2422595 GMB3111 1998 111 sou sou Statens offentliga utredningar 1998:111 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 111 0 1998-09-01 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 1998-09-01 00:00:00 E-plikt hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GMB3111/text https://data.riksdagen.se/dokument/GMB3111 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GMB3111 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 110px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_7 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_7 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 86px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_17 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_17 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_19 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 79px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_23 #id_3 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_24 #tx1 {position:absolute;top:448px;left:346px;width:271px;height:170px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_25 #id_3 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 119px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 110px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_39 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:367px;left:42px;z-index:-1;width:452px;height:163px;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:452px;height:163px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:125px;left:42px;z-index:-1;width:452px;height:181px;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:452px;height:181px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:54px;left:42px;z-index:-1;width:452px;height:688px;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:452px;height:688px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 96px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_102 #dimg1z{position:absolute;top:315px;left:42px;z-index:-1;width:452px;height:282px;} #page_102 #dimg1 #img1 {width:452px;height:282px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_115 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_115 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 119px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:245px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:108px;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:431px;height:108px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 95px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:218px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:246px;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:431px;height:246px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_125 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_125 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_127 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_127 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 92px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_134 #dimg1z{position:absolute;top:192px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:540px;} #page_134 #dimg1 #img1 {width:431px;height:540px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_140 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_140 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_141 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_141 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_143 #dimg1z{position:absolute;top:192px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:246px;} #page_143 #dimg1 #img1 {width:431px;height:246px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_144 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_144 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_146 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_146 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_149 #dimg1z{position:absolute;top:271px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:160px;} #page_149 #dimg1 #img1 {width:431px;height:160px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_152 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_152 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_154 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_154 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_155 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_155 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 86px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:271px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:56px;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:431px;height:56px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 125px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 110px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 122px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_176 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:42px;z-index:-1;width:427px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_176 #dimg1 #img1 {width:427px;height:1px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_183 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_183 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_185 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_185 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_186 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_186 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_191 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_191 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_203 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_203 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_222 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_222 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_228 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_228 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_238 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_239 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_240 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_241 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_242 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_243 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_244 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 107px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} .ft0{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft1{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft2{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft3{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft10{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft13{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft14{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft15{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft16{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;} .ft17{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft19{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;} .ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;} .ft21{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft23{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 24px;} .ft24{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft26{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;} .ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;} .ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft33{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft34{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 16px;} .ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft37{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 15px;} .ft39{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 21px;} .ft41{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft43{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft44{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft45{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft47{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft48{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft53{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft55{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft57{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft58{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft59{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 7px;} .ft61{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;} .ft64{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 27px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;position: relative; bottom: 9px;} .ft66{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft67{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft68{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 23px;} .ft69{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft70{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 52px;l-h: 27px;} .ft71{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 21px;} .ft72{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft73{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 24px;} .ft74{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft75{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft76{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft77{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft78{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft79{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft80{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 7px;} .ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 7px;} .ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft84{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;} .ft85{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft86{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft87{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 15px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 16px;} .ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft90{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 15px;} .ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 8px;} .ft92{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 15px;} .ft93{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 24px;} .ft94{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 15px;} .ft95{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 16px;} .ft96{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft97{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 15px;} .ft98{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;} .ft99{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft100{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft101{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft102{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 15px;} .ft103{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 18px;} .ft104{font: 10px 'Courier New' !important;l-h: 5px;} .ft105{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 14px;} .ft106{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 13px;} .ft107{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 12px;} .ft108{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 15px;} .ft109{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft110{font: 10px 'Courier New' !important;l-h: 12px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p1{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 798px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: right;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: right;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p70{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p84{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p88{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p93{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p95{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p100{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p107{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p110{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p115{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p116{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p118{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p119{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p121{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p122{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.206px;} .p126{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p135{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p139{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p143{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p145{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p147{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p173{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p178{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;padding-top: 3px;margin-top: 632px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p211{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p265{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p266{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p268{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;padding-top: 3px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 3px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 3px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 2px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 3px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p405{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p447{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 4px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 3px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 4px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 2px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p483{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p485{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p487{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p488{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p496{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 473px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 2px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p681{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p683{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p685{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p687{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p688{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p689{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p690{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p691{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p692{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p693{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p694{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p695{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p696{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p697{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p698{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p699{text-align: right;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p700{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p701{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p702{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 463px;margin-bottom: 0px !important;} .p703{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p704{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p705{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p706{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p707{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p708{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p709{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p710{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p711{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p712{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p713{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p714{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p715{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p716{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p717{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p718{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p719{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 7px;} .p720{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p721{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p722{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p723{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p724{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p725{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p726{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p727{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p728{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p729{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p730{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p731{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p732{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p733{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p734{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p735{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p736{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p737{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p738{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p739{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p740{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p741{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p742{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p743{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p744{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p745{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p746{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p747{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p748{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p749{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p750{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p751{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p752{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.38px;} .p753{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p754{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p755{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p756{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p757{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p758{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p759{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p760{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p761{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p762{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p763{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p764{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p765{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p766{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p767{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p768{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p769{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p770{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p771{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p772{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p773{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p774{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p775{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p776{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p777{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p778{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p779{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p780{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p781{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p782{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p783{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p784{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p785{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p786{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p787{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 7px;} .p788{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 7px;} .p789{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p790{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 7px;} .p791{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 7px;} .p792{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p793{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p794{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p795{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p796{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p797{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p798{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p799{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p800{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p801{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p802{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p803{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p804{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p805{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p806{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p807{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p808{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p809{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p810{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.106px;} .p811{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p812{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p813{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 341px;margin-bottom: 0px !important;} .p814{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p815{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p816{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p817{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p818{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p819{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p820{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p821{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p822{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p823{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p824{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p825{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p826{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p827{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p828{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p829{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p830{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p831{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p832{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p833{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p834{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p835{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p836{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p837{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p838{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 735px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p839{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p840{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p841{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p842{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p843{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p844{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p845{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p846{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p847{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p848{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p849{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p850{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p851{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p852{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p853{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p854{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p855{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p856{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p857{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p858{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p859{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p860{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p861{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p862{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p863{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p864{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p865{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p866{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p867{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p868{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p869{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p870{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p871{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p872{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p873{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p874{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p875{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p876{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p877{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p878{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p879{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p880{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p881{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p882{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p883{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p884{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p885{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p886{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p887{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p888{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p889{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p890{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p891{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p892{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p893{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p894{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p895{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p896{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p897{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p898{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;} .td6{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;} .td7{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;} .td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 460px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;} .td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 459px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;} .td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;} .td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 457px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 457px;vertical-align: bottom;} .td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;} .td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 539px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 539px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td94{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;} .td95{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td96{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td97{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;} .td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td111{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;} .td112{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td113{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td114{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;} .td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;} .td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td128{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td129{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td130{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td132{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td133{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td134{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td135{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td136{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td137{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td138{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;} .td139{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td140{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td141{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td142{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;} .td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;} .td145{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td146{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td147{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td148{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td149{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td150{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td151{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td152{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td153{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td154{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td155{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td156{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td157{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td158{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td159{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td160{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td161{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td162{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td163{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;} .td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;} .td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;} .td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;} .td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;} .td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;} .td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;} .td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;} .td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;} .td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;} .td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;} .td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;} .td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;} .td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;} .td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;} .td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;} .td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;} .td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;} .td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 22px;} .tr1{heightzzz: 5px;} .tr2{heightzzz: 24px;} .tr3{heightzzz: 31px;} .tr4{heightzzz: 17px;} .tr5{heightzzz: 35px;} .tr6{heightzzz: 20px;} .tr7{heightzzz: 18px;} .tr8{heightzzz: 34px;} .tr9{heightzzz: 44px;} .tr10{heightzzz: 50px;} .tr11{heightzzz: 52px;} .tr12{heightzzz: 19px;} .tr13{heightzzz: 39px;} .tr14{heightzzz: 40px;} .tr15{heightzzz: 2px;} .tr16{heightzzz: 16px;} .tr17{heightzzz: 15px;} .tr18{heightzzz: 21px;} .tr19{heightzzz: 6px;} .tr20{heightzzz: 12px;} .tr21{heightzzz: 13px;} .tr22{heightzzz: 28px;} .tr23{heightzzz: 27px;} .tr24{heightzzz: 26px;} .tr25{heightzzz: 10px;} .tr26{heightzzz: 8px;} .tr27{heightzzz: 23px;} .tr28{heightzzz: 29px;} .tr29{heightzzz: 33px;} .tr30{heightzzz: 30px;} .tr31{heightzzz: 25px;} .tr32{heightzzz: 38px;} .tr33{heightzzz: 37px;} .tr34{heightzzz: 48px;} .tr35{heightzzz: 43px;} .t0{width: 565px;margin-leftZ: 61px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 565px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 97px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 415px;margin-leftZ: 83px;f:14px 'Verdana' !important;} .t4{width: 415px;margin-leftZ: 83px;f:13px 'Verdana' !important;} .t5{width: 457px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 463px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 97px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 419px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 23px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t8{width: 465px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 419px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 20px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 462px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;} .t11{width: 502px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 19px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 499px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 19px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 565px;f:13px 'Verdana' !important;} .t14{width: 497px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 13px;f:13px 'Verdana' !important;} .t15{width: 458px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 32px;f:bold 13px 'Verdana' !important;} .t16{width: 486px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 57px;f:6px 'Verdana' !important;} .t17{width: 486px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;} .t18{width: 276px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 12px;f:9px 'Verdana' !important;} .t19{width: 443px;margin-leftZ: 64px;margin-top: 21px;f:15px 'Verdana' !important;} .t20{width: 452px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;} .t21{width: 441px;margin-leftZ: 64px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t22{width: 441px;margin-leftZ: 64px;margin-top: 2px;f:15px 'Verdana' !important;} .t23{width: 429px;margin-leftZ: 64px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t24{width: 448px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 5px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p1 ft0">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p2 ft2">Till Statsrådet och chefen för</P> <P class="p3 ft2">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p4 ft0">Regeringen bemyndigade vid regeringssammanträde den 10 oktober 1996 chefen för Utbildningsdepartementet statsrådet Tham att t illkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Fr.o.m. den 1 februari 1997 förordnades undertecknad att vara utredningsman. Utredningen har kallat sig <NOBR>E-pliktutredningen.</NOBR></P> <P class="p5 ft0">Till sakkunniga i utredningen förordnades avdelningsdirektören Eva Block och biblioteksrådet Gunilla Jonsson och till experter biblioteksrådet Margareta Benner, överdirektören Claes Gränström, förste bibliotekarien Mats G. Lindquist, kanslirådet Dag Mattsson samt hovrättsassessorn Karin Moberg.</P> <P class="p6 ft0">Den 5 maj 1997 förordnades nuvarande avdelningsdirektören Jakob Harnesk att vara sekreterare i utredningen. Jur.kand. Stig Hagelstam har bistått i juridiska frågor.</P> <P class="p7 ft0">Den 2 februari 1998 entledigades Dag Mattsson och den 1 juli 1998 entledigades Karin Moberg.</P> <P class="p8 ft0">Journalisten <NOBR>Karl-Erik</NOBR> Tallmo har utarbetat den studie över elektronisk publicering som finns i bilaga 2, och civ.ing. Johan Palmkvist har gjort den tekniska analysen i bilaga 3.</P> <P class="p9 ft0">Utredningsarbetet är nu slutfört, och jag får härmed överlämna betänkandet <NOBR>E-plikt</NOBR> - att säkra det elektroniska kulturarvet.</P> <P class="p10 ft0">Stockholm i augusti 1998</P> <P class="p11 ft0">Sven Allerstrand Särskild utredare</P> <P class="p12 ft0">Jakob Harnesk</P> <P class="p13 ft0">Stig Hagelstam</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p14 ft0">4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p1 ft0">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p17 ft4"><SPAN class="ft3">Förkortningar</SPAN>.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p1 ft0">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td10"><SPAN class="p0 ft5">1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft4"><SPAN class="ft3">Sammanfattning</SPAN>....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p1 ft0">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p0 ft0">1.1.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p17 ft6">Uppdraget..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p0 ft0">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p17 ft0">Bakgrund (kapitel <NOBR>3-9)...........................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p0 ft0">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p17 ft6">Överväganden och förslag (kapitel <NOBR>10-20) ...............................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p0 ft5">2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p17 ft4"><SPAN class="ft3">Författningsförslag</SPAN>...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p1 ft0">21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">2.1</SPAN><SPAN class="ft7">Förslag till Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovs-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p0 ft6">rätt till litterära och konstnärliga verk .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p1 ft0">21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p19 ft0"><SPAN class="ft0">2.2.</SPAN><SPAN class="ft8">Förslag till Lag om ändring i lagen (1993:1392) om plikt-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p0 ft4">exemplar av dokument............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">23</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p19 ft0"><SPAN class="ft0">2.3</SPAN><SPAN class="ft7">Förslag till Förordning om ändring i föror dningen (1993:1439)</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p20 ft6">om pliktexemplar av dokument...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p1 ft0">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p0 ft5">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td14"><SPAN class="p20 ft4"><SPAN class="ft3">Uppdraget</SPAN>.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p1 ft0">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p0 ft0">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p20 ft6">Tillkallande av särskild utredare .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p1 ft0">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft0">3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft4">Direktiven..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft0">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft4">Utredningens arbetsformer......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p0 ft5">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft4"><SPAN class="ft3">Inledning</SPAN>...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p1 ft0">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft0">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft4">Utgångspunkter ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft0">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft6">Definitioner och terminologi...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td15"><SPAN class="p0 ft5">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p17 ft4">....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p1 ft0">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft10">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft4"><SPAN class="ft3">Nuläge</SPAN>...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft0">5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft4">Gällande lagstiftning ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p20 ft0">5.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p17 ft6">Pliktexemplarslagen......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p1 ft0">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">5.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft6">Pliktexemplarsförordningen ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft0">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft4">Tidigare utredningar...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">5.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft6">Biblioteksexemplarsutredningen....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p20 ft0">5.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p17 ft6">Pliktleveransutredningen...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p1 ft0">42</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p14 ft0">6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p15 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td6"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft0"><SPAN class="ft0">5.3</SPAN><SPAN class="ft7">Insamling, bevarande och tillhandahållande av</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p17 ft0">pliktexemplar i dag.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">5.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft0">Kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p20 ft0">5.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p17 ft6">Arkivet för ljud och bild................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p1 ft0">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p0 ft5">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft4"><SPAN class="ft3">Elektroniskt publicerad information</SPAN>....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p1 ft0">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft0">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p17 ft0">Hur mycket information finns det?..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p0 ft0">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p17 ft0">Internets framväxt ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p1 ft0">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft4">Visionärerna .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.2.2.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft4">Det tidiga Internet.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p17 ft0">Protokoll och tillämpningar...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p1 ft0">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft6">World Wide Web.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft4">Utvecklingstendenser....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.2.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft0">Tillgången till Internet i dag..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p0 ft0">6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p17 ft0">Publicering via www i Sverige i dag.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p1 ft0">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft4">Dagstidningar...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft4">Elektroniska tidskrifter .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p17 ft4">Elektroniska böcker ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p1 ft0">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft4">Den offentliga sektorn...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft4">Ljud och rörliga bilder ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft6">Privat publicering.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p0 ft0">6.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p17 ft0">Databaser...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p1 ft0">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft0">6.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p17 ft0">Publicerings- och kommunikationsformer utanför www...........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft4">Sändlistor .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft6">Nyhetsgrupper (Usernet news)......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p20 ft0">6.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p17 ft4">BBS:er.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p1 ft0">71</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">6.6</SPAN><SPAN class="ft7">Särskilda egenskaper hos elektronisk information som är</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft6">tillgänglig via <NOBR>online-förbindelse .............................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p20 ft0">6.6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p22 ft4">Länkning ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p20 ft0">6.6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p22 ft4">Autenticitet...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft0">6.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft0">Bibliografisk beskrivning och identifiering..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p20 ft0">6.7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p22 ft0">Traditionell katalogisering............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p20 ft0">6.7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p22 ft4">Metadata......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p1 ft0">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft0">6.7.3 Identifiering av elektroniska publikationer.....................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p0 ft5">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft4"><SPAN class="ft3">Internationell kartläggning</SPAN>...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p1 ft0">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft0">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft4">Inledning................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft0">7.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft4">Europa ...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p20 ft0">7.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p22 ft4"><NOBR>Mackenzie-rapporten....................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p20 ft0">7.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p22 ft6"><NOBR>FoU-projekt</NOBR> inom EU...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p1 ft0">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p20 ft0">7.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p22 ft0">Europarådets konvention för bevarande av det</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft6">audiovisuella kulturarvet........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p1 ft0">92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td20"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td21"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p1 ft0">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td24"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td25"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td26"><SPAN class="p23 ft0">7.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td27"><SPAN class="p24 ft4">De skandinaviska länderna .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p25 ft0">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p24 ft0">7.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p26 ft4">Danmark......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p24 ft0">7.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p26 ft4">Finland.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p24 ft0">7.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p26 ft4">Norge...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p25 ft0">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">7.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft4">Vissa <NOBR>EU-länder .....................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p24 ft0">7.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p26 ft4">Frankrike .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p24 ft0">7.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p26 ft4">Storbritannien...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p23 ft0">7.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td27"><SPAN class="p24 ft4">Vissa länder utanför Europa .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p25 ft0">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p24 ft0">7.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p26 ft4">Australien ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p24 ft0">7.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p26 ft4">Kanada ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p24 ft0">7.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p26 ft4">USA...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p25 ft0">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">7.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft0">Sammanfattning av den internationella kartläggningen..........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p23 ft5">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p24 ft3">Pågående utvecklingsprojekt i Sverige<SPAN class="ft4">...............................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p25 ft0">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">8.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft4"><NOBR>Kulturarw<SPAN class="ft11">3</SPAN>-projektet.............................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">8.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft4">Svesök .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">8.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft4">Nordic web index.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">8.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p24 ft0">Safari</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p17 ft4">..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p23 ft5">9</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td29"><SPAN class="p24 ft5">Lagstiftning av betydelse för möjligheterna att samla in,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td27"><SPAN class="p24 ft3">bevara och tillhandahålla databaserat material<SPAN class="ft4">..................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p25 ft0">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">9.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft4">Inledning..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">9.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft4">Upphovsrättslagen ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">9.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft6">Internationella förhållanden ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">9.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft4">Datalagen.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p23 ft0">9.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td27"><SPAN class="p24 ft4">Personuppgiftslagen.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p25 ft0">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td30"><SPAN class="p17 ft0"><SPAN class="ft5">Överväganden och förslag</SPAN>............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p25 ft0">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p23 ft5">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td27"><SPAN class="p24 ft4"><SPAN class="ft3">Allmänna utgångspunkter</SPAN>..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p25 ft0">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">10.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft6">Traditionella motiv för att samla in och bevara .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">10.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft0">Skall vi bevara <NOBR>online-informationen?...................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p23 ft5">11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p24 ft5">Vilken elektrisk information bör samlas in och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft4"><SPAN class="ft3">bevaras?</SPAN>..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">11.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft4">Allmänna utgångspunkter .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p23 ft0">11.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td27"><SPAN class="p24 ft6">Urval eller fullständighet ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p25 ft0">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">11.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft4">Länkar .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">11.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft4">Ljud och rörliga bilder ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">11.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft4">Särskilt om databaser ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p23 ft0">11.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td27"><SPAN class="p24 ft4">Övrig <NOBR>online-information ......................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p25 ft0">136</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">11.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft6">Datorprogram och datorspel.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">137</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p23 ft0">11.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p24 ft6">Elektroniska förlagor till tryckta skrifter ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p25 ft0">138</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p0 ft0">8</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p1 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p23 ft5">12</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p27 ft4"><SPAN class="ft3">Metoder för insamlande</SPAN>.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p25 ft0">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">12.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">Allmänna överväganden .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">12.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">Alternativa lösningar ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft4">12.2.1 Alternativ 1: Leveransalternativet..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p25 ft0">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">12.2.2 Alternativ 2: Rekvisitionsalternativet..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">12.2.3 Alternativ 3: Robotalternativet...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">12.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">Sammanfattande bedömning .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">144</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p23 ft5">13</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft4"><SPAN class="ft3">Ändringar i pliktexemplarslagen</SPAN>........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p25 ft0">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">13.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">Inledning..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p23 ft0">13.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft4">Lösenord ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p25 ft0">150</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">13.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">Databaser.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">13.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft0">Antalet pliktexemplar av vissa dokument för elektronisk</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">återgivning ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p23 ft5">14</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td37"><SPAN class="p27 ft5">Möjligheterna att samla in och bevara datorbaserat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft10">material med hänsyn till upphovsrättslagen och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft4"><SPAN class="ft3">personuppgiftslagen</SPAN>............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p25 ft0">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">14.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">Upphovsrättslagen ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">14.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">Personuppgiftslagen.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p23 ft5">15</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td37"><SPAN class="p27 ft5">Möjligheterna att tillhandahålla materialet med hänsyn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft13">till upphovsrättslagen och personuppgiftslagen<SPAN class="ft12">.................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">15.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">Upphovsrättslagen ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">164</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">15.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">Personuppgiftslagen.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">166</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p23 ft0">15.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft4">Tillgång till det insamlade materialet.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p25 ft0">166</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p23 ft5">16</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p27 ft4"><SPAN class="ft3">Organisation</SPAN>.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p25 ft0">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p23 ft0">16.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft4">Vem skall samla in?.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p25 ft0">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">16.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">Fördelningen av exemplar.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p23 ft5">17</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft4"><SPAN class="ft3">Bevarandefrågor</SPAN>.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p25 ft0">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p23 ft5">18</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p27 ft4"><SPAN class="ft3">Framtida utveckling</SPAN>............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p25 ft0">171</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p23 ft5">19</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft4"><SPAN class="ft3">Kostnader och finansiering</SPAN>.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p25 ft0">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">19.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">Producenter..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">19.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">Kungl. biblioteket.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">174</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">19.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p27 ft4">Lunds universitetsbibliotek...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p25 ft0">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p23 ft0">19.4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft4">Arkivet för ljud och bild .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p25 ft0">175</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB31117x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR height=0> <TD width=77px></TD> <TD width=25px></TD> <TD width=336px></TD> <TD width=76px></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td38"><SPAN class="p28 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p1 ft0">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p23 ft5">20</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft3">Författningskommentar</SPAN>......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p25 ft0">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft0">20.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td41"><SPAN class="p27 ft0">Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:729) om upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td41"><SPAN class="p1 ft0">hovsrätt till litterära och konstnärliga verk ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p25 ft0">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p23 ft0">20.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td41"><SPAN class="p27 ft0">Förslaget till ändring i lagen (1993:1392) om plikt-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td41"><SPAN class="p1 ft6">exemplar av dokument..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p25 ft0">178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr11 td42"><SPAN class="p29 ft5">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td40"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td38"><SPAN class="p30 ft14">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p1 ft4">Kommittédirektiv.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td40"><SPAN class="p25 ft0">183</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p30 ft14">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p1 ft0">Elektronisk publicering, <NOBR>Karl-Erik</NOBR> Tallmo.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p25 ft0">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td38"><SPAN class="p30 ft14">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p1 ft6">Teknisk rapport, Johan Palmkvist....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p25 ft0">227</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td43"><SPAN class="p31 ft0">10</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td44"><SPAN class="p32 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td46"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p1 ft0">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td49"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">Förkortningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p0 ft0">ALB</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p0 ft0">Arkivet för ljud och bild</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">ALIS</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">Administration av litterära rättigheter i Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p0 ft0">Arpanet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft0">Advanced research projects agency network</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">BBS</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">Bulletin board systems</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">bet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">betänkande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">BICI</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">Book item and component identifier</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p0 ft0"><NOBR>cd-rom</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft0">compact disc - read only memory</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">CERN</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">Centre européen de la recherche nucléaire</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">CIS</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">Common information systems</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p0 ft0">DC</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft0">Dublin core</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">DG</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">Generaldirektorat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">DIFS</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">Datainspektionens författningssamling</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">dir.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">direktiv</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p0 ft0">DOI</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft0">Digital object identifier</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">Ds</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">departementsskrivelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0"><NOBR>e-post</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">elektronisk post, <NOBR>(‘e-mail’)</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p0 ft0">EG</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft0">Europeiska gemenskapen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">FSI</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">Forskningsgruppen för samhälls- och informa-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">tionsstudier</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p0 ft0">ftp</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft0">file transfer protocol</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">HTML</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">Hyper text markup language</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">HTTP</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">Hyper text transfer protocol</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">IFLA</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">International federation of library associations</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft0">and institutions</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">ISBD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">International standard bibliographic description</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">ISBN</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">International standard book number</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p0 ft0">ISSN</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft0">International standard serial number</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">ISO</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">International organization for standardization</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">KB</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">Kungl. biblioteket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">KLYS</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">Konstnärliga och litterära yrkesutövares</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft0">samarbetsnämnd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">KrU</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">Kulturutskottet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p0 ft0">Mbyte</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p0 ft0">megabyte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p0 ft0">mkr</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p0 ft0">miljoner kronor</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td53"><SPAN class="p0 ft0">12</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p33 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td56"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p23 ft0">NBR</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p0 ft0">Nationalbiblioteksavdelningen i Mo i Rana</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">NJA</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">Nytt juridiskt arkiv</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">NNTP</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">Network news transfer protocol</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p23 ft0">PII</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p0 ft0">Publisher item identifier</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">prop.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">proposition</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">PURL</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">Persistent uniform resource locator</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0"><NOBR>RA-FS</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">Riksarkivets författningssamling</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p23 ft0">rskr.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p0 ft0">riksdagsskrivelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">SICI</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">Serial item and contribution identifier</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">SOU</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">Statens offentliga utredningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p23 ft0">Spar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p0 ft0">Samordnat person- och adressregister</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">STIM</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">Svenska tonsättares internationella musikbyrå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">Sunet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">Swedish university network</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">Tbyte</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">terabyte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p23 ft0">TCP/IP</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p0 ft0">Transmission control protocol / Internet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">protocol</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">TEI</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">Text encoding initiative</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p23 ft0">TF</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p0 ft0">tryckfrihetsförordningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">TT</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">Tidningarnas telegrambyrå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">TU</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">Tidningsutgivarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">URL</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">Uniform resource locator</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p23 ft0">URN</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p0 ft0">Uniform resource name</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">VHS</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">Verket för högskoleservice</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">www</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">World wide web, webben</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p23 ft0">XML</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p0 ft0">Extended markup language</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p23 ft0">YGL</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p0 ft0">yttrandefrihetsgrundlagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 1 <SPAN class="ft0">13</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">1 Sammanfattning</P> <P class="p34 ft15"><SPAN class="ft15">1.1</SPAN><SPAN class="ft16">Uppdraget</SPAN></P> <P class="p35 ft0">Enligt direktiven har mitt uppdrag bestått i att</P> <P class="p36 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">göra en förutsättningslös översyn av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (pliktexemplarslagen),</SPAN></P> <P class="p37 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">överväga huruvida sådan elektronisk information som inte omfattas av den nuvarande pliktexemplarslagen skall vara föremål för leveransplikt i framtiden,</SPAN></P> <P class="p38 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">överväga och vid behov föreslå ändringar i pliktexemplarslagen i syfte att säkra förutsättningarna för forskning och för bevarande och tillhandahållande av kulturarvet,</SPAN></P> <P class="p39 ft0"><SPAN class="ft19">·</SPAN><SPAN class="ft18">utreda omfattningen av en eventuellt utökad leveransplikt, hur den skall utformas samt av vem den skall fullgöras,</SPAN></P> <P class="p19 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">utreda tekniska frågor om hur leveranserna skall ske samt</SPAN></P> <P class="p37 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">ta ställning till om leveransplikten skall gälla för elektroniska dokument som utgör underlag för sådant tryckt material, som nu är leveranspliktigt.</SPAN></P> <P class="p40 ft0">I direktiven konstateras att pliktexemplarslagen i dag omfattar endast sådana elektroniska dokument som finns i fixerad form, och som kan köpas, lånas, osv. <NOBR>(cd-rom,</NOBR> disketter, videogram och fonogram). Den information som görs tillgänglig via <NOBR>online-förbindelse</NOBR> faller därmed utanför pliktexemplarslagen i dess nuvarande utformning, vilket får till följd att möjligheterna minskar att tillgodose de syften som ligger bakom lagstiftningen om pliktleveranser.</P> <P class="p41 ft0">Betänkandet är indelat i två avdelningar. Den första, kapitel <NOBR>3-9,</NOBR> innehåller en bakgrundsbeskrivning. Den andra, kapitel <NOBR>10-20,</NOBR> innehåller mina överväganden och förslag. Som bilagor ingår två arbeten utförda av externa konsulter.</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">14 </SPAN>Kapitel 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft15"><SPAN class="ft15">1.2</SPAN><SPAN class="ft16">Bakgrund (kapitel </SPAN><NOBR>3-9)</NOBR></P> <P class="p43 ft0">I <SPAN class="ft14">kapitel 4 </SPAN>redogörs inledningsvis för några allmänna överväganden inför uppdraget. Min utgångspunkt har varit att översynen inte skall ompröva hela pliktexemplarslagen, utan förutsättningslöst utreda om allmänt tillgänglig elektronisk information som faller utanför nu gällande pliktexemplarslag bör vara föremål för leverans i framtiden. I en förutsättningslös översyn har jag också inkluderat att pröva alternativ till pliktleverans, eftersom det nu finns nya möjligheter för insamlande av elektronisk <NOBR>online-information.</NOBR></P> <P class="p44 ft0">I <SPAN class="ft14">kapitel 5 </SPAN>lämnas en beskrivning av gällande lag samt en redogörelse för de två närmast föregående utredningarna inom pliktexemplarsområdet. Vidare redogörs för omfattningen av pliktleveranser vid Kungl. biblioteket (KB), Lunds respektive Göteborgs universitetsbibliotek samt Arkivet för ljud och bild (ALB).</P> <P class="p45 ft0">I <SPAN class="ft14">kapitel 6 </SPAN>ges en översikt av den elektroniska publiceringen av i dag. Den enskilda faktor som betytt mest för den snabba expansionen inom detta område är framväxten av Internet. I dagligt tal är Internet synonymt med World Wide Web (www eller webben) och <NOBR>e-post,</NOBR> men det finns också en rad andra tillämpningar. Internetutvecklingen har lett till att det aldrig varit så lätt att publicera sig som nu. Vem som helst med tillgång till persondator, modem och ett Internetabonnemang kan publicera information på nätet. Vidare identifieras två för denna utredning särskilt viktiga utvecklingstendenser, nämligen <SPAN class="ft14">konvergens</SPAN>, dvs. att olika medieformer växer samman, och <SPAN class="ft14">individualisering</SPAN>, dvs. att allt mer av den information som erbjuds allmänheten kommer att få en individuell utformning. Därutöver ges en beskrivning av olika typer av publicering på www i Sverige i dag, i form av dagstidningar, tidskrifter, böcker, ljud och rörliga bilder, privat publicering, <NOBR>online-databaser</NOBR> samt ett urval publicerings- och kommunikationsformer utanför www. Avslutningsvis redogörs i detta kapitel för utvecklingen inom området bibliografisk beskrivning, metadata och identifiering, som kan komma att bli av stor betydelse när det gäller insamlande och bevarande av elektronisk information.</P> <P class="p46 ft0"><SPAN class="ft14">Kapitel 7 </SPAN>innehåller en internationell kartläggning. Den inleds med en redogörelse för den s.k. <NOBR>Mackenzie-rapportens</NOBR> analys av området pliktleverans av elektroniska publikationer. I rapporten, som finansierats av <NOBR>EU-kommissionen,</NOBR> slås fast att om en nations kulturarv skall kunna bevaras måste pliktexemplarslagstiftningen också inkludera elektroniska publikationer. Eftersom den tekniska utvecklingen är så snabb skall enligt rapportförfattarna lagstiftningen vara så heltäckande som möjligt och utgå från vida definitioner, som är tillräckligt flexibla för att inkludera både existerande och framtida publikationsformer. Författarna me-</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 1 <SPAN class="ft0">15</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td57"><SPAN class="p23 ft0">nar vidare att man på lång sikt endast kan sträva efter att bevara</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p47 ft14">inne-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft0"><SPAN class="ft14">hållet </SPAN>i de elektroniska publikationerna. Mediet som informationen är lagrat på, den s.k. informationsbäraren eller artefakten, kommer att brytas ned med tiden. För långtidsbevarande rekommenderas s.k. migrering.</P> <P class="p49 ft0">Den internationella kartläggningen visar vidare att det finns ett stort intresse i världen för att inte enbart inkludera elektroniska dokument i fixerad form i den nationella lagstiftningen om pliktexemplar, utan också för att samla in och bevara den elektroniska information som är tillgänglig via <NOBR>online-förbindelse.</NOBR> De nordiska länderna ligger långt framme i utvecklingen. I Norge medger redan lagen från 1990 insamling av sådan information, i Danmark trädde en ny lag i kraft 1998 som tar sikte på att samla in visst <NOBR>online-material</NOBR> och i Finland har en utredning med ett uppdrag som till stora delar överensstämt med mitt nyligen lagt fram förslag om revision av den finska lagen i den här riktningen.</P> <P class="p50 ft0">I <SPAN class="ft14">kapitel 8 </SPAN>lämnas en redogörelse för relevanta svenska utvecklingsprojekt, såsom det av KB bedrivna Kulturarw <NOBR><SPAN class="ft20">3</SPAN>-projektet,</NOBR> vilket syftar till att med hjälp av automatiserad robotteknik samla in och bevara den svenska delen av det som publiceras på Internet. Alla svenska webbsidor som en insamlingsrobot påträffar hämtas till KB och lagras där på magnetband. Tre insamlingar har hittills utförts. Den senaste, utförd under våren 1998, resulterade i att närmare 10 m iljoner webbsidor samlades in från mer än 31 000 s.k. domäner. I kapitlet beskrivs dessutom projekten Svesök (KB), Nordic Web Index (Lunds universitetsbibliotek) samt Sa- fari (Högskoleverket).</P> <P class="p51 ft22">I <SPAN class="ft21">kapitel 9 </SPAN>görs en genomgång av den lagstiftning som är av betydelse för möjligheterna att samla in, bevara och tillhandahålla elektronisk information. Restriktioner inom detta område finns i dels upphovsrättslagen (1960:729), dels datalagen (1973:289), som den 24 oktober 1998 ersätts med personuppgiftslagen (1998:204). Det för denna utredning relevanta innehållet i dessa lagar beskrivs. Dessutom ges en redogörelse för viss internationell utveckling inom det upphovsrättsliga området.</P> <P class="p52 ft24"><SPAN class="ft15">1.3</SPAN><SPAN class="ft23">Överväganden och förslag (kapitel </SPAN><NOBR>10-20)</NOBR></P> <P class="p53 ft0">I <SPAN class="ft14">kapitel 10 </SPAN>konstaterar jag inledningsvis att de mål och syften för pliktexemplar som anförts av tidigare utredningar fortfarande är giltiga. Dessa mål är bl.a. att vi skall bevara och tillhandahålla det s.k. kulturarvet, dvs. yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för eftervärlden samt att det insamlade materialet så vitt möjligt skall kunna nyttjas av alla. Jag delar vidare tidigare utredningars bedömning att det</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">16 </SPAN>Kapitel 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft0">inte är möjligt att uppställa kvalitetskriterier för vilket material som är mer värt att bevara än annat, eftersom ”det dåliga belyser vårt samhälle lika väl som det goda”.</P> <P class="p55 ft0">Av bakgrundsbeskrivningen framgår klart att det finns stora mängder elektroniskt publicerat material som väl uppfyller de kriterier som anges i de allmänna förutsättningarna för leveransplikt. Det sprids omfattande mängder information i samhälleliga, vetenskapliga och kulturella frågor. Ofta saknar det som publiceras online en tryckt motsvarighet.</P> <P class="p56 ft0">För att det inte skall uppstå besvärande luckor i vårt framtida kulturarv är det därför väsentligt att även det elektroniska material som faller utanför dagens pliktexemplarslag samlas in och bevaras på ett systematiskt sätt.</P> <P class="p57 ft0">I <SPAN class="ft14">kapitel 11 </SPAN>prövas frågan om vilken <NOBR>online-information</NOBR> som bör samlas in och bevaras. Insamlandet bör gälla sådan information som är allmänt tillgänglig här i landet och rör svenska förhållanden. Beträffande vad som ska räknas som allmänt tillgängligt gör jag den bedömningen att även sådan information där användaren måste uppge ett lösenord eller erlägga en avgift för att få tillgång till den måste anses vara allmänt tillgänglig, under förutsättning att i princip vem som helst har möjlighet att få tillgång till informationen. Däremot bör t.ex. information som enbart publiceras på företagsinterna s.k. intranät i huvudsak inte räknas som allmänt tillgänglig.</P> <P class="p58 ft0">För det material som är avsett att spridas i en större krets bör strävan vara att det samlas in så fullständigt som möjligt. Högsta prioritet bör härvid ges de publikationer som framställs av professionella utgivare och producenter. Informationsintresset för övriga kategorier av onlineinformation (privatpersoners hemsidor, lokal föreningsinformation och liknande) är lägre och av resursskäl kan inte ett fullständigt bevarande motiveras. Ett urval bör här vara tillräckligt och jag föreslår en insamling fyra gånger per år. Även inslagen av ljud och rörliga bilder som publiceras online måste självfallet samlas in och bevaras för fra mtiden.</P> <P class="p59 ft0">Tanken på att inkludera <NOBR>online-databaser</NOBR> i pliktexemplarslagstiftningen har avvisats av tidigare utredningar. Enligt min mening är det dock önskvärt att samhället bevarar även den information som finns i dessa databaser. Detta gäller i synnerhet om informationen inte tillhandahålls i någon annan form. Jag finner det svårt att motivera varför en databas på <NOBR>cd-rom</NOBR> skall omfattas av pliktexemplarslagen men falla utanför lagen, om producenten väljer att enbart tillhandahålla den via onlineförbindelse.</P> <P class="p60 ft0">Ett urval av de <NOBR>online-databaser</NOBR> som inte levereras som pliktexemplar i annan form bör därför enligt mitt förslag samlas in en gång per år i den form och med det innehåll de har just då. De databaser som faller inom 2</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 1 <SPAN class="ft0">17</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft0">kap. tryckfrihetsförordningens och arkivlagens områden bör dock i huvudsak undantas från insamling.</P> <P class="p49 ft0">Jag finner vidare att fler datorprogram och datorspel bör samlas in än vad som är fallet i dag, eftersom utvecklingen har lett till att det i dag är svårt att upprätthålla klara gränser mellan å ena sidan sådana dokument som innehåller programvara respektive är att anse som leksaker och å andra sidan sådana som innehåller information i pliktexemplarslagens mening. Någon lagändring behövs dock inte.</P> <P class="p56 ft0">Däremot finner jag inte att elektroniska förlagor till tryckta skrifter bör inkluderas i pliktexemplarslagen, eftersom dessa aldrig varit allmänt tillgängliga och därmed faller utanför de allmänna kriterierna för leveransplikt. KB bör dock enligt min mening verka för en insamling av vissa sådana förlagor genom frivilliga överenskommelser med producenterna.</P> <P class="p62 ft0">I <SPAN class="ft14">kapitel 12 </SPAN>prövas olika metoder för insamling av det material som här är aktuellt. Den elektroniska publiceringen befinner sig fortfarande i snabb utveckling. Både i Sverige och internationellt pågår arbete för att strukturera och systematisera elektronisk information och för att utveckla standarder. Tekniken för insamling, lagring och migrering är fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede. Alltför preciserade förslag kommer sannolikt snabbt att behöva revideras. Min ambition har därför varit att få en så öppen lösning som möjligt, undvika detaljreglering och i stället ge mer allmänna riktlinjer och rekommendationer för insamling och bevarande enligt de grundläggande förutsättningar som gäller för leveransplikt.</P> <P class="p63 ft0">Tre olika huvudsakliga metoder för insamling har kunnat identifieras, nämligen traditionell leverans, leverans efter rekvisition samt insamling genom institutionernas egen försorg med hjälp av robotteknik. För- och nackdelar för dessa alternativ har granskats.</P> <P class="p64 ft0">Min granskning av de olika alternativen har lett fram till att jag föreslår att den allmänt tillgängliga <NOBR>online-informationen</NOBR> skall samlas in av KB och ALB med hjälp av robotteknik. Den metoden är dock i allmänhet inte möjlig att använda för insamling av innehållet i <NOBR>online-databaser,</NOBR> varför jag där föreslår att ett urval av allmänt tillgängliga sådana skall levereras till KB eller ALB efter anmodan.</P> <P class="p65 ft0">I <SPAN class="ft14">kapitel 13 </SPAN>redovisas de ändringar i pliktexemplarslagen som följer av mina förslag. För att KB och ALB själva skall kunna samla in allmänt tillgängligt <NOBR>online-material</NOBR> föreslår jag en ändring av pliktexemplarslagen så att dessa myndigheter ges rätt att kräva utlämnande av sådana lösenord som i vissa fall är en förutsättning för åtkomst. Kravet på att lämna ut lösenord skall myndigheterna rikta mot den som upprättat lösenordet eller den som tillhandahåller en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden.</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">18 </SPAN>Kapitel 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft0">Jag föreslår vidare att en ny bestämmelse tas in i pliktexemplarslagen om att två exemplar av sammanställningar (databaser) i digital form som gjorts tillgängliga för allmänheten skall lämnas som pliktexemplar på anmodan av den myndighet som regeringen bestämmer. Leveransskyldigheten bör åvila den som låtit göra sammanställningen tillgänglig här i landet. Sammanställningarna måste levereras i ett format som är möjligt att konvertera vid den mottagande institutionen, eftersom erfarenheterna visar att det annars ofta uppstår problem vid mottagning och bevarande. De insamlande institutionerna ges rätt att föreskriva format, men måste därvid ta hänsyn till producentens tekniska och ekonomiska förutsättningar.</P> <P class="p63 ft0">Dessutom skall bestämmelserna i 14 § pliktexemplarslagen ändras så att sådana dokument för elektronisk återgivning som lagrar annat än text eller fast bild skall lämnas i åtta exemplar i stället för som tidigare ett. Exempel på sådana dokument är s.k. multimedia, som oftast utges i form av <NOBR>cd-rom</NOBR> med ljud eller rörliga bilder. Jag delar den åsikt som framförts till utredningen att det är olyckligt att dessa dokument enbart skall levereras till ALB, eftersom det innebär att biblioteken därmed går miste om sådant material som av tradition är att hänföra dit.</P> <P class="p67 ft0">Av <SPAN class="ft14">kapitel 14 </SPAN>framgår att bestämmelserna i 16 § upphovsrättslagen behöver kompletteras med en bestämmelse som ger KB, ALB och Lunds universitetsbibliotek rätt att framställa exemplar av verk som är tillgängliga via <NOBR>online-förbindelse.</NOBR> Bestämmelsen skall inte innehålla någon motsvarighet till förbudet i 16 § mot framställning av exemplar av datorprogram. Bestämmelsen i 21 § upphovsrättslagen om rätt till offentliga framföranden utan upphovsmannens tillstånd kompletteras dock med en bestämmelse om att detta inte gäller datorprogram.</P> <P class="p68 ft0">Jag är medveten om att det kan finnas behov hos arkivmyndigheter att omfattas av samma rätt till exemplarframställning. Det ligger dock utanför mitt uppdrag att lämna förslag rörande arkivm yndigheternas område.</P> <P class="p69 ft0">Jag har vidare prövat om den föreslagna insamlingen och bevarandet är förenlig med den kommande personuppgiftslagen, eftersom det i den elektroniska information som samlas in kommer att finnas ett stort antal personuppgifter, av vilka vissa är av känslig natur. Min bedömning är att den insamling och det bevarande och tillhandahållande som avses med den nu aktuella verksamheten är motiverat av bl.a. forskningsändamål och måste anses vara av allmänt intresse. Behandlingen av informationen kan därför betraktas som tillåten enligt 10 § person uppgiftslagen. Enligt 13 § är det förbjudet att behandla känsliga personuppgifter. Det är oundvikligt att person uppgifter av detta slag kommer att finnas i det material som avses bli insamlat. I personuppgiftslagen anges vissa undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter. Enligt</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB311117x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">SOU 1998:111 <SPAN class="ft14">Kapitel 1 </SPAN>19</P> <P class="p71 ft0">19 § får känsliga personuppgifter behandlas för forsknings- och statistikändamål. Den behandling av personuppgifter som är aktuell i det här sammanhanget måste anses ske för <NOBR>forsknings-ändamål</NOBR> och därmed torde undantagsbestämmelsen bli tillämplig på verksamheten.</P> <P class="p72 ft0">I <SPAN class="ft14">kapitel 15 </SPAN>prövas möjligheterna att tillhandahålla det insamlade materialet med hänsyn till upphovsrättslagen och person uppgiftslagen. Jag konstaterar där att medborgarna har behov av en god tillgång till information för att de skall ha förutsättningar att delta i den demokratiska processen. Det önskvärda vore därför fri tillgång till det insamlade materialet för var och en som har ett seriöst behov av informationen. Samtidigt är det viktigt att tillse att samhällets intresse av yttrandefrihet och informationsfrihet inte tillgodoses på ett sätt som gör intrång i det normala utnyttjandet av upphovsrättsligt skyddade verk eller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen. En rimlig balans mellan upphovsmännens krav och medborgarnas behov är enligt min bedömning att man vid de institutioner som har ett nationellt bevarandeansvar kan få tillgång till det insamlade materialet för forskning, men också för enskilt studium. Den prövning av de rättsliga förutsättningarna</P> <P class="p73 ft0">för att tillhandahålla den elektroniska information som här är aktuell visar dock sammanfattningsvis att det endast kommer att vara möjligt att låta forskare ta del av materialet. För att kunna vidga kretsen av användare skulle ytterligare förändringar av såväl upphovsrättslagen som personuppgiftslagen vara nödvändiga. Jag har inte sett detta som en framkomlig väg.