansökan och är därmed av ringa administrativ betydelse för länsstyrelserna.</P> <P class="p28 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.4.5</SPAN><SPAN class="ft30">Kalvslaktbidrag</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Kalvslaktbidraget syftar till att minska mängden nötkött som kommer ut på marknaden. Bidraget upphör efter år 1998.</P> <P class="p64 ft5">Bidrag lämnas för kalvar som är födda i Sverige, eller för importerade kalvar som hållits i Sverige i minst 90 dagar. Kalvens slaktvikt får inte överstiga 88 kg.</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p13 ft27">EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar <SPAN class="ft13">31</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft4">Ansökan om kalvslaktbidrag görs genom att producenten skickar en särskild blankett med slaktbilen när djuren hämtas. Slakteriet kompletterar ansökan med slaktvikter, slaktnummer, slaktdatum, djurslag och eventuell veterinärmärkning och vidarebefordrar den till Jordbruksverket.</P> <P class="p31 ft5">Ansökan skall ha kommit in till Jordbruksverket inom tre veckor från det att kalvarna slaktades för att bidrag skall kunna beviljas. Utbetalning sker av Jordbruksverket normalt inom fem månader från ansökningstillfället.</P> <P class="p93 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.5</SPAN><SPAN class="ft26">Kompensationsbidrag</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Regionala stöd i form av kompensationsbidrag lämnas i södra och mellersta Sveriges skogs- och mellanbygder som kompensation för högre produktionskostnader. Inom stödområdena <NOBR>1–3</NOBR> i norra Sverige lämnas regionala stöd både som kompensationsbidrag och som nationellt stöd. Miljöersättning för öppet odlingslandskap kan också sägas ha en regionalpolitisk betydelse.</P> <P class="p27 ft4">Ansökan om kompensationsbidrag och nationellt stöd för getter, smågrisproduktion, potatis, bär och grönsaker görs i den gemensamma <NOBR>SAM-blanketten.</NOBR> Inom stödområdena <NOBR>1–3</NOBR> i norra Sverige har under år 1998 ansökan om kompensationsbidrag samt nationellt stöd kunnat lämnas in senare än övriga stöd i <NOBR>SAM-ansökan.</NOBR> Skälet till detta var att få en förlängd ansökningsperiod och därmed en minskad inlåsningseffekt för slaktdjur till följd av systemet för hållandetid för djur som stöd söks för.</P> <P class="p27 ft5">EU:s medfinansieringsgrad är 25 procent (dock 50 procent i målområde 6) och varierar mellan 1 640 kronor och 400 kronor per stödenhet. Det högre beloppet tillämpas i norra och mellersta Sverige.</P> <P class="p64 ft5">För att kunna få kompensationsbidrag krävs att lantbrukaren åtar sig att bruka minst tre ha jordbruksmark (åker eller betesmark) inom ett stödområde i minst fem år fr.o.m. den första stödutbetalningen.</P> <P class="p64 ft4">Handläggning, beslut och kontroll avseende de regionala stöden görs av länsstyrelserna. Utbetalning görs av Jordbruksverket.</P> <P class="p64 ft5">Stödet upplevs generellt av länsstyrelserna som enkelt att handlägga. Några länsstyrelser upplever dock att kontrollerna på plats är mycket tidsödande då alla djur på gården måste kontrolleras.</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">32 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.6</SPAN><SPAN class="ft26">Nationella stöd</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Stödet lämnas för produktion av mjölk, slaktsvin, ägg, smågrisar och getter samt för potatis, bär och grönsaker inom stödområdena <NOBR>1–3</NOBR> i norra Sverige. De nationella stöden finansieras helt av Sverige.</P> <P class="p64 ft4">Lantbrukaren måste för att få del av stödet bruka minst tre ha jordbruksmark inom stödområdena <NOBR>1–3</NOBR> i norra Sverige. Den som ansöker om nationellt stöd för djur måste vidare ha det ekonomiska ansvaret för djuren.</P> <P class="p64 ft5">Nationellt stöd lämnas inte till jordbrukare som har statlig ålderspension eller hel förtidspension.</P> <P class="p64 ft4">Nationellt stöd för smågrisproduktion, getter, potatis, bär och grönsaker söks i <NOBR>SAM-blanketten.</NOBR> Dessa stöd prövas av länsstyrelserna.</P> <P class="p64 ft5">Nationellt stöd för mjölk, slaktsvins- och äggproduktion prövas av Jordbruksverket. Stöden söks på särskilda blanketter som kan beställas från Jordbruksverket.</P> <P class="p64 ft4">Sista datum år 1998 för ansökan om nationellt stöd för potatis, bär och grönsaker, smågrisproduktion och getter var den 6 maj 1998.</P> <P class="p94 ft4">Utbetalning görs av Jordbruksverket.</P> <P class="p93 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.7</SPAN><SPAN class="ft26">Foderareal</SPAN></P> <P class="p40 ft4">Foderareal är den jordbruksmark som en producent har tillgänglig för uppfödning av sina egna djur. Både ägd och arrenderad jordbruksmark räknas in, liksom jordbruksmark som producenten har avtal om nyttjanderätt för.</P> <P class="p101 ft4">Foderareal behöver anmälas av producenter som</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">söker handjursbidrag eller am- och dikobidrag för fler än 15 djurenheter (inklusive eventuella mjölkkor och tackor),</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">vill ha extensifieringsbidrag,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">söker kompensationsbidrag för djur,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">vill ha extra tackbidrag till producenter i mindre gynnade områden.</SPAN></P> <P class="p102 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.8</SPAN><SPAN class="ft26">Miljöersättningar</SPAN></P> <P class="p103 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.1</SPAN><SPAN class="ft30">Generellt</SPAN></P> <P class="p97 ft4">För miljöersättningarna gäller generellt att åtagandet omfattar en period på fem år. Undantaget är våtmarker och småvatten där åtagandet gäller en period på 20 år. Miljöersättningarna utgör en betalning för de kostnader som utförandet av miljöinsatser en lantbrukare medför eller för att</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p13 ft27">EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar <SPAN class="ft13">33</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft4">kompensera för den inkomstminskning som ett visst miljöåtagande leder till. Miljöersättningarna finansieras till hälften av EU och till hälften av Sverige. För ersättningar som överskrider det maximala ersättningsbeloppet finansieras det överskridande beloppet av nationella medel i vissa fall. Inför år 1998 har reglerna för flera av miljöersättningarna ändrats på ett antal punkter.</P> <P class="p46 ft4">Två nya miljöersättningar har införts under år 1998, dels ersättning för resurshushållande konventionellt jordbruk (REKO), dels ersättning för återskapande av slåtterängar. Inför år 1999 bereds för närvarande med kommissionen en ny ersättning för bevarande av samiska natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet.</P> <P class="p105 ft5">Ersättning lämnas i mån av tillgång på medel. Om anslagna medel inte räcker för vissa ersättningsformer kan regeringen ta beslut om begränsningar av ersättningarna.</P> <P class="p47 ft4">Lantbrukare som har ett beslut om någon miljöersättning kan ansöka hos länsstyrelsen om att ändra detta till ett annat utökat miljöåtagande. Ansökan får göras under pågående stödperiod. En förutsättning för att länsstyrelsen skall kunna godkänna ändringen är att denna innebär uppenbara fördelar för miljön.</P> <P class="p47 ft4">Vid övertagande gäller som förutsättning för att få miljöersättning att någon av brukarna måste ha sökt utbetalning i <NOBR>SAM-blanketten</NOBR> i rätt tid. Anmälan om övertagande måste göras till länsstyrelsen senast den 31 maj eller den 15 juni (beroende på vilken del av landet ansökan gäller) för att den nye brukaren skall få miljöersättningen utbetald.</P> <P class="p105 ft4">Om olika miljöersättningar kombineras på samma skifte kan ersättning betalas ut till maximalt den gräns som medfinansieras av EU, för närvarande högst 3 905 kronor per hektar åkermark. Stödområdena <NOBR>1–3</NOBR> är helt undantagna från denna begränsning. Begränsningen gäller inte heller ekologisk frukt- och bärodling.</P> <P class="p106 ft4">En lantbrukare som inte kan fullfölja sitt miljöåtagande under hela ersättningsperioden är skyldig att betala tillbaka den ersättning som betalats ut. I vissa fall kan dock länsstyrelsen medge att lantbrukaren inte behöver betala tillbaka ersättningen. Detta gäller om en annan lantbrukare anmäler sig villig att ta över åtagandena enligt de villkor som står i beslutet och om länsstyrelsen godkänner övertagandet. En brukare som upphör med sitt jordbruk behöver inte betala tillbaka miljöersättningen om brukaren uppfyllt sina åtaganden för denna miljöersättning i minst tre år och om det inte är möjligt för efterträdaren att ta över åtagandet. Särskilda regler gäller också för oförutsedda händelser (force majeure).</P> <P class="p45 ft5">Ansökan om miljöersättning samt ansökan om utbetalning söks via särskild blankett för varje miljöersättning och skall sändas in tillsammans med <NOBR>SAM-blanketten,</NOBR> där skiftena finns redovisade. Lantbrukaren</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">34 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">måste därefter ansöka om utbetalning varje år under ersättningsperioden vilket sker i <NOBR>SAM-blanketten.</NOBR></P> <P class="p64 ft4">Handläggning, beslut och kontroll görs av länsstyrelserna. Utbetalning görs av Jordbruksverket.</P> <P class="p64 ft4">Samtliga länsstyrelser upplever att miljöersättningarna utgör grunden till de administrativa problem som finns. Orsaken är framför allt att ersättningarna är fleråriga och att fullständig överensstämmelse krävs mellan åren vad gäller skiftesbundna ersättningar. Arealer i t.ex. miljöersättning för öppet odlingslandskap, ekologisk odling samt utrotningshotade husdjursraser får avvika med viss procentandel mellan åren. Detta medför stor risk att det vid den administrativa kontrollen framkommer avvikelser som måste rättas till innan beslut om ersättning kan fattas. Reglerna för de olika miljöersättningarna upplevs också som alltför komplicerade och detaljerade i förhållande till den miljönytta detta medför.</P> <P class="p27 ft5">Önskemål har också framförts om att lantbrukarens beslut om miljöersättning skall förtryckas på blanketten så att lantbrukaren bara har att kryssa i att utbetalning önskas.</P> <P class="p33 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.2</SPAN><SPAN class="ft30">Biologisk mångfald – betesmarker</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Ersättningen syftar till att bevara och förstärka höga natur- och kulturmiljövärden i betesmarker.</P> <P class="p94 ft4">Ersättning lämnas i hela landet och lämnas för alla betesmarker.</P> <P class="p64 ft5">De ersättningsberättigande betesmarkerna delas in i olika klasser efter deras värden från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt. Brukaren måste i ansökan uppge vilken värdeklass betesmarken tillhör.</P> <P class="p64 ft4">Till skötselvillkoren hör generella förbud mot spridning av kemiska bekämpningsmedel, gödsling, kalkning, konstbevattning samt täkt av sten och jord. Som generella skötselvillkor gäller att grässvålen vid betessäsongens slut skall vara väl avbetad samt att träd och buskar av igenväxningskaraktär skall tas bort.</P> <P class="p64 ft4">Länsstyrelsen erbjuder brukaren utbildning eller individuell rådgivning om betesskötseln. Brukaren skall delta i sådan utbildning eller individuell rådgivning minst en dag under de år som beslutet om miljöersättning gäller.</P> <P class="p92 ft4">Miljöersättning för biologisk mångfald i betesmarker kan endast kombineras med miljöersättning för öppet odlingslandskap inom stödområdena <NOBR>1–3.</NOBR> Där kan ersättning från båda ersättningsformerna betalas ut för samma skifte. Landskapselement på skiften som ingår i miljöersättning för biologisk mångfald i betesmarker kan ge kvalifikationspoäng i</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB314735x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft6"><SPAN class="ft4">SOU 1998:147 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar <SPAN class="ft4">35</SPAN></P> <P class="p107 ft5">miljöersättning för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer, dock inte ersättningspoäng.</P> <P class="p33 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.3</SPAN><SPAN class="ft30">Biologisk mångfald – slåtterängar</SPAN></P> <P class="p97 ft4">Ersättningen syftar till att bevara och förstärka höga natur- och kulturmiljövärden i slåtterängar.</P> <P class="p64 ft5">Ersättningen, som gäller i hela landet, lämnas för ängar som uppfyller vissa kvalitetskrav.</P> <P class="p64 ft5">De ersättningsberättigande ängarna delas in i två klasser utifrån deras värden från natur- och kulturmiljösynpunkt. Brukaren måste i ansökan uppge vilken värdeklass slåtterängen tillhör.</P> <P class="p64 ft4">Till skötselvillkoren hör generella förbud mot spridning av kemiska bekämpningsmedel, gödsling, kalkning, konstbevattning, trädplantering, tillskottsutfodring av betesdjur samt täkt av sten och jord. Som generella skötselvillkor gäller att brukaren skall städa slåtterängen under våren, slå höet under sommaren, bärga höet senast två veckor efter slåttern, ta bort träd och buskar av igenväxningskaraktär samt använda endast klippande och skärande redskap vid slåttern.</P> <P class="p64 ft4">Utöver de generella skötselvillkoren ställer länsstyrelsen normalt särskilda skötselvillkor.</P> <P class="p64 ft4">Miljöersättning för biologisk mångfald i slåtterängar kan endast kombineras med miljöersättning för öppet odlingslandskap inom stödområdena <NOBR>1–3.</NOBR> Där kan ersättning från båda stödformerna betalas ut för samma skifte.</P> <P class="p64 ft5">Inom övriga områden för miljöersättning för öppet odlingslandskap går det inte att få ersättning från båda ersättningsformerna för samma skifte.</P> <P class="p38 ft5">Landskapselement på skiften som ingår i miljöersättning för biologisk mångfald i slåtterängar kan ge kvalifikationspoäng i miljöersättning för värdefulla natur- och kulturmiljöer, dock inte ersättningspoäng.</P> <P class="p64 ft5">Länsstyrelsen erbjuder brukaren utbildning eller individuell rådgivning om betesskötseln. Brukaren skall delta i sådan utbildning eller individuell rådgivning minst en dag under den femåriga ersättningsperioden.</P> <P class="p102 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.4</SPAN><SPAN class="ft30">Natur- och kulturmiljöer</SPAN></P> <P class="p97 ft4">Ersättningen syftar till att genom skötsel av värdefulla landskapselement bevara miljöer som är rika på lämningar från äldre markanvändning i jordbruket. Under år 1996 övertecknades den ursprungliga budgeten för miljöersättning för natur- och kulturmiljöer. Ersättningen upphörde där-</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">36 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft31">efter för nya sökanden. Det finns dock medel reserverade för jordbrukare som redan har beslut om miljöersättning för natur- och kulturmiljöer.</P> <P class="p64 ft4">Ersättning lämnas i hela Sverige för sådana brukningsenheter som är så värdefulla att de kan kvalificera sig för ersättning. För det krävs bl.a. att de har minst en mängd värdefulla landskapselement. Vid kvalificeringen kan brukaren också ta med landskapselement som ligger i eller ansluter till brukningsenhetens betesmark.</P> <P class="p64 ft4">De olika typerna av landskapselement jämställs genom att deras respektive förekomst räknas om till kvalifikationspoäng. De ersättningsberättigande landskapselementen räknas om på samma sätt till ersättningspoäng. Ersättning betalas ut efter hur många ersättningspoäng brukningsenheten har.</P> <P class="p64 ft4">För samtliga landskapselement som kan ge ersättningspoäng gäller att markvegetationen årligen skall slås av och bärgas eller betas, träd och buskar av igenväxningskaraktär skall tas bort, upplag av sten och jord, avfall från jordbruksproduktion och tillfälligt lagrat grovfoder skall tas bort (undantag om det finns kulturhistoriskt samband) samt att de ersättningsberättigande element som är anlagda, t.ex. alléer, brukningsvägar och stenmurar, skall underhållas.</P> <P class="p31 ft5">Brukaren måste sköta alla landskapselement som kan ge ersättningspoäng även om de inte ingått i ansökan.</P> <P class="p64 ft5">Länsstyrelsen erbjuder brukaren utbildning eller individuell rådgivning om betesskötseln. Brukaren skall delta i sådan utbildning eller individuell rådgivning minst en dag under den femåriga ersättningsperioden.</P> <P class="p93 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.5</SPAN><SPAN class="ft30">Öppet odlingslandskap</SPAN></P> <P class="p97 ft4">Ersättningen syftar till att bevara odlingslandskapet och förhindra omfattande nedläggning av jordbruksmark och lämnas i stödområdena <NOBR>1–5</NOBR> (inklusive hela Öland och Gotland samt öar utan broförbindelse med fastlandet).</P> <P class="p31 ft4">Ersättning lämnas för skötsel av slåtter- och betesvall på åker samt för skötsel av betesmark.</P> <P class="p64 ft5">I stödområdena <NOBR>1–3</NOBR> krävs innehav av nötkreatur, får eller getter för att ersättning skall lämnas.</P> <P class="p64 ft4">Skötselvillkoren för betesmark i stödområdena <NOBR>1–3</NOBR> är att gödsling, kalkning och kemisk bekämpning inte får utföras samt att skiftet skall betas årligen. I stödområdena 4 och 5 gäller dessutom att skiftet inte får konstbevattnas, att grässvålen vid betessäsongen slut skall vara väl avbetad samt att träd och buskar som gör att betesmarken kan växa igen skall tas bort.</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p13 ft27">EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar <SPAN class="ft13">37</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft4">Skötselvillkoren för vall i stödområdena <NOBR>1–5</NOBR> är att kemisk bekämpning inte får utföras, skiften med betesvall skall betas årligen, skiften med slåttervall skall slås årligen och växtlighet som slagits av skall föras bort.</P> <P class="p31 ft5">Särskilda villkor gäller i stödområdena <NOBR>1–3,</NOBR> där ersättningen baseras dels på antalet djurenheter inom jordbruksföretaget, dels på hur många ha vall och betesmark som finns inom företaget.</P> <P class="p64 ft5">Inom stödområdena <NOBR>1–3</NOBR> är det möjligt att för samma skifte få miljöersättning för öppet odlingslandskap och miljöersättning för biologisk mångfald i betesmarker eller slåtterängar.</P> <P class="p64 ft4">Ersättningen kan kombineras med miljöersättning för ekologisk odling samt miljöersättning för flerårig vallodling på samma åkermarksskifte i alla ersättningsområden för öppet odlingslandskap.</P> <P class="p64 ft4">Landskapselement på betesmarksskiften som ingår i miljöersättning för öppet odlingslandskap kan ge kvalifikationspoäng i miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer. De kan dock inte ge ersättningspoäng.</P> <P class="p64 ft4">Djur som ligger till grund för stöd inom stödområdena <NOBR>1–3</NOBR> kan också ligga till grund för miljöersättning för utrotningshotade husdjursraser och extra stöd för djurhållning inom miljöersättningen för ekologisk odling. Beräkningsunderlaget variera dock mellan ersättningarna.</P> <P class="p33 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.6</SPAN><SPAN class="ft30">Extensiv vall och skyddszoner</SPAN></P> <P class="p97 ft4">Ersättningen syftar till att minska växtnäringsläckage och erosion från åkermark samt till att främja flora och fauna.</P> <P class="p64 ft5">Ersättning för extensiv vall lämnas i de delar av Götaland och Svealand där miljöersättning för öppet odlingslandskap inte lämnas. Ersättning för skyddszoner lämnas i hela Götaland och Svealand.</P> <P class="p64 ft4">Extensiv vall skall anläggas på åkermark som direkt ansluter till en ersättningsberättigad skyddszon utmed vattendrag. Även skyddszonen skall vara på åkermark. Vissa kommuner är dock undantagna fr.o.m. år 1998.</P> <P class="p64 ft5">Den extensiva vallen och skyddszonen får inte brytas förrän på hösten det sista året i ersättningsperioden. Datum för tidigaste datum kan variera mellan de län som tillhör ersättningsberättigat område.</P> <P class="p64 ft4">Skötselvillkor för den extensiva vallen är att kemisk bekämpning inte får utföras, endast stallgödsel är tillåten och kvävetillförsel får inte överskrida 150 kg totalkväve per hektar och år samt stallgödsel får inte spridas inom ett sex meter brett område utmed sjö eller vattendrag. För skyddszoner gäller att kemisk bekämpning inte får utföras samt att gödsling inte är tillåten.</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">38 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft5">Ersättningen kan enbart kombineras med miljöersättning för natur- och kulturmiljöer.</P> <P class="p33 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.7</SPAN><SPAN class="ft30">Fånggrödor</SPAN></P> <P class="p97 ft4">Ersättningen syftar till att minska kväveutlakningen under vinterhalvåret och lämnas i Götalandslänen.</P> <P class="p64 ft4">Lantbrukaren förbinder sig att varje år under ersättningsperioden så fånggrödor. Arealen fånggrödor skall omfatta minst 2,0 ha. Arealen som lantbrukaren har beslut om får flyttas runt i växtföljden. Under ett år får dock arealen dock underskridas med högst 30 procent jämfört med beslutet.</P> <P class="p27 ft4">Ersättningen kan kombineras med miljöersättning för ekologisk odling och miljöersättning för natur- och kulturmiljöer.</P> <P class="p89 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.8</SPAN><SPAN class="ft30">Våtmarker och småvatten</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Ersättningen syftar till att öka den biologiska mångfalden och lämnas i Götaland och Svealand. Ersättningsperioden omfattar 20 år.</P> <P class="p64 ft4">Innan ett beslut om ersättning kan tas genomför länsstyrelsen en förundersökning för att klargöra om miljövårdssyftet kommer att uppnås. Innan ersättning kan börja betalas ut skall brukaren färdigställa anläggningen och länsstyrelsen skall ha godkänt den. Brukaren kan ansöka om utbetalning av ersättning för år ett först efter det att anläggningen godkänts.</P> <P class="p64 ft4">Jordbruksmark som används för anläggning av och återställande av våtmarker räknas som tagen ur produktion i miljövårdssyfte. Det är därför inte tillåtet att använda marken för jordbruksproduktion eller annan produktion.</P> <P class="p31 ft5">Kemisk bekämpning, kalkning eller gödsling i våtmarker är inte tillåten.</P> <P class="p64 ft4">Ersättningen lämnas inte för mark som omfattas av något annan miljöersättning. Värdefulla landskapselement i eller i anslutning till våtmarken eller småvattnet kan berättiga till kvalifikationspoäng i miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer. De kan dock inte ge ersättningspoäng.</P> <P class="p89 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.9</SPAN><SPAN class="ft30">Flerårig vallodling</SPAN></P> <P class="p96 ft5">Ersättningen, som lämnas i hela landet, syftar till att främja miljövänlig markanvändning genom att hejda övergången till spannmålsodling för</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p13 ft27">EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar <SPAN class="ft13">39</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">ensilage och i stället bevara och öka vallodlingen som bidrar till att minska växtnäringsläckage och erosion från åkermark samtidigt som användningen av bekämpningsmedel minskar. Ett annat syfte är att främja den biologiska mångfalden.</P> <P class="p31 ft4">För mark inom stödområdena <NOBR>1–3</NOBR> gäller att miljöersättning för flerårig vallodling endast kan lämnas till lantbrukare som har ett femårsbeslut om miljöersättning för öppet odlingslandskap, eller som har beviljats kompensationsbidrag eller nationellt stöd.</P> <P class="p31 ft4">Ersättningen kan kombineras med miljöersättningarna för natur- och kulturmiljöer, öppet odlingslandskap och ekologisk odling, inklusive extra ersättning för ekologisk djurhållning. Ersättningen kan inte kombineras med miljöersättning för fånggrödor eller miljöersättning för extensiv vall och skyddszoner.</P> <P class="p109 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.10</SPAN><SPAN class="ft32">Traditionella grödor – bruna bönor</SPAN></P> <P class="p98 ft4">Ersättningen syftar till att bibehålla den traditionella och miljövänliga odlingen av bruna bönor på Öland.</P> <P class="p100 ft5">Ersättning lämnas endast för odling av sorter som finns på den svenska sortlistan och som är av svenskt ursprung.</P> <P class="p100 ft4">Skötselvillkoren reglerar gödselgivor, radavstånd, förbud mot kemiska bekämpningsmedel samt jordbearbetning.</P> <P class="p100 ft5">Ersättningen kan kombineras med miljöersättning för ekologisk odling och miljöersättning för natur- och kulturmiljöer på samma skifte.</P> <P class="p84 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.11</SPAN><SPAN class="ft32">Utrotningshotade husdjursraser</SPAN></P> <P class="p97 ft4">Ersättningen syftar till att uppnå ett tillräckligt antal djur för att säkerställa rasernas fortlevnad.</P> <P class="p64 ft5">Ersättning lämnas i hela landet för vissa raser av nötkreatur, får och getter.</P> <P class="p64 ft5">Ersättning lämnas för renrasiga djur och djurägaren måste förbinda sig att under en femårsperiod hålla minst 80 procent av det antal djurenheter av de aktuella raser som omfattas av beslut om ersättning.</P> <P class="p64 ft4">Djuren måste under hela ersättningsperioden vara anslutna till officiell husdjurskontroll med avseende på härstamningsuppgifter. Djuren måste vara individuellt märkta och individuellt journalförda enligt EU:s djurmärkningsregler.</P> <P class="p64 ft5">Ersättningsberättigande djur kan också ligga till grund för extra ersättning för djurhållning inom miljöersättning för ekologisk odling och miljöersättning för öppet odlingslandskap inom stödområdena <NOBR>1–3.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">40 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.12</SPAN><SPAN class="ft32">Ekologisk odling</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Ersättningen, som lämnas i hela landet, syftar till att öka användningen av miljövänliga produktionsformer inom jordbruket.</P> <P class="p64 ft4">Lantbrukare som söker miljöersättning för ekologisk odling skall odla enligt de regler som Jordbruksverket föreskriver. Reglerna följer de gemensamma regler som gäller för ekologisk produktion i EU. Om EU:s regler ändras under ersättningsperiodens gång ändras också reglerna för ersättningen. Eftersom lantbrukarna kan ansluta enskilda skiften, kan detta leda till olika regler för olika skiften.</P> <P class="p31 ft4">Ersättning för växtodling inom miljöersättning för ekologisk odling lämnas i hela landet. Sverige är indelat i två zoner med olika ersättningsnivåer. Ersättning lämnas bara för odling på åkermark. Med åkermark menas mark som är lämplig att plöja och kan användas till växtodling eller bete.</P> <P class="p31 ft4">Ersättningen kan kombineras med miljöersättning för öppet odlingslandskap på slåtter- och betesvallar, miljöersättning för flerårig vallodling, miljöersättning för fånggrödor, miljöersättning för bruna bönor samt miljöersättning för natur- och kulturmiljöer. Djur som ingår i miljöersättning för ekologisk odling kan också ligga till grund för miljöersättning för utrotningshotade husdjursraser och miljöersättning för öppet odlingslandskap i stödområdena <NOBR>1–3.</NOBR></P> <P class="p110 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.13</SPAN><SPAN class="ft32">Resurshushållande konventionellt jordbruk (REKO)</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Ersättningen, som lämnas i hela landet, syftar till att stimulera en kompetenshöjning och därigenom minska växtnäringsläckage och användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket. Ersättningsperioden omfattar fem år. Som påbyggnadsmöjlighet lämnas extra ersättning för miljövänlig sockerbetsodling på Gotland.</P> <P class="p31 ft4">Brukare som får miljöersättning för resurshushållande konventionellt jordbruk måste uppfylla vissa villkor som gäller utbildning, krav på planering och dokumentation inom det egna företaget, försiktighetsåtgärder vid kemisk bekämpning samt skyddszoner utmed vattendrag. Brukaren måste följa villkoren på hela den areal som varje år ingår i jordbruksföretaget.</P> <P class="p27 ft4">För skiften som brukaren har fem- eller tjugoårsbeslut om miljöersättning för ekologisk odling, extensiv vall och skyddszoner eller våtmarker och småvatten lämnas ingen ersättning. Skiften som godkänts för ersättning för anläggning och skötsel av lövskog eller buskar på åker i enlighet med skogsplanteringsprogrammet berättigar heller inte till ersättning. Villkoren för <NOBR>REKO-ersättningen</NOBR> behöver därför inte följas för</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p13 ft27">EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar <SPAN class="ft13">41</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">dessa skiften. Ersättning betalas inte heller ut för uttagen areal inom EU:s program för arealersättning. Villkoren för ersättningen måste dock följas på uttagen areal. Detta gäller ej uttagen areal som odlas med fleråriga industri- eller energigrödor samt övriga skiften där salix, poppel eller hybridasp odlas samt skiften där anläggning av skogsplantering på åkermark har genomförts och godkänts.</P> <P class="p27 ft4">Miljöersättning för resurshushållande konventionellt jordbruk kan kombineras med miljöersättning för natur- och kulturmiljöer, miljöersättning för öppet odlingslandskap (åkermark), miljöersättning för flerårig vallodling, miljöersättning för fånggrödor eller miljöersättning för bruna bönor på samma skifte. Däremot kan ersättningen inte kombineras med miljöersättning för ekologisk odling, miljöersättning för extensiv vall och skyddszoner eller miljöersättning för våtmarker och småvatten på samma skifte.</P> <P class="p27 ft4">Skyddszoner i miljöersättning för resurshushållande konventionellt jordbruk kan inte kombineras med skyddszoner i miljöersättning för extensiv vall och skyddszoner på samma areal. Detta innebär att en areal skyddszon som ingår i den ena ersättningsformen inte kan ingå i den andra ersättningen.</P> <P class="p31 ft5">Miljöersättning för resurshushållande sockerbetsodling kan kombineras med miljöersättning för natur- och kulturmiljöer på samma skifte.</P> <P class="p33 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.14</SPAN><SPAN class="ft32">Återskapande av slåtterängar</SPAN></P> <P class="p97 ft4">Ersättningen syftar till att återskapa 1 000 ha slåtterängar och kan utgå i hela landet. Området skall ha en dokumenterad historia som slåtteräng men får inte uppfylla kriterierna för miljöersättning för bevarande av biologisk mångfald i befintliga slåtterängar.</P> <P class="p31 ft5">Brukaren skall upprätta en femårig plan för restaureringen av slåtterängen.</P> <P class="p64 ft4">Länsstyrelsen skall godkänna restaureringsplanen innan brukaren kan påbörja restaureringen. Länsstyrelsen får också prioritera mellan inkomna ansökningar.</P> <P class="p64 ft5">Brukaren får inte utföra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden i en mark som restaureras till slåtteräng.</P> <P class="p64 ft5">Länsstyrelsen ställer normalt villkor om inom vilka tidsintervall slåtter och andra skötselåtgärder skall vara utförda.</P> <P class="p64 ft4">Miljöersättning för återskapande av slåtterängar lämnas inte för mark som omfattas av någon annan miljöersättning.</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">42 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8.15</SPAN><SPAN class="ft32">Utbildning, information och demonstrationsprojekt (UID)</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Inom ramen för EU:s regelverk har länsstyrelserna möjlighet att ansöka om medel från Jordbruksverket för att genomföra s.k. <NOBR>UID-verksamhet.</NOBR></P> <P class="p64 ft5">Syftet med verksamheten är att organisera och genomföra sådan utbildning och information samt sådana demonstrationsobjekt inom jordbruket som är förenliga med nuvarande miljöersättningsprogram.</P> <P class="p64 ft4">Jordbruksverket och Skogsstyrelsen är ansvariga myndigheter för stödet till UID. Verksamheten bedrivs av länsstyrelserna, hushållningssällskapen m.fl. regionala organisationer samt vissa centrala organisationer inom de tre delprogrammen. Budgeten, som fördelas på miljöprogrammets tre delprogram, är för år 1998 på sammanlagt 145 miljoner kronor, varav hälften finansieras av EU. Delprogrammen är:</P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Biologisk mångfald, 44 miljoner kronor.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">Miljökänsliga områden, 56 miljoner kronor.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">Ekologisk produktion, 45 miljoner kronor.</SPAN></P> <P class="p64 ft4">Av det svenska miljöprogrammet för jordbruket framgår att Jordbruksverket skall styra länsstyrelsernas arbete genom villkor för medlens användning och för personalutbildning.</P> <P class="p64 ft4">Information i olika former, särskilt kurser och enskild rådgivning, till lantbrukarna samordnas av respektive länsstyrelse i varje län. Länsstyrelsen utarbetar därvidlag, i samråd med andra aktörer, t.ex. hushållningssällskapen och LRF, ett länsprogram för UID. Inför programarbetet ger Jordbruksverket ut vissa riktlinjer för UID, om t.ex. verksamhetens inriktning, särskilda problem eller annat som bör beaktas i programmet, ersättningsnivåer m.m.</P> <P class="p64 ft4">Viss central verksamhet bedrivs också av Jordbruksverket. Den centrala verksamheten består av samordning, produktion av informationsmaterial, rådgivningsunderlag och fortbildning av personal som verkar i <NOBR>UID-programmen.</NOBR></P> <P class="p64 ft4">UID skall inte finansiera t.ex. genomgång av ansökningsblanketter, ifyllande av blanketter eller motsvarande eller bedömning av enskilda jordbruksskiften. Detta klassas som stödinformation. Däremot får grundläggande information, som är av betydelse för lantbrukarens möjlighet att hantera ansökan om miljöersättning på ett riktigt sätt, rymmas inom ramen för UID, då denna inte hänförs till begreppet stödinformation.</P> <P class="p111 ft4">Detta innebär bl.a. att inventeringar av gårdarnas miljö- och kulturvärden kan göras i samband med individuell rådgivning och upprättande av skötselplaner. De får dock inte knytas till ett vid inventeringstillfället rådande klassificeringssystem utan skall göras i sådana termer att de kan vara till hjälp vid eventuella ansökningar om ersättningar oavsett hur dessa system utformas.</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p13 ft27">EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar <SPAN class="ft13">43</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft5">För att genomföra och administrera UID har Jordbruksverket skapat ett system, som successivt ändrats så att länsstyrelserna fått större frihet, bl.a. kan de omfördela pengar mellan olika aktiviteter.</P> <P class="p64 ft5">Arbetet med att effektivisera och förenkla verksamheten har under åren <NOBR>1998–1999</NOBR> samlats i ett särskilt projekt. För att förenkla administrationen kring UID har ett <NOBR>ADB-system</NOBR> utvecklats under år 1998.</P> <P class="p64 ft4">Inför 1999 års verksamhet har Jordbruksverket vidtagit åtgärder för att underlätta och effektivisera verksamheten:</P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">ADB-system</SPAN></NOBR> som gör att administrationen hos Jordbruksverket och länsstyrelserna blir snabbare och effektivare.</P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Förenklingar av regelverket, bl.a. beträffande upphandlad verksamhet inom länsprogrammen.</SPAN></P> <P class="p112 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Utbildning av berörda personer hos länsstyrelser och organisationer. Jordbruksverket är, såsom utbetalningsställe och fondkoordinator,</SPAN></P> <P class="p113 ft4">ansvarig för den administrativa hanteringen av medlen.</P> <P class="p64 ft4">Jordbruksverket fastställer ekonomiska ramar i form av maximala ersättningsbelopp för genomförande av vissa definierade aktiviteter, exempelvis kurser, fältvandringar och individuell information samt utformar övriga övergripande villkor för att säkerställa att verksamheten genomförs enligt regelverket. Jordbruksverket ansvarar även för central utvärdering, kontroll och revision.</P> <P class="p64 ft4">Inför varje nytt verksamhetsår skickar Jordbruksverket ut ett informationsbeslut innehållande Jordbruksverkets och länsstyrelsernas olika roller avseende UID, det datum då länsprogrammet skall vara Jordbruksverket tillhanda, vilka villkor som aktiviteterna i länsprogrammet måste uppfylla samt en preliminär medelstilldelning.</P> <P class="p64 ft5">Länsstyrelserna arbetar, efter samråd med olika lokala aktörer, fram ett länsprogram innehållande beskrivning och kostnadsberäkning av den verksamhet de vill genomföra i respektive län.</P> <P class="p64 ft4">Efter att ha granskat varje länsprogram utifrån de olika aktiviteternas förenlighet med regelverken godkänner Jordbruksverket länsprogrammen.</P> <P class="p64 ft5">När godkänd verksamhet genomförts i länen rekvirerar länsstyrelsen medel från Jordbruksverket. Detta sker fyra gånger per år.</P> <P class="p64 ft4">Efter att rekvisionen kommer till Jordbruksverket kontrolleras denna och om den är godkänd betalas pengarna ut. Om rekvisitionen inte är godkänd skickas den tillbaka till länsstyrelsen för ändring eller komplettering.</P> <P class="p64 ft4">För övriga deltagande organisationer gäller i stort samma regler som för länsstyrelserna.</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">44 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.9</SPAN><SPAN class="ft26">Strukturstöd</SPAN></P> <P class="p81 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.9.1</SPAN><SPAN class="ft30">Startstöd</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Unga företagare med <NOBR>jordbruks-,</NOBR> trädgårds- eller renskötselföretag kan få räntebidrag till etableringen som egen företagare. Stödet betalas till hälften av EU och till hälften av Sverige. Inom området för mål 6 betalar EU 75 procent.</P> <P class="p31 ft5">Beslut fattas utifrån kriterier såsom yrkeskunskap, att verksamheten är av huvudsaklig sysselsättning, sökande skall vara högst 34 år, grad av eget kapital samt att företaget skall ge heltidssysselsättning.</P> <P class="p64 ft5">Handläggning, beslut och kontroll görs av länsstyrelserna. Utbetalning görs av Jordbruksverket.</P> <P class="p64 ft4">Administrationen upplevs generellt som relativt enkel för länsstyrelserna.</P> <P class="p84 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.9.2</SPAN><SPAN class="ft30">Investeringsstöd</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Investeringsstödet för investeringar i fasta anläggningar (inte maskiner) i <NOBR>jordbruks-,</NOBR> trädgårds- eller renskötselföretag finansieras av EU med 25 procent. Resterande stöd finansieras av Sverige. Inom mål <NOBR>6-området</NOBR> betalar EU 75 procent av stödet. Dessutom finns ett särskilt stöd för investeringar i förädlingsföretag. Stödbelopp och villkor varierar med olika delar av landet.</P> <P class="p27 ft4">Stödet omfattar företagare som producerar jordbruksprodukter och trädgårdsprodukter eller bedriver renskötsel, enbart eller i kombination med kompletterande verksamhet. <NOBR>Jordbruks-,</NOBR> trädgårds- och renskötselverksamhet betraktas som huvudverksamhet och måste alltid ingå i företaget för att det skall omfattas av stödet.</P> <P class="p31 ft4">Ansökan lämnas via särskild blankett vid valfri tidpunkt till länsstyrelsen som behandlar ärendena fortlöpande. I regeringens förordning anges vilka typer av investeringar som är stödberättigande i olika delar av landet.</P> <P class="p101 ft4">Utbetalning görs av Jordbruksverket.</P> <P class="p31 ft4">Länsstyrelserna upplever att hanteringen av stödet är relativt tidskrävande och uttrycker önskemål om att Jordbruksverket utvecklar <NOBR>IT-stöd</NOBR> för handläggningen.</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p13 ft27">EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar <SPAN class="ft13">45</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.10</SPAN><SPAN class="ft33">Mjölkkvoter</SPAN></P> <P class="p83 ft4">EU har infört mjölkkvoter för att begränsa den totala mjölkproduktionen. Sverige har en landskvot på 3 303 000 ton mjölk. Landskvoten är fördelad på enskilda företag men knuten till en produktionsenhet. Mjölkkvoten är den kvantitet mjölk i kilogram som en producent får leverera under ett kvotår utan att betala tilläggsavgift. Det finns också en direktförsäljningskvot. Denna omfattar mjölk och mjölkprodukter som säljs eller överlåts gratis av ett företag direkt för konsumtion.</P> <P class="p27 ft5">EU kräver att en tilläggsavgift tas ut om landskvoten överskrids. Tilläggsavgiften skall betalas av de producenter som levererat över sina individuella kvoter.</P> <P class="p114 ft4">Ett kvotår sträcker sig fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 31 mars. Mjölkkvoter kan överföras till annan lantbrukare genom överlåtelse,</P> <P class="p55 ft5">upplåtelse, sammanslagning eller flyttning. Beslut om överföring fattas av Jordbruksverket.</P> <P class="p64 ft4">Om det inte skett leveranser eller direktförsäljning från en produktionsenhet under ett helt kvotår överförs kvoten till den nationella reserven utan att producenten får någon ersättning. Producenten kan efter överföring av kvoten till den nationella reserven ansöka om att ha kvoten vilande. En kvot kan hållas vilande i högst tre år från dagen för beslut om att kvoten skall föras till den nationella reserven.</P> <P class="p64 ft4">Inför varje kvotår administrerar Jordbruksverket handel med mjölkkvoter. Syftet med handeln är att omfördela kvoter mellan producenter utan att företag eller delar av företag byter ägare. Kvoten säljs eller köps fr.o.m. den 1 april varje kvotår.</P> <P class="p64 ft4">De svenska mjölkkvoterna är fr.o.m. den 1 juni 1997 fördelade i två olika kvotregioner. Handel kan bara ske inom kvotregionerna. Inför kvotåret 1998/1999 kommer handel att genomföras såväl med leveranskvoter som direktförsäljningskvoter.</P> <P class="p31 ft4">Länsstyrelserna upplever inte att det finns några problem när det gäller mjölkkvoterna då dessa administreras av Jordbruksverket. Några länsstyrelser uppger att de vill ha insyn i mjölkkvotsregistret. För Jordbruksverket har hanteringen, efter den inledande fasen, kommit in ett stabilt läge. Detta kan dock komma att ändras om Sverige uppnår kvottaket samt om föreslagna förändringar av EU:s system för mjölkkvoter genomförs.</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">46 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.11</SPAN><SPAN class="ft33">Djurmärkning</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Sedan Sverige blev medlem i EU gäller nya krav på märkning och journalföring av nötkreatur, svin, får och getter. För att stöd skall lämnas krävs en uppdaterad stalljournal och att djuren är korrekt märkta.</P> <P class="p64 ft4">På varje produktionsplats måste det finnas en av Jordbruksverket godkänd journal för djurhållningen. Möjlighet finns också att använda av Jordbruksverket godkänd <NOBR>ADB-baserad</NOBR> stalljournal. I stalljournalen skall djurhållaren registrera förändringar i djurinnehavet och händelser på produktionsplatsen. Registreringen skall ske samma dag som förändringen inträffar. Journaler för verksamhet där djur föds skall arkiveras i minst sex år. Övriga journaler skall arkiveras i minst tre år.</P> <P class="p64 ft4">Omärkta djur kan inte lämnas till slakt eller säljas till andra produktionsplatser. Detta gäller oavsett om innehavare/djurhållare får bidrag eller inte. Den som inte följer reglerna om märkning och registrering av djur riskerar att inte bli berättigad till djurbidrag. Den som bryter mot bestämmelserna kan dessutom få vitesföreläggande.</P> <P class="p31 ft5">Beställning av märkningsutrustning kan ske hos Jordbruksverket, Svensk Husdjursskötsel eller Svenska Djurhälsovården. Det är endast tillåtet att beställa öronbrickor för ett beräknat årsbehov.</P> <P class="p64 ft5">Länsstyrelsernas insats begränsas till att svara på frågor från lantbrukarna samt kontroll av djurmärkning.</P> <P class="p87 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.12</SPAN><SPAN class="ft33">Central databas för nötkreatur</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Från och med år 1998 har införts en central databas för nötkreatur där varje födsel, förflyttning, slakt etc. skall registreras. Registreringen av alla nötkreatur födda fr.o.m. den 1 januari 1995 är ett led i EU:s arbete med att spåra och bekämpa BSE (galna <NOBR>ko-sjukan)</NOBR> och andra smittsamma djursjukdomar. Databasen gör också att kontroll av ursprungsmärkning av kött blir möjlig.</P> <P class="p27 ft4">Rapporteringen till den centrala databasen skall ha kommit in till Jordbruksverket eller Svensk Husdjursskötsel inom 15 dagar från det att en förändring inträffat. Den enskilde djurhållaren kan välja mellan att rapportera via Jordbruksverkets blanketter, via husdjursföreningarna eller via talsvar. De djurhållare som är anslutna till Svensk Husdjursskötsels officiella kontroller eller semin rapporterar på samma sätt som tidigare, dock inom den nya tidsramen på 15 dagar.</P> <P class="p27 ft4">Länsstyrelsernas insatser begränsas till viss information till lantbrukarna.</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p13 ft27">EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar <SPAN class="ft13">47</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.13</SPAN><SPAN class="ft33">Jordbruksblock och kartavgift</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Inför ansökan år 1997 infördes i två län – Halland och Västmanland – ett nytt system för att ge jordbruksskiftena unika identiteter. Systemet, som under år 1998 införts i hela landet, baseras på jordbruksblock i stället för fastigheter. Blocket avgränsas t.ex. av vägar, skog, bebyggelse, diken, sjöar och vattendrag. Jordbruksskiftet däremot kan variera i form och storlek mellan åren och omfattar ett helt eller en del av ett jordbruksblock. Olika jordbrukare kan ha jordbruksskiften inom ett och samma block.