2422609 GMB3129 1998 129 sou sou Statens offentliga utredningar 1998:129 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 129 0 1999-01-01 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 1999-01-01 00:00:00 Svensk sjöfartsnäring hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GMB3129/text https://data.riksdagen.se/dokument/GMB3129 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GMB3129 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:33px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_3 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_3 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_3 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_3 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 28px;} #page_4 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_4 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_16 #dimg1z{position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;} #page_17 #dimg1z{position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_17 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 96px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_20 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_20 #id_4 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_20 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_20 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_20 #id_5 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_4 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_26 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_26 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_26 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_26 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:239px;left:84px;z-index:-1;width:269px;height:226px;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:269px;height:226px;} #page_26 #inl_img1 {position:relative;width:30px;height:15px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 89px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:471px;left:0px;z-index:-1;width:397px;height:166px;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:397px;height:166px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:129px;left:0px;z-index:-1;width:403px;height:138px;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:403px;height:138px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 111px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:193px;left:42px;z-index:-1;width:339px;height:204px;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:339px;height:204px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:237px;left:42px;z-index:-1;width:350px;height:247px;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:350px;height:247px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:238px;left:21px;z-index:-1;width:398px;height:266px;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:398px;height:266px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:146px;left:0px;z-index:-1;width:413px;height:512px;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:413px;height:512px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:239px;left:0px;z-index:-1;width:403px;height:207px;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:403px;height:207px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:129px;left:0px;z-index:-1;width:374px;height:404px;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:374px;height:404px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_86 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:241px;left:21px;z-index:-1;width:379px;height:259px;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:379px;height:259px;} #page_86 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:10px;} #page_86 #inl_img2 {position:relative;width:9px;height:10px;} #page_86 #inl_img3 {position:relative;width:9px;height:11px;} #page_86 #inl_img4 {position:relative;width:9px;height:11px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_87 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:116px;left:21px;z-index:-1;width:379px;height:259px;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:379px;height:259px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_88 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:21px;z-index:-1;width:379px;height:259px;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:379px;height:259px;} #page_88 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:10px;} #page_88 #inl_img2 {position:relative;width:9px;height:10px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_89 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_89 #id_4 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_89 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_89 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_89 #id_5 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:76px;left:21px;z-index:-1;width:347px;height:563px;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:347px;height:563px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_90 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:136px;left:21px;z-index:-1;width:379px;height:259px;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:379px;height:259px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_91 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:349px;left:21px;z-index:-1;width:379px;height:259px;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:379px;height:259px;} #page_91 #inl_img1 {position:relative;width:10px;height:12px;} #page_91 #inl_img2 {position:relative;width:129px;height:4px;} #page_91 #inl_img3 {position:relative;width:10px;height:12px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_92 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:89px;left:0px;z-index:-1;width:408px;height:595px;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:408px;height:595px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_93 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_93 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:322px;left:21px;z-index:-1;width:379px;height:259px;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:379px;height:259px;} #page_93 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:9px;} #page_93 #inl_img2 {position:relative;width:9px;height:9px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_94 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_94 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_94 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:284px;left:21px;z-index:-1;width:379px;height:259px;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:379px;height:259px;} #page_94 #inl_img1 {position:relative;width:8px;height:16px;} #page_94 #inl_img2 {position:relative;width:8px;height:16px;} #page_94 #inl_img3 {position:relative;width:127px;height:9px;} #page_94 #inl_img4 {position:relative;width:8px;height:15px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_98 #dimg1z{position:absolute;top:129px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:141px;} #page_98 #dimg1 #img1 {width:402px;height:141px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 79px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_102 #dimg1z{position:absolute;top:290px;left:21px;z-index:-1;width:350px;height:248px;} #page_102 #dimg1 #img1 {width:350px;height:248px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_103 #dimg1z{position:absolute;top:83px;left:21px;z-index:-1;width:350px;height:254px;} #page_103 #dimg1 #img1 {width:350px;height:254px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_106 #dimg1z{position:absolute;top:181px;left:21px;z-index:-1;width:416px;height:148px;} #page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:148px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 80px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:100px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:402px;height:1px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:68px;left:21px;z-index:-1;width:380px;height:271px;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:380px;height:271px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_114 #dimg1z{position:absolute;top:292px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:132px;} #page_114 #dimg1 #img1 {width:430px;height:132px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 79px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_118 #dimg1z{position:absolute;top:484px;left:0px;z-index:-1;width:408px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_118 #dimg1 #img1 {width:408px;height:1px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:375px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:375px;height:1px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_126 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_126 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_126 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_126 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_126 #id_3 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_126 #dimg1z{position:absolute;top:247px;left:21px;z-index:-1;width:365px;height:249px;} #page_126 #dimg1 #img1 {width:365px;height:249px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_134 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_134 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_134 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_134 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_135 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_135 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_135 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_135 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_135 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;z:b;margin:29px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_135 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_135 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:521px;} #page_135 #dimg1 #img1 {width:431px;height:521px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_137 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_137 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_139 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_139 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_141 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_141 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_142 #dimg1z{position:absolute;top:420px;left:0px;z-index:-1;width:389px;height:146px;} #page_142 #dimg1 #img1 {width:389px;height:146px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 108px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_145 #dimg1z{position:absolute;top:39px;left:441px;z-index:-1;width:86px;height:162px;} #page_145 #dimg1 #img1 {width:86px;height:162px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 92px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 105px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_152 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_152 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 664px;} #page_155 #dimg1z{position:absolute;top:491px;left:0px;z-index:-1;width:357px;height:173px;} #page_155 #dimg1 #img1 {width:357px;height:173px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_156 #dimg1z{position:absolute;top:252px;left:0px;z-index:-1;width:404px;height:210px;} #page_156 #dimg1 #img1 {width:404px;height:210px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 96px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 541px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_165 #dimg1z{position:absolute;top:164px;left:8px;z-index:-1;width:438px;height:515px;} #page_165 #dimg1 #img1 {width:438px;height:515px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 102px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 113px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 98px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 90px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 83px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_191 #dimg1z{position:absolute;top:421px;left:21px;z-index:-1;width:336px;height:230px;} #page_191 #dimg1 #img1 {width:336px;height:230px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 98px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 105px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 115px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_205 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_205 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} .ft0{font: 32px 'Verdana' !important;l-h: 82px;} .ft1{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 49px;} .ft2{font: bold 32px 'Verdana' !important;l-h: 75px;} .ft3{font: bold 18px 'Verdana' !important;l-h: 31px;} .ft4{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft6{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft8{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft11{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft12{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft13{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 20px;} .ft14{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;} .ft16{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft17{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft18{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft20{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft21{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft22{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft24{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft27{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft28{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft30{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft31{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft34{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 29px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;} .ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft38{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft39{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft40{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 4px;} .ft41{font: bold 18px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 23px;} .ft42{font: bold 18px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 27px;} .ft43{font: bold 18px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 4px;} .ft44{font: bold 20px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 7px;} .ft45{font: bold 18px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 3px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft47{font: bold 16px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 16px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft49{font: bold 22px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 16px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft51{font: bold 22px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 20px;} .ft52{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft53{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft54{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft55{font: bold 20px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 19px;} .ft56{font: bold 20px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 25px;} .ft57{font: bold 22px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 25px;} .ft58{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft61{font: bold 16px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 27px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft63{font: bold 14px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 6px;} .ft64{font: bold 18px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 12px;} .ft65{font: bold 16px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 3px;} .ft66{font: bold 16px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 5px;} .ft67{font: bold 16px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 4px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft69{font: bold 18px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 17px;} .ft70{font: bold 18px 'Verdana' !important;color: #808080;l-h: 17px;} .ft71{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft74{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 7px;} .ft76{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft77{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft78{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft79{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft80{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft81{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft82{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft83{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft84{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 7px;} .ft85{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft86{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft87{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft88{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 18px;} .ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft91{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft92{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft93{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft94{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft95{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft96{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft97{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft98{font: 14px 'Verdana' !important;color: #0000ff;l-h: 18px;} .ft99{font: italic 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft100{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;} .ft101{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft102{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft103{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft104{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft105{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft106{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft107{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft108{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft109{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft110{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft111{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft112{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft113{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft114{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft115{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft116{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft117{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft118{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft119{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft120{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft121{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft122{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft123{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft124{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft125{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft126{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft127{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft128{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft129{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft130{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft131{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft132{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft133{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft134{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 7px;} .ft135{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft136{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft137{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft138{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft139{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft140{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: -1px;} .ft141{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 23px;} .ft142{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft143{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft144{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft145{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft146{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft147{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft148{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft149{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft150{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft151{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft152{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft153{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft154{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #0000ff;l-h: 7px;} .ft155{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #0000ff;l-h: 7px;position: relative; bottom: 5px;} .ft156{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #0000ff;l-h: 6px;} .ft157{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 26px;} .ft158{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft159{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft160{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft161{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft162{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 26px;} .ft163{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft164{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft165{font: 26px 'Verdana' !important;l-h: 55px;} .ft166{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft167{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft168{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft169{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft170{font: bold 20px 'Verdana' !important;l-h: 36px;} .ft171{font: bold 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft172{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 57px;l-h: 23px;} .ft173{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft174{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft175{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft176{font: 12px 'Wingdings' !important;l-h: 12px;} .ft177{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft178{font: 10px 'Wingdings' !important;l-h: 7px;} .ft179{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft180{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 18px;} .ft181{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 18px;} .ft182{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft183{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft184{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft185{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft186{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 19px;} .ft187{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft188{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;} .ft189{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft190{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft191{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft192{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft193{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft194{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft195{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 84px;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p5{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p64{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p65{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p68{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p69{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p71{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p81{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p82{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;padding-top: 2px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p107{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p108{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p109{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p111{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.2px;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 2px;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p126{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p127{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p128{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p133{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;padding-top: 2px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;padding-top: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;padding-top: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;padding-top: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p206{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p207{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p208{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p210{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p211{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p212{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p213{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p223{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p224{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p225{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p226{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p227{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p228{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p229{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p230{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p231{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p232{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p233{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p234{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p238{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p240{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p241{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p242{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p243{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p248{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p249{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p258{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:155px;height:16px;} .p259{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 609px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p264{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p266{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:150px;height:16px;} .p269{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p270{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p273{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:195px;height:16px;} .p276{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 630px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p280{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:163px;height:14px;} .p284{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p290{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:145px;height:15px;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: right;padding-right: 693px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: right;padding-right: 693px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p297{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:169px;height:16px;} .p298{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p301{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:151px;height:16px;} .p304{text-align: left;padding-right: 630px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 159px;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:173px;height:16px;} .p311{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p313{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p314{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p315{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p316{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p317{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p319{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p320{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p321{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p322{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: right;padding-right: 630px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:166px;height:16px;} .p332{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;padding-top: 3px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p338{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p339{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p340{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:15px;} .p341{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:8px;} .p342{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:15px;} .p343{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:8px;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:8px;} .p347{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:15px;} .p348{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:8px;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p351{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.65px;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p360{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:65px;height:12px;} .p364{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p365{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p368{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:96px;height:24px;} .p369{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p370{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p375{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p376{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:12px;} .p377{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.65px;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:10px;} .p390{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:10px;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p395{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:153px;height:12px;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p415{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p418{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p436{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;padding-top: 2px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 3px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p535{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 272px;margin-bottom: 0px !important;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.93px;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p578{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:10px;} .p579{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:6px;} .p580{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 798px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 735px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p673{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p681{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p683{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p685{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p689{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p690{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p691{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p692{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p693{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p694{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p695{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p696{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 777px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p697{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p698{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p699{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p700{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 735px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td7{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;} .td8{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td11{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td12{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;} .td15{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td16{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;} .td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td20{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;} .td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 472px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;} .td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;} .td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;} .td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;} .td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;} .td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;} .td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;} .td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;} .td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;} .td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;} .td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;} .td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;} .td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td195{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td197{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td198{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td199{border-right: #000000 1px solid;border-top: #fbfbff 1px solid;border-bottom: #fbfbff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #fbfbff;} .td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #fbfbff;} .td201{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td202{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #fbfbff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #fbfbff;} .td203{border-bottom: #7f7fff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td204{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #fbfbff;} .td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #7f7fff;} .td206{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td207{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td208{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #fbfbff;} .td209{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td210{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #7f7fff;} .td211{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #7f7fff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #7f7fff;} .td212{border-right: #000000 1px solid;border-top: #7f7fff 1px solid;border-bottom: #7f7fff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #7f7fff;} .td213{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td214{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td215{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td216{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td217{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td218{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td219{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td220{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td221{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td222{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td223{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td224{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td225{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td226{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td227{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #fbfbff;} .td228{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td229{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td230{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #fbfbff;} .td231{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #7f7fff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #7f7fff;} .td232{border-right: #000000 1px solid;border-top: #7f7fff 1px solid;border-bottom: #7f7fff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #7f7fff;} .td233{border-right: #000000 1px solid;border-top: #fbfbff 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #fbfbff;} .td234{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td235{border-right: #000000 1px solid;border-top: #7f7fff 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #7f7fff;} .td236{border-right: #000000 1px solid;border-top: #7f7fff 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #7f7fff;} .td237{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #7f7fff;} .td238{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #7f7fff;} .td239{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #7f7fff;} .td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td262{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;} .td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td270{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td271{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td272{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;} .td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;} .td284{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;} .td285{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;} .td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td289{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;} .td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;} .td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td292{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;} .td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td294{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;} .td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;} .td298{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;} .td299{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;} .td300{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td302{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;} .td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;} .td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;} .td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td308{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td309{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td310{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td311{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td312{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;} .td315{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;} .td316{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;} .td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;} .td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;} .td320{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;} .td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;} .td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;} .td323{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;} .td324{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;} .td325{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;} .td326{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;} .td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;} .td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td329{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;} .td330{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;} .td331{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;} .td332{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;} .td333{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;} .td335{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td336{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td337{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td338{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td339{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td340{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td341{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td342{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td343{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td344{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td345{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td346{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td347{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td348{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td349{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td350{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td351{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td352{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td353{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td354{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td355{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td356{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td357{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td358{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td359{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td360{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td361{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td362{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td363{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td364{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;} .td365{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td366{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td367{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td368{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td369{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td370{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td371{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td372{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td373{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td374{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td375{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td376{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;} .td377{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td378{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;} .td379{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td380{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td381{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td382{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;} .td383{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td384{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td385{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td386{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td387{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td388{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td389{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td390{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td391{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;} .td392{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;} .td393{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td394{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td395{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td396{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;} .td397{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td398{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td399{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td400{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td401{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td402{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td403{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td404{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td405{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td406{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td407{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td408{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td409{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td410{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td411{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td412{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;} .td413{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;} .td414{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td415{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;} .td416{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;} .td417{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td418{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td419{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td420{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td421{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td422{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td423{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td424{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td425{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td426{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td427{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td428{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td429{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td430{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td431{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td432{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td433{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td434{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td435{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td436{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td437{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td438{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td439{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td440{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td441{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td442{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td443{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td444{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td445{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td446{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td447{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td448{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;} .td449{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td450{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;} .td451{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td452{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;} .td453{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;} .td454{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td455{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;} .td456{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;} .td457{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td458{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td459{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td460{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td461{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td462{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;} .td463{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td464{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;} .td465{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td466{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 26px;} .tr1{heightzzz: 4px;} .tr2{heightzzz: 5px;} .tr3{heightzzz: 28px;} .tr4{heightzzz: 29px;} .tr5{heightzzz: 20px;} .tr6{heightzzz: 35px;} .tr7{heightzzz: 19px;} .tr8{heightzzz: 16px;} .tr9{heightzzz: 17px;} .tr10{heightzzz: 15px;} .tr11{heightzzz: 46px;} .tr12{heightzzz: 21px;} .tr13{heightzzz: 34px;} .tr14{heightzzz: 50px;} .tr15{heightzzz: 22px;} .tr16{heightzzz: 23px;} .tr17{heightzzz: 24px;} .tr18{heightzzz: 57px;} .tr19{heightzzz: 30px;} .tr20{heightzzz: 18px;} .tr21{heightzzz: 37px;} .tr22{heightzzz: 32px;} .tr23{heightzzz: 7px;} .tr24{heightzzz: 3px;} .tr25{heightzzz: 27px;} .tr26{heightzzz: 6px;} .tr27{heightzzz: 12px;} .tr28{heightzzz: 13px;} .tr29{heightzzz: 11px;} .tr30{heightzzz: 52px;} .tr31{heightzzz: 40px;} .tr32{heightzzz: 49px;} .tr33{heightzzz: 14px;} .tr34{heightzzz: 33px;} .tr35{heightzzz: 9px;} .tr36{heightzzz: 2px;} .tr37{heightzzz: 36px;} .tr38{heightzzz: 31px;} .tr39{heightzzz: 8px;} .tr40{heightzzz: 10px;} .tr41{heightzzz: 43px;} .tr42{heightzzz: 25px;} .tr43{heightzzz: 44px;} .tr44{heightzzz: 67px;} .tr45{heightzzz: 96px;} .tr46{heightzzz: 47px;} .tr47{heightzzz: 42px;} .tr48{heightzzz: 48px;} .tr49{heightzzz: 38px;} .tr50{heightzzz: 1px;} .tr51{heightzzz: 62px;} .t0{width: 478px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 478px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t2{width: 456px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 87px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 478px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 478px;f:13px 'Verdana' !important;} .t5{width: 495px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 456px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 37px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 355px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 23px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t8{width: 441px;f:13px 'Verdana' !important;} .t9{width: 168px;f:bold 26px 'Verdana' !important;color: #808080;} .t10{width: 292px;f:bold 24px 'Verdana' !important;color: #808080;} .t11{width: 436px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;} .t12{width: 287px;margin-leftZ: 19px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 442px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 7px;f:11px 'Verdana' !important;} .t14{width: 425px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 21px;f:bold 10px 'Verdana' !important;} .t15{width: 425px;margin-leftZ: 24px;margin-top: 10px;f:bold 6px 'Verdana' !important;} .t16{width: 437px;margin-leftZ: 23px;margin-top: 6px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 454px;margin-leftZ: 18px;margin-top: 7px;f:15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 451px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 8px;f:12px 'Verdana' !important;} .t19{width: 443px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 7px;f:12px 'Verdana' !important;} .t20{width: 411px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 6px;f:13px 'Verdana' !important;} .t21{width: 410px;margin-leftZ: 19px;f:15px 'Verdana' !important;} .t22{width: 378px;margin-leftZ: 19px;f:15px 'Verdana' !important;} .t23{width: 396px;margin-leftZ: 22px;f:bold 4px 'Verdana' !important;} .t24{width: 242px;f:bold 10px 'Verdana' !important;} .t25{width: 396px;margin-leftZ: 22px;f:bold 4px 'Verdana' !important;} .t26{width: 356px;margin-leftZ: 19px;f:bold 3px 'Verdana' !important;} .t27{width: 361px;margin-leftZ: 19px;f:bold 3px 'Verdana' !important;} .t28{width: 386px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t29{width: 448px;margin-top: 7px;f:12px 'Verdana' !important;} .t30{width: 442px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 6px;f:15px 'Verdana' !important;} .t31{width: 416px;margin-leftZ: 32px;margin-top: 13px;f:12px 'Verdana' !important;} .t32{width: 416px;margin-leftZ: 32px;margin-top: 31px;f:12px 'Verdana' !important;} .t33{width: 457px;margin-leftZ: 20px;margin-top: 5px;f:12px 'Verdana' !important;} .t34{width: 442px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 7px;f:11px 'Verdana' !important;} .t35{width: 409px;margin-leftZ: 29px;f:bold 7px 'Verdana' !important;color: #0000ff;} .t36{width: 239px;margin-leftZ: 40px;f:3px 'Verdana' !important;} .t37{width: 473px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;} .t38{width: 356px;margin-leftZ: 19px;f:15px 'Symbol' !important;} .t39{width: 478px;f:12px 'Verdana' !important;} .t40{width: 412px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 10px;f:12px 'Verdana' !important;} .t41{width: 343px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t42{width: 396px;margin-leftZ: 32px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t43{width: 199px;margin-leftZ: 37px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t44{width: 427px;margin-leftZ: 17px;margin-top: 6px;f:15px 'Verdana' !important;} .t45{width: 465px;margin-leftZ: 13px;margin-top: 36px;f:bold 17px 'Verdana' !important;} .t46{width: 457px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 36px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t47{width: 388px;margin-leftZ: 15px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;} .t48{width: 440px;margin-leftZ: 15px;margin-top: 3px;f:13px 'Verdana' !important;} .t49{width: 393px;margin-leftZ: 19px;f:15px 'Verdana' !important;} .t50{width: 480px;f:12px 'Verdana' !important;} .t51{width: 456px;margin-leftZ: 10px;margin-top: 7px;f:15px 'Verdana' !important;} .t52{width: 477px;margin-leftZ: 10px;margin-top: 6px;f:15px 'Verdana' !important;} .t53{width: 242px;margin-leftZ: 19px;f:15px 'Verdana' !important;} .t54{width: 456px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 38px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t55{width: 435px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 6px;f:15px 'Verdana' !important;} .t56{width: 444px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 8px;f:12px 'Verdana' !important;} .t57{width: 377px;margin-leftZ: 37px;margin-top: 52px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t58{width: 411px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 6px;f:11px 'Verdana' !important;} .t59{width: 250px;margin-leftZ: 19px;f:16px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Svensk sjöfartsnäring</P> <P class="p1 ft1">hot och möjligheter</P> <P class="p2 ft2">S O U</P> <P class="p3 ft3">1998:129</P> <P class="p4 ft4">Slutbetänkande från utredningen om sjöfartens struktur- och kapitalsituation</P> </DIV> <DIV id="page_2"> </DIV> <DIV id="page_3"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB31293x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p5 ft5">SOU 1998:129</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p6 ft6">Till statsrådet och chefen för Kommunikationsdepartementet.</P> <P class="p7 ft7">Regeringen bemyndigade den 15 maj 1997 chefen för Kommunikationsdepartementet att tillkalla en utredare med uppdrag att utreda sjöfartens struktur- och kapitalsituation.</P> <P class="p8 ft7">Med stöd av bemyndigandet förordnades den 22 maj 1997 landshövdingen, numera generaldirektören Birger Bäckström som utredare.</P> <P class="p8 ft5">Till sekreterare utsågs den 26 maj 1997 Bertil Edin. Edin entledigades den 15 juni 1998.</P> <P class="p9 ft7">Till sekreterare utsågs den 9 december 1997 även ek. mag. Niklas Bengtsson.</P> <P class="p8 ft7">Till experter förordnades den 22 maj 1997 departementssekreteraren Margaretha Granborg, Närings- och handelsdepartementet, avdelningsdirektören Stig Näsman, Närings- och teknikutvecklingsverket, förre verkställande direktören vid Skeppshypotekskassan Lennart Petersson och avdelningsdirektören Lars Vieweg, Sjöfartsverket.</P> <P class="p10 ft7">Utredningen har antagit namnet Utredningen om sjöfartens struktur- och kapitalsituation <NOBR>(SSK-utredningen).</NOBR> Ett första betänkande, Den svenskflaggade handelsflottans konkurrenskraft (SOU 1997:171) överlämnades till regeringen den 21 november 1997. Ett andra betänkande, Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas inom EU (SOU 1998:49) överlämnades till regeringen den 25 mars 1998.</P> <P class="p11 ft5">Jag överlämnar härmed utredningens slutbetänkande.</P> <P class="p12 ft5">Moholm 26 oktober 1998.</P> <P class="p13 ft5">Birger Bäckström</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_4"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB31294x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p14 ft5">SOU 1998:129</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td1"><SPAN class="p15 ft8">Sammanfattning <SPAN class="ft5">i</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft11">Sammanfattning</P> <P class="p17 ft7">Sverige är från transportförsörjningssynpunkt att betrakta som en ö. Över 90 procent av export- och importvolymerna transporteras på fartyg. Statens roll är att skapa ramförutsättningar för sjöfartsnäringen. Framförallt gäller detta de politiska regelverken, de organisatoriska strukturerna och ansvarsfördelningen mellan departement och övriga myndigheter. Sjöfarten berör flera departement och myndigheters ansvarsområden. Genom att sjöfartsnäringen minskat i både sysselsättning och omsättning uppmärksammas inte dess möjligheter och konkurrensförutsättningar på samma sätt som andra näringar med större antal sysselsatta. Dagens struktur och ansvarsfördelningen inom den statliga sektorn fångar inte helt upp de specifika förhållanden som sjöfartsnäringen arbetar i.</P> <P class="p18 ft7">Sverige utgör idag en liten sjötransportsmarknad, med ca 2 procent av den globala marknaden. Den svenska marknaden har sedan 1993 växt kraftigt, samtidigt som de svenska rederierna har tappat marknadsandelar.</P> <P class="p19 ft5">Den globala maritima industrin är sedan 1986 inne i en trend med stigande transportbehov i alla segment. Det har också skett betydande förändringar i de politiska förutsättningarna för att bedriva sjöfart. Framförallt inom Europa, där både EU:s sjöfartspolitik och våra grannländers regelverk har anpassats till de nya internationella förhållandena. Sjöfartspolitiken i Sverige har inte följt med. Utan de positiva förändringar som skett på de internationella marknaderna för sjöfart hade den svenska sjöfartsnäringen förmodligen varit ännu mindre idag. Marknaderna kan förväntas påverkas av en ökad handel med utvecklingsländerna, men också av en ökad konkurrens från rederier i dessa, framförallt i Asien. De internationella marknaderna</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">ii </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td6"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft7">kommer att kännetecknas av en växande fokusering på säkerhets- och miljöaspekter. Generellt kommer det att råda bättre lönsamhetsförutsättningar, samtidigt som växande inträdeskostnader försvårar för nya aktörer att ta sig in på de enskilda marknaderna.</P> <P class="p21 ft5">Det råder problem med rekrytering av befäl för hela sjöfartsnäringen, främst på rederisidan. Teknikutvecklingen har förändrat arbetsuppgifterna och behovet av djup specialkunskap har ersatts av förmågan att kunna utnyttja och applicera tekniska hjälpmedel och lösningar i det praktiska arbetet. De nordiska länderna har valt olika modeller för att tillgodose sjöfartsnäringens utbildningsbehov. Det svenska utbildningssystemet har brister av främst strukturell karaktär. Sverige måste finna en egen modell för utbildning om svensk sjöfartsnärings konkurrenskraft skall kunna utvecklas positivt. Även forskningsverksamheten behöver reformeras för att skapa nationella konkurrensfördelar.</P> <P class="p22 ft7">Den svenska rederinäringen har visat en god förmåga att anpassa sig till de internationella förändringarna och har förmått differentiera sina produkter. Internationaliseringen av arbetskraftsmarknaden har dock kraftigt försämrat konkurrenskraften. Denna negativa utveckling har också successivt förstärkts genom att näringen idag har uppenbara problem att säkerställa kompetensutvecklingen både ombord och i land. Genom att taxfreeförsäljningen upphör dras nu också delar av den svenska färjenäringen in i samma problematik som lastfartygen.</P> <P class="p23 ft7">Hamnarnas betydelse för framförallt den europeiska sjöfarten växer och de blir allt viktigare för utvecklingen också inom övriga delar av sjöfartsnäringen. Förlusten av den svenska varvsindustrin har inneburit att mycket betydande tillämpad forskning har gått förlorad för den svenska sjöfartsnäringen. Den svenska underleverantörsindustrin har anpassat sig till den nya situationen och bedriver i egen regi en viss tillämpad forskning och produktutveckling.</P> <P class="p24 ft7">Kapitalmarknaden fungerar idag tillfredsställande för sjöfartsnäringens behov. Partrederier, som nämndes särskilt i direktiven, har idag en marginell betydelse för näringens kapitalrekrytering.</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td10"><SPAN class="p15 ft8">Sammanfattning <SPAN class="ft5">iii</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td11"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft12">Mina förslag</P> <P class="p26 ft7"><SPAN class="ft13">· </SPAN>Bidrag till kostnader för sociala avgifter bör betalas enligt de principer som redovisades i betänkande 1 SOU 1997:171 (58 000 kr per anställd 1998, vilket motsvarar ca 70 % av de statlig sociala avgifterna), för att ge den svenskflaggade handelsflottan rimliga konkurrensvillkor.</P> <P class="p27 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Bidrag till kostnader för sociala avgifter bör betalas för säkerhetsbesättningen på svenskflaggade färjor som ej åtnjuter taxfree, enligt samma princip som till den övriga handelssjöfarten. Detta skulle ge även färjesjöfarten rimliga konkurrensvillkor. Med färjor avser jag fartyg som tar både betalande passagerare och betalande gods.</SPAN></P> <P class="p28 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Förordningar och regler som rör fartygsförvärv, in- och utflaggning, säkerhet och miljö bör ses över i syfte att så långt som möjligt skapa harmonisering med de internationella reglerna.</SPAN></P> <P class="p29 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Fartygsfonder bör utredas på samma grunder som redovisades i den sjöfartspolitiska utredningen, Sjöfart - Näring för framtiden, från 1995.</SPAN></P> <P class="p29 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Rederier i både den svensk- och utlandsflaggade flottan som tillhandahåller platser för utbildning förlagd ombord på fartyg bör få ett stöd. Stödets omfattning bör vara 20 000 kronor per befälselev och år samt 12 000 per elev i gymnasiets energiprogram och år.</SPAN></P> <P class="p30 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Ett nationellt program för tillämpad forskning bör tas fram. Staten och näringen bör årligen gemensamt satsa 25 miljoner kr på detta program.</SPAN></P> <P class="p29 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">För att långsiktigt kunna stärka näringens konkurrenskraft krävs betydande kunskapshöjande åtgärder. En lista på sådana åtgärder finns i bilaga 2.</SPAN></P> <P class="p29 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Sjöfartsverket bör få ett tydligare sektorsansvar för sjöfarten. Det innebär att verket skall ha en initierande roll i samarbetet med de olika aktörerna inom sjöfartssektorn.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">iv </SPAN>Handlingsprogram för den svenska sjöfarten</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td6"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft16">Handlingsprogram för den svenska sjöfarten</P> <P class="p32 ft7">Det handlingsprogram som jag i det följande föreslår bygger på det samlade utredningsarbete som jag genomfört och omfattar därmed även de förslag som jag lämnat i tidigare betänkanden.</P> <P class="p33 ft7">Avsikten med handlingsprogrammet är att Riksdagens långsiktiga sjöfartspolitiska beslut från 1996 skall kunna uppfyllas. Där angavs målen med den näringsinriktade sjöfartspolitiken enligt följande;</P> <P class="p33 ft17">att på olika sätt tillvarata sjöfartens möjligheter som en konkurrenskraftig exportnäring och därigenom stärka betalningsbalansen</P> <P class="p33 ft17">att den svenska handelsflottan tillförsäkras rimliga konkurrensvillkor.</P> <P class="p34 ft18">Inriktningen innebär att staten tar på sig ansvar för att skapa långsiktiga konkurrensförutsättningar för den svenska handelsflottan oberoende av medel som härvidlag nu eller på sikt skall användas. Formuleringen är anpassad till den allmänna näringspolitiska inriktningen Sverige idag tillämpar”</P> <P class="p35 ft5">Enligt direktiven skall jag lägga fram ett samlat handlingsprogram för att utveckla den svenska sjöfarten. Programmet skall ge nödvändig långsiktighet och uppfylla kravet på rimliga konkurrensvillkor i enlighet med riksdagens beslut. Med långsiktighet avser jag en sjöfartspolitik som bör gälla under åtminstone en femårsperiod. Med rimliga konkurrensvillkor avser jag sådana villkor som finns i våra konkurrentländer och som är förenliga med EU:s sjöfartspolitik.</P> <P class="p36 ft5">Riksdagens motiv för beslutet vilade på fem mål.</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td14"><SPAN class="p15 ft20">Handlingsprogram för den svenska sjöfarten <SPAN class="ft19">v</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft7"><SPAN class="ft17">Effektivitetsmålet </SPAN>som syftar till att skapa förutsättningar för en effektiv utrikeshandel.</P> <P class="p38 ft5"><SPAN class="ft8">Det handelspolitiska målet </SPAN>som syftar till att tillvarata handelsflottans möjligheter att stärka Sveriges bytesbalans.</P> <P class="p39 ft7"><SPAN class="ft17">Beredskapsmålet </SPAN>som syftar till att trygga Sveriges utrikeshandel vid ekonomiska eller politiska krissituationer. <SPAN class="ft17">Sysselsättningspolitiska målet </SPAN>som syftar till att skapa en bestående och lönsam sysselsättning för svenskt sjöfolk.</P> <P class="p40 ft17">Sjösäkerhets- och miljöpolitiska målet<SPAN class="ft7">, som har fått en alltmer framträdande roll.</SPAN></P> <P class="p35 ft7">Handlingsprogrammet bygger på strategin att i ett omedelbart perspektiv återställa konkurrenskraften för den svenska sjöfartsnäringen vad gäller bemanningskostnaderna och att i ett längre perspektiv skapa sådana förutsättningar i fråga om allmänna företagsvillkor, utbildning och forskning m.m. att näringen kan utvecklas och stärka sin konkurrenskraft.</P> <P class="p35 ft7">Det är min bedömning att om inte de kostnadssänkande åtgärderna genomförs snarast kommer riksdagens mål inte att kunna uppnås.</P> <P class="p33 ft7">Sveriges ambition bör vara att ligga steget före konkurrentländerna inom de områden som säkerställer långsiktig konkurrenskraft, främst när det gäller kompetensutveckling.</P> <P class="p41 ft12">Kostnadssänkande åtgärder</P> <P class="p42 ft8">Bidrag till kostnader för sociala avgifter bör betalas enligt de principer som redovisades i betänkande 1 SOU 1997:171 (58 000 kr per anställd 1998, vilket motsvarar ca 70 % av de statlig sociala avgifterna), att ge den svenskflaggade handelsflottan rimliga konkurrensvillkor.</P> <P class="p43 ft5">Kommentar:</P> <P class="p44 ft7">Det är min bedömning att om inte åtgärder vidtas nu kommer utflaggningen att forsätta under de närmaste åren. Det är också osäkert om utflaggat tonnage kommer att återflaggas till Sverige även om konkurrenssituationen senare förbättras.</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">vi </SPAN>Handlingsprogram för den svenska sjöfarten</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td6"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Det naturligaste och snabbaste sättet att likställa konkurrensvillkoren med andra <NOBR>EU-länders</NOBR> och Norges är att i Sverige genomföra motsvarande förändringar, som dessa länder har gjort vad gäller t.ex. beskattning och sociala avgifter. Konkurrensvillkoren blir då inte bara likvärdiga utan också mer jämförbara. Eftersom denna strategi förutsätter förändringar i skattelagstiftningen och utredningsdirektiven inte tillåter att jag lägger några förslag i skattefrågor avstår jag från att närmare gå in på hur en sådan strategi skulle kunna genomföras</P> <P class="p46 ft5">Eftersom den naturliga vägen inte synes öppen, återstår att fortsätta med den svenska stödmodellen till sjöfartsnäringen.</P> <P class="p44 ft17">Bidrag till kostnader för sociala avgifter bör betalas till säkerhetsbesättning på svenskflaggade färjor som ej åtnjuter taxfree, enligt samma princip som till den övriga handelssjöfarten. Detta skulle ge även färjesjöfarten rimliga konkurrensvillkor. Med färjor avser jag fartyg som tar både betalande passagerare och betalande gods.</P> <P class="p47 ft5">Kommentar:</P> <P class="p48 ft5">Färjenäringen bör omfattas av sjöfartspolitiken.</P> <P class="p44 ft7">Sjöfartsverket fastställer för varje fartyg den säkerhetsbesättning som krävs för att framföra fartyg. Med bidrag till kostnader för skatt och 58 000 kronor i bidrag till kostnader för sociala kostnader uppskattar jag kostnaden för stöd till säkerhetsbesättningen till 70 miljoner kronor per år.</P> <P class="p35 ft7">Ett stöd till säkerhetsbesättningen motsvarar en arbetskraftskostnadssänkning på 5 procent, vilket i storleksordning motsvaras av det av tyska staten nyligen beslutade stödet. Det är min bedömning att stöd till säkerhetsbesättningen skulle kunna förhindra utflaggning av svenska färjor.</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td18"><SPAN class="p15 ft20">Handlingsprogram för den svenska sjöfarten <SPAN class="ft19">vii</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td19"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td20"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft18">Förordningar och regler som berör fartygsförvärv, in- och utflaggning, säkerhet och miljö bör ses över i syfte att så långt som möjligt skapa harmonisering med de internationella reglerna.</P> <P class="p50 ft5">Kommentar:</P> <P class="p51 ft7">De särregler som finns idag har förhindrat inflaggning av fartyg. Även vid nybyggnation har reglerna inneburit att fartyg byggts till annan flagg. Redan beslutade särregler kan komma att ytterligare försämra möjligheterna att segla under svensk flagg.</P> <P class="p33 ft7">Det bör vara en självklarhet att anpassa reglerna för fartyg under svensk flagg till de som <NOBR>FN-organet</NOBR> IMO har beslutat om. Detta är i linje med <NOBR>EU-riktlinjerna.</NOBR></P> <P class="p33 ft7">Den totala kostnaden som de svenska särreglerna innebär för svensk sjöfart är svåra att beräkna. Genom att följa det internationella regelverket får parterna tydliga regler att rätta sig efter. Sverige bör inom IMO och inom EU arbeta för gemensamma tolkningar genom utarbetande av riktlinjer för flaggstaternas kontrollverksamhet. Kontrollmyndigheten bör dessutom kvalitetssäkra sina inspektörer, avseende tolkning av reglerna.</P> <P class="p46 ft17">Fartygsfonder bör utredas på samma grunder som redovisades i den sjöfartspolitiska utredningen, Sjöfart - Näring för framtiden, från 1995.</P> <P class="p50 ft5">Kommentar:</P> <P class="p44 ft5">Jag är i direktiven förhindrad att föreslå införandet av fonder. Fartygsfonder kan reducera främst de små och medelstora rederiernas kapitalkostnad över tiden, vilket kan bidra till en förnyelse av den svenska handelsflottan. Detta i sin tur höjer säkerheten och effektiviteten samt minskar belastningarna på miljön.</P> <P class="p52 ft7">Det är naturligt att i en sådan utredning också undersöka om det går att använda Skeppshypotekskassan för att administrera eventuella fonder, tillsammans med en allmän översyn av Skeppshypotekskassans och Rederinämndens roll i svensk framtida sjöfartsnäring.</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">viii </SPAN>Handlingsprogram för den svenska sjöfarten</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td6"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft12">Kompetenshöjande förslag</P> <P class="p42 ft17">Rederier i både den svensk- och utlandsflaggade flottan som tillhandahåller platser för utbildning förlagd ombord på fartyg bör få ett stöd. Stödets omfattning bör vara 20 000 kronor per befälselev och år samt 12 000 per elev i gymnasiets energiprogram och år.</P> <P class="p47 ft5">Kommentar:</P> <P class="p44 ft7">För att säkerställa tillgången på tillräckligt antal praktikplatser bör rederier som tillhandahåller platser för utbildning förlagd ombord få ersättning för detta. Detta kostar 14 miljoner per år, vilket bör betalas genom ökade anslag till helårsstudieplatserna för respektive individ.</P> <P class="p35 ft17">Ett nationellt program för tillämpad forskning bör tas fram. Staten och näringen bör årligen gemensamt satsa 25 miljoner kr på detta program.</P> <P class="p50 ft5">Kommentar:</P> <P class="p44 ft7">Med förlusten av varvsindustrin har sjöfartsforskningen och produktutvecklingen i Sverige hamnat på efterkälken. Den totala statliga sjöfartsrelaterade forskningen har senaste åren varit ca <NOBR>5-6</NOBR> miljoner per år med huvudsaklig inriktning på "utbildningsforskning" och teknik. Ekonomisk och samhällsorienterande forskning har i princip saknats helt. Universiteten får merparten av forskningsmedlen.</P> <P class="p46 ft7">Omfattande frågeenkäter och analyser i Sverige visar tydligt att en mer pragmatisk och näringsrelaterad utbildning efterfrågas och behövs. Bristen på ett nationellt forskningsprogram med tonvikt på utveckling och tillämpad forskning i samarbete med näringen hämmar utvecklingen av näringens långsiktiga konkurrenskraft.</P> <P class="p35 ft7">Finansiering bör ske med lika stora insatser från staten och sjöfartsnäringen.</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td22"><SPAN class="p15 ft20">Handlingsprogram för den svenska sjöfarten <SPAN class="ft19">ix</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td24"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft17">För att långsiktigt kunna stärka näringens konkurrenskraft krävs betydande kunskapshöjande åtgärder. En lista på sådana åtgärder finns i bilaga 2.</P> <P class="p50 ft5">Kommentar:</P> <P class="p44 ft7">Högskoleverket har genomfört en granskning av den svenska sjöbefälsutbildningen. Granskningen visar på ett stort behov av att reformera sjöbefälsutbildningen. I bilaga 2 till detta betänkande redovisas mer detaljerade förslag till kunskapshöjande åtgärder.</P> <P class="p54 ft21">Sjöfartsverket bör få ett tydligare sektorsansvar för sjöfarten. Det innebär att verket skall ha en initierande roll i samarbetet med de olika aktörerna inom sjöfartssektorn avseende frågor som rör:</P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Utbildning</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Tillämpad forskning.</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Miljö</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Säkerhet</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Regelgivning</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Internationellt samarbete inom EU samt IMO</SPAN></P> <P class="p56 ft7">Regeringen bör initiera en översyn av hur en samverkan inom sjöfartsektorn praktiskt skall utformas.</P> <P class="p57 ft12">Kostnader för förslagen</P> <P class="p41 ft5">Kostnaden för förslagen är 166,5 miljoner kronor per år, varav:</P> <P class="p58 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Utökat rederistöd till handelsflottan, 70 miljoner kronor.</SPAN></P> <P class="p59 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Införande av rederistöd till säkerhetsbesättning på färjor, 70 miljoner kr.</SPAN></P> <P class="p60 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Kostnad för utbildning förlagd ombord, 14 miljoner kr.</SPAN></P> <P class="p61 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Statens del av program för tillämpad forskning, 12,5 miljoner kr.</SPAN></P> <P class="p50 ft5">Kostnaden belastar statsbudgeten.</P> <P class="p62 ft5">Övriga förslag inryms i existerande budgetramar.</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">x </SPAN>Innehållsförteckning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td6"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft11">Innehållsförteckning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p15 ft22">FÖRFATTNINGSFÖRSLAG................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td26"><SPAN class="p63 ft22">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p15 ft22">1 UPPDRAGET OCH DISPOSITION AV</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p63 ft22">SLUTBETÄNKANDET .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p63 ft22">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p15 ft22">2 NÄRINGEN OCH KONKURRENSKRAFTEN................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p63 ft22">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p15 ft24">2.1 Nationell nivå ......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p63 ft24">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p15 ft24">2.2 Företagsnivån - rederinäringen........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p63 ft24">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p64 ft25">Definitioner av rederiernas strategiska marknader................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p63 ft25">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p64 ft25">Var finns de svenska rederierna representerade?...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td26"><SPAN class="p63 ft25">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p65 ft22">3 SJÖFARTEN - MARKNADER OCH OMVÄRLD.........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td26"><SPAN class="p63 ft22">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p64 ft24">3.1 Rederimarknaden.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p63 ft24">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p64 ft25">En internationell näring .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p63 ft25">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p64 ft25">Världshandelns utveckling ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p63 ft25">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p64 ft25">Tankmarknaden ...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p63 ft25">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p64 ft25">Torrlast och bulkmarknaderna..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p63 ft25">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p64 ft25">Containermarknaden............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p63 ft25">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p64 ft25">Feedermarknaden.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p63 ft25">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p64 ft25">RoRo och trailersystemen .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p63 ft25">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p64 ft25">Färjemarknaden ...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p63 ft25">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p64 ft25">Kylmarknaden......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td26"><SPAN class="p63 ft25">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p64 ft24">3.2 Hamnmarknaden..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p63 ft24">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p64 ft24">3.3 Övriga aktörer..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p63 ft24">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p64 ft25">Varv och underleverantörer ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p63 ft25">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p64 ft25">Konsulter och andra tjänsteföretag .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p63 ft25">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p64 ft24">3.4 De sjöfartspolitiska förutsättningarna .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p63 ft24">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p64 ft25">Världen ................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p63 ft25">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p64 ft25">EU och Europa.....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td26"><SPAN class="p63 ft25">34</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312915x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td27"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td28"><SPAN class="p63 ft20">Innehållsförteckning <SPAN class="ft19">xi</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td27"><SPAN class="p63 ft26">Norge ...................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td30"><SPAN class="p64 ft25">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Finland ................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Danmark ..............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Holland ................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td27"><SPAN class="p63 ft26">Tyskland ..............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p64 ft25">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p66 ft24">3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p63 ft27">Utbildning och rekrytering ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p64 ft24">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Sverige.................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Utbildningsplatser på fartyg .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Övrig utbildning...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p66 ft24">3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p63 ft27">Forskning och utveckling..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p64 ft24">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p66 ft24">3.7</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p63 ft27">Några nätverk inom sjöfartsnäringen..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td30"><SPAN class="p64 ft24">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr13 td33"><SPAN class="p66 ft22">4 DEN SVENSKA SJÖFARTSNÄRINGEN .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p64 ft22">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p66 ft24">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p63 ft27">Historisk beskrivning av näringen ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td30"><SPAN class="p64 ft24">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p66 ft24">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p63 ft27">Anställda och omsättning .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p64 ft24">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p66 ft24">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p63 ft27">Rederierna ........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p64 ft24">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Klassificering av rederier .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Marknadsområden ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td27"><SPAN class="p63 ft26">Rederierna och flaggan.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p64 ft25">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p63 ft27">4.4 Hamnarna .........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p64 ft24">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p66 ft24">4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p63 ft27">Övriga aktörer..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p64 ft24">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Underleverantörer och varv ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Tjänste och kunskapsföretag.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Landtransportörerna och lastägarna .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Övriga..................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p66 ft24">4.6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p63 ft27">Transporter på Sverige.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p64 ft24">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Volym ..................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Tonnage ...............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p66 ft24">4.7</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p63 ft27">Östersjöregionen...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td30"><SPAN class="p64 ft24">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p66 ft24">4.8</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p63 ft27">Regelverken ......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p64 ft24">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td27"><SPAN class="p63 ft26">Särregler som Sjöfartsverket beslutar om..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p64 ft25">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td33"><SPAN class="p63 ft25">Särregler beslutade av andra myndigheter än Sjöfartsverket .................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p64 ft25">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p66 ft24">4.9</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p63 ft27">Kostnaden för sjötransporter ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p64 ft24">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p63 ft27">4.10 Internationell konkurrenskraft ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p64 ft24">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p63 ft27">4.11 Sjöfartsnäringens betydelse för Sverige.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p64 ft24">96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312916x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">xii </SPAN>Innehållsförteckning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td6"><SPAN class="p63 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td34"><SPAN class="p66 ft22">5 FINANSIERINGS- OCH STRUKTURFRÅGOR</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p64 ft22">........... 98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p66 ft28">5.1 De svenska rederiernas ekonomi......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p64 ft24">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p66 ft28">5.2 Finansiering av rederier ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p64 ft24">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft29">Dagens finansiering av de svenska rederierna......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft25">Partrederier .........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft25">Skeppshypotekskassan.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft25">Befintliga avskrivningsregler ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft29">Kompletterande regler för beskattning.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p63 ft28">5.3 Förutsättningar för strukturrationaliseringar................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p64 ft24">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft25">Pågående strukturförändringar ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft25">Fartygstekniken...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft25">Utländska företagsetableringar ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft25">Rationaliseringspotentialen .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p63 ft25">Sammanfattning..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p64 ft25">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr13 td37"><SPAN class="p66 ft22">6 UPPFÖLJNING AV UTREDNINGENS BETÄNKANDE 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p67 ft24">OCH 2 .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p64 ft22">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td37"><SPAN class="p66 ft24">6.1 SOU1997:171Den svenskflaggade handelsflottans konkurrenskraft.116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft29">Den svenskflaggade sjöfartens kostnadsläge ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft29">Förändringar i den svenskflaggade flottan ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft29">Redogörelse för utvecklingen i Sverige ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft25">Sammanfattande bedömning ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td37"><SPAN class="p68 ft24">6.2 SOU 1998:49 Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft24">inom EU............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft24">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft29">Antaganden som låg som grund för utredningen .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft25">Kvarken ..............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft25">Ålandsundantaget ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft25">Åtgärder i Tyskland ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">122</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p63 ft25">Övriga förhållanden ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p64 ft25">122</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p63 ft25">Sammanfattande bedömning ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p64 ft25">123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td5"><SPAN class="p66 ft24">BILAGA 1: KOMMITTÉDIREKTIV ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p64 ft22">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td5"><SPAN class="p66 ft24">BILAGA 2: UTBILDNING OCH FOU.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p64 ft22">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td5"><SPAN class="p66 ft24">BILAGA 3: FINANSIERING ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td35"><SPAN class="p64 ft22">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td5"><SPAN class="p66 ft24">BILAGA 4: ENKÄT OCH INTERVJUER .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p64 ft22">179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td5"><SPAN class="p66 ft24">BILAGA 5: REFERENSLISTA ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p64 ft22">190</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312917x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td39"><SPAN class="p69 ft20">Innehållsförteckning <SPAN class="ft19">xiii</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td38"><SPAN class="p66 ft12">Figurförteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td40"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr19 td41"><SPAN class="p66 ft5">Figur 1: Samspelet i sjöfartsnäringen: styrka, svagheter, möjligheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p70 ft26">och hot...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p71 ft5">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td42"><SPAN class="p66 ft5">Figur 2: Varvsproduktion i världen resp. Sverige <NOBR>1950-1997............</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p71 ft5">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td42"><SPAN class="p66 ft19">Figur 3: Svenskkontrollerat tonnage, andel av handelsflottan............</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p71 ft5">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td42"><SPAN class="p66 ft5">Figur 4: Antal svenska rederier per segment, fördelat på stora</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td38"><SPAN class="p70 ft26">respektive små/medelstora företag.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td40"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p71 ft5">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td41"><SPAN class="p66 ft5">Figur 5: Svensk kontrollerade fartyg under svensk eller utländsk flagg,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td42"><SPAN class="p70 ft19">fördelat på stora respektive små/medelstora företag...........</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p71 ft5">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td41"><SPAN class="p66 ft5">Figur 6: Svenskkontrollerat tonnage (dwt) under svensk eller utländsk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr20 td41"><SPAN class="p70 ft5">flagg, fördelat på stora respektive små/medelstora företag . 70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td42"><SPAN class="p66 ft19">Figur 7: Antalet företag per verksamhetsområde avseende små och</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p70 ft26">medelstora rederier. ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p71 ft5">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td42"><SPAN class="p66 ft19">Figur 8: Antalet fartyg per verksamhetsområden avseende små och</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p70 ft26">medelstora rederier ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p71 ft5">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr20 td41"><SPAN class="p66 ft5">Figur 9: Dwt per verksamhetsområden avseende små och medelstora</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td38"><SPAN class="p70 ft26">rederier. ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td40"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p71 ft5">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td42"><SPAN class="p66 ft19">Figur 10: Antal fartyg per flagg i den svenskägda handelsflottan. .....</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p71 ft5">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td42"><SPAN class="p66 ft19">Figur 11: Antal fartyg per flagg i små/medelstora rederier................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p71 ft5">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td41"><SPAN class="p66 ft5">Figur 12: Antal svenska företag som kontrollerar fartyg under svensk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td38"><SPAN class="p70 ft26">eller utländsk flagg. ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td40"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p71 ft5">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td42"><SPAN class="p66 ft5">Figur 13: Dwt kontrollerat av svenska små och medelstora rederier</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p70 ft26">under svensk och utländsk flagg........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p71 ft5">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td38"><SPAN class="p66 ft26">Figur 14: Utrikes varutrafik - import. ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td40"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p71 ft5">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p66 ft26">Figur 15: Utrikes varutrafik - export................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p71 ft5">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr20 td41"><SPAN class="p66 ft5">Figur 16: Konkurrenskraft vs sjöfartsklustret. Källa: Öresundsregionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td42"><SPAN class="p70 ft19">som Europas framtida Maritima Center ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p71 ft5">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td41"><SPAN class="p66 ft5">Figur 17: Bild på den typiska fartygspriscykeln i några olika segment.108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr20 td41"><SPAN class="p66 ft5">Figur 18 Jämförelse av arbetskraftskostnad under olika fartygsregister</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td38"><SPAN class="p70 ft26">i Nordeuropa...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td40"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p71 ft5">117</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">xiv </SPAN>Innehållsförteckning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td6"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr21 td43"><SPAN class="p15 ft12">Tabellförteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td44"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td43"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 1: Utbildningsplatser och kostnader.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td44"><SPAN class="p63 ft5">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 2 Maritima kluster – baserat på direkt sysselsättning.............</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p63 ft5">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td43"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 3: Antal företag och sysselsättning per näringsgren. ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p63 ft5">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 4 Antal företag fördelat per omsättningsklass 1995 ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p63 ft5">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td43"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 5: Omsättning i '000 SEK per omsättningsklass. ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p63 ft5">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td43"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 6: Antal anställda per omsättningsklass 1995/1996. ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p63 ft5">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 7 Fördelning av anställda – baserat på 35 rederier.................