2422615GMB3136d11998136sousouStatens offentliga utredningar 1998:136Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard113601998-12-03 00:00:002024-08-12 16:22:001998-12-03 00:00:00Redovisning och aktiekapital i euro - del 1hämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GMB3136d1/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GMB3136d1https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GMB3136d1
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_3 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_4 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_5 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 125px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 99px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:416px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_4 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_5 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:571px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 83px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:485px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:623px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:635px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_4 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:709px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 100px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:317px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:692px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_38 #tx1 {position:absolute;top:414px;left:346px;width:273px;height:276px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 116px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:156px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 89px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:450px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:436px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:673px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:697px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:675px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_3 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 111px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:206px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_4 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:692px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:314px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_57 #tx1 {position:absolute;top:329px;left:346px;width:273px;height:233px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:692px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 104px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:278px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 109px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:227px;left:42px;z-index:-1;width:84px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:84px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 107px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 114px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 112px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 92px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_83 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_93 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_95 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_97 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_99 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_105 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_106 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_108 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_110 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_111 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_112 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_113 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_114 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_115 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_116 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_117 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_119 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_120 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_121 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_122 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_123 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_124 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_125 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_126 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_126 #dimg1z{position:absolute;top:347px;left:126px;z-index:-1;width:71px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:71px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_127 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_128 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_128 #dimg1z{position:absolute;top:93px;left:105px;z-index:-1;width:267px;height:210px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:267px;height:210px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_129 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_130 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_131 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_132 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_133 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_133 #dimg1z{position:absolute;top:114px;left:63px;z-index:-1;width:335px;height:190px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:335px;height:190px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_134 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_134 #dimg1z{position:absolute;top:122px;left:84px;z-index:-1;width:335px;height:190px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:335px;height:190px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_135 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_136 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:140px;left:63px;z-index:-1;width:373px;height:181px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:373px;height:181px;}
#page_136 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:0px;}
#page_136 #inl_img2 {position:relative;width:4px;height:14px;}
#page_136 #inl_img3 {position:relative;width:3px;height:8px;}
#page_136 #inl_img4 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_136 #inl_img5 {position:relative;width:8px;height:4px;}
#page_136 #inl_img6 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_136 #inl_img7 {position:relative;width:1px;height:1px;}
#page_136 #inl_img8 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_136 #inl_img9 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_136 #inl_img10 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_136 #inl_img11 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_137 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_137 #dimg1z{position:absolute;top:210px;left:63px;z-index:-1;width:344px;height:546px;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:344px;height:546px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_138 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_139 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_139 #dimg1z{position:absolute;top:114px;left:84px;z-index:-1;width:328px;height:181px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:328px;height:181px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_140 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_140 #dimg1z{position:absolute;top:114px;left:63px;z-index:-1;width:350px;height:190px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:350px;height:190px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_141 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_141 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:42px;z-index:-1;width:446px;height:387px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:446px;height:387px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_142 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_143 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_144 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_145 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_146 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_147 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_148 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_149 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 82px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_150 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_3 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
.ft0{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft3{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft8{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 17px;}
.ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft17{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft18{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 17px;}
.ft22{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft23{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft24{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft25{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft26{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft28{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft29{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft30{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft31{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft33{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft34{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft36{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;}
.ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;}
.ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;}
.ft42{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;}
.ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft45{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft46{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft47{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft48{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft49{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft51{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;}
.ft52{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 63px;l-h: 29px;}
.ft53{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft54{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 63px;l-h: 28px;}
.ft55{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft56{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft57{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 23px;}
.ft58{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 26px;}
.ft59{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft60{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;}
.ft61{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 23px;}
.ft62{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 22px;}
.ft63{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft64{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft65{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft66{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}
.ft67{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft68{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;}
.ft69{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft70{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft75{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 18px;}
.ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft77{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft78{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft79{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft80{font: italic 14px 'Symbol' !important;l-h: 21px;}
.ft81{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft82{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 21px;}
.ft83{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft84{font: italic 14px 'Symbol' !important;l-h: 24px;}
.ft85{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 24px;}
.ft86{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft87{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft89{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft90{font: italic 14px 'Symbol' !important;l-h: 22px;}
.ft91{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft92{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 22px;}
.ft93{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft94{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft95{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 20px;}
.ft96{font: italic 14px 'Symbol' !important;l-h: 20px;}
.ft97{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft99{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft100{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft101{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft102{font: italic 14px 'Symbol' !important;margin-left: 33px;l-h: 20px;}
.ft103{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft104{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 19px;}
.ft105{font: italic 14px 'Symbol' !important;l-h: 20px;position: relative; bottom: -10px;}
.ft106{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: -14px;}
.ft107{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 20px;position: relative; bottom: -10px;}
.ft108{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: -14px;}
.ft109{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: 14px;}
.ft110{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 20px;position: relative; bottom: 14px;}
.ft111{font: italic 14px 'Symbol' !important;l-h: 20px;position: relative; bottom: 14px;}
.ft112{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: -10px;}
.ft113{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft114{font: italic 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}
.ft115{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft116{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft117{font: italic 14px 'Symbol' !important;l-h: 25px;}
.ft118{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft119{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 25px;}
.ft120{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft121{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft122{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft123{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft124{font: italic 14px 'Symbol' !important;l-h: 13px;}
.ft125{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft126{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft127{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 16px;}
.ft128{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft129{font: italic 14px 'Symbol' !important;l-h: 16px;}
.ft130{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 16px;}
.ft131{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft132{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft133{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft134{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft135{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft136{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft137{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft138{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft139{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft140{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft141{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft142{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft143{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft144{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;}
.p24{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p31{text-align: left;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p36{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p37{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p38{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p40{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p41{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p47{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p48{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p68{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: left;margin-top: 308px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p77{text-align: center;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p79{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p80{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p81{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p87{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p89{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p105{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: left;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 170px;}
.p149{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p196{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p197{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p206{text-align: left;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p234{text-align: left;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p237{text-align: left;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p239{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p246{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p248{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p250{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p254{text-align: left;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p259{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p267{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p270{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p280{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p284{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p285{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-right: 336px;padding-top: 2px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p303{text-align: left;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p306{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p309{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p310{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p313{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p316{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.1px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p319{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-right: 3px;padding-top: 3px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p327{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p331{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p333{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p343{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p349{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p357{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p367{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p377{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p387{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 3px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p390{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p391{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 22px;}
.tr1{heightzzz: 26px;}
.tr2{heightzzz: 31px;}
.tr3{heightzzz: 35px;}
.tr4{heightzzz: 36px;}
.tr5{heightzzz: 17px;}
.tr6{heightzzz: 18px;}
.tr7{heightzzz: 34px;}
.tr8{heightzzz: 19px;}
.tr9{heightzzz: 23px;}
.tr10{heightzzz: 21px;}
.tr11{heightzzz: 14px;}
.tr12{heightzzz: 20px;}
.tr13{heightzzz: 25px;}
.tr14{heightzzz: 30px;}
.tr15{heightzzz: 32px;}
.tr16{heightzzz: 33px;}
.tr17{heightzzz: 38px;}
.tr18{heightzzz: 24px;}
.tr19{heightzzz: 29px;}
.tr20{heightzzz: 16px;}
.tr21{heightzzz: 15px;}
.tr22{heightzzz: 2px;}
.tr23{heightzzz: 3px;}
.tr24{heightzzz: 4px;}
.tr25{heightzzz: 13px;}
.tr26{heightzzz: 1px;}
.tr27{heightzzz: 9px;}
.tr28{heightzzz: 47px;}
.tr29{heightzzz: 5px;}
.tr30{heightzzz: 28px;}
.tr31{heightzzz: 12px;}
.tr32{heightzzz: 6px;}
.tr33{heightzzz: 27px;}
.tr34{heightzzz: 11px;}
.tr35{heightzzz: 7px;}
.tr36{heightzzz: 56px;}
.t0{width: 510px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 478px;margin-top: 115px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 478px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 565px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 565px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 426px;margin-leftZ: 47px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 375px;margin-leftZ: 94px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 478px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 447px;margin-leftZ: 28px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 447px;margin-leftZ: 28px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 510px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 333px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 99px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 426px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 539px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 465px;margin-top: 15px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 465px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 372px;margin-top: 18px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 465px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 372px;margin-top: 35px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 372px;margin-top: 12px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 465px;margin-top: 14px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 372px;margin-top: 15px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 372px;margin-top: 16px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 372px;margin-top: 15px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 465px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 372px;margin-top: 14px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 465px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 465px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 372px;margin-top: 17px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 415px;margin-top: 13px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 415px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 432px;margin-top: 5px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 359px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 359px;margin-top: 6px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 473px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 465px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t36{width: 465px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t37{width: 465px;f:italic 16px 'Symbol' !important;}
.t38{width: 396px;margin-leftZ: 2px;f:italic 16px 'Symbol' !important;}
.t39{width: 385px;margin-leftZ: 7px;margin-top: 8px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t40{width: 394px;margin-leftZ: 11px;margin-top: 16px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t41{width: 364px;margin-leftZ: 57px;margin-top: 27px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t42{width: 310px;margin-leftZ: 10px;margin-top: 17px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t43{width: 23px;margin-leftZ: 12px;margin-top: 7px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t44{width: 170px;margin-leftZ: 82px;margin-top: 28px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t45{width: 46px;margin-leftZ: 9px;margin-top: 7px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t46{width: 319px;margin-leftZ: 64px;margin-top: 28px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t47{width: 337px;margin-leftZ: 9px;margin-top: 8px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t48{width: 388px;margin-leftZ: 15px;margin-top: 9px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t49{width: 286px;margin-top: 8px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t50{width: 332px;margin-top: 2px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">SOU 1998:136</P>
<P class="p1 ft1">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p2 ft1">Justitiedepartementet</P>
<P class="p3 ft0">Med anledning av det förestående europeiska valutasamarbetet tillkallade regeringen genom beslut den 15 maj 1997 en särskild utredare (dir. 1997:76). Utredningsarbetet skulle enligt direktiven göras i två etapper. I en första etapp skulle behovet av aktiekapital i annan valuta än svenska kronor respektive behovet av redovisning i euro analyseras. Resultatet av arbetet under den första etappen redovisades i december 1997 i delbetänkandet Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta (SOU 1997:181). Genom tilläggsdirektiv den 6 april 1998 (dir. 1998:28) har utredaren fått i uppdrag att i en andra etapp fullfölja sitt uppdrag, såvitt gäller redovisning och aktiekapital i euro, och lägga fram förslag till lagändringar som gör det möjligt för svenska företag och utländska filialer i Sverige att ha sin bokföring och upprätta sin offentliga redovisning i euro samt för svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag att därvid ha sitt aktiekapital i euro. Utredaren har vidare fått i uppdrag att parallellt med framtagandet av författningsförslagen ytterligare analysera det företagsekonomiska behovet av en sådan lagstiftning samt de makroekonomiska konsekvenserna som en eventuell övergång till aktiekapital och redovisning i euro kan medföra.</P>
<P class="p4 ft2">Med stöd av beslutet den 15 maj 1997 förordnades från den 17 juni 1997 justitierådet Bo Svensson till särskild utredare.</P>
<P class="p5 ft0">Som sakkunniga i utredningen förordnades från den 18 augusti 1997 departementsrådet Sten Andersson, kanslirådet Tord Gransbo, departementssekreteraren Bo Lindén och departementssekreteraren Karin Lindgren. Karin Lindgren entledigades från utredningens arbete fr.o.m. den 22 oktober 1997 och efterträddes samma dag av filosofie doktorn och departementssekreteraren Sylvia Schwaag Serger. Från den 20 februari 1998 förordnades som sakkunniga hovrättsassessorn Peter Broberg, filosofie doktorn och departementssekreteraren Hovick Shahnazarian samt departementssekreterarna Eva Carlsson och Fredrik Lundqvist. Tord Gransbo entledigades från utredningens arbete fr.o.m den 18 mars 1998 och efterträddes samma dag av departements-</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p6 ft0">SOU 1998:136</P>
<P class="p7 ft0">sekreteraren Peter Fredby. Redovisningschefen <NOBR>Bengt-Allan</NOBR> Mettinger förordnades som sakkunnig från den 18 mars 1998. Peter Broberg entledigades från utredningens arbete fr.o.m. den 20 maj 1998 och efterträddes samma dag av kammarrättsassessorn Catharina Abrahamsson.</P>
<P class="p8 ft0">Att som experter biträda utredningen förordnades från den 18 augusti 1997 bankdirektören Jan Bökmark, förbundsjuristen Margit Knutsson, ekonomie licentiaten och juris kandidaten Rolf Skog och kanslichefen Sören Wallin. Jan Bökmark entledigades från utredningens arbete fr.o.m. den 18 mars 1998 och efterträddes samma dag av bankdirektören Jan Siling. Från den 20 april 1998 förordnades som expert civilekonomen Birger Moström.</P>
<P class="p9 ft0">Till sekreterare förordnades från den 25 augusti 1997 hovrättsassessorn <NOBR>Anna-Karin</NOBR> Winroth.</P>
<P class="p10 ft0">Utredningen, som antagit namnet Utredningen om aktiekapital och redovisning i utländsk valuta, får härmed överlämna slutbetänkandet Redovisning och aktiekapital i euro. För biträde med den makroekonomiska analysen har professorn Clas Wihlborg anlitats.</P>
<P class="p11 ft0">Stockholm i november 1998</P>
<P class="p12 ft3">Bo Svensson</P>
<P class="p13 ft3"><NOBR>/Anna-Karin</NOBR> Winroth</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p14 ft4">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft0">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p16 ft4"><SPAN class="ft5">Förkortningar </SPAN>................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p15 ft0">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td2"><SPAN class="p16 ft4"><SPAN class="ft5">Sammanfattning </SPAN>.............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p15 ft0">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p16 ft4"><SPAN class="ft5">Författningsförslag </SPAN>........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft0">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft0">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p16 ft7"><SPAN class="ft6">Utredarens uppdrag </SPAN>..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft0">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft0">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p16 ft7"><SPAN class="ft6">Den europeiska valutaunionen</SPAN>...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft0">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft0">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p16 ft6">Sammanfattning av utredarens tidigare slutsatser<SPAN class="ft7">..............</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft0">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p14 ft0">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p16 ft6">Remissyttrandena över utredarens delbetänkande<SPAN class="ft7">..............</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p15 ft0">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft0">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p16 ft6">Fördjupad företagsekonomisk behovsanalys <SPAN class="ft7">......................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p15 ft0">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft0">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p16 ft0">Inledning ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft0">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft0">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p16 ft0">Urvalet av företag ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft0">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft0">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p16 ft0">Svarsfrekvens och bortfall ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft0">82</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft0"><SPAN class="ft0">5.4</SPAN><SPAN class="ft8">Kommentarer till tolkningen av resultatsamman-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p18 ft7">ställningen ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft0">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft0">5.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p18 ft0">Översiktlig sammanfattning av enkätresultaten ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft0">84</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p14 ft0">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p18 ft6">Makroekonomiska effekter på kronan<SPAN class="ft7">.................................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p15 ft0">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft0">6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p18 ft0">Sammanfattning av Wihlborgs rapport ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft0">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">6.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p19 ft0">Risk- och avkastningsbedömningar .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft0">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft0">6.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p19 ft0">Fler transaktioner i euro .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft0">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">6.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p19 ft0">Redovisning i euro .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft0">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p18 ft0">6.1.4 Euro som handelsvaluta vid Stockholms fondbörs ...</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft0">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">6.1.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p19 ft0">Målsättningar för valutahanteringen .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft0">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p18 ft0">6.1.6 Konsekvenser om kronan flyter eller fästs starkt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p19 ft0">vid euron ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft0">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">6.1.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p19 ft0">Information till aktieägarna ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p15 ft0">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft0">6.1.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p19 ft0">Wihlborgs sammanfattande bedömning ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p15 ft0">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p14 ft0">6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td7"><SPAN class="p18 ft7">Utredarens slutsatser ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p15 ft0">92</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">6 </SPAN>Innehållsförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p14 ft4">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p14 ft0">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td12"><SPAN class="p18 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">....................</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p15 ft0">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft0">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft4">Företagsbeskattning ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft0">7.1.1 Allmänt om sambandet mellan redovisning och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p19 ft7">beskattning ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p19 ft7">Omräkning för skatteändamål .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">94</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p19 ft7">Det kopplade området ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td12"><SPAN class="p18 ft0">7.1.4 Det icke kopplade området .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.1.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p19 ft0">Problem med den föreslagna omräknings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p19 ft4">metoden .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.1.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p19 ft7">Utvärdering av metoden .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.1.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p19 ft0">Behov av lagstiftning .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">109</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft0"><SPAN class="ft0">7.1.8</SPAN><SPAN class="ft10">Omräkningsmetoden ur ett ekonomiskt perspektiv .. 110</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p15 ft0">7.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft4">Mervärdesskatt ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p19 ft11">Gällande rätt ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p15 ft0">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p19 ft11">Metoder för omräkning ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">118</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p19 ft4">Faktura..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">120</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p19 ft12">Den periodiska sammanställningen .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p15 ft0">121</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p19 ft11"><NOBR>EU-avgiften ...........................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">122</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.2.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p19 ft11">Lagstiftning ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p15 ft0">122</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p15 ft0">7.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft11">Preliminär skatt och arbetsgivaravgifter ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p19 ft11">Gällande rätt ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td15"><SPAN class="p18 ft0">7.3.2 Konsekvenser av att ett företag väljer att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p19 ft11">redovisa i euro .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">124</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p19 ft11">Behov av lagstiftning .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p15 ft0">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p15 ft0">7.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft4">Kontrolluppgifter ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p19 ft11">Gällande rätt ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td15"><SPAN class="p18 ft0">7.4.2 Konsekvenser av att ett företag väljer att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p19 ft11">redovisa i euro .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p19 ft11">Lagstiftning ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p15 ft0">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p15 ft0">7.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft4">Ekonomiska effekter m.m. ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">130</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td19"><SPAN class="p18 ft0">7.5.1 Effekter på incitamenten för investering och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p21 ft11">dess</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p19 ft11">finansiering ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p15 ft0">130</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p19 ft0">Företagets kapitalkostnad vid finansiering</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><SPAN class="p22 ft7">med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p19 ft11">nya aktier ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p15 ft0">131</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p19 ft0">Företagets kapitalkostnad vid finansiering</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><SPAN class="p22 ft7">med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p19 ft11">kvarhållna vinstmedel .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.5.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td21"><SPAN class="p19 ft11">Kapitalkostnaden i en liten öppen ekonomi ..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p15 ft0">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p15 ft0">7.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft4">Statsfinansiella effekter ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">138</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p19 ft11">Valutakurser ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p15 ft0">138</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p19 ft12">Effekter på bolagsskatteintäkterna ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">140</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p19 ft12">Effekter på mervärdesskatteintäkterna ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">144</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft0">7.6.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p19 ft11">Sammanfattning .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p15 ft0">148</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p14 ft4">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p14 ft6">Innehållsförteckning <SPAN class="ft7">7</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft0"><SPAN class="ft0">7.7</SPAN><SPAN class="ft8">Redovisning i euro – konsekvenser för den ekonomiska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td24"><SPAN class="p14 ft4">statistiken ...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p14 ft0">7.7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p19 ft0">Bakgrund och förutsättningar .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td24"><SPAN class="p14 ft0">7.7.2 Värderingsprinciper i ekonomisk statistik ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">149</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p14 ft0">7.7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p19 ft0">Valutaomräkningar i nationalräkenskaperna ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p14 ft0">7.7.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p19 ft0">Valutaomräkningar hos företagen ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">150</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft0"><SPAN class="ft0">7.7.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">SCB-enkät</SPAN></NOBR> om valutaomräkningar i den</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p14 ft7">ekonomiska statistiken ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p15 ft0">152</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft0"><SPAN class="ft0">7.7.6</SPAN><SPAN class="ft10">Tänkbara konsekvenser för den ekonomiska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p14 ft7">statistiken ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">153</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft14"><SPAN class="ft0">7.7.7</SPAN><SPAN class="ft13">Rekommendationer avseende euroredovisande företag beträffande omräkning av statistikuppgifter</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr11 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td28"><SPAN class="p24 ft15">från euro till svenska kronor ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p15 ft16">154</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p18 ft0">7.7.8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td28"><SPAN class="p25 ft0">Författningsregler om uppgiftsskyldighet till</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td28"><SPAN class="p24 ft7">den ekonomiska statistiken .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p15 ft0">155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p14 ft0">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td29"><SPAN class="p15 ft18"><SPAN class="ft17">Allmänna överväganden </SPAN>....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p15 ft0">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft0">8.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><SPAN class="p15 ft19">Behovet av redovisning i euro .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p18 ft0">8.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p15 ft20">Inledning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p18 ft0">8.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p15 ft20">SCB:s undersökning ...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p18 ft0">8.1.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p24 ft0">Utredarens slutsatser av SCB:s undersökning .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p18 ft0">8.1.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td28"><SPAN class="p24 ft7">Makroekonomiska konsekvenser .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">161</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p18 ft0">8.1.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p24 ft0">Sammanställning av argumenten ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">162</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p18 ft0">8.1.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p25 ft0">Skäl för redovisning i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p24 ft4">euro .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p18 ft0">8.1.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p25 ft0">Skäl mot redovisning i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p24 ft4">euro ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p18 ft0">8.1.8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p24 ft0">Redovisning i euro enligt 2 kap. 6 § ÅRL ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p18 ft0">8.1.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p25 ft0">En samlad bedömning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p24 ft4">............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">166</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p18 ft0">8.1.10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p24 ft0">Valfrihet mellan svensk valuta och euro..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">166</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft0">8.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td12"><SPAN class="p24 ft0">Begränsningar med hänsyn till beskattningsreglerna ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">167</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft0">8.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><SPAN class="p15 ft18">Ikraftträdande ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">168</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft0">8.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><SPAN class="p15 ft18">Övergångsbestämmelser .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">168</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p14 ft0">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td29"><SPAN class="p15 ft18"><SPAN class="ft17">Redovisning i euro</SPAN>.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p15 ft0">169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft0">9.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft19">Principiella utgångspunkter ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft0">9.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td29"><SPAN class="p15 ft19">Byte av redovisningsvaluta .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">171</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p18 ft0">9.2.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p24 ft0">Samma valuta i alla led av redovisningen ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">171</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p18 ft0">9.2.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td28"><SPAN class="p24 ft0">Beslutet om byte av redovisningsvaluta ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">172</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p18 ft0">9.2.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft0">Byte endast vid ingången av ett nytt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p15 ft20">räkenskapsår. .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">172</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p18 ft0">9.2.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p24 ft7">Omräkning av utgående och ingående balans ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">172</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p18 ft0">9.2.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p24 ft7">Tidpunkten då beslutet får verkan ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">175</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">8 </SPAN>Innehållsförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p14 ft4">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p26 ft0">9.2.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p25 ft0">Registrering av beslut om ändring i bolags-</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p24 ft7">ordningen eller stadgarna ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">175</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p26 ft0">9.2.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p24 ft0">Återgång till redovisning i kronor ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">176</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p26 ft0">9.2.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p24 ft7">Redovisning i koncerner .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">176</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p26 ft0">9.2.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p24 ft7">Utländska filialer ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">178</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p26 ft0">9.2.10</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p24 ft4">Delårsrapporter ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">178</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p14 ft0">10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td34"><SPAN class="p24 ft0"><SPAN class="ft3">Aktiekapital i euro </SPAN>.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p15 ft0">179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft0">10.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft0">Allmänna överväganden .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p26 ft0">10.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p24 ft4">Inledning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p26 ft0">10.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p24 ft4">Denomineringens betydelse .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td33"><SPAN class="p26 ft0">10.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p25 ft0">Aktiekapitalet skall denomineras i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p24 ft4">redovisningsvalutan ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">181</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft0"><SPAN class="ft0">10.2</SPAN><SPAN class="ft21">Tillämpning av vissa bestämmelser i aktiebolagslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td24"><SPAN class="p14 ft0">med belopp i svenska kronor när redovisningen är i euro .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">184</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p14 ft0">10.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft7">Aktiekapitalets storlek ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">184</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p14 ft0">10.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p25 ft0">Kvittning vid nyemission m.m. ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">185</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td24"><SPAN class="p14 ft0">10.2.3 Auktoriserad revisor eller godkänd revisor ..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">185</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td24"><SPAN class="p14 ft0">10.2.4 Skydd för det bundna egna kapitalet. ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">186</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p14 ft0">10.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft7">Nedsättning av a ktiekapitalet ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">186</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td24"><SPAN class="p14 ft0">10.2.6 Tvångslikvidation på grund av bristande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft0">kapitaltäckning ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">187</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft0"><SPAN class="ft0">10.3</SPAN><SPAN class="ft21">Tillämpningen av vissa andra bestämmelser i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft0">aktiebolagslagen när redovisningen är i euro .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">188</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p26 ft0">10.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p24 ft4">Aktiebolags bildande ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">188</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p26 ft0">10.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p24 ft7">Aktier, aktiebrev och aktiebok ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">189</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td36"><SPAN class="p26 ft0">10.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p24 ft4">Ny- och fondemission .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">191</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p26 ft0">10.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p24 ft7">Emission av konvertibler och optioner ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">192</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td36"><SPAN class="p26 ft0">10.3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p24 ft7">Nedsättning av aktiekapitalet ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">194</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p26 ft0">10.3.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p24 ft4"><NOBR>7-11</NOBR> kap. ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p26 ft0">10.3.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p24 ft4">Vinstutdelning ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td36"><SPAN class="p26 ft0">10.3.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p24 ft7">Återbetalning av kapitaltillskott ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">196</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p26 ft0">10.3.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p24 ft4">Likvidation ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">197</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p24 ft0">10.3.10 Fusion ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">198</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td36"><SPAN class="p26 ft0">10.3.11</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td37"><SPAN class="p24 ft4"><NOBR>15-19</NOBR> kap. .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p15 ft0">199</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p14 ft0">11</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p24 ft0"><SPAN class="ft3">Ekonomiska föreningar</SPAN>......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p15 ft0">201</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft0">11.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p24 ft0">Ekonomiska föreningar .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">201</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td36"><SPAN class="p26 ft0">11.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p24 ft7">Det bundna egna kapitalet ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">202</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p26 ft0">11.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p24 ft7">Medlemsinsatser och insatsemission .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">204</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p26 ft0">11.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p24 ft4">Förlagsinsatser .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">205</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft0">11.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p24 ft0">Sambruksföreningar och bostadsrättsföreningar ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">207</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p14 ft4">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p14 ft6">Innehållsförteckning <SPAN class="ft7">9</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p14 ft0">12</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td38"><SPAN class="p24 ft7"><SPAN class="ft6">Finansiella företag </SPAN>............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p15 ft0">209</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft0">12.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p24 ft0">Inledning ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">209</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p27 ft0">12.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p24 ft7">Företag som får möjlighet att redovisa i euro ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">209</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p24 ft0">12.1.2 Hur ett byte av redovisningsvaluta skall ske ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">209</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p27 ft0">12.1.3 Redovisning av det bundna egna kapitalet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p28 ft7">enlig t ECB:s kurs vid valutabytet eller balans-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p24 ft4">dagens kurs? ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">210</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft0">12.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p24 ft0">Redovisningsfrågor ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">213</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p27 ft0">12.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p24 ft4">Löpande bokföring .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">213</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p27 ft0">12.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p24 ft4">Säkringsredovisning ...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">215</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p27 ft0">12.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p24 ft4">Fonden för orealiserade vinster ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">217</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft0">12.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p24 ft0">Kapitaltäckningsfrågor .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">217</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p27 ft0">12.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p24 ft7">Kapitalbas och kapitalkrav .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">218</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p27 ft0">12.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p24 ft7">Lägsta tillåtna kapitalbas .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">221</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft0">12.