</P> <P class="p41 ft0">I <SPAN class="ft14">kapitel 16 </SPAN>behandlas frågan om vem som skall svara för insamlingen av det aktuella materialet. Mitt förslag innebär att KB har ansvaret för text och fasta bilder medan ALB har ansvar för det audiovisuella materialet. Fördelningen bör gälla såväl <NOBR>online-information</NOBR> som kan samlas in med hjälp av robotteknik som <NOBR>online-databaser.</NOBR></P> <P class="p74 ft0">Av <SPAN class="ft14">kapitel 17 </SPAN>framgår att bevarandet av elektronisk information är problematiskt. Lagringsmediet har kort livslängd och nödvändiga tekniska system och programvaror blir snabbt föråldrade. För att bevara informationen krävs därför kontinuerliga aktiva insatser med överföring till nya bärare och system, s.k. migrering. Mycket utvecklingsarbete återstår dock inom detta område och jag föreslår därför att ALB, KB och Riksarkivet snarast ges i uppdrag att gemensamt utarbeta en kartläggning över problemets art och omfattning.</P> <P class="p44 ft0">I <SPAN class="ft14">kapitel 18 </SPAN>föreslår jag, utifrån en bedömning av tänkbara utvecklingstendenser, att ansvariga myndigheter får i uppdrag att vart tredje år göra en fördjupad utvärdering och kostnadsuppföljning av pliktexemplarssystemet samt lämna förslag till eventuellt ändrad inriktning.</P> <P class="p75 ft0">I <SPAN class="ft14">kapitel 19 </SPAN>behandlas kostnadsfrågan. Jag har utgått från den kostnadsberäkning som redovisas i bilaga 3. För investeringar beräknas där</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">20 </SPAN>Kapitel 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p76 ft0">närmare 10 mkr och för den årliga driften drygt 1,5 mkr. Eftersom de ansvariga institutionerna enligt mitt förslag själva kan styra hur mycket material de skall samla in bör frågan om kostnader och finansiering av den löpande hanteringen av elektronisk information ingå i den årliga budgetdialogen. Därvid får på sedvanligt sätt en diskussion föras om behov, prioriteringar och finansieringsalternativ.</P> <P class="p77 ft22">Beträffande kostnaderna för olika aktörer finner jag att förslagen för producenternas del torde innebära inga eller begränsade kostnader.</P> <P class="p78 ft0">För Kungl. bibliotekets del bygger mina förslag till stor del på att de utvecklingsprojekt som KB redan bedriver, i första hand Kulturarw <SPAN class="ft20">3</SPAN>, kan fortsätta. För dessa projekt finns medel avsatta i KB:s budget både vad gäller investeringar, utveckling och drift under 1998 och 1999. Under denna period behövs således ingen ytterligare finansiering. Med utgångspunkt från dagens utbud och tekniska lösningar kommer hanteringen av den elektroniska <NOBR>online-informationen</NOBR> därefter att medföra ökade årliga driftkostnader för KB på minst 1,5 mkr.</P> <P class="p68 ft0">Lunds universitetsbibliotek ges ansvar för att bevara säkerhetsexemplar av det material som samlats in av KB och därmed uppstår vissa, enligt min bedömning begränsade, kostnader för lagring och hantering.</P> <P class="p79 ft0">Arkivet för ljud och bild bör ges möjlighet att bygga upp en egen utvecklingsverksamhet på området. ALB har i sin fördjupade anslagsframställning för <NOBR>1997-1999</NOBR> re dovisat behov av medel för <NOBR>FoU-verksamhet</NOBR> och beräknat de årliga kostnaderna för denna till 1,2 mkr.</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 2 <SPAN class="ft0">21</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">2 Författningsförslag</P> <P class="p34 ft15"><SPAN class="ft15">2.1</SPAN><SPAN class="ft16">Förslag till</SPAN></P> <P class="p80 ft25">Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk</P> <P class="p81 ft0">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:729) om upp hovsrätt till litterära och konstnärliga verk</P> <P class="p82 ft0"><SPAN class="ft14">dels </SPAN>att 16 och 21 §§ skall ha följande lydelse,</P> <P class="p83 ft0"><SPAN class="ft14">dels </SPAN>att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 a §, av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr12 td63"><SPAN class="p0 ft14">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td64"><SPAN class="p0 ft26">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft0">16 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p85 ft0">De arkiv och bibliotek som avses i tredje och fjärde styckena har rätt att framställa exemplar av verk, dock inte datorprogram,</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p85 ft0">De arkiv och bibliotek som avses i tredje och fjärde styckena har rätt att framställa exemplar av verk, dock inte <SPAN class="ft14">andra </SPAN>datorprogram <SPAN class="ft14">än sådana som avses i 16 a §,</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p86 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft27">för </SPAN><NOBR>bevarande-,</NOBR> kompletterings- eller forskningsändamål,</P> <P class="p87 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft28">för utlämning till lånesökande av enskilda artiklar eller korta avsnitt eller av material som av säkerhetsskäl inte bör utlämnas i original eller</SPAN></P> <P class="p86 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft27">för användning i läsapparater.</SPAN></P> <P class="p88 ft0">I de fall som avses i första stycket 2 och 3 får exemplar framställas endast genom reprografiskt förfarande.</P> <P class="p89 ft0">Rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf har</P> <P class="p86 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft27">de statliga och kommunala arkivmyndigheterna,</SPAN></P> <P class="p90 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft27">Arkivet för ljud och bild,</SPAN></P> <P class="p91 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft29">de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna samt</SPAN></P> <P class="p90 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft27">folkbiblioteken.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">22 </SPAN>Kapitel 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p92 ft0">Regeringen får i enskilda fall besluta att vissa andra arkiv och bibliotek än de som anges i tredje stycket skall ha rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf.</P> <P class="p93 ft0">16 a §</P> <P class="p94 ft14">Kungl. biblioteket, Lunds universitetsbibliotek och Arkivet för ljud och bild har rätt att framställa exemplar av verk som förekommer i elektronisk form över datanät.</P> <P class="p95 ft0">21 §</P> <P class="p96 ft0">Var och en får framföra utgivna verk offentligt</P> <P class="p97 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft28">vid tillfällen där framförandet av sådana verk inte är det huvudsakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte samt</SPAN></P> <P class="p98 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft27">vid undervisning eller gudstjänst.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p99 ft0">Första stycket gäller inte</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p24 ft0">Första stycket gäller inte</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p99 ft0">sceniska verk <SPAN class="ft14">och </SPAN>filmverk</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p99 ft0">sceniska verk, filmverk</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p26 ft4">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p0 ft0">och ger inte rätt att sända ut verk</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td68"><SPAN class="p0 ft26">datorprogram av vilka exemplar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p0 ft0">i ljudradio eller television.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p0 ft14">har framställts med stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p0 ft14">av</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft0"><SPAN class="ft14">16 a § samt </SPAN>ger inte rätt att sända ut verk i ljudradio eller television.</P> <P class="p101 ft0">Första stycket 2 ger inte rätt att i förvärvssyfte framföra sammanställningar vid undervisning.</P> <P class="p102 ft25">____________________________</P> <P class="p82 ft0">Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 2 <SPAN class="ft0">23</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft15"><SPAN class="ft15">2.2</SPAN><SPAN class="ft16">Förslag till</SPAN></P> <P class="p103 ft25">Lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument</P> <P class="p104 ft0">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument</P> <P class="p82 ft0"><SPAN class="ft14">dels </SPAN>att 14, 25 och 34 §§ skall ha följande lydelse,</P> <P class="p105 ft0"><SPAN class="ft14">dels </SPAN>att det i lagen skall föras in tre nya paragrafer, 18 a , 23 a och 33 a §§, av följande lydelse,</P> <P class="p106 ft0"><SPAN class="ft14">dels </SPAN>att det i lagen skall föras in nya rubriker närmast före 18 a §, 33 a § och 34 § av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p0 ft14">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p1 ft14">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td1"><SPAN class="p107 ft0">14 §</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft0">Av fonogram som har framställts här i landet i minst 50 exemplar och som har gjorts tillgängligt för allmänheten här skall ett pliktexemplar lämnas.</P> <P class="p109 ft0">Av fonogram som har framställts utomlands och har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall ett pliktexemplar lämnas, om fonogrammet rör svenska förhållanden.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p99 ft0">Vad som sägs om fonogram i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td70"><SPAN class="p99 ft0">Vad som sägs om fonogram i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p0 ft0">första och andra styckena skall</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p0 ft0">första och andra styckena skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p0 ft0">tillämpas även på dokument för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p0 ft0">tillämpas även på dokument för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p0 ft0">elektronisk återgivning som är av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p0 ft0">elektronisk återgivning som är av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td65"><SPAN class="p0 ft0">annat slag än som avses i 10 §</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td70"><SPAN class="p0 ft0">annat slag än som avses i 10 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p0 ft0">och som inte är videogram eller</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p0 ft0">och som inte är videogram eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p0 ft0">fonogram.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">fonogram. </SPAN>I stället för ett skall</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft14">dock åtta pliktexemplar lämnas.</P> <P class="p106 ft0">Föreskrifterna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 15 § eller av vad som föreskrivs om kombinerat material i 16 och 17§§.</P> <P class="p111 ft5">Sammanställning i digital form</P> <P class="p112 ft0">18 a §</P> <P class="p94 ft14">Av sammanställning som föreligger i digital form och som har gjorts tillgänglig för allmänheten här i landet över da-</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">24 </SPAN>Kapitel 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft21">tanät och rör svenska förhållanden skall på anmodan av den myndighet som regeringen bestämmer två pliktexemplar lämnas, om det inte i anmodan medges att sammanställningen överförs på elektronisk väg.</P> <P class="p114 ft21">Föreskrifterna i första st ycket gäller inte sammanställning varav pliktexemplar skall lämnas enligt någon av de föregående paragraferna.</P> <P class="p115 ft21">I en anmodan enligt första stycket att lämna pliktexemplar skall, under hänsynstagande till leverantörens tekniska och ekonomiska möjligheter, anges i vilket format sammanställningen skall lämnas.</P> <P class="p116 ft0">23 a §</P> <P class="p117 ft21">Lämnande av pliktexemplar eller överföring på elektronisk väg av sammanställning i digital form åligger den som låtit göra sammanställningen tillgänglig för allmänheten här i landet.</P> <P class="p95 ft0">25 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p118 ft22">Pliktexemplar av film, <SPAN class="ft21">av annat dokument för elektronisk återgivning än sådant som avses</SPAN></P> <P class="p119 ft0"><SPAN class="ft14">i 10 § </SPAN>eller av upptagning av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas till Arkivet för ljud och bild.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p120 ft0">Pliktexemplar av film, <SPAN class="ft14">videogram, fonogram </SPAN>eller av upptagning av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas till Arkivet för ljud och bild.</P> <P class="p121 ft21">Av pliktexemplar av dokument för elektronisk återgivning som är av annat slag än som avses i 10 § och som inte är videogram eller fonogram skall ett exemplar lämnas till Arkivet för ljud och</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 2 <SPAN class="ft0">25</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft14">bild samt ett exemplar till vart och ett av Kungl. biblioteket och Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek.</P> <P class="p123 ft5">Utlämnande av lösenord</P> <P class="p124 ft0">33 a §</P> <P class="p125 ft14">. Om tillgång till lösenord eller liknande utgör förutsättning för tillgång till elektronisk information som görs tillgänglig för allmänheten här i landet över datanät och som rör svenska förhållanden, skall lösenordet på anmodan av den myndighet som regeringen bestämmer lämnas ut av den som upprättat lösenordet eller som tillhandahåller den tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden där informationen finns.</P> <P class="p126 ft5">Ansvar, överklagande m.m.</P> <P class="p127 ft0">34 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p85 ft0">Den som åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag kan av den myndighet som regeringen bestämmer vid vite föreläggas att fullgöra sin skyldighet.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p85 ft0">Den som åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag <SPAN class="ft14">eller att lämna ut lösenord på anmodan </SPAN>kan av den myndighet som regeringen bestämmer vid vite föreläggas att fullgöra sin skyldighet.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p70 ft0">_______________________</P> <P class="p128 ft0">Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft21">Sammanställningar i digital form som överförts till Kungl. biblioteket på elektronisk väg skall föras över till ett dokument som skall bevaras för framtiden. Vad som sägs om pliktexemplar i andra stycket tillämpas även på sådana sammanställningar.</SPAN></DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">26 </SPAN>Kapitel 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft15"><SPAN class="ft15">2.3</SPAN><SPAN class="ft16">Förslag till</SPAN></P> <P class="p129 ft25">Förordning om ändring i förordningen (1993:1439) om pliktexemplar av dokument</P> <P class="p130 ft0">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1993:1439) om pliktexemplar av dokument</P> <P class="p82 ft0"><SPAN class="ft14">dels </SPAN>att 2, 4, 5 och 8 §§ skall ha följande lydelse,</P> <P class="p83 ft0"><SPAN class="ft14">dels </SPAN>att det i förordningen skall föras in en ny paragraf, 10 a §, av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr12 td63"><SPAN class="p0 ft14">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td64"><SPAN class="p0 ft26">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft0">2 §</P> <P class="p132 ft0">Dokument som har lämnats till Kungl. biblioteket utgör nationalexemplar och dokument som har lämnats till Lunds universitetsbibliotek utgör nationella reservexemplar. De skall bevaras för framtiden.</P> <P class="p133 ft0">Skyldigheten att bevara gäller inte sådana pliktexemplar som, efter respektive biblioteks prövning, befinns utgöra d ubblett av ett redan lämnat dokument eller en oförändrad ny utgåva av ett tidigare lämnat dokument.</P> <P class="p134 ft0">I fråga om de två exemplar av tryckta dagstidningar som lämnas till Kungl. biblioteket gäller skyldigheten att bevara bara det ena exemplaret.</P> <P class="p82 ft14">.</P> <P class="p135 ft0">4 §</P> <P class="p41 ft0">Dokument som har lämnats till Arkivet för ljud och bild skall bevaras för framtiden.</P> <P class="p136 ft0">Skyldigheten att bevara gäller inte sådana pliktexemplar som, efter arkivets prövning, befinnes utgöra d ubblett av ett redan lämnat dokument eller en oförändrad ny utgåva av ett tidigare lämnat dokument.</P> <P class="p45 ft0">Upptagning av ljudradio- eller televisionsprogram som har gjorts med stöd av 26 e § lagen (1960:729) om upp hovsrätt till litterära och konst-</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 2 <SPAN class="ft0">27</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p137 ft0">närliga verk får bevaras i arkivet endast om de har dokumentariskt värde eller rättighetshavarna har medgett att upptagningarna bevaras.</P> <P class="p138 ft14">Sammanställningar i digital form som överförts till Arkivet för ljud och bild på elektronisk väg skall föras över till ett dokument som skall bevaras för framtiden. Vad som sägs om pliktexemplar i andra stycket tillämpas även på sådana sammanställningar.</P> <P class="p139 ft0">5 §</P> <P class="p140 ft0">De dokument som förvaras hos Kungl. biblioteket hålls tillgängliga i bibliotekets lokaler i den utsträckning som biblioteket bestämmer.</P> <P class="p83 ft0">De dokument som förvaras hos Stockholms, Uppsala. Linköpings. Lunds, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek hålls tillgängliga enligt föreskrifter som meddelas av respektive universitet och beträffande Lunds universitet efter samråd med Kungl. biblioteket.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td71"><SPAN class="p99 ft0">I fråga om kombinerat materi-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p141 ft0">I fråga om kombinerat materi-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p0 ft0">al som förvaras hos bibliotek</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p142 ft14"><SPAN class="ft0">al, </SPAN>utom vad avser skrift, och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">gäller </SPAN>utom vad avser skrift <SPAN class="ft0">be-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p142 ft26">dokument med sammanställning-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td71"><SPAN class="p0 ft0">stämmelserna i 6 och 7 §§.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p142 ft14">ar i digital form <SPAN class="ft0">som förvaras</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p142 ft0">hos bibliotek gäller bestämmel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p142 ft0">serna i 6 och 7 §§.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td71"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p24 ft0">8 §</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p118 ft0">Föreläggande att vid vite fullgöra skyldighet att lämna pliktexemplar meddelas av Arkivet för ljud och bild i fråga om dokument som skall lämnas till arkivet och av Kungl. biblioteket i fråga om övriga dokument.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p85 ft0">Föreläggande att vid vite fullgöra skyldighet att lämna pliktexemplar <SPAN class="ft14">eller lösenord </SPAN>meddelas av Arkivet för ljud och bild i fråga om dokument <SPAN class="ft14">eller lösenord </SPAN>som skall lämnas till arkivet och av Kungl. biblioteket i fråga om övriga dokument <SPAN class="ft14">och lösenord.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p70 ft0">10 a §</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td73"><SPAN class="p143 ft14"><SPAN class="ft0">28 </SPAN>Kapitel 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td74"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p144 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td76"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td73"><SPAN class="p145 ft14">.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p99 ft26">Föreläggande att</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td75"><SPAN class="p146 ft14">lämna ut</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p0 ft14">lösenord meddelas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p0 ft14">av Kungl.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p147 ft14">biblioteket och Arkivet för ljud och bild.</P> <P class="p148 ft0">______________________________</P> <P class="p96 ft0">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1999.</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 3 <SPAN class="ft0">29</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">3 Uppdraget</P> <P class="p34 ft15"><SPAN class="ft15">3.1</SPAN><SPAN class="ft16">Tillkallande av särskild utredare</SPAN></P> <P class="p149 ft0">Den 10 oktober 1996 fick statsrådet Carl Tham regeringens bem yndigande att tillkalla en särskild utredare för att göra en förutsättningslös översyn av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (pliktexemplarslagen). Utredaren skulle, mot bakgrund av de snabba informationstekniska förändringarna avseende offentliggörande av dokument, överväga och vid behov föreslå ändringar i pliktexemplarslagen</P> <P class="p150 ft0">i syfte att säkra förutsättningarna för forskning och för bevarande och tillhandahållande av kulturarvet.</P> <P class="p151 ft15"><SPAN class="ft15">3.2</SPAN><SPAN class="ft16">Direktiven</SPAN></P> <P class="p152 ft0">Mitt uppdrag framgår av utredningsdirektiven (dir. 1996:92), som redovisas in extenso i bilaga 1.</P> <P class="p153 ft0">Pliktexemplarslagen omfattar idag bl.a. sådana elektroniska dokument som finns i fixerad form och som kan köpas, lånas, osv. Det rör sig i huvudsak om <NOBR>cd-rom,</NOBR> disketter, videogram och fonogram. Däremot omfattar lagen inte information som görs tillgänglig via onlineförbindelse eller elektroniska dokument som utgör underlag för tryckt material. Den snabba tekniska utvecklingen på informationsområdet leder till att en allt större del av det framtida informationsflödet aldrig framställs som dokument i fixerad form. De kommer därmed att falla utanför pliktexemplarslagen i dess nuvarande utformning, vilket får till följd att möjligheterna minskar att tillgodose de syften som ligger bakom lagstiftningen om pliktleveranser. Kulturutskottet uppmärksammade detta problem i betänkandet Pliktexemplarslagen m.m. (bet. 1995/96:KrU4), där man föreslog att riksdagen skulle ge regeringen till känna att en förutsättningslös översyn skulle göras av pliktexemplarslagen, vilket också blev riksdagens beslut (rskr. 1995/96:60).</P> <P class="p154 ft22">Enligt direktiven skall jag ”överväga, och om det behövs, föreslå ändringar i pliktexemplarslagen i syfte att säkra förutsättningarna för forskning och för bevarande och tillhandahållande av kulturarvet”. Om jag kommer fram till att en leveransplikt för denna information bör införas,</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">30 </SPAN>Kapitel 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft0">skall jag även utreda omfattningen av leveransplikten, hur den skall utformas samt av vem den skall fullgöras. Utredningen skall, med tanke på den stora mängden material, beakta att leveransplikten inte får bli så omfattande att den i praktiken blir svår att upprätthålla. Kostnadsaspekten såväl för staten som för leverantörerna av pliktmaterial skall därvidlag beaktas.</P> <P class="p156 ft0">Jag skall vidare beakta de upphovsrättsliga aspekterna av en utvidgad pliktleverans samt utreda tekniska frågor om hur leveranserna skall ske.</P> <P class="p157 ft0">Därutöver skall jag ta ställning till om leveransplikten skall gälla för elektroniska dokument som utgör underlag för sådant tryckt material, som nu är leveranspliktigt.</P> <P class="p158 ft0">Utredningsarbetet skall bedrivas förutsättningslöst och samråd skall ske med kommittéer och arbetsgrupper inom det informationstekniska området. Pågående utredningar i andra länder bör följas och de pliktexemplarsregler som redan finns i andra länder, främst inom Norden, Europarådet och EU, skall uppmärksammas.</P> <P class="p72 ft0">Utredningen skall slutligen arbeta enligt de generella direktiv som utfärdats angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49). Jag har funnit att dessa direktiv inte är relevanta för föreliggande utredning.</P> <P class="p159 ft0">Översynen skall resultera i förslag till ändring av pliktexemplarslagen. Om förslagen innebär utökade kostnader skall förslag till finansiering lämnas.</P> <P class="p82 ft0">Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 september 1998.</P> <P class="p151 ft15"><SPAN class="ft15">3.3</SPAN><SPAN class="ft16">Utredningens arbetsformer</SPAN></P> <P class="p149 ft0">Under utredningen har jag tagit del av de resultat som framlagts av andra kommittér och utredningar inom framför allt de informationstekniska och upphovsrättsliga områdena. Jag har vidare tagit del av relevanta direktiv och förslag till direktiv utfärdade inom den Europeiska unionen.</P> <P class="p136 ft0">Genom sakkunniga och experter har jag inhämtat synpunkter från berörda myndigheter, främst ALB, KB och vissa universitetsbibliotek. Jag har bl.a. haft kontakter med Datainspektionen, Tidningsutgivarna, Konvergensutredningen samt organisationer verksamma inom det upphovsrättsliga området (Alis, CopySwede, Klys och Stim).</P> <P class="p160 ft0">Tillsammans med sekreteraren har jag besökt Det kongelige Bibliotek i Köpenhamn och Lunds universitetsbibliotek. Jag har även haft över-</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 3 <SPAN class="ft0">31</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft0">läggningar med den arbetsgr upp i Finland som 1998 lagt fram förslag om en reviderad lag om s.k. friexemplar.</P> <P class="p65 ft0">Jag har under utredningsarbetet haft 11 sammanträden med utredningens sekreterare, sakkunniga och experter.</P> <P class="p65 ft0">Jag har anlitat tre konsulter. Journalisten och författaren <NOBR>Karl-Erik</NOBR> Tallmo har utfört en studie över elektronisk publicering (bilaga 2). Johan Palmkvist har utfört en teknisk analys över området robotbaserad insamling (bilaga 3). Jur. kand. Stig Hagelstam har analyserat de rättsliga förutsättningarna för och konsekvenserna av utredningens förslag.</P> <P class="p162 ft0">Vad beträffar betänkandets hänvisningar till information som är publicerad på Internet, har samtliga s.k. länkar kontrollerats i slutet av juni 1998.</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">32 </SPAN>Kapitel 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 4 <SPAN class="ft0">33</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">4 Inledning</P> <P class="p34 ft15"><SPAN class="ft15">4.1</SPAN><SPAN class="ft16">Utgångspunkter</SPAN></P> <P class="p152 ft0">I sammanfattningen till direktiven anges att utredningen tillsätts ”för att göra en förutsättningslös översyn av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (pliktexemplarslagen)”. En helt förutsättningslös översyn av pliktexemplarslagen skulle inrymma en rad problem och frågeställningar beträffande de dokument som omfattas av pliktexemplarslagen i dag.</P> <P class="p44 ft0">Uppdraget är dock mer konkret formulerat så att jag skall ”överväga huruvida <SPAN class="ft14">sådan elektronisk information som inte omfattas av de nuvarande bestämmelserna i pliktexemplarslagen </SPAN>skall vara föremål för leveransplikt i framtiden”. Min utgångspunkt har därför varit att översynen skall vara förutsättningslös endast vad avser sådan allmänt tillgänglig elektronisk information som faller utanför nu gällande pliktexemplarslag.</P> <P class="p136 ft0">Enligt direktiven skall jag vidare utreda omfattningen av en eventuellt utvidgad leveransplikt samt lägga förslag om vem som skall fullgöra leveransplikten.</P> <P class="p163 ft0">I en förutsättningslös översyn av pliktexemplarslagen bör även ingå att pröva alternativa former för pliktleverans. Den snabba tekniska utvecklingen erbjuder nya möjligheter för insamlande av elektronisk information t.ex. genom automatisk robotinhämtning. Jag har därför valt att ge begreppet leveransplikt en vidare betydelse än vad som traditionellt är fallet.</P> <P class="p164 ft15"><SPAN class="ft15">4.2</SPAN><SPAN class="ft16">Definitioner och terminologi</SPAN></P> <P class="p165 ft22">Att finna en heltäckande definition för den elektroniska information som är tillgänglig via <NOBR>online-förbindelse</NOBR> är svårt. I dagligt tal används ofta ordet ”dokument” som benämning på de datafiler en användare skapat på sin persondator. Dokument har på senare tid också kommit att användas som namn på webbsidor. Men dokument är i pliktexemplarslagen definierat som ”ett föremål som lagrar information för läsning, avlyssning eller visning” Som ”dokument för elektronisk återgivning” avses ett</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">34 </SPAN>Kapitel 4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td80"><SPAN class="p146 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td81"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td82"><SPAN class="p23 ft0">dokument som i fixerad form lagrar text, ljud eller bild och vars innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p23 ft0">kan återges enbart med hjälp av elektroniskt hjälpm edel.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td80"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p166 ft0">I lagen används sålunda ordet dokument som benämning på</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td80"><SPAN class="p0 ft14">bäraren</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft0">av information. För informationen ”i sig” är det svårare att finna adekvata begrepp. Man kan visserligen göra en teoretisk åtskillnad mellan ”verk” och ”manifestationer av verk”, men eftersom dessa begrepp ännu inte är förankrade i det allmänna språkbruket riskerar man att åstadkomma förvirring och sammanblandning av begrepp.</P> <P class="p168 ft0">Trots att begreppet dokument kommit att vidgas de senaste åren i riktning mot att inte bara avse den fysiskt hanterbara informationsbäraren, har jag valt att i föreliggande betänkande använda ordet i pliktexemplarslagens betydelse. Elektroniska dokument är alltså de föremål (cdrom, disketter) som lagrar information på elektronisk väg.</P> <P class="p169 ft0">Vad skall man då kalla sådan elektroniskt lagrad information som är tillgänglig via <NOBR>online-förbindelse?</NOBR></P> <P class="p170 ft22">På internationell nivå har definitionsfrågan behandlats på bl.a. följande sätt: Inom ramarna för den internationella biblioteksföreningen IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions) utarbetas sedan 1969 standardiserade regler för bibliografisk beskrivning, ISBD (International Standard Bibliographic Description). Reglerna omfattar sedan 1977 också s.k. ” <NOBR>non-book</NOBR> material”, dvs. sådant material som framställs på annat sätt än via traditionellt tryckförfarande. <NOBR>ISBD-standarden</NOBR> är formellt sett inte någon internationell ISO- standard<SPAN class="ft30">1</SPAN>, men har i praktiken samma ställning som en sådan.</P> <P class="p171 ft0">År 1997 publicerades <SPAN class="ft14">ISBD(ER) </SPAN><SPAN class="ft11">2</SPAN><SPAN class="ft12">, </SPAN>där ER står för ”Electronic resources”. ISBD(ER) är en revision av de tidigare utgivna <SPAN class="ft14">ISBD(CF) </SPAN>(CF: Computer files). Att använda begreppet ”datafiler” som överordnat begrepp ansågs vålla alltför stora problem och man har därför valt termen ”elektronisk resurs”. Begreppet definieras på fö ljande sätt:</P> <P class="p172 ft0">Material (data and/or program(s)) encoded for manipulation by computer. Includes materials that require the use of a peripheral (e.g. a CD- ROM player) attached to a computer, and online service(s) (e.g. bulletin</P> <P class="p173 ft31">3</P> <P class="p174 ft0">boards, discussion groups/lists, World Wide Web sites).</P> <P class="p175 ft4"><SPAN class="ft32">1</SPAN><SPAN class="ft33">ISO = International organization for standardization.</SPAN></P> <P class="p176 ft35"><SPAN class="ft32">2</SPAN><SPAN class="ft34">International standard bibliographic description for electronic resources : ISBD(ER) ; revised from the ISBD(CF): International standard bibliographic description for computer files / [International Federation of Library Associations and Institutions, IFLA Universal Bibliographic Control and International MARC Programme, Deutsche Bibliothek, Frankfurt am Main]. Recommended by the ISBD(CF) Review Group. – München : Saur, 1997 (UBCIM publications ; N.S., Vol.17)</SPAN></P> <P class="p19 ft4"><SPAN class="ft32">3</SPAN><SPAN class="ft33">Ibid., sid 94</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 4 <SPAN class="ft0">35</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft0">ISBD(ER) håller för närvarande på att översättas till svenska för att kunna infogas i de svenska katalogiseringsreglerna. En översättning av</P> <P class="p178 ft36">4</P> <P class="p179 ft0">vissa grundläggande delar publicerades i december 1997. <NOBR>ISBD-definitionen</NOBR> är förhållandevis vid och omfattar all elektroniskt</P> <P class="p180 ft0">lagrad information utom föremål som är oupplösligt förenade med en viss programvara (”programmed objects”), exempelvis leksaker och miniräknare. Såväl enstaka datafiler som samlingar av datafiler (webbplatser, elektroniska tidskrifter) fångas in under begreppet elektronisk resurs.</P> <P class="p83 ft0">Enligt min bedömning är dock begreppet ”elektronisk resurs” för brett för att vara praktiskt användbart i detta sammanhang. Jag har i stället valt att genomgående använda begrepp som ”den elektroniska information som är tillgänglig via <NOBR>online-förbindelse”</NOBR> och liknande.</P> <P class="p181 ft0">Begreppet ”databas” är också svårt att entydigt definiera. EU publicerade 1996 ett direktiv om upphovsrättsligt skydd för databaser <SPAN class="ft11">5</SPAN>. I direktivet definieras databas i kapitel 1, artikel 1, på följande sätt: ”I detta direktiv avses med ‘databas’ en samling av verk, data eller andra självständiga element som sammanställts på ett systematiskt och metodiskt sätt och som var för sig är tillgänglig genom elektroniska medier eller på något annat sätt”. <NOBR>EU-definitionen</NOBR> omfattar alltså inte enbart databaser i digital form. Genomförandet av direktivet i svensk rätt har skett genom vissa ändringar i lagen (1960:729) om upp hovsrätt till litterära och konstnärliga verk, vilka trädde i kraft den 1 januari 1998. Härvid har man valt att i stället för ordet databas använda det vedertagna ordet sammanställning. I min framställning har jag valt att i den löpande texten använda begreppet databas. Jag har utgått från <NOBR>EU-direktivets</NOBR> definition men begränsat användningen till att gälla enbart för sådana databaser som innehåller elektronisk information. I förslaget till lagtext har jag valt att använda begreppet sammanställning i digital form.</P> <P class="p182 ft35"><SPAN class="ft32">4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">KKS-meddelanden :</SPAN></NOBR> information om katalogiserings- och klassifikationsfrågor från SAB:s kommitté för katalogisering och klassifikation // 1997: <NOBR>3-4</NOBR> d ecember (ISSN <NOBR>0283-4081)</NOBR></P> <P class="p183 ft4"><SPAN class="ft32">5</SPAN><SPAN class="ft38">Europaparlamentets och rådets direktiv nr 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">36 </SPAN>Kapitel 4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft0">Beträffande val av termer i övrigt, stavningsformer m.m. har jag valt att följa Svenska datatermgruppens rekommendationer<SPAN class="ft11">6</SPAN>.</P> <P class="p185 ft4"><SPAN class="ft11">6 </SPAN>Rekommendationerna finns tillgängliga på: http:// www.nada.kth.se/dataterm /rek.html</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 5 <SPAN class="ft0">37</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p186 ft39">BAKGRUND</P> <P class="p187 ft2">5 Nuläge</P> <P class="p42 ft15"><SPAN class="ft15">5.1</SPAN><SPAN class="ft16">Gällande lagstiftning</SPAN></P> <P class="p188 ft0">Bestämmelser om pliktexemplar finns i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (prop. 1993/94:10) och i förordningen (1993:1439) om pliktexemplar av dokument.</P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft40">Pliktexemplarslagen</SPAN></P> <P class="p190 ft0">I pliktexemplarslagen ges föreskrifter om skyldighet att till bibliotek och Arkivet för ljud och bild lämna exemplar av dokument (pliktexemplar). De dokument som skall lämnas är skrift ( <NOBR>5–11</NOBR> §§), film och videogram (12 och 13 §§), fonogram och vissa andra dokument för elektronisk återgivning (14 och 15 §§), kombinerat material (16 och 17 §§) samt ljudradio- och televisionsprogram (18§).</P> <P class="p191 ft0">Inledningsvis görs i lagen vissa begreppsbestämningar. Enligt 2 § förstås med</P> <P class="p192 ft0"><SPAN class="ft14">dokument </SPAN>ett föremål som lagrar information för läsning, avlyssning eller visning,</P> <P class="p193 ft0"><SPAN class="ft14">skrift </SPAN>ett dokument som lagrar text eller fast bild,</P> <P class="p181 ft14">dokument för elektronisk återgivning <SPAN class="ft0">ett dokument som i fixerad form lagrar text, ljud eller bild och vars innehåll kan återges enbart med hjälp av elektroniskt hjälpmedel.</SPAN></P> <P class="p75 ft0">Enligt 3 § görs ett dokument tillgängligt för allmänheten här i landet när exemplar bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten eller när informationen i dokumentet återges offentligt eller i förvärvsverksamhet inför en större sluten krets. Förebilden för bestämmelsen är i huvudsak hämtad från 2 § tredje stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.</P> <P class="p74 ft0">Ett dokument skall enligt 4 § anses röra svenska förhållanden, om informationen i dokumentet helt eller delvis är avfattad på svenska språket eller dokumentet helt eller delvis innehåller verk av svensk upphovsman</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">38 </SPAN>Kapitel 5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p194 ft0">eller framförande av svensk konstnär eller, om inte någon av dessa förutsättningar föreligger, dokumentet ändå huvudsakligen är avsett att spridas inom landet.</P> <P class="p195 ft5">Dokument som skall lämnas</P> <P class="p196 ft0">I fråga om skrifter görs skillnad mellan skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen, TF, och annan skrift. Skrift som avses i 1 kap 5 § TF är skrift som framställts i tryckpress samt skrift, som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande, om utgivningsbevis gäller för skriften eller skriften är försedd med beteckning, som utvisar att den är mångfaldigad, samt i anslutning därtill tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och om ort och år för mångfaldigandet.</P> <P class="p168 ft0">Av skrift som avses i 1 kap. 5 § TF och som har framställts och utgivits här i landet skall som regel sju pliktexemplar lämnas (5 §). Även av sådan skrift som har framställts utomlands skall sju pliktexemplar lämnas, om skriften är sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller skall finnas, eller om skriften inte är periodisk och har lämnats ut för spridning här i landet inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden (6 §).</P> <P class="p74 ft0">I <NOBR>7–9</NOBR> §§ anges vissa undantag från de nämnda bestämmelserna. I 7 § stadgas således bl.a. att endast två pliktexemplar behöver lämnas av en skrift som har samma innehåll och utförande som en tidigare framställd skrift under vissa förhållanden. I 8 § ges vissa särbestämmelser för dagstidningar och i 9 § undantas enklare tryck som visitkort, etiketter, blanketter och liknande, samt protokoll och liknande interna skrifter som framställts hos en myndighet.</P> <P class="p168 ft0">Av andra skrifter än sådana som avses i 1 kap. 5 § TF behandlar lagen skrift som utgör dokument för elektronisk återgivning och skrift i mikroform. Enligt 10 § skall normalt sju pliktexemplar lämnas, dels om skriften har framställts här i landet i minst 50 exemplar och har gjorts tillgänglig för allmänheten här, dels om skriften har framställts utomlands och gjorts tillgänglig för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar och skriften rör svenska förhållanden. Även här gäller vissa undantag. Enligt 11 § behöver således under vissa förutsättningar bara två pliktexemplar lämnas, om en skrift har samma innehåll som viss annan skrift.</P> <P class="p197 ft0">Av film och videogram som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet (i fråga om videogram i minst fem exemplar) skall med vissa undantag ett pliktexemplar lämnas (12 §). Ett pliktexemplar skall lämnas</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 5 <SPAN class="ft0">39</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft0">även av film eller videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid inte godkänts för visning.</P> <P class="p133 ft0">Av fonogram som har framställts i minst 50 exemplar och har gjorts tillgängligt för allmänheten skall normalt ett pliktexemplar lämnas (14 §). I fråga om fonogram som har framställts utomlands förutsätts att fonogrammet rör svenska förhållanden. Vad som sålunda gäller fonogram gäller också dokument för elektronisk återgivning som är av annat slag än sådan i 10 § angiven skrift som utgör dokument för elektronisk återgivning och som inte är videogram eller fonogram. Skillnaden i förhållande till de dokument som avses i 10 § är att dessa bara lagrar text eller fast bild eller båda, medan det utmärkande för de här aktuella dokumenten är att de lagrar text, ljud, fasta och rörliga bilder i olika kombinationer utan att vara videogram eller fonogram. De kan alltså i vissa fall vara att betrakta som multimedier (prop. s. 42).</P> <P class="p199 ft0">I 16 och 17 §§ ges regler om kombinerat material. Härmed förstås material, som innehåller dels en eller flera skrifter, dels ett eller flera dokument som utgörs av film, videogram, fonogram eller dokument för elektronisk återgivning som avses i 14 §. Av kombinerat material skall som regel sju pliktexemplar lämnas.</P> <P class="p200 ft0">Slutligen finns i 18 § bestämmelser om ljudradio- och televisionsprogram. Enligt 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall den som sänder radioprogram (ljudradio och televisionsprogram) till allmänheten ombesörja att varje program spelas in. Av sådana inspelningar skall ett pliktexemplar lämnas. Vidare skall ett pliktexemplar lämnas av varje sändning av ljudradio- och televisionsprogram som svenskt programföretag får sända med stöd av tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844). Av andra ljudradio- och televisionsprogram skall ett pliktexemplar lämnas av varje sändning som ägt rum under högst fyra på förhand bestämda veckor om året.</P> <P class="p186 ft5">Vem som skall lämna pliktexemplar</P> <P class="p201 ft0">Pliktexemplar av skrift som avses i 1 kap. 5 § TF och av skrift i mikroform, framställda här i landet, skall lämnas av framställaren (19 och 21 §§). För periodiska skrifter som framställts utomlands är den svenske utgivaren leveransskyldig. För andra skrifter som framställts utomlands är i första hand den svenske förläggaren leveransskyldig, i andra hand den som låtit lämna ut skriften för spridning (19 §).</P> <P class="p202 ft0">För filmer och dokument för elektronisk återgivning är det den som har gjort filmerna och dokumenten tillgängliga för allmänheten som är leveranspliktig (20 §).</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">40 </SPAN>Kapitel 5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p203 ft0">Pliktexemplar av kombinerat material som har framställts här i landet skall lämnas av i första hand den som har beställt framställningen och i andra hand den som har låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten (22 §). I fråga om material som helt eller delvis har framställts utomlands åvilar leveransskyldigheten i första hand den svenske förläggaren och i andra hand den som har låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten.</P> <P class="p204 ft0">När det slutligen gäller ljudradio- och televisionsprogram skall pliktexemplar lämnas av den som enligt lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ombesörja att programmet spelas in (23 §).</P> <P class="p195 ft5">Vem som pliktexemplar skall lämnas till</P> <P class="p205 ft0">Av pliktexemplar av skrift eller kombinerat material som skall lämnas i två eller tre exemplar skall ett eller två exemplar lämnas till Kungl. biblioteket, KB, och ett exemplar till Lunds universitetsbibliotek. Av pliktexemplar av sådana dokument som skall lämnas i sju exemplar skall ett lämnas till vart och ett av KB och Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå universitetsbi bliotek (24 §).</P> <P class="p72 ft0">Pliktexemplar av film, videogram, fonogram samt av annat dokument för elektronisk återgivning än sådant som avses i 10 § eller av upptagning av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas till Arkivet för ljud och bild, ALB (25 §).</P> <P class="p195 ft5">Övriga bestämmelser</P> <P class="p206 ft0">I <NOBR>27–30</NOBR> §§ ges bestämmelser om tid då pliktexemplar skall lämnas.</P> <P class="p207 ft0">Den som åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar kan enligt 34 § föreläggas att vid vite fullgöra skyldigheten.</P> <P class="p153 ft0">Enligt 36 § får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för visst fall medge undantag från skyldigheten att lämna pliktexemplar.</P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft40">Pliktexemplarsförordningen</SPAN></P> <P class="p208 ft0">I förordningen (1993:1439) om pliktexemplar av dokument återfinns föreskrifter rörande bevarande och tillhandahållande av material som omfattas av pliktexemplarslagen. Av förordningen framgår att KB, Lunds universitetsbibliotek och ALB är skyldiga att bevara de dokument som lämnats som pliktexemplar. Skyldigheten gäller inte sådana pliktex-</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 5 <SPAN class="ft0">41</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft0">emplar som bedöms vara dubblettexemplar eller oförändrade nya utgåvor. Övriga universitetsbibliotek, som mottagit pliktexemplar, har inte någon skyldighet att bevara dessa för framtiden.</P> <P class="p210 ft0">Det material som inkommit med stöd av pliktexemplarslagen får tillhandahållas i den utsträckning som KB eller de berörda universiteten bestämmer. Lunds UB måste dock samråda med KB innan föreskrifter om tillhandahållandet meddelas.</P> <P class="p163 ft0">För ALB gäller att dokumenten får tillhandahållas i de egna lokalerna, i den utsträckning som ALB bestämmer. Dokumenten får också tillhandahållas vid annan institution efter särskild prövning. Varken ALB eller någon annan institution får låna ut sådana dokument som inkommit som pliktexemplar till ALB. I stället sker tillhandahållandet i form av utlåning av kopior, som framställs med stöd av 16 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Dessa kopior är tillgängliga endast för forskare.</P> <P class="p164 ft15"><SPAN class="ft15">5.2</SPAN><SPAN class="ft16">Tidigare utredningar</SPAN></P> <P class="p152 ft0">Lagstiftningen om pliktexemplar har ändrats vid flera tillfällen de senaste årtiondena. Reformerna har betingats av utvecklingen av nya medier, men också i viss mån av den högre utbildningens expansion i Sverige. Tidigare utredningar har avlämnat följande betänkanden:</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p211 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">SOU 1974:94</SPAN></P> <P class="p211 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">DsU 1975:4</SPAN></P> <P class="p211 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">DsU 1977:12</SPAN></P> <P class="p211 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">SOU 1987:51</SPAN></P> <P class="p211 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">SOU 1989:89</SPAN></P> <P class="p211 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">SOU 1992:92</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p212 ft0">Bevara ljud och bild Dagspress på mikrofilm Pliktexemplar av skrift</P> <P class="p213 ft41">Ljud och bild till eftervärlden Översyn av lagen om pliktexemplar Pliktleverans</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p85 ft0">Pliktleveransutredningen, som avlämnade det sistnämnda betänkandet, gjorde en samlad översyn av reglerna för bevarande av skrifter och ljud- och bildupptagningar m.m. Nuvarande lag är baserad på de förslag som lades fram i utredningens betänkande Pliktleverans (SOU 1992:92). Där lämnas också en utförlig beskrivning av tidigare utredningars arbeten och förslag, varför detta inte repeteras här, med undantag för de förslag som rör elektroniska dokument.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">42 </SPAN>Kapitel 5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft25"><SPAN class="ft25">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft40">Biblioteksexemplarsutredningen</SPAN></P> <P class="p214 ft0">Regeringen tillkallade 1988 en särskild utredare med uppgift att se över bestämmelserna om pliktleverans till bibliotek och anpassa dem till då gällande tekniska förutsättningar. Utredaren, som kallade utredningen Biblioteksexemplarsutredningen, konstaterade i betänkandet Översyn av lagen om pliktexemplar (SOU 1989:89) att det var klart otillfredsställande att bevarandet av information i elektronisk form inte var reglerat i lag. Han föreslog därför att leveransplikt skulle införas för sådan elektronisk information som fixerats i någon form av upptagning, avsedd för allmän spridning. Han avvisade däremot tanken på leveransplikt för databaser tillgängliga online, eftersom en sådan ansågs såväl principiellt diskutabel som svår att lösa rent praktiskt. En leveransplikt av onlinedatabaser skulle dessutom medföra krav på betydande resursinsatser.</P> <P class="p215 ft0">De flesta remissinstanser tillstyrkte utredningens förslag beträffande elektroniska dokument. En par instanser menade dock att leveransplikt för <NOBR>online-databaser</NOBR> borde övervägas.</P> <P class="p82 ft0">Utredningens förslag ledde inte till några lagstiftningsåtgärder.</P> <P class="p151 ft25"><SPAN class="ft25">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft40">Pliktleveransutredningen</SPAN></P> <P class="p214 ft0">Regeringen tillkallade 1991 en särskild utredare med uppgift att göra en samlad översyn av reglerna för leverans, bevarande och tillhandahållande av skrifter och ljud- och bildupptagningar m.m. Utredningen antog namnet Pliktleveransutredningen. Utredningens förslag redovisas i betänkandet Pliktleverans (SOU 1992:92), vilket avlämnades i september 1992.</P> <P class="p74 ft0">I betänkandet konstaterade utredaren inledningsvis att det är väsentligt att vi för eftervärlden kan bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur. Ett sådant bevarande kan, menade utredaren, visa vår egenart och förstärka vår identitet i det nya Europa. Insamlandet och bevarandet motiveras alltså med starka humanistiska argument. Det är också väsentligt för medborgarna att kunna få tillgång till dessa dokument för att bl.a. kunna få insyn i hur samhället fungerar. Utredaren jämförde biblioteken och arkivinstitutionerna och menade att det finns stora likheter mellan dem, eftersom det i båda fallen handlar om institutioner med uppgift att bevara och t illhandahålla material åt medborgarna till deras och samhällets gagn. Ett utvidgat samarbete mellan KB, ALB och Riksarkivet på bevarandeområdet föreslogs.</P> <P class="p215 ft0">Utredaren ville inte göra någon åtskillnad mellan <NOBR>text-,</NOBR> ljud- eller bilddokument, eftersom ingen kategori kan anses mer värd att bevara än</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 5 <SPAN class="ft0">43</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft0">andra. Några kvalitetskriterier går heller inte att uppställa, eftersom ”det dåliga belyser vårt samhälle lika väl som det goda. Strävan måste i stället vara att behålla så mycket som möjligt av det material som innehåller mycken och unik information” (sid 85).</P> <P class="p50 ft0">Beträffande tillhandahållandet ville utredaren inte dra några skarpa gränser mellan forskning, utredning och studier, utan framhöll medborgarens rätt till information och kunskap och betonade att det är en förutsättning för en fungerande demokrati att medborgaren har kunskap om sitt samhälle. För att uppnå detta mål har såväl forskning, utredningsverksamhet som studier behov av ett omfattande material. Pliktleveranserna bidrar till att detta behov kan fyllas. Någon skillnad i tillhandahållandet av detta material borde inte göras, oavsett om materialet används som förberedelse för en doktorsavhandling eller för en tidningsartikel; det borde också anses som likgiltigt om materialet efterfrågas av en privatperson eller av någon som är knuten till en institution.</P> <P class="p217 ft0">Utredaren prövade vidare frågan om antalet pliktexemplar och fann att systemet med leverans till nationalinstitutionerna KB och ALB och till universitetsbiblioteken borde behållas. Som främsta skäl för att låta de sistnämnda erhålla pliktexemplar framhåller utredaren att man därmed erhåller svåråtkomligt material, som inte finns i handeln. Ett alternativt förvärvssätt skulle med säkerhet dra högre kostnader för universitetsbiblioteken.</P> <P class="p64 ft0">Beträffande elektroniska dokument fastslog utredaren att det går en skiljelinje mellan å ena sidan fixerade sådana, som alltså framställs i ett eller flera fysiska exemplar och därmed kan levereras som avgränsade föremål, och å andra sidan sådan elektronisk information som inte fixeras utan i stället distribueras via direktkoppling till databaser eller via elektroniska nätverk. Som exempel på det senare nämnde utredaren on- <NOBR>line-databaser,</NOBR> videotex och elektronisk post.</P> <P class="p50 ft0">Pliktleveransutredningen avvisade, liksom sin föregångare Biblioteksexemplarsutredningen, tanken på leverans av <NOBR>online-databaser.</NOBR> Utredaren anförde att materialet visserligen är viktigt att omhänderta om man skall uppfylla målen för pliktleveranser, nämligen att bevara en bild av Sverige vid vilken tidpunkt som helst, men de praktiska problemen, liksom kraven på betydande resursinsatser, ansågs tala emot ett införlivande av dessa databaser i lagstiftningen.</P> <P class="p218 ft0">Leverans av <NOBR>online-databaser</NOBR> skulle kräva att producenten vid ett givet tillfälle fixerar informationen i databasen i någon form (papper, cdrom, magnetband). Utredaren menade att framställandet av ett sådant exemplar skulle strida mot en av de bärande idéerna bakom pliktexemplarslagen, nämligen att de dokument som är föremål för leverans skall ha gjorts tillgängliga för allmänheten. Det exemplar av databasen som skulle framställas enkom för att uppfylla leveransskyldigheten har</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">44 </SPAN>Kapitel 5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft0">ju aldrig varit tillgängligt för allmänheten i denna form. Dessa konstlade dokument skulle sannolikt inte heller komma att efterfrågas av allmänheten i någon större utsträckning.</P> <P class="p49 ft0">Utredaren medgav samtidigt att när det gäller radio- och <NOBR>tv-program</NOBR> gällde redan det omvända: där framställdes särskilda exemplar, som ju aldrig varit avsedda för allmänheten, enbart för att uppfylla leveransplikten. Där fungerade systemet bra och utredaren såg ingen anledning att ändra på det, men anförde att stor restriktivitet borde iakttas när det gällde att införa ytterligare krav på sådan exemplarframställning.</P> <P class="p220 ft0">Utredaren ansåg att det inte heller var praktiskt möjligt att på ett enkelt och hållbart sätt skilja mellan dynamiska databaser, dvs. sådana som uppdateras löpande, och statiska databaser, vars innehåll är tänkt att vara fixerat. Gränserna mellan dessa två typer av databaser ansågs vara alltför flytande.</P> <P class="p62 ft0">Utredaren prövade också, i enlighet med den norska lagstiftningen, tanken på att utforma lagen på ett så allmänt sätt att den täcker såväl <NOBR>online-överföring</NOBR> som andra eventuella kommande former för informationsöverföring. Utredaren fann inte en sådan modell tillfredsställande, eftersom leveransplikten i så fall skulle behöva förenas med antingen en rekvisitionsrätt eller vida dispensmöjligheter. Bestämmanderätten skulle i alltför stor utsträckning komma att överlåtas till bibliotek och arkiv. Le- veransplikten skulle heller inte bli tillräckligt förutsebar och ett selektivt rekvisitions- eller dispensförfarande kunde komma att uppfattas som orättvist.</P> <P class="p63 ft0">Ytterligare några slag av elektroniska dokument behandlades av utredningen. Dit hörde:</P> <P class="p221 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Programvaror (operativsystem, ordbehandlingsprogram, m.m.) Här redovisas uppfattningen att dessa dokument inte innehåller information utan snarare är ett redskap för att behandla information. Något konkret förslag lämnas inte av utredningen.</SPAN></P> <P class="p222 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Elektroniska dokument som utgjort underlag för framställning på andra medier. Tanken på att införa pliktleverans av sådana elektroniska förlagor avvisas, eftersom det skulle strida mot den grundläggande tanken att dokumenten skall levereras i den form de gjorts tillgängliga för allmänheten.</SPAN></P> <P class="p223 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Videotex, en vid denna tidpunkt förhållandevis vanlig teknik, som innebar att man via telenätet och vanliga </SPAN><NOBR>tv-apparater</NOBR> kunde komma åt textbaserad information, exempelvis tidtabeller och börsnyheter. Systemet medgav också viss interaktivitet. Enskilda kunde exempelvis beställa biljetter via videotex. Utredaren menar att videotex å ena sidan kan ses som ett kommunikationssystem, och därför inte borde le-</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 5 <SPAN class="ft0">45</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p224 ft0">vereras, samtidigt som det å andra sidan kan hävdas att det är ett sätt att tillhandahålla databaser och att <NOBR>videotex-materialet</NOBR> följaktligen borde behandlas som <NOBR>online-databaser.</NOBR> Utredaren intar dock inte någon bestämd uppfattning i frågan och lägger heller inget förslag angående videotex.</P> <P class="p225 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Dataspel. Här lutar utredaren åt uppfattningen att dessa mer är att anse som ett slags tidsfördriv eller leksaker snarare än dokument som lagrar information.</SPAN></P> <P class="p226 ft0">Pliktleveransutredningen skulle också utreda förutsättningar för en sammanslagning av KB och ALB. Utredaren föreslog dock att dessa även i fortsättningen skall verka som två från varandra oberoende institutioner.</P> <P class="p227 ft0">Utredningens betänkande remissbehandlades. Förslagen väckte överlag bifall hos remissinstanserna, även om invändningar och synpunkter framfördes beträffande enskilda detaljer. Beträffande de förslag som framfördes angående elektroniska dokument kan påpekas att flera instanser anslöt sig till tankarna på att ett fördjupat samarbete är nödvändigt mellan de institutioner som har till uppgift att bevara kulturarvet. Med något undantag instämde remissinstanserna i utredningens förslag om att KB och ALB även i fortsättningen bör fungera som två från varandra fristående institutioner.</P> <P class="p56 ft0">De flesta remissinstanserna delade också utredarens förslag om att avstå från att föreskriva leverans av <NOBR>online-databaser.</NOBR></P> <P class="p78 ft0">Statens provningsanstalt uppgav sig sakna en diskussion om det omfattande konverteringsarbete som skulle bli nödvändigt till följd av den föreslagna nya lagen och uttalade farhågor för att nya material kan orsaka beständighetsproblem i framtiden.</P> <P class="p49 ft0">I regeringens proposition 1993/94:10 om pliktexemplar av dokument bekräftades de övergripande mål och syften som framfördes av Pliktleveransutredningen. Enligt föredragande statsrådet skall således pliktleverans ske för att bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för forskning och studier.</P> <P class="p228 ft0">I fråga om leverans av <NOBR>online-databaser</NOBR> uttalade föredraganden (s. 20):</P> <P class="p228 ft0">”Jag delar utredarens bedömning att information som görs tillgänglig i direktkopplade databaser, s.k. <NOBR>on-lineförbindelse,</NOBR> undantas från leve-</P> <P class="p229 ft0">ransplikten. Inte heller datorprogram, såsom operativsystem, kompilatorer, textbehandlingsprogram och administrativa program omfattas av leveransplikten. Sådana datorprogram kan inte definieras som ett dokument som innehåller information av det slag som är av intresse i denna lag, nämligen för senare läsning, avlyssning eller visning. De måste i stället ses som redskap, med vars hjälp man utnyttjar datorn eller be-</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">46 </SPAN>Kapitel 5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p230 ft0">handlar informationen. Ett datorprogram är egentligen en logisk följd av instruktioner som talar om för datorn hur den ska behandla inmatat material.”</P> <P class="p231 ft24"><SPAN class="ft15">5.3</SPAN><SPAN class="ft23">Insamling, bevarande och tillhandahållande av pliktexemplar i dag</SPAN></P> <P class="p232 ft0">Samtliga uppgifter i detta avsnitt avser verksamhetsåret 1997.</P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft40">Kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken</SPAN></P> <P class="p233 ft5">Kungl. biblioteket</P> <P class="p196 ft0">Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. Huvuduppgiften är att samla, beskriva, bevara och tillhandahålla allt svenskt tryck. KB svarar också exempelvis för drift och förvaltning av det nationella biblioteksdatasystemet Libris, samt för samordning och utveckling av landets forskningsbiblioteksväsen genom Bibsam.</P> <P class="p168 ft0">KB mottar årligen ca 1 100 hyllmeter svenskt tryck i form av pliktexemplar, varav ca 560 hyllmeter utgörs av dagstidningar.</P> <P class="p181 ft0">Av det mottagna materialet katalogiserades och/eller registrerades ca 57 000 enheter. Det rör sig om m onografier, serier (inklusive tidskriftshäften, vilka enbart registreras), årsböcker, musiktryck och kartor. Därutöver tillkom drygt 170 000 dokument som inte katalogiserats. Exempel på sådana dokumenttyper är affärstryck, affischer och vykort. Totalt mottogs sålunda ca 230 000 dokument<SPAN class="ft11">7</SPAN>.</P> <P class="p234 ft0">När det gäller elektroniska dokument i fixerad form tog KB emot 106 <NOBR>cd-rom</NOBR> och 65 disketter. Dessutom mottogs 79 fonogram och 17 videogram.</P> <P class="p170 ft0">Det inströmmade materialet resulterade i närmare 22 000 poster i den bibliografiska databasen Libris. Av dessa utgjordes 19 590 av monografier, 1 340 av seriella publikationer och 1 053 av kartor och musiktryck.</P> <P class="p235 ft0">KB har utarbetat omfattande urvalsprinciper för att avgöra vilket material som skall katalogiseras respektive behandlas på annat sätt. I korthet innebär urvalsprinciperna att förlagsutgivet material går till katalogisering. Därutöver går institutions- eller organisationsutgivet tryck i huvudsak till katalogisering, om det är rikstäckande eller allmänt till sin</P> <P class="p236 ft4"><SPAN class="ft11">7 </SPAN>På grund av KB:s om- och tillbyggnad återstår ca 70 000 dokument att packa upp.</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 5 <SPAN class="ft0">47</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft0">syftning. Detsamma gäller för behandlingen av tidskrifter, vilket exempelvis medför att lokala medlemsblad inte katalogiseras.</P> <P class="p237 ft0">KB:s svenska material är tillgängligt för läsning endast i KB:s läsesalar.</P> <P class="p163 ft0">Tillhandahållandet av elektroniska dokument i fixerad form sker ännu så länge i obetydlig utsträckning. Under 1997 förekom endast något enstaka lokalt utlån av <NOBR>cd-rom.</NOBR></P> <P class="p238 ft5">Lunds universitetsbibliotek</P> <P class="p239 ft0">Enligt pliktexemplarsförordningen utgör dokument, som inkommer till Lunds UB i form av pliktexemplar, nationella reservexemplar. Lunds UB är därmed ålagt att bevara allt svenskt tryck som inströmmar och har således inte, till skillnad från övriga universitetsbibliotek, rätt att gallra ut dokument som man inte önskar införliva med sina samlingar. Verksamheten finansieras från Lunds universitets ordinarie anslag, vilket enligt företrädare för Lunds UB är problematiskt. Kostnaderna för Lunds UB:s hantering av pliktexemplar har beräknats till ca 8 mkr/år.</P> <P class="p240 ft0">Till Lunds UB inströmmar årligen ca 1 100 hyllmeter svenskt tryck i form av pliktexemplar<SPAN class="ft11">8</SPAN>. Antalet mottagna och katalogiserade monografier uppgår t ill närmare 13 000. Därutöver mottas ca 11 000 rapporter och serier, 39 000 tidskriftshäften och ca 170 hyllmeter i form av okatalogiserat tryck.</P> <P class="p241 ft0">De dokument som inkommit med stöd av pliktexemplarslagen tillhandahålls dels lokalt, med endast några smärre restriktioner, dels i form av fjärrutlån till andra bibliotek i Sverige och i utlandet. De lokala restriktionerna avser exempelvis att svensk skönlitteratur inte får lånas hem.</P> <P class="p242 ft0">Inte heller tidskriftsbilagor i form av <NOBR>cd-rom</NOBR> är tillgängliga för hemlån. Till skillnad från KB tillhandahålls materialet också för fjärrutlån till</P> <P class="p243 ft0">andra bibliotek, i likhet med vad som gäller vid övriga universitetsbibliotek. Eftersom Lunds UB behåller allt svenskt tryck, innebär detta i princip att hela den svenska produktionen av böcker, tidskrifter, tidningar och annat tryck är tillgänglig för varje svensk medborgare via fjärrlånesystemet.</P> <P class="p75 ft0">De elektroniska dokument i fixerad form som inkommer med stöd av pliktexemplarslagen tillhandahålls enligt samma principer som tryckt material. För närvarande utlånas därför exempelvis det exemplar av en <NOBR>cd-rom</NOBR> som inkommit som pliktexemplar, vilket i sin tur innebär risk för såväl förslitning som svinn.</P> <P class="p244 ft4"><SPAN class="ft11">8 </SPAN>I statistiska sammanhang förekommer ett lägre tal, vilket kan förklaras av olika mätmetoder.</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">48 </SPAN>Kapitel 5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft5">Göteborgs universitetsbibliotek</P> <P class="p246 ft0">Göteborgs universitetsbibliotek tas här som exempel för att illustrera verksamheten vid de pliktleveransbibliotek som inte har lagstadgad skyldighet att bevara allt material som inkommer. Dessa är, förutom Göteborgs UB, universitetsbiblioteken i Linköping, Stockholm, Umeå och Uppsala. Det kan antas att de mängduppgifter som nedan lämnas för Göteborgs UB också ungefärligen gäller för dessa andra mottagare, med undantag för att gallringen vid Uppsala UB är mindre omfattande än vid de övriga biblioteken.</P> <P class="p247 ft0">Göteborgs UB mottar årligen ca 490 hyllmeter svenskt tryck. Att mängden emottaget material är så pass liten i jämförelse med KB och Lunds UB förklaras av att Göteborgs UB inte erhåller pliktexemplar av dagstidningar. Av detta behölls under 1997 närmare 200 hyllmeter, vilket innebär att ca 60 % av det mottagna materialet gallras bort. Därutöver mottas årligen ca 40 hyllmeter svenska mikrofilmade dagstidningar, som levereras i stället för tryck. Samtliga dessa mikrofilmer införlivas med bibliotekets samlingar.</P> <P class="p248 ft0">Huvuddelen av det material som Göteborgs UB behåller registreras i Libris. Den okatalogiserade samlingen växer med ca 30 hyllmeter per år.</P> <P class="p172 ft0">Antalet elektroniska dokument i fixerad form, som mottagits som pliktexemplar, uppgick under 1997 till ca 180 st. (120 <NOBR>cd-rom</NOBR> och 60 disketter).</P> <P class="p45 ft0">De elektroniska dokumenten görs tillgängliga för användarna enligt samma principer som gäller för tryckt material. Dokumenten beställs fram och kan användas i särskilda datorer i bibliotekets läsesal. Något enstaka dokument, som den av Riksarkivet utgivna NAD (Nationella arkivdatabasen), har monterats i nätverk när det framgått att utgivaren tillåter detta. I praktiken har dock efterfrågan på de elektroniska dokument i fixerad form som mottagits som pliktexemplar hittills varit mycket låg.</P> <P class="p164 ft25"><SPAN class="ft25">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft40">Arkivet för ljud och bild</SPAN></P> <P class="p249 ft0">Arkivet för ljud och bild (ALB) mottar årligen ca 63 000 enheter, vilka fyller ca 1 000 hyllmeter.</P> <P class="p250 ft0">Knappt hälften utgörs av referensband från radioresp. tvsändningar. Total leveransplikt för radiosändningar gäller för Sveriges Radio, inkluderande bolagets lokala radiosändningar. Sändningarna från Sveriges Television, TV4 och elva <NOBR>satellit-tv-kanaler</NOBR> levereras i sin helhet. För två satellitkanaler har medgetts undantag p.g.a. att sändningarna innehåller i stort sett samma program som återfinns i andra kanaler.</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 5 <SPAN class="ft0">49</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft0">Dessa sänder endast in fyra veckor per år, analogt med den leveransplikt som gäller för lokala etersändningar, t.ex. lokal <NOBR>kabel-tv,</NOBR> privat lokalradio och närradio.</P> <P class="p65 ft0">Enligt 4 § pliktexemplarsförordningen får ALB inte bevara andra radio- och <NOBR>tv-sändningar</NOBR> än sådana som har ”dokumentariskt värde”. Då leveransplikten är kopplad till den s.k. referensbandning som programbolagen måste göra för andra juridiska ändamål, levereras i de allra flesta fall det totala utbudet. Vid en migrering till nya system och bärare kommer en viss gallring att ske. Som nämnts ovan har ALB också medgett undantag för vissa <NOBR>tv-kanaler.</NOBR> I övrigt sker ingen gallring bland pliktexemplaren.</P> <P class="p50 ft0">I ALB:s katalogsystem är olika databaser utformade för olika media, beroende på dessas egenskaper. För en stor del av radio- och tvmaterialet sker en enklare registrering med utgångspunkt i t.ex. programtablåer, vilka i de flesta fall levereras i digital form från de sändande stationerna. För vissa kategorier har ALB tillgång till externa kataloger via <NOBR>online-förbindelse.</NOBR> På ALB sker en utförlig katalogisering av Sveriges Radios P1 och P2, av filmer och videogram samt av fonogram och multimedia.</P> <P class="p251 ft0">Årligen katalogiseras drygt 2 000 filmer och videogram, ca 3 000 fonogram och multimedia och ca 10 000 radioprogram. Således uppgår det totala antalet objekt som katalogiseras på ALB till ca 15 000 per år.</P> <P class="p252 ft0">Upphovsrättslagen ger inte ALB utrymme att tillhandahålla pliktexemplaren annat än för forskningsändamål. Vid varje beställning görs en s.k. studiekopia som forskaren får studera, antingen på plats i ALB:s lokaler eller vid någon av de ca 30 fjärrlåneinstitutioner som godkänts av ALB. Hemlån eller annan utlåning från ALB är inte tillåtet. Varje forskningsändamål måste godkännas av ALB efter ett ansökningsförfarande, och en avgift tas ut för varje studiekopia.</P> <P class="p220 ft0">Antalet nyanmälda forskare har ökat varje år sedan ALB:s start. Un- der 1997 anmäldes 730 nya forskningsändamål. Av forskarna studerade ca 40 % vid fjärrlåneinstitutioner. ALB har även utvecklat ett system för fjärrlån med motsvarande nordiska institutioner, Statsbiblioteket i Århus och Nationalbiblioteket i Mo i Rana.</P> <P class="p252 ft0">Efterfrågan på multimedier har hittills varit mycket begränsad. I dessa fall har forskaren fått tillgång till originalexemplaret. Studiekopiering är inte möjlig, då ALB inte har rätt att kopiera datorprogram, ens för forskningsändamål.</P> <P class="p253 ft0">ALB kom tidigt till insikt om svårigheterna med att långsiktigt bevara elektronisk information. Bärarnas bristande beständighet och de tekniska systemens korta livslängd har gjort att ALB redan nu har tvingats att börja föra över de äldsta videobanden till ett nytt digitalt system.</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">50 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">6 Elektroniskt publicerad information</P> <P class="p254 ft0">En heltäckande beskrivning av den elektroniska information som hittills publicerats är svår att göra. Någon tillförlitlig och samlad statistik, av det slag som finns för böcker och andra papperspublikationer, finns inte. Dessutom tillkommer det faktum att den elektroniska publiceringen expanderar mycket snabbt. Expansionen gäller inte bara den rent kvantitativa tillväxten, utan avser också den förändring som hela tiden sker i och med att nya producenter etablerar sig och därmed vidgar gränserna för vad som publiceras på elektronisk väg.</P> <P class="p255 ft0">I nedanstående avsnitt ges en översikt av situationen inom några utvalda sektorer. En fördjupad beskrivning ges av <NOBR>Karl-Erik</NOBR> Tallmo i bilaga 2, ”Elektronisk publicering”.</P> <P class="p45 ft0">Inledningsvis kan konstateras att det aldrig varit så lätt att publicera sig som nu. Vem som helst med tillgång till persondator, modem och ett Internetabonnemang kan publicera information på nätet. Ordet ”publicera” används här i betydelsen ”göra allmänt tillgängligt”. En privatperson kan därför i princip vid ett och samma tillfälle ikläda sig rollen som författare, förläggare, tryckare och distributör. Denna form av publicering som ofta, men inte alltid, är av rent privat karaktär behöver således inte alls passera de kvalitetsmässiga och kommersiella spärrar som ryms inom den traditionella förlagsbranschen. Men att publicera något behöver heller inte längre innebära att någon, förutom upphovsmannen själv, någonsin kommer att ta del av informationen.</P> <P class="p164 ft15"><SPAN class="ft15">6.1</SPAN><SPAN class="ft16">Hur mycket information finns det?</SPAN></P> <P class="p256 ft0">Innan jag kommer in på en diskussion om vilken information som samhället skall samla in och bevara för framtiden samt på vilket sätt det skall ske, kan det vara intressant att fråga sig hur mycket information det finns i dag och hur mycket information det är möjligt att lagra.</P> <P class="p257 ft0">Vid konferensen <SPAN class="ft14">Time and Bits</SPAN><SPAN class="ft11">9 </SPAN>som hölls i USA i februari 1998, presenterade forskaren Michael Lesk ett räkneexempel med tankeväck-</P> <P class="p258 ft4"><SPAN class="ft11">9 </SPAN>http://www.gii.getty.edu/timeandbits/ksg.html</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB311149x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">51</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p259 ft0">ande beräkningar angående dessa frågor. De siffror och uppskattningar han presenterar hänför sig till situationen i USA respektive hela vär lden.</P> <P class="p260 ft0">Den samlade mängden publicerad information på www upptog vid början av 1997 ett lagringsutrymme om 2 terabyte (Tbyte) <SPAN class="ft11">10</SPAN>. Med nuvarande tillväxttakt skulle den samlade <NOBR>www-mängden</NOBR> under 1998 komma att uppgå t ill mer än 20 Tbyte, vilket innebär att den överstiger omfånget på boksamlingarna i världens största bibliotek, Library of Congress. Det kan nämligen enligt Lesk grovt uppskattas att samlingarna där skulle kräva ca 20 Tbyte digitalt lagringsutrymme, om man begränsar sig enbart till böckerna och för enkelhetens skull utgår från att varje bok innehåller 1 megabyte (Mbyte). Därtill kommer alla de andra dokumentslagen: bilder, kartor, fonogram etc., vilket gör att det totala lagringsutrymmet uppgår t ill ca 2 700 Tbyte. Av nedanstående tabell framgår den totala informationsmängden vid Library of Congress.</P> <P class="p261 ft14">Tabell 1: Antal dokument och digitalt lagringsutrymme vid Library of Congress (Lesk)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p0 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p0 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p0 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td86"><SPAN class="p0 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p0 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p0 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td88"><SPAN class="p0 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td90"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td92"><SPAN class="p262 ft43">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td93"><SPAN class="p263 ft43">Lagrings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td93"><SPAN class="p264 ft10">utrymme (Tbyte)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td94"><SPAN class="p146 ft5">Böcker (1 bok = ca 1 Mbyte)</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td95"><SPAN class="p265 ft0">20 milj.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p266 ft44">20</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td90"><SPAN class="p146 ft5">Fotografier (1 bild = ca 1 Mbyte)</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td92"><SPAN class="p265 ft0">13 milj.</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td98"><SPAN class="p266 ft45">13</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p146 ft5">Kartor (1 karta = ca 50 Mbyte)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p265 ft0">4 milj.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td98"><SPAN class="p266 ft44">200</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td97"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p146 ft5">Filmer (1 film = ca 1 000 Mbyte)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p267 ft0">½ milj.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td98"><SPAN class="p266 ft44">500</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td97"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td89"><SPAN class="p0 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td90"><SPAN class="p146 ft47">Fonogram (1 fonogram = ca 600</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td91"><SPAN class="p0 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td92"><SPAN class="p265 ft48">3, 5 milj.</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td91"><SPAN class="p0 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td98"><SPAN class="p266 ft45">2 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td97"><SPAN class="p0 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td89"><SPAN class="p0 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td99"><SPAN class="p146 ft5">Mbyte)</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p0 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p0 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p0 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td97"><SPAN class="p0 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td100"><SPAN class="p0 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p0 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td102"><SPAN class="p0 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td101"><SPAN class="p0 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td103"><SPAN class="p0 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td97"><SPAN class="p0 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td99"><SPAN class="p146 ft5">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td102"><SPAN class="p265 ft0">41 milj.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td103"><SPAN class="p268 ft45">ca 2 700</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p269 ft22">Lesk fortsätter sedan sitt räkneexempel med att försöka uppskatta hur mycket övrig information som produceras på ett år. Alla former av information har medtagits, utom video inspelad i hemmet, eftersom innehållet där nästan uteslutande består av redan utsända <NOBR>tv-program</NOBR> och filmer. Lesk utgår från amerikansk medie- och telekommunikationsstatistik och extrapolerar talen till att omfatta hela världen genom att utgå från USA:s andel av världens samlade bruttonationalprodukt (BNP).</P> <P class="p50 ft0">Mängden professionellt utgiven information uppskattar Lesk till mindre än 1 %.</P> <P class="p270 ft4"><SPAN class="ft11">10 </SPAN>Denna mängduppgift kan kompletteras med en undersökning som uppskattar att antalet unika webbsidor i mars 1998 uppgick till ca 275 miljoner. Ökningstakten uppskattas till ca 20 miljoner sidor i månaden, vilket innebär att antalet fördubblats på mindre än nio månader. Undersökningsresultaten finns publicerade på http://www.research.digital.com/src/whatsnew/sem.html.</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB311150x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">52 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p271 ft14">Tabell 2: Mängden årligen producerad information (Lesk). Lagringsutrymme angivet i Tbyte.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p0 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td104"><SPAN class="p0 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p0 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p0 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p0 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td106"><SPAN class="p0 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td107"><SPAN class="p0 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td108"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td109"><SPAN class="p262 ft43">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td110"><SPAN class="p272 ft43">Lagrings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td108"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td109"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td110"><SPAN class="p266 ft10">utrymme</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td110"><SPAN class="p266 ft5">(Tbyte)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p146 ft3">Professionellt utgivna böcker o odicaperi</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p266 ft0">0,25</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td113"><SPAN class="p266 ft44">1</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p146 ft5">Övriga pappersdokument (A4)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p265 ft0">80</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td80"><SPAN class="p266 ft44">320</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td114"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td108"><SPAN class="p146 ft5">Film</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p266 ft0">41,5</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td80"><SPAN class="p266 ft45">166</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td108"><SPAN class="p146 ft5">Bilder/fotografier (inkl. privata bilder)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p266 ft0">130 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td80"><SPAN class="p266 ft44">520 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td114"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td89"><SPAN class="p0 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td108"><SPAN class="p146 ft47">TV/radio (unikt material)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td89"><SPAN class="p0 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td109"><SPAN class="p266 ft48">20 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td91"><SPAN class="p0 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td80"><SPAN class="p266 ft45">80 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td114"><SPAN class="p0 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td89"><SPAN class="p0 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td115"><SPAN class="p146 ft5">Fonogram</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td89"><SPAN class="p0 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td116"><SPAN class="p265 ft0">15</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p0 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td114"><SPAN class="p0 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td89"><SPAN class="p0 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td89"><SPAN class="p0 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td91"><SPAN class="p0 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td117"><SPAN class="p0 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td114"><SPAN class="p0 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td115"><SPAN class="p146 ft5">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td89"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td116"><SPAN class="p266 ft0">150 000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td91"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td117"><SPAN class="p266 ft44">600 000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td114"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p273 ft0">Lesk har i sin ursprungliga tabell dessutom inkluderat det minnesutrymme som krävs för att lagra alla telefonsamtal. Detta har ej medtagits här.</P> <P class="p136 ft0">Utifrån en uppskattning av den totala mä ngden existerande datorminne i världen, kommer Lesk fram till att det, för första gången i historien, är teoretiskt möjligt att digitalt lagra all producerad information.</P> <P class="p133 ft0">Naturligtvis kommer inte all denna information att publiceras på www. Men det står samtidigt klart att de 20 Tbyte, som enligt Lesk kommer att utgöra den samlade informationsmängden på www vid utgången av 1998, snabbt kan komma att öka. Sa nnolikt blir ökningen dramatisk när nätets överföringskapacitet utvecklats så att det blir möjligt att på allvar distribuera rörliga bilder.</P> <P class="p45 ft0">Jag menar nu inte att det är samhällets uppgift att samla in och bevara <SPAN class="ft14">all </SPAN>denna information, utan vill bara visa att det som en rent teoretisk tankemodell skulle vara möjligt. Det är vidare ett faktum att gränsen mellan professionell och privat publicering är flytande i dag och att den privata andelen är växande.</P> <P class="p164 ft15"><SPAN class="ft15">6.2</SPAN><SPAN class="ft16">Internets framväxt</SPAN></P> <P class="p149 ft0">”Användningen av datornät innebär en större revolution på informationsbehandlingens område än någon annan uppfinning, inklusive boktryckarkonsten.”</P> <P class="p274 ft0">Så skrev universitetskanslern Stig Hagström och dåvarande generaldirektören i VHS (Verket för högskoleservice) Anitra Steen i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 9 januari 1994. Utan att här ta ställning</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">53</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft0">till huruvida detta påstående i alla avseenden är korrekt, är det ingen tvekan om att dagens avancerade nätverksteknologi och dess närmast obegränsade möjligheter till kommunikation och informationsspridning har fått och kommer att få en mycket stor betydelse för alla samhällssektorer.</P> <P class="p132 ft0">I dagligt tal är Internet synonymt med World Wide Web (www eller webben) och <NOBR>e-post.</NOBR> Mer än en tredjedel av den svenska befolkningen har tillgång till Internet, antingen från arbetsplatsen eller från hemmet.</P> <P class="p275 ft0">Därutöver har många fler provat på att ”surfa” på nätet för att exempelvis söka information. Den elektroniska handeln via Internet ökar snabbt. Allt fler människor gör bankaffärer, inköp och biljettbokningar via In- ternet.</P> <P class="p45 ft0">Som publiceringsform erbjuder Internet nya möjligheter jämfört med de traditionella kanalerna. Publiceringsprocessen kan kortas ned till några minuter, ändringar och uppdateringar kan utföras löpande och kraven på kvalitetskontroll minskar. I princip kan vem som helst publicera texter och bilder.</P> <P class="p163 ft0">I takt med att nätets kapacitet byggs ut kommer också radio och tv i ökad utsträckning att distribueras via Internet.</P> <P class="p134 ft0">Men Internet är inte enbart www och <NOBR>e-post.</NOBR> Det finns och har funnits flera andra tillämpningar. I följande avsnitt kommer jag att rekapitulera några av de grundläggande tankarna bakom Internets utveckling och beskriva dess tillväxt och utveckling fram till i dag.</P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft40">Visionärerna</SPAN></P> <P class="p276 ft0">Den amerikanske forskningssamordnaren Vannevar Bush, en av president Roosevelts personliga rådgivare och chef för ”Office of Scientific Research and Development” publicerade 1945 en banbrytande och ofta citerad artikel, ”As we may think”, i tidskriften Atlantic Monthly <SPAN class="ft11">11</SPAN><SPAN class="ft4">. </SPAN>Bush hade varit ansvarig för samordningen av den försvarsrelaterade forskningen under kriget. I artikeln anförde Bush att det nu var dags för vetenskapen att ägna sig åt den stora uppgiften att t illgängligöra de omfattande kunskapsmassor som vetenskapen hittills frambringat. Han presenterade också visioner om den framtida informationsförsörjningen, av vilka den om<SPAN class="ft14">Memex </SPAN>i dag framstår som särskilt epokgörande.</P> <P class="p277 ft0">Bush såg Memex som ett verktyg för att organisera och ge tillgång till närmast obegränsade mängder av information. Han beskrev Memex som ett slags skrivbord med flera bildskärmar och ett tangentbord, dit dokument lagrade på mikrofilm kunde hämtas och presenteras. I Memex</P> <P class="p245 ft4"><SPAN class="ft11">11 </SPAN>Bush, Vannevar, As we may think. Atlantic Monthly, 196(1) s. <NOBR>101-108.