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p63 ft5">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td43"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 8: Svensk kontrollerat tonnage (1/1 1998) och 1/7 1998. .......</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p63 ft5">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 9 Utrustningsleverantörer som har intervjuats: ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p63 ft5">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td45"><SPAN class="p15 ft5">Tabell 10 Östersjöländernas flotta - RoRo, färjor och containerfartyg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td43"><SPAN class="p72 ft25">1996 (exkl. Ryssland).......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p63 ft5">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p15 ft5">Tabell 11: Kvalitativ värdering styrkepositioner i viktiga maritima</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td43"><SPAN class="p72 ft25">nationer............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p63 ft5">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p15 ft5">Tabell 12: De starkaste nationerna, oprioriterad ordningsföljd..........</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p63 ft5">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td45"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 13 Svenska rederier utdrag ur resultat- och balansräkningar .100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td43"><SPAN class="p15 ft5">Tabell 14: Skeppshypotekskassans utlåning, 000 000 kr. ................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p63 ft5">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td43"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 15: Kostnad för stöd till färjerederierna................................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td44"><SPAN class="p63 ft5">124</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td46"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td47"><SPAN class="p15 ft20">Författningsförslag <SPAN class="ft19">1</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td48"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td49"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft11">Författningsförslag</P> <P class="p73 ft30">1 Förslag till ändring i förordning (1996:1559) om statligt bidrag till svensk sjöfart</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr16 td50"><SPAN class="p15 ft8">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td51"><SPAN class="p15 ft20">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft5">2 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p75 ft32">Bidrag för inbetald skatt på sjöinkomst och kostnader för socialavgifter skall, om inte annat följer av 7 §, lämnas efter ansökan till svenska fysiska eller juridiska personer eller till svenska partrederier som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på svenska <SPAN class="ft31">handels</SPAN>fartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik av betydelse för den svenska utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexporten.</P> <P class="p5 ft25">Förordning (1997:1222).</P> <P class="p76 ft32">Bidrag till den som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på <SPAN class="ft31">handels</SPAN>fartyg som även får föra passagerare skall lämnas endast för den del av besättningen som ingår i <SPAN class="ft31">minimi</SPAN>besättningen.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p77 ft32">Bidrag för inbetald skatt på sjöinkomst och kostnader för socialavgifter skall, om inte annat följer av 7 §, lämnas efter ansökan till svenska fysiska eller juridiska personer eller till svenska partrederier som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på svenska fartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik av betydelse för den svenska utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexporten. Förordning (1997:1222).</P> <P class="p78 ft25">3 §</P> <P class="p79 ft32">Bidrag till den som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på fartyg som även får föra passagerare skall lämnas endast för den del av besättningen som ingår i <SPAN class="ft31">säkerhets</SPAN>besättningen.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p80 ft5">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td53"><SPAN class="p81 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td54"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p82 ft32">Bidrag skall inte lämnas när det är fråga om <SPAN class="ft31">passagerarfartyg </SPAN>eller oljeplattformar. <SPAN class="ft31">Med passagerarfartyg avses i denna förordning fartyg som transporterar även andra passagerare än chaufförer till lastbilar som transporteras med fartyget.</SPAN></P> <P class="p83 ft32">Bidrag skall lämnas endast till den som ställer utbildningsplatser ombord till förfogande enligt Sjöfartsverkets anvisningar och som visar att det under bidragsperioden finns tillräckliga försäkringar för fartyget och dess drift.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p82 ft32">Bidrag skall inte lämnas när det är fråga om <SPAN class="ft31">endast passagerartransport </SPAN>eller oljeplattformar, <SPAN class="ft31">ej heller om fartyget säljer gods för ilandkonsumtion som ej är belastat med moms eller punkskatter, s.k. taxfree</SPAN>.</P> <P class="p84 ft32">Bidrag skall lämnas endast till den som ställer utbildningsplatser ombord till förfogande enligt Sjöfartsverkets anvisningar och som visar att det under bidragsperioden finns tillräckliga försäkringar för fartyget och dess drift.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p5 ft5">5 §</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p82 ft32">Bidrag till kostnader för socialavgifter skall lämnas med <SPAN class="ft31">45 000 </SPAN>kr per kalenderår och årsarbetskraft, om inte annan beräkningsgrund skall tillämpas enligt 10 § andra stycket.</P> <P class="p83 ft33">Som en årsarbetskraft räknas en sjöman som varit anställd i 365 dagar under ett kalenderår.</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p82 ft32">Bidrag till kostnader för socialavgifter skall lämnas med <SPAN class="ft31">58 000 </SPAN>kr per kalenderår och årsarbetskraft, om inte annan beräkningsgrund skall tillämpas enligt 10 § andra stycket.</P> <P class="p83 ft33">Som en årsarbetskraft räknas en sjöman som varit anställd i 365 dagar under ett kalenderår.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td56"><SPAN class="p15 ft25">Har en sjöman</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p15 ft25">varit anställd kor-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p15 ft25">Har en sjöman</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p85 ft25">varit anställd kor-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p15 ft25">tare tid än 365</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p15 ft25">dagar skall bidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p15 ft25">tare tid än 365</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p15 ft25">dagar skall bidrag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td50"><SPAN class="p15 ft25">lämnas med ett i motsvarande mån</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td59"><SPAN class="p15 ft25">lämnas med ett i motsvarande mån</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td50"><SPAN class="p15 ft25">reducerat belopp.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td59"><SPAN class="p15 ft25">reducerat belopp.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td50"><SPAN class="p15 ft25">Förordning (1998:968)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p15 ft25">Förordning (1998:968)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td60"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td61"><SPAN class="p15 ft20">Uppdraget och disposition av slutbetänkandet <SPAN class="ft19">3</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td63"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p86 ft16"><SPAN class="ft11">1</SPAN><SPAN class="ft34">Uppdraget och disposition av slutbetänkandet</SPAN></P> <P class="p32 ft7">Den Sjöfartspolitiska utredningen lyfte i sitt betänkande Svensk Sjöfart - Näring för framtiden (SOU 1995:112) fram två problem som ansågs särskilt väsentliga att utreda. Det ena berörde struktur- och lönsamhetsfrågor för den svenska handelsflottan. Utredningen menade att dessa frågor är viktiga att belysa mer ingående. Det andra är hur bl.a. kapitalförsörjningen skulle kunna förbättras främst för små och medelstora rederier.</P> <P class="p35 ft7">Direktiven gav mig uppdraget att ”kartlägga främst de små och medelstora rederiernas struktur och lönsamhet”. Jag skall också analysera orsakerna till lönsamhetsproblemen och klarlägga problem som rör nyetablering av rederier, samt ange vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta från branschens sida och om behov även kan anses finnas av åtgärder från statens sida.</P> <P class="p46 ft7">I mitt uppdrag ingår även att utreda om det s.k. partrederisystemet kan utvecklas.</P> <P class="p51 ft7">Jag gör i detta betänkande dessutom en uppföljning på de två delbetänkanden som jag har presenterat.</P> <P class="p87 ft5"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft35">Den svenskflaggade handelsflottans konkurrenskraft</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft35">Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas inom EU</SPAN></P> <P class="p35 ft7">I mitt uppdrag ingår att presentera ett handlingsprogram för att utveckla den svenska sjöfartsnäringen.</P> <P class="p51 ft7">I utredningsdirektiven för handlingsprogrammet poängterades att det skall ge nödvändig långsiktighet och uppfylla kravet på rimliga konkurrensvillkor i enlighet med riksdagens beslut och vara finansierat. Mitt förslag till åtgärdsprogram får inte omfatta skattefrågor.</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">4 </SPAN>Uppdraget och disposition av slutbetänkandet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">Jag är dock oförhindrad att analysera vilka effekter det generella skattesystemet i sin helhet har på sjöfartsnäringen. För statens del finns det också ett intresse av att bedöma om de generella näringspolitiska instrumenten kan bidra till att på sikt skapa bättre förutsättningar för ökad tillväxt och lönsamhet.</P> <P class="p89 ft7">Jag har valt att definiera sjöfartsnäringen utifrån de nätverk av branscher eller delbranscher som för sin näring huvudsakligen är beroende av sjöfarten, s.k. kluster. Det innebär att utöver rederierna, skeppsmäklarna, agenterna, hamnarna och varven dvs. de aktörer som traditionellt anses utgöra kärnan i näringen, ingår även underleverantörer som är direkt knutna till deras produktion, t.ex. utrustningsleverantörer, skeppshandel m.m. Det är relativt lätt att identifiera rederierna, mäklarna, agenterna, hamnarna och varven, men svårare att identifiera deras underleverantörer, samt att fastställa om de skall anses ingå i näringen eller inte. Utgångspunkten är, oavsett branschtillhörighet, att företaget skall anses ingå i näringen om dess verksamhet till övervägande del är beroende av sjöfartsnäringen.</P> <P class="p90 ft7">Ett av näringens problem är att den tack vare sin kostnads- och sysselsättningseffektivitet har minskat i nationalekonomisk betydelse, vilket kan leda till att dess konkurrensförutsättningar och utvecklingsmöjligheter inte uppmärksammas på samma sätt som i andra näringar med större antal sysselsatta.</P> <P class="p89 ft7">Detta har inneburit att de enskilda företagen internationaliserats vad avser ägandet och skaffat sig relationer internationellt i syfte att kunna etablera de nödvändiga nätverken för långsiktig konkurrenskraft. Allianser i syfte att uppnå skalfördelar både på kostnads- och intäktssidan har redan skapats och utvecklingen kommer att accentueras de närmaste åren.</P> <P class="p89 ft7">Detta har medfört att sjöfartsnäringen nu befinner sig i en utveckling mot en tvådelning enligt följande.</P> <P class="p91 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">En med inriktning mot mindre företag som rederier, agenter och hamnar, därför att det finns ett lokalt behov av deras tjänster. Med stor sannolikhet kommer även dessa att integreras i ett eu-</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td60"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td61"><SPAN class="p15 ft20">Uppdraget och disposition av slutbetänkandet <SPAN class="ft19">5</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td63"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft7">ropeiskt marknadssystem och ägandet kommer att i väsentligt högre grad på sikt att ligga utanför Sverige.</P> <P class="p93 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">En annan inriktning mot ett fåtal större internationella företag, rederier och underleverantörer, med relativt stora marknadsandelar inom sina specialområden. Dessa företags konkurrenskraft och lokalisering är uteslutande en fråga om de enskilda företagens skicklighet och ägarförhållanden. Kopplingen till Sverige blir allt svagare.</SPAN></P> <P class="p94 ft7">Avsikten med detta betänkande är att ge ett handlingsprogram som motverkar ovanstående tvådelning och istället främjar <SPAN class="ft17">hela </SPAN>sjöfartsnäringens utveckling på lång sikt.</P> <P class="p21 ft7">Ytterligare en målsättning med betänkandet är att föreslå åtgärder som gör att Riksdagens sjöfartspolitiska mål från 1996 uppfylls.</P> <P class="p21 ft17">”Målet med den näringsinriktade sjöfartspolitiken ges följande lydelse:</P> <P class="p95 ft17">att på olika sätt tillvarata sjöfartens möjligheter som en konkurrenskraftig exportnäring och därigenom stärka betalningsbalansen</P> <P class="p21 ft8">att den svenska handelsflottan tillförsäkras rimliga konkurrensvillkor.</P> <P class="p96 ft18">Inriktningen innebär att staten tar på sig ansvar för att skapa långsiktiga konkurrensförutsättningar för den svenska handelsflottan oberoende av medel som härvidlag nu eller på sikt skall användas. Formuleringen är anpassad till den allmänna näringspolitiska inriktningen Sverige idag tillämpar”</P> <P class="p89 ft7">I 1995 års sjöfartspolitiska utredning fanns en uppfattning om att det i Sverige finns för många små rederiföretag sett i relation till det totala antalet rederier och att en strukturomvandling skulle kunna leda till förstärkt konkurrenskraft för den svenska rederinäringen.</P> <P class="p89 ft7">I detta betänkande omfattas begreppet svensk rederinäring rederier med säte i Sverige och med strukturrationaliseringar avser jag företagsköp eller försäljningar, sammanslagningar eller uppsplittringar eller olika former av samarbete som påverkar strukturen dvs.</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">6 </SPAN>Uppdraget och disposition av slutbetänkandet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">sammansättning av aktörer, ägande, management, operation och marknad samt fartygstyper. Investeringar i nya fartyg eller andra former av rationaliseringar som syftar till att sänka kostnaderna eller öka intäktskapaciteten berörs följaktligen inte här.</P> <P class="p21 ft5">Förevarande rapport är baserad på ett stort antal utredningar och publikationer. De flesta är omnämnda i referenslistan. Ett sådant bidrag har varit de ej publicerade bilagor som gjordes i samband med den sjöfartspolitiska utredningen 1995. Även rapporter som är utförda i Sjöfartsverkets regi är flitigt använda.</P> <P class="p97 ft7">Jag har haft ett flertal möten med berörda parter. Jag har även tillgodogjort mig externa experters syn på ett flertal av de områden som utredningen går igenom.</P> <P class="p21 ft5">Jag har uppdragit åt Sjöfartens Analys Institut Research (SAIR) att bistå med siffror och sakkunskap rörande utredningen. Det har även varit behjälpligt i arbetet med att utforma och analysera en enkät till Sveriges samtliga rederier och en utredning om de svenska underleverantörerna.</P> <P class="p98 ft7">Betänkande är upplagt så att jag först beskriver min syn på vad som menas med konkurrenskraft, därefter går jag igenom sjöfartsnäringens marknad och omvärld innan jag genomför en analys av den svenska sjöfartsnäringen. Betänkandet fortsätter med en genomgång av förutsättningarna för finansieringsrespektive strukturfrågorna, innan jag följer upp betänkandena 1 och 2.</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td69"><SPAN class="p15 ft20">Näringen och konkurrenskraften <SPAN class="ft19">7</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td70"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td71"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft11">2 Näringen och konkurrenskraften</P> <P class="p99 ft5">Analyser<SPAN class="ft36">1 </SPAN>av nationella industriella kluster har gjorts i ett <NOBR>20-tal</NOBR> länder och de har haft viktiga näringspolitiska konsekvenser i bl.a. Danmark, Finland, Holland och Norge. Analyserna har medfört en fokusering av näringspolitiken till att förbättra företagens kunskaps- och kompetensförsörjning och för att stimulera samarbetet mellan företagen och staten. Företag som ingår i ett kluster är bättre rustade att möta internationell konkurrens genom tillgången till de kunskaps- kompetensresurser som finns hos andra företag i klustret. Analyserna har visat att det finns ett utrymme för näringspolitik vid sidan om finanspolitikens makroekonomiska medel. Det är inte enbart faktorkostnader, växelkurser etc. som är viktiga för näringslivets internationella konkurrensförmåga och utvecklingspotential.</P> <P class="p100 ft7">Ett näringskluster eller nätverk bygger inte enbart på affärsrelationer mellan företag. Inom sjöfartsnäringen spelar relationer mellan företag och myndigheter (Sjöfartsverket), regering (Närings- och finansdepartementen) och riksdag, kommuner (hamnförvaltningar), organisationer, utbildnings- och forskningsinstitutioner en central roll för <NOBR>klustrets-/nätverkets</NOBR> funktion.</P> <P class="p35 ft7">Kunskapsutveckling och kunskapsöverföring är särskilt viktiga funktioner som inom sjöfarten sker via forskning, utvecklingsprojekt och utbildning, samt via insatser från statliga myndigheter och verk. Kunskapsöverföringar sker också vid det löpande samarbetet mellan rederier, klassningssällskap, varv och utrustningsleverantörer och vid samarbetet mellan hamnar, lastägare och transportföretag. Även när sjöfartsutbildad personal går från rederierna till</P> <P class="p101 ft38"><SPAN class="ft37">1 </SPAN><SPAN class="ft25">Tor Wergeland </SPAN>Delrapport om klyngedannelser og shipping, <SPAN class="ft25">1998</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312926x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">8 </SPAN>Näringen och konkurrenskraften</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">lastägarnas/transportföretagens skeppningsavdelningar uppstår naturliga kunskapsöverföringar. Utan detta samspel mellan branscher och företag inom näringen, som för svensk del har skapat en hög teknisk/kommersiell sjöfartskunskap, försvåras en fortsatt framgångsrik utveckling inom hela sjöfartsnäringen. Dessutom försvåras möjligheterna att delta i det internationella forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs inom bl.a. EU.</P> <P class="p102 ft39">Transportköpare</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p103 ft39">Rederier</P> <P class="p104 ft39">Hamnar</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p105 ft40">S</P> </DIV> <DIV id="id_2_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td30"><SPAN class="p106 ft41">E</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr22 td30"><SPAN class="p107 ft42">R</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td74"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td72"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td75"><SPAN class="p108 ft43">V</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td74"><SPAN class="p109 ft44">K</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td76"><SPAN class="p110 ft45">M</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td30"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td30"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p111 ft47">A</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p15 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p15 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p15 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p112 ft49">A</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p15 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p15 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p15 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td30"><SPAN class="p15 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p113 ft51">N</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p114 ft52">Relationer<INGENBILD zsrc="GMB312926xi2.jpg/" id="inl_img1"></P> <P class="p115 ft53">Produkter</P> <P class="p116 ft53">Kravspecifikation</P> <P class="p116 ft53">Erfarenheter/</P> <P class="p116 ft54">Kunskap</P> <P class="p116 ft54">Lösningar</P> <P class="p116 ft54">Skalfördelar</P> </DIV> <DIV id="id_2_4"> <P class="p117 ft39">Riksdag, regering och Myndigheter</P> <P class="p118 ft39">Institutioner/ FoU</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p119 ft55">K</P> <P class="p120 ft57">O<SPAN class="ft56">M</SPAN></P> <P class="p121 ft58">Varv/underleverantörer</P> <P class="p122 ft59">Sjöfartens Analys Institut</P> <P class="p123 ft60">The Institute of Shipping Analysis</P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr25 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td77"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td28"><SPAN class="p124 ft61">N</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td36"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td77"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td78"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td79"><SPAN class="p125 ft63">O</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr27 td36"><SPAN class="p126 ft64">M</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td77"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td78"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td36"><SPAN class="p127 ft65">I</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td28"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td80"><SPAN class="p128 ft66">T</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td81"><SPAN class="p129 ft67">A</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p15 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td77"><SPAN class="p15 ft70"><SPAN class="ft69">U</SPAN>NIK</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p15 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p15 ft68">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td28"><SPAN class="p15 ft71">Tjänsteleverantörer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td36"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td77"><SPAN class="p130 ft39">Land-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td78"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td36"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td36"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td78"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td36"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td28"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft39">transportörer</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_4"> <P class="p132 ft17">Figur 1: Samspelet i sjöfartsnäringen: styrka, svagheter, möjligheter och hot.</P> <P class="p133 ft7">Fungerar inte kommunikationen och samverkan i klustret försvagas följaktligen konkurrenskraften långsiktigt. Jag kommer i det följande att visa hur det svenska sjöfartsklustret sedan början på 1970- talet genomgått förändringar både på nationell och företagsnivå som nu allvarligt hämmar den svenska sjöfartsnäringens långsiktiga konkurrenskraft.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td69"><SPAN class="p15 ft20">Näringen och konkurrenskraften <SPAN class="ft19">9</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td70"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td71"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft12"><SPAN class="ft12">2.1</SPAN><SPAN class="ft74">Nationell nivå</SPAN></P> <P class="p42 ft5">Ett viktigt nationellt mål är att uppnå en hög och ökande levnadsstandard för medborgarna. Förmågan till att realisera detta är avhängigt av hur nationens resurser utnyttjas. En nations levnadsstandard är följaktligen en funktion av företagens och statens förmåga att uppnå en hög produktivitet och öka denna. Det är viktigt att identifiera nationella särdrag som bidrar till att ett lands företag kan skapa och behålla konkurrensfördelar inom olika branscher. Om ett tillräcklig antal branscher eller stora näringar framstår som konkurrenskraftiga, kommer också nationens konkurrenskraft att vara stark. Därmed riktas uppmärksamheten mot enskilda branscher och näringar. Sjöfartsnäringens nationella ekonomiska betydelse kan följaktligen ses som de bidrag som näringen ger till Sveriges konkurrenskraft direkt, men också indirekt, genom att tillhandahålla effektiva transporter.</P> <P class="p135 ft7">Under de senaste åren har det skrivits en del om industriella kluster, dvs. sådana som har medfört att vissa länder har haft stor framgång med sin export. Det finns tre anledningar till klusterbildningar:</P> <P class="p136 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">En geografisk koncentration av verksamhet kommer över tiden att generera en stor samling med specialiserade medarbetare som gruppen av företag bättre kan utnyttja.</SPAN></P> <P class="p137 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">En koncentration skapar en mer effektiv marknad för insatsvaror, både vad gäller kvalitet, pris och lägre transportkostnader.</SPAN></P> <P class="p138 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Information sprids normalt lättare lokalt än över stora avstånd - informationsutbytet blir effektivt - idéer sprids lättare. Detta kallas ofta för ”technological spillovers”.</SPAN></P> <P class="p46 ft7">Dessa tre förhållanden kan i stor grad förklara många av de klusteranalyser som diskuterats i litteraturen<SPAN class="ft75">2</SPAN>. I dag finns det en klar tendens till att lägga mest vikt på det sista punkten - idéspridning och att studera de positiva spridningseffekterna av koncentrerad forskning och utvecklingsaktiviteter.</P> <P class="p139 ft38"><SPAN class="ft37">2 </SPAN><SPAN class="ft25">Tor Wergeland </SPAN>Delrapport om klyngedannelser og shipping, <SPAN class="ft25">1998</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">10 </SPAN>Näringen och konkurrenskraften</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p140 ft5">Senare forskning<SPAN class="ft36">3 </SPAN>har också visat att klusterbildningar inte bara är ett fenomen som präglar högteknologiska verksamheter, även om Silicon Valley fortfarande är ett favoritexempel på klusterbildning. Forskningen pekar också på att det ofta är rena tillfälligheter bakom att ett bestämt kluster uppstår. Ett sådant exempel inom sjöfarten är från Hobart, Tasmanien, där ett fartyg kolliderade 1980 med stadens enda bro som raserades. En fiskare såg en möjlighet att tjäna pengar genom att frakta passagerare över floden. Han insåg snart att en bättre båt måste införskaffas och byggde därför egenhändigt den första australiska katamaranen (i stål). I dag är Tasmanien ledande på katamaranproduktion i världen, knappt 20 år efter denna händelse.</P> <P class="p100 ft7">Studerar man den omfattande litteratur som finns om klusterbildningar kan denna indelas i 3 huvudkategorier.</P> <P class="p141 ft7"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft76">Huvudinriktning på externa effekter av kunskap, forskning och utveckling. Här förklaras tillväxt med utgångspunkt i de positiva spridningseffekterna av kunskapsutveckling.</SPAN></P> <P class="p137 ft7"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft76">Samspelet mellan stordriftsfördelar, transportkostnader och geografi, en teori för internationell handel och lokalisering av företag, som i hög grad bygger på regionalekonomiska kriterier.</SPAN></P> <P class="p137 ft7"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft76">Under senare år har det kommit en rad nya bidrag till en annan typ av handelsteori, som i stor utsträckning bygger på idén om klusterbildning. Ett företags, branschs, eller nations konkurrensförmåga bestäms enligt denna teori av ett antal faktorer:</SPAN></P> <P class="p142 ft5"><SPAN class="ft5">(i)</SPAN><SPAN class="ft77">Produktionsfaktorer</SPAN></P> <P class="p142 ft5"><SPAN class="ft5">(ii)</SPAN><SPAN class="ft78">Efterfrågeförhållanden</SPAN></P> <P class="p142 ft5"><SPAN class="ft5">(iii)</SPAN><SPAN class="ft79">Relaterade industrier</SPAN></P> <P class="p142 ft5"><SPAN class="ft5">(iv)</SPAN><SPAN class="ft80">Konkurrensförhållanden</SPAN></P> <P class="p142 ft5"><SPAN class="ft5">(v)</SPAN><SPAN class="ft81">Myndigheters roll</SPAN></P> <P class="p142 ft5"><SPAN class="ft5">(vi)</SPAN><SPAN class="ft80">Tillfälligheter</SPAN></P> <P class="p143 ft7">De centrala faktorerna är de fyra första, medan de två sista påverkar ramförutsättningarna i betydande grad. I sin yttersta konsekvens</P> <P class="p144 ft38"><SPAN class="ft37">3 </SPAN><SPAN class="ft25">Tor Wergeland </SPAN>Delrapport om klyngedannelser og shipping, <SPAN class="ft25">1998</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td83"><SPAN class="p15 ft20">Näringen och konkurrenskraften <SPAN class="ft19">11</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">kommer svaghet i en eller flera av de fyra huvudfaktorerna att begränsa branschens förmåga till att förstärka konkurrenskraften.</P> <P class="p33 ft7">I en analys av den svenska sjöfartens konkurrenskraft i ett nationellt perspektiv måste man beakta att en av de viktigaste förändringarna inom sjöfartsnäringen är den internationalisering som främst rederinäringen genomgått. Från att tidigare har varit nationellt beroende av kapital och arbetskraft är rederinäringen, på grund av den utbredda användningen av öppna register, helt beroende av en internationell arbetskraftsmarknad.</P> <P class="p35 ft7">Näringskluster har traditionellt definierats som nationella kluster, men de kommer i allt högre grad att i framtiden ses som regionala eller internationella kluster. Det betyder att den nationella näringspolitiken i allt högre grad måste anpassas till regionala och internationella förhållanden om den egna näringens konkurrenskraft skall kunna utvecklas positivt.</P> <P class="p46 ft7">Det betyder att sjöfartsnäringen, som kommit mycket långt i internationaliseringen jämfört med andra näringsgrenar, måste överbrygga svagheter i de svenska klustret genom ökat samarbete. En naturlig strategi för att nå ett sådant samarbete är att förstärka de svenska styrkepositionerna och att söka relationer och kommunikation med sjöfartsmiljöer som har likartade ramförutsättningar och värderingar som den svenska miljön.</P> <P class="p145 ft12"><SPAN class="ft12">2.2</SPAN><SPAN class="ft74">Företagsnivån - rederinäringen</SPAN></P> <P class="p146 ft7">Tillväxten under 1950- och <NOBR>60-talen</NOBR> lade grunden för skalekonomin som ett av de viktigaste konkurrensmedlen. Lågkostnadsfilosofin, lägsta kostnad per producerad enhet, var den dominerande strategin och den förknippades med att den största producenten på marknaden, dvs. den med högst marknadsandel och/eller störst produktionsanläggning (fartyg), också borde ha den starkaste konkurrenspositionen. Under denna tid fluktuerade konjunkturerna kring en stabil uppåtgående trend.</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">12 </SPAN>Näringen och konkurrenskraften</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Under turbulensen på <NOBR>70-talet</NOBR> med mognande marknader och stagnerande volymer förändrades förutsättningarna, men trots detta kunde företag som opererade på mogna marknader med fallande volymer vara lönsamma. Förklaringen till detta var ofta en konsekvent genomförd produkt- och marknadsdifferentiering. Historiskt sett kan vi skönja tre allmängiltiga huvudfilosofier som rederierna har använt sig av:</P> <P class="p147 ft5"><SPAN class="ft8">Lågkostnad: </SPAN>Skalekonomi och låga kostnader.</P> <P class="p44 ft17">Marknad- och/eller produktdifferentiering: <SPAN class="ft7">En långtgående produktutveckling mot kundanpassning.</SPAN></P> <P class="p33 ft7"><SPAN class="ft17">Anpassning ("timing"): </SPAN>Innebär i princip att man köper och säljer sitt tonnage i rätt tid.</P> <P class="p51 ft7">Små differentieringsmöjligheter och små möjligheter att uppnå skalfördelar i driften eller i marknadspositionen innebär att timingen och ett långsiktigt perspektiv blir helt avgörande för verksamhetens utveckling.</P> <P class="p35 ft5">Det är alltså viktigt att köpa och sälja fartygen vid rätt tidpunkt. Detta gäller både vid nykontraktering och vid andrahandsköp och det är speciellt påtagligt i de stora marknaderna, t.ex. inom standardsjöfart, som kommer att beröras längre fram. Köp och försäljning av fartyg betraktas ofta som investeringar men de kan också ses som ett naturligt inslag i driften av ett rederi. Fartygen representerar en kapacitet som utgör en mobil internationell kapacitet. I rederinäringen fluktuerar alltid fartygspriserna - de ständiga frågorna är om storleken och tidsperspektivet på svängningarna. Det krävs erfarenhet, långsiktighet och tålamod för att köpa och sälja i rätt tid. Förenklat handlar det om att våga köpa när det är dåligt och att sälja när det är bra på marknaden. Det är följaktligen viktigt att läsa marknaderna, konjunkturen och att förutse aktörernas beteende på marknaden, dvs. i tid se de strukturella förändringarna i världsekonomin och marknaden. Utöver detta gäller det att skapa nödvändiga finansiella resurser och politisk förståelse för rederinäringens avvikande karaktär jämfört med andra branscher.</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td83"><SPAN class="p15 ft20">Näringen och konkurrenskraften <SPAN class="ft19">13</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Som i de flesta andra branscher står flera strategier till rederiernas disposition, men deras relativa betydelse kan variera över tiden.</P> <P class="p148 ft82">Definitioner av rederiernas strategiska marknader</P> <P class="p100 ft7">I Sverige används olika definitioner av rederiernas marknader. Jag har valt att använda begreppen Inre fart, Europasjöfart och Oceansjöfart för geografisk positionering.</P> <P class="p33 ft7">Inre fart är när minst en av hamnarna ligger i Sverige. Europasjöfart är sjöfart inom Europa och Oceansjöfart när minst en av hamnarna är utomeuropeisk. Utöver detta användes i detta betänkande en rad definitioner som kommer av den fartygsteknik som används.</P> <P class="p35 ft7">Inom ramen för samtliga begrepp ovan förekommer nedan följande typer av affärsstrategiskt definierade marknader.</P> <P class="p34 ft5"><SPAN class="ft8">Standardsjöfart, </SPAN>ca 73 % av världsmarknaden, beräknas minska till ca 40 % p.g.a. att främst råoljetankmarknaden ändrar karaktär genom att miljö- och säkerhetsfrågorna lyfts upp till ett strategiskt plan i oljebolagen. Sjöfart där det inte finns någon skalfördel i driften av fartygen. Kundkontakten är liten och fartygen är standardiserade, vilket gör att de lätt kan säljas på andrahandsmarknaden. Detta har varit typiskt för råoljetankmarknaden och bulkmarknaden. I dag är containermarknaden på väg att bli standardsjöfart.</P> <P class="p149 ft7">I en renodlad standardsjöfart krävs ofta endast grundläggande kompetenser, som innebär att besättningarna eller innehavaren av enskilda befattningar relativt lätt kan bytas ut. Det som behövs är huvudsakligen grundläggande nautisk och teknisk kompetens och att behörighetskrav och certifikat finns på plats. Däremot ställer standardsjöfart stora krav på företagsledningens förmåga att kunna följa sjöfartskonjunkturen och göra de rätta befraktnings- och köp/säljbesluten.</P> <P class="p150 ft83"><SPAN class="ft18">Kontraktsjöfart, </SPAN>ca 20 % av marknaden, förväntas öka till ca 50 %, är en utvecklad variant av standardsjöfarten där kundrelationen betyder mycket, men där produkten inte behöver vara tekniskt avancerad. För att lyckas krävs gott renommé, god kontroll över kostna-</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">14 </SPAN>Näringen och konkurrenskraften</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">derna och en stor flotta som kan ge täta och reguljära transporter. Kunden kräver regularitet och frekvens, vilket innebär att storleken på verksamheten är väsentlig sett ur logistiskt perspektiv. Poolverksamhet och långa kontrakt är vanliga inslag. Både kemikalietransporter och linjetrafik har karaktären av kontraktssjöfart och kan utföras av olika kombinationsfartyg och <NOBR>RoRo-lösningar.</NOBR></P> <P class="p54 ft83"><SPAN class="ft18">Industrisjöfart, </SPAN>ca 2 % av världsmarknaden, förväntas växa till ca 4 %, är ytterligare ett steg närmare kunden. Ett rederi som vill lyckas genom att satsa på industriell sjöfart måste kunna lösa sina kunders transportproblem på bästa tänkbara sätt. Representeras av exempelvis bil- och kryssningsmarknaderna. <NOBR>RoRo-fartyg</NOBR> kan operera i ett industrikoncept med laster både till bil- och skogsindustrin. Ty- piskt är att det ofta finns en relation med en eller ett fåtal lastägare och transportören. Fartygen ingår i en industriell verksamhet där logistiken är integrerad med produktionen. Industrisjöfart medför följaktligen en hög grad av differentieringsmöjligheter och har också ofta karaktären av intraregional sjöfart. Det tar lång tid att etablera sig och det är förknippat med stora kostnader för utomstående att ta sig in på marknaden.</P> <P class="p18 ft7">Även inom standardsjöfarten förekommer långtidskontrakt men den är då beroende av kapacitetsutnyttjandet i de enskilda marknaderna. Stiger fraktraterna börjar lastägarna att söka längre kontrakt och tvärtom när frakterna börjar att sjunka. Därför utgör denna form av långtidskontrakt en form av standard- och inte kontraktssjöfart. Graden av industrisjöfart bestäms av möjligheterna till differentiering som bl.a. är beroende av fem faktorer :</P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft5">1)</SPAN><SPAN class="ft78">Leverantörsstrukturen</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft5">2)</SPAN><SPAN class="ft78">Möjligheten att nå skalfördelar</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft5">3)</SPAN><SPAN class="ft78">Homogen vs heterogen produkt</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft5">4)</SPAN><SPAN class="ft78">Graden av likvida andrahandsmarknader</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft5">5)</SPAN><SPAN class="ft78">Kundstrukturen och typen av kundrelation</SPAN></P> <P class="p35 ft7">Ju fler faktorer som stämmer in på industrisjöfart, desto större krav ställs på rederiets kompetens, tekniskt och marknadsmässigt i land och till sjöss.</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td83"><SPAN class="p15 ft20">Näringen och konkurrenskraften <SPAN class="ft19">15</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td84"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td85"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7"><SPAN class="ft17">Specialsjöfart, </SPAN>ca 5 % av världsmarknaden, förväntas öka till ca 6 %, representerar via tekniken en unik produkt. Denna typ av marknad har mycket gemensamt med industrisjöfarten, men får anses vara ännu mer tekniskt förfinad. En marknad med speciella tekniska krav och ofta relativt smala kundbaser av typen dykfartyg, tunglyftsfartyg, arbetsfartyg samt i mindre utsträckning LPG (liquidfied petroleum <NOBR>gas)-fartyg</NOBR> och kylfartyg. Inträdes och utträdeskostnaderna till marknaderna är relativt höga. Det är svårt att nå kostnadsfördelar genom att driva fler fartyg, däremot kan det finns betydande fördelar i att dominera marknaden.</P> <P class="p41 ft82">Var finns de svenska rederierna representerade?</P> <P class="p100 ft7">Den svenska rederinäringen finns representerad i samtliga typer av strategiska rederimarknader dels av historiska skäl och dels av att det finns starka band till den svenska exporten och importen. Det förekommer olika fartygstekniker i flera olika typer av strategiska rederimarknader. Det finns följaktligen en gråskala i definitionerna som medför att samma rederi kan förekomma i flera olika typer av marknader. Det behöver inte vara <NOBR>fartygs-,</NOBR> lasthanteringstekniken, lastslaget eller värdet per lastenhet som avgör vilken strategisk typ en speciell marknad utgör.</P> <P class="p40 ft7">Trafik med t.ex. RoRo fartyg kan vara standardsjöfart när trafiken avser standardiserade tjänster utan någon egen egentlig kundkontakt. Ren linjetrafik med RoRo fartyg där lasten kommer från ett stort antal lastägare har betydande drag av standardsjöfart i sig även om just linjeverksamheten i sig också skapar vissa drag av kontraktskaraktär. Standardsjöfart utgör den absolut största delen av sjöfartsmarknaden och är också den typ av sjöfart där kostnad och "timing" i kapacitetsanpassning är betydelsefullast för lönsamheten. I dessa "perfekta" marknader har den genomsnittliga lönsamheten varit låg sedan andra världskriget. Främst beroende på en snabb teknikutveckling mot större rationellare tonnage och stigande nybyggnadspriser som tillsammans med förväntningar om en ökande efterfrågan lett till för snabb kapacitetsutbyggnad.</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">16 </SPAN>Näringen och konkurrenskraften</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">När verksamheten får karaktären av <NOBR>kontrakts-,</NOBR> special- och industrisjöfart, blir kraven på unika kompetenser högre. Rederiet måste utbilda personalen i de <NOBR>tekniska-,</NOBR> <NOBR>ekonomiska-,</NOBR> marknads- och kommersiella förhållanden som är unika. Eftersom rederimarknaderna är länkade till varandra krävs också inom denna typ av sjöfart förmåga att kunna tolka sjöfartskonjunkturen på rätt sätt. Samma sak gäller för varven, underleverantörerna och hamnarna, oavsett om de är specialiserade mot en typ av fartyg eller om deras produkter är av mer generell karaktär.</P> <P class="p23 ft5">Det är väsentligt att beakta den allt viktigare kopplingen mellan transporter och informationsteknik. IT ger möjligheter till betydande produktionsrationaliseringar och ökad kundanpassning. Den främsta och kanske mest revolutionerande effekten på sikt kommer sannolikt inom organisation, management och marknadsutveckling. Obalanser i trafikflöden och transportkapacitet som är lågt utnyttjat medför stora kostnader både för samhället och den enskilde operatören. IT är redan på väg att ändra på de operativa förhållandena inom sjöfarten. Idag tillhör dokumentlösa skeppningar vardagen och hamnarna bygger upp kommunikationssystem med information om godset, vilket gör att genomgången i hamnen går snabbare. Allmänna databaser för transportutbudet kan till viss del vara lösningen för ett bättre nyttjande av trafiksystemen. Det internationella säkerhets- och miljöarbetet är också på väg att förändras med alltmer allmän tillgänglig information om fartygen och operatörerna.</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">17</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p152 ft16"><SPAN class="ft11">3</SPAN><SPAN class="ft34">Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN></P> <P class="p153 ft17">Den globala maritima industrin är sedan 1986 inne i en trend med stigande transportbehov i alla segment, och därmed en stor nybyggnadspotential, primärt för ersättning av äldre tonnage. Samtidigt har kostnadsutvecklingen för ny fartygskapacitet p.g.a. rationaliseringar och valutautvecklingen övergått från en inflationistisk epok till en deflationistisk. Tillsammans med en begränsad rationaliseringspotential med nybyggda fartyg innebär det att nykontraktering av fartyg förutsätter fraktrater som kan bära investeringen.</P> <P class="p24 ft17">Det är stor skillnad jämfört med de förhållanden som rådde 1967- 1986 då stigande fartygspriser och allt större fartyg bidrog till att stimulera nykontrakteringen vilket tillsammans med subventioner och spekulationsinslag skapade en konstant utbudspress på marknaderna. Det resulterade i dålig lönsamhet och fallande realpriser för transporter till sjöss.</P> <P class="p154 ft18">Efter 1986 har det också skett en betydande förändring i de politiska förutsättningarna för att bedriva sjöfart. Framförallt har det inom Europa under senare år skett markanta förändringar och anpassningar i våra grannländers regelverk till de nya internationella förhållandena. Anpassningen av sjöfartspolitiken i Sverige har inte följt med, varför den svenska kostnadsnackdelen för framför allt rederierna har varit bestående. Utan de positiva förändringar som skett av de internationella marknadsförutsättningarna för att bedriva sjöfart hade den svenska sjöfartsnäringen förmodligen varit ännu mindre än idag.</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">18 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Sjöfartens olika marknader är länkade till varandra samtidigt som det finns väsentliga skillnader, framförallt på kundsidan och i teknik, på de enskilda marknaderna. Gasfartyg kan t.ex. användas i kemikalietransporter, kemikaliefartyg i oljeprodukttransporter, råoljefartyg i produkttransporter, kombinationsfartyg för råoljesåväl som för malm- och kolskeppningar, mindre bulkfartyg för att transportera malm, kol och containers och RoRofartyg för container och passagerar transporter etc.</P> <P class="p46 ft7">Av världshandelsflottan med fartyg över 1 000 grosston (GT), som består av ca 27 000 fartyg på 672 miljoner dödviktston (DWT), kontrolleras 80 procent av rederier i tolv nationer och ett stort antal av rederierna är verksamma på flera olika marknader samtidigt. Fartygsflottan försäkras på en internationell försäkringsmarknad, klassas av ett <NOBR>10-tal</NOBR> dominerande klassningssällskap och finansieras av <NOBR>100-200</NOBR> banker. Merparten av fartygen har byggts av varv i ett <NOBR>10-tal</NOBR> länder. Flaggstaten som skall utöva tillsyn över varje enskilt fartyg kan precis som besättningen bli utbytt över en dag.</P> <P class="p155 ft12"><SPAN class="ft12">3.1</SPAN><SPAN class="ft74">Rederimarknaden</SPAN></P> <P class="p146 ft17">Största enskilda marknaden inom sjöfartsmarknaderna är rederimarknaden. Rederimarknaden kan som jag tidigare nämnt delas upp i en rad segment. Gemensamt för dem alla är att de är kapitalintensiva.</P> <P class="p19 ft18">Rederimarknaden kan förväntas påverkas av en ökad handel mellan utvecklingsländerna och en ökad konkurrens från rederier från utvecklingsländerna, framförallt Asien. Det förefaller som det är liten risk för strukturell överkontraktering av ny kapacitet. Marknaden kan komma att kännetecknas av en växande fokusering på säkerhets- och miljöaspekter samtidigt som de multimodala<SPAN class="ft84">4 </SPAN>regionala transporterna kan förväntas öka. Generellt sett kommer det råda bättre lönsamhetsförutsättningar, samtidigt som växande</P> <P class="p156 ft25"><SPAN class="ft37">4 </SPAN>Multimodal; integrering av flera lasthanterare i en kedja</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">19</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft17">inträdeskostnader försvårar för nya aktörer att ta sig in på de enskilda marknaderna.</P> <P class="p33 ft7">Rederiernas kostnader för att utföra olika tjänster kan delas in i dags- och resekostnader (=driftskostnader) samt kapitalkostnader. Ett fartyg kan byggas, finansieras, repareras och bunkras där det är billigast. Det betyder att skillnaden mellan ett liberia- och svenskflaggat fartyg är mycket liten vad gäller rese- och kapitalkostnader. Skillnaden är däremot stor vad gäller dagskostnaden, där den största biten är lönekostnader. Trots att den är en liten del av den totala kostnaden kan den vara utslagsgivande på marginalen.</P> <P class="p157 ft82">En internationell näring</P> <P class="p100 ft7">Den mest påtagliga förändringen i rederiernas konkurrenssituation de senaste 50 åren har skett på arbetskraftsmarknaden. <NOBR>70-80</NOBR> procent av världshandelsflottan (över 300 GT) är idag registrerad i register som tillåter, mer eller mindre, olika nationaliteter i besättningen till lokala villkor, dvs. även marknaden för produktionsfaktorerna är i princip helt internationell. Övrig industri, inklusive <NOBR>varvs-,</NOBR> <NOBR>underleverantörs-,</NOBR> hamn- och servicemarknaderna, domineras däremot fortfarande av nationella priser för bland annat arbetskraft.</P> <P class="p40 ft7">Det finns ingenting som tyder på att rederinäringen, eller arbetsmarknaden för framtidens sjöfolk, kommer att bli mindre global än idag. Skillnader i arbetskraftskostnader kommer att minska framförallt för de mer högkvalificerade tjänsterna. Genom att skatter och sociala avgifter i allt mindre omfattning i framtiden också styrs av nationella förhållanden bidrar det också till att arbetskraftskostnadsnivån jämnas ut.</P> <P class="p35 ft7">Sedan USA på <NOBR>50-talet</NOBR> började acceptera amerikansk utflaggning till Liberia har andra länder följt med i utvecklingen. Svenska redare följde inte med i denna utveckling, då det krävdes särskilda tillstånd för att sätta fartyg under utländsk flagg. I stället mötte näringen konkurrensen med ny teknik och rationaliseringar - ett synsätt och en reaktion som var rationell vid denna tidpunkt.</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">20 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft7">Det utlandsflaggade tonnaget, även det svenskkontrollerade, är större och yngre än det svenskflaggade. Liberiaflaggade fartyg får ungefär lika många nyttjandeförbud i europeiska hamnar som de svenskflaggade. Av de 23 flaggor som fått flest antal anmärkningar, baserat på hamnkontroll av ca 11 000 fartyg/år i 16 industriländer de senaste tre åren, utgör nationella register majoriteten, dvs. register där ägaren av fartygen finns i registerlandet. Dessa register är i många fall förknippade med extremt låga löner och social standard. Utvecklingen har alltså lett till att det inte längre enbart är i de öppna registren som det dåliga tonnaget i världen finns.</P> <P class="p158 ft7">Förenklat utryckt kan både rederiets kostnadssida och intäktssida idag säga styras helt av internationella förutsättningar. Inget enskilt land kan mer än i mycket begränsad omfattning hävda unika regler och villkor utan att det påverkar den egna näringens konkurrenskraft.</P> <P class="p89 ft7">De problem som rederinäringen brottas med avseende socialekonomiska förhållanden, säkerhet och miljö kan inte lösas på nationell basis. Problemen måste lösas inom ramen för EU och de internationella sjöfartsorganen (t.ex. FN organisationen IMO), dvs. det är en fråga för de internationella arbetsgivar- och arbetstagarorganen, politiker och näringens intresseorganisationer.</P> <P class="p89 ft7">De inbyggda flaggstatskonflikter som finns, inom t.ex. EU, kommer att leda till att det tar tid med en homogenisering av reglerna i flaggstaterna. Grekland, med 19 procent av världstonnaget och hög genomsnittsålder på sin flotta (19 år) motsätter sig regleringar och skärpta krav. Även andra nationer motsätter sig ökat överstatligt inflytande och byråkratisering inom EU. Det finns däremot en väsentligt större intressegemenskap mellan hamnstaterna i de stora <NOBR>export/import-länderna.</NOBR> Detta kommer att leda till fortsatta skärpningar av säkerhets- och miljökraven. Det finns också tydliga tendenser till självsanering via intresseorganisationerna<SPAN class="ft17">.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">21</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft82">Världshandelns utveckling</P> <P class="p160 ft18">Den totala rederimarknaden är mycket beroende av hur den totala världshandeln utvecklar sig. Under 1997 växte världsekonomin med ca 4 procent i värde, världshandeln med ca 8 procent i värde och de sjöburna transporterna med nära 5 procent i ton.</P> <P class="p33 ft5">I avsnitten efter detta belyser jag de olika delmarknaderna inom rederinäringen avseende fartygspriser, frakter och framtida behov. Tillväxtprognoserna för 1998 var positiva tills Asienkrisen bröt ut på allvar i juli med sjunkande börskurser och valutor. Deprecieringen av valutorna dämpade handeln med färdiga industri- och råvaror, vilket drabbade efterfrågan på torrbulk- och containertonnage. Sjunkande oljepriser gjorde att efterfrågan på oljetransporter inte sjönk lika mycket. Den minskade efterfrågan på varor i Asien och den därav minskade efterfrågan på transporter av varor har skapat ett överskott på transportkapacitet som har pressat ned fraktraterna inte bara i Asientrafiken, utan även i resten av världen.</P> <P class="p100 ft7">Prognoserna för sjöfarten pekar på att 1998 och 1999 kommer att bli mellanår. Betydande kapaciteter av nytt tonnage kommer att levereras från varven, främst inom torrbulk- och containersegmenten, vilket försämrar tonnagebalansen och påverkar fraktraterna negativt. Nettotillväxten i stortankflottan blir däremot försumbar, varför tankmarknaden bedöms behålla en genomsnittligt god intjäning under <NOBR>1998-99.</NOBR></P> <P class="p35 ft5">Konkurrenssituationen för den svenska handelsflottan har skärpts av att kapacitetsutbudet på mindre tank- och torrlasttonnage i Nordeuropa ökar under 1998 och 1999. Med en fortsatt god efterfrågan i USA och Europa väntas den internationella handeln öka i år och nästa år, fast med lägre takt än under 1997.</P> <P class="p161 ft82">Tankmarknaden</P> <P class="p160 ft21">På sikt fortsätter transporterna av raffinerad olja att öka främst regionalt, men även transoceant. Tillväxten är också väsentligt stabilare än på råoljemarknaden, där stora konjunkturbetingade</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">22 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft17">svängningar kommer att slå igenom i skeppningarna även fortsättningsvis. Produkttankmarknaden har kommit långt i övergången till en sjöfart som liknar industrisjöfart. Utvecklingen kommer att forsätta i denna riktning.</P> <P class="p21 ft7">Under 1997 steg de internationella transporterna av råolja med 4,6 procent eller 1,5 miljoner fat per dag och transporterna av raffinerade oljeprodukter med 2,9 procent eller 0,3 miljoner fat per dag.</P> <P class="p89 ft7">Transporterna av råolja från Mellanöstern till Asien ökade, men var oförändrade till de andra stora konsumtionsområdena Europa och Nordamerika, vilka istället ökade sin import från mera närliggande leverantörer. En måttlig tillväxt av råoljetankflottan gjorde att kapacitetsutnyttjandet ökade och den genomsnittliga intjäningen för en VLCC steg från 27 000 USD/dag 1996 till 35 000 USD/dag 1997.</P> <P class="p89 ft7">I år väntas efterfrågan på råolja växa långsammare än under 1997, samtidigt som produktionen hos viktiga närleverantörer väntas öka, med påföljd att behovet av transportkapacitet kommer att växa obetydligt. Eftersom tillgången på tonnage också kommer att växa obetydligt, innebär det att tonnagebalansen på marknaden blir i stort sett oförändrad. Förutsättningarna för en relativt stabil råoljetankmarknad 1998 bedöms därför som goda, men några stora förbättringar i raterna jämfört med 1997 förväntas inte.</P> <P class="p24 ft5">Marknaden för transporter av raffinerade produkter uppvisar en mindre ljus bild, både globalt och regionalt i Europa. Anledningen är en stagnerande efterfrågan på oljeprodukter och en ökad raffinaderikapacitet i vissa områden som minskar behovet av handel och därmed också transporter. På produkttankmarknaden försämrades fraktraterna 1997 efter en uppgång 1996, då leveranserna till USA ökade kraftigt. Under 1997 upphörde denna tillväxt, samtidigt som leveranserna från Ryssland sjönk och importen från Mellanöstern steg obetydligt. Genom att leveranserna av nya fartyg, framförallt små (&lt;20 000 dwt) produkttankers kommer att öka, skärps konkurrensen på de marknader som växer långsamt, exempelvis Västeuropa och Japan. Inom kemtankflottan ökar leveranserna av nya fartyg med över 30 procent, vilket kommer att skärpa konkurrensen betydligt.</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">23</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft82">Torrlast och bulkmarknaderna</P> <P class="p160 ft18">Marknaden kan inom Europa i ett längre perspektiv saneras på utbudssidan genom skärpta miljö- och säkerhetsbestämmelser och större harmonisering av hamnkostnaderna. Lokal produktion av bulkvaror minskar, vilket ger mer bulkgods via transoceana transporter. Det är genom ökade miljö- och säkerhetsbestämmelser som marknaden för mindre bulkfartyg kan konverteras till en verksamhet som mer liknar industrisjöfart. Ett annat bidrag till en sådan konvertering skulle vara om lastägaren i högre grad tog ansvar även för miljö- och säkerhetsfrågor.</P> <P class="p150 ft5">Torrlastmarknaden förstärktes under senare delen av 1996 och fortsatte att stärkas under första kvartalet 1997, men en stagnerande efterfrågan i kombination med en ökad tillgång på tonnage förorsakade ett kraftigt fall i fraktraterna. Trots efterfrågetillväxt fortsatte raterna att försvagas under andra och tredje kvartalet för att därefter falla rejält till följd av den ekonomiska krisen i Asien. Volymtillväxten i bulktransporterna har varit speciellt påtaglig för de stora segmenten där tillväxten p.g.a. kolexpansionen varit betydande (transoceant). Inom Short Sea Shipping (regional sjöfart i olika delar av världen) har volymen sjunkit eller varit konstant.</P> <P class="p100 ft7">Fraktratsindexet BFI (Baltic Freight index) som under första kvartalet 1997 nådde över 1500 sjönk till 1300 när krisen inleddes. Därefter har den sjunkit till under 800, vilket är den lägsta nivån på över 10 år.</P> <P class="p35 ft7">Den globala bulkflottan växer och nettotillskottet under 1997 beräknas ha varit 3,9 procent eller ca 150 fartyg. Volymen nya bulkfartyg i order var vid årsskiftet 11 procent av den existerande flottan, vilket är en fortsatt hög siffra.</P> <P class="p33 ft5">En kraftigt ökad skrotning eller uppläggning av gammalt tonnage, liksom militära konflikter i t.ex. Mellanöstern eller extraordinära hjälpinsatser i Nordkorea och/eller Kina kan temporärt förbättra marknaden. Det krävs dock en fortsatt ökad produktion av exportvaror i Japan och Sydkorea och en åtföljande ökad import av malm,</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">24 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">kol och stål tillsammans med en fortsatt god tillväxt i USA och EU för att långsiktigt förbättra nivån på raterna.</P> <P class="p33 ft7">Bulkmarknaden är en mogen marknad utan större differentieringsmöjligheter. Detta har medfört att kostnaden har varit den avgörande konkurrensfaktorn. Öppnandet av öststaterna har ytterligare bidragit till pressad lönsamhet och ökad fokusering på kostnaderna.</P> <P class="p33 ft7">Ser vi marknadsprospekten i ett lite längre perspektiv kan inom Eu- ropa skärpta miljö- och säkerhetsbestämmelser och större harmonisering av hamnkostnaderna bidra till att marknaden saneras på utbudssidan. Genom att den lokala produktionen av bulkvaror minskar, behövs allt mer bulkgods via transoceana transporter. För ”short sea shipping” inom Europa kan detta medföra en volymökning, vilken får ställas mot reduceringen av den lokala produktionen. Det är genom ökade miljö- och säkerhetsbestämmelser som marknaden för mindre bulkfartyg kan konverteras till en verksamhet som mer liknar industrisjöfart. Ett annat bidrag till en sådan konvertering är om lastägaren i högre grad tar ansvar även för miljö- och säkerhetsfrågor.</P> <P class="p57 ft82">Containermarknaden</P> <P class="p160 ft18">Containertransportmarknadens framtida utveckling kommer förmodligen att kännetecknas av ökad storskalighet, ännu hårdare konkurrens och krav på mer kapital. Detta kommer att ge en ytterligare effektivisering av kostnadskontrollen från dörr till dörr.</P> <P class="p35 ft7">Containerflottan omfattar globalt ca 2 000 fartyg. Flottan kan delas in i två huvudsegment med avseende på typ av trafik - regional respektive transocean trafik - med 1 400 respektive 600 fartyg.</P> <P class="p33 ft7">Inom det "transoceana" segmentet har flottan under de senaste 5 åren vuxit med 5 procent per år i antal fartyg och med 8 procent i antal TEU (1 TEU = l tjugofots container). Tillväxttakten har varit högst inom de största fartygsstorlekarna.</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">25</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">Nuvarande medelålder för containerflottan är endast 11 år. Mätt i antal fartyg är 53 procent av flottan 16 år eller yngre. Genomsnittsåldern är högre bland de mindre fartygen.</P> <P class="p162 ft7">Den internationella containertrafiken kännetecknas av en stark tillväxt av containervolymerna, vilken drivits fram av ökad handel med förädlade produkter men även av att allt fler produkter skeppas med container, alltså en utvidgning av marknaden. Flera bedömare anser att volymutvecklingen kommer att dämpas från tvåsiffriga belopp till 6 - 8 procent per år. Samtidigt råder en stark tillväxt av containerflottan. Denna utveckling fortsätter under flera år framöver. Skrotningstakten är för närvarande försumbar och avser till största delen gammalt feedertonnage. Detta bör leda till långsiktigt sjunkande fraktrater och dålig lönsamhet. Fraktraterna är satta under press p.g.a. ett stort antal operatörer, en kontinuerlig kostnadsrationalisering inom systemen och en snabbt växande flotta.</P> <P class="p90 ft7">De asiatiska intresset har blivit avsevärt inom såväl varvssom transportverksamhet och 10 av världens 20 största operatörer är asiatiska. En omstrukturering pågår hos 10 av världens största operatörer för att åstadkomma ytterligare kostnadsrationalisering. Den bygger på samverkan i globala allianser, mycket stora containerfartyg, gemensamma linjenät för att utvinna skalfördelar och ett högre resursutnyttjande. Samtidigt kan varuägarna erbjudas en förstaklasservice i form av ett globalt linjenät med avgångsfrekvenser som är svåra att slå.</P> <P class="p23 ft5">Om prognoserna om en mer dämpad tillväxt av världshandeln framöver slår in kommer det att medföra ett snabbt accelererande kapacitetsöverskott. Det asiatiska intresset kommer troligen att öka. Det finns inget som talar för att fraktratsnivån kommer att kunna återhämta sig, utan tvärtom kommer prispressen att fortsätta.</P> <P class="p97 ft7">Exporten av varor från Asien ökade så kraftigt efter årsskiftet att det uppstod brist på containerkapacitet på vissa distanser. Trots det hotas containerflottan av ett kapacitetsöverskott de närmaste åren, beroende på den mycket höga nivån av nybeställda fartyg; beställningar som har styrts av antaganden om en fortsatt hög tillväxt i Asien.</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">26 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Volymen nya containerfartyg i order i förhållande till den existerande flottan ligger idag över 20 procent, varav merparten skall levereras under 1998. Även med en kraftigt ökad skrotning eller uppläggning av fartyg innebär det en kapacitetstillväxt långt över marknadstillväxten. Konsekvensen kan bara bli att den generella nivån på fraktraterna sjunker, men i enlighet med vad som redogjorts för ovan kan de komma att stiga på vissa destinationer.</P> <P class="p163 ft7">Utvecklingen innebär en förstärkt koncentration av såväl resurser som volymer hos de allra största operatörerna. Med det stora kapital som är insatt krävs ett högt kapacitetsutnyttjande. Om inte det kan nås blir kapitaldräneringen förödande. Det är troligt att utvecklingen under de närmsta åren medför en dammsugning av marknaden i jakt på containergods, vilket påverkar alla operatörer, som har kapacitet att ta containers. Samtidigt sätter dessa “megaoperatörer” en mycket stor press på underleverantörerna utifrån den starka position som storleken ger. Hamnarna men även feederoperatörer och andra, som önskar delta i denna marknad får i sin tur investera och ta större risker.</P> <P class="p41 ft82">Feedermarknaden</P> <P class="p160 ft18">Sjunkande fraktrater inom de transoceana transporterna pressar priserna på feedertjänsten, vilket leder till kontinuerligt ökande krav på kostnadseffektivitet. Tjänsten är standardiserad och kan i mycket begränsad omfattning tillföras extra värde för kunden, som är det transoceana rederiet. Frekvenskraven är höga samtidigt som hamnanlöpen är många och det krävs därför en relativt stor flotta och stor landorganisation.</P> <P class="p46 ft7">Feedermarknaden är de fartyg som transporterar containers från knutpunktshamnarna ut till övriga mindre hamnar och omvänt. Denna marknad är per definition starkt kopplad till den transoceana linjetrafiken. Hamnmarknaden i sin tur är beroende av utvecklingen inom såväl den transoceana linjetrafiken som feedertrafiken. Starka kopplingar gör att utvecklingen även i ett regionalt perspektiv skall</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">27</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">ses med utgångspunkt från det globala tänkande, som alltmer styr containertrafiken.</P> <P class="p21 ft5">Feedertrafiken på Skandinavien kännetecknas av en jämn volymutveckling, som bedöms ligga på 3 - 4 procent per år. Tillväxttakten kan dock vara betydligt snabbare i ett regionalt perspektiv. Den ryska transittrafiken via Finland innebär t.ex. att tillväxten för vissa hamnar är betydligt snabbare, men från en lägre nivå. Feederoperatörernas tjänster säljs mestadels till de transoceana linjerna. Inom feedertjänsten samlastas containers från ett antal avlastare för de transoceana linjernas räkning, så att deras för- och eftertransporter blir så kostnadseffektiva som möjligt. Operatörerna transporterar också tomma containers, som skall distribueras till olika depåer eller vidare till andra kunder. Operatörerna utför containertransporter mellan de stora omlastningshamnarna - främst Hamburg och Rotterdam - och ett relativt stort antal hamnar i Skandinavien. Servicen har hög frekvens på fasta dagar.</P> <P class="p164 ft7">Sjunkande fraktrater inom de transoceana transporterna pressar priserna på feedertjänsten, vilket leder till kontinuerligt ökande krav på kostnadseffektivitet. Utöver detta råder också små möjligheter att påverka intäktssidan. En utvecklingsmöjlighet är att utnyttja tomcontainers för regionala volymer, vilket kan minska kostnaden för de transoceana linjernas positionering av containers till skandinaviska kunder.</P> <P class="p24 ft7">Konkurrensförutsättningarna är således i hög grad internationella. Tjänsten är standardiserad och kan i mycket begränsad omfattning tillföras extra värde för kunden, som är det transoceana rederiet. Frekvenskraven är höga samtidigt som hamnanlöpen är många och det krävs därför en relativt stor flotta och stor landorganisation. Verksamheten verkar kräva storskalighet.</P> <P class="p89 ft7">Höga sjöfartsavgifter kan innebära att den fasta landförbindelsen via Öresund får en god start, vilket är en bedömning som näringen gör. Även åtgärden att förbättra järnvägens konkurrenskraft genom att ta bort banavgifterna för järnvägsgods är oroande för de operatörer som bedriver sjöburen containertrafik på svenska hamnar.</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">28 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft82">RoRo och trailersystemen</P> <P class="p160 ft18">Tekniken används i samband med projektlaster ofta vid transporter av högvärdiga skogsprodukter. Fördelen är flexibiliteten och en effektiv lasthanteringsteknik. På <NOBR>"RoRo-marknaden"</NOBR> råder balans mellan tillgång och efterfrågan. En låg genomsnittsålder på tonnaget håller nere ersättningsbehovet.</P> <P class="p35 ft7"><NOBR>RoRo-tekniken</NOBR> har spelat en mycket speciell roll inom sjöfarten. Bortsett från ”brofunktionen” används tekniken i samband med projektlaster, vid transporter av nya fordon, maskiner och högvärdiga skogsprodukter. Fördelen är flexibiliteten med avseende på last och en effektiv lasthanteringsteknik.</P> <P class="p54 ft7">På <NOBR>"RoRo-marknaden"</NOBR> råder för närvarande en balanserad situation mellan tillgång och efterfrågan, då <NOBR>RoRo-fartyg</NOBR> normalt inte beställs på spekulation, men det finns ett uppdämt behov av att ersätta <NOBR>70-talsfartygen</NOBR> med nya, vilket har visat sig i ökade beställningar.</P> <P class="p19 ft7">En låg genomsnittsålder på tonnaget håller nere ersättningsbehovet, åtminstone före sekelskiftet. Nybyggnadsbehovet väntas ändå öka med 50 procent för hela perioden <NOBR>1995-2004</NOBR> beroende på ett växande behov av <NOBR>RoRo-fartyg</NOBR> i den intraregionala sjöfarten. Avgörande för hur snabbt det äldre konventionella färjetonnaget kommer att ersättas av yngre tonnage är den förväntade lönsamhetsutvecklingen och prisutvecklingen på nytt respektive andrahandstonnage.</P> <P class="p150 ft7">Under 1997 märktes klara förbättringar på <NOBR>RoRo-marknaderna,</NOBR> vilket hängde samman med en fortsatt stark ekonomisk utveckling i Europa, USA och Japan. Importen av asiatiska bilar till Europa och USA ökade efterfrågan på biltransportkapacitet i sådan utsträckning att det uppstod brister, vilket gynnade ratutvecklingen. Med den kraftiga depreciering som har skett av den koreanska wonen och den japanska yenen förväntas bilexporten växa kraftigt under 1998.</P> <P class="p46 ft7"><NOBR>RoRo-trafiken</NOBR> mellan Europa och USA samt inom Europa hade en positiv utveckling 1997. I år ser effekterna av den asiatiska krisen på den europeiska konjunkturen visserligen ut att bli måttliga, men en redan dämpad tillväxt i Storbritannien och Frankrike gör att tillväxten i <NOBR>RoRo-marknaderna</NOBR> går in i ett lugnare skede.</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">29</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Kontrakteringen av nya <NOBR>RoRo-fartyg</NOBR> ökade kraftigt <NOBR>1996-97</NOBR> och vid årsskiftet fanns nära 60 fartyg i order för leverans under 1998. Vid fortsatt låg skrotningsnivå kommer det att leda till ett betydande kapacitetstillskott, ökad konkurrens och ökad press på raterna.</P> <P class="p33 ft7">Den snabba utvecklingen inom containermarknaden och den växande andelen gods i containers gör att många <NOBR>RoRo-fartyg</NOBR> har däckshöjd för att hantera även dessa. Det förekommer restriktioner i svenska hamnar att rulla av och på dubbelstaplade containers, vilket har medfört att effektiviteten blivit låg i RoRosystemen. Nya inte alltför stora fartyg har utöver <NOBR>RoRo-kapacitet</NOBR> även möjlighet att ta upp till 2 000 ton last i containers på väderdäck. I framtiden räknar man med att kunna ta upp till 5 000 ton last i containers på väderdäck.</P> <P class="p40 ft7">RoPax tonnaget är tänkt att utnyttjas på linjer där chauffören följer med, där passagerarunderlaget är alltför begränsat för ren passagerartrafik (t.ex. mellan Kontinenten och Finland resp. Baltikum) eller där godstransporterna expanderar snabbare än passagerarsidan. Det kan komma att gälla flera av linjerna till Östeuropa. Oavsett flagg kommer <NOBR>RoRo-fartygen</NOBR> i linjetrafiken över Östersjön att ha en transportkapacitet på över 1 000 längdmeter för trailers. Nordsjökapaciteten ligger på ca 2 400 längdmeter.</P> <P class="p157 ft82">Färjemarknaden</P> <P class="p165 ft18">Färjetrafiken bygger på en sammansatt produkt där personresande, lasttransporter, konferens och nöjesresande blandas i ett fartyg. Det finns därför ett litet inslag av standardsjöfart, ett större inslag av kontrakt och ett betydande inslag av industrisjöfart när färjenäringen närmar sig kryssningskonceptet. Färjemarknad är i stora delar av världen regional till sin karaktär.</P> <P class="p54 ft7">Att dra gränser för färjemarknaden är förenat med betydande svårigheter. Inräknas all färjetrafik, nationell och internationell inklusive små färjor i flodtrafik, bedöms den totala färjemarknaden i världen omfatta ca 1 miljard passagerare. Bedömningen är dock mycket osäker eftersom det inte finns någon heltäckande jämförbar statistik.</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">30 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Det är påtagligt att färjetrafiken främst är utvecklad i industriländerna. Den totala aktiva färjeflottan inom Europa beräknas uppgå till ca 1 000 fartyg med en genomsnittlig kapacitet på 900 passagerare. Orderstocken utgörs av drygt 130 fartyg i slutet av 1997. Färjeflottan ökade under 1997 med 5,6 procent (antal), men det var inte den konventionella färjeflottan som växte utan flottan av mindre, snabbgående färjor.</P> <P class="p46 ft7">Jämfört med övriga sjöfartsmarknader arbetar färjesidan med ett relativt litet utbud av fartyg. Specifika krav på kapaciteten kan också vara begränsande. Omsättningen på andrahandsmarknaden är relativt blygsam jämfört med omsättningen av tank- och bulkfartyg.</P> <P class="p33 ft7">Den regionala prägeln finns även i den nordeuropeiska färjenäringen även om koncentrationen har kommit väsentligt längre än internationellt.</P> <P class="p166 ft82">Kylmarknaden</P> <P class="p100 ft7">På kylmarknaden ökade transportefterfrågan och en svagt minskad kapacitet bidrog till en positiv fraktutveckling. Torka och växtsjukdomar orsakade av El Ninjo har fått en ogynnsam inverkan på fruktodlingarna på södra halvklotet, vilket har påverkat de transporterade volymerna negativt i år.</P> <P class="p167 ft12"><SPAN class="ft12">3.2</SPAN><SPAN class="ft74">Hamnmarknaden</SPAN></P> <P class="p146 ft17">Det som kommer att påverka hamnmarknaden framgent är en ökande handel mellan Asien, Europa och Nord- och Sydamerika. Hamnmarknaden kommer också vara med som verktyg när den politiska fokusen ökar på sjötransporter och intermodala transporter. Det går också att se en fortsättning på den ökade konkurrensen mellan hamnarna inom EU. Det kan leda till ökad både vertikal och horisontell integrering. I ett närmare perspektiv drabbas vissa hamnar relativt kraftigt av avskaffandet av taxfree försäljning i EU.</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">31</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Hamnmarknaden liksom dess utvecklingsförutsättningar är i ett europeiskt eller till och med nordiskt perspektiv idag mycket heterogen. Beroende på funktionen och hamnens omland kan hamnarna klassificeras som:</P> <P class="p87 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Lokala hamnar med lokalt omland.</SPAN></P> <P class="p168 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Regionala/nationella import- och exporthamnar med ett omland större än det lokala eller av nationell betydelse för hamnens strategiska roll inom ett eller flera produktområden.</SPAN></P> <P class="p168 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Omlastningshamnar. Begreppet förknippas traditionellt med att hamnen har direktanlöp med transoceant tonnage. Godset omlastas till mindre tonnage som arbetar inom en regional trafik.</SPAN></P> <P class="p169 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">”Transithamnar”, vilket är ett diffust begrepp men kopplas till att hamnen har ett omland som sträcker sig utöver den egna nationen. För/eftertransporter av transitgods kan ske med såväl fartyg som med lastbilar och järnväg.</SPAN></P> <P class="p35 ft7">De globala containeroperatörerna har, i enlighet med utvecklingen inom annan linjetrafik med lastbil eller flyg, tillfört ytterligare dimensioner till terminal/hamnkategoriseringen.</P> <P class="p170 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">”Hubs and spokes” tänkandet. Dvs. en tanke om en hamn som ett nav med en supereffektiv omlastningspunkt där gods skiftas över från transoceant tonnage till feedertonnage eller landtransport eller mellan tonnage som betjänar olika linjesträckningar. En hamn som skall ha ”hubstatus” måste ha ett strategiskt läge i förhållande till linjesträckningar och de stora marknaderna och kunna ta ett betydligt mer utsträckt engagemang för att aktivt påverka sin egen och kundernas volymutveckling liksom kostnadseffektivitet.</SPAN></P> <P class="p27 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Feedertrafik och feederhamnar, vilka utgör länkar och noder i det regionala perspektivet.</SPAN></P> <P class="p40 ft7">De nordeuropeiska hamnarnas utveckling med avseende på containertrafiken kännetecknas av snabb tillväxt av containeromsättningen. För de två största omlastningshamnarna, Rotterdam och Hamburg, bedöms tillväxten ligga på mellan 5 - 7 procent per år fram till år 2000. Tillväxttakterna i mindre feederhamnar kan vara betydligt större, men från mycket lägre nivåer.</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">32 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">De mycket stora omlastningshamnarna blir allt större. Rotterdam, som är störst, omsätter mer än dubbelt så mycket som alla de skandinaviska hamnarna tillsammans. Tillväxten har drivits fram av volymkoncentration, som är en konsekvens av ökad storskalighet i de transoceana transportsystemen och färre hamnar som anlöps med direkttrafik. Omlastningshamnarna har därmed också fått en tillväxtskjuts beroende på att ett antal enheter skall omlastas mellan feeder- och transoceana fartyg.</P> <P class="p46 ft7">Konkurrensen är intensiv mellan de stora omlastningshamnarna. Allt större omland mutas in, vilket nu innebär att dessa överlappar varandra såväl norrut som österut. Statliga investeringar kan innebära allvarliga förskjutningar i konkurrensförutsättningarna för de länder, som har stora omlastningshamnar. Stora investeringar görs i hamnar och infrastruktur i såväl norra som södra Europa. Investeringarna i södra Europa kan påverka också de nordeuropeiska hamnarnas konkurrensförutsättningar. Containerflödena blir alltmer lättrörliga p.g.a. ett stort utbud av hamnkapacitet samt alltmer effektiva och storskaliga feedertransportsystem.</P> <P class="p171 ft12"><SPAN class="ft12">3.3</SPAN><SPAN class="ft74">Övriga aktörer</SPAN></P> <P class="p172 ft82">Varv och underleverantörer</P> <P class="p160 ft7">Det kan förväntas vara en fortsatt stark dominans från Kina, Sydkorea och Japan. Detta samtidigt som koncentrationen av existerande varv till större internationella koncerner kommer att fortgå.</P> <P class="p19 ft7">Utvecklingen ser också ut att leda mot globala underleverantörskoncerner baserade på skalekonomi på antingen intäkts- eller kostnadssidan. Det leder till ökad vertikal eller horisontell integrering. Vi kommer också att se en fortsatt stark produktivitetsökning, men under fortsatt stort beroende av kostnaden för den nationella och lokala arbetskraften. Växande etableringskostnader kommer att försvåra för nya aktörer att ta sig in på marknaderna</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">33</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft82">Konsulter och andra tjänsteföretag</P> <P class="p100 ft7">Dessa företag lever i en spännande miljö där de kommer att mötas av teknologiska utmaningar i takt med ett växande intresse för säkerhets- och miljöaspekter. De kommer också mötas av ökande konkurrens från utvecklingsländerna som blir bättre på att klara sig själva. Samtidigt betyder lönekostnaden väsentligt mindre än inom rederisidan. Dessutom har konsulterna ofta större möjligheter till produkt- och marknadsdifferentiering än t.ex. varven. Det förbättrar industriländernas konkurrensmöjligheter.</P> <P class="p155 ft12"><SPAN class="ft12">3.4</SPAN><SPAN class="ft74">De sjöfartspolitiska förutsättningarna</SPAN></P> <P class="p42 ft5">Sjöfartspolitiken förändras inte bara i Europa utan även på andra håll i världen. Jag presenterar nedan först en utblick i världen, innan jag övergår till situationen i olika länder inom EU och Europa. De sjöfartspolitiska åtgärder som nämns i avsnittet gäller fartyg som ofta finns i svenska farvatten.</P> <P class="p161 ft82">Världen</P> <P class="p100 ft7">Brasilien har nyligen beslutat att inrätta ett andra register och planer finns för att introducera ett sådant register också i Sydkorea. Vidare uppges den ryska regeringen överväga att inrätta ett andra register. Syftet med ett sådant register är att reducera rederiernas skattebörda för fartyg som sysselsätts i internationell trafik och att därmed förhindra fortsatt utflaggning av ryska fartyg. En tredjedel av den ryska handelsflottan är för närvarande utflaggad.</P> <P class="p35 ft5">I Australien har stödåtgärder införts i form av återbetalning till rederierna av erlagd sjömansskatt samt beviljande av investeringsstöd om sju procent av priset vid anskaffning av nya fartyg. I Thailand har parlamentet nyligen beslutat att skattebefria den del av den thailändska rederinäringen som bedriver internationell trafik.</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">34 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Länder som Liberia, Panama och Bahamas erbjuder på sedvanligt sätt rederiföretagen internationellt mycket konkurrenskraftiga villkor.</P> <P class="p148 ft82">EU och Europa</P> <P class="p173 ft7">Utvecklingen på det sjöfartspolitiska området inom Europa kännetecknas av att allt fler länder vidtar åtgärder för att stödja och utveckla sina handelsflottor. Sådana åtgärder består i inrättande av internationella register eller andra register och tillhandahållande av olika statliga stöd till sjöfarten. Denna utveckling har på sistone accelererat.</P> <P class="p35 ft7"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har gjort en sammanställning över förekommande stödformer till sjöfarten. Om Österrike frånräknas och Norge, såsom <NOBR>EES-land,</NOBR> räknas med visar det sig att samtliga femton länder vidtar åtgärder för att reducera bemanningskostnader. Tio länder medger olika fonderingsmöjligheter för rederierna. Reducerad bolagsskatt eller användande av tonnageskatt tillämpas av tio länder. Investeringsstöd lämnas i sju länder. Särskilda avskrivningsregler finns i sex länder. Någon form av andra register eller internationellt register finns i tolv länder.</P> <P class="p46 ft7">En åtgärd som under senare tid uppmärksammats särskilt är ersättande av bolagsskatt med s.k. tonnageskatt. Sistnämnda skatt tas ut som en fast skatt relaterad till fartygets storlek och skall erläggas oavsett om rederiet går med vinst eller förlust. I förhållande till bolagsskatten innebär tonnageskatten en väsentligt lägre skatt, om rederiet går med vinst. Grekland har använt denna skatteform sedan länge. Holland och Norge har på sistone infört tonnagebeskattning och den tyska regeringen har nyligen föreslagit införandet av ett sådant system.</P> <P class="p174 ft7"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> fastställde i maj 1997 nya riktlinjer för statligt stöd till sjöfartsnäringen. Riktlinjerna innebär jämfört med de som tidigare gällt betydligt utökade möjligheter till stöd och att stödformerna är fler och flexiblare.Syftet var att ej förlora mer fartyg till icke <NOBR>EU-flagg.</NOBR> Som huvudregel gäller att statsstöd endast får ges till</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">35</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">fartyg som är registrerat i ett medlemslands skeppsregister. I särskilda fall kan dock statsstöd ges till fartyg registrerade i vissa andra, särskilt uppräknade register, förutsatt att dessa register direkt bidrar till de mål som angivits för gemenskapens sjöfartspolitik. Härutöver kan flaggneutrala stödåtgärder godkännas i särskilda undantagsfall då det klart visas att de är till nytta för gemenskapen.</P> <P class="p35 ft5">Som tak för statsstöd anges i riktlinjerna reduktion till noll av skatter och sociala avgifter för sjöfolk och av bolagsskatt. Varje form av statsstöd skall notifieras av medlemsländerna och kommer att granskas av kommissionen med utgångspunkt från att de samlade stöden inte får överstiga vad som skulle ha erlagts i skatt och sociala avgifter av sjöfolk och rederier. Inom ramen för den totala begränsning som gäller för statsstöd kan kostnader för sjömäns hemresor ersättas.</P> <P class="p173 ft7">Stor restriktivitet gäller för investeringsstöd i samband med fartygsanskaffning i linje med EU:s direktiv om varvsstöd. I viss utsträckning kan dock sådant stöd godtas om det bidrar till att förbättra utrustning ombord och stimulerar användningen av säkra och miljövänliga fartyg genom att uppgradera fartyg utöver vad som är obligatoriska säkerhets- och miljökrav enligt internationella konventioner.</P> <P class="p46 ft7">Stöd till utbildning och forskning inom sjöfartsområdet kan godkännas under vissa förutsättningar. Stöd för s.k. public service obligation (PSO) kan medges för att täcka förluster som av staten uppställda servicekrav innebär för ett rederi. För att ett sådant stöd skall godkännas måste offentlig upphandling tillämpas<SPAN class="ft85">.</SPAN></P> <P class="p166 ft82">Norge</P> <P class="p100 ft7">I Norge finns sedan 1987 - vid sidan av det ordinarie skeppsregistret (NOR) - ett särskilt internationellt register (NIS). Sistnämnda register innebär bl.a. att utländska besättningar kan anställas på ”lokala avtal” och att de är skattebefriade i Norge. För eventuell inhemsk besättning på <NOBR>NIS-fartyg</NOBR> medges skattereduktioner.</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">36 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Som en följd av <NOBR>NIS-registrets</NOBR> framgång uppstod efter några år problem med rekrytering och återväxt inom den norska sjömanskåren. Detta föranledde Stortinget att införa ett statligt stöd för fartyg registrerade i NOR (Refusionsordningen). Stödet uppgick från början till 20 procent av den ombordsanställdes bruttolön men har nu sänkts till 12 procent. Refusionsordningen gäller numera även NIS- fartyg, dock endast beträffande sådana ombordanställda som är norrmän. I samband med sänkningen bestämde Stortinget att s.k. intendenturpersonal på färjor registrerade i NOR skall undantas från refusionsordningen.</P> <P class="p40 ft7">Stortinget beslutade i juni 1996 att ytterligare förstärka norsk sjöfarts konkurrenskraft genom införandet av ett system för tonnagebeskattning som ett alternativ till traditionell rederibeskattning. Tonnageskatt utgår per dag och fartyg enligt följande:</P> <P class="p87 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">För de första 1.000 nettotonnen utgår ingen skatt</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">därefter NOK 18 per 1.000 nettoton upp till 10.000 nettoton</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">därefter NOK 12 per 1.000 nettoton upp till 25.000 nettoton</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">därefter NOK 6 per 1.000 nettoton.</SPAN></P> <P class="p18 ft7">Den norska tonnageskatten är slutlig. Ingen skatt utgår på överskottet i rederiverksamheten. Detta gäller även vinster vid försäljning av fartyg samt aktier och andelar i företag inom systemet.</P> <P class="p33 ft7">Nettofinansintäkter beskattas i sedvanlig ordning med 28 procent. Förluster kan inte sparas för att användas för senare kvittning mot överskott. Valutaintäkter beskattas inte. Utdelning av obeskattade vinster beskattas med 28 procent.</P> <P class="p35 ft7">Trots att de norska villkoren för att bedriva rederiverksamhet får anses vara internationellt mycket konkurrenskraftiga, förekommer fortfarande en viss utflaggning av fartyg från Norge t.ex. till Liberia för att uppnå ännu bättre konkurrensvillkor.</P> <P class="p148 ft82">Finland</P> <P class="p173 ft7">Det finska trafikministeriet har i sitt sjöfartspolitiska program för åren <NOBR>1997-99</NOBR> föreslagit bl.a. följande:</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">37</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p175 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">införande av tonnagebeskattning</SPAN></P> <P class="p176 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">utredning om eventuellt avskaffande av stämpelskatt för fartygsinteckningar</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">sänkning av farleds- och lotsavgifter på sikt</SPAN></P> <P class="p177 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">utredning om Ålands skattemässiga ställning som ett territorium utanför EU:s skatteområde kan gagna Finlands sjöfartsnäring.</SPAN></P> <P class="p178 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">förslag till lagstiftning om dubbelregistrering av fartyg (bareboatcharter registrering)</SPAN></P> <P class="p179 ft5">De föreslagna åtgärderna har inte lett till några konkreta åtgärder.</P> <P class="p44 ft7">Diskussioner pågår mellan Finlands Rederiförening och de sjöfackliga organisationerna om möjligheten att anställa sjöfolk från tredje land på lokala villkor.</P> <P class="p166 ft82">Danmark</P> <P class="p100 ft7">Danmarks Rederiforening arbetar för att tonnagebeskattning införs i Danmark som ett alternativ till traditionell rederibeskattning. Något förslag från politiskt håll om sådan beskattning har emellertid ännu inte presenterats.</P> <P class="p19 ft7">I Danmark finns sedan 1988 vid sidan av det ordinarie skeppsregistret ett s.k. Danskt Internationalt Skibsregister (DIS). Genom registrering av ett fartyg i DIS kan ett rederi anställa utländska sjömän och därvid tillämpa sådana löne- och anställningsvillkor som t.ex. gäller i utlänningarnas hemländer. Vidare gäller att dansk sjömansskatt inte utgår på inkomst som intjänats ombord på ett <NOBR>DIS-fartyg.</NOBR></P> <P class="p54 ft7">Fartyg som är införda i DIS registret fick tidigare inte gå i dansk kustfart, dvs. de fick inte transportera gods eller passagerare mellan två danska hamnar. De fick inte heller gå i fart som övervägande ägde rum mellan danska hamnar och ett i lagstiftningen angivet område i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. Ett danskt rederi som ville bedriva nu angiven trafik var därför hänvisat till att utföra den med hjälp av ett i det ordinarie danska skeppsregistret intaget fartyg. För ett sådant fartyg gäller inte de förmåner som följer av DIS, t.ex. skattefrihet för ombordinkomster.</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">38 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Enligt den inom EU gällande cabotageförordningen skall medlemsländerna under en övergångstid gradvis avveckla alla restriktioner för cabotage, dvs. rätten för ett medlemslands fartyg att utföra kustfart mellan två hamnar i en annan medlemsstat. Fr.o.m. den 1 januari 1997 gäller dock att ett fartyg måste ha rätt att bedriva kustfart i sitt hemland för att få lov att bedriva cabotagetrafik i andra medlemsländer. Eftersom <NOBR>DIS-fartyg</NOBR> inte fick bedriva dansk kustfart, skulle de härigenom komma att utestängas från cabotagetrafik i andra <NOBR>EU-länder.</NOBR></P> <P class="p46 ft5">I syfte att stärka <NOBR>DIS-fartygens</NOBR> europeiska konkurrensförmåga har därför det danska Folketinget beslutat att upphäva fartområdesbegränsningen i lagen om DIS beträffande lastfartyg. <SPAN class="ft8">Däremot kvarstår begränsningen för passagerarfartyg</SPAN>. Ändringar innebär för lastfartygens del att de:</P> <P class="p60 ft5"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft35">får rätt att gå i dansk kustfart.</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft35">kan bedriva cabotagetrafik i andra </SPAN><NOBR>EU-länder.</NOBR></P> <P class="p180 ft7"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft76">nu får tillträde till de tidigare förbjudna områdena i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen.</SPAN></P> <P class="p150 ft83">Den genomförda lagändringen är således mer vittgående än att enbart garantera <NOBR>DIS-fartygen</NOBR> en fortsatt rätt till cabotagetrafik i andra EU- länder. Den innebär också att <NOBR>DIS-fartygens</NOBR> konkurrensförmåga stärks i dansk inrikestrafik samt i trafik i Danmarks närområde. För <SPAN class="ft18">passagerarfartygens </SPAN>del har däremot ingen ändring av fartområdesbegränsningen skett. Å andra sidan har denna begränsning redan sedan tidigare kunnat kringgås genom att arrangera s.k. trekantstrafik. Ett exempel härpå är trafiken mellan Köpenhamn och Oslo. En färja som enbart anlöper dessa städer kan inte registreras i DIS. Genom att låta färjan även anlöpa en tredje hamn, nämligen Helsingborg, föreligger inga hinder mot att registrera färjan i DIS.</P> <P class="p57 ft82">Holland</P> <P class="p100 ft7">I Holland har en rad sjöfartspolitiska åtgärder vidtagits för att stärka sjöfartsnäringens internationella konkurrenskraft. Åtgärderna syftar inte bara till att behålla den existerande flottan av bered-</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">39</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">skapsskäl utan även till att utveckla sjöfartsnäringen av rent ekonomiska skäl så att näringen kan bidra till ekonomisk tillväxt och sysselsättning.</P> <P class="p33 ft7">Den holländska statens kostnader för lindrad rederibeskattning och sänkta bemanningskostnader beräknas uppgå till 95,2 millioner ECU (790 miljoner SEK) per år. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har godkänt stödet och härvid uttalat att syftet med detta ligger i linje med kommissionens policy.</P> <P class="p35 ft7">De vidtagna åtgärderna har lett till en kraftig ökning av den holländska handelsflottan. Nästan alla holländskkontrollerade nybyggda fartyg har registrerats under holländsk flagg. De sjöfartspolitiska åtgärderna, som i allt väsentligt trädde i kraft den 1 januari 1996, består av följande element.</P> <P class="p35 ft7"><SPAN class="ft17">Lindring av rederibeskattning: </SPAN>Rederierna kan välja mellan att tilllämpa traditionell beskattning eller tonnagebeskattning. Den valda metoden för beskattning skall gälla för en period av 10 år.</P> <P class="p33 ft7"><SPAN class="ft17">Traditionell beskattning</SPAN>: Denna metod bygger på att den faktiska vinsten från rederirörelse beskattas och att avskrivning tillåts med 11,8 procent av bokfört värde. Härutöver införs möjlighet till snabbare avskrivning med 20 procent på vissa specificerade villkor. Bolagsskatten utgör 35 procent. Fysiska personer har en inkomstskatt i intervallet <NOBR>37,5-60</NOBR> procent.</P> <P class="p54 ft5"><SPAN class="ft8">Tonnagebeskattning: </SPAN>Enligt denna metod beskattas inte den faktiska vinsten utan istället en särskilt framräknad fiktiv vinst. Denna vinst erhålles genom att multiplicera nettotonnaget för ett fartyg med ett i förväg schablonmässigt bestämt belopp per ton och dag. Den framräknade vinsten för ett eller flera fartyg beskattas därefter i sedvanlig ordning. Tonnageskatt utgår oavsett om rederiverksamheten går med överskott eller underskott. I följande uppställning framgår de schablonartade beloppen per 100 nettoton (NT) och dag.</P> <P class="p181 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Dfl 2; per 100 nettoton upp till 1 000 nettoton</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">" 1,50 per 100 nettoton upp till 10 000 nettoton</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">" 1,- per 100 nettoton upp till 25 000 nettoton</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">" 0,50 per 100 nettoton över 25 000 nettoton</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">40 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft5">Närmare villkor för tillämpning av tonnagesystemet är:</P> <P class="p182 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Såväl juridiska personer som fysiska personer kan begagna sig av systemet.</SPAN></P> <P class="p183 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Rederiet måste ha sin strategiska bas och flertalet av sina ledningsfunktioner i Holland.</SPAN></P> <P class="p184 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Systemet syftar till att beskatta rederivinst. Med sådan vinst avses vinst som uppkommer till följd av användning av fartyg för:</SPAN></P> <P class="p185 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft86">internationell transport av gods och passagerare.</SPAN></P> <P class="p186 ft7"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft87">transport av gods, personer i samband med utvinning av naturtillgångar till havs.</SPAN></P> <P class="p187 ft7"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft87">bogserbåts- eller andra sjöfartstjänster till ovannämnda verksamheter.