<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422585</hangar_id>
 <dok_id>GMB31</dok_id>
 <rm>1998</rm>
 <beteckning>1</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 1998:1</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-02-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:22:00</systemdatum>
 <publicerad>1998-02-02 00:00:00</publicerad>
 <titel>Omstruktureringar och beskattning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GMB31/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GMB31</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GMB31</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 1998 1 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 336px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 668px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 309px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 376px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 446px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_14 #dimg1 {position:absolute;top:329px;left:120px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}




#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_17 #dimg1 {position:absolute;top:31px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 635px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:404px;left:45px;z-index:-1;width:140px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:140px;height:1px;}




#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 359px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 360px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 514px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:525px;left:45px;z-index:-1;width:140px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:140px;height:1px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 309px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 325px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 411px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 705px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:300px;left:45px;z-index:-1;width:140px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:140px;height:1px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 199px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 27px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:140px;left:68px;z-index:-1;width:24px;height:35px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:24px;height:35px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:641px;left:271px;z-index:-1;width:168px;height:35px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:168px;height:35px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:762px;left:307px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:71px;left:271px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:738px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:514px;height:738px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 393px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:768px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}



#page_53 #tx1 {position:absolute;top:484px;left:271px;width:194px;height:51px;}
#page_53 #tx2 {position:absolute;top:536px;left:271px;width:195px;height:102px;}
#page_53 #tx3 {position:absolute;top:636px;left:271px;width:197px;height:102px;}

#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}

#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:416px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:606px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:179px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:192px;height:179px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 298px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:347px;left:147px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 627px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:784px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 26px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}

#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:330px;left:89px;z-index:-1;width:345px;height:398px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:345px;height:398px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:428px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:784px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 195px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:784px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 462px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 32px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:347px;left:139px;z-index:-1;width:171px;height:70px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:171px;height:70px;}



#page_65 #tx1 {position:absolute;top:299px;left:271px;width:197px;height:119px;}
#page_65 #tx2 {position:absolute;top:419px;left:271px;width:197px;height:170px;}
#page_65 #tx3 {position:absolute;top:592px;left:271px;width:197px;height:170px;}
#page_65 #tx4 {position:absolute;top:769px;left:271px;width:197px;height:36px;}

#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 437px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 199px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 27px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:784px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 316px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:399px;left:95px;z-index:-1;width:148px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:148px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:784px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}



#page_69 #tx1 {position:absolute;top:562px;left:290px;width:183px;height:17px;}
#page_69 #tx2 {position:absolute;top:579px;left:289px;width:184px;height:17px;}
#page_69 #tx3 {position:absolute;top:597px;left:271px;width:197px;height:68px;}
#page_69 #tx4 {position:absolute;top:666px;left:271px;width:197px;height:102px;}

#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:784px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:784px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 1061px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:784px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:485px;left:422px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:45px;z-index:-1;width:379px;height:161px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:379px;height:161px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:784px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 341px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:508px;left:106px;z-index:-1;width:143px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:143px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 1061px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:767px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 906px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:45px;z-index:-1;width:143px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:143px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:767px;left:106px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 462px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:767px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 226px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:767px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 823px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:199px;left:45px;z-index:-1;width:140px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:140px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:767px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 480px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:542px;left:45px;z-index:-1;width:125px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:125px;height:1px;}



#page_93 #tx1 {position:absolute;top:199px;left:271px;width:197px;height:170px;}
#page_93 #tx2 {position:absolute;top:372px;left:271px;width:169px;height:16px;}
#page_93 #tx3 {position:absolute;top:389px;left:290px;width:183px;height:17px;}
#page_93 #tx4 {position:absolute;top:403px;left:271px;width:197px;height:102px;}

#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 210px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 477px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_3 {border:none;margin: 66px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:767px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 929px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:45px;z-index:-1;width:143px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:143px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 321px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:751px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 40px;padding: 0px;border:none;width: 429px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 228px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:751px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 40px;padding: 0px;border:none;width: 692px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 26px;padding: 0px;border:none;width: 464px;overflow: hidden;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 826px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:45px;z-index:-1;width:125px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:125px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 700px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 306px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 756px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 367px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 326px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 406px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 329px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 313px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 309px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 310px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 321px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 810px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 374px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 998px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 362px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 774px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 410px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 314px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 355px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 324px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 326px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:710px;left:118px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 321px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 374px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 410px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:118px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 374px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 531px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 366px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 342px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 358px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 330px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 471px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 394px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 297px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 382px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 297px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 309px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 515px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 390px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 339px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 377px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 310px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 325px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 316px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 979px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 671px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 321px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 510px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 306px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 36px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 481px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 324px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 342px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 324px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 531px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 1061px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 328px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 411px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 363px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 309px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 601px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 324px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 739px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 314px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 755px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:416px;left:40px;z-index:-1;width:430px;height:155px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:430px;height:155px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:768px;left:45px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:388px;left:45px;z-index:-1;width:416px;height:381px;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:381px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 327px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 317px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 398px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 412px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:436px;left:40px;z-index:-1;width:430px;height:245px;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:430px;height:245px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 406px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:278px;left:52px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 324px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:71px;left:60px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:52px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:589px;left:60px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:52px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:554px;left:52px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 324px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:209px;left:60px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:485px;left:269px;z-index:-1;width:8px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:8px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:779px;left:208px;z-index:-1;width:7px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:7px;height:1px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 342px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 352px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 297px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:199px;left:40px;z-index:-1;width:212px;height:197px;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:212px;height:197px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}

#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:510px;left:234px;z-index:-1;width:119px;height:106px;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:119px;height:106px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 689px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 376px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 757px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 432px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 548px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}





.ft0{font: 15px 'Times';line-height: 17px;}
.ft1{font: 1px 'Times';line-height: 8px;}
.ft2{font: 24px 'Times';line-height: 27px;}
.ft3{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft4{font: italic 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft5{font: 21px 'Times';line-height: 23px;}
.ft6{font: 15px 'Times';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft7{font: 15px 'Times';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft8{font: 15px 'Times';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft9{font: 15px 'Times';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft10{font: 1px 'Times';line-height: 5px;}
.ft11{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft12{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft13{font: 14px 'Times';line-height: 17px;}
.ft14{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft15{font: 13px 'Times';line-height: 16px;}
.ft16{font: 11px 'Times';line-height: 14px;}
.ft17{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft18{font: 15px 'Times';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft19{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft20{font: 13px 'Times';line-height: 17px;}
.ft21{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft22{font: 12px 'Times';line-height: 18px;}
.ft23{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft24{font: 13px 'Times';line-height: 15px;}
.ft25{font: 1px 'Times';line-height: 1px;}
.ft26{font: 14px 'Times';line-height: 16px;}
.ft27{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft28{font: 15px 'Times';margin-left: 24px;line-height: 17px;}
.ft29{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft30{font: 1px 'Times';line-height: 2px;}
.ft31{font: 12px 'Times';line-height: 15px;}
.ft32{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft33{font: 14px 'Times';margin-left: 20px;line-height: 16px;}
.ft34{font: 15px 'Times';line-height: 15px;}
.ft35{font: 15px 'Times';line-height: 16px;}
.ft36{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft37{font: 15px 'Times';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft38{font: 21px 'Times';margin-left: 65px;line-height: 24px;}
.ft39{font: 21px 'Times';line-height: 24px;}
.ft40{font: 15px 'Times';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft41{font: 10px 'Times';line-height: 12px;}
.ft42{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft43{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft44{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft45{font: 15px 'Times';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft46{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft47{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft48{font: 14px 'Times';line-height: 18px;}
.ft49{font: 24px 'Times';margin-left: 64px;line-height: 28px;}
.ft50{font: 24px 'Times';line-height: 28px;}
.ft51{font: 14px 'Times';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft52{font: 14px 'Times';margin-left: 27px;line-height: 16px;}
.ft53{font: 1px 'Times';line-height: 16px;}
.ft54{font: 9px 'Times';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft55{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft56{font: italic 10px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft57{font: italic 10px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft58{font: italic 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft59{font: 11px 'Times';line-height: 17px;}
.ft60{font: italic 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft61{font: italic 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 0px;}
.ft62{font: italic 11px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft63{font: italic 9px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 19px;}
.ft64{font: italic 9px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft65{font: 14px 'Times';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft66{font: 1px 'Times';line-height: 15px;}
.ft67{font: 1px 'Times';line-height: 11px;}
.ft68{font: italic 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft69{font: 1px 'Times';line-height: 10px;}
.ft70{font: 1px 'Times';line-height: 6px;}
.ft71{font: 8px 'Times';line-height: 10px;}
.ft72{font: 13px 'Times';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft73{font: 10px 'Times';line-height: 17px;}
.ft74{font: 9px 'Times';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft75{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft76{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft77{font: italic 10px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft78{font: italic 10px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft79{font: 10px 'Times';line-height: 18px;}
.ft80{font: 9px 'Times';line-height: 17px;}
.ft81{font: italic 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft82{font: 3px 'Times';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft83{font: italic 9px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft84{font: 6px 'Times';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft85{font: 15px 'Times';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft86{font: 12px 'Times';line-height: 17px;}
.ft87{font: 8px 'Times';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft88{font: italic 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft89{font: italic 10px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft90{font: 11px 'Times';line-height: 18px;}
.ft91{font: italic 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft92{font: 20px 'Times';line-height: 22px;}
.ft93{font: 21px 'Times';margin-left: 55px;line-height: 24px;}
.ft94{font: 15px 'Times';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft95{font: 15px 'Times';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft96{font: 24px 'Times';margin-left: 64px;line-height: 27px;}
.ft97{font: 21px 'Times';margin-left: 49px;line-height: 23px;}
.ft98{font: 19px 'Times';line-height: 21px;}
.ft99{font: 19px 'Times';margin-left: 39px;line-height: 21px;}
.ft100{font: 15px 'Times';margin-left: 31px;line-height: 17px;}
.ft101{font: 21px 'Times';margin-left: 49px;line-height: 24px;}
.ft102{font: 19px 'Times';margin-left: 38px;line-height: 21px;}
.ft103{font: 15px 'Times';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft104{font: 15px 'Times';line-height: 14px;}
.ft105{font: 14px 'Times';margin-left: 31px;line-height: 17px;}
.ft106{font: 15px 'Arial';margin-left: 69px;line-height: 17px;}
.ft107{font: 15px 'Arial';margin-left: 68px;line-height: 17px;}
.ft108{font: 15px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft109{font: 15px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft110{font: italic 14px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft111{font: 14px 'Times';line-height: 15px;}
.ft112{font: italic 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft113{font: 13px 'Times';line-height: 14px;}
.ft114{font: italic 15px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft115{font: italic 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft116{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft117{font: 15px 'Times';line-height: 0px;}
.ft118{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft119{font: 14px 'Arial';margin-left: 71px;line-height: 17px;}
.ft120{font: italic 19px 'Arial';margin-left: 39px;line-height: 23px;}
.ft121{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft122{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft123{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft124{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft125{font: 15px 'Times';margin-left: 30px;line-height: 17px;}
.ft126{font: 21px 'Times';margin-left: 39px;line-height: 23px;}
.ft127{font: 24px 'Times';margin-left: 52px;line-height: 27px;}
.ft128{font: 21px 'Times';margin-left: 39px;line-height: 24px;}
.ft129{font: 19px 'Times';margin-left: 29px;line-height: 21px;}
.ft130{font: 12px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft131{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft132{font: bold 9px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft133{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft134{font: 6px 'Helvetica';line-height: 6px;}
.ft135{font: 10px 'Helvetica';line-height: 13px;}
.ft136{font: 15px 'Times';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft137{font: 8px 'Times';line-height: 10px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft138{font: 18px 'Symbol';line-height: 22px;}
.ft139{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft140{font: italic 18px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft141{font: 18px 'Times';line-height: 20px;}
.ft142{font: italic 18px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft143{font: 18px 'Symbol';line-height: 14px;}
.ft144{font: 17px 'Symbol';line-height: 14px;}
.ft145{font: 17px 'Times';line-height: 14px;}
.ft146{font: 18px 'Times';line-height: 14px;}
.ft147{font: 1px 'Times';line-height: 9px;}
.ft148{font: 25px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft149{font: 1px 'Times';line-height: 12px;}
.ft150{font: 18px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft151{font: 18px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft152{font: 18px 'Times';line-height: 16px;}
.ft153{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft154{font: 18px 'Symbol';line-height: 22px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft155{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft156{font: 9px 'Times';line-height: 12px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft157{font: 13px 'Times';line-height: 11px;}
.ft158{font: 12px 'Times';line-height: 13px;}
.ft159{font: 13px 'Times';line-height: 13px;}
.ft160{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft161{font: 15px 'Times';margin-left: 49px;line-height: 17px;}
.ft162{font: 21px 'Times';margin-left: 58px;line-height: 24px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 282px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 276px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 274px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 280px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 276px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 279px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 52px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 58px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 51px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 61px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 53px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 287px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 275px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 272px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 287px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p102{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p105{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 87px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p110{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p112{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p113{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p114{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 140px;padding-right: 313px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -53px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p124{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p125{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p126{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p127{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p132{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 264px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 278px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 280px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 263px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 264px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 283px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 269px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 286px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 279px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 279px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 275px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 282px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 283px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 341px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 258px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 272px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 274px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 98px;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 98px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 98px;padding-right: 46px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 59px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 284px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p211{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 283px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 261px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 284px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 271px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 287px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 271px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 274px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 277px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 38px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 279px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 21px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 325px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p287{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p288{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p289{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p291{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p293{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 485px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 490px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 36px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 489px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 36px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 485px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 41px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 485px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 34px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 485px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 485px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 40px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p308{text-align: right;padding-left: 266px;padding-right: 264px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 290px;padding-right: 259px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 41px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 37px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 37px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 41px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 34px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 41px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 41px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 36px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 36px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 38px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 34px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 57px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 243px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p329{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p330{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p331{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: center;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p342{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p343{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p349{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p350{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p351{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p352{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: left;padding-left: 248px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 269px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: center;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p367{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p368{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 313px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;padding-top: 2px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 257px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 33px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 493px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 487px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p383{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 484px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 41px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 41px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 43px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 41px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 34px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 485px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 38px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 494px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 58px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 490px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 71px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 494px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 55px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 122px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 489px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 55px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 485px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 26px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p407{text-align: left;padding-right: 35px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 42px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 27px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 27px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 32px;}
.p415{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 36px;}
.p417{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p419{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p420{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p421{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 39px;}
.p422{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p424{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 41px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 39px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 36px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 307px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 47px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 305px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 310px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 193px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 275px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 278px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 484px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 277px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 39px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 279px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p450{text-align: justify;padding-right: 259px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p451{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p452{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 485px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 490px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 36px;}
.p457{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p458{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p459{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 212px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 32px;}
.p462{text-align: left;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p463{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 280px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 484px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 485px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 38px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 36px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 42px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 39px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 38px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 31px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 485px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 8px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 490px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 257px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 273px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 33px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 282px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p489{text-align: right;padding-right: 239px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p490{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 30px;}
.p491{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p492{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p494{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p495{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p496{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p501{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p502{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 61px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 54px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 253px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 41px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 33px;}
.p512{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 280px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 244px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-right: 28px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 44px;}
.p518{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-right: 258px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 40px;}
.p522{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p524{text-align: right;padding-right: 269px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 332px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 332px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 268px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 269px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 331px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p538{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p539{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p540{text-align: left;padding-left: 271px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 182px;padding-right: 326px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 125px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 316px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p555{text-align: center;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p556{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 496px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 318px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 275px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 278px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p562{text-align: right;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 289px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 40px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 36px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 259px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 41px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 271px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 40px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 289px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p573{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p574{text-align: center;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p575{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 289px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 311px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 249px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p585{text-align: justify;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 80px;}
.p586{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 39px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 75px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p594{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 55px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 326px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 379px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 191px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 58px;padding-right: 485px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 6px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 490px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 74px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 12px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 8px;}
.p611{text-align: left;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 75px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 39px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 55px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 290px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 244px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p623{text-align: right;padding-right: 237px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p624{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 54px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 51px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p627{text-align: right;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p633{text-align: left;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 39px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 40px;padding-right: 487px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 72px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 61px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 61px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 275px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 275px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 370px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 54px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 49px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 54px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 58px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 64px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 58px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 58px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 59px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 54px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 313px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 54px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 50px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 56px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 55px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 56px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 55px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 315px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 270px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 47px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 47px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 55px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 51px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 280px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 272px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 276px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 270px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 277px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 277px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 272px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 47px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 55px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 341px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 54px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 294px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 53px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 50px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 50px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 58px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 51px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 278px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 279px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 270px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 272px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 351px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 310px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 45px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 51px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 51px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 45px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 54px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 54px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 263px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 270px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 277px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 274px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p827{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 259px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 271px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 51px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 55px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 370px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 54px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 59px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 52px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 58px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 94px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 257px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 270px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 83px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 278px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 268px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 275px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 259px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 261px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 259px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 262px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 266px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 269px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 258px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 271px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 270px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 270px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 265px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 57px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 47px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p905{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 51px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 47px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 47px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 141px;padding-right: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -95px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 269px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 272px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 276px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 55px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 280px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 259px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 305px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 83px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 50px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 51px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 34px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 91px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 274px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 281px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 280px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 278px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 283px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 55px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 340px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 67px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 55px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 51px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 275px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 258px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 279px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 70px;padding-right: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 258px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 47px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 58px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 62px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 48px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 55px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 51px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 52px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 55px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 280px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 55px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 55px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 269px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 283px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1052{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 274px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 288px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 270px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1057{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 288px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 276px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 278px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 54px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 81px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 52px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 51px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 50px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 46px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 51px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 289px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 275px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 275px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 309px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 273px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 271px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 61px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1093{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 47px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 269px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 278px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1107{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 278px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1108{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1109{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 270px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 272px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 267px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1115{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 280px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 50px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 56px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 55px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 267px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 280px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1129{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1130{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 275px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 269px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1139{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 268px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 267px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 346px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 258px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1148{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 272px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 274px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 258px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 342px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1152{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 279px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 289px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 284px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1158{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 279px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1159{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1164{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 50px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1165{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 53px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 275px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1170{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 57px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 329px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 278px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 281px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 265px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 279px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1180{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 277px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1182{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1183{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 289px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1186{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 343px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1190{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 284px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1192{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 275px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1195{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1196{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1197{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1198{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 53px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 51px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1201{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 46px;padding-top: 3px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1203{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 274px;padding-top: 3px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1209{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1210{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1212{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 53px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1213{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1214{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1216{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1218{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p1219{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1221{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1222{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1224{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1225{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1226{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1227{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1228{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 325px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1229{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1230{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1231{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1232{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1233{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1234{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 273px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1235{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1236{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 258px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1237{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1238{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1239{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1240{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 270px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p1241{text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p1242{text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 259px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1243{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1244{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 325px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1245{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1246{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1247{text-align: justify;padding-left: 105px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1248{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1250{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1251{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 266px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p1252{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1253{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1254{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1255{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1256{text-align: left;padding-left: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1257{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1258{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1259{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 275px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1260{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1261{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 273px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1262{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 273px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1263{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p1264{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1265{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1266{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1267{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1268{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1269{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1270{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1271{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1272{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1273{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 306px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -95px;}
.p1274{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1275{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1276{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1277{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1278{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1279{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1280{text-align: justify;padding-left: 140px;padding-right: 294px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: -95px;}
.p1281{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 261px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1282{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1283{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1285{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1286{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1287{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1288{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 364px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1289{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1290{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 278px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1291{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1292{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 271px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1293{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1294{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1295{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1296{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 270px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1297{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1298{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1299{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1300{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1301{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1302{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1303{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 281px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p1304{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 276px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1305{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 278px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1306{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1307{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1308{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 258px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1309{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 258px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1310{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 277px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1311{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 266px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1312{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1313{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 50px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1314{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1315{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 50px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1316{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 65px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1317{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 47px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1318{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 45px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1319{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1320{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 48px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1321{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 52px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1322{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 54px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1323{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 270px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1324{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1325{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 272px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1326{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1327{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1328{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1329{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1330{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 266px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1331{text-align: left;padding-left: 102px;padding-right: 48px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1332{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 55px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1333{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 47px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1334{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1335{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 56px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1336{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1337{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 269px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1338{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p1339{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1340{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 275px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1341{text-align: left;padding-left: 333px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 499px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 499px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td6{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td7{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td10{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td11{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td15{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td18{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 514px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 514px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 485px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 485px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 440px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 440px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 23px;}
.tr1{height: 8px;}
.tr2{height: 5px;}
.tr3{height: 22px;}
.tr4{height: 26px;}
.tr5{height: 17px;}
.tr6{height: 18px;}
.tr7{height: 45px;}
.tr8{height: 27px;}
.tr9{height: 54px;}
.tr10{height: 20px;}
.tr11{height: 19px;}
.tr12{height: 15px;}
.tr13{height: 16px;}
.tr14{height: 25px;}
.tr15{height: 34px;}
.tr16{height: 24px;}
.tr17{height: 46px;}
.tr18{height: 11px;}
.tr19{height: 10px;}
.tr20{height: 6px;}
.tr21{height: 35px;}
.tr22{height: 32px;}
.tr23{height: 47px;}
.tr24{height: 9px;}
.tr25{height: 14px;}
.tr26{height: 53px;}
.tr27{height: 28px;}
.tr28{height: 33px;}
.tr29{height: 12px;}
.tr30{height: 13px;}