</P> <P class="p27 ft5">Blockkartan, som är i skala 1:10 000, baserar sig på uppgifter från Ekonomiska kartan och lantbrukarnas kartor från tidigare ansökningsår.</P> <P class="p64 ft4">Systemet med jordbruksblock skall finansieras med avgifter för de kartor som framställs. Avgiften tas ut fr.o.m. år 1998 av samtliga jordbrukare som söker något arealbaserat stöd eller anmäler foderareal. Av- giften är 10 kronor per hektar mark som enligt ansökan kan komma att ligga till grund för stöd. Lägsta avgift är 200 kronor och högsta avgift är 3 000 kronor.</P> <P class="p31 ft4">Kartavgiften administreras av länsstyrelsen som sänder ut betalningsföreläggande till de lantbrukare som ansökt om något arealbaserat stöd eller anmält foderareal.</P> <P class="p64 ft4">Länsstyrelserna uttrycker generellt att systemet med särskilda fakturor för kartavgiften är omständligt och resurskrävande. De önskar att administrationen av kartavgifterna skall ske centralt och helst genom frivillig kvittning mot stöd.</P> <P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">2.3.14</SPAN><SPAN class="ft33">Kontrollverksamheten</SPAN></P> <P class="p81 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.14.1</SPAN><SPAN class="ft32">Regelverket</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Medlemsländerna har av EU ålagts att genomföra administrativa kontroller och kontroller på plats (fältkontroller). Kontrollerna skall genomföras på ett sådant sätt att en effektiv prövning säkerställs av att villkoren för att stöd och bidrag skall beviljas är uppfyllda. Fältkontrollerna skall omfatta en betydande del av ansökningarna. Denna del skall minst omfatta tio procent av ansökningarna om djurbidrag eller anmälningarna om deltagande, tio procent av ansökningarna om kompensationsbidrag avseende djur, samt fem procent av ansökningarna om areal- och miljöersättningar.</P> <P class="p115 ft4">Dessutom anges att om det vid fältkontroller visar sig att betydande oegentligheter förekommer inom en region eller en del av en region skall den behöriga myndigheten genomföra ytterligare kontroller under inneva-</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">48 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">rande år inom regionen och öka den andel ansökningar som skall kontrolleras under påföljande år.</P> <P class="p64 ft4">Vidare anges att myndigheterna skall fastställa vilka ansökningar som skall omfattas av fältkontrollen på grundval av en riskanalys. De utvalda ansökningarna skall vara representativa för de inlämnade stödansökningarna. Vid riskanalysen skall hänsyn tas till:</P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Storleken på stödbeloppet.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Det antal jordbruksskiften, den areal eller det antal djur för vilka stöd söks.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">Förändringar jämfört med föregående år.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Resultaten av de kontroller som genomförts under de föregående åren.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">Andra faktorer som medlemsstaterna fastställer.</SPAN></P> <P class="p116 ft4">För miljöersättningarna regleras även kontrollfrekvensen av EU:s förordningar. I alla tillämpliga fall skall medlemsstaterna använda det integrerade systemet för administration och kontroll (IAKS). Vidare skall riskanalysen för miljöersättning även omfatta uppgifter om jordbruksskiftenas värdeklass.</P> <P class="p92 ft5">Jordbruksverket ansvarar för samordningen av kontrollverksamheten. Länsstyrelserna har ansvaret för att utföra de löpande kontrollerna.</P> <P class="p87 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.14.2</SPAN><SPAN class="ft32">Genomförande av kontrollverksamheten</SPAN></P> <P class="p97 ft4">Jordbruksverket har upprättat strategier, kontrollprojekt och instruktioner för hur kontrollarbetet skall genomföras. Dessa har diskuterats i referensgrupper där personal från länsstyrelserna ingått. Därutöver ansvarar Jordbruksverket för fastställande av kontrollfrekvens, riskanalys och urvalsplan samt för uppbyggnaden av <NOBR>ADB-system</NOBR> för kontrollverksamheten, utbildning av kontrollpersonal och uppföljning av kontrollverksamheten.</P> <P class="p27 ft4">Varje år sker en utvärdering av kontrollverksamheten. Denna omfattar bl.a. kontrollmetoder, kontrollprotokoll, kontrollinstruktioner och <NOBR>ADB-system.</NOBR></P> <P class="p114 ft5">Vid varje länsstyrelse finns kontrollansvariga personer utsedda. Totalt arbetade år 1997 ca 90 årspersoner med de fysiska kontroller-</P> <P class="p117 ft5">na. Därutöver arbetar omkring fem personer på Jordbruksverkets kontrollenhet med samordningsfrågor avseende jordbrukarstöden.</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p13 ft27">EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar <SPAN class="ft13">49</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.14.3</SPAN><SPAN class="ft32">Fjärranalys</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Fjärranalys för kontrolländamål har använts i Sverige under åren 1995 och 1996. Totalt kontrollerades ca 1 600 respektive 2 600 ansökningar med hjälp av fjärranalys. Under år 1996 kontrollerades ansökningar om arealersättning och foderareal samt miljöersättning för bruna bönor med hjälp av fjärranalys. Fjärranalys används som ett urvalsinstrument. Syftet är att minska kontrollarbetet i fält och därmed kostnaderna.</P> <P class="p27 ft5">För år 1999 beräknas kontrollen omfatta arealersättning och foderareal. Vissa av miljöersättningarna kan även omfattas – främst flerårig vallodling och ekologisk odling.</P> <P class="p64 ft5">Det finns flera olika varianter av fjärranalys som kan användas. De som tidigare använts vid kontroll av jordbrukarstöd i Sverige är följande:</P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Flygfoto i kombination med färgsatellitbilder. Flygfoto används för bestämmande av skiftets storlek medan satellitbilderna i huvudsak används för bestämmande av vilken gröda som odlats på skiftet. Flygfotografering genomförs i huvudsak under maj månad. Under sommaren tas sedan, i normalfallet, tre satellitbilder vid olika tidpunkter. Därutöver används en satellitbild från hösten föregående år.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Enbart satellitbilder. I detta fall ersätts flygfoton med svart/vita satellitbilder. Färgsatellitbilder används för bestämmande av skiftesgränser. Under sommaren tas sedan, i normalfallet, tre satellitbilder vid olika tidpunkter. Därutöver används en satellitbild från hösten fö-</SPAN></P> <P class="p94 ft4">regående år.</P> <P class="p64 ft4">Fjärranalysen används som ett urvalsinstrument för att kunna inrikta kontrollerna i fält på de ansökningar där indikation om avvikelse finns. Syftet är också att minska kontrollarbetet i fält och därmed kostnaderna. Av de analyserade ansökningarna kan ca 80 procent accepteras direkt med fjärranalys, medan det för den resterande delen krävs en fältkontroll. Fältkontrollerna kan delas in i två delar. Dels endast grödkontroll, dels kontroll av areal med totalstation eller <NOBR>GPS-utrustning.</NOBR> Grödkontrollen är en enkel och snabb kontroll medan kontroll av areal med totalstation eller <NOBR>GPS-utrustning</NOBR> tar betydligt längre tid att genomföra.</P> <P class="p64 ft5">För att fjärranalys skall komma i fråga krävs en viss volym. Med ett antagande om 2 500 ansökningar i fyra områden beräknas kostnaden uppgå till <NOBR>4–5</NOBR> miljoner kronor för år 1999.</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">50 </SPAN>EU:s direktstöd och därtill hörande regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td8"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td9"><SPAN class="p23 ft4">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td11"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft3">3 <NOBR>IT-stöd</NOBR></P> <P class="p25 ft15"><SPAN class="ft15">3.1</SPAN><SPAN class="ft16">Inledning</SPAN></P> <P class="p26 ft5">Utredningen har till sin hjälp haft en särskild arbetsgrupp för att hantera frågan om <NOBR>IT-stöd</NOBR> som hjälp för hanteringen av EU:s direktstöd. Detta avsnitt är grundat på <NOBR>IT-arbetsgruppens</NOBR> arbete.</P> <P class="p93 ft15"><SPAN class="ft15">3.2</SPAN><SPAN class="ft16">Bakgrund</SPAN></P> <P class="p118 ft1"><SPAN class="ft1">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft26">Jordbruksverkets verksamhet och IT- utveckling</SPAN></P> <P class="p119 ft4">Jordbruksverkets nuvarande <NOBR>IT-system</NOBR> bygger på ett strategibeslut från år 1991. Viktiga delar i beslutet var valet av Oracle som databashanterare och utvecklingsverktyg samt s.k. <NOBR>client-serverteknik.</NOBR> Vidare var utgångspunkten centrala lösningar. Jordbruksverket skall enligt beslut av statsmakterna tillhandahålla länsstyrelserna <NOBR>IT-applikationer</NOBR> för de stödformer som länsstyrelserna svarar för. Vidare svarar Jordbruksverket för samtliga utbetalningar av stöd till lantbrukare.</P> <P class="p90 ft4">Antalet användare av olika <NOBR>IT-system</NOBR> har ökat starkt de senaste åren. I dag finns ca 700 användare vid länsstyrelserna. Till detta kommer användare vid Jordbruksverket. Den lösning som Jordbruksverket tillämpar på jordbrukarstödsområdet förutsätter en kontinuerlig datakommunikation mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket.</P> <P class="p31 ft4">EU:s krav på säkerhet i systemen är höga, vilket bl.a. framkommit i samband med den s.k. ackrediteringen av Jordbruksverket som utbetalningsställe. Risken för betydande finansiella sanktioner från EU är stor om inte säkerhetskraven uppfylls och Jordbruksverket har lagt ned stora resurser för att uppfylla dessa krav.</P> <P class="p27 ft4"><NOBR>IT-systemen</NOBR> för jordbrukarstöden började utvecklas under hösten 1994. Tidsramarna för systemutvecklingen har varit mycket pressade.</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">52 </SPAN><NOBR>IT-stöd</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">Efter hand har flera nya stödformer introducerats, framförallt på miljöersättningsområdet.</P> <P class="p120 ft34">Tabell 2 Jordbruksverkets <NOBR>IT-kostnader</NOBR> för jordbrukarstöd, miljoner kronor</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr17 td40"><SPAN class="p73 ft6">År</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p15 ft6">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td42"><SPAN class="p15 ft6">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td43"><SPAN class="p121 ft6">1997</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p122 ft4">6,5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p123 ft4">16,6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p124 ft4">31,2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft11">Källa: Jordbruksverket.</P> <P class="p31 ft4">För Jordbruksverkets del har detta medfört en ansträngande situation som har yttrat sig i förseningar i systemutvecklingsarbetet samt säkerhets- och prestandaproblem. Detta har också i hög grad drabbat länsstyrelserna. Sedan våren 1997 har emellertid prestandaproblemen varit små jämfört med tidigare. För att få ett underlag för att komma till rätta med problemen anlitade Jordbruksverket sommaren 1996 konsultfirman An- dersen Consulting. Bedömningen (rapport <NOBR>1996–10–15)</NOBR> var att driftssäkerheten kortsiktigt kunde förbättras genom vissa investeringar i hårdvara.</P> <P class="p36 ft5">Sådana investeringar skedde också genom inköp av nya servrar, bättre kommunikation till länsstyrelserna samt förbättring av testmiljön. Driftssäkerheten har därmed förbättrats.</P> <P class="p64 ft4">Bedömningen var dock att problemen i grunden inte är tekniska utan berodde på systemstrukturen.</P> <P class="p64 ft4">Jordbruksverket beslutade därför att göra en översyn av vilka informationssystem <NOBR>(IT-system)</NOBR> som på lång sikt skall stödja verksamheten med avseende på ändamålsenlighet och säkerhet. Andersen Consulting gjorde följande bedömning:</P> <P class="p125 ft6">"Dagens system står inför ett antal generella utmaningar, som vi ser blir svåra att lösa med befintlig systemstruktur. Det bör påpekas att orsakerna till att det ser ut som det gör har att göra med de verksamhetsmässiga förutsättningar som rådde under utvecklingstiden.</P> <P class="p126 ft6">Slutsatsen är att om man vill göra en långsiktig förbättring av sina system för att klara de krav som kommande förändringar i verksamheten ställer, måste systemen byggas om från grunden."</P> <P class="p127 ft4">Jordbruksverket beslutade med ledning av denna rapport att gå vidare med att utforma ett förslag till hur arbetet med en övergång till nytt IT- stöd kan ske. Andersen Consulting har gjort en uppskattning av resursåtgången för att bygga om applikationerna på rekommenderad teknisk plattform samt hur arbetet kan läggas ut i tiden. Målen för de åtgärder som föreslås är att åstadkomma ökad driftssäkerhet, ökad datasäkerhet, ökad produktivitet i verksamheten samt ökad produktivitet vid sys-</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p13 ft6"><NOBR>IT-stöd</NOBR> <SPAN class="ft4">53</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">temutveckling, som bl.a. uppnås genom att möjliggöra ökad återanvändning av redan utvecklade moduler.</P> <P class="p64 ft4">I en skrivelse till regeringen <NOBR>1997–08–05</NOBR> anhöll Jordbruksverket om att regeringen anvisar medel för en ombyggnad av <NOBR>IT-stödet</NOBR> för jordbrukarstöd enligt det redovisade förslaget. Jordbruksverket genomför nu de åtgärder som föreslagits för det första året i <NOBR>3-årsperioden.</NOBR> Åtgärderna har delvis kunnat finansieras med medel som anvisats för bl.a. administrationen av miljöersättningarna. Åtgärderna har antingen bedömts vara nödvändiga för en höjd driftssäkerhet eller ha en god lönsamhet.</P> <P class="p127 ft4">För att öka driftssäkerheten har Jordbruksverket beslutat om en övergång till operativsystemet UNIX som teknisk plattform för jordbrukarstöden. Arbetet med att utveckla en statistikdatabas har också inletts.</P> <P class="p28 ft1"><SPAN class="ft1">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft26">Länsstyrelsernas verksamhet och </SPAN><NOBR>IT-utveckling</NOBR></P> <P class="p96 ft5">Länsstyrelsernas verksamhet spänner över ett stort antal politikområden på regional nivå.</P> <P class="p100 ft4">I regleringsbrevet för år 1998 beskrivs angående det generella effektmålet:</P> <P class="p125 ft6">"Målet för länsstyrelsernas verksamhet är att statsmakternas mål skall få genomslag samtidigt som hänsyn tas till varierande regionala förhållanden och förutsättningar och till den enskildes trygghet."</P> <P class="p64 ft4">Inom exempelvis jordbrukssektorn har <NOBR>EU-inträdet</NOBR> och de nya formerna för stöd inneburit ändrade krav på administrativa regler, rutiner och kontroller. För länsstyrelserna innebär detta att förändringsberedskap är en grundläggande förutsättning för dessa, grundat på god planering och klara roller i samverkan med bl.a. ett stort antal sektorsmyndigheter.</P> <P class="p27 ft4">Då Jordbruksverkets utveckling av de nya jordbrukarstöden och systemutvecklingen för dessa skedde under mycket stor tidspress, har detta inneburit konsekvenser för alla parter. Driftskonsekvenserna för länsstyrelserna under de första åren medförde stora problem och en hård arbetsbelastning på personalen.</P> <P class="p31 ft4">Länsstyrelserna hävdar att det finns brister i samarbetet med Jordbruksverket och i planeringen. Ett exempel därvidlag är datafångstprojektet, där uppbyggnaden av den tekniska basen även innebär investeringar för länsstyrelserna.</P> <P class="p31 ft5">Inom <NOBR>IT-området</NOBR> har länsstyrelserna sedan cirka tio år ett väl utvecklat samarbete.</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">54 </SPAN><NOBR>IT-stöd</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft4">Länsstyrelserna har en gemensam plan som stöd i <NOBR>IT-utvecklingen</NOBR> som berör samtliga nätverksgrupperingar, t.ex. länsråd, expertföreningar och projektgrupper. Som gemensamma styrrespektive stödresurser finns <NOBR>ADB-strategigruppen</NOBR> och <NOBR>IT-samordnarföreningens</NOBR> arbetsutskott. För samordnad utveckling finns olika resursmodeller. Alla länsstyrelser deltar på olika sätt i det gemensamma <NOBR>IT-utvecklingsarbetet.</NOBR></P> <P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft26">Lantbrukarnas verksamhet och </SPAN><NOBR>IT-utveckling</NOBR></P> <P class="p128 ft4">Sedan Omställning 90 och senare <NOBR>EU-inträdet</NOBR> har olika former av ansökningsförfaranden till myndigheter ökat mycket kraftigt för lantbrukaren. De ekonomiska konsekvenserna vid utebliven eller felaktig ansökan har också blivit betydande. Den enskilda lantbrukarens ekonomi och framtid som lantbruksföretagare kan till och med spolieras till följd av en utebliven eller felaktig ansökan. Detta innebär att kraven på ansökningsrutiner och IT måste vara mycket höga vad gäller enkelhet, pedagogisk lättillgänglighet och den informativa/korrigerande utformningen.</P> <P class="p36 ft4">Lantbrukarnas riksförbund (LRF) poängterar att med erfarenheter från hittillsvarande samarbete mellan olika aktörer/myndigheter bör datastödet ses som en helhet genom hela kedjan med nära samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och andra berörda parter.</P> <P class="p31 ft4">LRF har beslutat att investera tio miljoner kronor i en gemensam och generell säkerhetslösning för landets lantbrukare. Beslutet är ett resultat av ett gemensamt projekt som spänner över alla branscher och aktörer. Etablering av ett TrustCenter med en central CA (Certification Authority) kommer att påbörjas under år 1998 och har en säkerhetsnivå som antagits av samtliga branscher inklusive banker.</P> <P class="p31 ft4">LRF Konsult AB har investerat i storleksordningen två miljoner kronor i ett ansökningsprogram för <NOBR>SAM-ansökan.</NOBR> Förutom att programmet genererar en exportfil för överföring av ansökan till Jordbruksverket innehåller programmet en rad kontroller i syfte att undvika direkta och uppenbara fel vid ansökan. Cirka 25 000 lantbrukare anlitar LRF Konsult AB för råd och hjälp med ansökningar.</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p13 ft6"><NOBR>IT-stöd</NOBR> <SPAN class="ft4">55</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p129 ft36"><SPAN class="ft15">3.3</SPAN><SPAN class="ft35">Verksamhet som skall stödjas av IT- systemen</SPAN></P> <P class="p130 ft2"><SPAN class="ft1">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft37">Nuvarande verksamhet och antagna förändringar</SPAN></P> <P class="p131 ft5">Den verksamhet i fråga om jordbrukarstöden som skall stödjas av IT- systemen är omfattande och komplicerad.</P> <P class="p47 ft4">Det är inte utbetalningsvolymen som har störst betydelse utan mångfalden av stödformer, komplexiteten och kopplingarna mellan stöden. Särskilt miljöersättningarna har de senaste åren ställt stora krav på systemutvecklingsresurser. Miljöersättningsprogrammet har byggts ut kontinuerligt och omfattar nu tretton olika stödformer med ett regelverk som vanligen är mer komplicerat än det generella arealstödet och djurbidragen. Särskilt krävande är att besluten omfattar fem år.</P> <P class="p106 ft4">Komplexiteten i <NOBR>IT-systemen</NOBR> är en direkt spegelbild av komplexiteten i regelverket. Ett sätt att visa komplexiteten i regelverket för miljöersättningarna och den ständigt pågående utbyggnaden av dessa, är att beräkna den andel av de totala resurserna för systemutveckling på jordbrukarstödsområdet som använts för miljöersättningar. Under åren 1996 och 1997 utnyttjades ca 60 procent av tiden för systemutvecklingsarbete avseende nyutveckling och förvaltning av miljöersättningarna.</P> <P class="p46 ft4">Olika krav på kopplingar mellan stödformer leder också till ökade svårigheter i hanteringen. För vissa stödformer finns beloppstak (miljöersättningar) eller kopplingar mellan areal och djurbidrag (foderareal). En särskild komplikation är att flera olika stöd med olika villkor kan utgå för samma areal. Till detta skall läggas de regionala och nationella stöden för vilka det också finns olika typer av kopplingar, t.ex. mot mjölkkvotsystemet.</P> <P class="p46 ft4">Det är omöjligt att göra några säkra förutsägelser om vilka förändringar som kan påverka behovet av <NOBR>IT-stöd</NOBR> under de närmaste åren. Med stor sannolikhet kommer dock framför allt reformeringen av CAP – Agenda 2000 – att innebära ytterligare administrativa komplikationer. Även en kommande förändring av det svenska miljöprogrammet kan innebära en ökad komplexitet, framför allt genom att vissa av de nuvarande besluten om miljöersättningar kan komma att vara giltiga under en övergångsperiod.</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">56 </SPAN><NOBR>IT-stöd</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p132 ft2"><SPAN class="ft1">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft37">Administrativa och </SPAN><NOBR>IT-konsekvenser</NOBR> av förändrade direktstöd</P> <P class="p131 ft4">Direktstöden kommer att utgöra en allt större del av producentens intäkter. Detta kommer att medföra att dessa stöd i större utsträckning än i dag blir en förutsättning för att lantbrukarna skall kunna fortsätta med verksamheten. En ytterligare fokusering mot administrationen av direktstöd kan därför väntas.</P> <P class="p46 ft4">Administrativt sett besvärliga kopplingar till miljö- och andra uppfyllandekrav även för de generella areal- och djurrelaterade stöden kan komma att medföra att komplexiteten i dessa delar av stödsystemet ökar ytterligare.</P> <P class="p105 ft4">Effekterna för behovet av <NOBR>IT-stöd</NOBR> på miljöersättningsområdet är svåra att bedöma. I direktiven formuleras krav om att det skall innehålla förenklingar jämfört med dagens regelverk. Samtidigt kan ytterligare strävanden i riktning mot regional tillämpning komma att medföra behov av mera <NOBR>IT-stöd.</NOBR> Skulle det nya programmet innehålla administrativt svåra regler och att antalet stödformer fortfarande blir många kan ett omfattande arbete behöva läggas ned på utformning av ett nytt <NOBR>IT-stöd.</NOBR></P> <P class="p46 ft5">Kontrollverksamheten kommer att behöva förstärkas. Ökad komplexitet i stödsystemet och höjda ersättningsbelopp kommer att medföra att kontrollerna blir ännu svårare och mer komplicerade att genomföra.</P> <P class="p47 ft4">Lantbrukarna kommer att drabbas av en ökad administration. Fler ansökningar än i dag kan komma att krävas för varje lantbrukare. Ut- över detta kan det även komma att ställas ytterligare krav på åtgärder som skall uppfyllas för att stöd skall kunna erhållas eller antalet bidragsrätter bibehållas.</P> <P class="p133 ft4"><NOBR>IT-systemen</NOBR> kommer att behöva byggas om och i många fall kommer nyutveckling att krävas. Dels måste system byggas för nya ersättningsformer som införs och dels måste det befintliga beslutssystemet helt byggas om på grund av att nya förutsättningar kommer att gälla.</P> <P class="p133 ft4">Antalet ärenden kommer med stor sannolikhet att öka. Dessutom kan man, som framgår ovan, räkna med en ökad komplexitet för flera stödformer. En jämförelse med resursåtgången för dagens direktstöd såväl vad gäller utvecklingsarbete som handläggnings- och kontrollarbete visar att sannolikheten är mycket stor för att resursåtgången kommer att öka.</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p13 ft6"><NOBR>IT-stöd</NOBR> <SPAN class="ft4">57</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft15"><SPAN class="ft15">3.4</SPAN><SPAN class="ft16">Krav från olika intressenter</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft1">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft26">Regeringens krav</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Statsmakternas generella krav på Jordbruksverket är att dess verksamhet skall kännetecknas av en korrekt rättstillämpning, god service och en snabb handläggning.</P> <P class="p64 ft4">Vidare krävs att Jordbruksverket skall genom informationsinsatser och i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelser skapa förutsättningar för att de jordbruksföretag som så önskar skall kunna anslutas fullt ut till de obligatoriska <NOBR>EU-stöden</NOBR> samt till medfinansierade strukturstöd inom givna ramar.</P> <P class="p64 ft4">Ett centralt krav är beslutet av statsmakterna att Jordbruksverket skall svara för samtliga utbetalningar från EU:s jordbruksfond genom centrala <NOBR>IT-system</NOBR> som Jordbruksverket ansvarar för. Ett viktigt krav i detta sammanhang är att systemen skall fungera säkert och kostnadseffektivt.</P> <P class="p64 ft4">IT och samspelet mellan myndigheter är strategiska frågor för länsstyrelserna. Årets finansplan (prop. 1997/98:1) tar upp och belyser frågor som har betydelse för dialoger och lösningar i samverkan. Regeringens bedömning av utvecklingen mot allt mer datoriserade ärendeprocesser är positiv då den gör det möjligt för förvaltningen att arbeta bättre över myndighetsgränser.</P> <P class="p27 ft5">Kommunikationsdepartementet har tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet som skall ta fram underlag för en svensk policy för digitala signaturer.</P> <P class="p84 ft1"><SPAN class="ft1">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft26">EU:s krav</SPAN></P> <P class="p40 ft5">Jordbruksverkets roll som utbetalningsställe för stöd från EU:s jordbruksfond innebär att EU ställer detaljerade och stränga krav på Jordbruksverkets administrativa rutiner. Kraven finns preciserade i de s.k. ackrediteringskriterierna, förordning 1663/95.</P> <P class="p64 ft4"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har nyligen utvecklat kraven på utbetalningsställenas <NOBR>IT-system</NOBR> i nya riktlinjer om säkerhet. I riktlinjerna anges ett antal mål och åtgärder.</P> <P class="p92 ft5">Vid utformning av <NOBR>IT-stöd</NOBR> för utbetalningar från EU:s jordbruksfond skall beaktas att verifieringskedjan måste kunna beskrivas. Det skall gå att utan problem följa hela verifieringskedjan från ansökan till utbetalning och de bearbetningar som genomförs i <NOBR>IT-systemen.</NOBR> Det krävs med</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">58 </SPAN><NOBR>IT-stöd</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">andra ord en spårbarhet i verifieringskedjan, vilket måste beaktas särskilt vid decentraliserad behandling eller bearbetning.</P> <P class="p64 ft4">De krav eller riktlinjer som EU anger i sina riktlinjer överensstämmer i stort med allmänt vedertagna krav på <NOBR>IT-verksamheten</NOBR> för att kunna uppnå en godtagbar intern kontroll.</P> <P class="p64 ft4"><NOBR>EU-kommissionens</NOBR> syn på relation mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket belyses av en nyligen <NOBR>(1998-03-10)</NOBR> framlagd revisionsrapport om räkenskaperna för år 1997. Enligt revisorernas synsätt skall de uppgifter som utförs av länsstyrelserna betraktas som delegerade från Jordbruksverket som utbetalningsställe. Detta synsätt har kommissionen trots att ingen delegering skett från Jordbruksverket till länsstyrelserna. Det har dock stor betydelse för tolkningen av ackrediteringsreglerna.</P> <P class="p31 ft4">Enligt Riksrevisionsverket (RRV) är orsaken till skillnaden vad som krävs för att försäkra sig att <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> revisorer kräver genomgående full statistisk representativitet för urvalet i granskningen som grund för sina uttalanden. RRV, privata revisionsbyråer och revisionskåren i övrigt tillämpar, som väl etablerad praxis för att få en effektiv revision, väsentlighet och risk som urvalskriterium.</P> <P class="p27 ft4">Kommissionens syn är således att <NOBR>EU-stöden</NOBR> är en avskild verksamhet för hantering av EU:s medel där särskilda krav gäller. Detta är krav som kan avvika från de krav som ställs enligt svensk förvaltningstradition.</P> <P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft26">Jordbruksverkets krav</SPAN></P> <P class="p83 ft4">När det gäller EU:s jordbrukarstöd styrs Jordbruksverkets arbete främst av EU:s ackrediteringskriterier, EU:s revisorer och av regeringen. Andra viktiga kravställare på Jordbruksverkets <NOBR>IT-system</NOBR> är länsstyrelserna och Sveriges lantbrukare.</P> <P class="p31 ft5">Jordbruksverkets del i stödprocessen är främst fokuserad till dess roll som fondkoordinator och utbetalningsställe. Arbetet kan sammanfattas till handläggning, uppföljning och styrning samt statistik.</P> <P class="p92 ft4">Jordbruksverkets operativa del i handläggningskedjan av en EU- ansökan är kopplat till utbetalningen. Den modell som Sverige valt för administrationen, vilken innebär att olika myndigheter fattar beslut respektive ansvarar för att pengar betalas ut enligt regelverket, ställer krav på Jordbruksverket att granska det material som länsstyrelserna levererar i form av verifikationsunderlag. Den granskning som görs i dag är till stor del manuell och drar mycket resurser. Inför ett framtida <NOBR>IT-system</NOBR> bör rutiner kopplat till utbetalningen förenklas samt att <NOBR>IT-stöd</NOBR> ges för</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p13 ft6"><NOBR>IT-stöd</NOBR> <SPAN class="ft4">59</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">granskning av det underlag till utbetalningar som länsstyrelserna producerar.</P> <P class="p64 ft4">För utbetalningar av respektive stödtyp finns tidsplaner som ytterst styrs av EU:s krav när medel skall vara utbetalade. Jordbruksverkets möjligheter att göra utbetalningsprognoser kopplat till handläggningsläget på länsstyrelserna är begränsade. Ett framtida <NOBR>IT-system</NOBR> skall kunna stödja detta arbete med underlag för budgetprognoser. Möjligheterna att få överblick över handläggningsläget på länsstyrelserna bör förbättras. <NOBR>IT-systemet</NOBR> skall dessutom stödja en enhetlig tillämpning på länsstyrelserna.</P> <P class="p31 ft4">Jordbruksverket har också i uppdrag att i samverkan med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket utvärdera miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Uppdraget kräver ett omfattande statistikuttag och att data är jämförbara med såväl tidigare jordbruksstatistik som med miljöstatistik.</P> <P class="p127 ft4">En accelererande del av tiden för utvecklingsarbetet av dagens stödsystem går åt till att producera utdata till olika intressenter. EU ställer här omfattande krav på statistik både avseende fasta rapporter och mer ad <NOBR>hoc-artade</NOBR> frågor. Andra tunga statistikkonsumenter är givetvis länsstyrelserna men också journalister, högskolor etc. Det är angeläget att ett nytt <NOBR>IT-system</NOBR> innehåller en god rapportarkitektur samt en separat databas för såväl fasta rapporter som behovet av mer tillfällig information.</P> <P class="p109 ft1"><SPAN class="ft1">3.4.4</SPAN><SPAN class="ft26">Länsstyrelsernas krav</SPAN></P> <P class="p83 ft5">För att kunna effektivisera verksamheterna med utvecklad IT, i ett sammanhängande flöde över organisationsgränserna anser länsstyrelserna att fyra grundläggande utgångspunkter behöver uppfyllas.</P> <P class="p53 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft38">Statsmakternas syn får genomslag dels genom samverkan mellan berörda myndigheter eller organisationer för en gemensam </SPAN><NOBR>IT-plattform,</NOBR> dels genom vidgad syn på sektorsinformation och optimerade IT- lösningar för hela statsförvaltningen samt genom utveckling av den elektroniska förvaltningen.</P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft38">Reell samverkan mellan parterna genom dels utvecklad samverkan och öppen dialog mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna, dels genom gemensamma ärendehanteringssystem samt genom ett utvecklingsråd för kontakter mellan brukare och myndigheter.</SPAN></P> <P class="p53 ft5"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft39">Länsstyrelsens tillgång till information och data säkerställs genom dels regionala baser för statistik och uppföljningar inom lantbruksområdet, dels genom underlag för tvärsektoriella analyser och effek</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">60 </SPAN><NOBR>IT-stöd</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft5">tiva lösningar för Geografiska informationssystem (GIS) samt genom ökad säkerhet genom parallell lagring.</P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft38">De specifika kraven för hantering av </SPAN><NOBR>EU-stöden</NOBR> tillgodoses dels genom att utveckla effektiva handläggarstöd, dels genom att säkerställa</P> <P class="p94 ft4">en regional handläggning.</P> <P class="p64 ft4">Statsmakternas syn på samverkan mellan de statliga myndigheterna i frågor rörande <NOBR>IT-strategiska</NOBR> förutsättningar såsom informationstillgång, teknikutveckling för att uppnå en elektronisk förvaltning i form av gemensamt agerande etc., bör enligt länsstyrelserna läggas fast som grundprincip i den fortsatta utvecklingen av systemen för <NOBR>EU-stöden.</NOBR></P> <P class="p31 ft4">Länsstyrelserna utgår från att Jordbruksverket beaktar länsstyrelsernas gemensamma <NOBR>IT-plattform</NOBR> i utvecklingsarbetet.</P> <P class="p28 ft1"><SPAN class="ft1">3.4.5</SPAN><SPAN class="ft26">Lantbrukarnas krav</SPAN></P> <P class="p83 ft4">För lantbrukaren är det av central betydelse att regelverken för lantbrukets ersättningar är enkelt utformade samt att ansökningsrutiner, oavsett teknik, är enkla, pedagogiskt lättillgängliga och instruerande och korrigerande. LRF markerar sin syn på att regelsystemet inte får kompliceras så att det i praktiken hindrar att Sverige på ett effektivt sätt utnyttjar alla tillgängliga <NOBR>EU-stöd.</NOBR></P> <P class="p27 ft4">LRF anser att det också är viktigt att regelverk och datarutiner förankras i hela kedjan från lantbrukaren till Jordbruksverket/departement. Detta innebär att framtida <NOBR>IT-utveckling</NOBR> bör ske i projektform med delaktighet från alla inblandade.</P> <P class="p31 ft4">LRF:s framför som sin utgångspunkt vad avser frågan om datorstöd för stödhanteringen att administrationen både för enskilda lantbrukare och för myndigheterna måste göras så enkel och smidig som möjligt utan att rättssäkerheten för den enskilde minskar. Lantbrukaren skall bara behöva ha kontakt med en myndighet. LRF anser att det är naturligt att användaren av systemet – bonden – ställs i fokus när <NOBR>IT-systemets</NOBR> framtida utformning diskuteras. Vidare poängteras att säkerhetsnivån måste vara hög samtidigt som kraven måste vara generella och anpassade till av LRF, lantbrukskooperationen och banker antagna säkerhetssystem.</P> <P class="p135 ft4">Följande punkter lyfts fram från LRF:</P> <P class="p53 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Vid ansökan om stöd är det viktigt att en enskild lantbrukare själv skall kunna lämna och hämta erforderliga data till/från aktuell myndighet. Det är naturligt att allt material som skall användas av bönderna (exempelvis </SPAN><NOBR>EU-ansökningshandlingar)</NOBR> kan hämtas via Internet. Vem som helst skall kunna ”ladda ner” material. Blanketter och</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td48"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p13 ft6"><NOBR>IT-stöd</NOBR> <SPAN class="ft4">61</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p136 ft5">anvisningar som kan hämtas upp på Internet måste vara så tydliga och enkla som möjligt.</P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Det är nödvändigt att poängtera att det alltid måste vara möjligt för lantbrukaren att få information och ansökningsblanketter på vanligt papper. Det är också viktigt att det alltid skall gå att skicka in handlingarna per post, även om dessa har tagits fram ur datorn via Internet.</SPAN></P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Det skall inte förutsättas att alla lantbrukare väljer att anlita rådgivningsföretag, utan man skall om man vill själv kunna fylla i ansökningshandlingarna.</SPAN></P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">För att tillgodose enkelheten ur ett tekniskt perspektiv bör en framtida </SPAN><NOBR>IT-strategi</NOBR> bygga på Internetteknik med centrala databaser och klienter/satelliter. Lantbrukaren skall ha ett minimum av lokala programvaror i sin PC, och den centrala servern skall vara åtkomlig/läsbar med generella programvaror som Internet Explorer eller Netscape. I begreppet enkelhet innefattas även att lantbrukaren inte skall behöva teknisk utrustning (PC, kortläsare etc.) av högre prestanda än vad som kan anses motsvara vid varje tidpunkt normal prestanda.</P> </DIV> <DIV id="page_62"> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td8"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td9"><SPAN class="p23 ft4">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td11"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft3">4 Resursanvändning</P> <P class="p25 ft15"><SPAN class="ft15">4.1</SPAN><SPAN class="ft16">Inledning</SPAN></P> <P class="p26 ft4">Utredningens arbetsgrupp för resursanvändning och resursfördelning har analyserat den nuvarande kostnadsstrukturen för administrationen av de <NOBR>EU-relaterade</NOBR> jordbrukarstöden. Detta avsnitt baseras på arbetsgruppens arbete.</P> <P class="p137 ft36"><SPAN class="ft15">4.2</SPAN><SPAN class="ft35">Resursanvändning vid statliga verk och länsstyrelser</SPAN></P> <P class="p138 ft4">En sammanställning av arbetsuppgifter och kostnaderna för att genomföra dessa vid de olika verken och myndigheterna redovisas i tabell 3.</P> <P class="p139 ft34">Tabell 3 Resursanvändning för administrationen av direktstöd till lantbrukare år 1997, miljoner kronor</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p73 ft6">Uppgift</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td41"><SPAN class="p122 ft6">SJV</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td53"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p140 ft6">SNV</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td55"><SPAN class="p73 ft6">RAÄ</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td55"><SPAN class="p141 ft6">LST</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td56"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td57"><SPAN class="p140 ft6">SUMMA</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p73 ft25">Författningar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p15 ft25">5,0</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td60"><SPAN class="p13 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p142 ft25">-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p143 ft25">-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p144 ft25">-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td62"><SPAN class="p13 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td63"><SPAN class="p121 ft25">5,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p73 ft4">Utveckling och analys</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p15 ft4">49,4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td60"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p145 ft4">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td61"><SPAN class="p144 ft4">0,5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td61"><SPAN class="p15 ft4">10,0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p23 ft41">4)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p121 ft4">61,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td58"><SPAN class="p73 ft4">Utbildning och information</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft4">18,1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td60"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p142 ft4">-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td61"><SPAN class="p144 ft4">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td61"><SPAN class="p15 ft4">29,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p15 ft41">4)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p121 ft4">47,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p73 ft4">Ärendehantering</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p15 ft4">34,4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td60"><SPAN class="p14 ft41">1)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p142 ft4">-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td61"><SPAN class="p144 ft4">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td61"><SPAN class="p15 ft4">164,7</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p140 ft4">199,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td58"><SPAN class="p73 ft4">Fältkontroll</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p15 ft4">1,5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td60"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p142 ft4">-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td61"><SPAN class="p143 ft4">-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td61"><SPAN class="p15 ft4">42,1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td63"><SPAN class="p121 ft4">43,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p73 ft4">Blockkarta</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p15 ft4">63,1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p14 ft41">2)</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p142 ft4">-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td61"><SPAN class="p143 ft4">-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td61"><SPAN class="p15 ft4">14,2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td62"><SPAN class="p15 ft41">2)</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td63"><SPAN class="p121 ft4">77,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td64"><SPAN class="p73 ft4">Samtliga</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td65"><SPAN class="p122 ft4">171,5 <SPAN class="ft42">3)</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p145 ft4">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p144 ft4">1,1</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft4">260,6</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td68"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td69"><SPAN class="p140 ft4">434,1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p146 ft45"><SPAN class="ft43">1)</SPAN><SPAN class="ft44">Inklusive handjur, hantering av bidragsrätter, BSE, kalvslaktbidrag och revalveringsersättning.</SPAN></P> <P class="p58 ft11"><SPAN class="ft43">2)</SPAN><SPAN class="ft46">I huvudsak engångskostnader i samband med införandet av blockkartesystemet.</SPAN></P> <P class="p147 ft45"><SPAN class="ft43">3)</SPAN><SPAN class="ft44">Inklusive räntekostnad om 21,3 miljoner kronor som i huvudsak ingår under posten utveckling och analys.</SPAN></P> <P class="p58 ft11"><SPAN class="ft43">4)</SPAN><SPAN class="ft46">Uppskattad inbördes fördelning. Dessa kostnader innefattas inte i </SPAN><NOBR>RRV-studien.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">64 </SPAN>Resursanvändning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p148 ft47">Källor: Jordbruksverket (Wigstrand) <NOBR>1998-05-06,</NOBR> underlagsmaterial till RRV:s rapport 1998:56 samt egna beräkningar.</P> <P class="p93 ft1"><SPAN class="ft1">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft26">Riksrevisionsverkets rapport</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Riksrevisionsverket (RRV) har, efter initiativ av utredningen, på regeringens uppdrag granskat länsstyrelsernas administration och kontroll av de administrativt väsentligaste delarna av <NOBR>EG-stödet</NOBR> till jordbruket "Lantbruksenheternas administration av stödet till jordbruket" RRV 1998:56. Ett utdrag ur rapporten presenteras i bilaga 2.</P> <P class="p27 ft4">RRV har på grundval av granskningen redovisat sin uppfattning om förekomsten av skillnader i administrativ effektivitet samt möjligheterna att effektivisera administration och kontroll.</P> <P class="p64 ft4">RRV anser att handläggningen av stöden till jordbruket uppvisar för år 1997 stora variationer i resursåtgång mellan lantbruksenheterna och att detta gäller samtliga stöd. RRV menar att variationerna är så stora att de inte kan förklaras med tillfälliga olikheter som föreligger för enbart år 1997 utan har andra mer grundläggande orsaker. Orsakerna kan enligt RRV indelas i två grupper – yttre och inre faktorer. Yttre faktorer består av jordbrukets struktur och av mängden ansökningar. Inre faktorer består av organisation av arbete, befintlig personalstruktur, hantering av säsongsvariationer, budgetdialog, specialisering m.m.</P> <P class="p36 ft4">Av de yttre faktorerna har RRV funnit att de som kan hänföras till jordbrukets struktur har en viss påverkan på resursåtgången per ärende, såsom länets yta och antalet skiften. De kan således ha påverkan på det enskilda ärendet. Vid en jämförelse mellan lantbruksenheterna har RRV funnit att jordbrukets struktur endast har en liten påverkan för resursåtgången avseende en hel stödform.</P> <P class="p27 ft4">Den yttre faktor som utpekas ha mest avgörande betydelse är jordbrukets storlek i länet, vilket avspeglas av antalet ärenden vid lantbruksenheterna.</P> <P class="p64 ft4">RRV drar slutsatsen att den kritiska massan visar att för fyra stödformer – arealersättning, miljöersättning för värdefulla natur- och kulturmiljöer, biologisk mångfald och öppet odlingslandskap samt regionala stöd – uppnår några lantbruksenheter inte en sådan volym att ärendena kan hanteras med tillräcklig administrativ effektivitet.</P> <P class="p27 ft5">RRV beräknar att det för år 1997 uppstod en extra kostnad på ca 5,3 miljoner kronor till följd av att några lantbruksenheter inte nådde upp till den kritiska massan.