</SPAN></P> <P class="p40 ft17">Sänkning av bemanningskostnader genom reducerade skatteuttag på ombordinkomster: <SPAN class="ft7">Tidigare har holländska rederier vid inbetalning av skatt på ombordinkomst kunnat behålla ett belopp motsvarande 19 procent av lönen. Från den 1 januari 1996 får dock rederierna behålla ett belopp motsvarande 38 procent av lönen. Detta innebär i praktiken att rederierna kan behålla hela den skatt som belöper på manskapets löner samt att de kan behålla merparten av den skatt som belastar befälets löner.</SPAN></P> <P class="p46 ft17">Lättnader i reglerna för bemanning av fartyg: <SPAN class="ft7">Tidigare gällande inskränkningar i rätten att anställa utländskt sjöfolk på holländska fartyg har upphävts, även beträffande befälhavare.</SPAN></P> <P class="p33 ft17">Slopande av nationella särkrav beträffande säkerhet och miljö: <SPAN class="ft7">De holländska myndigheterna har under årens lopp infört regler om fartygssäkerhet och miljö som har varit mer långtgående än vad som följer av gällande internationella bestämmelser på området. Den holländska regeringen och Hollands redareförening har nu träffat en överenskommelse om att sådana särbestämmelser skall slopas. Detta har lett till att 250 sådana särregler har utmönstrats från myndigheternas föreskrifter. Myndigheterna kan således i fortsättningen inte ställa högre krav på holländska fartyg än vad som följer av internationella bestämmelser.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">41</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft82">Tyskland</P> <P class="p100 ft7">Den tyska Förbundsdagen har nyligen tagit ett principbeslut om att förbättra den tyska rederinäringens konkurrenskraft genom följande åtgärder på skatteområdet.</P> <P class="p19 ft7"><SPAN class="ft17">Tonnagebeskattning: </SPAN>Införande av tonnageskatt för rederier med tyskregistrerade fartyg i internationell fart. Intäkter från verksamhet i direkt anslutning till rederiverksamhet omfattas av tonnagebeskattningen, inklusive intäkter från försäljning av fartyg. Verksamhetsårets vinst beräknas med utgångspunkt från antalet dagar som fartyget sysselsätts i trafik och med följande belopp per dag</P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">DM 1,80 för varje 100 nettoton upp till 1 000 nettoton</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">DM 1,35 för varje 100 nettoton från 1 000 till 10 000 nettoton</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">DM 0,90 för varje 100 nettoton från 10 000 till 25 000 nettoton</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">DM 0,45 för varje 100 nettoton över 25 000 nettoton</SPAN></P> <P class="p188 ft7">Den som väljer tonnagebeskattning är bunden av detta system under 10 år. Bolagsskatten uppgår f.n. till 35 procent. Förbundsdagen kommer inom kort att ta ställning till en eventuell höjning.</P> <P class="p33 ft17">Minskade bemanningskostnader: <SPAN class="ft7">Arbetsgivare som driver egna eller inhyrda fartyg får behålla 40 procent av gjorda skatteavdrag för de ombordanställdas inkomster. Denna förbättring gäller även för ombordanställda på färjor, inklusive intendenturpersonal.</SPAN></P> <P class="p35 ft7"><SPAN class="ft17">Tekniska särregler: </SPAN>Gällande tyska särregler på säkerhetsområdet skall mönstras ut. Lagstiftningen på detta område skall anpassas till de minimikrav som följer av gällande internationella bestämmelser.</P> <P class="p33 ft17">Flexibel bemanning av fartyg: <SPAN class="ft7">Den tyska regeringen har föreslagit att ett nytt system för fastställande av storlek och sammansättning av besättning införs. Varje fartyg bedöms individuellt vid fastställande av bemanningskraven.</SPAN></P> <P class="p33 ft5">Vidare föreslås att nationalitetskraven mjukas upp. Det innebär att befälhavaren måste vara tysk, att minst ytterligare ett befäl måste ha <NOBR>EES-nationalitet</NOBR> och att minst en medlem av manskapet har <NOBR>EES-nationalitet.</NOBR> De ovan angivna skatteåtgärderna träder i kraft den 1 januari 1999.</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">42 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft12"><SPAN class="ft12">3.5</SPAN><SPAN class="ft74">Utbildning och rekrytering</SPAN></P> <P class="p42 ft8">Det råder ett problem med rekrytering av befäl för hela sjöfartsnäringen, men främst på rederisidan. Den internationella arbetskraftsmarknaden börjar visa tendenser till att tillgång och kompetens i högre grad styr prissättningen av arbetskraften. Detta gäller framförallt på befälssidan.</P> <P class="p52 ft18">Teknikutvecklingen har förändrat arbetsuppgifterna och behovet av djup specialkunskap har ersatts av behovet att kunna utnyttja och att applicera tekniska hjälpmedel och lösningar i operativt arbete samt i olika kommersiella och tekniska lösningar. Framtidens behov är helhetssyn och användarutbildning, språk m.m. Dvs. en generell och bred utbildning på högskolenivå som kan fångas upp av näringen. De nordiska länderna har valt olika modeller för att tillgodose sjöfartsnäringens utbildningsbehov. Det svenska utbildningssystemet inom sjöfartsområdet har brister av främst strukturell karaktär. Dessa brister finns även i andra länder, vilket gör att Sverige på utbildningssidan, med rätt vald inriktning kan skaffa sig ett försprång avseende konkurrenskraften.</P> <P class="p188 ft18">Sverige måste finna fram till en egen modell för utbildning om svensk sjöfartsnärings konkurrenskraft skall kunna utvecklas positivt. Det medför behov av en reformering av sjöfartsutbildningen för att möta de krav som den internationella utvecklingen ställer. Detta kan bidra till att skapa nationella konkurrensfördelar.</P> <P class="p54 ft21">Redareföreningen har hittills klarat att skaffa fram praktikplatser ombord hos sina medlemmar. Fr.o.m. 1999 blir det problem.</P> <P class="p35 ft5">Sjöbefälsutbildningen har traditionellt varit skild från högskoleutbildningen i sjöfartsländerna. Utbildningen saknar generellt erfarenheter av internationellt utbyte, likväl som utbildningsforskning. Kraven på utbildningen och därmed standarden har också varierat mycket mellan olika länder. Det är en av anledningarna till att <NOBR>STCW-konventionen</NOBR> tillkom (The international Convention on Standards of Training Certification & Watchkeeping). Efter den revidering som gjordes 1995 måste varje land visa för International</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">43</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Maritime Organization (IMO) att de klarar att följa upp STCW- konventionen för att de skall hamna på IMOs s.k. vita lista. STCW 95 är undertecknad av ca 130 stater, inklusive Sverige.</P> <P class="p33 ft7">Det åligger den nationella sjöfartsmyndigheten i Sverige, Sjöfartsverket, att utfärda gällande certifikat/behörighet i enlighet med <NOBR>STCW-konventionens</NOBR> krav. De internationella kraven är följaktligen relaterade till behörigheten och certifieringen.</P> <P class="p35 ft7">För att bemanna världshandelsflottan krävs ca 1 000 000 ombordanställda för ca 44 000 fartyg dvs. i genomsnitt 24 personer per fartyg inräknat avlösningspersonal. Enligt ISF - den internationella redarföreningen - och BIMCO:s<SPAN class="ft75">5 </SPAN>undersökning 1995 fanns det ett underskott på ca 20 000 sjöbefäl och ett överskott på ca 220 000 personer i manskapsbefattning.</P> <P class="p35 ft7">Flera av de stora bemanningsbolagen åtar sig inte längre fler uppdrag och norska rederier försöker övertala sina pensionärer att gå till sjöss igen. ISF anser att den enda verkliga lösningen på dessa problem är att rederierna anställer flera befälselever, minst en per fartyg. Tyvärr är det alltför få rederier som är beredda att vidta åtgärder för att nå det målet.</P> <P class="p35 ft5">Många rederier försöker dra till sig kompetent sjöbefäl, och samtidigt behålla dem man har, genom att höja lönerna. Det har framkommit att både filippinska och indiska sjöbefäl börjat kunna påverka sina arbetsvillkor och t.ex. ställt krav på längden av ledighet mellan arbetsperioderna till sjöss. Samtidigt tvekar rederierna att anställa nyutexaminerade befäl utan tidigare erfarenhet. Detta mot bakgrund av de krav <NOBR>ISM-koden</NOBR> och den reviderade STCW- konventionen ställer och som nu successivt slår igenom med full kraft. Andra faktorer är hoten om höga böter vid t.ex. oljeutsläpp eller andra olyckor. De unga befälen själva kräver ofta snabb befordran som ett villkor för att stanna kvar i rederiet.</P> <P class="p189 ft7">EU har ägnat stor uppmärksamhet åt sjöbefälsutbildningen. Nu senast har ECSA (European Community Shipowners Associations)</P> <P class="p144 ft25"><SPAN class="ft37">5 </SPAN>BIMCO = The Baltic and International Maritime Council</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">44 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">och FST (Federation of Transport Workers Union in the European Union) föreslagit konkreta åtgärder för att komma tillrätta med befälsbristen. I linje med förslagen i Kinnockrapporten "A new maritime strategy" tänker man offensivt. Särskilt behovet av ekonomiskt stöd till rederier som tillhandahåller platser för fartygsförlagd utbildning betonas. EU:s rekommendation om statsstöd knyter an till detta och betonar behovet av fortlöpande högkvalitativ utbildning för sjöbefäl.</P> <P class="p150 ft7">Larmrapporterna tas som en utmaning och i rapporterna framhävs att <NOBR>EU-länderna</NOBR> har goda möjligheter att göra sig gällande som leverantörer av sjöbefäl till världshandelsflottan. Det skulle skapa arbete åt många och vara av betydelse för <NOBR>EU-ländernas</NOBR> möjligheter att fortsatt spela en roll som ett ekonomiskt kraftcentrum i världen.</P> <P class="p35 ft7">Utbildningen har också under senare år reformerats i Finland, Norge och Danmark.</P> <P class="p148 ft82">Sverige</P> <P class="p100 ft7">Den höga medelåldern bland befäl från <NOBR>OECD-länderna</NOBR> är ännu mer påtaglig i den svenska handelsflottan. Sannolikt kommer de flesta av de äldre befäl, som nu är yrkesverksamma, att vara kvar fram till sin pensionering. Förutom de ungdomar branschen kan dra till sig blir det den ganska lilla gruppen befäl i åldrarna <NOBR>25-45</NOBR> år, som det kommer att vara störst omsättning på.</P> <P class="p35 ft7">Navigationsskolor, senare sjöbefälsskolor, under statligt reglemente fanns före 1980 på fem olika orter; Härnösand, Stockholm, Kalmar, Malmö och Göteborg. Utbildningen omvandlades 1980 till högskoleutbildning och bedrivs i Kalmar med ca 500 studenter och i Göteborg, vid Chalmers, med ca 400 studenter. Sjöbefälsutbildningen utgör därmed en mycket liten del av den svenska högskolan. Antagning till Sjöbefälsutbildningen sker normalt från gymnasieskolans naturvetenskapliga program eller dess energiprogram (fartygsinriktning).</P> <P class="p40 ft7">Högskoleverket har i samråd med Sjöfartsverket gjort en utvärdering av Sjöbefälsutbildningar i högskolan publicerad i juni 1998</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">45</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">(Högskoleverkets rapportserie 1998:18 R) och enligt verket finns det ett antal områden som erbjuder möjlighet till ytterligare förbättringar av sjöbefälsutbildningarnas kvalité.</P> <P class="p21 ft5">Enligt Högskoleverket torde få utbildningsprogram inom högskolan vara så internationellt inriktade beträffande innehåll och framtida yrkesverksamhet som sjöbefälsprogrammen och trots detta saknas reguljär samverkan med sjöbefälsskolor i utlandet. Därtill kommer att sjöbefälsprogrammen är nästan helt tekniskt inriktade trots att yrket innebär chefsposition, personal och administrativt ansvar som blivit allt mer viktiga med reduceringen av besättningens numerär i moderna fartyg.</P> <P class="p190 ft5">Det är också enligt Högskoleverket anmärkningsvärt att ingen av högskolorna bedriver forskarutbildning, lärarutbildning eller forskning inom sjöbefälsområdet. Det innebär att rekryteringen av universitetslektorer inom sjöbefälsutbildningens karaktärsämnen i praktiken är omöjlig. Däremot visar verkets utvärdering att de svenska sjöbefälsutbildningarna fortfarande är av mycket hög internationell teknisk standard och klart ligger över STCW- konventionens krav.</P> <P class="p190 ft5">Utbildningen är ur formell synvinkel av god standard, men med de stora förändringar som skett i sjöfartsnäringens konkurrensförhållanden innebär bristen på högskolemässighet att den är dåligt anpassad, bl.a. avseende språk, till att bidra till att förstärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft på längre sikt.</P> <P class="p97 ft7">Högskoleverkets rapport kan tolkas som att sjöbefälsutbildningen aldrig mer än till namnet har blivit inkorporerad i högskolesystemet enligt högskolelagens §9 kapitel 1.</P> <P class="p162 ft83">Kvalificerad yrkesutbildning som ett komplement till högskolorna pågår också i Skärhamn. Stiftelsen Sjöfartens Utbildnings Institut bildades under 1998 med Sveriges Redareförening, SEKO och Tjörns kommun som stiftare. Utbildningen bedrivs av Sjöfartsseminariet AB. Utbildningsprogrammet riktar sig mot studerande med betydande sjöerfarenhet. Verksamheten finansieras bland annat med</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312964x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">46 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p140 ft7"><NOBR>KY-bidrag<SPAN class="ft75">6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft75"> </SPAN>på 39 200 kronor per elev. För närvarande går 44 nautiker och 36 tekniker på skolan. Den svenska marinen bedriver också omfattande befälsutbildning med betydande civila inslag.</P> <P class="p35 ft5">I Malmö fortsätts den maritima utbildningstraditionen genom att Sverige har värdskapet för den internationella högskolan, World Maritime University (WMU), vilken etablerades 1983. WMU är ett <NOBR>FN-organ</NOBR> inom IMO. Organisationen utdelar årligen ca 100 Master- och <NOBR>Science-examina</NOBR> efter en tvåårig utbildning för studenter med nautisk eller maskinteknisk utbildning från sina respektive hemländer. Utbildningen fokuserar på sjösäkerhet, juridik, miljöskydd och administration av fartyg och hamnar.</P> <P class="p191 ft82">Utbildningsplatser på fartyg</P> <P class="p173 ft7">Utöver högskoleutbildningen och den kvalificerade yrkesutbildningen finns en sjöfartsutbildning till matroser och motormän inom ramen för energiprogrammet på gymnasiet. Utbildningen är treårig inklusive arbetsplatsförlagd utbildning ombord på fartyg.</P> <P class="p33 ft7">Sveriges Redareförenings (SRF) medlemmar tillhandahåller under 1998 sammanlagt ca 168 fartyg med 2 utbildningsplatser per fartyg och termin för fartygsförlagd utbildning .</P> <P class="p192 ft8">Tabell 1: Utbildningsplatser och kostnader.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p193 ft25">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p194 ft25">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p195 ft25">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p196 ft25">Kostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td93"><SPAN class="p197 ft25">Per</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td94"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td95"><SPAN class="p194 ft25">elever</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p195 ft25">fartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td97"><SPAN class="p196 ft25">milj kr</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td97"><SPAN class="p197 ft25">Elev</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td90"><SPAN class="p193 ft25">Sjöbefäl</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p194 ft25">449</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td92"><SPAN class="p195 ft25">113</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p196 ft25">20</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p197 ft25">43000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td94"><SPAN class="p193 ft25">Matros/Motorman</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td95"><SPAN class="p194 ft25">219</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p195 ft25">55</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td97"><SPAN class="p196 ft25">3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td97"><SPAN class="p197 ft25">12000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td94"><SPAN class="p193 ft25">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td95"><SPAN class="p194 ft25">668</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td96"><SPAN class="p195 ft25">168</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td97"><SPAN class="p196 ft25">23</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td97"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td94"><SPAN class="p193 ft25">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td95"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td96"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td97"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td97"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td90"><SPAN class="p193 ft25">Sjöbefäl</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p194 ft25">550</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td92"><SPAN class="p195 ft25">140</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p196 ft25">24</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p197 ft25">43000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td94"><SPAN class="p193 ft25">Matros/Motorman</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td95"><SPAN class="p194 ft25">300</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p195 ft25">50</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td97"><SPAN class="p196 ft25">3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td97"><SPAN class="p197 ft25">12000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td94"><SPAN class="p193 ft25">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td95"><SPAN class="p194 ft25">850</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td96"><SPAN class="p195 ft25">190</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td97"><SPAN class="p196 ft25">27</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td97"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft29">Källa: Sjöfartens Analys Institut, Sveriges Redareförening</P> <P class="p53 ft25"><SPAN class="ft37">6 </SPAN>KY = Kvalificerad yrkesutbildning</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">47</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">Första utbildningsåret utgår ingen lön för tiden ombord. Utbildningstiden omfattar även lov och sommarledighet och därför utgår en viss lön under åren 2 t.o.m. 4 i sjöbefälsutbildningen. Utbildbilningskostnaden per elev och per utbildningsplats ombord och år varierar med typ av utbildning och längden på praktiktiden. Förutom lönekostnaden uppgår genomsnittskostnaden ombord till. 20 000 per elev (för sjöbefäl) och 12 000 per elev (för matros och motorman). Detta motsvarar för 1999 11 miljoner respektive 3 miljoner kronor för sjöbefäl och matros/motormän 1999, dvs. 14 miljoner kronor. Lönekostnadsdelen motsvarar 13 miljoner kronor.</P> <P class="p158 ft7">Enligt sjömansregistret finns det idag ca 6 800 svenska sjöbefäl varav ca 2 000 är äldre än 50 år. Förutsatt att dessa befäl skall ersättas de närmaste 14 åren behövs 150 nyexaminerade befäl varje år. Därtill kommer 25 % avgång de första 10 åren samt en viss avgång bland de idag existerande befälen under 50 år. Med 10 % marginal blir behovet i genomsnitt 250 utexaminerade befäl varje år. Det motsvarar ca 850 elever i utbildningssystemet per år. Då behövs 450 praktikplatser dvs. 215 fartyg. Eftersom det finns en oproportionerligt stor andel befäl i <NOBR>52-55</NOBR> års åldern kommer behovet att successivt öka mellan <NOBR>1999-2005</NOBR> och kulminera vid ca 300 examinerade befäl och ca 1 050 elever i systemet, dvs. 525 praktikplatser på drygt 260 fartyg. Allt förutsatt att målet är att bibehålla lika många svenska befäl som idag.</P> <P class="p90 ft7">Den svenskflaggade flottan över 300 GT har fortsatt minska under 1998 i samma takt som under 1997. Med nuvarande reduceringstakt kommer den svensk flaggade flottan att uppgå till ca 190 fartyg mot slutet av 1999. Eftersom utbildningsplatser förnärvarande endast tilldelas fartyg över 3 000 GT innebär det att den svensk flaggade flottan inte räcker till för att garantera utbildningsplatser ombord. Av det totala antalet fartyg som tillhandhåller utbildningsplatser 1998 för därför ca 30 stycken utländsk flagg.</P> <P class="p24 ft7">SRF:s medlemsrederiers totala kapacitet bedöms nu vara, i stort sett, fullt utnyttjad. Redareföreningen, som hittills fungerat som ett slags clearingcentral, har under hela den tid försöksverksamheten</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">48 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">funnits dvs. sedan 1989, klarat att skaffa fram platser till samtliga elever. Från och med 1999 blir det problem.</P> <P class="p33 ft7">För att få rederistöd krävs att rederiet tillhandahåller utbildningsplatser ombord. En del av rederistödet i dess nuvarande utformning går därför till att täcka investeringar i utbildning ombord på svenskflaggade fartyg, samtidigt som utbildning ombord på utlandsflaggade fartyg inte får något utbildningsbidrag. Eftersom avsikten med rederistödet är att bidra till att den svenskflaggade flottan får en konkurrenskraftig kostnadsnivå innebär nuvarande koppling till kostnader för utbildningen ombord att kostnadsreduceringen minskas med ca 27 miljoner kronor under 1999.</P> <P class="p46 ft7">Samtidigt finns det rederier som inte tycker det är särskilt positivt, eller från deras utgångspunkter särskilt kostnadseffektivt, att tillhandahålla utbildningsplatser på sina fartyg. Detta beror på att de inte behåller ”sina” elever efter utbildningen. Dessa är, enligt rederierna, i bästa fall där under en kortare tid, varefter de övergår till ett annat, kanske utländskt bolag, som betalar bättre och kan erbjuda en snabbare befordringsgång. Det innebär att det finns rederier som tar på sig kostnader för utbildning och kompetensutveckling som "alla" kan tillgodogöra sig.</P> <P class="p40 ft7">Utgångspunkten för utbildningen bör vara att ge svenskar en konkurrenskraftig kompetens inom sjöfartsområdet. Detta motverkas idag av att enskilda rederier får svara för kostnader för ca 20 % av den tid som utbildningen omfattar. Detta förhållande, tillsammans med den pågående utflaggningen och det växande behovet av utbildning har lett till en situation där det inte längre går att bibehålla en nationell sjöfartsutbildning för ombordanställda baserad på rekrytering av svenskar.</P> <P class="p157 ft82">Övrig utbildning</P> <P class="p100 ft7">Sjöbefälsutbildningen dominerar totalt utbildningen och det finns ett mycket litet utbud av sjöfartsanpassad yrkesutbildning riktat mot agenter, mäklare, hamnar, rederier m.m. både på gymnasial nivå och högskolenivå. Från Högskolan rekryteras ekonomer och tekni-</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">49</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">ker med generella kunskaper i administration, finansiering, management, juridik m.m. Bristen på sjöfartsrelaterad forskning inom de generella ämnena likväl som inom karaktärsämnena är därför ett besvärande handikapp för sjöfartsnäringen. All yrkesutbildning sker mer eller mindre ute i företagen genom praktik. Sjöbefäl som gått iland utgör också en betydande del av näringens rekryteringsbas varför det är viktigt för denna yrkeskategori att sjöbefälsutbildningen ger högskolebehörighet och möjligheter att komma vidare i utbildningssystemet.</P> <P class="p155 ft12"><SPAN class="ft12">3.6</SPAN><SPAN class="ft74">Forskning och utveckling</SPAN></P> <P class="p146 ft17">Sverige måste finna fram till en egen modell om svensk sjöfartsnärings konkurrenskraft skall kunna utvecklas positivt. Det medför behov av reformering avseende forskningsverksamheten i Sverige så att den möter de krav som den internationella utvecklingen ställer. Detta kan bidra till att skapa nationella konkurrensfördelar. I praktiken innebär det att ny mer tillämpad forskning bör kompletteras med en högskoleforskning inriktad mot spetskompetens inom <NOBR>teknik-,</NOBR> ekonomi- och marknad med appliceringsmöjligheter inom sjöfartsnäringen och relationerna till övriga transportslag.</P> <P class="p199 ft5">EU:s fjärde ramprogram omfattar drygt 50 sjöfartsrelaterade forskningsprojekt.<SPAN class="ft36">7 </SPAN>Samtliga kan i stort sett betraktas som utvecklingsprojekt och som tillämpad forskning. De företag som kommer med i dessa projekt får en uppenbar konkurrensfördel. Bristen på ett nationellt utvecklingsprogram för tillämpad forskning har medfört att svenska sjöfartsföretag inte kunnat delta i EU:s program i samma omfattning som övriga nordiska länder.</P> <P class="p200 ft7">Den mest påtagliga förändringen i de nordiska ländernas sjöfartskluster har inträffat i Sverige genom förlusten av den svenska varvsindustrin. Sverige har förpassats från andra plats i världen till</P> <P class="p161 ft25"><SPAN class="ft37">7 </SPAN>Transport research programme Waterborne sector – project summery</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312968x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p5 ft8"><SPAN class="ft5">50 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft5">SOU 1998: 129</SPAN></P> <P class="p201 ft7">en helt obetydlig plats. Detta har kraftigt reducerat FoU omfattningen i Sverige</P> <P class="p202 ft5">Den svenska statens engagemang i transportforskning 1997<SPAN class="ft36">8 </SPAN>var enligt forskningspropositionen:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr12 td98"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft14">· </SPAN>KFB<SPAN class="ft36">9</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td90"><SPAN class="p15 ft5">173 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td98"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft14">· </SPAN>Banverket</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p15 ft5">100 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td98"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft88">· </SPAN>Vägverket</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p15 ft5">200 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td98"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft14">· </SPAN>Sjöfartsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p195 ft5">0 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td98"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft14">· </SPAN>Luftfartsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td90"><SPAN class="p195 ft5">0 miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft7">Av Banverkets och Vägverkets <NOBR>FoU-budgetar</NOBR> bör uppmärksammas att en betydande del går till verksamhetsnära utvecklingsarbete. Uppskattningsvis går ca hälften av dessa verks <NOBR>FoU-budgetar</NOBR> till samhällsmotiverad och kompetenshöjande forskning vid högskolor och forskningsinstitut.</P> <P class="p33 ft7">Sjöfartsverket är i princip helt avgiftsfinansierat och 1997 uppgick FoU utgifterna till ca 13 miljoner kronor. Medel som i huvudsak används till de nya isbrytarna och avgasreningsprojekt.</P> <P class="p33 ft5">KFB finansierade 1997 sjöfartsforskning för 3,2 miljoner med tyngdpunkt på säkerhet. NUTEK är huvudfinansiär av det Skeppstekniska programmet, som delvis är en utbildningsforskning, med en budget på 2,5 miljoner kronor varav 60 procent kommer från näringen. Den totala statligt sjöfartsrelaterade forskningen har därför varit omkring <NOBR>5-6</NOBR> miljoner per år med huvudsaklig inriktning på "utbildningsforskning" och teknik. Ekonomisk och samhällsorienterande forskning har i princip saknats helt.</P> <P class="p149 ft7">Trots de brister som finns i definitioner kan man konstatera att universiteten får merparten av forskningsmedlen och dessa har huvudsakligen utbildning som motiv.</P> <P class="p203 ft5">Omfattande frågeenkäter och analyser<SPAN class="ft36">10 </SPAN>i Sverige visar tydligt att dagens svenska forskning, med undantag för de större teknikoriente-</P> <P class="p204 ft25"><SPAN class="ft26">8</SPAN><SPAN class="ft89">Bilaga Ny Kurs i trafikpolitiken, SOU 1997:35, sid 227</SPAN></P> <P class="p151 ft25"><SPAN class="ft26">9</SPAN><SPAN class="ft89">KommunikationsForskningsBeredningen</SPAN></P> <P class="p151 ft25"><SPAN class="ft90">10</SPAN><SPAN class="ft91">Källa: Öresundsregionen som framtida europeiskt maritimt center</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">51</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">rade svenska sjöfartsföretagen, är något som inte kommer sjöfartsnäringen tillgodo. Attityden i rederinäringen är negativ till den s.k. utbildningsrelaterade forskningen. Däremot efterfrågas en väsentligt mer pragmatisk och näringsrelaterad utbildning.</P> <P class="p33 ft5">Det finns en inbyggd konflikt mellan den mer akademiska och utbildningsrelaterade forskningen och den väsentligt mer kortsiktiga och kommersiellt orienterade tillämpade forskningen som bedrivs av institut och kunskapsföretag. Det märks speciellt i Norge där det pågår en kontinuerlig och bred debatt om inriktningen och fördelningen av forskningsmedlen. En debatt som är ett positivt tecken i sig och som saknas i Sverige.</P> <P class="p149 ft7">Av rederienkäten som genomförts i anslutning till föreliggande rapport framgick att 15 personer var engagerade i FoU och att rederierna investerade drygt 4 miljoner i egen FoU och köpte externt för 2 miljoner kronor. Av den totala omsättningen för de svarande 35 rederierna på ca 24 miljarder gick 0,03 % till FoU. Trots den mycket låga FoU satsningen svarade 19 av rederierna att betydelsen av FoU för konkurrenskraften är stor eller medelstor.</P> <P class="p46 ft7">Bristen på ett nationellt forskningsprogram med tonvikt på utveckling och tillämpad forskning i samarbetet med näringen är ett allvarligt hot mot näringens långsiktiga konkurrenskraft.</P> <P class="p33 ft7">I KFB:s nya forskningsprogram, augusti 1998, för sjötransporter har detta förhållande uppmärksammats. FoU ges där en bredare definition enligt det synsätt som råder inom EU och förslagen i den senaste sjöfartspolitiska utredningen 1995. Sjöfartsprogrammet har inte tilldelats specificerade medel utan finansieringen sker inom KFB:s övriga program.</P> <P class="p145 ft12"><SPAN class="ft12">3.7</SPAN><SPAN class="ft74">Några nätverk inom sjöfartsnäringen</SPAN></P> <P class="p42 ft7">Det finns ett antal studier gjorda under senare år av sjöfartsklustren i de nordiska länderna. I tabellen nedan visas de maritima kluster som de blev definierade i Norge av Tor Wergeland 1992, i Sverige</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312970x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">52 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">av Sjöfartens Analys Institut Research 1995, i Holland av Peeters m.fl. 1997 och i Danmark av Industriministeriet, 1991.</P> <P class="p36 ft8">Tabell 2 Maritima kluster – baserat på direkt sysselsättning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr10 td99"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td100"><SPAN class="p205 ft92">Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p206 ft92">%</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td102"><SPAN class="p207 ft92">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td103"><SPAN class="p206 ft92">%</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td104"><SPAN class="p207 ft92">Holland</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td105"><SPAN class="p206 ft92">%</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p206 ft92">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td106"><SPAN class="p208 ft92">%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td107"><SPAN class="p209 ft93">Typ av aktörer</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td108"><SPAN class="p208 ft93">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td109"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td110"><SPAN class="p210 ft93">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td111"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td112"><SPAN class="p211 ft93">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td113"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td114"><SPAN class="p69 ft93">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td115"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td99"><SPAN class="p209 ft95">Rederier/operatörer</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td100"><SPAN class="p212 ft95">30.300</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td101"><SPAN class="p63 ft95">48,8</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p206 ft95">13.296</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td103"><SPAN class="p63 ft95">49,9</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p213 ft95">25.590</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td105"><SPAN class="p63 ft95">29,6</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td74"><SPAN class="p207 ft95">18.050</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p206 ft95">37,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td99"><SPAN class="p209 ft96"><NOBR>Varv/off-shore</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr27 td100"><SPAN class="p212 ft96">14.000</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p63 ft96">22,6</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td102"><SPAN class="p206 ft96">2.538</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td103"><SPAN class="p63 ft96">9,5</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td104"><SPAN class="p213 ft96">16.023</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p63 ft96">18,5</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td74"><SPAN class="p207 ft96">6.200</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td106"><SPAN class="p206 ft96">12,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td99"><SPAN class="p209 ft96">Utrustning</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td100"><SPAN class="p212 ft96">7.500</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p63 ft96">12,1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td102"><SPAN class="p206 ft96">3.031</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td103"><SPAN class="p63 ft96">11,4</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td104"><SPAN class="p213 ft96">n.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td74"><SPAN class="p207 ft96">11.000</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td106"><SPAN class="p206 ft96">22,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td99"><SPAN class="p209 ft93">Hamnsektor</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td100"><SPAN class="p212 ft93">700</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td101"><SPAN class="p63 ft93">1,1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td102"><SPAN class="p206 ft93">4.632</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td103"><SPAN class="p63 ft93">17,4</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td104"><SPAN class="p213 ft93">40.273</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td105"><SPAN class="p63 ft93">46,6</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td74"><SPAN class="p207 ft93">2.800</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td106"><SPAN class="p206 ft93">5,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td99"><SPAN class="p209 ft96">Teknisk service</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td100"><SPAN class="p212 ft96">2.000</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p63 ft96">3,2</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td102"><SPAN class="p206 ft96">282</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td103"><SPAN class="p63 ft96">1,1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td104"><SPAN class="p213 ft96">n.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td74"><SPAN class="p207 ft96">7.050</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td106"><SPAN class="p206 ft96">14,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td99"><SPAN class="p209 ft96">Annan service</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td100"><SPAN class="p212 ft96">2.800</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p63 ft96">4,5</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td102"><SPAN class="p206 ft96">1.458</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td103"><SPAN class="p63 ft96">5,5</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td104"><SPAN class="p213 ft96">n.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td74"><SPAN class="p207 ft96">2.950</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td106"><SPAN class="p206 ft96">6,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td107"><SPAN class="p209 ft93">Andra aktörer</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td108"><SPAN class="p212 ft93">4.800</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td109"><SPAN class="p63 ft93">7,7</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td110"><SPAN class="p206 ft93">1.400</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td111"><SPAN class="p63 ft93">5,2</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td112"><SPAN class="p213 ft93">4.590</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td113"><SPAN class="p63 ft93">5,3</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td114"><SPAN class="p207 ft93">n.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td115"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td107"><SPAN class="p209 ft96">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td108"><SPAN class="p212 ft96">62.100</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td109"><SPAN class="p63 ft96">100</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td110"><SPAN class="p206 ft96">26.637</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td111"><SPAN class="p63 ft96">100</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td112"><SPAN class="p213 ft96">86.476</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td113"><SPAN class="p63 ft96">100</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td114"><SPAN class="p207 ft96">48050</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td115"><SPAN class="p206 ft96">100</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft92">Källa: Tor Wergeland och Sjöfartens Analys Institut Research</P> <P class="p214 ft7">Som framgår av tabellen, är strukturen på de maritima klustren ganska olika för de fyra länderna. För Norge, Sverige och Danmark framstår rederierna som den klart största gruppen, i Holland är det hamnarna som står för nästan halvparten av sysselsättningen. I Norge spelar hamnarna en liten roll, det finns inga riktigt stora hamnar där.</P> <P class="p35 ft7">Gruppen andra aktörer är relativt stor i Norge och Holland. I det holländska klustret utgör muddring ca 3 500 av gruppen andra aktörer. I det norska klustret är det svårt att dra klara skillnader mellan de tre sista kategorierna. I Norge finns det en betydande sysselsättning inom klassning, sjöassurans, finansiering, maritim undervisning och forskning. Både Norge och Holland har en relativt stor varvssektor. I Sverige består denna sektor nästan uteslutande av reparationsvarv och små varv. Danmark har ett stort, betydelsefullt varv, något som gör att den samlade sysselsättning på varvssidan är lägre i Danmark än i Holland och Norge. Å andra sidan har Danmark en stor underleverantörssektor som relativt sett är dubbelt så stor som i de andra klustren<SPAN class="ft97">.</SPAN></P> <P class="p18 ft7">I Holland bildades i juni 1987 "The Fondation Dutch Maritime Network" i syfte att utveckla den sjöfartspolitik som antogs i Holland sommaren 1996. Organisationen är inte enbart en lobbyorganisation utan utgör ett nätverk som skall verka för genomförande av</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p15 ft20">Sjöfarten - marknader och omvärld <SPAN class="ft19">53</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td88"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td89"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft7">den nya holländska sjöfartspolitiken. Organisationen skall koncentrera sig på fyra områden:</P> <P class="p215 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Forskning/analys där ett antal studier skall genomföras som täcker främst den inhemska sektorn av sjöfartsnäringen.</SPAN></P> <P class="p168 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Verka för ökad kunskap om sjöfartsnäringen och att öka dess status.</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Rekryteringskampanj till näringen.</SPAN></P> <P class="p168 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Utveckla Holland som ett center för sjöfartsnäring bland annat genom att skapa ett nätverk på Internet som lyfter fram de holländska sjöfartsföretagen.</SPAN></P> <P class="p46 ft7">Ett liknande initiativ som ej omfattar rekrytering har tagits i ett svensk/danskt samarbetsprojekt i Öresundsregionen i form av ett Interregprojekt II där EU svarar för 50 % av finansieringen av en förstudie för 2 miljoner kr. Sjöfartstyrelsen i Danmark är projektansvarig. Studien har genomförts av Maersk Broker Research och Sjöfartens Analys Institut Research. Rapporten är offentlig och kan nås via <SPAN class="ft98">www.sai.se </SPAN>eller <NOBR>www.maritimt-udviklingscenter.dk</NOBR></P> <P class="p46 ft7">I Sverige finns Sjöfartens Analys Institut (SAI) som utgör ett nätverk inriktad på främst tillämpad forskning inom management, omvärlds- och marknadsanalys och som idag finansieras av 110 olika organisationer inom huvudsak den svenska sjöfartsnäringen där Sjöfartsverket svarar för ca 20 procent av finansieringen genom allmänna medel och uppdragsverksamhet. Målgruppen på sikt för SAI:s verksamhet utgörs av den nordiska sjöfartsnäringen.</P> <P class="p35 ft7">Sjöfartsnäringens minskning i relativa nationella termer ligger bakom den allt mer utsprida ambitionen att skapa olika former av nätverk för att kompensera för bristande kommunikation och samverkan. Nätverken kan som i Hollands fall vara nationellt eller i Öresundsregion bilateralt eller i SAI:s fall nordiskt. Flera nätverk kommer sannolikt att skapas på andra grunder. Nätverken utgör en form av allianser som framför allt kommer att karakterisera området för forskning/utveckling, kunskapsföretag och myndigheter, men även underleverantörer och varv i framtiden.</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">54 </SPAN>Sjöfarten - marknader och omvärld</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">Den nationella marginaliseringen av sjöfartsnäringen har nått längst i Finland, Danmark och Sverige. Men sjöfartsnäringen är även i Norge på väg att i allt högre grad i ett nationellt perspektiv hamna i samma situation. Den nordiska sjöfartsnäringen likaväl som FoU samt utbildning kommer därför att i framtiden i allt högre grad behöva förlita sig på nätverk som går över nationsgränserna. Huruvida detta leder till ett ökat nordiskt samarbete är i allra högsta grad en politisk, men även en kommersiell frågeställning.</P> <P class="p24 ft7">Jag återkommer senare till detta i min beskrivning av konkurrenskraften i den svenska sjöfartsnäringen och i mitt förslag till handlingsprogram.</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">55</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft11">4 Den svenska sjöfartsnäringen</P> <P class="p17 ft17">Det svenska kostnadsläget är generellt sett inte högt utan kostnadsproblemet för sjöfartsnäringen är nästan helt fokuserat till arbetskraftskostnaderna ombord p.g.a av att rederierna idag arbetar på en internationell arbetskraftsmarknad.</P> <P class="p54 ft18">Sverige utgör idag en liten sjötransportmarknad, ca 2 % av den globala marknaden. Marknaden har sedan 1993 växt kraftigt, samtidigt som de svenska rederierna har tappat marknadsandelar på hemmamarknaden. Torrlast/bulkmarknaden är uppdelad på många små och medelstora volymer. Systematisk lastpooling förekommer inte och de relativt få stora industrierna innebär att kravställandet från lastägaren uteblir som incitament till utveckling och förnyelse. Det stora beroendet av europaexport har framförallt gynnat <NOBR>Ro-Ro</NOBR> och färjemarknaden där det också har skett viss teknikutveckling.</P> <P class="p216 ft18">Eftersom Sverige ur transportsynpunkt är nästan helt beroende av sjöfarten finns det en betydande hamnverksamhet i landet. Även andra sjöfartsrelaterade verksamheter har fått en växande betydelse i det svenska sjöfartsklustret, t.ex. en relativt framgångsrik underleverantörsindustri. Generellt sett har konkurrensförhållanden blivit allt hårdare. Hamnarna och rederierna upplever både en inbördes hårdare konkurrenssituation och en ökad konkurrens från våra grannländer. Inom kompetensområdet, utbildningen och FoU saknas en positiv rivalitet och ett konkurrensförhållande därför att verksamheterna är splittrade och saknar internationellt utbyte.</P> <P class="p217 ft21">Myndigheternas roll går i stort ut på att skapa ramförutsättningar för näringen. Framförallt gäller detta de politiska regelverken och</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">56 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft17">de organisatoriska strukturerna samt ansvarsfördelningen mellan departement och övriga offentliga myndigheter. Sjöfarten berör flera departement och myndigheters ansvarsområden, men genom att sjöfartsnäringen minskat i både sysselsättnings- och omsättningstermer fångar idag inte strukturen och ansvarsfördelningen på myndighetssidan upp de specifika förhållanden som sjöfartsnäringen arbetar i.</P> <P class="p46 ft17">Sammanfattningsvis har det svenska sjöfartsklustret tunnats ut sett ur nationell synvinkel vilket innebär att näringen och myndigheterna måste vidga sitt synsätt till att även omfatta ett internationellt perspektiv.</P> <P class="p218 ft17">Det finns ett antal starka sidor i det svenska sjöfartsklustret som i korthet kan sammanfattas enligt följande:</P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft99">·</SPAN><SPAN class="ft100">Ett utbud av maritima tjänster som är av världsklass.</SPAN></P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft99">·</SPAN><SPAN class="ft100">En relativt stark underleverantörssektor</SPAN></P> <P class="p87 ft8"><SPAN class="ft99">·</SPAN><SPAN class="ft100">Fokusering på industriell sjöfart</SPAN></P> <P class="p27 ft8"><SPAN class="ft99">·</SPAN><SPAN class="ft100">På rederisidan finns sektorsvis en betydande anpassningsförmåga och marknadsförståelse.</SPAN></P> <P class="p147 ft8">Svagheterna är i korthet:</P> <P class="p151 ft8"><SPAN class="ft99">·</SPAN><SPAN class="ft100">Klustret saknar stora maritima koncerner</SPAN></P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft99">·</SPAN><SPAN class="ft100">Höga besättningskostnader – flykt från svensk flagg.</SPAN></P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft99">·</SPAN><SPAN class="ft100">Låg teknologisk och kommersiell nivå inom vissa rederisegment</SPAN></P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft99">·</SPAN><SPAN class="ft100">Avsaknad av tillämpad FoU</SPAN></P> <P class="p55 ft8"><SPAN class="ft99">·</SPAN><SPAN class="ft100">Brist på integrering och internationalisering inom utbildningen</SPAN></P> <P class="p219 ft8"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft100">Svaga samarbetsrelationer och dålig kommunikation i sjöfartsklustret</SPAN></P> <P class="p18 ft7">Svensk sjöfartsnäring är benämningen på den del av näringsliv, myndigheter och förvaltning som är verksamma inom sjöfarten eller inom sjöfartens egna försörjningsled (rederier, utrustning, förnödenheter, hamntjänster, lotsning, bärgning, försäkringar, utbildning m.m.). En genomgång<SPAN class="ft75">11 </SPAN>visar att drygt 500 rederier, skeppsmäklare, agenter, hamnar, varv och underleverantörsföretag enligt denna de-</P> <P class="p220 ft25"><SPAN class="ft37">11 </SPAN>Sjöfartens Analys Institut Research</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">57</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">finition kan anses ingå i svensk sjöfartsnäring. Detta nätverk omsätter ca 45 miljarder kronor och sysselsätter direkt ca 27 000 personer i Sverige.</P> <P class="p21 ft5">Sverige har ca 0,2 procent av världsbefolkningen och producerar inte fullt 1 % av världens BNP, svarar för 1,5 procent av världens handel och kontrollerar nästan 3 procent av sjötransportkapaciteten i världen (12:e plats bland världens rederinationer). Inom enskilda segment spelar den svenska rederinäringen en ännu mer framträdande roll. Det gäller exempelvis oceangående tanksjöfart, biltransporter, kyltransporter, skogsprodukttransporter, färjetrafik och produkttankfart inom Europa.</P> <P class="p190 ft7">Som definition på rederi har jag valt följande: "<SPAN class="ft17">Företag som för sin näring äger eller långsiktigt (&gt;1år) förfogar över fartyg</SPAN>".</P> <P class="p21 ft7">Managementbolag är bolag som har specialiserat sig på att sköta bemanningen eller teknisk drift av fartyg för ägarens räkning. Be- fraktning av fartyg kan också läggas ut på fristående bolag. Denna utveckling tog fart under den internationella sjöfartskrisen på 1970- talet, när banker, finansieringsbolag, varv och handelshus tog över fartyg eftersom de ursprungliga ägarna inte kunde fullgöra sina ekonomiska förpliktelser. Det innebär att rederiverksamhet inte enbart bedrivs av helintegrerade rederibolag, utan också av managementföretag, befraktningsmäklare, skeppsmäklare och befraktningsavdelningar inom industri- och transportföretag.</P> <P class="p221 ft18"><SPAN class="ft83">Beskrivningen av </SPAN>den svenska rederibranschens struktur <SPAN class="ft83">baseras enbart på data från rederi- och managementbolag registrerade i Sverige. Koncernbolag (moder- eller dotterbolag) ingår i beskrivningen endast om de driver rederiverksamhet. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft83">Offshore-verksamheter</SPAN></NOBR><SPAN class="ft83"> eller verksamheter av lokal karaktär som mindre bogserfärje- och nöjestrafik ingår inte i beskrivningen av </SPAN>rederibranschen<SPAN class="ft83">.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">58 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft12"><SPAN class="ft12">4.1</SPAN><SPAN class="ft74">Historisk beskrivning av näringen</SPAN></P> <P class="p217 ft7">Under <NOBR>1890-talet</NOBR> gjordes två mycket omfattande och grundliga statliga sjöfartsutredningar, som föreslog minskade sjöfartsavgifter, skattelättnader för rederier, driftsubventioner till svenska fartyg i utrikes trafik, förbättrade lånemöjligheter för rederierna och stöd till uppbyggandet av en svensk varvsindustri. Under perioden 1895- 1914 utvecklades den svenska sjöfartsnäringen mycket starkt. I medeltal inköptes till Sverige 150 fartyg per år. Det var huvudsakligen brittiska andrahandsångare som var för dyra att driva under den brittiska högkostnadsflaggan. Köpare var företrädesvis svenska och norska sjökaptener och säljarna låg ofta kvar med andelar i fartygen till dess att köparna kunde betala för hela fartyget. Det rörde sig om brittisk utflaggning till lågkostnadsländerna Sverige och Norge.</P> <P class="p188 ft7">Under mellankrigstiden skedde en dynamisk utveckling av den svenska rederinäringen, främst inom den reguljära linjesjöfarten som bar den snabbt växande svenska utrikeshandeln. Efter andra världskriget skedde en expansion där Sverige tog den internationella ledningen inom sjöfart och varvsindustri. Visserligen var Sverige under denna tid på väg att bli ett högkostnadsland, men marknaderna var under efterkrigstiden nästan omättliga. Det hör också till bilden att under första hälften av <NOBR>1900-talet</NOBR> erhöll alla rederier med reguljär trafik driftsubventioner i USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. De rederier som arbetade med äldre tonnage konkurrerades emellertid ut av den svenska kostnadsutvecklingen och den snabba rationaliseringstakten i näringen.</P> <P class="p188 ft7">Den långa strukturellt betingade varvs- och sjöfartsdepression, som inleddes 1974 och varade till 1986, medförde att 80 procent av den svenska handelsflottan såldes till utlandet. Svenska rederier fick inte äga fartyg utomlands så någon utflaggning kunde ej ske. Fartygen kunde inte drivas under den svenska högkostnadsflaggan utan fick säljas på en dålig andrahandsmarknad med stora kapitalförluster som följd. Fartyg gick direkt från nybyggnadsvarv till uppläggning och senare försäljning. Med några få undantag eliminerades hela det gamla svenska rederietablissemanget under 70- och <NOBR>80-talen.</NOBR> Ny</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312977x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">59</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">skattelagstiftning för partrederier stoppade också tillförseln av nytt kapital till näringen. De statliga svenska programmen under andra hälften av <NOBR>70-talet</NOBR> och in på <NOBR>80-talet</NOBR> för att rädda världens då näst största varvsindustri ledde dock till att många smårederier, främst på västkusten, för en liten kontantinsats kunde beställa nya fartyg.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr9 td120"><SPAN class="p222 ft52">Milj.brt (globalt)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td121"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td122"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p63 ft53">Milj.brt (Sverige)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td120"><SPAN class="p223 ft52">40</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td121"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td122"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td10"><SPAN class="p224 ft52">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr30 td120"><SPAN class="p223 ft52">30</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td121"><SPAN class="p225 ft52">Globalt</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td122"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr30 td10"><SPAN class="p224 ft52">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td121"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td122"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td120"><SPAN class="p223 ft52">20</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td10"><SPAN class="p224 ft52">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr30 td120"><SPAN class="p223 ft52">10</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td121"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td122"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td10"><SPAN class="p223 ft53">Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td121"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td122"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td10"><SPAN class="p224 ft52">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td120"><SPAN class="p223 ft52">0</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td121"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td122"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td10"><SPAN class="p224 ft52">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td120"><SPAN class="p226 ft101">1925</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td103"><SPAN class="p227 ft101">1950</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td121"><SPAN class="p227 ft101">1980</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td122"><SPAN class="p227 ft101">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td10"><SPAN class="p228 ft101">1995</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td123"><SPAN class="p229 ft20">Figur 2: Varvsproduktion i världen resp. Sverige <NOBR>1950-1997.</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p23 ft5">Detta blev inledningen till en kraftig expansion inom den svenska europasjöfarten och som senare delvis skulle ersätta den rederinäring som förlorades under krisen. Dessa skärgårdsrederier hade utmärkt driftekonomi och liten administration som största fördel och främsta affärsidé. Ofta arbetade flera delägare ombord. Allt eftersom dessa rederier expanderade och byggde allt större fartyg anställdes den rederiexpertis som hade friställts när de stora rederikoncernerna gick i konkurs eller eliminerades på andra sätt. Parallellt startades också under andra hälften av <NOBR>1980-talet</NOBR> ett antal rederier av rederitjänstemän som friställdes när de gamla rederierna upplöstes eller krympte, vilka spekulerade i stigande priser på stortanktonnage. Dessa rederier börsnoterades efter hand och fartygen registrerades utomlands, vilket nu hade blivit tillåtet i Sverige. Trots</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312978x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">60 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">att svenska rederier har kunnat öka sin transportkapacitet under perioden <NOBR>1974-1986</NOBR> har svensk sjöfartsnäring upplevt en kraftig reducering av antalet sysselsatta inom samtliga delnäringar. Mest påtagligt är reduceringen inom varvsindustrin.</P> <P class="p33 ft7">Samtidigt som Sverige förlorat sin varvsproduktion har det svenskkontrollerade tonnaget och rederiomsättningen ökat kraftigt, vilket inte hade varit möjligt utan ökad användning av utländsk flagg som påbörjades i mitten på <NOBR>1980-talet.</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td124"><SPAN class="p208 ft53">Miljoner brt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td126"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td129"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td130"><SPAN class="p230 ft52">12</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td131"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td126"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td128"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td129"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td130"><SPAN class="p230 ft52">10</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td131"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td126"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td128"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td129"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p69 ft52">8</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td131"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td131"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td126"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td128"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td129"><SPAN class="p63 ft53">Svensk flagg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td130"><SPAN class="p69 ft52">6</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td126"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td128"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr16 td129"><SPAN class="p205 ft53">Utl.flagg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td130"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td131"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td125"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td126"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td128"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td130"><SPAN class="p69 ft52">4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td131"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td126"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td129"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td130"><SPAN class="p69 ft52">2</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td131"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td126"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td128"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td129"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td130"><SPAN class="p69 ft52">0</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td131"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td126"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td128"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td129"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td130"><SPAN class="p227 ft102">1950</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td131"><SPAN class="p231 ft102">1960</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td125"><SPAN class="p227 ft102">1970</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td126"><SPAN class="p232 ft102">1980</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p227 ft102">1985</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td128"><SPAN class="p233 ft102">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td129"><SPAN class="p234 ft102">1995</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr28 td128"><SPAN class="p235 ft103">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr35 td132"><SPAN class="p15 ft104">not) det svenska utflaggade tonnaget före 1984 uppskattat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td130"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td133"><SPAN class="p15 ft105">Källor: Lloyds, Fairplay, SRF, SAI</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td129"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr23 td128"><SPAN class="p235 ft106">The Institute of Shipping Analysis</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td129"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p236 ft8">Figur 3: Svenskkontrollerat tonnage, andel av handelsflottan.</P> <P class="p100 ft5">Trots förlusten av svensk varvsindustri har sjöfartsnäringen kunnat bibehålla och utveckla sina marknadsandelar. Sedan 1986 karakteriseras sjöfartsnäringen av fortsatt konkurrens men framför allt av nya trender som innebär att de internationella ramförutsättningarna politiskt och marknadsmässigt för att bedriva sjöfart blivit avsevärt bättre. Men nu börjar konsekvenserna för det svenska sjöfartsklustrets konkurrenskraft genom förlusten av den svenska varvsindustrin att allt mer göra sig märkbar, vilket jag återkommer till senare.</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312979x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">61</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft12"><SPAN class="ft12">4.2</SPAN><SPAN class="ft74">Anställda och omsättning</SPAN></P> <P class="p42 ft7">Svensk sjöfartsnäring sysselsätter, enligt bedömningar gjorda av Sjöfartens Analys Institut, direkt ca 27 000 personer. Ca 10 000 personer i andra branscher beräknas därutöver vara sysselsatta med att leverera varor och tjänster direkt till näringen och ytterligare 23 000 via andra näringar, bl.a. övriga transportnäringar, petroleumindustrin och verkstadsindustrin.</P> <P class="p43 ft8">Tabell 3: Antal företag och sysselsättning per näringsgren.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr12 td134"><SPAN class="p237 ft5">Andel i %</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td135"><SPAN class="p238 ft5">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td136"><SPAN class="p239 ft5">Direkt</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td77"><SPAN class="p15 ft5">Omsättning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td137"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td138"><SPAN class="p240 ft5">Företag</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td139"><SPAN class="p15 ft5">Sysselsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td140"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p237 ft5">Rederier</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td135"><SPAN class="p240 ft5">37</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td136"><SPAN class="p241 ft5">51</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td77"><SPAN class="p242 ft5">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p237 ft5">Mäklare och agenter</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td135"><SPAN class="p240 ft5">19</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td136"><SPAN class="p241 ft5">5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td77"><SPAN class="p242 ft5">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td134"><SPAN class="p237 ft5">Skeppshandel</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td135"><SPAN class="p240 ft5">5</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td136"><SPAN class="p241 ft5">1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td77"><SPAN class="p242 ft5">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p237 ft5">Hamn och stuverier</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td135"><SPAN class="p240 ft5">14</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td136"><SPAN class="p241 ft5">16</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td77"><SPAN class="p242 ft5">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td134"><SPAN class="p237 ft5">Hamn/rederistödtjänster</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td135"><SPAN class="p240 ft5">7</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td136"><SPAN class="p241 ft5">1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td77"><SPAN class="p242 ft5">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td134"><SPAN class="p237 ft5">Varv civila</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td135"><SPAN class="p240 ft5">4</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td136"><SPAN class="p241 ft5">3</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td77"><SPAN class="p242 ft5">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p237 ft5">Varv övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td135"><SPAN class="p240 ft5">1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td136"><SPAN class="p241 ft5">6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td77"><SPAN class="p242 ft5">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td134"><SPAN class="p237 ft5">Utrustningslev.</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td135"><SPAN class="p240 ft5">10</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td136"><SPAN class="p241 ft5">11</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td77"><SPAN class="p242 ft5">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p237 ft5">Teknikföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td135"><SPAN class="p240 ft5">3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td136"><SPAN class="p241 ft5">1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td77"><SPAN class="p242 ft5">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td137"><SPAN class="p237 ft5">Myndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td138"><SPAN class="p240 ft5">0</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td139"><SPAN class="p241 ft5">5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td140"><SPAN class="p242 ft5">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td137"><SPAN class="p237 ft5">Summa %</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td138"><SPAN class="p238 ft5">100</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td139"><SPAN class="p240 ft5">100</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td140"><SPAN class="p243 ft5">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td137"><SPAN class="p237 ft25">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td138"><SPAN class="p15 ft25">500 företag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td139"><SPAN class="p85 ft25">27.000 personer</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td140"><SPAN class="p237 ft25">45 miljarder</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p244 ft29">Källa: Sjöfartens Analys Institut Research</P> <P class="p35 ft7">Rederiverksamheten svarar för ca 63 procent av omsättningen och 50 procent av sysselsättningen inom sjöfartsnäringen, hamnverksamheten för 16 procent av sysselsättningen och 8 procent av omsättningen.</P> <P class="p35 ft7">Rederiverksamheterna domineras av ett fåtal stora rederier, medan däremot underleverantörssidan mer präglas av små och mindre företag. Det finns en påtaglig småföretagskaraktär i mäklar- och teknikföretagen som inte reflekterar dessa företags betydelse sett ur kunskapssynvinkel.</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312980x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">62 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">De stora sysselsättnings- och omsättningstalen finns i de etablerade verksamheterna medan den kritiska specialkunskapen tekniskt och marknadsmässigt ofta finns i de mindre företagen.</P> <P class="p192 ft8">Tabell 4 Antal företag fördelat per omsättningsklass 1995</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr12 td142"><SPAN class="p224 ft5">Omsättning miljoner SEK</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td74"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td143"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p205 ft5">&lt;99</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td145"><SPAN class="p213 ft5"><NOBR>100-199</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td23"><SPAN class="p213 ft5"><NOBR>200-399</NOBR> &gt;400 Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p245 ft5">%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td141"><SPAN class="p237 ft107">Rederier</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td147"><SPAN class="p63 ft107">154</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td76"><SPAN class="p63 ft107">12</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td148"><SPAN class="p68 ft107">13</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p63 ft107">16</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p63 ft107">195</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td75"><SPAN class="p65 ft107">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p237 ft5">Mäklare och agenter</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td147"><SPAN class="p63 ft5">93</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td76"><SPAN class="p63 ft5">3</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p68 ft5">4</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p63 ft5">1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td74"><SPAN class="p63 ft5">101</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p65 ft5">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td141"><SPAN class="p237 ft5">Skeppshandel</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td147"><SPAN class="p63 ft5">22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td76"><SPAN class="p63 ft5">2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td148"><SPAN class="p68 ft5">3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p63 ft5">27</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td75"><SPAN class="p65 ft5">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p237 ft5">Hamn och stuverier</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td147"><SPAN class="p63 ft5">66</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td76"><SPAN class="p63 ft5">2</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p68 ft5">2</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p63 ft5">1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td74"><SPAN class="p63 ft5">71</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p65 ft5">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td141"><SPAN class="p237 ft5">Hamn/rederistödtj.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td147"><SPAN class="p63 ft5">31</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td76"><SPAN class="p63 ft5">2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td148"><SPAN class="p68 ft5">2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p63 ft5">35</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td75"><SPAN class="p65 ft5">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p237 ft5">Varv civila</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td147"><SPAN class="p63 ft5">19</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td76"><SPAN class="p63 ft5">1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td74"><SPAN class="p63 ft5">20</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p65 ft5">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p237 ft5">Varv övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td147"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td76"><SPAN class="p63 ft5">1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p63 ft5">1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td74"><SPAN class="p63 ft5">2</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p65 ft5">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td141"><SPAN class="p237 ft5">Utrustningslev.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td147"><SPAN class="p63 ft5">42</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td76"><SPAN class="p63 ft5">4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td148"><SPAN class="p68 ft5">4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p63 ft5">2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p63 ft5">52</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td75"><SPAN class="p65 ft5">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p237 ft5">Teknikföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td147"><SPAN class="p63 ft5">18</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td76"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td74"><SPAN class="p63 ft5">18</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p65 ft5">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td143"><SPAN class="p237 ft5">Myndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td145"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td149"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td150"><SPAN class="p63 ft5">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td114"><SPAN class="p63 ft5">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td146"><SPAN class="p65 ft5">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td141"><SPAN class="p237 ft5">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td147"><SPAN class="p63 ft5">445</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td76"><SPAN class="p63 ft5">27</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td148"><SPAN class="p68 ft5">28</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p63 ft5">22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p63 ft5">522</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td75"><SPAN class="p65 ft5">100</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p246 ft29">Källa: Sjöfartens Analys Institut Research</P> <P class="p144 ft8">Tabell 5: Omsättning i '000 SEK per omsättningsklass.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr9 td151"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td152"><SPAN class="p63 ft29">Omsättning miljoner SEK</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td80"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td91"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td147"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td153"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td154"><SPAN class="p247 ft29">&lt;99</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td110"><SPAN class="p224 ft29"><NOBR>100-199</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td138"><SPAN class="p248 ft29"><NOBR>200-399</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td155"><SPAN class="p249 ft29">&gt;400</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td95"><SPAN class="p211 ft29">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td144"><SPAN class="p230 ft29">%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td151"><SPAN class="p250 ft108">Rederier</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td156"><SPAN class="p63 ft108">2 970</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td102"><SPAN class="p63 ft108">1 760</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td135"><SPAN class="p230 ft108">3 840</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td80"><SPAN class="p63 ft108">18 792</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td91"><SPAN class="p206 ft108">27 362</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td147"><SPAN class="p65 ft108">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td151"><SPAN class="p250 ft29">Mäklare och agenter</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p63 ft29">1 671</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td102"><SPAN class="p63 ft29">367</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td135"><SPAN class="p230 ft29">1 029</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td80"><SPAN class="p63 ft29">761</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p206 ft29">3 828</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p65 ft29">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td151"><SPAN class="p250 ft109">Skeppshandel</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td156"><SPAN class="p63 ft109">217</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td102"><SPAN class="p63 ft109">320</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td135"><SPAN class="p230 ft109">969</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td80"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td91"><SPAN class="p206 ft109">1 506</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td147"><SPAN class="p65 ft109">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td151"><SPAN class="p250 ft29">Hamn och stuverier</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p63 ft29">1 588</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td102"><SPAN class="p63 ft29">293</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td135"><SPAN class="p230 ft29">658</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td80"><SPAN class="p63 ft29">818</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p206 ft29">3 357</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p65 ft29">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td151"><SPAN class="p250 ft109">Hamn/rederistödtj.</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td156"><SPAN class="p63 ft109">233</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td102"><SPAN class="p63 ft109">246</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td135"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td80"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td91"><SPAN class="p206 ft109">479</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td147"><SPAN class="p65 ft109">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td151"><SPAN class="p250 ft109">Varv civila</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td156"><SPAN class="p63 ft109">584</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td102"><SPAN class="p63 ft109">162</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td135"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td80"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td91"><SPAN class="p206 ft109">746</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td147"><SPAN class="p65 ft109">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td151"><SPAN class="p250 ft29">Varv övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td102"><SPAN class="p63 ft29">152</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td135"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td80"><SPAN class="p63 ft29">736</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p206 ft29">888</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p65 ft29">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td151"><SPAN class="p250 ft109">Utrustrningslev.</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td156"><SPAN class="p63 ft109">1 047</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td102"><SPAN class="p63 ft109">614</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td135"><SPAN class="p230 ft109">1 324</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td80"><SPAN class="p63 ft109">1 094</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td91"><SPAN class="p206 ft109">4 079</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td147"><SPAN class="p65 ft109">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td151"><SPAN class="p250 ft29">Teknikföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p63 ft29">321</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td102"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td135"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td80"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p206 ft29">321</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p65 ft29">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td153"><SPAN class="p250 ft29">Myndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td154"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td110"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td138"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td155"><SPAN class="p63 ft29">915</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td95"><SPAN class="p206 ft29">915</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td144"><SPAN class="p65 ft29">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td153"><SPAN class="p250 ft109">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td154"><SPAN class="p63 ft109">8 631</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td110"><SPAN class="p63 ft109">3 914</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td138"><SPAN class="p230 ft109">7 820</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td155"><SPAN class="p63 ft109">23 116</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td95"><SPAN class="p206 ft109">43 481</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td144"><SPAN class="p65 ft109">100</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p246 ft29">Källa Sjöfartens Analys Institut Research</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312981x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">63</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Vid sidan av Svenska Skeppshypotekskassan har <SPAN class="ft32">S|E|B</SPAN>, Nordbanken, Handelsbanken och Föreningssparbanken byggt upp egna avdelningar kring fartygsfinansiering. Vid dessa avdelningar sysselsätts totalt ett <NOBR>30-tal</NOBR> personer.</P> <P class="p33 ft7">De svenska bankernas och kreditinstitutens omsättning inom sjöfartsnäringen är svår att bedöma, men de samlade krediterna till svenska rederier för fartygsinnehav bedöms av företrädare för bankerna ligga mellan 30 och 45 miljarder kronor.</P> <P class="p192 ft8">Tabell 6: Antal anställda per omsättningsklass 1995/1996.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td39"><SPAN class="p64 ft29">Omsättning miljoner SEK</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td157"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td122"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td158"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td159"><SPAN class="p69 ft29">&lt;99</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td12"><SPAN class="p247 ft29"><NOBR>100-199</NOBR> <NOBR>200-399</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td160"><SPAN class="p206 ft29">&gt;400</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td161"><SPAN class="p210 ft29">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td162"><SPAN class="p211 ft29">%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td10"><SPAN class="p250 ft109">Rederier</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p63 ft109">3 361</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td126"><SPAN class="p63 ft109">1 203</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td164"><SPAN class="p205 ft109">3 528</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td131"><SPAN class="p63 ft109">5 204</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td157"><SPAN class="p212 ft109">13 296</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td122"><SPAN class="p65 ft109">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td10"><SPAN class="p250 ft109">Mäklare och agenter</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p63 ft109">862</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td126"><SPAN class="p63 ft109">122</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td164"><SPAN class="p205 ft109">185</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td131"><SPAN class="p63 ft109">45</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td157"><SPAN class="p212 ft109">1 214</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td122"><SPAN class="p65 ft109">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td10"><SPAN class="p250 ft109">Skeppshandel</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p63 ft109">119</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td126"><SPAN class="p63 ft109">34</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td164"><SPAN class="p205 ft109">91</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td131"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td157"><SPAN class="p212 ft109">244</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td122"><SPAN class="p65 ft109">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td10"><SPAN class="p250 ft29">Hamn och stuverier</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td163"><SPAN class="p63 ft29">1 840</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p63 ft29">520</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td164"><SPAN class="p205 ft29">840</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td131"><SPAN class="p63 ft29">1 050</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p212 ft29">4 250</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td122"><SPAN class="p65 ft29">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td10"><SPAN class="p250 ft109">Hamn/rederistödtj.</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p63 ft109">286</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td126"><SPAN class="p63 ft109">96</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td164"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td131"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td157"><SPAN class="p212 ft109">382</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td122"><SPAN class="p65 ft109">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td10"><SPAN class="p250 ft29"><NOBR>Varv-civila</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td163"><SPAN class="p63 ft29">745</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p63 ft29">136</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td164"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td131"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p212 ft29">881</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td122"><SPAN class="p65 ft29">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td10"><SPAN class="p250 ft109"><NOBR>Varv-övr.</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td126"><SPAN class="p63 ft109">704</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td164"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td131"><SPAN class="p63 ft109">953</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td157"><SPAN class="p212 ft109">1 657</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td122"><SPAN class="p65 ft109">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td10"><SPAN class="p250 ft109">Utrustningslev.</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p63 ft109">1 035</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td126"><SPAN class="p63 ft109">357</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td164"><SPAN class="p205 ft109">750</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td131"><SPAN class="p63 ft109">889</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td157"><SPAN class="p212 ft109">3 031</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td122"><SPAN class="p65 ft109">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td10"><SPAN class="p250 ft29">Teknikföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td163"><SPAN class="p63 ft29">282</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td126"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td164"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td131"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p212 ft29">282</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td122"><SPAN class="p65 ft29">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td158"><SPAN class="p250 ft29">Myndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td159"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td165"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td166"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td160"><SPAN class="p63 ft29">1 400</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td161"><SPAN class="p212 ft29">1 400</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td162"><SPAN class="p65 ft29">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td158"><SPAN class="p250 ft29">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td159"><SPAN class="p63 ft29">8 530</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td165"><SPAN class="p63 ft29">3 172</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td166"><SPAN class="p205 ft29">5 394</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td160"><SPAN class="p63 ft29">9 541</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td161"><SPAN class="p212 ft29">26 637</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td162"><SPAN class="p65 ft29">100</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p246 ft29">Källa Sjöfartens Analys Institut Research</P> <P class="p251 ft7">Utredningen har genomfört en enkät. Enkätunderlaget omfattar rederier med ca 24 miljarder i omsättning och 5 000 anställda. I vissa delar är dock svarsfrekvensen väl låg och det finns anledning att vara försiktig med slutsatserna. Tillsammans med resultat från andra enkätundersökningar intervjuer m.m. kan man dock dra vissa slutsatser.</P> <P class="p46 ft7">Färjenäringen med sin relativt övriga rederiverksamheter höga personalintensitet påverkar både antalet anställda ombord och iland, samt fördelningen på personalkategori kraftigt. Detta gäller både ombordanställda och iland. Sjöbefäl utgör ca 40 % av de anställda med utbildning över <NOBR>3-årigt</NOBR> gymnasium. Fem rederier svarar för 80 % av de anställda civilekonomerna. Samma rederier har också</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312982x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">64 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft7">en betydande andel av de anställda sjöbefälen. Färjerederierna påverkar även åldern på tonnaget kraftigt.</P> <P class="p36 ft8">Tabell 7 Fördelning av anställda – baserat på 35 rederier</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr15 td167"><SPAN class="p193 ft5">Kategori</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td168"><SPAN class="p252 ft5">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td169"><SPAN class="p253 ft5">Andel %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td167"><SPAN class="p193 ft25">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td168"><SPAN class="p252 ft25">4966</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td169"><SPAN class="p253 ft25">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td167"><SPAN class="p193 ft24">Varav ombord</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td168"><SPAN class="p252 ft25">3891</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td169"><SPAN class="p253 ft25">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td133"><SPAN class="p195 ft25">Kapten</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td170"><SPAN class="p252 ft25">423</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td171"><SPAN class="p253 ft25">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td133"><SPAN class="p195 ft25">Styrman A</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p252 ft25">176</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p253 ft25">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td133"><SPAN class="p195 ft25">Styrman B</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p252 ft25">112</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p253 ft25">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td133"><SPAN class="p195 ft25">Sjöingenjörer</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p252 ft25">234</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p253 ft25">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td133"><SPAN class="p195 ft25">Maskin A</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p252 ft25">123</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p253 ft25">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td133"><SPAN class="p195 ft25">Maskin B</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p252 ft25">66</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p253 ft25">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td133"><SPAN class="p195 ft25">Övrigt befäl</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p252 ft25">164</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p253 ft25">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td133"><SPAN class="p195 ft25">Matros</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p252 ft25">872</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p253 ft25">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td133"><SPAN class="p195 ft25">Motor</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p252 ft25">311</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p253 ft25">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td133"><SPAN class="p195 ft25">Övriga ombord</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p252 ft25">1530</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p253 ft25">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td167"><SPAN class="p195 ft25">Praktik ombord</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td168"><SPAN class="p252 ft25">292</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td169"><SPAN class="p253 ft25">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td167"><SPAN class="p193 ft24">Varav i land</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td168"><SPAN class="p252 ft25">766</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td169"><SPAN class="p253 ft25">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td133"><SPAN class="p195 ft25">Sjöbefäl</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td170"><SPAN class="p252 ft25">99</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td171"><SPAN class="p253 ft25">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td133"><SPAN class="p195 ft25">Civilekonom.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p252 ft25">139</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p253 ft25">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td133"><SPAN class="p195 ft25">Civilingenjör</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p252 ft25">14</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p253 ft25">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td133"><SPAN class="p195 ft25">Gym. <NOBR>3-årig</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p252 ft25">672</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p253 ft25">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td133"><SPAN class="p195 ft25">Gym. <NOBR>2-årig</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p252 ft25">142</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p253 ft25">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td133"><SPAN class="p195 ft25">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td170"><SPAN class="p252 ft25">127</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td171"><SPAN class="p253 ft25">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td167"><SPAN class="p195 ft25">Praktik i land</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td168"><SPAN class="p252 ft25">13</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td169"><SPAN class="p253 ft25">0</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p254 ft29">Kategorin övriga ombord omfattar bl.a. 2 större färjerederier</P> <P class="p254 ft29">Utesluts dessa minskar posten till 300 anställda.