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">54 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft0">kunde en mängd olika kategorier av informationsbärande dokument lagras, exempelvis böcker, tidnings- och tidskriftsartiklar, privat korrespondens m.m. Materialet skulle indexeras och därmed vara möjligt att återfinna med hjälp av vad Bush kallade ”Associative indexing”. Det är de sistnämnda tankarna som gjort att Bush ofta nämns som den andlige fadern till vad som senare skulle benämnas hypertext och hypermedia. ”</P> <P class="p279 ft14">The process of tying two items together is the important thing<SPAN class="ft0">”, skriver Bush. Att utveckla den mekaniska tekniken för att lagra och presentera informationen på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">Memex-skärmarna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> ser han inte som särskilt märkvärdigt, utan bara som en naturlig teknisk utveckling.</SPAN></P> <P class="p45 ft0">Även om Bush’s tankar blev föremål för en omfattande diskussion, skulle det dröja till början av <NOBR>1960-talet</NOBR> innan nå gon mer omfattande tillämpning av hans tankar kom till stånd. Douglas Engelbart var då ansvarig för <NOBR>NLS-projektet</NOBR> <NOBR>(oN-Line</NOBR> System), i vilket man byggde upp en databas med över 100 000 olika texter. Dessa texter refererade t ill varandra på ett sätt som påminner om senare hypertextutvecklingar.</P> <P class="p74 ft0">Termerna hypertext och hypermedia lanserades 1965 av amerikanen Theodore (Ted) H. Nelson. Hans vision Xanadu bär många likheter med dagens World Wide Web. I Xanadu skulle, enligt Nelson, världshistoriens samtliga texter finnas, alla förbundna med varandra genom s.k. länkar. Nelson använde termen ”docuverse” för att beskriva sin vision.</P> <P class="p210 ft0">Med hypertexten överges den traditionella sekventiella, linjära strukturen i en text. Till skillnad från en bok, som har en början och ett slut, är det omöjligt att säga var en hypertext börjar och slutar. Ingen läsning blir därmed den andra lik, eftersom varje läsare kan ta sig fram på olika vägar. Antalet kombinationsmöjligheter blir därmed oerhört stort. Det brukar ofta anföras att hypertekniken mer liknar den mänskliga hjärnans associativa sätt att arbeta.</P> <P class="p280 ft25"><SPAN class="ft25">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft40">Det tidiga Internet</SPAN></P> <P class="p214 ft0">Under <NOBR>1960-talet</NOBR> började det amerikanska försvarsdepartementet att utveckla ett datornät, som bl.a. skulle ha den egenskapen att det inte blev obrukbart efter en eventuell kärnvapenattack. För att åstadkomma detta valdes en modell, som innebar att datanätet gavs en decentraliserad och <NOBR>icke-hierarkisk</NOBR> struktur. Med avsikt byggdes nätet upp utan en central mittpunkt, eftersom man var rädd för att en sådan lätt skulle kunna slås ut vid en fientlig attack. Den information som sändes mellan de anslutna datorerna eller noderna i nätet delades upp i block, s.k. paket. Dessa letade sig fram på olika vägar i nätet för att sedan sammanfogas till sin helhet vid den slutgiltiga destinationen. Om en eller flera nätverksnoder</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">55</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p137 ft0">slogs ut skulle ändå informationen kunna leta sig fram i nätet genom att använda sig av andra noder.</P> <P class="p281 ft0">Datornätet, som är en föregångare till Internet, gavs namnet Arpanet (Advanced research projects agency network). Det första året, 1969, omfattade nätverket fyra datorer.</P> <P class="p134 ft22">Efter hand anslöts fler och fler datorer till nätverket. Det försvarsmässiga syftet bakom nätet avtog i takt med att det kalla krigets farhågor minskade. I stället blev datornätet i mångt och mycket ett redskap för kommunikation och informationsöverföring mellan universitetsforskare.</P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft40">Protokoll och tillämpningar</SPAN></P> <P class="p214 ft0">Användandet av standardiserade s.k. protokoll är en förutsättning för att datorer av olika fabrikat skall kunna anslutas till nätverket och kommunicera med varandra. Protokoll kan sägas vara beskrivningar av hur kommunikationen mellan anslutna datorer skall gå till. År 1973 utvecklades TCP/IP (Transmission control protocol/Internet protocol) som möjliggjorde kommunikation mellan och sammankoppling av olika nätverk. TCP/IP är fortfarande det grundläggande protokollet för Internetkommunikation. I samband med födelsen av TCP/IP användes också ordet Internet för första gången (1974).</P> <P class="p240 ft0">I början av <NOBR>1970-talet</NOBR> utvecklades den första riktigt stora applikationen, elektronisk post, som snabbt kom att bli den allra vanligaste formen av Internetanvändning. Det första <NOBR>e-brevet</NOBR> skickades 1971.</P> <P class="p235 ft0">Användningen av <NOBR>e-post</NOBR> växte snabbt och efter en tid utvecklades programvara för s.k. sändlistor (eng. ‘mailing lists’), dit en enskild användare kunde anmäla sig genom att skicka ett <NOBR>e-brev</NOBR> till en värddator. Därefter får användaren varje inlägg som postas till listan.</P> <P class="p136 ft0">Flera andra protokoll har spelat stor roll för utvecklingen av Internet, däribland telnet och ftp (file transfer protocol) för överföring av filer mellan datorer. Ett antal stora s.k. <NOBR>ftp-arkiv</NOBR> har med tiden byggts upp runtom i världen, där olika kategorier av datafiler lagrats i stort antal. Dessa databaser innehåller i dag texter, bilder, programvara m.m. Speciellt möjligheten att lagra programvara har varit betydelsefull för många programutvecklare, eftersom det möjliggjort distribution av s.k. ”shareware” i stor skala. Med shareware menas att användare ges möjlighet att ladda ner ett datorprogram, installera det på sin egen dator och prova det under en begränsad tid. Som exempel på en sådan databas kan nämnas den som är uppb yggd inom ramen för det svenska universitetsdatanätet Sunet (Swedish university network)<SPAN class="ft11">12</SPAN><SPAN class="ft4">.</SPAN></P> <P class="p282 ft4"><SPAN class="ft11">12 </SPAN>http://ftp.sunet.se</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">56 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft0">Ett annat centralt protokoll är NNTP (Network news transfer protocol), som möjliggör uppbyggnad och distribution av Usenet News, s.k. nyhetsgrupper. Med hjälp av en särskild programvara (en s.k. nyhetsläsare) kan enskilda användare ansluta sig till en värddator och där abonnera på valfria nyhetsgr upper. Det finns i dag tusentals sådana grupper i världen. Varje nyhetsgr upp ägnar sig åt att diskutera ett särskilt ämne, ofta mycket aktivt.</P> <P class="p44 ft0">Under <NOBR>1980-talet</NOBR> växte Internet. Antalet anslutna datorer, nätverk och länder ökade i antal. Sverige anslöts <NOBR>1987-88,</NOBR> i och med att de fyra nordiska universitetsdatornäten kopplades samman via NORDUNET. Sverige hade dock varit anslutet till EUnet sedan 1983.</P> <P class="p133 ft0">Med lanseringen av Gopher i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> togs ett viktigt steg i Internets utveckling. I likhet med de protokoll och tillämpningar som beskrivits ovan, byggde Gopher på s.k. <NOBR>client-server-teknik.</NOBR> Här innebar tekniken att information kunde organiseras på en server, dvs. en värddator. Användaren kunde sedan med hjälp av en särskild programvara, en s.k. klient, få informationen presenterad för sig i hierarkiska menyer. Med hjälp av ett menysystem kunde användaren förflytta sig mellan olika Gopherservrar i världen. Dessa servrar innehöll så gott som enbart rena textfiler<SPAN class="ft11">13</SPAN><SPAN class="ft4">.</SPAN></P> <P class="p284 ft0">Allt eftersom mängden tillgänglig information ökade på Internet, utvecklades olika hjälpmedel för att organisera och återfinna informationen. Archie och Veronica är tidiga exempel på sådana tilläm pningar.</P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft40">World Wide Web</SPAN></P> <P class="p214 ft0">Fram till <NOBR>1980-talets</NOBR> slut var Internet fortfarande något som främst användes på västvärldens universitet och högskolor. Vid den tidpunkten (1989) skapades World Wide Web (www), vilket kommit att bli den applikation som betytt allra mest för de senaste årens dramatiska utveckling av nätet och dess tjänster. Detta oavsett hur man räknar: antalet anslutna datorer, antalet människor som har tillgång till nätet, eller, vilket är mest intressant för denna utredning, mängden information som publiceras online.</P> <P class="p285 ft22">Upphovsman till World Wide Web är datateknikern Tim Berners- Lee, då verksam vid CERN i Genève. Lättheten att konfigurera en wwwserver och möjligheterna till grafisk presentation, där texter, bild och annan grafisk design kunde integreras, gjorde att www fick ett mycket snabbt genomslag. Länksystemet utvecklades från gopherteknikens hie-</P> <P class="p286 ft4"><SPAN class="ft11">13 </SPAN>Ett litet antal gopherservrar existerar fortfarande. För ett exempel se: gopher://kth.se:70/1/</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">57</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft22">rarkiska menyer och www (webben) blev en hypertextmiljö. HTML (Hyper text markup language), ett system för sidbeskrivning och - presentation, utvecklades hand i hand med webbläsare (eng. ‘browsers’), som de första årens Cello och Mosaic och dagens Netscape och Internet Explorer. En närmare beskrivning av HTML ges i bilaga 3.</P> <P class="p72 ft0">Dokument vars innehåll är märkt i enlighet med <NOBR>HTML-standarden</NOBR> är plattformsoberoende, vilket innebär att de kan presenteras på olika datorer, olika operativsystem etc., under förutsättning att datorn har en webbläsare installerad. Vissa smärre avvikelser kan förekomma mellan olika datormiljöer, men i stort sett ser dokumenten likadana ut oberoende av vilken dator de presenteras på. Någon konvertering behövs inte. Den inkompatibilitet som präglat delar av datorindustrins programutveckling, och som till exempel inneburit att det varit problematiskt att förflytta en enkel ordbehandlingsfil mellan datorer av olika fabrikat, bröts därmed. På senare tid har dock tendenser kunnat skönjas i riktning mot mer leverantörsspecifika miljöer, vilket gör att dokument som skapats för en viss läsare, exempelvis Internet Explorer, ser annorlunda ut om de presenteras i Netscape. De stora tillverkarna försöker driva igenom egna tillägg till <NOBR>HTML-standarden</NOBR> men riskerar samtidigt en utveckling mot forna</P> <P class="p288 ft52">14</P> <P class="p174 ft0">tiders inkompatibilitet.</P> <P class="p274 ft0">Flera bedömare anser att HTML:s dominerande position relativt snart kommer att intas av XML (Extended markup language), vilket anses vara ett mer utvecklat och flexibelt språk.</P> <P class="p153 ft0">Med www infördes också ett nytt protokoll för överföring, HTTP (Hyper text transfer protocol). Webbläsarna har utvecklats i riktning mot integration av de andra <NOBR>Internet-protokollen,</NOBR> exempelvis de för e- post, ftp och gopher. Webbläsarna kan numera också, med hjälp av tilläggsprogram, s.k. <NOBR>plug-ins,</NOBR> spela upp ljudsekvenser och rörliga bilder. Dessa överförs ofta med hjälp av s.k. ”streamade” protokoll, en överföringsform som innebär att informationen presenteras (spelas upp) allteftersom den anländer till användarens dator. Därigenom är det möjligt att kontinuerligt sända radio och tv via nätet.</P> <P class="p289 ft0">Integrationen har sedan fortsatt i riktning mot att webbläsarna ”tar över” och utgör gränssnittet mot datorns eget operativsystem. Följden kan bli att användaren inte upplever nå gon skillnad mellan att arbeta med information som finns lagrad lokalt på den egna datorn och sådan information som finns tillgänglig på www.</P> <P class="p164 ft25"><SPAN class="ft25">6.2.5</SPAN><SPAN class="ft40">Utvecklingstendenser</SPAN></P> <P class="p290 ft4"><SPAN class="ft11">14 </SPAN>Se exempelvis <NOBR>Berners-Lee,</NOBR> T., The World Wide Web : past, present and future <NOBR>http://www.w3c.org/People/Berners-Lee/1996/ppf.html</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">58 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft0">Två utvecklingstendenser framstår som särskilt tydliga när det gäller den närmaste framtidens Internetpublicering, nämligen <SPAN class="ft14">konvergens </SPAN>och <SPAN class="ft14">individualisering</SPAN>. Naturligtvis finns andra faktorer som kommer att ha stor betydelse, exempelvis kommersialiering, men dessa tas inte upp här.</P> <P class="p72 ft0">Med <SPAN class="ft14">konvergens </SPAN>menas här att allt fler medieformer växer samman och blir svåra att skilja åt. Radio, tv, tidningar, tidskrifter, bokförlag, telefoni etc. har tidigare verkat i sina respektive sektorer och konkurrerat med andra aktörer i samma sektor. Men i takt med att såväl medborgarnas tillgång till nätet som nätets överföringshastigheter (bandbredd) ökar, kommer vi sannolikt att få se allt fler exempel på sådan konvergens.</P> <P class="p136 ft0">Som exempel på konvergens av i dag kan nämnas Aftonbladets webbplats, som förutom text och st illbilder också innehåller länkar till rörliga bilder i form av digitalt lagrade videosekvenser. I stället för att bara läsa om en viss fotbollsmatch kan läsaren sålunda se vissa sekvenser från matchen spelas upp på datorskärmen. Ett annat exempel är att man på Dagens Nyheters webbplats kan finna en musikrecension i textform, som försetts med länkar till digitala ljudfiler för uppspelning i webbläsaren. Ett exempel på konvergens i motsatt riktning utgörs av Sveriges Television, som också förmedlar nyheter i textform.</P> <P class="p199 ft0">Konvergensen illustreras också av att andra än traditionella medieföretag nu visar intresse för att tillhandahålla information. ‘Content is king’, dvs. att det är innehållet och inte tekniken som är det viktigaste, kan sägas vara slagordet för denna konvergerande rörelse. Framförallt är det företag från dator- och telekommunikationsbranscherna som utökat sina aktiviteter inom detta område.</P> <P class="p72 ft0">Med <SPAN class="ft14">individualisering </SPAN>menas att allt mer av den information som erbjuds allmänheten kommer att få en individuell utformning. Till viss del kommer användaren, dvs. den person vi i dag kallar läsare, lyssnare eller tittare, att kunna styra detta. Denna tendens innebär att vi avlägsnar oss från det traditionella begreppet ”massmedium” som ett <NOBR>”ett-till-många-</NOBR> fenomen”, där samma information förmedlas, i stort sett samtidigt, till en stor mängd människor (läsare/tittare/lyssnare).</P> <P class="p74 ft0">Den individualiserade informationen ser annorlunda ut. Dels kan den presenteras på olika sätt, dels kan innehållet vara helt olika. En del av dessa avgöranden träffas alltså av användaren, en del av producenten/leverantören. I det sistnämnda fallet är detta ofta baserat på information om användarens tidigare beteende.</P> <P class="p82 ft0">Som illustration till det ovanstående kan följande exempel nämnas:</P> <P class="p292 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Användaren avgör själv om han eller hon vill läsa nyheterna, dvs. läsa en </SPAN><NOBR>text-fil,</NOBR> eller om samma <NOBR>text-fil</NOBR> skall spelas upp av datorn med hjälp av syntetiskt tal.</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">59</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p293 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Ett </SPAN><NOBR>tv-bolag</NOBR> monterar vid ett större sportevenemang upp ett antal kameror, som vardera sänder kontinuerligt. Tittaren avgör själv vilken kameravinkel som skall visas i hans eller hennes egen <NOBR>tv-mottagare.</NOBR> Tekniken kommer i viss utsträckning att prövas av <NOBR>tv-kanalen</NOBR> Canal+ under 1998.</P> <P class="p294 ft22"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft53">När en användare besöker en webbplats i USA, med internationellt innehåll, möts han eller hon till sin förvåning av reklam på svenska. Det förklaras av att den amerikanska servern känner av att den besöks av en svensk användare. Det webbdokument som visas är skapat ‘on- </SPAN><NOBR>the-fly’,</NOBR> dvs. just i det ögonblicket, för just den användaren. För att åstadkomma detta används bl.a. tekniker som ‘cookies’, där information om användaren och dennes tidigare beteende lagras.</P> <P class="p294 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Med hjälp av s.k. </SPAN><NOBR>push-teknik</NOBR> väljer användaren ur ett antal informationskällor ut sådant som intresserar honom eller henne. Mariebergs ”25 timmar” är ett svenskt exempel på en sådan tjänst. Man kan dels välja de källor man önskar få information från, dels välja vissa kategorier av nyheter och utesluta andra. Man kan vidare begära att nyheter som innehåller vissa ord eller begrepp skall levereras till skärmen. <NOBR>Push-tekniken</NOBR> har av många branschbedömare förutspåtts en mycket stor tillväxt, men den väntar fortfarande på sitt stora genombrott i Sverige.</P> <P class="p295 ft0">S.k. intelligenta agenter, ‘butlers’ eller <NOBR>‘know-bots’,</NOBR> går ytterligare ett steg längre. Agenterna är program som letar information ute på nätet åt en enskild användare efter dennes önskemål.</P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">6.2.6</SPAN><SPAN class="ft40">Tillgången till Internet i dag</SPAN></P> <P class="p196 ft0">Nya undersökningar över tillgången till och användningen av Internet i Sverige publiceras regelbundet. En av de få undersökningar som redovisar longitudinella data är den som genomförs av Forskningsgr uppen för samhälls- och informationsstudier (FSI). Den har undersökt datorvanor bland befolkningen sedan 1985 och Internetanvä ndning sedan våren 1995.</P> <P class="p296 ft0">Två <NOBR>FSI-forskare,</NOBR> Torsten Österman och Joachim Timander, publicerade 1997 rapporten <SPAN class="ft14">Internetanvändningen i Sveriges befolkning </SPAN><SPAN class="ft11">15</SPAN><SPAN class="ft4">. </SPAN>Av den framgår att andelen regelbundna Internetanvändare (i betydelsen</P> <P class="p297 ft4"><SPAN class="ft11">15 </SPAN>Österman, T., Timander, J., Internetanvändningen i Sveriges befolkning : utvecklingen av attityder och användningen beträffande vissa tekniska hjälpmedel (Internet, dator, modem, <NOBR>CD-ROM</NOBR> och mobiltelefon). Stockholm, 1997 (Teldok rapport ; 115)</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">60 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p1 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td81"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td82"><SPAN class="p23 ft0">surfar på www eller använder <NOBR>e-post)</NOBR> av befolkningen i åldrarna <NOBR>16-79</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td61"><SPAN class="p23 ft0">år uppgår t ill 14 % i april 1997. Siffran innebär en ökning med</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p298 ft0">500 %</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p299 ft0">sedan april 1995, då den första mätningen genomfördes. Om även de som använder Internet mer sällan räknas in, uppgår andelen i april 1997 till ca <NOBR>25-30</NOBR> %. Ytterligare ca 10 % uppger att de planerar att ansluta sig till Internet inom en snar framtid.</P> <P class="p136 ft0">Av <NOBR>FSI-undersökningen</NOBR> framgår också hur Internetanvändningen fördelar sig i olika befolkningsgrupper. Resultaten redovisas nedan i punktform.</P> <P class="p300 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Storstadsbor använder Internet betydligt mer än de som bor i mindre orter/landsbygd. Andelen Internetanvändare bland personer bosatta i orter med mer än 30 000 invånare är nästan två och en halv gånger större än bland personer bosatta på orter med mindre än 4 000 invånare.</SPAN></P> <P class="p301 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Högutbildade använder Internet betydligt mer än lågutbildade. Relate-</SPAN></P> <P class="p302 ft0">rat till facklig tillhörighet använder, under första kvartalet 1997, 23 % av <NOBR>SACO-medlemmarna</NOBR> Internet, mot 17 % av medlemmarna i TCO och 7 % av medlemmarna i LO. (Siffrorna baserade på flytande medelvärden under tre kvartal.)</P> <P class="p303 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Höginkomsttagare använder Internet betydligt mer än låginkomsttagare. Sambandet mellan inkomst och användning är dock inte lika tydligt som det mellan utbildning och användning, vilket kan förklaras av att en stor mängd studenter med låga inkomster använder Internet i hög utsträckning.</SPAN></P> <P class="p304 ft0"><SPAN class="ft17">· </SPAN>Män använder Internet mer än dubbelt så mycket som kvi nnor. Skillnaderna varierar dock mellan olika åldersgrupper: Bland dem som är födda på 1960- och <NOBR>1970-talet</NOBR> är ”mansöverskottet” flera gånger större än bland dem som är födda på <NOBR>1940-talet.</NOBR></P> <P class="p305 ft0">En jämförelse mellan 1995 och 1997 av unders ökningens demografiska variabler tyder på att skillnaderna mellan olika befolkningsgr upper ökar snarare än minskar. Beroende på svårigheterna att förutse tillväxtförlopp avstår rapportförfattarna från att uttala sig om huruvida dagens stora klyftor kommer att öka eller minska.</P> <P class="p72 ft0">De undersökningar av den svenska befolkningens tillgång till och användning av Internet som regelbundet utförs av olika undersökningsinstitut visar så gott som samtliga att den andel av befolkningen som har tillgång till Internet hela tiden ökar. Siffrorna varierar mellan de olika institutens uppskattningar och kan ibland vara svåra att jämföra med varandra. En undersökning utförd av Sifo Interactive Media i maj 1998 visade exempelvis att 38 % av befolkningen mellan 12 och 79 år använ-</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">61</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft0">der Internet minst en gång i månaden från hemmet, skolan eller arbetsplatsen. Hälften av dessa, ca 1,3 miljoner, använder Internet så gott som dagligen.</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">6.3</SPAN><SPAN class="ft16">Publicering via www i Sverige i dag</SPAN></P> <P class="p307 ft0">Statliga myndigheter, kommuner, landsting, stora och små företag, organisationer och föreningar använder sig i allt högre utsträckning av www som kanal för att föra ut information eller för att marknadsföra sig. Den information som publiceras på organisationens webbplats kan variera stort i omfattning. Det lilla företaget kanske bara har en eller ett par sidor med grundfakta om företaget och dess produkter. Detsamma kan gälla för en liten amatörteaterförening eller liknande.</P> <P class="p255 ft0">Men det finns också ett antal aktörer som publicerar stora mängder professionellt framställd information. Dit hör i första hand de stora medieföretagen: dagstidningar, nyhetsbyråer, Sveriges radio m. fl. Flera av dessa ger också avgiftsbelagd tillgång till sina databaser via Internet och www. Som exempel på sådana databaser kan nämnas Mediearkivet, som innehåller artiklar ur Aftonbladet, Svenska Dagbladet m.fl. tidningar, samt PressText, som innehåller artiklar från Dagens Nyheter, Expressen m.fl. tidningar.</P> <P class="p164 ft25"><SPAN class="ft25">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft40">Dagstidningar</SPAN></P> <P class="p308 ft0">I mars 1998 fanns, enligt KB:s förteckning <SPAN class="ft11">16</SPAN>, 70 svenska dagstidningar tillgängliga på www. Därutöver fanns 5 finlandssvenska tidningar och en <NOBR>svensk-amerikansk.</NOBR> Det finns för närvarande en dagstidning som helt saknar tryckt motsvarighet, nämligen 24 timmar <SPAN class="ft11">17</SPAN><SPAN class="ft4">, </SPAN>en lokaltidning från Örebro.</P> <P class="p136 ft0">Omfånget av tidningarnas webbpublicering varierar starkt. Det finns å ena sidan tidningar som Helsingborgs dagblad, som lägger ut allt innehåll i ”papperstidningen” på www, och å andra sidan Hjo Tidning, vars webbplats förutom några utvalda temaartiklar endast innehåller information om tidningen (adress och telefonnummer, prenumerationspriser etc.)</P> <P class="p72 ft0"><NOBR>E-pliktutredningen</NOBR> riktade i februari 1998 en enkät t ill 20 utvalda dagstidningar med <NOBR>www-utgivning.</NOBR> Enkäten innehöll följande frågor:</P> <P class="p309 ft4"><SPAN class="ft32">16</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.kb.se/ts/tsonline.htm</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">17</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.24timmar.se/</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">62 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft55">När började ni publicera redaktionellt material på webben?</SPAN></P> <P class="p310 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft55">Om man jämför med den tryckta tidningen, finns det någon typ av material ni inte publicerar på webben?</SPAN></P> <P class="p311 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft55">Innehåller er webbutgåva material som är unikt, dvs. inte publiceras i den tryckta tidningen? Om ”ja”, i så fall i vilken utsträckning?</SPAN></P> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft55">Hur stor del av den tryckta tidningen kan läsas på webben?</SPAN></P> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft55">Hur många gånger per dag uppdaterar ni webbutgåvan?</SPAN></P> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">6.</SPAN><SPAN class="ft55">Hur länge lagrar ni normalt de artiklar ni publicerar på webben?</SPAN></P> <P class="p312 ft0"><SPAN class="ft25">7.</SPAN><SPAN class="ft56">Har ni planer på att inom det närmaste året inkludera annat än text och stillbilder i er webbutgåva av tidningen, exempelvis rörliga bilder och ljudfiler? Om ni redan gör det, planerar ni att utöka det i nslaget?</SPAN></P> <P class="p313 ft0">Enkäten besvarades av 8 tidningar. Tidningarnas svar framgår ne dan.</P> <P class="p300 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft57">Arbetet </SPAN>började sin Internetpublicering ”lite trevande” i början på 1997. Man uppskattar att 10 % av innehållet i den tryckta tidningen publiceras på www. Något unikt material förekommer inte, dvs. endast sådant material som ingår i den tryckta tidningen publiceras på nätet. Webbplatsen uppdateras en gång per dag. Materialet ligger vanligtvis kvar mellan en vecka och en månad.</P> <P class="p314 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft57">Nerikes Allehanda </SPAN>började publicera redaktionellt material på www i maj 1995. Endast enstaka artiklar (ca <NOBR>6-12</NOBR> st) publiceras. Det unika</P> <P class="p315 ft0">materialet består av interaktiva tjänster och ”senaste nytt”. Den elektroniska utgåvan uppdateras ett par gånger om dagen, vilket man planerar att utöka till <NOBR>6-10</NOBR> gånger per dag. Materialet som publiceras på www lagras i en vecka. NA:s artiklar lagras dessutom i databasen Mediearkivet. Ljudinslag förekommer i dag och planer finns på att prova video.</P> <P class="p316 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft57">Norra Västerbotten </SPAN>uppger att uppskattningsvis <NOBR>30-40</NOBR> % av den tryckta tidningens innehåll läggs ut på www. Samtidigt innehåller deras webbplats ca <NOBR>40-45</NOBR> % unikt material. Uppdateringsfrekvensen är <NOBR>3-5</NOBR> gånger per dag.</P> <P class="p317 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft57">Nya Wermlandstidningen (NWT) </SPAN>skiljer sig från övriga tidningar, eftersom den har lagt ner sin Internetsatsning. NWT uppger att man slutade i november 1997 efter ca ett års försök, eftersom det inte gav någonting mer än ett antal utlandsläsare. Man säger sig nu avvakta utvecklingen och ligger nu enbart ute med en välkomstsida, lite hänvisningar och enstaka kåserier.</P> <P class="p301 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft57">Sundsvalls Tidning </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">(ST-Online)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> </SPAN>är den enda svenska dagstidning som</P> <P class="p318 ft0">tar betalt av läsarna för <NOBR>www-utgåvan.</NOBR> Tidningen kan delas upp i en ”betaldel” <NOBR>(ST-Online)</NOBR> och en ”gratisdel”. Nedanstående svar avser <NOBR>ST-Online.</NOBR> Man började publicera redaktionellt material på www i</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">63</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p319 ft0">november 1996. Ca 70 % av innehållet i den tryckta tidningen publiceras på www. Som exempel på unikt material nämns en egen debattsida, nyhetstelegram, lokalt, inrikes och utrikes, evenemangsguide, lunchguide, databaser med film- och skivrecensioner, länktips, bakgrundsmaterial till artiklar m.m. Webbplatsen uppdateras <NOBR>2-4</NOBR> gånger/dag. Via ST Online planerar man att göra hela sitt textarkiv tillgängligt. Man planerar att införa ljud och video. Gratisdelen, dvs. den del av tidningen som är fritt tillgänglig på www, omfattar jämfört med <NOBR>ST-Online</NOBR> uppskattningsvis 10 % av nyhetsmaterialet och 50 % av det totala materialet.</P> <P class="p320 ft14"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft57">Sydsvenska Dagbladet Snällposten (SDS) </SPAN><SPAN class="ft0">började publicera redaktionellt material på www 1995. Endast enstaka artiklar publiceras. Det unika materialet består av interaktiva tävlingar, länksamlingar, vissa debatter, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">TT-telegram,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> vissa ljudinslag, väderleksinformation</SPAN></P> <P class="p321 ft0"><SPAN class="ft4">m.m.</SPAN><SPAN class="ft56">Materialet lagras olika länge, allt från några dagar till något år förekommer.</SPAN></P> <P class="p19 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft57">Värmlands Folkblad </SPAN>började publicera redaktionellt material på www</P> <P class="p322 ft0"><SPAN class="ft0">i</SPAN><SPAN class="ft58">november 1997. Ca 60 % av den tryckta tidningen kan läsas på</SPAN></P> <P class="p323 ft0"><SPAN class="ft4">www.</SPAN><SPAN class="ft58">Något unikt material förekommer inte. Webbtidningen uppdateras en gång per dag. Man säger sig inte ha några planer på att inom det närmaste året inkludera annat än text och stillbilder i wwwutgåvan.</SPAN></P> <P class="p324 ft0"><SPAN class="ft17">· </SPAN><SPAN class="ft14">ÖstgötaCorrespondenten </SPAN>började sin <NOBR>www-satsning</NOBR> våren 1995, då en nöjesbilaga lades ut. Man publicerar närmare 100 % av den tryckta tidningen på www, med undantag för en ”Kort och <NOBR>Gott-sida”</NOBR> med kåserier, korsord och liknande. Inte heller eftertextannonser eller alltför långa bildreportage läggs ut på nätet. Som exempel på unikt material nämns framförallt byråmaterial och nyheter som händer under dagen (tips från lokalradion, polisradion, reportrar på tidningen). Webbplatsen uppdateras kontinuerligt under dagen, men sällan färre än 10 gånger per dag. Artiklarna finns tillgängliga i ca en månad. Man har i dagsläget inga planer på att komplettera <NOBR>www-utgåvan</NOBR> med rörliga bilder eller ljudfiler.</P> <P class="p325 ft0">Än så länge publicerar dagstidningarna främst text och stillbilder i sina <NOBR>www-utgåvor.</NOBR> Viss försöksverksamhet har inletts beträffande publicering av ljud och rörliga bilder och flera av de tidningar som besvarat enkäten uppger att de inom det närmaste året planerar att antingen införa ljud och rörliga bilder eller att utöka redan existerande sådan publicering.</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">64 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft25"><SPAN class="ft25">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft40">Elektroniska tidskrifter</SPAN></P> <P class="p308 ft0">KB:s förteckning över svenska <NOBR>online-tidskrifter,</NOBR> Svensk Periodica On- line<SPAN class="ft11">18</SPAN>, omfattade i juni 1998 260 tidskrifter. Nå gon uppgift om hur många av dessa som enbart existerar i <NOBR>www-form</NOBR> finns inte. Beträffande de tidskrifter som ges ut i såväl wwwsom pappersform varierar, precis som när det gäller dagstidningar, graden av samstämmighet mellan utgåvorna. Vissa lägger ut allt material från pappersutgåvan, andra delar av materialet. Vissa publicerar inte något material som inte återfinns i pappersutgåvan, medan andra har en omfattande publicering av sådant unikt material.</P> <P class="p204 ft0">Det allra mesta av det tidskriftsmaterial som publiceras på www är gratis tillgängligt i dag. Ett fåtal tidskrifter, exempelvis ETC, tar på olika sätt betalt.</P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft40">Elektroniska böcker</SPAN></P> <P class="p214 ft0">Bokförlagens <NOBR>online-publicering</NOBR> består vanligtvis av att man publicerar information om utgivna böcker, recensioner samt kortare utdrag ur böckerna. Däremot är det ovanligt med fulltextpublicering, även om enstaka undantag finns. Det finns dock webbplatser med en omfattande publicering av elektroniska texter i fulltextformat, exempelvis det s.k. Projekt Runeberg, som tillhandahåller mer än 200 äldre svenska litterära texter (romaner, diktsamlingar m.m.).<SPAN class="ft11">19 </SPAN>Som exempel på en textkritisk edition kan nämnas Svenska vitterhetssamfundets Almqvistutgåva <SPAN class="ft11">20</SPAN>.</P> <P class="p280 ft25"><SPAN class="ft25">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft40">Den offentliga sektorn</SPAN></P> <P class="p326 ft0">Den offentliga sektorn har sammantaget en omfattande webbpublicering. På SverigeDirekt <SPAN class="ft11">21</SPAN>, som är den offentliga sektorns gemensamma webbplats fanns i februari 1998 länkar t ill 272 kommuner, 21 landsting och 230 statliga myndigheter.</P> <P class="p296 ft0">Statliga myndigheter informerar om sin verksamhet och hur man kommer i kontakt med myndigheten och dess tjänstemän. Myndigheterna publicerar sina nyhetsblad och tidskrifter på sina we bbplatser, de informerar om och publicerar relevanta författningar inom myndighetens område, de publicerar rapporter och annat material.</P> <P class="p327 ft4"><SPAN class="ft32">18</SPAN><NOBR><SPAN class="ft54">http://www.kb.se/nbp/el-per.htm</SPAN></NOBR></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">19</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.lysator.liu.se/runeberg/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">20</SPAN><SPAN class="ft54">http://g3.spraakdata.gu.se/vittsam/almqvist.html</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">21</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.sverigedirekt.riksdagen.se</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">65</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft0">En särskild kategori utgörs av de statliga universiteten och högskolorna, vars publicering är än mer omfattande än vad som gäller för den statliga sektorn i allmänhet. Forskningsrapporter, kursinformation, laboratorieresultat samt en stor mängd privata hemsidor är några exempel på vad som återfinns där.</P> <P class="p168 ft0">Så gott som samtliga svenska kommuner finns representerade på www. Information om kommunen och dess näringsliv utgör den grundläggande informationskategorin. Målgrupperna är allt från den egna kommunens medborgare till presumtiva turister. Mängden information varierar bland kommunerna. I några fall publiceras kommunala protokoll på www.</P> <P class="p164 ft25"><SPAN class="ft25">6.3.5</SPAN><SPAN class="ft40">Ljud och rörliga bilder</SPAN></P> <P class="p329 ft0">Utbudet av ljud och rörliga bilder har hitintills varit begränsat på www, framför allt på grund av de begränsade överföringsmöjligheterna. Denna typ av information är betydligt mer omfångsrik än text och stillbilder och tar därför lång tid att ladda ned. När ny teknik möjliggör bredbandsöverföring kommer dock utbudet med största sannolikhet att öka mycket snabbt.</P> <P class="p74 ft0">Än så länge publicerar dagstidningarna främst text och stillbilder i sina <NOBR>www-utgåvor.</NOBR> Viss försöksverksamhet har inletts beträffande publicering av ljud och rörliga bilder och flera av de tidningar som besvarat den ovan redovisade enkäten uppger att de inom det närmaste året planerar att antingen införa ljud och rörliga bilder eller att utöka redan existerande sådan publicering.</P> <P class="p136 ft0">I avsnitt 6.2.5 beskrevs hur Aftonbladet och Dagens Nyheter integrerar ljud och video i sina webbutgåvor.</P> <P class="p45 ft0">Beträffande ljud återfinns i dag ett antal radiokanaler och <NOBR>-stationer</NOBR> på Internet. På Sveriges radios webbplats finns mö jlighet att ta del av utsändningar från samtliga kanaler (inklusive 25 lokalradiokanaler). Ut- budet består i första hand av nyheter, men en rad andra programkategorier förekommer också. Det är dock inte fråga om särskilda utsändningar vid en bestämd tidpunkt av dessa program, utan varje program finns lagrat som en separat ljudfil och kan laddas ner av lyssnaren vid vilken tidpunkt som helst. Dagens Ekos sändningar <NOBR>(”kvartifem-sändningen”)</NOBR> finns exempelvis lagrade från den 1 juli 1996.</P> <P class="p330 ft22">Det finns i dag en radiostation i Sverige som sänder kontinuerligt via Internet, nämligen den kommersiella stationen Radio Bandit <SPAN class="ft30">22</SPAN>. Sändningarna görs med hjälp av s.k. Streaming <NOBR>Audio-teknik.</NOBR> I det här fallet är</P> <P class="p331 ft4"><SPAN class="ft11">22 </SPAN>http://www.bandit.se</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">66 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p332 ft0">det fråga om en utsändning som är identisk med den som sker på stationens ordinarie frekvens på <NOBR>FM-bandet.</NOBR></P> <P class="p281 ft0">I övrigt finns ljudfiler att hämta från olika webbplatser med någon form av musikinriktning. Ofta rör det sig om begränsade avsnitt av ett musikaliskt verk som tillhandahålls som en ”smakbit”.</P> <P class="p45 ft0">Utbudet av rörliga bilder är ännu mer begränsat. Nätets kapacitet vad beträffar överföring är ännu så länge ett effektivt hinder för mer än begränsade insatser. En hel del försök görs dock. Dagens industri startade exempelvis <NOBR>tv-utsändningar</NOBR> via www i juni 1998. Ett annat exempel är att man via regeringens webbplats, Information Rosenbad, numera direktsänder via Internet från större presskonferenser. I sammanhanget kan påpekas att dessa utsändningar, till skillnad från Radio Bandits, i hög utsträckning är unika genom att de inte samtidigt eller vid ett annat tillfälle sänds ut via etern.</P> <P class="p333 ft0">En beskrivning av innehållet på den svenska delen av www utifrån en formatmässig indelning (text, ljud, bild etc.) återfinns i avsnitt 8.1, där jag redogör för KB:s s.k. Kulturarw <NOBR><SPAN class="ft20">3</SPAN>-projekt.</NOBR></P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">6.3.6</SPAN><SPAN class="ft40">Privat publicering</SPAN></P> <P class="p334 ft0">I takt med att tillgången till Internet ökar, tenderar också gränsen mellan privat och professionell publicering att suddas ut. Det är i dag möjligt för vem som helst att producera välgjorda webbplatser, naturligtvis under förutsättning att han eller hon har tillgång till erforderlig utrustning samt besitter tillräckliga tekniska och ämnesmässiga ku nskaper.</P> <P class="p75 ft0">Utredningen har utfört en enklare innehållsmässig analys, baserad på ett stickprov, av de dokument som återfinns på webben i dag och som samlats in inom ramen för KB:s Kulturarw <NOBR><SPAN class="ft20">3</SPAN>-projekt.</NOBR> Undersökningen visar att en stor del av webbsidorna avser material av privat karaktär. Information som enbart har intresse för den närmaste vänkretsen, skolklassen eller som skapats i syfte att lära sig <NOBR>HTML-kodning</NOBR> svarar för en överraskande stor del av det insamlade materialet. Det som i ”pappersvärlden” bestod av lappar på en anslagstavla, en inlämningsuppgift i skolan eller ett internt protokoll läggs nu ut på nätet i digital form.</P> <P class="p335 ft0">Det är i dag svårt, för att inte säga omöjligt, att skilja mellan det som är avsett för en liten krets av personer och det som är avsett att spridas i en större krets. Det finns inte några vare sig formella, tekniska eller i övrigt principiella skillnader mellan dessa kategorier.</P> <P class="p45 ft0">Mediekommittén föreslog i sitt slutbetänkande Grundlagsskydd för nya medier (SOU 1997:49) att yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) skulle utvidgas. Förslaget innebar att även andra än traditionella medieföretag</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">67</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p336 ft0">skulle kunna ansöka om utgivningsbevis för sådana yttranden som publiceras på Internet. Därigenom skulle dessa yttranden ges ett grundlagsmässigt skydd.<SPAN class="ft11">23</SPAN></P> <P class="p296 ft0">Kommitténs förslag skulle ha inneburit att ett formellt kriterium hade etablerats, som eventuellt kunde ha använts i en urvalsprocess. Förslaget avvisades dock av regeringen i prop. 1997/98:43. I propositionen anförde regeringen att tiden ännu inte var mogen för en sådan åtgärd (s. 111).</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">6.4</SPAN><SPAN class="ft16">Databaser</SPAN></P> <P class="p337 ft0">Traditionellt har man kunnat urskilja tre grundläggande typer av allmänt tillgängliga databaser: bibliografiska databaser, faktadatabaser och fulltextdatabaser. Sådana databaser har funnits i flera decennier och har ofta drivits på kommersiell basis. Som exempel kan nämnas nationella bibliografiska databaser som Libris och <NOBR>Artikel-sök,</NOBR> fulltextdatabaser som Rixlex och <NOBR>TT-Nyhetsbanken</NOBR> samt faktadatabaser med statistiska eller ekonomiska data. Gränserna mellan olika databasformer är numera flytande.</P> <P class="p74 ft0">För att kunna söka i dessa baser behövde användaren tidigare ofta teckna ett avtal med producenten om villkoren. Genom att sedan med hjälp av modem ringa direkt till databasen eller till en s.k. databasvärd kunde användaren ansluta sig till basen med ett särskilt lösenord för att därefter söka i den. Allt fler databaser görs nu tillgängliga via Internet, men fortfarande behövs i många fall ett avtal och ett lösenord. Däremot behöver man inte ringa direkt till databasen eller databasvärden.</P> <P class="p72 ft0">Att databaserna nu har ett <NOBR>www-gränssnitt</NOBR> innebär dock inte att de har blivit gratis utan bara att själva anslutningen, inloggningen, förenklats och att gränssnittet nu kan utformas grafiskt på ett sätt som inte var möjligt tidigare. Samtidigt har principerna för debitering förändrats. Det är ovanligt att databaser i dag debiterar användarna efter ansluten tid.</P> <P class="p255 ft22">Det som utmärker en databas är att informationen är systematiskt ordnad, att de enstaka posterna oftast är försedda med sökingångar som indextermer eller nyckelord samt att det finns ett särskilt frågegränssnitt för att söka och hämta information ur basen. Traditionellt har en databas, åtminstone i svenskt språkbruk, också ansetts utmärkas av att den finns lagrad i maskinläsbar form (se avsnitt 4.2).</P> <P class="p136 ft22">Databaser är antingen statiska eller dynamiska. De statiska är avslutade och inte avsedda att förändras. De kan jämföras med tryckta bibliografier och är förhållandevis enkla att hantera. Dynamiska databaser är</P> <P class="p338 ft4"><SPAN class="ft11">23 </SPAN>Mediekommittén använder termen ”yttrande” för det som publiceras på Internet.</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">68 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p339 ft0">sådana som förändras genom att information tillförs, ändras eller tas bort.</P> <P class="p340 ft0">Den senaste upplagan av den nordiska databasförteckningen Nord- Guide<SPAN class="ft11">24 </SPAN>innehåller 195 svenska offentligt t illgängliga databaser. I antalet ingår ett mindre antal databaser på <NOBR>cd-rom</NOBR> och diskett. Flertalet förtecknade baser nås via <NOBR>online-förbindelse,</NOBR> de flesta via Internet och www. Sannolikt kommer så gott som samtliga att vara sökbara via www inom något eller några år.</P> <P class="p136 ft0">Som exempel på svenska databaser som ingår i förteckningen kan nämnas <SPAN class="ft14">SPAR </SPAN>(Samordnat person- och adressregister) som innehåller personuppgifter om den svenska befolkningen (8,6 miljoner poster), PressText som innehåller alla artiklar ur Dagens Nyheter och Expressen från början av <NOBR>1990-talet</NOBR> (450 000 artiklar) och GeoRegister som innehåller referenser till dokument inom geovetenskaperna (27 000 poster). Mängduppgifterna ovan avser 1996.</P> <P class="p72 ft0">Databaser skiljer sig från övrig <NOBR>www-information</NOBR> på det sättet att en automatiserad insamling med hjälp av s.k. robotteknik är svår att genomföra (för en beskrivning av tekniken, se bilaga 3). En användare söker ju vanligtvis fram information ur en databas genom att skriva in ett eller flera sökord i ett formulär. Utifrån dessa sökord hämtas sedan relevant information ur databasen. Men för att en robot skulle kunna hämta <SPAN class="ft14">all </SPAN>information ur en databas skulle den, något förenklat, behöva söka på alla ord som förekommer i det aktuella språket.</P> <P class="p341 ft24"><SPAN class="ft15">6.5</SPAN><SPAN class="ft23">Publicerings- och kommunikationsformer utanför www</SPAN></P> <P class="p342 ft25"><SPAN class="ft25">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft40">Sändlistor</SPAN></P> <P class="p343 ft0">Det finns ett stort antal <NOBR>e-postbaserade</NOBR> s.k.sändlistor (eng. ‘mailing lists’), vars inlägg distribueras via <NOBR>e-post</NOBR> till listans medlemmar. Sändlistor benämns också distributionslistor eller <NOBR>e-postkonferenser.</NOBR> Listorna kan vara såväl öppna för vem som helst som slutna, dvs. enbart tillgängliga för vissa personer. De kan omfatta allt från tusentals medlemmar till bara några få.</P> <P class="p133 ft0">En lista fungerar på så sätt att en medlem skickar ett inlägg till en server, dvs. en viss datoradress, som sedan distribuerar inlägget till samtliga medlemmar via <NOBR>e-post.</NOBR> När någon vill besvara inlägget görs på</P> <P class="p344 ft4"><SPAN class="ft11">24 </SPAN>Nordguide 1996 : Nordic databases : nordiska databaser. – Esbo: Nordinfo, 1997 <NOBR>(Nordinfo-publikation</NOBR> ; 35)</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">69</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft0">motsvarande sätt. För att bli medlem skickar man endast ett enkelt e- brev till servern.</P> <P class="p136 ft0">Listor kan vara modererade, där en s.k. moderator granskar inläggen innan de går vidare till medlemmarna, eller öppna, där alla inlägg når medlemmarna omedelbart. Sändlistorna är ofta internationella till sin karaktär och har medlemmar från hela världen. De rent svenskspråkiga listornas medlemmar är, av naturliga skäl, oftast svenskar.</P> <P class="p136 ft0">Sändlistornas medlemmar är aktiva i varierande grad. Som exempel kan här nämnas två av de större allmänt tillgängliga svenskspråkiga listorna. <SPAN class="ft14">Biblist</SPAN>, som behandlar biblioteksfrågor, och <SPAN class="ft14">Media</SPAN>, som behandlar journalistik, distribuerade under en undersökningsvecka i mars 9 respektive 109 meddelanden. Biblist hade då ca 1 300 prenumeranter och Media ca 1 000.</P> <P class="p74 ft0">Det blir allt vanligare att sändlistor publicerar inläggen på www. Samtliga inlägg till Biblist sedan november 1995 återfinns exempelvis under Sunets webbplats<SPAN class="ft11">25</SPAN>, i likhet med inläggen till många andra av de 326 listor som finns förtecknade där. Många t ill formen enkla nyhetsbrev sprids också via sändlistor, antingen genom att de postas som ett vanligt inlägg till listan eller genom att de utgör en egen lista. Ett exempel på det senare är Carl Bildts veckobrev, som på det sättet sprids till ca 16 000 mottagare.</P> <P class="p280 ft25"><SPAN class="ft25">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft40">Nyhetsgrupper (Usenet news)</SPAN></P> <P class="p345 ft0">Nyhetsgrupper (Usenet News), eller diskussionsgrupper, är en form av Internetkommunikation som ligger utanför www. Det finns i dag tiotusentals diskussionsgrupper i allehanda ämnen. I den internationella söktjänsten Deja News <SPAN class="ft11">26</SPAN>, som lagrar och tillhandahåller inlägg från mer än 50 000 diskussionsgrupper, fanns 38 grupper inom den s.k. swnet.- hierarkin i mars 1998. I dessa grupper förs diskussionerna t ill övervägande delen på svenska. Totalt fanns vid denna tidpunkt ca 41 000 inlägg från dessa grupper lagrade och sökbara.</P> <P class="p44 ft0">Gemensamt för både <NOBR>e-postbaserade</NOBR> sändlistor och nyhetsgr upper är att de i huvudsak förmedlar endast text. Det lagringsutrymme som åtgår för att bevara dem blir därmed förhållandevis begränsat.</P> <P class="p133 ft0">Som framgår av avsnitt 7.3.3 har det norska nationalbiblioteket, med stöd av den norska pliktexemplarslagen, sedan ett par år hämtat in och lagrat inläggen i de norska diskussionsgrupperna på Usenet. Lagringsut-</P> <P class="p346 ft4"><SPAN class="ft32">25</SPAN><SPAN class="ft54">http://segate.sunet.se/archives/biblist.html</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">26</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.dejanews.com</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">70 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p347 ft0">rymmet som krävs för detta är inte större än att en <NOBR>cd-rom</NOBR> räcker för att bevara samtliga norska inlägg under ett år.</P> <P class="p133 ft0">Analogt med ovan beskrivna sändlistor är gränserna något flytande mellan Usenet och www, eftersom en stor mängd av den kommunikation som förmedlas via Usenet också är tillgänglig via www.</P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft40">BBS:er</SPAN></P> <P class="p214 ft0">Bulletin Board Systems (BBS:er) benämns ibland elektroniska anslagstavlor. Ansvarsfrågorna för de yttranden som sprids via sådana behandlades av den s.k. <NOBR>IT-utredningen,</NOBR> vars förslag lades fram i betänkandet Elektronisk dokumenthantering (SOU 1996:40). Lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor trädde i kraft den 1 maj 1998. Lagen innebär att den som t illhandahåller en elektronisk anslagstavla, dvs. en tjänst för förmedling av meddelanden, skall ha uppsikt över tjänsten. Tillhandahållaren skall vidare vara skyldig att lämna användare av tjänsten viss information och att ta bort vissa slag av straffbara meddelanden.</P> <P class="p348 ft22">En BBS kan vara liten och endast användas av ett par personer, men det finns också stora BBS:er som nyttjas av tusentals personer. Typiskt för BBS är att de innehåller olika areor för olika funktioner. En sådan area är vanligtvis reserverad för överföring av filer från den egna datorn (eng. <NOBR>‘up-load’),</NOBR> varifrån andra sedan kan hämta (eng. <NOBR>‘down-load’)</NOBR> dessa filer. I andra areor på en BBS pågår ofta ett antal s.k. möten, där olika ämnen diskuteras. Dessa möten liknar ovan beskrivna nyhetsgrupper.</P> <P class="p349 ft0">Det är sannolikt att antalet BBS:er minskar i och med att Internet blir allt mer tillgängligt. Fortfarande finns dock ett stort antal BBS:er i drift.</P> <P class="p350 ft24"><SPAN class="ft15">6.6</SPAN><SPAN class="ft23">Särskilda egenskaper hos elektronisk information som är tillgänglig via </SPAN><NOBR>online-förbindelse</NOBR></P> <P class="p201 ft0">Elektronisk information som är tillgänglig via <NOBR>online-förbindelse,</NOBR> t ex webbsidor, <NOBR>online-databaser</NOBR> och elektroniska anslagstavlor (BBS:er) skiljer sig på ett avgörande sätt från de elektroniska dokument som framställs i fixerad form, t.ex. <NOBR>cd-rom.</NOBR> <NOBR>Online-informationen</NOBR> behöver endast framställas i ett enda exemplar, från vilket informationen sedan kan överföras till användare. Elektroniska dokument i fixerad form framställs däremot vanligtvis i ett antal identiska exemplar, som sedan på olika sätt sprids till allmänheten eller annan må lgrupp.</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">71</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft0">De sistnämnda dokumenten har därmed, åtminstone ur denna utrednings synvinkel, mer gemensamt med traditionella papperspublikationer än med den elektroniska information som tillhandahålls via onlineförbindelse. Den bibliografiska beskrivning som görs av elektroniska dokument i fixerad form liknar också till stor del den beskrivning som görs av böcker och tidskrifter.</P> <P class="p164 ft25"><SPAN class="ft25">6.6.1</SPAN><SPAN class="ft40">Länkning</SPAN></P> <P class="p205 ft0">Länkningsmöjligheterna är sannolikt den enskilda faktor som inneburit mest för webbens starka tillväxt. Från bevarandesynpunkt medför tekniken särskilda problem, eftersom det är svårt, för att inte säga omöjligt, att säga var informationen börjar och slutar. En webbsida kan vara helt sluten och självständig, det vill säga inte innehålla en enda länk. Den är då enkel att hantera. Men det vanligaste är att webbsidor innehåller ett antal länkar till andra sidor, vilka i sin tur ofta innehåller länkar till ytterligare sidor. Dessa sammanlänkade sidor kan antingen vara lagrade på samma server (värddator) eller på olika servrar, belägna i Sverige eller utomlands. Det blir därmed svårt att geografiskt avgränsa den information som är tillgänglig via <NOBR>online-förbindelse,</NOBR> i synnerhet när det är fråga om dynamisk och sammanlänkad information.</P> <P class="p351 ft0">Bilder som ingår på webbsidor är ofta lagrade som separata filer, vilka läses in av webbläsaren samtidigt som sidan i sin helhet presenteras. Även här kan bilden vara lagrad på en helt annan server.</P> <P class="p163 ft0">Det är numera också vanligt att länkarna är dolda i bilder, s.k. klickbara bilder (‘image maps’). Det är dock ingen principiell skillnad mellan sådana och vanliga textlänkar.</P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">6.6.2</SPAN><SPAN class="ft40">Autenticitet</SPAN></P> <P class="p352 ft0">Förutom problematiken med det fysiska bevarandet av elektroniskt lagrad information kommer samhället inom en inte alltför avlägsen framtid därutöver att konfronteras med de svårigheter som s.k. intellektuellt bevarande medför.</P> <P class="p235 ft0">Peter Graham vid Rutgers University i USA, framträdande expert på det s.k. autenticitetsproblemet, har formulerat tre grundläggande frågor som han spår kommer att få ökad aktualitet:</P> <P class="p353 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft55">Hur vet jag att det här dokumentet är rätt dokument?</SPAN></P> <P class="p354 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft55">Hur vet jag att det här dokumentet är detsamma som det dokument du använde och hänvisade till?</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">72 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p355 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft55">Hur vet jag att det här dokumentet inte har ändrats sedan förra gången jag använde det?</SPAN></P> <P class="p356 ft0">Förändringar av innehållet är antingen oavsiktliga eller avsiktliga. Till de förstnämnda hör förlust av hela informationen eller, oftare, delar av informationsmängden vid kopiering eller distribution via nätverk. En avsiktlig förändring kan vara gjord i syfte att förbättra eller uppdatera en text, men också i syfte att sprida falsk information eller ta bort information som bedöms vara skadlig.</P> <P class="p357 ft0">Intressanta försök pågår runt om i världen för att utveckla s.k. elektroniska sigill, digitala ”vattenstämplar” och liknande metoder, som kan göra det möjligt att avslöja förändringar.</P> <P class="p75 ft0">Ett förslag till <NOBR>EU-direktiv</NOBR> om elektroniska signaturer presenterades i maj 1998<SPAN class="ft11">27</SPAN>.</P> <P class="p358 ft24"><SPAN class="ft15">6.7</SPAN><SPAN class="ft23">Bibliografisk beskrivning och identifiering</SPAN></P> <P class="p201 ft0">I detta avsnitt beskrivs olika utvecklingsprojekt beträffande metoder för att beskriva och identifiera elektroniskt lagrad information. Dessa metoder kan komma att bli av stort värde när det gäller insamlande och bevarande av den elektroniska informationen, eftersom det därmed kan bli möjligt att mer effektivt söka fram viss typ av information.</P> <P class="p359 ft0">Ett utmärkande drag för Internet i dag är att den stora mängden <SPAN class="ft11">28 </SPAN>allmänt tillgänglig information endast i mycket liten grad är bibliografiskt beskriven. Det innebär att det kan vara svårt och tidsödande att söka fram just den information som önskas. Uttrycket ”som att leta efter en nål i en höstack” är en stundtals alltför träffande beskrivning, eftersom en enkel sökning i någon av de stora söktjänsterna (Altavista, Lycos, Excite etc.) kan ge tusentals, ibland hundratusentals träffar.</P> <P class="p164 ft25"><SPAN class="ft25">6.7.1</SPAN><SPAN class="ft40">Traditionell katalogisering</SPAN></P> <P class="p360 ft4"><SPAN class="ft11">27 </SPAN>Proposal for a European Parliament and Council Directive on a common framework for electronic signatures – COM(1998)297final. (Dokumentet finns publicerat på: http://www.europa.eu.int/comm/dg15/en/media/infso/com297en.pdf)</P> <P class="p361 ft4"><SPAN class="ft11">28 </SPAN>Antalet unika webbsidor i mars 1998 uppskattades till ca 275 miljoner. Undersökningsresultaten finns publicerade på: http://www.research.digital.com/src/ whatsnew/sem.html.</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">73</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p362 ft0">Beskrivningen (såväl katalogisering som indexering) av traditionellt utgivna böcker och tidskrifter karakteriseras av att den så gott som alltid utförts av någon annan än utgivaren. Nationalbibliotek och andra bibliotek har svarat för en stor del av arbetet tillsammans med kommersiella indexerings- och databasföretag. Ett i det närmaste heltäckande system för s.k. bibliografisk kontroll har utvecklats, vilket innebär att flertalet utgivna dokument beskrivs i nationella och/eller internationella databaser och bibliografier.</P> <P class="p363 ft0">Pliktleveranser syftar inte enbart till att ”bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för forskning och studier” (prop. 1993/94:10). Pliktexemplaren utgör också ett viktigt underlag för den nationalbibliografiska beskrivning som i första hand utförs vid KB och ALB och som resulterar i utgivningen av den svenska nationalbibliografin (Svensk bokförteckning m. fl. publikationer).</P> <P class="p45 ft0">Det finns i dag internationella riktlinjer för hur s.k. elektroniska resurser skall katalogiseras (se avsnitt 4.2). I Sverige katalogiserar KB sedan en tid vissa elektroniska resurser, som endast är tillgängliga via Internet, i databasen Libris. Verksamheten bedrivs än så länge i försöksform. I mars 1998 fanns 1 539 elektroniska resurser förtecknade i Lib- <NOBR>ris-basen,</NOBR> varav 527 svenska. Därutöver fanns 210 nätpublicerade tidskrifter katalogiserade, varav 119 svenska.</P> <P class="p72 ft0">I Danmark har nyligen det s.k. <NOBR>Indoreg-projektet</NOBR> (Internet Document Registration) avrapporterats. Projektet har genomförts av Det kongelige Bibliotek (KB) och Dansk bibliotekscenter (DBC). I slutrapporten föreslås särskilda kriterier för vilka dokument som skall registreras i en nationalbibliografi.</P> <P class="p364 ft0">Den allmänna uppfattningen i dag är dock att det inte på långa vägar finns resurser för bibliotek och andra aktörer att katalogisera annat än ett begränsat urval av det som publiceras på www.</P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">6.7.2</SPAN><SPAN class="ft40">Metadata</SPAN></P> <P class="p345 ft0">Metadata är ett begrepp som rönt stor uppmärksamhet i bibliotekskretsar de senaste åren. Ordet översätts oftast med ”data om data”. En traditionell bibliotekskatalog innehåller metadata. Som exempel på några grundläggande metadatakategorier kan nämnas uppgifter om författare, titel, utgivare, utgivningsår etc. Metadata har dock under senare tid oftast kommit att användas i samband med diskussioner om hur man kan förbättra beskrivning, registrering och återvinning av elektroniskt lagrad information, däribland webbsidor.</P> <P class="p74 ft0">Till skillnad från de bibliografiska uppgifter som återfinns på ett katalogkort eller i en separat databas, dvs. är skilda från själva publikatio-</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB311172x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">74 <SPAN class="ft14">Kapitel 6 </SPAN>SOU 1998:111</P> <P class="p365 ft0">nen, brukar de metadata som beskriver en webbsida vanligtvis infogas i själva sidan. De syns dock inte för den vanlige användaren i vars webbläsare sidan presenteras, eftersom de är placerade i dokumentens ”huvud” och därmed inte visas på bildskärmen. Däremot är uppgifterna åtkomliga för insamlings- och indexeringsrobotar.</P> <P class="p366 ft0">Syftet med en utökad användning av metadata är detsamma som syftet med att katalogisera och klassificera traditionellt utgivet material, nämligen att förbättra möjligheterna till informationssökning och</P> <P class="p367 ft0">– återvinning. Det är därför sannolikt att utgivare som har ett starkt intresse av att deras dokument skall återfinnas i en informationssökningsprocess kommer att vara mest aktiva när det gäller att förse sina dokument med metadata. Ett sådant intresse finns naturligtvis hos kommersiella aktörer, men också inom den offentliga sektorn.</P> <P class="p45 ft0">Det viktigaste initiativet inom metadataområdet i dag är det s.k. Dublin Core<SPAN class="ft11">29 </SPAN>(DC). Det innehåller 15 s.k. element, dvs. kategorier av uppgifter. Som exempel på element som ingår i DC kan nämnas ämne, titel, författare eller annan primär upphovsman, utgivare, publiceringsdatum, format, språk etc. En av fördelarna med DC är att det är så pass enkelt att använda att upphovsmän och producenter själva kan förse sina webbsidor med metadata.</P> <P class="p368 ft0">De nordiska länderna har spelat en aktiv och framträdande roll i utvecklingen av DC, bl.a. genom <SPAN class="ft14">The Nordic Metadata Project</SPAN>, ett samnordiskt projekt finansierat av Nordinfo. Från svensk sida har Netlab vid Lunds universitetsbibliotek och SICS (Swedish institute of computer science) deltagit i projektet.</P> <P class="p369 ft0">Flera projekt som för närvarande bedrivs i Sverige (Kulturarw <SPAN class="ft20">3</SPAN>- projektet, Svesök, Nordic web index, Safari) och som beskrivs närmare i kapitel 8 stödjer DC och försöker på olika sätt uppmuntra t ill en utökad användning av metadata på www.</P> <P class="p235 ft0">Det finns också andra format för metadata, exempelvis TEI (Text Encoding Initiative), som främst används inom de humanistiska vetenskaperna.</P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">6.7.3</SPAN><SPAN class="ft40">Identifiering av elektroniska publikationer</SPAN></P> <P class="p352 ft22">Flera internationella projekt pågår i syfte att bättre kunna identifiera elektroniskt lagrad information. Projekten bedrivs bl.a. för att förbättra förutsättningarna för en utökad kommersiell hantering och möjliggöra en bättre bevakning av upphovsmännens intressen. Arbetet är också mycket</P> <P class="p370 ft4"><SPAN class="ft11">29 </SPAN>En utförlig beskrivning av Dublin Core återfinns på: http://purl.oclc.org/ metadata/dublin_core/</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">75</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft0">viktigt för bibliotek, i synnerhet nationalbibliotek, i och med att den bibliografiska kontrollen underlättas.</P> <P class="p136 ft0">Att effektivt kunna identifiera elektronisk information är av stort värde för de nationella minnesinstitutionernas möjligheter att samla in denna information. Om standardiserade metoder för sådan identifikation utvecklas och också börjar användas i tillräckligt stor omfattning, kan nationalbiblioteken sannolikt lättare utarbeta urvalsprinciper för det som publiceras på nätet. Hypotesen utgår från att professionellt framställt material kommer att förses med koder för sådan identifikation i betydligt större utsträckning än de enklare webbsidor som exempelvis framställs av privatpersoner eller lokala näringsidkare eller föreningar.</P> <P class="p371 ft0">I nedanstående avsnitt redogörs för några olika typer av sådana s.k. identifierare (eng. ‘identifiers’), såväl traditionella och etablerade som sådana som är under utveckling.</P> <P class="p195 ft5">ISBN – International Standard Book Number</P> <P class="p239 ft0"><NOBR>ISBN-systemet,</NOBR> som i dag tillämpas i hela världen, utvecklades 1967 och blev en internationell <NOBR>ISO-standard</NOBR> 1970 (ISO 2108). Det omfattar traditionellt böcker och andra monografiska publikationer, men inkluderar numera även videokassetter och vissa elektroniska dokument i fixerad form. ISBN är uppb yggt på följande sätt: <NOBR>landskod-förlagskod-titelnr-</NOBR> kontrollsiffra.</P> <P class="p333 ft0">Ett <NOBR>ISBN-nr</NOBR> är globalt unikt, dvs. det kan användas endast för en viss bestämd publikation. Olika utgåvor av samma verk, t ex en tryckt utgåva och en <NOBR>cd-rom-utgåva,</NOBR> skall ha olika ISBN.</P> <P class="p195 ft5">ISSN – International Standard Serial Number</P> <P class="p205 ft0">ISSN används för att identifiera olika seriella publikationer: dagstidningar, tidskrifter, årsböcker, serier m.m. Dessa kan existera i olika format och spridas på olika sätt: på papper, på mikrofilm, i elektronisk off- <NOBR>line-form</NOBR> (diskett, <NOBR>cd-rom)</NOBR> eller <NOBR>online-form</NOBR> (Internet/databaser). ISSN är ett globalt unikt system, varför två publikationer inte kan ha samma ISSN. Enligt riktlinjerna skall en tidskrift som ges ut på två olika sätt (t ex papper och Internet) ha två olika ISSN.</P> <P class="p357 ft0">ISSN består av två grupper av fyra siffror vardera, åtskilda med ett bindestreck, exempelvis <NOBR>0374-0536.</NOBR></P> <P class="p83 ft0">Det bör påpekas att ISSN används endast för att identifiera publikationen i dess helhet, alltså inte för att särskilja enstaka volymer, häften</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">76 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft0">eller enskilda bidrag/artiklar. ISSN är, liksom ISBN, en internationell <NOBR>ISO-standard</NOBR> (ISO 3297).</P> <P class="p195 ft5">SICI – Serial Item and Contribution Identifier</P> <P class="p372 ft0">SICI bygger på ISSN och används för att identifiera olika enstaka volymer, häften eller enskilda bidrag/artiklar. SICI är antaget som USA- standard (Z39.56). SICI innehåller tre beskrivande huvudavdelningar:</P> <P class="p373 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Fysisk beskrivning: innehåller i sin tur uppgifter om ISSN, tidpunkt för utgivning och häftets (motsvarande) numrering</SPAN></P> <P class="p39 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Bidrag: Plats för bidraget (exempelvis den enskilda artikeln), vanligtvis i form av pagina</SPAN></P> <P class="p374 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Kontroll: Innehåller olika koder för att identifiera vilken typ av bidrag som beskrivs, publikationsform, etc.</SPAN></P> <P class="p375 ft0">En <NOBR>SICI-kod</NOBR> är globalt unik. En artikel som publiceras i två olika tidskrifter får två olika SICI. En artikel som publiceras i en tidskrift som ges ut dels på papper, dels via Internet, får likaledes två olika SICI.</P> <P class="p376 ft5">BICI – Book Item and Component Identifier</P> <P class="p377 ft0">BICI har lanserats som en motsvarighet till SICI för bidrag i böcker och andra monografiska publikationer. BICI har ännu inte antagits som nationell eller internationell standard.</P> <P class="p238 ft5">PII – Publisher Item Identifier</P> <P class="p239 ft0">PII används för att identifiera en tidskriftsartikel eller något annat verk i sig, dvs. oberoende av dess utgivningsform. PII har utvecklats av förlaget Elzevier Science. Det används främst av utgivare av vetenskaplig information. Det kan användas för att identifiera enskilda artiklar eller kapitel i seriella och monografiska publikationer. I princip kan PII användas på ännu lägre nivåer, exempelvis för enskilda figurer eller diagram i en artikel.</P> <P class="p168 ft0">Till skillnad från SICI används PII främst för att identifiera ett verk innan det är publicerat. Genom ett tillägg till SICI 1996 har dock de båda systemen gjorts kompatibla. PII utgör inte nationell eller internationell standard.</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 6 <SPAN class="ft0">77</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft5">URL – Uniform Resource Locator</P> <P class="p201 ft0">URL, som ofta kallas för Internetadress, webbadress eller liknande, är egentligen inte avsett för identifikation. I stället används URL för att ange den exakta adressen till en viss webbsida, dvs. på vilken Internetdator (server) den är placerad. För att hitta en webbsida måste webbläsaren känna till den exakta URL:en. Man kan antingen skriva in den för hand eller klicka på en länk på en webbsida. En nackdel är att en sida som flyttas till en annan server eller byter namn inte kommer att hittas av webbläsaren, eftersom sidan då har fått en ny URL.</P> <P class="p186 ft5">PURL – Persistent Uniform Resource Locator</P> <P class="p343 ft0"><NOBR>PURL-systemet</NOBR> har utvecklats av det amerikanska biblioteksdataföretaget OCLC (Online Computer Library Center). En PURL är en utökad URL, som i stället för att peka direkt till en viss server pekar till en särskild <NOBR>PURL-databas.</NOBR> En användare som klickar på en länk som innehåller ett <NOBR>PURL-element</NOBR> hänvisas till databasen, varifrån den aktuella URL:en returneras. PURL anses vara en temporär lösning och kommer därför troligtvis att minska i betydelse om och när URN (se nedan) får ett bredare genomslag.</P> <P class="p186 ft5">URN – Uniform Resource Name</P> <P class="p239 ft0">URN har tillkommit som ett svar på det problem som beskrivs ovan angående ”döda länkar”. Syftet med URN är att det skall fungera som ett system som tillhandahåller permanenta och globalt unika namn för de dokument som publiceras på Internet. URN har utarbetats inom IETF (Internet Engineering Task Force). För att URN skall fungera måste särskilda system utvecklas som registrerar var olika dokument befinner sig på www. Strävan är att det i varje land skall finnas en sådan central instans. Kungl. biblioteket samarbetar med Netlab vid Lunds universitetsbibliotek om att etablera en svensk <NOBR>”URN-central”.</NOBR></P> <P class="p16 ft5">DOI – Digital Object Identifier</P> <P class="p208 ft22">Ett identifieringssystem som tilldragit sig stort intresse det senaste året är DOI, som utvecklats av en amerikansk forskningsstiftelse i samarbete med flera av de största förlagen och med aktivt stöd från den amerikanska förläggarföreningen. Den allmänna bedömningen är att DOI kommer att få ett snabbt genomslag när det gäller de kommersiella förlagens</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td118"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">78 </SPAN>Kapitel 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td119"><SPAN class="p20 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td81"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td82"><SPAN class="p23 ft0">elektroniska publicering. DOI har tillkommit för att dels hantera de olika</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p23 ft0">rättigheter som är förbundna med olika delar av elektroniska</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p0 ft0">publikatio-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p378 ft0">ner, dels utveckla en kommersiell förmedling av dessa publikationer. DOI kan användas för att identifiera elektronisk information på alla</P> <P class="p379 ft0">nivåer. Det är exempelvis möjligt att identifiera enstaka bilder i en tidskriftsartikel.</P> <P class="p289 ft0">En <NOBR>DOI-kod</NOBR> består av två delar. Den första delen identifierar utgivaren. Den andra delen identifierar själva objektet, eller de delar av ett objekt som utgivaren vill identifiera. Den andra delen av <NOBR>DOI-koden</NOBR> kan inkludera vissa existerande system, som SICI och BICI, vilka ju i sin tur inkluderar ISSN och ISBN.</P> <P class="p172 ft0">Förutom <NOBR>DOI-koden</NOBR> innehåller systemet också ett register med uppgifter om var ett visst objekt befinner sig samt en databas med uppgifter om själva objektet, exempelvis rättighetsinnehavare, pris eller andra villkor.</P> <P class="p96 ft0"><NOBR>DOI-koderna</NOBR> är globalt unika. De är kompatibla med URN.</P> <P class="p238 ft5">CIS – Common Information Systems</P> <P class="p380 ft0">CIS har utvecklats av musikindustrin och internationella upphovsrättsorganisationer. CIS inrymmer ett antal olika delar och databaser, som här beskrivs kortfattat.</P> <P class="p133 ft14">CAE (Compositeur, Auteur, Editeur) <SPAN class="ft0">är ett nummer som används för att identifiera upphovsmän och utgivare av litterära och konstnärliga verk. Det kommer att utvidgas till att omfatta även andra konstarter och döps då om till </SPAN>IP (Interested Party) NumberK.</P> <P class="p75 ft14">ISMN (International Standard Music Number) <SPAN class="ft0">motsvarar ISBN för musiktryck.</SPAN></P> <P class="p289 ft14">ISRC (International Standard Recording Code) <SPAN class="ft0">identifierar individuella musikinspelningar, exempelvis de olika spåren på en </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">cd-skiva.</SPAN></NOBR></P> <P class="p136 ft14">ISAN (International Standard Audiovisual Number) <SPAN class="ft0">liknar ISRC, men används för att identifiera audiovisuella verk som filmer och tvprogram.</SPAN></P> <P class="p136 ft6"><SPAN class="ft26">EAN/UPC Article Number</SPAN>, som också kan återges i streckkodsform, används för att identifiera olika bärare av inspelad musik.</P> <P class="p74 ft14">ISWC (International Standard Work Code) <SPAN class="ft0">identifierar det musikaliska verket i sig, snarare än en viss inspelning eller liknande.</SPAN></P> <P class="p133 ft14"><NOBR>ISWC-L</NOBR> (International Standard Work <NOBR>Code-Literature)</NOBR> <SPAN class="ft0">är en motsvarighet till ISWC för litterära verk. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">ISWC-L</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> beskriver sålunda endast verket i sig, oberoende av var och i vilken form det publiceras.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">79</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">7 Internationell kartläggning</P> <P class="p34 ft15"><SPAN class="ft15">7.1</SPAN><SPAN class="ft16">Inledning</SPAN></P> <P class="p381 ft0">De flesta länder har i dag någon form av lagstiftning rörande pliktleveranser av tryckta skrifter och andra dokument (eng. ‘legal deposit’). I ett fåtal länder baserar sig insamlande och bevarande på frivilliga överenskommelser mellan parterna. Många länder, däribland Sverige, inbegriper i lagstiftningen också elektroniska dokument i fixerad form, exempelvis disketter och <NOBR>cd-rom.</NOBR> Däremot finns det inget land som har uppnått en heltäckande lösning vad gäller insamling, bevarande och tillhandahållande av den del av landets kulturarv som publiceras och är tillgängligt online. Man är dock på många håll medveten om problemet och i ett par länder utförs eller har nyligen utförts översyner av existerande lagstiftning. Likaledes bedrivs på flera håll intressanta utvecklingsprojekt i syfte att skapa tekniska och andra förutsättningar för denna verksamhet.</P> <P class="p280 ft15"><SPAN class="ft15">7.2</SPAN><SPAN class="ft16">Europa</SPAN></P> <P class="p382 ft0">Inom <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> hanteras <NOBR>FoU-frågor</NOBR> rörande bibliotek och angränsande institutioner inom generaldirektorat (DG) XIII. Ett särskilt biblioteksprogram har funnits sedan <NOBR>1980-talet.</NOBR></P> <P class="p170 ft22">DG XIII arrangerade i december 1995 en konferens om pliktexemplar av elektroniska dokument där representanter för Europas nationalbibliotek och förlagsbransch närvarade <SPAN class="ft30">30</SPAN><SPAN class="ft59">. </SPAN>Konferensen utmynnade bl.a. i att man allmänt erkände behovet av att utsträcka existerande lagstiftning till att också inkludera elektroniska dokument. Såväl nationalbibliotek som andra deltagare var överens om att mycket av dagens material i annat fall inte kommer att vara åtkomligt för framtidens brukare. Man var</P> <P class="p383 ft35"><SPAN class="ft60">30 </SPAN><SPAN class="ft41">W</SPAN>orkshop on issues in the field of national deposit collections of electronic publications / Working Group of the Conference of Directors of National Libraries (CDNL). – Luxembourg, December 18, 1995 (http://www2.echo.lu/libraries/ <NOBR>en/depo-rpt.html)</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">80 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p384 ft0">också enig i att biblioteken har ett ansvar för de användare som inte har egen tillgång till den tekniska utrustning som krävs.</P> <P class="p75 ft0">Det rådde även enighet om att de lösningar som tas fram måste erkänna producenternas legitima intressen av krav på avkastning och skydd mot ett orimligt utnyttjande av dokumenten. För att uppnå denna balans måste nationalbibliotek och förläggare arbeta tillsammans, exempelvis i olika utvecklingsprojekt.</P> <P class="p172 ft22">Ett sådant projekt är det av EU/DGXIII finansierade <NOBR>FoU-projektet</NOBR> COBRA (Computerised Bibliographic Records Action), där åtta europeiska nationalbibliotek samarbetat angående vissa gemensamma frågor.</P> <P class="p164 ft25"><SPAN class="ft25">7.2.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">Mackenzie-rapporten</SPAN></NOBR></P> <P class="p214 ft0">På initiativ av <NOBR>COBRA-gruppen</NOBR> finansierade <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> en brett anlagd studie angående pliktexemplar av elektroniska publikationer. Rapporten <SPAN class="ft14">Deposit collections of Electronic Publications</SPAN><SPAN class="ft11">31 </SPAN>publicerades i sin slutgiltiga form 1996. De förslag som lämnas av de två författarna J.S. Mackenzie Owen och J. v.d. Valle, är endast förslag till riktlinjer och har således ingen bindande kraft. I rapporten görs en strukturerad och systematisk genomgång av alla aspekter av problemområdet. Rapporten utgör därför ett väsentligt underlag för ställningstaganden beträffande en eventuell utvidgning av den svenska pliktexemplarslagen. Att utförligt referera alla slutsatser och förslag skulle föra alldeles för långt, men det är ändå ofrånkomligt att här relativt ingående redovisa rapportens förslag angående hanteringen av o <NOBR>nline-publikationer.</NOBR></P> <P class="p108 ft0">Det bör dock framhållas att vid den tidpunkt studien tillkom var inte den teknik utvecklad, som med hjälp av s. k. robotar möjliggör en automatiserad och rutinmässig insamling av nätpublikationer. Det har medfört att utgångspunkten är traditionell leverans och man har således inte beaktat möjligheten till alternativa former för insamling.</P> <P class="p385 ft0">Det bör också framhållas att perspektivet är allmänt europeiskt. Vissa av författarnas slutsatser kan därför te sig främmande för den som är väl insatt i hur det svenska pliktexemplarssystemet fungerar.</P> <P class="p386 ft5">Varför behövs pliktexemplar av elektroniska publikationer?</P> <P class="p387 ft4"><SPAN class="ft11">31 </SPAN>Mackenzie Owen, J.S., Valle, J. V.d., Deposit collections of Electronic Publications. Luxembourg : Office for official publications of the European Communities, 1996 (EUR 16910 EN)</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">81</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p388 ft0">Författarna konstaterar inledningsvis att de grundläggande skälen för att över huvud taget ha en lagstiftning rörande pliktexemplar är fullt giltiga även när det gäller elektroni ska publikationer. Dessa skäl är:</P> <P class="p389 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Allmänt spridda publikationer ses som ett uttryck för ett lands nationella kultur och utgör en manifestation av ett lands ekonomiska, sociala, vetenskapliga och utbildningsmässiga aktiviteter och behöver därför bevaras till efterkommande generationer. Pliktexemplar anses vanligtvis vara det enda sättet att garantera detta.</SPAN></P> <P class="p390 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Utifrån de dokument och publikationer som inkommer som pliktexemplar, sammanställer nationalbiblioteken i respektive land en nationalbibliografi. Detta arbete skulle väsentligt försvåras om inte nationalbiblioteket hade rätt att erhålla samtliga publikationer som skall ingå i nationalbibliografin.</SPAN></P> <P class="p301 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Pliktexemplaren tjänar också som en garanti för en publikations äkt-</SPAN></P> <P class="p391 ft0">het eller autenticitet. Det är möjligt att kontrollera att en viss publikation inte har förändrats eller att den på något annat sätt inte är vad den utger sig för att vara.</P> <P class="p392 ft0">Det finns vidare ett stort behov av att någon institution åtar sig att svara för det långsiktiga bevarandet av elektroniskt lagrad information. Annars riskerar samhället att drabbas av en kollektiv minnesförlust, med tanke på att sådan information sannolikt har en betydligt kortare livslängd jämfört med sådan som tryckts på papper.</P> <P class="p195 ft5">Hur kan elektroniska publikationer systematiseras?</P> <P class="p380 ft0">I rapporten görs ett försök till systematik för elektroniska publikationer, med utgångspunkt i en beskrivning av femton egenskaper som utmärker dessa. I nedanstående tabell ges vissa exempel på sådana egenskaper.</P> <P class="p393 ft14">Tabell 3 Systematisk beskrivning av egenskaper hos elektroniska publikationer (Mackenzie)</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB311180x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td120"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">82 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td121"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td122"><SPAN class="p394 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td123"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td124"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td125"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td126"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td129"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td130"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p146 ft61">Egenskap</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td134"><SPAN class="p146 ft61">Exempel</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td136"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td137"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p146 ft4">Källa</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td134"><SPAN class="p26 ft4">Traditionella utgivare; organisationer;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td136"><SPAN class="p146 ft4">andra utgivare eller privatpe rsoner.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td137"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p146 ft4">Format</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td134"><SPAN class="p146 ft4">Olika ordbehandlingsformat; databa s-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">format; utskriftsformat (t ex postscript);</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">portabla format (ex Adobe Acrobat);</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">ljud- och bildformat; strukturerade</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p146 ft4">format (SGML, HTML).</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td137"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p146 ft4">Typ av publikation</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">Monografier; periodica; olika typer av</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">nätverksdistribuerade publikationer;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p146 ft4">programvara; datorspel.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td137"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p146 ft4">Publikationsmedium</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4"><NOBR>Cd-rom;</NOBR> disketter; <NOBR>online-media;</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p146 ft4">nätverk.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td137"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p146 ft4">Status</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">Publicerad och tillgänglig via förlag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">eller andra försäljningskanaler; pre-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p146 ft4">print.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td137"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p146 ft4">Upplaga</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">Första officiella upplagan; påföljande</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">upplaga; variantupplaga; ”snapshots”</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p146 ft4">av dynamiska publikationer.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td137"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p146 ft4">Juridisk status</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">Material som omfattas respektive inte</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">omfattas av upphovsrätten; licensierat</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p146 ft4">material.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td137"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p146 ft4">Nationalitet</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">Olika kombinationer av nationel-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">la/utländska upphovsmän och förlägga-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p146 ft4">re.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td137"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p146 ft4">Parallellitet</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">Endast tillgänglig i elektroniskt format;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p146 ft4">pappersmotsvarighet existerar.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td137"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p146 ft4">Teknisk miljö</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p0 ft4">Operativsystem; databashanterare;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">distributionsform (telnet/gopher/www);</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p146 ft4">hårdvara.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td137"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p146 ft4">Nationella kriterier</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">Denna kategori hålls öppen för olika</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">nationella kriterier och behov av</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td136"><SPAN class="p146 ft4">särskilda beskrivningar.</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td137"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p146 ft4">Innehåll och kvalitet</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p26 ft4">Här lämnas möjlighet för att nationellt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p146 ft4">exkludera material av ringa värde.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p146 ft4">Ämne</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td134"><SPAN class="p0 ft4">Här lämnas möjlighet för att nationellt</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p146 ft4">inkludera eller exkludera material inom</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td136"><SPAN class="p146 ft4">vissa ämnesområden.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td137"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p146 ft4">Förväntad användning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td138"><SPAN class="p0 ft4">Ej specificerat</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td139"><SPAN class="p146 ft4">Övriga specifika kriterier av lo-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td140"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td141"><SPAN class="p146 ft4">Ej specificerat</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td142"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td132"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p146 ft4">kalt/nationellt intresse</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td136"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td131"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p238 ft5">Vilka publikationer skall samlas in?</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB311181x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">SOU 1998:111 <SPAN class="ft14">Kapitel 7 </SPAN>83</P> <P class="p395 ft0">Författarna rekommenderar att urvalsprinciperna i huvudsak bör ansluta sig till dem som gäller för övriga publik ationer.</P> <P class="p241 ft0">Vidare bör nationaliteten hos en elektronisk publikation avgöras utifrån följande kriterier, i inbördes ordning: Utgivningsland angivet i publikationen; hemvist hos utgivaren; hemvist hos den först nämnde upphovsmannen, författarens nationalitet; var publikationen är lagrad (det sistnämnda gäller enbart <NOBR>online-publikationer).</NOBR></P> <P class="p133 ft0">Urvalet bör enligt författarna begränsas till att enbart avse sådana publikationer som den nationella institutionen själv kan lagra och ha kontroll över. Att enbart ge tillgång till nät publikationer via länkar skall inte sammanblandas med pliktexemplar.</P> <P class="p133 ft0"><NOBR>Online-databaser</NOBR> och andra dynamiska publikationer bör i princip samlas in med sådan frekvens att all information som funnits i publikationen under dess livslängd kan bevaras. Om kostnaderna för detta visar sig alltför stora, bör ett urvalsförfarande användas, som möjliggör ett bevarande av den första och sista versionen av publikationen.