.t0{width: 514px;font: 15px 'Times';}
.t1{width: 514px;font: italic 11px 'Arial';}
.t2{width: 442px;margin-left: 45px;margin-top: 95px;font: 15px 'Times';}
.t3{width: 394px;margin-left: 87px;font: 15px 'Times';}
.t4{width: 347px;margin-left: 140px;font: 13px 'Times';}
.t5{width: 442px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times';}
.t6{width: 442px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times';}
.t7{width: 397px;margin-left: 87px;font: 13px 'Times';}
.t8{width: 400px;margin-left: 87px;font: 13px 'Times';}
.t9{width: 436px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times';}
.t10{width: 442px;margin-left: 45px;font: 13px 'Times';}
.t11{width: 514px;font: 10px 'Times';}
.t12{width: 419px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times';}
.t13{width: 421px;margin-left: 45px;margin-top: 16px;font: 15px 'Times';}
.t14{width: 408px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times';}
.t15{width: 424px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times';}
.t16{width: 420px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times';}
.t17{width: 423px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times';}
.t18{width: 338px;margin-left: 45px;margin-top: 18px;font: italic 9px 'Arial';}
.t19{width: 514px;font: italic 12px 'Arial';}
.t20{width: 421px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times';}
.t21{width: 423px;margin-left: 45px;font: italic 15px 'Arial';}
.t22{width: 514px;margin-left: 61px;font: 10px 'Times';}
.t23{width: 424px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times';}
.t24{width: 338px;margin-left: 106px;margin-top: 18px;font: italic 9px 'Arial';}
.t25{width: 423px;margin-left: 106px;font: 15px 'Times';}
.t26{width: 338px;margin-left: 45px;font: italic 9px 'Arial';}
.t27{width: 423px;margin-left: 45px;font: italic 15px 'Arial';}
.t28{width: 514px;font: 13px 'Times';}
.t29{width: 208px;margin-left: 45px;margin-top: 36px;font: 9px 'Arial';}
.t30{width: 430px;margin-left: 40px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times';}
.t31{width: 376px;margin-left: 64px;margin-top: 40px;font: 6px 'Helvetica';}
.t32{width: 514px;font: 18px 'Symbol';}
.t33{width: 430px;margin-left: 40px;font: 13px 'Times';}
.t34{width: 399px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times';}
.t35{width: 389px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times';}
.t36{width: 189px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times';}
.t37{width: 124px;margin-left: 45px;margin-top: 18px;font: 15px 'Times';}
.t38{width: 430px;margin-left: 40px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times';}
.t39{width: 430px;margin-left: 40px;margin-top: 2px;font: 12px 'Times';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Till statsrådet Thomas Östros&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft0"&gt;Genom beslut våren 1992 bemyndigade regeringen dåvarande stats- rådet Bo Lundgren att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av vissa företagsskattefrågor. Med stöd av bemyn- digandet tillkallades jag som särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft0"&gt;I det föreliggande slutbetänkandet behandlas frågor om beskatt- ningen vid omstruktureringar inom näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft0"&gt;I denna etapp har som sakkunniga deltagit ekonomen &lt;NOBR&gt;Per-Olof&lt;/NOBR&gt; Edin, professorn &lt;NOBR&gt;Sven-Olof&lt;/NOBR&gt; Lodin t.o.m. den 6 februari 1997, direktören Gunnar Johansson fr.o.m. den 7 februari 1997 och departementsrådet Johan Svanberg. Som experter har deltagit ekonomiska rådet Peder André, skattechefen Roland Armholt, departementssekreteraren Ellen Bramness Arvidsson, Skatterättsnämndens ordförande Stefan Ersson, skattedirektören Sune Jansson, departementsrådet Peter Kindlund, jur. kand. Hans Peter Larsson, kanslirådet Ingrid Melbi, advokaten Brita &lt;NOBR&gt;Munck-Persson,&lt;/NOBR&gt; departementssekreteraren Mathias Ternell och bank- direktören Niclas Virin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft0"&gt;Utredningens uppdrag är härmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Särskilda yttranden har lämnats av Gunnar Johansson, Brita Munck- Persson, Hans Peter Larsson och Niclas Virin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft0"&gt;En förteckning över lämnade delbetänkanden finns på nästa upp- slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft0"&gt;Stockholm den 12 januari 1998&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;+LAS&lt;/SPAN&gt;(ERRLIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;Tidigare lämnade betänkanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft0"&gt;1. Fortsatt reformering av företagsbeskattningen, del 1 (SOU 1992:67), lämnad i juni 1992. I betänkandet behandlas frågor om bolagsskatte- satsen, avveckling av skatteutjämningsreserven, förlustutjämning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Fortsatt reformering av företagsbeskattningen, del 2 (SOU 1993:29), lämnad i maj 1993. I betänkandet behandlas den ekonomiska dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;JIK-metoden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; m.m. (SOU 1994:13), lämnad i januari 1994. I be- tänkandet behandlas en modell för undantagande av kvarhållna inkom- ster från aktievinstbeskattning, den s.k. &lt;NOBR&gt;JIK-metoden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Beskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, m.m. (SOU 1994:100), lämnad i juni 1994. I betänkandet behand- las en anpassning av den svenska skattelagstiftningen till två EG- direktiv avseende direkt skatt. Det ena avser skatteregler vid gränsöver- skridande omstruktureringar inom EG, det andra avser utdelning från ett dotterföretag i en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-stat&lt;/NOBR&gt; till ett moderföretag i en annan &lt;NOBR&gt;EG-stat.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags inkomster (SOU 1996:119), lämnad i juli 1996. I betänkandet behandlas den eko- nomiska dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster på nytt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft2"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft0"&gt;I den nu avslutade – sista – utredningsetappen har utredningen gjort en samlad översyn av inkomstbeskattningen vid omstruktureringar. Ut- gångspunkten har varit att skattereglerna inte skall motverka om- struktureringar inom näringslivet. Vid utformningen av förslagen har en avvägning gjorts så att obehöriga skatteförmåner inte skall möjlig- göras. Utredningen har även tagit upp frågor om stämpelskatt vid förvärv av fast egendom vid omstrukturering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft11"&gt;"ESKATTNINGEN AV REAVINSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Ett radikalt sätt att lösa många problem som har med omstrukturering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft13"&gt;att göra vore att avskaffa beskattningen av reavinster på aktier och andra andelar i dotterföretag och intresseföretag ( &lt;SPAN class="ft12"&gt;N¤RINGSBETINGADE AN&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;DELAR&lt;/SPAN&gt;). Utredningens bedömning är att det från allmänna ekonomiska och systemmässiga synpunkter är önskvärt att denna beskattning av- skaffas. Ett avskaffande skulle emellertid medföra att möjlighet öppna- des för företagen att undgå skatt genom att omvandla inkomst av verk- samhet i Sverige till skattefri reavinst på andelar i utländska dotter- företag. Detta skulle kunna ske genom att den svenska inkomsten kvittades bort mot räntor på ett lån som företaget tog upp för att finansiera tillskott av eget kapital till ett dotterföretag i utlandet. Mot bakgrund av den ordning som gäller för beskattning av svenska företag för utdelning från utländska företag bibehålls emellertid ett tillräckligt skydd mot sådana förfaranden om endast hälften av en reavinst på näringsbetingade andelar tas upp till beskattning. Utredningen föreslår detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft0"&gt;Förslaget medför att näringsbetingade andelar som företagen inne- har i kapitalplaceringssyfte kommer att behandlas olika i reavinst-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft15"&gt;hänseende. För att inte tröskeleffekter skall uppkomma föreslås att företaget skall beskattas för &lt;SPAN class="ft14"&gt;FIKTIV AVYTTRING &lt;/SPAN&gt;om en andel ändrar karak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft0"&gt;tär. Fiktiv avyttring innebär att andelen skall anses ha avyttrats för ett pris motsvarande marknadsvärdet och köpts tillbaka för samma pris. Vinsten skall emellertid tas upp till beskattning först när andelen verk- ligen avyttras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;3AMMANFATTNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;Som en konsekvens av förslaget rörande vinster bör avdrag medges med endast hälften av en reaförlust på näringsbetingade andelar. Har det företag som andelarna avser upplösts genom konkurs eller trätt i likvidation, bör dock avdrag medges för hela förlusten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;6¤RDE¶VERF¶RING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Enligt praxis medges inte avdrag för en förlust på en andel i ett dotter-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft15"&gt;företag om gamla värden överförts till moderföretaget genom utdelning eller på annat sätt. Med &lt;SPAN class="ft14"&gt;GAMMALT V¤RDE &lt;/SPAN&gt;avses ett värde som fanns hos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft0"&gt;dotterföretaget när moderföretaget förvärvade andelarna i detta. Utred- ningen gör bedömningen att lösningen i praxis inte är ekonomiskt korrekt i alla situationer men att den bör godtas av enkelhetsskäl och för att inte möjlighet till skatteundandragande skall öppnas. Förslag lämnas till en lagreglering som även innebär preciseringar av gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Vidare gäller enligt praxis att koncernbidrag som lämnas till ett dotterföretag inte behandlas som förbättringskostnad vid reavinstbe- skattningen och således inte höjer anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget. Mot bakgrund av att ett ovillkorligt kapitaltillskott där- emot behandlas som förbättringskostnad har det i den skatterättsliga diskussionen satts i fråga om lösningen i praxis överensstämmer med principerna för bolagsbeskattningen. Utredningen gör bedömningen att systemmässiga skillnader mellan kapitaltillskott och koncernbidrag motiverar den gällande skillnaden vid reavinstbeskattningen. Något lagförslag lämnas inte på denna punkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft11"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;I punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;+,&lt;/SPAN&gt;, finns en i ett inkomstskattesystem nödvändig bestämmelse om &lt;SPAN class="ft14"&gt;UT TAGSBESKATTNING &lt;/SPAN&gt;Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla, sker enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft0"&gt;bestämmelsen beskattning som om tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;Någon definition av uttag finns inte i KL. Utredningen föreslår en sådan definition. Såvitt är av intresse i detta sammanhang skall uttag föreligga om den skattskyldige överlåter en tillgång till annan utan er- sättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat. Enligt utredningens förslag skall med marknadsvärde avses det pris som det kan antas att den skattskyldige skulle ha kunnat erhålla om tillgången bjudits ut på marknaden under&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;3AMMANFATTNING &lt;SPAN class="ft16"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;villkor som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Enligt den nämnda anvisningspunkten skall uttagsbeskattning ske endast om särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Denna förutsättning har genom ett stort antal avgöranden av Regeringsrätten avseende överlåtelse av tillgångar till underpris – normalt skattemässigt värde – preciserats i praxis. Följande rekvisit för att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas vid en underprisöverlåtelse har utkristalliserats:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Det skall föreligga ett starkt ägarsamband mellan överlåtaren och förvärvaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Överlåtelsen skall kunna uppfattas som ett led i en av organisatori- ska skäl betingad ändring av företagsstrukturen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Överlåtelsen får inte direkt eller indirekt medföra någon otillbörlig skatteförmån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Skattemässiga omsättningstillgångar får inte till följd av överlåtelsen skifta karaktär till skattemässiga anläggningstillgångar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Överlåtelsen får inte medföra att tillgångar förs ut ur bolagssektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft0"&gt;Utredningen gör bedömningen att det enda av dessa villkor som det är motiverat att upprätthålla är det tredje. För att osäkerhet i tillämpningen skall begränsas föreslås att villkoret omsätts i konkreta regler. Dessa innebär i huvudsak att uttagsbeskattning inte skall ske vid överlåtelse av en tillgång till underpris om följande villkor uppfylls:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Förvärvaren skall omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet i vilken tillgången ingår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Kan inte överlåtaren med avdragsrätt lämna koncernbidrag till för- värvaren, måste överlåtarens hela verksamhet eller en verksamhets- gren överlåtas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I fall som anges i punkt 2 får förvärvaren inte ha rätt till avdrag för underskott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;Vidare uppställs villkor som går ut på att bestämmelserna om beskatt- ning av utdelning och reavinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag inte skall urholkas genom en underprisöverlåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;En underprisöverlåtelse mellan juridiska personer innebär att ägarna till det överlåtande företaget erhåller utdelning från det företaget och att ägarna till det förvärvande företaget gör ett kapitaltillskott till detta företag. Föreligger förutsättningar för att underlåta uttagsbeskattning, bör hänsyn inte tas till utdelningen eller kapitaltillskottet vid beskatt- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;3AMMANFATTNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft0"&gt;Utredningen föreslår att bestämmelserna om underprisöverlåtelser tas in i en särskild lag, lagen om uppskov med beskattningen vid över- låtelse av tillgångar i näringsverksamhet till underpris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;!NDELSBYTE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;I gällande rätt finns det två regelsystem enligt vilka uppskov med rea- vinstbeskattningen kan medges när aktier eller andra andelar säljs till ett företag mot ersättning av andelar i det köpande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Enligt den s.k. strukturregeln i 27 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, kan uppskov med beskattningen medges om en fysisk person avyttrar andelar till ett svenskt aktiebolag eller motsvarande utländskt bolag. Som förutsättning för uppskov gäller att vederlaget utgörs av nyemitterade andelar i det köpande bolaget. En kontantdel på högst 10 % av det nominella värdet av de nyemitterade andelarna tillåts dock. Om särskilda villkor uppfylls kan uppskov med- ges även om säljaren är en juridisk person. Uppskov innebär att endast eventuell kontantdel beskattas och att de mottagna andelarna övertar anskaffningsvärdet för de avyttrade andelarna. Vinst eller förlust på de avyttrade andelarna kommer således att påverka taxeringen först när de mottagna andelarna säljs. Vid avyttring av kvalificerade andelar i få- mansföretag krävs för uppskov att skattemyndigheten medger det. Sådant medgivande får lämnas endast om inte någon del av vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft0"&gt;Det andra regelsystemet gäller internationella andelsbyten och finns i lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, IGOL. Enligt 6 § IGOL avses med ett in- ternationellt andelsbyte ett förfarande genom vilket ett företag förvär- var andelar i ett annat företag. Vederlag skall utgå i form av andelar i det förvärvande företaget. En kontantdel på högst 10 % av det nomi- nella värdet på de andelar som lämnas som vederlag tillåts. Som förut- sättning för att bestämmelserna om internationella andelsbyten skall vara tillämpliga gäller i huvudsak att någon andelsägare i det förvär- vade företaget är hemmahörande i Sverige och att det förvärvande före- taget är hemmahörande i en annan stat som är medlem i EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Tekniken i IGOL för skatteuppskov skiljer sig från tekniken i strukturregeln. De mottagna andelarna i det förvärvande företaget skall anses anskaffade för ett belopp som motsvarar deras värde vid för- värvet. Reavinsten på de överlåtna andelarna fastställs av skatte- myndigheten vid avyttringen men beskattas först när de mottagna an- delarna säljs. En kontantdel beskattas dock omedelbart. I motsats till vad som gäller enligt strukturregeln medges enligt IGOL uppskov även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;3AMMANFATTNING &lt;SPAN class="ft16"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft0"&gt;vid överlåtelse av andelar som utgör lagertillgångar. Vidare medges utan krav på dispens uppskov i fråga om kvalificerade andelar i få- mansföretag. Särskilda regler medför att bestämmelserna om beskatt- ning av utdelning och reavinst på sådana andelar inte urholkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Det är förenat med praktiska och principiella nackdelar att ha två system för uppskov med beskattningen vid andelsbyten. Utredningen föreslår att strukturregeln och reglerna för internationella andelsbyten slås samman till ett regelsystem. De enhetliga reglerna baseras i huvud- sak på reglerna för internationella andelsbyten.Uppskov skall vara fri- villigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft0"&gt;En förutsättning för uppskov i de föreslagna enhetliga reglerna som inte finns i reglerna för internationella andelsbyten är att det köpande företaget – normalt vid utgången av det kalenderår då andelsbytet sker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;– skall inneha röstmajoriteten i det överlåtna företaget. En annan skill- nad i förhållande till reglerna för internationella andelsbyten är att uppskovsbelopp skall tas upp till beskattning om den skattskyldige flyttar ut från Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;I likhet med vad som gäller enligt reglerna för internationella andelsbyten föreslås att en särskild regel mot förfaranden som medför otillbörlig skatteförmån tas in i de enhetliga reglerna. Rekvisiten för att skatteflyktsregeln skall tillämpas är något annorlunda utformade än motsvarande rekvisit i IGOL. Det krävs att skatteförmånen skall vara väsentlig och att den utgjort det övervägande skälet för förfarandet. Enligt IGOL krävs att skatteförmånen skall vara inte oväsentlig och att den utgjort ett huvudskäl för förfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;Utredningen föreslår att de enhetliga reglerna för andelsbyten tas in i en särskild lag, lagen om uppskov med beskattningen vid andelsbyten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;&amp;USION OCH FISSION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;I 2 § 4 mom. SIL finns en reglering av beskattningen av de deltagande företagen vid vissa uppräknade slag av fusioner. Absorption och kom- bination enligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385), ABL, finns inte med i uppräkningen, däremot fusion enligt 14 kap. 22 § ABL (helägt dotterbolag går upp i sitt moderbolag). Regleringen, som är en sammanställning av bestämmelser i olika delfrågor, går ut på att fusio- nen inte skall utlösa beskattning. I stället skall skattemässig kontinuitet råda mellan det överlåtande och det övertagande företaget. I IGOL finns en mer generellt utformad kontinuitetsreglering för internationella fusioner. I frånvaro av civilrättslig reglering kan internationella fusio- ner inte genomföras för närvarande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;3AMMANFATTNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft0"&gt;Utredningen föreslår en generell reglering som i första hand får be- tydelse vid fusioner mellan svenska företag. Regleringen uppfyller emellertid villkoren i EG:s fusionsdirektiv och ersätter bestämmelserna i IGOL om internationella fusioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft0"&gt;Den generella regleringen innehåller inte någon uppräkning av vilka slag av fusioner som omfattas. I stället definieras ett skatterättsligt be- grepp fusion, i huvudsak efter mönster av definitionen på internationell fusion i IGOL. Enligt förslaget avses med fusion en ombildning som uppfyller följande villkor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett eller flera företags samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser övertas av ett annat företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen upplöses utan likvidation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Äger inte det övertagande företaget samtliga andelar i det över- låtande företaget eller de överlåtande företagen skall fusionsveder- laget betalas till andelsägarna i det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen (andra andelsägare än det överlåtande före- taget).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft0"&gt;Som villkor för uppskov med beskattningen av det överlåtande före- taget vid en fusion krävs enligt förslaget i huvudsak att det övertagande företaget blir skattskyldigt för inkomst av den övertagna verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;För det överlåtande företaget innebär uppskov att företaget inte skall ta upp någon intäkt eller göra något avdrag på grund av fusionen. Före- taget skall inte heller ta upp någon intäkt eller göra något avdrag för det beskattningsår som avslutas genom fusionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation vid tidpunkten för fusionen om inte annat följer av särskilda bestämmelser. Detta innebär att det övertagande företaget i beskattningshänseende skall anses ha bedrivit det överlåtande företagets verksamhet från ingången av beskattningsåret för det över- låtande företaget. Vidare skall det övertagande företaget anses ha gjort de värdeminskningsavdrag m.m. som gjorts av det överlåtande före- taget. Kontinuiteten innebär också bl.a. att den skattemässiga karak- tären av de överlåtna tillgångarna hos det överlåtande företaget bibehålls hos det övertagande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;Särskilda bestämmelser medför att de begränsningar i rätten till av- drag för underskott som enligt lagen (1993:1539) om avdrag för under- skott av näringsverksamhet gäller vid ägarförändringar upprätthålls vid fusion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;Från en andelsägares synpunkt är en fusion vid vilken andelarna i företag A utslocknar och andelsägaren i vederlag erhåller andelar i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;3AMMANFATTNING &lt;SPAN class="ft16"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft0"&gt;företag B likvärdig med ett andelsbyte vid vilket andelarna i A byts mot andelar i B. Utredningen föreslår därför att de enhetliga reglerna om andelsbyten skall gälla även vid fusion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;I IGOL finns regler om internationella fissioner. Eftersom fissioner inte kan genomföras enligt svensk associationsrätt, saknas skatteregler om fission mellan svenska företag. Aktiebolagskommittén kan emeller- tid komma att föreslå sådana regler. Utredningen föreslår skatteregler för fission som nära överensstämmer med de föreslagna reglerna för fusion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;Utredningen föreslår att reglerna om fusion och fission tas in i en särskild lag, lagen om uppskov med beskattningen vid fusioner, fissio- ner och verksamhetsöverlåtelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;6ERKSAMHETS¶VERL¥TELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;I IGOL finns en skattemässig reglering av ett förfarande som består i att ett företag som är hemmahörande i Sverige säljer samtliga tillgångar i sin verksamhet eller i en verksamhetsgren till ett företag som är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft20"&gt;hemmahörande i ett annat &lt;NOBR&gt;EG-land&lt;/NOBR&gt; mot vederlag av andelar i det kö- pande företaget. Förfarandet benämns &lt;SPAN class="ft19"&gt;INTERNATIONELL VERKSAMHETS¶VER&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;L¥TELSE &lt;/SPAN&gt;Regleringen innebär att avyttringen inte medför beskattning hos det säljande företaget och att det köpande företaget övertar det säljande företagets skattemässiga värden på de överlåtna tillgångarna. Anskaff- ningsvärdet för de andelar som det säljande företaget erhåller i vederlag utgörs av det skattemässiga nettovärdet av den överlåtna verksamheten eller verksamhetsgrenen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Genom reglerna om internationella verksamhetsöverlåtelser kan en verksamhetsgren som inte ligger i ett särskilt företag med uppskov vid beskattningen säljas mot vederlag av andelar i det köpande företaget. Denna möjlighet kan vara av värde även vid överlåtelser mellan sven- ska företag. Utredningen föreslår att reglerna om internationella verk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft0"&gt;samhetsöverlåtelser görs generellt tillämpliga. Förfarandet bör benäm- nas &lt;SPAN class="ft3"&gt;VERKSAMHETS¶VERL¥TELSE&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft0"&gt;Som förutsättning för uppskov bör gälla i princip detsamma som i fråga om fusioner och fissioner, dvs. i huvudsak att det köpande före- taget blir skattskyldigt för inkomst av den överlåtna verksamheten. Uppskov bör medges endast om det säljande och köpande företaget be- gär det. I tekniskt hänseende skiljer sig lösningarna enligt förslaget till viss del från lösningarna i IGOL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Utredningen föreslår att reglerna om verksamhetsöverlåtelse tas in i den tidigare nämnda lagen om uppskov med beskattningen vid fusio- ner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;3AMMANFATTNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;&amp;¶RLUSTREGELN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Enligt den s.k. förlustregeln i 2 § 4 mom. nionde stycket SIL medges inte avdrag för förlust när en juridisk person avyttrar reavinstegendom inom en intressegemenskap. Syftet är att undvika att det allmänna vill- koret för avdrag för förlust på reavinstegendom – att förlusten skall vara realiserad – undermineras. Är det köpande företaget skattskyldigt för inkomst som är hänförlig till den överlåtna egendomen, beräknas reavinst eller reaförlust när detta företag avyttrar egendomen som om det säljande och det köpande företaget utgjort en skattskyldig. På grund härav medges vid det köpande företagets avyttring indirekt avdrag för det säljande företagets reaförlust. Beskattas däremot inte det köpande företaget i Sverige, går rätten till avdrag för förlusten förlorad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft0"&gt;I syfte främst att åstadkomma en materiellt riktig lösning även i fallet att det köpande företaget inte beskattas i Sverige, föreslår utred- ningen en lösning med uppskjuten avdragsrätt. Lösningen innebär att det säljande företaget erhåller avdrag för förlusten när en omständighet inträffar som medför att den överlåtna egendomen inte längre innehas av ett företag som är i intressegemenskap med det säljande företaget. De typiska fallen är att det köpande företaget säljer egendomen vidare externt eller att intressegemenskapen mellan det säljande och det köpande företaget bryts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft11"&gt;+ONCERNREGELN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft0"&gt;Enligt den s.k. koncernregeln i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL gäller följande. Skattepliktig reavinst skall inte anses uppkomma när en juri- disk person icke yrkesmässigt överlåter en aktie eller annan andel till ett företag inom samma koncern. Den överlåtna andelen skall innehas som ett led i koncernens verksamhet. Det krävs också att det köpande företaget skulle ha beskattats i Sverige om det omedelbart efter förvär- vet sålt andelen. När andelen senare säljs av det köpande företaget, be- räknas skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust som om det säl- jande och det köpande företaget utgjort en skattskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Koncernregeln är problematisk genom att skatteuppskovet inte tas igen om det köpande företaget upphör att tillhöra koncernen. Detta kan utnyttjas till skatteundandragande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft13"&gt;Utredningen föreslår en uppskovslösning efter samma mönster som lösningen beträffande förlustregeln. Reavinsten bör tas upp till beskatt- ning hos det säljande företaget när någon omständighet inträffar som medför att andelen inte längre innehas av ett företag som tillhör samma&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;3AMMANFATTNING &lt;SPAN class="ft16"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft0"&gt;koncern som det säljande företaget. Reavinsten bör beskattas även när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;säljaren upplöses genom likvidation m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft22"&gt;Det något oklara begreppet andel som &lt;SPAN class="ft21"&gt;INNEHAS SOM ETT LED I KONCER NENS VERKSAMHET &lt;/SPAN&gt;bör ersättas av det närbesläktade begreppet &lt;SPAN class="ft21"&gt;N¤RINGS BETINGAD ANDEL &lt;/SPAN&gt;Närmare bestämt bör säljaren tillsammans med andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft0"&gt;företag i koncernen äga andelar i det företag som den avyttrade andelen avser med minst 25 % av röstetalet för samtliga andelar i företaget. Alternativt bör säljaren kunna göra sannolikt att innehavet av andelen betingas av verksamhet som bedrivs av säljaren eller av ett annat före- tag i koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft0"&gt;Enligt 2 § 4 a mom. SIL får Riksskatteverket under vissa förutsätt- ningar medge befrielse från beskattning av reavinst när ett företag av- yttrar samtliga andelar i ett utländskt bolag till ett annat utländskt bolag. Genom den föreslagna utformningen av koncernregeln blir dispensregeln i huvudsak onödig. Utredningen föreslår att den tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;,EX !3%!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft0"&gt;I 3 § 7 mom. fjärde och femte styckena SIL m.fl. lagrum finns ett regel- system som brukar kallas Lex ASEA. Reglerna innebär att beskatt- ningen av utdelning i form av aktier skjuts upp till dess att mottagaren säljer aktierna. Tekniskt sett är uppskovet konstruerat så att mottagen utdelning är skattefri. I gengäld utgörs inte anskaffningsvärdet för de mottagna aktierna av marknadsvärdet utan av ett lägre värde som beräknas på visst sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft0"&gt;Lex ASEA uppfattades vid införandet som en provisorisk lagstift- ning i avvaktan på en generell reglering av delning av företag genom fission. Enligt utredningens bedömning kan man emellertid inte utgå från att en möjlighet till fission gör Lex ASEA onödig. Utredningen har därför ansett det motiverat att se över Lex ASEA. Utredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft0"&gt;följande förändringar i villkoren för att Lex ASEA skall få tillämpas (med &lt;SPAN class="ft3"&gt;MODERF¶RETAGET &lt;/SPAN&gt;avses det utdelande företaget, med &lt;SPAN class="ft3"&gt;DOTTERF¶RETAGET &lt;/SPAN&gt;avses det företag vars aktier delas ut):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Enligt gällande rätt skall både moder- och dotterföretaget vara sven- ska aktiebolag. Förslaget innebär att dotterföretaget även får vara ett utländskt bolag i den mening som anges i 16 § 2 mom. andra stycket SIL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Enligt gällande rätt skall åtminstone någon del av aktierna i moder- företaget vara inregistrerade vid svensk börs. Det innebär att aktier i moderföretaget skall vara upptagna på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;A-listan&lt;/NOBR&gt; vid Stockholms fondbörs. Förslaget innebär att aktier i moderföretaget skall vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;3AMMANFATTNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;föremål för notering på inländsk eller utländskt börs eller annan kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning som är allmänt tillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Enligt gällande rätt skall moderföretaget – direkt eller indirekt – ha innehaft samtliga aktier i dotterföretaget sedan ingången av det när- mast föregående beskattningsåret eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag. Förslaget innebär att detta villkor tas bort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Enligt gällande rätt skall dotterföretaget vara helägt. Förslaget inne- bär att kravet på helägande tas bort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Enligt gällande rätt skall den verksamhet som efter utdelningen be- drivs i såväl moderföretaget som dotterföretaget vara av betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs av moderföretaget före utdelningen. Förslaget innebär att det i stället skall krävas att verksamheten i dotterföretaget till huvudsaklig del består av rörelse eller direkt eller indirekt innehav av andelar i dotterföretag som bedriver rörelse. Med rörelse avses annan verk- samhet än innehav av kontanta medel eller förvaltning av värde- papper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft11"&gt;!VSKATTNINGSREGELN F¶R INVESTMENTF¶RETAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;Enligt den s.k. avskattningsregeln för investmentföretag i 2 § 10 mom. tredje stycket SIL skall ett företag som förlorar karaktären av invest- mentföretag som intäkt ta upp ett belopp som motsvarar 40 % av det högsta av värdena på aktieportföljen vid ingången av beskattningsåret och något av de fem närmast föregående beskattningsåren, dock tidi- gast år 1991. Alternativt får företaget som intäkt ta upp summan av de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;faktiska reavinster och reaförluster som företaget haft från ingången av år 1991 ( &lt;SPAN class="ft3"&gt;ALTERNATIVREGELN&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Utredningen föreslår att procentsatsen i avskattningsregeln ändras till 16. Till den del aktier i investmentföretaget omsätts i samband med karaktärsbytet sker en avskattning av vinstmedlen i företaget på ägarnivån. I denna del är en avskattning hos företaget omotiverad. Har aktier i investmentföretaget omsatts under det beskattningsår då karak- tärsbyten sker, utgörs därför enligt förslaget avskattningsintäkten av den andel av hela intäkten som motsvarar förhållandet mellan icke av- yttrade aktier och samtliga aktier i företaget. Ett företag som köper upp aktierna i ett investmentföretag föreslås få möjlighet att frivilligt skatta av aktier i investmentföretaget som innehafts vid ingången av det be- skattningsår då karaktärsbytet sker. Till den del sådan avskattning sker skall avskattningsintäkt inte tas upp hos investmentföretaget. En sär-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;3AMMANFATTNING &lt;SPAN class="ft16"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;skild regel föreslås för det fall att även det uppköpande företaget är ett investmentföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;Med den föreslagna regleringen blir alternativregeln obehövlig. Det föreslås därför att den tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;I fråga om de aktier som ägs av investmentföretaget vid karaktärs- bytet föreslås att anskaffningsvärdet skall få räknas upp till marknads- värdet vid tidpunkten för karaktärsbytet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;3T¤MPELSKATT VID F¶RV¤RV AV FAST EGENDOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndighet utgår stämpelskatt vid förvärv av fast egendom. Stämpelskatt tas ut med 1,5 % av egendomens värde. Vid förvärv som görs av juridisk person är dock skattesatsen 3 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Ett förvärv är skattepliktigt bl.a. om det sker genom fusion enligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen. Utredningen förslår att förvärv genom fusion generellt inte skall vara skattepliktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft0"&gt;Enligt utredningens uppfattning bör överlåtelser av fastigheter inom en koncern inte motverkas av att stämpelskatt utgår. Med hänsyn härtill föreslås en uppskovsregel som innebär att vid sådana överlåtelser stämpelskatten skall betalas först när koncernförhållandet mellan över- låtaren och förvärvaren upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;+APITALRABATT P¥ OPTIONSL¥N&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Ett optionslån är ett lån som upptagits av ett aktiebolag och där skulde- breven är förenade med rätt till nyteckning eller köp av aktie. Villkoren kan utformas så att bolaget vid emissionen erhåller det nominella vär- det av lånet trots att räntan understiger marknadsräntan för ett lån av det aktuella slaget. Skillnaden mellan det nominella värdet och mark- nadsvärdet av lånedelen, den s.k. kapitalrabatten motsvaras av värdet på optionsrätten. Enligt 2 § 9 mom. åttonde stycket SIL har bolaget inte rätt till avdrag för kapitalrabatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft0"&gt;Med hänsyn till att kapitalrabatten är en kostnad för upptagande av lån och till att vissa tidigare hinder mot avdragsrätt numera fallit bort föreslår utredningen att den nämnda bestämmelsen tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;3AMMANFATTNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;3TATSFINANSIELLA EFFEKTER OCH FINANSIERING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;Den statsfinansiella kostnaden för förslagen beräknas till 1,6 mdkr. Utredningen föreslår att kostnaden finansieras genom att för juridiska personer satsen för avsättning till periodiseringsfonder sänks från 20 till 10 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;)KRAFTTR¤DANDE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft0"&gt;Utredningens lagförslag föreslås träda i kraft den 1 januari 1999 och i huvudsak tillämpas på underprisöverlåtelser, andelsbyten och fusioner m.m. som görs den dagen eller senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;%FFEKTIVITET KOMPLEXITET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Bolags- och annan företagsbeskattning är i praktiken ett nödvändigt inslag i ett inkomstbeskattningssystem. Detsamma gäller beskattning på ägarnivån av vinster på aktier och andra andelar. Som framgått anser utredningen att även en, låt vara reducerad, beskattning av vinster hos företagen på näringsbetingade andelar behövs. I frånvaro av särskilda regler skulle dessa inslag i skattesystemet skapa effektivitetshindrande låsningar av strukturerna inom näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Det regelsystem som föreslås av utredningen syftar i huvudsak till att undanröja eller begränsa sådana låsningar utan att samtidigt möjligheter öppnas till omotiverade skatteförmåner. Systemet är inte enkelt. Det kommer att krävas viss ansträngning av myndigheter och företag att sätta sig in i systemet och att tillämpa det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Utredningen anser emellertid att komplexiteten är ett pris som är värt att betala för att uppnå syftet med systemet. Det är också utred- ningens uppfattning att en utförlig lagreglering av de aktuella frågorna är att föredra framför en allmänt hållen lagstiftning som medför att många frågor måste finna sin lösning i praxis.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p101 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft2"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3AMMANFATTNING &lt;/SPAN&gt;.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p0 ft11"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;Förslag till lag om uppskov med beskattningen vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft26"&gt;överlåtelse av tillgångar i näringsverksamhet till underpris ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p103 ft0"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;Förslag till lag om uppskov med beskattningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;vid andelsbyten ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;Förslag till lag om uppskov med beskattningen vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p104 ft0"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;kommunalskattelagen (1928:370) ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;inkomstskatt .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1951:442) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;förhandsbesked i taxeringsfrågor ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p104 ft0"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen om stämpelskatt vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;inskrivningsmyndigheter (1984:404) .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;ersättningsfonder ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;periodiseringsfonder .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;för underskott av näringsverksamhet.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p104 ft0"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1854) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;omstruktureringar inom EG..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5TG¥NGSPUNKTER &lt;/SPAN&gt;..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p102 ft27"&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR &lt;SPAN class="ft16"&gt;................&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;Vinster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;2.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p17 ft24"&gt;Problemet .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Förutsättningarna för att avskaffa eller lindra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft0"&gt;beskattningen av vinster på näringsbetingade andelar ...105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;)NNEH¥LL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;2.1.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;Andelar i svenska dotterföretag utan utländska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;underföretag ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;2.1.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;Andelar i utländska dotterföretag...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p110 ft0"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;2.1.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;Andelar i svenska dotterföretag med utländska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;underföretag ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;2.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;Samlad bedömning.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;2.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;Vissa frågor ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p108 ft24"&gt;2.1.4.1. Karaktärsbyten ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p108 ft24"&gt;2.1.4.2. Fastigheter ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;Förluster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p113 ft30"&gt;...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p108 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6¤RDE¶VERF¶RINGAR&lt;/SPAN&gt;......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p108 ft24"&gt;Överföring av värden till ett annat företag ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p114 ft0"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;3.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;Utdelning i pengar från ett dotterföretag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;dess moderföretag ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;3.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;En generell reglering ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;3.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;Vilka värden har överförts ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p115 ft0"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p108 ft24"&gt;Tillskott i form av koncernbidrag.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p108 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;/SPAN&gt;................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;Vissa begrepp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p108 ft24"&gt;Överlåtelse till underpris mellan aktiebolag.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p115 ft0"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;4.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;Beskattning grundad på den ekonomiska innebörden....139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;4.2.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;Den ekonomiska innebörden..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;4.2.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;Beskattning enligt den ekonomiska innebörden ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;4.2.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;Lagstiftningskonsekvenser.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;4.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;Uppskov med beskattningen vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;underprisöverlåtelser ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p110 ft0"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;4.2.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;Innebörden av uppskov ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;4.2.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;Förutsättningar för att uttagsbeskattning skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;underlåtas .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;Ägargemenskap.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p110 ft0"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;Organisatoriska skäl .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;Otillbörlig skatteförmån........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p115 ft0"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;c.1 Systemet för resultatutjämning mellan olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;företag ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;c.2 Systemet för beskattning av reavinst ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;c.3 Systemet för beskattning av aktiva delägare i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;fåmansföretag........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p110 ft0"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;c.4 Systemet för lättnad i beskattningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;ägare till onoterade företag ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p110 ft0"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;c.5 Allmän regel avseende otillbörlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;skatteförmån..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p110 ft0"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;c.6 Förhållandet till lagen mot skatteflykt ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p110 ft0"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft32"&gt;)NNEH¥LL &lt;SPAN class="ft31"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p116 ft0"&gt;d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;Karaktärsbyte ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p116 ft0"&gt;e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;Förvaltningsföretag m.m.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p117 ft0"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p116 ft0"&gt;f&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;Vederlaget avviker från det skattemässiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;värdet av den överlåtna egendomen......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p118 ft0"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Överlåtelse av egendom till underpris mellan andra slag av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;företag än aktiebolag ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;4.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;Överlåtelse mellan fysiska personer ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p120 ft0"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Överlåtelse mellan en fysisk person och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;ett aktiebolag ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.3.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Överlåtelse mellan å enda sidan ett handelsbolag och å andra sidan en fysisk person eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;ett aktiebolag ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Sammanfattning och precisering av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;avsnitten &lt;NOBR&gt;4.3.1–4.3.3 ......................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;P class="p105 ft34"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft35"&gt;4.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Övriga rättssubjekt .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td44"&gt;&lt;P class="p123 ft35"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;4.3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Särskilda frågor ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p104 ft0"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;Mervärdesskatt .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;Gåvoskatt ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;!NDELSBYTEN &lt;/SPAN&gt;...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;Gällande rätt ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p104 ft0"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Strukturregeln.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Internationella andelsbyten ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p102 ft24"&gt;Överväganden...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p123 ft0"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;%TT &lt;/SPAN&gt;regelsystem ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Generella förutsättningar för uppskov ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p123 ft0"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Bosättning i Sverige .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Subjekt som kan komma i fråga som köpare .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p104 ft0"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Andelar för vilka uppskov kan medges..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;Kvalificerade andelar i fåmansföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;och lagertillgångar..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;De mottagna andelarna...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Kontantdel ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Krav på röstmajoritet .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p104 ft0"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Reavinst &lt;SPAN class="ft23"&gt;B &lt;/SPAN&gt;reaförlust ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Tekniken för uppskov ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Allmänt...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Närmare om tekniken.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Särskilda frågor ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p104 ft0"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;Anskaffningsvärdet hos det köpande företaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;för de avyttrade andelarna..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Partiella andelsbyten ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p102 ft0"&gt;5.2.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft24"&gt;Turordning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;)NNEH¥LL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p124 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;5.2.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p125 ft24"&gt;Tillämpning av genomsnittsmetoden .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;5.2.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p125 ft24"&gt;Fondemission och split...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p126 ft0"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;5.2.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p125 ft24"&gt;Efterföljande andelsbyte m.m. .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;5.2.4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p125 ft24"&gt;Efterföljande koncernintern överlåtelse .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p115 ft0"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;5.2.4.8.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p125 ft24"&gt;Efterföljande underprisöverlåtelse .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p115 ft0"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;5.2.4.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p125 ft24"&gt;Efterföljande arv m.m. ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;5.2.4.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p125 ft24"&gt;Uttagsbeskattning...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p126 ft0"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;5.2.4.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p125 ft24"&gt;Utflyttning ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p126 ft0"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p108 ft24"&gt;5.2.4.12 Skatteflykt ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p126 ft0"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p108 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER &lt;/SPAN&gt;................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p126 ft0"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p108 ft24"&gt;Definitioner ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p126 ft0"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;6.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p125 ft24"&gt;Fusion.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p126 ft0"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;6.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p125 ft24"&gt;Företag............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p108 ft24"&gt;Innebörden av uppskov.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;6.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p125 ft24"&gt;Allmänna utgångspunkter ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p110 ft0"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;6.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p125 ft0"&gt;Särskilda bestämmelser om beskattning av fusioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p125 ft24"&gt;enligt gällande rätt..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p110 ft0"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p108 ft0"&gt;6.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p125 ft24"&gt;Överväganden.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p115 ft0"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;Villkor för uppskov ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;226&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft35"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;Särskilda frågor ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p104 ft35"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft26"&gt;Beskattningen av andelsägarna i det överlåtande företaget..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p127 ft0"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p119 ft0"&gt;6.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;Aktiebolag och utländska bolag .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p119 ft0"&gt;6.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;Ekonomiska föreningar ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;Fissioner ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;6.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft26"&gt;Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat &lt;NOBR&gt;EG-land ........&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p104 ft0"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;6.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;Skatteflykt ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6ERKSAMHETS¶VERL¥TELSER&lt;/SPAN&gt;............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;&amp;¶RLUSTREGELN&lt;/SPAN&gt;...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;Tekniken för kontinuitet ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;Handelsbolag ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;+ONCERNREGELN&lt;/SPAN&gt;.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;,EX !3%! &lt;/SPAN&gt;...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;Bakgrund ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;Överväganden...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p123 ft0"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p119 ft27"&gt;3AMORDNINGEN MELLAN OLIKA UPPSKOVSREGLER&lt;SPAN class="ft16"&gt;............................&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Förhållandet mellan reglerna om underprisöverlåtelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;och övriga uppskovsregler............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Förhållandet mellan reglerna om andelsbyten och övriga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;uppskovsregler..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Förhållandet mellan å ena sidan reglerna om fusion,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;)NNEH¥LL &lt;SPAN class="ft31"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft0"&gt;fission och verksamhetsöverlåtelser och å andra sidan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p129 ft0"&gt;övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;uppskovsregler..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft27"&gt;!VSKATTNINGSREGELN F¶R INVESTMENTF¶RETAG&lt;SPAN class="ft16"&gt;...............................&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft24"&gt;Bakgrund ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft24"&gt;Överväganden...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p115 ft0"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p129 ft0"&gt;12.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;Realiserade aktievinster .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p129 ft0"&gt;12.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;Orealiserad värdestegring ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft27"&gt;3T¤MPELSKATT F¶R F¶RV¤RV AV FAST EGENDOM&lt;SPAN class="ft16"&gt;...............................&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft24"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;–VRIGA&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt; FR¥GOR &lt;/SPAN&gt;..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft24"&gt;Kapitalrabatt på optionslån...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p110 ft0"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft24"&gt;Utdelning på andel i förvaltnings- eller investmentföretag ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p115 ft0"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft24"&gt;Överlämnade framställningar .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p130 ft0"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;P class="p112 ft35"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft24"&gt;Uppgiftsskyldighet........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p111 ft35"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;14.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft24"&gt;Ikraftträdande ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p109 ft0"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft27"&gt;3TATSFINANSIELLA EFFEKTER OCH FINANSIERING&lt;SPAN class="ft16"&gt;.................................&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft24"&gt;Effekterna ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft0"&gt;15.1.1 Begränsningen av skatteplikten för vinster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;på näringsbetingade andelar...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p110 ft0"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p129 ft0"&gt;15.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p119 ft24"&gt;Övriga förslag.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p115 ft0"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft24"&gt;Finansiering ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft24"&gt;Appendix till kap. 15 ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR&lt;/SPAN&gt;.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft0"&gt;Förslaget till lag om uppskov med beskattningen vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft24"&gt;överlåtelse av tillgångar i näringsverksamhet till underpris.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p130 ft0"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;16.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft0"&gt;Förslaget till lag om uppskov med beskattningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p129 ft24"&gt;vid andelsbyten .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Förslaget till lag om uppskov med beskattningen vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p131 ft24"&gt;fusioner,fissioner och verksamhetsöverlåtelser ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;16.4 Förslaget till lag om ändring i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td56"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;kommunalskattelagen (1928:370) ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;16.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p131 ft24"&gt;statlig inkomstskatt .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p17 ft34"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;16.6 Övriga lagförslag ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p123 ft35"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td65"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN &lt;/SPAN&gt;...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p131 ft0"&gt;av sakkunnige Johansson och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p131 ft24"&gt;experten &lt;NOBR&gt;Munck-Persson ..............................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p131 ft24"&gt;av experten Larsson ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p131 ft24"&gt;av experten Virin ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td65"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;"ILAGA &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft2"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förslag till lag om uppskov med beskattningen vid överlåtelse av tillgångar i näringsverksamhet till underpris&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft0"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Överlåts en tillgång som ingår i näringsverksamhet utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat, skall uttagsbeskattning enligt punkt 1 a första stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) inte ske om villkoren i &lt;NOBR&gt;14-29&lt;/NOBR&gt; §§ denna lag uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Har inte ersättning utgått med ett belopp som motsvarar minst till- gångens skattemässiga värde, skall, om de nämnda villkoren uppfylls, överlåtelsen behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Skall uttagsbeskattning inte ske, gäller andra och tredje styckena. Är överlåtaren ett företag, skall överlåtelsen inte medföra beskatt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft0"&gt;ning för utdelning för någon som direkt eller indirekt äger andel i överlåtaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft0"&gt;Är förvärvaren ett företag, skall kostnad för förbättring av andel i förvärvaren eller för andel i företag som direkt eller indirekt äger andel i förvärvaren anses inte ha nedlagts på grund av överlåtelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Lagen är inte tillämplig om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;förutsättningar föreligger för att medge uppskov med beskatt- ningen på grund av överlåtelsen enligt bestämmelserna om fusion eller fission i lagen (1998:XXX) om uppskov med be- skattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;överlåtelsen innebär att aktier eller andra andelar som utgör om- sättningstillgångar enligt punkt 4 av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928:370) delats eller skiftats ut enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p140 ft0"&gt;3 § 7 a mom. eller 3 § 8 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;$EFINITIONER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Begrepp som används i denna lag har, om inte annat anges, samma innebörd som i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;FYSISK PERSON &lt;SPAN class="ft0"&gt;avses&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;svensk eller utländsk fysisk person eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;svenskt dödsbo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft3"&gt;F¶RETAG &lt;/SPAN&gt;avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;svenskt aktiebolag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;svensk ekonomisk förening,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;svensk sparbank,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;svensk stiftelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;svensk ideell förening,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;sådant utländskt bolag som anges i 16 § 2 mom. andra stycket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft0"&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft0"&gt;Som företag räknas inte bostadsförening eller bostadsaktiebolag, investmentföretag eller utländskt skadeförsäkringsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft3"&gt;HANDELSBOLAG &lt;/SPAN&gt;avses svenskt handelsbolag utan andra delägare än fysiska personer eller andra företag än svenska stiftelser eller svenska ekonomiska föreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft3"&gt;ANDEL &lt;/SPAN&gt;avses aktie eller annan andel i sådan juridisk person som anges i 6 § 1, 2 och 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;En &lt;/SPAN&gt;TILLG¥NG &lt;SPAN class="ft0"&gt;skall anses &lt;/SPAN&gt;ING¥ I N¤RINGSVERKSAMHET &lt;SPAN class="ft0"&gt;om ersättning eller realisationsvinst vid avyttring av tillgången utgör intäkt av näringsverk- samhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;SKATTEM¤SSIGT V¤RDE &lt;SPAN class="ft0"&gt;avses följande:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;För lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och lik- nande tillgångar: det värde som gäller vid beskattningen. I fråga om fastighet som utgör lagertillgång skall hänsyn tas till värde- minskningsavdrag som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;För tillgångar, på vilka reglerna i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;25–31&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är tillämpliga: omkostnadsbeloppet. I fråga om fastigheter skall omkostnadsbeloppet, beräknat med bort- seende från bestämmelsen i 25 § 5 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt, minskas med medgivna värdeminsk- ningsavdrag och sådana andra avdrag som anges i punkt 5 första stycket första och andra meningarna av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;För inventarier och övriga andra tillgångar än sådana som avses i 1 och 2: anskaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminsk- ningsavdrag och liknande avdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Har överlåten egendom i form av inventarier och andra tillgångar på vilka reglerna om avdrag för värdeminskning i punkterna &lt;NOBR&gt;12-14&lt;/NOBR&gt; av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) är tillämpliga utgjort endast en del av överlåtarens hela bestånd av sådan egendom, skall som skattemässigt värde anses ett skäligt belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft12"&gt;MARKNADSV¤RDE &lt;/SPAN&gt;avses marknadsvärdet enligt punkt 1 a sjätte stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft12"&gt;VERKSAMHETSGREN &lt;/SPAN&gt;avses sådan del av en verksamhet som lämpar sig för att avskiljas till en självständig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;6ILLKOR SOM AVSES  I   g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;–VERL¥TAREN&lt;/NOBR&gt; OCH F¶RV¤RVAREN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Var och en av överlåtaren och förvärvaren skall vara en fysisk person, ett företag eller ett handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;En svensk stiftelse eller en svensk ideell förening kan endast vara överlåtare. En ideell förening som är skattskyldig för all sin verksamhet kan dock förvärva en tillgång från en annan ideell förening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;3KATTSKYLDIGHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Förvärvaren skall omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. Inkomsten får inte vara undantagen från beskattning på grund av ett avtal om und- vikande av dubbelbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft0"&gt;Är förvärvaren ett handelsbolag, gäller det som sägs i första stycket i stället beträffande samtliga delägare i bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;+ONCERNBIDRAGSR¤TT SAKNAS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Kan inte överlåtaren enligt 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med avdragsrätt lämna koncernbidrag till för- värvaren under det beskattningsår då överlåtelsen sker, skall över- låtarens hela verksamhet eller en verksamhetsgren överlåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;5NDERSKOTT HOS F¶RV¤RVAREN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Under beskattningsåret närmast före det beskattningsår då över- låtelsen sker får det inte ha uppkommit underskott i den förvärvskälla för förvärvaren som förvärvet avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Är förvärvaren ett företag, gäller villkoret i 17 § även beträffande företag till vilka förvärvaren kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt under det beskattningsår då överlåtelsen sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Är förvärvaren ett handelsbolag, gäller villkoret i 17 § i stället beträffande företag som är delägare i handelsbolaget och företag till vilka ett delägande företag kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt under det beskattningsår då överlåtelsen sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i 17 och 18 §§ tillämpas inte om överlåtaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren under det beskattningsår då överlåtelsen sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Som villkor för att bestämmelsen i första stycket skall vara tillämp- lig gäller att sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott, som anges i 8 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av närings- verksamhet, inte skulle gälla om förvärvaren erhåller koncernbidrag från överlåtaren under det beskattningsår då överlåtelsen sker eller om företag, som avses i 18 § denna lag, indirekt via förvärvaren erhåller koncernbidrag från överlåtaren under samma beskattningsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Är underskottet obetydligt i förhållande till värdet av den över- låtna tillgången eller föreligger andra särskilda skäl, skall skattemyn- digheten medge undantag från bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;17-20&lt;/NOBR&gt; §§. Skattemyn- dighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;6ILLKOR AVSEENDE KVALIFICERADE ANDELAR M M&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Är överlåtaren en fysisk person, skall förvärvaren vara en fysisk person eller ett företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Är förvärvaren ett företag, skall samtliga andelar i företaget vara kvalificerade enligt 3 § 12 a mom. lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Är överlåtaren ett företag och är någon andel i företaget kvalifice- rad, skall förvärvaren vara en fysisk person, ett företag eller ett handelsbolag med enbart företag som delägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Är förvärvaren ett företag, skall minst samma andel av andelarna i det förvärvande företaget vara kvalificerade som andelen kvalificerade andelar i det överlåtande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;Är förvärvaren ett handelsbolag, skall minst samma andel av ande- larna i vart och ett av de delägande företagen vara kvalificerade som andelen kvalificerade andelar i det överlåtande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Är överlåtaren ett handelsbolag med fysisk person som delägare, skall förvärvaren vara en fysisk person eller ett företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft0"&gt;Är förvärvaren ett företag, skall samtliga andelar i företaget vara kvalificerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Är överlåtaren ett handelsbolag med enbart företag som delägare och är i fråga om ett eller flera av företagen samtliga andelar eller en del av andelarna i företaget kvalificerade, skall förvärvaren vara en fysisk person eller ett företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft13"&gt;Är förvärvaren ett företag skall minst samma andel av andelarna i det förvärvande företaget vara kvalificerade som den största andelen kvalificerade andelar i ett delägande företag i det överlåtande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;En andel i ett överlåtande eller förvärvande företag, som – direkt eller indirekt – innehas av ett annat företag, skall anses kvalificerad till den del som svarar mot förhållandet mellan kvalificerade andelar i det andra företaget och övriga andelar i det andra företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Villkor i &lt;NOBR&gt;22–25&lt;/NOBR&gt; §§ om att en andel i ett förvärvande företag skall vara kvalificerad skall anses uppfyllt även om andelen först efter för- värvet men under samma år i samma innehavares hand blir kvalifice- rad. Lämnas utdelning på andelen efter förvärvet men under samma år i samma innehavares hand, skall andelen vara kvalificerad vid tidpunk- ten för utdelningen. Som utdelning anses även vinst som uppkommer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3125x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft0"&gt;vid nedsättning av aktiekapitalet i ett aktiebolag genom inlösen av aktier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;–VERL¥TELSE&lt;/NOBR&gt; AV FASTIGHET ELLER BOSTADSR¤TT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Överlåts en näringsfastighet eller motsvarande egendom, som anges i 26 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, från ett handelsbolag, skall delägarna i handelsbolaget bestå av enbart företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;–VERL¥TELSE&lt;/NOBR&gt; AV FINANSIELLT INSTRUMENT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Överlåts ett finansiellt instrument som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och är bestämmelsen i 2 § 1 a mom. den nämnda lagen om att hälften av en realisationsvinst undantas från skatteplikt inte tillämplig, får bestämmelsen inte heller vara tillämplig om förvärvaren omedelbart efter förvärvet avyttrar in- strumentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft0"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas på över- låtelser som görs den dagen eller senare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förslag till lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft0"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Avyttras en aktie eller annan andel i ett företag ( &lt;SPAN class="ft19"&gt;DET ¶VERL¥TNA F¶RETAGET&lt;/SPAN&gt;) till ett annat företag mot ersättning i form av en andel eller flera andelar i det köpande företaget ( &lt;SPAN class="ft19"&gt;DE MOTTAGNA ANDELARNA&lt;/SPAN&gt;) och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;eventuellt ersättning i pengar som får motsvara högst tio procent av de mottagna andelarnas nominella värde ( &lt;SPAN class="ft14"&gt;ANDELSBYTE&lt;/SPAN&gt;), medges efter yrkan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft0"&gt;de uppskov med beskattningen enligt denna lag vid tillämpning av kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;Saknas nominellt värde på de mottagna andelarna, beräknas den högsta tillåtna ersättningen i pengar i stället på den del av det in- betalade andelskapitalet som belöper sig på andelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Lagen är inte tillämplig om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;förutsättningar föreligger för att medge uppskov med beskattning på grund av avyttringen enligt bestämmelserna om verksam- hetsöverlåtelser i lagen (1998:XXX) om uppskov med be- skattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;avyttringen är en sådan överlåtelse av andel mellan företag inom samma koncern som anges i 2 § 4 a mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;6ILLKOR F¶R UPPSKOV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Som villkor för uppskov gäller följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Är säljaren en fysisk person, skall han ha sitt egentliga bo och hemvist i Sverige eller stadigvarande vistas här.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det köpande företaget skall vara en juridisk person av något av följande slag:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;ett svenskt aktiebolag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;ett sådant utländskt bolag som anges i 16 § 2 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;– till den del punkt b inte är tillämplig – ett utländskt företag som är hemmahörande i en stat som är medlem i Europeiska gemenskapen och som uppfyller villkoren i artikel 3 leden a och c i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft0"&gt;1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning avseende fusioner, fissioner, överföringar av tillgångar och andelsbyten, som berör bolag från olika medlemsstater, i direktivets lydelse den 1 januari 1995 (90/434/EEG).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Avser avyttringen en sådan kvalificerad andel som anges i 3 § 12 a mom. lagen om statlig inkomstskatt och äger säljaren ome- delbart efter avyttringen – ensam eller tillsammans med sådana närstående som anges i punkt 14 trettonde stycket av an- visningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) – direkt eller indirekt andelar i det köpande företaget med minst en fjärdedel av röstetalet för samtliga andelar i företaget, gäller följande. Det köpande företagets verksamhet skall till huvud- saklig del bestå av rörelse eller direkt eller indirekt innehav av andelar i dotterföretag som till huvudsaklig del bedriver rörelse. Med rörelse avses annan verksamhet än innehav av kontanta medel eller förvaltning av värdepapper. Med dotterföretag avses ett företag i vilket det köpande företaget direkt eller indirekt äger andelar med mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar i företaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det överlåtna företaget skall vara en sådan juridisk person som anges i punkt 2 eller en svensk ekonomisk förening.