</P> <P class="p254 ft29">Källa: Sjöfartens Analys Institut Research</P> <P class="p171 ft12"><SPAN class="ft12">4.3</SPAN><SPAN class="ft74">Rederierna</SPAN></P> <P class="p255 ft18">Kvarvarande styrkepositioner finns framför allt inom <NOBR>råolje-,</NOBR> pro- <NOBR>dukt-,</NOBR> kemikalie- <NOBR>bil-,</NOBR> <NOBR>skogsprodukt-,</NOBR> färjeinklusive RoRo- transporter och kyltransporter. Däremot har traditionell <NOBR>torrlast-,</NOBR> bulk- och containertrafik inklusive feedertrafik, med få undantag reducerats kraftigt. Gastransport- och kryssningsrederier saknas.</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">65</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft17">Rederierna har bantat sina overheadkostnader kraftigt och med få undantag har de idag inga egna tekniska avdelningar eller kapacitet att bedriva avancerad produktutveckling. Samtidigt har internationaliseringen och kostnadsnackdelen medfört att det svenskflaggade tonnaget krympt till en nivå där återväxten av svenska sjömän och kompetensutvecklingen för den svenskkontrollerade handelsflottan är hotad.</P> <P class="p24 ft17">Genom att taxfreeförsäljningen upphör och genom de anpassningar som skett i regelverken, bland annat i Tyskland, dras nu också den svenska färjenäringen in i samma problematik som hittills gällt för lastfartygen.</P> <P class="p162 ft18">Sammanfattningsvis har svenska rederinäring visat en relativt god förmåga att anpassa sig till de internationella förändringarna samt även en god förmåga att kunna differentiera sina produkter. Kostnadsläget har dock kraftigt försämrat konkurrenskraften. Denna negativa utveckling har också successivt förstärkts genom att näringen idag har uppenbara problem att säkerställa kompetensutvecklingen både ombord och i land. I en del segment är både marknads- och produktutvecklingen delvis eftersatt.</P> <P class="p24 ft7">Rederibolag i Sverige samt utländska rederibolag med svenska ägarintressen kontrollerar en flotta på nästan 570 fartyg med en samlad kapacitet på ca 18 miljoner ton dödvikt (dwt), varav 6 miljoner dwt är långtidsinchartrat (&gt;1år) tonnage. Det motsvarar nästan 3 procent av den samlade sjöfraktkapaciteten i världen. Av det kontrollerade tonnaget är ca 90 procent (dwt) eller ca 60 procent (antal) registrerade utanför Sverige. Standarden på det totala svenskkontrollerade tonnaget är hög och genomsnittsåldern internationellt sett låg; 15 år.</P> <P class="p158 ft7">I syfte att hantera risker, finansiering av fartygsköp och säkra tillgången på kompetens är ägandet och driften av fartyg inte sällan fördelade på flera bolag. Rederiverksamhet kan således baseras antingen på ägda eller inhyrda fartyg eller på delar av lastkapaciteten i ett fartyg. Mellan rederi, ägar- och driftbolag skrivs charterkontrakt eller managementavtal, beroende på hur ansvaret för fartygets drift fördelas.</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">66 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Rederinäringen är en stor tjänsteexportör och är inte bara en betydelsefull underleverantör till den svenska exportindustrin, utan också en viktig del av densamma, både när det gäller varu- och persontransporter.</P> <P class="p33 ft5">Av rederiernas totala bruttointäkter kommer ca 2/3 delar från trafik där fartygen aldrig angör Sverige. Enligt bedömningar gjorda av SAIR i samband med Sjöfartspolitiska Utredningen 1995 är intäkterna för sjöfartstransporter utförda av svenska rederier större än svenska företags inköp av sjötransporttjänster av utländska rederier. Därtill kommer att framförallt underleverantörerna har en mycket hög exportandel.</P> <P class="p149 ft7">Eftersom mina direktiv specificerar små och medelstora rederier som särskild grupp har jag valt att i efterföljande avsnitt särredovisa dessa i grafer m.m.</P> <P class="p166 ft82">Klassificering av rederier</P> <P class="p100 ft7">Ett problem med rederinäringen är att de gängse definitionerna för små och medelstora företag inte stämmer särskilt bra. Om man ser till sysselsättning är de flesta rederier små eller medelstora. Det motsatta förhållandet gäller om man ser till omsättning eller balansomslutning. Då blir många rederier stora. Då det ej finns någon vedertagen definition på vad små eller medelstora rederier är har jag gjort gränsdragningar som innebär att jag benämner de börsnoterade, inklusive dotterbolag, plus 3 andra för storrederier. Det är sammanlagt 12 stycken enligt följande:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr15 td172"><SPAN class="p15 ft5">ACL</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td173"><SPAN class="p15 ft5">Cool Carrier</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td174"><SPAN class="p15 ft19">N&T Argonaut</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td172"><SPAN class="p15 ft5">B&N</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td173"><SPAN class="p15 ft5">Gorthon Lines</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td174"><SPAN class="p15 ft5">Stena</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td172"><SPAN class="p15 ft5">Brovo</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td173"><SPAN class="p15 ft5">Rederi AB Gotland</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td174"><SPAN class="p15 ft5">SOL</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td172"><SPAN class="p15 ft5">Concordia</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td173"><SPAN class="p15 ft5">ICB</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td174"><SPAN class="p15 ft5">Wallenius</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft7">Övriga rederier benämner jag små och medelstora. Denna avgränsning stämmer ganska väl överens med intentionen i de av EU- kommissionen och andra <NOBR>EU-organ</NOBR> använda definition av ”det lilla företaget” som;</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">67</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p175 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">har färre än 50 årsanställda, och</SPAN></P> <P class="p256 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">har antingen en årlig omsättning som inte överstiger 7 miljoner ECU, dvs. ca 65 miljoner SEK, eller en årlig balansomslutning som inte överstiger 5 miljoner ECU, dvs. ca 46 miljoner SEK.</SPAN></P> <P class="p46 ft7">Det förekommer avvikelser vid användningen av småföretagsbegreppet både uppåt och nedåt vad gäller antalet anställda, omsättning och balansomslutning, alltefter verksamhetsområde. I ett av EU nyligen lagt förslag om lånegarantier till småföretag anges 100 anställda som övre gräns. Småföretagsdelegationen som nyligen har presenterat sina rapporter har anslutit sig till EU:s ovan angivna definitioner med följande kommentarer.</P> <P class="p138 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">att konflikter med EU:s regelverk kan undvikas vad gäller särbehandling och konkurrensneutralitet</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">att definitionen i sig omfattas av många och är hanterlig</SPAN></P> <P class="p257 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">att definitionen är att betrakta som övre gräns, med möjligheter att i speciella fall sätta snävare gränser.</SPAN></P> <P class="p40 ft7">De små och medelstora rederierna har jag delat upp i följande marknadskriterier. Vissa rederier har fartyg i flera segment<SPAN class="ft75">12</SPAN>.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr5 td132"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft14">· </SPAN>Tankfartyg under 17 000 dwt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td175"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft14">· </SPAN>Kyl</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td132"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft88">· </SPAN>Tankfartyg över 17 000 dwt</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td175"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft88">· </SPAN>RoRo</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft14">· </SPAN>Bulklast under 13 000 dwt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td175"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft14">· </SPAN>Offshore</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft14">· </SPAN>Bulklast över 13 000 dwt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td175"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft14">· </SPAN>Container</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td132"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft14">· </SPAN>Övriga torrlastfartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td175"><SPAN class="p15 ft5"><SPAN class="ft14">· </SPAN>Passagerare</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft7">Den följande beskrivningen av den svenska rederinäringen omfattar alltså rederier vars huvudsakliga verksamhet är enbart godstransport eller i kombination med passagerartransporter, inte företag som huvudsakligen bedriver <NOBR>passagerar-,</NOBR> <NOBR>offshore-,</NOBR> <NOBR>bogsering-,</NOBR> <NOBR>fiske-,</NOBR> turistnäring- eller annan rederiverksamhet utanför ovanstående områden. Ej heller rederier som bedriver verksamhet med fartyg under 300 bruttoton.</P> <P class="p35 ft5">Enligt Statistiska Centralbyrån finns det ca 700 företag, handelsbolag, föreningar och privata personer som sysslar med rederiverk-</P> <P class="p144 ft25"><SPAN class="ft37">12 </SPAN>Rederierna är dock inte dubbelräknade.</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312986x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">68 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft7">samhet. Ca 500 av dessa visar sig vid en närmare granskning inte vara aktiva inom sjöfart. Ytterligare ca 100 utgörs av fiskare och sådana som bedriver mindre passagerartrafik (ex. sjötaxi) m.m. Det finns också ett bortfall som uppstår efter en bortrensning av dubbelräkning i statistiken eftersom ett flertal rederier bildar egna företag för varje nytt fartyg. Antalet svenska rederier, som i enlighet med ovanstående definition bedriver gods- och kombinerade gods- och passagerartransporter, var vid halvårsskiftet 1998, ca 100, varav 12 stora och ca 90 små och medelstora företag.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-139px;margin-bottom:0px;" class="p258 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-139px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:139px;" class="p258 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-70px;margin-top:70px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="p258 ft111"><![endif]>Antal rederier</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p5 ft52">40</P> <P class="p259 ft112"><INGENBILD zsrc="GMB312986xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GMB312986xi3.jpg/" id="inl_img2"> Stora <INGENBILD zsrc="GMB312986xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GMB312986xi5.jpg/" id="inl_img4"> Små/medel</P> <P class="p260 ft52">30</P> <P class="p261 ft52">20</P> <P class="p261 ft52">10</P> <P class="p262 ft52">0</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p263 ft113">TORRLAST TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td73"><SPAN class="p264 ft114">&lt;17´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p264 ft113">BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td106"><SPAN class="p264 ft115">&lt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td101"><SPAN class="p264 ft115">ÖVRIGT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p264 ft116">OFFSHORE</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td75"><SPAN class="p264 ft113">CONTAINER BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td30"><SPAN class="p264 ft114">&gt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td163"><SPAN class="p264 ft117">PASSAGERARE</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr17 td101"><SPAN class="p264 ft115">KYL</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td178"><SPAN class="p264 ft114">RO</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr17 td179"><SPAN class="p264 ft118">- RO</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p264 ft113">TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td180"><SPAN class="p264 ft119">&gt;17´DWT</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td176"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td176"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td73"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td177"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td106"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td101"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td127"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td75"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td30"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td163"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td178"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td179"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td180"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td176"><SPAN class="p15 ft59">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p15 ft60">The Institute of Shipping Analysis</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p265 ft17">Figur 4: Antal svenska rederier per segment, fördelat på stora respektive små/medelstora företag</P> <P class="p266 ft7">Totalt omsätter dessa företag idag ca 28 miljarder kronor per år. Ca 65 företag svarar för ca 97 procent av omsättningen, baserat på rederistatistiken för 2:a kvartalet 1997<SPAN class="ft121">. </SPAN>Rederiverksamheter inom andra branscher omsätter ytterligare ca 0,5 miljarder. Därtill kommer omsättningen i utländska intressebolag eller direktägda utländska bolag. Den totala svenskkontrollerade rederiverksamheten i och utanför Sverige beräknas därför omsätta drygt 45 miljarder kronor.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312987x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">69</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p267 ft7">Tillsammans kontrollerade dessa rederier en flotta på 567 fartyg, varav 226 seglar under svensk flagg och 341 under utländsk flagg.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-134px;margin-bottom:0px;" class="p268 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-134px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:134px;" class="p268 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-67px;margin-top:67px;margin-right:-67px;margin-bottom:67px;" class="p268 ft111"><![endif]>Antal fartyg</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr8 td65"><SPAN class="p269 ft53">120</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td141"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td65"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td141"><SPAN class="p70 ft52">Stora</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p269 ft53">100</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p70 ft53">Små/medel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p269 ft52">80</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td65"><SPAN class="p269 ft52">60</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td141"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td65"><SPAN class="p269 ft52">40</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td141"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p269 ft52">20</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td141"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td65"><SPAN class="p270 ft52">0</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td141"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr24 td181"><SPAN class="p271 ft122">TORRLAST TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td30"><SPAN class="p264 ft114">&lt;17´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td177"><SPAN class="p264 ft122">BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td106"><SPAN class="p264 ft115">&lt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td103"><SPAN class="p264 ft115">ÖVRIGT</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td127"><SPAN class="p264 ft123">OFFSHORE</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p264 ft122">CONTAINER BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td26"><SPAN class="p264 ft114">&gt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td163"><SPAN class="p264 ft124">PASSAGERARE</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td101"><SPAN class="p264 ft115">KYL</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td182"><SPAN class="p264 ft119">RO</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td179"><SPAN class="p264 ft118">- RO</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td179"><SPAN class="p264 ft122">TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td180"><SPAN class="p264 ft119">&gt;17´DWT</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td181"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td181"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td30"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td177"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td106"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td103"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td127"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td75"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td26"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td163"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td182"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td179"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td180"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td181"><SPAN class="p15 ft59">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td26"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td182"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td181"><SPAN class="p15 ft60">The Institute of Shipping Analysis</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td26"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft21">Figur 5: Svensk kontrollerade fartyg under svensk eller utländsk flagg, fördelat på stora respektive små/medelstora företag.</P> <P class="p273 ft7">De 12 stora rederiföretagen kontrollerar fartyg om sammanlagt 15,7 miljoner dwt och de 102 mindre och medelstora rederierna fartyg om sammanlagt 1,9 miljoner dwt. De små och medelstora rederiernas andel av flottans totala lastkapacitet motsvarar således 11 procent. Uttryckt i procent svarar ca 80 procent av rederiföretagen för ca 10 procent av omsättningen och ca 25 procent av sysselsättningen.</P> <P class="p274 ft7">Bland de stora rederierna svarar tankflottan för 37 procent av antalet fartyg, men för nära 90 procent av den totala lastkapaciteten.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312988x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">70 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-179px;margin-bottom:0px;" class="p275 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-179px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:179px;" class="p275 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-90px;margin-top:90px;margin-right:-89px;margin-bottom:89px;" class="p275 ft111"><![endif]>Miljoner dödviktston</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p5 ft52">15</P> <P class="p276 ft112"><INGENBILD zsrc="GMB312988xi2.jpg/" id="inl_img1"> Stora <INGENBILD zsrc="GMB312988xi3.jpg/" id="inl_img2"> Små/medel</P> <P class="p277 ft52">10</P> <P class="p278 ft52">5</P> <P class="p278 ft52">0</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p263 ft113">TORRLAST TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td73"><SPAN class="p264 ft114">&lt;17´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p264 ft113">BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td106"><SPAN class="p264 ft115">&lt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td101"><SPAN class="p264 ft115">ÖVRIGT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p264 ft116">OFFSHORE</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td75"><SPAN class="p264 ft113">CONTAINER BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td30"><SPAN class="p264 ft114">&gt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td163"><SPAN class="p264 ft117">PASSAGERARE</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td101"><SPAN class="p264 ft115">KYL</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td178"><SPAN class="p264 ft114">RO</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td179"><SPAN class="p264 ft118">- RO</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p264 ft113">TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td180"><SPAN class="p264 ft119">&gt;17´DWT</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td176"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td176"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td73"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td177"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td106"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td101"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td127"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td75"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td30"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td163"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td178"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td179"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td180"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td176"><SPAN class="p15 ft59">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td176"><SPAN class="p15 ft60">The Institute of Shipping Analysis</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p279 ft21">Figur 6: Svenskkontrollerat tonnage (dwt) under svensk eller utländsk flagg, fördelat på stora respektive små/medelstora företag</P> <P class="p280 ft82">Marknadsområden</P> <P class="p281 ft7">Medan de stora rederierna nästan uteslutande är sysselsatta med tredjelandstrafik baserad på stora <NOBR>tank-,</NOBR> <NOBR>bulk-,</NOBR> roro- och kylfartyg i oceanfart, är de mindre och medelstora rederierna främst inriktade på kust- och europafart med <NOBR>torrlast-,</NOBR> rorosamt mindre produkttank, kemtank- och bulkfartyg. Några medelstora rederier är aktiva även i oceanfart med kyl- och produkttankfartyg.</P> <P class="p282 ft7">Bland de mindre och medelstora rederierna svarar de med torrlast- och mindre bulkfartyg (&lt;13`dwt) antalsmässigt för mer än hälften av det totala antalet rederier.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312989x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">71</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-149px;margin-bottom:0px;" class="p283 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-149px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:149px;" class="p283 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-75px;margin-top:75px;margin-right:-74px;margin-bottom:74px;" class="p283 ft125"><![endif]>Antal rederier</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p5 ft53">35</P> <P class="p284 ft53">30</P> <P class="p285 ft53">25</P> <P class="p285 ft53">20</P> <P class="p284 ft53">15</P> <P class="p285 ft53">10</P> <P class="p286 ft53">5</P> <P class="p287 ft53">0</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr24 td35"><SPAN class="p288 ft126">TORRLAST TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td125"><SPAN class="p264 ft114">&lt;17´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td177"><SPAN class="p264 ft122">BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td101"><SPAN class="p264 ft102">&lt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td183"><SPAN class="p264 ft118">ÖVRIGT</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td103"><SPAN class="p264 ft122">OFFSHORE</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td80"><SPAN class="p264 ft126">CONTAINER BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td184"><SPAN class="p264 ft119">&gt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td100"><SPAN class="p264 ft123">PASSAGERARE</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr12 td105"><SPAN class="p264 ft102">KYL</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td182"><SPAN class="p264 ft119">RO</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr12 td177"><SPAN class="p264 ft118">- RO</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td185"><SPAN class="p264 ft126">TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td78"><SPAN class="p264 ft127">&gt;17´DWT</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td80"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td35"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td125"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td177"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td101"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td183"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td103"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td80"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td184"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td100"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td182"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td185"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td78"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td35"><SPAN class="p15 ft59">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td183"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td80"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td184"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td100"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td105"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td182"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p15 ft60">The Institute of Shipping Analysis</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td183"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td80"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td184"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td100"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft17">Figur 7: Antalet företag per verksamhetsområde avseende små och medelstora rederier.</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-130px;margin-bottom:0px;" class="p290 ft128"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-130px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:130px;" class="p290 ft128"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-65px;margin-top:65px;margin-right:-65px;margin-bottom:65px;" class="p290 ft128"><![endif]>Antal fartyg</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p291 ft53">100</P> <P class="p292 ft53">90</P> <P class="p293 ft53">80</P> <P class="p292 ft53">70</P> <P class="p292 ft53">60</P> <P class="p292 ft53">50</P> <P class="p293 ft53">40</P> <P class="p292 ft53">30</P> <P class="p292 ft53">20</P> <P class="p292 ft53">10</P> <P class="p294 ft53">0</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr24 td186"><SPAN class="p295 ft126">TORRLAST TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td125"><SPAN class="p264 ft114">&lt;17´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td185"><SPAN class="p264 ft126">BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td187"><SPAN class="p264 ft102">&lt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p264 ft118">ÖVRIGT</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td101"><SPAN class="p264 ft122">OFFSHORE</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td80"><SPAN class="p264 ft126">CONTAINER BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td184"><SPAN class="p264 ft119">&gt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td100"><SPAN class="p264 ft123">PASSAGERARE</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr12 td183"><SPAN class="p264 ft102">KYL</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td182"><SPAN class="p264 ft119">RO</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr12 td177"><SPAN class="p264 ft118">- RO</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td185"><SPAN class="p264 ft126">TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td78"><SPAN class="p264 ft127">&gt;17´DWT</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td186"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td80"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td186"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td125"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td185"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td187"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td44"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td101"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td80"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td184"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td100"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td182"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td185"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td78"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td186"><SPAN class="p15 ft59">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td44"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td80"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td184"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td100"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td183"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td182"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td186"><SPAN class="p15 ft60">The Institute of Shipping Analysis</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td44"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td80"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td100"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td183"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p296 ft17">Figur 8: Antalet fartyg per verksamhetsområden avseende små och medelstora rederier</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312990x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">72 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">Torrlast- och mindre bulkfartyg (&lt; 13´dwt) svarar för ca två femtedelar och mindre tankfartyg (&lt;17´dwt) för vardera ca en femtedel av antalet fartyg inom denna grupp av rederier.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-153px;margin-bottom:0px;" class="p297 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-153px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:153px;" class="p297 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-77px;margin-top:77px;margin-right:-76px;margin-bottom:76px;" class="p297 ft111"><![endif]>Tusen dödviktston</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p5 ft52">600</P> <P class="p298 ft52">500</P> <P class="p298 ft52">400</P> <P class="p277 ft52">300</P> <P class="p298 ft52">200</P> <P class="p298 ft52">100</P> <P class="p299 ft52">0</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr1 td181"><SPAN class="p271 ft113">TORRLAST TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td30"><SPAN class="p264 ft114">&lt;17´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p264 ft113">BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td106"><SPAN class="p264 ft115">&lt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td103"><SPAN class="p264 ft115">ÖVRIGT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p264 ft116">OFFSHORE</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td75"><SPAN class="p264 ft113">CONTAINER BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td26"><SPAN class="p264 ft114">&gt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td163"><SPAN class="p264 ft117">PASSAGERARE</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td101"><SPAN class="p264 ft115">KYL</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td182"><SPAN class="p264 ft119">RO</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td179"><SPAN class="p264 ft118">- RO</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p264 ft113">TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td180"><SPAN class="p264 ft119">&gt;17´DWT</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td181"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td181"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td30"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td177"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td106"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td103"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td127"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td75"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td26"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td163"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td182"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td179"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td180"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td181"><SPAN class="p15 ft59">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td26"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td182"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td181"><SPAN class="p15 ft60">The Institute of Shipping Analysis</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p300 ft17">Figur 9: Dwt per verksamhetsområden avseende små och medelstora rederier.</P> <P class="p301 ft7">Uttryckt i dödviktston svarar tankflottan för nära 50 procent av den totala lastkapaciteten inom denna grupp rederier. Fördelat på geografiska områden genererades 69 procent av de samlade rederiintäkterna av rederier som i huvudsak bedrev godstransporter i europa- och oceanfart och 28 procent av färjor. 4 procent genererades av trafik i inre fart.</P> <P class="p302 ft7">När man studerar antalet rederier över den senaste 15 årsperioden kan man se att antalet torrlast och bulkrederier har minskat kraftigt. Det gäller såväl rederier med stora fartyg som de med små. Detta hänger samman med klara lönsamhetsproblem med dessa fartyg.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312991x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">73</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft82">Rederierna och flaggan</P> <P class="p100 ft7">Tillväxten i det av svenska rederier disponerade tonnaget har varit snabb under den senaste konjunkturcykeln fram t.o.m. 1995. Tillväxten har varit snabbast inom segmenten tank, bulk och RoRo genom investeringar i nya fartyg samt inchartring av utländska fartyg. Andelen svenskflaggat tonnage är högst bland fartyg som seglar i inre fart och lägst bland dem som seglar i oceanfart. I Europatrafiken är andelen svenskflaggat tonnage lika hög som andelen utlandsflaggat tonnage.</P> <P class="p46 ft7">På mindre <NOBR>tank-(&lt;17´dwt)</NOBR> och <NOBR>roro-fartyg</NOBR> dominerar den svenska flaggan, medan drygt hälften av <NOBR>torrlast-,</NOBR> bulk- och de större tankfartygen(&gt;17´dwt) för utländsk flagg. Bland de stora rederierna dominerar utländsk flagg inom stortank och kyl. <NOBR>Roro-fartygen</NOBR> däremot för i stor utsträckning svensk flagg.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-135px;margin-bottom:0px;" class="p303 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-135px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:135px;" class="p303 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-68px;margin-top:68px;margin-right:-67px;margin-bottom:67px;" class="p303 ft111"><![endif]>Antal fartyg</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p5 ft52">120</P> <P class="p304 ft129"><INGENBILD zsrc="GMB312991xi2.jpg/" id="inl_img1"> Utländsk 100 <INGENBILD zsrc="GMB312991xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GMB312991xi4.jpg/" id="inl_img3"> Svensk</P> <P class="p305 ft52">80</P> <P class="p306 ft52">60</P> <P class="p306 ft52">40</P> <P class="p307 ft52">20</P> <P class="p308 ft52">0</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr1 td181"><SPAN class="p271 ft113">TORRLAST TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td30"><SPAN class="p264 ft114">&lt;17´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p264 ft113">BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td106"><SPAN class="p264 ft115">&lt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td103"><SPAN class="p264 ft115">ÖVRIGT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p264 ft116">OFFSHORE</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td75"><SPAN class="p264 ft113">CONTAINER BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td26"><SPAN class="p264 ft114">&gt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td163"><SPAN class="p264 ft117">PASSAGERARE</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td101"><SPAN class="p264 ft115">KYL</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td182"><SPAN class="p264 ft119">RO</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td179"><SPAN class="p264 ft118">- RO</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p264 ft113">TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td180"><SPAN class="p264 ft119">&gt;17´DWT</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td181"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td181"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td30"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td177"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td106"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td103"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td127"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td75"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td26"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td163"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td182"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td179"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td180"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td181"><SPAN class="p15 ft59">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td26"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td182"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td181"><SPAN class="p15 ft60">The Institute of Shipping Analysis</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p309 ft8">Figur 10: Antal fartyg per flagg i den svenskägda handelsflottan.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312992x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">74 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-157px;margin-bottom:0px;" class="p310 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-157px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:157px;" class="p310 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-79px;margin-top:79px;margin-right:-78px;margin-bottom:78px;" class="p310 ft111"><![endif]>Antal fartyg</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr28 td73"><SPAN class="p205 ft53">90</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td188"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td113"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td188"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td113"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td189"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td113"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td189"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td111"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td188"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td190"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td189"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td191"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td188"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td111"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td192"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td193"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td113"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td189"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td113"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td189"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td113"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td189"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td113"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td194"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td195"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td196"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td26"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td197"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr16 td73"><SPAN class="p205 ft53">80</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td195"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td196"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td102"><SPAN class="p250 ft52">Utländsk</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td197"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td198"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td199"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td188"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td111"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td188"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td190"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td200"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td193"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td201"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td198"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td202"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td182"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td105"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td178"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td105"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td178"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td103"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td182"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td196"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td178"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td203"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=3 class="tr33 td102"><SPAN class="p250 ft52">Svensk</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td26"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td105"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td178"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td105"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td178"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td105"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td178"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td105"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td197"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=5 class="tr5 td73"><SPAN class="p205 ft53">70</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td198"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td204"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td182"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td105"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td178"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td105"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td178"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td103"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td182"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td196"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td178"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td205"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr26 td206"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td198"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td204"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td182"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td105"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td178"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td105"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td178"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td103"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td182"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td196"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td178"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td177"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td26"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td105"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td178"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td105"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td178"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td105"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td178"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td105"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td197"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td198"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td204"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td196"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td26"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td197"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td198"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td202"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td188"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td113"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td189"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td113"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td189"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td111"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td188"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td190"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td189"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td191"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td188"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td111"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td192"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td193"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td113"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td189"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td113"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td189"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td113"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td189"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td113"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td201"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td204"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td196"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td197"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr12 td73"><SPAN class="p205 ft53">60</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td198"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td202"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td188"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td111"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td188"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td190"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td191"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td188"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td111"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td192"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td193"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td201"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td204"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td196"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td197"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr12 td73"><SPAN class="p205 ft53">50</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td198"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td202"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td182"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td113"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td178"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td105"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td178"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td103"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td182"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td196"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td178"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td177"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td182"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td103"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td36"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td26"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td105"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td178"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td105"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td178"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td105"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td178"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td105"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td197"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td198"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td202"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td207"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td208"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td111"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td188"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td190"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td191"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td188"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td111"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td192"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td193"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td201"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td204"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td209"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td210"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td196"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td197"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr16 td73"><SPAN class="p205 ft53">40</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td198"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td202"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td207"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td211"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td111"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td188"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td190"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td191"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td188"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td111"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td192"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td193"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td201"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td198"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td208"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td209"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td211"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td178"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td105"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td178"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td103"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td182"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td196"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td178"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td177"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td182"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td103"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td36"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td26"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td105"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td178"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td105"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td178"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td105"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td178"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td105"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td197"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr5 td73"><SPAN class="p205 ft53">30</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td198"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td211"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td209"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td211"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td182"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td196"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td182"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td105"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td197"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td198"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td212"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td213"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td212"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td214"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td199"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td215"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td216"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td217"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td218"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td215"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td219"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td217"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td216"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td220"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td221"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td222"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td215"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td223"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td215"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td223"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td215"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td223"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td224"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr15 td73"><SPAN class="p205 ft53">20</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td198"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td212"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td207"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td212"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td225"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td199"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td111"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td188"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td190"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td191"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td188"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td111"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td192"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td226"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td199"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td225"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td227"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td189"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td113"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td201"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td198"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td211"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td209"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td211"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td228"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td202"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td178"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td103"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td182"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td196"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td178"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td177"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td182"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td103"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td36"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td229"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td202"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td178"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td105"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td228"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td211"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td178"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td113"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td197"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr8 td73"><SPAN class="p205 ft53">10</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td198"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td212"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td209"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td212"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td228"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td212"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td228"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td230"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td196"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td229"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td212"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td228"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td212"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td228"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td199"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td197"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td198"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td211"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td207"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td211"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td225"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td211"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td225"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td231"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td188"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td190"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td189"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td191"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td188"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td111"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td192"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td226"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td211"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td189"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td113"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td225"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td211"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td225"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td202"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td197"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td198"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td211"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td209"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td211"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td228"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td211"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td228"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td231"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td182"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td196"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td178"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td177"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td182"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td103"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td36"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td229"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td211"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td178"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td113"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td228"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td211"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td228"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td202"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td197"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr16 td73"><SPAN class="p205 ft52">0</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td198"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td212"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td209"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td212"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td228"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td212"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td228"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td232"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td182"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td196"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td178"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td177"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td182"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td103"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td36"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td229"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td212"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td228"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td199"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td228"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td212"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td228"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td233"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td197"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td234"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td235"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td207"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td235"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td225"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td235"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td225"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td236"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td207"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td237"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td238"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td239"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td188"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td111"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td192"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td226"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td235"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td225"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td233"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td225"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td235"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td225"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td235"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td201"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td196"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td182"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td103"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td240"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p263 ft113">TORRLAST TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td73"><SPAN class="p264 ft114">&lt;17´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p264 ft113">BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td106"><SPAN class="p264 ft115">&lt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td101"><SPAN class="p264 ft115">ÖVRIGT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p264 ft116">OFFSHORE</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td75"><SPAN class="p264 ft113">CONTAINER BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td30"><SPAN class="p264 ft114">&gt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td163"><SPAN class="p264 ft117">PASSAGERARE</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td101"><SPAN class="p264 ft115">KYL</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td178"><SPAN class="p264 ft114">RO</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td179"><SPAN class="p264 ft118">- RO</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p264 ft113">TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td180"><SPAN class="p264 ft119">&gt;17´DWT</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td176"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td176"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td73"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td177"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td106"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td101"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td127"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td75"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td30"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td163"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td178"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td179"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td180"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td176"><SPAN class="p15 ft59">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td176"><SPAN class="p15 ft60">The Institute of Shipping Analysis</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p277 ft8">Figur 11: Antal fartyg per flagg i små/medelstora rederier.</P> <P class="p281 ft7">Nära 60 procent av fartygen i de mindre och medelstora rederierna för svensk flagg.</P> <P class="p311 ft5">Det svenskkontrollerade tonnaget inklusive inbefraktade fartyg i mer än 1 år fördelade sig på följande fartygstyper och flagg per den 1 januari 1998 och per den 1 juli 1998 – större än 300 GT eller 1 000 dwt. Siffrorna inom parentes i tabellen visar fördelningen per den 1:e januari och de utan parentes per den <NOBR>1/7-98.</NOBR></P> <P class="p285 ft8">Tabell 8: Svensk kontrollerat tonnage (1/1 1998) och 1/7 1998.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr5 td241"><SPAN class="p15 ft25">ANTAL</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td242"><SPAN class="p312 ft25">SVENSK FLAGG</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td243"><SPAN class="p230 ft25">UTLAND</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td244"><SPAN class="p230 ft25">SUMMA</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td245"><SPAN class="p15 ft109">Färjor</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td246"><SPAN class="p64 ft109">27</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td246"><SPAN class="p313 ft109">(36)</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td247"><SPAN class="p314 ft109">29</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td248"><SPAN class="p315 ft109">(36)</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td130"><SPAN class="p316 ft109">56</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p69 ft109">(72)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td245"><SPAN class="p15 ft109">Tank</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td246"><SPAN class="p64 ft109">64</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td246"><SPAN class="p313 ft109">(67)</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td247"><SPAN class="p314 ft109">114</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td248"><SPAN class="p317 ft109">(102)</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td130"><SPAN class="p64 ft109">178</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p318 ft109">(169)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td245"><SPAN class="p15 ft109">Torrlast</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td246"><SPAN class="p319 ft109">116</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td246"><SPAN class="p320 ft109">(120)</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td247"><SPAN class="p314 ft109">192</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td248"><SPAN class="p317 ft109">(217)</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td130"><SPAN class="p321 ft109">308</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p230 ft109">(337)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td245"><SPAN class="p15 ft29">Kombination</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td246"><SPAN class="p319 ft29">0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td246"><SPAN class="p313 ft29">( 0)</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td247"><SPAN class="p206 ft29">0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td248"><SPAN class="p322 ft29">(2)</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td130"><SPAN class="p321 ft29">0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td163"><SPAN class="p248 ft29">(2)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td245"><SPAN class="p15 ft109">Offshore</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td246"><SPAN class="p319 ft109">4</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td246"><SPAN class="p313 ft109">( 5)</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td247"><SPAN class="p206 ft109">5</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td248"><SPAN class="p322 ft109">(6)</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td130"><SPAN class="p321 ft109">9</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p248 ft109">(11)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td241"><SPAN class="p15 ft29">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td249"><SPAN class="p319 ft29">15</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td249"><SPAN class="p320 ft29">(14)</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td250"><SPAN class="p206 ft29">1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td251"><SPAN class="p322 ft29">(4)</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td252"><SPAN class="p64 ft29">16</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td159"><SPAN class="p318 ft29">(18)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td245"><SPAN class="p15 ft29">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td246"><SPAN class="p319 ft29">226</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td246"><SPAN class="p320 ft29">(242)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td253"><SPAN class="p222 ft29">341 (367)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td181"><SPAN class="p69 ft29">567 (609)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p5 ft92">Källa: Sjöfartens Analys Institut Research</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312993x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">75</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">Listan över fartyg som har beställts av svenska rederier omfattade vid 1997 års utgång 42 last- och passagerarfartyg om sammanlagt 2,2 miljoner dwt, varav 21 råolje- och produkttankers om sammanlagt 2 miljoner dwt. Flertalet av dessa skall levereras i år eller nästa år. Av de beställda fartygen kommer ett <NOBR>10-tal</NOBR> att opereras av rederier med svenskregistrerade fartyg.</P> <P class="p89 ft7">Under 1998 har förändringarna i skeppsregistret fortsatt i samma takt som under 1997 och den svenskregistrerade flottan fortsätter sålunda att minska.</P> <P class="p21 ft7">I den utlandsregistrerade, <SPAN class="ft17">svenskkontrollerade, </SPAN>flottan inträffade också stora förändringar under 1997, främst orsakade av att svenska rederibolag flyttade från Sverige i samband med bolagsförsäljningar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-139px;margin-bottom:0px;" class="p258 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-139px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:139px;" class="p258 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-70px;margin-top:70px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="p258 ft111"><![endif]>Antal företag</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p323 ft52">50</P> <P class="p324 ft52"><INGENBILD zsrc="GMB312993xi2.jpg/" id="inl_img1"> Utländsk</P> <P class="p325 ft52"><INGENBILD zsrc="GMB312993xi3.jpg/" id="inl_img2"> Svensk</P> <P class="p323 ft52">40</P> <P class="p326 ft52">30</P> <P class="p327 ft52">20</P> <P class="p328 ft52">10</P> <P class="p329 ft52">0</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p263 ft113">TORRLAST TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td73"><SPAN class="p264 ft114">&lt;17´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p264 ft113">BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td106"><SPAN class="p264 ft115">&lt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td101"><SPAN class="p264 ft115">ÖVRIGT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p264 ft116">OFFSHORE</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td75"><SPAN class="p264 ft113">CONTAINER BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td30"><SPAN class="p264 ft114">&gt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td163"><SPAN class="p264 ft117">PASSAGERARE</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr17 td101"><SPAN class="p264 ft115">KYL</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td178"><SPAN class="p264 ft114">RO</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr17 td179"><SPAN class="p264 ft118">- RO</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p264 ft113">TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td180"><SPAN class="p264 ft119">&gt;17´DWT</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td176"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td176"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td73"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td177"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td106"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td101"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td127"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td30"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td163"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td178"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td179"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td180"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td176"><SPAN class="p15 ft59">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p15 ft60">The Institute of Shipping Analysis</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p300 ft17">Figur 12: Antal svenska företag som kontrollerar fartyg under svensk eller utländsk flagg.</P> <P class="p330 ft7">Ca 30 utlandsregistrerade fartyg om sammanlagt 2,5 miljoner dwt lämnade under 1997 svensk kontroll. Under 1998 har antalet</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312994x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">76 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">svenskkontrollerade fartyg fortsatt att minska genom organisations- och ägarförändringar inom rederinäringen.</P> <P class="p21 ft7">Minskningen i de utlandsflaggade tonnaget från den 1 januari till den 1:e juli 1998 beror på ägarförändringar men också på striktare definition av kontrollerat tonnage. Minskningen skall således inte tolkas som en ny trend.</P> <P class="p21 ft7">Medelåldern på de svenskregistrerade fartygen är sex år högre än på de utlandsregistrerade fartygen beroende på att det finns många små fartyg kvar i det svenska skeppsregistret som är byggda före 1970. Genomsnittsåldern på fartyg i oceanfart är väsentligt lägre än på fartyg i inre fart och europafart.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-150px;margin-bottom:0px;" class="p331 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-150px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:150px;" class="p331 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-75px;margin-top:75px;margin-right:-75px;margin-bottom:75px;" class="p331 ft111"><![endif]>Tusen dödviktston</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p5 ft52">600</P> <P class="p304 ft133"><INGENBILD zsrc="GMB312994xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GMB312994xi3.jpg/" id="inl_img2"> Utländsk 500 <INGENBILD zsrc="GMB312994xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GMB312994xi5.jpg/" id="inl_img4"> Svensk</P> <P class="p332 ft52">400</P> <P class="p298 ft52">300</P> <P class="p277 ft52">200</P> <P class="p298 ft52">100</P> <P class="p308 ft52">0</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr1 td181"><SPAN class="p271 ft113">TORRLAST TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td30"><SPAN class="p264 ft114">&lt;17´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p264 ft113">BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td106"><SPAN class="p264 ft115">&lt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td103"><SPAN class="p264 ft115">ÖVRIGT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p264 ft116">OFFSHORE</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td75"><SPAN class="p264 ft113">CONTAINER BULK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td26"><SPAN class="p264 ft114">&gt;13´DWT</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td163"><SPAN class="p264 ft117">PASSAGERARE</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr17 td101"><SPAN class="p264 ft115">KYL</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td182"><SPAN class="p264 ft119">RO</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr17 td179"><SPAN class="p264 ft118">- RO</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p264 ft113">TANK</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td180"><SPAN class="p264 ft119">&gt;17´DWT</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td181"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td181"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td30"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td177"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td106"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td103"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td127"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td75"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td26"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td163"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td182"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td179"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td180"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td181"><SPAN class="p15 ft59">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td26"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td182"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td181"><SPAN class="p15 ft60">The Institute of Shipping Analysis</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td177"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td26"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft8">Figur 13: Dwt kontrollerat av svenska små och medelstora rederier under svensk och utländsk flagg.</P> <P class="p333 ft7">Den ökade specialiseringen och internationaliseringen inom sjöfarten har inneburit att <NOBR>3/4-delar</NOBR> av volymen utrikesgods som lossas och lastas i svenska hamnar transporteras av fartyg med utländsk flagg. Andelen ökar som en konsekvens bl.a. av att den svenskkon-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_95"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">77</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">trollerade utlandsflaggade flottan växer och den svenskflaggade flottan krymper. Uttryckt i dwt seglar mer än hälften av handelsflottans tonnage under Liberia- eller Bahamasflagg. Liberia är den i särklass största flaggan, under vilken <NOBR>1/3-del</NOBR> av det svenskkontrollerade, huvudsakligen tanktonnaget, seglar.</P> <P class="p35 ft7">Den 1 juli 1998 fanns under svensk flagg lastfartyg om ca 2 miljoner dwt och under utländsk flagg ca 16 miljoner dwt. Färjor utgjorde ca 1,2 miljoner bruttoton varav ca hälften under svensk flagg.</P> <P class="p167 ft12"><SPAN class="ft12">4.4</SPAN><SPAN class="ft74">Hamnarna</SPAN></P> <P class="p217 ft18">Hamnsektorn har genomgått stora strukturella förändringar genom den marknadsorientering, kommersialisering och bolagisering som skett. Hamnarna konkurrerar idag inbördes på ett effektivare sätt samtidigt som de svenska hamnarna i högre grad kommit att se sina marknader i ett europeiskt perspektiv.</P> <P class="p54 ft17">Anpassning och lokalisering förblir visserligen en väsentlig del i hamnarnas framtida konkurrenskraft, men allt viktigare blir ökad kundorientering och intermodalt<SPAN class="ft134">13 </SPAN>tänkande. Det innebär att differentiering växer i betydelse som konkurrensfaktor.</P> <P class="p54 ft18">Hamnarnas betydelse för framför allt den europeiska sjöfarten växer och de kommer därför i framtiden att bli allt viktigare för utvecklingen också inom övriga delar av sjöfartsnäringen. Med växande konkurrens och integrering i transportkedjan följer en allt viktigare roll i näringsklustret som är av stor betydelse för hela den svenska sjöfartsnäringens långsiktiga konkurrenskraft.</P> <P class="p35 ft7">Det finns 52 allmänna hamnar i Sverige. I dessa svarar hamn- och stuveribolagen för 81 % av omsättningen. En stark koncentration föreligger när det gäller färjetrafiken – 90 % av lastbilstrafiken respektive passagerarvolymen passerar 5 hamnar. Containeromsättningen är koncentrerad till Göteborg och Helsingborg, med tillsam-</P> <P class="p334 ft25"><SPAN class="ft37">13 </SPAN>Intermodalt; integrering av flera lasthanterare i en kedja</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">78 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">mans över 70 % av den totala volymen. Därtill kommer snabba tillväxttakter för ett antal feederhamnar. Oljetrafiken är koncentrerad till Göteborg/Brofjorden p.g.a. raffinaderikapaciteten. Hamnarna är också i starkt varierande grad beroende av ett antal olika bulkprodukter.</P> <P class="p54 ft7">Hamnen är normalt den part som tillhandahåller produktionsresurserna och redaren/befraktaren den som styr produktionsförutsättningarna. Förutsättningarna för att kunna skapa en effektiv produktionsprocess är betydligt sämre i en hamnverksamhet än jämfört med industriell verksamhet. Det är alltför många faktorer som är osäkra eller varierar. Hjälpmedel och metoder som kan hantera osäkerhet behöver utvecklas för att kunna bedriva produktivitetsarbetet inom hamnverksamheten. Rätt information i rätt tid är avgörande för att minska osäkerheten. Utvecklingen inom IT ökar möjligheterna att såväl effektivisera anlöp som att vidareförädla hamntjänsten.</P> <P class="p40 ft7">Hamntjänsten i sig, men även synen på hamnens funktion och roll i transportkedjan utvecklas. Att hamnen har en betydande roll för näringsliv och sysselsättning inom sin närregion är ett gammalt axiom, vilket har bidragit till bevarandet av en hamnstruktur som kännetecknas av ett stort utbud av hamnar och indirekt skilda förmågor och ambitioner att utvecklas i en större region.</P> <P class="p145 ft12"><SPAN class="ft12">4.5</SPAN><SPAN class="ft74">Övriga aktörer</SPAN></P> <P class="p42 ft7">Även om rederiverksamhetens betydelse ur nationalekonomisk synpunkt minskar så är dess strategiska betydelse för den globala ekonomiska och miljömässiga utvecklingen fortsatt stor. Det beror på att dagens nationella industristrukturer tenderar att ersättas av globala strukturer som bygger på kompetens- och kulturgemenskaper som sträcker sig över nationsgränserna.</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">79</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft82">Underleverantörer och varv</P> <P class="p100 ft17">Förlusten av den storskaliga svenska varvsindustrin har inneburit att en mycket betydande tillämpad forskning har gått förlorat för den svenska sjöfartsnäringen. I samarbete med övrig sjöfartsnäring bedrevs omfattande projekt av den typ som t.ex. ingår i EU:s olika forskningsprogram.</P> <P class="p35 ft17">Den svenska underleverantörsindustrin har genom ägarförändringar och specialisering kunnat anpassa sig till den nya situationen och bedriver i egen regi en viss tillämpad forskning och produktutveckling.</P> <P class="p33 ft5">De civila varven i Sverige idag är i huvudsak sysselsatta med sektionsbyggen eller reparationer. Nybyggnationen av stora fartyg är låg. Detta beror enligt utredningen, Konkurrensvillkoren för svensk varvsnäring<SPAN class="ft36">14 </SPAN>på att det i Sverige inte förekommer någon form av varvsstöd.</P> <P class="p200 ft5">I Sverige finns ca 140 tillverkare av utrustning till fartyg. De omsätter sammanlagt över 5 miljarder kronor, varav <NOBR>85-90</NOBR> % på exportmarknaden. Underleverantörerna genomgår strukturella förändringar som påminner om dem inom tillverkningsindustrin, framförallt inom last- och personbilsindustrin.</P> <P class="p200 ft5">Trots att endast 10 % av de intervjuade svenska utrusningsleverantörernas produktion hamnar ombord på svenskägda fartyg så ökar den strategiska betydelsen av dessa relationer. Det beror på att utrustningsleverantörerna svarar för en allt större del av produktutvecklingen, vilket skapar behov av ett långsiktigt nära samarbete med rederierna. Samarbetsformer som i allt större omfattning bygger på projekttänkande, där aktörerna i hela transportkedjan från land, hamn, rederi till kunskapsföretag och högskolor deltar.</P> <P class="p165 ft7">Mot bakgrund av dessa erfarenheter har de största svenska utrustningsleverantörerna inom olika produktavsnitt intervjuats. En god spridning av företag avseende både differentierade och standardise-</P> <P class="p335 ft25"><SPAN class="ft37">14 </SPAN>Utredning utförd av Olle Renck på uppdrag av Närings- och handelsdepartementet i februari 1997.</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB312998x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">80 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">rade produkter har eftersträvats. Frågorna finns i en separat utredning tillsammans med en svarssammanställning.</P> <P class="p36 ft8">Tabell 9 Utrustningsleverantörer som har intervjuats:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr15 td71"><SPAN class="p193 ft5">Företag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td254"><SPAN class="p15 ft5">Företag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td255"><SPAN class="p193 ft5">ABB - Fläkt Marin</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p15 ft5">KaMeWa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td255"><SPAN class="p193 ft5">ABB - Stal</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p15 ft5">Kvaerner Ship Equipment</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td255"><SPAN class="p193 ft5">Consilium</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td69"><SPAN class="p15 ft5">Nohab/Wärtsilä</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td255"><SPAN class="p193 ft5">FKAB</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td69"><SPAN class="p15 ft5">McGregor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td255"><SPAN class="p193 ft5">Helmatik AB</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p15 ft5">Ramnäs Kätting</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td255"><SPAN class="p193 ft5">Inexa profil</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td69"><SPAN class="p15 ft5">S - Man</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p254 ft29">Källa: Sjöfartens Analys Institut Research</P> <P class="p255 ft7">Intervjuerna visar att relationerna mellan rederier och utrustningsleverantörer är av stor betydelse för leverantörernas konkurrenskraft. Det är genom nära relationer med bl.a. rederierna som utrustningsföretagen vinner viktiga erfarenheter för sin teknikutveckling. Framförallt gäller det företag med kundanpassade varor. Kundanpassning är enligt de intervjuade underleverantörerna det vanligaste sättet att skapa konkurrensfördelar.</P> <P class="p46 ft7">Utvecklingen av flera produkter kan direkt härledas till rederier som kommit med idéer till utrustningsleverantörer som sedan har vidareutvecklat dem. Flera utrustningsföretag har därför som strategi att arbeta närmare rederierna redan på ett tidigt stadium i utvecklingsprocessen. Flera utrustningsleverantörer försöker gå från standardprodukter till differentierade, kundanpassade produkter. Det förutsätter satsningar på mer långsiktiga relationer.</P> <P class="p150 ft7">Rederierfarenhet ansågs av flera utrustningsföretag vara viktig för företagets kompetensutveckling, särskilt inom områdena försäljning, teknisk utveckling, konstruktion och service. Rederierfarenhet ses som ett sätt att inom företaget få snabb feedback i produktutvecklingen. Vidare anses rederierfarenhet vara viktig för att förstå och utveckla relationerna till kunden och för förståelsen av dennes behov. Det är därför inte förvånansvärt att det inom försäljning/marknad och teknik har skett rekrytering av personal från rede-</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">81</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">rier. Nära relationer till rederier är viktigt även för leverantörer av standardutrustning, då varven inte alltid ser till rederiets bästa, vilket påverkar avsättningen av produkterna.</P> <P class="p162 ft5">Av stor betydelse är även närheten till andra utrustningsleverantörer. I denna horisontella relation utbyts viktiga erfarenheter. Det kan röra information om nyheter på marknaden, vilka normer som gäller osv. Andra utrustningsleverantörer kan också fungera som diskussionspartners, vilket är viktigt för den tekniska utvecklingen. Samverkan har även betydelse i kampen om projekt. Utrustningsleverantörer som marknadsför sig ihop har större möjlighet att få projekt. Order tas inte sällan gemensamt av utrustningsleverantörer.</P> <P class="p190 ft7">Vad gäller den tekniska utvecklingen uppgavs att nära relationer till högskolor också är viktiga. Forskningsinsatser ansågs spela en avgörande roll för utrustningsleverantörernas konkurrenskraft. Samarbetet med högskolorna sker främst genom projektsamverkan för produktutveckling. Samarbetet med högskolorna anses vara viktigt både för företag som producerar differentierade produkter och för företag som producerar standardprodukter.</P> <P class="p24 ft7">Flera av utrustningsleverantörerna beklagade sig över att Sverige inte har en större inhemsk varvsindustri. Andra länder använder sig av varvssubventioner. Även i marknadsföringssammanhang har Sverige konkurrensnackdelar jämfört med andra länder. Exempelvis bjuds utrustningsleverantörer i Finland in av varven till mässor och de slipper således de dyra marknadsföringskostnader som svenska utrustningsleverantörer har. Två utrustningsleverantörer uppgav att näringen måste flytta närmare skeppsbyggarna om den ska ha möjlighet att växa. Detta mot bakgrund av den betydelse som nära relationer till kunden har.</P> <P class="p158 ft7">I Sverige finns fortfarande ett relativt väl utvecklat kontaktnät mellan utrustningsleverantörerna och rederier, samt mellan utrustningsleverantörer och högskolor. Det lokala nätverket har bidragit till att bibehålla utrustningsleverantörernas konkurrenskraft även på den globala marknaden. Inslaget av utländskt ägande har dock ökat markant.</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">82 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft82">Tjänste och kunskapsföretag</P> <P class="p100 ft7">Förlusten av varven och nedbantningen av rederiernas utvecklingskapacitet har ökat tjänste- och kunskapsföretagens betydelse för näringsklustret i stort. Detta är framför allt påtagligt i våra nordiska grannländer som i väsentligt större omfattning använder sig av institutioner och kunskapsföretag i sin tillämpade forskning. En- ligt en intervjuundersökning i Skåne och Köpenhamnsregionen framhäver dubbelt så många danska företag, som svenska, kunskapsföretagens betydelse i utvecklingssammanhang.</P> <P class="p46 ft5">En betydande orsak till att de svenska kunskapsföretagen inte kunnat positionera sig internationellt och att de inte kunnat ta del av EU:s forskningsprogram i samma omfattning som institutionerna i våra grannländer måste tillskrivas avsaknaden av ett nationellt program för tillämpad forskning. Framförallt kunskapsföretagen i kombination med hamnarna skulle med ett nationellt program för utveckling och tillämpad forskning kunna ersätta den roll som varven hade.</P> <P class="p191 ft82">Landtransportörerna och lastägarna</P> <P class="p165 ft7">Sjötransportkostnaden är i den totala logistikkostnaden relativt obetydlig och det har alltid funnits kapacitet att tillgå. Sjödelen i logistikkedjan har därför inte varit av avgörande betydelse för lastbils/järnvägstransportören. Sjöfarten har i stort sett fungerat som flytande broar där konkurrensen varit stor. Det gäller framförallt lastbilsidan, medan järnvägen har en viss tradition att engagera sig i färjetrafiken. Landtransportörerna har alltså inte engagerat sig i någon större form av horisontell integrering. Ett beteende som borde kunna förändras genom mera integrering och intermodalttänkande.</P> <P class="p46 ft7">Kostnadsmedvetande, miljöhänsyn och intermodalt tänkande har för de stora lastägarna inneburit ett växande engagemang i de egna transporterna i samtliga nordiska länder. I Norge finns tydliga tendenser till att tänka branschvis och genom t.ex. lastsamordning skapa förutsättningar att utnyttja de skalekonomiska fördelar som sjötransporter erbjuder. Regularitet och frekvens utgör nyckelorden i</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">83</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">dessa system. Bristen på tillämpad forskning i Sverige inom detta område utgör en avsevärd konkurrensnackdel på sikt.</P> <P class="p148 ft82">Övriga</P> <P class="p100 ft7">Utöver tillverkningen av utrustning finns andra aktiva företag som t.ex. skeppshandlare, vilka sysselsätter ca 200 personer och omsätter 1,5 miljarder kr. De svenska skeppshandlarnas marknadsandel kan uppskattas till ca 60 - 70 % beträffande leveranser till de svenska rederierna. Den höga andelen beror främst på att de svenska färjelinjerna är storkonsumenter. För skeppshandeln finns följande problem på marknaden:</P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Borttagandet av taxfree.</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Punktskatteregler som gynnar inköp i andra länder än Sverige.</SPAN></P> <P class="p168 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Svenska rederier förlorar marknadsandelar på trafiken till och från Sverige.</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Ökad konkurrens från utländska skeppshandlare i Sverige.</SPAN></P> <P class="p336 ft12"><SPAN class="ft12">4.6</SPAN><SPAN class="ft74">Transporter på Sverige</SPAN></P> <P class="p42 ft7">Den starka tillväxten i den svenska utrikeshandeln har gynnat de rederier som är verksamma i transporter av svenska import- och exportprodukter. Till följd av en fortsatt stark ökning i utrikeshandeln fortsatte den svenska ekonomin att utvecklas mera positivt än väntat under 1997, vilket resulterade i en tillväxt med 1,8 % på helårsbasis. Totalt sett beräknas både importen och exporten ha vuxit med nära 9 % i fast penningvärde under 1997. Då en stor del av den ökade exporten har utgjorts av mediciner, mobiltelefoner m.m. ligger den reella volymökningen lägre.