</P> <P class="p396 ft0">”Officiella” utgivare skall prioriteras, liksom andra organisationer vars främsta aktivitet är att sammanställa olika informationsprodukter. Enskilda personers publikationer bör samlas endast in på frivillig basis, eller undantas helt.</P> <P class="p45 ft0">Insamlingen bör göras oberoende av format. Det mottagande biblioteket, eller motsvarande institution, bör om nödvändigt konvertera publikationen till ett hanterbart format.</P> <P class="p75 ft0">Urvalet bör inkludera elektroniska monografier och tidskrifter samt andra nätpublikationer som utgör avslutade och självständiga verk. Distribuerade, dynamiska nät publikationer bör undantas. Programvara bör tas med endast om den har ett informationsinnehåll. Datorspel bör medtas endast om spel i övrigt är inkluderade. Allmän informationsspridning med hjälp av elektroniska nätverk <NOBR>(e-post,</NOBR> Usenet, sändlistor) bör undantas.</P> <P class="p96 ft0">Informell kommunikation och <NOBR>pre-prints</NOBR> bör undantas.</P> <P class="p397 ft0">Om publikationen är parallellt utgiven i såväl en tryckt version som elektronisk version, bör båda tas in. Om publikationen existerar i flera parallella elektroniska versioner räcker det att bevara en av dessa.</P> <P class="p210 ft0">Avslutningsvis menar författarna att endast sådana publikationer som biblioteket har förmåga att ta hand om i sin egen tekniska miljö bör samlas in.</P> <P class="p45 ft0">Författarna för också ett intressant resonemang om dynamiska publikationer och ställer bl.a. frågan var gränsen går mellan olika på varandra följande editioner av ett verk och ett dynamiskt verk, när båda mer eller mindre ständigt befinner sig i förändring, låt vara med olika grad av frekvens och uppdatering.</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">84 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft5">Hur sker mottagandet av elektroniska publikationer?</P> <P class="p398 ft0">Oavsett om den elektroniska publikationen levereras online (vilket författarna rekommenderar för små eller normalstora publikationer) eller på något fixerat medium som <NOBR>cd-rom</NOBR> eller magnetband (bör vara lämpligt för exempelvis stora databaser), är själva mottagandet av produkten något helt annat än att ta emot traditionella publikationer. För varje publikation måste en omfattande kvalitetskontroll genomföras för att säkerställa att det rör sig om rätt publikation, att den levererats i rätt format och på rätt bärare, att den är felfri, fullt funktionsduglig och inte kopieringsskyddad.</P> <P class="p41 ft0">Om publikationen hämtats hem via nedladdning från nätet bör man försäkra sig om att man fått med hela innehållet genom att ladda ned den två gånger och sedan jämföra de båda exemplaren. Därefter bör en omfattande funktionstest genomföras för att kontrollera att installationsprocedurer fungerar samt att nödvändig dokumentation existerar och kan bevaras tillsammans med publikationen.</P> <P class="p399 ft5">Hur skall biblioteken ge tillgång till insamlade elektroniska publikationer?</P> <P class="p352 ft0">Utgångspunkten måste enligt författarna vara att elektroniska publikationer, i likhet med tryckta, skall tillhandahållas för användare. Detta tillhandahållande kan dock inte vara förbehållslöst och obegränsat. Hänsyn måste tas till upphovsmännens och utgivarnas legitima intressen. Man pekar samtidigt på att det finns ett egenvärde i att de insamlade publikationerna används, eftersom förutsättningarna för ett långsiktigt bevarande därmed förbättras. Om de används tillräckligt ofta kontrolleras deras funktionalitet. Eventuella insatser för att förlänga deras livslängd kan därmed sättas in medan man fortfarande har tillgång till sådan teknisk utrustning som krävs för att läsa publikationen.</P> <P class="p400 ft22">Författarna framhåller att tillhandahållandet måste ske i enlighet med gällande bestämmelser och avtal inom det upphovsrättsliga området.</P> <P class="p181 ft0">I rapporten beskrivs ett antal modeller som kan användas för att ge en begränsad och kontrollerad tillgång till insamlade elektroniska publikationer. Dessa är i huvudsak:</P> <P class="p39 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Tillgång endast på plats i bibliotekets lokaler, en lösning som har den nackdelen att den inte alls tar tillvara de möjligheter som finns i och med de digitala nätverken.</SPAN></P> <P class="p401 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Kontrollerad tillgång via </SPAN><NOBR>online-förbindelse.</NOBR> Användare kan ges on- <NOBR>line-tillgång</NOBR> till publikationerna, men tillgång ges endast till registrerade användare.</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">85</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p402 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Karenstid. Användare ges en förhållandevis fri tillgång till insamlade publikationer, men först när en viss tid har gått sedan den ursprungliga publiceringen. Dessförinnan kan ett restriktivt tillhandahållande diskuteras, exempelvis i form av att tillgång ges endast i bibliotekets egna lokaler.</SPAN></P> <P class="p403 ft0">Man avråder uttryckligen från att användare skall ges möjlighet att framställa digitala kopior, exempelvis genom att kopiera elektroniska publikationer till egna disketter eller genom att överföra dem via nätverken till andra datorer.</P> <P class="p160 ft22">Det påpekas i rapporten att det material som insamlats via ‘legal deposit’ i första hand är av sådan karaktär, att det långsiktiga bevarandet sätts högre än det snabba tillhandahållandet. Såväl bibliotek som användare måste acceptera att det kan behövas särskilda skäl för att konsultera det material som insamlats med stöd av lagstiftningen, exempelvis att det inte går att nå på annat sätt. Eftersom användningen av elektroniska publikationer kan antas vara liten kan man överväga att bevara dem i komprimerad form, för att därigenom uppnå kostnadsbesparin gar.</P> <P class="p74 ft0">Utifrån de erfarenheter som de nationella bevarandeinstitutionerna gör kan de utveckla särskilda tjänster, exempelvis utveckling av specifika arkivfunktioner på uppdrag av förlag etc., dokumentleverans till andra bibliotek samt erbjudande om konsult- och serviceuppdrag beträffande migrering, konvertering och långtidsbevarande av elektroniska publikationer.</P> <P class="p195 ft5">Hur skall publikationerna bevaras?</P> <P class="p246 ft0">Författarna delar den på de flesta håll allmänna uppfattningen att man på lång sikt endast kan sträva efter att bevara <SPAN class="ft14">innehållet </SPAN>i de elektroniska publikationerna. Mediet som informationen är lagrat på, den s.k. informationsbäraren eller artefakten, kommer att brytas ned med tiden. I kombination med att det inte längre går att använda vissa typer av datorer eller datorprogram blir därmed publikationerna obrukbara i sin originalversion. I rapporten säger man sig ha konstaterat att denna uppfattning är allmänt accepterad bland biblioteksrepresentanter, medan däremot förläggare och producenter tenderar att inta den motsatta ståndpunkten.</P> <P class="p348 ft22">Anledningen för de sistnämnda gruppernas skepsis tros vara en rädsla för att publikationerna kommer att bli svåra att identifiera och ändringar svåra att upptäcka. Man måste också vara medveten om att en strävan efter att enbart bevara själva informationen via kopiering, konvertering och migrering sannolikt kommer att påverka den visuella presentationen</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">86 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p336 ft0">och övrig funktionalitet. Att exempelvis långtidsbevara interaktiviteten i en elektronisk publikation är mycket svårt. I rapporten konstateras därför att man måste koncentrera sig på att bevara det intellektuella innehållet och således acceptera att vissa av originalens visuella och interaktiva aspekter kommer att gå förlorade.</P> <P class="p74 ft0">Man rekommenderar dock att ett urval elektroniska dokument bevaras i sin originalform eftersom dessa artefakter, tillsammans med omgivande dokumentation som etiketter, omslag, handböcker etc., säger mycket om det ursprungliga verket.</P> <P class="p45 ft0">För långtidsbevarande rekommenderas migrering. Man ansluter sig till den definition av migrering som presenterades av en amerikansk arbetsgrupp, tillsatt av The Commission of Preservation and Access och Research Libraries Group:</P> <P class="p404 ft0">Migration is a set of organized tasks designed to achieve the periodic transfer of digital materials from one hardware/software configuration to another, or from one generation of computer technology to a subsequent generation. The purpose of migration is to preserve the integrity of digital objects and to retain the ability for clients to retrieve, display, and</P> <P class="p405 ft62">32</P> <P class="p193 ft0">otherwise use them in the face of constantly changing technology.</P> <P class="p406 ft0">Allmänt sett kan en av följande strategier för migrering appliceras:</P> <P class="p292 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft55">Kopiering till nytt medium av samma slag. Exempelvis kan material lagrat på disketter kopieras över till nya disketter av samma slag när orginalen hotas av nedbrytning.</SPAN></P> <P class="p407 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft55">Kopiering till nytt medium av annat slag. Utgångspunkten är att informationen kopieras till ett medium av mer hållbart eller standardiserat slag. Ett exempel kan vara kopiering av information lagrad på äldre diskettyper till </SPAN><NOBR>cd-rom</NOBR> eller magnetband.</P> <P class="p408 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft55">Formatkonvertering. En institution som skall lagra stora mängder digital information behöver begränsa antalet format. Viss information kommer därför att behöva konverteras till något standardiserat format. Åtgärden är också nödvändig för att undvika att vissa format med tiden blir oläsliga.</SPAN></P> <P class="p409 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft55">Migrering av den tekniska miljön. Detta är en betydligt svårare och kostsammare uppgift, eftersom det innebär att dokument skall ges samma funktionalitet i en helt annan hård- och mjukvarumässig miljö.</SPAN></P> <P class="p410 ft35"><SPAN class="ft60">32 </SPAN>Preserving digital information : report of the task force on archiving digital information / commissioned by the Commission on Preservation and Access and The Research Libraries Group. – 1996 [http://www.rlg.org/ArchTF/]</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">87</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p411 ft0">För interaktiva publikationer skulle det sannolikt innebära omprogrammering av åtminstone delar av produkten.</P> <P class="p412 ft0">5. Emulering. Det är möjligt att skriva program som gör att dagens datorer efterliknar gårdagens. Emuleringarna gör det möjligt att i dag läsa och använda program skrivna för en föråldrad teknisk miljö. Metoden framhålls som kostnadseffektiv. Den är samtidigt osäker, eftersom ingen kan garantera att det kommer att framställas emuleringsprogram för olika miljöer allteftersom den tekniska utvecklingen fortskrider.</P> <P class="p413 ft22">I rapporten skiljer man på kort- och långsiktig migrering. Den kortsiktiga görs inom ca fem år efter mottagandet av publikationen och innebär att någon av de två ovanstående förstnämnda aktiviteterna genomförs. Den långsiktiga görs inom en period av <NOBR>10-25</NOBR> år efter mott agandet.</P> <P class="p255 ft0">För att kunna garantera att digital information är möjlig att ta del av i framtiden måste bevarandeinstitutionerna planera omsorgsfullt för migrering redan i dag. Den bibliografiska registreringen bör kompletteras med formatuppgifter, systemkrav, historik över tidigare migrering, förväntad tidpunkt för kommande migrering etc.</P> <P class="p195 ft5">Versioner och autenticitet</P> <P class="p205 ft0">Elektroniska publikationer ges ofta ut i olika versioner eller editioner, vilket vållar särskilda problem för bibliotek och andra bevarandeinstitutioner. I rapporten rekommenderas att om en publikation ges ut i olika versioner för olika hård- och mjukvarumässiga plattformar, räcker det att förvärva den version som utgetts i det mest standardmässiga utförandet. Om den elektroniska utgivningen skett parallellt med utgivning på papper bör däremot båda dessa versioner bevaras.</P> <P class="p168 ft0">En viktig uppgift för bevarandeinstitutioner har alltid varit att garantera autenticiteten, dvs. att innehållet i de mottagna publikationerna kan bevaras i sitt originalutförande. För traditionella tryckta skrifter är den uppgiften inte särskilt problematisk, eftersom det är relativt svårt att förändra eller förfalska en skrift utan att det syns. Dessutom finns dessa skrifter oftast spridda i ett antal exemplar som i sin tur kan användas som jämförelseobjekt.</P> <P class="p168 ft0">Elektroniskt lagrad information är betydligt lättare att förändra och dessa förändringar kan vara i det närmaste omöjliga att upptäcka. Metoder för att garantera autenticitet finns utvecklade, men har ännu inte vunnit allmän genomslagskraft. Exempel på sådana metoder är kryptering, digitala signaturer, kontrollsummor och liknande.</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">88 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft5">Allmänna rekommendationer</P> <P class="p414 ft0">Författarna lämnar avslutningsvis följande rekommendationer avseende pliktexemplar (”legal deposit”) av elektroniska publikationer:</P> <P class="p415 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">För att en bevarandeinstitution skall kunna klara av uppgiften att bevara nationens kulturarv måste pliktexemplarslagstiftningen också inkludera elektroniska publikationer.</SPAN></P> <P class="p416 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Bibliotek, förläggare och upphovsmän bör samarbeta i ansträngningarna att bevara kulturarvet. Alla parter har något att vinna på ett sådant samarbete. Exempelvis underlättas upphovsmännens bevakning av upphovsrättsfrågor genom tillgång till en sådan nationell samling.</SPAN></P> <P class="p417 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Elektronisk publicering är ett område som förändras mycket snabbt. Lagstiftningen skall därför vara så heltäckande som möjligt och utgå från vida definitioner, som är tillräckligt flexibla för att inkludera existerande och framtida publikationsformer.</SPAN></P> <P class="p418 ft0"><SPAN class="ft17">· </SPAN>Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt upp hovsrätten, som inte får förhindra bevarandet av det nationella kulturarvet.</P> <P class="p419 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Elektroniska publikationer i fixerad form kan hanteras enligt samma principer som tryckta publikationer.</SPAN></P> <P class="p420 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">På sikt måste bevarandet av själv informationen prioriteras framför bevarandet av artefakten (informationsbäraren).</SPAN></P> <P class="p19 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Bevarandeinstitutionerna bör ägna sig mer åt förebyggande arbete.</SPAN></P> <P class="p421 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Tillhandahållandet av elektroniska publikationer är problematiskt. Diskussioner bör föras med förläggare. Tillhandahållandet bör vara restriktivt.</SPAN></P> <P class="p238 ft5">Rekommendationer för vissa elektroniska publikationer</P> <P class="p422 ft0">Beträffande vissa särskilda typer av elektroniska publikationer, görs följande rekommendationer och överväga nden:</P> <P class="p39 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Elektroniska böcker, tidskrifter, multimediaprodukter etc. i fixerat format bör inkluderas i lagstiftningen.</SPAN></P> <P class="p421 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Databaser, av såväl offlinesom </SPAN><NOBR>online-karaktär,</NOBR> är problematiska att hantera. Hur skall man göra med uppdateringar? Be höver alla nya versioner av en databas bevaras för all framtid? Problemen accelererar beträffande <NOBR>online-databaser.</NOBR> Om dessa skall vara föremål för insamling, måste någon form av urval göras.</P> <P class="p423 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Nätverksdistribuerade publikationer bör inte inkluderas i lagstiftningen som en särskild kategori. De är egentligen inte distribuerade, utan snarare gjorda allmänt tillgängliga för direkt åtkomst av enskilda an-</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">89</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p424 ft0">vändare. Mängden av dessa publikationer är mycket stor. Deras kvalitet är ofta osäker.</P> <P class="p425 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Nätverksdistribuerade dynamiska publikationer utgör en ännu svårare kategori. Med ”dynamiska” avses att publikationen innehåller länkar till andra publikationer, bilder, ljudfiler etc. Det är omöjligt att bestämma var en sådan publikation börjar och slutar. Den traditionella uppfattningen om vad som utgör en publikation måste här överges.</SPAN></P> <P class="p426 ft0">Även om publikationsformen i sig är värd att bevara, är de tekniska och juridiska svårigheterna så stora att det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt att infoga dem i pliktexemplarslagstiftningen. Det</P> <P class="p427 ft0">kan dock vara relevant att skilja mellan ”öppna” och ”slutna” nätverksdistribuerade dynamiska publikationer. De förstnämnda innehåller då endast länkar till publikationer på den egna servern som är under utgivarens kontroll. De sistnämnda innehåller länkar till publikationer placerade på externa servrar.</P> <P class="p428 ft22"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft53">Usenet News och </SPAN><NOBR>e-postbaserade</NOBR> sändlistor anses inte vara ”publicering”, utan snarare en slags allmän kommunikation. Undantag kan göras för modererade listor som mer liknar elektroniska tidskrifter.</P> <P class="p425 ft22"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft53">Programvara anses inte heller utgöra en ”publikation”. Dessutom kan det faktum att dessa ofta inte säljs, utan licensieras till användaren, utgöra ett stort juridiskt problem. Expertsystem kan möjligtvis utgöra ett undantag (som är fallet i Frankrike, se avsnitt 7.4.1).</SPAN></P> <P class="p374 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Datorspel är normalt heller inte ”publikationer”, även om det numera är svårt att dra gränsen mellan utbildningsprogram och spel.</SPAN></P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">7.2.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">FoU-projekt</SPAN></NOBR> inom EU</P> <P class="p429 ft0">Ytterligare några projekt som bedrivs inom ramen för DG XIII:s biblioteksprogram bör nämnas.</P> <P class="p386 ft5">BIBLINK</P> <P class="p430 ft0"><NOBR>BIBLINK-projektet</NOBR> syftar till att utveckla metoder för att förbättra beskrivningen och registreringen av elektroniska dokument samt förbättra samarbetet mellan förläggare och nationalbibliografier i Europa.</P> <P class="p45 ft0">Projektet inleddes i april 1996 och kommer att pågå t ill våren 1999. Deltagare är bl.a. nationalbiblioteken i Spanien, Frankrike, Holland och Norge. Man avser att konstruera en prototyp som gör det möjligt för utgivare av elektroniskt material att själva lägga in grundläggande bibliografiska uppgifter, som kan överföras för komplettering t ill respektive</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">90 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft0">lands nationalbibliografi. Väl där kan uppgifterna kompletteras, exempelvis med auktoritetsformer, och sedan återsändas till utgivaren.</P> <P class="p431 ft0">Metadata, identifieringssystem, autenticitet och överföring av data mellan förlag och bibliotek är några av de konkreta problemområden som utforskas inom ramen för projektet.</P> <P class="p238 ft5">NEDLIB</P> <P class="p377 ft0">Networked European Deposit Library (NEDLIB) är ett projekt som startade i januari 1998. Deltagare är nationalbiblioteken i Holland, Norge, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien och Schweiz, det holländska riksarkivet samt flera stora internationella förlag inom det vetenskapliga området.</P> <P class="p235 ft0"><NOBR>NEDLIB-projektet</NOBR> arbetar med frågeställningar kring insamling, kvalitetssäkring, långsiktigt bevarande och tillhandahållande av elektroniska dokument. Autenticitet, tillgång och bibliografisk kontroll är några konkreta frågor som kommer att behandlas.</P> <P class="p136 ft0">Man avser att inom projektet konstruera en gemensam infrastruktur, på vilken ett nätverksbaserat europeiskt elektroniskt bibliotek kan baseras. Bl.a. avser man att inom projektets ram arbeta fram modeller för beräkning av kostnader för att utveckla och driva ett sådant bibliotek. De upphovsrättsliga frågorna kommer att ägnas särskild uppmärksamhet. Vidare kommer migrering, det vill säga överföring av elektronisk information till standardiserade format, att testas i praktiken. Projektet pågår fram till december 2000.</P> <P class="p432 ft25"><SPAN class="ft25">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft40">Europarådets konvention för bevarande av det audiovisuella kulturarvet</SPAN></P> <P class="p239 ft0">Sedan flera år har man inom Europarådet arbetat med en konvention som syftar till att garantera bevarandet av de europeiska staternas audiovisuella kulturarv. Arbetet var i första skedet inriktat på pliktleverans av filmer. Under hand utvidgades konventionsförslaget till att omfatta samtliga former av rörliga bilder, inklusive televisionsprogram. Rena ljudinspelningar är dock undantagna. I oktober 1996 uttalade de europeiska kulturministrarna vid ett möte i Budapest att konventionen borde färdigställas för underskrift senast vid utgången av år 1997. K onventionen är ännu inte undertecknad. I de utkast som nu är tillgängliga finns det inga förslag som går utöver den nuvarande svenska pliktexemplarslagstiftningen. Det finns därför ingen anledning att tro att denna kon-</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">91</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft0">vention kommer att få betydelse för utformningen av en eventuell leveransplikt gällande elektronisk information som görs tillgänglig online.</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">7.3</SPAN><SPAN class="ft16">De skandinaviska länderna</SPAN></P> <P class="p342 ft25"><SPAN class="ft25">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft40">Danmark</SPAN></P> <P class="p343 ft0">Av de nordiska länderna har Danmark den nyaste pliktexemplarslagen. Den nya lagen, Lov om pligtaflevering af udgivne værker, trädde i kraft den 1 januari 1998<SPAN class="ft11">33</SPAN>.</P> <P class="p136 ft0">Danmark har en i det närmaste lika lång tradition av pliktexemplar som Sverige. Skyldighet att leverera tryckt material har förelegat ända sedan 1679, vilket kan jämföras med det svenska be gynnelseåret 1661. Till skillnad från Sverige har dock Danmark under de senaste decennierna inte moderniserat lagstiftningen i takt med utvecklingen av nya medier. Den närmast föregående lagen instiftades 1927 och innefattade endast pliktleverans av tryckta skrifter.</P> <P class="p433 ft0">Med utgångspunkt i den informationstekniska utvecklingen tillsatte Kulturministeriet 1995 ett ”Utvalg om bibliotekerne i informationssamfundet” (UBIS). Denna kommitté lade 1996 fram ett delbetänkande om en förändrad pliktexemplarslag <SPAN class="ft11">34</SPAN>. Den nya lagen är i stor utsträckning grundad på de tankar och förslag som återfinns i betänkandet.</P> <P class="p234 ft0">Sammanfattningsvis kan sägas att alla <SPAN class="ft14">utgivna verk</SPAN>, oavsett medieform, omfattas av den nya lagen. Både utgivningskriteriet och verkskriteriet måste vara uppfyllt.</P> <P class="p133 ft0">Ett verk räknas som <SPAN class="ft14">utgivet </SPAN>när exemplar av verket, med upphovsmannens tillstånd, finns tillgängligt i handeln eller på annat sätt spritts bland allmänheten. Definitionen är helt i överensstämmelse med den danska upphovsrättslagen. Man räknar med att detta generella kriterium, vars införande alltså är den största förändringen jämfört med tidigare gällande lag, skall innebära att lagen inte måste ändras varje gång informationstekniken utvecklas mot nya framställnings- och kommunikationsformer.</P> <P class="p41 ft0">Enligt lagens definition skall en avgränsad informationsmängd anses som ett <SPAN class="ft14">verk</SPAN>, under förutsättning att den utgör en avslutad och självständig enhet.</P> <P class="p434 ft4"><SPAN class="ft11">33 </SPAN>Den danska lagen och anvisningarna till den finns publicerade på http:// www.pligtaflevering.dk</P> <P class="p435 ft4"><SPAN class="ft11">34 </SPAN>Pligtaflevering : delbetaenkning nr 1 fra Udvalget om Bibliotekerne i Informationssamfundet. 1996. (stenc.) ISBN <NOBR>87-89147-62-6.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB311190x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">92 <SPAN class="ft14">Kapitel 7 </SPAN>SOU 1998:111</P> <P class="p436 ft0">Utgivna verk kan offentliggöras och spridas i en fixerad form. I dessa fall framställs exemplar på utgivarens uppdrag. Dessa verk blir föremål för pliktleverans enligt traditionellt mönster. Men exemplar kan också framställas på uppdrag av användaren, i form av nedla ddning av digitala verk via elektroniska nätverk. I det fallet förvandlas leveransplikten till en skyldighet att meddela att utgivningen ägt rum samt en rätt för den mottagande institutionen att själv framställa ett digitalt exemplar av verket genom att ladda ner det från nätet. I förekommande fall måste utgivaren dessutom översända lösenord eller liknande spärrar för åtkomst till Det kongelige Bibliotek.</P> <P class="p437 ft0">En avgörande förändring i den nya danska lagen är således att leveransskyldigheten utgår från ett utgivningskriterium i stället för som tidigare ett framställningskriterium. Därigenom omfattar den nya lagen en rad verk och medieformer som tidigare legat utanför lagen: fotografiska reproduktioner, fonogram, videogram, digitala verk samt mikroformer (mikrofilm och mikrofiche). Filmproduktionen är reglerad i den danska filmlagen. Beträffande radio- och <NOBR>tv-sändningar</NOBR> levereras dessa till Statens Mediesamlingar vid Statsbiblioteket i Århus, i enlighet med frivilliga överenskommelser. Man har övervägt att skapa en pliktexemplarslag som omfattar även dessa medieformer, men har tills vidare avstått från detta. Man utgår från att det kommer att bli nödvändigt att revidera lagen inom ett par år, med hänsyn tagen till den snabba <NOBR>IT-utvecklingen.</NOBR></P> <P class="p438 ft0">Endast två pliktexemplar behöver lämnas enligt den nya lagen. Båda exemplaren skall sändas till Det kongelige Bibliotek, som sedan ombesörjer vidare leverans till Statsbiblioteket i Århus.</P> <P class="p289 ft0">Syftet med den danska lagen är att säkra insamling av utgivna verk för bevarande av den nationella kulturen, att säkra den framtida tillgången till utgivna verk för forskning och för allmänheten samt att säkra underlaget för registrering av de utgivna verken i nationalbibliografin.</P> <P class="p247 ft0">Kulturministern framhöll vid framläggandet av lagförslaget inför Folketinget i mars 1997 särskilt att syftet med pliktexemplar inte är att skaffa gratis exemplar till bibliotekens allmänna verksamhet<SPAN class="ft11">35</SPAN>.</P> <P class="p289 ft0">Det kan vidare noteras att den danska lagen enligt det ursprungliga förslaget också skulle omfatta programvara som operativsystem, programmeringsverktyg, <NOBR>ordbehandlings-,</NOBR> kalkyl- och databasprogram m.m. Efter protester från producentsidan undantogs dessa dokument från leveransskyldighet.</P> <P class="p72 ft0">En intressant avgränsning görs beträffande <NOBR>online-databaser.</NOBR> Man konstaterar att sådana databaser ofta är föremål för löpande uppdate-</P> <P class="p439 ft4"><SPAN class="ft11">35 </SPAN>Forslag til Lov om pliktaflevering af udgivne vaerker. Fremsat den 12 marts 1997 af kulturministeren (Ebbe Lundgaard). Lovforslag nr L 185 Folketingsåret <NOBR>1996-97</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">93</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft0">ring. Eftersom sådana dynamiska informationsmängder enligt det ovan redovisade verksbegreppet inte utgör en avslutad informationsenhet skall de inte heller vara föremål för pliktleverans. Som exempel på sådana databaser nämns olika slags adress- och produktregister, bibliotekens kataloger etc. I normalfallet kan alltså dessa typer av databaser sägas uppfylla utgivningskriteriet men inte verkskriteriet. Med andra ord utgör de inte en avslutad informationsmängd. I vissa fall är också posterna i en databas så integrerade i helheten att de inte heller uppfyller kravet på att vara självständiga enheter. Däremot skall databaser som uppdateras vid vissa bestämda tidsintervaller omfattas av lagen. Man skiljer alltså på databaser som uppdateras löpande och de som uppdateras med regelbundna intervall.</P> <P class="p215 ft0">I den mån innehållet i en <NOBR>online-databas</NOBR> uppfyller verkskriteriet blir det däremot föremål för pliktleverans på samma sätt som gäller för and-</P> <P class="p180 ft0">ra verk som är tillgängliga på användarens initiativ. Således skall utgivaren upplysa om utgivningen och mottagande institution ges rätt att själv framställa en digital kopia. Databaser som framställs i fixerad form, exempelvis <NOBR>cd-rom,</NOBR> omfattas däremot i samtliga fall av lagen. Det konstateras samtidigt att allt mer material tillgängliggörs via onlinedatabaser och att det därför finns en risk att värdefullt historiskt källmaterial kommer att försvinna. För framtiden bör man därför sträva efter att finna en form som möjliggör pliktleverans även av sådana databaser.</P> <P class="p335 ft0">Beträffande tillgängliggörandet av de verk som insamlats med stöd av pliktleveranslagen framhålls att detta skall ske innanför de ramar som anges av upphovsrättslagen. Kulturministern underströk särskilt vid framläggandet av lagförslaget inför Folketinget, att den nya lagen inte ger biblioteken några rättigheter utöver vad som anges i upphovsrättslagen eller i särskilda avtal med rättighetsinnehavarna.</P> <P class="p140 ft0">Man har beräknat att den nya lagen kommer att medföra en årlig merkostnad för staten om 4,5 miljoner DKR.</P> <P class="p274 ft22">Beträffande de utgivna verk som tillhandahålls via <NOBR>online-förbindelse</NOBR> skall utgivaren anmäla detta på en särskild webbplats <SPAN class="ft30">36</SPAN>. Därefter hämtas en kopia av verket av Det kongelige Bibliotek. Utgivaren måste hålla verket tillgängligt på den angivna Internetadressen i minst tre månader.</P> <P class="p164 ft25"><SPAN class="ft25">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft40">Finland</SPAN></P> <P class="p214 ft0">Den nuvarande finska pliktexemplarslagen (Lagen om friexemplar) är från 1980 och omfattar förutom tryckta dokument vissa ljud- och</P> <P class="p331 ft4"><SPAN class="ft11">36 </SPAN>http://www.pligtaflevering.dk</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">94 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft0">bildupptagningar. Bestämmelser om film och videogram återfinns i Filmarkiveringslagen från 1984.</P> <P class="p210 ft0">I Finland pågår för närvarande en översyn av pliktexemplarslagstiftningen. En arbetsgrupp avlämnade i maj 1998 en rapport med förslag till förändringar.</P> <P class="p133 ft0">Arbetsgruppens uppdrag beträffande elektronisk <NOBR>online-information</NOBR> har i mångt och mycket stämt överens med föreliggande utrednings uppdrag.</P> <P class="p45 ft0">Enligt de förslag som lagts fram avser man i Finland att använda sig av robotteknik för att samla in den fritt tillgängliga delen av det finska Internet på ett sätt som ungefärligen motsvarar det svenska Kulturarw <SPAN class="ft20">3</SPAN>- projektet. Utöver detta kommer man att föreskriva leverans av större kommersiella utgivares material, som skall levereras på ett i föreskrifterna till lagen anvisat format.</P> <P class="p101 ft0">För att det skall vara möjligt att tillhandahålla materialet föreslås en förändring av den finska upphovsrättslagen.</P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft40">Norge</SPAN></P> <P class="p308 ft0">När den nu gällande norska lagen <SPAN class="ft11">37 </SPAN>beträffande pliktexemplar trädde i kraft den 1 juli 1990 väckte den stor internationell uppmärksamhet för sin modernitet och förmåga att inkludera olika typer av allmänt tillgängliga dokument. Exempelvis inkluderades inte bara elektroniska dokument i fixerad form, utan lagen möjliggjorde också leverans av onlinedatabaser. Den norska lagen är en kortfattad ramlag och kompletteras av särskilda föreskrifter <SPAN class="ft11">38 </SPAN>och instruktioner<SPAN class="ft11">39</SPAN>.</P> <P class="p440 ft0">I lagens 2 § föreskrivs att alla allmänt tillgängliga dokument omfattas av levereransplikten. Med ”allmänt tillgänglig” menas att exemplar av dokumentet finns till försäljning, uthyrning eller utlån, eller att dokumentet spridits utanför en allmän krets på annat sätt. Om informationen gjorts tillgänglig utanför en privat krets genom framförande, radio/tvutsändning, direktkoppling eller liknande, räknas den också som allmänt tillgänglig.</P> <P class="p441 ft4"><SPAN class="ft32">37</SPAN><SPAN class="ft54">Lov om avleveringsplikt for allment tilgjengelege dokument av 9. juni 1989 nr.</SPAN></P> <P class="p442 ft4"><SPAN class="ft32">38</SPAN><SPAN class="ft33">Forskrifter om avleveringsplikt for allment tilgjengelege dokument, fastsette av</SPAN></P> <P class="p443 ft4">Kyrkjeog kulturdepartementet 25. mai 1990.</P> <P class="p444 ft4"><SPAN class="ft11">39 </SPAN>Instruks for institusjonar som forvaltar dokument innkomne etter lov om avleveringsplikt or allment tilgjengelege dokument, fastsett av Kyrkjeog kulturdepartementet 25. mai 1990.</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">95</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p445 ft0">Beträffande den information som endast är tillgänglig i <NOBR>online-form</NOBR> resonerade man i förarbetena till lagen på följande sätt i Norge:</P> <P class="p446 ft0">Både dei distribuerte <NOBR>edb-dokumenta</NOBR> og dei <NOBR>edb-dokumenta</NOBR> som er tilgjengelege ved direktekopling, vil vera avleveringspliktige når dei er tilgjengelege ut over ein intern, privat krins. /.../ Hovudsaka vil ikkje vera kor mange som brukar eit dokument, men at alle kan få tilgjenge til det. /.../ <NOBR>Edb-dokument</NOBR> som er tilgjengelege ved direktekopling, kan reknast som allment tilgjengelege dersom det ikkje finst oversyn over</P> <P class="p447 ft36">40</P> <P class="p193 ft0">kor mange som har tilgjenge til dokumenta. (NOU 1984:3, s. 94)</P> <P class="p448 ft0">Den information som är tillgänglig via direktkoppling skall levereras i två exemplar efter konkret anmodan från den mottagande institutionen.</P> <P class="p136 ft0">Verksamheten bedrivs vid nationalbiblioteksavdelningen i Mo i Rana (NBR), som startade sin verksamhet samtidigt som den nya lagen trädde i kraft. Man har hittills koncentrerat sina insatser på sådana elektroniska dokument som varit förhållandevis lätta att hantera, exempelvis <NOBR>cd-rom</NOBR> och disketter. Beträffande <NOBR>online-material</NOBR> har man gjort endast begränsade försök än så länge.</P> <P class="p45 ft0">Ett intressant område rör norska delen av Usenet, där alla inlägg gjorda under de senaste åren på de norska nyhetsgr upperna samlats in. Antalet nyhetsgrupper uppgick i slutet av 1995 till ca 75 st. Det insamlade materialet indexeras och blir därmed tillgängligt för sökning. Att lagra och tillgängliggöra newsgr upper faller in under den norska lagen om personregister, men nationalbiblioteket har erhållit särskilt tillstånd för att bedriva verksamheten.</P> <P class="p247 ft0">Längre fram räknar man i Norge med att utöka den här typen av insamling till att också omfatta BBS:er och <NOBR>e-postbaserade</NOBR> sändlistor, vilka man anser principiellt likna newsgrupper.</P> <P class="p45 ft0">Den försöksverksamhet som hittills bedrivits beträffande elektroniska tidskrifter avser dels enklare tidskrifter som sprids via <NOBR>e-post</NOBR> och som NBR ”prenumererar” på, dels vissa utvalda tidskrifter som publiceras på www. Ett projekt för den sistnämnda typen av tidskrifter bedrevs under första halvåret 1997. Därvid valdes 20 tidskrifter ut. Deras webbsidor laddades med hjälp av en särskild programvara ner en gång i veckan, med undantag för en dagstidning vars innehåll hämtades en gång om dagen. Av olika tekniska skäl föll dock vissa bilder och annan grafik bort i samband med nedladdningen.</P> <P class="p449 ft6">Insamling av <NOBR>online-databaser</NOBR> är ett annat område där man räknar med att komma igång med försöksverksamhet inom den närmaste t iden.</P> <P class="p450 ft4"><SPAN class="ft11">40 </SPAN>Frå informasjon til kulturarv (NOU 1984:3), s. 94</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">96 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft0">Man bedriver vidare projektverksamhet rörande insamling och bevarande av programvaror. De bör enligt nationalbibliotekets arbetsplan <SPAN class="ft11">41 </SPAN>inrymmas under pliktexemplarslagen eftersom de informerar om sig själva, ger information om de verktyg som används i dagens samhälle samt ofta kan sägas vara informationsbärande, utöver det rent programmässiga. Ett skatteprogram säger exempelvis något om dagens norska skattesystem.</P> <P class="p74 ft0">Man delar in programvaror i tre kategorier: systemprogramvara (t ex operativsystem), verktygsprogramvara (t ex ordbehandlingsprogram) och övrig programvara, som innehåller information (t ex utbildningsprogram).</P> <P class="p210 ft0">Endast den sistnämnda kategorin samlas i dag in med automatik. Försöksprojekt pågår beträffande övriga kategorier.</P> <P class="p45 ft0">I den utvärdering av de första årens verksamhet enligt den nya lagen som publicerades i december 1995<SPAN class="ft11">42</SPAN>, konstaterades att den norska lagen är flexibel och framtidsinriktad. Man såg vid den tidpunkten inget behov av att förändra lagen.</P> <P class="p136 ft0">I rapporten förs också ett intressant resonemang om urvalskriterier för elektroniska dokument. Man konstaterar inledningsvis att det knappast finns någon anledning att bevara dokument som inte kan tillgängliggöras för användarna. Om man inte tror sig om att kunna integrera ett visst dokument, eller en viss dokumentkategori i sina samlingar bör man avstå från insamlingen. Viktiga faktorer när det gäller att bestämma bibliotekets möjligheter därvidlag är exempelvis de ekonomiska resurserna, valet av tekniska lösningar, personalen och dess kompetens, den bibliografiska kontrollen samt möjligheterna att uppspåra elektroniska dokument.</P> <P class="p449 ft0">I rapporten fastslås vidare att nationalbiblioteket bör föra en dialog med arkiv- och museisektorerna. Spel anses exempelvis generellt höra till museernas ansvarsområde, med undantag för interaktiva spel med berättande inslag.</P> <P class="p136 ft22">Beträffande bevarandet av det insamlade elektroniska materialet sägs i rapporten att målet är att det skall kunna läsas efter 1 000 år eller mer. Man rekommenderar guldpläterade <NOBR>cd-rom</NOBR> som primärt lagringsmedium. Minst tre kopior bör framställas av säkerhetsskäl. I övrigt rekommenderas användandet av standardiserade format, metainformation m.m.</P> <P class="p451 ft35"><SPAN class="ft60">41 </SPAN>Forslag til plan for Nasjonalbibliotekets arbeid med pliktavlevert elektronisk materiale fram mot år 2000. – Nasjonalbiblioteket, Desember 1995</P> <P class="p174 ft4"><SPAN class="ft11">42 </SPAN>Ibid.</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">97</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft15"><SPAN class="ft15">7.4</SPAN><SPAN class="ft16">Vissa </SPAN><NOBR>EU-länder</NOBR></P> <P class="p452 ft25"><SPAN class="ft25">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft40">Frankrike</SPAN></P> <P class="p205 ft0">Frankrike stiftade 1537 världens första pliktexemplarslag. Den nuvarande lagen, antagen i juni 1992 och tillämpad från och med januari 1994, inkluderar förutom traditionella dokumentkategorier också elektroniska dokument i vid bemärkelse, så länge som de utges i ett fixerat format. <NOBR>Online-dokument</NOBR> omfattas inte. Intressant att notera är att man i Frankrike samlar in viss programvara, nämligen s.k. expertsystem, program för artificiell intelligens etc. Övrig programvara samlas inte in.</P> <P class="p164 ft25"><SPAN class="ft25">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft40">Storbritannien</SPAN></P> <P class="p214 ft0">Den brittiska lagstiftningen för pliktexemplar är, i likhet med USA och Australien, en del av <SPAN class="ft14">The Copyright Act</SPAN>. Lagen, som är från 1911, omfattar endast tryckt material. Andra materialkategorier bevaras i relativt stor utsträckning, men då som ett resultat av frivilliga överenskommelser. British Library har bedrivit ett intensivt arbete de senaste åren för att få till stånd en utvidgning av lagen. I januari 1996 överlämnade British Library till Department of National Heritage ett omfattande förslag till ny lagstiftning<SPAN class="ft11">43</SPAN>.</P> <P class="p74 ft0">Ett år senare replikerade nämnda departement, tillsammans med dess motsvarigheter i Skottland, Wales och Nordirland, med en rapport av vilken det framgick att man från regeringshåll inte alls ställde sig avvisande till en utvidgad lagstiftning, men att ett antal frågor först måste diskuteras grundligt <SPAN class="ft11">44</SPAN>.</P> <P class="p74 ft0">Det mesta av den brittiska diskussionen har hittills rört olika former av dokument i fixerad form (mikroformer, <NOBR>AV-medier</NOBR> och <NOBR>cd-rom)</NOBR> och därför sägs förhållandevis litet i rapporten om leverans av olika former av <NOBR>online-publikationer.</NOBR></P> <P class="p45 ft0">Under våren 1998 t illsatte regeringen en särskild arbetsgr upp som fått till uppgift att utreda hur pliktleveranserna kan förbättras i Storbritannien. Beträffande elektroniska dokument skall arbetsgr uppen ta fram riktlinjer för frivilliga överenskommelser om leverans intill dess att regeringen finner tiden mogen för att introducera lagstiftning på området. <SPAN class="ft11">45</SPAN></P> <P class="p453 ft4"><SPAN class="ft32">43</SPAN><SPAN class="ft63">Proposal for the legal deposit of </SPAN><NOBR>non-print</NOBR> publications to the Department of National Heritage / from the British Library. January, 1996 (stenc.)</P> <P class="p454 ft4"><SPAN class="ft32">44</SPAN><SPAN class="ft33">Legal deposit of publications : a consultation paper / Department of National Heritage et. al. – London, 1997</SPAN></P> <P class="p301 ft4"><SPAN class="ft32">45</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.bl.uk/services/ric/legal/</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">98 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft15"><SPAN class="ft15">7.5</SPAN><SPAN class="ft16">Vissa länder utanför Europa</SPAN></P> <P class="p452 ft25"><SPAN class="ft25">7.5.1</SPAN><SPAN class="ft40">Australien</SPAN></P> <P class="p455 ft0">Australien hör till de länder där man arbetat längst med dessa frågor. På samma sätt som i USA återfinns lagstiftningen rörande pliktexemplar i landets <SPAN class="ft14">Copyright Act</SPAN>. Traditionellt tryck (böcker, tidskrifter, kartor, planscher) omfattas av lagen. Därutöver har de flesta delstater pliktleveransbestämmelser i sina <SPAN class="ft14">Libraries Acts</SPAN>.</P> <P class="p45 ft0">Elektroniska dokument, vare sig i fixerad eller i <NOBR>online-format,</NOBR> omfattas inte av dagens lag, men <SPAN class="ft14">National Library of Australia </SPAN>och <SPAN class="ft14">National Film and Sound Archive </SPAN>har tagit en rad initiativ för att dels förändra och utvidga den existerande lagstiftningen<SPAN class="ft11">46</SPAN>, dels bedriva olika former av försöksprojekt.</P> <P class="p45 ft0">Man strävar efter att inkludera elektroniska dokument av alla slag i den nya lagen, men menar samtidigt att man inte kommer att kunna spara på allt. När det gäller elektroniska nätverksdokument är detta helt enkelt inte möjligt och kanske inte ens önskvärt, sägs uttryckligen i ett policydokument utgivet av nationalbiblioteket. I stället menar man att utgivaren ansvarar för att göra alla utgivna publikationer tillgängliga för leverans, medan nationalbiblioteket har <SPAN class="ft14">rätten </SPAN>att välja vad som skall tas emot och vad som kan väljas bort.</P> <P class="p199 ft0">Ett av de projekt som bedrivits syftar till att åstadkomma frivilliga leveranser av elektroniska dokument i fixerad form. En särskild policy, som bl.a. täcker frågor om bibliografisk registrering och tillhandahållande, har utarbetats. Från nationalbibliotekets sida ser man detta som en tillfällig lösning i avvaktan på en ny lag.</P> <P class="p136 ft0">PANDORA (Preserving and accessing networked documentary resources of Australia) är ett annat projekt som syftar till att insamla, tillgängliggöra och långtidsbevara australiensiska elektroniska onlinepublikationer. Man har valt att koncentrera sina insatser på vissa utvalda publikationskategorier, såsom elektroniska tidskrifter och elektroniska monografier. Man har börjat i förhållandevis liten skala. I november 1997 ingick ca 30 tidskrifter i ”Pandoras ask”.</P> <P class="p456 ft0">PADI (Preserving access to digital information) är ett tredje, övergripande projekt, som syftar till att öka kompetensen och medvetenheten i alla frågor rörande insamling, katalogisering, tillgängliggörande och, inte</P> <P class="p457 ft4"><SPAN class="ft11">46 </SPAN>Se t ex submission to the Copyright Law review Committee on Legal Deposit / National Library of Australia, National Film and Sound Archive. August, 1995. (http://www.nla.gov.au/policy/clrcld.html)</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">99</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p458 ft0">minst, bevarande av elektroniska publikationer. Inom projektet upprätthålls en omfattande webbplats med internationell dokumentation<SPAN class="ft11">47</SPAN>.</P> <P class="p134 ft0">Slutligen bör nämnas SCOAP (Selection Committee on <NOBR>On-line</NOBR> Au- stralian Publications), som är en kommitté med representanter för olika berörda avdelningar inom nationalbiblioteket. Man arbetar främst med att utveckla riktlinjer för urval och bevarande av <NOBR>online-publikationer.</NOBR></P> <P class="p189 ft25"><SPAN class="ft25">7.5.2</SPAN><SPAN class="ft40">Kanada</SPAN></P> <P class="p343 ft0">Den kanadensiska lagstiftningen om pliktexemplar skiljer sig på ett grundläggande sätt från de flesta andra länders motsvarigheter, eftersom lagen är teknikneutral.</P> <P class="p289 ft0">Bestämmelserna rörande pliktexemplar finns inskrivna i ”The National Library Act”. I lagen används det övergripande begreppet ”books” som beskrivning på det som skall levereras till nationalbiblioteket. ”Books” uttolkas i lagen som ”library matter of every kind, nature, and description”. Genom ett tillägg i lagen 1969 utökades definitionen t ill att omfatta ”any document, paper, record, tape or other thing published by a publisher, on or in which information is written, recorded, stored, or reproduced.”</P> <P class="p240 ft0">Lagen stadgar vidare att dokumenten skall vara publicerade i Kanada, dvs. utgivna i Kanada för allmän distribution eller försäljning.</P> <P class="p181 ft0">Lagens utformning har medfört att det varit förhållandevis enkelt att inkorporera nya media, såsom <NOBR>AV-dokument,</NOBR> mikroformer och <NOBR>cd-rom,</NOBR> allteftersom de utvecklats och funnit sin plats på marknaden. Vid varje sådant tillfälle har definitionen av begreppet ”book” ansetts vara tillräckligt vid för att omfatta de nya dokumentkategorierna. Elektroniska publikationer i olika fixerade format (magnetband, diskett, <NOBR>cd-rom</NOBR> etc.) har samtliga kunnat inbegripas i ovanstående definition.</P> <P class="p74 ft0">För närvarande pågår en diskussion angående sådan elektronisk information som är tillgänglig endast via nätverk, exempelvis Internet. Diskussionen gäller inte i första hand huruvida informationen skall anses vara ”books” eller inte, utan huruvida den är publicerad, dvs. utgiven i Kanada för allmän distribution eller försäljning.</P> <P class="p74 ft0">Det kanadensiska nationalbiblioteket har också genomfört ett intressant utvecklingsprojekt, The Electronic Publications Pilot Program (EPPP)<SPAN class="ft11">48</SPAN>. Syftet med projektet var att identifiera vilka problem ett bibliotek ställs inför vid hanteringen av <NOBR>online-publikationer,</NOBR> att bidra till</P> <P class="p459 ft4"><SPAN class="ft32">47</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.nla.gov.au/dnc/tf2001/padi/</SPAN></P> <P class="p460 ft4"><SPAN class="ft32">48</SPAN><SPAN class="ft63">Electronic Publications Pilot Project (EPPP) : Final Report (June 1996) finns publicerad på: </SPAN><NOBR>http://www.nlc-bnc.ca/e-coll-e/edown.htm</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">100 </SPAN>Kapitel 7</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p230 ft0">utformningen av en långsiktig policy för hanteringen av elektroniska publikationer vid nationalbiblioteket samt att medverka till en ökad kompetens bland nationalbibliotekets personal.</P> <P class="p45 ft0">I pilotprojektet koncentrerade man sig på elektroniska tidskrifter, eftersom de var förhållandevis lätta att identifiera och hade såväl historia som kontinuitet. Ca 45 <NOBR>e-tidskrifter</NOBR> ingick i projektet. Samtliga utgivare kontaktades i förväg för att nationalbiblioteket skulle erhålla tillstånd att samla in och ”lägga upp” tidskrifterna på sin egen server.</P> <P class="p164 ft25"><SPAN class="ft25">7.5.3</SPAN><SPAN class="ft40">USA</SPAN></P> <P class="p461 ft0">Liksom i Storbritannien och Australien, återfinns i USA bestämmelserna om pliktexemplar i <SPAN class="ft14">Copyright Act</SPAN>. Det bör påpekas att i ingetdera av dessa länder är deponering av ett exemplar hos nationalbiblioteket en förutsättning för att upphovsmannens verk skall vara skyddat. Ett verk är upphovsrättsligt skyddat vid den tidpunkt då det framställs. I USA är det följaktligen inte längre nödvändigt att sätta ut en <NOBR>copyright-symbol</NOBR></P> <P class="p102 ft0">(©) för att erhålla skydd, även om många gör det ändå.</P> <P class="p153 ft0">I 1993 Code of Federal Regulation återfinns bestämmelser om bl.a. <NOBR>cd-rom,</NOBR> men däremot inte <NOBR>online-material.</NOBR> Copyright Office vid Library of Congress har försökt men inte lyckats hävda att även sådant material skulle vara föremål för obligatorisk leverans, på grund av att det varit oklart hur begrepp i lagtexten som ”publication” och ”transmission” skall uttolkas.</P> <P class="p462 ft0">I det här sammanhanget bör också rapporten <SPAN class="ft14">Preserving digital information</SPAN><SPAN class="ft11">49</SPAN>, som sammanställts av en arbetsgrupp t illsatt av Commission on Preservation and Access och Research Libraries Group, nämnas. Rapporten har fått ett mycket stort internationellt genomslag, inte minst för sin rekommendation angående migrering (se vidare avsnitt 7.2.1). I rapporten konstateras att det finns ett stort behov av att bevara elektroniska dokument. En nationell samling bör dock inte byggas upp i analogi med nationalbibliotekens och <NOBR>-arkivens</NOBR> traditionella samlingar. I stället förespråkas en decentraliserad, distribuerad lösning, där utvalda och kvalitetsgranskade aktörer själva tar på sig ett bevarandeansvar.</P> <P class="p463 ft35"><SPAN class="ft60">49 </SPAN>Preserving digital information : report of the task force on archiving digital information / commissioned by the Commission on Preservation and Access and The Research Libraries Group. – 1996 [http://www.rlg.org/ArchTF/]</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td143"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 7 <SPAN class="ft0">101</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td144"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p464 ft24"><SPAN class="ft15">7.6</SPAN><SPAN class="ft23">Sammanfattning av den internationella kartläggningen</SPAN></P> <P class="p465 ft0">Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns en vitt spridd uppfattning runt om i världen att även sådan elektronisk information som tillhandahålls via <NOBR>online-förbindelse</NOBR> skall anses utgöra ett viktigt bidrag till ett lands kulturarv och att den därför på något sätt bör samlas in och bevaras för framtiden. Det kan vidare konstateras att de nordiska länderna ligger långt framme i utvecklingen.</P> <P class="p49 ft0">Olika uppfattningar finns huruvida man vid insamlandet skall sträva efter att få med så mycket som möjligt av det som publiceras online, eller om man bör koncentrera sig på vissa utvalda dokument eller kategorier av dokument. I och med att robottekniken sprids och utvecklas kan situationen komma att förändras.</P> <P class="p466 ft0">Det är också tydligt att utvecklingen går i riktning mot att inkludera såväl <NOBR>online-databaser</NOBR> som olika former av programvara i de nationella pliktexemplarslagarna.</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">102 </SPAN>Kapitel 8</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p467 ft2"><SPAN class="ft2">8</SPAN><SPAN class="ft64">Pågående utvecklingsprojekt i Sverige</SPAN></P> <P class="p468 ft15"><SPAN class="ft15">8.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft16">Kulturarw</SPAN><SPAN class="ft65">3</SPAN>-projektet</NOBR></P> <P class="p469 ft0">År 1996 påbörjade KB det s.k. Kulturarw <NOBR><SPAN class="ft20">3</SPAN>-projektet,</NOBR> som syftar till att med hjälp av automatiserad robotteknik samla in och bevara den svenska delen av Internet. Alla svenska webbsidor som en insamlingsrobot påträffar hämtas till KB och lagras där på magnetband. Utöver själva insamlingen ägnas också stor uppmärksamhet åt bevarandeaspekterna, liksom frågor om registrering, metadata och tillgängliggörande.</P> <P class="p75 ft0">I en artikel i tidskriften <NOBR>LIBRIS-meddelanden</NOBR> gör projektledaren Jo- han Mannerheim en liknelse med KB:s årliga förvärv av böcker och annat tryckt material:</P> <P class="p470 ft0">Cirka 15.000 svenska böcker beskrivs av KB i databasen LIBRIS varje år. Dessutom sorteras och ordnas drygt 100.000 andra tryck, t.ex. affischer, årsberättelser, reklamfoldrar. Antalet <NOBR>CD-ROM-skivor</NOBR> kan räknas i hundratal. Under vår andra nertankning under 1997 av den svenska delen av Internet, som snart är avslutad, har Kulturarw <SPAN class="ft20">3 </SPAN>hittat över 9 miljoner <NOBR>URL-er!</NOBR> Visserligen ingår ett ännu okänt antal dubletter. Räknar man bort dem och bilderna hamnar man i storleksordningen 5 miljoner webbsidor. De ändras ofta, många gånger per år. Och antalet växer snabbt <SPAN class="ft4">.</SPAN><SPAN class="ft11">50</SPAN></P> <P class="p471 ft0">Till skillnad från många av de utvecklingsprojekt som bedrivs runtom i världen (se kapitel 7), där nationalbiblioteken oftast väljer ut särskilda dokumentkategorier för insamling, har KB valt att angripa problemet med den stora och heterogena massan av elektroniska onlinepublikationer på ett annorlunda sätt. I stället för att göra ett urval vid insamlingen siktar KB på att samla in så mycket som möjligt av det svenska material som publiceras på Internet. Däremot görs ett urval beträffande vad som skall registreras och katalogiseras. Den information</P> <P class="p472 ft4"><SPAN class="ft11">50 </SPAN>Att fånga nätet : projekt Kulturarw <SPAN class="ft11">3 </SPAN>/ Johan Mannerheim // <NOBR>LIBRIS-meddel-</NOBR> anden nr 78 (Maj 1998), sid. <NOBR>22-24</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">SOU 1998:111 <SPAN class="ft14">Kapitel 8 </SPAN>103</P> <P class="p473 ft0">som inte registreras kommer därmed att utgöra en stor okatalogiserad samling. Till skillnad från KB:s traditionella okatalogiserade material i tryckt form kan den ändå göras sökbar.</P> <P class="p45 ft0">Att använda en robot för en automatiserad insamling av det här slaget tillämpas också vid The Internet Archive, en privat amerikansk stiftelse. Men KB är än så länge det enda nationalbibliotek i världen som samlat in den nationella webbpubliceringen. Finland ligger långt framme i planeringen (se avsnitt 7.3.2) och intresse för KB:s modell finns hos en rad andra länder. Tilläggas kan att KB, i form av ett <NOBR>SIDA-projekt,</NOBR> bistått Belize, Guatemala, Honduras, El Salvador, Nicaragua, Costa Rica och Panama med en robotinsamling, vars första varv avslutats under våren 1998.</P> <P class="p199 ft0">Som främsta skäl för sitt val av metod, dvs. en i det närmaste total insamling i stället för ett noggrant urval, anger KB att man inte kan veta vilket material som i framtiden kommer att anses som värdefullt och efterfrågat. Att göra sofistikerade och manuella urval bland miljontals webbsidor skulle dessutom kräva stora personalinsatser. Eftersom kostnaderna för datalagring är låga finns det enligt KB inga resursmässiga hinder för att lagra de stora datamängder det blir fråga om.</P> <P class="p234 ft0">Det material som hittills samlats in är av följande slag: periodica (både elektroniska tidskrifter och tidningar), statiska dokument (exempelvis texter i elektroniska textarkiv) och levande dokument med länkar, exempelvis <NOBR>HTML-sidor.</NOBR></P> <P class="p474 ft0">Lägre prioritet har nyhetsgr upper och <NOBR>e-postbaserade</NOBR> sändlistor, ftparkiv och dynamiska dokument med bakomliggande databaser och tjänster.</P> <P class="p45 ft0">Den första nedladdningen genomfördes våren 1997. Efter det att roboten letat sig igenom den svenska delen av webben, vilket tog ett par månader, hade ca 5,5 miljoner webbsidor samlats in. Av dessa var uppskattningsvis hälften dubbletter. Dessa sidor fanns publicerade på ca 15 000 svenska servrar under Internetdomänen ”.se”.</P> <P class="p45 ft0">Vid den andra nedladdningen som avslutades i februari 1998 genomsöktes, förutom ovan nämnda servrar och ytterligare 7 000 som t illkommit under det gångna halvåret, också ca 9 000 svenska webbplatser under domänerna ”.org”, ”.com” m.fl. Dessa har identifierats som svenska med hjälp av internationella databaser över domä nnamn.</P> <P class="p234 ft0">Den andra nedladdningen av KB:s robot resulterade i att drygt 9 miljoner webbsidor hämtades hem. Av dessa var uppskattningsvis ett par miljoner dubbletter.</P> <P class="p181 ft0">En tredje nedladdning utfördes under våren 1998. Den resulterade i att 9,7 miljoner sidor samlades in från 31 400 domäner. En preliminär bedömning visar att antalet insamlade dubbletter sa nnolikt var lägre än tidigare.</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111102x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">104 </SPAN>Kapitel 8</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p475 ft0">För närvarande tar det mer än en månad för roboten att söka igenom den svenska delen av Internet. Detta skapar vissa problem vad beträffar möjligheterna att återskapa en viss sida som den ”såg ut” vid en viss given tidpunkt. KB arbetar därför med att utveckla robottekniken så att insamlingen kan ske snabbare. Målet är att komma ner till en vecka.</P> <P class="p255 ft0">Det totala lagringsutrymmet för det material som samlades in vid den andra nedladdningen uppgår till ca 200 gigabyte (Gbyte).</P> <P class="p476 ft0">Det övervägande antalet insamlade sidor innehåller text, vanligtvis i <NOBR>HTML-format.</NOBR> Därnäst kommer olika <NOBR>bild-format.</NOBR> Sammantaget har roboten hämtat hem information lagrad i hundratals olika format. Fördelningen mellan olika format och dessas krav på lagringsutrymme framgår av nedanstående tabell.</P> <P class="p477 ft14">Tabell 4 Innehållet på den svenska webben februari 1998 efter format</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr12 td145"><SPAN class="p22 ft3">Format</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td146"><SPAN class="p478 ft13">Antal doku-</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td147"><SPAN class="p99 ft3">Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td148"><SPAN class="p479 ft13">Genom-</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td149"><SPAN class="p480 ft13">Totalt lag-</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td150"><SPAN class="p481 ft13">Andel i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td151"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td92"><SPAN class="p482 ft61">ment</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td152"><SPAN class="p24 ft61">i % (av</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td153"><SPAN class="p17 ft61">snittlig</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p144 ft61">ringsut-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p483 ft61">% (av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td151"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td92"><SPAN class="p272 ft61">(UEL:er)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td152"><SPAN class="p484 ft13">antalet)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td153"><SPAN class="p17 ft61">storlek</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p20 ft13">utrymme</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p485 ft61">lag-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td151"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td92"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td152"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td153"><SPAN class="p486 ft61">(Kb)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p23 ft61">(Gb)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p487 ft13">ringsut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td156"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td157"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td158"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td160"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p485 ft61">rymme)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td156"><SPAN class="p22 ft61">Text (HTML)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td162"><SPAN class="p488 ft4">4 843 861</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td158"><SPAN class="p266 ft4">51,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p488 ft4">5</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td160"><SPAN class="p266 ft4">24,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p488 ft4">12,1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td151"><SPAN class="p22 ft61">Text (övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td163"><SPAN class="p488 ft4">108 805</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td152"><SPAN class="p266 ft4">1,1</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td153"><SPAN class="p488 ft4">173</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p266 ft4">18,8</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p488 ft4">9,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td151"><SPAN class="p22 ft61">format t ex</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td163"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td152"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td153"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td156"><SPAN class="p22 ft61">Postscript, pdf)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td162"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td158"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td160"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td156"><SPAN class="p22 ft3">Ljud</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td162"><SPAN class="p488 ft4">93 738</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td158"><SPAN class="p266 ft4">1,0</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td159"><SPAN class="p488 ft4">161</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td160"><SPAN class="p266 ft4">15,1</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td161"><SPAN class="p488 ft4">7,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td156"><SPAN class="p22 ft61">Bild (stillbild)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td162"><SPAN class="p488 ft4">3 448 288</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td158"><SPAN class="p266 ft4">36,4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p488 ft4">16</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td160"><SPAN class="p266 ft4">55,7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p488 ft4">27,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td151"><SPAN class="p22 ft61">Bild (rörliga</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td163"><SPAN class="p488 ft4">5 559</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td152"><SPAN class="p266 ft4">0,1</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td153"><SPAN class="p488 ft4">902</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p266 ft4">5,0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p488 ft4">2,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td156"><SPAN class="p22 ft61">bilder/video)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td162"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td158"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td160"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td151"><SPAN class="p22 ft61">Övriga/okända</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td163"><SPAN class="p488 ft4">967 680</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td152"><SPAN class="p266 ft4">10,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td153"><SPAN class="p488 ft4">85</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p266 ft4">81,8</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p488 ft4">40,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td156"><SPAN class="p22 ft61">format</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td162"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td158"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td160"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td151"><SPAN class="p22 ft61">Filtyper &lt; 10</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td163"><SPAN class="p488 ft4">546</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td152"><SPAN class="p266 ft4">..</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td153"><SPAN class="p488 ft4">..</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p266 ft4">..</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td155"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td156"><SPAN class="p22 ft3">förekomster</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td162"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td158"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td159"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td160"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td161"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td156"><SPAN class="p22 ft61">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td162"><SPAN class="p488 ft4">9 468 470</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td158"><SPAN class="p266 ft4">100 ,0</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td159"><SPAN class="p488 ft4">47</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td160"><SPAN class="p266 ft4">200,6</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p488 ft4">100 %</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p489 ft0">Som framgår av tabellen kräver lagring av ljud och bild, i synnerhet rörliga bilder, ett helt annat utrymme än text. Vanliga enkla textsidor i <NOBR>HTML-format</NOBR> utgör mer än hälften av antalet insamlade sidor, men kräver inte mer än en dryg tiondel av det totala lagringsutrymmet. Rörliga bilder utgör blott 0,1 % av det totala antalet, medan det lagringsutrymme som tas i anspråk är 25 ggr större (2,5 %).</P> <P class="p366 ft0">De dokument som samlas in via Kulturarwsroboten ger sammantaget en god bild av hur den svenska webben såg ut vid en viss tidpunkt. Samtidigt innebär metoden i sin nuvarande utformning med nödvändighet att visst material aldrig kommer att samlas in. Det rör sig framför allt om</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td143"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 8 <SPAN class="ft0">105</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td144"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p490 ft0">material som uppdateras ofta, exempelvis dagstidningar, tidskrifter och andra nyhetsmedia. KB har därför för avsikt att utveckla roboten så att den besöker vissa i förväg utvalda webbplatser med tätare intervall. En- ligt uppgift är det fullt mö jligt att instruera roboten så att den kan besöka en dagstidnings webbplats varje dag.</P> <P class="p204 ft0">Man avser också att förse roboten med viss egen intelligens. Därigenom kan den själv lära sig olika webbplatsers uppdateringsfrekvens. Därmed skulle roboten kunna besöka olika webbplatser med en frekvens som svarar mot deras föränderlighet.</P> <P class="p235 ft0">I utvecklingsplanerna ingår också en insamling av de kategorier som hittills varit lågprioriterade, såsom nyhetsgr upper på Usenet, sändlistor och dynamiska sidor med bakomliggande databaser.</P> <P class="p235 ft0">Den robot som KB använder är ursprungligen utvecklad av Netlab vid Lunds universitet och har använts där för att bygga upp söktjänsten Nordic web index (se avsnitt 8.3).</P> <P class="p136 ft0">För det material som behöver samlas in i sin helhet prövas andra metoder, exempelvis frivillig anmälan och aktiv sökning för att identifiera elektronisk periodica. Här samarbetar Kulturarw <SPAN class="ft20">3 </SPAN>med KB:s periodicaenhet, som skapat förteckningen <SPAN class="ft14">Svensk periodica online</SPAN><SPAN class="ft11">51 </SPAN>och även registrerat mer än 200 elektroniska <NOBR>online-tidskrifter</NOBR> i Libris.</P> <P class="p133 ft0">De insamlade dokumenten lagras än så länge på magnetband. De 9,5 miljoner filer som hämtades under den andra nedladdningen kräver som nämnts ovan ett totalt lagringsutrymme om ca 200 Gb. Ett magnetband av det slag som KB använt sig av hittills rymmer ca 20 Gb. Varje sådant magnetband kostar i dag ca 1 000 kr.</P> <P class="p134 ft0">Eventuellt kommer lagring på s.k. <NOBR>DVD-skivor</NOBR> (Digital Video Disc) att prövas inom projektets ram. Dessa rymmer <NOBR>16-17</NOBR> Gb, varför hela det insamlade materialet skulle kunna rymmas på ett tiotal skivor.</P> <P class="p82 ft0">För närvarande tillgängliggör KB inte det insamlade materialet.</P> <P class="p151 ft15"><SPAN class="ft15">8.2</SPAN><SPAN class="ft16">Svesök</SPAN></P> <P class="p491 ft0">Inom ramen för projektet Nytt Libris, som KB i samband med budgetpropositionen hösten 1996 fått i uppdrag av regeringen att driva, har delprojektet Svesök initierats. Projektet, som startade 1997, har följande syften:</P> <P class="p19 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Att skapa ett användarvänligt gränssnitt för att söka och återvinna</SPAN></P> <P class="p492 ft0">den information, dvs. de webbsidor, som samlas in inom ramen för <NOBR>Kulturarw<SPAN class="ft20">3</SPAN>-projektet.</NOBR></P> <P class="p195 ft4"><SPAN class="ft11">51 </SPAN><NOBR>http://www.kb.se/nbp/el-per.htm</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">106 </SPAN>Kapitel 8</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p493 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Att skapa och underhålla ett systematiskt index över svenska webbplatser av god kvalitet, vilka har utvalts enligt särskilda kriterier som utarbetats inom projektet. Tanken är att Svesök skall fungera som en nationalbibliografi för svenska webbresurser. Svenska bibliotek skall kunna bidra till arbetet med att spåra upp, kvalitetskontrollera och registrera svenska informationsresurser på Internet.</SPAN></P> <P class="p494 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Att främja användandet av metadata enligt Dublin Core (se avsnitt 6.7.2).</SPAN></P> <P class="p495 ft0">I dagsläget består Svesök av två databaser. Den ena innehåller kvalitetsbedömda och ämnesindelade webbresurser. För att avgöra om en webbplats eller webbsida skall tas med görs en bedömning av innehåll, form och funktion. Den andra databasen utgör ett index till de aktuella</P> <P class="p496 ft36">3</P> <P class="p174 ft0">sidor som kontinuerligt samlas in med hjälp av Kulturarw <NOBR>-roboten.</NOBR></P> <P class="p497 ft15"><SPAN class="ft15">8.3</SPAN><SPAN class="ft16">Nordic web index</SPAN></P> <P class="p149 ft0">Nordic web index (NWI) är ett samnordiskt projekt initierat inom ramen för det s.k. <NOBR>Nord-Elib-programmet,</NOBR> som finansieras av det nordiska samordningsorganet NORDINFO. <NOBR>Nord-Elib</NOBR> har byggt upp tre nordiska kompetenscentra inom området IT och bibliotek. Ett sådant kompetenscentrum är Nordic network centre (NNC), för vilket Netlab vid Lunds universitetsbibliotek och Danmarks tekniske videncenter & bibliotek (DTV) ansvarar.</P> <P class="p234 ft0">NWI är finansierat dels av Nordinfo, dels av nationella intressenter som KB:s samordnings- och utvecklingsavdelning Bibsam och Bibliotekstjänst AB.</P> <P class="p45 ft0"><NOBR>NWI-projektet</NOBR> startade 1996. Syftet med projektet var att med hjälp av distribuerad teknik bygga upp ett index över nordiska webbsidor. För att åstadkomma detta har en robot använts. Roboten har samlat in sidor genom att följa länkar på webben. Innehållet i dessa sidor har sedan indexerats. De nordiska länder som ingått i projektet har ansvarat för indexeringen av respektive lands webbsidor. Vidare syftade projektet till att möjliggöra sökning på nordiska specialtecken som å, ä, ö m. fl., nå-</P> <P class="p498 ft0">got som ingen av de internationella söktjänsterna vid tiden för projektets inledning klarade av.</P> <P class="p499 ft0">Den robot som utvecklats har anpassats för arkiveringsändamål och används nu av KB i Kulturarw <NOBR><SPAN class="ft20">3</SPAN>-projektet.</NOBR></P> <P class="p170 ft0">NWI har i praktiken fungerat som de övriga robotbaserade söktjänster (”sökmotorer”) som finns på Internet, t ex Altavista, Excite eller Lycos. I takt med den snabba utvecklingen av dessa kommersiella söktjänster har betydelsen av en särskild nordisk söktjänst minskat. Inom</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td143"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 8 <SPAN class="ft0">107</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td144"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft0">NWI vill man därför vidareutveckla vissa delar, bl.a. genom att utveckla särskilda funktioner för sökning med hjälp av metadata.</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">8.4</SPAN><SPAN class="ft16">Safari</SPAN></P> <P class="p500 ft0">Högskoleverket har av regeringen fått i uppdrag att utveckla och samordna ett system för forskningsinformation på Internet. Systemet, som döpts till Safari, syftar till att förbättra högskolornas möjligheter att fullfölja den s.k. tredje uppgiften, dvs. att informera allmänhet, näringsliv, myndigheter och utbildningsinstitutioner om sin forskning<SPAN class="ft11">52</SPAN>. Även inom detta projekt är ett av målen att förbättra användningen av metadata.</P> <P class="p501 ft4"><SPAN class="ft11">52 </SPAN>http://www.hsv.se/verksamhet/utredningar/safari/index.html</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">108 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p502 ft2"><SPAN class="ft2">9</SPAN><SPAN class="ft64">Lagstiftning av betydelse för möjligheterna att samla in, bevara och tillhandahålla databaserat material</SPAN></P> <P class="p503 ft15"><SPAN class="ft15">9.1</SPAN><SPAN class="ft16">Inledning</SPAN></P> <P class="p504 ft0">Enligt direktiven för utredningen skall övervägas huruvida sådan elektronisk information som inte omfattas av de nuvarande bestämmelserna i pliktexemplarslagen skall vara föremål för leveransplikt i framtiden. I samband med redovisningen för uppdraget (avsnitt 4.1) har jag angett att övervägandena även bör innefatta alternativa former för insamling av sådant elektroniskt material som i dag faller utanför pliktexemplarslagens tillämpningsområde, i första hand insamling genom institutionernas egen försorg.</P> <P class="p74 ft0">Restriktioner i fråga om rätten att samla in, bevara och tillhandahålla det insamlade materialet finns i dels upphovsrättslagen ( 1960:729), dels datalagen (1973:289). I april 1998 har emellertid riksdagen antagit en ny lag, personuppgiftslagen (1998:204), som träder i kraft den 24 oktober 1998, då datalagen skall upphöra att gälla (prop. 1997/98:44, bet. 1997/98:KU18, rskr. 1997/98:180).</P> <P class="p133 ft0">Insamling av databaserat material genom institutionernas egen försorg förutsätter att institutionerna har eller ges rätt att enligt upphovsrättslagen framställa exemplar av de verk som finns i elektronisk form. Även insamling av materialet genom pliktleverans torde förutsätta rätt till exemplarframställning för att det skall bli möjligt att ta del av materialet i framtiden. I det följande skall därför en redovisning lämnas för reglerna i upphovsrättslagen om upphovsmannens rätt till exemplarframställning och om inskränkningarna i denna rätt till förmån för arkivmyndigheter och bibliotek.</P> <P class="p505 ft0">Upphovsrättslagen innehåller vidare vissa restriktioner när det gäller möjligheterna att tillhandahålla det insamlade och bevarade materialet. Även dessa regler skall redov isas i det följande.</P> <P class="p133 ft0">Inom EU behandlas för närvarande <NOBR>EU-parlamentets</NOBR> och rådets förslag till direktiv om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td143"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">109</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td144"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p506 ft0">närstående rättigheter i informationssamhället. Ett kommande direktiv har självfallet stor betydelse för den svenska upphovsrätten och en redovisning skall därför göras för huvuddragen av de delar av direktivet som är av intresse i det här sammanhanget.</P> <P class="p74 ft0">Den elektroniska information som det kan finnas anledning att samla in som ett komplement till det material som levereras enligt pliktexemplarslagen innehåller personuppgifter av olika slag, vilka kan läggas till grund för personregister. Grundläggande regler om personregister finns i datalagen. Denna kommer emellertid, som nämnts, att under hösten 1998 ersättas med personuppgiftslagen, som kommer att omfatta bl.a. all automatiserad behandling av personuppgifter. I det följande ges en redovisning för lagen i relevanta delar. Trots att datalagen inte får någon direkt betydelse för de förslag som läggs fram här, skall även den lagen redovisas i korthet som en bakgrund till den kommande personuppgiftslagen.</P> <P class="p164 ft15"><SPAN class="ft15">9.2</SPAN><SPAN class="ft16">Upphovsrättslagen</SPAN></P> <P class="p35 ft14">De upphovsrättsliga rättigheterna</P> <P class="p507 ft0">Enligt upphovsrättslagen ( 1960:729) har den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk upphovsrätt till verket (1 §). Som exempel på skyddade verk anges en skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, datorprogram, musikaliskt eller sceniskt verk, filmverk, fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, alster av byggnadskonst eller brukskonst. Förteckningen är inte uttömmande och den avslutas med ”verk som har kommit till uttryck på något annat sätt”.</P> <P class="p247 ft0">Förutsättningen för att ett verk skall föreligga i upphovsrättslagens mening är att det är resultatet av en individuell andligt skapande verksamhet. Man använder i detta sammanhang ofta uttrycket ”verkshöjd”. Verket måste ha höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet.</P> <P class="p45 ft0">Upphovsrättslagen bygger på tanken att en upphovsman till ett verk skall inneha vissa ensamrättigheter med avseende på utnyttjandet av verket. Dessa rättigheter är av två typer, vanligen kallade ekonomiska rättigheter (2 §) respektive ideella rättigheter (3 §).</P> <P class="p296 ft22">I 2 § ges bestämmelser om vilka ekonomiska rättigheter upphovsmannen har till sitt verk. Upphovsrätt innefattar enligt paragrafens första stycke, med de inskränkningar som stadgas i det följande, uteslutande rätt att förfoga över verket genom att <SPAN class="ft21">framställa exemplar </SPAN>av detta och genom att <SPAN class="ft21">göra det tillgängligt för allmänheten </SPAN>, i ursprungligt eller änd-</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">110 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft0">rat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.</P> <P class="p172 ft0">Enligt huvudregeln om upphovsrättens varaktighet i 43 § gäller upphovsrätten intill utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled.</P> <P class="p186 ft14">Rätten att framställa exemplar av verket</P> <P class="p508 ft0">Rätten att framställa exemplar av verket innebär att upphovsmannen ensam har rätt att nedlägga eller fixera sitt verk i ett föremål som gör det möjligt för andra att ta del av det. Rätten gäller oberoende av om framställningen omfattar ett eller flera exemplar. Det är likgiltigt i vilken form verket är nedlagt eller fixerat. Således kan ett litterärt eller musikaliskt verk föreligga i manuskript, tryck, ljudinspelning eller på en cdrom eller vara lagrat i en databas. Även lagring av ett verk i en dator utgör alltså en framställning av ett exemplar av verket. När ett datorprogram används för att styra en dator innebär detta oftast att ett exemplar av programmet framställs i maskinen. Användningen av ett program för att köra en dator omfattas alltså av rätten att framställa exemplar av programmet.</P> <P class="p348 ft0">En omdiskuterad fråga har varit huruvida en kortvarig lagring i en dators minne, exempelvis för visning på en skärm, är att anse som ett exemplar eller inte. Frågan har behandlats i propositionen 1996/97:111 Rättsligt skydd för databaser, m.m. (s. 32 och 36). Regeringen konstaterar där inledningsvis att med exemplar av ett verk förstås varje föremål i vilket arbetet är fixerat och att det för att ett exemplar av ett verk skall anses ha framställts krävs att fixeringen är så självständig att den i sig kan spridas bland allmänheten genom t.ex. försäljning. Av detta följer enligt regeringen att enbart det förhållandet att ett verk som är återgivet i digital form kommer upp på en bildskärm inte medför att ett exemplar har framställts av verket, eftersom detta inte fixeras på bildskärmen. Om ett verk i digital form visserligen fixeras inne i en dator, t.ex. på dess hårddisk, men fixeringen är osjälvständig, t.ex. försvinner efter ett ögonblick eller när datorn stängs av, framställs inte heller ett exemplar av verket. Om man däremot gör en självständig fixering av verket, t.ex. genom att lagra det på datorns hårddisk eller på en datadiskett, framställs enligt regeringen ett exemplar av verket. I enlighet med denna syn på rättsläget konstateras att den typ av rent automatiska, mycket kortvariga lagringar som sker när ett verk överförs på Internet inte omfattas av kopieringsrätten.</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td143"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">111</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td144"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p203 ft0">Dessa uttalanden från regeringen har kritiserats från upphovsmanna- och producenthåll och rättsläget i frågan kan ännu inte betraktas som avgjort.</P> <P class="p186 ft14">Inskränkningar i rätten att framställa exemplar av verket</P> <P class="p372 ft0">I 2 kap. finns vissa inskränkningar i upphovsrätten. Bl.a. får exemplar framställas utan upphovsmannens tillstånd i vissa fall. I det här sammanhanget är det främst regeln i 16 § om framställning av exemplar inom vissa arkiv och bibliotek som är av intresse. Regeln har följande lydelse:</P> <P class="p509 ft0">De arkiv och bibliotek som avses i tredje och fjärde styckena har rätt att framställa exemplar av verk, dock inte datorprogram, för</P> <P class="p510 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">bevarande-,</SPAN></NOBR> kompletterings- eller forskningsändamål,</P> <P class="p511 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft58">för utlämning till lånesökande av enskilda artiklar eller korta avsnitt eller av material som av säkerhetsskäl inte bör utlämnas i original eller</SPAN></P> <P class="p512 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft66">för användning i läsapparater.</SPAN></P> <P class="p513 ft0">I de fall som avses i första stycket 2 och 3 får exemplar framställas endast genom reprografiskt förfarande.</P> <P class="p514 ft0">Rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf har</P> <P class="p510 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft66">de statliga och kommunala arkivmyndigheterna,</SPAN></P> <P class="p510 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft66">Arkivet för ljud och bild,</SPAN></P> <P class="p515 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft58">de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna samt</SPAN></P> <P class="p510 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft66">folkbiblioteken.</SPAN></P> <P class="p516 ft0">Regeringen får i enskilda fall besluta att vissa andra arkiv och bibliotek än de som anges i tredje stycket skall ha rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf.</P> <P class="p517 ft0">I det här sammanhanget är det främst bestämmelsen i första stycket 1 som är aktuell. Den omfattar, med undantag för datorprogram, alla former av litterära eller konstnärliga verk i vilken form de än föreligger, dvs. både när de finns i skriftlig form eller som tryck på papper och när de föreligger i form av inspelningar. Genom hänvisningarna i 45, 46, 48 och 49 a §§ till utövande konstnärers, framställares av fonogram och av rörliga bilder, radio- och <NOBR>TV-företags,</NOBR> katalogframställares och fotografers rättigheter gäller reglerna också för exemplarframställning av dessa rättighetshavares prestationer.</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">112 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft0">Med bevarandeändamål avses sådan kopiering som måste ske för att materialet i samlingarna skall kunna bevaras intakt, exempelvis då mikrofilmning eller fotokopiering sker av tidningsmaterial.</P> <P class="p45 ft0">Kompletteringsändamål avser att tillföra samlingarna sådant material som de inte innehåller tidigare, exempelvis svåråtkomligt utländskt material eller material som inte finns i handeln. Enligt ett uttalande av riksdagens första lagutskott (NJA II 1961 s. 126) bör fot okopiering för kompletteringsändamål få ske bara om synnerliga skäl föreligger. Dessutom bör fotokopiering av hela böcker som regel inte tillåtas. Dessa regler kompletteras av reglerna i 2 § upphovsrättsförordningen ( 1993:1212). Enligt dessa avses med framställning av exemplar för kompletteringsändamål två fall. För det första avses fall när ett exemplar av ett verk är ofullständigt. Om verket har kommit ut i delar avses dock endast fallet att den del som saknas inte kan köpas i handeln. För det andra avses fall när exemplar av ett verk inte kan köpas i handeln och exemplarframställningen sker hos ett arkiv eller bibliotek som har rätt att få pliktexemplar av den aktuella produkttypen.</P> <P class="p518 ft0">Exemplarframställning får också ske för forskningsändamål. Det får antas att det härvid måste vara fråga om en någorlunda kvalificerad forskning och inte om kopiering för vanliga elevuppsatser eller liknande.</P> <P class="p75 ft0">Undantaget för datorprogram, som fördes in i lagen år 1994, grundar sig på rådets direktiv av den 14 maj 1991 om rättsligt s kydd för datorprogram (91/250/EG). Av detta direktiv följer att arkiv och bibliotek inte får ges rätt att kopiera datorprogram (jfr prop. 1992/93:214 s. 68 f.).</P> <P class="p186 ft14">Rätten att tillgängliggöra för allmänheten</P> <P class="p519 ft0">Till upphovsmannens ekonomiska rättigheter hör, som nämnts, förutom rätten att framställa exemplar även rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. Innebörden av den sistnämnda rättigheten anges utförligare i 2 § tredje stycket. Där sägs att ”verket göres tillgängligt för allmänheten då det framföres offentligt, så ock då exemplar därav utbjudes till försäljning, uthyrning eller utlåning eller eljest sprides till allmänheten eller visas offentligt”.</P> <P class="p520 ft0">Rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten är således sammansatt av tre olika rättigheter – rätten till offentligt framförande, spridningsrätten och visningsrätten.</P> <P class="p521 ft0">Begreppet ”framförande” innebär att verket framförs, uppförs eller utförs, visas genom film eller sänds ut i radio eller TV. Några nya exemplar av verket framställs inte vid denna form av utnyttjande. Upphovsmannens rätt till framförande gäller offentligt framförande. Härmed</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td143"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">113</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td144"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft0">avses i princip alla framföranden som inte äger rum inom helt slutna kretsar. Liksom i fråga om mångfaldiganderätten gäller ensamrätten till offentligt framförande av verket i såväl ursprunglig som än drad form.</P> <P class="p522 ft0">Rätten att sprida exemplar till allmänheten framstår i första hand som ett komplement till mångfaldiganderätten.</P> <P class="p207 ft0">Den tredje grundläggande rättigheten är visning av exemplar av ett verk för allmänheten. Rättigheten har sin största betydelse i fråga om bildkonst.