</P> <P class="p92 ft5">Några stödformer är av den karaktären att ärendehandläggningen kan administreras allt effektivare när ärendemängden ökar. Stordriftsfördelar har statistiskt säkerställts för fyra stödformer – arealersättning, miljöer-</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p13 ft27">Resursanvändning <SPAN class="ft13">65</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">sättning för natur- och kulturmiljöer, flerårig vall och ekologisk odling. Stordriftsfördelar finns enligt RRV:s mening även för andra stöd, även om sambandet inte är statistiskt säkerställt.</P> <P class="p64 ft4">RRV påpekar att en stor del av variationen i lantbruksenheternas hantering av ärenden inte förklaras av stordriftsfördelar. I kvalitetssäkringsarbetet bl.a. avseende lantbruksenheter som har ytterlighetsvärden för tidsåtgång enligt måttet timmar per ärende, har RRV kunnat konstatera att det finns ett antal andra förklaringsfaktorer som påverkat administrativ effektivitet. Sammantaget anser RRV att det finns grund för att säga att det finns stora skillnader mellan länsstyrelser och mellan lantbruksenheter i att styra och följa upp lantbruksenheternas verksamheter.</P> <P class="p64 ft4">RRV anser att dessa inre faktorer, vid sidan av ärendemängden, utgör väsentliga förklaringsfaktorer till varför det är så stora skillnader mellan lantbruksenheterna. RRV menar dock att dessa skillnader i inre faktorer mellan länen inte förändrar slutsatsen att det finns väsentliga stordriftsfördelar.</P> <P class="p27 ft4">RRV bedömer att det baserat på resursförbrukningen år 1997 är möjligt att minska variationerna i resursåtgång per ärende och därmed sänka kostnaderna inom flertalet lantbruksenheter. RRV bedömer att ungefär hälften av de lantbruksenheter som för respektive stödtyp har de högsta kostnaderna per ärende bör kunna sänka dem till ungefär kostnadsnivån för medianlänet för stödformen. RRV bedömer att en sådan sänkning av kostnadsnivån hade år 1997 inneburit en besparing om ca 23,4 miljoner kronor.</P> <P class="p27 ft5">Totalt, inklusive en besparing för de fyra stödformer som befinner sig under den kritiska massan, bedömer RRV besparingen till 28,7 miljoner kronor.</P> <P class="p64 ft4">RRV:s sammantagna bedömning är att variationerna i resursåtgången per ärende är för stora och att variationerna är så stora att de inte kan förklaras med tillfälliga olikheter som föreligger enbart år 1997. RRV:s bedömning är att det finns skäl att vidta åtgärder för att öka den administrativa effektiviteten.</P> <P class="p94 ft4">RRV gör följande överväganden om förslag till åtgärder:</P> <P class="p149 ft34"><SPAN class="ft48">· </SPAN>Det är inte motiverat att omfördela berörd stödform till annan lantbruksenhet för att öka ärendemängden.</P> <P class="p64 ft4">En omfördelning av enskilda stödformer skulle innebära att SAM- blankettens ansökningar för dessa län skulle granskas av två lantbruksenheter, vilket skulle medföra oklarheter för lantbrukarna med olika handläggare i skilda län. RRV bedömer därför att en eventuell omfördelning av stödformer inte är realistisk och därför inte behöver övervägas ytterligare.</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">66 </SPAN>Resursanvändning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p150 ft34"><SPAN class="ft49">· </SPAN>Det är inte motiverat att isolerat överföra samtliga uppgifter från en lantbruksenhet med små ärendevolymer till annan lantbruksenhet för att öka ärendemängden.</P> <P class="p64 ft4">RRV anser att en överföring av uppgifter till annan lantbruksenhet skulle innebära att verksamheten vid berörd länsstyrelse avvecklas eller kvarstår till mindre del, exempelvis med resurser för rådgivning, fältkontrollverksamhet samt för hantering av strukturfondsstöd. För dessa lantbruksenheter har resursminskningen betydelse, men för lantbruksadministrationen som helhet är summan relativt liten. RRV bedömer därför att det inte finns anledning att överväga nedläggning av enskilda lantbruksenheter om man inte samtidigt gör andra förändringar av organisation och styrning av lantbruksenheterna.</P> <P class="p52 ft12"><SPAN class="ft50">·</SPAN><SPAN class="ft51">Överväg andra typer av åtgärder för att minska skillnaderna mellan lantbruksenheter.</SPAN></P> <P class="p54 ft4">RRV pekar på att ett sätt att öka styrning och uppföljning är att årli-</P> <P class="p55 ft4">gen fastställa normalkostnader för handläggning av ett ärende i respektive stödform och därefter låta dessa utgöra norm för respektive lantbruksenhet samt arrangera för ökat kunskapsutbyte mellan lantbruksenheterna och öka stödet från Jordbruksverket i form av <NOBR>IT-stöd,</NOBR> rådgivning och tillsyn.</P> <P class="p31 ft4">RRV menar att kostnaden dock kommer att öka åtminstone initialt då kunskapsutbytet för att ta fram normkostnader och att ge ökat stöd från Jordbruksverket kräver utökade resurser. RRV bedömer att det är svårt att realisera en väsentlig besparing genom denna typ av ökad styrning och uppföljning.</P> <P class="p31 ft4">Ett annat sätt att göra styrningen och uppföljningen mer effektiv är enligt RRV att ge Jordbruksverket ansvaret för att fördela resurserna till respektive lantbruksenhet, givet en fördelningsmodell som gör att resurstilldelningen blir förutsägbar och jämförbar mellan länsstyrelser. RRV bedömer att ett samlat ansvar för resursfördelning, kombinerat med större möjligheter att styra lantbruksenheterna som regeringen nyligen beslutat ge Jordbruksverket, gör det möjligt att realisera en väsentlig besparing.</P> <P class="p90 ft4">Ett tredje sätt att göra styrningen och uppföljningen mer effektiv är att utforma organisationen för att optimera handläggning och kontroll av <NOBR>EU-stödet</NOBR> till jordbruket. Detta alternativ bygger på att ansvaret för handläggning av och beslut om direktstöd överförs från länsstyrelserna till Jordbruksverket. RRV menar att detta skulle sannolikt innebära att antalet regionala enheter minskades till kanske <NOBR>8–10</NOBR> under centralmyndigheten Jordbruksverket. RRV anser att detta alternativ, med en renodlad organisation för jordbruksstödet, gör det möjligt att realisera ytterligare besparingar i förhållande till alternativet ovan, att ge Jordbruksverket ansvaret för fördelningen av resurserna till respektive lantbruksenhet.</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p13 ft27">Resursanvändning <SPAN class="ft13">67</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft4">RRV bedömer att det i detta tredje alternativ finns möjlighet att realisera stordriftsfördelarna. Ytterligare besparingar i förhållande till av RRV beräknade 28,7 miljoner kronor bedöms möjliga. RRV påpekar att det för att få tillräckligt underlag för denna typ av förändring krävs en analys av sambanden mellan lantbruksenheternas och länsstyrelsernas arbete i övrigt i förhållandet till sambanden mellan lantbruksenheterna och Jordbruksverket och att detta kanske främst gäller sambanden mellan miljöersättningarna och miljöarbetet vid länsstyrelserna.</P> <P class="p109 ft1"><SPAN class="ft1">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft26">Resursarbetsgruppens kommentarer</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Den av utredningen tillsatta arbetsgruppen har analyserat RRV:s slutsatser och förslag.</P> <P class="p64 ft4">Arbetsgruppen delar RRV:s uppfattning om att det kan finnas stora skillnader mellan länsstyrelserna i resursåtgång per ärende och att åtgärder bör vidtas för att analysera och reducera skillnaderna. Enligt arbetsgruppens mening bör det sålunda finnas en rationaliseringspotential inom jordbruksadministrationen.</P> <P class="p27 ft4">RRV har framhållit att det för vissa stöd finns en "kritisk massa" under vilken ärendehanteringen inte är tillräckligt effektiv och att det för vissa stöd finns en stordriftsfördel. Arbetsgruppen anser att det kan finnas vissa volymfördelar i ärendehanteringen. Dock finns det inom arbetsgruppen delade uppfattningar om vad som bör göras för att minska skillnaderna i resursåtgång och för att uppnå stordriftsfördelarna.</P> <P class="p31 ft5">Arbetsgruppen tar inte ställning till de organisatoriska förändringar som RRV har övervägt utan har där redovisat olika meningar som i följande avsnitt redovisas i form av kommentarer från olika företrädare.</P> <P class="p64 ft4">Arbetsgruppen framhåller dock rent allmänt att det är viktigt med en flexibel, dynamisk och kostnadseffektiv organisation till följd av den starka förändringstakt som kan förväntas när det gäller stödsystem och teknikutveckling. Samtidigt finns det en rad ytterligare faktorer som är viktiga att beakta, t.ex. värdet av en samordnad länsförvaltning, närhetsprincipen etc.</P> <P class="p89 ft4"><SPAN class="ft4">4.2.2.1</SPAN><SPAN class="ft30">Kommentar av länsstyrelseföreträdarna</SPAN></P> <P class="p83 ft5">De i arbetsgruppen ingående företrädarna från länsstyrelserna har lämnat en särskild kommentar till RRV:s rapport.</P> <P class="p64 ft4">De anser att frågorna i enkäten inte alltid motsvarade den redovisningsstruktur som finns i länsstyrelsernas tidsredovisning och som varierar mellan länen och att många svar på detaljfrågor därför har behövs</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">68 </SPAN>Resursanvändning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft4">uppskattas. Som exempel nämner de fördelningen av resurser mellan de olika ersättningsformer som ingår i det samordnade ansökningsförfarandet SAM98, där flera ersättningar söks och handläggs på samma blankett och av samma handläggare samt att resursfördelningen mellan olika stödformer har skett schablonmässigt och olika från län till län. De konstaterar att en närmare analys av hur detta påverkar de redovisade skillnaderna mellan länen inte har gjorts.</P> <P class="p46 ft4">Länsstyrelseföreträdarna menar att de skillnader i tidsåtgång per ärende mellan lägsta och högsta värden, som redovisas i underlagsmaterialet (uttryckt i timmar per ärende), kan i stor utsträckning hänföras till brister i den underliggande redovisningsstrukturen. Som exempel anges arealersättning <NOBR>(1,53–5,65</NOBR> timmar per ärende), djurbidrag <NOBR>(0,75–6,26</NOBR> timmar per ärende), biologisk mångfald <NOBR>(1,59–8,29</NOBR> timmar per ärende) etc. De menar att de stora skillnaderna inte svarar mot länsstyrelsernas praktiska erfarenhet utan att erfarenheten är snarare den att begränsade resurser för <NOBR>EU-administrationen</NOBR> tvingar fram effektiva rutiner anpassade till förutsättningarna i respektive län.</P> <P class="p45 ft4">Då det samlade materialet är stort, anser de att medelvärdena för landet kan vara rimliga, men konstaterar samtidigt att någon närmare analys av detta har inte gjorts och att den redovisade variationen kring sådana medelvärden är uppenbart överdrivna.</P> <P class="p105 ft4">De påpekar att RRV:s rapport avser tidsåtgång och kostnader för år 1997 och menar att länsstyrelserna under år 1997 i varierande omfattning även arbetade med 1996 års ärenden, särskilt inom miljöersättningsområdet. Sedan dess har väsentliga förändringar i EU- administrationen tillkommit. Som exempel nämner de tillkomsten av ytterligare två stödformer, ett helt nytt digitalt kartredovisningssystem, ett system för uttag av kartavgifter samt handläggning av djuridentiteter. Vidare påpekas att det inför år 1999 planeras ytterligare förändringar med bl.a. ett nytt blankettsystem och en utökad möjlighet för digital datafångst från brukare till myndighet.</P> <P class="p45 ft4">Länsstyrelseföreträdarna anser att det, bortsett från osäkerheten i underlagsmaterialet, kan finnas ett flertal förklaringar till variationerna mellan länen i tidsåtgång per ärende. Bland dessa förklaringar nämns t.ex. möjligheten till rationell masshantering i län med stora ärendemängder, skillnader i ambitionsnivå vid handläggningen (t.ex. olika ambitioner att ligga långt framme med återkravshantering), skillnader i jordbruksföretagens struktur och skillnader i de enskilda ansökningarnas omfattning och kvalitet.</P> <P class="p46 ft4">De delar dock RRV:s uppfattning att de redovisade skillnaderna är stora och anser att åtgärder bör vidtas för att analysera och, i de fall skillnaderna inte enbart är redovisningstekniska, reducera dessa. De anser dock att skillnaderna inte rimligen kan vara så stora i verkligheten,</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p13 ft27">Resursanvändning <SPAN class="ft13">69</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft5">varför möjligheterna till kostnadsbesparingar i detta avseende är begränsade.</P> <P class="p47 ft4">Vad gäller totalkostnaden per ärende för olika ersättningsformer anser de att variationen mellan länen är orimligt stor. De menar att det vid en närmare granskning av rapporten framgår att de timkostnader som legat till grund för kostnadsberäkningarna varierar från 167 till 450 kronor per timme i olika län. Dessa skillnader i timkostnader anses vara uppenbart orealistiska.</P> <P class="p47 ft5">Vad gäller RRV:s beräkningar av normalkostnader per ärende och besparingspotentialer anser länsstyrelseföreträdarna att dessa är intressanta men att de måste kompletteras med ett antal faktorer:</P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Tidsåtgången och kostnaderna avser år 1997. </SPAN><NOBR>EU-administrationens</NOBR> omfattning (t.ex. ärendemängd och kontrollfrekvenser) för kommande år kan ännu bara uppskattas.</P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">EU-administrationen</SPAN></NOBR> kan behöva anpassas till de skärpta krav som följer av påpekanden och anmärkningar vid revisioner.</P> <P class="p151 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Ytterligare några år med detaljreglering inom de svenska miljöersättningsprogrammen kommer att kräva ökade handläggningsresurser för de årliga utbetalningsansökningarna, omprövningar, återkrav m.m.</SPAN></P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Effektivare handläggning kan förväntas genom samordning av checklistor, rutinbeskrivningar, beslutsmallar m.m. inom fondkoordinatorprojektet samt genom förbättrad struktur och tillgänglighet i det gemensamma </SPAN><NOBR>ADB-systemet.</NOBR></P> <P class="p47 ft4">De presenterar i sin kommentar även en beräkning av tidsåtgången per ärende med hänsyn till dessa ovan nämnda faktorer.</P> <P class="p47 ft4">Länsstyrelseföreträdarna anser att ett framräknat normtal för tidsåtgången vid <NOBR>EU-administrationen</NOBR> kan användas som underlag för en dialog med de län som mera markant avviker från normvärdet i sitt redovisade beräkningsunderlag. Län med låg redovisad tidsåtgång skulle därvidlag kunna förmedla goda erfarenheter av rationell administration. Län med hög redovisad tidsåtgång skulle kunna söka naturliga eller påverkbara faktorer som givit utslag i redovisningen.</P> <P class="p47 ft4">De poängterar att det i Jordbruksverkets roll som fondkoordinator finns förutsättningar för insamling och utvärdering av de olika administrativa rutiner som tillämpas av länsstyrelserna. Genom att förmedla de mest effektiva administrativa rutinerna till länsstyrelserna kan besparingar uppnås. Dels genom införande av optimala rutiner, dels genom att länsstyrelserna besparas det dubbelarbete som består i att utveckla och säkerställa länsvisa system.</P> <P class="p47 ft5">Vidare anser de att <NOBR>RRV-rapportens</NOBR> beskrivning av länsstyrelsernas och lantbruksenheternas resurstilldelning för <NOBR>EU-administrationen,</NOBR> inte stämmer enligt deras bedömning utan att verksamheten sedan flera år</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">70 </SPAN>Resursanvändning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">kännetecknas av resursknapphet och därmed starka incitament för administrativ effektivisering.</P> <P class="p64 ft4">Vad gäller frågan att använda fördelningsnycklar till all EU- administration, anser de att dessa inte kan rekommenderas då de menar att detta skulle försvåra för enskilda länsstyrelser att söka den mest kostnadseffektiva <NOBR>EU-administrationen</NOBR> utifrån den samordnade länsförvaltningens förutsättningar i respektive län.</P> <P class="p64 ft4">Vad gäller RRV:s beskrivna organisationsmodell, med <NOBR>8–10</NOBR> regionala enheter under centralmyndigheten Jordbruksverket, anser de att RRV i rapporten beräknat besparingsmöjligheterna (motsvarande 23,4 miljoner kronor) utifrån en sänkning av tidsåtgången per ärende i län med uppgiven hög tidsförbrukning. De menar att det inte är relevant att hänföra denna beräknade besparing till en ny organisationsmodell och att de ekonomiska konsekvenserna av en ny organisationsmodell inte redovisats.</P> <P class="p27 ft5">Länsstyrelseföreträdarna menar att t.ex. merkostnader på grund av ökade avstånd inte har beräknats i den beskrivna organisationsmodellen.</P> <P class="p92 ft4">De anser vidare att de besparingar som kan vinnas genom ökade stordriftsfördelar rör ett litet antal län där antalet jordbruksföretag är klart lägre än genomsnittet. De anser det också rimligt att en viss andel av denna merkostnad måste accepteras som en naturlig följd av landets näringsgeografiska struktur och att en viss del av merkostnaden kommer med all sannolikhet att elimineras då alla län, oberoende av storlek, får del av gemensamt utvecklade optimala system för <NOBR>EU-administrationen.</NOBR></P> <P class="p31 ft4">Vidare poängterar de att genom att administrera <NOBR>EU-ersättningarna</NOBR> vid länsstyrelserna erhålls en möjlighet att inom en och samma myndighet kunna ha en flexibel personal- och resursdisposition med hänsyn till arbetstoppar, tillgång till specialistkompetenser inom olika berörda sakområden samt fördelen att kunna integrera jordbrukets <NOBR>EU-admi-</NOBR> nistration i länets regionalpolitiska utveckling inte minst i norra Sveriges arbete med olika strukturfonder.</P> <P class="p27 ft4">Vad gäller frågan att kunna samordna hanteringen mellan angränsande län av sådana lågfrekventa ärendetyper som kräver specialistkompetens i handläggning och kontroll anser de att detta kan vara rationellt och bör utredas närmare.</P> <P class="p89 ft4"><SPAN class="ft4">4.2.2.2</SPAN><SPAN class="ft30">Kommentar av jordbruksverksföreträdarna</SPAN></P> <P class="p98 ft4">De i arbetsgruppen ingående företrädarna för Jordbruksverket har lämnat en särskild kommentar till RRV:s rapport.</P> <P class="p152 ft5">De menar att administrationskostnaden är beroende av mängden av de i många fall komplicerade regelsystemen för jordbrukarstöden. Vidare</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p13 ft27">Resursanvändning <SPAN class="ft13">71</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">påpekas att förenklingar av t.ex. miljöersättningarna kan leda till minskad administration, samtidigt som Agenda 2000 kan väntas medföra en väsentligt utökade administrationskostnader. De menar att det är sannolikt att samtliga regelförändringar medför ett nettotillskott i fråga om administrationen.</P> <P class="p31 ft4">Jordbruksverksföreträdarna menar att det inom ramen för existerande regelverk finns dock betydande möjligheter att effektivisera administrationen och att sådana möjligheter finns nu till följd av vunna erfarenheter under ett antal år. Vidare anses att ny teknik kan ytterligare öka möjligheterna till rationaliseringar. De menar att RRV:s rapport bör utgöra grunden för ett kommande ställningstagande.</P> <P class="p153 ft4">RRV har i sin rapport redovisat ett antal olika alternativ för att möjliggöra en effektivisering av administrationen. RRV har bedömt att det alternativ som har störst möjlighet till besparingar är att inrätta en regional organisation vid Jordbruksverket. Jordbruksverksföreträdarana delar denna bedömning och förordar den. Grunden för denna bedömning anges endast vara frågan om en kostnadseffektiv administration. Det påpekas att det finns en rad andra faktorer, t.ex. önskemål om samordnad länsförvaltning, som är viktiga men som inte beaktats. De anser att en regional organisation ger möjlighet att realisera de stordriftsfördelar som i rapporten har påvisats i stödhandläggningen. Antalet regionala enheter kan minskas jämfört med nuläget men kan fortsatt vara lokaliserade till länsstyrelserna. Därutöver anser de att endast en sådan organisationsform ger tillräckliga förutsättningar för en enhetlig hantering av stödärenden i enlighet med EU:s förvaltningskrav, vilket kan minska svenska statens kostnader i form av sanktioner.</P> <P class="p50 ft5">Jordbruksverksföreträdarna menar att en regional organisation också ger en tydligare rollfördelning där länsstyrelsen om de så önskar genom aktiv rådgivning kan stödja lantbrukarna i länet.</P> <P class="p64 ft4">De menar att i ett längre perspektiv kan ny teknik ge ytterligare möjligheter till ytterligare effektivisering och att en viktig sådan möjlighet är att få in riktigt ifyllda ansökningar från lantbrukarna, vilket kan främjas genom att hjälpa lantbrukarna med kontroller i datasystemen vid ansökningarna. De menar att det därför är viktigt att inte nu låsa fast sig i en organisationsstruktur som inte är rationell. Vidare poängteras att Agenda 2000 också kan påverka utformningen av organisationen.</P> <P class="p89 ft4"><SPAN class="ft4">4.2.2.3</SPAN><SPAN class="ft30">Kommentar från Riksantikvarieämbetets företrädare</SPAN></P> <P class="p154 ft5">Den i arbetsgruppen ingående företrädaren för Riksantikvarieämbetet har lämnat en särskild kommentar till RRV:s rapport. Han anser i likhet med RRV att skillnaderna mellan länsstyrelserna är stora. Han menar att</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">72 </SPAN>Resursanvändning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">det dock är uppenbart att lantbruksenheterna i olika hög grad har lyckats i styrningen och uppföljningen av administrationen av stöden till jordbruket.</P> <P class="p64 ft4">Riksantikvarieämbetets företrädare delar inte RRV:s och Jordbruksverkets synpunkter och slutsatser när det gäller ett alternativ med en ny regional organisation vid Jordbruksverket innefattande en reducering av antalet enheter. Han anser att de ekonomiska konsekvenserna av en ändrad regional organisation inte är tillräckligt utredda och konsekvenserna för en rad andra faktorer som t.ex. den samordnade länsförvaltningen inte beaktats. Vidare anses den samordnade länsförvaltningen vara en viktig förutsättning för reellt tvärfackligt samarbete och ett utvecklat sektorsansvar.</P> <P class="p28 ft1"><SPAN class="ft1">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft26">Resursfördelning och budgetteknik</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Resursarbetsgruppen har granskat den teknik som Sverige har för att anslå medel för administrationen av EU:s direktstöd.</P> <P class="p64 ft4">Resursarbetsgruppen anser att det finns anledning att överväga en budgetteknik som gör det möjligt att pröva om resurser behöver tillföras när förändringar i regelsystem eller dess tillämpning genomförs under pågående budgetår.</P> <P class="p64 ft4">För att kunna hantera nya och utökade uppgifter inom jordbruksadministrationen under löpande budgetår anser arbetsgruppen att medel bör kunna användas för ökade kostnader direkt utan att det krävs ett nytt riksdagsbeslut. Om det ökade resursbehovet är permanent bör frågan därefter underställas riksdagen för sedvanlig prövning i budgetpropositionen. Resurserna bör därvid anvisas under ordinarie förvaltningsanslag.</P> <P class="p32 ft4">Tre alternativ till lösning av problemet presenteras:</P> <P class="p42 ft5"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft39">Särskilda medel avsätts inom t.ex. anslaget för Jordbruksverkets förvaltningskostnader. Medel under en särskild anslagspost ställs till regeringens disposition.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft38">Tillgängliga rammedel under ett </SPAN><NOBR>EG-relaterat</NOBR> nationellt anslag, t.ex. intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, görs tillgängliga genom ett riksdagsbeslut om utvidgat användningsområde för anslaget.</P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft38">Utvidgade lånemöjligheter för berörda myndigheter genom att nuvarande krediter i Riksgäldskontoret ändras.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p13 ft27">Resursanvändning <SPAN class="ft13">73</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft15"><SPAN class="ft15">4.3</SPAN><SPAN class="ft16">Lantbrukarnas resursanvändning</SPAN></P> <P class="p155 ft4">Det är förknippat med stora svårigheter att få fram uppgifter som svarar mot verkliga förhållanden när det gäller resursåtgången hos lantbrukarna. Utnyttjandet av konsulter varierar i mycket stor utsträckning, en del lantbrukare gör allting själva, många gör grundarbetet och vissa överlämnar hela arbetet med ansökan till konsulter.</P> <P class="p90 ft4">Lantbrukarnas riksförbund uppskattar att en lantbrukare ägnar sig åt storleksordningen ett par veckor åt inläsning och ifyllande under ansökningsperioden, vilket i effektiv tid kan motsvara två timmar om dagen. En lantbrukare som koncentrerar sitt arbete med ansökan bedöms sannolikt avsätta ett par dagar åt inläsning och ifyllande, vilket i effektiv tid bör motsvara åtminstone en hel dags arbete. Med en uppskattad tidsåtgång på tio timmar och ett antagande om en kalkylerad arbetskostnad om ca 150 kronor per timme inklusive avgifter, kan kostnaden för lantbrukarens eget arbete med ansökan uppskattas till 1 500 kronor. Omräknat till samtliga lantbrukare som ansöker om <NOBR>EU-ersättningar,</NOBR> kan detta uppskattas till en administrativ kostnad av ca 100 miljoner kronor. Till detta kommer tid för förberedelse och medverkan vid fältkontroller.</P> <P class="p36 ft4">LRF Konsult AB:s <NOBR>EU-rådgivning</NOBR> lämnas till ca 25 000 jordbruksföretag. Med en antagen genomsnittlig konsultinsats på två timmar med en timkostnad om 500 kronor ger detta en totalkostnad på ca 25 miljoner kronor för lantbrukarna vad avser köpta konsulttjänster från LRF Konsult AB.</P> <P class="p31 ft4">Hushållningssällskapen i de olika länen erbjuder också konsulttjänster till lantbrukarna. Omfattningen var år 1998 en hantering av ca 3 400 stöd. Med ett antagande om en genomsnittlig konsultinsats på två timmar med en timkostnad om 500 kronor motsvarar detta en kostnad av ca 3,4 miljoner kronor för lantbrukarna.</P> <P class="p27 ft4">Därtill kommer de arbetsinsatser som utförs av ett stort antal mindre konsultföretag.</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">74 </SPAN>Resursanvändning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td8"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td9"><SPAN class="p23 ft4">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td11"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft3">5 EU:s gemensamma jordbrukspolitik</P> <P class="p156 ft53"><SPAN class="ft15">5.1</SPAN><SPAN class="ft52">Målen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik</SPAN></P> <P class="p157 ft4">Målen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (the Common Agricultural Policy – CAP) formulerades redan år 1957 i Romfördraget. I artikel 39 i fördraget anges att den gemensamma jordbrukspolitiken skall ha som mål att</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">höja produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniska framsteg och genom att trygga en rationell utveckling av jordbruksproduktionen och ett optimalt utnyttjande av produktionsfaktorerna, särskilt arbetskraften,</SPAN></P> <P class="p53 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">på så sätt tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för dem som arbetar inom jordbruket,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">stabilisera marknaderna,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">trygga försörjningen,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.</SPAN></P> <P class="p54 ft4">I Romfördraget anges vidare att det vid utformningen av politiken</P> <P class="p117 ft4">och de särskilda åtgärder som krävs för att tillämpa den skall tas hänsyn till</P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">jordbruksnäringens särskilda karaktär som är en följd av jordbrukets sociala struktur och av strukturella och naturbetingade olikheter mellan olika jordbruksregioner,</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">nödvändigheten av att gradvis genomföra lämpliga anpassningsåtgärder,</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">det faktum att jordbruket i medlemsstaterna utgör en sektor som är nära förbunden med ekonomin i dess helhet.</SPAN></P> <P class="p64 ft4">När målen ställdes upp var dåvarande <NOBR>EG-6</NOBR> (Frankrike, Tyskland, Italien samt Beneluxländerna) nettoimportörer av de flesta jordbruksvaror.</P> <P class="p64 ft4">De mål som sattes upp och sedan dess varit gällande inriktades på produktionen. Att förbättra produktiviteten och expandera jordbruksproduktionen var behov som bedömdes rimliga och meningsfulla mot bakgrund av den situation som rådde i Europa efter kriget. Försörjningssäkerhet på hemmamarknaden var viktig. Inkomstmålet fick en framträ-</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB314776x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft6"><SPAN class="ft4">76 </SPAN>EU:s gemensamma jordbrukspolitik <SPAN class="ft4">SOU 1998:147</SPAN></P> <P class="p158 ft5">dande roll och jordbruket var en huvudsysselsättning för närmare en fjärdedel av befolkningen.</P> <P class="p64 ft4">De jordbrukspolitiska målen i Romfördraget har inte ändrats, trots de stora förändringar som skett i ekonomin. Indirekt kan dock målen sägas ha ändrats genom att nya medel tillskapats, särskilt när det gäller struk- <NOBR>tur-,</NOBR> miljö- och regionala åtgärder. Jordbrukets ekonomiska roll i samhället har minskat. Jordbruket svarade år 1993 för ca 2,5 procent av BNP och ca 5,7 procent av sysselsättningen i nuvarande EU15.</P> <P class="p159 ft36"><SPAN class="ft15">5.2</SPAN><SPAN class="ft35">Medel inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik</SPAN></P> <P class="p160 ft1"><SPAN class="ft1">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft26">Utveckling av CAP</SPAN></P> <P class="p83 ft4">De formella målen för EU:s jordbrukspolitik har varit oförändrade sedan starten. CAP:s medel har däremot förändrats under åren; en utveckling som kan beskrivas som evolutionär snarare än revolutionär.</P> <P class="p64 ft4">De olika regleringarna har ändrats successivt och nya regler har tillkommit vid behov. Sällan har dock några medel försvunnit. Med åren har därför medlen blivit alltmer komplexa och svåra att överblicka. En viktig förklaring till detta är att beslutsprocessen ser ut som den gör, där de olika medlemsländernas ofta disparata intressen leder till kompromisser och paketlösningar.</P> <P class="p27 ft4">CAP var från början helt inriktad på att trygga livsmedelsförsörjningen genom att stimulera produktionen. Genom marknadsprisstöd, i form av administrativt fastställda priser som bl.a. interventionspriser samt gränsskydd, fick EU:s jordbrukare högre priser jämfört med priserna på världsmarknaden för sin produktion.</P> <P class="p111 ft4">Marknadsprisstöden utvecklades till att omfatta fler produkter och ofta utformades mer eller mindre speciallösningar på varje område. Fler interventionsåtgärder infördes och exportbidrag användes för export till länder utanför EU. De höga marknadsprisstöden tillsammans med teknisk och ekonomisk utveckling ledde till att jordbruksproduktionen ökade inom EU. Konsumenternas efterfrågan inom EU ökade emellertid inte i lika stor utsträckning. EU övergick på <NOBR>1970-talet</NOBR> från att ha varit nettoimportör till att bli nettoexportör av flera jordbruksvaror, särskilt vegetabilie- och animalieprodukter, där EU har höga stöd. EU är däremot fortfarande en stor nettoimportör av t.ex. frukt och grönsaker där EU:s stödnivåer är förhållandevis låga. EU är också nettoimportör av oljeväxter och proteinfoder. Dessutom importerar EU stora kvantiteter u- landsproducerade jordbruksvaror, såsom kaffe, te och kakao, som inte</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p13 ft27">EU:s gemensamma jordbrukspolitik <SPAN class="ft13">77</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">omfattas av EU:s marknadsregleringar. Till följd av stora produktionsöverskott på vissa varor blev produktionsbegränsningar ett nytt inslag bland CAP:s medel fr.o.m. <NOBR>1980-talet.</NOBR></P> <P class="p92 ft4">Dessa infördes först på mjölkområdet. EU:s jordbrukspolitik saknade från början åtgärder för <NOBR>struktur-,</NOBR> miljö- och regionala frågor. I början av <NOBR>1970-talet</NOBR> infördes de s.k. strukturfonderna som bara till en del ligger inom CAP men det var först år 1989 som anslagen till dessa fonder ökade markant. Strukturpolitiken har, liksom CAP i övrigt, blivit mer komplex med åren. Kännetecknande för struktur- och regionalpolitiken är att den har förändrats varje gång nya medlemsländer tillkommit i EU. Se- nast år 1995 tillkom ett nytt stöd till regioner med låg befolkningstäthet (mål 6) som var särskilt anpassat för Sverige och Finland. Särskilt stort genomslag fick de kompletterande åtgärderna i reformen, då miljöåtgärder infördes i större utsträckning år 1992 inom CAP.</P> <P class="p31 ft4">År 1992 beslutades om den hittills mest omfattande förändringen av CAP. Bakgrunden till beslutet var främst kritik mot tilltagande överskott och därav följande budgetkostnader. De produktionsbegränsande åtgärder som vidtagits under <NOBR>1980-talet</NOBR> hade visat sig vara otillräckliga. Även politikens oförmåga att klara inkomstfördelningsmål och effekterna på miljön angavs som motiv. Vid tidpunkten för reformen fanns även ett internationellt tryck på förändring av CAP i de då pågående handelsförhandlingarna i GATT:s Uruguayrunda.</P> <P class="p27 ft5">De grundläggande förändringarna av den gemensamma politiken som beslutades år 1992 var att</P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">sänka de administrativa priserna,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">kompensera lantbrukarna för prissänkningar med direktstöd,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">införa produktionsbegränsningar samt att</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">införa miljöersättningar och andra s.k. kompletterande åtgärder.</SPAN></P> <P class="p54 ft4">De varuområden som omfattades av reformen år 1992 var spannmål,</P> <P class="p55 ft4">oljeväxter, proteingrödor och nötkött. Reformen innebar att nivåerna på gränsskydd, exportbidrag, interventionspriser m.m. sänktes och att dessa medel därmed har fått minskad betydelse inom de varuområden som omfattas. För att kompensera prissänkningen infördes i stället direktstöd per djur eller ha, dvs. djurbidrag och arealbidrag. I samband med reformen infördes s.k. kompletterande åtgärder, vilket innefattade miljöersättningar, stöd vid förtidspensionering samt stöd för skogliga åtgärder inom jordbruket.</P> <P class="p64 ft4">Efter 1992 års reform av CAP har reformer gjorts på flera varuområden såsom ris samt frukt och grönsaker. Diskussioner pågår om förändringar i regleringarna för vin, tobak och olivolja. Diskussioner har också påbörjats om framtida förändringar av regleringarna för nötkött, mjölk och spannmål inom ramen för den s.k. Agenda 2000.</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">78 </SPAN>EU:s gemensamma jordbrukspolitik</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft4">De medel som används i den gemensamma jordbrukspolitiken i dag är huvudsakligen interna marknadsprisstöd (främst exportbidrag, produktionsbegränsningar och interventionsåtgärder), direktstöd (areal- och djurbidrag), gränsskydd (främst tullar, i vissa fall nedsatta genom handelsavtal), miljöersättningar samt regional- och strukturstöd.</P> <P class="p31 ft4">De interna marknadsprisstöden, direktstöden samt gränsskyddet ligger alla inom de s.k. marknadsregleringarna. Dessa stöd belastar EU:s budget till 100 procent och betalas ur EUGFJ:s garantisektion. Miljöersättningarna, som delvis betalas med nationella medel, betalas också ur garantisektionen. Struktur- och regionala åtgärder inom jordbrukssektorn finansieras däremot huvudsakligen av medel i EUGFJ:s utvecklingssektion tillsammans med nationella medel. Därutöver finns det strukturfonder som ligger utanför jordbruksfonden.</P> <P class="p36 ft4">År 1996 uppgick EU:s utgifter för CAP till ca 43 miljarder ecu (drygt 370 miljarder kronor), vilket var en stor ökning jämfört med år 1995 då utgifterna uppgick till ca 37 miljarder ecu (drygt 320 miljarder kronor). Denna budgetökning beror dock främst på utvidgningen från 12 till 15 <NOBR>EU-länder</NOBR> år 1995, vilket påverkade utgifterna i synnerhet under år 1996. Av 1996 års utgifter gick 45 procent till direktstöd och 42 procent till marknadsprisstöd. Direktstödens andel har ökat sedan de infördes år 1992, och uppgick år 1996 till drygt 19 miljarder ecu (knappt 170 miljarder kronor). EU:s utgifter för marknadsprisstöden år 1996, som var knappt 18 miljarder ecu (160 miljarder kronor), var emellertid lägre än beräknat på grund av höga världsmarknadspriser på spannmål. EU:s utgifter för de kompletterande åtgärderna fördubblades mellan åren 1995 och 1996 från drygt 0,8 miljarder ecu till drygt 1,8 miljarder ecu (från 7,2 till 16,1 miljarder kronor), varav miljöersättningarna år 1996 uppgick till knappt 1,4 miljarder ecu. EUGFJ:s utgifter för regional- och strukturstöd har också ökat och uppgick år 1996 till drygt 3,8 miljarder ecu (drygt 33 miljarder kronor). De kompletterande åtgärderna samt struktur- och regionalstöden medfinansieras dessutom av medlemsländerna.</P> <P class="p161 ft1"><SPAN class="ft1">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft26">CAP:s marknadsregleringar i dag</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Tre grundläggande principer för regleringarna etablerades redan när de första marknadsregleringarna infördes under <NOBR>1960-talet</NOBR> och gäller fortfarande;</P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">gemensam marknad med fri rörlighet för jordbruksprodukter med gemensamma administrativa priser,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p13 ft27">EU:s gemensamma jordbrukspolitik <SPAN class="ft13">79</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p162 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">gemenskapspreferens, dvs. varor producerade inom unionen skall ha företräde framför importerade varor,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">gemensam och solidarisk finansiering.</SPAN></P> <P class="p54 ft4">Den gemensamma marknaden inom EU har skapats genom att tullar,</P> <P class="p55 ft4">exportstöd och andra typer av konkurrenssnedvridande subventioner har tagits bort mellan medlemsländerna. Gemensamma priser innebär att administrativa priser satta i ecu gäller inom hela unionen.</P> <P class="p64 ft4">Ett sådant pris är interventionspriset. Även exportbidrag, tullar och stöd är gemensamma inom unionen. Däremot kan marknadspriserna skilja sig åt inom unionen bl.a. beroende på hur stor den regionala produktionen är i förhållande till efterfrågan.</P> <P class="p64 ft5">Gemenskapspreferensen innebär att varor inom EU ges företräde på marknaden framför varor från tredje land. Detta sker genom att jordbruksvaror från tredje land beläggs med gränsskydd, främst tullar.</P> <P class="p64 ft4">Även andra åtgärder inom marknadsregleringarna leder till att en högre prisnivå upprätthålls inom EU i jämförelse med de priser som gäller utanför EU.</P> <P class="p64 ft5">Gemensam finansiering innebär att åtgärderna inom marknadsregleringarna finansieras med pengar ur EU:s budget. EU:s budgetintäkter består av tullar, sockeravgifter samt avgifter från medlemsländerna.</P> <P class="p64 ft4">Medlemsländernas avgifter representerade år 1995 ca 70 procent av EU:s budgetintäkter.</P> <P class="p64 ft4">Marknadsregleringarna uppvisar en stor flora av instrument såsom bl.a. exportbidrag och tullar vid handeln med tredje land samt interventionsåtgärder och produktionskvoter inom unionen. Dessa instrument stödjer en generellt högre prisnivå inom EU jämfört med världsmarknaden.</P> <P class="p64 ft4">Exportbidrag, som avser att kompensera för skillnaden mellan EU- pris och världsmarknadspris vid export till tredje land, betalas ut vid EU:s export till tredje land. Exportbidragen, som förekommer på de flesta jordbruksvaror som produceras inom EU, håller därmed priserna uppe inom unionen. Exportavgifter kan tillämpas om världsmarknadspriserna överstiger priserna inom EU. Därigenom hålls priset på den interna marknaden nere, vilket gynnar konsumenterna i EU. Detta har under senare år tillämpats på spannmål.</P> <P class="p64 ft4">Importvaror från tredje land beläggs med en tull eller någon annan typ av gränsskydd. Detta leder också till att priserna inom EU hålls på en nivå som är högre än på världsmarknaden. Som en följd av GATT- avtalet från Uruguayrundan – det s.k. <NOBR>UR-avtalet</NOBR> – har de tidigare rörliga avgifterna ersatts av tullar. Trots <NOBR>UR-avtalet</NOBR> kvarstår emellertid fortfarande ett rörligt gränsskydd för några jordbruksprodukter, bl.a. för frukt och grönsaker.</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">80 </SPAN>EU:s gemensamma jordbrukspolitik</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft4">Produktionsbegränsningar i form av olika typer av kvoteringar har blivit allt vanligare inom CAP. Genom att begränsa produktionen av en viss produkt begränsas utbudet inom unionen och priserna kan därigenom hållas uppe. Hur mycket produktionsbegränsningen styr utbudet, och därmed priset, varierar mellan de olika produkterna.</P> <P class="p31 ft5">Produktionsbegränsningar tillämpas bl.a. inom mjölk- och sockersektorerna.</P> <P class="p64 ft4">På mjölkområdet innebär mjölkkvoter i praktiken att produktion över den tillåtna kvoten är omöjlig, eftersom produktion över kvot drabbas av en avgift som är högre än avräkningspriset. På sockerområdet innebär kvoteringen att den produktion som överstiger s.k. A- och <NOBR>B-kvot,</NOBR> dvs. <NOBR>C-socker,</NOBR> inte omfattas av EU:s marknadsreglering utan måste exporteras till tredje land utan exportbidrag.</P> <P class="p31 ft4">Inom gemenskapen tillämpas även en rad interventionsåtgärder för att stödja en hög prisnivå inom EU. När priset riskerar att sjunka under en viss nivå kan EU ingripa genom interventionsköp. Som interventionsåtgärder räknas även bl.a. konsumtionsstimulerande åtgärder i form av prisrabatter samt åtgärder för att stödja avsättningen.</P> <P class="p31 ft4">Produktstöd finns framför allt på jordbruksvaror där EU, på grund av handelspolitiska bindningar, inte har gränsskydd. Stöden utbetalas per kilogram levererad produkt. Generellt stimuleras utbudet genom dessa stöd.</P> <P class="p31 ft4">De flesta direktstöd har införts för att kompensera för sänkta prisstöd och därmed sänkta priser. Direktstöden som utbetalas per ha eller djurenhet, har inte samma direkta effekt på utbud och priser som exportbidrag, intervention och andra marknadsprisstöd.</P> <P class="p163 ft5">Direktstöden kan dock indirekt sägas stimulera produktionen. Flertalet förädlade livsmedel omfattas också av EU:s marknadsregle-</P> <P class="p113 ft4">ringar genom exportbidrag och gränsskydd.</P> <P class="p100 ft5">Detta beror på att dessa regleringar påverkar priset på de jordbruksråvaror som livsmedelsindustrin använder.</P> <P class="p87 ft15"><SPAN class="ft15">5.3</SPAN><SPAN class="ft16">Miljöersättningar, strukturstöd m.m.</SPAN></P> <P class="p26 ft5">Före år 1992 fanns endast ett fåtal miljöåtgärder inom CAP. I samband med <NOBR>CAP-reformen</NOBR> år 1992 införde EU miljöersättningar på jordbruksområdet för att komplettera och miljöanpassa marknadsregleringarna. Formella miljömål inom CAP saknas emellertid fortfarande.</P> <P class="p64 ft4">EU har fastställt ramar för miljöersättningarna medan detaljerna utformas på nationell nivå efter godkännande av EU. Ersättningarna delfinansieras av respektive medlemsland. Syftena med ersättningarna är bl.a. att uppmuntra mindre intensiva produktionsmetoder, främja en</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p13 ft27">EU:s gemensamma jordbrukspolitik <SPAN class="ft13">81</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">miljövänlig extensifiering, främja ett utnyttjande av jordbruksmark som tar hänsyn till skydd och förbättring av miljön, naturen, landskapet, naturresurserna och den biologiska mångfalden, främja ekologisk odling samt uppmuntra att jordbruksmark långsiktigt tas ur produktion av miljöskäl, t.ex. för anläggning av våtmarker eller i erosionskänsliga områden.</P> <P class="p27 ft4">Strukturpolitiken i EU började ta form i början av <NOBR>1970-talet</NOBR> och medel tillfördes de s.k. strukturfonderna. Anslagen var i början blygsamma.</P> <P class="p38 ft4">I samband med att den s.k. enhetsakten antogs år 1987 skrevs målet om ekonomisk och social sammanhållning, dvs. viljan att minska skillnaderna mellan olika regioner, in i Romfördraget. Resultatet blev en genomgripande reform som trädde i kraft år 1989, och en avsevärd ökning av anslagen till strukturfonderna. Strukturfonderna, dvs. den regionala fonden, den sociala fonden och jordbruksfondens utvecklingssektion (dessutom finns en fjärde fond för fiske), koordinerades och den nuvarande ordningen, med ett begränsat antal huvudmål för verksamheten, infördes.</P> <P class="p36 ft4">Efter den senaste reformeringen av struktur- och regionalpolitiken, år 1993, beslutades om följande huvudmål för perioden <NOBR>1994–1999:</NOBR></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">ekonomisk anpassning av eftersatta regioner,</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">ekonomisk omställning av områden med avtagande industriell aktivitet,</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">bekämpning av långtidsarbetslöshet och åtgärder som underlättar inträdet på arbetsmarknaden för ungdomar,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">förebyggande åtgärder mot arbetslöshet (utbildning),</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">främja landsbygdens utveckling,</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">anpassning av jordbrukets struktur,</SPAN></P> <P class="p112 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">utveckling av ekonomisk mångfald i känsliga landsbygdsområden. Som en följd av att Sverige och Finland blev </SPAN><NOBR>EU-medlemmar</NOBR> skapa-</P> <P class="p113 ft4">des ett mål 6 som avser att stödja regioner med låg befolkningstäthet.