</P> <P class="p41 ft82">Volym</P> <P class="p100 ft7">De sjöburna godsvolymerna på Sverige steg under 1997 med 7 % jämfört med 1996, vilket motsvarade en ökning med 8,5 miljoner ton. Det gods som transporterades på lastfartyg ökade med 5,1%,</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129102x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">84 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">medan det gods som transporterades på färja ökade med 12,4%. Den totala volymen sjöburet gods uppgick till 131 miljoner ton. Tillväxten kommer sannolikt inte att bli lika hög 1998, p.g.a. asienkrisen.</P> <P class="p33 ft5">Konkurrensen mellan sjöfart och landtransporter är mest påtaglig i transporterna av högförädlade varor till och från Sverige, där volymen lastbilstransporterat gods har stigit snabbare än volymen gods på lastfartyg. <NOBR>Färje-/roro-sjöfarten</NOBR> har dock gynnats av denna utveckling och tillgodogjort sig ökade transporter av lastbilar och trailers. I de inrikes transporterna av skogsprodukter och olja är det järnvägen som i första hand konkurrerar med sjöfarten.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td256"><SPAN class="p206 ft128">Lastfartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td248"><SPAN class="p66 ft128">Färja</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td156"><SPAN class="p68 ft128">56</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td248"><SPAN class="p312 ft135">12</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td156"><SPAN class="p68 ft128">54</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td256"><SPAN class="p337 ft101">lastfartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td248"><SPAN class="p312 ft135">11</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td30"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td256"><SPAN class="p338 ft101">lastbil/färja</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td125"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td101"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td127"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td101"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td127"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td187"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td101"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td127"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td248"><SPAN class="p312 ft135">10</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td258"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td30"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td156"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td125"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td101"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td127"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td101"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td127"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td187"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td101"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td127"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td258"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td156"><SPAN class="p68 ft128">52</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td256"><SPAN class="p339 ft101">järnväg/färja</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td248"><SPAN class="p312 ft135">9</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr15 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-1px;margin-right:-9px;margin-bottom:1px;" class="p340 ft128"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:-1px;margin-right:-3px;margin-bottom:7px;" class="p340 ft128"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:2px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p340 ft128"><![endif]>ton</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr13 td156"><SPAN class="p68 ft128">50</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td248"><SPAN class="p312 ft135">8</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td258"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft136"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft136"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft136"><![endif]>ton</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td257"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td31"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td125"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td101"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td101"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td187"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td101"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td248"><SPAN class="p312 ft135">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=4 class="tr41 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-31px;margin-bottom:0px;" class="p342 ft128"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-25px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:28px;" class="p342 ft128"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-11px;margin-top:14px;margin-right:-17px;margin-bottom:14px;" class="p342 ft128"><![endif]>Miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td257"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td31"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td125"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td127"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td127"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td187"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td127"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr41 td258"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-34px;margin-bottom:1px;" class="p343 ft137"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-34px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:35px;" class="p343 ft137"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:16px;margin-right:-17px;margin-bottom:18px;" class="p343 ft137"><![endif]>Miljoner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr16 td156"><SPAN class="p68 ft128">48</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td248"><SPAN class="p312 ft135">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td257"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td125"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td101"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td127"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td101"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td127"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td187"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td101"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td127"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr7 td248"><SPAN class="p312 ft135">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td156"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td257"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td31"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td125"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td127"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td127"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td187"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td127"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td30"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td156"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td257"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td31"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td125"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td101"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td101"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td187"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td101"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td127"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td258"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td156"><SPAN class="p68 ft128">46</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td248"><SPAN class="p312 ft135">4</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr42 td156"><SPAN class="p68 ft128">44</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td248"><SPAN class="p312 ft135">3</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td257"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td31"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td125"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td101"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td127"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td101"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td127"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td187"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td101"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td127"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td248"><SPAN class="p312 ft135">2</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td258"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td156"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td257"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td31"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td125"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td101"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td127"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td101"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td127"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td187"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td101"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td127"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td258"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td156"><SPAN class="p68 ft128">42</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td248"><SPAN class="p312 ft135">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p213 ft128">86</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td257"><SPAN class="p63 ft128">87</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p247 ft128">88</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p63 ft128">89</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p63 ft128">90</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p63 ft128">91</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p63 ft128">92</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p63 ft128">93</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td187"><SPAN class="p63 ft128">94</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p63 ft128">95</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p63 ft128">96</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td248"><SPAN class="p344 ft128">97</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td256"><SPAN class="p65 ft59">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td164"><SPAN class="p318 ft53">Källa: SCB</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p345 ft60">The Institute of Shipping Analysis</P> <P class="p166 ft8">Figur 14: Utrikes varutrafik - import.</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129103x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">85</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td256"><SPAN class="p206 ft139">Lastfartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td248"><SPAN class="p66 ft139">Färja</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td156"><SPAN class="p68 ft128">46</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td248"><SPAN class="p312 ft135">14</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr16 td156"><SPAN class="p68 ft128">44</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td256"><SPAN class="p337 ft101">lastfartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td125"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td127"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td127"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td187"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td127"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td248"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td258"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td257"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td31"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td125"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td101"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td127"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td101"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td127"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td187"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td101"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td127"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr16 td248"><SPAN class="p312 ft135">12</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td258"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td156"><SPAN class="p68 ft128">42</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td256"><SPAN class="p338 ft101">lastbil/färja</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td125"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td127"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td127"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td187"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td127"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td258"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr17 td256"><SPAN class="p339 ft101">järnväg/färja</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td248"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td30"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td156"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td125"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td101"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td127"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td101"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td127"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td187"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td101"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td127"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td248"><SPAN class="p312 ft135">10</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td258"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr12 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p340 ft128"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:6px;" class="p340 ft128"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:3px;margin-right:-6px;margin-bottom:3px;" class="p340 ft128"><![endif]>ton</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td156"><SPAN class="p68 ft128">40</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td257"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td31"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td125"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td127"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td127"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td187"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td127"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr12 td258"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p346 ft136"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:13px;" class="p346 ft136"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p346 ft136"><![endif]>ton</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td257"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td31"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td125"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td127"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td127"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td187"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td127"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td248"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td156"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td257"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td125"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td101"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td127"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td101"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td127"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td187"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td101"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td127"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td248"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr43 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:0px;" class="p347 ft128"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-26px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:29px;" class="p347 ft128"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:15px;margin-right:-17px;margin-bottom:14px;" class="p347 ft128"><![endif]>Miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p68 ft128">38</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td248"><SPAN class="p312 ft135">8</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr43 td258"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-35px;margin-bottom:1px;" class="p348 ft137"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-35px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:36px;" class="p348 ft137"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-18px;margin-top:17px;margin-right:-17px;margin-bottom:18px;" class="p348 ft137"><![endif]>Miljoner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr42 td156"><SPAN class="p68 ft128">36</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr6 td248"><SPAN class="p312 ft135">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td30"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td257"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td31"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td125"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td101"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td127"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td101"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td127"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td187"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td101"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td127"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td258"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td30"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td156"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td257"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td31"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td125"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td101"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td127"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td101"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td127"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td187"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td101"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td127"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td258"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td156"><SPAN class="p68 ft128">34</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td248"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td156"><SPAN class="p68 ft128">32</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td248"><SPAN class="p312 ft135">4</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td30"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td257"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td31"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td125"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td127"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td127"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td187"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td127"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td248"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td258"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td156"><SPAN class="p68 ft128">30</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td248"><SPAN class="p312 ft135">2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p213 ft128">86</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td257"><SPAN class="p63 ft128">87</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p247 ft128">88</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p63 ft128">89</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p63 ft128">90</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p63 ft128">91</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p63 ft128">92</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p63 ft128">93</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td187"><SPAN class="p63 ft128">94</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td101"><SPAN class="p63 ft128">95</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p63 ft128">96</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td248"><SPAN class="p344 ft128">97</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td258"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td256"><SPAN class="p65 ft59">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td164"><SPAN class="p318 ft53">Källa: SCB</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p345 ft60">The Institute of Shipping Analysis</P> <P class="p236 ft8">Figur 15: Utrikes varutrafik - export.</P> <P class="p100 ft7">Utrikesgods på lastfartyg över svenska hamnar omfattade 98 miljoner ton 1997. I denna siffra ingår transitvolymer. Godsvolymer på färjor uppgick till 33 miljoner ton, vilket omfattar gods på lastbilar samt järnvägsvagnar. Lastbilstrafiken via färjor utvecklas starkt.</P> <P class="p47 ft5">På lastfartyg transporterades 1996:</P> <P class="p60 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Mineraloljor och produkter: 38 %</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Maskiner, transportmedel och styckegods: 15 %</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Skogsprodukter: 13 %</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Obearbetade mineraler och varor därav: 11 %</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Övrigt 23 %</SPAN></P> <P class="p18 ft7">Av volymerna gick 51 % via västkusten, 11 % sydkusten, 20 % östersjökusten och 18 % norrlandskusten. Totalt anlöper fartyg från nästan 70 flaggstater hamnar i Sverige.</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">86 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft82">Tonnage</P> <P class="p349 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Totalt befraktades 3 280 fartyg (27 milj. grosston) 1996.</SPAN></P> <P class="p168 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Av antalet fartyg som går i trafik på Sverige är den vanligaste flaggan rysk.</SPAN></P> <P class="p168 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Mätt på grosston och transportvolymer är den norska flaggan störst.</SPAN></P> <P class="p168 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Svensk flagg kommer på tredje plats totalt med en andel på 8% jämfört med ryska fartyg på 16% (antal fartyg). Svensk flagg är dominerande inom tank, specialtank och RoRo.</SPAN></P> <P class="p169 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Av de 3 280 fartygen tillhör de 15 största flaggstaterna av totalt 68 flaggstater med trafik på Sverige.</SPAN></P> <P class="p168 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Ungefär 40% av fartygen har inte kunnat följas upp bland annat p.g.a. brister i uppgiftslämnandet. De ryska fartygen är välrepresenterade i denna grupp.</SPAN></P> <P class="p35 ft5">Av de 3 280 fartygen är 19 % äldre än 20 år. Jämfört med situationen 1993, då andelen var 26 %, verkar det ha skett en föryngring. Andelen gamla fartyg är dock betydligt större inom oljetank, specialtank liksom gruppen “övriga fartyg”. Andelen äldre än 20 år varierar mellan 26 - 29 % inom dessa grupper.</P> <P class="p200 ft5">Svenska och norska fartyg har en klart dominerande volymandel inom transporter av mineraloljor och bulk. De svenska fartygen har också en betydande andel av hel- och halvfabrikat (styckegods, transportmedel och maskiner) med 23 % av volymer för dessa. Störst är dock den tyska flaggan med 35 %. Containertransporterna utförs i huvudsak med tyska fartyg. De ryska fartygen är många och relativt små. De utgör 16 % av totala antalet fartyg, men transporterar bara 6 % av totala godsvolymen.</P> <P class="p173 ft7">Flaggfördelningen varierar efter kuststräcka beroende på kopplingen mellan flagga och produkt som transporterats. Den finska flaggan är t.ex. näst störst på norrlandskusten efter den svenska, vilket beror på en stor andel av transporterna av järnmalm, metaller etc. Den ryska flaggan kommer på andra eller tredje plats för alla kuststräckor utom västkusten. Västkusten har en dominerande andel av mineraloljetransporterna, vilka domineras av svenska och norska</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">87</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">fartyg. Den ryska flaggan är stor för transporter av framförallt skogsprodukter, men även andra bulkprodukter.</P> <P class="p19 ft7">För trafiken till och från Sverige gäller, liksom internationellt, att färjelinjerna i väsentligt högre grad än handelssjöfarten utnyttjar nationella flaggor. 30 % av färjetrafiken till och från Sverige bedrivs med svenskflaggat tonnage, jämfört med handelstonnagets 8%. Generellt kan också sägas att det svenska engagemanget, både inom färje- och lastfartygstrafik, är väsentligt lägre än i våra nordiska grannländer och övriga EU. Studier och analyser, bland annat för den Sjöfartspolitiska utredningen och uppföljningar av denna, visar också klara indikationer på att det svenska engagemanget i alla sjötransporter till och från Sverige håller på att minska.</P> <P class="p155 ft12"><SPAN class="ft12">4.7</SPAN><SPAN class="ft74">Östersjöregionen</SPAN></P> <P class="p146 ft17">Utvecklingen av trafiken på Sverige inom Östersjöområdet baseras på svenska verkstadsprodukter, elektronik och kemiska produkter i utbyte mot råvaror, främst i form av massaved och olja. Den befintliga transportinfrastrukturen mellan länderna i Öst- och Västeuropa är idag otillräcklig.</P> <P class="p35 ft7">Styckegodstrafiken på Östersjön bedrivs idag med container- och RoRofartyg, dels som ren godstrafik, dels som kombinerade gods- och passagerartransporter med färjor samt s.k. RoPaxfartyg. En växande volym lastbilsburet gods, samt växande krav på frekvens och regularitet, talar för att det är just RoRotrafiken som kommer att fortsätta att växa i Östersjön.</P> <P class="p35 ft7">Varje linje har sina speciella krav på fartygens kapacitet och det finns en tendens mot fler linjefartyg som beroende på förutsättningarna kombinerar transporter av gods på lastbil och trailers med transporter av passagerare eller containers.</P> <P class="p33 ft7">Den befintliga transportinfrastrukturen mellan länderna i Öst- och Västeuropa är kvalitets- och kapacitetsmässigt otillräcklig och stora satsningar måste göras inom både land- och sjötransportsystemen.</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129106x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">88 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Som framgår av tabellen är Sverige och Finland de största färjenationerna. Tillsammans med Tyskland är Sverige också störst inom <NOBR>RoRo-segmentet,</NOBR> men inom containersegmentet har Tyskand nära nog ”monopol”.</P> <P class="p350 ft17">Tabell 10 Östersjöländernas flotta - RoRo, färjor och containerfartyg 1996 (exkl. Ryssland)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr20 td91"><SPAN class="p250 ft29">Land</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td259"><SPAN class="p351 ft29">RoRo</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td131"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p206 ft29">Färjor</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td77"><SPAN class="p210 ft29">Container</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td95"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td146"><SPAN class="p69 ft29">Ant</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td260"><SPAN class="p211 ft29">000 dwt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td159"><SPAN class="p247 ft29">000 brt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td159"><SPAN class="p230 ft29">TEU</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td160"><SPAN class="p205 ft29">Ant</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td146"><SPAN class="p71 ft29">Brt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td261"><SPAN class="p206 ft29">Pass</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td262"><SPAN class="p212 ft29">Ant</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td263"><SPAN class="p210 ft29">TEU</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td91"><SPAN class="p250 ft108">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td75"><SPAN class="p247 ft108">35</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td264"><SPAN class="p205 ft108">280</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td163"><SPAN class="p213 ft108">456</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td163"><SPAN class="p212 ft108">9 877</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td131"><SPAN class="p206 ft108">26</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td75"><SPAN class="p208 ft108">616</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td187"><SPAN class="p63 ft108">33</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td127"><SPAN class="p65 ft108">-</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td265"><SPAN class="p224 ft108">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td91"><SPAN class="p250 ft109">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td75"><SPAN class="p247 ft109">62</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td264"><SPAN class="p205 ft109">855</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p213 ft109">1 411</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p212 ft109">25 591</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td131"><SPAN class="p206 ft109">22</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td75"><SPAN class="p208 ft109">323</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td187"><SPAN class="p63 ft109">30</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td127"><SPAN class="p65 ft109">-</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td265"><SPAN class="p224 ft109">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p250 ft29">Estland</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td75"><SPAN class="p247 ft29">9</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td264"><SPAN class="p205 ft29">30</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td163"><SPAN class="p213 ft29">47</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td163"><SPAN class="p212 ft29">1 574</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td131"><SPAN class="p206 ft29">2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td75"><SPAN class="p208 ft29">20</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td187"><SPAN class="p63 ft29">2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p212 ft29">4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td265"><SPAN class="p224 ft29">638</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td91"><SPAN class="p250 ft109">Lettland</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td75"><SPAN class="p247 ft109">7</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td264"><SPAN class="p205 ft109">40</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p213 ft109">38</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p212 ft109">2 036</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td131"><SPAN class="p206 ft109">-</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td75"><SPAN class="p208 ft109">-</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td187"><SPAN class="p63 ft109">-</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td127"><SPAN class="p65 ft109">-</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td265"><SPAN class="p224 ft109">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p250 ft29">Litauen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td75"><SPAN class="p247 ft29">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td264"><SPAN class="p205 ft29">5</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td163"><SPAN class="p213 ft29">7</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td163"><SPAN class="p212 ft29">136</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td131"><SPAN class="p206 ft29">-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td75"><SPAN class="p208 ft29">-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td187"><SPAN class="p63 ft29">-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p65 ft29">-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td265"><SPAN class="p224 ft29">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td91"><SPAN class="p250 ft109">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td75"><SPAN class="p247 ft109">9</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td264"><SPAN class="p205 ft109">53</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p213 ft109">90</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p212 ft109">2 656</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td131"><SPAN class="p206 ft109">5</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td75"><SPAN class="p208 ft109">44</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td187"><SPAN class="p63 ft109">4</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td127"><SPAN class="p65 ft109">-</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td265"><SPAN class="p224 ft109">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td95"><SPAN class="p250 ft29">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td146"><SPAN class="p247 ft29">66</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td260"><SPAN class="p205 ft29">430</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td159"><SPAN class="p213 ft29">491</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td159"><SPAN class="p212 ft29">23 221</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td160"><SPAN class="p206 ft29">7</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td146"><SPAN class="p208 ft29">66</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td261"><SPAN class="p63 ft29">6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td262"><SPAN class="p212 ft29">275</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td263"><SPAN class="p224 ft29">402 640</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p352 ft29">Källa: Sjöfartens Analys Institut Research/Fairplay</P> <P class="p46 ft7">Utvecklingen av trafiken mellan Sverige och länderna på andra sidan Östersjön kommer i första hand att baseras på svenska verkstadsprodukter, elektronik och kemiska produkter i utbyte mot råvaror, främst i form av massaved och olja. Baserat på rederiernas uppskattningar av sina beläggnings- och fraktsiffror för 1995 uppgick transportvolymen styckegods från Sverige till Baltikum till ca 600 000 ton, vilket var nära nog en fördubbling jämfört med 1993, då volymen var 320 000 ton. Volymen gods från Baltikum till Sverige uppgick till 400 000 ton.</P> <P class="p40 ft7">Eftersom östersjöländerna huvudsakligen importerar sina varor på container- och RoRofartyg och exporterar sina varor på bulkfartyg, skapar det inte särskilt gynnsamma förutsättningar för balanserade flöden, men en växande export av halvfabrikat från östersjöländerna till Sverige kommer på sikt att förbättra balansen. Etablerade operatörer har för närvarande mycket god beläggning och är optimistiska om framtiden. Prognoser pekar på att styckegodsvolymerna till och från Baltikum kommer att öka från idag ca 1 miljon ton till 1,5 miljoner ton år 2001.</P> <P class="p46 ft7">Behovet av ökad transportkapacitet i Östersjön kommer att täckas med fartyg från de enskilda östersjöländerna med en övervikt av</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">89</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">fartyg från Tyskland. Den tillkommande volymen från Sverige fram till sekelskiftet kan komma att motsvara <NOBR>4-5</NOBR> fartygs totala kapacitet, varför inga dramatiska förändringar i den seglande flottan förväntas. De typer av fartyg som kommer att dominera behovet att ersätta och komplettera det tonnage som seglar på Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Polen bedöms av SAI bli:</P> <P class="p169 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">RoRo- och containerfartyg för ren godstrafik på befintliga eller nya linjer. Inom dessa segment kommer containerfartygen att vara mest engagerade i </SPAN><NOBR>nord-/sydtrafiken.</NOBR> <NOBR>RoRo-fartygen</NOBR> kommer att ha en kapacitet &gt;1.000 lanemeter,</P> <P class="p87 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Special </SPAN><NOBR>RoRo-fartyg</NOBR> för papperstransporter till Tyskland,</P> <P class="p168 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Nyare och större kryssningsfärjor för kombinerad passagerar/lastbilstrafik (&gt;800 pass) till Estland, Polen och Ryssland,</SPAN></P> <P class="p168 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">Ro/Pax-fartyg</SPAN></NOBR> med lägre passagerarkapacitet än de kombinerade bil- och passagerarfärjorna på de etablerade linjerna mellan Sverige och Finland,</P> <P class="p168 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Snabbgående mindre passagerarresp. bil- och passagerarfärjor på de mest högfrekventa linjerna i Östersjön med i huvudsak skandinaviska/finska/tyska passagerare,</SPAN></P> <P class="p169 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Mindre och isklassade bulkfartyg samt specialfartyg för </SPAN><NOBR>skogs-,</NOBR> olje- och kemikalieprodukter.</P> <P class="p155 ft12"><SPAN class="ft12">4.8</SPAN><SPAN class="ft74">Regelverken</SPAN></P> <P class="p255 ft18">Sjöfartsnäringen i Sverige i allmänhet och de små och medelstora rederierna i synnerhet anser att det finns en rad nationella särregler som skapar konkurrensnackdelar för ett svenskflaggat fartyg jämfört med en annan <NOBR>EU-flagg.</NOBR> Tekniska, nationella särregler inom säkerhets- och miljöområdet påverkar kostnaderna och begränsar möjligheterna att operera fartyg effektivt.</P> <P class="p35 ft7">Det regelutvecklingsarbete inom säkerhets- och miljöområdet som bedrivs inom IMO (International Maritime Organization) sker med stor kunskap om sjöfartens betingelser. Rederinäringen vill därför att Sverige, precis som en rad andra europeiska länder skall använ-</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">90 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">da IMO:s regelverk utan några särregler. Näringen anser också att för svenska fartyg bör Sjöfartsverket sköta all regelgivning, även avseende miljöfrågor ombord.</P> <P class="p19 ft5">För att lösa problem inom detta området finns det sedan i maj 1998 en samarbetsgrupp med deltagande från Sjöfartsverket, SWEREF (Redareföreningen för mindre passagerarfartyg) och Redareföreningens kommitté för Sjösäkerhet och Teknik (S&T). Gruppen har mötts och gått igenom de kungörelser som orsakar störst problem. Även områden där svenska tolkningar av internationella regler orsakar problem har kartlagts. Sjöfartsverket har deklarerat att det kommer att ta hänsyn till dessa synpunkter i sitt författningsarbete, som kommer att bedrivas med stor intensitet den kommande tiden. Inom Sjöfartsverket har det bildats en speciell stab för författningsarbetet. Sammanfattningsvis kan sägas, att både näringen och Sjöfartsverket anser att det pågår en konstruktiv dialog. Näringen menar dock att det i vissa delar fortfarande finns trögheter i systemet. Nedan ges exempel på sådant som ännu ej är löst.</P> <P class="p353 ft82">Särregler som Sjöfartsverket beslutar om</P> <P class="p43 ft5">1. Bostadskungörelsen:</P> <P class="p19 ft5">Den svenska kungörelsen ställer större krav på kringutrymmen än andra länders regler. Detta innebär att för mindre fartyg går det ej att använda de standarddesigner som varven erbjuder, vilket innebär ökade projekteringskostnader. För ett mindre torrlastfartyg innebär detta i vissa fall att ett extra däck krävs på överbyggnaden. Vid inflaggning av fartyg tillämpar Sjöfartsverket för närvarande principen, att fartygen skall ha svensk standard som för ett nybyggt fartyg. Detta kan innebära omfattande ombyggnader. Om en ombyggnad går att genomföra ur säkerhetssynpunkt innebär det en betydande extrakostnad. Reglerna har stoppat inflaggning till Sverige.</P> <P class="p43 ft5">2. Brandskydd:</P> <P class="p35 ft7">En del detaljregleringar går utöver <NOBR>IMO-reglerna,</NOBR> t.ex. utsträckningen av och isolering av vissa skott. För ett specifikt fall innebar</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">91</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">detta vid nybyggnation extrakostnader på <NOBR>2-3</NOBR> % jämfört med ett norskt systerfartyg.</P> <P class="p147 ft5">3. Livräddning:</P> <P class="p35 ft7">Diverse detaljer skiljer svensk lagstiftning från internationell. Det innebär i vissa fall stora kostnader vid inflaggning av fartyg till svensk flagg.</P> <P class="p148 ft82">Särregler beslutade av andra myndigheter än Sjöfartsverket</P> <P class="p173 ft7">Ett antal av de särregler som orsakar störst problem (halon och andra släckmedel, köldmedier etc.) beslutas ej av Sjöfartsverket. De myndigheter som är berörda är främst Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Rederinäringen anser att dessa myndigheter saknar förståelse för problematiken med att sjöfartsföretagen arbetar i en internationell miljö. De regler som för närvarande orsakar problem är:</P> <P class="p354 ft7">1. Avvecklingstakten avseende halon och föreslaget förbud mot HFC för brandsläckning.</P> <P class="p46 ft7">Internationellt förbjuds halon för brandsläckning den 1 januari år 2000. I vissa länder tolkas detta som ett totalförbud, i andra som t.ex. Norge och USA att nyinstallation av halonanläggningar inte tillåts. Sverige har tagit beslut om totalt förbud redan från den 1 januari 1998. På grund av den ohållbara situationen har emellertid Sjöfartsverket beviljat en generell dispens till och med den 31 december 1998.</P> <P class="p46 ft7">En tidigare övergång till annat släckmedel innebär att svenska fartyg får tidigarelagda kostnader och har färre alternativ att tillgå, eftersom många av dessa ännu ej är färdigutvecklade.</P> <P class="p33 ft7"><NOBR>HFC-gaser</NOBR> anses för närvarande vara ett miljömässigt, säkerhetsmässigt och ekonomiskt bra alternativ till halon. Men Naturvårdsverket har i februari <NOBR>-97,</NOBR> mindre än ett år innan halon förbjuds, föreslagit att även <NOBR>HFC-gaser</NOBR> skall förbjudas för brandsläckningsändamål. Detta förslag saknar motsvarighet inom övriga EU.</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">92 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Den samlade effekten av dessa regler och förslag blir enligt näringen minskad säkerhet för människor, miljö och last samt ökade kostnader.</P> <P class="p33 ft7">Byte till t.ex. koldioxid släckning (CO<SPAN class="ft140">2</SPAN>) innebär, förutom mindre säkerhet, för många mindre fartyg en minskad lastkapacitet med 2- 3 % och en extrakostnad för ombyggnation. Stora individuella avvikelser förekommer och vissa fartyg kommer att behöva skrotas då en ombyggnad inte är möjlig.</P> <P class="p179 ft5">2. Köldmediakungörelsen.</P> <P class="p35 ft5">Sverige har mera långtgående restriktioner avseende köldmedier än vår omvärld. Dessutom finns det särskilda krav på utbildning och kontrollåtgärder. För ett normalt kusttankfartyg eller ett mindre torrlastfartyg innebär detta ytterligare engångskostnader och dessutom betydande kostnader för tillsyn och periodisk kontroll.</P> <P class="p355 ft12"><SPAN class="ft12">4.9</SPAN><SPAN class="ft74">Kostnaden för sjötransporter</SPAN></P> <P class="p42 ft7">Sjötransportens andel av godsvärdet varierar stort med specifika godsslag och distanser. Generellt gäller att sjötransportkostnaden är relativt liten i förhållande till värdet på slutprodukten.</P> <P class="p35 ft7">Av detaljistpriset för en liter bensin på drygt 8 kronor i Sverige utgör råoljetransporten från Mellan Östern <NOBR>6-9</NOBR> öre per liter motsvarande ca 0,1 %. Med 9 öre per liter innebär en intjäning på närmare 300 000 kronor per dag för redaren som räcker till avskrivning av en investering på över 600 miljoner kronor i ett stort tankfartyg på drygt 300 000 dwt.</P> <P class="p35 ft7">För mer högvärdigt gods i en lastbilstransport med färja till Sverige kostar färjetransporten i genomsnitt 1 600 kronor att jämföras med genomsnittsvärdet på godset i en lastbil som är på 300 000 kronor motsvarande ca 0,05 %. Med drygt 2 miljoner lastbilar per år som fraktas till och från Sverige innebär det en intjäning för färjerederierna på drygt 8 miljoner kronor per dag.</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">93</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Båda exemplen visar tydligt vilka stora skalfördelar som sjöfarten erbjuder samt vilken kostnadseffektiv transport som dagens sjöfart utgör.</P> <P class="p33 ft5">En relativ stabil period under 1950 och <NOBR>1960-talen</NOBR> med kraftiga rationaliseringsvinster ersattes inom världssjöfarten av en period med lågt kapacitetsutnyttjande <NOBR>1974-1986</NOBR> med mycket pressade lönsamhetsförhållanden som följd. Under hela efterkrigstiden fram till 1986 har därför sjötransportkostnadens andel i produkternas slutvärde, både internationellt och till/från Sverige, minskat kraftigt. Detta har bidragit till att sjöfarten internationaliserats, till världshandelns snabba expansion och därmed till ökad välfärd.</P> <P class="p356 ft12"><SPAN class="ft12">4.10</SPAN><SPAN class="ft141">Internationell konkurrenskraft</SPAN></P> <P class="p357 ft7">Det är svårt att värdera ett helt sjöfartskluster. Ett gott försök har gjorts av personer anställda hos Maersk Brokers eller Rederiet A. P. Møllers kontor i respektive land. För Danmarks och Sveriges vidkommande har SAIR och Maersk Broker Research gjort värderingen. Värderingen är gjord för 17 länder enligt en kvalitativ metod. Den har omfattat sex huvudområdens internationella konkurrenskraft: Rederier, varv, underleverantörer, serviceverksamhet, institutioner för forskning och utvecklings samt utbildningsinstitutioner. För att närmare analysera de utvalda ländernas konkurrenskraft, har samma källor värderat en lång rad förhållanden. De valda 17 möjliga styrkeområdena ses i tabellen nedan. Ett "1" angiver att det ett lands styrkeområde, medan ett "0" angiver motsatsen.</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">94 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft142">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft142">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft143">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p358 ft17">Tabell 11: Kvalitativ värdering styrkepositioner i viktiga maritima nationer.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr33 td151"><SPAN class="p15 ft125">STYRKEOMRÅDEN</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr33 td266"><SPAN class="p237 ft125">N H F D F U</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td184"><SPAN class="p237 ft125">T</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td26"><SPAN class="p237 ft125">U</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td26"><SPAN class="p237 ft144">S</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td180"><SPAN class="p193 ft125">I</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td125"><SPAN class="p193 ft125">S</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td184"><SPAN class="p237 ft125">S</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td26"><SPAN class="p193 ft125">J</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td26"><SPAN class="p237 ft125">S</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr33 td163"><SPAN class="p250 ft125">C G R</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td44"><SPAN class="p359 ft125">S</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td151"><SPAN class="p15 ft145">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=18 class="tr28 td267"><SPAN class="p250 ft147">O O R A I S Y K <SPAN class="ft146">V </SPAN>T N Y A P H R Y U</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td153"><SPAN class="p15 ft145">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td193"><SPAN class="p237 ft147">R</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr28 td161"><SPAN class="p237 ft147">L A N N</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td193"><SPAN class="p15 ft145">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td268"><SPAN class="p237 ft147">S</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td193"><SPAN class="p15 ft145">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=10 class="tr28 td269"><SPAN class="p237 ft147"><SPAN class="ft146">E </SPAN>A G K P A I E S M</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td151"><SPAN class="p15 ft147">1. Inhemsk efterfrågan</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td257"><SPAN class="p206 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p206 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p237 ft146">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td180"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td125"><SPAN class="p209 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td36"><SPAN class="p213 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td44"><SPAN class="p360 ft147">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td151"><SPAN class="p15 ft125">2. Kvalitetskrav lokalt</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p193 ft125">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td185"><SPAN class="p237 ft125">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p63 ft125">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p63 ft125">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td257"><SPAN class="p206 ft125">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p206 ft125">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td184"><SPAN class="p237 ft125">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p193 ft125">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p237 ft144">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td180"><SPAN class="p237 ft125">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p209 ft125">0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td184"><SPAN class="p237 ft125">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p193 ft125">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p193 ft125">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td185"><SPAN class="p237 ft125">0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p15 ft148">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td36"><SPAN class="p213 ft125">0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p360 ft125">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td151"><SPAN class="p15 ft149">3. Konkur. lokala lev.</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td185"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td257"><SPAN class="p206 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p206 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td184"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p237 ft150">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td180"><SPAN class="p237 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td125"><SPAN class="p209 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td184"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td185"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td36"><SPAN class="p213 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td44"><SPAN class="p360 ft149">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td151"><SPAN class="p15 ft147">4. Produktivitet</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td257"><SPAN class="p206 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p206 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p237 ft146">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td180"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td125"><SPAN class="p209 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td36"><SPAN class="p213 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td44"><SPAN class="p360 ft147">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td151"><SPAN class="p15 ft149">5. Tillgång arbetskraft</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td185"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td257"><SPAN class="p206 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p206 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td184"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p237 ft150">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td180"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td125"><SPAN class="p209 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td184"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td185"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td36"><SPAN class="p213 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td44"><SPAN class="p360 ft149">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td151"><SPAN class="p15 ft147">6. Kvalitet arbetskraft</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td257"><SPAN class="p206 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p206 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p237 ft146">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td180"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td125"><SPAN class="p209 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td36"><SPAN class="p213 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td44"><SPAN class="p360 ft147">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td151"><SPAN class="p15 ft149">7. Priset arbetskraft</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td185"><SPAN class="p237 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td257"><SPAN class="p206 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p206 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td184"><SPAN class="p237 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p237 ft150">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td180"><SPAN class="p237 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td125"><SPAN class="p209 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td184"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td185"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td36"><SPAN class="p213 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td44"><SPAN class="p360 ft149">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td151"><SPAN class="p15 ft147">8. Lokal tekn. miljö</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p15 ft145">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td257"><SPAN class="p206 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p206 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p237 ft146">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td180"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td125"><SPAN class="p209 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td36"><SPAN class="p213 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td44"><SPAN class="p360 ft147">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td151"><SPAN class="p15 ft149">9. Lokal testkunder</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td185"><SPAN class="p237 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p15 ft151">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td257"><SPAN class="p206 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p206 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td184"><SPAN class="p237 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p237 ft150">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td180"><SPAN class="p237 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td125"><SPAN class="p209 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td184"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td185"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td36"><SPAN class="p213 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td44"><SPAN class="p360 ft149">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td151"><SPAN class="p15 ft147">10. Lokal konkur.</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td257"><SPAN class="p206 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p206 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p237 ft146">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td180"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td125"><SPAN class="p209 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td36"><SPAN class="p213 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td44"><SPAN class="p360 ft147">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td151"><SPAN class="p15 ft149">11. Lokal <NOBR>FoU-miljö</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td185"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td257"><SPAN class="p206 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p206 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td184"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p237 ft150">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td180"><SPAN class="p237 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td125"><SPAN class="p209 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td184"><SPAN class="p237 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td185"><SPAN class="p237 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p15 ft151">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td36"><SPAN class="p213 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td44"><SPAN class="p360 ft149">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td151"><SPAN class="p15 ft147">12. Nätverk FoU, Utb.</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td257"><SPAN class="p206 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p206 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p237 ft146">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td180"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td125"><SPAN class="p209 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p15 ft145">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td36"><SPAN class="p213 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td44"><SPAN class="p360 ft147">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td151"><SPAN class="p15 ft152">13. Nätverk Myndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td185"><SPAN class="p237 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td257"><SPAN class="p206 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p206 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td184"><SPAN class="p237 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p237 ft150">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td180"><SPAN class="p237 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td125"><SPAN class="p209 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td184"><SPAN class="p15 ft151">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p193 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td185"><SPAN class="p237 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p63 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td36"><SPAN class="p213 ft149">0</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td44"><SPAN class="p360 ft149">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td151"><SPAN class="p15 ft147">14. Finans instrument</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td257"><SPAN class="p206 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p206 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p237 ft146">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td180"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td125"><SPAN class="p209 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td184"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p63 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td36"><SPAN class="p213 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td44"><SPAN class="p360 ft147">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td153"><SPAN class="p15 ft147">15. Subsidier</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td193"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td270"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td193"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td193"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td271"><SPAN class="p206 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td193"><SPAN class="p206 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td268"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td193"><SPAN class="p193 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td193"><SPAN class="p237 ft146">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td272"><SPAN class="p237 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td150"><SPAN class="p209 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td268"><SPAN class="p15 ft145">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td193"><SPAN class="p193 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td193"><SPAN class="p193 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td270"><SPAN class="p237 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td193"><SPAN class="p63 ft147">1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td192"><SPAN class="p213 ft147">0</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td273"><SPAN class="p360 ft147">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td153"><SPAN class="p15 ft149">Summa</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr27 td274"><SPAN class="p361 ft149">13 12 12 12 11 11 10 10</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td193"><SPAN class="p237 ft150">8</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td272"><SPAN class="p237 ft149">8</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td150"><SPAN class="p209 ft149">8</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td268"><SPAN class="p237 ft149">8</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td193"><SPAN class="p193 ft149">7</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td193"><SPAN class="p193 ft149">6</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td270"><SPAN class="p237 ft149">5</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td193"><SPAN class="p63 ft149">5</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td192"><SPAN class="p213 ft149">1</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td273"><SPAN class="p15 ft151">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p362 ft83">Ovanstående analys har användas för att gruppera de maritima nationerna efter två parametrar. För det första ländernas konkurrensförmåga, vilken är uttryckt som ländernas samlade relativa internationella konkurrensförmåga värderad för var och en av de sex huvudbranscherna (rederibranschen, varvsindustrin, utrustningsproducenter, serviceverksamheter, forsknings- och utvecklingsinstitutioner samt undervisningssektorn). För det andra, den maritima ”kompletthetsfaktorn”, som är ett uttryck för summan av ett lands aktuella och potentiella styrkepositioner inom 15 områden.</P> <P class="p221 ft7">Analysen av denna information resulterade i en uppdelning av länderna i 2 huvudgrupper, vilket framgår av figuren nedanför. Då de valda länderna är de mest betydande maritima nationerna, är det en koncentration i figurens översta högra hörna, som kännetecknas av hög konkurrensförmåga och en synnerligen komplett maritim sektor.</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">95</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr44 td101"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:-2px;margin-right:-67px;margin-bottom:2px;" class="p363 ft153"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-39px;margin-top:-2px;margin-right:-14px;margin-bottom:55px;" class="p363 ft153"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:25px;margin-right:-40px;margin-bottom:28px;" class="p363 ft153"><![endif]>HÖG</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td79"><SPAN class="p364 ft115">Maritim</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td93"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td79"><SPAN class="p365 ft102">kärna</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr40 td93"><SPAN class="p312 ft154">Holland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td101"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td79"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td187"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td130"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td101"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td101"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td93"><SPAN class="p366 ft154">Danmark<SPAN class="ft155">Norge</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td79"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr39 td275"><SPAN class="p15 ft154">Tyskland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td79"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td93"><SPAN class="p367 ft154">Frankrike</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=7 class="tr45 td101"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-74px;margin-bottom:0px;" class="p368 ft53"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-70px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:72px;" class="p368 ft53"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-34px;margin-top:36px;margin-right:-38px;margin-bottom:36px;" class="p368 ft53"><![endif]>Konkurrensförmåga</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td79"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td187"><SPAN class="p15 ft154">Japan</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td130"><SPAN class="p15 ft154">S Korea</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td101"><SPAN class="p15 ft156">Sverige</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td101"><SPAN class="p369 ft154">Stor-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td93"><SPAN class="p209 ft154">USA</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td187"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td79"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td101"><SPAN class="p370 ft154">brit.</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td93"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td79"><SPAN class="p371 ft154">Grekland</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td93"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p372 ft154">Spanien</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td276"><SPAN class="p318 ft154">Singapore</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td93"><SPAN class="p15 ft154">Finland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td79"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td187"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td130"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr38 td79"><SPAN class="p373 ft154">Kina</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr38 td130"><SPAN class="p374 ft154">Italien</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td93"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td101"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td187"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td101"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td101"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td93"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td79"><SPAN class="p374 ft115">Specialfall</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td93"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td79"><SPAN class="p359 ft154">Ryssland</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td93"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td79"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td275"><SPAN class="p375 ft102">Specialiserade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=4 class="tr42 td101"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-27px;margin-bottom:0px;" class="p376 ft153"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:13px;" class="p376 ft153"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:7px;margin-right:-20px;margin-bottom:6px;" class="p376 ft153"><![endif]>LÅG</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td275"><SPAN class="p375 ft102">länder & andra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td93"><SPAN class="p377 ft102">betydande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td79"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr39 td275"><SPAN class="p375 ft102">maritima länder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr28 td79"><SPAN class="p15 ft153">LÅG</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td187"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td130"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td101"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td101"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td93"><SPAN class="p378 ft153">HÖG</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td130"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td101"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr26 td277"><SPAN class="p15 ft59">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr29 td92"><SPAN class="p15 ft101">Fullständighet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td277"><SPAN class="p15 ft60">The Institute of Shipping Analysis</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p379 ft21">Figur 16: Konkurrenskraft vs sjöfartsklustret. Källa: Öresundsregionen som Europas framtida Maritima Center</P> <P class="p98 ft5">Figuren visar, att länderna i Nordvästeuropa tillsammans med USA, Sydkorea och Japan utgör den internationella maritima kärnan, då dessa länder karaktäriseras av en omfattande maritim sektor och kostnadseffektiv produktion. De i särklass starkaste områdena är de gamla maritima nationerna Norge, Danmark och Holland. Övriga länderna kan karaktäriseras som mer specialiserade eftersom de antingen inte har en tillräckligt komplett maritim sektor (Kina, Spanien och Grekland) eller inte i tillräckligt hög grad är konkurrenskraftiga i alla branscher (Italien, Singapore och Finland). Grekland är världens starkaste sjöfartsnation, men har i brist på en utbyggd varvs- och utrustningstillverkning samt internationella serviceverksamheter inte en komplett maritim sektor. Omvänt är Kina och andra länder starka inom varvsindustrin, men svaga på andra områden.</P> <P class="p380 ft7">I stort sett alla de utvalda länderna har en eller flera branscher, där de besitter internationell konkurrensförmåga. Endast Ryssland skiljer sig markant. På grund av den politiska och ekonomiska situatio-</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129114x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">96 </SPAN>Den svenska sjöfartsnäringen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">nen i Ryssland bedöms landet inte bli en ledande faktor på den maritima marknaden inom en överskådlig framtid, men Ryssland har en tillräcklig potential för att vid någon senare tidpunkt bli en markant och väsentlig aktör.</P> <P class="p33 ft5">De två huvudgrupperna maritima nationer kompletterar i stor utsträckning varandra, men bortsett från Greklands rederinäring och Finlands varvsnäring är de ledande nationerna inom var och en av de sex huvudgrupperna från den maritima kärnan, vilket framgår av nedanstående uppräkning. De övriga specialiserade maritima nationerna som Kina och Singapore är primärt starka på grund av billig arbetskraft.</P> <P class="p381 ft8">Tabell 12: De starkaste nationerna, oprioriterad ordningsföljd.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr5 td97"><SPAN class="p193 ft25">Rederier</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td278"><SPAN class="p15 ft25">Varv</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td97"><SPAN class="p15 ft25">Utrustning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td278"><SPAN class="p15 ft25">Service</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td279"><SPAN class="p15 ft25">Undervisning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td145"><SPAN class="p15 ft25">FoU</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p193 ft25">Grekland</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td280"><SPAN class="p15 ft25">Japan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td93"><SPAN class="p15 ft25">Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td280"><SPAN class="p15 ft25">Holland</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td281"><SPAN class="p15 ft25">Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td76"><SPAN class="p15 ft25">Norge</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td93"><SPAN class="p193 ft25">Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td280"><SPAN class="p15 ft25">Sydkorea</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td93"><SPAN class="p15 ft25">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td280"><SPAN class="p15 ft25">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td281"><SPAN class="p15 ft25">Holland</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td76"><SPAN class="p15 ft25">Holland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td93"><SPAN class="p193 ft25">Holland</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td280"><SPAN class="p15 ft25">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td93"><SPAN class="p15 ft25">Frankrike</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td280"><SPAN class="p15 ft25">UK</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td281"><SPAN class="p15 ft25">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td76"><SPAN class="p15 ft25">Danmark</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td93"><SPAN class="p193 ft25">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td280"><SPAN class="p15 ft25">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td93"><SPAN class="p15 ft25">UK</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td280"><SPAN class="p15 ft25">USA</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td281"><SPAN class="p15 ft25">USA</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td76"><SPAN class="p15 ft25">Frankrike</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td93"><SPAN class="p193 ft25">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td280"><SPAN class="p15 ft25">Frankrike</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td93"><SPAN class="p15 ft25">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td280"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td281"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td76"><SPAN class="p15 ft25">Tyskland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td97"><SPAN class="p193 ft25">Japan</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td278"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td97"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td278"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td279"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td145"><SPAN class="p15 ft25">USA</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p254 ft25">Källa: Öresundsregionen som Europas framtida Maritima Center</P> <P class="p382 ft158"><SPAN class="ft12">4.11</SPAN><SPAN class="ft157">Sjöfartsnäringens betydelse för Sverige</SPAN></P> <P class="p383 ft7">Generellt kan man konstatera att sjöfartsnäringen mätt i omsättning eller sysselsättning minskat kraftigt i betydelse. Sjöfartsnäringen i Sverige svarar i dag för ca 1 % av sysselsättningen i landet och dess totala omsättning motsvarar ca 2 % av BNP. Kostnaden för sjötransporten har också blivit relativt allt mindre i relation till produkternas slutvärden och den utgör idag generellt inte någon avgörande kostnadsfaktor i den svenska industrins konkurrenskraft oavsett om det rör sig om konsument- eller producentvaror. Men med ett export/import beroende motsvarande ca 1/3 av den svenska</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td117"><SPAN class="p15 ft20">Den svenska sjöfartsnäringen <SPAN class="ft19">97</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td118"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td119"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">BNP, ett handelsöverskott på ca 8 % av BNP och ett beroende av sjötransporter som överstiger 90 % av den totala godsmängden på ca 130 miljoner ton är det uppenbart att Sverige som nation är extremt beroende av sjöfarten där minskande sjötransportkostnadsandel i slutprodukten bidragit till Sveriges framgång som exportnation. Även i inrikes godstrafik används sjöfarten. Den svarar för 15 procent av det totala transportarbetet uttryckt i tonkm.</P> <P class="p24 ft7">Sverige var tidigare en betydande marknad för sjötransporter vilket bidrog till expansionen av den svenska sjöfartsnäringen. Idag utgör däremot godset till/från Sverige endast ca 2 % av den transoceana sjöfartsmarknaden mätt i ton. Tack vare den stora betydelse som Sverige tidigare hade som transportmarknad (krävande hemmamarknad) och varvsepoken kan man idag konstatera att svensk sjöfartsnäring i ett internationellt sjöfartsperspektiv fortfarande intar en framträdande internationell roll och att näringen lämnar ett betydande exportöverskott.</P> <P class="p24 ft7">Sveriges beroende av effektiva sjötransporter har följaktligen inte minskat p.g.a. att näringen marginaliserats ur sysselsättnings- och omsättningssynvinkel utan snarare ökat med den växande exporten/importen och det stigande transportarbetet. Därtill kommer behovet av att hantera växande miljö- och säkerhetsintressen både nationellt och internationellt samt säkerhetspolitiska aspekter.</P> <P class="p154 ft5">Svensk rederinäring håller dock på att tappa marknadsandelar på hemmamarknaden både inom last- och färjetrafiken främst till våra grannländer. Förlusten av marknadsandelar sker trots att sjöfartsnäringens internationella ramförutsättningar förbättrats markant under de senaste tio åren. Förändringar som innebär väsentligt bättre internationella förutsättningar för näringen att uppnå kommersiell lönsamhet. Jag avser att i följande kapitel klargöra detta förhållande ytterligare. Utifrån de intervjuer som gjorts är det min bedömning att detta nätverk inte är möjligt att upprätthålla om en stor del av de internationellt verksamma svenska rederierna flyttar sina verksamheter utomlands och om inte varvens tidigare roll som medverkare i utvecklingsprojekt och tillämpad forskning kompenseras. Det lokala nätverket behöver därför stärkas.</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">98 </SPAN>Finansierings- och strukturfrågor</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft11">5 Finansierings- och strukturfrågor</P> <P class="p17 ft7">I mina direktiv nämns finansierings- och strukturfrågorna särskilt. Följande avsnitt om finansiering vilar på bilaga 3, Finansiering. Strukturavsnittet är ett sammandrag av de omfattande kontakter jag har haft utom och inom sjöfartsnäringen under utredningens gång.</P> <P class="p35 ft7">Bakgrunden till direktiven är att antalet nyetablerade rederier i Sverige är lågt, tröskelkostnader för nyetableringar ökar och tillväxten inom näringen sker huvudsakligen inom de etablerade företagen, vilket innebär att det sker en ökad koncentration till de stora aktörerna inom näringen. Eftersom det finns en naturlig avgång av främst enbåtsrederier kommer det på sikt att leda till problem för branschen. Till följd av den ökade specialiseringen och internationaliseringen inom sjöfartsnäringen minskar både affärs- och konkurrensytorna mellan de svenska näringsföretagen. Utländska ägarintressen i den svenska näringen ökar i snabbare takt än svenska intressen i utländska företag.</P> <P class="p40 ft7">Efter detta behandlas strukturen i den svenska sjöfartsnäringen. Syftet är att diskutera förutsättningarna för och drivkrafterna bakom eventuella framtida strukturrationaliseringar inom den svenska rederinäringen. Strukturrationaliseringar likväl som rationaliseringar på företagsnivå diskuterades i den sjöfartspolitiska utredningen från 95.</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td282"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td283"><SPAN class="p15 ft20">Finansierings- och strukturfrågor <SPAN class="ft19">99</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td284"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td285"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft12"><SPAN class="ft12">5.1</SPAN><SPAN class="ft74">De svenska rederiernas ekonomi</SPAN></P> <P class="p42 ft7">Rederinämnden har analyserat 101 rederier som utgör en mycket heterogen grupp ur marknadssynpunkt och man bör därför vara försiktig med att dra slutsatser på basis av totalsummorna.</P> <P class="p33 ft7">Jämförelsen mellan 10 stora och ca 90 mindre rederier nedan visar dock på små skillnader i lånegrad, fördelning mellan korta och långa skulder samt graden av egen finansiering.</P> <P class="p50 ft5">Av de "små" rederierna utgör:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr0 td73"><SPAN class="p212 ft14">·</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td286"><SPAN class="p193 ft5">RoRo 9 rederier</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td280"><SPAN class="p212 ft14">·</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td175"><SPAN class="p193 ft5">Torrlast 29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td73"><SPAN class="p212 ft14">·</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td286"><SPAN class="p193 ft5">Färjor 4</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td280"><SPAN class="p212 ft14">·</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td175"><SPAN class="p193 ft19">Kusttankers 39</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p384 ft7">De stora rederierna är 10 stycke och med verksamheter inom en mängd olika delar av rederinäringen. I varierande grad är verksamheten utlandsbaserad och omfattar utlandsflaggade fartyg i större omfattning än för de mindre rederierna.</P> <P class="p33 ft7">Enligt rederinämnden hade 1996 8 av de stora rederierna god soliditet och 2 godtagbar soliditet. Observera att beräkningarna avser synlig soliditet. Sannolikt finns det i flera fall betydande övervärden i fartygsflottan. Av de små rederierna har följande god eller godtagbar soliditet: kusttankrederierna 72 %, torrlastrederierna 55 %, Ro- Ro 89 % och 100 % av färjerederierna, allt enligt rederinämden.</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129118x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td287"><SPAN class="p207 ft20"><SPAN class="ft19">100 </SPAN>Finansierings- och strukturfrågor</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td247"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td280"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td288"><SPAN class="p194 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td150"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr1 td289"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td189"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr41 td290"><SPAN class="p361 ft20">Tabell 13 Svenska rederier utdrag ur resultat- och balansräkningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td125"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td291"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr35 td292"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td291"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr9 td292"><SPAN class="p205 ft29">Smårederier Andel % Storrederier Andel % Summa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td293"><SPAN class="p361 ft29">Antal rederier</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td294"><SPAN class="p385 ft109">91</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td250"><SPAN class="p63 ft109">90%</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td278"><SPAN class="p63 ft109">10</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td159"><SPAN class="p63 ft109">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td251"><SPAN class="p64 ft109">101</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td293"><SPAN class="p361 ft29">Omsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td295"><SPAN class="p385 ft29">5235</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td247"><SPAN class="p63 ft29">19%</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td280"><SPAN class="p63 ft29">22041</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td163"><SPAN class="p63 ft29">81%</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td248"><SPAN class="p64 ft29">27276</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td293"><SPAN class="p361 ft29">Resultat</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td295"><SPAN class="p385 ft29">452</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td247"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td280"><SPAN class="p63 ft29"><NOBR>-484</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td248"><SPAN class="p64 ft29"><NOBR>-32</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td125"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td291"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td294"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td250"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td278"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td159"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td251"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td125"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td293"><SPAN class="p361 ft159">Balansräkning</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td295"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td247"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td280"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td248"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td178"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td4"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td293"><SPAN class="p361 ft29">Omsättningstillgångar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td295"><SPAN class="p385 ft29">1636</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td247"><SPAN class="p63 ft29">15%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td280"><SPAN class="p63 ft29">8972</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td163"><SPAN class="p63 ft29">85%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td248"><SPAN class="p64 ft29">10608</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td293"><SPAN class="p361 ft29">Andel av tillgångar %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td295"><SPAN class="p385 ft29">19%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td247"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td280"><SPAN class="p63 ft29">18%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td248"><SPAN class="p64 ft29">18%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td293"><SPAN class="p361 ft29">Anläggningstillgångar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td295"><SPAN class="p385 ft29">6989</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td247"><SPAN class="p63 ft29">14%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td280"><SPAN class="p63 ft29">42098</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td163"><SPAN class="p63 ft29">86%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td248"><SPAN class="p64 ft29">49087</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td293"><SPAN class="p361 ft29">Andel av tillgångar %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td295"><SPAN class="p385 ft29">81%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td247"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td280"><SPAN class="p63 ft29">82%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td248"><SPAN class="p64 ft29">82%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td125"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td293"><SPAN class="p361 ft160">Summa tillgångar</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td294"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td250"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td278"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td159"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td251"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td125"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td295"><SPAN class="p385 ft109">8625</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td247"><SPAN class="p63 ft109">14%</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td280"><SPAN class="p63 ft109">51070</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p63 ft109">86%</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td248"><SPAN class="p64 ft109">59695</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td178"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td4"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td293"><SPAN class="p361 ft29">Korta skulder</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td295"><SPAN class="p385 ft29">1739</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td247"><SPAN class="p63 ft29">18%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td280"><SPAN class="p63 ft29">7718</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td163"><SPAN class="p63 ft29">82%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td248"><SPAN class="p64 ft29">9457</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td293"><SPAN class="p361 ft29">Andel av skulder %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td295"><SPAN class="p385 ft29">29%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td247"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td280"><SPAN class="p63 ft29">23%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td248"><SPAN class="p64 ft29">24%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td293"><SPAN class="p361 ft29">Långa skulder</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td295"><SPAN class="p385 ft29">4162</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td247"><SPAN class="p63 ft29">14%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td280"><SPAN class="p63 ft29">26527</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td163"><SPAN class="p63 ft29">86%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td248"><SPAN class="p64 ft29">30689</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td293"><SPAN class="p361 ft29">Andel av skulder %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td295"><SPAN class="p385 ft29">71%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td247"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td280"><SPAN class="p63 ft29">77%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td248"><SPAN class="p64 ft29">76%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td125"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td293"><SPAN class="p361 ft160">Summa Skulder</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td294"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td250"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td278"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td159"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td251"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td125"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td295"><SPAN class="p385 ft109">5901</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td247"><SPAN class="p63 ft109">15%</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td280"><SPAN class="p63 ft109">34245</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td163"><SPAN class="p63 ft109">85%</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td248"><SPAN class="p64 ft109">40146</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td178"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td4"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td293"><SPAN class="p361 ft29">Obeskatt. Reserv + EK</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td295"><SPAN class="p385 ft29">2721</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td247"><SPAN class="p63 ft29">14%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td280"><SPAN class="p63 ft29">16825</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td163"><SPAN class="p63 ft29">86%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td248"><SPAN class="p64 ft29">19546</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td293"><SPAN class="p361 ft29">Andel av skulder + EK %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td295"><SPAN class="p385 ft29">19%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td247"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td280"><SPAN class="p63 ft29">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td248"><SPAN class="p64 ft29">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td125"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td291"><SPAN class="p361 ft160">Summa skulder + EK</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td294"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td250"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td278"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td159"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td251"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td294"><SPAN class="p385 ft29">14076</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td250"><SPAN class="p63 ft29">14%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td278"><SPAN class="p63 ft29">85316</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td159"><SPAN class="p63 ft29">86%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td251"><SPAN class="p64 ft29">99391</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td293"><SPAN class="p361 ft29">Rederistöd</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td295"><SPAN class="p385 ft29">178</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td247"><SPAN class="p63 ft29">53%</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td280"><SPAN class="p63 ft29">158</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td163"><SPAN class="p63 ft29">47%</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td248"><SPAN class="p64 ft29">336</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td293"><SPAN class="p361 ft29">Soliditet %</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td295"><SPAN class="p385 ft29">38</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td247"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td280"><SPAN class="p63 ft29">35</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td163"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td248"><SPAN class="p64 ft29">37</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td125"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td291"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td294"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td250"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td278"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td159"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td251"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td178"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p386 ft92">Källa : Rederinämden</P> <P class="p387 ft7">Rederierna visade totalt efter bokslutdispositioner 1996 ett 0- resultat. Det dåliga resultatet 1996 förklaras till stor del av att fraktmarknaden under året varit relativt dåliga framför allt på de större marknaderna. Enligt prelimimära uppgifter ökade rederiernas totala intäkter 1997 med ca 15 % och kostnaderna med 5 %.