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p24 ft0">Krav på minsta bundet eget kapital .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">224</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft0">12.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p24 ft0">Föreskrifter om största tillåtna valutaposition ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">224</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft0">12.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p24 ft0">Bankernas inlåning .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">225</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft0">12.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p24 ft0">Försäkringsbolag ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">225</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p27 ft0">12.7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p24 ft4">Livförsäkringsbolag ...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">225</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p27 ft0">12.7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p24 ft4">Skadeförsäkringsbolag ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">227</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft0">12.8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p24 ft0">Värdepappersfonder ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">229</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft0">12.9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p24 ft0">Tillsynsfrågor ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">230</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td39"><SPAN class="p27 ft0">12.9.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p24 ft7">Rapportering till Finansinspektionen .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">230</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p27 ft0">12.9.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p24 ft7">Rapportering till Riksbanken ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">231</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft0">12.10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p24 ft0">Övriga frågor .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">231</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p24 ft0">12.10.1 Insättningsgarantin .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">231</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p24 ft0">12.10.2 Förbudet i insiderlagen mot korttidshandel ..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p15 ft0">232</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><SPAN class="p24 ft0">12.10.3 Understödsföreningar .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">232</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td40"><SPAN class="p24 ft4"><SPAN class="ft5">Författningskommentar</SPAN>..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p15 ft0">235</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td41"><SPAN class="p14 ft11"><SPAN class="ft0">B</SPAN>ILAGOR</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td40"><SPAN class="p24 ft0">1. Utredningens direktiv ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p15 ft0">263</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft10">SCB:s enkät – frågor och sammanställning av de svar som</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p14 ft4">lämnats ...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p15 ft0">277</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft10">De makroekonomiska konsekvenserna</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td42"><SPAN class="p14 ft7"><SPAN class="ft6">Clas Wihlborg </SPAN>........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td13"><SPAN class="p15 ft0">299</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft2"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft22">The implications of permitting domestically owned firms to have their accounting in foreign currency (euro) within</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft0">a taxation system that is based on domestic currency (SEK)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><SPAN class="p14 ft7"><SPAN class="ft6">Hovick Shahnazarian</SPAN>..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p15 ft0">333</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p15 ft0">11</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">Förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr10 td43"><SPAN class="p14 ft0">ABL</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft0">Aktiebolagslagen (1975:1385)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">BFL</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Bokföringslagen (1976:125)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">BFN</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Bokföringsnämnden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p14 ft0">dir.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft0">direktiv</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">Ds</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Departementsserien</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">ECB</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Europeiska centralbanken</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p14 ft0">EEG</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft0">Europeiska ekonomiska gemenskapen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">EG</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Europeiska gemenskapen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">EMU</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Ekonomiska och monetära unionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">EU</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Europeiska unionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p14 ft0">EUR</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft0">euro</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">FAR</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">FFFS</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Finansinspektionens författningssamling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p14 ft0">FRL</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft0">Försäkringsrörelselagen (1982:713)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">KL</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Kommunalskattelagen (1928:370)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">LSK</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Lagen (1990:325) om självdeklaration och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">kontrolluppgifter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p14 ft0">ML</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft0">Mervärdeskattelagen (1994:200)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">prop.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">proposition</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">PRV</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Patent- och registreringsverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p14 ft0">RSV</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft0">Riksskatteverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">RÅ</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Regeringsrättens årsbok</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">SBL</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Skattebetalningslagen (1997:483)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">SCB</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Statistiska centralbyrån</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p14 ft0">SFB</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft0">Stockholms fondbörs</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">SFS</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Svensk författningssamling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">SIL</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">SOU</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Statens offentliga utredningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p14 ft0">SRU</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft0">Standardiserat räkenskapsutdrag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">USD</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0"><NOBR>US-dollar</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td43"><SPAN class="p14 ft0">VPC</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td44"><SPAN class="p14 ft0">Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p14 ft0">ÅRFL</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft0">Lagen (1995:1560) om årsredovisning i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td44"><SPAN class="p14 ft0">försäkringsföretag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">12 </SPAN>Förkortningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p14 ft0">ÅRKL</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td47"><SPAN class="p14 ft0">Lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft0">värdepappersbolag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><SPAN class="p14 ft0">ÅRL</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p14 ft0">Årsredovisningslagen (1995:1554)</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p15 ft0">13</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">Sammanfattning</P>
<P class="p31 ft23">Inledning</P>
<P class="p32 ft0">Från och med januari 1999 kommer 11 av EU:s medlemsstater att ha en gemensam valuta. Denna gemensamma valuta kommer under en treårig övergångstid att kunna uttryckas både i en gemensam valutaenhet, euro, och i nationella valutaenheter. Efter övergångsfasen kommer euron att utgöra det enda legala betalningsmedlet i dessa länder. Sverige deltar inte i valutaunionen från starten. För de svenska företagen som arbetar i konkurrens med företag från länder som deltar i <NOBR>EMU-projektet</NOBR> utgör detta ett problem.</P>
<P class="p33 ft23">Behovet av redovisning i euro</P>
<P class="p34 ft2">I utredningsuppdraget ingår att klarlägga det företagsekonomiska behovet av att tillåta redovisning i euro och så långt det är möjligt kvantifiera detta. Utredaren har låtit Statistiska centralbyrån (SCB) göra en enkät bland ett antal företag om behovet av sådan redovisning.</P>
<P class="p35 ft0">SCB:s undersökning omfattar endast aktiebolag med en balansomslutning på 5 miljoner kr eller mer. Därmed står det klart från början att den inte tillåter några slutsatser beträffande behovet av redovisning i euro bland andra associationsformer eller bland enskilda näringsidkare. Den säger inte heller någonting om behovet av euro som redovisningsvaluta bland de drygt 200 000 aktiebolag som har lägre balansomslutning än som sagts nu.</P>
<P class="p36 ft0">Av svaren på enkäten framgår bl.a. att det är endast en mindre andel av företagen som har behov av att kunna använda euro i den löpande bokföringen. Det är totalt 12 procent av de svarande som anger ett sådant behov, medan 62 procent svarar nej på frågan om ett behov finns. Samtidigt ökar behovet av att kunna använda euro med företagens storlek, från 2 procent för små företag till 29 procent för de mest omsatta börsbolagen. Kommentarerna från de mest utlandsorienterade företagen bland de största börsföretagen är också entydiga. De anger ett behov av att använda euro i den löpande bokföringen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">14 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p35 ft0">Det är sålunda genom SCB:s enkät klart att 29 procent av de mest omsatta börsnoterade aktiebolagen och 20 procent av de största aktiebolagen anser sig ha ett behov av att ha den löpande bokföringen i euro. De mest omsatta börsbolagen står tillsammans för ca 80 procent av det totala antalet anställda inom näringslivet och svarar för en lika stor andel av landets totala produktion. Om vart fjärde börsbolag vill ha möjlighet att byta redovisningsvaluta till euro innebär det att 20 procent av den totala produktionen sker i företag som vill ha denna möjlighet och att var femte anställd i den privata sektorn arbetar i ett sådant företag. Lägg till detta att uppskattningsvis (20 procent av 1 300=) 260 aktiebolag med en balansomslutning över 250 miljoner kr vill ha möjlighet att redovisa i euro och det är tydligt att det står mycket viktiga intressen bakom önskemålen om ändrad redovisningslagstiftning.</P>
<P class="p37 ft0">Det företagsekonomiska behovet uttryckt i kronor av redovisning i euro har emellertid inte kunnat beräknas med ledning av enkätsvaren.</P>
<P class="p38 ft23">Makroekonomiska effekter av redovisning i euro</P>
<P class="p32 ft0">I uppdraget åt utredaren ingår vidare att analysera de makroekonomiska konsekvenserna som en eventuell övergång till aktiekapital och redovisning i euro kan medföra. Uppdraget lämnades mot bakgrund av en diskussion tidigt under år 1998 i massmedia om huruvida kronans värde skulle komma att försvagas om företagen fick möjlighet att avge redovisning i euro och ha aktiekapitalet i denna valuta.</P>
<P class="p39 ft0">Utredaren har anlitat professorn Clas Wihlborg som biträde med den makroekonomiska analysen. Wihlborgs huvudslutsats är att ett ökat användande av euro som redovisningsvaluta och för denominering av aktiekapitalet för svenska företag är i det närmaste betydelselöst ur makroekonomisk synpunkt. Det skall emellertid påpekas att denna slutsats förutsätter bl.a. att aktieägarna omedelbart får information om företagens valutahanteringsprinciper. Det är emellertid inte säkert att de får denna information alls eller i vart fall inte i tid. I så fall kan nettoeffekten på valutaflödena bli avsevärd.</P>
<P class="p40 ft0">Med hänvisning till professor Clas Wilborgs analys anser utredaren att ett ökat användande av euron som redovisningsvaluta och för denominering av aktiekapital för svenska företag inte kan antas få några mera betydande makroekonomiska effekter.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td51"><SPAN class="p14 ft3">Sammanfattning <SPAN class="ft0">15</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">Skäl för och emot redovisning i euro</P>
<P class="p41 ft24">Den internationella miljön</P>
<P class="p32 ft0">I stort sett samtliga <NOBR>EU-länder</NOBR> har planer på att redan år 1999 tillåta de nationella företagen att upprätta sin finansiella redovisning i euro. Från och med år 2002 kommer samtliga företag i länder som deltar i EMU att vara hänvisade till att upprätta sin löpande bokföring och sin finansiella redovisning i övrigt i denna valuta. Det innebär att nästan alla företag i de europeiska länder vi brukar jämföra oss med kommer att ha sin redovisning i euro. Det är en viktig förändring i förhållande till vad som gäller i dag. Om några år kommer de svenska företagen, om Sverige väljer att stanna utanför EMU och inte ändrar sin redovisningslagstiftning, att vara nästan ensamma i Västeuropa om att redovisa i en liten nationell valuta medan den stora delen av den europeiska företagsamheten redovisar i den mycket stora och internationellt gångbara valutan euro. I en sådan situation menar utredaren att svenska företag som en anpassning till den fortgående internationaliseringen på redovisningsområdet bör ges möjlighet att redovisa i euro.</P>
<P class="p42 ft24">Redovisningskostnaderna</P>
<P class="p43 ft0">Ett av de två sakskäl som brukar anföras för redovisning i euro, är att, om företagen tvingas hantera kronor och euro parallellt i den finansiella redovisningen och i den externa rapporteringen, kostnader uppstår som försvagar de svenska företagens konkurrenskraft gentemot utländska företag. Redovisningskostnaderna kan bli särskilt betungande för svenska företag som ingår i internationella koncerner i vilka euron används som koncernvaluta. Svenska företag som har euron som koncernvaluta har ett intresse av att göra upp sina affärer i euro för att slippa valutasäkra sina fordringar och skulder. Sådana företag kan antas komma att begära att leveransavtal med svenska företag tecknas i euro och att fakturering sker i denna valuta. Många svenska underleverantörer kommer därigenom att tvingas att fakturera i euro också i rent svenska affärsförhållanden och får då behov av att använda euro i den löpande bokföringen och redovisningen i övrigt. Ytterligare en grupp som riskerar särskilt stora redovisningskostnader är företag som helt eller nästan helt handlar med företag i EMU och använder sig av euron som affärsvaluta. Utredaren menar att redovisningskostnaderna är ett beaktansvärt argument för att framför allt svenska företag av nyss angivet slag vid ett utanförskap bör ha möjlighet att ha sin redovisning i euro.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">16 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">Kapitalanskaffningen</P>
<P class="p32 ft0">Det andra av de sakskäl som brukar anföras är att om företagen inte tillåts redovisa i annat än kronor så blir det svårare för dem att anskaffa kapital utomlands och kapitalkostnaderna ökar. Som anförts ovan kommer de svenska företagen, om Sverige väljer att stanna utanför EMU och inte ändrar sin redovisningslagstiftning, om några år att vara nästan ensamma i Västeuropa om att redovisa i en liten nationell valuta medan den stora delen av den europeiska företagsamheten redovisar i den mycket stora och internationellt gångbara valutan euro. I en sådan situation menar utredaren att de svenska företagen kommer att vidkännas en konkurrensnackdel på den internationella kapitalmarknaden. Det talar för att svenska företag som anlitar den internationella kapitalmarknaden för kapitalanskaffning vid ett utanförskap bör ha möjlighet att ha sin redovisning i euro.</P>
<P class="p42 ft24"><SPAN class="ft0">J</SPAN>ämförbarheten</P>
<P class="p32 ft0">Utredaren anser att det är viktigt att företagens redovisningar är jämförbara. En möjlighet för svenska företag att välja mellan kronor och euro kommer att försvåra jämförelser mellan svenska företag med olika redovisningsvalutor. Utredaren menar emellertid att dessa olägenheter kompenseras av ökade möjligheter till jämförelser med utländska företag som avger sin redovisning i euro.</P>
<P class="p33 ft24">Omräkning till euro enligt 2 kap. 6 § ÅRL räcker inte</P>
<P class="p43 ft0">Möjligheten att räkna om en i svenska kronor upprättad redovisning till euro enligt 2 kap. 6 § ÅRL är enligt utredarens mening inte tillräcklig, om målet är att visa företagets ställning och resultat enligt ett system med euron som redovisningsvaluta. Full jämförbarhet med företag som har euron som redovisningsvaluta uppnås inte. Omräkningsmöjligheten tillgodoser inte heller de behov av löpande bokföring i euro som finns för svenska företag i koncerner med euron som koncernvaluta. Detsamma kan sägas om svenska företag som har alla eller nästan alla affärshändelser i euro. Till den senare gruppen hör svenska företag som är underleverantörer till svenska företag med euron som redovisningsvaluta och som använder samma valuta också som affärsvaluta bl.a. för att slippa valutasäkra sina åtaganden. Möjligheten att räkna om en i svenska kronor upprättad redovisning till euro enligt 2 kap. 6 § ÅRL bör därför kompletteras med bestämmelser som gör det möjligt att ha hela</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td51"><SPAN class="p14 ft3">Sammanfattning <SPAN class="ft0">17</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">redovisningen, från den löpande bokföringen till koncernredovisningen, i euro.</P>
<P class="p45 ft23">Beskattningsregler</P>
<P class="p32 ft0">Det finns i dag inte någonting som hindrar svenska företag som så önskar att ha sin löpande bokföring och redovisning i övrigt både i svenska kronor och i euro eller någon annan främmande valuta. En sådan ordning innebär emellertid en dubblering av redovisningskostnaderna och det torde inte finnas något företag som i dag har en sådan dubbel redovisning.</P>
<P class="p46 ft0">Enligt utredningens direktiv skall deklarationerna avges i svenska kronor. Det är tydligt att om skattemyndigheterna fordrar att de skattskyldiga i deklarationerna lämnar uppgifter som förutsätter att de har en i det närmaste fullständig bokföring i svenska kronor så kommer det inte att finnas något intresse bland dessa skattskyldiga att ha sin löpande bokföring och redovisning i övrigt i euro.</P>
<P class="p46 ft0">För att göra det praktiskt möjligt för företag att ha sin redovisning i euro lägger utredaren fram förslag till omräkningsregler för beskattnings- och statistikändamål som innebär följande.</P>
<P class="p35 ft0">Vad gäller företagsbeskattningen skall balans- och resultaträkning räknas om till kronor, balansräkningen enligt balansdagens kurs och resultaträkningen enligt årets genomsnittskurs. Den differens som uppkommer beroende på att årets vinst räknas om till genomsnittskurs och övriga poster i balansräkningen till balansdagskurs bör inte resultatföras utan enbart noteras i den omräknade balansräkningen som en korrigeringspost (så att tillgångs- och skuldsidan blir lika stora). Det omräknade resultatet är utgångspunkt för inkomstberäkningen i deklarationen och de skattemässiga justeringarna görs i kronor. Denna modell innebär att resultatmätningen inom det kopplade området även fortsättningsvis följer bokföringen, dvs. resultatet mäts i euro. För deklarationsändamål räknas sedan detta resultat om till kronor enligt den genomsnittliga växelkursen. Inom det icke kopplade området skall beloppen i kronor gälla.</P>
<P class="p37 ft0">Vid redovisning av uppgifter om mervärdesskatt skall omräkning ske med den genomsnittliga växelkursen för den månad redovisningen avser. Avser redovisningen ett helt år skall den genomsnittliga växelkursen för det aktuella året användas.</P>
<P class="p39 ft2">Beträffande preliminär skatt och arbetsgivaravgifter skall företag som väljer att ha sin redovisning i euro i en särskild bokföring redovisa såväl gjorda löneutbetalningar som avdragen skatt i kronor. Företagen bör för detta ändamål kunna använda sina ordinarie löneredovisnings-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">18 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">system. Vid löneutbetalningstillfället bokförs således gjorda löneutbetalningar och skatteavdrag i euro i den ordinarie bokföringen. Av löneredovisningssystemet framgår relevanta belopp i kronor.</P>
<P class="p35 ft0">Vad slutligen gäller omräkningen för statistikändamål, så bör en samordning ske med andra myndigheter (RSV m.fl.). Att företagen skulle behöva hantera olika omräkningsmodeller gentemot olika myndigheter är olämpligt.</P>
<P class="p35 ft0">Eftersom det är omöjligt att förutsäga hur den svenska kronan kommer att förhålla sig gentemot euron går det inte att kvantifiera det finansieringsbehov som kan uppstå med de valda omräkningsreglerna. När företag tillåts sköta sin redovisning i euro, kan det leda till en ökning eller en minskning av skatteintäkterna beroende på valutakursutvecklingen och fördelningen av intäkterna över tiden. Visserligen kan ett kortsiktigt intäktsbortfall finansieras med framtida skatteintäkter som kan uppstå på lite längre sikt. Man bör dock vara medveten om att även dessa skattebortfall måste finansieras i statens budget. Det går inte att vid varje budgettillfälle hänvisa till förväntade framtida skatteintäkter som finansiering av de tillfälliga skattebortfallen.</P>
<P class="p47 ft0">Det är naturligtvis möjligt att kronan långsiktigt kommer att ändra värde gentemot euron. I de fall den apprecieras kommer statens skatteintäkter från de företag som sköter sin redovisning i euro att minska. I de fall som svenska kronan deprecieras kommer statens intäkter att öka eftersom varje euro i redovisad vinst är mer värd i kronor. Det är viktigt att dessa effekter av växelkursförändringen på statens skatteintäkter inte används som motiv för eller som finansiering av en expansiv finanspolitik.</P>
<P class="p33 ft23">Företag som föreslås få ha sin redovisning i euro</P>
<P class="p34 ft0">Utredaren har funnit det naturligt att lägga fram förslag till bestämmelser om redovisning i euro som endast gäller de associationer som föreslås få rätt att tillämpa förenklade omräkningsregler för skatte- och statistikändamål, nämligen aktiebolag och ekonomiska föreningar samt flertalet finansiella företag.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td51"><SPAN class="p14 ft3">Sammanfattning <SPAN class="ft0">19</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">Principer för redovisning i euro</P>
<P class="p41 ft24">Byte av räkenskapsår och omräkning av utgående balansen</P>
<P class="p48 ft0">En given utgångspunkt för utredaren är att byte av redovisningsvaluta får ske endast i samband med byte av räkenskapsår. När ett företag byter redovisningsvaluta från svenska kronor till euro måste balansräkningen för det gamla räkenskapsåret räknas om till euro när den ingående balansräkningen för det nya räkenskapsåret fastställs. Resultatet blir då en ingående balans där alla relationer mellan fritt och bundet kapital, mellan eget och främmande kapital och mellan alla andra poster och delar i balansräkningen är oförändrade jämfört med den utgående balansen för det gamla räkenskapsåret. Utredaren förslår att omräkningen skall ske enligt den kurs som den Europeiska centralbanken (ECB) fastställer på den sista bankdagen av det gamla räkenskapsåret.</P>
<P class="p49 ft24">Redovisning till ”anskaffningsvärdet”</P>
<P class="p43 ft0">Nästa fråga blir om posterna i den ingående balansen avseende det bundna egna kapitalet skall tas upp i den utgående balansen för samma räkenskapsår med samma belopp eller om de skall räknas om till balansdagens kurs. Utredaren menar att det framräknade bundna egna kapitalet skall användas i den utgående balansräkningen för samma räkenskapsår och i alla balansräkningar som upprättas därefter, med hänsyn tagen naturligtvis till de beslut som efter bytet fattas om överförande av belopp från eller till det bundna egna kapitalet. Beträffande ekonomiska föreningar föreligger särskilda problem med hänsyn till att förlagsinsatserna är förenade med vissa villkor som gör det osäkert om de fullt ut kan behandlas som bundet eget kapital eller om de i vissa hänseenden måste hanteras som främmande kapital. Också i de finansiella företagen finns vissa problem vad gäller hanteringen av poster i det bundna egna kapitalet.</P>
<P class="p49 ft24">Samma valuta i alla led av redovisningen</P>
<P class="p48 ft0">En annan given utgångspunkt för utredaren är att samma valuta skall så långt möjligt användas i alla led av redovisningen. Utredaren lägger i enlighet härmed fram förslag till bestämmelser i bokföringslagen och ÅRL som innebär att den löpande bokföringen skall ske i svenska kronor eller euro och att årsredovisningen skall ske i samma valuta som använts i den löpande bokföringen för räkenskapsåret. Dessutom föreslås en</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">20 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">bestämmelse i ÅRL om att koncernredovisningen skall avges i samma valuta som moderbolagets årsredovisning.</P>
<P class="p50 ft24">Beslutet om byte av redovisningsvaluta</P>
<P class="p43 ft0">Utredaren utgår från att det första bytet av redovisningsvaluta skall vara fritt och inte beroende av tillstånd av myndigheter. För aktiebolag och ekonomiska föreningar föreslår utredaren att beslut om byte av redovisningsvaluta fattas genom att en bestämmelse om att redovisningen skall ske i euro införs i eller tas bort från bolagsordningen eller stadgarna.</P>
<P class="p33 ft24">Återgång till redovisning i kronor</P>
<P class="p32 ft0">Den ordning som utredaren föreslår beträffande byte av redovisningsvaluta från kronor till euro framstår som lämplig också när det gäller byte i motsatt riktning. Vad som anförts ovan bör tillämpas också vid byte från euro till kronor.</P>
<P class="p51 ft23">Aktiebolag</P>
<P class="p41 ft24">Inledning</P>
<P class="p32 ft0">I utredningsuppdraget ingår att utarbeta lagförslag som gör det möjligt för svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag att ha sitt aktiekapital i euro i stället för i kronor. Utredningsarbetet skall därvid drivas med utgångspunkt i att aktiekapital och redovisning skall vara angivet i samma valuta. I detta får anses ligga att aktiekapitalet i bolagsordningen och i aktiebolagsregistret skall vara angivet i samma valuta som bolaget använder i sin bokföring.</P>
<P class="p46 ft0">En annan given utgångspunkt för utredaren är att aktierna skall emitteras i en och samma valuta. Frågan om vissa finansiella bolag skall ges möjlighet att ha sitt aktiekapital i mer än en valuta skall utredas i annat sammanhang.</P>
<P class="p39 ft2">I 1997 års delbetänkande föreslog utredaren att det nuvarande systemet med nominella aktievärden skall ersättas med s.k. kvotaktier. Den frågan har överlämnats till Aktiebolagskommittén att utreda vidare och behandlas inte i förevarande betänkande.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td51"><SPAN class="p14 ft3">Sammanfattning <SPAN class="ft0">21</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">Omräkning av aktiekapitalet</P>
<P class="p32 ft0">Som framgått av det föregående föreslår utredaren att aktiekapitalet räknas om till ECB:s kurs den sista bankdagen på det gamla räkenskapsåret och att det erhållna beloppet sedan används i alla senare balansräkningar med de justeringar som föranleds av bl.a. ny- och fondemission, konvertering och nyteckning med utnyttjande av optionsrätt.</P>
<P class="p52 ft24">Registrering av aktiekapitalet</P>
<P class="p32 ft0">Det skulle i och för sig vara möjligt att stanna här och låta aktiekapitalet i bolagsordningen och aktiebolagsregistret stå kvar med sina svenska värden. Det skulle innebära att aktiekapitalet i årsbokslut och årsredovisning redovisades i en annan valuta och med andra belopp än i bolagsordning och aktiebolagsregister. En sådan motsättning mellan redovisning och bolagsordning skulle emellertid vara ägnad att leda till missförstånd beträffande storleken på bolagets aktiekapital och leda till svårigheter att tillämpa bestämmelserna i aktiebolagslagen till skydd för det egna bundna kapitalet. De mest omsatta börsbolagen, som enligt SCB:s enkät är de som mest önskar en möjlighet att redovisa i euro, torde dessutom vara angelägna om att kunna emittera sina aktier på den internationella kapitalmarknaden med aktierna denominerade i euro. Det är mot denna bakgrund utredaren ser regeringens direktiv om att aktiekapital och redovisning skall vara angivet i samma valuta.</P>
<P class="p37 ft0">På grund av det anförda föreslår utredaren att aktiekapitalet skall i bolagsordningen och i aktiebolagsregistret anges i samma valuta som bolaget använder i sin bokföring. Det är närmast självklart att aktiernas nomiella belopp, vilket utredaren i och för sig anser bör avskaffas, skall anges i samma valuta som aktiekapitalet.</P>
<P class="p51 ft23">Ekonomiska föreningar</P>
<P class="p32 ft0">Utredaren menar att den ordning som föreslås gälla i fråga om byte av redovisningsvaluta i aktiebolag är lämplig även för de ekonomiska föreningarna. I enlighet härmed föreslår utredaren att om en ekonomisk förening skall ha sin bokföring i euro, detta skall anges i stadgarna. Att balansräkningen för det gamla räkenskapsåret skall räknas om till euro enligt den kurs ECB fastställt för balansdagen och att resultatet sedan skall användas när i senare upprättade balansräkningar uppgift lämnas om det gamla räkenskapsåret följer av de föreslagna bestämmelserna i bokföringslagen och årsredovisningslagstiftningen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">22 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">Finansiella företag</P>
<P class="p32 ft0">Som anförts i det föregående har utredaren funnit det naturligt att lägga fram förslag till bestämmelser om redovisning i euro som endast gäller de associationer som föreslås få rätt att tillämpa förenklade omräkningsregler för skatte- och statistikändamål. Hit hör i första hand aktiebolag och ekonomiska föreningar, av vilka några är finansiella företag. Men också sparbanker, medlemsbanker, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag hör till den krets av företag som omfattas av de föreslagna beskattningsreglerna. Till utgången av år 1998 utgör dessutom bankaktiebolag en särskild grupp av associationer som inte följer aktiebolagslagen utan bankaktiebolagslagen (1987:618), men som beskattas som aktiebolag. I sammanhanget skall nämnas att kreditmarknadsföreningar räknas som ”vanliga” ekonomiska föreningar. I enlighet härmed föreslår utredaren att det av bokföringslagen skall framgå att inte bara aktiebolag och ekonomiska föreningar utan också sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföreningar, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag får ange beloppen i den löpande bokföringen och redovisningen i övrigt i euro.</P>
<P class="p53 ft25">Redovisning av det bundna egna kapitalet enligt ECB:s kurs vid valutabytet eller balansdagens kurs?</P>
<P class="p34 ft0">Även om det således är möjligt att beträffande sparbanker, medlemsbanker, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag i många avseenden tillämpa samma bestämmelser som föreslås beträffande aktiebolag eller ekonomiska föreningar finns det vissa skillnader som kräver särskilda överväganden. Det har att göra med att det egna kapitalet i dessa associationer är indelat i andra poster än i aktiebolag och ekonomiska föreningar i allmänhet.</P>
<P class="p46 ft0">Den fråga som måste besvaras är om posterna i bundna egna kapitalet efter valutabytet skall tas upp i balansräkningen med de belopp som erhållits vid omräkningen enligt ECB:s kurs eller om de skall räknas om till balansdagens kurs. Det är därvid möjligt att skilja ut grundfond och garantifond i sparbanker, medlemsinsatser och förlagsinsatser i medlemsbanker, aktiekapitalet i ett försäkringsaktiebolag samt garantikapitalet i ett ömsesidigt försäkringsbolag. I betänkandet anges hur dessa poster skall redovisas.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td50"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td51"><SPAN class="p14 ft3">Sammanfattning <SPAN class="ft0">23</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">Ikraftträdande</P>
<P class="p32 ft0">De skattebestämmelser som är en nödvändig förutsättning för att redovisning i euro skall vara av praktiskt intresse kan tillämpas tidigast beträffande räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare. Utredaren föreslår därför att redovisningslagstiftningen skall träda i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</P>
<P class="p46 ft0">Det är önskvärt att bolag som önskar övergå till redovisning i euro fattar beslut om detta i god tid före det nya räkenskapsåret och registrerar beslutet omedelbart. Det är emellertid inte möjligt för PRV att registrera ett sådant beslut innan den nya lagstiftningen trätt i kraft, dvs. tidigast den 1 december 1999. Utredaren menar emellertid att det bör vara möjligt för aktiebolag med räkenskapsår den 1 januari – den 31 december att under våren 1999 dels fatta beslut om byte av redovisningsvaluta med verkan från och med närmast följande räkenskapsår under förutsättning att ny lagstiftning medger det, dels bemyndiga styrelsen att ge in beslutet för registrering så snart beslutet kan registreras enligt samma lagstiftning.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p15 ft0">27</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">Författningsförslag</P>
<P class="p54 ft23">1. Förslag till</P>
<P class="p55 ft23">Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)</P>
<P class="p56 ft0">Härmed föreskrivs i fråga om bokföringslagen (1976:125) <SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 23 § skall ha följande lydelse,</P>
<P class="p57 ft0"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att det skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr13 td54"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td55"><SPAN class="p14 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td56"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td57"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td58"><SPAN class="p14 ft3">3 a §</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td59"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td60"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td56"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td57"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft3">Beloppen i den löpande bok-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td1"><SPAN class="p14 ft6">föringen och i årsbokslutet skall</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft3">anges i svenska kronor. Aktie-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p14 ft3">bolag,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><SPAN class="p14 ft3">ekonomiska</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td62"><SPAN class="p15 ft6">föreningar,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p14 ft3">sparbanker,</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td63"><SPAN class="p15 ft3">medlemsbanker,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td64"><SPAN class="p14 ft6">kreditmarknadsföreningar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p15 ft3">för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td55"><SPAN class="p14 ft3">säkringsaktiebolag</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td65"><SPAN class="p14 ft3">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p15 ft6">ömse-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft6">sidiga försäkringsbolag får dock</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft3">i stället ange beloppen i euro.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p58 ft3">Byte</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td66"><SPAN class="p15 ft3">av redovisningsvaluta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft3">får ske endast vid ingången av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft6">ett nytt räkenskapsår. Vid bytet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td67"><SPAN class="p14 ft3">skall balansräkningen</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td68"><SPAN class="p15 ft3">för det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p14 ft3">gamla</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td41"><SPAN class="p59 ft6">räkenskapsåret</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p15 ft3">räknas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft6">om till euro eller svenska kronor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft3">enligt den växelkurs som fast-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p14 ft3">ställts</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p60 ft3">av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p14 ft3">den</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td62"><SPAN class="p15 ft6">Europeiska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft3">centralbanken den sista bank-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p14 ft3">dagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p61 ft6">under</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td63"><SPAN class="p15 ft3">räkenskapsåret.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td1"><SPAN class="p14 ft3">Den på detta sätt omräknade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft6">balansräkningen skall utgöra in-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p14 ft3">gående</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><SPAN class="p62 ft3">balans för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft6">det</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p15 ft3">nya</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">28 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr10 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td70"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td71"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td72"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td73"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr10 td74"><SPAN class="p63 ft3">räkenskapsåret och</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td75"><SPAN class="p64 ft3">användas</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td76"><SPAN class="p15 ft3">i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td71"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td72"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td73"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td77"><SPAN class="p63 ft3">senare</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td78"><SPAN class="p25 ft3">balansräkningar</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td79"><SPAN class="p15 ft3">när</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td71"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td72"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td73"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td77"><SPAN class="p63 ft3">uppgift</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td80"><SPAN class="p61 ft3">avseende</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td81"><SPAN class="p14 ft3">det</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><SPAN class="p15 ft3">gamla</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td71"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td73"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td83"><SPAN class="p63 ft6">räkenskapsåret lämnas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td84"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td71"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td72"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td73"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td77"><SPAN class="p65 ft3">Har</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td85"><SPAN class="p14 ft3">den</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td86"><SPAN class="p15 ft6">bokföringsskyldige</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td71"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td72"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td73"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td87"><SPAN class="p63 ft3">bytt</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td86"><SPAN class="p14 ft6">redovisningsvaluta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td84"><SPAN class="p64 ft3">får</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td79"><SPAN class="p15 ft6">han</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td71"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td72"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td73"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr5 td88"><SPAN class="p15 ft3">göra ett nytt byte endast om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td70"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td71"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td72"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td73"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr12 td89"><SPAN class="p63 ft3">skattemyndigheten tillåter det<SPAN class="ft26">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td76"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td70"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td71"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td72"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td73"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td87"><SPAN class="p66 ft0">23 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td90"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td85"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td91"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td81"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td84"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td76"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td55"><SPAN class="p14 ft0">Skattemyndighetens</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td73"><SPAN class="p67 ft0">beslut i</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td83"><SPAN class="p65 ft0">Skattemyndighetens</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td92"><SPAN class="p14 ft0">beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p15 ft0">i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td93"><SPAN class="p14 ft0">ärenden enligt 12 § fjärde stycket</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr5 td88"><SPAN class="p15 ft0">ärenden enligt 12 § fjärde stycket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p14 ft0">får</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td94"><SPAN class="p58 ft0">överklagas</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td72"><SPAN class="p14 ft0">hos</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td73"><SPAN class="p67 ft0">Riks-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td87"><SPAN class="p63 ft3">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p25 ft3">3 a §</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td91"><SPAN class="p14 ft3">tredje</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td58"><SPAN class="p14 ft3">stycket</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td79"><SPAN class="p15 ft0">får</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td95"><SPAN class="p14 ft0">skatteverket</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p14 ft0">genom</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td73"><SPAN class="p67 ft0">besvär.</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr5 td88"><SPAN class="p15 ft0">överklagas hos Riksskatteverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td93"><SPAN class="p14 ft0">Riksskatteverkets beslut i sådana</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr6 td88"><SPAN class="p15 ft0">genom besvär. Riksskatteverkets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td93"><SPAN class="p14 ft0">ärenden får inte överklagas.</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr5 td88"><SPAN class="p15 ft0">beslut i sådana ärenden får inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td70"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td71"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td72"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td73"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td96"><SPAN class="p63 ft0">överklagas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td91"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td81"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td84"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td76"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=12 class="tr6 td97"><SPAN class="p15 ft0">Myndigheters beslut enligt denna lag får i övriga fall överklagas hos</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td93"><SPAN class="p14 ft0">regeringen genom besvär.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td85"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td81"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td84"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td76"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft0">Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</P>
<P class="p69 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Senaste lydelse 1990:1439.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">29</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">2. Förslag till</P>
<P class="p0 ft23">Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)</P>
<P class="p70 ft0">Härmed föreskrivs att 2 kap. 6 §, 4 kap. 13 §, 5 kap. 2 § och 7 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td100"><SPAN class="p14 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft24">2 kap.</P>
<P class="p72 ft0">6 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p73 ft0">Beloppen i årsredovisningen skall anges i <SPAN class="ft3">svenska kronor</SPAN>. Be- loppen får dessutom anges i annan valuta enligt omräkningskursen på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). I så fall skall upplysning om omräkningskursen lämnas i en not.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p73 ft14">Beloppen i årsredovisningen skall anges i <SPAN class="ft28">samma valuta som i den löpande bokföringen under räkenskapsåret</SPAN>. Beloppen får dessutom anges i annan valuta enligt omräkningskursen på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). I så fall skall upplysning om omräkningskursen lämnas i en not.</P>
<P class="p74 ft28">Vid byte av redovisningsvaluta skall balansräkningen för det gamla räkenskapsåret räknas om till euro eller svenska kronor enligt den växelkurs som fastställts av den Europeiska centralbanken den sista bankdagen under räkenskapsåret. Den på detta sätt omräknade balansräkningen skall utgöra ingående balans för det nya räkenskapsåret och användas i senare balansräkningar när uppgift avseende det gamla räkenskapsåret lämnas.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft24">4 kap.</P>
<P class="p75 ft0">13 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<DIV id="id_5_1">
<P class="p73 ft2">Fordringar och skulder i <SPAN class="ft29">utländsk valuta </SPAN>får omräknas enligt växelkursen på balansdagen,</P>
</DIV>
<DIV id="id_5_2">
<P class="p73 ft2">Fordringar och skulder i <SPAN class="ft29">annan valuta än redovisningsvalutan </SPAN>får omräknas enligt</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">30 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr10 td101"><SPAN class="p14 ft0">om detta står i överensstämmelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td102"><SPAN class="p76 ft0">växelkursen på balansdagen, om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft0">med 2 kap. 2 och 3 §§.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p76 ft0">detta står i överensstämmelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td102"><SPAN class="p76 ft0">med 2 kap. 2 och 3 §§.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td101"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td102"><SPAN class="p77 ft30">5 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td102"><SPAN class="p78 ft0">2 §</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft0">Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar eller skulder</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft0">skall anges.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td103"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p79 ft0">För poster i årsredovisningen</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td102"><SPAN class="p15 ft0">För poster i årsredovisningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft0">som avser tillgångar, avsätt-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td102"><SPAN class="p15 ft0">som avser tillgångar, avsätt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td101"><SPAN class="p14 ft0">ningar eller skulder i <SPAN class="ft3">utländsk</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td102"><SPAN class="p15 ft0">ningar eller skulder i <SPAN class="ft3">annan</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft0"><SPAN class="ft3">valuta </SPAN>skall anges enligt vilka</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td103"><SPAN class="p76 ft3">valuta än</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p15 ft6">redovisningsvalutan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td104"><SPAN class="p14 ft0">principer</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td105"><SPAN class="p79 ft0">beloppen har räknats</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td102"><SPAN class="p15 ft0">skall anges enligt vilka principer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">om till </SPAN>svenska kronor<SPAN class="ft0">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td102"><SPAN class="p15 ft0">beloppen har räknats om till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td102"><SPAN class="p76 ft3">redovisningsvalutan.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td104"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td105"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td103"><SPAN class="p80 ft30">7 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td55"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td104"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td105"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td103"><SPAN class="p81 ft0">6 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td104"><SPAN class="p58 ft0">För</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td105"><SPAN class="p79 ft0">koncernredovisningen</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td102"><SPAN class="p15 ft3">I koncernredovisningen skall</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft0">tillämpas följande bestämmelser i</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td102"><SPAN class="p15 ft3">beloppen anges i samma valuta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td104"><SPAN class="p14 ft0">2 kap.:</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td105"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td102"><SPAN class="p15 ft3">som i moderbolagets årsredovis-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td104"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td105"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td103"><SPAN class="p76 ft0"><SPAN class="ft3">ning</SPAN>. För</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p15 ft7">koncernredovisningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td104"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td105"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td102"><SPAN class="p15 ft0">tillämpas följande bestämmelser i</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft0">2 kap.:</P>
<P class="p57 ft0">4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,</P>
<P class="p57 ft0">5 § om språk och form,</P>
<P class="p57 ft0">6 § om valuta, och</P>
<P class="p57 ft0">7 § om undertecknande.</P>
<P class="p83 ft0">Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">31</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">3. Förslag till</P>
<P class="p84 ft31">Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag</P>
<P class="p85 ft0">Härmed föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, att 4 kap. 8 §, 5 kap. 4 § och 7 kap. 4 § skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr13 td106"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td49"><SPAN class="p86 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td107"><SPAN class="p87 ft24">4 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td108"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td106"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td109"><SPAN class="p87 ft0">8 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"><SPAN class="p58 ft0">Tillgångar och skulder i <SPAN class="ft3">ut-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td109"><SPAN class="p88 ft0">Tillgångar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td108"><SPAN class="p15 ft0">och skulder i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td106"><SPAN class="p14 ft3">ländsk valuta <SPAN class="ft0">skall omräknas</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td49"><SPAN class="p86 ft3">annan valuta än redovisnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td106"><SPAN class="p14 ft0">efter växelkursen på balans-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td109"><SPAN class="p86 ft3">valutan <SPAN class="ft0">skall</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td108"><SPAN class="p15 ft0">omräknas efter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td106"><SPAN class="p14 ft0">dagen, om de inte genom sär-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td49"><SPAN class="p86 ft0">växelkursen på balansdagen, om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"><SPAN class="p14 ft0">skilda åtgärder skyddas mot eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td49"><SPAN class="p86 ft0">de inte genom särskilda åtgärder</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td106"><SPAN class="p14 ft0">utgör skydd mot valutakurs-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td49"><SPAN class="p86 ft0">skyddas mot eller utgör skydd</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"><SPAN class="p14 ft0">förändringar.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td49"><SPAN class="p86 ft0">mot valutakursförändringar.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft2">Materiella och immateriella anläggningstillgångar samt sådana finansiella anläggningstillgångar som utgörs av andelar får utan hinder av första stycket omräknas efter anskaffningskursen vid förvärvet.</P>
<P class="p89 ft24">5 kap.</P>
<P class="p90 ft0">4 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></P>
<P class="p35 ft2">Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om skulder och eget kapital:</P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft32">För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp, lånevaluta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra förtida återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar och villkor för betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare skall sammanfattande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller för övriga efterställda skulder.</SPAN></P>