</P> <P class="p64 ft4">På jordbruksområdet är det främst mål 5a och 5b samt mål 6 som är aktuella.</P> <P class="p64 ft4">Mål 5a avser stöd till omstrukturering av jord- och skogsbruket (även fisket men detta finansieras ur fiskefonden). Åtgärder som kan finansieras inom detta stöd omfattar bl.a. investeringsstöd, startstöd till unga jordbrukare, startstöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker, stöd till att förbättra och vidareutveckla hantering, förädling och marknadsföring av jord- och skogsbruksprodukter samt stöd till mindre gynnade områden – Less favoured areas (LFA). Stöden, som är frivilliga, finansieras både av EU:s jordbruksfond och av medlemslandet.</P> <P class="p64 ft5">Mål 5b avser att öka mångfalden och livskraften på landsbygden. Satsningarna riktas till främst projekt som bedöms bidra till utvecklingen på landsbygden. Exempel på åtgärder är kompetensutveckling inom tu-</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">82 </SPAN>EU:s gemensamma jordbrukspolitik</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft4">rism, små och medelstora företag eller inom den areella sektorn, dvs. även till andra näringar än jordbruket. Mål 5b är geografiskt avgränsat och för att placeras i detta mål skall regionen bl.a. ha en låg BNP per capita, hög andel sysselsatta i jordbruk samt låga inkomster från jordbruk. Stöden finansieras dels av EU genom jordbruksfonden, regionalfonden och socialfonden, dels av nationella medel inom respektive medlemsland.</P> <P class="p46 ft4">Mål 6 avser extremt glest bebyggda regioner med maximalt åtta invånare per kvadratkilometer. Mål 6 tillkom som ovan nämnts när Sverige och Finland blev medlemmar och skapades för att inom ett geografiskt begränsat område kunna använda en del av de stöd som ansågs vara berättigade, men som av olika skäl inte var tillämpliga under rådande förutsättningar. Inom målområdet, som i Sverige består av de inre delarna av Norrland och delar av nordvästra Svealand, kan strukturfonderna finansiera projekt som bidrar till områdets utveckling, däribland även åtgärder inom mål 5a, dvs. åtgärder riktade mot jordbruksföretag och landsbygdens utveckling.</P> <P class="p164 ft36"><SPAN class="ft15">5.4</SPAN><SPAN class="ft35">Avgifter inom jordbruksadministrationen</SPAN></P> <P class="p165 ft5">Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken skiftar möjligheterna för de enskilda medlemsländerna att erhålla täckning för administrationskostnaderna från område till område.</P> <P class="p47 ft4">I de fall som berör jordbrukets område, nämligen uppbörden av sockeravgifter och tullar, erhåller medlemsländerna en schablonmässig ersättning för sina administrationskostnader genom att en viss andel av uppburna avgifter inte inlevereras till EU:s budget.</P> <P class="p47 ft5">I Sverige förs dessa medel direkt till statsbudgeten och inte till berörda myndigheter. Vad gäller möjligheterna att ta ut en avgift av sökandena för att behandla ansökningar är situationen mer komplex.</P> <P class="p47 ft4">I vissa <NOBR>EG-rättsakter</NOBR> finns föreskrifter som direkt medger att en avgift får tas ut, t.ex. avgift för djurregister. I andra fall finns föreskrifter i rättsakterna som enligt ett domslut i <NOBR>EG-domstolen</NOBR> den 22 oktober 1998 (mål <NOBR>C-36/97</NOBR> och C <NOBR>-37/97)</NOBR> innebär förbud för myndigheterna att ta ut någon ansökningsavgift. Det gällde i detta fall en ansökningsavgift för utbetalning av kompensationsbetalning i form av bl.a. arealstöd. Domstolen hänvisade i dessa fall till de uttryckliga föreskrifterna om att kompensationsbetalningarna skall utbetalas till stödmottagaren fullt ut. Samtidigt påpekar domstolen att det faktum att <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har god-</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p13 ft27">EU:s gemensamma jordbrukspolitik <SPAN class="ft13">83</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">känt ett avgiftsuttag i en dom rörande beviljande av stöd för skummjölk som bearbetas till foderblandningar och skummjölkspulver är en följd av att det i den berörda förordningen varken går att utläsa att det är förbjudet för medlemsstaterna att utföra de i förordningen föreskrivna kontrollerna gratis eller att kräva att de berörda företagen betalade kostnaderna för dessa kontroller.</P> <P class="p27 ft4">Möjligheten att ta ut avgifter för att täcka administrationskostnader för de olika stöden inom den gemensamma jordbrukspolitiken skulle således behöva avgöras från fall till fall med hänsyn tagen till respektive rättsakts utformning.</P> <P class="p28 ft15"><SPAN class="ft15">5.5</SPAN><SPAN class="ft16">Reformering av CAP</SPAN></P> <P class="p91 ft1"><SPAN class="ft1">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft26">Framtida förändringar</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Det finns flera olika krafter som talar för fortsatta förändringar av CAP. Erfarenheterna av utvecklingen under en lång följd av år visar samtidigt att dramatiska förändringar av politiken inte är sannolika. De förändringar som hittills har skett har oftast fått till effekt att reglerna blivit fler och även administrativt mera resurskrävande.</P> <P class="p27 ft4">De mest näraliggande förändringarna är dels de som faller inom det förslag som kommissionen nu har lämnat till reformering av CAP, det s.k. Agenda 2000, dels det arbete som snart kommer att inledas i Sverige för att utforma ett s.k. landsbygdsprogram. Förslagen från kommissionen omfattar <NOBR>spannmåls-,</NOBR> mjölk- och nötköttsområdena.</P> <P class="p31 ft4">Vidare föreslås att nu gällande förordningar på strukturstödsområdet slås samman till en och att finansiering sker via jordbruksfondens garantisektion. Även de grundläggande reglerna för miljöersättningar föreslås ingå i denna samlade förordning. En utredning har tillsatts med uppgift att ta fram ett nytt femårigt miljöersättningsprogram från år 2001. Ett planeringsarbete har också inletts för andra åtgärder som kan förväntas ingå i ett kommande landsbygdsprogram. Syftet är att åtgärderna i programmet skall kunna underlätta genomförandet av reformen av marknadsordningarna.</P> <P class="p90 ft4">Andra krafter som kan medföra förändringar av CAP är en kommande östutvidgning och effekter av nästa runda inom WTO. Vad gäller en kommande utvidgning av EU kan man räkna med att det kommer att dröja några år efter sekelskiftet innan nya stater blir medlemmar. Möjligen kan man tänka sig att anpassningar av CAP för de stater som redan nu är medlemmar kan komma att ske något tidigare än den tidpunkt när nya stater tas in som medlemmar. En fråga som ännu inte är klarlagd är</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">84 </SPAN>EU:s gemensamma jordbrukspolitik</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">om de öst- och centraleuropeiska ansökarländerna kommer att arbeta på lika villkor med de västliga medlemsländerna eller om dessa stater kommer att få särregler.</P> <P class="p116 ft4">En annan fråga som kan få betydelse är hur långa övergångsperioderna kommer att bli innan den avsedda integrationen helt har slagit igenom. Det är osäkert på vilket sätt administrationen kommer att påverkas av en östutvidgning. Detta gäller dels tidsplanen för arbetet, dels vilka regler som kommer att gälla. Inte minst eftersom det ännu kommer att dröja flera år innan regelverket rimligen kan komma att påverkas av en kommande östutvidgning, torde denna utvidgning inte få några direkta effekter på hur administrationen i Sverige bör utformas för de närmaste åren.</P> <P class="p64 ft4">En ytterligare kraft som kan komma att påverka CAP är nästa runda inom WTO. Syftet med denna runda, som kommer att starta under år 1999, är att genomföra ytterligare liberaliseringar av handeln. Baserat på tidigare erfarenheter får man räkna med att det tar några år att genomföra förhandlingarna. Kommissionen förslår redan nu vissa anpassningar av regelverket som en förberedelse inför ett nytt <NOBR>WTO-avtal.</NOBR> Ef- tersom förändringar direkt betingade av ett nytt <NOBR>WTO-avtal</NOBR> ligger dock långt fram i tiden och är osäkert till sitt innehåll.</P> <P class="p89 ft15"><SPAN class="ft15">5.6</SPAN><SPAN class="ft16">Agenda 2000</SPAN></P> <P class="p26 ft4">Kommissionen har lämnat förslag till en reformering av CAP, kallat Agenda 2000. Förslagen från kommissionen omfattar <NOBR>spannmåls-,</NOBR> mjölk- och nötköttsområdena. Vidare föreslås att nu gällande förordningar på strukturstödsområdet slås samman till en och att merparten av finansiering sker via jordbruksfondens garantisektion. Förslagen omfattar även de grundläggande reglerna för miljöersättningar.</P> <P class="p27 ft5">De föreslagna reglerna skall träda i kraft den 1 januari år 2000 och reglerna skall vara införda fullt ut år 2003.</P> <P class="p64 ft4">De förslag som lämnats nu har ännu inte beretts färdigt. Enligt nuvarande planer beräknas ett beslut fattas i mars 1999. En fråga som uppstår är hur långt man kan räkna med att de förslag som presenterats verkligen kommer att genomföras. En jämförelse som kan göras är med den s.k. <NOBR>McSharry-planen</NOBR> som presenterades i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det visade sig då att planen i många av sina huvuddrag kom att genomföras. De förändringar som inträffade under processen påverkade endast i liten utsträckning administrationen.</P> <P class="p127 ft5">Med ledning av detta resonemang och att många pekat på behovet av förändringar av politiken, skulle detta kunna innebära att det kommer att fattas ett beslut, som åtminstone i administrativt avseende, kommer att</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p13 ft27">EU:s gemensamma jordbrukspolitik <SPAN class="ft13">85</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">se ut ungefär som enligt de linjer som framgår följande avsnitt. Självfallet kan belopp och detaljer. komma att bli annorlunda än enligt det befintliga förslaget.</P> <P class="p84 ft1"><SPAN class="ft1">5.6.1</SPAN><SPAN class="ft26">Agenda 2000 och marknadsstöden</SPAN></P> <P class="p40 ft4">För produktgrupperna spannmål, mjölk och nötkött föreslås sänkningar av interventionsprisnivåerna. De sänkningar som anges uppgår till 20 procent för spannmål, 15 procent för mjölk och 30 procent för nötkött. Vidare föreslås en rad förenklingar i regelverket. Sänkningarna kommer givetvis också att påverka exportbidragsnivåerna. På spannmålsområdet är bedömningen den att exportbidrag inte skall behövas för brödsäd. För fodersäd däremot kan man räkna med behov av exportbidrag även efter reformen. För mjölk och nötkött får man också räkna med att de angivna interventionsprisnivåerna kommer att ligga högre än världsmarknadsprisnivån och att således behov av exportbidragsgivning kommer att finnas. På nötköttsområdet föreslås vidare att interventionsinstrumentet skall tas bort och ersättas med den administrativt enklare formen privat lagring.</P> <P class="p50 ft4">Sammantaget bör man räkna med att interventions- och exportbidragsverksamheten skall kunna minska som en effekt av Agenda 2000. Hur stor denna förändring blir kommer att avgöras av världsmarknadsprisernas utveckling och företagens intresse av att utnyttja instrumenten.</P> <P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">5.6.2</SPAN><SPAN class="ft26">Agenda 2000 och jordbrukarstöden</SPAN></P> <P class="p166 ft4"><SPAN class="ft4">5.6.2.1</SPAN><SPAN class="ft30">Arealstöd</SPAN></P> <P class="p35 ft4">Det förslag som redovisats innebär ett steg mot s.k. frikopplade stöd, nämligen att stödet inte beror på den verksamhet som jordbruksföretagen har. Enligt förslaget skall den obligatoriska trädan vara kvar men i normalfallet sättas till 0 procent. Lantbrukarna skall frivilligt kunna träda mellan 10 och 100 procent. Vidare föreslås ett gemensamt arealstöd om 66 ecu per ton för alla grödgrupper (inklusive träda), utom för proteingrödor och durumvete där stöden föreslås bli något högre. Förslaget innebär att särregler för oljeväxter inte längre behövs. Dessa särregler har bl.a. inneburit att det hittills har behövts två utbetalningar. Utbetalningarna föreslås ske mellan den 1 januari och den 31 mars året efter det år för vilket stödet sökts. Förändringarna bör kunna leda till att stödet blir något enklare att administrera. Ett eventuellt införande av s.k. hori-</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">86 </SPAN>EU:s gemensamma jordbrukspolitik</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft5">sontella regler kan dock innebära ett betydande behov av administrativa insatser.</P> <P class="p33 ft4"><SPAN class="ft4">5.6.2.2</SPAN><SPAN class="ft30">Mjölkområdet</SPAN></P> <P class="p97 ft4">För Sveriges del föreslås att mjölkkvoten ökas med 2,3 procent. Denna ökning är inte så stor att mjölkkvotsystemet kan förväntas förlora sin kraft som ett produktionsbegränsande instrument.</P> <P class="p64 ft4">Enligt förslaget skall direktstöd införas, vilket delvis kompenserar för det intäktsbortfall som uppstår genom sänkningen av priserna. Direktstödet skall grundas på mjölkmängden och delas upp i en del avseende mjölk och en del avseende det kött som är en direkt följd av mjölkproduktionen. Den praktiska tillämpningen av direktstöden är ännu oklar. En effekt som kan uppstå är att det skapas två system som verkar parallellt med dels ett kvotsystem för mjölkproduktion, dels ett system för bidragsenheter.</P> <P class="p36 ft4">Av direktstödet föreslås att 30 procent fördelas genom s.k. nationella kuvert. För Sveriges del motsvarar detta drygt 60 miljoner ecu. Tanken är att medlemslandet skall ha ett betydande inflytande över hur dessa medel skall fördelas. Om förslaget genomförs leder detta till att de beslut som Sverige fattar angående regelsystemet för det nationella kuvertet i sin tur påverkar omfattningen av administrationen.</P> <P class="p109 ft4"><SPAN class="ft4">5.6.2.3</SPAN><SPAN class="ft30">Nötköttsområdet</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Det nuvarande systemet med djurbidrag föreslås utvidgas, såväl vad gäller bidragsnivåer som omfattning. Även på nötköttsområdet föreslås att en del av stödet skall fördelas via s.k. nationella kuvert som medlemsländerna skall kunna besluta om fördelningen av. För Sveriges del innebär detta att knappt 40 miljoner ecu skall fördelas via nationella kuvert.</P> <P class="p27 ft4">Extensifieringsstödet föreslås höjas och endast betesmarker skall betraktas som grovfoderareal. Krav på betning kommer att ställas. Bi- dragsrätterna för am- och dikor föreslås reduceras. I dagens system finns regler om s.k. foderareal som är svåra att tillämpa. Med de regler som föreslås nu kan det komma att krävas tre olika foderarealsbegrepp, vilket givetvis kommer att öka komplexiteten avsevärt.</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p13 ft27">EU:s gemensamma jordbrukspolitik <SPAN class="ft13">87</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft4">5.6.2.4</SPAN><SPAN class="ft30">En sammanhållen landsbygdsförordning</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Förslaget om en sammanhållen landsbygdsförordning innebär att jordbruksrelaterade åtgärder <NOBR>(miljö-,</NOBR> struktur- och landsbygdsinsatser) som kan komplettera marknadsregleringarna och underlätta en reform förs samman i en förordning. Medlemsstaterna skall göra program på den geografiska nivå som de anser vara lämplig och innehålla de åtgärder som man avser att tillämpa. Enbart miljöersättningarna är obligatoriska att införa för medlemsstaterna. Krav på utvärdering och bedömning av hur olika stöd samverkar ingår i förslaget.</P> <P class="p36 ft4">Förordningen innehåller åtgärder som syftar till att underlätta en strukturomvandling i jordbruket (tidigare betecknade 5a), kompletterande åtgärder som miljöersättningar, skogsplantering och förtidspensionering samt åtgärder för landsbygdsutveckling (sådana åtgärder som tidigare kunde tillämpas i mål <NOBR>5b-områdena</NOBR> och finansierades av jordbruksfonden).</P> <P class="p31 ft4">Den viktigaste förändringen är att utgifterna för landsbygdsutvecklingsåtgärderna utanför mål 1 skall bekostas av EUGFJ:s garantisektion och inte som i dag från utvecklingssektionen. Därmed förändras insatserna från att vara struktur- och regionalpolitik till att vara ett medel att underlätta reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Även vissa åtgärder påverkas, bl.a. innebär förslaget att kompensationsbidraget <NOBR>(LFA-stödet)</NOBR> utgår som ett stöd per arealenhet och inte som i dag som en ersättning per djur. De mål som finansieras inom strukturfonderna förelås minska i antal från dagens sju till tre. Hur dessa stöd skall utformas regleras i förslaget till strukturfondsförordning i Agenda 2000. Stödformen skiljer sig från de jordbruksrelaterade stöden genom att det i allmänhet rör sig om prövningar av enskilda ansökningar om projektstöd, där också en viss andel medfinansiering krävs.</P> <P class="p161 ft4"><SPAN class="ft4">5.6.2.5</SPAN><SPAN class="ft30">Gemensamma regler för direktstöd</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Ett förslag har lämnats till en horisontell förordning för modulering av de generella direktstöden. Enligt förslaget skall hänsyn tas till ett antal faktorer vid bestämning av stödet till den enskilde stödmottagaren.</P> <P class="p64 ft4">I förslaget ges möjlighet till att direktstöden kan villkoras med miljökrav. På detta sätt vill man uppnå att mål på miljöområdet får ett effektivt genomslag. Bryter lantbrukaren mot dessa villkor reduceras eller bortfaller stöd.</P> <P class="p64 ft5">För det andra finns förslag om att lantbrukare som använder jämförelsevis mycket arbetskraft skall kunna gynnas framför lantbrukare som använder jämförelsevis mycket kapital. Syftet är givetvis att bevara sys-</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">88 </SPAN>EU:s gemensamma jordbrukspolitik</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">selsättningen på landsbygden. För att kunna genomföra detta förslag krävs bl.a. att det fastställs nyckeltal för arbetsförbrukningen.</P> <P class="p64 ft4">För det tredje föreslås att mottagare av höga stödbelopp skall kunna få stödet reducerat. Regler för denna koppling bedöms vara enkla att administrera jämfört med andra kopplingar som redovisas i detta avsnitt.</P> <P class="p64 ft4">För det fjärde föreslås att "aktiva brukare" skall kunna behandlas förmånligare än andra brukare. Helt objektiva regler för detta är svårt att fastställa. Bland annat kommer problematik att behöva penetreras rörande jordägare kontra arrendatorer, heltidslantbrukare kontra deltidslantbrukare, bofasta på landsbygd kontra boende i tätort och de som har huvudsaklig försörjning från jordbruk kontra de som endast har delvis försörjning från jordbruk.</P> <P class="p31 ft5">Även om det ännu inte finns några preciseringar av hur dessa regler skall tillämpas, kan man förutse ett behov av en omfattande administrativ insats för att hantera dessa.</P> <P class="p93 ft15"><SPAN class="ft15">5.7</SPAN><SPAN class="ft16">Nytt program för landsbygdsåtgärder</SPAN></P> <P class="p26 ft4">Enligt kommissionens förslag skall medlemsländerna lämna programförslag till de åtgärder inom landsbygdsförordningen som man avser att tillämpa. Det gäller såväl de nuvarande strukturstöden som de miljöersättningsprogram som i dag tillämpas med stöd av rådsförordning 2078/92. Nuvarande strukturfondsperiod löper ut den 31 december 1999. I Sverige har flertalet av de tillämpade åtgärderna utvärderats. Det gäller t.ex. de regionala stöden, startstödet och stödet till livsmedelsindustrin. Dessa utvärderingar utgör ett underlag för regeringens övervägningar om framtida tillämpning av åtgärder.</P> <P class="p27 ft4">En särskild utredning har tillsatts för att ta fram ett nytt miljöersättningsprogram som avses att träda i kraft år 2001. Ett förslag om att förlänga de åtaganden i det innevarande programmet som går ut år 1999 har lämnats till kommissionen. Åtagandena inom miljöersättningsprogrammet kommer enligt kommissionens förslag även i fortsättningen att vara femåriga.</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td8"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td9"><SPAN class="p23 ft4">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td11"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft24"><SPAN class="ft3">6</SPAN><SPAN class="ft23">Införandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik i Sverige</SPAN></P> <P class="p169 ft15"><SPAN class="ft15">6.1</SPAN><SPAN class="ft16">Ansvarsfördelning</SPAN></P> <P class="p26 ft4">De grundläggande besluten gällande ansvarsfördelning vid tillämpningen av EG:s regelverk på jordbruksområdet fattades av riksdagen i samband med behandlingen av prop. 1994/95:75. Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen (bet. 1994/95:JoU07) samt 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 10, bet. 1994/95:JoU13, rskr. 1994/95:291).</P> <P class="p31 ft5">Beträffande principerna för ansvarsfördelningen uttalade regeringen i prop. 1994/95:75 följande:</P> <P class="p170 ft54">”Enligt regeringens uppfattning är det av central betydelse att handläggningen av olika bidrag läggs så nära de berörda som möjligt. Den fysiska kontrollen bör också skötas på regional nivå. Detta innebär en förskjutning av ansvaret till länsnivå. Samtidigt bör de tekniska systemlösningarna vara enhetliga och antalet utbetalningsställen nedbringas. Möjligheterna för ansvariga myndigheter att rapportera till riksredovisningen skall tillgodoses. Dessa krav har tillgodosetts i den modell för ansvarsfördelning som beskrivs nedan.</P> <P class="p171 ft55">Statens jordbruksverk och Fiskeriverket får ett primäransvar som utbetalningsmyndigheter. I Jordbruksverkets fall innebär detta att samtliga utbetalningar till jordbrukare sker genom ett centralt <NOBR>ADB-system</NOBR> som verket ansvarar för. Vidare ansvarar verket för handläggning av ärenden som berör intervention och exportbidrag. Övriga ärenden handläggs av länsstyrelserna.</P> <P class="p170 ft55">Jordbruksverket ges i uppdrag att stärka myndighetens internrevision vilken skall bedriva intern revision av <NOBR>EU-stöd</NOBR> inom alla berörda myndigheter. Länsstyrelserna ansvarar primärt för den fysiska kontrollen i samband med samtliga <NOBR>EU-stöd.</NOBR> Riksrevisionsverket ansvarar för den externa revisionen i vilken ingår</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">90 </SPAN>Införandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p172 ft56">att granska kvaliteten på berörda myndigheters interna kontroll, bl.a. vad gäller intern revision.</P> <P class="p173 ft6">De utbetalande myndigheterna skall svara för att den återrapportering till kommissionen som ankommer på dessa enligt EG:s regelverk utförs.”</P> <P class="p94 ft4">I samma proposition anfördes vidare:</P> <P class="p170 ft55">”... De förslag till ansvarsfördelning som lämnas ... avser i första hand förhållandena under år 1995. Det kan därefter bli nödvändigt, efter det att erfarenheter vunnits av att tillämpa den gemensamma jordbrukspolitiken, justera ansvarsfördelningen i syfte att uppnå bästa möjliga effektivitet ur administrativ synpunkt. De förslag vi ... utgår därför från en kombination av mer långsiktigt syftande principer för arbetsfördelning mellan departement, myndigheter och länsförvaltning och en kortsiktig strävan att endast i begränsad utsträckning förändra den existerande myndighetsstrukturen."</P> <P class="p174 ft4">I 1995 års budgetproposition fastslogs att Jordbruksverket skulle vara fondkoordinator. Regeringen anförde därvid följande:</P> <P class="p170 ft55">”... Fondkoordinatorns uppgift blir ... bl.a. att svara för att EU:s bestämmelser tillämpas enhetligt och att alla stödmottagare behandlas lika. Som central sektorsmyndighet har Jordbruksverket på regeringens uppdrag en särskild samordnande, stödjande och rådgivande roll gentemot länsstyrelserna.”</P> <P class="p64 ft5">Det kan hävdas att dessa beslut i hög grad innebar ett fullföljande av den ordning som fastlades i samband med beslutet år 1990 om en omställning av det svenska jordbruket.</P> <P class="p175 ft36"><SPAN class="ft15">6.2</SPAN><SPAN class="ft35">Nationella åtgärder i anledning av revisionsrapporter från </SPAN><NOBR>EG-kommis-</NOBR> sionen om 1997 års räkenskaper</P> <P class="p176 ft4">Utbetalningar av jordbruksstöd finansierade av garantisektionen av Eu- ropeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) kan endast göras av de organ som av medlemsstaten utsetts till ”utbetalande organ” enligt rådets förordning (EEG) nr 729/70 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken och ackrediterats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1663/95 om tillämpningsföreskrifter för förordning 729/70. Sverige har utsett endast Jordbruksverket till sådant utbetalande organ. Det utbetalande organets årsräkenskaper måste attesteras av ett organ som är funktionellt oberoende av det utbetalande organet. I Sverige har RRV utsetts som sådant ”attesterande organ”.</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB314791x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft6"><SPAN class="ft4">SOU 1998:147 </SPAN>Införandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik i Sverige <SPAN class="ft4">91</SPAN></P> <P class="p177 ft4">Inom ramen för revision av attestering avseende utbetalande organ genomförde kommissionen år 1998 ett revisionsbesök hos Jordbruksverket för att kontrollera RRV:s revisionsarbete. Med anledning härav riktades i en skrivelse från kommissionen indirekt kritik mot den svenska myndighetsorganisationen avseende administration av <NOBR>EU-stöd.</NOBR> Kommissionen menade att Jordbruksverket, under då rådande förhållande till länsstyrelserna, hade problem med att uppfylla de s.k. ackrediteringskriterierna och därmed sina uppgifter som utbetalande myndighet. Ett nytt revisionsbesök, denna gång avseende hur ackrediteringskriterierna efterlevdes av Jordbruksverket, skedde den <NOBR>26–28</NOBR> maj 1994. Representanter från Jordbruksverket, Jordbruksdepartementet och kommissionen träffades vid ett bilateralt möte på DG 6 i Bryssel för att diskutera bl.a. Jordbruksverkets förhållande till länsstyrelserna.</P> <P class="p50 ft4">I fråga om arbetsfördelningen mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket vid stödhanteringen betraktar kommissionen detta som en delegering av uppgifter till en teknisk servicefunktion. Kommissionen har framhållit att denna arbetsfördelning medfört problem för Jordbruksverket vad avser fullgörande av dess roll som utbetalningsställe.</P> <P class="p31 ft5">I kommissionens första rapport konstaterades att ”<SPAN class="ft56">på grund av den svenska strukturen kunde Jordbruksverket inte utfärda bindande instruktioner till länsstyrelserna”</SPAN>.</P> <P class="p38 ft4">Kommissionen noterade härvidlag att inga enhetliga rutiner eller checklistor existerade inom länsstyrelserna och att exempelvis registreringen av ansökningar samt förvaltningen av återkrav hanterades olika av respektive länsstyrelse, vilket enligt kommissionen delvis leder till att ackrediteringskriterierna enligt bilagan till förordning 1663/95 ej respekteras.</P> <P class="p64 ft4">Kommissionens slutsats var att varken Jordbruksverket eller Riksrevisionsverket i tillräcklig omfattning kunnat försäkra sig om att de till länsstyrelserna delegerade uppgifterna utfördes på ett tillfredsställande och enhetligt sätt. De svenska myndigheterna anmodades därför bl.a. att se till att Jordbruksverket utfärdar tillräckligt detaljerade riktlinjer till länsstyrelserna. Avslutningsvis anmodades de svenska myndigheterna att anpassa sin struktur så att Jordbruksverket fullt ut kan respektera ackrediteringskriterierna.</P> <P class="p27 ft4">Problemet med Jordbruksverkets bristande befogenheter gentemot länsstyrelserna har lösts på kort sikt genom att Jordbruksverket i relevanta stödförordningar givits bemyndigande att, efter samråd med länsstyrelserna, meddela föreskrifter om länsstyrelsernas handläggning av respektive stödärenden och om det underlag som krävs för utbetalning av respektive stöd.</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">92 </SPAN>Införandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft15"><SPAN class="ft15">6.3</SPAN><SPAN class="ft16">Resurstilldelning</SPAN></P> <P class="p26 ft4">Riksdagens beslut år 1989 om en samordnad länsförvaltning innebar att den dåvarande Lantbruksstyrelsens länsorganisation (lantbruksnämnderna) fr.o.m. den 1 juli 1991 skulle integreras i länsstyrelseorganisationen. Som ett led i riksdagens beslut våren 1990 om en ny livsmedelspolitik beslutades också om en sammanslagning av Lantbruksstyrelsen och Statens jordbruksnämnd fr.o.m. den 1 juli 1991. Bland annat mot bakgrund av den statliga regionala lantbruksorganisationens stora betydelse för genomförandet av övergången till den nya livsmedelspolitiken, konstaterades att det i detta skede måste skapas förutsättningar för en stark styrning från central myndighetsnivå. I regleringsbreven för länsstyrelserna infördes därför en minimiram för respektive länsstyrelses lantbruksverksamhets budget under perioden <NOBR>1991/92–1994/95.</NOBR></P> <P class="p178 ft4">Med anledning av lantbruksnämndernas integrering i länsstyrelserna för budgetåret 1991/92 tillfördes länsstyrelsernas anslag sammanlagt drygt 263 miljoner kronor, varav 181 miljoner kronor avsåg ren lantbruksverksamhet och 82 miljoner kronor gemensamma kostnader som internadministration och lokaler. Utöver de medel som anvisades över statsbudgeten, skulle också inkomsterna i lantbruksverksamheten disponeras för verksamhetsområdet. Under omställningsperioden utgjordes dessa inkomster i huvudsak av ersättningar från Jordbruksverket för arbetet med olika omställningsprogram inklusive viss rådgivning och utbildning. Inkomsterna uppgick under omställningsperioden till betydande belopp.</P> <P class="p36 ft4">Under budgetåret 1994/95, som var det sista året med minimibudget för lantbruksverksamheten, uppgick det över statsbudgeten anvisade beloppet till 159 miljoner kronor. Budgetåret 1995/96 innebar stora förändringar i anslagsberäkningarna för verksamheten. Bakgrunden härtill var dels att Sverige blev medlem i EU, dels omfattande besparingar i länsstyrelsernas totala budget.</P> <P class="p127 ft4">I samband med övergången från de svenska omställningsprogrammen inom jordbruket till de stödordningar som gäller inom EU ändrades också förutsättningarna och tekniken för finansieringen av länsstyrelsernas lantbruksverksamhet. De stora inkomster som länsstyrelserna erhållit från de av Jordbruksverket disponerade sakanslagen för omställningsåtgärder upphörde. Samtidigt fick lantbruksverksamheten vid länsstyrelserna vidkännas en betydande besparing som en följd av de besparingskrav som ställdes på länsstyrelserna i sin helhet. Enligt riksdagens beslut anvisades fr.o.m. budgetåret 1995/96 medel till jordbruksadministrationen för såväl Jordbruksverket som för länsstyrelserna i huvudsak under respektive myndighetsanslag. I avvaktan på närmare utredningar om resursbehoven medförde detta att de tidigare länsstyrelsernas inkomster</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB314793x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft6"><SPAN class="ft4">SOU 1998:147 </SPAN>Införandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik i Sverige <SPAN class="ft4">93</SPAN></P> <P class="p158 ft5">från Jordbruksverket ersattes med ett ökat anslag på 80 miljoner kronor på årsbasis. Härtill kom ca 20 miljoner kronor för utbildning och rådgivning som dock även fortsättningsvis utbetalades av Jordbruksverket.</P> <P class="p92 ft4">Samtidigt med dessa förändringar gjordes en ombalansering av resurstilldelningen till länsstyrelserna baserad bl.a. på det beräknade behovet av resurser för jordbruksadministrationen till följd av <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> vars kostnader därvid uppskattades till 160 miljoner kronor. Någon egentlig prövning av huruvida denna uppskattning var rättvisande har ej gjorts. I betänkandet angående administrativa konsekvenser av den gemensamma jordbrukspolitiken (SOU 1996:65), konstaterades att erfarenheter ännu saknades vad gällde konsekvenserna av det nya miljöersättningsprogrammet. Som en följd av att Sverige sedan beslut fattades om en första resurstilldelning, stegvis väsentligt utökat omfattningen av olika frivilliga stödformer, t.ex. miljöersättningsprogrammet och investeringsstödet till jordbruket har prövningen av resursbehoven i administrationen fått anstå. Extra resurser har tilldelats såväl Jordbruksverket som länsstyrelserna vid olika tillfällen, bl.a. genom att ta i anspråk outnyttjade medel för miljöersättningar i enlighet med riksdagens medgivande.</P> <P class="p27 ft5">Utöver tidigare anvisade medel, har således för budgetåret 1998 på detta sätt anvisats ytterligare 30 miljoner kronor till länsstyrelserna och 20 miljoner kronor till Jordbruksverket.</P> <P class="p64 ft4">Som en följd av Jordbruksverkets beslut om utökad kontrollfrekvens år 1998, har under löpande budgetår ytterligare 18 miljoner kronor anvisats till länsstyrelserna. Medlen har i båda fallen fördelats på basis av gjorda bedömningar av nyckeltal för resursbehov för olika åtgärder.</P> <P class="p64 ft5">Också för budgetåret 1999 har regeringen i budgetpropositionen aviserat att medel skall tillföras myndigheterna på samma sätt i avvaktan på denna utrednings resultat.</P> </DIV> <DIV id="page_94"> </DIV> <DIV id="page_95"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td8"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td9"><SPAN class="p23 ft4">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td11"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft3">7 Några internationella erfarenheter</P> <P class="p179 ft15"><SPAN class="ft15">7.1</SPAN><SPAN class="ft16">Danmark</SPAN></P> <P class="p26 ft4"><NOBR>EU-direktoratet</NOBR> är Danmarks fondkoordinator och ansvarar för administrationen av samtliga medel från EUGFJ:s garantisektion. Arealstöd och djurbidrag handläggs vid <NOBR>EU-direktoratet.</NOBR> Investeringsstöd, startstöd och stöd till ekologisk lantbruk handläggs och beslutas av Strukturdirektoratet.</P> <P class="p27 ft4">De danska direktoraten är en integrerad del av departementsorganisationen till skillnad från det svenska systemet med självständiga verk.</P> <P class="p64 ft4">När det gäller miljöersättningarna, förutom ersättning för ekologisk odling, handläggs och beslutas dessa regionalt vid de 14 folkvalda amten. De danska miljöersättningarna har inte samma omfattning och komplexitet som de svenska miljöersättningarna, vilket innebär att de kräver en mindre administrativ insats jämfört med svenska förhållanden. Medel för administrationen utbetalas av staten, men vissa amt, som också har egen beskattningsrätt, avsätter också extra resurser för administrationen i form av t.ex. rådgivning utifrån egna prioriteringar. Amten har stor frihet att vara lantbrukarna behjälpliga när det gäller ansökan om miljöersättning och har i vissa fall en uppsökande verksamhet för att få lantbrukarna att ansluta sig till miljöersättningarna.</P> <P class="p50 ft4">Samtliga utbetalningar sker av den organisation som fattar beslut om stöd. <NOBR>EU-direktoratet</NOBR> har alltså i detta fall delegerat utbetalningen.</P> <P class="p64 ft4">Utbetalningen av arealstöden sker kontinuerligt mellan den 16 oktober och den 31 december. <NOBR>EU-direktoratets</NOBR> målsättning är att utbetalningarna skall ske så snabbt som möjligt. För närvarande har ca 95 procent av alla utbetalningar genomförts i slutet av november. I praktiken innebär detta att lantbrukare som har sänt ansökningar som är korrekt ifyllda och inte ger upphov till sanktioner "belönas" med snabbare utbetalning.</P> <P class="p27 ft5">Kontrollen av stöden och de flesta av regleringarna utförs av Plantedirektoratet. Den fysiska kontrollen utförs av personal vid Plantedirektoratets sex distriktskontor.</P> <P class="p64 ft5">Om en lantbrukare inte accepterar ett beslut kan denne överklaga till Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri. Efter detta finns möjligheten till prövning vid domstol.</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">96 </SPAN>Några internationella erfarenheter</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p44 ft4">Någon motsvarighet till den svenska <NOBR>SAM-blanketten</NOBR> finns inte utan stöden söks på separata blanketter. Omfattande insatser har gjorts för att förbättra informationen om stöden och blanketternas utformning. Undersökningar visar att huvuddelen av lantbrukarna är nöjda med informationen och att denna har förbättrats under de senaste åren.</P> <P class="p105 ft4">Lantbrukarna har möjlighet att få hjälp med råd och ifyllande av blanketterna av de lantbrukskonsulenter som finns spridda över hela Danmark. Lantbrukskonsulenterna, som till viss del finansieras av den danska staten, är anställda av den danska motsvarigheten till Lantbrukarnas riksförbund.</P> <P class="p46 ft4">Datafångsten är i dag manuell för samtliga stöd. <NOBR>EU-direktoratet</NOBR> köper in tjänsten från en kontorsbyrå som stationerar sin personal vid EU- direktoratet under den tid inmatningen sker. Man betalar ca 12 danska kronor per ansökan, vilket ger en datafångstkostnad på ca 750 000 danska kronor för arealstöden.</P> <P class="p105 ft4">Tidigare försök med datafångst via elektronisk inlämning – TCP/IP – har avbrutits, och förändrades under år 1998 till en möjlighet för alla lantbrukare att via Internet hämta ett <NOBR>PC-program</NOBR> för ifyllande och kontroll av ansökningen. Det är dock inte möjligt att sända in ansökan via Internet. År 1999 kommer det att bli möjligt att ansöka om arealersättning via Internet i samband med ett försök med digitala signaturer.</P> <P class="p46 ft4">Under perioden <NOBR>1995–1998</NOBR> har man systematiskt arbetat med att öka kvaliteten vad gäller lantbrukarnas ansökningsuppgifter. Detta arbete har inneburit att antalet fel minskat från ca 600 000 år 1995 till ca 80 000 år 1998.</P> <P class="p105 ft4">Administrationen av mjölkkvoter sker hos Danske Mejeriers Mæl- keudvalg. Mælkeudvalget är också den som kräver in tilläggsavgift om en mjölkproducent överskridit sin kvot. Den danska mjölkkvoten uppgår till 4,4 miljoner ton. För att främja omsättningen av mjölkkvoter har man sedan år 1997 infört en mjölkkvotbörs. Utifrån inkomna bud från säljare och köpare av mjölkkvoter fastställs ett pris för all handel över börsen och all överlåtelse av kvoter sker den 1 april (år 1998).</P> <P class="p46 ft4">Omfattningen av direktstöden och kostnaderna för administrationen och av dessa framgår av tabell 4. Kostnaderna för kontrollen framgår av tabell 5. När det gäller administrationskostnaderna vid amterna uppgår det statliga anslaget till ca 11,3 miljoner danska kronor. De eventuella insatser som amterna gör utöver detta, i form av t.ex. rådgivning och uppsökande verksamhet, har inte beaktats.</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td78"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p13 ft27">Några internationella erfarenheter <SPAN class="ft13">97</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p180 ft34">Tabell 4 Danska direktstöd år 1997 samt administrationskostnader för dessa</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr18 td82"><SPAN class="p73 ft6">Stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td83"><SPAN class="p122 ft6">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td84"><SPAN class="p122 ft6">Utbetalt</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td85"><SPAN class="p181 ft6">Adm.kost.</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td86"><SPAN class="p182 ft6">Adm.kost.</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td87"><SPAN class="p183 ft6">Stödkronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td89"><SPAN class="p122 ft6">ansökn.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p122 ft6">milj. dkr</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td91"><SPAN class="p181 ft6">milj. dkr</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p182 ft6">per ansö-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p183 ft6">per adm.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td93"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td94"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p182 ft6">kan, dkr</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p183 ft6">dkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p73 ft4">Hektarstøtte</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p184 ft4">63 400</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p76 ft4">4 780,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td91"><SPAN class="p185 ft4">30,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p186 ft4">483,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p187 ft4">156,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p73 ft4">Djurbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p184 ft4">63 700</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p76 ft4">300,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td91"><SPAN class="p185 ft4">18,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p186 ft4">292,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p187 ft4">16,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p73 ft4">Investerings-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td91"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p73 ft4">støtte</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td89"><SPAN class="p184 ft4">29 000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p76 ft4">323,0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td91"><SPAN class="p185 ft4">3,0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p186 ft4">103,0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p187 ft4">108,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p73 ft4">Økologisk</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td91"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p73 ft4">jordbrug</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p184 ft4">2 200</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p76 ft4">90,6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td91"><SPAN class="p185 ft4">4,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p186 ft4">1818,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p187 ft4">23,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p73 ft4">Mål 5 b</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p184 ft4">1 314</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p76 ft4">45,8</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td91"><SPAN class="p185 ft4">0,7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p186 ft4">541,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p187 ft4">64,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p73 ft4">Miljøvenligt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td89"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td91"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p73 ft4">jordbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p184 ft4">10 600</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p76 ft4">57,1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td91"><SPAN class="p185 ft4">12,4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p186 ft4">1 170,0</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p187 ft4">4,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p73 ft4">Pensions-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td91"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p73 ft4">ordning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td89"><SPAN class="p184 ft4">3 663</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p76 ft4">35,9</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td91"><SPAN class="p185 ft4">1,1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p186 ft4">305,0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p187 ft4">32,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p73 ft4">Struktur-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td91"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p73 ft4">projekter</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td89"><SPAN class="p184 ft4">354</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p76 ft4">63,0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td91"><SPAN class="p185 ft4">0,9</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p186 ft4">2 564,0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p187 ft4">69,0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td93"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td94"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td93"><SPAN class="p73 ft4">Samtliga</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td94"><SPAN class="p184 ft4">174 231</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p76 ft4">5 695,4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p185 ft4">71,3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p186 ft4">409,2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p187 ft4">79,9</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft11">Källa: Finanslov for finansåret 1998, Finansministeriet.