</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td296"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td297"><SPAN class="p15 ft20">Finansierings- och strukturfrågor <SPAN class="ft19">101</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td298"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td299"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft12"><SPAN class="ft12">5.2</SPAN><SPAN class="ft74">Finansiering av rederier</SPAN></P> <P class="p217 ft18">Problemet som de små och medelstora rederierna stöter på när de skall emittera nya aktier eller låna till ett fartyg är skillnaden mellan utlåneinstitutens krav på att investeringen skall täckas av ett kassaflöde, och redarens syn som ofta betraktar fartyget som en investering som t.o.m. kan tänkas stiga i värde. Enligt utlåneinstituten finns det ingen brist på kapital utan en brist på projekt som kan ge tillräcklig avkastning.</P> <P class="p46 ft7">Kapitalfrågan är viktig för rederinäringen då kapitalkostnaden oftast är den enskilt största kostnadsposten för ett rederi. Dessutom är den av särskild betydelse eftersom fartygspriserna fluktuerar kraftigt under en konjunkturcykel. Det ingår dessutom i ett rederis verksamhet att utnyttja dessa fluktuationer för att byta ut sitt tonnage på den ofta likvida andrahandsmarknaden.</P> <P class="p35 ft5">Det gör att en hög egenfinansiering och riskspridning blir nyckelfaktorer för att kunna uppnå en långsiktig överlevnadsförmåga. För aktörerna innebär det att de behöver ha gedigen kunskap om hur de skall agera på finansmarknaden för att söka både passivt och aktivt kapital.</P> <P class="p200 ft7">Kapitalmarknaden har under de senaste 10 till 15 åren genomgått stora förändringar. Utvecklingstakten inom analysmetodik för de produkter som i dag används av kapitalmarknadens aktörer kan kopplas till den snabba utvecklingen inom informations- och dataområdet. Det har blivit viktigare för rederinäringen att förstå vad dessa förändringar innebär och anpassa sin verksamhet till dessa förändringar för att långsiktigt säkerställa tillgången på kapital.</P> <P class="p150 ft7">Placerarna kräver i allt högre grad insyn i hur deras kapital används av låntagarna - de vill ha "transparens" i de placeringar de gör så att de själva skall kunna bedöma risken i sin placering. Detta gäller inte minst när banken lånar upp pengar och lånar dessa vidare - bankens långivare vill veta hur banken bedriver sin utlåning. Det ställer större krav på kunskap och kommunikationsförmåga generellt, vilket</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">102 </SPAN>Finansierings- och strukturfrågor</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">kan vara ett problem för mindre rederier, med få anställda, vars verksamhet ändå kräver relativt stora kapitalinsatser.</P> <P class="p33 ft7">De ökade kraven på information och transparens som ställs av kapitalmarknaden är svår att uppfylla i sjöfartsnäringen. Som exempel kan nämnas den flora av dotterbolag och sidobolag, vilken vanligtvis kringgärdar rederierna och dess ägare. Särskilt riskkapitalmarknaden känner osäkerhet inför dessa företagsstrukturer.</P> <P class="p166 ft82">Dagens finansiering av de svenska rederierna</P> <P class="p100 ft7">För att tillfredsställa och möta kapitalmarknadens ökade krav har modeller utvecklats för att analysera och simulera risk i företag med utgångspunkt från kassaflöden i hela verksamheten och variationer i dessa över tiden. Detta som en direkt konsekvens av den stora betydelse som kassaflödet ges i en utlåningssituation. Modellerna är en kombination av traditionell företagsanalys, optionsvärderingsteknik och ratingmetodik.</P> <P class="p46 ft7">Syftet är att beskriva kassaflöden i hela verksamheten på olika nivåer och med hänsyn till deras variation och eventuella samvariation. I praktiken bryts rörelseresultatet ner i beståndsdelar utifrån de faktorer som styr kassaflödet.</P> <P class="p33 ft5">I antaganden och simuleringar utnyttjas oberoende marknadsinformation, t.ex. för att studera historiska mönster i ett företags viktigaste marknad och makroekonomiska samband mellan tillväxt, fraktrater, konjunkturcykler, räntor, valutor m.m. Historisk marknadsinformation diskuteras tillsammans med företagets egna uppfattningar och prognoser för att nå fram till en analys som företagsledningen eller uppdragsgivaren både förstår hur den kommit till och känner förtroende för.</P> <P class="p173 ft5">Målet är att genomföra en analys som av redare, kreditgivare, aktieägare, ”kapitalmarknaden” och andra parter upplevs så objektiv som möjligt och som går att använda över tiden som beslutsstöd vid t.ex. nyinvesteringar, förvärvskalkyler, inför upphandling av krediter, kreditbeslut och i lednings- och styrelsearbetet m.m.</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td296"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td297"><SPAN class="p15 ft20">Finansierings- och strukturfrågor <SPAN class="ft19">103</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td298"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td299"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Denna typ av kassaflödesbaserad analysmetodik kan vara det första, viktiga steget för att närma sig och möta kapitalmarknadens krav. Det går visserligen att hävda att detta alltid har gjorts, men sofistikeringsgraden har ökat med teknikutvecklingen och den ökade tillgången på information. Det ställer stora krav på ny kompetens för att kunna följa med i utvecklingen.</P> <P class="p157 ft82">Partrederier</P> <P class="p100 ft7">Antalet registreringar av nya partrederiavtal har sjunkit under senare delen av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Antalet aktiva partrederiavtal går inte att ta fram, då avtalen inte alltid förs ur registren när fartygen säljs. Det är heller inte alltid som avtalen registreras.</P> <P class="p33 ft5">Partrederiet som driftsform inom rederinäringen omnämns ofta i den klassiska, romerska sjörätten, men partrederiets ursprung försvinner djupt ned i förhistorisk tid. I Norden var partrederiet en vanlig företagsform för hednatidens vikingaskepp och den på Island på <NOBR>1260-talet</NOBR> upprättade rätts- och lagsamlingen Gragas innehåller utförliga bestämmelser om partrederiet. Senare under <NOBR>1200-talet</NOBR> återfinns liknande, omfattande bestämmelser om partrederiet i olika, nordiska sjörättsliga dokument.</P> <P class="p173 ft5">Grunden för partrederiet är att ett fartyg och en sjöresa är ett sådant stort och riskfyllt företagande att därtill krävs många intressenter. Förr bidrog partredarna till fartygets tillkomst genom att skjuta till byggnadsmaterial, arbete och pengar. Numera bidrar partredarna med kontanter och borgensåtaganden.</P> <P class="p52 ft7">Trots att det skattemässigt inte är premierat, är partrederiet en naturlig samarbetsform för sjömän, som vill äga del i och påverka skötseln av det fartyg de arbetar ombord på. Partrederiet är inte en juridisk person utan närmast ett enkelt bolag. Ett partrederi kan endast omfatta ett enda fartyg. Om samma partredare äger identiskt lika andelar i flera fartyg bildar ändå varje fartyg ett särskilt driftskollektiv. Fram till dess partrederiavtalet registrerats hos Sjöfartsregistret är partredarna solidariskt obegränsat ansvariga för alla åtaganden. Efter registrering blir ansvaret delat i relation till</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">104 </SPAN>Finansierings- och strukturfrågor</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">varje partredares ägarandel men fortfarande obegränsat. Det delade ansvaret blir dock vanligtvis endast teoretiskt eftersom kreditgivare normalt kräver solidarisk borgen av alla partredare för finansiering av fartyget och partrederiets verksamhet.</P> <P class="p33 ft5">Om verksamheten går med förlust måste partredarna tillskjuta kapital eller säkerheter i förhållande till respektive andelstal. Eftersom partrederiet inte är en juridisk person kan det inte heller taxeras. Rederiets seglationsöverskott fördelas mellan partredarna i förhållande till deras andelar och beskattas hos varje partredare för sig.</P> <P class="p200 ft5">Ett skäl till att privatpersoner kvarstår i partrederivärlden och reinvesterar är att man, om man varit partredare länge, hamnar i en besvärlig skattesits om fartyget säljs. Likviden vid försäljningen räcker inte alltid till för att betala både lån och skatt. Av skatteskäl kan det vara svårt att dra sig ur ett partrederi.</P> <P class="p161 ft82">Skeppshypotekskassan</P> <P class="p100 ft7">Svenska Skeppshypotekskassan bildades 1929 och har till ändamål att medverka vid finansiering vid köp av fartyg. Köparen skall vara svenskt rederi eller en utländsk juridisk person där svenska fysiska eller juridiska personer har ett betydande inflytande eller intresse. Bestämmelserna om kassans verksamhet är intagna i lagen (1980:1097) om Svenska Skeppshypotekskassan.</P> <P class="p35 ft7">Den 1 juli 1998 gjordes förändringar i den lag som reglerar Skeppshypotekskassans verksamhet., vilket ger Skeppshypotekskassan möjlighet att arbeta mer internationellt och finansiera utlandsflaggade fartyg så länge det finns ett betydande svenskt intresse. Skeppshypotekskassan har numera också möjlighet att om särskilda skäl föreligger finansiera fartyg äldre en tjugo år. Skeppshypotekskassan får låna ut till 70 % av fartygsvärdet, men i särskilda fall upp till 80 %. Om låntagaren är ett rederi som tillhör den mindre skeppsfarten kan belåningen avse 90 % av fartygsvärdet genom att den särskilda fonden för den mindre skeppsfarten täcker risken.</P> <P class="p40 ft7">Under åren har Skeppshypotekskassan utlåning varierat enligt följande:</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td296"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td297"><SPAN class="p15 ft20">Finansierings- och strukturfrågor <SPAN class="ft19">105</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td298"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td299"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft8">Tabell 14: Skeppshypotekskassans utestående lån, 000 000 kr.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr12 td252"><SPAN class="p193 ft29">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td300"><SPAN class="p194 ft29">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td301"><SPAN class="p194 ft29">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td301"><SPAN class="p194 ft29">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td300"><SPAN class="p194 ft29">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td301"><SPAN class="p194 ft29">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td300"><SPAN class="p194 ft29">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td301"><SPAN class="p194 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p194 ft29">1989</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td130"><SPAN class="p193 ft29">2 049</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td302"><SPAN class="p194 ft29">4 072</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p194 ft29">4 258</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p194 ft29">4 324</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td302"><SPAN class="p194 ft29">3 993</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p194 ft29">4 887</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td302"><SPAN class="p194 ft29">3 995</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p194 ft29">2 197</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td102"><SPAN class="p194 ft29">1 934</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td252"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td300"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td301"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td301"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td300"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td301"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td300"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td301"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td110"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p388 ft7">Skeppshypotekskassans har spelat en väsentlig roll för den svenska sjöfartsnäringen framförallt under perioder då det varit brist på kapital. Kassan har aldrig redovisat någon kreditförlust. I dag har den internationella finansmarknaden genomgått stora förändringar som innebär att Skeppshypotekskassans traditionella roll har förändrats.</P> <P class="p35 ft7">Rederinäringen är fortsatt relativt kapitalintensiv vilket medför att det framförallt i samband med introduktion av ny teknik kan finnas svårigheter att erhålla finansiering. Rederinäringen består också av många småföretag med begränsade finansiella kunskapsresurser, vilket inneburit att kassan har anpassat sin finansieringsmedverkan efter detta. I dessa fall skulle Skeppshypotekskassan kunna fylla en funktion även i framtiden.</P> <P class="p46 ft7">Sett i relation till den totala upplåningen som svenska rederier har, svarar Skeppshypotekskassan för en liten marknadsandel, uppskattningsvis mindre än 5 %.</P> <P class="p148 ft82">Befintliga avskrivningsregler</P> <P class="p160 ft7">De svenska skattereglerna är relativt liberala. Fartyg och andra inventarier får skattemässigt skrivas av under en period av fem år. Avskrivning kan göras med antingen 30 % av restvärdet eller 20 % av anskaffningskostnaden. Sveriges Redareförening rekommenderar sina medlemmar en kalkylmässig avskrivningstid på tjugo år, vilket alltså motsvaras av 5 % av anskaffningskostnaden.</P> <P class="p46 ft7">Vid skattereformen 1991 fick alla branscher och näringar "betala" skattesänkningen. Rederinäringen fick avstå från kontraktsavskrivningar och fartygsfonder. Av neutralitetsskäl ansågs det angeläget att beskattningen var likformig och att vissa företag eller näringar inte favoriserades. Likformigheten skulle säkerställa att</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">106 </SPAN>Finansierings- och strukturfrågor</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">skattesystemet inte subventionerade vissa branschers efterfrågan på företagskapital.</P> <P class="p33 ft7">Generellt sett är enskilda fartyg inte jämförbara med anläggningstillgångar med lång varaktighet i traditionell industriell eller infrastrukturell mening. Det är snarare den funktion som fartyget utför som skall ses som långsiktig. En funktion som kan lösas av flera olika fartyg över en längre tid.</P> <P class="p35 ft7">Större rederier som kontinuerligt förnyar sina flottor och alltid har ett outnyttjat avskrivningsunderlag har bättre möjligheter att tillgodogöra sig nuvarande avskrivningsregler än små. Ett mindre rederi eller ett rederi som förnyar sitt tonnage med långa mellanrum, har inte samma möjlighet.</P> <P class="p33 ft7">För dessa typer av rederier står idag två alternativ till buds. Företaget kan välja mellan att förvärva ett nytt fartyg samma år som ett äldre avyttras för att på så sätt få ett nytt och högre avskrivningsunderlag eller betala skatt på realisationsvinsten med risk för att inte kunna kompensera detta med en lägre anskaffningskostnad i framtiden.</P> <P class="p46 ft7">Det första alternativet med en ”forcerad anskaffning” kan leda till ett högre anskaffningsvärde än vad som skulle vara fallet vid ett ej skattedrivet förvärv. Det andra alternativet leder till avtappning av driftskapitalet. Även större rederier kan råka ut för motsvarande situation då de säljer och nyinvesterar i en serie av fartyg.</P> <P class="p166 ft82">Kompletterande regler för beskattning</P> <P class="p100 ft7">Frågan om företagsbeskattningens betydelse för konkurrenskraften har fått stor uppmärksamhet i den sjöfartspolitiska debatten. Vissa inslag i företagsbeskattningen har stor betydelse för rederiernas investeringsbeslut och därmed också möjligheterna till modernisering och förnyelse av den svenska handelsflottan. Det handlar i första hand om fonderingsmöjligheter för att finansiera fartygsinköp. På detta sätt kan företagsbeskattningen för enskilda rederier i vissa lägen ha stor betydelse och på längre sikt påverka näringens konkurrenskraft. Enligt direktiven får jag inte lägga några förslag som</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td296"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td297"><SPAN class="p15 ft20">Finansierings- och strukturfrågor <SPAN class="ft19">107</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td298"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td299"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft7">rör skatter, men för och nackdelar med fonder kommer nedan att belysas och jämföras med nuvarande system. Detta eftersom fonder är en viktig fråga för främst de små och medelstora rederierna.</P> <P class="p21 ft7">Avgörande vid alla investeringsöverväganden är vilket kassaflöde beslutet resulterar i. Kassaflödet är nettot av in- och utbetalningar, det vill säga effekten på företagets likviditet. Kassaflödet blir bättre med fonder. I dagens system använder rederierna avskrivningar över plan för att kompensera för reavinster. Detta är som nämnts inte alltid tillämpbart för fåbåtsredaren.</P> <P class="p89 ft7">Utan tillgång till fonder som kan utnyttjas i lågkonjunktur tvingas rederierna göra sina investeringar när fraktraterna stigit kraftigt för att investeringskalkylen skall gå ihop.</P> <P class="p21 ft5">Klarar inte rederiet att amortera ned lånet i tillräcklig omfattning exponeras rederiet obönhörligt för en negativ "Cash flow" i lågkonjunkturen. Syftet med fartygsfonder är att skapa förutsättningar för investeringar i lågkonjunktur när fartygspriserna är låga. Detta med en stor andel eget (fonderat) kapital för att kunna hålla nere behovet av fraktinkomster i lågkonjunkturen. Fartygsfonder bör därför kunna utnyttjas för investeringar i nybyggt tonnage likväl som andrahandstonnage. Speciellt viktigt är det för mindre rederier med få fartyg då dessa sällan kan utnyttja överavskrivningar eller hinner med att göra nyinvesteringar samma år som försäljningen om den inte görs under inledningen på redovisningsåret.</P> <P class="p22 ft7">Fartyg skall säljas när priserna är höga, dvs. i högkonjunktur, vilket ofta innebär att äldre fartyg som skrivits ned kraftig säljs och skapar stora reavinster och därmed tvingar fram nyinvesteringar eller andra åtgärder för att få fram ett nytt avskrivningsunderlag. Genom enbart gynnsamma avskrivningsmöjligheterna skapas reavinster i högkonjunkturer som tvingar fram investeringar till onödigt höga kostnader. Det innebär i realiteten att i slutändan subventioneras lastägaren och varven medan det enskilda rederiet får ut väsentligt mindre kapacitet per investerad krona. Fonder bör ge ett positivt inflytande på investeringsbeteendet.</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">108 </SPAN>Finansierings- och strukturfrågor</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">Dessutom blir resultatet utan fond sannolikt att rederiet utnyttjar en större skattekredit av staten genom förvärv av fartyg eller andra skattekonstruktioner än vad som skulle varit fallet om investeringarna hade kunnat koncentrerats till de <NOBR>1-3</NOBR> år som fartygspriserna är låga. Samma fenomen gäller även för nybyggnation men där kommer oftast kulmen på prisutvecklingen efter fraktraternas och andrahandsprisernas topp. Det innebär att rätt timing för ett nybyggnadskontrakt oftast är när marknaden är som sämst. Fonder kan alltså ge sänkta kostnader och förbättrad konkurrenskraft.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr10 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td187"><SPAN class="p211 ft53">30</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td187"><SPAN class="p211 ft53">25</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td185"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p389 ft54"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-23px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:23px;" class="p389 ft54"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:12px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p389 ft54"><![endif]>USD</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr37 td187"><SPAN class="p211 ft53">20</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr6 td185"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p390 ft101"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-25px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:25px;" class="p390 ft101"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:13px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p390 ft101"><![endif]>Miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td36"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td73"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td257"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td73"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td73"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td257"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td257"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td257"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td73"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td73"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td257"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td257"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td73"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td257"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr37 td187"><SPAN class="p211 ft53">15</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td185"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td257"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td257"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td257"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td257"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td257"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td257"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td257"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td187"><SPAN class="p211 ft53">10</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td187"><SPAN class="p211 ft53">5</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td36"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td257"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td187"><SPAN class="p63 ft53">70</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td36"><SPAN class="p63 ft53">72</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td73"><SPAN class="p63 ft53">74</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td257"><SPAN class="p63 ft53">76</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td73"><SPAN class="p63 ft53">78</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td73"><SPAN class="p63 ft53">80</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td257"><SPAN class="p63 ft53">82</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td257"><SPAN class="p63 ft53">84</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td257"><SPAN class="p63 ft53">86</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td73"><SPAN class="p63 ft53">88</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td73"><SPAN class="p63 ft53">90</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td257"><SPAN class="p63 ft53">92</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td257"><SPAN class="p63 ft53">94</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td73"><SPAN class="p63 ft53">96</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td257"><SPAN class="p63 ft53">98</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p5 ft53">Tanker 30'</P> <P class="p391 ft53">Bulker 27'</P> <P class="p392 ft53">Bulker 45'</P> <P class="p393 ft53"><NOBR>Ro-Ro</NOBR> 5'</P> <P class="p393 ft53">LPG 3'/5'</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr27 td303"></TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td304"><SPAN class="p15 ft103">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td175"><SPAN class="p63 ft53">Källa: Fearnleys</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td303"></TD> <TD rowspan=2 class="tr29 td175"><SPAN class="p63 ft101">LPG 3' <NOBR>-92,</NOBR> LPG 5' 93-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td303"></TD> <TD class="tr23 td304"><SPAN class="p15 ft161">The Institute of Shipping Analysis</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p394 ft8">Figur 17: Bild på den typiska fartygspriscykeln i några olika segment.</P> <P class="p395 ft7">Beroende på fartygstyp och storlek kan rätt investeringstidpunkt innebära en variation i priserna från någon miljon USD till <NOBR>20-30</NOBR> miljoner USD. Fartygsfonder kan användas som ett instrument för att rederierna skall kunna sänka sina kapitalkostnader över en längre period. Rederierna skulle med bättre förutsättningar till timing i investeringarna kunna förvalta sitt kapital väsentligt effektivare och</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td296"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td297"><SPAN class="p15 ft20">Finansierings- och strukturfrågor <SPAN class="ft19">109</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td298"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td299"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft7">därmed även skattekrediten. Rederiets konkurrenskraft stärks och därmed även expansionsmöjligheterna.</P> <P class="p396 ft158"><SPAN class="ft12">5.3</SPAN><SPAN class="ft162">Förutsättningar för strukturrationaliseringar</SPAN></P> <P class="p397 ft17">Den svenska rederistrukturen har genom åren genomgått en dramatisk förändring. Antalet mindre rederier har minskat kraftigt och idag finns betydligt färre rederier med en tydlig specialisering kvar. Strukturomvandlingen har medfört att det idag finns ca 100 rederier, varav 65 rederier svarar för 97 % av omsättningen. Merparten av omsättningen är relaterad till trafik mellan tredje länder. På hemmamarknaden har svenska rederier tappat marknadsandelar till våra grannländers flaggor både inom lastfartygs- och på färjetrafiken.</P> <P class="p174 ft18">Att svenska rederier - med eller utan svensk flagg - skulle kunna uppnå några väsentliga kostnadsfördelar liksom marknadsfördelar relativt sina konkurrenter genom “interna svenska strukturförändringar” är inte sannolikt annat än i ett begränsat antal enskilda fal. Liksom inom den transoceana sjöfarten kommer inom europasjöfarten eventuella strukturförändringar drivna av kostnadsbesparings- eller marknadsskäl i framtiden snarare att beröra kombinationer av svenska och utländska rederier. Färjesjöfarten inom Europa är ett utmärkt sådant exempel.</P> <P class="p41 ft82">Pågående strukturförändringar</P> <P class="p100 ft7">Motsvarigheten till de strukturförändringar som pågår inom bilindustrins underleverantörsled finns även bland rederiernas och varvens underleverantörer, men förändringstakten är inte lika hög. Ge- nerellt inom tillverkningsindustrin minskar volymerna egenutvecklade och egenproducerade komponenter till förmån för köpta komponenter.</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">110 </SPAN>Finansierings- och strukturfrågor</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">Den egna produktionen koncentreras istället på utveckling och sammansättning av färdiga system. Det är en utveckling som kännetecknat elektronikindustrin, bilindustrin, vitvaruindustrin och de flesta andra industrier som arbetar med volymprodukter på den öppna internationella marknaden. Världsmarknaden för komponenter har vuxit, liksom antalet världstäckande komponentleverantörer, vilket har skapat ett internationellt flöde av högförädlade produkter.</P> <P class="p24 ft7">Avregleringen av den internationella handeln, framväxten av en köpstarkare medelklass i utvecklingsländerna och massmedias internationalisering gör också att alltfler konsumentvaror och tjänster sprids till alltfler geografiska marknader och i allt mindre sändningsstorlekar. Introduktionen av kundorderstyrd tillverkning med krav på korta leveranstider, även till fjärran små marknader skärper ytterligare kraven på transportnäringens marknadstäckning och service.</P> <P class="p24 ft7">Det gynnar de delar av transportnäringen som kan erbjuda frekventa, snabba och säkra transporter mellan stora befolknings- och industricentra. Utvecklingen inom linjesjöfarten går mot allt större fartyg och allt färre hamnanlöp, vilket förutsätter investeringar, inte bara i tonnage, utan också i landorganisationer och feedertrafiksystem. Detta innebär utveckling mot ett större utbud av systemorienterade transporttjänster i likhet med de special- och standardtransporttjänster som delar av roro- och containerrederierna erbjuder redan idag.</P> <P class="p24 ft7">En växande internationell industriproduktion och handel har skapat förutsättningar för ökad specialisering och effektivare distributions- och transportsystem, vilket tillsammans med andra faktorer har påverkat rederiernas, hamnarnas, mäklarnas, agenternas och andra aktörers verksamheter, samt lett till strukturella förändringar i form av ökad företagskoncentration bland såväl rederier som hamnar och mäklerier.</P> <P class="p24 ft7">Inom den internationella sjöfarten har den ökade specialiseringsgraden tagit sig uttryck i satsningar på specialtonnage och systemorienterade trafiklösningar. Genom att ta marknadsandelar från andra fartygssegment växte flottan av specialfartyg snabbt under 1960-</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td296"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td297"><SPAN class="p15 ft20">Finansierings- och strukturfrågor <SPAN class="ft19">111</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td298"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td299"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">och <NOBR>1970-talen,</NOBR> men de enhetsbaserade transporterna har vuxit snabbare och under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR> bidragit till att även specialtransporterade varor tenderar att söka sig över till containertrafiken, vilken erbjuder fler avgångar och destinationer samt mindre sändningsstorlekar än specialsjöfarten. Även utanför sjöfarten enhetstransporteras en växande andel gods, främst i containers. Det gäller i första hand högvärdigt gods, men också gods som exempelvis sågat virke och huskomponenter.</P> <P class="p157 ft82">Fartygstekniken</P> <P class="p173 ft7">Fartygstekniken inom flertalet sjöfartssegment är idag så etablerad att tekniska förbättringar endast ger marginella effekter på fartygens totala lönsamhet. Ökade resurser satsas dock på att förbättra miljöegenskaperna och på att förlänga fartygens funktionella livslängd genom implementering av olika typer av <NOBR>renings-,</NOBR> övervaknings- och underhållssystem. Det har ibland visat sig ligga en större ekonomisk potential i att utveckla driftsäkerheten, än att satsa på den senaste tekniken. Det gäller inte bara själva fartygen utan hela organisationen kring den tekniska och kommersiella driften av fartygen.</P> <P class="p46 ft7">Av den anledningen har stora resurser satsats på införande av kvalitetetssäkringssystem som ytterst skall säkerställa en jämn och hög nivå på rederiets tjänster, främst som ett svar på exportindustrins växande krav på transportkvalitet.</P> <P class="p35 ft7">Ökad specialisering betyder ökade investeringar i system, organisation och kompetens. Konkurrensen och kraven från kunderna på väl anpassade och högkvalitativa tjänster ställer också krav på förbättrad kunskap, inte bara inom det egna verksamhetsområdet, utan även inom kundernas verksamhetsområden. Förändringarna på marknaderna sker i allt snabbare takt och om kundernas behov inte förutses i god tid riskerar de att inte bli tillgodosedda. Med en allmänt sjunkande leverantörstrohet inom tjänstesektorn kan det få allvarliga konsekvenser för de inblandade företagen, samtidigt som det ger nya möjligheter.</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">112 </SPAN>Finansierings- och strukturfrågor</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft82">Utländska företagsetableringar</P> <P class="p100 ft7">Närhet till kunden är därför viktig och det är också det främsta skälet till den ökade etableringen av svenska företag i utlandet och av utländska företag i Sverige. Motivet är att förstärka kontakterna med kunderna lokalt och regionalt. Sverige är en liten transportmarknad och etableringarna sker därför ofta i syfte att bevaka inte bara den svenska marknaden, utan också de nordiska och i ökad utsträckning även de östeuropeiska marknaderna.</P> <P class="p46 ft7">Närvaron av utländska ägarintressen har ökat i den svenska sjöfartsnäringen, inte minst bland svenska bulk- och linjerederier. Ett mindre antal svenska rederier har också förvärvat utländska verksamheter, främst tank- och färjerederier, men i övrigt har sjöfartsnäringen endast i liten omfattning valt att expandera genom utländska företagsförvärv. Istället förekommer en mängd olika typer av allianser och samarbetsavtal. Det gäller inte bara rederier och mäklerier, utan även kunskaps- och teknikföretag, vilka har lierat sig med utländska företag inom områden där de själva saknar kompetens. Även bland hamnarna sker ett ökat internationellt samarbete.</P> <P class="p41 ft82">Rationaliseringspotentialen</P> <P class="p100 ft5">Drivkrafterna bakom strukturrationaliseringar som jag definierat dem kan i princip härledas ur förändringar som påverkar rederiernas kostnads- och intäktsstrukturer. Syftet med sådana rationaliseringar är utnyttja skalfördelar som är kostnadsänkande eller intäktshöjande.</P> <P class="p200 ft7">Från att ha varit nationellt styrda, är kostnaderna för fartyg, kapital, bemanning, reparationer, service m.m. idag prissatta på en global marknad. Betydelsefulla kostnader som är regionalt styrda är delar av resekostnaden t.ex. hamn- och anlöpskostnader.</P> <P class="p35 ft7">Någon systematisk jämförelse mellan de stora managementbolagen och enbåtsrederierna jag inte gjort. Enskilda jämförelser och synpunkter från näringen leder dock till slutsatsen att det inte finns be-</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td296"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td297"><SPAN class="p15 ft20">Finansierings- och strukturfrågor <SPAN class="ft19">113</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td298"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td299"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">lägg för att stora management- och operationsenheter generellt skulle vara kostnadseffektivare än de mindre rederierna. Det finns de som tvärt om hävdar att det är personligt engagemang och närhet till verksamheten som skapar en större motivation.</P> <P class="p21 ft5">Ett annat viktigt förhållande är att kostnaden för löpande management och fartygsoperation utgör en relativt liten andel av totalkostnaden och att besparingen per fartyg på marginalen är obetydlig. Därmed inte sagt att rederierna negligerar dessa kostnader, därtill är konkurrensen allt för hård. Däremot utgör omflaggning av fartygen en vanlig orsak till förändringar av ägarstrukturen, management och operation av fartygen.</P> <P class="p398 ft7">Teoretiskt borde industrisjöfart i kombination med närsjöfart, där kostnader för hamn och anlöp utgör en större andel av rederiets kostnader än för transocean trafik innebära möjligheter till skalfördelar.</P> <P class="p89 ft7">Enbart Sverige utgör en jämförelsevis liten transportmarknad medan däremot EU sammantaget utgör en såpass stor transportmarknad att en harmonisering inom EU av lokala förhållanden kan få ett betydande inflytande på rederiernas konkurrenskraft. Det förutsätter dock en enhetlig transport- och sjöfartspolitik i EU inom de regionalt påverkbara kostnadsstrukturerna och en effektiv enhetlig europeisk hamnstatskontroll som kan få effekter även på internationellt styrda kostnader.</P> <P class="p24 ft7">Idag karakteriseras kostnadssidan generellt av internationella marknader där samtliga produktionsfaktorer kan upphandlas. Tillgången till dessa marknader och den egna inköps- och managementkompetensen blir därför huvudsakligen avgörande för konkurrenskraften sett ut kostnadssynpunkt oavsett typ av sjöfart.</P> <P class="p89 ft7">Det är på rederiernas intäktssida dvs. marknadsförhållandena där de flesta drivkrafterna till strukturrationaliseringar går att finna. Rederier som Wallenius, Cool Carriers och Stena Line m.fl. utgör exempel på strävan efter en marknadsdominans inom olika typer av sjöfart.</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">114 </SPAN>Finansierings- och strukturfrågor</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Kundrelationen växer i betydelse i framtiden liksom integreringen med hamn- och övriga transportfunktioner. Morgondagens rederier kan antingen integrera från havet och in på land eller från större industriföretag som utvecklar sina logistikfunktioner mot fristående transport- och rederiföretag. Sett ur svensk synvinkel begränsar det senare den hemmabas ur vilket en svensk rederinäring skulle kunna utvecklas.</P> <P class="p46 ft7">De segment där det fortfarande råder viss mångfald inom svensk rederinäring och som utgör en mer betydande kapacitet är på produkttanksidan liksom delar av torrlastsidan. Svenska rederier har historiskt uppvisat en viss förkärlek för att vilja köpa upp sin svenske granne. Inom övriga marknader råder dock redan en sådan koncentration att ytterligare sammanslagningar och samarbete på marknadssidan mellan svenska rederier inte är sannolik. Det borde vara naturligare att söka utländska partners eller att göra företagsförvärv i utlandet istället. Framförallt som situationen ser ut hösten 1998.</P> <P class="p41 ft82">Sammanfattning</P> <P class="p100 ft7">Genom Sveriges <NOBR>EU-inträde</NOBR> har den svenska rederinäringens kluster kraftigt utvidgats. Från en internationellt helt obetydlig transportmarknad till en som svarar för ca 35 % av världens sjötransportbehov. Härigenom ställs stora krav på anpassning och införskaffande av ny kunskap, teknisk, marknadsmässig och juridisk kompetens m.m.</P> <P class="p35 ft7">Flera av de stora svenska rederierna arbetar redan i denna miljö och kopplingarna till Sverige blir allt svagare. Det behöver inte innebära att rederierna automatiskt ändrar lokaliseringsort. Samma utvecklingstendenser gäller för samtliga länder inom EU. Däremot kommer företags- och personskattefrågor att växa i betydelse vilket innebär större rörlighet vad avser lokalisering av verksamhetens nationella hemvist.</P> <P class="p46 ft7">Samtidigt är det <NOBR>EU-integreringen</NOBR> som förenar rederierna lokaliserade till Sverige och där tekniska, juridiska, politiska och mark-</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td296"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td297"><SPAN class="p15 ft20">Finansierings- och strukturfrågor <SPAN class="ft19">115</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td298"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td299"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">nadsmässiga förhållanden, utbildning, forskning samt rekryteringsfrågor utgör de gemensamma nämnarna.</P> <P class="p21 ft7">I och med att svenska rederiers nationella koppling blir allt svagare i takt med att rederierna anpassar sig till att ingå i ett europeiskt sjöfartskluster kommer kapitalanskaffning, forskning, utbildning, och rekrytering av personal både till fartygen och till landorganisationen att på sikt bli allt mindre bundna till svenska nationella förhållanden.</P> <P class="p89 ft7">Skall varje enskilt rederi tillägna sig kunskap och kompetens inom dessa områden kommer de mindre och medelstora rederierna att få betydande resurs- och kostnadsproblem. Stora rederier kan välja att gå sina egna vägar dvs. skapa både kostnadsvillkor och en intern kompetensutveckling själva därför att de i realiteten redan arbetar internationellt och/eller med Europa som sin “hemmamarknad”.</P> <P class="p154 ft7">Detta är sannolikt den viktigaste näringsstrukturella frågan för rederierna och därmed för hela den svenska sjöfartsnäringen och inte eventuella sammanslagningar av enskilda svenska rederiföretag. Den senare frågan är uteslutande en kommersiell fråga för de enskilda rederierna och sådana förändringar kommer att ske när det finns väsentliga kostnads- eller markandsfördelar att exploatera.</P> <P class="p89 ft7">Den strukturförändring som framför allt europasjöfarten befinner sig mitt uppe i och som i huvudsak innebär en integrering inom EU - med eller utan svensk flagg - sker mot bakgrund av goda strukturella marknadsmässiga ramförutsättningar. Det bästa sättet som staten kan påverka pågående strukturförändringar inom sjöfartsnäringen på ett för svensk sjöfartsnäring positivt sätt, framför allt för de mindre rederierna, är därför att medverka till att rederinäringen får en konkurrenskraftig kostnadsnivå och till ett betydande kompetenslyft inom näringen.</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">116 </SPAN>Uppföljning av utredningens betänkande 1 och 2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p399 ft16"><SPAN class="ft11">6</SPAN><SPAN class="ft34">Uppföljning av utredningens betänkande 1 och 2</SPAN></P> <P class="p32 ft7">I följande avsnitt redogör jag för de förändringar som har skett sedan delbetänkande 1 och 2 presenterades. Förslag som kommer av dessa ändrade förhållanden redovisas i handlingsprogrammet.</P> <P class="p400 ft158"><SPAN class="ft12">6.1</SPAN><SPAN class="ft162">SOU 1997:171 Den svenskflaggade handelsflottans konkurrenskraft</SPAN></P> <P class="p401 ft7">Detta betänkande handlade till stora delar om arbetskraftskostnaden under svensk flagg. Det var alltså inte frågan om en genomgång av den totala konkurrenskraften, vilket rubriken kan antyda. Huvudsyftet var att ge ett förslag som skulle återställa den svenskflaggade sjöfartens konkurrenskraft till nivån som rådde innan EU godkände Hollands nya och expansiva sjöfartspolitik.</P> <P class="p402 ft82">Den svenskflaggade sjöfartens kostnadsläge</P> <P class="p173 ft7">Analyser av arbetskraftskostnaden för 20 olika svenskflaggade fartyg visar att det finns betydande skillnader även under svensk flagg för likvärdiga fartyg. Spridningen kan uppgå till 15 % kring medelvärdet. Att kostnaden under samma flagg kan variera beror på :</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p82 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">typ och storlek av fartyg</SPAN></P> <P class="p82 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">antal personer i besättningen</SPAN></P> <P class="p82 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">olika avtal</SPAN></P> <P class="p82 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">olika managementfilosofier</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p82 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">underhållsfilosofi</SPAN></P> <P class="p82 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">ägandeformer</SPAN></P> <P class="p82 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">olika marknader och last</SPAN></P> <P class="p82 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">anpassning till skatteregler</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p5 ft8"><SPAN class="ft5">SOU 1998:129 </SPAN>Uppföljning av utredningens betänkande 1 och 2 <SPAN class="ft5">117</SPAN></P> <P class="p201 ft7">Att jämföra kostnaden mellan enskilda svenskflaggade fartyg och fartyg under annan flagg kan därför ge kraftigt missvisande indikationer på det relativa kostnadsläget mellan olika register. För att analysera skillnaden i kostnadsläge har därför använts ett flertal existerande fartyg.</P> <P class="p35 ft7">Vid jämförelser mellan arbetskraftkostnaden mellan en helt svensk besättning under nuvarande villkor och en utländsk besättning med USD lön betyder förändringar i valutakurserna mycket för utfallet av jämförelsen.</P> <P class="p33 ft7">I diagrammet nedan redovisas i 1998 års nivå olika kostnadsutfall vid olika nivåer på bidragen. Kostnaden under 1998 under svensk flagg med det gamla stödet på 29 000 i bidrag till kostnader för socialavgifter och skatt har index 100.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-141px;margin-bottom:0px;" class="p403 ft52"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-141px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:141px;" class="p403 ft52"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-71px;margin-top:71px;margin-right:-70px;margin-bottom:70px;" class="p403 ft52"><![endif]>Index</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p404 ft163">Jämförelse av arbetskraftskostnad under olika fartygsregister i Nordeuropa 1998</P> <P class="p12 ft52">110</P> <P class="p285 ft52">100</P> <P class="p405 ft52">90</P> <P class="p406 ft52">80</P> <P class="p405 ft52">70</P> <P class="p406 ft52">60</P> <P class="p405 ft52">50</P> <P class="p405 ft52">40</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr29 td305"><SPAN class="p15 ft101">SR 29 SR58 SR58TAP NIS</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td122"><SPAN class="p15 ft101">DIS</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td177"><SPAN class="p15 ft115">HR</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft59">Sjöfartens Analys Institut</P> <P class="p407 ft60">The Institute of Shipping Analysis</P> </DIV> <DIV id="id_2_3"> <P class="p5 ft52">Max</P> <P class="p5 ft52">Snitt</P> <P class="p5 ft52">Min</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p82 ft29"><SPAN class="ft29">1.</SPAN><SPAN class="ft164">1997 Svenskt (SR29) med bidrag till kost. för personskatt och 29 000 i socialt</SPAN></P> <P class="p82 ft29"><SPAN class="ft29">2.</SPAN><SPAN class="ft164">1997 Svenskt (SR58) med bidrag till kost. för personskatt och 58 000 i socialt</SPAN></P> <P class="p82 ft29"><SPAN class="ft29">3.</SPAN><SPAN class="ft164">1997 Svenskt (SR58TAP) som 2 ovan med avtal tillfällig anställning (TAP)</SPAN></P> <P class="p82 ft29"><SPAN class="ft29">4.</SPAN><SPAN class="ft164">NIS = Norskt Internationellt Register med refusion och säkerhetsbesättning</SPAN></P> <P class="p82 ft29"><SPAN class="ft29">5.</SPAN><SPAN class="ft164">HR = Holländskt Register</SPAN></P> <P class="p82 ft29"><SPAN class="ft29">6.</SPAN><SPAN class="ft164">DIS = Danskt Internationellt Register med "nettolön"</SPAN></P> <P class="p5 ft8">Figur 18 Jfr av arbetskraftskostnad, olika fartygsregister i Europa</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_136"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">118 </SPAN>Uppföljning av utredningens betänkande 1 och 2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">Känsligheten i kostnadsläget för olika kombinationer av nationalitet på manskaps- och befälsbefattningar har analyserats. Känslighetsanalysen visar att utfallet i stort blir detsamma oavsett om det är befäl eller manskap som antas utgöra icke nationell besättning så länge den totala fördelningen är densamma. Kalkylen som redogjordes för i delbetänkandet gäller alltjämt.</P> <P class="p157 ft82">Förändringar i den svenskflaggade flottan</P> <P class="p100 ft7">Under perioden januari till augusti 1998 avregistrerades 16 fartyg och infördes 6 fartyg i registret, en nettominskning med 10 fartyg. Unders samma period 1997 var också nettominskningen 10 fartyg. Det innebär att trenden 1998 är den samma som 1997. Det svenska registret minskar med en takt av ca 20 fartyg per år.</P> <P class="p35 ft7">Merparten av denna nettominskning bestod i utflaggning av fartyg, utan samband med några reella ägarförändringar. Under 1997 var det framförallt mindre fartyg (&lt; 10.000 dwt) som svarade för merparten av utflaggningarna. En stor del av dessa utgjordes av äldre torrlastfartyg. Totalt 10 fartyg överfördes till det norska internationella registret och 1 fartyg till det holländska registret. Antalet rena köp och försäljningar av fartyg har däremot varit i stort sett konstant de senaste 3 åren, men till skillnad från tidigare var antalet sålda fartyg under 1997 större än antalet köpta fartyg och bidrog därigenom till nettominskningen i den svenskregistrerade flottan.</P> <P class="p41 ft82">Redogörelse för utvecklingen i Sverige</P> <P class="p100 ft5">Sedan betänkandet lades har arbetsmarknadens parter kommit överens om avtal som ger möjlighet till tillfällig anställning av icke EU- sjöfolk till lokala villkor, s.k. <NOBR>TAP-avtal.</NOBR> Regleringen av sociala villkor arbetstid m.m. för tillfälligt anställda regleras av parterna. Detta är en vanligt förekommande modell inom den internationella sjöfarten. För att dessa avtal skall kunna genomföras behövs en justering i den svenska lagstiftningen. Det gäller skattelagstiftningen, sociallagstiftningen m.m.</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129137x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p5 ft8"><SPAN class="ft5">SOU 1998:129 </SPAN>Uppföljning av utredningens betänkande 1 och 2 <SPAN class="ft5">119</SPAN></P> <P class="p408 ft82">Sammanfattande bedömning</P> <P class="p100 ft7">Det är alltjämt min bedömning att om inte åtgärder vidtas nu kommer utflaggningen att forsätta under de närmaste åren. Det är också osäkert om utflaggat tonnage kommer att återflaggas till Sverige även om konkurrenssituationen senare förbättras.</P> <P class="p33 ft7">Det naturligaste och snabbaste sättet att likställa konkurrensvillkoren med andra <NOBR>EU-länders</NOBR> och Norges är att i Sverige genomföra motsvarande förändringar, som dessa länder har gjort vad gäller t.ex. beskattning och sociala avgifter. Konkurrensvillkoren blir då inte bara likvärdiga utan också mer jämförbara. Eftersom denna strategi förutsätter förändringar i skattelagstiftningen och utredningsdirektiven inte tillåter att jag lägger några förslag i skattefrågor avstår jag från att närmare gå in på hur en sådan strategi skulle kunna genomföras.</P> <P class="p40 ft7">Eftersom denna väg inte synes öppen, återstår att fortsätta med den svenska stödmodellen till sjöfartsnäringen.</P> <P class="p33 ft7">Den bedömning av hur stort rederistöd som erfordras för att nå likvärdiga konkurrensvillkor med jämförbara <NOBR>EU-länder,</NOBR> som jag redovisade i delbetänkande 1, bör med rådande förhållanden 1998 kvarstå med 58 000 kronor per anställd i kombination med avtal om tillfälligt anställda ombord.</P> <P class="p33 ft5">Om rederistödet även i framtiden skall finansieras över statsbudgeten kan det övervägas om inte stödet istället för ett fast krontal skall betalas som en relativ procentandel av de sociala avgifterna. Enligt EU:s riktlinjer får statens kostnadsreducerande åtgärder inte överstiga full återbetalning av skatt och statliga socialavgifter. Med referensfartyget i betänkande 1 nås samma kostnadsnivå med ett bidrag som uppgår till 70 % av de statliga sociala avgifterna som med 58 000 i bidrag för sociala kostnader per person.</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">120 </SPAN>Uppföljning av utredningens betänkande 1 och 2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p409 ft158"><SPAN class="ft12">6.2</SPAN><SPAN class="ft162">SOU 1998:49 Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas inom EU</SPAN></P> <P class="p49 ft7">Denna utredning lades fram i mars 1998. Betänkandet avsåg effekterna av att taxfreeförsäljningen upphör vid halvårsskiftet 1999. Jag gjorde en samlad analys av de effekter som avvecklingen av taxfreeförsäljningen bedöms skapa för industrin och färjesjöfarten.</P> <P class="p148 ft82">Antaganden som låg som grund för utredningen</P> <P class="p410 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Villkoren för försäljning ombord och ilandförande av taxfreevaror från färja i trafik på tredjeland förblir de nuvarande.</SPAN></P> <P class="p29 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Försäljning av taxfreevaror för konsumtion ombord på färjor i trafik mellan länder i EU kommer att vara möjlig under passage av internationellt vatten. Eventuellt kan denna möjlighet också ges direkt när färjorna lämnar hamn.</SPAN></P> <P class="p29 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Beskattade varor avsedda för att konsumeras iland kommer att säljas ombord, men det fordras någon form av klargörande eller tilläggsdirektiv från </SPAN><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> för att beskattningen på varorna skall kunna hanteras praktiskt.</P> <P class="p411 ft7">Dessa antaganden är i stort korrekta även nu i oktober 1998. Det synes nu som om det är helt klart att färjerederierna får sälja taxfree för ombordkonsumtion under hela resan. Det har även kommit ett pressmeddelande från <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> som anger reglerna för försäljning av beskattade varor. Momsen skall betalas till färjans avgångsland och punktskatten till det land där rederiet handlar varorna. Det senare gäller enbart om inköpet sker i ett <NOBR>EU-land</NOBR> och försäljningen får inte ske på ett annat <NOBR>EU-lands</NOBR> territorialvatten. Annars skall beskattning ske i det landet dit varorna förs.</P> <P class="p40 ft7">Ytterligare information om hur punktskattereglerna skall användas finns i utredningen, Beskattning utan taxfree (SOU 1998:126).</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p5 ft8"><SPAN class="ft5">SOU 1998:129 </SPAN>Uppföljning av utredningens betänkande 1 och 2 <SPAN class="ft5">121</SPAN></P> <P class="p408 ft82">Kvarken</P> <P class="p100 ft7">Kvarkentrafiken intar en särställning i Sverige avseende effekterna av taxfreeavvecklingen. Kvarkentrafiken intar också en särställning vad det gäller alternativa resvägar, eftersom alternativet är en landsvägstransport på tio timmar, jämfört med färjans fyra. Det bör därför från samhällets sida finnas ett intresse av att upprätthålla viss kontinuitet, regularitet, kapacitet och prisnivå över Kvarken. I sammanhanget får man inte heller glömma att Kvarkenlinjen är en naturlig länk efter E12:an som binder samman de norra regionerna i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.</P> <P class="p46 ft5">Sedan delbetänkandet om taxfreeavvecklingen lämnades har Silja Line, som är operatören på linjen, meddelat att bolaget upphör med vintertrafiken från och med september 1999. Efter delbetänkandet har också studier genomförda i regi av Kvarkenrådet visat att det är samhällsekonomiskt lönsamt att upprätthålla trafiken, samt att det inom en <NOBR>10-års</NOBR> period sannolikt även är möjligt att bedriva trafiken på rent företagsekonomiska villkor.</P> <P class="p149 ft5">Den politiska viljan att lösa frågan om kvarkentrafiken har stärkts. En majoritet av ledamöterna i den finländska riksdagen har undertecknat finansmotioner om att anvisa 5 miljoner FIM i budgeten 1999 som statligt stöd för trafiken, om även Sverige deltar. Ut- gångspunkten är EU:s riktlinjer om nationellt stöd till sjötransport. I detta arbete föreslås Kvarkenrådet som möjlig upphandlare av trafiken, vilket det har ställt sig positivt till, om tillräckligt stadsstöd anvisas.</P> <P class="p173 ft7">Mitt förslag mot bakgrund av ovanstående var att Kvarkentrafiken bör ses som ett <NOBR>public-serviceintresse.</NOBR> Sverige och Finland bör därför gemensamt överväga upphandling av trafik för att säkra åretrunttrafik. Mitt förslag kvarstår.</P> <P class="p412 ft82">Ålandsundantaget</P> <P class="p100 ft7">Ålandsundantaget kommer att utnyttjas i trafiken mellan Sverige och Finland.</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">122 </SPAN>Uppföljning av utredningens betänkande 1 och 2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft82">Åtgärder i Tyskland</P> <P class="p100 ft7">Sedan betänkandet lades har Bundestag i augusti 1998 beslutat att även färjetrafiken skall omfattas av rederistöd från den 1 januari 1999. Det innebär att den tyska sjömansskatten återbetalas med 40 % för hela färjebesättningen. Vilket motsvarar en 5 % reducering av arbetskraftskostnaden.</P> <P class="p54 ft7">Tyskflaggade färjor skall bemannas med tysk befälhavare och minst 5 <NOBR>EU-medborgare.</NOBR> För övrig besättning kan arbetsmarknadens parter teckna avtal med lokala villkor. I vilken grad detta kommer att ske är en svårbedömbar fråga då det existerar en överenskommelse (Aten överenskommelsen) inom ramen för ITF – den internationella fackliga samarbetsorganisationen - som innebär att under svensk eller tysk flagg skall nationella villkor gälla ombord oavsett den anställdes nationalitet.</P> <P class="p157 ft82">Övriga förhållanden</P> <P class="p100 ft5">Under framtagandet av slutbetänkandet har det också framkommit att:</P> <P class="p30 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">NIS-fartyg</SPAN></NOBR> kan i princip segla i trafik på Sverige och övriga länder men inte Norge. NIS övervägs av svenska färjerederier inför framtiden,</P> <P class="p29 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">DIS-fartyg</SPAN></NOBR> kan komma i fråga för trafik mellan t.ex. Sverige och Danmark eller Sverige och Tyskland,</P> <P class="p27 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">dansk flagg är också ett alternativ för trafik mellan Sverige och Danmark p.g.a. att senare avtal för danska färjor har bemaningsfaktor 2,0 dvs. det går två anställda på varje tjänst ombord. I Sverige ligger motsvarande faktor mellan 2,3 och uppåt,</SPAN></P> <P class="p29 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">höstens budgetproposition i Norge föreslår ett upphörande av refusionsordningen som för närvarande ger 12 % bidrag till kostnader för skatt till driftsbesättningen ombord på färjor.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_141"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129141x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p5 ft8"><SPAN class="ft5">SOU 1998:129 </SPAN>Uppföljning av utredningens betänkande 1 och 2 <SPAN class="ft5">123</SPAN></P> <P class="p408 ft82">Sammanfattande bedömning</P> <P class="p100 ft7">Jag har vid min analys av konsekvenserna av taxfreeförsäljningens avskaffande inte funnit att några påtagliga strukturella effekter behöver befaras som påverkar den svenska industrins konkurrenskraft. Intäktsbortfallet blir dock så stort att det hotar överlevnadsförmågan för flera färjerederier, samtidigt som konkurrensen från andra länder med lägre kostnader tilltar även på färjeområdet. En viss förändring av trafikmönstret och utbudet av färjekapacitet kan förutses som främst drabbar personresandet och personbilskapaciteten under högsäsongerna 1999 och 2000. Det finns nu i oktober 1998 ingen anledning att ändra denna bedömning.</P> <P class="p40 ft7">Förändringen i den tyska sjöfartspolitiken försämrar den svenskflaggade färjeflottans konkurrenskraft. Behovet av kraftiga kostnadsreduceringar till följd av att taxfreeförsäljningen upphör innebär en fokusering på bemannings- och flaggfrågor. Därigenom ökar utflaggningsrisken. Idag seglar ca 90 färjor på Sverige varav drygt 30 är svenskflaggade. 19 är i riskzonen för omflaggning. Totalt sysselsätts 3 300 personer ombord på dessa färjor. Av bland annat säkerhetsskäl kommer svenska medborgare få fortsatt anställning på utlandsflaggade färjor. Hur många är svårt att beräkna.</P> <P class="p46 ft7">Utöver den förlust av arbetstillfällen som redogjordes för i delbetänkandet är det min bedömning att omflaggning av färjor kan leda till en ytterligare förlust av svenska arbetstillfällen ombord med ca 1 000 personer på <NOBR>1-4</NOBR> års sikt om samtliga färjor med passagerar- och lastkapacitet i internationell icke taxfreetrafik omflaggas. Därtill kommer ytterligare rationaliseringar i landorganisationer.</P> <P class="p150 ft7">Färjorna har inte omfattats av rederistödet som gäller för lastfartyg p.g.a. att taxfreeförsäljningen har gett stora bidrag till färjenäringen. När nu taxfreeförsäljningen avvecklas och det sker förändringar i konkurrensvillkoren under främst tysk flagg finns det enligt min mening skäl att låta de färjor som transporterar både last och passagerare få del av rederistödet på samma grunder som lastfartygen.</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129142x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">124 </SPAN>Uppföljning av utredningens betänkande 1 och 2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p413 ft7">Det finns enligt min mening inte skäl att i underlaget låta bidraget till kostnader för sociala avgifter (58 000 kronor) omfatta annan del av besättningen än den som krävs för färjans förflyttande s.k. säkerhetsbesättning (safety manning). Sjöfartsverket fastställer storleken av denna besättning för varje fartyg. En sådan återbetalning som bör införas den 1 juli 1999 då taxfree upphör, kan beräknas till 70 miljoner kronor per år med nuvarande flaggfördelning. Detta förslag innebär nästan full konkurrensneutralitet gentemot övriga handelsflottan. I vissa lägen kan dock övriga handelsfartyg få högre stöd eftersom dessa får stöd för hela sin driftsbesättning, även när den överstiger säkerhetsbesättningen. Det är svårt att hitta en generell och rättvisande regel för att kompensera färjorna för detta.</P> <P class="p18 ft7">Ett stöd omfattande säkerhetsbesättningen ger en arbetskraftskostnadssänkning på 5 % för en större färja vilket i storleksordning motsvaras av det av Tyskland nyligen införda stödet.</P> <P class="p33 ft7">Följande tabell visar fördelningen på flagg och vad stödet skulle kosta om den avser dels enbart svensk flagg dels fartyg under utländsk flagg med svenska avtal.</P> <P class="p36 ft8">Tabell 15: Kostnad för stöd till färjerederierna.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr12 td306"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td163"><SPAN class="p230 ft5">Antal</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td307"><SPAN class="p414 ft5">Besättning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td305"><SPAN class="p249 ft5">Kostnad i miljoner kr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td308"><SPAN class="p361 ft5">Flagg</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td159"><SPAN class="p210 ft5">fartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td309"><SPAN class="p69 ft19">Säkerhets</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td310"><SPAN class="p415 ft5">Total Säkerhets</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td311"><SPAN class="p64 ft5">Total</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td306"><SPAN class="p361 ft107">Svensk</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td163"><SPAN class="p213 ft107">14</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td312"><SPAN class="p69 ft107">589</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td264"><SPAN class="p206 ft107">2 446</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td281"><SPAN class="p415 ft107">68</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td313"><SPAN class="p64 ft107">281</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td306"><SPAN class="p361 ft5">Bermudas 1)</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p213 ft5">1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td312"><SPAN class="p69 ft5">50</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td264"><SPAN class="p206 ft5">250</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td281"><SPAN class="p415 ft5">6</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td313"><SPAN class="p64 ft5">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td306"><SPAN class="p361 ft5">Italiensk 1)</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td163"><SPAN class="p213 ft5">1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td312"><SPAN class="p69 ft5">80</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td264"><SPAN class="p206 ft5">80</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td281"><SPAN class="p415 ft5">9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td313"><SPAN class="p64 ft5">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td308"><SPAN class="p361 ft5">Bahamas 1)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td159"><SPAN class="p213 ft5">3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td309"><SPAN class="p69 ft5">105</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td260"><SPAN class="p206 ft5">329</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td279"><SPAN class="p415 ft5">12</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td311"><SPAN class="p64 ft5">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td308"><SPAN class="p361 ft5">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td159"><SPAN class="p213 ft5">19</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td309"><SPAN class="p69 ft5">824</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td260"><SPAN class="p206 ft5">3105</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td279"><SPAN class="p415 ft5">95</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td311"><SPAN class="p64 ft5">357</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p254 ft5">1) Flaggor med svenskt avtal och besättning</P> <P class="p39 ft7">Det är min bedömning att stöd till säkerhetsbesättningen skulle kunna förhindra utflaggning av svenska färjor.</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td132"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td314"><SPAN class="p63 ft5">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td315"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td316"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p416 ft165">Bilagor</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td317"><SPAN class="p417 ft5">126</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td318"><SPAN class="p418 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td319"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td320"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td321"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td322"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 1, Kommittédirektiv <SPAN class="ft19">127</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td323"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td324"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr46 td325"><SPAN class="p209 ft3">Kommittédirektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr46 td77"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr47 td325"><SPAN class="p209 ft166">Sjöfartens struktur- och kapitalsituation</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr48 td77"><SPAN class="p196 ft167">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td325"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td326"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td140"><SPAN class="p196 ft22">1997:37</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p412 ft5">Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 1997.</P> <P class="p16 ft168">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p419 ft7">En särskild utredare skall mot bakgrund av den fastlagda närings- och sjöfartspolitiken närmare utreda den svenska rederinäringens struktur, kapitalförsörjning och allmänna företagsvillkor främst när det gäller små och medelstora rederier.</P> <P class="p420 ft7">De svenska färjerederierna påverkas när avvecklingen av taxfreförsäljningen genomförs inom EU den 1 juli 1999. Utredaren skall, utifrån tillgängliga svenska och utländska bedömningar av effekterna av denna avveckling, närmare värdera behovet av eventuella åtgärder för att trygga den svenska transportförsörjningen och den svenska färjesjöfarten.</P> <P class="p421 ft7">Utredaren skall lägga fram förslag till ett samlat handlingsprogram för att utveckla den svenska sjöfarten.</P> <P class="p191 ft168">Bakgrund</P> <P class="p422 ft7">Delar av de långsiktiga konkurrensförutsättningarna för den svenska handelssjöfarten lades fast av riksdagen i december 1996 i enlighet med regeringens förslag (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:TU1, rskr.</P> <P class="p423 ft7">1996/97:115). Beslutet innebär att staten medverkar till att skapa rimliga konkurrensvillkor för den svenska handelsflottan. Detta skall ske genom ett aktivt internationellt engagemang och ett mer långsiktigt nationellt ansvar. Regeringen uppmärksammade samtidigt riksdagen på att det dock fortfarande finns olösta frågor som kan kräva statligt</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">128 </SPAN>Bilaga 1, Kommittédirektiv</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p424 ft7">engagemang. Sjöfartspolitiska utredningen lyfte i sitt betänkande Svensk Sjöfart Näring för framtiden (SOU 1995:112) fram två problem som ansågs särskilt väsentliga att utreda. Det ena berörde struktur- och lönsamhetsfrågor för den svenska handelsflottan. Utredningen menade att dessa frågor är viktiga att belysa mer ingående. Det andra problemet är hur bl.a. kapitalförsörjningen skulle kunna förbättras främst för små och medelstora rederier. Utredningen föreslog temporära åtgärder.</P> <P class="p425 ft5">Regeringen angav i 1997 års budgetproposition (prop. 1996/97:1) att sjöfartsnäringens struktur- och kapitalförsörjningssituation tillhör den grupp av frågor som bör studeras mer ingående innan staten tar ställning till eventuella åtgärder på detta område. Regeringen påpekade också att rederinäringens struktur, med ett stort antal små rederier och ett fåtal större, även aktualiserar behovet av fortsatta åtgärder från branschens egen sida. För statens del är det samtidigt av intresse att kunna bedöma om de generella näringspolitiska instrumenten kan bidra till att på sikt skapa ökade förutsättningar för förbättrad tillväxt och lönsamhet. Det föreligger, betonade regeringen, även ett behov av att mer ingående kartlägga och värdera hur konkurrensbilden inom EU ser ut när det gäller anskaffning av bl.a. kapital samt hur andra länders stödpolitik på detta område är utformad.</P> <P class="p426 ft7">Färjerederierna står inför betydande struktur- och lönsamhetsförändringar som främst beror på EG:s beslut om att avveckla taxfreeförsäljningen. I december 1996 överlämnade Sjöfartsverket en rapport, "TAXFREE – betydelsen för färjor i trafik på svenska hamnar", till regeringen i vilken effekterna av ett slopande av taxfreefösäljningen från den 1 juli 1999 redovisas.</P> <P class="p427 ft7">Enligt rapporten reser årligen nästan 40 miljoner passagerare med färjor till och från Sverige och ca 1,5 miljoner lastfordon och nästan 400 000 järnvägsvagnar fraktas på färjorna. Enligt rapporten uppstår betydande negativa sysselsättningseffekter och avsevärda förändringar kan komma att äga rum i trafiken till och från Sverige när försäljningen upphör.</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td321"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td322"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 1, Kommittédirektiv <SPAN class="ft19">129</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td323"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td324"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft168">Uppdraget</P> <P class="p428 ft7">En särskild utredare skall mot bakgrund av den fastställda närings- och sjöfartspolitiken närmare utreda dels vissa strukturella frågor som berör den svenska handelssjöfartens långsiktiga konkurrenskraft dels trafikförsörjningsfrågor som berör den svenska utrikeshandelns transporter.</P> <P class="p429 ft5"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft86">Utredaren skall kartlägga främst de små och medelstora rederienas struktur och lönsamhet. Utredaren skall analysera orsakerna till lönsamhetsproblemen och klarlägga problem som berör nyetablering av rederier samt ange vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta från branschens sida och om behov även kan anses finnas av åtgärder från statens sida. Utredaren skall även utreda om det s.k. partrederisystemet kan utvecklas. Utredaren skall samråda med den nyligen inrättade Småföretagsdelegationen (N 1996:04) och övriga berörda.</SPAN></P> <P class="p430 ft5"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft86">Utredaren skall vidare kartlägga regler om kapitalförsörjning och statsstöd i bl.a. EU:s medlemsstater och undersöka hur dessa regler och andra allmänna företagsvillkor påverkar den svenska sjöfartens konkurrenskraft samt, om så krävs, föreslå åtgärder förenliga med EG:s statsstödsregler inklusive det s.k. sjunde varvsdirektivet. Utredaren skall beakta av </SPAN><NOBR>EG-kommissionen</NOBR> antagna riktlinjer för statsstöd till sjöfarten samt samråda med berörda myndigheter och övriga intressenter.</P> <P class="p431 ft7"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft169">Utredaren skall slutligen, utifrån den av Sjöfartsverket överlämnade rapporten och annat tillgängligt underlag, göra en samlad analys av de effekter som avvecklingen av taxfreeförsäljningen skapar för industrin och färjesjöfarten. Det är av särskild vikt att effekterna för exportindustrin kartläggs. Utifrån den samlade analysen skall en värdering göras av om det finns behov av att införa åtgärder för att trygga trafikförsörjningen.</SPAN></P> <P class="p432 ft7">Utredaren skall studera förhållandena i Finland, Danmark och Tyskland och undersöka om dessa länder avser att vidta åtgärder i syfte att mildra effekterna av avvecklingen av taxfreeförsäljningen. Utredaren skall samråda med bl.a. turistnäringen samt med myndigheter och övriga berörda organ.</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">130 </SPAN>Bilaga 1, Kommittédirektiv</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p433 ft7">För uppdraget gäller att utredaren skall lägga fram ett samlat handlingsprogram för att utveckla den svenska sjöfarten. Programmet skall ge nödvändig långsiktighet och uppfylla kravet på rimliga konkurrensvillkor i enlighet med riksdagens beslut och vara finansierat. Utredarens förslag till åtgärdsprogram får inte omfatta skattefrågor. Utredaren är dock oförhindrad att analysera vilka effekter det generella skattesystemet i sin helhet har på sjöfartsnäringen.</P> <P class="p353 ft168">Övrigt</P> <P class="p434 ft7">Uppdraget skall redovisas senast den 15 juni 1998. För uppdraget så vitt avser punkterna 2 och 3 skall en delredovisning ske senast den 20 januari 1998.</P> <P class="p435 ft7">För arbetet gäller regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49). Utredaren skall också beakta regeringens beslut om systematisk genomgång av företagsregler ( N94/ 1214).</P> <P class="p436 ft5">(Kommunikationsdepartementet)</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td327"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td328"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 2, Utbildning och FoU <SPAN class="ft19">131</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td329"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p437 ft171"><SPAN class="ft170">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft170">2</SPAN></P> <P class="p438 ft171"><SPAN class="ft170">U</SPAN>TBILDNING OCH <SPAN class="ft170">F</SPAN>O<SPAN class="ft170">U</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_150"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">132 </SPAN>Bilaga 2, Utbildning och FoU</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"> <TR> <TD colspan=2 class="tr49 td331"><SPAN class="p15 ft12">Innehållsförteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr47 td331"><SPAN class="p15 ft22">1 UTBILDNING OCH REKRYTERING .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td103"><SPAN class="p64 ft22">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p15 ft24">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td332"><SPAN class="p63 ft24">Den internationella bilden ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p64 ft24">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td331"><SPAN class="p15 ft24">1.2 EU och Europa.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p64 ft24">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p15 ft24">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td332"><SPAN class="p63 ft24">Sverige..............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p64 ft24">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td331"><SPAN class="p15 ft24">1.4 Danmark ..........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p64 ft24">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p15 ft24">1.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td332"><SPAN class="p63 ft24">Finland .............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p64 ft24">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td73"><SPAN class="p15 ft24">1.6</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td332"><SPAN class="p63 ft24">Norge................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p64 ft24">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td331"><SPAN class="p15 ft22">2 FORSKNING OCH UTVECKLING .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p64 ft22">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td73"><SPAN class="p15 ft24">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td332"><SPAN class="p63 ft24">EU ....................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p64 ft24">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p15 ft24">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td332"><SPAN class="p63 ft24">Norden..............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p64 ft24">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p15 ft24">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td332"><SPAN class="p63 ft24">Sverige..............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p64 ft24">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td331"><SPAN class="p15 ft22">3 KUNSKAPSHÖJANDE ÅTGÄRDER ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p64 ft22">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td331"><SPAN class="p197 ft25">Utbildning................................ ................................ ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p64 ft25">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td331"><SPAN class="p63 ft25">Forskning och utveckling................................ ................................ ....</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p64 ft25">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td331"><SPAN class="p63 ft25">Sektoransvar för Sjöfartsverket avseende utbildning och FoU..............</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p64 ft25">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr47 td331"><SPAN class="p15 ft12">Tabellförteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td331"><SPAN class="p15 ft25">Tabell 1 Antalet helårsstudenter................................ .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p64 ft5">137</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td331"><SPAN class="p15 ft5">Tabell 2 Antalet antagna studenter vid gymnasiet på</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td333"><SPAN class="p63 ft5">energiprogrammets fartygstekniska del och platser per årskurs138.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td331"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 3 Examinerade, antagna och studerande sjöbefälselever........</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p64 ft5">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td331"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 4 Elever, utbildningsplatser och kostnader............................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td103"><SPAN class="p64 ft5">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td334"><SPAN class="p15 ft5">Tabell 5 Översikt över mottagare, inriktning och statliga finansiärer146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td331"><SPAN class="p15 ft25">Tabell 6 FoU – Inriktning................................ ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td103"><SPAN class="p64 ft5">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td331"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 7 FoU – Fördelning av finansiering................................ ......</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td103"><SPAN class="p64 ft5">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td331"><SPAN class="p15 ft25">Tabell 8 FoU – Fördelning av medel................................ ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td103"><SPAN class="p64 ft5">147</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_151"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td327"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td328"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 2, Utbildning och FoU <SPAN class="ft19">133</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td329"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft11">1 Utbildning och rekrytering</P> <P class="p439 ft5">Sjöbefälsutbildningen har traditionellt varit skild från högskoleutbildningen i sjöfartsländerna och därför saknas generellt erfarenhter av internationellt utbyte likväl som forskning. Kraven på utbildningen och därmed standarden har också varierat mycket mellan olika länder. Det är en av anledningarna till att STCW- konventionen tillkom(The International Convention on Standards of Training Certification & Watchkeeping).Efter den revidering som gjordes 1995 av STCW måste varje land för IMO (International Maritime Organisation) visa att de klarar att följa upp konventionen för att hamna på IMOs s.k. vita lista. STCW 1995 är undertecknad av ca 130 stater inklusive Sverige.</P> <P class="p440 ft7">Det åligger de nationella sjöfartsmyndigheterna, i Sverige Sjöfartsverket, att utfärda gällande certifikat/behörighet i enlighet med <NOBR>STCW-konventionens</NOBR> krav De internationella kraven är följaktligen relaterade till behörigheten och certifiringen.</P> <P class="p145 ft12"><SPAN class="ft12">1.1</SPAN><SPAN class="ft172">Den internationella bilden</SPAN></P> <P class="p441 ft7">För att bemanna världshandelsflottan krävs ca 1030 000 ombordanställda för ca 44 000 fartyg dvs. i genomsnitt 24 personer per fartyg inräknat avlösningspersonal. Enligt ISF, den internationella rederiföreningen och BIMCOs undersökning 1995 fanns ett underskott på ca 20 000 sjöbefäl och ett överskott på ca 220 000 personer i manskapsbefattning.</P> <P class="p442 ft5"><NOBR>OECD-länderna,</NOBR> dvs. Västeuropa, Japan och USA, kontrollerar ca 65 procent av världshandelsflottan. För att bemanna <NOBR>OECD-länder-</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_152"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129152x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p5 ft8"><SPAN class="ft5">134 </SPAN>Bilaga 2, Utbildning och FoU <SPAN class="ft5">SOU 1998: 129</SPAN></P> <P class="p443 ft7">nas fartyg behövs 233 000 befäl och 470 000 manskap men bara 165 000 befäl och 222 000 manskap kommer från dessa länder. <NOBR>OECD-länderna</NOBR> måste således rekrytera 68 000 befäl och 248000 manskap från andra länder.</P> <P class="p19 ft7">Stora arbetskraftsleverantörer till världshandelsflottan är Filippinerna, Indonesien, Kina, Indien, Ryssland, Ukraina, Polen och Kroatien. Av de nu nämnda länderna har samtliga klarat av att komma in med en rapport till IMO före den 1 augusti 1998.</P> <P class="p444 ft7">I det sammanhanget kan noteras att ca 50 procent av Östasiens ujniorbefäl arbetade på <NOBR>OECD-fartyg</NOBR> men praktiskt taget inga seniorbefäl. Dessa befattningar upptas av sjöbefäl från OECD- länderna, sjöbefäl med en medelålder på ca 50 år. <NOBR>OECD-länderna</NOBR> svarar för 16 procent av världshandelsflottans ombordanställda i juniorbefattningar. Ca 10 procent av dem avslutar studierna i förtid medan motsvarande siffra för indiska befälselever ligger på 0,1 procent.</P> <P class="p445 ft7">Flera av de stora bemanningsbolagen åtar sig inte längre fler updrag och norska rederier försöker övertala sina pensionärer att gå till sjöss igen. ISF, den internationella redareföreningen, anser att den enda verkliga lösningen på dessa problem är att rederierna naställer flera befälselever, minst en per fartyg. Tyvärr är det alltför få rederier som är beredda att vidta åtgärder för att nå det målet.</P> <P class="p446 ft5">Många rederier försöker dra till sig kompetent sjöbefäl, och samtidigt behålla dem man har, genom att höja lönerna. Det har framkommit att både filippinska och indiska sjöbefäl börjat diktera sina arbetsvillkor och har t.ex. ställt krav på längden av ledighet mellan arbetsperioderna till sjöss. Samtidigt tvekar rederierna att anställa nyutexaminerade befäl utan tidigare erfarenhet. Detta mot bakgrund av de krav <NOBR>ISM-koden</NOBR> och den reviderade <NOBR>STCW-konventionen</NOBR> ställer och som nu successivt slår igenom med full kraft. Andra faktorer är hoten om höga böter vid t.ex. oljeutsläpp eller andra olyckor. De unga befälen själva kräver ofta snabb befordran som ett villkor för att stanna kvar i rederiet.</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td327"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td328"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 2, Utbildning och FoU <SPAN class="ft19">135</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td329"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft12"><SPAN class="ft12">1.2</SPAN><SPAN class="ft172">EU och Europa</SPAN></P> <P class="p447 ft5">EU har ägnat stor uppmärksamhet åt sjöbefälsfrågan. Nu senast har ECSA (European Comunity Shipowner’s Association) och FST (Federation of Transport Workers Union in the European Union) gjort en undersökning där konkreta åtgärder för att komma tillrätta med befälsbristen föreslås. I linje med förslagen i Kinnockrapporten "A new maritime strategy" tänker man offensivt. Särskilt behovet av ekonomiskt stöd till rederier som tillhandahåller platser för fartygsförlagd utbildning betonas. EU:s rekommendation om statsstöd knyter an till detta och betonar behovet av fortlöpande högkvalitativ utbildning för sjöbefäl.</P> <P class="p448 ft7">Larmrapporterna tas som en utmaning och i rapporterna framförs att <NOBR>EU-länderna</NOBR> har goda möjligheter att göra sig gällande som elverantörer av sjöbefäl till världshandelsflottan. Det skulle skapa arbete åt många och vara av betydelse för <NOBR>EU-ländernas</NOBR> möjligheter att spela en roll som ett ekonomiskt kraftcentrum i världen.</P> <P class="p145 ft12"><SPAN class="ft12">1.3</SPAN><SPAN class="ft172">Sverige</SPAN></P> <P class="p449 ft5">Den höga medelåldern bland befäl från <NOBR>OECD-länderna</NOBR> är påtaglig i den svenska handelsflottan. Sannolikt kommer de flesta av de äldre befäl, som nu är yrkesverksamma, att stå kvar fram till sin pensionering. Förutom de ungdomar branschen kan dra till sig blir det inom den relativt lilla gruppen befäl i åldrarna <NOBR>25-45</NOBR> år, som den största omsättningen kommer att finnas. Navigationsskolor, senare sjöbefälsskolor, under statligt reglemente fanns före 1980 på fem orter; Härnösand, Stockholm, Kalmar, Malmö och Göteborg. Ut- bildningen omvandlades 1980 till högskoleutbildning och bedrivs i Kalmar med ca 500 studenter och i Göteborg vid Chalmers med ca 400 studenter. Sjöbefälsutbildningen utgör därmed en mycket liten del av den svenska högskolan. Antagning till Sjöbefälsutbildningen sker normalt från gymnasieskolans naturvetenskapliga program eller dess energiprogram (fartygsinriktning).</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">136 </SPAN>Bilaga 2, Utbildning och FoU</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p450 ft7">De flesta sökande till de fyråriga högskoleprogrammen med teori varvad med praktik saknar praktisk erfarenhet av arbete ombord och avhoppen blir därför fler än på den äldre utbildningen, vilken krävde omfattande sjötid före inträdet i högskolan. Högskolorna försöker kompensera detta med information och överintagningar.</P> <P class="p446 ft7">Examen omfattar 120 poäng dvs. tre års teoretisk utbildning förutsatt att eleven har sjötid. Men elever utan sjötid kan antas om de uppfyller grundläggande och särskild teoretisk högskolebehörighet samt medicinska krav. Den som inte har sjötid måste komplettera med 40 poäng ombordförlagd utbildning.</P> <P class="p451 ft7">Högskoleverket har tilldelat Högskolan i Kalmar och Chalmers Tekniska Högskola examinationsrätt för Sjökapten och Sjöingenjör. Däremot ligger ansvaret för utfärdande av certifikat för samtliga nautiska och maskintekniska utbildningar hos Sjöfartsverket. En certifiering måste som minimum uppfylla <NOBR>STCW-95.</NOBR></P> <P class="p47 ft5">Högskoleverket har i samråd med Sjöfarsverket gjort en utvärdering</P> <P class="p452 ft173">1</P> <P class="p453 ft7">av Sjöbefälsutbildningar i högskolan publicerad i juni 1998 och enligt verket finns det ett antal områden som erbjuder möjlighet till ytterligare förbättringar av sjöbefälsutbildningarnas kvalité.</P> <P class="p453 ft5">Enligt högskoleverket torde få utbildningsprogram inom högskolan vara så internationellt inriktade beträffande innehåll och framtida yrkesverksamhet som sjöbefälsprogrammen och trots detta saknas reguljär samverkan med sjöbefälsskolor i utlandet. Därtill kommer att sjöbefälsprogrammen är nästan helt tekniskt inriktade trots att yrket innebär en chefsposition med personal- och administrativt nasvar. Denna faktor har blivit allt mer viktig i och med reduceringen av besättningens numerär i moderna fartyg.</P> <P class="p454 ft7">Det är också enligt Högskoleverket anmärkningsvärt att ingen av högskolorna bedriver forskarutbildning, lärarutbildning eller forskning inom sjöbefälsområdet. Detta innebär att rekrytering av universitetslektorer inom sjöbefälsutbildningens karaktärsämnen i praktiken är omöjlig. Däremot visar verkets utvärdering att de</P> <P class="p334 ft25"><SPAN class="ft37">1 </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 1998:18 R</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td327"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td328"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 2, Utbildning och FoU <SPAN class="ft19">137</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td329"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p455 ft7">svenska sjöbefälsutbildningarna fortfarande är av mycket hög internationell teknisk standard och ligger klart över STCW- konventionens krav. Utbildningen är ur formell synvinkel av god standard, men med de stora förändringar som skett i sjöfartsnäringens konkurrensförhållanden, innebär bristen på högskolemässighet att den är dåligt anpassad till att bidra till att förstärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft på längre sikt.</P> <P class="p456 ft7">Samtidigt som behovet av högskolemässighet i utbildningen ökar så har också behovet av att kunna tillhandahålla en sjöbefälsutbildning till sjöfolk på lägre befattningar med betydande sjöerfarenhet ökat.</P> <P class="p457 ft7">De senare behovet har lett till att en kvalificerad yrkesutbildning (ej högskola) startats i Skärhamn. Stiftelsen Sjöfartens Utbildnings Institut bildades under 1998 med Sveriges Redareförening, SEKO och Tjörns kommun som stiftare. Utbildningen bedrivs av Sjöfartsseminariet AB. Verksamheten finansieras bland annat av <NOBR>KY-bidrag</NOBR> på 39 200 per elev. För närvarande går 44 nautiker och 36 tekniker på skolan. Den svenska marinen bedriver också omfattande befälsutbildning med betydande inslag av civilt innehåll. Utöver detta pågår försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning i Skärhamn inom både nautisk och maskinteknisk utbildning. Utbildningsprogrammet riktar sig mot studerande med betydande sjöerfarenhet. Programmet omfattar hösten 1998 80 elever.</P> <P class="p62 ft8">Tabell 1 Antalet helårsstudenter</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"> <TR> <TD class="tr12 td335"><SPAN class="p237 ft25">PROGRAM</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr12 td336"><SPAN class="p237 ft25">CHALMERS</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td337"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr12 td338"><SPAN class="p458 ft25">KALMAR</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td339"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td340"><SPAN class="p237 ft93">94/95</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td341"><SPAN class="p237 ft93">95/96</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td240"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td342"><SPAN class="p85 ft93">96/97</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td340"><SPAN class="p237 ft93">94/95</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td340"><SPAN class="p237 ft93">95/96</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td147"><SPAN class="p237 ft93">96/97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td343"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td344"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td345"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td194"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td346"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td344"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td344"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td144"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td343"><SPAN class="p237 ft25">Styrman 80p</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td345"><SPAN class="p237 ft25">-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td194"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td346"><SPAN class="p85 ft25">-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">59</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">59</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td144"><SPAN class="p237 ft25">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td343"><SPAN class="p237 ft25">Sjökapten 40p</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td345"><SPAN class="p237 ft25">-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td194"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td346"><SPAN class="p85 ft25">-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">30</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">29</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td144"><SPAN class="p237 ft25">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td343"><SPAN class="p237 ft25">Sjökapten 120+40p</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">173</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td345"><SPAN class="p237 ft25">140</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td194"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td346"><SPAN class="p85 ft25">144</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">102</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">107</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td144"><SPAN class="p237 ft25">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td343"><SPAN class="p237 ft25">Maskintekniker 80p</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">69</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td345"><SPAN class="p237 ft25">71</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td194"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td346"><SPAN class="p85 ft25">52</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">32</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">24</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td144"><SPAN class="p237 ft25">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td343"><SPAN class="p237 ft25">Sjöingenjör 40p</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">27</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td345"><SPAN class="p237 ft25">33</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td194"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td346"><SPAN class="p85 ft25">29</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">23</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">7</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td144"><SPAN class="p237 ft25">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td343"><SPAN class="p237 ft25">Sjöingenjör 120+40p</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td345"><SPAN class="p237 ft25">-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td194"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td346"><SPAN class="p85 ft25">15</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">80</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">89</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td144"><SPAN class="p237 ft25">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td343"><SPAN class="p237 ft25">SUMMA</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">269</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td345"><SPAN class="p237 ft25">244</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td194"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td346"><SPAN class="p85 ft25">240</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">326</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td344"><SPAN class="p237 ft25">315</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td144"><SPAN class="p237 ft25">337</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p254 ft29">Källa: Högskoleverket Sjöbefälsutbildningar i högskolan</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129156x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">138 </SPAN>Bilaga 2, Utbildning och FoU</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p459 ft7">I Malmö fortsätts den maritima utbildningstraditionen genom att Sverige har värdskapet för den internationella högskolan, World Maritime University (WMU), vilken etablerades 1983. WMU är ett <NOBR>FN-organ</NOBR> inom International Maritime Organization. IMO utdelar årligen ca 100 examina efter en tvåårig utbildning för studenter med nautisk eller maskinteknisk utbildning från sina respektive hemländer. Utbildningen fokuserar på sjösäkerhet, juridik, miljöskydd och administration av fartyg och hamnar.