</P> <P class="p45 ft0">Tillhandahållandet genom arkivmyndigheter och bibliotek av det insamlade elektroniska material som är aktuellt här torde huvudsakligen innefatta framförande av de verk som finns i materialet <SPAN class="ft11">53</SPAN>. I 21 § upphovsrättslagen finns bestämmelser om fall då offentliga framföranden får ske utan tillstånd och utan ersättning till upphovsmannen. Paragrafen har följande lydelse:</P> <P class="p523 ft0">Var och en får framföra utgivna verk offentligt</P> <P class="p511 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft66">vid tillfällen där framförandet av sådana verk inte är det huvudsakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte samt</SPAN></P> <P class="p510 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft66">vid undervisning eller gudstjänst.</SPAN></P> <P class="p524 ft0">Första stycket gäller inte sceniska verk och filmverk och ger inte rätt att sända ut verk i ljudradio eller television.</P> <P class="p525 ft0">Första stycket 2 ger inte rätt att i förvärvssyfte framföra sammanställningar vid undervisning.</P> <P class="p526 ft0">Bestämmelserna är alltså tillämpliga på utgivna verk. Enligt 8 § andra stycket anses verket utgivet, då exemplar därav med upphovsmannens samtycke blivit spridda till allmänheten. I bestämmelsen talas alltså om exemplar i pluralis. I Bernkonventionen (art. 3.3), vars bestämmelser får anses vara avgörande för tolkningen av den svenska lagens bestämmelse, anges utgivning (publicering) föreligga när ”exemplaren har gjorts tillgängliga på sådant sätt att, med beaktande av verkets art, allmänhetens rimliga behov blir tillfredsställt”.</P> <P class="p527 ft14">Upphovsrättens ideella innehåll</P> <P class="p528 ft4"><SPAN class="ft11">53 </SPAN>Se t.ex. Olsson H., Upphovsrättslagstiftningen: en kommentar. – Stockholm, 1996. (s. 65)</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td164"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">114 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td165"><SPAN class="p484 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td166"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td164"><SPAN class="p23 ft0">Upphovsrätten omfattar enligt 3 § även ett ideellt skydd för</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td165"><SPAN class="p0 ft0">upphovs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td82"><SPAN class="p23 ft0">männen, nämligen rätt att få gälla som upphovsman till verket och rätt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td164"><SPAN class="p23 ft0">till respekt för verket. Ett verk får således inte ändras så att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td165"><SPAN class="p0 ft0">upphovs-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p443 ft0">mannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks.</P> <P class="p210 ft0">De ideella rättigheterna ökar i betydelse genom att ny informationsteknologi ger ökade möjligheter att utnyttja verk och att manipulera dessa digitalt på ett sätt som gör att de ideella rättigheterna riskerar att kränkas.</P> <P class="p151 ft15"><SPAN class="ft15">9.3</SPAN><SPAN class="ft16">Internationella förhållanden</SPAN></P> <P class="p35 ft14">Allmänt</P> <P class="p246 ft0">Det finns flera internationella överenskommelser som syftar till att ge upphovsmännen skydd oberoende av nationalitetsgränser. För svensk del finns reglerna om det internationella skyddet i den internationella upphovsrättsförordningen (1994:193).</P> <P class="p45 ft0">Skydd för den egentliga upphovsrätten regleras på det internationella planet främst av Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (tillkommen år 1886, senast reviderad i Paris år 1971) och Världskonventionen om upphovsrätt (tillkommen år 1952, senast reviderad i Paris år 1971). Sverige är bundet av båda dessa konventioner och är därför skyldigt att ge skydd åt verk från andra länder som har tillträtt respektive konvention. Huvudprincipen är att skyddet skall motsvara det skydd som de egna upphovsmännen har – principen om nationell behandling. Skyddet får emellertid inte underskrida de rättigheter som är särskilt föreskrivna i respektive konvention. Den svenska upphovsrättslagen uppfyller konventionernas krav på minimirättigheter.</P> <P class="p449 ft0">Inom den Europeiska Gemenskapen, EG, har på upphovsrättens område ett antal direktiv antagits av Ministerrådet. Särskilt må nämnas direktivet den 14 maj 1991 om rättsligt s kydd för datorprogram och direktivet den 11 mars 1996 om rättsligt s kydd för databaser. Direktiven har införlivats med svensk lag.</P> <P class="p75 ft0">Vid en diplomatkonferens i Genève i december 1996 tillkom två nya internationella överenskommelser, <NOBR>WIPO-fördraget</NOBR> om upphovsrätt och <NOBR>WIPO-fördraget</NOBR> om framföranden och om fonogram. Dessa fördrag är avsedda att reglera en del av de problem som uppkommer när det gäller tillämpningen av upphovsrätten och vissa av de närstående rättigheterna på ny teknologi. Fördragen träder i kraft när 30 stater har tillträtt dem. Till dess torde det dröja en avsevärd tid. Avsikten är att samtliga EU:s medlemsstater så småningom skall tillträda fördragen på sa mma gång.</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td143"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">115</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td144"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p529 ft0">I sammanhanget bör också nämnas det s.k. <NOBR>TRIPS-avtalet</NOBR> (Agreement on <NOBR>Trade-Related</NOBR> Aspects of Intellectual Property Rights, Including Trade in Counterfeit Goods), ingånget av länderna inom World Trade Organization, WTO, tidigare GATT. Den svenska lagen uppfyller de krav som <NOBR>TRIPS-avtalet</NOBR> ställer upp och har alltså inte behövt ändras av denna anledning.</P> <P class="p530 ft14"><NOBR>EU-parlamentets</NOBR> och rådets förslag till direktiv om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället</P> <P class="p246 ft0">I december 1997 publicerade <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> ett utkast till direktiv om behandlingen inom Gemenskapens medlemsstater av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. Direktivet grundas på bl.a. de två nämnda <NOBR>WIPO-fördragen</NOBR> och avses att möjliggöra medlemsstaternas ratificering av dessa fördrag.</P> <P class="p75 ft0">I artiklarna <NOBR>2–4</NOBR> behandlas dels mångfaldiganderätten, dels rätten till överföring till allmänheten och rätten att tillhandahålla verk och annat material, dels spridningsrätten. Enligt artiklarna skall medlemsstaterna ge upphovsmännen ensamrätt i olika hänseenden.</P> <P class="p75 ft0">I artikel 5 ges härefter undantag från de restriktioner som avses i artiklarna 2 och 3. Enligt artikel 5.2 får medlemsstaterna föreskriva inskränkningar i ensamrätten till mångfaldigande bl.a. för särskilda fall av mångfaldigande, som utförs av inrättningar som är tillgängliga för allmänheten utan direkt eller indirekt ekonomisk eller kommersiell nytta. Enligt artikel 5.4 skall de undantag och inskränkningar som föreskrivs i bl.a. punkten 2 endast tillämpas på vissa särskilda fall och inte tolkas på ett sådant sätt att deras tillämpning oskäligt inkräktar på rättighetshavarnas legitima intressen eller gör intrång i det normala utnyttjandet av deras verk eller material.</P> <P class="p531 ft0">I förslaget finns inget undantag för bibliotekens framförande av digitala dokument på bildskärm.</P> <P class="p207 ft0">Slutligen kan anmärkas att tillämpningen av direktivet inte påverkar befintliga gemenskapsbestämmelser om bl.a. skydd för datorprogram.</P> <P class="p532 ft15"><SPAN class="ft15">9.4</SPAN><SPAN class="ft16">Datalagen</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">116 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft0">Grundläggande regler om inrättande och förandet av personregister med hjälp av automatisk databehandling finns i dag i datalagen (1973:289). Kompletterande bestämmelser om bl.a. licensanmälan, tillståndsansökan och handläggningen hos Datainspektionen finns i dataförordningen (1982:480).</P> <P class="p74 ft0">Med personuppgift avses enligt datalagen upplysningar som avser en enskild person. Det kan vara upplysningar om namn, personnummer, födelsedatum, nationalitet, utbildning, familj och anställningsförhållanden. Med personregister förstås register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av automatisk databehandling (ADB) och som innehåller personuppgift som kan hänföras t ill den som avses med uppgiften.</P> <P class="p520 ft0">Det är alltså bara register som förs med hjälp av ADB som omfattas av datalagen.</P> <P class="p105 ft0">Bara den som har anmält sig till Datainspektionen och fått licens får inrätta och föra personregister (2 §). Datainspektionen granskar inte anmälan i sak utan ger bara den registeransvarige ett bevis (licens) om att anmälan har gjorts samt ett särskilt licensnummer (10 § dataförordningen). En licens berättigar den registeransvarige att föra ett eller flera personregister.</P> <P class="p349 ft0">För vissa typer av register med känsliga uppgifter krävs utöver licens även ett särskilt tillstånd från Datainspektionen (2 § 2 st. datalagen). Känsliga uppgifter som avses här är bl.a. uppgifter om brottsmisstanke, straff, tvångsingripanden m.m. (4 §) samt personuppgifter som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om den registrerade (6 § 2 st.). För vissa personregister behövs dock inte tillstånd. Det gäller t.ex. register vars inrättande beslutats av riksdagen eller regeringen (s.k. statsmaktsregister) eller för register som har tagits emot för förvaring av en arkivmyndighet (2 a § 1 st.). För sådana personregister som ofta förekommer inom en viss verksamhet för ett visst ändamål kan det meddelas särskilda föreskrifter (19 §). Följer den registeransvarige sådana föreskrifter, behövs inte något tillstånd (2 a § 1 st. 2).</P> <P class="p197 ft0">Föreskrifter enligt 19 § får meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Datainspektionen. Med stöd av denna bestämmelse har regeringen i 14 § dataförordningen bemyndigat Datainspektionen att för personregister av det nämnda slaget meddela erforderliga föreskrifter. Datainspektionen har med stöd härav utfärdat vissa föreskrifter för personregister på webbsidor (DIFS <NOBR>1997-7).</NOBR></P> <P class="p164 ft15"><SPAN class="ft15">9.5</SPAN><SPAN class="ft16">Personuppgiftslagen</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">SOU 1998:111 <SPAN class="ft14">Kapitel 9 </SPAN>117</P> <P class="p533 ft0">Regeringen har i proposition 1997/98:44 Personuppgiftslag lagt fram förslag till en person uppgiftslag. Lagen skall ersätta den nuvarande datalagen och genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 94/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Förslaget bygger på det av Datalagskommittén den 2 april 1997 avgivna betänkandet Integritet – Offentlighet – Informationsteknik (SOU 1997:39). Den nya lagen föreslås träda i kraft den 24 oktober 1998.</P> <P class="p363 ft0">Lagen, som i huvudsak följer <NOBR>EG-direktivets</NOBR> text och disposition, omfattar all automatiserad behandling av personuppgifter och manuell behandling av personregister.</P> <P class="p153 ft0">Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter (1 §). Om det i en annan lag eller i en förordning finns bestämmelser som avviker från lagen skall de bestämmelserna gälla (2 §).</P> <P class="p72 ft0">Med <SPAN class="ft14">personuppgifter </SPAN>avses enligt lagen all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet.</P> <P class="p83 ft0">Med <SPAN class="ft14">behandling av personuppgifter </SPAN>avses i lagen varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring.</P> <P class="p72 ft0">Med <SPAN class="ft14">personuppgiftsansvarig </SPAN>avses den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter.</P> <P class="p133 ft0">Lagen innehåller inget krav på att de uppgifter som behandlas på automatisk väg skall vara strukturerade i ett register eller liknande. Da- toriserad ord- och textbehandling eller liknande av löpande text som innehåller personuppgifter omfattas därför av lagen.</P> <P class="p45 ft0">I 10 § finns bestämmelser om i vilka fall behandling av personuppgifter över huvud taget är tillåten. Om känsliga person uppgifter, uppgifter om lagöverträdelser m.m. eller personnummer skall behandlas, måste behandlingen dessutom vara tillåten i enlighet med bestämmelserna i 13– 22 §§.</P> <P class="p534 ft14">När behandling av personuppgifter är tillåten</P> <P class="p206 ft0">Den grundläggande bestämmelsen i 10 § har följande lydelse.</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">118 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p535 ft0">Personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig för att</P> <P class="p536 ft0"><SPAN class="ft6">a)</SPAN><SPAN class="ft56">ett avtal med den registrerade skall kunna fullgöras eller åtgärder som den registrerade begärt skall kunna vidtas innan ett avtal träffas,</SPAN></P> <P class="p537 ft0"><SPAN class="ft0">b)</SPAN><SPAN class="ft27">den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra en rättslig skyldighet,</SPAN></P> <P class="p510 ft0"><SPAN class="ft4">c)</SPAN><SPAN class="ft66">vitala intressen för den registrerade skall kunna skyddas,</SPAN></P> <P class="p510 ft0"><SPAN class="ft0">d)</SPAN><SPAN class="ft66">en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras,</SPAN></P> <P class="p538 ft0"><SPAN class="ft6">e)</SPAN><SPAN class="ft56">den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken personuppgifter lämnas ut skall kunna utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning, eller</SPAN></P> <P class="p539 ft0"><SPAN class="ft4">f)</SPAN><SPAN class="ft58">ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till vilken person uppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten.</SPAN></P> <P class="p540 ft0">Uppräkningen i paragrafen stämmer överens med den uppräkning som i detta hänseende finns i artikel 7 i <NOBR>EG-direktivet.</NOBR> Uppräkningen är uttömmande.</P> <P class="p195 ft14">Behandling av känsliga personuppgifter</P> <P class="p398 ft0">Enligt 13 § är det förbjudet att behandla känsliga personuppgifter. Härmed avses dels personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening, dels personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv.</P> <P class="p163 ft0">I <NOBR>15–19</NOBR> §§ anges vissa undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter. Av intresse i det här sammanhanget är enbart det undantag som regleras i 19 §. Enligt den bestämmelsen får känsliga personuppgifter behandlas för forsknings- och statistikändamål, om behandlingen är nödvändig på sätt som sägs i 10 § och om samhällsintresset av det forsknings- eller statistikprojekt där behandlingen ingår klart väger över den risk för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet som behandlingen kan innebära. Personuppgifter får lämnas ut för att användas i sådana projekt, om inte något annat följer av regler om sekretess och tystnadsplikt.</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td143"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">119</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td144"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p529 ft0">I 20 § bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att i fråga om automatiserad behandling av personuppgifter meddela föreskrifter om ytterligare undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter, om det be hövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. Enligt <NOBR>EG-direktivet,</NOBR> artikel 8.4, får undantag beslutas under förutsättning att lämpliga skyddsåtgärder vidtas, vilket ock-</P> <P class="p541 ft0">så framhålls i förarbetena till lagen (prop. s. 69). Denna förutsättning för beslut om undantag har dock inte kommit till uttryck i 20§.</P> <P class="p45 ft0">Undantaget i 19 § saknar uttrycklig motsvarighet i <NOBR>EG-direktivet.</NOBR> Där faller forskning och statistik in under ett sådant viktigt allmänt intresse beträffande vilket medlemsstaterna kan fatta särskilda beslut om undantag. Regeringen anser emellertid i propositionen att forskning och statistik är ett så viktigt område att det bör regleras redan i den nya lagen (prop. s. 69).</P> <P class="p186 ft14">Uppgifter om lagöverträdelser m.m. och behandling av personnummer</P> <P class="p130 ft0">Enligt 21 § är det förbjudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser.</P> <P class="p45 ft0">Slutligen får enligt 22 § uppgifter om pers onnummer utan samtycke behandlas bara när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.</P> <P class="p186 ft14">Vissa grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter</P> <P class="p205 ft0">I 9 § anges vissa grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige skall således bl.a. se t ill att personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål (1 st. c), att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in (1 st. d), att de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella (1 st. g), att alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen (1 st. h), och att personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med b ehandlingen (1 st. i).</P> <P class="p542 ft0">I överensstämmelse med <NOBR>EG-direktivet</NOBR> är lagring och annan behandling av personuppgifter för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål särskilt gynnad. Senare behandling för sådana ändamål skall inte anses oförenlig med de ursprungliga ändamål för vilka uppgifterna</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">120 </SPAN>Kapitel 9</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p543 ft0">samlades in (9 § 2 st.) och det är också tillåtet att för sådana ändamål spara personuppgifter under längre tid, dock inte längre än vad som behövs för de angivna ändamålen (9 § 3 st.).</P> <P class="p228 ft0">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt 50 § meddela närmare föreskrifter om vilka krav som ställs på den personuppgiftsansvarige vid behandling av personuppgifter.</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td143"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 9 <SPAN class="ft0">121</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td144"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">122 </SPAN>Kapitel 10</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p195 ft67">ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG</P> <P class="p544 ft2">10 Allmänna utgångspunkter</P> <P class="p545 ft0"><SPAN class="ft5">Min bedömning: </SPAN>De mål och syften för pliktexemplar som anförts av tidigare utredningar är fortfarande giltiga. Det finns i dag stora mängder elektroniskt publicerat material som väl uppfyller de allmänna förutsättningarna för leveransplikt. För att det inte skall uppstå stora luckor i vårt framtida kulturarv är det därför motiverat med ett systematiskt insamlande och bevarande av dagens utbud av <NOBR>online-information.</NOBR></P> <P class="p546 ft15"><SPAN class="ft15">10.1</SPAN><SPAN class="ft68">Traditionella motiv för att samla in och bevara</SPAN></P> <P class="p547 ft0">Pliktleveransutredningen redovisade i sitt betänkande Pliktleverans (SOU 1992:92) följande övergripande mål för pliktexemplarslagstiftningen (s. 85):</P> <P class="p548 ft0"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft18">Vi skall bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för eftervärlden.</SPAN></P> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft18">Materialet skall så vitt möjligt kunna nyttjas av alla.</SPAN></P> <P class="p423 ft0"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft18">Målen skall ges lagform under hänsynstagande till tidigare svensk och internationell lagstiftning och erfarenhet.</SPAN></P> <P class="p549 ft0"><SPAN class="ft45">4</SPAN><SPAN class="ft69">Lösningarna skall ta hänsyn till den senaste tekniska utvecklingen och finna tillfredsställande organisatoriska former.</SPAN></P> <P class="p550 ft0">Utredaren fortsätter:</P> <P class="p551 ft0">”Med detta synsätt blir det självklart att den ena typen av dokument, det må vara <NOBR>text-,</NOBR> ljud- eller bilddokument, inte i sig kan anses vara mera värd att bevara än den andra. Kvalitetskriterier är omöjliga att uppställa, då det dåliga belyser vårt samhälle lika väl som det goda. Strävan måste i stället vara att behålla så mycket som möjligt av det material som innehåller mycken och unik information. De restrik-</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 10 <SPAN class="ft0">123</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p411 ft0">tioner på bevarande och tillhandahållande som måste uppställas är följaktligen av ekonomisk natur.”</P> <P class="p74 ft0">Som konkreta mål för pliktleveranserna anger utredaren att såväl myndigheter som enskilda har behov av att kunna bilda sig en uppfattning om samhället. De har också behov av insyn, exempelvis för att kunna kontrollera att lagar efterlevs. Som exempel på det sistnämnda nämner utredaren att upphovsmän till litterära eller konstnärliga verk skall ha möjlighet att jämföra sina verk med eventuella plagiat. För att kunna arbeta för att förändra samhället, exempelvis i form av opinionsbildning, är det nödvändigt att ”det i riket så långt det är praktiskt möjligt finns tillgång till de dokument som är allmänt tillgängliga”(s. 86).</P> <P class="p333 ft0">Att materialet tillhandahålls på flera håll i landet är enligt utredaren ett rättvisekrav. Forskning och studier främjas genom att även universitetsbiblioteken erhåller pliktleveranser.</P> <P class="p163 ft0">Därutöver framhåller utredaren den s.k. kulturarvsaspekten, nämligen att man önskar bevara för eftervärlden och tillhandahålla allmänt tillgängliga dokument som belyser svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur. Kulturarvet skall tillhandahållas för att utnyttjas vid forskning, utredningsverksamhet och studier.</P> <P class="p136 ft0">I regeringens proposition 1993/94:10 om pliktexemplar av dokument instämde det föredragande statsrådet i vad utredningen anfört beträffande det sistnämnda syftet. Föredraganden anför således (s. 17) att ”Pliktleverans skall ske för att bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för forskning och studier.”</P> <P class="p357 ft0">Ovanstående övergripande mål och syften för leveransplikt sammanfattar väl den svenska traditionen på området och står i överensstämmelse med internationellt vedertagen praxis. De kommer därför att tjäna som utgångspunkt för mina överväganden och förslag.</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">10.2</SPAN><SPAN class="ft68">Skall vi bevara </SPAN><NOBR>online-informationen?</NOBR></P> <P class="p149 ft0">Dagens utbud, produktion, distribution och konsumtion av elektroniskt publicerad information beskrivs översiktligt i avsnitt 6 och mer utförligt i bilaga 2. Där framgår klart att det finns stora mängder elektroniskt publicerat material som väl uppfyller de kriterier som anges i de allmänna förutsättningarna för leveransplikt. Informationen är allmänt tillgänglig i landet och rör i många fall svenska förhållanden. Här finns också ”mycken och unik information”.</P> <P class="p552 ft0">Uppfattningen att det som publiceras på nätet enbart är skräp och meningslösheter framförs ibland i debatten. Nätet har liknats vid ett</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">124 </SPAN>Kapitel 10</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p76 ft0">klotterplank, vid tonåringars telefonpratande eller vid ett forum för spridande av bombrecept och uppmaningar till illegal verksamhet.</P> <P class="p260 ft0">Min kartläggning visar att en sådan uppfattning är felaktig. Mä ngden ”privat” information, dvs sådan information som i första hand är avsedd för producentens familj och närmaste vänner, är visserligen långt mycket större på Internet än vad som varit möjligt i den tryckeribaserade utgivningen. Som en konsekvens av detta ökar också möjligheten att sprida sådan information som exempelvis faller under brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp, uppvigling eller barnpornografibrott.</P> <P class="p553 ft0">Långt viktigare är dock att det i dag sprids mycket stora mängder information i samhälleliga, vetenskapliga och kulturella frågor. Det som publiceras på nätet har i vissa fall en tryckt motsvarighet, men lika ofta är <NOBR>online-publikationerna</NOBR> unika.</P> <P class="p554 ft0">I sammanhanget kan det vara värt att påminna om att det i alla tider utgivits ett stort antal tryck som av samtiden ansetts vara av ringa eller intet värde. Paradoxalt nog är det ofta just det materialet, det udda och svåråtkomliga, som är av särskilt intresse för forskningen. Det är därför</P> <P class="p555 ft0">en stor tillgång hos nationella minnesinstitutioner som KB, ALB, Lunds universitetsbibliotek och övriga mottagare av pliktexemplar att de bevarat de dokument som ingen annan brytt sig om att bevara.</P> <P class="p78 ft0">Mycket av det som tidigare publicerades i form av fixerade dokument, antingen det är fråga om skrift, ljud eller rörliga bilder, distribueras i dag även i <NOBR>online-form.</NOBR> I vissa fall har <NOBR>online-versionen</NOBR> helt ersatt den tryckta utgåvan.</P> <P class="p78 ft0">Tack vare att dessa tidigare dokument omfattats av pliktexemplarssystemet har de samlats in av KB, sex universitetsbibliotek och ALB. De har därmed gjorts tillgängliga för forskning och studier och kommer även att bevaras för framtiden. För att det inte skall uppstå besvärande luckor i vårt framtida kulturarv är det därför väsentligt att även det elektroniska material som ligger utanför dagens pliktexemplarslag samlas in och bevaras.</P> <P class="p227 ft0">Som exempel på sådan information som riskerar att gå förlorad kan här anföras den svenska nationaldiskografin <SPAN class="ft14">Svensk fonogramförteckning</SPAN>. Denna publikation, som förtecknar alla i Sverige utgivna fonogram, producerades tidigare årligen i en tryckt version. Från och med år 1997 finns den bara tillgänglig som en databas via Internet. Den tryckta versionen levererades till KB och universitetsbiblioteken, medan onlineversionen med nuvarande system inte kommer att samlas in och bevaras för framtiden.</P> <P class="p556 ft22">Ett annat exempel är dagstidningarnas webbplatser, som ofta omfattar en mängd material som inte publiceras i den tryckta tidningen. Det finns också exempel på dagstidningar ( <SPAN class="ft21">24 timmar</SPAN>) som enbart publiceras</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 10 <SPAN class="ft0">125</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft0">på Internet. När det gäller tidskrifter är utbudet av unika publikationer långt större.</P> <P class="p260 ft0">Naturligtvis är den nätpublicering som helt saknar en tryckt motsvarighet allra mest intressant att bevara. Men jag menar samtidigt att vid parallellpublicering, dvs. när en publikation utkommer såväl i tryckt form som i elektronisk, kan det vara önskvärt att samhället bevarar båda uttrycksformerna, eftersom de sannolikt skiljer sig åt i fråga om layout, spridningsform m.m. Man kan därför utgå från att framtidens forskare kommer att ha behov av att studera båda utgåvorna. De förslag jag avser att lägga fram innebär således inte på något sätt att publicering eller utsändning via Internet skulle fungera som ersättning för pliktleverans av sådana dokument som omfattas av dagens pliktexemplarslag.</P> <P class="p557 ft0">Exemplen som anförts ovan visar att kontinuiteten i de nationella samlingarna kommer att brytas och att stora irreparabla luckor kommer att uppstå, om inte den elektroniska information som är allmänt t illgänglig via <NOBR>online-förbindelse</NOBR> systematiskt samlas in och bevaras. Jag menar att pliktexemplarssystemet är det bästa instrumentet för insamling och bevarande av offentliggjord information, vilket också all svensk och internationell erfarenhet visar. Därför bör generellt sett även insamlande och bevarande av sådan elektronisk information som är allmänt tillgänglig via <NOBR>online-förbindelse</NOBR> omfattas av lagstadgade regler.</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">126 </SPAN>Kapitel 11</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p558 ft2"><SPAN class="ft2">11</SPAN><SPAN class="ft70">Vilken elektronisk information bör samlas in och bevaras?</SPAN></P> <P class="p559 ft0"><SPAN class="ft5">Mitt förslag: </SPAN>Beträffande den elektroniska <NOBR>online-informationen</NOBR> bör det material som är tillgängligt här i landet och rör svenska förhållanden samlas in. För det material som är avsett att spridas i en större krets bör strävan vara att det samlas in så fullständigt som möjligt. Informationsintresset för övriga kategorier av <NOBR>online-information</NOBR> (privatpersoners hemsidor, lokal föreningsinformation och liknande) är lägre och av resursskäl kan inte ett fullständigt bevarande motiveras. Ett urval bör här vara tillräckligt och jag föreslår en insamling fyra gånger per år. Ett urval av de <NOBR>online-databaser</NOBR> som inte levereras som pliktexemplar i annan form bör samlas in en gång per år i den form och med det innehåll de har just då. Fler datorprogram och datorspel bör samlas in än vad som är fallet i dag. Elektroniska förlagor till tryckta skrifter bör inte inkluderas i pliktexemplarslagen, men KB bör här verka för insamling genom frivilliga överenskommelser.</P> <P class="p560 ft15"><SPAN class="ft15">11.1</SPAN><SPAN class="ft68">Allmänna utgångspunkter</SPAN></P> <P class="p152 ft0">I likhet med de allmänna förutsättningarna för leveransplikt, som angetts ovan, är min utgångspunkt för vad som skall samlas in att informationen skall belysa svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur. Nuvarande leveransplikt bygger på att dokumenten är framställda i Sverige, är allmänt tillgängliga här i landet och rör svenska förhålla nden.</P> <P class="p156 ft0">Frågan om vad som är framställt i Sverige är svår att besvara när det gäller elektronisk <NOBR>online-information.</NOBR> Den information som distribueras via Internet är till sin natur internationell. Det är för användaren likgiltigt var informationen fysiskt är belägen. En webbsida som har sitt ursprung i Sverige kan läggas på en server i vilket land som helst och vara tillgänglig över hela världen. Det kan därför vara svårt att avgöra om ett dokument är framställt i Sverige eller inte. En webbsidas adress, den s.k. URL:en, kan ge en viss vägledning. Den är oftast uppb yggd så att serverns nationalitet framgår av ett suffix, som anger en s.k. toppdomän.</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">SOU 1998:111 <SPAN class="ft14">Kapitel 11 </SPAN>127</P> <P class="p561 ft0">För Sveriges del är suffixet <SPAN class="ft14">.se</SPAN>. I <NOBR>Kulturarw<SPAN class="ft20">3</SPAN>-projektet</NOBR> har man utgått från URL:en och i första hand samlat in webbsidor med suffixet .se.</P> <P class="p289 ft0">Många väljer dock att registrera sina webbplatser under andra domännamn. Det är därför inte möjligt att endast använda detta som urvalsinstrument. Inom <NOBR>Kulturarw<SPAN class="ft20">3</SPAN>-projektet</NOBR> har man med framgång spårat upp tusentals svenska webbplatser utanför .se. Sa nnolikt kommer metoder för bl.a. metadata och identifiering av elektronisk information att utvecklas under den närmaste tiden vilket gör det möjligt att bättre urskilja det svenska materialet.</P> <P class="p520 ft0">För en utförligare redovisning av ovanstående problem hänvisas till avsnitt 6.7 och bilaga 3.</P> <P class="p562 ft0">I 3 § pliktexemplarslagen anges att ”ett dokument görs tillgängligt för allmänheten när exemplar bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten eller när informationen i dokumentet återges offentligt eller i förvärvsverksamhet inför en större sluten krets”. Om man överför denna bestämmelse till elektroniskt lagrad information, så torde det innebära att den information som är åtkomlig för i princip vem som helst via Internet är att betrakta som allmänt tillgänglig. Därvidlag är det ointressant om informationen tillhandahålls gratis eller mot avgift.</P> <P class="p449 ft0">För många informationstjänster på Internet gäller att användaren måste uppge ett lösenord för att få t illgång till tjänsten. I vissa fall är tillgången förknippad med en avgift. Det finns flera skäl för att upprätta en spärr med lösenord. Ett kan vara att man vill registrera dem som tar del av informationen av statistiska skäl eller för att upprätta en kundkontakt. Ett annat skäl kan vara att man faktiskt vill begränsa tillgången till informationen till en sluten krets. I det förra fallet bör informationen betraktas som allmänt tillgänglig. I det andra fallet blir avvägningen svårare.</P> <P class="p199 ft0">Många företag bygger nu upp interna kommunikationsnät, s.k. intranät. Dessa innehåller en blandning av intern och mer allmän information. Även här kommer man till svåra gränsdragningar, som emellertid bör kunna avgöras av den insamlande institutionen efter kontakt med producenten.</P> <P class="p241 ft22">Elektroniska nätverk används i dag också som rent privata kommunikationskanaler. Även om det kan finnas ett stort forskningsintresse för det material som förmedlas via nätverken är det naturligtvis inte rimligt att t.ex. <NOBR>e-postmeddelanden</NOBR> eller slutna diskussionslistor samlas in.</P> <P class="p474 ft0">Då det slutligen gäller att bedöma om informationen rör svenska förhållanden måste utgångspunkten enligt min bedömning vara 4 § pliktexemplarslagen, som lyder: ”Ett dokument skall anses röra svenska förhållanden, om informationen i dokumentet helt eller delvis är avfattad på svenska språket eller dokumentet helt eller delvis innehåller verk av</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">128 </SPAN>Kapitel 11</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p563 ft0">svensk upphovsman eller framförande av svensk konstnär eller, om inte någon av dessa förutsättningar föreligger, dokumentet ändå huvudsakligen är avsett att spridas inom landet.” Enbart en schablonmässig automatiserad översättning till svenska språket medför dock inte att informationen skall anses röra svenska förhållanden.</P> <P class="p520 ft0">Som framgått ovan är det svårt att avgöra i vilket land elektronisk <NOBR>online-information</NOBR> skall anses vara framställd. Jag föreslår därför att insamlandet bör gälla sådan information som är allmänt tillgänglig här i landet och som rör svenska förhållanden.</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">11.2</SPAN><SPAN class="ft68">Urval eller fullständighet</SPAN></P> <P class="p152 ft0">Det elektroniska <NOBR>online-materialet,</NOBR> framför allt det som görs tillgängligt via World Wide Web (www) innehåller information av mycket varierande slag. Det rör sig om professionella medieföretags publikationer, statlig och kommunal information, vetenskapliga rapporter men också sådant som är av mer privat eller lokal karaktär, såsom tonåringars hemsidor, amatörforskares skrifter, det lokala föreningslivets medlemsblad m.m.</P> <P class="p168 ft0">Även om pliktexemplarssystemet bygger på det faktum att något kvalitetsmässigt urval inte skall göras (det ”dåliga” skall bevaras sida vid sida med det ”goda”) har ändå, som framgår av avsnitt 5.1.1, vissa enklare kategorier av tryck alltid varit exkluderade från pliktexemplarslagen.</P> <P class="p133 ft0">Om man vid insamlingen av den information som publiceras på In- ternet strävar efter en så hög täckningsgrad som möjligt, kommer stora mängder information av en typ som nu faller utanför pliktexemplarssystemet att samlas in och bevaras. Det professionellt framställda materialet, som är avsett att spridas i en större krets, bör enligt min åsikt självfallet samlas in och bevaras i så stor utsträckning som möjligt, men jag vill samtidigt framhålla att det tveklöst är av intresse för framtida forskning att få tillgång även till det som är av mer privat eller lokal karaktär. Däremot anser jag inte att informationsintresset för var och en av dessa sistnämnda kategorier motiverar ett totalt bevarande, med hänsyn till de resurser som i så fall skulle krävas. Här bör ett urval kunna accepteras. Som framgår av föregående avsnitt förekommer urval även i den nuvarande pliktexemplarslagen. ALB har rätt att kräva in fyra veckor per år av de privata lokalmedierna: närradio, privat reklamradio, lokal <NOBR>kabel-tv</NOBR> och radiosända taltidningar.</P> <P class="p564 ft0">Liksom tidigare utredningar finner jag övervägande skäl tala för ett urval baserat på tiden och bedömer att en total insamling av allmänt tillgänglig elektronisk information vid ett antal tillfällen per år är tillräck-</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">SOU 1998:111 <SPAN class="ft14">Kapitel 11 </SPAN>129</P> <P class="p565 ft0">ligt. Av kostnadsskäl är det i ett inledningsskede rimligt att tänka sig fyra gånger årligen. Det är en fördel om urvalet samordnas med de fyra veckor ALB väljer som urval för de privata lokalmedierna. Härigenom blir det möjligt för framtida forskare att få en mer komplett bild av medieutbudet i landet vid vissa tillfällen varje år. Om tekniken utvecklas så att kostnaderna för insamlande, bevarande och migrering sjunker, finns det naturligtvis möjlighet att välja tätare intervall för u rvalet.</P> <P class="p200 ft0">Dessa ”notvarp” måste kompletteras med ett mer fullständigt insamlande av sådant material som är av särskilt intresse. Det kan t.ex. handla om elektroniska monografier och tidskrifter, dagstidningarnas webbplatser, vetenskapliga rapporter, företags och organisationers informationsmaterial, radio- och <NOBR>tv-sändningar</NOBR> via nätet m.m. Jag förutsätter att uppbyggnaden av en nationell elektronisk kollektion måste ske successivt och stegvis. Högsta prioritet bör härvid ges de publikationer som framställs av professionella utgivare och producenter. Det är dock inte tillräckligt. Insamlandet måste utsträckas till att gälla även sådant som inte</P> <P class="p566 ft0">är utgivet av förlag, tidnings- eller andra medieföretag. Detta förutsätter ett aktivt urvalsarbete hos de insamlande institutionerna, som måste sträva efter att ta fram enkla och väl definierade kriterier för vad som skall samlas in i urval respektive fullständighet.</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">11.3</SPAN><SPAN class="ft68">Länkar</SPAN></P> <P class="p567 ft0">Som beskrivs i avsnitt 6.6.1 utgör länkningsmöjligheterna ett av de mer specifika karaktärsdragen hos den information som publiceras på www, vilket skiljer den från traditionell publicering. Länkarna medför stora svårigheter då det gäller insamlande och bevarande. Utan hänsyn till länkar blir webbsidorna ofullständiga, samtidigt som det är praktiskt omöjligt att bevara samtliga länkade sidor.</P> <P class="p136 ft0">I mitt förslag skall all svensk, allmänt tillgänglig, elektronisk information som publicerats på www samlas in åtminstone fyra gånger per år. Jag föreslår också att vissa typer av wwwpublikationer bevaras mer fullständigt. För det material som bevaras mer fullständigt kommer länkarna att kunna peka på de svenska sidor i den form och med det innehåll som de finns bevarade i den insamling som jag föreslår skall ske fyra gånger per år. Här finns således en tidsdifferens som kan innebära att länkade sidor har bytt adress, har förändrats eller helt har tagits bort. I genomsnitt ändras en webbsida varannan månad. Det går således inte att med säkerhet säga att den tillgängliga länkade sidan ser likadan ut som när länken gjordes. Detta har stor betydelse för frågan om autenticitet.</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">130 </SPAN>Kapitel 11</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p203 ft0">Det finns i dag inte någon lösning på det här problemet om man inte kontinuerligt samlar in alla webbsidor eller åtminstone ändringar i dessa. I detta skede måste vi därför acceptera att det i det material som samlas in kommer att finnas länkar som inte leder någonstans.</P> <P class="p44 ft0">För att nå länkar till utländska webbsidor, som helt lämnas utanför mina förslag, förutsätts ett motsvarande bevarande i andra länder. Det idealiska vore att varje land ansvarar för att bevara sina nationella elektroniska <NOBR>online-publikationer,</NOBR> i likhet med den ansvarsfördelning som gäller för tryckta skrifter. Dit är emellertid steget långt, även om de andra nordiska länderna är på god väg.</P> <P class="p237 ft0">Länkproblematiken är således ett viktigt område för det fortsatta utvecklingsarbetet, även på ett internationellt plan.</P> <P class="p151 ft15"><SPAN class="ft15">11.4</SPAN><SPAN class="ft68">Ljud och rörliga bilder</SPAN></P> <P class="p149 ft0">Jag delar Pliktleveransutredningens uppfattning att typen av dokument inte skall ha betydelse då det gäller att bedöma värdet av information. Det är därför självklart att även inslagen av ljud och rörliga bilder måste samlas in och bevaras för framtiden. Om man bortser från enklare ljudillustrationer och rörliga datoranimationer, är det unika <NOBR>online-utbudet</NOBR> av ljud och rörliga bilder hittills relativt begränsat.</P> <P class="p204 ft0">Det som finns av någon omfattning är parallelldistribution av sådant <NOBR>AV-material</NOBR> som även offentliggörs i annan form. Så distribuerar t.ex. den privata reklamradiostationen Radio Bandit sina sändningar både via etern och via Internet. Sveriges Radios nyhetssändningar finns tillgängliga på Internet med viss tidsförskjutning.</P> <P class="p568 ft22">De kontinuerliga utsändningar via webben av ljud och rörliga bilder som görs i dag levereras som pliktexemplar på traditionellt sätt. De behöver enligt min mening inte samlas in fullständigt även från webben, men det är naturligtvis av intresse för forskningen att även få ta del av hur sändningarna presenteras på www i form av omgivande texter m.m.</P> <P class="p134 ft0">Däremot är det av stor vikt att samla in och bevara sådant unikt material som beskrivs i avsnitt 6.3.5, exempelvis direktsända presskonferenser och liknande material.</P> <P class="p569 ft15"><SPAN class="ft15">11.5</SPAN><SPAN class="ft68">Särskilt om databaser</SPAN></P> <P class="p103 ft0">Pliktleveransutredningen avvisade, i likhet med Biblioteksexemplarsutredningen, tanken på pliktleverans av <NOBR>online-databaser.</NOBR> Skälen var att en</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 11 <SPAN class="ft0">131</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p570 ft0">sådan skulle medföra krav på framställning av en konstlad produkt enbart för att tillgodose lagens föreskrifter. Produkterna skulle sannolikt inte komma att efterfrågas av bibliotekens kunder. Formen för leverans skulle bli problematisk och kostnaderna för långtidsbevarande höga.</P> <P class="p72 ft0">Den förstnämnda utredningen förutsåg vidare stora svårigheter med att precisera vilka databaser som skulle vara leveranspliktiga. En principiellt omfattande leveransplikt förenad med antingen en rekvisitionsrätt eller vida dispensmöjligheter fann utredaren inte tillfredsställande, eftersom bestämmanderätten i alltför stor utsträckning skulle komma att överlåtas till bibliotek och arkiv. Leveransplikten skulle inte bli tillräckligt förutsebar och rekvisitions- eller dispensförfarandet skulle kunna uppfattas som orättvist.</P> <P class="p72 ft22">Jag har i kartläggningsdelen redogjort för de speciella problem som rör pliktleverans eller annan form av insamling av <NOBR>online-databaser.</NOBR> Där framgår att det finns få internationella exempel där leveransplikt har använts för en systematisk insamling av sådant material. Erfarenheterna är således begränsade. Min definition av ”databas” framgår av avsnitt 4.2.</P> <P class="p241 ft0">Jag gör den bedömningen att ett insamlande och inte minst ett långsiktigt bevarande av databaser kan komma att bli mer resurskrävande än insamlandet och bevarandet av övrig elektronisk <NOBR>online-information,</NOBR> eftersom de ofta innehåller mycket stora mängder information.</P> <P class="p133 ft0">Informationen som hålls tillgänglig i databaser kan existera i tre grundläggande former: som en <NOBR>online-databas,</NOBR> som ett fixerat elektroniskt dokument (företrädesvis <NOBR>cd-rom)</NOBR> samt i pappersform. De två sistnämnda formerna omfattas av nuvarande pliktexemplarslag. Utvecklingen går mot att publicering i form av <NOBR>cd-rom</NOBR> i många fall ersätts av distribution via nät.</P> <P class="p168 ft0">Enligt min mening är det önskvärt att samhället bevarar även den information som finns i dessa databaser. Detta gäller i synnerhet om informationen inte tillhandahålls i någon annan form. Jag finner det helt enkelt svårt att motivera varför en databas på <NOBR>cd-rom</NOBR> skall omfattas av pliktexemplarslagen, men falla utanför lagen om producenten väljer att enbart tillhandahålla den via <NOBR>online-förbindelse.</NOBR></P> <P class="p74 ft0">Om databaserna inte samlas in och bevaras, riskerar vi en utveckling där den framtida forskningen inte kommer att kunna få tillgång till värdefullt källmaterial.</P> <P class="p238 ft5">Urval eller fullständighet</P> <P class="p571 ft0">Insamling av samtliga i landet allmänt tillgängliga databaser torde dock medföra vissa hanteringsproblem vid den mottagande institutionen. Dessutom skulle en sådan totalinsamling sannolikt kräva tillskott av om-</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">132 </SPAN>Kapitel 11</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p572 ft0">fattande ekonomiska resurser. Även här bör således ett urval komma i fråga.</P> <P class="p296 ft0">En gräns bör dras mot sådana databaser som faller inom arkivverkets område. Den information i form av allmänna handlingar som tillhandahålls via databaser som produceras av statliga och kommunala myndigheter omfattas av 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) och arkivlagen (1990:782). Exempel på sådana databaser är Rixlex, Libris, Spar och bilregistret. Ansvaret för att bevara informationen i dessa databaser bör även i fortsättningen åvila Riksarkivet med landsarkiven och de kommunala arkivmyndigheterna. Vissa av de databaser som produceras av statliga och kommunala myndigheter är dock av sådan karaktär att de bör insamlas inom ramen för pliktexemplarssystemet. Jag avser här främst sådana databaser som med traditionell teknik hade producerats som leveranspliktiga dokument.</P> <P class="p240 ft0">Beträffande de databaser som faller utanför 2 kap. TF och arkivlagens område gör jag den bedömningen att de bör samlas in om de <SPAN class="ft14">inte </SPAN>publiceras i en sådan form att de i dag omfattas av pliktexemplarslagen, exempelvis som <NOBR>cd-rom</NOBR> eller som tryckt skrift.</P> <P class="p45 ft0">Det bör påpekas att jag här åsyftar själva den allmänt tillgängliga <SPAN class="ft14">databasen</SPAN>, inte den utgivning i annan form som eventuellt gjorts av de enskilda posterna eller bidragen. Exempelvis bör databaser som Mediearkivet och PressText, vilka innehåller tidningsartiklar, kunna bli föremål för insamling eftersom dessa databaser inte tillhandahålls på något annat sätt. Att själva artiklarna varit publicerade i olika dagstidningar och därmed levererats som pliktexemplar saknar här betydelse.</P> <P class="p72 ft0">När det gäller frågan om vilka databaser som skall vara föremål för insamling har jag ovan redogjort för min uppfattning att de databaser som faller inom Riksarkivets ansvarsområde i huvudsak bör exkluderas, liksom de baser som redan är föremål för leverans som dokument i fixerad form, exempelvis <NOBR>cd-rom</NOBR> eller disketter.</P> <P class="p573 ft0">Av de databaser som återstår sedan dessa båda kategorier har exkluderats bör den mottagande institutionen, i enlighet med de övergripande målen för pliktleverans, sträva efter att samla in sådana baser som kan anses utgöra ”yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur”.</P> <P class="p376 ft5">Frekvens för insamling</P> <P class="p201 ft0">I <NOBR>Mackenzie-rapporten</NOBR> (avsnitt 7.2.1) redovisas olika huvudsakliga ambitionsnivåer när det gäller bevarande av informationen i databaser.</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 11 <SPAN class="ft0">133</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft0">Författarna anser att <NOBR>online-databaser</NOBR> i princip bör samlas in med sådan frekvens att all information som funnits i publikationen under dess livslängd kan bevaras. Om kostnaderna för detta visar sig alltför stora, bör ett urvalsförfarande användas, som möjliggör ett bevarande av den första och sista versionen av publikationen.</P> <P class="p204 ft0">Man kan skilja mellan databaser som förändras enbart genom att ny information läggs in och sådana databaser där den existerande informationen dessutom ändras eller raderas. Ett fullständigt bevarande av de sistnämnda databasernas innehåll skulle innebära att den mottagande institutionen regelbundet erhöll all ändringsinformation. Jag bedömer att ett sådant bevarande skulle vara alltför resurskrävande, i synnerhet som de allra flesta databaser torde inrymmas i den kategorin, och föreslår därför att en insamling görs med glesare intervall.</P> <P class="p168 ft0">Jag är inte beredd att förespråka att man nöjer sig med att bevara den första och sista versionen av en databas, eftersom ingendera av dessa förmodligen ger en representativ bild av databasens innehåll. Den första versionen kan vara alltför rudimentär för att ha något större värde. Be- träffande den sista versionen kan det bli problematiskt att samla in den på grund av att databasens ägare kan ha gått i konkurs eller på annat sätt blir svår att nå. Dessutom är risken stor att databasens kvalitet försämrats under den sista delen av sin livstid.</P> <P class="p357 ft0">I stället föreslår jag att de databaser som det är önskvärt att bevara samlas in i sin helhet en gång per år, i den form och med det innehåll de har just då.</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">11.6</SPAN><SPAN class="ft68">Övrig </SPAN><NOBR>online-information</NOBR></P> <P class="p500 ft0">Beträffande övrig elektronisk information som den som nås via Usenet, BBS:er, <NOBR>e-postbaserade</NOBR> sändlistor m.m., dvs. sådan information som varken är tillgänglig via www eller är sådana databaser som åsyftas i avsnitt 11.5 gör jag följande bedömning.</P> <P class="p163 ft0">Informationen är ofta framställd i Sverige, den är allmänt tillgänglig här i landet och den rör svenska förhållanden. I analogi med vad jag föreslår beträffande <NOBR>www-information</NOBR> i stort anser jag inte att informationsintresset för var och en av dessa kategorier motiverar ett fullständigt bevarande.</P> <P class="p192 ft0">Enligt min bedömning är det tillräckligt att med hjälp av stickprov bevara ett begränsat urval av dessa kommunikationsformer.</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">11.7</SPAN><SPAN class="ft68">Datorprogram och datorspel</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">134 </SPAN>Kapitel 11</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p362 ft0">I propositionen 1993/94:10 om pliktexemplar av dokument (s. 20) föreslog regeringen att datorprogram såsom operativsystem, kompilatorer, textbehandlingsprogram och administrativa program inte skulle omfattas av leveransplikt, eftersom de inte kan ”definieras som ett dokument som innehåller information av det slag som är av intresse i denna lag, nämligen för senare läsning, avlyssning eller visning. De måste i stället ses som redskap, med vars hjälp man utnyttjar datorn eller behandlar informationen. Ett datorprogram är egentligen en logisk följd av instruktioner som talar om för datorn hur den ska behandla inmatat material.” Lagen utformades i enlighet med regeringens förslag.</P> <P class="p449 ft0">Genom ändring i 32 § pliktexemplarslagen 1995 klargjordes att vissa datorprogram i maskinläsbar form omfattas av leveransplikt, nämligen de som kan fordras för att användaren skall kunna tillgodogöra sig innehållet i ett dokument för elektronisk återgivning. I propositionen 1995/96:71 som låg t ill grund för lagändringen uttalade regeringen att det enligt dess mening inte fanns skäl att utvidga leveransplikten så att datorprogram skulle omfattas av sådan plikt så snart de behandlas i t.ex. en manual som utgör en tryckt skrift.</P> <P class="p364 ft0">Teknikutvecklingen har emellertid medfört att det är svårt att upprätthålla klara gränser mellan sådana dokument som innehåller programvara och sådana som innehåller information som är avsedd för senare avläsning, lyssning eller visning.</P> <P class="p204 ft0">Beträffande video- eller dataspel hävdade Pliktleveransutredningen att dessa inte är att betrakta som dokument som innehåller information som är avsedd för senare läsning, avlyssning eller visning, utan snarare ”som ett slags tidsfördriv, om man så vill som leksaker” (s. 82).</P> <P class="p574 ft0">Innehållet i och utformingen av dessa spel har förändrats så att det numera ofta är svårt att skilja mellan sådana spel som innehåller information i lagens mening och spel som enbart kan anses vara leksaker.</P> <P class="p235 ft0">Det finns därför enligt min bedömning anledning att samla in och bevara fler dokument ur dessa båda kategorier än vad som hittills varit fallet. Någon lagändring behövs inte, eftersom dokumenten redan i dag torde rymmas under pliktexemplarslagen.</P> <P class="p133 ft0">När det gäller datorprogram är detta helt i linje med den internationella utvecklingen. Som framgår av redovisningen i avsnitt 7.2.1 rekommenderas i <NOBR>Mackenzie-rapporten</NOBR> att sådana datorprogram som innehåller information skall inkluderas i pliktexemplarssystemet, vilket också är vad som föreslås i Finland. I Norge har nationalbiblioteket börjat samla in vissa datorprogram.</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">11.8</SPAN><SPAN class="ft68">Elektroniska förlagor till tryckta skrifter</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_133"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 11 <SPAN class="ft0">135</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p575 ft0">Direktiven ger i uppdrag att utreda om elektroniska förlagor t ill tryckta skrifter bör vara leveranspliktiga. Avsikten skulle vara att möjliggöra för KB att bygga upp fulltextdatabaser för att därigenom väsentligt öka sökbarheten för visst material.</P> <P class="p59 ft0">De elektroniska förlagorna är i sig inte utgivna. De kan ses som förberedande led till den färdiga tryckta produkten. En lagreglering skulle således strida mot en av de ovan redovisade grundläggande utgångspunkterna, nämligen att materialet skall ha gjorts allmänt tillgängligt här i landet. Jag föreslår därför inte att elektroniska förlagor skall omfattas av lagstadgad leveransplikt. Även Pliktleveransutredningen prövade frågan och kom till samma slutsats.</P> <P class="p49 ft0">Däremot anser jag att KB aktivt bör undersöka möjligheterna att få in sådant material genom frivilliga överenskommelser med producenterna. Särskilt gäller detta dagstidningar, där leveranser av elektroniska förlagor skulle kunna ersätta dagens omfattande och resurskrävande mikrofilmning, vilket på sikt kan medföra en omfattande kostnadsbesparing. Vid samtal med företrädare för Tidningsutgivarna (TU) angående förutsättningarna för att generellt ersätta mikrofilmningen med sådana elektroniska förlagor har framförts att tiden ännu inte är mogen för en sådan reform, i första hand hand på grund av bristande standardisering av lagringsformat. KB bör dock redan i dag undersöka möjligheten att ingå överenskommelser på frivillig väg med några tidningar i syfte att inleda en försöksverksamhet.</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">136 </SPAN>Kapitel 12</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">12 Metoder för insamlande</P> <P class="p576 ft0"><SPAN class="ft5">Mitt förslag: </SPAN>Allmänt tillgänglig <NOBR>online-information</NOBR> skall samlas in av Kungl. biblioteket och Arkivet för ljud och bild med hjälp av robotteknik. Ett urval av allmänt tillgängliga <NOBR>online-databaser</NOBR> skall efter anmodan levereras till KB eller ALB.</P> <P class="p280 ft15"><SPAN class="ft15">12.1</SPAN><SPAN class="ft68">Allmänna överväganden</SPAN></P> <P class="p103 ft0">Den elektroniska publiceringen befinner sig fortfarande i ett skede av snabb utveckling. Marknad och utbud förändras från dag till dag och det är mycket svårt att göra en framtidsprognos ens för de närmaste åren.</P> <P class="p75 ft0">Som framgår av avsnitt 6.7 pågår arbete, både i Sverige och internationellt, för att strukturera och systematisera elektronisk information framför allt på webben. Ett aktivt arbete bedrivs för att utveckla internationella standarder på området.</P> <P class="p210 ft0">Förhållandena kommer därför med stor sannolikhet att utvecklas och förändras då det gäller systemen för adressering, identifikation och beskrivning av elektronisk information, vilka kan komma att påverka förutsättningarna för insamlingsmetoder, urval och lagstiftning. Alltför preciserade förslag angående vilket material som skall samlas in och bevaras kommer troligen snabbt att behöva revideras.</P> <P class="p44 ft0">Även tekniken för insamling, lagring och migrering befinner sig ännu i ett tidigt skede. Olika format och standarder avlöser varandra i snabb takt. Metoder för avsökning, insamling, indexering, lagring och bevarande utvecklas och förfinas. Alla försök att ange detaljerade tekniska föreskrifter och anvisningar om hur insamlingen skall gå till, eller på vilken typ av bärare informationen bör lagras, är sannolikt dömda att inom kort bli föråldrade.</P> <P class="p44 ft0">Ambitionen bör därför vara att få en så öppen lösning som möjligt. Det är önskvärt att undvika detaljreglering och i stället ge mer allmänna riktlinjer och rekommendationer för insamling och bevarande enligt de grundläggande förutsättningar som gäller för leveransplikt.</P> <P class="p75 ft0">Utrymme måste därefter lämnas åt ansvariga institutioner att i takt med utvecklingen ta fram väl definierade urvalskriterier, anpassa rutiner</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 12 <SPAN class="ft0">137</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft0">och system för ett effektivt insamlande, bevarande och tillhandahållande samt att vid behov utfärda föreskrifter.</P> <P class="p136 ft0">KB driver sedan något år ett, även med internationella mått, avancerat utvecklingsarbete i projektet Kulturarw<SPAN class="ft20">3 </SPAN>för att samla in och bevara den elektroniska information som publiceras på Internet. I ett första skede har man uteslutande ägnat sig åt att samla information från webben. I kommande faser av projektet avser man att utveckla metoder och rutiner för återvinning av den insamlade informationen, tillhandahållande och det långsiktiga bevarandet. Erfarenheterna från detta projekt har varit vägledande för mina fortsatta överväganden.</P> <P class="p164 ft15"><SPAN class="ft15">12.2</SPAN><SPAN class="ft68">Alternativa lösningar</SPAN></P> <P class="p152 ft0">Beträffande insamling av de olika kategorier av elektronisk information som behandlats i föregående avsnitt kan tre huvudsakliga metoder identifieras, vilka beskrivs nedan. För enkelhetens skull har jag i detta sammanhang valt att använda ordet ”leveranspliktig” som beteckning på den som är rättsligt ansvarig på producentsidan, trots att det inte alltid är fråga om leveranser i de alternativ som redovisas.</P> <P class="p577 ft0"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft57">Leveransalternativet</SPAN>, dvs. pliktleverans på traditionellt sätt. Det innebär när det gäller sådan information som enbart tillhandahålls via <NOBR>online-förbindelse</NOBR> att den leveranspliktige åläggs att fixera informationen på en bärare (diskett, <NOBR>cd-rom,</NOBR> magnetband), som skickas in till den mottagande institutionen. En modifierad variant innebär att den leveranspliktige skickar in informationen via filöverföring.</P> <P class="p578 ft0"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft57">Rekvisitionsalternativet</SPAN>, dvs. den leveranspliktige skickar in informationen efter rekvisition, antingen som ett fixerat dokument eller via <NOBR>fil-överföring.</NOBR> Den leveranspliktige är den som ombesörjer leveransen på uppmaning från myndigheten.</P> <P class="p294 ft0"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft57">Robotalternativet</SPAN>, dvs. den mottagande institutionen samlar själv in informationen, t.ex. genom sökrobotar. Den som tillhandahåller informationen kan förhålla sig passiv. Ansvaret åvilar helt den insamlande institutionen.</P> <P class="p280 ft25"><SPAN class="ft25">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft71">Alternativ 1: Leveransalternativet</SPAN></P> <P class="p579 ft0">Leverans enligt alternativ 1 har den fördelen att man inlemmar det nya materialet i ett traditionellt och etablerat system. Av rättssäkerhetsskäl måste lagtexten klart ange vilka förpliktelser som drabbar en enskild. All information som publiceras på www kan i princip sägas vara likartad ur</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">138 </SPAN>Kapitel 12</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p580 ft0">teknisk och formell synvinkel. Jag har inte hittat några enkla kriterier som särskiljer det ”privata” materialet från det professionellt framställda. Stora informationsdatabaser och tonåringars hemsidor kan vara uppbyggda på samma sätt och ha samma sorts nätadress osv. I ingendera fallet ställs heller krav på att ange utgivare eller liknande. Det skulle därför stöta på stora svårigheter att i lagtext definiera vad som skall levereras mer fullständigt och för vilka kategorier som det räcker med ett urval. Som framgår av föregående avsnitt anser jag att ett urval bör komma i fråga för den elektroniska information som är allmänt tillgänglig via Internet. Då måste det av lagen klart och entydigt framgå, vilken information ett sådant urval avser. Eftersom det inte finns klart avgränsande formella eller tekniska kriterier uppstår här problem.</P> <P class="p581 ft0">En lösning skulle kunna vara att leveransplikten görs generell för allmänt tillgänglig information. Den skulle då behöva kombineras med en omfattande dispensering från lagen, vilket inte är tilltalande från principiella utgångspunkter.</P> <P class="p241 ft0">En annan lösning kan vara att i lagen specificera exakt vilken information som skall levereras. Följden blir en detaljerad lagreglering, som med all sannolikhet snabbt kommer att bli föråldrad.</P> <P class="p133 ft0">Den publicering som sker på Internet skiljer sig på ett avgörande sätt från den traditionella publicering som sker i form av tryckta skrifter i den meningen att antalet potentiella utgivare är många gånger större. Även om ny teknik har medfört att många andra än etablerade tryckerier kan framställa skrifter så krävs ändå en sådan maskinell utrustning att privatpersoner endast i undantagsfall har möjlighet att själva ge ut tryckta skrifter.</P> <P class="p396 ft0">Med Internetpubliceringen förhåller det sig annorlunda. I princip kan vem som helst etablera sig på nätet, till en kostnad som redan i dag är låg och som kan förväntas sjunka.</P> <P class="p133 ft0">Förändringen kan uttryckas genom att det i dag finns mellan 3 000 och 4 000 producenter av tryckta skrifter enligt uppgift från KB. Antalet kan tyckas stort och kräver också stora informationsinsatser om pliktexemplarssystemet från KB:s sida. Men antalet tryckerier är ändå blygsamt mot antalet producenter av information på www i dag. KB har vid den insamling av webbsidor som gjordes våren 1998 hittat ca 30 000 webbservrar som rör svenska förhållanden. Enligt uppgifter från några av de större s.k. webbhotellen uppgår antalet svenska personliga hemsidor i augusti 1998 till över 225 000 <SPAN class="ft11">54</SPAN><SPAN class="ft4">.</SPAN></P> <P class="p72 ft0">Att kräva in leveranser från alla dessa producenter skulle kräva mycket stora insatser från de mottagande institutionernas sida. Även om man begränsar sig till de ”professionella” och ”semiprofessionella” pub-</P> <P class="p582 ft4"><SPAN class="ft11">54 </SPAN>Pitkänen, S., Egen sida en ny folkrörelse. - Metro, 11 augusti 1998, s. 14</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 12 <SPAN class="ft0">139</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft0">likationerna, vilka dessutom blir svåra att identifiera, blir det här fråga om en mycket stor mängd presumtiva leverantörer. Det är heller inte sannolikt att täckningsgraden, dvs. mängden insamlad information i förhållande till den totala mängden allmänt tillgänglig information, skulle bli så hög som önskvärt.</P> <P class="p168 ft0">Alternativet traditionell leverans skulle också innebära att den leveranspliktige, till skillnad från vad som gäller för övrigt leveranspliktigt material, tvingas framställa ett särskilt exemplar enbart för att uppfylla lagens föreskrifter. Detta kan medföra krav på särskild utrustning och särskilda rutiner, vilket kan innebära att den leveranspliktige drabbas av extra kostnader. Leveranserna kommer vidare sannolikt att ske på en rad olika bärare och i olika format och system, som kan vara svåra att hantera för den mottagande institutionen. Det kommer därvid att uppstå speciella svårigheter när materialet måste migreras.</P> <P class="p186 ft5">Särskilt om databaser</P> <P class="p422 ft0">Av avsnitt 11.5 framgår vilka databaser som enligt min bedömning är önskvärda att bevara. Alternativ 1, leveransalternativet, innebär antingen att producenten måste framställa ett särskilt exemplar av databasen på en särskild bärare (diskett, <NOBR>cd-rom,</NOBR> magnetband etc.) eller låta överföra databasen på elektronisk väg (s.k. filöverföring).</P> <P class="p247 ft0">För att det skall vara möjligt för den mottagande institutionen att bevara informationen måste sannolikt antalet leveransformat begränsas. Det innebär att databasens innehåll måste levereras i ett format som är möjligt att konvertera vid den mottagande institutionen. Sådana anvisningar som kan fordras för att materialet skall kunna konverteras måste följaktligen också levereras.</P> <P class="p431 ft0">I de fall man väljer att framställa ett särskilt exemplar uppstår en kostnad för producenten i form av arbetstid för kopiering, eventuell konvertering samt för lagringsmedium.</P> <P class="p235 ft0">Alternativ 1 innebär en <SPAN class="ft14">generell </SPAN>leveransplikt för de berörda databaserna. Detta kan i ett inledningsskede medföra problem för den mottagande institutionen eftersom det är material av en helt ny karaktär som kommer att levereras.</P> <P class="p164 ft25"><SPAN class="ft25">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft71">Alternativ 2: Rekvisitionsalternativet</SPAN></P> <P class="p352 ft0">Beträffande den information som tillhandahålls på www kan liknande argument som ovan anfördes mot alternativ 1 också anföras mot alternativ 2, dvs. leverans efter rekvisition från den mottagande institutionen.</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">140 </SPAN>Kapitel 12</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft22">Såväl informationsmässiga som tekniska och praktiska skäl talar emot en sådan lösning. Det gäller både det material där ett urval är tillräckligt och det material där ett mer fullständigt bevarande bör efte rsträvas.</P> <P class="p195 ft5">Särskilt om databaser</P> <P class="p583 ft0">Liksom alternativ 1 (leveransalternativet) innebär alternativ 2 (rekvisitionsalternativet) att producenten antingen måste framställa ett särskilt exemplar av databasen på en särskild bärare (diskett, <NOBR>cd-rom,</NOBR> magnetband etc.) eller överföra innehållet på elektronisk väg.</P> <P class="p584 ft0">För att det skall vara möjligt för den mottagande institutionen att bevara informationen måste sannolikt antalet leveransformat begränsas. Det innebär att databasens innehåll måste levereras i ett format som är möjligt att konvertera vid den mottagande institutionen. De anvisningar som kan fordras för att materialet skall kunna konverteras måste följaktligen också levereras.</P> <P class="p585 ft0">För producenten uppstår samma kostnader som enligt alternativ 1. Den norska lagstiftningen anvisar detta alternativ som leveransform</P> <P class="p443 ft0">för <NOBR>online-databaser.</NOBR></P> <P class="p586 ft0">Den avgörande skillnaden gentemot leveransalternativet ligger givetvis i att den mottagande institutionen själv kan avgöra vilka databaser som skall levereras. Det innebär att den svåra inledningsfasen då rutiner för mottagning, kvalitetskontroll, konvertering m.m. skall utformas kan bli avsevärt lättare att hantera.</P> <P class="p164 ft25"><SPAN class="ft25">12.2.3</SPAN><SPAN class="ft71">Alternativ 3: Robotalternativet</SPAN></P> <P class="p587 ft0">Den teknik som använts av KB i Kulturarw <NOBR><SPAN class="ft20">3</SPAN>-projektet</NOBR> visar att det går att samla in den information som publiceras på www på automatiserad väg med hjälp av en utvecklad sök- och insamlingsrobot. Projektet beskrivs i avsnitt 8.1. I bilaga 3 görs en teknisk beskrivning av hur roboten arbetar.</P> <P class="p210 ft0">Projektets arbetssätt kan därför användas för att samla in den del av webbpubliceringen där ett urval bedömts vara t illräckligt. Urvalet kan då baseras på ett insamlande av all information som finns tillgänglig på www vid en given tidpunkt.</P> <P class="p474 ft0">Insamlingen tar i dag lång tid, men ambitionen hos projektet är att insamlingstiden inte skall vara längre än en vecka. Med denna metod kan den insamlande myndigheten i stor utsträckning själv styra val av teknik, maskinutrustning och lagringsmedium. Detta ger bättre förutsättningar för det långsiktiga bevarandet och underlättar i hög grad en kommande</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 12 <SPAN class="ft0">141</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft0">migrering. Metoden med robotinhämtning är ännu ny och tämligen oprövad i reguljär drift. Här finns naturligtvis en viss osäkerhet hur tekniken i framtiden kommer att utvecklas. Min bedömning är dock att en automatiserad metod även i fortsättningen kommer att kunna användas för detta ändamål.</P> <P class="p247 ft0">Vad beträffar den information som publiceras på www där ett mer fullständigt bevarande bör eftersträvas kan roboten instrueras att besöka dessa webbplatser med betydligt tätare intervall. Det är svårt att föreslå något om robotens besöksfrekvens eftersom den kommer att vara beroende av hur ofta sidorna ändras på en viss webbplats. Extremfallet blir dagstidningar som måste besökas dagligen för att inte alltför mycket material skall hinna försvinna. Jag är medveten om att man inte kommer att uppnå ett hundraprocentigt insamlande med denna metod. Täckningsgraden skulle dock sannolikt bli tillfredsställande.</P> <P class="p140 ft0">För att inte belastningen på dessa sistnämnda webbplatser skall bli alltför besvärande kan roboten instrueras att förlägga sina besök vid tidpunkter då utnyttjandet är lågt, exempelvis nattetid.</P> <P class="p75 ft0">I de fall informationen är belagd med någon form av spärr för åtkomst, exempelvis lösenord eller avgiftsbeläggning, kan systemet kompletteras med skyldighet för den leveranspliktige att se till att den insamlande institutionens robot ges tillträde till informationen. På liknande sätt kan den leveranspliktige åläggas ett ansvar för att tekniska hinder inte sätts upp i avsikt att hindra roboten från att samla in informationen.</P> <P class="p186 ft5">Särskilt om databaser</P> <P class="p249 ft0">Som framgår av såväl avsnitt 6.4 som bilaga 3 är det i dagsläget oftast inte möjligt att samla in <NOBR>online-databaser</NOBR> med hjälp av robotteknik. An- ledningen är att en robot i så fall skulle behöva instrueras att i databasens sökformulär söka på alla ord som förekommer i det aktuella språket för att vara säker på att all information i basen hämtas.</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">12.3</SPAN><SPAN class="ft68">Sammanfattande bedömning</SPAN></P> <P class="p500 ft0">Av den lämnade redovisningen framgår att man måste skilja mellan databaser och övrig elektronisk publicering. När det gäller det sistnämnda materialet finner jag att det skulle vara helt omöjligt att införa ett krav på leverans i lagen, vare sig ett generellt krav eller ett krav förenat med undantag eller dispensmöjligheter. Skälet härtill är framför allt det överväldigande antalet producenter av information på www. Leveransskyldighet skulle innebära en orimlig belastning för både producenter och</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111140x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">142 <SPAN class="ft14">Kapitel 12 </SPAN>SOU 1998:111</P> <P class="p588 ft0">mottagande institutioner. En begränsning av leveransskyldigheten genom undantag eller dispensmöjligheter hjälper inte nämnvärt. Systemet skulle krossas av sin egen tyngd.</P> <P class="p160 ft0">Alternativet 2 (rekvisitionsalternativet) kan synas vara något mer hanterbart, men vid närmare betraktande torde även det vara ogenomförbart. Rätten att kräva leverans måste rimligen avse material som redan har tillgängliggjorts på nätet. Den tid under vilken materialet tillhandahålls är emellertid ofta begränsad och de för verksamheten ansvariga institutionerna kan därmed få stora svårigheter att hinna kräva in materialet innan detta försvinner. Och även om institutionerna handlar snabbt, kan producenten undgå leveransplikt genom att radera materialet.</P> <P class="p168 ft0">Det enda alternativ som återstår är således alternativ 3 (robotalternativet). Ett genomförande torde visserligen kräva en ändring i upphovsrättslagen enligt min bedömning i avsnitt 14.1, men alternativet måste ändå betraktas som det enda praktiskt genomförbara. Jag förordar alltså att allt material som kan samlas in genom den robotteknik som har utvecklats skall samlas in genom institutionernas egen försorg. De institutioner som är aktuella i sammanhanget är Kungl. biblioteket (KB) och Arkivet för ljud och bild (ALB). Även Lunds universitetsbibliotek kan komma ifråga för framställning av säkerhetsexemplar. Dessa institutioner behöver medel för verksamheten, men något grundläggande lagstöd för denna behövs inte, bortsett från behovet av ändring i upphovsrättslagen.</P> <P class="p589 ft0">Som nämnts i det föregående (avsnitt 11.1) upprättas för många informationstjänster spärrar för tillgång till tjänsten. Det ställs således krav på lösenord eller liknande och i vissa fall erhålls ett sådant endast mot en avgift. Trots sådana hinder för tillgängligheten måste informationen ofta anses vara tillgänglig för allmänheten. Det är enligt min mening inte rimligt att insamlandet av betydelsefullt material skall hindras av sådana spärrar och jag föreslår därför att KB och ALB skall ges en laglig rätt att begära att den som förfogar över spärren lämnar ut lösenord eller liknande så att institutionerna ges möjlighet att komma åt informationen. Jag skall utveckla ett förslag till ett sådant lagstöd i det följande (avsnitt 13).</P> <P class="p590 ft5">Särskilt om databaser</P> <P class="p398 ft0">Det är inte möjligt att samla in merparten av de databaser som förekommer i materialet genom att utnyttja robotalternativet. För databaser-</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111141x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">SOU 1998:111 <SPAN class="ft14">Kapitel 12 </SPAN>143</P> <P class="p591 ft0">nas del måste man alltså välja antingen alternativ 1 (leveransalternativet) eller alternativ 2 (rekvisitionsalternativet).</P> <P class="p75 ft0">Pliktleverans enligt alternativ 1 förutsätter en tydlig precisering av vilka databaser som skall vara föremål för pliktleverans eftersom de leveransskyldiga måste kunna läsa ut direkt från lagen huruvida leveransplikt föreligger eller inte. En generell leveransplikt skulle vidare behöva förenas med antingen omfattande undantagsbestämmelser eller ett omfattande dispenssystem, eftersom det enligt mina överväganden i det föregående är tillräckligt att ett visst urval av förekommande databaser samlas in och bevaras.</P> <P class="p44 ft0">I dessa hänseenden har alternativ 2, rekvisitionsalternativet, vissa givna fördelar. Den omedelbara prövningen av leveranspliktens omfattning företas där av myndigheter, vilket ger möjligheter till mer allmänt hållna bestämmelser i lagtexten om leveransplikt, särskilt som leveransplikt bara skall komma i fråga i viss begränsad utsträckning inom de ramar som anges i lagen.</P> <P class="p72 ft0">Min bedömning är att de insamlande institutionerna, det vill säga KB och ALB, kommer att organisera sin verksamhet så att så mycket information som möjligt insamlas på automatiserad väg. Det torde inte föreligga någon risk för ett överdrivet utnyttjande av rekvisitionsrätten, eftersom en robotinsamling blir mindre resurskrävande och mer effektiv.</P> <P class="p134 ft0">Tidigare utredningar har mot ett system med rekvisitionsrätt invänt att det skulle kunna uppfattas som orättvist. M yndigheternas prövning av leveranspliktens omfattning avses emellertid inte bli slumpmässig utan den bör vila på sådana principer som anges i lagstiftningsärendet.</P> <P class="p592 ft0">Urval enligt sådana principer bör inte behöva uppfattas som mer orättvist än en lagstiftning med detaljerade undantag.</P> <P class="p521 ft22">Mot ett system med leveransplikt i fråga om <NOBR>online-material</NOBR> har också invänts att det kan förutsätta att den leveranspliktige tvingas framställa ett särskilt exemplar enbart för att uppfylla leveransplikten. I och för sig instämmer jag i att man bör undvika ett system som har sådana konsekvenser. I det föregående (avsnitt 12.2.1) har jag påpekat att en leveransplikt som innebär att den leveranspliktige tvingas framställa ett särskilt exemplar kan medföra behov av särskild utrustning m.m. och därmed leda till extra kostnader. De databaser som är aktuella i det här sammanhanget har emellertid framställare som måste antas inneha erforderlig utrustning för exemplarframställning eller filöverföring, varför de extra kostnaderna bedöms bli mycket begränsade. Jag anser därför att den nämnda principen inte bör utgöra något hinder mot lev eransplikt.</P> <P class="p351 ft0">För de databaser som inte kan samlas in genom robotalternativet föreslår jag således att insamlandet sker enligt alternativ 2 (rekvisitionsalternativet). I det följande (avsnitt 13) skall läggas fram förslag om den närmare utformningen av en leveransplikt.</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">144 </SPAN>Kapitel 12</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111143x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 13 <SPAN class="ft0">145</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">13 Ändringar i pliktexemplarslagen</P> <P class="p593 ft0"><SPAN class="ft5">Mitt förslag: </SPAN>För att Kungl. biblioteket och Arkivet för ljud och bild själva skall kunna samla in allmänt tillgängligt <NOBR>online-material</NOBR> krävs en ändring av pliktexemplarslagen så att dessa myndigheter ges rätt att kräva utlämnande av sådana lösenord som i vissa fall är en förutsättning för åtkomst. Kravet på att lämna ut lösenord skall myndigheterna rikta mot den som upprättat lösenordet eller den som t illhandahåller en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden. Vidare skall en ny bestämmelse tas in i pliktexemplarslagen om att två exemplar av sammanställningar (databaser) i digital form som gjorts tillgängliga för allmänheten skall lämnas som pliktexemplar på anmodan av den myndighet som regeringen bestämmer. Bestämmelserna i 14 § pliktexemplarslagen skall ändras så att sådana dokument för elektronisk återgivning som lagrar annat än text eller fast bild skall lämnas i åtta exemplar i stället för som tidigare ett.</P> <P class="p594 ft15"><SPAN class="ft15">13.1</SPAN><SPAN class="ft68">Inledning</SPAN></P> <P class="p152 ft0">Förslagen i det föregående (avsnitt 12) innebär att Kungl. biblioteket (KB) och Arkivet för ljud och bild (ALB) med hjälp av robotteknik själva skall samla in ett urval av merparten av det material som finns på framför allt Internet. Det enda nya lagstöd för verksamheten som behövs är en rätt till exemplarframställning enligt upphovsrättslagen. Den frågan skall behandlas i det följande (avsnitt 14.1). I vissa fall kan emellertid möjligheterna att komma åt materialet begränsas genom krav på lösenord eller liknande, ibland kombinerat med ett krav på avgift. Enligt min bedömning i det föregående bör institutionerna ges rätt att kräva utlämnande av sådana lösenord. En sådan rätt är av något annan karaktär än de frågor som regleras i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, pliktexemplarslagen. Frågorna har dock sådana beröringspunkter att det framstår som mest ändamålsenligt att regleringen sker i form av en komplettering i den lagen.</P> <P class="p595 ft22">Databaser är ofta inte åtkomliga med robotteknik och i fråga om dessa innebär mina förslag i det föregående (avsnitt 12) att lagstiftningen skall kompletteras med en skyldighet att leverera sådana databaser på</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111144x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">146 <SPAN class="ft14">Kapitel 13 </SPAN>SOU 1998:111</P> <P class="p565 ft0">begäran av myndighet. Leveransplikten avses kunna fullgöras antingen genom att ett magnetband eller annat lagringsmedium innehållande databasen levereras eller att databasens innehåll överförs på elektronisk väg.</P> <P class="p367 ft0">I de fall databasen levereras i fixerad form blir det alltså fråga om leverans i pliktexemplarslagens mening och reglerna föreslås därför tas in i pliktexemplarslagen genom en komplettering av bestämmelserna om de leveranspliktiga dokumenten.</P> <P class="p82 ft0">Under utredningsarbetets gång har framförts önskemål om en ändring</P> <P class="p596 ft0">i pliktexemplarslagens bestämmelser om antalet exemplar som skall levereras av vissa dokument. Även den frågan skall tas upp till behandling i det följande.</P> <P class="p151 ft15"><SPAN class="ft15">13.2</SPAN><SPAN class="ft68">Lösenord</SPAN></P> <P class="p165 ft0">Enligt min här redovisade bedömning bör förekomsten av krav på lösenord eller liknande, eventuellt kombinerat med krav på avgift, som förutsättning för tillgång till informationstjänsterna inte få utgöra hinder för</P> <P class="p367 ft0">de insamlande institutionerna att komma åt materialet. Pliktexemplarslagen bör därför kompletteras med en bestämmelse som ger rätt för den myndighet som regeringen bestämmer att kräva utlämnande av sådana lösenord utan avgift.</P> <P class="p45 ft0">Verksamheten med robotinsamling avses att handhas av KB och ALB. Rätten att begära in lösenord bör därför i förordningen (1993:1439) om pliktexemplar av dokument ges åt båda dessa myndigheter. Någon uppdelning i lag av respektive myndighets behörighet torde inte erfordras. Självfallet måste myndigheterna samråda i frågan och underrätta varandra om förelägganden så att dubbla förelägganden undviks.</P> <P class="p72 ft22">Utgångspunkten för verksamheten med att samla in elektronisk information är att denna är att betrakta som allmänt tillgänglig och rör svenska förhållanden. Krav på lösenord, eventuellt kombinerat med krav på avgift, innebär inte automatiskt att informationen upphör att vara att betrakta som allmänt tillgänglig. Det finns emellertid fall då kravet på lösenord är motiverat av ett önskemål om att begränsa informationen till en sluten krets. Det kan röra sig om företags intranät eller om elektroniska nätverk som används som rent privata kommunikationskanaler. I sådana fall kan det med fog göras gällande att materialet inte skall vara att betrakta som allmänt tillgängligt. Visserligen kan det uppstå gränsdragningsproblem, men det bör ändå vara tillräckligt att det i lagen anges som förutsättning för krav på utlämnande av lösenord att det skall röra sig om allmänt tillgänglig elektronisk information.</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 13 <SPAN class="ft0">147</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p597 ft22">Den naturliga utgångspunkten synes vara att kravet på utlämnande av lösenord skall riktas mot den som har upprättat det. Det kan emellertid vara svårt för KB och ALB att få fram uppgifter om dessa personer, fysiska eller juridiska, varför det finns anledning att undersöka om det går att öppna en möjlighet för myndigheterna att välja en alternativ väg.</P> <P class="p168 ft0">I lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor föreskrivs att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla, det vill säga en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden, skall ha uppsikt över tjänsten. Tillhandahållaren skall också vara skyldig att lämna användare av tjänsten viss information och att ta bort vissa slag av meddelanden.</P> <P class="p598 ft0">Här har alltså tillhandahållaren av tjänsten ålagts inte bara ett ansvar i förhållande till användaren av tjänsten utan också en skyldighet att ingripa i förhållande till denne. I analogi med den lagstiftningen bör det i det här sammanhanget finnas möjlighet att ålägga tillhandahållaren av tjänsten att lämna ut lösenord som upprättats av användaren.</P> <P class="p140 ft0">En förutsättning för att motsvarande ordning skall kunna gälla här, således att ansvaret för utlämnande av lösenord läggs på den som tillhandahåller förmedlingstjänsten, är naturligtvis att denne disponerar över lösenordet och har rätt att lämna ut det. Även om detta kan antas vara förhållandet i ett flertal fall, finns det sannolikt exempel på det motsatta förhållandet, dvs. att den som upprättat lösenordet ensam disponerar över detta.</P> <P class="p599 ft0">Jag föreslår därför att myndigheterna som ett alternativ till att ställa krav på upprättaren av lösenordet att lämna ut detta skall kunna vända sig till den som tillhandahåller den elektroniska anslagstavlan.</P> <P class="p521 ft0">Den nu behandlade bestämmelsen om krav på utlämnande av lösenord bör tas in i pliktexemplarslagen i en ny paragraf under en särskild rubrik efter de gemensamma bestämmelserna om pliktexemplar i 32 och</P> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">33</SPAN><SPAN class="ft72">§§.</SPAN></P> <P class="p322 ft0">Om den som åläggs att lämna ut ett lösenord inte följer åläggandet,</P> <P class="p600 ft0">bör vitesföreläggande kunna tillgripas. Bestämmelsen i 34 § pliktexemplarslagen bör således kom pletteras i det hänseendet.</P> <P class="p151 ft15"><SPAN class="ft15">13.3</SPAN><SPAN class="ft68">Databaser</SPAN></P> <P class="p601 ft0">Som nämnts är ett stort antal databaser av det slag som är av intresse att samla in oåtkomliga med tillgänglig robotteknik och här föreslås därför att myndighet skall kunna kräva leverans av sådana databaser.</P> <P class="p281 ft0">Jag har hittills i min framställning använt begreppet databas och har därvid utgått från den definition av begreppet som finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG om rättsligt skydd för databaser. I</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">148 <SPAN class="ft14">Kapitel 13 </SPAN>SOU 1998:111</P> <P class="p602 ft0">direktivet avses med databas en samling av verk, data eller andra självständiga element som sammanställts på ett systematiskt och metodiskt sätt och som var för sig är tillgängliga genom elektroniska medier eller på något annat sätt. Vid genomförande av direktivet i svensk lagstiftning genom ändringar i upphovsrättslagen har man i stället valt att använda det hos oss vedertagna ordet sammanställning. Jag bedömer det som lämpligast att detta ord används även i plikte xemplarslagen.</P> <P class="p200 ft0">I det här sammanhanget är det självfallet bara databaser eller sammanställningar i digital form som är aktuella. Såsom begreppen är bestämda är de mycket vida. I regeringens proposition 1996/97:111 Rättsligt skydd för databaser, m.m. (s. 16) ges exempel på systematiska samlingar, dvs. sammanställningar av verk, uppgifter eller annat material. I sådana sammanställningar kan finnas uppgifter om t.ex. recept, telefonnummer, tågtider eller valuta- och börskurser. Det kan också röra sig om annat material, t.ex. noveller, dikter, musikstycken eller fotografier. Som exempel på sammanställningar med uppgifter nämns telef onkataloger, tidtabeller, tidningsbilagor med veckans <NOBR>TV-program</NOBR> och turistbroschyrer med stadens restauranger. Exempel på sammanställningar med annat material än rena uppgifter är kalendrar, läseböcker, diktsamlingar, multimediaprodukter i digital form, samlingsskivor, tidningar, uppslagsverk och vetenskapliga publikationer med bidrag från flera författare.</P> <P class="p589 ft0">Merparten av dessa sammanställningar kan finnas i digital form och uppenbarligen kommer ett mycket omfattande material av det som publiceras online att bli att hänföra till sammanställningar. Av min redovisning (avsnitt 11.5) för vilka typer av databaser (eller sammanställningar) som kan kräva stora resurser vid insamling och bevarande framgår att det endast torde vara ett begränsat antal av de ovan exemplifierade sammanställningarna som det finns anledning att kunna rekvirera. Jag har som exempel nämnt Mediearkivet och PressText. Det är emellertid svårt att göra någon precisering av begreppet sammanställning så att rekvisitionsrätten begränsas till de sammanställningar som avses. En formellt omfattande rekvisitionsrätt synes dock inte utgöra något allvarligt problem, eftersom det inte torde finnas någon risk för att den utnyttjas för att rekvirera andra sammanställningar än sådana som är av det exemplifierade slaget.</P> <P class="p603 ft0">Vissa preciseringar av rekvisitionsrätten bör dock göras. Det bör således förutsättas att sammanställningarna har gjorts tillgängliga för allmänheten här i landet och att de rör svenska förhållanden.</P> <P class="p604 ft0">Vidare bör den begränsningen göras att rekvisition inte får avse sammanställningar av vilka pliktexemplar skall lämnas enligt någon av de övriga bestämmelserna i pli ktexemplarslagen.</P> <P class="p210 ft0">Enligt mina i avsnitt 11.5 redovisade överväganden anser jag att det är tillräckligt att databaser eller sammanställningar som det finns anled-</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 13 <SPAN class="ft0">149</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p605 ft0">ning att rekvirera samlas in i deras helhet en gång per år i den form och med det innehåll de har just då. Det är framför allt hänsynen till de för verksamheten ansvariga myndigheternas begränsade resurser som motiverar så pass glesa insamlingar och det saknas enligt min mening anledning att i lagtexten ta in några restriktioner av detta slag i rekvisitionsrätten.