</P> <P class="p188 ft12">Tabell 5 Kostnader för kontroll år 1997 vid Plantedirektoratet</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr17 td99"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td100"><SPAN class="p122 ft6">Antal kontrollbesök</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td101"><SPAN class="p80 ft6">Anslag, milj. dkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td102"><SPAN class="p73 ft25">Kontrol af <NOBR>EU-land-</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td103"><SPAN class="p189 ft25">18 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td104"><SPAN class="p190 ft25">32,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><SPAN class="p73 ft4">brugsordningen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td104"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td102"><SPAN class="p73 ft4">Økologisk jordbrug</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p189 ft4">2 600</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td104"><SPAN class="p190 ft4">3,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td105"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td107"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td105"><SPAN class="p73 ft4">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td106"><SPAN class="p189 ft4">20 600</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td107"><SPAN class="p190 ft4">36,0</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft11">Källa: Finanslov for finansåret 1998, Finansministeriet.</P> <P class="p31 ft4">Den totala administrationskostnaden, inklusive kontrollen, blir ca 107 miljoner danska kronor (ca 133 miljoner svenska kronor). Utslaget på samtliga ansökningar ger detta en kostnad om ca 564 danska kronor per ansökan (ca 700 svenska kronor).</P> <P class="p28 ft15"><SPAN class="ft15">7.2</SPAN><SPAN class="ft16">Finland</SPAN></P> <P class="p191 ft4">Det finländska jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för övergripande frågor vad avser EU:s jordbruksstöd samt samordningen med EU-</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">98 </SPAN>Några internationella erfarenheter</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft5">kommissionen. Utbetalningarna sker från jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (TIKE).</P> <P class="p192 ft4">Handläggningen och besluten för den övervägande delen av stöden hanteras av kommunernas landsbygdsnäringsmyndighet. Ungefär 400 av de 450 kommunerna har sådan handläggning. All fältkontroll, kontroll av den kommunala handläggningen samt vissa stöd, bl.a. vissa nationella stöd och miljöersättning utöver basstödet, hanteras av landsbygdsavdelningen vid Arbetskrafts- och näringscentralerna <NOBR>(AN-centralerna)</NOBR> som finns på 15 platser i de fem länen. Några få stöd söks direkt från jord- och skogsbruksministeriet och några inom det nationella stödet utbetalas direkt via slakterier, mejerier och kvarnar utan någon särskild ansökan.</P> <P class="p105 ft4">Finland fick i samband med <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> rätt att, utöver stöden inom CAP, behålla eller införa successivt nedtrappade nationella stöd t.o.m. utgången av år 2000. Eventuell fortsättning av de nationella stöden är föremål för förhandlingar.</P> <P class="p105 ft4">Areal- och djurstöden inom CAP uppgår till ca 1,5 miljarder finska mark, miljöersättningarna ca 1,6 miljarder finska mark och <NOBR>LFA-stöden</NOBR> ca 1,6 miljarder finska mark. De nationella stöden uppgår år 1998 till ca 3,6 miljarder finska mark (ca 5,7 miljarder svenska kronor).</P> <P class="p105 ft4">Miljöersättningarna, som är mindre komplexa jämfört med i Sverige, uppfattas ändå vara administrativt krävande. Det har dock inte förekommit några mer omfattande större diskussioner om att vare sig minska antalet ersättningsformer eller att förenkla regelverket. Någon mer omfattande förtryckning av blanketterna förekommer inte och diskuteras inte heller. Det förekommer heller inte någon diskussion om större strukturella förändringar av det administrativa systemet.</P> <P class="p46 ft4">Den hjälp som ges från kommunernas landsbygdsnäringsmyndighet och <NOBR>AN-centralerna</NOBR> till den enskilde lantbrukaren avser allmän information, inte hjälp att fylla i ansökan. Den finländska motsvarigheten till svenska LRF har utarbetat ett system med lokala kontaktpersoner som mot viss ersättning kan hjälpa andra lantbrukare med ifyllandet av stödansökningarna. Det finns en rådgivningsorganisation motsvarande de svenska hushållningssällskapen. Dessa har en <NOBR>20-procentig</NOBR> statlig finansiering och arrangerar utbildning riktade till lantbrukarna. Medlen för denna utbildning erhålls från <NOBR>AN-centralerna.</NOBR> I vilken mån traditionella konsultföretag anlitas i någon större omfattning är oklart.</P> <P class="p193 ft28">Handläggningen vid såväl landsbygdsnäringsmyndigheterna som AN- centralerna sker med hjälp av ett lokalt <NOBR>IT-stöd.</NOBR> Den lokala programvaran medger vissa administrativa kontroller. Efter dessa sänds data via modem till TIKE som genomför ytterligare administrativa kontroller. Då dessa är avklarade och inga formella fel kan konstateras fattar TIKE ett utbetalningstillstånd. Därefter fattas det formella beslutet vid landsbygdsnäringsmyndigheterna eller <NOBR>AN-centralerna.</NOBR> Dessa sänder också ut</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td78"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p13 ft27">Några internationella erfarenheter <SPAN class="ft13">99</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">ett beslutsmeddelande till lantbrukaren medan utbetalningen sker via TIKE. Utbetalningen av arealstöden påbörjas den 16 oktober. I informationsmaterial påpekas att bristfälliga eller motsägelsefulla uppgifter kan försena utbetalningen av stöden.</P> <P class="p31 ft5">När det gäller tillgång till statistik kan man på lokal och regional nivå bara nyttja den egna informationen.</P> <P class="p64 ft4">Eventuella överklaganden av beslut av landsbygdsnäringsmyndigheterna hanteras av <NOBR>AN-centralerna</NOBR> vars beslut i sin tur kan överprövas av jord- och skogsbruksministeriet. I de fall <NOBR>AN-centralerna</NOBR> är beslutsinstans för stöd hanteras överprövningen av jord- och skogsbruksministeriet. Det finns också en möjlighet att vända sig till allmän förvaltningsdomstol. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> uppges inte ha ifrågasatt den decentraliserade hanteringen.</P> <P class="p31 ft4">Den totala resursåtgången uppskattas till ca 815 årsverken som bedöms kosta ca 160 miljoner finska mark per år (ca 250 miljoner kronor). Dessa fördelas på ca 600 vid kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter, ca 120 vid <NOBR>AN-centralerna,</NOBR> ca 35 vid jord- och skogsbruksministeriet samt ca 60 årsverken vid TIKE.</P> <P class="p28 ft15"><SPAN class="ft15">7.3</SPAN><SPAN class="ft16">Österrike</SPAN></P> <P class="p26 ft5">Det österrikiska jordbruksministeriet ansvarar för övergripande frågor vad avser EU:s jordbruksstöd samt samordningen med <NOBR>EU-kommis-</NOBR> sionen.</P> <P class="p64 ft4">Agrarmarkt Austria (AMA) bildades år 1993 då fyra olika marknadsstyrelser slogs samman. Totalt är ca 350 personer anställda samt <NOBR>50–80</NOBR> personer för kontrollverksamheten samt säsongsanställda. AMA är Österrikes myndighet för implementering av EU:s marknadsordningar och sköter beslut, utbetalning och kontroll för samtliga stöd utom vinodling. Utöver detta hanterar AMA marknads- och prisfrågor, kvalitetskontroll och främjande av Österrikes jordbruksproduktion. AMA har även regionala kontor och en regional kontrollorganisation.</P> <P class="p38 ft4">Österrikiskt jordbruk är relativt småskaligt med en medelareal på 13,2 ha per jordbruk. Nära hälften av Österrikes 83 858 kvadratkilometer används för jordbruk och landet är till ca 90 procent självförsörjande på jordbruksprodukter. Ungefär 18 procent av landytan avvänds för spannmålsodling och ca 24 procent utgörs av betesmark. Det finns en stark tradition av ekologisk tradition som sträcker sig tillbaka till början av <NOBR>1900-talet.</NOBR></P> <P class="p90 ft5">Av <NOBR>EU-stöden</NOBR> är miljöersättningarna administrativt mest komplicerade. Det finns ett "basstöd" som är utformat så att de flesta lantbrukarna skall kunna delta – "lockas in". Utöver detta finns 32 andra miljöersätt-</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">100 </SPAN>Några internationella erfarenheter</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft4">ningar med mer omfattande krav, varav vissa är enbart regionala. Bakgrunden till det stora antalet miljöersättningar är att Österrike har dels en gammal tradition av miljöanpassat jordbruk (13 000 ekologiska odlare före <NOBR>EU-inträdet),</NOBR> dels att Österrike har en skiftande geografi och olika klimatzoner. Miljöersättningarna har konstruerats under stort inflytande från de nio förbundsländerna. Cirka 70 procent av de österrikiska lantbrukarna är anslutna till någon miljöersättning, vilket innebär ca 90 procent av jordbruksarealen. Utöver de av EU helt eller delvis finansierade stöden finns också ett antal nationella stöd under en övergångsperiod. Dessa nationella stöd upphör efter år 1998.</P> <P class="p45 ft4">Lantbrukarna lämnar in sina ansökningar till lokala "jordbrukarkamrar" – Bezirksbauernkammern (BBK). Totalt finns det 128 BBK och dessa är till 90 procent upptagna av att hantera <NOBR>EU-stöden.</NOBR> Finansieringen av BBK sker av staten, förbundsländerna och lantbrukarna. Lantbrukarna kan få omfattande hjälp i samband med ansökningarna och även hjälp med att skriva inlagor om ansökan inte bifallits av AMA. Ansökningarna matas in i lokala datafiler, vilket sker på huvuddelen av BBK. Dessa kontrollerar att basdata är riktiga samt har även möjlighet att göra 156 av 250 möjliga administrativa kontroller via <NOBR>ADB-systemet.</NOBR> Övriga kontroller är förbehållna AMA. Efter det att alla data är inmatade och kontrollerade skickas sedan databanden till AMA för slutgiltig administrativ kontroll samt utbetalning.</P> <P class="p45 ft4">Blanketterna är förtryckta med namn, adress, bankonto etc. och samtliga uppgifter avseende föregående års stöd. Detta innebär att lantbrukaren enbart har att göra korrigeringar och kompletteringar. Vidare är det markerat vilka miljöersättningar som lantbrukaren deltar i, vilka år inträdet skedde. Lantbrukaren uppmanas att kryssa för vilka stöd som denne önskar få utbetalt, samt erinras tydligt om att ett uteblivet kryss innebär att denne träder ut ur stödet och blir återbetalningsskyldig för tidigare år.</P> <P class="p46 ft4">Kontrollen sköts av AMA. Kontrollurvalet sker efter riskkalkyl, jordbrukens storlek, utbetalt belopp samt resultat av föregående års kontroll. Fem procent av arealstöden kontrolleras och tio procent av djurstöden. Kontrollen sker med hjälp av mäthjul samt GPS. Sedan år 1998 fjärrkontrolleras cirka tio procent av arealen.</P> <P class="p46 ft4">Av de ca 170 000 ansökningarna avseende arealstöd eller djurstöd kontrolleras ca 15 000. Av dessa har ca 2 000 felaktigheter – i huvudsak av mindre allvarlig karaktär och leder vare sig till avdrag eller till sanktionspåföljd. Ca 25 procent av de 15 000 kontrollfallen har fel som leder till avdrag eller sanktioner. Av de ca 380 000 ansökningarna om miljöersättning tas ca 40 000 ut till fältkontroller. Antalet upptäckta fel är cirka fem procent.</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p13 ft27">Några internationella erfarenheter <SPAN class="ft13">101</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td110"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td111"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft4">Antalet fel i ansökningarna har minskat dramatiskt och i dag har endast cirka fem procent av ansökningarna felaktigheter efter det att de hanterats av BBK. Den viktigaste orsaken till detta uppges vara att blanketterna är förtryckta. Man anger att medellantbrukaren endast använder ca tio minuter för att göra sin ansökan.</P> <P class="p31 ft4">Under senare år har ett programvaruföretag erbjudit lantbrukarna ett program och datorutrustning (ca 40 000 österrikiska shilling) för att hantera stödansökningarna inklusive samtliga administrativa kontroller. AMA har bidragit med all information som varit nödvändig för att konstruera programmet.</P> <P class="p89 ft15"><SPAN class="ft15">7.4</SPAN><SPAN class="ft16">Slutsatser</SPAN></P> <P class="p26 ft4">De länder som utredningen särskilt studerat, Danmark, Finland och Ös- terrike, har olika organisatorisk struktur för sin hantering av EU:s direktstöd till lantbrukarna.</P> <P class="p64 ft5">Samtliga länder har, liksom Sverige, en central fondkoordinator som också är nationellt utbetalningsställe, men när det gäller hanteringen av de enskilda stödärendena skiljer det sig mycket.</P> <P class="p64 ft4">Danmark har dels en central hantering via <NOBR>EU-direktoratet</NOBR> och Strukturdirektoratet, dels en regional hantering vid amten av i stort sett alla miljöersättningar – inklusive beslut och utbetalning av ersättning. I Finland sker hanteringen av de flesta stöden på kommunal nivå – inklusive beslut om stöd. Utöver detta finns en regional nivå som dels sköter fältkontrollen, dels hanterar vissa stöd samt är överprövningsinstans för den kommunala hanteringen. Österrike har en centraliserad besluts- och utbetalningsprocess, men den faktiska handläggningen sker mycket decentraliserat via de lokala BBK.</P> <P class="p31 ft4">Av betydelse för en jämförelse är att olika naturgivna förutsättningar och nationella prioriteringar påverkar diversifieringen av miljöersättningsprogrammen. Till exempel har Finland och Danmark mindre komplexa miljöersättningsprogram än de som Sverige har.</P> <P class="p31 ft4">Några intressanta iakttagelser i övrigt är att både Finland och Österrike har lokala organ som ger handfast hjälp vid ifyllandet av blanketterna. I Danmark erbjuds hjälp som delvis är statligt finansierad. Samtliga studerade länder har alltså en mycket decentraliserad struktur som ger möjlighet till nära kontakter med lantbrukarna.</P> <P class="p111 ft4">I Österrike utgör den långtgående förtryckningen en intressant företeelse. Denna anses i mycket hög utsträckning bidra till en snabb och smidig handläggning och enligt uppgift använder den genomsnittlige lantbrukaren bara ca 10 minuter för att upprätta sin ansökan. Fondkoordinatorn i Österrike, AMA, har också aktivt bidragit till att det finns</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">102 </SPAN>Några internationella erfarenheter</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p194 ft5">kommersiella dataprogram på den österrikiska marknaden <NOBR>–innehållande</NOBR> samtliga administrativa kontroller – som kan användas vid upprättandet av stödansökningarna.</P> <P class="p47 ft4">Den danska attityden till utbetalningarna är mycket intressant. Där är det uttalat mål att utbetalningarna skall ske så snabbt som möjligt och detta utgör ett incitament för lantbrukarna att inkomma med korrekta ansökningar.</P> <P class="p47 ft4">Tabellerna 6 och 7 visar administrationskostnaderna (exklusive fältkontrollen) per ärende i Danmark och i Sverige. Det har inte varit möjligt att få motsvarande uppgifter från Finland och Österrike. Det bör poängteras att det föreligger betydande svårigheter att jämföra olika länders kostnader för administrationen på grund av olika redovisningsmetoder. I Sverige tillämpas t.ex. ett samordnat ansökningsförfarande, vilket innebär att det är svårt att helt korrekt fördela kostnaderna mellan de olika stödsystemen. Vidare varierar kostnaderna mellan olika former av miljöersättningar avsevärt, t.ex. torde ersättningen för utrotningshotade husdjursraser tillhöra de mest resurskrävande, medan ersättningen till flerårig vallodling, med ca 40 000 ärenden, torde vara ett av de minst resurskrävande av samtliga direktstöd till jordbruket.</P> <P class="p195 ft34">Tabell 6 Administrationskostnaderna år 1997 (exklusive fältkontrollen) för några stödformer i Sverige</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr18 td112"><SPAN class="p73 ft6">Stöd/</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td113"><SPAN class="p122 ft6">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td114"><SPAN class="p79 ft6">Adm. kostn.,</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td115"><SPAN class="p196 ft6">Adm. kostn.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p73 ft6">ersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td117"><SPAN class="p122 ft6">ärenden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p79 ft6">milj. kr <SPAN class="ft57">1)</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p196 ft6">per ärende,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td123"><SPAN class="p196 ft6">kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td116"><SPAN class="p73 ft25">Arealersättningar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td117"><SPAN class="p197 ft25">66 846</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td118"><SPAN class="p198 ft25">94</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p199 ft25">1 406</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td116"><SPAN class="p73 ft4">Djurbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td117"><SPAN class="p21 ft4">42 444 <SPAN class="ft42">2)</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td118"><SPAN class="p198 ft4">27</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td119"><SPAN class="p199 ft4">636</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td120"><SPAN class="p73 ft4">Miljöersättningar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td121"><SPAN class="p197 ft4">114 404</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td122"><SPAN class="p198 ft4">126</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td123"><SPAN class="p199 ft4">1 101</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft47"><SPAN class="ft43">1)</SPAN><SPAN class="ft58">Kostnader vid Jordbruksverket, länsstyrelserna, och vid Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet vad gäller miljöersättningarna.</SPAN></P> <P class="p201 ft47"><SPAN class="ft43">2)</SPAN><SPAN class="ft59">Varav 24 300 avser handjursbidrag, som handläggs vid Jordbruksverket. Källor: Jordbruksverkets årsredovisning för räkenskapsåret 1997, underlagsmaterial för RRV:s rapport ”Lantbruksenheternas administration av stödet till jordbruket” (RRV 1998:56), Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet samt egna beräkningar.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td108"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p13 ft27">Några internationella erfarenheter <SPAN class="ft13">103</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td110"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td111"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p202 ft34">Tabell 7 Administrationskostnaderna år 1997 (exklusive fältkontrollen) för några stödformer i Danmark</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr18 td112"><SPAN class="p73 ft6">Stöd/</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p122 ft6">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td125"><SPAN class="p182 ft6">Adm. kostn.,</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td126"><SPAN class="p141 ft6">Adm. kostn.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p73 ft6">ersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td127"><SPAN class="p122 ft6">ärenden</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p182 ft6">milj. kr <SPAN class="ft57">1)</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td129"><SPAN class="p141 ft6">per ärende,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td130"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td131"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p141 ft6">kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td116"><SPAN class="p73 ft4">Arealersättningar</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td127"><SPAN class="p73 ft4">63 400</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td128"><SPAN class="p198 ft4">38</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td129"><SPAN class="p203 ft4">599</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td116"><SPAN class="p73 ft4">Djurbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td127"><SPAN class="p73 ft4">63 700</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td128"><SPAN class="p198 ft4">23</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td129"><SPAN class="p203 ft4">362</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td120"><SPAN class="p73 ft4">Miljöersättningar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td130"><SPAN class="p73 ft4">12 800</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td131"><SPAN class="p198 ft4">20</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td132"><SPAN class="p203 ft4">1 589</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft11"><SPAN class="ft42">1) </SPAN>Omräkningskurs 1 dansk krona = 1,24 svenska kronor.</P> <P class="p204 ft47">Källor: Finanslov for finansåret 1998 – det danska Finansministeriet, samt egna beräkningar.</P> <P class="p64 ft4">Samtal med tjänstemän vid <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har bekräftat att avgörande för EU är att medlemsländerna kan garantera att EU:s regelverk följs och att risken för fusk och felaktigheter minimeras. För att hantera dessa frågor har EU ett regelverk. Det ställs dock inga särskilda krav på hur administrationen i detalj skall organiseras.</P> <P class="p64 ft4">Det finns alltså inte någon given mall för hur administrationen av hanteringen av EU:s direktstöd till lantbrukarna skall vara uppbyggd. Varje land har sin egen geografiska och politiska historik, vilket också präglar hur administrationen utformas i varje enskilt medlemsland.</P> </DIV> <DIV id="page_104"> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td134"><SPAN class="p23 ft4">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft3">8 Överväganden och förslag</P> <P class="p179 ft15"><SPAN class="ft15">8.1</SPAN><SPAN class="ft16">Inledning</SPAN></P> <P class="p205 ft4">Resursåtgången för hanteringen av den gemensamma jordbrukspolitiken i Sverige bestäms i hög grad av regelsystemets utformning. Detta utformas i betydande grad inom EU och kan därför bara i begränsad omfattning påverkas av Sverige. Det nuvarande systemet formades huvudsakligen innan Sverige blev medlem. Nu står vi inför en betydande reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken och Sverige bör ha betydligt större möjlighet att påverka den jordbrukspolitik som skall tillämpas från sekelskiftet. Detta regelsystem och de nationella bestämmelser som Sverige väljer kommer att bli helt avgörande för de administrativa förutsättningarna de närmaste åren. Jag har därför sett de som nödvändigt att något beröra dessa frågor. Huvuddelen av detta avsnitt behandlar dock frågor som direkt gäller åtgärder inom administrationen i Sverige. Dit hör frågor om uppgifts- och ansvarsfördelning mellan myndigheterna, utformningen av <NOBR>IT-stödet</NOBR> och olika vägar att inom ramen för gällande regelsystem förenkla och förbilliga administrationen. I det senare fallet har en tyngdpunkt lagts på åtgärder för att minska felfrekvensen i ansökningarna eftersom detta identifieras som en av de tyngsta delarna av handläggningen.</P> <P class="p206 ft4">Det har inte ingått i mitt uppdra att i detalj analysera de administrativa och ekonomiska konsekvenserna av olika organisatoriska lösningar och det har inte heller funnits resurs- eller tidsmässiga förutsättningar att göra så. Däremot lägger jag, i enlighet med direktiven, fram förslag i syfte att skapa en organisationsmodell som är " så kostnadseffektiv ändamålsenlig och säker som möjligt," och en bedömning av " behovet av resurser för den föreslagna ansvars- och arbetsfördelningen.".</P> <P class="p111 ft4">Eftersom mina förslag bygger på att den nuvarande decentraliserade handläggnings- och beslutsordningen bibehålls ligger de väl i linje med statsmakternas intentioner på regionalpolitikens område. Förslagen innebär i sig inga nya offentliga åtagande och har inga särskilda konsekvenser från jämställdhetssynpunkt. Förenklingar i regelsystemet och effektiv kontroll, som förordas i detta betänkande, måste anses ha en gynnsam effekt i det brottsförebyggande arbetet.</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">106 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft36"><SPAN class="ft15">8.2</SPAN><SPAN class="ft35">Reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik</SPAN></P> <P class="p160 ft1"><SPAN class="ft1">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft26">Långsiktig utveckling</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Riksdagen fastslog våren 1998 med anledning av proposition 1997/98:142 och betänkandet JoU23 riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen. Tre övergripande mål angavs. Dessa mål förutsätter att jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion skall styras av konsumenternas efterfrågan. Vidare skall produktionen vara långsiktigt hållbar från både ekologiska och ekonomiska utgångspunkter. EU skall också medverka till global livsmedelssäkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelsprinciper även på livsmedelsområdet. För att nå dessa tre övergripande mål krävs åtgärder som främjar bl.a. miljöanpassade brukningsmetoder, djurhänsyn, landsbygdsutveckling och regional utveckling.</P> <P class="p86 ft4">Mot bakgrund av dessa mål anser regering och riksdag att marknadsordningarna i den gemensamma jordbrukspolitiken på sikt bör avvecklas och den framtida politiken bygga på insatser för att säkerställa miljövärden, landsbygdens utveckling och regionala mål. De direkta ersättningar som införs i syfte att kompensera sänkningar av de garanterade priserna bör tidsbegränsas och avvecklas under denna övergångsperiod.</P> <P class="p208 ft4">Det finns enligt min uppfattning anledning att befara att den nu aktuella reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken inte kommer att leda till de långtgående förenklingar av systemet som skulle vara önskvärda från administrativ synpunkt. Sverige bör därför bereda sig för att fortsatta att driva på för en mer radikal reform som leder till en jordbrukspolitik som, med hög måluppfyllelse, är enkel att hantera för såväl företag som för myndigheter.</P> <P class="p31 ft4">En total avveckling av såväl marknadsordningar som av priskompenserande bidrag skulle givetvis innebära betydande besparingar från administrativ synpunkt. Samtidigt finns det starka krafter både inom Sverige och i övriga medlemsländer som skulle ha svårt att acceptera en sådan lösning om det skulle leda till en omfattande reduktion av det europeiska jordbruket. Det är därför motiverat att också överväga hur ett grundstöd till jordbruket kan göras så enkelt som möjligt.</P> <P class="p27 ft4">Än mer betydelsefullt är förmodligen att de ersättningsformer som statsmakterna framhåller som långsiktigt angelägna görs så administrativt enkla som möjligt – riktade insatser för att säkerställa miljövärden, landsbygdens utveckling och regionala mål. Det är här de största administrativa komplikationerna finns i dagens system och man måste vara</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">107</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft5">uppmärksam på risken av att en relativt ökande roll för den typen av åtgärder kan leda till ett ersättningssystem med betydligt högre administrationskostnader i förhållande till utbetalda belopp, än det nuvarande.</P> <P class="p209 ft4">Det är därför enligt min uppfattning viktigt att en långsiktig förändring av den gemensamma jordbrukspolitiken noga beaktar de administrativa konsekvenserna. Det vore från den synpunkten motiverat att en så stor del av ersättningarna som möjligt fördelades efter enkla schabloniserade principer. En möjlighet skulle vara att inordna så många ersättningssyften som möjligt i ett arealstödsystem. Ett sådant skulle, vid behov, kunna innehålla ett generellt basstöd till all jordbruksverksamhet och sedan bygga på med förhöjda ersättningsnivåer för särskilda miljöåtaganden, ekologisk odling, regionalpolitiska motiv etc. Det skulle kunna kompletteras med projektstöd för vård av särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer, landsbygdsutveckling etc.</P> <P class="p210 ft61"><SPAN class="ft1">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft60">Analys av Agenda 2000 och övriga förändringar</SPAN></P> <P class="p211 ft4">Utredningen har med hjälp av resursarbetsgruppen försökt bedöma de administrativa konsekvenserna av kommande förändringar i stödsystemen. De förändringar som diskuterats är främst översynen av miljöersättningsprogrammet och förslagen till förändringar av EU:s jordbrukspolitik – Agenda 2000.</P> <P class="p105 ft4">Miljöersättningsprogrammet innehåller de ersättningsformer som tar i anspråk de största administrativa resurserna. Det nuvarande programmet löper t.o.m. år 1999. Sverige har föreslagit att programmet skall förlängas med ett år – t.o.m. år 2000. Därigenom skulle ett nytt program komma att gälla fr.o.m. år 2001. En särskild utredare har i uppdrag att se över programmet och förslag skall lämnas den 1 juli 1999. I utredarens uppdrag ingår bl.a. att försöka förenkla regelverken. Även om förenklingar kan åstadkommas, kan ett nytt svenskt miljöprogram initialt komma att innebära en ökad komplexitet, framför allt genom att vissa av de nuvarande besluten om miljöersättningar kan komma att vara giltiga under en övergångsperiod.</P> <P class="p45 ft5">Förslagen i Agenda 2000 innebär för flera av stödordningarna att de nuvarande systemen lever vidare med smärre förändringar.</P> <P class="p47 ft4">Arealstödet föreslås vara uppbyggt på samma sätt som tidigare bortsett från att ersättningsbeloppet blir det samma för samtliga reformgrödor (med några undantag). En annan förenkling är att oljeväxtersättningen, på grund av ändrade ersättningsnivåer, förelås att kunna betalas ut samtidigt som ersättningen för spannmål. Betalningsperioden föreslås</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">108 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft5">senareläggs varför det kan bli möjligt att Sverige ändå väljer att göra en förskottsutbetalning.</P> <P class="p47 ft4">Mjölkkvotsystemet förelås även det att fortsätta med liknande regler som hittills. Kvoten föreslås att ökas och fördelningen förelås ske till vissa grupper av producenterna. En uppföljning av dessa kvoter avses tillkomma liksom en möjlighet för medlemsstaterna att införa kvotskatt vid arrende.</P> <P class="p47 ft4">Ett nytt mjölkkobidrag förelås, vilket är ett helt nytt område. Bidraget förelås baseras på den kvot som producenten har den 31 mars varje år, med början år 2000, under förutsättning att samme producent haft leveranser. Mer exakta regler föreslås bestämmas inom de s.k. nationella kuverten.</P> <P class="p105 ft5">Inom nötköttsområdet föreslås att antalet bidragsrätter sänks, vilket kräver en helt ny individuell granskning. Ett särskilt foderarealsbegrepp föreslås att införas för extensifieringsbidraget. Till detta kommer de nationella kuverten.</P> <P class="p47 ft4">Förslaget om den s.k. landsbygdsförordningen <NOBR>(LBU-förordningen)</NOBR> skulle kunna innebär vissa förenklingar eftersom de prioriterade målen blir färre, även om de delvis är nya och behöver definieras om. Det kan också komma att krävas en ökad samordning. Investeringsstödet blir enligt förslaget något enklare och för startstödet har det ännu inte föreslagits några detaljregler.</P> <P class="p47 ft4">Förutom dessa nya regler är en förordning om s.k. horisontella regler föreslagen. Enligt denna är det möjligt för medlemsländerna att villkora stödet i direktbidragen, t.ex. kan stödutbetalningarna komma att bli beroende av att särskilda miljökrav följs, företag med för få årsarbetstimmar kan komma att inte få fullt bidrag samt stödet kan reduceras för de företag som har högre totalt bidrag än vissa angivna maximibelopp. Dessa horisontella regler kan innebära stora svårigheter, bl.a. när det gäller kontrollen.</P> <P class="p106 ft4">Graden av komplexitet i systemet är inte bara beroende av de regler som fastställts i EU. Mycket beror också på de nationella regelsystemen. Som bl.a. framhålls i Statskontorets studie <NOBR>”EG-regler</NOBR> och svensk regelkvalitet” (1998:27) har svenska regler och tillämpningsbestämmelser ibland snarast bidragit till att försvåra administrationen och ökat krånglet för sökanden. Enligt förslagen i Agenda 2000 skulle utrymmet för nationella tillämpningar öka. Det skulle göra det särskilt viktigt att utnyttja den nationella beslutanderätten till att främja ett enkelt regelsystem. Reglerna skall syfta till att främja bästa möjliga måluppfyllelse men enligt min bedömning bör inte detta få leda till krångel. Svårhanterliga regelsystem motverkar ofta sina syften genom att avskräcka företagare från att delta i systemet.</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">109</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft4">Jag bedömer att de föreslagna förändringarna i Agenda 2000 medföra att komplexiteten i direktstöden ökar betydligt. Detta bedöms medföra att resursbehovet ökar, främst i samband med att de nya stöden införs då betydande utvecklingsresurser kommer att krävas. Inte minst gäller detta <NOBR>ADB-resurser.</NOBR> De förändringar som föreslås inom marknadsområdet är små och några nämnvärda resursminskningar är därför knappast att vänta på detta område. Det är enligt min uppfattning av stor betydelse att Sverige aktivt arbetar för att åstadkomma förenklingar.</P> <P class="p46 ft4">Ett särskilt problem i sammanhanget är den snäva tidsram som med stor sannolikhet kommer att finnas för införande av de nya eller förändrade stöden. Detta förhållande medför att det kan bli svårt att tidsmässigt genomföra en verksamhetsanalys på ett tillfredsställande sätt. Därigenom försvåras möjligheterna att från början skapa förutsättningar för den mest rationella hanteringen.</P> <P class="p213 ft4">Eftersom mycket arbete återstår med att i detalj utforma förslagen är det i dagsläget svårt att uppskatta vilket resursbehov som kommer att uppstå som en följd av förslagen i Agenda 2000. Det danska EU- direktoratet har med utgångspunkt i nu liggande förslag försökt bedöma resursbehovet. Utvecklingskostnaderna har bedömts uppgå till <NOBR>7–10</NOBR> miljoner ecu (ca <NOBR>60–90</NOBR> miljoner kronor). Man har härutöver bedömt ett fördubblat resursbehov för den löpande hanteringen av djurbidragen och en <NOBR>10-procentig</NOBR> ökning för vissa andra stöd. <NOBR>EU-direktoratet</NOBR> hanterar emellertid inte struktur- och miljöersättningarna (de senare har i Danmark en liten omfattning jämfört med i Sverige) och resursåtgången kan bl.a. därför inte direkt jämföras med svenska förhållanden.</P> <P class="p214 ft4">Även om det är förknippat med stora svårigheter att göra en bedömning av vilka kostnader som förslagen i Agenda 2000 kan medföra, är det enligt min uppfattning viktigt att ha en ekonomisk beredskap baserad på rimliga antaganden. Med hänsyn till den administrativa tyngden i Sverige av miljöersättningarna och strukturstöden är det för svenskt vidkommande rimligt att räkna med en utvecklingskostnad på <NOBR>100–150</NOBR> miljoner kronor. För arealersättningarna (exklusive eventuella “horisontella regleringar”) borde en viss minskning (i storleksordningen tio procent) av de administrativa kostnaderna vara möjlig efter en inkörningsperiod. Införandet av ett nytt mjölkkobidrag och nya komplikationer för andra djurbidrag bedömer jag, i likhet med det danska EU- direktoratet, kan leda till att de administrativa kostnaderna för djurbidragen fördubblas. Likaså måste man räkna med att resursbehovet för hanteringen av miljöersättningarna ökar med i storleksordningen 75 procent om man inräknar de nya horisontella regleringarna (under förutsättning att Sverige väljer att införa dessa). Totalt finns det således risk för att kostnaderna för administrationen av CAP:s direktstöd ökar från ca</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">110 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">430 miljoner kronor år 1997 till närmare 500 miljoner kronor, (oaktat möjliga rationaliseringsåtgärder), plus utvecklingskostnader, om Agenda 2000 genomförs enligt kommissionens förslag.</P> <P class="p84 ft1"><SPAN class="ft1">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft26">Utredningens förslag</SPAN></P> <P class="p40 ft4">EU:s regelsystem är en av de viktigaste kostnadsdrivande faktorerna, kanske den allra viktigaste, inom <NOBR>CAP-administrationen.</NOBR> Förenklingar i regelsystemet är det ojämförligt bästa sättet att minska resursbehovet för administrationen. Det har inte ingått i utredningens uppdrag att lägga förslag angående vare sig det nuvarande regelsystemet eller Agenda 2000. Med hänsyn till de betydande administrativa konsekvenserna, finner jag det ändå motiverat att framföra ett antal förslag som framkommit under utredningsarbetet:</P> <P class="p215 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Sverige bör ta initiativ för en långsiktig strategi för en radikal förenkling av CAP.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Sverige bör kräva att de regleringar som avses i ett nytt CAP får en administrativ konsekvensbeskrivning som tar hänsyn till effekterna hos såväl </SPAN><NOBR>EU-organen</NOBR> och nationella myndigheter som hos lantbrukarna.</P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Särskilt administrativt komplicerande förslag bör förkastas. Sålunda bör man undvika s.k. horisontella regleringar. Till exempel bör önskvärda miljökrav i stället regleras i lag. Ändringar i antalet bidragsrätter borde undvikas eller genomföras på ett så schablonmässigt sätt som möjligt. Det är vidare angeläget att antalet stödformer och stödkriterier begränsas.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Nationella regelsystem, t.ex. för miljöersättningar och användningen av ”nationella kuvert” för djurstöden bör göras så enkla som möjligt, utan avkall på att nå preciserade mål för verksamheten.</SPAN></P> <P class="p95 ft15"><SPAN class="ft15">8.3</SPAN><SPAN class="ft16">Ansvarsfördelning och arbetsformer</SPAN></P> <P class="p26 ft4">Hanteringen av <NOBR>EU-stöden</NOBR> till lantbrukarna samt regleringar med kopplingar till stöden är i dag en kombination av central- och regional handläggning.</P> <P class="p92 ft28">Jordbruksdepartementet ansvarar i enlighet med det miljöintegrerade sektorsansvaret för regeringens hantering av sakfrågorna samt resursfördelningen till Jordbruksverket. Miljö- och Kulturdepartementen deltar i beredningen av ärenden som rör miljö- och kulturmiljövård. Inrikesdepartementet ansvarar för länsstyrelsernas myndighetsroll samt medels-</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">111</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft5">fördelningen till dessa. Finansdepartementet har en övergripande roll vad gäller den totala medelsfördelningen.</P> <P class="p47 ft4">Jordbruksverket har huvudansvaret för genomförandet av det regelsystem som gäller för <NOBR>EU-stöden</NOBR> till lantbrukarna samt övriga regleringar som är kopplade till dessa. Vad gäller natur- och miljöersättningarna finns ett samarbete med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Jordbruksverket är också fondkoordinator, vilket innebär att man har ett särskilt ansvar gentemot <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> och EG:s revisionsrätt att hanteringen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige sker enligt reglerna. Jordbruksverket är också utbetalare av <NOBR>EU-stöden</NOBR> till lantbrukarna samt har möjlighet att stoppa utbetalningar som Jordbruksverket anser inte bör ske utifrån regelsystemet.</P> <P class="p105 ft5">Efter krav från <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har Jordbruksverket fått ökade möjligheter att genom direktiv föreskriva för länsstyrelserna hur den administrativa hanteringen skall ske.</P> <P class="p47 ft4">Länsstyrelserna ansvarar för beslut om <NOBR>EU-stöd</NOBR> till lantbrukarna samt fältkontrollen. Ett undantag är handjursbidragen, som beslutas av Jordbruksverket efter inrapportering från slakterierna. Kontrollen utförs dock av länsstyrelserna.</P> <P class="p47 ft4">Riksrevisionsverket (RRV) har, efter initiativ av utredning, på regeringens uppdrag granskat länsstyrelsernas administration och kontroll av de administrativt väsentligaste delarna av direktstöden till lantbrukarna ”Lantbruksenheternas administration av stödet till jordbruket” (RRV 1998:56).</P> <P class="p106 ft4">RRV:s studie visar att det finns betydande skillnader mellan länen vad gäller resursåtgången. I viss mån kan en del förklaras av att redovisningen kan ske enligt olika principer hos de olika länen, men utöver detta finns också en förklaring i att vissa län har en bättre resursanvändning än andra. RRV presenterar ett antal möjliga vägar att minska resursåtgången, varav det mest långtgående alternativet är att handläggningen skulle ske vid <NOBR>8–10</NOBR> regionala kontor under Jordbruksverket.</P> <P class="p46 ft4">Utredningens arbetsgrupp för resursanvändning och resursfördelning delar RRV:s uppfattning om att det kan finnas stora skillnader mellan länsstyrelserna i resursåtgång per ärende och att åtgärder bör vidtas för att analysera och reducera skillnaderna. Enligt arbetsgruppens mening bör det sålunda finnas en rationaliseringspotential inom jordbruksadministrationen. Vidare anser resursarbetsgruppen att det kan finnas vissa volymfördelar i ärendehanteringen.</P> <P class="p46 ft4">Arbetsgruppen har dock delade uppfattningar om vad som bör göras för att minska skillnaderna i resursåtgång och för att uppnå stordriftsfördelarna. Länsstyrelserepresentanterna motsätter sig det av RRV:s alternativ som innebär handläggningen skulle ske vid <NOBR>8–10</NOBR> regionala kontor under Jordbruksverket. Jordbruksverkets representanter i arbets-</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">112 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">gruppen instämmer dock i RRV:s analys och anger att de grundar sin bedömning utifrån enbart en bedömning av kostnadseffektivitet.</P> <P class="p64 ft4">Arbetsgruppen framhåller gemensamt att det är viktigt med en flexibel, dynamisk och kostnadseffektiv organisation till följd av den starka förändringstakten som kan förväntas när det gäller stödsystem och teknikutveckling.</P> <P class="p94 ft4">För egen del vill jag anföra följande:</P> <P class="p64 ft4">Det är möjligt en överföring av ansvaret för handläggning av och beslut om direktstöd till Jordbruksverket skulle innebära vissa fördelar med hänsyn till kostnadseffektivitet. Erfarenheterna från Danmark pekar också på ekonomiska fördelar vid en centraliserad hantering av areal- och djurersättningar. Enligt min uppfattning skulle dock de möjliga besparingarna knappast få den omfattning som RRV anger. Deras bedömning förutsätter att i princip alla kostnader som ligger över länsstyrelsernas medianvärden kan elimineras med storskalig drift.</P> <P class="p27 ft5">Det finns ett antal skäl som talar emot att ett överförande av jordbruksersättningarna till Jordbruksverket nu vore ändamålsenligt och därmed kostnadseffektivt sett ur ett något större samhällsperspektiv.</P> <P class="p38 ft4">De av RRV påtalade stordriftsfördelarna är för de flesta stöden påtagliga endast om man jämför de allra minsta jordbrukslänen – Jämtland, Norrbotten och Blekinge – med övriga län. För övriga län förefaller andra faktorer vara viktigare för skillnaderna i kostnadsnivå. Samtidigt skulle, i en modell med <NOBR>8–10</NOBR> regionala kontor under Jordbruksverket, regioner omfattande flera norrlandslän bli oerhört omfattande till ytan. Detta skulle innebär mindre möjligheter till personkontakter mellan lantbrukare och handläggare, risk för försämrad service till lantbrukarna, mindre lokalkännedom hos myndigheten och därmed sammantaget ökade kostnader för såväl myndighet som lantbrukare.</P> <P class="p31 ft4">RRV:s alternativ med en ny regional organisation vid Jordbruksverket omfattar bara <NOBR>CAP-delen</NOBR> av lantbruksenheternas (eller motsvarande) verksamhet. Länsstyrelserna förutsätts således ha kvar resurser och kompetens ”om de så önskar” för rådgivning. Om detta också skall omfatta <NOBR>UID-satsningarna</NOBR> under miljöprogrammet, som också ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, framgår inte. Därmed är risken stor att de stordriftsfördelar som skulle vinnas genom att direktstöden handläggs i större distrikt motverkas av att länsstyrelserna ändå kommer att ha kvar lantbruksfunktioner, utan de möjligheter till samnyttjande av resurser och kompetens som i dag finns mellan stödprogram och rådgivnings- och utvecklingsprogram.</P> <P class="p36 ft4">Ett överförande av handläggningen av direktstöden till Jordbruksverket skulle också strida mot den grundprincip som varit vägledande för den nuvarande länsstyrelseorganisationen, nämligen en horisontell integration av i princip all statlig verksamhet i ett län.</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">113</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p44 ft4">Som redovisats i det föregående har <NOBR>EU-kommissionen,</NOBR> baserat bl.a. på ett revisionsbesök i maj 1998, riktat kritik mot brister som man funnit i Jordbruksverkets möjligheter att försäkra sig om att de till länsstyrelserna delegerade uppgifterna att handlägga och besluta i stödärenden utfördes på ett tillfredsställande och enhetligt sätt. Problemet med Jordbruksverkets bristande befogenheter gentemot länsstyrelserna löstes kortsiktigt genom att Jordbruksverket i relevanta stödförordningar gav bemyndigande att, efter samråd med länsstyrelserna, meddela föreskrifter om länsstyrelsernas handläggning av respektive stödärenden och om det underlag som krävs för utbetalning av respektive stöd.</P> <P class="p45 ft4">I kontakter med <NOBR>EU-kommissionen,</NOBR> DG 6, har jag kunnat konstatera att man där inte ser något principiellt problem i den ordning som tillämpas i Sverige, dvs. där handläggning och beslut i stödärenden är delegerade till regionala myndigheter. Vid som krävs är att det utbetalande organet har tillräckliga möjligheter att genom direktiv eller på annat sätt kan säkerställa att hanteringen sker i enlighet med ackrediteringsbestämmelserna.