</P> <P class="p460 ft21">Tabell 2 Antalet antagna studenter vid gymnasiet på energiprogrammets fartygstekniska del och platser per årskurs.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"> <TR> <TD class="tr20 td303"></TD> <TD class="tr20 td347"><SPAN class="p237 ft25">SKOLOR, ELEV-</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td348"><SPAN class="p237 ft25">ÅK 2</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td349"><SPAN class="p237 ft25">ÅK2</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td349"><SPAN class="p237 ft25">ÅK 3</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td350"><SPAN class="p237 ft25">ÅK 3</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td348"><SPAN class="p237 ft92">PLATS/</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td351"><SPAN class="p237 ft92">PLATS/</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td303"></TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td352"><SPAN class="p237 ft25">ANTAL</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td353"><SPAN class="p237 ft92">97/98</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td354"><SPAN class="p237 ft92">98/99</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td354"><SPAN class="p237 ft92">97/98</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td355"><SPAN class="p237 ft92">98/99</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td353"><SPAN class="p237 ft95">ÅK</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td356"><SPAN class="p237 ft95">ÅK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td303"></TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td357"><SPAN class="p237 ft93">97/98</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td358"><SPAN class="p237 ft93">98/99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td303"></TD> <TD class="tr2 td359"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td357"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td360"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td360"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td361"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td303"></TD> <TD class="tr8 td359"><SPAN class="p237 ft25">Härnösand</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">17</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">16</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">7</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td361"><SPAN class="p237 ft25">16</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">30</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td358"><SPAN class="p237 ft25">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td303"></TD> <TD class="tr8 td359"><SPAN class="p237 ft25">Åsö</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">41</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">54</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">47</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td361"><SPAN class="p237 ft25">40</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">60</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td358"><SPAN class="p237 ft25">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td303"></TD> <TD class="tr8 td359"><SPAN class="p237 ft25">Säveskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">10</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">11</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">11</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td361"><SPAN class="p237 ft25">11</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">30</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td358"><SPAN class="p237 ft25">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td303"></TD> <TD class="tr8 td359"><SPAN class="p237 ft25">Lars Kaggskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">27</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">15</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">20</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td361"><SPAN class="p237 ft25">21</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">30</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td358"><SPAN class="p237 ft25">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td303"></TD> <TD class="tr8 td359"><SPAN class="p237 ft25">Chapmanskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">18</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">8</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">13</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td361"><SPAN class="p237 ft25">14</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">30</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td358"><SPAN class="p237 ft25">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td303"></TD> <TD class="tr8 td359"><SPAN class="p237 ft25">Utbildningscentrum</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">27</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">29</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">22</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td361"><SPAN class="p237 ft25">24</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">36</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td358"><SPAN class="p237 ft25">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td303"></TD> <TD class="tr8 td359"><SPAN class="p237 ft25">Tycho Brahe</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">17</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">15</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">16</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td361"><SPAN class="p237 ft25">13</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">16</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td358"><SPAN class="p237 ft25">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td303"></TD> <TD class="tr8 td359"><SPAN class="p237 ft25">Lindholmen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">74</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">60</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">57</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td361"><SPAN class="p237 ft25">64</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">100</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td358"><SPAN class="p237 ft25">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td303"></TD> <TD class="tr8 td359"><SPAN class="p237 ft25">Citadell</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">32</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">33</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td360"><SPAN class="p237 ft25">32</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td361"><SPAN class="p237 ft25">24</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td357"><SPAN class="p237 ft25">32</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td358"><SPAN class="p237 ft25">30</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p254 ft29">Källa: Telefonintervjuer och artikel i Svensk Sjöfarts tidning 1997 nr 45.</P> <P class="p461 ft7">Utöver högskoleutbildningen och den kvalificerade yrkesutbildningen finns en sjöfartsutbildning till matroser och motormän inom ramen för energiprogrammet på gymnasiet. Utbildningen är treårig inklusive s.k. arbetsplatsförlagd utbildning ombord på fartyg.</P> <P class="p156 ft8">Utbildningsbehovet</P> <P class="p462 ft7">Läsåret 1996/97 utexaminerades från Chalmers och Kalmar 233 befäl. Utvecklingen de senaste åren framgår av tabellen.</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td40"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td288"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td86"><SPAN class="p237 ft20">Bilaga 2, Utbildning och FoU <SPAN class="ft19">139</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td268"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td362"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td362"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td363"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td272"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td184"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr41 td364"><SPAN class="p237 ft8">Tabell 3 Examinerade, antagna och studerande sjöbefälselever</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td184"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td288"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td288"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td365"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td120"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr35 td30"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td366"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td367"><SPAN class="p237 ft5">Läsår</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td367"><SPAN class="p237 ft5">Examinerade</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td368"><SPAN class="p237 ft5">Antagna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td369"><SPAN class="p237 ft5">Studerande</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td366"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td370"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td370"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td371"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td372"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td180"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td366"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td373"><SPAN class="p237 ft5">94/95</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td373"><SPAN class="p237 ft5">205</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td374"><SPAN class="p237 ft5">251</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td375"><SPAN class="p237 ft5">595</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td366"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td370"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td370"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td371"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td372"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td366"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td373"><SPAN class="p237 ft5">95/96</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td373"><SPAN class="p237 ft5">228</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td374"><SPAN class="p237 ft5">283</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td375"><SPAN class="p237 ft5">559</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td366"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td370"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td370"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td371"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td372"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td366"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td373"><SPAN class="p237 ft5">96/97</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td373"><SPAN class="p237 ft5">233</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td374"><SPAN class="p237 ft5">357</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td375"><SPAN class="p237 ft5">577</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td366"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td370"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td370"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td371"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td372"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td180"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td366"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p237 ft5">Källa: Högskoleverket</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td365"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td375"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td180"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td366"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td362"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td362"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td363"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td372"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p463 ft7">Enligt sjöfartsnäringen täcker inte nuvarande antalet utexaminerade sjöbefäl behovet. Osäkerheten inför svensk sjöfartspolitik och kraven på medverkan med fartygsförlagd utbildning har gjort svenska rederier obenägna att medverka till en ökning av antalet utbildningsplatser.</P> <P class="p464 ft7">Enligt sjömansregistret finns det ca 6 800 svenska sjöbefäl varav ca 2 000 är äldre än 50 år. Förutsatt att dessa befäl skall ersättas de närmaste 13 åren och att målet är att bibehålla lika många svenska befäl som idag behövs följande långsiktiga intag i genomsnitt per år till sjöbefälsutbildningen:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"> <TR> <TD class="tr7 td376"><SPAN class="p15 ft5">Ersättning p.g.a. åldersskäl</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p360 ft5">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td376"><SPAN class="p15 ft5">Avgång befäl som idag är under 50 år, 10 %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td377"><SPAN class="p465 ft5">35</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td376"><SPAN class="p15 ft5">Summa</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td44"><SPAN class="p360 ft5">190</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td376"><SPAN class="p15 ft5">Avbryter utbildningen 25 %</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td377"><SPAN class="p465 ft5">50</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td376"><SPAN class="p15 ft5">Summa</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td44"><SPAN class="p360 ft5">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td376"><SPAN class="p15 ft5">Överintag 5%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td377"><SPAN class="p465 ft5">11</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td376"><SPAN class="p15 ft5">Totalt ca</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td44"><SPAN class="p360 ft5">250</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p466 ft5">Eftersom det finns en oproportionerligt stor andel befäl i <NOBR>52-55</NOBR> årsåldern kommer behovet att successivt öka de närmast åren till drygt 300. De totala antalet studerande i sjöbefälsutbildningssystemet inklusive Skärhamn kan därför förväntas öka från nuvarande ca 600 elever till ca 800 elever.</P> <P class="p467 ft7">Prognoser av denna karaktären är alltid förknippade med betydande osäkerheter och förutsättningarna kan diskuteras. Men kalkylen tyder på att nuvarande intag till sjöbefälsutbildningen när även ut-</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">140 </SPAN>Bilaga 2, Utbildning och FoU</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft7">bildningen i Skärhamn beaktas är tillräckligt högt för att täcka behovet de närmaste åren.</P> <P class="p468 ft7">Beaktas även den internationella efterfrågan på sjöbefäl och växande krav på kompetens finns det dock sannolikt utrymme för att öka intagen ytterligare förutsatt att praktikplatser kan tillhandahållas.</P> <P class="p50 ft8">Utbildningsplatser ombord</P> <P class="p469 ft7">Sveriges Redareförenings (SRF) medlemmar tillhandahåller under 1998 sammanlagt ca 170 fartyg med 2 platser per fartyg och termin för fartygsförlagd utbildning.</P> <P class="p470 ft5">Med i genomsnitt ca 4 månaders utbildning per år förlagd ombord och 2 platser per fartyg krävs med 800 elever i systemet drygt 150 fartyg. Därtill kommer behovet av platser för matros och motormän från gymnasiets energiprogram och kockstuert från Hotel- och erstaurangprogrammet, ca 250 elever per år motsvarande ett behov av ca 40 fartyg. De totala behovet av fartyg som tillhandahåller 2 platser för utbildning ombord förväntas därför stiga med ca 15 procent till ca 200 fartyg.</P> <P class="p471 ft5">Den svenskflaggade flottan över 300 GT har fortsatt att minska under 1998 i samma takt som under 1997. Med nuvarande reducringstakt kommer den svensk flaggade flottan att uppgå till ca 190 fartyg mot slutet av 1999. Eftersom platser för närvarande endast tilldelas fartyg över 3 000 GT innebär det att den svenskflaggade flottan inte räcker till för att garantera utbildningsplatser ombord. Av det totala antalet fartyg som tillhandhåller platser 1998 för därför ca 30 fartyg utländsk flagg.</P> <P class="p454 ft5">SRFs medlemsrederiers totala kapacitet bedöms därför nu vara i stort sett fullt utnyttjad. Redareföreningen, som hittills fungerat som ett slags clearingcentral, har under hela den tid försöksverksamheten funnits, dvs. sedan 1989, klarat att skaffa fram platser till samtliga. Från och med 1999 blir det problem.</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td378"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td280"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td297"><SPAN class="p130 ft20">Bilaga 2, Utbildning och FoU <SPAN class="ft19">141</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td193"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td379"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td278"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td278"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td278"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td380"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td381"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td26"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr41 td382"><SPAN class="p250 ft8">Tabell 4 Elever, utbildningsplatser och kostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td383"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td26"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td47"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td280"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td280"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td280"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td383"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr35 td125"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td384"><SPAN class="p250 ft5">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td385"><SPAN class="p237 ft5">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td385"><SPAN class="p237 ft5">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td385"><SPAN class="p237 ft5">Kostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td386"><SPAN class="p237 ft5">Per Elev 1)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td387"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft5">elever</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft5">Fartyg</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft5">milj</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td389"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td387"><SPAN class="p250 ft25">Sjöbefäl</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td388"><SPAN class="p237 ft25">449</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td388"><SPAN class="p237 ft25">113</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td388"><SPAN class="p237 ft25">20</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td389"><SPAN class="p237 ft25">43000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td387"><SPAN class="p250 ft25">Matros/Motorman</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft25">219</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft25">55</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft25">3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td389"><SPAN class="p237 ft25">11000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td387"><SPAN class="p250 ft25">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td388"><SPAN class="p237 ft25">668</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td388"><SPAN class="p237 ft25">168</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td388"><SPAN class="p237 ft25">23</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td389"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td387"><SPAN class="p250 ft25">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td389"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td387"><SPAN class="p250 ft25">Sjöbefäl</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft25">550</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft25">140</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft25">24</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td389"><SPAN class="p237 ft25">43000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td387"><SPAN class="p250 ft25">Matros/Motorman</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft25">250</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft25">50</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft25">3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td389"><SPAN class="p237 ft25">11000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td387"><SPAN class="p250 ft25">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft25">850</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft25">190</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p237 ft25">27</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td389"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr20 td382"><SPAN class="p250 ft25">Källa: Sjöfartens Analys Institut, Sveriges Redareförening</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td390"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr15 td391"><SPAN class="p250 ft25">1) Inklusive lön för sjöbefäl årskurs <NOBR>2-4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td278"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td389"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td78"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td229"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td379"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td278"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td278"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td278"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td389"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td78"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td4"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p472 ft7">Första utbildningsåret utgår ingen lön för tiden ombord. Utbildningstiden omfattar även lov och sommarledigheten och därför tugår en viss lön under de <NOBR>2-4</NOBR> åren i sjöbefälsutbildningen. Utbildningskostnaden per elev och per plats och år varierar med typ av utbildning och längden på utbildningstiden. Räknas inte lönekostnaden med uppgår genomsnittskostnaden per sjöbefälselev och år till ca 20 000 kronor och för matros/motorman ca 12000, vilket för 1999 motsvarar totalt 14 miljoner kronor. Lönekostnadsdelen motsvarar 13 miljoner kronor.</P> <P class="p473 ft7">För att få rederistöd krävs att rederiet tillhandahåller utbildningsplatser ombord. En del av rederistödet i dess nuvarande utformning går därför till att täcka kostnader för denna utbildning. Utbildning ombord på utlandsflaggade fartyg ger inte något utbildningsbidrag. Eftersom avsikten med rederistödet är att bidra till att den svenskflaggade flottan får en konkurrenskraftig kostnadsnivå innebär nuvarande koppling till kostnader för utbildningen ombord att stödet urholkas med ca 27 miljoner kronor under 1999.</P> <P class="p474 ft7">Det finns rederier som inte tycker det är positivt, eller från deras utgångspunkter kostnadseffektivt, att tillhandahålla utbildningsplaser på sina fartyg. Detta beror på att de inte får behålla ”sina” elever efter utbildningen. De är, enligt rederierna, i bästa fall där under</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">142 </SPAN>Bilaga 2, Utbildning och FoU</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p475 ft7">en kortare tid, varefter de övergår till ett annat, kanske utländskt bolag, som betalar bättre och kan erbjuda en snabbare befordringsgång.</P> <P class="p476 ft7">Tillsammans med den pågående utflaggningen och det växande ebhovet av utbildning leder det till en situation, där det inte längre går att täcka behovet av sjöfartsutbildning i Sverige för ombordanställda baserad på rekrytering av svenska medborgare.</P> <P class="p477 ft7"><SPAN class="ft17">Övrig utbildning: </SPAN>Sjöbefälsutbildningen dominerar totalt utbildningen och det finns ett mycket litet utbud av sjöfartsanpassad rykesutbildning riktat mot agenter, mäklare, hamnar, rederier m.m. på gymnasial- och högskolenivå. Från högskolan rekryteras ekonomer och tekniker med generella kunskaper i administration, finansiering, management, juridik m.m. Bristen på sjöfartsrelaterad forskning inom de generella ämnena likväl som inom karaktärsämnena är därför ett besvärande handikapp för sjöfartsnäringen. All yrkesutbildning sker mer eller mindre ute i företagen genom praktik. Sjöbefäl som gått iland utgör också en betydande del av näringens rekrytringsbas varför det är viktigt för denna yrkeskategori att sjöbefälsutbildningen ger högskolebehörighet och möjligheter att komma vidare i utbildningssystemet.</P> <P class="p171 ft12"><SPAN class="ft12">1.4</SPAN><SPAN class="ft172">Danmark</SPAN></P> <P class="p478 ft7">1998 har en ny utbildningsväg lanserats för sjöbefäl i Danmark. Man kom dock igång sent och endast 65 elever har startat den nya utbildningen. Enligt den danska redareföreningen borde det ha varit <NOBR>300-400</NOBR> elever för att säkra återväxten.</P> <P class="p457 ft7">I Danmark sorterar sjöbefälsutbildningen under Sjöfartsstyrelsen vars budget till ca 60 procent är relaterad till utbildning. Utbildningen sker vid 23 olika skolor, inklusive 2 skolfartyg. Utbildningen har genomgått en omstrukturering och omfattar för närvarande praktik varvad med en teoretisk utbildning på totalt ca 7 år. Grundutbildningen är gemensam för nautiker och maskintekniker och specialiseringen görs inte förrän det femte utbildningsåret. Ge-</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td327"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td328"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 2, Utbildning och FoU <SPAN class="ft19">143</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td329"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p479 ft7">nerellt sett är utbildningen mycket nationellt inriktad och går i stort ut på att förse den danska sjöfartsnäringen med sjöofficerare.</P> <P class="p480 ft7">Den danska staten står för närmare 90 procent av rederiernas praktikkostnader inklusive lön under de första praktikperioderna.</P> <P class="p481 ft5">Eftersom det inte har funnits några naturliga kopplingar mellan sjöbefälsutbildningarna och det ordinarie högskolesystemet har det i praktiken varit stopp för vidare studier. Detta ses nu över och bland annat övervägs en påbyggnad till Masternivå. Det finns också planer på en tvåårig lärarutbildning</P> <P class="p355 ft12"><SPAN class="ft12">1.5</SPAN><SPAN class="ft172">Finland</SPAN></P> <P class="p441 ft5">Utbildningen i Finland av nautiska befäl bedrivs vid fyra navigtionsskolor. Dessa kommer att ingå i olika yrkeshögskolor när den nya nautiska utbildningen startas. Den blir fyra och ett halvt år lång inklusive 12 månaders handledd praktik. Finland överväger också att införa en etappavgång så att den som nöjer sig med en lägre behörighet får en kortare utbildning. Varje år antas 100 elever till de nautiska utbildningarna. Utbildningen är statligt finansierad men skolorna drivs i privat eller kommunal regi.</P> <P class="p482 ft7">Sjömaskinsutbildningen är en inriktning inom energiteknikingenjörslinjen. I den fyråriga utbildningen är de tre första åren gemensama. Inför de fjärde året väljer eleven sjö- eller landinriktning. De som valt sjölinjen får även behörighet att arbeta inom landindustrin.</P> <P class="p167 ft12"><SPAN class="ft12">1.6</SPAN><SPAN class="ft172">Norge</SPAN></P> <P class="p483 ft5">I Norge har utbildningssystemet reformerats och idag finns det två utbildningssystem. Ett system för yrkesinriktad utbildning, där det efter <NOBR>10-årig</NOBR> grundskola följer två års vidareutbildning som leder till matros/motormansbehörighet. För vidare utbildning följer ett tredje års utbildning, vilket i sin tur är fördelad över två år, där studierna</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">144 </SPAN>Bilaga 2, Utbildning och FoU</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p459 ft7">varvas med totalt 12 månaders sjötid. Detta år svarar näringen för, men med statlig finansiering genom ”skolepengssystemet”. För att uppnå de högsta befälshörigheterna krävs sedan s.k. Tekniska fagskolor omfattande 2 år med teori och <NOBR>3-6</NOBR> månaders befälsassitent. Det andra systemet är traditionell sjöbefälsutbildning vid fyra högskolor. I högskolan finns två alternativ antingen det traditionella som ger högskoleexamina, eller enbart behörighets/certifikatkurser.</P> <P class="p484 ft7">Det finns dock inget system för tillgodräkning av de yrkesinriktade studierna vid fackskolan. De studerande får börja från början om de söker till maritim högskola. I Norge slutar inte sjöbefälsutbildningen med de högsta behörigheterna utan eleverna kan forsätta till en magisterexamen eller till en civilingenjörsexamen/civilekonomexamen.</P> <P class="p485 ft7">Totalt har drygt 800 elever antagits till sjöbefälsutbildningarna i Norge 1998 varav 224 har antagits till de nya fagskolorna. Enligt Norges Rederiförbund behövs minst 1 500 nya elever per år för att långsiktigt kunna täcka behovet. Detta beräknas räcka för en utexaminering på 1 100 elever per år.</P> <P class="p47 ft5">Sjöfartsdirektoratet är ansvarig för certifieringen.</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td327"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td328"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 2, Utbildning och FoU <SPAN class="ft19">145</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td329"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft11">2 Forskning och utveckling</P> <P class="p486 ft12"><SPAN class="ft12">2.1</SPAN><SPAN class="ft172">EU</SPAN></P> <P class="p487 ft5">EU:s fjärde ramprogram omfattar drygt 50 sjöfartsrelaterade forskningsprojekt.<SPAN class="ft36">2 </SPAN>Samtliga kan i stort sett betraktas som utvecklingsprojekt och som tillämpad forskning. De företag som kommer med i dessa projekt får en uppenbar konkurrensfördel. Bristen på ett nationellt utvecklingsprogram för tillämpad forskning har också medfört att svenska sjöfartsföretag inte kunnat delta i EU:s program i samma omfattning som inom övriga nordiska länder.</P> <P class="p488 ft12"><SPAN class="ft12">2.2</SPAN><SPAN class="ft172">Norden</SPAN></P> <P class="p489 ft7">Den mest påtagliga förändringen i de nordiska ländernas sjöfartskluster har inträffat i Sverige genom förlusten av den svenska varvsindustrin. Sverige har förpassats från andra plats i världsligan till en helt obetydlig plats.</P> <P class="p490 ft7">Följande tabeller visar karaktären på forskningen i de nordiska länderna. Tabellerna är sammanställda genom intervjuer och uppgifterna måste tas med en viss reservation. Den visar dock på ett mönster som sannolikt är korrekt.</P> <P class="p491 ft25"><SPAN class="ft37">2 </SPAN>Transport research programme Waterborne sector – project summery, June 1998.</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"> <TR> <TD colspan=7 class="tr0 td392"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">146 </SPAN>Bilaga 2, Utbildning och FoU</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td126"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td196"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td288"><SPAN class="p344 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td393"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td394"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td96"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td144"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td278"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td193"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td154"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td165"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td270"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr1 td166"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td395"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=13 class="tr41 td396"><SPAN class="p250 ft20">Tabell 5 Översikt över mottagare, inriktning och statliga finansiärer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td179"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td394"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td96"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td144"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td278"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td193"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td154"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td165"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td194"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td190"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr27 td166"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td97"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td397"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td398"><SPAN class="p250 ft25">LAND</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td399"><SPAN class="p193 ft29">MOTTAGARE</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td226"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td400"><SPAN class="p193 ft29">FINANSIÄRER</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td194"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td401"><SPAN class="p85 ft29">INRIKTNING/PROGRAM</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td402"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td403"><SPAN class="p250 ft29">Sverige</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td275"><SPAN class="p193 ft29">Universitet</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td404"><SPAN class="p193 ft29">KFB, NUTEK</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td80"><SPAN class="p85 ft29">KFB,</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr12 td373"><SPAN class="p15 ft29">program augusti</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td179"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td402"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td403"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td229"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td156"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td405"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td240"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td402"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td403"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td275"><SPAN class="p193 ft29">Kunskapsföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td405"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td80"><SPAN class="p85 ft29">1998,</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td373"><SPAN class="p85 ft29">Miljö och säkerhet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td179"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td397"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td398"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td144"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td278"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td226"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td154"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td406"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td194"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td190"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td261"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td407"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td190"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td395"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td225"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td179"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td402"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td403"><SPAN class="p250 ft108">Norge</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr28 td275"><SPAN class="p193 ft108">NTNU/Marintek</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td229"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr28 td404"><SPAN class="p193 ft108">Research</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td240"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 rowspan=2 class="tr12 td408"><SPAN class="p85 ft29">MARITIM, LOGITRANS,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td179"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td402"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td403"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td275"><SPAN class="p193 ft109">NHH/SIÖS, DNV</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td229"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td404"><SPAN class="p193 ft109">Council, EU</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td240"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td179"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td402"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td403"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td229"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td240"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 rowspan=2 class="tr10 td408"><SPAN class="p85 ft29">NIN, SSS, Logistik</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td179"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td402"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td403"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr10 td352"><SPAN class="p193 ft29">TÖI, Kunskapsföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td156"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td405"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td240"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td179"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td402"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td403"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td156"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td405"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td240"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td196"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td187"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td183"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td196"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td409"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td228"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td179"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td397"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td398"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td144"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td278"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td226"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td154"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td406"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td194"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td190"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr36 td166"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr36 td410"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td397"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td398"><SPAN class="p250 ft29">Danmark</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td399"><SPAN class="p193 ft29">DMI, ISH</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td226"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td400"><SPAN class="p193 ft29">Näringsdep.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td194"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td401"><SPAN class="p85 ft29">Inget statligt program</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td179"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td402"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td403"><SPAN class="p250 ft108">Finland</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr28 td352"><SPAN class="p193 ft108">SUF,Kunskapsföretag</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr28 td404"><SPAN class="p193 ft108">Departement EU</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td240"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr28 td164"><SPAN class="p85 ft108">Säkerhet ,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr28 td411"><SPAN class="p15 ft108">Intermodala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td402"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td403"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td280"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td405"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td408"><SPAN class="p85 ft29">transporter, Vintersjöfart,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td397"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td398"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td144"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td278"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td226"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td154"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td406"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td194"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td401"><SPAN class="p85 ft29">Inland vattenvägar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td402"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td403"><SPAN class="p250 ft29">Island</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td275"><SPAN class="p193 ft29">Kunskapsföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td404"><SPAN class="p193 ft29">Sjöfartsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 rowspan=2 class="tr12 td408"><SPAN class="p85 ft29">Sjöfartsverket, Säkerhet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td179"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td402"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td403"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td147"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td280"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td229"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td156"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td405"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td240"><SPAN class="p15 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td402"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td403"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td280"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td405"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td408"><SPAN class="p85 ft29">och informationssystem –</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td402"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td403"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td147"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td280"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td229"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td156"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td405"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td408"><SPAN class="p85 ft29">meteorologi</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td179"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td397"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td398"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td144"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td278"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td226"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td154"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td406"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td194"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td190"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td261"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td407"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td190"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td395"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td225"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td179"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td402"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr29 td412"><SPAN class="p250 ft95">Källa Nordisk Transport Forsknings årskonferens 1998</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td196"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td187"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td183"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td196"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td409"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td228"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td179"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td402"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr27 td413"><SPAN class="p250 ft96">KFB = Kommunikationsforskningsberedningen</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td126"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td240"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td196"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td187"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td183"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td196"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td409"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td228"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td179"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td402"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr27 td414"><SPAN class="p250 ft96">NHH= Norges Handelshögskola</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td156"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td126"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td240"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td196"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td187"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td183"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td196"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td409"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td228"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td179"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td402"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr28 td414"><SPAN class="p250 ft93">DNV = Det Norske Veritas</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td26"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td156"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td126"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td240"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td196"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td187"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td183"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td196"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td409"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td228"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td179"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td402"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr27 td414"><SPAN class="p250 ft96">DMI = Danish Maritime Institute</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td26"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td156"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td126"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td240"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td196"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td187"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td183"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td196"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td409"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td228"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td179"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td402"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr33 td415"><SPAN class="p250 ft109">SUF = Sjöfartsbranschens Utbildnings- och Forskningscentral</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td183"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td196"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td409"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td228"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td402"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=13 class="tr10 td416"><SPAN class="p250 ft29">NTNU/Marintek = Norges Tekniske Naturvitenskapelige Univ. /Fak for Marinte.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td179"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td402"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr33 td413"><SPAN class="p250 ft109">TÖI = Transport Ökonomisk Institutt</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td126"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td240"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td196"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td187"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td183"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td196"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td409"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td228"><SPAN class="p15 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td397"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr8 td89"><SPAN class="p250 ft29">ISH = Instituttet for Skibsog Havteknik</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td165"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td194"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td190"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td261"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td407"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td190"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td395"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td225"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td179"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td397"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td96"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td144"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td278"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td193"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td154"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td165"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td194"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td190"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td261"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td407"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td190"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td395"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr50 td225"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td4"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr17 td414"><SPAN class="p250 ft8">Tabell 6 FoU – Inriktning</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td26"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td156"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td126"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td196"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td187"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td183"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td196"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td409"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td178"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td179"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td394"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td417"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td278"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td114"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td418"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td190"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td311"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td190"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td97"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td402"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td419"><SPAN class="p361 ft25">INRIKTNING</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td420"><SPAN class="p237 ft29">SVERIGE</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td421"><SPAN class="p237 ft29">NORGE</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td256"><SPAN class="p237 ft29">FINLAND</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td422"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td313"><SPAN class="p193 ft29">ISLAND</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td422"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td423"><SPAN class="p237 ft29">DANMARK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td179"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td397"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td96"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td424"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td388"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr39 td425"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td165"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td194"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td426"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr39 td311"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td426"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td395"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td225"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td402"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td92"><SPAN class="p361 ft5">Shipping</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td427"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td420"><SPAN class="p237 ft5">50%</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td421"><SPAN class="p237 ft5">50%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td126"><SPAN class="p237 ft5">25%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td422"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td313"><SPAN class="p193 ft5">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td422"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td409"><SPAN class="p237 ft5">35%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td228"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td179"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td397"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr39 td428"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td388"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr39 td425"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td165"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td194"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td426"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr39 td311"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td426"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td395"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td225"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td402"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td419"><SPAN class="p361 ft5">Miljö/säkerhet</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td420"><SPAN class="p237 ft5">40%</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td421"><SPAN class="p237 ft5">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td126"><SPAN class="p237 ft5">25%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td422"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td313"><SPAN class="p193 ft5">70%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td422"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td409"><SPAN class="p237 ft5">30%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td228"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td179"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td397"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td96"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td424"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td388"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr39 td425"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td165"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td194"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td426"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr39 td311"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td426"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td395"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td225"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td402"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td92"><SPAN class="p361 ft5">Logistik</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td427"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td420"><SPAN class="p237 ft5">5%</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td421"><SPAN class="p237 ft5">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td126"><SPAN class="p237 ft5">25%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td422"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td313"><SPAN class="p193 ft5">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td422"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td409"><SPAN class="p237 ft5">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td228"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td179"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td397"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td428"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td388"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td425"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td165"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td426"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td311"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td426"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td395"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td225"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td402"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td419"><SPAN class="p361 ft5">Infrastruktur</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td420"><SPAN class="p237 ft5">5%</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td421"><SPAN class="p237 ft5">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td126"><SPAN class="p237 ft5">25%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td422"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td313"><SPAN class="p193 ft5">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td422"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td409"><SPAN class="p237 ft5">5%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td228"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td179"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td397"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td96"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td424"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td388"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr39 td425"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td165"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td194"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td426"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr39 td311"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td426"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td395"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td225"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td402"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td92"><SPAN class="p361 ft5">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td427"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td420"><SPAN class="p237 ft5">100%</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td421"><SPAN class="p237 ft5">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td126"><SPAN class="p237 ft5">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td422"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td313"><SPAN class="p193 ft5">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td422"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td409"><SPAN class="p237 ft5">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td228"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td179"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td397"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td428"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td388"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td425"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td165"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td426"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td261"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td407"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td426"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td395"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td225"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td179"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td402"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td419"><SPAN class="p361 ft5">Total budget</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td420"><SPAN class="p237 ft5"><NOBR>20-25</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td421"><SPAN class="p237 ft5"><NOBR>45-50</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr20 td126"><SPAN class="p237 ft5"><NOBR>12-18</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr20 td240"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td422"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td187"><SPAN class="p193 ft5"><NOBR>3-4</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr20 td183"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td422"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td409"><SPAN class="p237 ft5"><NOBR>30-35</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr20 td228"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td179"><SPAN class="p15 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td397"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr35 td428"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td388"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr35 td425"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr35 td418"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td426"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td261"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td407"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td426"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td395"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td225"><SPAN class="p15 ft132">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td179"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td397"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr29 td417"><SPAN class="p361 ft174">Källa Nordisk Transport</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td278"><SPAN class="p209 ft95">Forsknings</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr29 td153"><SPAN class="p15 ft95">årskonferens 1998</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td190"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td261"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td407"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td190"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td395"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td225"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td179"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td397"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td96"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td144"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td278"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td193"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td154"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td165"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td194"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td190"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td261"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td407"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td190"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td395"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td225"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_165"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129165x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td327"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td328"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 2, Utbildning och FoU <SPAN class="ft19">147</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td329"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p492 ft7">I Budgeten för Sverige är inräknat ca 13 miljoner som utgörs av Sjöfartsverkets interna FoU. Exkluderas denna för bättre jämförbarhet med de övriga länderna, omfattar statligt och EU finansierad FoU inom sjöfart <NOBR>7-12</NOBR> miljoner per år.</P> <P class="p192 ft8">Tabell 7 FoU – Fördelning av finansiering</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"> <TR> <TD class="tr5 td369"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td429"><SPAN class="p237 ft29">SVERIGE</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td430"><SPAN class="p250 ft29">NORGE</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td385"><SPAN class="p237 ft29">FINLAND</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td431"><SPAN class="p193 ft29">ISLAND</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td432"><SPAN class="p237 ft29">DANMARK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td372"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td433"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td434"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td388"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td435"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td309"><SPAN class="p15 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td375"><SPAN class="p237 ft107">Industri och</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td436"><SPAN class="p237 ft107">50%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td437"><SPAN class="p250 ft107">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td420"><SPAN class="p237 ft107">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td438"><SPAN class="p193 ft107">-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td312"><SPAN class="p237 ft107">10%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td372"><SPAN class="p237 ft5">Sjöfartsverk</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td433"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td434"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td388"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td435"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td309"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td372"><SPAN class="p237 ft5">Stat</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td433"><SPAN class="p237 ft5">30%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td434"><SPAN class="p250 ft5">65%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td388"><SPAN class="p237 ft5">50%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td435"><SPAN class="p193 ft5">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td309"><SPAN class="p237 ft5">60%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td372"><SPAN class="p237 ft5">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td433"><SPAN class="p237 ft5">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td434"><SPAN class="p250 ft5">15%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td388"><SPAN class="p237 ft5">15%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td435"><SPAN class="p193 ft5">-</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td309"><SPAN class="p237 ft5">30%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td372"><SPAN class="p237 ft5">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td433"><SPAN class="p237 ft5">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td434"><SPAN class="p250 ft5">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td388"><SPAN class="p237 ft5">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td435"><SPAN class="p193 ft5">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td309"><SPAN class="p237 ft5">100%</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft29">Källa Nordisk Transport Forsknings årskonferens 1998</P> <P class="p407 ft29">Sjöfartsverkets FoU i Sverige ingår i industri.</P> <P class="p493 ft7">Fördelningen av medel i Norge reflekterar t.ex. att de norska insttutionerna ofta är knutna till universitet. I Sverige kan t.ex. SSPA betraktas som universitetsrelaterad eller som ett insttut/kunskapsföretag. Ett annat exempel är Sjöfartens Analys Institut vars samlade verksamhet omsätter drygt 4 miljoner kronor och där Sjöfartsverket är en betydande finansiär och uppdragsgivare.</P> <P class="p446 ft7">Sjöfartsbranschens Utbildnings- och Forskningscentral (SUF) vid Åbo Universitet är en fristående 30 år gammal institution som omsätter ca 12 miljoner sek per år och som finansieras av universiteten med 12 procent och resterande via uppdrag. SUF utbildar årligen ca 2 000 personer i ett brett utbildningsprogram. SUF deltar för närvarande i 8 olika <NOBR>EU-projekt.</NOBR></P> <P class="p494 ft8">Tabell 8 FoU – Fördelning av medel</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"> <TR> <TD class="tr17 td439"><SPAN class="p237 ft5">INRIKTNING</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td440"><SPAN class="p237 ft29">SVERIGE</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td441"><SPAN class="p237 ft29">NORGE</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td440"><SPAN class="p237 ft29">FINLAND</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td442"><SPAN class="p237 ft29">ISLAND</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td443"><SPAN class="p237 ft29">DANMARK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td444"><SPAN class="p237 ft5">Universitet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td388"><SPAN class="p237 ft5">55%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td435"><SPAN class="p237 ft5">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td388"><SPAN class="p237 ft5">35%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td445"><SPAN class="p237 ft5">30%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td309"><SPAN class="p237 ft5">10%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td444"><SPAN class="p237 ft5">Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td388"><SPAN class="p237 ft5">-</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td435"><SPAN class="p237 ft5">80%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td388"><SPAN class="p237 ft5">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td445"><SPAN class="p237 ft5">-</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td309"><SPAN class="p237 ft5">70%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td444"><SPAN class="p237 ft5">Kunskapsföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td388"><SPAN class="p237 ft5">45%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td435"><SPAN class="p237 ft5">-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td388"><SPAN class="p237 ft5">45%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td445"><SPAN class="p237 ft5">70%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td309"><SPAN class="p237 ft5">20%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td444"><SPAN class="p237 ft5">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td388"><SPAN class="p237 ft5">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td435"><SPAN class="p237 ft5">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td388"><SPAN class="p237 ft5">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td445"><SPAN class="p237 ft5">100%</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td309"><SPAN class="p237 ft5">100%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td446"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td420"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td438"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td420"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td447"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td312"><SPAN class="p15 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft29">Källa: Nordisk Transport Forsknings årskonferens 1998</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">148 </SPAN>Bilaga 2, Utbildning och FoU</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p475 ft7">Trots de brister som finns i definitioner kan man ändå konstatera att universiteten får en betydande andel av forskningsmedlen i framföallt Sverige.</P> <P class="p167 ft12"><SPAN class="ft12">2.3</SPAN><SPAN class="ft172">Sverige</SPAN></P> <P class="p495 ft7">Med förlusten av varvsindustrin har sjöfartsforskningen och produktutvecklingen i Sverige hamnat kraftigt på efterkälken. Framföallt har de utvecklingsprojekt (s.k. tillämpad forskning) som varven drev tillsammans med rederierna, hamnarna och kunskapsföretagen nästan helt försvunnit. Kvar blev en mycket begränsad verksamhet som finansieras av NUTEK.</P> <P class="p496 ft7">Näringens inverkan på forskningen i Sverige upphörde följaktligen i stort med varvens nedläggning och i takt med att rederierna skar ner sina tekniska avdelningar. Detta förhållande, tillsammans med att det i Sverige finns en tradition att koppla forskningen till universteten och deras utbildning, har skapat en allvarlig brist i kommunikationen mellan näringen och universiteten. Forskningen i övriga nordiska länder är väsentligt mer tillämpad och involverar olika institut och kunskapsföretag. Utvecklingen i de övriga nordiska länderna har därför gått i rakt motsatt riktning jämfört med i Sverige.</P> <P class="p497 ft175">3</P> <P class="p56 ft7">Den svenska statens engagemang i transportforskning 1997 var enligt Forskningspropositionen:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p15 ft176">o</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td129"><SPAN class="p15 ft5">KFB<SPAN class="ft36">4</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td93"><SPAN class="p63 ft5">173 miljoner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td105"><SPAN class="p15 ft176">o</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td129"><SPAN class="p15 ft5">Banverket</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td93"><SPAN class="p63 ft5">100 miljoner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p15 ft176">o</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p15 ft5">Vägverket</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p63 ft5">200 miljoner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p15 ft176">o</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p15 ft5">Sjöfartsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td93"><SPAN class="p63 ft5">0 miljoner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p15 ft176">o</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p15 ft5">Luftfartsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p63 ft5">0 miljoner</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft25"><SPAN class="ft26">3</SPAN><SPAN class="ft89">Bilaga Ny Kurs i trafikpolitiken, SOU 1997:35, sid 227</SPAN></P> <P class="p151 ft25"><SPAN class="ft26">4</SPAN><SPAN class="ft89">KommunikationsForskningsBeredningen</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_167"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td327"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td328"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 2, Utbildning och FoU <SPAN class="ft19">149</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td329"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p498 ft5">Vad gäller Banverkets och Vägverkets <NOBR>FoU-budget</NOBR> bör uppmärksammas att en betydande del går till verksamhetsnära utvecklingsarbete. Uppskattningsvis går ca hälften av <NOBR>FoU-budgeten</NOBR> till samhälsmotiverad och kompetenshöjande forskning vid högskolor och forskningsinstitut.</P> <P class="p499 ft7">Sjöfartsverket är i princip helt avgiftsfinansierat och 1997 uppgick FoU utgifterna till ca 13 miljoner kronor. Medlen användes i uhvudsak till de nya isbrytarna och avgasreningsprojekt d.v.s interna projekt.</P> <P class="p477 ft7">KFB finansierade 1997 sjöfartsforskning för 3,2 miljoner med tyngdpunkt på säkerhet. NUTEK är huvudfinansiär av det Skeppstekniska programmet, som delvis är en utbildningsforskning, med en budget på 2,5 miljoner kronor, varav 60 procent kommer från näringen. Den totala statliga finansieringen av sjöfartsrelaterad forskning har därför legat kring <NOBR>5-6</NOBR> miljoner per år med huvudsaklig inriktning på "utbildningsforskning" och teknik. Ekonomisk och samhällsorienterad forskning har i princip saknats helt.</P> <P class="p500 ft177">5</P> <P class="p453 ft7">Omfattande frågeenkäter och analyser i Sverige visar tydligt att dagens svenska forskning inte kommer de mindre och medelstora företagen tillgodo. Förhållandena för de större teknikorienterade svenska sjöfartsföretagen skiljer sig dock. Attityden i rederinäringen är negativ till den s.k. utbildningsrelaterade forskningen. Däremot efterfrågas en väsentligt mer pragmatisk och näringsrelaterad utbildning.</P> <P class="p453 ft7">Det finns en inbyggd konflikt mellan den mer akademiska och tubildningsrelaterade forskningen och den väsentligt mer kortsiktiga och kommersiellt orienterade tillämpade forskningen som bedrivs av institut och kunskapsföretag. Det märks speciellt i Norge där det pågår en kontinuerlig och bred debatt om inriktningen och fördelningen av forskningsmedlen. Debatten är ett positivt tecken i sig och saknas i Sverige.</P> <P class="p159 ft25"><SPAN class="ft37">5 </SPAN>Källa: Öresundsregionen som framtida Europeiskt maritimt center</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">150 </SPAN>Bilaga 2, Utbildning och FoU</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p501 ft7">Av rederienkäten, som genomförts i anslutning till föreliggande rapport, framgick att 15 personer var engagerade i FoU och att rederierna investerade drygt 4 miljoner i egen FoU och köpte externt för 2 miljarder. Av den totala omsättningen på ca 24 miljoner för de 35 rederier som svarade gick endast 0,03 % till FoU. Trots den mycket låga FoU satsningen svarade 19 av rederierna att betydelsen av FoU för konkurrenskraften är stor/mellan.</P> <P class="p502 ft7">I KFBs nya forskningsprogram, augusti 1998 för sjötransporter har detta förhållande uppmärksammats. FoU ges där en bredare defintion enligt det synsätt som råder inom EU och i enlighet med förslagen i den senaste sjöfartspolitiska utredningen 1995. Sjöfartsprogrammet har inte tilldelats specificerade medel utan finansieringen sker inom KFBs övriga program.</P> <P class="p464 ft7">Bristen på ett specifikt nationellt forskningsprogram med tonvikt på tillämpad forskning i samarbete med näringen är ett mycket allvarligt hot mot näringens långsiktiga konkurrenskraft.</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td327"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td328"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 2, Utbildning och FoU <SPAN class="ft19">151</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td329"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft11">3 Kunskapshöjande åtgärder</P> <P class="p439 ft7">Sjöfartsnäringen som näring har marginaliserats kraftigt men inte desto mindre är den av stor strategisk vikt för Sverige. För att garantera näringen en ur konkurrenssynpunkt adekvat utbildning och FoU verksamhet krävs därför fokusering på dessa frågor.</P> <P class="p461 ft7">Eftersom näringen i hög grad rekryterar sin management bland sjöbefälen är det också väsentligt att denna utbildning kan integreras med högskolornas utbildning och FoU inom dessa områden. Vidare är det ett absolut krav att både utbildningsforskning relaterat till högskolorna och s.k. tillämpad forskning baserat på främst kunskapsföretagen kommer igång under ett sammanhållet nationellt program.</P> <P class="p503 ft7">I dag finns inget entydig och totalt sektoransvar för sjöfarten, en nationell matrisorganisation, vilket leder till att sjöfartsnäringens speciella kompetensbehov inte kommer att kunna garanteras och att konkurrenskraften på sikt försämras ytterligare.</P> <P class="p166 ft82">Utbildning</P> <P class="p504 ft7">Det är ett mycket begränsat antal elever som behöver utbildas för den svenska sjöfartsnäringen sett i relation till den totala gymnasie- och högskoleverksamheten i landet. Antalet elever i all sjöfartsrelterad utbildning i gymnasie- och sjöbefälsprogrammen samt i högskolan i övrigt kan uppskattas till ca 1500. De sjöfartsrelaterade utbildningarna hamnar därför lätt i skymundan.</P> <P class="p505 ft7">Detta är ett allvarligt förhållande eftersom <NOBR>STCW-konventionen</NOBR> ställer krav på anpassning av utbildningen till de internationella ebhörighetskraven och att de internationella sjöfarsmarknaderna stäl-</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">152 </SPAN>Bilaga 2, Utbildning och FoU</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p506 ft7">ler unika krav på utbildningen utöver de rent behörighetsmässiga kraven.</P> <P class="p476 ft7"><NOBR>Management-,</NOBR> <NOBR>ekonomisk-,</NOBR> <NOBR>finansiell-,</NOBR> <NOBR>teknisk-,</NOBR> och logistikkompetens relaterat till sjöfartsnäringen kommer att krävas i allt större omfattning samtidigt som utbildningen måste uppfylla en hög grad av högskolemässighet.</P> <P class="p507 ft7">För att långsiktigt kunna stärka näringens konkurrenskraft krävs betydande kunskapshöjande åtgärder. Både Högskoleverket och Erik Nordström har i sina utredningar givit exempel på kompetenshöjande årgärder och förändringar i organisation och ansvar, förslag som tillsammans med utredningens egna analyser ligger till grund för följande sammanställning.</P> <P class="p485 ft7">För sjöfartsutbildningar är det också av största vikt att en nära kontakt med branschens företrädare upprätthålls. Dessutom medför de internationella reglerna betydande ansvar för näringen att medverka i tillämpade utbildningsmoment.</P> <P class="p508 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Upprätta en fond som administreras av Sveriges Redareförening och som finansieras av föreningens medlemmar för att bekosta lönekostnaden under utbildningstden.</SPAN></P> <P class="p509 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Höj kvaliteten och statusen på gymnasieskolans energiprogram så att sjöbefäl kan rekryteras därifrån.</SPAN></P> <P class="p510 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Utveckla antagningsrutiner (information, lämplighetstester mm) för att öka rekrytering av studenter med förmåga och motivation att genomföra studieprogrammen och sedermera aktivt verka inom sjöbefälsyrken och kringliggande näringar.</SPAN></P> <P class="p511 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Öka andelen kvinnor i utbildningsprogrammen.</SPAN></P> <P class="p510 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Kvalitetssystem och utrustning: Arbeta med kopplingar till hela högskolans kvalitetssystem och till fartygens kvalitetssystem samt </SPAN><NOBR>STCW-95,</NOBR> varvid särskilt kurs- och utbildningsplaner utformas så att den internationella konventionens krav tydliggörs. Fullfölj anpassning av utrustning till kraven i <NOBR>STCW-95</NOBR> samt gemensamt utnyttjande av utbildningsinvesteringar. Utveckla samarbeten med Marinen och Kustbevakningen.</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td327"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td328"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 2, Utbildning och FoU <SPAN class="ft19">153</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td329"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p175 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Utveckla lärarfortbildningen:</SPAN></P> <P class="p512 ft7"><NOBR>-ämneskompetens</NOBR> via forsknings- och utvecklingsprojekt, <NOBR>-pedagogisk</NOBR> kompetens via kurser och seminarier, <NOBR>-yrkeskompetens</NOBR> via tjänstgöring i yrkesbefattning, <NOBR>-stödja</NOBR> forskningsanknytning,</P> <P class="p185 ft5"><NOBR>-yrkespraktik</NOBR> via tjänst ombord,</P> <P class="p185 ft5"><NOBR>-samverkan</NOBR> med övriga nordiska sjöbefälsskolor och Marinen.</P> <P class="p513 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Fartygsförlagd utbildning: Utveckla intern organisation för egnomförande av tillämpad utbildning (fartygsförlagd utbildning mm). Öka antalet platser för fartygsförlagd utbildning och ge möjlighet till godkänd praktiktjänst för sjöbefälsstudenter på fartyg av andra nationaliteter än svensk samt på Marinens och Kustbevakningens fartyg.</SPAN></P> <P class="p514 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Sammanför samverkande utbildningsmoment till större studieområden, motsvarande huvudämnen inom andra högskoleutbildningar. Öka omfattningen av utbildningsmoment som är gemensamma för nautisk och maskinteknisk utbildning.</SPAN></P> <P class="p515 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Internationalisera utbildningen genom:</SPAN></P> <P class="p185 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft86">Internationella utbytesprogram för lärare och studenter,</SPAN></P> <P class="p185 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft86">Praktikplatser på fartyg med engelskspråkiga handledare,</SPAN></P> <P class="p185 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft86">Utländska gästlärare,</SPAN></P> <P class="p185 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft86">Ökad andel engelskspråkig kurslitteratur.</SPAN></P> <P class="p516 ft5"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft86">Utländska studenter</SPAN></P> <P class="p517 ft7"><SPAN class="ft5">-</SPAN><SPAN class="ft87">Utveckla forskningsprojekt i samverkan med andra institutioner.</SPAN></P> <P class="p510 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Förstärk ledarskapsutbildningen inom utbildningsprogrammen. Ledarskapsutbildning förekommer i liten omfattning och bör göras tydlig genom betoning i kursplaner och undervisning.</SPAN></P> <P class="p518 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Utveckla studieformer för ökad högskolemässighet bl.a genom studenternas självständiga studiemoment (projektarbeten, examensarbeten etc.).</SPAN></P> <P class="p519 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Sjöfartsrelaterad högskoleutbildning inom ekonomi, juridik, teknik mm bedrivs på olika Universitet och högskolor. Denna bör koordineras.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_172"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">154 </SPAN>Bilaga 2, Utbildning och FoU</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft82">Forskning och utveckling</P> <P class="p520 ft7">I Norge satsas enbart inom tillämpad forskning med främst teknisk inriktning 50 miljoner per år. Därtill kommer betydande insatser av näringen. Dessa program har varit av stor betydelse inte minst för förmågan att kunna tillgodogöra sig EU´s sjöfartsprogram.</P> <P class="p521 ft7">I Finland har Utbildningscentralen som finansieras med <NOBR>10-15</NOBR> % av medel från universiteten och resten genom uppdrag och utbildning genom samarbete med dessa och näringen kunna ta del av 8 av 54 av EU´s sjöfartsprojekt inom 4:e ramprogrammet.</P> <P class="p522 ft7">I Danmark har Sjöfartsstyrelsen tagit initiativet till ett utvecklingscenter i samarbete mellan Köpenhamn och Skåne.</P> <P class="p476 ft7">Fokusering och insatserna i de viktigaste konkurrentländerna inom tillämpad forskning är följaktligen väsentligt större än i Sverige.</P> <P class="p523 ft7">Under Nordisk Transport Forsknings årskonferens på Island i augsti 1998 framkom ett intresse för ett större FoU samarbete mellan de nordiska länderna i framtiden.</P> <P class="p507 ft7">Utvecklingen inom östersjöområdet har också lett till ett växande samarbete mellan institut i regionen inom tillämpad forskning. xE- empel på detta är Utbildningscentralen i Åbo som i allt större mofattning engagerar sig i sådant samarbete.</P> <P class="p524 ft7">För att kompensera den brist som uppstått med nedläggningen av varven och för att näringen skall kunna tillgodogöra sig ett växande internationellt samarbete inom sjöfartsrelaterad tillämpad forskning bör i tillägg till KFB´s nuvarande insatser och sjöfartsforskningprogram ett nationellt program för tillämpad forskning på 25 miljoner SEK per år skapas som finansieras av staten med 50 procent och näringen med 50 %:</P> <P class="p39 ft7">Programmet bör ha följande inriktning för att stärka konkurrenskraften i näringen:</P> <P class="p511 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Maritim teknologi (bas för innovation).</SPAN></P> <P class="p87 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Säkerhet och miljö (för att möta ökade framtida krav).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td327"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td328"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 2, Utbildning och FoU <SPAN class="ft19">155</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td329"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p525 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Logistik, värdeskapning i den totala transportkedjan (närmare integration med lastägare).</SPAN></P> <P class="p526 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Global operation och ledning (öka förståelsen för problem med styrning av global verksamhet).</SPAN></P> <P class="p527 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Marknadsdynamik och kundrelationer (bättre förståelse för marknader, förbättrad förmåga till marknadsföring).</SPAN></P> <P class="p528 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Maritim kompetens som industriell drivkraft (bättre förståelse för den betydelse spridning av kunskap har för hela näringen).</SPAN></P> <P class="p511 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">IT appliceringar inom sjöfarten.</SPAN></P> <P class="p166 ft82">Sektoransvar för Sjöfartsverket avseende utbildning och FoU</P> <P class="p448 ft7">För att kunna skapa en fokusering på sjöfartens närings- och konkurrensförhållanden både kostnadssamt kompetensmässigt bör de sektorsansvar som i dag ligger på Sjöfartsverket utvecklas. Regringen bör ta initiativ till att förtydliga ett sådant nationellt sektorsansvar för utbildning och FoU inom sjöfartssektorn omfattande:</P> <P class="p515 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Planering av utbildningsprogram.</SPAN></P> <P class="p60 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Samordning av kursmoment enligt behörighetskrav.</SPAN></P> <P class="p529 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Fördelning av platser för fartygs- och verkstadsförlagd utbildning samt handledarutbildning.</SPAN></P> <P class="p530 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Harmonisering av sjöbefälsskolornas utbildningsplaner, antagningsnormer, kompetenskrav för lärare och kunskapskrav för elever.</SPAN></P> <P class="p531 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Fortbildning av sjöbefäl och vidareutbildning av sjöfolk med lägre behörigheter.</SPAN></P> <P class="p60 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Dimensionering av utbildningarnas antagning.</SPAN></P> <P class="p27 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Formalisera ett utökat samarbete med World Maritime University.</SPAN></P> <P class="p532 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Utreda förutsättningarna att etablera ett för all sjöutbildning gemensamt säkerhetscentrum, dit den nu i skilda former och på olika platser bedrivna säkerhetsutbildningen kan samlas.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_174"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">156 </SPAN>Bilaga 2, Utbildning och FoU</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p533 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Undersöka förutsättningarna för ett nordiskt, eller svenskt, avancerat simulatorcentrum för internatsundervisning och med särskilt utbildade lärare (enklare simulatorutrustning bör fortfarande finnas på de enskilda läroanstalterna, så att sådan träning kan varvas med teoretiska studier).</SPAN></P> <P class="p534 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Fördela och administrera ett nationellt program för tillämpad forskning i samråd med KFB, NUTEK och näringen.</SPAN></P> <P class="p60 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Aktivt medverka i ansökningar i EUs ramprogram.</SPAN></P> <P class="p60 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Eventuell finansiering av tekniska riskprojekt.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td448"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td449"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 3, Finansiering <SPAN class="ft19">157</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p535 ft171"><SPAN class="ft170">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft170">3</SPAN></P> <P class="p536 ft171"><SPAN class="ft170">F</SPAN>INANSIERING</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">158 </SPAN>Bilaga 3, Finansiering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td450"><SPAN class="p15 ft22">1 INLEDNING....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td103"><SPAN class="p63 ft22">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td450"><SPAN class="p15 ft22">2 KAPITALMARKNADEN ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td103"><SPAN class="p63 ft22">160</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p15 ft24">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td451"><SPAN class="p361 ft24">Lånekapitalmarknaden ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p63 ft24">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p15 ft24">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td451"><SPAN class="p361 ft24">Rating...............