</P> <P class="p50 ft0">Verksamheten med insamlande och bevarande av det digitala materialet avses skötas av KB och ALB. I och för sig skulle rekvisitionsrätten kunna anförtros endast endera myndigheten. I likhet med vad som föreslås i fråga om inkrävande av lösenord föreslås dock att båda myndigheterna skall ges rätt att begära in sammanställningar. Genom samråd undviks dubbla rekvisitioner.</P> <P class="p59 ft0">Leveransskyldigheten bör åvila den som låtit göra sammanställningen tillgänglig här i landet. En bestämmelse om detta bör föras in i avsnittet om vem som skall lämna pliktexemplar i pliktexemparslagen. Antalet pliktexemplar bör kunna begränsas till två.</P> <P class="p49 ft0">Sammanställningarna måste levereras i ett format som är möjligt att konvertera vid den mottagande institutionen, eftersom erfarenheterna visar att det ofta uppstår problem vid mottagning och bevarande. En möjlighet skulle kunna vara att låta den mottagande institutionen utfärda särskilda föreskrifter för leverans i analogi med de föreskrifter och allmänna råd som Riksarkivet utfärdat för överlämnande av ADB- upptagningar <NOBR>(RA-FS</NOBR> 1997:7). För att inte binda utvecklingen bedömer jag dock att det är lämpligare att leverantör och mottagare ges möjlighet att på frivillig väg komma överens om leveransformat. I sista hand bör dock den mottagande institutionen ha bestämmanderätten och i rekvisitionen bör alltid leveransformatet anges. För att minimera kostnaderna för databasproducenten är det väsentligt att de insamlande institutionerna tar hänsyn till producentens tekniska miljö och att de själva har kapacitet att konvertera det mottagna materialet från ett flertal av de vanligast förekommande formaten.</P> <P class="p606 ft0">Sådana anvisningar som kan fordras för att materialet skall kunna konverteras måste också levereras. Bestämmelser om detta finns i 32 § pliktexemplarslagen och dessa bestämmelser avses även bli tillämpliga på de här aktuella sammanställningarna.</P> <P class="p607 ft15"><SPAN class="ft15">13.4</SPAN><SPAN class="ft68">Antalet pliktexemplar av vissa dokument för elektronisk återgivning</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_148"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">150 </SPAN>Kapitel 13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p608 ft0">Enligt 14 § pliktexemplarslagen skall sådana dokument för elektronisk återgivning som lagrar annat än text eller fast bild lämnas i ett exemplar till ALB. Exempel på sådana dokument är s.k. multimedia, som oftast utges i form av <NOBR>cd-rom</NOBR> med ljud eller rörliga bilder.</P> <P class="p227 ft0">Under utredningens arbete har från flera håll framförts att det är olyckligt att dessa dokument enbart skall levereras till ALB, eftersom det innebär att biblioteken därmed går miste om sådant material som av tradition är att hänföra dit. Som exempel kan nämnas uppslagsverk på cdrom som Nationalencyclopedin och Focus. Även om sådana produkter innehåller obetydliga ljudillustrationer eller avsnitt med rörliga bilder, skall de sålunda endast levereras i ett exemplar till ALB.</P> <P class="p252 ft0">Jag delar åsikten att det är olyckligt att dessa dokument inte alls levereras till biblioteken som pliktexemplar.</P> <P class="p79 ft0">Jag finner det samtidigt svårt att dra någon bestämd gräns för vilka dokument som bör anses tillhöra bibliotekssfären respektive ALB. Att exempelvis utforma lagstiftningen så att dokument som ”till övervägande delen” består av text skall levereras i sju exemplar till biblioteken medan övriga dokument skall lämnas i endast ett exemplar till ALB skulle medföra att den leveransskyldige tvingas till komplicerade bedömningar. Jag finner det principiellt olyckligt om den enskilde skulle riskera att bryta mot lagen genom att göra en felaktig bedömning.</P> <P class="p59 ft0">Det skulle vara minst lika svårt att fastställa en exakt procentuell gräns för att skilja de båda kategorierna åt på grund av att ljud och rörliga bilder kräver ett betydligt större lagringsutrymme än text och fast bild. Fördelningen mellan dessa två kategorier framgår heller inte av förpackning eller annan dokumentation, varför den leveransskyldige skulle tvingas till en omfattande och tidskrävande teknisk inspektion av produkten.</P> <P class="p59 ft0">I stället föreslår jag att leveransplikten för dessa dokument i fortsättningen omfattar åtta exemplar. Av dessa bör ett liksom tidigare lämnas till ALB och de andra sju lämnas till KB och Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek.</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111149x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 14 <SPAN class="ft0">151</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p609 ft2"><SPAN class="ft2">14</SPAN><SPAN class="ft70">Möjligheterna att samla in och bevara datorbaserat material med hänsyn till upphovsrättslagen och personuppgiftslagen</SPAN></P> <P class="p610 ft0"><SPAN class="ft5">Mitt förslag: </SPAN>För att göra det möjligt för KB, ALB och Lunds universitetsbibliotek att samla in och bevara datorbaserat material kompletteras bestämmelserna i 16 § upphovsrättslagen med en bestämmelse som ger dessa institutioner rätt att framställa exemplar av verk som är tillgängliga via <NOBR>online-förbindelse.</NOBR> Bestämmelsen skall inte innehålla någon motsvarighet till förbudet i 16 § mot framställning av exemplar av datorprogram. Bestämmelsen i 21 § upphovsrättslagen om rätt till offentliga framföranden utan upphovsmannens tillstånd kompletteras dock med en bestämmelse om att detta inte gäller datorprogram.</P> <P class="p611 ft15"><SPAN class="ft15">14.1</SPAN><SPAN class="ft68">Upphovsrättslagen</SPAN></P> <P class="p307 ft0">I enlighet med övervägandena i det föregående (avsnitt 12.3) förordas att insamlingen av det datorbaserade materialet med undantag för databaser i huvudsak skall ske genom KB:s och ALB:s egen försorg. KB och ALB avses således kopiera och bevara urval av det material som finns på i första hand Internet. Lunds universitetsbibliotek föreslås bevara ett säkerhetsexemplar av det insamlade materialet.</P> <P class="p168 ft0">Det material som skall samlas in innehåller i stor utsträckning verk över vilka upphovsmännen enligt upphovsrättslagen ( 1960:729) har rätt att förfoga genom bl.a. att framställa exemplar av verket. När materialet uppträder på en institutions bildskärm anses något exemplar av verket inte ha framställts (jfr redovisningen i avsnitt 9.2). Insamling och bevarande av materialet förutsätter således att institutionen framställer exemplar av förekommande verk. Enligt 16 § upphovsrättslagen har arkivmyndigheter och bibliotek rätt att framställa exemplar av verk för bl.a. <NOBR>bevarande-,</NOBR> kompletterings- eller forskningsändamål. Rätten omfattar dock inte datorprogram.</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">152 </SPAN>Kapitel 14</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p612 ft0">Till en början kan konstateras att det i det material som avses bli insamlat kommer att finnas ett stort antal datorprogram. Dessa kan intesållas bort och även om detta vore möjligt, skulle det omintetgöra möjligheterna att ta del av stora delar av det insamlade materialet. En grundläggande förutsättning för att kunna bevara det kulturarv som finns online är således att exemplar av datorprogram kan framställas.</P> <P class="p59 ft0">En upphovsman måste genom att göra ett verk tillgängligt för allmänheten ofta anses ha samtyckt till viss exemplarframställning. Så kan dock inte alltid anses vara fallet utan frågan får på vanligt sätt bedömas med beaktande av samtliga omständigheter (jfr regeringens uttalande i prop. 1996/97:111 Rättsligt s kydd för databaser, m.m., s. 36). Det torde således inte vara möjligt att framställa exemplar av alla förekommande datorprogram under antagande av samtycke. Samtidigt bedöms det som praktiskt omöjligt att KB och ALB skulle företa en prövning av frågan om samtycke kan antas föreligga för varje enskilt datorprogram och i förekommande fall avstå från exemplarframställning eller inhämta upphovsmannens tillstånd. Jag finner det därför nödvändigt med en lagändring, som medger undantag från förbudet mot framställning av exemplar av datorprogram.</P> <P class="p613 ft0">Innan jag lägger fram ett mera konkret förslag till lagändring finns det anledning att undersöka om en sådan lagändring är tillräcklig för att bibliotek och ALB med stöd av 16 § skall kunna framställa exemplar av det material som förekommer online.</P> <P class="p65 ft0">Enligt 16 § första stycket 1 ges rätt att framställa exemplar av verk för bl.a. bevarandeändamål. Enligt förarbetena avses härmed sådan kopiering som måste ske för att materialet i samlingarna skall kunna bevaras intakt. Detta tyder på att tillämpningsområdet för bestämmelsen avses vara begränsat till internt material. För en sådan tolkning talar att det vid sidan av bevarandeändamål även nämns kompletterings- och forskningsändamål. Kompletteringsändamålet tar ju direkt sikte på externt material och den bestämmelsen skall enligt ett uttalande av riksdagens första lagutskott (NJA II 1961 s. 126) tolkas restriktivt. Om emellertid bevarandeändamålet skulle ge utrymme för exemplarframställning av både internt och externt material, skulle rätten till exemplarframställning för detta ändamål bli i princip obegränsad, varvid såväl kompletteringsändamålet som forskningsändamålet skulle sakna självständig betydelse. Övervägande skäl talar således för att exemplarframställning för bevarandeändamål bara får ske i fråga om material som redan finns i samlingarna och i sådana fall för att materialet i samlingarna skall kunna bevaras intakt.</P> <P class="p614 ft0">Det material som är aktuellt i det här sammanhanget är av ett helt nytt slag, som det naturligtvis inte fanns möjlighet att beakta vid upphovsrättslagens tillkomst. Frågan om det kan anses tillåtet med fram-</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 14 <SPAN class="ft0">153</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p615 ft0">ställning av exemplar av verk som förekommer i sådan form för bevarandeändamål synes inte ha varit föremål för prövning i rättstillämpningen. Det är alltså svårt att med bestämdhet uttala sig i frågan om tillåtligheten av exemplarframställning för bevarandeändamål. Framställning av exemplar av i princip allt som finns på t.ex. Internet synes dock vara av en helt annan karaktär och vila på andra motiv än den exemplarframställning som medges enligt 16 § upphovsrättslagen. Det finns alltså skäl som talar för att sådan exemplarframställning inte kan anses omfattas av den nämnda undantagsbestämmelsen. Det bör dock poängteras att det bland rättssakkunniga råder delade meningar i frågan.</P> <P class="p616 ft22">Exemplarframställning för kompletteringsändamål avser visserligen att tillföra samlingarna sådant material som de inte innehåller tidigare, exempelvis svåråtkomligt utländskt material eller material som inte finns i handeln. Som nämnts skall bestämmelsen tolkas restriktivt. Således bör kopiering för kompletteringsändamål få ske bara om synnerliga skäl föreligger. Kopiering av hela böcker bör t.ex. som regel inte tillåtas. Det synes uppenbart att bestämmelsen inte kan åberopas som grund för exemplarframställning av sådant datorbaserat material som är aktuellt här.</P> <P class="p227 ft22">Slutligen har arkiv och bibliotek rätt att framställa exemplar av verk för forskningsändamål. I vilken omfattning exemplarframställning skall anses tillåtlig för detta ändamål har inte utvecklats närmare i förarbetena till upphovsrättslagen. Rätten till exemplarframställning för detta ändamål måste dock förutsättas ligga i linje med rätten i fråga om de två andra ändamålen. Det finns därför anledning att utgå från att kopieringsrät-</P> <P class="p617 ft0">ten har sin grund i behovet av att vårda originalexemplaren i samlingarna och att det därför är exemplar av sådana verk som får framställas för forskningsändamål. Det synes därför finnas skäl att anta att inte heller denna bestämmelse kan åberopas som grund för framställning av exemplar av verk som finns i det här aktuella datorbaserade materialet.</P> <P class="p68 ft0">Sammantaget finner jag att det är tveksamt om det i dag finns rättslig grund för arkivs och biblioteks möjligheter att framställa exemplar av verk som förekommer i det datorbaserade material som här avses.</P> <P class="p618 ft0">Rättslig grund för exemplarframställning kan naturligtvis åstadkommas avtalsvägen. Med hänsyn till det stora antal upphovsmän som publicerar sig på framför allt Internet, av vilka många är privatpersoner, går det naturligtvis inte att åstadkomma avtal med varje enskild upphovsman. Förutsättningen för att avtal skall vara en framkomlig väg är där-</P> <P class="p619 ft22">för att det finns organisationer som kan företräda upphovsmännen. Det torde dock vara nödvändigt att ett avtal ger institutionen rätt att framställa exemplar av verk av även andra upphovsmän än de som företräds av organisationen. För att uppnå detta krävs lagstiftning av det slag som gäller om avtalslicenser i upphovsrättslagen. En sådan lagstiftning går emellertid inte att genomföra innan den organisatoriska frågan på upp-</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111152x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">154 <SPAN class="ft14">Kapitel 14 </SPAN>SOU 1998:111</P> <P class="p591 ft0">hovsmännens sida har ordnats, vilket kan ta en avsevärd tid i anspråk. Det bör också uppmärksammas att ett system med avtalslicenser torde förutsätta att upphovsmännen ges rätt till ersättning för institutionernas exemplarframställning.</P> <P class="p200 ft0">Med hänsyn till att det i dag saknas förutsättningar för en avtalsreglering och till behovet av att institutionernas verksamhet med insamling och bevarande av det datorbaserade materialet kommer i gång så snart som möjligt finner jag att den enda framkomliga vägen är att upphovsrättslagen ändras så att möjligheterna till exemplarframställning vidgas och den oklarhet som i dag råder i fråga om rättsläget undanröjs.</P> <P class="p163 ft0">Jag är medveten om att det kan finnas anledning att vänta med reformer av upphovsrättslagen i avbidan på <NOBR>EU-parlamentets</NOBR> och rådets nya direktiv. Men eftersom mitt uppdrag inte kan fullgöras på annat sätt ser jag mig nödsakad att lägga fram förslag till lagändring med visst bortseende från det kommande direktivet.</P> <P class="p72 ft0">Jag föreslår således att bestämmelserna i 16 § upphovsrättslagen kompletteras med en bestämmelse om att vissa institutioner ges rätt att framställa exemplar av verk som är tillgängliga via <NOBR>online-förbindelse.</NOBR> Det finns ingen anledning att låta rätten till exemplarframställning tillkomma alla de arkiv och bibliotek som anges i 16 § utan rätten bör begränsas till vissa institutioner med ett nationellt bevarandeansvar, nämligen KB, Lunds universitetsbibliotek och ALB. Jag är medveten om det kan finnas behov hos arkivmyndigheter att omfattas av samma rätt. Det ligger dock utanför mitt uppdrag att lämna förslag rörande arkivm yndigheternas område.</P> <P class="p72 ft0">Den nya bestämmelsen bör utformas så att den inte innehåller någon motsvarighet till förbudet i 16 § mot framställning av exemplar av datorprogram. När institutionerna har framställt exemplar av verk som förekommer över datanät har de rätt att enligt 16 § i det följande framställa nya exemplar av verken för bevarande eller forskningsändamål. För att den rätten skall omfatta även datorprogram av vilka exemplar sålunda har framställts föreslås en erforderlig ändring i 16 §.</P> <P class="p234 ft0">De föreslagna lagändringarna kompliceras av att undantaget för datorprogram i 16 § grundar sig på ett <NOBR>EG-direktiv,</NOBR> rådets direktiv av den 14 maj 1991 om rättsligt s kydd för datorprogram (91/ 250/EG), av vilket följer att arkiv och bibliotek inte får ges rätt att kopiera datorprogram.</P> <P class="p620 ft0">En lagändring torde därför behöva föregås av en ändring av EG- direktivet. Det kan anmärkas att <NOBR>EU-parlamentets</NOBR> och rådets förslag till nytt upphovsrättsligt direktiv inte avses påverka befintliga gemenskapsbestämmelser om skydd för datorprogram.</P> <P class="p296 ft0">Även i andra länder arbetar man med de problem som är förknippade med bevarandet av det kulturarv som finns i form av datorbaserat material. Förbudet mot kopiering av datorprogram är således inte ett problem</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 14 <SPAN class="ft0">155</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p621 ft0">som begränsas till Sverige. Det förordas därför att Sverige skall verka för en ändring av <NOBR>EG-direktivet.</NOBR></P> <P class="p433 ft22">Med hänsyn till de motiv som ligger bakom skyddet för datorprogram finner jag dock att andra stycket i 21 § upphovsrättslagen bör kompletteras med en bestämmelse om att rätten till offentligt framförande enligt paragrafens första stycke inte heller skall gälla datorprogram.</P> <P class="p622 ft0">Eftersom det inte går att förutse hur lång tid det kan ta att få till stånd en ändring av <NOBR>EG-direktivet</NOBR> föreslås att lagändringen skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer.</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">14.2</SPAN><SPAN class="ft68">Personuppgiftslagen</SPAN></P> <P class="p103 ft0">Det datorbaserade material som avses bli insamlat av KB och ALB innehåller ett stort antal personuppgifter. Den planerade verksamheten förutsätter därför en behandling av personuppgifter i den kommande personuppgiftslagens mening. Eftersom det i lagen inte ställs något krav på att de uppgifter som behandlas skall vara strukturerade i ett register eller liknande blir lagen tillämplig på det aktuella materialet.</P> <P class="p136 ft0">Till en början finns det anledning att beröra möjligheterna till tolkning av lagen. Lagen bygger på rådets direktiv 94/46/EG. I fråga om lagens förhållande till direktivet uttalas i propositionen 1997/98:44 bl.a. följande (s. 38):</P> <P class="p623 ft0">Enligt EG:s rättsordning är det <NOBR>EG-domstolen</NOBR> som är exklusivt behörig att göra auktoritativa uttalanden om innebörden av EG:s rättsregler. Sverige har genom anslutningen till Europeiska unionen också förbundit sig att verka för en enhetlig tolkning och tillämpning av regler i <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Genom det aktuella <NOBR>EG-direktivet</NOBR> har det dessutom inrättats en särskild arbetsgrupp med uppgifter som syftar till att bidra till en enhetlig tillämpning av de nationella bestämmelser som genomför direktivet. Av dessa skäl anser vi att regeringen i sin proposition till riksdagen i princip bör avstå från att uttala sig om hur direktivet i olika delar bör tolkas.</P> <P class="p624 ft0">Propositionen ger alltså föga ledning vid tolkning av lagen. I anslutning till det citerade uttalandet sägs emellertid att de överväganden om tolkningen av <NOBR>EG-direktivet</NOBR> och av föreslagen lagtext som Datalagskommittén i betänkandet Integritet – Offentlighet – Informationsteknik (SOU 1997:39) hade redovisat dock kan utgöra en god grund för dem som har att tillämpa den nya lagen.</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">156 <SPAN class="ft14">Kapitel 14 </SPAN>SOU 1998:111</P> <P class="p625 ft0">De grundläggande bestämmelserna om när behandling av personuppgifter är t illåten finns i 10 §. Enligt dessa bestämmelser får personuppgifter behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig av vissa skäl, angivna i punkterna <NOBR>a–f.</NOBR></P> <P class="p396 ft0">Inhämtande av samtycke kan självfallet inte komma i fråga i samband med den insamling av material som avses här. För att det skall vara möjligt att behandla personppgifterna måste behandlingen således kunna betraktas som nödvändig enligt någon av de angivna punkterna. Uppräkningen i paragrafen stämmer överens med den uppräkning som i detta hänseende finns i artikel 7 i <NOBR>EG-direktivet.</NOBR> Uppräkningen är uttömmande. Det är främst punkterna b och d som kan tänkas vara tillämpliga i förevarande sammanhang.</P> <P class="p349 ft0">Enligt punkten b får behandling utan samtycke ske, om behandlingen är nödvändig för att den person uppgiftsansvarige skall kunna fullgöra en rättslig skyldighet. Tillämplighet av detta undantag förutsätter att det i författningsbestämmelser ställs krav på att KB och ALB samlar in och bevarar datorbaserat material. Enligt Datalagskommittén är det dock osäkert huruvida författningsbestämmelser om myndigheters verksamhet kan anses grunda sådana rättsliga skyldigheter för myndigheten som avses i detta sammanhang (bet. s. 360).</P> <P class="p200 ft0">Närmare till hands torde ligga att pröva den här aktuella behandlingen av personuppgifter mot punkten d enligt vilken behandling av personuppgifter utan samtycke får ske, om behandlingen är nödvändig för att en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras. Av utformningen av 13 § jämfört med <NOBR>EG-direktivet</NOBR> framgår att forskning och statistik är arbetsuppgifter som kan vara av allmänt intresse. Den insamling och det bevarande och tillhandahållande som avses med den nu aktuella verksamheten är motiverat av bl.a. forskningsändamål och måste således anses vara av allmänt intresse. Enligt 10 § skall behandlingen av personuppgifter vara nödvändig för att arbets uppgiften skall kunna utföras. Detta krav torde vara uppfyllt i fråga om den nu aktuella verksamheten. Denna kan ju över huvud taget inte utföras utan att personuppgifter behandlas (jfr bet. s. 359). Den erforderliga behandlingen av personuppgifter måste därför betraktas som tillåten enligt 10 §.</P> <P class="p589 ft0">Enligt 13 § är det förbjudet att behandla känsliga personuppgifter. Härmed avses dels personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening, dels personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Det är oundvikligt att person uppgifter av detta slag kommer att finnas i det material som avses bli insamlat.</P> <P class="p357 ft0">I <NOBR>15–19</NOBR> §§ anges vissa undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter. Enligt 19 § får känsliga personuppgifter be-</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">SOU 1998:111 <SPAN class="ft14">Kapitel 14 </SPAN>157</P> <P class="p365 ft0">handlas för forsknings- och statistikändamål. Med forskning avses i paragrafen i första hand den verksamhet som bedrivs vid etablerade institutioner, som universitet och högskolor eller privata, väletablerade forskningsinstitut. Släktforskning faller utanför, liksom annan forskning eller utredningsverksamhet av mera privat natur. Det måste finnas ett samhällsintresse av att forskningen bedrivs, och den måste vara vetenskaplig i någon mening (prop. 1997/98:44 s. 127). Den behandling av personuppgifter som är aktuell i det här sammanhanget måste anses ske för forskningsändamål och därmed torde undantagsbestämmelsen bli tillämplig på verksamheten.</P> <P class="p400 ft0">I 19 § första stycket finns en avvägningsnorm. Det krävs för det första att behandlingen av personuppgifter för det aktuella forskningsändamålet är nödvändig enligt 10 §. I det föregående har konstaterats att så är fallet beträffande förevarande verksamhet. Vidare krävs att samhällsintresset av det forskningsprojekt vari behandlingen ingår klart väger över den risk för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet som behandlingen kan innebära.</P> <P class="p247 ft0">Det är i första hand den personuppgiftsansvarige som har att på eget ansvar tillämpa avvägningsnormen. I 19 § andra stycket finns visserligen en möjlighet att få behandlingen godkänd av en forskningsetisk kommitté, varvid den personuppgiftsansvarige inte behöver göra någon egen avvägning, men ett sådant förfarande torde inte vara aktuellt i det här sammanhanget.</P> <P class="p41 ft0">Det kan på goda grunder antas att den avvägning som skall göras enligt den nämnda normen för förevarande verksamhet utmynnar i att förutsättningarna enligt normen skall anses uppfyllda. Förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter bör således inte medföra något hinder mot den här planerade verksamheten.</P> <P class="p626 ft22">I överensstämmelse med direktivet finns i 10 § en skyddsregel om att personuppgifter som behandlas för bl.a. vetenskapliga ändamål får användas för att vidta åtgärder beträffande den registrerade bara under vissa förutsättningar. I den verksamhet som avses här torde det dock inte bli aktuellt att det vidtas åtgärder beträffande den registr erade.</P> <P class="p247 ft0">I personuppgiftslagen finns även restriktioner såvitt avser behandlingen av personuppgifter om lagöverträdelser m.m. (21 §) och behandlingen av personnummer (22 §). Förbudet enligt 21 § gäller för andra än myndigheter och berör alltså inte KB och ALB som är myndigheter. Uppgifter om personnummer får utan samtycke behandlas bara när det är klart motiverat med hänsyn till bl.a. något beaktansvärt skäl. En insamling av material av här aktuellt slag bör kunna hänföras till ett sådant skäl.</P> <P class="p247 ft0">I personuppgiftslagen finns även vissa grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter som är av betydelse i det här samman-</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">158 </SPAN>Kapitel 14</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p627 ft0">hanget. Bl.a. föreskrivs i 9 § första stycket punkten i att den personuppgiftsansvarige skall se till att personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Lagring och behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål är enligt tredje stycket särskilt gynnad, men inte heller i dessa fall får person uppgifterna bevaras under längre tid än vad som behövs för dessa ändamål.</P> <P class="p628 ft0">Syftet med den här aktuella verksamheten är att materialet skall bevaras för alltid. Det kan synas tveksamt om uttrycket ”längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen” ger utrymme för ett så långtgående bevarande. Det finns dock skäl som talar för att så är fallet. Ändamålet med behandlingen kräver ju ett långsiktigt bevarande.</P> <P class="p629 ft0">I 9 § första stycket g och h föreskrivs att det skall tillses att de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella samt att alla rimliga åtgärder skall vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen.</P> <P class="p630 ft0">Vidtagande av rättelse i det här aktuella materialet skulle strida mot principerna för bevarandet och det bör kunna underlåtas eftersom det knappast kan sägas att det kan komma att finnas några personuppgifter som är felaktiga med hänsyn till ändamålet med behandlingen.</P> <P class="p50 ft0">Sammantaget finner jag att den kommande personuppgiftslagen inte lägger hinder i vägen för kopiering och bevarande av det datorbaserade material som nu är aktuellt, men att den leder till viss begränsning i möjligheterna till tillgängliggörande av det insamlade materialet.</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 15 <SPAN class="ft0">159</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p631 ft2"><SPAN class="ft2">15</SPAN><SPAN class="ft70">Möjligheterna att tillhandahålla materialet med hänsyn till upphovsrättslagen och personuppgiftslagen</SPAN></P> <P class="p632 ft0"><SPAN class="ft5">Min bedömning: </SPAN>Regleringen i både upphovsrättslagen och den kommande personuppgiftslagen medför att t illhandahållandet av det datorbaserade material som har kopierats måste begränsas till forskare.</P> <P class="p633 ft0">Yttrandefrihet och informationsfrihet är grundläggande värden i det svenska samhället. För att medborgarna skall kunna ha förutsättningar att delta i den demokratiska processen i form av inlägg i den allmänna debatten eller annan form av opinionsbildning krävs en god tillgång till information.</P> <P class="p252 ft0">Från den utgångspunkten vore det därför önskvärt med fri tillgång till det insamlade materialet för var och en som har ett seriöst behov av informationen. Samtidigt är det viktigt att tillse att samhällets intresse av yttrandefrihet och informationsfrihet inte tillgodoses på ett sätt som gör intrång i det normala utnyttjandet av upphovsrättsligt skyddade verk eller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen. Ett väl fungerande skydd för upphovsrätten är en nödvändig förutsättning för samhällets konstnärliga, intellektuella och vetenskapliga utveckling.</P> <P class="p251 ft0">En rimlig balans mellan upphovsmännens legitima krav på ersättning för sina prestationer och medborgarnas behov av tillgång till information är enligt min bedömning att man vid de institutioner som har ett nationellt bevarandeansvar kan få tillgång till den elektroniska informationen för forskning, men också för enskilt studium.</P> <P class="p49 ft0">I de följande avsnitten (15.1 och 15.2) kommer jag att granska de rättsliga förutsättningarna för ett sådant tillhandahållande. I likhet med vad som gäller för insamlingen av det här aktuella materialet är det även beträffande tillhandahållandet främst två lagar som är aktuella, upphovsrättslagen och personuppgiftslagen.</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">160 </SPAN>Kapitel 15</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft15"><SPAN class="ft15">15.1</SPAN><SPAN class="ft68">Upphovsrättslagen</SPAN></P> <P class="p634 ft0">Till upphovsmannens ekonomiska rättigheter hör, förutom rätten att framställa exemplar, även rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. Den sistnämnda rätten består i rätten till offentligt framförande, spridningsrätten och visningsrätten.</P> <P class="p45 ft0">Tillgängliggörande av verk som är aktuella i det här sammanhanget torde i huvudsak ske genom framförande av verket. Som nämnts tillkommer rätten till offentligt framförande upphovsmannen. I 21 § upphovsrättslagen anges emellertid under två punkter fall då ett offentligt framförande får ske utan tillstånd. Enligt punkten 1, som är aktuell i det här sammanhanget, får var och en framföra utgivna verk offentligt vid tillfällen där framförandet av sådana verk inte är det huvudsakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte. Bestämmelsen gäller dock enligt paragrafens andra stycke inte sceniska verk och filmverk.</P> <P class="p156 ft0">Undantagsregeln gäller utgivna verk. Enligt 8 § andra stycket anses verket utgivet, då exemplar därav med upphovsmannens samtycket blivit spridda till allmänheten. I bestämmelsen talas alltså om exemplar i pluralis. I Bernkonventionen (art. 3.3), vars bestämmelser får anses vara avgörande för tolkningen av den svenska lagens bestämmelse, anges utgivning (publicering) föreligga när ”exemplaren har gjorts tillgängliga på sådant sätt att, med beaktande av verkets art, allmänhetens rimliga behov blir tillfredsställt”. Detta tycks kunna ge stöd för antagandet att digitalt överförda verk skall anses som utgivna. Frågan är dock tveksam, vilket framgår av följande uttalande av Henry Olsson, Upphovsrättslagstiftningen En kommentar, 1:a uppl. 1996, s. 96:</P> <P class="p635 ft0">Att utgivning förutsätter att exemplar har gjorts tillgängliga för allmänheten innebär att en utgivning – åtminstone enligt förhärskande uppfattning – inte kan anses föreligga exempelvis när ett outgivet verk överförs digitalt till mottagare som framställer egna exemplar av detta. På denna punkt pågår emellertid en livlig internationell diskussion.</P> <P class="p636 ft0">För att undantagsregeln skall vara tillämplig krävs också att verket framförs vid tillfällen där framförandet av sådana verk inte är det huvudsakliga. Härmed avses enligt förarbetena exempelvis framförande av marschmusik vid militära parader, processioner eller vid olika andra evenemang, såsom idrottsevenemang och officiella högtidligheter. Här är musiken visserligen viktig men dock inte det huvudsakliga vid händelsen i fråga. Det är svårt att från dessa exempel dra några paralleller till de</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 15 <SPAN class="ft0">161</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p637 ft0">fall då verk framförs i ett arkivs eller biblioteks lokaler genom att de visas på en bildskärm. Naturligtvis kan det sägas att framförande av de här aktuella verken inte är det huvudsakliga, men själva verksamheten att tillhandahålla verk av olika slag måste dock betraktas som det huvudsakliga i institutionernas verksamhet. Enligt min bedömning är därför undantagsregeln i 21 § inte tillämplig i förevarande fall.</P> <P class="p227 ft0">Även om de nämnda förutsättningarna för regelns tillämplighet skulle anses vara uppfyllda, leder det absoluta förbudet mot framförande av filmverk till problem. Begreppet filmverk är så vitt att det material som är aktuellt i det här sammanhanget kommer att innehålla en stor mängd sådana verk, som är svåra att vid ett framförande separera från övriga verk. Följden torde i praktiken bli att institutionen måste begränsa möjligheterna till framförande i mycket stor utsträckning.</P> <P class="p227 ft0">I det föregående har jag föreslagit att inskränkningen i upphovsmannens rätt till offentligt framförande inte heller skall omfatta datorprogram. Även denna begränsning av undantagsbestämmelsen torde leda till att denna, om den skulle anses tillämplig, får en mycket begränsad praktisk betydelse.</P> <P class="p638 ft0">Den nu redovisade bedömningen innebär att institutionerna inte har rätt att framföra de här aktuella verken offentligt. Framförandet måste därför begränsas så att det inte är att betrakta som offentligt. Upphovsmannens ensamrätt gäller nämligen enbart offentligt framförande. Andra fall av framförandet omfattas över huvud taget inte av upphovsrättslagens bestämmelser. Frågan inställer sig då om en begränsning av framförandet till forskare kan medföra att framförandet inte är att betrakta som offentligt.</P> <P class="p557 ft0">Pliktleveransutredningen konstaterade i betänkandet Pliktleverans (SOU 1992:92) att de upphovsrättsliga reglerna innebar att restriktivitet måste iakttas vid tillhandahållande av ljud- och bildmaterial hos ALB, varför personkretsen vid uppspelning måste begränsas t ill forskare (bet. s. 154). Enligt den gällande förordningen (1993:1439) om pliktexemplar av dokument förutsätts ALB hålla det förvarade materialet tillgängligt (6 §). I överensstämmelse med Pliktleveransutredningens ståndpunkt torde därvid förutsättas att tillhandahållandet begränsas till forskare, vilket måste innebära att framförandet därigenom inte anses vara offentligt. Jag har ingen anledning att inta någon annan ståndpunkt.</P> <P class="p616 ft0">Det bör avslutningsvis påpekas att när den upphovsrättsliga skyddstiden har gått ut, 70 år efter upphovsmannens död, föreligger inga restriktioner för tillhandahållandet. Med upphovsmannens tillstånd finns naturligtvis också möjlighet till ett utvidgat tillhandahållande.</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">162 </SPAN>Kapitel 15</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft15"><SPAN class="ft15">15.2</SPAN><SPAN class="ft68">Personuppgiftslagen</SPAN></P> <P class="p639 ft0">Jag har vid bedömningen i det föregående (avsnitt 14.2) av frågan om den här aktuella verksamhetens förenlighet med den kommande personuppgiftslagen utgått från att den behandling av känsliga personuppgifter som är nödvändig måste anses ske för forskningsändamål. Tillåtligheten av behandling av känsliga personuppgifter måste därvid förutsätta att personuppgifterna inte lämnas ut t ill andra än forskare. För tillhandahållandet av material som inte innehåller känsliga personuppgifter gäller dock de något mindre restriktiva reglerna i 10 § personuppgiftslagen.</P> <P class="p368 ft0">Jag vill slutligen konstatera att för sådant material där uppgifterna hänför sig till avlidna personer innebär person uppgiftslagen inga restriktioner för tillhandahållandet.</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">15.3</SPAN><SPAN class="ft68">Tillgång till det insamlade materialet</SPAN></P> <P class="p188 ft0">Jag har i det ovanstående redovisat att jag finner det rimligt att den insamlade elektroniska informationen inte enbart blir tillgänglig för forskning, utan också för enskilda studier.</P> <P class="p105 ft0">Det kan synas paradoxalt att det insamlade materialet skulle behöva omgärdas med särskilda restriktioner, eftersom det ju ofta tillhandahållits helt fritt på Internet. Min prövning av de rättsliga förutsättningarna för att tillhandahålla den elektroniska information som samlats in visar dock att det endast kommer att vara möjligt att låta forskare ta del av materialet. Som framgått av avsnitt 14.1 ser jag inte avtal som en möjlighet för detta material. För att kunna vidga kretsen av användare utöver forskare skulle därför ytterligare förändringar av såväl upphovsrättslagen som personuppgiftslagen vara nödvändiga. Jag har inte sett detta som en framkomlig väg. För forskning finns dock inga geografiska restriktioner, utan forskare i hela landet kan få tillgång till informationen genom fjärrlån eller annan öve rföring.</P> <P class="p438 ft0">För tryckta skrifter gäller att de fritt kan tillhandahållas vid KB och universitetsbiblioteken. De elektroniska medierna blir däremot endast tillgängliga för forskare. Det är enligt min mening otillfredsställande att medborgarnas möjligheter att ta del av publicerad information skall vara beroende av medium och publiceringsform. I en kommande översyn av lagstiftningen på området bör strävan vara att sådana skillnader undanröjs. Inom den Europeiska unionen pågår diskussioner om ändrade regler med anledning av den nya informationstekniken. Här bör Sverige arbeta för att sådana förändringar inte vidtas, som leder till att medborgarnas tillgång till information försämras.</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 16 <SPAN class="ft0">163</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">16 Organisation</P> <P class="p34 ft15"><SPAN class="ft15">16.1</SPAN><SPAN class="ft68">Vem skall samla in?</SPAN></P> <P class="p640 ft0">För insamling och bevarande av den elektroniska <NOBR>online-informationen</NOBR> förutsätter jag att nuvarande myndighetsstruktur och ansvarsgränser kvarstår. KB har ansvaret för text och fasta bilder medan ALB har ansvar för det audiovisuella materialet. Enklare ljudillustrationer eller datoranimerade rörliga bilder bör inte medföra att informationen faller under ALB:s ansvarsområde. Det måste gälla sådan information där ljudet och/eller de rörliga bilderna är det huvudsakliga innehållet. Den insamling som jag föreslår skall ske fyra gånger per år utförs av KB. AV- materialet skickas sedan vidare till ALB. För det mer fullständiga urvalet bör båda myndigheterna ha resurser att själva svara för insamling. En förutsättning för att insamlingen skall kunna ske centraliserat är att det sker ett närmare samarbete i pågående och framtida utveckling sprojekt.</P> <P class="p449 ft0">Samma fördelning bör gälla för databaser. KB ges ansvar för att rekvirera, ta emot och bevara databaser som innehåller text och/eller fast bild. För databaser där det huvudsakliga innehållet utgörs av ljud och/eller rörliga bilder ges motsvarande ansvar till ALB.</P> <P class="p641 ft0">Kriterier för att fastställa hur fördelningen skall ske bör utarbetas i samråd mellan KB och ALB.</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">16.2</SPAN><SPAN class="ft68">Fördelningen av exemplar</SPAN></P> <P class="p642 ft0">Jag föreslår som framgår av avsnitt 12.3 att vissa databaser antingen skall levereras som pliktexemplar i två exemplar, eller överföras på elektronisk väg till de mottagande institutionerna. I det fallet bör ett exemplar överlämnas till Lunds universitetsbibliotek.</P> <P class="p75 ft0">I det följande behandlar jag den <NOBR>online-information</NOBR> som KB och ALB enligt mina förslag skall samla in på automatiserad väg.</P> <P class="p289 ft0">Anledningen till att tryckta skrifter levereras i sju exemplar är att lagstiftaren velat försäkra sig om en geografisk rättvisa för medborgarna samt främja forskning och studier. Tack vare fjärrlånesystemet och det s.k. sambiblioteket kan i princip varje medborgare, oberoende av bostadsort, ta del av varje skrift som ges ut här i landet.</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">164 </SPAN>Kapitel 16</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft0">Det nu framlagda förslaget innebär en principiell förändring och ett trendbrott. Pliktleverans har av tradition varit det sätt på vilket de sex universitetsbiblioteken förvärvat svenskt tryck. Detta material har också gjorts tillgängligt för folkbiblioteken över hela landet genom fjärrlån. Nu undantas en kategori därför att den publiceras i en ny form och berörs av andra rättsregler. Material publicerat på detta sätt kommer sannolikt att visa sig bli allt viktigare för studier och allmän information.</P> <P class="p50 ft0">De dokument som innehåller ljud- och rörliga bilder levereras i ett exemplar till ALB. Anledningen till skillnaden i antalet exemplar mellan de olika dokumenttyperna är av ekonomisk och praktisk natur, inte principiell.</P> <P class="p252 ft0">När det gäller den elektroniska <NOBR>online-information</NOBR> som samlats in av KB och ALB är det inte antalet exemplar som är avgörande för tillgängligheten. Om informationen finns bevarad på ett ställe i landet kan den tillhandahållas via nätverksförbindelse.</P> <P class="p643 ft0">I betänkandet Pliktleverans behandlas frågan om säkerhetsexemplar (s. 91). Med säkerhetsexemplar avsåg utredaren ett exemplar som förvaras skyddat under mycket goda förhållanden och endast används som förlaga till en kopia om alla exemplar av publikationen försvunnit. Utredaren menade att det visserligen vore bra att ha säkerhetsexemplar, men att det skulle bli för dyrt.</P> <P class="p55 ft0">Den elektroniska information som görs tillgänlig via onlineförbindelse är till sin natur flyktig. Det kommer i många fall att vara så att den kopia som finns vid KB eller ALB är den enda som finns kvar. Behovet av säkerhetsexemplar blir då naturligtvis extra angeläget. För information som huvudsakligen innehåller text och fasta bilder blir kostnaden för att framställa säkerhetsexemplar relativt låg. För ljud- och bildinformation däremot kan en sådan hantering bli förknippad med betydande kostnader, både för hantering och för själva lagringsmediet. För sådant materi-</P> <P class="p644 ft0">al som samlas in av KB bör säkerhetsexemplar därför framställas. För sådant material som samlas in av ALB bör, i likhet med vad som gäller för ljud- och bildupptagningar i övrigt, av e konomiska skäl tills vidare endast ett exemplar bevaras.</P> <P class="p228 ft0">Jag föreslår att KB svarar för framställningen av säkerhetskopior, vilka sedan överlämnas till Lunds universitetsbibliotek. I likhet med vad som gäller för övriga dokument som biblioteken mottar genom pliktleverans bör detta exemplar tillhöra Lunds universitetsbibliotek.</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 17 <SPAN class="ft0">165</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">17 Bevarandefrågor</P> <P class="p610 ft0">Bevarandet av elektroniskt lagrad information ställer helt andra krav än bevarandet av tryckta skrifter. Dels är lagringsmediet mindre beständigt, dels blir de tekniska systemen och programvarorna som är en förutsättning för att informationen skall bli tillgänglig snabbt föråldrade. För att bevara informationen krävs kontinuerliga aktiva insatser med överföring till nya bärare och system, s.k. migrering (se avsnitt 7.2.1.).</P> <P class="p136 ft0">Migrering av elektroniskt lagrad information har visserligen diskuterats inom arkiv- och biblioteksvärlden under de senaste åren, men mycket arbete återstår. Det kommer att krävas högt specialiserad kompetens för att utveckla automatiserade migreringsfunktioner för de varierande format som den elektroniska informationen lagras i. För att ta hand om de stora mängder som det blir tal om, krävs en väl utvecklad driftorganisation. I betänkandet (SOU 1992:92) Pliktleverans (s.180) föreslogs en utredning där KB, ALB och Riksarkivet skulle samarbeta för att ta reda på vilka behov av insatser som finns, vilken finansiering som behövs samt var och hur arbetet skall utföras. I propositionen 1992/93:1170 Forskning för kunskap och framsteg föreslogs att medel skulle anslås till KB för ett projekt med syfte att undersöka metoder att bevara främst elektroniska dokument. Projektet bedrevs av KB i nära samarbete med ALB och Riksarkivet, och i oktober 1995 presenterades rapporten Långsiktigt bevarande av elektroniska dokument<SPAN class="ft11">55</SPAN><SPAN class="ft4">. </SPAN>Där gavs bl.a. rekommendationer om val av teknik, val av form, val av åtkomstmekanism och val av mekanism för tillgängliggörande.</P> <P class="p645 ft0">Bevarandet av den elektroniska informationen är ett stort och växande problem, som påverkar många sektorer i samhället. Metoder och teknik för bevarandet kan sägas vara teoretiskt relativt väl underbyggda. När det gäller bevarande av den här typen av material finns dock i praktiken begränsade erfarenheter att bygga på.</P> <P class="p349 ft0">Enligt min uppfattning kvarstår be hovet av ett utredningsarbete på det här området. ALB, KB och Riksarkivet bör därför snarast ges i uppdrag att gemensamt utarbeta en kartläggning över problemets art och</P> <P class="p646 ft4"><SPAN class="ft11">55 </SPAN>Lindquist, M., Långsiktigt bevarande av elektroniska dokument : metoder och överväganden. Stockholm : Kungl. biblioteket, 1995 (Rapport / Kungl. biblioteket ; 22)</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">166 </SPAN>Kapitel 17</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p647 ft0">omfattning. Om det visar sig nödvändigt bör som ett nästa steg en särskild utredning tillsättas för att gå vidare med en fördjupad studie.</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 18 <SPAN class="ft0">167</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">18 Framtida utveckling</P> <P class="p648 ft0">Om man ser på några års sikt är det sannolikt att nya former för att sprida elektronisk information har uppstått. Jag har i avsnitt 6.2.5 identifierat individualiseringen av information samt konvergens av olika slag som två av de viktigaste utvecklingstendenserna. Individualiseringen tar sig uttryck i att mer och mer av den information som görs allmänt tillgänglig kan anpassas och skräddarsys för lokala eller personliga behov. Exempelvis utges de rikstäckande dagstidningarna för närvarande i upp t ill ett <NOBR>15-tal</NOBR> olika editioner. Antalet editioner kan ha mångdubblats inom en inte alltför avlägsen framtid. Vidare kan videouthyrning ha ersatts av filmdatabaser, ur vilka kunderna själva överför önskade filmer för uppspelning i hemmet. Radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> som vi känner i dag kan åtminstone delvis ha ersatts av ett interaktivt sökande i lagrade programdatabaser. Var och en kan komponera sin egen <NOBR>TV-kväll.</NOBR></P> <P class="p649 ft0">Konvergensen mellan olika tjänster och publiceringsformer medför att gränserna mellan tidningar, radio, TV och andra aktörer kommer att bli otydliga. När överföringshastigheterna till hemmen så medger kommer rörliga bilder och ljud att användas i allt ökad utsträckning av t.ex. tidningsföretagen.</P> <P class="p72 ft0">Allt detta kommer troligen att innebära att förutsättningarna för den nuvarande leveransplikten kommer att ändras. För att återknyta till det ovan anförda exemplet med dagstidningar så är det relativt okomplicerat att samla in och bevara alla 13 editioner av Aftonbladet som utkommer varje dag (uppgiften avser augusti 1998). Men situationen kan komma att radikalt förändras den dag Aftonbladet, eller någon annan tidning, ges ut i 500 lokalt framställda editioner eller då varje läsare sätter samman sin egen, personliga tidning.</P> <P class="p349 ft0">Införandet av digital marksänd TV kommer vidare att utvidga möjligheterna att sända television, vilket med stor sannolikhet medför en kraftig volymökning hos ALB. Utvecklingen på radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> kan föranleda ändringar i de lagar som styr leveransplikt av radio och TV. Konvergensutredningen (dir. 1997:95) utreder för närvarande behovet av en samordning mellan lagstiftningen för <NOBR>radio-,</NOBR> TV- och televerksamhet. Den skall också bedöma om det behövs ytterligare lagstiftning för att säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald och för att</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">168 </SPAN>Kapitel 18</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p575 ft0">motverka skadliga konkurrensbegränsningar. De förslag som blir följden av konvergensutredningens arbete kan här komma att ha stor betydelse.</P> <P class="p252 ft0">Även om mina förslag är avsedda att vara så öppna och teknikneutrala som möjligt kan nätet, eller näten, dessutom komma att struktureras och formaliseras så att det blir möjligt och önskvärt att applicera traditionellt pliktleveranstänkande på vissa elektroniska materialkategorier.</P> <P class="p78 ft0">Det finns skäl att under den närmaste framtiden noga följa utvecklingen. Jag föreslår därför att de ansvariga myndigheterna får i uppdrag att vart tredje år göra en fördjupad utvärdering och kostnadsuppföljning av pliktexemplarssystemet och lämna förslag till eventuellt ändrad inriktning.</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 19 <SPAN class="ft0">169</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">19 Kostnader och finansiering</P> <P class="p650 ft0">I den tekniska rapporten (bilaga 3) finns beräkningar över vilka kostnader som uppstår t ill följd av mina förslag. Det är fråga om dels investerings- och utvecklingskostnader, dels driftkostnader för insamling, lagring, åtkomst och migrering. För investeringar beräknas närmare 10 mkr och för den årliga driften drygt 1,5 mkr. Beräkningarna grundar sig på dagens utbud och tekniska lösningar. Beloppen innehåller inte kostnader för indexering, beskrivning etc av det insamlade materialet.</P> <P class="p44 ft0">Det är sannolikt att den ökade utgivningen av elektroniska dokument inte kommer att medföra en motsvarande minskning av traditionella publikationer. Det blir i stället en total ökning av mängden information. Det går därför inte att peka på besparingar inom ansvariga institutioner när det gäller den nuvarande hanteringen. De kostnader som uppstår som en konsekvens av en utökad insamlingsverksamhet måste därför finansieras på annat sätt. Eftersom de ansvariga institutionerna enligt mitt förslag själva kan styra hur mycket material de skall samla in bör frågan om kostnader och finansiering av den löpande hanteringen av elektronisk information ingå i den årliga budgetdialogen. Därvid får på sedvanligt sätt en diskussion föras om behov, prioriteringar och finansieringsalternativ.</P> <P class="p280 ft15"><SPAN class="ft15">19.1</SPAN><SPAN class="ft68">Producenter</SPAN></P> <P class="p307 ft0">För insamlandet av merparten av den elektroniska <NOBR>online-informationen</NOBR> kommer producenterna inte att drabbas av några ökade kostnader, eftersom de enbart behöver tillse att KB och ALB:s robotar ges tillträde till informationen. I jämförelse med traditionella pliktleveranser innebär mina förslag att kostnaden för lagringsmediet överflyttas från producenten till den insamlande institutionen.</P> <P class="p440 ft0">Eftersom tillhandahållandet enligt mitt förslag skall begränsas till forskningsändamål torde verksamheten inte heller innebära något nämnvärt försäljningsbortfall.</P> <P class="p133 ft0">Beträffande de databaser som antingen skall levereras i form av pliktexemplar eller överföras på elektronisk väg kommer, i de fall man väljer att framställa ett särskilt exemplar, en kostnad att uppstå för pro-</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">170 </SPAN>Kapitel 19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft0">ducenten i form av arbetstid för kopiering, eventuell konvertering samt för lagringsmedium. De databaser som är aktuella i det här sammanhanget har emellertid framställare som måste antas inneha erforderlig utrustning för exemplarframställning eller filöverföring, varför kostnaderna enligt min bedömning blir begränsade. De insamlande myndigheterna skall dock sträva efter att minimera producentens kostnader genom att ta erforderlig hänsyn till dennes tekniska miljö och själva ha kapacitet att ta emot materialet i flera vanligen förekommande format.</P> <P class="p651 ft0">När det gäller sådana dokument för elektronisk återgivning som lagrar annat än text eller fast bild (företrädesvis multimediaprodukter på <NOBR>cd-rom)</NOBR> föreslår jag (avsnitt 13.4) att dessa skall levereras i åtta exemplar i stället för ett. Kostnaden för att framställa ytterligare sju exemplar av en <NOBR>cd-rom</NOBR> är relativt låg. Utbudet är i dag av den storleken att ett mindre antal titlar kommer att bli föremål för levererans. Jag gör därför den bedömningen att den totala kostnaden för producentsidan blir förhållandevis låg.</P> <P class="p164 ft15"><SPAN class="ft15">19.2</SPAN><SPAN class="ft68">Kungl. biblioteket</SPAN></P> <P class="p652 ft0">Som framgår av tidigare avsnitt bygger mina förslag till största delen på att de utvecklingsprojekt som KB bedriver, i första hand Kulturarw <SPAN class="ft20">3</SPAN>, kan fortsätta. För dessa projekt finns medel avsatta i KB:s budget både vad gäller kostnader för investeringar, utveckling och drift under 1998 och 1999. Under denna period behövs således ingen ytterligare finansiering. Många av de faktorer som behövs för att göra en mer detaljerad kostnadsanalys för tiden därefter är fortfarande okända, som t.ex. omfattningen av det material som skall tas om hand, vilken åtkomst som krävs och vilken teknisk standard som kommer att utvecklas. Det står dock klart att med utgångspunkt från dagens utbud och tekniska lösningar kommer hanteringen av den elektroniska <NOBR>online-informationen</NOBR> att medföra ökade årliga driftkostnader för KB på minst 1,5 mkr. Jag har då räknat med att KB bär kostnaden för att framställa det säkerhetsexemplar som skall överlämnas till Lunds universitetsbibliotek.</P> <P class="p653 ft0">En förändring av rutinerna beträffande hanteringen av dagstidningar så att den kostnadskrävande mikrofilmningen kan minska och till vis del ersättas av leveranser av digitalt lagrade tidningssidor (se avsnitt 11.8) kommer sannolikt att på sikt frigöra resurser som åtminstone delvis kan täcka dessa tillkommande kostnader.</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 19 <SPAN class="ft0">171</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft15"><SPAN class="ft15">19.3</SPAN><SPAN class="ft68">Lunds universitetsbibliotek</SPAN></P> <P class="p654 ft0">Enligt min modell skall KB och ALB svara för insamling och lagring och tillhandahållande av materialet, medan Lunds universitetsbibliotek får ansvar för att bevara säkerhetsexemplar av det material som samlats in av KB.</P> <P class="p210 ft0">För Lunds universitetsbibliotek kommer vissa kostnader för lagring och hantering att uppstå. Dessa är emellertid svåra att i dagsläget beräkna, men jag gör den bedömningen att de, åtminstone i ett inledande skede, kommer att vara relativt begränsade. Dessa kostnader bör beaktas i den utvärdering jag föreslår skall ske vart tredje år. Framställningen av säkerhetsexemplaret kan ske centralt vid KB och det blir då endast fråga om att vid Lunds universitetsbibliotek bereda utrymme för mindre än hundra magnetband per år.</P> <P class="p247 ft0">Jag har inte räknat med något behov av bandrobot eller liknande i Lund, eftersom det exemplar som förvaras där utgör ett säkerhetsexemplar som endast skall användas i undantagsfall.</P> <P class="p169 ft0">Det är först då säkerhetskopiorna skall migreras som större kostnader kommer att uppstå. Det rimliga bör dock vara att även migreringsarbetet sköts centralt. Jag föreslår i avsnitt 17 att ALB, KB och Riksarkivet gemensamt skall utreda frågor som rör det långsiktiga bevarandet av elektronisk information. I detta uppdrag bör även ingå att belysa frågan om migrering av de nationella säkerhetsexemplaren.</P> <P class="p189 ft15"><SPAN class="ft15">19.4</SPAN><SPAN class="ft68">Arkivet för ljud och bild</SPAN></P> <P class="p103 ft0">I mitt förslag skall ALB få ansvar för urval och insamling av den audiovisuella delen av den elektroniska <NOBR>online-informationen.</NOBR> Eftersom utbudet av ljud och rörliga bilder hittills varit relativt begränsat har ALB inte haft anledning att på egen hand utveckla rutiner och metoder för automatisk insamling av webbmaterial. Det finns dock skäl att anta att en större andel av den elektroniska <NOBR>online-informationen</NOBR> i framtiden kommer att bestå av ljud och rörliga bilder. För att kunna utföra sitt uppdrag bör ALB därför snarast ges möjlighet att bygga upp en egen utvecklingsverksamhet på det här området. Det är angeläget att arbetet samordnas med de utvecklingsprojekt som bedrivs inom KB. ALB har i sin fördjupade anslagsframställning för <NOBR>1997-1999</NOBR> re dovisat behov av medel för <NOBR>FoU-verksamhet</NOBR> och beräknat de årliga kostnaderna för denna till 1,2 mkr.</P> <P class="p655 ft0">Beträffande de framtida kostnaderna för insamling, lagring, tillhandahållande och migrering av den ljud- och bildinformation som är tillgänglig online kan det bara bli fråga om spekulationer. Det finns inga</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">172 </SPAN>Kapitel 19</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p575 ft0">tillförlitliga prognoser om hur omfattningen av ljud- och bild upptagningar på webben kommer att förändras. Det kan dock konstateras att elektronisk lagring av ljud och framför allt rörliga bilder är mycket utrymmeskrävande och därmed betydligt dyrare än lagring av textinformation.</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 20 <SPAN class="ft0">173</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft2">20 Författningskommentar</P> <P class="p656 ft24"><SPAN class="ft15">20.1</SPAN><SPAN class="ft73">Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk</SPAN></P> <P class="p414 ft0">Förslaget såvitt avser denna lag har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 14.</P> <P class="p657 ft14"><SPAN class="ft74">16 § </SPAN>De arkiv och bibliotek som avses i tredje och fjärde styckena har rätt att framställa exemplar av verk, dock inte andra datorprogram än sådana som avses i 16 a §,</P> <P class="p658 ft14"><SPAN class="ft26">1.</SPAN><SPAN class="ft75">för </SPAN><NOBR>bevarande-,</NOBR> kompletterings- eller forskningsändamål,</P> <P class="p659 ft14"><SPAN class="ft26">2.</SPAN><SPAN class="ft57">för utlämning till lånesökande av enskilda artiklar eller korta avsnitt eller av material som av säkerhetsskäl inte bör utlämnas i original eller</SPAN></P> <P class="p98 ft14"><SPAN class="ft26">3.</SPAN><SPAN class="ft75">för användning i läsapparater.</SPAN></P> <P class="p660 ft14">I de fall som avses i första stycket 2 och 3 får exemplar framställas endast genom reprografiskt förfarande.</P> <P class="p82 ft14">Rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf har</P> <P class="p322 ft14"><SPAN class="ft26">1.</SPAN><SPAN class="ft75">de statliga och kommunala arkivmyndigheterna,</SPAN></P> <P class="p322 ft14"><SPAN class="ft26">2.</SPAN><SPAN class="ft75">Arkivet för ljud och bild,</SPAN></P> <P class="p274 ft14"><SPAN class="ft26">3.</SPAN><SPAN class="ft76">de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna samt</SPAN></P> <P class="p98 ft14"><SPAN class="ft26">4.</SPAN><SPAN class="ft75">folkbiblioteken.</SPAN></P> <P class="p661 ft14">Regeringen får i enskilda fall besluta att vissa andra arkiv och bibliotek än de som anges i tredje stycket skall ha rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf.</P> <P class="p489 ft0">Ändringen innebär att undantaget för datorprogram i rätten till exemplarframställning enligt paragrafen inte gäller datorprogram av vilka Kungl.biblioteket, Lunds universitetsbibliotek och Arkivet för ljud och bild har framställt exemplar enligt den nya 16 a §.</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">174 </SPAN>Kapitel 20</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p662 ft14"><SPAN class="ft5">16 a § </SPAN>Kungl. biblioteket, Lunds universitetsbibliotek och Arkivet för ljud och bild har rätt att framställa exemplar av verk som förekommer i elektronisk form över datanät.</P> <P class="p663 ft0">Paragrafen är ny. Enligt 16 § upphovsrättslagen har vissa arkiv och bibliotek rätt att framställa exemplar av verk, dock inte datorprogram, för bl.a. <NOBR>bevarande-,</NOBR> kompletterings- eller forskningsändamål. I förevarande paragraf ges Kungl. biblioteket, Lunds universitetsbibliotek och Arkivet för ljud och bild även en rätt att framställa exemplar av verk som förekommer i elektronisk form över datanät. Något undantag för datorprogram görs inte. Även exem plar av sådana får alltså framställas.</P> <P class="p664 ft14"><SPAN class="ft5">21 § </SPAN>Var och en får framföra utgivna verk offentligt</P> <P class="p659 ft14"><SPAN class="ft26">1.</SPAN><SPAN class="ft77">vid tillfällen där framförandet av sådana verk inte är det huvudsakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte samt</SPAN></P> <P class="p98 ft14"><SPAN class="ft26">2.</SPAN><SPAN class="ft75">vid undervisning eller gudstjänst.</SPAN></P> <P class="p181 ft14">Första stycket gäller inte sceniska verk, filmverk och datorprogram av vilka exemplar har framstä llts med stöd av 16 a § samt ger inte rätt att sända ut verk i ljudradio eller television.</P> <P class="p665 ft14">Första stycket 2 ger inte rätt att i förvärvssyfte framföra sammanställningar vid undervisning.</P> <P class="p666 ft0">I paragrafens andra stycket har undantagen från framföranderätten enligt första stycket kompletterats med datorprogram av vilka exemplar har framställts med stöd av den nya 16 a §.</P> <P class="p667 ft24"><SPAN class="ft15">20.2</SPAN><SPAN class="ft73">Förslaget till ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument</SPAN></P> <P class="p414 ft0">Förslaget såvitt avser denna lag har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 13.</P> <P class="p668 ft14"><SPAN class="ft5">14 § </SPAN>Av fonogram som har framställts här i landet i minst 50 exemplar och som har gjorts tillgängligt för allmänheten här skall ett pliktexemplar lämnas.</P> <P class="p75 ft14">Av fonogram som har framställts utomlands och har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall ett pliktexemplar lämnas, om fonogrammet rör svenska förhållanden.</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 20 <SPAN class="ft0">175</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p669 ft14">Vad som sägs om fonogram i första och andra styckena skall tilllämpas även på dokument för elektronisk återgivning som är av annat slag än som avses i 10 § och som inte är videogram eller fonogram. I stället för ett skall dock åtta pliktexemplar lämnas.</P> <P class="p252 ft26">Föreskrifterna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 15 § eller av vad som föreskrivs om kombinerat material i 16 och 17 §§.</P> <P class="p670 ft0">Ändringen i paragrafen består i att det i tredje stycket föreskrivs att det av de dokument för elektronisk återgivning som anges där skall lämnas åtta pliktexemplar i stället för, som tidigare, ett. Föreskrifter om till vem pliktexemplaren skall lämnas finns i 25 §.</P> <P class="p671 ft21"><SPAN class="ft78">18 a § </SPAN>Av sammanställning som föreligger i digital form och som har gjorts tillgänglig för allmänheten här i landet över datanät och rör svenska förhållanden skall på anmodan av den myndighet som regeringen bestämmer två pliktexemplar lämnas, om det inte i anmodan medges att sammanställningen överförs på elektronisk väg.</P> <P class="p672 ft14">Föreskrifterna i första st ycket gäller inte sammanställning varav pliktexemplar skall lämnas enligt någon av de föregående paragraferna.</P> <P class="p673 ft21">I en anmodan enligt första stycket att lämna pliktexemplar skall, under hänsynstagande till l everantörens tekniska och ekonomiska möjligheter, anges i vilket format sammanställningen skall lämnas.</P> <P class="p674 ft0">Paragrafen är ny. Med sammanställning avses detsamma som i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (exempelvis 12 och 21 §§). Begreppet där har i huvudsak samma innebörd som begreppet databas i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG om rättsligt skydd för databaser. Med sammanställning avses således en samling av verk, data eller andra självständiga element som sammanställts på ett systematiskt och metodiskt sätt.</P> <P class="p56 ft0">Enligt paragrafens första stycke skall två pliktexemplar av sammanställning som föreligger i digital form lämnas på anmodan av den myndighet som regeringen bestämmer. Förutsättning för leveransplikt är att sammanställningen har gjorts tillgänglig här i landet över datanät och rör svenska förhållanden.</P> <P class="p56 ft0">För att en anmodan att lämna pliktexemplar skall kunna efterkommas krävs att särskilda dokument framställs. Ofta kan det både för den som skall lämna sammanställningen och den mottagande myndigheten vara enklare att överlämnandet sker genom överföring på elektronisk väg. I en anmodan om pliktleverans kan medges att överlämnandet i stället sker på ett sådant sätt.</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">176 </SPAN>Kapitel 20</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p675 ft0">Om innehållet i den sammanställning som har gjorts tillgänglig över datanät överensstämmer med innehållet i en sammanställning som skall överlämnas som pliktexemplar enligt bestämmelserna i de föregående paragraferna i lagen, får pliktleverans inte åläggas enligt förevarande paragraf.</P> <P class="p568 ft0">För den mottagande myndigheten är det angeläget att sammanställningen levereras i ett format som är möjligt att konvertera. I första hand bör myndigheten samråda med den leveranspliktige i frågan om format. Om parterna inte kan komma överens, är det myndigheten som har bestämmanderätten. Vid prövningen av frågan om format skall dock myndigheten beakta leverantörens tekniska och ekonomiska möjligheter. Det måste tillses att leveransplikten inte blir alltför betungande.</P> <P class="p96 ft0">Regler om till vem anmodan skall riktas finns i 23a §.</P> <P class="p676 ft0">I en anmodan enligt paragrafen att överlämna en sammanställning som pliktexemplar eller på elektronisk väg skall självfallet anges till vilken myndighet leveransen skall ske.</P> <P class="p677 ft14"><SPAN class="ft74">23 a § </SPAN>Lämnande av pliktexemplar eller överföring på elektronisk väg av sammanställning i digital form åligger den som låtit göra sammanställningen tillgänglig för allmänheten här i landet.</P> <P class="p678 ft0">I paragrafen, som är ny, ges föreskrifter om vem som ansvarar för överlämnande av pliktexemplar eller överföring på elektronisk väg av sammanställning i digital form.</P> <P class="p679 ft14"><SPAN class="ft5">25 § </SPAN>Pliktexemplar av film, videogram, fonogram eller av upptagning av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas till Arkivet för ljud och bild.</P> <P class="p680 ft21">Av pliktexemplar av dokument för elektronisk återgivning som är av annat slag än som avses i 10 § och som inte är videogram eller fonogram skall ett exemplar lämnas till Arkivet för ljud och bild samt ett exemplar till vart och ett av Kungl. biblioteket och Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek.</P> <P class="p681 ft0">Enligt ändringen i 14 § tredje stycket skall åtta pliktexemplar av dokument som avses där lämnas i stället för som tidigare ett. Förevarande paragraf har ändrats så att det i ett nytt andra stycke anges till vem exemplaren av de nämnda dokumenten skall lämnas.</P> <P class="p682 ft21"><SPAN class="ft79">33 a § </SPAN>Om tillgång till lösenord eller liknande utgör förutsättning för tillgång till elektronisk information som görs tillgänglig för allmänheten här i landet över datanät och som rör svenska förhållanden, skall lösenordet på anmodan av den myndighet som regeringen bestämmer</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td168"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p0 ft14">Kapitel 20 <SPAN class="ft0">177</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td170"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td171"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p683 ft14">lämnas ut av den som upprättat lösenordet eller som tillhandahåller den tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden där informationen finns.</P> <P class="p684 ft0">Paragrafen är ny. Bestämmelsen har sin bakgrund i att Kungl. biblioteket (KB) och Arkivet för ljud och bild (ALB) avses samla in och bevara elektronisk information som görs tillgänglig för allmänheten här i landet över datanät. I vissa fall behövs tillgång till lösenord för att den eftersökta informationen skall kunna nås. Enligt förevarande paragraf ges den myndighet som regeringen bestämmer rätt att kräva utlämnande av ett sådant lösenord.</P> <P class="p78 ft0">Kravet på utlämnande av lösenordet skall riktas till den som har upprättat det. Det kan emellertid ofta vara svårt för myndigheten att inhämta uppgift om vem denne är. Enligt paragrafen kan därför kravet alternativt riktas till den som tillhandahåller den tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden där informationen finns. En sådan tjänst benämns i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor för elektronisk anslagstavla.</P> <P class="p50 ft0">Om kravet inte följs, kan vitesföreläggande utfärdas enligt 34 §. Vid handläggningen av vitesföreläggande är lagen ( 1985:206) om viten tilllämplig. Enligt 2 § andra stycket den lagen får vite inte föreläggas, om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Innan krav på utlämnande av lösenord enligt förevarande paragraf ställs mot den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla måste således tillses att adressaten verkligen har möjlighet att lämna ut lösenordet.</P> <P class="p685 ft14"><SPAN class="ft5">34 § </SPAN>Den som åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag eller att lämna ut lösenord på anmodan kan av den myndighet som regeringen bestämmer vid vite föreläggas att fullgöra sin skyldighet.</P> <P class="p686 ft0">Ändringen innebär att vitesföreläggande kan tillgripas även mot den som åsidosätter skyldigheten att på anmodan enligt 33 a § lämna ut lösenord.</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111176x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td172"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td173"><SPAN class="p1 ft0">183</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td174"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p687 ft67">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr24 td176"><SPAN class="p0 ft80">Översyn av pliktexemplarslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td22"><SPAN class="p0 ft3">Dir 1998:92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p688 ft0">Beslut vid regeringssammanträde den 10 oktober 1996</P> <P class="p195 ft5">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p679 ft0">En särskild utredare tillkallas för att göra en förutsättningslös översyn av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (pliktexemplarslagen).</P> <P class="p210 ft0">Mot bakgrund av de snabba informationstekniska förändringarna avseende offentliggörande av dokument, skall utredaren överväga och, om det behövs, föreslå ändringar i pliktexemplarslagen i syfte att säkra förutsättningarna för forskning och för bevarande och tillhandahållande av kulturarvet.</P> <P class="p186 ft5">Bakgrund</P> <P class="p689 ft0">Enligt pliktexemplarslagen skall exemplar av dokument lämnas till vissa bibliotek och arkiv för att där bevaras och tillhandahållas för forskning och studier. Med dokument avses här ett föremål som lagrar information för senare läsning, avlyssning eller visning.</P> <P class="p136 ft0">Den lagstadgade leveransplikten omfattar bl.a. vissa typer av elektroniska dokument, nämligen sådana som finns i fixerad form och i utgåvor som kan köpas, lånas, osv. såsom <NOBR>cd-rom,</NOBR> disketter, videogram och fonogram.</P> <P class="p431 ft0">Däremot omfattas inte information som görs tillgänglig via s.k. on <NOBR>line-förbindelse</NOBR> och inte heller elektroniska dokument som utgör underlag för tryckt material.</P> <P class="p241 ft0">Syftet med pliktexemplarslagen är att bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för eftervärlden och att ge kunskap om och insyn i vårt samhälle. Detta främjar ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande, visar vår egenart och ger oss vår identitet i Europa och världen (prop. 1993/94:10 s. 17).</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">184 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p690 ft0">Som en följd av den snabba utvecklingen inom såväl tryckerisom informationstekniken kommer en allt större del av det framtida informationsflödet inte att omfattas av pliktexemplarslagen i dess nuvarande utformning.</P> <P class="p247 ft0">Detta problem uppmärksammades av kulturutskottet i betänkandet Pliktexemplarslagen, m.m. (bet. 1995/96:KrU4).</P> <P class="p289 ft0">Utskottet konstaterade att information allt oftare lagras enbart digitalt. Det är inte ovanligt att material såsom vetenskapliga uppsatser, tidskrifter m.m. endast finns tillgängligt via datanät. Elektroniska dokument, som inte lagrar information i fixerad form utan är tillgängliga endast genom direktkoppling, är inte leveranspliktiga enligt pliktexemplarslagen. Samtidigt blir datanäten, främst via Internet, tillgängliga för allt fler medborgare.</P> <P class="p168 ft0">Utvecklingen av tryckeri- och informationstekniken innebär bl.a. att allt fler dokument aldrig får fixerad form i pliktexemplarslagens mening. Som en följd härav minskar möjligheterna att tillgodose det syfte som ligger bakom reglerna i pliktexemplarslagen. Med gällande lagstiftning kommer en allt större del av informationsflödet i framtiden inte att omfattas av reglerna om leveransplikt. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle ge regeringen till känna att en förutsättningslös översyn skulle göras av pliktexemplarslagen. Riksdagen beslöt i december 1995 i enlighet härmed (rskr. 1995/96:60).</P> <P class="p691 ft0">Pliktexemplarslagen har under de senaste decennierna utretts flera gånger, vilket resulterat i betänkandena SOU 1974:94 Bevara ljud och bild, DsU 1975:4 Dagspress på mikrofilm, DsU 1977:12 Pliktexemplar av skrift, SOU 1987:51 Ljud och bild till eftervärlden, SOU 1989:89 Översyn av lagen om pliktexemplar samt SOU 1992:92 Pliktleverans.</P> <P class="p136 ft0">Den senaste utredningen, Pliktleveransutredningen, redovisade alltså sina förslag i betänkandet SOU 1992:92 Pliktleverans. Detta låg till grund för den nu gällande pliktexemplarslagen (prop. 1993/94:10, bet. 1993/94:KrU8, rskr. 1993/94:25). Med anledning av den snabba utveckling av tryckeri- och informationstekniken, som skett sedan dess, och för att i möjlig mån förhindra att material i allt högre utsträckning undanhålls forskningen liksom att delar av kulturarvet förloras, bör, som riksdagen uttalat, hithörande frågor åter utredas.</P> <P class="p357 ft0">Inom flera länder arbetar man med likartade legala frågeställningar. Utredningar pågår i bl.a. England och Danmark.</P> <P class="p195 ft5">Uppdraget</P> <P class="p692 ft0">Utredaren skall överväga huruvida sådan elektronisk information som inte omfattas av de nuvarande bestämmelserna i pliktexemplarslagen</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">185</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p693 ft0">skall vara föremål för leveransplikt i framtiden. Tekniska frågor om hur leveranserna skall ske skall även utredas.</P> <P class="p694 ft0">Om utredaren bedömer att sådan leveransplikt bör införas, skall omfattningen av denna, hur den skall utformas samt vem som skall fullgöra leveransplikten, utredas. Förslag till ändring av pliktexemplarslagen skall lämnas. Med hänvisning till den stora mängden material finns det skäl att under utredningsarbetet beakta att leveransplikten inte får bli så omfattande att den i praktiken blir svår att utträtthålla. Härvidlag skall även kostnadsaspekten såväl för staten som för leverantörerna av pliktmaterial beaktas. Förslag till finansiering skall lämnas till eventuellt utökade kostnader. Utredaren skall även beakta de upphovsrättsliga aspekterna av en utvidgad pliktleverans.</P> <P class="p695 ft0">Utredaren skall ta ställning till om leveransplikten skall gälla för elektroniska dokument som utgör underlag för sådant tryckt material, som nu är leveranspliktigt.</P> <P class="p5 ft0">Arbetet skall bedrivas förutsättningslöst. Samråd skall ske med kommittéer och arbetsgrupper inom det informationstekniska området.</P> <P class="p696 ft0">Utredaren bör följa pågående utredningar i andra länder. De pliktexemplarsregler som redan finns i andra länder, främst inom Norden, Eu- roparådet och EU, skall uppmärksammas.</P> <P class="p697 ft0">För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).</P> <P class="p698 ft5">Redovisning av uppdraget</P> <P class="p10 ft0">Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 september 1998.</P> <P class="p699 ft0">(Utbildningsdepartementet)</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">186 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">187</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p700 ft67">Elektronisk publicering</P> <P class="p701 ft25"><NOBR>Karl-Erik</NOBR> Tallmo</P> <P class="p702 ft25">Mars 1998</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">188 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p703 ft15">1 Kort historik om elektroniska publikationer</P> <P class="p35 ft25">1.1 Begreppet elektronisk publikation</P> <P class="p704 ft0">Redan frågan vad elektronisk publicering innebär är inte helt oproblematisk. Åsyftar man exempelvis att överföra ord eller text med elektroniska medel, så skulle ju radio passa in här. Begränsar man det till digital överföring, kan man börja tala om datanätverk som videotex eller Minitel, och kan det vara analog överföring av text med elektroniska medel, så skulle man kanske kunna inkludera telex och <NOBR>text-TV.</NOBR> Även om man inte räknar radio som elektronisk publicering, så kanske man räknar distribution av radioprogram i form av ljudfiler på Internet som en sorts publicering. Gränserna är alltså något diffusa och beror på från vilket håll och med vilket synsätt man nalkas företeelsen.</P> <P class="p705 ft0">Meddelandena bör till att börja med inte vara bilaterala förbindelser från person till person eller företag till företag, utan ord, bild eller text som görs tillgängligt för flera – elektroniska anslag, nyhetsbrev, översikter, handböcker, scheman etc.</P> <P class="p45 ft0">Nationalencyklopedin definierar elektronisk publicering som utgivning eller offentliggörande av material i elektronisk form, dvs. i en form som kräver elektronisk apparatur för att läsaren/användaren skall kunna tillgodogöra sig materialet. Och det kanske inte är en så dum definition, för då får man med även <NOBR>print-on-demand,</NOBR> trots att sista ledet i den publikationsformen inte innebär läsning på skärm eller med hjälp av någon annan apparatur, utan på en pappersutskrift. Det är rimligt att man räknar med <NOBR>print-on-demand,</NOBR> eftersom det är en distributionsform som bygger på den nya informationstekniken och samtidigt ändrar på många av den traditionella publiceringens villkor när det gäller upplagor och lagerhållning, tillgänglighet, uppdateringsmöjli gheter osv.</P> <P class="p240 ft0">Men då kan man ju fråga sig: om elektronisk publicering alltså kan förekomma med tryck på papper som slutprodukt, kan vilken bok eller tidskrift som helst gjord med desktop <NOBR>publishing-metoder</NOBR> eller elektronisk prepress räknas som elektronisk? För några år sedan användes uttrycket elektronisk publicering just för denna typ av trycksaksframställning (exv. fanns en tidskrift om desktop publishing vid slutet av <NOBR>80-talet</NOBR> med just namnet ”Elektronisk publicering”, utgiven av Populär Kommunikation i Göteborg).</P> <P class="p240 ft0">Personligen gissar jag att ju mer all publicering i alla stadier genomsyras av de nya teknikernas alla möjligheter, desto mer självklart blir det att hela processen kommer att räknas till elektronisk publicering – även</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">189</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p137 ft0">sådant som idag bara kallas prepress. Även de av framtidens böcker som binds in och trycks på papper kommer säkerligen att räknas till en annan era än Gutenbergs, därför att så många av bokens andra förutsättningar radikalt ändrats.</P> <P class="p186 ft25">1.2 Utveckling</P> <P class="p461 ft0">Den tidigaste formen av <NOBR>e-publicering</NOBR> förekom troligen på olika företags interna <NOBR>e-postsystem,</NOBR> liksom förstås på det tidiga Internet, under 70- talet. Meddelanden som spreds centralt till alla medarbetare i en organisation eller brev med flera adressater, som skickades mellan de olika medarbetarna inbördes, kan betraktas som en form av publicering, ibland jämförbar med personaltidningar. Digital Equipment hade t.ex. i början av <NOBR>80-talet</NOBR> ett <NOBR>e-postsystem</NOBR> för de anställda, som omfattade 120 000 personer i olika länder. <SPAN class="ft81">1 </SPAN>I Sverige hade under <NOBR>70-talet</NOBR> utvecklats datorstödd meddelandeväxling med systemet FORUM, senare konferenssystemet KOM, som utvecklades vid Stockholms Datacentral (QZ). Systemet utvecklades först för FOA:s räkning och spreds sedan det i hela högskolevärlden. Ett annat var MEMO, som skapades vid Volvo Data.</P> <P class="p438 ft0"><NOBR>KOM-systemet</NOBR> blev förresten skådeplatsen för det första – och hittills enda – svenska rättsfallet gällande förtal, där brottet skett i ett digitalt medium. 1985 förde <NOBR>FOA-forskaren</NOBR> Eskil Block en diskussion om filmaren och debattören Maj Wechselmann och utpekade henne som sovjetisk spion. En <NOBR>KOM-användare</NOBR> skickade texten i fråga till Wechselmann som stämde Block. Han dömdes till 15 000 kronor i böter plus de egna och motpartens rättegångskostnader. Block ålades också att publicera domen på <NOBR>KOM-systemet.</NOBR></P> <P class="p74 ft0">På 70- och <NOBR>80-talen</NOBR> fanns även en del föregångare till de onlinetjänster vi har i dag. <NOBR>Text-TV</NOBR> (teletext) startade i England 1976 med systemet Ceefax (=seefacts). Ungefär samtidigt uppstod Minitel i Frankrike. Vi- deotex startades i Sverige 1982. Via videotexterminalerna (eller med ett speciellt kommunikationsprogram på en persondator) kunde man beställa t.ex. biljetter och taxi, annars bestod den rena publiceringen främst av olika katalogtjänster.</P> <P class="p74 ft0">Vid den här tiden uppstod också de amerikanska onlinetjänsterna för persondatorägare, Compuserve, America Online etc., en sorts gigantiska BBS:er med diskussionsgrupper, onlineshopping, referenser i form av</P> <P class="p706 ft35"><SPAN class="ft82">1 </SPAN>Enligt Mary Jensen, tidigare på Digital Equipment, numera i Postens affärsutvecklingsgrupp, intervjuad i ”Pawlos prudentliga” 9708 på http:// www.algonet. se/~mpawlo/pp9708.html</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111183x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">190 <SPAN class="ft14">Bilaga 2 </SPAN>SOU 1998:111</P> <P class="p707 ft0">uppslagsverk och databaser, nyhetsförmedling, <NOBR>e-postfunktioner</NOBR> m.m. Compuserve existerade redan på <NOBR>70-talet</NOBR> som ett tiddelningssystem (timesharing – en större dator delar sin tid mellan flera användare), men inspirerad av Europas videotex började man vid mitten av <NOBR>80-talet</NOBR> att satsa mer på en onlinetjänst för den växande skaran <NOBR>PC-ägare.</NOBR> 1985 startades America Online och 1988 Prodigy. Även en del företags interna nätverk byggdes ut för att kunna betjäna t.ex. kunder och återförsäljare. Så hade t.ex. Apple sitt forum AppleLink under första halvan av <NOBR>90-talet.</NOBR> Alla de här tjänsterna (utom Apples, som är helt nedlagd) tenderar att knytas alltmer till Internet. Här förekommer publicering i flera former: nyhetsutskick, nyhetsbrev, produktkataloger och anslag samt databaser, ofta exv. fulltextdatabaser med tidningsartiklar eller särskilda gateways till stora databasvärdar som Dialog/Knowledge Index. Här samsas – precis som på Internet – officiella och inofficiella publikationer, upphovsrättsligt skyddade och sådana som får användas fritt.</P> <P class="p708 ft0">På t.ex. Compuserve och America Online, liksom på mängder av BBS:er, spreds enkla elektroniska fanzines <NOBR>(e-zines)</NOBR> och nyhetsbrev i rent <NOBR>ASCII-format.</NOBR> Det var oftast fritt att sprida dem vidare, vem som helst kunde ladda upp dem på sin egen server och därifrån t illhandahålla dem. Här fanns <NOBR>e-zines</NOBR> för hackers som exv. CDC (Cult of the Dead Cow, startad 1984), Phrack, och andra datororienterade publikationer som CUD (Computer Underground Digest), den mer rumsrena TidBIts för Macanvändare samt många andra mer generella som MOOSE och MiLK. Oftast fick man själv hämta (ladda ned) dem från en server eller en diskussionsgrupp.</P> <P class="p41 ft0">För dem som inte hade tillgång till något datanätverk eller modemuppkoppling gjordes också många sådana här publikationer tillgängliga på diskett. Och på Internet kunde de erhållas genom ett prenumerationsförfarande, då man skickade in sin <NOBR>e-postadress</NOBR> till en mailrobot som sedan automatiskt skötte utskicken.</P> <P class="p255 ft0">Någon gång runt <NOBR>1983-84</NOBR> kom de första <NOBR>cd-rom-skivorna.</NOBR> Under de tidiga åren gavs det mest ut börsinformation, vetenskapliga databaser, exv. <NOBR>kemisk-tekniska</NOBR> eller medicinska; varumärkesregister, bibliografier etc., av förlag som Silverplatter, <NOBR>McGraw-Hill,</NOBR> Compton, Bowker m.fl. Den stora katalogen The <NOBR>Cd-rom</NOBR> Directory (TFPL Publishing) innehöll 1986 48 titlar, 1995 var de 9 500 och 1997 19 000.</P> <P class="p255 ft0">Inom företagen förekom tidigt dokumentation av arbetsprocesser, liksom handböcker i elektronisk form, ofta i helt egna format som utvecklats av företagets egen dataavdelning. Ericsson hade t.ex. tidigt hela sin dokumentation av <NOBR>AXE-växlarna</NOBR> på <NOBR>cd-rom.</NOBR></P> <P class="p170 ft0">En tidig humanistisk utgåva var ”Theasurus Linguae Graecae” med 700 klassiska grekiska texter som kom ut 1985. Året därpå kom ”B ooks in Print” på cd, liksom ”Grolier Encyclopedia” (som innehöll Academic</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">191</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p709 ft0">American Encyclopedias samtliga 21 volymer i en till en början huvudsakligen textbaserad version). Franska ordboken ”Grand Robert” kom på cd 1989 och ”Oxford English Dictionary” kom 1992.</P> <P class="p260 ft0">Men går man till Libriskatalogen visar det sig att <NOBR>cd-skivor</NOBR> och disketter inte var de tidigast registrerade digitala publikationerna, de som kategoriserats som ”elektronisk resurs”. I Libris är den första elektroniska posten från 1962, ”American national election study” i en utgåva från University of Michigan i <NOBR>OSIRIS-format.</NOBR> De tidiga filerna är ofta olika statistiska undersökningar. Den första svenskspråkiga posten är Jörgen Westerståhls ”Gruvstrejkens behandling i radio och TV” från 1970, utgiven av Göteborgs universitet (också OSIRIS). 1987 kom flexskivan (floppy disk) ”Förteckning över författningar rörande Gotland 1276- 1900” av Ingvar Engeström, utgivare Argus i Visby.</P> <P class="p710 ft0">Den första svenska <NOBR>cd-rom-skivan,</NOBR> Termdok, utgavs 1987 av Walters Lexikon i samarbete med Tekniska nomenklaturcentralen. Den första upplagan av Termdok på <NOBR>cd-rom</NOBR> innehöll 25 000 tekniska termer och definitioner samt 100 000 översättningar t ill engelska, franska, tyska, danska, norska, finska och spanska.</P> <P class="p711 ft0">Uttrycket elektronisk bok är inte så nytt. Redan för 25 år sedan använde Andries van Dam vid amerikanska Brown University termen för alla dokument som spreds och var avsedda att läsas på datorskärm. Vid slutet av <NOBR>80-talet</NOBR> florerade en mängd projekt för elektronisk läsning och dokumentproduktion, både läsapparater och olika format. Ofta försökte tillverkarna låsa användarna till det företagsegna formatet.</P> <P class="p227 ft0">En viktig händelse i den elektroniska publiceringens historia var förstås när Charles Goldfarb skapade textmärkningsspråket SGML (Standard Generalized Markup Language). Avsikten var att kunna beskriva en texts struktur, med hjälp av olika märkkoder för rubrik, underrubrik, bildtext, citat, litteraturhänvisning etc. Tanken var bl.a. att göra informationen oberoende av program och datorplattform och samtidigt möjlig att återanvända, texten skulle kunna presenteras på bildskärm, som syntetiskt tal, blindskrift eller fogas in i ett desktop publishingprograms redan färdiga typografimallar för vidare befordran till konventionellt tryck. SGML blev <NOBR>ISO-standard</NOBR> 1986.<SPAN class="ft81">2</SPAN></P> <P class="p712 ft0">Inom den humanistiska sektorn började man inom ramen för projektet Text Encoding Initative (TEI) tidigt använda SGML, och ett av de mera iögonenfallande resultaten av detta var <NOBR>Chadwyck-Healeys</NOBR> <NOBR>cd-utgåva</NOBR> 1992 av all engelsk poesi på ”The English Poetry <NOBR>Full-Text</NOBR> Database” med motsvarande 4 500 tryckta volymer på två skivor (paketet prissattes till 25 000 pund!).</P> <P class="p713 ft4"><SPAN class="ft81">2 </SPAN>SGML kan man läsa om i tidskriften ”TAG The SGML News letter” på http://tag.sgml.com/</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111185x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">192 <SPAN class="ft14">Bilaga 2 </SPAN>SOU 1998:111</P> <P class="p436 ft0">1990 kom en del <NOBR>cd-rom</NOBR> skivor ut i Sverige med uppslagsverk, exv. Esseltes <NOBR>”Engelsk-svensk,</NOBR> <NOBR>svensk-engelsk</NOBR> ordbok” och Stora Focus version 1. Verbum gav 1991 ut Nya testamentet på diskett, och 1992 kom min egen elektroniska originalroman ”Iakttagarens förmåga att ingripa” (tre disketter i en tryckt omslagskassett).