2422610 GMB313 1998 13 sou sou Statens offentliga utredningar 1998:13 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 13 0 1999-01-01 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 1999-01-01 00:00:00 Säkrare kemikaliehantering hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GMB313/text https://data.riksdagen.se/dokument/GMB313 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GMB313 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:26px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_3 #dimg1z{position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_3 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 118px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 99px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 103px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_19 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_20 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_22 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_23 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_23 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_23 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_23 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:39px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_25 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_25 #id_4 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_25 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_25 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_27 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_28 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_29 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_30 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_31 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_31 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_31 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_31 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_32 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_32 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_32 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_33 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_35 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_35 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_35 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_35 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_35 #id_5 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_35 #id_6 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_35 #id_6 #id_6_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_35 #id_6 #id_6_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_38 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_38 #id_4 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_38 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_38 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_38 #id_5 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_38 #id_6 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_38 #id_6 #id_6_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_38 #id_6 #id_6_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_39 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_39 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_39 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:34px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_39 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_39 #id_5 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_40 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_43 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 82px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:55px;left:84px;z-index:-1;width:418px;height:355px;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:418px;height:355px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 90px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 101px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_100 #dimg1z{position:absolute;top:96px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:233px;} #page_100 #dimg1 #img1 {width:450px;height:233px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_106 #dimg1z{position:absolute;top:201px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:251px;} #page_106 #dimg1 #img1 {width:450px;height:251px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_111 #dimg1z{position:absolute;top:80px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:143px;} #page_111 #dimg1 #img1 {width:431px;height:143px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 107px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_118 #dimg1z{position:absolute;top:130px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:565px;} #page_118 #dimg1 #img1 {width:450px;height:565px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 89px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:114px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:146px;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:450px;height:146px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 754px;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:698px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:56px;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:431px;height:56px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 806px;} #page_127 #dimg1z{position:absolute;top:255px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:551px;} #page_127 #dimg1 #img1 {width:450px;height:551px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_133 #dimg1z{position:absolute;top:519px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:234px;} #page_133 #dimg1 #img1 {width:450px;height:234px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_136 #dimg1z{position:absolute;top:570px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:39px;} #page_136 #dimg1 #img1 {width:431px;height:39px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_139 #dimg1z{position:absolute;top:185px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:57px;} #page_139 #dimg1 #img1 {width:450px;height:57px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_141 #dimg1z{position:absolute;top:114px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:234px;} #page_141 #dimg1 #img1 {width:450px;height:234px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_143 #dimg1z{position:absolute;top:150px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:57px;} #page_143 #dimg1 #img1 {width:450px;height:57px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_145 #dimg1z{position:absolute;top:378px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:58px;} #page_145 #dimg1 #img1 {width:450px;height:58px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_146 #dimg1z{position:absolute;top:447px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:40px;} #page_146 #dimg1 #img1 {width:450px;height:40px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_147 #dimg1z{position:absolute;top:209px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:216px;} #page_147 #dimg1 #img1 {width:450px;height:216px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_152 #dimg1z{position:absolute;top:96px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:229px;} #page_152 #dimg1 #img1 {width:431px;height:229px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:340px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:286px;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:450px;height:286px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 84px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_164 #dimg1z{position:absolute;top:148px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:339px;} #page_164 #dimg1 #img1 {width:450px;height:339px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_168 #dimg1z{position:absolute;top:113px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:128px;} #page_168 #dimg1 #img1 {width:450px;height:128px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_174 #dimg1z{position:absolute;top:271px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:146px;} #page_174 #dimg1 #img1 {width:450px;height:146px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 84px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_180 #dimg1z{position:absolute;top:225px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:110px;} #page_180 #dimg1 #img1 {width:450px;height:110px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_184 #dimg1z{position:absolute;top:412px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:75px;} #page_184 #dimg1 #img1 {width:450px;height:75px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_190 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_190 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 124px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_198 #dimg1z{position:absolute;top:23px;left:42px;z-index:-1;width:441px;height:162px;} #page_198 #dimg1 #img1 {width:441px;height:162px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 89px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} .ft0{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft4{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft6{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft7{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft10{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft11{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 17px;} .ft13{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 18px;} .ft14{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 43px;l-h: 18px;} .ft15{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft16{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft20{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft21{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft22{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft23{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft24{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 18px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft27{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft28{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft30{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft31{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft33{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft34{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft35{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft36{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 17px;} .ft38{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft49{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft50{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 23px;} .ft51{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 63px;l-h: 29px;} .ft52{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft53{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 18px;} .ft54{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;} .ft55{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 23px;l-h: 17px;} .ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 23px;l-h: 18px;} .ft57{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 17px;} .ft58{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 17px;} .ft59{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 26px;} .ft60{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft61{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft62{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 18px;} .ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 17px;} .ft64{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 28px;} .ft65{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft66{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 23px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 18px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft73{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 27px;} .ft74{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 23px;} .ft75{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 26px;} .ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft77{font: italic 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft78{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 29px;} .ft79{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 26px;} .ft80{font: italic 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 16px;} .ft81{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft82{font: bold 18px 'Verdana' !important;l-h: 31px;} .ft83{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p8{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p9{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;} .p25{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p46{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: right;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p178{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p179{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 315px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 315px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 315px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 315px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: center;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p327{text-align: center;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p328{text-align: center;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p329{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p330{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p333{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p335{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p336{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p528{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p569{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p572{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p573{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p574{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p575{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p577{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p578{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p579{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p681{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p683{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p685{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p689{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p690{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p691{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p692{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p693{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p694{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p695{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p696{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p697{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p698{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p699{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p700{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p701{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p703{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p704{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p705{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p706{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p707{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p708{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p709{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p710{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p711{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p712{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p713{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p714{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p715{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p716{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p717{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p718{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p719{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p720{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p721{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p722{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p723{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p724{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p725{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p726{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p727{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p728{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p729{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p730{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p731{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p732{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p733{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p734{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p735{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p736{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p737{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p738{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p739{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p740{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p741{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p742{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p743{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p744{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p745{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p746{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p747{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p748{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p749{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p750{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p751{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p752{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p753{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p754{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p755{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p756{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p757{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p758{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p759{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p760{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p761{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p762{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p763{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p764{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p765{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p766{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p767{text-align: right;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p768{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p769{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p770{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p771{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p772{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p773{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p774{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p775{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p776{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p777{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p778{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p779{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p780{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p781{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p782{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p783{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p784{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p785{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p786{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p787{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p788{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p789{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p790{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p791{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p792{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p793{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p794{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p795{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p796{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p797{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p798{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p799{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p800{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p801{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p802{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p803{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p804{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p805{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p806{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p807{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p808{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p809{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p810{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;} .p811{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p812{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p813{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p814{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p815{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p816{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p817{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p818{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p819{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p820{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p821{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p822{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p823{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p824{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p825{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p826{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p827{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p828{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p829{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p830{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p831{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p832{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p833{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p834{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p835{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p836{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p837{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p838{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p839{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p840{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p841{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p842{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p843{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p844{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p845{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p846{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p847{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p848{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p849{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p850{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p851{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p852{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p853{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p854{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p855{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p856{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p857{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p858{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p859{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p860{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p861{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p862{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p863{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p864{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p865{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p866{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 481px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td13{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 540px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 540px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;} .td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;} .td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;} .td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;} .td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;} .td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td48{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td49{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td50{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td53{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td54{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td58{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td60{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td64{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td67{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td68{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td71{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td72{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td74{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;} .td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;} .td84{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td85{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td86{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td87{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td88{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td89{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td94{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td99{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td100{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td101{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td104{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td107{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td115{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td116{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td117{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td119{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td120{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td121{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td122{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td123{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td124{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td125{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td127{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td128{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td129{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td130{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td131{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td132{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td133{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td134{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td135{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td136{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td137{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td138{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td139{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td140{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td141{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td142{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td143{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td144{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td147{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td148{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td150{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td151{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td152{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td153{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td154{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;} .td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;} .td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;} .td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;} .td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;} .td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;} .td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;} .td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;} .td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;} .td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;} .td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 26px;} .tr1{heightzzz: 4px;} .tr2{heightzzz: 43px;} .tr3{heightzzz: 41px;} .tr4{heightzzz: 42px;} .tr5{heightzzz: 33px;} .tr6{heightzzz: 25px;} .tr7{heightzzz: 32px;} .tr8{heightzzz: 18px;} .tr9{heightzzz: 17px;} .tr10{heightzzz: 45px;} .tr11{heightzzz: 19px;} .tr12{heightzzz: 29px;} .tr13{heightzzz: 24px;} .tr14{heightzzz: 21px;} .tr15{heightzzz: 35px;} .tr16{heightzzz: 48px;} .tr17{heightzzz: 34px;} .tr18{heightzzz: 22px;} .tr19{heightzzz: 23px;} .tr20{heightzzz: 46px;} .tr21{heightzzz: 31px;} .tr22{heightzzz: 53px;} .tr23{heightzzz: 16px;} .tr24{heightzzz: 11px;} .tr25{heightzzz: 14px;} .tr26{heightzzz: 12px;} .tr27{heightzzz: 10px;} .tr28{heightzzz: 6px;} .tr29{heightzzz: 5px;} .tr30{heightzzz: 15px;} .tr31{heightzzz: 3px;} .tr32{heightzzz: 2px;} .tr33{heightzzz: 8px;} .tr34{heightzzz: 13px;} .tr35{heightzzz: 9px;} .tr36{heightzzz: 36px;} .tr37{heightzzz: 47px;} .tr38{heightzzz: 37px;} .tr39{heightzzz: 30px;} .tr40{heightzzz: 63px;} .t0{width: 566px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 565px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 486px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 20px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 486px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 50px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 484px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 8px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 378px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 19px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 377px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 18px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 377px;margin-top: 17px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 370px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 19px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t9{width: 370px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 18px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t10{width: 377px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 16px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t11{width: 377px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 17px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t12{width: 489px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 488px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 377px;margin-top: 34px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t15{width: 267px;margin-leftZ: 253px;margin-top: 112px;f:9px 'Verdana' !important;} .t16{width: 416px;margin-leftZ: 94px;margin-top: 3px;f:9px 'Verdana' !important;} .t17{width: 455px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 13px;f:6px 'Verdana' !important;} .t18{width: 480px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 12px;f:15px 'Verdana' !important;} .t19{width: 437px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 31px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t20{width: 344px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 5px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t21{width: 352px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 5px;f:15px 'Verdana' !important;} .t22{width: 292px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 5px;f:15px 'Verdana' !important;} .t23{width: 337px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 4px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t24{width: 386px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 5px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Till statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet</P> <P class="p1 ft1">Genom beslut den 19 december 1996 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att klarlägga och lägga fram förslag till den lagstiftning som krävs bl.a. med anledning av <NOBR>EU-direktivet</NOBR> om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och <NOBR>EU-direktivet</NOBR> om säkerhetsrådgivare vid transport av farligt gods. I uppdraget har även ingått att utreda vilken lagstiftning som krävs för en ratifikation av konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor samt att undersöka om myndighetsansvaret för transport av farligt gods borde förändras för att uppnå bättre samordning. Vidare har det i uppdraget även ingått att överväga vissa frågor om definition, tillsyn, utbildning och överklagande inom ramen för lagen (1982:821) om transport av farligt gods samt om behovet av klarläggande i lagstiftning av ansvar och befogenheter vid miljöräddningsoperationer till sjöss.</P> <P class="p2 ft2">Med stöd av bemyndigandet förordnade departementschefen generaldirektören Ulf Bjällås som särskild utredare. Till sakkunniga utsågs den 5 februari 1997 kanslirådet (numera avdelningschefen) Ulf Bjurman (t.o.m. den 19 oktober 1997), kammarrättsassessorn Agneta Eberhardt, hovrättsassessorn Jan Stålhandske och fr.o.m. den 20 oktober 1997 departementssekreteraren Ola Hedin.</P> <P class="p3 ft3">Som experter förordnades den 5 februari 1997 departementssekreteraren Bo Barrefeldt, enhetschefen Magnus Blomqvist, förbundsjuristen Annika Gustafsson, juristen Ingrid Johansson, hovrättsassessorn Maj Johansson, avdelningsdirektören Inga Birgitta Larsson, civilingenjören Inge Lundström och överingenjören Å ke Persson samt den 6 mars 1997 avdelningsdirektören Thure Svensson och den 10 november 1997 avdelningschefen Ulf Bjurman.</P> <P class="p4 ft2">Som sekreterare i utredningen förordnades den 21 februari 1997 kammarrättsassessorn Ulrik Johansson.</P> <P class="p5 ft2">Vi har antagit namnet Utredningen om kemikalieolyckor m.m. och har tidigare överlämnat delbetänkandet (SOU 1997:109) Myndighetsansvaret för transport av farligt gods.</P> <P class="p6 ft2">Regeringen har till utredningen överlämnat skrivelser från Generaltullstyrelsen och Kävlinge kommun samt en rapport från</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft1">2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p10 ft1">Räddningsverket. Vidare har en skrivelse inkommit från Polismyndigheten i Skåne.</P> <P class="p11 ft2">Vi får härmed överlämna huvudbetänkandet Säkrare kemikaliehantering. Till betänkandet fogas särskilda yttranden från experterna Bo Barrefelt, Magnus Blomqvist och Å ke Persson samt från experten Inga Birgitta Larsson.</P> <P class="p12 ft1">Stockholm i januari 1998</P> <P class="p13 ft1">Ulf Bjällås</P> <P class="p14 ft1">Ulrik Johansson</P> </DIV> <DIV id="page_3"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB3133x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td4"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft1">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p16 ft0">INNNEHÅ LL</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p16 ft6">Förkortningar .........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft0">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p16 ft6">Sammanfattning ......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft0">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p16 ft6">Författningsförslag ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p17 ft0">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p16 ft0">1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p15 ft6">Uppdraget ..........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft0">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p16 ft0">2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p15 ft6">Kemikalieolyckor inom industrin.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft0">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft0">3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft6">Riskhantering.....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p17 ft0">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p16 ft0">4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p15 ft6"><NOBR>Seveso-direktivet</NOBR> (Seveso I)...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft0">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p15 ft1">4.1 Genomförandet av Seveso I i Sverige........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p17 ft1">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p16 ft0">5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p15 ft6">OECD:s arbete med säkerhetsfrågor inom industrin........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p17 ft0">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft0">6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft6">Seveso II ............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p17 ft0">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p16 ft0">7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p15 ft6">Industriolyckskonventionen ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft0">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p16 ft0">8</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p15 ft6">Sambandet mellan Seveso II och Industriolyckskonventionen ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft0">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft0">9</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft6">Hälsa, säkerhet och miljö...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p17 ft0">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p15 ft1">9.1 Miljökonsekvensbeskrivningar och säkerhetsfrågor...................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p17 ft1">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p15 ft1">9.2 Miljöskyddslagen .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p17 ft1">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td8"><SPAN class="p18 ft1">9.3 Miljöskyddskonventionen mellan Danmark, Finland, Norge</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p15 ft1">och Sverige.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p17 ft1">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p15 ft1">9.4 Förslaget till miljöbalk .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p17 ft1">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p16 ft0">10 Principerna för implementeringen av Seveso II och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p15 ft7">Industriolyckskonventionen .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p17 ft0">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p19 ft8">10.1 Samordningen med miljöprövningen .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p17 ft1">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p19 ft9">10.2 Regelstrukturen....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p17 ft1">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p19 ft9">10.3 Tillsynsansvaret...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p17 ft1">111</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr1 td13"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr10 td14"><SPAN class="p21 ft0">11 Den närmare utformningen av lagstiftning m.m. i anledning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td15"><SPAN class="p15 ft0">Seveso II och Industriolyckskonventionen.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p22 ft0">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p23 ft1">11.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td16"><SPAN class="p15 ft9">Syftet...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft1">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p23 ft1">11.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td16"><SPAN class="p15 ft9">Tillämpningsområde.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p22 ft1">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p23 ft1">11.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td16"><SPAN class="p15 ft9">Definitioner..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p22 ft1">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p23 ft1">11.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td16"><SPAN class="p15 ft9">Undantag .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p22 ft1">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p23 ft1">11.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td16"><SPAN class="p15 ft9">Verksamhetsutövarnas skyldigheter ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p22 ft1">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p23 ft1">11.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td16"><SPAN class="p15 ft9">Planering för räddningsinsatser.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p22 ft1">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p23 ft1">11.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td16"><SPAN class="p15 ft9">Lokaliseringsfrågor ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p22 ft1">137</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p23 ft1">11.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td16"><SPAN class="p15 ft9">Dominoeffekter ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p22 ft1">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p23 ft1">11.9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td16"><SPAN class="p15 ft9">Informationsskyldigheten......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p22 ft1">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td17"><SPAN class="p23 ft1">11.10</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p15 ft9">Tillsyn ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p22 ft1">144</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p23 ft1">11.11</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p15 ft9">Driftförbud m.m.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p22 ft1">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td17"><SPAN class="p23 ft1">11.12</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p15 ft9">Ö verklagande.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p22 ft1">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td17"><SPAN class="p23 ft1">11.13</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p15 ft9">Den gemensamma miljö- och säkerhetsprövningen ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p22 ft1">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td17"><SPAN class="p23 ft1">11.14</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td11"><SPAN class="p15 ft9">Behov av lagstiftningsåtgärder i övrigt................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p22 ft1">153</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft10">12 Tillämpningen av förorenaren <NOBR>betalar-principen,</NOBR> substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen inom räddningstjänsten... 158</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p15 ft7">13</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p25 ft6">Transport av farligt gods...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p15 ft7">164</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td18"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p25 ft1">13.1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td22"><SPAN class="p25 ft9">Definitionen av farligt gods ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td20"><SPAN class="p15 ft1">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p25 ft1">13.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p25 ft9">Bemyndiganden....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p15 ft1">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p25 ft1">13.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p25 ft9">Ö verklagandebestämmelser ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p15 ft1">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p25 ft1">13.4</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p25 ft9">Säkerhetsrådgivardirektivet ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p15 ft1">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p15 ft7">14</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td23"><SPAN class="p15 ft7">Ansvar och befogenheter vid miljöräddningsoperationer till sjöss 179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p25 ft1">14.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td24"><SPAN class="p26 ft1">Räddningstjänstbegreppet vid miljöräddningsoperationer till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p25 ft1">sjöss .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p15 ft1">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft1">14.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p25 ft8">Ansvaret för räddningsinsatser i hamn ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p15 ft1">184</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p25 ft1">14.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p25 ft8">Utnyttjande av hamn för skadat fartyg ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p15 ft1">185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft1">14.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p25 ft8">Brandbekämpning till sjöss och nödbogsering .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p15 ft1">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p15 ft7">15</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p25 ft6">Kostnader ......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p15 ft7">188</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft1">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p9 ft6">16 Författningskommentarer ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p15 ft7">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p9 ft6">Särskilda yttranden ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td20"><SPAN class="p15 ft7">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p9 ft6">Bilaga 1 (Kommittédirektiv) ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p15 ft7">199</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft1">6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft11">Förkortningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p9 ft0">ADR</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td27"><SPAN class="p9 ft1">Accord Européen Relatif au</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft1">Transport International des</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p9 ft1">Marchandises Dangereuses par</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p9 ft1">Route</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft0">ECE</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">Economic Commission for Europe</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft0">EG</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">Europeiska gemenskapen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft0">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft0">FN/UN</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">Förenta nationerna/United Nations</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft0">ICAO</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">International Civil Aviation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft1">Organization</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft0"><NOBR>IMDG-code</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">International Maritime Dangerous</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft1">Goods code</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft0">Industriolyckskonventionen</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">Konventionen om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p9 ft1">gränsöverskridande effekter av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft1">industriolyckor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft0"><NOBR>IPPC-direktivet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">Rådets direktiv (96/61/EEG) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p9 ft1">samordnade åtgärder för att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft8">förebygga och begränsa föroreningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft8">(Intergrated Pollution Prevention and</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft1">Control)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft0">MAHB</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">Major Accident Hazards Bureau</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft0">MARS</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">Major Accidents Reporting System</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft0">NRL</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">Lag (1987:12) om hushållning med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft1">naturresurser m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft0">OECD</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">Organisation on Economic</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft1">Cooperation and Development</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p28 ft1">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td28"><SPAN class="p16 ft0">PBL</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p9 ft1">Plan- och bygglagen (1987:10)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td28"><SPAN class="p16 ft0">RID</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p9 ft1">Réglement Concernant le Transport</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p9 ft1">International Ferroviaire des</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p9 ft1">Marchandises Dangereuses</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p16 ft0">SCRATCH</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p9 ft1">Scandinavien Risk Analysis</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p9 ft1">Technology <NOBR>Co-orperation</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p16 ft0">Seveso I</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p9 ft1">Rådets direktiv (82/501/EEG) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p9 ft1">risker för storolyckor i vissa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p9 ft1">industriella verksamheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p16 ft0">Seveso II</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p9 ft1">Rådets direktiv (96/82/EEG) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p9 ft1">åtgärder för att förebygga och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p9 ft1">begränsa följderna av allvarliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p9 ft1">olyckshändelser där farliga ämnen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p9 ft1">ingår</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft1">8</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p8 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p29 ft11">Sammanfattning</P> <P class="p30 ft1">Vår huvuduppgift i utredningen har varit att föreslå lagstiftning för genomförandet av <NOBR>EU-direktivet</NOBR> (96/82/EEG) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (Seveso II) och konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor (Industriolyckskonventionen). Seveso II är en vidareutveckling av direktivet (82/501/EEG) om risker för storolyckor i vissa industriella verksamheter <NOBR>(Seveso-direktivet),</NOBR> som utarbetades inom EG efter den svåra kemikalieolyckan i Seveso år 1976. Både Seveso II och Industriolyckskonventionen syftar till att förebygga allvarliga olyckshändelser inom den kemikaliehanterande industrin och att begränsa skador om sådana olyckor skulle inträffa. Direktivets och konventionens tillämpningsområden sammanfaller därför i hög grad med varandra. Att Industriolyckskonventionen avseende kraven på förebyggande åtgärder och beredskapen vid farliga verksamheter endast är tillämplig på gränsöverskridande effekter har vi valt att bortse ifrån. Det finns nämligen, som vi ser det, inte skäl att tillämpa lägre krav på säkerhet inom det egna landet än i förhållande till angränsande stater.</P> <P class="p31 ft2">Kraven på verksamhetsutövarna i Seveso II är uppdelade i två kravnivåer beroende på vilka mängder farliga ämnen som kan komma att hanteras i en verksamhet. Den högre kravnivåns tröskelvärden överensstämmer i stort med de tröskelvärden som gäller för tillämpningen av Industriolyckskonventionen. För de verksamhetsutövare vars verksamheter omfattas av den högre kravnivån enligt Seveso II skall en särskild säkerhetsrapport inges till behörig myndighet som har att granska och godkänna rapporten. Vid detta förfarande skall allmänheten ges möjlighet till insyn och deltagande. Liknande krav finns i Industriolyckskonventionen.</P> <P class="p32 ft1">Kraven enligt direktivet och konventionen på verksamhetsutövare och behöriga myndigheter avseende förebyggande åtgärder, lokalisering, räddningstjänstberedskap och information sammanfaller i huvudsak med varandra. Generellt kan dock sägas att kraven i direktivet som regel är mer omfattande och mer preciserade än i konventionen.</P> <P class="p33 ft2">Vår målsättning har varit att skapa en så enkel och samlad reglering som möjligt med hänsyn tagen till den befintliga regel- och myndighetsstrukturen. Tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagstiftningen innehåller</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft1">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft2">de moment av offentlighet och insyn som både direktivet och konventionen kräver. En samordnad miljö- och säkerhetsprövning skulle således tillgodose nämnda krav på offentlighet. Det finns även en rad andra skäl som talar för en samordnad prövning. Fördelarna kan sammanfattas enligt följande.</P> <P class="p35 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Syftet med både miljö- och säkerhetsregleringen är i huvudsak det samma, d.v.s. att undvika skador på människor och miljön.</SPAN></P> <P class="p36 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Miljö- och säkerhetsfrågorna går ofta i varandra och kräver gemensamma överväganden och åtgärder. Det är därför en fördel om de kan lösas i ett sammanhang för att undvika motstridigheter.</SPAN></P> <P class="p37 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Genom en samordnad prövning kan bl.a. förorenaren betalarprincipen, substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen föras in i säkerhetsbedömningen via miljöskyddslagstiftningen.</SPAN></P> <P class="p38 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">En gemensam prövning blir mer rationell och myndigheternas och industrins hantering av frågor om hälsa, miljö och säkerhet kommer att bättre harmoniera med varandra.</SPAN></P> <P class="p39 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Miljökonsekvensbeskrivningarna kan användas för att ge en allsidig beskrivning av både de kontinuerliga miljöeffekterna och olycksriskerna vid en verksamhet.</SPAN></P> <P class="p40 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Beslutsunderlaget är till stora delar gemensamt.</SPAN></P> <P class="p41 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft14">Förfarandet blir lättare att förstå för allmänheten än om man har skilda förfaranden för de fortlöpande utsläppen och för tillfälliga utsläpp och annan påverkan till följd av olyckor.</SPAN></P> <P class="p42 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">En samordnad prövning kommer att bli samhällsekonomiskt billigare och snabbare än att ha två separata prövningar.</SPAN></P> <P class="p43 ft2">Med hänsyn till ovan angivna argument har vi funnit att den granskning av säkerhetsarrangemangen som krävs för de verksamheter som omfattas av Industriolyckskonventionen och den högre kravnivån enligt Seveso II bör kopplas till tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagstiftningen.</P> <P class="p44 ft2">När det gäller genomförandet av de materiella reglerna i direktivet och konventionen har vi övervägt olika alternativ och kommit fram till att den lämpligaste lösningen är att införa en särskild lag med koppling till både räddningstjänstlagen och miljöbalken. För att räddningstjänstlagens regler om förebyggande åtgärder skall harmoniera med den nya lagens tillämp-</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">10</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p47 ft2">ningsområde föreslår vi att 43 § räddningstjänstlagen ändras så att den även avser olycksförebyggande åtgärder och inte endast som nu skadeförebyggande åtgärder.</P> <P class="p48 ft2">De frågor i direktivet och konventionen som rör arbetsmiljön kommer att ligga utanför den gemensamma regleringen. Inom arbetsmiljöområdet har vi inte bedömt att det behövs någon ny lagstiftning utan nödvändiga regler kan införas genom myndighetsföreskrifter. Den av oss föreslagna lagen bör emellertid för att undvika att begrepp som används ges olika innebörd vara normbildande även på arbetsmiljöområdet.</P> <P class="p49 ft2">Ä ven lagen om brandfarliga och explosiva varor kommer att ligga utanför den gemensamma regleringen. Detta kommer att medföra en viss dubbelreglering. Lagen om brandfarliga och explosiva varor är emellertid ett specialområde som inte utan omfattande ändringar i den nuvarande regel- och myndighetsstrukturen går att inordna i den av oss föreslagna samordnade miljö- och säkerhetsprövningen. Några nya regler i anledning av direktivet och konventionen behöver dock inte införas.</P> <P class="p50 ft1">Med hänsyn till säkerhetsfrågornas starka anknytning till räddningstjänstlagstiftningen har vi inte ansett det lämpligt att helt inordna regleringen i miljöskyddslagstiftningen. Att reglera frågorna inom ramen för räddningstjänstlagstiftningen, med 43 § räddningstjänstlagen som utgångspunkt, hade varit möjligt, men då hade kopplingen till tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagstiftningen blivit komplicerad. Att splittra upp reglerna har vi inte heller ansett lämpligt med hänsyn till att en sådan lösning skulle göra reglerna svåröverskådliga och mindre användarvänliga.</P> <P class="p51 ft2">Säkerhetsfrågornas koppling till miljöskyddslagstiftningen kommer inte endast att gälla de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån enligt den nya lagen. Redan i dag ingår säkerhetsfrågor vid tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagen. Någon mera systematisk genomgång av säkerhetsarrangemangen görs dock inte. Genom förtydliganden i miljöskyddslagstiftningen vill vi lyfta fram säkerhetsfrågorna så att de intar en jämbördig plats vid sidan av övriga miljöfrågor där så är befogat. Den föreslagna nya lagen och därtill knutna föreskrifter kan därvid tjäna som stöd även vid säkerhetsbedömningen av verksamheter som inte omfattas av dess tillämpningsområde för att kontrollera att säkerhetsfrågorna beaktats på ett fullgott sätt.</P> <P class="p52 ft3">Den nya lagen kommer att ha karaktären av en ramlag. Merparten av de materiella bestämmelserna, som både i direktivet och konventionen är</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft2">mycket detaljerade och tekniska, kommer att meddelas i förordning och myndighetsföreskrifter som är kopplade till lagen. Som centralt ansvarig tillsynsmyndighet och ansvarig för att meddela föreskrifter enligt lagen föreslår vi Räddningsverket med hänsyn till verkets breda ansvar för säkerhetsfrågor i samhället. Den operativa tillsynen skall utföras av länsstyrelserna och kommunerna och samordnas med miljötillsynen.</P> <P class="p50 ft1">Genom den utvidgning av 43 § räddningstjänstlagen som vi ovan nämnt samt kopplingen av säkerhetsfrågorna till miljöprövningen kommer förorenaren <NOBR>betalar-principen</NOBR> att gälla fullt ut på räddningstjänstens område med undantag för själva räddningsinsatsen som vi alltjämt anser bör vara ett allmänt åtagande finansierat med offentliga medel.</P> <P class="p54 ft2">Försiktighetsprincipen, som sedan länge tillämpas inom miljörätten, föreslår vi även skall införas inom räddningstjänsten genom en ny bestämmelse (43 a §) i räddningstjänstlagen. Därmed kommer myndigheternas möjligheter att med stöd av räddningstjänstlagen ställa krav på förebyggande åtgärder att underlättas och harmoniera med miljörätten.</P> <P class="p55 ft2">När det gäller transport av farligt gods föreslår vi att <NOBR>EU-direktivet</NOBR> om säkerhetsrådgivare (96/35/EEG) genomförs genom en rambestämmelse i lagen om transport av farligt gods. De närmare bestämmelserna om säkerhetsrådgivare kan ges i förordningen eller myndighetsföreskrifter.</P> <P class="p56 ft2">Kravet på säkerhetsrådgivare kommer att omfatta samtliga transportslag, vilket är en utvidgning i förhållande till direktivet som endast omfattar transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar. Vi har dock inte funnit några avgörande skäl till varför inte samtliga transportslag skall omfattas av regleringen. Vi anser däremot inte att bestämmelserna om säkerhetsrådgivare skall omfattas av ansvarsbestämmelserna i lagen om transport av farligt gods. Säkerhetsrådgivare skall endast fungera som ett hjälpmedel för företagsledningarna att se till att hanteringen av farligt gods i samband med transport sker på ett säkert sätt och att reglerna om transport av farligt gods följs. Företagsledningen skall fortfarande ha ansvaret för verksamheten och att utse en säkerhetsrådgivare skall inte vara ett sätt för företagsledningen att friskriva sig från ansvar.</P> <P class="p57 ft2">I övrigt när det gäller transport av farligt gods är det mest fråga om detaljändringar för att harmoniera den svenska regleringen med vad som gäller enligt internationella regelverk.</P> <P class="p58 ft2">Slutligen i fråga om miljöräddningsoperationer till sjöss föreslår vi att Kustbevakningen skall få möjlighet att inleda en miljöräddningsoperation</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">12</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft2">redan när fara för utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen föreligger och inte som nu först när det föreligger överhängande fara. Det främsta skälet till förändringen är tidsfaktorn som är av helt avgörande betydelse vid miljöräddningsoperationer till sjöss. Bekämpning av olja och kemikalier som kommit ut i havet fordrar stora och kostsamma insatser framför allt om oljan når stränderna. Har oljan eller kemikalien blandats ner i vattenmassan saknas det i dag effektiva bekämpningsmetoder<SPAN class="ft15">. </SPAN>Det är därför av största vikt att Kustbevakningen kan inleda en miljöräddningsoperation i ett tidigt skede. Någon ändring i förhållandet mellan räddningstjänstlagen och lagen om åtgärder mot förorening från fartyg innebär inte vårt förslag.</P> <P class="p60 ft1">För att förhindra att kompetenskonflikter uppstår mellan kommunal och statlig räddningstjänst vid miljöräddningsoperationer till sjöss förslår vi att det görs ett förtydligande i 33 § räddningstjänstlagen angående regeringens möjligheter att föreskriva eller i särskilt fall bestämma att länsstyrelsen eller annan statlig myndighet skall ta över ansvaret för räddningstjänsten.</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft11">Författningsförslag</P> <P class="p62 ft16">Förslag till lag (1998:00) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor</P> <P class="p63 ft0">Syfte och tillämpningsområde</P> <P class="p64 ft2">1 § Denna lag har till syfte att förebygga kemikalieolyckor och att begränsa följderna av sådana olyckshändelser för människors hälsa och miljön.</P> <P class="p65 ft1">Med miljön avses i denna lag även egendom.</P> <P class="p66 ft2">2 § Denna lag är tillämplig på verksamheter där farliga ämnen förekommer i kvantiteter som motsvarar eller överstiger de mängder som regeringen föreskriver.</P> <P class="p67 ft2">Med förekomst av farliga ämnen avses den faktiska eller möjliga förekomsten av sådana ämnen i en verksamhet eller den förekomst av sådana ämnen som skulle kunna uppstå vid en okontrollerad industriell kemisk process.</P> <P class="p12 ft1">3 § Lagen tillämpas inte på</P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft17">joniserande strålning,</SPAN></P> <P class="p69 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft18">sådan hantering av farliga ämnen som omfattas av lagen (1982:821) om transport av farligt gods utanför de verksamheter som omfattas av denna lag och</SPAN></P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft17">militär verksamhet avseende förekomsten av explosiva ämnen.</SPAN></P> <P class="p71 ft0">Definitioner</P> <P class="p71 ft1">4 § I denna lag avses med:</P> <P class="p72 ft2">allvarliga kemikalieolyckor: en händelse, t.ex. ett utsläpp, en brand eller en explosion av stor betydelse, som orsakas av okontrollerade händelseförlopp vid en verksamhet som omfattas av denna lag, och som medför allvarlig, omedelbar eller fördröjd fara för människors hälsa, inom eller utanför</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">14</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft1">verksamheten och/eller för miljön, och där ett eller flera farliga ämnen ingår.</P> <P class="p74 ft2">farliga ämnen: de ämnen, blandningar och beredningar som regeringen föreskriver och som förekommer som råvara, som produkt, biprodukter, restprodukter och mellanprodukter, inbegripet sådana ämnen som det är rimligt att anta att det kan bildas vid en olyckshändelse.</P> <P class="p75 ft2">verksamhet: hela det område som lyder under en verksamhetsutövares ledning eller flera verksamhetsutövares gemensamma ledning, där farliga ämnen finns vid en eller flera anläggningar, inklusive gemensamma eller därtill hörande infrastrukturer eller aktiviteter.</P> <P class="p76 ft2">anläggning: en teknisk enhet inom en verksamhet där farliga ämnen tillverkas, används, hanteras eller förvaras. Detta inbegriper all utrustning, alla konstruktioner, ledningar, maskiner, verktyg, särskilda industrijärnvägsspår, lastkajer, bryggor, pirar, magasin eller liknande anordningar, flytande eller fasta, som är nödvändiga för anläggningens drift.</P> <P class="p77 ft2">verksamhetsutövare: varje fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en verksamhet eller som på annat sätt givits rätten att fatta avgörande ekonomiska beslut med avseende på dennas tekniska drift. Om flera verksamheter med gemensam ägare är samlokaliserade skall dessa anses som en verksamhet och den gemensamma ägaren som verksamhetsutövare.</P> <P class="p78 ft2">lager: förekomst av en viss kvantitet farliga ämnen för lagring, säker förvaring eller magasinering.</P> <P class="p65 ft0">Verksamhetsutövarnas skyldigheter</P> <P class="p66 ft2">5 § En verksamhetsutövare skall vidta de åtgärder som krävs för att förebygga olyckshändelser med farliga ämnen och för att begränsa följderna av sådana olyckshändelser för människors hälsa och miljön.</P> <P class="p79 ft1">En verksamhetsutövare skall när som helst kunna visa att åtgärder i enlighet med första stycket vidtagits.</P> <P class="p80 ft2">Utöver vad som föreskrivs i denna lag om verksamheter som kan ge upphov till allvarliga kemikalieolyckor tillämpas också bestämmelserna i annan lag, såsom arbetsmiljölagen (1977:1160) såvitt gäller arbetstagarnas säkerhet och lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft2">6 § En verksamhetsutövare skall för en verksamhet som omfattas av denna lag i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas eller verksamheten tas i drift göra en skriftlig anmälan till tillsynsmyndigheten i enlighet med vad som följer av 16 § tredje och fjärde stycket.</P> <P class="p12 ft1">En anmälan skall innehålla följande uppgifter.</P> <P class="p82 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft18">Verksamhetsutövarens namn eller firma samt fullständig adress till den aktuella verksamheten.</SPAN></P> <P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft17">Företagets säte och fullständiga adress.</SPAN></P> <P class="p84 ft2"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft18">Namn eller befattning på den som ansvarar för verksamheten om det rör sig om en annan person än verksamhetsutövaren.</SPAN></P> <P class="p85 ft2"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft18">Tillräckliga uppgifter för att klargöra vilka farliga ämnen eller vilken grupp av ämnen det är fråga om.</SPAN></P> <P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft17">Mängd och fysisk form för det eller de farliga ämne(n) som avses.</SPAN></P> <P class="p86 ft2"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft18">Den aktivitet som bedrivs eller skall bedrivas vid anläggningen eller lagret.