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker skall det köpande företaget inneha andelar i det överlåtna företaget med ett sammanlagt röstetal som överstiger hälften av röstetalet för samtliga andelar i det överlåtna företaget. Har särskilda skäl medfört att det köpande företaget avyttrat andelar i det överlåtna företaget efter andelsbytet, är det dock tillräckligt att ett sådant innehav har förelegat vid någon tidpunkt efter andelsbytet under det nämnda kalenderåret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;En skattepliktig realisationsvinst skall ha uppkommit. Har den avyttrade andelen utgjort lagertillgång hos säljaren, krävs i stället att ersättningen överstiger andelens skattemässiga värde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Om ersättning i pengar har utgått, skall den skattepliktiga realisa- tionsvinsten överstiga denna del av ersättningen. Har den av- yttrade andelen utgjort lagertillgång hos säljaren, krävs i stället att skillnaden mellan hela ersättningen och det skattemässiga värdet av andelen överstiger ersättningen i pengar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Vid en sådan fusion eller fission som anges i 2 respektive 3 § lagen (1998:XXX) om uppskov med beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser skall vid tillämpning av 3 § denna lag det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft0"&gt;övertagande företaget anses köpa sådana andelar i det överlåtande företaget som inte redan ägs av det övertagande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Villkoret i 3 § 5 gäller inte vid fusion eller fission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Ett utländskt företag skall anses vara hemmahörande i en stat som är medlem i Europeiska gemenskapen om det enligt lagstiftningen i någon sådan stat är hemmahörande i staten i skattehänseende och inte på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en stat som inte är medlem i gemenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;)NNEB¶RDEN AV UPPSKOV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;!NDELEN HAR INTE UTGJORT LAGERTILLG¥NG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Har den avyttrade andelen inte utgjort lagertillgång i näringsverk- samhet, skall ersättning i pengar tas upp till beskattning hos säljaren det beskattningsår då andelsbytet sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft0"&gt;Har den avyttrade andelen utgjort sådan kvalificerad andel i fåmansföretag som anges i 3 § 12 a mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, beräknas de belopp som skulle ha tagits upp som intäkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft20"&gt;av kapital och av tjänst om hela ersättningen hade tagits upp till be- skattning (&lt;SPAN class="ft19"&gt;KAPITALBELOPPET &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft19"&gt;TJ¤NSTEBELOPPET&lt;/SPAN&gt;). Så stor del av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft0"&gt;ersättning i pengar skall tas upp som intäkt av kapital som ryms inom kapitalbeloppet. Överskjutande del av sådan ersättning tas upp som in- täkt av tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft0"&gt;Vinst vid sådan fiktiv avyttring som anges i 2 § 1 a mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt skall inte tas upp till beskattning hos säljaren det beskattningsår då andelsbytet sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Återstående del av hela den skattepliktiga realisationsvinsten eller, i fråga om kvalificerad andel i fåmansföretag, återstående delar av kapitalbeloppet och tjänstebeloppet fördelas på de mottagna andelarna. Detta gäller även vinst vid sådan fiktiv avyttring som anges i 2 § 1 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;Det eller de belopp som enligt första stycket belöper sig på en mot-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;tagen andel –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p124 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;UPPSKOVSBELOPP &lt;/SPAN&gt;– skall tas upp till beskattning senast det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p0 ft26"&gt;beskattningsår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p201 ft0"&gt;då andelen avyttras om inte annat följer av 19 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;20 §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;!NDELEN HAR UTGJORT LAGERTILLG¥NG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Har den avyttrade andelen utgjort lagertillgång i näringsverk- samhet, skall ersättning i pengar tas upp till beskattning hos säljaren det beskattningsår då andelsbytet sker. Dessutom skall ett belopp mot- svarande det värde på den avyttrade andelen som gäller vid beskatt- ningen tas upp till beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Återstående del av ersättningen, minskad med ett belopp mot- svarande det värde på de avyttrade andelarna som gäller vid beskatt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;ningen, fördelas på de mottagna andelarna. Det belopp som belöper sig på en andel – &lt;SPAN class="ft12"&gt;UPPSKOVSBELOPP &lt;/SPAN&gt;– skall tas upp till beskattning enligt vad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;som anges i 7 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;–VRIGA&lt;/NOBR&gt; BEST¤MMELSER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;5TTAGSBESKATTNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Skall uttagsbeskattning avseende en mottagen andel ske enligt punkt 1 a eller punkt 1 b av anvisningarna till 22 § kommunalskatte- lagen (1928:370), skall uppskovsbelopp tas upp till beskattning även om avyttring inte föreligger. Uppskovsbelopp skall tas upp till beskattning även i fall som anges i punkt 1 a sjunde stycket 2 av de nämnda anvisningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;&amp;USION OCH FISSION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;En mottagen andel i ett överlåtande företag vid en sådan fusion eller fission som anges i 2 respektive 3 § lagen (1998:XXX) om upp- skov med beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöver- låtelser, som innehas av ett övertagande företag, skall anses ha avyttrats genom fusionen eller fissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;4URORDNING VID AVYTTRING AV ANDELAR I DET K¶PANDE F¶RETAGET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Äger säljaren vid tidpunkten för andelsbytet andelar av samma slag och sort som den mottagna andelen (&lt;SPAN class="ft47"&gt;GAMLA ANDELAR&lt;/SPAN&gt;) eller för- värvar han efter andelsbytet sådana andelar ( &lt;SPAN class="ft47"&gt;NYA ANDELAR&lt;/SPAN&gt;), skall senare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;avyttringar anses ske i följande ordning:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;gamla andelar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;mottagna andelar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;nya andelar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;'ENOMSNITTSMETODEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 27 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall mottagna andelar anses inte vara av samma slag och sort som andra andelar i det köpande företaget som innehas av säljaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;5PPDELNING AV UPPSKOVSBELOPP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Har anskaffningsvärdet för en mottagen andel fördelats på flera andelar på grund av fondemission, split eller liknande förfarande, skall var och en av dessa andelar anses som mottagen andel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Uppskovsbelopp avseende den ursprungligen mottagna andelen skall fördelas på andelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;%FTERF¶LJANDE ANDELSBYTE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Uppskovsbelopp skall inte tas upp till beskattning om en mottagen andel avyttras genom ett andelsbyte. I stället övergår uppskovsbelopp på de nya mottagna andelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft0"&gt;Vid tillämpning av första stycket gäller inte 3 § 6 och 7 vid bedömning av om en avyttring utgör ett andelsbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;%FTERF¶LJANDE KONCERNINTERN ¶VERL¥TELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Är säljaren en juridisk person och överlåter denna en mottagen andel genom en sådan överlåtelse mellan företag inom samma koncern som anges i 2 § 4 a mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall uppskovsbelopp inte tas upp till beskattning. I stället inträder köparen vid den nämnda överlåtelsen i säljarens skattemässiga situa- tion såvitt avser uppskovsbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p211 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft3"&gt;%FTERF¶LJANDE UNDERPRIS¶VERL¥TELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Är säljaren en juridisk person och överlåter denna en mottagen andel utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknads- värdet utan att detta är affärsmässigt motiverat, skall uppskovsbelopp inte tas upp till beskattning. I stället inträder köparen vid den nämnda överlåtelsen i säljarens skattemässiga situation såvitt avser uppskovs- belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Som villkor för att bestämmelserna i första stycket skall vara tillämpliga gäller att uttagsbeskattning inte skall ske på grund av be- stämmelserna i 1 § lagen (1998:XXX) om uppskov med beskattningen vid överlåtelse av tillgångar i näringsverksamhet till underpris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;%FTERF¶LJANDE ARV M M&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Övergår en mottagen andel till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller annat fång som inte är jämförligt med köp eller byte, inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation såvitt avser uppskovbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft0"&gt;Som villkor för att bestämmelsen i första stycket skall vara tillämp- lig gäller att den nye ägaren före utgången av kalenderåret närmast efter det år då förvärvet sker anmäler till skattemyndigheten att han övertar uppskovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;6ILLKORET I g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Uppfyller en fysisk person inte längre villkoret i 3 § 1, skall upp- skovsbelopp tas upp till beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;6ILLKORET I g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Förelåg vid avyttringen en sådan situation som anges i 3 § 3 första meningen och uppfylls inte längre villkoret i andra meningen samma lagrum, skall uppskovbelopp tas upp till beskattning. Detta gäller i fråga om förändringar i det köpande företagets verksamhet till och med det tjugonde kalenderåret efter det år då andelsbytet skedde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft0"&gt;Som villkor för att bestämmelserna i första stycket skall vara tillämpliga gäller att säljaren, ensam eller tillsammans med närstående, även vid tidpunkten för förändringen av verksamheten direkt eller in-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft0"&gt;direkt äger andelar i det köpande företaget med minst en fjärdedel av röstetalet för samtliga andelar i företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;3KATTEFLYKT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Uppskov med beskattningen medges inte om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;andelsbytet, ensamt eller i förening med andra rättshandlingar, med- för en otillbörlig skatteförmån för den skattskyldige som är väsent- lig och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;det kan antas att skatteförmånen utgjort det övervägande skälet för andelsbytet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;4AXERING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Fråga om tillämpning av 21 § prövas av länsrätten efter framställ- ning av skattemyndighet eller Riksskatteverket. Bestämmelserna i 6 kap. taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar beträffande handläggning av framställning om tillämpning av 21 § och om över- klagande av beslut i anledning av sådan framställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Vid tillämpning av 21 § får eftertaxering ske utan hinder av be- stämmelserna i 4 kap. 16 § taxeringslagen (1990:324).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Vid tillämpning av 6 kap. 8 § taxeringslagen skall bestämmelserna i första stycket beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft0"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas på avyttringar som görs den dagen eller senare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Förslag till lag om uppskov med beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft0"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Uppgår ett företag i ett annat företag genom fusion eller fission eller avyttrar ett företag tillgångar till ett annat företag genom en verk- samhetsöverlåtelse, skall uppskov medges med beskattningen enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft0"&gt;Lagen gäller vid tillämpning av kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1990:663) om ersätt- ningsfonder, lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder och lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Bestämmelser om uppskov med beskattningen hos ägare till aktier eller andra andelar i det överlåtande företaget vid en fusion eller fission finns i lagen (1998:XXX) om uppskov med beskattningen vid andels- byten och i 3 § 8 mom fjärde stycket lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;$EFINITIONER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft3"&gt;FUSION &lt;/SPAN&gt;avses en ombildning som uppfyller samtliga följande villkor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ett eller flera företags samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser skall övertas av ett annat företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen skall upplösas utan likvidation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Äger inte det övertagande företaget samtliga andelar i det över- låtande företaget eller de överlåtande företagen, skall fusions- vederlaget betalas till andra andelsägare i det överlåtande före- taget eller de överlåtande företagen än det övertagande företaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft3"&gt;FISSION &lt;/SPAN&gt;avses en ombildning som uppfyller samtliga följande villkor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ett företags samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktel- ser skall övertas av två eller flera andra företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det överlåtande företaget skall upplösas utan likvidation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Äger inte de övertagande företagen samtliga andelar i det över- låtande företaget, skall fissionsvederlaget betalas till andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p233 ft0"&gt;andelsägare i det överlåtande företaget än de övertagande före- tagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft3"&gt;VERKSAMHETS¶VERL¥TELSE &lt;/SPAN&gt;avses en ombildning som uppfyller samtliga följande villkor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ett företags samtliga tillgångar i dess verksamhet eller i en verk- samhetsgren skall avyttras till ett annat företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ersättning skall lämnas i form av andelar i det köpande företaget. Har det säljande företaget skulder eller andra förpliktelser som hänför sig till de överlåtna tillgångarna, får ersättningen lämnas också i form av att det köpande företaget övertar ansvaret för för- pliktelserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ersättningen skall överstiga summan av de skattemässiga värde-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft0"&gt;na för de överlåtna tillgångarna enligt 10 § lagen (1998:XXX) om uppskov med beskattningen vid överlåtelse av tillgångar i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft0"&gt;näringsverksamhet till underpris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft0"&gt;Med &lt;SPAN class="ft3"&gt;VERKSAMHETSGREN &lt;/SPAN&gt;avses sådan del av en verksamhet som lämpar sig för att avskiljas till en självständig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft3"&gt;F¶RETAG &lt;/SPAN&gt;avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk spar- bank,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;ett sådant utländskt bolag som anges i 16 § 2 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;– till den del punkt 2 inte är tillämplig – ett utländskt företag som är hemmahörande i en stat som är medlem i Europeiska gemen-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft0"&gt;skapen och som uppfyller villkoren i artikel 3 leden a och c i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning avseende fusioner, fissioner, överföringar av tillgångar och andelsbyten,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft0"&gt;som berör bolag från olika medlemsstater, i direktivets lydelse den 1 januari 1995 (90/434/EEG).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft0"&gt;Som företag räknas inte bostadsförening eller bostadsaktiebolag, in- vestmentföretag eller utländskt skadeförsäkringsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Ett företag skall anses vara hemmahörande i en viss stat som är medlem i Europeiska gemenskapen om det enligt lagstiftningen i denna stat är hemmahörande i staten i skattehänseende och inte anses ha hem- vist i en annan stat på grund av ett avtal om undvikande av dubbel- beskattning. Anses företaget enligt ett sådant avtal ha hemvist i en annan medlemsstat, skall det anses vara hemmahörande i denna andra medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;En fusion eller fission skall anses genomförd när det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen har upplösts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i fråga om det överlåtande företaget gäller vid fusion, om det finns flera överlåtande företag, vart och ett av dessa. Vad som sägs i fråga om det övertagande företaget gäller vid fission de över- tagande företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;&amp;USION OCH FISSION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;6ILLKOR F¶R UPPSKOV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Som villkor för uppskov gäller följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det överlåtande företaget skall omedelbart före fusionen eller fissionen ha varit skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av verksamheten. Inkomsten får inte ha varit undantagen från be- skattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskatt- ning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det övertagande företaget skall omedelbart efter fusionen eller fissionen vara skattskyldigt för inkomst av sådan verksamhet som det överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte vara undantagen från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Beskattningsåret för den överlåtna verksamheten får inte genom fusionen eller fissionen komma att överstiga arton månader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft0"&gt;Uppskov medges inte när ett företag går upp i ett utländskt skade- försäkringsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Föreligger särskilda skäl, skall skattemyndigheten medge undan- tag från villkoret i 9 § första stycket 3. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte över- klagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;)NNEB¶RDEN AV UPPSKOV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Det överlåtande företaget skall i fråga om sådan verksamhet som avses i 9 § första stycket 1 och 2 inte ta upp någon intäkt eller göra något avdrag på grund av fusionen eller fissionen eller för det beskatt- ningsår som avslutas genom denna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p211 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1998:1 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft0"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Det övertagande företaget inträder i fråga om sådan verksamhet som avses i 9 § första stycket 1 och 2 i det överlåtande företagets skattemässiga situation vid tidpunkten för fusionen eller fissionen, om inte annat framgår av &lt;NOBR&gt;13-20&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;2¤KENSKAPSENLIG AVSKRIVNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Tas inventarier eller andra tillgångar, på vilka reglerna om avdrag för värdeminskning i punkterna &lt;NOBR&gt;12–14&lt;/NOBR&gt; av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) är tillämpliga, upp till ett högre värde i det övertagande företagets räkenskaper än som följer av 12 §, får före- taget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning endast om skillnaden tas upp som intäkt. Intäkten skall tas upp det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs eller fördelas med lika belopp på det beskatt- ningsåret och de två följande beskattningsåren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;5NDERSKOTT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Har underskott uppkommit hos det överlåtande företaget beskatt- ningsåret närmast före det beskattningsår som avslutas genom att fu- sionen eller fissionen genomförs, tillämpas 7 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet. Med kostnad avses i detta fall vid fusion fusionsvederlaget och utgifter som det övertagande före- taget haft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Vid fission avses med kostnad summan av fissionsvederlagen och av utgifter som anges i andra meningen som de övertagande företagen haft. Med ny ägare avses det övertagande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft0"&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte vid fusion enligt 12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619) eller 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte heller om det övertagande företaget före fusionen eller fissionen hade sådant be- stämmande inflytande över det överlåtande företaget som anges i 4 § tredje stycket lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av närings- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Det övertagande företaget har rätt till avdrag för gammalt under- skott först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusion- en eller fissionen äger rum.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft0"&gt;Bestämmelsen i första stycket gäller inte vid fusion enligt 12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar mellan sådana föreningar som är att anse som kooperativa enligt 2 § 8 mom. lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;Med &lt;SPAN class="ft3"&gt;GAMMALT UNDERSKOTT &lt;/SPAN&gt;avses underskott av näringsverksamhet hos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;det överlåtande företaget, som kvarstår från beskattningsåret när- mast före det beskattningsår som avslutas genom att fusionen eller fissionen genomförs, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;det övertagande företaget, som kvarstår från beskattningsåret närmast före det beskattningsår för den sedan tidigare bedrivna verksamheten då fusionen eller fissionen genomförs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i 15 § gäller inte om koncernbidrag har kunnat med verkan vid beskattningen lämnas mellan det överlåtande och det övertagande företaget under beskattningsåret närmast före, i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;det överlåtande företaget:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;det beskattningsår som avslutas genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;P class="p0 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p262 ft35"&gt;att fusionen eller fissionen genomförs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p262 ft0"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;det övertagande företaget:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p125 ft0"&gt;det beskattningsår för den sedan tidiga-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p262 ft0"&gt;re bedrivna verksamheten då fusionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p262 ft0"&gt;eller fissionen genomförs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p263 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Förelåg i fall som anges i 16 § begränsning avseende koncern- bidrag enligt 8 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet, har dock det övertagande företaget rätt till avdrag för gammalt underskott först när begränsningen skulle ha upphört om fusionen eller fissionen inte ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;+VARST¥ENDE REALISATIONSF¶RLUST P¥ AKTIER M M&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Är det övertagande företaget vid utgången av det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs ett fåmansföretag enligt punkt 14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) eller var det överlåtande företaget vid ingången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår som avslutas genom att fusionen eller fissionen genomförs ett sådant företag, gäller 12 § denna lag i fråga om rätt till avdrag för underskott enligt 2 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt endast om det övertagande företaget ägde mer än nio tiondelar av andelarna i det överlåtande företaget vid den sistnämnda tidpunkten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;3¤RSKILDA REGLER F¶R FISSION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Vid tillämpning av 12 § på fissioner skall periodiseringsfonder enligt lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder, ersättningsfonder enligt lagen (1990:663) om ersättningsfonder samt rätt till avdrag för underskott enligt lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet och till avdrag för underskott enligt 2 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt fördelas på de övertagande företagen i förhållande till det nettovärde som överförs till varje före- tag. Med nettovärde avses skillnaden mellan de skattemässiga värdena på tillgångarna enligt 10 § lagen (1998:XXX) om uppskov med beskattningen vid överlåtelse av tillgångar i näringsverksamhet till underpris och de värden på förpliktelserna som gäller vid be- skattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;En reservering för framtida utgifter skall övertas av det företag som övertar den verksamhet som reserveringen hänför sig till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;4ILLG¥NGAR KNUTNA TILL ETT FAST DRIFTST¤LLE I ETT ANNAT %' LAND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Har genom fusion eller fission tillgångar och förpliktelser över- förts från ett företag som är hemmahörande i Sverige till ett företag som är hemmahörande i en annan stat som är medlem i Europeiska gemenskapen, gäller andra stycket till den del de överförda tillgångarna och förpliktelserna är knutna till en plats i en medlemsstat, som enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning mellan Sverige och den staten utgör ett fast driftställe eller, om sådant avtal inte finns, skulle ha utgjort ett fast driftställe om bestämmelserna i punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) varit tillämp- liga i den staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft0"&gt;Vid tillämpning av punkt 4 av anvisningarna till 20 § kommunal- skattelagen och lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt skall anses som om den skatt i den stat där det fasta driftstället är beläget, som skulle ha utgått förutan lagstiftning där enligt det i 5 § 3 nämnda direktivet, faktiskt hade utgått.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;6ERKSAMHETS¶VERL¥TELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;6ILLKOR F¶R UPPSKOV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Som villkor för uppskov gäller följande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det säljande företaget skall omedelbart före överlåtelsen ha varit skattskyldigt för inkomst av den överlåtna verksamheten eller verksamhetsgrenen. Inkomsten får inte ha varit undantagen från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbel- beskattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det köpande företaget skall omedelbart efter överlåtelsen vara skattskyldigt för inkomst av verksamheten eller verksamhets- grenen. Inkomsten får inte vara undantagen från beskattning på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft0"&gt;grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Uppskov medges endast om det säljande och köpande företaget begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;)NNEB¶RDEN AV UPPSKOV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Det säljande företaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Vid en verksamhetsöverlåtelse skall ersättningen inte tas upp som intäkt hos det säljande företaget. I stället skall som intäkt tas upp de skattemässiga värdena enligt 10 § lagen (1998:XXX) om uppskov med beskattningen vid överlåtelse av tillgångar i näringsverksamhet till underpris för andra tillgångar än sådana på vilka reglerna i &lt;NOBR&gt;25–31&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Har överlåten egendom i form av inventarier och andra tillgångar på vilka reglerna om avdrag för värdeminskning i punkterna &lt;NOBR&gt;12–14&lt;/NOBR&gt; av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) är tillämpliga utgjort endast en del av överlåtarens hela bestånd av sådan egendom, skall ett skäligt belopp tas upp som intäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer hos det säljande företaget vid överlåtelsen skall inte tas upp som intäkt respek- tive skall inte dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Värdeminskningsavdrag och andra avdrag som avses i punkt 5 första och andra styckena av anvisningarna till 22 § kommunalskatte- lagen (1928:370) avseende överlåten näringsfastighet eller bostadsrätt eller dylikt skall inte återföras till beskattning hos det säljande före- taget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;De andelar som det säljande företaget får i ersättning skall anses anskaffade för nettovärdet enligt 19 § andra meningen av den överlåtna verksamheten eller verksamhetsgrenen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft0"&gt;Det köpande företaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Det köpande företaget skall anses ha anskaffat sådana förvärvade tillgångar som anges i 23 § första stycket för ett belopp motsvarande den intäkt som enligt den nämnda paragrafen skall tas upp hos det säljande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft0"&gt;I fråga om övriga förvärvade tillgångar inträder det köpande före- taget i det säljande företagets skattemässiga situation om inte annat framgår av 31 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft0"&gt;Fonder och reserveringar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Periodiseringsfonder enligt lagen (1993:1538) om periodiserings- fonder och ersättningsfonder enligt lagen (1990:663) om ersättnings- fonder hos det säljande företaget skall övertas av det köpande företaget om företagen begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Omfattar inte verksamhetsöverlåtelsen samtliga tillgångar hos det säljande företaget, får högst en så stor andel av periodiseringsfonder och ersättningsfonder övertas som motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de överlåtna tillgångarna och motsvarande värden på samtliga tillgångar i det säljande företaget vid tidpunkten för verksamhetsöverlåtelsen. Med skattemässigt värde avses värde enligt 10 § lagen (1998:XXX) om uppskov med beskattningen vid överlåtelse av tillgångar i näringsverksamhet till underpris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Reserveringar för framtida utgifter skall övertas till den del de hänför sig till det som överlåts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Det köpande företaget får inte överta rätt till avdrag för underskott i förvärvskälla och till avdrag för underskott enligt 2 § 14 mom. lagen (1947:476) om statlig inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;2¤KENSKAPSENLIG AVSKRIVNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g&lt;/SPAN&gt;Det som sägs i 13 § beträffande det övertagande företagets rätt att efter fusionen eller fissionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p280 ft0"&gt;gäller även det köpande företagets rätt att tillämpa sådan avskrivning efter verksamhetsöverlåtelsen. Hänvisningen till 12 § gäller i stället 27 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;4ILLG¥NGAR KNUTNA TILL ETT FAST DRIFTST¤LLE I ETT ANNAT %' LAND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g &lt;/SPAN&gt;Det som sägs i 21 § beträffande situationen att tillgångar och förpliktelser genom fusion eller fission överförts från ett företag som är hemmahörande i Sverige till ett företag som är hemmahörande i en annan stat som är medlem i Europeiska gemenskapen gäller även när tillgångar och förpliktelser överförts genom en verksamhetsöverlåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft0"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. I fråga om fusioner och fissioner tillämpas lagen på förfaranden som genomförs den dagen eller senare. I fråga om verksamhetsöverlåtelser tillämpas lagen på över- låtelser den dagen eller senare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft0"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) &lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;att punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 13 och 33 av an-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;visningarna till 23 § samt punkt 1 av anvisningarna till 24 § skall ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;att det i anvisningarna till 22 § skall införas nya punkter, 1 a och 1 b, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;.UVARANDE LYDELSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p285 ft3"&gt;&amp;¶RESLAGEN LYDELSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td75"&gt;&lt;P class="p286 ft11"&gt;!NVISNINGAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p287 ft0"&gt;till 22 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;1.&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Till intäkt av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td75"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p289 ft0"&gt;pengar eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betal- ning för varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;att säga den sista affärshändelsen i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft0"&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda in- ventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder upp- bärs av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverk- samhet om den skattskyldige begär det.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;Till intäkt av näringsverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;Till intäkt av näringsverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;samhet hänförs vidare vinst vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;samhet hänförs vidare vinst vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;icke yrkesmässig avyttring (rea-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;icke yrkesmässig avyttring (rea-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;lisationsvinst) av andel i sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;lisationsvinst) av andel i sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ekonomisk förening som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ekonomisk förening som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;2 § 8 mom. lagen (1947:576) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;2 § 8 mom. lagen (1947:576) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;statlig inkomstskatt såvida inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;statlig inkomstskatt såvida inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;havet av andelen betingats av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;havet av andelen betingats av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;sådan verksamhet. Detsamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;sådan verksamhet. I fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;gäller vinst vid icke yrkesmässig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;handelsbolag hänförs till intäkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;avyttring av en medlems fordran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;av näringsverksamhet också rea-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td79"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1997:851.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p291 ft0"&gt;på en sådan ekonomisk förening, om medlemskapet betingas av medlemmens näringsverksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisationsvinst vid avytt- ring av andra tillgångar som av- ses i 27 § 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft56"&gt;(AR EN TILLG¥NG TAGITS UT UR EN F¶RV¤RVSK¤LLA SKER BESKATTNING SOM OM TILLG¥NGEN I ST¤LLET HADE AVYTTRATS F¶R ETT VEDERLAG MOT SVARANDE MARKNADSV¤RDET UT TAGSBESKATTNING 6AD NU SAGTS G¤LLER DOCK ENDAST OM VEDERLAG ELLER VINST VID EN AVYTTRING SKULLE HA TAGITS UPP SOM INT¤KT AV N¤RINGSVERKSAMHET OCH S¤RSKILDA SK¤L MOT UTTAGSBESKATTNING INTE F¶RELIGGER 5TTAG AV BR¤NSLE FR¥N FASTIGHET SOM ¤R TAXERAD SOM LANTBRUKSENHET F¶R UPPV¤RMNING AV DEN SKATTSKYLDIGES PRIVAT BOSTAD P¥ DENNA BESKATTAS EJ 5TTAG AV ANDRA AKTIER ¤N S¥DANA SOM UTG¶R OMS¤TTNINGSTILLG¥NGAR ENLIGT PUNKT AV ANVISNINGARNA TILL g BESKATTAS INTE HELLER OM AKTIERNA DELATS ELLER SKIFTATS UT ENLIGT g MOM FJ¤RDE STYCKET ELLER g MOM TREDJE STYCKET LAGEN OM STATLIG INKOMSTSKATT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft57"&gt;5TTAGSBESKATTNING SKER OCKS¥ VID UTTAG I MER ¤N RINGA OMFATT NING AV TJ¤NST 6¤RDET AV BILF¶R M¥N BER¤KNAS ENLIGT BEST¤MMEL&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p294 ft0"&gt;lisationsvinst vid avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft59"&gt;som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag. &lt;SPAN class="ft58"&gt;!VYTTRAR ETT HANDELSBOLAG EN AKTIE ELLER ANNAN ANDEL I ETT SVENSKT AKTIEBOLAG EN SVENSK EKONOMISK F¶RENING ETT SVENSKT HANDELSBOLAG ELLER EN UTL¤NDSK JURIDISK PERSON MED REALISATIONS VINST TILL¤MPAS BEST¤MMELSERNA I g A MOM LAGEN OM STATLIG INKOMSTSKATT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td82"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;SERNA I PUNKTERNA OCH AV AN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;VISNINGARNA TILL g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft60"&gt;5TTAGSBESKATTNING SKALL ¤VEN SKE UNDER F¶RUTS¤TTNING ATT S¤R SKILDA SK¤L MOT DET INTE F¶RE LIGGER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft60"&gt;OM VERKSAMHETEN I EN F¶R V¤RVSK¤LLA HAR UPPH¶RT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft58"&gt;OM EN N¤RINGSIDKARE UPP H¶RT ATT VARA SKATTSKYLDIG F¶R IN KOMST AV EN F¶RV¤RVSK¤LLA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft60"&gt;OM INKOMST AV EN F¶R V¤RVSK¤LLA SKALL UNDANTAS FR¥N BESKATTNING P¥ GRUND AV ETT AVTAL OM UNDVIKANDE AV DUBBEL BESKATTNING ELLER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft56"&gt;I FR¥GA OM TILLG¥NG SOM HAR F¶RTS ¶VER FR¥N EN DEL AV EN F¶R V¤RVSK¤LLA TILL EN ANNAN DEL OM INKOMST AV DEN SENARE DELEN MEN INTE AV DEN F¶RRA ¤R UNDANTAGEN FR¥N BESKATTNING I 3VERIGE P¥ GRUND AV AVTAL OM UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft56"&gt;) FALL SOM AVSES I SJ¤TTE STYCKET OCH SKALL UTTAGSBESKATTNING DOCK INTE SKE TILL DEN DEL TILLG¥NGARNA I F¶RV¤RVSK¤LLAN KNUTITS TILL ETT FAST DRIFTST¤LLE I 3VERIGE 5NDANTAS ENDAST EN DEL AV INKOMSTEN FR¥N EN F¶RV¤RVSK¤LLA FR¥N BESKATTNING P¥ GRUND AV AVTAL OM UNDVIKANDE AV DUBBEL BESKATTNING G¤LLER SJ¤TTE STYCKET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft60"&gt;TILLG¥NGAR SOM ¤R H¤NF¶RLIGA TILL MOTSVARANDE DEL AV F¶R V¤RVSK¤LLAN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft57"&gt;A 5TTAG AV EN TILLG¥NG SKALL BEHANDLAS SOM OM TILL G¥NGEN AVYTTRATS MOT EN ERS¤TT NING SOM MOTSVARAR MARKNADS&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft3"&gt;V¤RDET &lt;SPAN class="ft61"&gt;UTTAGSBESKATTNING &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft56"&gt;6AD SOM S¤GS I F¶RSTA STYCKET HAR MOTSVARANDE TILL¤MPNING VID UTTAG AV TJ¤NST OM V¤RDET AV TJ¤NSTEN ¤R MER ¤N RINGA 5TTAG I FORM AV ANV¤NDANDE AV BIL SKALL V¤RDERAS ENLIGT BEST¤MMELSERNA I PUNKTERNA OCH AV ANVIS NINGARNA TILL g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft58"&gt;&lt;NOBR&gt;-ED&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft62"&gt;UTTAG &lt;/SPAN&gt;AVSES ATT DEN SKATT SKYLDIGE TILLGODOG¶R SIG EN TILL G¥NG ELLER TJ¤NST FR¥N EN F¶R V¤RVSK¤LLA F¶R EGEN DEL ELLER GENOM ATT F¶RA ¶VER DEN TILL ELLER TILLHANDAH¥LLA DEN I ANNAN F¶R V¤RVSK¤LLA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft56"&gt;5TTAG F¶RELIGGER ¤VEN OM DEN SKATTSKYLDIGE ELLER ETT HANDELS BOLAG SOM HAN ¤R DEL¤GARE I ¶VERL¥TER EN TILLG¥NG ELLER TILL HANDAH¥LLER EN TJ¤NST TILL ANNAN UTAN ERS¤TTNING ELLER MOT ER S¤TTNING SOM UNDERSTIGER MARK NADSV¤RDET UTAN ATT DETTA ¤R AFF¤RSM¤SSIGT MOTIVERAT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft56"&gt;) FALL SOM ANGES I FJ¤RDE STYCKET SKALL OM UTTAGSBESKATT NING SKER F¶RV¤RVAREN ANSES HA ANSKAFFAT TILLG¥NGEN ELLER TJ¤NSTEN F¶R EN ERS¤TTNING MOT SVARANDE MARKNADSV¤RDET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft64"&gt;&lt;NOBR&gt;-ED&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft63"&gt;MARKNADSV¤RDE &lt;/SPAN&gt;AVSES DET PRIS SOM DET KAN ANTAS ATT DEN SKATTSKYLDIGE ELLER OM ¶VERL¥TAREN ¤R ETT HANDELSBOLAGDETTA KAN ERH¥LLA OM TILLG¥NGEN ELLER TJ¤NSTEN BJUDS UT P¥ MARK NADEN UNDER VILLKOR SOM MED H¤NSYN TILL DEN SKATTSKYLDIGES AFF¤RSM¤SSIGA SITUATION FRAMST¥R&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft56"&gt;SOM NATURLIGA 5TTAGSBESKATTNING SKALL INTE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft3"&gt;SKE&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td82"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft56"&gt;VID UTTAG AV BR¤NSLE FR¥N FASTIGHET SOM ¤R TAXERAD SOM LANTBRUKSENHET F¶R UPPV¤RMNING AV DEN SKATTSKYLDIGES PRIVAT BOSTAD P¥ DENNA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft56"&gt;VID UTTAG AV ANDRA AKTIER ELLER ANDELAR ¤N S¥DANA SOM UT G¶R OMS¤TTNINGSTILLG¥NGAR ENLIGT PUNKT AV ANVISNINGARNA TILL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft58"&gt;g OM AKTIERNA ELLER ANDELARNA DELATS ELLER SKIFTATS UT ENLIGT gA MOM ELLER g MOM TREDJE STYCKET LAGEN OM STATLIG INKOMSTSKATT ELLER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft56"&gt;VID UTTAG GENOM ¶VERL¥TELSE AV AKTIE ELLER ANNAN ANDEL OM BEST¤MMELSEN I g A MOM F¶RSTA STYCKET LAGEN OM STATLIG INKOMSTSKATT ¤R TILL¤MPLIG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft58"&gt;) LAGEN 888 OM UPP SKOV MED BESKATTNINGEN VID ¶VER L¥TELSE AV TILLG¥NGAR I N¤RINGS VERKSAMHET TILL UNDERPRIS FINNS BEST¤MMELSER OM ATT UTTAGSBE SKATTNING INTE SKALL SKE I VISSA FALL VID UTTAG SOM ANGES I FJ¤RDE STYCKET I FORM AV ¶VERL¥TELSE AV EN TILLG¥NG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;B 5TTAGSBESKATTNING SKALL ¤VEN SKE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft60"&gt;OM VERKSAMHETEN I EN F¶R V¤RVSK¤LLA HAR UPPH¶RT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft58"&gt;OM EN N¤RINGSIDKARE HAR UPPH¶RT ATT VARA SKATTSKYLDIG F¶R INKOMST AV EN F¶RV¤RVSK¤LLA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft58"&gt;OM INKOMST AV EN F¶RV¤RVS K¤LLA SKALL UNDANTAS FR¥N BESKATTNING P¥ GRUND AV ETT AVTAL OM UNDVIKANDE AV DUBBEL BESKATTNING ELLER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft57"&gt;I FR¥GA OM EN TILLG¥NG SOM HAR F¶RTS ¶VER FR¥N EN DEL AV EN F¶RV¤RVSK¤LLA TILL EN ANNAN DEL&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft58"&gt;OM INKOMST AV DEN SENARE DELEN MEN INTE AV DEN F¶RRA ¤R UNDANTAGEN FR¥N BESKATTNING I 3VERIGE P¥ GRUND AV AVTAL OM UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATT NING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft56"&gt;) FALL SOM AVSES I F¶RSTA STYCKET OCH SKALL UTTAGSBE SKATTNING DOCK INTE SKE TILL DEN DEL TILLG¥NGARNA I F¶RV¤RVSK¤LLAN KNUTITS TILL ETT FAST DRIFTST¤LLE I 3VERIGE 5NDANTAS ENDAST EN DEL AV INKOMSTEN FR¥N EN F¶RV¤RVS K¤LLA FR¥N BESKATTNING P¥ GRUND AV AVTAL OM UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING G¤LLER F¶RSTA STYCKET TILLG¥NGAR SOM ¤R H¤N F¶RLIGA TILL MOTSVARANDE DEL AV F¶RV¤RVSK¤LLAN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft0"&gt;till 23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft0"&gt;13.&lt;SPAN class="ft54"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Skattskyldig har rätt till avdrag för värdeminskning av sina in- ventarier enligt reglerna i denna anvisningspunkt om räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning för detta gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skattemässiga restvärde;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att inventarierna och avskrivna belopp redovisas på ett sådant sätt i den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning att trygg- het föreligger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår be- skattning; samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;att – om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det när- mast föregående räkenskapsåret – det bokförda värdet av inventarierna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft0"&gt;före avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skatte- mässiga restvärde vid beskattningsårets ingång.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;Som anskaffningsvärde för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;Som anskaffningsvärde för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;inventarier skall anses, då in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;inventarier skall anses, då in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ventarierna har förvärvats genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p0 ft26"&gt;ventarierna har förvärvats genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;köp, byte eller därmed jämförligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;köp, byte eller därmed jämförligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p0 ft66"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;P class="p0 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p0 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1992:1343.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p328 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;fång,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p329 ft32"&gt;VERKLIGA &lt;SPAN class="ft31"&gt;utgiften&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p125 ft0"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;fång, utgiften för deras an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;deras anskaffande och, då in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;skaffande, &lt;/SPAN&gt;VARVID H¤NSYN SKALL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;ventarierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p119 ft0"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p330 ft0"&gt;förvärvats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;TAS TILL BEST¤MMELSEN I PUNKT A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p126 ft31"&gt;sätt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;deras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;marknadsvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;FEMTE STYCKET AV ANVISNINGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;vid tiden för förvärvet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p125 ft3"&gt;(AR IN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;TILL g &lt;SPAN class="ft0"&gt;och,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p331 ft0"&gt;inventarierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft32"&gt;VENTARIERNA ING¥TT I EN N¤RINGS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;har förvärvats på annat sätt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft32"&gt;VERKSAMHET SOM DEN SKATTSKYL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;deras marknadsvärde vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p331 ft0"&gt;tiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft17"&gt;DIGE HAR F¶RV¤RVAT P¥ ANNAT S¤TT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;för förvärvet. Har den skatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft32"&gt;¤N GENOM K¶P ELLER BYTE ELLER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skyldige eller någon, som står&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft29"&gt;D¤RMED J¤MF¶RLIGT F¥NG SKALL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;honom nära, vidtagit åtgärd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft17"&gt;OM INTE S¤RSKILDA OMST¤NDIGHETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;att den skattskyldige skall kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft32"&gt;F¶RANLEDER ANNAT SOM ANSKAFF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;tillgodoräkna sig ett högre an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft29"&gt;NINGSV¤RDE F¶R INVENTARIERNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skaffningsvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p125 ft0"&gt;än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p332 ft26"&gt;synes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft17"&gt;ANSES DET F¶R DEN TIDIGARE ¤GAREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;rimligt och kan det antas att detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft29"&gt;G¤LLANDE SKATTEM¤SSIGA REST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;har skett för att bereda obehörig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;V¤RDET &lt;/SPAN&gt;Har den skattskyldige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;förmån i beskattningsavseende åt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;eller någon, som står honom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;någon av dem, skall anskaff-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;nära, vidtagit åtgärd för att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ningsvärdet i skälig mån jämkas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;skattskyldige skall kunna tillgo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;doräkna sig ett högre anskaff-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;ningsvärde än som synes rimligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;och kan det antas att detta har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;skett för att bereda obehörig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;förmån i beskattningsavseende åt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p124 ft0"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p329 ft0"&gt;dem,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p125 ft0"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;anskaff-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;ningsvärdet i skälig mån jämkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft0"&gt;Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning av- seende inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, skall som anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare medgivna avdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft0"&gt;Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och an- skaffningsvärdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inventa- rier, vilka vid beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde närings- verksamheten. Vad nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets ingång, avyttrats under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till för- säkringsersättning för inventarier, som har gått förlorade under beskatt- ningsåret, medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande den i an- ledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäkten. Av- draget får dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft0"&gt;fjärde stycket. Har den skattskyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft0"&gt;Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inventarier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande omständighet, medges för det beskattningsår, varunder inventarierna har anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i fjärde stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga anskaffningsvärdet av samtliga inventarier, vilka vid beskattningsårets utgång tillhörde näringsverksamheten, sedan från detta värde har av- räknats en beräknad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den skatt- skyldige att inventariernas verkliga värde understiger även ett sålunda beräknat värde, medges avdrag för den ytterligare avskrivning som motiveras av detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft0"&gt;Då inventarier, som h ar anskaffats under beskattningsåret, avyttras, förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för anskaff- ningsvärdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur närings- verksamheten för att tillföras annan förvärvskälla eller för att användas för annat ändamål. Av bestämmelserna i 22 § med anvisningar framgår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft0"&gt;att belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenska- perna än han får dra av vid taxeringen, föranleder inte detta att det värde, på vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskjutande beloppet får i stället dras av genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med beskattningsåret efter det under vilket avskrivningen i fråga verkställdes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna till- godogöra sig avdrag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räken- skaperna före övergången men inte har föranlett avdrag vid beskatt- ningen. Avdrag för sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgodoräknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligt räkenskaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p211 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1998:1 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft0"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft0"&gt;belopp, varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger det bokförda värdet, tas upp som skattepliktig intäkt under det första be- skattningsår, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skattskyldige begär det, med en tredjedel för nämnda beskatt- ningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=53px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=31px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=25px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=48px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=69px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=44px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=18px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=12px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=5px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=2px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=18px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=24px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=18px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=31px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=26px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;33.&lt;SPAN class="ft54"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Avdrag medges för för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;33. Avdrag medges för förlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;lust vid icke yrkesmässig avytt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;vid icke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;yrkesmässig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;avyttring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ring (realisationsförlust) av till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;(realisationsförlust)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p341 ft0"&gt;tillgång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;gång eller förpliktelse i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;eller förpliktelse i fråga om vil-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;vilken,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p342 ft0"&gt;realisationsvinst i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ken, om realisationsvinst i stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;stället hade uppkommit, vinsten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;hade uppkommit, vinsten skulle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skulle ha utgjort intäkt av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ha utgjort intäkt av näringsverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;näringsverksamhet. Vid inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;samhet. Vid inkomstberäkningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;beräkningen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p343 ft0"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p129 ft0"&gt;handelsbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;i ett handelsbolag begränsas av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;begränsas avdraget för realisa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;draget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p344 ft0"&gt;realisationsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p345 ft0"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;tionsförlust på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p346 ft31"&gt;sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;anges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p347 ft0"&gt;i 3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;sätt anges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p330 ft0"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;2 mom. tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;2 mom.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p342 ft0"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p348 ft0"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p104 ft0"&gt;(1947:576)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;statlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p329 ft0"&gt;inkomstskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p349 ft26"&gt;såvida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p120 ft0"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skatt såvida inte innehavet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;innehavet av tillgången eller för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;tillgången eller förpliktelsen be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;pliktelsen betingas av närings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;tingas av näringsverksamhet som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;verksamhet som bedrivs av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;bedrivs av den skattskyldige eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skattskyldige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p129 ft0"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p350 ft0"&gt;annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;annan som med hänsyn till ägan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;med hänsyn till äganderättsför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p0 ft26"&gt;derättsförhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p347 ft0"&gt;eller organi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;hållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p344 ft0"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;organisatoriska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;satoriska förhållanden kan anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;förhållanden kan anses stå den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td118"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;stå den skattskyldige nära.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skattskyldige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p351 ft0"&gt;nära.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p352 ft42"&gt;!VYTTRAR ETT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;HANDELSBOLAG EN TILLG¥NG SOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td53"&gt;&lt;P class="p0 ft67"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p0 ft67"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p0 ft67"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p0 ft67"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft67"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;AVSES I &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td121"&gt;&lt;P class="p0 ft69"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p352 ft3"&gt;gg LAGEN OM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td53"&gt;&lt;P class="p0 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td106"&gt;&lt;P class="p0 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p0 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p0 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td122"&gt;&lt;P class="p0 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;STATLIG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p330 ft29"&gt;INKOMSTSKATT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p352 ft17"&gt;MED&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;REALISATIONSF¶RLUST TILL¤MPAS g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p348 ft17"&gt;B MOM DEN N¤MNDA LAGEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft0"&gt;till 24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft0"&gt;1.&lt;SPAN class="ft54"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av be- stämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkningen tas hänsyn till in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, rå- material, hel- och halvfabrikat m.m., till pågående arbeten samt till fordrings- och skuldposter samt avsättningar. Reserv i lager o.d. får beaktas endast vid tillämpning av punkt 2 tredje och fjärde styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Senaste lydelse 1994:1855.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Senaste lydelse 1995:1613.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;Värdet av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuld- poster samt avsättningar bestäms med hänsyn till förhållandena vid be- skattningsårets utgång. Som värde av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter och avsättningar tas upp värdet av när- mast föregående beskattningsårs utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter och avsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft0"&gt;Har det bokförda resultatet påverkats av att bland intäkterna har tagits upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp, som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall re- sultatet justeras så att det kan läggas till grund för inkomstberäkningen enligt denna lag. I de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående arbeten eller fordringspost har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost eller avsättningar med för högt belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige justering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån det är uppenbart att denne – i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag – genom större avskrivningar på an- läggningstillgångar än som skett skulle ha kunnat redovisa ett lägre re- sultat än det som skulle framkomma efter justeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft0"&gt;Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om in- komsten ännu inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skatt- skyldige tillhanda t.ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestatio- ner eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också i fråga om utgiftsposterna .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft0"&gt;I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och att räntor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del bokförings- mässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för det år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft0"&gt;då räntan har betalats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft0"&gt;Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av avyttrade varor skall – även om fakturering inte skett – redovisas som fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall er- läggas under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av köpeskillingen som influtit under samma år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p211 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1998:1 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft0"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft0"&gt;I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fas- tighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 23 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft0"&gt;Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid in- komstberäkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattningsmyndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast föregående taxeringen till statlig inkomstskatt hänförts till inkomstslaget kapital och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget näringsverksamhet skall den skattskyldige ta upp sådana ingående tillgångs- och skuldposter samt avsättningar som erfordras för att någon intäkt eller utgift inte skall beskattas två gånger eller lämnas&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr11 td124"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;obeskattad på grund av skiftet av tillämpligt inkomstslag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td125"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p364 ft0"&gt;3 § &lt;NOBR&gt;7–11&lt;/NOBR&gt; mom. lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;3 § &lt;NOBR&gt;7–11&lt;/NOBR&gt; mom. lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skatt har motsvarande tillämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skatt har motsvarande tillämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ning vid beräkning av inkomst av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ning vid beräkning av inkomst av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td118"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;näringsverksamhet. Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;beräk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td118"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;näringsverksamhet. Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td129"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;beräk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p345 ft0"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;realisationsvinst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p365 ft0"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p103 ft0"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;realisationsvinst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p124 ft0"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;realisationsförlust som är hänför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;realisationsförlust som är hänför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;lig till näringsverksamhet tilläm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;lig till näringsverksamhet tilläm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;pas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p366 ft0"&gt;24 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p329 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; mom., 27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p367 ft0"&gt;§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p368 ft41"&gt;1–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;pas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p369 ft0"&gt;24 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p329 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; mom., 27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p367 ft0"&gt;§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p370 ft41"&gt;1–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p348 ft0"&gt;mom., 28 §, 29 § 1 mom., 30 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p348 ft0"&gt;mom., 28 §, 29 § 1 mom., 30 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;1 mom. och 31 § nämnda lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;1 mom. och 31 § nämnda lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td134"&gt;&lt;P class="p0 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td135"&gt;&lt;P class="p0 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p0 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p371 ft0"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i fråga om händelser som inträffar den dagen eller senare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i fjärde– &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;TIONDE &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;styckena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokförings- lagen (1976:125) inte är tillämplig skall beskattningsåret&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;avse kalenderår. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;6ID S¥DAN FU SION ELLER FISSION SOM ANGES I RESPEKTIVE g LAGEN 888 OM UPPSKOV MED BESKATTNINGEN VID FUSIONER FISSIONER OCH VERK SAMHETS¶VERL¥TELSER UTG¶RS BE&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft0"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt&lt;SPAN class="ft74"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;att 27 § 4 mom. skall upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;att 2 § 1, 4, 4 a, 9 och 10 mom., 3 § 7, 8, och 12 a mom., 6 § 1 mom., 7 § 8 mom., 24 § 2 mom. samt 27 § 2 mom. skall ha följande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;att det i 2 § skall införas nya moment, 1 a och 4 b mom., i 3 § ett nytt moment, 7 a mom., och i 24 § ett nytt moment, 1 a mom., av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;.UVARANDE LYDELSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p0 ft75"&gt;&amp;¶RESLAGEN LYDELSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft0"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;MOM &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;3-6,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;18-25,&lt;/NOBR&gt; 27, &lt;NOBR&gt;31-34,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;41-43,&lt;/NOBR&gt; 65 och 66 §§ kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft0"&gt;I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade be- stämmelser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft0"&gt;För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i fjärde– &lt;SPAN class="ft3"&gt;NIONDE &lt;/SPAN&gt;styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft0"&gt;Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokförings- lagen (1976:125) inte är tillämplig skall beskattningsåret avse kalenderår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Senaste lydelse 1995:1614.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td96"&gt;&lt;P class="p381 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td138"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;SKATTNINGS¥RET F¶R DET ¶VERTAGAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft76"&gt;DE F¶RETAGET S¥VITT AVSER DEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;¶VERTAGNA VERKSAMHETEN AV TIDEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;FR¥N ING¥NGEN AV R¤KENSKAPS¥RET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;F¶R DET ¶VERL¥TANDE F¶RETAGET TILL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;UTG¥NGEN AV R¤KENSKAPS¥RET F¶R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;DET ¶VERTAGANDE F¶RETAGET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft0"&gt;All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommandit- delägare medges avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag som medgetts vid tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som svarar mot vad delägaren satt in i bolaget eller, om det be- lopp som delägaren åtagit sig sätta in är högre, detta senare belopp. För sådana delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser medges avdrag med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han ansvarar för. För överskjutande underskott medges avdrag vid beräk- ning av inkomsten från bolaget närmast följande beskattningsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft0"&gt;Till intäkt av näringsverksamhet räknas – utöver vad som följer av första och andra styckena – löpande kapitalavkastning, vinst (realisa- tionsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana för- pliktelser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Ränteutgift och – med den begränsning som anges i 14 mom. – för- lust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta inte följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;Vid beräkning av realisa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td139"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;Vid beräkning av realisa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;tionsvinst eller realisationsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;tionsvinst eller realisationsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;tillämpas – utöver vad som följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td139"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;tillämpas – utöver vad som följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;av första stycket – 25 § &lt;NOBR&gt;1–9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;av första stycket – 25 § 1–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p382 ft0"&gt;mom. &lt;SPAN class="ft3"&gt;SAMT &lt;/SPAN&gt;26 § &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;9 mom. &lt;SPAN class="ft3"&gt;OCH &lt;/SPAN&gt;26 § &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; mom.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;mom. &lt;/SPAN&gt;6ID TILL¤MPNING AV g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft14"&gt;MOM ELLER g MOM SKALL DOCK G¤LLA ATT PROCENT AV EN F¶RLUST ¤R AVDRAGSGILL&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Det värde som tillgångar som avses i 6 a mom. tas upp till vid in- komsttaxeringen skall höjas i den mån den skattskyldige delat ut medel eller på annat sätt förfogat över uppkommen vinst i en omfattning som inte lagligen kunnat ske om tillgångarna tagits upp till det skattemässi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;ga värdet i räkenskaperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft14"&gt;5PPL¶SES ETT F¶RETAG SOM AN GES I g LAGEN 888 OM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p386 ft56"&gt;UPPSKOV MED BESKATTNINGEN VID FUSIONER FISSIONER OCH VERKSAM HETS¶VERL¥TELSER GENOM EN S¥DAN FUSION ELLER FISSION SOM ANGES I RESPEKTIVE g DEN N¤MNDA LAGEN OCH INNEHAR DET ¶VERTAGANDE F¶RETAGET AKTIER ELLER ANDRA AN DELAR I DET ¶VERL¥TANDE F¶RETAGET SOM UTG¶R LAGERTILLG¥NGAR SKALL ANDELARNA ANSES HA AVYTTRATS F¶R EN ERS¤TTNING SOM MOTSVARAR DET V¤RDE SOM G¤LLER F¶R DEM VID BE SKATTNINGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft57"&gt;A M O M !VYTTRAR ETT SVENSKT AKTIEBOLAG EN SVENSK EKONOMISK F¶RENING EN SVENSK SPARBANK ELLER ETT SVENSKT ¶MSE SIDIGT SKADEF¶RS¤KRINGSF¶RETAG ETT FINANSIELLT INSTRUMENT SOM ANGES I ANDRA STYCKET UNDANTAS H¤LFTEN AV EN REALISATIONSVINST FR¥N SKATTEPLIKT 5PPKOMMER F¶RLUST R¤KNAS ENDAST H¤LFTEN AV F¶RLUSTEN SOM OMKOSTNAD $ETTA G¤LLER DOCK INTE F¶RLUST I FALL SOM ANGES I g MOM F¶RSTA STYCKET OCH&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft3"&gt;"EST¤MMELSERNA I F¶RSTA STYCKET AVSER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft56"&gt;AKTIE ELLER ANNAN ANDEL I ETT SVENSKT AKTIEBOLAG EN SVENSK EKONOMISK F¶RENING ELLER EN UT L¤NDSK JURIDISK PERSON BETR¤FFAN DE VILKEN G¤LLER ATT OM UTDELNING P¥ ANDELEN L¤MNAS DEN SKATT SKYLDIGE ENLIGT BEST¤MMELSERNA Ig MOM TREDJE ¥TTONDE STYCKENA SKULLE VARA UNDANTAGEN FR¥N SKATTSKYLDIGHET F¶R UTDEL NINGEN OM ANDELEN BEH¥LLS UNDER BESKATTNINGS¥RET OCH&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft77"&gt;ANNAT FINANSIELLT INSTRUMENT SOM ANGES I g MOM UNDER&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft3"&gt;F¶RUTS¤TTNING ATT DEN SKATTSKYL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft3"&gt;DIGE INNEHAR ANDELAR SOM ANGES&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft3"&gt;I I DET F¶RETAG SOM GETT UT IN STRUMENTET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft56"&gt;'¤LLER I FR¥GA OM ETT FINAN SIELLT INSTRUMENT ATT HELA BELOPPET AV EN VINST VID EN AVYTTRING SKALL TAS UPP SOM INT¤KT OCH INTR¤FFAR I SAMMA ¤GARES HAND EN OMST¤NDIGHET SOM MEDF¶R ATT H¤LFTEN AV EN VINST SKALL UNDANTAS FR¥N SKATTEPLIKT SKALL INSTRUMENTET ANSES HA AVYTTRATS F¶R ETT PRIS MOT SVARANDE MARKNADSV¤RDET OCH K¶PTS TILLBAKA F¶R SAMMA PRIS&lt;SPAN class="ft78"&gt;FIKTIV AVYTTRING &lt;/SPAN&gt;+ONSEKVENSEN ¤R DENSAMMA OM DET I FR¥GA OM ETT FINANSIELLT INSTRUMENT G¤LLER ATT H¤LFTEN AV EN VINST VID EN AV YTTRING UNDANTAS FR¥N SKATTEPLIKT OCH DET I SAMMA ¤GARES HAND INTR¤FFAR EN OMST¤NDIGHET SOM MEDF¶R ATT HELA BELOPPET AV EN VINST SKALL TAS UPP SOM INT¤KT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft56"&gt;6INST VID EN FIKTIV AVYTTRING SKALL TAS UPP TILL BESKATTNING N¤R ANDELEN AVYTTRAS &lt;NOBR&gt;-OTSVARANDE&lt;/NOBR&gt; G¤LLER BETR¤FFANDE AVDRAG F¶R F¶RLUST&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft56"&gt;MOM "EST¤MMELSERNA I ANDRA ¥TTONDE STYCKENA NEDAN G¤LLER I FR¥GA OM FUSIONER ENLIGT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft3"&gt;KAP g AKTIEBOLAGS LAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft3"&gt;KAP OCH gg LAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft12"&gt;OM EKONOMISKA F¶RE NINGAR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft3"&gt;KAP OCH gg BANK AKTIEBOLAGSLAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft3"&gt;KAP OCH gg SPAR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1996:1227.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;BANKSLAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft3"&gt;KAP OCH gg LAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft3"&gt;OM MEDLEMSBANKER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft3"&gt;A KAP OCH gg F¶R S¤KRINGSR¶RELSELAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft56"&gt;(AR LAGER FORDRINGAR OCH LIK NANDE TILLG¥NGAR HOS DET ¶VER TAGANDE F¶RETAGET TAGITS UPP TILL H¶GRE V¤RDE ¤N DET V¤RDE SOM I BESKATTNINGSAVSEENDE G¤LLER F¶R DET ¶VERL¥TANDE F¶RETAGET SKALL DET ¶VERTAGANDE F¶RETAGET TA UPP MELLANSKILLNADEN SOM INT¤KT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft56"&gt;(AR BYGGNAD MARKANL¤GG NING MASKIN ELLER ANNAT INVEN TARIUM PATENTR¤TT HYRESR¤TT ELLER TILLG¥NG AV GOODWILLS NATUR ¶VER TAGITS SKALL VID BER¤KNING AV V¤RDEMINSKNINGSAVDRAG OCH AV VAD SOM ¥TERST¥R OAVSKRIVET AV TILLG¥NGENS ANSKAFFNINGSV¤RDE ANSES SOM OM ¶VERL¥TANDE OCH ¶VERTAGANDE F¶RETAG UTGJORT EN SKATTSKYLDIG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft56"&gt;(AR INVENTARIER ELLER ANDRA TILLG¥NGAR SOM F¥R SKRIVAS AV EN LIGT REGLERNA F¶R R¤KENSKAPSENLIG AVSKRIVNING ¶VERTAGITS OCH HAR DESSA TILLG¥NGAR I R¤KENSKAPERNA TAGITS UPP TILL H¶GRE V¤RDE ¤N VAD SOM F¶LJER AV TREDJE STYCKET HAR DET ¶VERTAGANDE F¶RETAGET R¤TT ATT ¤VEN EFTER FUSIONEN TILL¤MPA R¤KENSKAPSENLIG AV SKRIVNING 3OM F¶RUTS¤TTNING G¤LLER ATT MELLANSKILLNADEN TAS UPP SOM INT¤KT UNDER DET BE SKATTNINGS¥R D¥ FUSIONEN GENOM F¶RS ELLER MED EN TREDJEDEL F¶R N¤MNDA BESKATTNINGS¥R OCH VART OCH ETT AV DE TV¥ N¤RMAST F¶L JANDE ¥REN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft3"&gt;(AR SKOG ¶VERTAGITS SKALL BE&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p404 ft56"&gt;TR¤FFANDE SKOGENS ANSKAFFNINGS V¤RDE OCH G¤LLANDE ING¥NGSV¤RDE ANSES SOM OM ¶VERL¥TANDE OCH ¶VERTAGANDE F¶RETAG UTGJORT EN SKATTSKYLDIG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft56"&gt;(AR BETALNINGSANSVARET F¶R FRAMTIDA UTGIFTER ¶VERTAGITS OCH HAR DET ¶VERL¥TANDE F¶RETAGET MEDGETTS AVDRAG F¶R UTGIFTERNA SKALL ETT BELOPP SOM MOTSVARAR AVDRAGET TAS UPP SOM INT¤KT HOS DET ¶VERTAGANDE F¶RETAGET !V DRAGSR¤TTEN F¶R DET ¶VERTAGANDE F¶RETAGET PR¶VAS MED UTG¥NGS PUNKT I DE F¶RH¥LLANDEN SOM G¤LLER VID UTG¥NGEN AV BESKATT NINGS¥RET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft56"&gt;&amp;USIONEN SKALL INTE LEDA TILL N¥GON SKATTEPLIKTIG REALISATIONS VINST ELLER AVDRAGSGILL REALISA TIONSF¶RLUST F¶R N¥GOT AV DE DEL TAGANDE F¶RETAGEN !VYTTRAS TILL G¥NGAR SOM ¶VERTAGITS VID FUSIO NEN SKALL VID BED¶MANDET AV FR¥ GAN OM SKATTEPLIKTIG REALISA TIONSVINST ELLER AVDRAGSGILL REA LISATIONSF¶RLUST UPPKOMMIT ANSES SOM OM ¶VERL¥TANDE OCH ¶VER TAGANDE F¶RETAG UTGJORT EN SKATT SKYLDIG 6AD NU SAGTS G¤LLER OCKS¥ D¥ &lt;SPAN class="ft73"&gt;ett försäkringsföretags&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft0"&gt;hela försäkringsbestånd över- tagits av ett annat försäkrings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft0"&gt;företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft56"&gt;$ET ¶VERTAGANDE F¶RETAGET HAR SAMMA R¤TT TILL AVDRAG F¶R UNDERSKOTT SOM AVSES I MOM SOM DET ¶VERL¥TANDE F¶RETAGET SKULLE HA HAFT OM FUSIONEN INTE ¤GT RUM /M MODERBOLAGET VAR ETT F¥MANSF¶RETAG ENLIGT PUNKT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft14"&gt;AV ANVISNINGARNA TILL g KOM MUNALSKATTELAGEN VID&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p409 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;M O M (AR &lt;/SPAN&gt;ett försäk- ringsföretags hela försäkrings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft79"&gt;bestånd övertagits av ett annat försäkringsföretag, &lt;SPAN class="ft77"&gt;G¤LLER F¶LJAN DE $ET ¶VERL¥TANDE F¶RETAGET SKALL INTE TA UPP N¥GON INT¤KT ELLER G¶RA N¥GOT AVDRAG P¥ GRUND AV ¶VERL¥TELSEN $ET ¶VER TAGANDE F¶RETAGET INTR¤DER I DET ¶VERL¥TANDE F¶RETAGETS SKATTE M¤SSIGA SITUATION S¥VITT G¤LLER DEN ¶VERTAGNA VERKSAMHETEN&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3159x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft56"&gt;UTG¥NGEN AV BESKATTNINGS¥RET ELLER DOTTERBOLAGET VAR ETT S¥DANT F¶RETAG VID ING¥NGEN AV DET N¤R MAST F¶REG¥ENDE BESKATTNINGS ¥RET KR¤VS DOCK ATT MODERBOLAGET ¤GDE MER ¤N NIO TIONDELAR AV AKTIERNA I DOTTERBOLAGET VID DEN SISTN¤MNDA TIDPUNKTEN 6ID FU SION MELLAN EKONOMISKA F¶RE NINGAR KR¤VS ATT B¥DA F¶RE NINGARNA ¤R ATT ANSE SOM KOOPE RATIVA ENLIGT MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft64"&gt;!VDRAGSGILL REALISATIONSF¶R LUST ANSES INTE UPPKOMMA N¤R EN JURIDISK PERSON ICKE YRKESM¤SSIGT ¶VERL¥TER EGENDOM ELLER R¤TTIGHET SOM AVSES I gg TILL EN ANNAN JURIDISK PERSON OM DE B¥DA JURIDISKA PERSONERNA ¤R MODERF¶RETAG OCH DOTTERF¶RETAG ELLER ST¥R UNDER I HUVUDSAK GE MENSAM LEDNING /M DET ¶VER TAGANDE F¶RETAGET SKALL BESKATTAS F¶R INKOMST SOM ¤R H¤NF¶RLIG TILL EGENDOMEN ELLER R¤TTIGHETEN TILL¤MPAS BEST¤MMELSERNA OM V¤RDEMINSKNINGSAVDRAG M M I TREDJE OCH FEMTE STYCKENA .¤R EGENDOMEN ELLER R¤TTIGHETEN SE NARE AVYTTRAS BER¤KNAS SKATTE PLIKTIG REALISATIONSVINST ELLER AV DRAGSGILL REALISATIONSF¶RLUST SOM OM ¶VERL¥TANDE OCH ¶VERTAGANDE F¶RETAG UTGJORT EN SKATTSKYLDIG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft56"&gt;3KATTEPLIKTIG REALISATIONSVINST ANSES INTE UPPKOMMA N¤R EN JU RIDISK PERSON ICKE YRKESM¤SSIGT ¶VERL¥TER AKTIE I AKTIEBOLAG ELLER ANDEL I HANDELSBOLAG EKONOMISK F¶RENING ELLER UTL¤NDSK JURIDISK PERSON TILL ETT F¶RETAG INOM SAMMA KONCERN 3OM F¶RUTS¤TT NING G¤LLER ATT MODERF¶RETAGET I&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p404 ft81"&gt;KONCERNEN ¤R ETT AKTIEBOLAG EN EKONOMISK F¶RENING EN SPARBANK ELLER ETT ¶MSESIDIGT SKADEF¶RS¤K RINGSF¶RETAG ATT DET ¶VERL¥TANDE F¶RETAGET INTE SAMTIDIGT ING¥R I EN ANNAN KONCERN ¤N DEN I VILKEN DET ¶VERTAGANDE F¶RETAGET ING¥R SAMT ATT DEN ¶VERL¥TNA AKTIEN ELLER ANDELEN INNEHAS SOM ETT LED I KONCERNENS VERKSAMHET 6IDARE KR¤VS ATT DET ¶VERTAGANDE F¶RE TAGET SKULLE HA BESKATTATS H¤R OM DET OMEDELBART EFTER ¶VERTAGAN DET AVYTTRAT AKTIEN ELLER ANDELEN&lt;SPAN class="ft80"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft56"&gt;.¤R AKTIEN ELLER ANDELEN SENARE AVYTTRAS BER¤KNAS SKATTEPLIKTIG REALISATIONSVINST ELLER AVDRAGS GILL REALISATIONSF¶RLUST SOM OM ¶VERL¥TANDE OCH ¶VERTAGANDE F¶RETAG UTGJORT EN SKATTSKYLDIG&lt;SPAN class="ft73"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft56"&gt;) SAMBAND MED S¥DAN FUSION SOM AVSES I F¶RSTA STYCKET SKALL UTTAGSBESKATTNING ENLIGT PUNKT AV ANVISNINGARNA TILL g KOMMUNALSKATTELAGEN INTE SKE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft56"&gt;(AR EN TILLG¥NG DELATS UT TILL ETT F¶RETAG SOM ¤R FRIKALLAT FR¥N SKATTSKYLDIGHET F¶R UTDELNINGEN ENLIGT g MOM TILL¤MPAS BE ST¤MMELSERNA I ANDRA TREDJE OCH FEMTE STYCKENA SAMT SJUNDE STYCKET F¶RSTA OCH ANDRA MENINGARNA OM DET UTDELANDE F¶RETAGET INTE UTTAGSBESKATTATS ENLIGT PUNKT AV ANVISNINGARNA TILL g KOMMUNALSKATTELAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft83"&gt;A MOM &lt;SPAN class="ft82"&gt;4&lt;/SPAN&gt;.¤R ETT AKTIEBOLAG EN EKONOMISK F¶RENING EN SPAR BANK ELLER ETT ¶MSESIDIGT SKADE F¶RS¤KRINGSF¶RETAG ¤GER SAMTLIGA ANDELAR I ETT UTL¤NDSKT BOLAG OCH&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1996:1227.