<P class="p39 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft33">Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till sin storlek och art.</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft34">I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Aktie-</SPAN></P>
<P class="p91 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Senaste lydelse 1997:454.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">32 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p92 ft0">kapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.</P>
<P class="p93 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft35">I sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond, Reservfond, Fond för orealiserade vinster samt Garantifond. Benämningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp som avdragspost.</SPAN></P>
<P class="p94 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft35">I medlemsbank och i kreditmarknadsförening skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Insatskapital, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Medlemsinsatser och förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.</SPAN></P>
<P class="p95 ft28"><SPAN class="ft6">6.</SPAN><SPAN class="ft36">Om en medlemsbank eller en kreditmarknadsförening har sin bokföring i euro, skall i kronor betalda förlagsinsatser redovisas enligt omräkningskursen på balansdagen. Skillnaden mellan det redovisade beloppet och motsvarande belopp när banken eller föreningen bytte redovisningsvaluta skall tas upp som en tilläggs- eller avdragspost under fritt eget kapital eller ansamlad förlust.</SPAN></P>
<P class="p96 ft28">Om en sparbank har sin bokföring i euro, skall i kronor betalda bidrag till garantifonden redovisas enligt omräkningskursen på balansdagen. Skillnaden mellan det redovisade beloppet och motsvarande belopp när sparbanken bytte redovisningsvaluta skall tas upp som en tilläggs- eller avdragspost under fonder.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">33</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr10 td62"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td110"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td102"><SPAN class="p97 ft30">7 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p78 ft0">4 §</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><SPAN class="p58 ft0">För</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p14 ft0">koncernredovisningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p15 ft3">I koncernredovisningen skall</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td101"><SPAN class="p14 ft0">gäller i tillämpliga delar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td102"><SPAN class="p15 ft3">beloppen anges i samma valuta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p15 ft3">som i moderbolagets redovis-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p15 ft0"><SPAN class="ft3">ning. </SPAN>För koncernredovisningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td102"><SPAN class="p98 ft0">gäller i tillämpliga delar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft37">de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. </SPAN><NOBR>1-3</NOBR> §§ årsredovisningslagen (1995: 1554),</P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft35">bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp som bundet kapital under Andra fonder (post 12) i koncernbalansräkningen,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft38">bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft32">bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap., med undantag för 2 § 1 och hänvisningarna till 5 kap. 8, 9 och 24 §§ årsredovisningslagen, samt</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft34">bestämmelserna om förvaltningsberättelse och finansieringsanalys</SPAN></P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft0">i</SPAN><SPAN class="ft39">6 kap. 1 §, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen.</SPAN></P>
<P class="p100 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">34 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">4. Förslag till</P>
<P class="p101 ft31">Lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag</P>
<P class="p102 ft0">Härmed föreskrivs i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, att 7 kap. 4 § skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td101"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td102"><SPAN class="p76 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td62"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td110"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td102"><SPAN class="p14 ft24">7 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p103 ft0">4 §</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><SPAN class="p58 ft0">För</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p14 ft0">koncernredovisningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p104 ft6">I koncernredovisningen skall</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft0">gäller i tillämpliga delar</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p76 ft6">beloppen anges i samma valuta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td102"><SPAN class="p76 ft3">som i moderbolagets redovis-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td110"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p76 ft0"><SPAN class="ft3">ning. </SPAN>För koncernredovisningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td110"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td102"><SPAN class="p76 ft0">gäller i tillämpliga delar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft37">de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. </SPAN><NOBR>1-3</NOBR> §§ årsredovisningslagen (1995: 1554),</P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft35">bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp i koncernbalansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder (AA.IV) i skadeförsäkringsföretag och under Återbäringsmedel (DD) i livförsäkringsföretag,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft38">bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft40">bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap., med undantag för 2 § 1 och hänvisningarna till 5 kap. 8, 9 och 24 §§ årsredovisningslagen, samt</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft37">bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap. 1 och 2 §§, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen.</SPAN></P>
<P class="p105 ft0">Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">35</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">5. Förslag till</P>
<P class="p0 ft23">Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)</P>
<P class="p70 ft0">Härmed föreskrivs att 1 kap. 3 §, 2 kap. 4 § och 9 kap. 35 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td100"><SPAN class="p14 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft24">1 kap.</P>
<P class="p90 ft0">3 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></P>
<P class="p107 ft0">Aktiebolag skall ha ett aktiekapital som uppgår till minst 100 000 kr i privata aktiebolag och till minst 500 000 kr i publika aktiebolag.</P>
<P class="p108 ft2">Om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp.</P>
<P class="p109 ft29">Aktiekapitalet och aktiernas nominella belopp skall anges i svenska kronor eller euro.</P>
<P class="p89 ft24">2 kap.</P>
<P class="p90 ft0">4 §<SPAN class="ft27">2</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Bolagsordningen skall ange</P>
<P class="p110 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft38">bolagets firma,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft38">den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft38">föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,</SPAN></P>
<P class="p39 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft34">aktiekapitalet eller, om detta skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet ej får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet,</SPAN></P>
<P class="p110 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft38">aktiernas nominella belopp,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft41">antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt tiden för styrelseledamots uppdrag,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft38">sättet för sammankallande av bolagsstämma,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft38">vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">9.</SPAN><SPAN class="ft38">vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta.</SPAN></P>
<P class="p108 ft0">I fråga om publika aktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, skall i bolagsordningen anges beteckningen (publ) efter firman.</P>
<P class="p111 ft4"><SPAN class="ft19">1</SPAN><SPAN class="ft42">Senaste lydelse 1994:802.</SPAN></P>
<P class="p112 ft4"><SPAN class="ft19">2</SPAN><SPAN class="ft42">Senaste lydelse 1998:760.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">36 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p35 ft2">Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.</P>
<P class="p113 ft3">Om bolaget skall ha sin bokföring i euro skall detta anges i bolagsordningen. I så fall skall aktiekapitalet och aktiernas nominella belopp anges i denna valuta.</P>
<P class="p114 ft24">9 kap.</P>
<P class="p115 ft3">Anmälan och verkställighet av beslut om ändring av bolagsordningen</P>
<P class="p116 ft0">35 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></P>
<P class="p35 ft2">Ett beslut om ändring av bolagsordningen skall genast anmälas för registrering och får, utom i fall som avses i 18 kap. 6 §, inte verkställas förrän registrering har skett.</P>
<P class="p109 ft3">Beslut om införande eller ändring av en sådan bestämmelse i bolagsordningen som avses i 2 kap. 4 § fjärde stycket får verkan vid ingången av det räkenskapsår som följer närmast efter beslutet.</P>
<P class="p117 ft3">Registreringsmyndigheten skall räkna om det registrerade aktiekapitalet till den nya valutan enligt den växelkurs som fastställts av den Europeiska centralbanken den sista bankdagen under det gamla räkenskapsåret.</P>
<P class="p118 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft40">Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft40">Bestämmelserna i 3 kap. 4 § tredje stycket andra meningen om påskrift på aktiebrev när nominella beloppet ändrats tillämpas inte när ändringen skett i samband med byte av bokföringsvaluta.</SPAN></P>
<P class="p38 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Senaste lydelse 1998:760.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">37</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">6. Förslag till</P>
<P class="p119 ft31">Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar</P>
<P class="p85 ft0">Härmed föreskrivs att 2 kap. 2 §, 7 kap. 14 § samt 9 kap. 7 och 15 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td100"><SPAN class="p14 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft24">2 kap.</P>
<P class="p120 ft0">2 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Föreningens stadgar skall ange</P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft38">föreningens firma,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft38">den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,</SPAN></P>
<P class="p110 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft38">ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft40">den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft40">för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,</SPAN></P>
<P class="p36 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft32">antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det</SPAN></P>
<P class="p17 ft0"><SPAN class="ft0">i</SPAN><SPAN class="ft38">så fall skall ske,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft32">för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft38">inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">9.</SPAN><SPAN class="ft38">vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">10.</SPAN><SPAN class="ft38">vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">11.</SPAN><SPAN class="ft43">grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, samt</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">12.</SPAN><SPAN class="ft35">för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatsemission som avses i 10 kap. 2 a § skall förekomma, vad som skall gälla för dessa.</SPAN></P>
<P class="p121 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Senaste lydelse 1997:914.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">38 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p113 ft3">Om föreningen skall ha sin bokföring i euro, skall detta anges i stadgarna. I så fall skall medlemsinsatserna anges i denna valuta.</P>
<P class="p39 ft2">Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.</P>
<P class="p122 ft24">7 kap.</P>
<P class="p123 ft0">14 §</P>
<P class="p35 ft0">Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är giltigt, om samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig om det. Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.</P>
<P class="p46 ft0">Har i stadgarna tagits in ytterligare villkor för ändring av stadgarna, gäller det villkoret.</P>
<P class="p35 ft0">Om enligt en föreskrift i stadgarna en viss bestämmelse inte får ändras utan regeringens tillstånd, får inte heller en sådan föreskrift ändras utan regeringens tillstånd, om föreskriften har tagits in i stadgarna på grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande.</P>
<P class="p39 ft2">Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän registreringen har skett.</P>
<P class="p35 ft2">Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får inte verkställas förrän ett år har förflutit efter registreringen.</P>
<P class="p113 ft3">Beslut om införande eller ändring av en sådan bestämmelse i stadgarna som avses i 2 kap. 2 § andra stycket får verkan vid ingången av det räkenskapsår som följer närmast efter beslutet.</P>
<P class="p122 ft24">9 kap.</P>
<P class="p124 ft0">7 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></P>
<P class="p107 ft2">I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post bland tillgångarna.</P>
<P class="p49 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Senaste lydelse 1997:914.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">39</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p35 ft0">En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, reservfond samt uppskrivningsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.</P>
<P class="p46 ft0">Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser får göras så att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden – de betalda insatserna – utförs som en särskild post under eget kapital.</P>
<P class="p125 ft3">Om föreningen har sin bokföring i euro, skall i kronor bestämda förlagsinsatser redovisas enligt omräkningskursen på balansdagen. Skillnaden mellan det redovisade beloppet och motsvarande belopp när föreningen bytte redovisningsvaluta skall tas upp som en tilläggs- eller avdragspost under fritt eget kapital eller ansamlad förlust.</P>
<P class="p40 ft0">Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, skall beloppet anges särskilt. Detta får ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga om pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till förmån för ett dotterföretag eller en moderförening.</P>
<P class="p126 ft0">15 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></P>
<P class="p35 ft0">En ekonomisk förening som enligt 11 c, 11 e eller 11 g § bokföringslagen (1976:125) upprättar årsbokslut med tillämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) skall upprätta årsredovisning samt, i förekommande fall, koncernredovisning och delårsrapporter med tillämpning av 2 kap. 1 - 6 §§ och 7 § första och tredje styckena, 3 kap., 4 kap. 1 - 6 §§, 8 § första stycket och andra stycket 2 och 3, 9 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 17 §§, 5 kap. 1 <NOBR>-12</NOBR> §§, 14 § andra stycket och 15 - 24 §§, 6 kap., 7 kap. och 9 kap. 1, 3 och</P>
<P class="p127 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Senaste lydelse 1998:768.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">40 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p101 ft2">4 §§ årsredovisningslagen. I så fall gäller även 10 kap. 1 § årsredovisningslagen.</P>
<P class="p57 ft0">Vid tillämpningen av årsredovisningslagen gäller följande.</P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft35">Vad som sägs om aktiebolag och bolag gäller ekonomiska föreningar.</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft38">Vad som sägs om moderbolag gäller moderförening.</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft43">Vad som sägs om bolag som avses i 10 kap. 12 och 13 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) gäller ekonomiska föreningar som avses i 8 kap. 5 § första och tredje styckena denna lag.</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft34">Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ årsredovisningslagen.</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft38">Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer.</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft32">Uppskrivning får göras endast för avsättning till uppskrivnings-</SPAN></P>
<P class="p17 ft0">fond.</P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft38">De hänvisningar som finns i 7 kap. årsredovisningslagen till andra bestämmelser i den lagen skall inte tillämpas på 2 kap. 7 § andra stycket, 4 kap. 7 § och 14 § första stycket samt 5 kap. 14 § första och tredje styckena.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p73 ft0">En förening som upprättar årsredovisning, koncernredovisning eller delårsrapport i enlighet med första eller andra stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 1, 2, 4 och 5 §§, 6 § första stycket och andra stycket första meningen, 7 § första och <SPAN class="ft3">fjärde </SPAN>styckena, 8 §, 9 § första stycket, andra stycket 1, 2 och 7, tredje och fjärde styckena samt 11 §, 12 § första stycket och andra stycket första meningen samt 13 och 14 §§. För en sådan förening gäller inte heller vad som sägs i 10 § första stycket om koncernredovisningens delar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p73 ft0">En förening som upprättar årsredovisning, koncernredovisning eller delårsrapport i enlighet med första eller andra stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 1, 2, 4 och 5 §§, 6 § första stycket och andra stycket första meningen, 7 § första och <SPAN class="ft3">femte </SPAN>styckena, 8 §, 9 § första stycket, andra stycket 1, 2 och 7, tredje och fjärde styckena samt 11 §, 12 § första stycket och andra stycket första meningen samt 13 och 14 §§. För en sådan förening gäller inte heller vad som sägs i 10 § första stycket om koncernredovisningens delar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p128 ft0">Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">41</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">7. Förslag till</P>
<P class="p129 ft31">Lag (1999:000) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin bokföring i euro</P>
<P class="p130 ft0">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p131 ft2">1 § Denna lag innehåller bestämmelser för företag som har sin redovining i euro eller som byter redovisningsvaluta.</P>
<P class="p132 ft0">2 § Företaget skall bifoga sin årsredovisning till självdeklarationen.</P>
<P class="p133 ft0">3 § Uppgifter enligt 2 kap. 19 § första stycket lagen (1990:325) om självdeklarationer och kontrolluppgifter skall avse belopp som har räknats om till kronor enligt 4 §. De företag som nämns i 2 kap. 20 § första stycket denna lag skall bifoga balans- och resultaträkning omräknade till kronor enligt 4 §. Det omräknade resultatet skall vara utgångspunkt för sådan justering som avses i 2 kap. 19 § andra stycket 3 samma lag.</P>
<P class="p134 ft0">4 § Resultaträkningen skall räknas om enligt beskattningsårets genomsnittliga växelkurs.</P>
<P class="p35 ft2">Balansräkningen skall räknas om enligt balansdagens kurs. Detta gäller dock inte posten Årets resultat som skall räknas om enligt den genomsnittliga växelkursen.</P>
<P class="p35 ft2">Om omräkning enligt första och andra styckena leder till att summan av tillgångarna avviker från summan av eget kapital, avsättningar och skulder skall mellanskillnaden föras upp som en korrigeringspost.</P>
<P class="p135 ft0">5 § Om värderingen av lager, pågående arbeten, fordrings- eller skuldposter eller avsättningar ändras i förhållande till den avgivna självdeklarationen, skall det belopp som påverkar den skattepliktiga intäkten justeras med hänsyn till skillnaden mellan balansdagens kurs och beskattningsårets genomsnittliga växelkurs.</P>
<P class="p136 ft0">6 § När ett företag byter redovisningsvaluta skall som värde av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter och avsättningar tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter och avsättningar omräknade enligt balansdagens kurs.</P>
<P class="p39 ft2">Om företaget tillämpar räkenskapsenlig avskrivning på inventarier eller sådana tillgångar som enligt punkt 16 av anvisningarna till 23 §</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">42 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft0">kommunalskattelagen (1928:370) skrivs av enligt samma regler skall anskaffningsvärdet på de inventarier som anskaffats under de tre senaste beskattningsåren och som fortfarande finns kvar i verksamheten räknas om enligt balansdagens kurs.</P>
<P class="p137 ft0">7 § Vid redovisning av uppgifter om mervärdesskatt enligt skattebetalningslagen (1997:483) skall omräkning ske med den genomsnittliga växelkursen för den månad redovisningen avser. Avser redovisningen ett helt år skall den genomsnittliga växelkursen för det aktuella året användas.</P>
<P class="p137 ft2">8 § Riksskatteverket skall fastställa de kurser som behövs för att omräkning skall kunna göras enligt denna lag.</P>
<P class="p138 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas, såvitt avser självdeklaration, första gången vid 2001 års taxering.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">43</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">8. Förslag till</P>
<P class="p139 ft23">Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</P>
<P class="p140 ft2">Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 20 § och punkt 4 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr13 td111"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td112"><SPAN class="p141 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td111"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td112"><SPAN class="p14 ft0">till 20 §</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft0">1.<SPAN class="ft27">1 </SPAN>Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga försäkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras för sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 33 §, 46 § 2 mom., punkterna 21 och 23 av anvisningarna till 23 § och punkt 6 av anvisningarna till 33 §. Avdrag får även göras för inbetalning på pensionssparkonto i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. och punkt 21 av anvisningarna till 23 §.</P>
<P class="p36 ft0">Bestämmelserna i första stycket gäller inte avgifter till arbetsgivarorganisationer. Beträffande sådana avgifter gäller att avdrag medges till den del avgifterna avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens budget om inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen skall dock avgifterna alltid i första hand avräknas mot kostnaderna för den övriga</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR height=0>
<TD width=19px></TD>
<TD width=41px></TD>
<TD width=28px></TD>
<TD width=24px></TD>
<TD width=30px></TD>
<TD width=28px></TD>
<TD width=58px></TD>
<TD width=19px></TD>
<TD width=42px></TD>
<TD width=27px></TD>
<TD width=24px></TD>
<TD width=30px></TD>
<TD width=28px></TD>
<TD width=25px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr12 td113"><SPAN class="p14 ft0">organisationsverksamheten.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td114"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td35"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td84"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td90"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td71"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td3"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td85"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td115"><SPAN class="p143 ft7">Utgifter för representation och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td116"><SPAN class="p15 ft7">Utgifter för representation och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">liknande ändamål är att hänföra</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft0">liknande ändamål är att hänföra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p14 ft0">till</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td117"><SPAN class="p25 ft0">omkostnader i</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td118"><SPAN class="p143 ft0">förvärvskälla</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td69"><SPAN class="p14 ft0">till</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td117"><SPAN class="p25 ft0">omkostnader i</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td119"><SPAN class="p15 ft0">förvärvskälla</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft0">endast om de har omedelbart</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr6 td1"><SPAN class="p14 ft0">endast om de har omedelbart</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td120"><SPAN class="p14 ft0">samband</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td121"><SPAN class="p103 ft0">med</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td118"><SPAN class="p143 ft7">verksamheten,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td39"><SPAN class="p14 ft0">samband</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td122"><SPAN class="p62 ft0">med</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td119"><SPAN class="p15 ft7">verksamheten,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">såsom då fråga uteslutande är om</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft7">såsom då fråga uteslutande är om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p14 ft0">att</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td62"><SPAN class="p144 ft0">inleda</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td123"><SPAN class="p60 ft0">eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p143 ft0">bibehålla</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p14 ft0">att</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td62"><SPAN class="p144 ft0">inleda</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td123"><SPAN class="p60 ft0">eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td68"><SPAN class="p15 ft0">bibehålla</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td124"><SPAN class="p14 ft0">affärsförbindelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td71"><SPAN class="p64 ft0">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td17"><SPAN class="p143 ft0">liknande</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td124"><SPAN class="p14 ft0">affärsförbindelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td71"><SPAN class="p64 ft0">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p15 ft0">liknande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">eller då utgifterna avser jubileum</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft0">eller då utgifterna avser jubileum</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">för företaget, invigning av mera</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft0">för företaget, invigning av mera</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft0">betydande anläggning för verk-</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr6 td1"><SPAN class="p14 ft0">betydande anläggning för verk-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td120"><SPAN class="p14 ft0">samheten,</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td125"><SPAN class="p19 ft0">stapelavlöpning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td114"><SPAN class="p143 ft0">eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td39"><SPAN class="p14 ft0">samheten,</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td126"><SPAN class="p60 ft0">stapelavlöpning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td85"><SPAN class="p15 ft0">eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">jämförliga händelser eller då ut-</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft0">jämförliga händelser eller då ut-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td120"><SPAN class="p14 ft0">gifterna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p144 ft0">är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p14 ft0">att</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td114"><SPAN class="p60 ft0">hänföra</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td114"><SPAN class="p143 ft0">till</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p14 ft0">gifterna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td84"><SPAN class="p144 ft7">är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p14 ft0">att</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td114"><SPAN class="p60 ft0">hänföra</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td85"><SPAN class="p15 ft0">till</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Senaste lydelse 1996:1399</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft0">4. Fordringar</SPAN><SPAN class="ft3">, </SPAN><SPAN class="ft0">skulder, </SPAN><SPAN class="ft3">avsättningar och kontanter </SPAN><SPAN class="ft0">i </SPAN><SPAN class="ft3">annan </SPAN><SPAN class="ft0">valuta </SPAN><SPAN class="ft3">än redovisningsvalutan </SPAN><SPAN class="ft0">värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. Föreligger terminskontrakt eller annan liknande valutasäkringsåtgärd får posten tas upp till det värde som motiveras av valutasäkringen om samma värde används i bokföringen och en sådan värdering står i överensstämmelse med god redovisningssed.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">44 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p14 ft0">personalvård. Avdrag medges i</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr10 td1"><SPAN class="p14 ft0">personalvård. Avdrag medges i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">det enskilda fallet inte med större</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft0">det enskilda fallet inte med större</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">belopp än som kan anses skäligt.</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft0">belopp än som kan anses skäligt.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft0">Avdrag för måltidsutgifter som</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td92"><SPAN class="p14 ft0">Avdrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td85"><SPAN class="p60 ft0">för</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td127"><SPAN class="p146 ft0">måltidsutgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p15 ft0">som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">avser lunch, middag eller supé</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft0">avser lunch, middag eller supé</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">medges inte med större belopp än</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft7">medges inte med större belopp än</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">90 kronor per person.</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft0">90 kronor per person. <SPAN class="ft3">För före-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td1"><SPAN class="p14 ft3">tag som har sin löpande bok-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft3">föring i euro skall i stället ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft6">belopp i euro som motsvarar 90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td92"><SPAN class="p14 ft3">kronor</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td128"><SPAN class="p15 ft3">användas. Detta belopp</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td92"><SPAN class="p14 ft3">skall</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p14 ft3">beräknas</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td73"><SPAN class="p14 ft3">utifrån</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td90"><SPAN class="p15 ft3">den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td118"><SPAN class="p14 ft3">genomsnittliga</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td129"><SPAN class="p15 ft3">växelkursen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft6">under perioden december andra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td130"><SPAN class="p14 ft3">året före</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td127"><SPAN class="p147 ft6">beskattningsåret</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p15 ft3">till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft3">november året före beskatt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td130"><SPAN class="p14 ft3">ningsåret</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td131"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td73"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft0">För den som är skattskyldig till mervärdesskatt eller har rätt till återbetalning av mervärdesskatt avser avdragsramen i föregående stycke pris exklusive mervärdesskatt. För övriga ökas avdragsramen med mervärdesskatten.</P>
<P class="p148 ft2">till 24 § 4<SPAN class="ft44">1</SPAN>. Fordringar, skulder och</P>
<P class="p149 ft0">kontanter i utländsk valuta värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. Föreligger terminskontrakt eller annan liknande valutasäkringsåtgärd får posten tas upp till det värde som motiveras av valutasäkringen om samma värde används i bokföringen och en sådan värdering står i överensstämmelse med god redovisningssed<SPAN class="ft3">.</SPAN></P>
<P class="p150 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.</P>
<P class="p151 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Lydelse enligt förslag i prop. 1998/99:28.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">45</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">9. Förslag till</P>
<P class="p0 ft23">Lag om ändring lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</P>
<P class="p152 ft0">Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td100"><SPAN class="p14 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft0">2 §</P>
<P class="p154 ft0">3 mom.<SPAN class="ft27">1 </SPAN>Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag), skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande. Som förutsättning för detta gäller</P>
<P class="p46 ft2"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft43">att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt 7 mom., investmentföretag enligt 10 mom. eller förvaltningsföretag enligt 7 § 8 mom. andra stycket,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">b)</SPAN><SPAN class="ft43">att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft4">c)</SPAN><SPAN class="ft32">att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">d)</SPAN><SPAN class="ft33">att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag, moderföretaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från dotterföretaget,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p155 ft0">e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotterföretag, moderföretaget är investmentföretag eller förvaltningsföretag som avses i a eller moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från det givande dotter-</P>
<P class="p145 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Senaste lydelse 1995:854</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p73 ft0">e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotterföretag, moderföretaget är investmentföretag eller förvaltningsföretag som avses i a eller moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från det givande dotter-</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">46 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p14 ft0">företaget eller skattskyldigt för</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p14 ft0">företaget eller skattskyldigt för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">utdelning som under beskatt-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft0">utdelning som under beskatt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">ningsåret hade uppburits från det</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft0">ningsåret hade uppburits från det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft0">mottagande dotterföretaget <SPAN class="ft3">samt</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p14 ft0">mottagande dotterföretaget,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p58 ft0">f) att mottagaren inte enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p58 ft0">f) att mottagaren inte enligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">avtal om undvikande av dubbel-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft0">avtal om undvikande av dubbel-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">beskattning skall anses ha hem-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft0">beskattning skall anses ha hem-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft0">vist i en främmande stat.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p14 ft0">vist i en främmande stat <SPAN class="ft3">samt</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p58 ft3">g) att både givare och mot-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft6">tagare använder samma redovis-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p14 ft3">ningsvaluta.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft0">Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a, b och f är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte i annat fall.</P>
<P class="p156 ft0">Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat belopp.</P>
<P class="p74 ft0">Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att förutsättningar för sådant avdrag föreligger.</P>
<P class="p73 ft0">Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">47</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft2">omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i <NOBR>första–tredje</NOBR> styckena inte är uppfyllda.</P>
<P class="p157 ft0">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">48 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">10. Förslag till</P>
<P class="p158 ft23">Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)</P>
<P class="p159 ft0">Härmed föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200) <SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 8 kap. 6 § skall ha följande lydelse,</P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft29">dels </SPAN>att rubriken närmast före 13 kap. 1 § skall lyda ”Allmänna bestämmelser”,</P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 11 kap. 5 b § samt 13 kap. 2, 15 a och 23 a §§, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr13 td101"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td102"><SPAN class="p76 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td101"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td102"><SPAN class="p14 ft24">8 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p19 ft0">6 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><SPAN class="p58 ft0">Den ingående skatten <SPAN class="ft3">uppgår</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p104 ft0">Den ingående skatten <SPAN class="ft3">mot-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><SPAN class="p14 ft3">till samma belopp som <SPAN class="ft0">den ut-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td102"><SPAN class="p76 ft0"><SPAN class="ft3">svarar </SPAN>den utgående skatten hos</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft0">gående skatten hos den som är</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p76 ft0">den som är skattskyldig för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft0">skattskyldig för omsättningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p76 ft0">omsättningen eller importen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><SPAN class="p14 ft0">eller importen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td102"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft2">I 13 kap. 26 § finns bestämmelser om återförande av sådan ingående skatt som hänför sig till ett förvärv för vilket en skattskyldig har fått prisnedsättning efter det att han gjort avdrag för skatten.</P>
<P class="p160 ft24">11 kap.</P>
<P class="p161 ft3">5 b §</P>
<P class="p109 ft45">Om faktureringsvalutan är en annan än den skattskyldiges redovisningsvaluta, skall mervärdesskattens belopp även anges i den senare valutan. Dessutom skall den kurs som använts vid omräkningen anges.</P>
<P class="p162 ft24">13 kap.</P>
<P class="p82 ft3">2 §</P>
<P class="p163 ft45">I lagen (1999:000) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin bokföring i euro finns bestäm-</P>
<P class="p164 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Senaste lydelse 1994:1798.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">49</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p165 ft29">melser om redovisning av mervärdesskatt för den som har bokföringen i euro.</P>
<P class="p166 ft3">15 a §</P>
<P class="p167 ft3">Vid redovisning av utgående skatt skall den skattskyldige använda det skattebelopp som på fakturan angivits i den egna redovisningsvalutan.</P>
<P class="p168 ft3">23 a §</P>
<P class="p167 ft3">Vid redovisning av ingående skatt skall den skattskyldige använda det skattebelopp som på fakturan angivits i dennes redovisningsvaluta. Om beloppet inte angivits i denna valuta skall det skattebelopp som angivits i faktureringsvalutan användas.</P>
<P class="p169 ft0">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">50 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">11. Förslag till</P>
<P class="p158 ft23">Lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)</P>
<P class="p170 ft2">Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) <SPAN class="ft29">dels </SPAN>att rubriken till 1 kap. skall lyda ”Tillämpningsområde, defini-</P>
<P class="p0 ft0">tioner och valuta”,</P>
<P class="p108 ft2"><SPAN class="ft29">dels </SPAN>att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 7 § samt närmast före 1 kap. 7 § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td100"><SPAN class="p14 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft24">1 kap.</P>
<P class="p171 ft46">Valuta</P>
<P class="p172 ft3">7 §</P>
<P class="p173 ft29">Samtliga uppgifter enligt denna lag skall till sina belopp anges i kronor.</P>
<P class="p174 ft0">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">51</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">12. Förslag till</P>
<P class="p175 ft31">Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter</P>
<P class="p102 ft0">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter</P>
<P class="p176 ft2"><SPAN class="ft29">dels </SPAN>att 1 kap. 1 § och 2 kap. 19 § skall ha följande lydelse, <SPAN class="ft29">dels </SPAN>att det i lagen införs en ny paragraf, 1 kap. 4 §.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td100"><SPAN class="p14 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft24">1 kap.</P>
<P class="p90 ft0">1 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></P>
<P class="p108 ft2">I denna lag ges bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering enligt taxeringslagen (1990:324) m.m.</P>
<P class="p178 ft3">I lagen (1999:000) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin bokföring i euro finns särskilda bestämmelser för den som har sin bokföring i euro.</P>
<P class="p179 ft3">4 §</P>
<P class="p113 ft29">Samtliga uppgifter till ledning för taxering skall till sina belopp anges i kronor.</P>
<P class="p180 ft24">2 kap.</P>
<P class="p181 ft0">19 §<SPAN class="ft27">2</SPAN></P>
<P class="p39 ft0">Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat framgår av 20 eller 25 §, i sin självdeklaration för varje förvärvskälla från bokföringen lämna uppgifter om varje slag av</P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft41">intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga avsättningar,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft47">tillgångar, skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget kapital.</SPAN></P>
<P class="p99 ft0">Uppgifter skall vidare lämnas om</P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft38">arten och omfattningen av verksamheten,</SPAN></P>
<P class="p182 ft4"><SPAN class="ft19">1</SPAN><SPAN class="ft42">Senaste lydelse 1990:324.</SPAN></P>
<P class="p112 ft4"><SPAN class="ft19">2</SPAN><SPAN class="ft42">Senaste lydelse 1997:495.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">52 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td132"><SPAN class="p58 ft0">2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td119"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p143 ft0">3. hur det bokföringsmässiga</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft0">3. hur det bokföringsmässiga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p14 ft3">vinstresultatet</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p143 ft0">justerats för att</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft0"><SPAN class="ft3">resultatet </SPAN>justerats för att över-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p143 ft0">överensstämma med de för den</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td1"><SPAN class="p15 ft0">ensstämma med de för den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p14 ft0">skattemässiga</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td31"><SPAN class="p143 ft0">inkomstberäk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td124"><SPAN class="p14 ft0">skattemässiga</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td119"><SPAN class="p15 ft0">inkomstberäk-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft0">ningen stadgade grunderna,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td1"><SPAN class="p14 ft0">ningen stadgade grunderna,</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft38">hur avdrag för värdeminskning beräknats,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft35">vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter, som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft38">ändrade redovisningsprinciper samt</SPAN></P>
<P class="p110 ft0"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft38">under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.</SPAN></P>
<P class="p35 ft2">Juridisk person som omfattas av 2 § 6 a mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall lämna uppgift om beslut om utdelning eller annat förfogande över uppkommen vinst.</P>
<P class="p35 ft0">Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelningsunderlag enligt 2 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp vid beskattningsårets utgång.</P>
<P class="p35 ft0">Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna. Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.</P>
<P class="p39 ft0">Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1 lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid av högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före ingången av taxeringsåret.</P>
<P class="p183 ft0">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">53</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">13. Förslag till</P>
<P class="p184 ft31">Lag (1999:000) om redovisning i euro för finansiella företag</P>
<P class="p185 ft0">Härmed föreskrivs följande.</P>
<P class="p91 ft24">Lagens tillämpningsområde</P>
<P class="p186 ft2">1 § Denna lag innehåller bestämmelser för finansiella företag om byte av redovisningsvaluta och redovisning i euro.</P>
<P class="p164 ft24">Definitioner</P>
<P class="p187 ft0">2 § I denna lag förstås med</P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft38">bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft34">kreditmarknadsföretag: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsverksamhet enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsförening),</SPAN></P>
<P class="p39 ft2"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft33">värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft38">kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft38">finansiell företagsgrupp: grupp av företag vad som anges i 6 kap. 1</SPAN></P>
<P class="p44 ft0"><SPAN class="ft7">§</SPAN><SPAN class="ft35">lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar eller annan grupp av företag på vilka enligt föreskrift meddelad med stöd av 6 kap. 2 § samma lag bestämmelserna om finansiell företagsgrupp skall tillämpas,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft38">börs: vad som anges i 1 kap. 4 § 1 lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft40">auktoriserad marknadsplats: vad som anges i 1 kap. 4 § 3 lagen om börs- och clearingverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft38">clearingorganisation: vad som anges i 1 kap. 4 § 5 lagen om börs- och clearingverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">9.</SPAN><SPAN class="ft33">fondbolag: vad som anges i 1 § första stycket 3 lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">10.</SPAN><SPAN class="ft47">försäkringsbolag: försäkringsaktiebolag och ömsesidigt försäkringsbolag som omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713),</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">11.</SPAN><SPAN class="ft34">finansiellt företag: de företag som anges i punkterna 3, 4 och 6-</SPAN></P>
<P class="p17 ft0">10,</P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">12.</SPAN><SPAN class="ft40">redovisning: löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">54 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">Omräkningskurs</P>
<P class="p188 ft0">3 § Vid omräkning mellan kronor och euro enligt denna lag skall den i 3 a § andra stycket bokföringslagen (1976:125) angivna växelkursen användas, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.</P>
<P class="p189 ft24">Förutsättningar för att redovisa i euro och byta redovisningsvaluta</P>
<P class="p190 ft0">4 § Ett finansiellt företag får ha sin redovisning i euro endast om</P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft40">det inte försvårar en effektiv tillsyn över företaget eller den koncern eller den finansiella företagsgrupp där företaget ingår samt</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft39">det i övrigt är förenligt med de bestämmelser som gäller för verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p35 ft2">Vad som i första stycket föreskrivs om redovisning i euro gäller även för själva bytet av redovisningsvaluta från kronor till euro och omvänt.</P>
<P class="p191 ft25">Omräkning av krav på minsta kapitalbas för institut som bytt redovisningsvaluta</P>
<P class="p192 ft2">5 § När ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag byter redovisningsvaluta skall kravet på minsta kapitalbas omräknas till den nya redovisningsvalutan.</P>
<P class="p193 ft24">Krav på bundet eget kapital för institut som redovisar i euro</P>
<P class="p188 ft0">6 § Ett kreditinstitut och ett värdepappersbolag skall vid ingången av det första räkenskapsåret med redovisning i euro ha ett bundet eget kapital som uppgår till minst det startkapital som krävs för att påbörja verksamhet av det slag som institutet bedriver.</P>
<P class="p189 ft24">Normgivningsbemyndigande</P>
<P class="p188 ft0">7 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall meddela föreskrifter om den kurs som skall användas vid omräkning och de föreskrifter som i övrigt behövs för att ett finansiellt företag som har sin redovisning i euro skall kunna tillämpa de bestämmelser som gäller för verksamheten.</P>
<P class="p118 ft0">Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">55</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">14. Förslag till</P>
<P class="p194 ft31">Lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet</P>
<P class="p85 ft0">Härmed föreskrivs att 2 kap. 4 § och 4 kap. 1 § lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr13 td64"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td133"><SPAN class="p195 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td64"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td133"><SPAN class="p80 ft30">2 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td64"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td133"><SPAN class="p196 ft0">4 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft0">Ett kreditmarknadsföretag skall när verksamheten påbörjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd enligt 1 § motsvarar minst fem miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 3 och 5 lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag finns bestämmelser om vad som utgör bundet eget kapital.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr20 td54"><SPAN class="p143 ft48">Om nettovärdet av till-</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td1"><SPAN class="p15 ft48">Om nettovärdet av till-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td54"><SPAN class="p143 ft0">gångarna i den planerade verk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft0">gångarna i den planerade verk-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td54"><SPAN class="p143 ft0">samheten uppgår till högst ett-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft0">samheten uppgår till högst ett-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p14 ft0">hundra</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p61 ft0">miljoner</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td114"><SPAN class="p14 ft0">kronor,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td134"><SPAN class="p143 ft0">får</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p15 ft0">hundra miljoner kronor <SPAN class="ft3">eller, om</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td78"><SPAN class="p14 ft0">Finansinspektionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td114"><SPAN class="p60 ft0">medge</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td134"><SPAN class="p143 ft0">att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft3">kreditmarknadsföretaget avser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td54"><SPAN class="p143 ft0">företaget har lägre bundet eget</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft3">att ha sin redovisning i euro,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td54"><SPAN class="p143 ft0">kapital än som anges i första</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p15 ft3">tolv miljoner euro, <SPAN class="ft0">får Finans-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td121"><SPAN class="p14 ft0">stycket,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft0">dock lägst</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td135"><SPAN class="p143 ft0">motsvarande</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft0">inspektionen medge att företaget</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td54"><SPAN class="p143 ft6"><SPAN class="ft7">en miljon ecu. </SPAN>I nettovärdet skall</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft0">har lägre bundet eget kapital än</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td54"><SPAN class="p143 ft3">inte räknas in värdet av till-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft0">som anges i första stycket, dock</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td54"><SPAN class="p143 ft6">gångarna i sådan finansierings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p67 ft7">lägst motsvarande en miljon ecu.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td54"><SPAN class="p143 ft3">verksamhet som anges i 1 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td78"><SPAN class="p14 ft3">3 § första stycket<SPAN class="ft0">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td114"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td134"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft24">4 kap.</P>
<P class="p124 ft0">1 §<SPAN class="ft27">2</SPAN></P>