</SPAN></P> <P class="p84 ft2"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft18">Faktorer i verksamhetens omedelbara omgivning som kan ge upphov till en allvarlig olyckshändelse eller förvärra följderna av den.</SPAN></P> <P class="p87 ft2">Om väsentliga förändringar i verksamheten sker skall verksamhetsutövaren omedelbart informera tillsynsmyndigheten.</P> <P class="p88 ft2">7 § En verksamhetsutövare skall utarbeta ett dokument med företagets säkerhetspolicy för att förebygga allvarliga olyckshändelser och se till att den tillämpas.</P> <P class="p89 ft19">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad en säkerhetspolicy skall innehålla.</P> <P class="p90 ft2">8 § Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa verksamheter inte får anläggas eller ändras utan att en säkerhetsprövning görs i enlighet med reglerna för tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen (1969:387)/miljöbalken (i fortsättningen miljöbalken).</P> <P class="p89 ft2">9 § Säkerhetsprövningen skall grundas på en säkerhetsrapport som skall innehålla</P> <P class="p91 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft18">information om hur verksamhetens driftsystem och organisation har utformats för att förebygga allvarliga olyckshändelser,</SPAN></P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft17">beskrivning av verksamhetens omgivning,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">16</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft18">beskrivning av anläggningen och de farliga ämnen som förekommer eller kan förekomma där,</SPAN></P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft17">identifiering och analys av olycksrisker samt</SPAN></P> <P class="p93 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft18">förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder för att förhindra och begränsa följderna av en olycka.</SPAN></P> <P class="p94 ft2">Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad en säkerhetsrapport skall innehålla.</P> <P class="p95 ft2">10 § Regeringen får föreskriva att säkerhetsprövningen beträffande vissa slag av ärenden skall ske i länsstyrelsen.</P> <P class="p96 ft1">11 § Säkerhetsrapporten skall, utöver vad som ovan angetts i 8 §, förnyas minst vart femte år eller vid annan tidpunkt på initiativ av verksamhetsutövaren eller på begäran av tillsynsmyndigheten, när nya fakta gör detta motiverat eller för att kunna beakta den tekniska utvecklingen som har samband med säkerheten.</P> <P class="p97 ft2">Säkerhetsrapporten skall inges till tillsynsmyndigheten. Om förhållandena eller säkerhetsarrangemangen som redovisas i säkerhetsrapporten förändrats så att de inte är förenliga med verksamhetens gällande tillstånd skall tillsynsmyndigheten meddela verksamhetsutövaren detta samt förelägga denna att inom viss tid ansöka om nytt tillstånd enligt 8 §. Föreläggandet får förenas med vite eller förbud mot fortsatt verksamhet.</P> <P class="p12 ft0">Planer för interna räddningsinsatser</P> <P class="p98 ft2">12 § Verksamhetsutövare som omfattas av kravet på säkerhetsrapport i 8 § skall i samråd med kommunen och de anställda utarbeta en intern plan för räddningsinsatser.</P> <P class="p99 ft2">Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om planens innehåll.</P> <P class="p95 ft2">13 § Den interna planen för räddningsinsatser skall ingå i säkerhetsrapporten och vid nyanläggning och väsentliga förändringar av befintliga verksamheter prövas av miljödomstol.</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft2">Planen skall därutöver förnyas vart tredje år eller när det annars finns anledning till det och inges till kommunen som har att granska och fatta beslut om planen.</P> <P class="p89 ft2">För att säkerställa planens funktion och ändamålsenlighet skall den övas minst en gång om året.</P> <P class="p65 ft0">Dominoeffekter</P> <P class="p66 ft2">14 § I säkerhetsarbetet skall verksamhetsutövarna utöver förhållandena vid den egna verksamheten även ta hänsyn till andra faktorer i omgivningen som kan påverka säkerheten. Härvid skall närheten till annan verksamhet som omfattas av lagen särskilt beaktas.</P> <P class="p101 ft2">För att utröna om sådana effekter (dominoeffekter) som sägs i första stycket föreligger skall verksamhetsutövaren samråda med statliga och kommunala myndigheter, organisationer och enskilda som kan ha intresse i saken. Om det behövs för utredningen får verksamhetsutövaren begära hjälp från tillsynsmyndigheten enligt 19 § andra stycket.</P> <P class="p102 ft1">Förekomsten av dominoeffekter samt åtgärder som vidtagits eller planeras i anledning därav skall redovisas i anmälan och säkerhetsrapporten.</P> <P class="p103 ft0">Information</P> <P class="p80 ft1">15 § Kommunen skall se till att personer som löper risk att påverkas av en allvarlig kemikalieolycka vid en verksamhet som omfattas av kravet på säkerhetsrapport enligt 8 § informeras om vilka säkerhetsåtgärder som skall vidtas och hur man skall förfara vid en olycka. Detta gäller även i förhållande till personer i annan kommun och i annat land än Sverige.</P> <P class="p104 ft2">Verksamhetsutövarna skall svara för kostnaderna för den information som skall lämnas enligt första stycket.</P> <P class="p65 ft0">Tillsyn</P> <P class="p105 ft2">16 § Statens räddningsverk, Generalläkaren, länsstyrelserna samt kommunerna utövar tillsyn enligt lagen.</P> <P class="p106 ft2">Statens räddningsverk har den centrala tillsynen, samordnar tillsynsverksamheten och lämnar vid behov bistånd i denna verksamhet. I det centrala tillsynsansvaret ingår även att samverka med andra berörda myndigheter i säkerhetsfrågor.</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">18</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p107 ft2">Generalläkaren utövar tillsyn över Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Länsstyrelserna och kommunerna genom de kommunala nämnder som ansvarar för räddningstjänsten utövar tillsyn i enlighet med den ansvarsfördelning för tillsynen av miljöfarlig verksamhet som följer av miljöbalken. Tillsynsmyndigheterna skall därvid samordna tillsynen med den tillsyn som sker enligt miljöbalken.</P> <P class="p108 ft2">För verksamheter som inte är tillståndspliktiga enligt miljöbalken eller annars omfattas av generalläkarens tillsyn skall länsstyrelsen vara tillsynsmyndighet såvida inte länsstyrelsen och kommunen kommer överens om att kommunen skall vara tillsynsmyndighet.</P> <P class="p102 ft2">17 § För tillsynens bedrivande skall tillsynsmyndigheterna utarbeta ett tillsynsprogram för varje verksamhet. För verksamhet som omfattas av 8 § skall tillsynsprogrammet grunda sig på en systematisk analys av riskerna för allvarliga kemikalieolyckor vid verksamheten.</P> <P class="p12 ft1">Beslut om tillsynsprogram får inte överklagas.</P> <P class="p109 ft2">18 § För tillsynen har en tillsynsmyndighet rätt att få tillträde till en verksamhet. Tillsynsmyndigheten har också rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.</P> <P class="p12 ft1">Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen.</P> <P class="p110 ft2">19 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden om försiktighetsmått och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, inklusive domar och beslut enligt miljöbalken avseende säkerhetsprövning enligt 8 § denna lag, skall efterlevas.</P> <P class="p111 ft2">Tillsynsmyndigheten får vid utredning av dominoeffekter enligt 14 § förelägga verksamhetsutövare eller annan att utge de uppgifter som behövs för utredningen.</P> <P class="p77 ft2">Beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Frågor om utdömande av vite prövas av miljödomstol. Underlåter en verksamhetsutövare att vidta en åtgärd som åligger honom enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten vidta åtgärden på hans bekostnad.</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p112 ft1">Om det föreligger särskilda skäl, får en tillsynsmyndighet bestämma att dess beslut skall gälla även om det överklagas.</P> <P class="p103 ft0">Ö verklagande</P> <P class="p113 ft2">20 § Beslut av tillsynsmyndighet eller kommunal nämnd enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag får överklagas till miljödomstol.</P> <P class="p12 ft1">______________________</P> <P class="p71 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 februari 1999</P> <P class="p114 ft2">För befintliga verksamheter som omfattas av lagen skall anmälan inges till tillsynsmyndigheten senast den 1 januari 2000 och säkerhetsrapport senast den 1 januari 2001.</P> <P class="p12 ft16">Förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen (1969:387)</P> <P class="p115 ft1">Härigenom föreskrivs att 5 och 13 §§ skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr18 td36"><SPAN class="p9 ft0">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td37"><SPAN class="p9 ft7">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft1">5 § Den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet skall vidtaga de skyddsåtgärder, tåla den begränsning av verksamheten och iakttaga de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa olägenhet. Skyldigheten att avhjälpa olägenheter kvarstår även efter det att verksamheten har upphört.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p116 ft2">5 § Den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet skall vidtaga de skyddsåtgärder, tåla den begränsning av verksamheten och iakttaga de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa olägenhet.</P> <P class="p0 ft20">Med olägenhet avses även risken för olyckor och skador till följd av olyckor. <SPAN class="ft2">Skyldigheten att avhjälpa olägenheter kvarstår även efter det att verksamheten har upphört.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p117 ft2">Omfattningen av åligganden enligt första stycket bedöms med utgångspunkt i vad som är tekniskt möjligt vid verksamhet av det slag som är i fråga och med beaktande av såväl allmänna som enskilda intressen.</P> <P class="p118 ft3">Vid avvägningen mellan olika intressen skall särskilt hänsyn tagas till å ena sidan beskaffenheten av område som kan bli utsatt för störning och betydelsen av störningens verkningar, å andra sidan nyttan av verksamheten</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">20</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft1">samt kostnaden för skyddsåtgärd och den ekonomiska verkan i övrigt av försiktighetsmått som kommer i fråga.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p120 ft2">13 § Ansökan om tillstånd skall vara skriftlig. Den skall innehålla</P> <P class="p121 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft17">de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma den miljöfarliga verksamhetens beskaffenhet och omfattning,</SPAN></P> <P class="p122 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft18">en miljökonsekvensbeskrivning som möjliggör en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser,</SPAN></P> <P class="p116 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft17">förslag till de skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller avhjälpa olägenheter från verksamheten och förslag till hur kontroll av verksamheten bör ske,</SPAN></P> <P class="p123 ft2"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft18">en redogörelse för det samråd som har ägt rum enligt 12 a § och vad som därvid har kommit fram.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p120 ft2">13 § Ansökan om tillstånd skall vara skriftlig. Den skall innehålla</P> <P class="p124 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft17">de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma den miljöfarliga verksamhetens beskaffenhet och omfattning,</SPAN></P> <P class="p125 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft18">en miljökonsekvensbeskrivning som möjliggör en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan, </SPAN><SPAN class="ft20">säkerheten </SPAN>och hushållningen med naturresurser,</P> <P class="p116 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft17">förslag till de skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller avhjälpa olägenheter från verksamheten och förslag till hur kontroll av verksamheten bör ske,</SPAN></P> <P class="p126 ft2"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft18">en redogörelse för det samråd som har ägt rum enligt 12 a § och vad som därvid har kommit fram,</SPAN></P> <P class="p121 ft23"><SPAN class="ft21">5.</SPAN><SPAN class="ft22">en säkerhetsrapport i de fall så krävs enligt 8 § lagen (1998:00) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av olyckshändelser där farliga ämnen ingår.</SPAN></P> <P class="p127 ft23">Vid prövningen av säkerhetsrapporten skall lagen (1998:00) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor tillämpas vid sidan av bestämmelserna i denna lag.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft2">Ansökningen skall inges i det antal exemplar som koncessionsnämnden anser behövligt.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft1">Uppfyller ansökningen inte vad som föreskrivs i första stycket eller har den inte givits in i tillräckligt antal exemplar, skall koncessionsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom viss tid. I föreläggandet får vite sättas ut. Efterkommer sökanden inte ett föreläggande, får nämnden besluta att bristen skall avhjälpas på sökandens bekostnad eller, om bristen är så väsentlig att ansökningen inte kan ligga till grund för prövning av ärendet, avvisa ansökningen.</P> <P class="p129 ft2">Har erforderligt samråd enligt 12 a § inte ägt rum, får koncessionsnämnden vid vite förelägga sökanden att vidta de åtgärder som behövs.</P> <P class="p130 ft2">38 § Statens naturvårdsverk, länsstyrelserna samt den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet utövar tillsynen över miljöfarlig verksamhet.</P> <P class="p131 ft1">Naturvårdsverket har den centrala tillsynen, samordnar tillsynsverksamheten och lämnar vid behov bistånd i denna verksamhet.</P> <P class="p132 ft2">Länsstyrelsen utövar tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd enligt 10 § eller som utövas av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. Den lokala tillsynen över övrig miljöfarlig verksamhet utövas av den eller de kommunala nämnder som avses i första stycket.</P> <P class="p133 ft20">Bestämmelser om tillsyn finns också i lagen (1998:00) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.</P> <P class="p134 ft1">______________________</P> <P class="p12 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 februari 1999.</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">22</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft16">Förslag till lag om ändring av lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.</P> <P class="p115 ft1">Härigenom föreskrivs att 5 kap. 3 § skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr19 td36"><SPAN class="p9 ft0">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p9 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft1">5 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar</P> <P class="p136 ft2">3 § Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft1">5 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar</P> <P class="p137 ft2">3 § Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan, <SPAN class="ft20">säkerheten </SPAN>och hushållningen med naturresurser.</P> <P class="p3 ft20">Vid säkerhetsbedömningen av en anläggning, verksamhet eller åtgärd skall beaktas även den extra risk för allvarliga olyckshändelser som faktorer i omgivningen kan innebära.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft1">_______________________</P> <P class="p138 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 februari 1999.</P> <P class="p138 ft16">Förslag till ändring av förslaget till miljöbalk</P> <P class="p139 ft2">Härigenom föreslås att 6 kap. 3 §, 9 kap. 1 §, 19 kap. 5 §, 22 kap. 1, 4, 6 och 25§§ samt 26 kap 3 § skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr18 td36"><SPAN class="p9 ft0">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td38"><SPAN class="p9 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p140 ft1">6 kap Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag</P> <P class="p141 ft2">3 § Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap, kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p142 ft1">energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.</P> <P class="p143 ft23">Utöver vad som sägs i första stycket är syftet med miljökonsekvensbeskrivningen att identifiera och bedöma faktorer i en planerad verksamhets omgivning som kan ge upphov till en allvarlig olyckshändelse eller förvärra följderna av en sådan</P> <P class="p144 ft1">9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p145 ft2">1 § Med miljöfarlig verksamhet avses</P> <P class="p146 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft18">utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten,</SPAN></P> <P class="p147 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft17">användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller</SPAN></P> <P class="p148 ft2"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft18">användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller </SPAN><NOBR>icke-jonise-</NOBR> rande strålning eller annat liknande.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p149 ft2">1 § Med miljöfarlig verksamhet avses</P> <P class="p150 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft18">utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten,</SPAN></P> <P class="p0 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft17">användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten</SPAN><SPAN class="ft24">, </SPAN>eller</P> <P class="p151 ft2"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft18">användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, </SPAN><SPAN class="ft20">okontrollerade explosioner, </SPAN>ljus, joniserande eller <NOBR>icke-joniserande</NOBR> strålning eller annat liknande.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft1">19 kap Förvaltningsmyndigheternas och kommunernas prövning</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p0 ft3">5 § I ärenden som prövas av länsstyrelser eller kommunala nämnder skall tillämpas bestämmelserna i 1. 22 kap. 1 § första stycket om</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p0 ft2">5 § I ärenden som prövas av länsstyrelser och kommunala nämnder skall tillämpas bestämmelserna i 1. 22 kap. 1 § första stycket <SPAN class="ft20">och</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">24</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft1">ansökans form och innehåll,</P> <P class="p152 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft18">22 kap. 2 § om ansökans ingivande och brister i densamma,</SPAN></P> <P class="p153 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft17">22 kap. 6 § om talerätt,</SPAN></P> <P class="p154 ft2"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft18">22 kap. 9 § om rätt att företräda fastighet,</SPAN></P> <P class="p153 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft17">22 kap. 12 § om sakkunniga,</SPAN></P> <P class="p155 ft2"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft18">22 kap. 13 § om undersökning på platsen,</SPAN></P> <P class="p156 ft2"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft18">22 kap. 25 § första stycket </SPAN><NOBR>1-3</NOBR> och <NOBR>5-<SPAN class="ft20">10</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN>samt andra stycket sista meningen och tredje stycket om tillståndsdoms innehåll,</P> <P class="p153 ft1"><SPAN class="ft1">8.</SPAN><SPAN class="ft17">22 kap. 26 § om särskild dom,</SPAN></P> <P class="p146 ft2"><SPAN class="ft1">9.</SPAN><SPAN class="ft18">22 kap. 27 § första stycket, andra stycket andra meningen samt tredje stycket första meningen om uppskjutna frågor och provisoriska föreskrifter,</SPAN></P> <P class="p157 ft1"><SPAN class="ft1">10.</SPAN><SPAN class="ft17">22 kap. 28 § första stycket första meningen om verkställighetsförordnande, samt</SPAN></P> <P class="p158 ft2"><SPAN class="ft1">11.</SPAN><SPAN class="ft18">23 kap. 3 § i vad angår särskild överklagan i frågor om sakkunnig som avses i 22 kap. 12 §.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p159 ft1"><SPAN class="ft24">fjärde stycket </SPAN>om ansökans form och innehåll,</P> <P class="p160 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft18">22 kap. 2 § om ansökans ingivande och brister i densamma,</SPAN></P> <P class="p153 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft17">22 kap. 6 § om talerätt,</SPAN></P> <P class="p161 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft17">22 kap. 9 § om rätt att företräda fastighet,</SPAN></P> <P class="p162 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft17">22 kap. 12 § om sakkunniga,</SPAN></P> <P class="p163 ft2"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft18">22 kap. 13 § om undersökning på platsen,</SPAN></P> <P class="p164 ft2"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft18">22 kap. 25 § första stycket </SPAN><NOBR>1-3</NOBR> och <NOBR>5-<SPAN class="ft20">11</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN>samt andra stycket sista meningen och tredje stycket om tillståndsdomens innehåll,</P> <P class="p153 ft1"><SPAN class="ft1">8.</SPAN><SPAN class="ft17">22 kap. 26 § om särskild dom,</SPAN></P> <P class="p165 ft1"><SPAN class="ft1">9.</SPAN><SPAN class="ft17">22 kap. 27 § första stycket, andra stycket andra meningen samt tredje stycket första meningen om uppskjutna frågor och provisoriska föreskrifter,</SPAN></P> <P class="p166 ft2"><SPAN class="ft1">10.</SPAN><SPAN class="ft25">22 kap. 28 § första stycket första meningen om verkställighetsförordnande samt</SPAN></P> <P class="p167 ft2"><SPAN class="ft1">11.</SPAN><SPAN class="ft25">23 kap. 3 § i vad angår särskild överklagan i frågor om sakkunnig som avses i 22 kap. 12 §.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft1">22 kap. Förfarandet vid miljödomstolar i ansökningsmål</P> <P class="p138 ft1">1 § En ansökan i ett ansökningsmål skall vara skriftlig. Den skall innehålla</P> <P class="p168 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft17">de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma verksamhetens eller företagets beskaffenhet och omfattning,</SPAN></P> <P class="p169 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft18">en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. och uppgift om det samråd som skett enligt 6 kap. </SPAN><NOBR>4-6</NOBR> §§,</P> <P class="p170 ft2"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft18">de uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. iakttas samt hur risken för olyckor och skador till följd av olyckor beaktats,</SPAN></P> <P class="p171 ft2"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft18">förslag till de skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller avhjälpa olägenheter från verksamheten, och</SPAN></P> <P class="p153 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft17">förslag till hur kontroll av verksamheten skall ske.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p172 ft1">I mål om vattenverksamhet skall ansökan dessutom innehålla</P> <P class="p173 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft18">uppgifter om det finns fastigheter som berörs av vattenverksamheten samt namn och adress på ägarna och berörda innehavare av särskild rätt till fastigheterna, och</SPAN></P> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft18">uppgifter om de ersättningsbelopp som sökanden erbjuder varje sakägare, om det inte på grund av verksamhetens omfattning bör anstå med sådana uppgifter.</SPAN></P> <P class="p175 ft2">Ytterligare bestämmelser om vad en ansökan i vissa fall skall innehålla i mål om vattenverksamhet finns i 7 kap. 4 § lagen (0000) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft3">4 § Ett exemplar av ansökningshandlingarna och av kungörelsen skall sändas till Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och Fiskeriverket. Om det kan antas att det allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt intresse inte berörs av verksamheten, behöver ansökningshandlingarna dock inte sändas över.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft23">I mål där en säkerhetsprövning skall ske enligt 8 § lagen (1998:00) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor skall dessutom en säkerhetsrapport enligt nämnda lag ingå i ansökan. Ytterligare bestämmelser om säkerhetsrapporten och säkerhetsprövningen finns i nämnda lag.</P> <P class="p176 ft2">4 § Ett exemplar av ansökningshandlingarna och av kungörelsen skall sändas till Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, <SPAN class="ft20">Räddningsverket </SPAN>och Fiskeriverket. Om det kan antas att det allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt intresse inte berörs av verksamheten, behöver dock inte handlingarna sändas över.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft2">Kungörelsen skall även sändas till berörda kommuner och den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt till länsstyrelsen och andra statliga myndigheter vars verksamhet kan beröras av ansökan.</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p0 ft2">6 § Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelsen skall, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p0 ft2">6 § Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, <SPAN class="ft20">Räddningsverket </SPAN>och länsstyrelsen skall, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p177 ft1">26</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p178 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td41"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td42"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td39"><SPAN class="p179 ft1">allmänna intressen.</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td40"><SPAN class="p9 ft1">miljöintressen och andra allmänna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td40"><SPAN class="p9 ft1">intressen.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p180 ft2">Kommun får föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen.</P> <P class="p181 ft2">Fiskeriverket skall, om handlingar sänts över till verket enligt 4 §, yttra sig om vattenanläggningens eller verksamhetens inverkan på det allmänna fiskeintresset samt föreslå de bestämmelser som behövs till skydd för fisket. Om verket anser att ett yttrande kräver undersökning på platsen, skall verket anmäla detta till miljödomstolen, som skall förordna om sakkunnigutredning enligt 12 § miljöbalken.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p182 ft2">25 § En dom som innebär att tillstånd lämnas till en verksamhet skall i förekommande fall innehålla bestämmelser om</P> <P class="p183 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft17">den tid som tillståndet skall gälla,</SPAN></P> <P class="p184 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft18">verksamhetens ändamål, läge, omfattning, säkerhet och tekniska utformning i övrigt,</SPAN></P> <P class="p153 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft17">tillsyn, besiktning och kontroll,</SPAN></P> <P class="p185 ft3"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft26">skyldighet att betala ersättning eller att utföra skadeförebyggande åtgärder samt hur betalningen skall ske,</SPAN></P> <P class="p153 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft17">skyldighet att betala avgifter,</SPAN></P> <P class="p120 ft2"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft18">de villkor som behövs för att hindra eller begränsa skadlig påverkan eller andra olägenheter,</SPAN></P> <P class="p182 ft1"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft17">de villkor som behövs avseende hanteringen i verksamheten av kemiska produkter om hanteringen kan medföra olägenheter för den yttre miljön,</SPAN></P> <P class="p182 ft2"><SPAN class="ft1">8.</SPAN><SPAN class="ft18">de villkor som behövs avseende avfallshantering och återvinning och återanvändning om hanteringen, återvinningen eller återanvändningen kan medföra olägenheter för den yttre miljön,</SPAN></P> <P class="p153 ft1"><SPAN class="ft1">9.</SPAN><SPAN class="ft17">de villkor som behövs med avse-</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p186 ft2">25 § En dom som innebär att tillstånd lämnas till en verksamhet skall i förekommande fall innehålla bestämmelser om</P> <P class="p183 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft17">den tid som tillståndet skall gälla,</SPAN></P> <P class="p187 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft18">verksamhetens ändamål, läge, omfattning, säkerhet och tekniska utformning i övrigt,</SPAN></P> <P class="p153 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft17">tillsyn, besiktning och kontroll,</SPAN></P> <P class="p159 ft2"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft18">skyldighet att betala ersättning eller att utföra skadeförebyggande åtgärder samt hur betalningen skall ske,</SPAN></P> <P class="p153 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft17">skyldighet att betala avgifter,</SPAN></P> <P class="p188 ft2"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft18">de villkor som behövs för att hindra eller begränsa skadlig påverkan eller andra olägenheter,</SPAN></P> <P class="p189 ft1"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft17">de villkor som behövs avseende hanteringen i verksamheten av kemiska produkter om hanteringen kan medföra olägenheter för den yttre miljön,</SPAN></P> <P class="p189 ft2"><SPAN class="ft1">8.</SPAN><SPAN class="ft18">de villkor som behövs avseende avfallshantering och återvinning och återanvändning om hanteringen, återvinningen eller återanvändningen kan medföra olägenheter för den yttre miljön,</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p190 ft1">ende på hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser, 10. de villkor som behövs med avseende på efterbehandling och ställande av säkerhet,</P> <P class="p191 ft2"><SPAN class="ft20">11</SPAN>. tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedda skador får framställas,</P> <P class="p150 ft2"><SPAN class="ft20">12</SPAN>. den förlust av vatten eller annat som tillståndshavare enligt 31 kap. 22 och 23 §§ är skyldig att underkasta sig utan ersättning, och</P> <P class="p0 ft1"><SPAN class="ft24">13</SPAN>. rättegångskostnader.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p192 ft2"><SPAN class="ft1">9.</SPAN><SPAN class="ft18">de villkor som behövs med avseende på hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser,</SPAN></P> <P class="p193 ft2"><SPAN class="ft1">10.</SPAN><SPAN class="ft25">de villkor som behövs med avseende på efterbehandling och ställande av säkerhet,</SPAN></P> <P class="p161 ft24"><SPAN class="ft21">11.</SPAN><SPAN class="ft27">de villkor som behövs för att förebygga olyckor och begränsa följderna av dem för människors hälsa och miljön,</SPAN></P> <P class="p194 ft2"><SPAN class="ft21">12.</SPAN><SPAN class="ft25">tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedda skador får framställas,</SPAN></P> <P class="p195 ft2"><SPAN class="ft21">13.</SPAN><SPAN class="ft25">den förlust av vatten eller annat som tillståndshavare enligt 31 kap.</SPAN></P> <P class="p196 ft2"><SPAN class="ft1">22</SPAN><SPAN class="ft18">och 23 §§ är skyldig att underkasta sig utan ersättning, och</SPAN></P> <P class="p153 ft1"><SPAN class="ft21">14.</SPAN><SPAN class="ft17">rättegångskostnader.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p197 ft2">Avser tillståndet arbeten för vattenverksamhet, skall i domen anges den tid inom vilken arbetena skall vara utförda. Tiden får sättas till högst tio år. Den tid inom vilken igångsättande av miljöfarlig verksamhet skall ha skett skall anges.</P> <P class="p198 ft1">Miljödomstolen får överlåta åt tillsynsmyndighet att fastställa villkor av mindre betydelse.</P> <P class="p199 ft2">Ytterligare bestämmelser om vad en dom i mål om vattenverksamhet och vattenanläggningar skall innehålla finns i 7 kap. 7 § lagen (0000) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.</P> <P class="p200 ft1">26 kap. Tillsyn</P> <P class="p201 ft2">3 § Tillsynen utövas av Naturvårdsverket, generalläkaren, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter som regeringen bestämmer och kommunerna (tillsynsmyndigheter), i enlighet med vad regeringen bestämmer.</P> <P class="p202 ft20">Bestämmelser om tillsyn finns också i lagen (1998:00) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">28</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p107 ft2">Varje kommun utövar genom den eller de nämnder som fullmäktige bestämmer inom kommunen tillsynen över miljö- och hälsoskyddet enligt 9 kap., med undantag för sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd, över hanteringen av kemiska produkter enligt 14 kap. och över avfallshanteringen enligt 15 kap.</P> <P class="p76 ft2">Regeringen får föreskriva att den tillsynsmyndighet regeringen bestämmer får överlåta åt en kommun att i ett visst avseende utöva sådan tillsyn som annars skulle skötas av en statlig tillsynsmyndighet, om kommunen har gjort framställning om det. Detta gäller inte verksamhet som utövas av Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.</P> <P class="p203 ft1">___________________________</P> <P class="p71 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 februari 1999.</P> <P class="p204 ft16">Förslag till lag om ändring av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall</P> <P class="p115 ft1">Härigenom föreskrivs att 6 § skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr18 td26"><SPAN class="p9 ft0">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td43"><SPAN class="p9 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft1">6 § För personal som ställs till förfogande av en biståndsgivande part samt för utrustning och egendom som införs i Sverige enligt <SPAN class="ft24">konventionen </SPAN>den 26 september 1986 om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen åtnjutes immunitet och privilegier i den utsträckning som anges i <SPAN class="ft24">konventionen</SPAN>, dock med de inskränkningar som följer av förklaringar som Sverige har avgett i anslutning till <SPAN class="ft24">konventionen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft29">6 § För personal som ställs till förfogande av en biståndsgivande part samt för utrustning och egendom som införs i Sverige enligt <SPAN class="ft28">konventionerna </SPAN>den 26 september 1986 om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen <SPAN class="ft28">och den 17 mars 1992 om gränsöverskridande effekter av industriolyckor </SPAN>åtnjutes immunitet och privilegier i den utsträckning som anges i <SPAN class="ft28">konventionerna, </SPAN>dock med de inskränkningar som följer av förklaringar som Sverige har avgett i anslutning till <SPAN class="ft28">konventionerna.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft0">_____________________________</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 februari 1999.</P> <P class="p206 ft16">Förslag till lag om ändring av lagen (1978:160) om vissa rörledningar</P> <P class="p207 ft1">Härigenom föreskrivs att 4 § skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr18 td26"><SPAN class="p9 ft0">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td43"><SPAN class="p9 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p208 ft2">4 § Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att ledningen framdrages och begagnas och sökanden finnes lämplig att utöva verksamhet som avses med koncessionen.</P> <P class="p209 ft2">Koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft2">Vid koncessionsprövning skall lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. tillämpas.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft2">Vid koncessionsprövning skall lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. <SPAN class="ft20">samt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft20">1-7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> §§, 8 § avseende vilka verksamheter som skall säkerhetsprövas, 9, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft20">11-15</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> och 17 §§ lagen (1998:00) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor </SPAN>tillämpas.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft1">_________________________</P> <P class="p138 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 februari 1999.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">30</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft16">Förslag till lag om ändring av sekretesslagen (1980:100)</P> <P class="p211 ft1">Härigenom föreskrivs att 8 kap. 18 § skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr19 td26"><SPAN class="p9 ft0">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td43"><SPAN class="p9 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft2">8 kap. Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft1">18 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats enligt <NOBR>19-21</NOBR> §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller i ärende om underrättelse och information eller bistånd enligt konventionerna den 26 september 1986 om tidig information vid en kärnenergiolycka och om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft1">18 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats enligt <NOBR>19-21</NOBR> §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller i ärende om underrättelse och information eller bistånd enligt konventionerna den 26 september 1986 om tidig information vid en kärnenergiolycka och om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen <SPAN class="ft24">samt den 17 mars 1992 om gränsöverskridande effekter av industriolyckor, </SPAN>om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft1">I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P> <P class="p213 ft1">________________________</P> <P class="p138 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 februari 1999.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft16">Förslag till lag om ändring av lagen (1982:821) om transport av farligt gods</P> <P class="p215 ft2">Härigenom föreskrivs dels att 2, 4, 5 och 9 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 8 a, 8 b och <NOBR>18-21</NOBR> §§ med följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr19 td36"><SPAN class="p9 ft0">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p9 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft19">2 § Med farligt gods förstås i denna lag gods som består av eller innehåller</P> <P class="p216 ft24"><SPAN class="ft1">explosiva </SPAN>varor, komprimerad, kondenserade eller under tryck lösta <SPAN class="ft1">gaser, brandfarliga vätskor, brandfarliga fasta </SPAN>varor, <SPAN class="ft1">självantändande </SPAN>varor, varor <SPAN class="ft1">som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten, oxiderande </SPAN>varor<SPAN class="ft1">, organiska peroxider, giftiga </SPAN>varor, vämjeliga varor, varor med benägenhet att orsaka infektioner, <SPAN class="ft1">radioaktiva </SPAN>varor, <SPAN class="ft1">frätande </SPAN>varor <SPAN class="ft1">samt </SPAN>magnetiskt material <SPAN class="ft1">och som </SPAN>på grund därav <SPAN class="ft1">vid transport kan medföra skador på människor, djur, egendom eller i miljön eller påverka transportmedlets säkra framförande.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p146 ft2">2 § Med farligt gods förstås i denna lag gods som består av eller innehåller</P> <P class="p200 ft28"><SPAN class="ft29">explosiva </SPAN>ämnen och föremål, <SPAN class="ft29">gaser, brandfarliga vätskor, brandfarliga fasta </SPAN>ämnen, <SPAN class="ft29">självantändande </SPAN>ämnen, ämnen <SPAN class="ft29">som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten, oxiderande </SPAN>ämnen, <SPAN class="ft29">organiska peroxider, giftiga </SPAN>ämnen, smittförande ämnen, <SPAN class="ft29">radioaktiva </SPAN>ämnen, <SPAN class="ft29">frätande </SPAN>ämnen <SPAN class="ft29">samt </SPAN>övriga farliga ämnen och föremål som regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer särskilt föreskriver <SPAN class="ft29">och som vid transport kan medföra skador på människor, djur, egendom eller i miljön eller påverka transportmedlets säkra framförande.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p217 ft2">4 § I fråga om transport med svenska fartyg eller svenska luftfartyg gäller denna lag även utom riket om inte detta strider mot främmande lag som är tillämplig.</P> <P class="p118 ft2">I fråga om örlogsfartyg och militära luftfartyg gäller denna lag endast såvitt regeringen förordnar därom.</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p0 ft2">I fråga om radioaktiva <SPAN class="ft20">varor </SPAN>gäller denna lag endast i den mån den är förenlig med lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet respektive</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p0 ft2">I fråga om radioaktiva <SPAN class="ft20">ämnen </SPAN>gäller denna lag endast i den mån den är förenlig med lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet respektive</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">32</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p218 ft2">strålskyddslagen (1988:220) och med stöd av dessa lagar meddelade föreskrifter eller villkor.</P> <P class="p219 ft2">5 §Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om vilka <SPAN class="ft20">varor </SPAN>som skall anses utgöra farligt gods enligt 2 § med hänsyn till transportmedel, godsmängd eller andra transportförhållanden.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p121 ft2">strålskyddslagen (1988:220) och med stöd av dessa lagar meddelade föreskrifter eller villkor.</P> <P class="p220 ft2">5 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om vilka</P> <P class="p221 ft23">ämnen och föremål <SPAN class="ft3">som skall anses utgöra farligt gods enligt 2 § med hänsyn till transportmedel, godsmängd eller transportförhållanden.</SPAN></P> <P class="p222 ft23">8a § Varje företag eller myndighet som regelmässigt utför transport enligt denna lag eller är avsändare vid sådana transporter skall ha en eller flera säkerhetsrådgivare.</P> <P class="p219 ft20">Säkerhetsrådgivaren har till uppgift att verka för att förebygga olyckor i samband med transport, lastning och lossning av farligt gods samt vid sådan olycka eller tillbud upprätta och överlämna en rapport till företagsledningen eller ledningen för berörd myndighet.</P> <P class="p127 ft20">Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om säkerhetsrådgivare.</P> <P class="p223 ft23">8 b § Företag eller myndighet som avses i 8 a § skall efter en olycka eller ett tillbud i samband med transport enligt denna lag lämna upplysningar om händelsen i den omfattning och till den myndighet som regeringen föreskriver.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p0 ft19">9 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att</P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p0 ft2">9 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft2">meddela föreskrifter om klassificering av farligt gods, om transportmedel och andra transportanordningar, märkning, uppgiftsplikt, säkerhetsutrustning, lastning, lossning, förvaring och annan hantering av farligt gods samt om försiktighetsmått och åtgärder i övrigt, allt i den utsträckning som krävs från transportsäkerhetssynpunkt.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft1">att meddela föreskrifter om klassificering av farligt gods, om transportmedel och andra transportanordningar, märkning, uppgiftsplikt, säkerhetsutrustning, lastning, lossning, förvaring och annan hantering av farligt gods samt <SPAN class="ft24">om krav på utbildning och </SPAN>om försiktighetsmått och åtgärder i övrigt, allt i den utsträckning som krävs från transportsäkerhetssynpunkt.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p165 ft2">Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att föreskriva att transportmedel och andra transportanordningar får användas vid transport endast om de är provade och godkända.</P> <P class="p224 ft30">Ö verklagande</P> <P class="p225 ft20">18 § En polismyndighets beslut enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos länsstyrelsen. Beslut av annan tullmyndighet än Generaltullstyrelsen får överklagas hos styrelsen.</P> <P class="p226 ft23">19 § Beslut som en länsstyrelse eller annan central förvaltningsmyndighet än Statens kärnkraftsinspektion meddelat enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</P> <P class="p227 ft20">Beslut som Statens kärnkraftsinspektion meddelat enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos regeringen.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">34</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft23">20 § Generaltullstyrelsen får överta annan tullmyndighets uppgift enligt 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) att i länsrätt och kammarrätt föra det allmännas talan. Generaltullstyrelsen för det allmännas talan i Regeringsrätten.</P> <P class="p229 ft23">21 § En myndighet får förordna att dess beslut enligt denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter skall gälla omedelbart även om beslutet har överklagats.</P> <P class="p12 ft1">_______________________</P> <P class="p71 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 februari 1999.</P> <P class="p72 ft2">Bestämmelsen i 8 a § samt föreskrifter som meddelas med stöd av denna bestämmelse skall från och med nämnda datum endast tillämpas såvitt avser utbildning av säkerhetsrådgivare. I övrigt träder bestämmelsen i kraft den 1 augusti 1999.</P> <P class="p89 ft16">Förslag till förordning om ändring av förordningen (1982:923) om transport av farligt gods</P> <P class="p230 ft2">Härigenom föreskrivs dels att 5, 7, 8, 25 och 27 §§ skall ha följande lydelse, dels att <NOBR>28-30</NOBR> §§ skall upphävas.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr18 td36"><SPAN class="p9 ft0">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td38"><SPAN class="p9 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p231 ft2">5 § Farligt gods indelas i följande klasser:</P> <P class="p200 ft1">klass 1 för explosiva <SPAN class="ft24">varor</SPAN></P> <P class="p146 ft23"><SPAN class="ft3">klass 2 för </SPAN>komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta <SPAN class="ft3">gaser klass 3 för brandfarliga vätskor klass 4 för brandfarliga fasta </SPAN>varor, <SPAN class="ft3">självantändande </SPAN>varor <SPAN class="ft3">och </SPAN>varor <SPAN class="ft3">som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p232 ft2">5 § Farligt gods indelas i följande klasser:</P> <P class="p233 ft1">klass 1 för explosiva <SPAN class="ft24">ämnen och föremål</SPAN></P> <P class="p234 ft1">klass 2 för gaser</P> <P class="p235 ft2">klass 3 för brandfarliga vätskor klass 4 för brandfarliga fasta <SPAN class="ft20">ämnen</SPAN>, självantändande <SPAN class="ft20">ämnen </SPAN>och <SPAN class="ft20">ämnen </SPAN>som utvecklar brandfarlig gas vid</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft1">med vatten</P> <P class="p236 ft2">klass 5 för oxiderande <SPAN class="ft20">varor </SPAN>och organiska peroxider</P> <P class="p237 ft2">klass 6 för giftiga <SPAN class="ft20">varor, vämjeliga varor och varor med benägenhet att orsaka infektioner</SPAN></P> <P class="p238 ft2">klass 7 för radioaktiva <SPAN class="ft20">varor </SPAN>klass 8 för frätande <SPAN class="ft20">varor</SPAN></P> <P class="p182 ft20"><SPAN class="ft2">klass 9 för </SPAN>magnetiskt material och de varuslag enligt klasserna <NOBR>1-8</NOBR> som en transportmyndighet för särskilda fall föreskriver.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft1">kontakt med vatten</P> <P class="p239 ft2">klass 5 för oxiderande <SPAN class="ft20">ämnen </SPAN>och organiska peroxider</P> <P class="p188 ft2">klass 6 för giftiga <SPAN class="ft20">ämnen och smittförande ämnen</SPAN></P> <P class="p239 ft2">klass 7 för radioaktiva <SPAN class="ft20">ämnen </SPAN>klass 8 för frätande <SPAN class="ft20">ämnen </SPAN>klass 9 för <SPAN class="ft20">övriga farliga ämnen</SPAN></P> <P class="p240 ft31">eller föremål som transportmyndigheterna föreskriver.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft2">Transportmyndigheterna får föreskriva att en klass skall vara indelad i underavdelningar.</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p0 ft2">7 § På ansökan skall transportmyndigheten meddela beslut om <SPAN class="ft20">en viss vara </SPAN>är att anse som farligt gods enligt lagen (1982:821) om transport av farligt gods. I beslutet skall myndigheten ange den för godset tillämpliga klassen samt godsets placering inom klassen.</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p0 ft2">7 § På ansökan skall transportmyndigheten meddela beslut om <SPAN class="ft20">ett visst ämne eller föremål </SPAN>är att anse som farligt gods enligt lagen (1982:821) om transport av farligt gods. I beslutet skall myndigheten ange den för godset tillämpliga klassen samt godsets placering inom klassen.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p0 ft2">Sökanden skall lämna underlag för den prövning som behövs för beslutet. Sökanden skall betala de kostnader som prövningen orsakar. Transportmyndigheten får bestämma avgiften till lägre belopp om omständigheterna föranleder det.</P> </DIV> <DIV id="id_6"> <DIV id="id_6_1"> <P class="p0 ft3">8 § I ett ärende enligt 7 § får transportmyndigheten på sökandens begäran föreskriva vad som skall gälla för transport av <SPAN class="ft23">varan </SPAN>intill dess ärendet slutligt avgjorts. Beslut där sådana föreskrifter meddelats kan när som helst ändras av myndigheten.</P> </DIV> <DIV id="id_6_2"> <P class="p0 ft2">8 § I ett ärende enligt 7 § får transportmyndigheten på sökandens begäran föreskriva vad som skall gälla för transport av <SPAN class="ft20">ämnet eller föremålet </SPAN>intill dess ärendet slutligt avgjorts. Beslut där sådana föreskrifter har meddelats kan när som helst ändras av myndigheten.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">36</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p241 ft0">Nuvarande lydelse</P> <P class="p242 ft2">25 § Tillsynen över efterlevnaden av lagen (1982:821) om transport av farligt gods och med stöd av lagen meddelade föreskrifter skall utövas av följande myndigheter inom nedan angivna områden.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p9 ft32">Myndighet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p9 ft32">Tillsynsområde</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p9 ft1">Sjöfartsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td27"><SPAN class="p9 ft1">Sjötransporter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft1">Luftfartsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">Lufttransporter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft1">Polismyndigheterna</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">Landtransporter utom järnvägs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft1">transporter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft1">Sprängämnesinspektionen</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">Landtransporter av <SPAN class="ft24">varor </SPAN>enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p9 ft1">klasserna <NOBR>1-6</NOBR> samt 8 och 9, såvitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft1">gäller transporter av <SPAN class="ft24">varor </SPAN>enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft8">klasserna 6, 8 och 9, dock endast om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft1">de transporteras i tankfordon</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p9 ft1">Tullmyndigheterna</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td27"><SPAN class="p9 ft1"><SPAN class="ft24">Gränskontroll av </SPAN>vägtransporter till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft1">och från utlandet samt <SPAN class="ft24">kontroll </SPAN>av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft1">fordon och andra lastenheter som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p9 ft1">inkommer med fartyg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft1">Banverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p9 ft1">Järnvägstransporter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft2">Såvitt gäller Sjöfartsverket och tullmyndigheternas tillsynsområden utövas tillsynen även av Kustbevakningen i den utsträckning som Sjöfartsverket och Generaltullstyrelsen var och en inom sitt område beslutar i samråd med Kustbevakningen.</P> <P class="p101 ft2">Rikspolisstyrelsen och Generaltullstyrelsen var och en inom sitt område bemyndigas att meddela de verkställighetsföreskrifter till lagen om transport av farligt gods och denna förordning som behövs för polismyndigheternas och tullmyndigheternas tillsynsverksamhet.</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p244 ft0">Föreslagen lydelse</P> <P class="p95 ft2">25 § Tillsynen över efterlevnaden av lagen (1982:821) om transport av farligt gods och med stöd av lagen meddelade föreskrifter skall utövas av följande myndigheter inom nedan angivna områden.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p9 ft32">Myndighet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td44"><SPAN class="p9 ft32">Tillsynsområde</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p9 ft1">Sjöfartsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td44"><SPAN class="p9 ft1">Sjötransporter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft1">Luftfartsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p9 ft1">Lufttransporter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft1">Polismyndigheterna</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p9 ft1">Landtransporter utom järnvägs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td44"><SPAN class="p9 ft1">transporter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p9 ft1">Sprängämnesinspektionen</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td44"><SPAN class="p9 ft1">Landtransporter av <SPAN class="ft24">ämnen och</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p9 ft1"><SPAN class="ft24">föremål </SPAN>enligt klasserna <NOBR>1-6</NOBR> samt 8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p9 ft1">och 9, såvitt gäller transporter av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p9 ft21">ämnen och föremål <SPAN class="ft8">enligt klasserna</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p9 ft1">6, 8 och 9, dock endast om de trans-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p9 ft1">porteras i tankfordon</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p9 ft1">Tullmyndigheterna</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td44"><SPAN class="p9 ft1">Vägtransporter till och från utlandet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p9 ft1">samt fordon och andra lastenheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p9 ft8">som inkommer <SPAN class="ft21">till landet </SPAN>med fartyg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr22 td36"><SPAN class="p9 ft1">Banverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p9 ft1">Järnvägstransporter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft24">Tullmyndigheternas tillsyn av fordon skall ske i samråd med polismyndigheterna.</P> <P class="p245 ft2">Såvitt gäller Sjöfartsverkets och tullmyndigheternas tillsynsområden utövas tillsynen även av Kustbevakningen i den utsträckning som Sjöfartsverket och Generaltullstyrelsen var och en inom sitt område beslutar i samråd med Kustbevakningen.</P> <P class="p101 ft2">Rikspolisstyrelsen och Generaltullstyrelsen var och en inom sitt område bemyndigas att meddela de verkställighetsföreskrifter till lagen om transport av farligt gods och denna förordning som behövs för polismyndigheternas och tullmyndigheternas tillsynsverksamhet.</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">38</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft24">Fullföljd m.m.</P> <P class="p246 ft23">27 § En polismyndighets beslut enligt lagen (1982:821) om transport av farligt gods eller föreskrifter som har meddelats med stöd lagen får överklagas hos länsstyrelsen. Beslut av annan tullmyndighet än Generaltullstyrelsen får överklagas hos styrelsen.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft24">Ansvar m.m.</P> <P class="p247 ft20">27 § Om ansvar för överträdelser av denna förordning eller av föreskrifter som meddelats med stöd av förordningen samt om överklagande finns bestämmelser i lagen (1982:821) om transport av farligt gods.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft1">________________________</P> <P class="p138 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1999.</P> <P class="p213 ft16">Förslag till lag om ändring av räddningstjänstlagen (1986:1102)</P> <P class="p248 ft2">Härigenom föreskrivs dels att 2, 27 b, 30, 33 och 43 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen införs en ny paragraf, 43 a §, som skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr19 td36"><SPAN class="p9 ft0">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p9 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft2">2 § Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön.</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p0 ft2">Till räddningstjänst hänförs också räddningsinsatser som görs enligt 25- <SPAN class="ft20">27a </SPAN>§§ utan att det har inträffat någon olyckshändelse eller föreligger överhängande fara för en olyckshändelse.</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p0 ft2">Till räddningstjänst hänförs också räddningsinsatser som görs enligt 25- <SPAN class="ft20">27b </SPAN>§§ utan att det har inträffat någon olyckshändelse eller föreligger överhängande fara för en olyckshändelse.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p0 ft2">Skyldighet för staten eller kommun att göra en räddningsinsats föreligger endast, om det med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt är påkallat att staten eller kommunen svarar för insatsen.</P> </DIV> <DIV id="id_6"> <DIV id="id_6_1"> <P class="p0 ft2">27b § Inom Sveriges sjöterritorium, med undantag för vattendrag, kanaler,</P> </DIV> <DIV id="id_6_2"> <P class="p0 ft2">27b § Inom Sveriges sjöterritorium, med undantag för vattendrag,</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft1">hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren, samt inom Sveriges ekonomiska zon skall Kustbevakningen svara för räddningstjänsten, när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft2">kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren, samt inom Sveriges ekonomiska zon skall Kustbevakningen svara för räddningstjänsten, när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet <SPAN class="ft20">eller när fara föreligger för att olja eller andra skadliga ämnen skall komma ut i vattnet</SPAN>.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft2">30§ Kommunerna och de statliga myndigheter som svarar för räddningstjänst skall se till att det finns anordningar för alarmering av räddningstjänstorganen.</P> <P class="p250 ft2">När ett räddningsorgan gör en räddningsinsats, skall polismyndigheten underrättas om insatsen.</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p0 ft2">33 § I fråga om räddningsinsatser som är omfattande får regeringen föreskriva eller i särskilt fall bestämma, att en länsstyrelse eller någon annan statlig myndighet skall ta över ansvaret för räddningstjänsten inom en eller flera kommuner. I sådana fall utses räddningsledare av den myndighet som har fått ansvaret.</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p251 ft23">Om effekterna av en olyckshändelse kan påkalla särskilda åtgärder till skydd för befolkningen eller miljön i ett annat land än Sverige, skall det räddningsorgan som avses i andra stycket omedelbart underrätta berörd myndighet i det andra landet.</P> <P class="p252 ft1">33 § I fråga om räddningsinsatser som är omfattande får regeringen föreskriva eller i särskilt fall bestämma, att en länsstyrelse eller någon annan statlig myndighet skall ta över ansvaret för räddningstjänsten inom en eller flera kommuner. <SPAN class="ft24">Det samma gäller när ansvaret för en räddningsinsats både ligger på ett kommunalt och statligt organ eller när ansvaret förändras under insatsens gång. </SPAN>I sådana fall utses räddningsledaren av den myndighet som har fått ansvaret.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p0 ft2">I fråga om sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning får regeringen föreskriva eller i särskilda fall besluta, att en</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">40</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p253 ft2">länsstyrelse skall ta över ansvaret för saneringen inom flera län eller att någon annan statlig myndighet skall ta över detta ansvar inom ett eller flera län.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft1">43 § Vid en anläggning, där verksamheten innebär fara för att en olyckshändelse skall orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön, är anläggningens ägare eller innehavare skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att <SPAN class="ft24">hindra eller begränsa sådana skador.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft1">43 § Vid en <SPAN class="ft24">byggnad eller </SPAN>anläggning, där <SPAN class="ft24">en olyckshändelse kan </SPAN>orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön, är <SPAN class="ft24">byggnadens eller </SPAN>anläggningens ägare eller innehavare skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att <SPAN class="ft24">förebygga sådana olyckshändelser och för att hindra eller begränsa skador till följd av sådana olyckshändelser</SPAN>.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p254 ft2">Detsamma skall gälla flygplatser som har godkänts enligt 6 kap. 9 § första stycket luftfartslagen (1957:297).</P> <P class="p255 ft23">43 a § Förebyggande åtgärder enligt 41 och 43 §§ skall vidtas om inte ägaren eller innehavaren kan visa att åtgärderna inte behövs med hänsyn till risken för brand eller annan olyckshändelse eller av annan anledning är oskäliga.</P> <P class="p256 ft1">_______________________</P> <P class="p138 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 februari 1999.</P> <P class="p257 ft16">Förslag till förordning om ändring av räddningstjänst - förordningen (1986:1107)</P> <P class="p258 ft2">Härigenom föreskrivs dels att 69 och 70 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i förordningen införs två nya paragrafer, 69 a och 70 a §§, som skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr19 td36"><SPAN class="p9 ft30">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p9 ft6">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p251 ft23">69 § Ä gare eller innehavare av en sådan anläggning som avses i 43 § räddningstjänstlagen (1986:1102) vid vilken man hanterar sådana kemiska ämnen eller beredningar (kemiska produkter) som vid en olyckshändelse kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön, skall informera den kommun där anläggningen är belägen om</P> <P class="p182 ft28"><SPAN class="ft21">1.</SPAN><SPAN class="ft33">vilka kemiska produkter av detta slag som hanteras i anläggningen och vilka former de förekommer i eller kan omvandlas till,</SPAN></P> <P class="p0 ft23"><SPAN class="ft21">2.</SPAN><SPAN class="ft22">hur produkterna används vid anläggningen och i vilka kvantiteter de förekommer där samt vilka kemiska och fysikaliska egenskaper de har under normala användningsförhållanden i produktionsprocessen,</SPAN></P> <P class="p221 ft28"><SPAN class="ft21">3.</SPAN><SPAN class="ft33">anläggningens geografiska läge och de normala meteorologiska förhållandena samt riskfaktorer till följd av detta,</SPAN></P> <P class="p259 ft23"><SPAN class="ft21">4.</SPAN><SPAN class="ft22">hur de delar av anläggningen som är viktiga från säkerhetssynpunkt är uppbyggda och vilka särskilda riskfaktorer som finns vid anläggningen,</SPAN></P> <P class="p116 ft24"><SPAN class="ft21">5.</SPAN><SPAN class="ft34">vilka säkerhetsrutiner och säkerhetssystem som finns vid anläggningen och de åtgärder som i övrigt vidtagits för att förebygga olyckshändelser, samt</SPAN></P> <P class="p0 ft20"><SPAN class="ft21">6.</SPAN><SPAN class="ft35">vilka åtgärder som vidtagits för att lindra följderna av en olyckshändelse.</SPAN></P> <P class="p260 ft23">Den information som skall lämnas skall också innehålla en allmän beskrivning av de tekniska processer som förekommer vid anläggningen.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft20">69 § För sådan verksamhet som omfattas av kravet på säkerhetsrapport i 8 § lagen (1998:00) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor skall kommunen upprätta en plan för räddningsinsatser. Planen skall ha den omfattning som säkerheten för omgivningen kräver. Verksamhetsutövaren är skyldig att lämna nödvändiga upplysningar till kommunen. Allmänheten skall på lämpligt sätt få möjlighet att lämna synpunkter på planen.</P> <P class="p261 ft20">Planen skall förnyas vart tredje år eller när det annars till följd av ändrade förhållanden finns anledning därtill.</P> <P class="p262 ft23">Statens räddningsverk får meddela föreskrifter om verkställighet av första och andra stycket.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">42</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft24">Om det inträffar förändringar som i betydande utsträckning påverkar risken för olyckshändelser vid anläggningen eller följderna av en olyckshändelse, skall ägaren eller innehavaren informera kommunen om förändringen.</P> <P class="p264 ft31">Statens räddningsverk får meddela föreskrifter om verkställigheten av första - tredje styckena.</P> <P class="p265 ft23">69 a § Den externa planen för räddningsinsatser enligt 69 § skall inges till länsstyrelsen som skall granska och fatta beslut om planen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft1">70 § Om en olyckshändelse som kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön inträffar vid en sådan anläggning som avses i 43 § räddningstjänstlagen (1986:1102) eller om överhängande fara för en sådan olyckshändelse förelegat, skall anläggningens ägare eller innehavare omgående informera den kommun där anläggningen är belägen och Statens räddningsverk om</P> <P class="p266 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft18">omständigheterna kring olyckshändelsen eller den befarade olyckshändelsen,</SPAN></P> <P class="p259 ft20"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft18">vilka </SPAN>kemiska produkter <SPAN class="ft2">som finns i anläggningen och som kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön och om någon av dessa </SPAN>produkter <SPAN class="ft2">läckt ut,</SPAN></P> <P class="p117 ft2"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft18">de uppgifter som finns tillgängliga för att möjliggöra en bedömning av följderna för människor och miljö,</SPAN></P> <P class="p267 ft2"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft18">vilka räddningsåtgärder som vidtagits.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft1">70 § Om en olyckshändelse som kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön inträffar vid en sådan anläggning som avses i 43 § räddningstjänstlagen (1986:1102) eller om överhängande fara för en sådan olyckshändelse förelegat, skall anläggningens ägare eller innehavare omgående informera den kommun där anläggningen är belägen och Statens räddningsverk om</P> <P class="p268 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft18">omständigheterna kring olyckshändelsen eller den befarade olyckshändelsen,</SPAN></P> <P class="p147 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft18">vilka </SPAN><SPAN class="ft20">farliga ämnen </SPAN>som finns i anläggningen och som kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön och om någon av dessa <SPAN class="ft20">ämnen </SPAN>läckt ut,</P> <P class="p117 ft2"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft18">de uppgifter som finns tillgängliga för att möjliggöra en bedömning av följderna för människor och miljö </SPAN><SPAN class="ft20">samt</SPAN></P> <P class="p269 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft17">vilka räddningsåtgärder som vidtagits.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p259 ft1">Så snart det kan ske skall information också lämnas om</P> <P class="p270 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft18">vilka sanerings- och restaureringsåtgärder som planeras </SPAN><SPAN class="ft20">för att begränsa följderna, </SPAN>samt</P> <P class="p271 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft18">vilka åtgärder som planeras för att förhindra att en olyckshändelse inträffar igen.</SPAN></P> <P class="p272 ft1">Statens räddningsverk skall omgående informera regeringen om sådana olyckshändelser eller befarade olyckshändelser som avses i första stycket.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p182 ft2">Så snart det kan ske skall information också lämnas om</P> <P class="p273 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft18">vilka sanerings- och restaureringsåtgärder som planeras samt</SPAN></P> <P class="p0 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft18">vilka åtgärder som planeras för att förhindra att en olyckshändelse inträffar igen.