</P> <P class="p74 ft0">Ett par milstolpar i den svenska utgivningen var Sveriges Rikes lag på <NOBR>cd-rom(”CD-Lag”)</NOBR> som Fritzes gav ut 1993 och Libris på cd, som utkom 1992. Numera söker man i Libris främst via Internet. Vid 80- talets slut sökte man ofta i sådana här databaser online via en företagsspecifik, kostsam, uppringd telnetförbindelse – i databaser som Dialog, Knowledge Index, Prophile, British Newspaper Index etc. Sedan kom en mellantid, när man skulle ha dem på cd, och nu finns mycket av detta på Internet. Vad som hänt under denna förflyttning från en fjärrförbindelse, till cd och till en annan fjärrförbindelse, nämligen Internet, är främst att priserna sjunkit kraftigt.</P> <P class="p197 ft0"><NOBR>1992-93</NOBR> var det också vanligt med konferensdokumentation på cd. Förutom när det förekommer mycket digitaliserad video, så är sådan dokumentation i dag vanligare på Internets World Wide Web. Det gäller då både förhandsinformation och information i efterhand till alla dem som inte kunnat närvara. Ibland förekommer även ”direktsändning”, nä-</P> <P class="p714 ft0">ra nog omedelbar uppladdning på nätet av texter och bilder från konferenser, något som förstås inte var möjligt med cd.</P> <P class="p45 ft0">Vid <NOBR>90-talets</NOBR> början skapades också en hel del verktyg för tillverkning av hyperböcker. Amerikanska Voyager hade sitt Toolkit, Rune Körnefors och Lennart Lundberg vid Växjö högskola utvecklade 1990- 1994 tillsammans med Apple Computer sitt Hyperbook Tools,<SPAN class="ft81">3 </SPAN>och jag själv gav också ut ett enkelt verktyg under namnet ”Low Budget Hyperbook Tool” ( 1993). Alla dessa byggde på Macintosh Hypercard och utnyttjade en sorts bokmetafor i så måtto att texten visades mot bakgrund av en bild av en boksida. Bläddring och sökning gjordes oftast med hjälp av en s.k. flytande palett med knappar på – en sorts fjärrkontroll för boken.</P> <P class="p72 ft0">Samtliga dessa verktyg var nog inspirerade av Bookbuilder, en Hy- percardmall för <NOBR>e-boktillverkning</NOBR> utvecklad av Chris Pelkies vid Cornell University 1988.<SPAN class="ft81">4 </SPAN>En del böcker och tidskrifter gavs nu ut på diskett, gjorda med verktyg av den här typen, exv. tidskriften Macintoshed Libraries <NOBR>(1990-96)</NOBR> och Hyperbole Magazine <NOBR>(1990-93),</NOBR> där Greg Roach's elektroniska roman ”The Madness of Roland” gick som följetong och <SPAN class="ft14">work in progress </SPAN>tills den slutligen publicerades i färdigt skick på cdrom 1993.</P> <P class="p715 ft4"><SPAN class="ft83">3</SPAN><SPAN class="ft84">Se http://www.masda.hv.se/Multimedia/rapporter/HBTartikel.html</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">4</SPAN><SPAN class="ft84">Nibble Mac, volym 3, nummer 7, 1988.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_186"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111186x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">SOU 1998:111 <SPAN class="ft14">Bilaga 2 </SPAN>193</P> <P class="p716 ft0">Ett intressant verktyg är Storyspace, som säljs av Eastgate Systems. Det är ett system för Macintosh, där texter upp t ill 30 000 tecken kan skrivas in i ett fönster som representerar en hyperlänknod, sedan kan man skapa namngivna länkar mellan alla dokumenten i systemet och de kan också visas i olika grafiska översikter, trädstrukturer osv. Ett tidigt skönlitterärt verk som skapades med Storyspace var ”Afternoon, a story” av Michael Joyce, som kom 1989<SPAN class="ft4">.</SPAN></P> <P class="p247 ft0">Ofta försöker företagen tjäna royalty på verktygen. Voyagers Toolkit fick man inte använda gratis, och Sony tänkte sig nog att tjäna en slant på alla som använde sig av Sony Electronic Book Authoring System (SEBAS) för deras Bookman.</P> <P class="p136 ft0">En rad format för elektroniska böcker skapades, Bellcore kallade sitt Superbook, Electronic Book Technologies kom med Dynatext, IBM lanserade Bookmaster och Interleaf WorldView. Mest kända blev dock NoHands Common Ground och Adobes Acrobat, eftersom de mera vände sig till <NOBR>PC-ägare</NOBR> och därmed till privatkunder och småföretag.</P> <P class="p132 ft0">Electronic Book Viewer var ett format som var någorlunda populärt i i Tyskand och Japan vid <NOBR>90-talets</NOBR> början. Franklin Digital Book System, är en s.k. <SPAN class="ft14">personal digital assistant, </SPAN>som används en del inom bl.a. medicinen. 1991 gav Franklin också ut en elektronisk Bibel med thesaurus och möjlighet till fonetisk sökning.</P> <P class="p136 ft0">Det flesta av dessa verktyg var plattformsberoende och ofta inte ens särskilt flexibla inom den egna plattformen. Därför slog de aldrig på allvar. SGML slog i så fall bättre, men lite mer i skymundan för den stora publiken. När HTML började breda ut sig på Internets World Wide Web uppstod med ens en sorts de <NOBR>facto-standard</NOBR> som kunde vinna mycket bred acceptans, och i förlängningen kommer troligen HTML- intresset att göra att bredare grupper också får upp ögonen för SGML. Den vägen går säkerligen via den standard som nu lanseras som en förbättring av HTML, kallad XML (Extensible Markup Language).<SPAN class="ft81">5 </SPAN>XML är en DTD (document type definition), alltså en delmägd i SGML, medan HTML snarare kan betraktas som ett degenererat derivat, en ostyrig kusin till SGML.</P> <P class="p717 ft0">På <NOBR>PC-sidan</NOBR> använde sig en del mindre utgivare och privatpersoner av hjälpfunktionen i Windows för att ge ut tidskrifter och böcker med en sorts hypertext. Filerna sparades alltså i Windows speciella hjälpfilformat och kunde sedan öppnas av alla som hade Windows. Och snart började en del <NOBR>pdf-filer</NOBR> cirkulera med egenpublicerat material. Michael Björn gav t.ex. ut sin bok ”Flaskpost” i detta format 1994.</P> <P class="p134 ft0">Redan tidigare hade olika konverteringstillägg till <NOBR>desktop-program</NOBR> kunnat användas för att skapa programoberoende representationer av</P> <P class="p331 ft4"><SPAN class="ft81">5 </SPAN>Fakta om XML finns på http://www.gca.org/conf/xml/xml_what.htm</P> </DIV> <DIV id="page_187"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">194 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p627 ft0">textsidor, på ungefär samma sätt som Acrobat och Common Ground fungerar, fast oftast utan möjlighet att redigera eller kopiera textinnehållet – textsidorna representerades bara av en bild. Apples DocViewer är ett sådant exempel. Apples nätverk för återförsäljare, utvecklare och användare, Apple Link, hade också en funktion för att konvertera dokument till en sådan här minsta gemensam nämnare. Systemet fanns inbyggt i kommunikationsprogramvaran som en speciell skrivardrivrutin kallad LinkSaver. De här dokumentformaten användes t.ex. för prislistor och tekniska manualer och var ofta ett sätt att dubblera informationen; sådant som medföljde ett dataprogram i form av en tjock handbok förekom också som rent elektronisk läsning i form av en sådan fil på den medföljande <NOBR>cd-rom-skivan.</NOBR> Den här dubbleringen var (och är) en avspegling av producentens tvehågsenhet inför mediet, man måste erbjuda kunden något konkret och påtagligt och då är en tung handbok konkurrenskraftig. (Samtidigt ligger det förstås en viss poäng just i att en datorhandbok bör vara läsbar även när datorn krånglar.) Men dessa format var viktiga som föregångare för de filtyper som idag florerar för nätdistribution av elektroniska dokument.</P> <P class="p614 ft0">Idag kan man nog konstatera att World Wide Web står i centrum för den elektroniska publiceringen, i varje fall i termer av antalet aktörer och dokument, men kanske inte alltid i termer av antalet läsare.</P> <P class="p49 ft0">Att så mycket är och har varit gratis på Internet gör att utrymmet för dyra företagsspecifika lösningar utanför Internet nog har minskat, om man inte hittar någon mycket speciell tillämpning med avancerade funktioner, som helst ändå (t.ex. i reklamsyfte) bör vara möjlig att överföra till www, åtminstone i en begränsad form med mindre finesser. Typiskt är också kombinationsprodukter, uppslagsverk på <NOBR>cd-rom</NOBR> som anropar kompletterande fakta på Internet med hjälp av länkar till någon URL.</P> <P class="p59 ft0">Encyclopedia Britannicas redaktionschef Paul Hoffman säger i en intervju med BBC:</P> <P class="p718 ft4">We want to rely on other people and point to their content when they’re doing a good job. And we don’t want to reinvent the wheel.</P> <P class="p719 ft35">I think the encyclopaedia of the future is going to be a combination of our own original content in our tradition; other people’s content that we work with; and then our ability as encyclopaedists to organise what’s out there.</P> <P class="p720 ft4">That’s what we’ve always done in print and we can do that on the Web too.<SPAN class="ft81">6</SPAN></P> <P class="p721 ft4"><SPAN class="ft81">6 </SPAN>Se BBC News 17 dec. 1997 på http://news.bbc.co.uk/hi/english/business/newsid %5F40000/40033.stm (sic!)</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">195</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p203 ft0">I förlängningen väcker detta förstås ändå frågan om varför man över huvud taget skall skaffa sig ett uppslagsverk om informationen ändå finns certifierad ute på nätet.</P> <P class="p722 ft0"><NOBR>Cd-rom-tillverkning</NOBR> var till en början oerhört kostsam, men under <NOBR>1995-96</NOBR> började s.k. <NOBR>cd-brännare</NOBR> att sjunka kraftigt i pris, så små publicister kan nu lättare sköta hela framställningsprocessen själva, åtminstone när det gäller mindre upplagor.</P> <P class="p186 ft25">1.3 Bevarandeproblematik och autenticitet</P> <P class="p345 ft0">En kombinerad skepsis och entusiasm inför de nya mediernas risker respektive möjligheter utkristalliserade sig så småningom, och blev märkbar inom arkiv- och biblioteksvärlden redan på <NOBR>70-talet,</NOBR> men mera utbrett blev detta under <NOBR>80-talets</NOBR> senare del. På problemsidan diskuterade man nu förutom databands, disketters och <NOBR>cd-skivors</NOBR> hållbarhet även hur snabbt datautrustningen åldras, vilket ju är ett mera intrikat problem när det gäller möjligheterna att i framtiden kunna läsa dagens digitalt lagrade information.</P> <P class="p200 ft0">1989 skrev Janet <NOBR>Vratny-Watts</NOBR> och Edward J. Valauskas en artikel om migrationsproblem: ”Prospective Conversion: Data Transfer between Fossil and New Microcomputer Technologies in Libraries”. <SPAN class="ft20">7 </SPAN>Michael Day vid The UK Office for Library and Information Networking skrev <NOBR>1989-90</NOBR> avhandlingen ”Preservation problems of electronic text and data.” <SPAN class="ft20">8 </SPAN>Library of Congress arrangerade sommaren 1992 en ”Workshop on Electronic Texts”, där många av problemen med bevarande och även <NOBR>autenticitets-,</NOBR> identitets- och upphovsrättsproblem vädrades.</P> <P class="p74 ft0">Stora användargrupper var alltså redan oroade. Men hur var det med databranschen? När jag skrev mitt upprop ”Thoughts on the Electronic Revolution”, i Apple Library Users Group Newsletter nr 4/1993 <SPAN class="ft81">9 </SPAN>visade det sig hur yrvaken man i de flesta fall var i tillverkarledet.<SPAN class="ft20">10 </SPAN>Farhågor betraktades ofta som teknikfientlighet. För bredare grupper började nog den här problematiken att uppmärksammas via Jeff Rothenbergs artikel ”Ensuring the Longevity of Digital Documents” i januarinumret 1995 av Scientific American. Mer om vad som skrivits sedan dess och olika</P> <P class="p723 ft86"><SPAN class="ft83">7</SPAN><SPAN class="ft85">Se </SPAN>Information Technology and Libraries, <SPAN class="ft4">March 1989, American Library Association, 1989.</SPAN></P> <P class="p454 ft4"><SPAN class="ft83">8</SPAN><SPAN class="ft87">East Midlands Branch of the Library Association, Occasional papers, no. 3. Loughborough: EMBLA Publications, 1990</SPAN></P> <P class="p301 ft4"><SPAN class="ft83">9</SPAN><SPAN class="ft84">Se </SPAN><NOBR>http://home5.swipnet.se/~w-50996/930800.html</NOBR></P> <P class="p724 ft35"><SPAN class="ft83">10</SPAN><SPAN class="ft88">Uppropet resulterade sedan i en serie om tre artiklar om den elektroniska bevarandepropblematiken publicerade i Svenska Dagbladet, Politiken och The Art Bin </SPAN><NOBR>(http://art-bin.com/art/imemory1.html).</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">196 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p725 ft0">kommittéer kan man hitta på Peter Grahams sida på Rutgers University <SPAN class="ft81">11 </SPAN>och Michael Days sida ”Preservation of electronic information: A bibliography”. <SPAN class="ft81">12</SPAN></P> <P class="p45 ft0">Organisationen Council on Library and Information Resources skriver på sin webbsida: <SPAN class="ft81">13 </SPAN>”If William Shakespeare had written Hamlet on a word processor, would his great achievement still be available to us today?” En relevant fråga förstås, för i den analoga världen försvinner texter in i den stora glömskan antingen p.g.a. att papper eller pergament förstörs, eller också hamnar de i inkompatibilitetens mörker därför att vi inte förstår språket. Shakespeare går hyfsat, men bortåt Chaucer börjar det bli knepigt. 500 år är ändå ett fantastiskt långt tidsmässigt panorama, jämfört med livslängden hos många digitala dokument som kan bli oläsliga efter ett par år.</P> <P class="p240 ft0">Trots det kan nog den enorma utvecklingen av World Wide Web och lagringen av mängder av kopior av dokument på olika servrar världen runt ha förändrat det dystra läget för digitalt lagrad information en aning de senaste åren. Rena texter har nog rätt goda chanser att överleva länge. Frågan är dock fortfarande hur det ska gå med mera komplicerade multimediadokument. Kommer de att kunna spelas upp så som upp hovsmannen tänkt sig om 30 år? Om 100? Eller kommer det att krävas månader av efterforskningar för att finna rätt konfiguration av gamla datorer, <NOBR>cd-spelare</NOBR> och operativsystem?</P> <P class="p240 ft0">Samtidigt som mängden av identiska eller <SPAN class="ft14">nästan </SPAN>identiska elektroniska kopior ökar säkerheten om några skulle förstöras, ökar därmed också autenticitets- och identitetsproblemet. Vilken kopia skall räknas som original? Vilken version av nästan identiska dokument är korrekt? Angående boten för detta, t.ex. checksummor och auktoriserade kopior, se avsnitt 6.3.</P> <P class="p45 ft0">Tilläggas kan att förekomsten av identiska kopior är ett problem inom journalistik (och förstås även annan research), där man söker efter oberoende källor för att bekräfta något innan man publicerar. En amerikansk undersökning från Middleburg + Associates visar att en majoritet journalister först söker efter en levande person för bekräftelse, när de inte får tag på någon, går majoriten ut på nätet. <SPAN class="ft81">14 </SPAN>50 procent av de 2 500 intervjuade journalisterna sade att de är online varje dag (mot 33 procent när en liknande undersökning gjordes året före). 93 procent av journalistrna sade att de åtminstone använde onlinetjänster då och då. Under</P> <P class="p726 ft4"><SPAN class="ft83">11</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://aultnis.rutgers.edu/texts/ElectLibBib.html</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">12</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://homes.ukoln.ac.uk/~lismd/preservation.html</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">13</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://www.clir.org/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">14</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://www.mediasource.com/intro.htm</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_190"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">197</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p137 ft0"><NOBR>Lewinsky-affären</NOBR> 1998 användes Internet flitigt av journalister som källa, ofta alltför okritiskt enligt många.</P> <P class="p195 ft25">1.4 Upphovsrättsfrågor</P> <P class="p205 ft0">Ett vanligt problem på Internet är att webbpublicister använder sig av material som de inte har laglig rätt att publicera – det kan gälla såväl text, bild som musik. Fenomenet är naturligtvis inte nytt, men det har blivit vanligare i och med att kopiering i kombination med publicering, (inte bara för eget bruk alltså) är så enkelt att utföra på Internet. Dessutom har ju mängder av personer som tidigare aldrig behövt fundera över vilka lagar som gäller i samband med offentliggörande, nu äntrat den publicistiska scenen.</P> <P class="p44 ft0">Upphovsrättsfrågorna började diskuteras ungefär samtidigt med autenticitetsproblemen, vilket inte är så konstigt, eftersom dokument som förvanskats eller presenteras i sammanhang som upphovsmannen inte tänkt sig, ju direkt hänger samman med den ideella delen av upphovsrätten.</P> <P class="p45 ft0">Särskild fart tog upphovsrättsdebatten under 1996 i samband med <NOBR>WIPO-konferensen</NOBR> i Genève och ett par uppmärksammade rättsliga tvister. En sådan uppstod mellan Shetland Times och Shetland News om rätten att enbart <SPAN class="ft14">länka </SPAN>på www till ett dokument som man inte har rättigheterna till.<SPAN class="ft81">15 </SPAN>Andra fall var striden om TotalNews (se även avsnitt 4, senare delen) och i Sverige diskussionerna kring tidningarnas rätt att återpublicera redan tryckta artiklar i elektronisk form i databaser och på webbsidor.</P> <P class="p168 ft0">De upphovsrättsliga organisationerna har också drivit kraftfulla kampanjer för att öka medvetenheten – inte minst bland amatörpublicister – kring upphovsrättsliga frågor vid publicering på Internet. ALIS (Administration av litterära rättigheter i Sverige) sammanställde 1997 rapporten ”Litterära verk & upphovsrätt på Internet” om upphovsrätts-</P> <P class="p727 ft89">16</P> <P class="p174 ft0">ligt skyddade texters förekomst i digitala medier.</P> <P class="p728 ft22">Personligen tror jag dock inte man skall överdriva problemet. Det är min erfarenhet att webbplatsredaktörer som blir upplysta om att de har olagligt material på sina sidor oftast tar bort detta frivilligt, eller åtminstone om man förklarar att man annars tänker ta kontakt med deras tjänsteleverantör – med risk för att deras abonnemang dras in. Dessutom verkar det som om medvetenheten om de här frågorna ökar. Jag skulle</P> <P class="p729 ft4"><SPAN class="ft83">15</SPAN><SPAN class="ft90">Parterna gjorde upp i godo. Se </SPAN><NOBR>http://www.shetland-news.co.uk/headline/</NOBR> 97nov/settled/settled.html</P> <P class="p301 ft4"><SPAN class="ft83">16</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://www.alis.org/lupp0.htm</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_191"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111191x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">198 <SPAN class="ft14">Bilaga 2 </SPAN>SOU 1998:111</P> <P class="p730 ft0">vilja likna det vid medvetenheten om grafisk formgivning i början av <NOBR>DTP-revolutonen,</NOBR> då mängder av människor som aldrig framställt en trycksak nu glatt kastade sig in i sådan verksamhet. Bredare grupper än man någonsin kunnat förreställa sig vet numera vad Times och Garamond är och att man inte bör blanda alltför mänga typsnitt på en sida. På samma sätt tror jag breda grupper inom elektronisk publicering kommer att lära sig mer och mer om design och läsbarhet, men även om</P> <P class="p102 ft0">– juridik.</P> <P class="p45 ft0">I september 1997 berättade J ohnny Cash vid en hearing i Representanthuset att han upptäckt att hans sång ”Ring of Fire” spreds via Internet från en server i Slovenien. <SPAN class="ft20">17 </SPAN>Han var en av flera som vittnade till förmån för den amerikanska ratificeringen av <NOBR>WIPO-traktaten</NOBR> om upphovsrätt från december 1996. En ofta bortglömd sidopoäng med alla de rapporter om upphovsrättsliga brott på Internet som nu kommer, är ju dock att motsvarande försyndelser i den fysiska världen knappast skulle ha upptäckts. Men i nätvärlden underlättar ju de kraftfulla s ökverktygen detektivarbetet.</P> <P class="p186 ft25">1.5 Reklam och betalsystem</P> <P class="p196 ft0">För utgivare som inte redan har en stark organisation eller ett stort företag bakom sig (t.ex. dagstidningar med tryckta förlagor som ger sig ut på nätet eller kundtidningar) blev det främsta sättet att finansiera nätutgivning att låta sig sponsras eller ta emot annonsering i form av s.k. banners. Detta tog fart under <NOBR>1995-96</NOBR> och även om Internetkulturen sedan gammalt haft ett <NOBR>icke-kommersiellt</NOBR> drag, var inställningen hos breda grupper ändå ganska positiv t ill annonsfinansiering, som ju trots allt är en möjlighet att fortfarande få tillgång till mera genomarbetade professionella publikationer gratis. Men under 1997 började man märka en viss iritation, annonserna blev mera påträngande, ofta visas de i särsilda fönster som lägger sig över det man just läser. Frågor som varit självklara länge inom t.ex. <NOBR>TV-världen,</NOBR> om styrning och redaktionellt beroende av annonsörer, började ställas. Den kände debattören och gränssnittsexperten Jakob Nielsen på Sun skrev en kolumn i januari 1998 om just detta:</P> <P class="p731 ft35">I predict that most sites that are not financed through traditional product sales will move to micropayments in less than two years. Users should be willing to pay, say, one cent per Web page in return for getting quality content and an optimal user experience with less intrusive ads. Once</P> <P class="p732 ft4"><SPAN class="ft81">17 </SPAN>Se http://www.news.com/News/Item/0,4,14364,00.html</P> </DIV> <DIV id="page_192"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">199</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p733 ft4">users pay for the pages, then they get to be the site’s customers, and the site will design to satisfy the users’ needs and not the advertisers’ needs.<SPAN class="ft81">18</SPAN></P> <P class="p734 ft0">En sorts reklampublikationer utgörs av den ökande mängden av s.k. spamming (obeställda massutskick) som kommer via <NOBR>e-post.</NOBR> Mest handlar de om hur man kan tjäna snabba pengar, eller är reklam för olika sexställen på www men även för sådant som man kan se säljas på <NOBR>TV-shop</NOBR> och liknande – kantgräsklippare eller fläckborttagare till sensationspris etc.</P> <P class="p163 ft0">Sådana här massutskick har ökat märkbart senaste året. De görs av lycksökare som inte bryr sig om att de får dåligt rykte. Man räknar kallt med att om man skickar ut t.ex. 50 000 meddelanden, så kanske åtminstone 500 blir allvarligt intresserade och då är vreden från de andra värd att utsätta sig för.</P> <P class="p234 ft22">Ofta skickas dessa meddelanden ut anonymt, så det är svårt att spåra avsändaren. Ofta står det i meddelandena att skickar man bara ett svar och talar om att man inte vill ha sådana erbjudanden i fortsättningren, så blir man struken från listorna. Detta är dock ofta bluff, för svarar man, så visar man <NOBR>spam-utskickarna</NOBR> att adressen är korrekt och så kan de fortsätta skicka reklam eller sälja adressen till andra.</P> <P class="p136 ft0">S.k. <NOBR>e-mail</NOBR> extraction programs används ofta i de här sammanhangen, en sorts robot som går ut på nätet och samlar <NOBR>e-postadresser,</NOBR> främst bland Usenets nyhetsgrupper. Här ligger ju dessutom användarna s nyggt sorterade efter intresse.</P> <P class="p74 ft0">Allt detta bidrar till en ökad skepticism mot reklam hos breda användargrupper. Kanske blir det som Jakob Nielsen förutspår att detta öppnar vägen för flera betaltjänster. Mycket tyder på att många utgivare under 1998 ligger i startgroparna för att börja ta betalt med hjälp av olika system. En svensk tidning som tar ut avgift är Sundsvalls tidning (se avsnitt 5.2.6). Svenska Dagbladet har också aviserat att man snart ska sjösätta en mera renodlad we bbupplaga med material som inte finns i den tryckta versionen, och då ska man också ta betalt.</P> <P class="p195 ft15">2 Internets framväxt</P> <P class="p35 ft25">2.1 Internationellt</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr25 td9"><SPAN class="p735 ft83">18</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td181"><SPAN class="p736 ft4">Se ”Jakob Nielsen's Alertbox”, January 25, 1998, på http:// www.useit.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td9"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p174 ft4">com/alertbox/980125.html</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">200 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p362 ft0">Som ju är tämligen välbekant har Internet sitt ursprung i det amerikanska militära kommunikationsnätet ARPANET, vilket kom till 1969, efter cirka sju års förberedelser och forskning. Än i dag sker mycket av beslutsfattandet inom Internet med hjälp av s. k. Requests for Comments (RFC), och i den allra första av dessa från den 7 april 1969 skrev Steve Crocker vid UCLA om det planerade nätet:</P> <P class="p737 ft4">As with any new facility, there will be a period of very light usage until the community of users experiments with the network and begins to depend upon it. One of our goals must be to stimulate the immediate and easy use by a wide class of users. <SPAN class="ft81">19</SPAN></P> <P class="p738 ft0">Med den smått otroliga tillväxt som Internet fått, särskilt de allra senaste åren, kan man bara konstatera att Crocker fick som han ville. 1971 hade ARPANET 23 värddatorer (hosts) anslutna, 1981 var de 213 – en ny tillkom vid den här tiden var tjugonde dag. 1987 var värddatorerna över 10 000 och 1988 60 000. 1996 var de 10 m iljoner och 1998 29,7 miljoner.<SPAN class="ft91">20</SPAN></P> <P class="p45 ft0">Några viktiga hållpunkter i framväxten av Internet var exv. 1979, då Usenet skapades, och 1982 då Internet i den form vi känner t ill det idag skapades i och med att <NOBR>TCP/IP-protokollet</NOBR> började användas. Det är det som gör att så många olika typer av datorer kan samverka. I och med persondatorns framväxt ökade också antalet anslutna mycket kraftigt vid mitten av <NOBR>80-talet,</NOBR> en ökning vi knappast sett slutet på än.</P> <P class="p74 ft0">1991 var året då Tim <NOBR>Berners-Lee</NOBR> vid CERN i Genève postade koden till sin nya idé – om ett världsomspännade nät av länkar – på en liten obskyr nyhetsgrupp på Usenet, ”alt.hypertext”. Redan 1989 hade han dock dragit upp riktlinjerna för vad ett sådant nät skulle kunna åstadkomma. I det förslaget från mars 1989 står det bl.a.:</P> <P class="p739 ft35">In providing a system for manipulating this sort of information, the hope would be to allow a pool of information to develop which could grow and evolve with the organisation and the projects it describes. For this to be possible, the method of storage must not place its own restraints on the information. This is why a ”web” of notes with links (like references) between them is far more useful than a fixed hierarchical system.<SPAN class="ft82">21</SPAN></P> <P class="p740 ft4"><SPAN class="ft83">19</SPAN><SPAN class="ft38">RFC 1 finns på </SPAN><NOBR>http://www.cis.ohio-state.edu/htbin/rfc/rfc1.html</NOBR></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">20</SPAN><SPAN class="ft38">Enligt Network Wizards, se http://www.nw.com/zone/WWW/report.html</SPAN></P> <P class="p460 ft4"><SPAN class="ft83">21</SPAN><SPAN class="ft92">Tim </SPAN><NOBR>Berners-Lees</NOBR> förslag finns på http:// www.w3.org/History/1989/ proposal.html</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">201</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p741 ft0"><NOBR>Berners-Lee</NOBR> tog naturligtivs inte de här tankarna från ingenstans, många hade i åratal haft idéer om stora länkade textmassor (Vannevar Bush) eller hela ”rymder” av dokument (Ted Nelsons <SPAN class="ft14">docuverse</SPAN>).</P> <P class="p45 ft0">Det dröjde dock till 1993 innan Marc Andreessen vid NCSA (National Center for Supercomputing Applications) vid University of Illinois i Urbana Champaign skapade den första grafiska webbläsaren, Mosaic (version 1.0 kom i november detta år), den som också var början till Netscape (som kom i en första betaversion i oktober 1994).</P> <P class="p74 ft0">Microsoft lanserade sin konkurrentprodukt Cello 1994 och i augusti 1995 Internet Explorer. Sedan uppstod på nätet närmast ett ”kallt krig” mellan plattformar och standarder som i förlängningen gällde hela Internets mer eller mindre underförstådda ideologi, med frågor om yttrandefrihet, monopol o. dyl. Sensationellt nog avblåste Netscape ensidigt striden i viss mån i januari 1998 genom att offentli ggöra källkoden till programmet, med hänvisning till bl.a. Internets stolta traditioner av fritt utbyte av idéer och det utvecklarvänliga klimat som varit rådande.<SPAN class="ft11">22</SPAN></P> <P class="p41 ft0">1996 tog Tim <NOBR>Berners-Lee</NOBR> till orda mot okynnet att så många webbdesigner gjorde sina sidor för endast en viss webbläsare:</P> <P class="p742 ft35">Anyone who slaps a ’this page is best viewed with Browser X’ label on a Web page appears to be yearning for the bad old days, before the Web, when you had very little chance of reading a document written on another computer, another word processor, or another network. <SPAN class="ft82">23</SPAN></P> <P class="p743 ft0">Som en reaktion mot just detta startades kampanjen ”Best Viewed With Any Browser”, som verkar för en återgång till grundidén, att www ska vara ett plattformsoberoende och programoberoende medium.</P> <P class="p744 ft25">2.2 Internets framväxt i Sverige</P> <P class="p745 ft0">1980 installerades Swedish University Network (SUNET) som ett försök på initiativ av STU (Styrelsen för teknisk utveckling) och FRN (Forskningsrådsnämnden). Då fanns knappast alls dagens trafik mellan enskilda datorer, utan mest mellan terminaler och <NOBR>X.25-anslutna</NOBR> datorer.</P> <P class="p746 ft35"><SPAN class="ft83">22</SPAN><SPAN class="ft88">I pressmeddelandet hänvisade Netscape direkt till Eric S. Raymonds tal ”The Cathedral and the Bazaar”, som hölls vid flera konferenser under 1997, som den utlösande faktorn för detta radikala steg. Talet finns på http://sagan.earthspace. </SPAN><NOBR>net/~esr/writings/cathedral-bazaar/.</NOBR></P> <P class="p19 ft4"><SPAN class="ft83">23</SPAN><SPAN class="ft38">Technology Review, juli, 1996.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_195"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">202 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft0">Runt <NOBR>1983-84</NOBR> beslutades att projektet skulle fortsätta och FRN tog ansvaret för fortsatt utbyggnad. Man moderniserade beståndet av X.25- växlar och utrustning anskaffades för att underlätta kommunikationen med Digitals <NOBR>DEC-datorer,</NOBR> som var vanliga i universitetsvärlden.</P> <P class="p204 ft0"><NOBR>1987-88</NOBR> skaffade man fasta linjer från Televerket och bättre utrustning som medgav kommunikation med även andra datorer än Digitals. Antalet anslutna datorer var nu 2 000.</P> <P class="p83 ft0">SUNET är numera knutpunkt för både den akademiska och den privata användningen av Internet. Central för denna verksamhet, liksom även för det nordiska forskningsnätsamarbetet NORDUNET är Tekniska Högskolan i Stockholm (KTH).</P> <P class="p75 ft0"><NOBR>1990-91</NOBR> anslöts även de flesta mindre högskolor till SUNET via 64 kbps linjer, och SUNET skapade också en regional driftsorganisation. Vid den här tiden lät man också SWIPNET ta över den mesta trafiken med användare utanför universitetsvärlden.</P> <P class="p168 ft0">1994 höjdes hastigheten i SUNETS nät. Det s.k. r yggradsnätet fick nu en kapacitet på 34 Mbit/s, och även de mindre högskolornas förbindelse blev snabbare, från 64 kbit/s till 2 Mbit/s.</P> <P class="p747 ft0">Under 1998 kommer de mindre högskolorna att få förbindelser på 34 Mbit/s och de stora 155 Mbit/s. Dessutom är dessa förbindelser tänkta att dubbleras av säkerhetsskäl.</P> <P class="p136 ft0">Antal anslutna datorer vid Sunet var 1989 ca 2 900 , 1993 ca 28†000, och per den 12 januari 1998 var de 137 946. Största enskilda domänen är Lunds universitet med 16 694 anslutna datorer.</P> <P class="p45 ft0">Antalet värddatorer och domäner kan räknas, men antalet anslutna datorer utanför SUNET blir ofta en uppskattning, så siffrorna växlar starkt. Computer Industry Almanac angav för Sveriges del 1,311 m iljoner användare i januari i år, medan Expressen och Infratest Burke <SPAN class="ft81">24 </SPAN>utifrån en undersökning gjord i april 1997 kom fram till 2,9 miljoner användare. Enligt den undersöningen skulle nära hälften av alla svenskar mellan 15 och 74 år (2000 personer i det åldersintrvallet hade då intervjuats) ha tillgång till Internet.</P> <P class="p74 ft0">Enligt Nikos Markovits nyhetsbrev Inetmedia<SPAN class="ft81">25 </SPAN>fanns det i januari 1997 36 500 domännamn i Sverige, vilket innebar att 22 600 domäner hade tillkommmit eller förändrats under 1996. Under 1997 var det 23 582 namn som ändrades eller t illkom. Summan i januari 1998 var totalt 59 170 domäner.</P> <P class="p44 ft0">Enligt Computer Industry Almanacs siffor från januari 1998 <SPAN class="ft81">26</SPAN>, där man jämfört de 15 Internettätaste länderna ligger Sverige på åttonde</P> <P class="p21 ft4"><SPAN class="ft83">24</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://www.expressen.se/artiklar/burke97/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">25</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://www.markovits.com/inetmedia/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">26</SPAN><SPAN class="ft38">Computer Industry Almanac, se </SPAN><NOBR>http://www.c-i-a.com/199801pr.htm</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_196"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">203</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft0">plats med sina 1,311 miljoner användare. USA leder förstås med 54,6 miljoner användare. Glappet är stort till tvåan Japan, som har 7,9 miljoner och trean England som har 5,8.</P> <P class="p133 ft0">När man diskuterar det enorma genomslag som Internet har fått de senaste åren och jämför detta med andra medier, är det viktigt att komma ihåg att mycken Internetstatistik tar fasta på <SPAN class="ft14">tillgången </SPAN>till nätet, vare sig man kommer åt det hemifrån eller på arbetet eller i skolan och oavsett hur mycket denna möjlighet utnyttjas. När man läser statistik om telefonens, radions, TV:ns eller videons segertåg över världen, handlar det ofta om när dessa apparater kom in i hemmen. Utnyttjandegraden var kanske högre i sådana fall där man satsade egna pengar på en ny och relativt oprövad produkt.</P> <P class="p186 ft15">3 Hur styrs Internet?</P> <P class="p748 ft0">Internet är ju en mycket löslig, för att inte säga nebulös organism. Ändå finns förstås människor som bestämmer, och de återfinns i en mängd olika organisationer som ofta vuxit fram<SPAN class="ft14">ad hoc</SPAN>.</P> <P class="p136 ft0">Internet Society (ISOC) samordnar mycket av aktiviteterna på Internet. Det är en medlemsorganisation som bygger på frivillighet, det mera idella målet är att verka för globalt informationsutbyte. För att samordna utarbetandet av tekniska standarder har man en sorts utskott som heter Internet Architecture Board (IAB).</P> <P class="p74 ft0">Internet Engineering Task Force (IETF) är en stor internationell sammanslutning av nätkonstruktörer, operatörer, tillverkare och forskare, intresserade av att utveckla Internetarkitekturen. Vem som helst som är intresserad får bli medlem.</P> <P class="p133 ft0">För det praktiska arbetet använder sig IETF av olika arbetsgrupper, för saker som routing, portning, säkerhetsfrågor m.m. Regionalt finns <SPAN class="ft14">area directors </SPAN>som i sin tur ingår i Internet Engineering Steering Group (IESG).</P> <P class="p134 ft0">Det finns också en Internet Research Task Force (IRTF), som dock är experimentell mera på lång sikt och aldrig bedriver sin forskning i full skala. Här är det individer som är medlemmar, inte organisationer.</P> <P class="p45 ft0">Ett annat viktigt institut på Internet är RFC (Requests for Comments), en serie dokument som inleddes med Steve Crockers tidigare citerade förslag från 1969. <SPAN class="ft81">27 </SPAN>De här utkasten handlar oftast om nätverksprotokoll och program, men kan ibland röra mera allmänna åsikter om Internets utveckling.</P> <P class="p450 ft4"><SPAN class="ft81">27 </SPAN>Se avsnitt 2.1.</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">204 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft0">För www finns World Wide Web Consortium (W3C) som startades 1994 för att utveckla gemensamma prot okoll för webbens vidare utbyggnad. W3C har nära samröre med MIT och CERN. Ledande inom W3C är bl.a. pionjären Tim <NOBR>Berners-Lee</NOBR> och <NOBR>Jean-François</NOBR> Abramatic. W3C står öppet för varje organisation som vill bli medlem och man är noga med att verksamheten skall vara helt leverantörsoberoende – det är ju mycket det som är en bärande idé inte bara med www utan med Internet i sin helhet.</P> <P class="p240 ft0">InterNIC (Internet Network Information Center) kom till i januari 1993 och är ett samarbetsorgan för hanteringen av Internets alla domännamn, databasen över dessa samt registreringsrutinerna. Numera finns också en svensk avdelning av InterNIC, <NOBR>NIC-SE</NOBR> (Network Information Centre Sweden AB), som ägs av Stiftelsen Internetinfrastruktur. <NOBR>NIC-SE</NOBR> ska koordinera och ansvara för driften av registret <NOBR>över .se-domäner</NOBR> på Internet.<SPAN class="ft81">28</SPAN></P> <P class="p749 ft0">ISOC har numera också ett s k ”chapter” i Sverige, där enskilda och företag kan bli medlemmar.<SPAN class="ft81">29</SPAN></P> <P class="p153 ft0">Vad övrigt är, är självreglering. Trots att Internet sammanlänkar både många kulturer i den verkliga världen och många specifika nätkulturer, så finns ändå någon sorts allmänt accepterad norm för hur man bör uppträda på nätet, den s.k. netiketten. Brott mot denna bestraffas ofta med ilskna <NOBR>e-postmeddelanden</NOBR> (flaming). Gäller det en tjänsteleverantör (serverinnehavare) som t.ex. tillhandahåller stötande material, kan följden bli mail bombing, dvs det att arga Internetanvändare skickar tusentals brev till syndaren ifråga för att slå ut hans eller hennes server. Sådan brevstorm behöver inte härröra från lika många avsändare som antalet brev. Ibland kan ett fåtal eller bara en person iscensätta sådana aktioner där tiotusentals meddelanden skickas iväg automatiskt. Många menar dock att den här typen av hämndaktioner i sig själva är ett brott mot netiketten.</P> <P class="p589 ft0">Ett relativt nytt fenomen i detta sammanhang, som dessutom kan betraktas som en form av publicering, är när man vill skada en person genom att sätta ut personens namn, bild och/eller olika uppgifter om vad han eller hon anses ha gjort sig skyldig till. Detta kan förekomma som rent privata vendettor och som mera politiskt färgade kampanjer. Exempelvis kan våldtäktsmän eller förmodade pedofiler på detta sätt ”hängas</P> <P class="p750 ft0">ut” till beskådande vid den elektroniska skampålen. I kampen mellan rasister och <NOBR>anti-rasister</NOBR> förekommer också publicering av namnlistor över förhatliga personer från det motsatta lägret.</P> <P class="p751 ft4"><SPAN class="ft83">28</SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">NIC-SE</SPAN></NOBR> finns på <NOBR>http://www.nic-se.se/</NOBR></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">29</SPAN><SPAN class="ft38">ISOC Swedish Chapter finns på </SPAN><NOBR>http://www.isoc-se.a.se/</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_198"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">205</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p529 ft0">Även om det finns en hel del anstötligt bland nyhetsgr upperna på Usenet, så hejdas en del faktiskt i sin linda. Nynazister försökte under 1996 skapa en nyhetsgupp under namnet <NOBR>”rec.music.white-power”,</NOBR> men förslaget röstades ned efter en kampanj, med siffrorna 592 för och 33 033 emot. Svårare är det att stoppa nyhetsgrupper inom den friare alt.- kategorin.<SPAN class="ft81">30</SPAN></P> <P class="p44 ft0">Tecken finns också på att en del organisationer för sanering av olika mindre önskvärda företeelser på nätet håller på att uppstå, en tid fanns t.ex. en sorts rådgivande ”skiljedomstol” på www med frivilliga insatser av Internetintresserade jurister som sysslade med upphovsrättsliga saker, liksom förtals- och yttrandefrihetsaspekter.</P> <P class="p752 ft24"><SPAN class="ft15">4</SPAN><SPAN class="ft93">Olika typer av elektroniska publikationer idag</SPAN></P> <P class="p398 ft0">Den elektroniska publiceringen åstadkommer mer väsen i tryckta och eterberoende medier än i de egna digitala kanalerna. Uppskattningarna av andelen elektroniska publikationer av den totala mängden växlar förstås, och beror som alltid på vad man räknar som publikation, men såväl bedömningar inom EU som från olika branschorgan brukar ligga runt ett par procent, sällan dock över fem. <SPAN class="ft81">31</SPAN></P> <P class="p72 ft0">Detta skall man naturligtivis inte låta sig luras av. Som redan antytts används digitala hjälpmedel sedan länge inom den mesta massmedieproduktion – före det sista presentationsstadiet. Det är rätt naturligt. Datorn är en sorts raffinaderi, som hjälper till att bereda och omforma råvaran information, vare sig det är bild, ljud eller text, men den har hittills inte varit inriktad på konsumtion på samma sätt som en besläktad bildskärmsförsedd apparat har varit – TV:n. Så det vore enkelt att hävda att mycket egentligen i någon form är elektroniskt redan i dag. Låt mig ändå göra en liten uppställning av några huvudtyper av mera re nodlade elektroniska publiceringsformer:</P> <P class="p753 ft4">I. Man tar del av materialet på datorskärm:</P> <P class="p754 ft4">1. Materialet tillhandahålls på ett fast fysiskt medium:</P> <P class="p755 ft4"><SPAN class="ft83">30</SPAN><SPAN class="ft94">Läs mera om kampanjen mot white </SPAN><NOBR>power-gruppen</NOBR> på <NOBR>http://www.jcn18.com/news/cfv-fail.htm</NOBR></P> <P class="p454 ft35"><SPAN class="ft83">31</SPAN><SPAN class="ft95">Riitta Alkula anför några siffror i NORDI </SPAN><NOBR>NFO-Nytt</NOBR> <NOBR>1-2/97</NOBR> i artikeln ”Elektronisk publicering” på http:// www.nordinfo.helsinki.fi/nordnytt/nnytt1- 2_97/alkula.htm</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">206 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p756 ft4"><SPAN class="ft4">a)</SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">Cd-rom.</SPAN></NOBR> Intresset för dessa har dämpats något i takt med wwwboomen, men mediet är starkt inom spelbranschen och även för olika sorters referensverk, även om många förlag överväger migration till In- ternet så snart problemet med säker överföring av betalningar har lösts. Dessutom används <NOBR>cd-rom</NOBR> ofta som databasservrar på Internet.</P> <P class="p731 ft4"><SPAN class="ft4">b)</SPAN><SPAN class="ft33">Andra besläktade format som </SPAN><NOBR>CD-I,</NOBR> Electronic Book Format, Photo- Disc, Laserdisc, MiniDisc, DVD osv. Några av de här for maten tycks hålla på att försvinna, andra håller på att finna sin plats.</P> <P class="p757 ft4"><SPAN class="ft4">c)</SPAN><SPAN class="ft63">Disketter. Dessa blir allt ovanligare som distributionsmedium, även om enskilda designer, konstnärer m. fl. ofta sprider arbetsprover i enkel katalogform på diskett. Det förekommer också diskettvisitkort osv. Diskettdistribuerad egenpublicering av litteratur i exv. </SPAN><NOBR>pdf-format</NOBR> är rätt ovanligt, sådant sprids numera oftast över Internet.</P> <P class="p758 ft4">2) Materialet tillhandahålls för nedladdning och/eller läsning på Internet eller BBS</P> <P class="p759 ft4">a) Nedladdning för senare läsning (i ett annat program). Det var tidigare vanligt att man laddade ned saker i komprimerat skick från BBS:er eller <NOBR>FTP-servrar</NOBR> och sedan iordningställde filerna för läsning utan att behöva vara uppkopplad. Sådana filer kunde innehålla</P> <P class="p760 ft4"><SPAN class="ft96">•</SPAN><SPAN class="ft33">rena </SPAN><NOBR>ASCII-publikationer</NOBR> (zines och nyhetsblad) eller</P> <P class="p761 ft4"><SPAN class="ft96">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft63">Postscript-filer</SPAN></NOBR> för utskrift av typograferade sidor (egentligen en sorts primitiv <NOBR>print-on-demand).<SPAN class="ft81">32</SPAN></NOBR><SPAN class="ft81"> </SPAN>Ett fåtal datorer kan visa Postcript på skärmen, annars måste formatet skrivas ut.</P> <P class="p762 ft4"><SPAN class="ft96">•</SPAN><SPAN class="ft33">Hypercardbuntar (Macintosh)</SPAN></P> <P class="p763 ft4"><SPAN class="ft96">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">Pdf-filer</SPAN></NOBR> för läsning i programmet Adobe Acrobat</P> <P class="p763 ft4"><SPAN class="ft96">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">SGML-text</SPAN></NOBR> för läsning i en speciell browser</P> <P class="p764 ft4">b) Nedladdning för direkt läsning. Numera är det vanligare att dekomprimering och tolkning av olika filer sker direkt i en browser, så att man kan ta del av innehållet i det ögonblick filerna nått datorn. Filerna kan då vara</P> <P class="p765 ft4"><SPAN class="ft96">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">HTML-text</SPAN></NOBR></P> <P class="p763 ft4"><SPAN class="ft96">•</SPAN><SPAN class="ft33">Bilder i främst JPEG- eller </SPAN><NOBR>GIF-format</NOBR></P> <P class="p766 ft35"><SPAN class="ft82">32 </SPAN>En tidskrift som Intertext, ett forum för s.k. creative writing, har sedan starten 1991 genomgått alla dessa faser och finns nu också direkt läsbar på webben på http://www.intertext.com/Zines/InterText/. Den tillhandahåll också i formaten pdf, Postscript och ASCII, samt för handdatorerna Newton och Pilot.</P> </DIV> <DIV id="page_200"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">207</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p767 ft4"><SPAN class="ft96">•</SPAN><SPAN class="ft63">Digital video i Quicktime- eller </SPAN><NOBR>MPEG-format</NOBR> (egentligen ett gränsfall, för filerna behöver laddas ned helt men visas sedan oftast med en s. k. <NOBR>plug-in</NOBR> direkt i browserprogrammet)</P> <P class="p768 ft4"><SPAN class="ft96">•</SPAN><SPAN class="ft38">Olika former av s.k. streaming audio (ljudfiler) och streaming video som visas kontinuerligt medan de laddas ned till den egna datorn</SPAN></P> <P class="p769 ft4">II. Man tar del av materialet på annat medium än datorn</P> <P class="p770 ft4">a) På papper. <NOBR>Print-on-demand,</NOBR> antingen fullt utvecklad med tillhörande bokbindningsmöjligheter eller en enklare form där pdf- eller Postscriptfiler kan skrivas ut på en vanlig laserskrivare.</P> <P class="p771 ft0">I dag förefaller det kanske inte relevant att räkna spel som publikationer, men med största sannolikhet kommer deras verkningsmedel att användas i framtidens publikationer. Redan nu finns tidskrifter som utnyttjar simuleringar. I framtiden kommer man säkert att vara intresserad av hur detta började, så därför är spel och andra företeelser som till synes befinner sig i publicismens periferi men i teknikens frontlinje värda att bevaras – vad man kallar dem just nu är mindre viktigt.</P> <P class="p168 ft0">Det talas mycket om pushteknik. Sådan skräddarydd information, t.ex. när man skapar en personifierad tidning (”The Daily Me”) etc., är praktisk men egentligen inte så uppseendeväckande, mer att likna vid ett personligt val av prenumerationer på tidningar som levereras i vår fysiska brevlåda eller vad man zappar sig fram till vid TV:n. Att pushtekniken blivit så omskriven och höjd till skyarna kan nog hänga samman med att dess verkningsmedel är lätt igenkännliga för traditionella publicister och massmediemänniskor. Det verkligt nya blir när man kan skräddarsy varje publikation för sig; språk, svårighetsgrad, utförlighet (från abstract, steglöst över till vidareläsning i all oändlighet via exempelvis successiva länkar på www).</P> <P class="p437 ft0">Om vi nu bortser från vilken form utgåvorna har på datorn och ser till anknytningen till traditionella publikationsformer, kan man konstatera att det finns:</P> <P class="p772 ft4">1. Enstaka publikationer</P> <P class="p773 ft35">a) Fasta utgåvor. De uppdateras inte, de finns på nätet eller <NOBR>cd-rom</NOBR> eller något annat medium och förändras inte, utan är att likna vid en traditionell bok eller en affisch.</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">208 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p774 ft4">b) Flexibla enstaka publikationer. Hit kan man räkna många webbplatser som uppdateras då och då eller olika referensverk som uppslagsböcker på cd, som utkommer i flera versioner etc.</P> <P class="p775 ft4">2. Periodica</P> <P class="p764 ft4"><SPAN class="ft4">a)</SPAN><SPAN class="ft33">Dagstidningar. Dessa finns nästan enbart på www, om det inte g äller fulltextdatabaser med artiklar, då dessa ofta också överförs till </SPAN><NOBR>cd-rom.</NOBR> Nästan uteslutande är det fråga om webbversioner av tidningar som redan finns i tryckt form.</P> <P class="p776 ft4"><SPAN class="ft4">b)</SPAN><SPAN class="ft33">Annan periodicitet. Här finns mängder av tidskrifter både sådana som också finns i tryck, t.ex. Newsweek, Die Zeit, och sådana som bara finns på nätet, exv. Slate, The Art Bin.</SPAN></P> <P class="p777 ft0">Anmärkas bör att även när det gäller periodica kan den vara högst flexibel. Pushtekniken har redan nämnts. Och många redaktörer utnyttjar naturligtvis det faktum att en elektronisk text kan korrigeras även efter publikationstillfället. Det här är förstås viktigt när man diskuterar pliktleveranser, för även om man förlitar sig på utgivarens egen sändning i stället för på automatiskt insamlande från nätet, så behöver den sändning man fått direkt från utgivaren inte alls vara den slutgiltiga. Det här är ett problem som påminner om dagstidningarnas numera digitala textarkiv. Frågan är där i vilket stadium av prepressproceduren man väljer att ”tanka ned” texter till det egna arkivet. Redigerare och journalister kan göra enstaka slutkorrigeringar bara sekunder innan sidan sänds från datorn till fotosättaren. Alltså kan även där den arkiverade versionen skilja sig från den som nått läsarna.</P> <P class="p108 ft0">När det gäller arkiv, kan man också konstatera att många tidningar och tidskrifter på www utnyttjar det faktum att gamla utgåvor ligger kvar på servern. Med några länköversikter eller en sökfunktion kan man således enkelt skapa ett arkiv över utgivningen. Elektronisk periodica tenderar på detta sätt att få ett slags palimpsestartat förhållande till sina tidigare nummer. Det senaste har så att säga under sig hela skikt av tidigare utgivna nummer. Det finns ett talesätt i journalistkretsar att ”inget är så gammalt som gårdagens tidning”. Så blir det nog inte längre i den digitala världen. Ingen lär komma att rulla in fisk eller blommor i gamla elektroniska tidningar.</P> <P class="p437 ft0">Ytterligare en uppdelning man kunde göra av olika typer av publikationer, är efter vilka som kostar pengar och vilka som tillhandahålls gratis. På andra medier än Internet kostar det oftast, även om man ser vissa <NOBR>cd-rom-utgåvor</NOBR> som delas ut gratis som reklam. (Här finns också en sektor som ökat kraftigt under de senaste åren, <NOBR>cd-rom-bilagan,</NOBR> det att tryckta tidskrifter som lockbete bifogar en gratis <NOBR>cd-rom-skiva,</NOBR> oftast</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">209</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p490 ft0">med gratisprogram och demoversioner av spel.) På Internet är det mesta ännu gratis, främst högprestigetidningarna tar betalt – New York Times och Wall Street Journal t.ex. Annars är metoden den att man gratis tillhandahåller en del av materialet, i hopp om att läsarna ska lockas att köpa ”fulltextversionen” i tryck. Enklare, förlagsoberoende zines klarar sig i allmänhet genom att de antingen är rena hobbyprojekt, eller också tar man emot annonser, ofta från mindre annonsörer. Medan New York Times kanske har annonser för Kodak eller Levis jeans, har det lilla magasinet annonser för en syster publikation, en bekant som frilansar som webbdesigner eller för en lokal restaurang.</P> <P class="p240 ft0">Många statiska webbplatser har också en sorts periodisk utgivning, av annan art än vanlig uppdatering, som ju oftast sker p.g.a. att något nytt hänt i organisationen, när företaget lanserar en ny produkt eller liknande. Här är det istället frågan om en liten särpublikation inom ramen för en annars tämligen statisk sida. Webbplatser kan ha dagens skämt som ändras hela tiden, konstnärer kan ladda upp en ny bild på sin webbplats med jämna mellanrum. Edvard Derkert laddar t.ex. upp ”a picture a day” på sin webbplats <SPAN class="ft81">33</SPAN>, och fotografen Brad Brace har sedan januari 1995 hå llit liv i sitt <NOBR>24-hour-jpeg-project,</NOBR> ett nytt svartvitt foto laddas upp varje dag.<SPAN class="ft81">34</SPAN></P> <P class="p437 ft0">I detta sammanhang bör kanske nämnas en annan typ av ”partiell” publicering, när webbplatser använder sig av ramtekniken för att presentera andras texter eller bilder. Några uppmärksammade tvister förekom under 1997 kring detta, t.ex, striden kring TotalNews, en nyhetstjänst som sålde annonsutrymme på sin ram, och inne i ramen lockade besökare med innehåll från andra som man egentligen inte hade rätten till, exv från CNN.</P> <P class="p366 ft0">Det typiska för den elektroniska publiceringen är ju att den oftast är betydligt billigare än motsvarande pappersbundna utgivning. Även cd- <NOBR>rom-produktion</NOBR> har som nämnts blivit billigare, ändå är det främst på Internet som man ser den verkliga revolutionen. Om man har utrustningen som behövs för att läsa på Internet, så har man också utrustningen för</P> <P class="p778 ft0">att kunna publicera sig där. Principiellt raderas skillnaden mellan producent och konsument ut alltmer, även om kategorierna troligen aldrig kommer att sammanfalla helt. På Internet samsas också traditionella förlag och tidningsföretag med små egenpublicister, officiell och inofficiell information ligger ”vägg i vägg”. Att jämföra proportionerna mellan det ”professionella” och det ”privata” låter sig knappast göras. Ska man</P> <P class="p779 ft4"><SPAN class="ft83">33</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://www.dad.a.se/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">34</SPAN><SPAN class="ft38">Se ftp.rdrop.com/pub/users/bbrace/12hr.jpeg</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_203"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111203x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">210 <SPAN class="ft14">Bilaga 2 </SPAN>SOU 1998:111</P> <P class="p780 ft0">räkna antalet personliga hemsidor, så leder dessa förmodligen i antal över de etablerade publikationerna. Men hur många läser dem? <SPAN class="ft81">35</SPAN></P> <P class="p136 ft0">Www är förstås inte allt på Internet. Ännu finns publikationer som sänds per <NOBR>e-post</NOBR> eller laddas upp på nå gon nyhetsgrupp på Usenet eller en BBS. De <NOBR>e-postbaserade</NOBR> tidningarna lever och frodas, det finns t.o.m. en särskild webbplats om sådan publicering. <SPAN class="ft81">36 </SPAN>Och även Gopherservrarna finns ju kvar, även om deras betydelse minskar hela tiden till förmån för www.</P> <P class="p234 ft0">Det kan vara värt att påminna om att det finns en del hybridformer. Webbpublicerade tidskrifter som t.ex. <NOBR>Web-Vantage<SPAN class="ft81">37</SPAN></NOBR><SPAN class="ft81"> </SPAN>skickar ut sina nya nummer per <NOBR>e-post</NOBR> med bara rubrikerna och <NOBR>tre-fyra</NOBR> raders ingress samt en <NOBR>http-länk</NOBR> till själva artikeln, som man således läser på www.</P> <P class="p781 ft0">Webbplatser kan ha nyhetsgrupper på Usenet knutna t ill sig, antingen sådana som alla kan se eller som är slutna. På <NOBR>Online-newspapers</NOBR> finns en helt webbaserad nyhetsgrupp som är sluten, skapad med en särskild programvara från Lyris <SPAN class="ft81">38</SPAN>.</P> <P class="p136 ft0">Det finns ju också vanliga mailinglistor (distributionslistor) som kan vara antingen öppna för alla eller slutna. Det har diskuterats hur man skall betrakta sådana, bl.a. av Mediekommittén.<SPAN class="ft81">39 </SPAN>Man resonerar bl.a. om huruvida utsändningen (av t.ex. <NOBR>e-post)</NOBR> är riktad till allmänheten eller inte, om utsändningen kan sättas igång av mottagaren eller inte – allt detta för att försöka inordna de nya publikationsformerna i gamla lagskrivningar som gäller radioutsändning eller tidningsutgivning etc. De här formerna går redan idag in i varandra på ett sätt som svårligen låter sig sorteras under de gamla begreppen.</P> <P class="p72 ft0">Jag tror att det enda rimliga är att tills vidare betrakta allt som distribueras till många, <SPAN class="ft14">i ungefärligen samma gestalt, </SPAN>som en publikation. Detta för att skilja den från enkel bilateral <NOBR>e-post,</NOBR> tillägget ”ungefärligen samma gestalt” åsyftar den typ av personligt skräddarsydda dokument man redan idag kan prenumerera på från exv. databaser. Man får nog också räkna med att allt inte går att samla in, slutna publikationer har redan tidigare fallit genom de nationalbibliotekariska fångstnätens maskor och mycket som sägs i diskussionslistor är kanske mera jämförbart med gruppsamtal per telefon, som ju inte är föremål för b evarande.</P> <P class="p449 ft22">Det är vanligt att många diskussionslistor, vars medlemmar själva betraktar innehållet som värdefullt, väljer att spara inläggen på en www-</P> <P class="p497 ft4"><SPAN class="ft83">35</SPAN><SPAN class="ft38">Jfr avsnitt 6.4 om ”flaskposteffekten”.</SPAN></P> <P class="p460 ft4"><SPAN class="ft83">36</SPAN><SPAN class="ft97">Se The </SPAN><NOBR>e-mail</NOBR> publishing Inc. Home Page på http:// www.emailpub.com. Man ger förstås ut en <NOBR>e-posttidning</NOBR> också, The Emailian Newsletter.</P> <P class="p301 ft4"><SPAN class="ft32">37</SPAN><SPAN class="ft33">Se </SPAN><NOBR>http://www.web-vantage.com/</NOBR></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">38</SPAN><SPAN class="ft33">Se </SPAN><NOBR>news://clio.lyris.net/online-newspapers</NOBR></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">39</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 1997:49</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_204"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">211</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p332 ft0">server. Därmed är de publicerade på ett mera uttalat sätt och kommer dessutom att hamna i de automatiska nedladdningar som görs.</P> <P class="p195 ft15">5 Hur ser det ut på svenska www idag?</P> <P class="p232 ft25">5.1 Kulturarw3:s statistik över filer</P> <P class="p583 ft0">På den svenska delen av www finns cirka 4,84 miljoner HTML- dokument fördelade på 26 000 webbplatser, enligt den räkning som <NOBR>Kulturarw3-projektet</NOBR> färdigställde i januari 1998. Dessa HTML- dokument upptar sammanlagt 24,2 Gb diskutrymme.</P> <P class="p45 ft0">Totalt upptar den svenska delen av www 200 Gb, fördelade på 9,5 miljoner dokument. Antalet stillbilder, de flesta lagrade i JPEG- eller <NOBR>GIF-format</NOBR> är 3,45 miljoner och övriga filer är 1,18 miljoner, dvs andra textformat, ljud, videosekvenser, program som laddats upp i något komprimerat format exv. Bilddelen kan vara aningen missvisande, eftersom bilder nu används som en kompromissmetod att lägga in grafiska formelement som <NOBR>HTML-språket</NOBR> inte tillåter. Alla bilder är alltså inte vad man skulle kalla illustrationer i dagligt tal, utan rubriker i ett visst typsnitt eller navigeringsknappar. Ofta utnyttjas också helt osynliga (genomskinliga) bilder enbart för att skapa mellanrum mellan textstycken.</P> <P class="p348 ft22">Det kan ändå vara intressant att jämföra textmängden på den svenska delen av www med textmängden i Kungl. biblioteket. En oerhört grov uppskattning, närmast en någorlunda kvalificerad gissning, ger vid handen att de 24,2 Gb text som finns på den svenska delen av www motsvarar ungefär 38 100 ”normalstora” böcker, om vi för räkneexperimentet antar att en normalbok är 635 K (275 sidor med 33 rader om 70 nedslag). Nu innehåller ju böcker ofta bilder också, och om vi antar att 75 procent av bildfilerna är verkliga bilder och att de i genomsnitt motsvarar en halvsidesbild i en bok, skulle vi få ytterligare4 700 böcker.</P> <P class="p41 ft0">Svenska www skulle alltså motsvara ungefär 42 800 sådana här tänkta normalböcker, vilket kan jämföras med Kungl. bibliotekets samlingar, där det finns ungefär 3 miljoner volymer, eller med de svenska förlagens årliga utgivning, som de senaste två åren <NOBR>(1996-1997)</NOBR> uppgått till ca 13 500 titlar.</P> <P class="p186 ft25">5.2 Några typiska kategorier av svenska webbplatser</P> <P class="p233 ft5">5.2.1 Det offentliga Sverige</P> </DIV> <DIV id="page_205"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">212 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p782 ft0">SverigeDirekt är den offentliga sektorns gemensamma webbplats. <SPAN class="ft81">40 </SPAN>I mars 1998 fanns där länkar t ill 255 kommuner (av tiotalt 288), 21 landsting och 215 myndigheter.</P> <P class="p136 ft0">Cirka tre fjärdedelar av kommunernas sidorna uppfyller Toppledarforums krav om viss uppdatering och kontroll som bör ställas på webbplatser inom den offentliga sektorn. De flesta kommunsidor har information om näringsliv, kultur och fritid, turism, aktuellt i kommunen osv. Många har information om kommunikationer, några har kommunala protokoll utlagda och information på främmande språk. Vissa har också lediga platser förtecknade. Utbildning, bibliotek och boende har också egna avdelningar på många kommunhemsidor.</P> <P class="p247 ft0">De 21 landstingssidorna består förstås rätt mycket av information om vård och trafik, men ofta också om kultur och speciella ungdomsproblem, och många går också ut lite offensivt med ”kontakta din politiker”, ”tyck till” och liknande.</P> <P class="p156 ft22">De större statliga myndigheterna har oftast egna hemsidor, flera mindre har det inte (som exv Bokföringsnämnden eller Stadsmiljörådet). Här finns aktuellt om verksamheten, ofta kan blanketter laddas ned i pdfformat, ibland för man på ett lite journalistiskt sätt fram omdebatterade frågor (Luftfartsverket har t.ex. rubriker som matas fram tecken för tecken som på en gammal teleprinter), ibland förekommer särskild pressinformation och författningar som gäller myndighetens område.</P> <P class="p204 ft0">Gemensamt för den offentliga informationen är nog att man det senaste året har satsat mera på design och kanske tack vare Toppledarforum ett bättre gränssnittstänkande.</P> <P class="p238 ft5">5.2.2 Organisationer</P> <P class="p196 ft0">När det gäller organisationer kan man naturligtvis inte finna någon gemensam nämnare, eftersom verksamheterna ju kan vara hur olika som helst. Internationellt verksamma som Röda korset och Rädda barnen har båda en lite journalistisk framtoning med nyheter och rubriker. Från många organisationer kan man förstås beställa mer material i broschyrform. Webbsidorna skiljer sig också mycket i sin utformning, beroende på om det är fråga om en intresseorganisation som försöker bilda opinion för den egna saken hos utomstående eller om det är en organisation som vill använda sin sida som en resurssamling för de egna medlemmarna.</P> <P class="p449 ft0">Fackförbundem har ofta fakta om pågående förhandlingar och arbetslöshetsstatistik inom den egna sektorn. Oftast har man information</P> <P class="p783 ft4"><SPAN class="ft81">40 </SPAN>Se vidare http://www.sverigedirekt.riksdagen.se/</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">213</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p384 ft0">för både medlemmar och utomstående, inklusive pressen. I mars 1998 hade precis hälften av <NOBR>LO-förbunden</NOBR> egna hemsidor. Många har också avdelningar av typen ”Vad går avgiften till?” och tävlingar med priser. SEKO (tidigare Statsanställdas förbund) har ”Månadens fråga”, en direktomröstning där besökare kan svara ja eller nej. I mars 1998 var frågan ”Ska LO och TCO slås ihop?”.</P> <P class="p186 ft5">5.2.3 Museer, bibliotek</P> <P class="p784 ft0">Sveriges museeer har ofta rätt väldesignade we bbplatser, men de är ofta snåriga att hitta i och man tycks vara lite rädd att ställa samlingarna i strålkastarljuset. Ofta tror man som besökare att det bara finns fakta om öppettider, museishopen och vilka utställningar som hållits senaste året, men längre ned i hierarkin kanske det finns intressant bildmaterial från samlingarna. Kanske finns här liknande farhågor som inom pressen, att webbplatsen ska konkurrera med museet eller tidningen i verkliga livet. Ibland tycks en känsla för systematik eller den egna organisationsstrukturens avspegling på webbsidan ta överhanden över ambitionen att väcka allmänhetens intresse.</P> <P class="p437 ft0">De flesta folkbibliotek har inte egna webbplatser utan återfinns på kommunens sidor. Här finner man oftast öppettider, vad man kan låna och hur, tidskriftslistor, man kan ställa frågor till bibliotekarien, en sorts infomationsdisk online, flera har extra information om släktforskning och många erbjuder sökning i Bibliotekstjänsts databas BTJ 2000. Evenemang på biblioteket anslås förstås också. Oftast är det hela ganska administrativt, direkt information om litteratur är inte så vanligt. Inte heller är det så vanligt att man vänder sig ut mot Internet, många har länkar till tidskrifter, men rätt få har länkar till de stora reservoarer av digitaliserad litteratur som finns på Internet, både i Sverige och utomlands. Skillnaderna i ambitionsnivå kan vara slående, några skriver om lokala boksamlingar och lite lokal kulturhistoria, medan andra knappt har mer än öppettiderna.</P> <P class="p16 ft5">5.2.4 Marknadstorgen</P> <P class="p201 ft0">Torget, Postens elektroniska marknadstorg, har 79 000 medlemmar, hur många av dessa som utnyttjar möjligheten att ha egen hemsida vet man inte. Det finns 13 tidningar och tidskrifter på Torget, fem av dessa finns på deras server, resten är länkade från egen server. Dessutom har man något som heter Sveriges Tidskrifter med information om och länkar till en del av de 328 tidskrifter som förtecknas.</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">214 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft0">Under Torgets ”paraply” finns också 73 företag. Knappt hälften av dessa ligger rent fysiskt på Torgets servrar. En stor del av Torget upptas också av det egna redaktionella materialet, under avdelningar som Verktyg & Hobby, Hälsa, Familj etc.</P> <P class="p74 ft0">Passagen, Telias motsvarighet till Torget, har cirka 100 000 medlemmar av vilka 35 000 har egna hemsidor. Passagens eget material består av ett <NOBR>10-tal</NOBR> olika webbplatser innehållande cirka 2 000 sidor (pageviews), bl.a. Passagens förstasida, länkguide, Expertis, Cafe, Svenska CNN, <NOBR>IT-nyheter,</NOBR> Sportbase (med ett tjugotal underavdelningar). Tidskrifter är Then nya Swänska Argus, Bella och Direkt. Passagen deltar ibland också i specialevenemang som Internetworld, Sime, Vattenfestivalen etc. Passagen uppger att deras Galleria innehåller ett <NOBR>40-tal</NOBR> butiker.</P> <P class="p72 ft0">Bland de tusentals privata hemsidorna finns ett svårberäknat antal amatörpublikationer, mer eller mindre långlivade skoltidningar, fanzines etc. En mera ambitiös variant, som återfinns bland Tele2:s hemsidor, är t.ex. Otto Olsson Newsletter.<SPAN class="ft81">41 </SPAN>Till saken hör också att vi bland de renodlat privata hemsidorna och deras enkla presentationer av innehavaren, hans eller hennes familj, vänner och intressen etc, troligen också ser ett embryo till en ny publikationstyp. Se vidare avsnitt 6.4.</P> <P class="p186 ft5">5.2.5 Företag</P> <P class="p205 ft0">Multinationella företag som Volvo eller Apple har internationella webbplatser med förgreningar t ill de lokala. Produktinformation är förstås en självklarhet. Volvo har avdelningar för personbilar, lastbilar osv., och dessutom en historisk del med museum och tidslinje. Saab har en likartad uppdelning på bilsidan (när man väl hittat dit, man ska inte slå på www.saab.se, vilket leder till flygsektionen, utan på www.saab.com). Vissa, som Ericsson t.ex., publicerar sin årsrapport på nätet. ABB har, förutom information om alla underbolag, produkter och länkar till lokala sidor, även information om hur man söker arbete på företaget. <NOBR>Trygg-Hansa</NOBR> har en del simuleringar på sin sida, man kan beräkna hur mycket man får i pension, vad bilen kostar per år etc.</P> <P class="p335 ft0">Mindre företag kan ha små webbplatser med kanske bara en sida, som då fungerar närmast som en annons i Gula sidorna. Andra, särskilt sådana som säljer reservdelar eller är underleverantörer till större företag, kan ofta ha lagerlistorna utlagda på nätet.</P> <P class="p785 ft4"><SPAN class="ft81">41 </SPAN>Se <NOBR>http://home3.swipnet.se/~w-38951/oonl9701.htm</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_208"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">215</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft5">5.2.6 Tidningar och tidskrifter samt etermedia</P> <P class="p201 ft0">Kungl. Biblioteket har en förteckning på www över Svensk periodica online,<SPAN class="ft81">42 </SPAN>där det i mars 1998 fanns 225 tidskrifter, 16 storstadsdagstidningar, 54 landsortsdagstidningar, 5 finlandssvenska och en svenskamerikansk tidning.</P> <P class="p163 ft0">Tidskrifterna är – för att nu generalisera en aning – oftast mer specialiserade och håller sig inom sitt fackområde. Här finns artiklar, ibland ljudfiler men sällan direkta tjänster. Både tidskrifterna och tidningarna har i rätt hög grad tryckmetaforen kvar – de försöker designmässigt likna sina tryckta förebilder. Många nätpublikationer har dock påfallande lite redaktionellt material och är då snarast en elektronisk reklamfolder för den tryckta förlagan.</P> <P class="p168 ft0">Råd & Rön har en intressant blandtjänst. Man kan söka i deras artikelarkiv och läsa första stycket i de artiklar man får träff på. Är man prenumerant och har registrerat sig, kan man läsa hela artiklarna. An- nars får man beställa tidningarna från tidskriftens kundtjänst.</P> <P class="p163 ft0">Svenska Dagbladet bjuder på några dagsfärska nyheter, samt ledarsidans huvudartikel, från kultursidan några recensioner samt understreckaren, kalendarium över Stockholmshändelser samt tabeller över aktuella sportresultat. Man bjuder också på dessa kategorier av artiklar fyra veckor bakåt. SvD har även en service, där man kan skräddarsy sina tablåer över <NOBR>TV-programmen.</NOBR></P> <P class="p72 ft0">Dagens Nyheters webbupplaga bjuder också på en del utvalda nyheter, dagens huvudledare och artikeln på DN Debatt. Från kultur- och nöjessidorna kan man läsa ett hyfsat urval, men de är uppblandade med de senaste dagarnas artiklar, så det är svårt att omedelbart se vilka som hör till just dagens nummer. DN laddar upp artiklar för kommande dags nummer redan på kvällen och man kan också se den kommande förstasidan i <NOBR>pdf-format.</NOBR></P> <P class="p74 ft0">Aftonbladet profilerar sig med en mera kontinuerlig uppladdning av senaste nytt men har också vissa kultur- och ledarartiklar. En del nyhetsartiklar, artiklar ur Aftonbladet Kvinna m.m. kan man läsa i ett korttidsarkiv, längre tillbaka är man hänvisad till betaltjänsten Mediearkivet, som även omfattar artiklar ur <NOBR>Göteborgs-Posten,</NOBR> Nerikes Allehanda, Dagens Eko, TT och Svenska Dagbladet.</P> <P class="p75 ft0">Expressen för nästan uteslutande fram sport- och nöjesmaterial på bekostnad av politisk kommentar och kulturdebatt. Detta är den minst påkostade webbplatsen av de fyra Stockholmstidningarnas.</P> <P class="p210 ft0">De flesta stora dagstidningarna har då och då specialevenemang för att locka läsare, av typen QuickTime <NOBR>VR-filer</NOBR> med panoraman över re-</P> <P class="p783 ft4"><SPAN class="ft81">42 </SPAN>Se <NOBR>http://www.kb.se/nbp/el-per.htm</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_209"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">216 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft0">daktionen eller någon aktuell lokal (Nya Moderna museet t.ex.) eller interaktiva spel.</P> <P class="p75 ft0">Landsortstidningarna är ofta ungefär lika professionellt gjorda som storstadstidningarna. En påtaglig uppryckning har skett bland samtliga dagstidningar det senaste året. Falukuriren <SPAN class="ft81">43 </SPAN>är rätt typisk för landsortstidningarna, med sidor för de olika orterna i spridningsområdet. Dessutom har man en ovanligt genomförd tidningsmetafor med en papperssida med nedvikt hörn och tidningens logotyp som följer med, oavsett vilken avdelning man befinner sig på.</P> <P class="p44 ft0">Östersundsposten, som var en av de första landsortstidningarna på nätet har dragit konsekvensen av <NOBR>URL-adressernas</NOBR> avsaknad av svenska tecken och kallar sig”OP.se”, utan prickar alltså. <SPAN class="ft81">44</SPAN></P> <P class="p136 ft0">Sundsvalls Tidning har en mycket genomarbetad webbplats och tar också ut en avgift för vissa artklar. Prenumererar man på papperstidningen, kostar det 25 kronor per månad, annars 80 kr per månad. I en programförklaring säger webbredaktören Tommy Klaar: <SPAN class="ft81">45</SPAN></P> <P class="p786 ft4">– Vi är mycket snabbare än andra medier.</P> <P class="p787 ft35">Tommy Klaar har ett exempel från socialdemokraternas kongress där det var klar i förväg att Mona Sahlin skulle väljas. Medierna tvingades givetvis vänta på det officiella beslutet innan en publicering var möjlig.</P> <P class="p788 ft4"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft63">Jag var uppkopplad med en bärbar dator och hade skrivit hela artikeln, säger Tommy Klaar.</SPAN></P> <P class="p789 ft4">När beslutet kom räckte det med ett tryck på <NOBR>return-knappen.</NOBR></P> <P class="p790 ft4"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft63">Samtidigt var jag ute på nätet. Vi var före DN, TT och Aftonbladet, säger han.</SPAN></P> <P class="p791 ft35">En annan fördel med den elektroniska tidningen är möjligheterna till fördjupning. Genom att länka till hemsidor med mer information kan läsaren välja om han eller hon vill läsa mer om ett visst ämne.</P> <P class="p792 ft0">Av radiokanalerna har Sveriges Radios samtliga kanaler ljudande material på Internet. Det mest regelbundna är Ekosändningarna, som finns som Real <NOBR>Audio-filer.</NOBR> Många andra program i P1 och P3 finns också utlagda på nätet. P2 har dock bara månadens P <NOBR>2-fågel</NOBR> att erbjuda. Även lokalkanalerna inom <NOBR>SR-koncernen</NOBR> har ljudfiler utlagda, t.ex. Radio Sjuhärad. <SPAN class="ft81">46</SPAN></P> <P class="p793 ft0">De kommersiella musikradiostationerna har också sidor. Radio Bandit presenterar olika listor och sina diskjockeys samt sänder programmen live på nätet, med hjälp av s.k. streaming <NOBR>audio-teknik.</NOBR> Man kan då välja</P> <P class="p21 ft4"><SPAN class="ft83">43</SPAN><SPAN class="ft54">Se http://www.falukuriren.se/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">44</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://www.op.se/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">45</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://www.stonline.se/online/IT/IT/STO/STO.htm</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">46</SPAN><SPAN class="ft54">Se http://www.sr.se/sjuharad/</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_210"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">217</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft0">mellan tre olika ljudkvaliteter.<SPAN class="ft81">47 </SPAN>Radio City har främst en 30 i <NOBR>topp-lista</NOBR> och presentation av kanalen i de olika städer där man sänder, Stockholm, Göteborg och Malmö. Radio Rix är ett nätverk av flera kommersiella stationer med egna sidor i t.ex. Karlstad, Sundsvall och Umeå. t.ex. En central rikssida finns också.<SPAN class="ft81">48</SPAN></P> <P class="p74 ft0">Sveriges Television har en del nyhetsmaterial utlagt, det mesta som text. Vissa Rapportinslag kan förekomma som digital video. <SPAN class="ft81">49 </SPAN>TV 4 har skaffat sig en betydligt överskådligare webbplats nu än vad man hade för något år sedan. Man för också fram nyhetsrubriker på ett sätt som liknar tidningarnas eller de renodlade nyhetstjänsternas layoutidé. För övrigt har man information om de s.k. tvåloperorna och andra populära program på sin förstasida. TV 4 har också en chatverksamhet, dit kända och aktuella personer bjuds in.</P> <P class="p794 ft0">Gemensamt för etermedierna på nätet är förstås att de publicerar sina programtablåer.</P> <P class="p45 ft0">Ovanlig är nyhetstjänsten 24 timmar, en liten annonsfinansierad nyhetstjänst i Örebro utan tryckt motsvarighet. <SPAN class="ft81">50 </SPAN>En annan, men förstås med helt andra resurser, är Svenska CNN. <SPAN class="ft81">51 </SPAN>25 timmar heter ytterligare en annonsfinansierad nyhetstjänst, som arbetar via en skärmsläckare som laddas med kontinuerliga nyheter med hjälp av pushteknik. <SPAN class="ft81">52 </SPAN>Flera sådana här tjänster är att vänta, för på nätet är säkert tidningsmetaforen</P> <P class="p379 ft0">en övergångsform som bara finns kvar tills läsarna har vant sig vid en mera flexibel databaspresentation av nyhetsstoff.</P> <P class="p136 ft0">Den genomsnittliga europeiska nyhetstjänsten har 5 anställda, vilket beräknas öka till 9 under det kommande året, enligt en undersökning gjord av Interactive Publishing Surveys i januari 1998. Om man jämför med USA kan man konstatera att den genomsnittliga onlineredaktionen för en nyhetstjänst där består av 8 personer, och den beräknas växa till</P> <P class="p18 ft0"><SPAN class="ft0">11</SPAN><SPAN class="ft72">det kommande året.</SPAN><SPAN class="ft81">53</SPAN></P> <P class="p98 ft0">En annan undersökning, gjord av Middleburg + Associates <SPAN class="ft81">54 </SPAN>visar att</P> <P class="p180 ft0">andelen originalmaterial framställt enbart för onlinetjänster ökar. 1997 uppgav 7 procent av de tillfrågade amerikanska tidningarna att de hade</P> <P class="p795 ft4"><SPAN class="ft83">47</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://bandit.se</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">48</SPAN><SPAN class="ft54">Se http://www.rix.se/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">49</SPAN><SPAN class="ft54">Se http://www.svt.se/svt24/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">50</SPAN><SPAN class="ft54">Se http://www.24timmar.se/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">51</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://cnn.passagen.se/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">52</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://www.25timmar.se/</SPAN></P> <P class="p460 ft4"><SPAN class="ft83">53</SPAN><SPAN class="ft84">Undersökningen omfattar 140 onlinetjänster och finns på http:// www. interactivepublishing.ch/survey</SPAN></P> <P class="p301 ft4"><SPAN class="ft83">54</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://www.mediasource.com/intro.htm</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_211"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">218 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p137 ft0">mer än hälften unikt material i nätupplagan, 1998 var det 20 procent som hade mer än hälften originalmaterial.</P> <P class="p195 ft15">6 Ett försök att se in i framtiden</P> <P class="p796 ft0">Alla aktörer på mediemarknaden famlar sig fram i dag och försöker finna något fotfäste. För bara ett par år sedan var förlag, tidningar och även vanliga företag, organisationer, rent av kommuner, rädda att missa <NOBR>IT-tåget.</NOBR> Det gällde alltså att hoppa på medan tid var. Många felaktiga investeringar gjordes, långsiktigt tänkande anbefalldes på många håll, men få av de traditionella aktörerna på mediemarknaden har haft den uthållighet som krävts.</P> <P class="p41 ft0">Runt <NOBR>1991-92</NOBR> förutspåddes diskettboken bli en storsäljare. Affärsresenärerna skulle förhoppningsvis ligga och läsa klassisk litteratur på sin laptop på hotellrummet i stället för att tömma minibaren. Voyager gav ut ett antal sådana här böcker och Norstedts skulle 1993 ge ut några titlar av Jonas Gardell och Jan Guillou, men man fick kalla fötter när broschyrer och omslag redan var gjorda– och böckerna kom aldrig ut.</P> <P class="p133 ft0">Idag ser man sådana böcker alltmera sällan. Nu konkurrerar man mera med multimediala effekter. Min gissning är att mera renodlade textböcker ändå kommer så småningom, framför allt när skärmstandarden blivit bättre, när vi kan vika ihop skärmen och stoppa den i fickan som en tidning och när kontrast och upplösning närmar sig papperets. Dessutom krävs kanske en fokusering på innehåll, till skillnad från form, som ju tenderar att dominera när nya medier kommer. Minns någon stereoradions första stapplande steg med spatialt utspridda hörspel, där folk stod och ropade från var sitt hörn? Eller den tidiga färgtelevisionens demonstrativa blomstersymfonier?</P> <P class="p108 ft0">En möjlighet är kanske talboken i nya former. Nyligen lanserades t.ex. Audible MobilePlayer,<SPAN class="ft81">55 </SPAN>en liten ”walkman” som man ansluter till Internet för att ladda ned ljudfiler med tal – böcker eller radioprogram upp till två timmars längd – för senare avlyssning i bilen eller under promenaden.</P> <P class="p186 ft25">6.1 Kontroll och personalisering</P> <P class="p461 ft0">Datoreran, eller snarare persondatoreran, har fört med sig två delvis motstridiga tendenser. Man vill helst ensam kontrollera alltmer av arbetsprocesser som tidigare varit uppdelade på flera personer. Tydligast</P> <P class="p245 ft4"><SPAN class="ft81">55 </SPAN>Se http://www.audible.com/</P> </DIV> <DIV id="page_212"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">219</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p490 ft0">blev det kanske inom desktop publishing, där plötsligt en person kunde skriva, fotografera, designa, bildbehandla, färgkorrigera och skriva ut tryckoriginal på någon <NOBR>600-punkters</NOBR> laserskrivare. Samtidigt vill man gärna sätta sin personliga prägel på både innehållet och verktyget. Aldrig har väl en skrivmaskin utsmyckats så som en datorskärm med alla specialvarianter man kan installera av bakgrundsbilder, ikoner, olikfärgade menyer och specialpapperskorgar.</P> <P class="p74 ft0">Samtidigt finns inom nätvärlden också ett visst experimenterande med identiteter, inte minst i s.k. MUDs och chatkanaler, olika typer av kollektivt skrivande, tillfälliga roller i såväl lek som allvar som möjligen pekar i en annan riktning. Båda fenomenen skulle dock kunna tas till intäkt för att det ligger något i vad bl.a. teoretiker som Marshall McLu- han hävdat, att datorn är en sorts förlängning av vårt nervsystem, till skillnad från mekaniska maskiner som är en förstärkning eller förfining av våra muskler och deras arbete.</P> <P class="p16 ft25">6.2 Läsaren som medförfattare</P> <P class="p797 ft0">När nu publiceringen flyttar in i denna nya mentalitet, kan man nog förutse just en ökad personalisering av böcker, texter och annan information. Det talas i dessa dagar mycket om <SPAN class="ft14">text mining, </SPAN>när man ser texter som en sorts råvara ur vilken man kan utvinna olika typer av kunskaper och samband med hjälp av program med någon form av artificiell intelligens som logiskt kan tolka samband utifrån lingvistiska strukturer. Det diskuteras mest i samband med stora organisationers informationslogistik, men jag tror detta kommer att bli mycket betydelsefullt även på det individuella planet.</P> <P class="p240 ft0">Böcker kanske kommer att levereras i ett neutralt råformat. Som läsare väljer man sedan sitt favoritverktyg för läsningen. Man kan då utnyttja någon enkel bläddrare eller något mera avancerat läsverktyg, som kanske medger översättning av texten, sammanfattningar av vissa avsnitt, eller man kanske vill att all argumentation skall analyseras och underförstådda respektive explicita presumtioner pekas ut. Det som tidigare varit en rent mental akt, den s.k. personliga läsarten, kan kanske bli något som lagras i läsinstrumentet, så att man sedan kan låna en annan persons läsart och så att säga läsa texten genom hans eller hennes glasögon.</P> <P class="p798 ft22">Tänker man sig en nätverksversion av detta, ligger inte Ted Nelsons vision om ett <SPAN class="ft21">docuverse </SPAN>så långt borta. Han tänkte sig att ett nätverk med mängder av sammanlänkad information – ungefär som www – också skulle kunna utökas med läsarnas marginalanteckningar, tankar och kommentarer, så att man skulle kunna dra nytta av varandras idéer på ett</P> </DIV> <DIV id="page_213"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">220 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p799 ft0">helt nytt, oerhört effektivt sätt. Det ska i så fall givetvis finnas filter som gör att man kan se grundtexten oförändrad och sedan alla nivåer av auktoriserade såväl som <NOBR>icke-auktoriserade</NOBR> kommentarer.</P> <P class="p252 ft0">Det där ligger en bra bit in in framtiden, om det nu alls blir så. Vad som däremot kan inträffa tidigare är att ett mera standardiserat råformat för uppslagsverk och läromedel uppstår. Man skulle då slippa vara beroende av vissa bra uppslagsverks dåliga gränssnitt. Har man köpt innehållet i detta flexibla format, kan man läsa det med det verktyg och det gränssnitt man föredrar. Författarna och förlaget kan då exv konkurrera med inte bara en högkvalitativ text, utan även med en metamärkning av texten som medger intressanta sökmöjligheter.</P> <P class="p227 ft0">Och redan nu finns ju automatiserad översättning. Alta Vista har en sådan tjänst sedan i december 1997. <SPAN class="ft81">56 </SPAN>Förmodligen är detta början till en verklig globalisering av Internet. Språkfilter kommer snart att bli oerhört vanliga, för <NOBR>e-post,</NOBR> för ögonblicklig d ubbning eller textning av filmer, radioprogram etc. Förhoppningsvis kommer språkfilter inte att avhålla människor från att lära sig språk utan istället stimulera språkintresset, när man på detta sätt får inblickar i kulturer man kanske inte annars skulle kunnat få någon kontakt med alls.</P> <P class="p616 ft0">Gränsen mellan tal och skrift kommer nog inte att upplösas i framtiden, men gränslinjen mellan dem kommer att se mycket annorlunda ut, när vi också får mera av taligenkänning (speech recognition), och vi kan gå runt med små handdatorer eller ”fickminnen”, som direkt omvandlar det vi talar in till redigerbara datafiler, alltså inte sekventiellt på ett band, utan så att man direkt med rösten kan styra in varje röstanteckning i sin fil. Text kommer att bli något som också ljuder, lika självklart som ett ljudband gör i dag, och omvänt kommer tal självklart att vara potentiella tecken – eller annat tal, på andra språk t.ex. Man kan här ana både nya former för publicering och nya konstformer.</P> <P class="p51 ft0">När det gäller de här möjliga utvecklingsvägarna, förefaller det, oavsett utfall, som om två krafter står mot varandra. Får den ena råda, kommer vi alltmer att utnyttja de elektroniska mediernas flexibilitet (oformlighet och obeständighet skulle man säga om man vill accentuera den negativa sidan) till att skapa något i stil med Nelsons docuverse. Får den andra råda, uppstår alltmer en informationsprotektionism som svartsjukt bevakar alla idéer så att de inte sprids innan de skyddats för andras exploatering. Kanske går vi mot en tid när inte bara en idés praktiska uttryck i form av en viss bok eller text blir föremål för upphovsrättsligt</P> <P class="p800 ft35"><SPAN class="ft82">56 </SPAN>Alta Vistas översättningstjänst bygger på teknik från Systran och finns på adressen http://babelfish.altavista.digital.com/. Det finns också moduler till e- postprogram som direkt översätter ens elektroniska korrespondens, t.ex. Ea- syTranslator för programmet Eudora och svenska TFS Gateway.</P> </DIV> <DIV id="page_214"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">221</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft0">skydd. Kanske sprider sig en sorts patenttänkande även till saker som tidigare betraktats som konstnärliga eller vetenskapliga verk. Jag tror det är en i högsta grad öppen fråga vilken av de här krafterna som kommer att dominera. Man kan ju t.ex. fråga sig om frisläppandet av Netscapes källkod (se avsnitt 2.1) är ett uttryck för en skiftning i den här konflikten eller om det är ett rent affärstrick.</P> <P class="p186 ft25">6.3 Förlagen</P> <P class="p801 ft0">Vad kan förlagen egentligen ge för mervärde i den nya situation som håller på att uppstå? Vid ett möte med Society for Scholarly Publishing sade hydrologen James Wallis vid IBM Watson Labs:</P> <P class="p742 ft35">The problem with you publishers is you think you add value. Well, you don’t. You force me to reduce the information in my scientific papers so that they will fit on a flat printed page. <SPAN class="ft82">57</SPAN></P> <P class="p802 ft0">Som svar på sådan kritik startades tidskriften Earth Interactions i januari 1997.<SPAN class="ft81">58 </SPAN>Man ville från början gå utanför den vanliga sidans begränsningar och använda sig av avancerad grafik, simuleringar, exekverbar programkod m.m.</P> <P class="p136 ft0">Inom just den vetenskapliga publiceringen kommer nog mycket att hända. Redan nu finns ju ett missnöje, där många anser att i synnerhet statligt finansierad forskning tvingas betala sin litteratur två gånger. Därför ges förhållandevis mycket ut elektroniskt, andelen är större här</P> <P class="p443 ft0">än inom generell publicering.</P> <P class="p133 ft0"><NOBR>Peer-review</NOBR> systemet kommer kanske att sprida sig till andra områden än rent akademiska och omfatta inte bara ”review” utan kanske rent av <NOBR>”peer-authoring”,</NOBR> skrivandet kan komma att bli en mycket mer kollektiv affär än det varit på hundratals år.