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p416 ft57"&gt;A M O M !VYTTRAR EN JURI DISK PERSON ICKE YRKESM¤SSIGT EN ANDEL I ETT F¶RETAG MED REALISA TIONSVINST TILL ETT F¶RETAG SOM IN G¥R I SAMMA KONCERN SOM S¤L&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p417 ft56"&gt;¶VERL¥TER DESSA TILL ETT ANNAT UT L¤NDSKT BOLAG F¥R 2IKSSKATTE VERKET MEDGE BEFRIELSE FR¥N BE SKATTNING AV REALISATIONSVINST OM INTE S¤RSKILDA SK¤L TALAR MOT DET %N F¶RUTS¤TTNING ¤R ATT DET ¶VER L¥TANDE F¶RETAGET ¤GER SAMTLIGA ANDELAR I DET ¶VERTAGANDE BO LAGET OCH ATT DET ¶VERTAGANDE BOLAGET INTE ¤R SKATTSKYLDIGT F¶R INKOMST FR¥N FAST DRIFTST¤LLE H¤R I LANDET 6IDARE SKALL DET AVYTTRADE BOLAGET VARA HEMMAH¶RANDE I SAMMA LAND SOM DET ¶VERTAGAN DE BOLAGET $ET AVYTTRADE BOLAGET F¥R INTE DIREKT ELLER IN DIREKT ¤GA ANDELAR MED EN R¶ST ELLER KAPITALANDEL ¶VER STIGANDE PROCENT I BOLAG SOM ¤R HEMMAH¶RANDE I ANNAT LAND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft21"&gt;2IKSSKATTEVERKETS BESLUT F¥R ¶VERKLAGAS TILL ALLM¤N F¶RVALT NINGSDOMSTOL&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p417 ft56"&gt;JAREN SKALL VINSTEN TAS UPP SOM INT¤KT F¶RST N¤R EN OMST¤NDIGHET INTR¤FFAR SOM MEDF¶R ATT ANDELEN INTE L¤NGRE INNEHAS AV ETT F¶RETAG SOM TILLH¶R SAMMA KONCERN SOM S¤LJAREN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft58"&gt;5PPL¶SES S¤LJAREN GENOM LIKVIDATION ELLER FUSION ELLER FISSION SOM ANGES I RESPEKTIVEg LAGEN 888 OM UPP SKOV MED BESKATTNINGEN VID FUSIONER FISSIONER OCH VERKSAM HETS¶VERL¥TELSER SKALL VINSTEN I ST¤LLET TAS UPP SOM INT¤KT N¤R DETTA INTR¤FFAR &lt;NOBR&gt;-OTSVARANDE&lt;/NOBR&gt; G¤LLER OM S¤LJAREN GENOM ETT AV TAL OM UNDVIKANDE AV DUBBEL BESKATTNING ERH¥LLER HEMVIST I ETT ANNAT LAND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft58"&gt;!VYTTRAR K¶PAREN GENOM ETT ANDELSBYTE SOM ANGES I g LAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft56"&gt;888 OM UPPSKOV MED BE SKATTNINGEN VID ANDELSBYTEN AN DELEN TILL N¥GON SOM INTE ING¥R I KONCERNEN OCH ERH¥LLS UPPSKOV MED BESKATTNINGEN SKALL VINST SOM AVSES I F¶RSTA STYCKET TAS UPP SOM INT¤KT HOS S¤LJAREN F¶RST N¤R K¶PAREN AVYTTRAR DEN VID ANDELS BYTET MOTTAGNA ANDELEN ELLER OM DETTA SKER TIDIGARE N¤R KONCERN GEMENSKAPEN MELLAN S¤LJAREN OCH K¶PAREN BRYTS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft60"&gt;$ET SOM S¤GS I F¶RSTA TREDJE STYCKENA G¤LLER ¤VEN VINST VID FIKTIV AVYTTRING SOM ANGES IA MOM TREDJE STYCKET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft60"&gt;3OM VILLKOR F¶R ATT BE ST¤MMELSERNA I F¶RSTA FJ¤RDE STYCKENA SKALL VARA TILL¤MPLIGA G¤LLER F¶LJANDE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;-ODERF¶RETAGET&lt;/NOBR&gt; I KONCER NEN SKALL VARA ETT SVENSKT AKTIE&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p425 ft58"&gt;BOLAG EN SVENSK EKONOMISK F¶RE NING EN SVENSK SPARBANK ELLER ETT SVENSKT ¶MSESIDIGT SKADEF¶R S¤KRINGSF¶RETAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft14"&gt;3¤LJAREN F¥R INTE ING¥ I EN ANNAN KONCERN ¤N DEN I VILKEN K¶PAREN ING¥R&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft56"&gt;3¤LJAREN SKALL TILLSAMMANS MED ANDRA F¶RETAG I KONCERNEN ¤GA ANDELAR I DET F¶RETAG SOM DEN AVYTTRADE ANDELEN AVSER MED MINST EN FJ¤RDEDEL AV R¶STETALET F¶R SAMTLIGA ANDELAR I F¶RETAGET !LTERNATIVT SKALL DET G¶RAS SANNOLIKT ATT INNEHAVET AV ANDELEN BETINGAS AV VERKSAMHET SOM BEDRIVS AV S¤LJAREN ELLER AV ETT ANNAT F¶RETAG I KONCERNEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft3"&gt;"EST¤MMELSERNA I ELLER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft14"&gt;g LAGEN 888 OM UPP SKOV MED BESKATTNINGEN VID FU SIONER FISSIONER OCH VERKSAM HETS¶VERL¥TELSER F¥R INTE VARA TILL¤MPLIGA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft56"&gt;$ET SOM S¤GS BETR¤FFANDE AN DEL G¤LLER I FR¥GA OM AKTIE ELLER ANNAN ANDEL I ETT SVENSKT AKTIE BOLAG EN SVENSK EKONOMISK F¶RE NING ETT SVENSKT HANDELSBOLAG ELLER EN UTL¤NDSK JURIDISK PERSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft56"&gt;B M O M !VYTTRAR EN JURI DISK PERSON ICKE YRKESM¤SSIGT EN TILLG¥NG SOM AVSES I gg MED REALISATIONSF¶RLUST TILL EN ANNAN JURIDISK PERSON OCH ¤R DE B¥DA JURIDISKA PERSONERNA MODERF¶RETAG OCH DOTTERF¶RETAG ELLER ST¥R DE UNDER I HUVUDSAK GEMENSAM LEDNING MEDGES AV DRAG F¶R F¶RLUSTEN F¶RST N¤R EN OMST¤NDIGHET INTR¤FFAR SOM MED F¶R ATT TILLG¥NGEN INTE L¤NGRE INNEHAS AV ETT F¶RETAG SOM ST¥R I&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p425 ft12"&gt;S¥DANT F¶RH¥LLANDE TILL S¤LJAREN SOM NYSS SAGTS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft60"&gt;$ET SOM S¤GS I F¶RSTA OCH ANDRA STYCKENA G¤LLER ¤VEN F¶R LUST VID S¥DAN FIKTIV AVYTTRING SOM ANGES I A MOM TREDJE STYCKET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft56"&gt;3OM VILLKOR F¶R ATT BE ST¤MMELSEN I F¶RSTA STYCKET SKALL VARA TILL¤MPLIG G¤LLER F¶LJANDE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft60"&gt;%RS¤TTNINGEN F¥R INTE UNDERSTIGA MARKNADSV¤RDET AV DEN ¶VERL¥TNA EGENDOMEN UTAN ATT DETTA ¤R AFF¤RSM¤SSIGT MOTI VERAT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft3"&gt;"EST¤MMELSEN I g LAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft3"&gt;888 OM UPPSKOV MED&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft3"&gt;BESKATTNINGEN VID FUSIONER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft3"&gt;FISSIONER OCH VERKSAMHETS¶VER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft21"&gt;L¥TELSER F¥R INTE VARA TILL¤MPLIGMOM&lt;SPAN class="ft22"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;upptagit lån som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis be- roende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån), medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft0"&gt;För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av det lån- tagande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt be- stämmelserna i 23 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft0"&gt;Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgill omkostnad för företaget endast under förutsättning att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;lånet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger aktier eller andelar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt 1 av anvisningarna till 43 § kommunalskattelagen samt – såvitt gäller få- mansföretag som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommu- nalskattelagen – inte heller är företagsledare i företaget eller närstående till sådan företagsledare eller till aktie- eller andelsägare i företaget eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och före-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1991:181.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p440 ft0"&gt;trädesrätt till teckning av lånet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft0"&gt;I fall som avses i tredje stycket c skall det låntagande företaget dock som intäkt ta upp ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andels- ägarna. Beloppet tas till beskattning vid taxeringen för det beskatt- ningsår under vilket teckningen av lånet har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;På ansökan av låntagande företag får skattemyndigheten, under för- utsättning att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets upptagande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning av lånet har förbehållits person eller per- soner som äger aktier eller andelar i företaget. Beslut av skattemyndig- heten i fråga som här avses får överklagas hos riksskatteverket. Riks- skatteverkets beslut får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Är det låntagande företaget sådant fåmansföretag som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen, gäller – oberoende av bestämmelserna i tredje och fjärde styckena – att rörlig ränta, som utbetalas till aktie- eller andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående personer eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget, inte är avdragsgill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;Uttrycken företagsledare och närstående personer har den innebörd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;som anges i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft56"&gt;(AR SVENSKT AKTIEBOLAG UTGIVIT SKULDEBREV F¶RENAT MED OPTIONS R¤TT TILL NYTECKNING ELLER K¶P AV AKTIE MEDGES BOLAGET EJ AVDRAG F¶R SKILLNADEN MELLAN EMISSIONS PRISET OCH SKULDEBREVETS MARK NADSV¤RDE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;MOM &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och andra värdepapper som avses i 27 § 1 mom.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;att som intäkt tas upp 2 procent för år räknat av värdet vid in- gången av beskattningsåret av egendom som avses i 27 § 1 mom.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p446 ft0"&gt;3. att avdrag får göras för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft13"&gt;annan utdelning än som avses i 3 § &lt;SPAN class="ft12"&gt;MOM FJ¤RDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft13"&gt;företaget har beslutat för beskatt- ningsåret, dock inte med så stort&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p449 ft0"&gt;3. att avdrag får göras för annan utdelning än som avses i 3 § &lt;SPAN class="ft3"&gt;A MOM &lt;/SPAN&gt;som företaget har beslutat för beskattningsåret, dock inte med så stort belopp att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p211 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1996:1227.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;)NTR¤FFAR I FR¥GA OM ETT IN VESTMENTF¶RETAG EN S¥DAN F¶R ¤NDRING BETR¤FFANDE F¶RETAGET ELLER ¤GANDET TILL DETTA ATT VILL KOREN I TREDJE STYCKET INTE L¤NGRE UPPFYLLS G¤LLER BEST¤MMELSERNA I FEMTE NIONDE STYCKENA&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;3OM INT¤KT HOS F¶RETAGET SKALL TAS UPP PROCENT AV DET H¶GSTA AV MARKNADSV¤RDENA P¥ AKTIER OCH ANDRA V¤RDEPAPPER SOM AVSES I g MOM SOM INNEHAS AV F¶RETAGET VID ING¥NGEN AV DET BESKATTNINGS¥R D¥ F¶R¤NDRINGEN INTR¤FFAR OCH DE FEM F¶REG¥ENDE BESKATTNINGS¥REN AVSKATTNINGS INT¤KT&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;(AR AKTIER ELLER ANDRA ANDE LAR I F¶RETAGET AVYTTRATS UNDER DET BESKATTNINGS¥R F¶R F¶RETAGET D¥ F¶R¤NDRINGEN INTR¤FFAR UTG¶RS AVSKATTNINGSINT¤KTEN I ST¤LLET AV DEN ANDEL AV ETT BELOPP BER¤KNAT P¥ S¤TT ANGES I FEMTE STYCKET SOM MOTSVARAR F¶RH¥LLANDET MELLAN ICKE AVYTTRADE ANDELAR OCH SAMT LIGA ANDELAR I F¶RETAGET&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;„GER EN FYSISK ELLER JURIDISK PERSON VID UTG¥NGEN AV BESKATT&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p211 ft0"&gt;belopp att det föranleder under- skott.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p211 ft0"&gt;det föranleder underskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft56"&gt;6AD SOM F¶RESKRIVITS I F¶RSTA STYCKET F¶R INVESTMENTF¶RETAG G¤LLER OCKS¥ F¶R V¤RDEPAPPERS FONDER &amp;¶R V¤RDEPAPPERSFONDER UTG¶R INT¤KTEN ENLIGT F¶RSTA STYCKET DOCK PROCENT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p451 ft0"&gt;Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande för- valtar värdepapper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsent- ligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft0"&gt;äger aktier eller andelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft56"&gt;%TT F¶RETAG SOM INTE L¤NGRE UPPFYLLER KRAVEN ENLIGT F¶REG¥EN DE STYCKE SKALL N¤R DET INTE ¤R FR¥GA OM ATT F¶RETAGET UPPL¶SES GENOM LIKVIDATION SOM INT¤KT TA UPP ETT BELOPP SOM SVARAR MOT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft3"&gt;PROCENT AV DET H¶GSTA AV V¤R&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft3"&gt;DENA AV TILLG¥NGAR SOM AVSES I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft76"&gt;F¶RSTA STYCKET VID ING¥NGEN AV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft29"&gt;BESKATTNINGS¥RET ELLER N¥GOT AV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft76"&gt;DE FEM F¶REG¥ENDE BESKATTNINGS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft76"&gt;¥REN DOCK TIDIGAST VID ING¥NGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft3"&gt;AV ¥R 3OM INT¤KT F¥R I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft3"&gt;ST¤LLET TAS UPP SUMMAN AV DE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft76"&gt;REALISATIONSVINSTER OCH REALISA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft32"&gt;TIONSF¶RLUSTER SOM F¶RETAGET HAFT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft3"&gt;FR¥N OCH MED ING¥NGEN AV ¥R&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft3"&gt;P¥ TILLG¥NGAR SOM AVSES I F¶RSTA STYCKET&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p457 ft57"&gt;6AD SOM F¶RESKRIVITS I F¶RSTA STYCKET F¶R INVESTMENTF¶RETAG G¤LLER OCKS¥ F¶R V¤RDEPAPPERS FONDER &amp;¶R V¤RDEPAPPERSFONDER UTG¶R INT¤KTEN ENLIGT F¶RSTA STYCKET DOCK PROCENT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p417 ft56"&gt;NINGS¥RET ANDELAR I F¶RETAGET MED MER ¤N H¤LFTEN AV R¶STETALET F¶R SAMTLIGA ANDELAR G¤LLER F¶L JANDE 0ERSONEN F¥R ANM¤LA HOS SKATTEMYNDIGHETEN ATT ANDELAR I F¶RETAGET SOM PERSONEN ¤GDE VID ING¥NGEN AV BESKATTNINGS¥RET SKALL AVSKATTAS 3¥DAN ANM¤LAN MEDF¶R ATT ANDELARNA SKALL ANSES HA AVYTTRATS F¶R ETT PRIS MOT SVARANDE MARKNADSV¤RDET VID IN G¥NGEN AV BESKATTNINGS¥RET OCH K¶PTS TILLBAKA F¶R SAMMA PRIS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft64"&gt;„R JURIDISK PERSON SOM AVSES I SJUNDE STYCKET ETT INVESTMENTF¶RE TAG SKALL VID TILL¤MPNING AV SJ¤TTE STYCKET ANDELAR I F¶RETAGET SOM PERSONEN ¤GDE VID ING¥NGEN AV F¶RETAGETS BESKATTNINGS¥R AN SES HA AVYTTRATS UNDER BESKATT NINGS¥RET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft21"&gt;"EST¤MMELSERNA I FJ¤RDE ¥TTONDE STYCKENA G¤LLER INTE OM F¶RETAGET UPPL¶SES GENOM LIKVI DATION&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p460 ft0"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;MOM &lt;/SPAN&gt;Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jäm- förlig grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i levnadskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft0"&gt;Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktie- bolag eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 § 9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som ge-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1996:1227.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p464 ft0"&gt;nom företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra in- täkt av kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som avses i 2 § 7 mom. även om utdelningen inte utgått i förhållande till inne-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft0"&gt;havda andelar eller aktier. Vad nu sagts gäller endast om utdelningen består av annat än bostadsförmån eller annan förmån av fastighet. En- dast den del av utdelningen som överstiger avgifter och andra inbetal- ningar till företaget än kapitaltillskott enligt 3 mom. femte stycket är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;skattepliktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft56"&gt;5TDELNING FR¥N SVENSKT AKTIE BOLAG ¤R SKATTEFRI OM DEN HAR UPPBURITS I F¶RH¥LLANDE TILL INNE HAVDA AKTIER OCH UTG¥R I FORM AV AKTIER I ETT ANNAT SVENSKT AKTIE BOLAG 3OM F¶RUTS¤TTNINGAR G¤LLER F¶LJANDE $ET UTDELANDE BOLAGET SKALL HA AKTIER INREGISTRERADE VID EN SVENSK B¶RS .¤R UTDELNING L¤MNAS SKALL BOLAGET DIREKT ELLER INDIREKT HA INNEHAFT SAMTLIGA AKTIER I DET ANDRA BOLAGET SEDAN ING¥NGEN AV N¤RMAST F¶REG¥ENDE BESKATT NINGS¥R ELLER SEDAN DET ANDRA BOLAGET B¶RJADE BEDRIVA VERK SAMHET AV N¥GOT SLAG 3AMTLIGA AKTIER I DET ANDRA BOLAGET SKALL DELAS UT $EN VERKSAMHET SOM D¤REFTER BEDRIVS ELLER SKALL BEDRIVAS I VARTDERA BOLAGET SKALL VARA AV BETYDANDE OMFATTNING I F¶RH¥LLANDE TILL DEN VERKSAMHET SOM BEDREVS I DET UTDELANDE BO LAGET 5TG¶R DE UTDELADE AKTIERNA LAGER HOS MOTTAGAREN AV UTDEL NINGEN SKALL DENNE SOM INT¤KT TA UPP V¤RDET AV AKTIERNA 6¤RDET SKALL BEST¤MMAS ENLIGT PUNKT F¶RSTA OCH SJUNDE STYCKENA AV ANVISNINGARNA TILL g KOMMU NALSKATTELAGEN „R DET UTDELANDE BOLAGET ETT BANK AKTIEBOLAG G¤LLER INTE TREDJE OCH&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;SJ¤TTE MENINGARNA I DETTA STYCKE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;3J¤TTE MENINGEN I DETTA STYCKE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft3"&gt;G¤LLER INTE HELLER OM DET UTDELAN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;DE BOLAGET ¤R ETT KREDITMARK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;NADSBOLAG SOM UTG¶R MODER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft60"&gt;BOLAG I EN KONCERN I VILKEN DET ING¥R ETT BANKAKTIEBOLAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft57"&gt;5TDELNING ENLIGT FJ¤RDE STYCKET ¤R SKATTEFRI ¤VEN F¶R MOTTAGARE SOM INTE ¤GER AKTIERNA I DET UTDELANDE BOLAGET&lt;SPAN class="ft73"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft0"&gt;Som utdelning anses utbetalning till aktieägare från ett svenskt aktiebolag vid nedsättning av aktiekapitalet genom minskning av ak- tiernas nominella belopp eller vid nedsättning av reservfonden eller överkursfonden. Även utbetalning från en utländsk juridisk person ge-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft34"&gt;nom ett motsvarande förfarande anses som utdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft58"&gt;A M O M 5TDELNING FR¥N ETT SVENSKT AKTIEBOLAG I FORM AV AKTIER ELLER ANDRA ANDELAR I ETT DOTTERF¶RETAG SOM ¤R ETT SVENSKT AKTIEBOLAG ELLER ETT UTL¤NDSKT BOLAG UNDANTAS FR¥N SKATTEPLIKT OM SAMTLIGA F¶LJANDE VILLKOR UPPFYLLS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft56"&gt;5TDELNINGEN SKALL HA L¤M NATS I F¶RH¥LLANDE TILL INNEHAVDA AKTIER I MODERF¶RETAGET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft58"&gt;!KTIER I MODERF¶RETAGET SKALL VARA MARKNADSNOTERADE EN LIGT g MOM ANDRA STYCKET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft56"&gt;3AMTLIGA MODERF¶RETAGETS ANDELAR I DOTTERF¶RETAGET SKALL HA DELATS UT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft64"&gt;$OTTERF¶RETAGETS VERKSAM HET SKALL TILL HUVUDSAKLIG DEL BE ST¥ AV R¶RELSE ELLER DIREKT ELLER INDIREKT INNEHAV AV ANDELAR I DOTTERF¶RETAG TILL MODERF¶RETAGET SOM TILL HUVUDSAKLIG DEL BEDRIVER R¶RELSE &lt;NOBR&gt;-ED&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft63"&gt;R¶RELSE &lt;/SPAN&gt;AVSES ANNAN VERKSAMHET ¤N INNEHAV AV KON TANTA MEDEL ELLER F¶RVALTNING AV V¤RDEPAPPER&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Vid fusion, som avses i&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;KAP OCH gg LAGEN&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;OM EKONOMISKA F¶RE NINGAR SAMT I KAP OCHgg LAGEN OM MED LEMSBANKER&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;, skall som utdelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;anses ett belopp som motsvarar vad medlemmen erhåller i annat än andelar i den övertagande föreningen. Som inbetald insats i den övertagande föreningen skall anses inbetald insats i den över-&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft58"&gt;5TG¶R DE UTDELADE ANDELARNA LAGER HOS MOTTAGAREN AV UTDEL NINGEN SKALL DENNE SOM INT¤KT TA UPP ETT BELOPP MOTSVARANDE DET V¤RDE SOM F¶LJER AV PUNKT F¶RSTA OCH SJUNDE STYCKENA AV AN VISNINGARNA TILL g KOMMUNAL SKATTELAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft58"&gt;5PPFYLLS VILLKOREN I F¶RSTA STYCKET ¤R UTDELNING SKATTEFRI ¤VEN F¶R MOTTAGARE SOM INTE ¤GER AKTIER I MODERF¶RETAGET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;MOM &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Till utdelning räknas vad som i samband med ideell före- nings upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem utöver inbetald insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft0"&gt;Som utdelning från svensk ekonomisk förening anses – med de begränsningar som anges i &lt;NOBR&gt;tredje-femte&lt;/NOBR&gt; styckena – också vad som vid föreningens upplösning utskiftas till medlem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Som utdelning skall inte anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhåller i annat än aktier i ett svenskt aktiebolag. Som för- utsättningar gäller följande. Den utskiftande föreningen får inte vara sådant fåmansföretag som avses i 12 a mom. tredje stycket. Föreningen skall äga samtliga aktier i bolaget och samtliga aktier skall skiftas ut. Värdet av den egendom som skiftas ut i annan form än aktier får inte överstiga fem procent av det nominella värdet på aktierna. Utgör de utskiftade aktierna lager hos mottagaren skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna. Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft13"&gt;Vid fusion, som avses i &lt;SPAN class="ft12"&gt;gMOM F¶RSTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;, skall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft0"&gt;som utdelning anses ett belopp som motsvarar vad medlemmen erhåller i annat än andelar i den övertagande föreningen. Som in- betald insats i den övertagande föreningen skall anses inbetald insats i den överlåtande före- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft0"&gt;låtande föreningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;I andra fall än som avses i tredje och fjärde styckena skall som ut- delning anses vad som utskiftas till medlem utöver inbetald insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;A MOM&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;En aktie i ett fåmansföretag anses kvalificerad, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam i före- taget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret, eller under någon del av denna tidsperiod varit verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;företaget – direkt eller genom förmedling av juridisk person – äger aktier i ett annat fåmansföretag i vilket aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam i betydande omfattning under beskatt- ningsåret eller något av de fem beskattningsår som närmast föregått be-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;skattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft56"&gt;(AR EN AKTIE I ETT F¥MANS F¶RETAG SOM INTE SKALL ANSES KVALIFICERAD P¥ GRUND AV BE ST¤MMELSERNA I F¶RSTA STYCKET UNDER BESKATTNINGS¥RET ELLER N¥GOT AV DE FEM BESKATTNINGS¥R SOM N¤RMAST F¶REG¥TT BESKATT NINGS¥RET ERH¥LLITS GENOM UTDEL NING P¥ KVALIFICERAD AKTIE I ETT ANNAT F¥MANSF¶RETAG SOM P¥ GRUND AV BEST¤MMELSERNA IA MOM INTE HAR BESKATTATS SKALL VILLKOREN I F¶RSTA STYCKET TILL¤MPAS SOM OM DET F¶RETAG SOM DEN UTDELADE AKTIEN AVSER ¤R DET F¶RETAG SOM DELAT UT AKTIEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft0"&gt;Upphör ett företag som avses i första stycket att vara fåmansföretag, anses en aktie ändå kvalificerad under förutsättning att aktieägaren eller någon denne närstående ägde aktien när företaget upphörde att vara fåmansföretag eller förvärvat den med stöd av sådan aktie. Aktien anses dock kvalificerad längst under fem beskattningsår efter det år då företaget upphörde att vara fåmansföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Vad som förstås med fåmansföretag, ägare och närstående framgår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;av punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid bedömningen av om ett fåmansföretag föreligger jäm- ställs utländska juridiska personer med svenska aktiebolag och svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1996:1611.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p480 ft0"&gt;ekonomiska föreningar. Vidare skall vid bedömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett företag sådana ägare anses som en person, som själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret har varit verk- samma i företaget i betydande omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Avlider ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien kvalificerad även hos den avlidnes dödsbo. Delägare i dödsboet jämställs då med närstående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft0"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;MOM &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, om ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av beslut, varom i 21 § sägs:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;a) fysisk person:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft3"&gt;F¶R TID UNDER VILKEN HAN VARIT BOSATT H¤R I RIKET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket; samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft3"&gt;F¶R TID UNDER VILKEN HAN EJ VARIT BOSATT H¤R I RIKET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft0"&gt;för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket övergår till privatbostad eller avyttras;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft0"&gt;för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska före- ningar;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft0"&gt;för löpande inkomster som hänför sig till privatbostadsfastighet och privatbostad här i riket;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft0"&gt;för vinst vid avyttring av fastighet här i riket eller av egendom som avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;för vinst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i 2 § 7 mom., dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandelsbevis som utgivits av svenska aktiebolag, dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och terminer som avser något av nu nämnda finansiella in- strument, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft0"&gt;för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, för egenavgifter som har fallit bort i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1996:163.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft0"&gt;första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som har satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa hänför sig till näringsverksamhet;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författ- ning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska per- soner, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författ- ning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft0"&gt;för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvär- vats;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;utländska bolag:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft0"&gt;för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft0"&gt;för inkomst av näringsverksamhet vid avyttring av egendom som avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som fallit bort, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft0"&gt;för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska före- ningar;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;d) andra utländska juridiska personer än utländska bolag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;för inkomst som anges under c med avdrag för delägares inkomst som avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommu- nalskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;I fråga om vad som avses med fast driftställe gäller vad som sägs i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft56"&gt;) FR¥GA OM S¥DAN REALISA TIONSVINST SOM AVSES I g ANDRA STYCKET LAGEN OM INKOMSTBESKATTNINGEN VID GR¤NS ¶VERSKRIDANDE OMSTRUKTURERINGAR INOM %' SKALL MED ORDET AVYTT RING I F¶RSTA STYCKET A N¤ST SISTA LEDET F¶RST¥S AVYTTRING ELLER ¶VER L¥TELSE GENOM ARV TESTAMENTE BODELNING ELLER G¥VA AV MOTTA GEN ANDEL I DET F¶RV¤RVANDE BOLAGET ELLER I FALL SOM AVSES I TREDJE STYCKET DEN N¤MNDA PARAGRAFEN VEDERLAGSANDEL SOM AVSES D¤R&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p488 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p489 ft0"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p490 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;MOM &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har upp- burits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har upp- burits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande före- taget enligt 2 § 8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;nedan gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser, som är avdragsgill&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td125"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td147"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;för det utdelande företaget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;Svenskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td150"&gt;&lt;P class="p330 ft0"&gt;aktiebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p342 ft0"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;Svenskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td152"&gt;&lt;P class="p491 ft0"&gt;aktiebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p352 ft0"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;svensk ekonomisk förening som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;svensk ekonomisk förening som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;förvaltar värdepapper eller lik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;förvaltar värdepapper eller lik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;artad lös egendom och därutöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;artad lös egendom och därutöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;inte – direkt eller indirekt – be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p492 ft0"&gt;– direkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p341 ft0"&gt;indirekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p352 ft3"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;driver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p117 ft17"&gt;N¥GON ELLER ENDAST OBE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;MER ¤N OBETYDLIG OMFATTNING &lt;SPAN class="ft41"&gt;be-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;TYDLIG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p366 ft0"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p493 ft26"&gt;(förvaltnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;driver &lt;SPAN class="ft3"&gt;ANNAN &lt;/SPAN&gt;verksamhet (för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;företag), är frikallat från skatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;valtningsföretag),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td156"&gt;&lt;P class="p341 ft0"&gt;är frikallat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skyldighet för utdelning i den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;från skattskyldighet för utdelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;mån sammanlagda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p494 ft0"&gt;beloppet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;i den mån sammanlagda beloppet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;utdelningen motsvaras av annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;utdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;motsvaras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td125"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;utdelning än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p366 ft0"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p329 ft0"&gt;avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p494 ft0"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;annan utdelning än som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;7 mom. &lt;SPAN class="ft29"&gt;FJ¤RDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;som före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;3 § 7 &lt;SPAN class="ft3"&gt;A &lt;/SPAN&gt;mom. som företaget har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;taget har beslutat för samma be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;beslutat för samma beskattnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skattningsår.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p366 ft0"&gt;Som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p495 ft0"&gt;förvaltnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;år. Som förvaltningsföretag an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p0 ft26"&gt;företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p129 ft0"&gt;anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p105 ft0"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p493 ft0"&gt;investment-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td157"&gt;&lt;P class="p104 ft0"&gt;inte investmentföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p120 ft0"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;företag som avses i 2 § 10 mom. avses i 2 § 10 mom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft0"&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undan- tag av investmentföretag och förvaltningsföretag, frikallat från skatt- skyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier eller andelar. Det- samma gäller svensk sparbank och svenskt ömsesidigt skadeförsäk- ringsföretag. Med näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller an- del som inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärde- del eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det ut- delande företaget, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hän- syn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1996:1227.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td162"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td163"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td164"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td166"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td167"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td134"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td168"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p499 ft0"&gt;Skattefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p500 ft0"&gt;tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td169"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;Skattefrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p125 ft0"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p501 ft0"&gt;tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;stycket föreligger dock inte för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;stycket föreligger dock inte för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;utdelning på aktie eller andel i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;utdelning på aktie eller andel i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td158"&gt;&lt;P class="p112 ft26"&gt;förvaltningsföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p330 ft0"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p118 ft0"&gt;invest-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft24"&gt;förvaltningsföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td159"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p344 ft0"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td170"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;invest-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;mentföretag, om detta äger mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;mentföretag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p501 ft75"&gt;DIREKT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;än enstaka aktier eller andelar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;ELLER INDIREKT GENOM ETT ELLER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;vilka utdelning skulle ha varit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;FLERA ANDRA F¶RVALTNINGS ELLER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;skattepliktig om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p342 ft0"&gt;aktierna eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;INVESTMENTF¶RETAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p0 ft67"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p351 ft0"&gt;äger mer än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p0 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;andelarna hade ägts direkt av det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;enstaka aktier eller andelar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;företag som äger aktien eller an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;vilka utdelning skulle ha varit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;delen i förvaltningsföretaget eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skattepliktig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p344 ft0"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td159"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td172"&gt;&lt;P class="p492 ft0"&gt;aktierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p501 ft0"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td139"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;investmentföretaget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;andelarna hade ägts direkt av det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td158"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;företag som äger aktien eller an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td158"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;delen i förvaltningsföretaget eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td158"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td173"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;investmentföretaget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksam- het, föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på ak- tien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det ut- delande företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller in- betald insats. Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft0"&gt;Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på ak- tie eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft0"&gt;Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsländer) skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock endast om personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller avtalsland och verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetydlig del härrör från verksamhet i andra länder eller från sär- skilt skattemässigt gynnad verksamhet skall den ändå anses under- kastad jämförlig beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft0"&gt;Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och förvalt- ningsföretag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p507 ft0"&gt;andel i ett bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska ge- menskapen – även om förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för handen – om innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25 procent eller mer av andelskapitalet i detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemen- skapen avses utländskt företag som uppfyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotter- bolag i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995 (90/435/EEG). En förutsättning är att den inkomstbeskattning bolaget är underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt före- tag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Utdelning från ett svenskt företag som enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat skall vid tillämpning av detta moment behandlas som utdelning på aktie eller andel i utländsk juridisk person hemmahörande i den främmande staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft0"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft58"&gt;A M O M (AR EN AKTIE ELLER ANNAN ANDEL I EN JURIDISK PERSON &lt;SPAN class="ft62"&gt;ANDELSF¶RETAGET &lt;/SPAN&gt;AVYTT RATS MED REALISATIONSF¶RLUST AV EN ANNAN JURIDISK PERSON &lt;SPAN class="ft62"&gt;¤GAR F¶RETAGET &lt;/SPAN&gt;G¤LLER ANDRA SJ¤TTE STYCKENA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft83"&gt;(AR ETT V¤RDE HOS ANDELS F¶RETAGET ¶VERF¶RTS TILL ¤GARF¶RE TAGET SKALL OMKOSTNADSBELOPPET F¶R DEN AVYTTRADE ANDELEN MINS KAS MED ETT BELOPP MOTSVARANDE DEN MINSKNING AV V¤RDET AV AN DELEN SOM V¤RDE¶VERF¶RINGEN KAN ANTAS HA MEDF¶RT $ETTA G¤LLER DOCK ENDAST I FR¥GA OM V¤RDEN SOM FANNS VID TIDPUNKTEN F¶R F¶RV¤RVET AV ANDELEN /MKOSTNADSBELOPPET SKALL INTE MINSKAS TILL DEN DEL V¤RDE¶VER F¶RINGEN MEDF¶RT BESKATTNING F¶R UTDELNING HOS ¤GARF¶RETAGET ELLER OM DETTA ¤R ETT HANDELSBOLAG HOS DIREKT ELLER&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft3"&gt;INDIREKT ¤GARE I DETTA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft56"&gt;(AR ETT V¤RDE ¶VERF¶RTS TILL ANDELSF¶RETAGET FR¥N ¤GAR F¶RE TAGET SKALL OMKOSTNADSBELOPPET ¶KAS MED ETT BELOPP MOTSVARANDE DEN ¶KNING AV V¤RDET AV ANDELEN SOM V¤RDE¶VERF¶RINGEN KAN ANTAS HA MEDF¶RT $ETTA G¤LLER DOCK INTE OM V¤RDE¶VERF¶RINGEN UTG¶R F¶RB¤TTRINGSKOSTNAD ENLIGTMOM /MKOSTNADSBELOPPET SKALL INTE ¶KAS TILL DEN DEL V¤RDE ¶KNINGEN AV ANDELEN ¶VERSTIGER BELOPPET AV S¥DAN MINSKNING AV V¤RDET AV ANDELEN SOM ANGES I ANDRA STYCKET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft56"&gt;*USTERING AV OMKOSTNADSBE LOPPET SKALL INTE SKE TILL DEN DEL REALISATIONSVINST UPPKOMMER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft60"&gt;%N V¤RDE¶VERF¶RING SKALL AN SES I F¶RSTA HAND AVSE V¤RDEN SOM UPPKOMMIT EFTER F¶RV¤RVET AV ANDELEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft56"&gt;6ID TILL¤MPNING AV ANDRA OCH TREDJE STYCKENA SKALL ¤VEN BEAK TAS V¤RDE¶VERF¶RING TILL RESPEK TIVE FR¥N ETT F¶RETAG SOM VID TID PUNKTEN F¶R ¶VERF¶RINGEN INGICK I SAMMA GRUPP SOM ¤GARF¶RETAGET OCH V¤RDE¶VERF¶RING FR¥N RESPEK TIVE TILL ETT F¶RETAG I VILKET ANDELSF¶RETAGET VID TIDPUNKTEN F¶R V¤RDE¶VERF¶RINGEN DIREKT ELLER INDIREKT ¤GDE ANDELAR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft56"&gt;4V¥ F¶RETAG SKALL ANSES &lt;SPAN class="ft78"&gt;ING¥ I SAMMA GRUPP &lt;/SPAN&gt;OM F¶RETAGEN ¤R MODERF¶RETAG OCH DOTTERF¶RETAG TILL VARANDRA ELLER ST¥R UNDER I HUVUDSAK GEMENSAM LEDNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;MOM&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Med avyttring av egendom avses försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom. Med avyttring jämställs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1995:854.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft0"&gt;också att tiden för utnyttjande av en option löpt ut utan att optionen har utnyttjats. Avyttring av ett finansiellt instrument anses också föreligga om det företag som givit ut instrumentet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;upplöses genom konkurs eller, om det är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening, när företaget försätts i konkurs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;träder i likvidation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td76"&gt;&lt;P class="p117 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3. upplöses &lt;/SPAN&gt;GENOM FUSION EN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p512 ft35"&gt;3. upplöses genom &lt;SPAN class="ft88"&gt;S¥DAN FU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p342 ft32"&gt;LIGT KAP g AKTIEBOLAGSLAGEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p127 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;SION ELLER FISSION SOM ANGES I &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p110 ft3"&gt;KAP g BANK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft3"&gt;RESPEKTIVE g LAGEN 888&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;AKTIEBOLAGSLAGEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;OM UPPSKOV MED BESKATTNINGEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p117 ft32"&gt;A KAP g F¶RS¤KRINGSR¶RELSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p512 ft42"&gt;VID FUSIONER FISSIONER OCH VERK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p342 ft3"&gt;LAGEN ELLER OM DET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p331 ft42"&gt;SAMHETS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p117 ft17"&gt;¤R ETT UTL¤NDSKT BOLAG N¤R BO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft91"&gt;LAGET UPPL¶SES GENOM ETT MOT SVARANDE F¶RFARANDE &lt;SPAN class="ft90"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft0"&gt;4. upplöses genom att avregistreras efter den 4 april 1995 enligt punkt 5 eller 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft0"&gt;Med avyttring avses däremot inte utlåning av egendom för blankning. Avyttring anses inte heller föreligga när en andel definitivt förlorar sitt värde i fall som avses i 3 § 8 mom. tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft0"&gt;En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bo- laget om andelen inlöses eller bolaget upplöses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft0"&gt;Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt 28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft0"&gt;Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna tillgångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fondandelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller om medlem avgår ur en ekonomisk förening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, op- tionsrätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en av- yttring av det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den för- värvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;och annat vederlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft91"&gt;"EST¤MMELSEN I F¶RSTA STYCKET G¤LLER INTE FINANSIELLT INSTRUMENT SOM INNEHAS AV DET ¶VERTAGANDE F¶RETAGET ELLER DE ¶VERTAGANDE F¶RETAGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p516 ft0"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p517 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;M O M &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Som anskaff- ningsvärde anses det genomsnitt- liga anskaffningsvärdet för samtliga finansiella instrument av samma slag och sort som det avyttrade, beräknat på grundval av faktiska anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade förändringar beträffande inne- havet (genomsnittsmetoden). Har aktier erhållits genom sådan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft22"&gt;utdelning som avses i 3 § &lt;SPAN class="ft21"&gt;MOM FJ¤RDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;skall som anskaff-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft0"&gt;ningsvärde för dessa aktier anses så stor del av det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget som svarar mot förändringen i marknads- värdet på dessa aktier till följd av utdelningen. Det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget skall mins- kas i motsvarande mån. För sådan mottagare som inte äger aktier i det utdelande bolaget skall, om vederlag erlagts för rätten till utdelning, vederlaget anses som anskaffningsvärde. I annat fall skall de utdelade aktierna anses anskaffade utan kostnad. Har aktier erhållits genom sådan utskiftning som avses i 3 § 8 mom. tredje stycket skall som anskaffningsvärde för dessa aktier anses anskaff- ningsvärdet för andelarna i den förening som skiftat ut aktierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1995:577.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p521 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;M O M &lt;/SPAN&gt;Som anskaffnings- värde anses det genomsnittliga anskaffningsvärdet för samtliga finansiella instrument av samma slag och sort som det avyttrade, beräknat på grundval av faktiska anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade för- ändringar beträffande innehavet (genomsnittsmetoden). Har aktier erhållits genom sådan ut- delning som avses i 3 § &lt;SPAN class="ft3"&gt;A MOM &lt;/SPAN&gt;skall som anskaffningsvärde för dessa aktier anses så stor del av det genomsnittliga anskaffnings- värdet för aktierna i det ut- delande bolaget som svarar mot förändringen i marknadsvärdet på dessa aktier till följd av utdelningen. Det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget skall mins- kas i motsvarande mån. För sådan mottagare som inte äger aktier i det utdelande bolaget skall, om vederlag erlagts för rätten till utdelning, vederlaget anses som anskaffningsvärde. I annat fall skall de utdelade aktierna anses anskaffade utan kostnad. Har aktier erhållits genom sådan utskiftning som avses i 3 § 8 mom. tredje stycket skall som anskaffningsvärde för dessa aktier anses anskaff- ningsvärdet för andelarna i den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft0"&gt;förening som skiftat ut aktierna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft83"&gt;) FR¥GA OM ETT AKTIEBOLAG ELLER EN EKONOMISK F¶RENING SOM TIDI GARE VARIT ETT INVESTMENTF¶RETAG&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p524 ft3"&gt;G¤LLER F¶LJANDE %TT S¥DANT FINAN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft3"&gt;SIELLT INSTRUMENT SOM AVSES I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;MOM OCH SOM ANSKAFFATS AV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft56"&gt;F¶RETAGET INNAN S¥DAN F¶R¤NDRING SOM ANGES I g MOM FJ¤RDE STYCKET INTR¤FFADE SKALL ANSES HA ANSKAFFATS F¶R ETT BELOPP MOT SVARANDE MARKNADSV¤RDET VID TIDPUNKTEN F¶R F¶R¤NDRINGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft0"&gt;Är finansiella instrument som avses i 1 mom. föremål för notering på inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig (marknads- noterade), får utom såvitt avser optioner och terminer anskaffnings- värdet bestämmas till 20 procent av vad den skattskyldige erhåller vid avyttringen efter avdrag för kostnad för avyttringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft0"&gt;Delbevis eller teckningsrättsbevis, som grundas på aktieinnehav i ett bolag, anses anskaffat utan kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft0"&gt;Som anskaffningsvärde för andel i annan värdepappersfond än alle- mansfond som förvärvats före den 1 januari 1995 får fysisk person och dödsbo ta upp andelens marknadsvärde den 31 december 1992. Det- samma gäller i fråga om fondandelsbevis vars innehavare registreras efter utgången av år 1994.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft0"&gt;Motsvarande värde för andel i fond som bildats under år 1993 eller 1994 är det först noterade marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i fråga om händelser som inträffar den dagen eller senare om inte annat framgår av punkterna 2 - 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Har den äldre bestämmelsen i 2 § 4 mom. nionde stycket första meningen tillämpats vid en överlåtelse, gäller de äldre bestämmelserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;andra och tredje meningarna samma stycke för det övertagande företaget även efter ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Har den äldre bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde stycket första meningen tillämpats vid en överlåtelse, gäller den äldre bestämmelsen i sista meningen samma stycke för det övertagande företaget även efter ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Den nya lydelsen av 2 § 9 mom. tillämpas första gången vid taxeringen år 2000.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p535 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft0"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (19951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor skall ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td176"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;.UVARANDE LYDELSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td177"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td178"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td173"&gt;&lt;P class="p537 ft75"&gt;&amp;¶RESLAGEN LYDELSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td149"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td179"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td177"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td178"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;P class="p329 ft0"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td176"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;Förhandsbesked&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p344 ft0"&gt;får, om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td173"&gt;&lt;P class="p538 ft0"&gt;Förhandsbesked&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p125 ft0"&gt;får, om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;är av synnerlig vikt för någon,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft0"&gt;är av synnerlig vikt för någon,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;ansökan lämnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td178"&gt;&lt;P class="p539 ft26"&gt;angående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft0"&gt;efter ansökan lämnas angående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;viss fråga, som avser sökandens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft0"&gt;viss fråga, som avser sökandens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;taxering till kommunal inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft0"&gt;taxering till kommunal inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skatt, statlig inkomstskatt, statlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft0"&gt;skatt, statlig inkomstskatt, statlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td176"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;förmögenhetsskatt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;avkastnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td173"&gt;&lt;P class="p537 ft0"&gt;förmögenhetsskatt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;avkastnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skatt på pensionsmedel eller sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft0"&gt;skatt på pensionsmedel eller sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skild löneskatt på pensionskost-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft0"&gt;skild löneskatt på pensionskost-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;nader samt fråga rörande tillämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft0"&gt;nader samt fråga rörande tillämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ningen av lagen (1951:763) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft0"&gt;ningen av lagen (1951:763) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;statlig inkomstskatt på ackumu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft0"&gt;statlig inkomstskatt på ackumu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;lerad inkomst. Gäller ansök-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft0"&gt;lerad inkomst. Gäller ansök-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ningen fråga om tillämpning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft0"&gt;ningen fråga om tillämpning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;lagen (1995:575) mot skatteflykt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft0"&gt;lagen (1995:575) mot skatteflykt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;förhandsbesked&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td178"&gt;&lt;P class="p539 ft0"&gt;meddelas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft3"&gt;ELLER g LAGEN 888 OM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;om det är av vikt för sökanden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft17"&gt;UPPSKOV MED BESKATTNINGEN VID&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td177"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td178"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td181"&gt;&lt;P class="p537 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ANDELSBYTEN &lt;/SPAN&gt;får förhandsbesked&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p540 ft0"&gt;meddelas, om det är av vikt för sökanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft0"&gt;I frågor som avses i första stycket får förhandsbesked också med- delas, om det är av vikt för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft0"&gt;Vad som har sagts i första stycket första meningen och andra stycket skall också tillämpas, när ägare till fastighet önskar erhålla för- handsbesked angående viss fråga, som avser taxering av fastigheten. Detsamma gäller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1995:582.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p543 ft0"&gt;Bestämmelser om rätt att erhålla förhandsbesked finns också i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, fordonsskatte- lagen (1988:327) och mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft0"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p545 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft0"&gt;Härmed föreskrivs i fråga om lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft0"&gt;inskrivningsmyndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;att 4, 7 och 33 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 32 a, 32 b och 43, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;.UVARANDE LYDELSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p0 ft75"&gt;&amp;¶RESLAGEN LYDELSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p550 ft0"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft0"&gt;Förvärv av fast egendom är skattepliktiga om de sker genom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;köp eller byte,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från bolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;eller förening,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p288 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3) &lt;/SPAN&gt;FUSION ENLIGT KAP g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p554 ft0"&gt;3) expropriation eller annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;AKTIEBOLAGSLAGEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;inlösen på grund av stadgande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td184"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;expropriation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p365 ft0"&gt;eller annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;om rätt eller skyldighet att lösa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;P class="p0 ft26"&gt;inlösen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td179"&gt;&lt;P class="p129 ft0"&gt;på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p555 ft0"&gt;stadgande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;fast egendom.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p556 ft0"&gt;om rätt eller skyldighet att lösa fast egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft13"&gt;Förvärv av tomträtter är skattepliktiga om de sker genom upplåtelse, överlåtelse mot ersättning eller annat fång som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft0"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft0"&gt;Överlåts ett köp av fast egendom utan något annat tillägg till eller någon annan ändring i köpevillkoren än tiden för tillträdet och betal- ningen, samt sättet för betalningen i den mån ändrade inteckningsför- hållanden påkallar det, skall stämpelskatt betalas endast för det senaste köpet. Skattebefrielse för tidigare köp erhålls dock endast om lagfart för samtliga köp söks inom den tid som är stadgad för det första köpet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft0"&gt;Har skatten för tidigare köp redan betalats avräknas beloppet från skatten på det sista köpet. Bestämmelserna om återvinning i 36 § tillämpas om skatten inte kan avräknas helt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft0"&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller även vid upplåtelse eller överlåtelse av tomträtt. Vad där sagts om lagfart gäller då inskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft3"&gt;3KATTEBEFRIELSE ENLIGT F¶RSTA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1994:809.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft3"&gt;STYCKET MEDGES INTE OM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft60"&gt;DEN SOM F¶RV¤RVAT EGEN DOMEN VID DET F¶RSTA K¶PET ¤R EN JURIDISK PERSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft56"&gt;DET F¶RSTA K¶PET HAR SKETT FR¥N EN JURIDISK PERSON SOM ING¥R I SAMMA KONCERN SOM DEN SOM F¶RV¤RVAT EGENDOMEN OCH&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft56"&gt;DEN SOM F¶RV¤RVAT EGEN DOMEN VID DET SENARE K¶PET ¤R EN JURIDISK PERSON SOM ¤R MODER F¶RETAG ELLER DOTTERF¶RETAG TILL DEN SOM F¶RV¤RVAT EGENDOMEN VID DET F¶RSTA K¶PET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft0"&gt;Begäran om tillämpning av denna paragraf skall framställas när lagfart eller inskrivning söks. Överlåtare och förvärvare skall därvid skriftligen samt på heder och samvete intyga att ersättning för den överlåtna egendomen inte lämnats och inte heller skall lämnas utöver vad som framgår av den ingivna överlåtelsehandlingen, och att inte heller i övrigt avtal träffats om tillägg till eller annan ändring i villkoren för tidigare förvärv än vad som angetts i överlåtelsehandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft3"&gt;A g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft58"&gt;(AR EN JURIDISK PERSON&lt;SPAN class="ft62"&gt;F¶RV¤RVAREN &lt;/SPAN&gt;F¶RV¤RVAT FAST EGENDOM ELLER TOMTR¤TT FR¥N EN ANNAN JURIDISK PERSON SOM ING¥R I SAMMA KONCERN SOM F¶RV¤R VAREN &lt;SPAN class="ft62"&gt;¶VERL¥TAREN &lt;/SPAN&gt;SKALL IN SKRIVNINGSMYNDIGHETEN MEDGE UPPSKOV MED BETALNING AV SKATTEN OM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft58"&gt;MODERF¶RETAGET I KONCER NEN ¤R ETT SVENSKT AKTIEBOLAG EN SVENSK EKONOMISK F¶RENING EN SVENSK SPARBANK ELLER ETT SVENSKT ¶MSESIDIGT SKADEF¶RS¤KRINGSF¶RE TAG OCH&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft91"&gt;¶VERL¥TAREN INTE ING¥R I EN ANNAN KONCERN ¤N DEN I VILKEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p568 ft3"&gt;F¶RV¤RVAREN ING¥R&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;–VERL¥TER&lt;/NOBR&gt; F¶RV¤RVAREN UNDER BEST¥ENDE KONCERNF¶RH¥LLANDE EGENDOMEN TILL ANNAN ¤N ETT MODERF¶RETAG ELLER ETT DOTTER F¶RETAG SKALL SKATTEN EFTERGES&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft56"&gt;)NSKRIVNINGSMYNDIGHETEN SKALL OM SKATTEN INTE EFTERGIVITS ENLIGT ANDRA STYCKET F¶RKLARA UPPSKOVET F¶RFALLET OM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft60"&gt;KONCERNF¶RH¥LLANDET MEL LAN ¶VERL¥TAREN OCH F¶RV¤RVARENUPPH¶R ELLER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft3"&gt;¶VERL¥TAREN ELLER F¶RV¤R VAREN UPPL¶SES GENOM LIKVIDA TION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft56"&gt;5PPG¥R ¶VERL¥TAREN ELLER F¶R V¤RVAREN I ETT ANNAT F¶RETAG GENOM FUSION ENLIGT g LAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft56"&gt;888 OM UPPSKOV MED BE SKATTNINGEN VID FUSIONER FISSIONER OCH VERKSAMHETS¶VER L¥TELSER INTR¤DER DET ¶VERTAGAN DE F¶RETAGET I DET VID FUSIONEN ¶VERL¥TANDE F¶RETAGETS R¤TTIG HETER OCH SKYLDIGHETER S¥VITT AVSER ST¤MPELSKATTEN &lt;NOBR&gt;-OT&lt;/NOBR&gt; SVARANDE G¤LLER VID FISSION ENLIGTg DEN N¤MNDA LAGEN ) DETTA FALL AVSES MED ¶VERTAGANDE F¶RE TAG DET F¶RETAG TILL VILKET EGEN DOMEN ¶VERG¥TT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft3"&gt;B g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft56"&gt;"EG¤RAN OM TILL¤MPNING AV REGLERNA OM UPPSKOV I A g SKALL FRAMST¤LLAS TIDIGAST N¤R LAGFART ELLER INSKRIVNING S¶KS OCH SENAST ETT ¥R EFTER DEN DAG D¥ DEN SKATT SOM ¤R H¤NF¶RLIG TILL F¶RV¤RVET FASTST¤LLTS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft91"&gt;&lt;NOBR&gt;-EDGES&lt;/NOBR&gt; UPPSKOV OCH ¤R SKATTEN BETALD SKALL ¥TERBETAL&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td186"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td187"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td188"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td189"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p572 ft3"&gt;NING SKE ENLIGT REGLERNA I g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p501 ft76"&gt;&amp;¶RKLARING OM ATT UPPSKOV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p572 ft32"&gt;F¶RFALLIT SKALL ANSES SOM S¥DANT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p572 ft76"&gt;BESLUT OM SKATTEN SOM AVSES I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td186"&gt;&lt;P class="p573 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td186"&gt;&lt;P class="p125 ft0"&gt;33 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p499 ft0"&gt;Inskrivningsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p492 ft0"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p574 ft0"&gt;Inskrivningsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p331 ft0"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td192"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;inte lämna ut en handling som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p572 ft0"&gt;inte lämna ut en handling som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td192"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;ligger till grund för skattens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p572 ft0"&gt;ligger till grund för skattens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td192"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;fastställande eller ett pantbrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td186"&gt;&lt;P class="p572 ft0"&gt;fastställande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p349 ft0"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td193"&gt;&lt;P class="p331 ft0"&gt;ett pantbrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td185"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;förrän skatten har betalats.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td186"&gt;&lt;P class="p572 ft26"&gt;förrän skatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p349 ft26"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;betalats.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p501 ft76"&gt;6AD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p572 ft32"&gt;NU SAGTS G¤LLER INTE OM UPPSKOV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p572 ft32"&gt;MEDGETTS ENLIGT BEST¤MMELSERNA I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td191"&gt;&lt;P class="p573 ft76"&gt;A g F¶RSTA STYCKET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p499 ft0"&gt;Har en inteckning förts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;från skeppsbyggnadsregistret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p501 ft0"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft0"&gt;skeppsregistret i samband med att ett skeppsbygge registrerats som skepp, får inte nationalitetshandlingen för skeppt lämnas ut förrän skatten för inteckningen har betalats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft56"&gt;3KATTSKYLDIG SKALL L¤MNA UPPGIFT TILL INSKRIVNINGSMYNDIG HETEN OM OMST¤NDIGHET SOM AN GES I A g ANDRA STYCKET 5NDERL¥TS DETTA UPPS¥TLIGEN ELLER AV OAKTSAMHET D¶MS TILL B¶TER ELLER F¤NGELSE H¶GST ETT ¥R&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft0"&gt;__________________________&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft0"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i fråga om förvärv som görs den dagen eller senare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p579 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft0"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om själv- deklaration och kontrolluppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;att 2 kap. 17 § samt 3 kap. 32 c § skall ha följande lydelse, &lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;att det i 2 kap. skall införas en ny paragraf, 19 a, av följande&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;lydelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td97"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;.UVARANDE LYDELSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p0 ft75"&gt;&amp;¶RESLAGEN LYDELSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p353 ft0"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft0"&gt;17 § &lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Om den skattskyldige under beskattningsåret har avyttrat fast eller lös egendom eller betalat eller överlåtit lån i utländsk valuta, skall han i självdeklarationen lämna de uppgifter som behövs för att beräkna skattepliktig realisationsvinst. Detsamma gäller, om den skattskyldige under beskattningsåret överfört eller upplåtit egendom under sådana förhållanden att överföringen eller upplåtelsen enligt 25 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall jämställas med avyttring av fastighet. Kan intäktens totala belopp inte fastställas på grund av att den är beroende av viss framtida händelse, skall uppgift lämnas om detta i självdeklarationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft0"&gt;Den som yrkar uppskovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om upp- skovsavdrag vid byte av bostad skall i självdeklarationen lämna uppgift om beteckning på sådan ersättningsbostad som avses i 11 § nämnda lag. Om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, skall uppgift lämnas även om föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. Om ersättningsbostad för- värvas först nästkommande år, skall uppgift i stället lämnas i själv- deklarationen för det året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft0"&gt;Har äganderätten till en sådan ersättningsbostad som avses i andra stycket under beskattningsåret övergått till annan genom arv, testa- mente, bodelning eller gåva skall i självdeklarationen lämnas uppgift om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;1. storleken på det belopp som enligt 10 § nämnda lag skall dras ifrån omkostnadsbeloppet när ersättningsbostaden avyttras,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1994:1875.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p584 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;ersättningsbostadens beteckning samt, om ersättningsbostaden ut- görs av bostad som avses i andra stycket andra meningen, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;den nye ägarens namn, adress och person- eller organisations-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p211 ft0"&gt;nummer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft59"&gt;Har den skattskyldige &lt;SPAN class="ft58"&gt;UNDER BESKATTNINGS¥RET &lt;/SPAN&gt;avyttrat andelar genom ett &lt;SPAN class="ft58"&gt;S¥DANT INTERNATIONELLT ANDELSBYTE SOM AVSES I g LAGEN&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft57"&gt;OM INKOMSTBESKATT NINGEN VID GR¤NS¶VERSKRIDANDE OMSTRUKTURERINGAR INOM %'&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft0"&gt;skall han i självdeklarationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft15"&gt;lämna de uppgifter som behövs för tillämpningen av &lt;SPAN class="ft14"&gt;g SJ¤TTE STYCKET OCH &lt;/SPAN&gt;i motsvarande hän- seende, &lt;SPAN class="ft14"&gt;g FJ¤RDE STYCKET DEN N¤MNDA LAGEN&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p446 ft3"&gt;$EN SOM ENLIGT LAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft77"&gt;888 OM UPPSKOV MED BESKATTNINGEN VID ANDELSBYTEN ¤R SKATTSKYLDIG F¶R UPPSKOVSBELOPP VID AVYTTRING AV ANDEL SKALL L¤M NA DE UPPGIFTER SOM BEH¶VS F¶R TILL¤MPNING AV DEN N¤MNDA LAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft3"&gt;A g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft60"&gt;$EN SOM AVYTTRAT ANDELAR GENOM S¥DAN AVYTTRING SOM AN GES I g A MOM LAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft57"&gt;OM STATLIG INKOMST SKATT SKALL I SJ¤LVDEKLARATIONEN L¤MNA DE UPPGIFTER SOM BEH¶VS F¶R TILL¤MPNING AV BEST¤MMEL SERNA I MOMENTET&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p590 ft0"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft0"&gt;32 § c&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft0"&gt;Kontrolluppgift om avyttring av finansiellt instrument skall, i annat fall än som avses i 22 eller 32 a §, lämnas av värdepappersinstitut i de fall institutet är skyldigt att upprätta avräkningsnota enligt 3 kap. 9 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft0"&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo. Kon- trolluppgiften skall ta upp den ersättning som överenskommits vid av- yttringen efter avdrag för försäljningsprovision och liknande kostnader,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft0"&gt;antalet avyttrade finansiella instrument samt slag och sort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft3"&gt;5PPGIFTSSKYLDIGHET F¶RELIGGER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1995:576.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft60"&gt;INTE VID BYTEN SOM AVSES I gMOM LAGEN OM STATLIG INKOMSTSKATT RESPEKTIVEg LAGEN OM IN KOMSTBESKATTNINGEN VID GR¤NS ¶VERSKRIDANDE OMSTRUKTURERINGAR INOM %'&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft0"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid taxeringen år 2000. Vid denna taxering tillämpas även äldre bestämmelser i 2 kap. 17 § fjärde stycket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p597 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft0"&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder skall ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;.UVARANDE LYDELSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p0 ft75"&gt;&amp;¶RESLAGEN LYDELSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p599 ft0"&gt;9 §&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Ersättningsfond skall återföras till beskattning om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;fonden har tagits i anspråk i strid med 4 eller 5 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under be- skattningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte har övertagits enligt sjätte stycket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har över- tagits enligt sjätte stycket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda i likvidation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst skall undantas från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft0"&gt;Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på avyttring som avses i 2 § andra stycket &lt;NOBR&gt;1–3.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft0"&gt;Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att förvärvs- källan helt eller delvis tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller genom förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock, om det finns särskilda skäl, medge att fonden i stället för att återföras till beskattning övertas av den nya ägaren. Därvid skall bestämmelserna i 11 § tredje stycket tillämpas. Har fysisk person fått avdrag för avsätt- ning till ersättningsfond för b yggnader och markanläggningar i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena skall återföring till beskattning göras till den del fonden motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt bestämmelserna i punkt 5 första och tredje– sjätte styckena av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1994:1887.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Har en ekonomisk förening skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket nämnda lag får ersättningsfond i föreningen övertas av det aktiebolag vars aktier skiftats ut. Har fonden övertagits skall anses som om det övertagande företaget har gjort avsättningen under det beskatt- ningsår då avsättningen gjorts&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;hos det överlåtande företaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;) OCH gg LAGEN&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;888 OM UPPSKOV MED BE SKATTNINGEN VID FUSIONER FISSIO NER OCH VERKSAMHETS¶VERL¥TELSER FINNS BEST¤MMELSER SOM INNEB¤R ATT ERS¤TTNINGSFOND KAN KOMMA ATT ¶VERTAS VID FUSION M M&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft0"&gt;(1928:370). Fonden i övrigt skall återföras till beskattning i inkomst- slaget kapital. Ersättningsfond för mark skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond som skall återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid, dock längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har med-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;getts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft58"&gt;6ID S¥DAN FUSION SOM AVSES Ig MOM F¶RSTA STYCKET LAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft3"&gt;OM STATLIG INKOMST&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft32"&gt;SKATT F¥R ERS¤TTNINGSFOND ¶VERTAS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft0"&gt;Har en ekonomisk förening skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket nämnda lag får ersättningsfond i föreningen övertas av det aktiebolag vars aktier skiftats ut. Har fonden övertagits skall anses som om det övertagande företaget har gjort avsättningen under det beskatt- ningsår då avsättningen gjorts hos det överlåtande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft0"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid taxeringen år 2000. Vid denna taxering tillämpas även äldre bestämmelser i 9 § femte stycket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p608 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft0"&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:1538) om periodiserings- fonder skall ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p211 ft3"&gt;.UVARANDE LYDELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Vid &lt;/SPAN&gt;FUSION SOM AVSES I gMOM F¶RSTA STYCKET LAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft12"&gt;OM STATLIG INKOMST SKATT OCH VID &lt;SPAN class="ft13"&gt;ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) och vid övertagande som avses i 5 eller 6 § lagen (1992:702) om inkomstskatte- regler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. samt vid ombildning och tillskott en- ligt 2 § respektive 3 § första meningen lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteks- institutionen anses överlåtande och övertagande företag som ett företag. Har en ekonomisk före- ning skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt, skall före- ningen och det aktiebolag vars aktier skiftats ut anses som ett företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p612 ft3"&gt;&amp;¶RESLAGEN LYDELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft0"&gt;7 §&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft0"&gt;Vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) och vid övertagande som avses i 5 eller 6 § lagen (1992:702) om inkomstskatteregler med anled- ning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. samt vid ombildning och tillskott enligt 2 § respektive 3 § första meningen lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen anses överlåtande och övertagande företag som ett företag. Har en ekonomisk förening skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomst- skatt, skall föreningen och det aktiebolag vars aktier skiftats ut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft0"&gt;anses som ett företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft3"&gt;) OCH gg LAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft58"&gt;888 OM UPPSKOV MED BE SKATTNINGEN VID FUSIONER FISSIO NER OCH VERKSAMHETS¶VERL¥TELSER FINNS BEST¤MMELSER SOM INNEB¤R ATT PERIODISERINGSFOND KAN KOMMA ATT ¶VERTAS VID FUSION M M&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p211 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1995:1587.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p617 ft0"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid taxeringen år 2000. Vid denna taxering tillämpas även äldre bestämmelser i 7 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft0"&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 7 och 12 §§ i lagen (1993:1539) om av- drag för underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;.UVARANDE LYDELSE &amp;¶RESLAGEN LYDELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft0"&gt;3 § &lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;Med företag avses aktiebolag, ekonomisk förening, bankaktiebolag, sparbank, försäkringsbolag eller utländskt bolag. Med förlustföretag avses ett företag med underskott beskattningsåret närmast före det be- skattningsår företaget omfattats av en sådan ägarförändring som anges i 4 eller 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Med annat rättssubjekt avses fysisk person, dödsbo, stiftelse, ideell förening eller annan utländsk juridisk person än utländskt bolag. Med annat rättssubjekt avses även handelsbolag i vilket subjekt av de slag som anges i föregående mening är delägare. Närstående räknas som en person. Med närstående avses föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling, avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling. Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn. Med närstående avses även dödsbon och handelsbolag i vilka någon sådan person som anges i fjärde och femte meningarna är delägare.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;Med gammalt underskott av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p288 ft0"&gt;Med gammalt underskott av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft35"&gt;ses underskott som kvarstår från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft35"&gt;ses underskott som kvarstår från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;beskattningsåret närmast före det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;beskattningsåret närmast före det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;beskattningsår då ett förlust-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;beskattningsår då ett förlust-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;företag omfattats av en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;företag omfattats av en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ägarförändring som anges i 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ägarförändring som anges i 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;eller 5 § eller utgjort överlåtande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;eller 5 § eller utgjort överlåtande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;eller övertagande företag i sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;eller övertagande företag i sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;FUSION &lt;/SPAN&gt;ombildning eller över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;ombildning eller &lt;SPAN class="ft3"&gt;S¥DANT &lt;/SPAN&gt;över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;tagande som anges i 12 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;tagande som anges i 12 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p621 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1995:1617.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p622 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td196"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td194"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td195"&gt;&lt;P class="p623 ft0"&gt;7 §&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;Har ett förlustföretag omfattats av en sådan ägarförändring som an- ges i 4 § första stycket eller 5 § första stycket medges avdrag endast till den del gammalt underskott inte överstiger 200 procent av den nya äga- rens eller de nya ägarnas kostnad för att erhålla det bestämmande in- flytandet över förlustföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft0"&gt;Kostnaden minskas med kapitaltillskott som förlustföretaget – eller annat företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma koncern som förlustföretaget – erhållit under en period om- fattande den del av det beskattningsår då ägarförändringen skedde som föregick ägarförändringen och de två närmast föregående beskatt- ningsåren. Vad som sagts nu gäller inte kapitaltillskott som erhållits från annat företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma koncern som förlustföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft0"&gt;I fall som anges i 4 § första stycket gäller inte första stycket denna paragraf om förlustföretaget redan före ägarförändringen ingick i samma koncern som den nya ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft0"&gt;Regeringen kan efter ansökan medge undantag från första stycket om det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig be- tydelse från samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen inte&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td198"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;skulle genomföras om undantag inte medgavs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td199"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p382 ft42"&gt;&amp;¶RSTA FJ¤RDE STYCKENA G¤LLER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td201"&gt;&lt;P class="p17 ft3"&gt;) g LAGEN 888 OM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td200"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;I TILL¤MPLIGA DELAR ¤VEN OM ETT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p17 ft32"&gt;UPPSKOV MED BESKATTNINGEN VID&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td200"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;F¶RLUSTF¶RETAG UTGJORT ¶VERL¥TAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p512 ft17"&gt;FUSIONER FISSIONER OCH VERKSAM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td200"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;DE F¶RETAG I EN S¥DAN FUSION SOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p101 ft3"&gt;HETS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td199"&gt;&lt;P class="p17 ft42"&gt;FINNS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;ANGES I KAP g BANKAKTIE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td201"&gt;&lt;P class="p17 ft32"&gt;BEST¤MMELSER OM TILL¤MPNING AV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td200"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;BOLAGSLAGEN ELLER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p17 ft32"&gt;DENNA PARAGRAF VID FUSION OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td200"&gt;&lt;P class="p554 ft17"&gt;A KAP g F¶RS¤KRINGSR¶RELSE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p101 ft3"&gt;FISSION&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td199"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;LAGEN &lt;NOBR&gt;-ED&lt;/NOBR&gt; KOSTNAD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td200"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;AVSES I DETTA FALL FUSIONS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td199"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td200"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;VEDERLAG &lt;NOBR&gt;-ED&lt;/NOBR&gt; NY ¤GARE AVSES&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td199"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td200"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;DET ¶VERTAGANDE F¶RETAGET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td199"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td200"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p627 ft0"&gt;12 §&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td199"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p628 ft21"&gt;) FR¥GA OM S¥DAN FUSION SOM ANGES I g MOM F¶RSTA STYCKET LAGEN OM STATLIG INKOMSTSKATT&lt;SPAN class="ft22"&gt;, ombildning enligt 8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft0"&gt;kap. sparbankslagen (1987:619)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Senaste lydelse 1994:1890.