</SPAN></P> <P class="p274 ft2">Statens räddningsverk skall omgående informera regeringen <SPAN class="ft20">och andra berörda myndigheter </SPAN>om sådana olyckshändelser eller befarade olyckshändelser som avses i första stycket.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p170 ft2">Statens räddningsverk får meddela föreskrifter om verkställigheten av första och andra stycket.</P> <P class="p275 ft23">70 a § Statens räddningsverk skall informera Europeiska unionens kommission enligt artikel 15 och 19 i direktivet om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (96/82/EEG).</P> <P class="p127 ft1">__________________</P> <P class="p213 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1999.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">44</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p276 ft36">1 Uppdraget</P> <P class="p277 ft2">Som framgår av våra direktiv (se bilaga 1) har vi fått i uppdrag att utreda en rad olika frågor. Vissa av frågorna har samband med varandra, andra har det inte. Vi har valt att dela in utredningsuppdraget i fyra olika block enligt följande.</P> <P class="p278 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Genomförandet av det nya </SPAN><NOBR>Seveso-direktivet</NOBR> om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (96/82/EEG) och ratifikationen av konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor (Industriolyckskonventionen).</P> <P class="p279 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Införandet av förorenaren </SPAN><NOBR>betalar-principen,</NOBR> substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen inom räddningstjänstlagstiftningen.</P> <P class="p280 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Frågor om transport av farligt gods, bl.a. </SPAN><NOBR>EU-direktivet</NOBR> om säkerhetsrådgivare vid transport av farligt gods (96/35/EEG).</P> <P class="p281 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Ansvar och befogenheter vid miljöräddningsoperationer till sjöss.</SPAN></P> <P class="p282 ft1">För att undvika olyckor och skapa en säkrare livsmiljö är det viktigt att det finns ett högt utvecklat säkerhetsmedvetande i samhället. Allvarliga olyckor inom den kemikaliehanterande industrin är relativt ovanliga i Sverige. Om en olycka inträffar kan följderna emellertid bli mycket svåra. Riskerna med storskalig kemikaliehantering har därför fått särskild uppmärksamhet i det internationella arbetet. Ett grundläggande utvecklingsarbete har utförts inom OECD. Detta arbete har haft stor betydelse för det nya <NOBR>Seveso-direktivet</NOBR> och Industriolyckskonventionen.</P> <P class="p283 ft1">Det nya <NOBR>Seveso-direktivets</NOBR> och Industriolyckskonventionens tillämpningsområde sammanfaller i hög grad med varandra. Båda handlar i huvudsak om olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder för att öka säkerheten inom den kemikaliehanterande industrin.</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p284 ft1">Enligt våra direktiv skall den övergripande prövningen av vilka åtgärder som fordras för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor anpassas till miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagstiftningen.</P> <P class="p285 ft1">Vårt arbete i denna del av utredningen har i huvudsak fokuserats på hur den svenska regel- och myndighetsstrukturen på bästa sätt skall anpassas för att möta de nya krav som följer av direktivet och konventionen samt hur kopplingen till miljöskyddslagstiftningen skall utformas. Hittills har kopplingen mellan miljö- och säkerhetsfrågor i svensk lagstiftning varit relativt svag trots att det i båda fallen handlar om att hindra att människor och miljö tar skada. Skillnaden ligger i att miljöskyddslagstiftningen främst varit fokuserad på de kontinuerliga miljöeffekterna av en verksamhet medan säkerhetsfrågorna handlar om att förebygga olyckor och begränsa skador till följd av olyckor. En förutsättning för att en samordning skall vara möjlig är att regel- och myndighetsstrukturen kan göras enhetligare än vad som är fallet i dag.</P> <P class="p286 ft1">Införandet av förorenaren <NOBR>betalar-principen,</NOBR> substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen inom räddningstjänstlagstiftningen berör också i hög grad kopplingen mellan miljö- och säkerhetsfrågor. De nämnda principerna är nämligen sedan länge etablerade inom miljörätten. Ä ven här har OECD utfört det grundläggande arbetet med utvecklingen av förorenaren <NOBR>betalar-principen</NOBR> från att i huvudsak avsett endast kontinuerliga utsläpp till att även avse olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder. Frågorna kommer att behandlas särskilt men har, som nämnts, en koppling till mycket av det resonemang som förs angående säkerhetsfrågornas anpassning till tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagstiftningen. I inledningen till Industriolyckskonventionen finns t.ex. en direkt koppling till förorenaren <NOBR>betalar-principen</NOBR> och verksamhetsutövarnas ansvar. Principen har även förts in i Romfördraget och är därmed en del av <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P> <P class="p287 ft1">När det gäller transport av farligt gods har utredningen lämnat ett delbetänkande, Myndighetsansvaret för transport av farligt gods (SOU 1997:109), där vi föreslår att myndighetsansvaret för samtliga transportslag läggs på Räddningsverket. De frågor som kvarstår för utredningen att behandla är genomförandet av <NOBR>EU-direktivet</NOBR> om säkerhetsrådgivare vid transport av farligt gods samt vissa frågor om definitioner, tillsyn, utbildning och överklagande inom ramen för lagen om transport av farligt gods.</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">46</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p288 ft1">Definitionsfrågorna handlar i huvudsak om att anpassa den svenska lagstiftningen till de förändringar som skett inom FN:s rekommendationer för transport av farligt gods. <NOBR>FN-rekommendationerna</NOBR> är vägledande för allt internationellt arbete med frågor om transport av farligt gods och revideras fortlöpande. Eftersom den svenska lagstiftningen inte ändrats på denna punkt sedan tillkomsten av lagen om transport av farligt gods år 1982 behöver nu vissa anpassningar göras.</P> <P class="p289 ft1">När det gäller tillsyn vid transport av farligt gods är det främst frågor om befogenheterna för Polisen, Banverket och Kustbevakningen som påtalats. Fråga har bl.a. uppkommit om vilka befogenheter som idag finns att kontrollera icke farligt <NOBR>gods-skyltade</NOBR> transporter. Närmare bestämt: Har Polisen, Banverket och Kustbevakningen rätt att kontrollera sådana transporter trots att det inte framgår att de har farligt gods i lasten. Generaltullstyrelsen har också aktualiserat frågan om tullmyndigheternas tillsynsområde enligt lagen om transport av farligt gods bör ändras med hänsyn till Sveriges medlemskap i EU. Beträffande utbildning är det närmast fråga om det i nuvarande lagstiftning krävs förtydliganden och när det gäller reglerna om överklagande skall dessa enligt direktiven flyttas från förordningen till lagen om transport av farligt gods.</P> <P class="p290 ft1">Den sista punkten, ansvar och befogenheter vid miljöräddningsoperationer till sjöss, berör i huvudsak fem frågor.</P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft37">Räddningsledaransvaret vid miljöräddningsoperationer till sjöss.</SPAN></P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft37">Ansvaret för räddningsinsatser i hamn.</SPAN></P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft37">Utnyttjandet av hamn för skadat fartyg.</SPAN></P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft37">Brandbekämpning ombord.</SPAN></P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft37">Nödbogsering av fartyg.</SPAN></P> <P class="p291 ft2">De tre första punkterna rör Kustbevakningens befogenhet vid miljöräddningsoperationer till sjöss och om den skall utvidgas genom förändringar av räddningstjänstbegreppet och räddningsledaransvaret. De två sistnämnda punkterna handlar däremot främst om medelstilldelning.</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p292 ft36">2 Kemikalieolyckor inom industrin</P> <P class="p293 ft2">Inom industrin hanteras stora mängder kemikalier. Detta i kombination med att de industriella processystemen många gånger är komplicerade och ofta drivs vid förhöjda tryck och temperaturer ökar risken för att allvarliga olyckshändelser i form av explosioner eller kemikalieutflöde skall inträffa.</P> <P class="p101 ft2">Med hänsyn till de allvarliga risker som industriell kemikaliehantering medför har man inom industrin byggt upp ett högt säkerhetskunnande. Bland annat har det utvecklats avancerade system för riskanalys för att identifiera och värdera risker. Inom många större kemiska industrier finns det särskild personal som enbart eller i huvudsak sysslar med riskhantering. Statistiskt sett är det också relativt ovanligt med större olyckor inom den kemikaliehanterande industrin. Transportolyckor är t.ex. avsevärt vanligare. Sammantaget inträffar årligen i Sverige omkring 2 000 olyckor och tillbud i vilka kemikalier är inblandade.</P> <P class="p294 ft2">I Sverige har vi hittills varit förskonade från större olyckor. En allvarlig olycka inträffade emellertid vid Nobel Chemicals AB (numera Nordic Syntesis AB) i Karlskoga i februari 1992. En industrianläggning exploderade och brand utbröt i ett lösningsmedelsupplag. Dessutom orsakade explosionen stora skador på en fabriksbyggnad. Vid olyckan omkom en person och ett antal personer skadades. Ä ven andra allvarliga olyckor som haft sin orsak i hantering av kemikalier har inträffat i Sverige - t.ex. vid AB Ferriklor i Kvarntorp år 1995 och vid Avesta Sheffield AB i Torshälla år 1996.</P> <P class="p295 ft2">Den 9 maj 1995 dog två personer vid AB Ferriklor i Kvarntorp på grund av svavelväteförgiftning. Detta skedde i samband med att de skulle fälla ut tungmetaller med natriumsulfid ur en lösning som tidigare beretts, varvid gas utvecklades.</P> <P class="p296 ft2">Den 19 februari 1996 upptäcktes ett flourvätesyraläckage från en cistern på Avesta Nybys industriområde i Torshälla. 15 kubikmeter syra läckte ut innan utsläppet stoppades. En del av den giftiga och starkt frätande syran förgasades och spreds som ett moln. Inga människor skadades vid utsläppet.</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">48</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p297 ft2">Utomlands har flera mycket allvarliga industriolyckor inträffat under de senaste decennierna, vilket lett till att säkerhetsfrågor ägnats stort intresse i det internationella arbetet inom OECD, FN och EU.</P> <P class="p298 ft2">Å r 1974 läckte vid en anläggning i Flixborough i England cirka 40 ton av den brandfarliga vätskan cyklohexan ut och antändes. Olyckan orsakades av ett brott på en förbikopplingsledning som blivit felaktigt installerad. In- stallationen hade skett en kort tid före olyckan. Den fria gasexplosionen som inträffade orsakade omfattande skador både på själva anläggningen och på omgivningen. Vid olyckan omkom 28 personer och ett åttiotal personer skadades, varav flertalet befann sig utanför industriområdet. Den materiella förstörelsen var också omfattande. Merparten av anläggningen förstördes och ett stort antal byggnader i omgivningen skadades.</P> <P class="p299 ft1">Vid en anläggning i Seveso i Italien skedde år 1976 ett utsläpp av dioxiner. Utflödet berodde sannolikt på bristfällig kylning och/eller omrörning i reaktorn vilket bland annat medförde att temperatur och tryck steg på ett okontrollerat sätt. På grund av förhållandena i reaktorn bildades dioxiner i betydligt större mängd än normalt. Utflödet av dioxiner, som är mycket giftiga, har uppskattats till cirka 2 kg. Larmet till allmänheten och till myndigheterna i Seveso försvårades av bristfälliga rutiner och av semestrar och helgledighet. Myndigheterna som hade huvudansvaret för skyddet av de kringboende var till en början passiva bland annat därför att man saknade viktiga uppgifter om utsläppets sammansättning och giftighet. Olyckan krävde inga människoliv men ett stort område med cirka 700 personer fick utrymmas för flera år framåt. Konsekvenserna av olyckan blev kontaminering av mark samt döda djur.</P> <P class="p300 ft2">Vid en olycka år 1984 antändes läckande LPG (gasol) vid ett stort lager i Mexiko City och orsakade flera stora explosioner, varav några var av typen BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion). Explosionerna resulterade bland annat i att delar av cisterner for i väg som projektiler och några återfanns cirka en kilometer från olycksplatsen. Olyckan krävde drygt 500 människoliv och cirka 7 000 människor skadades. I stort sett samtliga döda och skadade var bosatta i området omkring gaslagret.</P> <P class="p301 ft2">En annan uppmärksammad olycka är den vid Union Carbides anläggning i Bhopal i Indien år 1984 där utsläpp av den giftiga gasen metylisocyanat (MIC) krävde 2 000 människoliv och cirka 200 000 människor skadades. Utsläppet berodde troligen på att vatten kommit in i en tank, vilket lett till häftig reaktion och temperaturförhöjning. På grund av den tryckhöjning som uppstod i tanken strömmade gas ut genom en säkerhetsventil. Kylsystemet</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p302 ft1">var vid olyckstillfället ur funktion liksom den gasskrubber och den flamma som var avsedda att förstöra eventuellt utströmmande metylisocyanat.</P> <P class="p303 ft2">I Basel i Schweiz utbröt år 1986 en brand i en lagerlokal vid Sandoz där det bland annat förvarades brandfarliga varor och olika typer av bekämpningsmedel. Branden ledde bland annat till att 1,7 ton kvicksilver förångades. Vid släckningsarbetet användes stora mängder vatten vilket ledde till att avloppsnätet blev överbelastat och stora mängder släckvatten, innehållande bland annat 200 kg kvicksilver och 30 ton organiska föroreningar, rann ut i floden Rhen med omfattande skador på bland annat djurlivet som följd.</P> <P class="p304 ft36">3 Riskhantering</P> <P class="p305 ft2">Ovan nämnda olyckor utgör exempel på stora olyckor, som på olika sätt fått katastrofala följder. Orsakerna till olyckorna är flera. Med ett medvetet och högt utvecklat säkerhetstänkande hade dock flera av olyckorna kunnat förhindras eller dess konsekvenser begränsats.</P> <P class="p306 ft2">Följande punkter är av särskild betydelse för att förebygga och begränsa allvarliga olyckor med farliga ämnen inom industrin.</P> <P class="p307 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Att befintliga riskkällor identifieras och uppskattas genom riskanalys.</SPAN></P> <P class="p308 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Att samhällsplaneringen sker med beaktande av de risker som den kemikaliehanterande industrin representerar (se ovan Bhopal och Mexico City).</SPAN></P> <P class="p309 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Att utrustning och driftrutiner inom industrin för hantering av farliga ämnen är säkra och ändamålsenliga (se ovan Flixborough och Bhopal).</SPAN></P> <P class="p310 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Att larm och rutiner för larm är tillgodosett och kunskaper om lämpliga skyddsåtgärder är kända hos den berörda allmänheten (se ovan Seveso).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">50</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p311 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Att det finns tillräckliga resurser inom framför allt räddningstjänsten och sjukvården.</SPAN></P> <P class="p312 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Att allmänheten informeras och får möjlighet att utöva inflytande på säkerhetsarbetet.</SPAN></P> <P class="p313 ft2">För att kunna bemästra riskerna för allvarliga olyckor krävs vidare samverkan. Det finns inget enskilt företag eller någon myndighet som besitter all den kunskap, de befogenheter eller de resurser som krävs för att åstadkomma en heltäckande riskhantering. Med riskhantering avses här hela det olycksförebyggande och skadebegränsande arbetet. Viktiga delar i riskhanteringen är riskanalys, genomförande av åtgärder, information och uppföljning.</P> <P class="p314 ft38">Industrins ansvar</P> <P class="p315 ft1">Alla industriella processer påverkas på ett eller annat sätt av människan. Det är därför grundläggande vid säkerhetsarbetet att redan från början ta hänsyn till detta. En väl fungerande organisation inom industrin är en viktig förutsättning för att frågor om risker för och skydd mot olyckor skall kunna hanteras på ett verkningsfullt sätt.</P> <P class="p316 ft2">För att skapa en hög säkerhet krävs ett högt säkerhetsmedvetande hos de anställda och andra som är verksamma vid en anläggning. Utbildning och information är av stor betydelse i dessa sammanhang. Detta gäller såväl hantering som funktion av styrsystemen, men även kännedom om själva processen är viktig så att berörd personal har möjlighet att bedöma vad som sker och var det sker.</P> <P class="p317 ft2">Säkerhetsfrågor bör behandlas i linjeorganisationen. Det är mycket viktigt att den som har ansvaret för säkerheten tar aktiv del i säkerhetsarbetet och har förståelse för dess betydelse. Det gäller också att se till att beslut i dessa frågor förs upp och fattas på en sådan nivå att förutsättningarna finns för att genomföra fattade beslut och att företagets ledning klargör och når ut med företagets policy i säkerhetsfrågor. Vidare är det väsentligt att fördelningen av arbetsuppgifter och befogenheter är tydlig samt att både personella och ekonomiska resurser ges för att genomföra ett systematiskt säkerhetsarbete och att man på alla nivåer inom företagets organisation inser och</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p318 ft1">förstår den centrala betydelse som säkerheten kring utrustning, metoder och rutiner har.</P> <P class="p319 ft2">Betydande ekonomiska och personella resurser avsätts också i många företag för att förebygga olyckor och begränsa skador till följd av olyckor. Detta gäller särskilt inom industriella verksamheter där större mängder farliga ämnen hanteras.</P> <P class="p320 ft38">Det allmännas ansvar</P> <P class="p112 ft1">För ett framgångsrikt säkerhetsarbete krävs även att samhället i övrigt tar ett ansvar och är delaktigt. Samhällsplaneringen, inklusive den fysiska planeringen, är ett viktigt moment för att förebygga olyckor och begränsa följderna av olyckor. Det är tyvärr inte ovanligt att större industrianläggningar ligger i nära anslutning till bostadsbebyggelse eller annan från säkerhetssynpunkt känslig samhällelig verksamhet. En industri kan också ligga ”fel” i förhållande till andra typer av skyddsvärda områden, t.ex. värdefulla miljö- och kulturområden. Detta kan många gånger bero på att industrin funnits på platsen under en mycket lång tid och att samhället eller staden utvecklats med industrin genom förtätning inom befintlig bebyggelse eller genom helt ny bebyggelse. Ofta är det fråga om en långsam utveckling i flera steg där även industrins verksamhet kan ha förändrats över tiden. Den långsamma och stegvisa utvecklingen av industrin och samhället kan medföra att riskerna inte alltid uppmärksammas i tillräcklig grad. Vanan vid att industrin alltid funnits på platsen kan också medföra att riskerna inte alltid uppmärksammas på samma sätt som vid en nyetablering. Den kommunala fysiska planeringen i kombination med den lokaliseringsprövning som sker enligt miljöskyddslagen är därför viktiga instrument i riskhanteringen.</P> <P class="p321 ft3">I lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) anges i 2 kap 8 § att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för bl.a. industriell produktion så lång möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Ä r området av riksintresse för t.ex. industriell produktion skall det skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. I plan- och bygglagen (1987:10) (PBL) finns bl.a. krav på att en miljökonsekvensbeskrivning skall göras vid planläggning av områden som medför betydande miljöpåverkan. I dessa bör någon form av riskanalys ingå. Boverket har i samarbete med Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen gett ut allmänna råd om bl.a. skyddsavstånd till industriella</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">52</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p322 ft1">verksamheter. Dessa råd kan vara till god hjälp vid den kommunala planeringen och lokaliseringsprövningen enligt miljöskyddslagstiftningen.</P> <P class="p323 ft3">Ä ven räddningstjänsten har en viktig roll när det gäller det kommunala säkerhetsarbetet genom att bl.a. främja olycks- och skadeförebyggande arbete. Detta arbete är en viktig del av samhällsplaneringen. För att få en klar bild av risksituationen i kommunen och därmed påverka samhällsplaneringen bör räddningstjänsten fortlöpande analysera de risker som finns i kommunen i form av industrianläggningar, transportleder o.s.v.. I riskanalysen ingår dels att identifiera riskkällor dels att uppskatta riskerna (konsekvensanalys). En viktig uppgift är härvid att bevaka risken för dominoeffekter. Den riskanalys som görs inom räddningstjänsten behöver självfallet inte vara lika detaljerad som den som utförs inom enskilda industrier. Det väsentliga är att man inom räddningstjänsten blir medveten om den riskbild man har att hantera så att man kan påverka samhällsutvecklingen och avpassa sina resurser därefter och göra genomtänkta prioriteringar.</P> <P class="p324 ft38">Riskanalys</P> <P class="p325 ft2">Grunden för säkerhetsarbete är riskanalysen. Med riskanalys avses enligt definition i SCRATCH (Scandinavien Risk Analysis Technology <NOBR>Co-orpe-</NOBR> ration) en systematisk analys med syfte att bestämma risker förknippade med ett system. Det föreligger dock flera definitioner av begreppet beroende bl.a. på att analyser av risker görs inom många olika områden och på varierande sätt. Oavsett definition innehåller analysen vissa fundamentala element enligt följande figur.</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB31353x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr23 td29"><SPAN class="p326 ft39">Planering av analysen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td29"><SPAN class="p327 ft39">Insamling av information</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td29"><SPAN class="p328 ft40">Definition av system</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td29"><SPAN class="p329 ft41">Komplettering</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p330 ft39">Identifikation av riskkällor</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr26 td45"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td46"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td47"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td48"><SPAN class="p9 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td49"><SPAN class="p9 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td50"><SPAN class="p9 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td51"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td46"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td52"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td45"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td46"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td53"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr26 td54"><SPAN class="p331 ft39">Uppskattning av risk</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td55"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td52"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td45"><SPAN class="p9 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td46"><SPAN class="p9 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr9 td53"><SPAN class="p332 ft41">Riskanalys</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr24 td54"><SPAN class="p333 ft44">(Sannolikhet och konsekvens)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td55"><SPAN class="p9 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td52"><SPAN class="p9 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td45"><SPAN class="p9 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td46"><SPAN class="p9 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td56"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td57"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td58"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td51"><SPAN class="p9 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td46"><SPAN class="p9 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td52"><SPAN class="p9 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td45"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td60"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td57"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td61"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td62"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td45"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr30 td63"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td64"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td65"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr30 td66"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td52"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td45"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td67"><SPAN class="p334 ft41">Riskbedömning</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr30 td68"><SPAN class="p335 ft39">Värdering av risk</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td46"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td45"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td69"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td60"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td57"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td61"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td62"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td69"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td45"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td46"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td47"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td64"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td65"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr30 td66"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td52"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td45"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td46"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td47"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td56"><SPAN class="p9 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td57"><SPAN class="p9 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td70"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td51"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td46"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td52"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 rowspan=3 class="tr11 td71"><SPAN class="p9 ft41">Riskhantering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td72"><SPAN class="p336 ft39">Förslag till</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td70"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td51"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td46"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td52"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr26 td72"><SPAN class="p333 ft39">riskreducerande åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td61"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td62"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td69"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td73"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td70"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td51"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td46"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td52"><SPAN class="p9 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td45"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td46"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td53"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr29 td66"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td52"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td45"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td46"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td53"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td56"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td74"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td70"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td51"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td46"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td52"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft2">Det finns olika metoder med vars hjälp risker för allvarliga olyckshändelser kan identifieras och bedömas. Metoderna varierar vad gäller tillvägagångssätt, systematik och detaljeringsnivå. Det är viktigt att anpassa valet av metod efter behovet. Vid enklare och lättöverskådliga processer kan det räcka med en mer översiktlig analys, medan det för en komplex process kan vara nödvändigt att använda en betydligt mer omfattande analysmetod.</P> <P class="p338 ft2">Gemensamt för alla analysmetoder är att de på ett systematiskt sätt försöker spåra upp händelser, avvikelser etc. som kan leda till olyckor, felfunktioner eller liknande.</P> <P class="p339 ft2">Nästa steg är konsekvensanalysen. Här beaktas bl.a. de inneboende egenskaperna hos de hanterade ämnena (denna del av analysen kallas faroanalys). En annan del av konsekvensanalysen är exponeringsanalysen där spridningssätt och vilka miljöer och objekt som exponeras för utsläppet och känsligheten hos dessa beaktas.</P> <P class="p340 ft2">När riskkällorna har identifierats och riskerna uppskattats med avseende dels på sannolikhet, dels på tänkbara konsekvenser, görs en riskvärdering. Riskvärderingen föregår arbetet med att klargöra erforderliga och möjliga åtgärder. Det kan vara lämpligt att rangordna riskerna så att de allvarligaste</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">54</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">riskerna åtgärdas först. I många fall är det möjligt att ur analysen få idéer om vilka åtgärder som behöver vidtas. Ibland kan det dock vara nödvändigt att se över hela processen, och kanske hitta andra vägar. Viktigt är också, som tidigare nämnts, att beslut om åtgärder fattas på rätt nivå så att förutsättningar finns och möjlighet ges att genomföra beslutade åtgärder.</P> <P class="p341 ft36">4 <NOBR>Seveso-direktivet</NOBR> (Seveso I)</P> <P class="p305 ft1">Olyckan i Flixborough medförde att de engelska myndigheterna påbörjade ett arbete med att ta fram regler speciellt inriktade mot industri där risk för allvarliga olyckshändelser föreligger. En arbetsgrupp tillsattes och fick bl.a. i uppdrag att identifiera de typer av anläggningar som kunde komma i fråga. Arbetsgruppens arbete resulterade i riktlinjer för lagstiftning på området. Enligt riktlinjerna skulle verksamhetsutövare vars verksamhet kunde leda till allvarliga olyckshändelser dels anmäla verksamhetens art och vilka farliga ämnen som hanterades, dels visa att riskanalys genomförts och att relevanta åtgärder vidtagits för att förebygga riskerna. Arbetet blev dock fördröjt på grund av olyckan i Seveso.</P> <P class="p342 ft3">Efter olyckan i Seveso år 1976 påbörjades ett arbete inom EG med att ta fram gemensamma regler avseende stora industriolyckor. Detta arbete utmynnade år 1982 i direktivet om risker för storolyckor i vissa industriella verksamheter (82/501/EEG), det s.k. <NOBR>Seveso-direktivet</NOBR> (Seveso I). I direktivet regleras säkerhetshanteringen vid viss industriell verksamhet där farliga ämnen ingår. Syftet med direktivet är att förhindra och begränsa följderna av storolyckor vid sådan industriell verksamhet. Vilka verksamheter som omfattas framgår av direktivets definitioner av industriell verksamhet och farliga ämnen. Vid det svenska genomförandet av direktivet gjordes inte någon speciell begränsning till vissa industriella verksamheter. De svenska reglerna har således ett något vidare tillämpningsområde än direktivet.</P> <P class="p343 ft2">Direktivet innehåller bl.a. bestämmelser om säkerhetsåtgärder som skall vidtas vid berörda verksamheter. Kraven på verksamhetsutövarna är indelade i två nivåer beroende på vilka farliga ämnen som finns i verksamheten</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p344 ft2">och i vilka mängder de kan förekomma. Vid samtliga verksamheter som omfattas av direktivet skall riskanalys utföras och erforderliga åtgärder vidtas för att eliminera de identifierade riskerna.</P> <P class="p345 ft2">För de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån skall en särskild säkerhetsredovisning lämnas till behörig myndighet innan verksamheten påbörjas och därefter skall redovisningen uppdateras regelbundet. Enligt de svenska föreskrifterna på området skall detta ske vart tredje år eller vid förändringar som påverkar risken för olyckshändelser. Säkerhetsredovisningen skall innehålla uppgifter om själva anläggningen och tillverkningsprocessen, de farliga ämnen som hanteras i verksamheten och eventuella ”storolyckssituationer”. För övriga verksamheter som omfattas av direktivet behöver någon särskild redovisning inte lämnas till behöriga myndigheter.</P> <P class="p346 ft49"><SPAN class="ft49">4.1</SPAN><SPAN class="ft50">Genomförandet av Seveso I i Sverige</SPAN></P> <P class="p347 ft29">Frågor om olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder spänner över flera lagstiftningsområden och därmed också över flera myndigheters ansvarsområden. Genomförandet av Seveso I skedde inte genom något enhetligt förfarande. Den befintliga lagstiftningen ansågs tillräcklig och några mer genomgripande förändringar med anledning av Seveso I gjordes därför inte. I stället skedde nödvändiga anpassningar genom tillägg i räddningstjänstförordningen och genom att myndighetsföreskrifter utfärdades inom respektive lagstiftningsområde. Därmed bakades Seveso I in i den befintliga myndighetsstrukturen och ansvaret för de frågor som regleras i direktivet delades mellan berörda myndigheter (Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket, Räddningsverket och Sprängämnesinspektionen). Ingen av myndigheterna gavs något särskilt samordningsansvar utan de agerar i huvudsak parallellt med varandra. Ett visst samarbete förekommer dock på central nivå. Grupper med representanter från myndigheter och andra intressenter har bildats där bl.a. gemensamma frågor om <NOBR>Seveso-direktivet</NOBR> diskuteras. Grupperna träffas regelbundet. De ovan nämnda myndigheterna har också gett ut en skrift med vägledning för tillämpningen av de svenska reglerna i anledning av Seveso I. I arbetet med skriften har även industrin medverkat. Lokalt och regionalt har samarbetet mellan berörda myndigheter varit av begränsad omfattning.</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">56</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p348 ft38">Arbetarskyddsstyrelsen</P> <P class="p349 ft2">Arbetarskyddsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för bl.a. arbetsmiljöfrågor och chefsmyndighet för Yrkesinspektionen som är regional tillsynsmyndighet enligt arbetsmiljölagen (1977:1160). Tillsammans bildar dessa Arbetarskyddsverket. Arbetarskyddsstyrelsen har den centrala tillsynen över efterlevnaden av arbetsmiljölagstiftningen samt lagen (1985:426) om kemiska produkter avseende skyddet mot ohälsa och olycksfall i arbetsmiljön i samband med yrkesmässig hantering av kemiska produkter. Arbetarskyddsstyrelsen meddelar också föreskrifter och allmänna råd om arbetsmiljölagstiftningens tillämpning.</P> <P class="p350 ft2">Arbetarskyddsstyrelsens ansvarsområde enligt Seveso I avser den inre säkerheten, det vill säga arbetstagarnas hälsa och miljö inom de anläggningar som omfattas av direktivet. Med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) har Arbetarskyddsstyrelsen meddelat särskilda föreskrifter om storskalig kemikaliehantering (AFS 1989:6). Till föreskrifterna finns också allmänna råd.</P> <P class="p314 ft38">Naturvårdsverket</P> <P class="p351 ft2">Naturvårdsverket är central förvaltningsmyndighet för miljöfrågor och har ett centralt tillsynsansvar enligt miljöskyddslagen (1969:387) och, såvitt gäller den yttre miljön vid hantering av kemiska produkter, enligt lagen om kemiska produkter och vissa förordningar som är kopplade till denna lag.</P> <P class="p345 ft2">Länsstyrelsen utövar den regionala tillsynen vad gäller miljöskyddslagen och miljöskyddsförordningen (1989:364) samt lagen om kemiska produkter och därtill knutna förordningar. Den lokala tillsynen inom varje kommun utövas av den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljöområdet. Om förslaget till miljöbalk antas av riksdagen kommer miljöskyddslagen och lagen om kemiska produkter att ingå i balken. Detta kommer dock inte att medföra någon förändring av Naturvårdsverkets ansvarsområde.</P> <P class="p352 ft2">Naturvårdsverkets ansvarsområde enligt Seveso I avser den yttre miljön kring de anläggningar som omfattas av direktivet. Till den yttre miljön räknas även människor i anläggningarnas omgivningar. Å tgärder för att förebygga direkta skador till följd av brand eller explosion faller utanför Naturvårdsverkets ansvarsområde enligt 3 § andra stycket lagen om kemiska produkter. Denna typ av skador hör i stället till Sprängämnesinspektionens</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p353 ft2">ansvarsområde enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Däremot anser Naturvårdsverket att lagen om kemiska produkter är tillämplig på sekundära skador från brand- och explosionsolyckor orsakade av t.ex. släckvatten eller giftiga gasmoln.</P> <P class="p354 ft1">Med stöd av 30 § förordningen (1985:835) om kemiska produkter har Naturvårdsverket meddelat föreskrifter om skydd av den yttre miljön vid storolyckor vid industriell kemikaliehantering (SNFS 1994:1). I anslutning härtill har verket även gett ut allmänna råd. Föreskrifterna bygger på de av Arbetarskyddsstyrelsen utfärdade föreskrifterna (AFS 1989:6).</P> <P class="p355 ft38">Räddningsverket</P> <P class="p128 ft2">Räddningsverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om räddningstjänst och olycks- och skadeförebyggande åtgärder enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) m.m.. Verket skall enligt sin instruktion bl.a. särskilt samordna samhällets verksamhet för olycks- och skadeförebyggande åtgärder enligt räddningstjänstlagen samt inom räddningstjänsten och bevaka riskutvecklingen inom verksamhetsområdet och verka för att åtgärder vidtas för befolkningens skydd och för att förebygga olyckor.</P> <P class="p356 ft1">Räddningsverket utövar den centrala och länsstyrelsen den regionala tillsynen över efterlevnaden av räddningstjänstlagen, räddningstjänstförordningen (1986:1107) samt föreskrifter utfärdade med stöd av dessa. Lokalt utövar den kommunala nämnd som har ansvar för räddningstjänstfrågor den omedelbara tillsynen. Enligt 7 § räddningstjänstlagen skall varje kommun svara för att åtgärder vidtas inom kommunen så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs samt främja annan olycks- och skadeförebyggande verksamhet i kommunen.</P> <P class="p357 ft1">Räddningsverkets ansvarsområde enligt Seveso I avser räddningstjänstfrågor såväl inom som utom de anläggningar som omfattas av direktivet. I 43 § räddningstjänstlagen anges att vid en anläggning, där verksamheten innebär fara för att en olyckshändelse skall orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön, är anläggningens innehavare skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. För att anpassa räddningstjänstlagstiftningen till direktivets särskilda krav på riskanalys och informationsskyldighet för vissa verksamheter infördes bestämmelser i <NOBR>68-70</NOBR> §§ räddningstjänstförordningen med krav på riskanalys och information. Med stöd av 69 § räddningstjänstförordningen</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">58</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p288 ft2">som avser de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån enligt direktivet har Räddningsverket utfärdat särskilda föreskrifter (SRVFS 1994:1). Verket har även meddelat allmänna råd i anslutning till föreskrifterna.</P> <P class="p76 ft1">Genomförandet av direktivet inom räddningstjänstlagstiftningen har således skett genom 43 § räddningstjänstlagen. Lagrummet är emellertid allmänt hållet och har formellt sett ett vidare tillämpningsområde än direktivet avseende skadebegränsande åtgärder. Att en anläggning betraktas som §43- anläggning innebär enligt 21 § räddningstjänstlagen att den skall anges i räddningstjänstplanen. Enligt vad utredningen erfarit betraktas i praktiken de verksamheter som endast omfattas av den lägre kravnivån i Seveso I inte som § <NOBR>43-anläggningar.</NOBR> Det innebär att de i allmänhet inte redovisas i räddningstjänstplanen. Med hänsyn till den koppling som finns mellan 43 § räddningstjänstlagen och räddningstjänstplanen enligt 21 § samma lag är det enligt vår uppfattning tveksamt om det varit korrekt att använda 43 § räddningstjänstlagen som utgångspunkt för implementeringen av Seveso I. Den praktiska tillämpningen av 21 § räddningstjänstlagen visar att många <NOBR>Seveso-anläggningar</NOBR> inte betraktas som § <NOBR>43-anläggningar.</NOBR></P> <P class="p304 ft38">Sprängämnesinspektionen</P> <P class="p358 ft1">Sprängämnesinspektionen är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör brandfarliga och explosiva varor. En av Sprängämnesinspektionens huvuduppgifter är att med stöd av lagen om brandfarliga och explosiva varor utarbetar föreskrifter och allmänna råd för hantering och import av sådana varor. Sprängämnesinspektionen är också central tillsynsmyndighet inom området. Den lokala tillsynen för civila anläggningar är uppdelad mellan inspektionen och den eller de kommunala nämnder som svarar för räddningstjänsten när det gäller brandfarliga varor och polismyndigheten när det gäller explosiva varor. Sprängämnesinspektionen har det lokala tillsynsansvaret för hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten och Försvarets materielverk, vid vissa anläggningar för hantering av naturgas, vid vissa tekniskt komplicerade anläggningar efter särskilt beslut av inspektionen samt vid anläggningar där inspektionen är tillståndsmyndighet för hantering av explosiva varor. Sprängämnesinspektionen svarar för den lokala tillsynen över hanteringen av explosiva varor inom Försvarsmakten och Försvarets materielverk där inspektionen är tillståndsmyndighet.</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p359 ft1">För att brandfarliga och explosiva varor skall få hanteras krävs tillstånd. När det gäller civil hantering av brandfarliga varor är det den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggväsendet som meddelar tillstånd. För civil hantering av explosiva och brandfarliga varor är tillståndsgivningen uppdelad mellan Sprängämnesinspektionen och polismyndigheten. Sprängämnesinspektionen är tillståndsmyndighet för hantering av både explosiva och brandfarliga varor på vid fasta anläggningar inom Försvarsmakten och Försvarets materielverk.</P> <P class="p360 ft2">Några regeländringar i anledning av Seveso I har inte företagits inom Sprängämnesinspektionens verksamhetsområde. Sprängämnesinspektionen har inte heller utfärdat några särskilda myndighetsföreskrifter i anledning av direktivet. Befintligt regelverk har ansetts tillräckligt för att uppfylla direktivets krav.</P> <P class="p361 ft52"><SPAN class="ft36">5</SPAN><SPAN class="ft51">OECD:s arbete med säkerhetsfrågor inom industrin</SPAN></P> <P class="p362 ft1">Ett grundläggande utvecklingsarbete angående säkerheten vid farlig industriell verksamhet har genomförts inom OECD. Detta har bl.a. lett fram till rekommendationer om Polluter <NOBR>Pays-principen</NOBR> (förorenaren betalarprincipen) och rekommendationer med vägledande principer för förebyggande av, beredskap för och insatser vid kemikalieolyckor.</P> <P class="p54 ft2">Resultatet av <NOBR>OECD-arbetet</NOBR> har i hög grad legat till grund för framtagandet inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (UN/ECE) av konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor och har också haft stor betydelse inom EU vid utarbetandet av det nya <NOBR>Seveso-direktivet</NOBR> (Seveso II) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår.</P> <P class="p363 ft2">Förorenaren <NOBR>betalar-principen</NOBR> antogs år 1972 av OECD som en princip för fördelning av kostnaderna för skyddet mot föroreningar. Från början avsåg principen i huvudsak kostnader för fortlöpande föroreningar som med hänsyn till människors hälsa och miljön behövde minskas. Principen har</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">60</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p364 ft1">sedan utvecklats inom OECD till att även avse kostnader för åtgärder avsedda att förebygga och skydda mot föroreningar till följd av olyckor. I inledningen till Industriolyckskonventionen anges, som tidigare nämnts, att förorenaren <NOBR>betalar-principen</NOBR> skall betraktas som en allmän princip inom internationell miljörätt. Härtill återkommer vi senare i kapitel 12.</P> <P class="p365 ft2">OECD:s rekommendationer med vägledande principer för förebyggande av, beredskap för och insatser vid kemikalieolyckor behandlar de roller olika intressenter har och det ansvar som ankommer på dessa. Intressenter är myndigheter på olika nivåer och företagsledningen eller andra anställda i företag som driver verksamhet med hantering av farliga ämnen. De frågor som har betydelse för säkerheten inom de företag som det är fråga om behandlas i principerna, t.ex. kravet på införandet av riktlinjer för säkerheten inom varje verksamhet. Sådana riktlinjer är tänkta att omfatta planering, utformning, lokalisering, konstruktion och drift av anläggningen samt uppföljning av säkerhetsarbetet. Andra frågor är uppställning av säkerhetsmål och inrättande av ett kontrollsystem i myndigheternas regi. De vägledande principerna behandlar också krav på planering av räddningstjänsten och på insatser som begränsar de negativa följderna av de olyckor som inträffar.</P> <P class="p366 ft2">Myndigheterna har enligt de vägledande principerna till uppgift att motivera intressenter inom alla sektorer i samhället att vidta åtgärder för förebyggande av, beredskap för och insatser vid olyckor samt att vidta åtgärder som åligger var och en av dem. Myndigheterna bör också kräva att företagsledningen undersöker och rapporterar olyckor. De bör undersöka betydelsefulla olyckor och sprida information om t.ex. de slutsatser som dragits vid undersökningarna. Myndigheterna bör slutligen underlätta och befrämja utbyte av information och erfarenheter om förebyggande av, beredskap för och insatser vid olyckor.</P> <P class="p367 ft2">Företagsledningen har enligt de vägledande principerna förstahandsansvaret för att en farlig anläggning utformas, uppförs och drivs på ett säkert sätt. Principerna för säkerheten, som omfattar bl.a. skyddet av hälsa och miljö, bör vara en integrerad del i varje företag och omfatta ändamålsenliga riktlinjer för säkerheten. Krav måste vara att principerna för säkerheten vid företaget tillämpas av anställda på alla nivåer.</P> <P class="p368 ft1">Enligt de vägledande principerna bör tillverkare av farliga ämnen vara skyldiga att främja en säker hantering av varje farligt ämne som de producerar. Ansvaret gäller ämnets hela livscykel i enlighet med principen om s.k. produktansvar (product stewardship). Företagsledningen bör vidare inte utnyttja entreprenörer för genomförande av arbete, om detta äventyrar säker-</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p369 ft1">heten. Endast entreprenörer som kan bedömas utföra tjänsterna i enlighet med gällande föreskrifter och företagets riktlinjer för säkerheten bör anlitas.</P> <P class="p370 ft2">Principerna ställer krav på att företagsledningen övervakar och kontrollerar att säkerhetskravet uppfylls av entreprenörerna. Företagsledningen bör också ha rutiner för att se till att säkerheten inte äventyras genom reparationer eller modifikationer av anläggningen, utrustningen, processen, anordningar eller metoder. Företagsledningen bör genomföra åtgärder för att förvissa sig om att regelbunden och systematisk kontroll av säkerheten genomförs vid företagets alla farliga anläggningar. Det gäller också anläggningar som tillhör dotterbolag och, så långt möjligt, anläggningar som tillhör bolag som företaget är delägare i. Företagsledningen bör undersöka alla betydelsefulla tillbud för att klarlägga orsaken och för att vidta åtgärder som rättar till felaktigheter i teknologi eller förfarande.</P> <P class="p60 ft2">Alla anställda bör enligt de vägledande principerna utföra sina arbeten på ett säkert sätt och aktivt bidra till utvecklingen av riktlinjerna för säkerheten och säkra förfaranden. En anställd bör ha rätt att vägra utföra varje uppgift som han eller hon tror kan skapa en omotiverad risk för en olycka med farliga ämnen. Den anställde bör genast till företagsledningen rapportera anledningen till sin vägran att utföra dessa uppgifter eller varje situation som skulle kunna utvecklas till en sådan olycka. Ingen åtgärd till förfång för en anställd bör enligt principerna genomföras, om den anställde klagar i god tro inför andra anställda som är ansvariga för säkerheten.</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">62</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p276 ft36">6 Seveso II</P> <P class="p293 ft2">Seveso II är en vidareutveckling av Seveso I. Generellt kan sägas att kraven på såväl företag som myndigheter är högre och mer omfattande i Seveso II jämfört med Seveso I. OECD:s vägledande principer för säkerhetsarbetet har, som ovan nämnts, haft stor betydelse för direktivets innehåll bl.a. genom att organisationsfrågor har fått stor uppmärksamhet i strävan att uppnå hög säkerhet.</P> <P class="p314 ft38">Skillnader mellan Seveso I och Seveso II</P> <P class="p353 ft2">De viktigaste skillnaderna mellan Seveso I och Seveso II kan sammanfattas enligt följande.</P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Seveso II har ett vidare tillämpningsområde än Seveso I genom</SPAN></P> <P class="p371 ft1">att dess tillämplighet inte är begränsad till vissa typer av industriell verksamhet utan är generellt tillämpligt på all verksamhet där farliga ämnen förekommer i viss omfattning. Bland farliga ämnen har kategorin miljöfarliga ämnen tillkommit i Seveso II vilken inte finns med i Seveso I.</P> <P class="p372 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">I Seveso II har till skillnad från Seveso I tröskelvärden införts för samtliga farliga ämnen som omfattas av direktivet. Detta innebär att vissa verksamheter med en ringa hantering av farliga ämnen som i dag formellt omfattas av Seveso I, utan att de egentligen kan ge upphov till någon allvarligare olycka, inte kommer att omfattas av Seveso II. Direktivet har därmed fått en klarare avgränsning.</SPAN></P> <P class="p373 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Myndigheternas kontroll och tillsyn liksom verksamhetsutövarnas informationsskyldighet ökar. Samtliga verksamhetsutövare som omfattas av Seveso II kommer att i någon form bli skyldiga att informera behöriga myndigheter om sin verksamhet. Dessutom skall säkerhetsarrangemangen vid de verksamheter</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p374 ft1">som omfattas av den högre kravnivån granskas av behörig myndighet.</P> <P class="p375 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Seveso II är i enlighet med OECD:s riktlinjer mera fokuserat på företagens säkerhetsmedvetande och organisation än vad som är fallet i Seveso I. Bland annat skall samtliga verksamhetsutövare som omfattas av direktivet utarbeta en säkerhetspolicy för sin verksamhet.</SPAN></P> <P class="p376 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Kraven på räddningstjänstplanering har utökats dels genom att kraven på verksamhetsutövarnas interna planer för räddningsinsatser preciserats, dels genom att det i Seveso II även ställs krav på att behörig myndighet skall utarbeta externa planer för räddningsinsatser.</SPAN></P> <P class="p377 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Allmänhetens insyn och möjlighet att lämna synpunkter på företagens säkerhetsarrangemang har utökats. Detta är en utveckling som även gäller andra </SPAN><NOBR>EU-direktiv.</NOBR> På det närliggande miljöområdet kan direktivet om miljökonsekvensbeskrivningar och <NOBR>IPPC-direktivet</NOBR> nämnas som exempel.</P> <P class="p378 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Lokaliseringsfrågor är nya i Seveso II och frågor om dominoeffekter till följd av samlokalisering av farliga verksamheter har fått väsentligt ökad uppmärksamhet i Seveso II.</SPAN></P> <P class="p379 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Till skillnad från Seveso I innehåller Seveso II bestämmelser om att behöriga myndigheter i vissa fall kan förbjuda verksamheter eller stoppa driften vid en verksamhet. Detta skall ske om myndigheten anser att säkerhetsarrangemangen vid en verksamhet är uppenbart otillräckliga och får ske om den redovisningsskyldighet som direktivet ålägger verksamhetsutövaren inte fullgörs i tid.</SPAN></P> <P class="p380 ft2">I det följande kommer vi att ge en närmare beskrivning av innehållet i Seveso II och Industriolyckskonventionen. Behovet av lagstiftning m.m. för genomförandet av Seveso II samt för ratifikationen av Industriolyckskonventionen och anpassningen till miljöskyddslagstiftningen tas upp gemensamt i kapitel 11 nedan.</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">64</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p348 ft38">Tillämpningsområdet och syftet (artiklarna 1och 2)</P> <P class="p381 ft2">Syftet med Seveso II är enligt artikel 1 att förebygga allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och att begränsa följderna av dem för människor och miljö, så att höga skyddsnivåer kan säkerställas konsekvent och effektivt i hela gemenskapen.</P> <P class="p382 ft1">Direktivet skall enligt artikel 2 tillämpas på verksamheter där farliga ämnen förekommer eller kan förekomma i kvantiteter som motsvarar eller överstiger de mängder som anges i bilaga I till direktivet. Genom att Seveso II till skillnad från Seveso I inte är knutet till vissa slag av industrianläggningar har direktivets tillämpningsområde vidgats. I nämnda artikel anges vidare att bestämmelserna i direktivet skall tillämpas utan att gemenskapens (Europeiska gemenskapen) bestämmelser om arbetsmiljö påverkas. Seveso II är således parallell till arbetsmiljölagstiftningen.</P> <P class="p383 ft38">Definitioner (artikel 3)</P> <P class="p384 ft1">Det nya direktivets tillämplighet är i likhet med Seveso I kopplat till förekomsten av farliga ämnen. <SPAN class="ft32">Farliga ämnen </SPAN>definieras genom särskilda bilagor med förteckningar över ämnen och kategorier av ämnen. Förteckningarna i Seveso II har dock förenklats jämfört med vad som gäller enligt Seveso I.</P> <P class="p104 ft2">I Seveso I finns tre bilagor med fyra listor över farliga ämnen. Bilaga 2 i direktivet gäller lagring och omfattar två listor, en med särskilt angivna farliga ämnen och därtill hörande tröskelvärden samt en med kategorier av farliga ämnen och därtill hörande tröskelvärden. Bilaga 3 gäller industriell verksamhet och omfattar en lista med farliga ämnen och kategorier av farliga ämnen samt tröskelvärden för tillämpning av den högre kravnivån enligt direktivet. Slutligen innehåller bilaga 4 kategorier av farliga ämnen samt kriterier för de olika kategorierna.</P> <P class="p317 ft1">I Seveso II finns endast två listor. Det görs därvid ingen skillnad på om ett ämne endast förvaras eller om det är föremål för någon form av hantering. Den ena listan innehåller en förteckning över särskilda ämnen och den andra innehåller kategorier av farliga ämnen. I båda listorna finns särskilda tröskelvärden som dels anger den nedre gränsen för direktivets tillämplighet, dels anger när särskilda högre krav på redovisning skall tillämpas på en verksamhet. Tyngdpunkten har lagts på listan med kategorier av farliga</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft1">ämnen medan listan med särskilda ämnen har gjorts relativt kort i jämförelse med Seveso I.</P> <P class="p245 ft2"><SPAN class="ft53">Verksamhetsbegreppet </SPAN>i Seveso II har en vidare betydelse än begreppet industriell verksamhet i Seveso I. Begreppet industriell verksamhet är nämligen begränsat till de delar av en verksamhet där farliga ämnen förekommer medan begreppet verksamhet enligt Seveso II omfattar hela det område som sorterar under en verksamhetsutövares ledning, där farliga ämnen finns vid en eller flera anläggningar, inklusive gemensamma eller därtill hörande infrastrukturer eller aktiviteter. En verksamhet enligt Seveso II omfattar således inte endast de delar där farliga ämnen förekommer utan verksamheten i dess helhet.</P> <P class="p386 ft2">Industriell verksamhet i Seveso I motsvarar närmast begreppet anläggning i Seveso II. Med <SPAN class="ft53">anläggning </SPAN>avses nämligen en teknisk enhet inom en verksamhet där farliga ämnen tillverkas, används, hanteras eller förvaras. Detta inbegriper all utrustning, alla konstruktioner, ledningar, maskiner, verktyg, särskilda industrijärnvägsspår, lastkajer, bryggor, pirar, magasin eller liknande anordningar, flytande eller fasta, som är nödvändiga för anläggningens drift.</P> <P class="p387 ft2">Seveso II är, som tidigare nämnts, betydligt mer utförligt och detaljerat än Seveso I och innehåller därmed också fler definitioner än Seveso I. Utöver de ovan nämnda begreppen, farliga ämnen, verksamhet och anläggning, definieras verksamhetsutövare, allvarliga olyckshändelser, fara, risk och lager i direktivet. Verksamhetsutövare och allvarlig olyckshändelse i Seveso II motsvaras av verksamhetsidkare och storolycka i Seveso I medan lager ingår som en del av definitionen av industriell verksamhet i Seveso I. Ö vriga begrepp definieras inte i Seveso I.</P> <P class="p388 ft38">Undantag (artikel 4)</P> <P class="p389 ft2">Undantagen i de båda direktiven är i stort sett desamma. Något undantag för tillverkning och förvaring av explosiva ämnen, krut och ammunition finns emellertid inte i Seveso II. Att vissa verksamheter undantagits från direktivets tillämpningsområde innebär emellertid inte att de svenska reglerna på området inte kan omfatta sådan verksamhet. Seveso II är nämligen i likhet med Seveso I ett minimidirektiv och det står de enskilda staterna fritt att själva besluta om strängare regler.</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">66</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p348 ft38">Verksamhetsutövarnas allmänna skyldigheter (artikel 5)</P> <P class="p390 ft2">I artikel 5 i Seveso II anges verksamhetsutövarnas allmänna skyldigheter. Denna bestämmelse gäller samtliga verksamhetsutövare som omfattas av direktivet. Medlemsstaterna skall enligt artikeln se till att verksamhetsutövarna vidtar alla åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga olyckshändelser och för att begränsa följderna av dessa för människor och miljö. Vidare anges att medlemsstaterna skall se till att verksamhetsutövarna när som helst för behöriga myndigheter kan styrka att alla de nödvändiga åtgärder som föreskrivs i direktivet vidtagits. Bestämmelsen motsvarar i princip artiklarna 3 och 4 i Seveso I.</P> <P class="p324 ft38">Verksamhetsutövarnas särskilda skyldigheter</P> <P class="p34 ft2">I artiklarna 6, 7 och 9 anges verksamhetsutövarnas särskilda skyldigheter. De verksamheter som omfattas av direktivet är indelade i två kravnivåer beroende på vilka farliga ämnen som förekommer i verksamheten och i vilka mängder detta kan antas ske. Denna uppdelning framgår av definitionen av farliga ämnen i artikel 3 och av artikel 2 som anger vilka verksamheter som omfattas av direktivet. I båda dessa bestämmelser finns hänvisningar till de ovan nämnda listorna med farliga ämnen i bilaga I till direktivet.</P> <P class="p314 ft38">Anmälan (artikel 6)</P> <P class="p315 ft1">Artikel 6 om anmälan gäller för samtliga verksamheter som omfattas av direktivet. Anmälan skall göras vid nyanläggning samt när det gäller befintliga verksamheter inom tre år från det att direktivet trädde i kraft. I de fall verksamhetsutövaren redan lämnat alla relevanta upplysningar till behöriga myndigheter behöver någon anmälan inte göras. Härmed torde främst avses verksamheter som omfattas av kravet på säkerhetsredovisning enligt Seveso I.</P> <P class="p391 ft1">En anmälan skall innehålla följande.</P> <P class="p392 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Namn och adressuppgifter för verksamheten och verksamhetsutövaren.</SPAN></P> <P class="p393 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Uppgifter om vilka farliga ämnen eller grupper av ämnen som ingår i verksamheten och omfattas av direktivet.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p394 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Uppgifter om den verksamhet som bedrivs eller skall bedrivas.</SPAN></P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Information om omgivningspåverkan.</SPAN></P> <P class="p395 ft2">Vid förändringar i verksamheten som har betydelse för de uppgifter som lämnats i anmälan skall verksamhetsutövaren omedelbart informera berörda myndigheter. Vidare skall information lämnas vid definitiv nedläggning av en anläggning. Om säkerhetsarrangemangen vid en verksamhet bedöms som uppenbart otillräckliga skall den behöriga myndigheten enligt artikel 17 förbjuda idrifttagandet eller driften vid verksamheten. Ä ven i de fall anmälan inte lämnas in i tid kan den behöriga myndigheten förbjuda verksamheten enligt artikel 17. I det senare fallet är detta emellertid inte någon skyldighet utan endast en möjlighet. Artikel 17 kommer att behandlas närmare längre fram.</P> <P class="p324 ft38">Säkerhetspolicy (artikel 7)</P> <P class="p34 ft2">Enligt artikel 7 skall de verksamhetsutövare som endast omfattas av den lägre kravnivån utarbeta ett dokument med företagets säkerhetspolicy för att förebygga allvarliga olyckshändelser och se till att den tillämpas i verksamheten. Det finns inget krav på att dessa verksamhetsutövare skall inge säkerhetspolicyn till behöriga myndigheter med mindre än att dessa särskilt begär det. För verksamheter som omfattas av den högre kravnivån skall däremot säkerhetspolicyn ingå som en del av den säkerhetsrapport som dessa företag enligt artikel 9 är skyldiga att inge till behöriga myndigheter jämte ett säkerhetssystem för att se till att säkerhetspolicyn genomförs.</P> <P class="p396 ft2">I bilaga III till direktivet anges vilka uppgifter som säkerhetspolicyn och säkerhetssystemet (verksamhetens säkerhetsorganisation) skall innehålla. Kraven på vad säkerhetspolicyn skall innehålla är kortfattade.</P> <P class="p397 ft2">Beskrivningen av säkerhetssystemets innehåll är däremot omfattande. För de allra minsta och enklaste verksamheterna torde säkerhetspolicyn kunna göras relativt enkel. Det är dock viktigt att den ger uttryck för ett genuint säkerhetsmedvetande och inte endast är en slentrianmässigt upprättad handling.</P> <P class="p356 ft2">Säkerhetspolicyn innefattar mål och allmänna handlingsprinciper som verksamhetsutövaren ställt upp för hantering av riskerna. I säkerhetssystemet skall företagen redovisa system för kontinuerlig riskanalys, sin organisation och den personal som är berörd av den riskfyllda hanteringen i</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">68</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft2">verksamheten, styrning av organisationen för att arbetet skall kunna bedrivas under säkra förhållanden, hanteringen av ändringar i verksamheten, identifiering och planering för nödsituationer samt metoder för resultatuppföljning och kontroll av det samlade säkerhetsarbetet.</P> <P class="p99 ft2">Vid ändring i verksamheten som kan få betydande återverkningar avseende faran för allvarliga olyckshändelser skall verksamhetsutövarna enligt artikel 10 se över och, om det är nödvändigt, revidera säkerhetspolicyn och säkerhetssystemet.</P> <P class="p314 ft38">Säkerhetsrapport (artikel 9 och 10)</P> <P class="p112 ft2">Enligt artikel 9 i Seveso II skall de verksamhetsutövare som omfattas av den högre kravnivån i direktivet inge en säkerhetsrapport till behöriga myndigheter. Detta kommer att gälla för flertalet av de verksamheter som i dag är skyldiga att lämna säkerhetsredovisning enligt artikel 5 i Seveso I.</P> <P class="p12 ft1">Syftet med säkerhetsrapporten är att</P> <P class="p399 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft54">visa att en säkerhetspolicy för att förebygga allvarliga olyckshändelser och ett säkerhetssystem för att se till att denna genomförs har införts i enlighet med bilaga III,</SPAN></P> <P class="p400 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft54">visa att faror för allvarliga olyckshändelser har identifierats och att nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förebygga dem och begränsa följderna för människor och miljö,</SPAN></P> <P class="p401 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft37">visa att utformning, konstruktion, drift och underhåll av alla anläggningar, lagerplatser och infrastrukturer som har samband med driften och som har ett samband med olika slag av fara för allvarliga olyckshändelser inom verksamheten, uppvisar tillräcklig säkerhet och tillförlitlighet,</SPAN></P> <P class="p402 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft37">visa att interna planer för räddningsinsatser har upprättats och tillhandahålla underlag som gör det möjligt att utarbeta en extern plan för räddningsinsatser om en allvarlig olyckshändelse skulle inträffa,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p403 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft37">säkerställa att de behöriga myndigheterna får tillräcklig information för att kunna besluta om lokalisering av nya aktiviteter och markanvändning omkring befintliga verksamheter.</SPAN></P> <P class="p404 ft2">I bilaga II till direktivet anges vilka uppgifter som alltid skall ingå i en säkerhetsrapport. Jämfört med dagens säkerhetsredovisningar är kraven på säkerhetsrapportens innehåll mer utförliga och preciserade. Säkerhetsrapporten är mer fokuserad på säkerhetstänkandet inom organisationen.</P> <P class="p405 ft2">Ö kad vikt har bl.a. lagts vid företagens kontrollsystem för uppföljning av säkerhetsarbetet. Således krävs bland annat att metoder införs för att kontinuerligt kunna utvärdera efterlevnaden av de mål som verksamhetsutövaren ställt upp inom ramen för företagets säkerhetspolicy för förebyggande av allvarliga olyckshändelser. Stor vikt har även lagts vid verksamhetens omgivning både med avseende på den risk som omgivande aktiviteter utgör och den risk som verksamheten utgör för omgivningen. Redovisningen av möjliga scenarier för allvarliga olyckshändelser i säkerhetsrapporten skall omfatta både sådana omständigheter som är hänförliga till verksamheten och sådana som ligger utanför själva verksamheten. En annan betydelsefull nyhet är att säkerhetsrapporten skall innehålla underlag för beslut i lokaliseringsfrågor. Härtill återkommer vi i anslutning till artikel 12 som särskilt behandlar frågor om fysisk planering.</P> <P class="p406 ft2">Säkerhetsrapporten skall i likhet med anmälan enligt artikel 6 inges till behörig myndighet. Tiderna för ingivande av säkerhetsrapporten vid nya verksamheter är de samma som för anmälan. När det gäller befintliga verksamheter gäller dock något längre tider för att inge säkerhetsrapporten än vad som gäller för anmälan. För befintliga verksamheter som omfattas av Seveso I gäller en tid om längst fyra år från det att det nya direktivet träder i kraft och för befintliga verksamheter som inte omfattas av Seveso I gäller en tid om fem år från det att det nya direktivet träder i kraft. Har relevanta redovisningar upprättats enligt annan lagstiftning kan dessa, för att undvika dubbelarbete, ställas samman till en säkerhetsrapport eller ingå som en del i en säkerhetsrapport, allt under förutsättning att kraven i artikel 9 uppfylls.</P> <P class="p407 ft1">Vid ändringar i verksamheten som kan få betydande återverkningar avseende faran för olyckshändelser skall verksamhetsutövaren enligt artikel 10 se över och vid behov revidera säkerhetsrapporten. Därutöver skall säkerhetsrapporten regelbundet ses över och uppdateras minst vart femte år eller vid vilken annan tidpunkt som helst på verksamhetsutövarens eller den behöriga myndighetens initiativ, när nya fakta gör detta berättigat eller för att kunna beakta den tekniska utvecklingen och kunskapsutvecklingen på riskbedömningens område.</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">70</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p408 ft2">En väsentlig nyhet jämfört med Seveso I är att de behöriga myndigheterna skall granska de säkerhetsrapporter som inges. Om myndigheterna inte anser att säkerhetsarrangemangen är tillräckliga eller att säkerhetsrapporten är bristfällig kan de begära in kompletterande uppgifter. Ytterst om säkerhetsarrangemangen bedöms som uppenbart otillräckliga skall den behöriga myndigheten enligt artikel 17 förbjuda idrifttagandet eller driften vid verksamheten. Ä ven i de fall säkerhetsrapporten inte lämnas in i tid kan den behöriga myndigheten förbjuda verksamheten enligt artikel 17. I det senare fallet är det emellertid, som tidigare nämnts beträffande anmälan, inte någon skyldighet utan endast en möjlighet.