</P> <P class="p136 ft0">Det diskuteras ofta när något egentligen blir offentligt. Är ett meddelande som skickats till en nyhetsgrupp en publikation som man kan referera till t.ex. i ett akademiskt arbete? Förutom problemet med när en pågående framställning ska anses genomtänkt och mogen, kan man rimligen inte hänvisa till något som är så obeständigt som nätet är, i varje fall i sig självt, ute i det vardagliga bruket. Samtidigt är det svårt att se något alternativ till hänvisningar till material på nätet, vilket inte minst denna text är ett belägg för. Om däremot de olika arkiveringsinitiativ</P> <P class="p803 ft4"><SPAN class="ft83">57</SPAN><SPAN class="ft98">Se Journal of Electronic Publishing på http:// www.press.umich.edu/jep/03- 01/EI.html</SPAN></P> <P class="p301 ft4"><SPAN class="ft83">58</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://earthinteractions.org/</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_215"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">222 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft0">som är i gång (Kulturarw3, Brewster Kahles Internet Archive etc.) blir framgångsrika, har man ett institut som kan borga för en kontinuitet i själva referensinstrumentariet. Ett steg på vägen är förstås också att dels programvara tas fram som kan säkra texter på en server, dels att dokumentets identitet och revisionshistoria kan kartläggas med <NOBR>id-nummer</NOBR> och någon form av versionsnummer, ungefär som dataprogam har haft länge.</P> <P class="p44 ft0">Dessutom bör en utgivare ta ansvar för sin utgivning – det som ligger på hans eller hennes server skulle vara skyddat, ett auktoriserat ”exemplar” skulle således uppstå bland alla de kopior som kan vara i omlopp på nätet. Detta är en möjlighet, kanske mindre trolig, men i så fall en tillfällig lösning för de allra närmaste åren. På längre sikt, särskilt om möjligheterna till läsarkommentarer byggs in i systemet, måste nog lösningen på denna auktoritetsproblematik byggas in i själva dokumen-</P> <P class="p804 ft0">tarkitekturen, kanske rent av i framtida versioner av ASCII eller motsvarande teckenuppsättningar, för kanske ger olika former av metamärkning, checksummor osv. inte tillräckligt skydd mot intrång.</P> <P class="p45 ft0">Linköping University Press tillämpar dock ett intressant system med checksummor presenterade som <NOBR>PGP-strängar,</NOBR> <SPAN class="ft81">59 </SPAN>kombinerat med att originaldokumentet lagras i flera exemplar i pappersform (tillsammans med <NOBR>PGP-strängen).</NOBR></P> <P class="p160 ft0">”One of the key requirements on the <NOBR>E-Press</NOBR> is that it shall not be possible for anyone to modify an article after it has been published. In particular, of course, it shall not be possible for the author to modify his or her work in order to 'improve' the results retroactively”, skriver man på Linköping University Press hemsida apropå dessa säkerhetsrutiner. <SPAN class="ft81">60 </SPAN>Men detta att kunna förbättra är ju samtidigt en av de stora fördelarna med en elektroniskt publicerad text, som absolut borde utnyttjas om det kan göras på ett överskådligt sätt, så att man vet vem som ändrat vad och vad som är ursprungstext.</P> <P class="p437 ft0">Bra bibliografier och annan nyttig information om elektronisk publicering av akademiska skrifter finns hos University of Houston, på webbsidan ”Scholarly Electronic Publishing Bibliography”. <SPAN class="ft20">61 </SPAN>Översikt över publikationer på just www finns på sidan ”Scholarly Journals Distributed Via the World Wide Web”. <SPAN class="ft81">62 </SPAN>Ett annat vanskligt företag när det gäller elektroniska publikationer är, som redan antytts, att referera till andra elektroniska källor. På sidan ”Citing Electronic Information”</P> <P class="p805 ft4"><SPAN class="ft83">59</SPAN><SPAN class="ft87">PGP = Pretty Good Privacy, krypteringsprogram skapat av amerikanen Phil Zimmerman.</SPAN></P> <P class="p301 ft4"><SPAN class="ft83">60</SPAN><SPAN class="ft38">Se </SPAN><NOBR>http://www.ida.liu.se/ext/cgi-bin/epa/protect.html</NOBR></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">61</SPAN><SPAN class="ft87">Se http://info.lib.uh.edu/sepb/sepb.html</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft83">62</SPAN><SPAN class="ft38">Se http://info.lib.uh.edu/wj/webjour.html</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_216"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">223</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p806 ft0">(http://libweb.sdsu.edu/cite.html) finns upplysningar om olika försöka att bringa reda i detta.</P> <P class="p195 ft25">6.4 Självpublicering i nya former</P> <P class="p249 ft22">När det gäller självpublicering, så finns det ju redan i flera former, de egna dikterna och romanförsöken läggs ut på nätet utan att någon förlagsredaktör lagt sig i. Men även alla dessa hemsidor där människor berättar om sig själva, familjen, sitt arbete, sina vänner och intressen är ju en sorts självpublicering. Ofta laddar man upp även dagböcker här. Detta är otvivelaktigt en form av publicering och definitivt något nytt.</P> <P class="p133 ft0">Här uppstår ett sätt att synli ggöra sig i världen som skiljer sig från traditionell publicering, genom att man inte alltid förväntar sig läsare; det liknar mera flaskposten som kastas ut i havet i hopp om att någon ska finna den. Dock har man här chansen att träffa rätt läsekrets på någon avlägsen strand, för sökverktygen gör ju att vissa ord och ämnen genererar sökträffar. Detta förebådar säkerligen något nytt, där inte längre utgåvor av publikationer kommer att vara lika påtagliga, där man snarare gör sig själv till en kontinuerlig publikation, ständigt utställd och tillgänglig i ett mer eller mindre offentligt rum.</P> <P class="p437 ft0">I en sådan värld skulle publicering och offentliggörande inte vara de aktiva processerna. Publicering skulle helt enkelt vara normaltillståndet, en självklar biprodukt av all normal produktion, fritid och liv, en sorts fjärrnärvaro i olika ständigt disponibla informationsmängder. Den aktiva handlingen skulle snarare bli tillbakahållandet, skapandet av hemliga, privata rum. Om detta skall anses vara en utopi eller en dystopi beror säkert på hur stor valfriheten blir mellan dessa poler av tillgänglighet.</P> <P class="p168 ft0">Hybridformer mellan den personliga hemsidan, chatlinjer där man skapar sig en fiktiv identitet och <NOBR>ICQ-nätverk</NOBR> <SPAN class="ft81">63 </SPAN>av vänner och bekanta, som man ständigt är i förbindelse med via portabla miniatyrdatorer, blir kanske första steget mot en sådan utveckling. Det finns redan starka tendenser i medierna till en upplösning av gränsen mellan fakta och fiktion, liksom mellan privat och offentligt. En sådan här hybrid utgör kanske en annan aspekt av detta.</P> <P class="p204 ft0">Servrar kan komma att bli framtidens bankfack, där vi förvarar våra digitaliserade värdesaker, elektroniska pengar, familjealbumet som släktingar runt hela världen kan titta i osv. Allt snyggt säkerhetskopierat på ett par ställen i världen, skyddat för såväl brand som inbördeskrig. I en</P> <P class="p807 ft4"><SPAN class="ft11">63 </SPAN>ICQ (uutalas I Seek You): program som visar vilka av ens vänner som är uppkopplade mot nätet.</P> </DIV> <DIV id="page_217"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">224 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft0">sådan miljö kommer ett begrepp som kopiering för enskilt bruk att närma sig publiceringen. Man kan ha ett litet intranät för närmaste vännerna, där man i lugn och ro helt lagligt enligt dagens definitioner skulle kunna sprida annars skyddat material.</P> <P class="p186 ft25">6.5 Ny mentalitet</P> <P class="p276 ft0">Upphovsrätten kommer säkert att förändras drastiskt, i varje fall på längre sikt. Med copyrightens uppkomst centrerades publikationerna på <NOBR>1700-talet</NOBR> på ett tidigare inte skådat sätt kring personen, författaren. Kanske håller vi nu på att skapa en ny typ av inriktning mot ett mera upplöst personbegrepp, där man inte längre kan räknas som upp hovsman på det gamla sättet utan som deltagare i en kollektivt självpublicerad rymd av information. Den tidigare skisserade läsarten som man tillgodogör sig med hjälp av olika program, ställer förstås också frågan om vem som blir författare i en sådan situation – och vad verkshöjd är. Gamla verk som skrivits traditionellt och som återutges på det här nya sättet kan förstås inte anta vilka former som helst. Men vad händer när författare börjar skriva speciellt med tanke på de här möjligheterna?</P> <P class="p808 ft0">Det rent mentala koncipierandet av texter, de nya gestalter idéer och fakta kan få när de passerat en eller flera människohjärnor och några konstgjorda, tror jag är en mycket viktig infallsvinkel när det gäller att analysera vad framtiden innebär för publicering, distribution, upphovsrätt, hela kunskapsbegreppet, kanske rent av medvetandebegreppet. Den är minst lika viktig som att försöka räkna ut hur apparaterna kommer att se ut, om vi kommer att ha datorn inbyggd i glasögonen eller om vår sänglektyr kommer att projiceras i taket osv.</P> <P class="p199 ft0">Nya möjligheter kommer givetvis att förändra tänkesättet – och tvärtom. Sambandet är oskiljaktigt. De nya möjligheterna kommer säkerligen också att lösa upp den medieidentitet som förlag, <NOBR>TV-bolag,</NOBR> radiostationer etc av tradition har haft. Istället kommer man antagligen att förmedla information – möjligen begränsad till vissa ämnen man specialiserat sig på – och efter förhållandena välja om innehållet bäst presenteras som text (då blir man temporärt ”förlag” eller ”tidning”) eller som rörliga bilder (då blir man <NOBR>”TV-bolag”)</NOBR> eller med ljudfiler (”radiostation”) eller med en kombination. Dagens multimediala imperativ kommer förhoppningsvis att adlas till friheten att välja uttrycksmedel.</P> </DIV> <DIV id="page_218"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">225</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_219"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">226 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p809 ft67">Teknisk rapport</P> <P class="p810 ft25">angående förutsättningarna för robotbaserad insamling och leverans av Internetdokument</P> <P class="p811 ft25">Johan Palmkvist</P> <P class="p812 ft4">johan@palmkvist.com</P> <P class="p813 ft25">Maj 1998</P> </DIV> <DIV id="page_220"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">227</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p703 ft15">1 Inledning</P> <P class="p103 ft0">Denna rapport beskriver ur teknisk synvinkel uppdraget att samla in och arkivera svenskt material från Internet. Rapporten består av fyra delar, där den första beskriver olika aspekter av själva problemet – vad innebär uppdraget egentligen? Del två och tre beskriver lösning av problemet, vilket naturligt sönderfaller i de två delarna insamling och arkivering. Slutligen diskuteras kostnader i rapportens sista del.</P> <P class="p195 ft15">2 Problembeskrivning</P> <P class="p547 ft0">Detta kapitel försöker ge en beskrivning av problembilden – vad innebär det egentligen att arkivera den svenska delen av webben? Vad är egentligen en sida, och vad är svenskt i en värld som går tvärs över nationsgränser? Vad är en webbrobot? Vilka typer av material stöter den på på sin vandring över webben? Vilka är svårigheterna, och vad kan man veta eller gissa om framtiden?</P> <P class="p186 ft25">2.1 Vad är en sida?</P> <P class="p214 ft0">Man talar om begreppet webbsida som om det vore något mycket väldefinierat, men det visar sig snabbt att det inte finns någon självklar definition. Till att börja med kan vi säga att det man når om man följer en viss länk, en viss <SPAN class="ft12">URL</SPAN>, är en sida. Men denna sida innehåller normalt en mängd länkar till andra resurser, som t ex <NOBR>html-dokument</NOBR> eller bilder. Ingår dessa i den första sidan? Kanske inte <NOBR>html-dokument,</NOBR> men bilder måste nog anses göra det, eftersom man inte kan se sidan som den var tänkt att se ut utan dess bilder. Så långt inga större problem. Men arkiveringsprojektet måste också ta hänsyn till när sidor ändras, eftersom det bara är ändrade sidor man behöver arkivera på nytt. En sida som i sig inte har ändrats, men som pekar ut en bild som är ändrad, ska den anses vara ändrad? Detta är inte så stort problem för själva insamlandet, eftersom man kommer att arkivera en ny version av bilden men inte av sidan som länkar till den, men det ställer krav på strukturen hos själva arkivet. En och samma sida måste kunna visas tillsammans med olika versioner av en bild.</P> </DIV> <DIV id="page_221"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">228 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p814 ft25">2.2 Vad är svenskt material?</P> <P class="p214 ft0">För projektet Kulturarw³ har en viktig del i arbetet varit att definiera vad som ska anses vara svenskt material på webben, och som därmed ska arkiveras. Relativt självklart är att alla domäner inom toppdomänen ’.se’ kan betraktas som svenska och följaktligen allt material på desamma som svenskt. Network Information Centre Sweden <NOBR>(NIC-SE)<SPAN class="ft11">1</SPAN>,</NOBR> som administrerar alla underdomäner till <NOBR>’.se’-domänen,</NOBR> ställer dock relativt hårda formella krav för att få registrera en domän under ’.se’. Detta gör att många söker sig till andra toppdomäner som tex de icke nationsspecifika toppdomänerna ’org’, ’.com’ och ’.net’ vilka har betydligt mildare krav för registrering av underdomäner. Oftast är det ”först till kvarn” som gäller, och man kan registrera vilket namn som helst.</P> <P class="p449 ft0">Här kan noteras att en annan anledning för företag och organisationer att välja toppdomänerna ovan är att dessa på sätt och vis fungerar som internationell ”telefonkatalog” över webben eftersom de inte är nationsbundna. Den som till exempel känner till namnet på ett företag, eller företagets huvudprodukt, men inte vilket land företaget ligger i, kan ofta hitta den sökta webbplatsen genom att i sin webbläsare pröva http://www.&lt;företagsnamn eller produktnamn&gt;.com. Med en fungerande ”telefonkatalog” för webben skulle denna landsflykt därför kanske minska.</P> <P class="p199 ft0">Det förekommer också att svenskar väljer andra nationers toppdomäner som ger mer eller mindre fyndiga <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:er på svenska, exempelvis ’.tm’ och ’.nu’ (t ex http://www.krylbo.nu).</P> <P class="p815 ft0">Man kan därför tänka sig flera definitioner av vad som är svenskt på webben:</P> <P class="p816 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">Allt material som nås via </SPAN><SPAN class="ft12">URL</SPAN>:er under toppdomänen ’.se’.</P> <P class="p19 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">Allt material på webbservrar som rent fysiskt befinner sig i Sverige.</SPAN></P> <P class="p817 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">Allt material inom domäner registrerade med svensk postadress eller svenskt telefonnummer.</SPAN></P> <P class="p19 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">Allt material som riktar sig till, eller är intressant för, svenskar.</SPAN></P> <P class="p818 ft22">Att kriterierna ovan i viss mån är överlappande är uppenbart. I vissa fall är de till och med motsägande, exempelvis kan domäner under toppdomänen ’.se’ mycket väl ligga på webbservrar placerade utanför Sverige, men bör nog ändå anses svenska. Början till en rimlig definition fås om man i listan ovan använder kriterierna i den ordning de står, dvs svenskt material är alla <SPAN class="ft100">URL</SPAN>:er under toppdomänen ’.se’, dessutom allt</P> <P class="p819 ft4"><SPAN class="ft11">1 </SPAN><NOBR>[http://www.nic-se.se]</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_222"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111222x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">SOU 1998:111 <SPAN class="ft14">Bilaga 3 </SPAN>229</P> <P class="p820 ft0">material utanför <NOBR>’.se’-domänen</NOBR> som ligger på webbservrar i Sverige, osv.</P> <P class="p821 ft0">Tyvärr slutar inte svårigheterna där. En sida inom ’.se’ har ansetts som svensk enligt ovan. Men en sådan sida kan ju mycket väl innehålla länkar till sidor utanför denna toppdomän. Ska då även dessa länkade sidor arkiveras? Man har inom Kulturarw³ valt att generellt sett inte följa dessa länkar, då de ju uppenbart ligger utanför Sverige, och den hämtade sidan kan anses fullständig i sig själv, även utan möjlighet att klicka sig vidare från den. I vissa fall innehåller dock svenska sidor bilder som inte ligger inom svensk domän. En sådan sida kan knappast anses komplett i arkivet om man inte kan se bilden, så i dessa fall har även den inlänkade bilden hämtats.</P> <P class="p16 ft25">2.3 Hur fungerar en webbrobot?</P> <P class="p214 ft0">En webbrobot är programvara som arbetar sig igenom webben genom att ta sig från webbplats t ill webbplats, från webbsida t ill webbsida, och bearbeta den information den finner på sidorna på något sätt. De flesta webbrobotar är så kallade indexeringsrobotar knutna till någon söktjänst på nätet. En sådan robot samlar information om vad som finns på webbsidorna i syfte att presentera länkar till sidor som innehåller de sökord en användare har angivit. Ett exempel på en sådan robot är Scooter från Digital, som samlar sidor till söktjänsten AltaVista. En arkiveringsrobot hämtar istället hem hela innehållet på varje sida den finner, även bilder och ljud, och skickar det vidare till ett arkiv. Oavsett syftet med vandringen över nätet arbetar olika robotar efter ungefär samma principer.</P> <P class="p215 ft0">Från en webbsida kan man i allmänhet ta sig till många andra webbsidor via klickbara länkar. Det betyder att när en robot har hittat en viss sida, har den på samma gång också hittat länkar till en mängd andra sidor. På så sätt bygger roboten parallellt med insamlandet av själva sidorna också upp en lista med <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:er att arbeta sig igenom. För varje länk den hittar söker den i denna lista för att se om <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:en redan finns där, och om inte adderas den till listan. Roboten kan även spara en lista med <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:er till varje webbplats startsida inför nästa stickprov. När roboten ska börja det nya stickprovet över webben finns då en lista med <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:er att starta med.</P> <P class="p74 ft0">En viktig fråga är i vilken ordning webbsidorna ska besökas av roboten. När en viss <SPAN class="ft12">URL </SPAN>hämtats från listan av <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:er, och motsvarande sida hämtats från nätet, finns ju en mängd länkar på denna sida. Ska roboten då följa dessa länkar direkt, och så arbeta sig vidare ”på djupet” innan den går vidare till nästa <SPAN class="ft12">URL </SPAN>i listan, eller ska den bara lagra de</P> </DIV> <DIV id="page_223"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">230 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft0">nya <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:erna i listan och återkomma till dem när den har kommit så långt i listan? I det första fallet får man sidor som är sammankopplade med länkar någorlunda samtidigt, det vill säga risken att informationen på sidorna inte hänger ihop är liten. Nackdelen är dock att servern dessa sidor ligger på blir hårt belastad medan man ”dammsuger” den på all information. Den senare metoden ger en jämnare last på webbservrar, men samtidigt en sämre ögonblicksbild av informationen.</P> <P class="p72 ft0">En robot bör vara så flexibelt konfigurerbar som möjligt för att underlätta ändrade förutsättningar. Exempelvis bör definitionen av var gränsen för robotens vandring ska gå (dvs i vårt fall definitionen av vad som ska anses vara svenskt, enligt ovan) vara parameterstyrd i robotens konfiguration.</P> <P class="p186 ft25">2.4 Olika typer av webbprotokoll</P> <P class="p461 ft22">Kommunikationen mellan webbläsare och webbservrar sker enligt väldefinierade protokoll, lämpliga för olika typer av material och ändamål.</P> <P class="p822 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">HyperText Transfer Protocol (</SPAN><SPAN class="ft12">HTTP</SPAN>) är det protokoll som oftast används för publicering av information på webben, varför detta dokument huvudsakligen fokuserar på <SPAN class="ft12">HTTP</SPAN>.<SPAN class="ft11">2</SPAN></P> <P class="p823 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">File Transfer Protocol (</SPAN><SPAN class="ft12">FTP</SPAN>) används mest av så kallade filarkiv för distribution av programvara och har därför inte ansetts ha högsta prioritet ur bevarandesynpunkt.<SPAN class="ft11">3</SPAN></P> <P class="p824 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">Network News Transfer Protocol (</SPAN><SPAN class="ft12">NNTP</SPAN>) används för överföring av Usenet News där (oftast) publika diskussioner förs. Protokollet kan därför vara intressant att samla in. <SPAN class="ft11">4</SPAN></P> <P class="p825 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">Simple Mail Transfer Protocol (</SPAN><SPAN class="ft12">SMTP</SPAN>) används för att distribuera elektronisk post, <NOBR>e-post,</NOBR> över Internet. Även om ambitionen inte är att bevara all vanlig <NOBR>e-post,</NOBR> kan det ändå vara intressant att bevara e- postlistor (alias/listserv), där diskussioner liknande dem på Usenet News förs. Exempelvis publicerar många av våra riksdagspartier regelbundet nyhetsbrev på detta sätt. <SPAN class="ft11">5</SPAN></P> <P class="p826 ft4"><SPAN class="ft11">2 </SPAN>Hypertext Transfer Protocol <NOBR>--</NOBR> HTTP/1.0 [ftp://ftp.internic.net/rfc/rfc1945.txt]</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr12 td182"><SPAN class="p0 ft4">och</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p0 ft4">Hypertext</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td183"><SPAN class="p0 ft4">Transfer</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td184"><SPAN class="p0 ft4">Protocol</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td185"><SPAN class="p827 ft4"><NOBR>--</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td40"><SPAN class="p828 ft4">HTTP/1.1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p174 ft101">[ftp://ftp.internic.net/rfc/rfc2068.txt]</P> <P class="p829 ft4"><SPAN class="ft11">3 </SPAN>File Transfer Protocol [ftp://ftp.internic.net/rfc/rfc959.txt] och FTP Security Extensions [ftp://ftp.internic.net/rfc/rfc2228.txt]</P> <P class="p19 ft4"><SPAN class="ft32">4</SPAN><SPAN class="ft33">Network News Transfer Protocol [ftp://ftp.internic.net/rfc/rfc977.txt]</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">5</SPAN><SPAN class="ft33">Simple Mail Transfer Protocol [ftp://ftp.internic.net/rfc/rfc821.txt]</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_224"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">231</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p830 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">Gopher kan i viss mån ses som </SPAN><SPAN class="ft12">HTTP</SPAN>/<SPAN class="ft12">HTML</SPAN>:s föregångare och det finns inte alls så mycket publicerat på gopher. Dock kan det material som finns kvar vara intressant att bevara.<SPAN class="ft11">6</SPAN></P> <P class="p824 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">Så kallade streamade protokoll, som används till exempel för radio- eller </SPAN><NOBR>T<SPAN class="ft12">V</SPAN>-sändning,</NOBR> är på stark frammarsch. Utmärkande för streamade protokoll är att inte all information behöver ha skickats färdigt innan den kan börja konsumeras. De flesta av dem är dock leverantörsspecifika standarder som inte är offentligt dokumenterade och därför svåra att samla in och bevara.</P> <P class="p16 ft25">2.5 Olika typer av material</P> <P class="p831 ft22">Beroende på bl a typ av information är webbsidor definierade på olika sätt, med hjälp av olika språk som webbläsare kan tolka. En arkiveringsrobot måste också kunna hantera dessa olika typer av material.</P> <P class="p238 ft5">HTML</P> <P class="p249 ft0">HyperText Markup Language (<SPAN class="ft12">HTML</SPAN>) är egentligen ett språk för att definiera strukturen hos dokument, men det används i praktiken mest för att definiera utseendet hos dokument. Idag är de flesta sidorna på webben definierade m h a <SPAN class="ft12">HTML</SPAN>. För närvarande används oftast följande två versioner av <SPAN class="ft12">HTML </SPAN>på webben:</P> <P class="p832 ft12"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft102">HTML </SPAN><SPAN class="ft0">2.0</SPAN><SPAN class="ft11">7</SPAN></P> <P class="p19 ft12"><SPAN class="ft103">·</SPAN><SPAN class="ft102">HTML </SPAN><SPAN class="ft0">3.2</SPAN><SPAN class="ft11">8</SPAN></P> <P class="p174 ft17">·</P> <P class="p193 ft0">Vidare har nästa version, <SPAN class="ft12">HTML </SPAN>4.0, just tagits fram<SPAN class="ft11">9</SPAN>.</P> <P class="p833 ft0">Här följer ett exempel på hur ett <NOBR><SPAN class="ft12">HTML</SPAN>-dokument</NOBR> är uppbyggt, tillsammans med hur det ser ut när en sökrobot arbetar sig igenom den:</P> <P class="p834 ft4"><SPAN class="ft32">6</SPAN><SPAN class="ft33">The Internet Gopher Protocol [ftp://ftp.internic.net/rfc/rfc1436.txt]</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">7</SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">http://www.w3.org/MarkUp/html-spec/</SPAN></NOBR></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">8</SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">http://www.w3.org/TR/REC-html32.html</SPAN></NOBR></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">9</SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">http://www.w3.org/TR/REC-html40/</SPAN></NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_225"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">232 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p835 ft0">Ett <NOBR><SPAN class="ft12">HTML</SPAN>-dokument</NOBR> skall enligt specifikationen för <SPAN class="ft12">HTML </SPAN>3.2 ha följande struktur:</P> <P class="p836 ft105">&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC <NOBR>"-//W3C//DTD</NOBR> HTML 3.2 Final//EN"&gt; &lt;HTML&gt;</P> <P class="p193 ft105">&lt;HEAD&gt;</P> <P class="p193 ft106">&lt;TITLE&gt;Nisses Vulk&lt;/TITLE&gt;</P> <P class="p837 ft106">... other head elements &lt;/HEAD&gt;</P> <P class="p193 ft106">&lt;BODY&gt;</P> <P class="p838 ft107">... document body &lt;/BODY&gt;</P> <P class="p193 ft108">&lt;/HTML&gt;</P> <P class="p839 ft0">I <NOBR><SPAN class="ft12">HTML</SPAN>-dokumentets</NOBR> ”BODY” finns en del element som är av speciellt intresse för en webbrobot. Det är de element som pekar ut andra länkade resurser såsom tex <NOBR><SPAN class="ft12">HTML</SPAN>-dokument</NOBR> eller bilder:</P> <P class="p442 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">A – Anchor elements, används för att definiera länkar:</SPAN></P> <P class="p514 ft106">&lt;A <NOBR>href="http://www.nisses-vulk.se/prislista.html"&gt;</NOBR></P> <P class="p301 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">IMG – Inline images, används för att inkludera bilder:</SPAN></P> <P class="p514 ft106">&lt;IMG SRC="turbofalg.gif" ALT="Turbo fälg"&gt;</P> <P class="p301 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">APPLET – inkludera Java Applets (i </SPAN><SPAN class="ft12">HTML </SPAN>4.0 ersatt av OBJECT):</P> <P class="p840 ft106">&lt;applet code="falgar.class" width=500 height=500&gt; Java applet som visar rullande Turbo fälgar. &lt;/applet&gt;</P> <P class="p841 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">MAP – </SPAN><NOBR>Client-side</NOBR> maps:</P> <P class="p842 ft105">&lt;img src="navbar.gif" border=0 usemap="#map1"&gt; &lt;map name="map1"&gt;</P> <P class="p843 ft105">&lt;area href=prislista.html alt="Prislistan" shape=rect coords="0,0,100,20"&gt;</P> <P class="p844 ft107">&lt;area href=falgar.html alt="Fälgar" shape=rect c o- ords="100,0,200,20"&gt;</P> <P class="p845 ft106">&lt;area href=info.html alt="Information" shape=rect coords="200,0,300,20"&gt;</P> <P class="p846 ft108">&lt;/map&gt;</P> <P class="p847 ft0">Nu vet vi lite om <NOBR><SPAN class="ft12">HTML</SPAN>-dokumentets</NOBR> uppbyggnad och kan följa webbroboten i några steg.</P> <P class="p848 ft0">I steg 1 hämtar roboten sidan http://www.kb.se. Då hittar den bland annat dessa länkade resurser i dokumentet:</P> <P class="p849 ft105">&lt;A HREF="eng/kbstart.htm"&gt;</P> <P class="p193 ft105">&lt;A HREF="eng/preserv.htm"&gt;</P> <P class="p193 ft106">&lt;A HREF="f1700/start.htm"&gt;</P> <P class="p850 ft106">&lt;IMG SRC="98mini.JPG" BORDER=0 HEIGHT=45 WIDTH=45 ALIGN=TEXTTOP&gt;</P> <P class="p193 ft108">&lt;IMG SRC="england.gif" BORDER=0 HEIGHT=20 WIDTH=32&gt;</P> <P class="p83 ft0">Roboten indexerar sedan sidan om den är en indexeringsrobot, och är den en arkiveringsrobot arkiverar den sidan.</P> </DIV> <DIV id="page_226"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">233</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p851 ft0">Om roboten sedan hämtar den länkade resursen http://www.kb.se/eng/kbstart.htm kommer den i steg 2 bland annat att hitta:</P> <P class="p852 ft108">&lt;A HREF="/kbstart.htm"&gt;</P> <P class="p193 ft106">&lt;A HREF="eng/baltprog.htm"&gt;</P> <P class="p193 ft106">&lt;A HREF="eng/kbinfo.htm"&gt;</P> <P class="p193 ft106">&lt;IMG SRC="/BILDER/new.gif" BORDER=0 HEIGHT=18 WIDTH=30&gt;</P> <P class="p193 ft108">&lt;IMG SRC="eng/Sweden.gif" BORDER=0 HEIGHT=15 WIDTH=25&gt;</P> <P class="p853 ft0">Roboten upprepar detta förfarande för varje länkad resurs t ills den hämtat hem alla länkade resurser inom den domän eller domäner som skall arkiveras, exempelvis den svenska toppdomänen ’.se’.</P> <P class="p195 ft5">Style Sheets</P> <P class="p372 ft0">Utseendet på webbsidor kan definieras med hjälp av s k style sheets, vilket är dokument med formatmallar som kan ligga separat från själva webbsidorna. Idag finns några olika standarder för hur style sheets kan skrivas:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr2 td186"><SPAN class="p1 ft17">·</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td187"><SPAN class="p1 ft52">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td187"><SPAN class="p142 ft109">CSS1, Cascading Style Sheets level 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr7 td186"><SPAN class="p1 ft103">·</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td187"><SPAN class="p1 ft62">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td187"><SPAN class="p142 ft109">CSS2, Cascading Style Sheets level 2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr27 td186"><SPAN class="p1 ft17">·</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td187"><SPAN class="p854 ft62">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td187"><SPAN class="p142 ft0">XSL, eXtensible Style Language</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p783 ft5">Skript, programvaror och <NOBR>plug-ins</NOBR></P> <P class="p583 ft0">Somliga webbsidor är delvis definierade m h a programkod, eller dataformat som använder så kallade <NOBR>plug-ins</NOBR> (insticksprogram), som exekveras när sidan visas upp. Det finns ett antal skript- och programspråk att använda för detta, exempelvis:</P> <P class="p832 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">EcmaScript, en standardiserad variant av språket JavaScript </SPAN><SPAN class="ft11">13</SPAN></P> <P class="p19 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">Java Applet, ett sätt att paketera småprogram skrivna i Java </SPAN><SPAN class="ft11">14</SPAN></P> <P class="p19 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">ShockWave, används för multimedia på webbsidor </SPAN><SPAN class="ft11">15</SPAN></P> <P class="p19 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">RealPlayer, för streamad överföring av ljud och bild </SPAN><SPAN class="ft11">16</SPAN></P> <P class="p151 ft4"><SPAN class="ft32">10</SPAN><NOBR><SPAN class="ft54">http://www.w3.org/TR/REC-CCS1</SPAN></NOBR></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">11</SPAN><NOBR><SPAN class="ft54">http://www.w3.org/TR/REC-CCS2/</SPAN></NOBR></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">12</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.w3.org/Style/XSL</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">13</SPAN><SPAN class="ft54">http://developer.netscape.com/docs/manuals/javascript.html</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">14</SPAN><SPAN class="ft54">http://java.sun.com</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">15</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.macromedia.com</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">16</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.real.com</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_227"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">234 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p855 ft0">Denna typ av sidor ställer speciella krav på ett webbarkiv, eftersom programkoden måste kunna exekveras även om skript- eller programspråket den är skriven i inte längre används.</P> <P class="p186 ft25">2.6 Svårigheter</P> <P class="p856 ft0">Uppgiften att arkivera svenska webbsidor kan verka rättfram när man väl definierat vad som ska anses vara svenskt. Man stöter dock på en mängd problem, varav en del beror på att Internet fortfarande är ett relativt nytt medium som användarna ännu inte helt behärskar, samt att allt ännu inte är enhetligt standardiserat.</P> <P class="p195 ft5">Svenskt material utanför <NOBR>’.se’-domänen</NOBR></P> <P class="p508 ft0">Som nämnts ovan finns ofta domäner med svenskt material registrerade under andra toppdomäner än ’.se’. Hur hittar man dessa ”svenska” domäner?</P> <P class="p75 ft0">Ett sätt är att söka i olika sökmotorer såsom AltaVista och HotBot efter svenska ord. Detta är dock ganska tidsödande och kräver en hel del manuellt arbete för att gå igenom de kandidater till svenska domäner som vaskats fram. En annan nackdel med metoden är att den utesluter svenska domäner med andra språk än svenska.</P> <P class="p45 ft0">Ett annat sätt är att försöka få tillgång till registren över toppdomänerna och söka efter domänägare med svensk postadress (postnummer med SE- eller <NOBR>S-prefix,</NOBR> eller land SWEDEN) eller svenskt telefonnummer (+46). Inom ramen för Kulturarw³ hittade jag på detta sätt ca 9000 svenska domäner med totalt ca 5000 webbplatser i toppdomänerna ’.org’, ’.com’ och ’.net’.</P> <P class="p168 ft0">Det finns också webbsidor som kan betraktas som svenska eller är intressanta ur svenskt perspektiv, som inte ligger på svenska webbservrar eller i svenska domäner. Enda sättet att på ett någorlunda automatiserat sätt hitta sådana sidor är att söka i sökmotorer efter svenska ord enligt ovan, med samma för- och nackdelar.</P> <P class="p749 ft0">Slutligen ska nämnas att mycket material utanför <NOBR>’.se’-domänen</NOBR> troligen kommer att hittas ryktesvägen.</P> <P class="p105 ft0">Sannolikt bör man föra ett manuellt register över svenska domäner, svenska webbservrar och svenska webbsidor som roboten kan använda för att avgöra vad den skall samla in.</P> </DIV> <DIV id="page_228"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB3111228x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p70 ft0">SOU 1998:111 <SPAN class="ft14">Bilaga 3 </SPAN>235</P> <P class="p238 ft5">Databaser</P> <P class="p246 ft0">När roboten stöter på en databas kan den ibland få svårigheter beroende på hur databasens gränssnitt ser ut. Har databasen <NOBR><SPAN class="ft12">URL</SPAN>-gränsnitt,</NOBR> dvs parametrarna till databasfrågan ingår i <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:en, kommer roboten att uppfatta sidan som en vanlig webbsida och kan arkivera den på vanligt sätt utan problem. Om databasen istället har ett frågegränssnitt, där parametrarna inte ingår i <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:en utan anges av användaren, uppstår däremot problem eftersom det är omöjligt för roboten att gissa frågor för att komma åt innehållet i databasen.</P> <P class="p793 ft0">Här tangerar man frågan om vad som egentligen ska anses vara publicerat på webben. En definition vad gäller databaser kan vara att om databasen har <NOBR><SPAN class="ft12">URL</SPAN>-gränssnitt</NOBR> kan den anses vara publicerad, och kan samlas in med ordinarie robotteknik, medan databaser med frågegränsnitt inte är publicerade i egentlig mening, utan bara ”tillgängliggjorda”.</P> <P class="p243 ft0">Frågegränssnittet kan då ses som webbens kikhål in i databasen, vilken i sig inte ligger på webben. Dessa databaser torde dock trots detta vara lika intressanta att bevara som de med <NOBR><SPAN class="ft12">URL</SPAN>-gränssnitt.</NOBR> Ett sätt att lösa problemet är att ålägga den som publicerar en sådan databas att regelbundet tillhandahålla databasen i form av dokumenterade flata binärfiler enligt specifikation från KB.</P> <P class="p186 ft5">Spärrade sidor</P> <P class="p857 ft0">Vissa webbsidor är svåra eller omöjliga för en robot att komma åt, beroende på att de är spärrade för läsning på något sätt. Några varianter är vanliga:</P> <P class="p210 ft0">En webbsida kan vara skyddad för obehörig access på flera sätt. Ex- empelvis kan sidan vara lösenordsskyddad. Roboten måste med andra ord känna till användarnamn och lösenord för att komma åt sidan och alla de sidor som ligger under densamma.</P> <P class="p75 ft0">Det går också att konfigurera en webbserver så att den inte släpper in robotar till vissa sidor. Detta trots att den kanske lämnar ut sidan till alla andra på webben.</P> <P class="p207 ft0">Vidare har många webbplatser en fil ’robots.txt’ innehållande de förhållningsregler besökande robotar förväntas följa för att anses ”väluppfostrade” <NOBR>(well-behaved).</NOBR> En typisk sådan förhållningsregel är att robotar inte får titta på vissa sidor på webbplatsen. Notera dock att detta är ett mjukare sätt att neka robotar tillträde; roboten kan välja att ignorera denna fil, och på så sätt ändå komma åt alla sidor på webbservern i fråga.</P> </DIV> <DIV id="page_229"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">236 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p529 ft0">I samtliga dessa fall kan en lösning vara att uppmana t ill specialbehandling av just KB:s arkiveringsrobot, genom att i första fallet lämna ut användarnamn och lösenord och i de följande fallen tillåta just arkiveringsroboten att komma åt samtliga sidor genom omkonfigurering av servern respektive ändring i <NOBR>’robots.txt’-filen.</NOBR></P> <P class="p195 ft5">Olika versioner för olika webbläsare</P> <P class="p858 ft0">Olika webbläsare har egna implementationer av de standarder som finns på webben. De har ofta inte heller implementerat hela standarden. Nya versioner av standarder finns av förklarliga skäl inte i äldre versioner av webbläsarna. Detta sammantaget gör att samma sida ibland kan ha olika utseende och beteende i olika webbläsare. För att uppnå samma utseende och beteende görs ibland samma sida i olika versioner för olika webbläsare och deras olika versioner.</P> <P class="p168 ft0">Vilken version skall roboten arkivera? En lösning är att konfigurera roboten så att den arkiverar den eller de versioner av sidan som motsvarar de webbläsare och de versioner av dessa webbläsare som är vanligast ibland de svenska användarna.</P> <P class="p195 ft5">Imagemaps</P> <P class="p508 ft0">Klickbara bilder på webben brukas kallas imagemaps. De finns i två skepnader: client side maps och server side maps.</P> <P class="p181 ft0">Client side maps beskrevs ovan i avsnittet om <SPAN class="ft12">HTML </SPAN>i kapitel 2.5 Olika typer av material. Där kan man se att länken, dvs <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:en, står med på sidan. Med andra ord bereder det inga problem för roboten att arkivera sidan och att följa länkarna för att sedan arkivera dessa också.</P> <P class="p200 ft0">Server side maps däremot är svårare för roboten att få ut något vettigt av. Den klickbara bilden har i detta fall inte information om <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:en/<SPAN class="ft12">URL</SPAN>:arna, utan koordinaterna för musklicket skickas till webbservern som utifrån dessa koordinater avgör vilken sida den skall skicka tillbaka till webbläsaren/roboten. Detta är dock relativt resurskrävande för webbservern, varför server side maps torde bli mer och mer ovanligt. En möjlighet för roboten vore den tidsödande metoden att ”klicka” sig igenom sådana bilder, låt säga var 5:e pixel, och se vad den får tillbaka för varje klickning. Lyckligtvis återfinner man dock oftast länkar till de sidor som döljer sig bakom den klickbara bilden på annan plats på sidan.</P> <P class="p186 ft5">Dubletter</P> </DIV> <DIV id="page_230"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">237</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft0">Ett problem är att samma material kan råka samlas in flera gånger på grund av att en och samma webbserver kan uppträda under flera namn. Detta problem kan inte lösas helt automatiskt, men roboten kan fås att göra intelligenta gissningar om i vilka fall flera servernamn gäller samma server och presentera dessa förslag för driftspe rsonalen.</P> <P class="p44 ft0">Dubletter kan också uppstå orsakat av att vissa webbservrar inte skiljer mellan versaler och gemena i pathen i <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:en, medan andra gör det. Roboten utgår från att exempelvis ’nisse’, ’Nisse’ och ’NISSE’, som den hittat i pathen i olika <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:er pekande på samma fil, är namn på olika filer och således samlar in samma fil tre gånger. En möjlig lösning på detta problem vore att beräkna <NOBR>md5-checksumma</NOBR> på innehållet på sidor vars namn skiljer sig endast i fråga om versaler/gemena (md5 är en algoritm för beräkning av checksummor av informationsmängder, där risken att två olika informationsmängder skulle få samma checksumma är så gott som obefintlig).</P> <P class="p197 ft22">Notera att problem med dubletter inte uppstår för indexeringsrobotar på samma sätt som för arkiveringsrobotar. I det förra fallet är ju det primära att kunna förse användare med länkar till viss information, varvid roboten kan nöja sig när den hittat en viss sida en gång. Ur arkiveringssynpunkt kan det däremot vara av intresse att veta om exakt samma information finns på flera webbplatser eller i flera filer på samma webbplats, varför den kan råka arkivera samma webbsida flera gånger.</P> <P class="p195 ft5">Övriga problem</P> <P class="p859 ft0">Utöver ovan nämnda större problem stöter arkiveringsroboten på ett otal andra problem. Som exempel är webbservrar ibland felkonfigurerade så att de lämnar felaktiga statuskoder etc. Ett annat stort problem är när URL:er innehåller tecken som inte är tillåtna enligt specifikationen, t.ex. ’\’ i pathdelen.</P> <P class="p195 ft25">2.7 Framtid</P> <P class="p784 ft0">Troligen kommer i stort sett alla svenska företag, myndigheter och organisationer att skaffa egen domän och webbserver på samma sätt som de idag har telefon och fax. Volymen, antalet sidor, på varje webbserver kommer troligen också att öka med tiden då det är ett effektivt sätt att sköta sin marknadskommunikation. Broschyrer, kataloger, prislistor och manualer är exempel på företeelser som lämpar sig för webben även om inte företagets verksamhet i sig har med Internet att göra.</P> </DIV> <DIV id="page_231"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">238 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p860 ft0">Idag, <NOBR>1998-05-03,</NOBR> finns det hos svenska <NOBR>NIC-SE<SPAN class="ft11">17</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> </SPAN>10 557 registrerade domäner under den svenska toppdomänen ’.se’. Sannolikt finns det en eller flera webbservrar per registrerad domän.</P> <P class="p238 ft5">Nya toppdomäner</P> <P class="p208 ft0">Det finns idag ett antal <NOBR>icke-nationsbundna</NOBR> toppdomäner, exempelvis ’.com’ för företag och ’.org’ för organisationer. Skälet till att dessa finns</P> <P class="p367 ft0">är historiskt; det fanns tidigare ingen toppdomän för USA. Numera är det inte bara amerikanska företag som är registrerade under dessa domäner; av flera skäl väljer även andra att registrera underdomän till dessa (se ovan). Dessa <NOBR>icke-nationsbundna</NOBR> toppdomäner börjar nu bli väldigt stora. Ett skäl är att det hittills har ställts mycket små krav på den som önskat registrera en underdomän till dessa toppdomäner. Ett annat skäl är att de är mycket generella; inom ’.com’ ryms ju naturligt alla företag, helt oberoende av typ. För att råda bot på detta kommer man att definiera ett antal nya toppdomäner, med mer specifik inriktning. Dessa nya toppdomäner beskrivs av Generic Top Level Domain Memorandum of Understanding <NOBR>(g<SPAN class="ft12">TLD</SPAN>-<SPAN class="ft12">M</SPAN>o<SPAN class="ft12">U</SPAN>)<SPAN class="ft11">18</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> </SPAN>såsom följer:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr0 td188"><SPAN class="p0 ft0"><SPAN class="ft45">.</SPAN>firm</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td189"><SPAN class="p0 ft0">for businesses, or firms</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td188"><SPAN class="p0 ft0">.shop</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td189"><SPAN class="p0 ft0">for businesses offering goods to purchase</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td188"><SPAN class="p0 ft0">.web</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td189"><SPAN class="p0 ft0">for entities emphasizing activities related to the World Wide</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p0 ft0">Web</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td189"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td188"><SPAN class="p0 ft0">.arts</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td189"><SPAN class="p0 ft0">for entities emphasizing cultural and entertainment activities</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p0 ft0">.rec</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td189"><SPAN class="p0 ft0">for entities emphasizing recreation/entertainment activities</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p0 ft0">.info</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td189"><SPAN class="p0 ft0">for entities providing information services</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td188"><SPAN class="p0 ft0">.nom</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td189"><SPAN class="p0 ft0">for those wishing individual or personal nomenclature, i.e., a</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td188"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td189"><SPAN class="p0 ft0">personal nom de plume</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p861 ft0">För det svenska arkiveringsprojektet innebär detta att man får fler toppdomäner att söka svenska underdomäner/webbsidor under, enligt ovan.</P> <P class="p862 ft5">Nya och kommande standarder</P> <P class="p863 ft4"><SPAN class="ft32">17</SPAN><SPAN class="ft54">ftp://sunic.sunet.se/dbase/domreg.txt</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">18</SPAN><NOBR><SPAN class="ft54">http://www.gtld-mou.org</SPAN></NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_232"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">239</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p230 ft0">Det sker en hel del utveckling av de tekniska grunderna för webben. En av de organisationer som är mest aktiva är World Wide Web Consortium (W3C)<SPAN class="ft11">19</SPAN>.Bland W3C:s aktiviteter kan nämnas definition av:</P> <P class="p864 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">Resource Description Framework (RDF) utvecklas för att tillhandahålla en infrastruktur som stödjer metadata.</SPAN><SPAN class="ft11">20</SPAN></P> <P class="p865 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">Document Object Model (DOM) är ett plattforms- och språkneutralt gränssnitt som tillåter program och skript att dynamiskt komma åt och uppdatera innehåll, struktur och utseende på dokument.</SPAN><SPAN class="ft11">21</SPAN></P> <P class="p866 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">Mathematical Markup Language (MathML) används för strukturering</SPAN></P> <P class="p867 ft31">22</P> <P class="p868 ft0">av matematiska uttryck och ekvationer.</P> <P class="p869 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">Platform for Internet Content Selection (PICS), möjliggör att knyta s.k. labels eller metadata till innehåll på webben. Designades från början till att hjälpa lärare och föräldrar att kontrollera barnens åtkomst till webbsidor på Internet.</SPAN><SPAN class="ft11">23</SPAN></P> <P class="p870 ft0"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft99">The eXtensible Markup Lanugage (XML) är ett dataformat för utbyte av strukturerade dokument på webben.</SPAN><SPAN class="ft11">24</SPAN></P> <P class="p195 ft15">3 Insamling</P> <P class="p871 ft0">När det gäller insamlande av data för arkivering finns ett antal olika modeller för hur man ska kunna arkivera en rättvisande bild av det material som finns publicerat på webben. Nedan finns några sådana beskrivna.</P> <P class="p781 ft0">De val som gjordes inom projektet Kulturarw³ är presenterade liksom en diskussion kring lämpliga val inför framtiden. Generellt gäller här att välja flexibla lösningar, eftersom det enda man med säkerhet kan veta om webbens framtid är att den kommer att förändras och, inte minst, växa, så att förutsättningarna för arkivering ändras. Det gäller såväl mjuksom hårdvarulösningar.</P> <P class="p186 ft25">3.1 Modeller för lösning</P> <P class="p872 ft4"><SPAN class="ft32">19</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.w3.org/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">20</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.w3.org/RDF/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">21</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.w3.org/MarkUp/DOM/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">22</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.w3.org/MarkUp/Math/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">23</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.w3.org/PICS/</SPAN></P> <P class="p18 ft4"><SPAN class="ft32">24</SPAN><SPAN class="ft54">http://www.w3.org/XML/</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_233"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">240 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft0">Det finns flera olika metoder för insamling av material från webben, lämpliga för olika typer av material. Viktiga särskiljande kriteria här är, bland annat, ändringsfrekvens hos webbsidorna och vem det är som publicerar dem.</P> <P class="p195 ft5">Stickprov</P> <P class="p873 ft22">En metod är att med lämplig periodicitet ta ”snapshots” av den svenska delen av webben, på liknande sätt som ALB (Arkivet för Ljud och Bild), som sparar alla närradiosändningar under en vecka fyra gånger per år. Insamlingstillfällena kan förläggas till tillfällen som man bedömer med stor sannolikhet är historiskt intressanta, såsom exempelvis inför/efter ett riksdagsval eller en folkomröstning. På så sätt skulle man kunna göra exempelvis fyra stickprov av webben under ett år. När det gäller ALBs sparande av närradio har det ingen betydelse hur dessa insamlingstillfällen ligger i tiden i förhållande till varandra. Två stickprovtagningar av webben bör dock inte göras för tätt inpå varandra; detta för att att man skall kunna fånga upp så många ändringar på webben som möjligt.</P> <P class="p199 ft0">För att ett stickprov verkligen ska bli en sammanhängande ögonblicksbild är det viktigt att insamlandet inte tar för lång tid. Inom projektet Kulturarw³ har man haft som mål att ett stickprov får ta maximalt en vecka.</P> <P class="p192 ft0">Stickprovsmetoden är bra för att samla in data med låg ändringsfrekvens från webben.</P> <P class="p238 ft5">Sidor med hög ändringsfrekvens</P> <P class="p343 ft0">Data som har hög ändringsfrekvens, till exempel dagstidningar och annan periodica, kommer till största delen att missas med stickprovsmetoden, då dessa ändras kontinuerligt under varje dygn. Om man tex samlar in webben fyra gånger per år kommer man bara att få cirka 1 % (4/365= 0,01) av informationen från dessa webbplatser. Riktigt så illa är det dock inte, då många tidningar låter gamla dagars nyheter/sidor ligga kvar ”vid sidan om” de aktuella nyheterna/sidorna, men klart är att en mycket stor del av materialet ändå missas med stickprovsmetoden.</P> <P class="p335 ft0">En lösning för att komma åt data med hög ändringsfrekvens är att identifiera de webbplatser eller sidor som har hög ändringsfrekvens och låta roboten besöka dem med samma eller högre frekvens än ändrings-</P> </DIV> <DIV id="page_234"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">241</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p384 ft0">frekvensen. Tex skulle man kunna låta roboten besöka/samla in från Da- gens Nyheter<SPAN class="ft11">25 </SPAN>en eller flera gånger per dygn.</P> <P class="p133 ft0">En stor nackdel med denna metod är att det sannolikt är en mycket liten del av det totala antalet sidor som har ändrats medan roboten inte har någon möjlighet a priori att veta vilka. Roboten måste hämta alla sidor för att kunna kontrollera vilka sidor som ändrats, vilket tar resurser av roboten liksom av webbservern i fråga, och bandbredd på Internet.</P> <P class="p163 ft0">Ett sätt att minska denna nackdel är ha en distribuerad robot som sitter ute vid eller på webbservern. På detta sätt förbrukar man mindre bandbredd på Internet eftersom den distribuerade roboten då kan avgöra vad som ändrats, och skicka bara dessa ändrade sidor ”bakåt” till den centrala roboten.</P> <P class="p168 ft0">Ytterligare en variant vore att låta roboten känna av ändringsfrekvensen hos en hämtad sida genom att utgå från tidsintervallen mellan de senaste hämtningarna, och huruvida sidan ifråga hade ändrats sedan föregående gång. Denna beräkning görs varje gång sidan hämtats, och ligger till grund för hur lång tid roboten ska vänta till nästa besök. Här slipper man identitetskontrollen, men nackdelen är att man inte kan garantera att samtliga versioner av sidan kommer med i arkivet. Roboten måste också förses med en databas för lagring av tidsintervall och resultat av hämtningar.</P> <P class="p186 ft5">Leverans av information/data</P> <P class="p874 ft0">En tredje modell för att samla sidor, lämplig framför allt för sidor med hög ändringsfrekvens, är leverans av ändringsinformation, dvs att KB notifieras om nya och ändrade sidor. Med periodicitet som bestäms av ändringsfrekvensen hos publicisten skickas då en lista med de <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:er som tillkommit eller ändrats. Varje post i listan kan exempelvis innehålla <SPAN class="ft12">URL</SPAN>, <NOBR>md5-checksumma</NOBR> på innehållet och datum+klockslag för skapande/ändring av sidan. Datum och klockslag bör kunna anges ofullständigt. KB kan med ledning av denna information hämta de sidor som ändrats. Detta är ett exempel på hur det skulle kunna se ut när tex Svenska</P> <P class="p875 ft0">Dagbladet skickar en lista med de<SPAN class="ft12">URL</SPAN>:er som tillkommit eller ändrats:</P> <P class="p876 ft110">http://www.svd.se/svd/ettan/dagens/index.html 8168be35b6a6005c8a4b975977869166 <NOBR>1998-05-10</NOBR></P> <P class="p877 ft110"><NOBR>http://www-b.svd.se/svd/naringsliv/index.html</NOBR> 9b2a9c2ed3f35108410840b6d6225d54 <NOBR>1998-05</NOBR></P> <P class="p878 ft110"><NOBR>http://www-b.svd.se/svd/sport/index.html</NOBR> d4f1849ee30ed89a75605b4a63ad64c5 <NOBR>1998-05-10:12</NOBR></P> <P class="p879 ft0">En variant på leveransmodellen är att nya och ändrade sidor skickas direkt till KB av publicisten. Så snart man tillåter leverans av sidor som</P> <P class="p664 ft4"><SPAN class="ft11">25 </SPAN>http://www.dn.se</P> </DIV> <DIV id="page_235"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">242 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p336 ft0">ska arkiveras bör man dock införa identitetskontroll av den som levererar sidorna, så att man verkligen arkiverar rätt material. Detta kan man klara sig utan då endast information om vad som ska hämtas levereras till KB.</P> <P class="p234 ft0">Leveransmodellen är kanske inte lämplig för gemene man som publicerar sig på nätet, oavsett ändringsfrekvens; leverans kan troligen inte begäras av andra än professionella publicister. Leverans av information och/eller data på detta sätt kan kombineras med stickprovsmodellen.</P> <P class="p195 ft25">3.2 Kulturarw³:s val</P> <P class="p831 ft22">Projektet Kulturarw³ syftade till att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för arkivering av svenska webbsidor. De första arkiveringsvarven runt webben ska därför ses som pilotverksamhet ämnad att ge viktig kunskap om webbens struktur och ändringsfrekvens etc.</P> <P class="p238 ft5">Modell</P> <P class="p880 ft0">Den modell som Kulturarw³ valde initialt var stickprovsmetoden, dels för att den ansågs vara viktigast och dels för att personalresurserna var begränsade. Ytterligare en faktor i valet av modell var att Kulturarw³ hade tillgång till den robotprogramvara som användes i <NOBR>NWI-projektet</NOBR> (Nordic Web Index)<SPAN class="ft11">26 </SPAN>och hade utvecklats av NetLab i Lund. Den roboten var skriven för att samla sidor till <SPAN class="ft12">NWI</SPAN>:s indexeringstjänst. Genom att sprida ut hämtningen över alla de sidor som roboten för tillfället kände till, försökte roboten belasta de inblandade we bbplatserna så lite som möjligt.</P> <P class="p44 ft0"><NOBR>NWI-roboten</NOBR> skrevs om en del för att bättre passa för Kulturarw³s arkiveringssyften. Exempel på saker som gjordes var: spara fulltext, hämta och spara bilder och ljud, göra konfigurerbart vilka domäner som skall avsökas och sparas och inte som ursprungligen bara en enda domän.</P> <P class="p204 ft0">För dagen, under det att det tredje stickprovet håller på att samlas in, testas några idéer kring hur en robot som samlar sidor med hög ändringsfrekvens skulle kunna vara konstruerad.</P> <P class="p238 ft5">Implementering</P> <P class="p881 ft4"><SPAN class="ft11">26 </SPAN>http://nwi.ub2.lu.se</P> </DIV> <DIV id="page_236"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">243</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p278 ft0">Den av Kulturarw³ modifierade roboten kördes igång för en försiktig test på Kulturarw³:s utvecklings- och testmaskin. Testen gick bra och övergick i det första stickprovet av svenska webben. Under insamlingen flyttades roboten över till en nyanskaffad driftsmaskin med snabbare cpu:er, mer internminne och snabbare, flera och större diskar. De insamlade sidorna sparades temporärt på disk för att sedan arkiveras på band i två kopior. Även denna kopia på band är temporär tills det riktiga webbarkivet kommer på plats.</P> <P class="p186 ft5">Utvärdering</P> <P class="p880 ft22">En stor nackdel med hur <NOBR>NWI-roboten</NOBR> fungerade var att den försökte sprida belastningen över alla webbplatser som den skulle hämta sidor ifrån genom att maximera tiden mellan hämtningen av två sidor ifrån samma webbplats. Målet var med andra ord att tiden från att den hämtade första sidan från webbplatsen t ill att den hämtade den allra sista sidan från samma webbplats skulle bli maximalt lång. Den ögonblicksbild av webbplatsen som man är intressad av i bevarandesyfte blir då väldigt utsträckt i tiden och risken för att den då insamlade kopian inte överensstämmer med webbplatsen närmar sig raskt 100%. Att samla alla sidor från en viss webbplats så koncentrerat i tiden som möjligt är en viktig förutsättning för att få en så korrekt avbild av webbplatsen som möjligt.</P> <P class="p108 ft0">Ett stickprov taget med <NOBR>NWI-roboten</NOBR> tog mer än en månad (effektiv tid något kortare; roboten måste ibland stå stilla i väntan på att disken tömdes genom att det insamlade materialet fördes över på band). Det torde dock vara möjligt att komma ned till målet på en veckas insamlingstid med en bättre och effektivare robot, specialdesignad för arkivering, och färdig arkiveringslösning.</P> <P class="p186 ft25">3.3 Framtida möjliga val</P> <P class="p461 ft0">En mycket stor del av de svenskar som idag surfar på webben har möjlighet eller kan lätt skaffa sig möjlighet att publicera sina sidor för föra ut sina åsikter eller vad han/hon vill göra offentligt åt en större publik. Denna lätthet att publicera sig bör störas så lite som möjligt. Dessa sidor ändras förmodligen inte heller med så stor frekvens. Stickprovsmetoden möjliggör att spara dessa sidor utan publicisternas me dverkan.</P> <P class="p349 ft0">De publicister som publicerar mera professionellt har i allmänhet högre ändringfrekvens på sina sidor och där kommer stickprovsmetoden till korta på grund av framför allt just denna höga ändringsfrekvens. Ett alternativ skulle kunna vara att införa en slags leveransplikt för detta</P> </DIV> <DIV id="page_237"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">244 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft0">material. Den bör i så fall utformas så att publicisterna skall informera KB om alla uppdaterade eller nya sidor. Då är det även viktigt att sidorna finns tillgängliga oförändrade under en viss given tid, tex en timme, så att KB ges möjlighet att hinna samla dessa sidor innan de förändras, flyttas eller tas bort. Man kan också tänka sig att filerna levereras över Internet i stället för att hämtas.</P> <P class="p74 ft0">Idag kan således webbmaterialet indelas i två stora grupper beroende på ändringsfrekvens och om det är en professionell publicist som står bakom eller inte. Eftersom insamlingsmetodiken enligt ovan skiljer sig avsevärt mellan de båda typerna av material, är det lämpligt att arkiveringstekniskt skilja dem åt såtillvida att man har såväl olika robotar som olika hårdvara att köra dem på, där en samlar material stickprovsvis och den andra tar hand om leveranser. Detta underlättar framtida ändringar, inte minst som man kan räkna med att man i framtiden kommer att se ännu fler typer av material på webben, vilket i sin tur kan medföra behov av ytterligare insamlingsmetoder. Robotarna kommer naturligtvis ändå att i viss mån samarbeta, exempelvis genom att utbyta <SPAN class="ft12">URL</SPAN>:er.</P> <P class="p16 ft15">4 Arkivering</P> <P class="p307 ft0">Det insamlade materialet lagras i ett arkiv, som ska kunna tillhandahålla data till användare. När det gäller lagring och framtida åtkomst av det arkiverade materialet är det viktigt även här att välja lösningar som lätt kan ändras eller bytas ut, med tanke på hur fort tekniken utvecklas.</P> <P class="p195 ft25">4.1 Lagring och åtkomst</P> <P class="p249 ft0">På grund av den stora datavolym som dessa samlade sidor med största sannolikhet kommer att utgöra är det idag för dyrt att lagra dem permanent på hårddisk. Ett billigare lagringssätt är magnetband, där magnetband av typen DLT7000 för närvande är föredra på grund av bland annat hög läs- och skrivhastighet, litet mekaniskt slitage på det fysiska bandet och självkorrigerande skrivsätt på bandet. Dessutom ingår ickeförstörande komprimering av data i bandspelaren.</P> <P class="p74 ft0">För att få en rationell och automatisk hantering av den stora mängd <NOBR>DLT-band</NOBR> som det totalt kommer att bli, stoppas dessa band i ett bandbibliotek med en bandrobot som hanterar läsning och skrivning på banden. Bandbibliotek brukar vanligen kunna förses med en eller flera DLT- bandstationer. Flera bandstationer ökar driftsäkerheten om en bandstation fallerar och ökar samtidigt prestanda om man låter bandroboten läsa och skriva samtidigt på flera bandstationer.</P> </DIV> <DIV id="page_238"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">245</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft0">En viktig fördel av att tekniken kring lagringsmedia utvecklas så snabbt är att man kan bortse från frågeställningar kring åldersbeständighet hos dessa media. Arkivet betraktas således inte som en samling band, utan som bitar och bytes som kan flyttas vidare till nya bandtyper, nya mer kostnadseffektiva lagringsmedia eller media med snabbare åtkomsttider.</P> <P class="p59 ft0">Hierarchical Storage Management (HSM) är en programvara som erbjuder möjlighet att kunna betrakta hela eller delar av bandbiblioteket tillsammans med lokala diskar som ett enda gigantiskt filsystem på många TB. Det är oftast antalet band eller bandbibliotekets storlek i termer av antal bandslots som sätter begränsningen på filsystemets storlek.</P> <P class="p882 ft22">Dock brukar det oftast finnas några praktiska begränsningar på <NOBR>HSM-filsystemet.</NOBR> Exempel på en sådan är antalet filer i HSM- filsystemet. Ett sätt att lösa detta problem och samtidigt korta åtkomsttiderna (se nedan) är att lagra en grupp av sidor t illsammans i en så kallad <NOBR>tar-fil.</NOBR> (’tar’ är ett <NOBR>UNIX-kommando</NOBR> som lagrar flera filer och filkataloger i en och samma fil, med bibehållen struktur och information om ursprungsfilerna.) En sådan <NOBR>tar-fil</NOBR> skulle t ex kunna bestå av alla sidor från en webbplats under ett stickprov. Eftersom man kan anta att den som söker i arkivet tittar på flera sidor från samma webbplats vid samma tillfälle kortas söktiderna genom att dessa sidor finns i samma fil.</P> <P class="p883 ft0">Åtkomsttiderna i ett arkiv uppb yggt med HSM, bandbibliotek och cachedisk kan bli ett problem om det är många samtidiga användare, då de filer som en enskild användare efterfrågar kan ligga fördelade på flera olika band. Den totala åtkomstiden för en fil på band är laddtiden, dvs tiden att ladda ett band ifrån slot till en bandstation i bandbiblioteket, 5 sekunder, plus medelsöktiden på bandet, 60 sekunder, således 65 sekunder inalles. I de fall flera filer finns på samma band bortfaller laddtiden utom för första filen. Om det är flera band som efterfrågas är den totala åtkomsttiden lika med åtkomstiden för varje band multiplicerat med antalet efterfrågade band. Flera bandstationer i bandbiblioteket liksom lagrandet av hela webbplatser tillsammans i <NOBR>tar-filer</NOBR> minskar visserligen problemet med åtkomsttiderna (se ovan), men förhoppningsvis går det i framtiden att lagra hela eller stora delar av arkivet på framtida lagringsmedia som är mer online, på motsvarande sätt som disk fungerar idag.</P> <P class="p884 ft0">En viktig fråga kring åtkomst av arkivets innehåll rör säkerhetsaspekterna. För att säkerställa att innehållet inte ändras obehörigt skulle man kunna införa kryptering. Tyvärr är inget krypto helt säkert, utan garanterar bara med hög sannolikhet att ingen kan knäcka det under en viss given tid. Dessutom utvecklas tekniken att knäcka krypton hela tiden. Sammantaget blir slutsatsen att man måste kryptera om allt krypterat material i arkivet med jämna mellanrum. Operationer på hela det ar-</P> </DIV> <DIV id="page_239"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td61"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">246 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p885 ft0">kiverade materialet är dock oerhört tidsödande med tanke på den enorma datamängden, varför man i det längsta bör undvika detta. Ett smidigare alternativ för att behålla säkerheten kan därför vara att ha mycket hårda behörighetskontroller för tillgång till arkivet.</P> <P class="p186 ft25">4.2 Presentation och migrering</P> <P class="p886 ft0">Den arkiverade datamängden måste kunna kommas åt på flera olika sätt, via olika nycklar, sökvägar och sökmetoder. Det är lämpligt att skjuta upp lösningen av presentationen t ill dess att det ska göras tillgängligt, eftersom man kan räkna med att det då finns mer effektiva metoder för detta än idag.</P> <P class="p133 ft0">Byte av dataformat kräver presentation av gamla format på nytt sätt. Detta kan lösas genom migrering av allt arkiverat material till det nya formatet. Materialet måste dock ändå sparas i det gamla formatet också p g a risken för fel vid migreringen. Eftersom formatstandarder kan förväntas skifta relativt ofta får man många upplagor av all data. Dessutom är, som redan konstaterats, denna typ av bearbetning av allt det samlade materialet enormt tidsödande. Ett bättre alternativ är därför att låta migreringen ligga i gränssnittet till databasen, dvs allt material lagras alltid i sitt ursprungliga format och migreras först när det ska visas. På så sätt minimeras också problemen med mindre lyckade migreringsalgoritmer, eftersom de kan ändras utan att det påverkar det arkiverade materialet.</P> <P class="p16 ft15">5 Kostnader</P> <P class="p547 ft0">Detta kapitel redogör för de kostnader som uppstår vid insamlande och arkivering av svenskt material publicerat på webben, uppdelat i kostnader för inköp av färdiga produkter såsom hårdvara, kostnader för utveckling och underhåll av robotar etc, samt kostnader för drift.</P> <P class="p75 ft0">När det gäller hårdvara har jag angivit tänkbara lösningar som täcker dagens, och förhoppningsvis morgondagens, behov, men kanske inte övermorgondagens behov då dessa är svåra att överblicka.</P> <P class="p887 ft0">De föreslagna lösningarna täcker (åtminstone) behoven för insamling av material publicerat med <SPAN class="ft12">HTTP</SPAN>, vilket utgör den absoluta lejonparten av materialet.</P> <P class="p235 ft0">För att underlätta drift, utveckling och framtida uppgradering har jag designat systemlösningar med ett robotprogram per dator och disklösning. Det är då enklare att byta ut en programvara eller dator utan att störa de övrigas robotarnas funktioner och drift.</P> </DIV> <DIV id="page_240"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">247</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p888 ft0">Vidare tror jag att man bör försöka ha flera små robotprogram istället för ett stort, således exempelvis en robot per typ av data eller protokoll. Skälet till detta är att svårigheterna och därmed lösningarna i stor utsträckning kommer att vara olika för olika typer av material. Det är då bättre att få små enheter som kan ha olika utvecklingscykler, men där man naturligtvis ändå kan dra nytta av de likheter som finns, än att ha en stor koloss som aldrig når ett stabilt utvecklingsläge.</P> <P class="p44 ft0">Notera att alla kostnader för utveckling, underhåll och drift för enhetlighets skull är räknade i form av månadslöner. Det kan kanske vara lämpligt att anlita konsult när det gäller utveckling, och möjligen underhåll, men knappast drift, som bör hanteras av anställd personal. Beroende på hur man väljer att lösa personalfrågan kommer således kostnaderna angivna nedan att variera. Vidare kan man anta att månadslöner i praktiken varierar beroende på uppgift; exempelvis torde drift kosta mindre än underhåll. De angivna tiderna för utveckling och underhåll, och i viss mån även drift, ska betraktas som mycket grova uppskattningar.</P> <P class="p889 ft0">Nedan följer specifikation av de olika delarna i detalj.</P> <P class="p195 ft25">5.1 Nuvarande lösning</P> <P class="p890 ft0">Här har antagits att en ny lösning tas fram så snart som möjligt, medräknat är endast underhåll och drift fram till dess att den nya lösningen kan ersätta den gamla.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr0 td190"><SPAN class="p0 ft0">Underhåll:</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td191"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p99 ft0">Tid:</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p891 ft4">1 halvt manår per år = 6 månader per år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td190"><SPAN class="p99 ft0">Månadslön:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td191"><SPAN class="p262 ft0">32000 SEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td190"><SPAN class="p99 ft0">LKP:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td191"><SPAN class="p891 ft0">44%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td190"><SPAN class="p99 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td191"><SPAN class="p891 ft0">6 × 32000 × 1,44 = 280 kSEK per år</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_241"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">248 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td193"><SPAN class="p892 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td194"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td195"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td192"><SPAN class="p23 ft0">Drift:</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td193"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td192"><SPAN class="p166 ft0">Drift:</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td193"><SPAN class="p891 ft0">1 manår per år = 12 månader per år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td192"><SPAN class="p166 ft0">Månadslön:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td193"><SPAN class="p262 ft0">32000 SEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td192"><SPAN class="p166 ft0">LKP:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td193"><SPAN class="p891 ft0">44%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td192"><SPAN class="p166 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td193"><SPAN class="p891 ft0">12 × 32000 × 1,44 = 560 kSEK per år</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p186 ft25">5.2 Framtida lösning</P> <P class="p886 ft0">Notera att kostnader för underhåll och drift uppstår först när respektive del tagits i drift. Prisuppgifterna är angivna exklusive moms och i förekommande fall med gällande rabatt enligt Statskontorsavtalet.</P> <P class="p477 ft5">Hårdvara för insamling</P> <P class="p232 ft0">Dator och disk för insamling enligt stickprovsmetoden:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr6 td196"><SPAN class="p0 ft0">Dator:</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td197"><SPAN class="p0 ft0">Sun Enterprise 3500 med 4 × 336 MHz</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td196"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td197"><SPAN class="p0 ft0">cpu:er och 4 GB minne.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td196"><SPAN class="p0 ft0">Disk:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td197"><SPAN class="p0 ft0">Sun StorEdge innehållande 2 × A5000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td196"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td197"><SPAN class="p0 ft0">monterat i rack.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td196"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td197"><SPAN class="p0 ft6">Totalt 2 × 14 × 9.1 GB = 254.8 GB disk.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td196"><SPAN class="p0 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td197"><SPAN class="p0 ft0">1,6 MSEK</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p893 ft0">Dator och disk för insamling efter leverans av information om ändrade sidor:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr6 td196"><SPAN class="p0 ft0">Dator:</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td197"><SPAN class="p0 ft0">Sun Enterprise 3500 med 4 × 336 MHz</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td196"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td197"><SPAN class="p0 ft0">cpu:er och 4 GB minne.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td196"><SPAN class="p0 ft0">Disk:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td197"><SPAN class="p0 ft0">Sun StorEdge innehållande 2 × A5000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td196"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td197"><SPAN class="p0 ft0">monterat i rack.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td196"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td197"><SPAN class="p0 ft6">Totalt 2 × 14 × 9.1 GB = 254.8 GB disk.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td196"><SPAN class="p0 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td197"><SPAN class="p0 ft0">1,6 MSEK</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p894 ft0">Dator och disk för test och utveckling av robotprogramvara:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr6 td196"><SPAN class="p0 ft0">Dator:</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p0 ft6">Sun Enterprise 450 med 2 × 300 MHz</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td196"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p0 ft0">cpu:er och 2 GB minne.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td196"><SPAN class="p0 ft0">Disk:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p0 ft0">Interna diskar.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td196"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p0 ft0">Totalt 20 × 9.1 GB = 182 GB disk.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td196"><SPAN class="p0 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p0 ft0">550 kSEK</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_242"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td198"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td199"><SPAN class="p32 ft14">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">249</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td200"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td201"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td198"><SPAN class="p23 ft5">Hårdvara för arkiv</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td199"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td198"><SPAN class="p23 ft0">Dator och disk:</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td199"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td198"><SPAN class="p166 ft0">Dator:</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td199"><SPAN class="p27 ft0">Sun Enterprise E4500 med 4 × 336 MHz</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td198"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td199"><SPAN class="p27 ft0">cpu:er och 4 GB minne.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td198"><SPAN class="p166 ft0">Disk:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td199"><SPAN class="p27 ft0">Sun StorEdge innehållande 2 × A5000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td198"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td199"><SPAN class="p27 ft0">monterat i rack.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td198"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td199"><SPAN class="p27 ft0">Totalt 2 × 14 × 9.1 GB = 254.8 GB disk.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td198"><SPAN class="p166 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td199"><SPAN class="p27 ft0">1,8 MSEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td198"><SPAN class="p23 ft0">Program för HSM och backup:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td199"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td198"><SPAN class="p166 ft0">NetBackup:</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td199"><SPAN class="p27 ft0">300 kSEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td198"><SPAN class="p23 ft0">Bandbibliotek:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td199"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td198"><SPAN class="p166 ft0">Bandrobot:</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td199"><SPAN class="p27 ft0">StorTek 9740 innehållande 2 × DLT7000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td198"><SPAN class="p166 ft0">Band:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td199"><SPAN class="p27 ft0">300 st <NOBR>DLT-band.</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td198"><SPAN class="p166 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td199"><SPAN class="p27 ft0">1,2 MSEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td198"><SPAN class="p23 ft5">Robotprogram</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td199"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td198"><SPAN class="p23 ft0">Sticksprovsrobot:</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td199"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td198"><SPAN class="p166 ft0">Utvecklingstid:</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td199"><SPAN class="p27 ft0">2 manår = 2 × 12 = 24 månader</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td198"><SPAN class="p166 ft0">Månadslön:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td199"><SPAN class="p0 ft0">32000 SEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td198"><SPAN class="p166 ft0">LKP:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td199"><SPAN class="p27 ft0">44%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td198"><SPAN class="p166 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td199"><SPAN class="p27 ft0">24 × 32000 × 1,44 = 1,12 MSEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td198"><SPAN class="p166 ft0">Underhåll:</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td199"><SPAN class="p895 ft0">1 halvt manår per år = 6 månader per år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td198"><SPAN class="p166 ft0">Månadslön:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td199"><SPAN class="p0 ft0">32000 SEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td198"><SPAN class="p166 ft0">LKP:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td199"><SPAN class="p27 ft0">44%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td198"><SPAN class="p166 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td199"><SPAN class="p27 ft0">6 × 32000 × 1,44 = 280 kSEK per år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td198"><SPAN class="p23 ft0">Leveransrobot:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td199"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td198"><SPAN class="p166 ft0">Utvecklingstid:</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td199"><SPAN class="p27 ft0">1 manår = 12 månader</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td198"><SPAN class="p166 ft0">Månadslön:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td199"><SPAN class="p0 ft0">32000 SEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td198"><SPAN class="p166 ft0">LKP:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td199"><SPAN class="p27 ft0">44%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td198"><SPAN class="p166 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td199"><SPAN class="p27 ft0">12 × 32000 × 1,44 = 560 kSEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td198"><SPAN class="p166 ft0">Underhåll:</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td199"><SPAN class="p895 ft0">1 halvt manår per år = 6 månader per år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td198"><SPAN class="p166 ft0">Månadslön:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td199"><SPAN class="p0 ft0">32000 SEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td198"><SPAN class="p166 ft0">LKP:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td199"><SPAN class="p27 ft0">44%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td198"><SPAN class="p166 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td199"><SPAN class="p27 ft0">6 × 32000 × 1,44 = 280 kSEK per år</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_243"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p0 ft14"><SPAN class="ft0">250 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p896 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td81"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td82"><SPAN class="p23 ft5">Program för arkiv och migrering</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p23 ft0">Arkiv:</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td48"><SPAN class="p166 ft0">Utvecklingstid:</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td47"><SPAN class="p480 ft0">1 manår = 12 månader</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p166 ft0">Månadslön:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p736 ft0">32000 SEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p166 ft0">LKP:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p480 ft0">44%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td48"><SPAN class="p166 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p480 ft0">12 × 32000 × 1,44 = 560 kSEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p166 ft0">Underhåll:</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td47"><SPAN class="p484 ft0">1 halvt manår per år = 6 månader per år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td48"><SPAN class="p166 ft0">Månadslön:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p736 ft0">32000 SEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p166 ft0">LKP:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p480 ft0">44%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p166 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p480 ft0">6 × 32000 × 1,44 = 280 kSEK per år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td82"><SPAN class="p23 ft0">Migrering (ingår i presentation):</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p166 ft0">Utvecklingstid:</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p480 ft0">1 halvt manår = 6 månader</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p166 ft0">Månadslön:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p736 ft0">32000 SEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td48"><SPAN class="p166 ft0">LKP:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p480 ft0">44%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p166 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p480 ft0">6 × 32000 × 1,44 = 280 kSEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td48"><SPAN class="p166 ft0">Underhåll:</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td47"><SPAN class="p484 ft0">1 halvt manår per år = 6 månader per år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p166 ft0">Månadslön:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p736 ft0">32000 SEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p166 ft0">LKP:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p480 ft0">44%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td48"><SPAN class="p166 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p480 ft0">6 × 32000 × 1,44 = 280 kSEK per år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td48"><SPAN class="p23 ft5">Drift</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td47"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td48"><SPAN class="p166 ft0">Drift:</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td47"><SPAN class="p480 ft0">1 manår per år = 12 månader per år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p166 ft0">Månadslön:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p736 ft0">32000 SEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p166 ft0">LKP:</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p480 ft0">44%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td48"><SPAN class="p166 ft0">Kostnad:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p480 ft0">12 × 32000 × 1,44 = 560 kSEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td48"><SPAN class="p23 ft25">5.3 Totala kostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td47"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p23 ft5">Nuvarande lösning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p23 ft0">Underhåll:</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td47"><SPAN class="p484 ft0">0,28 MSEK per år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td48"><SPAN class="p23 ft0">Drift:</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td47"><SPAN class="p480 ft0">0,56 MSEK per år</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_244"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td177"><SPAN class="p0 ft0">SOU 1998:111</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td178"><SPAN class="p0 ft14">Bilaga 3 <SPAN class="ft0">251</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td179"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td180"><SPAN class="p0 ft1">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft5">Framtida lösning</P> <P class="p897 ft0">(Notera att kostnader för underhåll och drift uppstår först när de olika delarna tagits i drift.)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr27 td202"><SPAN class="p0 ft0">Totalsumma inköpta</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td203"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td204"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td202"><SPAN class="p99 ft0">produkter:</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td203"><SPAN class="p898 ft0">7,05</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td204"><SPAN class="p47 ft0">MSEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td202"><SPAN class="p0 ft0">Totalsumma utveckling:</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td203"><SPAN class="p898 ft0">2,52</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td204"><SPAN class="p47 ft0">MSEK</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td202"><SPAN class="p0 ft0">Totalsumma underhåll:</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td205"><SPAN class="p20 ft0">1,12 MSEK per år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td202"><SPAN class="p0 ft0">Totalsumma drift:</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td203"><SPAN class="p898 ft0">0,56</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td204"><SPAN class="p47 ft0">MSEK per år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td202"><SPAN class="p0 ft0">Totalt:</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td203"><SPAN class="p898 ft0">9,57</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td204"><SPAN class="p47 ft6">MSEK investering, därefter 1,68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td202"><SPAN class="p0 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td205"><SPAN class="p898 ft0">MSEK per år.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GMB3111 SOU_1998__111.pdf 848536 pdf E-plikt https://data.riksdagen.se/fil/8E765DA5-9461-43E9-9086-5AE39314ABA0