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Senaste lydelse 1995:1588.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p457 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6ID &lt;/SPAN&gt;ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) och vid övertagande som avses i 5 § lagen (1992:702) om inkomst- skatteregler med anledning av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft55"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p631 ft0"&gt;och vid övertagande som avses i 5 § lagen (1992:702) om in- komstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. skall vid tillämpning av denna lag det överlåtande och det över- tagande företaget anses som ett och samma företag. Har en eko- nomisk förening skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt, skall föreningen och det aktie- bolag vars aktier skiftats ut anses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft59"&gt;som ett och samma företag. &lt;SPAN class="ft58"&gt;$ET ¶VERTAGANDE F¶RETAGET HAR&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft56"&gt;DOCK R¤TT TILL AVDRAG F¶R GAMMALT UNDERSKOTT F¶RST VID TAXERINGEN F¶R DET SJ¤TTE BESKATTNINGS¥RET EFTER DET BESKATTNINGS¥R D¥ FUSIO NEN OMBILDNINGEN ELLER ¶VER TAGANDET SKEDDE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft56"&gt;/M DET ¶VERL¥TANDE OCH ¶VER TAGANDE F¶RETAGET INGICK I SAMMA KONCERN F¶RE FUSIONEN OMBILD NINGEN ELLER ¶VERTAGANDET G¤LLER INTE ANDRA STYCKET &amp;¶REL¥G I S¥DANT FALL BEGR¤NSNING ENLIGT g AVSEENDE KONCERNBIDRAG MELLAN F¶RETAGEN HAR DOCK DET ¶VER TAGANDE F¶RETAGET R¤TT TILL AVDRAG F¶R GAMMALT UNDERSKOTT F¶RST VID DEN TAXERING D¥ BEGR¤NSNINGEN SKULLE HA UPPH¶RT OM FUSIONEN INTE ¤GT RUM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft58"&gt;) FR¥GA OM FUSION MELLAN EKONOMISKA F¶RENINGAR G¤LLER F¶RSTA STYCKET ENDAST OM B¥DA F¶RENINGARNA ¤R ATT ANSE SOM KOOPERATIVA ENLIGT g MOM LAGEN OM STATLIG INKOMSTSKATT ) FR¥GA OM S¥DANA FUSIONER SOM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p633 ft0"&gt;vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. skall vid tillämpning av denna lag det överlåtande och det övertagande företaget anses som ett och samma företag. Har en ekono- misk förening skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt, skall föreningen och det aktie- bolag vars aktier skiftats ut anses som ett och samma företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft3"&gt;) OCH gg LAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft57"&gt;888 OM UPPSKOV MED BE SKATTNINGEN VID FUSIONER FISSIO NER OCH VERKSAMHETS¶VERL¥TELSER FINNS BEST¤MMELSER SOM INNEB¤R ATT R¤TT TILL AVDRAG F¶R UNDERSKOTT KAN KOMMA ATT ¶VERTAS VID FUSION OCH FISSION&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB3199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p636 ft3"&gt;ANGES I KAP ELLER g LAGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft12"&gt;OM EKONOMISKA F¶RE NINGAR G¤LLER INTE BEST¤MMEL SERNA I ANDRA OCH TREDJE STYCKENA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft0"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid taxeringen år 2000. Vid denna taxering tillämpas även äldre bestämmelser i 7 § femte stycket. Vid taxeringarna år &lt;NOBR&gt;2000-2006&lt;/NOBR&gt; tillämpas även äldre bestämmelser i 12 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSF¶RSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p638 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft0"&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1854) om inkomstbeskatt- ningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG skall upp- höra att gälla vid utgången av år 1998. Den upphävda lagen tillämpas dock&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I FR¥GA &lt;/SPAN&gt;om internationella fusioner och fissioner på förfaranden som genomförts före den 1 januari 1999,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I FR¥GA &lt;/SPAN&gt;om internationella verksamhetsöverlåtelser på överlåtelser före den 1 januari 1999 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;I FR¥GA &lt;/SPAN&gt;om internationella andelsbyten på förvärv före den 1 januari 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft0"&gt;En internationell fusion eller fission skall anses genomförd när det överlåtande bolaget eller de överlåtande bolagen har upplösts.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p101 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft2"&gt;1 Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft0"&gt;I en tidigare etapp har utredningen lämnat förslag till regler om gräns- överskridande omstruktureringar grundade på det s.k. fusionsdirektivet (90/434/EEG). Förslaget har lett till lagstiftning, lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG (IGOL). Uppgiften i den föreliggande – sista – utredningsetappen är att lämna en samlad översyn av inkomstbeskattningen vid omstruk- tureringar. I enlighet med tilläggsdirektiv (dir. 1993:54, se &lt;SPAN class="ft3"&gt;BILAGA &lt;/SPAN&gt;till betänkandet) görs översynen med den principiella utgångspunkten att skattereglerna inte bör motverka omstruktureringar inom näringslivet och att obehöriga skatteförmåner inte skall uppkomma. En utgångs- punkt är också att förslagen skall finansieras inom bolagssektorn (dir. 1992:61).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft0"&gt;Ett radikalt sätt att lösa många problem som har med omstrukture- ring att göra vore att avskaffa beskattningen av reavinster på aktier och andra andelar i dotterföretag och intresseföretag. Av skäl som framgår i kap. 2 är detta enligt utredningens uppfattning inte möjligt. Däremot bör beskattningen kunna lindras på så sätt att endast hälften av en vinst på (något oprecist uttryckt) näringsbetingade aktier och andra andelar beskattas, vilket utredningen också föreslår. Detta minskar allmänt sett skattekostnaden för omstruktureringar men undanröjer inte behovet av en genomgripande översyn av regelsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;De regler som omfattas av översynen är i huvudsak följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;reglerna om uttagsbeskattning i punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;+,&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;den s.k. strukturregeln i 27 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3),&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;reglerna för fusioner i 2 § 4 mom. SIL,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;den s.k. förlustregeln i 2 § 4 mom. nionde stycket SIL,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;den s.k. koncernregeln i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;de regler i bl.a. 3 § 7 mom. fjärde stycket SIL som brukar kallas Lex ASEA,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;den s.k. avskattningsregeln för investmentföretag i 2 § 10 mom. tredje stycket SIL samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;5TG¥NGSPUNKTER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;reglerna i lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gräns- överskridande omstruktureringar inom EG om internationella fusio- ner, fissioner, verksamhetsöverlåtelser och andelsbyten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft0"&gt;Här kan också nämnas att frågor tas upp om betydelsen vid rea- vinstbeskattningen av att värden överförts till eller bortförts från ett företag som avyttras samt om stämpelskatt vid överlåtelse av fastig- heter inom koncerner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;&amp;¶RKORTNINGAR M M&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft0"&gt;De förkortningar som används i de olika kapitlen introduceras i varje kapitel. Beteckningarna KL och SIL introduceras dock endast här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;I betänkandet används i allmänhet ordet &lt;SPAN class="ft3"&gt;ANDEL &lt;/SPAN&gt;för att beteckna aktier och andra andelar i svenska och utländska juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p101 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p651 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vinster och förluster på näringsbetingade andelar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft0"&gt;Enligt gällande rätt beskattas vinster på näringsbetingade aktier och andra andelar som intäkt av näringsverksamhet. Denna ordning medför skattekostnader vid försäljning av andelar i dotterföretag och intresse- företag som stigit i värde till en köpare som inte ingår i koncernen. (Beträffande koncerninterna överlåtelser, se kap. 9.) Den motverkar därigenom omstruktureringar inom näringslivet. Beskattningen av vinster på näringsbetingade andelar ( &lt;SPAN class="ft3"&gt;"6. &lt;/SPAN&gt;i fortsättningen) är vidare svår att förena med att utdelning på sådana andelar inte beskattas. I det föreliggande kapitlet tas i avsnitt 2.1 upp frågan om BVN bör avskaffas eller åtminstone lindras. Förluster på näringsbetingade andelar be- handlas i avsnitt 2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Vinster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft0"&gt;I ett första avsnitt, 2.1.1, presenteras problemet närmare. Därefter, i avsnitt 2.1.2, behandlas förutsättningarna för att avskaffa eller lindra BVN. I avsnitt 2.1.3 görs en samlad bedömning och lämnas förslag om en lindring av BVN. I avsnitt 2.1.4, slutligen, tas ett par särskilda frågor upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Problemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft0"&gt;Enligt 7 § 8 mom. SIL är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekono- misk förening frikallat från skattskyldighet för utdelning på närings- betingade andelar i svenska aktiebolag och svenska ekonomiska före- ningar. En andel kan ha karaktär av näringsbetingad på endera av två grunder:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p657 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets andelar i det ut- delande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarar minst 25 % av röstetalet för samtliga andelar i detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det görs sannolikt att innehavet av andelen betingas av verksam- het som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska för- hållanden kan anses stå ägarföretaget nära.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft0"&gt;I frånvaro av reglerna om skattefrihet för utdelning på näringsbetingade andelar skulle kedjebeskattning av företagsinkomster uppkomma inom koncerner. Ett exempel illustrerar. En inkomst tjänas in i ett dotter- företag och beskattas där. Nettot efter skatt hos dotterföretaget delas ut till moderföretaget. Beskattning sker härvid en andra gång. Återstoden delas ut till de yttersta ägarna, varvid beskattning sker en tredje gång. Syftet med reglerna i 7 § 8 mom. SIL är att undanröja kedjebeskattning av detta slag. Såvitt avser exemplet sker detta genom att utdelningsin- komsten hos moderföretaget undantas från beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft0"&gt;Vinster på näringsbetingade andelar beskattas som intäkt av näringsverksamhet. Detta leder till trippelbeskattning när närings- betingade andelar i ett företag med vinstmedel överlåts (det förutsätts att vinstmedlen tjänats in under den tid överlåtaren innehaft andelarna). Om moderföretaget i det nyss anförda exemplet, i stället för att ta emot utdelning från dotterföretaget, avyttrar andelarna i detta och därigenom tillgodogör sig inkomsten i dotterföretaget i form av en aktievinst som delas ut till de slutliga ägarna, medför inkomsten i dotterföretaget be- skattning hos detta, hos moderföretaget och hos ägarna till moderföre- taget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft0"&gt;I exemplet var det fråga om en inkomst, som beskattats hos dotter- företaget före avyttringen av andelarna i detta. Trippelbeskattning upp- kommer emellertid även om dotterföretaget innehåller upparbetade, obeskattade värden (upparbetade under den tid överlåtaren innehaft andelarna). Härvid kommer beskattningen hos moderföretaget att ske före beskattningen hos dotterföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft0"&gt;Den kedjebeskattning som följer av BVN är inte begränsad till trippelbeskattning utan kan uppkomma i flera led. Antag t.ex. en kon- cern med ett moderföretag, ett dotterföretag och ett "dotterdotterföre- tag". En inkomst tjänas in av dotterdotterföretaget och beskattas hos detta. Dotterföretaget avyttrar andelarna i dotterdotterföretaget, varefter moderföretaget avyttrar andelarna i dotterföretaget och delar ut vinsten till ägarna. I detta fall sker beskattning av den inkomst som tjänats in av dotterdotterföretaget fyra gånger.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td206"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td209"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p662 ft0"&gt;En princip i den svenska företagsbeskattningen är att företagens vinster skall beskattas i två led. (I fråga om vinster i onoterade företag har principen i viss utsträckning brutits genom de regler om lättnader i ägarbeskattningen som införts med verkan fr.o.m. inkomståret 1997.) Den kumulativa beskattning som BVN ger upphov till är således inte önskvärd. Omstruktureringar i form av överlåtelser av andelar i dotter- företag och intresseföretag mellan oberoende företag motverkas av skattekostnader på ett omotiverat sätt. Enligt utredningens uppfattning bör BVN undanröjas eller, om hinder föreligger för detta, lindras i möjligaste mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft0"&gt;I det följande antas att det företag vars andelar avyttras är ett helägt svenskt dotterföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förutsättningarna för att avskaffa eller lindra beskattningen av vinster på näringsbetingade andelar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft0"&gt;En vinst på en andel kan allmänt sett bero på en eller flera av följande faktorer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;I företaget har efter förvärvet av andelen hållits kvar realiserade, beskattade inkomster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Prognosen om framtida inkomster i företaget har förbättrats sedan förvärvet av andelen. Denna innebär att tillgångar i företa- get, t.ex. fastigheter eller andelar i dotterföretag, har stigit i värde eller att goodwillvärden uppkommit.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Icke företagsrelaterade orsaker, t.ex. ett allmänt ökat utländskt intresse för svenska andelar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft0"&gt;Förutsättningarna för att avskaffa BVN är olika för andelar i svenska dotterföretag utan utländska underföretag, andelar i utländska dotter- företag och andelar i svenska dotterföretag med utländska underföretag. I det följande diskuteras först förutsättningarna beträffande var och en av dessa kategorier. Därefter görs en samlad bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p669 ft11"&gt;!NDELAR I SVENSKA DOTTERF¶RETAG UTAN UTL¤NDSKA UNDERF¶RETAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft3"&gt;&amp;AKTOR "ESKATTADE INKOMSTER HAR H¥LLITS KVAR I F¶RETAGET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft0"&gt;Innebörden av ett avskaffande av BVN såvitt avser faktor 1 illustreras av följande exempel. Ett moderföretag, S, som ägs av fysiska personer, avyttrar andelarna i ett dotterföretag, D, med kvarhållna, beskattade inkomster (intjänade under S:s innehavstid) till ett annat företag, K, som även det ägs av fysiska personer. I frånvaro av överlåtelsen skulle vinstmedlen i D ha kunnat delas ut till S utan beskattning hos S. Genom överlåtelsen tillgodogör sig S i form av en vinst ett belopp som motsvarar de medel som skulle ha kunnat delas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft0"&gt;Avskaffas BVN, sker beskattning av den vinst som uppkommit hos D enligt följande. Till att börja med beskattas D. Överlåtelsen av ande- larna medför inte beskattning hos S. När S delar ut reavinsten till sina ägare, beskattas dessa för utdelningsinkomsten. K beskattas inte för utdelning från D. Hos ägarna till K uppkommer överhuvudtaget ingen inkomst (värdet av K förändras inte). Inkomsten hos D kommer med andra ord att beskattas två gånger, vilket är det resultat som eftersträ- vas. Beskattningen sker hos samma subjekt som skulle ha beskattats om andelarna i D inte överlåtits utan D:s vinst delats ut till S och vidare till ägarna till S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft0"&gt;Såvitt avser faktor 1 isolerad framstår med hänsyn till det anförda ett avskaffande av BVN som oproblematiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;&amp;AKTOR 0ROGNOSEN OM FRAMTIDA INKOMSTER I F¶RETAGET HAR F¶RB¤TTRATS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;Vid överlåtelse av direktägda tillgångar sker en avskattning genom att övervärden kommer fram till beskattning hos överlåtaren. I konsekvens härmed bildar köpeskillingen utgångspunkt för beräkning av avdrag för värdeminskning hos förvärvaren. Vid överlåtelse av andelar i dotter- företag ger BVN upphov till en indirekt avskattning, som innebär att en värdestegring på andelarna i dotterföretaget, som beror på att övervär- den uppkommit i det företaget, beskattas hos moderföretaget. Avskriv- ningsunderlaget i dotterföretaget påverkas inte. Det innebär att beskatt- ning sker en gång till på företagsnivån, nämligen när övervärdena reali- seras hos detta företag. Eftersom beskattning sker även på ägarnivån uppkommer trippelbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft0"&gt;Avskaffas BVN, kommer beskattning att ske hos ägarna till moder- företaget, när reavinsten delas ut, och hos dotterföretaget när övervär-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td206"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td209"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;dena realiseras. Även i detta fall framstår ett avskaffande av BVN som oproblematiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Teoretiskt skulle trippelbeskattningen kunna elimineras med be- hållen BVN genom att dotterföretaget får ta upp en skattemässig good- willpost motsvarande övervärdena (skillnaden mellan köpeskillingen för andelarna och de skattemässiga värdet av tillgångarna i dotterföre- taget) som får skrivas av i takt med att övervärdena realiseras. Denna &lt;SPAN class="ft3"&gt;STEP UP METOD &lt;/SPAN&gt;skulle emellertid kunna användas endast vid avyttring av helägda dotterföretag. Vidare är det problematiskt att tidsmässigt matcha avskrivningen av goodwillvärdet mot realisationen av övervär- dena (en del av goodwillvärdet måste t.ex. fördelas på olika slag av till- gångar). &lt;NOBR&gt;Step-up-metoden&lt;/NOBR&gt; är därför inte ett verkligt alternativ till ett avskaffande av BVN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;&amp;AKTOR )CKE F¶RETAGSRELATERADE ORSAKER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;Vad gäller en vinst som beror på faktor 3 har det enligt utredningens uppfattning ingen större betydelse om den beskattas eller ej, så länge vinster och förluster behandlas symmetriskt. Sett över tiden torde näm- ligen vinster och förluster, som grundas på denna faktor, i stort sett ta ut varandra. I praktiken går det dock inte att skilja värdeökning, som är hänförlig till faktor 3, från värdeökning som beror på faktor 2. Värde- ökning av det förra slaget bör därför behandlas på samma sätt som värdeökning det senare slaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;3LUTSATS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft0"&gt;Slutsatsen av det hittills anförda är att en bedömning avseende andelar i svenska dotterföretag utan utländska underföretag leder till att BVN bör avskaffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft11"&gt;!NDELAR I UTL¤NDSKA DOTTERF¶RETAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft3"&gt;5TG¥NGSPUNKTER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft0"&gt;Reglerna i 7 § 8 mom. SIL, som syftar till att motverka beskattning i flera led inom företagssektorn, innehåller inte endast bestämmelser av- seende utdelning på näringsbetingade andelar i svenska företag utan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft0"&gt;även bestämmelser avseende utdelning på motsvarande andelar i ut- ländska företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft0"&gt;Enligt de senare bestämmelserna är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening frikallat från skattskyldighet för utdelning på andelar i utländska juridiska personer om &lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;utdelningen skulle ha varit skattefri om det utdelande företaget varit svenskt, &lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;den in- komstbeskattning, som den utländska juridiska personen är underkas- tad, är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag (jämförlighetsvill- koret). Jämförlighetsvillkoret anses innebära ett krav på att inkomst hos den utländska juridiska personen beskattas efter minst 15 % på ett underlag beräknat i huvudsak enligt svenska regler (jfr prop. 1990/91:107 s. 29).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft0"&gt;Till jämförlighetsvillkoret är en presumtionsregel knuten. En ut- ländsk juridisk person, som är hemmahörande i något land med vilket Sverige ingått skatteavtal, skall anses underkastad jämförlig beskatt- ning. Presumtionen gäller dock endast om personens intäkter härrör från Sverige eller avtalsland och verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det land eller de länder där den bedrivs. Om personens intäkter till endast obetydlig del härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemässigt gynnad verksamhet, skall personen dock ändå anses underkastad jämförlig beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft0"&gt;Enligt 22 § SIL medges inte avdrag för kostnader som är hänförliga till en intäkt som på grund av dubbelbeskattningsavtal inte beskattas i Sverige. Detta gäller dock inte i fråga om utdelning från ett utländskt företag till ett svenskt företag i fall då utdelningen skulle ha varit un- dantagen från beskattning om båda företagen varit svenska. Be- stämmelserna fick sin nuvarande utformning genom lagstiftning år 1986. Undantagsregeln innebär att avdrag medges för räntor på lån som använts för finansiering av anskaffning av andelar i utländska företag oberoende av om utdelning på andelarna beskattas eller ej. Regeln kommenterades inte närmare i förarbetena (jfr prop. 1985/86:131 s. 98), men den får antas ha föranletts av en önskan att likställa förut- sättningarna för investeringar i Sverige och utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft0"&gt;Jämförlighetsvillkoret bör ses mot bakgrund av undantagsregeln i 22 § SIL. I frånvaro av villkoret skulle undantagsregeln kunna medföra oönskade skattekonsekvenser. Ett exempel illustrerar. Ett svenskt moderföretag, M, har löpande rörelseinkomster på 100 per år. M tar upp ett lån med räntan 100 per år. Medel motsvarande lånet överförs till ett utländskt dotterföretag, D, som eget kapital och avkastar där 100 per år. Inkomsten i D beskattas av någon anledning inte. Medel mot- svarande inkomsten delas ut till M. I frånvaro av beskattning av utdel-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td206"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td209"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p678 ft0"&gt;ningsinkomsten hos M skulle konsekvensen av förfarandet vara att, bortsett från transaktionskostnader, den obeskattade inkomsten hos M omvandlats till beskattad inkomst (rörelseinkomsten kvittas bort mot ränteutgiften, kvar finns den skattefria utdelningsinkomsten). Man har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft0"&gt;konstruerat en &lt;SPAN class="ft3"&gt;PENGAMASKIN&lt;/SPAN&gt;. Uppgiften för jämförlighetsvillkoret kan således sägas vara att utgöra en &lt;SPAN class="ft3"&gt;PENGAMASKINSP¤RR&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Utredningens uppdrag omfattar inte det redovisade systemet för den skattemässiga behandlingen av utdelningsinkomster från utländska dotterföretag. Detta bildar därför en av utgångspunkterna för utred- ningens överväganden rörande önskvärdheten och lämpligheten av att avskaffa BVN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;"ED¶MNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft0"&gt;Ett avskaffande av BVN får inte strida mot grunderna för pengamaskin- spärren. I detta villkor ligger att ett svenskt moderföretag inte skall kunna avyttra andelarna i ett utländskt dotterföretag utan reavinst- beskattning i en situation där köparen kan tillgodogöra sig vinstmedel hos dotterföretaget i form av utdelning eller på annat sätt utan beskatt- ning. I en sådan situation kommer köpeskillingen, bortsett från transak- tionskostnader, i princip att motsvara vinstmedlen. Ett exempel illustre- rar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft0"&gt;Ett svenskt moderföretag, M, har ett utländskt dotterföretag, D, med upparbetade vinstmedel som saknar egna dotterföretag. D uppfyller inte jämförlighetsvillkoret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;I detta fall beskattas M för utdelning från D. Avyttrar M andelarna i D till ett annat svenskt företag bör reavinsten ändå kunna vara skattefri, eftersom det andra företaget inte kan ta emot utdelning från D utan be- skattning. Samma bedömning borde kunna göras om avyttring sker till ett företag i ett land som har ett liknande jämförlighetsvillkor som det svenska för att utdelning på motsvarigheten i det landet till närings- betingade andelar skall vara skattefri, trots att Sverige i detta fall för- lorar den latenta rätten att beskatta utdelning från D. Skälet för att rea- vinsten bör kunna vara skattefri även i detta fall är att den köpeskilling som M erhåller påverkas av köparens latenta skatt på kommande utdel- ning från D.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft0"&gt;Man måste emellertid ta hänsyn till att M kan avyttra andelarna i D till ett utländskt företag, som kan ta emot utdelning från D utan be- skattning. Är D hemmahörande i ett skatteparadis, kan avyttring t.ex. ske till ett företag i samma land. Är M:s reavinst på andelarna i D skattefri i denna situation, skulle möjlighet till pengamaskinförfaranden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft0"&gt;öppnas, eftersom köpeskillingen inte påverkas av framtida skattekost- nader hos köparen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft0"&gt;Med hänsyn härtill måste ett villkor för skattefrihet vara att det ut- ländska dotterföretaget uppfyller jämförlighetsvillkoret. Frågan är emellertid om det i alla situationer går att på ett rimligt tillförlitligt sätt konstatera om ett utländskt dotterföretag uppfyller detta villkor eller ej i en reavinstsituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft0"&gt;I fråga om utdelning som ett svenskt moderföretag tagit emot från ett utländskt dotterföretag, D1, som i sin tur erhållit utdelning från ett underföretag, D2, gäller följande i fråga om jämförlighetsvillkoret (jfr prop. 1990/91:107 s. 30).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft0"&gt;Har utdelningen beskattats hos D1, kan undersökningen om jämför- lig beskattning begränsas till förhållandena för det företaget. Detsamma gäller om utdelningen inte beskattats hos D1 men D1 trots detta direkt uppfyller jämförlighetsvillkoret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;Har utdelningen från D2 inte beskattats hos D1 och uppfyller D1 inte direkt jämförlighetsvillkoret, får man undersöka om utdelningen skulle ha varit skattefri även om D1 hade varit ett svenskt företag. Detta innefattar ett krav på att D2 varit underkastad jämförlig beskattning. Om så är fallet får utdelningsinkomsten räknas bort, när man undersöker om kravet på jämförlig beskattning hos D1 är uppfyllt. Har D2 ett underföretag D3 från vilket D2 tagit emot skattefri utdelning, får undersökas om även D3 varit underkastad jämförlig beskattning, etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft0"&gt;Systemet är inte helt enkelt. I rättsfallet RÅ 1996 ref. 60 har Rege- ringsrätten funnit att prövningen av jämförligheten inte skall begränsas till att avse förhållandena under enstaka verksamhetsår. Detta bidrar till att bedömningarna kan bli svåra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft0"&gt;Bedömningen av jämförligheten i fråga om utdelningsinkomster från ett utländskt dotterföretag görs i den situationen att en faktisk be- talning har skett från dotterföretaget till moderföretaget och eventuellt tidigare från underföretag i ett eller flera led till dotterföretaget. I rea- vinstfallet finns inte någon betalning att ta fasta på utan situationen är mer obestämd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft0"&gt;När det gäller kvarhållna vinstmedel (faktor 1) i underföretag till det utländska dotterföretaget skulle ett jämförlighetsvillkor för reavinstbe- skattningen innebära att följande fråga fick ställas. Om vid tidpunkten för avyttringen av andelarna i dotterföretaget dels vinstmedlen i samt- liga underföretag hade delats ut till dotterföretaget, dels dotterföretaget hade delat ut befintliga egna vinstmedel och medel motsvarande den hypotetiskt erhållna utdelningen till det svenska moderföretaget, skulle då jämförlighetsvillkoret ha varit uppfyllt? Med beaktande av att ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td206"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td209"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p685 ft0"&gt;utländskt dotterföretag kan ha underföretag i många länder och i flera led, skulle bedömningen i många fall bli utomordentligt svår, för att inte säga i praktiken ogörlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft0"&gt;En ytterligare svårighet med ett jämförlighetsvillkor vid reavinstbe- skattningen är att vinsten på andelarna i det utländska dotterföretaget kan bero på att det finns upparbetade, orealiserade värden i detta eller i underföretag (faktor 2). Det kan vara svårt att avgöra i vilken utsträck- ning sådana värden kommer att beskattas vid en framtida realisation. Skattelagstiftningen i det land, i vilket företaget är hemmahörande, kan innehålla regler som innebär att vissa slag av inkomster inte beskattas eller beskattas på ett förmånligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft0"&gt;När det utländska dotterföretaget har underföretag uppkommer vida- re frågan hur en vinst på andelarna i dotterföretaget, som inte motsva- ras av synliga vinstmedel, skall fördelas på de olika företagen i den ut- ländska koncernen. I själva verket står det klart att en fördelning på objektiva grunder ofta inte skulle vara möjlig. Den i det föregående stycket påpekade svårigheten att avgöra i vilken utsträckning övervär- den kommer att beskattas vid en framtida realisation blir definitivt oöverstiglig, om man inte ens kan avgöra till vilket företag – och där- med, om det finns företag i flera länder, till vilket land – ett övervärde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft0"&gt;är hänförligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft0"&gt;Sammantaget är det enligt utredningens uppfattning inte möjligt att helt avskaffa BVN i fråga om andelar i utländska dotterföretag. Fråga uppkommer därmed om en begränsad lättnad är möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;När utdelning på andelar i ett utländskt dotterföretag beskattas på grund av att jämförlighetskravet inte är uppfyllt, medges avräkning mot svenskt skatt för – utom källskatt på utdelningen – en schablonmässigt beräknad skatt hos det utdelande företaget på 13 % av utdelningens bruttobelopp. Det innebär att svensk bolagsskatt utgår efter &lt;NOBR&gt;(28–13=)&lt;/NOBR&gt; 15 % (jfr tolkningen av jämförlighetsvillkoret). På grund härav följer av ett hänsynstagande till vad som gäller i fråga om utdelning inte mer än att beskattning av vinst på andelar i utländska dotterföretag bör ske efter en faktisk skattesats av lägst 15 %. Med hänsyn till syftet med den nu aktuella diskussionen &lt;SPAN class="ft11"&gt;B &lt;/SPAN&gt;att avskaffa eller i möjligaste mån lindra BVN &lt;SPAN class="ft11"&gt;B &lt;/SPAN&gt;bör beskattning ske efter lägsta möjliga sats, alltså 15 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft0"&gt;För fullständighets skull bör nämnas att det enligt många skatteavtal &lt;SPAN class="ft11"&gt;B &lt;/SPAN&gt;i stället för jämförlighetsvillkoret &lt;SPAN class="ft11"&gt;B &lt;/SPAN&gt;krävs att den vinst, från vilken ut- delningen härrör, skall ha varit underkastad normal bolagsskatt i den andra avtalsslutande staten. I sådana fall är det endast beskattningen av den utdelade vinsten som är aktuell och inte, som enligt bestämmel- serna i 7 § 8 mom. SIL, beskattningen av företaget som sådant. Skulle emellertid villkoret enligt SIL vara gynnsammare för den skattskyldige&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p689 ft0"&gt;tar det över. Förekomsten av dessa avtalsvillkor påverkar inte giltighe- ten av den nyss dragna slutsatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft11"&gt;!NDELAR I SVENSKA DOTTERF¶RETAG MED UTL¤NDSKA UNDERF¶RETAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft0"&gt;I det föregående har diskuterats förutsättningarna för att avskaffa BVN dels för andelar i svenska dotterföretag utan utländska underföretag, dels för andelar i utländska dotterföretag. Även förutsättningarna för ett avskaffande vad gäller andelar i svenska dotterföretag med utländska underföretag diskuteras lämpligen särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Det finns anledning att skilja mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;vinstdel som grundas på kvarhållen inkomst eller värdestegring av tillgångar eller uppkomst av goodwillvärden i det svenska dotterföretaget eller svenska underföretag till detta (inhemsk vinst; avser ej värdestegring på andelar i utländska underföretag) och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;vinstdel, som grundas på motsvarande omständigheter i utländ- ska underföretag till det svenska dotterföretaget eller i utländska underföretag till svenska underföretag till det svenska dotter- företaget (utländsk vinst).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft0"&gt;Såvitt avser inhemsk vinst saknas anledning till annan bedömning än den som gjorts i fråga om vinst på andelar i svenska dotterföretag utan utländska underföretag. Ser man isolerat till detta slag av vinst kan så- ledes BVN avskaffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Vad gäller utländsk vinst uppkommer ett pengamaskinproblem av liknande slag som det som tagits upp vid behandlingen av vinster på andelar i utländska dotterföretag. En skillnad är att vinstmedel hos ett utländskt underföretag i princip inte kan delas ut till de yttersta ägarna utan att passera genom det svenska dotterföretaget. Detta gäller även om andelarna i det svenska dotterföretaget sålts till utländska köpare. Härvid kommer beskattning av utdelningen att ske hos det svenska dotterföretaget, om inte jämförlighetsvillkoret är uppfyllt. Sverige be- håller således beskattningsrätten till en kommande utdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;Beskattning av lämnad utdelning kommer dock inte undantagslöst att ske hos det svenska dotterföretaget. I dubbelbeskattningsavtal finns bestämmelser om skatterättsligt hemvist. Dessa aktualiseras när en fy- sisk eller juridisk person är bosatt resp. hemmahörande i båda staterna enligt staternas interna lagstiftningar. Enligt bestämmelserna anses en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td206"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td209"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft0"&gt;fysisk eller juridisk person ha hemvist i en avtalsslutande stat om per- sonen är skattskyldig där på grund av bosättning, plats för företagsled- ning eller annan liknande omständighet. Om en person på grund av en sådan bestämmelse anses ha hemvist i båda de avtalsslutande staterna, bestäms hemvistet enligt särskilda regler. Dessa brukar i fråga om juri- diska personer innebära att de skall anses ha hemvist i den stat där per- sonen har sin verkliga ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft0"&gt;Ett svenskt dotterföretag som avyttrats till en utländsk köpare torde med hänsyn till det anförda i vissa fall kunna flytta sitt skatterättsliga hemvist enligt ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och en stat inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, t.ex. genom att förändra ledningens sammansättning så att majoriteten av styrelseleda- möterna och verkställande direktören kommer att vara bosatta i det andra landet (jfr 8 kap. 4 § ABL). I ett sådant fall förlorar Sverige rätten att beskatta kommande utdelning från utländska underföretag till det svenska dotterföretaget (om inte andelarna i det utländska under- företaget är knutna till ett fast driftställe i Sverige). Å andra sidan skall då uttagsbeskattning ske hos det svenska dotterföretaget (jfr punkt 1 sjätte och sjunde styckena av anvisningarna till 22 § KL). Det innebär att bl.a. andelar i utländska underföretag skall anses ha avyttrats till marknadsvärdet. Om reavinstbeskattning behålls för andelar i utländska dotterföretag, kommer därför vinstmedel i utländska underföretag att tas till beskattning i Sverige hos det svenska dotterföretaget genom ut- tagsbeskattning. Bortsett från eventuella värderingsproblem synes med hänsyn härtill möjligheten att byta skatterättsligt hemvist inte öppna möjlighet för pengamaskinförfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft0"&gt;Det finns emellertid anledning att ställa frågan hur den principiellt riktiga tanken att vinstmedel hos ett utländskt underföretag inte kan delas ut till de yttersta ägarna utan att passera genom det avyttrade svenska dotterföretaget skulle ställa sig i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft0"&gt;Antag t.ex. att andelarna i ett svenskt dotterföretag, A, som har ett underföretag med &lt;NOBR&gt;noll-beskattade&lt;/NOBR&gt; vinstmedel i ett skatteparadis, B, av- yttras av det svenska moderföretaget till ett företag i skatteparadiset, C. Då uppkommer en koncern med ett moderföretag i skatteparadiset (C), ett dotterföretag i Sverige (A) och ett "dotterdotterföretag" i skattepara- diset (B). Vinstmedlen överförs sedan från B till C. Även om medlen enligt utredningens uppfattning civilrättsligt och skattemässigt sett passerar A i form av mottagen och lämnad utdelning, torde ett för- farande av detta slag i praktiken kunna ske utan att någon beskattning aktualiseras i Sverige, såvida A inte tar upp den mottagna utdelningen i deklarationen. Risken för upptäckt om A underlåter detta torde vara obetydlig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft0"&gt;Man kan således &lt;SPAN class="ft11"&gt;B &lt;/SPAN&gt;om BVN skulle avskaffas för andelar i dotter- företag med utländska underföretag &lt;SPAN class="ft11"&gt;B &lt;/SPAN&gt;tänka sig ett pengamaskinför- farande genom vilket moderföretaget till A, M, tar upp ett lån med räntor motsvarande M:s rörelseinkomst. Medel motsvarande lånet till- skjuts till A som eget kapital. A i sin tur skjuter till motsvarande medel till B som eget kapital. Efter t.ex. 10 år avyttrar M andelarna i A till C för en köpeskilling som bortsett från ersättning för C:s tjänster motsva- rar det tillskjutna kapitalet jämte avkastningen på detta. Förfarandet torde i praktiken ofta kunna arrangeras så att kapitalet hos B i någon form utgör säkerhet för det av M upptagna lånet. Genom förfarandet har M uppnått att skattepliktig rörelseinkomst omvandlats till skattefri reavinst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft0"&gt;Ett liknande förfarande är tänkbart om andelarna i A avyttras till ett dotterföretag till C som är hemmahörande i ett annat land än skatte- paradiset, t.ex. Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;En möjlighet att komma till rätta med pengamaskinproblemet kunde tänkas vara att underföretag i vissa angivna länder godtas. Kriterierna för att ett land skulle föras upp på "vita listan" skulle vara dels att före- tagen i landet är jämförligbeskattade, dels att man kan vara säker på att ett underföretag i landet inte i sin tur har ett underföretag i ett land, som inte är upptaget på listan. Särskilt det sistnämnda kriteriet är problematiskt. För att kriteriet skall kunna anses uppfyllt synes det nödvändigt att svenska myndigheter har möjlighet att föranstalta om revision av underföretag i utlandet. En uppgift om att "svarta" underföretag inte finns bör nämligen kunna kontrolleras. Även om det i många skatteavtal finns bestämmelser om informationsutbyte (jfr art. 26 i OECD:s modellavtal) är den andra staten inte förpliktigad att lämna begärd information. En förutsättning för att en stat skall göra en revision på begäran av ett annan stat torde ofta vara att staterna har ett gemensamt intresse av att en revision kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft0"&gt;Enligt utredningens uppfattning är den möjlighet till informations- utbyte, som finns i gällande avtal, inte tillräcklig för att bilda underlag för en vit lista. Vidare är det inte realistiskt att tänka sig att gällande avtal under överskådlig tid omförhandlas för att det nödvändiga infor- mationsutbytet skall säkerställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;I själva verket är den nyss gjorda beskrivningen förenklad. Det räcker inte att kontrollera att ett underföretag i ett land på vita listan, A, inte i sin tur har något underföretag i ett land, som inte är upptaget på listan. Man måste även förvissa sig om att A inte tidigare har haft något sådant underföretag, i fråga om vilket A kunnat utan jämförligbeskatt- ning tillgodogöra sig skattefria eller lågbeskattade inkomster genom utdelning eller avyttring av andelar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td206"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td209"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p700 ft0"&gt;Det finns slutligen anledning att beröra en reglering i punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL. Denna reglering bygger på begreppen "utländsk juridisk person" och "utländskt bolag" i 16 § 2 mom. SIL. En "utländsk juridisk person" är allmänt talat en utländsk association, som motsvarar en svensk juridisk person. Med "utländskt bolag" avses ut- ländsk juridisk person, som i den stat där den är hemmahörande är före- mål för beskattning som är likartad den, som svenska företag är under- kastade. Som utländskt bolag anses alltid utländsk juridisk person, som är hemmahörande i någon av vissa i lagtexten uppräknade stater med vilka Sverige har ingått skatteavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft0"&gt;Regleringen i punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL innebär att in- komsten hos en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag beskattas hos delägare som är bosatta eller, i fråga om delägare som är juridisk person, hemmahörande i Sverige under vissa förutsättningar. Dessa förutsättningar innebär i huvudsak dels att minst 10 % av perso- nens kapital eller röstetal skall innehas av delägaren eller en intressent- krets i vilken han ingår, dels att minst hälften av kapitalet eller röste- talet skall innehas av här i riket bosatta eller hemmahörande personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft0"&gt;En förutsättning för att delägarbeskattning enligt regleringen skall kunna ske är enligt lagtexten att det svenska subjektet är delägare i den utländska juridiska personen. Delägarbeskattning tycks således aktua- liseras endast i fråga om utländska dotterföretag i första generationen, inte vid indirekt ägande av ett utländskt dotterföretag i andra genera- tionen (ens i fallet att dotterföretaget i första generationen delägar- beskattas). Det kan visserligen inte uteslutas att praxis kan komma att inta ståndpunkten att det är tillräckligt med indirekt ägande. Såvitt för närvarande kan bedömas kan emellertid inkomst i ett utländskt under- företag till ett utländskt underföretag till ett svenskt företag inte del- ägarbeskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft0"&gt;Utredningens slutsats är att BVN inte bör avskaffas för vinst på an- delar i svenska dotterföretag med utländska underföretag till den del vinsten utgör utländsk vinst. Å andra sidan är det – i överensstämmelse med vad som sagts i det föregående i fråga om andelar i utländska dotterföretag – tillräckligt att beskattning sker efter en faktisk skattesats av 15 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft0"&gt;Den fråga, som därmed inställer sig, är om det är möjligt att vid be- skattningen skilja mellan inhemsk och utländsk vinst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft0"&gt;Härvidlag står det till att börja med klart att det i praktiken inte är möjligt att särskilja inhemsk och utländsk vinst som beror på värdestegring av tillgångar eller skapade goodwillvärden (faktor 2) på grund av värderingssvårigheter. Däremot skulle det vara möjligt att identifiera inhemsk vinst som beror på att beskattad inkomst har hållits&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p703 ft0"&gt;kvar i svenska företag (faktor 1). Frågan blir därmed om det även i övrigt är möjligt och lämpligt att undanta sådan vinst från beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Frågan om undantagande från reavinstbeskattning av vinstdel, som beror på att beskattade inkomster hållits kvar i det företag som de av- yttrade andelarna hänför sig till, har nyligen varit aktuell. I det utred- ningsarbete, som föregick det – som det i efterhand visade sig – tempo- rära avskaffandet av dubbelbeskattningen av utdelade företagsinkoms- ter, behandlades nämligen frågan om ett generellt undantagande från beskattning av sådan vinstdel genom en &lt;NOBR&gt;JIK-metod&lt;/NOBR&gt; (SOU 1994:13). Metoden går ut på att kvarhållna inkomster läggs till anskaffningsvär- det för en avyttrad andel. Frågan om en &lt;NOBR&gt;JIK-metod&lt;/NOBR&gt; borde införas sköts emellertid på framtiden och förföll sedermera i och med att dubbel- beskattningen av utdelade företagsvinster återinfördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft0"&gt;Förutsättningarna för att en &lt;NOBR&gt;JIK-metod&lt;/NOBR&gt; som inte är alltför komplice- rad skall kunna konstrueras är bättre för en metod, som skall tillämpas endast i fråga om vissa näringsbetingade andelar, än för en metod som skall tillämpas generellt. En översiktlig bedömning ger dock vid han- den att metoden ändå skulle bli relativt komplicerad. Detta bör ses i skenet av att företagen i frånvaro av en &lt;NOBR&gt;JIK-metod&lt;/NOBR&gt; i många fall torde kunna utan beskattning hos moderföretaget låta dela ut kvarhållna vinstmedel i ett dotterföretag och i underföretag till detta inför en före- stående avyttring av dotterföretaget. Effekten av en &lt;NOBR&gt;JIK-metod&lt;/NOBR&gt; skulle sannolikt på grund härav bli relativt begränsad. Till den del en JIK- metod får betydelse innebär den ett gynnande av konsolidering i svenska dotterföretag jämfört med konsolidering i utländska dotter- företag, vilket medför snedvridningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft0"&gt;Utredningens slutsats är att en &lt;NOBR&gt;JIK-metod&lt;/NOBR&gt; inte bör införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;2.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Samlad bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft0"&gt;Det föregående leder till följande utgångspunkter för en samlad be- dömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Det är motiverat att avskaffa BVN såvitt avser vinst på andelar i svenska dotterföretag, som inte har utländska underföretag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Vinst på andelar i utländska dotterföretag bör beskattas efter en faktisk skattesats på 15 %.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Såvitt gäller vinst på andelar i svenska dotterföretag, som har ut- ländska underföretag, är det motiverat att från beskattning un- danta inhemsk vinst. I praktiken är det inte möjligt att isolera in- hemsk &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;faktor-2-vinst&lt;/NOBR&gt; från utländsk &lt;NOBR&gt;faktor-2-vinst.&lt;/NOBR&gt; Inhemsk&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td206"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td209"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p709 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;faktor-1-vinst&lt;/NOBR&gt; (avseende dotterföretaget och helägda under- företag av första generationen) kan tekniskt sett särskiljas genom en &lt;NOBR&gt;JIK-metod.&lt;/NOBR&gt; Detta framstår emellertid inte som en lämplig åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft0"&gt;Så långt framstår följande lösning som möjlig:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Vinster på andelar i svenska dotterföretag utan utländska under- företag är skattefria.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Halva beloppet av en vinst på andelar i utländska dotterföretag eller på andelar i svenska dotterföretag med utländska under- företag tas upp till beskattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Vinster och förluster bör i möjligaste mån behandlas symmetriskt vid beskattningen. Den nämnda lösningen öppnar en möjlighet för före- tagen att arrangera så att en vinst på andelarna i ett dotterföretag blir skattefri och en förlust avdragsgill med halva beloppet. Har nämligen ett moderföretags andelar i ett dotterföretag, som inte har utländska underföretag, nedgått i värde, kan moderföretaget inför en planerad avyttring av andelarna i dotterföretaget "svärta ned" dessa genom att låta dotterföretaget eller ett underföretag förvärva ett utländskt företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft0"&gt;I den motsatta situationen &lt;SPAN class="ft11"&gt;B &lt;/SPAN&gt;när ett moderföretag har andelar som stigit i värde i ett dotterföretag med utländska underföretag &lt;SPAN class="ft11"&gt;B &lt;/SPAN&gt;kan andelarna "tvättas" genom att de utländska underföretagen förs över till en annan gren av koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Lösningen innebär vidare att investeringar i utländska dotterföretag och i svenska dotterföretag med utländska underföretag diskrimineras i förhållande till investeringar i svenska dotterföretag utan utländska underföretag. Detta skulle leda till icke önskvärda snedvridningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Många internationella koncerner med ett svenskt moderföretag är organiserade efter affärsområden. I koncernerna finns underkoncerner med såväl svenska som utländska företag. Lösningen i fråga innebär att de utländska företagen i en underkoncern så att säga smittar ner de svenska. Härigenom kan uppkomma ett incitament till en struktur som innebär att svenska och utländska företag placeras i olika underkoncer- ner. Detta skulle medföra minskad effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Sammanfattningsvis är enligt utredningens uppfattning den diskute- rade lösningen med olika behandling av å ena sidan andelar i svenska dotterföretag utan utländska underföretag och å andra sidan andelar i utländska dotterföretag och i svenska dotterföretag med utländska underföretag inte lämplig. Den åtgärd som då står till buds är att skatteplikten för vinster på näringsbetingade andelar generellt be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft0"&gt;gränsas till att avse halva beloppet av en vinst. Utredningen föreslår detta. Mer preciserat avser förslaget vinster på andelar beträffande vilka gäller att, om utdelning på andelen lämnats, ägarföretaget enligt bestämmelserna i 7 § 8 mom. &lt;NOBR&gt;tredje-åttonde&lt;/NOBR&gt; styckena SIL skulle ha varit undantaget från skattskyldighet för utdelningen om andelen i stället behållts under beskattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft0"&gt;För att inte möjligheter till skattearbitrage skall uppkomma bör lösningen omfatta även aktierelaterade värdepapper, t.ex. konvertibler, i ett företag som näringsbetingade andelar hänför sig till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft0"&gt;De bestämmelser som föranleds av förslagen bör tas in i ett nytt moment i 2 § SIL, 1 a mom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;2.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Vissa frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft11"&gt;+ARAKT¤RSBYTEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft0"&gt;En andel, som innehas av ett företag, kan byta karaktär i den meningen att en näringsbetingad andel upphör att vara näringsbetingad eller tvärt- om. Det första fallet föreligger t.ex. om andelen ingår i ett innehav, som representerar 25 % av rösterna, och företaget avyttrar andelar ur innehavet, som representerar 1 % av rösterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;Vid ett karaktärsbyte bör andelen anses ha avyttrats för ett pris&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft13"&gt;motsvarande marknadsvärdet och ha köpts tillbaka för samma pris (&lt;SPAN class="ft12"&gt;FIKTIV AVYTTRING&lt;/SPAN&gt;). Vinsten bör emellertid inte tas upp till beskattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;omedelbart utan först när andelen verkligen avyttras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;Om det företag, som andelen i fråga hänför sig till, är noterat, kan uppskattningen av det verkliga värdet vid karaktärsbytet baseras på noteringarna. I annat fall får värdet bestämmas efter skälig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft11"&gt;&amp;ASTIGHETER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft0"&gt;I det system för behandling av utdelningsinkomster och vinster på an- delar som tillämpades vid 1995 års taxering skulle generellt endast hälften av en vinst på svenska andelar tas upp till beskattning. Lättnaden för vinster gällde inte sådan del av en vinst, som svarade mot värdet av hyresfastigheter i det avyttrade företaget i förhållande till värdet av samtliga tillgångar i företaget. Med hyresfastighet avsågs en fastighet, som var taxerad som hyreshusenhet. Med innehav av en fas- tighet jämställdes att en fastighet innehades av ett företag i intresse- gemenskap med det avyttrade företaget. Med värdet av en fastighet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td206"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td209"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;avsågs det högsta av taxeringsvärdet och det bokförda värdet. Denna begränsning av lättnaden omfattade inte andelar i företag noterade vid svensk börs och inte heller andelar i ett dotterföretag till ett noterat moderföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;I motsats till det system som gällde vid 1995 års taxering gäller ut- redningens förslag endast andelar som innehas av aktiebolag och eko- nomiska föreningar. Syftet är att överlåtelser av andelar i dotter- och intresseföretag i möjligaste mån inte skall motverkas av att skatt utgår. Enligt utredningens uppfattning föreligger inte skäl att se annorlunda på saken av det skälet att det överlåtna företaget bedriver fastighets- förvaltning. Utredningen anser således att andelar i fastighetsför- valtande företag inte bör särbehandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Förluster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft0"&gt;I avsnitt 2.1.2 har angetts tre faktorer som kan ligga bakom en vinst på en andel. På motsvarande sätt kan en verklig förlust på en andel allmänt sett bero på en eller flera av följande faktorer (förluster på grund av värdeöverföringar behandlas i kap. 3):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;I företaget har uppkommit förluster efter förvärvet av andelen som inte täckts genom kapitaltillskott (eller senare vinst).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Prognosen om framtida inkomster i företaget har försämrats sedan förvärvet av andelen. Från företagets sida tar sig detta ut- tryck i värdenedgång av tillgångar eller i en "goodwill- minskning" jämfört med förhållandena vid förvärvet av andelen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Icke företagsrelaterade orsaker, t.ex. ett allmänt minskat ut- ländskt intresse för svenska andelar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;En princip, som utredningen anser i görligaste mån bör prägla bolags- beskattningen, är att denna skall vara neutral med avseende på risk- tagande. Av denna princip följer att vinster och förluster bör behandlas symmetriskt om inte särskilda skäl talar mot det (jfr SOU 1996:119 s. &lt;NOBR&gt;111-114).&lt;/NOBR&gt; Slår vinster igenom hårdare vid beskattningen än förluster, missgynnas investeringar med högre risk i förhållande till investeringar med lägre risk. Leder ett visst transaktionsmönster i en vinstsituation till exempelvis trippelbeskattning, bör således samma transaktions- mönster i en förlustsituation medföra trippelavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft0"&gt;Antag t.ex. att en fysisk person, F, äger andelarna i ett företag, A, med ett helägt dotterföretag, B. På andelarna i B har uppkommit en &lt;NOBR&gt;faktor-2-vinst&lt;/NOBR&gt; (förväntad ökad intjäningsförmåga i B). A avyttrar an-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p722 ft0"&gt;delarna i B. Detta medför trippelbeskattning (lindrad genom förslaget om att endast halva beloppet av en vinst på näringsbetingade andelar skall tas upp till beskattning): beskattning i B när intäkterna kommer, beskattning av halva vinsten hos A, beskattning hos F när vinsten efter skatt delas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft0"&gt;Antag nu i stället att en &lt;NOBR&gt;faktor-2-förlust&lt;/NOBR&gt; uppkommit på andelarna i B (förväntad minskad intjäningsförmåga i B). Hos B medför de minskade inkomsterna en avdragseffekt (i förhållande till de ursprungligen för- väntade inkomsterna). Även hos F uppkommer en avdragseffekt, på grund av den minskade utdelningen (i förhållande till den ursprung- ligen förväntade utdelningen). Medges A avdrag för halva förlusten på andelarna i B, uppkommer en avdragseffekt tre gånger. Det innebär att vinst- och förlustfallet behandlas symmetriskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft0"&gt;Ett fullständigt symmetriskt resultat förutsätter dock att A har in- komster, som avdraget för förlusten kan göras från. Vidare kan den minskade intjäningsförmågan i B "gå förbi noll", dvs. ta sig uttryck i förluster efter överlåtelsen, som kan utnyttjas endast om framtida in- komster uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;Vi tänker oss nu i stället att förlusten på andelarna i B var av fak- tor &lt;NOBR&gt;1-karaktär,&lt;/NOBR&gt; dvs. att den berodde på en redan realiserad förlust hos B. Detta är i princip samma fall som det nyss nämnda &lt;NOBR&gt;faktor-2-fallet,&lt;/NOBR&gt; där den minskade intjäningsförmågan tagit sig uttryck i förluster efter överlåtelsen av andelarna. En skattemässig skillnad är dock att för- lusten inte kan utnyttjas mot koncernbidrag från det förvärvande före- taget under en spärrtid på fem år (8 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet, UAL). Under vissa förutsättningar, som tar sikte på överlåtelser av s.k. skalbolag, kan rätten till förlust- avdrag delvis förloras på grund av överlåtelsen (7 § UAL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft0"&gt;Av det anförda framgår att en förlust på en andel i vissa fall be- handlas på ett från symmetrisynpunkt oförmånligare sätt än vad en vinst skulle ha gjort, beroende på att ett avdrag faller bort eller senare- läggs. Ett fullständigt symmetriskt resultat i alla situationer förutsätter negativ skatt, dvs. utbetalning från staten vid skattemässiga underskott. Det är emellertid inte aktuellt att nu överväga frågan om negativ skatt (jfr SOU 1992:67 s. 52). Vissa ofullkomligheter i symmetrin får därför accepteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft0"&gt;Sammanfattningsvis bör halva beloppet av en verklig förlust vid av- yttring av näringsbetingade andelar vara avdragsgill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft0"&gt;Av 24 § 2 mom. första stycket SIL följer att andelar i ett dotterföre- tag skall anses ha avyttrats, såvitt nu är av intresse, om företaget upp- lösts genom konkurs eller om det trätt i likvidation eller, om företaget är svenskt, om det försatts i konkurs. I dessa fall medför frånvaron av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td206"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE ANDELAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td209"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft0"&gt;negativ skatt att dotterföretagets möjlighet till skatteminskning på grund av en förlust bortfaller. Moderföretaget bör därför få avdrag för hela beloppet av en förlust på andelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;En fråga som uppkommit är om en valmöjlighet skall införas av innebörd att ett moderföretag får avdrag för hela beloppet av en förlust vid avyttring av andelarna i ett dotterföretag, om detta avstår från sin rätt till underskottsavdrag. Det finns emellertid ingen direkt koppling mellan underskottets storlek i dotterföretaget och förlusten på andelarna i företaget. De realiserade förlusterna i ett dotterföretag kan mycket väl vara obetydliga, samtidigt som andelarna i företaget nedgått kraftigt i värde, t.ex. på grund av att problem uppkommit med att avsätta dotterföretagets produkter till priser som ger lönsamhet. Utredningens slutsats är att den diskuterade valrätten inte bör införas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td210"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td211"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft2"&gt;3 Värdeöverföringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft0"&gt;I detta kapitel tas upp frågan om och i så fall under vilka förutsättningar anskaffningsvärdet ( &lt;SPAN class="ft3"&gt;OMKOSTNADSBELOPPET &lt;/SPAN&gt;enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft0"&gt;terminologin i 24 § 1 mom. SIL) för en näringsbetingad andel i ett företag bör minskas till följd av att värden har överförts från företaget till ett annat företag (avsnitt 3.1). Vidare behandlas frågan om omkostnadsbeloppet för andelarna i ett företag som erhållit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft0"&gt;kapitaltillskott genom koncernbidrag (avsnitt 3.2). (Frågan om omkostnadsbeloppet för andelarna i ett företag bör påverkas om företaget erhåller ett kapitaltillskott i form av ett förvärv av egendom till underpris tas upp i avsnitt 4.2.2.1.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Överföring av värden till ett annat företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft0"&gt;En förlust när ett moderföretag avyttrar andelar i ett dotterföretag kan men behöver inte innebära att innehavet av andelarna varit förlust- bringande för moderföretaget. Andelarna kan nämligen ha nedgått i värde på grund av att pengar eller annan egendom i dotterföretaget överförts till moderföretaget eller ett annat företag i koncernen. Moder- företaget har då inte gjort någon förlust totalt sett. Har inte beskattning för utdelning skett hos moderföretaget, framstår det som omotiverat att medge avdrag för den formella förlusten på andelarna, eftersom denna inte utgör en verklig förlust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft0"&gt;Intill 1990 års skattereform var en förlust på andra andelar än lager- andelar hänförlig till inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet. I fråga om näringsbetingade (rörelsebetingade med äldre terminologi) andelar hade emellertid en skattskyldig rätt att i stället hänföra förlusten till inkomstslaget rörelse. I det senare fallet men inte i det förra reducerades förlusten med mottagen skattefri utdelning vid beräkning av det avdragsgilla beloppet (RÅ 1986 ref. 52).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;I den lagrådsremiss som föregick prop. 1989/90:110 (skattereforms- propositionen) föreslogs en lagregel av innebörd att värdeöverföringar från egendom som avyttrats skulle beaktas vid beräkning av omkost-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;6¤RDE¶VERF¶RINGAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p731 ft0"&gt;nadsbeloppet. Lagrådet ifrågasatte om en lagreglering på denna punkt var motiverad och anförde att mycket talade för att praxis, under de nya förutsättningar som skapades genom skattereformen, skulle komma att finna sig oförhindrad att tillämpa de principer som följts vid rörelse- beskattningen även vid reavinstbeskattningen. I propositionen tog det föredragande statsrådet fasta på Lagrådets yttrande och anförde följan- de. Har den avyttrade egendomen i något skede tömts på substans utan beskattningskonsekvenser, kan en reavinstbeskattning, som bygger på en jämförelse mellan försäljningspris och ursprungligt anskaffnings- pris, behöva korrigeras för värdeöverföring (prop. 1989/90:110 s. 394 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft0"&gt;I RÅ 1995 ref. 83 och RÅ 1997 ref. 11 (båda förhandsbesked) avseende den lagstiftning som tillkom genom 1990 års skattereform prövades betydelsen av att ett moderföretag, som säljer andelar i ett dotterföretag med förlust, erhållit koncernbidrag från dotterföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft0"&gt;I 1995 års rättsfall övervägde ett aktiebolag, X, att förvärva samtliga aktier i ett annat aktiebolag, Y. Y ägde en fastighet som man efter för- värvet avsåg att avyttra, varvid vinst skulle uppkomma. Vinsten var således redan upparbetad. Den skulle överföras till X genom koncern- bidrag, varefter X skulle avyttra aktierna i Y med förlust. Skatte- rättsnämnden lämnade beskedet att X inte hade rätt till avdrag för den del av förlusten som svarade mot koncernbidraget. Regeringsrätten, som fastställde beskedet, anförde bl.a. att det skulle strida mot principen att ett aktiebolags vinst skall beskattas en gång i bolags- sektorn att medge X rätt till avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft0"&gt;I 1997 års rättsfall hade ett moderbolag avyttrat sina aktier i ett dotterbolag med förlust. Under moderbolagets innehav av aktierna hade dotterbolaget lämnat koncernbidrag och utdelning till moderbolaget. Bidragen och utdelningarna hade i sin helhet tagits från vinstmedel som uppkommit under innehavstiden. Skatterättsnämnden lämnade beskedet att reaförlusten skulle beräknas utan beaktande av koncernbidragen och utdelningarna. Nämnden anförde bl.a. att det förelåg sådan identitet mellan vad som ursprungligen förvärvats och vad som avyttrats att för- lusten var att bedöma som verklig. Regeringsrätten anslöt sig till Skatterättsnämndens bedömning och fastställde beskedet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft0"&gt;Gällande rätt torde sammanfattningsvis innebära att avdrag inte medges för en förlust på andelar i ett dotterföretag som beror på att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft13"&gt;vinster eller upparbetade värden, som fanns hos dotterföretaget vid moderföretagets förvärv av andelarna ( &lt;SPAN class="ft12"&gt;GAMLA V¤RDEN&lt;/SPAN&gt;), förts över till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft0"&gt;moderföretaget genom utdelning, koncernbidrag eller på annat sätt. Rätten till avdrag för en förlust på en andel påverkas däremot inte om värden, som upparbetats i dotterföretaget under den tid moderföretaget ägt andelarna ( &lt;SPAN class="ft3"&gt;NYA V¤RDEN&lt;/SPAN&gt;), överförts till moderföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;6¤RDE¶VERF¶RINGAR &lt;SPAN class="ft16"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td216"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td217"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p736 ft0"&gt;Det finns anledning att överväga en lagreglering och precisering av konsekvenserna av värdeöverföringar. Det är mest praktiskt tekniskt sett att reglera konsekvenserna i termer av justering av omkostnads- beloppet för andelarna i företaget i fråga. Diskussionen i det följande förs därför i sådana termer. Som framställningen återkommer till bör dock omkostnadsbeloppet justeras endast om och till den del avytt- ringen av andelarna medfört en reaförlust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft0"&gt;Först behandlas det enkla fallet att en värdeöverföring sker i form av att utdelning i pengar lämnas från ett dotterföretag till dess moderföretag. Därefter tas andra mer komplicerade situationer upp och föreslås en generell reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Utdelning i pengar från ett dotterföretag till dess moderföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft3"&gt;.YA V¤RDEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;Antag att en vinst före bolagsskatt på 139 tjänas in i ett helägt dotter- företag, D, under tiden för moderföretagets, M, innehav av andelarna i D.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;I frånvaro av bolagsskatt skulle andelarna i D stiga med 139 på grund av vinsten. Antag emellertid vidare att värdestegringen på an- delarna begränsas till 39 på grund av dåliga framtidsutsikter för verk- samheten i D. Sammantaget har då ett värde på 39 skapats i bolagssek- torn. Utifrån normen att inkomst skall beskattas en gång i denna sektor bör beskattning ske av 39.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;D betalar dock 39 i bolagsskatt på de 139, varefter 100 återstår. Detta motiverar en värdestegring på andelarna med 100. Med hänsyn till de dåliga utsikterna för D:s verksamhet uteblir värdestegringen helt. Värdet på andelarna i D är i denna situation lika med M:s omkost- nadsbelopp. Delas vinstmedlen på 100 ut, minskar värdet på andelarna i D med samma belopp. Medges M avdrag för den förlust på 100 som uppkommer vid avyttring av andelarna, har sammantaget 39 beskattats i bolagssektorn (139 hos D, minus 100 hos M). Detta överensstämmer med normen om beskattning en gång i bolagssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft0"&gt;Den slutsats som kan dras är att utgången i RÅ 1997 ref. 11 är eko- nomiskt riktig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;6¤RDE¶VERF¶RINGAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;'AMLA V¤RDEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Hade ett dotterföretag, D, behållna, beskattade vinstmedel när ande- larna i företaget förvärvades av moderföretaget, M, är vinstmedlen så att säga inbakade i M:s omkostnadsbelopp för andelarna. Motsvarande gäller om D hade upparbetade värden. För enkelhets skull begränsas diskussionen till det förstnämnda fallet. Frågan är alltså om M:s omkostnadsbelopp för andelarna i D skall reduceras med ett belopp motsvarande vinstmedlen, om dessa delas ut till M (utdelningen är skattefri hos M).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft0"&gt;Antag till att börja med att andelarna i D förvärvats från ett svenskt företag, S, och att vinsten i D uppkommit under den tid S ägt andelarna. Vinsten har då beskattats hos S i form av en reavinst. Vinsten har således beskattats två gånger i bolagssektorn, dels hos D när den uppkom, dels hos S. Reduceras M:s omkostnadsbelopp för andelarna i D på grund av utdelningen, uppkommer varken vinst eller förlust när M avyttrar andelarna (vederlaget understiger M:s ursprungliga omkostnadsbelopp med ett belopp motsvarande vinstmedlen). Kvar står således en dubbelbeskattning i bolagssektorn. Sker däremot ingen reduktion av omkostnadsbelopp, uppkommer en reaförlust när M avyttrar andelarna i D. Beskattningen av reavinsten hos S balanseras av avdraget för denna reaförlust. Totalt sett har således vinsten i detta fall beskattats en gång i bolagssektorn, vilket är det resultat som materiellt sett är riktigt. Så långt tyder diskussionen på att omkostnadsbeloppet inte bör reduceras på grund av att en gammal vinst överförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft0"&gt;Vi förändrar nu exemplet på så sätt att M antas ha förvärvat an- delarna i D från ett subjekt utanför bolagssektorn, t.ex. en fysisk per- son, F, som är bosatt i Sverige. Vinstmedlen i D har uppkommit under den tid F ägt andelarna. I detta fall sker beskattning i bolagssektorn en gång (beskattning hos D) om M:s omkostnadsbelopp för andelarna re- duceras med de utdelade vinstmedlen och "en halv gång" (netto) om omkostnadsbeloppet inte reduceras. Mot beskattningen hos D står näm- ligen avdrag för hälften av reaförlusten hos M (i avsnitt 2.2 föreslås att avdrag för förluster på andelar skall medges med halva förlusten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Här framstår det med hänsyn till normen om beskattning en gång i bolagssektorn som riktigt att M:s omkostnadsbelopp reduceras på grund av utdelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Diskussionen så långt tyder på att det skulle kunna vara motiverat att skilja mellan fall då reavinstbeskattning skett inom bolagssektorn, dvs. då förvärvet skett från ett svenskt företag, och övriga fall. I de se- nare men inte i de förra fallen skulle man reducera omkostnadsbeloppet på grund av utdelning av vinstmedel som motsvaras av upparbetade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;6¤RDE¶VERF¶RINGAR &lt;SPAN class="ft16"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td216"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td217"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft0"&gt;värden hos dotterföretaget vid förvärvet. Detta är emellertid inte hela bilden. Har andelarna före förvärvet succesivt innehafts av ägare såväl inom som utom bolagssektorn, måste klarläggas under vilka ägare som värdeupparbetningen skett. Det väcker betänkligheter att komplicera systemet med en sådan lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft0"&gt;Skulle man ändå vara beredd att göra det återstår ett problem. Man måste nämligen även när det gäller den nu diskuterade frågan om förluster på näringsbetingade andelar ta hänsyn till det pengamaskin- problem, som i fråga om vinster på näringsbetingade andelar tagits upp i avsnitt 2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Pengamaskinproblemet har medfört att utredningen inte kan föreslå att beskattningen av vinster på näringsbetingade andelar helt avskaffas utan endast att den skall begränsas på så sätt att halva beloppet av en vinst tas upp till beskattning. Reglerna om behandlingen av förluster på näringsbetingade andelar får naturligtvis inte öppna möjlighet till kringgående av denna beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft0"&gt;Ett exempel illustrerar vad som åsyftas. Ett moderföretag, M, har ett helägt dotterföretag, D1, som har ett utländskt underföretag, D2, vars inkomster inte beskattas. Avyttrar M andelarna i D1, beskattas enligt förslaget i avsnitt 2.1 hälften av en reavinst som har sin grund i att vinstmedel ackumulerats i D2. Möjligheten till pengamaskinförfaran- den motverkas härigenom. Antag nu att M avyttrar andelarna i D1 till ett svenskt företag, K. K låter D1 dela ut andelarna i D2. Värdet av an- delarna i D1 sjunker härigenom med värdet av andelarna i D2. Reduce- ras inte K:s omkostnadsbelopp för andelarna i D1 på grund av utdel- ningen, kan K avyttra andelarna med en reaförlust som är lika stor som M:s reavinst. Det innebär att M kan få kompensation för reavinst- skatten i form av en högre köpeskilling. K:s avyttring kan ske till en ut- ländsk köpare som kan "ta hand om" vinstmedlen i D2 utan beskatt- ning, jfr diskussionen i avsnitt 2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft0"&gt;Utredningens slutsats av det anförda är att omkostnadsbeloppet för andelar i dotterföretag generellt bör reduceras om vinster eller upp- arbetade värden som fanns hos dotterföretaget vid moderföretagets för- värv av andelarna har delats ut till moderföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;En generell reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft0"&gt;Diskussionen förs lämpligen i anslutning till ett exempel. Direkt under ett moderföretag, M, finns dotterföretagen A och B. Under A finns A1, under A1 finns A2. Alla dotterföretagen är helägda. När M förvärvade andelarna i A, hade A redan dotterföretagen A1 och A2. Hos A2 fanns upparbetade värden på 100. Efter förvärvet realiseras dessa värden och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;6¤RDE¶VERF¶RINGAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p744 ft0"&gt;lämnar A2 koncernbidrag till B med 100. Frågan gäller om och i så fall med vilket belopp omkostnadsbeloppet för A:s andelar i A1 bör minskas på grund av koncernbidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft0"&gt;Till att börja med antas att avdragsrätten för koncernbidraget är effektiv för A2, att bidraget beskattas effektivt hos B och att varken A2 eller B gör avsättningar till periodiseringsfond i en vinstsituation. Nettovärdet efter bolagsskatt av bidraget är då 72 hos både A2 och B. Det innebär att värdet av A1:s andelar i A2 och A:s andelar i A1 sjunker med 72 samt att värdet av M:s andelar i B stiger med samma belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft0"&gt;Visserligen har A inte direkt tillförts något värde motsvarande värdenedgången på andelarna i A1. Situationen får emellertid uppfattas så att A, som indirekt har ett bestämmande inflytande över A2 och som står under M:s inflytande, styrt över 72 från A2 till B och därmed indirekt till M. Det är därför motiverat att justera omkostnadsbeloppet för A:s andelar i A1 som om A via A1 erhållit utdelning från A2 med 72 som lämnats vidare till M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft0"&gt;Samma resonemang kan tillämpas på en underprisöverlåtelse från A2 till B vid vilken uttagsbeskattning inte sker. Man får då göra an- tagandena att övervärdet i egendomen är 100, att övervärdet skulle ha omedelbart beskattats effektivt hos A2 i frånvaro av överlåtelsen och att övervärdet beskattas effektivt omedelbart hos B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft0"&gt;De gjorda antagandena är inte realistiska utan görs av pedagogiska skäl. I fråga om koncernbidraget är en mer realistisk antagandebild följande. Avdragsrätten är effektiv hos A2. Bidraget beskattas inte effektivt hos B utan kvittas mot ett löpande underskott eller ett kvar- stående underskott från tidigare beskattningsår. A2 och B gör avsätt- ningar till periodiseringsfond i en vinstsituation. I detta fall är värdet av koncernbidraget (i nuvärdestermer) för A2 något högre än 72. För B beror värdet av vilken prognos som görs om när bidraget kommer att beskattas effektivt (när inkomst uppkommer som i frånvaro av koncernbidraget skulle ha kvittats mot underskottet). Värdet för B blir emellertid under alla förhållanden högre än värdet för A2 (vilket är den grundläggande idén bakom institutet koncernbidrag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft0"&gt;Vad som är relevant är emellertid inte vilket värde koncernbidraget eller underprisöverlåtelsen har hos A2 eller B utan den värdenedgång avseende A:s andelar i A1 som värdeöverföringen medför. Det är ju denna som inte skall få slå igenom vid reavinstbeskattningen. Justering bör således ske med det belopp varmed värdet av andelarna kan anses ha nedgått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft0"&gt;En generell reglering bör avse andelar som en juridisk person (ägar- företaget) innehar i en annan juridisk person (andelsföretaget).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;6¤RDE¶VERF¶RINGAR &lt;SPAN class="ft16"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td216"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td217"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p747 ft0"&gt;Som förutsättning för att omkostnadsbeloppet skall justeras bör primärt gälla att ett gammalt värde har överförts från andelsföretaget till ägarföretaget. Hänsyn bör även tas till överföring från ett annat företag än andelsföretaget, om andelsföretaget direkt eller indirekt ägde andelar i detta vid tidpunkten för överföringen, oberoende av om före- taget var ett dotterföretag till andelsföretaget eller ej. Vidare bör hänsyn tas till värden som överförts till ett företag som vid tidpunkten för överföringen ingick i samma grupp som ägarföretaget. Två företag bör anses ingå i samma grupp om företagen är moderföretag eller dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft0"&gt;Justering bör innebära att omkostnadsbeloppet för andelarna min- skas med ett belopp som motsvarar den minskning av värdet av andelarna som värdeöverföringen kan antas ha medfört. Lösningen innebär att någon minskning inte skall ske om värdeöverföringen skett till ett helägt dotterföretag till andelsföretaget, eftersom värdet av an- delarna i andelsföretaget inte påverkas i detta fall. På motsvarande sätt resulterar en värdeöverföring till ett företag som ingår i samma grupp som ägarföretaget, i vilket andelsföretaget äger en del av andelarna, endast delvis i en minskning av ägarföretagets omkostnadsbelopp för andelarna i andelsföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft0"&gt;Omkostnadsbeloppet bör inte justeras om värdeöverföringen medför beskattning för utdelning hos ägarföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft0"&gt;Under år 1994 var utdelning på aktier och andra andelar generellt undantagen från skatteplikt. Reavinster och reaförluster beaktades till hälften. Resonemanget i det föregående om justering av omkostnads- beloppet är tillämpligt även på värdeöverföringar i form av utdelning som inte beskattades på grund av den reglering som gällde under år 1994 men som i frånvaro av regleringen skulle ha beskattats. Möjligen kan hävdas att man av tillämpningsskäl borde göra undantag – justering av omkostnadsbeloppet kan komma att aktualiseras i fall då många företag äger kapitalplaceringsandelar i andelsföretaget. Utredningens ståndpunkt är emellertid att om det visas att gamla värden har överförts, så bör den föreslagna regleringen tillämpas.De bestämmelser som föranleds av förslagen bör tas in i ett nytt moment i 24 § SIL, 1 a mom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft0"&gt;Enligt en reglering i 3 § 1 a – 1 g mom. SIL undantas utdelning på aktier och vissa andra andelar som inte är marknadsnoterade i viss utsträckning från beskattning. I en dom nyligen med anledning av ett överklagat förhandsbesked har Regeringsrätten ansett att en reaförlust vid avyttring av onoterade aktier inte skall justeras på grund av att gamla värden delats ut till den skattskyldige men inte beskattats hos denne på grund av den nämnda regleringen (dom den 18 december&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;6¤RDE¶VERF¶RINGAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft0"&gt;1997 i mål nr &lt;NOBR&gt;4679-1997).&lt;/NOBR&gt; Utredningen tar inte upp frågan om omkost- nadsbeloppet bör justeras på grund av sådan utdelning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;6¤RDE¶VERF¶RINGAR &lt;SPAN class="ft16"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td216"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td217"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Vilka värden har överförts?