<P class="p198 ft0">Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td54"><SPAN class="p14 ft0">och värdepappersbolag.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td66"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p58 ft0">Ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p143 ft0">kreditmarknadsföretags</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p58 ft0">Ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td66"><SPAN class="p15 ft0">kreditmarknadsföretags</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td54"><SPAN class="p143 ft0">kapitalbas får inte understiga det</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft0">kapitalbas får inte understiga det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p14 ft0">belopp</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p143 ft0">som enligt 2 kap. 4 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p14 ft0">belopp</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td66"><SPAN class="p15 ft0">som enligt 2 kap. 4 §</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p199 ft4"><SPAN class="ft19">1</SPAN><SPAN class="ft42">Senaste lydelse 1997:453.</SPAN></P>
<P class="p112 ft4"><SPAN class="ft19">2</SPAN><SPAN class="ft42">Senaste lydelse 1997:453.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">56 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p17 ft2">krävdes när verksamheten påbörjades.</P>
<P class="p200 ft0">Ett kreditmarknadsföretag som med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket fått Finansinspektionens medgivande att när verksamheten påbörjades ha ett lägre bundet eget kapital än motsvarande fem miljoner ecu, skall om nettovärdet av tillgångarna i företagets verksamhet därefter överstiger etthundra miljoner kronor ha en kapitalbas som motsvarar minst fem miljoner ecu, beräknat efter den kurs som gällde vid tidpunkten för beslut om tillstånd enligt 2 kap. 1 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p92 ft0">krävdes när verksamheten påbörjades <SPAN class="ft3">eller, om kreditmarknadsföretaget har sin redovisning i euro, det belopp som enligt 6 § lagen (1999:000) om redovisning i euro för finansiella företag krävdes i eget kapital vid ingången av det första räkenskapsåret med redovisning i euro.</SPAN></P>
<P class="p74 ft14">Ett kreditmarknadsföretag som med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket fått Finansinspektionens medgivande att när verksamheten påbörjades ha ett lägre bundet eget kapital än motsvarande fem miljoner ecu, skall om nettovärdet av tillgångarna i företagets verksamhet därefter överstiger etthundra miljoner kronor <SPAN class="ft28">eller, om kreditmarknadsföretaget har sin redovisning i euro, tolv miljoner euro </SPAN>ha en kapitalbas som motsvarar minst fem miljoner ecu, beräknat efter den kurs som gällde vid tidpunkten för beslut om tillstånd enligt 2 kap. 1 §<SPAN class="ft28">, eller, om kreditmarknadsföretaget tidigare har haft sin redovisning i euro, beräknat efter den kurs som gällde vid ingången av det första räkenskapsåret med redovisning i kronor</SPAN>.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p128 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">57</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">15. Förslag till</P>
<P class="p201 ft31">Lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse</P>
<P class="p102 ft0">Härmed föreskrivs att 5 kap. 1 § samt 6 kap. 7 och 9 §§ lagen (1991:981) om värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr1 td136"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p202 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td136"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p203 ft30">5 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td136"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td30"><SPAN class="p204 ft0">1 § <SPAN class="ft27">1</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft0">Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr21 td54"><SPAN class="p14 ft49">kreditinstitut och värdepappersbolag.</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td114"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td137"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td90"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p58 ft0">Ett värdepappersbolags kapi-</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft0">Ett värdepappersbolags kapi-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">talbas får inte understiga det</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft0">talbas får inte understiga det be-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft0">belopp som enligt 2 kap. 5 §</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td1"><SPAN class="p15 ft0">lopp som enligt 2 kap. 5 § kräv-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft0">krävdes när rörelsen påbörjades.</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft7">des när rörelsen påbörjades <SPAN class="ft6">eller,</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft6">om värdepappersbolaget har sin</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td1"><SPAN class="p15 ft3">redovisning i euro, det belopp</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft6">som enligt 6 § lagen (1999:000)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft3">om redovisning i euro för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft6">finansiella företag krävdes i eget</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td1"><SPAN class="p15 ft3">kapital vid ingången av det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td114"><SPAN class="p14 ft3">första</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td137"><SPAN class="p14 ft3">räkenskapsåret</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td90"><SPAN class="p15 ft6">med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td138"><SPAN class="p14 ft3">redovisning i euro.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft24">6 kap.</P>
<P class="p123 ft0">7 § <SPAN class="ft27">2</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p155 ft0">Om ett svenskt värdepappersinstitut har fattat beslut som strider mot denna lag eller någon annan författning som reglerar dess verksamhet, mot föreskrift som meddelats med stöd av <SPAN class="ft3">denna lag </SPAN>eller mot bolagsordningen, får Finansinspektionen förbjuda verkställighet av</P>
<P class="p199 ft4"><SPAN class="ft19">1</SPAN><SPAN class="ft42">Senaste lydelse 1994:2015.</SPAN></P>
<P class="p112 ft4"><SPAN class="ft19">2</SPAN><SPAN class="ft42">Senaste lydelse 1994:2015.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p73 ft0">Om ett svenskt värdepappersinstitut har fattat beslut som strider mot denna lag eller någon annan författning som reglerar dess verksamhet, mot föreskrift som meddelats med stöd av <SPAN class="ft3">sådan författning </SPAN>eller mot bolagsordningen, får Finansinspektionen förbjuda verkställig-</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">58 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p17 ft0">beslutet. Har beslutet redan verkställts får inspektionen förelägga institutet att göra rättelse, om det är möjligt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p17 ft0">het av beslutet. Har beslutet redan verkställts får inspektionen förelägga institutet att göra rättelse, om det är möjligt.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p90 ft0">9 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></P>
<P class="p107 ft0">Tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett svenskt värdepappersinstitut skall återkallas av Finansinspektionen om:</P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft37">institutet inte inom ett år från beviljande av tillstånd har börjat driva sådan rörelse som tillståndet avser, eller om institutet dessförinnan förklarat sig avstå från tillståndet,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft40">institutet under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan rörelse som tillståndet avser, eller</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr11 td54"><SPAN class="p143 ft16">3. institutet genom att över-</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p15 ft16">3. institutet genom att över-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td54"><SPAN class="p143 ft3"><SPAN class="ft0">träda </SPAN>denna lag eller föreskrift</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p15 ft6"><SPAN class="ft7">träda </SPAN>en bestämmelse som avses</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p143 ft3">som meddelats med stöd av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft0"><SPAN class="ft3">i 7 § </SPAN>eller på annat sätt visat sig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td54"><SPAN class="p143 ft0"><SPAN class="ft3">lagen </SPAN>eller på annat sätt visat sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p15 ft0">olämpligt att utöva sådan rörelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p143 ft0">olämpligt att utöva sådan rörelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p205 ft0">som tillståndet avser.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p0 ft0">som tillståndet avser.</P>
<P class="p35 ft0">Ett värdepappersbolags tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 skall återkallas av inspektionen om bolaget inte fullgjort sina skyldigheter enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, och inte vidtagit rättelse inom ett år efter det att inspektionen har förelagt värdepappersbolaget att fullgöra sina skyldigheter med förklaring att värdepappersbolagets tillstånd annars kan komma att återkallas.</P>
<P class="p57 ft0">Ett värdepappersbolags tillstånd skall dessutom återkallas om:</P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft43">bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som föreskrivs i 5 kap. 1 § andra stycket eller och bristen inte har täckts inom tre månader efter det att den blev känd för bolaget, eller</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft43">någon som ingår i bolagets styrelse eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 § första stycket 4.</SPAN></P>
<P class="p35 ft2">I fall som avses i tredje stycket 2 får tillstånd återkallas bara om Finansinspektionen först beslutat att anmärka på att personen ingår i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare och</P>
<P class="p206 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Senaste lydelse 1997:117.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">59</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft2">han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid av högst tre månader gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare.</P>
<P class="p207 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">60 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">16. Förslag till</P>
<P class="p208 ft31">Lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag</P>
<P class="p209 ft0">Härmed föreskrivs att 2 kap. 6 och 4 kap. 8 § lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td100"><SPAN class="p14 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft24">2 kap.</P>
<P class="p120 ft0">6 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></P>
<P class="p35 ft2">Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital efter avräkning enligt 7 § och 5 kap. 4 § tredje stycket 2. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.</P>
<P class="p57 ft0">Med primärt kapital avses:</P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft7">A.</SPAN><SPAN class="ft39">I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget kapital med undantag för kumulativa preferensaktier, i sparbanker reservfonder, i medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar eget kapital med undantag för förlagsinsatser samt i Svenska skeppshypotekskassan kassans reservfond. Från eget kapital skall undantas uppskrivningsfonder.</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft7">B.</SPAN><SPAN class="ft32">I banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag kapitalandelen av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">C.</SPAN><SPAN class="ft33">I banker och kreditmarknadsföretag kapitalandelen av det belopp som svarar mot bankens eller företagets reserver till följd av avskrivning på egendom som upplåtits till nyttjande.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p73 ft0">Med supplementärt kapital avses värdet av <SPAN class="ft3">förlagsandelslån</SPAN>, förlagslån och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på minst fem år och med rätt till betalning först efter institutets övriga borgenärer, dock sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser vilkas åter-</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p73 ft0">Med supplementärt kapital avses värdet av förlagslån och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på minst fem år och med rätt till betalning först efter institutets övriga borgenärer, dock sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser vilkas återstående löp-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Senaste lydelse 1997:463.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">61</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p17 ft0">stående löptid understiger fem år får tas upp till ett belopp som motsvarar högst 20 % av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.</P>
<P class="p156 ft0">Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, efter medgivande av Finansinspektionen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och tredje styckena.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p17 ft0">tid understiger fem år får tas upp till ett belopp som motsvarar högst 20 % av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.</P>
<P class="p156 ft0">Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, efter medgivande av Finansinspektionen, räknas <SPAN class="ft3">värdet av förlagsandelslån samt </SPAN>andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och tredje styckena.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr10 td39"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td104"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td139"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td140"><SPAN class="p14 ft24">4 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td57"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td141"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td104"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td139"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td140"><SPAN class="p103 ft0">8 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p58 ft0">Om</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p14 ft0">ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td104"><SPAN class="p14 ft0">instituts</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td139"><SPAN class="p79 ft0">totala</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td140"><SPAN class="p104 ft0">Om</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p14 ft0">ett</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td75"><SPAN class="p14 ft0">instituts</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft0">totala</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td142"><SPAN class="p14 ft0">nettoposition i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td104"><SPAN class="p64 ft3">utländsk</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td139"><SPAN class="p79 ft6">valuta</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td102"><SPAN class="p76 ft3"><SPAN class="ft0">nettoposition </SPAN>i annan valuta än</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft0">för hela verksamheten överstiger</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td143"><SPAN class="p76 ft3">redovisningsvalutan</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p210 ft0">för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft0">hela</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft0">2 % av kapitalbasen enligt 2 kap.</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p76 ft0">verksamheten överstiger 2 % av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft0"><NOBR>6–8</NOBR> §§ skall kapitalkravet mot-</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p76 ft0">kapitalbasen enligt 2 kap. <NOBR>6–8</NOBR> §§</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td101"><SPAN class="p14 ft0">svara 8 % av det överskjutande</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td102"><SPAN class="p76 ft0">skall kapitalkravet motsvara 8 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p14 ft0">beloppet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td104"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td139"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p76 ft0">av det överskjutande beloppet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p58 ft0">Med</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p59 ft0">ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td104"><SPAN class="p211 ft0">instituts</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td139"><SPAN class="p79 ft0">totala</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td140"><SPAN class="p104 ft0">Med</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p59 ft0">ett</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td75"><SPAN class="p211 ft0">instituts</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft0">totala</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td142"><SPAN class="p14 ft0">nettoposition i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td104"><SPAN class="p64 ft3">utländsk</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td139"><SPAN class="p79 ft6">valuta</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td102"><SPAN class="p76 ft0">nettoposition i <SPAN class="ft3">annan valuta än</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft0">avses den högsta summan av ett</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td143"><SPAN class="p76 ft3">redovisningsvalutan</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td144"><SPAN class="p15 ft0">avses den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p14 ft0">instituts</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p211 ft0">korta</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td96"><SPAN class="p79 ft0">nettopositioner</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td102"><SPAN class="p76 ft0">högsta summan av ett instituts</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td101"><SPAN class="p14 ft0">eller långa nettopositioner i olika</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td143"><SPAN class="p76 ft0">korta nettopositioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td141"><SPAN class="p212 ft0">eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft0">långa</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td39"><SPAN class="p14 ft0">valutor.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td57"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td139"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td102"><SPAN class="p76 ft0">nettopositioner i olika valutor.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft0">För balanserade positioner i nära korrelerade valutor får tillämpas ett kapitalkrav motsvarande 4 % av värdet av den balanserade positionen. Vidare får ett lägre kapitalkrav tillämpas för valutor som omfattas av mellanstatliga bindande överenskommelser om valutakurssamarbete.</P>
<P class="p73 ft2">Efter medgivande av Finansinspektionen får en simuleringsmetod användas vid beräkning av kapitalkravet enligt denna paragraf.</P>
<P class="p213 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">62 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">17. Förslag till</P>
<P class="p214 ft31">lag om ändring i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet</P>
<P class="p209 ft0">Härigenom föreskriv att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om (1992:1610) om finansieringsverksamhet skall införas en ny punkt 5 a av följande lydelse.</P>
<P class="p215 ft0">5 a. Ett företag som bedriver verksamhet med stöd av punkterna <NOBR>3-5</NOBR> får inte byta redovisningsvaluta.</P>
<P class="p216 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft0">Om balansomslutningen i den planerade verksamheten kan beräknas uppgå till högst etthundra miljoner kronor </SPAN><SPAN class="ft3">eller, om medlemsbanken avser att ha sin redovisning i euro, tolv miljoner euro, </SPAN><SPAN class="ft0">får regeringen medge att </SPAN><SPAN class="ft3">banken </SPAN><SPAN class="ft0">har lägre bundet eget kapital än det som anges i första stycket, dock lägst motsvarande en miljon ecu.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">63</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">18. Förslag till</P>
<P class="p158 ft23">Lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker</P>
<P class="p152 ft2">Härmed föreskrivs att 1 kap. 4 §, 2 kap. 4 § och 7 kap. 14 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker skall ha följande lydelse</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td100"><SPAN class="p14 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft24">1 kap.</P>
<P class="p72 ft0">4 §</P>
<P class="p39 ft0">Varje medlem skall betala insats i medlemsbanken i enlighet med vad som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i pengar.</P>
<P class="p35 ft0">En medlemsbank skall när bankens rörelse påbörjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om oktroj motsvarar minst fem miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 5 lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag finns bestämmelser om vad som utgör bundet eget kapital.</P>
<P class="p217 ft0">Om balansomslutningen i den planerade verksamheten kan beräknas uppgå till högst etthundra miljoner kronor, får regeringen medge att <SPAN class="ft3">bolaget </SPAN>har lägre bundet eget kapital än det som anges i första stycket, dock lägst motsvarande en miljon ecu.</P>
<P class="p218 ft24">2 kap.</P>
<P class="p90 ft0">4 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></P>
<P class="p219 ft0">Stadgarna skall ange</P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft38">medlemsbankens firma,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft38">den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft38">de rörelsegrenar som banken avser att driva,</SPAN></P>
<P class="p110 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft38">villkoren för medlemskap i banken,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft40">den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken utsträckning medlemmarna får delta i banken med insats utöver vad de är skyldiga att delta med,</SPAN></P>
<P class="p220 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Senaste lydelse 1997:915.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">64 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft41">antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för deras uppdrag,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft32">för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft47">inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">9.</SPAN><SPAN class="ft38">vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">10.</SPAN><SPAN class="ft34">vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upplöses, samt</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">11.</SPAN><SPAN class="ft35">för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatsemission som avses i 8 kap. 2 a § skall förekomma, vad som skall gälla för dessa.</SPAN></P>
<P class="p113 ft3">Om medlemsbanken skall ha sin bokföring i euro skall detta anges i stadgarna. I så fall skall medlemsinsatserna anges i denna valuta.</P>
<P class="p221 ft24">7 kap.</P>
<P class="p123 ft0">14 §</P>
<P class="p35 ft0">Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är giltigt om samtliga röstberättigade har förenat sig om det. Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.</P>
<P class="p125 ft3">Beslut om införande eller ändring av en sådan bestämmelse i stadgarna som avses i 2 kap. 4 § andra stycket får verkan vid ingången av det räkenskapsår som följer närmast efter beslutet.</P>
<P class="p222 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">65</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">19. Förslag till</P>
<P class="p158 ft23">Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)</P>
<P class="p223 ft2">Härmed föreskrivs att 2 kap. 5 § och 4 kap. 15 § sparbankslagen (1987:619) skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td100"><SPAN class="p14 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft24">2 kap.</P>
<P class="p90 ft0">5 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></P>
<P class="p57 ft0">Reglementet skall ange</P>
<P class="p110 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft38">sparbankens firma,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft38">sparbankens verksamhetsområde,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft38">den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,</SPAN></P>
<P class="p110 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft38">de rörelsegrenar som sparbanken avser att driva,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft34">grundfondens belopp samt huruvida hela grundfonden eller del av denna skall betalas tillbaka med eller utan ränta,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft38">antalet huvudmän,</SPAN></P>
<P class="p39 ft0"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft32">den kommunala valkorporation som skall förrätta val av huvudmän och, där sådant val skall förrättas av flera korporationer, fördelningen av antalet mandat dem emellan, samt ordningen för att åstadkomma en successiv förnyelse av huvudmannakåren och det närmare förfarandet i övrigt vid huvudmannavalen,</SPAN></P>
<P class="p39 ft2"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft41">antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella ersättare, som skall utses av sparbanksstämman, samt tiden för deras uppdrag,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">9.</SPAN><SPAN class="ft38">sättet att sammankalla sparbanksstämman, samt</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">10.</SPAN><SPAN class="ft38">vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman.</SPAN></P>
<P class="p113 ft3">Om sparbanken skall ha sin bokföring i euro skall detta anges i reglementet. I så fall skall grundfonden anges i denna valuta.</P>
<P class="p221 ft24">4 kap.</P>
<P class="p123 ft0">15 §</P>
<P class="p39 ft2">Beslut att ändra reglementet fattas av sparbanksstämman. Beslutet är giltigt om det har biträtts av minst två tredjedelar av de på stämman närvarande huvudmännen.</P>
<P class="p220 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Senaste lydelse 1991:1681.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">66 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p73 ft2">Ett beslut om ändring av reglementet skall, sedan ändringen har stadfästs, genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett.</P>
<P class="p224 ft3">Beslut om införande eller ändring av en sådan bestämmelse i reglementet som avses i 2 kap. 5 § andra stycket får verkan vid ingången av det räkenskapsår som följer närmast efter beslutet.</P>
<P class="p225 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">67</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft23">20. Förslag till</P>
<P class="p158 ft23">Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)</P>
<P class="p70 ft0">Härmed föreskrivs att 2 kap. 5 § och 9 kap. 14 § försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td100"><SPAN class="p14 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft24">2 kap.</P>
<P class="p90 ft0">5 §<SPAN class="ft27">1</SPAN></P>
<P class="p226 ft50">Bolagsordningen skall ange <SPAN class="ft45">för samtliga försäkringsbolag</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft38">bolagets firma,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft38">den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft43">föremålet för bolagets verksamhet, varvid det särskilt skall anges om verksamheten skall avse såväl direkt försäkring som mottagen återförsäkring,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft51">om bolaget skall driva försäkringsrörelse utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),</SPAN></P>
<P class="p36 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft38">antalet eller lägsta och högsta antalet av de styrelseledamöter, revisorer och eventuella styrelsesuppleanter, som får utses av bolagsstämman, samt tiden för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft38">sättet att sammankalla bolagsstämman,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">7.</SPAN><SPAN class="ft38">vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">8.</SPAN><SPAN class="ft35">de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över bolagets</SPAN></P>
<P class="p17 ft0">vinst,</P>
<P class="p227 ft2"><SPAN class="ft0">9.</SPAN><SPAN class="ft33">i vilken utsträckning bolaget är skyldig att teckna återförsäkring, </SPAN><SPAN class="ft29">för försäkringsaktiebolag</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">10.</SPAN><SPAN class="ft35">aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen skall kunna bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">11.</SPAN><SPAN class="ft38">aktiernas nominella belopp,</SPAN></P>
<P class="p57 ft3">för ömsesidiga försäkringsbolag</P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft0">12.</SPAN><SPAN class="ft38">garantikapitalet,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">13.</SPAN><SPAN class="ft38">regler för hur rösträtten skall utövas och hur beslut skall fattas på bolagsstämman, varvid särskilt skall anges om och i vilken utsträckning delägarnas rösträtt skall utövas genom utsedda delegerade samt i vilken utsträckning rösträtt skall tillkomma garanterna,</SPAN></P>
<P class="p151 ft4"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Senaste lydelse 1995:779.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">68 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">14.</SPAN><SPAN class="ft40">intill vilket belopp och i vilken ordning delägarna är personligen ansvariga för bolagets förpliktelser, om inte uteslutande bolagets tillgångar svarar för bolagets förpliktelser,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">15.</SPAN><SPAN class="ft32">antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som skall vara tecknade innan bolaget kan anses bildat,</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">16.</SPAN><SPAN class="ft40">vilken begränsning som skall gälla för mottagen återförsäkring i förhållande till den direkta försäkringen, om verksamheten avser såväl direkt försäkring som mottagen återförsäkring,</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">17.</SPAN><SPAN class="ft32">i vilken ordning garanterna skall betala in det tecknade garantikapitalet samt</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">18.</SPAN><SPAN class="ft35">om och i vilken ordning ränta skall betalas på garantikapitalet och vinst delas ut till garanterna och i vilken ordning garantikapitalet skall återbetalas.</SPAN></P>
<P class="p35 ft2">I fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, skall i bolagsordningen anges beteckningen (publ) efter firman.</P>
<P class="p109 ft45">Om bolaget skall ha sin bokföring i euro så skall detta anges i bolagsordningen. I så fall skall i förekommande fall aktiekapitalet anges i samma valuta.</P>
<P class="p177 ft24">9 kap.</P>
<P class="p228 ft0">14 §</P>
<P class="p35 ft0">Beslut att ändra bolagsordningen fattas av bolagsstämman utom i de fall som avses i 4 kap. 15 § andra stycket. I fråga om försäkringsaktiebolag är beslutet giltigt om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna, om inte något annat följer av 16 §. I fråga om ömsesidiga försäkringsbolag är beslutet giltigt om det har biträtts av två tredjedelar av samtliga röstande.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p14 ft6">Författningsförslag <SPAN class="ft7">69</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p224 ft3">Beslut om införande eller ändring av en sådan bestämmelse i bolagsordningen som avses i 2 kap. 5 § tredje stycket får verkan vid ingången av det räkenskapsår som följer närmast efter beslutet.</P>
<P class="p229 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">70 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p15 ft0">71</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">1 Utredarens uppdrag</P>
<P class="p230 ft0">Med anledning av det förestående europeiska valutasamarbetet tillkallade regeringen genom beslut den 15 maj 1997 en särskild utredare (dir. 1997:76) med uppdrag att undersöka vilket behov svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag har av att kunna ange aktiekapital och akties nominella belopp i annat än svensk valuta. Utredaren skulle vidare undersöka vilket behov svenska företag har av att kunna upprätta sin finansiella redovisning i euro. Utredningsarbetet inleddes i juni 1997. Sakkunniga och experter samt sekreterare förordnades under sommaren 1997. Vid sammanträde den 18 augusti 1997 antog utredningen namnet Utredningen om aktiekapital och redovisning i utländsk valuta.</P>
<P class="p40 ft0">Utredningsarbetet skulle göras i två etapper. I enlighet med direktiven redovisades resultatet av arbetet under den första etappen i december 1997 i delbetänkandet Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta (SOU 1997:181). Utredarens överväganden innebar sammanfattningsvis följande. Svenska företag bör ges möjlighet att upprätta sin redovisning i euro, men inte i annan utländsk valuta. Detta bör dock inte gälla finansiella företag som inte bedrivs i aktiebolagsform, främst ömsesidiga försäkringsbolag och sparbanker. Svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag bör, om de har sin redovisning i euro, också vara skyldiga att ha sitt aktiekapital i euro. Aktiebolagslagens regler om att varje aktie skall ha ett nominellt belopp bör ersättas av regler om s.k. kvotaktier.</P>
<P class="p40 ft0">Sedan delbetänkandet remissbehandlats har utredaren genom tilläggsdirektiv i april 1998 (dir. 1998:28) fått i uppdrag att ytterligare analysera det företagsekonomiska behovet av en lagstiftning som gör det möjligt för svenska företag och för utländska filialer i Sverige att ha sin redovisning och sin bokföring i euro i stället för i svenska kronor. Utredaren skall vidare analysera de makroekonomiska konsekvenserna som en eventuell övergång till aktiekapital och redovisning i euro kan medföra. Utredaren skall parallellt med de företagsekonomiska och makroekonomiska analyserna fullfölja sitt uppdrag, såvitt gäller redovisning och aktiekapital i euro, och lägga fram förslag till lagändringar som gör det möjligt för svenska företag och utländska filialer i Sverige</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">72 </SPAN>Utredarens uppdrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft0">att ha sin bokföring och upprätta sin offentliga redovisning i euro samt för svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag att därvid ha sitt aktiekapital i euro. Utredaren skall vidare överväga de särskilda problem som kan vara förknippade med redovisning i euro i vissa finansiella företag, ta ställning till om alla finansiella företag bör ges möjlighet att redovisa i euro och, om så bedöms vara fallet, utarbeta förslag till nödvändiga lagändringar avseende dessa företag. Utredaren skall dessutom utarbeta förslag till de lagändringar som bedöms vara nödvändiga för sådana föreningar som väljer att upprätta sin redovisning i euro. Utredaren skall slutligen lämna förslag till de regler om omräkning från euro till kronor som behövs för beskattnings- och statistikändamål.</P>
<P class="p74 ft2">Tilläggsdirektiven har tillsammans med de ursprungliga direktiven upptagits som Bilaga 1 till detta betänkande.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p15 ft0">73</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">2 Den europeiska valutaunionen</P>
<P class="p230 ft0">I enlighet med det övergångsscenario som fastställdes av Europeiska rådet vid Madridmötet i december 1995 inleddes den första fasen i övergången till den gemensamma valutan, euron, våren 1998, då EU:s stats- och regeringschefer beslutade om att 11 länder skall delta i valutaunionen. Sverige deltar inte i valutaunionen. Den 1 januari 1999 inleds den andra fasen. Då blir euron en självständig valuta och omräkningskurserna mellan euron och de deltagande länderna låses oåterkalleligen. Den Europeiska centralbanken, ECB, startar då sin operativa verksamhet och en gemensam penningpolitik införs. Eurosedlarna och euromynten introduceras i den tredje fasen, vilken skall starta senast den 1 januari 2002. Under denna fas, som skall begränsas till högst sex månader, kan euron och de nationella valutorna användas parallellt. Efter denna fas blir euron det enda legala betalningsmedlet i medlemsstaterna. De nationella sedlarna och mynten dras in. (Ds 1997:59 s. 5.)</P>
<P class="p37 ft0">Regeringen har i prop. 1997/98:25 föreslagit att Sverige inte bör införa euron som betalningsmedel här i landet, då den tredje etappen av EMU inleds. Sverige bör emellertid hålla dörren öppen för ett senare svenskt deltagande i valutaunionen. Om regeringen finner att Sverige bör delta i EMU skall frågan underställas svenska folket för prövning.</P>
<P class="p39 ft0">Europeiska Kommissionen har i samråd med kontaktkommittén för redovisningsfrågor undersökt hur den befintliga europeiska redovisningslagstiftningen kan användas vid införandet av euron. Kommissionen har publicerat resultatet av sina undersökningar i en skrift med titeln Redovisning för införandet av euron. Av skriften framgår bl.a. följande.</P>
<P class="p46 ft0">Övergången till den gemensamma valutan kommer att ske i tre faser, för vilka bestämda datum har fastställts.</P>
<P class="p91 ft0">Fas A. – Den ekonomiska och monetära unionen inleds</P>
<P class="p231 ft0">År 1998 kommer Europeiska centralbanken att upprättas så snart det är känt vilka länder som kommer att delta i den tredje etappen av EMU. Villkoren för hur den gemensamma penning- och valutapolitiken skall bedrivas kommer att fastställas och tillverkningen av sedlar och mynt i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">74 </SPAN>Den europeiska valutaunionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft0">euro kan börja. Förberedelserna i de deltagande medlemsstaterna kommer att intensifieras under denna fas, särskilt i offentliga förvaltningar, banker och finansiella institut. Ekonomin i stort kommer att fortsatta att fungera som förut, dvs. på grundval av de nationella valutorna.</P>
<P class="p132 ft0">Fas B. – Faktisk början för den ekonomiska och monetära unionen</P>
<P class="p231 ft0">Denna fas slutar den 31 december 2001 och börjar den 1 januari 1999 då omräkningskurserna mellan euron och de deltagande nationella valutorna oåterkalleligen låses och euron blir en egen valuta. Valutorna för de deltagande medlemsstaterna kommer att ersättas av euron som kommer att uttryckas både i sin egen enhet (1 euro), i sina underenheter (100 cent) och i de nationella valutaenheterna, dvs. de tidigare nationella valutorna för de deltagande medlemsstaterna.</P>
<P class="p46 ft0">De ekonomiska aktörerna kan också börja använda enheten euro. De företag som har mest verksamhet inom internationell eller europeisk handel är de som troligen tidigast kommer att gå över till euron för hela eller del av sin verksamhet. De nationella förvaltningarna kommer också att fortsätta att aktivt förbereda sin egen övergång om de inte redan genomfört den. De kommer att förse ekonomiska aktörer och konsumenter med den nödvändiga informationen om införandet av den gemensamma valutan.</P>
<P class="p189 ft0">Fas C. – Definitiv övergång till euron</P>
<P class="p188 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft33">Efter den 31 december 2001 kommer belopp som den 31 december 2001 fortfarande var uttryckta i de deltagande medledlemsstaternas nationella valutaenheter att betraktas som uttryckta i enheten euro, omräknat enligt de officiella kurserna.</SPAN></P>
<P class="p232 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft34">Senast från och med den 1 januari 2002 och under en kort tidsperiod (som fastställs av varje medlemsstat, dock högst sex månader) kommer de nya eurosedlarna och euromynten att sättas i omlopp som ersättning för sedlarna och mynten i de gamla nationella valutaenheterna. Denna fas bör inte vara längre än vad som är strikt nödvändigt för att eliminera de komplikationer för valutanvändarna som kan bli följden om nationella valutaenheter fortsätter att vara i omlopp jämsides med den gemensamma valutaenheten under en längre tidsperiod. Operationen kommer att vara avslutad (senast) den 1 juli 2002 då eurosedlar och euromynt kommer att vara de enda sedlar och mynt som är lagligt betalningsmedel i de deltagande medlemsstaterna.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td145"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft6">Den europeiska valutaunionen <SPAN class="ft7">75</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft0">Kommissionen drar följande tre slutsatser av sin undersökning.</P>
<P class="p188 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft33">Införandet av euron kan hanteras inom ramen för den befintliga europeiska redovisningslagstiftningen.</SPAN></P>
<P class="p192 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft33">Införandet av euron gör det inte nödvändigt att införa ytterligare gemenskapslagstiftning, varken för att ändra befintliga direktiv eller för att ytterligare harmonisera normer.</SPAN></P>
<P class="p232 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft38">Medlemsstaterna kan använda den befintliga redovisningspraxis som är tillåten enligt redovisningsdirektiven för övergången till euron.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">76 </SPAN>Den europeiska valutaunionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p15 ft0">77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p233 ft53"><SPAN class="ft1">3</SPAN><SPAN class="ft52">Sammanfattning av utredarens tidigare slutsatser</SPAN></P>
<P class="p234 ft0">Utredaren föreslog i sitt delbetänkande Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta (SOU 1997:181) att möjlighet öppnas för de företag som så vill att upprätta sin löpande redovisning och finansiella redovisning i övrigt i euro. I enlighet härmed föreslog utredaren att 2 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554) (ÅRL) ändras. Den föreslagna ändringen innebär att beloppen i årsredovisningen skall anges i svenska kronor eller euro. Vidare föreslog utredaren nya bestämmelser i bokföringslagen (1976:125) (BFL) och jordbruksbokföringslagen (1979:141) om att beloppen i den löpande bokföringen och i årsbokslutet skall anges i svenska kronor eller euro.</P>
<P class="p74 ft0">I likhet med vad som i dag gäller beträffande byte av räkenskapsår föreslog utredaren att särskilt tillstånd skall krävas för förnyat byte av redovisningsvaluta. Ett företag som har övergått till att avge redovisning i euro bör ha tillstånd av skattemyndigheten för att få byta tillbaka till svenska kronor.</P>
<P class="p156 ft0">Utredaren föreslog i korthet beträffande aktiebolag, att en övergång till euro som redovisningsvaluta skall ske genom en ändring av bolagsordningen och att bolag som väljer att upprätta sin redovisning i euro har skyldighet att följa upp beslutet i redovisningsfrågan genom att denominera aktiekapitalet i euro. Vidare föreslog utredaren att denominering skall ske genom en bolagsordningsändring som företas samtidigt med ändringen av redovisningsvalutan och att omräkningen av aktiekapitalet till euro skall ske i samband med att bolagsordningsändringen registreras av PRV till den kurs som gäller på dagen för registreringen.</P>
<P class="p74 ft2">I anslutning till sina överväganden föreslog utredaren författningsändringar beträffande 1 kap. 3 §, 2 kap. 4 § och 9 kap. 14 § aktiebolagslagen (1975:1385) (ABL).</P>
<P class="p73 ft0">Utredaren föreslog vidare att endast finansiella aktiebolag och försäkringsaktiebolag skall tillåtas upprätta sin finansiella redovisning i euro. En förutsättning härför är dock att aktiekapitalet denomineras i euro och i redovisningen tas upp till ”anskaffningsvärdet”. Övriga finansiella företag och försäkringsföretag måste avge sin finansiella redovis-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">78 </SPAN>Sammanfattning av utredarens tidigare slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft0">ning i svenska kronor i avbidan på att effekterna på kapitalkraven av en denominering av det egna kapitalet i euro klarlagts. Utredaren föreslog i anslutning till sina överväganden undantagsbestämmelser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL).</P>
<P class="p235 ft0">Utredaren behandlade i sitt delbetänkande frågan hur det skall förfaras med aktiekapitalet i ett aktiebolag, bankaktiebolag eller försäkringsaktiebolag när bolaget går över till att redovisa i euro. Utredaren menade att aktiekapitalet skall denomineras i euro och tas upp till ”anskaffningsvärdet”.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p15 ft0">79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p236 ft55"><SPAN class="ft1">4</SPAN><SPAN class="ft54">Remissyttrandena över utredarens delbetänkande</SPAN></P>
<P class="p237 ft0">Med något undantag är remissinstanserna positiva och tillstyrker i huvudsak utredarens förslag att svenska företag ges möjlighet att upprätta sin redovisning i euro och att aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag som upprättar sin redovisning i euro också skall ha sitt aktiekapital i euro.</P>
<P class="p235 ft0">Flera remissinstanser är dock kritiska till den av utredaren föreslagna omräkningsregeln vid övergången från kronor till euro. Man pekar framför allt på att svårigheter uppkommer om redovisningen läggs om vid annan tidpunkt än aktiekapitalet och att omräkningsdifferenser i så fall uppkommer.</P>
<P class="p156 ft0">Många remissinstanser – och flera med emfas t.ex. Sveriges Industriförbund – hävdar att om någon form av förenklade omräkningsregler inte tillåts vid deklaration och taxering kommer vinsterna med utredarens förslag att bortfalla.</P>
<P class="p156 ft0">Samtliga remissinstanser som berör frågan ifrågasätter att endast finansiella företag som drivs i aktiebolagsform skall ha möjlighet att ha sin finansiella redovisning i euro. Konkurrensverket m.fl. påpekar att detta inte kan anses vara konkurrensneutralt. Ingen remissinstans anser att det möter något lagligt eller annat hinder att ge alla finansiella företag samma möjlighet till redovisning i euro.</P>
<P class="p235 ft0">Patent- och registreringsverket (PRV) framhåller att en lagstiftning måste vara framme i god tid så att PRV hinner registrera de bolagsordningsändringar som inkommer vid årsskiftet 1998/99. PRV tar dessutom i sitt remissvar upp ett antal särskilda frågor som utredaren återkommer till i detta betänkande.</P>
<P class="p156 ft0">Remissvaren tar i övrigt upp bl.a. frågan om det finns risk för att den svenska kronan marginaliseras om de svenska företagen tillåts redovisa och denominera sitt aktiekapital i euro. En annan fråga som väcks är om svenska arbetstagare kan komma att få sina löner utbetalade i euro och vem som i så fall skall stå kursriskerna.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">80 </SPAN>Något om remissyttrandena över utredningens delbetänkande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p15 ft0">81</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p238 ft55"><SPAN class="ft1">5</SPAN><SPAN class="ft54">Fördjupad företagsekonomisk behovsanalys</SPAN></P>
<P class="p239 ft0">I utredningsuppdraget ingår att analysera det företagsekonomiska behovet av en lagstiftning som gör det möjligt för svenska företag och för svenska filialer i Sverige att ha sin redovisning och sin bokföring i euro i stället för i svenska kronor. Det företagsekonomiska behovet av att tillåta redovisning i euro skall således klarläggas och så långt det är möljligt kvantifieras.</P>
<P class="p46 ft0">Utredaren gav Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genom en enkät undersöka de svenska företagens behov av att använda den nya europeiska valutan euro i redovisningen. Urvalet begränsades till att avse svenska aktiebolag som bedriver verksamhet. Handelsbolag, ekonomiska föreningar och enskilda näringsidkare undantogs således. SCB har fullgjort uppdraget. Dess rapport har fogat till detta betänkande som Bilaga 2. Nedan följer utredarens sammanfattning av rapporten.</P>
<P class="p240 ft56"><SPAN class="ft56">5.1</SPAN><SPAN class="ft57">Inledning</SPAN></P>
<P class="p241 ft0">Enkäten omfattar tre delar, varav den första delen avser det företagsekonomiska behovet av att använda euro i den löpande bokföringen och hur detta behov ändras om omvärlden i form av kunder, leverantörer och myndigheter har önskemål eller ställer krav på transaktioner och redovisning i euro. Enkätens andra del avser valutasäkringar och hur dessa kan komma att påverkas av en eventuell övergång till löpande bokföring i euro. Enkätens tredje del avser de vinster/fördelar som en användning av euro i bokföringen kan komma att medföra när det gäller finansiering på den internationella kapitalmarknaden och i andra sammanhang. Också de kostnader/nackdelar som det skulle innebära att inte få en möjlighet att använda euro i bokföringen tas upp. En målsättning med denna del av enkäten var vidare att företagen skulle försöka att kvantifiera eventuella vinster respektive förluster.</P>
<P class="p40 ft2">Som ett komplement till den av SCB gjorda undersökningen har ett antal stora industriföretag – Electrolux, Ericsson, SCA, Skanska, Stora</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">82 </SPAN>Fördjupad företagsekonomisk behovsanalys</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft0">och Volvo – vid ett av utredaren anordnat möte den 18 augusti 1998 mera ingående presenterat sina synpunkter på frågan om användning av euro i den löpande bokföringen. Dessa synpunkter har beaktats vid redovisningen av de resultat som kommit fram genom enkäten.</P>
<P class="p242 ft56"><SPAN class="ft56">5.2</SPAN><SPAN class="ft57">Urvalet av företag</SPAN></P>
<P class="p135 ft0">Enkätundersökningen omfattar både finansiella och <NOBR>icke-finansiella</NOBR> företag. De <NOBR>icke-finansiella</NOBR> företagen har delats upp på små, mellanstora och stora företag. Eftersom ett relativt litet antal av de största företagen i landet står för en stor del av totalt antal anställda och av den totala produktionen har det ansetts väsentligt att samtliga dessa företag är med i enkätundersökningen. De utgörs här av de mest omsatta företagen på Stockholms Fondbörs.</P>
<P class="p46 ft0">Undersökningen omfattar 600 slumpvis utvalda <NOBR>icke-finansiella</NOBR> företag, 200 små, 200 mellanstora och 200 stora företag samt därutöver 27 <NOBR>icke-finansiella</NOBR> företag som tillsammans med åtta finansiella företag utgör gruppen de mest omsatta börsföretagen. Som små företag räknas här de med en balansomslutning på <NOBR>5-20</NOBR> miljoner kronor. Totalt finns det ca 21 000 företag i denna kategori. Som mellanstora företag räknas de med en balansomslutning på <NOBR>20-250</NOBR> miljoner kronor (totalt ca 8 500 företag) och som stora företag de med en balansomslutning på över 250 miljoner kronor (totalt ca 1 300 företag). Undersökningen berör således inte den stora gruppen företag (totalt över 200 000 företag) vars balansomslutning inte når upp till 5 miljoner kronor.</P>
<P class="p40 ft0">De finansiella företagen är relativt få till antalet och därför ingår samtliga dessa i enkätundersökningen med undantag för försäkringsbolag som endast har sin verksamhet på lokal nivå. De finansiella företagen består av bankaktiebolag och finansbolag, sparbanker (av vilka åtskilliga endast agerar på en lokal marknad), värdepappersbolag, försäkringsbolag och investmentbolag, inalles 321 företag. Därutöver tillkommer de åtta finansiella företag som finns med bland de mest omsatta svenska börsföretagen. Totalt valdes således 956 företag ut. Av dessa har 23 företag meddelat att verksamheten upphört p.g.a. fusion, avveckling eller konkurs. Därför omfattar undersökningen totalt 933 företag.</P>
<P class="p243 ft56"><SPAN class="ft56">5.3</SPAN><SPAN class="ft57">Svarsfrekvens och bortfall</SPAN></P>
<P class="p244 ft0">Det var frivilligt för företagen att besvara enkäten. Den totala svarsfrekvensen kom att ligga på 56 procent. Andelen företag som besvarade</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td146"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p14 ft6">Fördjupad företagsekonomisk behovsanalys <SPAN class="ft7">83</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft0">enkäten stiger dock med storleken på företagen. Av de små ickefinansiella företagen har 49 procent besvarat enkäten och av de mellanstora <NOBR>icke-finansiella</NOBR> företagen 57 procent. Svarsfrekvensen är för de stora <NOBR>icke-finansiella</NOBR> företagen 69 procent och 77 procent för de mest omsatta börsföretagen, vilket innebär att man med relativt stor säkerhet kan dra slutsatser från de enkätsvar som kommit in från de stora företagen. De finansiella företagen har en svarsfrekvens på 52 procent.</P>
<P class="p94 ft0">Bortfallet uppgår således till totalt 44 procent. Bortfall är ett bekymmer av två orsaker. Dels bidrar det till att den slumpmässiga osäkerheten ökar. Urvalet (i denna undersökning 956 företag) är gjort utifrån en given osäkerhet. Bortfallet innebär att beräkningarna grundas på färre observationer än tänkt och eftersom variationen ökar med minskat antal observationer blir osäkerheten i resultaten större än avsetts. Detta går dock att direkt kvantifiera, genom skattningar av urvalsosäkerheten från det observerade materialet.</P>
<P class="p94 ft0">Därtill kommer den eventuella <NOBR>icke-slumpmässiga</NOBR> snedvridning (bias) som bortfallet kan orsaka. Vanligtvis utgår man från att bortfallet är slumpmässigt vad avser de variabler som studerats, dvs. att <SPAN class="ft24">vad </SPAN>man svarat/skulle svarat inte påverkar <SPAN class="ft24">om </SPAN>man svarar. Tyvärr är det omöjligt att veta säkert om detta antagande är riktigt. Man kan i denna speciella undersökning förmodligen anta att de företag som inte svarat på enkäten på det hela taget är mindre intresserade av möjligheten att använda euro i redovisning än de företag som besvarat enkäten. Det skulle innebära att andelen positiva företag antagligen är lägre än vad undersökningens resultat visar. Det stora bortfallet innebär att resultaten måste behandlas med stor försiktighet. Den till följd av bortfallet ökade osäkerheten gör att skillnaden mellan företagsgrupper är svår att fastställa. Den okända snedvridningen har medfört att SCB valt att inte dra några slutsatser till hela populationen (urvalet drogs från drygt 30 000 företag) utan endast redovisar hur de faktiskt svarande företagens svar fördelar sig.</P>
<P class="p245 ft59"><SPAN class="ft56">5.4</SPAN><SPAN class="ft58">Kommentarer till tolkningen av resultatsammanställningen</SPAN></P>
<P class="p246 ft0">I Bilaga 2 ges en utförlig sammanställning av de svar som lämnats fördelade på företagsgrupperna. Här redovisas fråga för fråga dels faktiskt antal lämnade svar, dels en procentuell fördelning av svarsalternativen. Eftersom vissa frågor inte skall besvaras av samtliga svarande har antalet svar ibland blivit så begränsat att det varit nödvändigt att slå samman några eller i vissa fall samtliga företagsgrupper.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">84 </SPAN>Fördjupad företagsekonomisk behovsanalys</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p73 ft0">De mest omsatta börsföretagen redovisas separat. De 27 börsföretag, av totalt 35, som besvarat enkäten ingår dessutom i gruppen stora ickefinansiella företag (med 21 företag) respektive i gruppen finansiella företag (med 6 företag).</P>
<P class="p156 ft2">Vid samtliga frågor har det funnits utrymme för de svarande att lämna kommentarer. Dessa kommentarer har i många fall på ett väsentligt sätt kompletterat företagens svar på ställda frågor.</P>
<P class="p73 ft2">De mest omsatta svenska börsföretagen är inte många till antalet. Däremot står de för en mycket stor andel av antalet anställda inom näringslivet och av landets totala produktion, ca 80 procent.</P>
<P class="p247 ft59"><SPAN class="ft56">5.5</SPAN><SPAN class="ft58">Översiktlig sammanfattning av enkätresultaten</SPAN></P>
<P class="p248 ft0">Målsättningen med enkätens del I var att belysa de svenska företagens behov av att kunna använda euro i den löpande bokföringen och påvisa hur detta behov kan komma att påverkas av önskemål från kunder/leverantörer och krav som ställs av myndigheter.</P>
<P class="p156 ft0">Här framgår att oavsett företagsgrupp är det endast en mindre andel av företagen som har behov av att kunna använda euro i den löpande bokföringen. Det är totalt 12 procent av de svarande som anger ett sådant behov, medan 62 procent svarar nej på frågan om ett behov finns. Samtidigt ökar behovet av att kunna använda euro med företagens storlek, från 2 procent för små företag till 29 procent för de mest omsatta företagen. Kommentarerna från de mest utlandsorienterade företagen bland de största börsföretagen är entydiga. De anger ett behov av att använda euro i den löpande bokföringen.</P>