</P> <P class="p46 ft4">Jag bedömer att Jordbruksverkets utökade direktivrätt borde skapa tillräckliga förutsättningar för att Sverige skall kunna garantera att hanteringen sker efter de krav som EU ställer. Jag ser därför inget skäl att nu föreslå ytterligare åtgärder i detta syfte. Det finns dock anledning att göra frågan till föremål för förnyade övervägande när de regler som blir förknippade med en reformerad gemensam jordbrukspolitik blir kända. Det är också motiverat med en utvärdering och översyn av Jordbruksverkets styrmöjligheter senast år 2001, när erfarenhet vunnits av det nuvarande regelsystemet liksom av konsekvenserna av den jordbrukspolitiska reformen. Erfarenheter av det administrativa projekt som föreslås i denna utredning borde också kunna nyttiggöras vid en sådan utvärdering.</P> <P class="p45 ft4">Det går att anföra principiella skäl både för den modell med vertikal integration som präglade stora delar av den statliga länsförvaltningen (med lantbruksnämnd, fiskerinämnd, länsvägnämnd etc. under respektive verk) före år 1991, och den nuvarande. Den tidigare strukturen möjliggjorde en mer direkt styrning av verksamheten på länsnivå från respektive statliga myndighet. Den nuvarande modellen å andra sidan innebär att länsstyrelsen kan arbeta med länets utveckling utifrån en helhetssyn där olika verksamheter kan stödja varandra.</P> <P class="p46 ft5">Jordbrukspolitiken, inklusive EU:s direktstöd till jordbruket, är en mycket viktig del av länens utvecklingsresurser. Så länge statsmakterna vill tillämpa principen om horisontell integration skulle det vara olyckligt om den exkluderades från den samlade statliga länspolitiken.</P> <P class="p47 ft4">För att nå miljöprogrammets mål krävs biologisk och kulturhistorisk expertis med god lokalkännedom om bevarandevärdena. En ytterligare</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">114 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">centraliserad organisation än dagens länsstyrelseorganisation torde därför avsevärt riskera möjligheterna att genomföra miljöprogrammet.</P> <P class="p38 ft4">Några åtgärder enligt miljöprogrammet är samrådspliktiga enligt 20 § Naturvårdslagen – NVL (fr.o.m. 1/1 1999 12 kap. 6 § miljöbalken – MB). Att hantera miljöersättningarna på annan myndighet än länsstyrelsen torde därför inte leda till någon effektivitetsvinst för samhällets sammanlagda administration. Brister i kommunikationen mellan stödberättigande myndighet och tillståndsgivande myndighet kan dessutom leda till att oönskade åtgärder genomförs och att brukare, som erhållit positivt stödbesked och därefter förbud med NVL/MB, ställer skadeståndskrav.</P> <P class="p31 ft4">Miljöersättningarna är viktiga instrument för att uppnå gällande miljömål. För att effektivt kunna nyttja stöden krävs dock att dessa i någon mening kan styras till områden som pekats ut som värdefulla för natur- och kulturmiljövården. Erfarenheterna från nuvarande och tidigare miljöersättningar visar att styrningen dels måste ske på regional nivå, dels integreras med övriga bevarandeinsatser i kommuner och län. Det förefaller därför inte effektivt att hantera miljöersättningar och säkerställande enligt miljöbalken på skilda myndigheter. Ett effektivt utnyttjande av offentliga medel för miljönytta förutsätter både en helhetssyn och en långt driven integrering mellan ekonomiska styrmedel, lagstiftning och informationsinsatser.</P> <P class="p36 ft4">Regeringen tillsatte den 29 maj 1997 utredningen om den regionala samhällsorganisationen (dir. 1997:80) – den s.k. <NOBR>PARK-utredningen.</NOBR> Av utredningens direktiv framgår att den bl.a. skall överväga hur samverkan mellan länsstyrelse och andra statliga myndigheter bör utformas för att säkerställa en effektiv samordning samt överväga möjligheterna till ytterligare delegering av uppgifter till länsstyrelserna.</P> <P class="p27 ft4">Mot den här bakgrunden är jag inte beredd att nu föreslå att handläggningen av CAP överförs från länsstyrelserna till Jordbruksverket.</P> <P class="p28 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft26">Tydliga roller</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Om inte <NOBR>PARK-utredningen</NOBR> kommer fram till principiellt annorlunda lösningar, utgår jag ifrån att den nuvarande arbetsfördelningen blir bestående också på längre sikt.</P> <P class="p38 ft4">Det är enligt min uppfattning viktigt att ansvars- och rollfördelningen mellan myndigheterna blir så tydlig som möjligt. Det underlättar samspelet mellan myndigheterna, med minskad risk för dubbelarbete och kompetenstvister. Det gör det också lättare för berörd allmänhet och företag att se var ansvaret för olika myndighetsåtgärder ligger. Vid be</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">115</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft5">dömningen av olika fördelningsfrågor bör strävan vara att förtydliga följande rollfördelning:</P> <P class="p53 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Jordbruksverkets roll styrs av dess funktion som fondkoordinator och utbetalningsställe, samt som sektorsansvarigt för miljöfrågorna. Det svarar för övergripande samordningsfrågor, samordnar metodutvecklingsarbetet, svarar för regelsystem och utvecklingen av gemensamma rutiner som behövs för att säkerställa att EU:s och statsmakternas intentioner med de olika stöden tillgodoses, att kraven på säkerhet och tillförlitlighet upprätthålls och att lantbrukarnas rättssäkerhet och likabehandling tryggas. Jordbruksverket bör ha till uppgift att med sin föreskriftsrätt tillse att säkerheten i handläggnings och beslutssystemet upprätthålls, samt att rättstrygghet och likabehandling tryggas för de sökande.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Riksantikvarieämbetet biträder Jordbruksverket och länsstyrelserna med erforderlig kompetens för hanteringen av kulturmiljöersättningarna och bevakar att de intressen tillgodoses som faller inom verkets ansvarsområde. Riksantikvarieämbetet deltar även i den löpande utvärderingen av CAP:s miljöeffekter</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Naturvårdsverkets roll är att besvara Jordbruksverkets samråd enligt miljöstödsförordningen och att delta tillsammans med Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet i den löpande utvärderingen av CAP:s miljöeffekter. Naturvårdsverket biträder i övrigt Jordbruksverket i olika utredningar. Naturvårdsverket har inte till uppgift att biträda länsstyrelserna. Den uppgiften ligger på Jordbruksverket som sektorsansvarig.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Länsstyrelserna svarar för handläggning av och beslut i enskilda stödärenden inklusive erforderliga administrativa kontroller samt för information och rådgivning till lantbrukarna. Länsstyrelsen ansvarar för att finna de mest ändamålsenliga administrativa arbetsformerna inom ramen för de direktiv som statsmakterna och Jordbruksverket ger.</SPAN></P> <P class="p53 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Prövningen av myndighetsbesluts överensstämmelse med lag och gällande regelsystem bör ske i domstol.</SPAN></P> <P class="p54 ft4">För närvarande finns en del avvikelser från denna ansvarsfördelning,</P> <P class="p55 ft4">t.ex. handläggs vissa typer enskilda ärenden av Jordbruksverket. Jag avser dock inte att nu föreslå några ändringar i dessa fall. Dels är erfarenheterna av nuvarande hanteringsordning goda, och det finns således inte några överhängande praktiska skäl till förändringar, dels står vi inför betydande förändringar i ersättningssystemet, vilket kommer att nödvändiggöra nya överväganden om arbetsfördelningen. Däremot vill jag betona vikten av att dessa avgöranden sker utifrån en medveten syn på de olika myndigheternas roller. Det innebär bl.a. att uppgifter att hand-</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">116 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft5">lägga och besluta i enskilda ärenden alltid skall åvila länsstyrelserna, om inte starka praktiska skäl talar för en annan lösning.</P> <P class="p100 ft4">I det följande framför jag ett antal förslag som också har som ett syfte att förtydliga de olika myndigheternas roller.</P> <P class="p33 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft26">Överprövning</SPAN></P> <P class="p128 ft4">Den sökande skall kunna tillförsäkras en enhetlig och likformig prövning av sin ansökan. Regelverken bör vara entydiga och där tolkningar och bedömningar krävs bör dessa grundas på råd och anvisningar samt gemensam praxis.</P> <P class="p31 ft5">En viktig förutsättning för rättssäker handläggning är att beslut kan fattas på ett komplett och korrekt underlag. Detta är särskilt viktigt för beslut med flerårig verkan.</P> <P class="p216 ft4">Jordbruksverket och länsstyrelserna skall arbeta för en korrekt tilllämpning av EU:s regelverk så att finansiella sanktioner eller skadestånd undviks. I det sammanhanget bör poängteras Jordbruksverkets betydelse när det gäller att bidra till kostnadseffektivitet i samtliga led – hos Jordbruksverket, länsstyrelserna och de enskilda lantbruksföretagen.</P> <P class="p38 ft4">Jordbruksverket bör därvidlag utveckla sin servicefunktion gentemot länsstyrelserna och de enskilda handläggarna. När en handläggare vid en länsstyrelse tar kontakt med en handläggare på Jordbruksverket och vill ha bistånd vid handläggningen av enskilda ärenden, bör denne kunna få erforderlig hjälp i form av råd och anvisningar. I dag upplever länsstyrelsernas handläggare att de generellt inte får denna hjälp med hänvisning till att Jordbruksverket i ett senare skede kan komma att hantera ärendet i sin egenskap som överprövningsinstans.</P> <P class="p31 ft4">Då en utvecklad och förbättrad servicefunktion inte är förenlig med Jordbruksverkets roll som överprövande myndighet, bör överprövningsfunktionen föras över till annan myndighet. Första instans bör, för att garantera en hög kompetensnivå, vara en eller ett fåtal länsrätter.</P> <P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft26">Fältkontrollverksamheten</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Fältkontrollernas omfattning styrs av de krav som EU ställer. Inom Sverige är det Jordbruksverket som föreskriver om fältkontroller. Länsstyrelserna har ansvaret för att utföra kontrollerna och att ställa erforderliga resurser till förfogande. Det innebär att sambandet mellan budgetansvar och möjlighet att påverka verksamhetens omfattning och inriktning är svagt på detta område.</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">117</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p44 ft4">I enlighet med EU:s regelverk ökades kontrollinsatserna under år 1998 som en följd av konstaterade avvikelser under år 1997. Eftersom ökningen skedde under löpande budgetår, uppstod betydande svårigheter för länsstyrelserna och fältkontrollverksamheten skedde på bekostnad av annan angelägen verksamhet. Även om detta berodde på bestämmelser som är på väg att ändras, måste man räkna med att liknande situationer kan komma att uppstå också i framtiden. Det är därför angeläget att skapa en erforderlig flexibilitet, t.ex. genom ett särskilt anslag eller en anslagskredit.</P> <P class="p217 ft4">Det finns i detta sammanhang skäl att överväga om budgetansvaret för fältkontrollerna borde föras över till Jordbruksverket, dels kan det vara lättare för verket än för alla enskilda länsstyrelser att förutse kommande kontrollkrav och budgetera för detta, dels är det rimligt att ett reservsystem knyts till en enda myndighet. Dessutom skulle ett sådant system förbättra möjligheterna att göra riktade insatser som inte behöver beröra samtliga län, vilket skulle kunna göra verksamheten mer kostnadseffektiv. Att såväl budgetansvaret som ansvaret att föreskriva om erforderliga kontroller överförs till Jordbruksverket skulle också vara ett sätt att markera kontrollverksamhetens särställning i förhållande till handläggningen, vilket är angeläget ur EU:s synvinkel. Att flytta ansvaret för fältkontrollen till Jordbruksverket ger också länsstyrelserna möjlighet att utan risk för jäv utöva den tillsyn de enligt miljöstödsförordningen och miljöbalken är skyldiga att genomföra. Tillsynen enligt miljöbalken omfattar såväl kontroll av efterlevnaden av de allmänna hänsynsreglerna som rådgivning och bidrar därmed till att korrigera felaktiga beslut och minskar följaktligen behovet av omfattande kontroller. Tillsynen enligt miljöstödsförordningen har ännu inte definierats.</P> <P class="p218 ft4">Fältkontrollerna nära knutna till handläggningen så till vida att resultaten utgör en del av beslutsunderlaget. Det är därför viktigt att inte vidta åtgärder som försvårar ärendehanteringen.</P> <P class="p47 ft4">Ett alternativ skulle kunna vara att länsstyrelserna bibehåller det ekonomiska ansvaret för att genomföra ett grundläggande kontrollbeting som kan bedömas erforderlig varje år och i alla län, medan Jordbruksverket disponerar resurser dels för riktade kontrollinsatser som inte berör alla län, dels för oförutsedda kontrollkrav.</P> <P class="p219 ft61"><SPAN class="ft1">8.3.4</SPAN><SPAN class="ft60">Vidareutveckling av länsstyrelsernas administrativa kontroller</SPAN></P> <P class="p220 ft4">Länsstyrelsernas möjligheter att handlägga ärendena fullt ut hindras i dag av att länsstyrelsernas handläggning inte anses vara tillräckligt</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">118 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">kvalitetssäkrad. Jordbruksverket utför ett omfattande kontrollarbete innan utbetalning. Detta innebär ett merarbete både för Jordbruksverket och länsstyrelserna. Det finns därför starka motiv för att vidta åtgärder för att säkra kvaliteten på länsstyrelsernas handläggning och därmed undvika dubbelarbete.</P> <P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.5</SPAN><SPAN class="ft26">Samverkan mellan länsstyrelser</SPAN></P> <P class="p221 ft4">Vissa stöd, t.ex. miljöersättningar för utrotningshotade husdjursraser, är av sådan låg frekvens att det finns svårigheter för länsstyrelserna att komma upp i ”kritisk massa”. Detta har bl.a. bekräftats av RRV:s studie. Detta leder till relativt stora administrativa kostnader i förhållande till utbetalda ersättningar. För att skapa tillräckligt hög ”kritisk massa” bör därför länsstyrelserna uppmuntras att administrativt samverka vid handläggningen av mindre frekventa stöd.</P> <P class="p109 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.6</SPAN><SPAN class="ft26">Utredningens förslag</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Utredningen har kommit till slutsatsen att, förutsatt att nuvarande principer för samordnad länsförvaltning bibehålls, den nuvarande ansvars- och arbetsfördelningen i huvudsak bör bli gällande också på jordbrukspolitikens område. Utredningens rön och överväganden motiverar dock följande förslag:</P> <P class="p56 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Kommande ställningstaganden i frågor om arbets- och ansvarsfördelning mellan myndigheterna bör bl.a. syfta till att förtydliga rollfördelningen dem emellan. Detta innebär att handläggningen av och beslut i enskilda ärenden i princip alltid bör åvila länsstyrelserna.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Jordbruksverket måste ha tillräckliga möjligheter att fullgöra ett ansvar för att upprätthålla säkerhet i handläggningssystemet samt rättstrygghet och likabehandling för de sökande. Det innebär att resurser bör omfördelas inom verket för att stärka kapaciteten till rådgivning, kvalitetssäkring och föreskrifter. Den utvidgade direktivrätten bör bli föremål dels för en förnyad prövning när regelsystemet i en reformerad gemensam jordbrukspolitik är känt, dels för en förnyad utvärdering och översyn år 2001. Därvid bör behovet av ytterligare regeländringar prövas. Budgeteringen av fältkontroller bör ses över i syfte att skapa utrymme för oförutsedda kontrollkrav och för att skapa möjligheter till riktade kontroller som inte berör alla län.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Länsstyrelsernas arbete bör kvalitetssäkras i syfte att minimera behovet av utbetalningskontroller vid Jordbruksverket.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">119</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p162 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Överklagandeärenden bör hanteras vid domstol. En eller flera länsrätter bör ges specialkompetens att döma i sådana mål i första instans. Kammarrätten bör ha uppgiften att döma i andra instans.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Länsstyrelserna bör uppmuntras att samverka om vissa typer av mindre frekventa ärenden. Detta bedöms ej kräva några ändringar i nuvarande förordningar utan bör ligga inom nuvarande ramar för länsstyrelsernas befogenheter.</SPAN></P> <P class="p222 ft36"><SPAN class="ft15">8.4</SPAN><SPAN class="ft35">Åtgärder för en effektivare administration</SPAN></P> <P class="p85 ft1"><SPAN class="ft1">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft26">Val av rätt ambitionsnivå</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Administrationen av direktstöden till jordbruket innehåller flera olika moment, t.ex. utformning av svenska författningar, informations- och utbildningsinsatser, handläggning, kontroll och beslut samt utbetalning. Dessa uppgifter kan lösas med varierande ambitionsnivå. Valet av ambitionsnivå är en väsentlig faktor i den sammantagna resursbehovet.</P> <P class="p27 ft4">Då ambitionsnivån i administrationens olika moment diskuteras och fastställs anser jag att nedan beskrivna krav bör beaktas.</P> <P class="p89 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.1.1</SPAN><SPAN class="ft30">Hög måluppfyllelse</SPAN></P> <P class="p83 ft4">En hög grad av anslutning till stödformerna är en viktig del av jordbrukets <NOBR>EU-integration</NOBR> och en väsentlig del av återbäringen på den svenska medlemsavgiften. En hög anslutning bidrar till att uppfylla målen om att stärka jordbrukets konkurrenskraft, att medverka till regional balans och att öka jordbrukets miljöanpassning.</P> <P class="p27 ft4">För miljöersättningarna är en hög anslutning en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för en hög måluppfyllelse. Därutöver krävs att just de avsedda markerna erhåller stöd samt att varje sådan mark sköts på det sätt som dess natur- och kulturmiljövärden kräver. I arbetet med miljöersättningarna är det därför viktigt att eftersträva att erhålla mesta möjliga miljönytta för insatta offentliga medel, inklusive administrationskostnader.</P> <P class="p27 ft4">Jordbrukets <NOBR>EU-administration</NOBR> skall vara så organiserad att det svenska jordbruket i största möjliga utsträckning skall kunna tillgodogöra sig de helt eller delvis <NOBR>EU-finansierade</NOBR> ersättningsformerna.</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">120 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.1.2</SPAN><SPAN class="ft30">Minimerad sanktionsrisk</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Målet bör vara att administrationen av direktstöden till jordbruket skall uppfylla så höga krav på kvalitetssäkring att risken för sanktioner från <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> kan minimeras. En nödvändig förutsättning är att de svenska myndigheterna är förtrogna med – samt kan tolka och tillämpa – minimikraven i de styrande <NOBR>EU-direktiven.</NOBR> Att utveckla och etablera administrativa system som uppfyller dessa minimikrav och samtidigt är kostnadseffektiva, är en angelägen uppgift där Jordbruksverket som fondkoordinator och utbetalningsställe bör vara drivande. De administrativa system som här åsyftas omfattar både ärendehandläggning, kontroll och utbetalning.</P> <P class="p223 ft4">Att utveckla den svenska förvaltningsmodellen med beaktande av den europeiska gemenskapens regelverk kräver en fortlöpande dialog med <NOBR>EU-kommissionen,</NOBR> där både den formella och den operativa svenska EU- administrationen beskrivs och förklaras.</P> <P class="p109 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.1.3</SPAN><SPAN class="ft30">God kommunikation mellan myndigheter och lantbrukare</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Regelverken för stöden och ersättningarna, liksom de tillhörande administrativa systemen, undergår fortlöpande förändringar. Komplexiteten i systemen har tilltagit och behovet av information och administrativt stöd till brukarna är fortfarande mycket stort. Brukarna och deras konsulter bör erbjudas sådan information om syften, regelverk och administrativa krav samt sådana system för ansökningar om stöd och ersättningar att stor anslutning uppnås och att utformningen av formellt korrekta ansökningar underlättas.</P> <P class="p223 ft4">Det bör utvecklas ett system för att dra nytta av vunna erfarenheter – inte minst från lantbrukarhåll och det bör ständigt pågå ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra och förenkla ansökningsblanketterna. Informationen har också stor betydelse och bär därför ständigt prövas utifrån pedagogiska aspekter.</P> <P class="p31 ft4">Erfarenheterna har, som en följd av de fortlöpande förändringarna, hittills visat på ett stort behov av direktkontakter mellan brukare respektive konsulter och berörda myndigheter för att höja kvaliteten i EU- administrationen och för att nå hög anslutning till tillgängliga stödformer.</P> <P class="p31 ft5">Det är av stor betydelse att administrationen av direktstöden till jordbruket är så organiserad så att den medverkar till tydlig kommunikation, korta handläggningstider, klara och lättolkade beslut samt en snabb och god information till allmänhet och media.</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">121</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.1.4</SPAN><SPAN class="ft30">Regional anpassning</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Den administrativa hanteringen skall hålla samma nivå i samtliga led. Däremot bör inriktning och ambitionsnivå för t.ex. information och utbildning kunna anpassas till de regionala skillnader som föreligger mellan olika ersättningsformer och villkor i skilda delar av landet. Myndigheternas servicenivå kan också behöva anpassas regionalt efter det externa utbud av information och konsulttjänster som finns att tillgå i den aktuella regionen. Detta utan att ge avkall på principen om likabehandling.</P> <P class="p110 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.1.5</SPAN><SPAN class="ft30">Administrativ hänsyn vid utformande av regelverk</SPAN></P> <P class="p224 ft4">Förutom de författningsbundna regelverken (lag, förordning, föreskrift) bör även andra styrande dokument såsom checklistor, rutinbeskrivningar, rapport- och beslutsmallar m.m. utformas med hänsynstagande till <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> minimikrav samt efter den svenska förvaltningsmodellen. Eftersom regelverk och andra styrande dokument är bestämmande för handläggningen av varje ärende får de administrativa villkoren mycket stor inverkan på handläggningstider och resursbehov. Självklart kan enskilda ärenden kräva utredningar utöver minimikraven, men sådana behov bör rimligen inte vara dimensionerande för samtliga ärenden. Man skall vara medveten om att alla enskilda moment i t.ex. en checklista skall handläggas i alla ärenden och att avvikelser från dessa rutiner leder till anmärkningar vid revision.</P> <P class="p36 ft4">Jordbruksverket får enligt regeringens olika <NOBR>EU-ersättningsförord-</NOBR> ningar meddela föreskrifter om de formella kraven för jordbrukets EU- administration. Föreskrifterna skall meddelas efter samråd med länsstyrelserna.</P> <P class="p127 ft4">Med hänsyn till den mycket stora ärendemängd som påverkas av dessa föreskrifter anser jag att det är viktigt att de administrativa konsekvenserna i fråga om rättssäkerhet, måluppfyllelse och resursbehov analyseras ingående innan föreskrifterna beslutas. Det är också viktigt att föreskrifterna beaktar kravet på en rimlig praktisk handläggning.</P> <P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft26">Rationaliseringsåtgärder</SPAN></P> <P class="p166 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.2.1</SPAN><SPAN class="ft30">Förtryckta data i </SPAN><NOBR>SAM-blanketten</NOBR> för att minska antalet fel</P> <P class="p96 ft4">I olika sammanhang har framförts att förtryckning av basuppgifter skulle kunna bidra till att minska antalet fel i ansökningarna och därmed</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">122 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft5">vara till stor hjälp för de lantbrukare som inte behöver ändra i ansökan till följd av förändringar av arrenden, markförvärv etc.</P> <P class="p100 ft4">Jordbruksverket och länsstyrelserna har hittills haft följande utgångspunkter vad gäller förtryckning av blanketten:</P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Data som förtrycks skall ha en så stor säkerhet att de inte för brukaren upplevs som vilseledande.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Förtryckta data skall vara någorlunda komplett.</SPAN></P> <P class="p64 ft4">I dag förtrycks inte blockarealer med hänsyn till att det var många felaktigheter i arealuppgifterna. En stor insats görs för närvarande av länsstyrelserna för att rätta upp blockdatabasen. För år 1999 bedöms fortfarande kvaliteten som ej tillräcklig för att förtrycka arealer i själva blanketten, däremot kommer det att förtryckas på separat bilaga.</P> <P class="p64 ft4">När det gäller miljöersättningarna bör det, då de samtliga är fleråriga, finnas särskilt goda förutsättningar att tillämpa förtryckning på ansökningsblanketten enligt österrikisk modell. Detta skulle innebära att samtliga miljöersättningar som lantbrukaren deltar i finns förtryckta eller markerade samt att det på ett enkelt sätt kan markeras att lantbrukaren ansöker om utbetalning av förekommande miljöersättning. På samma sätt som i den österrikiska blanketten kan lantbrukaren också uppmärksammas på att om denne inte kryssat i ansökan om utbetalning, är denne trots detta skyldig att uppfylla de åtaganden som gäller för de miljöersättningsprogram denne deltar i.</P> <P class="p64 ft4">Jag anser att åtgärder för att säkerställa blockdatabasens kvalitet till år 2000 – vilket är av stor betydelse då hanteringen i dag är mycket kostnadskrävande – skulle innebära att säkerställda arealuppgifter på blocken skulle kunna förtryckas i blanketten. Därigenom skulle dels den administrativa handläggningen underlättas, dels skulle fältkontrollarbetet förenklas genom att denna i stort kan begränsas till besiktningar av grödor, skötsel och gränser. Även lantbrukarnas arbete med ifyllandet av blanketterna skulle underlättas med en förtryckning av korrekta uppgifter.</P> <P class="p110 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.2.2</SPAN><SPAN class="ft30">Blockareal i stället för skiften</SPAN></P> <P class="p97 ft4">En stor del av den administrativa hanteringen är identifikation av enskilda skiften inom blocken. Därför bör övervägas om att ändra regelsystemet så att samtliga arealbundna stöd söks med hänvisning till block. En avsevärd administrativ besparing kan därmed uppnås. Detta skulle innebära att det för varje block bara behövde anges vilka olika grödor som skall sås och vilken areal. På samma sätt skulle t.ex. kulturmiljöersättningarna anges med koppling till block i stället för till skiften. I de fall</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">123</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">att det finns två fastighetsägare inom samma block skulle detta kunna lösas genom att fastighetsgränsen markeras på blockkartan.</P> <P class="p64 ft4">Möjligheten att införa block i stället för skiften är dock beroende av att arealuppgifterna är riktiga, vilket innebär att insatser att säkerställa blockarealerna måste vara en prioriterad uppgift för såväl Jordbruksverket som för länsstyrelserna.</P> <P class="p28 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.2.3</SPAN><SPAN class="ft30">Förbättrad information</SPAN></P> <P class="p97 ft4">Av mycket stor betydelse i handläggningsprocessen är när lantbrukaren fyller i sin blankett. En rätt ifylld blankett kan i princip handläggas av <NOBR>IT-systemet.</NOBR> Alla åtgärder som förbättrar dagens kvalité på ifylld data bör ha en stor investeringspotential. Dagens informationsmaterial i broschyrform har ett mycket högt informationsvärde enligt de utvärderingar som årligen görs av marknadsinstitut.</P> <P class="p101 ft4">Jag anser att följande frågeställningar bör analyseras närmare:</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Finns det nya medier och konstellationer i informationsspridningen som kan prövas för att ytterligare bredda informationsflödet? Kan näringens företrädare med stöd från Jordbruksverket ta ett större ansvar?</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Finns det möjlighet att mer offensivt styra lantbrukaren att fylla i blanketten rätt? Kan dagens telefoniteknik utnyttjas för att styra frågor till rätt expertfunktion i en gemensam telefonpanel för samtliga län?</SPAN></P> <P class="p84 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.2.4</SPAN><SPAN class="ft30">Effektivare modell för kunskapsspridning</SPAN></P> <P class="p97 ft4">En viktig rationaliseringsåtgärd vid länsstyrelsernas handläggning är att öka användningen av de hjälpmedel som redan finns. <NOBR>ADB-systemet</NOBR> för jordbrukarstöden har utvecklats med ett stort antal stödfunktioner som i dag till viss grad inte används. Dagens utbildningsmodell förutsätter att länsstyrelserna själva ordnar utbildning för ny personal samt att information sprids från de som deltar i jordbruksverkets fortbildningsseminarier.</P> <P class="p27 ft5">En effektivare modell för kunskapsspridning från Jordbruksverket till länsstyrelserna, samt inom länsstyrelserna till ny och tillfällig personal, torde därför få en hög avkastning.</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">124 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.2.5</SPAN><SPAN class="ft30">Utbildning och ”licensiering” av konsulter</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Den svenska förvaltningslagen föreskriver en viss serviceskyldighet för myndigheterna. Det är angeläget att myndigheternas insatser, till följd av serviceskyldigheten, blir så effektiva som möjligt gentemot lantbrukarna. Den hjälp som lämnas från myndigheternas sida resulterar oftast i att registeruppgifterna blir bättre och underlättar därmed det framtida arbetet för såväl lantbrukarna som för myndigheterna.</P> <P class="p27 ft5">Även om ambitionen måste vara den att varje lantbrukare själv skall kunna fylla i sin blankett, finns det starka skäl att uppmuntra användningen av konsulter om problem föreligger.</P> <P class="p64 ft4">Det finns starka skäl att myndigheterna uppmuntrar användandet av konsulter, även om ambitionen måste vara att varje lantbrukare själv skall kunna fylla i sin blankett. Ökad kvalitet på ansökningarna leder till minskade administrationskostnader.</P> <P class="p64 ft5">För att lantbrukarna skall känna sig motiverade att anlita konsulthjälp krävs dock åtgärder för att säkra och kontinuerligt uppdatera konsulternas kompetens.</P> <P class="p64 ft4">Det är därför angeläget att länsstyrelserna genom olika insatser kan tillgodose konsulternas behov av fortbildning, något som också länsstyrelserna kan utföra mot full kostnadstäckning. Möjlighet till en frivillig kunskapskontroll, en "licensiering" för konsulter, skulle ytterligare öka den enskilde lantbrukarens trygghet och främja en god kvalitet i arbetet.</P> <P class="p33 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.2.6</SPAN><SPAN class="ft30">Snabbare utbetalning vid korrekt ansökan</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Inom andra <NOBR>EU-länder,</NOBR> bl.a. Danmark, tillämpas ett system där lantbrukare med en från början korrekt ansökan också kan få sina utbetalningar tidigare än de med fel som föranleder kommunicering och utredningar.</P> <P class="p31 ft4">Min bedömning är att detta skapar starka incitament för lantbrukaren att göra en så korrekt ansökan som möjligt och därmed orsakar mindre administrationskostnader för ansvariga myndigheter. Det finns alltså starka skäl att enligt dansk förebild införa ett utbetalningsförfarande som gynnar korrekta ansökningar genom snabbare utbetalning.</P> <P class="p109 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.2.7</SPAN><SPAN class="ft30">Förbättrad kommunikation med lantbrukarna</SPAN></P> <P class="p225 ft5">Rutinen med utskick av bekräftelsebrev omedelbart efter det att ansökan kommit in till myndigheten upplevs som mycket värdefull. Däremot upplevs på många håll brister i kommunikationen under handläggningens</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">125</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">gång. I samband med kontroll är det viktigt att avisering sker inför kontrollen och det är nödvändigt att lantbrukarna får möjlighet att reagera på kontrollresultatet. Detta förutsätter att myndigheterna formulerar sig på ett sådant sätt att konsekvenserna av eventuella ändringar klart framgår.</P> <P class="p31 ft4">Jag anser att det är viktigt att tydliga beslutsmotiveringar lämnas så att det klart framgår för den enskilde lantbrukaren på vilka grunder denne befunnits berättigad eller inte till den sökta ersättningen. En sådan åtgärd innebär visserligen en administrativ merkostnad som dock bör mer än väl kompenseras genom ett minskat antal förfrågningar från enskilda lantbrukare.</P> <P class="p110 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.2.8</SPAN><SPAN class="ft30">Fältkontrollverksamheten</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Vad gäller kontrollerna bör framhållas att det är viktigt att dessa utförs av kompetenta personer med lokal kännedom och viss vana att utföra denna typ av uppdrag.</P> <P class="p64 ft4">Det är också av administrativ betydelse att kontrollen sker efter ett regelverk som inte går längre än de krav som ställs upp av <NOBR>EU-kom-</NOBR> missionen. Detta är också i linje med de slutsatser som presenterats av Statskontoret i rapporten <NOBR>”EG-regler</NOBR> och svensk regelkvalitet” (98:27).</P> <P class="p28 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.2.9</SPAN><SPAN class="ft30">Utbetalningsbesked till lantbrukarna</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Från lantbrukarhåll understryks vikten av att besked lämnas om när utbetalning kommer att ske.</P> <P class="p38 ft4">Jag delar den uppfattningen och anser att det i rådande system, med ett antal utbetalningsstillfällen, behövs en rutin som innebär att lantbrukare som inte kommer med vid förväntat utbetalningstillfälle ges besked om detta.</P> <P class="p64 ft4">Ett införande av sådan rutin skulle, trots vissa tillkommande kostnader, innebära en minskning av den administrativa belastningen då antalet förfrågningar till såväl länsstyrelser som Jordbruksverk kan förutses minska.</P> <P class="p89 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.2.10</SPAN><SPAN class="ft32">Förenklad administration av </SPAN><NOBR>UID-programmen</NOBR></P> <P class="p97 ft5">Det nuvarande systemet för <NOBR>UID-programmen</NOBR> är enligt min bedömning onödigt byråkratiskt och kräver, i förhållande till programresurserna, stora administrativa resurser.</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">126 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft4">Ett rimligt förfarande skulle vara att länsstyrelsen lämnar in en plan för kommande års <NOBR>UID-verksamhet.</NOBR> Efter detta beslutar och betalar Jordbruksverket ut pengarna, vilken kan kräva ändringar i EU:s regelverk. Länsstyrelsen redovisar resursanvändning och måluppfyllelse i efterhand och Jordbruksverket gör en uppföljning inför kommande år.</P> <P class="p31 ft5">En översyn av <NOBR>UID-programmen</NOBR> i syfte att minska den administrativa hanteringen är därför angelägen. Jag förutsätter att Miljöprogramsutredningen kommer med förslag i den riktningen.</P> <P class="p33 ft4"><SPAN class="ft4">8.4.2.11</SPAN><SPAN class="ft32">Förenklade miljöersättningar</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Utredningen har erfarit att det är uppenbart att floran av miljöersättningar och ett komplicerat regelverk ger en hög resursåtgång för administrationen jämfört med t.ex. arealersättningarna och djurbidragen, samtidigt som nuvarande miljöersättningar kan ha problem att uppfylla eftersträvade miljömål.</P> <P class="p27 ft4">Det är dock inte min uppgift att inom ramen för utredningen föreslå några förändringar av innehållet i några ersättningsformer. Synpunkter som har framkommit, bl.a. genom den enkät som utredningen sänt ut till samtliga länsstyrelser, har dock vidareförmedlats till Utredningen om ett nytt svenskt miljöprogram för jordbruket för perioden <NOBR>2001–2005</NOBR> (dir. 1998:11).</P> <P class="p31 ft4">Jag har dock kunnat konstatera att de miljöersättningar som bygger på att lantbrukaren själv skall göra olika klassificeringar, innehåller ett stort moment av osäkerhet för lantbrukaren samt leder till problem vid fältkontroller. Här skulle en förändring mot intentionsanmälan från lantbrukaren, med åtföljande klassning och beslut i form av handläggning i fält, leda till ökad rättssäkerhet för lantbrukaren, samtidigt som kommande fältkontroll kan avgränsas till kontroll av att skötselåtaganden fullföljts.</P> <P class="p36 ft4">Även kopplingen till skiften i stället för block innebär en avsevärd ökning av de administrativa behoven, vilket innebär att det är angeläget att pröva möjligheten att enbart använda blocken i samband med miljöersättningarna. Denna fråga har tidigare berörts i avsnitt 8.4.2.2.</P> <P class="p28 ft1"><SPAN class="ft1">8.4.3</SPAN><SPAN class="ft26">Utredningens förslag</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Under utredningens arbete har det framkommit en rad möjligheter att underlätta administrationen och därmed att minska resursåtgången för hanteringen av direktstöden till jordbruket. I tidigare avsnitt har jag pekat på åtgärder som gäller regelsystemet, ansvars- och arbetsfördelning</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">127</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">samt <NOBR>IT-stöd.</NOBR> I detta avsnitt har jag tagit upp en rad förslag som främst syftar till att minska felfrekvensen i ansökningarna och därmed handläggningstiderna, men också ett antal andra förenklingar. Det får ankomma på de berörda myndigheterna att själva ta ställning till de olika förslagen, som alltså i detta kapitel snarast är att betrakta som uppslag för vidare prövning.</P> <P class="p226 ft12">Förslag som i första hand berör länsstyrelserna</P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Utbildning och ”licensiering” av konsulter.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Förbättrad kommunikation med lantbrukarna.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">Utbetalningsbesked till lantbrukarna.</SPAN></P> <P class="p113 ft12">Förslag som berör såväl Jordbruksverket som länsstyrelserna</P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">Förbättrad information.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Effektivare modell för kunskapsspridning.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Snabbare utbetalning vid korrekt ansökan.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">Fältkontrollverksamheten.</SPAN></P> <P class="p113 ft62">Förslag som i första hand berör Jordbruksverket</P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">Förtryckta data i </SPAN><NOBR>SAM-blanketten</NOBR> för att minska antalet fel.</P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Blockareal i stället för skiften.</SPAN></P> <P class="p113 ft12">Frågor som i första hand berör regering och riksdag</P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">Förenklad administration av </SPAN><NOBR>UID-programmen.</NOBR></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Förenklade miljöersättningar.</SPAN></P> <P class="p227 ft15"><SPAN class="ft15">8.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft16">IT-stödet</SPAN></NOBR></P> <P class="p91 ft1"><SPAN class="ft1">8.5.1</SPAN><SPAN class="ft26">Inledning</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Utredningen av haft en särskild arbetsgrupp för att behandla <NOBR>IT-fråg-</NOBR> orna. Jag instämmer i de förslag som arbetsgruppen lämnat och baserar därför mitt eget förslag på dessa.</P> <P class="p64 ft5">Med utgångspunkt i de bedömningar som har gjorts om verksamhetens utveckling under de närmaste åren samt olika intressenters önskemål är de viktigaste kraven på <NOBR>IT-stödet</NOBR> att det skall vara:</P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Enkelt.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">Säkert.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Effektivt.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Flexibelt.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_128"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">128 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft1"><SPAN class="ft1">8.5.2</SPAN><SPAN class="ft26">Enkelhet</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Avgörande för att kunna utforma ett väl fungerande <NOBR>IT-system</NOBR> är att regelverken är enkelt utformade.</P> <P class="p64 ft4"><NOBR>IT-systemet</NOBR> skall, med hänsyn till regelverket, utformas på enklast möjliga sätt med beaktande av EU:s ackrediteringsregler och den svenska bokföringsförordningen. I samband med att Agenda 2000 införs är det därför viktigt att nyttja alla de möjligheter till förenklingar som ges då man redan nu kan förutse att det finns inslag som kan ge ökad komplexitet.</P> <P class="p28 ft1"><SPAN class="ft1">8.5.3</SPAN><SPAN class="ft26">Säkerhet</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Säkerhetskraven talar för att utbetalningarna även i fortsättningen bör ske genom centrala <NOBR>IT-system</NOBR> som Jordbruksverket ansvarar för. Jordbruksverket bör som centralt utbetalningsställe även i fortsättningen utveckla, tillhandahålla och ansvara för <NOBR>IT-applikationerna</NOBR> för de stödformer som länsstyrelserna handlägger. En viktig del i arbetet med säkerhet är samverkan mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna för bättre förankring, delaktighet och motivation.</P> <P class="p27 ft5">Det är angeläget att en ingående genomgång av säkerheten görs eftersom det erfarenhetsmässigt är förenat med mycket arbete och höga kostnader att genomföra höjningar av säkerheten.</P> <P class="p64 ft4">Under de första åren efter <NOBR>EU-inträdet</NOBR> var <NOBR>IT-stödet</NOBR> för direktstöden till lantbrukarna behäftat med betydande drifts- och prestandaproblem, vilket drabbade länsstyrelserna. För att försäkra sig om att dylika problem inte uppstår igen har Jordbruksverket beslutat om övergång till UNIX som teknisk plattform, vilket kommer att genomföras strax efter årsskiftet 1998/99. Det är angeläget att Jordbruksverket håller noggrant följer utvecklingen så att driftsstörningar inte på nytt drabbar länsstyrelserna och verket.</P> <P class="p28 ft1"><SPAN class="ft1">8.5.4</SPAN><SPAN class="ft26">Effektivitet</SPAN></P> <P class="p40 ft4">Ett grundläggande krav på <NOBR>IT-systemen</NOBR> är att de skall fungera kostnadseffektivt, dvs. de skall ge förutsättningar för rätt stöd i rätt tid till så låg kostnad som möjligt. Detta innefattar att systemen skall fungera på ett sådant sätt att sanktioner från EU på grund av försenade utbetalningar eller bristande säkerhet skall minimeras.</P> <P class="p27 ft4">På sikt bör det mest effektiva vara att rätt ifyllda ansökningar i största möjliga grad kommer in elektroniskt direkt till myndigheten. En</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">129</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">framtida <NOBR>IT-strategi</NOBR> bör därför stödja detta mål genom att underlätta för brukarna att söka via Internet samt att utnyttja teknikens möjligheter för interaktiv ifyllnadshjälp, så långt som detta är möjligt med tanke på krav på objektivitet från myndigheten. Därigenom kan uppnås färre fel i ansökningarna och därmed tidsbesparingar för såväl lantbrukarna som för handläggarna.</P> <P class="p27 ft5">Det bör undersökas om LRF:s etablering av gemensam säkerhetslösning för elektronisk kommunikation genom ett s.k. Trustcenter även skulle kunna användas av lantbrukarna vid en stödansökan.</P> <P class="p38 ft4">Det kan finnas en rad hinder för att nu genomföra en lösning fullt ut med elektroniska ansökningar, särskilt om de kombineras med interaktivitet för att ansökningarna skall bli mer korrekta. Utveckling bör ske i samråd med <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> och kontakter bör även tas med myndigheter i andra <NOBR>EU-länder</NOBR> för ett gemensamt agerande. Jordbruksverket bör ha detta som sitt uppdrag.</P> <P class="p64 ft4">I avvaktan på att denna mera långsiktiga lösning kan nås bör det s.k. datafångstprojektet genomföras i full skala. De erfarenheter som nu finns från testet av scanning i ett län bör kunna tas till vara så att fler län kommer att utnyttja tekniken.</P> <P class="p64 ft4">Effektivitetsvinster kan uppnås om <NOBR>IT-stödet</NOBR> för själva handläggningen kan förbättras. En prototyp för detta har utvecklats. Vid en mera omfattande nyutveckling av system, t.ex. i anslutning till genomförandet av Agenda 2000, föreslås prototypen kunna ingå som en del i underlaget för att förbättra handläggarstödet i nya system.</P> <P class="p90 ft4">Vissa förbättringar är möjliga att genomföra redan i befintliga system. Jordbruksverket gör fortlöpande analyser i samarbete med länsstyrelserna. Dessa analyser föreslås tas upp till diskussion med länsstyrelserna och vägas mot kostnader och tillgängliga resurser för att genomföra dessa. Även intäkter och kvalitetsaspekter i arbetet bör vägas in i bedömningarna som en del i ett nytt samråd med länsstyrelserna.</P> <P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">8.5.5</SPAN><SPAN class="ft26">Flexibilitet</SPAN></P> <P class="p83 ft4"><NOBR>IT-stödet</NOBR> bör byggas så flexibelt som möjligt. Detta gäller dels med avseende på ombyggnad och nyutveckling till följd av ändrade och nya stödformer men också i möjligaste mån avseende organisation för administration av stöden.