</P> <P class="p388 ft38">Planering för räddningsinsatser (artikel 11)</P> <P class="p409 ft2">Enligt artikel 11 skall en verksamhetsutövare som omfattas av artikel 9 utarbeta en intern plan för räddningsinsatser samt i säkerhetsrapporten lämna tillräcklig information för att behörig myndighet skall kunna upprätta en extern plan för räddningsinsatser.</P> <P class="p12 ft1">Planerna för räddningsinsatser skall upprättas med följande mål.</P> <P class="p410 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft55">Avgränsa och ingripa mot olyckor så att följderna minimeras och de</SPAN></P> <P class="p411 ft1">skador som orsakas på människor, miljö och egendom begränsas.</P> <P class="p412 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft56">Vidta nödvändiga åtgärder för att skydda människor och miljö från följderna av allvarliga olyckshändelser.</SPAN></P> <P class="p413 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft56">Lämna nödvändig information till allmänheten och till berörda organ och myndigheter i området.</SPAN></P> <P class="p414 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft56">Vidta åtgärder för att återställa och sanera miljön efter en allvarlig olyckshändelse.</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Vilka uppgifter som skall ingå i planerna anges i bilaga IV till direktivet.</P> <P class="p72 ft2">Den interna planen för räddningsinsatser och den information som verksamhetsutövaren skall lämna som underlag för utarbetandet av de externa planerna för räddningsinsatser skall ingå i säkerhetsrapporten. Med stöd av den information som ges i säkerhetsrapporten kan enligt direktivet behörig myndighet besluta att någon extern plan för räddningsinsatser inte behöver</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p415 ft3">upprättas. Utarbetandet av den interna planen för räddningsinsatser skall ske i samråd med de anställda och vid utarbetandet av den externa planen för räddningsinsatser skall allmänheten ges tillfälle att lämna synpunkter.</P> <P class="p76 ft2">Både den interna och den externa planen för räddningsinsatser skall enligt direktivet granskas och prövas med jämna tidsintervall som inte bör överstiga tre år. Någon form av kontrollsystem måste således finnas för att följa upp planerna. Vidare anges i artikeln att nödvändiga åtgärder skall vidtas för att planerna sätts i kraft utan dröjsmål vid en allvarlig olyckshändelse eller tillbud om en sådan. Härmed torde närmast avses att det finns effektiva larmsystem.</P> <P class="p416 ft2">Enligt Seveso I skall information lämnas om interna åtgärdsplaner inklusive säkerhetsutrustning, alarmsystem och de resurser som finns tillgängliga inom företaget i händelse av en storolycka. Vidare skall bl.a. information lämnas till behöriga myndigheter för att de skall kunna förbereda externa åtgärdsplaner. Något krav på att externa åtgärdsplaner skall upprättas finns dock inte i Seveso I.</P> <P class="p314 ft38">Dominoeffekter (artikel 8)</P> <P class="p417 ft2">Artikel 8 gäller dominoeffekter till följd av samlokalisering av farliga verksamheter. Artikeln är uppdelad i två steg. Först skall de verksamheter som kan ge upphov till dominoeffekter identifieras av behörig myndighet med stöd av de uppgifter som lämnas i anmälningar och säkerhetsrapporter. Därefter skall de verksamhetsutövare vars verksamheter identifierats utbyta information med varandra och anpassa säkerhetsarrangemangen till situationen. De skall även informera allmänheten och förse räddningstjänsten med den information som behövs för att de externa planerna för räddningsinsatser skall kunna upprättas.</P> <P class="p324 ft38">Lokaliseringsfrågor (artikel 12)</P> <P class="p112 ft2">Frågor om lokalisering och markanvändning är en nyhet i Seveso II. Medlemsstaterna skall enligt artikel 12 se till att riktlinjerna för markanvändning innefattar förebyggandet av allvarliga olyckor och begränsning av deras konsekvenser. Regler skall finnas för lokalisering av nya verksamheter, genomförandet av modifikationer av befintliga verksamheter och villkoren för ny utveckling i närheten av befintliga anläggningar. Behovet av</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">72</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p418 ft1">skyddsavstånd skall därvid beaktas. Vidare skall ändamålsenliga samrådsförfaranden finnas.</P> <P class="p419 ft38">Informationsskyldigheten (artikel <NOBR>13-15)</NOBR></P> <P class="p420 ft2">Allmänhetens rätt till information om och möjlighet att yttra sig över säkerhetsarrangemangen vid de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån har fått avsevärt större uppmärksamhet i det nya direktivet än vad som var fallet i Seveso I. Enligt artikel 13 skall medlemsstaterna se till att information om säkerhetsåtgärder och om lämpligt uppträdande vid en allvarlig olyckshändelse tillhandahålls personer som kan beröras av en sådan olycka vid en verksamhet som avses i artikel 9. I bilaga V till direktivet anges närmare vilka upplysningar som skall lämnas till allmänheten. Informationen skall ses över vart tredje år eller vid betydande förändringar av verksamheten och, vid behov, uppdateras eller förnyas. Informationen till allmänheten skall förnyas minst vart femte år, d.v.s. med samma intervall som gäller för säkerhetsrapporten.</P> <P class="p421 ft2">Därutöver skall allmänheten få tillgång till säkerhetsrapporten samt möjlighet att yttra sig om</P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">planeringen av sådana nya verksamheter som avses i artikel 9,</SPAN></P> <P class="p422 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">väsentliga förändringar av befintliga verksamheter som ställer krav på lokaliseringsprövning enligt artikel 12 i direktivet och</SPAN></P> <P class="p40 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">anordningar kring befintliga verksamheter.</SPAN></P> <P class="p423 ft2">Artikel 13 innehåller även bestämmelser om information till angränsande medlemsstater. Information skall lämnas så att de kan tillämpa direktivets bestämmelser om beredskapsplanering och fysisk planering i artiklarna 11 och 12.</P> <P class="p76 ft2">Artikel 14 gäller samtliga verksamheter som omfattas av direktivet. Artikeln handlar dels om den information som verksamhetsutövarna skall lämna till behöriga myndigheter efter en olycka, dels om myndigheternas ansvar för att sanerings- och återställningsåtgärder vidtas samt att olyckan analyseras och att förebyggande åtgärder vidtas.</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft2">Bestämmelser om information som medlemsstaterna skall lämna till kommissionen finns i artikel 15. Motsvarande bestämmelse i Seveso I finns i artikel 11. Räddningsverket är i dag den myndighet som förmedlar information till kommissionen.</P> <P class="p314 ft38">Driftförbud (artikel 17)</P> <P class="p420 ft2">Enligt artikel 17 skall driften eller idrifttagandet av en verksamhet, en anläggning eller ett lager, eller någon del av dessa, förbjudas om de åtgärder som vidtas av verksamhetsutövaren för att förebygga eller begränsa allvarliga olyckshändelser är uppenbart otillräckliga. Vidare skall det vara möjligt att förbjuda driften eller idrifttagandet av en verksamhet, en anläggning eller ett lager, eller någon del av dessa, om verksamhetsutövaren inte lämnat in anmälan, säkerhetsrapport eller information som föreskrivs i direktivet i tid. Ett beslut om driftförbud skall enligt artikeln kunna överklagas av verksamhetsutövaren.</P> <P class="p388 ft38">Tillsyn (artikel 18)</P> <P class="p315 ft2">Artikel 18 handlar om tillsyn. Behöriga myndigheter skall upprätta ett system för tillsyn eller andra kontrollåtgärder som lämpar sig för den aktuella typen av verksamhet. Tillsynen skall ske oberoende av om de redovisningar som föreskrivs i direktivet lämnats in. Tillsynen skall omfatta en systematisk granskning av de tekniska system samt organisations- och driftsystem som tillämpas i verksamheten.</P> <P class="p90 ft2">För tillsynen skall det finnas ett tillsynsprogram för alla verksamheter. Tillsynsprogrammet bör fastställas på grundval av en systematisk bedömning av riskerna för allvarliga olyckshändelser. Om så inte skett skall om verksamheten omfattas av artikel 9 åtminstone en årlig inspektion göras.</P> <P class="p424 ft2">Efter varje inspektion skall en rapport utarbetas av den behöriga myndigheten och om det behövs skall den behöriga myndigheten inom rimlig tid följa upp inspektionerna i samarbete med verksamhetens ledning.</P> <P class="p425 ft2">Den behöriga myndigheten skall också för utövandet av tillsynen ha möjlighet att begära in kompletterande information från verksamhetsutövaren om det behövs för att kunna bedöma risken för allvarliga olyckshändelser.</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">74</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p348 ft38">Sekretess (artikel 20)</P> <P class="p426 ft2">Artikel 20 handlar om sekretess. Uppgifter som lämnats till behöriga myndigheter eller kommissionen får sekretessbeläggas enligt nationell lagstiftning om uppgifterna äventyrar</P> <P class="p427 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">sekretess vid överläggning med de behöriga myndigheterna och kommissionen,</SPAN></P> <P class="p428 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">sekretess i samband med internationella relationer och nationellt försvar,</SPAN></P> <P class="p40 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">allmän säkerhet,</SPAN></P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">förundersökningssekretess eller en pågående rättegång,</SPAN></P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">affärs- och industrihemligheter inbegripet immaterialrätter,</SPAN></P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">uppgifter eller register som berör enskildas privatliv och</SPAN></P> <P class="p429 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">uppgifter som lämnats av tredje man om denne begär att de skall förbli hemliga.</SPAN></P> <P class="p430 ft36">7 Industriolyckskonventionen</P> <P class="p431 ft2">I vårt uppdrag ingår bl.a. att överväga vilka författningsändringar som är nödvändiga för en svensk ratifikation av Industriolyckskonventionen. Nämnda konvention är en del av ett folkrättsligt miljöskyddssystem med konventioner som utarbetats inom FN:s ekonomiska kommission för Europa. Utöver nämnda konvention om gränsöverskridande effekter av industriolyckor finns konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang och konventionen om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar.</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p390 ft1">Arbete pågår även med en konvention om information till allmänheten och allmänhetens inflytande, som väntas bli underskriven under år 1998.</P> <P class="p98 ft2">Industriolyckskonventionen har särskilt stor betydelse för de central- och östeuropeiska länder där det nu pågår en modernisering och uppbyggnad av industrin. Bestämmelserna i konventionen gör det bl.a. möjligt att föra över kunskap och att åstadkomma ett utbyte av teknologisk information. Kapacitet skapas också inom administrationen för behandling av frågor om säkerhet och beredskap i samband med farlig industriell verksamhet.</P> <P class="p314 ft38">Allmänna bestämmelser (artikel 3)</P> <P class="p420 ft2">I Industriolyckskonventionens allmänna bestämmelser åtar sig parterna, d.v.s. konventionsstaterna, att vidta lämpliga åtgärder och samarbeta inom ramen för konventionen för att skydda människor och miljö mot olyckor i verksamheter med hantering av farliga ämnen. Parterna skall i möjligaste mån förebygga sådana olyckor, minska deras frekvens och svårighetsgrad, vidta beredskapsåtgärder och räddningsinsatser, inklusive återställandeåtgärder. Parterna skall vidare genom informationsutbyte, konsultationer och andra samarbetsåtgärder utan onödigt dröjsmål utveckla och tillämpa riktlinjer och strategier för att minska riskerna för och konsekvenserna av industriolyckor. Parterna åtar sig också att säkerställa att företagsledningar tvingas vidta alla åtgärder som krävs för att på ett säkert sätt kunna genomföra den farliga verksamheten och förebygga industriolyckor.</P> <P class="p324 ft38">Tillämpningsområde m.m. (artikel 1 och 2)</P> <P class="p318 ft1">Industriolyckskonventionen tillämpas vid förebyggande av olyckor och vid beredskap för och insatser vid industriolyckor som kan orsaka gränsöverskridande effekter. Med effekt menas i det här sammanhanget även verkningar av industriolyckor orsakade av naturkatastrofer. Den begränsning till gränsöverskridande effekter som finns i konventionen när det gäller kraven på förebyggande åtgärder och beredskapen vid farlig verksamhet kommer sannolikt att få liten betydelse i praktiken. Staterna kan nämligen inte rimligen tillämpa strängare lagstiftning och villkor för en verksamhet där en olycka kan medföra effekter i ett grannland än vad som skall gälla för andra verksamheter med effekter endast inom det egna landet. Reglerna om förebyggande åtgärder och beredskapen vid farlig verksamhet bör således vara enhetliga.</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">76</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p432 ft2">Med effekt menas i konventionen alla direkta eller indirekta, omedelbara eller fördröjda skadliga följder av en industriolycka för bland annat</P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">människor, växter och djur,</SPAN></P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">marken, vattnet, luften och naturen,</SPAN></P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">växelverkan mellan de nämnda faktorerna och</SPAN></P> <P class="p433 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">materiella tillgångar och kulturarv, inklusive historiska monument.</SPAN></P> <P class="p319 ft2">Konventionen skall även tillämpas på internationellt samarbete om ömsesidigt bistånd vid industriolyckor samt forskning och utveckling. Den skall vidare skapa förutsättningar för informations- och teknikutbyte inom området industriolyckor.</P> <P class="p12 ft1">Industriolyckskonventionen skall inte tillämpas på</P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft8">a.</SPAN><SPAN class="ft57">kärntekniska olyckor eller nödlägen med radioaktiva ämnen,</SPAN></P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">b.</SPAN><SPAN class="ft37">olyckor vid militära anläggningar,</SPAN></P> <P class="p434 ft1"><SPAN class="ft9">c.</SPAN><SPAN class="ft57">dammolyckor med undantag av effekterna av industriolyckor till följd av sådana olyckor,</SPAN></P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">d.</SPAN><SPAN class="ft37">olyckor i samband med landbaserad transport med undantag av</SPAN></P> <P class="p435 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft17">räddningsinsatser vid sådana olyckor,</SPAN></P> <P class="p436 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft17">transport på platsen för den farliga verksamheten,</SPAN></P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft8">e.</SPAN><SPAN class="ft57">utsläpp till följd av olycka av genetiskt modifierade organismer,</SPAN></P> <P class="p437 ft1"><SPAN class="ft1">f.</SPAN><SPAN class="ft58">olyckor till följd av verksamheter i marin miljö, inbegripet utforskning av och utvinning från havsbotten,</SPAN></P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">g.</SPAN><SPAN class="ft37">utsläpp till sjöss av olja eller andra skadliga ämnen.</SPAN></P> <P class="p438 ft2">Med industriolycka avses enligt konventionens definitioner en händelse till följd av okontrollerad utveckling i varje form av verksamhet som omfattar</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p420 ft1">farliga ämnen. Sådan verksamhet kan vara tillverkning, användning, lagring, hantering, omhändertagande eller transport i den utsträckning sådana faller inom ramen för konventionens tillämpningsområde. Med farlig verksamhet avses varje verksamhet där ett eller flera farliga ämnen förekommer eller kan förekomma i mängder motsvarande eller överstigande de tröskelvärden som anges i bilaga I till konventionen. Ö vriga begrepp som definieras är gränsöverskridande effekter, företagsledning och part, upphovspart, utsatt part, berörd part och allmänheten.</P> <P class="p383 ft38">Identifiering, konsultationer och rådgivning (artikel 4)</P> <P class="p420 ft1">Upphovsparten (den part under vilkens jurisdiktion en industriolycka inträffar eller kan befaras inträffa) har en skyldighet att vidta åtgärder för att identifiera farliga verksamheter och säkerställa att berörda parter underrättas om varje sådan verksamhet. Diskussioner kan inledas mellan berörda parter om identifiering av de farliga verksamheter som rimligen kan orsaka gränsöverskridande effekter. I bilaga I till konventionen anges, som ovan nämnts, när en verksamhet är av den art att den klassificeras som farlig verksamhet och därmed omfattas av bestämmelserna om underrättelse och diskussioner. Vid oenighet kan frågan hänskjutas till en undersökningskommission för råd. Bestämmelser om en sådan kommission och förfarandet mellan berörda parter finns i bilagorna II och III till konventionen. Om <NOBR>UN/ECE-konventionen</NOBR> om miljökonsekvensbeskrivningar - den s.k. <NOBR>Esbo-konventionen</NOBR> - tillämpas på verksamheten och den beskrivning som görs innefattar en utvärdering av de gränsöverskridande effekterna av industriolyckor, skall det slutliga beslutet som fattas enligt nämnda konvention anses uppfylla även relevanta krav enligt Industriolyckskonventionen.</P> <P class="p439 ft2">Enligt Hot- och riskutredningen anses inte Industriolyckskonventionens bestämmelser om förebyggande åtgärder och beredskap för närvarande vara tillämplig på några verksamheter i Sverige. De verksamheter, som till följd av vad som anges i bilaga I till konventionen skulle vara underkastade bestämmelserna, är inte lokaliserade på ett sådant sätt i förhållande till andra staters territorium att en olycka vid dem får gränsöverskridande effekter. Förhållandena kan emellertid förändras och en grannstat kan göra en annan bedömning och i så fall skall reglerna om identifiering tillämpas.</P> <P class="p388 ft38">Frivillig utvidgning (artikel 5)</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">78</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">Enligt artikel 5 kan berörda parter inleda diskussioner om att en verksamhet som inte omfattas av bilaga I till konventionen skall behandlas som en farlig verksamhet. Parterna kan i dessa fall komma överens om att använda en rådgivningsmekanism eller hänskjuta frågan till en undersökningskommission för att få ett råd. Efter överenskommelse mellan parterna kan konventionen eller någon del av den i det aktuella fallet komma att tillämpas på verksamheten som om den var en farlig verksamhet i konventionens mening.</P> <P class="p383 ft38">Förebyggande åtgärder (artikel 6)</P> <P class="p318 ft1">Enligt artikel 6 skall parterna vidta lämpliga åtgärder för att förebygga industriolyckor, inbegripet åtgärder för att minska risken för industriolyckor. Exempel på sådana åtgärder beskrivs i bilaga IV till konventionen. Upphovsparten skall ålägga företagsledningen att visa hur den farliga verksamheten kan genomföras på ett säkert sätt. Det kan ske genom att företagsledningen tillhandahåller information om processen. I bilaga V anges vad som bör beaktas i den analys och utvärdering av den farliga verksamheten som bör utföras.</P> <P class="p383 ft38">Beslut om lokalisering (artikel 7)</P> <P class="p440 ft1">Enligt artikel 7 skall upphovsparten sträva efter att anta riktlinjer för lokalisering av nya farliga verksamheter och för reglering av betydelsefulla ändringar som avser redan existerande farliga verksamheter. Syftet är att minimera risken för befolkningen och samtliga berörda parters miljö. De utsatta parterna skall eftersträva antagandet av riktlinjer för en ändamålsenlig samhällsutveckling så att riskerna minimeras i områden som skulle kunna utsättas för gränsöverskridande effekter av en industriolycka som orsakas av farlig verksamhet. Parterna bör vid utarbetandet av riktlinjerna beakta bl.a. resultaten av riskanalysen och utvärderingen enligt bilaga V i konventionen.</P> <P class="p441 ft38">Räddningstjänstberedskap (artikel 8)</P> <P class="p353 ft2">Enligt artikel 8 i konventionen skall parterna vidta lämpliga åtgärder för att vidmakthålla ändamålsenlig beredskap och säkerställa att beredskaps-</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p315 ft1">åtgärder vidtas för att genomföra insatser omedelbart inom sitt verksamhetsområde. Vid utarbetandet av planerna skall hänsyn tas till de slutsatser som analysen och utvärderingen av den farliga verksamheten lett till. Upphovsparten skall vid utarbetande av planer förse övriga parter med de uppgifter den förfogar över. Parterna skall se till att planerna stämmer överens med varandra och - där det är lämpligt - utarbeta gemensamma planer utanför verksamheterna. Planerna bör revideras regelbundet. De beredskapsplaner som avses beskrivs utförligt i bilaga VII.</P> <P class="p442 ft38">Information till och deltagande av allmänheten (artikel 9)</P> <P class="p443 ft1">Enligt konventionens artikel 9 skall parterna säkerställa att information ges till allmänheten i de områden som kan påverkas av en industriolycka vid en farlig verksamhet. Detta skall ske genom kanaler som parterna finner lämpliga. Detaljerade krav på informationen finns i bilaga VIII. Den berörda allmänheten skall när så är möjligt av upphovsparten ges tillfälle att delta i den prövning av verksamheten som kan vara aktuell. Upphovsparten skall säkerställa att den utsatta partens allmänhet ges samma möjligheter. Fysiska eller juridiska personer som påverkas eller kan komma att påverkas skadligt av de gränsöverskridande effekterna av en industriolycka skall ges möjlighet att använda lämpliga administrativa och rättsliga förfaranden motsvarande dem som finns för personer i det egna landet.</P> <P class="p444 ft38">Alarmeringssystem för industriolyckor (artikel 10)</P> <P class="p358 ft2">Parterna skall enligt artikel 10 se till att det finns samordnade och effektiva alarmeringssystem för industriolyckor på lämpliga nivåer. Upphovsparten skall säkerställa att de utsatta parterna omedelbart underrättas på lämpliga nivåer genom alarmeringssystemen. Närmare bestämmelser om alarmering finns i bilaga IX till konventionen. Berörda parter skall vidare säkerställa att insatser genomförs så snart som möjligt och i lämplig utsträckning med hänsyn till omständigheterna enligt de planer som upprättats.</P> <P class="p388 ft38">Insatser (artikel 11)</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">80</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">Parterna skall enligt artikel 11 i konventionen säkerställa att ändamålsenliga räddningsinsatser snarast vidtas vid en industriolycka eller vid omedelbart hot om en sådan. De mest effektiva metoderna att begränsa effekterna skall därvid användas. Vid en olycka som medför eller kan komma att medföra gränsöverskridande effekter skall parterna säkerställa att behovet av åtgärder när så är lämpligt bedöms gemensamt av företrädare för de båda länderna. De berörda parterna skall vidare enligt konventionen sträva efter att samordna sina insatser.</P> <P class="p383 ft38">Ö msesidigt bistånd (artikel 12)</P> <P class="p420 ft1">Om en part behöver bistånd i händelse av en industriolycka, får den enligt artikel 12 i konventionen begära sådant bistånd av andra parter. Den part till vilken en begäran om bistånd riktar sig skall omedelbart fatta ett beslut och informera den begärande parten om den har möjlighet att ge det begärda biståndet samt ange omfattningen av och villkoren för biståndet. Om parterna inte kommer överens om annat, skall biståndet ges i enlighet med bestämmelser som finns i bilaga X till konventionen.</P> <P class="p445 ft2">Av nämnda bilaga följer att den begärande parten är ansvarig för den övergripande ledningen, kontrollen, samordningen och övervakningen av biståndet. Bistånd skall tillhandahållas på den begärande partens bekostnad. Den begärande parten skall på allt sätt anstränga sig för att ge den bistående parten samt personer som handlar på dennes vägnar de privilegier, den immunitet eller de resurser som behövs för ett snabbt genomförande av biståndsuppgifterna. Den begärande parten skall inte behöva ge sina egna medborgare eller hos sig fast bosatta utländska personer de privilegier och den immunitet som avses. Den begärande parten skall underlätta för anmäld biståndspersonal samt utrustning och egendom, som skall användas i biståndssyfte, att komma in till, vistas i och lämna dess territorium.</P> <P class="p446 ft1">Av bilagan följer vidare att den begärande parten när det gäller handlingar som utgör en direkt följd av det givna biståndet skall hålla den biståndsgivande parten eller de personer som handlar på dess vägnar skadeslösa samt kompensera dem för dödsfall eller skada på utrustning eller annan egendom som används för biståndet. Den begärande parten skall ansvara för handläggningen av yrkanden från tredje part mot den biträdande parten eller de personer som handlar på dennas vägnar.</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p447 ft2">Varje part får enligt bilagans bestämmelser begära bistånd för läkarvård eller tillfällig flyttning inom en parts territorium av personer som råkat ut för en olycka.</P> <P class="p76 ft2">Kostnaderna för biståndet skall enligt huvudregeln i konventionen betalas av den begärande parten. Men parterna är naturligtvis fria att komma överens om att kostnaderna skall fördelas på annat sätt. I bilagan påpekas att den biträdande parten när som helst får avstå från att helt eller delvis få ersättning för kostnader.</P> <P class="p314 ft38">Forskning och utveckling (artikel 14)</P> <P class="p420 ft19">I artikel 14 finns allmänna bestämmelser om samarbetet i fråga om forskning och utveckling. Å tagandena och formerna för detta samarbete får bestämmas av parterna på sedvanligt sätt inom ramen för konventionen.</P> <P class="p324 ft38">Utbyte av information och teknologi (artikel 15)</P> <P class="p448 ft2">Artikel 15 och bilaga XI innehåller bestämmelser om informationsutbyte. De krav som ställs kommer att uppfyllas inom ramen för konventionens löpande samarbete. Samma sak gäller utbytet av teknologi.</P> <P class="p320 ft38">Behöriga myndigheter - kontaktställen (artikel 17)</P> <P class="p112 ft2">Varje part skall enligt artikel 17 utse eller upprätta en eller flera behöriga myndigheter för denna konventions ändamål. Vidare skall varje part utse eller upprätta ett kontaktställe för mottagande av larm om industriolyckor och ett kontaktställe med uppgift att ge besked i frågor om ömsesidigt bistånd. Det bör helst vara ett och samma kontaktställe. Varje part skall se till att kontaktstället eller kontaktställena och alarmeringssystemet för industriolyckor alltid är tillgängliga. Det bör ingå i skyldigheten att se till att även de myndigheter som har till uppgift att avge och ta emot framställningar om bistånd är tillgängliga.</P> <P class="p388 ft38">Sekretess (artikel 22)</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">82</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p449 ft1">Enligt artikel 22 inverkar inte konventionens bestämmelser på parternas rättigheter och skyldigheter att skydda information om personuppgifter, industriell och kommersiell sekretess, däri inbegripet intellektuell äganderätt, samt frågor av betydelse för den nationella säkerheten. Den part som erhåller sådan skyddad information skall ta hänsyn till den erhållna informationens hemliga natur samt de villkor på vilka den lämnas. Informationen skall endast användas för de syften för vilka den tillhandahållits.</P> <P class="p450 ft52"><SPAN class="ft36">8</SPAN><SPAN class="ft51">Sambandet mellan Seveso II och Industriolyckskonventionen</SPAN></P> <P class="p451 ft2">Både Seveso II och Industriolyckskonventionen syftar till att förebygga allvarliga olyckshändelser inom den kemikaliehanterande industrin och att begränsa skadorna om sådana olyckor skulle inträffa. Direktivets och konventionens tillämpningsområden sammanfaller därför i hög grad med varandra. Att Industriolyckskonventionen endast är tillämplig på gränsöverskridande effekter kommer vi härvid att bortse ifrån. Det finns nämligen, som ovan nämnts, inte skäl att tillämpa lägre krav på säkerhet inom det egna landet än i förhållande till angränsande länder.</P> <P class="p452 ft2">Seveso II har ett vidare tillämpningsområde än Industriolyckskonventionen eftersom direktivets tröskelvärden avseende förekomsten av farliga ämnen är lägre än motsvarande tröskelvärden i Industiolyckskonventionen.</P> <P class="p453 ft3">Tröskelvärdena i Industriolyckskonventionen motsvarar i huvudsak de tröskelvärden som gäller för den högre kravnivån enligt Seveso II. Listorna över farliga ämnen med tillhörande tröskelvärden i direktivet och konventionen är dock inte helt jämförbara med varandra. För vissa ämnen (metanol, syre och brom) och för många ämnen som klassificeras som miljöfarliga i direktivet och konventionen är konventionens tröskelvärden lägre. Inom EU pågår ett arbete med harmonisering av tröskelvärden m.m. i direktivet och konventionen. Det finns därför skäl att anta att de nuvarande skillnaderna kommer att försvinna i framtiden. Definitionerna i direktivet</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p454 ft1">och konventionen skiljer sig också åt i vissa avseenden. Dessa skillnader är dock av begränsad betydelse.</P> <P class="p404 ft2">Kraven enligt direktivet och konventionen på verksamhetsutövare och behöriga myndigheter avseende förebyggande åtgärder, lokalisering, räddningstjänstberedskap och information sammanfaller i huvudsak med varandra. Generellt kan dock sägas att kraven i direktivet som regel är mer omfattande och mer preciserade än i konventionen.</P> <P class="p455 ft2">Med hänsyn till den överensstämmelse som således föreligger mellan direktivet och konventionen anser vi att bestämmelserna bör samordnas för att möjliggöra en gemensam reglering. Detta innebär visserligen att de svenska reglerna i vissa avseenden kommer att bli något strängare än om direktivets och konventionens bestämmelser skulle följts var för sig. I gengäld blir en samordnad regleringen mer lättöverskådlig och tillämpningen mindre byråkratisk. Fördelarna med en gemensam reglering anser vi klart överstiger de begränsade nackdelar detta kan innebär för vissa verksamhetsutövare. Till frågor om den närmare regleringen återkommer vi i kapitel 10 och 11 nedan.</P> <P class="p456 ft2">När det gäller de mellanstatliga relationerna innehåller emellertid Industriolyckskonventionen vissa bestämmelser som saknar motsvarighet i Seveso II. Detta gäller framför allt bestämmelserna om bistånd vid räddningsoperationer. Några mer omfattande ändringar i nuvarande lagstiftning torde dock inte vara nödvändiga i anledning härav. Till detta återkommer vi i kapitel 11.</P> <P class="p457 ft1">Kraven på identifiering av farliga verksamheter, förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder enligt Industriolyckskonventionen och den granskning av säkerhetsarrangemangen som enligt Seveso II skall ske vid de verksamheter som omfattas av direktivets högre kravnivå fordrar någon form av offentligt gransknings- eller prövningssystem. I Industriolyckskonventionen anges att identifieringen kan göras i miljökonsekvensbeskrivning enligt den s.k. <NOBR>Esbo-konventionen</NOBR> under förutsättning att beskrivningen omfattar konventionens krav på utvärdering av gränsöverskridande effekter av industriolyckor vid farliga verksamheter. Hur prövningssystemet skall se ut anges dock inte närmare i vare sig direktivet eller konventionen.</P> <P class="p458 ft2">Inom miljöskyddslagstiftningen finns krav på miljökonsekvensbeskrivningar och tillåtlighetsprövningen av farliga verksamheter innehåller de moment av offentlighet som krävs enligt direktivet och konventionen. En integrering av säkerhetsfrågorna i miljöprövningen föreslogs också av Hot- och</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">84</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p459 ft1">riskutredningen. Utredningen lämnade emellertid inte något konkret förslag på hur denna samordningen skulle ske på grund av den då pågående omarbetningen av miljöskyddslagstiftningen. Detta arbete har nu (december 1997) resulterat i en proposition med förslag till miljöbalk (prop. 1997/98:45). Det får emellertid fortfarande anses råda en viss osäkerhet om hur den framtida miljöskyddslagstiftningen kommer att se ut. Enligt våra direktiv skall dock den övergripande prövningen av vilka åtgärder som skall fordras för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor anpassas till miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagstiftningen.</P> <P class="p460 ft2">I nästa kapitel kommer vi därför att översiktligt beskriva det nuvarande sambandet mellan miljö- och säkerhetsfrågor och den svenska miljöskyddslagstiftningen. Med hänsyn till att omarbetningen av den svenska miljöskyddslagstiftningen ännu inte är slutförd kommer beskrivningen att avse dels den nuvarande miljöskyddslagen, dels förslaget till miljöbalk som det föreligger i prop. 1997/98:45.</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p461 ft36">9 Hälsa, säkerhet och miljö</P> <P class="p462 ft2">Inom näringslivet blir det allt vanligare att se frågor om hälsa, miljö och säkerhet i ett sammanhang. Skälet härtill är att frågorna i hög grad hänger samman och påverkar varandra. Det är därför rationellt att de också hanteras i ett sammanhang. En utveckling mot en sådan helhetssyn märks också i <NOBR>Seveso-direktiven,</NOBR> både i det nuvarande och i det nya, och i Industriolyckskonventionen. Vi anser att detta är en utveckling som, så långt möjligt, även bör avspegla sig i den svenska regleringen. Det finns annars en risk att helhetssynen går förlorad genom att regelverket och myndigheternas ansvarsområden inte är samordnade.</P> <P class="p446 ft2">Ä ven inom miljöpolitiken går utvecklingen mot en ökad helhetssyn. Från att i huvudsak varit inriktad på tillverkningsfasen inom industrin och de utsläpp som sker där ser man nu allt mer till en produkts hela livscykel när man bedömer miljöeffekterna. Detta avspeglar sig inom miljörätten både nationellt och internationellt. Inom EU har en ökad integration på miljöområdet skett genom direktivet 85/337/EEG om miljökonsekvensbeskrivningar, som i viss mån tangerar säkerhetsfrågorna, och <NOBR>IPPC-direktivet</NOBR> om en samordnad miljöprövning. Där anges bl.a. att medlemsstaterna kan införa en gemensam procedur för att fullgöra kraven enligt direktiven. I förslaget till miljöbalk har man gått ännu längre och fört samman ett stort antal lagar på miljöområdet för att skapa en enhetligare lagstiftning och rättstillämpning. I propositionen framhålls bl.a. att det är viktigt att tillåtlighetsprövningen av större verksamheter inte endast omfattar utsläppen från verksamheterna utan också effekterna av verksamheterna i ett vidare perspektiv.</P> <P class="p358 ft2">Säkerhetsfrågor har dock hittills endast i begränsad omfattning integrerats i miljölagstiftningen. Sambandet är dock påtagligt genom att det i båda fallen handlar om att förhindra skador på människor och miljö. Gränsen mellan miljö- och säkerhetsfrågor är därför inte skarp och beröringspunkterna är många. Säkerhetsfrågor behandlas i viss mån vid tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagen. Detta gäller framför allt i fråga om lokaliseringen av en verksamhet, men även skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått för att förhindra tillfälliga utsläpp/haverier kan bli föremål för bedömning. Någon</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">86</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p463 ft1">mera systematisk granskning av säkerhetsarrangemangen sker dock inte vid miljöprövningen. Någon ändring därvidlag innebär inte heller förslaget till miljöbalk även om det av förslaget framgår att säkerhetsfrågor skall ingå i prövningen av en tillståndsansökan (se 22 kap. 25 § första stycket 2. miljöbalken)</P> <P class="p464 ft2">I de närmast följande avsnitten kommer vi att översiktligt presentera den svenska miljöskyddslagstiftningen. Vi har, som ovan nämnts, valt att beskriva både den nuvarande miljöskyddslagen och förslaget till miljöbalk.</P> <P class="p181 ft1">Denna presentation skall ses som en bakgrund till den diskussion som sedan följer angående fördelar och nackdelar med en samordning mellan miljö- och säkerhetsfrågor. Eftersom arbetsmiljöfrågor faller utanför såväl den nuvarande miljöskyddslagstiftningen som förslaget till miljöbalk kan en fullständig samordning av prövningen av frågor om hälsa, miljö och säkerhet inte åstadkommas. Härtill återkommer vi längre fram i avsnitt 10.1.</P> <P class="p465 ft60"><SPAN class="ft49">9.1</SPAN><SPAN class="ft59">Miljökonsekvensbeskrivningar och säkerhetsfrågor</SPAN></P> <P class="p466 ft2">Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar finns för närvarande i 5 kap. naturresurslagen och i ett stort antal andra lagar. Med miljöbalken kommer reglerna om miljökonsekvensbeskrivningar i flera lagar att samlas och bli mer enhetliga. Det kommer dock även i fortsättningen att finnas bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar som ligger utanför miljöbalken, bl.a. i plan- och bygglagen (1987:10).</P> <P class="p467 ft1">Syftet med miljökonsekvensbeskrivningar är primärt att ge ett bättre beslutsunderlag och möjliggöra en samlad bedömning av en planerad verksamhets inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. Därmed avses som regel främst den kontinuerliga miljöpåverkan som en verksamhet kan ge upphov till. Begreppet hälsa inkluderar emellertid även säkerhetsaspekter. Säkerhetsfrågor bör därför, som ovan angetts, beaktas vid utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningar enligt såväl miljöskyddslagstiftningen som plan- och bygglagstiftningen.</P> <P class="p468 ft2">Enligt förslaget till miljöbalk kommer reglerna för miljökonsekvensbeskrivningar att skärpas och allmänhetens inflytande att förstärkas. Ett</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p420 ft1">tidigt samråd skall hållas med enskilda som särskilt berörs och länsstyrelsen i god tid innan ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet görs och miljökonsekvensbeskrivningen upprättas. För verksamheter som kan antas medföra betydande miljöpåverkan skall ett utvidgat samråd ske med fler myndigheter och en bredare allmänhet. Om en verksamhet kan antas få betydande miljöpåverkan skall enligt förslaget avgöras av länsstyrelsen efter det att det första samrådet ägt rum. Allmänheten skall också, i enlighet med kraven i det ovan nämnda <NOBR>EG-direktivet</NOBR> om miljökonsekvensbeskrivningar, ges tillfälle att yttra sig över ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen innan beslut fattas.</P> <P class="p469 ft2">Regler om att grannländer som kan utsättas för betydande miljöpåverkan från en planerad verksamhet skall informeras och få möjlighet att lämna synpunkter föreslås också införas i miljöbalken. Liknande regler finns i dag i 9 - 11 §§ förordningen (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar.</P> <P class="p470 ft49"><SPAN class="ft49">9.2</SPAN><SPAN class="ft50">Miljöskyddslagen</SPAN></P> <P class="p387 ft1">Miljöskyddslagen syftar till att förebygga störningar i den yttre miljön men också till att återställa redan skadade miljöer. Den är tillämplig på störningar som har anknytning till användningen av fast egendom eller fasta anläggningar. Vatten- och luftförorening, buller, ljus, skakningar ”och annat sådant” är exempel på störningar som lagen gäller för.</P> <P class="p104 ft2">I <NOBR>4-6</NOBR> §§ miljöskyddslagen anges vad som krävs för att en miljöfarlig verksamhet skall få bedrivas. Om dessa regler är uppfyllda så är också verksamheten tillåtlig enligt miljöskyddslagen. Tillåtlighetsprövningen omfattar i korthet följande moment.</P> <P class="p471 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Kan lokaliseringen accepteras med hänsyn till de olägenheter som kvarstår sedan skyddsåtgärderna m.m. har vidtagits?</SPAN></P> <P class="p472 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Strider lokaliseringen mot en detaljplan eller områdesbestämmelser?</SPAN></P> <P class="p473 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Ä r verksamheten förenlig med hushållningsbestämmelserna i naturresurslagen?</SPAN></P> <P class="p474 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått krävs för att förebygga eller avhjälpa olägenheter från verksamheten?</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">88</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p475 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Vilka olägenheter kvarstår för omgivningen?</SPAN></P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Ä r olägenheterna av väsentlig betydelse?</SPAN></P> <P class="p476 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Finns det ändå skäl för att företagaren skall få utöva verksamheten?</SPAN></P> <P class="p101 ft2">För att säkerställa att lagens kravregler följs har tillstånds- och anmälningsplikt vid nyanläggning och ändringar i befintliga verksamheter införts för ett stort antal verksamheter. Om en verksamhet omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt framgår av en förteckning som finns intagen i miljöskyddsförordningen (1989:364). De tillståndspliktiga verksamheterna är uppdelade i A och <NOBR>B-anläggningar.</NOBR> De större och mer miljöpåverkande verksamheterna är <NOBR>A-anläggningar</NOBR> och prövas av Koncessionsnämnden för miljöskydd som första instans medan de mindre miljöpåverkande B- anläggningarna prövas av länsstyrelserna som första instans. För de minst miljöpåverkande <NOBR>verksamheterna(C-anläggningar)</NOBR> gäller en anmälningsplikt, vilket innebär att anmälan skall göras till den kommunala nämnd som ansvarar för miljöfrågor vid nyanläggning och ändringar i befintlig verksamhet.</P> <P class="p477 ft1">Vid tillståndsprövningen görs från myndigheternas sida en bedömning av vad som behövs i form av skyddsåtgärder för att tillgodose skäliga anspråk på en god miljö. Kravreglerna är relativt allmänt hållna. Utgångspunkten är emellertid att den som utövar miljöfarlig verksamhet skall vidta de åtgärder som är tekniskt och ekonomiskt möjliga samt miljömässigt motiverade.</P> <P class="p478 ft1">Ä ven höga krav på valet av plats för den miljöfarliga verksamheten ställs upp i lagen.</P> <P class="p438 ft2">I miljöskyddslagen och i miljöskyddsförordningen finns detaljerade regler om hur tillståndsärenden skall handläggas. Den som planerar att utöva en verksamhet som kräver tillstånd - oavsett om det är en ny eller en ändrad verksamhet - är enligt 12a § miljöskyddslagen skyldig att, innan ansökan lämnas in, i skälig omfattning och på lämpligt sätt samråda med de statliga och kommunala myndigheter, organisationer och enskilda som kan ha ett intresse i saken.</P> <P class="p347 ft3">Avsikten med samrådet och informationen är att de som kan komma att beröras av verksamheten så tidigt som möjligt skall få kännedom om planerna. Det är också betydelsefullt att den som ämnar starta verksamheten får tillfälle att ta del av kringboendes synpunkter innan han bundit upp sig</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p454 ft1">för mycket. Informationen kan ske på många olika sätt; från en annons i en tidning till personliga kontakter med dem som kan beröras, eller till informationsmöten och utställningar. Detta samråd kan anses motsvara det tidiga samråd som enligt miljöbalken föreslås äga rum vid utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningen.</P> <P class="p479 ft2">Efter att samrådet fullgjorts kan ansökan om tillstånd inges till länsstyrelsen eller Koncessionsnämnden beroende på vilken instans som skall pröva ansökan. Därefter vidtar skriftväxling och när den är avslutad håller prövningsmyndigheten normalt ett sammanträde på platsen och företar besiktning. Sammanträdet är offentligt och tid och plats meddelas genom kungörelse i ortstidning.</P> <P class="p480 ft60"><SPAN class="ft49">9.3</SPAN><SPAN class="ft59">Miljöskyddskonventionen mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige</SPAN></P> <P class="p481 ft1">Genom den nordiska miljöskyddskonventionen har en ordning skapats enligt vilken varje lands domstolar och administrativa myndigheter vid prövning av fråga om tillåtligheten av miljöskadlig verksamhet skall beakta störning som sådan verksamhet kan medföra i nordiskt grannland på samma sätt som om störningen inträffat i det egna landet. Konventionen är i likhet med miljöskyddslagen endast tillämplig på störningar från fasta anläggningar. I Sverige har konventionen satts i kraft genom lagen (1974:628) med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige.</P> <P class="p482 ft1">Konventionen är tillämplig på miljöskadlig verksamhet i vilken del som helst av ett land. Redan risk för miljöskada är tillräcklig för att konventionen skall bli tillämplig. Den praktiskt nödvändiga begränsningen vid tillämpningen erhålls genom att den i konventionen stadgade skyldigheten för domstol eller administrativ myndighet som har att pröva fråga om tillstånd till miljöskadlig verksamhet (prövningsmyndighet) att underrätta grannland endast gäller i fråga om verksamhet som av myndigheten bedöms kunna medföra störning av betydelse i annat land.</P> <P class="p483 ft1">Den som drabbats eller kan drabbas av störning från miljöskadlig verksamhet i annat fördragsslutande land får enligt konventionen föra talan hos vederbörande domstol eller administrativa myndighet i det landet beträffande verksamhetens tillförlitlighet, däri inbegripet talan om</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">90</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p484 ft1">skadeförebyggande åtgärder, och överklaga domstolens eller myndighetens beslut i samma utsträckning och under samma förutsättningar som rättssubjekt i verksamhetslandet.</P> <P class="p485 ft1">Varje land skall utse en särskild myndighet (bevakningsmyndighet) med uppgift att tillvarata allmänna miljöintressen i landet i samband med störning från miljöskadlig verksamhet i annan fördragsslutande stat. Enskilda intressen skall bevakningsmyndigheten i princip tillvarata endast genom att kungöra meddelanden från prövningsmyndigheten i grannland.</P> <P class="p486 ft1">För att systemet skall fungera krävs att bevakningsmyndigheten får underrättelse från prövningsmyndigheten i ett annat land. Finner prövningsmyndigheten i ett land att miljöskadlig verksamhet, vartill tillstånd söks, kan medföra störning av betydelse i ett annat fördragsslutande land, skall myndigheten, om kungörelse- eller utställningsförfarande tillämpas i ärenden av ifrågavarande slag i det egna landet, så snart som möjligt sända ett exemplar av handlingarna i ärendet till bevakningsmyndigheten i det andra landet samt bereda denna myndighet tillfälle att avge yttrande i ärendet. Besked om tid och plats för sammanträde eller besiktning skall i förekommande fall i god tid tillställas bevakningsmyndigheten, som även i övrigt skall hållas underrättad om ärendets gång, i den mån det kan ha intresse för denna myndighet. Ifrågavarande underrättelseskyldighet skall anses gälla även i fråga om tillståndsärenden i vilka remissförfarande tillämpas utan samband med kungörelse- eller utställningsförfarande.</P> <P class="p487 ft1">Det ankommer enligt konventionen på bevakningsmyndigheten att i den mån den anser det behövligt av hänsyn till allmänna eller enskilda intressen tillkännage meddelanden från prövningsmyndighet genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt och att i övrigt verkställa utredning om verkningarna i det egna landet som den finner erforderligt. Detta innebär från verksamhetslandets synpunkt att landets skyldighet att underrätta sakägare och allmänhet i grannland om en miljöskadlig verksamhet är fullgjord genom underrättelsen till bevakningsmyndigheten.</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p488 ft49"><SPAN class="ft49">9.4</SPAN><SPAN class="ft50">Förslaget till miljöbalk</SPAN></P> <P class="p489 ft2">Miljöbalkens mål är enligt den inledande portalbestämmelsen till balkförslaget att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl.</P> <P class="p203 ft1">Miljöbalken skall tillämpas så att</P> <P class="p490 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft54">människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,</SPAN></P> <P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft37">värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,</SPAN></P> <P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft37">den biologiska mångfalden bevaras,</SPAN></P> <P class="p491 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft37">mark, vatten och fysisk miljö i övrigt användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och</SPAN></P> <P class="p492 ft2"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft54">återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.</SPAN></P> <P class="p101 ft1">Bestämmelser i en rad centrala miljö- och resurslagar som miljöskyddslagen, naturvårdslagen, naturresurslagen, vattenlagen, lagen om kemiska produkter och hälsoskyddslagen föreslås samlas i balken. Grundläggande internationella miljöprinciper, som substitutionsprincipen (produktvalsprincipen), principen om bästa möjliga teknik och förorenaren <NOBR>betalar-principen,</NOBR> kommer att ingå i balkens allmänna hänsynsregler som skall gälla för all miljöfarlig verksamhet. I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt miljöbalken tillämpas utöver balken även bestämmelser i annan lag. Miljöbalken är således parallellt tillämplig i förhållande till annan lagstiftning. Vilken lag som skall tillämpas före den andra får avgöras utifrån allmänna rättsgrundsatser. Såvitt gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbetet samt i sådana hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön tillämpas bestämmelserna i arbetsmiljölagen.</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">92</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p348 ft38">Allmänna hänsynsregler</P> <P class="p420 ft1">I kap. 2 i miljöbalken anges de allmänna hänsynsregler som skall gälla för all verksamhet och alla åtgärder om inte åtgärderna är av försumbar betydelse i det enskilda fallet. Här har bl.a. de grundläggande principer som gäller inom miljörätten kodifierats. Vid tillämpningen av hänsynsreglerna skall en skälighetsavvägning göras med beaktande av bl.a. risken för miljöpåverkan, nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått och kostnaderna för sådana åtgärder. Ytterst finns en stoppregel i kapitlet som anger att en verksamhet inte får bedrivas som riskerar att försämra det allmänna hälsotillståndet eller väsentligt försämra miljön eller hushållningen med naturresurser. Regeln skall gälla för alla verksamheter som omfattas av balken och möjligheten att medge undantag skall enligt utredningsförslaget vara litet.</P> <P class="p493 ft2">De principer som framför allt är intressanta i förhållandet mellan miljö- och säkerhetsfrågor är förorenaren <NOBR>betalar-principen,</NOBR> försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen, lokaliseringsprincipen och principen om att tillämpa bästa möjliga teknik.</P> <P class="p76 ft2"><SPAN class="ft53">Förorenaren </SPAN><NOBR><SPAN class="ft53">betalar-principen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft53"> </SPAN>innebär att den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet som medfört skada eller annan olägenhet för människors hälsa eller miljön skall vidta de åtgärder som behövs samt betala de kostnader som uppstår för att förebygga skador och olägenheter eller avhjälpa skadan eller olägenheten om sådana ändå uppkommer.</P> <P class="p494 ft2">Inom OECD har principen utvecklats till att även omfatta olycks- och skadeförebyggande åtgärder. Härtill återkommer vi i kapitel 12. Här tar vi endast upp principen som den anges i miljöbalken.</P> <P class="p495 ft2"><SPAN class="ft53">Försiktighetsprincipen </SPAN>innebär att förebyggande åtgärder och andra försiktighetsmått skall vidtas så snart det kan befaras att en viss åtgärd skulle kunna utgöra en olägenhet för människors hälsa eller miljön. Avsaknad av bevisning om att sådan olägenhet uppkommer befriar inte den som utövar verksamhet från denna skyldighet.</P> <P class="p44 ft2"><SPAN class="ft53">Produktvalsprincipen </SPAN>innebär att en kemisk produkt eller bioteknisk organism som kan ersättas med en mindre riskabel motsvarighet inte får säljas eller användas. Detta gäller också för varor som innehåller eller har behandlats med sådana produkter eller organismer.</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p496 ft1"><SPAN class="ft32">Principen om bästa möjliga teknik </SPAN>innebär att alla som yrkesmässigt bedriver eller avser att bedriva verksamhet skall använda bästa möjliga teknik. Med bästa möjliga teknik avses att tekniken skall vara ekonomiskt och tekniskt möjlig för branschen typiskt sett. Den skall vara tillgänglig och inte bara förekomma på experimentstadiet. Efter den skälighetsavvägning som skall göras motsvarar detta i princip begreppet som på engelska uttrycks Best Available Techniques (BAT) och ingår i <NOBR>IPPC-direktivet.</NOBR></P> <P class="p497 ft2"><SPAN class="ft53">Lokaliseringsprincipen </SPAN>innebär att verksamheter skall bedrivas på platser som är lämpliga och där minsta möjliga intrång och olägenhet uppkommer. En verksamhet får således inte bedrivas från en plats som är olämplig. Lämplighetsbedömningen skall ske med utgångspunkt i balkens syfte, de grundläggande och särskilda hushållingsbestämmelserna samt förekommande miljökvalitetsnormer. Om flera platser är lämpliga för en verksamhet skall den som är lämpligast väljas.</P> <P class="p314 ft38">Miljöprövningen</P> <P class="p112 ft1">Enligt miljöbalken skall prövningen av miljöfarliga verksamheter i första instans ske antingen i regeringen, miljödomstol eller länsstyrelse beroende på verksamhetens miljöfarlighet. Med införandet av särskilda miljödomstolar vid vissa tingsrätter kommer det förvaltningsrättsliga inflytandet att minska och ersättas med ett mera ordinärt tvistemålsförfarande i de mål där miljödomstolen är första instans. Det kommer således att finnas två parallella processystem för tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken. För de ärenden där länsstyrelsen är första instans kommer förvaltningslagen att tillämpas i länsstyrelsen och vid överklagande till miljödomstol kommer förvaltningsprocesslagen att tillämpas. Länsstyrelserna och miljödomstolarna kommer i likhet med vad som i dag gäller att ha ett ansvar för att ärendena och målen får den utredning som dess beskaffenhet kräver genom officialprincipens tillämpning inom förvaltningsrätten. Ä ven i de mål där miljödomstolarna är första instans kommer domstolen att ha ett utredningsansvar. Detta framgår av 22 kap. 11§ andra stycket i miljöbalkspropositionen där det anges att miljödomstolen skall under förberedelsen se till att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som dess beskaffenhet kräver. Miljödomstolen har därmed i likhet med länsstyrelsen möjlighet att begära in remisser från andra myndigheter som kan ha kunskaper och synpunkter som är av värde för målet. Skillnaden mellan de båda processystemen kommer därmed inte att bli så stor.</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">94</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p47 ft1">Regeringens tillåtlighetsprövning av större miljöpåverkande anläggningar regleras i balken. Regeringen skall pröva tillåtligheten av nyanläggning av bl.a. järn- och stålverk, metallverk och ferrolegeringsverk, massafabriker och pappersbruk, fabriker för raffinering av råolja eller för tung petrokemisk produktion, fabriker för framställning av baskemikalier eller gödselmedel och större anläggningar för behandling av farligt avfall. Ansökan om tillstånd till en sådan verksamhet skall inges till tillståndsmyndigheten - oftast en miljödomstol - som handlägger ansökan som vanligt. Härefter överlämnar myndigheten tillsammans med sitt yttrande med förslag till regeringsbeslut frågorna om verksamhetens tillåtlighet och lokalisering till regeringen. I regeringens beslut anges sedan om den ansökta verksamheten skall få tillåtas och om den begärda lokaliseringen kan godtas. Beslutet kan också förenas med vissa villkor. Regeringen överlämnar därefter sitt beslut till myndigheten. Om regeringen anser att verksamheten skall tillåtas skall myndigheten meddela tillstånd. Den frågan är således avgjord genom regeringens beslut. Myndighetens prövning kommer då endast att omfatta frågor om villkor som regeringen inte avgjort. Om däremot regeringen anser att verksamheten inte skall få komma till stånd skall myndigheten avslå ansökan.</P> <P class="p498 ft2">Vi bedömer att antalet ärenden som kommer att tillåtlighetsprövas av regeringen blir litet. De verksamheter som omfattas av reglerna om regeringsprövning är i huvudsak verksamheter inom mogna branscher där det sällan sker nyanläggningar. I stället rör det sig i huvudsak om förändringar inom befintliga verksamheter och sådana förändringar skall normalt sett inte prövas av regeringen.</P> <P class="p499 ft1">När det gäller kompetensuppdelningen mellan miljödomstolarna och länsstyrelserna kommer det nuvarande systemet med A- och <NOBR>B-anläggningar</NOBR> av allt att döma att behållas. <NOBR>A-anläggningarna</NOBR> kommer därmed att prövas av miljödomstolarna som första instans och <NOBR>B-anläggningarna</NOBR> kommer att prövas av länsstyrelserna. En nedflyttning av verksamheter från A till B- listan samt från B till <NOBR>C-listan</NOBR> (anmälningsplikt) diskuteras. Något konkret förslag föreligger dock inte. Det kan dock antas att antalet verksamheter som kommer att vara förprövningspliktiga kommer att minskas. De anmälningspliktiga verksamheterna antas därmed öka även om vissa verksamheter som i dag finns på <NOBR>C-listan</NOBR> kommer att flyttas ut från listan. Vissa verksamheter som inte kommer att omfattas av de nya listorna kommer att vara prövningspliktiga enligt andra bestämmelser i miljöbalken eller omfattas av generella föreskrifter.</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p384 ft2">Tillståndsplikten i miljöbalken är kopplad till begreppet miljöfarlig verksamhet. I 9 kap. 1 § miljöbalken anges att med miljöfarlig verksamhet avses</P> <P class="p500 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft61">utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten,</SPAN></P> <P class="p501 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft61">användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller</SPAN></P> <P class="p502 ft2"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft61">användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller </SPAN><NOBR>icke-joniserande</NOBR> strålning eller annat liknande.</P> <P class="p339 ft2">Enligt 9 kap. 6 § miljöbalken skall ansökan om tillstånd göras vid nyanläggning och vid förändringar av befintliga verksamheter om det inte är fråga om mindre förändringar. En ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet skall enligt 22 kap. 1 § miljöbalken innehålla</P> <P class="p503 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft54">de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma verksamhetens eller företagets beskaffenhet och omfattning,</SPAN></P> <P class="p504 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft37">en miljökonsekvensbeskrivning och redogörelse för det samråd som skett,</SPAN></P> <P class="p505 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft37">de uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna iakttas,</SPAN></P> <P class="p399 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft37">förslag till de skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller avhjälpa olägenheter från verksamheten, och</SPAN></P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft37">förslag till hur verksamheten skall kontrolleras.</SPAN></P> <P class="p98 ft2">I 22 kap. 25 § miljöbalken anges vad en dom om tillstånd till en verksamhet skall innehålla. En sådan dom skall innehålla bestämmelser om</P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft37">den tid som tillståndet skall gälla,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">96</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p506 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft37">verksamhetens ändamål, läge, omfattning, säkerhet och tekniska utformning i övrigt,</SPAN></P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft37">tillsyn, besiktning och kontroll,</SPAN></P> <P class="p507 ft2"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft54">skyldighet att betala ersättning eller att utföra skadeförebyggande åtgärder samt hur betalningen skall ske,</SPAN></P> <P class="p40 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft37">skyldighet att betala avgifter,</SPAN></P> <P class="p508 ft2"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft54">de villkor som behövs för att hindra eller begränsa skadlig påverkan eller andra olägenheter,</SPAN></P> <P class="p509 ft2"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft54">de villkor som behövs avseende hanteringen i verksamheten av kemiska produkter om hanteringen kan medföra olägenheter för den yttre miljön,</SPAN></P> <P class="p510 ft2"><SPAN class="ft1">8.</SPAN><SPAN class="ft54">de villkor som behövs avseende avfallshantering och återvinning och återanvändning om hanteringen, återvinningen eller återanvändningen kan medföra olägenheter för den yttre miljön,</SPAN></P> <P class="p511 ft2"><SPAN class="ft1">9.</SPAN><SPAN class="ft54">de villkor som behövs med avseende på hushållning med mark, vatten och andra naturresurser,</SPAN></P> <P class="p512 ft2"><SPAN class="ft1">10.</SPAN><SPAN class="ft62">de villkor som behövs med avseende på efterbehandling och ställande av säkerhet,</SPAN></P> <P class="p513 ft1"><SPAN class="ft1">11.</SPAN><SPAN class="ft63">tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedda skador får framställas,</SPAN></P> <P class="p514 ft1"><SPAN class="ft1">12.</SPAN><SPAN class="ft63">den förlust av vatten eller annat som tillståndshavare är skyldiga att underkasta sig utan ersättning och</SPAN></P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">13.</SPAN><SPAN class="ft63">rättegångskostnader.</SPAN></P> <P class="p43 ft2">Miljöprövningen är ett offentligt förfarande. Sakägare och allmänhet skall ha rätt och möjlighet att yttra sig över en ansökan om tillstånd och, som ovan angetts, under arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. De skall vidare kunna närvara och yttra sig vid sammanträde om prövning av miljöfarlig verksamhet samt vid besiktning på den tilltänkta platsen för verksamheten. Offentliggörandet av en ansökan om tillstånd kommer som nu att ske genom kungörelse i ortstidningen. Kungörelsen bör innehålla en</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p515 ft1">kortfattad beskrivning av verksamheten och dess miljökonsekvenser samt upplysningar om var ytterligare information finns att få.</P> <P class="p516 ft65"><SPAN class="ft36">10</SPAN><SPAN class="ft64">Principerna för implementeringen av Seveso II och Industriolyckskonventionen</SPAN></P> <P class="p517 ft1">Seveso II och Industriolyckskonventionen har i grunden samma syfte och tillämpningsområde som det nuvarande <NOBR>Seveso-direktivet.</NOBR> Det vill säga att förebygga allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och begränsa följderna av sådana olyckshändelser. Med hänsyn till det gemensamma syftet ligger det nära till hands att bygga vidare på den nuvarande regel- och myndighetsstrukturen. Vi har emellertid vid studier av de aktuella regelverken och vid kontakter med berörda myndigheter och företag kunnat konstatera att det finns brister i det nuvarande systemet. Dessa påverkar naturligtvis utformningen av vårt förslag. Dessutom ställs helt andra krav i Seveso II och Industriolyckskonventionen i fråga om skyddet av den yttre miljön, räddningstjänsten och ett öppet <NOBR>gransknings-/prövningsförfarande.</NOBR> För att kunna samordna prövningen av säkerhetsfrågor med miljöprövningen krävs ett mer harmoniserat regelsystem samt vissa ändringar vad gäller myndigheternas uppgifter.</P> <P class="p518 ft1">De svenska bestämmelser som införts i anledning av Seveso I är relativt likartade. Naturvårdsverket har t.ex. vid utarbetandet av föreskrifter på sitt område i stort sett haft Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter som förebild. Inom räddningstjänstlagstiftningen har man infört bestämmelser dels i räddningstjänstförordningen, dels i myndighetsföreskrifter medan man inom Sprängämnesinspektionens ansvarsområde för lagen om brandfarliga och explosiva varor inte ansett att några särskilda <NOBR>Seveso-regler</NOBR> vara nödvändiga.</P> <P class="p519 ft2">Att genomförandet av Seveso I i huvudsak skett på myndighetsnivå utan någon närmare samordning har emellertid lett till att reglerna i vissa avseenden blivit splittrade och att begrepp och definitioner skiljer sig åt</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p45 ft1">98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p46 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft2">beroende på inom vilken myndighets ansvarsområde regelgivningen skett. Myndigheterna har härvid utgått från den begreppsapparat som tillämpas inom respektive lagstiftningsområde. Som exempel kan anges begreppet verksamhetsidkare i Seveso I som i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter motsvaras av arbetsgivare, i Naturvårdsverkets föreskrifter av verksamhetsutövare och i Räddningsverkets föreskrifter av ägare eller innehavare. Vid en samordnad prövning av miljö- och säkerhetsfrågor är det nödvändigt att begreppsapparaten är enhetlig. Bristen på samordning märks också vid myndighetsutövningen.</P> <P class="p520 ft1">Av en undersökning avseende de verksamheter som omfattas av kravet på säkerhetsredovisning, som gjorts av Naturvårdsverket, Arbetarskyddsstyrelsen och Räddningsverket, framgår att det finns brister vid tillämpningen av de nuvarande <NOBR>Seveso-reglerna.</NOBR> Utredningen indikerar att ett flertal företag, som omfattas av redovisningsskyldigheten, inte fullgjort denna skyldighet. Vidare framgår att många av de redovisningar som lämnats varit bristfälliga och innehållit otillräckliga uppgifter. Brister i myndigheternas arbete har också noterats i undersökningen.</P> <P class="p521 ft2">Ä ven om det endast är fråga om en enkätundersökning visar den att tillämpningen av direktivet inte fungerar tillfredsställande. Detta bekräftas också av en rapport från Räddningsverket angående tillsynen av § 43- anläggningar. Bristerna i tillämpningen torde framför allt ha sin grund i det nuvarande regelsystemet med flera parallellt tillämpliga föreskrifter och bristen på samordning mellan tillsynsmyndigheterna. En annan orsak är brist på tid och relevant kompetens inom tillsynsorganisationen.</P> <P class="p457 ft2">Hur tillämpningen av direktivet fungerar beträffande de verksamheter som endast omfattas av den lägre kravnivån framgår inte av undersökningen eller rapporten. Av de myndighetskontakter vi haft i utredningen har vi emellertid dragit slutsatsen att tillsynen och kontrollen enligt Sevesobestämmelserna i det närmaste är obefintlig. Detta hindrar dock inte att annan tillsyn som myndigheterna har att utföra helt eller delvis kan ha täckt in de aktuella säkerhetsfrågorna.</P> <P class="p363 ft1">Samarbetet mellan de lokala och regionala tillsynsorganen har varit bristfälligt. Detta har lett till att den samlade kompetensen utnyttjats dåligt. De flesta myndigheter tycks internt samordna sin tillsyn av säkerhetsfrågor enligt <NOBR>Seveso-direktivet</NOBR> med annan tillsyn de har att utföra, t.ex. brandsyn inom räddningstjänsten eller tillsyn enligt miljöskyddslagen. Antalet myndighetskontakter är därför inte av avgörande betydelse för företagen, eftersom tillsynen enligt Seveso I ofta är integrerad med annan tillsyn som</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p20 ft1">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p522 ft2">de berörda myndigheterna har att utföra. Nackdelen med flera ansvariga tillsynsmyndigheter består närmast i att företagen får diskutera samma sak flera gånger med olika myndigheter.</P> <P class="p523 ft3">Betydligt allvarligare är att företagen inte uppfattar att alla berörda myndigheter har den kompetens som fordras för att granska de säkerhetsredovisningar som lämnas in. Detta bekräftas också av de lokala och regionala myndigheterna. Problemet har, som vi ser det, sin grund i myndighetsstrukturen. Genom att ansvaret är uppdelat och att det saknas effektiv samordning är det inte möjligt att hålla den kompetens och avsätta den tid som fordras för att utföra en kritisk granskning av den omfattande och många gånger tekniskt komplicerade redovisning som en säkerhetsredovisning innebär. Dessa problem kommer att accentueras med det nya direktivet, där än högre krav ställs på företagens redovisningar och därmed också på myndigheternas tillsyn. Ä ven Industriolyckskonventionens krav på förebyggande åtgärder och räddningstjänstberedskap kommer att innebära att kraven på myndigheterna ökar.