<P class="p235 ft0">En tredjedel av de företag som inte redan i dag anser sig ha ett klart behov av att använda euro i sin bokföring anser att behovet kommer att öka om företagets kunder och/eller leverantörer ställer krav på att offerter och fakturor skall noteras i euro.</P>
<P class="p156 ft0">En stor andel av de företag som har behov av redovisning i euro kommer på motsvarande sätt att verka för att denna valuta skall användas i transaktioner med kunder och leverantörer. Några direkta krav på kunder och leverantörer kommer man dock inte ställa. Lönerna till de anställda kommer man att fortsätta att betala i svenska kronor, även om nästan en tredjedel av de svarande företagen skulle verka för att också löner till de anställda skulle betalas i euro när deras redovisning sker i denna valuta.</P>
<P class="p74 ft0">De företag som har ett behov av att använda sig av euro i den löpande bokföringen kan också i fortsättningen vara tvungna att lämna</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td146"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p14 ft6">Fördjupad företagsekonomisk behovsanalys <SPAN class="ft7">85</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft0">deklaration av skatter och avgifter i svenska kronor. Antingen kan detta ske genom att företaget har en sidoordnad bokföring i svenska kronor eller genom att en omräkning sker från euro till svenska kronor genom ett schablonförfarande. Av svaren framgår att det är en fråga som det är svårt att ta ställning till. Förmodligen skulle man vilja ha mera information om de båda alternativen. De kommentarer som lämnats av företagen ger något klarare besked. En bokföring i såväl euro som i kronor anses föra med sig stora kostnader. Ett schablonmässigt omräkningssystem är att föredra, förutsatt att det blir enkelt att tillämpa.</P>
<P class="p74 ft0">Företagen anser, enligt de kommentarer som lämnats, att det inte skulle behöva bli så stora problem med att deklarera och betala avdragen <NOBR>A-skatt</NOBR> och arbetsgivaravgifter i svenska kronor. Beträffande mervärdesskatt skulle det behövas någon form av schablonomräkning.</P>
<P class="p156 ft0">Avsikten med enkätens andra del var att kartlägga omfattningen av valutasäkringar av valutaflöden och/eller eget kapital och huruvida valutasäkringar kommer att göras i euro i de fall att företaget kommer att använda den nya europeiska valutan i den löpande bokföringen. Problematiken med valutasäkringar har studerats mera ingående av professor Claes Wihlborg och för en närmare genomgång hänvisas till dennes rapport, se Bilaga 3. Här konstateras endast att det i första hand är stora företag som utnyttjar valutasäkringar och att det i dagsläget till stor del är europeiska valutor som valutasäkras. Dessutom kommer en majoritet av de svarande företagen att göra valutasäkring i euro i de fall företagen går över till att använda euro i den löpande bokföringen.</P>
<P class="p74 ft0">Enkätens tredje del avser de kostnadsreduceringar/vinster som skulle bli en följd av att företaget går över till att använda euro i bokföringen. Man kan konstatera att det i första hand är de stora företagen som finansierar sin verksamhet internationellt och då framför allt de mest omsatta börsnoterade företagen. Det är också dessa mest omsatta börsföretag som anser att man får minskade kostnader vid en övergång till bokföring i euro. Dessa börsföretag väntar sig också att företagets valutasäkringskostnader skall reduceras vid en användning av euro som bokföringsvaluta.</P>
<P class="p235 ft0">Företagen har också angivit andra vinster/fördelar med att gå över till euro i den löpande bokföringen. Informationsvinster anges av många företag, exempelvis genom bättre information till kreditgivare och ägare, underlättade kommunikationer mellan bolag i olika länder och tydligare jämförbarhet med internationella konkurrenter. I och med att euron blir en stor valuta kan bokföring i euro ersätta tidigare redovisning, i t.ex. USD. Det är också en klar fördel att kunna använda samma valuta i utländska och svenska koncernföretag. I övrigt kan en användning av euro i den löpande bokföringen göra att företaget betraktas som ett europeisk företag, vilket kan föra med sig att det blir lättare att få</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">86 </SPAN>Fördjupad företagsekonomisk behovsanalys</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft2">europeiska kunder och att det kommer att få en större likviditet på börserna.</P>
<P class="p73 ft0">Om företagen inte får möjlighet att gå över till euro i den löpande bokföringen skulle man gå miste om de vinstmöjligheter som redovisats här ovan. Därutöver anger företagen en ökad administration i och med att europeiska kunder måste få betala i euro. Dessutom påpekas att företagets personal kommer efter i den process som nu påbörjas ute i Europa där konkurrenter ställer om sig till att tänka i den nya valutan. De svenska företagen skulle få en försämrad konkurrenskraft då konkurrenter använder euron som ett marknadsföringsargument.</P>
<P class="p156 ft0">Om svenska företag, som önskar använda euro i den löpande bokföringen, måste ha en sidoordnad bokföring i svenska kronor, vilka investeringar och merkostnader skulle detta medföra? Detta var en fråga som företagen ställdes inför. Svar som lämnades varierade påtagligt från marginella kostnadsökningar till betydande kostnader för investeringar i datasystem och mer administrativt arbete.</P>
<P class="p235 ft0">En förhoppning med enkäten var också att det skulle vara möjligt för företagen att kvantifiera de fördelar som en <NOBR>euro-redovisning</NOBR> skulle föra med sig samt att i kronor ange hur stora investeringar respektive kostnadsökningar som en bokföring i såväl euro som i kronor skulle innebära. Tyvärr har endast ett litet antal företag lämnat några sådana kvantifieringar. Det är därför inte är möjligt att göra några skattningar av vinster, investeringar och kostnadsökningar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p15 ft0">87</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p238 ft55"><SPAN class="ft1">6</SPAN><SPAN class="ft54">Makroekonomiska effekter på kronan</SPAN></P>
<P class="p239 ft0">I utredningsuppdraget ingår att analysera de makroekonomiska konsekvenserna av en övergång till redovisning och aktiekapital i euro. Analysen skall behandla såväl hur företag kommer att agera för att förändra sina valutapositioner vid en övergång till euro som om en sådan övergång skulle kunna få konsekvenser för kronans kurs. Vad gäller den senare frågan skall både kort- och långsiktiga effekter beaktas. Utredaren uppdrog åt Clas Wihlborg, professor i bank- och finansvetenskap vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet att utföra denna analys. Wihlborg har fullgjort uppdraget. Hans rapport har fogats till detta betänkande som Bilaga 3. Framställningen i rapporten är förhållandevis teknisk. Nedan följer utredarens sammanfattning av Wihlborgs rapport.</P>
<P class="p243 ft56"><SPAN class="ft56">6.1</SPAN><SPAN class="ft57">Sammanfattning av Wihlborgs rapport</SPAN></P>
<P class="p135 ft0">I den allmänna debatten har det förekommit påståenden om att företagens redovisning kommer att sätta press på kronan när EMU- projektet inleds den 1 januari 1999 och 11 europeiska länder börjar använda euro som betalningsmedel. Det har i denna debatt också hävdats att euro från denna tidpunkt i ökande utsträckning kommer att användas som faktureringsvaluta i stället för kronor och att detta kommer att leda till mycket stora valutaflöden. Ett devalveringstryck på kronan skulle därmed uppstå.</P>
<P class="p243 ft23"><SPAN class="ft23">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft60">Risk- och avkastningsbedömningar</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Dessa påståenden verkar vid första anblicken rimliga, men de är baserade på en partiell analys av vad som bestämmer valutaflödena. De som framför dessa påståenden tar inte hänsyn till att aktieägarna bestämmer sina valutapositioner på grundval av risk- och avkastnings-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">88 </SPAN>Makroekonomiska effekter på kronan</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft0">bedömningar. Dessa bedömningar torde inte påverkas av i vilken valuta aktiekapitalet redovisas och denomineras. Om exempelvis ett svenskt aktiebolag minskar sina lån i euro, minskar det den risk aktieägarna löper att företaget förlorar på växelkursförändringar i förhållandet krona/euro. Om aktieägarna vill ha kvar den gamla risken i sin valutaportfölj kan de åstadkomma detta t.ex. genom att öka sina privata lån i euro.</P>
<P class="p243 ft23"><SPAN class="ft23">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft60">Fler transaktioner i euro</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Införandet av euron innebär självklart att fler transaktioner än tidigare kommer att ske i denna valuta. Det är troligt att en stor del av den fakturering som nu görs i kronor kommer att göras i euro. Detta kan medföra att utbud och efterfrågan på den svenska valutamarknaden påverkas. Hur stor denna påverkan blir beror bl.a. på konkurrensförhållanden och betalningsrutiner inom olika branscher. Förväntningar om kronans ”hårdhet” i förhållande till eurons kan påverka valet av faktureringsvaluta. Aktieägares valutaportföljer spelar också en roll här. Som nämnts ovan kan portföljerna anpassas för att balansera den riskökning som inträder när ett svenskt företag väljer att öka sin exponering i t.ex. euro.</P>
<P class="p243 ft23"><SPAN class="ft23">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft60">Redovisning i euro</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">När euron på detta sätt i ökande utsträckning avvänds i företagens och hushållens transaktioner ökar också antalet företag som har fördelar av att utföra redovisningen i euro. Den externa redovisningens främsta uppgift är att informera företagets intressenter, och framför allt då dess nuvarande och potentiella finansiärer. Valet av redovisningsvaluta torde därför vara starkt beroende av finansiärernas hemvaluta. Detsamma gäller valet av denomineringsvaluta för aktiekapitalet.</P>
<P class="p46 ft0">Hushållens och företagens preferenser för olika valutor torde vara oberoende av redovisningsprinciper och denominering av företagens aktiekapital. Den önskade valutaportföljen torde i stället bestämmas av konsumtion samt inköp och försäljning i olika valutor. De finansiella marknaderna erbjuder instrument, som gör det möjligt för både företag och hushåll att uppnå den valutaposition som de önskar, oberoende av om en viss tillgång är denominerad i den ena eller andra valutan. Redovisnings- och denomineringsvalutan bör därför inte påverka företagens och hushållens sammanlagda valutapositioner. Valet av denomineringsvaluta för aktiekapitalet liksom valet av redovisningsvaluta kan därför</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td147"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td148"><SPAN class="p14 ft6">Makroekonomiska effekter på kronan <SPAN class="ft7">89</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p101 ft2">inte antas påverka, varken direkt eller indirekt, utbud och efterfrågan på kronor.</P>
<P class="p249 ft31"><SPAN class="ft23">6.1.4</SPAN><SPAN class="ft61">Euro som handelsvaluta vid Stockholms fondbörs</SPAN></P>
<P class="p231 ft0">Valet av handelsvaluta vid Stockholms fondbörs (SFB) har en mer direkt påverkan på utbud av och efterfrågan på kronor eftersom en stor del av börshandeln innebär reella valutaflöden. Om aktierna i en stor andel av företagen vid SFB skulle noteras i euro, skulle det kunna få makroekonomiska konsekvenser, vilka emellertid skulle vara beroende av ägandestrukturen i de svenska börsnoterade aktiebolagen. Svenskars och utlänningars portföljval i olika valutor torde som nämnts vara oberoende av i vilken valuta handeln sker. Den främsta effekten av börsnotering i euro blir då att färre utlänningar som deltar i börshandeln köper och säljer kronor. Å andra sidan måste svenskar som deltar i börshandeln gå in och ut ur euro i högre utsträckning. I den mån utländska medborgares handel kommer att dominera handeln kommer valutahandeln i kronor att minska i volym. I ett inledande skede kan effekten dock vara den motsatta. Den eventuella likviditetseffekten i valutahandeln i kronor kan sålunda inte förväntas omedelbart utan torde utvecklas långsamt över tiden. Det är dock svårt att se denna långsiktiga effekt som viktig. Vidare bör det påpekas att grunden för att euron ses som en attraktiv handelsvaluta är troligen att den förväntas bli mer stabil än kronan.</P>
<P class="p250 ft0">Under förutsättning att kronan inte blir en svag valuta och ägandestrukturen i de svenska börsnoterade aktiebolagen inte ändras betydligt, är det svårt att se en avgörande fördel för aktiebolag att gå över till euro som handelsvaluta vid Stockholms fondbörs. Om en stor del av företagen vid Stockholms fondbörs emellertid bestämmer sig för att använda euron som handelsvaluta kan det, som nämnts, leda till att valutahandeln i svenska kronor minskar i volym.</P>
<P class="p243 ft23"><SPAN class="ft23">6.1.5</SPAN><SPAN class="ft60">Målsättningar för valutahanteringen</SPAN></P>
<P class="p251 ft0">Det är möjligt att ett skifte i redovisnings- och denomineringsvalutan kan ge större effekter om målsättningarna för valutahanteringen är redovisningsmässiga i stället för ekonomiska. För att utreda denna fråga utfördes en enkät som tar sikte på bl.a. företagens målsättningar. Svaren tyder på att en stor majoritet av de allra största företagen är starkt redovisningsorienterade i sin valutahantering. De tar valutapositioner i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">90 </SPAN>Makroekonomiska effekter på kronan</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft0">finansiella kontrakt för att balansera rent bokföringsmässiga exponeringar. En förändring av redovisningsvalutan och/eller aktiekapitalets denominering för dessa företag kommer därför att påverka deras valutapositioner i hög grad.</P>
<P class="p156 ft0">Även om företagens positioner bestäms av rent bokföringsmässiga beräkningar av exponering, kan redovisnings- och denomineringsvalutan vara irrelevant för handeln med valutor. Aktieägarna kan med vetskap om företagens beteende uppnå den valutaportfölj de önskar. Om ett företag ökar sitt innehav av euro av redovisningstekniska skäl, kan aktieägarna svara med att sälja eurotillgångar i motsvarande grad för att bibehålla portföljens ekonomiska valutaexponering. Den totala nettoefterfrågan på valutor blir då oförändrad.</P>
<P class="p235 ft0">En mindre andel av företagen arbetar med rent ekonomiska målsättningar för valutahanteringen. Om företagens valutapositioner bestäms av en ekonomisk värdering av risk och förväntad avkastning är redovisningsvalutan såväl som denomineringen av aktiekapitalet ovidkommande för efterfrågan och utbud för valutor.</P>
<P class="p252 ft63"><SPAN class="ft23">6.1.6</SPAN><SPAN class="ft62">Konsekvenser om kronan flyter eller fästs starkt vid euron</SPAN></P>
<P class="p248 ft0">De valutaflöden från kronor till euro, som kan uppstå som en följd av en förändring i redovisnings- och denomineringsvalutan, kan variera avsevärt i storlek på kort sikt. Om alla företag samtidigt skiftar sin redovisnings- och denomineringsvaluta, skulle det kunna utlösa skiften i valutapositioner om sammanlagt hundratals miljarder kronor. Ett så omfattande skifte i valutapositioner förutsätter att aktieägarna inte får tillräcklig information om företagens ändrade valutapositioner. Att ett antal företag ökar sina positioner i euro på bekostnad av kronor, behöver ju inte betyda att kronan hamnar under devalveringstryck, om nämligen marknaden får adekvat information om vad som händer. Marknadsdeltagare, som inser att inget fundamentalt inträffat för svenska företag, kan förväntas köpa kronor, om penningpolitiken är trovärdig vid rådande växelkurs.</P>
<P class="p74 ft0">Antag först att den svenska kronan flyter. Då skulle företagens skift till euro innebära ett ökat utbud av kronor på valutamarknaden. Om den framtida förväntade kursen, som kan antas bero på ekonomisk politik och företags konkurrenskraft, är oförändrad köps utbudet av kronor upp av riskvilliga aktörer på valutamarknaden. Eftersom ett skift i redovisningsvalutor skulle vara allmänt känt när företagen skiftar valutapositioner, finns det ingen anledning att tro att efterfrågan inte skulle</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td147"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td148"><SPAN class="p14 ft6">Makroekonomiska effekter på kronan <SPAN class="ft7">91</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">infinna sig. Aktieägarna är i detta scenario naturligtvis medvetna om vad som pågår.</P>
<P class="p35 ft0">Antag därefter att Sverige vid tidpunkten för företagens transaktioner har låst kursen till euron. Om den fasta kursen är trovärdig, kommer det ökade utbudet av tillgångar i kronor att leda till ett tryck uppåt på den svenska räntan. Detta leder till en ökad efterfrågan på värdepapper i kronor och därmed ett kapitalinflöde.</P>
<P class="p35 ft0">Detta resonemang innebär att det är ganska meningslöst att försöka beräkna storleken på valutaflöden i samband med att företagen övergår till euro som redovisnings- och denomineringsvaluta. Om Riksbanken för en trovärdig penningpolitik vid rådande växelkurs kan övergången ske med minimala störningar.</P>
<P class="p39 ft0">Om kronan är svag och kronan förväntas bli en svag valuta utanför den monetära unionen, kan ökade valutautflöden skapa problem för Riksbanken och kronans värde. Det är inte säkert att det blir någon efterfrågan på kronor som kan balansera det ökade utbudet. En svag valuta kan också stärka tendenserna bland företagen att övergå till euron som redovisnings- och denomineringsvaluta.</P>
<P class="p46 ft0">Innebörden av detta är att Riksbankens trovärdighet i penning- och valutapolitik kan vara avgörande för vilka effekter det blir av transaktioner som företag företar i samband med att de frivilligt övergår till euro som redovisnings- och denomineringsvaluta. Detta gäller med såväl fast som flytande kurs.</P>
<P class="p240 ft23"><SPAN class="ft23">6.1.7</SPAN><SPAN class="ft60">Information till aktieägarna</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Slutligen kan det sägas att det enklaste sättet att undvika att valutaflöden, som beror på rent bokföringsorienterad valutahantering, påverkar kronans värde eller leder till stora valutaflöden totalt, är att företagen informerar aktieägarna om syftet med förändringar i valutapositioner. Den enda information som behövs är storleken på aktiekapitalet som denomineras i euro och vilka målsättningar företaget har för sin hantering av valutarisker. Aktieägarna kan då förväntas återställa sina valutaportföljer för att bibehålla önskad exponering.</P>
<P class="p243 ft23"><SPAN class="ft23">6.1.8</SPAN><SPAN class="ft60">Wihlborgs sammanfattande bedömning</SPAN></P>
<P class="p32 ft2">Wihlborgs huvudslutsats är att ett ökat användande av euro som redovisningsvaluta och för denominering av aktiekapitalet för svenska företag är i det närmaste betydelselöst ur makroekonomisk synpunkt.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">92 </SPAN>Makroekonomiska effekter på kronan</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft56"><SPAN class="ft56">6.2</SPAN><SPAN class="ft57">Utredarens slutsatser</SPAN></P>
<P class="p135 ft0">Med hänvisning till professor Clas Wilborgs analys anser utredaren att, ett ökat användande av euron som redovisningsvaluta och för denominering av aktiekapital för svenska företag, inte har någon betydande effekt ur ett makroekonomisk synvinkel. Dock vill utredaren uppmärksamma några punkter i professor Wilborgs framställning.</P>
<P class="p46 ft0">Svaren på frågorna i den enkät som SCB har genomfört för utredningen (se Bilaga 2) tyder på att en betydande andel av de allra största företagen kommer att skifta till euro som redovisnings- och denomineringsvaluta, även om Sverige inte går med i den monetära unionen.</P>
<P class="p39 ft0">Eftersom företagen samtidigt betonar balansräkningsexponeringen i valutariskhanteringen är sannolikheten stor att företagen slutar ta positioner i de finansiella marknaderna för att hedga balansräkningsexponeringen i icke svensk valuta. I stället kommer de att ta motsvarande positioner för att hedga balansräkningsexponeringen i andra valutor än euron. Detta skift i finansiella positioner innebär i sig stora valutaflöden, men det innebär också att aktieägarnas exponering förändras.</P>
<P class="p46 ft0">För att nettoeffekten av aktieägarnas och företagens valutaflöden skall bli noll måste aktieägarna vara informerade om företagens valutahanteringsprinciper. Det är inte säkert att de får denna information alls eller i vart fall inte omedelbart. I så fall kan nettoeffekten på valutaflödena under en period bli avsevärd. Det enklaste sättet att undvika detta är att stimulera företagen att informera om valutahanteringsprinciper.</P>
<P class="p46 ft0">Även om det sker ett nettoutflöde från kronor till euro på grund av företags och aktieägares sammanlagda omdisponering av valutapositioner så är det inte säkert att stora kapitalutflöden eller ett devalveringstryck på kronan kommer att observeras. Det finns en mängd marknadsaktörer som tar positioner i valutor och penningmarknadsinstrument baserade på räntor och förväntade växelkursförändringar. Om Riksbankens penning- och valutapolitik förblir trovärdig finns det ingen anledning att befara en brist på köpare av svenska penning- och kapitalmarknadsinstrument.</P>
<P class="p46 ft0">Valutautflöden, som kan utlösas av företagens omdispositioner, kan däremot skapa ett devalveringstryck, om Riksbankens penningpolitik befaras bli inflationistisk i förhållande till EMUs politik. Köpare av svenska värdepapper kommer då fram endast om räntan stiger eller kronans värde sjunker. Det skall dock uppmärksammas att om penningpolitiken inte är trovärdig, det bara är en tidsfråga innan valutautflöden inträffar och devalveringstryck uppstår. Företagens omdispositioner från kronan till euron kommer då bara att påskynda en oundviklig process.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p15 ft0">93</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p253 ft53"><SPAN class="ft1">7</SPAN><SPAN class="ft52">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN></P>
<P class="p254 ft56"><SPAN class="ft56">7.1</SPAN><SPAN class="ft57">Företagsbeskattning</SPAN></P>
<P class="p255 ft31"><SPAN class="ft23">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft61">Allmänt om sambandet mellan redovisning och beskattning</SPAN></P>
<P class="p188 ft0">Sverige har ett ett långtgående samband mellan redovisning och beskattning. Huvudregeln är att den skattemässiga inkomstberäkningen skall göras på grundval av bokföringen om inget annat särskilt är angivet i lagstiftningen (24 § kommunalskattelagen (1928:370, KL)). Detta medför att samma värde skall gälla vid bokföring och beskattning för bl.a. varulager, pågående arbeten, fordringar och skulder samt att flertalet intäkter och kostnader i rörelsen är skattepliktiga resp. avdragsgilla. Undantag från principen om samma regler vid redovisning och beskattning anges särskilt. Ofta talar man om det område där det råder samband som ”det kopplade området”.</P>
<P class="p40 ft0">De främsta områden där det inte råder samband (det icke kopplade området) är fastigheter och värdepapper (dock inte såvitt avser företag som bedriver handel med fastigheter resp. värdepapper). För dessa tillgångsslag gäller att de avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar som görs i bokföringen skall återföras till beskattning i deklarationen och ersättas med de avskrivningar m.m. som är uttryckligen tillåtna enligt skattelagstiftningen.</P>
<P class="p46 ft0">Till deklarationen skall den skattskyldige bifoga uppgifter om samtliga resultat- och balansräkningsposter (2:19 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK). Detta görs i ett speciellt standardiserat räkenskapsutdrag <NOBR>(SRU-schema).</NOBR> Finansiella företag skall i stället bifoga sin årsredovisning (2:20 LSK).</P>
<P class="p46 ft0">Den beskattningsbara vinsten (inkomst av näringsverksamhet) beräknas sedan genom att man utgår från den redovisade vinsten enligt bokföringen och gör justeringar med avseende på de icke skattepliktiga intäkter resp. icke avdragsgilla kostnader som finns med i det bokförda resultatet samt de skattepliktiga intäkter resp. avdragsgilla kostnader som inte finns med i det bokförda resultatet. Dessa poster brukar kallas</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">94 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft0">för ”skattemässiga justeringar”. När alla skattemässiga justeringar har gjorts har man nått fram till den skattepliktiga inkomsten av näringsverksamhet. De skattemässiga justeringarna kan därför sägas fungera som en brygga mellan det kopplade och det icke kopplade området.</P>
<P class="p240 ft23"><SPAN class="ft23">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft60">Omräkning för skatteändamål</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Enligt utredarens direktiv skall en utgångspunkt vara att deklarationen även framdeles skall upprättas i kronor. Detta kan uppnås på i huvudsak två sätt, dels genom att man kräver att bokföringen även i framtiden skall vara i kronor och dels genom att bokslutet i euro räknas om till kronor. Om staten vill vara säker på att kunna få in lika mycket skatt som enligt dagens regler förutsätter det att man kräver att bokföringen även framdeles skall vara i kronor. I så fall står det naturligvis vem som helst fritt att i en sidoordnad redovisning bokföra samtliga transaktioner även i euro eller någon annan valuta. Den möjligheten finns redan idag. Av direktiven framgår att utredaren skall lägga fram förslag till de lagändringar som är nödvändiga för att svenska företag skall kunna ha sin löpande bokföring i euro i stället för i kronor. Alternativet med fortsatt krav på bokföring i kronor kommer därför inte att diskuteras ytterligare. Det förtjänar emellertid att påpekas att dubblerad bokföring är en mycket betungande och dyr lösning och det kan starkt ifrågasättas om något företag skulle börja tillämpa sådan.</P>
<P class="p37 ft0">Detta leder till att någon form av omräkningsförfarande måste till för att ett bokslut i euro skall kunna ligga till grund för en deklaration i kronor. Vissa krav bör ställas på den omräkningsmodell som väljs. Den bör:</P>
<P class="p256 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft64">vara enkel att tillämpa,</SPAN></P>
<P class="p257 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft64">ge ett rättvisande resultat och inte systematiskt över- eller undervärdera vinsten,</SPAN></P>
<P class="p258 ft2"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft65">vara sådan att de skattskyldiga inte kan manipulera den beskattningsbara vinsten,</SPAN></P>
<P class="p258 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft64">medföra att företag med samma transaktioner beskattas lika oberoende av redovisningsvaluta.</SPAN></P>
<P class="p131 ft0">Vid val av omräkningsmodell måste man bestämma sig för om syftet är att det omräknade bokslutet skall överensstämma med vad som hade blivit fallet om alla transaktionerna hade bokförts i kronor eller om man kan tänka sig avsteg från denna princip.</P>
<P class="p39 ft2">Flertalet omräkningsmodeller kommer att medföra att den årsvinst som har omräknats från euro till kronor – i större eller mindre omfattning – avviker från den vinst som skulle ha uppkommit om företaget</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td149"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">95</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft0">hade bokfört alla transaktioner i kronor. Ett sådant utfall medför att två företag som har identiska transaktioner kommer att beskattas för olika belopp beroende på om de har redovisningen i euro eller kronor. Detta är ett problem ur rättvisesynpunkt. Det medför också att staten tar på sig en större eller mindre del av företagens valutakursrisk om företagen väljer att lägga om bokföringen till euro. Vidare kommer det att bli problem med företagsstatistiken (se avsnitt 7.7) och möjligheten att göra prognoser över statens intäkter från företagsskatter kommer att försämras.</P>
<P class="p74 ft0">När det gäller att konstruera en omräkningsmodell som medför att det omräknade resultatet överensstämmer med det resultat som hade uppkommit om samtliga transaktioner hade bokförts i kronor kan sägas att en sådan modell – om den över huvud taget är möjlig att konstruera – ofrånkomligen skulle bli mycket komplicerad. Vidare gäller att om ett företag tillåts att ha sin redovisning i euro så är det rimligt att anta att euron kommer att bli företagets funktionella valuta. Detta kommer i så fall att påverka företagets prissättning av varor och tjänster, inköpsbeteende, val av skuldsättning, valutasäkringspolicy m.m. I och med att företagets beteende blir annorlunda om den funktionella valutan är euro är det sannolikt att företagets vinst kommer att bli en annan än om man hade haft kronan som funktionell valuta (och redovisningsvaluta).</P>
<P class="p74 ft0">Resonemanget leder fram till slutsatsen att om företagen över huvud taget skall tillåtas att ha euron som redovisningsvaluta så krävs någon form av schabloniserad omräkning för beskattningsändamål. Samma metod bör kunna användas för statistikändamål (se avsnitt 7.7). Ut- redaren anser att kravet på enkelhet bör ta över kravet på ”millimeterrättvisa” och har beslutat sig rekommendera en modell som kan beskrivas enligt följande.</P>
<P class="p235 ft0">Balans- och resultaträkning räknas om till kronor, balansräkningen enligt balansdagens kurs och resultaträkningen enligt årets genomsnittskurs. Den differens som uppkommer beroende på att årets vinst räknas om till genomsnittskurs och övriga poster i balansräkningen till balansdagskurs bör inte resultatföras utan enbart noteras i den omräknade balansräkningen som en korrigeringspost (så att tillgångs- och skuldsidan blir lika stora). Det omräknade resultatet är utgångspunkt för inkomstberäkningen i deklarationen och de skattemässiga justeringarna görs i kronor. Denna modell innebär att resultatmätningen inom det kopplade området även fortsättningsvis följer bokföringen, dvs. resultatet mäts i euro. För deklarationsändamål räknas sedan detta resultat om till kronor enligt den genomsnittliga växelkursen. Inom det icke kopplade området skall beloppen i kronor gälla. En något utförligare beskrivning av metoden finns i avsnitt 7.1.8.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">96 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p108 ft2">Nedan följer en genomgång av ett antal områden som särskilt skall behandlas.</P>
<P class="p259 ft23"><SPAN class="ft23">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft60">Det kopplade området</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Intäkter och kostnader räknas om enligt den genomsnittliga växelkursen under året. Posterna ingår i det redovisade resultatet som ligger till grund för beskattningen. Någon ytterligare beräkning eller justering är inte nödvändig.</P>
<P class="p39 ft0">De nuvarande reglerna för värdering av varulager, pågående arbeten, fordringar och skulder torde kunna användas oavsett vilken valuta som används i bokföringen. Innebörden av detta är att resultatmätningen görs i euro. Eftersom samma regler gäller vid bokföring och beskattning är detta rimligt.</P>
<P class="p260 ft0">Några punkter skall kommenteras särskilt. Det gäller:</P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft66">·</SPAN><SPAN class="ft67">felaktig värdering av balansposter,</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft66">·</SPAN><SPAN class="ft67">räkenskapsenligt avskrivning på inventarier och</SPAN></P>
<P class="p99 ft0"><SPAN class="ft66">·</SPAN><SPAN class="ft67">avsättning till periodiseringsfond.</SPAN></P>
<P class="p261 ft24">Felaktig värdering av balansposter</P>
<P class="p43 ft2">En komplikation uppstår om skattemyndigheterna inte godtar den värdering av lager, fordringar o.dyl. som har gjorts i räkenskaperna. Ett sifferexempel får illustrera.</P>
<P class="p35 ft0">Ett företag har följande stiliserade resultat- och balansräkning uttryckt i euro:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td150"><SPAN class="p14 ft24">Resultaträkning (euro)</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td151"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td152"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p14 ft0">Intäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td103"><SPAN class="p262 ft0">10 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td151"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td152"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p14 ft0">Kostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td103"><SPAN class="p262 ft68">- 7 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td151"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p14 ft0">Årets vinst</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td103"><SPAN class="p262 ft0">3 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td151"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td41"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td153"><SPAN class="p263 ft24">Balansräkning (euro)</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td152"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p14 ft0">Fastighet</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td103"><SPAN class="p262 ft0">10 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td151"><SPAN class="p14 ft0">Årets vinst</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td152"><SPAN class="p15 ft0">3 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p14 ft0">Kundfordring</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td103"><SPAN class="p262 ft0">1 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td151"><SPAN class="p14 ft0">Övrigt eget kapital</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p15 ft0">8 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p14 ft0">Kassa</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td103"><SPAN class="p262 ft68">3 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td151"><SPAN class="p14 ft0">Skulder</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td154"><SPAN class="p15 ft48">3 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td103"><SPAN class="p262 ft0">14 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td151"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p15 ft0">14 000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft2">Om genomsnittskursen för året är 9 kr och balansdagens kurs 10 kr så får vi följande resultat- och balansräkning omräknade till kronor</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td149"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">97</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr10 td155"><SPAN class="p14 ft24">Omräknad resultaträkning (kr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td82"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td156"><SPAN class="p14 ft0">Intäkter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p15 ft0">90 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td156"><SPAN class="p14 ft0">Kostnader</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td39"><SPAN class="p15 ft68">- 63 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td157"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td82"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td156"><SPAN class="p14 ft0">Årets vinst</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p15 ft0">27 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td155"><SPAN class="p265 ft24">Omräknad balansräkning (kr)</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td82"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td156"><SPAN class="p14 ft0">Fastighet</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p15 ft0">100 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p266 ft0">Årets vinst</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p15 ft0">27 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td156"><SPAN class="p14 ft0">Kundfordring</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td39"><SPAN class="p15 ft0">10 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td157"><SPAN class="p266 ft0">Övrigt eget kapital</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td82"><SPAN class="p15 ft0">80 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td156"><SPAN class="p14 ft0">Kassa</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p15 ft0">30 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p266 ft0">Skulder</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p15 ft0">30 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td156"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td158"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td159"><SPAN class="p15 ft0">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p266 ft0">Omräkningsdiff.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td160"><SPAN class="p15 ft0">3 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td156"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td39"><SPAN class="p15 ft0">140 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td157"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td82"><SPAN class="p15 ft0">140 000</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft0">Antag nu att skattemyndigheten inte godkänner företagets värdering av kundfordringarna. Enligt myndighetens uppfattning skall de vara 1 000 kr (eller 100 euro) större. Frågan är nu hur höjning skall göras. Enligt normala bokföringsmässiga principer så skall en höjning av värdet på kundfordringarna med 1 000 kr öka vinsten med lika mycket. I det här fallet kommer emellertid en sådan höjning av vinsten att bli för stor. Detta följer av att resultatposter skall räknas om enligt genomsnittskursen. Om kundfordringarna hade värderats korrekt från början hade vinsten varit 100 euro större och i så fall hade beloppet räknats om enligt genomsnittskursen (dvs. 900 kr). Det faktum att omräkningen görs först i samband med deklarationsgranskningen bör inte medföra att något annat belopp tas upp till beskattning.</P>
<P class="p37 ft0">Det finns tre tänkbara sätt att lösa problemet. Ett sätt är att ändringarna fastställs till sitt belopp i euro och därefter räknas om till värdet i kronor enligt genomsnittskursen. Med tanke på att bokföringen är i euro så är det eurobeloppet som är ”det riktiga” värdet på fordringen. Detta talar för att detta värde bör användas vid ändringar. En sådan här lösning torde kräva att företaget bifogar räkenskapsutdrag i både euro och kronor till deklarationen. Eftersom omräkningen från euro till kronor kommer att kunna ske automatiskt skulle detta inte vålla något problem för företagen. Däremot kan det förväntas leda till administrativt merarbete för skatteförvaltningen om man även skall registrera belopp i euro.</P>
<P class="p40 ft2">Det andra sättet att lösa problemet är att justera beloppet i kronor för skillnaden i kurser. I det här fallet skulle värdet på kundfordringarna höjas med 1 000 kr men bara 9/10 skulle påverka resultatet.</P>
<P class="p57 ft0">Båda dessa lösningarna leder till samma resultat.</P>
<P class="p35 ft2">Det tredje sättet att lösa problemet skulle vara om resultatposter också räknas om enligt balansdagens kurs. En sådan lösning kan emellertid ge ett konstigt mått på resultatet, nämligen om vinsten tjänas</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">98 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">in relativt jämt under året samtidigt som växelkursen fluktuerar (se avsnitt 7.6.2). Denna lösning bör därför inte väljas.</P>
<P class="p35 ft0">Eftersom utgångspunkten för arbetet skall vara att deklarationen skall lämnas i kronor så bör så få uppgifter som möjligt lämnas i euro. Detta talar för att den andra lösningen bör väljas. Ändrad värdering av balansposter inom det kopplade området bör därför fastställas till sina belopp i kronor. Den resultatpåverkande posten skall justeras med hänsyn till skillnaden mellan balansdagens kurs och den genomsnittliga kursen.</P>
<P class="p39 ft0">Om vi antar att tvisten i exemplet gällde om en intäkt på 100 euro skulle bokföras år 1 eller år 2 (det var alltså inte ett försök från bolagets sida att helt slippa beskattning) så kommer intäkten på 100 euro fram i bokslutet för år 2. Bolaget skall då naturligtvis inte beskattas en gång till för samma intäkt. Av punkt 1 sjunde stycket av anvisningarna till 24 § KL framgår att den skattepliktiga intäkten för år 2 skall sättas ned med ett belopp motsvarande 100 euro. Dessa 100 euro ingår i den bokförda vinst som har räknats om enligt den genomsnittliga kurs som gäller för år 2 vilket leder till att det omräknade beloppet (100 euro multiplicerat med den genomsnittliga kursen för år 2) skall behandlas som en icke skattepliktig intäkt. Om inte den genomsnittliga kursen för år 1 är lika med den genomsnittliga kursen för år 2 så kommer alltså olika belopp i kronor att påverka beskattningen för år 1 och år 2. Detta är dock en naturlig konsekvens av att den genomsnittliga kursen används för att räkna om resultatposter.</P>
<P class="p49 ft24">Räkenskapsenlig avskrivning av inventarier</P>
<P class="p43 ft0">Det företag som tillämpar räkenskapsenlig avskrivning på inventarier (samt patent, goodwill och liknande rättigheter som skrivs av som inventarier) måste ha samma värde på inventarierna i bokföringen och beskattningen. Den räkenskapsenliga avskrivningen omfattar två metoder; en huvudregel och en kompletteringsregel. Huvudregeln innebär en avskrivning med 30 procent baserad på summan av det skattemässiga restvärdet vid årets ingång och årets anskaffningar. Kompletteringsregeln innebär en årlig avskrivning med 20 procent baserad på anskaffningsvärdet. Inventarier som har köpts och sålts under samma år får inte räknas med i avskrivningsunderlaget. Vinst eller förlust på sådana inventarier är skattepliktig resp. avdragsgill.</P>
<P class="p40 ft0">När ett inventarium säljs eller går förlorat så utgör försäljningslikviden eller försäkringsersättningen skattepliktig intäkt. Vid tillämpningen av huvudregeln kommer emellertid beloppet att räknas av från anskaffningsvärdet. Den här tekniken brukar kallas för ”nettometoden”.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td149"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">99</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p35 ft0">För att det skall bli möjligt för skattemyndigheterna att kontrollera att avskrivningarna har beräknats korrekt skall den skattskyldige lämna uppgifter om värdet av de inventarier som har anskaffats under beskattningsåret och som fortfarande finns kvar i verksamheten. Motsvarande uppgifter skall lämnas för de tre senaste åren. Vidare skall uppgift lämnas om ersättning för avyttrade eller förlorade inventarier som fanns vid årets början.</P>
<P class="p46 ft0">Om ett företag lägger om sin bokföring till euro så uppkommer ungefär samma problem som beskrivits ovan beträffande felaktig värdering av balansposter. För att effektivt bibehålla sambandet mellan redovisning och beskattning bör företagen beräkna avskrivningar utifrån de faktiska anskaffningsvärdena i euro. Avskrivningarna räknas – i likhet med övriga resultatposter – om enligt genomsnittskurs och det skattemässiga restvärdet enligt balansdagens kurs. För att det skall bli möjligt för skattemyndigheterna att kontrollera avskrivningarna bör företaget i deklarationen ange de eurobelopp på vilka beräkningarna baseras (på samma sätt som man idag anger kronbeloppen).</P>
<P class="p40 ft0">Vid övergången till euroredovisning bör anskaffningsvärdet i kronor för de tre senaste årens anskaffningar räknas om till euro enligt samma kurs som gäller för övriga balansposter vid övergången (balansdagens kurs). Denna uppgift behövs för att man skall kunna beräkna avskrivning enligt kompletteringsmetoden.</P>
<P class="p33 ft24">Periodiseringsfond</P>
<P class="p32 ft0">Avsättningen till periodiseringsfond får uppgå till 20 procent av den beskattningsbara vinsten före avsättningen. Periodiseringsfond tillhör det kopplade området på så sätt att avdrag inte medges med högre belopp än vad som finns avsatt i räkenskaperna.</P>
<P class="p39 ft0">Underlaget för avsättning är alltså vinsten efter alla skattemässiga justeringar. Eftersom den föreslagna omräkningsmodellen bygger på att de skattemässiga justeringarna görs i kronor så måste även avsättningen till periodiseringsfond beräknas till ett belopp i kronor. Detta är alltså ett undantag från principen att eurobeloppen gäller inom det kopplade området. Den avsättning som beräknas i kronor måste sedan räknas om till euro för att tas in i bokföringen. Eftersom balansdagens kurs används vid omräkning av balansräkningen från kronor till euro så måste samma kurs användas när periodiseringsfonden räknas om från kronor till euro. I annat fall skulle den avsättning som finns i balansräkningen (omräknad till kronor) avvika från den avdragsgilla avsättningen som beräknats i deklarationen. Detta skulle leda till att den skattskyldige riskerar att inte få det avdrag som han har rätt till, nämligen om den avsättning som</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">100 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft0">framkommer i den omräknade balansräkningen är lägre än den maximala avsättningen enligt deklarationen. Detta är egentligen inget skattemässigt problem utan ett bokföringsmässigt. Det får förutsättas att Bokföringsnämnden utfärdar kompletterande normgivning som tar sikte på de företag som lägger om bokföringen till euro. Frågan om hur den avdragsgilla beräknade avsättningen i kronor skall bokföras i euro kan lämpligen lösas genom sådan normgivning. För utredaren förfaller det uppenbart att balansdagens kurs skall gälla och i så fall är det beloppet i den omräknade balansräkningen som skall användas för att fastställa det maximalt avdragsgilla beloppet.</P>
<P class="p40 ft0">I dag när företagen har bokföringen i kronor behöver årets avsättning till periodiseringsfond inte återföras till beskattning i deklarationen. I framtiden torde emellertid detta bli nödvändigt för euroföretagen (utom i det undantagsfall då balansdagens kurs överensstämmer med den genomsnittliga kursen). Antag att ett företag vid den beräkning av årets skattekostnad som görs inför bokslutet kommer fram till att årets avsättning till periodiseringsfond maximalt får uppgå till 100 000 kr. Om balansdagens kurs är 10 så kommer avsättningen att bokföras till 10 000 euro i både balans- och resultaträkningen. Vid deklarationen räknas balansräkningen om enligt balansdagens kurs (såvitt avser periodiseringsfonden till 100 000 kr). Resultaträkningen räknas om enligt genomsnittskursen som vi antar är 9. Den periodiseringsfond som belastar det omräknade resultatet blir alltså bara 90 000 kr. För att beräkningen skall bli korrekt måste detta belopp återföras till beskattning samtidigt som det avdragsilla beloppet dras av i deklarationen. Detta torde inte behöva lagregleras utan är en fråga om hur deklarationsblanketten skall utformas.</P>
<P class="p267 ft23"><SPAN class="ft23">7.1.4</SPAN><SPAN class="ft60">Det icke kopplade området</SPAN></P>
<P class="p48 ft0">Den föreslagna modellen bygger på att de skattemässiga justeringarna görs i kronor. För det icke kopplade området gäller att de belopp som finns i bokföringen inte alls behöver överensstämma med de värden som gäller vid beskattningen. I deklarationen måste den skattskyldige återföra det belopp som finns i bokföringen och ersätta det med det belopp som gäller skattemässigt. Så länge som deklaration skall ske i kronor och kronan har en flytande växelkurs gentemot euron bör de skattemässiga justeringarna ske i kronor. Därigenom minskar den valutakursrisk som staten tar på sig genom att tillåta bokföring i euro. För företagens del torde den här lösningen ge ett visst merarbete genom att man – förutom de anskaffningsvärden i euro som man måste ha för bokföringen –</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">101</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">tvingas hålla reda på anskaffningsvärden i kronor på fastigheter och värdepapper.</P>
<P class="p57 ft0">Nedan skall några områden specialgranskas.</P>
<P class="p50 ft24">Icke avdragsgilla kostnader resp. icke skattepliktiga intäkter</P>
<P class="p43 ft0">Om det bokförda resultatet har belastats/gottgjorts med icke avdragsgilla kostnader eller icke skattepliktiga intäkter skall dessa återföras till beskattning resp. rensas från det skattepliktiga resultatet. Av bokföringen framgår posternas belopp uttryckt i euro. I deklarationen måste dessa belopp räknas om till kronor enligt genomsnittskursen. Redan enligt dagens regler måste företagen hitta och summera posterna. Det ytterligare moment som krävs för de företag som går över till euro är att räkna om beloppen till kronor. Det merarbete som detta kräver är försumbart (i alla fall för de företag som använder ett kalkylprogram för att summera posterna).</P>
<P class="p52 ft24">Fastigheter och värdepapper</P>
<P class="p43 ft0">Samtliga <NOBR>av-,</NOBR> ned- och uppskrivningar samt reavinster och reaförluster som har påverkat den bokförda vinsten skall återläggas i deklarationen. Det ytterligare moment som tillkommer för företag som har redovisningen i euro är att beloppen skall räknas om till kronor enligt genomsnittskursen.</P>
<P class="p39 ft0">Skattemässiga avskrivningar beräknas utifrån anskaffningsvärdet. Detsamma gäller beträffande skattepliktiga reavinster och avdragsgilla reaförluster (övergångsregler från skattereformen med annan innebörd gäller för fastigheter t.o.m. 1999). För befintliga fastigheter och värdepapper har företagen uppgift om anskaffningsvärdet i kronor. Dessa värden bör behållas även om företagen går över till euro. För nya fastigheter och värdepapper bör krävas att ett anskaffningsvärde i kronor beräknas. Detta värde skall ligga till grund för skattemässiga avskrivningar och vinstberäkningar.</P>
<P class="p40 ft0">Den valda lösningen innebär alltså att fastighetsavskrivningar och beräkning av reavinst på fastigheter och värdepapper skall göras på samma sätt som enligt dagens regler (dvs. till sina belopp i kronor). En lösning som i princip skulle kunna övervägas är att i stället utgå från eurobeloppen och räkna om avskrivningarna och reavinsterna till kronor.</P>
<P class="p39 ft2">En sådan modell kräver för det första att alla skattemässiga anskaffningsvärden i kronor räknas om till euro. Vid övergången till eurobokföring måste naturligtvis de bokförda värdena enligt UB räknas</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">102 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft0">om till euro för att tas in i den externa redovisningen. Dessa värden kan emellertid skilja sig väldigt mycket från det skattemässiga restvärdet. Företagen måste därför göra dubbla beräkningar; en för bokföringen och en för beskattningen. Eftersom deklarationen skall vara i kronor och det inte är samband mellan redovisning och beskattning förefaller det därför naturligt att behålla de skattemässiga anskaffningsvärdena i kronor.</P>
<P class="p94 ft0">Vidare gäller att så länge som kronan har en flytande växelkurs gentemot euron så kommer det materiella resultatet av reavinstberäkningar att kunna bli konstigt om man räknar om de skattemässiga anskaffningsvärdena till euro. Ett exempel får illustrera:</P>
<P class="p93 ft0">En aktie köps 1996 för 1 000 kr. Vid ingången till det nya systemet är kursen 8 kr och det skattemässiga anskaffningsvädet bestäms därför till 125 euro. Senare säljs aktien för 1 500 kr. Transaktionsdagens kurs är 10 kr och genomsnittskursen för året är 9 kr. Både köp- och säljavtal slöts i kronor och den verkliga reavinsten uttryckt i kronor är 500 kr. Detta motsvarar också den skattepliktiga reavinsten enligt nu gällande rätt. Om reavinstberäkningen i stället görs i euro så får vi följande siffror.</P>
<P class="p94 ft0">Försäljningssumman omräknat till euro blir 150 euro och den bokförda reavinsten 25 euro (anskaffningsvärdet fastställdes ju till 125 euro). Den bokförda reavinsten överensstämmer med den skattepliktiga och i deklarationen kommer företaget därför att ha en skattepliktig reavinst på 25 euro. Denna räknas om enligt genomsnittskursen till 25×9 = 225 kr, dvs. 275 mindre än den ”faktiska” reavinsten på 500.</P>
<P class="p94 ft0">Det här beskrivna fenomenet gäller naturligtvis även för intäkter och kostnader inom det kopplade området men det blir mer markant när det gäller fastigheter och värdepapper (reavinsttillgångarna). Ett företag har typiskt sett förhållandevis få reavinster per år (i alla fall i relation till de transaktioner som genererar ”vanliga” rörelseintäkter) men dessa kan avse stora belopp. Innehavstiden på den sålda egendomen kan vara mycket lång vilket ökar känsligheten för variationer i växelkurser. Så länge som det råder frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle det vara anmärkningsvärt om ett annat belopp än den faktiska reavinsten i kronor beskattades. Förutom detta kan anföras att om Sverige i framtiden beslutar sig för att delta i valutaunionen så kommer staten sannolikt inte att acceptera skattemässiga anskaffningsvärden som har beräknats med en flytande växelkurs. Vid ett eventuellt svenskt deltagande så skulle alltså samtliga skattemässiga anskaffningsvärden behöva räknas om en gång till.</P>
<P class="p268 ft0">Detta leder sammantaget till att modellen med omräkning av anskaffningsvärden inte bör väljas. Det företag som går över till euro måste därför dels behålla aktuella uppgifter om skattemässiga anskaffningsvärden i kronor och dels beräkna ett anskaffningsvärde i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">103</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">kronor när en reavinsttillgång köps. Vidare måste man vid deklarationen utgå från dagskursen mellan euron och kronan för att beräkna försäljningspriset i kronor.</P>
<P class="p45 ft24">Fordringar och skulder i utländsk valuta</P>
<P class="p43 ft0">De skattemässiga reglerna för värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta finns i punkt 4 av anvisningarna till 24 § KL. När detta skrivs har regeringen föreslagit ändrade regler på detta område (prop. 1998/99:28). De nya reglerna kommer att innebära att fordringar och skulder i utländsk valuta skall värderas till balansdagens kurs. Om en fordran eller skuld har säkrats genom terminskontrakt eller annan liknande valutasäkringsåtgärd så får posten tas upp till det värde som motiveras av valutasäkringen. Till skillnad från vad som har gällt hittills så kommer inte avdrag att medges för avsättning till valutakursreserv. De nya reglerna kommer att tillämpas fr.o.m. 2000 års taxering.</P>
<P class="p40 ft0">I och med att svenska företag får redovisa i euro så måste denna regel ändras. För euroföretagen skall kronan behandlas som en utländsk valuta. Den nya regeln bör därför utformas så att fordringar och skulder i annan valuta än redovisningsvalutan skall värderas till balansdagens kurs. I den nuvarande lagtexten nämns inte avsättningar. För att ingen tvekan skall råda om att även dessa omfattas bör de uttryckligen nämnas i lagtexten.</P>
<P class="p33 ft24">Beloppsangivelser</P>
<P class="p43 ft0">Det är mycket ovanligt att – såvitt avser företag – uttryckliga belopp anges i lagtext. I föreskrifter och rekommendationer från RSV finns emellertid vissa beloppsangivelser (exempelvis vad som avses med inventarier av mindre värde och som därför är direkt avdragsgillt). Det får förutsättas att RSV går igenom sin normgivning och kompletterar beloppsangivelser med ett värde i euro.</P>
<P class="p39 ft0">I reavinstreglerna <NOBR>(24–31</NOBR> §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL) finns vissa beloppsbestämmelser men eftersom beräkningen av den skattepliktiga reavinsten även framdeles skall ske i kronor så behöver inte dessa ändras. Förutom dessa beloppsbestämmelser har utredaren bara funnit tre stycken i KL och SIL, nämligen avdrag för måltid i samband med representation, minimibelopp för skogsavdrag och vissa bestämmelser som rör samfälligheter.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">104 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft3">Representationskostnader</P>
<P class="p32 ft2">Av punkt 1 av anvisningarna till 20 § KL framgår att avdraget för måltid i samband med representation är maximalt 90 kr per person och representationstillfälle.</P>
<P class="p35 ft0">Eftersom genomsnittskursen skall användas för att räkna om resultatposter går det inte att avgöra vilket belopp i euro som motsvarar 90 kr (och därmed är avdragsgillt) förrän året är slut. För företagen skulle en sådan ordning vara oacceptabel. I samband med att kostnaden för representationen bokförs görs nämligen vanligtvis en fördelning på avdragsgillt resp. icke avdragsgillt belopp. Dessa belopp bokförs på olika konton och vid deklarationen återför man det belopp som är bokfört på kontot för icke avdragsgill representation. Det är inte rimligt att man först i efterhand får veta vilket belopp i euro som var avdragsgillt. I stället måste de företag som har bokföring i euro kunna använda ett belopp i euro som motsvarar 90 kronor. För att inte tillfälliga upp- eller nedgångar i kronkursen skall få ett orimligt genomslag bör denna beräkning grundas på den genomsnittliga kursen under perioden december andra året före beskattningsåret till november året före beskattningsåret.</P>