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft0"&gt;Den grundläggande regeln bör vara att om såväl gamla som nya värden fanns i dotterföretaget vid tidpunkten för en värdeöverföring, så bör överföringen i första hand anses avse nya värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft0"&gt;En vinst som uppkommit hos dotterföretaget efter förvärvet av andelen behöver inte ha tjänats in efter förvärvet utan kan avse realisation av tidigare upparbetade värden. Motsvarande gäller be- träffande frågan när övervärdet i en tillgång som dotterföretaget över- låtit till moderföretaget till underpris uppkommit. Det ligger i sakens natur att det i fråga om en värdeöverföring som sker i nära anslutning till moderföretagets förvärv normalt på goda grunder kan antas att överföringen avser gamla värden och att sannolikheten för att det är fråga om gamla värden minskar ju längre tid som har förflutit från moderföretagets förvärv vid tidpunkten för värdeöverföringen. Frågan om ett överfört värde har uppkommit före eller efter förvärvet av andelen får bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft0"&gt;En möjlighet är att gamla vinstmedel först delas ut och att dotter- företagets fria kapital därefter återställs genom att senare uppkomna vinster hålls kvar. Den omständigheten att utdelningen tidsmässigt kommer före intjänandet bör inte medföra att omkostnadsbeloppet justeras. Samma betraktelsesätt bör anläggas på fallet att gamla obeskattade värden överförs till moderföretaget genom koncernbidrag eller underprisöverlåtelse och att förmögenheten i dotterföretaget därefter återställs genom att nya beskattade eller obeskattade värden uppkommer. Konsekvensen av detta är att omkostnadsbeloppet för andelarna i dotterföretaget bör justeras endast om och till den del en reaförlust uppkommit vid avyttring av andelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft0"&gt;Förmögenheten i dotterföretaget kan återställas även genom att dotterföretaget erhåller ett tillskott i någon form. I sådana fall då till- skottet höjer omkostnadsbeloppet för andelarna i dotterföretaget saknas anledning att ta hänsyn till tillskottet. I andra fall – som när dotter- företaget erhållit koncernbidrag från moderföretaget eller förvärvat egendom från moderföretaget tilll underpris (jfr avsnitt 3.2 och 4.2.2.1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft0"&gt;– bör värdet av vad som överförts till dotterföretaget beaktas. Saken kan uttryckas så att omkostnadsbeloppet bör minskas med det belopp varmed värdeöverföringen netto från dotterföretaget kan antas ha påverkat värdet av andelarna i dotterföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;6¤RDE¶VERF¶RINGAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p754 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Tillskott i form av koncernbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft0"&gt;Ovillkorliga kapitaltillskott från ett moderföretag till ett dotterföretag ökar omkostnadsbeloppet för moderföretagets andelar i dotterföretaget (kapitaltillskott kan uppfattas som en förbättringskostnad, jfr 24 § 1 mom. första stycket SIL). Enligt praxis gäller inte motsvarande i fråga om koncernbidrag från ett moderföretag till ett dotterföretag (RÅ 1990 ref. 102). Detta kan från en synpunkt framstå som felaktigt, efter- som bidraget medför att andelarna i dotterföretaget ökar i värde med ett belopp som motsvarar nettovärdet av bidraget efter bolagsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft0"&gt;Från systemmässig utgångspunkt ställer sig emellertid saken annor- lunda. Motivet för institutet koncernbidrag kan uttryckas så att ett före- tag som bedriver olika verksamheter genom dotterföretag i inkomst- utjämningshänseende skall likställas med ett företag som är organiserat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft0"&gt;i divisioner inom en juridisk person. Detta uppnås genom att ett kon- cernbidrag är avdragsgillt för givaren och skattepliktigt för mottagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Likställdheten bör gälla även när en verksamhet som gått med för- lust avyttras. Antag följande. A bedriver en verksamhet i direktägd form, B bedriver en identiskt lika verksamhet genom dotterföretaget C. Verksamheterna har medfört en förlust på 100 som i A:s fall kunnat kvittas mot överskott av annan verksamhet. B har lämnat koncern- bidrag till C med 100, som kunnat dras av från inkomst av annan verk- samhet. Verksamheterna är värda 150, vilket motsvarar det skatte- mässiga värdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft0"&gt;När A avyttrar verksamheten för 150, uppkommer varken vinst eller förlust. Med en effektiv bolagsskattesats på 28 % är totalresultatet av verksamheten efter skatt minus 72.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Eftersom förlusterna i C täckts med koncernbidrag, erhåller B 150 när andelarna i C avyttras. Även för B är totalresultatet av verksam- heten efter skatt minus 72 (kostnaden efter skatt för de lämnade koncernbidragen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Ett alternativ för B hade varit att täcka förlusterna i C med kapital- tillskott. Om skattefordringen hos C i form av den latenta rätten till underskottsavdrag värderas till 28, täcks förlusterna av ett tillskott på 72. Tillskottet medför att B:s omkostnadsbelopp för andelarna i C höjs med 72. Även i detta fall erhåller B 150 i vederlag när andelarna avyttras. Avyttringen medför att en reaförlust på andelarna på 72 upp- kommer. Skatteeffekten av förlusten är (0,28*72=) ca 20. Total- förlusten begränsas i detta fall till &lt;NOBR&gt;(72-20=)&lt;/NOBR&gt; 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft0"&gt;Om i koncernbidragsalternativet nettovärdet av bidraget höjer omkostnadsbeloppet för andelarna i C, blir totalresultatet för B i koncernbidragsfallet detsamma som i kapitaltillskottsfallet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;6¤RDE¶VERF¶RINGAR &lt;SPAN class="ft16"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td216"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td217"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p757 ft0"&gt;Kapitaltillskottsfallet och koncernbidragsfallet skiljer sig system- mässigt. I det senare fallet har B fått avdrag för förlusten på verksam- heten hos C i form av avdrag för koncernbidragen och därmed erhållit samma behandling som A vid den löpande beskattningen. Det är då konsekvent att B behandlas på samma sätt som A även när verksam- heten säljs. Detta sker om omkostnadsbeloppet för andelarna i C inte justeras. I kapitaltillskottsfallet har B avstått från möjligheten till löpande avdrag. Man kan säga att B därigenom valt att B och C skall beskattas som fristående företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft0"&gt;Det är då konsekvent att B i det fallet får avdrag för förlusten på an- delarna i C. Det skulle således strida mot principerna för koncern- beskattningen om B dels löpande fick avdrag för förlusterna på verk- samheten hos C, dels fick avdrag för förlusten på andelarna. Med hänsyn till praxis behövs inte någon lagreglering med anledning av det anförda.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td210"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td211"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft2"&gt;4 Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft0"&gt;En positiv skillnad mellan det verkliga och det skattemässiga värdet av en tillgång som ingår i en näringsverksamhet kan benämnas &lt;SPAN class="ft3"&gt;¶VERV¤RDE&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft0"&gt;Enligt en grundläggande princip för företagsbeskattningen sker be- skattning av ett övervärde först när detta materialiseras genom att den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft13"&gt;egendom som värdet är knutet till avyttras. Lösningen kan benämnas &lt;SPAN class="ft12"&gt;REALISATIONSPRINCIPEN &lt;/SPAN&gt;En alternativ lösning är att beskatta övervärden allteftersom de uppkommer (&lt;SPAN class="ft12"&gt;INTJ¤NANDEPRINCIPEN&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;Realisationsprincipen är förenad med vissa nackdelar. Den miss- gynnar t.ex. specialisering framför integrering. När en vara överlåts mellan fristående specialiserade företag under produktionsprocessen, kommer överlåtelserna att utlösa beskattning av det mervärde som uppkommit hos ett överlåtande företag. Äger hela produktions- processen i stället rum hos ett företag, sker däremot beskattning först när avyttring sker till konsument eller annan slutanvändare. Vidare medför realisationsprincipen att omstruktureringar av produktionsappa- raten, t.ex. genom överlåtelse av en produktionsanläggning mellan olika företag, kan motverkas av att en skattekostnad uppkommer. Dessa nackdelar undviks med intjänandeprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft0"&gt;Främst svårigheten att värdera tillgångar under löpande innehav medför emellertid att intjänandeprincipen inte är möjlig i praktiken. Man är därför hänvisad till realisationsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;Beskattning av övervärden sker inte endast vid avyttring. Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla, skall enligt en bestämmelse i punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL beskattning ske&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft20"&gt;som om tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet ( &lt;SPAN class="ft19"&gt;UTTAGSBESKATTNING&lt;/SPAN&gt;). Man behöver bara tänka på det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;enkla fallet att en näringsidkare tar ut varor eller andra tillgångar ur näringsverksamheten för konsumtion eller annat privat förfogande för att inse att en regel av detta slag behövs. I frånvaro av uttagsbeskatt- ning skulle ett inkomstskattesystem inte fungera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft0"&gt;Bestämmelsen om beskattning vid uttag är tillämplig även i fall där det är diskutabelt om något privat förfogande föreligger, nämligen vid överlåtelse av egendom till underpris mellan olika företag. Som exem- pel kan nämnas följande. Egendom överlåts från en enskild närings- idkare till ett aktiebolag i vilket näringsidkaren är ensam aktieägare –&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p211 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft0"&gt;eller i den motsatta riktningen. Egendom överlåts mellan aktiebolag som tillhör samma koncern. Egendom överlåts mellan aktiebolag som inte tillhör samma aktiebolagsrättsliga koncern, men vilkas aktier ägs av t.ex. en och samma fysiska person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft0"&gt;Uttagsbeskattning skall inte ske om särskilda skäl mot det före- ligger. Syftet med denna undantagsbestämmelse är att underprisöver- låtelser skall kunna ske i viss utsträckning utan att beskattning utlöses. I praxis har uppställts ett antal villkor för att undantagsbestämmelsen skall vara tillämplig, t.ex. att det skall föreligga ett starkt ägarsamband mellan överlåtaren och förvärvaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;När undantagsbestämmelsen är tillämplig anses det förvärvande företagets anskaffningsvärde för den överlåtna egendomen utgöras av vederlaget. Undantagsbestämmelsen medför således inte att skatte- underlag faller bort för överlåtaren och förvärvaren sammantaget. Där- emot skjuts beskattningen upp, vilket medför en ränte- och likviditets- förmån för parterna sammantaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;Det föreliggande kapitlet handlar om den skattemässiga behand-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft86"&gt;lingen av underprisöverlåtelser. I avsnitt 4.1 behandlas frågan vilken innebörd som bör läggas i begreppen &lt;SPAN class="ft60"&gt;UTTAG MARKNADSV¤RDE OCH UNDER PRIS¶VERL¥TELSE &lt;/SPAN&gt;I det avsnittet definieras även vissa andra begrepp som används i framställningen, nämligen &lt;SPAN class="ft60"&gt;SKATTEM¤SSIGT V¤RDE INTRESSENT OCH INTRESSENTANDEL &lt;/SPAN&gt;När det gäller underprisöverlåtelser knyts intresset&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft0"&gt;i första hand till sådana överlåtelser av egendom mellan aktiebolag. Detta tas upp i avsnittet 4.2. Huvudparten av diskussionen om under- prisöverlåtelser sker i det avsnittet. Därefter behandlas, i avsnitt 4.3, överlåtelser mellan andra slag av företag. I avsnitten 4.4 och 4.5 berörs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;frågor rörande mervärdesskatt och gåvoskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;Även &lt;SPAN class="ft3"&gt;TJ¤NSTER &lt;/SPAN&gt;kan "överlåtas", eller rättare sagt tillhandahållas, till underpris mellan olika företag. Sådant tillhandahållande har inte med omstrukturering av företag att göra och tas inte upp av utredningen (en regel som utredningen föreslår om skattemässig kontinuitet när egen- dom överlåts till underpris och uttagsbeskattning sker gäller dock även vid tillhandahållande av tjänst till underpris).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Utredningens överväganden mynnar ut i ett förslag till en ny lag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft0"&gt;lagen om uppskov med beskattningen vid överlåtelse av tillgångar i näringsverksamhet till underpris &lt;SPAN class="ft3"&gt;UNDERPRISLAGEN&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p754 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Vissa begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft3"&gt;5TTAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;I den gällande bestämmelsen om uttagsbeskattning i punkt 1 av anvis- ningarna till 22 § KL finns det inte någon definition av uttag. Det föreskrivs endast att om en tillgång har tagits ut ur en förvärvskälla, skall – under förutsättning bl.a. att särskilda skäl mot det inte föreligger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft0"&gt;– beskattning ske som om tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft0"&gt;Skattelagskommittén har föreslagit en ändrad lydelse av bestämmel- serna om uttagsbeskattning. Förslaget – som till viss del har bl.a. 2 kap. 2 och 5 §§ mervärdesskattelagen (1994:200) till förebild – har följande lydelse (SOU 1997:2, 15 kap. 2 § förslaget till inkomstskattelag):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft34"&gt;Uttag av tillgångar skall beskattas som om dessa avyttrades mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (uttagsbeskattning). Detta gäller dock bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid avyttring av tillgången skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverksamhet och det inte finns särskilda skäl mot uttagsbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft35"&gt;Vad som sägs i första stycket gäller också vid uttag av tjänster, om värdet är mer än ringa. Uttag i form av användande av bil ... .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft34"&gt;Med uttag avses att den skattskyldige tar ut en tillgång eller tjänst ur näringsverksamheten för egen del eller för att föra över den till annan näringsverksamhet eller genom att överlåta eller tillhanda- hålla den till någon annan utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är marknadsmässigt be- tingat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft0"&gt;Utredningen föreslår att en definition av uttag utformad på i huvudsak samma sätt tas in i punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL. Tillgodogörande för egen del och tillgodogörande genom överlåtelse till annan bör särskiljas i olika stycken. Närmare bestämt bör definitionen ha följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft34"&gt;Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång eller tjänst från en förvärvskälla för egen del eller genom att föra över den till eller tillhandahålla den i annan förvärvskälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft35"&gt;Uttag föreligger även om den skattskyldige eller ett handelsbolag som han är delägare i överlåter en tillgång eller tillhandahåller en tjänst till annan utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft0"&gt;Denna definition behöver fyllas ut med ett klarläggande av vad som avses med marknadsvärde och med en affärsmässigt motiverad av- vikelse från marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-ARKNADSV¤RDE&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Enligt 42 § andra stycket KL skall värdet av produkter, varor eller andra förmåner, som ingår i lön eller annan inkomst, beräknas till marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft26"&gt;I anslutning härtill anges följande i punkt 2 andra stycket av anvis- ningarna till 42 § KL. Med &lt;SPAN class="ft76"&gt;MARKNADSV¤RDE &lt;/SPAN&gt;avses det pris som betalas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft0"&gt;på orten, om det varit fråga om att för kontanta medel inköpa produk- ter, varor eller andra förmåner som ingår i lön eller annan inkomst. Om ett sådant pris inte direkt kan anges, skall värdet tas upp till det belopp som med hänsyn till rådande förhållanden kan beräknas vid en betal- ning med kontanta medel. Är det fråga om produkter eller varor från egen näringsverksamhet, skall som värde tas upp det belopp som det kan beräknas att den skattskyldige skulle ha fått vid en försäljning un- der jämförbara förhållanden av motsvarande kvantiteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Skattelagskommittén har föreslagit följande huvudbestämmelser om värdering av intäkter i annat än pengar (56 kap. 1 § förslaget till in- komstskattelag):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft35"&gt;Intäkter i annat än pengar, exempelvis i form av varor, tjänster eller andra förmåner, skall värderas till marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft34"&gt;Med marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige själv skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft35"&gt;I fråga om varor, tjänster eller andra förmåner från den egna näringsverksamheten avses med marknadsvärde det belopp som den skattskyldige skulle ha fått om han sålt eller tillhandahållit mot- svarande kvantiteter under liknande förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft0"&gt;Skattelagskommitténs förslag till definition av marknadsvärde baseras således såvitt gäller varor från den egna näringsverksamheten på det pris som den skattskyldige skulle ha fått om han sålt motsvarande kvantiteter under liknande förhållande. I denna del överensstämmer definitionen med gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;När det gäller att bedöma om en överlåtelse av en tillgång skett till ett pris som understiger marknadsvärdet är situationen regelmässigt den att det föreligger någon form av intressegemenskap mellan säljaren och köparen. En jämförelse med det pris som säljaren skulle ha kunnat få vid en försäljning under liknande (jämförbara) förhållanden är inte re- levant, eftersom man söker någon sorts objektivt jämförelsepris. Ut- redningen föreslår i stället att uttagsbestämmelserna i punkt 1 av anvis- ningarna till 22 § KL kompletteras med följande definition av mark- nadsvärde:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p779 ft35"&gt;Med marknadsvärde avses det pris som det kan antas att den skatt- skyldige eller, om överlåtaren är ett handelsbolag, detta skulle ha kunnat erhålla om tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden under villkor som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;!FF¤RSM¤SSIGT MOTIVERAD AVVIKELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft0"&gt;I vissa fall kan det för ett företag framstå som långsiktigt fördelaktigt att vid en viss affärstransaktion ta ut ett lägre pris än vad som skulle ha kunnat erhållas om tillgången bjudits ut på marknaden. Det kan t.ex. vara fråga om att företaget önskar arbeta upp en affärsrelation till en viss köpare. I fall som detta när ett pris som avviker från marknadsvärdet är affärsmässigt motiverat saknas anledning till uttagsbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft0"&gt;I anslutning till definitionen av uttag bör med en underprisöverlåtelse avses en rättshandling varigenom en skattskyldig utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärs- mässigt motiverat överlåter en tillgång i näringsverksamhet. En förut- sättning är att tillgången omedelbart efter förvärvet utgör tillgång i nä-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;ringsverksamhet hos förvärvaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft0"&gt;En tillgång bör anses som &lt;SPAN class="ft3"&gt;TILLG¥NG I N¤RINGSVERKSAMHET &lt;/SPAN&gt;om ersättning eller reavinst vid en avyttring av tillgången utgör intäkt av näringsverksamhet. En näringsfastighet som innehas av en fysisk person är i allmän mening en tillgång i näringsverksamhet, eftersom avkastningen beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Reavinst vid avyttring av fastigheten beskattas emellertid som intäkt av kapital. Fastigheten utgör därför inte en tillgång i näringsverksamhet i den bemärkelse som nu är aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;3KATTEM¤SSIGT V¤RDE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft3"&gt;SKATTEM¤SSIGT V¤RDE &lt;/SPAN&gt;bör ges sådan innebörd att en avyttring för ett vederlag som motsvarar detta värde inte påverkar överlåtarens skattemässiga resultat. I 10 § underprislagen har utredningen för olika slag av tillgångar definierat värden som har denna egenskap. Beträffan- de den närmare innebörden av dessa värden hänvisas till den nämnda paragrafen och kommentaren till denna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;)NTRESSENT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft0"&gt;Med intressent i viss egendom avses i första hand en fysisk person som ytterst har ett ekonomiskt intresse i egendomen. En fysisk person, som bedriver näringsverksamhet under enskild firma, är enda intressent i tillgångarna i verksamheten. En intressent kan äga egendomen indirekt, t.ex. genom ett aktiebolag eller ett handelsbolag eller genom flera bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft0"&gt;Även vissa slag av juridiska personer kan vara intressenter i egen- dom, nämligen juridiska personer utan ägare. Det är här fråga om t.ex. stiftelser, sparbanker och kommuner. En juridisk person med ägare kan däremot inte vara intressent i egendom. I fråga om sådana juridiska personer får man söka efter intressenterna uppåt i ägarstrukturen till dess man finner fysiska personer eller juridiska personer utan ägare. Även ett utländskt rättssubjekt kan vara intressent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;)NTRESSENTANDEL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;I fråga om egendom som direkt ägs gemensamt med lika rätt av t.ex. två makar är intressentandelen för var och en av dem 50 %. Finns det bara en ägare är hans intressentandel 100 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft0"&gt;Innehas egendom indirekt t.ex. genom ett aktiebolag är en aktieäga- res intressentandel i bolagets egendom den andel i bolagets förmögen- het som skulle tillfalla honom om bolaget upplöstes. Motsvarande gäller vid indirekt innehav i flera led.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Ett exempel kan belysa beräkningen av intressentandel vid indirekt innehav. Antag att den fysiska personen F äger 80 % av aktierna i AB A, som i sin tur äger 60 % av aktierna i AB B. F:s intressentandel i B:s tillgångar är då (0,8*0,6=) 48 %. Äger F även direkt 20 % av akti- erna i B, är hans intressentandel i B:s tillgångar (0,48+0,20=) 68 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;En överlåtelse av egendom till underpris som inte medför någon förändring i fråga om intressenterna i den överlåtna egendomen eller deras intressentandelar, innefattar inte någon förmögenhetsöverföring på nivån intressenter. Medför överlåtelsen däremot att en intressent ersätts av en annan, innebär detta att en förmögenhetsöverföring sker från den tidigare till den nye intressenten. Ett exempel på en överlåtelse av detta slag är att AB A, med aktieägarna F och G, överlåter egendom till underpris till AB B, med aktieägarna F och H (F och G resp. F och H äger hälften var av aktierna). I detta fall har en förmögenhetsöver- föring skett från G till H.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft0"&gt;En förmögenhetsöverföring på nivån intressenter sker även om in- tressenterna är desamma före och efter överlåtelsen men intressent-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft0"&gt;andelarna har förändrats. Antag t.ex. att aktieägarna i både AB A och AB B utgörs av F, G och H, men att F har en större andel i AB A än i AB B och G en motsvarande större andel i AB B än i AB A. Underprisöverlåtelsen innebär i detta fall en förmögenhetsöverföring från F till G.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Överlåtelse till underpris mellan aktiebolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft0"&gt;I ett första steg behandlas frågan hur beskattningen av underprisöver- låtelser mellan aktiebolag bör ske om beskattningen grundas på den ekonomiska innebörden av transaktionen, dvs. i frånvaro av särskilda bestämmelser t.ex. om att uttagsbeskattning inte skall ske i vissa situa- tioner (4.2.1). Därefter undersöks och lämnas förslag om hur ett upp- skov med beskattningen bör vara utformat och vilka villkor som bör gälla för att uppskov skall medges (4.2.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Beskattning grundad på den ekonomiska innebörden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft0"&gt;I avsnitt 4.2.1.1 redovisar utredningen i anslutning till sex exempel sin uppfattning av den ekonomiska innebörden av underprisöverlåtelser mellan aktiebolag. Därefter ger utredningen, i avsnitt 4.2.1.2, sin syn på vilka beskattningskonsekvenser som bör föranledas av de diskuterade transaktionerna i sådana fall då uppskov med beskattningen inte med- ges. Slutligen tas, i avsnitt 4.2.1.3, frågan upp om det behövs någon lagstiftningsåtgärd för att beskattningen skall bli ekonomiskt korrekt i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft11"&gt;$EN EKONOMISKA INNEB¶RDEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft0"&gt;Utredningens syn på den ekonomiska innebörden av underprisöverlå- telser mellan aktiebolag, genom vilka någon förändring inte sker be- träffande intressenterna eller intressentandelarna i den överlåtna egen- domen, framgår av exempel &lt;NOBR&gt;1–5.&lt;/NOBR&gt; I exempel 6 förs en förändring på intressentnivån in i bilden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;140 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p789 ft3"&gt;3AMMA INTRESSENTER OCH INTRESSENTANDELAR I DET S¤LJANDE OCH DET K¶PANDE BOLAGET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;%XEMPEL &lt;/SPAN&gt;Ett helägt dotterbolag överlåter egendom till sitt moder- bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft0"&gt;a.1. Dotterbolaget avyttrar en ideell andel av egendomen till moder- bolaget för ett vederlag som motsvarar egendomens marknads- värde. Denna andel utgörs av förhållandet mellan vederlaget och marknadsvärdet (vad som sägs om vederlaget och om storleken av egendomsandelen gäller även i de följande exemplen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Dotterbolaget delar ut den resterande andelen av egendomen till moderbolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft0"&gt;Exempel 1 kan illustreras enligt följande. Ett dotterbolag överlåter en fastighet till sitt moderbolag genom en som köp betecknad rättshand- ling för ett vederlag på 50, vilket motsvarar det skattemässiga värdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft0"&gt;Fastighetens marknadsvärde är 150. Den ekonomiska innebörden av rättshandlingen är enligt utredningens uppfattning att (50/150=) 1/3 av fastigheten överlåts genom köp för marknadsvärdet 50 och 2/3 genom utdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;%XEMPEL &lt;/SPAN&gt;Ett moderbolag överlåter egendom till ett helägt dotter- bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Moderbolaget avyttrar en ideell andel av egendomen till dotter- bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Moderbolaget tillskjuter den resterande andelen av egendomen till dotterbolaget som kapitaltillskott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;%XEMPEL &lt;/SPAN&gt;Ett helägt dotterbolag överlåter egendom till ett syster- bolag, även det helägt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Dotterbolaget avyttrar en ideell andel av egendomen till syster- bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Dotterbolaget delar ut den resterande andelen av egendomen till moderbolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Moderbolaget tillskjuter egendomsandelen till systerbolaget som kapitaltillskott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft0"&gt;Exempel 3 kan illustreras enligt följande. Ett dotterbolag överlåter en fastighet till ett systerbolag, även det helägt, genom en som köp be- tecknad rättshandling för ett vederlag på 50, vilket motsvarar det skattemässiga värdet. Fastighetens marknadsvärde är 150. Den eko-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p798 ft0"&gt;nomiska innebörden av rättshandlingen är enligt utredningens uppfatt- ning följande. Genom köp överlåts (50/150=)1/3 av fastigheten från dotterbolaget till systerbolaget för marknadsvärdet 50. Vidare utdelas i ett första steg 2/3 av fastigheten till moderbolaget. I ett andra steg till- skjuter moderbolaget 2/3 av fastigheten till systerbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;%XEMPEL &lt;/SPAN&gt;Ett bolag, AB A, som helt ägs av en fysisk person, F, överlåter egendom till ett annat bolag, AB B, som också helägs av F.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;A avyttrar en ideell andel av egendomen till B.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;A delar ut den resterande andelen av egendomen till F.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;F tillskjuter egendomsandelen till B som kapitaltillskott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;%XEMPEL &lt;/SPAN&gt;Ett helägt dotterbolag överlåter egendom till ett "mosterbolag". Såväl moderbolaget som mosterbolaget helägs av "mormorsbolaget".&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Dotterbolaget avyttrar en ideell andel av egendomen till moster- bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Dotterbolaget delar ut den resterande andelen av egendomen till moderbolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Moderbolaget vidareutdelar egendomsandelen till mormors- bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;d.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Mormorsbolaget tillskjuter egendomsandelen till mosterbolaget som kapitaltillskott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft3"&gt;/LIKA INTRESSENTER OCH INTRESSENTANDELAR I DET S¤LJANDE OCH DET K¶PANDE BOLAGET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;%XEMPEL &lt;/SPAN&gt;Ett bolag, AB A, som helt ägs av en fysisk person, F, överlåter egendom till ett annat bolag, AB B, som helägs av annan fy- sisk person, G.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;A avyttrar en ideell andel av egendomen till B.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;A delar ut den resterande andelen av egendomen till F.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;F överlåter egendomsandelen till G genom gåva.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;d.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;G tillskjuter egendomsandelen till B som kapitaltillskott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft0"&gt;Sammanfattningsvis finns det enligt utredningens uppfattning i ekono- misk mening endast två sätt på vilka övervärden kan överföras mellan aktiebolag, beträffande vilka gäller att intressenterna och intressent- andelarna i bolagens egendom är desamma nämligen utdelning och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;142 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p806 ft0"&gt;kapitaltillskott. Vad som skenbart kan förefalla som en överföring i "sidled", en benefik rättshandling, utgör således ekonomiskt sett i själva verket en kortare eller längre kedja av utdelningar och kapitaltillskott. I sådana rättshandlingar finns det inga benefika inslag. Utdelningar går från det överlåtande bolaget, eventuellt via andra juridiska personer, till den intressent eller de intressenter, som "härskar" över båda bolagen, kapitaltillskott går från intressenten eller intressenterna, eventuellt via andra juridiska personer, till det förvärvande bolaget. Den skenbara sidledsöverföringen av övervärdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft0"&gt;är nettoresultatet av en sådan kedja. Är intressenterna eller intressentandelarna olika tillkommer ett inslag av gåva på intressentnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft11"&gt;"ESKATTNING ENLIGT DEN EKONOMISKA INNEB¶RDEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft0"&gt;Framställningen återknyter här till exempel &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; i det föregående av- snittet. Med utgångspunkten att beskattningen bör spegla den ekono- miska innebörden av transaktionerna skulle enligt utredningens upp- fattning beskattningskonsekvenserna enligt allmänna principer bli följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;%XEMPEL &lt;/SPAN&gt;Ett helägt dotterbolag överlåter egendom till sitt moder- bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft0"&gt;a.1. Vederlaget (som ju hänför sig till den avyttrade andelen av egen- domen) tas upp till beskattning hos dotterbolaget. Avdrag med- ges för den del av egendomens skattemässiga värde som belöper sig på den avyttrade egendomsandelen (motsvarande gäller i övriga exempel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft0"&gt;a.2. Moderbolagets anskaffningsvärde för den köpta egendoms- andelen utgörs av vederlaget, dvs. marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft0"&gt;b.1. Marknadsvärdet av den utdelade egendomsandelen tas upp som intäkt hos dotterbolaget (uttagsbeskattning). Avdrag medges för den del av egendomens skattemässiga värde som belöper sig på den utdelade egendomsandelen (motsvarande gäller i övriga exempel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft0"&gt;b.2. Eftersom moderbolag enligt 7 § 8 mom. SIL är undantagna från skattskyldighet för utdelning från dotterbolag (gäller inte om ak- tierna i dotterbolaget utgör omsättningstillgångar) sker ingen be- skattning hos moderbolaget på grund av utdelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft0"&gt;b.3. Moderbolagets anskaffningsvärde för den genom utdelning er- hållna egendomsandelen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p678 ft0"&gt;Sammantaget blir resultatet följande. Ett belopp motsvarande mark- nadsvärdet av egendomen tas upp som intäkt hos dotterbolaget. Avdrag medges för egendomens skattemässiga värde. Moderbolagets anskaff- ningsvärde för egendomen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;%XEMPEL &lt;/SPAN&gt;Ett moderbolag överlåter egendom till ett helägt dotter- bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;a.1. Vederlaget tas upp till beskattning hos moderbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft0"&gt;a.2. Dotterbolagets anskaffningsvärde för den köpta egendoms- andelen utgörs av vederlaget, dvs. marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft0"&gt;b.1. Marknadsvärdet av den tillskjutna egendomsandelen tas upp som intäkt hos moderbolaget (uttagsbeskattning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft0"&gt;b.2. Moderbolagets anskaffningsvärde för aktierna i dotterbolaget ökar med ett belopp motsvarande marknadsvärdet av den tillskjutna egendomsandelen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft0"&gt;b.3. Dotterbolagets anskaffningsvärde för den genom tillskott er- hållna egendomsandelen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft0"&gt;Sammantaget blir resultatet följande. Ett belopp motsvarande mark- nadsvärdet av egendomen tas upp som intäkt hos moderbolaget. Av- drag medges för egendomens skattemässiga värde. Moderbolagets an- skaffningsvärde för aktierna i dotterbolaget ökar med ett belopp mot- svarande den tillskjutna egendomsandelens marknadsvärde. Dotter- bolagets anskaffningsvärde för egendomen utgörs av dess marknads- värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;%XEMPEL &lt;/SPAN&gt;Ett helägt dotterbolag överlåter egendom till ett syster- bolag, även det helägt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft0"&gt;a.1. Vederlaget tas upp till beskattning hos dotterbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft0"&gt;a.2. Systerbolagets anskaffningsvärde för den köpta egendoms- andelen utgörs av vederlaget, dvs. marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft0"&gt;b.1. Marknadsvärdet av den utdelade egendomsandelen tas upp som intäkt hos dotterbolaget (uttagsbeskattning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;b.2. Moderbolaget beskattas inte på grund av utdelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft0"&gt;b.3. Moderbolagets anskaffningsvärde för den genom utdelning er- hållna egendomsandelen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft0"&gt;c.1. Marknadsvärdet av den tillskjutna egendomsandelen tas upp som intäkt hos moderbolaget (uttagsbeskattning), men avdrag medges för anskaffningsvärdet på samma belopp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;144 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p821 ft0"&gt;c.2. Moderbolagets anskaffningsvärde för aktierna i systerbolaget ökar med ett belopp motsvarande marknadsvärdet av den till- skjutna egendomsandelen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft0"&gt;c.3. Systerbolagets anskaffningsvärde för den genom tillskott er- hållna egendomsandelen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Sammantaget blir resultatet följande. Ett belopp motsvarande mark- nadsvärdet av egendomen tas upp som intäkt hos dotterbolaget. Avdrag medges för egendomens skattemässiga värde. Hos moderbolaget sker ingen beskattning netto. Moderbolagets anskaffningsvärde för aktierna i systerbolaget ökar med ett belopp motsvarande den tillskjutna egen- domsandelens marknadsvärde. Systerbolagets anskaffningsvärde för egendomen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;%XEMPEL &lt;/SPAN&gt;Ett bolag, AB A, som helt ägs av en fysisk person, F, överlåter egendom till ett annat bolag, AB B, som också helägs av F.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;a.1. Vederlaget tas upp till beskattning hos A.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft0"&gt;a.2. B:s anskaffningsvärde för den köpta egendomsandelen utgörs av vederlaget, dvs. marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft0"&gt;b.1. Marknadsvärdet av den utdelade egendomsandelen tas upp som intäkt hos A (uttagsbeskattning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;b.2. F beskattas på grund av utdelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft0"&gt;b.3. F:s anskaffningsvärde för den genom utdelning erhållna egen- domsandelen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft0"&gt;c.1. Marknadsvärdet av den tillskjutna egendomsandelen tas upp som intäkt hos F (uttagsbeskattning), men avdrag medges för an- skaffningsvärdet på samma belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft0"&gt;c.2. F:s anskaffningsvärde för aktierna i B ökar med ett belopp mot- svarande marknadsvärdet av den tillskjutna egendomsandelen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft0"&gt;c.3. B:s anskaffningsvärde för den genom tillskott erhållna egen- domsandelen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft0"&gt;Sammantaget blir resultatet följande. Ett belopp motsvarande mark- nadsvärdet av egendomen tas upp som intäkt hos A. Avdrag medges för egendomens skattemässiga värde. F beskattas för ett belopp mot- svarande marknadsvärdet av den genom utdelning erhållna egendoms- andelen av egendomen. F:s anskaffningsvärde för aktierna i B ökar med ett belopp motsvarande den tillskjutna egendomsandelens mark- nadsvärde. B:s anskaffningsvärde för egendomen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;%XEMPEL &lt;/SPAN&gt;Ett helägt dotterbolag överlåter egendom till ett "mosterbolag". Såväl moderbolaget som mosterbolaget helägs av "mormorsbolaget".&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft0"&gt;På motsvarande sätt som i de tidigare exemplen blir det sammantagna resultatet här följande. Ett belopp motsvarande marknadsvärdet av egendomen tas upp som intäkt hos dotterbolaget. Avdrag medges för egendomens skattemässiga värde. Hos moderbolaget och mormors- bolaget sker ingen beskattning netto. Mormorsbolagets anskaffnings- värde för aktierna i mosterbolaget ökar med ett belopp motsvarande den tillskjutna egendomsandelens marknadsvärde. Mosterbolagets anskaffningsvärde för egendomen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;%XEMPEL &lt;/SPAN&gt;Ett bolag, AB A, som helt ägs av en fysisk person, F, överlåter egendom till ett annat bolag, AB B, som helägs av annan fy- sisk person, G.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft0"&gt;I analogi med exempel 4 blir resultatet sammantaget följande. Ett be- lopp motsvarande marknadsvärdet av egendomen tas upp som intäkt hos A. Avdrag medges för egendomens skattemässiga värde. F be- skattas för ett belopp motsvarande marknadsvärdet av den genom ut- delning erhållna andelen av egendomen. G:s anskaffningsvärde för ak- tierna i B ökar med ett belopp motsvarande den tillskjutna egendoms- andelens marknadsvärde. B:s anskaffningsvärde för egendomen utgörs av dess marknadsvärde. Dessutom aktualiseras gåvobeskattning, jfr avsnitt 4.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft11"&gt;,AGSTIFTNINGSKONSEKVENSER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft0"&gt;I det föregående har utredningen redovisat sin uppfattning om hur en från ekonomisk synpunkt riktig beskattning av underprisöverlåtelser bör ske enligt allmänna regler (i frånvaro av särskilda regler om att ut- tagsbeskattning inte skall ske o.d.). I detta avsnitt tas upp frågan om förhållandet mellan en ekonomiskt riktig beskattning enligt allmänna regler och gällande praxis samt tas ställning till om lagstiftningsåtgär-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft0"&gt;der behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft0"&gt;Regeringsrätten har i det s.k. &lt;SPAN class="ft3"&gt;3IPANOM¥LET 2… REF &lt;/SPAN&gt;pleni- mål, förhandsbesked) behandlat frågan om en underprisöverlåtelse mellan aktiebolag med gemensamma ägare innebär att ägarna till det överlåtande bolaget skall beskattas för utdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Omständigheterna i målet var följande. Ragnar och Lilian B. ägde 70 resp. 30 % av aktierna i Maskin AB Sipano (Maskin). Detta bolag,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td218"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;146 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td219"&gt;&lt;P class="p826 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td220"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td221"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;som bedrev verksamhet inom tvätteribranschen, ägde samtliga aktier i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;Traktor AB Sipano (Traktor), vilket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;i sin tur hade ett helägt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;dotterbolag, Sjöstedt &amp; Co AB (Sjöstedt). Traktor bedrev verksamhet avseende trädgårdmaskiner m.m., Sjöstedt bedrev verksamhet inom tvätteribranschen. Ragnar B. ville på grund av sviktande hälsa föra över verksamheterna till sina två söner, Richard och Magnus. Som ett led i generationsskiftet hade Ragnar och Lilian B. bildat ett nytt bolag, AB Sipano Invest (Invest), som ägdes på samma sätt som Maskin. Avsikten var att aktierna i Traktor skulle överföras till Invest till bokfört värde/anskaffningsvärde. Därefter skulle makarna B. som gåva över-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft13"&gt;lämna aktierna i Maskin till Richard och aktierna i Invest till Magnus. Såvitt avser den aktuella delfrågan anförde &lt;SPAN class="ft12"&gt;2EGERINGSR¤TTEN &lt;/SPAN&gt;(en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;majoritet följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft34"&gt;För att en aktieägare skall bli skattskyldig för utdelning på aktier enligt 3 § 1 mom. första stycket SIL ... fordras normalt att aktie- ägaren personligen ur den dubbelbeskattade sektorn får ut viss egendom i form av pengar eller någon annan tillgång, t.ex. aktier ...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft34"&gt;Även i andra fall, främst när egendom på annat sätt förs ut ur den dubbelbeskattade sektorn, kan beskattning för utdelning ibland komma i fråga. Så kan vara fallet om det finns fog för bedömningen att en transaktions verkliga innebörd varit att en aktieägare förfogat över ett belopp genom att styra över det från ett aktiebolag till ett annat rättssubjekt, t.ex. en närstående person eller ett handelsbolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;..&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft104"&gt;Enligt den planerade överlåtelsen överförs ... egendom från Maskin till ett annat aktiebolag, Invest. Egendom tillförs således inte aktieägarna Ragnar B. och Lilian B. personligen och förs inte heller på annat sätt ut ur den dubbelbeskattade sektorn. I målet har inte förekommit någon omständighet som enligt det nyss sagda kan utgöra grund för utdelningsbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft0"&gt;Regeringsrätten finner på anförda skäl att det inte ... finns grund för att beskatta makarna B. enligt 3 § 1 mom. första stycket SIL som för utdelning på aktier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft0"&gt;En &lt;SPAN class="ft3"&gt;MINORITET &lt;/SPAN&gt;på sju regeringsråd konstaterade att enligt praxis har en person, som kunnat disponera över en viss inkomst, inte ansetts kunna undgå att beskattas för inkomsten genom att styra över denna till ett annat rättssubjekt. Minoriteten ansåg med tillämpning av denna princip att makarna B. – som ägde samtliga aktier i Sipano och därmed för- fogade över utdelning från bolaget – skulle beskattas för utdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Utredningens förslag i det följande innebär att underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft0"&gt;i normalfallet inte utlöser omedelbara beskattningskonsekvenser. Systematiskt sett bör bestämmelserna om detta utformas som undantag från vad som gäller enligt allmänna principer (den ekonomiska innebörden).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p833 ft0"&gt;I allmänhet torde en särskild reglering av vad som gäller enligt all- männa principer inte behövas eller ens vara lämplig. "Allmänna prin- ciper" får ju sin innnebörd av ett regelsystem i dess helhet. I det före- liggande fallet medför emellertid domen i Sipanomålet att lagstiftaren ställs inför ett problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft0"&gt;Situationen i Sipanomålet var den att egendom överläts till underpris mellan två aktiebolag – Maskin och Invest – med samma ägare. Regeringsrätten anförde att egendom inte tillfördes aktieägarna personligen och inte heller på annat sätt fördes ut ur den dubbelbeskattade sektorn. Det fanns därför enligt Regeringsrättens uppfattning inte grund för att beskatta ägarna som för utdelning på aktier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft0"&gt;Det kan noteras att inget i domen tyder på att bedömningen i utdel- ningsfrågan berodde på att uttagsbeskattning inte skedde hos Maskin. Man torde därför få utgå från att bedömningen i denna fråga skulle ha blivit densamma även om uttagsbeskattning hade skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft0"&gt;Lokutionen "... beskatta &lt;SPAN class="ft3"&gt;SOM &lt;/SPAN&gt;för utdelning ..." skulle kunna upp- fattas så att Regeringsrätten ansåg att utdelning från Maskin i civil- rättslig mening (eller ekonomisk mening?) inte förelåg och att det inte heller fanns grund för att beskatta ägarna &lt;SPAN class="ft3"&gt;SOM OM &lt;/SPAN&gt;de hade erhållit ut- delning. En alternativ tolkning, som inte tillskriver ordet &lt;SPAN class="ft3"&gt;SOM &lt;/SPAN&gt;i Rege- ringsrättens lokution särskild innebörd, är att Regeringsrätten ansåg att utdelning (i civilrättslig och/eller ekonomisk mening) faktiskt förelåg, men att det med hänsyn till att egendomen inte lämnade den dubbel- beskattade sektorn var motiverat att inte beskatta ägarna för utdel- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft0"&gt;Utredningens bedömning är att det inte av domen kan avgöras med säkerhet vilken av dessa tolkningar som är den riktiga, även om den språkliga logiken talar för den förra tolkningen. Oberoende av hur det förhåller sig med denna fråga tycks domen innebära att gällande rätt, som den kommit till uttryck i domen, skiljer sig från utredningens bild av hur rättsläget borde vara enligt allmänna principer. Som framgår av exempel 4 i det föregående – vilket motsvarar situationen i Sipano- målet – är enligt utredningens uppfattning den ekonomiska innebörden av transaktionen i Sipanomålet att ägarna erhållit en andel av den överlåtna egendomen motsvarande övervärdet i utdelning från Maskin och skjutit till samma andel till Invest. Enligt allmänna principer bör därför ägarna beskattas för utdelningen och få räkna sig tillskottet till Invest tillgodo i form av en ökning av anskaffningsvärdet för aktierna i detta bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft0"&gt;En särskild fråga som reses av Sipanomålet gäller anskaffningsvär- det hos den som förvärvat egendom till underpris när uttagsbeskattning skett. Antag att AB A överlåter egendom till underpris till AB B. Båda&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;148 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p731 ft0"&gt;bolagen helägs av den fysiska personen F. Uttagsbeskattning sker hos AB A. En materiellt riktig beskattning förutsätter att AB B får tillgodo- räkna sig marknadsvärdet (= det uttagsbeskattade värdet) som anskaff- ningsvärde för egendomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;Med utredningens bild av den ekonomiska innebörden av trans- aktionen och de beskattningskonsekvenser som följer härav erhålls detta resultat så att säga automatiskt: AB B har förvärvat egendomen genom två fång, dels köp, dels aktieägartillskott – i båda fallen till marknadsvärde – varför anskaffningsvärdet för egendomen i dess hel- het utgörs av marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft0"&gt;Mot bakgrund av bedömningen av utdelningsfrågan i Sipanomålet blir emellertid frågan problematisk. Avdrag för värdeminskning av t.ex. byggnader och inventarier medges med utgångs punkt i utgifterna för anskaffningen. I fråga om inventarier, som förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall närmare bestämt som anskaffnings- värde anses "den verkliga utgiften för deras anskaffande" (punkt 13 andra stycket av anvisningarna till 23 § KL). I fråga om anskaffnings- värdet för lager görs i punkt 2 av anvisningarna till 24 § KL en hänvis- ning till 13 § BFL. Enligt denna senare bestämmelse förstås med en tillgångs anskaffningsvärde utgiften för dess förvärv eller tillverkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft0"&gt;Eftersom i det senaste exemplet (med AB A, AB B och F) F enligt vad som följer av den förra tolkningen av domen i Sipanomålet inte erhållit utdelning, kan med den tolkningen B inte gärna ha erhållit en andel av egendomen i kapitaltillskott. Det vill därför förefalla som om det inte finns någon juridisk grund för att anse att B:s anskaffnings- värde för egendomen utgörs av marknadsvärdet. Möjligen skulle ett allmänt skälighetsresonemang kunna leda till detta resultat. Det är emellertid oklart om gällande rätt lämnar utrymme för resonemang av den typen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft0"&gt;Enligt den alternativa tolkningen av domen ansåg Regeringsrätten att ägarna till Maskin och Invest faktiskt erhållit utdelning men att det var motiverat att inte beskatta den. Denna tolkning ger logiskt utrymme för att anse att AB B erhållit en andel av egendomen genom kapitaltill- skott. Eftersom F inte beskattas för utdelningen, bör emellertid hans anskaffningsvärde för aktierna i AB B inte påverkas av tillskottet. I detta scenario laboreras således med en utdelning, som inte beskattas, och ett kapitaltillskott, som inte påverkar anskaffningsvärdet. Man kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft13"&gt;knappast utgå från att gällande rätt har denna innebörd. Ett senare rättsfall av intresse är &lt;SPAN class="ft12"&gt;2… NOT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft0"&gt;Omständigheterna var schematiskt sett följande. AB A, vissa andra aktiebolag och en kommun ägde på lika sätt aktierna i AB B och AB C. Ägarbolagens aktier i B och C var näringsbetingade. B ägde en stor aktiepost i AB D. Aktierna i D skulle överföras till C genom en apport-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft0"&gt;emission. Värdet av de till B nyemitterade aktierna i C skulle vara lägre än värdet av de inapporterade aktierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;I ett första förhandsbesked, som inte överklagades, förklarade Skatterättsnämnden att C skulle anses ha förvärvat aktierna i D för ett belopp, motsvarande aktiernas marknadsvärde. Motiveringen var föl- jande. C skulle anses ha gjort två förvärv, varav ett direkt från B – till marknadspris – av så många aktier i D som svarade mot marknadsvär- det av de nyemitterade aktierna. Återstoden av B:s aktier i D skulle anses ha delats ut till ägarna och därefter av dem ha tillskjutits till C till marknadspris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft0"&gt;I svar på en ny ansökan om förhandsbesked förklarade Skatterätts- nämnden dels att B skulle uttagsbeskattas såvitt avser de aktier i D som enligt vad som följer av det tidigare förhandsbeskedet skall anses ha delats ut till kommunen, dels att det tillskott av aktier i D till C som A skall anses ha gjort enligt det tidigare beskedet leder till att A skall rea- vinstbeskattas. Vederlaget för aktierna skulle bestämmas till deras marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Motiveringen var följande. Av allmänna beskattningsprinciper följer att tillskotten skall anses ha skett till marknadsvärde. – Utdelningen bör enligt nämndens mening föranleda uttagsbeskattning av B endast om en otillbörlig skatteförmån annars skulle uppkomma. Vad gäller utdel- ningen till A och de övriga aktiebolagen uppkommer inte någon sådan skatteförmån eftersom tillskotten – om uttagsbeskattning underlåts – föranleder beskattning av värdestegringen på aktierna i D. B bör därför inte uttagsbeskattas med anledning av den utdelningen. Vad gäller ut- delningen till kommunen bör däremot B uttagsbeskattas, eftersom en underlåten uttagsbeskattning skulle ge upphov till en otillbörlig skatte- förmån (kommunen reavinstbeskattas inte med anledning av sitt till- skott).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft0"&gt;Hos Regeringsrätten yrkade Riksskatteverket att B skulle uttags- beskattas beträffande samtliga aktier i D som delats ut till B:s ägare. Med denna utgång följde enligt verkets mening att någon reavinst att beskatta inte uppkom för A. – Regeringsrätten gjorde samma bedöm- ning som Skatterättsnämnden och fastställde förhandsbeskedet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;Som nämnts i det föregående bör regler om att underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft0"&gt;i vissa fall inte utlöser beskattning systematiskt sett utformas som un- dantag från vad som gäller enligt allmänna principer. Utredningen har med hjälp av olika exempel redogjort för vilka beskattningskonsekven- ser som enligt utredningens bedömning följer av den ekonomiska inne- börden av underprisöverlåtelser så som utredningen uppfattar denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft0"&gt;Regeringsrättens bedömning av utdelningsfrågan i Sipanomålet tycks strida mot en beskattning enligt den ekonomiska innebörden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;150 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p841 ft0"&gt;I &lt;SPAN class="ft3"&gt;2… NOT &lt;/SPAN&gt;har emellertid Regeringsrätten lagt den ekono- miska innebörden av en underprisöverlåtelse så som utredningen upp- fattar den till grund för beskattningen. Det förhållandet att egendomen inte "förts ut ur den dubbelbeskattade sektorn" (jfr Sipanomålet) hind- rade inte Regeringsrätten från att godta Skatterättsnämndens uppfatt- ning att egendom motsvarande övervärdet delats ut till ägarna till A och att egendomen tillskjutits till C. Det finns därför skäl att anta att Regeringsrätten inte kommer att känna sig bunden av detaljerna i domen i Sipanomålet utan kommer att sträva efter ekonomiskt korrekta lösningar i de enskilda fall som kommer upp till bedömning. Med hän- syn härtill och till att det är principiellt problematiskt att kodifiera vad som redan följer av allmänna principer föreslår utredningen att någon sådan kodifiering inte skall ske i detta fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Uppskov med beskattningen vid underprisöverlåtelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft0"&gt;I den följande diskussionen förutsätts tills vidare att vederlaget vid un- derprisöverlåtelsen utgörs av ett belopp som motsvarar det skatte- mässiga värdet av den överlåtna egendomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft11"&gt;)NNEB¶RDEN AV UPPSKOV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft0"&gt;Diskussionen om vad ett uppskov med beskattningen bör innebära förs enklast genom ett exempel. Moderbolaget M har dotterbolagen A och B. En överlåtelse till underpris av egendom från A till B medför enligt allmänna principer följande (jfr exempel 3 i avsnitt 4.2.1.2). Ett belopp motsvarande marknadsvärdet av egendomen tas upp som intäkt hos A. Avdrag medges för egendomens skattemässiga värde. Hos M sker ingen beskattning, eftersom M är befriad från skattskyldighet för utdelning från A. M:s anskaffningsvärde för aktierna i B ökar med ett belopp motsvarande skillnaden mellan marknadvärdet och det skattemässiga värdet av egendomen (övervärdet; motsvaras i exempel 3 av den tillskjutna egendomsandelens marknadsvärde). B:s anskaff- ningsvärde för egendomen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft0"&gt;I likhet med vad som för närvarande gäller bör uppskovet innebära att uttagsbeskattning hos A underlåts. B:s anskaffningsvärde för den överlåtna egendomen bör – också i överensstämmelse med gällande ordning – utgöras av vederlaget, dvs. det skattemässiga värdet hos A. Härigenom kommer övervärdet fram som en intäkt hos B när B säljer eller förbrukar egendomen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p845 ft0"&gt;Fråga uppkommer om anskaffningsvärdet för M:s aktier i B bör ökas med övervärdet av den överlåtna egendomen, eller snarare med nettovärdet sedan hänsyn tagits till den latenta skatteskuld som är knuten till egendomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft0"&gt;Utredningen har i avsnitt 3.2 behandlat en liknande fråga, som i an- slutning till det aktuella exemplet kan formuleras: Bör anskaffnings- värdet för M:s aktier i B ökas med nettovärdet av ett obeskattat värde i form av koncernbidrag från A till B? Utredningens uppfattning är, som följer av det som anförs i det nämnda avsnittet, att det skulle strida mot principerna för koncernbeskattningen om anskaffningsvärdet för aktier- na justerades. Ett liknande synsätt kan anläggas i fråga om underpris- överlåtelser. M väljer genom underprisöverlåtelsen att behandla kon- cernen som &lt;SPAN class="ft3"&gt;ETT &lt;/SPAN&gt;företag. M bör härigenom inte kunna uppnå ett fördel- aktigare resultat vid avyttring av egendomen externt än om koncernen verkligen varit ett företag eller underprisöverlåtelsen inte skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft0"&gt;Hade koncernen varit ett företag, skulle övervärdena i den överlåtna egendomen ha beskattats vid en extern försäljning. Hade under- prisöverlåtelsen inte skett, skulle övervärdena ha beskattats i form av en reavinst vid en avyttring av aktierna i A. En justering av anskaff- ningsvärdet för aktierna i B med nettovärdet av det överförda övervär- det medför att aktierna i B kan säljas utan att reavinst uppkommer. Någon justering bör därför inte göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft0"&gt;Antag att A och B i exemplet inte ägs av ett aktiebolag utan av en fysisk person, F. Föreligger förutsättningar för att underlåta uttags- beskattning, bör F inte beskattas för utdelningen från A. Beskattning av F skulle strida mot syftet med att uttagsbeskattning underlåts, nämligen att omstruktureringar inte skall motverkas av att skatt utlöses. Anskaffningsvärdet för F:s andelar i B bör i konsekvens härmed inte justeras på grund av underprisöverlåtelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft0"&gt;Generaliseras det anförda, bör följande gälla om uttagsbeskattning underlåts vid en underprisöverlåtelse mellan aktiebolag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det värde som överförs genom överlåtelsen bör inte behandlas som utdelning hos någon som direkt eller indirekt äger aktier i det överlåtande bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det överförda värdet bör inte behandlas som förbättringskostnad hos någon som direkt eller indirekt äger aktier i det förvärvande bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft43"&gt;&amp;¶RUTS¤TTNINGAR F¶R ATT UTTAGSBESKATTNING SKALL UNDERL¥TAS&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;152 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p850 ft0"&gt;En naturlig utgångspunkt när det gäller förutsättningarna för att uttags- beskattning skall underlåtas är den praxis som utbildats i anslutning till bestämmelserna om uttag i punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL. En- ligt fjärde stycket i anvisningspunkten skall uttagsbeskattning inte ske, om särskilda skäl mot det föreligger. Syftet med denna skäligen vaga bestämmelse, som infördes genom 1990 års skattereform, var att kodi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft13"&gt;fiera tidigare praxis (prop. 1989/90:110 s. 57). Denna praxis har senare kompletterats genom ett betydande antal rättsfall, av vilka &lt;SPAN class="ft12"&gt;3IPANOM¥LET&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;är det viktigaste.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Sammanfattningsvis gäller enligt praxis följande villkor för att ut- tagsbeskattning skall underlåtas vid överlåtelse till underpris mellan aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det skall föreligga ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;STARKT ¤GARSAMBAND &lt;/SPAN&gt;mellan överlåtaren och förvärvaren.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td161"&gt;&lt;P class="p127 ft0"&gt;2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p853 ft26"&gt;Överlåtelsen skall kunna uppfattas som ett led i en av &lt;SPAN class="ft76"&gt;ORGANISA&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td161"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td223"&gt;&lt;P class="p853 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;TORISKA SK¤L &lt;/SPAN&gt;betingad ändring av företagsstrukturen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td199"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td161"&gt;&lt;P class="p127 ft0"&gt;3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td223"&gt;&lt;P class="p853 ft0"&gt;Överlåtelsen får inte direkt eller indirekt medföra någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td199"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;OTILL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td161"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td223"&gt;&lt;P class="p853 ft3"&gt;B¶RLIG SKATTEF¶RM¥N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Skattemässiga omsättningstillgångar får inte till följd av över-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft0"&gt;låtelsen skifta karaktär till skattemässiga anläggningstillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft3"&gt;KARAKT¤RSBYTE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;I det följande skall strax dessa villkor behandlas. Därefter tas följande frågor upp:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;betydelsen av att överlåtaren eller förvärvaren är ett förvaltnings- företag eller annat i skattehänseende särskilt reglerat företag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;betydelsen av att vederlaget avviker från det skattemässiga värdet av den överlåtna egendomen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;A&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;„GARGEMENSKAP&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;Enligt praxis krävs ett starkt ägarsamband mellan det överlåtande och det förvärvande företaget för att uttagsbeskattning skall kunna under- låtas. I RÅ 1989 ref. 19, som gällde en underprisöverlåtelse mellan två aktiebolag, uttrycktes saken så att ägarstrukturen i det ena bolaget skall helt eller åtminstone i huvudsak överensstämma med ägarförhållandena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;i den andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft0"&gt;Vid gåva av en hel näringsverksamhet mellan fysiska personer sker inte uttagsbeskattning. I stället övertar förvärvaren överlåtarens skatte- mässiga värden. I RÅ 1988 not. 710 kunde en verksamhet, vars till-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft0"&gt;gångar bestod av omsättningsfastigheter, överlåtas genom gåva från en förälder till ett aktiebolag som ägdes av barn till föräldern utan uttags- beskattning. (Bolaget övertog betalningsansvaret för fastighetsskulder. Eftersom skulderna understeg taxeringsvärdena klassificerades över- låtelsen som gåva.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft0"&gt;Gåva av hel verksamhet i fall som de nämnda bör inte heller i fort- sättningen utlösa inkomstbeskattning (däremot aktualiseras gåvobe- skattning). Det framstår då som inkonsekvent att kräva ägargemenskap vid underprisöverlåtelser mellan aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft0"&gt;Det finns även en annan aspekt på kravet på ägargemenskap. Enligt livets regler sker normalt inte överlåtelser av egendom till underpris mellan av varandra oberoende kontrahenter i den meningen att över- låtaren utan någon form av kompensation avstår från ett vederlag som denne skulle ha kunnat erhålla. Om det uppgivna vederlaget vid en överlåtelse mellan oberoende kontrahenter är lägre än vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som affärsmässigt motiverat, utgår därför i allmänhet ett dolt vederlag av något slag som utgör skattepliktig intäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft0"&gt;Ett krav på ägargemenskap skulle medföra att skattemyndigheten inte behöver ta ställning till om en överlåtelse till uppgivet underpris, där ägargemenskap inte föreligger, har ett benefikt inslag, dvs. till om det verkligen är fråga om en underprisöverlåtelse eller om något dolt sidovederlag utgår. Ett sådant krav kan därför sägas motiveras av ut- redningsekonomiska skäl och av önskemål om att motverka skatte- undandraganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft0"&gt;Utredningen anser emellertid att frågan huruvida en överlåtelse verkligen har skett till underpris eller om ett sidovederlag har utgått bör avgöras med tillämpning av vanliga bevisprövningsregler i skatterätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft0"&gt;Leder inte dessa fram till att ett sidovederlag skall anses ha utgått, bör beskattning inte kunna ske genom uttagsbeskattning. Detta har aldrig varit syftet med bestämmelserna om uttagsbeskattning och skulle åsido- sätta den avvägning mellan rättssäkerhet och effektivitet som ligger till grund för taxeringsförfarandet och taxeringsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft0"&gt;Ett typfall vid överlåtelse till uppgivet underpris som kan komma att aktualiseras avser överlåtelse mellan aktiebolag med närstående ägare, t.ex. från ett bolag som ägs av föräldrar till ett bolag som ägs av barn till dem. I sådana fall torde praktiskt taget undantagslöst en benefik av- sikt föreligga och det således vara fråga om en verklig underprisöver- låtelse. Å andra sidan, vid en överlåtelse mellan bolag där ägarna inte är identiska och inte heller står i släktskapsrelation till varandra torde man i allmänhet få utgå från att ett dolt sidovederlag förekommer, om det inte görs sannolikt att ägarna till det överlåtande bolaget haft ett rimligt motiv för att berika ägarna till det förvärvande bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;154 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p860 ft0"&gt;Utredningens bedömning är sammantaget att kravet på ägargemen- skap bör tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;/RGANISATORISKA SK¤L&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;0RAXIS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft0"&gt;I &lt;SPAN class="ft11"&gt;2… REF &lt;/SPAN&gt;(I och II) var det fråga om överlåtelser inom aktie- bolagsrättsliga koncerner, där koncernbidrag kunde lämnas med verkan vid beskattningen. Regeringsrätten ansåg att någon otillbörlig skatte- förmån inte kunde anses uppkomma till följd av överlåtelserna. Med hänsyn till det och då omständigheterna i övrigt inte föranledde annat fann Regeringsrätten att det förelåg särskilda skäl mot uttagsbeskatt- ning. Regeringsrätten gick således inte närmare in på frågan om det förelåg organisatoriska skäl för överlåtelserna. Detta tyder på att Rege- ringsrätten ansåg att en prövning av om organisatoriska skäl föreligger inte är nödvändig i sådana fall då koncernbidragsrätt föreligger. En så- dan prövning skulle också vara skäligen poänglös, eftersom obe- skattade värden under alla förhållanden kan överföras genom koncern- bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft0"&gt;Den principiella innebörden av villkoret avseende organisatoriska skäl utvecklades av Regeringsrätten i &lt;SPAN class="ft3"&gt;3IPANOM¥LET &lt;/SPAN&gt;(jfr avsnitt 4.2.1.3): "Vid prövningen ... bör utgångspunkten vara att det är de förväntade konsekvenserna för den berörda näringsverksamheten som skall vara utslagsgivande. Det kan dock självfallet inte komma i fråga att vid taxeringen försöka bestämma vad som är den ideala organisationen för ett företag eller en företagsgrupp som berörs av en omorganisation. Prövningen bör i stället inriktas på om det mot bakgrund av de skäl som anförts för omorganisationen framstår som sannolikt att denna är ägnad att i ett eller flera hänseenden förbättra förutsättningarna för den aktuella näringsverksamheten".&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft0"&gt;I Sipanomålet anförde Regeringsrätten följande i frågan huruvida villkoret avseende organisatoriska skäl var uppfyllt i det aktuella fallet. "Av de förutsättningar som angetts i ansökan om förhandsbesked fram- går bl.a. att makarna B:s son Rickard leder moderföretaget Maskin AB Sipano medan deras son Magnus svarar för ledningen av dotterföreta- get Traktor AB Sipano samt att det senare bolaget – utom i vad avser dess dotterbolag – är verksamt i en annan bransch än Maskin AB Sipano. Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som anförts som skäl för den planerade uppdelningen av koncernen anser Regerings- rätten att det finns grund för antagande att denna omstrukturering kan vara till fördel redan för den verksamhet som bedrivs under nuvarande ägarförhållanden och framför allt kan underlätta en framtida drift av företagen under ledning av två av varandra oberoende personer. Den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p689 ft0"&gt;tilltänkta aktieöverlåtelsen får därför anses utgöra ett led i en sådan av organisatoriska skäl betingad ändring av företagsstrukturen som för- utsätts för att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas." En minoritet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;inom Regeringsrätten var skiljaktig och ville uttagsbeskatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft15"&gt;Som exempel på andra rättsfall där &lt;SPAN class="ft14"&gt;VILLKORET AVSEENDE ORGANISATO RISKA SK¤L ANS¥GS UPPFYLLT &lt;/SPAN&gt;kan nämnas följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;2…      NOT &lt;/SPAN&gt;X och Y ägde 50 % vardera av aktierna i B. För- säljnings AB. Försäljningsbolaget hade tre helägda dotterbolag, varav ett var ett spanskt bolag. Det spanska bolaget bedrev tillverk- ning och försäljning av tankbilar, medan de övriga bolagen bedrev verksamhet med anknytning till sophantering. X och Y avsåg att bilda ett nytt aktiebolag som skulle ägas på samma sätt som försälj- ningsbolaget, dvs. av dem till 50 % vardera. Samtliga andelar i det spanska bolaget skulle sedan överlåtas till det nya bolaget till ett pris som understeg marknadsvärdet. Som skäl för överlåtelsen anfördes bl.a. att det på grund av de spanska ansvarighetsreglerna fanns risk för att försäljningsbolaget kunde råka illa ut om det spanska bolaget skulle gå omkull och att vad X och Y ville åstadkomma var riskspridning. Då de båda verksamheterna var helt skilda från varandra både till sin art och geografiskt, var det naturligt att dela upp dem på två koncerner. Det hade vidare upp- lysts att vissa viktiga befattningshavare i det spanska bolaget hade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft24"&gt;option på att få köpa ca 30 procent av andelarna i bolaget till ett på förhand bestämt pris. &lt;SPAN class="ft29"&gt;2EGERINGSR¤TTEN &lt;/SPAN&gt;fann att överlåtelsen måste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft0"&gt;antas utgöra ett led i en sådan av organisatoriska skäl betingad änd- ring av företagsstrukturen som förutsätts för att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;2… NOT &lt;/SPAN&gt;Sex fysiska personer ägde samtliga aktier i Betongsprutnings AB BESAB. Bolaget var moderbolag till det hel- ägda dotterbolaget Sandell &amp; Co Bygg AB och det till 60 % ägda norska bolaget Norsk BESAB A/S. I koncernen ingick också ett handelsbolag och tre kommanditbolag. BESABs verksamhet avsåg byggnadsrörelse på entreprenad och försäljning av entreprenad- maskiner. Sandells verksamhet bestod av fastighetsförvaltning. Det norska bolaget bedrev entreprenad- och maskinförsäljningsrörelse. Handels- och kommanditbolagen var uteslutande fastighetsförval- tande. Koncernens verksamhet bestod således av två verksamhets- grenar, dels entreprenad- och maskinrörelsen, dels fastighetsförvalt- ning. Inom koncernen hade genomförts en omorganisation enligt följande. BESABs andelar i handels- och kommanditbolagen samt aktierna i Sandells hade överlåtits till ett b yggnadsrörelsedrivande aktiebolag, Vingpålen AB. Genom företagsombildningen kom så- ledes entreprenad- och maskinrörelsen resp. fastighetsförvaltningen att ligga i skilda koncerner. Överlåtelserna hade skett till bokförda värden. Fullständig ägaridentitet mellan BESAB och Vingpålen förelåg vid överlåtelserna. Aktieägarna i BESAB avsåg att erbjuda fyra anställda inom entreprenad- och maskinrörelsen att förvärva&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;156 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p867 ft34"&gt;sammanlagt 36 % av aktierna i BESAB för en köpeskilling mot- svarande aktiepostens beräknade marknadsvärde. Syftet med det breddade ägandet var dels att nyckelpersoner i entreprenad- och maskinrörelsen skulle knytas fastare till verksamheten genom del-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft111"&gt;ägarskap i den rörelsegren där de var verksamma, dels att utgöra första steget i ett generationsskifte. &lt;SPAN class="ft110"&gt;2IKSSKATTEVERKETS N¤MND F¶R R¤TTS¤RENDEN &lt;/SPAN&gt;fann att överlåtelserna av andelarna i handels- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft34"&gt;kommanditbolagen inte skulle medföra uttagsbeskattning. (Aktierna i Sandells utgjorde anläggningstillgångar hos BESAB, varför uttags- beskattning inte var aktuell enligt den äldre rätt som var tillämplig.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;Av utformningen av motiveringen kan slutsatsen dras att nämnden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft113"&gt;ansåg att villkoret avseende organisatoriska skäl var uppfyllt. (Tre ledamöter var skiljaktiga.) &lt;SPAN class="ft112"&gt;2EGERINGSR¤TTEN &lt;/SPAN&gt;delade nämndens be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;dömning att uttagsbeskattning inte skulle ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;2… NOT &lt;/SPAN&gt;Aktierna i AB G ägdes av N.N. Bolaget sålde snittblommor m.m. till detaljistledet (blomsterverksamheten). Väx- terna odlades av bolaget eller importerades. Bolaget ägde även en fastighet med sex lägenheter och en mindre lokal som hyrdes ut. Bolaget bedrev vidare gästgiveriverksamhet i hyrda lokaler. Utöver den uthyrda fastigheten ägde bolaget två fastigheter, vilka helt an- vändes i blomsterverksamheten. Bolaget innehade två betydande aktieposter. Den ena avsåg 57 % av aktierna i AB B, ett detaljist- företag genom vilket en mindre del av bolagets produkter avsattes. Den andra aktieposten avsåg 50 % i AB M, ett bolag som odlade krukväxter som såldes till bl.a. AB G. Återstående 50 % ägdes av N.N. Ett antal anställda i AB G hade visat intresse för att överta bolagets blomsterverksamhet. För att möjliggöra ett sådant över- tagande var avsikten att tillgångarna i AB G först skulle föras över till ett annat av N.N. ägt aktiebolag, varefter de anställda – själva eller i bolagsform – skulle förvärva aktierna i det bolaget. Av finan- sieringsskäl måste vissa tillgångar uteslutas från inkråmsöverlåtel- sen. I ansökan om förhandsbesked frågade AB G bl.a. om bolaget skulle uttagsbeskattas vid en överlåtelse till underpris av bolagets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft26"&gt;tillgångar med undantag för tillgångarna i gästgiverirörelsen och samtliga fastigheter, aktier och andelar. &lt;SPAN class="ft76"&gt;2EGERINGSR¤TTEN &lt;/SPAN&gt;besvarade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft0"&gt;frågan nekande och anförde bl.a. att det inte framgick av utred- ningen att det skulle vara en nödvändig förutsättning för att bedriva blomsterverksamheten att den bedrevs på egna fastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;2…      NOT&lt;/SPAN&gt;(&lt;SPAN class="ft114"&gt;0RETTY (OUSE&lt;/SPAN&gt;). Eva och Patrik L. ägde 50 % var- dera av aktierna i Pretty House AB. Bolaget ägde samtliga aktier i Cecehå Damekipering AB, vilket bolag i sin tur ägde samtliga aktier i Wienerpälsen i Göteborg AB. Pretty House och Cecehå sålde dam- kläder i tre butiker. Pretty House drev en butik för kläder i storlek 38 (mannekängbutiken), medan Cecehå hade en butik för brud- och festkläder (festbutiken) och en butik för allmän damkonfektion (dambutiken). Wienerpälsen hade som enda tillgång en av festbutiken disponerad hyresrätt. Avsikten var att tillgångarna i mannekängbutiken och i festbutiken (inkl. aktierna i Wienerpälsen)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p874 ft26"&gt;skulle överlåtas till underpris till ett bolag som – i likhet med Pretty House – ägdes av Eva och Patrik L. Därefter skulle aktierna i Pretty&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft24"&gt;House (med dotterbolaget Cecehå innehållande dambutiken) säljas externt. &lt;SPAN class="ft115"&gt;3KATTER¤TTSN¤MNDEN &lt;/SPAN&gt;noterade att mannekäng- och fest-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft104"&gt;butikerna i och för sig låg nära dambutiken men ändå lokalmässigt åtskilt samt att butikerna vände sig till olika kundkategorier och att sortimentet var anpassat därefter. Det aktuella avskiljandet av delar av koncernens samlade verksamhet fick enligt nämndens mening anses uppfylla de organisatoriska krav som ställs för att uttags-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft24"&gt;beskattning skulle kunna underlåtas. (En ledamot var skiljaktig.) &lt;SPAN class="ft29"&gt;2EGERINGSR¤TTEN &lt;/SPAN&gt;gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;2…      NOT &lt;/SPAN&gt;Göran Y ägde samtliga aktier i X AB. Bolaget bedrev gummiverkstadsrörelse och viss fastighetsuthyrning. Gummiverkstadsrörelsen tog i anspråk större delen av fastigheten Z.