</P> <P class="p524 ft2">Problemet med bristande kompetens skulle naturligtvis kunna avhjälpas genom att myndigheterna tillfördes ökade resurser. En sådan lösning skulle dock inte bli kostnadseffektiv om inte antalet ansvarig tillsynsmyndigheter samtidigt reduceras. Risken för onödig kompetensdubblering inom myndigheterna är uppenbar. Dessutom är antalet verksamheter som kommer att omfattas av Industriolyckskonventionen och av kravet på säkerhetsrapport enligt Seveso II relativt få. Man kan räkna med att antalet verksamheter inte kommer att överstiga 100 stycken i hela landet.</P> <P class="p525 ft1">En av målsättningarna vid genomförandet av Seveso II och Industriolyckskonventionen bör därför vara att skapa en regel- och myndighetsstruktur som är både överskådlig och effektiv. Något helt enkelt system är det dock inte möjligt att skapa med hänsyn till direktivets och konventionens komplexa och vittomfattande struktur. Det kommer därför även i fortsättningen att ställas höga krav på de berörda myndigheternas förmåga att samarbeta. Med ett effektivt och nära samarbete kan de negativa effekterna av den kompetensdubblering som är oundviklig vid genomförandet av så pass omfattande internationella regelverk som det här är fråga om motverkas.</P> <P class="p526 ft2">I det följande redovisar vi hur samordningen med miljöprövningen bör ske, hur regelstrukturen bör se ut samt hur tillsynen bör organiseras.</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313100x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">100</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p529 ft49"><SPAN class="ft49">10.1</SPAN><SPAN class="ft66">Samordningen med miljöprövningen</SPAN></P> <P class="p530 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Säkerhetsfrågor skall generellt få ett ökat utrymme i miljökonsekvensbeskrivningarna och vid tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagstiftningen. För de verksamheter som omfattas av kravet på säkerhetsrapport enligt Seveso II och av Industriolyckskonventionen skall en fördjupad säkerhetsprövning ske i samband med tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagstiftningen. Den återkommande femårsrapporten kan hanteras som en tillsynsfråga.</P> <P class="p87 ft2">De arbetsmiljörelaterade säkerhetsfrågorna skall, liksom för närvarande, regleras särskilt. Vi lämnar inget förslag på hur detta skall ske. Arbetarskyddsstyrelsen har de bemyndiganden som behövs. Ä ven lagen om brandfarliga och explosiva varor kommer att ligga utanför den av oss föreslagna regleringen.</P> <P class="p66 ft2">Enligt utredningens direktiv skall, som tidigare nämnts, den övergripande prövningen av vilka åtgärder som skall fordras för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor anpassas till miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagstiftningen. Varken i Seveso II eller i Industriolyckskonventionen anges att säkerhetsarrangemangen skall prövas. I Seveso II anges emellertid att säkerhetsrapporten skall granskas. En prövning förutsätter ett mer aktivt ställningstagande från den berörda myndigheten än granskning. Prövningen av miljöfarlig verksamhet resulterar t.ex. i ett tillstånd där särskilda krav ställs på verksamheten, alternativt i ett avslag.</P> <P class="p446 ft2">En samordning med miljöprövningen förutsätter att redovisningen av säkerhetsarrangemangen också omfattas av prövningen. Att blanda prövningsmoment med granskningsuppgifter i samma process skulle leda till svåra gränsdragningsproblem mellan frågor som endast skall granskas och sådana som skall prövas. Det finns inte heller, som vi ser det, några bärande skäl till varför man i ett gemensamt prövningsförfarande skall göra någon sådan skillnad mellan miljö- och säkerhetsfrågor. Rena granskningsuppgifter bör för övrigt inte läggas på domstolar eller domstolsliknande organ som Koncessionsnämnden för miljöskydd.</P> <P class="p531 ft1">En samordnad miljö- och säkerhetsprövning enligt miljöskyddslagstiftningen kommer att omfatta i huvudsak de områden som enligt nuvarande Sevesoreglering täcks in av räddningstjänstlagstiftningen och miljöskyddslagstiftningen, inklusive Naturvårdsverkets ansvar enligt lagen om kemiska produkter. De arbetsmiljörelaterade säkerhetsfrågorna kommer,</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p440 ft1">eftersom de faller utanför miljöskyddslagstiftningens tillämpningsområde, inte att omfattas av prövningen. Inom arbetsmiljöområdet finns emellertid en omfattande reglering av säkerhetsfrågor och någon ny lagstiftning är enligt vår bedömning inte nödvändig. Kompletterande regler kan ges i form av myndighetsföreskrifter. I förhållande till lagen om brandfarliga och explosiva varor kommer det att uppstå en viss dubbelreglering avseende säkerhetsfrågor. Till detta återkommer vi nedan.</P> <P class="p532 ft2">Som vi ovan nämnt finns det också ett flertal beröringspunkter mellan miljöskyddslagstiftningen och regleringen av säkerhetsfrågor. Vi anser därför att fördelarna med en samordning av miljö- och säkerhetsprövningen är betydande. Med hänsyn till att det fortfarande råder en viss osäkerhet om hur miljöbalken kommer att se ut har vi valt att föra diskussionen utifrån två alternativ. Det ena är att det nuvarande prövningssystemet enligt miljöskyddslagen blir kvar och det andra alternativet är att miljöbalken genomförs i huvudsak enligt den proposition som föreligger. Det sistnämnda alternativet innebär för miljöprövningen att Koncessionsnämnden för miljöskydd ersätts av regionala miljödomstolar.</P> <P class="p533 ft1">Fördelarna med en samordning kan sammanfattas enligt följande.</P> <P class="p534 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Syftet med både miljö- och säkerhetsregleringen är i huvudsak det samma, d.v.s. att undvika skador på människor och miljö.</SPAN></P> <P class="p535 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Miljö- och säkerhetsfrågorna går ofta i varandra och kräver gemensamma överväganden och åtgärder. Det är därför en fördel om de kan lösas i ett sammanhang för att undvika motstridigheter.</SPAN></P> <P class="p536 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Genom en samordnad prövning kan bl.a. förorenaren betalarprincipen, substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen föras in i säkerhetsbedömningen via miljöskyddslagstiftningen.</SPAN></P> <P class="p537 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">En gemensam prövning blir mer rationell och myndigheternas och industrins hantering av frågor om hälsa, miljö och säkerhet kommer att bättre harmoniera med varandra.</SPAN></P> <P class="p538 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Miljökonsekvensbeskrivningarna kan användas för att ge en allsidig beskrivning av både de kontinuerliga miljöeffekterna och olycksriskerna vid en verksamhet.</SPAN></P> <P class="p539 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Beslutsunderlaget är till stora delar gemensamt.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">102</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p540 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Miljöprövningen är ett öppet förfarande där allmänheten får möjlighet till insyn och påverkan som även krävs enligt Seveso II och Industriolyckskonventionen.</SPAN></P> <P class="p541 ft3"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft67">Genom den nordiska miljöskyddskonventionen finns redan ett inarbetat system för att ge berörda personer och myndigheter i våra grannländer möjlighet till insyn och möjlighet att komma till tals.</SPAN></P> <P class="p542 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Förfarandet blir lättare att förstå för allmänheten än om man har skilda förfaranden för de fortlöpande utsläppen och för tillfälliga utsläpp och annan påverkan till följd av olyckor.</SPAN></P> <P class="p543 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">En samordnad prövning kommer att bli samhällsekonomiskt billigare och snabbare än att ha två separata prövningar.</SPAN></P> <P class="p544 ft2">Den integrerade miljö- och säkerhetsprövningen bör inte vara begränsad till de verksamheter som omfattas av Industriolyckskonventionen och kravet på säkerhetsrapport enligt Seveso II. Säkerhetsfrågorna bör alltid vara en del av miljöprövningen och behandlas mera systematiskt än vad som nu är fallet. Risken för olyckor och skador till följd av olyckor skall behandlas som vilken annan miljöpåverkan som helst som är föremål för prövning. Till frågan om hur den närmare samordningen av miljö- och säkerhetsprövningen skall ske återkommer vi i avsnitt 11.13. Här har vi endast för avsikt att presentera principerna för vårt förslag.</P> <P class="p545 ft1">Beträffande de verksamheter som omfattas av kravet på säkerhetsrapport enligt Seveso II och av Industriolyckskonventionen skall en fördjupad säkerhetsprövning ske i samband med miljöprövningen. En förutsättning för att en sådan samordning skall kunna ske är att förprövningsreglerna enligt miljöskyddslagstiftningen motsvarar reglerna för när en säkerhetsrapport skall godkännas i förväg. I det avseendet torde det inte föreligga några problem. Både enligt miljöskyddslagstiftningen och enligt Seveso II skall nämligen prövning ske vid nyanläggning och vid ändringar i befintliga verksamheter. Industriolyckskonventionen saknar närmare bestämmelser i detta avseende.</P> <P class="p546 ft2">Den återkommande femårsgranskningen av säkerhetsrapporten som gäller enligt Seveso II bör kunna handläggas som en tillsynsfråga.</P> <P class="p181 ft2">För att samordningsfördelarna skall kunna tillvaratas helt krävs även att det finns en överensstämmelse mellan vilka verksamheter som är förpröv-</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p524 ft1">ningspliktiga enligt miljöskyddslagstiftningen och de som omfattas av kravet på säkerhetsrapport enligt Seveso II och av Industriolyckskonventionen.</P> <P class="p547 ft2">Att skapa en gemensam lista över vilka verksamheter som skall omfattas av den integrerade miljö- och säkerhetsprövningen är inte möjligt på grund av att det är helt olika kriterier som är avgörande för om en verksamhet är förprövningspliktig enligt miljöskyddslagstiftningen respektive omfattas av kravet på säkerhetsprövning enligt direktivet och konventionen. Inom miljöskyddslagstiftningen används i huvudsak branschtillhörighet och produktionsvolym samt tillverkningskapacitet som kriterier medan direktivet och konventionen utgår från den möjliga förekomsten av vissa farliga ämnen eller kategorier av ämnen i en verksamhet.</P> <P class="p60 ft2">Flertalet av de verksamheter som med det nya <NOBR>Seveso-direktivet</NOBR> kommer att bli skyldiga att inge säkerhetsrapport till behöriga myndigheter samt omfattas av Industriolyckskonventionen är emellertid också förprövningspliktiga enligt miljöskyddslagstiftningen. Det vill säga de är antingen A eller <NOBR>B-anläggningar.</NOBR> Av dessa verksamheter är de flesta <NOBR>A-anläggningar,</NOBR> vilka idag prövas av Koncessionsnämnden för miljöskydd som första instans. Om förslaget till miljöbalk antas kommer dessa i framtiden sannolikt att prövas av miljödomstol som första instans. Ett antal verksamheter är s.k. B- anläggningar som prövas av länsstyrelsen som första instans och ett fåtal verksamheter, i huvudsak gaslager, omfattas över huvud taget inte av förprövningsplikten enligt miljöskyddslagstiftningen.</P> <P class="p520 ft1">Vi anser således att det bör tillämpas olika listor för att avgöra förprövningsplikten avseende miljö- och säkerhetsfrågor. När kravet på förprövning sammanfaller skall den i miljöskyddslagstiftningen angivna ordningen för prövning tillämpas, det vill säga om det anges att en verksamhet är en A- anläggning skall den prövas av Koncessionsnämnden/miljödomstol och om det är en <NOBR>B-anläggning</NOBR> skall den prövas av länsstyrelsen även med avseende på säkerheten.</P> <P class="p548 ft2">För de verksamheter som inte omfattas av förprövningsplikten enligt miljöskyddslagstiftningen finns inga direkta samordningsfördelar i det enskilda fallet. Vi anser dock inte att det är lämpligt att införa ett särskilt prövningssystem för dessa, vid sidan av miljöprövningen. En sådan ordning skulle göra reglerna om säkerhetsprövningen splittrade. Kravet på offentlighet enligt Seveso II och Industriolyckskonventionen gör dessutom att prövningen bör ske i en ordning som är känd av allmänheten. Att förlägga säkerhetsprövningen av ett fåtal verksamheter till en specialinstans skulle kunna inverka menligt på allmänhetens möjligheter att delta i processen. Vi anser därför att avgörande skäl talar för att samtliga</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">104</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p549 ft2">verksamheter som omfattas av kravet på säkerhetsrapport enligt Seveso II och Industriolyckskonventionen bör prövas av Koncessionsnämnden/miljödomstol eller länsstyrelsen, oavsett om de omfattas av tillståndsplikt enligt miljöskyddslagstiftningen eller inte.</P> <P class="p76 ft2">En fara med att samordna miljö- och säkerhetsprövningen är att miljöprövningsinstanserna inte har den särskilda kompetens i säkerhetsfrågor som kan krävas. Sådan kompetens kommer dock att successivt byggas upp inom systemet. I dag bygger miljöprövningen enligt miljöskyddslagen i hög grad på ett utvecklat remissförfarande där berörda myndigheter och organisationer samt allmänheten bereds möjlighet att lämna synpunkter på ansökan om tillstånd för en verksamhet. Införandet av miljöbalken ändrar inget därvidlag. Ett sådant system skulle därför även kunna tillämpas i fråga om säkerhetsprövningen.</P> <P class="p294 ft1">Genom att t.ex. Sprängämnesinspektionen, Boverket, Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen får möjlighet att yttra sig vid tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagstiftningen kan deras expertkunskaper tas till vara. Därmed behöver den formella kompetensdubbleringen som föreligger mellan olika myndigheter inte innebära någon direkt olägenhet. I stället kan det bli en tillgång genom att de olika expertmyndigheternas kunskaper och synpunkter i säkerhetsfrågor kan sättas in i ett större sammanhang genom en integrerad miljö- och säkerhetsprövning. Räddningsverkets roll kommer härvid framför allt att vara att se till säkerhetsfrågorna i stort. Verket varken kan eller bör vara expert på alla specialområden. Räddningsverket har dock ett ansvar för att bevaka och täcka upp eventuella kompetensluckor.</P> <P class="p550 ft2">I 22 kap. 6 § miljöbalken finns en särskild bestämmelse om att Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelsen skall, när det behövs, föra talan i mål för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. En kommun får föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen. Ä ven Fiskeriverket skall delta i processen om det allmänna fiskeintresset berörs. Denna regel skall tillämpas både i mål hos miljödomstolen och i ärenden hos länsstyrelsen. På samma sätt anser vi att Räddningsverket bör ges en sådan möjlighet avseende säkerhetsfrågor. I anledning härav bör även en följdändring göras i 22 kap. 4 § miljöbalken.</P> <P class="p388 ft38">Arbetsmiljöfrågor</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p551 ft1">Säkerhetsfrågorna enligt Seveso II och Industriolyckskonventionen omfattar såväl den inre som den yttre miljön, inklusive arbetsmiljön. I artikel 2 i Seveso II anges emellertid att bestämmelserna i direktivet skall tillämpas utan att gemenskapens (Europeiska gemenskapens) bestämmelser om arbetsmiljö, i synnerhet rådets direktiv 89/391/EEG om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, påverkas.</P> <P class="p552 ft1">Ett problem med en samordnad prövning av miljö- och säkerhetsfrågor är, som tidigare nämnts, att tillåtlighetsprövningen enligt såväl den nuvarande miljöskyddslagen som enligt förslaget till miljöbalk inte omfattar arbetsmiljön. Frågor om arbetsmiljön regleras i stället genom arbetsmiljölagstiftningen. Vi anser att den ordningen bör bestå. De arbetsmiljörelaterade säkerhetsfrågorna bör därför regleras särskilt. Prövningen av arbetsmiljöaspekterna bör dock, som ovan nämnts, samordnas med den övriga säkerhetsprövningen genom att behörig myndighet på arbetsmiljöområdet får möjlighet att yttra sig över en tillståndsansökan i mål eller ärenden med integrerad miljö- och säkerhetsprövning. På det sättet bör motstridiga bedömningar kunna undvikas. Ä ven annat samarbete mellan ansvariga myndigheter på säkerhetsområdet är viktigt för en effektiv tillämpning av regelverken. Härtill återkommer vi i avsnitt 10.3 nedan.</P> <P class="p553 ft2">Den prövning av den inre säkerheten som skall ske enligt arbetsmiljölagstiftningen berör endast företaget och de anställda. Beslutsprocessen behöver därmed inte innehålla de moment av offentlighet som den övriga säkerhetsprövningen fordrar. Det räcker med att de anställda får del av och ges tillfälle att yttra sig över företagets säkerhetsrapport. Bestämmelser härom kan därför med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen införas i myndighetsföreskrifter på samma sätt som skett med Seveso I. De nuvarande föreskrifterna om storskalig kemikaliehantering (AFS 1989:6) bör upphävas och ersättas med nya som svarar mot de krav som ställs i Seveso II och som inte redan är tillgodosedda inom arbetsmiljölagstiftningen. Vi lämnar inget förslag på hur detta skall ske, men utgår från att den av oss föreslagna lagen kommer att tjäna som utgångspunkt för Arbetarskyddsstyrelsens föreskriftsarbete.</P> <P class="p554 ft2">Säkerhetsrapporterna är både omfattande och komplicerade. Den instans som skall utföra prövningen måste därför både ha kompetens och möjlighet att avsätta den tid som krävs för att granska innehållet. Om detta skall ske centralt hos Arbetarskyddsstyrelsen eller regionalt vid Yrkesinspektionerna tar vi inte ställning till i utredningen. Frågan får i stället avgöras vid utformningen av myndighetsföreskrifterna. Vi vill endast understryka vikten</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313106x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">106</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p555 ft1">av att den instans som anförtros prövningen måste ha tillräckliga resurser för att klara av det.</P> <P class="p556 ft49"><SPAN class="ft49">10.2</SPAN><SPAN class="ft66">Regelstrukturen</SPAN></P> <P class="p557 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Vi föreslår att genomförandet av Seveso II och Industriolyckskonventionen sker genom en gemensam reglering. För detta ändamål anser vi att en särskild lag skall införas. Denna lag kan ses som en brygga mellan räddningstjänstlagstiftningen och miljöskyddslagstiftningen och ett första steg mot en ökad integration av de två lagstiftningsområdena samt att sätta in säkerhetsfrågorna i ett större sammanhang.</P> <P class="p416 ft2">För att anpassa räddningstjänstlagen till den nya lagens tillämpningsområde föreslår vi att 43 § räddningstjänstlagen ändras så att den även omfattar olycksförebyggande åtgärder. Detta ligger också i linje med den utveckling som för närvarande sker på räddningstjänstområdet.</P> <P class="p111 ft2">De säkerhetsfrågor som är hänförliga till arbetsmiljölagstiftningen kommer inte att omfattas av den nya lagen.</P> <P class="p558 ft1">Den samordning av prövningen av miljö- och säkerhetsfrågor som vi föreslår ställer krav på en större enhetlighet i regleringen inom framför allt Räddningsverkets och Naturvårdsverkets ansvarsområden. En gemensam reglering kan antingen ske genom en särskild lag eller genom en förordning. Att skapa en myndighetsföreskrift som är gemensam för flera myndigheter är inte möjligt med hänsyn till myndigheternas oberoende ställning i förhållande till varandra.</P> <P class="p129 ft3">En gemensam reglering kommer således att avse Räddningsverkets och Naturvårdsverkets ansvarsområden avseende <NOBR>Seveso-frågor.</NOBR> De nuvarande myndighetsföreskrifterna som införts i anledning av Seveso I måste därmed upphävas. Arbetsmiljölagstiftningen kommer att ligga utanför den gemensamma regleringen. De särskilda regler som behöver införas inom arbetsmiljölagstiftningen till följd av Seveso II och Industriolyckskonventionen kan, som ovan nämnts, ske genom myndighetsföreskrifter. Några lagändringar har vi inte bedömt vara nödvändiga. Likaså kommer lagen om brandfarliga och explosiva varor att tillämpas parallellt med en gemensam reglering av <NOBR>Seveso-frågorna.</NOBR> Sprängämnesinspektionen kommer därmed inte att beröras direkt av genomförandet av Seveso II och</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p559 ft1">Industriolyckskonventionen. De båda nämnda lagstiftningsområdena kommer dock att knytas till miljö- och säkerhetsprövningen genom att berörda myndigheter kommer att medverka som remissmyndigheter. De berörda tillsynsmyndigheterna bör också samarbeta med varandra i säkerhetsfrågor på såväl central som lokal och regional nivå.</P> <P class="p560 ft2">Om en gemensam reglering skall skapas måste det således ske genom lag eller förordning. Båda alternativen medför en viss dubbelreglering i förhållande till befintlig lagstiftning. Så är emellertid fallet även med dagens ordning eftersom de berörda myndigheternas verksamhetsområden delvis överlappar varandra. Nackdelen med att endast införa en förordning är att den måste kopplas till en befintlig lag, i detta fallet räddningstjänstlagen eller miljöskyddslagen/miljöbalken. Om förordningen knyts till räddningstjänstlagen blir det svårt att utan omfattande dubbelreglering inom miljöskyddslagstiftningen åstadkomma en samordnad miljö- och säkerhetsprövning. Om förordningen i stället knyts till miljöskyddslagstiftningen förlorar reglerna sin naturliga anknytning till räddningstjänstlagstiftningen. Att splittra upp reglerna på miljöskydds- och räddningstjänstlagstiftningen anser vi inte heller är lämpligt. En sådan lösning skulle göra det svårare att orientera sig och motverka den enkelhet och tydlighet vi eftersträvar.</P> <P class="p522 ft1">I det perspektivet är en särskild lag att föredra. En lag kan utan att onödigt störa systematiken i lagstiftningen i övrigt vara tillämplig inom flera myndighetsområden. Ett för utredningen närliggande exempel är lagen om hushållning med naturresurser m.m. som tillämpas både inom plan- och byggområdet och miljöskyddsområdet.</P> <P class="p365 ft2">Sambandet mellan hälsa, miljö och säkerhet är, som tidigare nämnts, tydligt i Seveso II. Ä ven Industriolyckskonventionen uppvisar en helhetssyn på säkerhetsfrågor. Detta är en utveckling som vi tror kommer att accentueras i framtiden. Det vore därför även av detta skäl fel att splittra upp reglerna i direktivet och konventionen mer än vad som är nödvändigt.</P> <P class="p561 ft2">Genom att samla reglerna för olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder inom kemikaliehanterande verksamheter i en lag med undantag för arbetsmiljölagstiftningen skapas nödvändiga förutsättningar för en samordnad prövning av säkerhets- och miljöfrågor. Därmed ges också förutsättningar för en klarare och enklare myndighetsstruktur.</P> <P class="p180 ft3">Den föreslagna regleringen kommer inte att beröra lagen om brandfarliga och explosiva varor. Detta inser vi kommer att leda till överlappning i lagstiftningen genom att vissa verksamheter kommer att omfattas både av</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">108</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p562 ft1">den nya lagen och av lagen om brandfarliga och explosiva varor. Detta är dock en olägenhet som vi sett oss tvungna att acceptera för att kunna skapa en enkel och klar reglering. Lagen om brandfarliga och explosiva varor är ett specialområde, som utan omfattande ändringar i nuvarande regelstruktur, är svårt att inordna i miljöprövningen och den därtill knutna myndighetsstrukturen. Genom remissförfarandet vid tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagstiftningen och samarbete mellan ansvariga myndigheter i övrigt anser vi emellertid att denna olägenhet kan begränsas. För den integrerade miljö- och säkerhetsprövningen kan det till och med vara en fördel att ha tillgång till specialmyndigheter som remissinstanser.</P> <P class="p563 ft2">Den av oss föreslagna lagen kan ses som en brygga mellan räddningstjänstlagstiftningen och miljöskyddslagstiftningen. Vid en mer omfattande revision av räddningstjänstlagstiftningen bör dock frågan om hur olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder skall regleras övervägas. Det bör därvid göras en grundlig analys av förhållandet mellan miljöskyddslagstiftning och räddningstjänstlagstiftningen. Någon sådan djupare analys har det inte funnits utrymme för inom ramarna för denna utredning. Vi anser dock att den av oss föreslagna regleringen kan vara en bra utgångspunkt för det framtida arbetet mot en ökad integrering mellan de två lagstiftningsområdena.</P> <P class="p520 ft1">I dag innehåller räddningstjänstlagen relativt få regler om olycksförebyggande åtgärder. Detta gäller framför allt risker och hot som inte primärt har samband med brand. Enligt 7 § räddningstjänstlagen skall varje kommun svara för att åtgärder vidtas inom kommunen så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. När det gäller andra typer av olycksrisker har kommunen endast till uppgift att främja olycks- och skadeförebyggande arbete. Räddningstjänsten har således en betydligt svagare roll när det gäller t.ex. risken för kemikalieolyckor än i fråga om brandrisker. Ä ven 41 § räddningstjänstlagen är främst inriktad på brandrisker. Där anges att ägare eller innehavare av byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning skall hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olyckshändelse och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. I 43 § räddningstjänstlagen finns, som tidigare nämnts, särskilda bestämmelser om att krav kan ställas på skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder vid verksamheter som innebär fara för att en olyckshändelse skall orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön.</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p564 ft1">För att betona vikten av det olycksförebyggande arbetet inom räddningstjänsten och för att räddningstjänstlagens tillämpningsområde skall harmoniera med tillämpningsområdet för den nya speciallagen som vi föreslår anser vi att 43 § räddningstjänstlagen bör ändras så att den inte endast avser åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador till följd av olyckshändelser. Som bestämmelsen nu är utformad kan den endast användas för att ställa krav på åtgärder som hindrar skador eller begränsar skador till följd av en redan inträffad olycka. Detta anser vi är en onödig begränsning och stämmer dåligt överens med syftet i både Seveso II och Industriolyckskonventionen. Beträffande brand har den kommunala räddningstjänsten befogenhet att ställa krav på olycksförebyggande åtgärder. Vi anser att en sådan befogenhet även bör gälla för andra olycksförebyggande åtgärder. Detta innebär emellertid inte att räddningstjänsten skall ta över andra myndigheters arbetsuppgifter att kontrollera säkerheten. Den föreslagna förändringen skall i stället ses som en möjlighet för räddningstjänsten att i de fall den anser det befogat även kunna begära att vissa olycksförebyggande åtgärder skall vidtas och inte endast behöva inskränka sig till åtgärder i händelse av att en olycka redan inträffat. Detta ligger också i linje med den övergripande roll avseende säkerhetsarbetet i samhället i stort som Räddningsverket bör ha. Det primära målet för allt säkerhetsarbete måste som utredningen ser det vara att undvika att olyckor över huvud taget inträffar. Med den föreslagna förändringen av 43 § räddningstjänstlagen kommer räddningstjänstlagens tillämpningsområde att harmoniera med den nya lagens tillämpningsområde. Man kan beskriva förhållandet så att den nya lagen utgör en precisering av 43 § räddningstjänstlagen när det gäller risken för olyckor inom kemikaliehanterande verksamheter samtidigt som den utgör en förbindelselänk till miljöskyddslagstiftningen.</P> <P class="p565 ft2">I likhet med Hot- och riskutredningen anser vi att 43 § räddningstjänstlagen även bör tillämpas på byggnader och anläggningar där stora mängder människor samlas, t.ex. idrottsanläggningar, varuhus och inomhustorg. För att möjliggöra en sådan tillämpning bör även byggnader omfattas av 43 § räddningstjänstlagen. Vi föreslår därför att 43 § räddningstjänstlagen även ändras i detta avseende. Anläggningar där det samlas mycket folk torde redan med nuvarande lydelse omfattas av bestämmelsen (jfr Räddningstjänst en lagkommentar, Edling m.fl., sid. 205). För att tydliggöra detta kan det dock vara befogat att Räddningsverket reviderar sina allmänna råd 1994:2 angående 43 § räddningstjänstlagen. Där finns nämligen en exemplifiering av § <NOBR>43-anläggningar</NOBR> som kan leda till att bestämmelsen får en alltför snäv tolkning.</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">110</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p566 ft1">I den nya lagen bör i huvudsak övergripande bestämmelser om syftet och tillämpningsområdet, definitioner av centrala begrepp, övergripande bestämmelser om verksamhetsutövarnas skyldigheter, delegationsbestämmelser, ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och överklagandebestämmelser införas. Ö vriga bestämmelser, framför allt beträffande innehållet i bilagorna till direktivet och konventionen, kan antingen tas in i förordning eller myndighetsföreskrifter allt efter vad som är ändamålsenligt. Enligt 8 kap. 7 § regeringsformen kan nämligen riksdagen bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om bl.a. säkerhet och miljövård även i de fall detta innebär åligganden för enskilda. Enligt 8 kap. 11 § regeringsformen kan riksdagen även medge att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet eller kommun att meddela bestämmelser i ämnet. Vidare kan regeringen med stöd av 8 kap. 13 § regeringsformen i förordning bemyndiga förvaltningsmyndighet att bl.a. meddela föreskrifter om verkställighet av lag. Härmed menas även sådana föreskrifter som endast har till syfte att fylla ut en lag.</P> <P class="p567 ft2">Med hänsyn till framför allt direktivets höga detaljeringsgrad och tekniska natur är det svårt att avgöra exakt vad som bör tas in i förordning och vad som kan regleras i myndighetsföreskrifter. Vi kommer därför inte att lämna något förslag på förordningstext i anslutning till <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR> Denna bör i stället utarbetas i samarbete med Räddningsverket som är den myndighet som enligt vårt förslag skall meddela myndighetsföreskrifter till Sevesolagen.</P> <P class="p568 ft2">Vissa ändringar i befintliga lagar, utöver vad som redan föreslagits, kommer också att bli nödvändiga. Till detta återkommer vi i kapitel 11 där vi mera i detalj går igenom behovet av regelgivning i anledning av det nya direktivet.</P> <P class="p569 ft68">Regelstrukturen</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr33 td79"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td80"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr33 td81"><SPAN class="p570 ft69">Gemensam miljö- och säkerhetsprövning</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td82"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td80"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 rowspan=2 class="tr34 td83"><SPAN class="p571 ft70">Parallellt tillämpliga regelverk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td79"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td80"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td86"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td87"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td10"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td91"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td82"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td80"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td79"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td80"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td92"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td93"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td94"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td95"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td96"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td97"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td90"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td10"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td91"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td82"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td80"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td98"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td99"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td85"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td100"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td101"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td20"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td102"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td103"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td104"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td92"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td82"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td106"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td96"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td107"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td92"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td108"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td91"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td93"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td109"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td110"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td62"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td82"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td111"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td112"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td113"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td114"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td115"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td116"><SPAN class="p335 ft71"><NOBR>Seveso-lagen</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr27 td82"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td117"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td118"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr27 td119"><SPAN class="p572 ft71">Miljöskyddslagstiftningen</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td120"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td82"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr25 td121"><SPAN class="p573 ft71">Arbetsmiljölagen</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td82"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td122"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr27 td123"><SPAN class="p574 ft72">Lagen om brandfarliga och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td115"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td80"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td124"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td82"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td117"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr35 td125"><SPAN class="p574 ft71">Miljöskyddslagen/Miljöbalken</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td120"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td82"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td82"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td122"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td126"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td127"><SPAN class="p575 ft71">explosiva varor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td115"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td80"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td124"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td82"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td105"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td117"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td120"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td82"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td80"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td98"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td128"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td82"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td122"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td126"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td129"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td109"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td130"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td82"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td105"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td117"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td96"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td97"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td92"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td131"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td120"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td93"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td109"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td110"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td132"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td82"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td122"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td112"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td113"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td133"><SPAN class="p9 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td104"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td93"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td106"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td118"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td10"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td91"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td93"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td104"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td110"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td111"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td112"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td134"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td114"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td135"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr24 td136"><SPAN class="p336 ft71">Förordningen</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td105"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td106"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td137"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td136"><SPAN class="p576 ft70"><NOBR>MB-förordningar</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr24 td10"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td120"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td82"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr30 td121"><SPAN class="p572 ft71">Arbetsmiljöförordningen</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td82"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td122"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr30 td123"><SPAN class="p577 ft71">Förordningen om brandfarliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td135"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td80"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td138"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td137"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td139"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td82"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td82"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td122"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td135"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td109"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td92"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td140"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td106"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td137"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td97"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td130"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td108"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td141"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td93"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td109"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td110"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td132"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td93"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td122"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr35 td142"><SPAN class="p578 ft71">och explosiva varor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td79"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td143"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td82"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td105"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td118"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td144"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr19 td145"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td82"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td143"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td98"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td146"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td111"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td126"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td147"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td102"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td135"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr34 td148"><SPAN class="p578 ft71">Myndighetsföreskrifter</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td105"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td106"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td137"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr34 td148"><SPAN class="p579 ft71">Myndighetsföreskrifter</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr25 td149"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td138"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr34 td150"><SPAN class="p580 ft70">Myndighetsföreskrifter</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td122"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr34 td151"><SPAN class="p578 ft71">Myndighetsföreskrifter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td135"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr24 td152"><SPAN class="p333 ft71">SRV</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td105"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td106"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td137"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td152"><SPAN class="p19 ft70">SNV m.fl.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td149"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td138"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr24 td153"><SPAN class="p581 ft70">ASS</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td122"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td112"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td154"><SPAN class="p582 ft70">SÄ I</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313111x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p488 ft49"><SPAN class="ft49">10.3</SPAN><SPAN class="ft66">Tillsynsansvaret</SPAN></P> <P class="p583 ft1"><SPAN class="ft0">Förslag: </SPAN>Tillsynsorganisationen enligt den nya lagen föreslås harmoniera med tillsynen enligt miljöskyddslagstiftningen. Länsstyrelserna och kommunerna skall därför ha det operativa tillsynsansvaret. På så sätt kan miljö- och säkerhetstillsynen samordnas. Det centrala tillsynsansvaret enligt <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> skall ligga på Räddningsverket.</P> <P class="p584 ft1">Naturvårdsverkets uppgift som central tillsynsmyndighet på miljöområdet påverkas inte av vårt förslag till ny lag.</P> <P class="p585 ft1">Både i det nuvarande <NOBR>Seveso-direktivet</NOBR> och i Seveso II görs en uppdelning i två kravnivåer beroende på vilka mängder av farliga ämnen som kan förekomma i verksamheterna. Industriolyckskonventionens tillämpningsområde sammanfaller i princip med den högre kravnivån enligt Seveso II.</P> <P class="p74 ft1">Som framgått ovan är det en avsevärd skillnad på verksamhetsutövarnas skyldigheter beroende på vilken kravnivå som skall tillämpas. Om uppdelningen är helt adekvat med hänsyn till vilken risk de olika verksamheterna representerar kan diskuteras. En verksamhet där 100 kg av ett farligt ämne hanteras behöver inte vara farligare än en verksamhet där 50 kg av samma ämne hanteras. De mest avgörande momenten är snarare hur hanteringsprocessen och säkerhetsarrangemangen ser ut samt var verksamheten är belägen. Dessa faktorer är emellertid individuella och svåra att överföra i allmänna regler. Mängden hanterade ämnen är däremot relativt enkelt att fastställa och lätt att jämföra. Det är därför förståeligt att man valt att göra en riskvärdering med utgångspunkt i hanterade mängder av farliga ämnen och den uppdelningen får vi acceptera även om den kan ha sina brister. Genom vårt förslag att betona säkerhetsfrågornas betydelse vid tillståndsprövningen miljöfarlig verksamhet generellt och utvidgningen av 43 § räddningstjänstlagen kommer dock möjligheterna att även ställa krav på de verksamheter som inte omfattas av den högre kravnivån att förbättras. Tillämpningen av försiktighetsprincipen har också betydelse i detta sammanhang (se kapitel 12).</P> <P class="p586 ft3">För de verksamheter som omfattas av den lägre kravnivån enligt Seveso II gäller att verksamhetsutövaren skall inge en anmälan till behöriga myndigheter. I den skall anges verksamhetens namn och adress, vilka farliga ämnen som hanteras i verksamheten, hur verksamheten bedrivs och hur den är lokaliserad. Vidare skall verksamhetsutövaren upprätta</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">112</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p587 ft1">en säkerhetspolicy för att förebygga allvarliga olyckshändelser vid verksamheten.</P> <P class="p588 ft1">För närvarande finns enligt Seveso I inget krav på att verksamheter som omfattas av den lägre kravnivån behöver ge sig till känna. Detta är troligtvis en av orsakerna till att tillsynen av dessa verksamheter i dag är bristfällig. Myndigheterna vet helt enkelt inte vilka verksamheter som omfattas av bestämmelserna. Det är därför av största vikt att verksamhetsutövarna blir medvetna om sina skyldigheter enligt den nya lagen och inger anmälningar.</P> <P class="p589 ft1">Ä ven om de formella redovisningskraven är mindre omfattande enligt den lägre kravnivån behöver det inte betyda att tillsynen av en sådan verksamhet är okomplicerad. Eftersom uppdelningen i de båda kravnivåerna är mycket förenklad ger den i många fall en inte helt rättvisande bild av de krav på kompetens som fordras för tillsynen av de verksamheter som omfattas av direktivet. Om tillsynen skall bli effektiv och bidra till att höja säkerheten måste tillsynsmyndigheterna tillföras mer resurser och ökad kompetens. Av kostnads- och effektivitetsskäl bör tillsynsorganisationen vara densamma för de båda kravnivåerna. På det sättet kan den högre kompetens som krävs för att utöva tillsyn över de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån även utnyttjas vid tillsyn av verksamheter enligt den lägre kravnivån. En samordning med miljötillsynen är nödvändig med hänsyn till det nära sambandet mellan miljö, hälsa och säkerhet.</P> <P class="p590 ft1">Beträffande finansieringen av säkerhetstillsynen kommer vi inte att här föreslå några avgifter. Med hänsyn till samordningen med miljötillsynen finns det dock skäl att när det nya systemet varit i kraft ett tag överväga om inte även säkerhetstillsynen bör avgiftsbeläggas. En samordning med miljötillsynsavgifterna bör därvid ske. För närvarande finns regler om sådana avgifter i förordningen (1989:598) om avgift för myndigheters verksamhet enligt miljöskyddslagen. Ä ven förslaget till miljöbalk ger möjlighet att föreskriva om sådana avgifter. I 18 § räddningstjänstlagen finns bestämmelser om att brandsynsavgift får tas ut.</P> <P class="p591 ft1">Samarbete och samverkan med andra myndigheter med närliggande tillsynsuppgifter såsom Yrkesinspektionen är betydelsefullt. Eftersom det här rör sig om skilda myndigheter som sinsemellan är självständiga och dessutom har olika geografiska ansvarsområden är det varken möjligt eller önskvärt att närmare reglera hur samverkan skall gå till. Det bör i stället växa fram ur ett effektivitetstänkande där de berörda myndigheterna tillsammans söker utnyttja befintliga resurser på bästa</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p592 ft1">möjliga sätt. Detta innebär inte att denna samverkan skulle vara mindre väsentlig. Tvärtom är det av stor betydelse att tillsynsmyndigheterna kan samarbeta. Om detta visar sig inte vara möjligt bör det övervägas om någon av de berörda myndigheterna centralt och regionalt bör få ett formellt ansvar att samordna säkerhetsarbetet.</P> <P class="p593 ft1">Enligt såväl miljöskyddslagen som förslaget till miljöbalk kommer den operativa tillsynen av miljöfarliga verksamheter att skötas av länsstyrelserna på regional nivå och av kommunerna på lokal nivå. Naturvårdsverket har det centrala tillsynsansvaret, vilket innebär att Naturvårdsverket skall följa upp och utvärdera den lokalt och regionalt bedrivna verksamheten. Naturvårdsverket har också rätt att meddela föreskrifter och allmänna råd om hur lagstiftningen i vissa avseenden skall tillämpas.</P> <P class="p594 ft1">Det finns starka skäl som talar för att en motsvarande tillsynsorganisation som finns på miljöområdet också bör tillämpas för säkerhetsfrågor med länsstyrelsen och kommunen som operativa tillsynsorgan. Beträffande det centrala tillsynsansvaret enligt vårt förslag till Sevesolag kan det antingen läggas på Räddningsverket eller Naturvårdsverket. Räddningsverket har i dag enligt Seveso I ansvaret för räddningstjänstfrågor såväl inom som utom verksamheten, medan Naturvårdsverkets ansvarsområde avser skyddet av den yttre miljön.</P> <P class="p595 ft1">Av Räddningsverkets instruktion framgår att verket är central förvaltningsmyndighet för bl.a. frågor om olycks- och skadeförebyggande åtgärder enligt räddningstjänstlagen samt att verket särskilt skall samordna samhällets verksamhet för olycks- och skadeförebyggande åtgärder enligt räddningstjänstlagen samt inom räddningstjänsten, bevaka riskutvecklingen inom verksamhetsområdet och verka för att förebygga olyckor samt samordna beredskapsplanläggningen mot kärnenergiolyckor och andra allvarliga olyckor. Med allvarliga olyckor avses bl.a. kemikalieolyckor.</P> <P class="p596 ft1">Räddningsverkets övergripande roll i samhällets olycks- och skadeförebyggande arbete har på senare år betonats av statsmakterna. Försvarsutskottet framhöll i FöU 1993/94:1 vikten av att ge Räddningsverkets samordningsuppgift ett sådant innehåll att verket kunde agera på ett likartat sätt inom samtliga myndighetsområden med skyddet mot kemikalieolyckor och vid transport av farligt gods. Vi har tidigare i delbetänkandet (SOU 1997:109) Myndighetsansvaret för transport av farligt gods föreslagit att Räddningsverket skall bli ensam ansvarig myndighet för transport av farligt gods med undantag för bulktransporter till sjöss.</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">114</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p597 ft1">Räddningsverket har således ett övergripande ansvar för det olycks- och skadeförebyggande arbetet i samhället.</P> <P class="p598 ft1">Naturvårdsverket är enligt sin instruktion (1988:518) central förvaltningsmyndighet för frågor om miljövård, däri inbegripet naturvård och miljöskydd. Något särskilt ansvar för säkerhetsfrågor har verket emellertid inte även om säkerheten inom t.ex. industrin naturligtvis har betydelse för miljön. Säkerhetsfrågorna tillhör dock inte verkets kärnverksamhet till skillnad mot vad som är fallet med Räddningsverket.</P> <P class="p599 ft1">Med hänsyn till att den nya <NOBR>Seveso-lagen,</NOBR> som vi föreslår, främst kommer att avse säkerhetsfrågor anser vi att det centrala tillsynsansvaret bör läggas på Räddningsverket. Som central tillsynsmyndighet bör Räddningsverket även få ansvaret för att utfärda föreskrifter och allmänna råd för tillämpningen av den nya lagen.</P> <P class="p600 ft1">Någon skarp gränslinje mellan Räddningsverkets centrala tillsynsansvar enligt räddningstjänstlagen och <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> och Naturvårdsverkets centrala tillsynsansvar enligt miljöskyddslagstiftningen kommer dock inte att finnas. De båda tillsynsområdena kommer i många avseenden att gå i varandra och båda myndigheternas specialkompetens kommer att behöva utnyttjas. Det är därför viktigt att de båda myndigheterna kan utveckla ett nära och förtroendefullt samarbete. Exakt hur detta samarbete skall gestalta sig går inte att för dagen precisera utan bör utvecklas av myndigheterna själva på de områden där lagstiftningarna överlappar varandra. Att ge ut gemensamt utformade allmänna råd om miljö- och säkerhetsfrågor kan vara ett samarbetsområde. Genom att den lokala och regionala tillsynsorganisationen kommer att samordnas till länsstyrelserna och kommunerna kommer behovet av central samordning att manifesteras i det operativa tillsynsarbetet. Räddningsverket och Naturvårdsverket kommer därmed att uppmärksammas på vilka områden gemensamma insatser i form av vägledning och annat stöd är nödvändigt. Samarbete med andra centrala myndigheter inom angränsande ansvarsområden är också viktigt.</P> <P class="p601 ft1">Genom en sådan tillsynsorganisation med två centrala myndigheter samt på det regionala och lokala planet nuvarande miljömyndigheter skapas goda förutsättningar för en samordning av miljö- och säkerhetsfrågor. För att länsstyrelserna skall ha möjlighet att utföra tillsynen på ett bra sätt krävs emellertid att de tillförs ökad kompetens. Denna kompetensökning bör i stor utsträckning kunna tillgodoses genom att Räddningsverket som central tillsynsmyndighet bistår de operativa</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p602 ft1">tillsynsmyndigheterna med stöd och vägledning i tillsynsarbetet. Detta kan ske både genom allmänna råd och genom vägledning och biträde i enskilda fall.</P> <P class="p603 ft1">Vad gäller kompetensfrågor har regeringen den 19 juni 1997 beslutat att uppdra åt Räddningsverket att inrätta en delegation (nätverk) med experter från olika centrala myndigheter. Denna expertgrupp skall enligt beslutet ha till uppgift att stödja länsstyrelserna vid bedömningar av sådana frågor om säkerhetskrav i samhällsplaneringen som fordrar mer omfattande och tvärsektoriella analyser. En liknande expertgrupp bör kunna inrättas för att stödja länsstyrelser och kommuner i deras tillsynsarbete enligt vårt förslag till lag. Denna expertgrupp bör i likhet med den ovan nämnda knytas till Räddningsverket som centralt ansvarig tillsynsmyndighet.</P> <P class="p604 ft1">Att ta denna expertfunktion i anspråk torde främst komma i fråga beträffande verksamheter som omfattas av den högre kravnivån. Uppdelningen av verksamheterna som omfattas av Seveso II är emellertid, som ovan nämnts, inte helt relevant med hänsyn till verksamheternas riskpotential. Det kan därmed även finnas fall då expertgruppens kunskaper kan behöva tas i anspråk för att bedöma verksamheter som endast omfattas av den lägre kravnivån.</P> <P class="p486 ft1">För tillsynen av de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån kommer det generellt sett att krävas en hög och bred kompetens. Vi anser därför att den fortlöpande tillsynen i allmänhet skall ligga på länsstyrelserna. Antalet verksamheter som omfattas av den högre kravnivån är dock relativt få. Verksamheterna är dessutom ojämnt fördelade över landet. Vissa län har endast någon enstaka verksamhet som omfattas av kravet på säkerhetsrapport. För att utnyttja resurserna på bästa sätt anser vi att tillsynen enligt den högre kravnivån borde kunna koncentreras till vissa länsstyrelser. Vi anser emellertid att det inte är en uppgift för vår utredning att komma med konkreta förslag till hur detta skall gå till. En lämplig lösning är att länsstyrelserna själva kommer överens om en sådan samordning och samverkan, vilket har ägt rum på andra områden.</P> <P class="p605 ft1">Tillsynsorganisationen bör således se ut enligt följande. Räddningsverket blir central tillsynsmyndighet för säkerhetsfrågor enligt vårt förslag till <NOBR>Seveso-lag</NOBR> med en vägledande och stödjande roll i förhållande till de operativa tillsynsmyndigheterna. Den expertgrupp som skall knytas till Räddningsverket bör ges en viktig roll både i förhållande till Räddningsverket när det gäller att bistå med kunskap vid utfärdande av föreskrifter och generella råd och i förhållande till de operativa</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">116</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p606 ft1">tillsynsmyndigheterna. Ä ven samarbetet mellan Räddningsverket och Naturvårdsverket samt övriga berörda myndigheter är viktigt. Det operativa, fortlöpande, tillsynsarbetet skall utföras av länsstyrelserna och kommunerna i huvudsak efter det mönster som gäller enligt miljöskyddslagstiftningen. Miljö- och säkerhetstillsynen kommer alltså att integreras och ligga på samma myndighetsnivå för att möjliggöra en samordnad tillsyn.</P> <P class="p595 ft1">Som angivits tidigare kommer arbetsmiljötillsynen att ligga utanför det av oss nu skisserade systemet. Det är ingen förändring mot vad som gäller i dag. Vi har bedömt att det nu inte är möjligt att integrera denna tillsyn i den tillsyn som skall ske enligt miljöskyddslagstiftningen och enligt <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR></P> <P class="p607 ft1">Ä ven tillsynen enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor kommer att ligga utanför miljö- och säkerhetstillsynen. Vi föreslår således ingen ändring av det system som gäller i dag med Sprängämnesinspektionen som central myndighet. Tillsynen i fråga om brandfarliga varor utövas dock av den kommunala räddningschefen. En viss samordning kommer därför ändå att ske.</P> <P class="p608 ft1">Det är, som ovan påpekats, av största vikt att de centrala myndigheterna utvecklar effektiva och nära samarbetsformer för att befintlig kompetens skall kunna utnyttjas på bästa sätt och för att underlätta arbetet för de lokala och regionala tillsynsorganen. Hur detta samarbete närmare skall gå till anser vi inte är lämpligt att nu låsa upp genom att peka ut någon eller några myndigheter som samordnande. Samarbetet bör i stället få utveckla sig på det sätt som de berörda myndigheterna finner ändamålsenligt. Det är dock naturligt att Räddningsverket och Arbetarskyddsstyrelsen tar ett större ansvar med hänsyn till dessa myndigheters roll i säkerhetsarbetet.</P> <P class="p609 ft36"><SPAN class="ft36">11</SPAN><SPAN class="ft73">Den närmare utformningen av lagstiftning m.m. i anledning av Seveso II och Industriolyckskonventionen</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p610 ft1">Som ovan beskrivits anser vi att det bör införas en särskild lag i anledning av de krav som ställs enligt Seveso II och Industriolyckskonventionen. Kopplingen av säkerhetsfrågorna till miljöprövningen har därvid haft avgörande betydelse för den valda lösningen. Den nya lagen skall ha till syfte att förebygga allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och att begränsa följderna av dem.</P> <P class="p611 ft1">I detta kapitel kommer vi att närmare redogöra för den lagstiftning som behövs för genomförandet av direktivet och konventionen i svensk lagstiftning. Vi kommer först att beskriva vilka bestämmelser som vi anser skall ingå i den nya lagen och hur den täcker in bestämmelserna i direktivet och konventionen. Därefter kommer vi att närmare redogöra för säkerhetsfrågornas koppling till miljöprövningen. Sist i kapitlet kommer vi att gå igenom vilka förändringar som behöver göras i annan lagstiftning.</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313118x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">118</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p612 ft49"><SPAN class="ft49">11.1</SPAN><SPAN class="ft66">Syftet</SPAN></P> <P class="p613 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Syftet med <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> skall vara att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och att begränsa följderna av sådana olyckshändelser.</P> <P class="p614 ft3">Den nya lagen - <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> - bör inledas med en bestämmelse som anger dess syfte. Med hänsyn till säkerhetsfrågornas koppling till miljöprövningen är det framför allt de förebyggande och skadebegränsande åtgärder som kan vidtas innan en olycka inträffar som <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> bör fokuseras på. Bestämmelser om åtgärder vid en olycka i form av alarmering och räddningsinsatser bör i huvudsak regleras i räddningstjänstlagen. Härtill återkommer vi i avsnitt 11.14 nedan.</P> <P class="p212 ft1">Syftet med den nya lagen anser vi bör vara att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och att begränsa följderna av sådana olyckshändelser för människor och miljö. Begreppet miljö skall därvid ha samma betydelse som enligt miljöskyddslagstiftningen. Det innebär att även egendom omfattas av begreppet. Därmed uppnås också överensstämmelse med Industriolyckskonventionen. Där anges nämligen särskilt att konventionen omfattar skyddet av materiella tillgångar. I räddningstjänstlagstiftningen skiljer man dock mellan skyddet av miljö och egendom. För att undvika oklarheter och tolkningsproblem bör det därför i <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> särskilt anges att med miljö även avses egendom.</P> <P class="p615 ft49"><SPAN class="ft49">11.2</SPAN><SPAN class="ft66">Tillämpningsområde</SPAN></P> <P class="p616 ft1"><SPAN class="ft0">Förslag: </SPAN><NOBR>Seveso-lagens</NOBR> tillämpningsområde skall omfatta sådana verksamheter där farliga ämnen förekommer eller kan förekomma i kvantiteter som motsvarar eller överstiger de mängder som regeringen bestämmer. Tröskelvärdena får därvid inte överstiga de värden som anges i Seveso II och i Industriolyckskonventionen.</P> <P class="p617 ft2">Industriolyckskonventionen har, som ovan nämnts i kapitel 7, formellt sett ett mycket begränsat tillämpningsområde genom att den endast är tillämplig på sådana verksamheter som kan ge upphov till gränsöverskridande effekter, bortsett från samarbetet vid räddningsinsatser, samt omfattas av konventionens bilaga med farliga ämnen. Enligt Hot- och riskutredningen</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p618 ft2">finns det för närvarande inte någon verksamhet i Sverige som omfattas av konventionen. Att konventionen endast är tillämplig på gränsöverskridande effekter är emellertid en begränsning som vi bortser ifrån. Konventionens bestämmelser bör således även tillämpas på nationella förhållanden.</P> <P class="p619 ft1">Bortsett från begränsningen till gränsöverskridande effekter motsvarar Industriolyckskonventionens tillämpningsområde i princip den högre kravnivån enligt Seveso II. Vi kommer därför att behandla konventionens bestämmelser tillsammans med de regler som gäller för den högre kravnivån enligt Seveso II. I den mån bestämmelserna skiljer sig åt får en anpassning ske till de krav som är strängast. Att ha parallella regler med snarlikt innehåll anser vi inte vara lämpligt.</P> <P class="p620 ft2">Seveso II har ett vidsträckt tillämpningsområde. Enligt artikel 2 i direktivet är det tillämpligt på verksamheter där farliga ämnen förekommer eller kan förekomma i kvantiteter (tröskelvärden) som motsvarar eller överstiger de mängder som anges i bilaga I till direktivet. De verksamheter som omfattas av direktivet är indelade i två kravnivåer beroende på vilka farliga ämnen som hanteras och i vilka mängder detta sker. Ä ven i Industriolyckskonventionen anges tillämpningsområdet på ett liknande sätt genom att begreppet farlig verksamhet är kopplat till en särskild bilaga med en lista över farliga ämnen och kategorier av farliga ämnen samt därtill hörande tröskelvärden. De tröskelvärden som anges i konventionen motsvarar i princip de tröskelvärden som gäller för den högre kravnivån enligt Seveso II.</P> <P class="p621 ft1">Med förekomst av farliga ämnen avses både i direktivet och i konventionen den faktiska eller möjliga förekomsten av farliga ämnen i en verksamhet. Det är således den största förekomsten av farliga ämnen som vid något tillfälle kan förekomma i en verksamhet som är avgörande för direktivets och konventionens tillämplighet. Den historiska lagerhållningen bör kunna tjäna som utgångspunkt för bedömningen av den framtida förekomsten av farliga ämnen. Därvid måste naturligtvis hänsyn även tas till genomförda och planerade förändringar i verksamheten. Någon helt exakt mängd torde det endast i undantagsfall vara möjligt att bestämma. Uppskattningen av mängden farliga ämnen bör göras med sådan försiktighet att den verkliga mängden inte kommer att överstiga den beräknade.</P> <P class="p622 ft2">En övergripande bestämmelse om tillämpningsområdet bör införas i Sevesolagen. Vilka verksamheter som omfattas av den nya lagen bör dock anges av regeringen i förordning. Av lagtekniska skäl kommer regeringens bemyndigande att delas upp så att vilka farliga ämnen som avses i lagen bestäms genom bemyndigande i anslutning till definitionen av begreppet</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">120</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p364 ft1">farliga ämnen (se avsnitt 11.3 nedan) och tröskelvärdena genom bemyndigande i nu aktuell bestämmelse angående lagens tillämpningsområde. De tröskelvärden som anges i Seveso II bör därvid i huvudsak användas eftersom de som regel även täcker in Industriolyckskonventionen. I de fåtal fall där Industriolyckskonventionens tröskelvärden är strängare bör emellertid dessa tillämpas. Sverige bör således inte vid ratifikationen av konventionen reservera sig mot de tröskelvärden som är strängare än vad som gäller enligt Seveso II.</P> <P class="p623 ft3">De särskilda tillämpningsbestämmelser som finns i bilagorna till direktivet och konventionen för klassificering av ämnen i kategorier av farliga ämnen samt för den närmare beräkningen av mängden farliga ämnen i en verksamhet bör tas in i myndighetsföreskrifter. Detta kan ske med stöd av 8 kap. 13 § regeringsformen eftersom föreskrifterna endast är ägnade att fylla ut <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR> Någon särskild delegationsbestämmelse behöver därmed inte tas in i lagen utan bemyndigandet kan ges i förordningen. Lagens omfång kan därmed begränsas och hanteringen av framtida ändringar av listorna över farliga ämnen och kategorier av farliga ämnen underlättas.</P> <P class="p60 ft2">I lagen bör således anges att regeringen får föreskriva vilka verksamheter där farliga ämnen förekommer som skall omfattas av lagen. Vidare bör det i lagen anges vad som menas med förekomst av farliga ämnen och att lagen är parallellt tillämplig i förhållande till arbetsmiljölagstiftningen och annan lagstiftning inom det aktuella området.</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313121x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p624 ft49"><SPAN class="ft49">11.3</SPAN><SPAN class="ft66">Definitioner</SPAN></P> <P class="p72 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Vissa för Seveso II och Industriolyckskonventionen centrala begrepp anser vi skall definieras i <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR> Dessa begrepp är allvarliga kemikalieolyckor (allvarlig olyckshändelse), verksamhet, verksamhetsutövare, anläggning, lager och farliga ämnen. Definitionerna i direktivet och konventionen har därvid samordnats.</P> <P class="p87 ft2">Vilka ämnen som skall anses som farliga bestäms av regeringen i enlighet med vad som ovan angetts om de till farliga ämnen knutna tröskelvärdena.</P> <P class="p625 ft1">Både Seveso II och Industriolyckskonventionen innehåller en mängd definitioner av begrepp. Alla dessa är dock inte nödvändiga att ta in i en lag.</P> <P class="p395 ft2">I Industriolyckskonventionen finns flera begrepp som endast har betydelse för konventionsstaternas inbördes relationer såsom part och därtill knutna bestämningar som upphovspart, utsatt part och berörd part. Med part avses en fördragsslutande part, det vill säga en till konventionen ansluten stat eller sammanslutning av stater. De här nämnda begreppen anser vi inte behöver definieras i lagen. Inte heller begrepp som allmänheten, effekter och gränsöverskridande effekter i Industriolyckskonventionen samt fara och risk i Seveso II behöver definieras i lagen. Deras betydelse får anses vara klar och de har inte heller någon avgörande betydelse för lagens tolkning och förståelse.