<P class="p52 ft3">Skogsavdrag</P>
<P class="p43 ft0">Av punkt 9 av anvisningarna till 23 § KL framgår att det skogsavdrag som yrkas måste uppgå till minst 15 000 kr per år. Om skogsbruket bedrivs i form av enkelt bolag eller under samäganderätt kan dock avdraget för varje delägare uppgå till minst 3 000 kr (om totalsumman uppgår till minst 15 000 kr). Avdraget grundar sig på de totala skogsintäkterna för året. Först när året är slut kan man alltså veta om man är berättigad till avdrag eller inte. Den skattskyldige har därför inte samma behov som betr. representationskostnader att löpande under året veta det avdragsgilla beloppet. Utredaren gör därför bedömningen att denna bestämmelse inte behöver kompletteras med en beloppsangivelse i euro.</P>
<P class="p52 ft3">Samfälligheter</P>
<P class="p43 ft0">I punkt 2 av anvisningarna till 41 a § KL och punkt 1 av anvisningarna till 2 § 7 mom. SIL finns regler om skattskyldighet resp. avdragsrätt för intäkter och kostnader som en näringsfastighet har i en samfällighet. Samfälligheten kommer inte att kunna ha bokföringen i euro och bestämmelsen behöver därför inte ändras.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">105</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">Restvärdeavskrivning för inventarier</P>
<P class="p32 ft2">Restvärdemetoden liknar huvudregeln vid räkenskapsenlig avskrivning, dock med undantagen att avskrivningen är 25 procent och att det inte finns krav på att det bokförda värdet överensstämmer med det skattemässiga.</P>
<P class="p35 ft0">De företag som – av en eller annan anledning – tillämpar restvärdemetoden bör behandla dessa avskrivningar på samma sätt som fastighetsavskrivningar, dvs. återläggning av bokförda avskrivningar (omräknade enligt genomsnittskurs) samt krav på att anskaffningsvärdet i kronor skall anges i reskontran eller liknande.</P>
<P class="p269 ft63"><SPAN class="ft23">7.1.5</SPAN><SPAN class="ft62">Problem med den föreslagna omräkningsmetoden</SPAN></P>
<P class="p270 ft2">Ett antal problem kan identifieras med den föreslagna modellen. Detta gäller behandlingen av koncernbidrag och andra koncerninterna transaktioner samt möjligheten att ”manipulera” den skattepliktiga vinsten.</P>
<P class="p45 ft24">Koncerninterna transaktioner</P>
<P class="p43 ft0">Antag att ett moderföretag har redovisning i euro och lämnar koncernbidrag på 1 000 euro till sitt dotterbolag som har redovisningen i kronor. Kursen vid årsskiftet är 8 kr och genomsnittskursen är 9. I det här fallet kommer moderbolaget att få avdrag med 9 000 kr och dotterbolaget beskattas för 8 000 kr. Eftersom koncernbidragen beslutas en bit in i det nya året har man fullständig kunskap om både genomsnittskurs och balansdagskurs när bidragen bestäms vilket gör situationen ohållbar. För övriga koncerninterna transaktioner uppkommer liknande effekter. Även om transaktionerna inte genomförs under fullständig säkerhet beträffande de skattemässiga valutakurserna så uppkommer stora möjligheter till icke acceptabel skatteanpassning.</P>
<P class="p40 ft0">Problemet med koncernbidrag kan naturligtvis elimineras genom att man föreskriver att koncernbidrag alltid skall avse ett belopp i kronor. En sådan bestämmelse skulle dock inte träffa övriga vinstöverföringar (exempelvis försäljning till underpris). Ett system där man måste justera det skattemässiga resultatet med hänsyn till vinstöverföringar som har skett mellan företag som har olika redovisningsvaluta skulle bli mycket tungrott.</P>
<P class="p46 ft0">För att eliminera det här problemet föreslår utredaren i stället att rätten att ge och ta emot koncernbidrag villkoras av att givare och</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">106 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft0">mottagare har samma redovisningsvaluta. Enligt det förslag till nya omstruktureringsregler som regeringen nyligen har lämnat (prop. 1998/99:15) villkoras rätten till underprisöverlåtelser med att koncernbidragsrätt finns (utom vid överlåtelse av hela verksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller verksamhetsgren). Villkoret innebär att vid underprisförsäljningar måste båda företagen ha samma redovisningsvaluta.</P>
<P class="p52 ft24">Risk för manipulering av vinsten och materiellt felaktigt resultat</P>
<P class="p32 ft0">Även utanför koncernförhållanden uppkommer vissa möjligheter att ”manipulera” den beskattningsbara vinsten. Ju längre tid som har förflutit under året desto säkrare kan man förutse årets genomsnittliga växelkurs. När bokslutet görs upp torde man dessutom kunna ha full visshet om denna kurs. Detta leder till incitament att förskjuta redovisningen av intäkter eller kostnader i tiden.</P>
<P class="p46 ft0">Antag att kursen vid årsskiftet är 8 kr och att den genomsnittliga kursen är 9 kr. Om företaget skall ta en kostnad på 10 000 kr år ett eller två så har man starka incitament att redovisa kostnaden det första året. I bokföringen kommer kostnaden att bokföras till transaktionsdagens kurs (8 kr), dvs. 1 250 euro. I deklarationen räknas beloppet i euro om enligt genomsnittskursen och blir värt 11 250 kr. Avdraget blir med andra ord 1 250 kr större än den faktiska kostnaden. Det motsatta förhållandet gäller betr. intäktsredovisningen.</P>
<P class="p46 ft2">Detta är en naturlig konsekvens av att den genomsnittliga kursen används för att räkna om resultatposter. En sådan omräkning bygger på antagandet att vinsten har genererats jämt under året.</P>
<P class="p35 ft0">Enligt gällande regler skall resultatredovisningen ske på samma sätt som enligt god redovisningssed (inom det kopplade området). En omräkning enligt genomsnittskurs ger emellertid ännu starkare incitament än vad som gäller enligt dagens system att tänja på gränserna. Det kan därför förväntas att antalet skattetvister i periodiseringsfrågor kommer att öka.</P>
<P class="p35 ft0">Ett näraliggande problem uppkommer eftersom den genomsnittliga kursen används för att räkna om resultatposter inom det kopplade området. Detta gör nämligen att det finns en risk att resultatmätningen blir materiellt otillfredsställande. Om de transaktioner som genererar vinsten är många till antalet och jämt fördelade under året så bör metoden ge en bra precision. Om däremot antalet transaktioner är få och ojämt fördelade under året samtidigt som växelkursen varierar så kan det omräknade resultatet avvika markant från vad som hade blivit fallet om</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">107</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p101 ft2">bokföring hade skett i kronor. Även detta är en naturlig följd av den valda metoden.</P>
<P class="p259 ft23"><SPAN class="ft23">7.1.6</SPAN><SPAN class="ft60">Utvärdering av metoden</SPAN></P>
<P class="p271 ft2">I avsnitt 7.1.2 angavs vissa kriterier som bör ställas på en omräkningsmetod. Enligt dessa borde omräkningsmetoden:</P>
<P class="p272 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft64">vara enkel att tillämpa,</SPAN></P>
<P class="p258 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft65">ge ett rättvisande resultat och inte systematiskt över- eller undervärdera vinsten,</SPAN></P>
<P class="p258 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft64">vara sådan att de skattskyldiga inte kan manipulera den beskattningsbara vinsten,</SPAN></P>
<P class="p258 ft2"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft65">medföra att företag med samma transaktioner beskattas lika oberoende av redovisningsvaluta.</SPAN></P>
<P class="p193 ft0">Nedan skall den föreslagna metoden diskuteras utifrån dessa kriterier.</P>
<P class="p51 ft3">Metoden skall vara enkel att tillämpa</P>
<P class="p43 ft0">Den valda metoden är mycket enkel att tillämpa. Inom det kopplade området mäts resultatet i euro och inom det icke kopplade området gäller kronor enligt dagens regler. Eftersom bara två olika valutakurser används vid omräkningen av balans- och resultaträkningen kan förfarandet göras helt automatiskt genom att deklarationsprogrammen förses med en omräkningsfunktion. Det finns goda skäl att tro att tillverkarna av deklarationsprogram kommer att anpassa sina produkter i detta avseende. För övrigt blir deklarationsarbetet inte mycket mer betungande än vad det redan är.</P>
<P class="p46 ft0">Såvitt avser fastigheter och värdepapper uppkommer den komplikationen gentemot dagens system att företagen måste behålla uppgifter om anskaffningsvärden i kronor. För nyanskaffningar måste ett sådant beräknas och sparas. Vid försäljningar måste intäkten räknas om till kronor enligt dagskursen. Det förtjänar att påpekas att en reavinstberäkning – i alla fall såvitt avser fastigheter – redan i dag kan kräva en hel del arbete. Den ytterligare arbetsinsats som krävs för att räkna om försäljningsintäkten till kronor förefaller som försumbar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">108 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft29">Metoden skall ge ett rättvisande resultat och inte systematiskt över- eller undervärdera vinsten</P>
<P class="p34 ft0">Som nämnts ovan är detta kriterium uppfyllt när företaget har många transaktioner per år och då vinsten genereras jämt under året. Vid ett fåtal transaktioner finns det risk för ett materiellt felaktigt resultat. Risken för felaktiga resultat minimeras genom att reavinster beräknas till sina belopp i kronor.</P>
<P class="p273 ft29">Metoden skall vara sådan att de skattskyldiga inte kan manipulera den beskattningsbara vinsten</P>
<P class="p34 ft0">Som nämnts ovan är grundregeln att den skattemässiga resultatmätningen skall följa god redovisningssed. Ju längre in på året man kommer desto säkrare kan man beräkna den genomsnittliga kursen. Detta gör att företagen kan ha incitament att – helt i enlighet med god redovisningssed – välja när en transaktion skall genomföras. Eftersom innebörden i begreppet god redovisningssed inte alltid är helt klar ökar dessutom företagens incitament att tänja på gränserna. Redan enligt dagens regler har företagen incitament att tänja på gränserna men antalet skattetvister i periodiseringsfrågor kan förväntas öka om redovisning i euro tillåts.</P>
<P class="p274 ft3">Metoden skall medföra att företag med samma transaktioner beskattas lika oberoende av redovisningsvaluta</P>
<P class="p32 ft2">Eftersom genomsnittskursen används för att räkna om resultatposter så kan detta medföra att företag med identiska transaktioner beskattas olika beroende av om de har bokföringen i euro eller kronor. Detta leder också till att staten utsätts för en valutakursrisk som inte finns i dag.</P>
<P class="p275 ft3">Utvärdering</P>
<P class="p48 ft0">Av diskussionen ovan får anses framgå att kravet på att modellen skall vara enkel att tillämpa och inte ge några systematiska fel är uppfyllt. Det finns viss risk för manipulation av vinsten på så sätt att man tänjer gränserna för vad som är god redovisningssed. Detta problem finns dock redan i dagens system men metoden förstärker problemen. Metoden har nackdelen att det inte kan garanteras att företag med identiska transaktioner beskattas lika och att staten utsätts för en valutakursrisk</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">109</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">som inte finns idag. Vidare uppkommer problem med företagsstatistik och beträffande möjligheten att göra prognoser över skatteintäkterna.</P>
<P class="p35 ft0">Utredaren anser att framför allt metodens enkelhet talar för att den bör väljas. En modell som garanterar att det omräknade resultatet överensstämmer med vad som hade blivit fallet om alla transaktioner hade bokförts i kronor blir med nödvändighet mycket komplicerad och det kan ifrågasättas om något företag skulle byta bokföringsvaluta om deklarationsförfarandet blir mycket komplicerat. Nackdelarna för företagsstatistiken och beträffande möjligheten att göra prognoser får ställas mot nyttan av att tillåta redovisning i euro. Utredaren anser att staten bör kunna acceptera den valutakursrisk som metoden innebär. Detta blir dock ytterst ett politiskt ställningstagande.</P>
<P class="p240 ft23"><SPAN class="ft23">7.1.7</SPAN><SPAN class="ft60">Behov av lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Ett deklarationsförfarande enligt den här föreslagna modellen torde kräva mycket begränsade lagändringar. Av gällande rätt framgår att det är värdet enligt bokföringen som gäller inom det kopplade området. Någon speciell lagstiftning om att det skall fortsätta vara så när ett företag byter redovisningsvaluta behövs inte. Det som måste till är regler för hur omräkningen från euro till kronor skall gå till och en bestämmelse om att det omräknade resultatet får ligga till grund för beskattningen. Detta kan lämpligen tas in i en ny lag om omräkningsförfarande. I denna lag bör också tas in bestämmelser om hur man skall förfara vid ändring av värdet på balansposter och hur de ingående värdena på balansposterna skall fastställas i samband med bytet av redovisningsvaluta.</P>
<P class="p40 ft2">Av gällande rätt framgår vidare att beloppen i det icke kopplade området skall vara i kronor. Någon speciell lagstiftning behövs inte.</P>
<P class="p35 ft0">Som framgått innebär den föreslagna modellen att man för det kopplade området följer bokföringen och för det icke kopplade området utgår från de faktiska beloppen i kronor (alt. det belopp i euro som har påverkat redovisningen). Med dessa utgångspunkter torde det bara krävas ytterst marginella justeringar av de materiella skattereglerna. Det som har observerats är bara avdraget för representation, anpassning av regeln om fordringar och skulder i utländsk valuta samt krav på samma redovisningsvaluta för att ge och ta koncernbidrag. Vidare måste naturligtvis RSV gå igenom sin normgivning och komplettera beloppsangivelser med ett värde i euro.</P>
<P class="p46 ft2">I avsnitt 10.3.10 föreslår utredaren att det inte skall införas något förbud för fusion mellan bolag som har olika redovisningsvaluta. I prop. 1998/99:15 har regeringen föreslagit bl.a. skatterättsliga regler för</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">110 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft2">fusioner. De nya reglerna torde kunna användas även vid fusion mellan företag med olika redovisningsvaluta. Denna fråga kan emellertid behöva övervägas ytterligare.</P>
<P class="p276 ft63"><SPAN class="ft23">7.1.8</SPAN><SPAN class="ft62">Omräkningsmetoden ur ett ekonomiskt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p248 ft0">Alla metoder för omräkning av företagens räkenskaper från euro till kronor skapar problem och kostnader. Vid dubbel bokföring av räkenskaperna i kronor och euro åläggs företagen merkostnaden. Om företagen i stället får deklarera och betala skatt i euro, åläggs det offentliga kostnaderna för valutarisken, medan företagens kostnader troligtvis reduceras. Den föreslagna metoden innebär att företagen och det offentliga delar på valutakursrisk och de kostnader det medför.</P>
<P class="p235 ft0">Omräkningsförfarandet bygger på att företagen upprättar årsbokslut i euro och sedan i huvudsak använder två kurser för omräkning till kronor. Genomsnittskursen för räkenskapsperioden används för omräkning av resultaträkningen. Dagskursen vid räkenskapsperiodens slut används vid omräkning av utgående balans förutom för den del av det egna kapitalet som kommer från årets resultaträkning (räknas om med genomsnittskursen). För att balansräkningens tillgångs- och skuldsida skall balanseras i kronor införs en justeringspost. När företagen övergår till redovisning i euro används dagskursen vid räkenskapsperiodens början för den första ingående balansräkningen.</P>
<P class="p74 ft0">De effekter den föreslagna omräkningsmetoden har redovisas utifrån ett exempel med ett litet antal transaktioner. Samtliga transaktioner bokförs både i kronor och euro. Bokslutet till euroredovisningen räknas om till kronor enligt den föreslagna metoden. Utredarens utgångspunkt har varit att den beskattningsbara inkomsten inte skall påverkas av vilken redovisningsvaluta företaget har. Den förslagna metoden klarar inte detta. I exemplet sker transaktioner vid fyra tillfällen under räkenskapsåret. Företaget säljer produkter och investerar kontant i inventarier och aktier.</P>
<P class="p235 ft0">Transaktionerna sker i svenska kronor eller euro. För att de två boksluten skall bli jämförbara gäller att ”främmande” valuta inte växlas om till redovisningsvaluta vid transaktionstillfället. Om t.ex. företaget har sin redovisning i euro och får betalt i kronor sker ingen växling utan pengarna sätts in på ett kronkonto. Tabellen nedan visar belopp och valutakurs vid fyra tillfällen då försäljning sker och två tillfällen då investeringar sker. Tecknet framför beloppet visar betalningsströmmen. För att tydligt illustrera effekterna på resultatet är kursförändringarna</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">111</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p277 ft2">mycket stor. Valutakursen på balansdagen är 9 kr per euro och genomsnittet för året är 7 kr per euro.</P>
<P class="p278 ft0">Företagets transaktioner</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr0 td162"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td163"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td164"><SPAN class="p279 ft4">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td165"><SPAN class="p280 ft4">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td166"><SPAN class="p279 ft4">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td165"><SPAN class="p281 ft4">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td167"><SPAN class="p66 ft69">Försäljning</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td3"><SPAN class="p15 ft69">+ 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td168"><SPAN class="p67 ft69">000 euro</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td169"><SPAN class="p61 ft69">+ 5 000 kr</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td170"><SPAN class="p67 ft69">+ 1 000 euro</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td169"><SPAN class="p61 ft69">+ 5 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td171"><SPAN class="p66 ft4">Inventarieköp</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td170"><SPAN class="p67 ft4">- 100 euro</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td170"><SPAN class="p67 ft4">- 1 000 kr</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td171"><SPAN class="p66 ft4">Aktieköp</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td172"><SPAN class="p282 ft4">- 500 euro</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td173"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td172"><SPAN class="p76 ft4">- 2 000 kr</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td173"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td171"><SPAN class="p66 ft4">Kassa euro</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td170"><SPAN class="p67 ft4">+ 400 euro</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td169"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td170"><SPAN class="p67 ft4">+ 1 000 euro</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td169"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td171"><SPAN class="p66 ft4">Kassa kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td174"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td175"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td173"><SPAN class="p61 ft4">+ 5 000 kr</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td172"><SPAN class="p76 ft4">- 3 000 kr</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td173"><SPAN class="p61 ft4">+ 5 000 kr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td171"><SPAN class="p62 ft4">kr/euro</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td174"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td175"><SPAN class="p143 ft4">8/1</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td173"><SPAN class="p283 ft4">5/1</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td172"><SPAN class="p284 ft4">6/1</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td173"><SPAN class="p285 ft4">5/1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p278 ft46">Redovisning i svenska kronor</P>
<P class="p277 ft2">Då redovisningen sköts i svenska kronor kommer alla transaktioner som sker i euro att i redovisningen omräknas till kronor med transaktionsdagens kurs. De olika balans- och resultatposterna härleds nedan.</P>
<P class="p286 ft3">Kassa</P>
<P class="p277 ft2">Kassan innehåller vid årets utgång 7 tkr och 1,4 tusen euro. Kassan värderas i balansräkningen till balansdagens kurs vilket betyder att den främmande valutan värderas till 1,4*9=12,6 tkr. Det sammanlagda värdet blir (7+12,6) 19,6 tkr.</P>
<P class="p278 ft3">Inventarier</P>
<P class="p277 ft0">Företagets inventarieinvesteringar bokförs till transaktionsdagens kurs dvs. 0,1*8=0,8 tkr plus 1 tkr. Detta ger ett avskrivningsunderlag uppgående till 1,8 tkr. Avskrivning sker med maximala 30 procent (1,8*0,3) 0,5 tkr. Inventariernas värde i balansräkningen blir <NOBR>(1,8-0,5)</NOBR> 1,3 tkr.</P>
<P class="p287 ft3">Aktier</P>
<P class="p288 ft2">Företagets aktier köptes vid samma tillfälle och värderas i bokslutet till anskaffningskostnaden. Värdet blir (0,5*8) 4 tkr för de i euro noterade aktierna och 2 tkr för de i kronor noterade.</P>
<P class="p278 ft3">Försäljning</P>
<P class="p288 ft2">Årets försäljningsintäkter tas direkt ur bokföringen. Eurobeloppen är omräknade med transaktionsdagens kurs 1*8+1*6=14 tkr. Tillsammans med de två försäljningarna i kronor (10 tkr) blir årets försäljning 24 tkr.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">112 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p289 ft3">Kursvinst eller förlust</P>
<P class="p290 ft2">Enligt redovisningen, som bygger på transaktionsdagens kurs, värderas företagets kassa till 9,2 tkr. Från första transaktionstillfället finns 400 euro kvar vilket, omräknat med transaktionsdagens kurs 8 kr per euro, är värt 3,2 tkr. Till detta läggs återstoden av den andra transaktionen i euro omräknat med den dagens kurs 1*6=6 tkr. Vid årets utgång finns 1,4 tusen euro kvar i kassan vilka värderas till balansdagens kurs 9 kr per euro, 12,6 tkr. Företaget har gjort en valutakursvinst på 3,4 tkr (12,6- 9,2) genom att inte växla intäkterna från de två försäljningarna i euro. Ovanstående leder till följande balans och resultaträkning.</P>
<P class="p291 ft0">Bokslut i svenska kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td176"><SPAN class="p64 ft70">Balansräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td177"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td178"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td78"><SPAN class="p64 ft70">Resultaträkning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td62"><SPAN class="p64 ft4">Aktier</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td179"><SPAN class="p292 ft4">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td123"><SPAN class="p211 ft4">Vinst</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td180"><SPAN class="p293 ft4">26,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td181"><SPAN class="p64 ft4">Försäljning</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td60"><SPAN class="p292 ft4">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><SPAN class="p64 ft4">Inventarier</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td179"><SPAN class="p292 ft4">1,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td123"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td180"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td181"><SPAN class="p64 ft4">Avskrivning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td60"><SPAN class="p292 ft4"><NOBR>-0,5</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><SPAN class="p64 ft4">Kassa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td179"><SPAN class="p292 ft4">19,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td123"><SPAN class="p211 ft4">Skulder</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td180"><SPAN class="p293 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td181"><SPAN class="p64 ft4">Kursvinst</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p292 ft4">3,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td182"><SPAN class="p14 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td183"><SPAN class="p14 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td177"><SPAN class="p14 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td178"><SPAN class="p14 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td16"><SPAN class="p14 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td184"><SPAN class="p14 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td185"><SPAN class="p14 ft71"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td179"><SPAN class="p292 ft4">26,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td123"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td180"><SPAN class="p293 ft4">26,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td181"><SPAN class="p64 ft4">Resultat</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p292 ft4">26,9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft46">Bokföring i euro och omräkning till kronor</P>
<P class="p295 ft2">Om transaktionerna istället bokförts i euro så erhålls – med samma teknik som ovan - följande balans och resultaträkning.</P>
<P class="p296 ft0">Bokslut i euro</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td176"><SPAN class="p64 ft70">Balansräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td186"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td187"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td78"><SPAN class="p64 ft70">Resultaträkning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td62"><SPAN class="p64 ft4">Aktier</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td179"><SPAN class="p292 ft4">0,83</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td114"><SPAN class="p211 ft4">Vinst</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td4"><SPAN class="p293 ft4">3,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td11"><SPAN class="p64 ft4">Försäljning</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td59"><SPAN class="p292 ft4">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td62"><SPAN class="p64 ft4">Inventarier</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td179"><SPAN class="p292 ft4">0,19</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td114"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p64 ft4">Avskrivning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p292 ft4"><NOBR>-0,08</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td62"><SPAN class="p64 ft4">Kassa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td179"><SPAN class="p292 ft4">2,18</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td114"><SPAN class="p211 ft4">Skulder</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p293 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p64 ft4">Kursförlust</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p292 ft4"><NOBR>-0,72</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td182"><SPAN class="p14 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td183"><SPAN class="p14 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td186"><SPAN class="p14 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td187"><SPAN class="p14 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td16"><SPAN class="p14 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td188"><SPAN class="p14 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td189"><SPAN class="p14 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td62"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td179"><SPAN class="p292 ft4">3,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td114"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td4"><SPAN class="p293 ft4">3,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td16"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td11"><SPAN class="p64 ft4">Resultat</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td59"><SPAN class="p292 ft4">3,2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft50">Eurobokslutet räknas om till kronor med den föreslagna metoden. Om- räkningsmetoden innebär att balansräkningen omräknas med balansdagens kurs och resultaträkningen med räkenskapsårets genomsnittskurs. Posterna står med respektive omräkningskurs inom parentes.</P>
<P class="p298 ft0">Omräknat bokslut</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr12 td190"><SPAN class="p64 ft70">Balansräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td191"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td192"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td193"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td158"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td194"><SPAN class="p64 ft70">Resultaträkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td118"><SPAN class="p64 ft4">Aktier (0,83*9)</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td195"><SPAN class="p292 ft4">7,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td61"><SPAN class="p211 ft4">Vinst (3,2*7)</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td196"><SPAN class="p292 ft4">22,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td158"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td194"><SPAN class="p64 ft4">Försäljning (4*7)</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td13"><SPAN class="p292 ft4">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td118"><SPAN class="p64 ft4">Inventarier (0,19*9)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td195"><SPAN class="p292 ft4">1,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td61"><SPAN class="p211 ft4">Skulder</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td196"><SPAN class="p292 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td158"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td194"><SPAN class="p64 ft4">Avskrivning <NOBR>(-0,08*7)</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p292 ft4"><NOBR>-0,6</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td118"><SPAN class="p64 ft4">Kassa (2,18*9)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td195"><SPAN class="p292 ft4">19,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td61"><SPAN class="p211 ft4">Differens</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td196"><SPAN class="p292 ft4">6,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td158"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td194"><SPAN class="p64 ft4">Kursförlust <NOBR>(-0,72*7)</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p292 ft4"><NOBR>-5,0</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td190"><SPAN class="p14 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td197"><SPAN class="p14 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td192"><SPAN class="p14 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td193"><SPAN class="p14 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td158"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td198"><SPAN class="p14 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td191"><SPAN class="p14 ft71"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td118"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td195"><SPAN class="p292 ft4">28,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td61"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td196"><SPAN class="p292 ft4">28,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td194"><SPAN class="p64 ft4">Resultat</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td13"><SPAN class="p292 ft4">22,4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">113</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft0">Eftersom balans- och resultaträkning omräknas med olika kurser uppstår en differens i alla fall utom då balansdagenskurs är densamma som genomsnittskursen. Denna justeringsterm är skillnaden mellan genomsnittskursen och balansdagens kurs, multiplicerat med resultat efter skatt i euro. Detta problem uppkommer eftersom resultatet i kronor skall vara detsamma i balansräkning och resultaträkning.</P>
<P class="p46 ft0">I exemplet blir företagets vinst lägre vid redovisning i euro än med redovisning i kronor. Det är lika troligt att förhållandet blir exakt det omvända. Skillnaden i resultat förklaras av om företaget gör en vinst eller förlust på sin kassa i främmande valuta. Då företaget har euro som funktionell valuta uppstår en kursförlust eftersom försäljningsintäkterna i kronor var mer värda på transaktionsdagen än de var vid utgången av året. Har företaget däremot kronor som funktionell valuta uppstår en valutakursvinst eftersom euron apprecierats. Om transaktionerna för samtliga företag som övergår till redovisning i euro är jämnt fördelade värdemässigt över perioden kommer de att få ett lägre resultat då balansdagens kurs överstiger årets genomsnitt.</P>
<P class="p299 ft46">Nuvärdesproblematiken</P>
<P class="p44 ft0">Utredaren gör bedömningen att förslaget inte ställer något krav på finansiering. Det resonemanget bygger på att kursutvecklingen ej kan förutsägas och den kan gå åt båda hållen. Därtill är det rimligt att anta att valutakursförändringarna på lång sikt kommer att ta ut varandra. I detta sammanhang bör det poängteras att värdet av en krona idag inte är detsamma som en krona i morgon. Ett exempel beskriver problemet.</P>
<P class="p39 ft0">Ett företag som har euro som redovisningsvaluta gör år ett en vinst på 10 tkr. Hade företaget redovisat i kronor hade resultatet blivit 0 tkr. Företagets skattekostnad år ett blir (10*0,28) 2,8 tkr. År två blir företagets resultat 0 tkr. Hade företaget fortfarande haft sin redovisning i kronor hade resultatet blivit 10 tkr och skattekostnaden 2,8 tkr. Om analysen stannar här har företaget förlorat på att övergå till euroredovisning. Nuvärdet av den faktiska skattekostnaden och den hypotetiska är inte densamma även om beloppen nominellt sett är identiska. Värdet utav skattekostnaden år ett är 2,8 tkr men nuvärdet utav den hypotetiska kostnaden år två är vad företaget hade behövt sätta in på ett räntebärande konto år ett för att ha 2,8 tkr år två<SPAN class="ft27">1</SPAN>. På samma sätt som ovan kan denna effekt gå åt båda hållen och föranleder därför inget krav på finansiering.</P>
<P class="p300 ft76"><SPAN class="ft74">1 </SPAN>2,8<SPAN class="ft75">¹</SPAN>2,8/(1+r) där r=ränta. Om den genomsnittliga räntan antas vara 5 procent blir 2,8/(1+r)=2,67 tkr.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">114 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft56"><SPAN class="ft56">7.2</SPAN><SPAN class="ft57">Mervärdesskatt</SPAN></P>
<P class="p301 ft23"><SPAN class="ft23">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft60">Gällande rätt</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Reglerna om mervärdesskatt finns i mervärdesskattelagen (1994:200, ML). Mervärdesskatt tas ut på omsättningen av varor och tjänster. Skatten tas ut i samtliga led i produktions- och distributionskedjan. Ett senare led har avdragsrätt för den ingående skatt som motsvarar den utgående skatt som det tidigare ledet fakturerat och redovisat till staten. Under förutsättning att samtliga led före slutkonsumenten har full avdragsrätt kommer den utgående skatt som konsumenten debiteras av säljaren att motsvara summan av de belopp som de tidigare leden redovisat in till staten.</P>
<P class="p52 ft24">Skattskyldighetens inträde</P>
<P class="p43 ft0">Skyldigheten att betala skatt (skattskyldighet) inträder när vara levereras eller tjänst utförs. Erhålls förskott dessförinnan för beställd vara eller tjänst inträder skattskyldigheten när förskottet mottas (om varan eller tjänsten är skattepliktig då, 1 kap. 3 § ML). Skatten tas ut på beskattningsunderlaget, vilket vid t.ex. en försäljning i princip utgörs av ersättningen.</P>
<P class="p33 ft24">Redovisning av mervärdesskatt</P>
<P class="p32 ft0">Enligt huvudregeln skall säljaren redovisa utgående skatt för den redovisningsperiod under vilken omsättningen (eller i vissa fall förvärvet) av en vara eller tjänst enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts eller under vilken förskotts- eller a contobetalning tagits emot (13 kap. 6 § ML). Motsvarande principer gäller för avdragsrätten (13 kap. 16 § ML).</P>
<P class="p52 ft24">Fakturering i utländsk valuta</P>
<P class="p32 ft0">Vid fakturering i utländsk valuta är det den kurs som gäller när skattskyldigheten inträder som ligger till grund för beräkningen av den mervärdesskatt som skall redovisas. Det innebär att det är kursen på leveransdagen som skall användas (1 kap. 3 § ML, RSV/FB Im 1983:25, Riksskatteverkets handledning för mervärdesskatt 1998 s. 63). Om faktureringen sker i nära samband med leveransen får av praktiska skäl omräkningskursen på fakturadagen tillämpas.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">115</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p35 ft0">När det gäller gemenskapsinterna förvärv från andra <NOBR>EU-länder</NOBR> (se nedan) inträder skattskyldigheten vid tidpunkten för förvärvet (1 kap. 4 a § ML). Denna tidpunkt anses inträffa den 15:e i månaden efter den månad under vilket varan levererats. Har faktura eller liknande handling utfärdats innan dess, inträder skattskyldigheten vid utfärdandet av den. Det innebär också att det är kursen vid den tidpunkten som skall användas. Detta gäller oavsett om bokslutsmetoden eller faktureringsmetoden tillämpas.</P>
<P class="p52 ft24">Fakturas innehåll</P>
<P class="p32 ft0">En faktura skall innehålla uppgifter om bl.a. ersättningen och skattens belopp för varje skattesats (11 kap. 5 § ML). Enligt vad som anges i Riksskatteverkets handledning för mervärdesskatt 1998 (s. 427) skall en faktura där såväl grundbelopp som mervärdesskattebelopp anges i utländsk valuta även innehålla uppgift om omräkningskursen på leveransdagen samt skattens belopp uträknat i svenska kronor. Detta för att både utställare och mottagare skall kunna bokföra skatten med rätt (samma) belopp.</P>
<P class="p52 ft24">Kursvinster</P>
<P class="p43 ft0">Grundprincipen är att en kursvinst eller kursförlust som uppkommer på grund av en differens mellan den kurs som gäller när omräkningen av mervärdesskatten skall göras och den som gäller när inväxling sker betraktas som en finansiell post och därför inte skall beaktas i mervärdesskattehänseende (jfr. Riksskatteverkets handledning för mervärdesskatt 1998 s. 375).</P>
<P class="p39 ft0">I det fall kursvinsten utgör ett led i prissättningen skall den dock anses vara en del av ersättningen och därmed ingå i beskattningsunderlaget (RÅ 1986 ref. 45). Detta förekommer t.ex. i s.k. gränsbutiker där köpmännen tar betalt för varorna i utländsk valuta och räknar om den till en kurs som ligger lägre än bankernas köpkurs.</P>
<P class="p33 ft24">Redovisning av mervärdesskatt i deklaration</P>
<P class="p43 ft0">Huvudregeln är att de som lämnar självdeklaration och har ett årligt beskattningsunderlag (exklusive gemenskapsinterna förvärv och import) på högst 1 miljon kronor skall redovisa mervärdesskatten en gång om året i självdeklarationen. Mervärdesskatten ingår då som en del av den slutliga</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">116 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">skatten och därmed även i den preliminära skatt som beräknas för kommande år och som betalas in månadsvis.</P>
<P class="p35 ft0">Skattskyldiga med årligt beskattningsunderlag överstigande 1 miljon kronor skall redovisa och betala skatten månadsvis i en skattedeklaration. Även de vars beskattningsunderlag är högst 1 miljon kronor kan begära att få redovisa månadsvis i skattedeklaration i stället för i självdeklarationen.</P>
<P class="p51 ft24">Redovisnings- och betaltidpunkter för mervärdesskatt</P>
<P class="p302 ft2">Redovisningen i skattedeklaration skall som huvudregel ske månadsvis. Är den skattskyldiges årliga beskattningsunderlag (exklusive</P>
<P class="p44 ft0">gemenskapsinterna förvärv och import) högst 40 miljoner kr skall redovisning ske senast den 12 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång. Är beskattningsunderlagen högre än 40 miljoner kronor skall redovisning ske senast den 26 i första månaden efter redovisningsperiodens utgång. (I januari och augusti är redovisningsdagen den 17 i stället för den 12 och i december gäller den 27 i stället för den 26.) En skattskyldig som enligt huvudregeln skall redovisa skatten enligt de regler som gäller för dem med beskattningsunderlag på högst 40 miljoner kronor kan efter ansökan medges rätt att i stället redovisa enligt de regler som gäller för de större företagen.</P>
<P class="p219 ft0">Betalning skall ske samtidigt med redovisningen.</P>
<P class="p51 ft24">EU</P>
<P class="p43 ft0">Inom EU har överenskommits om gemensamma regler för mervärdesskatten och Sverige har sedan inträdet i EU anpassat sin mervärdesskattelag till dessa regler. Reglerna finns i flera direktiv och det mest omfattande är det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG)<SPAN class="ft27">2</SPAN>. Där regleras bl.a. när skattskyldigheten uppkommer (artikel 10), vad som är beskattningsunderlag (artikel 11) och vad en faktura skall innehålla (artikel 22).</P>
<P class="p303 ft77"><SPAN class="ft44">2 </SPAN>Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">117</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">Varuförvärv inom EU och periodisk sammanställning</P>
<P class="p32 ft0">Vid en försäljning av varor mellan företag i olika <NOBR>EU-länder</NOBR> har man inom EU enats om vissa särskilda regler för beskattningen. De innebär i korthet att om ett företag som är mervärdesskatteregistrerat i Sverige köper en vara från ett mervärdesskatteregistrerat företag i ett annat EU- land så skall det säljande företaget inte ta ut någon mervärdesskatt. Beskattningen skall i stället ske i det köpande företagets land. Detta sker genom att köparen redovisar skatten för förvärvet i sin deklaration (s.k. förvärvsbeskattning). Köparen får därefter i samma deklaration göra avdrag för skatten som ingående skatt enligt de allmänna reglerna för avdrag.</P>
<P class="p40 ft0">För att myndigheterna i det köpande företagets land skall kunna kontrollera förvärvsbeskattningen är säljaren ålagd att lämna uppgifter om varuförsäljningar som skett till mervärdesskatteregistrerade företag i andra <NOBR>EU-länder.</NOBR> Detta skall göras i en s.k. periodisk sammanställning varje kvartal (i vissa fall endast årligen). Sammanställningen innehåller innehåller en rad för varje köpare där bl.a. landkod, mervärdesskatteregistreringsnummer och värdet av varuleveranserna anges. Beloppen skall anges i kronor. Om fakturering skett i annan valuta skall omräkning till kronor ske per fakturadatum eller per den 15:e i månaden efter leveransmånad beroende på vilket som inträffar först. Genomsnittlig månatlig valutakurs som fastställs av oberoende part, i Sverige t.ex. Riksbanken eller Generaltullstyrelsen, får användas (konsekvens krävs). Den summa ”Värde varuleveranser till EG” som finns i mervärdesskattedelen av skattedeklarationen skall stämma överens med summan i den periodiska sammanställningen.</P>
<P class="p37 ft0">De uppgifter som säljaren lämnar i den periodiska sammanställningen har skattemyndigheten i det land där köparen finns tillgång till. Detta för att den skattemyndigheten skall kunna kontrollera att köparen tar upp skatten avseende förvärvet i sin deklaration. Eftersom uppgifterna i de periodiska sammanställningarna lämnas i den valuta som gäller i uppgiftslämnarens (säljarens) land, kommer det alltid att uppstå kursdifferenser när skattemyndigheten i köparens land omräknar dem till sin valuta. För att kontrollen skall bli effektiv är det dock väsentligt att differenserna är så små som möjligt.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">118 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24"><NOBR>EU-avgiften</NOBR></P>
<P class="p271 ft2">Sveriges avgift till EU baseras bl.a. på de intäkter som landet har i form av mervärdesskatt. Hur avgiften beräknas framgår av avsnitt 7.2.5.</P>
<P class="p304 ft23"><SPAN class="ft23">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft60">Metoder för omräkning</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Mervärdesskatten är en konsumtionsskatt som skall träffa konsumtionen. Grundprincipen är att de led som föregår slutkonsumenten inte skall få några kostnader för mervärdesskatten; vad säljaren betalar in, och debiterar kunden, skall motsvara vad kunden drar av (under förutsättning att någon avdragsbegränsning inte gäller). Detta medför att det inte kan uppkomma några differenser mellan in- och utbetalningar av mervärdesskatt som staten eller de skattskyldiga kan vinna eller förlora på.</P>
<P class="p46 ft0">Om bokföringslagen ändras så att det blir möjligt att ha bokföringen i euro uppkommer frågan hur redovisning och betalning av mervärdesskatt skall göras när detta fortfarande skall ske i svenska kronor. Med dagens system tas beloppet som skall redovisas i skattedeklarationen normalt direkt från bokföringen. Om fakturering skett i utländsk valuta har omräkning skett i samband med faktureringen och skattebeloppet angetts i kronor på fakturan. Efter en övergång till bokföring i euro kan inte det belopp som skall deklareras tas direkt från bokföringen. En omräkning till kronor måste ske för deklarationen. Det finns några alternativa metoder för detta.</P>
<P class="p305 ft0">Nuvarande princip att utgående och ingående skatt skall vara densamma hos säljare och köpare kan upprätthållas om den som har bokföringen i euro håller mervärdesskattebeloppen skilda i en separat redovisning. Om fakturering sker i euro eller annan valuta, måste mervärdesskattebeloppen anges även i svenska kronor i fakturan. I den separata redovisningen noteras varje ingående eller utgående faktura till sitt belopp i kronor. En sådan omräkning för varje transaktion/faktura garanterar att säljare och köpare har samma belopp att redovisa i sina deklarationer. Det är redan i dag möjligt att tillämpa en dubblerad bokföring, även om det torde innebära ökade administrativa kostnader för företagen. Av samma skäl som angivits i avsnitt 7.1.2 ovan kommer detta alternativ inte att behandlas mer här.</P>
<P class="p40 ft0">Om inte metoden med dubblerad bokföring väljs, måste en metod hittas som möjliggör en omräkning av beloppen i samband med skatteredovisningen. För den löpande bokföringen och redovisningen av mervärdesskatt är grundprincipen i dag att den kurs skall användas som gällde när skattskyldigheten inträdde, dvs. på transaktionsdagen. Denna</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">119</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft2">princip bör behållas för den löpande bokföringen vilket innebär att en omräkning från annan valuta än den som används i bokföringen skall göras utifrån den aktuella transaktionsdagens kurs.</P>
<P class="p73 ft0">Om bokföringen är i euro måste sedan en omräkning till kronor ske när deklarationen skall upprättas. Detta bör kunna göras så att den skattskyldige när perioden är slut omräknar de totala beloppen på de aktuella kontona med en bestämd kurs. Det finns flera alternativa metoder för en sådan omräkning. Som redogjorts för i avsnitt 7.1.2 ovan bör emellertid vissa krav ställas på omräkningsmetoden.</P>
<P class="p73 ft0">En omräkningsmetod skulle kunna baseras på en kurs som gällde antingen vid en bestämd dag eller genomsnittligt under en viss bestämd period. Båda alternativen är enkla att tillämpa. Att tillämpa kursen på en bestämd dag medför dock risker för såväl företagen som staten eftersom valutakursen en viss dag av olika anledningar kan skilja sig från vad som är normalt. En genomsnittskurs ger en större säkerhet. För att uppnå ett resultat som är så rättvisande som möjligt bör en period väljas som ligger nära den dag då skattskyldigheten inträdde, dvs. transaktionsdagen. Om inte transaktionsdagens kurs används torde den genomsnittskurs som gällde för den månaden när transaktionen skedde vara den som ger det närmaste resultatet.</P>
<P class="p74 ft0">Väljs en sådan omräkningskurs som är känd redan när transaktionen är tänkt att genomföras, t.ex. den kurs som gällde den sista dagen i månaden innan eller genomsnittskursen för vissa dagar i tidigare månader, medför det en risk för att systemet utnyttjas på ett sätt som inte är avsett. Om parterna har bokföringen i olika valutor kan de, om de vet den fasta omräkningskursen för perioden, göra en beräkning av när det med hänsyn till den kurs som gäller för aktuell transaktionsdag är mest förmånligt att genomföra transaktionen. Risk finns att parternas beslut styrs av kurserna och att staten därmed regelmässigt får bära en eventuell förlust uppkommen på grund av valutakursutvecklingen. Denna risk reduceras om genomsnittskursen för den månad under vilken transaktionen skedde används vid deklarationstillfället. Ett användande av en genomsnittskurs innebär dessutom att staten tar över en del av den risk som företagen tar i dag. För att metoden skall kunna användas krävs att kursen offentliggörs så tidigt som möjligt efter utgången av varje redovisningsperiod.</P>
<P class="p306 ft0">Den metod som används vid inkomsttaxeringen bör så nära som möjligt överensstämma med den som används för mervärdesskatten. Det kan annars uppkomma avstämningsdifferenser när skattemyndigheterna för sin kontroll jämför den omsättning som den deklarerade utgående skatten motsvarar med den omsättning som deklarerats i inkomstskattedeklarationen. Detta försvårar kontrollen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">120 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p35 ft0">Slutsatsen blir att den metod som bäst uppfyller de uppställda kraven är den som innebär att löpande bokföring sker när skattskyldigheten respektive avdragsrätten inträder, dvs. på transaktionsdagen, och upprättandet av deklarationen sker efter omräkning med den genomsnittskurs som gällde under transaktionsmånaden. För det fall den skattskyldige redovisar mervärdesskatten årsvis bör omräkningen ske med den genomsnittskurs som gäller för det år då transaktionerna skett. Denna metod motsvarar också den som förordats rörande inkomstskatteredovisningen.</P>
<P class="p40 ft0">Den valda metoden kommer även att kunna tillämpas vid redovisningen av s.k. gemenskapsinterna förvärv. Skattskyldigheten inträder vid förvärvet, vilket anses ha inträffat den 15:e i månaden efter leveransen eller vid faktureringen om den skett tidigare. Löpande bokföring skall således ske efter den kurs som då gällde. Vid upprättandet av deklarationen sker en omräkning med genomsnittskursen för transaktionsmånaden.</P>
<P class="p46 ft0">Det förekommer även att fakturering sker i andra valutor än kronor och euro, t.ex. dollar. Även i detta fall bör liksom i dag transaktionsdagens kurs användas vid bokföringen och, för det fall bokföringen skett i euro, transaktionsmånadens genomsnittskurs användas vid omräkning från euro till kronor för deklarationen.</P>
<P class="p240 ft23"><SPAN class="ft23">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft60">Faktura</SPAN></P>
<P class="p34 ft0">EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv (artikel 22.3 b) föreskriver att en faktura bl.a. skall innehålla uppgift om skattens belopp för varje skattesats. Reglerna medför att såväl säljare som köpare för sina redovisningar har samma uppgifter om dels skattens belopp, dels vilken skattesats som gäller för tillhandahållandet. Tillämpningen i Sverige innebär att för det fall fakturering sker i utländsk valuta, så skall skatten redovisas på fakturan även i svenska kronor. Detta säkerställer att säljare och köpare har samma belopp att redovisa.</P>
<P class="p40 ft0">Genom vad som föreslås i detta betänkande kan vissa företag i framtiden komma att ha bokföringen antingen i kronor eller i euro. Fakturering kan komma att ske i kronor, euro eller någon annan valuta. När en säljare, som har sin bokföring i euro, fakturerar en köpare, som också har bokföringen i euro, kan nyttan av att behålla nuvarande princip om att skattebeloppet alltid skall anges även i kronor ifrågasättas. På grund av den omräkningsmetod som föreslås för upprättandet av deklarationen, kommer det på fakturan angivna beloppet i kronor i dessa fall inte att överensstämma med det belopp som senare tas upp i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">121</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">deklarationerna. Målet bör dock fortfarande vara att den utgående och den ingående skatten så nära som möjligt skall motsvara varandra.</P>
<P class="p35 ft0">Mot denna bakgrund föreslås att om fakturan ställs ut i annan valuta än redovisningsvalutan så skall skattebeloppet anges i både faktureringsvalutan och i den egna redovisningsvalutan. Vid upprättandet av deklarationen skall köparen använda det skattebelopp som är angivet i den egna redovisningsvalutan. Om skattebeloppet inte har angivits i denna skall faktureringsvalutans skattebelopp användas. Detta för att undvika att en valfrihet uppkommer vilken kan komma att utnyttjas på ett sätt som konsekvent är till nackdel för staten. I det senare fallet ankommer det således på köparen att vid bokföringstillfället räkna om beloppet enligt gällande kurs.</P>
<P class="p39 ft2">Regler om detta bör tas in i tre nya paragrafer i mervärdesskattelagen: 8 kap. 5 b § samt 13 kap. 15 a och 23 a §§.</P>
<P class="p304 ft23"><SPAN class="ft23">7.2.4</SPAN><SPAN class="ft60">Den periodiska sammanställningen</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Även den periodiska sammanställningen skall upprättas i kronor. Här uppkommer inga finansiella problem. Det är i stället frågan om att belopp som redovisats i sammanställningen skall överensstämma med belopp som redovisats i deklarationen. Det är viktigt för att skattemyndigheterna skall kunna utföra sina kontroller. Vid upprättandet av sammanställningen bör därför samma kurs användas som använts vid upprättandet av deklarationen. Ett problem är dock att de periodiska sammanställningarna ofta omfattar tre månader, medan deklarationen endast omfattar en månad. Sammanställningen skall bl.a. innehålla värdet av varuleveranser till kunder inom EU specificerat per kund. Om dessa uppgifter noteras och samlas särskilt i samband med att bokföring sker av transaktionen är det naturligt att samma omräkningskurs används för noteringen i bokföringen och noteringen för sammanställningen. Sker bokföringen i euro kommer de bokförda beloppen att omräknas efter genomsnittskursen vid deklarationstillfället. Även de uppgifter som noterats för den periodiska sammanställningen bör omräknas efter samma belopp. När sammanställningen omfattar tre månader behöver en omräkning för varje månad göras med den för månaden gällande genomsnittskursen.</P>
<P class="p250 ft0">Bestämmelser om hur detta skall hanteras bör kunna meddelas av Riksskatteverket.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">122 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft23"><SPAN class="ft23">7.2.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft60">EU-avgiften</SPAN></NOBR></P>
<P class="p32 ft0">Sveriges avgift till EU beräknas bl.a. på mervärdesskattebasen. Beräkningen av den enhetligt beräknade mervärdeskattebasen skall ske i överensstämmelse med rådets förordning nr 1553/89. Detta innebär i korthet att:</P>
<P class="p39 ft2"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft37">Beräkningen skall utgå från de intäkter av mervärdesskatt som redovisas i statsbudgeten. Viss korrigering av intäkterna är dock nödvändig.</SPAN></P>
<P class="p35 ft2"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft43">När det, som i Sverige, finns mer än en skattesats för mervärdesskatt skall en viktad genomsnittlig skattesats beräknas. Detta görs enligt ett särskilt förfarande.</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft34">Den intermediära basen beräknas sedan genom att de totala nettointäkterna från mervärdesskatt enligt punkt 1 divideras med den genomsnittligt beräknade skattesatsen enligt punkt 2.</SPAN></P>
<P class="p35 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft67">Den slutliga mervärdesskattebasen fås sedan genom att den intermediära basen justeras med negativa/positiva kompensationer som skall avspegla skillnader i Sveriges och EU:s mervärdesskatteregler.</SPAN></P>
<P class="p35 ft0">Detta innebär att beräkningen av Sveriges avgift till EU påverkas av hur höga intäkter landet har i form av mervärdesskatt. Avgiften till EU påverkas således av om intäkterna går upp eller ner. Kursvariationer som påverkar intäkterna påverkar alltså även avgiften. Ett system där skatten och avgiften påverkas av fluktuationer i valutakurserna är ett osäkert system vilket försvårar beräkningarna av såväl Sveriges intäkter som Sveriges utgifter till EU. Detta leder i sin tur till osäkerhet vid upprättande av prognoser och beräkning av budgeten.</P>