</P> <P class="p31 ft4">Reformeringen av EU:s jordbrukspolitik, den s.k. Agenda 2000, kan förutses innebära att ett antal nya direktstöd tillkommer samtidigt som kopplingar till miljö- och andra uppfyllandekrav gör att komplexiteten i stödsystemet ökar ytterligare. <NOBR>IT-systemen</NOBR> kommer att behöva byggas om och i många fall kommer nyutveckling att krävas. Behovet av refor-</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">130 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft5">mering av CAP kan även därefter väntas leda till väsentliga förändringar i stödsystemen. Därutöver har arbetet med att utforma ett nytt miljöersättningsprogram startat som sannolikt kommer att gälla fr.o.m. år 2001.</P> <P class="p64 ft5">De förutsedda förändringarna medför att det är nödvändigt att IT- stödet byggs flexibelt så att det utan stora problem är möjligt lägga till nya stödsystem och göra förändringar i de nu existerande.</P> <P class="p38 ft4">IT utvecklas snabbt och är en viktig drivkraft för att möjliggöra mera rationella arbetsrutiner och kostnadseffektiv organisation. Det finns också en koppling mot annan teknikutveckling, t.ex. inom telefonin. En utveckling pågår t.ex. inom försäkringsbolag och olika tjänsteföretag där tjänsterna organiseras och lokaliseras på nya sätt. Även på det nu aktuella området är flera olika typer för organisation av ärendehanteringen tänkbara och kan existera parallellt. Bland annat kan nya samverkansformer mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna aktualiseras. Det är angeläget att <NOBR>IT-stödet</NOBR> i möjligaste mån byggs så flexibelt att det kan möjliggöra och stödja olika perspektiv på och former för organisation av administrationen.</P> <P class="p33 ft1"><SPAN class="ft1">8.5.6</SPAN><SPAN class="ft26">Tillgång till statistikuppgifter</SPAN></P> <P class="p40 ft5">Stödsystemet innehåller en rad uppgifter som är användbara i olika sammanhang.</P> <P class="p64 ft5">Information från stödsystemet måste nu hämtas direkt ur produktionsdatabasen. Detta kräver dels ofta specialbearbetningar, dels innebär det en belastning och risker för produktionen.</P> <P class="p64 ft5">Det är därför angeläget att den regionala tillgången till lantbruksdata säkerställs, vilket kräver att en särskild statistikdatabas byggs upp i vilken det är möjligt att på ett enkelt sätt söka information.</P> <P class="p228 ft2"><SPAN class="ft1">8.5.7</SPAN><SPAN class="ft37">Ärenderegistrering samt tillgången till regionala data</SPAN></P> <P class="p157 ft4">Enligt svensk förvaltningslag skall ankomstregistrering ske utan dröjsmål när ett ärende inkommer till myndigheten, vilket i praktiken innebär att ansökan bör registreras samma dag som den kommer in. Uppgiftsmässigt skall t.ex. ankomstregistrering av <NOBR>SAM-blanketten</NOBR> innehålla följande uppgifter:</P> <P class="p60 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Datum då </SPAN><NOBR>SAM-blanketten</NOBR> kom in.</P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Identitet på ärendet, t.ex. kundnummer eller diarienummer.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Från vem handlingen kommit in.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">131</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p150 ft64"><SPAN class="ft63">· </SPAN>Vad handlingen <NOBR>SAM-blanketten</NOBR> rör, dvs. vilka stöd som söks. Förutom detta gäller att ansökan skall vara tillgänglig för allmän-</P> <P class="p149 ft4">heten samt att en kopia skall kunna lämnas till den som så önskar. Registrering av ankommande ärenden sker i dag generellt i länsstyr-</P> <P class="p113 ft4">elsernas diarie/ärendehanteringssystem Diabas.</P> <P class="p64 ft4">EU:s krav på ett homogent stödsystem etc. talar även i fortsättningen för att ankomstregistrering skall ske i de centrala stödsystemen (IAKS). För att detta helt skall uppfylla de krav som ställs på ankomstregistrering bör systemet vara tillgängligt för allmänheten, vilket också är under utveckling.</P> <P class="p38 ft4">Länsstyrelserna har krav på att kunna se inkomna ärenden på ett enhetligt sätt, dvs. alla ärenden skall vara tillgängliga för länsstyrelserna via Diabas. Det är därför angeläget att Jordbruksverket gör alla relevanta ärende- och ansökningsdata tillgängliga för länsstyrelserna med samma krav på uppgifter och registreringstid som ankomstregistreringen ställer. Denna fråga blir särskilt viktig i de fall ansökningar ges in elektroniskt. Länsstyrelsen måste i dessa fall få en elektronisk indikering till Diabas att ett ärende inkommit, så fort detta tekniskt sett är möjligt.</P> <P class="p109 ft1"><SPAN class="ft1">8.5.8</SPAN><SPAN class="ft26">Former för samråd</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Jordbruksverket är ansvarigt för det centrala <NOBR>IT-systemet.</NOBR> Samtidigt berör <NOBR>IT-stödets</NOBR> funktionssätt ingående länsstyrelserna och lantbrukarna. Det är därför viktigt att intressenterna har insyn och inflytande över IT- utvecklingen. Detta är särskilt motiverat med den föreslagna långsiktiga inriktningen mot att främja elektroniska ansökningar direkt från brukarna.</P> <P class="p111 ft4">Ett särskilt utvecklingsråd med representanter för olika intressenter – i första hand länsstyrelserna och lantbrukarna – skulle bidra till insyn och inflytande. Rådet, som bör vara under Jordbruksverkets ledning, skulle hantera frågor såsom utveckling och anpassning av administrativa regler, rutiner, standards, säkerhet och <NOBR>IT-stöd.</NOBR> Fokus bör sättas på ett effektivt flöde för <NOBR>EU-administrationen.</NOBR></P> <P class="p27 ft4">För att få en djup insikt i systemen och därmed också kunna påverka systemens funktionssätt i mer tekniskt hänseende och säkerhetsaspekter, är det ofta nödvändigt att personal under en längre tid aktivt deltar i systemutvecklingsarbetet. Personal från länsstyrelserna har vid något tillfälle deltagit på detta sätt men möjligheterna har varit små på grund av resursbrist. Det är dock angeläget att länsstyrelserna framöver kan avdela erfaren personal för att under en längre tid delta i olika systemutvecklingsprojekt.</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">132 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft1"><SPAN class="ft1">8.5.9</SPAN><SPAN class="ft26">Sammanfattande bedömning</SPAN></P> <P class="p83 ft5">Förslaget till en ny jordbrukspolitik för EU – Agenda 2000 – indikerar omfattande förändringar, vilket kan kräva ett utvecklingsbehov i två steg.</P> <P class="p92 ft5">Steg 1 avser tiden fram till dess att det närmare regelverket för Agenda 2000 är känt och de administrativa förberedelserna för detta måste inledas. Steg 2 avser uppbyggnad av systemstöd för Agenda 2000.</P> <P class="p43 ft12">Steg 1 Stabilisering</P> <P class="p61 ft5">Grundläggande i stabiliseringen är att de nya formerna för samråd, utvecklingsrådet och att ett utvecklat samarbete med länsstyrelserna etableras.</P> <P class="p64 ft4">I avvaktan på att bilden klarnar om det nya regelverket för Agenda 2000 föreslås <NOBR>IT-resurserna</NOBR> koncentreras på att stabilisera nuvarande <NOBR>IT-stöd.</NOBR> En ombyggnad av <NOBR>IT-stödet</NOBR> för nuvarande stödsystem bör därför avvaktas. Viktiga delar i en sådan stabilisering är övergången till Unix som teknisk plattform, en avstämning mot <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> nya riktlinjer för <NOBR>IT-säkerhet;</NOBR> att lägga system i förvaltning, säkerhetsgenomgångar i fråga om sårbarhet samt att föra ut de nyutvecklade datafångstmetoderna utan utveckling av nya funktioner. I stabiliseringen bör ingå utveckling av en statistikdatabas för att inte belasta produktionsdatabasen samt vissa av de justeringar som har föreslagits i handläggarstödet i den s.k. förändringsanalysen. Detta gäller särskilt miljöersättningarna.</P> <P class="p27 ft4">Resurser för en sådan stabilisering under år 1998 bedöms rymmas inom ramen för de resurser som Jordbruksverket erhållit på myndighetsanslaget tillsammans med anslagsposten för administrationen av miljöersättningarna m.m.</P> <P class="p39 ft12">Steg 2 Systemstöd för Agenda 2000</P> <P class="p61 ft4">Agenda 2000 kommer med all sannolikhet att kräva en omfattande ombyggnad och nyutveckling av <NOBR>IT-stödet.</NOBR> Därtill kommer omarbetningar av <NOBR>IT-stödet</NOBR> för handläggningen av miljöersättningarna. Dessutom behöver en ny grund läggas för systemutvecklingen för att möjliggöra utbyggnaden av <NOBR>IT-stödet.</NOBR> Eftersom regelverket inte preciserats är det för tidigt att nu kunna bedöma resursbehovet.</P> <P class="p90 ft31">I figur 1 redovisas på en tidslinje planeringsläget för systemutvecklingsarbetet under de närmaste åren. Planeringen utgår från att de förslag</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">133</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft4">som nu redovisats inom ramen för Agenda 2000 kommer att börja tilllämpas från den 1 januari år 2000. Vidare är en utgångspunkt för planeringen att de beslut som krävs såväl inom EU som inom Sverige fattas först under hösten 1999. Det är sannolikt att ett nytt miljöersättningsprogram kommer att börja tillämpas från år 2001. Skulle miljöersättningsprogrammet börja tillämpas redan från år 2000 skulle detta medföra en ytterligare skärpning av behovet av systemutvecklingsresurser under åren 1999 och 2000.</P> <P class="p46 ft4">Effekterna på behovet av <NOBR>IT-resurser</NOBR> är i dag inte möjliga att ange med någon rimlig grad av säkerhet eftersom regelverket ännu är oklart, inte minst i de hänseenden där medlemsländerna har möjligheter att bestämma regelverket. Figur 1 kan således inte läsas som en resursplan för de kommande åren. Utgångspunkten för figuren är att resurser för förvaltning av det nuvarande regelverket krävs åtminstone fram t.o.m. år 2004 när arbetet med ärenden inom det nuvarande miljöersättningsprogrammet kommer att vara klart. Successivt, med start under år 1998, kommer förberedelser för Agenda 2000 och senare för ett nytt miljöersättningsprogram att sätta igång. Detta arbete blir då ett tillägg till det utvecklings- och förvaltningsarbete som krävs för de nuvarande ersättningsformerna. Ett maximum kan förväntas när utvecklingsarbetet för Agenda 2000 är som störst samtidigt som förberedelser för ett nytt miljöersättningsprogram sker. Detta medför att behovet av resurser för systemutveckling och förvaltning blir högt under åren <NOBR>1999–2002,</NOBR> när första omgången av miljöersättning enligt det nya regelverket har betalats ut. Behovet av resurser för de senare åren blir i hög grad beroende av de förändringar som sker i regelverket och hur genomarbetat utvecklingsarbetet blir vid nyutvecklingen.</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3147134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">134 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p229 ft34">Figur 1 Schematisk bild av utvecklingen av behovet av resurser för systemutveckling och för förvaltning av <NOBR>IT-system</NOBR> för administrationen av direktstöden till jordbruket</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr19 td141"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr19 td142"><SPAN class="p186 ft65"><NOBR>IT-resurser</NOBR> för nya stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td143"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td144"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr20 td9"><SPAN class="p13 ft65"><NOBR>IT-resurser</NOBR> för nuvarande</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td61"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td143"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td144"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p13 ft65">stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td145"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td146"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td143"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td144"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td148"><SPAN class="p141 ft4">Beslut om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr21 td149"><SPAN class="p182 ft4">Beslut om nytt</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td61"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td143"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td144"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td148"><SPAN class="p141 ft4">Agenda 2000</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td149"><SPAN class="p182 ft4">miljöstödsprogram</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td61"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p181 ft4">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td145"><SPAN class="p186 ft4">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td146"><SPAN class="p15 ft4">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td147"><SPAN class="p197 ft4">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td61"><SPAN class="p230 ft4">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td143"><SPAN class="p15 ft4">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td144"><SPAN class="p15 ft4">2004</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr10 td150"><SPAN class="p13 ft4">Agenda 2000 i</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td151"><SPAN class="p13 ft4">Nytt miljöstöds-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td150"><SPAN class="p13 ft4">kraft</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td151"><SPAN class="p13 ft4">program i kraft</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft4">Den bedömning som nu kan ske för åren <NOBR>1999–2002,</NOBR> när första omgången av miljöersättningar enligt det nya regelverket har betalats ut, är således att det årliga behovet av resurser för systemutveckling och förvaltning av jordbrukarstöden blir högre än det årliga behovet under åren 1997 och 1998.</P> <P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">8.5.10</SPAN><SPAN class="ft33">Utredningens förslag</SPAN></P> <P class="p83 ft4">En vidareutveckling av <NOBR>IT-stödet</NOBR> är ett av de viktigaste medlen att underlätta hanteringen av jordbruksersättningarna. På sikt måste man kunna räkna med att hela handläggningskedjan från ifyllande av blanketter hos den enskilde lantbrukaren till <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> är datoriserad. Därför är det viktigt att <NOBR>IT-stödet</NOBR> blir så användarvänligt och resursbesparande för samtliga användargrupper som möjligt. Med stöd av utredningens överväganden föreslår jag följande:</P> <P class="p231 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Jordbruksverket bör få i uppdrag att inrätta ett utvecklingsråd för </SPAN><NOBR>IT-frågor</NOBR> med företrädare också för länsstyrelserna och lantbrukarna. Rådet bör ha i uppdrag att leda förändrings- och utvecklingsarbetet på <NOBR>IT-området.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_135"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">135</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p162 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Utvecklingen av </SPAN><NOBR>IT-stödet</NOBR> bör ske i två etapper. Den första etappen bör omfatta åtgärder av hög prioritet som inte kräver någon mer omfattande ombyggnad av systemet. Bland annat bör man försöka säkerställa</P> <P class="p54 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">full uppfyllnad av EU:s krav på </SPAN><NOBR>IT-säkerhet,</NOBR></P> <P class="p54 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">utveckling av en statistikdatabas,</SPAN></P> <P class="p54 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">förbättrad tillgänglighet för länsstyrelserna,</SPAN></P> <P class="p63 ft5"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft22">tillgång hos länsstyrelserna till alla data som berör jordbruksföretag i det egna länet,</SPAN></P> <P class="p63 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">underlättande för jordbruksföretag att fylla i sin ansökan direkt i dator,</SPAN></P> <P class="p63 ft5"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft22">tillgång för sökanden till felkoder som kan undanröja oavsiktliga misstag.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Planeringen för en mer genomgripande ombyggnad av systemet, steg 2, bör bedrivas parallellt med steg 1 och anpassas till de krav som kommer att ställas av förändringar i CAP. I det arbetet bör man prioritera ytterligare användaranpassning, tillgänglighet, säkerhet och snabbhet i systemet.</SPAN></P> <P class="p87 ft15"><SPAN class="ft15">8.6</SPAN><SPAN class="ft16">Resursfrågor</SPAN></P> <P class="p57 ft1"><SPAN class="ft1">8.6.1</SPAN><SPAN class="ft26">Bedömning av kommande resursbehov</SPAN></P> <P class="p40 ft4">Jag delar RRV:s uppfattning att det är för stor skillnad mellan länsstyrelsernas handläggningskostnader. Det gäller även sedan hänsyn tagits till skillnader i yttre förutsättningar för verksamheten. Därför är det nödvändigt med åtgärder och jag vill med stöd av RRV:s utredning och resursarbetsgruppens överväganden framhålla följande möjligheter.</P> <P class="p109 ft4"><SPAN class="ft4">8.6.1.1</SPAN><SPAN class="ft30">Utveckling av länsstyrelsernas rutiner</SPAN></P> <P class="p224 ft28">En del av problemet förefaller vara att de olika länsstyrelserna har varit hänvisade till att utveckla sina administrativa rutiner var för sig och dessutom under stor tidspress och nära nog samtidighet mellan planering och genomförande. Det har givetvis legat ett värde i att varje länsstyrelse kunnat skräddarsy lösningar utifrån de externa och interna förutsättningar som rått i varje enskilt fall. Samtidigt är det uppenbart att olika länsstyrelser kan ha varit olika framgångsrika i att hitta de mest kostnadseffektiva lösningarna. I den mån kostnadsskillnaderna, som bl.a. resurs-</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">136 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">arbetsgruppen framhåller, beror på olika ambitionsnivå i olika län är detta oacceptabelt, eftersom det strider på kravet på likabehandling.</P> <P class="p64 ft4">Skillnaderna i resursanvändning vid länsstyrelserna skulle kunna minskas samtidigt som effektivitet och måluppfyllelse säkerställs genom att ett administrativt utvecklingsprojekt genomförs under perioden 2000– 2002 under medverkan av Jordbruksverket och länsstyrelserna. Ett sådant projekt bör bygga på en ansvarsfördelning enligt vilken Jordbruksverket med sin föreskriftsrätt skall upprätthålla säkerhet i handläggningssystemet, samt rättstrygghet och likabehandling för de sökande, medan det ankommer på länsstyrelserna att inom ramen för givna direktiv utveckla de mest ändamålsenliga administrativa formerna för sin verksamhet. Projektet bör ledas av ett administrativt expertorgan som RRV eller Statskontoret.</P> <P class="p90 ft4">Ett sätt att minska skillnaderna i resursanvändning vid länsstyrelserna samtidigt som effektivitet och måluppfyllelse säkerställs är att ge Jordbruksverket i uppdrag att i samverkan med länsstyrelserna genomföra ett administrativt utvecklingsprojekt under perioden <NOBR>1999–2002.</NOBR> Ett sådant utvecklingsprojekt skulle syfta till att säkerställa att</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">de bästa erfarenheter av hittillsvarande handläggning tas till vara och görs tillgängliga för alla länsstyrelser,</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">bästa möjliga extern och intern expertis används för att vidareutveckla de administrativa rutinerna vid länsstyrelserna och vid Jordbruksverket,</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">likabehandling och en hög servicenivå tillförsäkras lantbrukarna samt att</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">säkerheten i handläggning och kontroll hålls på en likvärdig och hög</SPAN></P> <P class="p94 ft4">nivå över hela landet.</P> <P class="p64 ft4">Projektet skulle också svara för ledningen av de förändringar av myndigheternas arbete som kan föranledas av den förestående reformeringen av CAP.</P> <P class="p64 ft4">Projektet borde kunna använda sig av de erfarenheter och framsteg som vunnits i Jordbruksverkets Fondkoordinatorprojekt och vid den samordningsverksamhet som redan pågår bland länsstyrelserna.</P> <P class="p64 ft4">Syftet med utvecklingsprojektet skulle inte vara att försöka åstadkomma en likriktning av administrationen av direktstöden till jordbruket. Det är tvärtom angeläget att bibehålla en flexibilitet och möjlighet till anpassning till förhållandena i olika län. Men projektet bör kunna vara ett viktigt stöd i länsstyrelsens strävanden att förbättra sina arbetsmetoder och säkerställa en hög och likvärdig kvalitet i verksamheten.</P> <P class="p64 ft5">Projektet bedöms kunna utformas så att det kan finansieras inom ramen för t.ex. tillgängliga medel för utvecklingsprojekt inom länsstyr-</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">137</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft5">elserna eller de särskilda medel för att stärka kontrollfunktionerna i staten.</P> <P class="p33 ft4"><SPAN class="ft4">8.6.1.2</SPAN><SPAN class="ft30">Åtgärder för att minska felen</SPAN></P> <P class="p97 ft4">I avsnitt 8.4.2 har redovisats ett antal förslag på åtgärder för att minska felfrekvensen i ansökningarna. Dit hör t.ex. mer långtgående förtryckning av blanketter, ökad tillgång för länsstyrelserna till administrativa kontroller, informationsinsatser, utbildning och licensiering av konsulter, snabbare utbetalning vid korrekt ansökan samt klassning av miljöersättningsberättigande objekt genom handläggning i fält. Eftersom åtgärdande av felaktigheter i ansökningar kräver uppskattningsvis upp mot 30 procent av handläggningstiden, bör dessa åtgärder möjliggöra en betydande besparing samtidigt som de skapar en större säkerhet i systemet, vilket i sin tur bör leda till ett minskat kontrollbehov. Det är därför angeläget att Jordbruksverket och länsstyrelserna skyndsamt vidtar åtgärder i denna riktning.</P> <P class="p232 ft4"><SPAN class="ft4">8.6.1.3</SPAN><SPAN class="ft30">Förändringar i ansvar</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Jag har kunnat konstatera, bl.a. med hjälp av RRV:s rapport, att vissa stöd har så låg frekvens att det är svårigheter att uppnå kostnadseffektivitet. Länsstyrelserna bör därför uppmuntras att samverka om handläggningen av vissa föga frekventa stöd som t.ex. miljöersättning för utrotningshotade husdjursraser.</P> <P class="p31 ft4">Ett tydligare ansvar, inklusive budgetansvar för Jordbruksverket för kontrollverksamheten i fält, skulle förtydliga myndigheternas roller och innebära en klarare åtskillnad mellan handläggning och kontroll. Det skulle också göra det lättare att rikta kontrollinsatserna, även geografiskt, dit där de bäst behövs, vilket borde öka effektiviteten. Slutligen är det en fördel om det finns ett samband mellan uppgiften att föreskriva kontroll och att budgetera för denna. För att ekonomiskt möjliggöra denna överföring av fältkontrollansvaret krävs en överföring av resurser från länsstyrelserna till Jordbruksverket motsvarande länsstyrelsernas resursbehov för fältkontrollen efter genomförda förslag till besparingar och rationaliseringar.</P> <P class="p36 ft4">Kostnaderna för fältkontrollen för år 1998 var betydligt högre än år 1997 med anledning av EU: krav om ökad kontrollfrekvens på grund av en ökad mängd smärre felaktigheter. Vid kontakter med DG 6 på EU- kommissionen har dock framkommit att EU nu har förändrat sina rutiner, vilket innebär att det framgent inte kan förväntas krav på ökad kon-</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">138 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">trollfrekvens med anledning av felaktigheter av smärre betydelse. Det innebär att det är realistiskt att räkna med att behovet av fältkontroller kommer att återgå till 1997 års nivå.</P> <P class="p64 ft4">Om kvaliteten på länsstyrelsernas handläggning kan säkras, bl.a. genom Jordbruksverkets utökade direktivrätt, borde det bli möjligt att minska Jordbruksverkets resursbehov för utbetalningskontroll. Dessa resurser bör i stället användas för Jordbruksverkets stöd och rådgivning till länsstyrelserna.</P> <P class="p64 ft4">Jordbruksverket behöver få möjlighet att utveckla sin servicefunktion gentemot länsstyrelserna och de enskilda handläggarna. I dag kan inte detta ske fullt ut på grund av att Jordbruksverket i ett senare skede kan komma att överpröva länsstyrelsens beslut. Jag förelår därför att överprövningsfunktionen förs över till annan myndighet. Första instans bör, för att garantera en hög kompetensnivå, vara en eller ett fåtal länsrätter.</P> <P class="p109 ft4"><SPAN class="ft4">8.6.1.4</SPAN><SPAN class="ft30">Avgiftsfinansiering</SPAN></P> <P class="p83 ft4">Som framgår av redovisningen i avsnitt 5.4 är EU:s regelsystem inte alldeles entydigt i frågan om rätten att ta ut avgift för att täcka administrationskostnaderna. Beträffande vissa ersättningar, i första hand arealersättningen och djurpremier, gäller att de skall utgå ograverat utan att belastas av förvaltningskostnader. Det framgår bl.a. av <NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom den 22 oktober 1998 (mål <NOBR>C-36/97</NOBR> och <NOBR>C-37/97).</NOBR> Ifråga om ersättningar som endast delvis är <NOBR>EU-finansierade</NOBR> är rättsläget något mer oklart. Detta gäller bl.a. miljöersättningarna.</P> <P class="p27 ft4">I det föregående har jag föreslagit att en del av handläggningen av miljöersättningarna – klassificering av ersättningsvärda objekt – skall kunna ske på plats. Det kan finnas anledning att pröva om en självkostnadsavgift kan tas ut för en sådan handläggning. Det finns dock en risk att också detta skulle anses strida mot EU:s regelsystem. Det har av tidsskäl inte varit möjligt att inom utredningen tillräckligt analysera konsekvenserna av ovannämnda dom. Jag föreslår därför att frågan om avgift för handläggning i fält av miljöersättningar blir föremål för en ytterligare juridisk analys. Om en sådan analys leder till att det kan tillstyrkas bör länsstyrelserna få rätt att ta ut en sådan avgift enligt en av Jordbruksverket fastställd taxa. Det är viktigt att taxan utformas så att det inte motverkar stödets syfte, t.ex. genom att avskräcka lantbrukare från att medverka i systemet.</P> <P class="p50 ft4">Länsstyrelserna är oförhindrade att ta ut avgifter för frivilliga utbildningsinsatser. Således bör den särskilda utbildning och kunskaps-</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">139</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft5">kontroll för konsulter som föreslås i avsnitt 8.4.2.5 vara helt avgiftsfinansierad.</P> <P class="p33 ft4"><SPAN class="ft4">8.6.1.5</SPAN><SPAN class="ft30">Besparingspotentialer och kommande resursbehov</SPAN></P> <P class="p97 ft4">Det är inte möjligt att säkert avgöra vilka besparingar dessa åtgärder leder till innan de genomförts på ett mer systematiskt sätt. En rimlig bedömning är dock att det borde vara möjligt att åstadkomma generella besparingar vid länsstyrelserna, räknat på nuvarande verksamheter, motsvarande tio procent av handläggningskostnaderna (exklusive fältkontrollverksamheten). Det motsvarar ca 20 miljoner kronor.</P> <P class="p31 ft4">Också inom Jordbruksverket bör det finnas en besparingspotential, främst genom kvalitetssäkring av länsstyrelsernas beslut så att behovet av Jordbruksverkets efterkontroller minskar. Totalt används i dag cirka tio årspersoner vid Jordbruksverket för utbetalningsadministration (inklusive återkravshantering), som därmed delvis skulle kunna sparas in. De inbesparade resurserna föreslås dock i sin helhet användas till att förstärka Jordbruksverkets stöd och rådgivning till länsstyrelserna.</P> <P class="p27 ft5">De resurser som i dag används för Jordbruksverkets prövning av överklagade ärenden, vid beslut fattade av länsstyrelserna, bör överföras till den eller de länsrätter som föreslås överta överprövningen.</P> <P class="p64 ft4">Vissa länsstyrelser bör rimligen ha en större besparingspotential än andra. RRV har angivit en besparingsmöjlighet på ca 23 miljoner kronor per år givet att samtliga länsstyrelser blir lika bra eller bättre än ”medianlänet” för vardera stödformen. Länsstyrelserepresentanterna i resursarbetsgruppen har framfört sin uppfattning och reviderat vissa av siffrorna. Givetvis beror många av avvikelserna som redovisas av RRV på omständigheter som de olika länsstyrelserna inte råder över. Det borde dock vara en rimlig ambitionsnivå att de länsstyrelser som ligger över medianvärdet, under åren 1999 och 2000 skall kunna eliminera åtminstone 1/3 av mellanskillnaden i förhållande till 1997 års siffror. Detta motsvarar ca tio miljoner kronor på årsbasis.</P> <P class="p31 ft4">Den nuvarande anslagsordningen gör det inte möjligt för statsmakterna att föreskriva vilka resurser varje enskild länsstyrelse skall använda för handläggningen av direktstöden och det går att anföra många skäl mot att återinföra en sådan detaljstyrning. De resurstal och besparingspotentialer som anges i detta betänkande får därför ses dels som ett underlagsmaterial när statsmakterna bedömer resursbehovet för stödverksamheten, dels som ett underlag vid länsstyrelsernas interna resursfördelning.</P> <P class="p27 ft5">I tabell 8 redovisas länsstyrelsernas resursförbrukning samt justeringar på grund av tillkommande verksamhet under åren <NOBR>1998–2001</NOBR> samt</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">140 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">bedömda effekter av föreslagna rationaliseringsåtgärder och riktade besparingar för länsstyrelserna.</P> <P class="p233 ft34">Tabell 8 Länsstyrelsernas resursförbrukning för handläggning och kontroll av EU:s direktstöd till jordbruket</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p73 ft6">År</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td153"><SPAN class="p122 ft6">Kostnad och</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td154"><SPAN class="p234 ft6">Anmärkning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td155"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td156"><SPAN class="p122 ft6">förändring.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td157"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td158"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td159"><SPAN class="p122 ft6">Mkr/år</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td160"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p73 ft11">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p122 ft11">207</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">Enligt <NOBR>RRV-rapport</NOBR> 1998:56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td155"><SPAN class="p73 ft11">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td156"><SPAN class="p122 ft11">+ 32</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td157"><SPAN class="p234 ft11">Länsstyrelsernas yrkade anslag för tillkommande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">uppgifter (nya stödformer, utökad kontrollverk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">samhet, verifiering av blockkartor, kartavgifter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">m.m.) Huvuddelen av merkostnaden kvarstår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td155"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td156"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td157"><SPAN class="p234 ft11">under år 1999</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td155"><SPAN class="p73 ft11">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td156"><SPAN class="p122 ft11">+ 20</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td157"><SPAN class="p234 ft11">Länsstyrelsernas preliminära prognos för till-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">kommande arbetsuppgifter (ajourhållning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">blockkartor, omprövningar och återkrav i de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">femåriga miljöersättningsprogrammet, IT-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">utveckling, datafångst m.m.). Huvudsakligen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td155"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td156"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td157"><SPAN class="p234 ft11">engångskostnad detta år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td155"><SPAN class="p73 ft11">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td156"><SPAN class="p122 ft11">+ 65</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td157"><SPAN class="p234 ft11">Agenda 2000. Nivåhöjande merkostnad fr.o.m. år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">2000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p73 ft11">_________</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p122 ft11">___________</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">_______________________________________</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p73 ft11">Rationaliser-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">Efter genomförande av föreslagna åtgärder samt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td155"><SPAN class="p73 ft11">ingspotential</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td156"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td157"><SPAN class="p234 ft11">riktade besparingar för länsstyrelserna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td155"><SPAN class="p73 ft11">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td156"><SPAN class="p122 ft11">- 15</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td157"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td155"><SPAN class="p73 ft11">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td156"><SPAN class="p122 ft11">- 15</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td157"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p73 ft11">__________</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p122 ft11">___________</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">_______________________________________</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p73 ft11">Resursbehov</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">Beräknat efter ovanstående ingångsvärde och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td155"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td156"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td157"><SPAN class="p234 ft11">förändringar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td155"><SPAN class="p73 ft11">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td156"><SPAN class="p122 ft11">239</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td157"><SPAN class="p234 ft11">207 + 32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p73 ft11">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p122 ft11">259</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">207 + 32 + 20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td155"><SPAN class="p73 ft11">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p122 ft11">257</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td157"><SPAN class="p234 ft11">207 + 65 - 15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td155"><SPAN class="p73 ft11">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td156"><SPAN class="p122 ft11">242</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td157"><SPAN class="p234 ft11">207 + 65 - 15 - 15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td158"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td159"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td160"><SPAN class="p13 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft11">Källor: Underlagsmaterial till RRV:s rapport 1998:56 samt egna beräkningar.</P> <P class="p64 ft5">Med utgångspunkt i kalkylförutsättningarna beskrivna i tabell 8 är alltså besparingspotentialen år 2001 i förhållande till 1997 års verksamhet i storleksordningen ca 30 miljoner kronor.</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">141</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft4">Vilka kostnader som Agenda 2000 kan medföra är svåra att förutse. Om man antar att det är möjligt att minska administrationskostnaderna med tio procent för arealstödet, att djurstöden ökar 100 procent samt att miljöersättningarna ökar med 75 procent, ökar kostnaderna totalt med i storleksordningen 65 miljoner i förhållande till kostnaderna år 1997.</P> <P class="p31 ft4">Detta innebär att, trots om de föreslagna besparingarna om totalt ca 30 miljoner kronor kan uppnås, är det rimligt att utgå från att Agenda 2000 kan komma att innebära ett ökat resursbehov i storleksordningen 35 miljoner kronor per år. Till detta kommer initiala utvecklingskostnader som kan uppskattas till i storleksordningen <NOBR>100–150</NOBR> miljoner kronor. Införandet av Agenda 2000 samt ett nytt nationellt miljöersättningsprogram kommer att kräva betydande utbildnings- och informationsinsatser. Kostnaderna för dessa insatser ingår inte i det resursbehov som redovisats i tabell 8.</P> <P class="p36 ft4">Det är viktigt att hanteringen av de budgeteffekter som kan uppstå förbereds i god tid. Detta skulle kunna ske i en särskild budgetberedning med företrädare för Regeringskansliet, Jordbruksverket och länsstyrelserna.</P> <P class="p109 ft4"><SPAN class="ft4">8.6.1.6</SPAN><SPAN class="ft30">Finansiering</SPAN></P> <P class="p154 ft29">I detta betänkande föreslås endast åtgärder som innebär besparingar eller som leder till besparingar som bl.a. finansierar åtgärden. I mitt uppdrag ligger också att föreslå en finansieringsprincip för de fall Sverige nationellt inte kan påverka ambitionsnivån inom stödsystemen. Här föreligger främst två problem. Det ena gäller krav på utökade kontroller som föreskrivs av <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> och inte alltid kan förutses av svenska myndigheter. Enligt min uppfattning bör kostnaden för kontrollverksamheten beaktas i den normala budgetprocessen. Tillfälliga kostnadsförändringar bör, i enlighet med vad jag tidigare föreslagit, täckas antingen genom ett särskilt anslag hos Jordbruksverket eller genom en anslagskredit, och finansieras inom ramen för tillgängliga medel för kontrollverksamhet.</P> <P class="p36 ft4">Det andra problemet gäller de kostnadsökningar som kan förväntas av de nu diskuterade förändringarna av den gemensamma jordbrukspolitiken baserade på Agenda 2000. Utfallet där blir beroende av de politiska förhandlingarna inom EU och de nationella regelsystem som Sverige väljer för ett genomförande av den nya politiken. Förstahandsåtgärden för att förhindra eller begränsa kostnadsökningar är att påverka jordbrukspolitikens utformning. Därutöver bör man eftersträva att kompensera för kostnadsökningar genom fortsatta rationaliseringar. I detta framhålls ett antal sådana möjligheter. Däremot har jag, på grund av</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">142 </SPAN>Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">gällande <NOBR>EU-regler,</NOBR> inte funnit att avgiftsfinansiering är en framkomlig väg för finansiering av någon mer betydande del av administrationskostnaderna.</P> <P class="p84 ft1"><SPAN class="ft1">8.6.2</SPAN><SPAN class="ft26">Utredningens förslag</SPAN></P> <P class="p40 ft5">I föregående avsnitt har jag framfört ett antal förslag som syftar till att göra administrationen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik i Sverige enklare och mindre resurskrävande. För att underlätta genomförandet av dylika åtgärder föreslås följande:</P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Ett administrativt utvecklingsprojekt bör genomföras med medverkan av Jordbruksverket och länsstyrelserna som bl.a. skall syfta till att</SPAN></P> <P class="p63 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">de bästa erfarenheterna av hittillsvarande handläggning tas tillvara och görs tillgängliga för alla länsstyrelser,</SPAN></P> <P class="p63 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">bästa möjliga interna och externa expertis används för att vidareutveckla administrativa rutiner vid såväl länsstyrelserna som vid Jordbruksverket,</SPAN></P> <P class="p54 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">likabehandling och hög servicenivå tillförsäkras lantbrukarna,</SPAN></P> <P class="p63 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">säkerhet i handläggning och kontroll hålls på en likvärdig och hög nivå i hela landet och hos alla berörda myndigheter,</SPAN></P> <P class="p63 ft5"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft22">dubbelarbete mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna förhindras,</SPAN></P> <P class="p63 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">de förändringar av myndigheternas arbete som kan föranledas av den förestående förändringen av CAP analyseras och förbereds.</SPAN></P> <P class="p235 ft4">Projektet bedöms kunna finansieras inom ramen för t.ex. tillgängliga medel för utvecklingsprojekt inom länsstyrelserna eller särskilda medel för att stärka kontrollfunktionerna i staten.</P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Länsstyrelserna bör få i uppdrag att till år 2001 genomföra besparingar på minst tio procent av handläggningskostnaderna, bl.a. med hjälp av sådana åtgärder som föreslås i detta betänkande. Detta skall ske utan att ge avkall på kvalitetsmålen i de olika stöden.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">De länsstyrelser som har handläggningskostnader som ligger över medianvärdena för olika stödtyper bör få i uppdrag att reducera dessa merkostnader med minst en tredjedel till år 2001.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft20">·</SPAN><SPAN class="ft18">Ovanstående sparbeting bör beaktas vid dels budgetberedningen inom länsstyrelserna, dels vid Regeringskansliets beredning av länsstyrelsernas ramanslag.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Jordbruksverket bör få i uppdrag att redovisa hur en omfördelning av resurser inom verket kan ske från bl.a. utbetalningskontroller till utökat stöd och rådgivning till länsstyrelserna.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_143"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td137"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td138"><SPAN class="p13 ft27">Överväganden och förslag <SPAN class="ft13">143</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td139"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p236 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Länsstyrelserna bör få möjlighet att ta ut en avgift för handläggning i fält av miljöersättningar, enligt en av Jordbruksverket särskild fastställd taxa, om en ytterligare juridisk prövning visar att detta är förenligt med EU:s regelsystem.</SPAN></P> <P class="p69 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">En särskild budgetberedning bör tillsättas med företrädare för Regeringskansliet, Jordbruksverket och länsstyrelserna för att fortlöpande analysera de budgetmässiga konsekvenserna av en reformering av CAP och förbereda budgetbehandlingen för åren 2000 och 2001.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_144"> </DIV> <DIV id="page_145"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td134"><SPAN class="p23 ft4">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft3">9 Särskilda yttranden</P> <P class="p237 ft6">Av planeringschefen Mats Persson och avdelningschefen Hans Andersson</P> <P class="p97 ft4">Enligt direktiven är målet för utredningens arbete att skapa en organisationsmodell som är så kostnadseffektiv, ändamålsenlig och säker som möjligt, både när det gäller handläggning och betalningssystem. Härvid skall särskilt EG:s regelverk på jordbruksområdet tas i beaktande.</P> <P class="p31 ft4">I utredningens direktiv läggs således tonvikten på kostnadseffektivitet. Enligt vår mening borde detta också i högre grad ha präglat utredningens överväganden och förslag. Detta gäller särskilt som utredningen haft tillgång till en rapport från RRV, där det finns ett bra underlag att arbeta utifrån.</P> <P class="p238 ft29">RRV har i sin rapport Lantbruksenheternas administration av stödet till jordbruket tagit fram underlag som visar att det är tydligt att lantbruksenheter arbetar mer effektivt med större ärendevolymer. Vidare finns det enligt RRV en kritisk massa under vilken administrationen inte är effektiv. Med bl.a. detta som grund har RRV redovisat tre alternativ för att minska skillnaderna i effektivitet mellan lantbruksenheterna. De alternativ som redovisas är ett ökat kunskapsutbyte mellan lantbruksenheterna med stöd från Jordbruksverket, att ge Jordbruksverket ansvaret för att fördela resurserna till respektive lantbruksenhet samt som ett tredje alternativ en ny regional organisation vid Jordbruksverket med en reducering av antalet enheter. RRV menar att det sistnämnda alternativet ger förutsättningar för störst effektivitet medan utredningens förslag om ett utvecklingsprojekt närmast motsvarar det första alternativet.</P> <P class="p50 ft4">Jordbruksverket delar RRV:s bedömning av följande skäl. RRV har påvisat stordriftsfördelar som bäst tas tillvara i en regional organisation. En regional organisation ger också bäst förutsättningar för en enhetlig tolkning av regelverket och därmed för en likabehandling av ansökningarna. Det ger därmed också förutsättningar för att uppfylla EU:s krav och undvika kostnader för svenska staten i form av sanktioner.</P> <P class="p27 ft4">När det gäller utredningens invändningar mot en sådan organisation kan följande anföras. Det behov av personkontakter, som enligt utredningen talar mot en regional organisation, kan lösas genom utbyggt telefonstöd med den modell som tillämpas i andra organisationer, t.ex. försäkringsbolag. Värdet av samordning med övrig verksamhet i länet kan</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">146 </SPAN>Särskilda yttranden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft4">ifrågasättas med hänsyn till att de <NOBR>EU-stöd</NOBR> som här avses (arealstöd, djurbidrag, vissa miljöstöd) är masstöd enligt detaljerade <NOBR>EU-regler,</NOBR> som länen kan påverka endast marginellt. De kopplingar som finns mot t.ex. mer komplicerade stödformer som strukturstöd bör utredas vidare.