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft34"&gt;Avsikten var att tillgångar i gummiverkstadsrörelsen skulle över- låtas till underpris till ett annat av Göran Y helägt aktiebolag. Fastigheten Z skulle inte ingå i överlåtelsen. Som skäl för omorganisationen anfördes att det förelåg planer på att överlåta gummiverkstadsrörelsen till ett antal anställda eller, alternativt, en ny delägare. Eftersom det överlåtande bolaget var substansrikt hade de anställda eller en utomstående inte de ekonomiska möjligheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft26"&gt;att överta hela detta bolag utan fastigheten måste undantas. &lt;SPAN class="ft76"&gt;2EGERINGSR¤TTEN &lt;/SPAN&gt;fann att uttagsbeskattning kunde underlåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;2…      NOT&lt;/SPAN&gt;. AB G ägdes till lika delar av å ena sidan A och dennes barn samt å andra sidan B och dennes barn. A avsåg att till- sammans med sina barn bilda ett nytt bolag, AB X. Till följd av bl.a. samarbetsproblem mellan delägarna var tanken att AB G skulle överlåta så stor del av sina tillgångar till AB X att värdet på aktierna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft35"&gt;i AB X blev detsamma som värdet på aktierna i AB G. A och hans barn avsåg att därefter överlåta sina aktier i AB G till B och dennes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft31"&gt;barn för en köpeskilling motsvarande aktiernas nominella belopp. &lt;SPAN class="ft32"&gt;3KATTER¤TTSN¤MNDEN &lt;/SPAN&gt;ansåg att den planerade överlåtelsen fick anses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft35"&gt;utgöra en sådan av organisatoriska skäl betingad ändring av före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft24"&gt;tagsstrukturen som förutsätts för att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas. (Tre ledamöter var skiljaktiga.) &lt;SPAN class="ft115"&gt;2EGERINGSR¤TTEN &lt;/SPAN&gt;gjorde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;samma bedömning som Skatterättsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft0"&gt;I följande rättsfall skedde uttagsbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;2…      REF&lt;/SPAN&gt;(&lt;SPAN class="ft114"&gt;&amp;ARTYGSM¥LET&lt;/SPAN&gt;). AB Y var ett svenskt rederibolag med verksamhet i internationell trafik och med dotterbolag i Sverige och i andra länder. AB Y med dotterbolag ägde och befraktade ett trettiotal fartyg. AB Y ägdes av AB Z, som även drev rederirörelse med egna fartyg. AB Z ägdes av X till 80 %. Resterande 20 % ägdes av X:s barn till lika delar. X och barnen ägde därjämte direkt i samma proportioner ett antal aktiebolag, varav A AB var ett och B AB ett annat. A AB ägde "1,5" fartyg och en fastighet medan B AB var vilande. Enligt vad som uppgavs i ansökan om förhandsbesked&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p211 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;158 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft34"&gt;var det inom rederinäringen mycket vanligt med en uppb yggnad som innebär att varje fartyg finns i ett särskilt bolag. Denna ordning hade fördelar ur bl.a. riskbegränsningssynpunkt. Avsikten var att AB Y skulle omstruktureras på så sätt att flertalet fartyg skulle komma att ägas av självständiga svenska eller utländska bolag. Med anledning härav frågades bl.a. om fartyg kunde överlåtas till A AB och B AB till bokfört värde, som kunde understiga marknadsvärdet, utan uttagsbeskattning. Efter en allmän redogörelse för praxis vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft24"&gt;överlåtelse av en hel verksamhet eller en avgränsad verksamhetsdel anförde &lt;SPAN class="ft29"&gt;2EGERINGSR¤TTEN &lt;/SPAN&gt;bl.a. följande. När det gäller överlåtelse av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft34"&gt;enstaka rörelsetillgångar är rättsläget mera oklart och vägledande rättsfall saknas. Såvitt framgår av utredningen kan överföringen av fartygen inte anses innebära en av organisatoriska skäl betingad ändring av det slag som föranlett att man i praxis gått från huvud- regeln om uttagsbeskattning vid överlåtelse av rörelsetillgångar till underpris. Den omständigheten att överföringen uppfyller de tidi- gare nämnda villkoren, som utbildats i praxis vid överlåtelse av rörelse eller gren av rörelse, medför inte annan bedömning. Ett rege- ringsråd var av skiljaktig mening. Han framhöll att överlåtelsen gällde väl avgränsade anläggningstillgångar och menade att praxis med hänsyn härtill talade för att uttagsbeskattning inte borde ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;2…      REF &lt;/SPAN&gt;X, som var 82 år gammal, bedrev byggnadsrörelse i enskild firma fram till år 1967. Det året överfördes rörelsen till ett aktiebolag, i vilket X sedermera innehade 20 % av aktierna och från vilket han under senare år inte uppburit några inkomster. X ägde tre hyresfastigheter, som bebyggts i rörelsen och som redovisades som omsättningstillgångar. Han avsåg att påbörja rörelse avseende handel med fastigheter. I syfte att renodla verksamheten skulle han förlägga den till ett nybildat aktiebolag. För att tillföra bolaget substans ämnade han överföra en av fastigheterna till bolaget som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft24"&gt;apportegendom. Apporten skulle ske till skattemässigt värde. &lt;SPAN class="ft29"&gt;2EGERINGSR¤TTEN &lt;/SPAN&gt;anförde bl.a. följande. Den väsentliga grunden för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft104"&gt;att medge undantag från uttagsbeskattning får anses vara att inkomstbeskattningen inte skall försvåra en av organisatoriska skäl betingad ändring av en företagsstruktur. Undantag bör därför komma i fråga främst när överlåtelsen kan uppfattas som ett led i en sådan företagsombildning. För detta fordras normalt att kontinuitet föreligger mellan den verksamhet som tillgången tillhört och den verksamhet till vilken den överförs. När en enstaka tillgång tas ut ur en rörelse av ett visst slag för att som apportegendom tillföras ett aktiebolag, som skall bedriva rörelse av ett annat slag, torde förutsättningarna för undantag i allmänhet brista. Omständigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft0"&gt;i målet och syftet med den planerade överlåtelsen ger inte vid handen att denna utgör led i en företagsombildning av det slag som kan motivera att huvudregeln om uttagsbeskattning frångås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2…      NOT &lt;/SPAN&gt;X och Y ägde hälften var av aktierna i A. För- säljnings AB. Detta bolag ägde i sin tur dels samtliga aktier i A Verkstäder AB, dels 60 % av aktierna i tillverknings- och försälj-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p890 ft34"&gt;ningsbolaget A. Industriservice AB. Återstående 40 % av aktierna i det sistnämnda bolaget ägdes av fyra anställda i bolaget. A. Verk- städer AB ägde en fastighet vari de olika bolagens verksamheter be- drevs. X och Y avsåg att bilda ett nytt aktiebolag, vari de skulle äga hälften var av aktierna. Till detta bolag skulle A. Försäljnings AB till bokförda värden överlåta sina aktier i A. Industriservice AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft34"&gt;Vidare skulle A. Verkstäder till det nybildade bolaget till bokförda värden överlåta antingen inkråmet i bolaget med undantag för fas- tigheten eller endast fastigheten. De bokförda värdena på till- gångarna understeg i samtliga fall marknadsvärdena. Som skäl för överlåtelserna anfördes i ansökning om förhandsbesked att man genom att särskilja fastigheten och rörelserna i separata bolag skulle få en från organisatorisk synpunkt bättre kontroll och styrning av verksamheten och att en mera marknadsmässig debitering av hyres- kostnaderna i de båda produktionsbolagen skulle underlättas. Vidare anfördes att man skulle erhålla en bättre riskspridning samt uppnå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft26"&gt;en mer renodlad företagsstruktur i händelse av förändringar i ägar- förhållandena. &lt;SPAN class="ft76"&gt;2EGERINGSR¤TTEN &lt;/SPAN&gt;fann att ombildningen inte enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft0"&gt;något av alternativen kunde anses som en sådan av organisatoriska skäl betingad ändring i en företagsstruktur som förutsätts för att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;2…      NOT &lt;/SPAN&gt;X ägde tre hyresfastigheter som till följd av hans tidigare verksamhet som byggmästare utgjorde omsättnings- tillgångar hos honom. Under de senaste åren hade X i huvudsak ägnat sig åt att förvalta fastigheterna. X avsåg nu att aktivera bygg- verksamheten och förlägga denna och en av fastigheterna till ett aktiebolag. Verksamheten i övrigt – avseende i huvudsak förvalt- ning av de två andra fastigheterna – skulle föras över till ett annat aktiebolag eller bedrivas direkt av X. X frågade om han skulle uttagsbeskattas om fastigheterna/fastigheten överläts till underpris. Skatterättsnämnden anförde bl.a. följande. Syftet med överföringen av fastigheterna/fastigheten är bl.a. att anpassa företagsstrukturen till en delvis ändrad inriktning av den samlade verksamheten. Enligt nämndens mening kan en uppdelning av den för närvarande för- hållandevis homogena verksamheten (innefattande de tre omsätt- ningsfastigheterna) inte enligt något av de båda alternativen anses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft26"&gt;utgöra en företagsombildning av det slag som bör föranleda undan- tag från uttagsbeskattning. &lt;SPAN class="ft76"&gt;2EGERINGSR¤TTEN &lt;/SPAN&gt;ändrade inte förhands-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;beskedet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;–VERV¤GANDEN&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft0"&gt;Enligt praxis, fastlagd i Sipanomålet, skall utgångspunkten vid pröv- ningen av om en underprisöverlåtelse är organisatoriskt motiverad vara att det är de förväntade konsekvenserna för den berörda näringsverk- samheten som är utslagsgivande. Prövningen bör inriktas på om det mot bakgrund av de skäl som anförts för omorganisationen framstår&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;160 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p897 ft0"&gt;som sannolikt att denna är ägnad att i ett eller flera hänseenden för- bättra förutsättningarna för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft0"&gt;Redan själva Sipanomålet visar enligt utredningens uppfattning att denna principiella uppläggning är problematisk i den praktiska tillämp- ningen. Före omorganisationen hade man en struktur med ett moder- bolag (Maskin) som bedrev verksamhet inom tvätteribranschen, ett dotterbolag (Traktor) som bedrev verksamhet avseende trädgårds- maskiner m.m. och ett dotterdotterbolag (Sjöstedt) som i likhet med moderbolaget bedrev verksamhet inom tvätteribranschen. Efter om- struktureringen av bolagen, men före aktiegåvorna till barnen, skulle makarna B äga dels Maskin med verksamhet inom tvätteribranschen, dels Invest med ett dotterbolag (Traktor) med verksamhet avseende trädgårdsmaskiner och ett dotterdotterbolag med – liksom Maskin – verksamhet inom tvätteribranschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft0"&gt;Regeringsrättens majoritet ansåg till att börja med att omorganisa- tionen kunde vara till fördel redan för den verksamhet som bedrevs före aktiegåvorna. Bedömningen synes ha anslutit till en uppgift från klagandena. Regeringsrättens minoritet (sju regeringsråd) ansåg att uppgiften motsades av att likartad verksamhet skulle komma att be- drivas inom Maskin och den nya koncernen. Minoriteten ansåg vidare att klagandena inte heller i övrigt kunde anses ha gjort troligt att den inom den ursprungliga koncernen bedrivna verksamheten som sådan skulle gagnas av aktieöverlåtelsen eller att det eljest fanns affärs- mässiga skäl för omstruktureringen. Snarare syntes enligt minoriteten den egentliga avsikten med överföringen av aktierna i Traktor ha varit att underlätta en planerad framtida överlåtelse av koncernens ursprung- liga verksamhet till makarna B:s två söner. Detta innebar enligt mino- riteten att strikt affärsmässiga skäl för överlåtelsen saknades. Minori- tetens slutsats var att redan en befrielse från uttagsbeskattning måste anses ge upphov till en otillbörlig skatteförmån, varför uttagsbeskatt- ning skulle ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft0"&gt;Regeringsrättens majoritet framhöll vidare att omorganisationen framför allt kunde underlätta en framtida drift av företagen under led- ning av två av varandra oberoende personer och uppfattade detta som en för sökandena positiv faktor. Enligt minoriteten däremot visade, som nyss nämnts, denna omständighet att strikt affärsmässiga skäl för över- låtelsen saknades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;Praxis kräver att det överlåtande och det förvärvande företaget har helt eller i huvudsak samma ägarstruktur. Det förefaller klart att praxis inte skulle acceptera en omorganisation enligt vilken först Traktor överfördes till ett av Magnus ägt bolag (Invest) och sedan Maskin skänktes till Rickard. Uttagsbeskattning av Maskin skulle ske. Mot denna bakgrund är det enligt utredningens uppfattning motsägelsefullt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft0"&gt;att praxis underlåter uttagsbeskattning i ett förfarande som syftar till samma slutresultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft0"&gt;Den omständigheten att Regeringsrättens majoritet och minoritet bedömde omstruktureringens innebörd på diametralt olika sätt belyser de problem som uppkommer när myndigheter och domstolar skall ta ställning till om organisatoriska skäl föreligger eller ej. För utred- ningens del framstår det som oklart i vilket eller vilka hänseenden om- organisationen före aktiegåvorna skulle vara ägnad att förbättra förut- sättningarna för verksamheterna inom den ursprungliga Maskin- koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft0"&gt;Utredningen anser vidare att det långt ifrån är självklart att förut- sättningarna för en verksamhet förbättras genom att strukturen anpassas till ett generationsskifte. Detta synes förutsätta att generationsskiftet skulle tas för givet. Men varför skulle man göra det? Det är ju här fråga om en transaktion där familjebanden styr. Ett alternativ är att verksam- heten avyttras till någon utomstående köpare. Det kan knappast med rätta hävdas att förutsättningarna för en verksamhet typiskt sett förbätt- ras genom att den överförs i nya händer genom ett generationsskifte i stället för genom extern försäljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft0"&gt;Det anförda visar enligt utredningens uppfattning att det är svårt att tillämpa Regeringsrättens principiella uttalanden i Sipanomålet om or- ganisatoriska skäl när en bedömning skall göras i ett enskilt fall. Detta framgår även av andra domar, särskilt Pretty House. Avsikten med om- struktureringen var här att åstadkomma en struktur som lämpade sig för &lt;SPAN class="ft3"&gt;AVYTTRING &lt;/SPAN&gt;av dambutiken. Förvisso förbättrades förutsättningarna för avyttringen. Man kan dock undra på vilket sätt omstruktureringen skulle förbättra "förutsättningarna för den aktuella näringsverksam- heten".&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Vidare uppkommer frågan vilket prejudikatvärde Fartygsmålet har. Å ena sidan förefaller det i ljuset av senare praxis sannolikt att, om ett liknande mål kom upp i dag, uttagsbeskattning skulle underlåtas om Fartygsmålet inte hade funnits Å andra sidan finns det såvitt utred- ningen kunnat finna inget i Sipanomålet eller annan senare praxis som kan uppfattas som ett klart avståndstagande från Fartygsmålet. Visser- ligen har omstruktureringar godtagits som innebär att fastigheter ren- odlats i ett särskilt bolag. Då har det emellertid varit fråga om att föra bort substans från ett rörelsedrivande bolag i syfte att underlätta för nya delägare att köpa in sig. Det är tveksamt om några allmänna slutsatser beträffande praxis' syn på överlåtelse av enstaka tillgångar kan dras från dessa rättsfall. Sammantaget är enligt utredningens uppfattning rättsläget oklart beträffande fall som är likartade med Fartygsmålet &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft0"&gt;Sammanfattningsvis får enligt utredningens uppfattning gällande rätt som den kommer till uttryck i Sipanomålet och övriga rättsfall an-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;162 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p902 ft0"&gt;ses vara förhållandevis liberal, i vart fall om reservation görs för över- låtelse av enstaka tillgångar. Samtidigt är den svårbemästrad – en naturlig konsekvens av att den vuxit fram i praxis, ursprungligen utan särskilt lagstöd och efter 1990 års skattereform med stöd av endast en mycket allmänt hållen bestämmelse. Detta medför att det inför en före- stående omstrukturering kan vara svårt att göra en säker bedömning av konsekvenserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft0"&gt;En fråga är om det överhuvudtaget är motiverat med något villkor avseende organisatoriska skäl. Man kan spekulera i om inte den gällan- de ordningen egentligen har sin bakgrund i överväganden om otillbör- lig skatteförmån. Den underliggande tanken skulle i så fall vara att mo- tivet för omstruktureringen kan presumeras vara att uppnå en otillbörlig skatteförmån, om organisatoriska skäl saknas. Om en sådan tanke har funnits har den emellertid inte kommit till klart uttryck i praxis, efter- som denna uppställer ett villkor avseende såväl organisatoriska skäl som otillbörlig skatteförmån. Oavsett hur det förhåller sig med denna sak anser emellertid utredningen att det är motiverat att skjuta frågan om otillbörlig skatteförmån i förgrunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft0"&gt;Utredningens syn är mer konkret följande. Det är ett uppenbart samhällsintresse att företagsamheten i landet vid varje tidpunkt i möjli- gaste mån är strukturerad på det då lämpligaste sättet. Det ekonomiska systemet är i stor utsträckning baserat på tanken att den lämpligaste strukturen åstadkoms om ekonomiska aktörer får fritt agera inom givna ramar, utan att i det enskilda fallet myndigheter eller domstolar överprövar om en viss strukturåtgärd kan anses önskvärd eller ej. Det saknas anledning att anlägga ett annat synsätt såvitt gäller skatterättens relation till omstruktureringar. Den gällande ordningen att skattemyn- digheten och ytterst domstolarna skall pröva om det framstår som sannolikt att en omorganisation "är ägnad att i ett eller flera hän- seenden förbättra förutsättningarna för den aktuella näringsverk- samheten" är enligt utredningens uppfattning inte rationell. Utgångs- punkten bör vara att uttagsbeskattning normalt bör underlåtas vid en underprisöverlåtelse. Om emellertid överlåtelsen framstår som motiverad av möjligheten att uppnå en otillbörlig skatteförmån bör uttagsbeskattning ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft3"&gt;6ERKSAMHET ENSTAKA TILLG¥NG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft0"&gt;Vad gäller frågan om det finns anledning att göra olika bedömningar om överlåtelsen avser å ena sidan en hel verksamhet eller en avgränsningsbar verksamhetsgren eller å andra sidan enstaka tillgångar har utredningen följande syn. Förhållandena i en företagsgrupp kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p902 ft0"&gt;mycket väl vara sådana att det är motiverat från organisatorisk synpunkt att föra över en enstaka tillgång från ett bolag i gruppen till ett annat, t.ex. en fastighet, ett fartyg eller ett flygplan. Utredningen anser att det utifrån aspekten organisatoriska skäl saknas anledning att behandla överlåtelser av enstaka tillgångar annorlunda än överlåtelser av en hel verksamhet eller en verksamhetsgren. Detta gäller också beträffande lagertillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;För att inte koncernbidragsreglerna skall urholkas bör emellertid en förutsättning för att uttagsbeskattning skall underlåtas vid en under- prisöverlåtelse av en enstaka tillgång vara att det överlåtande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till det förvärvande företaget det aktuella beskattningsåret. Brister denna förutsättning, bör därför uttagsbeskattning kunna underlåtas endast i fall då det är fråga om överlåtelse av en hel verksamhet eller en verksamhetsgren. Med ”verksamhetsgren” bör förstås sådan del av en verksamhet som lämpar sig för att avskiljas till en självständig verksamhet. Med denna defini- tion kan t.ex. verksamhet som är knuten till ett fartyg utgöra en verk- samhetsgren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;C&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;/TILLB¶RLIG SKATTEF¶RM¥N&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;Enligt det föregående saknas det anledning att underlåta uttagsbeskatt- ning om en överlåtelse av egendom till underpris framstår som motive- rad av möjligheten att uppnå en otillbörlig skatteförmån snarare än av möjligheten till organisatoriska förbättringar. Det strider emellertid mot utredningens synsätt att man, i sådana fall då en otillbörlig skatteförmån föreligger, skulle göra en bedömning av om det är denna eller eventuella dessutom förekommande organisatoriska förbättringar som är huvudskälet för omorganisationen. Då skulle ju i dessa fall skattemyndigheten tvingas göra just en sådan bedömning av det organisatoriska värdet av omorganisationen som utredningen anser är olämplig. I stället bör uttagsbeskattning generellt ske när en otillbörlig skatteförmån föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft0"&gt;Frågan blir då vilken innebörd som i detta sammanhang bör läggas i det oklara begreppet "otillbörlig skatteförmån". Enligt majoriteten i Sipanomålet bör det anses föreligga en otillbörlig skatteförmån, om det med hänsyn till omständigheterna finns grundad anledning att anta att omstruktureringen medför befrielse från betydande beskattning, som annars skulle ha utgått enligt andra regler. Denna definition synes mindre tillfredsställande utifrån Regeringsrättens praxis i andra fall. Det har t.ex. godtagits att en fysisk person inför en förestående extern försäljning avyttrat en omsättningsfastighet till ett eget bolag för skatte-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;164 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p904 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td12"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;mässigt värde varefter aktierna i detta bolag sålts externt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td13"&gt;&lt;P class="p351 ft3"&gt;2… &lt;SPAN class="ft0"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Det kan även noteras att Regeringsrätten godtagit att en verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft0"&gt;inom en s.k. oäkta koncern "förpackats" i lämpligt bolag inför en extern försäljning (t.ex. &lt;SPAN class="ft3"&gt;0RETTY (OUSE &lt;/SPAN&gt;. I fall av detta slag kan underlåten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft0"&gt;uttagsbeskattning medföra att den externa avyttringen leder till avsevärt lägre skatt än vad som skulle ha utgått om egendomen avyttrats i befintlig struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Minoriteten i Sipanomålet ansåg att, eftersom enligt dess uppfatt- ning strikt affärsmässiga skäl för överlåtelsen saknades, redan en be- frielse från uttagsbeskattning måste anses ge upphov till en otillbörlig skatteförmån. Med denna användning av begreppet ”otillbörlig skatte- förmån” förefaller det innehållslöst; innebörden av uttalandet synes helt enkelt vara att befrielse från uttagsbeskattning inte borde medges, eftersom strikt affärsmässiga skäl för överlåtelsen saknades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft0"&gt;Enligt utredningens uppfattning bör med begreppet "otillbörlig skatteförmån" i sammanhanget allmänt sett förstås en för den skatt- skyldige, eller någon han kan antas önska gynna, positiv skatteeffekt till följd av att uttagsbeskattning underlåts vid en underprisöverlåtelse, om skatteeffekten strider mot grunderna för andra regler. Det är emellertid önskvärt att denna allmänna definition ges en konkret inne- börd i lagtext. I annat fall kommer nämligen en del av den osäkerhet som gällande rätt ger upphov till att leva kvar, vilket i sig skattemässigt försvårar omstruktureringar. Huvudsakligen fyra regelsystem aktualise- ras, nämligen systemet för resultatutjämning mellan olika företag, sys- temet för beskattning av reavinst, de särskilda skattereglerna för aktiva delägare i fåmansföretag samt reglerna om lättnad i beskattningen för ägare till onoterade företag. Vidare uppkommer frågor om en kompletterande allmän regel avseende otillbörlig skatteförmån och om vilket förhållande som bör råda mellan förutsättningarna för under- låtande av uttagsbeskattning och lagen (1995:575) mot skatteflykt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft11"&gt;C 3YSTEMET F¶R RESULTATUTJ¤MNING MELLAN OLIKA F¶RETAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Det från (intern svensk) skattesynpunkt intressanta fallet av resultat- utjämning mellan olika företag är att underskott i ett företag kvittas mot överskott i ett annat företag. Den tekniska anordning för sådan resultatutjämning som lagstiftningen erbjuder är koncernbidraget. Ett underskott i ett företag kan under vissa förutsättningar utjämnas mot ett överskott i ett annat företag genom att det senare företaget lämnar ett koncernbidrag till det förra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;I 2 § 3 mom. SIL uppställs ett antal villkor för att ett koncernbidrag skall få verkan vid beskattningen. Innebörden av reglerna är i huvudsak&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft0"&gt;att koncernbidrag kan lämnas mellan företag i en aktiebolagsrättslig koncern med helägda (mer än 90 % av aktierna) dotterbolag. En förut- sättning är vidare att "helägt koncernförhållande" rått mellan företagen under hela beskattningsåret för både givare och mottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;En överlåtelse av egendom till underpris mellan aktiebolag kan leda till resultatutjämning mellan bolagen om det förvärvande bolaget är i underskottsposition. Realiseras övervärdena, kan nämligen intäkten kvittas mot underskottet. Grunderna för reglerna om koncernbidrag talar för att kvittning av detta slag bör vara möjlig endast i sådana fall, då resultatutjämning kan ske genom koncernbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft0"&gt;Med uttrycket "att det förvärvande bolaget är i underskottsposition" avser utredningen att bolaget kommer att visa underskott vid taxe- ringen, om överförda övervärden inte realiseras. Av betydelse härvid är dels rätt till avdrag för underskott från föregående beskattningsår, dels resultatet för det innevarande beskattningsåret. Av praktiska skäl bör hänsyn tas endast till den förra faktorn. Det kan noteras att motsvarande gäller enligt lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet (UAL). Av praktiska skäl bör hänsyn inte heller tas till orealiserad värdenedgång på tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft0"&gt;Utredningen föreslår med hänsyn till det anförda att uttagsbeskatt- ning vid en underprisöverlåtelse inte skall underlåtas om det förvär- vande bolaget har rätt till avdrag för underskott. Detta bör gälla även om något bolag, som tillhör samma koncern som det förvärvande bo- laget, har rätt till sådant avdrag, under förutsättning att det förvärvande bolaget skulle ha kunnat lämna koncernbidrag till det andra bolaget. Uttagsbeskattning bör dock kunna underlåtas om koncernbidrag skulle ha kunnat lämnas från det överlåtande till det förvärvande bolaget. I ett sådant fall skapas ju inte någon ytterligare möjlighet till förlustutjäm- ning genom överlåtelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft0"&gt;I UAL finns en begränsning, den s.k. koncernbidragsspärren, av möjligheten för ett företag att kvitta överskott under det innevarande beskattningsåret mot underskott under tidigare beskattningsår efter det att företaget omfattats av en ägarförändring (8 § UAL; begreppet "omfattas av en ägarförändring" definieras i 4 och 5 §§). Begräns- ningen gäller under det beskattningsår, då ägarförändringen skedde, och de fem följande beskattningsåren. Den innebär att ett underskott från beskattningsåret närmast före det beskattningsår då ägarföränd- ringen sker inte får kvittas mot erhållna koncernbidrag under spärr- tiden. Syftet med koncernbidragsspärren är att en ägarförändring skall i möjligaste mån vara skattemässigt neutral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft0"&gt;I det fall att koncernbidragsspärren skulle vara tillämplig om det förvärvande företaget eller ett företag till vilket det förvärvande före- taget kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt direkt eller indirekt er-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;166 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft0"&gt;håller koncernbidrag från det överlåtande företaget, skulle underlåtande av uttagsbeskattning strida mot grunderna för 8 § UAL. Uttags- beskattning bör därför ske i detta fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Den föreslagna regleringen kan medföra att ett obetydligt underskott hos det förvärvande företaget omöjliggör en underprisöverlåtelse. Regleringen kan också medföra att förutsättningarna för en överlåtelse vid vilken uttagsbeskattning underlåtits brister i efterhand. Det kan ske exempelvis genom att en omprövning av det förvärvande företagets taxering för året före överlåtelseåret medför att ett underskott upp- kommer. Med tanke på sådana fall bör skattemyndigheten kunna medge undantag från villkoret att det förvärvande företaget inte får ha rätt till avdrag för underskott. Vad gäller situationen att ett underskott uppkommit i efterhand bör givetvis undantag inte medges om det kan antas att parterna hade anledning att förvänta sig detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft11"&gt;C 3YSTEMET F¶R BESKATTNING AV REAVINST&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft0"&gt;Här aktualiseras en problemställning som kan beskrivas genom föl- jande exempel. En fysisk person, F, äger samtliga aktier i två aktie- bolag, A och B. Bolagen har startat verksamheter samtidigt, båda med ett kapital på 100 som skjutits till av F. A har upparbetat övervärden på 50. B har i samband med att verksamheten under det aktuella beskatt- ningsåret avvecklats gjort en förlust på 50. F önskar avyttra verksam- heten i A. Denna är, schematiskt sett, värd 136 "förpackad i bolag" (100+0,72*50, där termen 0,72*50 är övervärden med hänsyn till latent skatt). Avyttrar F aktierna i A uppkommer således en reavinst på 36. Ett alternativt förfarande är att F låter verksamheten i A föras över till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft0"&gt;B till det skattemässiga värdet 100. Härefter är aktierna i båda bolagen värda 100 och aktierna i B, som nu innehåller verksamheten, kan avytt- ras utan att reavinst uppkommer. Kan det anses förenligt med grun- derna för reavinstbeskattningen att uttagsbeskattning underlåts vid överföringen av verksamheten från A till B?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Om perspektivet begränsas till verksamheten i A, kan det hävdas att underprisöverlåtelsen medfört att F undgått den reavinstbeskattning som skulle ha skett om aktierna i A med verksamheten i behåll hade avyttrats. Svaret på frågan skulle då vara nej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Vidgas perspektivet till att omfatta F:s samlade verksamhet kan konstateras att F sammantaget står på plus minus noll – vinsten på aktierna i A balanseras i princip av en lika stor förlust på aktierna i B. Ett övergripande skatteförmågeresonemang ger vid handen att det är materiellt felaktigt att beskatta F för en reavinst på aktierna i A. Av praktiska skäl är emellertid reavinstsystemet utformat så att sådan be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p789 ft0"&gt;skattning sker om aktierna i A avyttras. Genom omstruktureringen uppnår F – om uttagsbeskattning underlåts – ett materiellt korrekt be- skattningsresultat, varför det inte skulle strida mot grunderna för rea- vinstbeskattningen att underlåta uttagsbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft0"&gt;Utredningen anser att det senare synsättet har fog för sig. Till bilden hör också att fr.o.m. 1998 års taxering en reaförlust på en icke mark- nadsnoterad aktie får dras av från reavinst på sådan aktie (27 § 5 mom. SIL). Enligt utredningens uppfattning kan det således inte anses strida mot grunderna för reavinstsystemet att ägarna i en företagsstruktur in- för en avyttring av en viss verksamhet gör en underprisöverlåtelse i syfte att utnyttja att något bolag i strukturen har ett värde som under- stiger anskaffningsvärdet för aktierna i bolaget. I många fall torde emellertid ett bolag, vars aktier har ett värde som understiger anskaff- ningsvärdet, ha rätt till underskottsavdrag. I sådana fall kan under- låtande av uttagsbeskattning hindras av förslagen i det närmast före- gående avsnittet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft0"&gt;Förslaget innebär att t.ex. två aktiebolag, som ägs av samma fysiska person, i viss mening kan uppfattas som en enhet i reavinsthänseende men inte i koncernbidragshänseende. Den motsättning som kan ligga i detta är enligt utredningens uppfattning av begränsad betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft0"&gt;En annan fråga rörande reavinstbeskattningen kan illustreras genom följande exempel. Ett rättssubjekt som inte beskattas för inkomst av kapital, t.ex. en skattepriviligierad stiftelse, Ä, äger samtliga aktier i ett aktiebolag, M, som har ett helägt dotterbolag, D. Ä äger även samtliga aktier i ett annat aktiebolag, K. D bedriver en verksamhet med övervär- den som Ä önskar avyttra. Sker avyttringen genom att M avyttrar ak- tierna i D uppkommer en reavinst. Ett alternativt förfarande är att verk- samheten först förs över till K till skattemässiga värden och att Ä där- efter avyttrar aktierna i K, vilket kan ske utan beskattning eftersom Ä inte är skattskyldig för den reavinst som uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft0"&gt;Vid första påseende kan det förefalla som om det skulle strida mot grunderna för reavinstbeskattningen om verksamheten kunde föras över från D till K utan att uttagsbeskattning sker, eftersom reavinst- beskattningen här helt faller bort. Man kan emellertid i exemplet ersätta Ä med en svensk fysisk person, F. Låter F först M avyttra aktierna i D och avyttrar han sedan aktierna i M, får han bära två reavinstbeskatt- ningar. Sker avyttringen enligt det alternativa förfarandet, uppkommer endast en reavinstbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft0"&gt;Det kan knappast med rätta hävdas att det skulle strida mot grun- derna för reavinstbeskattningen att på detta sätt undvika de kumulativa effekterna av reavinstbeskattningen. Att förfarandet i F:s fall leder till en reavinstbeskattning och i Ä:s fall till att reavinstbeskattning undviks helt får anses ligga i linje med lagstiftarens inställning att F skall be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;168 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p280 ft0"&gt;skattas för aktievinster men att Ä inte skall göra det. Slutsatsen är att förfarandet bör godtagas även för Ä:s del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;C 3YSTEMET F¶R BESKATTNING AV AKTIVA DEL¤GARE I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft11"&gt;F¥MANSF¶RETAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;Regler om beskattning av aktiva delägare i fåmansföretag finns i 3 § &lt;NOBR&gt;12-12&lt;/NOBR&gt; e mom. SIL ( &lt;SPAN class="ft3"&gt;REGLERNA&lt;/SPAN&gt;). Regleringen går ut på att inkomst i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft0"&gt;ett fåmansföretag, som beror på att ägaren arbetat i företaget, skall be- skattas som arbetsinkomst och inte som kapitalinkomst. Delas inkomst i bolaget ut, beskattas därför den mottagna utdelingen som intäkt av tjänst om den kan anses hänförlig till arbetsinkomst. &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; omfattar även vinst på aktier i fåmansföretag. Enligt huvudregeln skall hälften av den del av en reavinst, som överstiger sådan sparad inkomst i bolaget som skulle ha beskattats som intäkt av kapital hos mottagaren om den hade delats ut, tas upp som intäkt av tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft0"&gt;Närmare bestämt är &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; tillämpliga på fysiska personer (och dödsbon) som äger kvalificerade aktier i ett fåmansföretag. En aktie anses kvalificerad om aktieägaren eller någon närstående till honom varit verksam i företaget under beskattningsåret eller något av de fem närmast föregående beskattningsåren. Kvalifikationsgrund är även bl.a. att den skattskyldige eller närstående under någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmansföretag, som bedriver samma eller likartad verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft0"&gt;Villkoren för underlåtande av uttagsbeskattning får inte utformas så att möjlighet öppnas för kringgående av &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna.&lt;/NOBR&gt; Var en viss andel av aktierna i det överlåtande företaget kvalificerade, bör därför krävas att minst samma andel av aktierna i det förvärvande företaget är kvalificerade. Det bör godtas att aktier först efter överlåtelsen, men under året för denna blir kvalificerade i handen på en person som ägde aktierna vid tidpunkten för överlåtelsen. Detta kan ske t.ex. genom att en tidigare passiv ägare aktivt tar del i den förvärvade verksamheten. Lämnas utdelning på aktierna efter överlåtelsen men under året för denna, bör aktierna vara kvalificerade vid tidpunkten för utdelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft0"&gt;Kravet avseende kvalificerade aktier bör gälla även vid indirekt ägande. Antag t.ex. att AB B ägs till lika delar av den fysiska personen F och av AB A. A ägs till lika delar av de fysiska personerna G och H. F:s aktier i B och G:s aktier i A är kvalificerade. B överlåter egendom till underpris till AB C som ägs till 50 % av F och till 25 % av vardera av G och H. Ett krav för underlåtande av uttagsbeskattning bör vara att F:s och G:s, alternativt F:s och H:s, aktier i C är, eller under överlåtelseåret blir, kvalificerade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p700 ft0"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; baseras beräkningen av det kapitalinkomst- behandlade utrymmet bl.a. på den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna. (Till anskaffningskostnaden får läggas ett på visst sätt be- räknat löneunderlag, vilket saknar intresse i detta sammanhang.) En överföring av övervärden från ett fåmansföretag, A, till ett annat, B, medför att utrymmet för kapitalinkomstbehandling av arbetsinkomst ökar i A och minskar i B. Detta beror på att överlåtelsen inte påverkar anskaffningsvärdena för aktierna (avkastningen av övervärdena kommer att ta i anspråk utrymme i det förvärvande i stället för i det överlåtande företaget). Detsamma gäller om beräkningen baseras på kapitalunderlaget enligt lagen (1994:775) om beräkning av kapital- underlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag. Det alternativet får väljas i fråga om aktier som förvärvats före ingången av år 1992. Enligt utredningens uppfattning bör man – som en parallell till synsättet beträffande systemet för beskattning av reavinst – kunna anlägga ett samlat synsätt på en skattskyldigs eller en intressentkrets innehav av aktier i olika fåmansföretag. Med det synsättet kan det i det aktuella hänseendet inte anses strida mot grunderna för &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; att övervärden överförs från ett fåmansföretag till ett annat utan uttagsbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft0"&gt;Det kan heller inte anses strida mot grunderna för &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; att arbetsinkomster i ett fåmansföretag som plöjts ned i en tillgång, t.ex. en fastighet, kan komma att kvittas mot latent underskott i ett annat fåmansföretag, om tillgången överlåts till det andra företaget till underpris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; innehåller en takregel avseende beskattning av rea- vinst som intäkt av tjänst. Som sådan intäkt tas upp – för varje företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft0"&gt;– högst ett belopp som för den skattskyldige och närstående till honom under de fem beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret sammanlagt uppgår till 100 basbelopp. En skattskyldig som bedriver verksamhet i flera fåmansföretag kan, i frånvaro av en särskild regel, genom överlåtelser av egendom till underpris samla övervärden i ett bolag och således få tillämpa &lt;SPAN class="ft3"&gt;ETT &lt;/SPAN&gt;takbelopp vid avyttring av aktierna i detta. Detta får emellertid anses förenligt med grunderna för takregeln, varför någon motverkande regel inte erfordras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft11"&gt;C 3YSTEMET F¶R L¤TTNAD I BESKATTNINGEN AV ¤GARE TILL ONOTERADE F¶RETAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft0"&gt;Genom lagstiftning hösten 1996, som tillämpas första gången vid 1998 års taxering, infördes regler om lättnad i beskattningen av utdelning och reavinst på aktier i onoterade aktiebolag (och på andelar i ekono-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;170 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft0"&gt;miska föreningar, som inte är kooperativa). Lättnaden medges inom ett utrymme, som beräknas med utgångspunkt i summan av anskaffnings- kostnaden för aktien och ett löneunderlag i bolaget. Som förutsättning för lättnad gäller i huvudsak att bolaget inte är marknadsnoterat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;Risken torde vara obetydlig för att en icke önskvärd skatteförmån skall kunna erhållas genom överföring av egendom till underpris från ett företag, vars aktier inte berättigar till lättnad, till ett företag vars ak- tier berättigar till lättnad. Utredningen gör därför bedömningen att någon regel om att uttagsbeskattning inte kan underlåtas vid en sådan överlåtelse inte behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;C !LLM¤N REGEL AVSEENDE OTILLB¶RLIG SKATTEF¶RM¥N&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Diskussionen i det föregående ger vid handen att en överlåtelse av egendom till underpris mellan aktiebolag inte kan medföra inkomst- skattemässiga fördelar som ligger utanför ramen för det som behand- lats. Det kan dock självfallet inte uteslutas att den praktiska tillämp- ningen kommer att ge oförutsedda exempel på förfaranden som medför icke önskade skatteförmåner. Detta talar för ett allmänt hållet krav – utöver de specifika krav som angetts i det föregående – på att överlåtel- sen inte får medföra otillbörlig skatteförmån. En regel av detta slag skulle emellertid minska förutsebarheten, vilket i sig skulle skatte- mässigt försvåra omstruktureringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft11"&gt;C &amp;¶RH¥LLANDET TILL LAGEN MOT SKATTEFLYKT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft0"&gt;Lagen (1995:575) mot skatteflykt innehåller bestämmelser mot skatte- flyktsbetonade förfaranden, som omfattar hela området för inkomst- beskattningen. Lagen reformerades i vissa hänseenden genom lagstift- ning 1997 som trätt i kraft den 1 januari 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Enligt den nya lydelsen skall hänsyn inte tas till en rättshandling om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rätts- handling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshand- lingen eller rättshandlingarna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstift- ningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p915 ft0"&gt;allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Det är främst det fjärde villkoret som nu är av intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft0"&gt;I det föregående har utredningen diskuterat underprisöverlåtelser ur olika synvinklar och lämnat förslag om att uttagsbeskattning inte skall underlåtas i vissa angivna fall. Syftet har varit att förhindra att oönska- de skatteförmåner skall kunna erhållas. Om förslagen följs, kan enligt utredningens uppfattning en taxering, som innefattar att uttagsbeskatt- ning inte sker vid ett förfarande som faller inom ramen för denna dis- kussion, inte anses strida mot lagstiftningens syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;D&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;+ARAKT¤RSBYTE&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;I de domar från Regeringsrätten om uttagsbeskattning som har en mer utförlig motivering brukar bl.a. framhållas att omsättningstillgångar inte får ändra karaktär till anläggningstillgångar. Även detta villkor är väl närmast ett utflöde av principen att uttagsbeskattning skall ske om överlåtelsen ger upphov till en otillbörlig skatteförmån. Villkoret av- seende karaktärsbyte synes emellertid upprätthållas strikt, oberoende av om någon skatteförmån kan konstateras i det aktuella målet (RÅ 1988 ref. 76, RÅ 1995 not. 125).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft0"&gt;Underlåtande av uttagsbeskattning vid en underprisöverlåtelse inne- bär bl.a. att anskaffningsvärdet hos det förvärvande bolaget för den överlåtna egendomen skall utgöras av vederlaget. Med hänsyn härtill innebär en underprisöverlåtelse genom vilken en omsättningstillgång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft0"&gt;ändrar karaktär till inventarium i huvudsak följande, om uttagsbeskatt- ning underlåts (med &lt;SPAN class="ft3"&gt;KARAKT¤RSBYTE &lt;/SPAN&gt;avses i det följande byte i den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;nämnda riktningen till dess annat framgår).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Rätt till avdrag för värdeminskning med utgångspunkt i veder- laget inträder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Lägsta värdets princip för värdering av tillgången (jfr punkt 2 av anvisningarna till 24 § KL) gäller inte längre. Denna princip innebär att en omsättningstillgång i skattehänseende inte får tas upp till ett lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet (här bortses från den treprocentiga reservering, som medges enligt tredje stycket den nämnda anvisnings- punkten). Om en nedskriven omsättningstillgång stigit i värde, skall enligt denna värderingsprincip en uppskrivning av värdet göras (högst till anskaffningsvärdet), vilket medför att en intäkt uppkommer. En värdestegring på ett inventarium behöver&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;172 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p918 ft0"&gt;däremot aldrig skattas av förrän inventariet avyttras (vederlaget får användas för extra avskrivning av kvarvarande inventarier, varför beskattningen kan komma att skjutas upp ytterligare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft0"&gt;Dessa konsekvenser är enligt utredningens uppfattning inte sådana att de motiverar att uttagsbeskattning inte skall kunna underlåtas vid en överlåtelse av en omsättningstillgång till underpris enbart av det skälet att tillgången erhåller karaktär av inventarium i förvärvarens hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft0"&gt;I fråga om fastigheter är följande att beakta. För aktiebolag gäller att reavinster på grund av avyttring av fastighet beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Som intäkt tas upp endast 90 % av en vinst. För en reaförlust medges avdrag med samma andel av förlusten. Vinster och förluster på omsättningsfastigheter beaktas däremot fullt ut. Denna ordning medför att man inte gärna kan godta att en underprisöverlåtelse leder till ett karaktärsbyte av en fastighet utan att avskattning sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;90-procentregeln&lt;/NOBR&gt; är intagen i 2 § 1 mom. åttonde stycket och 25 § 11 mom. SIL. Den infördes genom lagstiftning 1993 (prop. 1993/94:45). Genom denna lagstiftning avskaffades bl.a. den s.k. tak- regeln för näringsfastigheter, som tidigare gällde för fysiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft0"&gt;För fysiska personer ersattes takregeln med en regel om att 90 % av en vinst på en näringsfastighet skulle vara skattepliktig och 63 % av en förlust vara avdragsgill. Samtidigt infördes för juridiska personer en regel om att 90 % av en vinst skulle vara skattepliktig och samma andel av en förlust vara avdragsgill, trots att någon takregel inte tidigare gällt för dessa rättssubjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft0"&gt;För utredningen framstår &lt;NOBR&gt;90-procentregeln&lt;/NOBR&gt; för aktiebolag m.fl. som ett udda inslag i företagsskattesystemet som har begränsad materiell betydelse. Utredningen föreslår att regeln avskaffas. Förslaget medför att den omständigheten att en fastighet byter skattemässig karaktär till följd av en underprisöverlåtelse mellan aktiebolag inte bör hindra att uttagsbeskattning underlåts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft0"&gt;Även i fråga om bostadsrätter finns det en &lt;NOBR&gt;90-procentregel&lt;/NOBR&gt; (2 § 1 mom. åttonde stycket och 26 § 10 mom. SIL). Det som nyss sagts be- träffande fastigheter gäller även bostadsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft0"&gt;Vad gäller värdepapper tillämpas den s.k. genomsnittsmetoden (27 § 2 mom. SIL) om tillgångarna skattemässigt sett är anläggningstill- gångar men inte om de är omsättningstillgångar. Detta bör inte föran- leda att karaktärsbyten avseende värdepapper bedöms annorlunda än karaktärsbyten i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;I kap. 2 har föreslagits att endast hälften av en reavinst på närings- betingade aktier skall tas upp som intäkt. Uttagsbeskattning bör därför inte kunna underlåtas om kapitalplaceringsaktier eller aktier som utgör lagertillgångar vid en underprisöverlåtelse ändrar karaktär till närings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;173&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft0"&gt;betingade aktier. Detsamma gäller beträffande andelar i ekonomiska föreningar och utländska juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Anledning saknas till att uttagsbeskattning inte skall kunna under- låtas vid en underprisöverlåtelse på grund av att inventarier eller fastig- heter eller andra reavinsttillgångar ändrar karaktär till lagertillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;&amp;¶RVALTNINGSF¶RETAG M M&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft20"&gt;Ett &lt;SPAN class="ft19"&gt;F¶RVALTNINGSF¶RETAG &lt;/SPAN&gt;är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte – direkt eller indirekt – bedriver någon verksamhet eller bedriver endast obetydlig verksamhet (7 § 8 mom. andra stycket SIL). Mottagen utdelning som vidareutdelas är skattefri för ett förvaltningsföretag. Villkoret "direkt eller indirekt" medför att ett moderföretag med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;rörelsedrivande dotterföretag inte är ett förvaltningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;Med &lt;SPAN class="ft3"&gt;INVESTMENTF¶RETAG &lt;/SPAN&gt;avses ett aktiebolag eller en ekonomisk före- ning som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värde- papper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andels- ägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier eller andelar (2 § 10 mom. SIL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft0"&gt;Ett investmentföretag beskattas inte för vinster på aktier och lik- nande värdepapper. I gengäld skall ett investmentföretag som intäkt ta upp 2 % för år räknat av värdet av aktier och liknande egendom. Ett investmentföretag får göra avdrag för utdelning, som företaget har beslutat för beskattningsåret, dock inte med så stort belopp att avdraget föranleder underskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Enligt 7 § 8 mom. SIL är ett aktiebolag normalt undantaget från skattskyldighet för utdelning på aktie i dotterbolag och på andra näringsbetingade aktier. Detta gäller dock inte om det företag som läm- nat utdelningen är ett förvaltningsföretag eller investmentföretag, som äger mer än enstaka aktier på vilka utdelning skulle ha varit skatteplik- tig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag, som äger aktien i förvaltnings- eller investmentföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft0"&gt;De särskilda reglerna för förvaltningsföretag medför inte att det ställer sig skattemässigt fördelaktigt att föra över egendom till under- pris från ett rörelsedrivande företag till ett förvaltningsföretag och realisera övervärdena där. Några särregler för förvaltningsföretag behövs därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft0"&gt;Vad gäller investmentföretag medför skattefriheten för aktievinster att det skulle kunna vara förmånligt att föra över aktier till underpris till ett sådant företag, t.ex. från ett dotterföretag. Vid överlåtelse av aktier&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;174 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft0"&gt;från ett investmentföretag aktualiseras inte uttagsbeskattning. Under- prislagen bör därför inte vara tillämplig vid överlåtelse till eller från ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;investmentföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft0"&gt;Verksamheten för en &lt;SPAN class="ft3"&gt;BOSTADSF¶RENING &lt;/SPAN&gt;eller ett &lt;SPAN class="ft3"&gt;BOSTADSAKTIEBOLAG &lt;/SPAN&gt;skall helt eller åtminstone i huvudsak bestå av att bereda medlemmarna eller delägarna bostäder i hus som ägs av företaget. Inkomsten av fas- tigheter, som ägs av sådana företag, beräknas enligt en viss schablon (2 § 7 mom. SIL). Underprislagen bör därför inte vara tillämplig vid överlåtelse till eller från sådana företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;F&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;6EDERLAGET AVVIKER FR¥N DET SKATTEM¤SSIGA V¤RDET AV DEN ¶VERL¥TNA EGENDOMEN&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;6EDERLAGET ¤R H¶GRE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft0"&gt;Det typiska fallet vid överlåtelse till underpris av egendom mellan bolag i en företagsgrupp är att köpeskillingen bestäms så att överlåtel- sen inte medför någon beskattningskonsekvens netto för det överlåtan- de företaget. Köpeskillingen bestäms med andra ord till egendomens skattemässiga värde. Någon gång kan det måhända förekomma att köpeskillingen överstiger det skattemässiga värdet men understiger marknadsvärdet av egendomen. Det saknas anledning att behandla detta fall annorlunda än en överlåtelse där vederlaget överensstämmer med det skattemässiga värdet. Uttagsbeskattning bör således underlåtas under samma förutsättningar som gäller i det sistnämnda fallet. Skill- naden mellan vederlaget och det skattemässiga värdet kommer härvid att beskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;6EDERLAGET ¤R L¤GRE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Understiger köpeskillingen vid en underprisöverlåtelse egendomens skattemässiga värde, medför överlåtelsen en förlust hos det överlåtande företaget. Det är självfallet omotiverat att medge avdrag för förluster som uppkommit på grund av att egendom avyttrats till underpris. Vad som kan diskuteras är om uttagsbeskattning skall ske fullt ut till mark- nadsvärdet eller om uttagsbeskattning skall ske endast för ett belopp motsvarande det skattemässiga värdet. I det senare fallet skulle varken vinst eller förlust uppkomma. Utredningen anser att den förra lösningen är onödigt långtgående och föreslår den senare lösningen. Det för- värvande företaget bör anses ha anskaffat egendomen för det över- låtande företagets skattemässiga värde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;175&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p925 ft0"&gt;En underprisöverlåtelse föreligger även om inget vederlag utgår. Om villkoren för att underlåta uttagsbeskattning är uppfyllda, innebär därför den föreslagna lösningen att vid utdelning av sakegendom det skattemässiga värdet skall anses som vederlag. I detta fall medför således utdelningen inte någon beskattning netto. Detsamma gäller vid kapitaltillskott som görs med sakegendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Överlåtelse av egendom till underpris mellan andra slag av företag än aktiebolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft0"&gt;Diskussionen i det följande gäller till att börja med endast underpris- överlåtelser av annan egendom än fastigheter och bostadsrätter om inte annat framgår. Överlåtelser av fastigheter och bostadsrätter diskuteras särskilt (avsnitt 4.3.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Överlåtelse mellan fysiska personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft0"&gt;Vid gåva av en hel verksamhet mellan fysiska personer, t.ex. från en förälder till ett barn, skall enligt punkt 13 andra stycket av anvisningar- na till 23 § KL som anskaffningsvärde för inventarier anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga restvärdet, om inte särskilda omständigheter föranleder annat. Enligt praxis gäller kontinuitet även i fråga om andra slag av tillgångar i näringsverksamhet som förs över till en ny ägare genom gåva av hela verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;Frågan vad som gäller när en näringsverksamhet har överlåtits till underpris mellan fysiska personer genom ett s.k. blandat fång har lösts i praxis vad gäller fastigheter som skattemässigt utgör omsättningstill- gångar i näringsverksamhet. I t.ex. RÅ 1988 not. 710 tillämpades den s.k. huvudsaklighetsprincipen, som primärt gäller beträffande fastighe- ter som utgör reavinstegendom. Målet gällde en överlåtelse av en hel verksamhet i form av fastigheter, som utgjorde omsättningstillgångar i skattehänseende, från en förälder till ett aktiebolag som ägdes av barn till föräldern mot vederlag i form av att bolaget övertog betalnings- ansvaret för fastighetsskulderna. Skulderna understeg fastigheternas taxeringsvärden. Med hänsyn härtill gjordes bedömningen att överlåtel- sen i dess helhet utgjorde gåva, varför någon inkomstbeskattning inte skulle ske hos givaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft13"&gt;När det gäller överlåtelse av en hel verksamhet med andra tillgångar än fastigheter genom ett blandat fång är rättsläget oklart (se Christer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;176 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p731 ft0"&gt;Silfverberg, Gåvobeskattningen i nordiskt perspektiv, s. &lt;NOBR&gt;326-331&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;355-359).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;Utredningen föreslår att lösningarna i avsnitt 4.2 tillämpas även på överlåtelser till underpris mellan fysiska personer. Överstiger veder- laget det skattemässiga värdet av tillgångarna, tas således vederlaget upp som intäkt om förutsättningar föreligger för att underlåta uttags- beskattning (jfr avsnitt 4.3.6). Är vederlaget lägre, tas i stället det skattemässiga värdet upp. Detsamma bör av systematiska skäl gälla även om något vederlag inte utgår, dvs. när det är fråga om en ren gåva. Bestämmelsen i punkt 13 andra stycket av anvisningarna till 23 § KL bör utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft0"&gt;Förslaget omfattar även fastigheter som utgör omsättningstillgångar i skattehänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft0"&gt;Vid gåvobeskattningen beskattas vid ett blandat fång skillnaden mellan gåvans värde och vederlaget. Hänsyn tas inte till latent inkomst- skatteskuld som kan belasta gåvoobjektet. Utredningens förslag på- verkar inte gåvobeskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft0"&gt;Bodelning av annan anledning än ena makens död behandlas på samma sätt som gåva vid inkomstbeskattningen. Utredningens förslag omfattar även sådan bodelning. Även vid bodelning med anledning av makes död samt vid arv och testamente gäller inkomstskatterättslig kontinuitet. Utredningen har inte funnit skäl att överväga förändringar beträffande dessa fång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Överlåtelse mellan en fysisk person och ett aktiebolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft0"&gt;I praxis accepteras att en enskilt bedriven näringsverksamhet förs över till ett av den skattskyldige helägt aktiebolag till skattemässiga värden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft0"&gt;utan att uttagsbeskattning sker. Detta gäller även om det står klart att syftet är att aktierna skall säljas efter överföringen ( &lt;SPAN class="ft3"&gt;2… 2…&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;NOT &lt;/SPAN&gt;). Denna ordning bidrar till att skattemässigt närma aktie- bolag och enskild näringsverksamhet till varandra och bör därför gälla även i fortsättningen. För att inte omotiverade skatteförmåner skall kunna uppkomma om aktierna säljs, bör dock ett villkor vara att dessa är, eller senare under samma år i överlåtarens hand blir, kvalificerade enligt &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft0"&gt;När det gäller överlåtelser av egendom i den motsatta riktningen – alltså från ett enmansägt aktiebolag till en av ägaren bedriven enskild näringsverksamhet (eller en näringsverksamhet som tar sin början i samband med överlåtelsen) – är att notera att ett av villkoren i Rege- ringsrättens praxis för att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;177&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p934 ft0"&gt;att egendom inte förs ut ur den dubbelbeskattade sektorn (Sipanomålet). Detta villkor synes egentligen vara ett utflöde av det allmänna villkoret att en överlåtelse inte får medföra en otillbörlig skatteförmån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft0"&gt;Villkoret bör ses mot bakgrund av att enligt äldre rätt inkomst i ak- tiebolag men inte inkomst i enskilt bedriven näringsverksamhet under- kastades dubbelbeskattning. I det numera gällande systemet dubbel- beskattas även inkomst av det senare slaget – genom &lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;skattedelen av socialavgifterna eller särskild löneskatt, &lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;inkomstskatt. Systemet är så utformat att skattebelastningen på en inkomst i ett aktiebolag och i en enskild näringsverksamhet totalt sett skall vara ungefär densamma. Med hänsyn härtill och till att skattesystemet inte onödigtvis bör låsa in verksamheter i den befintliga företagsformen bör uttagsbeskattning kunna underlåtas även vid underprisöverlåtelser av det aktuella slaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft0"&gt;Något villkor avseende &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; aktualiseras inte vid överlåtel- se från aktiebolag till fysisk person, eftersom den beskattning av ar- betsinkomst, som avses säkerställas med dessa regler, så att säga auto- matiskt effektueras vad gäller enskild näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Överlåtelse mellan å ena sidan ett handelsbolag och å andra sidan en fysisk person eller ett aktiebolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft0"&gt;Inkomst i handelsbolag avses enligt gällande system underkastas en skattebelastning som totalt sett är ungefär densamma som för inkomst i enskild näringsverksamhet och aktiebolag. Det är enligt utredningens uppfattning från denna synpunkt motiverat att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas även vid överlåtelse av egendom till underpris mellan å ena sidan handelsbolag och å andra sidan aktiebolag eller fysisk per- son.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft0"&gt;En fysisk person, som avyttrar en andel i ett handelsbolag, skall ta upp vederlaget som intäkt av kapital (förutsatt att andelen inte är skattemässig omsättningstillgång i näringsverksamhet). Enligt 24 § 7 mom. SIL gäller dock en särskild regel i det fall att handelsbolaget, direkt eller genom förmedling av juridisk person, äger en aktie som, om den ägts direkt av den fysiska personen, skulle ha varit kvalificerad. I detta fall skall hälften av den del av vinsten som svarar mot aktiens marknadsvärde i förhållande till vederlaget för andelen i handelsbolaget tas upp som intäkt av tjänst. En förutsättning är att den lag som strax skall behandlas inte är tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;178 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p938 ft0"&gt;Vidare gäller enligt lagen (1992:1643) om särskilda regler för be- skattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall i huvudsak följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Lagen är tillämplig om en andel i ett handelsbolag genom köp, byte eller på därmed jämförligt sätt har överlåtits från en fysisk person till annan än fysisk person, som är bosatt i Sverige. En förutsättning är att verksamheten i handelsbolaget för överlåtaren avsett aktiv näringsverk- samhet under det räkenskapsår då överlåtelsen skedde. Konsekvensen av att lagen är tillämplig är att överlåtaren skall ta upp ett belopp mot- svarande reavinst på grund av överlåtelsen som inkomst av aktiv näringsverksamhet från handelsbolaget. Alternativt får överlåtaren som inkomst av aktiv näringsverksamhet ta upp inkomst från handelsbolaget som belöper sig på antingen tiden före överlåtelsen eller tiden före till- trädesdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft0"&gt;Det kan noteras att regleringen inte omfattar fallet att arbetsinkomst i handelsbolaget plöjts ner i tillgångar, t.ex. i fastigheter, genom värdeminskningsavdrag. Om uttagsbeskattning skulle kunna underlåtas vid en underprisöverlåtelse från ett fåmansföretag med aktiva delägare till ett handelsbolag med fysisk person som delägare, skulle därför icke önskvärda skatteförmåner kunna erhållas. Detta gäller även vid under- prisöverlåtelse från en fysisk person till ett handelsbolag. Uttags- beskattning bör därför ske i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft0"&gt;För överlåtelser från ett handelsbolag med fysisk person som del- ägare till ett aktiebolag bör krävas att aktierna i det förvärvande före- taget är kvalificerade. En liknande ordning bör gälla om handelsbolaget har ett aktiebolag som delägare i fall där någon fysisk person äger kva- lificerade aktier i aktiebolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Sammanfattning och precisering av avsnitten &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4.3.1-4.3.3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;–VERL¥TARE&lt;/NOBR&gt; ¤R EN FYSISK PERSON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Förvärvaren skall vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;En fysisk person.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ett aktiebolag. Samtliga aktier skall vara kvalificerade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p943 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;–VERL¥TAREN&lt;/NOBR&gt; ¤R ETT AKTIEBOLAG P AV AKTIERNA I BOLAGET ¤R KVALI FICERADE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Förvärvaren skall vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;En fysisk person.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ett aktiebolag. Minst p % av aktierna i bolaget skall vara kvalifi- cerade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Ett handelsbolag med enbart aktiebolag som delägare. Minst p % av aktierna i varje delägande bolag skall vara kvalificerade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;–VERL¥TAREN&lt;/NOBR&gt; ¤R ETT HANDELSBOLAG MED ¥TMINSTONE EN FYSISK PER SON SOM DEL¤GARE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Förvärvaren skall vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;En fysisk person.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ett aktiebolag. Samtliga aktier i bolaget skall vara kvalificerade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;–VERL¥TAREN&lt;/NOBR&gt; ¤R ETT HANDELSBOLAG MED ENBART AKTIEBOLAG SOM DEL ¤GARE $EN H¶GSTA ANDELEN KVALIFICERADE AKTIER I N¥GOT DEL¤GANDE BOLAG ¤R P&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft0"&gt;Förvärvaren skall vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;En fysisk person.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ett aktiebolag. Minst p % av aktierna i bolaget skall vara kvalificerade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft0"&gt;Kraven avseende kvalificerade aktier bör gälla även vid indirekt ägande, t.ex. om vid punkt 2 aktierna i det överlåtande bolaget ägs av aktiebolag. Innebörden av detta belyses i avsnitt 4.2.2.2, under c.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Ett villkor om kvalificerade aktier bör anses uppfyllt även om ak- tierna, i samme ägares hand, först efter överlåtelsen men under året för denna blir kvalificerade. Lämnas utdelning på aktierna efter överlåtelsen men under året för denna, bör aktierna vara kvalificerade vid tidpunkten för utdelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Utredningen anser att det inte är motiverat att ytterligare komplicera systemet med regler för underprisöverlåtelser mellan handelsbolag. Vid sådana överlåtelser kan således enligt förslaget uttagsbeskattning inte underlåtas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;180 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;4.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Övriga rättssubjekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft0"&gt;I det föregående har föreslagits att uttagsbeskattning skall – med vissa begränsningar – kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris där parterna är en fysisk person, ett aktiebolag eller ett handelsbolag med fysiska personer eller aktiebolag som delägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Förslagen gäller svenska rättssubjekt. I enlighet med språkbruket i SIL omfattas bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag av begreppet aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;I detta avsnitt tas upp frågan i vilken utsträckning uttagsbeskattning skall kunna underlåtas när något annat rättssubjekt än de nämnda är part i en underprisöverlåtelse eller delägare i ett handelsbolag som är part. (Om inte annat framgår omfattar det som sägs om ett rättssubjekt som part även frågan om möjligheten att kunna vara delägare i ett handelsbolag som är part.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;3PARBANKER OCH ¶MSESIDIGA SKADEF¶RS¤KRINGSF¶RETAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft0"&gt;Sparbanker och ömsesidiga skadeförsäkringföretag bör kunna vara part i en underprisöverlåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;$¶DSBON OCH UTL¤NDSKA FYSISKA PERSONER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft0"&gt;Vad som gäller beträffande svenska fysiska personer bör gälla även beträffande svenska dödsbon och utländska fysiska personer (jfr det som anförs i avsnitt 4.3.6 om skattskyldighet i Sverige).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;%KONOMISKA F¶RENINGAR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft0"&gt;Vad som gäller om aktiebolag bör gälla även ekonomiska föreningar inkl. medlemsbanker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;Enligt 2 § 8 mom. SIL är en ekonomisk förening som är öppen och tillämpar lika rösträtt att anse som kooperativ i beskattningshänseende. I fråga om kooperativa ekonomiska föreningar som förvärvare gör ut- redningen följande bedöming.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;En kooperativ ekonomisk förening har rätt till avdrag för utdelning som lämnas i förhållande till inbetalda insatser. Fråga uppkommer där- för om medlemmarna i en sådan förening skulle kunna erhålla skatte- förmåner i form av enkelbeskattning av avkastning av egendom i näringsverksamhet genom att överlåta egendom till föreningen till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft0"&gt;underpris, om uttagsbeskattning underlåts. I fråga om producent- kooperativa föreningar, som närmast är aktuella, utgör emellertid an- delen tillgång i näringsverksamhet hos medlemmarna. Utdelning be- skattas som intäkt i näringsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft0"&gt;Slutsatsen är att det knappast föreligger någon risk för skatteför- måner av det antydda slaget och att det således saknas skäl för sär- behandling av kooperativa föreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;5TL¤NDSKA JURIDISKA PERSONER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Även en utländsk juridisk person bör kunna vara part i en under- prisöverlåtelse. Detta bör dock gälla endast sådana utländska juridiska personer som är ett utländskt bolag enligt 16 § 2 mom. andra stycket SIL. (Jfr det som anförs i avsnitt 4.3.6 om skattskyldighet i Sverige. Beträffande utländska juridiska personer och utländska bolag, se avsnitt 5.2.2.2.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Enligt 2 § 6 mom. tolfte stycket SIL schablonbeskattas på visst sätt ett utländskt skadeförsäkringsföretag för försäkringsrörelse som be- drivs i Sverige. Underprislagen bör därför inte vara tillämplig vid överlåtelse till eller från ett sådant företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;3TIFTELSER M M&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft0"&gt;En möjlighet att överlåta egendom till typiskt sett &lt;NOBR&gt;icke-kommersiella&lt;/NOBR&gt; rättssubjekt som stiftelser och ideella föreningar till underpris utan att uttagsbeskattning sker kan komma i konflikt med förbudet mot av- dragsrätt för gåvor. En sådan möjlighet bör därför inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Därmot bör stiftelser och ideella föreningar som bedriver kommer- siell verksamhet kunna bolagisera direktägd egendom. Sådana subjekt bör därför kunna överlåta egendom till underpris utan att uttagsbeskatt- ning sker. Vidare bör överlåtelse kunna ske mellan två ideella före- ningar. En förutsättning bör dock vara att den förvärvande föreningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;är skattskyldig för all sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft0"&gt;En stiftelse eller ideell förening bör inte få vara delägare i ett handelsbolag som är part i en underprisöverlåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;182 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;4.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Särskilda frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft3"&gt;3KATTSKYLDIGHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;I avsnitt 4.3.5 har föreslagits att uttagsbeskattning vid en under- prisöverlåtelse skall kunna underlåtas i vissa fall även när överlåtaren eller förvärvaren eller båda är ett utländskt rättssubjekt. Frågan aktuali- seras givetvis endast om den överlåtna tillgången har ingått i en verk- samhet för vilken överlåtaren beskattas i Sverige. Ett villkor bör vara att förvärvaren omedelbart efter förvärvet skall vara skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet i vilken tillgången ingår och att in- komsten inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett dubbelbeskattningsavtal. Villkoret bör gälla generellt, alltså även när förvärvaren är ett svenskt rättssubjekt. Är förvärvaren ett handelsbolag, bör villkoret gälla för delägarna. Av villkoret följer att någon konkurrens inte uppkommer mellan reglerna om underprisöverlåtelse och den s.k. korrigeringsregeln i 43 § KL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft3"&gt;„GARGEMENSKAP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft0"&gt;I och med att kravet på ägargemenskap släppts i fråga om överlåtelser mellan aktiebolag är ett sådant krav inte heller aktuellt vid överlåtelser mellan andra slag av företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;5NDERSKOTTSAVDRAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft0"&gt;I likhet med vad som föreslagits beträffande överlåtelser till underpris mellan aktiebolag bör i fråga om övriga underprisöverlåtelser uttagsbe- skattning normalt inte underlåtas, om förvärvaren har rätt till avdrag för underskott från tidigare beskattningsår. Är förvärvaren ett handels- bolag, bör uttagsbeskattning inte underlåtas om ett aktiebolag eller annat företag, som är delägare i handelsbolaget, har rätt till avdrag för underskott. För aktiebolag m.fl. ingår nämligen inkomst från ett handelsbolag, som företaget är delägare i, i företagets enda förvärvs- källa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;6ERKSAMHET ENSTAKA TILLG¥NG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;I avsnitt 4.2.2.2., under punkt b, har utredningen gjort bedömningen att när enstaka tillgångar överförs mellan aktiebolag, uttagsbeskattning bör&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft0"&gt;kunna underlåtas endast under förutsättning att det överlåtande före- taget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till det förvärvande företaget det aktuella beskattningsåret. I konsekvens härmed bör vid en underprisöverlåtelse mellan t.ex. fysiska personer uttagsbeskattning kunna underlåtas endast om överlåtelsen avser hela verksamheten eller en verksamhetsgren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;,AGEN MOT SKATTEFLYKT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft0"&gt;Vad gäller förhållandet till lagen mot skatteflykt har det som sägs be- träffande underprisöverlåtelser mellan aktiebolag i avsnitt 4.2.2.2, under c.5 och c.6, motsvarande tillämpning på övriga underpris- överlåtelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;&amp;ASTIGHETER OCH BOSTADSR¤TTER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Löpande inkomst av en näringsfastighet som ägs av en fysisk person beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Vinst vid avyttring av fastigheten beskattas däremot som intäkt av kapital. Medgivna avdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft20"&gt;för värdeminskning m.m. tas emellertid upp som intäkt av näringsverk- samhet (&lt;SPAN class="ft19"&gt;¥TERL¤GGS I N¤RINGSVERKSAMHETEN&lt;/SPAN&gt;) och inte som intäkt av kapi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft0"&gt;tal. Detta gäller dock inte till den del vederlaget understiger anskaff- ningsvärdet för fastigheten. Uttagsbeskattning sker inte i inkomstslaget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft0"&gt;Det kan diskuteras om bestämmelserna i punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL (&lt;SPAN class="ft3"&gt;UTTAGSBEST¤MMELSEN&lt;/SPAN&gt;) innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft0"&gt;värdeminskningsavdrag skall återläggas i näringsverksamhet genom uttagsbeskattning. Antag att en fysisk person, som anskaffat en näringsfastighet för 100 och medgetts avdrag för värdeminskning av byggnad på fastigheten med 25, avyttrar fastigheten till ett eget aktiebolag för 75. Marknadsvärdet är 100. Om fastigheten hade avyttrats för marknadsvärdet, skulle värdeminskningsavdragen ha återlagts i näringsverksamheten. Skall i fallet i exemplet återläggning ske med stöd av uttagsbestämmelsen, om inte särskilda skäl talar mot det?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft0"&gt;Enligt första meningen i uttagsbestämmelsen gäller följande. Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla, sker beskattning som om till- gången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknads- värdet. I exemplet förekommer två förvärvskällor, en avseende in- komstslaget näringsverksamhet och en avseende inkomstslaget kapital. Närmast till hands ligger enligt utredningens uppfattning att anse att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;184 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p731 ft0"&gt;fastigheten inte har tagits ut ur en förvärvskälla avseende näringsverk- samhet. En tillämpning av uttagsbestämmelsen aktualiseras då inte. Det kan dock inte uteslutas att vid tillämpning av första meningen i uttags- bestämmelsen fastigheten skall anses ha tagits ut ur en förvärvskälla avseende näringsverksamhet och att, eftersom återläggning av värde- minskningsavdrag skulle ha skett vid en avyttring till marknadsvärdet, återläggning skall ske genom uttagsbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft0"&gt;En förutsättning för bestämmelsen i första meningen i uttags- bestämmelsen är enligt andra meningen att vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverksamhet. Åter- läggning av värdeminskningsavdrag kan knappast innebära att vederlag eller vinst tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Sammantaget gör utredningen bedömningen att värdeminskningsavdrag inte skall åter- läggas genom uttagsbeskattning. Utredningen finner inte skäl att föreslå ändring i detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft0"&gt;Enligt punkt 5 av anvisningarna till 22 § KL skall vidare som intäkt vid avyttring av en näringsfastighet tas upp ett belopp motsvarande av- dragsgilla utgifter för värdehöjande reparationer av b yggnader m.m., som skett under en viss period före avyttringen. Enligt 25 § 4 mom. tredje stycket SIL räknas motsvarande belopp som förbättringskostnad vid beräkning av reavinst på grund av avyttringen. Bestämmelserna, som innebär att avdrag för kostnader för värdehöjande reparationer återläggs i näringsverksamheten, är inte – i motsats till bestämmelserna om återläggning av värdeminskningsavdrag i näringsverksamhet – knutna till relationen mellan vederlaget och omkostnadsbeloppet. Återläggning skall således ske oberoende av storleken av vederlaget. Utredningen finner inte skäl att föreslå ändring i detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft0"&gt;Som framgår av det föregående beskattas vinst när en fysisk person avyttrar en näringsfastighet som intäkt av kapital. Hos ett aktiebolag beskattas motsvarande vinst i näringsverksamheten. En överföring av en fastighet mellan en fysisk person och ett aktiebolag är därför inte en underprisöverlåtelse i den mening ordet används i framställningen. (Det som sägs beträffande aktiebolag i detta stycke och de följande styckena i detta avsnitt gäller även andra juridiska personer utom handelsbolag och dödsbon.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft0"&gt;När ett handelsbolag avyttrar en näringsfastighet beskattas delägare, som är aktiebolag, i inkomstslaget näringsverksamhet och delägare, som är fysisk person, i inkomstslaget kapital. För delägare, som är fy- sisk person, tas 90 % av en vinst upp som intäkt medan avdrag medges med 63 % av en förlust. Också för en delägare, som är aktiebolag, tas 90 % av en vinst upp som intäkt. Även om det finns visst utrymme för tvekan om vad som gäller beträffande förluster för delägare i handels- bolag som är aktiebolag, talar enligt utredningens uppfattning över-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;185&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p902 ft0"&gt;vägande skäl för att aktiebolag får avdrag med 90 % av en förlust, oberoende av om bolaget äger fastigheten direkt eller genom ett handelsbolag. (Skattelagskommittén har ansett att i fråga om handels- bolag kvoten 63 % skulle vara tillämplig på såväl fysiska personer som aktiebolag , SOU 1997:2 del II s. 424).)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;Enligt utredningens förslag i avsnitt 4.2.2.2, under d, skall &lt;NOBR&gt;90-regeln&lt;/NOBR&gt; för aktiebolag avskaffas. Vid överlåtelse till underpris av en näringsfastighet till eller från ett handelsbolag bör uttagsbeskattning kunna underlåtas om handelsbolaget har enbart företag som delägare. Motsvarande bör gälla i fråga om överlåtelse av bostadsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Mervärdesskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft0"&gt;I 3 kap. 25 § mervärdesskattelagen (1994:200), &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; &lt;/SPAN&gt;finns en bestämmelse som tar sikte på omstruktureringar. Enligt denna bestämmelse undantas från skatteplikt – såvitt nu är aktuellt – om- sättning av en tillgång i en verksamhet när tillgången överlåts i sam- band med att verksamheten överlåts. En förutsättning är att förvärvaren skulle vara berättigad till avdrag för skatten eller återbetalning av skatten enligt vissa bestämmelser. Bestämmelsen bör jämföras med bestämmelserna om uttagsbeskattning i 2 kap. 2 och 3 §§ ML.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft0"&gt;Förslaget att vid inkomstbeskattningen uttagsbeskattning i vissa fall skall kunna underlåtas även vid överlåtelse av en enstaka tillgång aktualiserar frågan om en motsvarande ändring bör göras i 3 kap. 25 § ML. Fråga uppkommer om en sådan ändring är förenlig med EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv (77/388/EEG), närmast art. 5 punkt 8. Enligt denna artikel får en medlemsstat underlåta att ta ut mer- värdesskatt vid överlåtelse av en verksamhet eller en verksamhetsgren (eng.: a totality of assets or part thereof). Utredningen rekommenderar att frågan om en ändring av 3 kap. 25 § ML övervägs i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft0"&gt;Det har framförts att bestämmelserna i 8 kap. 16 &lt;NOBR&gt;a-16&lt;/NOBR&gt; f §§ ML om jämkning av ingående skatt kan medföra problem vid omstruk- tureringar som innefattar överlåtelse av fastighet. I uppdraget för en särskild utredare att se över mervärdesskattereglerna vid uthyrning av verksamhetslokaler ingår att se över de nämnda bestämmelserna (dir.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;1997:127).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;186 &lt;/SPAN&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p754 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Gåvoskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft0"&gt;Högsta Domstolen har i ett par likartade domar uttalat sig om innebör- den i gåvoskattehänseende av underprisöverlåtelser från en fysisk per- son till ett aktiebolag i vilket personen är delägare (NJA 1980 s. 642). I det ena av dessa mål överlät en person, K, egendom till underpris till ett bolag i vilket hon själv ägde 30 % av aktierna. De övriga aktierna ägdes av hennes man (30 %) och dotter (40 %). Högsta Domstolen gåvobeskattade bolaget. Domstolen ansåg att K haft en gåvoavsikt som "ytterst" riktade sig mot de närstående men som "primärt" gällt i för- hållande till bolaget. Den omständigheten att K själv ägde aktier i bo- laget medförde inte någon reduktion av gåvans värde. Rättsläget har senare bekräftats genom NJA 1995 not. C 43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft0"&gt;En konsekvens av praxis är att gåvoskatt vid t.ex en överlåtelse, som utgör ett led i ett generationsskifte mellan ett av föräldrar ägt aktiebolag till ett av deras barn ägt aktiebolag, tas ut efter skatteklass III. Släktskapen mellan ägarna till bolagen motiverar emellertid att beskattning sker efter klass I. Vidare läggs enligt lösningen i praxis endast en lott ut, medan ett materiellt riktigt resultat förutsätter att en lott läggs ut för varje barn. Lösningen i praxis medför också det otillfredsställande resultatet att gåvoskatt utgår även för den andel av egendomen, som motsvarar överlåtarens andel i bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft0"&gt;Praxis torde försvåra omstruktureringar i form av vissa generations- skiften. Med det anförda vill utredningen fästa uppmärksamheten på att en ändring i den nämnda lagen, av innebörd att skattskyldigheten i vissa fall vid kapitaltillskott till aktiebolag flyttas över på ägarna, bör övervägas. Det kan nämnas att Gåvoskattekommittén i betänkandet SOU 1987:62 lämnade förslag med denna inriktning, som inte lett till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p101 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft2"&gt;5 Andelsbyten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft0"&gt;Enligt gällande rätt finns det två regelsystem enligt vilka uppskov med beskattningen kan medges när aktier eller andra andelar säljs till ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft0"&gt;företag mot ersättning av andelar i det köpande företaget. Den s.k. &lt;SPAN class="ft3"&gt;STRUKTURREGELN &lt;/SPAN&gt;i 27 § 4 mom. SIL, som tillkom genom 1990 års&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft0"&gt;skattereform, gäller när det köpande företaget är svenskt eller hemma- hörande i ett land som inte tillhör EG. I lagen (1994:1854) om inkomst-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft20"&gt;beskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG (IGOL) finns regler om &lt;SPAN class="ft19"&gt;INTERNATIONELLA ANDELSBYTEN &lt;/SPAN&gt;som gäller när det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft0"&gt;köpande företaget är hemmahörande i ett &lt;NOBR&gt;EG-land.