</P> <P class="p626 ft2">De begrepp som därmed återstår och som vi anser bör definieras i lagen är i Industriolyckskonventionen begreppen industriolycka, farlig verksamhet och företagsledningen samt i Seveso II begreppen verksamhet, anläggning, verksamhetsutövare, farliga ämnen, allvarlig olyckshändelse och lager.</P> <P class="p627 ft2">Begreppen industriolycka och allvarlig olyckshändelse, farlig verksamhet och verksamhet samt företagsledning och verksamhetsutövare motsvarar varandra i konventionen och direktivet. Definitionerna är dock inte helt identiska varför en anpassning måste göras i den nya lagen för att både konventionen och direktivet skall omfattas.</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">122</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p241 ft0">Allvarlig olyckshändelse och industriolycka</P> <P class="p34 ft3">Allvarlig olyckshändelse är ett begrepp som bättre beskriver de händelser som avses i direktivet och konventionen än industriolycka. Begreppet industriolycka ger intryck av att en olycka måste ha ett direkt samband med någon form av industriell verksamhet vilket inte är nödvändigt enligt vare sig direktivet eller konventionen. En olycka i ett lager där ingen verksamhet förekommer kan t.ex. om mängden farliga ämnen är tillräckligt stor omfattas av både direktivet och konventionen. I stället för olyckshändelse anser vi emellertid att kemikalieolycka bör användas eftersom direktivet och konventionen endast omfattar olyckor där farliga ämnen förekommer. Andra typer av allvarliga olyckshändelser faller utanför dess tillämpningsområde.</P> <P class="p294 ft2">Begreppet industriolycka i konventionen har en något vidare betydelse än allvarlig olyckshändelse i direktivet. Industriolycka omfattar nämligen vissa transportolyckor samt olyckor vid slutligt omhändertagande som får undantas från direktivets tillämpningsområde enligt artikel 4.</P> <P class="p102 ft1">När det gäller transporter är dock Industriolyckskonventionens tillämpningsområde starkt begränsat. Det är endast räddningsinsatser i samband med olyckor vid landbaserade transporter och verksamhetsinterna transporter som omfattas av begreppet industriolycka. Verksamhetsinterna transporter ingår även i begreppet allvarlig olyckshändelse enligt Seveso II. Däremot omfattas inte räddningsinsatser vid transportolyckor. Sådana insatser faller emellertid även utanför den nya lagens tillämpningsområde eftersom den enligt ovan endast skall avse sådana åtgärder som kan vidtas innan en olycka inträffat. Själva räddningsinsatsen regleras i räddningstjänstlagen.</P> <P class="p628 ft2">Eftersom transportolyckor utanför själva verksamheten inte kommer att omfattas av den nya lagen anser vi att definitionen av allvarliga olyckshändelser i Seveso II bör användas i <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> för att ange betydelsen av allvarliga kemikalieolyckor. För att åstadkomma harmonisering mellan direktivet och konventionen bör dock avfallsdeponier inte undantas från lagens tillämpning. Härtill återkommer vi nedan i nästa avsnitt om undantag.</P> <P class="p320 ft0">Verksamhet och farlig verksamhet</P> <P class="p496 ft2">Verksamhet i Seveso II är mer precist angivet än farlig verksamhet i Industriolyckskonventionen. Någon betydelseskillnad är det dock inte fråga</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p629 ft2">om. Begreppet farlig verksamhet är knutet till konventionens lista över farliga ämnen och innefattar därmed även konventionens definition av farliga ämnen. Farliga ämnen anser vi emellertid bör definieras särskilt i lagen.</P> <P class="p630 ft3">Begreppet verksamhet i Seveso II bör användas i lagen och definitionen bör i huvudsak vara densamma som i direktivet. Verksamhetsbegreppet omfattar därvid samtliga verksamheter som inte är undantagna från Sevesolagens tillämpning. Därmed avses även verksamheter som hamnar och rangerbangårdar i den mån farliga ämnen förekommer eller kan förekomma i mängder lika med eller överstigande de tröskelvärden som anges i den till lagen knutna förordningen. För att en verksamhet skall omfattas av lagen krävs dock att hanteringen av farliga ämnen har en viss varaktighet eller regelbundenhet. Endast helt tillfällig hantering omfattas inte.</P> <P class="p631 ft2">Ett problem som sammanhänger med verksamhetsbegreppet är dock hur samlokaliserade företag som ingår i samma koncern skall behandlas. På denna punkt ger varken konventionen eller direktivet någon ledning.</P> <P class="p632 ft2">Utgångspunkten bör dock vara att det är den faktiska risken som skall vara vägledande för tillämpningen av reglerna. Risken med en verksamhet förändras inte av att dess organisation förändras genom att t.ex. avdelningar bolagiseras. Genom att dela upp en verksamhet i flera dotterbolag skulle emellertid de särskilda säkerhetsbestämmelserna i direktivet och konventionen kunna kringgås genom att mängderna av farliga ämnen i de olika verksamheterna inte räknas samman. Detta är för övrigt ett förfarande som även orsakat problem inom miljöskyddslagstiftningen.</P> <P class="p343 ft1">Denna olägenhet skulle dock kunna avhjälpas med ett tillägg i definitionen av verksamhet att med verksamhet avses även det område som sorterar under flera verksamhetsutövares gemensamma ledning. Därmed skulle även koncerner omfattas av verksamhetsbegreppet. Ett förtydligande blir därmed även nödvändigt att göra avseende begreppet verksamhetsutövare. Med verksamhet avses naturligtvis inte ett företags eller koncerns hela verksamhet, som kan vara spridd på många olika platser och orter, utan endast verksamheten på en plats.</P> <P class="p441 ft0">Verksamhetsutövare och företagsledning</P> <P class="p112 ft2">Verksamhetsutövare och företagsledning har samma betydelse i direktivet och konventionen. Eftersom begreppet verksamhetsutövare bäst anknyter till verksamhet ovan anser vi att det bör användas i den nya lagen.</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313124x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">124</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p633 ft2">Som ovan angetts bör det i definitionen av begreppet verksamhetsutövare göras ett tillägg så att koncernledningen vid samlokaliserade dotterbolag räknas som verksamhetsutövare.</P> <P class="p634 ft3">Med verksamhetsutövare bör således avses varje fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en verksamhet eller anläggning. Om flera verksamheter med gemensam ägare är samlokaliserade skall dessa ses som en verksamhet och den gemensamma ägaren som verksamhetsutövare.</P> <P class="p320 ft0">Anläggning, lager och farliga ämnen</P> <P class="p635 ft2">Anläggning omfattas av begreppet verksamhet i Seveso II och kan ses som en precisering av de delar av verksamheten där farliga ämnen förekommer. Den definition som finns i direktivet bör överföras till <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR> Ä ven definitionen av lager bör tas in i lagen.</P> <P class="p99 ft1">Definitionen av farliga ämnen innehåller dels en precisering av vad som menas med ämne, dels en hänvisning till de särskilda listor över farliga ämnen och kategorier av farliga ämnen som finns i bilaga I till direktivet. Vi anser att definitionen av farliga ämnen i <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> bör göras på samma sätt. Hänvisning till listorna över farliga ämnen kommer, som ovan nämnts, att ske genom ett bemyndigande till regeringen att ange vilka farliga ämnen som avses. Därvid bör listorna i bilaga I till direktivet följas med undantag för de fall där Industriolyckskonventionen är strängare. De närmare bestämmelserna om hur mängden farliga ämnen skall beräknas och andra mer detaljerade tillämpningsbestämmelser som anges i nämnda bilaga I till direktivet bör, som ovan nämnts, kunna meddelas av Räddningsverket som centralt ansvarig myndighet.</P> <P class="p615 ft49"><SPAN class="ft49">11.4</SPAN><SPAN class="ft66">Undantag</SPAN></P> <P class="p636 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Från <NOBR>Seveso-lagens</NOBR> tillämpningsområde undantas joniserande strålning, militär verksamhet avseende explosiva ämnen och transport av farliga ämnen utanför de verksamheter som avses i lagen.</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p637 ft2">Både i direktivet och i konventionen anges en rad undantag. Det står emellertid varje land fritt att bestämma om dessa undantag skall utnyttjas eller inte.</P> <P class="p638 ft2">Militära verksamheter är undantagna från både direktivets och konventionens tillämpningsområde. Kärntekniska olyckor eller nödlägen med radioaktiva ämnen är undantagna från konventionen medan faror som har samband med joniserande strålning undantagits från direktivets tillämpningsområde.</P> <P class="p639 ft1">Transporter av farliga ämnen utanför de aktuella verksamheterna är undantagna från direktivets tillämpningsområde. Ä ven enligt konventionen är sådana transporter i praktiken undantagna. Landbaserade transporter har behandlats ovan. När det gäller sjötransporter är utsläpp av olja och andra skadliga ämnen undantagna från konventionens tillämpningsområde. Detta får anses innebära att sjötransporter inte omfattas av konventionen. Något undantag för flygtransporter görs inte i konventionen. Med hänsyn till de tröskelvärden som gäller för hantering av farliga ämnen enligt bilaga I till konventionen är dock flygtransporter i praktiken uteslutna från dess tillämpning.</P> <P class="p640 ft2">I övrigt är transport av farliga ämnen i rörledningar (även inbegripet pumpstationer) utanför sådana verksamheter som omfattas av direktivet, gruvindustri och avfallsdeponier undantagna från direktivets tillämpning. Dessa verksamheter är inte undantagna från konventionens tillämpningsområde. Däremot är marina verksamheter, dammolyckor och utsläpp till följd av olycka med genetiskt modifierade organismer undantagna från konventionens tillämpning.</P> <P class="p50 ft1">Undantagen för dammar och marin verksamhet i konventionen torde i praktiken sakna betydelse. När det gäller dammar är det inte troligt att farliga ämnen förekommer i sådan omfattning att vare sig konventionen eller direktivet kan bli tillämpligt. Olyckor till följd av verksamhet i marin miljö och utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen till sjöss regleras i andra konventioner. Den marina verksamheten i form av t.ex. oljeutvinning och gasutvinning är i det närmaste obefintlig i Sverige. Frågor om genetiskt modifierade organismer regleras i lagen (1994:900) om genetiskt modifierade organismer och frågor om rörledningar regleras i lagen (1978:160) om vissa rörledningar. Om förslaget till miljöbalken genomförs kommer gentekniklagen att upphöra och reglerna i stället ingå i balken.</P> <P class="p641 ft2">Eftersom Seveso II och Industriolyckskonventionen är inriktade på verksamheter där farliga ämnen förekommer eller kan förekomma i vissa</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">126</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft1">angivna mängder berörs inte frågor om genetiskt modifierade organismer direkt av direktivets och konventionens bestämmelser. Det kan dock antas att förekomsten av genetiskt modifierade organismer tillsammans med hantering av farliga ämnen kan ge upphov till vissa risker. Detta är emellertid en omständighet som får beaktas vid bedömningen av hanteringen av farliga ämnen. Något undantag för verksamheter som omfattar genetiskt modifierade organismer bör inte göras i <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR></P> <P class="p642 ft2">Rörledningar bör inte heller undantas från <NOBR>Seveso-lagens</NOBR> tillämpning. Säkerhetsprövningen bör dock i de fall som rörledningarna i fråga omfattas av lagen om vissa rörledningar ske i enlighet med de regler som gäller för koncessionsprövningen enligt nämnda lag och därtill knuten förordning. En koppling till <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> kan därvid ske i 4 § tredje stycket lagen om vissa rörledningar där det anges att naturresurslagen skall tillämpas vid koncessionsprövning. Hur tröskelvärdena för rörledningar skall beräknas är en teknisk fråga som bör övervägas närmare vid arbetet med förordning och myndighetsföreskrifter.</P> <P class="p643 ft2">Om konventionens och direktivets bestämmelser skall kunna smältas samman måste även avfallsdeponier och gruvindustri omfattas av den nya lagen eftersom det i konventionen inte gjorts något undantag härför.</P> <P class="p644 ft1">I Seveso I görs undantag för militära verksamheter och för tillverkning och förvaring av explosiva ämnen, krut och ammunition. I Arbetarskyddsstyrelsens och Naturvårdsverkets föreskrifter har undantag gjorts för hantering av explosiva ämnen för vilken tillstånd krävs enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Däremot har inget undantag gjorts för militär verksamhet. Inom Räddningsverkets verksamhetsområde har inget undantag gjorts för vare sig explosiva ämnen eller militär verksamhet. I Seveso II finns inget undantag för explosiva ämnen. Frågan är då om militär verksamhet skall undantas vid genomförandet av Seveso II i svenska lagstiftning. Med hänsyn till att militär verksamhet, med ovan nämnda undantag för hanteringen av explosiva ämnen, omfattas av den svenska regleringen i anledning av Seveso I anser vi inte att det finns skäl att generellt undanta militär verksamhet från <NOBR>Seveso-lagens</NOBR> tillämpning. I princip bör samma krav ställas på militär verksamhet som på civil verksamhet. Att låta <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> och därmed också den integrerade miljö- och säkerhetsprövningen omfatta explosiva ämnen inom försvaret kan dock orsaka problem med hänsyn till att vapen- och ammunitionslager bör vara hemliga. Vi anser därför att militär verksamhet avseende explosiva ämnen bör undantas från <NOBR>Seveso-lagens</NOBR> tillämpning eftersom den är mindre lämpad för ett offentligt prövningsförfarande. Kontroll och tillsyn av hanteringen av</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313127x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p440 ft1">explosiva ämnen sker för övrigt enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor.</P> <P class="p110 ft2">Sammanfattningsvis bör i den av oss föreslagna lagen undantag göras för joniserande strålning, militär verksamhet avseende explosiva ämnen och transport av farligt gods utanför de verksamheter som avses i lagen.</P> <P class="p470 ft49"><SPAN class="ft49">11.5</SPAN><SPAN class="ft66">Verksamhetsutövarnas skyldigheter</SPAN></P> <P class="p438 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Verksamhetsutövarnas skyldigheter är uppdelade i två kravnivåer beroende på i vilka mängder farliga ämnen förekommer eller kan förekomma i verksamheten.</P> <P class="p12 ft1">Samtliga verksamhetsutövare är skyldiga att:</P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft55">vidta förebyggande och skadebegränsande åtgärder.</SPAN></P> <P class="p645 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft56">till tillsynsmyndigheten inge anmälan med viss angiven information om verksamheten.</SPAN></P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft55">upprätta säkerhetspolicy för verksamheten.</SPAN></P> <P class="p646 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft56">när som helst kunna visa att förebyggande och skadebegränsande åtgärder vidtagits.</SPAN></P> <P class="p647 ft2">De verksamhetsutövare som omfattas av den högre kravnivån i lagen skall utöver nämnda skyldigheter även inge en säkerhetsrapport till behörig myndighet. Säkerhetsrapporten är en omfattande redovisning av drifts- och säkerhetsarrangemangen vid en verksamhet.</P> <P class="p101 ft2">Vid nyanläggning och förändring av en verksamhet som omfattas av den högre kravnivån skall säkerhetsrapporten inges till miljöprövningsmyndigheten för en samordnad miljö- och säkerhetsprövning. I övriga fall skall säkerhetsrapporten inges till tillsynsmyndigheten. Genom att samordna miljö- och säkerhetsprövningen kommer allmänheten att få den möjlighet till insyn och deltagande som krävs enligt Seveso II och Industriolyckskonventionen.</P> <P class="p636 ft2">Säkerhetsfrågor kommer även att regleras i annan lagstiftning, såsom arbetsmiljölagstiftningen och lagen om brandfarliga och explosiva varor.</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">128</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p648 ft2">I Seveso II anges verksamhetsutövarnas skyldigheter i huvudsak i artikel 5- 7, 9 och 10 samt del av artikel 13. Konventionens bestämmelser om verksamhetsutövarnas skyldigheter finns i huvudsak i artikel 3 tredje punkten, artikel 4 första punkten och artikel 6. Ä ven artikel 9 i konventionen om information till och deltagande av allmänheten har en koppling till verksamhetsutövarnas skyldigheter.</P> <P class="p352 ft2">Verksamhetsutövarnas skyldigheter i direktivet och konventionen omfattar i huvudsak tre moment.</P> <P class="p393 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft54">Att vidta åtgärder för att förebygga allvarliga olyckshändelser och begränsa följderna av dem.</SPAN></P> <P class="p513 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft54">Att inge redovisningar angående verksamheten och säkerhetsarrangemangen till behöriga myndigheter.</SPAN></P> <P class="p40 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft37">Att informera allmänheten om verksamheten.</SPAN></P> <P class="p66 ft3">Med verksamhetsutövarnas skyldigheter kommer vi också in på säkerhetsfrågornas koppling till miljöskyddslagstiftningen och bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar. Som ovan angetts anser vi att säkerhetsfrågor alltid bör beaktas i miljökonsekvensbeskrivningar och vid tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagstiftningen. I de fall verksamhetsutövaren omfattas av kravet på säkerhetsrapport, d.v.s. den högre kravnivån enligt Seveso II och Industriolyckskonventionen, skall en fördjupad säkerhetsprövning ske. Hur kopplingen till miljöskyddslagstiftningen närmare skall ske återkommer vi till nedan.</P> <P class="p388 ft0">Verksamhetsutövarnas allmänna skyldigheter</P> <P class="p649 ft1">I artikel 5 i Seveso II anges att verksamhetsutövarna skall vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga olyckshändelser och för att begränsa följderna av dessa. Vidare skall verksamhetsutövarna för behöriga myndigheter kunna styrka att alla nödvändiga åtgärder vidtagits. I konventionen motsvaras artikel 5 i direktivet närmast av artikel 3 tredje punkten. Där anges att företagsledningen skall iaktta alla åtgärder som krävs för att på ett säkert sätt kunna genomföra den farliga verksamheten och förebygga industriolyckor.</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p358 ft3">Dessa bestämmelser om verksamhetsutövarnas allmänna skyldigheter är av grundläggande betydelse och anger vad verksamhetsutövarna rent faktisk har att göra. En bestämmelse härom bör därför tas in i <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR></P> <P class="p99 ft2">I bestämmelsen bör även anges att utöver vad som föreskrivs i <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> om verksamheter som kan ge upphov till allvarliga kemikalieolyckor tillämpas också bestämmelserna i annan lag, såsom arbetsmiljölagen (1977:1160) såvitt gäller arbetstagarnas säkerhet och lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.</P> <P class="p144 ft0">Verksamhetsutövarnas särskilda skyldigheter</P> <P class="p390 ft2">I artiklarna 6, 7 och 9 anges verksamhetsutövarnas särskilda skyldigheter enligt Seveso II. Som tidigare nämnts är de verksamheter som omfattas av direktivet indelade i två kravnivåer beroende på vilka farliga ämnen som förekommer i verksamheten och i vilka mängder.</P> <P class="p382 ft2">Artikel 6 om anmälan gäller samtliga verksamhetsutövare som omfattas av direktivet medan artikel 9 endast gäller de verksamhetsutövare som omfattas av den högre kravnivån. Artikel 7 om säkerhetspolicy gäller formellt endast de verksamhetsutövare som omfattas av den lägre kravnivån, men eftersom en säkerhetspolicy även skall ingå i säkerhetsrapporten enligt artikel 9 är bestämmelserna även tillämpliga på verksamheter som omfattas av den högre kravnivån.</P> <P class="p90 ft1">I konventionen finns närmare bestämmelser om verksamhetsutövarnas skyldigheter i artikel 6 och därtill knutna bilagor. De krav som där ställs omfattas, som ovan nämnts, i huvudsak av den högre kravnivån enligt Seveso II. Vi kommer därför att utgå från bestämmelserna i direktivet. De skillnader som föreligger avser detaljer, vilka kan regleras i myndighetsföreskrifter. Det bör dock påpekas att även när det gäller myndighetsföreskrifter bör en gemensam reglering av direktivets och konventionens bestämmelser eftersträvas.</P> <P class="p441 ft0">Anmälan och säkerhetspolicy</P> <P class="p318 ft2">Reglerna om anmälan i Seveso II är relativt kortfattade och avser samtliga verksamhetsutövare som omfattas av direktivet. En bestämmelse som anger när en anmälan skall inges samt vad den skall innehålla bör tas in i Sevesolagen. Att anmälan enligt direktivet skall inges i god tid innan byggnadsarbetena eller driften påbörjas innebär inte att verksamhets-</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">130</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft2">utövaren har någon valmöjlighet. Om byggnadsarbeten skall ske innan verksamheten tas i drift skall också anmälan göras innan byggnadsarbetena påbörjas. Om däremot verksamheten skall ske i befintliga lokaler skall anmälan göras innan verksamheten tas i drift.</P> <P class="p101 ft1">Vidare bör det av lagtexten framgå att verksamhetsutövaren skall informera tillsynsmyndigheten om förändringar i verksamheten görs som påverkar innehållet i anmälan. I ett sådant fall behöver dock information inte lämnas i förväg. Det räcker med att den lämnas så snart det kan ske i anslutning till förändringen.</P> <P class="p650 ft2">De särskilda övergångsbestämmelser som enligt direktivet gäller för befintliga verksamheter bör tas in i särskilda ikraftträdandebestämmelser till lagen. Om en befintlig verksamhet sedan lagen trätt i kraft ändras på sådant sätt att verksamhetsutövaren är skyldig att informera tillsynsmyndigheten skall inte ikraftträdandebestämmelserna tillämpas utan anmälan inges omedelbart.</P> <P class="p356 ft2">I <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> bör vidare anges att samtliga verksamhetsutövare är skyldiga att utarbeta en säkerhetspolicy för att förebygga allvarliga olyckshändelser och att tillämpa den. Kraven på säkerhetspolicyns innehåll bör anpassas efter verksamhetens art och omfattning. Den bör dock alltid ge uttryck för ett verkligt säkerhetstänkande. En beskrivning av företagets säkerhetsorganisation kan vara till god hjälp för den myndighet som tar emot säkerhetspolicyn. De närmare bestämmelserna om säkerhetspolicyns innehåll bör meddelas i förordning eller myndighetsföreskrifter.</P> <P class="p489 ft2">Behörig myndighet att ta emot anmälan för de verksamheter som omfattas av den lägre kravnivån anser vi bör vara länsstyrelsen eller kommunen beroende på vem av dem som enligt miljöskyddslagstiftningen har att utöva tillsynen av verksamheten i fråga. Regler härom bör ges i förordning.</P> <P class="p320 ft0">Säkerhetsrapporten</P> <P class="p651 ft1">När det gäller innehållet i säkerhetsrapporten bör en övergripande bestämmelse om vilka delmoment som den skall omfatta tas in i Sevesolagen. De krav som ställs på verksamhetsutövarnas redovisningsskyldighet enligt Industriolyckskonventionen kommer därmed också att uppfyllas. Närmare preciseringar av innehållet i säkerhetsrapporten med hänsyn till de</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p652 ft1">särskilda krav som ställs i bilagorna till direktivet och konventionen kan ske genom förordning och myndighetsföreskrifter.</P> <P class="p370 ft2">Enligt vårt förslag om integrerad miljö- och säkerhetsprövning skall en fördjupad prövning av säkerhetsarrangemangen ske vid de verksamheter som omfattas av kravet på säkerhetsrapport. Detta skall ske vid nyanläggning och vid förändringar i verksamheten, vilket sammanfaller med när miljöprövning skall ske enligt miljöskyddslagstiftningen. Denna koppling till miljöprövningsreglerna bör framgå av <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR></P> <P class="p298 ft1">De särskilda övergångsbestämmelser som enligt direktivet gäller för befintliga verksamheter bör i likhet med vad som angetts beträffande anmälan tas in i särskilda ikraftträdandebestämmelser. Enligt direktivet gäller olika tidsfrister för när säkerhetsrapporten skall inges beroende på om verksamheten för närvarande omfattas av Seveso I eller inte. Med hänsyn till att de svenska reglerna i anledning av Seveso I inte helt överensstämmer med direktivet och inte heller inbördes är helt enhetliga anser vi av rättviseskäl och praktiska skäl att det endast bör tillämpas en tidsfrist oavsett om verksamheterna omfattas av Seveso I eller inte. Tidsfristen för att inge säkerhetsrapport gäller dock endast under förutsättning att verksamheten inte ändras under den tid som anges i ikraftträdandebestämmelserna.</P> <P class="p653 ft2">Med en integrerad miljö- och säkerhetsprövning tillgodoses kravet på granskning av säkerhetsrapporten enligt artikel 9 i Seveso II samt kraven i artikel 3 om identifiering av farliga verksamheter och i artikel 6 om förebyggande åtgärder i Industriolyckskonventionen. Prövningen av säkerhetsarrangemangen kommer, med undantag för frågor som rör arbetstagarnas hälsa och säkerhet enligt arbetsmiljölagstiftningen, att göras av den instans som har att tillståndspröva verksamheten enligt miljöskyddslagstiftningen. Vid prövningen skall miljöskyddslagstiftningens regler om ansökan även omfatta säkerhetsrapporten som skall anses utgöra en del av själva ansökan. Vad som i miljöskyddslagstiftningen stadgas om komplettering m.m. av ansökan är således tillämpligt även på säkerhetsrapporten.</P> <P class="p654 ft3">Om en verksamhet omfattas av kravet på säkerhetsrapport enligt Sevesolagen men inte av förprövningsreglerna i miljöskyddslagstiftningen skall säkerhetsprövningen ske i länsstyrelsen. Detta bör framgå av <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> och den därtill knutna förordningen. Den närmare regleringen bör ske i förordningen. Lagen bör endast innehålla ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att säkerhetsprövningen i vissa fall skall ske i länsstyrelsen. Hur själva prövningen skall gå till återkommer vi i avsnitt</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">132</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p655 ft1">11.13 nedan, där vi närmare beskriver den av oss föreslagna integreringen av miljö- och säkerhetsfrågorna. Beträffande rörledningar som omfattas av lagen och förordningen om vissa rörledningar utanför verksamheter som omfattas av <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> skall säkerhetsprövningen, som ovan angetts, ske vid koncessionsprövningen enligt först nämnda lag.</P> <P class="p558 ft2">Genom den samordning med miljöprövningen som vi föreslår kommer allmänheten med redan befintliga och väl inarbetade regler i miljöskyddslagstiftningen att tillförsäkras den möjlighet att yttra sig som fordras enligt artikel 13 i Seveso II och artikel 9 i Industiolyckskonventionen. Detta gäller även i förhållande till angränsande stater genom att den i avsnitt 9.3 beskrivna nordiska miljöskyddskonventionen tillämpas vid tillståndsprövning enligt miljöskyddslagstiftningen.</P> <P class="p87 ft2">Förutom vid nyanläggning och förändringar i verksamheten skall säkerhetsrapporten förnyas minst vart femte år eller vid annan tidpunkt på initiativ av verksamhetsutövaren eller den behöriga myndigheten om nya fakta gör detta berättigat eller för att kunna beakta den tekniska utvecklingen som har samband med säkerheten. En sådan säkerhetsrapport bör kunna hanteras av den operativa tillsynsmyndigheten.</P> <P class="p489 ft2">Tillsynsmyndigheten skall därvid granska den insända rapporten och avgöra om den ryms inom det befintliga tillståndet eller inte. Om myndigheten finner att förändringarna är så pass stora att nytt tillstånd fordras skall den meddela verksamhetsutövaren detta samt förelägga denne att ansöka om nytt tillstånd hos miljöprövningsmyndigheten. Ett föreläggande kan förenas med vite eller förbud mot verksamheten allt efter vad tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet finner befogat. En bestämmelse härom bör införas i <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR></P> <P class="p656 ft2">Förbud bör dock endast meddelas om förändringarna i verksamheten bedöms avsevärt öka risken för allvarliga olyckshändelser eller följderna därav. Vite bör dock regelmässigt sättas ut i sådana förelägganden.</P> <P class="p144 ft0">Arbetsmiljölagstiftningen</P> <P class="p496 ft2">Den säkerhetsprövning som miljöprövningsmyndigheten skall utföra kommer, som ovan nämnts, inte att avse arbetstagarnas säkerhet och hälsa enligt arbetsmiljölagstiftningen. En särskild prövning måste därför ske inom ramen för arbetsmiljölagstiftningen.</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313133x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p112 ft2">Eftersom inga utomstående berörs av denna prövning kan den formellt göras relativt enkel. Föreskrifter härom kan ges i myndighetsföreskrifter med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen i enlighet med nuvarande Sevesoföreskrifter i AFS 1989:6.</P> <P class="p657 ft2">Det kommer således inte att finnas någon formell koppling mellan arbetsmiljölagstiftningen och den av oss föreslagna <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR> Vi anser dock att det är lämpligt att Arbetarskyddsstyrelsen använder samma begrepp och definitioner som vi gjort i vårt förslag till <NOBR>Seveso-lag.</NOBR> Ä ven i övrigt bör Arbetarskyddsstyrelsen kunna hänvisa till lagen. På så sätt kan tolkningsproblem undvikas.</P> <P class="p658 ft2">Prövningen bör samordnas med miljöprövningen i enlighet med vad som ovan beskrivits i avsnitt 10.1. Detta sker genom att den för arbetsmiljön ansvariga myndigheten bereds tillfälle att yttra sig i mål och ärenden med integrerad miljö- och säkerhetsprövning. Miljöprövningsmyndigheten bör själv avgöra när sådant yttrande behöver inhämtas. I de fall en fördjupad säkerhetsprövning enligt <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> skall ske bör dock som regel den för arbetsmiljön ansvariga myndigheten beredas tillfälle att yttra sig. Samma sak bör för övrigt även gälla Sprängämnesinspektionen och andra berörda specialmyndigheter.</P> <P class="p346 ft49"><SPAN class="ft49">11.6</SPAN><SPAN class="ft66">Planering för räddningsinsatser</SPAN></P> <P class="p659 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Interna planer för räddningsinsatser och underlag för externa planer för räddningsinsatser skall ingå i säkerhetsrapporten och därmed också i den integrerade miljö- och säkerhetsprövningen.</P> <P class="p102 ft2">Den interna planen för räddningsinsatser utarbetas av verksamhetsutövaren i samråd med kommunen och de anställda.</P> <P class="p96 ft2">Den externa planen för räddningsinsatser utarbetas av kommunen. Den berörda allmänheten skall därvid beredas tillfälle att yttra sig över planen.</P> <P class="p557 ft2">Vi föreslår att bestämmelser om de externa planerna för räddningsinsatser införs i räddningstjänstförordningen medan bestämmelserna i övrigt införs i <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR></P> <P class="p74 ft19">De särskilda kraven på räddningstjänstplanering i artikel 11 i Seveso II gäller endast för de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån.</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">134</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p660 ft2">Motsvarande krav på räddningstjänstplanering finns i artikel 8 i Industriolyckskonventionen. Krav på alarmeringssystem kommer vi att ta upp i avsnitt 11.14.</P> <P class="p561 ft2">Kraven i direktivet riktar sig både till verksamhetsutövarna, som skall upprätta interna planer för räddningsinsatser, och den kommunala räddningstjänsten som skall upprätta externa planer för räddningsinsatser. Utarbetandet av den interna planen för räddningsinsatser skall ske i samråd med de anställda och vid utarbetandet av den externa planen för räddningsinsatser skall allmänheten ges tillfälle att lämna synpunkter.</P> <P class="p50 ft2">Enligt Hot- och riskutredningen borde båda planerna utarbetas av kommunen men bekostas av verksamhetsutövaren. En sådan lösning ansåg man bäst överensstämma med räddningstjänstlagens systematik. Beredskapen inom verksamheten skulle därmed bli underordnad kommunens räddningstjänst och vid insats i ledningshänseende underställd räddningsledaren inom den kommunala räddningstjänsten.</P> <P class="p363 ft2">En sådan lösning skulle emellertid bli mycket svår att anpassa till en integrerad miljö- och säkerhetsprövning. Enligt artikel 9 i Seveso II skall de interna planerna samt underlag för de externa planerna för räddningsinsatser ingå i säkerhetsrapporten som ingår i underlaget för den integrerade miljö- och säkerhetsprövningen. Detta talar för att verksamhetsutövaren bör ha ansvaret för utarbetandet av den interna planen för räddningsinsatser. Om inte skulle den situationen kunna uppstå att verksamhetsutövaren saknar möjlighet att få tillstånd till en verksamhet på grund av att miljöprövningsmyndigheten inte godtar den interna planen för räddningsinsatser och kommunen motsätter sig att ändra planen. Skall säkerhetsprövningen integreras med miljöprövningen måste också verksamhetsutövaren ha rättslig möjlighet att fullt ut uppfylla de krav som miljöprövningsmyndigheten ställer.</P> <P class="p661 ft2">Att låta kommunen även svara för den interna planen för räddningsinsatser är således inte möjligt om den skall ingå i det underlag som skall prövas vid den integrerade miljö- och säkerhetsprövningen. Kommunen bör dock aktivt delta i arbetet med den interna planen för räddningsinsatser. Det bör därför i <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> anges att planen skall utarbetas i samråd med kommunen och de anställda. Det är i detta sammanhang viktigt att ha klart för sig att den plan som ingår i prövningsunderlaget endast utgör en ram för planeringen. Detaljerade insatsplaner för verksamheten måste kunna ändras kontinuerligt.</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p662 ft1">Att beredskapen inom en verksamhet är underordnad kommunens räddningstjänst och vid en insats i ledningshänseende är underställd räddningsledaren inom den kommunala räddningstjänsten följer av räddningstjänstlagen. Den närmare regleringen av uppgifterna och ansvarsfördelningen kan regleras genom avtal enligt 13 § räddningstjänstlagen. Därmed behöver det inte uppstå några problem vare sig av processuell natur eller i fråga om räddningsledaransvaret i händelse av olycka.</P> <P class="p663 ft1">Den fortlöpande kontrollen av de interna planerna för räddningsinsatser anser vi bör hanteras som en tillsynsfråga. Enligt direktivet skall kontrollen ske minst vart tredje år. Förfarandet är således inte harmoniserat med redovisningen av säkerhetsrapporterna som skall ske minst vart femte år. Med hänsyn härtill och då det är fråga om utpräglade räddningstjänstfrågor där den kommunala räddningstjänsten besitter en god kompetens anser vi att den fortlöpande kontrollen av de interna planerna för räddningstjänsten bör läggas på den kommunala nämnd som har ansvaret räddningstjänstfrågor.</P> <P class="p664 ft2">Det kan ifrågasättas, om underlaget för de externa planerna för räddningsinsatser skall bedömas vid miljö- och säkerhetsprövningen med hänsyn till att frågan enbart gäller den kommunala räddningstjänsten. Det finns dock fördelar med att låta frågan om säkerhetsrapporten är tillräcklig som underlag för utarbetandet av externa planer för räddningsinsatser ingå i miljö- och säkerhetsprövningen. Därmed kan behovet av kommunala räddningsinsatser vägas mot verksamhetsutövarens andra åtgärder för att förebygga olyckor och effekter av olyckor samt krav på interna planer för räddningsinsatser. Vi anser därför att underlaget för den externa planen för räddningsinsatser skall ingå som ett moment i den samordnade miljö- och säkerhetsprövningen.</P> <P class="p665 ft2">De externa planerna för räddningsinsatser skall upprättas av den kommunala räddningstjänsten på grundval av det underlag som verksamhetsutövaren redovisar i säkerhetsrapporten. Den fortlöpande kontrollen av de externa planerna för räddningsinsatser bör skötas av länsstyrelsen som enligt räddningstjänstlagen har att utöva tillsyn över den kommunala räddningstjänsten.</P> <P class="p666 ft2">Enligt Seveso II skall det vara möjligt för behörig myndighet att på grundval av vad som redovisas i säkerhetsrapporten besluta att någon extern plan för räddningsinsatser inte behöver upprättas. Detta torde endast komma i fråga i undantagsfall och utredningen för att fatta ett sådant beslut kan antas bli omfattande. Någon motsvarande bestämmelse finns inte heller i Industriolyckskonventionen. Vi anser därför att det i bestämmelserna om</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313136x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">136</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p667 ft2">externa planer för räddningsinsatser i stället bör anges att planerna skall ha den omfattning som säkerheten för omgivningen kräver. Därmed skapas förutsättningar att på ett smidigare sätt avpassa planernas innehåll efter förutsättningarna i det enskilda fallet.</P> <P class="p76 ft1">Planerna för räddningsinsatser rör i huvudsak räddningstjänstfrågor. Detta gäller särskilt de externa planerna för räddningsinsatser som inte direkt berörs av prövningen av säkerhetsarrangemangen. De övergripande reglerna om externa planer för räddningsinsatser bör därför med stöd av 61 § räddningstjänstlagen föras in i räddningstjänstförordningen. Detaljföreskrifterna om planernas närmare innehåll kan meddelas i myndighetsföreskrifter. Den nya bestämmelsen kan därvid tas in i 69 § räddningstjänstförordningen och ersätta den nuvarande bestämmelsen som bygger på Seveso I och som med den nya reglering vi föreslår i anledning av Seveso II och Industriolyckskonventionen blir överflödig.</P> <P class="p668 ft2">Reglerna för de interna planerna för räddningsinsatser bör genom sin koppling till säkerhetsrapporten och därmed också till miljö- och säkerhetsprövningen ges i den nya <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR> För att säkerställa kommunens inflytande bör det i lagen anges att den interna planen för räddningsinsatser skall utarbetas i samråd med kommunen och de anställda. De närmare bestämmelserna om planens innehåll bör meddelas genom myndighetsföreskrifter.</P> <P class="p669 ft49"><SPAN class="ft49">11.7</SPAN><SPAN class="ft66">Lokaliseringsfrågor</SPAN></P> <P class="p204 ft1"><SPAN class="ft0">Bedömning: </SPAN>Nuvarande lagstiftning är tillräcklig för att uppfylla både Seveso II:s och Industriolyckskonventionens krav.</P> <P class="p283 ft2">Frågor om lokalisering och markanvändning finns i artikel 12 i Seveso II och i artikel 7 i Industriolyckskonventionen.</P> <P class="p339 ft2">I Sverige har vi en omfattande reglering av frågor som rör fysisk planering och markanvändning. Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten samt om byggande. I 2 kap. PBL finns bestämmelser om allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse. Enligt 2 kap. 1 § PBL skall mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">137</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p564 ft1">behov. Bebyggelse skall enligt 2 kap. 3 § PBL lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. de boendes och övrigas hälsa. Inom områden med sammanhängande bebyggelse skall bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olyckshändelser (2 kap. 4 § 1. PBL). Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall naturresurslagen tillämpas.</P> <P class="p670 ft2">Naturresurslagen reglerar frågor om konkurrerande anspråk på mark och vatten. Företräde skall enligt 2 kap. 1 § NRL ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall enligt 2 kap. 8 § NRL så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Ä r områdena av riksintresse är skyddet ännu starkare.</P> <P class="p50 ft1">I 5 kap. NRL finns bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar som bl.a. gäller vid ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen (miljöbalken) och vid planläggning av områden med betydande miljöpåverkan enligt 5 kap. 18 § PBL. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningarna är att möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. Begreppet hälsa inkluderar även säkerhetsaspekter. En miljökonsekvensbeskrivning bör därför även innehålla en riskanalys. För att ytterligare betona detta anser vi att en ändring av 5 kap. 3 § NRL bör göras så att det direkt av lagtexten kan utläsas att även säkerhetsaspekterna skall ingå i en miljökonsekvensbeskrivning. Härtill återkommer vi i avsnitt 11.13 om den integrerade miljö- och säkerhetsprövningen.</P> <P class="p671 ft2">Plan- och bygglagen och naturresurslagen gör det således möjligt för myndigheterna att ställa långtgående krav i fråga om lokalisering och markanvändning. Kommunerna har genom sitt planmonopol stora möjligheter att styra markanvändningen och därmed också ett stort ansvar för samhällsplaneringen. I kapitel 3 ovan har vi redogjort för vikten av att kommunerna har en långsiktig och genomtänkt bebyggelseplanering i anslutning till farliga verksamheter. Genom detaljplaner kan nödvändig omgivningshänsyn tas vid placeringen av bl.a. miljöfarliga verksamheter. Detta kan ske genom själva lokaliseringen av verksamheten och genom begränsning av markanvändningen i närheten av verksamheten, till exempel genom att inte tillåta bostadsbebyggelse inom en viss radie räknat från verksamheten i fråga. För att bereda allmänheten möjlighet till insyn i</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">138</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p672 ft1">planförfarandet finns särskilda regler om samråd innan översiktsplan, detaljplan eller områdesbestämmelser antas.</P> <P class="p673 ft2">Ä ven miljöskyddslagens bestämmelser är väsentliga för frågan om lokalisering av miljöfarlig verksamhet. Vid tillåtlighetsprövningen av miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen skall alltid en lokaliseringsprövning göras. Den som avser att bedriva en miljöfarlig verksamhet skall enligt 4 § miljöskyddslagen välja en sådan plats att ändamålet med verksamheten kan vinnas med minsta intrång och olägenhet, utan att oskälig kostnad uppstår. Innan ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet söks skall enligt 12 a § miljöskyddslagen samråd ske med statliga och kommunala myndigheter och enskilda som kan ha intresse i saken. Vid lokaliseringsprövningen kan förutom alternativa lokaliseringar bl.a. frågor om skyddsavstånd till annan bebyggelse aktualiseras.</P> <P class="p60 ft1">Miljöskyddslagen är kopplad till PBL på det sättet att tillstånd till miljöfarlig verksamhet inte får ges i strid mot fastställda detaljplaner eller områdesbestämmelser. Däremot finns det inget som hindrar att en verksamhet nekas tillstånd enligt miljöskyddslagen trots att bygglov meddelats. I allmänhet görs dock miljöprövningen innan frågan om bygglov avgörs. PBL:s regler är främst inriktade på planering och utformning av ny bebyggelse medan miljöskyddslagens regler även kan användas för att komma till rätta med störningar från redan befintliga verksamheter.</P> <P class="p674 ft1">Som vägledning vid lokalisering av nya miljöfarliga verksamheter eller bebyggelse i anslutning till sådan har Boverket i samarbete med Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen utarbetat allmänna råd för planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet (Bättre plats för arbetet 1995:5). Där anges bl.a. rekommendationer om skyddsavstånd för lokalisering av miljöfarlig verksamhet i förhållande till annan bebyggelse. Skyddsavstånden utgör ett sammanfattande mått för risker och störningar vid planläggning av mark, vatten, bebyggelse och infrastruktur. För att bedöma vilka skyddsåtgärder som skall tillämpas i det enskilda fallet är miljökonsekvensbeskrivningar och riskanalyser av central betydelse.</P> <P class="p675 ft2">Genom framför allt PBL, NRL och miljöskyddslagen har svenska myndigheter långtgående möjligheter att påverka frågor om fysisk planering. Införandet av miljöbalken kommer härvid inte att innebära någon förändring i sak annat än att miljökonsekvensbeskrivningarna avses få en ökad betydelse. Ä ven allmänhetens möjligheter till insyn och deltagande är väl tillgodosedda. Att införa särskilda bestämmelser om skyddsavstånd i lag</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313139x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p676 ft1">eller förordning anser vi inte nödvändigt. Några särskilda lagstiftningsåtgärder i detta avseende behövs därför inte.</P> <P class="p556 ft49"><SPAN class="ft49">11.8</SPAN><SPAN class="ft66">Dominoeffekter</SPAN></P> <P class="p209 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Särskilda bestämmelser om dominoeffekter skall införas i Sevesolagen. Så långt det är möjligt bör identifieringen av dominoeffekter samordnas med framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen.</P> <P class="p677 ft1">Den i artikel 8 i Seveso II angivna ordningen för identifiering av dominoeffekter innebär att en verksamhetsutövare kan bli tvungen att lämna in två anmälningar eller säkerhetsrapporter, först en för att identifiera eventuella dominoeffekter och sedan en för att visa att dessa beaktats i säkerhetsarbetet. För att förenkla hanteringen anser vi att bedömningen av dominoeffekter enligt Seveso II som regel bör ske innan anmälan och säkerhetsrapporten lämnas till behörig myndighet. Detta kan ske genom att det i <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> införs en bestämmelse riktad till verksamhetsutövaren om att dominoeffekter skall beaktas och att samråd skall ske för att utröna risken för sådana effekter. Vilken omfattning samrådet skall ha får avgöras från fall till fall. Andra närliggande verksamheter som också omfattas av direktivet skall naturligtvis alltid ingå i samrådet. I övrigt kan miljöskyddslagstiftningens regler om samråd (12 a § miljöskyddslagen) och miljöskonsekvensbeskrivningar vara till viss ledning för att avgöra samrådets omfattning. Resultatet av samrådet och en redovisning av de eventuella åtgärder som vidtagits i anledning av förekomsten av dominoeffekter skall sedan redovisas i anmälan och säkerhetsrapporten. Med dominoeffekter bör därmed inte endast avses sådana risker som är förknippade med samlokalisering av andra verksamheter som omfattas av <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> utan även andra risker i omgivningen bör beaktas, t.ex. närheten till ett vattendrag som kan svämma över eller till en dammanläggning och de risker som är förknippade med detta. Det bör dock i <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> betonas att närheten till andra verksamheter som omfattas av lagen skall beaktas särskilt.</P> <P class="p678 ft2">För de verksamheter som skall förprövas enligt miljöskyddslagstiftningen kan en samordning ske med de miljökonsekvensbeskrivningar som bl.a. skall ingå i ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen/miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning skall även ske vid planläggning av områden som kan innebära betydande miljöpåverkan enligt PBL. Om ett samordnat förfarande tillämpas anser vi att</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">140</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p364 ft2">redovisningen av dominoeffekter kan ske i miljökonsekvensbeskrivningen. Säkerhetsrapporten kan, som vi nedan återkommer till, utgöra en del av ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet.</P> <P class="p298 ft2">För att göra det möjligt att även beakta dominoeffekter i miljökonsekvensbeskrivningen bör 5 kap. 3 § naturresurslagen kompletteras så att det framgår att även faktorer i omgivningen som kan påverka riskbilden för en planerad anläggning skall beskrivas. Ett liknande tillägg bör göras i 6 kap. 3 § miljöbalken. Härtill återkommer vi i avsnitt 11.13 om den integrerade miljö- och säkerhetsprövningen.</P> <P class="p363 ft2">Miljöprövningsmyndighetens eller tillsynsmyndighetens hantering av frågan kan därmed förenklas och i många fall inskränkas till en kontroll av att de berörda företagen beaktat eventuella dominoeffekter. Enligt förslaget till miljöbalk skall med beaktande av <NOBR>EU-direktivet</NOBR> om miljökonsekvensbeskrivningar ett utvidgat samråd ske om länsstyrelsen finner att det kan antas att en verksamhet kan ge upphov till betydande miljöpåverkan. Detta bör även gälla om en verksamhet kan antas ge upphov till betydande säkerhetsrisker, t.ex. i form av dominoeffekter.</P> <P class="p679 ft2">När det gäller bevakningen av dominoeffekter på myndighetssidan, blir detta en väsentlig uppgift för räddningstjänsten inom ramen för samhällsplaneringen. Detta kan ske vid den analys av riskerna som skall göras av räddningstjänsten i det kommunala säkerhetsarbetet (se kapitel 3).</P> <P class="p56 ft2">För att fortlöpande kunna beakta förändringar i riskbilden kring en verksamhet bör miljöprövningsmyndigheten kunna delegera frågor om dominoeffekter till tillsynsmyndigheten. Detta kan ske inom ramen för tillståndsprövningen (se 20 § miljöskyddslagen och 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken) i villkoren för tillståndet. Genom delegering underlättas en successiv anpassning som kan behöva göras i säkerhetsarrangemangen till följd av att andra verksamhetsutövare förändrar sin verksamhet utan att säkerhetsrapporten behöver prövas på nytt. En ny prövning bör dock ske om det är fråga om betydande ändringar.</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313141x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p624 ft49"><SPAN class="ft49">11.9</SPAN><SPAN class="ft66">Informationsskyldigheten</SPAN></P> <P class="p72 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Information om säkerhetsåtgärder och lämpligt uppträdande vid en olycka skall spridas till berörd allmänhet. Kommunen skall ha ansvaret för att detta sker. Informationen skall dock alltid bekostas av verksamhetsutövaren. Vi föreslår att en regel härom införs i <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR></P> <P class="p77 ft2">Vidare föreslår vi att det i räddningstjänstförordningen införs en bestämmelse om skyldighet för verksamhetsutövare som omfattas av 43 § räddningstjänstlagen att informera Räddningsverket och kommunen om allvarliga olyckshändelser. Räddningsverket skall därvid ha ett ansvar för att sprida informationen till övriga berörda myndigheter.</P> <P class="p656 ft2">Räddningsverkets uppgift att förmedla information till <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> skall också framgå av räddningstjänstförordningen.</P> <P class="p625 ft2">Bestämmelser om information finns i artikel <NOBR>13-15</NOBR> i Seveso II och i artikel 9 i Industriolyckskonventionen. Informationsskyldigheten till allmänheten och angränsande stater enligt artikel 13 i direktivet gäller endast sådana verksamheter som omfattas av den högre kravnivån. Bestämmelserna i artikel 14 och 15 om information till behöriga myndigheter och kommissionen gäller däremot för samtliga verksamheter som omfattas av direktivet. Sådan information samlas i en databank (Major Accidents Reporting System - MARS) hos EU:s Major Accident Hazards Bureau (MAHB) och används i det förebyggande arbetet och som stöd i olyckssituationer.</P> <P class="p680 ft2">Vi har i tidigare avsnitt behandlat informationsskyldigheten i samband med granskningen av säkerhetsarrangemangen. I detta avsnitt kommer vi att ta upp övriga frågor om information till allmänheten, angränsande stater, behöriga myndigheter och <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR></P> <P class="p76 ft1">Enligt både direktivet och konventionen skall allmänheten ges viss information om säkerhetsåtgärder och lämpligt uppträdande vid en olycka. Vem som skall sörja för att informationen sprids till allmänheten anges dock inte. Det står således de berörda staterna fritt att välja om denna skyldighet skall vila på företagen eller på någon myndighet. Vi anser att kommunen bör ha ansvaret för att informationen kommer berörda personer till handa. De verksamheter som det här är fråga om är dock relativt stora och några praktiska hinder mot att låta företagen stå för informationsdistributionen finns inte. Vi anser därför att kommunerna som regel bör kunna delegera informationsspridningen till verksamhetsutövarna. Kostnaden för</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">142</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft1">informationen till allmänheten har ett direkt samband med den farliga verksamheten och bör därför i linje med förorenaren <NOBR>betalar-principen</NOBR> alltid belasta verksamhetsutövaren. Om en verksamhetsutövare underlåter att ta fram information och/eller sprida denna bör kommunen som ansvarig för informationen till allmänheten kunna göra detta på verksamhetsutövarens bekostnad. Informationsdistributionen till allmänheten i angränsande kommuner eller annat land bör ske i samarbete med berörda kommuner eller myndigheter i dessa länder.</P> <P class="p360 ft2">Den information som enligt direktivet skall lämnas till angränsande medlemsstater för att dessa skall kunna tillämpa direktivets bestämmelser om beredskapsplanering och fysisk planering får anses täckas av den information som lämnas vid miljö- och säkerhetsprövningen enligt den nordiska miljöskyddskonventionen. Genom detta förfarande får angränsande medlemsstater tillgång till samma information som svenska myndigheter har tillgång till för att tillämpa bestämmelserna i direktivet.</P> <P class="p681 ft2">Artikel 14 gäller den information som en verksamhetsutövare skall lämna till behöriga myndigheter vid en allvarlig olyckshändelse samt om myndigheternas ansvar för att sanerings- och återställningsåtgärder vidtas samt att olyckan analyseras och att förebyggande åtgärder vidtas.</P> <P class="p298 ft1">Några särskilda bestämmelser i anledning av myndigheternas skyldigheter enligt artikeln behövs inte. Dessa uppgifter täcks in av den nuvarande lagstiftningen. När det gäller verksamhetsutövarens informationsskyldighet anser vi att denna inte bör inskränkas till att endast avse verksamheter enligt direktivet utan gälla alla verksamheter som omfattas av 43 § räddningstjänstlagen. Detta kan ske genom smärre förändringar i nuvarande 70 § räddningstjänstförordningen. Räddningsverket och den kommun som tar emot informationen bör åläggas att sprida denna vidare till övriga berörda myndigheter. Därmed kan bestämmelser om informationsskyldighet till de behöriga myndigheterna samlas på ett ställe och verksamhetsutövarnas rapporteringsskyldighet begränsas.</P> <P class="p682 ft1">Bestämmelser om information som medlemsstaterna skall lämna till kommissionen finns i artikel 15 och 19 i Seveso II. Motsvarande bestämmelse i Seveso I finns i artikel 11. Räddningsverket är i dag den myndighet som skall förmedla information till kommissionen. Någon ändring härvidlag är inte aktuell. Vi anser dock att Räddningsverkets uppgift i detta avseende bör framgå av räddningstjänstförordningen i anslutning till ovan nämnda bestämmelse om verksamhetsutövarnas informationsskyldighet.</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313143x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p683 ft49"><SPAN class="ft49">11.10</SPAN><SPAN class="ft74">Tillsyn</SPAN></P> <P class="p282 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>I <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> skall övergripande bestämmelser om tillsynsorganisationen, kopplingen till tillsynen enligt miljöskyddslagstiftningen, tillsynsmyndigheternas befogenheter och tillsynsprogram tas in.</P> <P class="p684 ft2">Artikel 18 i Seveso II handlar om tillsyn. Bestämmelsen har ingen motsvarighet i Industriolyckskonventionen.</P> <P class="p94 ft2">Som tidigare beskrivits i avsnitt 10.3 anser vi att den operativa tillsynen bör ligga på länsstyrelserna och kommunerna enligt samma mönster som gäller inom miljöskyddslagstiftningen. Därmed skapas goda förutsättningar för en samordnad miljö- och säkerhetstillsyn. För verksamheter som omfattas av den högre kravnivån bör tillsynsansvaret som regel ligga på länsstyrelsen. När det däremot gäller den lägre kravnivån bör det finnas goda möjligheter att överlåta tillsynsansvaret på kommunerna. Samordningen med miljötillsynen och de aktuella säkerhetsfrågornas svårighetsgrad bör härvid vara vägledande.</P> <P class="p685 ft2">Tillsynen över Försvarsmakten och Försvarets materielverk anser vi skall utövas av Generalläkaren i enlighet med vad som föreslås gälla enligt miljöbalken.</P> <P class="p686 ft2">Vi föreslår inga förändringar vad gäller den tillsyn som yrkesinspektionerna bedriver. Ansvaret för den inre miljön och den säkerhetsgranskning som den motiverar skall alltså bestå.</P> <P class="p687 ft2">I dag är kontrollen av vilka verksamheter som omfattas av den lägre kravnivån enligt Seveso I dålig. Detta torde, som ovan nämnts, till stor del ha sin grund i att de hittills inte behövt ge sig till känna för myndigheterna. Genom att samtliga verksamhetsutövare som omfattas av Seveso II blir skyldiga att inge en anmälan kommer förutsättningarna för tillsynsmyndigheterna att förbättras avsevärt.</P> <P class="p101 ft1">För alla verksamheter skall det upprättas tillsynsprogram. Direktivet bygger på en helhetssyn på säkerheten både vad avser verksamhetens tekniska utformning och organisation. Om inte tillsynsprogrammet bygger på en systematisk bedömning av riskerna för allvarliga olyckshändelser skall enligt artikel 18 i Seveso II ett tillsynsbesök göras årligen vid verksamheter</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">144</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p688 ft2">som omfattas av den högre kravnivån. Enligt direktivet skall det upprättas protokoll över varje tillsynsbesök och vid behov skall uppföljning ske med verksamhetens ledning.</P> <P class="p48 ft2">Tillsynsbesök är en viktig del av tillsynsarbetet. De är emellertid tid- och resurskrävande. För att utnyttja de befintliga resurserna på bästa sätt bör därför tillsynsprogrammen avseende de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån alltid utarbetas med stor omsorg och bygga på en systematisk analys av riskerna för allvarliga kemikalieolyckor. Detta krav bör framgå av <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR> Direktivets krav om obligatoriska tillsynsbesök i de fall tillsynsprogrammet inte grundar sig på en systematisk bedömning av risken för allvarliga olyckshändelser kan då undvaras. Därmed kan också onödiga tillsynsbesök undvikas och intresset fokuseras på de verksamheter där risken för allvarliga olyckshändelser är störst eller behovet av tillsynsbesök av annan anledning är stort. Den systematiska analysen skall således ge tillsynsmyndigheten underlag för en bedömning av tillsynsbehovet i det enskilda fallet. Exakt hur denna bedömning skall gå till kan inte beskrivas generellt. Tillsynsprogrammet bör dock innehålla en redovisning av hur bedömningen gjorts.</P> <P class="p524 ft1">För den lägre kravnivån finns inget särskilt krav på hur ofta tillsynsbesök skall göras eller hur tillsynsprogrammen skall utarbetas. Det torde för övrigt vara svårt att göra någon mera grundlig genomgång av risken för allvarliga olyckshändelser utifrån den kortfattade anmälan som dessa verksamheter skall inge till tillsynsmyndigheten. Riskpotentialen varierar emellertid mellan verksamheterna inom gruppen och behovet av tillsynsbesök får därför avgöras från fall till fall av tillsynsmyndigheten. Det bör härvid påpekas att tillsynsarbetet skall samordnas med miljötillsynen enligt miljöskyddslagen.</P> <P class="p689 ft2">Ä ven lämpligheten - och möjligheten - att samordna den med arbetsmiljötillsynen och den tillsyn som bedrivs enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor bör övervägas av tillsynsmyndigheterna. Några särskilda bestämmelser om detta behöver emellertid inte tas in i tillsynsbestämmelserna, utan den allmänna hänvisningen i 5 § <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> är tillräcklig</P> <P class="p690 ft2">En övergripande bestämmelse om tillsyn samt kravet på att tillsynsprogram skall upprättas bör tas in i lagen. Där bör också anges att säkerhetstillsynen skall samordnas med miljötillsynen. Vidare bör tillsynsorganisationen framgå av lagen.</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313145x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p315 ft2">Tillsynsprogrammet är ett myndighetsinternt dokument som inte innebär några särskilda förpliktelser för verksamhetsutövarna till skillnad från kontrollprogrammet enligt miljöskyddslagen. Någon möjlighet att överklaga tillsynsprogrammet bör därför inte föreligga.</P> <P class="p382 ft1">För att tillsynen skall kunna utföras på ett effektivt sätt bör det i Sevesolagen tas in en bestämmelse om att tillsynsmyndigheterna har rätt att få de upplysningar som behövs. Allmänna råd för tillsynens bedrivande både generellt och specifikt för olika branscher bör utarbetas av Räddningsverket avseende såväl den högre som den lägre kravnivån enligt direktivet. Detta arbeta bör bedrivas i samarbete med Naturvårdsverket som är central tillsynsmyndighet enligt miljöskyddslagstiftningen. Samarbete bör även ske med övriga berörda myndigheter.</P> <P class="p691 ft49"><SPAN class="ft49">11.11</SPAN><SPAN class="ft74">Driftförbud m.m.</SPAN></P> <P class="p692 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>En bestämmelse om tillsynsmyndigheternas befogenheter att meddela förelägganden och förbud skall tas in i <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR> Förelägganden skall kunna förenas med vite.</P> <P class="p693 ft1">Artikel 17 om driftförbud i Seveso II har ingen motsvarighet i Industriolyckskonventionen. Driftförbud skall enligt artikeln meddelas om säkerhetsarrangemangen vid en verksamhet är uppenbart otillräckliga. Vidare kan driftförbud meddelas om en verksamhetsutövare inte inger de redovisningar i tid som han enligt direktivet är skyldig att göra. Ett beslut om driftförbud skall kunna överklagas. Frågor om överklagande tas upp i avsnitt 11.12 nedan.</P> <P class="p694 ft2">Genom att samordna säkerhetsprövningen med miljöprövningen finns det möjlighet att förhindra att en verksamhet sätts igång eller fortsätter genom att avslå ansökan om tillstånd. Det behövs emellertid särskilda regler som gör det möjligt för tillsynsmyndigheterna att meddela förelägganden och förbud i enskilda fall för att lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. Förelägganden skall kunna förenas med vite. Tillsynsmyndigheterna bör också ha möjlighet att om en verksamhetsutövare underlåter att vidta en åtgärd han förelagts att göra, låta utföra denna på verksamhetsutövarens bekostnad. Därmed kommer tillsynsmyndigheternas befogenheter enligt <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> att överensstämma med vad som gäller enligt 56 § räddningstjänstlagen avseende tillsyn.</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313146x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">146</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft1">Av bestämmelsen bör framgå att ett föreläggande även kan meddelas för att förmå en verksamhetsutövare eller annan att medverka vid utredning av dominoeffekter. En verksamhetsutövare bör således kunna begära hjälp från tillsynsmyndigheten för att få fram relevanta uppgifter. Att låta tillsynsmyndigheten få denna uppgift och inte miljöprövningsinstansen är naturligt eftersom tillsynsmyndigheten deltar i utredningen av dominoeffekter genom det samråd som skall ske. Tillsynsmyndigheten har därmed en god insyn i arbetet och bör därför ha goda förutsättningar att kunna bedöma om de uppgifter som verksamhetsutövaren vill få del av är relevanta eller inte. Innan några uppgifter som tillsynsmyndigheten inhämtat genom föreläggande lämnas till den verksamhetsutövare som begärt uppgifterna skall en sedvanlig sekretessprövning ske om den som lämnat uppgifterna begärt att de skall vara hemliga. För att initialt utröna om det föreligger några dominoeffekter bör de kommunala riskanalyser, som ovan nämnts, vara till hjälp.</P> <P class="p695 ft49"><SPAN class="ft49">11.12</SPAN><SPAN class="ft74">Ö verklagande</SPAN></P> <P class="p696 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Beslut om förelägganden, förbud m.m. enligt <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> får överklagas till miljödomstol.</P> <P class="p697 ft1">Som överklagandeinstans för beslut om föreläggande, förbud m.m. som meddelats med stöd av denna lag eller därtill hörande föreskrifter kan väljas antingen miljödomstol (koncessionsnämnd) eller allmän förvaltningsdomstol. Fördelen med att välja miljödomstol är att överklagandebestämmelserna därmed kommer att överensstämma med vad som gäller för den övergripande tillståndsprövningen av säkerhetsarrangemangen. Miljödomstolarna kan därmed antas få en betydande erfarenhet av säkerhetsfrågor som gör dem väl lämpade att pröva denna typ av mål. Det som talar emot en sådan lösning är att beslut enligt räddningstjänstlagen hänförs till förvaltningsrätten och överklagas därmed till länsstyrelsen och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Mål enligt räddningstjänstlagen är emellertid relativt ovanliga hos de allmänna förvaltningsdomstolarna. Olägenheten av att överklagandereglerna splittras inom räddningstjänsten är därmed inte så stor att det bör hindra att miljödomstolarna blir överklagandeinstans för mål enligt <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR> För att hålla reglerna om integrerad miljö- och säkerhetsprövning och</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313147x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p698 ft1">överklagande enligt <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> samlade bör det även anges att frågor om utdömande av vite prövas av miljödomstolen.</P> <P class="p699 ft60"><SPAN class="ft49">11.13</SPAN><SPAN class="ft75">Den gemensamma miljö- och säkerhetsprövningen</SPAN></P> <P class="p700 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Säkerhetsfrågorna skall behandlas på samma sätt som miljöfrågorna vid den samordnade miljö- och säkerhetsprövningen. Villkor beträffande säkerhetsarrangemangen skall således kunna ställas på samma sätt som gäller för miljöfrågor. En direkt koppling till <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> avseende de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån enligt nämnda lag skall göras i bestämmelserna om en tillståndsansökans innehåll.</P> <P class="p701 ft2">I reglerna om miljökonsekvensbeskrivningar bör det framgå att hänsyn skall tas till dominoeffekter. I nuvarande bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar bör dessutom ett förtydligande göras genom att säkerhet anges som en av de faktorer som skall beaktas.</P> <P class="p370 ft2">Som framgått bygger vårt förslag till genomförande av Seveso II och Industriolyckskonventionen i hög grad på att möjliggöra en samordnad prövning av miljö- och säkerhetsfrågor. I detta avsnitt skall vi närmare ange vilka lagändringar som blir nödvändiga inom miljöskyddslagstiftningen för att kunna åstadkomma denna samordning. Med hänsyn till att även miljöskyddslagstiftningen är föremål för omarbetning genom förslaget till miljöbalk har vår strävan varit att åstadkomma en samordning av miljö- och säkerhetsfrågor med så små ingrepp som möjligt i miljöskyddslagstiftningen.</P> <P class="p702 ft2">Enligt förslaget till miljöbalk är det viktigt att prövningen av större verksamheter vid bl.a. miljödomstol och andra myndigheter inte endast omfattar utsläppen från verksamheten utan också effekterna av verksamheterna i ett vidare perspektiv. Således föreslås att tillståndsmyndigheten även bör överväga användningen av kemikalier och att genom villkor fastställa regler om kemikaliehanteringen i de fall hanteringen kan leda till att förhållandena i den yttre miljön påverkas negativt, t.ex. genom varornas miljöpåverkan (produktvalsprincipen).</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">148</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p297 ft1">Säkerhetsfrågorna ingår redan i dag vid tillåtlighetsprövningen av miljöfarlig verksamhet och omfattas således av begreppet olägenhet i miljöskyddslagen. Någon mera systematisk genomgång av säkerhetsfrågorna vid tillåtlighetsprövningen är det dock inte fråga om. Förslaget till miljöbalk innebär därvidlag ingen skillnad.</P> <P class="p54 ft2">För att betona säkerhetsfrågornas betydelse har vi i miljöskyddslagen valt att göra ett förtydligande av begreppet olägenhet. Detta föreslås ske genom att det i 5 § miljöskyddslagen görs ett tillägg om att med olägenhet även avses risken för olyckor och skador till följd av olyckor. Därmed kommer det att tydligt framgå av lagtexten att även säkerhetsfrågor skall beaktas vid sidan av de kontinuerliga miljöeffekterna vid tillåtlighetsprövningen. Någon förändring i sak är det dock inte fråga om. I vilken omfattning säkerhetsfrågor skall tas upp i tillståndsansökan får avgöras från fall till fall beroende på verksamhetens riskpotential. Redovisningen bör som regel baseras på en riskanalys. Undantag från kravet på riskanalys bör endast göras i de fall säkerhetsfrågorna är försumbara. Analysens omfattning och valet av metod kan dock variera beroende på verksamhetens art och omfattning.