<P class="p304 ft23"><SPAN class="ft23">7.2.6</SPAN><SPAN class="ft60">Lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">En ny sjunde paragraf införs i 1 kap. skattebetalningslagen (1997:483, SBL). Där anges att samtliga uppgifter till sina belopp skall anges i svenska kronor. Detta gäller visserligen redan i dag, men om företagen skall tillåtas ha sin bokföring i euro är det angeläget att detta regleras i lag.</P>
<P class="p307 ft2">Den omräkningsmetod som skall tillämpas vid upprättandet av deklarationen bör anges i den föreslagna lagen om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin bokföring i euro.</P>
<P class="p35 ft0">Det finns i mervärdesskattelagen ett antal paragrafer som anger beloppsgränser av olika slag. Samtliga dessa regler syftar till att ange vissa gränser innebärande att olika regler blir tillämpliga beroende på om ett aktuellt värde ligger över eller under gränsen. Reglerna blir liksom i dag tillämpliga även när fakturering skett i annan valuta än kronor eller</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">123</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">när i framtiden bokföringen sker i euro. I dessa fall måste jämförelsen göras med ett värde som motsvarar det angivna beloppet i kronor. Något särskilt stadgande om detta kan inte anses behövas.</P>
<P class="p35 ft0">Eftersom utgående och ingående skatt på grund av omräkningar inte alltid kommer att exakt uppgå till samma belopp, behöver en ändring göras i 8 kap. 6 § ML innebärande att beloppen i dessa fall skall motsvara varandra.</P>
<P class="p35 ft0">Vad gäller fakturering och redovisning av utgående respektive ingående skatt behövs vissa nya regler för att klargöra vilka belopp som skall ligga till grund för redovisningen. Dessa föreslås tas in tre nya paragrafer; 8 kap. 5 b § samt 11 kap. 15 a och 23 a §§ ML, jämför avsnitt 7.2.3.</P>
<P class="p304 ft56"><SPAN class="ft56">7.3</SPAN><SPAN class="ft57">Preliminär skatt och arbetsgivaravgifter</SPAN></P>
<P class="p301 ft23"><SPAN class="ft23">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft60">Gällande rätt</SPAN></P>
<P class="p41 ft24">Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p43 ft2">Uppbörden av skatter och avgifter regleras i SBL som trädde i kraft den 1 november 1997.</P>
<P class="p35 ft2">Den som betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning är skyldig att göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i 5 kap. SBL vid varje tillfälle då utbetalning sker.</P>
<P class="p35 ft2">I 9 kap. 1 § SBL anges hur arbetsgivaravgifterna skall beräknas (enligt 1 kap. 3 § SBL omfattar begreppet arbetsgivaravgifter förutom arbetsgivaravgifter enligt lagen om socialavgifter även särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och allmän löneavgift).</P>
<P class="p36 ft0">Den som har varit skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter skall lämna skattedeklaration (10 kap. 9 § SBL). En skattedeklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod, vilken omfattar en kalendermånad. Om den deklarationsskyldige enbart redovisar innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor skall skattedeklarationen avseende skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ha kommit in senast den 12 (i januari och augusti senast den 17) i månaden efter redovisningsperioden. Detsamma gäller om den skattskyldige skall redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration. Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter som redovisas i skattedeklarationen skall ha betalats senast samma dag som deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten. Den som</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">124 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">redovisar mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag exklusive gemenskapsinterna förvärv och import som för beskattningsåret beräknas överstiga 40 miljoner kronor skall ha kommit in med skattedeklaration senast den 26 (i december senast den 27) i månaden efter redovisningsperioden. Betalning av avdragen skatt och arbetsgivaravgifter skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 12 (i januari den 17) i samma månad. Betalning anses ha skett den dag då bokföring skett på skattemyndighetens konto.</P>
<P class="p35 ft2">En skattedeklaration skall, enligt 10 kap. 17 § SBL, bl.a. ta upp den sammanlagda ersättningen från vilken utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter samt sammanlagt avdragen skatt respektive periodens sammanlagda avgifter. Den som har gjort skatteavdrag är skyldig att betala det innehållna beloppet (12 kap. 2 § SBL).</P>
<P class="p261 ft24">Utbetalningar i utländsk valuta</P>
<P class="p43 ft2">Den till svensk inkomstskatt beskattningsbara inkomsten skall beräknas i kronor. Inkomster och utgifter i utländsk valuta skall omräknas till kronor. Det är på det till kronor omräknade beloppet som skatteavdrag skall göras och, såvitt gäller löneutbetalningar, arbetsgivaravgifter beräknas. Det nu sagda är inte direkt reglerat i lag men får anses ge uttryck för ett inom svensk skatterätt självklart förhållande.</P>
<P class="p35 ft2">Vid vilken tidpunkt omräkning till kronor skall ske är, såvitt gäller löpande inkomster och utgifter, inte heller reglerat i lag. Omräkning torde dock ske med ledning av den kurs som gäller då skattskyldigheten inträder enligt punkt 4 av anvisningarna till 41 § KL.</P>
<P class="p308 ft31"><SPAN class="ft23">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft61">Konsekvenser av att ett företag väljer att redovisa i euro</SPAN></P>
<P class="p231 ft2">Enligt utredarens direktiv skall utgångspunkten vara att deklaration av samtliga skatter och avgifter skall ske i kronor även för de företag som väljer att ha sin redovisning i euro. Genom att Sverige inte deltar i valutaunionen från starten kommer det inte att finnas någon fast växelkurs för kronor/euro. Detta får vissa konsekvenser när det gäller hanteringen av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">125</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">Lön</P>
<P class="p43 ft2">Följande exempel illustrerar vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett euroredovisande företags hantering av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på utbetalda löner.</P>
<P class="p35 ft0">Antag att företaget betalar ut lön på 10 000 kr. Företaget fullgör samtidigt sin skyldighet att göra skatteavdrag. Skatteavdraget skall vanligtvis göras enligt tabell men antas för enkelhetens skull uppgå till 30 procent (detta gäller även fortsättningsvis) vilket motsvarar 3 000 kr. Valutakursen är 8 kr per euro vid löneutbetalningstillfället varvid företaget bokför löneutbetalning 1 250 euro och innehållen skatt 375 euro. Påföljande månad skall företaget lämna in sin skattedeklaration. Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter skall samtidigt betalas in till skattemyndigheten.</P>
<P class="p37 ft0">Ett företag som bokför i kronor kan utan vidare gå in i bokföringen och få fram det belopp som skall redovisas i deklarationen. Detta gäller dock inte för företag som redovisar i euro. Med en flytande växelkurs är det högst sannolikt att kursen kronor/euro inte är densamma som vid löneutbetalningstillfället. Antag att kursen ändrats till 7 kr per euro. I bokföringen finns ett belopp på 375 euro avseende avdragen skatt. Om detta belopp räknas om till kronor enligt dagskursen motsvarar det 2 625 kr, dvs. 275 kr mindre än det kronbelopp som drogs av vid löneutbetalningstillfället. Det omräknade lönebeloppet – som ligger till grund för beräkningen av arbetsgivaravgifter – motsvarar 8 750 kr, dvs 1 250 kr mindre än det verkliga kronbeloppet.</P>
<P class="p47 ft0">Av exemplet framgår att redovisad avdragen preliminär skatt på utbetalda löner inte överensstämmer med vad som verkligen dragits av vid löneutbetalningen. Då det enligt utredarens mening måste ställas samma krav på företag som väljer att redovisa i euro som på företag som har sin redovisning i kronor skall således även för dessa företag gälla att samma belopp som innehållits i preliminär skatt också skall deklareras/inbetalas till skattemyndigheten samt att det underlag som arbetsgivaravgifterna beräknats på skall motsvara vad som betalats ut i lön. Företag som väljer att ha sin redovisning i euro måste därför, för att undvika de misstämningar som omräkning kan medföra vid en flytande växelkurs, i en särskild bokföring redovisa såväl gjorda löneutbetalningar som avdragen skatt i kronor. Företaget bör för detta ändamål kunna använda sitt ordinarie löneredovisningssystem. Vid löneutbetalningstillfället bokförs således gjorda löneutbetalningar och skatteavdrag i euro i den ordinarie bokföringen. Av löneredovisningssystemet framgår relevanta belopp i kronor.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">126 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p73 ft2">Detta bör fungera utan problem om lönen utbetalas i svenska kronor. Vid den månatliga deklarationen hämtas de belopp som skall tas upp i skattedeklarationen från lönesystemet.</P>
<P class="p73 ft0">Utbetalas lönen i euro eller annan utländsk valuta måste för beräkning av skatteavdraget lönen först omräknas till kronor. Huvudprincipen är att skatteavdraget skall beräknas på det utbetalda beloppet. Omräkningen bör därför, om det är möjligt, ske med ledning av valutakursen den dag löneutbetalningen sker. Eftersom företagen vanligtvis hanterar sina löneutbetalningar i god tid före utbetalningsdagen torde det dock inte vara praktiskt möjligt för alla företag att tillämpa den kurs som gäller på utbetalningsdagen. Det kan därför bli nödvändigt att acceptera att omräkning i stället görs till en kurs som ligger i så nära anslutning till kursen på utbetalningsdagen som är rimligt med hänsyn till företagets löneutbetalningsrutiner. Det är emellertid viktigt att företaget tillämpar samma rutiner månad för månad så att inte systemet utnyttjas på ett icke avsett sätt. Om omräkning tillåts ske med kursen som gäller vid tillfället för företagets lönehantering får vi följande situation.</P>
<P class="p309 ft0">Antag att ett företag hanterar sina löner per den 20:e i månaden. Valutakursen är då 8 kr per euro. Företaget betalar ut lön med 1 250 euro vilket omräknat motsvarar 10 000 kr. På det omräknade beloppet beräknas skatteavdraget till 3 000 kr. Skatteavdraget i kronor redovisas i löneredovisningssystemet tillsammans med lönen om 10 000 kr. I den löpande bokföringen redovisas lön och verkställt skatteavdrag uttryckt i euro (lön 1 250 euro, skatteavdrag 375 euro). Den 25:e i samma månad utbetalas lönen. Av lönebeskedet bör framgå lönebelopp respektive skatteavdrag i euro samt de till kronor på lönehanteringsdagen omräknade beloppen. Detta är nödvändigt eftersom, som senare kommer att behandlas, samtliga kontrolluppgifter skall lämnas i kronor. Vid deklarationstillfället redovisar företaget gjorda skatteavdrag med 3 000 kr samt arbetsgivaravgifter beräknade på ett underlag om 10 000 kr. Dessa belopp hämtas från löneredovisningssystemet.</P>
<P class="p310 ft2">En följd av att man tillåter omräkning med hjälp av den kurs som gäller på lönehanteringsdagen är att lönen omräknad till kronor, på grund av valutakursförändringar, troligen inte är exakt densamma vid detta tillfälle som på löneutbetalningsdagen. Kravet på överensstämmelse får dock anses tillgodosett genom att vad som redovisats vid hanteringen av lönerna motsvarar vad som deklareras/inbetalas till skattemyndigheten.</P>
<P class="p73 ft2">När företaget upprättar sitt årsbokslut kommer det vidare att uppstå en differens i posten inbetalda preliminärskatter. Denna differens är följden av att en omräkning av den bokade årssumman i euro till kronor</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">127</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">skiljer sig från vad som löpande betalats in i kronor. Det går inte heller i detta fall att upprätthålla kravet på fullständig överensstämmelse.</P>
<P class="p38 ft24">Utdelning</P>
<P class="p43 ft2">Såvitt gäller utdelning från ett företag med redovisning i euro framkommer det utdelningsbara beloppet i euro och företaget kommer normalt att besluta om utdelning i euro. Inget hindrar dock att företaget beslutar om utdelning i annan valuta än euro, t.ex. kronor.</P>
<P class="p35 ft0">Om utdelningen fastställs i euro kommer en del av aktieägarna vilja ha utdelningen insatt på eurokonto medan andra föredrar att få utdelningen i kronor. I det senare fallet sker, i anslutning till utbetalningen, en faktisk växling till kronor av den i euro fastställda utdelningen. För utdelning som sker i euro bör en fiktiv växling till kronor göras samtidigt som utdelningen redovisas till kunden. Härigenom uppnås att samtliga aktieägare kan få utdelningsbeloppet på den kommande kontrolluppgiften till samma kurs. Innehållen skatt skall i båda fallen deklareras och betalas in i kronor. Samma kurs som används vid den faktiska respektive den fiktiva växlingen skall används vid omräkning av skatteavdraget.</P>
<P class="p267 ft23"><SPAN class="ft23">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft60">Behov av lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p32 ft2">Utredarens överväganden föranleder egentligen inget behov av ny lagstiftning. I avsnittet om mervärdesskatt (7.2.6) har föreslagits att en ny bestämmelse införs, 1 kap. 7 § SBL, som anger att samtliga uppgifter enligt SBL till sina belopp skall anges i kronor. De skäl som anförts för införandet av bestämmelsen gör sig gällande även såvitt gäller hanteringen av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.</P>
<P class="p35 ft2">Till vilken kurs omräkningen skall göras anges inte i lagtexten. Det är lämpligt att Riksskatteverket i verkställighetsföreskrifter anger den omräkningskurs som skall gälla. Riksskatteverket skall därvid använda sig av Europeiska centralbankens officiella valutakurs.</P>
<P class="p35 ft2">I SBL förekommer ett flertal paragrafer som innehåller belopp angivna i kronor. Det finns bl.a. bestämmelser med gränsvärden för när skyldighet att göra skatteavdrag föreligger (5 kap. 3 och 9 §§ SBL) och regler som anger när en skattedeklaration skall lämnas respektive när skatten skall vara betald (10 kap. 18 och 19 §§, 16 kap. 4 § SBL). För de fall aktuella belopp framgår i annan valuta gäller att jämförelse får göras med ett värde som motsvarar angivet belopp i kronor. Mot bakgrund av att samtliga uppgifter enligt SBL till sina belopp skall anges i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">128 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p101 ft2">svenska kronor torde detta generellt sett inte förorsaka några problem. Något särskilt stadgande om detta kan inte anses behövas.</P>
<P class="p259 ft56"><SPAN class="ft56">7.4</SPAN><SPAN class="ft57">Kontrolluppgifter</SPAN></P>
<P class="p301 ft23"><SPAN class="ft23">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft60">Gällande rätt</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Bestämmelserna om kontrolluppgifter finns i 3 kap. lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK). Kontrolluppgift skall bl.a. lämnas för den som har fått lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som är skattepliktig intäkt av tjänst och skall lämnas av den som betalat ut beloppet eller gett ut förmånen. Kontrolluppgift skall även lämnas för ränta och utdelning. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt särskilt formulär om inte annat föreskrivs, 3 kap. 56 § LSK. Det sägs inte i lagtexten att uppgifterna skall lämnas i kronor, men detta får anses vara den allmänt rådande principen för uppgifter som lämnas i syfte att ligga till grund för beskattning. Såvitt gäller exempelvis kontrolluppgift avseende betalning från utlandet (3 kap. 50 § LSK) anges på den för detta ändamål fastställda blanketten att beloppen skall anges i kronor.</P>
<P class="p311 ft2">På samma sätt som vid skatteredovisningen saknas, när det gäller redovisning i kontrolluppgift lagbestämmelser som anger hur omräkning av belopp i utländsk valuta till kronor skall gå till.</P>
<P class="p312 ft31"><SPAN class="ft23">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft61">Konsekvenser av att ett företag väljer att redovisa i euro</SPAN></P>
<P class="p187 ft24">Lön</P>
<P class="p313 ft79">Ovan har framhållits att samma belopp som företaget innehållit i preliminär skatt vid utbetalning av lön också skall betalas in till skattemyndigheten samt att underlaget för arbetsgivaravgifter skall korrespondera med det belopp som betalats ut i lön<SPAN class="ft78">. </SPAN>Motsvarande krav måste ställas på de uppgifter som lämnas till ledning för taxering. Kontrolluppgiften skall således uppta samma belopp som utbetalats i lön respektive innehållits i preliminär skatt. Med en flytande växelkurs är det inte möjligt för företaget att hämta de belopp som skall tas upp i kontrolluppgiften från den i euro uttryckta redovisningen. Om företaget redovisar gjorda löneutbetalningar och skatteavdrag i kronor i löneredovisningssystemet kan de uppgifter som behövs för kontrolluppgiften i stället</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">129</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p314 ft79">hämtas därifrån. På samma sätt som redogjorts för vad gäller skatteavdrag och underlag för arbetsgivaravgifter kommer, när det gäller löner som utbetalats i euro, en viss misstämning normalt att föreligga mellan vad den skattskyldige verkligen erhållit i lön och vad som anges i kontrolluppgiften. De belopp som företaget bokfört på lönehanteringsdagen, vad som deklarerats/inbetalats till skattemyndigheten och vad som tas upp i kontrolluppgiften kommer dock att vara desamma.</P>
<P class="p151 ft24">Utdelning</P>
<P class="p32 ft0">Även när det gäller utdelning är det ett grundläggande krav att kontrolluppgiften upptar samma belopp som den skattskyldige faktiskt erhållit eller, om utdelning erhållits i euro, det belopp som skulle ha erhållits om växling hade skett. I kontrolluppgiften redovisat skatteavdraget skall likaså motsvara vad som redovisats och betalats in till skattemyndigheten.</P>
<P class="p243 ft23"><SPAN class="ft23">7.4.3</SPAN><SPAN class="ft60">Lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">1 kap. 1 § LSK kompletteras med ett nytt andra stycke som innehåller en hänvisning till lagen (1999:000) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin bokföring i euro. En ny paragraf, 1 kap. 4 §, införs vari anges att samtliga uppgifter som lämnas till ledning för taxering skall anges i kronor. Detta gäller visserligen redan idag men det är, av samma skäl som angetts när det gäller införandet av motsvarande bestämmelse i SBL, angeläget att detta regleras i lag när möjlighet införs för företag att ha sin bokföring i euro. Genom att alla uppgifter som lämnas i en skattedeklaration, i enlighet med vad som sagts i det föregående, till sina belopp skall anges i kronor har i många fall redan omräkning skett. För de situationer där skatteavdrag inte gjorts kan det först i detta skede bli aktuellt att omräkna de i utländsk valuta utbetalda eller erhållna beloppen. Samma kurs skall naturligtvis gälla oavsett om omräkning sker för skattedeklarationen eller till ledning för taxeringen. Vilken omräkningskurs som skall gälla bör anges av Riksskatteverket i verkställighetsföreskrifter.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">130 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft56"><SPAN class="ft56">7.5</SPAN><SPAN class="ft57">Ekonomiska effekter m.m.</SPAN></P>
<P class="p135 ft2">Enligt direktiven skall utredaren analysera de problem som kan uppkomma i samband med att ett företag tillåts övergå från redovisning och aktiekapital i kronor till redovisning och aktiekapital i euro. Ut- redaren skall också ge förslag på omräkningsmetod som skall tillämpas när ett företag går över från euro till kronor. I detta sammanhang skall utredaren lägga fram förslag till hur skatter och avgifter bör hanteras (exempelvis hur omräkning skall gå till) och även presentera en ekonomisk analys av de föreslagna omräkningsmetoderna. Utredarens förslag skall vidare utformas på ett statsfinansiellt neutralt sätt.</P>
<P class="p35 ft2">I detta avsnitt redovisas de ekonomiska effekterna på incitamenten för finansiering och investeringar av att tillåta företagen att ha sin redovisning i euro. I avsnitt 7.6 analyseras eventuella statsfinansiella konsekvenser.</P>
<P class="p315 ft63"><SPAN class="ft23">7.5.1</SPAN><SPAN class="ft62">Effekter på incitamenten för investering och dess finansiering</SPAN></P>
<P class="p270 ft2">Vid en analys av incitamentseffekter måste hänsyn tas till både bolagsbeskattning och ägarbeskattning. De vinster som genereras i företagen beskattas i efterföljande led hos företagens ägare, i form av utdelningar och kapitalvinster. Kapitalinkomstbeskattningen kommer fortfarande att baseras på kronor. För detta ändamål används kursen vid inkomstens förvärvande (t.ex. används kursen vid utdelningstillfället för att räkna om utdelningar i euro till kronor). Effekten av dessa kurser (tillsammans med kapitalinomstbeskattningen) på företagens val av finansieringsform blir därmed en central fråga för att kartlägga incitamentseffekterna.</P>
<P class="p35 ft0">I bilagan presenteras en formaliserad och förenklad modell för att klargöra de mekanismer genom vilka omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor, tillsammans med kapitalinkomstskattereglerna, kan inverka på företagens val av finansieringskälla och kapitalkostnad.<SPAN class="ft27">3</SPAN></P>
<P class="p36 ft2">Modellen förutsätter en sluten ekonomi där det råder full säkerhet om framtiden och där det endast finns en kategori av företagsägare. Be- skattningen av bolagens vinster påverkar företagens investeringsincitament via kapitalägarnas avkastningskrav. Nettovinsten i kapitalägarnas händer minskar och ett investeringsprojekts förräntning måste vara högre än om ingen eller en lägre skatt togs ut. Den lägsta förräntning som</P>
<P class="p121 ft4"><SPAN class="ft27">3 </SPAN>Se bilaga 4, avsnitt 2.1 och 3.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">131</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p92 ft2">krävs för att ett investeringsprojekt ska bedömas som lönsamt kallas investeringens kapitalkostnad.</P>
<P class="p316 ft2">Det s.k. klassiska system som tillämpas i Sverige karakteriseras av en asymmetrisk behandling av avkastning på främmande och eget kapital. Avkastning på eget kapital beskattas såväl i företaget som hos ägarna medan avkastningen på främmande kapital enbart beskattas hos långivarna. Detta leder vidare till <NOBR>icke-neutralitet</NOBR> mellan olika finansieringskällor. Lånefinansiering förmånsbehandlas framför egenfinansiering och kvarhållandet av vinster framför nyemission.</P>
<P class="p73 ft2">I den vidare framställningen antas skatten på ränteinkomster i Sverige är <SPAN class="ft80">t</SPAN><SPAN class="ft81">P </SPAN><SPAN class="ft82">= </SPAN><SPAN class="ft83">30% </SPAN>. Utdelningar beskattas med <SPAN class="ft80">t</SPAN><SPAN class="ft81">d </SPAN><SPAN class="ft82">= </SPAN><SPAN class="ft83">30% </SPAN>. Bolagsskatten i</P>
<P class="p317 ft89">Sverige är <SPAN class="ft84">t </SPAN><SPAN class="ft85">= </SPAN><SPAN class="ft86">28% </SPAN>. Kapitalvinster på aktier beskattas med <SPAN class="ft84">t</SPAN><SPAN class="ft87">c </SPAN><SPAN class="ft85">= </SPAN><SPAN class="ft86">15% </SPAN>.<SPAN class="ft88">4</SPAN></P>
<P class="p318 ft31"><SPAN class="ft23">7.5.2</SPAN><SPAN class="ft61">Företagets kapitalkostnad vid finansiering med nya aktier</SPAN></P>
<P class="p319 ft79">Låt <SPAN class="ft90">r</SPAN><SPAN class="ft91">e </SPAN>vara företagets förräntningskrav före bolagsskatt, dvs. kapitalkostnaden, i euro. Vidare låter vi <SPAN class="ft90">r </SPAN><SPAN class="ft92">= </SPAN><SPAN class="ft90">r</SPAN><SPAN class="ft91">e </SPAN><SPAN class="ft93">(1 </SPAN><SPAN class="ft92">- </SPAN><SPAN class="ft90">t</SPAN><SPAN class="ft93">) </SPAN><SPAN class="ft92">= </SPAN><SPAN class="ft93">0,72</SPAN><SPAN class="ft90">r</SPAN><SPAN class="ft91">e </SPAN>vara den lägsta avkastning efter bolagsskatt som företagen kan acceptera på sina investeringsprojekt. Frågan är nu hur <SPAN class="ft90">r </SPAN>kan bestämmas med hänsyn taget till att företagets ägare och långivare beskattas för personliga kapitalinkomster. När vi väl känner <SPAN class="ft90">r </SPAN>kan också företagets förräntningskrav före bolagsskatt, dvs. kapitalkostnaden, bestämmas.</P>
<P class="p316 ft2">För detta ändamål förutsätts att placerarna prissätter aktier så att aktieplaceringar ger en avkastning efter skatt som motsvarar den bästa tillgängliga avkastningen på alternativa investeringar. Med en välfungerande kapitalmarknad antas denna alternativa avkastning motsvara</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr25 td199"><SPAN class="p14 ft94">marknadsräntan</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td80"><SPAN class="p14 ft94">(omräknat</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td139"><SPAN class="p19 ft94">till</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td33"><SPAN class="p14 ft94">kronor)</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td60"><SPAN class="p14 ft94">efter</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td39"><SPAN class="p62 ft94">skatt,</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td141"><SPAN class="p15 ft94">alltså</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td200"><SPAN class="p64 ft99">(1 <SPAN class="ft95">- </SPAN><SPAN class="ft96">t</SPAN><SPAN class="ft97">P </SPAN>)<SPAN class="ft96">a</SPAN><SPAN class="ft98">2</SPAN><SPAN class="ft26">i </SPAN><SPAN class="ft95">= </SPAN>0,7<SPAN class="ft96">a</SPAN><SPAN class="ft98">2</SPAN><SPAN class="ft26">i </SPAN><SPAN class="ft0">, där </SPAN><SPAN class="ft26">i</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr18 td201"><SPAN class="p14 ft0">är marknadsräntan och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td95"><SPAN class="p15 ft0"><SPAN class="ft96">a</SPAN><SPAN class="ft98">2 </SPAN>är den om-</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft2">räkningskurs som används för att räkna om avkastningen i euro till kronor. Avkastningen efter bolagsskatt på ett marginellt investerings-</P>
<P class="p320 ft77"><SPAN class="ft44">4 </SPAN>Skatt på kapitalvinster betalas inte fortlöpande utan först i samband med att aktierna säljs. Härigenom får placerarna en räntefri kredit på skatten. Inom skattelitteraturen brukar man schablonmässigt räkna med att den uppskjutna beskattningen halverar skatteuttaget. För en närmare beskrivning av beräkningen av den effektiva skattesatsen hänvisas den intresserade läsaren till King M. A. ”Dividend Behaviour and the Corporation”, Wiley & Sons, New York, 1977.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d1126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">132 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p321 ft79">projekt (där investeringsprojektet nätt och jämnt accepteras av företaget) kan tillföras ägarna i form av utdelning. Denna utdelning blir efter skatt <SPAN class="ft90">ra</SPAN><SPAN class="ft100">3 </SPAN><SPAN class="ft93">(1 </SPAN><SPAN class="ft92">- </SPAN><SPAN class="ft90">t</SPAN><SPAN class="ft101">d </SPAN><SPAN class="ft93">) </SPAN><SPAN class="ft92">= </SPAN><SPAN class="ft90">r</SPAN><SPAN class="ft91">e </SPAN><SPAN class="ft93">(1 </SPAN><SPAN class="ft92">- </SPAN><SPAN class="ft90">t</SPAN><SPAN class="ft93">)</SPAN><SPAN class="ft90">a </SPAN><SPAN class="ft100">3 </SPAN><SPAN class="ft93">(1 </SPAN><SPAN class="ft92">- </SPAN><SPAN class="ft90">t</SPAN><SPAN class="ft101">d </SPAN><SPAN class="ft93">) </SPAN><SPAN class="ft92">= </SPAN><SPAN class="ft93">0,504</SPAN><SPAN class="ft90">a </SPAN><SPAN class="ft100">3 </SPAN><SPAN class="ft90">r</SPAN><SPAN class="ft91">e </SPAN>, där <SPAN class="ft90">a</SPAN><SPAN class="ft100">3 </SPAN>är kursen på utdelningsdagen. För att ägarna skall vara beredda att finansiera denna investering genom att delta i en nyemission måste gälla att</P>
<P class="p248 ft99"><SPAN class="ft0">(1)</SPAN><SPAN class="ft102">ra</SPAN><SPAN class="ft98">3 </SPAN>(1 <SPAN class="ft95">- </SPAN><SPAN class="ft96">t</SPAN><SPAN class="ft97">d </SPAN>) <SPAN class="ft95">= </SPAN>(1 <SPAN class="ft95">- </SPAN><SPAN class="ft96">t</SPAN><SPAN class="ft97">p </SPAN>)<SPAN class="ft96">a</SPAN><SPAN class="ft98">2</SPAN><SPAN class="ft26">i</SPAN></P>
<P class="p322 ft79">dvs. <SPAN class="ft93">0,504</SPAN><SPAN class="ft90">a</SPAN><SPAN class="ft100">3 </SPAN><SPAN class="ft90">r</SPAN><SPAN class="ft91">e </SPAN><SPAN class="ft92">= </SPAN><SPAN class="ft93">0,7</SPAN><SPAN class="ft90">a</SPAN><SPAN class="ft100">2</SPAN><SPAN class="ft103">i </SPAN>. Detta innebär att avkastningen (omräknat till kronor) efter skatt på aktieinvesteringen måste (minst) motsvara ägarens alternativavkastning (omräknat till kronor) efter skatt. Företagets förräntningskrav efter bolagsskatt (diskonteringsräntan <SPAN class="ft90">r </SPAN>) vid nyemission blir alltså</P>
<P class="p323 ft99"><SPAN class="ft17">p</SPAN><SPAN class="ft104">)</SPAN><SPAN class="ft96">a</SPAN><SPAN class="ft98">2</SPAN><SPAN class="ft26">i</SPAN></P>
<P class="p17 ft112"><SPAN class="ft0">(2)</SPAN><SPAN class="ft102">r </SPAN><SPAN class="ft95">= </SPAN><SPAN class="ft105">a</SPAN><SPAN class="ft106">3 </SPAN>(1 <SPAN class="ft107">- </SPAN><SPAN class="ft105">t</SPAN><SPAN class="ft108">d </SPAN>)<SPAN class="ft109">(1 </SPAN><SPAN class="ft110">- </SPAN><SPAN class="ft111">t</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr12 td202"></TD>
<TD class="tr12 td180"><SPAN class="p14 ft0">dvs.</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td100"><SPAN class="p324 ft0">förräntningskravet</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td203"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td13"><SPAN class="p64 ft0">före</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td204"><SPAN class="p19 ft0">bolagsskatt skall</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td125"><SPAN class="p15 ft0">vara lika med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td202"></TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td180"><SPAN class="p64 ft113"><SPAN class="ft96">r</SPAN>e <SPAN class="ft95">=</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr18 td122"><SPAN class="p293 ft99">0,7 <SPAN class="ft96">a</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td205"><SPAN class="p210 ft19">2</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td121"><SPAN class="p64 ft99"><SPAN class="ft26">i </SPAN><SPAN class="ft95">= </SPAN>1,39</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td203"><SPAN class="p14 ft96">a</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td206"><SPAN class="p211 ft18">2</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td72"><SPAN class="p64 ft26">i <SPAN class="ft0">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td204"><SPAN class="p14 ft0">Om beskattningen</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td125"><SPAN class="p15 ft0">reducerar ägarnas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td202"></TD>
<TD class="tr26 td207"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td208"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td209"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td210"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td209"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td211"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td202"></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr0 td122"><SPAN class="p293 ft0">0,504 <SPAN class="ft114">a</SPAN></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td205"><SPAN class="p210 ft19">3</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td203"><SPAN class="p211 ft114">a</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td206"><SPAN class="p211 ft18">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td202"></TD>
<TD class="tr25 td180"><SPAN class="p14 ft115"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td121"><SPAN class="p14 ft115"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td72"><SPAN class="p14 ft115"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td204"><SPAN class="p14 ft115"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td125"><SPAN class="p14 ft115"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft79">alternativavkastning i samma proportion som den reducerar utdelningsinkomsterna, dvs. <SPAN class="ft90">t</SPAN><SPAN class="ft101">p </SPAN><SPAN class="ft92">= </SPAN><SPAN class="ft90">t</SPAN><SPAN class="ft101">d </SPAN>(vilket är fallet här i Sverige), och om-</P>
<P class="p44 ft2">räkningskursen vid utdelningstillfället motsvarar den omräkningskurs som används för att räkna om den alternativa avkastningen i euro till kronor, dvs. <SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">3 </SPAN><SPAN class="ft82">= </SPAN><SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">2 </SPAN>, så påverkas alltså inte <SPAN class="ft80">r </SPAN>. Därmed påverkas inte heller företagets kapitalkostnad vid finansiering med nyemission. Om däremot omräkningskursen vid utdelningstillfället visar sig vara lägre än den kurs som används för att räkna om den alternativa avkastningen (dvs. <SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">3 </SPAN><SPAN class="ft82">< </SPAN><SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">2 </SPAN>) så ökar företagets kapitalkostnad vid finansiering med nya aktier. Trots att skatten är densamma på utdelningsinkomster respektive ränteinkomster kommer företagens finansiering med nyemission, beroende på valutakurserna, inte ha samma kostnad. Detta problem har företagen redan idag vid lån i utländsk valuta men det kommer att förstärkas om de tillåts redovisa i euro.</P>
<P class="p135 ft0"><SPAN class="ft3">Exempel: </SPAN>Antag att Linda har 100 euro som hon vill investera i aktier eller sätta in på bank till 5 procents ränta. Antag vidare att valutakursen</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">133</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft122">i slutet av året är <SPAN class="ft117">a</SPAN><SPAN class="ft118">2 </SPAN><SPAN class="ft119">= </SPAN><SPAN class="ft120">11 </SPAN><SPAN class="ft121">kronor </SPAN><SPAN class="ft120">/ </SPAN><SPAN class="ft121">euro </SPAN>, medan valutakursen vid utdelningstillfället är <SPAN class="ft117">a</SPAN><SPAN class="ft118">3 </SPAN><SPAN class="ft119">= </SPAN><SPAN class="ft120">10,5 </SPAN><SPAN class="ft121">kronor </SPAN><SPAN class="ft120">/ </SPAN><SPAN class="ft121">euro </SPAN>.</P>
<P class="p35 ft2">Om Linda investerar sina pengar på banken erhåller hon nominellt en avkastning på 5 euro (100*0,05). Denna avkastning i kronor motsvarar <SPAN class="ft83">5 * </SPAN><SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">2 </SPAN><SPAN class="ft82">= </SPAN><SPAN class="ft83">55</SPAN>. Efter skatt (på 30 procent) erhåller Linda en avkastning i kronor på <SPAN class="ft83">(1 </SPAN><SPAN class="ft82">- </SPAN><SPAN class="ft83">0,3) * 5 * </SPAN><SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">2 </SPAN><SPAN class="ft82">= </SPAN><SPAN class="ft83">3,5* </SPAN><SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">2 </SPAN><SPAN class="ft82">= </SPAN><SPAN class="ft83">38,5 </SPAN>.</P>
<P class="p57 ft0">Om Linda istället väljer att investera i aktier erhåller hon en utdelning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr25 td212"><SPAN class="p14 ft94">som före bolagsskatt måste uppgå</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p61 ft94">till <SPAN class="ft123">100 * </SPAN><SPAN class="ft124">r</SPAN><SPAN class="ft113">e </SPAN>.</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr25 td213"><SPAN class="p15 ft94">Denna avkastning i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft0">kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p14 ft0">motsvarar</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td214"><SPAN class="p325 ft0"><SPAN class="ft114">a</SPAN><SPAN class="ft125">3 </SPAN>* 100 * <SPAN class="ft114">r</SPAN><SPAN class="ft126">e </SPAN><SPAN class="ft7">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td95"><SPAN class="p326 ft0">Efter bolags-</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td141"><SPAN class="p211 ft0">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td140"><SPAN class="p15 ft0">utdelningsskatt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td58"><SPAN class="p14 ft94">erhåller</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td8"><SPAN class="p282 ft94">Linda</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td8"><SPAN class="p327 ft94">netto</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td196"><SPAN class="p325 ft94">en</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td95"><SPAN class="p328 ft94">avkastning</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td141"><SPAN class="p329 ft94">i</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td70"><SPAN class="p330 ft94">SEK</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td158"><SPAN class="p15 ft94">på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td118"><SPAN class="p211 ft0"><SPAN class="ft114">a</SPAN><SPAN class="ft125">3 </SPAN>* 100 * <SPAN class="ft114">r</SPAN><SPAN class="ft126">e </SPAN>* (1 <SPAN class="ft66">-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p331 ft4">0,3) * (1 <SPAN class="ft127">-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td215"><SPAN class="p332 ft0">0,28) <SPAN class="ft66">= </SPAN><SPAN class="ft114">a</SPAN><SPAN class="ft125">3 </SPAN>* <SPAN class="ft114">r</SPAN><SPAN class="ft126">e </SPAN>* 50,4 <SPAN class="ft7">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft0">För att Linda skall vara indifferent mellan att investera i aktier eller i</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td96"><SPAN class="p14 ft94">bankkonto kräver</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr25 td70"><SPAN class="p60 ft94">hon minst</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr25 td216"><SPAN class="p15 ft94">samma avkastning i båda fallen. Detta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr28 td142"><SPAN class="p14 ft0">innebär att <SPAN class="ft96">r</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td217"><SPAN class="p14 ft17">e</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td218"><SPAN class="p333 ft95">=</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td193"><SPAN class="p67 ft99">3,5</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td218"><SPAN class="p334 ft99">*</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td219"><SPAN class="p211 ft96">a<SPAN class="ft98">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td75"><SPAN class="p334 ft99"><SPAN class="ft95">= </SPAN>0,069 *</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td219"><SPAN class="p14 ft96">a<SPAN class="ft98">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td64"><SPAN class="p15 ft0">. Om valutakursen vid</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td217"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td196"><SPAN class="p293 ft99">50,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p211 ft96">a<SPAN class="ft98">3</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p14 ft96">a<SPAN class="ft98">3</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft2">utdelningstillfället är densamma som valutakursen i slutet av året, dvs. <SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">3 </SPAN><SPAN class="ft82">= </SPAN><SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">2 </SPAN>, kräver Linda en avkastning på 6,9 procent för att vara indifferent i sitt investeringsval. Om kurserna följer värdena antagna ovan ökar avkastningskravet till 7,3 procent. Linda ökar sitt avkastningskrav p.g.a. den depreciering som sker av kronan mellan dessa två tillfällen.</P>
<P class="p335 ft31"><SPAN class="ft23">7.5.3</SPAN><SPAN class="ft61">Företagets kapitalkostnad vid finansiering med kvarhållna vinstmedel</SPAN></P>
<P class="p188 ft2">Skillnaden mellan finansiering med nyemission och kvarhållen vinst gäller det belopp ägarna måste uppoffra för att finansiera en nyinvestering i företaget. Nyemissioner betalas med fullt beskattade medel och en investering på en euro (dvs. <SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">5 </SPAN>kronor) i företaget kostar alltså aktieägarna lika mycket. Men om företaget väljer att finansiera nyinvesteringen med att kvarhålla vinsterna så uppoffrar aktieägarna ett belopp motsvarande <SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">3 </SPAN><SPAN class="ft83">(1 </SPAN><SPAN class="ft82">- </SPAN><SPAN class="ft80">t</SPAN><SPAN class="ft81">d </SPAN><SPAN class="ft83">) </SPAN>kronor per investerad euro, i form av utebliven utdelning efter skatt. Aktieägarna kan därför nöja sig med en avkastning efter bolagsskatt men före personlig skatt, som är <SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">3 </SPAN><SPAN class="ft83">(1 </SPAN><SPAN class="ft82">- </SPAN><SPAN class="ft80">t</SPAN><SPAN class="ft81">d </SPAN><SPAN class="ft83">) </SPAN>motsvarande avkastningen vid nyemissionsfinansiering. För att vinstnedplöjning skall vara acceptabelt ur ägarnas synvinkel måste den emellertid resultera i en värdeökning på företagets aktier som ett uttryck för en förväntan om framtida utdelningsökningar. Värdeökningen beskattas enligt ovan med <SPAN class="ft80">t</SPAN><SPAN class="ft81">c </SPAN>. Varje euro (dvs. <SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">5 </SPAN>kronor) i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d1128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">134 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft0">värdestegringsvinst efter skatt motsvarar därmed en värdeökning före</P>
<P class="p336 ft128">1</P>
<P class="p0 ft0">skatt på <SPAN class="ft105">a</SPAN><SPAN class="ft106">5 </SPAN><SPAN class="ft112">(1 </SPAN><SPAN class="ft107">- </SPAN><SPAN class="ft105">t</SPAN><SPAN class="ft108">c </SPAN><SPAN class="ft112">) </SPAN>. Detta betyder att avkastningskravet efter</P>
<P class="p337 ft99">1</P>
<P class="p0 ft0">bolagsskatt måste räknas upp med faktorn <SPAN class="ft105">a</SPAN><SPAN class="ft106">5 </SPAN><SPAN class="ft112">(1 </SPAN><SPAN class="ft107">- </SPAN><SPAN class="ft105">t</SPAN><SPAN class="ft108">c </SPAN><SPAN class="ft112">) </SPAN>, jämfört med</P>
<P class="p43 ft2">motsvarande avkastningskrav vid nyemission. Vi har alltså två motverkande effekter från den personliga kapitalbeskattningen. Kombinerar vi dessa , blir resultatet att företagets kostnad för självfinansiering är</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr20 td139"><SPAN class="p14 ft131"><SPAN class="ft129">a</SPAN><SPAN class="ft98">3 </SPAN>(1 <SPAN class="ft130">-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td220"><SPAN class="p14 ft97"><SPAN class="ft129">t</SPAN>d <SPAN class="ft131">)</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td221"><SPAN class="p14 ft132"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td222"><SPAN class="p14 ft132"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr30 td223"><SPAN class="p60 ft7">gånger motsvarande kostnad för nyemission, dvs.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p211 ft0"><SPAN class="ft114">a</SPAN><SPAN class="ft125">5 </SPAN>(1 <SPAN class="ft66">-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td90"><SPAN class="p211 ft97"><SPAN class="ft96">t</SPAN>c <SPAN class="ft99">)</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft99"><SPAN class="ft17">p</SPAN><SPAN class="ft104">)</SPAN><SPAN class="ft96">a</SPAN><SPAN class="ft98">2</SPAN><SPAN class="ft26">i</SPAN></P>
<P class="p17 ft112"><SPAN class="ft0">(3)</SPAN><SPAN class="ft102">r </SPAN><SPAN class="ft95">= </SPAN><SPAN class="ft105">a</SPAN><SPAN class="ft106">5 </SPAN>(1 <SPAN class="ft107">- </SPAN><SPAN class="ft105">t</SPAN><SPAN class="ft108">c </SPAN>)<SPAN class="ft109">(1 </SPAN><SPAN class="ft110">- </SPAN><SPAN class="ft111">t</SPAN></P>
<P class="p339 ft2">För nedplöjda vinstmedel är det alltså förhållandet mellan beskattningen av kapitalvinster och skatten på den alternativa avkastningen som är avgörande. Vidare har omräkningsförfarandet vid nyemission och alternativavkastningen också betydelse för företagens beslut huruvida de ska bibehålla vinsterna i företagen. I Sverige är den effektiva skatten på kapitalvinster mindre än skatten på ränteinkomster (dvs. <SPAN class="ft80">t</SPAN><SPAN class="ft81">c </SPAN><SPAN class="ft82">< </SPAN><SPAN class="ft80">t</SPAN><SPAN class="ft81">p </SPAN>).</P>
<P class="p84 ft2">Detta har medfört att kapitalkostnaden vid finansiering med kvarhållna vinstmedel är lägre (jämfört med kapitalkostnaden i frånvaro av ägarskatter). Om <SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">5 </SPAN><SPAN class="ft82">< </SPAN><SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">2 </SPAN>(dvs. kronan apprecieras mellan tidpunkten då kapitalvinster uppkommer och tidpunkten då ränteinkomster beskattas), så ökar kapitalkostnaden vid finansiering med kvarhållna vinstmedel. Å andra sidan om <SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">5 </SPAN><SPAN class="ft82">> </SPAN><SPAN class="ft80">a</SPAN><SPAN class="ft116">2 </SPAN>(dvs. kronan deprecieras mellan tidpunkten då kapitalvinster uppkommer och tidpunkten då ränteinkomster beskattas), så förstärks effekten och kapitalkostnaden vid finansiering med kvarhållna vinstmedel blir ännu lägre.</P>
<P class="p35 ft0">I Sverige har kapitalvinster varit förmånligare beskattade än både utdelningar och räntor (dvs. <SPAN class="ft96">t</SPAN><SPAN class="ft97">c </SPAN><SPAN class="ft95">< </SPAN><SPAN class="ft96">t</SPAN><SPAN class="ft97">p </SPAN>och <SPAN class="ft96">t</SPAN><SPAN class="ft97">c </SPAN><SPAN class="ft95">< </SPAN><SPAN class="ft96">t</SPAN><SPAN class="ft97">d </SPAN>). Ägarbeskattningen har tenderat, allt annat lika, att göra det billigare att finansiera med kvarhållna vinstmedel än med nyemissioner. Om ägarbeskattningen fortfarande baseras på kronor (vilket innebär att kapitalinkomster i euro omräknas till kronor med kursen vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde) så kan företagens val av finansieringsform (som p.g.a. skattesystemets konstruktion följer viss struktur) påverkas. Detta implicerar att företagen vid framtida beslut om hur de ska finansiera nya investeringar måste beakta ytterligare en osäkerhetsfaktor om valuta-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">135</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft0">kursutvecklingen. Denna utveckling kommer att vara av betydelse för att företagen skall kunna bilda sig en uppfattning om vilken finansieringsstrategi som kan vara mest fördelaktig för deras aktieägare ur skattesynvinkel.</P>
<P class="p39 ft0">Även om utdelningsskatten inte har någon betydelse för företagets förräntningskrav då finansieringen sker med kvarhållna vinstmedel, är den självfallet avgörande för aktieägarnas förmögenhetsställning. Ett annat sätt att uttrycka detta är att utdelningsbeskattningen är kapitaliserad i företagens börskurser. Ju högre utdelningsskatten är jämfört med skatten på andra placeringsalternativ, desto lägre kommer börskurserna att vara. Förändringar i utdelningsbeskattningen ger upphov till kapitalvinster eller förluster för de redan existerande aktieägarna. För nya aktieägare, däremot innebär denna kapitaliseringseffekt att aktier kan köpas till ett rabatterat pris, där rabattens storlek är en direkt avspegling av utdelningsskattens höjd. På grund av osäkerheten kring valutakursen vid utdelningstillfället blir även storleken på kapitalvinsterna eller förlusterna för de redan existerande aktieägarna osäkra. Vid en kraftig uppgång av valutakursen (dvs. då kronan deprecieras) ökar utdelningsbeloppen i kronor medan vid en kraftig nedgång (då kronan apprecieras) sjunker utdelningsbeloppen. För en given utdelningsskatt ökar (alternativt minskar) skatterabattens storlek vilket i sin tur bör återspeglas i börskurserna.</P>
<P class="p340 ft23"><SPAN class="ft23">7.5.4</SPAN><SPAN class="ft60">Kapitalkostnaden i en liten öppen ekonomi</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Analysen i föregående avsnitt indikerar på att den omräkning som (för beskattningsmål) sker av kapitalinkomster kan ha betydelse för företagens val av finansieringsform. Å andra sidan baseras analysen på att samtliga ägare (eller åtminstone den marginella placeraren) är skattskyldiga i Sverige. Men de inhemska aktieägarna är en heterogen grupp. På börsen finns det både beskattade hushåll och skattebefriade institutioner m.m. Det är svårt att identifiera vilka ägarkategorier som styr kursbildningen (och kostnaden för eget kapital). Vidare finns det utländska ägare som har fått större betydelse under senare år på grund av en långtgående internationell integration av marknaderna för eget kapital. Om börskurserna för alla bolag bestäms av internationella investerare kommer självfallet förändringar i skatten på utdelningar och reavinster att inte påverka aktiepriserna eftersom dessa aktörer ej betalar dylika skatter. I detta fall uppkommer inga reala effekter. Däremot kan förändringar i ägandet av den inhemska kapitalstocken uppstå. Skatteekonomer är i allmänhet överens om att avkastningskravet på de stora bolagen bestäms internationellt (vilket innebär att inhemska skatter</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">136 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft2">på ägarsidan inte har någon effekt på företagens kapitalkostnad). Debatten har snarare kommit att handla om de mindre bolagens avkastningskrav och i vilken grad detta påverkas av det internationella avkastningskrav som ställs på de stora bolagen. Detta i sin tur kan implicera att omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor inte får någon effekt på de stora bolagens avkastningskrav medan det kan ha viss påverkan på de mindre bolagens avkastningskrav. Nedan utvecklas detta resonemang.</P>
<P class="p73 ft0">Globaliseringen av världens kapitalmarknader påverkar självfallet utformningen av bolags- och ägarbeskattningen. Sverige är en liten öppen ekonomi där avkastningskraven i stor utsträckning bestäms på världsmarknaden. På en fullständigt internationaliserad kapitalmarknad kommer kapitalkostnaden i ett litet land att vara helt oberoende av ägarbeskattningen. Emellertid kan man – på goda grunder – utgå från att inte alla företag har tillgång till denna kapitalmarknad. En mer rimlig utgångspunkt är att stora företag direkt påverkas av det internationella avkastningskravet, medan små- och medelstora företag berörs på ett indirekt sätt. Alternativt kan man utgå ifrån att små- och medelstora företag verkar i en sluten ekonomi och inte påverkas av det internationella avkastningskravet. Om så är fallet kan kapitalkostnaden för små- och medelstora företag påverkas av ägarbeskattningen och därmed även av omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor.</P>
<P class="p156 ft0">Utlandsägandet av svenska börsbolag var relativt stabilt kring <NOBR>6-7</NOBR> procent fram till 1991. Därefter har den tilltagande internationaliseringen inneburit att andelen ökat till ca 35 procent 1996 (29 procent 1997). Om utlandsägandet blir tillräckligt stort kommer inte beskattningen av hushållen att ha någon betydelse för de <SPAN class="ft3">stora </SPAN>företagens marknadsvärde. I så fall bestäms dessa företags kostnad för finansiering med eget kapital på den internationella marknaden. Detta utesluter emellertid inte att förräntningskraven på enbart inhemskt handlade aktier kan påverkas av de internationella förräntningskraven. Placerare som håller inhemskt handlade aktier kan ju när som helst disponera om sina portföljer för att tillgodogöra sig bättre avkastning på alternativa aktiemarknader. Om avkastningskorrelationen är tillräckligt stark mellan stora och små bolag är det endast bolagsbeskattningen som är avgörande för skattesytemets inverkan på incitamenten att investera. Ägarbeskattningen (och därmed omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor) får i detta fall ingen betydelse.</P>
<P class="p306 ft2">Detta beror på två principer inom beskattningen. För det första är ägarbeskattningen uppbyggd enligt en princip som säger att alla inkomster oavsett var de uppkommer skall beskattas efter de skatteregler som gäller i det land där ägaren har sin hemvist (residensprincipen). Avkastningen på företagens investeringar beskattas enligt källstats-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">137</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft2">principen, vilket innebär att avkastningen beskattas i enlighet med de regler som gäller i det land där investeringen gjorts. För den enskilde investeraren är det avkastningen efter bolagsskatt som avgör hur man väljer att fördela sina medel mellan olika placeringsalternativ. Källbeskattningen kan skapa skillnader i avkastning före bolagsskatt mellan olika länder. Denna skillnad avspeglar skillnaderna i skatteuttaget.</P>
<P class="p73 ft0">Ur skattesynpunkt medför residensprincipen att det inte har någon betydelse om sparandet investeras hemma eller utomlands, eftersom alla inkomster måste beskattas i hemlandet. Vidare betyder detta att investerarnas portföljval baseras på avkastningen före ägarskatt i olika länder. Avkastningskraven efter bolagsskatt men före ägarskatt i olika länder kommer så småningom att jämnas ut för de placeringsobjekt som fritt handlas internationellt. Detta ställer krav på de inhemska företagen eftersom dessa måste genomföra investeringsprojekt som möter det internationella avkastningskravet före bolagsskatt. Eftersom olika länder tillämpar olika system för bolagsbeskattning, krävs olika stor avkastning före bolagsskatt på investeringen beroende på i vilket land den görs. Avgörande för om ett investeringsprojekt ska genomföras i en öppen ekonomi är således förräntningskravet före bolagsskatt. Ägarbeskattningen (och därmed omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor) har däremot ingen betydelse för kapitalkostnaden.</P>
<P class="p235 ft0">Relevansen i ovanstående resonemang är emellertid omdebatterad. För att kapitalkostnaden ska vara fullständigt oberoende av ägarbeskattningen (och omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor) krävs, för det första, att kapitalägarna är fullständigt rationella och, för det andra, att alla företag (både stora och små) har obegränsad tillgång till den internationella kapitalmarknaden. Dessa förutsättningar är med all sannolikhet ej uppfyllda. Frågan är då hur oberoende kapitalkostnaden faktiskt är av ägarbeskattningen (och omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor)?</P>
<P class="p235 ft2">Kapitalägarnas agerande antas till övervägande del vara rationellt, vilket får anses vara ett rimligt antagande. Om detta ej är fallet påverkas kapitalkostnaden i större omfattning av ägarbeskattningen (och omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor) i en öppen ekonomi. Den andra förutsättningen är mer bekymmersam. Små och medelstora företag har på grund av höga informations- och transaktionskostnader svårt att nå den internationella kapitalmarknaden. Vid en sådan begränsning opererar dessa företag, i denna bemärkelse, som om de befann sig i en sluten ekonomi (där ägarbeskattningen och därmed även omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor får betydelse). Detta innebär inte att de skulle vara opåverkade av de internationella avkastningskraven. Rimligtvis har enskilda kapitalägare möjlighet att</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">138 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft0">placera i tillgångar på den internationella marknaden, så att det internationella avkastningskravet påverkar de svenska kapitalägarnas förräntningsanspråk. På så sätt får det internationella avkastningskravet genomslag även på aktier som endast handlas nationellt, och ett företags kapitalkostnad kan delvis påverkas av internationella placerare trots att det inte själv kan skaffa eget kapital på den internationella marknaden. Detta skulle i sin tur indikera att det existerar en samvariationsvag eller stark - mellan avkastningen på stora- och småbolagsaktier. Det är emellertid svårt att fastställa i vilken utsträckning de svenska kapitalägarnas avkastningskrav är influerat av det internationella, vilket resulterar i att det är oklart hur ägarbeskattningen (och omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor) inverkar på kapitalkostnaden. Huruvida det existerar en positiv, negativ eller ingen samvariation alls mellan stora- och småbolags aktier är en empirisk fråga. Det går ej att med intuitiva resonemang (vilka oftast är förknippade med olika värderingar om utdelnings- och reavinstbeskattningens effekter) söka sig fram huruvida samvariationen mellan stora- och småbolags aktier är positiva, negativa eller lika med noll. Detta är den centrala frågan för huruvida avkastningskravet på småbolagsaktier påverkas av ägarbeskattningen och omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor.</P>
<P class="p341 ft56"><SPAN class="ft56">7.6</SPAN><SPAN class="ft57">Statsfinansiella effekter</SPAN></P>