</P> <P class="p48 ft4">Det administrativa utvecklingsprojekt som förslås, kan enligt vår mening ge vissa effektivitetsvinster, men är otillräckligt för att åstadkomma en nödvändig rationalisering. Detta särskilt som syftet enligt utredningen inte skall vara att försöka åstadkomma en likriktning av administrationen mellan länen. Möjligheterna för Jordbruksverket att söka åstadkomma effektivitet i andra myndigheter är i grunden små, eftersom verket inte kan påverka personalresurserna. Vidare har verket endast rätt att föreskriva om rutiner som uppfyller EU:s regelverk och inte att styra bedömningen i enskilda ärenden. Vi delar därför inte heller bedömningen i utredningen (avsnitt 8.3) att den utökade direktivrätten till Jordbruksverket är tillräcklig för att garantera att EU:s krav tillgodoses. Det bör understrykas att ett sådant utvecklingsprojekt kommer att kräva betydande resurser från såväl Jordbruksverket som i form av extern konsulthjälp.</P> <P class="p239 ft4">Enligt vår uppfattning bör det göras en fortsatt utredning och fördjupning av de alternativ RRV lämnat. Behovet av en sådan utredning understryks av de förändringar av stödformer och ökade administrationskostnader som Agenda 2000 kan väntas leda till. Administrationskostnaderna för jordbrukarstöden kan också komma att ifrågasättas mer i takt med att antalet jordbruksföretag minskar. I detta sammanhang bör kostnadsskillnaderna mellan länsstyrelserna analyseras närmare, liksom givetvis även de invändningar mot beräkningsunderlaget som länsstyrelserna redovisat. I en sådan utredning bör möjligheterna till nya tekniska lösningar närmare analyseras och organisationsfrågan prövas förutsättningslöst utifrån vilka lösningar som ger störst effektivitet. Det är vidare angeläget att göra internationella jämförelser. I Danmark är t.ex. administrationskostnaden för arealersättning ca 600 kronor per ärende, vilket kan jämföras med den svenska kostnaden som är ca 1 400 kronor per ärende (avsnitt 7.4, tabell 6 och 7). Orsaken till denna typ av skillnader bör analyseras närmare.</P> <P class="p239 ft4">De förslag om effektiviseringar som framkommer får sedan vägas mot andra faktorer som bedöms viktiga, t.ex. sambandet med annan verksamhet som länsstyrelserna administrerar. Det ger därmed en tydligare bild av storleken på kostnaden för sådana andra faktorer som vägs in.</P> <P class="p46 ft4">I utredningen diskuteras möjligheterna att föra över hela eller delar av ansvar och budget för fältkontroller till Jordbruksverket. Enligt vår uppfattning bör med nuvarande organisationsmodell inte någon sådan överföring ske.</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td161"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td162"><SPAN class="p13 ft27">Särskilda yttranden <SPAN class="ft13">147</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td163"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td164"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p240 ft6">Av lantbrukaren Staffan Danielsson</P> <P class="p83 ft4">Utredningen om ”Myndighetsorganisationen på jordbrukets område mot bakgrund av det svenska <NOBR>EU-medlemskapet”</NOBR> har gjort en värdefull genomgång av den svenska administrationen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. En rad konstruktiva förslag läggs fram avseende åtgärder för att förbättra och förenkla den administrativa hanteringen av EU- ersättningarna.</P> <P class="p27 ft4">I likhet med utredningen anser jag att grunden till en mindre omfattande och kostnadskrävande byråkrati ligger i förenkling av de regelverk som styr <NOBR>EU-ersättningarna.</NOBR> Självfallet bör de generella CAP- regelverken förenklas, men Sverige måste framförallt sopa rent framför egen dörr genom att förenkla i de tillkrånglade regelverk, främst miljöersättningarna, som man själv utformat.</P> <P class="p27 ft4">Regelsystemet får inte ges en sådan utformning att det i praktiken blir kontraproduktivt och hindrar att Sverige på ett effektivt sätt tillförs alla tillgängliga <NOBR>EU-ersättningar.</NOBR> Det förtjänar påpekas att innevarande år förlorar det svenska jordbruket mer än en fjärdedel, omkring 700 mkr, av anslagna medel för miljöersättningar.</P> <P class="p31 ft4">För den administrativa verksamheten måste gälla att den för både jordbrukare och myndigheter görs så enkel och smidig som möjligt utan att rättssäkerheten för den enskilde minskar. I detta ligger att administrationen skall tillförsäkra lantbrukarna likabehandling och hög servicenivå.</P> <P class="p27 ft4">Jag delar utredningsmannens analys i frågan om huvudmannaskapet för administrationen. Utredningen visar med tyngd det värdefulla i nuvarande svenska modell och anvisar goda förslag för att komma tillrätta med dagens problem, såsom att överprövningen av beslut flyttas till en eller två länsrätter samt betydelsen av den nyligen införda direktivrätten. Jag vill överhuvudtaget understryka värdet av en decentraliserad handläggning och service nära lantbrukarna, för både näring och stat, i frågor som dessa.</P> <P class="p27 ft4">Vad gäller utredarens förslag om avgift för handläggning i fält av miljöersättningar är min grundinställning att utrymmet för avgiftsfinansiering på området idag är obefintligt. Svenskt jordbruk belastas av unika och mycket betungande produktionsskatter. Innan dessa tagits bort är det orimligt att ens överväga ytterligare avgifter. Nya administrativa avgifter i det svenska jordbruket bryter också tvärt mot ambitionen att förbättra näringens konkurrenskraft och går i så fall emot skrivningarna om ”ett konkurrenskraftigt jordbruk” i regeringsförklaringen 1998.</P> <P class="p90 ft5">Även vid likvärdiga konkurrensvillkor på skattesidan måste eventuella svenska överväganden om avgiftsuttag sättas i relation till övriga <NOBR>EU-länder.</NOBR> Såvitt känt förekommer över huvud taget inte avgifter i andra</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">148 </SPAN>Särskilda yttranden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft5">medlemsländer av det slag förslaget avser, vilket också gör avgiftsförslaget fullständigt orealistiskt.</P> <P class="p241 ft4">Den föreslagna avgiften är vidare principiellt utomordentligt tveksam. <NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom den 22 oktober 1998 i förenade målen C 36/97 och C 37/97, som hänvisas till, håller en hög generaliseringsgrad och innebär att administrationskostnader inte går att överföra på mottagarna av de ersättningar som de i målet aktuella rättsakterna reglerar. En självklar slutsats av domen bör vara att medlemsstaterna inte heller genom att lägga ut avgifterna på andra områden, i andra sammanhang kan bekosta den nationella administrationen på det område rättsakterna reg-</P> <P class="p242 ft4">lerar.</P> <P class="p64 ft4">Det ligger nära tillhands att anta att förslag om införande av nya avgifter på <NOBR>EU-ersättningsområdet</NOBR> med nödvändighet leder till att staten på andra vägar ändå kommer att belasta de ersättningssystem som man enligt rättsakterna inte får ta ut avgifter för att hantera. Väljer staten att gå fram den konfrontationsvägen måste vi från jordbrukarhåll nagelfara eventuella avgiftsförslag och dess överensstämmelse med kostnadstäckningsprincipen.</P> <P class="p27 ft4">Utöver detta vill jag understryka att miljöersättningarna bygger på att lantbrukarna erbjuder sig att mot ersättning tillhandahålla miljötjänster som staten efterfrågar. Här kan sägas råda ett marknadsliknande förhållande. Det är utifrån detta perspektiv oacceptabelt att övervältra statens olika kostnader på de lantbrukare som tillhandahåller den efterfrågande tjänsten.</P> <P class="p208 ft4">Den självklara rationaliseringspotentialen på miljöersättningsområdet ligger i en förenkling av de olika miljöprogrammen. Sammanslagning av program och enklare regelverk skulle enligt min bedömning ge betydande administrativa vinster. Det är uteslutet att lantbrukarna skall bekosta hanteringen av ett regelverk som många bedömare anser vara alltför långtgående.</P> <P class="p31 ft4">Förslaget att länsstyrelsens handläggare i fält klassar t.ex. betesmarker så att oklarheter undanröjs är till gagn för alla parter. Detta moment bör ingå som en del i handläggningen och skall som sådan bekostas av staten. Det är förslaget om att avgiftsbelägga detta som jag med kraft vänder mig emot.</P> <P class="p27 ft4">Vikten av att <NOBR>EU-ersättningarna</NOBR> kommer lantbrukarna till del utan tidsutdräkt kan inte nog understrykas. Regelverket på <NOBR>EU-ersättnings-</NOBR> området genomgår ständiga förändringsprocesser, vilket ställer höga krav på den administrativa hanteringen. Särskilt vid införandet av nya regler uppstår administrativa problem som kan inverka negativt på utbetalningstiderna.</P> <P class="p90 ft4">Det är från brukarperspektiv inte acceptabelt att tillkortakommanden från myndigheternas sida i nämnda avseende skall drabba mottagarna av</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td161"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td162"><SPAN class="p13 ft27">Särskilda yttranden <SPAN class="ft13">149</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td163"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td164"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">ersättningarna. Lantbrukare som oförskyllt får vänta på utbetalning av ersättningarna kan hamna i mycket allvarliga likviditetsproblem. I fall av stora tidsutdräkter är rimligt att rätt till kompensation medges lantbrukare. En utgångspunkt kan här vara de tidsfrister som medlemsländerna enligt gemenskapsreglerna har att rätta sig efter ifråga om utbetalningar av <NOBR>EU-ersättningar.</NOBR> Nämnda regler tangerar även enskilds rätt. Rätt till kompensation kan säkerställas genom en enkel ersättningsregel i det nationella regelverket på <NOBR>EU-ersättningsområdet.</NOBR> Ställer man sig främmande till ett sådant förtydligande av myndigheternas ansvar, som ändå torde finnas enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer när det gäller stora tidsutdräkter, bör lantbrukarna i alla händelser medges rätt till räntekompensation i de fall pengarna inte utbetalas inom den angivna tiden. Enligt min uppfattning finns skäl att särskilt lagfästa en sådan rätt, eftersom det medverkar till att sätta ytterligare press på myndigheterna att åstadkomma ett effektivt administrativt system. Utredningen har inte i tillräcklig grad belyst denna fråga.</P> <P class="p243 ft4">Förslaget om licensiering av konsulter är jag mycket tveksam till, utifrån principiella utgångspunkter. Myndigheterna har ett självklart ansvar att utan avgifter ge service och lämna erforderlig information om gällande regler till lantbrukare och konsultföretag.</P> <P class="p127 ft4">Den självklara grunden måste rimligen vara att regelverken är så pass klara att myndigheternas informations- och serviceskyldighet gör det möjligt för lantbrukaren att själv kunna fylla i sin ansökan. Det är sedan upp till de lantbrukarna som så önskar att anlita professionell assistans, vilket redan sker på ett fungerande sätt. Lantbrukaren får här, liksom på andra samhällsområden, själv värdera kvaliteten på konsultföretagen. Skulle myndigheterna ”examinera” vissa konsultföretag mot betalning kan inte bortses från risken att den allmänna informationen till lantbrukarna på sikt tunnas ut ju mer myndigheterna frestas att fokusera på riktad och lönsam information till vissa företag. Det är också viktigt att undvika onödiga inslag av byråkratisering och ett system med licensiering av konsulter kan snarare medverka till, än motverka, detta. Det kan vidare finnas en risk för att ett system med licensiering av konsulter påverkar handläggningen av ansökningarna negativt för de lantbrukare som inte anlitar konsult för att ansöka om <NOBR>EU-ersättning.</NOBR> Det kan heller inte uteslutas att ett sådant system innebära en risk för att drivkraften att förenkla regelverken avtar.</P> <P class="p244 ft6">Av departementsrådet Johan Krafft</P> <P class="p83 ft5">I direktiven till utredningen står bl.a. att utredaren skall "lämna förslag till sådana förändringar i myndighetsorganisation, ansvars- och arbets-</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">150 </SPAN>Särskilda yttranden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p104 ft4">fördelning som kan främja effektiviteten i arbetet, såväl administrativt som ekonomiskt. Målet för arbetet skall vara att skapa en organisationsmodell som är så kostnadseffektiv, ändamålsenlig och säker som möjligt...".</P> <P class="p105 ft4">Riksrevisionsverket har i rapporten Lantbruksenheternas administration redovisat flera alternativ för att minska skillnaderna i effektivitet mellan lantbruksenheterna. Ett av förslagen, vilket enligt RRV ger störst effektivitetsvinster, innebär att handläggningen av stödärenden skulle ske vid <NOBR>8-10</NOBR> regionala kontor under jordbruksverket.</P> <P class="p46 ft4">Utredaren föreslår bl.a. att ett administrativt utvecklingsprojekt genomförs med medverkan av jordbruksverket och länsstyrelserna.</P> <P class="p47 ft4">Enligt min uppfattning hade det varit önskvärt att utredningen mer ingående hade analyserat förslag som syftar till att skapa en så kostnadseffektiv organisationsmodell som möjligt. Det hade därför, enligt min uppfattning, varit önskvärt att bl.a. RRV:s förslag och frågorna kring det administrativa utvecklingsprojektet analyserats närmare i utredningen.</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td134"><SPAN class="p23 ft4">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft3">Bilaga 1</P> <P class="p246 ft3">Utredningens direktiv</P> <P class="p34 ft4">Dir nr: Dir. 1997:125</P> <P class="p247 ft12">Myndighetsorganisation på jordbrukets område mot bakgrund av det svenska <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR></P> <P class="p248 ft4">Beslut vid regeringssammanträde den 23 oktober 1997.</P> <P class="p249 ft12">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p83 ft4">En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en översyn av förvaltningsstrukturen inom jordbruksområdet med utgångspunkt i hanteringen av de jordbruksstöd som berör såväl Jordbruksverket som länsstyrelserna. Utredaren skall analysera behovet av sådana förändringar i myndighetsorganisation och i ansvars- och arbetsfördelningen som kan främja effektiviteten i arbetet, såväl administrativt som ekonomiskt, samt som kan medverka till att ekonomiska sanktioner undviks. Utredaren skall även med utgångspunkt i den föreslagna ansvars- och arbetsfördelningen bedöma resursbehovet och föreslå en ändamålsenlig fördelning av resurser mellan myndigheterna.</P> <P class="p248 ft12">Bakgrund</P> <P class="p97 ft4">Riksdagen beslutade under hösten 1994 (prop. 1994/95:19, bet. 1994/95:UU5, rskr. 1994/95:63 och prop. 1994/95:75, bet. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126) om den svenska tillämpningen av EG:s jordbrukspolitik vid ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen samt hur administrationen av den gemensamma jordbrukspolitiken skall organiseras.</P> <P class="p127 ft28">I prop. 1994/95:75 angavs som en viktig utgångspunkt för de administrativa lösningar som utformas vid ett medlemskap att de skall utgå från den traditionella svenska förvaltningsstrukturen. Vidare ansåg riksdagen det vara av central betydelse att handläggningen av olika bidrag läggs så nära bidragstagarna som möjligt. Samtidigt uttalade riksdagen det vara angeläget att åstadkomma en så enhetlig regeltillämpning som möjligt. Länsstyrelserna kom därmed att få ansvaret för den största delen av stödhandläggningen och den fysiska kontrollen, medan Statens jord-</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">152 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">bruksverk som central sektorsmyndighet främst fick en samordnande, stödjande och rådgivande roll. Jordbruksverket fick rollen som stödutbetalande myndighet (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67).</P> <P class="p31 ft4">För att finansiera det ökade resursbehov som förväntades uppstå till följd av verksamheten med den gemensamma jordbrukspolitiken beslutade riksdagen (prop. 1994/95:100 bil. 14, bet. 1994/95:BoU12, rskr. 1994/95:213) att öka länsstyrelsernas förvaltningsanslag med 120 miljoner kronor (beräknat på 18 månader). Av samma skäl beslöts att Jordbruksverkets förvaltningsanslag skulle öka med 67 miljoner kronor.</P> <P class="p27 ft4">Detta skedde bl.a. genom att medel som var avsedda för administrationen av det svenska omställningsprogrammet frigjordes och fördes över till verkets förvaltningsanslag (prop. 1994/95:100 bil. 10, bet. 1994/95:JoU13, rskr. 1994/95:291).</P> <P class="p250 ft12">Tidigare utredningsuppdrag</P> <P class="p83 ft4">Med stöd av regeringens bemyndigande den 20 april 1995 (dir. 1995:83) tillkallades en särskild utredare med uppgift att göra en uppföljning av den gemensamma jordbrukspolitikens administrativa konsekvenser för länsstyrelserna, Jordbruksverket och andra berörda myndigheter, i första hand Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Utredningen föreslog i sitt betänkande Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige (SOU 1996:65) bl.a. en fortsatt regionalisering av</P> <P class="p204 ft4">beslutskompetensen. Utredaren påpekade också att det från rättssäkerhets- och kontrollsynpunkt är viktigt att klargöra hur befogenheten att fatta beslut är fördelad. Bakgrunden var enligt utredaren att Jordbruksverket, trots att en länsstyrelse fattat ett positivt förvaltningsbeslut, ansåg sig ha rätt att vägra att betala ut stödet om de fann att stödbeslutet strider mot <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Utredaren påpekade vidare, i fråga om de nu gällande bestämmelserna för överklagande, att det visserligen kan vara ändamålsenligt med ett förfarande där den centrala förvaltningsmyndigheten fungerar som första besvärsinstans men att principiella skäl talar för att beslut i stödärenden bör kunna överprövas av förvaltningsdomstol.</P> <P class="p36 ft4">Det första beslutet om resurstilldelning för administration på jordbrukets område fattades våren 1995 (prop. 1994/95:100 bil. 10, bet. 1994/95:JoU13, rskr. 1994/95:291). Sedan dess har ett stort antal förändringar inträffat som påverkar resursbehovet. Riksdagen har bl.a. beslutat om ytterligare utbyggnad av det svenska miljöersättningsprogrammet för jordbruket med sammanlagt 1 300 miljoner kronor (prop. 1996/97:1 utg.omr. 23, bet. 1996/97:JoU1, rskr. 1996/97:113 och prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Även andra ändringar i tillämpningen av regelverken har beslutats. Det är därför oklart</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 1 <SPAN class="ft4">153</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">om de resurser som i dag läggs på förvaltning av jordbrukspolitiken och fördelningen av dessa resurser mellan myndigheterna fortfarande motsvarar behovet och delas ut på ett effektivt sätt.</P> <P class="p64 ft4">Den nyss nämnda utredaren kunde av naturliga skäl inte basera sina analyser på erfarenheter av de förändringar som skedde under utredningens gång och som skett därefter. Framför allt saknades vid detta tillfälle erfarenheter från tillämpningen av hela miljöersättningsprogrammet. Ut- redaren påpekade dock vissa brister i ansvars- och arbetsfördelningen mellan myndigheterna, främst mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket.</P> <P class="p249 ft12">Nyare studier</P> <P class="p83 ft4">Riksrevisionsverket kommer inom kort att redovisa en studie över administration och regelsystem avseende EG:s arealersättningar. Syftet är att granska om myndigheterna administrerar arealersättningarna på ett kostnadseffektivt sätt samt att fastställa vilka hinder som finns för att förbättra administrationen. Härutöver finns bl.a. några studier om utveckling av det <NOBR>ADB-baserade</NOBR> handläggningsstödet.</P> <P class="p251 ft12">Utredningsuppdraget</P> <P class="p83 ft4">Den nu aktuelle särskilde utredaren skall göra en översyn av förvaltningsstrukturen inom jordbruksområdet. Utredaren skall lämna förslag till sådana förändringar i myndighetsorganisation, ansvars- och arbetsfördelning som kan främja effektiviteten i arbetet, såväl administrativt som ekonomiskt. Målet för arbetet skall vara att skapa en organisationsmodell som är så kostnadseffektiv, ändamålsenlig och säker som möjligt, både när det gäller handläggning och betalningssystem. Härvid skall särskilt EG:s regelverk på jordbruksområdet tas i beaktande. Utredaren skall samtidigt lämna förslag till hur principerna för ett framtida <NOBR>ADB-baserat</NOBR> handläggningsstöd bör utformas.</P> <P class="p36 ft4">När det gäller tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken skall utredaren vid behov lämna förslag till förändringar i ansvarsfördelningen mellan de berörda myndigheterna så att inga oklarheter uppstår. Därvid bör utredaren särskilt beakta ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som fattar beslut om stöd och de myndigheter som fattar beslut om utbetalning av stöd, i första hand gäller detta ansvarsfördelningen mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna. Dessutom skall utredaren överväga om instansordningen vid överklaganden bör förändras.</P> <P class="p86 ft4">Utredaren skall bedöma behovet av resurser för den föreslagna ansvars- och arbetsfördelningen och föreslå en ändamålsenlig resursfördelning mellan myndigheterna samt en finansieringsprincip för de fall Sve-</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">154 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft5">rige nationellt inte kan påverka ambitionsnivån inom olika stödsystem. Även möjligheten till avgiftsfinansiering skall prövas.</P> <P class="p64 ft4">Utredaren skall som underlag för sitt arbete ta del av, och i tillämpliga delar beakta, de utredningar som gjorts om arealersättningar och <NOBR>ADB-baserat</NOBR> handläggningsstöd.</P> <P class="p252 ft12">Övrigt</P> <P class="p97 ft4">Utredaren skall beakta regeringens direktiv om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).</P> <P class="p31 ft4">Berörda myndigheter skall bistå utredaren. Arbetet skall vidare bedrivas i samverkan med representanter för berörda myndigheter. Utredaren bör också under arbetets gång informera berörda fackliga huvudorganisationer och i förekommande fall andra berörda arbetstagarorganisationer med vilka staten har eller brukar ha avtal med om löner och andra anställningsvillkor samt bereda dem tillfälle att framföra synpunkter.</P> <P class="p251 ft12">Redovisning av uppdraget</P> <P class="p253 ft4">Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 1998.</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3147155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td134"><SPAN class="p23 ft4">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft3">Bilaga 2</P> <P class="p254 ft66">Utdrag ur RRV:s rapport Lantbruksenheternas administration av stödet till jordbruket (RRV 1998:56)</P> <P class="p188 ft15">Finns endast i den tryckta upplagan</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">156 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_157"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">157</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">158 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_159"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">159</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_160"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">160 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_161"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">161</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_162"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">162 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">163</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_164"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">164 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_165"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">165</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_166"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">166 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_167"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">167</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_168"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">168 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">169</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">170 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">171</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_172"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">172 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">173</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_174"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">174 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">175</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_176"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">176 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">177</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_178"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">178 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">179</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">180 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_181"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">181</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_182"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">182 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_183"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">183</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_184"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">184 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_185"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">185</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_186"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">186 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_187"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">187</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_188"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">188 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">189</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_190"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">190 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_191"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">191</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_192"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">192 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_193"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">193</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_194"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">194 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_195"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">195</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_196"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">196 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_197"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">197</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_198"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">198 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_199"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">199</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_200"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">200 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_201"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">201</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_202"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">202 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_203"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">203</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_204"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">204 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_205"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">205</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_206"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">206 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_207"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">207</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_208"> </DIV> <DIV id="page_209"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td134"><SPAN class="p23 ft4">209</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft3">Bilaga 3</P> <P class="p255 ft12">EUROPEISKA KOMMISSIONEN</P> <P class="p242 ft4">GENERALDIREKTORAT VI</P> <P class="p113 ft4">JORDBRUK</P> <P class="p251 ft12"><NOBR>VI-A.I-3</NOBR> Granskning och godkännande av EUGFJ:s räkenskaper</P> <P class="p256 ft4">Bryssel den</P> <P class="p257 ft12"><NOBR>VI/5331/98-SV</NOBR></P> <P class="p258 ft12">RIKTLINJER FÖR ATTESTERINGEN AV</P> <P class="p259 ft12">EUGFJ:S UTBETALNINGSSTÄLLENS RÄKENSKAPER</P> <P class="p260 ft34">Ärende: Riktlinje (98) nr 9 – Delegering av uppgifter till andra organ eller enheter</P> <P class="p33 ft12"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft67">INLEDNING</SPAN></P> <P class="p261 ft4">I denna inledning behandlas delegering av uppgifter till andra organisationer utanför utbetalningsstället eller till utbetalningsställets regional- eller lokalkontor. Riktlinjen omfattar kontroll och övervakning av att dessa andra organ eller enheter fungerar på ett lämpligt sätt. Denna kontroll och övervakning skall utföras av utbetalningsstället och det efterföljande granskningsarbetet skall utföras av attesteringsorganet.</P> <P class="p262 ft4">Samtliga medlemsstater använder sig av andra organ och enheter genom att delegera hela eller delar av godkännandefunktionen och/eller den tekniska funktionen. Detta kan bero på de bidragssökandes geografiska utbredning, befintliga historiska strukturer och på behovet av specialistkunskap. I samtliga medlemsstater har användandet av andra organ och regional- eller lokalkontor orsakat problem.</P> <P class="p262 ft4">Utbetalningsstället ansvarar för att det upprättas ändamålsenliga system för kontroll av de andra organ och enheter till vilka uppgifter har delegerats. I sin attesteringsrapport måste attesteringsorganet dock rapportera om den verksamhet dessa andra organ och regional- eller lokalkontor bedrivit.</P> </DIV> <DIV id="page_210"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">210 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft12"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft67">FÖRORDNINGEN</SPAN></P> <P class="p261 ft4">Enligt artikel 3.3 i förordning (EG) nr 1663/95 skall attesteringsorganet ”ange om utbetalningsställets rutiner, <SPAN class="ft12">särskilt vad beträffa ackrediteringskriterierna</SPAN>, kan ge tillräckliga garantier att gemenskapsreglerna följs för verksamhet som skall bekostas av fonden ...”.</P> <P class="p261 ft5">I punkt 4 i bilagan till förordning nr 1663/95 anges de viktigaste villkoren rörande delegeringen av uppgifter till andra organ eller avdelningar. Vart och ett av villkoren behandlas i punkt 5 nedan.</P> <P class="p58 ft12"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft67">GRUNDPRINCIP</SPAN></P> <P class="p26 ft4">Utbetalningsstället ansvarar för utförandet av de tre grundläggande funktionerna rörande EUGFJ:s garantisektions utgifter: godkännande, utbetalning och redovisning. Ett utbetalningsställe kan välja att delegera hela eller delar av godkännandefunktionen och/eller den tekniska funktionen, men ansvaret för dessa delegerade uppgifter kvarstår hos utbetalningsstället. Det uttalande som avges av det attesterande organet måste omfatta även den verksamhet som utövats av dessa andra organ eller enheter.</P> <P class="p110 ft12"><SPAN class="ft10">4.</SPAN><SPAN class="ft68">OLIKA TYPER AV DELEGERING</SPAN></P> <P class="p248 ft4">Uppgifter kan delegeras till:</P> <P class="p263 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft38">Andra enheter som utgör en del av utbetalningsstället, men som ligger utanför dess olika huvudkontor. Det finns ofta sådana kontor på regional och/eller lokal nivå. Det finns en risk att rutiner inte tillämpas på ett enhetligt sätt och det är nödvändigt att huvudkontoret gör noggranna uppföljningar.</SPAN></P> <P class="p264 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft38">Andra organ som inte är direkt underställda utbetalningsstället – tredje parter. Dessa kan utgöras av organ som lyder under (andra) ministerier, under regionala eller lokala myndigheter, både när det gäller godkännandefunktionen och när det gäller tekniska funktioner. Även här måste utbetalningsstället säkerställa att de delegerade uppgifterna utförs på ett riktigt sätt.</SPAN></P> <P class="p265 ft5">Med förhållanden vid tullväsen det finns dokument VI/636/97 som är i bilagan.</P> </DIV> <DIV id="page_211"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 3 <SPAN class="ft4">211</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p266 ft34"><SPAN class="ft10">5.</SPAN><SPAN class="ft69">VÄSENTLIGA PUNKTER VID UPPGIFTSDELEGERINGEN</SPAN></P> <P class="p267 ft34"><SPAN class="ft10">5.1</SPAN><SPAN class="ft70">(i) Dessa andra organs uppgifter och skyldigheter måste definieras tydligt, särskilt beträffande kontroll och granskning av att gemenskapsreglerna följs.</SPAN></P> <P class="p268 ft6"><SPAN class="ft27">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft71">andra enheter</SPAN></P> <P class="p269 ft4">Före regionala och lokala kontor bör utbetalningsstället utarbeta detaljerade rutiner som dessa enheter skall tillämpa, samt försäkra sig om att de verkligen följs. Ledningen vid det centrala kontoret bör under hela året genomföra kontroller, även indirekt genom den interna revisionsenhetens granskning av att riktlinjer och anvisningar följs. Det måste garanteras att tillämpningen sker på ett enhetligt sätt.</P> <P class="p85 ft6"><SPAN class="ft27">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft71">andra organ</SPAN></P> <P class="p270 ft4">De andra organen måste veta exakt vad som krävs av dem. De måste informeras om hur samtliga relevanta förordningar skall tillämpas. Dessa organ måste även ha ändamålsenliga interna rutiner som säkerställer att samtliga instruktioner, inklusive kontroll och övervakning, utförs på ett korrekt sätt av samtlig berörd personal. Dessa rutiner bör fastställas efter överenskommelse med utbetalningsstället.</P> <P class="p271 ft4">Utbetalningsstället och det andra organets ansvarsområden bör tydligt anges i ett protokoll eller annat lämpligt dokument. Informella överenskommelser kan inte godtas. Det är av avgörande betydelse att överenskommelsen garanterar att såväl utbetalningsställets enheter för intern revision som dess enheter för extern revision får tillgång till de övriga organens dokument och rutiner. Den högsta ledningen bör regelbudet – minst en gång per år, möjligen oftare – se över hur protokollet tillämpas. Utbetalningsställets ledning kommer att ha tillgång till uppgifter om de andra organens verksamhet genom den övervakning dess personal genomför och genom dess interna revisionsenhets iakttagelser, i de fall då det har överenskommits att denna skall ha direkt tillgång till de andra organens handlingar. Om utbetalningsstället i undantagsfall inte har sådan direkt tillgång måste det i protokollet föreskrivas att en fristående granskningsenhet genom revisionsberättelser och ett uttalande för det aktuella <NOBR>EUGFJ-året</NOBR> skall lämna den nödvändiga försäkran om att det andra organet fungerar tillfredsställande med avseende på de delegerade uppgifterna. Revisorernas rekommendationer bör beaktas då ett nytt avtal förhandlas fram.</P> </DIV> <DIV id="page_212"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">212 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft4">Om attesteringsorganet inte har tillgång till tillräckliga bevis för att det andra organet fungerar på ett tillfredsställande sätt, bl.a. avseende de genomförda kontrollernas antal och kvalitet, måste anmärkningar göras vid attesteringen av utbetalningsställets redovisning.</P> <P class="p272 ft34"><SPAN class="ft10">5.2</SPAN><SPAN class="ft70">(ii) Organen måste ha tillgång till effektiva system som kan säkerställa att de fullföljer sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.</SPAN></P> <P class="p273 ft4">De enheter eller organ till vilka uppgifter har delegerats måste följa tilllämpliga delar av förordning nr 1663/95, i synnerhet beträffande:</P> <P class="p274 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">Funktionsuppdelning.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">Skriftliga rutiner.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">Användande av checklistor.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">Ändamålsenliga datoriserade kontroller samt datorsäkerhet.</SPAN></P> <P class="p60 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">Administrativa kontroller och fysiska undersökningar.</SPAN></P> <P class="p270 ft4">Det åligger utbetalningsstället att, genom de instruktioner man utfärdar och genom övervakning och kontroller (se 5.1.1), säkerställa att ändamålsenliga system har införts vid dess regionala och lokala kontor. Vidare skall utbetalningsstället genom protokollet och – om så har överenskommits – genom interna och andra revisionsenheter (se 5.1.2) säkerställa att så även är fallet vid de andra organen. Attesteringsorganen måste utvärdera hur ändamålsenliga dessa systemär och i attesteringsrapporten lämna resultaten av denna utvärdering.</P> <P class="p275 ft34"><SPAN class="ft10">5.3</SPAN><SPAN class="ft72">(iii) Organen måste uttryckligen bekräfta för utbetalningsstället att de faktisk fullföljer sina uppgifter och beskriva sina arbetsmetoder.</SPAN></P> <P class="p205 ft4">Detta bör ske genom ett årligt skriftligt intyg utfärdat av en fristående revisionsenhet. Högsta ledningen vid utbetalningsstället och vid det organ till vilket uppgifter delegerats bör, som nämnts ovan, mötas regelbundet för att se över hur verksamheten fortskrider. Det är av avgörande betydelse att intyget baseras på regelbundna (t.ex. kvartalsvisa) rapporter och att det omfattar hela <NOBR>EUGFJ-året.</NOBR> Intyget måste överlämnas i god tid, så att attesteringsorganet kan ta hänsyn till det då man bedömer utbetalningsställets förmåga att garantera att samtliga utbetalningar görs i enlighet med gemenskapslagstiftningen.</P> </DIV> <DIV id="page_213"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 3 <SPAN class="ft4">213</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft5">Attesteringsorganen måste fastställa att de nödvändiga intygen föreligger och att de är tillräckliga för att utbetalningsstället skall kunna garantera att samtliga utbetalningar görs i enlighet med gemenskapslagstiftningen.</P> <P class="p26 ft4">Observera att när det gäller uppgifter som har delegerats till regionala eller lokala kontor erhålls garantin för att de sköts på ett tillfredsställande sätt genom de normala interna rutinerna för övervakning och intern granskning.</P> <P class="p276 ft74"><SPAN class="ft10">5.3</SPAN><SPAN class="ft73">(iv) Utbetalningsstället måste regelbundet och i rätt tid informeras om resultaten av de utförda kontrollerna, så att hänsyn alltid kan tas till om tillräckliga kontroller har genomförts innan beslut fattas rörande en bidragsansökan. De genomförda kontrollerna skall beskrivas i detalj i en checklista eller rapport som medföljer varje bidragsansökan, grupp av bidragsansökningar eller, när så är lämpligt, i en rapport som omfattar ett regleringsår. Rapporten skall åtföljas av ett intyg av att de bidragsansökningar som bifallits är berättigade till stöd samt en redogörelse för det utförda arbetets natur, omfattning och avgränsningar. Om någon fysisk eller administrativ kontroll inte är fullständig, utan genomförs för ett urval av ansökningarna, skall de utvalda ansökningarna identifieras, urvalsmetoden beskrivas samt information lämnas om inspektionsresultaten och om åtgärder som vidtagits med anledning av avvikelser och oegentligheter. Den verifierade dokumentation som lämnas till utbetalningsstället skall vara tillräcklig för att garantera att samtliga erforderliga kontroller har utförts av att de godkända bidragsansökningarna verkligen berättigar till stöd.</SPAN></P> <P class="p277 ft4">Samtliga organ till vilka uppgifter har delegerats ansvarar för att någon form av kontroller genomförs. Samtliga kontrollresultat måste redovisas, antingen i pappersform eller i ett datoriserat system. Det bör anges vem som har genomfört kontrollen.</P> <P class="p261 ft5">Utbetalningsstället bör instruera sina enheter, och komma överens med de andra organen, om följande:</P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">Antalet kontroller som skall utföras.</SPAN></P> <P class="p42 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">Vilka kriterier som skall användas för riskanalysen (i tillämpliga fall).</SPAN></P> <P class="p278 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">Kontrollernas omfattning.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_214"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p13 ft6"><SPAN class="ft4">214 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p162 ft5"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft22">Rapporteringen utformning (överenskommelser bör träffas om en standardrapport för de fall då det finns bevis för att de viktigaste kontrollerna har genomförts).</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">Den tidpunkt då rapporterna skall tillställas utbetalningsstället.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">Utvärdering och uppföljning av kontrollerna.</SPAN></P> <P class="p58 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft21">Rutiner för hantering av tvistefrågor.</SPAN></P> <P class="p279 ft4">Hur kontrollresultaten rapporteras till utbetalningsstället kommer att variera beroende på respektive medlemsstats administrativa struktur och beroende på vilken stödordning det gäller. I det ena ytterlighetsfallet kan samtliga kontrollresultat rapporteras till utbetalningsstället och i ett annat ytterlighetsfall kan det räcka med en rapport per <NOBR>EUGFJ-år</NOBR> eller per odlingssäsong. Vid diskussionerna om lämpligaste tillvägagångssätt kommer utbetalningsställets bedömning av organet att vara väsentlig. Om endast en sammanfattning av kontrollrapporterna skickas till utbetalningsstället finns det en risk att väsentlig information inte når fram till utbetalningsställena.</P> <P class="p280 ft4">Det måste hållas i minnet att det är utbetalningsställets ansvar att säkerställa att utgifterna överensstämmer med gemenskapslagstiftningen. Ut- betalningsstället bör därför komma överens med det andra organet om ett rapporteringsformat som är anpassat till detta ansvar.</P> <P class="p261 ft5">Attesteringsorganet bör utvärdera det system som används för kontrollrapporterna och i den årliga redovisningsrapporten rapportera om sina iakttagelser.</P> <P class="p281 ft10"><SPAN class="ft10">5.3</SPAN><SPAN class="ft75">(v) Om de andra organen förvarar dokumentation angående de godkända bidragsansökningarna och de utförda kontrollerna skall båda dessa organ och utbetalningsstället utarbeta rutiner för att säkerställa dels att det registreras var den dokumentation befinner sig som är väsentlig för enskilda utbetalningar som utbetalningsstället har gjort och dels att denna dokumentation kan göras tillgänglig för inspektion på utbetalningsställets kontor på begäran från sådan personal eller sådana organ som normalt skulle ha rätt att inspektera sådan dokumentation. Till sådan personal och sådana organ hör:</SPAN></P> <P class="p282 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft76">Den personal på utbetalningsstället som handlägger bidragsansökan.</SPAN></P> <P class="p283 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft76">Utbetalningsställets interna revisionsenhet.</SPAN></P> <P class="p284 ft12"><SPAN class="ft12">–</SPAN><SPAN class="ft76">Det organ som attesterar utbetalningsställets årsredogörelse.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_215"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p13 ft4">SOU 1998:147</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p13 ft6">Bilaga 3 <SPAN class="ft4">215</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td167"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td168"><SPAN class="p13 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p285 ft12">– Bemyndigade tjänstemän från gemenskapen.</P> <P class="p261 ft4">Numrering och övriga referenssystem hos de andra organen bör motsvara dem som används av utbetalningsstället. Om dokumentationen inte skickas till utbetalningsstället måste det enkelt kunna konstateras var denna dokumentation befinner sig.</P> <P class="p286 ft4">Utbetalningsstället är ansvarigt för samtliga utbetalningar som görs. Om så överenskommits bör personal från utbetalningsstället regelbundet besöka det andra organet för att pröva om rutinerna står i överensstämmelse med föregripande och sektoriella förordningar. Man bör även utvärdera de genomförda kontrollernas kvalitet och bekräfta att antalet kontroller verkligen motsvarar förordningskraven. Om (i undantagsfall) utbetalningsstället inte har direkt åtkomst, måste man inhämta sådana uppgifter via ett fristående revisionsorgan. Attesteringsorganet måste förvissa sig om att utbetalningsstället på ett tillfredsställande sätt utvärderar kontrollernas antal och kvalitet. Om tveksamheter föreligger måste detta anges i attesteringsrapporten.</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GMB3147 SOU_1998__147.pdf 520272 pdf Effektivare hantering av EU:s direktstöd till jordbruket https://data.riksdagen.se/fil/4616916F-B90F-435E-A677-963DC8FD6845