</P> <P class="p366 ft1">I 1 kap. 1 § miljöbalken anges att balken skall tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Att balken även är tillämplig på olycksrisker och skador till följd av olyckor vid verksamheter som omfattas av balkens tillämpningsområde behöver därmed inte förtydligas.</P> <P class="p365 ft2">Tillståndsplikten enligt miljöbalken är kopplad till begreppet miljöfarlig verksamhet. Med miljöfarlig verksamhet avses sammanfattningsvis all användning av mark, byggnader eller anläggningar, d.v.s. fast egendom eller fasta anläggningar, som innebär utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan olägenhet för människors hälsa eller miljön. Härmed avses även risken för olyckor och de konsekvenser i form av utsläpp och buller, skakningar och annat sådant som de kan föra med sig för omgivningen. Det kan möjligtvis vara osäkert om explosioner, som främst leder till en kraftig tryckvåg eller brand i omgivningen omfattas av begreppet miljöfarlig verksamhet i 9 kap. 1 § miljöbalken. För att undanröja eventuella tveksamheter föreslår vi ett tillägg i denna bestämmelse (3.) så att det framgår att även risken för okontrollerade explosioner omfattas av begreppet miljöfarlig verksamhet.</P> <P class="p366 ft1">I likhet med vad som ovan angetts angående tillståndsansökan enligt miljöskyddslagen bör en tillståndsansökan enligt miljöbalken alltid innehålla</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p618 ft1">uppgifter om risken för olyckor och skador till följd av olyckor. Detta bör anges i 22 kap. 1 § miljöbalken om tillståndsansökans innehåll genom ett tillägg i 3 punkten. Omfattningen av säkerhetsredovisningen får avgöras från fall till fall beroende på verksamhetens art och lokalisering. Redovisningen bör dock som regel grunda sig på en riskanalys enligt ovan.</P> <P class="p479 ft2">När det gäller miljökonsekvensbeskrivningar anser vi, för att möjliggöra en samordning med Seveso II:s bestämmelser om dominoeffekter, att även den extra risk för allvarliga olyckshändelser som faktorer i omgivningen kan innebära, skall redovisas och beaktas vid säkerhetsbedömningen. 5 kap. 3 § naturresurslagen bör därför kompletteras dels genom att ordet säkerhet läggs till i den befintliga texten, dels genom att ett nytt stycke med den angivna innebörden införs. Genom att använda uttrycket allvarliga olyckshändelser vill vi understryka att det inte är fråga om en fullständig inventering av alla möjliga olycksrisker i omgivningen.</P> <P class="p703 ft2">I 6 kap. 3 § miljöbalken, som anger vad en miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla, bör ett liknande tillägg göras.</P> <P class="p704 ft2">Den särskilda kopplingen till <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> avseende de verksamheter som enligt nämnda lag omfattas av kravet på säkerhetsrapport bör göras i bestämmelsen om tillståndsansökans innehåll enligt 13 § miljöskyddslagen eller 22 kap. 1 § miljöbalken. I dessa fall skall en fördjupad säkerhetsprövning ske. Underlaget för denna prövning utgörs av säkerhetsrapporten. I nämnda bestämmelser bör anges att en säkerhetsrapport skall ingå i ansökan. <NOBR>Seveso-lagens</NOBR> krav är att se som en precisering av underlaget för miljödomstolens/Koncessionsnämndens prövning av vissa verksamheter där hanteringen av farliga ämnen är särskilt omfattande. Någon formell utvidgning av miljöskyddslagens/miljöbalkens materiella kravregler är det däremot inte fråga om utan kraven när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder ryms inom lagens/balkens ramar.</P> <P class="p705 ft2">Att Räddningsverket skall har rätt att föra talan i säkerhetsfrågor enligt miljöbalken har tidigare kommenterats i avsnitt 10.1.</P> <P class="p706 ft2">För att betona säkerhetsfrågornas betydelse bör det i 22 kap 25 § miljöbalken om vad en dom i tillståndsmål skall innehålla anges som en särskild punkt att villkor om olycks- och skadeförebyggande åtgärder i förekommande fall skall meddelas.</P> <P class="p707 ft2">När det gäller tillsynen finns vissa särbestämmelser i <NOBR>Seveso-lagen,</NOBR> bl.a. skall särskilda tillsynsprogram upprättas av tillsynsmyndigheterna. Med hänsyn härtill samt för att hålla <NOBR>Seveso-reglerna</NOBR> så samlade som möjligt har</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">150</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p459 ft1">vi valt att införa särskilda tillsynsbestämmelser i <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR> Dessa bestämmelser skall när det gäller säkerhetstillsynen enligt <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> tillämpas framför miljöbalkens/miljöskyddslagens tillsynsregler. En erinran om <NOBR>Seveso-lagens</NOBR> tillsynsregler bör införas i 38 § miljöskyddslagen eller i 26 kap. 3 § miljöbalken. När det gäller säkerhetstillsynen i övrigt bör det i förordning till miljöbalken anges att Räddningsverket skall ha ett centralt ansvar i likhet med vad Naturvårdsverket föreslagit avseende andra avgränsade ansvarsområden (Naturvårdsverkets rapport 4797). Miljö- och säkerhetstillsynen skall dock vara samordnad vilket också framgår direkt av <NOBR>Seveso-lagen.</NOBR> Någon skarp gränslinje mellan miljö- och säkerhetsfrågor går, som tidigare nämnts, inte att dra. För en väl fungerande tillsyn är det därför av stor betydelse att det kan etableras ett nära och förtroendefullt samarbete mellan tillsynsmyndigheterna.</P> <P class="p708 ft2">Med ovan angivna ändringar och tillägg i miljöskyddslagstiftningen skapas en grund för en samordnad miljö- och säkerhetsprövningen.</P> <P class="p709 ft1">Det finns, som ovan nämnts, betydande samordningsfördelar med en integrerad miljö- och säkerhetsprövning. Den tekniska beskrivningen och lokaliseringsutredningen enligt miljöskyddslagstiftningen och <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> torde i de flesta avseenden kunna arbetas samman i tillståndsansökan. Beaktandet av dominoeffekter bör kunna ingå som en del av miljökonsekvensbeskrivningen. Det bör dock tydligt markeras vad som är säkerhetsöverväganden i tillståndsansökan. Att ha två helt separata handlingar - en ansökan om tillstånd enligt miljöskyddslagstiftningen och en därtill fogad säkerhetsrapport som innehåller samtliga moment som anges i 8 § i vårt förslag till <NOBR>Seveso-lag</NOBR> - skulle förta mycket av de samordningsfördelar som finns när det gäller redovisningen.</P> <P class="p710 ft1">Genom att föra in säkerhetsfrågorna i miljöprövningen bör det, utöver möjligheten att avslå en tillståndsansökan om den av miljö- eller säkerhetsskäl inte kan tillåtas, också vara möjligt för prövningsinstansen att föreskriva särskilda villkor även i fråga om säkerhetsarrangemangen. Detta innebär en skärpning i förhållande till Seveso II där det endast anges att den behöriga myndigheten skall meddela verksamhetsutövaren resultatet av granskningen eller förbjuda verksamheten om säkerhetsarrangemangen befinns vara uppenbart otillräckliga.</P> <P class="p711 ft2">För att prövningssystemet inte skall bli stelbent och tungrott bör miljöprövningsmyndigheten, i likhet med vad som gäller för miljöprövningen, även kunna delegera säkerhetsfrågor av mindre betydelse till tillsynsmyndigheten i likhet med vad vi ovan beskrivit angående domino-</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p712 ft2">effekter. De villkor som bestäms får inte heller vara så detaljerade att de helt låser verksamhetsutövaren vid en viss säkerhetshantering och inte tillåter några som helst avvikelser.</P> <P class="p713 ft2">Det anförda angående själva prövningen föranleder inga ändringar i miljöskyddslagen eller i förslaget till miljöbalk utan ryms inom prövningens ramar.</P> <P class="p714 ft2">Beslut i flerpartsmål och gynnande beslut har som regel rättskraft, d.v.s. de är orubbliga. Tillstånd i ansökningsmål och ärenden enligt miljöbalken har enligt 24 kap. 1 § rättskraft såvitt avser frågor som regleras i tillståndet.</P> <P class="p715 ft2">Samma sak gäller för närvarande enligt miljöskyddslagen. Detta betyder att den som fått tillstånd att bedriva en miljöfarlig verksamhet under vissa villkor också skall kunna lita på att beslutet gäller för framtiden och att han kan planera och driva sin verksamhet i enlighet med beslutets innehåll. För säkerhetsfrågor gäller dock inte rättskraften fullt ut. Skulle ett beslut innebära en fara för människors liv eller hälsa kan det korrigeras omgående (jmf Ragnemalm, Förvaltningsprocessrättens grunder, sjätte upplagan sid 87). Rättskraften har således en begränsad betydelse när det gäller säkerhetsfrågor.</P> <P class="p554 ft2">Krav på ändringar avseende säkerhetsarrangemangen kan även ställas med stöd av 43 § räddningstjänstlagen. En tillståndsdom eller ett tillståndsbeslut enligt miljöbalken har nämligen inte rättskraft i förhållande till räddningstjänstlagen (se prop. 1997/98:45, del 2, sid 252). Inte heller ett tillståndsbeslut enligt miljöskyddslagen har rättskraft i förhållande till räddningstjänstlagen. Att villkor avseende säkerhetshanteringen lagts fast i ett tillståndsbeslut efter ett offentligt prövningsförfarande enligt miljöskyddslagen/miljöbalken bör dock inte underskattas. Genom att berörda myndigheter och allmänheten kunnat delta i processen finns det skäl att anta att frågorna fått en allsidig och noggrann behandling. Det torde därmed krävas starka skäl för att korrigera villkor i ett sådant beslut. Som regel torde det komma att ske genom ny prövning enligt de regler för när nytt tillstånd skall sökas som vi föreslår i <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> (11 § andra stycket).</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313152x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">152</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p529 ft49"><SPAN class="ft49">11.14</SPAN><SPAN class="ft74">Behov av lagstiftningsåtgärder i övrigt</SPAN></P> <P class="p716 ft1"><SPAN class="ft0">Förslag: </SPAN>I 30 § räddningstjänstlagen föreslår vi att ett tillägg görs för att klarlägga att det föreligger en skyldighet för räddningsorgan som utför en räddningsinsats att omedelbart underrätta berörd myndighet i annat land än i Sverige.</P> <P class="p613 ft2">Vidare föreslår vi att kompletteringar görs i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och i sekretesslagen för att uppfylla kraven i Industriolyckskonventionen.</P> <P class="p717 ft1">Regeringen skall vara den instans som beslutar om att begära bistånd och om biståndsgivning enligt Industriolyckskonventionen, medan Räddningsverket föreslås få uppgiften att vara kontaktställe enligt konventionen.</P> <P class="p104 ft2">Det är främst i räddningstjänstlagstiftningen som vissa ändringar behöver göras, framför allt till följd av konventionens bestämmelser om alarmering och bistånd. Vissa ändringar inom sekretesslagstiftningen behöver också göras.</P> <P class="p320 ft38">Alarmering</P> <P class="p718 ft1">Enligt artikel 10 i Industriolyckskonventionen skall parterna (konventionsstaterna) se till att det finns samordnade och effektiva alarmeringssystem för industriolyckor på lämpliga nivåer. I bilaga IX till konventionen anges närmare bestämmelser om alarmeringssystemens utformning. I artikel 11 punkt 5 i Seveso II anges att medlemsstaterna skall införa ett system som säkerställer att planerna för räddningsinsatser (se avsnitt 11.6 ovan) verkställs när en allvarlig olycka inträffat eller när en okontrollerad händelse inträffar som kan antas leda till en allvarlig olyckshändelse.</P> <P class="p719 ft1">Regler om alarmering finns i räddningstjänstlagen. Kommunerna och de statliga myndigheter som svara för räddningstjänst skall enligt 30 § räddningstjänstlagen se till att det finns anordningar för alarmering av räddningsorgan. Vid utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen från en anläggning som omfattas av 43 § räddningstjänstlagen skall enligt 38 § samma lag anläggningens innehavare underrätta länsstyrelsen, polismyndigheten och räddningskåren, om utsläppet påkallar särskilda</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p718 ft1">åtgärder till skydd för allmänheten. Underrättelse skall också lämnas, om det föreligger överhängande fara för ett sådant utsläpp.</P> <P class="p282 ft1">Enligt 39 § räddningstjänstlagen skall den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olyckshändelse som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller miljön, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en sådan brand eller olyckshändelse.</P> <P class="p289 ft1">I likhet med Hot- och riskutredningen anser vi att konventionens och direktivets krav på alarmeringssystem är tillgodosedda inom räddningstjänstlagstiftningen. När det gäller frågan om alarmering över gränserna till de nordiska grannländerna, behandlas denna fråga inom ramen för det nordiska ramavtalet (avtalet mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om samarbete över territorialgränserna i syfte att vid olyckshändelser hindra eller begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön). De formella kraven på samverkan med räddningstjänstmyndigheter i grannländerna har ansetts tillgodosett genom bestämmelsen i 5 § räddningstjänstlagen om att kommunerna och de statliga myndigheterna som svarar för verksamhet enligt räddningstjänstlagen skall samarbeta med varandra och med andra som berörs av verksamheten. Bestämmelsen bör enligt Hot- och riskutredningen inte uppfattas som tillämplig endast på samarbete inom landet utan kan även avse myndigheter i andra länder.</P> <P class="p720 ft1">I likhet med Hot- och riskutredningen anser vi att det bör göras ett tillägg i 30 § räddningstjänstlagen för att klarlägga att det föreligger en skyldighet för räddningsorgan som utför en räddningsinsats att omedelbart underrätta berörd myndighet i ett annat land än i Sverige. Skyldigheten skall gälla om effekterna av en olyckshändelse påkallar särskilda åtgärder till skydd för allmänheten eller miljön i det andra landet. För att tillgodose de mer detaljerade kraven i konventionens bilaga IX bör lämpliga åtgärder vidtas inom ramen för det nordiska ramavtalet.</P> <P class="p276 ft38">Bistånd</P> <P class="p212 ft1">Bestämmelserna i Industriolyckskonventionen om biståndsgivning motsvarar i hög grad det som gäller i andra motsvarande internationella överenskommelser, främst konventionen om bistånd i händelse av kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen (den s.k.</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">154</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p721 ft1">biståndskonventionen). Vad som krävs för en ratifikation av nämnda biståndskonvention samt två andra internationella överenskommelser om räddningstjänst har behandlats i prop 1990/91:180. De två andra överenskommelserna är det nordiska ramavtalet och den internationella konventionen om beredskap för, insatser vid och samarbete vid förorening genom olja.</P> <P class="p486 ft1">För att tillgodose kraven enligt biståndskonventionen infördes immunitet och privilegier för personal som en biståndsgivande part ställer till förfogande samt utrustning och egendom som förs in i Sverige. I likhet med Hot- och riskutredningen föreslår vi att motsvarande regler införs för den nu aktuella konventionen. Innebörden av detta framgår närmare av prop. 1990/91:180 sid <NOBR>22-24.</NOBR> En enkel lösning är att göra ett tillägg i 6 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall så att även Industriolyckskonventionen omfattas av bestämmelsen. Liksom vid tillämpningen av biståndskonventionen bör motsvarande immunitet och privilegier krävas för svensk personal när den genomför insatser i andra länder. Regler om immunitet och privilegier skall inte tillämpas på deltagare i räddningsinsatser som är svenska medborgare eller har hemvist i Sverige.</P> <P class="p560 ft1">Räddningstjänstlagen föreskriver i 70 § om skadeståndsskyldighet att om en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist här i landet medverkar i en räddningsinsats i Sverige på begäran av regeringen, en kommun eller en statlig myndighet, skall staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med räddningsinsatsen och för vilken den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag. Staten skall även ersätta en utländsk fysisk eller juridisk person, som saknar hemvist i Sverige och som handlar för biståndsgivarens räkning, för personskada och skada på utrustning eller material som använts vid biståndsgivningen, om skadan har uppkommit i Sverige i samband med räddningsinsatsen. Enligt 71 § räddningstjänstlagen får staten med viss begränsning kräva tillbaka ersättning, som har betalats enligt 70 § nämnda lag, av den som vållat skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet.</P> <P class="p722 ft1">Industriolyckskonventionens krav får anses tillgodosedda genom dessa bestämmelser i räddningstjänstlagen. Ä ven om konventionen inte innehåller bestämmelser om återkrav vid uppsåt och grov vårdslöshet anser vi i likhet med Hot- och riskutredningen att det inte kan anses strida mot konventionen att staten ställer ett sådant krav.</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p723 ft1">Hälso- och sjukvårdens roll i dessa sammanhang regleras i lagen (1994:693) om rätt för kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att lämna internationell katastrofhjälp och annat humanitärt bistånd. Dessa får lämna sådant bistånd direkt till ett annat land eller genom internationella hjälporganisationer. Biståndet kan lämnas om det inträffat en katastrof eller på något annat sätt uppkommit en nödsituation. Det får ges i form av utrustning som kan avvaras. Medel får avsättas för iordningställande och transport av utrustningen. Kommuner, landsting och kyrkliga samfälligheter får också tillhandahålla och svara för ersättning till personal som behövs för att utrustningen skall kunna tas i bruk. I norden finns det ett samarbete på sjukvårdsområdet inom ramen för det nordiska ramavtalet, som bl.a. gör det möjligt att sända hjälpbehövande över gränserna.</P> <P class="p724 ft1">Vidare föreligger det enligt 4 § hälso- och sjukvårdslagen en skyldighet för varje sjukvårdshuvudman att erbjuda personer, som tillfälligt vistas inom huvudmannens område utan att vara bosatt där, akut vård i mån av behov. Några ytterligare regler på hälso- och sjukvårdens område för att uppfylla Industriolyckskonventionens krav behövs inte.</P> <P class="p419 ft38">Sekretess</P> <P class="p725 ft2">Beträffande sekretess delar vi Hot- och riskutredningens bedömning att en komplettering av 8 kap. 18 § sekretesslagen behöver göras avseende enskildas affärs- och driftsförhållanden så att även Industriolyckskonventionen omfattas av bestämmelsen med hänsyn till konventionens bestämmelser om bistånd. I övrigt krävs inga lagändringar i sekretesslagstiftningen i anledning av Industriolyckskonventionen och Seveso II.</P> <P class="p726 ft2">Genom att vi föreslår att det införs en ny lag för att reglera kraven på verksamhetsutövarna m.m. enligt Seveso II och Industriolyckskonventionen behöver det dock göras en komplettering i bilagan till sekretessförordningen angående sekretessen enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen.</P> <P class="p495 ft2">Enligt 8 kap. 6 § första stycket sekretesslagen gäller sekretess i den utsträckning regeringen föreskriver i statliga myndigheters verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt, för uppgifter om</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">156</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p727 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft17">enskilds affärs- och driftsförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,</SPAN></P> <P class="p613 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft18">andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.</SPAN></P> <P class="p557 ft2">För annan än statlig myndighet gäller motsvarande sekretess enligt 8 kap. 7 § sekretesslagen för tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet. Något bemyndigande för regeringen att föreskriva om sekretessens omfattning finns dock inte i nämnda bestämmelse.</P> <P class="p101 ft1">Enligt 2 § sekretessförordningen och därtill knuten bilaga gäller sekretess enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen vid tillståndsgivning och tillsyn enligt miljöskyddslagen och tillsyn enligt räddningstjänstlagen. Beträffande miljöskyddslagen gäller inte sekretessen beslut i ärende och i tillsynsärenden avseende enskilds affärs- och driftsförhållanden enligt 2 § 1. sekretessförordningen om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa, miljö eller redlighet i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att det bör lämnas ut.</P> <P class="p728 ft2">Den nya s.k. <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> kommer bland annat att innehålla bestämmelser om tillsyn samt en möjlighet för tillsynsmyndigheten att begära in handlingar vid bedömningen av dominoeffekter. Bilagan till sekretessförordningen behöver därför kompletteras så att även tillsyn och utredning i nämnda hänseende enligt den nya <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> omfattas.</P> <P class="p320 ft38">Ö vrigt</P> <P class="p325 ft2">I övrigt krävs inga ytterligare lagändringar i anledning av genomförandet av Seveso II och ratifikationen av Industriolyckskonventionen. Frågor om forskning och utveckling samt utbyte av information och teknologi enligt Industriolyckskonventionen får lösas på sedvanligt sätt inom ramen för konventionen.</P> <P class="p345 ft2">När det gäller frågan om behörig myndighet och kontaktställe enligt Industriolyckskonventionen delar vi Hot- och riskutredningens bedömning att regeringen bör vara behörig myndighet att besluta vid begäran om bistånd och vid biståndsgivning. Uppgiften att vara kontaktställe bör läggas på Räddningsverket.</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313157x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p729 ft36"><SPAN class="ft36">12</SPAN><SPAN class="ft73">Tillämpningen av förorenaren </SPAN><NOBR>betalar-principen,</NOBR> substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen inom räddningstjänsten</P> <P class="p730 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Förorenaren <NOBR>betalar-principen</NOBR> kommer genom säkerhetsfrågornas koppling till miljöprövningen och den utvidgning av tillämpningsområdet för 43 § räddningstjänstlagen som vi föreslår att tillgodoses inom den kommunala räddningstjänsten med undantag för kostnader för den kommunala räddningstjänstens insatser i händelse av en olycka. Själva räddningsinsatsen anser vi således alltjämt skall vara ett gemensamt åtagande, finansierat genom allmänna medel.</P> <P class="p731 ft2">Kostnadsansvaret för sanering skall i huvudsak regleras inom miljöskyddslagstiftningen.</P> <P class="p732 ft2">Försiktighetsprincipen skall införas i räddningstjänstlagstiftningen genom ett särskilt stadgande efter 43 § räddningstjänstlagen.</P> <P class="p733 ft2">Substitutionsprincipen föreslår vi skall tillgodoses inom miljöskyddslagstiftningen/kemikalielagstiftningen.</P> <P class="p734 ft2">Förorenaren <NOBR>betalar-principen,</NOBR> substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen är sedan länge vedertagna både internationellt och nationellt inom miljörätten. OECD har, som tidigare nämnts, utfört ett grundläggande utvecklingsarbete som bl.a. resulterat i rekommendationer om tillämpningen av förorenaren <NOBR>betalar-principen.</NOBR> Principen har också förts in i Romfördraget samt i olika konventioner. Genom att den ingår i Romfördraget är den också en del av <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">158</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft1">Från början avsåg förorenaren <NOBR>betalar-principen</NOBR> i huvudsak kostnader för fortlöpande föroreningar som med hänsyn till människors hälsa och miljön behövde minskas. Principen har sedan utvecklats inom OECD till att även avse kostnader för åtgärder avsedda att förebygga och skydda mot föroreningar till följd av olyckor. Kostnadsansvaret bör enligt rekommendationerna även gälla skadebegränsande åtgärder vid en olycka och återställningsåtgärder. Tanken har varit att den som skapar en risk också skall bära alla de kostnader som är förenade med att hantera denna risk genom förebyggande åtgärder, beredskap för räddningstjänst och insatser i en olyckssituation. Genom att kostnadsansvaret läggs på förorenaren kommer detta att återspeglas i priset på den vara som verksamhetsutövaren tillverkar.</P> <P class="p735 ft1">Ä ven kostnader för tillsyn av sådana verksamheter som innebär en extra risk för samhället bör kunna täckas in av förorenaren <NOBR>betalar-principen.</NOBR> Vi har emellertid inte haft möjlighet att närmare överväga något sådant avgiftssystem. Frågan bör dock övervägas vid en översyn av räddningstjänstlagen.</P> <P class="p736 ft2">Hot- och riskutredningen föreslog i sitt huvudbetänkande, Ett säkrare samhälle (SOU 1995:19), att kostnadsansvaret vid de räddningsinsatser och saneringsåtgärder som fordras vid en olycka som har samband med hantering av farliga ämnen i verksamheten och som vidtas av statliga eller kommunala myndigheter ska ligga på den som utövar verksamheten. De åtgärder som kostnadsansvaret avser att täcka är sådana som ligger utanför den normala riskbilden. Utredningen föreslog vidare att motsvarande kostnadsansvar vid räddningsinsatser och saneringsåtgärder skulle gälla för den som utför en sådan transport som avses i lagen om transport av farligt gods eller för ägaren till transportmedlet.</P> <P class="p367 ft2">Förslaget fick ett blandat mottagande av remissinstanserna. Kammarrätten i Stockholm, Naturvårdsverket, Svenska kommunförbundet, Svenska Brandförsvarsföreningen m.fl. var positiva. Justitiekanslern, Arbetarskyddsstyrelsen, Räddningsverket, Kemikontoret m.fl. var negativa. Den negativa remisskritiken gick framför allt ut på att förslaget skulle strida mot en sedan lång tid etablerad princip att räddningstjänsten är ett i huvudsak gemensamt åtagande som finansieras med allmänna medel. Bland annat framhölls risken för att ett kostnadsansvar skulle kunna verka avhållande på viljan att slå larm. Vidare ansågs utredningens förslag till avgränsning av kostnadsansvaret till att endast avse verksamheter med hantering av farliga ämnen som mindre lämpligt med hänsyn till att det även finns andra verksamheter där en olycka skulle kunna få allvarliga effekter.</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p524 ft2">Av våra direktiv framgår att lagstiftningsåtgärder skall föreslås som gör att förorenaren <NOBR>betalar-principen</NOBR> (Polluter Pays principen), försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen kan tillgodoses inom räddningstjänsten.</P> <P class="p56 ft1">Genom vårt förslag att föra in säkerhetsfrågorna i miljöprövningen kommer förorenaren <NOBR>betalar-principen</NOBR> och försiktighetsprincipen att få betydelse för säkerhetsarrangemangen. Substitutionsprincipen regleras däremot för närvarande inom kemikalielagstiftningen och ligger därmed utanför miljöprövningen enligt miljöskyddslagen. Om förslaget till miljöbalk genomförs kommer dock även substitutionsprincipen att bli tillämplig vid miljöprövningen. Ä ven den utvidgning av tillämpningsområdet för 43 § räddningstjänstlagen som vi föreslagit och de krav på verksamhetsutövarna som följer av <NOBR>Seveso-lagen</NOBR> kommer att medföra att kostnader för olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder i högre grad än i dag kommer att vila på de verksamhetsutövare som bedriver sådan farlig verksamhet som avses i aktuella bestämmelser. Ansvaret är emellertid i huvudsak begränsat till åtgärder som kan företas innan en olycka inträffar och inom ramen för verksamhetsutövarens skadebegränsande åtgärder, t.ex. en industris resurser för räddningstjänstinsatser. Den kommunala räddningstjänstens kostnader vid räddningsinsatser omfattas inte.</P> <P class="p737 ft2">Frågan är således om förorenaren <NOBR>betalar-principens</NOBR> tillämpning inom räddningstjänsten även skall utsträckas till att avse kostnaderna för den kommunala räddningsinsatsen i händelse av olycka.</P> <P class="p738 ft2">Att införa ett kostnadsansvar för räddningsinsatser vid hantering av farliga ämnen som Hot- och riskutredningen föreslagit skulle å ena sidan innebära ett avsteg från en sedan länge etablerad princip att ansvaret för själva räddningsinsatsen är ett offentligt åtagande men å andra sidan att en sedan länge inom miljörätten etablerad princip får praktisk tillämpning även inom räddningstjänsten.</P> <P class="p690 ft1">Grunden för Hot- och riskutredningens ståndpunkt att begränsa kostnadsansvaret för räddningsinsatser till de verksamheter där farliga ämnen hanteras synes vara att dessa verksamheter skulle representera en sådan extra fara som ligger utanför den normala riskbilden och som därför inte bör täckas av den gemensamt finansierade räddningstjänsten. Genom att även lägga det ekonomiska ansvaret för själva räddningsinsatsen på verksamhetsutövaren förstärks de ekonomiska incitamenten att vidta nödvändiga skyddsåtgärder. Detta gäller särskilt för transportnäringen som kommunerna inte har samma möjligheter att ställa krav på som när det gäller de fasta anläggningarna.</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">160</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft1">Det finns emellertid starka skäl som talar för att kostnadsansvaret för närvarande inte bör utsträckas till att även avse själva räddningsinsatsen. Det viktigaste torde vara att en sådan ordning skulle kunna verka återhållande på benägenheten att slå larm i händelse av tillbud eller olycka. Risken är stor att man väntar för länge i förhoppningen att man skall kunna bemästra situationen utan att behöva blanda in räddningstjänsten. Kostnaderna för insatser är dessutom relativt små i förhållande till den totala kostnaden för den kommunala räddningstjänsten. Normalt används, enligt de uppgifter vi fått, <NOBR>2-4</NOBR> procent av arbetstiden inom räddningstjänsten för insatser.</P> <P class="p563 ft2">Ett problem med att införa ett kostnadsansvar för räddningsinsatser är att ange vilka verksamheter som skall omfattas av det. Avgränsningen riskerar hur man än gör den att betraktas som orättvis. Den konkurrensneutralitet som man eftersträvar genom att synliggöra kostnaderna kommer därmed att motverkas. De verksamheter som omfattas av Hot- och riskutredningens förslag om kostnadsansvar för räddningsinsatser är sådana där kraven på olycks- och skadeförebyggande åtgärder redan i dag är omfattande. Det kan därför diskuteras om dessa verkligen innebär en sådan extra risk i förhållande till andra verksamheter som inte omfattas av lika omfattande säkerhetskrav. Målet för det förebyggande arbetet är för här aktuella verksamheter liksom för transport av farligt gods, att verksamheterna skall uppnå en sådan säkerhet att de inte längre innebär någon extra risk (jfr. SOU 1997:109 sid. 28).</P> <P class="p739 ft2">Ett annat problem är att hitta ett effektivt system för betalning av kostnaderna. Det torde dessutom vara svårt att särskilja de räddningstjänstkostnader som är hänförliga till den farliga verksamheten från övriga räddningstjänstkostnader. Ä ven om det skulle växa fram försäkringslösningar ur ett system med kostnadsansvar för räddningsinsatser är det svårt att överblicka hur det skulle se ut.</P> <P class="p525 ft2">Med hänsyn till vad som ovan anförts anser vi att tiden inte är mogen för att tillämpa förorenaren <NOBR>betalar-principen</NOBR> fullt ut så att den även avser kostnader för själva räddningsinsatsen. Om de möjligheter att ställa krav på olycks- och skadeförebyggande åtgärder som vi föreslår utnyttjas fullt ut kommer dock skillnaden rent ekonomiskt att bli liten. Merparten av räddningstjänstens extrakostnader för beredskap med personal och utrustning kan verksamhetsutövarna åläggas att svara för, vilket för övrigt redan förekommer. Kostnaderna för insatser är, som framgår ovan<SPAN class="ft15">, </SPAN>mycket begränsade i förhållande till kostnaderna för att upprätthålla en nödvändig räddningstjänstberedskap.</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p740 ft2">När det gäller saneringsåtgärder finns det skäl för ett utökat kostnadsansvar för verksamhetsutövaren. Sanering omfattas dock inte av räddningstjänstbegreppet utan är den fas som inträder efter att en räddningsinsats är avslutad<SPAN class="ft15">. </SPAN>Räddningstjänsten skall pågå till dess att det inte är någon risk för en ny skada - eller att en skada som redan uppstått inte blir värre. Räddningsledaren avgör när räddningsstyrkan skall avsluta räddningsinsatsen.</P> <P class="p690 ft2">Enligt miljöskyddslagen är den som utövar miljöfarlig verksamhet skyldig att avhjälpa olägenheter även efter det att verksamheten upphört. Om en verksamhet eller fastighet överlåtits råder en viss oklarhet beträffande efterbehandlingsansvaret. Denna oklarhet kommer dock att få sin lösning om förslaget till miljöbalk antas. Där föreslås att ansvariga för att utreda och efterbehandla förorenade mark- och vattenområden i första hand skall vara verksamhetsutövaren och i andra hand vissa fastighetsägare. Fastighetsägarens ansvar skall därvid vara subsidiärt i förhållande till verksamhetsutövarens. Efterbehandlingsansvaret föreslås omfatta att utredning skall ske av föroreningens art och omfattning samt att de efterbehandlingsåtgärder skall vidtas som skäligen kan fordras för människors hälsa eller miljön.</P> <P class="p621 ft2">Mot bakgrund av vad vi tidigare redogjort för om sambandet mellan miljö- och säkerhetsfrågor anser vi att även kostnadsansvaret för saneringsinsatser på grund av olyckor bör täckas av miljöskyddslagstiftningens regler om efterbehandlingsansvar. Sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen regleras särskilt i 2 a § räddningstjänstlagen.</P> <P class="p741 ft1">Försiktighetsprincipen är framför allt en bevisbörderegel. I 41 § och 43 § räddningstjänstlagen anges vilka särskilda krav som ställs på ägare eller innehavare av byggnad eller anläggning för att förebygga olyckor och för att hindra eller begränsa skador till följd av olyckor. Om det behövs för efterlevnaden av nämnda bestämmelser har den kommunala nämnd som ansvarar för räddningstjänstfrågor enligt 56 § räddningstjänstlagen möjlighet att utfärda föreläggande och förbud. Ett sådant föreläggande eller förbud får förenas med vite. Vid ett överklagande är det dock den kommunala nämnden som har bevisbördan för att föreläggandet eller förbudet är befogat. Ett införande av försiktighetsprincipen skulle öka den kommunala nämndens möjligheter att utfärda förelägganden eller förbud genom att bevisbördan därmed flyttas över på den som bedriver verksamheten i fråga eller innehar den aktuella fastigheten.</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">162</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p742 ft1">Med hänsyn till att principen redan är vedertagen inom miljöskyddslagstiftningen kan det inte från rättssäkerhetssynpunkt anses vara orimligt att även tillämpa principen inom räddningstjänstlagstiftningen. Det skulle i vissa fall kunna innebära ökade kostnader för företag och enskilda som berörs. Med hänsyn till den skälighetsavvägning som skall ske enligt såväl 41 § som 43 § räddningstjänstlagen finns det dock inte anledning att anta att dessa kostnadsökningar kommer att bli speciellt stora om det inte finns mycket goda skäl härför. För att försiktighetsprincipen även skall bli tilllämplig på verksamheter som inte omfattas av den integrerade miljö- och säkerhetsprövningen anser vi således att en särskild bestämmelse som anger principens innebörd bör föras in i räddningstjänstlagen efter 43 §. Bevisbördan läggs därmed på ägaren eller innehavaren för att en åtgärd inte behövs eller av annan anledning är oskälig.</P> <P class="p743 ft1">Substitutionsprincipen regleras för närvarande inom kemikalielagstiftningen och är även en väl inarbetad princip inom arbetsmiljölagstiftningen. För tillämpning av denna princip krävs viss specialkunskap om kemiska ämnen som man inte kan förutsätta finns inom den kommunala räddningstjänsten. Det kan inte heller uteslutas att det vid tillämpningen av substitutionsprincipen kan uppstå målkonflikter mellan strävan att minska den kontinuerliga miljöpåverkan och strävan att minska riskerna för olyckor. Det får dock anses angeläget att även säkerhetsaspekter vägs in vid tillämpningen av substitutionsprincipen. Vi anser därför att övervägande skäl talar för att denna fråga bör lösas inom kemikalielagstiftningen alternativt inom en kommande miljöbalk där denna lagstiftning kommer att ingå, genom att även säkerhetsfrågor vägs in vid tillämpningen av substitutionsprincipen.</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p461 ft36">13 Transport av farligt gods</P> <P class="p744 ft1">Utredningen har fått i uppdrag att utreda en rad olika frågor som rör transport av farligt gods. I fråga om myndighetsansvaret för transport av farligt gods har utredningen i ett delbetänkande, SOU 1997:109, föreslagit att detta ansvar skall samlas till Räddningsverket för samtliga tansportslag med undantag för bulktransport till sjöss. Ö vriga frågor som utredningen har att överväga är följande.</P> <P class="p745 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Hur bör definitionen och klassindelningen av farligt gods i lagen och förordningen om transport av farligt gods ändras med hänsyn till de förändringar som skett av FN:s rekommendationer för transport av farligt gods och andra relevanta regelverk?</SPAN></P> <P class="p746 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft12">Ä r transport- och tillsynsmyndigheternas bemyndiganden tillräckliga i lagen om transport av farligt gods för att myndigheterna på ett effektivt sätt skall kunna genomföra sina uppgifter i fråga om tillsyn och utbildning?</SPAN></P> <P class="p747 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Ö verklagandebestämmelserna i förordningen om transport av farligt gods skall föras över till lagen om transport av farligt gods.</SPAN></P> <P class="p748 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft13">Genomförandet av </SPAN><NOBR>EU-direktivet</NOBR> om säkerhetsrådgivare vid transport av farligt gods.</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313164x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">164</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p749 ft49"><SPAN class="ft49">13.1</SPAN><SPAN class="ft66">Definitionen av farligt gods</SPAN></P> <P class="p95 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Definitionen av farligt gods i lagen om transport av farligt gods skall ändras enligt följande.</P> <P class="p750 ft19">Explosiva varor byts ut mot explosiva ämnen och föremål och komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser ersätts med enbart gaser.</P> <P class="p751 ft2">Vämjeliga varor och varor med benägenhet att orsaka infektioner byts ut mot smittförande ämnen.</P> <P class="p752 ft2">Magnetiskt material byts ut mot övriga farliga ämnen och föremål som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer särskilt föreskriver.</P> <P class="p209 ft1">Motsvarande ändringar skall också göras i klassindelningen av farligt gods i förordningen om transport av farligt gods.</P> <P class="p613 ft2">Ä ven i övrigt föreslår vi att varor byts ut mot ämnen och föremål i lagen och förordningen om transport av farligt gods.</P> <P class="p753 ft2">Bestämmelserna om transport av farligt gods är i hög grad internationella. Inom FN finns sedan länge en expertgrupp som arbetar med rekommendationer för klassificering och förpackning av farligt gods vid transport. <NOBR>FN-rekommendationerna</NOBR> delar in farligt gods i nio klasser utifrån dess farliga egenskaper. Till klasserna hör ämnesförteckningar. Dessa förteckningar är inte uttömmande, men täcker merparten av de kommersiellt mest betydelsefulla ämnena med farliga egenskaper. FN:s rekommendationer har blivit vägledande för allt internationellt arbete med transport av farligt gods. Således följer de transportslagsanknutna regelverken i huvudsak den klassindelning av farligt gods som anges i <NOBR>FN-rekommendationerna.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_165"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p341 ft0">Järnvägstransporter</P> <P class="p128 ft2">De internationella bestämmelserna om transport av farligt gods på järnväg finns i RID (Réglement Concernant le Transport International Ferroviaire des Marchandises Dangereuses). RID indelar farligt gods i nio huvudklasser. Klassificeringen överensstämmer i princip med <NOBR>FN-rekommen-</NOBR> dationerna. RID består av tre delar. Del I är kortfattad och innehåller allmänna bestämmelser, del II innehåller ämnesförteckningar och bestämmelser om handhavandet av det farliga godset vid transport och del III innehåller bestämmelser om provningsmetoder, krav på förpackningar, tankar och tankcontainrar m.m..</P> <P class="p754 ft2">EU har antagit ett direktiv som i princip innebär att RID även skall tillämpas vid nationella järnvägstransporter av farligt gods.</P> <P class="p755 ft2">De svenska föreskrifterna om transport av farligt gods på järnväg har utfärdats av Räddningsverket som ansvarig transportmyndighet. Föreskrifterna kallas <NOBR>RID-S</NOBR> och motsvarar i huvudsak RID.</P> <P class="p144 ft0">Vägtransporter</P> <P class="p756 ft2">För vägtransporter gäller ADR (Accord Européen Relatif au transport International des Marchandises Dangereuses par Route), som är en överenskommelse om gemensam europeisk standard för vägtransport av farligt gods. ADR har samma klassindelning av farligt gods som RID. Regelverket är indelat i själva överenskommelsen och två i huvudsak tekniska bilagor, A och B. Konventionstexten är kortfattad och innehåller endast ett fåtal materiella bestämmelser. Tyngdpunkten är lagd på bilagorna som är mycket omfattande och detaljerade. Bilaga A innehåller bl.a. regler om klassificering och förpackning av det farliga godset och vänder sig främst till avsändaren. Bilaga B riktar sig framför allt till transportören med bestämmelser om bl.a. transportsätt, samlastning, förarutbildning och krav på fordon.</P> <P class="p757 ft2">I likhet med vad som ovan sagts om järnvägstransporter har EU antagit ett direktiv som innebär att ADR även skall tillämpas vid nationella vägtransporter av farligt gods.</P> <P class="p687 ft19">De svenska föreskrifterna för vägtransporter utfärdas av Räddningsverket och kallas <NOBR>ADR-S.</NOBR> Dessa överensstämmer i huvudsak med ADR.</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">166</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p241 ft0">Sjötransporter</P> <P class="p496 ft1">Vid transport av förpackat farligt gods till sjöss tillämpas <NOBR>IMDG-koden,</NOBR> som utarbetats inom IMO (International Maritime Organization). För bulktransporter av farligt gods finns särskilda regler. Koden har i sig endast status av rekommendation, men tillämpas av de flesta stora sjöfartsnationerna. <NOBR>IMDG-koden</NOBR> indelar farligt gods i nio klasser. Klassindelningen överensstämmer med FN:s rekommendationer. Klasserna innehåller förteckningar över de godsslag som får transporteras sjöledes. Vidare innehåller <NOBR>IMDG-koden,</NOBR> som är det till omfånget största regelverket om transport av farligt gods, bestämmelser om dokumentation, märkning, förpackning och hantering av det farliga godset under transport samt särskilda bestämmelser om brandskydd.</P> <P class="p758 ft2">Sjöfartsverket har som ansvarig transportmyndighet satt <NOBR>IMDG-koden</NOBR> i kraft i Sverige genom myndighetsföreskrifter.</P> <P class="p759 ft0">Flygtransporter</P> <P class="p112 ft2">För luftfartens del återfinns de internationella farligt <NOBR>gods-reglerna</NOBR> i de av den internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) utgivna Technical Instructions <NOBR>(ICAO-TI).</NOBR> Dessa är automatiskt bindande för de stater som biträtt konventionen om internationell civil luftfart <NOBR>(Chicago-konventionen).</NOBR> Klassindelningen och förpackningsreglerna följer <NOBR>FN-rekommendationerna.</NOBR></P> <P class="p760 ft2">Luftfartsverket har i likhet med Sjöfartsverket satt de internationella reglerna i kraft i Sverige genom kortfattade myndighetsföreskrifter.</P> <P class="p759 ft0">Ö verväganden</P> <P class="p318 ft2">Sedan tillkomsten av lagen och förordningen om transport av farligt gods har i FN:s rekommendationer och i andra relevanta internationella regelverk upptagits varor som inte omfattas av lagens definition. Orsaken härtill är framför allt att definitionen av farliga ämnen i lagen om transport av farligt gods endast delvis täcker klass 9 i <NOBR>FN-rekommendationerna</NOBR> för övriga farliga ämnen och föremål. Definitionen av farliga ämnen i lagen om transport av farligt gods omfattar i detta avseende endast magnetiskt material. De ovan nämnda transportslagsanknutna regelverken har också öppna klasser för övriga farliga ämnen. Transportmyndigheternas föreskrifter, som i huvudsak utgörs av dessa regelverk, omfattar därmed fler farliga ämnen än lagen. Eftersom lagens tillämpningsområde även anger</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p652 ft2">myndighetsföreskrifternas tillämpningsområde innebär detta att de internationella regelverken inte är fullt ut tillämpliga i Sverige trots att de ingår i transportmyndigheternas föreskrifter.</P> <P class="p761 ft3">Detta är en olycklig ordning och Räddningsverket har framfört att de svenska bestämmelserna bör anpassas till <NOBR>FN-rekommendationerna.</NOBR> Därmed skulle överensstämmelse även uppnås i förhållande till ovan nämnda transportslagsanknutna regelverk som i huvudsak överensstämmer med FN- rekommendationerna och tillämpas som myndighetsföreskrifter i Sverige.</P> <P class="p619 ft1">En sådan anpassning i lagen och förordningen om transport av farligt gods skulle innebära att explosiva varor byts ut mot explosiva ämnen och föremål, komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser byts ut mot gaser, vämjeliga varor och varor med benägenhet att orsaka infektioner byts ut mot smittförande ämnen och magnetiskt material byts ut mot övriga farliga ämnen och föremål. Ä ven i övrigt i lagen och förordningen om transport av farligt gods bör varor bytas ut mot ämnen och föremål som bättre svara mot engelskans ”substances and articles”. Beträffande vämjeliga varor och varor med benägenhet att orsaka infektion är det endast fråga om en språklig modernisering och anpassning till FN- rekommendationerna. Någon ändring i sak innebär det inte. Att explosiva varor byts ut mot explosiva ämnen och föremål, komprimerade eller under tryck lösta gaser byts ut mot gaser och magnetiskt material byts ut mot övriga farliga ämnen och föremål innebär en anpassning till FN- rekommendationerna. Beträffande övriga ämnen och föremål måste dock lagens tillämpningsområde avgränsas på ett tydligt sätt. Detta kan ske genom att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att ange vilka övriga farliga ämnen och föremål som skall omfattas av lagen. I 5 § förordningen om transport av farligt gods bör motsvarande ändringar göras.</P> <P class="p762 ft2">Transportmyndigheterna - Räddningsverket ensamt om vårt förslag till förändrad myndighetsorganisation genomförs - kommer därmed att bemyndigas att närmare ange vilka övriga farliga ämnen och föremål som omfattas av lagen. På detta sätt kan den svenska lagen på ett enkelt sätt anpassas till de internationella bestämmelser som gäller för transport av farligt gods. Transportmyndigheternas föreskrifter utgörs, som framgår ovan, till helt övervägande delen av de internationella överenskommelser som gäller för transport av farligt gods.</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313168x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">168</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p529 ft49"><SPAN class="ft49">13.2</SPAN><SPAN class="ft66">Bemyndiganden</SPAN></P> <P class="p763 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>Vi föreslår att 9 § lagen om transport av farligt gods kompletteras med att även krav om utbildning får föreskrivas.</P> <P class="p209 ft2">Tillsynsbemyndigandet i förordningen om transport av farligt gods anser vi inte skall ändras i annat avseende än att gränskontroll stryks i angivandet av tullmyndigheternas tillsynsområde samt att tullmyndigheternas tillsyn av transport av farligt gods skall ske i samråd med polisen.</P> <P class="p110 ft2">I utredningens uppdrag ingår att granska om transport- och tillsynsmyndigheternas bemyndiganden är tillräckliga för att myndigheterna på ett effektivt sätt skall kunna genomföra sina uppgifter i fråga om tillsyn och utbildning. Om vårt förslag att samla myndighetsansvaret för samtliga transportslag till Räddningsverket kommer att genomföras kommer begreppet transportmyndighet att utgå och ersättas av Räddningsverket.</P> <P class="p314 ft38">Utbildning</P> <P class="p496 ft76">När det gäller utbildning har Räddningsverket framfört att 9 § lagen om transport av farligt gods bör förtydligas så att det uttryckligen nämns att föreskrifter om krav på utbildning får meddelas med stöd av bemyndigandet. Enligt nämnda lagrum har regeringen och transportmyndigheterna /Räddningsverket en omfattande föreskriftsrätt i fråga om transport av farligt gods. Där anges att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om klassificering av farligt gods, om transportmedel och andra transportanordningar, märkning, uppgiftsplikt, säkerhetsutrustning, lastning, lossning, förvaring och annan hantering av farligt gods samt om försiktighetsmått och åtgärder i övrigt, allt i den utsträckning som krävs från transportsäkerhetssynpunkt. Vidare får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas föreskriva att transportmedel och andra transportanordningar får användas vid transport endast om de är provade och godkända.</P> <P class="p764 ft3">Bestämmelsen är som synes både omfattande och detaljerad. Det är dock inte möjligt att exakt precisera alla enskilda frågor som ett så pass omfattande bemyndigande som det här är fråga om avser. Detta har i 9 § lagen om transport av farligt gods beaktats genom att bemyndigandet utöver särskilt angivna områden avser försiktighetsmått och åtgärder i övrigt.</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p765 ft2">Att uppställa särskilda utbildningskrav kan ses som ett försiktighetsmått för att höja transportsäkerheten. Frågan är om detta måste preciseras för att omfattas av bemyndigandet. I fråga om transportmedel och transportanordningar har förutom bemyndigandet att meddela föreskrifter om dessa särskilt angivits att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att sådana endast får användas för transport om de är provade och godkända. Med hänsyn härtill och bestämmelsens höga detaljeringsgrad i övrigt synes ett förtydligande vara befogat avseende utbildning.</P> <P class="p766 ft1">Vi föreslår således att 9 § lagen om transport av farligt gods kompletteras med att även krav om utbildning får föreskrivas.</P> <P class="p419 ft38">Tillsyn</P> <P class="p302 ft2">Enligt 25 § förordningen om transport av farligt gods utövas tillsynen över efterlevnaden av lagen om transport av farligt gods och med stöd av lagen meddelade föreskrifter av följande myndigheter inom nedan angivna områden.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p9 ft77">Tillsynsmyndighet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td155"><SPAN class="p9 ft77">Tillsynsområde</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td26"><SPAN class="p9 ft1">Sjöfartsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td155"><SPAN class="p9 ft1">Sjötransporter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td26"><SPAN class="p9 ft1">Luftfartsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td155"><SPAN class="p9 ft1">Lufttransporter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td26"><SPAN class="p9 ft1">Polismyndigheterna</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p9 ft1">Landtransporter utom järnvägs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p9 ft1">transporter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td26"><SPAN class="p9 ft1">Sprängämnesinspektionen</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p9 ft1">Landtransporter av varor enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td155"><SPAN class="p9 ft1">klasserna <NOBR>1-6</NOBR> samt 8 och 9, såvitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td155"><SPAN class="p9 ft1">gäller varor enligt klasserna 6, 8 och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td155"><SPAN class="p9 ft8">9, dock endast om de transporteras i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td155"><SPAN class="p9 ft1">tankfordon</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft1">Tullmyndigheterna</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p9 ft1">Gränskontroll av vägtransporter till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td155"><SPAN class="p9 ft1">och från utlandet samt kontroll av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p9 ft1">fordon och andra lastenheter som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td155"><SPAN class="p9 ft1">inkommer med fartyg</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p767 ft1">170</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p768 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td28"><SPAN class="p769 ft1">Banverket</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td29"><SPAN class="p9 ft1">Järnvägstransporter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft2">När det gäller Sjöfartsverkets och Tullmyndighetens tillsynsområden utövas tillsynen även av Kustbevakningen i den utsträckning som Sjöfartsverket och Generaltullstyrelsen var och en inom sitt område beslutar i samråd med Kustbevakningen.</P> <P class="p48 ft2">Med hänsyn till Sveriges medlemskap i EU har Generaltullstyrelsen framfört att tullmyndigheternas tillsynsområde bör modifieras så att det inte endast avser gränskontroll. Tillsynsansvaret av farligt <NOBR>gods-transporter</NOBR> har nämligen enligt Generaltullstyrelsen i sig inget att göra med själva gränsöverskridandet, utan det har här varit fråga om att, vid de i Sverige naturliga kontrollpunkterna, utnyttja de resurser som ändå finns vid gränsen.</P> <P class="p770 ft2">Enligt de bestämmelser som gäller för transport av farligt gods skall transportmedel och andra transportanordningar vara märkta med särskilda farligt <NOBR>gods-skyltar.</NOBR> Det förekommer emellertid att farligt gods transporteras i omärkt skick.</P> <P class="p56 ft1">Fråga har därvid uppkommit från polismyndigheterna och Banverket vilken rätt tillsynsmyndigheterna har att även kontrollera omärkta transporter. Detta gäller även för Kustbevakningens tillsyn, som i likhet med polismyndigheternas främst är inriktad på kontroller ute på fältet. Lagen om transport av farligt gods gäller endast för transport av farligt gods. Någon allmän befogenhet för tillsynsmyndigheterna att kontrollera även omärkta transportmedel och transportanordningar finns därmed inte enligt lagen om transport av farligt gods. Tillsynsmyndigheternas befogenheter enligt 12 § lagen om transport av farligt gods omfattar endast sådana transporter där det framgår att farligt gods förekommer eller där det finns skäl att misstänka att farligt gods finns i lasten.</P> <P class="p675 ft1">Att komma till rätta med problemet är inte okomplicerat. Med hänsyn till lagen om transport av farligt gods begränsade tillämpningsområde är det inte möjligt att införa någon generell rätt för tillsynsmyndigheterna att kontrollera transportmedel och transportanordningar. En sådan lösning är inte heller lämplig med hänsyn till att tillsynsmyndigheternas kontroll innebär ett visst mått av tvång. För att utföra kontroll med stöd av lagen om transport av farligt gods bör det i vart fall krävas misstanke om att transporten innehåller farligt gods, men för att en sådan misstanke skall kunna uppkomma fordras det emellertid ofta att tillsynsmyndigheten har möjlighet att vidta någon form av undersökning av transporten. Frågan är</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">171</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p771 ft1">då om tillsynsmyndigheterna har möjlighet att med stöd av annan lagstiftning utföra kontroller av transportmedel och transportanordningar.</P> <P class="p276 ft0">Vägtransporter</P> <P class="p112 ft2">Kontroll av lastsäkring är en fråga som har nära anknytning till farligt godsfrågor. I 102 § vägtrafikkungörelsen (1972:603) anges följande. Last skall vara anbringad så att den ej kan utgöra fara för person, medföra skada på egendom, släp eller falla på vägen, åstadkomma störande dammbildning eller liknande olägenhet, försvåra förandet av fordonet eller framkalla onödigt buller. När det krävs med hänsyn till lastutrymmets eller lastens beskaffenhet, skall lasten vara fastgjord. Om det behövs skall den vara övertäckt. Kedja, rep, presenning eller annan anordning som tjänar till att hålla fast eller skydda lasten skall vara säkert angjord och får ej hänga lös utanför fordonet eller släpa på marken.</P> <P class="p772 ft1">Polisens rätt att stoppa fordon är inte lagreglerad. Det har ansetts ligga i sakens natur att polisen har rätt att stoppa ett fordon för att kunna genomföra en trafikkontroll eller företa någon annan liknande åtgärd. I prop. 1996/97:175 föreslås dock att polisens rätt att stoppa fordon regleras i polislagen. Regleringen utgår från vad som i dag anses vara gällande rätt. Bland annat skall det anges att polisen får stoppa fordon om det behövs för att genomföra husrannsakan i fordonet eller för att genomföra en fordons- eller förarkontroll samt för att reglera trafiken eller för att kontrollera fordon eller förare i enlighet med vad som är särskilt föreskrivet.</P> <P class="p773 ft1">Frågor om lastsäkring och farligt gods är intimt sammankopplade med varandra. Det finns därför skäl för polisen att vid kontroll av lastsäkring även kontrollera förekomsten av farligt gods och vice versa. Ett sådant utnyttjande av polisens tillsynsbemyndigande torde vara mest effektivt både från trafiksäkerhetssynpunkt och resurssynpunkt.</P> <P class="p774 ft0">Järnvägstransporter</P> <P class="p389 ft1">Banverkets tillsyn enligt såväl järnvägssäkerhetslagen och lagen om transport av farligt gods utövas av Järnvägsinspektionen, som ingår i Banverket. Om tillsyn i 21 § järnvägssäkerhetslagen (1990:1157) anges bl.a. att den som driver verksamheten skall lämna tillsynsmyndigheten de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsynen samt ge myndigheten tillträde till anläggningar, fordon och annat</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">172</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p775 ft1">materiel, lokaler och områden som berörs av verksamheten för de undersökningar som behövs för tillsynen.</P> <P class="p755 ft1">Enligt 10 § järnvägssäkerhetslagen skall spåranläggningar, spårtrafik och trafikledningsverksamhet med hänsyn till verksamhetens art och övriga förhållanden drivas så att skador till följd av verksamheten förebyggs. Vidare anges att de åtgärder och försiktighetsmått som behövs skall vidtas för att upprätthålla en betryggande säkerhet.</P> <P class="p776 ft1">Ovan nämnda bestämmelser är allmänt hållna och ger Järnvägsinspektionen stora möjligheter att utöva tillsyn. Det torde bl.a. vara möjligt att bereda sig tillträde till järnvägsvagnar för att kontrollera lastsäkring, vilket som ovan nämnts kan vara ett sätt att upptäcka farligt gods. Någon rätt att öppna slutna försändelser ger emellertid bestämmelserna inte. I 6 kap. 5 § järnvägstrafiklagen (1985:192) ges däremot en möjlighet att undersöka innehållet i resgodskollin eller godsförsändelser om innehållet är okänt för järnvägen och det finns skäl att misstänka att de innehåller något som kan äventyra säkerheten i järnvägsdriften. Järnvägsinspektionen har därmed en möjlighet att även undersöka innehållet i icke farligt <NOBR>gods-skyltade</NOBR> försändelser.</P> <P class="p777 ft2">I likhet med vad som ovan nämnts om tillsynen av vägtransporter kan Järnvägsinspektionen bedriva farligt <NOBR>gods-tillsynen</NOBR> som en integrerad del av den tillsyn man i övrigt har att utföra.</P> <P class="p778 ft0">Tullmyndigheterna</P> <P class="p779 ft2">Generaltullstyrelsen har i skrivelse framfört att Tullverkets befogenhet avseende tillsynen av farligt <NOBR>gods-transporter</NOBR> bör ändras så att den avser hela territoriet och inte som i dag begränsas till transportenheter som landvägen förs in över rikets gränser eller anländer med färja.</P> <P class="p354 ft1">Med hänsyn till tullmyndigheternas verksamhetsområde i övrigt anser vi dock att dess tillsynsområde avseende vägtransporter av farligt gods alltjämt bör vara knutet till in och utresa ur landet. Gränspassagerna är naturliga kontrollpunkter. Tullmyndigheternas möjligheter att kontrollera farligt <NOBR>gods-transporter</NOBR> är störst när det gäller icke <NOBR>EU-transporter,</NOBR> d.v.s. sådana transporter som kommer från ett tredje land utanför EU. Farligt godstillsynen kan då ske i samband med kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldigheten enligt tullagen fullgjorts. Enligt 57 § tullagen</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p780 ft1">(1994:1550) har en tullmyndighet möjlighet att bl.a. undersöka transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras.</P> <P class="p72 ft2">För interna <NOBR>EU-transporter</NOBR> är däremot tullmyndigheternas möjligheter att utöva tillsyn begränsade. För att undvika att tullmyndigheternas tillsyn av farligt <NOBR>gods-transporter</NOBR> uppfattas som diskriminerande i förhållande till andra <NOBR>EU-stater</NOBR> bör tillsynen ske i samråd med Polismyndigheterna som har ansvaret för tillsynen av vägtransporter med farligt gods i övrigt inom landet. Genom ett sådant samråd bör tillsynen kunna spridas över landet på ett icke diskriminerande sätt samtidigt som tullmyndigheternas resurser kan tas till vara.</P> <P class="p356 ft1">Några ytterligare befogenheter utöver vad som följer av 12 § lagen om transport av farligt gods har dock inte tullmyndigheterna avseende interna <NOBR>EU-transporter.</NOBR> Detta betyder att tullmyndigheternas möjligheter att kontrollera icke farligt <NOBR>gods-skyltade</NOBR> transporter i dessa fall är begränsade. Här har Kustbevakningen större möjligheter genom att kombinera farligt <NOBR>gods-tillsynen</NOBR> med kontroll av lastsäkring. Detta förutsätter dock att Sjöfartsverket kommer överens med Kustbevakningen om att tillsynen enligt 10 kap. 8 § fartygssäkerhetslagen (1988:49) även får skötas av Kustbevakningen samt att Generaltullstyrelsen kommer överens med Kustbevakningen om att låta Kustbevakningen utöva farligt <NOBR>gods-tillsyn</NOBR> av transportenheter som ännu inte förts ombord på en färja.</P> <P class="p781 ft2">Tullmyndigheternas tillsynsområde bör således fortfarande vara knutet till landets gränspassager. Ordet gränskontroll kan dock tas bort i beskrivningen av tillsynsområdet eftersom det många gånger endast handlar om farligt <NOBR>gods-tillsyn</NOBR> och inte gränskontroll i egentlig bemärkelse.</P> <P class="p44 ft2">För att tillsynen inte skall uppfattas som diskriminerande bör det i förordningen om transport av farligt gods anges att tullmyndigheternas tillsyn skall ske i samråd med polismyndigheterna. På det sättet kan polismyndigheterna och tullmyndigheterna planera tillsynen på ett sätt så att den sprids jämt över landet och inte uppfattas som diskriminerande.</P> <P class="p782 ft1">För att effektivisera tillsynen anser vi vidare att det är angeläget att Kustbevakningens kompetens kan utnyttjas fullt ut.</P> <P class="p783 ft49"><SPAN class="ft49">13.3</SPAN><SPAN class="ft66">Ö verklagandebestämmelser</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_174"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313174x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">174</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p784 ft2">Enligt utredningens direktiv skall överklagandebestämmelserna som i dag finns i förordningen om transport av farligt gods flyttas över till lagen. Detta bör ske genom att 27, 28, 28 a och 29 §§ förordningen om transport av farligt gods förs över till lagen och där placeras som <NOBR>18-21</NOBR> §§ under en särskild rubrik ”Ö verklagande”. Några andra ändringar är inte nödvändiga att göra i de aktuella överklagandebestämmelserna.</P> <P class="p669 ft49"><SPAN class="ft49">13.4</SPAN><SPAN class="ft66">Säkerhetsrådgivardirektivet</SPAN></P> <P class="p785 ft1"><SPAN class="ft0">Förslag: </SPAN>Bestämmelser om säkerhetsrådgivare föreslår vi skall införas i lagen om transport av farligt gods. Kravet på säkerhetsrådgivare skall omfatta samtliga transportslag. Säkerhetsrådgivaren skall ses som ett medel för företagen att följa de regler som gäller för transport av farligt gods och även i övrigt uppnå en hög säkerhet. Ansvaret för säkerheten skall dock alltjämt ligga på företagsledningen oavsett om säkerhetsrådgivare utsetts eller inte. Bestämmelserna om säkerhetsrådgivare skall därför inte omfattas av straffbestämmelserna i lagen om transport av farligt gods.</P> <P class="p786 ft2">För att höja säkerheten vid transport av farligt gods har EU antagit ett direktiv om utnämning av och kompetens hos säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods på väg, järnväg eller inre vattenvägar. Utredningen har fått i uppdrag att undersöka och lägga fram förslag på lagstiftning som krävs i anledning härav.</P> <P class="p345 ft2">Enligt artikel 1 i direktivet skall varje företag som utför transporter av farligt gods eller lastar eller lossar farligt gods utse en eller flera säkerhetsrådgivare. Att direktivet inte endast avser transport av farligt gods utan även lastning och lossning innebär att inte endast transportföretag berörs av direktivet utan också avsändare och mottagare i den mån de utför lastning och lossning av farligt gods.</P> <P class="p108 ft2">I artikel 2 definieras begreppen företag, säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods, farligt gods och berörda verksamheter.</P> <P class="p96 ft2">Enligt artikel 3 får medlemsstaterna föreskriva att direktivet inte skall tilllämpas på företag:</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p787 ft1"><SPAN class="ft8">a.</SPAN><SPAN class="ft57">vars berörda verksamhet gäller transport av farligt gods med transportmedel som tillhör militären eller som sker under militärens ansvar, eller</SPAN></P> <P class="p788 ft1"><SPAN class="ft1">b.</SPAN><SPAN class="ft37">vars berörda verksamhet gäller sådana begränsade kvantiteter per transportenhet, som understiger de mängder som fastställts i marginalanteckningarna 10010 och 10011 i bilaga B i direktiv 94/55/EG (det s.k. </SPAN><NOBR>ADR-direktivet),</NOBR> eller</P> <P class="p789 ft1"><SPAN class="ft9">c.</SPAN><SPAN class="ft57">vars huvud- eller biverksamhet inte består av transport av farligt gods eller lastning eller lossning i samband med sådan transport, men som tillfälligt genomför nationell transport av farligt gods eller utför lastning eller lossning i samband med sådan transport och där risken för fara eller miljöförstöring är minimal.</SPAN></P> <P class="p790 ft2">Av artikel 4 framgår att säkerhetsrådgivarens huvuduppgift är att under företagsledningens ansvar se till att den del av transportkedjan som företaget har ansvar för sker enligt tillämpliga bestämmelser och under bästa möjliga säkerhetsförhållanden. Säkerhetsrådgivarens arbetsuppgifter anges närmare i bilaga I till direktivet. Om en olycka som skadat människor, egendom eller miljö inträffar under transport, lastning eller lossning av farligt gods vid ett företag skall säkerhetsrådgivaren enligt artikel 7 upprätta en olycksrapport och lämna denna till företagsledningen eller i förekommande fall till en lokal myndighet.</P> <P class="p545 ft2">Säkerhetsrådgivaren har således inget personligt ansvar för säkerheten vid företaget. Detta ansvar vilar i stället på företagsledningen. Säkerhetsrådgivarens uppgift är att följa upp säkerhetsrutinerna i företaget och att göra företagsledningen uppmärksam på eventuella brister i säkerheten samt rapportera om inträffade olyckor. Om en olycka inträffar till följd av fel och brister i säkerheten är det således företagsledningen som i första hand är ansvarig. Införandet av säkerhetsrådgivare innebär inte att företagsledningen kan friskriva sig från sitt ansvar för säkerheten.</P> <P class="p363 ft2">En säkerhetsrådgivare skall enligt artikel 5 ha en särskild utbildning som skall bekräftas med ett särskilt utbildningsintyg. Inom EU pågår för närvarande ett arbete med ett särskilt direktiv om examination av säkerhetsrådgivare<SPAN class="ft15">. </SPAN>Utbildningens syfte är att ge säkerhetsrådgivaren erforderliga kunskaper om de risker som är förenade med transport av farligt gods, om lagar, förordningar och föreskrifter som är tillämpliga för det eller de berörda transportslagen samt om de arbetsuppgifter som i övrigt åligger säkerhetsrådgivaren enligt ovan. Det prov som de blivande säkerhetsrådgivarna måste avlägga skall innehålla vissa obligatoriska</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">176</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p667 ft1">moment som anges i bilaga II och utbildningsintyg skall utformas i enlighet med bilaga III.