<P class="p135 ft2">I detta avsnitt kommer de statsfinansiella effekterna av att låta svenska företag sköta sin redovisning i euro diskuteras. I avsnitt 7.6.1 behandlas valutakurserna och några av de antaganden som görs. Därefter, i avsnitt 7.6.2 och 7.6.3, exemplifieras effekterna för bolagsskatt och mervärdesskatt. En sammanfattning avslutar därefter denna del.</P>
<P class="p259 ft23"><SPAN class="ft23">7.6.1</SPAN><SPAN class="ft60">Valutakurser</SPAN></P>
<P class="p48 ft2">I avsnitten som följer används valutakurser från 1997 som exempel. För att illustrera effekterna av valutakursutvecklingen används två konstruerade valutor. Eftersom det inte fanns någon officiell <NOBR>ecu-kurs</NOBR> används kursen på den korg av valutor som senare ingick i ecun. I <SPAN class="ft29">diagram 1 </SPAN>redovisas den dagliga kursen och genomsnittskursen för månad respektive år. Ecukursen, som från och med nu kommer att kallas euro1, var värd 8,57 kr i början på året och 8,7 kr vid utgången av året.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d1133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">139</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft29">Diagram 1. Dagliga kurser och årsrespektive månatligt genomsnitt för euro1 under 1997</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr11 td224"><SPAN class="p342 ft133">Kr/Euro1</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td224"><SPAN class="p343 ft134">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td224"><SPAN class="p343 ft135">8,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p343 ft135">8,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p343 ft135">8,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td224"><SPAN class="p343 ft135">8,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p343 ft135">8,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p343 ft135">8,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p343 ft135">8,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td224"><SPAN class="p344 ft135">Euro1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td225"><SPAN class="p14 ft135">Månadsgenomsnitt</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p14 ft136">Årsgenomsnitt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft5">Källa: Riksbanken</P>
<P class="p133 ft2">Den årliga genomsnittskursen var 8,62 kr per euro1 och standardavvikelsen, dvs. den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet, var 0,12 kr. Denna relativt stabila kursutveckling får konsekvenser för hur stora effekterna blir av att tillåta företagen redovisa i euro.</P>
<P class="p35 ft0">Som andra exempel, se <SPAN class="ft3">diagram 2</SPAN>, använder vi en konstruerad eurokurs kallad euro2. Euro2 har samma ingångsvärde som ovanstående valuta men följer sedan den utveckling som kronan hade gentemot den amerikanska dollarn 1997. Till skillnad från föregående valuta har euro2 apprecierats betydligt. Värdet på en euro2 ökar från 8,56 kr i början på året till 9,83 vid årets slut. Som mest är en euro2 värd 10,11 kr. Denna trendmässiga uppgång i värde får stora effekter på till exempel alternativet att omräkning skall ske med balansdagens kurs. Medelvärdet för euro2 var 9,54 kr och standardavvikelsen var 0,30 kr.</P>
<P class="p37 ft2">Ovanstående exempel på valutakursutveckling räcker av naturliga skäl endast till att beskriva effekterna på kort sikt. Det bör poängteras att beräkningarna i följande avsnitt endast är exempel och inte skall ses som uppskattningar av avvikelsen. Syftet är dels att visa relationen mellan de olika omräkningsmetoderna i olika situationer, dels att beskriva den risk som redovisning i euro innebär för det offentliga.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d1134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">140 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p101 ft29">Diagram 2. Daglig kurs och årsrespektive månatligt genomsnitt för euro2 som har amerikanska dollarns utveckling under 1997</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr11 td215"><SPAN class="p345 ft137">Kr/Euro2</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td215"><SPAN class="p346 ft138">10,20</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td215"><SPAN class="p346 ft135">10,00</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td215"><SPAN class="p346 ft135">9,80</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td215"><SPAN class="p346 ft135">9,60</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td215"><SPAN class="p346 ft135">9,40</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td215"><SPAN class="p346 ft135">9,20</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td215"><SPAN class="p346 ft135">9,00</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td215"><SPAN class="p346 ft135">8,80</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td215"><SPAN class="p346 ft135">8,60</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td215"><SPAN class="p346 ft135">8,40</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td225"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td8"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td215"><SPAN class="p344 ft135">Euro2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td225"><SPAN class="p14 ft135">Månadsgenomsnitt</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p14 ft136">Årsgenomsnitt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft5">Bearbetning av data från riksbanken</P>
<P class="p240 ft23"><SPAN class="ft23">7.6.2</SPAN><SPAN class="ft60">Effekter på bolagsskatteintäkterna</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Enligt den föreslagna metoden ska företagen göra bokslutet i euro och sedan omräkna resultaträkningen med periodens genomsnittskurs. Genomsnittskursen är vald därför att den är ett relativt rättvisande mått på valutans värde under den aktuella perioden samtidigt som den kan användas i ett enkelt omräkningsförfarande. Omräkning med genomsnittskurs innebär dock att staten tar på sig en del av företagens valutakursrisk. Om företagens transaktioner är jämnt fördelade över perioden kommer denna metod att ge ett beskattningsbart resultat som inte skiljer sig mycket från resultatet vid redovisning i svenska kronor. Varje avvikelse från den jämna fördelningen innebär dock att företagens resultat påverkas. Enligt gängse teori bör dessa avvikelser ta ut varandra på lång sikt. Detta bygger på antagandet att transaktionsdagens valutakurs kommer att överstiga genomsnittskursen lika ofta och lika mycket som den kommer att understiga den över en längre period.</P>
<P class="p311 ft0">På kort sikt är det dock högst troligt att det kommer att uppstå avvikelser. Ett stiliserat exempel illustrerar detta. Ett företag gör endast en transaktion under året, en varuförsäljning för 100 kr. Eftersom företaget sköter sin redovisning i euro bokförs transaktionen som en intäkt i euro efter att beloppet omvandlats med transaktionsdagens kurs. Om kursen på transaktionsdagen var 10 kr per euro redovisar företaget en intäkt på 10 euro. Vid årets slut gör företaget sitt bokslut i euro och har en redovisad vinst som uppgår till 10 euro. När företaget deklarerar</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">141</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft0">omräknas resultatet med räkenskapsårets genomsnittskurs som är 9 kr per euro. Den taxerade inkomsten blir 90 svenska kronor vilket ska jämföras med 100 kronor om företaget haft redovisningen i kronor. I detta fall uppkommer ett skattebortfall på (10*0,28) 2,8 kronor men sannolikheten är lika stor att det blir en ökning av skatteintäkterna. Dylika avvikelser som uppstår vid kortsiktiga fluktuationer i valutakursen är den risk som staten tar över från företagen.</P>
<P class="p235 ft0">Enligt ovanstående resonemang bör det inte uppstå något finansieringsbehov på lång sikt. På kort sikt kan det uppkomma en skillnad i skatteintäkterna jämfört med nuvarande system. Om det blir ett underskott eller överskott och i vilken omfattning är dock omöjligt att säga. Därför uppstår inget kvantifierbart finansieringsbehov på kort sikt.</P>
<P class="p156 ft0">För att ge exempel på effekterna av förslaget på aggregerad nivå används de ovan redovisade <NOBR>euro-kurserna.</NOBR> Den i 1998 års vårproposition presenterade prognosen för beskattningsbar vinst 1999 hos juridiska personer (huvudsakligen aktiebolag) är 180 mdkr. Detta skulle ge staten skatteintäkter på ungefär 50,4 mdkr. Det är svårt att bedömma antalet företag som kommer att övergå till redovisning i euro. Det är rimligt att anta att stora företag med betydande export och import har större incitament att byta redovisningsvaluta än små företag. Företag med balansomslutning överstigande 250 mkr definieras som stora. Dessa företag svarade, vid 1996 års taxering, för ca. 46 procent av den totala beskattningsbara vinsten. Hälften av dessa företag antas byta redovisningsvaluta. Den totala vinsten i dessa bolag blir (180*0,46*0,5=) 41,4 mdkr och de totala skatteintäkterna (41,4*0,28=) 11,6 mdkr.</P>
<P class="p348 ft2">Som jämförelsenorm antas att vinsten genereras jämnt under året dvs. med lika stora delar under årets arbetsdagar. Vid redovisning i kronor påverkas inte det beskattningsbara resultatet av tidpunkten då inkomsten genereras. Om ett företag redovisar i euro kommer fördelningen av intäkterna under perioden att påverka det beskattningsbara resultatet. Senare kommer ett exempel där intäkterna genereras ojämnt över perioden visa detta.</P>
<P class="p73 ft2">För att illustrera effekterna av omräkningsförfarandet jämförs redovisning i kronor med redovisning i euro som omräknas till kronor med genomsnittskurs respektive balansdagens kurs. Redovisning i kronor representeras i <SPAN class="ft29">diagram 3 </SPAN>av den horisontella linjen. Vid redovisning i kronor spelar det ingen roll när under året intäkterna genereras eftersom de inte påverkas av valutakursen. Med redovisning i euro kommer det att uppstå kursförluster eller kursvinster eftersom företaget bokför intäkten med transaktionsdagens kurs och den i slutet på året omräknas till kronor med genomsnittskursen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d1136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">142 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p349 ft29">Diagram 3. Vinstens fördelning över året med kronredovisning jämförs med euroredovisning där omräkning skett med årsgenomsnittet respektive balansdagens kurs (euro1)</P>
<P class="p350 ft137">Mkr</P>
<P class="p351 ft135">174</P>
<P class="p352 ft135">172</P>
<P class="p353 ft135">170 <INGENBILD zsrc="GMB3136d1136xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GMB3136d1136xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GMB3136d1136xi4.jpg/" id="inl_img3"></P>
<P class="p353 ft135">168 <INGENBILD zsrc="GMB3136d1136xi5.jpg/" id="inl_img4"></P>
<P class="p354 ft135">166 <INGENBILD zsrc="GMB3136d1136xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GMB3136d1136xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GMB3136d1136xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GMB3136d1136xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GMB3136d1136xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="GMB3136d1136xi11.jpg/" id="inl_img10"><INGENBILD zsrc="GMB3136d1136xi12.jpg/" id="inl_img11"></P>
<P class="p353 ft135">164</P>
<P class="p353 ft135">162</P>
<P class="p353 ft135">160</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td226"><SPAN class="p65 ft135">Redovisning i Kr</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td227"><SPAN class="p14 ft139"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td228"><SPAN class="p59 ft135">Genomsnitt</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td227"><SPAN class="p14 ft139"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td229"><SPAN class="p59 ft135">Balansdag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td189"><SPAN class="p14 ft140"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td189"><SPAN class="p14 ft140"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft0">Omräkning med genomsnittskursen skulle i detta exempel öka skatteintäkterna med 9 mkr. Denna låga avvikelse förklaras av två saker. För det första är intäkterna jämnt fördelade över perioden och för det andra har valutan i detta fall haft en relativt stabil utveckling. Om samma exempel replikeras med euro2 blir avvikelsen med omräkning enligt genomsnittskursen en ökning av skatteintäkterna med 42 mkr. Även i detta fall är beloppet litet men avvikelsen har dock ökat (med 370 procent) på grund av att kursutvecklingen antagits vara en annan.</P>
<P class="p37 ft2">Exemplen ovan kan också användas för att illustrera effekterna av omräkning med balansdagens kurs även vad gäller resultaträkningen. Omräkning med balansdagens kurs för euro1 skulle ha ökat skatteintäkterna med 370 mkr medan beräkningen med balansdagenskurs enligt euro2 ger ett skattebortfall på 1310 mkr. Dessa avvikelser visar på en tydlig nackdel med att välja ”kursen en enskild dag” som omräkningskurs, oberoende av vilken dag som väljs.</P>
<P class="p35 ft0">Hur skatteintäkterna påverkas av att företagens vinster genereras ojämnt under perioden visas i nästa exempel. Den faktiska fördelningen under perioden för de företag som kommer att byta redovisningsvaluta är omöjligt att fastställa. I <SPAN class="ft3">diagram 4 </SPAN>ges två stiliserade exempel där summan av företagens vinster i kronor är exakt densamma men de genereras vid olika tillfällen. I fall 1 uppkommer 110 procent av genomsnittet per månad det första halvåret och 90 procent det andra. I fall 2 är verksamheten starkt säsongsbetonad och den största delen av intäkterna genereras under sommaren. I januari och december uppkommer 80 procent och under juni och juli 120 procent av den</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d1137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">143</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">genomsnittliga månatliga vinsten. I månaderna däremellan inflyter 90 respektive 110 procent. Eftersom året inte har ett jämnt antal arbetsdagar och månaderna inte har lika många dagar måste de första dagarna i september generera den genomsnittliga intäkten för att den totala vinsten ska bli densamma i samtliga fall.</P>
<P class="p145 ft3">Diagram 4. Fördelning av vinsten</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr11 td230"><SPAN class="p356 ft133">Del av intäkt</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td230"><SPAN class="p357 ft134">1,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td230"><SPAN class="p357 ft135">1,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><SPAN class="p357 ft135">1,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td230"><SPAN class="p357 ft135">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td230"><SPAN class="p357 ft135">0,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td230"><SPAN class="p357 ft135">0,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td230"><SPAN class="p357 ft135">0,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td230"><SPAN class="p344 ft135">Fall 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td231"><SPAN class="p14 ft135">Fall 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td32"><SPAN class="p14 ft135">Norm</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft2">Om kursutvecklingen följer euro1 minskar de totala bolagsskatteintäkterna med 26 mkr i fall 1 och med 11 mkr i fall 2. Om beräkningarna görs utifrån kursutvecklingen i euro2 blir det en intäktsökning på 97 mkr i fall 1 och ett skattebortfall på 69 mkr i fall 2. I <SPAN class="ft29">diagram 5 </SPAN>visas skatteeffekten av att intäkterna genereras säsongsmässigt enligt fall 2.</P>
<P class="p358 ft141">Diagram 5. Exempel på säsongsbetonad verksamhet och fördelningen av vinst efter att hänsyn tagits till kursförändringar (euro2)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr5 td81"><SPAN class="p211 ft133">Mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td81"><SPAN class="p14 ft135">205</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td81"><SPAN class="p14 ft135">195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td81"><SPAN class="p14 ft135">185</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td81"><SPAN class="p14 ft135">175</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td81"><SPAN class="p14 ft135">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td81"><SPAN class="p14 ft135">155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td81"><SPAN class="p14 ft135">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td81"><SPAN class="p14 ft135">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td81"><SPAN class="p14 ft135">125</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr25 td232"><SPAN class="p14 ft115"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td233"><SPAN class="p14 ft139"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td234"><SPAN class="p64 ft135">Fall 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td235"><SPAN class="p14 ft139"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td236"><SPAN class="p59 ft135">Skatteintäkt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td237"><SPAN class="p14 ft140"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td238"><SPAN class="p14 ft140"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td239"><SPAN class="p14 ft140"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">144 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft0">Som en förklaring till diagrammet beskrivs beräkningarna kortfattat. Som nämnts tidigare i detta avsnitt uppgår vinsterna för de bolag som antas välja euroredovisning till 41,4 mdkr. Detta innebär en skatteintäkt för staten på 11,6 mdkr. En jämn fördelning av dessa vinster över hela året ger en vinst på 166 mkr (41,4/249) per dag. På grund av säsongsvariationer uppkommer till exempel bara 80 procent av denna dagsvinst i januari ( dvs. 133 mkr.). Denna vinst ger en skatteintäkt på 37 mkr. Genom att använda respektive dags <NOBR>euro2-kurs</NOBR> omräknas dessa vinster och bokförs i euro. Kursen den första januari är 8,56 kr per euro2. Detta betyder att vinsten bokförs till ett värde i euro2 på 15,5 miljoner euro2 (133/8,56). Vid taxering omräknas den bokförda vinsten med årets genomsnittskurs, 9,54 kr per euro2, till en vinst på 148 mkr (15,5*9,54). Statens skatteintäkter blir i detta fall 41 mkr (148*0,28). Skillnaden i skatt mellan redovisning i kronor och euro blir 4 mkr <NOBR>(41-37)</NOBR> på en dags vinster.</P>
<P class="p267 ft23"><SPAN class="ft23">7.6.3</SPAN><SPAN class="ft60">Effekter på mervärdesskatteintäkterna</SPAN></P>
<P class="p32 ft2">Den totala intäkten av mervärdesskatt uppgick 1997 till 127,65 mdkr. Uppbörden sker månatligen och beloppen för respektive månad redovisas i <SPAN class="ft29">diagram 6 </SPAN>nedan. Av diagrammet framgår tydligt att nettoinkomsten av mervärdesskatt varierar betydligt mellan månaderna.</P>
<P class="p35 ft2">Det är svårt att bedöma hur stor del av den totala mervärdesskatteintäkten som kommer från företag som kommer att byta redovisningsvaluta. Utgångspunkten i dessa exempel är den gräns som gällde för uppbörd under 1997 vilken tyvärr inte sammanfaller med den gräns som används för beräkningar i tidigare kapitel. Företag som hade en omsättning överstigande 40 mkr skulle göra sin mervärdesskatteinbetalning senast den 20 i månaden efter redovisningsperioden. Företag med omsättning under gränsen fick en något längre kredittid då inbetalningen normalt skulle göras senast den 5 i andra månaden efter perioden. De större företagen står i genomsnitt för cirka 63 procent av de totala inbetalningarna av mervärdesskatt. I exemplen som följer antas att hälften av dessa företag övergår till redovisning i euro.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d1139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">145</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p359 ft29">Diagram 6. 1997 års månatliga inbetalning och utbetalning av mervärdesskatt och netto</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><SPAN class="p15 ft137">Mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><SPAN class="p360 ft135">1500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td35"><SPAN class="p360 ft135">1000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td35"><SPAN class="p360 ft135">500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td35"><SPAN class="p360 ft135">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td35"><SPAN class="p360 ft135"><NOBR>-500</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td35"><SPAN class="p360 ft136"><NOBR>-1000</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr31 td232"><SPAN class="p14 ft139"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td227"><SPAN class="p14 ft142"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td240"><SPAN class="p59 ft135">Inbetalning</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td241"><SPAN class="p14 ft135">Återbetalning</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td227"><SPAN class="p14 ft142"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td242"><SPAN class="p64 ft135">Norm</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td237"><SPAN class="p14 ft143"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td189"><SPAN class="p14 ft143"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td189"><SPAN class="p14 ft143"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft5">Källa: Prognosgruppen, Fi/Ska</P>
<P class="p362 ft0">Jämförelsenormen är mervärdesskatteintäkterna i kronor. Vid redovisning i kronor påverkas inte den slutliga skatten av när skattskyldigheten inträffade eftersom ingen omräkning sker. I diagrammen redovisas vad omsättningen den aktuella perioden skulle få för mervärdesskattekonsekvenser per dag för respektive omräkningsalternativ. Syftet är att visa hur stora avvikelser som kan uppstå dagligen. Normen representeras i diagrammen av en exakt jämnt fördelad omsättning dvs. kurvan är horisontell för varje månad. För övriga alternativ antas företagen omräkna transaktionerna till euro, i sin löpande redovisning, med respektive dagskurs. Efter periodens slut omräknas sedan det totala mervärdesskattebeloppet från euro till kronor med respektive omräkningsalternativ. Den differens som uppstår redovisas för varje transaktionsdag.</P>
<P class="p311 ft2">I det första exemplet jämförs redovisning i kronor med redovisning i euro med omräkning enligt genomsnittskurs respektive kursen på månadens sista transaktionsdag. När beräkningen görs med genomsnittskursen för euro1 ger det en ökad skatteintäkt med 2 mkr. och med kursen vid månadens slut en ökning med 120 mkr. Görs samma beräkning med euro2 ger omräkning med genomsnittskursen en ökning av skatteintäkterna med 3 mkr. och omräkning med valutakursen på periodens sista dag en ökning med 192 mkr. För tydlighetens skull redovisas effekterna av omräkningsalternativen endast för det första kvartalet i diagrammet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d1140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">146 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p363 ft29">Diagram 7. Mervärdesskatteintäkter enligt genomsnittskurs, månadens sista dag och norm (euro2)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr11 td31"><SPAN class="p364 ft137">Mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td94"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td130"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td31"><SPAN class="p365 ft144">160</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td94"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td130"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td31"><SPAN class="p365 ft134">158</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td94"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td130"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td31"><SPAN class="p365 ft135">156</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td94"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td130"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td31"><SPAN class="p365 ft134">154</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td94"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td130"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td31"><SPAN class="p365 ft135">152</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td94"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td130"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td31"><SPAN class="p365 ft134">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td94"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td130"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td31"><SPAN class="p365 ft134">148</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td94"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td130"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td31"><SPAN class="p365 ft135">146</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td94"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td130"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td31"><SPAN class="p365 ft134">144</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td94"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td130"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td31"><SPAN class="p365 ft134">142</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td94"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td130"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td31"><SPAN class="p365 ft135">140</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td94"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td130"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td31"><SPAN class="p366 ft135">Norm</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td94"><SPAN class="p14 ft135">Genomsnitt</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td130"><SPAN class="p14 ft135">Månadens slut</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p137 ft2">Enligt samma resonemang som gäller för bolagsskatt bör differenserna när genomsnittskursen används ta ut varandra på lång sikt.</P>
<P class="p73 ft0">Ovanstående beräkningar är gjorda med exakt jämn fördelning av när skattskyldigheten uppkommer i månaden och detta är naturligtvis ett starkt antagande. Hur det egentligen förhåller sig för de aktuella företagen är dock omöjligt att veta. Därför redovisas tre exempel på hur konsumtionsmönstret kan se ut i <SPAN class="ft3">diagram 8</SPAN>. När konsumtionen är viktad enligt vikt 1 uppkommer 110 procent av skattskyldigheten i början av månaden och trappas ner till 90 procent i slutet av månaden. Enligt vikt 2 sker det exakt motsatta, 90 procent av konsumtionen sker i början på månaden och den trappas upp till 110 procent i slutet av månaden. Med viktning enligt det tredje exemplet sker en mindre del av konsumtionen i början och slutet av månaden och en större del i mitten. Vikterna pendlar då mellan 104 och 96 procent. Då de olika månaderna inte har samma antal dagar är det inte exakt samma kurva i varje månad men den totala konsumtionen är densamma i samtliga fall.</P>
<P class="p367 ft2"><SPAN class="ft29">Diagram 6 </SPAN>visar att det är betydande skillnader mellan månaderna. Mellan maj och juni 1997 sjönk konsumtionen och därmed skatteintäkterna med 20 procent (se diagram 6).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3136d1141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">147</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p368 ft3">Diagram 8. Tre olika sätt att vikta konsumtionen under perioden</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr11 td116"><SPAN class="p369 ft137">Mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td84"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td116"><SPAN class="p370 ft134">170</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td84"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td116"><SPAN class="p370 ft135">160</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td84"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td116"><SPAN class="p370 ft135">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td84"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td116"><SPAN class="p370 ft135">140</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td84"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td116"><SPAN class="p370 ft135">130</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td84"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td116"><SPAN class="p370 ft135">120</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td84"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td116"><SPAN class="p370 ft135">110</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td231"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td84"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td116"><SPAN class="p366 ft135">Norm</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td231"><SPAN class="p14 ft135">Vikt 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td231"><SPAN class="p14 ft135">Vikt 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td84"><SPAN class="p14 ft135">Vikt 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p371 ft0">I beräkningarna används månadens genomsnitt som omräkningskurs. När konsumtionen är fördelad över månaden enligt vikt 1 och beräkningarna görs med euro1 blir det ett intäktsbortfall för staten på 42 mkr. Om samma beräkning görs med euro2 ökar skatteintäkterna med 56 mkr.</P>
<P class="p372 ft0">Tabell 8. Effekten av konsumtionens fördelning under en period på ett år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr10 td39"><SPAN class="p25 ft0">(mkr.)</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td144"><SPAN class="p373 ft0">Vikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td39"><SPAN class="p328 ft0">Vikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td243"><SPAN class="p328 ft0">Vikt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td244"><SPAN class="p14 ft9"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td245"><SPAN class="p373 ft0">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td244"><SPAN class="p328 ft0">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td246"><SPAN class="p328 ft0">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p25 ft0">Euro1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td144"><SPAN class="p373 ft0"><NOBR>-42</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p328 ft0">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td243"><SPAN class="p328 ft0"><NOBR>-3</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td244"><SPAN class="p25 ft0">Euro2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td245"><SPAN class="p373 ft0">56</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td244"><SPAN class="p328 ft0"><NOBR>-47</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td246"><SPAN class="p328 ft0"><NOBR>-6</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft2">En första slutsats av detta exempel är att fördelningen av konsumtionen påverkar statens skatteintäkter markant. Avvikelsen vid fördelning enligt vikt 2 är 25 gånger större än avvikelsen vid jämn fördelning. En andra slutsats är att både fördelningen och kursutvecklingen har betydelse för om avvikelsen blir positiv eller negativ. Exakt samma transaktioner kan beroende på valutakursen ge både en ökad och minskad skatteintäkt.</P>
<P class="p375 ft2">Som beskrivits i tidigare kapitel ingår mervärdesskattebasen i underlaget för en del av <NOBR>EU-avgiften.</NOBR> Varje förändring av mervärdesskattebasen kommer därmed att påverka storleken på denna avgift. Effekten bör dock bli försumbar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">148 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft23"><SPAN class="ft23">7.6.4</SPAN><SPAN class="ft60">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Eftersom det är omöjligt att förutsäga hur den svenska kronan kommer att förhålla sig gentemot euron går det inte att kvantifiera det finansieringsbehov som kan uppstå med de valda omräkningsreglerna. När företag tillåts sköta sin redovisning i euro, kan det leda till en ökning eller en minskning av skatteintäkterna beroende på valutakursutvecklingen och fördelningen av intäkterna över tiden. Visserligen kan ett kortsiktigt intäktsbortfall finansieras med framtida skatteintäkter som kan uppstå på lite längre sikt. Man bör dock vara medveten om att även dessa skattebortfall måste finansieras i statens budget. Det går inte att vid varje budgettillfälle hänvisa till förväntade framtida skatteintäkter som finansiering av de tillfälliga skattebortfallen.</P>
<P class="p40 ft0">Det är naturligtvis möjligt att kronan långsiktigt kommer att ändra värde gentemot euron. I de fall den apprecieras kommer statens skatteintäkter från de företag som sköter sin redovisning i euro att minska. I de fall som svenska kronan deprecieras kommer statens intäkter att öka eftersom varje euro i redovisad vinst är mer värd i kronor. Det är viktigt att dessa effekter av växelkursförändringen på statens skatteintäkter inte används som motiv för eller som finansiering av en expansiv finanspolitik.</P>
<P class="p376 ft59"><SPAN class="ft56">7.7</SPAN><SPAN class="ft58">Redovisning i euro – konsekvenser för den ekonomiska statistiken</SPAN></P>
<P class="p377 ft23"><SPAN class="ft23">7.7.1</SPAN><SPAN class="ft60">Bakgrund och förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Den ekonomiska statistiken, som produceras av Statistiska centralbyrån, SCB, omfattar national- och finansräkenskaper, statistik över produktion, utrikeshandel, inkomster och konsumtion, investeringar och sparande samt finansmarknad och priser. Statistiken, som i allt väsentligt bygger på uppgifter från företagens redovisning, redovisas uteslutande i svenska kronor. Enligt tilläggsdirektiven skall utredaren analysera tänkbara konsekvenser för den ekonomiska statistiken om företagen tillåts redovisa i euro.</P>
<P class="p46 ft0">Som förutsättning för den vidare analysen gäller att ett antal svenska företag av betydelse under de närmaste åren kommer att upprätta sin externa redovisning och interna bokföring i euro samt att statistiken kommer att redovisas, publiceras och rapporteras till Eurostat i svenska kronor under överskådlig tid. En annan förutsättning är att den ekonomiska statistik som utgör underlag för national- och finansräkenskaper</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">149</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">skall vara anpassad till EU:s definitioner enligt rådsförordningen om ett Europeiskt Nationalräkenskapssystem (ENS95).</P>
<P class="p35 ft0">Företagens redovisning i euro får konsekvenser för den ekonomiska statistiken. Problem kan befaras uppstå vad gäller konsistens mellan resultat- och balansräkningsuppgifter. Vidare kan en allmänt ökad osäkerhet i den ekonomiska statistiken befaras.</P>
<P class="p35 ft0">För att lösa problemen kan två alternativa angreppssätt tänkas när det gäller valutaomräkningen. I det ena fallet sker all omräkning hos berörda företag. I det andra lämnas uppgifter i euro till SCB som gör nödvändiga omräkningar. Det andra alternativet, där SCB i sin statistikproduktion måste hantera dubbla valutor i uppgiftsinsamling och bearbetning, innebär dock att mycket omfattande åtgärder behöver vidtas inom SCB. Det innebär också risker för att överensstämmelse med motsvarande uppgifter för skatteändamål etc. inte kan uppnås. Huvudalternativet är därför enligt utredarens mening att företagen gör all omräkning från euro till svenska kronor och att företagen tillställs centrala anvisningar om omräkningsmetoder. Det andra alternativet behandlas inte vidare.</P>
<P class="p378 ft23"><SPAN class="ft23">7.7.2</SPAN><SPAN class="ft60">Värderingsprinciper i ekonomisk statistik</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">I den ekonomiska statistik som belyser företagssektorns resultat och balansräkningar förekommer i princip två olika slag av värderingar. I den s.k. <SPAN class="ft3">företagsstatistiken </SPAN>är resultat- och balansräkningsuppgifter i princip värderade enligt gällande redovisningsnormer. Detta innebär värdering till historiska anskaffningsvärden, enligt lägsta värdets princip etc. Företagsstatistiken redovisas efter näringsgrenar och antal anställda och utgör underlag för annan ekonomisk statistik.</P>
<P class="p307 ft0">Företagssektorns produktion, driftsöverskott, inkomstöverföringar, investeringar och sparande redovisas också i <SPAN class="ft3">national- och finansräkenskaperna</SPAN>. Hos dessa, som följer internationella rekommendationer och regler (FN:s respektive EU:s), är värderingsnormen rådande marknadsvärde vid transaktionstillfället respektive vid balansdagen, eller nominell värdering för poster som inte handlas på en andrahandsmarknad. Marknadsvärderingen – eller motsvarande – motiveras av analytiska och statistiska behov. Vid en konsekvent marknadsvärdering kommer alla transaktioner och balansposter att vara lika värderade hos olika motparter i ekonomin. Att tillämpa andra värderingsprinciper skulle leda till fel och inkonsistenser i det ekonomiskstatistiska systemet. I praktiken är det dock omöjligt att upprätthålla en konsekvent marknadsvärdering i den makroekonomiska statistiken,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">150 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">eftersom många uppgifter hämtas från företag och andra institutioners bokföring.</P>
<P class="p35 ft0">I nationalräkenskaperna registreras skillnaden mellan in- och utgående balans och transaktionsförändring som omvärderingar – realiserade och orealiserade kapitalvinster. Dessa skall inte räknas som inkomster eller sparande i nationalräkenskapssystemet. Det är därför mycket viktigt att hålla isär kapitalvinster och kapitalförluster och andra inkomster och utgifter; eftersom fel annars uppstår i beräkningarna av disponibel inkomst och sparande.</P>
<P class="p242 ft23"><SPAN class="ft23">7.7.3</SPAN><SPAN class="ft60">Valutaomräkningar i nationalräkenskaperna</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Som en konsekvens av regeln om marknadsvärde skall i national- och finansräkenskaperna transaktioner i utländsk valuta anges till dagskurs vid transaktionstillfället, dvs. vad som faktiskt utgivits eller erhållits vid betalning omräknad till genomsnittet mellan köp/säljkurs eller om transaktionen inte ger upphov till en betalning, värdet vid överlåtelsen omräknad till aktuell valutakurs. Detta förutsätter i princip att varje transaktion skulle behöva omräknas enligt rådande växelkurs för att slutresultatet skall bli korrekt. Så sker av naturliga skäl inte i praktiken. Schablonmetoder tillämpas, t.ex. när det gäller utrikeshandeln. Balansräkningarna skall omräknas till dagskurs vid balansräkningsdagen. Valutaomräkningarna i statistikrapporteringen lämnar dock mycket i övrigt att önska (se avsnitt 7.7.5 nedan).</P>
<P class="p378 ft23"><SPAN class="ft23">7.7.4</SPAN><SPAN class="ft60">Valutaomräkningar hos företagen</SPAN></P>
<P class="p32 ft0">Valutaomräkningar förekommer när poster denominerade i utländsk valuta skall räknas om till svenska kronor i företagens bokföring. Detta förekommer i varierande grad hos de flesta företag. Valutaomräkningen sker med olika metoder. De normer som har utvecklats kring företagens redovisning av valutaomräkningar påverkas framför allt av FAR:s rekommendation (förslag) om omräkning av tillgångar och skulder i utländska dotterbolag och BFN:s rekommendation (R 7) om värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta.</P>
<P class="p46 ft0">Internationellt finns det närmast en total uppslutning kring den metod för omräkning avseende utländska dotterbolag som bygger på den amerikanska FAS 52 och som FAR:s rekommendation till viss del baseras på. Enligt denna metod skall utländska dotterbolag delas in i två kategorier; en för självständiga och en för integrerade dotterbolag. För den förra gruppen skall omräkning ske med balansdagens kurs för</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">151</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft0">balansräkningens poster medan resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs för redovisningsperioden (den s.k. dagskursmetoden). Vid denna metod uppkommer en omräkningsdifferens, som är effekten av att nettoinvesteringen omräknats till annan kurs vid årets slut än vid dess början. Differensen är alltså ett uttryck för en orealiserad värdeförändring som ej skall ingå i årsresultatet. Omräkningsdifferensen förs i stället direkt mot eget kapital.</P>
<P class="p235 ft0">För den senare gruppen räknas monetära poster om med balansdagens kurs medan <NOBR>icke-monetära</NOBR> poster räknas om med den kurs som gällde vid anskaffningstidpunkten. Omräkningsdifferensen, som här helt speglar kursvinst eller kursförlust inräknas därför i årsresultatet. Den helt förhärskande metoden i Sverige är den s.k. dagskursmetoden (se Rundfelt, Tendenser i börsbolagens årsredovisningar 1996).</P>
<P class="p235 ft0">Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta behandlas i Sverige – när detta skrivs – i BFN:s rekommendation R7. Rekommendationen bygger på att alla fordringar och skulder skall värderas till balansdagens kurs. Den största skillnaden mellan internationella rekommendationer och R7 gäller kravet i R7 att orealiserade vinster på långfristiga fordringar och skulder skall avsättas till en valutakursreserv och därmed inte kan göras till föremål för utdelning. Kravet påverkar i praktiken bara redovisning i juridiska enheter.</P>
<P class="p235 ft0">En ytterligare skillnad mellan internationella rekommendationer och R7 gäller klassificeringen av de kursdifferenser som hänför sig till fordringar och skulder i utländsk valuta. Enligt R7 skall ”kursförändringar på kundfordringar och leverantörskulder i utländsk valuta redovisas i rörelseresultatet. Kursförändringar hänförliga till lånetransaktioner skall redovisas som finansiella poster”.</P>
<P class="p235 ft0">Om en fordran eller skuld i utländsk valuta effektivt är skyddad av en motpost i utländsk valuta (hedging/valutasäkring) skall fordran eller skulden redovisas med hänsyn tagen till detta. Det innebär att förändringen i växelkursen inte skall påverka det bokförda värdet (R7).</P>
<P class="p156 ft0">Enligt Rundfelt (se ovan) genomförs kurssäkringen med all sannolikhet ofta genom köp eller försäljning av s.k. terminskontrakt. Säkringseffekten uppnås redovisningsmässigt genom att terminskontrakten ligger <NOBR>”off-balance”.</NOBR> Det innebär att varken vinster eller förluster på kontrakten beaktas förrän den kontrakterade eller budgeterade betalningen är ett faktum.</P>
<P class="p156 ft0">I den ekonomiska statistiken är idealet att alla transaktioner och balansposter omräknas enligt rådande växelkurs gentemot redovisningsvalutan vid transaktionstillfället respektive balansdagen, t.ex. enligt dagskursmetoden. Detta förhållande gäller dock endast en minoritet av företagen vid rapporteringen till den ekonomiska statistiken. Många företag använder kurser som är låsta för kortare eller längre tid.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">152 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p379 ft2">Genomsnittskurser, koncerninterna kurser och andra förutbestämda kurser är vanliga.</P>
<P class="p380 ft0">Enligt uppgift kommer Redovisningsrådet inom kort att anta en rekommendation som skall ersätta BFN R7. I sak innebär det inget som påverkar utredarens ställningstaganden.</P>
<P class="p381 ft31"><SPAN class="ft23">7.7.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">SCB-enkät</SPAN></NOBR> om valutaomräkningar i den ekonomiska statistiken</P>
<P class="p382 ft0">I syfte att få en bild av vilka valutaomräkningsmetoder som i praktiken används vid rapporteringen till SCB genomförde SCB enligt uppgift vintern 1996/97 en enkät till cirka 660 uppgiftslämnare inom den ekonomiska statistiken. Frågor ställdes bland annat om vilken kurs som används vid omräkning från utländsk valuta, om förekomsten av valutasäkringar och om vilken annan omräkningskurs som skulle kunna användas av företaget vid statistikrapporteringen.</P>
<P class="p383 ft0">Resultat avseende 535 inkomna svar från uppgiftslämnare till investeringsenkäterna, leverans- och orderstatistiken, import- och exportprisindex, årlig industri- och finansstatistik, statistiken över företagens utländska tillgångar och skulder samt utrikeshandelsstatistiken visade att inte ens hälften av företagen rapporterade alla transaktioner enligt acceptabel omräkningskurs, dvs. dagskurs vid transaktionstillfället eller aktuell genomsnittskurs för kortare perioder. Hos nästan 20 procent av företagen förekom att valutasäkrade värden rapporteras och av dessa angav merparten att de inte kunde rapportera till annan kurs.</P>
<P class="p384 ft0">Enkäten visade på stor spridning av valutaomräkningsmetoder mellan företag, men också inom koncerner och t.o.m. inom samma företag. Exempel från enkäten visade också att skillnaden mellan valutasäkrad kurs, koncernkurs m.m. och avistakurs kan vara betydande.</P>
<P class="p385 ft2">Den av SCB genomförda valutaenkäten ger en indikation om att valutaomräkningar kan vara ett icke försumbart problem i den ekonomiska statistiken.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr18 td247"><SPAN class="p25 ft3">Metod för omräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td248"><SPAN class="p61 ft3">Procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td249"><SPAN class="p25 ft48">Dagskurs vid transaktionstillfället</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td8"><SPAN class="p61 ft48">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td249"><SPAN class="p25 ft0">Generaltullstyrelsens växelkurser</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p61 ft0">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td249"><SPAN class="p25 ft0">Valutasäkrad kurs</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p61 ft0">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td249"><SPAN class="p25 ft0">Annan förutbestämd kurs</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p61 ft0">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td249"><SPAN class="p25 ft0">Ej relevant</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p60 ft0">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td250"><SPAN class="p25 ft0">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td251"><SPAN class="p61 ft0">100</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">153</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p386 ft31"><SPAN class="ft23">7.7.6</SPAN><SPAN class="ft61">Tänkbara konsekvenser för den ekonomiska statistiken</SPAN></P>
<P class="p387 ft0">Att hantera valutaomräkningar i företagens redovisning är inget nytt problem för den ekonomiska statistiken. All ekonomisk statistik redovisas i svenska kronor och poster ursprungligen denominerade i utländsk valuta måste på ett eller annat sätt omräknas till svenska kronor. Vanligtvis görs detta direkt av företagen själva enligt gängse redovisningspraxis. SCB behöver uppgifter om flöden/resultat och ställningsvärden konsekvent värderade till marknadsvärde eller motsvarande vid transaktionsrespektive balansdagen. Ett problem är att de statistikuppgifter som rapporteras till SCB i stor utsträckning är omräknade enligt andra kurser, valutasäkrade och eller andra förutbestämda kurser. Ett annat problem är att valutaomräkningar av resultat- och balansräkningsposter med samma omräkningskurs automatiskt ger upphov till inkonsistenser mellan transaktions- och ställningsvärden i den ekonomiska statistiken. Om växelkursen inte är helt fast under en redovisningsperiod uppkommer en inkonsistens mellan resultaträkning och balansräkning som en följd av att schablonmetoder (samma kurs för transaktioner och balanser) används. Omräkningsdifferensen förs i allmänhet till eget kapital i företagens bokföring. Det förstnämnda problemet är sannolikt värdemässigt betydligt allvarligare än det sistnämnda.</P>
<P class="p388 ft0">Om företagen går över till <NOBR>euro-redovisning</NOBR> uppstår ingen ny typ av problem. Poster som tidigare var denominerade i euro behöver inte längre omräknas, medan det motsatta kommer att gälla för uppgifter i svenska kronor. Dessa måste nu i stället omräknas till euro men sedan eventuellt tillbaka till svenska kronor (för deklaration och skatter). Man kan anta att gängse metoder (enligt redovisningsrekommendationer etc.) för att omräkna värden i utländsk valuta till svenska kronor tillämpas i alla omräkningsled, dvs. vid omräkning av värden i svenska kronor till euro och i förekommande fall tillbaka till svenska kronor. Här kan finnas anledning att peka på risken för att valutaomräkningar i flera steg kan leda till felskattningar. Ett exempel kan illustrera det sagda.</P>
<P class="p74 ft0">Om ett euroredovisande företag tar upp ett lån i svenska kronor när eurokursen är t.ex. 8,30 och återbetalar lånet när kursen är 8,50 uppstår en kursvinst i euroredovisningen. Om företaget hade haft sin bokföring i svenska kronor hade naturligtvis varken vinst eller förlust uppkommit. I detta sammanhang är dock svenska kronor en utländsk valuta. Om en schablonmetod används för myndighetsrapportering i svenska kronor och denna avviker från den som används för omräkning från svenska kronor till euro, finns en uppenbar risk för konsistensfel, dvs. att ”kronor in” kommer att skilja sig från ”kronor ut”.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">154 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p73 ft0">Den ekonomiska statistiken kommer att redovisas i svenska kronor så länge Sverige står utanför EMU. Detta gäller även statistikrapportering till Eurostat. En övergång till euroredovisning hos företagen medför sannolikt att valutaomräkningarna ökar i omfattning i rapporteringen till den ekonomiska statistiken. Valutaomräkningar är allmänt sett ett osäkerhetsmoment i den ekonomiska statistiken och kan orsaka betydande fel i nationalräkenskaperna, finansräkenskaperna och andra makroekonomiska aggregat. Hur allvarligt problemet är beror på storleken på transaktionerna och utvecklingen av valutakurserna. En övergång till euroredovisning i företagen förutsätts ha samband med en ökad eurodenominering av transaktioner och balansposter. Problemet kan alltså komma att öka om den valuta som används för myndighetsrapportering – i det här fallet svenska kronor – inte är representativ för den dominerande verksamhetsvalutan (euron).</P>
<P class="p306 ft0">Ett annat problem är att inkonsistenser kan uppkomma om statistikuppgifter hämtas från delar av bokföringen där omräkning från euro till svenska kronor eventuellt inte kommer att ske, alternativt omräknas enligt annan metod än den som tillämpas för den officiella redovisningen.</P>
<P class="p156 ft0">En allmänt ökad osäkerhet i statistiken kan befaras. <NOBR>Euro-redovisande</NOBR> företag behöver hållas under särskild uppsikt, vilket innebär en ökad resursbelastning och eventuell omprioritering av granskningsinsatser från SCB:s sida. Vidare kan inslaget av valutakursdifferenser i företagsredovisningen och i national- och finansräkenskaperna förväntas öka. Dessa skall hållas åtskilda från andra intäkter/kostnader eftersom kapitalvinster inte får påverka driftsöverskott och sparande i nationalräkenskapssystemet.</P>
<P class="p389 ft63"><SPAN class="ft23">7.7.7</SPAN><SPAN class="ft62">Rekommendationer avseende euroredovisande företag beträffande omräkning av statistikuppgifter från euro till svenska kronor</SPAN></P>
<P class="p248 ft0">SCB:s företagsstatistik bygger i hög grad på standardiserade räkenskapsutdrag <NOBR>(SRU-material).</NOBR> De omräkningsmetoder som utredaren föreslår skall tillämpas för <NOBR>SRU-materialet,</NOBR> liksom för annat underlag för deklaration och skatter, bör användas även för statistikuppgifter.</P>
<P class="p156 ft0">För statistikrapportering som bygger på uppgifter som inte utgör underlag för deklaration och skatter, t.ex. korttidsstatistik över leveranser, order, investeringar, omsättning och finansiella tillgångar och skulder, föreslås att omräkning till svenska kronor sker enligt samma princip som tillämpas i dagskursmetoden. Det innebär att transaktioner/ flödesuppgifter omräknas med antingen genomsnittskursen för den aktuella mätperioden eller, när detta av olika skäl inte är möjligt, med en</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p14 ft6">Hanteringen av skatter, avgifter och statistik <SPAN class="ft7">155</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p92 ft0">acceptabel approximation av genomsnittskursen. En metod är att använda den Europeiska centralbankens officiella kurs ett visst närliggande datum, en annan att beräkna genomsnittskursen med viss tidsförskjutning. Värden som avser tillgångar och skulder föreslås omräknas enligt gällande kurs det datum rapporteringen avser. Vilken kurs som skall användas för omräkning från euro till svenska kronor i statistikrapporteringen föreslås bestämmas av SCB eller annan statistikansvarig myndighet, vilka också bör meddela <NOBR>euro-redovisande</NOBR> uppgiftslämnare vilka omräkningskurser som skall gälla i varje enskild undersökning.</P>
<P class="p390 ft0">En samordning bör ske med andra myndigheter (RSV m.fl.) vad gäller omräkningsmodeller. Att företagen skulle behöva hantera olika omräkningsmodeller gentemot olika myndigheter är enligt utredaren olämpligt.</P>
<P class="p391 ft63">7.7.8 Författningsregler om uppgiftsskyldighet till den ekonomiska statistiken</P>
<P class="p248 ft0">Uppgiftsskyldighet föreligger enligt 4 § lagen (1992:889) om den officiella statistiken. Enligt 8 § i denna lag gäller att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas, samt om sättet och tiden för uppgiftslämnandet. Regeringen har med stöd härav gjort en subdelegering av normgivningen till SCB, se 4 § förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken. Med stöd av detta bemyndigande utfärdar SCB regelmässigt närmare föreskrifter om uppgiftslämnandet till den ekonomiska statistiken i verkets författningssamling <NOBR>(SCB-FS).</NOBR></P>
<P class="p94 ft2">Uppgiftsskyldigheten i 4 § lagen om den officiella statistiken anges på en relativt allmän nivå i form av uppgiftskategorier. Inom de givna ramarna har SCB enligt den anslutande förordningen rätt att meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas.</P>
<P class="p316 ft0">Om företagen tillåts redovisa i euro, medan uppgiftslämnandet till den ekonomiska statistiken kräver en omräkning hos företagen till svenska kronor, innebär detta utan tvekan ett särskilt åliggande för företagen. Förutsättningen är naturligtvis att en omräkning inte ändå måste ske av andra, t.ex. skattemässiga, skäl.</P>
<P class="p316 ft0">Någon reglering av i vilken valuta statistikredovisningen skall ske finns varken i lagen eller i förordningen om den officiella statistiken. Frågan är alltså i första hand om en föreskrift från SCB som kräver omräkning till svenska kronor vid uppgiftslämandet till den ekonomiska statistiken ryms inom ramarna för regeringens bemyndigande till SCB. Kravet på uppgifter omräknade i svenska kronor framstår som en ny</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft0">156 </SPAN>Hanteringen av skatter, avgifter och statistik</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p14 ft0">SOU 1998:136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft2">faktor som inte har beaktats vid utformningen av de aktuella statistikförfattningarna.</P>
<P class="p35 ft0">Ett bemyndigande skall användas med urskillning och återhållsamhet (se prop. 1983/84:119 s. 11). Särskilt gäller det naturligtvis ”åligganden för enskilda” som egentligen hör till Riksdagens primära lagområde. I tveksamma fall bör den aktuella regeringsförordningen kompletteras. Utredaren föreslår med hänsyn till detta en författningsreglering av skyldigheten för de företag som redovisar i euro att lämna uppgifter för den officiella statistiken omräknat i kronor.</P>
<P class="p392 ft24">6. Förslag till ändring i förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken</P>
<P class="p393 ft0">4 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p73 ft0">En myndighet som ansvarar för officiell statistik får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för sådant uppgiftslämnande som avses i 4 § första stycket eller <NOBR>5-6</NOBR> §§ i lagen om den officiella statistiken i fråga om vilka uppgifter som skall lämnas samt tidpunkten och sättet för uppgiftslämnandet. Förordning (1995:1061).</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p73 ft0">En myndighet som ansvarar för officiell statistik får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för sådant uppgiftslämnande som avses i 4 § första stycket eller <NOBR>5-6</NOBR> §§ i lagen om den officiella statistiken i fråga om vilka uppgifter som skall lämnas samt tidpunkten och sättet för uppgiftslämnandet.</P>
<P class="p394 ft3">Uppgiftsskyldiga som har sin redovisning i euro skall lämna uppgifter för den officiella statistiken omräknat i svenska kronor.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GMB3136d1SOU_1998__136_d1.pdf529212pdfRedovisning och aktiekapital i euro - del 1https://data.riksdagen.se/fil/D61EE3AC-C444-4C4A-B051-8ABC0E2C11D0GMB3136d2SOU_1998__136_d2.pdf715482pdfRedovisning och aktiekapital i euro - del 2https://data.riksdagen.se/fil/112A1536-ADBA-4EB7-BD42-D78B707F6A95