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p63 ft24">162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p15 ft24">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td451"><SPAN class="p361 ft24">Riskkapitalmarknaden ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p63 ft24">162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p15 ft24">2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td451"><SPAN class="p361 ft24">Anskaffning av kapital - nya möjligheter .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p63 ft24">164</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td450"><SPAN class="p15 ft22">3 FINANSIERING AV DE SVENSKA REDERIERNA...</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td103"><SPAN class="p63 ft22">166</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td73"><SPAN class="p15 ft24">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td451"><SPAN class="p361 ft24">Partrederier .....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p63 ft24">166</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p15 ft24">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td451"><SPAN class="p361 ft24">Skeppshypotekskassan.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p63 ft24">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p15 ft24">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td451"><SPAN class="p361 ft24">Befintliga avskrivningsregler ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p63 ft24">170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p15 ft24">3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td451"><SPAN class="p361 ft24">Kompletterande regler för beskattning ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p63 ft24">172</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td450"><SPAN class="p15 ft22">4 SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER.........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td103"><SPAN class="p64 ft22">176</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr51 td450"><SPAN class="p15 ft12">Tabellförteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr51 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td450"><SPAN class="p15 ft19">Tabell 9: Registrerade partrederier, år................................. ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td103"><SPAN class="p63 ft5">166</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td450"><SPAN class="p15 ft5">Tabell 10: Skeppshypotekskassans utlåning, 000 000 kr.................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td103"><SPAN class="p63 ft5">169</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td448"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td449"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 3, Finansiering <SPAN class="ft19">159</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft11">1 Inledning</P> <P class="p537 ft5">En viktig och generell karakteristik för rederiverksamhet är att:</P> <P class="p58 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">den är relativt kapitalintensiv,</SPAN></P> <P class="p27 ft7"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft180">anläggningarna, fartygen, omsätts på en likvid andrahandsmarknad,</SPAN></P> <P class="p27 ft7"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft180">fraktpriserna och fartygspriserna såväl för nybyggtsom andrahandstonnage, fluktuerar kraftigt.</SPAN></P> <P class="p457 ft5">En hög andel egenfinansiering och riskspridning blir nyckelfaktorer för att kunna uppnå en långsiktig överlevnadsförmåga. Aktörerna behöver ha gedigen kunskap om hur de skall agera på finansmarknaden för att söka både passivt och aktivt kapital. Kapitalmarknden har under de senaste 10 till 15 åren genomgått stora förändringar.</P> <P class="p538 ft7">Utvecklingstakten inom analysmetodik och för de produkter som i dag används av kapitalmarknadens aktörer kan kopplas till den snabba utvecklingen inom informations- och dataområdet. Det har blivit viktigare för rederinäringen att förstå vad detta innebär och anpassa sin verksamhet till dessa förändringar för att långsiktigt säkerställa tillgången på låne- och riskkapital.</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">160 </SPAN>Bilaga 3, Finansiering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft11">2 Kapitalmarknaden</P> <P class="p439 ft7">Nedan görs en kort presentation av kapitalmarknaden, uppdelad i lånekapitalmarknaden och riskkapitalmarknaden, med fokus lagd på de förändringar som har varit relevanta för sjöfartsnäringen. I anlysen och beskrivningen av kapitalmarknaden har AGL Structured Finance i Stockholm lämnat betydande bidrag.</P> <P class="p524 ft7">Kapital har blivit mer lättrörligt i takt med att marknaderna avreglrats, informationsflödet ökat, spararnas beteende förändrats och konkurrensen om kapitalet hårdnat. Utvecklingen har drivits dels av mellanhänder på marknaden (mäklare, handlare, börser och informationssystem), dels av placerarna själva. Under senare år har det genom nya aktörer på marknaden uppkommit en uppsjö av nya sparformer som utgör alternativ till det allt mindre attraktiva banksparandet. Fondsparandet har ökat dramatiskt och konkurresen mellan fondbolagen är hård.</P> <P class="p539 ft5">En trend är att placeringsportföljerna tenderar att bli mer och mer tvådelade. Placerarna laborerar med en mix av cykliska aktier, konjunkturkänsliga placeringar med stor vinstpotential, och en ökande andel obligationer med mycket låg kreditrisk, dvs. de försker hitta rätt blandning av högriskaktier och lågriskobligationer.</P> <P class="p540 ft7">En effekt av detta är att alltmer kapital styrs över till de största börsaktierna, samt till de största och säkraste låneinstrumenten, med störst volym och störst omsättning i andrahandsmarknaden. Likvditeten är mycket viktig, dvs. möjligheten att kunna sälja snabbt utan att påverka priset. Därtill kommer att det internationella kapitalet idag är mycket lättrörligt, inte minst de amerikanska pensionfonderna.</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td448"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td449"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 3, Finansiering <SPAN class="ft19">161</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft12"><SPAN class="ft12">2.1</SPAN><SPAN class="ft172">Lånekapitalmarknaden</SPAN></P> <P class="p541 ft7">Den internationella kreditmarknaden har under de senaste 10 åren genomgått stora förändringar. Bankernas traditionellt prioriterade ställning som utlånare har successivt undergrävts av en kombination av avregleringar och ökad konkurrens från nya nischaktörer.</P> <P class="p446 ft7">Tidigare har bankerna i de flesta marknader haft en oligopolstälning, vilken tillsammans med en bristfällig information om låntagarna lett till en prissättning på lånekapital som ofta baserats på tillgång och efterfrågan av kapital hos bankerna och endast i begränsad omfattning på verklig betalningsförmåga och kreditrisk hos låntagarna. Det har tillsammans med erfarenheter från bankkrisen lett till att bankernas långivare, både institutioner, företag och privatsparare har blivit mer försiktiga och ställer numer större krav på låntagarnas finansiella ställning.</P> <P class="p505 ft5">Konkurrensen om hushållens sparkapital har också bidragit till att tvinga de institutionella kapitalförvaltarna/placerarna att ändra sina placeringsbeslut. Detta ställer nya krav på mer och bättre information om både avkastning och risk, vilket ökar kravet på de bolag som önskar attrahera lånekapital direkt på kreditmarknaden.</P> <P class="p540 ft5">Placerarna kräver i allt högre grad förståelse för hur deras kapital används av låntagarna de vill ha "transparens" så att de själva skall kunna bedöma risken i sin placering. Det gäller inte minst när banken lånar upp pengar och lånar dessa vidare. Bankens långivare vill veta hur banken bedriver sin utlåning, vilket ställer större krav på kunskap och kommunikation generellt. Detta kan vara ett problem för mindre rederier vars verksamhet kräver relativt stora kapitalinsatser.</P> <P class="p542 ft7">De stora obligationsplacerarna har idag väl så goda redskap och kunskaper för att bedöma kreditrisk hos en låntagare som en bank har. Kravet på transparens och det faktum att direkt lån är billigare har lett till en utveckling där placerare i ökande omfattning lånar ut direkt till slutanvändare, utan inblandning av banker eller andra</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">162 </SPAN>Bilaga 3, Finansiering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p459 ft7">finansieringsinstitut. Denna utveckling kallas disintermediation, dvs. en eliminering av mellanhanden.</P> <P class="p468 ft7">Detta har inneburit att ett mycket stort antal nya "långivare" har tillkommit på kreditmarknaden, då institutioner och placerare kan agera långivare direkt till låntagare utan inblandning av vanliga banker. Avskaffandet av mellanhänder ger en mer effektiv prissätning av krediter eftersom konkurrensen har ökat.</P> <P class="p167 ft12"><SPAN class="ft12">2.2</SPAN><SPAN class="ft172">Rating</SPAN></P> <P class="p543 ft5">De internationella ratinginstituten, Standard & Poor's, Moody's, m.fl. har traditionellt haft stor betydelse på den internationella akpitalmarknaden men liten betydelse i Sverige, förutom när det gällt rating av staten och våra största banker. Detta har nu ändrats eftersom fler stora låntagare lånar mer och mer direkt av placerarna. Ratinginstitutens uppgift är att kreditbedöma lån. Deras uppdragsgivare är placerarna. Det går att jämföra ratinginstituten med bankernas kreditavdelningar. Ratinginstitutens metod för att kreditbdöma är global, vilket medför att alla placerarna, var de än befinner sig, kan relatera till ratingen och bedöma risken i en placering utifrån ratingen för ett specifikt lån.</P> <P class="p544 ft7">Ratinginstitutens makt har ökat, vilket är särskilt tydligt på lånekapitalmarknaden där bankerna blir mer och mer beroende av ratinginstituten synpunkter. Detta kan få till följd att, om ratinginstituten anser att rederinäringen har blivit mer riskfylld, detta omedelbart kommer att slå igenom på bankernas kreditgivning mot rederier.</P> <P class="p145 ft12"><SPAN class="ft12">2.3</SPAN><SPAN class="ft172">Riskkapitalmarknaden</SPAN></P> <P class="p489 ft7">Med riskkapital avses vanligen det egna kapitalet; det av ägarna tillskjutna kapitalet, balanserade vinstmedel och avsättningar av vinstmedel till beskattade och del av obeskattade reserver, för närvarande 72 procent. I aktiebolag är det aktiekapital och i partrederi-</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td448"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td449"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 3, Finansiering <SPAN class="ft19">163</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p501 ft5">er andelskapital. Ibland betecknas också lånekapital som riskkaptal, oftast avseende lån utan säkerhet eller bristande säkerhet. En avgränsning av denna senare typ av kapital från det egna kapitalet är att använda begreppet riskvilligt kapital som en samlingsterm för egna kapitalet och lån utan, eller med bristande, säkerhet. Begreppet riskkapital inskränks till eget- och mellankapital. Med mellankapital avses förlagslån, konvertibla förlagslån och skuldebrev med option att teckna aktier. Ett mer formellt sätt att beskriva vad som är riskkapital är att utgå från den förmånsrättsordning som gäller vid obestånd. Att ange vad som är riskfyllt kapital eller ej är en fråga om vilken förmånsrättsordning kapitalet intar vid ett obestånd, samt en bedömning av säkerheternas marknadsvärde vid en försäljning. Att eget kapital ofta benämns riskkapital utesluter ju inte att utlånat kapital kan riskeras.</P> <P class="p545 ft5">Riskkapitalmarknaden betraktar, enligt flera marknadsbedömare, rederiaktier med stor skepticism. Näringen har till mycket stor del baserat sin framtida vinstutveckling, ibland överlevnad, på köp och försäljning av fartyg i stället för framgångar i själva kärnrörelsen. Likheten med den svenska fastighetsmarknaden under <NOBR>1980-talet</NOBR> är uppenbar, sälja fastigheter varje år för att gå runt, fatta nybyggnadsbeslut som inte kommer att gå runt kassaflödesmässigt eller överhuvud taget lönar sig om inte fastighetsvärdena går upp mycket och under lång tid. Sjöfartsnäringen har inte infriat de högt ställda förhoppningar som både näringen och riskkapitalmarknaden haft, vilket gör det svårare att i dagens allt mer konkurrensutsatta kapitalmarknad locka till sig mer riskkapital.</P> <P class="p546 ft7">De ökade kraven på information och transparens som ställs av kapitalmarknaden är svåra att uppfylla av sjöfartsnäringen. Som exempel kan nämnas den skog av dotterbolag och/eller sidobolag, vilken vanligtvis kringgärdar rederierna och dess ägare. Särskilt riskkapitalmarknaden känner osäkerhet inför dessa företagsstrukturer.</P> <P class="p547 ft7">Fondförvaltare och andra placerare gör sitt första urval "trubbigt" och talar i generella termer av cykliska företag, Asien, shipping leler USA, därför att man har svårt att inom respektive segment gå in djupare i mer än ett fåtal aktier. Konsekvensen blir att under vissa</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">164 </SPAN>Bilaga 3, Finansiering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p548 ft7">perioder köper man allt som går att köpa inom shipping, under andra perioder köper man bara några få shippingaktier, och då främst de som är mest volatila, dvs. de som varierar mest över tiden. Resten är "för tråkiga" för att motivera löpande bevakning. Detta betyder att det blir svårare och svårare för andra bolag än de stora börsbolagen att attrahera riskkapital på riskkapitalmarkanden till för bolagen rimliga priser - åtminstone under perioder då man inte tillhör en bransch som är populär för stunden. Ovanstående är sannolikt en av orsakerna till att aktiemarknaden tenderar att behandla alla rederier lika.</P> <P class="p473 ft7">Resonemangen kring riskkapitalmarknaden kan tyckas gälla bara stora börsnoterade rederier, men påverkar även mindre onoterade redare. Detta beror på samspelet mellan risk- och lånekapitalmarnaden. Om lånekapitalmarknaden upplever rederinäringen som riskfylld och osäker, kommer kravet på riskkapital - genom nyemission på aktiemarknaden eller från ägarna av det mindre rederiet att öka vid investeringar och omfinansieringar.</P> <P class="p549 ft7">På samma gång minskar riskkapitalplacerarnas intresse för shipping, eftersom det krävs mycket riskkapital vid investeringar. Ett synsätt som ur riskteoretisk synpunkt verkar ologiskt, men inte desto mindre är en verklighet då den enskilda placeraren upplever att avkastning på hans placering kan försämras, jämfört med vad han annars skulle ha fått eller vad han får på helt andra placeringar han gör. Det finns en uppenbar risk att näringen hamnar i situationen att den inte får några lån för att branschen har för lite riskkaptal och den får inget riskkapital eftersom den inte får några lån.</P> <P class="p550 ft158">2.4 Anskaffning av kapital - nya möjligheter</P> <P class="p551 ft7">För att tillfredsställa och mäta kapitalmarknadens ökade krav har modeller utvecklats för att analysera och simulera risk i företag med utgångspunkt från kassaflöden i hela verksamheten och variationer i dessa över tiden. Detta som en direkt konsekvens av den stora bety-</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td448"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td449"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 3, Finansiering <SPAN class="ft19">165</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p552 ft7">delse som kassaflödet ges i en utlåningssituation. Modellerna är en kombination av traditionell företagsanalys, optionsvärderingsteknik och ratingmetodik.</P> <P class="p553 ft7">Principen är att beskriva kassaflöden i hela verksamheten på olika nivåer och med hänsyn till deras variation och eventuella samvarition. I praktiken bryts rörelseresultatet ner i beståndsdelar utifrån de faktorer som styr kassaflödet.</P> <P class="p464 ft7">I antaganden och simuleringar utnyttjas oberoende marknadsinfomation, t.ex. för att studera historiska mönster i ett företags viktgaste marknad och makroekonomiska samband mellan tillväxt, fraktrater, konjunkturcykler, räntor, valutor m.m. Historisk marknadsinformation diskuteras tillsammans med företagets egna upfattningar och prognoser för att nå fram till en analys som företagsledningen eller uppdragsgivaren både förstår hur den kommit till och känner förtroende för.</P> <P class="p466 ft7">Målsättningen är att genomföra en analys som av redare, kreditgvare, aktieägare, "kapitalmarknaden" och andra parter upplevs så objektiv som möjligt och som går att använda över tiden som ebslutsstöd vid t.ex. beslut om nyinvesteringar, förvärvskalkyler, inför upphandling av krediter, kreditbeslut och i lednings- och styrelseabetet m.m.</P> <P class="p554 ft7">Denna typ av kassaflödesbaserad analysmetodik kan vara det första, viktiga steget för att närma sig och möta kapitalmarknadens krav. Det går visserligen att hävda att detta alltid har gjorts, men sofistikgeringsgraden har ökat med teknikutvecklingen och den ökade tillgången på information. Det ställer stora krav på ny kompetens för att kunna följa med i utvecklingen.</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">166 </SPAN>Bilaga 3, Finansiering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p382 ft16"><SPAN class="ft11">3</SPAN><SPAN class="ft34">Finansiering av de svenska rederierna</SPAN></P> <P class="p555 ft12"><SPAN class="ft12">3.1</SPAN><SPAN class="ft172">Partrederier</SPAN></P> <P class="p255 ft7">Antalet registreringar av nya partrederiavtal har under senare år varit som visas nedan.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"> <TR> <TD colspan=6 class="tr0 td452"><SPAN class="p15 ft20">Tabell 9: Registrerade partrederier, år.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td184"><SPAN class="p15 ft5">98</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td72"><SPAN class="p63 ft5">97</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td100"><SPAN class="p63 ft5">96</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td72"><SPAN class="p63 ft5">95</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td72"><SPAN class="p63 ft5">94</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td76"><SPAN class="p458 ft5">93</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p63 ft5">92</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td72"><SPAN class="p63 ft5">91</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td100"><SPAN class="p63 ft5">90</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td72"><SPAN class="p63 ft5">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td184"><SPAN class="p15 ft5">7</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p63 ft5">20</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td100"><SPAN class="p63 ft5">12</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p63 ft5">14</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p63 ft5">12</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p458 ft5">9</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p63 ft5">12</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p63 ft5">25</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td100"><SPAN class="p63 ft5">30</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p63 ft5">47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p556 ft7">Antalet aktiva partrederiavtal går inte att fastställa, då avtalen inte alltid förs ur registren när fartygen säljs. Det är heller inte alltid som avtalen registreras.</P> <P class="p476 ft7">Partrederiet som driftsform inom rederinäringen omnämns ofta i den klassiska, romerska sjörätten, men partrederiets ursprung försvinner djupt ned i förhistorisk tid. I Norden var partrederiet en vanlig bolagsform för hednatidens vikingaskepp och den på Island på <NOBR>1260-talet</NOBR> upprättade rätts- och lagsamlingen Gragas innehåller utförliga bestämmelser om partrederiet. Senare under <NOBR>1200-talet</NOBR> återfinns liknande, omfattande bestämmelser om partrederiet i olika, nordiska sjörättsliga dokument.</P> <P class="p143 ft7">I 1667 års svenska sjölag återspeglas partrederiet i allt väsentligt så som det idag fungerar knutet till ett visst fartyg med delägarnas per-</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td448"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td449"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 3, Finansiering <SPAN class="ft19">167</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p267 ft7">sonliga men delade ansvar, deras tillskottsplikt och fria förfoganderätter till andelen.</P> <P class="p557 ft7">Den naturliga grundtanken med partrederiet då liksom nu är att ett fartyg och en sjöresa är ett sådant stort och riskfyllt företagande att därtill krävs många intressenter. Förr bidrog partredarna till fartygets tillkomst genom att skjuta till byggnadsmaterial, arbete och pengar. Numera bidrar partredarna med kontanter och borgensåtaganden.</P> <P class="p547 ft7">Partrederiet är inte en juridisk person utan närmast ett enkelt bolag. Ett partrederi kan endast omfatta ett enda fartyg. Om samma partredare äger identiskt lika andelar i flera fartyg bildar ändå varje fartyg ett särskilt driftskollektiv. Fram till dess partrederiavtalet registrerats hos sjöfartsregistret är partredarna solidariskt obegränsat ansvariga för alla åtaganden. Efter registrering blir ansvaret delat i relation till varje partredares ägarandel men fortfarande obegränsat.</P> <P class="p558 ft7">Det delade ansvaret blir dock vanligtvis endast teoretiskt eftersom kreditgivare normalt kräver solidarisk borgen av alla partredare för finansiering av fartyget och partrederiets verksamhet. Om verksamheten går med förlust måste partredarna tillskjuta kapital eller äskerheter i förhållande till respektive andelstal.</P> <P class="p559 ft7">Eftersom partrederiet inte är en juridisk person kan det inte heller taxeras. Rederiets seglationsöverskott fördelas mellan partredarna i förhållande till deras andelar och beskattas hos varje partredare för sig. Partrederiet består ju av en grupp människor eller företag, som gemensamt önskar investera i ett fartyg. Varje partredare äger en andel i fartyget och denna andel fungerar skattemässigt som en örrelse.</P> <P class="p547 ft5">Partredarmötet utser en huvudredare, som på alla partredarnas vägnar driver fartyget och sköter affärsrörelsen på av partredarmötet och i partredaravtalet bestämda villkor, samt fördelar resultatet, vinst eller förlust, mellan partredarna. Är det fråga om underskott får partredarna använda sin andel för att göra de skattemässiga avskrivningar, som just hans part kan bära. Regler för hur partrederi skall fungera finns inskrivna i sjölagen, men dessa regler är dispositiva d.v.s. kan frångås och ersättas med partredaravtal.</P> </DIV> <DIV id="page_186"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">168 </SPAN>Bilaga 3, Finansiering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p560 ft7">Sveriges Redareförening har samlat in information om varför änringen använder partrederi som företagsform och om partredarna såg några åtgärder som skulle kunna göra företagsformen mer attraktiv.</P> <P class="p561 ft5">På den första frågan får man ett antal olika svar. Svaren beror på företagens eller privatpersonernas individuella förhållanden. Där ett företag är partredare ser man företagsformen som ett bra sätt att sprida riskerna. Vid individuellt delägande av privatperson ser man ibland företagsformen som ett ofta alltför stort individuellt risktagande. Samarbetsformen ses som naturlig och bra. Det är bra för verksamheten att ägarna känner ett personligt ansvar.</P> <P class="p562 ft7">Ett skäl till att privatpersoner kvarstår i partrederivärlden och reinvesterar är att man, om man varit partredare länge, hamnar i en besvärlig skattesits om fartyget säljs. Likviden vid försäljningen räcker inte alltid till för att betala både lån och skatt. Det är svårt att ta sig ur ett partrederi.</P> <P class="p563 ft7">Som en fördel anges att om konstruktionen görs på rätt sätt, kan man stå ansvarig bara för den egna delen av ett lån. Var och en gör också sina egna skattedispositioner via avskrivningar. Juridiken är enkel. Det behövs bara ett enkelt avtal med hänvisning till sjölagens regler för att reglera ansvarsfördelningen, vilket gör att partredarna slipper långa och krångliga förhandlingar.</P> <P class="p547 ft7">En fördel upplever partrederierna vara att de kan blanda olika typer av ägare från anställda till börsbolag och har inget krav på styrelse. Detta möjliggör ett breddande av kapitalbasen för en investering.</P> <P class="p561 ft5">På den andra frågan om åtgärder som kan göra företagsformen mer attraktiv är det vanligaste svaret en individuell skattefråga, nämligen möjligheten att få kvitta förlust mot lön. För seglande delägare gäller att inkomsten för arbete ombord inte räknas som lön utan som rederiintäkt. Seglande delägare tvingas äga sin andel via ett aktiebolag. Detta upplever partredarna som en onödig komplikation. Seglande delägare kunde t.ex. vid inträdet i partrederiet själv få välja formen för deltagandet – rörelse eller lön.</P> </DIV> <DIV id="page_187"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td448"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td449"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 3, Finansiering <SPAN class="ft19">169</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p564 ft7">Det kan uppkomma stora problem om majoritetsägaren i slutet av året säljer fartyget. Minoritetsägare kan då hamna i en svår skattesits med beskattningen av reavinsten eller ett ofördelaktigt förhandlingsläge vid diskussioner om att reinvestera i ett annat partrederi. Detta måste ju göras inom samma beskattningsår. Här kan fartygsfonder var till stor hjälp, framför allt för mindre partredare och enbåtsrederier. Alternativet skulle enligt redarna vara tonnagebeskatning.</P> <P class="p565 ft7">Den främsta anledningen till att det finns partrederier i Sverige, trots att det skattemässigt inte är premierat, är att partrederiet är den naturliga samarbetsformen för sjömän, som vill äga del i och påverka skötseln av det fartyg de arbetar på.</P> <P class="p167 ft12"><SPAN class="ft12">3.2</SPAN><SPAN class="ft172">Skeppshypotekskassan</SPAN></P> <P class="p566 ft7">Svenska Skeppshypotekskassan bildades 1929 och har som uppgift att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs av svenskt rederi eller av en utländsk juridisk person som ägarmässigt eller på annat sätt domineras av svenskt rederi.</P> <P class="p567 ft7">Kassan lämnar huvudsakligen långa lån på upp till 15 år. Kassans verksamhet regleras i en lag från 1980.</P> <P class="p568 ft7">Kassan har offentligrättslig ställning och staten har ställt garantier till vissa belopp för verksamheten. Kassan får låna ut upp till 70% av pantvärdet, men i särskilda fall upp till 80 %. Om låntagaren är ett rederi med svenskt mindre fartyg kan detta sträckas ut till 90 %. Kassan har ej längre någon formell regel om hur gamla fartygen får vara. Under åren har kassans utlåning varierat enligt följande:</P> <P class="p43 ft8">Tabell 10: Skeppshypotekskassans utlåning, 000 000 kr.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"> <TR> <TD class="tr5 td127"><SPAN class="p15 ft29">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td163"><SPAN class="p66 ft29">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td163"><SPAN class="p66 ft29">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td163"><SPAN class="p66 ft29">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td163"><SPAN class="p66 ft29">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td163"><SPAN class="p66 ft29">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td163"><SPAN class="p569 ft29">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td163"><SPAN class="p569 ft29">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td163"><SPAN class="p569 ft29">1989</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td127"><SPAN class="p15 ft29">2 049</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p66 ft29">4 072</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p66 ft29">4 258</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p66 ft29">4 324</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p66 ft29">3 993</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p66 ft29">4 887</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p569 ft29">3 995</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p569 ft29">2 197</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td163"><SPAN class="p569 ft29">1 934</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_188"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">170 </SPAN>Bilaga 3, Finansiering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p459 ft7">Skeppshypotekskassan har spelat en väsentlig roll för den svenska sjöfartsnäringen framför allt när det råder brist på kapital. I dag har den internationella finansmarknaden genomgått stora förändringar som innebär att kassans traditionella roll kan ifrågasättas. Rederinäringen är dock relativt kapitalintensiv vilket medför att det kan finnas avsevärda svårigheter att finna finansiering, särskilt i samband med introduktion av ny teknik. Vidare finns det också problem förknippade med att rederinäringen i sysselsättningssammanhang består av många småföretag, men i kapitalsammanhang kan ses som medelstora företag. Detta ställer stora krav på en finansiell kunskap och kommunikation som kan vara svår att uppnå i de mindre rederierna.</P> <P class="p56 ft7">Av de 35 rederier som svarat på frågeenkäten var det 3 som specifikt tog upp kassans roll och menade att den var betydelsefull.</P> <P class="p570 ft7">Personal på kassan sköter också Rederistödsnämndens löpande uppgifter.</P> <P class="p167 ft12"><SPAN class="ft12">3.3</SPAN><SPAN class="ft172">Befintliga avskrivningsregler</SPAN></P> <P class="p571 ft7">De svenska skattereglerna är relativt liberala. Fartyg och andra inventarier får skattemässigt skrivas av under en period av fem år. Avskrivning kan göras med antingen 30% av restvärdet eller 20 % av anskaffningskostnaden. Sveriges Redareförening rekommenderar sina medlemmar att tillämpa en avskrivningstid på tjugo år, vilket alltså motsvaras av 5 % av anskaffningskostnaden.</P> <P class="p505 ft7">Vid skattereformen 1991 fick alla branscher och näringar "betala" skattesänkningen. Rederinäringen fick avstå från kontraktsavskriningar och fartygsfonder. Av neutralitetsskäl ansågs det angeläget att beskattningen var likformig och att vissa företag eller näringar inte favoriserades. Likformigheten skulle säkerställa att skattesytemet inte subventionerade vissa branschers efterfrågan på företagskapital.</P> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td448"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td449"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 3, Finansiering <SPAN class="ft19">171</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p572 ft7">Generellt sett är enskilda fartyg inte jämförbara med anläggningstillgångar med lång varaktighet i traditionell industriell eller nifrastrukturell mening. Det är snarare den <SPAN class="ft181">funktion </SPAN>som fartyget utför som skall ses som långsiktig. En funktion som kan lösas av flera olika fartyg över en längre tid. Här finns dock gradskillnader och utbytbarheten är väsentligt lägre tex. i industrisjöfart och specialsjöfart. Där kan ett fartyg sysselsättas i samma trafik i <NOBR>10-15</NOBR> år som en del i en integrerad logistikkedja t.ex. inom skogsindustrin. Dessa fartyg graderas också ofta upp under sin livstid. För dessa fartyg går det att argumentera för avskrivningstider på ända upp till 30 år ekonomisk livslängd. Men även för dessa fartyg är anskaffningstidpunkten väsentlig för konkurrenskraften. Detta motiverar ett annat synsätt ur skatteperspektiv.</P> <P class="p573 ft7">Större rederier som kontinuerligt förnyar sin flotta och alltid har ett outnyttjat avskrivningsunderlag har bättre möjligheter att tillgodgöra sig nuvarande avskrivningsregler än de små. Ett mindre rederi eller ett rederi som förnyar sitt tonnage med långa mellanrum, har inte samma möjlighet. För dessa typer av rederier står idag två alternativ till buds. Företaget kan välja att förvärva ett nytt fartyg samma år som ett äldre avyttras för att på så sätt få ett nytt högre avskrivningsunderlag och av likviditetsskäl. Det andra alternativet är att betala skatten på realisationsvinsten med risk för att inte kunna kompensera detta med en lägre anskaffningskostnad i framtiden.</P> <P class="p574 ft7">Det första alternativet med en forcerad anskaffning kan leda till ett högre anskaffningsvärde än vad som skulle vara fallet vid ett ej skattedrivet förvärv. Det andra alternativet leder till avtappning av driftskapitalet. Även större rederier kan råka ut för motsvarande situation då dessa säljer och nyinvesterar i en serie av fartyg. Skattesystemet skapar alltså en inlåsningseffekt i främst mindre rederier som ur samhälls- och långsiktig konkurrenssynpunkt är oönskad.</P> <P class="p466 ft7">Att ge redaren möjlighet att anskaffa fartygen till lägsta möjliga anskaffningskostnad och utan någon skatteavbränning, förstärker effekten av andra typer av konkurrensförstärkande åtgärder. Här kommer Sjöfartspolitiska utredningens (1995) förslag om att återinföra fartygsfonderna in i bilden.</P> </DIV> <DIV id="page_190"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">172 </SPAN>Bilaga 3, Finansiering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p575 ft158">3.4 Kompletterande regler för beskattning</P> <P class="p576 ft7">Frågan om företagsbeskattningens betydelse för konkurrenskraften har fått stor uppmärksamhet i den sjöfartspolitiska debatten. Vissa inslag i företagsbeskattningen har stor betydelse för rederiernasnivesteringsbeslut och därmed också möjligheterna till modernisering och förnyelse av den svenska handelsflottan. Det handlar i första hand om fonderingsmöjligheter för att finansiera fartygsinköp. På detta sätt kan företagsbeskattningen för enskilda rederier i vissa lägen ha stor betydelse och på längre sikt påverka näringens konkurrenskraft.</P> <P class="p472 ft7">Avgörande vid alla investeringsöverväganden är vilket kassaflöde beslutet resulterar i. Kassaflödet är nettot av in- och utbetalningar, det vill säga effekten på företagets likviditet. Kassaflödet blir bättre med fonder. I dagens system använder rederierna avskrivningar över plan för att kompensera för reavinster. Det är som nämnts ovan inte alltid tillämpbart för fåbåtsredaren. Utan tillgång till fonder som tillåts utnyttjas i lågkonjunktur tvingas rederierna göra sina investringar när fraktraterna stigit kraftigt för att investeringskalkylen skall gå ihop. En kalkyl som oftast är tidsmässigt begränsad till 5- 10 år och ofta bygger på ett antagande om <NOBR>2-5</NOBR> års timecharter som räcker för att balansera det förväntade amorterings- och räntebehovet under kalkylperioden.</P> <P class="p473 ft5">Klarar inte rederiet att amortera ned lånet i tillräcklig omfattning exponeras rederiet obönhörligt för en negativ "cash flow" i lågkonjunkturen. Syftet med fartygsfonder är att skapa förutsättningar för investeringar i lågkonjunktur när fartygspriserna är låga. Detta med en stor andel fonderat kapital för att kunna hålla nere behovet av fraktinkomster i lågkonjunkturen. Fartygsfonder bör därför gälla för investeringar i nybyggt tonnage likväl som andrahandstonnage. Speciellt viktigt är det för mindre rederier med få fartyg, då dessa sällan kan utnyttja överavskrivningar eller hinner med att göra yninvesteringar samma år som försäljningen om den inte görs under inledningen på redovisningsåret.</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129191x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td448"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td449"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 3, Finansiering <SPAN class="ft19">173</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p459 ft5">Fartyg skall säljas när priserna är höga, d.v.s. i högkonjunktur, vilket ofta innebär att äldre fartyg som skrivits ned kraftigt säljs och skapar stora reavinster och därmed tvingar fram nyinvesteringar eller andra åtgärder för att få fram ett nytt avskrivningsunderlag. Genom enbart gynnsamma avskrivningsmöjligheter skapas reavinster i ett högkonjunktur läge, vilket tvingar fram investeringar till onödigt höga kostnader. Det innebär i realiteten att i slutändan subventioneras lastägaren och varven. Medan det enskilda rederiet får ut väsentligt mindre kapacitet per investerad krona. Fonder bör därför ge ett positivt inflytande på investeringsbeteendet. Dessutom blir resultatet utan fond sannolikt att rederiet utnyttjar en större skattekredit av staten genom förvärv av fartyg eller andra skattekonstrutioner än vad som skulle varit fallet om investeringarna hade kunnat koncentreras till de <NOBR>1-3</NOBR> år som fartygspriserna är låga. Samma fenomen gäller även för nybyggnation men där kommer oftast kulmen på prisutvecklingen efter fraktraternas och andrahandsprisernas topp. Det innebär att rätt timing för ett nybyggnadskontrakt oftast är när marknaden är som sämst. (Fonder kan alltså ge sänkta kostnader och förbättrad konkurrenskraft.)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"> <TR> <TD class="tr33 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td103"><SPAN class="p211 ft101">30</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td135"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td103"><SPAN class="p211 ft101">25</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td135"><SPAN class="p577 ft101">Tanker 30'</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td185"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p578 ft101"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-19px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:19px;" class="p578 ft101"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:10px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p578 ft101"><![endif]>USD</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td135"><SPAN class="p577 ft101">Bulker 27'</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr10 td103"><SPAN class="p211 ft101">20</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr7 td135"><SPAN class="p577 ft101">Bulker 45'</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr0 td185"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-1px;margin-right:-23px;margin-bottom:1px;" class="p579 ft102"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:-1px;margin-right:-4px;margin-bottom:20px;" class="p579 ft102"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:9px;margin-right:-13px;margin-bottom:10px;" class="p579 ft102"><![endif]>Miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td125"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td103"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td125"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td103"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td135"><SPAN class="p577 ft101"><NOBR>Ro-Ro</NOBR> 5'</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td103"><SPAN class="p211 ft101">15</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td135"><SPAN class="p580 ft101">LPG 3'/5'</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td185"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td103"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td73"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td125"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td73"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td30"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td30"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td30"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td30"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td30"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td30"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td30"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td30"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td73"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td30"><SPAN class="p15 ft130">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td103"><SPAN class="p211 ft101">10</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td135"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td103"><SPAN class="p211 ft101">5</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td125"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td135"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td103"><SPAN class="p63 ft101">70</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td73"><SPAN class="p63 ft101">72</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td125"><SPAN class="p63 ft101">74</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td73"><SPAN class="p64 ft101">76</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p63 ft101">78</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p63 ft101">80</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p63 ft101">82</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p63 ft101">84</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p63 ft101">86</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p63 ft101">88</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p63 ft101">90</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p63 ft101">92</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td73"><SPAN class="p63 ft101">94</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td30"><SPAN class="p63 ft101">96</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td135"><SPAN class="p374 ft101">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td185"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr12 td181"><SPAN class="p361 ft103">Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td73"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td135"><SPAN class="p374 ft101">Källa: Fearnleys</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td185"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td174"><SPAN class="p193 ft101">LPG 3' <NOBR>-92,</NOBR> LPG 5' 93-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td185"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr23 td181"><SPAN class="p361 ft106">The Institute of Shipping Analysis</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td30"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td73"><SPAN class="p15 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft8">Figur 1: Bild på den typiska fartygspriscykeln i några segment..</P> </DIV> <DIV id="page_192"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">174 </SPAN>Bilaga 3, Finansiering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p548 ft7">Beroende på fartygstyp och storlek kan rätt investeringstidpunkt innebära en variation i priserna från någon miljon USD till <NOBR>20-30</NOBR> miljoner USD. Fartygsfonder kan användas som ett instrument för att rederierna skall kunna sänka sina kapitalkostnader över en längre period. Rederierna skulle med bättre förutsättningar för timing i investeringarna kunna förvalta sitt kapital väsentligt effektivare och därmed även skattekrediten. Rederiets konkurrenskraft stärks och därmed även expansionsmöjligheterna.</P> <P class="p466 ft7">Avsaknaden av fartygsfonder skapar en inlåsningseffekt, då de mindre rederierna ofta inte kan eller vågar ta risken i en nyinvestring eller utbyte av sitt tonnage. Detta försvårar en uppgradering av tonnaget ur miljö- och säkerhetssynpunkt, samtidigt som det försenar introduktionen av ny teknik och håller tillbaka kompetensuvecklingen. Utöver motivet att stärka svensk rederinärings konkurrenskraft genom lägre kapitalkostnader framstår fonder därför som klart fördelaktigt ur miljö- och säkerhetsperspektiv. Fonderna kan med andra ord betraktas som ekologiska och konkurrensstärkande och bidrar till förnyelse och modernisering av flottan.</P> <P class="p574 ft17">Invändningar mot och risken för missbruk av fartygsfonder. <SPAN class="ft7">Det har i olika sammanhang redovisats tre invändningar mot införandet av fartygsfonder:</SPAN></P> <P class="p581 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Befintliga generella skatteregler, som tillåter att anläggningstilgångar skattemässigt skrivs av på fem år, anses tillräckliga.</SPAN></P> <P class="p93 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Risk för att det allmänna undandras skatt i samband med misbruk av systemets regler.</SPAN></P> <P class="p582 ft5"><SPAN class="ft14">·</SPAN><SPAN class="ft15">Införande av fartygsfonder innebär att rederinäringen får en branschspecifik lösning, ett avsteg från tanken om skattesystmets enhetlighet.</SPAN></P> <P class="p583 ft7">En viktig aspekt är att fartygsfonder inte får inbjuda till fusk och kringgående genom skalbolagsaffärer, koncerninterna överlåtelser och liknande transaktioner. Att hindra otillbörlig skatteplanering är en fråga om teknik för lagstiftaren.</P> <P class="p584 ft7">Företag betalar skatt på företagsvinster. Dessa vinster kommer från den löpande årliga verksamheten i företaget, ytterligt sällan från</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td448"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td449"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 3, Finansiering <SPAN class="ft19">175</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p501 ft7">avyttring av maskinparken. Avyttring av rörelsefastigheter kan dock förekomma, men beror då i allmänhet på en förändring av verksamheten i rörelsen. Ett rederi måste även med oförändrad verksamhet förnya "maskinparken" med jämna mellanrum.</P> <P class="p561 ft5">Att beskatta en sådan förnyelse innebär en beskattning av driftskapitalet och medför att verksamhetens finansiella utrymme minskar. Ianspråktagande av fond innebär en direktavskrivning mot anskafningspriset på fartyget och att avskrivningsunderlaget minskas med motsvarande belopp. Detta medför att möjligheten till framtida vaskrivningar begränsas. Avsättning till fartygsfonden är således nebart ett sätt att överbrygga tiden från avyttringen av ett gammalt fartyg till anskaffandet av ett nytt; inte ett sätt att undgå skatt.</P> <P class="p585 ft7">Med nuvarande system riskerar särskilt de mindre rederierna att tappas av på sitt driftskapital vid fartygsförsäljningar. Istället bör rederierna stimuleras till och ges möjlighet att fondera realisationvinster i väntan på lämpligt tillfälle att förvärva nytt tonnage för att kunna utnyttja svängningarna i fartygspriserna. De gamla fartygsfonderna hade inte något syfte att anpassa investeringen till konjunkturförloppet, utan överlämnade investeringsbeslutet till ägaren. Beroende på de stora prissvängningarna i branschen kan ett återinfört system med fartygsfonder också ges ett "motkonjunkturellt" syfte för att stimulera till investeringar när fartygspriserna är låga och därmed bidra till förstärkt konkurrenskraft. Å andra sidan skulle det innebära en form av styrning av timingen av investeringar som kan få motsatt effekt.</P> <P class="p586 ft7">I det gamla systemet som avskaffades 1991 skulle nyanskaffning ske inom tre år. Denna period kunde efter tillstånd från Riksskatteverket förlängas med ytterligare tre år. I överensstämmelse med svängningarna i konjunkturen, är en lämplig tidsperiod fem till åtta år.</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">176 </SPAN>Bilaga 3, Finansiering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p587 ft16"><SPAN class="ft11">4</SPAN><SPAN class="ft34">Sammanfattning och kommentarer</SPAN></P> <P class="p588 ft7">Problemet som de små och medelstora rederierna stöter på när de skall emittera nya aktier eller låna till ett fartyg är inte att det saknas kapital på marknaden. Enligt utlåningsinstituten är det i stället brist på brist på projekt som kan ge tillräcklig avkastning.</P> <P class="p589 ft7">Det som utgör huvudmomentet är den fundamentala skillnaden mellan utlåningsinstitutens syn på att investeringen skall täckas av ett ofta kortsiktigt kassaflöde. och redarens som betraktar fartyget som en mer långsiktig investering som utgör huvudproblemet.</P> <P class="p464 ft7">Med de omvärlds- och marknadsförsättningar som idag bedöms råda inom den internationella sjöfarten saknas det sett över en längre period på minst <NOBR>7-8</NOBR> år inte investeringsmöjligheter. Vad som saknas är en efterfrågan på placeringar i långsiktiga projekt p.g.a. den stora osäkerhet som är förknippad med alla de värderingar som ligger bakom långsiktiga projekt.</P> <P class="p154 ft7">Det finns få investerare som på samma sätt som tex. staten som kan operera med långsiktiga s.k. infrastrukturella investeringar där livstiden kan sträcka sig mellan <NOBR>20-40</NOBR> år, precis som i fartygsfallet.</P> <P class="p590 ft7">Den fria kapitalmarknaden är kortsiktig vilket bidrar till stora och snabba svängningar mellan olika placeringar.</P> <P class="p553 ft7">Internationella rederier med stora fartygsportföljer har både kunskap och kontakter som ger helt andra möjligheter att hantera dessa problem än det lilla rederiet som ofta är hänvisat till en lokal bankkontakt och personliga relationer.</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td448"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td449"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 3, Finansiering <SPAN class="ft19">177</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft7">I tider med god tillgång på kapital, låga räntor och med små skilnader i lånekostnader mellan bankerna har Skeppshypotekskassan ingen större betydelse för tillgodose rederinäringens kapitalbehov.</P> <P class="p584 ft7">Däremot kan Skeppshypotekskassan spela en betydelsefull roll för framför de mindre och medelstora rederierna när finansieringsmarknaden kortsiktigt karakteriseras av återhållsamhet i lånegivningen.</P> <P class="p591 ft7">Kassans rådgivningsfunktion i finansieringsfrågor kan också stärkas liksom dess kapacitet att agera långsiktigt vid finansiering av fartyg för mindre och medelstora rederier. För att klara sådana uppgifter krävs också att kassans kompetens när det gäller marknadsbedömningar stärks.</P> <P class="p561 ft5">Möjligheten att genom Skeppshypotekskassan i samverkan med finansmarknadens parter skapa ett mellankapitalbolag/fond bör också undersökas. För denna typ av placerare är det viktigt att risken och avkastningen är väl definierade och analyserade enligt kända modeller i förväg. Ett alternativ som också bör undersökas är en utvecklad specialinvesteringsverksamhet. Till skillnad mot ett mellankapitalbolag som bara lämnar lån, kan ett investeringsbolag, förutom att lämna förlagslån och erhålla löpande avkastning på lånet, även erhålla aktier eller teckningsoptioner på aktier i rederiet. Detta är lämpligare för börsnoterade rederier eller rederier som i framtiden kan tänkas noteras på någon aktiebörs. Ur investerarnas perspektiv skall investeringsbolaget ses som ett attraktivt alternativ till att köpa vanliga rederiaktier på börsen eller att direktinvestera i fartyg.</P> <P class="p592 ft7">Grundförutsättningen och det som kan göra ett specialinvesteringsbolag attraktivt för både investerare och rederinäringen, är att detta är ett verkligt kunskapsföretag med shippinginriktning. Bolaget kan rekrytera mycket kompetent management samt utnyttja och bevaka <NOBR>makro-,</NOBR> kapital- och shippingmarknadsförändringar. Bolaget skulle arbeta i nätverk, både inom och utom Sverige och initierar och delta i strukturaffärer inom branschen mm. En hög kunskapsnivå i kombination med anpassad information skulle minska den upplevda risken och därmed avkastningskravet.</P> </DIV> <DIV id="page_196"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">178 </SPAN>Bilaga 3, Finansiering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p501 ft7">En annan och mycket viktig insats som kan göras för att stärka konkurrenskraften och den långsiktiga överlevnadsförmågan för främst de mindre och medelstora rederierna är att införa fartygsfonder så att realisationsvinster kan sparas under flera år för att sedan återinvesteras i såväl nybyggda fartyg som andrahandsfartyg.</P> <P class="p464 ft7">S.k. kontraktsavskrivning är mera tveksamt då de via skatteincitment kan driva fram nybyggnadskontrakt vid fel tidpunkt i konjunkturcykeln. Däremot kan det underlätta vid nyinvesteringar i ny teknik och påskynda en förnyelse och modernisering av flottan, vilket kan ha ett större värde än det eventuellt begränsade inflytande som en tidigarelagd nykontaktering kan ha på fraktmarknaderna generellt.</P> <P class="p474 ft7">Partrederier har spelat ut sin roll som en betydelsefull finansieringform. Existerande partrederier lever vidare av skatteskäl och i viss mån tradition så länge intressenterna driver sjöfart. Nya skapas i begränsad omfattning i huvudsak som en form av samarbete som har starka historiska rötter i näringen. Det finns därför inga skäl att förändra nuvarande regler.</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td453"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td454"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 4, Enkät och intervjuer <SPAN class="ft19">179</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td455"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td456"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p437 ft171"><SPAN class="ft170">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft170">4</SPAN></P> <P class="p593 ft171"><SPAN class="ft170">E</SPAN>NKÄT OCH INTERVJUER</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">180 </SPAN>Bilaga 4, Enkät och intervjuer</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"> <TR> <TD colspan=2 class="tr42 td331"><SPAN class="p15 ft22">1 REDERIENKÄTEN ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td105"><SPAN class="p63 ft22">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p15 ft24">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td332"><SPAN class="p361 ft24">Anställda och utbildning..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p63 ft24">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p15 ft24">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td332"><SPAN class="p361 ft24">Fördelning av kostnader..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p63 ft24">182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td331"><SPAN class="p15 ft24">1.3 Särregler ..........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p63 ft24">182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td73"><SPAN class="p15 ft24">1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td332"><SPAN class="p361 ft24">Förslag till åtgärder.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td105"><SPAN class="p63 ft24">182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td331"><SPAN class="p15 ft22">2 INTERVJUER MED UNDERLEVERANTÖRER ........</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p63 ft22">184</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_199"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td453"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td454"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 4, Enkät och intervjuer <SPAN class="ft19">181</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td455"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td456"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft11">1 Rederienkäten</P> <P class="p594 ft7">Enkätunderlaget omfattar 35 rederier med ca 24 miljarder i omsätning och 5000 anställda. I vissa delar är dock svarsfrekvensen väl låg och det finns anledning att vara försiktig med slutsatserna.</P> <P class="p167 ft12"><SPAN class="ft12">1.1</SPAN><SPAN class="ft172">Anställda och utbildning</SPAN></P> <P class="p236 ft5">Fördelning – baserat på 35 rederier</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"> <TR> <TD class="tr8 td457"><SPAN class="p193 ft92">Kategori</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td458"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td459"><SPAN class="p237 ft92">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td439"><SPAN class="p237 ft92">Andel %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p193 ft96">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">4966</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p193 ft182">Var av ombord</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">3891</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Kapten</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">423</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td460"><SPAN class="p595 ft93">Styrman A</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td461"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td372"><SPAN class="p237 ft93">176</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td444"><SPAN class="p237 ft93">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Styrman B</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">112</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Sjöingenjörer</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">234</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Maskin A</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">123</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Maskin B</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">66</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Övrigt befäl</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">164</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Matros</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">872</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Motor</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">311</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td460"><SPAN class="p595 ft93">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td461"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td372"><SPAN class="p237 ft93">1530</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td444"><SPAN class="p237 ft93">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Praktik ombord</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">292</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p193 ft182">Varav i land</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">766</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Sjöbefäl</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">99</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Civilekonom.</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">139</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Civilingenjör</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">14</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Gym. <NOBR>3-årig</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">672</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Gym. <NOBR>2-årig</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">142</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td460"><SPAN class="p595 ft93">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td461"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td372"><SPAN class="p237 ft93">127</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td444"><SPAN class="p237 ft93">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td460"><SPAN class="p595 ft96">Praktik i land</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td461"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td372"><SPAN class="p237 ft96">13</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td444"><SPAN class="p237 ft96">0</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr29 td462"><SPAN class="p193 ft174">Kategorin övriga ombord omfattar 2 större färjerederier</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td446"><SPAN class="p15 ft138">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr27 td462"><SPAN class="p193 ft96">Utesluts dessa minskar posten till 300 anställda.</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td446"><SPAN class="p15 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td460"><SPAN class="p193 ft183">Källa: Sjöfartens Analys Institut</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr28 td463"><SPAN class="p15 ft93">Research</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td444"><SPAN class="p15 ft94">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_200"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">182 </SPAN>Bilaga 4, Enkät och intervjuer</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft12"><SPAN class="ft12">1.2</SPAN><SPAN class="ft172">Fördelning av kostnader</SPAN></P> <P class="p596 ft5">Rederienkäten visar tydligt att enskilda rederier kan ha en mycket stor variation i hur kostnaderna fördelar sig under året beroende på syfte med företaget, ägande eller drift, samt typ av verksamhet. Kapitalkosnaden varierade från1 % till 40% bland de 35 rederier som besvarade enkäten, driften <NOBR>10-40%</NOBR> och arbetskraften <NOBR>2-80%.</NOBR></P> <P class="p597 ft12"><SPAN class="ft12">1.3</SPAN><SPAN class="ft172">Särregler</SPAN></P> <P class="p598 ft5">Rederienkäten gav i korthet följande synpunkter på regelverk och särbestämmelser där förändringar borde göras:</P> <P class="p179 ft22">Tekniska</P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Ej enhetliga fartygsinspektioner – har ej kvalitetssäkrats</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Bostadskungörelsen fördyrar under svensk flagg</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Sjöfartsverkets regler går utöver de internationella</SPAN></P> <P class="p55 ft22">Arbetsrättsliga mm</P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Omodern lagstiftning, Sjölagen, Sjöarbetstidslagen</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Sjömanslagens särbestämmelser vid t.ex. sjukdom</SPAN></P> <P class="p168 ft7"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft180">Färjeavtalen grundade på storsjöavtalen trots att det inte är jämförbara verksamheter</SPAN></P> <P class="p599 ft7"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft180">Fartområdesbestämmelserna och därtill hörande bemanningsförordning</SPAN></P> <P class="p155 ft12"><SPAN class="ft12">1.4</SPAN><SPAN class="ft172">Förslag till åtgärder</SPAN></P> <P class="p600 ft7">I rederienkäten fanns det möjlighet att lämna synpunkter på dels kostnadsänkande- och kompetenshöjandeåtgärder i anslutning till utformningen av ett handlingsprogram för att öka rederiernas konkurrenskraft. Nedan redovisas kort utan att göra några värderingar eller prioriteringar av enkäten framkomna synpunkter:</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td453"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td454"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 4, Enkät och intervjuer <SPAN class="ft19">183</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td455"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td456"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft168">Organisation/ansvar</P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Inrätta en Sjöfartsminister</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Ett sjöfack</SPAN></P> <P class="p151 ft168">Kostnader/Intäkter</P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Harmonisera arbetsrätten med EU</SPAN></P> <P class="p601 ft7"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft180">Möjliggör tillfälligt anställda ombord på svenska fartyg till lokala vilkor, s.k. </SPAN><NOBR>TAP-avtal.</NOBR></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Sänkta hamnavgifter</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Bryt stuverimonopolet</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Ökad skiftgång i hamnarna</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Avgifter efter lastat/lossat ton</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Ingen kanalavgift i Göta kanal</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Avgifter till Sjöfartsverket för höga, skattefinansiera Sjöfartsveket</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Isbrytning bör betalas av staten</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Lättare att få lotscertifikat</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Sänkta lots- och sjöfartsavgifter</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Ta bort särbestämmelser – anpassa till IMO/EU</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Upprustningsbidrag för äldre fartyg</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Fartygsfonder eller tonnageskatt</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Ersättningsfonder för fartyg</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Kontraktsavskrivningar</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Slopad bolagsskatt</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Statliga garantier vid nybyggen</SPAN></P> <P class="p50 ft168">Kompetens/management</P> <P class="p511 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Centralt behörighetsregister inom EU</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Ökad ledarskapsutbildning</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Bryt barriärerna ombord i kollektivavtal</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Staten bör bestrida kostnaden för elevplatser ombord</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Skapa en högskola för sjöfarten</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">"Uppmuntra" ett kadettsystem</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Internationalisering av utbildningen och FoU</SPAN></P> <P class="p151 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Projektbidrag</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Bättre utrusning i skolorna</SPAN></P> <P class="p602 ft7"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft180">IT, teknik, lasthantering, säkerhet och miljöforskning samt fafärsinriktad FoU</SPAN></P> <P class="p55 ft5"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft179">Motivation och individutveckling</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_202"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">184 </SPAN>Bilaga 4, Enkät och intervjuer</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft11">2 Intervjuer med underleverantörer</P> <P class="p603 ft7">Nedanstående tabell visar de utrustningsleverantörer som har intervjuats:</P> <P class="p604 ft184">ABB - Fläkt Marin ABB - Stal Consilium</P> <P class="p605 ft184">FKAB Helmatik AB Inexa profil KaMeWa</P> <P class="p606 ft184">Kvaerner Ship Equipment Nohab/Wärtsilä McGregor</P> <P class="p607 ft184">Ramnäs Kätting S - Man</P> <P class="p43 ft184">FRÅGA 1</P> <P class="p608 ft185">Hur stor andel av er årsomsättning inom den marina sektorn härrör normalt från försäljning till fartyg med svenska ägare eller beställare? Vilken var årsomsättningen 1996 inom den marina sektorn?</P> <P class="p609 ft184">Företagens omsättningen till svenska ägare/beställare ligger i genomsnitt på <NOBR>10-15</NOBR> % av den totala omsättningen som inom den marina sektorn för samtliga företag låg på cirka 3,3 miljarder<SPAN class="ft185">.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_203"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td453"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td454"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 4, Enkät och intervjuer <SPAN class="ft19">185</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td455"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td456"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft184">FRÅGA 2</P> <P class="p610 ft185">Påverkas Er försäljning om svenska fartyg registreras om till utländsk flagg?</P> <P class="p611 ft184">Nio företag menade att det inte spelade någon roll om fartygen flaggade ut. En svarade att han inte visste. Två svarade ja, varav en menade att försäljningen endast påverkades marginellt. Den andre av dessa två påpekade vikten av att utflaggning innebär andra krav på fartygen (kvalitet och säkerhet).</P> <P class="p43 ft184">FRÅGA 3</P> <P class="p612 ft185">Påverkas Er försäljning om svenska rederier flyttar sina huvudkontor till utlandet?</P> <P class="p613 ft184">På denna fråga svarade fyra nej (standardiserade produkter, försäljning direkt mot varv). De som svarade ja, motiverade detta med att:</P> <P class="p614 ft184">Närheten till kunderna försvinner, vilket innebär risken att tappa kontakten med rederierna, och att möjligheten till nya kontakter minskar.</P> <P class="p43 ft184">Någon uttryckte att det direkt innebar ett minskat kundunderlag.</P> <P class="p613 ft184">Det kan även innebära försämrade konkurrenssituationer för svenska utrustningsleverantörer, eftersom rederierna hamnar närmare andra utländska leverantörer.</P> <P class="p610 ft184">En tyckte att det var “lika med ett kundunderlag som försvinner”.</P> <P class="p615 ft184">En menade att detta endast hade en praktisk fördel, och att det kommer att gå bra ändå.</P> </DIV> <DIV id="page_204"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">186 </SPAN>Bilaga 4, Enkät och intervjuer</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft184">FRÅGA 4</P> <P class="p43 ft185">Är rederierfarenhet viktig för kompetensen i Ert företag?</P> <P class="p616 ft184">Ett företag svarade att rederierfarenhet inte var viktigt för kompetensen i företaget.</P> <P class="p617 ft184">Bland de andra, som svarade ja, menade de flesta att rederierfarenhet var viktigast inom försäljning, teknisk utveckling, konstruktion och service. Denna typ av erfarenhet ses som ett sätt att få feedback från rederier, ett sätt att ha kontakt, ha nära relationer, och kunna möta kundens behov.</P> <P class="p254 ft184">FRÅGA 5</P> <P class="p618 ft185">Har Ni rekryterat personal som tidigare har arbetat i svenska rederier?</P> <P class="p619 ft184">Tre svarade nej. I de fall där personal rekryterats, har detta skett främst inom: försäljning, marknadsavdelning och (framför allt) teknik.</P> <P class="p191 ft184">FRÅGA 6</P> <P class="p616 ft185">Samarbetar Ni (formellt eller informellt) med svenska rederier i er produktutveckling?</P> <P class="p620 ft184">Två svarade nej. Övriga tio svarade ja. Samarbetena uppges ske på följande sätt:</P> <P class="p55 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">genom gemensamma projekt</SPAN></P> <P class="p55 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">diskussioner om tekniska lösningar (informellt)</SPAN></P> <P class="p621 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">rederierna får komma med förslag som utrustningsföretaget utvecklar</SPAN></P> <P class="p55 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">som direkta uppdrag</SPAN></P> <P class="p622 ft184">Dessutom framkom att det mellan utrustningsleverantören och rederiet förs en “ständig dialog” om utvecklingstendenser. Samarbete ses som grunden för teknisk utveckling. Någon uppger t.o.m. att de lever på samarbeten. Samarbeten ses även som ett viktigt sätt att stämma av behov.</P> </DIV> <DIV id="page_205"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3129205x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p5 ft8"><SPAN class="ft5">SOU 1998:129 </SPAN>Bilaga 4, Enkät och intervjuer <SPAN class="ft5">187</SPAN></P> <P class="p623 ft184">FRÅGA 7</P> <P class="p610 ft185">Samarbetar Ni med svenska högskolor eller universitet i Er produktutveckling?</P> <P class="p624 ft184">Alla, utom en, svarade att de samarbetar med svenska högskolor/universitet. Samarbetena sker genom projekt, konsulterande, beställningar av utredningar och examensarbeten. Några uppger att de har en tät dialog med höskolor. De flesta samarbeten sker med tekniska högskolor.</P> <P class="p43 ft184">FRÅGA 8</P> <P class="p254 ft185">Samarbetar Ni med andra svenska utrustningsleverantörer?</P> <P class="p254 ft184">Två svarade nej.</P> <P class="p254 ft184">De som samarbetar gör det genom att:</P> <P class="p55 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">order tas ihop</SPAN></P> <P class="p55 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">gemensam produktion</SPAN></P> <P class="p55 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">erfarenheter utbyts</SPAN></P> <P class="p55 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">utbyte om vilka normer som gäller</SPAN></P> <P class="p625 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">andra utrustningsleverantörer fungerar som diskussionspartner</SPAN></P> <P class="p626 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">teknisk utveckling</SPAN></P> <P class="p55 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">marknadsföring</SPAN></P> <P class="p627 ft184">Dessutom kan det vara så att andra utrustningsleverantörer fungerar som kunder eller underleverantörer.</P> <P class="p43 ft184">FRÅGA 9</P> <P class="p628 ft185">Har Ni behov av ökat samarbete med rederier, högskolor/universitet eller kollegor?</P> <P class="p43 ft184">Fyra uppgav att ett ökat samarbete inte behövdes för tillfället.</P> <P class="p629 ft184">De som tyckte detta var viktigt, gjorde detta mot bakgrund av den roll som ett nära samarbete med rederier (vad gäller erfarenhet eller för att få mera marknadsandelar) spelar. Även betydelsen för teknisk utveckling nämndes.</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">188 </SPAN>Bilaga 4, Enkät och intervjuer</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft184">FRÅGA 10</P> <P class="p612 ft185">Inom vilka områden har Ni störst behov av kompetensutveckling?</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"> <TR> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p15 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td409"><SPAN class="p67 ft184">Antal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p15 ft184">Teknik</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td409"><SPAN class="p67 ft184">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p15 ft184">IT</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td409"><SPAN class="p67 ft184">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p15 ft184">Marknadsföring</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td409"><SPAN class="p67 ft184">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p15 ft184">Personalutveckling</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td409"><SPAN class="p67 ft184">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p15 ft184">Finansiering</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td409"><SPAN class="p67 ft184">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p15 ft184"><NOBR>EU-bestämmelser</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td409"><SPAN class="p67 ft184">4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p630 ft184">FRÅGA 11</P> <P class="p612 ft185">Vilka nyrekryteringsbehov har Ni inom dessa kompetensområden de närmaste <NOBR>2-3</NOBR> åren?</P> <P class="p631 ft184">De flesta uppgav att denna fråga var väldigt svår att svara på, men uppgav samtidigt att det inte finns några direkta nyrekrytringsbehov.</P> <P class="p632 ft184">I de fall nyrekryteringsbehov uppgavs finnas i framtiden sades dessa bero på orderingången. Detta gör det svårt att förutsäga behovet.</P> <P class="p633 ft184">De möjliga områden för nyrekrytering som nämndes var teknik och försäljning. En uppgav dock att det var svårt att få tag i kompetent folk inom marin teknik.</P> <P class="p192 ft184">FRÅGA 12</P> <P class="p610 ft185">Inom vilka områden kan ökade svenska forskningsinsatser bidra till att göra Ert företag mer konkurrenskraftigt?</P> <P class="p617 ft184">Tre svarade att de inte visste. De övriga föreslog satsningar främst på teknisk utveckling som rörde deras egna produkter.</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td453"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td454"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 4, Enkät och intervjuer <SPAN class="ft19">189</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td455"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td456"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft184">FRÅGA 13</P> <P class="p634 ft185">Vad anser Ni allmänt om de svenska utrustningsföretagens utvecklingsmöjligheter? Kan näringen växa med nuvarande lönsamhet, resursstruktur och konkurrensförutsättningar? Om inte, vad krävs för åtgärder?</P> <P class="p635 ft184">På denna fråga varierade svaren väldigt mycket. De flesta ansåg dock att näringen kunde växa med nuvarande struktur. Några av problemen och föreslagna åtgärder återges i korthet nedan:</P> <P class="p636 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">Nackdel gentemot andra länder som har en subventionerad skeppsbyggnadsindustri.</SPAN></P> <P class="p625 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">Stor skillnad mot t.ex. Finland där varvsindustrin ger stöd till marknadsföring, genom att de bjuder in till mässor.</SPAN></P> <P class="p55 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">Inte bra om redarna är på väg bort.</SPAN></P> <P class="p637 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">Flytta närmare marknaden där fartyg byggs, t.ex. Fjärran Östern.</SPAN></P> <P class="p638 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">Stöd med forskning och utbildning.</SPAN></P> <P class="p180 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">Det krävs strukturering av branschen, t. ex. genom sammanslagningar.</SPAN></P> <P class="p621 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">Klara långsiktiga spelregler så att man vet vad som kommer att hända i framtiden.</SPAN></P> <P class="p43 ft184">FRÅGA 14</P> <P class="p639 ft185">Avslutningsvis - Hur ser Ni på den svenska rederinäringen? Vilka områden anser Ni att svenska rederier bör prioritera upp för att bli mer konkurrenskraftiga i framtiden?</P> <P class="p635 ft184">Sju stycken ansåg att de inte var tillräckligt insatta i denna fråga för att kunna ge ett gott svar. I övrigt framkom följande prioriteringsförslag:</P> <P class="p640 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">Logistik</SPAN></P> <P class="p625 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">Reducera kostnader och kunna konkurrera på samma villkor som övriga länder</SPAN></P> <P class="p55 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">Förnyelse av flottan</SPAN></P> <P class="p55 ft184"><SPAN class="ft178">o</SPAN><SPAN class="ft186">Drift, bemanning och finansiering</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_208"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">190 </SPAN>Bilaga 5, Referenslista</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft11">Referenslista</P> <P class="p641 ft7">AKF, Amternes og Kommunernes Forskningsinstitut,1996, <SPAN class="ft17">Economic Consequences in Denmark of Abolishing </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">Duty-free</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> Sales in Intra EU travel</SPAN></P> <P class="p54 ft7">Andersson A. M., Ohlsson O., under medverkan av Sveriges Redarförening<SPAN class="ft17">, </SPAN>1992, <SPAN class="ft17">Den svenska sjöfartsnäringens samhällsekonomiska betydelse, </SPAN>Göteborgs Universitet</P> <P class="p476 ft17"><SPAN class="ft7">Björnland, D.</SPAN><SPAN class="ft121">, </SPAN><SPAN class="ft7">1993, </SPAN>The Importance of <NOBR>Short-Sea</NOBR> Shipping in European Transport<SPAN class="ft7">, IDeforum a.s., (Göteborg)</SPAN></P> <P class="p642 ft17"><SPAN class="ft7">Björnland, D., 1993, </SPAN>Transport Policy and Transport Development in the European Community compared with the Norwegian and Swedish Development<SPAN class="ft7">, IDeforum a.s., (Göteborg)</SPAN></P> <P class="p485 ft7">Bruzelius N., Jensen A., Sjöstedt L., 1993, <SPAN class="ft17">Svensk Järnvägspolitik – En kritisk granskning</SPAN>, (Stockholm: SNS Förlag)</P> <P class="p643 ft7">Cardebring P., Källström L., Steen Petersen M. , 1994, <SPAN class="ft17">Transport Routes Scandinavia - The Continent, Forecast and Corridor Evaluation</SPAN>, <NOBR>KFB-rapport,</NOBR> 1993:22, (Stockholm: Norstedts Tryckeri)</P> <P class="p442 ft7">Centre for Economics and Business Research Ltd, 1997,<SPAN class="ft17">Impact on employment across Europe of the loss of </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">intra-EU</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> duty and tax free retailing</SPAN>, (London)</P> <P class="p644 ft7">Commission of the European Communities, 1992,<SPAN class="ft17">Green paper on the impact of transport on the environment. A Community strategy for "sustainable mobility"</SPAN></P> <P class="p645 ft7">Commission of the European Communities, 1992,<SPAN class="ft17">Communication from the Commission concerning the future development of the</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_209"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td464"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td465"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 5, Referenslista <SPAN class="ft19">191</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td292"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td466"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p646 ft17">common transport policy. A global approach to the construction of a Community framework for sustainable mobility</P> <P class="p507 ft7">Commission of the European Communities<SPAN class="ft121">, </SPAN>1994<SPAN class="ft121">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">Trans-European</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> Networks, </SPAN>Office for Official Publications of the European Communities</P> <P class="p644 ft7">Commission of the European Communities,1993, <SPAN class="ft17">Transport in the 1990s, </SPAN>Office for Official Publications of the European Communities</P> <P class="p647 ft7">Commission of the European Communities,1993, <SPAN class="ft17">The future development of the common transport policy. A global approach to the construction of a Community framework for sustainable mobility</SPAN>, Bulletin Supplement 3/93</P> <P class="p648 ft7">Commission of the European Communities, 1995, Communication from the Commission,<SPAN class="ft17">The development of short sea shipping in Europe: Prospects and challenges</SPAN></P> <P class="p649 ft5">Cruise & Ferry Info, publications 1992 – 1997 and Designs 97, (Halmstad)</P> <P class="p650 ft7">Cyert, M.R., March, G.J., 1963, <SPAN class="ft17">A Behavioral Theory of the Firm</SPAN>, (USA: Prentice Hall)</P> <P class="p643 ft7">Danish Duty Free Association, 1998<SPAN class="ft17">, Konsekvenserne for Danmark af en afskaffelse af det afgiftsfrie salg inden for EU</SPAN></P> <P class="p651 ft189"><SPAN class="ft187">Drewry, 1997, </SPAN>Fast ferries, shaping the ferry market for the 21<SPAN class="ft188">st </SPAN>century<SPAN class="ft187">, (London)</SPAN></P> <P class="p147 ft5">Durö R., 1988, <SPAN class="ft8">Konkurrensöverlägenhet</SPAN>, (Stockholm: Liber)</P> <P class="p570 ft7">European Commission, DGX, 1998, <SPAN class="ft17">Europe Without Frontiers – Taxation: Value Added Tax and Excise Duties</SPAN>, Internet information, February</P> <P class="p477 ft7">European Community Shipowners’Association<SPAN class="ft17">, EU Ferry Industry to be hit hard by loss of duty & tax free sales</SPAN></P> <P class="p645 ft7">European Community Shipowners’Association, 1998<SPAN class="ft17">, Manning on regular EU passenger routes</SPAN></P> <P class="p652 ft7">European Community Shipowners’Association, 1997<SPAN class="ft17">, State aid guidelines on maritime transport</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_210"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">192 </SPAN>Bilaga 5, Referenslista</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p653 ft17"><SPAN class="ft7">European Parliament, 1997, </SPAN>The social and economic consequences of abolishing ”duty free” within the European Union</P> <P class="p654 ft17"><SPAN class="ft7">Eurostat, 1994, </SPAN>Data for <NOBR>short-term</NOBR> economic analysis, <SPAN class="ft7">Office for official publications of the European Communities</SPAN></P> <P class="p655 ft7">ESPO, European Sea Ports Organisation, 1994<SPAN class="ft17">, Miljöpolicy - med rekommendationer till miljöåtgärder</SPAN>, (Brussels)</P> <P class="p656 ft7">Finansdepartementet, 1995, Europakommissiones delegation i Sverige<SPAN class="ft17">, Vitboken om Tillväxt, Konkurrenskraft och Sysselsättning</SPAN>, (Stockholm)</P> <P class="p47 ft5">Galbraith, K. J., 1969<SPAN class="ft168">, </SPAN><SPAN class="ft8">Den nya industristaten, </SPAN>W&W, (Stockholm)</P> <P class="p657 ft7">Gestgifvaren Utbildning AB, 1996<SPAN class="ft17">, Effects of abolished </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">duty-/tax-free</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> sales on board</SPAN></P> <P class="p254 ft8">ferries – The Swedish case<SPAN class="ft5">, (Göteborg)</SPAN></P> <P class="p658 ft7">Handelshöjskolen i Århus, Nationalekonomisk Institut, 1996<SPAN class="ft17">, Afskaffelse af det afgiftsfrie salg i EU</SPAN></P> <P class="p522 ft7">Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Företagsekonomiska Institutionen, 1994, <SPAN class="ft17">Svenska färjerederier, en översikt och några jämförelser</SPAN>, seminariearbete</P> <P class="p659 ft17"><SPAN class="ft7">IDFC, AFCOHT, 1997</SPAN>, Contribution of Duty- & Tax <NOBR>-Free</NOBR> Sales to the EU and its citizens</P> <P class="p254 ft5">Industriministeriet, 1991,<SPAN class="ft8">Det blå Danmark, </SPAN>(Köpenhamn)</P> <P class="p457 ft17"><SPAN class="ft7">Infraplan AB, Talentek Oy, 1997</SPAN>, Transportlänk Kvarken – studie av färjetrafiken sommaren och hösten 1997, <SPAN class="ft7">(Umeå)</SPAN></P> <P class="p50 ft5">ISL, Institute of Shipping Economics and Logistics, (Bremen)</P> <P class="p660 ft185">Shipping Economics and Logistics, <SPAN class="ft184">1995</SPAN></P> <P class="p660 ft185">Shipping Statistics Yearbook, <NOBR><SPAN class="ft184">1993-1996</SPAN></NOBR></P> <P class="p661 ft185">General Cargo and Container Shipping World ports</P> <P class="p662 ft17">Folgen der Abschaffung des <NOBR>Duty-Free-Verkaufs</NOBR> innerhalb der EU für die deutsche Fährund <NOBR>Duty-Free-Verkaufs-Shiffarhrt,</NOBR> Im auftrag der European Travel Research Foundation (E.T.R.F), <SPAN class="ft7">1997, (Bremen)</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_211"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td464"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td465"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 5, Referenslista <SPAN class="ft19">193</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td292"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td466"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft5">Karlöf, B., 1988, <SPAN class="ft8">Affärsstrategi</SPAN>, Ledarskap, (Stockholm)</P> <P class="p51 ft17"><SPAN class="ft7">Karlöf, B., 1990, </SPAN>Strategins kärnfrågor på <NOBR>1990-talet<SPAN class="ft7">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> (Stockholm: Liber)</SPAN></P> <P class="p461 ft17"><SPAN class="ft7">Karlöf, B. 1985, </SPAN>Strategins kärnfrågor - Affärsstrategier i praktiken<SPAN class="ft7">, (Stockholm: Liber)</SPAN></P> <P class="p663 ft5">Kommerskollegium,1994, <SPAN class="ft8">Handelspolitisk utblick</SPAN>, (Stockholm: Gotab)</P> <P class="p664 ft7">Kommunikationsdepartementet, 1997,<SPAN class="ft17">Om sjöfartspolitiken, </SPAN>Bilaga till regeringsbeslut den 6 november 1997</P> <P class="p665 ft7">Kommunikationsdepartementet, 1997,<SPAN class="ft17">Öresundsförbindelsen och Citytunnel</SPAN></P> <P class="p666 ft192">Kragh, Börje<SPAN class="ft190">, </SPAN>1969, <SPAN class="ft191">Konjunkturbedömning, </SPAN>(Stockholm<SPAN class="ft191">:</SPAN>Prisma) Kvarkenrådet, <SPAN class="ft191">Kvarkentrafikens ekonomiska effekter</SPAN></P> <P class="p18 ft7">Maersk Broker Research, Sjöfartens Analys Institut Research<SPAN class="ft17">, </SPAN>Wergeland T., 1998, <SPAN class="ft17">Öresundregionen som Europas Maritima Utvecklingscenter</SPAN>, (Köpenhamn)</P> <P class="p47 ft5">Ministry of Finance, Belgium, 1998,<SPAN class="ft8">The abolition of </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">tax-free</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> sales</SPAN></P> <P class="p667 ft7">North C.D., Thomas P. R., 1993, <SPAN class="ft17">Västerlandets uppgång, </SPAN>(Stockholm: SNS)</P> <P class="p50 ft8"><SPAN class="ft5">North, C.D., 1993, </SPAN>Institutionerna, tillväxten och välståndet,</P> <P class="p254 ft5">(Stockholm: SNS)</P> <P class="p668 ft17"><SPAN class="ft7">P&O, </SPAN>Duty and <NOBR>tax-paid</NOBR> sales after 1 July 1999 – likely scenarios ”The Chaos Syndrome”</P> <P class="p47 ft8"><SPAN class="ft5">Parkinson C., 1981</SPAN>, Parkinsons lagar gamla och nya, <SPAN class="ft5">(Malmö: Liber)</SPAN></P> <P class="p669 ft7">Porter, E.M., Zander I., Sölvell Ö., 1991, <SPAN class="ft17">Advantage Sweden, </SPAN>(Stockholm: Norstedt)</P> <P class="p461 ft17"><SPAN class="ft7">Porter E.M., 1990, </SPAN>The Competitive Advantage of Nations, <SPAN class="ft7">(London: The Macmillan Press)</SPAN></P> <P class="p470 ft17"><SPAN class="ft7">Rehnman E., 1970, </SPAN>Företaget och dess omvärld, (<SPAN class="ft7">Stockholm</SPAN>: <SPAN class="ft7">Bonniers)</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_212"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">194 </SPAN>Bilaga 5, Referenslista</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft5">SCB statistik</P> <P class="p670 ft185">Utrikes och inrikes varutrafik på fartyg, <SPAN class="ft184">Statistiskt meddelande T45</SPAN></P> <P class="p671 ft185">Varutransporter med lastbil och järnväg, <SPAN class="ft184">Statistiskt meddelande T30</SPAN></P> <P class="p672 ft193">Transportsättsstatistik, 1994 Statistisk Årsbok, 1998</P> <P class="p645 ft17"><SPAN class="ft7">ShipPax Information, 1996, 1997</SPAN>, Taxfree – betydelsen för färjor i trafik på svenska hamnar, <SPAN class="ft7">(Halmstad)</SPAN></P> <P class="p47 ft5">Sjöfartens Analys Institut, (Göteborg)</P> <P class="p673 ft185">Containertransporterna och feedermarknaden, 1997</P> <P class="p674 ft185">Den sjöfartstekniska utvecklingen inom <NOBR>RoRo-,</NOBR> <NOBR>Ropax-,</NOBR> färje- och containersjöfarten, 1996</P> <P class="p675 ft194">Den svenska rederinäringens konkurrenskraft, 1996 Färjemarknaden, taxfree en konsekvensanalys, 1998 Market reports, <NOBR>1996-1997</NOBR></P> <P class="p676 ft185">Morgondagens Kvarkentrafik, en analys av möjligheter och hot, februari 1998</P> <P class="p677 ft185">North European shipping entrance fees and cost structure, 1996</P> <P class="p678 ft193">Shipping a Theoretical Framework, 1997 Shipping Trade and Ports, 1996</P> <P class="p679 ft185">The competitiveness of Swedish shipping companies, 1996, 1997</P> <P class="p680 ft193">The European Ferry Markets, 1995 The Shipping Markets, 1996</P> <P class="p681 ft185">The Swedish Marine Industry, 1996</P> </DIV> <DIV id="page_213"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td464"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998:129</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td465"><SPAN class="p15 ft20">Bilaga 5, Referenslista <SPAN class="ft19">195</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td292"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td466"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p682 ft17"><SPAN class="ft7">Sjöfartsverket, 1992, </SPAN>Vägval i Gotlandstrafiken, översyn av färjetrafiken på Gotland</P> <P class="p645 ft17"><SPAN class="ft7">Skatteförvaltningen,</SPAN>Punktskatter, Nya regler för alkoholskatt<SPAN class="ft7">, Ny- hetsbrev</SPAN></P> <P class="p683 ft7">Skatteministeriet i Danmark, 1997,<SPAN class="ft17">Vurdering af virkningerne af opphor af afgiftsfri handel for rejsende mellem Danmark og EU- lande, 1.juli.1999</SPAN></P> <P class="p47 ft8"><SPAN class="ft5">SOU 1995:42, </SPAN>Framtidsanpassad Gotlandstrafik</P> <P class="p684 ft17"><SPAN class="ft7">SOU 1995:112, </SPAN>Svensk sjöfart – Näring för framtiden<SPAN class="ft7">, Betänkande av Sjöfartspolitiska utredningen,</SPAN></P> <P class="p685 ft7">SOU 1997:35, Ny kurs i Trafikpolitiken, Slutbetänkande av Kommunikationskommitte´n SOU 1997:94,<SPAN class="ft17">Konkurrensneutralt transportbidrag, </SPAN>Betänkande från Transportbidragsutredningen</P> <P class="p47 ft8"><SPAN class="ft5">SOU 1997:171, </SPAN>Den svenskflaggade handelsflottans konkurrenskraft,</P> <P class="p686 ft7">Betänkande 1 av utredningen om sjöfartens struktur- och kapitalsitution</P> <P class="p50 ft8"><SPAN class="ft5">SOU 1998:18, </SPAN>En gräns – en myndighet?</P> <P class="p48 ft5">Stopford M., 1993, <SPAN class="ft8">Maritime Economics</SPAN>, (London: Routledge)</P> <P class="p687 ft17"><SPAN class="ft7">Swetra International AB, </SPAN>”Market research of potential flows of goods for ferry traffic between Oxelösund and Gdansk”</P> <P class="p50 ft5">Söfartsstyrelsen, 1998, <SPAN class="ft8">Söfartsuddannelse</SPAN>, Köpenhamn</P> <P class="p688 ft17"><SPAN class="ft7">Thalenius J., 1990, </SPAN>Gränsöverskridande godsflöden - resursanvändning och val av transportlösningar<SPAN class="ft7">, Chalmers Tekniska Högskola, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">(KFB-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> 1990:7</SPAN><SPAN class="ft121">)</SPAN></P> <P class="p50 ft5">The Helsinki Research Institute for Business Administration, 1996,</P> <P class="p689 ft17">The Impact of the abolition of <NOBR>Intra-EU</NOBR> duty and <NOBR>tax-free</NOBR> allowances on the Finnish ferry industry</P> <P class="p655 ft7">Umeå Universitet, Cerum, 1997,<SPAN class="ft17">En samhällsekonomisk analys av färjetrafik på Kvarken</SPAN></P> <P class="p47 ft5">Wergeland T. & Wijnolst N., 1996, S<SPAN class="ft8">hipping</SPAN></P> <P class="p48 ft8"><SPAN class="ft5">Wergeland T. </SPAN>Delrapport om klyngedannelser og shipping, <SPAN class="ft5">1998</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_214"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p15 ft8"><SPAN class="ft5">196 </SPAN>Bilaga 5, Referenslista</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p15 ft5">SOU 1998: 129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p15 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p353 ft168">Statistik och informationsmaterial från<SPAN class="ft5">:</SPAN></P> <P class="p690 ft195">Association of European Shipbuilders Clarkson Rersearch Studies Containerisation International Drewry</P> <P class="p691 ft184"><NOBR>EU/FoU-Rådet</NOBR> för forskning och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU</P> <P class="p692 ft195">ECMT, European Conference of Ministries of Transport EUROSTAT</P> <P class="p693 ft195">Exportrådet, Marknadsdatatjänst Fearn Research</P> <P class="p694 ft195">FAFO, Stiftelsen for samfunnsog naeringslivsforskning Handelshögskolan i Bergen</P> <P class="p695 ft195">International Energy Agency IMF, International Monetary Fund Kommerskollegium</P> <P class="p696 ft195">Lloyd´s List Marine Trading</P> <P class="p697 ft195">NUTEK, Närings- och Teknikutvecklingsverket OECD</P> <P class="p698 ft184">OSC, Ocean Shipping Consultants</P> <P class="p698 ft184">Seatrade Review, 1997, Monthly</P> <P class="p699 ft195">Shipbuilders´ Association of Japan Shipping Economist, Nordic Markets Shipping Intelligence, Weekly Svensk Hamntidning</P> <P class="p698 ft184">Svensk Sjöfartstidning</P> <P class="p700 ft195">Utrikesdepartementet World Bank</P> <P class="p660 ft184">Informationsmaterial från rederierna, prislistor etc.</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GMB3129 SOU_1998__129.pdf 669094 pdf Svensk sjöfartsnäring https://data.riksdagen.se/fil/3CDAACB0-2EC1-4187-862E-BCDD248843C9