</P> <P class="p791 ft2">Ett utbildningsintyg skall enligt artikel 6 vara giltigt i fem år. Därefter förlängs intyget automatiskt med fem år i taget om innehavaren under det år som föregår intygets sista giltighetsdag genomgått repetitionsutbildning eller har godkänts vid ett prov som godtagits av behörig myndighet.</P> <P class="p778 ft0">Ö verväganden</P> <P class="p420 ft2">Bestämmelser om transport av farligt gods finns i svensk lagstiftning i lagen och förordningen om transport av farligt gods samt därtill knutna myndighetsföreskrifter. Den svenska regleringen om säkerhetsrådgivare bör därför ske inom ramen för nämnda lagstiftning. Direktivet är som framgår ovan begränsat till att gälla för transport av farligt gods på väg, järnväg eller inre vattenvägar medan lagen om transport av farligt gods omfattar samtliga transportslag. Säkerhetsrådgivardirektivet är emellertid ett minimidirektiv och det finns därför inget som hindrar att vi i den svenska lagstiftningen låter reglerna om säkerhetsrådgivare även omfatta sjö- och lufttransporter. Några avgörande skäl till varför inte även dessa transporter skall omfattas har utredningen inte funnit. Vi anser således att de svenska reglerna om säkerhetsrådgivare bör ha samma tillämpningsområde som lagen om transport av farligt gods i övrigt.</P> <P class="p792 ft2">I likhet med Hot- och riskutredningen anser vi att en rambestämmelse bör införas i lagen om transport av farligt gods som anger behovet av säkerhetsrådgivare samt deras huvudsakliga uppgift enligt artikel 4 och 7. I olycksrapporteringen enligt artikel 7 bör även ingå att rapportera tillbud.</P> <P class="p793 ft2">Ö vriga bestämmelser i anledning av direktivet och dess bilagor kan ges i förordning och myndighetsföreskrifter. Ett bemyndigande härom bör införas i nämnda rambestämmelse. Något förslag på förordningstext kommer vi inte att ge. Vad som skall regleras i förordning eller myndighetsföreskrifter får i stället avgöras av regeringen och berörda myndigheter.</P> <P class="p295 ft2">Säkerhetsrådgivarens arbetsuppgifter kommer inte att omfattas av straffbestämmelsen i 16 § lagen om transport av farligt gods. Företagsledningen kan inte genom att utse en säkerhetsrådgivare friskriva sig från sitt ansvar för säkerheten. Detta innebär naturligtvis inte att säkerhetsrådgivaren kan göra vad som helst utan att kunna straffas. Ä ven han är ansvarig för att han följer gällande bestämmelser och instruktioner. Han är däremot inte</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p794 ft3">ansvarig för om företaget där han verkar bryter mot säkerhetsbestämmelser. Det är väsentligt att klarlägga att säkerhetsrådgivaren är ett medel för att säkerställa en hög säkerhet i samband med transport av farligt gods och inte en medel för företagsledningen att befria sig från ansvar för hanteringen.</P> <P class="p56 ft3">Företagsledningens eventuella underlåtenhet att utse säkerhetsrådgivare bör inte vara straffbart. I stället bör företaget enligt 13 § lagen om transport av farligt gods föreläggas att inom viss tid utse en säkerhetsrådgivare. Ett sådant föreläggande bör som regel förenas med vite.</P> <P class="p48 ft2">Med hänsyn till att de säkerhetsrådgivare som skall utses enligt direktivet först behöver viss utbildning bör genomförandet av direktivet ske i två steg. Detta kan ske genom att det i ikraftträdandebestämmelser anges att ovan nämnda rambestämmelse om säkerhetsrådgivare först endast skall tillämpas avseende utbildning. Inom en rimlig tidsrymd bör sedan bestämmelsen i övrigt träda i kraft. Om det inledningsvis skulle bli en alltför stor anhopning av utbildningssökande bör det finnas en möjlighet att få anstånd för de företag vars säkerhetsrådgivare inte hunnit bli godkända. Bestämmelser härom kan ges i förordning eller myndighetsföreskrifter.</P> <P class="p795 ft1">Några andra lagstiftningsåtgärder bedömer utredningen inte som nödvändiga i anledning av säkerhetsrådgivardirektivet.</P> <P class="p796 ft2">När det gäller möjligheten att undanta vissa typer av transporter enligt artikel 3 anser vi att den möjligheten inte bör utnyttjas för militära transporter eller transporter under militärt ansvar. I enlighet med vad vi ovan anfört angående genomförandet av Seveso II och ratifikationen av Industriolyckskonventionen bör i allt väsentligt samma regler gälla för militär och civil verksamhet.</P> <P class="p298 ft1">Räddningsverket är i dag ansvarig myndighet för landtransporter av farligt gods medan Sjöfartsverket är ansvarigt för sjötransporter och Luftfartsverket för lufttransporter. Utredningen har emellertid, som tidigare nämnts, föreslagit att Räddningsverket skall bli ansvarig myndighet för samtliga transportslag. Vi anser därför, under förutsättning att föreslagen förändring genomförs, att Räddningsverket även bör blir ansvarig myndighet för att fastställa kunskapskraven och förrätta examination av säkerhetsrådgivare och utfärda utbildningsintyg. Den utbildning som de blivande säkerhetsrådgivarna skall genomgå behöver dock inte nödvändigtvis ske i Räddningsverkets regi utan kan lika gärna ske privat. Bestämmelser om kunskapskrav kan meddelas i myndighetsföreskrifter. Några särskilda krav om hur kunskaperna skall inhämtas bör dock inte meddelas. Det väsentliga</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">178</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p797 ft1">är att de som utses till säkerhetsrådgivare kan visa att de har erforderliga kunskaper.</P> <P class="p798 ft2">För att förbättra underlaget för statistik om farligt <NOBR>gods-olyckor</NOBR> och tillbud om sådana bör en skyldighet för företagen att rapportera olyckor och tillbud till ansvariga centrala myndigheter införas i lagen om transport av farligt gods. Därmed skulle myndigheternas möjligheter att förbättra säkerheten och minska antalet olyckor öka.</P> <P class="p799 ft52"><SPAN class="ft36">14</SPAN><SPAN class="ft78">Ansvar och befogenheter vid miljöräddningsoperationer till sjöss</SPAN></P> <P class="p800 ft2">Utredningen har fått i uppdrag att överväga behovet av klarläggande i lagstiftningen avseende ansvar och befogenheter vid miljöräddningsoperationer till sjöss. Räddningsverket, Kustbevakningen, Svenska kommunförbundet, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket och Institutet för vatten- och luftvårdsforskning har gemensamt utarbetat en rapport - Det svenska marina oljeskadeskyddet inför 2 <NOBR>000-talet</NOBR> - som anger målen för olje</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p440 ft2">skadeskyddet till sjöss. Regeringen har i prop. 1996/97:11 om beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred anslutit sig till myndigheternas förslag till mål för verksamheten. I rapporten föreslås bl.a. att räddningstjänstlagen ändras eller kompletteras på följande punkter.</P> <P class="p801 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft37">Räddningstjänstbegreppet vid miljöräddningsoperationer till sjöss.</SPAN></P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft37">Ansvaret för räddningsinsatser i hamn.</SPAN></P> <P class="p70 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft37">Utnyttjande av hamn för skadat fartyg.</SPAN></P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft37">Brandbekämpning ombord.</SPAN></P> <P class="p68 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft37">Nödbogsering av fartyg.</SPAN></P> <P class="p43 ft2">Räddningstjänstlagen innehåller föreskrifter om hur samhällets räddningstjänst skall organiseras och bedrivas. Ansvaret för räddningstjänsten tillkommer, liksom ansvaret för upprätthållandet av lag och ordning, traditionellt det offentliga. Räddningstjänsten är uppdelad i kommunal och statlig räddningstjänst.</P> <P class="p354 ft2">Enligt 6 § räddningstjänstlagen svarar varje kommun för räddningstjänsten inom sitt område under förutsättning att det inte är fråga om statlig räddningstjänst. Den statliga räddningstjänsten omfattar enligt <NOBR>25-27b</NOBR> §§ räddningstjänstlagen fjällräddningstjänst, flygräddningstjänst, sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer i andra fall samt miljöräddningstjänst till sjöss.</P> <P class="p802 ft2">Kustbevakningen har ansvaret för miljöräddningstjänsten till sjöss. Arbetet karaktäriseras dock av långtgående samverkan mellan ett flertal myndigheter och organisationer. Således berörs Sjöfartsverket, Räddningsverket, länsstyrelserna, Naturvårdsverket och inte minst kommunernas räddningstjänst. Den kommunala räddningstjänsten tar över räddningstjänstansvaret när oljan eller kemikalierna nått stränderna.</P> <P class="p387 ft2">Målsättningen för miljöräddningstjänsten till sjöss är att genom ett snabbt agerande kunna förhindra eller begränsa ett olje- eller kemikalieutflöde och samla in så mycket av oljan som möjligt till havs. Om oljan når kusten blir både skadorna i miljön och kostnaderna för bekämpningen betydligt större. Begränsningsåtgärder skall därför kunna påbörjas senast fyra timmar efter larm, och bekämpningsåtgärder skall kunna inledas senast åtta timmar efter</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313180x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">180</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p803 ft1">larm. Vid andra kemikalieolyckor till sjöss skall en insats kunna påbörjas inom fyra timmar efter larm.</P> <P class="p804 ft60"><SPAN class="ft49">14.1</SPAN><SPAN class="ft79">Räddningstjänstbegreppet vid miljöräddningsoperationer till sjöss</SPAN></P> <P class="p698 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>För att effektivisera oljeskadeskyddet till sjöss föreslår vi att Kustbevakningen skall få möjlighet att inleda en miljöräddningsoperation redan när fara för utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen föreligger och inte som nu först när det föreligger överhängande fara. Någon förändring i förhållandet mellan räddningstjänstlagen och lagen om åtgärder mot förorening från fartyg innebär inte vårt förslag.</P> <P class="p370 ft2">Begreppet räddningstjänst definieras i 2 § första stycket räddningstjänstlagen som de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelse för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön. I lagrummets andra stycke görs en utvidgning av räddningstjänstbegreppet för den statliga räddningstjänsten med undantag för miljöräddningstjänsten till sjöss. Räddningstjänstbegreppet omfattar enligt sist nämnda stycke även insatser som görs utan att det har inträffat någon olyckshändelse eller föreligger överhängande fara för en olyckshändelse.</P> <P class="p805 ft2">Problemet när det gäller olyckor och tillbud till sjöss är att situationen kan ändras mycket snabbt på grund av de yttre förhållandena. En incident som inledningsvis inte verkar utgöra någon överhängande fara för miljön kan mycket snabbt förbytas i en olycka med utflöde av olja eller andra kemikalier. De verksamma metoderna för att bekämpa oljeutsläpp är tekniskt sett mycket enkla och tidsfaktorn är därför av stor betydelse. Det svenska marina oljeskadeskyddet bygger uteslutande på mekaniska bekämpningsmetoder. Varken kemiska eller biologiska bekämpningsmetoder används. Det finns i dag ingen metod för att ta upp olja som hunnit påverkas så mycket av vindar, strömmar eller vågor att det blandats ner i vattenmassan. Be- kämpningsinsatserna under det första dygnet efter ett utsläpp till sjöss är därför avgörande.</P> <P class="p806 ft1">Det bästa är om man genom förebyggande insatser kan pumpa över oljan från ett nödställt fartyg redan innan ett utsläpp skett. Med dagens lagstift-</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p807 ft2">ning är emellertid Kustbevakningens möjligheter att ingripa med stöd av räddningstjänstlagen i detta tidiga skede begränsade till följd av att det måste föreligga en överhängande fara för utsläpp innan en räddningsoperation kan inledas.</P> <P class="p76 ft1">Om olja eller något annat skadligt ämne släpps ut från ett fartyg i strid mot gällande bestämmelser eller det skäligen kan befaras att så kommer att ske och det finns grundad anledning att anta att svenskt territorium, svenskt luftrum eller svenska intressen i övrigt kan skadas härigenom i avsevärd mån, får enligt 7 kap. 5 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg Sjöfartsverket eller annan myndighet som regeringen utser meddela de förbud och förelägganden, som är nödvändiga för att förebygga eller begränsa förorening, såsom</P> <P class="p808 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft37">förbud mot fartygets avgång eller vidare resa,</SPAN></P> <P class="p809 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft54">förbud att påbörja eller fortsätta lastning, lossning, läktring eller bunkring,</SPAN></P> <P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft37">förbud att använda viss utrustning,</SPAN></P> <P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft37">föreläggande att fartyget skall följa en viss färdväg,</SPAN></P> <P class="p810 ft2"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft54">föreläggande att fartyget skall anlöpa eller avgå från en viss hamn eller annan uppehållsplats</SPAN></P> <P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft37">föreläggande i fråga om fartygets framförande eller drift,</SPAN></P> <P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft37">föreläggande att läktra olja eller annat skadligt ämne.</SPAN></P> <P class="p354 ft2">Enligt 7 kap. 8 § lagen om åtgärder mot förorening från fartyg får föreläggande enligt nämnda bestämmelse förenas med vite. Om åtgärd inte vidtas inom förelagd tid eller om fartygets befälhavare inte kan underrättas om beslutet utan sådant dröjsmål som äventyrar syftet med beslutet, får enligt 7 kap. 9 § nämnda lag myndigheten låta verkställa åtgärden på bekostnad av fartygets redare eller ägare.</P> <P class="p108 ft2">Beslut enligt 7 kap 5 § lagen om åtgärder mot förorening från fartyg får enligt 7 kap 4 § förordningen med samma namn förutom av Sjöfartsverket meddelas av Kustbevakningen om Sjöfartsverkets beslut inte kan avvaktas med hänsyn till att det behövs snara åtgärder för att förebygga, begränsa eller bekämpa föroreningar. Motsvarande bestämmelse finns i 45 § tredje stycket räddningstjänstlagen avseende räddningsledarens befogenheter.</P> <P class="p339 ft1">Miljöräddningstjänsten till sjöss enligt räddningstjänstlagen är subsidiär till lagen om åtgärder mot förorening från fartyg i den meningen att förbud och föreläggande som avses i 7 kap 5 § lagen om åtgärder mot förorening från fartyg får utfärdas enligt 45 § räddningstjänstlagen endast om Sjöfartsverkets beslut inte kan avvaktas. En utvidgning av räddnings-</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">182</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p811 ft2">tjänstbegreppet avseende miljöräddningstjänsten till sjöss innebär därvidlag ingen förändring förutom att det gemensamma tillämpningsområdet utvidgas något.</P> <P class="p561 ft2">Med hänsyn till vad som ovan beskrivits om svårigheterna att samla upp olja som hunnit sprida sig anser vi att det finns starka skäl som talar för att Kustbevakningen bör få möjlighet att inleda en räddningstjänstoperation redan när det föreligger fara för utsläpp av olja eller andra farliga ämnen. Därmed skulle också lydelsen av 27 b § räddningstjänstlagen avseende miljöräddningsoperationer till sjöss bättre överensstämma med 45 § räddningstjänstlagen som är tillämplig redan vid fara.</P> <P class="p363 ft2">Ett utvidgat räddningstjänstbegrepp avseende miljöräddningsoperationer till sjöss föreslogs för övrigt redan i räddningstjänstkommitténs slutbetänkande, Effektiv räddningstjänst (SOU 1983:77), men ändrades i propositionen 1985/86:170 utan någon närmare motivering.</P> <P class="p741 ft1">För att inleda en miljöräddningsoperation till sjöss är det naturligtvis inte tillräckligt att lasten i sig utgör en fara. Det måste även med ett utvidgat räddningstjänstbegrepp föreligga någon form av konkret farosituation för fartyget som sådant för att ett ingripande från Kustbevakningen skall få ske med stöd av räddningstjänstlagen. Hänsyn bör också tas till fartygets befälhavare. Om fartyget hamnar i sjönöd är fartygets befälhavare enligt 6 kap. 6 § sjölagen (1994:1009) skyldig att göra allt som står i hans makt för att rädda de ombordvarande samt bevara fartygets last.</P> <P class="p664 ft2">För att effektivisera oljeskadeskyddet till sjöss anser vi således att Kustbevakningen bör få möjlighet att inleda en miljöräddningsoperation på ett tidigare stadium än vad som för närvarande gäller. Detta kan ske genom att begreppet miljöräddningstjänst till sjöss i 27b § räddningstjänstlagen ändras så att det även omfattar fara för utsläpp och att 2 § andra stycket räddningstjänstlagen ändras så att miljöräddningstjänst till sjöss också kommer att ingå i det utvidgade räddningstjänstbegreppet. Någon förändring i förhållandet mellan räddningstjänstlagen och lagen om åtgärder mot förorening från fartyg innebär vårt förslag inte.</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">183</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p488 ft49"><SPAN class="ft49">14.2</SPAN><SPAN class="ft66">Ansvaret för räddningsinsatser i hamn</SPAN></P> <P class="p568 ft1">Kustbevakningen har ansvaret för miljöräddningstjänsten till sjöss och i Vänern, Vättern och Mälaren. För andra vattenområden, hamnar och strandområden har kommunerna räddningstjänstansvaret. I praktiken är dock gränsen flexibel och vid en räddningsinsats tas hänsyn till vilka praktiska förutsättningar som föreligger i det enskilda fallet.</P> <P class="p812 ft2">Den främsta orsaken till att kommunerna har ansvaret för räddningstjänsten i ovan nämnda vattenområden är att de i allmänhet har bra resurser för dessa räddningsinsatser. Detta gäller inte minst i hamnområden. Om ett fartyg ligger vid kaj eller i närheten av den kan t.ex. brandbekämpning ofta ske från land. Kommunens räddningstjänst har också, som framgått tidigare av betänkandet, god kännedom om de risker som föreligger i hamn. Vidare har den kommunala räddningstjänstpersonalen en bredare utbildning och erfarenhet på räddningstjänstområdet än Kustbevakningens personal.</P> <P class="p416 ft1">Det är emellertid tveksamt om räddningstjänstansvaret med automatik alltid bör övergå på kommunens räddningstjänst när ett fartyg i en av Kustbevakningen ledd miljöräddningsoperation bogseras in till hamn som ett led i räddningsarbetet. I vissa situationer som t.ex. vid brandsläckning är det naturligt att låta räddningstjänstansvaret övergå på kommunens räddningstjänst. I andra situationer med mer renodlad olje- eller kemikaliebekämpning där den kommunala räddningstjänsten har begränsade resurser och risken för andra olyckor inte föreligger förefaller det dock mindre lämpligt att låta räddningstjänstansvaret under pågående räddningsoperation övergå från Kustbevakningen till den kommunala räddningstjänsten.</P> <P class="p493 ft1">I dag är det enligt räddningstjänstlagen formellt den kommunala räddningstjänsten som har räddningstjänstansvaret i hamn oavsett var och hur olyckan inträffat. Ansvaret för räddningsinsatsen övergår således med automatik på den kommunala räddningstjänsten när fartyget når hamn. Den yttersta konsekvensen härav är att den kommunala räddningsledaren kan neka att släppa in fartyget i hamnen, t.ex. på grund av den risk för omgivningen som detta medför. Ä ven ekonomiska skäl har enligt vad utredningen erfarit i något fall legat bakom ett sådant beslut. Samtidigt måste också beaktas att i en hamn en avvägning av samtliga risker och insatsbehov skall göras, vilket i första hand den kommunala räddningstjänsten har förutsättningar för.</P> <P class="p813 ft2">Det är således svårt att ge ett entydigt svar på frågan vem som bör ha räddningsledaransvaret i hamn för ett dit nödbogserat fartyg. Eftersom varje</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313184x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">184</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p814 ft1">olyckstillbud eller olycka är mer eller mindre unik finns inte någon på förhand given ansvarsfördelning som vid varje tillfälle är mest lämplig. Den bästa lösningen är därför om ansvarsfördelningen kan lösas genom samverkan mellan Kustbevakningen och den kommunala räddningstjänsten. Enligt 34 § andra meningen räddningstjänstförordningen har länsstyrelsen en skyldighet att samordna omfattande räddningsinsatser som berör både statlig och kommunal räddningstjänst. För att undvika konfliktsituationer i enlighet med vad som ovan beskrivits skulle dock grunden för räddningstjänstansvaret behöva förändras. Problemet skulle kunna lösas genom att räddningstjänstansvaret mera knöts till räddningsoperationen som sådan i stället för till ett visst geografiskt område som nu. Detta är emellertid en komplicerad fråga som berör hela räddningstjänsten och inte enbart miljöräddningstjänsten till sjöss. Frågan bör därför tas upp vid en revidering av hela räddningstjänstlagstiftningen.</P> <P class="p815 ft49"><SPAN class="ft49">14.3</SPAN><SPAN class="ft66">Utnyttjande av hamn för skadat fartyg</SPAN></P> <P class="p313 ft2"><SPAN class="ft15">Förslag: </SPAN>För att förhindra att kompetenskonflikt uppstår mellan kommunal och statlig räddningstjänst vid miljöräddningsoperationer till sjöss där risken för allvarliga konsekvenser för miljön är stor föreslår vi ett förtydligande av 33 § räddningstjänstlagen.</P> <P class="p677 ft2">Kommunernas verksamhet är uppdelad i en sektor med obligatoriska uppgifter som ålagts dem enligt särskilda författningar och en fri sektor där de själva kan bestämma vilka verksamheter de skall bedriva. Till den förstnämnda hör t.ex. räddningstjänsten och till den senare hör bl.a. hamnväsendet. Frågan är om den kommunala självstyrelsen ger kommunerna en rätt att vägra upplåta hamn vid en räddningstjänstoperation.</P> <P class="p658 ft2">Enligt 34 § räddningstjänstlagen skall på anmodan av räddningsledaren statliga och kommunala myndigheter bistå vid räddningsoperationer. Eftersom flertalet kommunala hamnar sköts av kommunala bolag omfattas de dock inte av bestämmelsen. Räddningsledaren, kommunal eller statlig, kan således inte med stöd av 34 § räddningstjänstlagen ta en kommunal hamn i anspråk för en räddningstjänstoperation.</P> <P class="p347 ft2">I 45 § räddningstjänstlagen finns däremot en slags nödregel som anger när en räddningsledare får göra ingrepp i annans rätt och ta resurser utanför den egna myndigheten i anspråk för en räddningstjänstoperation under förutsätt-</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p618 ft1">ning att åtgärden är försvarlig. Denna rätt gäller såväl privat som allmän egendom. Räddningsledaren kan således med stöd av denna regel bestämma att en hamn skall tas i anspråk för ett skadat fartyg. Eftersom det är den kommunala räddningstjänsten som har räddningstjänstansvaret i hamn är det dock endast det kommunala räddningsledaren som kan åberopa nödregeln för att ta hamnen i anspråk för ett skadat fartyg. Kustbevakningen har t.ex. ingen möjlighet att åberopa denna regel för att ta in ett skadat fartyg i hamn.</P> <P class="p51 ft1">Den nuvarande ordningen avseende räddningstjänstansvaret kan därför, som ovan nämnts, leda till att ett fartyg som Kustbevakningens räddningsledare anser bör bogseras in till hamn för att hindra en olycka eller för att begränsa följderna av en redan inträffad olycka nekas tillträde till en kommunal hamn av den kommunala räddningsledaren. Skälen för ett sådant beslut kan skifta. Det finns dock skäl att anta att de fall då frågan verkligen kommer att ställas på sin spets är relativt få. Som vi ovan redogjort för anser vi inte att det finns tillräckliga skäl att föreslå en särlösning beträffande räddningsledaransvaret för miljöräddningsoperationer till sjöss. Dessutom finns den ovan nämnda skyldigheten för länsstyrelsen att samordna räddningsinsatser enligt 34 § räddningstjänstförordningen. Bestämmelsen ger dock inte länsstyrelsen någon beslutanderätt i fråga om räddningsinsatsens genomförande.</P> <P class="p743 ft1">I 33 § räddningstjänstlagen finns en möjlighet för regeringen att vid omfattande räddningsinsatser föreskriva eller i särskilt fall bestämma, att en länsstyrelse eller någon annan statlig myndighet skall ta över ansvaret för räddningstjänsten inom en eller flera kommuner. Räddningsledaren utses därvid av den myndighet som regeringen bestämmer. Som en temporär lösning skulle nämnda bestämmelse kunna kompletteras så att det klart framgår att den även täcker in den här typen av konfliktsituationer mellan statlig och kommunal räddningstjänst då risken för allvarliga konsekvenser är stor. Därmed skulle risken för onödiga kompetenskonflikter vid miljöräddningsoperationer till sjöss kunna undvikas. Det är dock i enlighet med vad som ovan anförts önskvärt att frågan om räddningsledaransvaret i en situation som denna övervägs ytterligare vid en samlad översyn av räddningstjänstansvaret, där även andra eventuella kompetenskonflikter kan beaktas.</P> <P class="p816 ft60"><SPAN class="ft49">14.4</SPAN><SPAN class="ft79">Brandbekämpning till sjöss och nödbogsering</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_186"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">186</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p253 ft1">Brandbekämpning till sjöss och nödbogsering av fartyg kan vara effektiva metoder att förhindra svåra oljeutsläpp. Ett exempel är räddningsinsatsen i Bosporen år 1994 när ett torrlastfartyg och en oljetanker kolliderade. I det fallet var fyra fartyg sysselsatta i fyra dygn med att bekämpa brand ombord. Tack vara insatsen kunde 66 500 ton olja hindras från att komma ut i vattnet eller brinna upp. Samtidigt med brandsläckningen bogserades det brinnande tankfartyget bort från Bosporen till en mindre utsatt plats i Svarta havet.</P> <P class="p817 ft2">Ä ven olyckan med färjan Scandinavien Star visar på behovet av tidiga brandsläckningsinsatser. Scandinavien Star bogserades brinnande in till hamn i Lysekil där möjligheterna var bättre att slutföra släckningsarbetet. Behovet av brandsläckningsresurser vid räddningsoperationer till sjöss påtalades i den norska utredningen om Scandinavien <NOBR>Star-olyckan,</NOBR> NOU 1991:1A.</P> <P class="p50 ft1">Den svenska räddningstjänsten till sjöss omfattar räddning av människoliv och miljö. Däremot omfattar den inte något egendomsskydd. Att släcka brand ombord på ett fartyg är primärt en uppgift för besättningen. Sjöfartsverkets och Kustbevakningens resurser för brandsläckning är därför begränsade. Beredskapen för fartygsbränder till sjöss har dock förbättrats genom att avtal slutits med den kommunala räddningstjänsten i Göteborg, Helsingborg, Karlskrona, Gotland, Stockholm och Härnösand/Kramfors. Dessa resurser räcker dock endast för relativt begränsade insatser. Inte heller inom bärgningsnäringen finns det några mer betydande resurser för brandbekämpning till sjöss. För en effektiv brandbekämpning till sjöss vid mer omfattande fartygsbränder krävs det därför enligt Kustbevakningen att nya resurser i form av fartygsbunden brandbekämpningsutrustning tillförs. Man anser det angeläget att Sverige som en kustnation bygger upp en sådan beredskap. Om detta sker inom Kustbevakningen eller genom samverkan mellan flera myndigheter har ingen betydelse. Inom nuvarande anslagsramar har dock Kustbevakningen ingen möjlighet att göra detta.</P> <P class="p818 ft2">Som utredningen ser det är detta framför allt ett resursproblem och inte en fråga om bristande befogenheter. Visserligen finns det i dag inget egendomsskydd för räddningstjänsten till sjöss. Brandsläckning kan dock ske som ett led i räddningstjänstarbetet med att rädda liv eller för att skydda miljön eller om ingen av dessa situationer är för handen som ett bärgningsuppdrag om fartygets befälhavare begär det. Utredningen har emellertid enligt sitt uppdrag ingen möjlighet att föreslå att ytterligare resurser tillförs Kustbevakningen eller andra myndigheter för att öka brandsläckningsberedskapen. Den utökning av brandsläckningsberedskapen som i nuläget är</P> </DIV> <DIV id="page_187"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p20 ft1">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft2">möjlig kan endast ske genom omprioriteringar av befintliga medel. Utredningen anser dock att det finns skäl att överväga frågan vidare i annat sammanhang.</P> <P class="p382 ft1">När det gäller nödbogsering har Kustbevakningen påtalat att det i dag saknas tillräckliga resurser i Ö stersjön för att klara av att bogsera större fartyg som t.ex. finlandsfärjor och större oljetankers. Denna brist gör att en olycka med ett sådant fartyg riskerar att få betydligt allvarligare konsekvenser än om möjlighet till nödbogsering hade funnits. För att uppnå en fullgod beredskap avseende nödbogsering borde därför ny kapacitet tillföras. I vilken form detta skall ske är emellertid en besvärlig fråga. Stora fartygsolyckor eller tillbud om sådana olyckor har hittills varit ovanliga i</P> <P class="p819 ft1">Ö stersjön. Det torde därmed vara svårt att företagsekonomiskt motivera en sådan höjd beredskap för ett privat bärgarföretag även om den ökning av fartygstrafiken som i dag sker i Ö stersjön på sikt också kommer att öka risken för allvarliga olyckor. För att garantera att det finns tillräckliga resurser om det skulle inträffa en större olycka torde därför ny kapacitet behöva tillföras i statlig regi eller i vart fall med statligt stöd. Eventuellt kan detta ske i samarbete med övriga östersjöstater. Problemet kan dock inte - såvitt vi kan se - lösas utan att betydande resurser avsätts. Vi anser därför att detta är en fråga som ligger utanför vårt uppdrag. Frågan bör dock utredas vidare.</P> <P class="p820 ft36">15 Kostnader</P> <P class="p821 ft2">För genomförandet av våra förslag anser vi inte att några ytterligare medel behöver tillföras. De organisatoriska förändringar som framför allt blir följden av genomförandet av Seveso II och ratifikationen av Industriolyckskonventionen bör kunna ske inom befintliga anslagsramar. På sikt kommer dock en ökad ambitionsnivå avseende tillsynen att föranleda ökade kostnader för berörda myndigheter. Dessa kostnadsökningar anser vi dock bör kunna täckas genom avgifter.</P> <P class="p822 ft2">Vi anser således att säkerhetstillsynen, i likhet med miljötillsynen, bör avgiftsfinansieras i likhet med vad som i dag gäller för brandsyn enligt</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p527 ft1">188</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p528 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p784 ft1">räddningstjänstlagen och miljötillsyn enligt miljöskyddslagen. För att rätt bedöma vilken nivå avgifterna skall ligga på bör emellertid de nya reglerna vara i kraft ett tag, bl.a. för att bedöma vilka samordningsvinster som kan uppnås med den samordnade miljö- och säkerhetstillsynen som vi föreslår. Det är viktigt både med hänsyn till myndigheterna och företagens konkurrenssituation att avgifterna bestäms på ett sätt som svarar mot tillsynsbehovet.</P> <P class="p823 ft36">16 Författningskommentarer</P> <P class="p462 ft2">Utförliga motiveringar och kommentarer av förslagen till ny lagstiftning och ändringar i befintlig lagstiftning samt i förordningar finns i den löpande texten. Vi anser därför inte att det är nödvändigt att även göra särskilda författningskommentarer. För att det skall bli lätt att finna motiveringarna och kommentarerna ges här nedan en förteckning över de enskilda bestämmelserna med hänvisning till de avsnitt i betänkandet där de motiveras och kommenteras.</P> <P class="p824 ft16">Lagen (1998:00) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p9 ft77">Bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p580 ft24"><SPAN class="ft77">Avsnitt (underrubrik</SPAN>)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td98"><SPAN class="p9 ft1">1</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td157"><SPAN class="p825 ft1">§ Syftet</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td156"><SPAN class="p580 ft1">11.1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td98"><SPAN class="p9 ft1">2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p825 ft1">§ Tillämpningsområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p580 ft1">11.2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td98"><SPAN class="p9 ft1">3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p825 ft1">§ Undantag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p580 ft1">11.4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td98"><SPAN class="p9 ft1">4</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p825 ft1">§ Definitioner</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p580 ft1">11.3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td98"><SPAN class="p9 ft1">5</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p825 ft1">§ Verksamhetsutövarnas allmänna</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p580 ft8">11.5 (Verksamhetsutövarnas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td0"><SPAN class="p9 ft1">skyldigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td156"><SPAN class="p580 ft1">allmänna skyldigheter)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td158"></TD> <TD colspan=2 class="tr0 td159"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td160"><SPAN class="p826 ft1">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td158"></TD> <TD colspan=2 class="tr1 td161"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td162"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td158"></TD> <TD colspan=2 class="tr37 td159"><SPAN class="p16 ft1">6 § Anmälan</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td160"><SPAN class="p580 ft1">11.5 (Anmälan och säkerhetspolicy)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td158"></TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr22 td159"><SPAN class="p16 ft1">7 § Säkerhetspolicy</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td160"><SPAN class="p580 ft1">Samma avsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td158"></TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td160"><SPAN class="p580 ft1">11.5 (Säkerhetsrapporten)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td158"></TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr15 td159"><SPAN class="p16 ft1">8 - 11 §§ Säkerhetsrapporten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td158"></TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td160"><SPAN class="p580 ft1">11.6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td158"></TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr15 td159"><SPAN class="p16 ft1">12 och 13 §§ Interna planer för rädd-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td158"></TD> <TD class="tr9 td160"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td158"></TD> <TD colspan=2 class="tr8 td159"><SPAN class="p16 ft1">ningsinsatser</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td160"><SPAN class="p580 ft1">11.8 och 11.11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td158"></TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td145"><SPAN class="p16 ft1">14</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td163"><SPAN class="p827 ft1">§ Dominoeffekter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td158"></TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td160"><SPAN class="p580 ft1">11.9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td158"></TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td145"><SPAN class="p16 ft1">15</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td163"><SPAN class="p827 ft1">§ Information</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td158"></TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td160"><SPAN class="p580 ft1">10.3 och <NOBR>11.10-11</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td158"></TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td145"><SPAN class="p16 ft1">16</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td163"><SPAN class="p827 ft1">- 19 §§ Tillsyn m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td158"></TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td160"><SPAN class="p580 ft1">11.12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td158"></TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td145"><SPAN class="p16 ft1">20</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td163"><SPAN class="p827 ft1">§ Ö verklagande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td158"></TD> <TD class="tr8 td160"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td158"></TD> <TD colspan=2 class="tr38 td159"><SPAN class="p16 ft16">Miljöskyddslagen (1969:387)</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td160"><SPAN class="p9 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td158"></TD> <TD colspan=2 class="tr6 td159"><SPAN class="p16 ft77">Bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td160"><SPAN class="p828 ft77">Avsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td158"></TD> <TD colspan=2 class="tr15 td159"><SPAN class="p16 ft1">5 §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td160"><SPAN class="p828 ft1">10.1 och 11.13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td158"></TD> <TD class="tr36 td145"><SPAN class="p16 ft1">13</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td163"><SPAN class="p827 ft1">§</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td160"><SPAN class="p828 ft1">11.13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td158"></TD> <TD class="tr15 td145"><SPAN class="p16 ft1">38</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td163"><SPAN class="p827 ft1">§</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td160"><SPAN class="p828 ft1">11.13</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft16">Lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p9 ft77">Bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td164"><SPAN class="p9 ft77">Avsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td26"><SPAN class="p9 ft1">5 kap 3 §</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td164"><SPAN class="p9 ft1">11.8 och 11.13</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_190"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313190x1.jpg" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft1">190 SOU 1998:13</P> <P class="p383 ft16">Förslaget till miljöbalk</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr0 td165"><SPAN class="p9 ft77">Bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td166"><SPAN class="p331 ft77">Avsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td165"><SPAN class="p9 ft1">6 kap. 3 §</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td166"><SPAN class="p331 ft1">11.8 och 11.13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p9 ft1">9 kap. 1 §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p331 ft1">11.13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p9 ft1">19 kap. 5 §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p331 ft1">11.13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p9 ft1">22 kap. 1 §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p331 ft1">11.13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p9 ft1">22 kap. 4 och 6 §§</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p331 ft1">10.1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td165"><SPAN class="p9 ft1">22 kap. 25 §</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td166"><SPAN class="p331 ft1">11.13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td165"><SPAN class="p9 ft1">26 kap. 3 §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td166"><SPAN class="p331 ft1">11.10 och 11.13</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft16">Lagen (1978:160) om vissa rörledningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr6 td167"><SPAN class="p9 ft77">Bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p829 ft80">Avsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td167"><SPAN class="p9 ft1">4 §</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td17"><SPAN class="p829 ft1">11.4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft16">Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr0 td26"><SPAN class="p9 ft77">Bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p9 ft77">Avsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td26"><SPAN class="p9 ft1">6 §</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td168"><SPAN class="p9 ft1">11.14 Bistånd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft16">Sekretesslagen (1980:100)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p9 ft77">Bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td169"><SPAN class="p9 ft80">Avsnitt (underrubrik)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td26"><SPAN class="p9 ft1">8 kap. 18 §</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td169"><SPAN class="p9 ft1">11.14 (Sekretess)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft16">Lagen (1982:821) om transport av farligt gods</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr0 td166"><SPAN class="p9 ft77">Bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td170"><SPAN class="p830 ft80">Avsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td166"><SPAN class="p9 ft1">2, 4 och 5 §§</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td170"><SPAN class="p830 ft1">13.1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_191"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td171"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td172"><SPAN class="p831 ft1">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td173"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td174"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td171"><SPAN class="p16 ft1">8 a och b §§</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td172"><SPAN class="p832 ft1">13.4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td171"><SPAN class="p16 ft1">9 §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td172"><SPAN class="p832 ft1">13.2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td171"><SPAN class="p16 ft1"><NOBR>18-21</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td172"><SPAN class="p832 ft1">13.3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr38 td14"><SPAN class="p16 ft16">Förordningen (1982:923) om transport av farligt gods</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td171"><SPAN class="p16 ft77">Bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td172"><SPAN class="p832 ft77">Avsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td171"><SPAN class="p16 ft1">5, 7, 8 och 25 §§</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td172"><SPAN class="p832 ft1">13.1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td171"><SPAN class="p16 ft1">25 §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td172"><SPAN class="p832 ft1">13.2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr40 td14"><SPAN class="p16 ft16">Räddningstjänstlagen (1986:1102)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td171"><SPAN class="p16 ft77">Bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td172"><SPAN class="p832 ft77">Avsnitt (underrubrik)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td171"><SPAN class="p16 ft1">2 och 27 b §§</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td172"><SPAN class="p832 ft1">14.1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td171"><SPAN class="p16 ft1">30 §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td172"><SPAN class="p832 ft1">11.14 (Alarmering)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td171"><SPAN class="p16 ft1">33 §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td172"><SPAN class="p832 ft1">14.3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td171"><SPAN class="p16 ft1">43 §</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td172"><SPAN class="p832 ft1">10.2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td171"><SPAN class="p16 ft1">43 a §</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td172"><SPAN class="p832 ft1">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr36 td14"><SPAN class="p16 ft16">Räddningstjänstförordningen (1986:1107)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td171"><SPAN class="p16 ft77">Bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td172"><SPAN class="p832 ft77">Avsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td171"><SPAN class="p16 ft1">69 och 69 a §§</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td172"><SPAN class="p832 ft1">11.6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td171"><SPAN class="p16 ft1">70 och 70 a §§</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td172"><SPAN class="p832 ft1">11.9</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_192"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p9 ft24"><SPAN class="ft1">192 </SPAN>Kapitelnamn</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft38">Särskilda yttranden</P> <P class="p833 ft15">Särskilt yttrande av Bo Barrefelt, Magnus Blomqvist och Å ke Persson</P> <P class="p12 ft1">Sammanfattning</P> <P class="p834 ft1">Sammanfattningsvis anser vi att utredaren i sina förslag inte tillräckligt har beaktat vad som är <NOBR>Seveso(II)-direktivets</NOBR> tyngdpunkt, nämligen anläggningens säkerhet, och hur denna förhåller sig till de olika berörda myndigheternas respektive ansvarsområden och kompetens. Förslagen har inte heller på ett tillfredsställande sätt utformats med hänsyn till det behov av samordning som finns mot bakgrund bl.a. av de brister som utredaren själv konstaterar i dag finns vid tillämpningen av <NOBR>Seveso(I)-direktivet.</NOBR> Det är enligt vår uppfattning nödvändigt att utpeka en myndighet för vissa samordningsuppgifter för att få effektiv användning av myndigheternas resurser. Arbetarskyddsstyrelsen bör få dessa särskilda samordningsuppgifter.</P> <P class="p835 ft1">Utvidgningen av 43 § räddningstjänstlagen bör inte genomföras.</P> <P class="p71 ft1">Behovet av samordning</P> <P class="p836 ft1">Det s.k. <NOBR>Seveso(I)-direktivet</NOBR> har genomförts i svensk rätt genom författningar på fyra lagstiftningsområden. Direktivets genomförda regler berör därmed fyra centrala tillsynsmyndigheters ansvarsområden. De avsedda myndigheterna är Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sprängämnesinspektionen och Räddningsverket. Regional respektive lokal tillsyn bedrivs av Yrkesinspektionen, länsstyrelsen, den kommunala räddningstjänsten och den kommunala miljöförvaltningen (eller motsvarande). Den splittrade regleringen och tillsynsorganisationen har tillsammans med bristande samordning medfört problem vid tillämpningen av Sevesoreglerna. Tillsynen ställer stora krav på kompetens inom riskanalys- och riskbedömningsområdet hos tillsynspersonalen. Det kan ifrågasättas om tillräcklig kompetens finns hos alla tillsynsmyndigheter idag. Ö kad samverkan behövs för att bättre utnyttja befintlig kompetens.</P> <P class="p837 ft3"><NOBR>Seveso(II)-direktivet</NOBR> ställer än högre krav på tillsynen och tillsynsmyndigheternas kompetens än vad <NOBR>Seveso(I)-direktivet</NOBR> gör. Syftet med direktivet är i första hand att stora kemikalieolyckor ska förebyggas. Detta sätter just anläggningens säkerhet i fokus. I andra hand är syftet att</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p9 ft24">Kapitelnamn <SPAN class="ft1">193</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p10 ft2">skadorna ska begränsas om en olycka ändå inträffar. Detta innebär att det primärt gäller att se till att anläggningarna är säkert projekterade, konstruerade och byggda samt att de kontrolleras och underhålls väl och att företagets säkerhetsarbete fungerar bra.</P> <P class="p12 ft1">Anläggningens säkerhet beror bl.a. på om</P> <P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft17">utrustning som tryckkärl, reglerutrustning m.m. är säker</SPAN></P> <P class="p838 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft17">företagets säkerhetsarbete (internkontroll) fungerar</SPAN></P> <P class="p839 ft2"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft18">personalen har tillräckliga kunskaper för att kunna hantera anläggningen på ett säkert sätt</SPAN></P> <P class="p840 ft2">De angivna säkerhetsfaktorerna är sådana som regleras främst i arbetsmiljölagstiftningen. Med stöd av arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen har Arbetarskyddsstyrelsen utfärdat detaljregler beträffande många av de faktorer som rör säkerheten i anläggningarna, t.ex. om farliga ämnen, tryckkärl, gaser, underhåll av tekniska anordningar och internkontroll. Arbetarskyddsstyrelsen centralt och Yrkesinspektionen regionalt bedriver tillsyn av efterlevnaden av arbetsmiljöbestämmelserna och har en bred kompetens inom dessa områden.</P> <P class="p356 ft2">Säkerheten hos anläggningen har givetvis inte betydelse enbart för arbetsmiljön utan också för den yttre miljön och för dem som bor eller eljest vistas i närheten av anläggningen. Detta innebär att samtliga berörda tillsynsmyndigheter måste ta ställning till frågor om anläggningens säkerhet, karaktären på de risker den medför samt vilka konsekvenser olika händelser i anläggningen kan få. För att på bästa sätt utnyttja den befintliga kompetensen och för att undvika dubbelarbete är det nödvändigt med samordning vid granskning av säkerhetsrapporter och vid den direkta tillsynen.</P> <P class="p294 ft1">Om inte en väl fungerande samordning kommer till stånd kommer myndigheternas sammantagna kostnader för aktiviteterna på området att bli betydligt högre än vad som annars blir fallet. Det finns risk för omfattande dubbelarbete och risk för att befintlig kompetens inte tillvaratas på optimalt sätt. Tillgången på personal med hög kompetens inom såväl processäkerhetsområdet som riskanalysområdet är mycket begränsad. Bristande samordning medför också olägenheter för den berörda industrin.</P> <P class="p841 ft2">Detta resonemang leder fram till att en av de centrala tillsynsmyndigheterna bör få samordnande uppgifter på området. En tydlig myndighetssamordning behövs som täcker samtliga berörda ansvarsområden. Samordningsbehovet är omfattande och gäller bl.a. framtagande av vägledning för tillämpning av</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p9 ft24"><SPAN class="ft1">194 </SPAN>Kapitelnamn</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p842 ft1">Sevesoreglerna, utbildning av tillsynspersonal och samordning av tillsynsinsatser. Detta medför inte nödvändigtvis att alla samordnande uppgifter måste ligga på den myndighet som får huvudansvaret för samordningen. Med hänsyn till omfattningen av samordningsbehovet behöver dock särskilda resurser tillföras den myndigheten.</P> <P class="p843 ft2">Vi finner inte att den i betänkandet föreslagna samordningen av prövningen av säkerhetsrapporter med miljöprövningen tar hand om de samordningsuppgifter som tidigare berörts. För övrigt innehåller direktivet inte något krav på prövningsförfarande.</P> <P class="p99 ft2">Vi finner, med hänsyn till att tyngdpunkten i direktivet är anläggningens säkerhet och med beaktande av de berörda myndigheternas olika ansvarsområden och kompetensinriktning, att huvudansvaret för samordningen bör läggas på Arbetarskyddsstyrelsen. Yrkesinspektionen bör få ett ansvar för regional samordning.</P> <P class="p12 ft1">43 § räddningstjänstlagen</P> <P class="p844 ft2">Vi anser inte att förslaget till utvidgning av räddningstjänstlagens 43 §är tillräckligt underbyggt. Utvidgningen behövs inte för införande av Sevesolagen och innebär ytterligare dubbelreglering samt att oklarheter uppstår beträffande olika tillsynsmyndigheters ansvarsområden.</P> <P class="p424 ft2">Det är enligt vår mening också olämpligt från allmänna utgångspunkter, t.ex. rättssäkerhetssynpunkt, att ge en bestämmelse om åtaganden för enskild en så generell och obegränsad innebörd. Den skulle närmast få karaktären av en generalklausul. En så genomgripande förändring bör inte genomföras utan en grundligare analys.</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p9 ft24">Kapitelnamn <SPAN class="ft1">195</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p241 ft0">Särskilt yttrande av Inga Birgitta Larsson</P> <P class="p80 ft1">Med utredarnas förslag enligt betänkandet, att införa en särskild ny lag, en Sevesolag, kan SevesoIIdirektivet införas med texter som i allt väsentligt följer direktivtexten. Att granskningen av säkerhetsredovisningarna kopplas till miljöprövningen innebär att man får direktivets krav tillgodosedda om förfaranden som innebär insyn och påverkansmöjligheter från allmänheten dock med den skillnaden att SevesoIIdirektivet inte också kräver en formell tillståndsgivning. Emellertid har förslaget samma nackdel som den ordning som gäller den svenska implementeringen av SevesoIdirektivet nämligen i det att den genomförs inom en mångfald lagar, förordningar och föreskrifter. De samordningsproblem som utredarna har framhållit som problem i nuvarande ordning har inte blivit lösta utan kvarstår om än i ny tappning. Här behövs tydliga ansvarsfördelningar och klara mekanismer för de olika berörda myndigheterna och dessas arbete.</P> <P class="p845 ft2">Trots de av utredarna påtalade erfarenheterna med brister i det nuvarande systemet har de i sitt förslag inte tillräckligt beaktat den samverkan som erfordras. Exempelvis innebär förslaget att föreskrifter som ska precisera de verksamheter som ska inge säkerhetsredovisningar föreslås bestämmas i två parallella ordningar; en kopplad till den föreslagna nya lagen och en kopplad till arbetarskyddslagstiftningen. Motsvarande dubbelarbete gäller för den tillsyn som utpekas i SevesoIIdirektivets artikel 18. När det gäller de tillsynsprogram som ska upprättas enligt denna artikel måste givetvis också tillsyn inom arbetarskyddet och inom skyddet vad gäller brandfarliga och explosiva varor omfattas och detta har inte utredarna beaktat. Det föreligger således en brist i förslaget i denna del. Därtill blir en följd av förslaget att tillsynen på arbetarskyddssidan och vad gäller hanteringen av brandfarliga och explosiva varor inte kommer till utnyttjande i tillsynsprogrammen enligt Sevesolagen, något som i många fall kan innebära en onödig dubblering av tillsynsarbetet.</P> <P class="p417 ft1">En annan fråga som är oklart framställd i betänkandet rör vad säkerhetsfrågor innefattar och dessas samröre med begrepp som hälsa och miljö liksom huruvida det finns en avgränsning mot dessa begrepp. En viktig bit i säkerhetsbedömningar om olyckor är huruvida och hur en olycka kan uppkomma genom risker i processutrustningen, i produktionsutformningen eller vid hanteringen i övrigt. Denna del av en säkerhetsanalys är gemensam för de olika intressen som sen därtill har att göra bedömningar som rör intressernas särskilda ansvar över skyddsobjekt såsom arbetarskydd eller yttremiljöskydd eller för räddningsinsatser. Denna senare del av säkerhetsbedömningen måste göras anpassat till de särskilda</P> </DIV> <DIV id="page_196"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p9 ft24"><SPAN class="ft1">196 </SPAN>Kapitelnamn</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p784 ft1">förhållanden som är av betydelse för aktuellt ansvar. Den görs således i delar, dessa ansvar emellan, olikartad och den kan till och med vara motstridig i sina slutsatser. Här kommer frågor in som rör spridningen av kemikalien ifråga och som rör de olika skyddsobjektens känslighet av olika slag.</P> <P class="p650 ft1">Utredarnas förslag är emellertid inte tillräckligt baserat på att Sevesodirektivets säkerhetsfrågor är integrerade med hälsa, vari ingår såväl arbetarskydd som skydd av människor som vistas i omgivningen av en verksamhet, och vidare integrerade med yttre miljöskydd. Detta tar sig uttryck i att utredarnas förslag på olikartat sätt behandlar samverkan mellan Sevesodirektivets säkerhetsfrågor och yttre miljöfrågor och samverkan mellan Sevesodirektivets säkerhetsfrågor och inre miljöfrågor. Utredarna har heller inte tillräckligt beaktat den säkerhetskompetens som kan utnyttjas för Sevesolagens del genom det arbete som bedrivs inom ramen för arbetarskyddslagen liksom inom ramen för lagen om brandfarliga och explosiva varor.</P> <P class="p835 ft1">Slutsats.</P> <P class="p846 ft2">Utredarnas förslag att införa SevesoIIdirektivet i Sverige med frågor som rör arbetsmiljöområdet och med specialområdet brandfarliga och explosiva varor utanför den gemensamma regleringen innebär som de själva framhåller en viss dubbelreglering. Genom den utformning som den nya lagen föreslås få innebär den dock också att den samordning som är av vikt att få till stånd inte ges en tillräcklig uppstyrning.</P> <P class="p802 ft1">Det är inte tillräckligt att bara reglera samröret mellan den föreslagna Sevesolagen och miljölagstiftningen utan därtill behöver motsvarande klargöranden göras mot övriga berörda lagar redan i den nya lagen. Såvitt jag förstår kan detta låta sig ske på ett formellt godtagbart sätt. Enligt min mening borde så göras och jag föreslår att, såsom vad gäller miljölagstiftningen, förslaget till ny Sevesolag anpassas till arbetsmiljölagstiftningen för att reglera säkerhetsrapportering, anmälningsplikt och tillsynsprogram samt vidare till lagen om brandfarliga och explosiva varor, den senare i vart fall i sådana delar som rör Sevesodirektivets tillsynsprogram.</P> <P class="p342 ft2">Förutom att man med sådana tillägg vinner ett system som allsidigt rymmer Sevesodirektivets säkerhetsfrågor, så ges, jämfört med utredarnas mer begränsade förslag till Sevesolag, bättre möjlighet med ett sådant system som bas att förtydliga ansvarsfördelningen på ett bredare plan och med</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p9 ft24">Kapitelnamn <SPAN class="ft1">197</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p47 ft3">beaktande av alla berörda myndigheter. Mekanismer för arbetsfördelningen myndigheterna emellan kan därtill bättre klargöras för att undvika onödigt dubbelarbete, ineffektivt resursutnyttjande och oklara ansvarsförhållanden.</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GMB313/GMB313198x1.jpg" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p9 ft24"><SPAN class="ft1">198 </SPAN>Kapitelnamn</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft38">Bilaga 1</P> <P class="p847 ft81">Dir.</P> <P class="p848 ft81">1996:90</P> <P class="p134 ft82">Kommittédirektiv</P> <P class="p849 ft83">Utredning om lagstiftning i fråga om kemikalieolyckor m.m.</P> <P class="p348 ft1">Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 1996</P> <P class="p774 ft0">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p850 ft1">En särskild utredare skall klarlägga och lägga fram förslag till den lagstiftning som krävs bl.a. med anledning av <NOBR>EU-direktivet</NOBR> om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och <NOBR>EU-direktivet</NOBR> om säkerhetsrådgivare vid transport av farligt gods. I detta sammanhang skall även utredas vilken lagstiftning som krävs för en ratifikation av konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor. Utredaren skall också ha till uppgift att undersöka om myndighetsansvaret för transport av farligt gods bör förändras för att uppnå en bättre samordning. Dessutom skall vissa frågor om definition, tillsyn, utbildning och överklagande inom ramen för lagen (1982:821) om transport av farligt gods behandlas av utredaren. Vidare skall utredaren överväga behovet av klarläggande i lagstiftningen av ansvar och befogenheter vid miljöräddningsoperationer till sjöss. Förslagen skall kostnadsberäknas.</P> <P class="p348 ft0">Bakgrund</P> <P class="p851 ft2">I det internationella samarbetet har stor uppmärksamhet ägnats åt säkerheten i samband med farlig industriell verksamhet och transport av farligt gods. Det grundläggande utvecklingsarbetet har genomförts inom OECD och resulterat i bl.a. OECD:s rekommendationer</P> <P class="p852 ft2">- med vägledande principer för förebyggande av, beredskap för och insatser vid kemikalieolyckor, och</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p9 ft24">Kapitelnamn <SPAN class="ft1">199</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p853 ft2">- om tillämpningen av principen om att förorenaren betalar (Polluter Pays Principle) i fråga om kostnader som uppkommer för åtgärder som är avsedda att förebygga och skydda mot föroreningar till följd av olyckor.</P> <P class="p854 ft2">Resultatet av <NOBR>OECD-arbetet</NOBR> har i hög grad legat till grund för framtagandet inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (UN/ECE) av konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor. Det har också haft betydelse inom EU vid utarbetandet av det nya s.k. <NOBR>Seveso-direktivet</NOBR> om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår.</P> <P class="p855 ft2">Inom EU har det även pågått ett arbete med direktiv om utnämning av och yrkeskompetens hos säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods på väg, järnväg eller inre vattenvägar.</P> <P class="p856 ft2">Hot- och riskutredningen behandlade i sitt huvudbetänkande (SOU 1995:19) Ett säkrare samhälle de frågor som sammanhänger med konventionen och tillämpningen av <NOBR>förorenar-betalar-principen.</NOBR> I betänkandet behandlades även frågan om myndighetsansvaret för transport av farligt gods. Betänkandet har remissbehandlats. Remissyttrandena finns i Försvarsdepartementets akt (dnr. FO95/635/CIV).</P> <P class="p855 ft1">Sedan Hot- och riskutredningen överlämnat sitt betänkande, har EU den 9 december 1996 antagit rådets direktiv om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (111 85/96 ENV 329 <NOBR>PRO-COOP</NOBR> 154, 111 86/96 ENV 330 <NOBR>PRO-COOP</NOBR> 155). Rådet har</P> <P class="p857 ft2">den 3 juni 1996 antagit direktiv 96/35/EG om säkerhetsrådgivare vid transport av farligt gods.</P> <P class="p858 ft2">Statens räddningsverk har på regeringens uppdrag i juni 1996 i samråd med Kustbevakningen redovisat resultatet av en översyn av nu gällande inriktning för beredskapen för oljebekämpning och sanering efter oljeutsläpp till sjöss och bl.a. lämnat förslag till mål för det svenska marina oljeskadeskyddet inför <NOBR>2000-talet.</NOBR> Räddningsverket föreslår också att räddningstjänstlagen (1986:1102) ändras eller kompletteras på några punkter, nämligen i fråga om begreppet överhängande fara, räddningsledaransvaret i hamn, utnyttjandet av hamn för ett skadat fartyg samt brandbekämpning ombord och nödbogsering av fartyg. Regeringen har i prop. 1996/97:11 om beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i</P> </DIV> <DIV id="page_200"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p9 ft24"><SPAN class="ft1">200 </SPAN>Kapitelnamn</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p859 ft1">fred anslutit sig till myndigheternas förslag till mål för det svenska marina oljeskyddet.</P> <P class="p103 ft0">Uppdraget</P> <P class="p860 ft1">För att förbereda ett genomförande av <NOBR>EU-direktiven,</NOBR> är det nu nödvändigt att göra en kompletterande utredning för att klarlägga vilken lagstiftning som krävs och för att lägga fram förslag till lagstiftning som beaktar innehållet i direktiven. I detta sammanhang skall även, mot bakgrund av de synpunkter som framförts under remissbehandlingen, övervägas om de förslag som Hot- och riskutredningen lagt fram - och som går längre än vad som krävs med anledning av direktiven - skall tas in i lagstiftningen. Vidare krävs utredning om nödvändig lagstiftning för att Sverige skall kunna ratificera konventionen. De frågor som aktualiserats av Räddningsverket i samråd med Kustbevakningen behöver också övervägas.</P> <P class="p861 ft2">När det gäller <NOBR>OECD-rekommendationerna,</NOBR> särskilt <NOBR>förorenaren-betalar-</NOBR> principen, framhöll regeringen i propositionen 1990/91:90 En god livsmiljö att principen spelat en betydelsefull roll i nationell och internationell miljöpolitik. Genom principen läggs fast att det är förorenaren som har ansvaret för miljökostnaderna. Redan vid FN:s miljökonferens i Stockholm år 1972 togs principen in i slutdokumentet. Principen utvidgades år 1989 till att omfatta kostnader för åtgärder avsedda att förebygga och skydda mot föroreningar till följd av olyckor. Sådana kostnader bör således bäras av dem som kan ge upphov till föroreningarna.</P> <P class="p862 ft2">Principen har sedan år 1990 en ställning som allmän princip inom internationell miljörätt bl.a. till följd av att den infördes i Europeiska enhetsakten år 1987 och <NOBR>Maastricht-fördraget</NOBR> år 1992. I regeringens skrivelse 1994/95:20 Miljön - Vårt gemensamma ansvar framhålls att ett mål med ekonomiska styrmedel är att "internalisera" (vid produktprissättning ta hänsyn till) de externa miljökostnader som uppstår under en produkts hela livscykel, från källa, vid produktion, distribution och slutligt omhändertagande, så att inte mera miljövänliga produkter får en konkurrensmässig nackdel jämfört med miljömässigt sämre produkter. Därmed kan man uppnå det internationellt vedertagna målet att förorenaren bör betala för de miljökostnader som denne orsakar och på ett effektivt sätt styra över till mindre miljöbelastande verksamheter.</P> <P class="p863 ft2">En särskild utredare skall därför tillkallas för att klarlägga vilka lagstiftningsåtgärder som krävs med anledning av <NOBR>EU-direktiven</NOBR> om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p9 ft24">Kapitelnamn <SPAN class="ft1">201</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p859 ft2">olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om utnämningen av och kompetens hos säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods på väg, järnväg eller inre vattenvägar.</P> <P class="p852 ft1">Lagstiftningsåtgärderna skall även möjliggöra en ratifikation av konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor och tillgodose behovet av att tillämpa OECD:s rekommendationer, särskilt <NOBR>förorenaren-betalar-principen</NOBR> men även försiktighets- och substitutionsprinciperna, inom räddningstjänsten. Den övergripande prövningen av vilka åtgärder som skall fordras för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor skall anpassas till miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagstiftningen. Ä ven i övrigt skall förslagen från Hot- och riskutredningen och från Räddningsverket övervägas vid utformningen av de lagförslag som behövs.</P> <P class="p864 ft1">Utredaren skall vidare undersöka om myndighetsansvaret för transport av farligt gods bör utformas annorlunda än för närvarande. En genomgång bör göras av berörda såväl nationella som internationella myndighetsuppgifter hos Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Statens räddningsverk. Utredaren skall exempelvis överväga frågan om att låta en myndighet vara transportmyndighet för all transport av farligt gods, med undantag för bulktransporter till sjöss. Utredaren skall därvid väga fördelarna med att ansvaret för transport av farligt gods samlas hos en myndighet mot fördelarna av att systemet för sjörespektive luftsäkerhet hålls samlat hos en myndighet. De ekonomiska konsekvenserna av en eventuell förändring skall belysas.</P> <P class="p864 ft2">Sedan tillkomsten av lagen (1982:821) om transport av farligt gods har i FN:s rekommendationer och i andra relevanta internationella regelverk upptagits varor som inte omfattas av lagens definition. Vidare har klassindelningen förändrats. Utredaren skall se över vilka författningsändringar som erfordras på grund av detta. Utredaren skall dessutom granska om transport- och tillsynsmyndigheternas bemyndiganden är tillräckliga för att myndigheterna på ett effektivt sätt kan genomföra sina uppgifter i fråga om tillsyn och utbildning. Slutligen skall bestämmelserna om överklagande, som nu finns i förordningen (1992:923) om transport av farligt gods tas in i lagen om transport av farligt gods.</P> <P class="p533 ft0">Samråd m.m.</P> <P class="p71 ft1">Utredaren skall samråda med Miljöbalksutredningen</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p9 ft24"><SPAN class="ft1">202 </SPAN>Kapitelnamn</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p9 ft1">SOU 1998:13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p9 ft4">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p859 ft1">(M 1993:04), Kemikommittén (M 1996:02) och Utredningen angående ingripanden mot oljeutsläpp till sjöss (K 1996:05).</P> <P class="p103 ft0">Redovisning av uppdraget</P> <P class="p860 ft1">Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124), att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), att redovisa om konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49) samt att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23).</P> <P class="p865 ft2">Utredaren skall kostnadsberäkna samtliga förslag som läggs fram. Förslag som lämnas av utredaren skall belysas även ut ett samhällsekonomiskt och statsfinansiellt perspektiv. Förslag som leder till ökade utgifter eller minskade inkomster för staten skall åtföljas av förslag till omprioriteringar eller andra finansieringsvägar.</P> <P class="p852 ft2">Uppdraget skall redovisas senast den 30 december 1997. Frågan om myndighetsansvaret för transport av farligt gods skall dock behandlas med förtur och redovisas senast den 15 augusti 1997.</P> <P class="p866 ft1">(Försvarsdepartementet)</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GMB313 SOU_1998__13.pdf 659631 pdf Säkrare kemikaliehantering https://data.riksdagen.se/fil/D91600BE-9626-4143-AA44-DFC172C4A021