&lt;/NOBR&gt; I detta avsnitt tas frågan upp om att slå samman dessa två regelsystem till ett enhetligt regelsystem. Utredningens överväganden mynnar ut i förslag till en ny lag, lagen om uppskov med beskattningen vid andelsbyten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Strukturregeln&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft0"&gt;Enligt strukturregeln kan uppskov med reavinstbeskattningen medges om en fysisk eller juridisk person avyttrat aktier till ett svenskt aktie- bolag eller motsvarande utländskt bolag. Som förutsättning för uppskov gäller att vederlaget utgörs av nyemitterade aktier i det köpande bo- laget. En kontantdel på högst 10 % av det nominella värdet av de ny- emitterade aktierna tillåts dock. Uppskovet innebär att endast eventuell kontantdel beskattas och att de mottagna aktierna övertar anskaffnings- värdet för de avyttrade aktierna. Vinst eller förlust på de avyttrade aktierna kommer således att påverka taxeringen först när de mottagna aktierna säljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft0"&gt;Strukturregeln gäller även vid avyttring av andelar i ekonomiska föreningar. Vidare torde strukturregeln gälla vid avyttring av andelar i utländska motsvarigheter till ett svenskt aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;De nyss redovisade bestämmelserna finns i första stycket av 27 § 4 mom. SIL. Enligt andra stycket gäller bestämmelserna inte för perso- ner som har flyttat från Sverige men som på grund av reglerna om vä- sentlig anknytning hit ändå anses bosatta här. Dessa regler, som finns i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;188 &lt;/SPAN&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p806 ft0"&gt;punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL, tar sikte på personer som inte stadigvarande vistas i Sverige men som tidigare har haft sitt egentliga bo och hemvist här. En sådan person skall anses bosatt i Sverige om han har väsentlig anknytning hit, t.ex. på grund av att han behållit en åretruntbostad här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft0"&gt;Vidare gäller enligt andra stycket att strukturregeln inte skall tillämpas om den s.k. förlustregeln i 2 § 4 mom. nionde stycket SIL eller den s.k. koncernregeln i tionde stycket samma moment är tillämp- lig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;Enligt tredje stycket krävs skattemyndighetens medgivande för att strukturregeln skall få tillämpas vid avyttring av andelar i fåmans- företag som är kvalificerade enligt 3 § 12 a mom. SIL. Sådant med- givande får inte lämnas om någon del av vinsten skall tas upp som intäkt av tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft0"&gt;Enligt fjärde stycket sker avskattning om den skattskyldige flyttar utomlands. Detta gäller dock endast om uppskovet avser en vinst vid en avyttring till ett utländskt bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Under senare tid har strukturregeln i den lydelse som nyss redo- gjorts för kommit att utnyttjas av vissa skattskyldiga för att erhålla av lagstiftaren icke avsedda skatteförmåner. I syfte att hindra dessa skatte- förmåner infördes nyligen ett femte stycke i 27 § 4 mom. SIL. De nya reglerna har karaktär av provisorium i avvaktan på förslag från utred- ningen (se prop. 1996/97:151 s. 7). Framställningen återkommer till dessa regler (avsnitt 5.2.4.12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Internationella andelsbyten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft0"&gt;Enligt 6 § IGOL avses med ett internationellt andelsbyte ett förfarande genom vilket ett bolag förvärvar andelar i ett annat bolag av andelsägare i det senare bolaget. Vederlag skall utgå i form av andelar i det köpande bolaget. En kontantdel på högst 10 % av det nominella värdet på de andelar som lämnas som vederlag tillåts. Som förut- sättning för att IGOL skall vara tillämplig på ett internationellt andelsbyte gäller enligt 1 § i huvudsak att någon andelsägare i det över- låtna bolaget är hemmahörande i Sverige och att det köpande bolaget är hemmahörande i en annan stat som är medlem i EG. Strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL tillämpas på ett internationellt andelsbyte i stället för bestämmelserna i IGOL, om den skattskyldige begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft0"&gt;Tekniken i IGOL för skatteuppskov skiljer sig från tekniken i strukturregeln. De mottagna andelarna i det köpande bolaget skall anses anskaffade för ett belopp som motsvarar deras marknadsvärde vid förvärvet. Reavinsten på de överlåtna andelarna fastställs av skatte-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;!NDELSBYTEN &lt;SPAN class="ft31"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft0"&gt;myndigheten vid avyttringen men beskattas först när de mottagna andelarna säljs. En kontantdel beskattas dock omedelbart. I motsats till vad som gäller enligt strukturregeln medges enligt IGOL uppskov även vid överlåtelse av andelar som utgör lagertillgångar. Vidare medges utan krav på dispens uppskov i fråga om andelar i fåmansföretag som är kvalificerade enligt 3 § 12 a mom. SIL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;%TT &lt;/SPAN&gt;regelsystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft0"&gt;Strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL infördes som nämnts vid 1990 års skattereform. Den ersatte en äldre bestämmelse enligt vilken regeringen kunde helt eller delvis medge skattefrihet vid avyttring av aktier som innehafts två år eller mer, om beskattning kunde antas hindra struktur- rationalisering som var önskvärd från allmän synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Bestämmelserna om internationella andelsbyten kom några år se- nare, år 1994, genom IGOL. I denna lag regleras förutom internatio- nella andelsbyten även internationella fusioner och fissioner samt inter- nationella verksamhetsöverlåtelser. Bestämmelserna i IGOL baseras på ett &lt;NOBR&gt;EG-direktiv,&lt;/NOBR&gt; det s.k. fusionsdirektivet (90/434/EEG).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Det utrednings- och lagstiftningsarbete som föregick IGOL bedrevs med betydande skyndsamhet inför Sveriges förväntade anslutning till EU/EG den 1 januari 1995. Detta medförde att överväganden om det möjliga och lämpliga i att samordna strukturregeln och bestämmelserna om internationella andelsbyten fick skjutas på framtiden. Sådana över- väganden bör komma till stånd nu.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft0"&gt;På ett övergripande plan har de två regelsystemen mycket gemen- samt. Syftet är detsamma: att omstruktureringar i näringslivet i form av vissa byten av aktier och andra andelar inte skall motverkas av att bytet medför beskattning hos säljaren. Även medlen är i huvudsak gemen- samma: säljaren medges uppskov med beskattningen av en vinst på de avyttrade andelarna till dess även de andelar som mottagits i byte säljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;I enskildheter föreligger betydande skillnader mellan regelsystemen, t.ex. vad gäller tekniken för att ta tillbaka uppskovet, möjligheterna för aktiva delägare i fåmansföretag att få uppskov samt lösningarna för att motverka att uppskov medges som medför av lagstiftaren inte avsedda skatteförmåner. Skillnaderna framgår i avsnitt 5.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Strukturregeln gäller när det köpande företaget är hemmahörande i Sverige eller i ett land som inte tillhör EG, medan reglerna om inter- nationella andelsöverlåtelser gäller när det köpande bolaget är hemma- hörande i ett annat &lt;NOBR&gt;EG-land.&lt;/NOBR&gt; Vid ett internationellt andelsbyte kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;190 &lt;/SPAN&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft0"&gt;säljaren begära att strukturregeln skall tillämpas. Många gånger torde en köpande koncern kunna disponera över vilket regelsystem som blir tillämpligt genom att välja lämpligt köpande företag. En svensk koncern, som lämnar ett uppköpserbjudande till aktiva delägare i ett fåmansföretag, kan t.ex. se till att delägarna blir berättigade till uppskov genom att som köpare välja ett dotterföretag som är hemmahörande i ett annat &lt;NOBR&gt;EG-land.&lt;/NOBR&gt; På samma sätt torde parterna i ett förfarande, som syftar till att av lagstiftaren inte avsedda skatteförmåner skall erhållas, ofta kunna strukturera andelsbytet så att det regelsystem som uppfattas som lättast att kringgå blir tillämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft0"&gt;Det är således förenat med praktiska och principiella nackdelar att ha två system för uppskov vid andelsbyten. Utredningen anser att strukturregeln och reglerna för internationella andelsbyten bör slås samman till ett enhetligt regelsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Generella förutsättningar för uppskov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft0"&gt;En utgångspunkt vid utformningen av ett enhetligt regelsystem för upp- skov med beskattningen vid andelsbyten är att den svenske lagstiftaren förfogar över reglerna för internationella andelsbyten endast inom ramen för vad som är tillåtet enligt fusionsdirektivet. Reglerna kan så- ledes utformas på ett för de skattskyldiga mer förmånligt sätt än vad som krävs enligt direktivet. Däremot får de inte göras oförmånligare. Detta innebär att det är ofrånkomligt att det enhetliga regelsystemet i huvudsak måste baseras på reglerna för internationella andelsbyten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Enligt såväl strukturregeln som reglerna om internationella andels- byten är uppskov obligatoriskt om villkoren för uppskov uppfylls. En- ligt utredningens uppfattning bör uppskov enligt de enhetliga reglerna vara frivilligt. Skälet härför är främst att en skattskyldig som har förlust på andra andelar bör kunna ta fram vinsten på grund av andelsbytet och kvitta den mot förlusten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft11"&gt;"OS¤TTNING I 3VERIGE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft0"&gt;I detta avsnitt tas upp frågor om särskilda krav bör ställas vad gäller bosättning här i landet (motsvarande för juridiska personer) för att Sverige inte skall förlora beskattningsunderlag vid andelsbyten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;!NDELSBYTEN &lt;SPAN class="ft31"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;&amp;YSISKA PERSONER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft0"&gt;En fysisk person som är bosatt i Sverige är obegränsat skattskyldig, dvs. han beskattas för alla sina inkomster – inkl. reavinster på aktier och andra andelar – oberoende av om de förvärvats inom eller utom landet. Som bosatt i Sverige räknas den som här har sitt egentliga bo och hemvist. Även den som stadigvarande vistas i Sverige utan att ha sitt egentliga bo och hemvist här behandlas som bosatt här. En person som inte stadigvarande vistas i Sverige men som tidigare har haft sitt egentliga bo och hemvist i Sverige skall anses bosatt här om han har väsentlig anknytning hit. I det följande sägs en person som har sitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft20"&gt;egentliga bo och hemvist i Sverige eller stadigvarande vistas här vara &lt;SPAN class="ft19"&gt;KVALIFICERAT BOSATT &lt;/SPAN&gt;i Sverige. (53 § 1 mom., punkt 1 av anvisningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;till 53 § och 68 § KL samt 6 § 1 mom. SIL)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft0"&gt;Den som inte är bosatt i Sverige kan vara skattskyldig för reavinster på aktier m.m. enligt den s.k. tioårsregeln i 6 § 1 mom. SIL. Enligt tio- årsregeln är en fysisk person för tid under vilken han inte varit bosatt i Sverige skattskyldig för vinst vid avyttring av bl.a. andelar i svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar, om han vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde varit kvalificerat bosatt här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft0"&gt;Enligt Sveriges dubbelbeskattningsavtal med andra länder beskattas reavinst på grund av avyttring av andelar – med vissa undantag som har med tioårsregeln att göra – i det land där personen skall anses ha hemvist enligt avtalet. Uppskovsbelopp enligt de enhetliga reglerna blir sannolikt att bedöma som reavinst vid tillämpning av avtalen. Sverige skulle därför enligt avtalen många gånger kunna förlora beskatt- ningsrätten till uppskovsbelopp om säljaren vid ett andelsbyte inte är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft0"&gt;kvalificerat bosatt i Sverige. (Den närmare innebörden av &lt;SPAN class="ft3"&gt;UPP SKOVSBELOPP &lt;/SPAN&gt;framgår i avsnitt 5.2.3.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Enligt strukturregeln kan uppskov inte medges en person som har flyttat från Sverige men som ändå anses bosatt här på grund av att han har väsentlig anknytning hit. Uppskov kan inte heller medges om skatt- skyldigheten för vinsten på grund av avyttringen har sin grund i en tillämpning av tioårsregeln. Enligt strukturregeln krävs med andra ord att säljaren är kvalificerat bosatt i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft0"&gt;Några direkta motsvarigheter till dessa bestämmelser finns inte i reglerna om internationella andelsbyten. Enligt 1 § IGOL är reglerna tillämpliga om andelsbytet berör bolag, vilka är hemmahörande i olika &lt;NOBR&gt;EG-stater,&lt;/NOBR&gt; eller om någon andelsägare i det överlåtna bolaget är hemmahörande i Sverige och det köpande bolaget är hemmahörande i ett annat &lt;NOBR&gt;EG-land.&lt;/NOBR&gt; Med att en andelsägare som är fysisk person är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;192 &lt;/SPAN&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p973 ft0"&gt;hemmahörande i Sverige torde böra förstås att han är bosatt här (prop. 1994/95:52 s. 48).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;En förutsättning för att uppskov skall kunna medges enligt de enhetliga reglerna bör vara att Sverige har möjlighet att beskatta uppskovsbelopp när mottagna andelar säljs. Som framgår av det föregående kan denna förutsättning i många fall brista om säljaren vid ett andelsbyte inte är kvalificerat bosatt i Sverige. En förutsättning för att uppskov skall medges bör därför – i likhet med vad som gäller enligt strukturregeln – vara att säljaren är kvalificerat bosatt här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Fråga uppkommer om lösningen är förenlig med fusionsdirektivet. Fusionsdirektivet innehåller inte någon bestämmelse som direkt tillåter lösningen. Å andra sidan får det anses ligga i direktivets anda och mening som den framgår av ingressen samt bestämmelsernas allmänna utformning att sådana uppskov med beskattningen som avses i direkti- vet inte skall leda till att en medlemsstat förlorar beskattningsunderlag. Som framgått kan Sverige förlora rätten att beskatta uppskovsbelopp om det inte krävs att säljaren är kvalificerat bosatt här. Utredningens bedömning är med hänsyn till det anförda att kravet är förenligt med fusionsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;*URIDISKA PERSONER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;Är säljaren en juridisk person, krävs enligt strukturregeln för uppskov att denna är hemmahörande i Sverige. Detta villkor har betydelse i det fall en juridisk person som inte är hemmahörande i Sverige avyttrar andelar som är knutna till ett fast driftställe här. I ett sådant fall är således uppskov inte möjligt enligt strukturregeln. Utredningen har svårt att se någon grund för villkoret. Ett motsvarande villkor bör inte föras in i de enhetliga reglerna. (Jfr avsnitt 5.2.4.10.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft11"&gt;3UBJEKT SOM KAN KOMMA I FR¥GA SOM K¶PARE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft0"&gt;Enligt strukturregeln skall köparen vara ett svenskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag. I definitionen av ett internationellt an- delsbyte betecknas köparen som "bolag". Med "bolag" avses enligt en allmän definition i 2 § första stycket IGOL svenskt aktiebolag, svenskt bankaktiebolag och svenskt försäkringsaktiebolag samt utländskt företag som uppfyller vissa villkor i fusionsdirektivet. T.ex. i fråga om Tyskland gäller det bolag som enligt tysk rättsordning betecknas "Aktiengesellschaft", "Kommanditgesellschaft auf Aktien", "Gesell- schaft mit beschränkter Haftung" eller "Bergrechtliche gewerkschaft". I&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;!NDELSBYTEN &lt;SPAN class="ft31"&gt;193&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft0"&gt;fråga om England gäller det bolag som bildats enligt lagstiftningen i Förenade kungariket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft0"&gt;Vad beträffar svenska företag bör enligt de enhetliga reglerna köparen i första hand vara ett aktiebolag. Principiellt sett bör även en ekonomisk förening kunna vara köpare. Såvitt är bekant för utred- ningen har saken inte varit aktuell i något konkret fall. Frågan bör dock lösas. Eftersom detta kräver särskilda överväganden, rekommenderar utredningen att frågan övervägs i annan ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft0"&gt;När det gäller utländska företag finns det anledning att uppmärk- samma vissa definitioner i 16 § 2 mom. SIL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft0"&gt;Enligt första stycket i momentet avses med "utländsk juridisk per- son" association som enligt lagstiftningen i den stat där den är hemma- hörande kan förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter och föra talan inför domstolar och andra myndigheter och över vilkens förmögen- hetsmassa de enskilda delägarna inte fritt kan förfoga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft0"&gt;Enligt andra stycket avses med "utländskt bolag" utländsk juridisk person som i den stat där den är hemmahörande är föremål för beskatt- ning som är likartad den som svenska aktiebolag är underkastade. Som utländskt bolag skall alltid anses utländsk juridisk person som är hemmahörande i någon av vissa i lagrummet uppräknade stater som Sverige har dubbelbeskattningsavtal med. Som förutsättning gäller att den utländska juridiska personen är en person på vilken avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten tillämpas och att personen enligt avtalet har hemvist i den aktuella staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft0"&gt;Det kan tänkas ibland vara svårt att avgöra om ett visst utländskt företag utgör en motsvarighet till ett svenskt aktiebolag. Däremot bör det normalt inte stöta på större svårigheter att bedöma om ett utländskt företag utgör en utländsk juridisk person enligt definitionen i 16 § 2 mom. första stycket SIL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft0"&gt;I första hand bör därför krävas att det köpande företaget är en ut- ländsk juridisk person. Företag i skatteparadis bör inte få vara köpare vid en andelsöverlåtelse. Det nämnda kravet är därför inte tillräckligt. Som villkor bör i stället gälla att det utländska företaget är ett utländskt bolag enligt andra stycket i det nämnda momentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;När det gäller köpande företag som är hemmahörande i en stat som är medlem i EG krävs kvalifikationsvillkor som garanterar att inte fusionsdirektivets regler om andelsbyten överträds. Sådana villkor, hämtade från IGOL, har tagits in i lagförslaget. En konsekvens är att ett köpande företag som är hemmahörande i en medlemsstat inte nödvän- digtvis behöver vara ett utländskt bolag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;194 &lt;/SPAN&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p976 ft11"&gt;!NDELAR F¶R VILKA UPPSKOV KAN MEDGES&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft0"&gt;Enligt strukturregeln kan uppskov medges vid avyttring (genom andels- byte) av svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar. Även avyttring av andelar i utländska motsvarigheter till ett svenskt aktiebolag torde omfattas av uppskovsmöjligheten. Uppskovsmöjlig- heten vid internationella andelsbyten gäller beträffande andelar i bolag i IGOL:s bemärkelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft0"&gt;Enligt de enhetliga reglerna bör uppskov kunna komma i fråga för andelar i sådana företag som enligt förslagen i det närmast föregående avsnittet kan uppträda som köpare. Dessutom bör det överlåtna före- taget kunna vara en svensk ekonomisk förening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft121"&gt;+VALIFICERADE ANDELAR I F¥MANSF¶RETAG OCH LAGERTILLG¥NGAR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft0"&gt;För att strukturrregeln skall få tillämpas vid avyttring av kvalificerade andelar i fåmansföretag krävs medgivande av skattemyndigheten. Medgivande får inte lämnas om någon del av vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst. I fråga om andelar som utgör lagertillgångar i näringsverksamhet är strukturregeln överhuvudtaget inte tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;Fusionsdirektivet tillåter inte något undantag från uppskovs- möjligheten för kvalificerade andelar i fåmansföretag eller för lager- andelar. Följaktligen kan uppskov enligt reglerna för internationella andelsbyten komma i fråga för andelar av detta slag. Även enligt de enhetliga reglerna bör uppskov kunna medges vid avyttring av kvali- ficerade andelar i fåmansföretag och lagerandelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft11"&gt;$E MOTTAGNA ANDELARNA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft0"&gt;I strukturregeln krävs att de mottagna andelarna har nyemitterats av det köpande företaget. I reglerna om internationella andelsbyten ställs däremot inte upp ett krav på att de mottagna andelarna är nyemitterade, trots att ett sådant krav är tillåtet enligt fusionsdirektivet. Det innebär att det köpande företaget som ersättning kan lämna egna andelar som det förvärvat. Denna möjlighet bör finnas även i de enhetliga reglerna. (Jfr Aktiebolagskommitténs förslag om aktiebolags förvärv av egna aktier i SOU 1997:22.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;!NDELSBYTEN &lt;SPAN class="ft31"&gt;195&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p976 ft11"&gt;+ONTANTDEL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft0"&gt;Såväl enligt strukturregeln som enligt reglerna för internationella an- delsöverlåtelser gäller att kontant del av vederlaget får uppgå till högst 10 % av det nominella värdet av de mottagna andelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft0"&gt;Vad gäller strukturregeln framstår ett sådant villkor som motiverat med hänsyn till att säljaren beskattas för kontantdel oberoende av om vinst eller förlust uppkommit vid andelsbytet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Enligt de enhetliga reglerna bör – i likhet med vad som gäller enligt strukturregeln och reglerna för internationella andelsbyten – kontant del av vederlaget beskattas utan att avdrag medges för motsvarande del av anskaffningsvärdet för de avyttrade andelarna. De enhetliga reglerna bör – till skillnad mot vad som gäller enligt strukturregeln men i överensstämmelse med vad som gäller enligt reglerna för inter- nationella andelsbyten – vara tillämpliga endast om en reavinst uppkommer som överstiger kontant del av vederlaget. Framställningen återkommer till detta (avsnitt 5.2.2.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft0"&gt;I ett sådant system behövs inte någon gränssats för kontantdel för att skydda säljarna. Något fiskalt intresse av en gränssats finns inte heller, eftersom skatten vid andelsbytet står i direkt relation till storleken av kontantdelen. Det är emellertid inte motiverat att belasta taxeringsför- farandet med uppskov, om inte den huvudsakliga delen av vederlaget utgörs av andelar i det köpande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Det anförda talar för att gränssatsen skulle kunna höjas till kanske 25 %. Å andra sidan medför såvitt är bekant för utredningen gränssat- sen på 10 % inte nämnvärda svårigheter vid utformningen av uppköps- erbjudanden o.d. Den satsen överensstämmer vidare med satsen i fusionsdirektivet, som kan antas återspegla en vanlig internationell syn på frågan. En omständighet av teknisk natur som talar för en låg gräns- sats är att partiell avskattning vid efterföljande andelsbyten o.d. när kontantersättning utgår kan underlåtas (jfr avsnitt 5.2.4.6). En sådan avskattning skulle ytterligare komplicera systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft0"&gt;Utredningen stannar för att gränssatsen i de enhetliga reglerna bör sättas till 10 %. Basen bör av enkelhetsskäl alltjämt vara det nominella värdet av de mottagna andelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Utredningen har övervägt om ersättning inom utrymmet 10 % bör kunna utgå i annan form än pengar. Med hänsyn till att värderings- problem då kan uppkomma – små differenser kan medföra att det blir svårt att bedöma om en avyttring uppfyller det aktuella villkoret – bör även i de enhetliga reglerna krävas att annat vederlag än andelar skall utgå i form av pengar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;196 &lt;/SPAN&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p976 ft11"&gt;+RAV P¥ R¶STMAJORITET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft0"&gt;I strukturregeln finns inget krav på att det köpande företaget skall för- värva visst inflytande i det överlåtna företaget. (Enligt 27 § 4 mom. femte stycket SIL skall det köpande företaget ha erbjudit sig att för- värva samtliga andelar i det överlåtna företaget, jfr avsnitt 5.2.4.12. Detta gäller dock endast om säljaren är en juridisk person.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft0"&gt;Ett villkor i fusionsdirektivets definition av internationellt andels- byte är att det köpande företaget skall erhålla andelar med mer än hälf- ten av rösterna i det överlåtna företaget. Mot bakgrund av att något sådant krav inte finns i strukturregeln togs villkoret inte in i IGOL:s definition av internationellt andelsbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Under senare tid har det visat sig att strukturregeln kommit till an- vändning på ett sätt som medför risk för att de skattskyldiga erhåller av lagstiftaren inte avsedda skatteförmåner. I dessa fall synes det i vart fall i huvudsak ha varit fråga om avyttringar av aktier av kapitalplacerings- karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft0"&gt;I ett följande avsnitt om skatteflykt föreslås att det i de enhetliga reglerna tas in en motsvarighet till den skatteflyktsklausul som finns i 25 § IGOL. Utredningen anser att skyddet mot skatteflyktsbetonade förfaranden bör stärkas ytterligare genom ett villkor avseende be- stämmande inflytande för det köpande företaget. Det bör därför krävas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft0"&gt;att det företaget vid utgången av det kalenderår då överlåtelsen sker innehar andelar i det överlåtna företaget med mer än hälften av rösterna (jfr diskussionen i SOU 1994:100, s. 49, om innebörden av villkoret i fusionsdirektivet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft0"&gt;Om särskilda skäl föreligger, bör det emellertid vara tillräckligt att röstvillkoret är uppfyllt vid någon tidpunkt mellan andelsbytet och utgången av kalenderåret. Ett exempel kan vara att ett utländskt köpande företag inte lyckas köpa samtliga aktier i ett svenskt aktie- bolag men väl mer än 90 % av aktierna med mer än 90 % av röstetalet. För att inlösen enligt 14 kap. 31 § aktiebolagslagen skall kunna ske måste aktierna överlåtas till ett svenskt dotterbolag till det köpande företaget. Detta bör kunna ske redan under det kalenderår som andels- bytet sker. (Enligt förslag av Aktiebolagskommittén i SOU 1997:22 om nya inlösenregler behöver majoritetsägaren inte vara ett svenskt aktiebolag.) Vid bedömningen av skatteflyktsbetonade förfaranden kan den föreslagna bestämmelsen givetvis inte tas till intäkt för att lagstiftaren generellt sanktionerat att det köpande företaget kort tid efter andelsbytet säljer de köpta andelarna (jfr avsnitt 5.2.4.12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft0"&gt;Av utformningen av röstvillkoret följer att det är uppfyllt i t.ex. föl- jande fall:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;!NDELSBYTEN &lt;SPAN class="ft31"&gt;197&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p986 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Andelar med 51 % av rösterna överlåts. Det köpande företaget har tidigare inte några andelar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Andelar med 36 % av rösterna överlåts. Det köpande företaget har redan andelar med 51 % av rösterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Andelar med 36 % av rösterna överlåts. Det köpande företaget har redan andelar med 15 % av rösterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Andelar med 36 % av rösterna överlåts. Det köpande företaget förvärvar senare under samma kalenderår andelar med 15 % av rösterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft0"&gt;I det sistnämnda fallet står det inte redan i samband med överlåtelsen klart om villkoret är uppfyllt eller inte. Med hänsyn till att läget klarnat när deklaration skall lämnas av säljarna, bedömer utredningen att detta inte är någon nämnvärd nackdel från skattesynpunkt. Affärsmässigt kan däremot en period av osäkerhet om de skattemässiga konsekvenserna av en andelsöverlåtelse vara besvärande. Detta är en sak för kontrahen- terna att hantera på lämpligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td226"&gt;&lt;P class="p0 ft36"&gt;2EAVINST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p0 ft69"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td227"&gt;&lt;P class="p125 ft122"&gt;REAF¶RLUST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p0 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p990 ft0"&gt;Strukturregeln är tillämplig vid ett andelsbyte oberoende av om en rea- vinst eller en reaförlust uppkommit. Det innebär att kontant ersättning tas upp till beskattning även i förlustfall. Avdrag för förlusten medges först när de mottagna andelarna säljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft0"&gt;Reglerna om internationella andelsbyten gäller däremot endast om en reavinst uppkommit eller, i fråga om andelar som utgör lagertill- gångar, om vederlaget överstiger andelarnas skattemässiga värde. Upp- kommer en förlust gäller således allmänna regler och förlusten blir av- dragsgill det beskattningsår då andelsbytet sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;Skälet för den valda lösningen i strukturregeln torde vara att den är enkel i förening med tekniken för uppskov (de mottagna andelarna övertar anskaffningsvärdet för de avyttrade andelarna). Detta skäl faller bort vad gäller de enhetliga reglerna, eftersom uppskovstekniken i dessa bygger på lösningen för internationella andelsöverlåtelser (be- skattning av ett uppskovsbelopp utlöses när de mottagna andelarna säljs, se avsnitt 5.2.3). I förlustfallen bör därför de enhetliga reglerna inte vara tillämpliga, vilket innebär att avdrag för en förlust medges enligt allmänna regler under det beskattningsår då andelsbytet sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft0"&gt;Har kontantvederlag utgått, gäller enligt 22 § tredje stycket IGOL att denna del av vederlaget skall understiga reavinsten för att reglerna om internationella andelsbyten skall vara tillämpliga. En liknande be- stämmelse finns för det fall att de överlåtna andelarna är lager-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;198 &lt;/SPAN&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p992 ft0"&gt;tillgångar. Skälet för dessa bestämmelser är att uppskov inte aktua- liseras om kontantvederlaget är större än reavinsten. Bestämmelser av detta slag bör tas in i de enhetliga reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Tekniken för uppskov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft11"&gt;!LLM¤NT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft0"&gt;Tekniken för uppskov är olika i de gällande regelsystemen. I struktur- regeln tas uppskovet tillbaka indirekt genom att säljaren erhåller sitt gamla anskaffningsvärde för de avyttrade andelarna som anskaffnings- värde för de mottagna andelarna. Enligt reglerna för internationella an- delsbyten erhåller säljaren marknadsvärdet för de avyttrade andelarna som anskaffningsvärde för de mottagna andelarna. Uppskovet tas till- baka på ett direkt sätt genom att beskattning av vinsten på de avyttrade andelarna utlöses när de mottagna andelarna säljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft0"&gt;Vid avyttring av kvalificerade andelar i fåmansföretag medges en- ligt strukturregeln uppskov endast efter dispens från skattemyndighe- ten. Dispens får lämnas om inte någon del av vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst enligt de särskilda reglerna för beskattning av delägare i fåmansföretag i 3 § &lt;NOBR&gt;12–12&lt;/NOBR&gt; e mom. SIL &lt;NOBR&gt;(3:12-reglerna).&lt;/NOBR&gt; Vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag kan således i många fall uppskov enligt strukturregeln inte komma i fråga. Skälet för denna ordning är att metoden i strukturregeln inte ger utrymme för be- skattning enligt &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; när de mottagna andelarna avyttras (jfr prop. 1989/90:110 s. 453 f).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft0"&gt;Fusionsdirektivet tillåter inte att avyttringar av kvalificerade andelar i fåmansföretag undantas från uppskovsmöjligheten. Med den teknik som valts för att ta tillbaka uppskov enligt reglerna för internationella andelsöverlåtelser är det möjligt att tillämpa &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; vid den uppskjutna beskattningen. Denna teknik bör därför väljas för de enhetliga reglerna. Vissa modifieringar bör dock göras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;!NDELSBYTEN &lt;SPAN class="ft31"&gt;199&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p976 ft11"&gt;.¤RMARE OM TEKNIKEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft3"&gt;!NDELARNA HAR INTE UTGJORT LAGERTILLG¥NGAR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Enligt 23 § första stycket IGOL räknas vid ett internationellt andelsbyte den del av vederlaget som utgörs av pengar som reavinst. Av detta följer att även belopp som skall tas upp som intäkt av tjänst enligt 3:12- reglerna beräknas med utgångspunkt i den kontanta ersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Enligt andra stycket i den nämnda paragrafen skall hela reavinsten på de avyttrade andelarna tas upp till beskattning när de mottagna an- delarna säljs. Från belopp som på grund härav skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet, tjänst eller kapital avräknas belopp som tagits upp vid andelsbytet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft0"&gt;Enligt sjätte stycket i paragrafen skall det belopp, som enligt andra stycket beskattas när de mottagna andelarna säljs, fastställas av skatte- myndigheten vid taxeringen för det beskattningsår då andelsbytet skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;En nackdel med den gällande ordningen såvitt gäller kvalificerade andelar i fåmansföretag är att fördelningen på intäkt av kapital och intäkt av tjänst av det totalbelopp som skall beskattas när de mottagna andelarna säljs inte kan fastställas vid andelsbytet, eftersom denna fördelning kan påverkas av senare avyttringar som görs av närstående (se 3 § 12 b mom. femte stycket SIL). Utredningen föreslår därför att tekniken för uppskov modifieras enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Vad gäller andelar som inte är kvalificerade tas det beskattningsår då andelsbytet sker kontant ersättning upp till beskattning. Återstående del av hela den skattepliktiga reavinsten fördelas på de mottagna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft13"&gt;andelarna. Det belopp som är hänförligt till en andel fastställs vid taxeringen. Det benämns i det följande &lt;SPAN class="ft12"&gt;UPPSKOVSBELOPP&lt;/SPAN&gt;. Uppskovs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;belopp tas upp till beskattning det beskattningsår då en mottagen andel säljs. Uppskovsbelopp behandlas då som en vanlig andelsvinst. För- luster på andelar, t.ex. de mottagna andelarna, kan dras av mot upp- skovsbelopp om villkoren i 27 § 5 mom. SIL uppfylls. Önskar den skattskyldige ta upp uppskovsbelopp till beskattning innan en mottagen andel säljs, t.ex. på grund av att förlust uppkommit på andra andelar, bör hinder inte föreligga för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;I fråga om kvalificerade andelar beräknas vid taxeringen för det beskattningsår då andelsbytet sker de belopp som skulle tas upp som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft20"&gt;intäkt av kapital resp. intäkt av tjänst om hela reavinsten beskattades vid andelsbyten (&lt;SPAN class="ft19"&gt;KAPITALBELOPPET &lt;/SPAN&gt;resp. &lt;SPAN class="ft19"&gt;TJ¤NSTEBELOPPET&lt;/SPAN&gt;). Till den del&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft0"&gt;kapitalbeloppet förslår tas den kontanta ersättningen upp som intäkt av kapital. Eventuell resterande del tas upp som intäkt av tjänst. Återstående delar av kapital- och tjänstebeloppen fördelas på de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;200 &lt;/SPAN&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft0"&gt;mottagna andelarna och fastställs. De beskattas när de mottagna ande- larna säljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Även var och en av de återstående, fördelade delarna av de beräk- nade kapital- och tjänstebeloppen omfattas i det följande, när det är fråga om avyttring av kvalificerade andelar, av benämningen uppskovs- belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;Uppskov bör avse även vinst vid fiktiv avyttring på grund av att en kapitalplaceringsandel bytt karaktär till näringsbetingad andel eller tvärtom (jfr avsnitt 2.1.4.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;!NDELARNA HAR UTGJORT LAGERTILLG¥NGAR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft0"&gt;Har de avyttrade andelarna utgjort lagertillgångar, gäller enligt 24 § IGOL att kontant del av vederlaget tas upp som intäkt av näringsverk- samhet vid andelsbytet. Resterande del av vederlaget tas upp när de mottagna andelarna säljs. Erhåller de mottagna andelarna inte karaktär av lagertillgångar, skall även ett belopp motsvarande de avyttrade an- delarnas skattemässiga värde tas upp som intäkt vid andelsbytet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Skälet för den sistnämnda regeln är att intäkten balanserar den in- komstminskande effekt som uppkommer genom att värdet av det ut- gående lagret blir lägre än värdet av det ingående lagret på grund av andelsbytet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Vad gäller fallet att de mottagna andelarna erhåller karaktär av lagertillgångar ger reglerna i IGOL ett korrekt resultat totalt sett. Av- draget för det ingående skattemässiga värdet av de sålda andelarna medges emellertid redan det beskattningsår då andelsbytet sker. Mate- riellt riktigare är att avdraget medges när de mottagna andelarna säljs. I de enhetliga reglerna bör därför en intäkt motsvarande de avyttrade andelarnas skattemässiga värde tas upp även i det fallet att de mottagna andelarna blir lagertillgångar. Avdrag med samma belopp bör medges när de mottagna andelarna säljs. Sådant avdrag bör medges även när de mottagna andelarna blir reavinsttillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft0"&gt;När det gäller lagerandelar kommer uppskovsbelopp att utgöras av den del av intäkten som överstiger kontant ersättning, minskad med de avyttrade andelarnas skattemässiga värde, fördelad på de mottagna an- delarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;!NDELSBYTEN &lt;SPAN class="ft31"&gt;201&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Särskilda frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft11"&gt;!NSKAFFNINGSV¤RDET HOS DET K¶PANDE F¶RETAGET F¶R DE AVYTTRADE ANDELARNA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft0"&gt;Varken i strukturregeln eller i IGOL finns det någon bestämmelse om anskaffningsvärdet hos det köpande företaget för de andelar som förvärvas genom andelsbytet. Av detta följer att anskaffningsvärdet skall bestämmas enligt allmänna principer. Från det köpande företagets synvinkel utgör förfarandet ett byte, genom vilket andelar köps för ett vederlag som består av andelarna i det egna företaget jämte eventuell dellikvid i kontanter. Anskaffningsvärdet för de köpta andelarna utgörs följaktligen av marknadsvärdet av de andelar som lämnas som vederlag jämte eventuell kontantlikvid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Den gällande lösningen är inte oproblematisk. Den strider mot principerna för beskattningen vid underprisöverlåtelse. Antag att ett moderföretag önskar överföra andelar som stigit i värde till ett dotterföretag utan att beskattning utlöses. Sker detta genom att andelarna tillskjuts till dotterföretaget, skall enligt förslagen i kap. 4 moderföretaget ta upp det skattemässiga värdet av andelarna som intäkt. Dotterföretaget erhåller samma värde som anskaffningsvärde för andelarna. Värdet av moderföretagets andelar i dotterföretaget ökar med marknadsvärdet av de överförda andelarna med beaktande av den latenta skatteskulden. Eftersom anskaffningsvärdet är oförändrat, kommer värdeökningen att beskattas vid en avyttring. Detta är enligt utredningens uppfattning förenligt med ett bolagsskattesystem i vilket vinster på näringsbetingade andelar beskattas. Den skattemässiga situation som uppkommer är densamma som den som skulle ha förelegat om andelarna ägts av dotterföretaget från början. (Jfr diskussionen i kap. 7 om anskaffningsvärde för vederlagsandelarna vid en verksamhetsöverlåtelse.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft0"&gt;Skäl kan således anföras för att vid ett andelsbyte anskaffnings- värdet hos det köpande företaget för de överlåtna andelarna bör utgöras av det skattemässiga värdet hos säljaren. Å andra sidan ter det sig mindre naturligt att jämföra med en underprisöverlåtelse (från säljarna till det köpande företaget) när ett företag köper andelarna i ett annat företag med spritt ägande. Det torde även kunna antas att en lösning enligt vilken det köpande företaget övertar säljarnas skattemässiga värden för det överlåtna andelarna skulle motverka andelsbyten. Vidare är en sådan lösning inte praktiskt genomförbar när det är fråga om ett stort antal säljare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft0"&gt;Utredningens slutsats är att anskaffningsvärdet för de andelar som förvärvas av det köpande företaget bör utgöras av marknadsvärdet av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;202 &lt;/SPAN&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1001 ft0"&gt;de andelar som lämnas som vederlag jämte eventuell kontantlikvid. Detta resultat följer av allmänna principer, varför lagreglering inte behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft11"&gt;0ARTIELLA ANDELSBYTEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft0"&gt;Antag att företaget A äger kapitalplaceringsandelar värda 100 samt det helägda dotterföretaget B. Andelskapitalet i B är fördelat på 100 ande- lar. Värdet av andelarna i B är sammanlagt 100. Varje andel är således värd 1. Kapitalplaceringsandelarna skall föras över till B. Tre alternativ att göra detta på övervägs:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;A skjuter till kapitalplaceringsandelarna till B i form av att ovill- korligt ägartillskott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;B nyemitterar 100 andelar. A erlägger likvid i form av kapital- placeringsandelarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;B nyemitterar 50 andelar. A erlägger likvid i form av kapital- placeringsandelarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;%KONOMISKT &lt;/SPAN&gt;sett är alternativen likvärdiga. Slutresultatet för A är i alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft20"&gt;alternativen att A äger samtliga andelar i B, tillsammans värda 200.&lt;SPAN class="ft19"&gt;+AMERALT &lt;/SPAN&gt;föreligger den skillnaden att antalet andelar i B är olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft0"&gt;i alternativen, 100, 200 resp. 150. Vidare skiljer sig alternativen "kame- ralt" vad gäller klassificeringen av B:s kapital efter transaktionen. Kapitalet fördelar sig enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Alternativ 1: andelskapital 100, fria fonder 100;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Alternativ 2: andelskapital 200;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Alternativ 3: andelskapital 150, överkursfonden 50.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3KATTEM¤SSIGT &lt;/SPAN&gt;bör andelsbytesreglerna vara tillämpliga om och till den del A har avyttrat kapitalplaceringsandelarna till B och vederlaget ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;görs av nyemitterade andelar i B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft0"&gt;I &lt;SPAN class="ft3"&gt;ALTERNATIV &lt;/SPAN&gt;har A inte erhållit vederlag i form av nyemitterade an- delar i B. Andelsbytesreglerna är därför inte tillämpliga i detta alterna- tiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;I &lt;SPAN class="ft3"&gt;ALTERNATIV &lt;/SPAN&gt;är andelsbytesreglerna tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft0"&gt;I &lt;SPAN class="ft3"&gt;ALTERNATIV &lt;/SPAN&gt;gäller följande. Före transaktionen har A 100 andelar i B värda 1 per styck. Efter transaktionen har A 150 andelar värda 1,33 per styck. Transaktionen är enligt utredningens uppfattning i detta fall sammansatt av två deltransaktioner, nämligen ett andelsbyte och ett ovillkorligt ägartillskott.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;!NDELSBYTEN &lt;SPAN class="ft31"&gt;203&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p700 ft0"&gt;Vad gäller andelsbytesdelen av transaktionen medges uppskov med beskattningen. Anskaffningsvärdet för de andelar som B förvärvat genom andelsbytesdelen av transaktionen utgörs av marknadsvärdet av de nyemitterade andelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft0"&gt;Till den del transaktionen utgör ett kapitaltillskott skall enligt all- männa regler A uttagsbeskattas för marknadsvärdet av de tillskjutna an- delarna. I sådant fall utgörs B:s anskaffningsvärde för de tillskjutna an- delarna av dessas marknadsvärde. Uppfylls villkoren i underprislagen, sker beskattning endast till det skattemässiga värdet av de tillskjutna andelarna. I dessa fall erhåller B samma värde som anskaffningsvärde för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft0"&gt;När det gäller storleken av andelsbytesdelen och kapitaltillskotts- delen finns det utrymme för två tolkningar av transaktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;!NDELSBYTET SKER F¶RST&lt;/SPAN&gt;. Man får här utgå från att nyemissionen sker till en kurs som innebär att värdet av de befintliga andelarna i A inte förändras, dvs. till 1. Värdet av de nyemitterade ande-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft0"&gt;larna är då sammanlagt 50. A erlägger således först 50 kapital- placeringsandelar i vederlag för de nyemitterade andelarna i A. De övriga kapitalplaceringsandelarna överförs härefter till B genom kapitaltillskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;+APITALTILLSKOTTET SKER F¶RST&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;. A gör först ett kapitaltillskott med 33,33 kapitalplaceringsandelar. Värdet av varje andel i B blir härigenom 1,33. Vid det efterföljande andelsbytet erlägger A 66,7 kapitalplaceringsandelar för de nyemitterade andelarna i B, som med denna tolkning tillsammans är värda 66,67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft0"&gt;Man kan knappast säga att någon av tolkningarna är rimligare än den andra. Eftersom parterna kan genomföra transaktionen i form av två deltransaktioner i endera ordningsföljden, bör den för säljaren förmån- ligaste tolkningen gälla, dvs. alternativet att kapitaltillskottet sker först. Detta följer enligt utredningens uppfattning av allmänna principer och behöver därför inte lagregleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft0"&gt;För tydlighets skull bör följande tilläggas. Antag att ett noterat före- tag, A, önskar köpa upp andelarna i ett annat noterat företag, B, på marknaden mot vederlag av andelar i A.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft0"&gt;Det är vanligt i sådana fall att villkoren i erbjudandet utformas så att det noterade värdet av de andelar i A som lämnas som vederlag är högre än det noterade värdet före erbjudandet av de andelar som köps upp. Detta innebär inte att en sammansatt transaktion föreligger utan endast att A från sina utgångspunkter anser att andelarna i B har ett högre värde än det noterade värdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;204 &lt;/SPAN&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1011 ft0"&gt;Skatterättsnämnden har i ett förhandsbeskedsärende där omständig- heterna i princip motsvarade dem i alternativ 3 ansett att transaktionen i sin helhet utgjorde ett andelsbyte enligt strukturregeln (Riksskatte- verkets rättsfallsprotokoll 22/97, Skatterättsnämndens beslut den 26 maj 1997). Förhandsbeskedet har i denna del fastställts av Regeringsrätten (dom den 17 december 1997). Som framgår av det föregående bör denna lösning inte tillämpas för andelsbyten enligt de enhetliga reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft11"&gt;4URORDNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft13"&gt;En säljare vid ett andelsbyte kan vid tidpunkten för transaktionen redan inneha andelar i det köpande företaget ( &lt;SPAN class="ft12"&gt;GAMLA ANDELAR&lt;/SPAN&gt;). Likaså kan en säljare senare köpa ytterligare andelar i det företaget ( &lt;SPAN class="ft12"&gt;NYA ANDELAR&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft0"&gt;Eftersom endast avyttring av de mottagna andelarna skall utlösa be- skattning av uppskovsbelopp, behövs en regel om i vilken ordning an- delar i det köpande företaget skall anses avyttrade. Avyttring bör anses ske i följande ordning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;gamla andelar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;mottagna andelar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;nya andelar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft11"&gt;4ILL¤MPNING AV GENOMSNITTSMETODEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft0"&gt;Enligt 27 § 4 mom. SIL bestäms anskaffningsvärdet för aktier och finansiella instrument som behandlas som aktier i reavinsthänseende enligt den s.k. genomsnittsmetoden. Som anskaffningsvärde anses det genomsnittliga anskaffningsvärdet (omkostnadsbeloppet enligt ter- minologin i 24 § 1 mom. SIL) för samtliga finansiella instrument av samma slag och sort som det avyttrade instrumentet beräknat på grund- val av faktiska anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade förändringar beträffande innehavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft0"&gt;Den fråga som nu tas upp är hur genomsnittsmetoden bör tillämpas när säljaren vid ett andelsbyte sedan tidigare innehar andelar (gamla andelar) i det köpande företaget (A i exemplet nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Antag att en person, S, har 10 gamla andelar i A med ett samman- lagt anskaffningsvärde på 10. Varje andel har således ett anskaffnings- värde på 1. Vid ett andelsbyte erhåller S ytterligare 10 andelar i A som vederlag. Värdet av de avyttrade andelarna är 30, för vilket värde de nya andelarna skall anses anskaffade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;!NDELSBYTEN &lt;SPAN class="ft31"&gt;205&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1011 ft0"&gt;I frånvaro av särskild reglering innebär genomsnittsmetoden att an- skaffningsvärdet för var och en av S:s andelar i A efter andelsbytet kommer att vara ((10+30)/20=) 2. Säljer S de gamla andelarna före de mottagna andelarna, kommer avdraget för ökningen av anskaffnings- värdet för tidigt – avdrag bör inte medges förrän uppskovsbelopp be- skattas. Ofta torde detta inte ha någon större ekonomisk betydelse. Fall kan emellertid tänkas när ett andelsbyte medför en betydande ökning av anskaffningsvärdet för de gamla andelarna om genomsnittsmetoden tillämpas. På grund härav bör genomsnittsmetoden modifieras på så sätt att andelar i det köpande företaget som tagits emot vid ett andelsbyte anses inte vara av samma slag och sort som andra andelar i företaget som innehas av säljaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft11"&gt;&amp;ONDEMISSION OCH SPLIT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft0"&gt;En särskild reglering behövs för det fallet att kapitalet i det köpande företaget fördelas på flera andelar genom fondemission, split eller lik- nande förfarande. Karaktäristiskt för dessa fall är att anskaffningsvär- det för de mottagna andelarna fördelas på flera andelar. I sådana situa- tioner bör även kvarstående uppskovsbelopp fördelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft11"&gt;%FTERF¶LJANDE ANDELSBYTE M M&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft0"&gt;Avyttras andelar, som mottagits vid ett andelsbyte enligt strukturregeln, genom ett nytt andelsbyte på vilket strukturregeln är tillämplig, övertar de andelar som tas emot vid det nya andelsbytet det anskaffningsvärde som de först mottagna andelarna övertagit från de ursprungligen avytt- rade andelarna. Successiva andelsbyten enligt strukturregeln kan så- ledes ske utan att beskattning utlöses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Även enligt reglerna för internationella andelsbyten kan successiva andelsbyten ske utan att beskattning utlöses. Uppskovet förs likaså vidare om de mottagna andelarna ersätts av andra andelar vid en inter- nationell fusion eller fission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Vidare kan andelar som tagits emot vid ett andelsbyte enligt struk- turregeln avyttras genom ett internationellt andelsbyte utan att beskatt- ning utlöses. Tillämpas regelsystemen i den motsatta ordningen utlöses däremot beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Enligt de enhetliga reglerna bör ett uppskov föras vidare vid efter- följande andelsbyten. Vidareföring bör ske även om en efterföljande avyttring inte uppfyller kraven på att vara ett andelsbyte på grund av att någon reavinst inte har uppkommit eller på grund av att reavinsten inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;206 &lt;/SPAN&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p480 ft0"&gt;överstiger den kontanta ersättningen (motsvarande för andelar som ut- gör lagertillgångar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft0"&gt;Erhålls en del av vederlaget vid ett efterföljande andelsbyte i form av kontanter, borde principiellt sett en så stor andel av uppskovet som svarar mot den andel som kontantdelen utgör av hela vederlaget tas upp till beskattning. Med hänsyn till att kontant ersättning kan uppgå till högst 10 % av det nominella värdet av de mottagna aktierna bör dock detta av praktiska skäl underlåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;Möjligheten att föra vidare uppskovsbelopp genom transaktioner i flera led aktualiserar en fråga om tekniken för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Antag att en skattskyldig, F, viss tid efter det att han deltagit i ett andelsbyte har andelar i företaget A enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;gamla andelar: 3 stycken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;mottagna andelar: 4 stycken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;nya andelar: 5 stycken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;Vid ett nytt andelsbyte säljer F sina 12 andelar i A och erhåller i veder- lag 24 andelar i företaget B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;En möjlighet är att man anser att de uppskovsbelopp som är knutna till de 4 mottagna andelarna i A övergår på ((4/12)*24=) 8 av de mot- tagna andelarna i B (till samtliga andelar i B är knutna uppskovsbelopp på grund av det nya andelsbytet). Detta kräver en turordningsregel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft0"&gt;I motsats till vad som var fallet med andelarna i A är en turordning baserad på förvärvstidpunkter inte möjlig, eftersom andelarna i B för- värvats samtidigt. Frågan skulle kunna lösas så att såvitt avser de ur- sprungliga uppskovsbeloppen ((3/12)*24=) 6 av andelarna i B anses som gamla andelar, 8 som mottagna andelar och 10 som nya andelar. Vid avyttring av andelarna skulle den turordning som föreslagits i av- snitt 5.2.4.3 tillämpas i enlighet härmed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;En lösning enligt det anförda medför emellertid att det kan bli komplicerat att hålla reda på de olika uppskovsbeloppen. Utredningen förordar därför en annan lösning. Denna innebär att de uppskovsbelopp som är knutna till de fyra ursprungligen förvärvade andelarna övergår på samtliga 24 andelar som tas emot vid det nya andelsbytet. Med denna metod kommer uppskovsbeloppen för samtliga mottagna andelar i ett företag alltid att vara lika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Ett företag som mottagit aktier i ett dotterföretag genom ett andels- byte kan komma att dela ut aktierna till sina ägare med tillämpning av Lex ASEA. I ett sådant fall kan det principiellt sett framstå som rimligt att uppskovsbeloppen inte beskattas utan övergår på de aktieägare som tar emot utdelningen. Detta skulle emellertid komplicera hanteringen av Lex &lt;NOBR&gt;ASEA-utdelningar&lt;/NOBR&gt; på ett sätt som inte är motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;!NDELSBYTEN &lt;SPAN class="ft31"&gt;207&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p976 ft11"&gt;%FTERF¶LJANDE KONCERNINTERN ¶VERL¥TELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft0"&gt;Enligt den s.k. koncernregeln i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL gäller följande. Skattepliktig reavinst skall inte anses uppkomma när en juri- disk person icke yrkesmässigt överlåter aktie eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person till ett företag inom samma koncern. Som förutsättning gäller att moderföretaget i koncer- nen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Det säljande företaget får inte samtidigt ingå i en annan koncern än den i vilken det köpande företaget ingår. Den överlåtna aktien eller andelen skall innehas som ett led i koncernens verksamhet. Slutligen krävs att det köpande företaget skulle ha beskattats i Sverige om det omedelbart efter förvärvet sålt andelen. När andelen senare säljs av det köpande företaget, beräknas skatteplik- tig reavinst eller avdragsgill reaförlust som om det säljande och det köpande företaget utgjort en skattskyldig (kontinuitet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft0"&gt;Om ett säljande företag, A, vid ett andelsbyte enligt strukturregeln senare överlåter de mottagna andelarna till ett annat företag inom samma koncern, B, innebär koncernregeln att någon beskattning inte sker hos A och att B övertar A:s anskaffningvärde för andelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Har andelsbytet däremot skett enligt reglerna för internationella an- delsbyten, utlöses beskattning av uppskovsbelopp hos A. På grund härav har i 22 § första stycket IGOL införts en bestämmelse om att strukturregeln skall tillämpas på ett internationellt andelsbyte om den skattskyldige begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft0"&gt;I kap. 9 föreslår utredningen att koncernregeln i tekniskt hänseende skall utformas på ett annorlunda sätt än det nuvarande. Enligt förslaget får det säljande företaget uppskov med beskattningen av vinsten tills det köpande företaget säljer den överlåtna andelen till ett företag utan- för koncernen. Beskattning utlöses även om det köpande företaget skiljs från koncernen genom att andelarna i företaget säljs eller på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;Har ett företag förvärvat andelar i ett annat företag genom ett an- delsbyte, bör de mottagna andelarna kunna överlåtas till ett annat kon- cernföretag utan att uppskovsbelopp tas upp till beskattning. Utredningen föreslår att detta görs möjligt genom en regel om att det köpande företaget inträder i det säljande företagets skattemässiga situation såvitt avser uppskovsbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;208 &lt;/SPAN&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p976 ft11"&gt;%FTERF¶LJANDE UNDERPRIS¶VERL¥TELSE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft0"&gt;I kap. 4 har föreslagits att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas när en tillgång i näringsverksamhet överlåts utan ersättning eller till underpris. Som villkor gäller bl.a. att förvärvaren omedelbart efter förvärvet skall vara skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. Dessa regler är tillämpliga även vid överlåtelse av andelar. Samma skäl som talar för att uttagsbeskattning inte sker talar även för att uppskovsbelopp inte skall tas upp till beskattning om en mottagen andel överlåts genom en underprisöverlåtelse. I stället bör förvärvaren inträda i överlåtarens skattemässiga situation såvitt avser uppskovsbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft11"&gt;%FTERF¶LJANDE ARV M M&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft0"&gt;Enligt strukturregeln övergår anskaffningsvärdet för de avyttrade an- delarna på de mottagna andelarna. Det övertagna anskaffningsvärdet följer de mottagna andelarna om dessa övergår till en ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller gåva eller annat fång som inte är jäm- förligt med köp eller byte (24 § 1 mom. tredje stycket SIL). En benefik övergång av äganderätten till mottagna andelar medför i överens- stämmelse härmed inte beskattning enligt strukturregeln. Enligt reg- lerna för internationella andelsbyten utlöses däremot beskattning av uppskovsbelopp om mottagna andelar övergår till en ny ägare genom ett benefikt fång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft0"&gt;I vissa fall torde en andelsägares benägenhet att delta i andelsbyten påverkas negativt om beskattning av uppskovsbelopp utlöses vid döds- fall och andra fall av generationsskiften. Uppskovsbelopp bör därför föras vidare vid benefika fång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;För att underlätta för skattemyndigheten att hålla reda på uppskovs- belopp som övertas genom benefika fång bör för uppskov krävas att den nye ägaren anmäler till myndigheten att han övertar uppskovet, lämpligen senast under kalenderåret efter det kalenderår då förvärvet sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft11"&gt;5TTAGSBESKATTNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft0"&gt;I punkterna 1 a och 1 b av anvisningarna till 22 § KL (i utredningens lagförslag) finns bestämmelser om uttagsbeskattning. Uttagsbeskatt- ning av en andel kan komma att ske även i fall när en avyttring inte är för handen. Detta är t.ex. fallet om en andel delas ut eller om en andel ingår i en förvärvskälla som på grund av ett dubbelbeskattningsavtal&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;!NDELSBYTEN &lt;SPAN class="ft31"&gt;209&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1018 ft0"&gt;inte längre skall beskattas i Sverige. Sker uttagsbeskattning, bör uppskovsbelopp tas upp till beskattning även om avyttring inte föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft11"&gt;5TFLYTTNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft0"&gt;I detta avsnitt tas upp frågan om hur beskattning av uppskovsbelopp kan ske om den skattskyldige flyttar ut från Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Enligt strukturregeln gäller följande. För att Sverige till följd av ett andelsbyte inte skall förlora sin beskattningsrätt enligt tioårsregeln när de mottagna andelarna avser ett utländskt företag, utlöses beskattning av uppskovsbelopp om den skattskyldige i ett sådant fall flyttar utomlands efter andelsbytet. Någon liknande bestämmelse finns inte i reglerna för internationella andelsbyten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Vad gäller uppskov enligt de enhetliga reglerna kunde en möjlighet vara att reglerna om skattskyldighet i KL och SIL kompletteras så att en skattskyldig som flyttar ut från Sverige alltjämt är skattskyldig för uppskovsbelopp. Sannolikt skulle emellertid Sverige ändå i många fall förlora beskattningsrätten på grund av dubbelbeskattningsavtal (jfr avsnitt 5.2.2.1). En ändring av svenska skattskyldighetsregler är därför inte en ändamålsenlig åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft0"&gt;Det närmast till hands liggande alternativet är att utflyttning från Sverige medför att uppskovsbelopp tas upp till beskattning. Fråga upp- kommer om en sådan lösning är förenlig med &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;Fusionsdirektivet innehåller inte någon bestämmmelse som direkt tillåter lösningen. I frånvaro av en bestämmelse om avskattning kan emellertid Sverige förlora rätten att beskatta uppskovsbelopp om den skattskyldige flyttar ut. Utredningens bedömning är med hänsyn till detta att lösningen är förenlig med fusionsdirektivet (jfr avsnitt 5.2.2.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft0"&gt;Vad gäller Romfördraget aktualiseras bestämmelserna om fri rörlig- het för personer och kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft0"&gt;Bestämmelserna om fri rörlighet för personer gäller personer i egenskap av arbetstagare (art. 48). Dessa bestämmelser kan därför inte vara tillämpliga i det diskuterade fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft0"&gt;Enligt art. 73b skall alla restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land vara för- bjudna. Det är tveksamt om utflyttning av en andelsägare kan beteck- nas som en kapitalrörelse i fördragets mening. Om så ändå skulle vara fallet kommer art. 73d in i bilden. Enligt denna artikel gäller bl.a. att bestämmelserna i art. 73b inte skall påverka medlemsstaternas rätt att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;210 &lt;/SPAN&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p902 ft0"&gt;tillämpa sådana bestämmelser i sin skattelagstiftning som skiljer mellan skattebetalare som har olika bostadsort eller som har investerat sitt ka- pital på olika ort. Utredningens bedömning är att – för det fall att art. 73b är tillämplig – art. 73d tillåter en regel om avskattning av upp- skovsbelopp vid utflyttning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft0"&gt;Sammanfattningsvis anser utredningen att en regel om att upp- skovsbelopp skall tas upp till beskattning vid utflyttning inte strider mot &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft0"&gt;För att säkerställa Sveriges beskattningsrätt vid utflyttning är det teoretiskt sett inte nödvändigt att skatten på grund av att uppskovsbelopp tas upp till beskattning betalas vid utflyttningen. Det strider inte mot dubbelbeskattningsavtal att Sverige efter utflyttning kräver betalning av en fastställd skattefordran. I praktiken torde emellertid möjligheterna för Sverige att få kännedom om avyttring av mottagna andelar och att driva in skattefordran många gånger vara små. Utredningen anser därför att skatten på grund av att uppskovsbelopp skattas av skall betalas på en gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft11"&gt;3KATTEFLYKT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft0"&gt;I detta avsnitt behandlas först den skatteflyktsproblematik som är för- enad med andelsbyten generellt. Därefter tas upp en särskild skatte- flyktsmöjlighet vid avyttring av kvalificerade andelar i fåmansföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;$EN GENERELLA FR¥GAN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Uppskovsreglerna i IGOL och 27 § 4 mom. SIL – och därmed även de föreslagna enhetliga reglerna – b ygger på ett antagande om att statens skatteanspråk på en vinst på de avyttrade andelarna kvarstår och fak- tiskt kommer att realiseras förr eller senare. Ser man endast till meka- niken i reglerna är detta antagande inte realistiskt i alla situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Antag t.ex. att ett företag, A, i en koncern äger andelar som koncer- nen önskar sälja externt. Man kan då – i frånvaro av motverkande reg- ler – förfara så att A i ett förberedande steg säljer andelarna till ett an- nat företag i koncernen, B, mot vederlag av nyemitterade andelar i B. Enligt uppskovsreglerna erhåller B marknadsvärdet av de nyemitterade andelarna som anskaffningsvärde för de förvärvade andelarna. Koncer- nen kan härefter genom B sälja andelarna externt utan beskattning. Be- håller koncernen andelarna i B så länge den existerar, vilket inte behöver innebära någon uppoffring, har statens skatteanspråk på vinsten på de avyttrade andelarna i praktiken gått förlorat (enligt de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;!NDELSBYTEN &lt;SPAN class="ft31"&gt;211&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p934 ft0"&gt;enhetliga reglerna kan koncernen inte sälja andelarna i B utan att den uppskjutna beskattningen utlöses).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft0"&gt;Liknande förfaranden kan tänkas där det köpande företaget inte till- hör samma koncern som det säljande företaget i utgångsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft0"&gt;I syfte att hindra skatteförmåner på grund av förfaranden av detta slag vid andelsbyten enligt strukturregeln infördes som tidigare nämnts nyligen ett femte stycke i 27 § 4 mom. SIL. Enligt de nya reglerna, som tillämpas på överlåtelser efter den 5 maj 1997 som gjorts av annan juri- disk person än dödsbo, gäller följande. Skatteuppskov medges endast om andelar i det företag som gett ut de överlåtna andelarna är noterade på börs och det köpande företaget har erbjudit sig att på marknads- mässiga villkor förvärva samtliga andelar i detta företag. Föreligger särskilda skäl, får regeringen medge att villkoren inte skall tillämpas i ett enskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft0"&gt;Några motsvarande materiella bestämmelser finns inte i reglerna om internationella andelsöverlåtelser. Däremot finns i 25 § IGOL en be- stämmelse mot skatteflykt som omfattar bl.a. internationella andels- byten. Enligt denna gäller följande. Medför, såvitt är av intresse nu, ett internationellt andelsbyte, ensamt eller i förening med andra rättshand- lingar, vid tillämpning av uppskovsregeln en otillbörlig skatteförmån för den skattskyldige, och kan det antas att skatteförmånen utgjort ett huvudskäl för förfarandet, skall uppskovsregeln inte tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft0"&gt;I förarbetena till IGOL gjordes följande uttalande i anslutning till denna bestämmelse (prop. 1994/95:52 s. 67).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft34"&gt;Det ligger i sakens natur att det inte närmare kan anges i vilka fall en skatteförmån bör anses otillbörlig. En förutsättning torde dock normalt vara att förmånen består av en definitiv befrielse från svensk skatt och inte endast ett skatteuppskov. Om förfarandet fram- står som affärsmässigt meningslöst, kan det också ligga nära till hands att anta att syftet med förfarandet var att erhålla en otillbörlig skatteförmån. Medför inte förfarandet att den totala skatte- belastningen för parterna minskar, torde dock normalt affärsmässiga skäl kunna förutsättas. Vidare torde i allmänhet stor betydelse böra tillmätas varaktigheten av den struktur som skapas genom för- farandet. Om t.ex. vid ett andelsbyte det förvärvande bolaget senare avyttrar andelarna i det förvärvade bolaget utan att kunna lämna en plausibel affärsmässig förklaring till det samlade förfarandet, kan det finnas anledning att ifrågasätta om skattelättnad skall medges för andelsbytet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft0"&gt;Regler som de i det nya femte stycket i 27 § 4 mom. SIL är inte möjliga enligt fusionsdirektivet. För övrigt är det tveksamt om det går att finna mekaniskt verkande regler mot skatteflykt som är effektiva utan att hindra samhällsekonomiskt önskvärda andelsbyten. Enligt utredningens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;212 &lt;/SPAN&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1026 ft0"&gt;bedömning är en skatteflyktsklausul den bästa lösningen. Fråga uppkommer härvid om man kan nöja sig med att falla tillbaka på de allmänna bestämmelserna i lagen (1995:575) mot skatteflykt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft0"&gt;Lagen mot skatteflykt reformerades i vissa hänseenden genom lag- stiftning 1997 som trätt i kraft den 1 januari 1998. Enligt den nya lydelsen skall hänsyn inte tas till en rättshandling om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshand- ling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshand- lingen eller rättshandlingarna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lag- stiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämp- liga eller har kringgåtts genom förfarandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft0"&gt;Skatteflyktslagen är allmän i den meningen att den är tillämplig över bl.a. hela området för inkomstbeskattningen. Med hänsyn härtill är rek- visiten i lagen – även i den nya lydelsen – utformade med betydande försiktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft0"&gt;Bestämmelserna om andelsbyten innebär ett avsteg från principen att en reavinst skall beskattas när den uppkommer. Det står klart att en mekanisk tillämpning av reglerna i vissa fall kan leda till att skatteuppskov medges i situationer när det inte framstår som motiverat och där uppskovet i praktiken innebär att en reavinst blir skattefri. Fall av detta slag fångas enligt utredningens uppfattning bäst in genom ett otillbörlighetsrekvisit sådant som det i IGOL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft0"&gt;I en mening kan naturligtvis sägas att det strider mot syftet med lag- stiftningen att medge otillbörliga skatteförmåner. Såvitt utredningen kan bedöma innebär emellertid det fjärde rekvisitet i skatteflyktslagen att utrymmet för tillämpningen av lagen begränsas i förhållande till vad som skulle ha varit fallet om lagen i stället hade byggt på ett o tillbörlig- hetsrekvisit. Det kan tänkas att skatteflyktslagen i dess nya utformning i praxis kommer att tillämpas på ett sådant sätt att det finns grund för att anta att den skulle effektivt motverka skatteflyktsbetonade andelsbyten. Detta kan emellertid inte bedömas för närvarande. Med hänsyn härtill är i vart fall tills tillräckliga erfarenheter vunnits av hur skatteflyktslagen i dess nya lydelse kommer att tillämpas ett otillbörlighetsrekvisit utformat efter förebild av skatteflyktsklausulen i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p211 ft0"&gt;SOU 1998:1 &lt;SPAN class="ft3"&gt;!NDELSBYTEN &lt;/SPAN&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft0"&gt;IGOL att föredra i de enhetliga reglerna framför skatteflyktslagens fjärde rekvisit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;I den äldre lydelsen av skatteflyktslagen krävdes att skatteförmånen skulle kunna antas ha utgjort det huvudsakliga skälet för förfarandet. Enligt den nya lydelsen är det tillräckligt att förmånen utgjort det över- vägande skälet. Villkoret i IGOL är att skatteförmånen har utgjort ett huvudskäl för förfarandet. Utredningen anser att avsiktsrekvisitet i de enhetliga reglerna bör utformas i anslutning till den nya lydelsen av skatteflyktslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Enligt den nya lydelsen av skatteflyktslagen skall skatteförmånen medföra en väsentlig skatteförmån. I IGOL krävs endast att skatteför- månen inte är oväsentlig. Lösningen enligt skatteflyktslagen bör väljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft0"&gt;Sammanfattningsvis bör i de enhetliga reglerna tas in en bestäm- melse om att uppskov inte bör medges om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;andelsbytet, ensamt eller i förening med andra rättshandlingar, vid tillämpning av uppskovsbestämmelserna medför en otill- börlig skatteförmån för den skattskyldige som är väsentlig och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;det kan antas att skatteförmånen utgjort det övervägande skälet för förfarande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;Det som anförts i prop. 1994/95:52 i anslutning till 25 § IGOL bör vara vägledande även vid tillämpningen av skatteflyktsklausulen i de enhet- liga reglerna, med ett klarläggande. Detta gäller uttalandet att en förut- sättning för att klausulen skall vara tillämplig normalt torde vara att förmånen består av en definitiv befrielse från svensk skatt och inte en- dast ett skatteuppskov. Den omständigheten att det finns skäl att anta att ett säljande företag kommer att behålla de mottagna andelarna i det köpande företaget på obestämd tid – jfr beskrivningen i det föregående av mekanismen i tänkbara skatteflyktsförfaranden – bör inte hindra att skatteflyktsklausulen tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft0"&gt;Enligt IGOL prövas frågor om tillämpning av skatteflyktsbe- stämmelsen av skattemyndigheten som första instans. Enligt den äldre lydelsen av skatteflyktslagen var länsrätten första instans. Skatte- flyktskommittén föreslog att tillämpningen av skatteflyktslagen i första instans skulle flyttas ned till skattemyndigheten. Med hänsyn till den remisskritik som riktades mot förslaget genomfördes detta emellertid inte (prop. 1996/97:170 s. 48 ff).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;Mot bakgrund av bedömningen i lagstiftningsärendet om reforme- ring av skatteflyktslagen föreslår utredningen att tillämpningen i första instans av skatteflyktsbestämmelsen i de enhetliga reglerna skall ske hos länsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;214 &lt;/SPAN&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1037 ft0"&gt;Vid tillämpning av skatteflyktsbestämmelsen i IGOL kan ompröv- ning av taxeringen ske till den skattskyldiges nackdel inom ompröv- ningstiden på fem år oberoende av om den skattskyldige lämnat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna uppgift. En motsvarande bestämmelse bör föras in i de enhetliga reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft0"&gt;Som tidigare anförts bör skyddet mot skatteflyktsbetonade förfaran- den stärkas ytterligare genom ett villkor avseende bestämmande infly- tande för det köpande företaget (avsnitt 5.2.2.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Enligt 1 § lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor får förhandsbesked lämnas om det är av synnerlig vikt för sökanden. Gäller ansökningen fråga om tillämpning av skatteflyktslagen, behöver det inte vara av synnerlig vikt för sökanden att förhandsbesked lämnas utan det räcker att det är av vikt. Detsamma bör gälla om det är fråga om tillämpning av skatteflyktsbestämmelsen i de enhetliga reglerna om andelsbyten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;I en lagrådsremiss har regeringen föreslagit en ny lag om för- handsbesked i taxeringsfrågor. Enligt denna får förhandsbesked lämnas om det är av vikt för sökanden. Antas lagförslaget av riksdagen, för- faller utredningens förslag i det närmast föregående stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Det kan inte uteslutas att i något fall skatteflyktslagen men inte skatteflyktsbestämmelsen i reglerna om andelsbyten är tillämplig. Reglerna om andelsbyten bör därför inte undantas från tillämpningsom- rådet för skatteflyktslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;+VALIFICERADE ANDELAR I F¥MANSF¶RETAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;I frånvaro av motverkande regler skulle en aktiv delägare i ett fåmans- företag kunna genomföra en extern försäljning av andelarna i företaget genom att först vid ett andelsbyte sälja andelarna till ett annat företag, A, som ägs av delägaren, eventuellt tillsammans med närstående. A erhåller marknadsvärdet som anskaffningsvärde för andelarna och kan därför sälja dem utan beskattning. Delägaren kan sedan låta A förvärva en aktieportfölj eller liknande. A blir då ett förvaltningsföretag, vilket innebär att mottagna utdelningar som vidareutdelas inte beskattas hos A.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft0"&gt;Normalt torde den föreslagna skatteflyktsbestämmelsen bli tillämp- lig på förfaranden av detta slag. Eftersom förfarandet låter sig beskrivas i lagtext bör det ändå stoppas genom en särskild reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;Regleringen bör avse även fall där köparen är ett utländskt företag på vilket bestämmelser motsvarande de svenska bestämmelserna för förvaltningsföretag kan vara tillämpliga. Närmare bestämt bör den utgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;från situationen att avyttringen avsett en kvalificerad andel i ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft32"&gt;!NDELSBYTEN &lt;SPAN class="ft31"&gt;215&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td225"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1038 ft0"&gt;fåmansföretag och att säljaren efter förvärvet, eventuellt tillsammans med närstående, äger andelar med en fjärdedel av rösterna eller mer i det köpande företaget. Skälet till att inte endast fall med röstmajoritet bör omfattas är att samordnade förfaranden mellan upp till fyra delägare bör fångas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft0"&gt;I denna situation bör det för att uppskov skall medges krävas att det köpande företagets verksamhet åtminstone till huvudsaklig del består av rörelse eller innehav av andelar i dotterföretag som bedriver rörelse. Med "rörelse" bör avses annan verksamhet än innehav av kontanta medel eller förvaltning av värdepapper. Med "dotterföretag" bör avses ett företag i vilket det köpande företaget direkt eller indirekt har röstmajoriteten. Med denna definition bör oklarheter inte uppkomma huruvida ett &lt;NOBR&gt;moder-dotterbolagsförhållande&lt;/NOBR&gt; råder när det köpande företaget är utländskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;Uppfylls rörelsevillkoret vid avyttringen men ändras senare det köpande företagets verksamhet så att villkoret inte längre uppfylls, bör avskattning ske av uppskovsbelopp. Detta bör dock gälla endast om säljaren tillsammans med närstående även vid tidpunkten för föränd- ringen av verksamheten äger andelar i det köpande företaget med minst en fjärdedel av rösterna. Kravet på att verksamheten inte ändras bör gälla t.o.m. utgången av det tjugonde året efter förvärvet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft0"&gt;Med hänsyn till att denna skatteflyktsregel behövs på grund av den speciella svenska lagstiftningen beträffande aktiva delägare i fåmans- företag anser utredningen att regeln är förenlig med fusionsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft0"&gt;Om delägarna i ett fåmansföretag, som avser att överlåta andelarna i företaget till ett annat företag som ägs av dem, önskar behålla handlingsfriheten att senare utan skattekonsekvenser omvandla det köpande företaget till ett förvaltningsföretag, har de möjlighet att göra detta genom att genomföra överlåtelsen som en underprisöverlåtelse i stället för som ett andelsbyte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p101 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1040 ft2"&gt;6 Fusioner och fissioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft0"&gt;Civilrättsliga regler om fusioner mellan svenska aktiebolag finns i 14 kap. aktiebolagslagen (1975:1385), &lt;SPAN class="ft3"&gt;!", &lt;/SPAN&gt;Liknande regler finns även för fusioner mellan svenska företag av andra associationsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft0"&gt;(I detta betänkande används i regel termen aktiebolag på samma sätt som i KL och SIL, vilket innebär att termen omfattar – utom aktiebolag enligt ABL – även bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag. I det föreliggande kapitlet avses emellertid med termen endast aktiebolag enligt ABL.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft0"&gt;En skattemässig reglering som syftar till att underlätta fusioner mellan svenska företag finns i 2 § 4 mom. SIL. Även i vissa andra lagar, t.ex. lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av närings- verksamhet (&lt;SPAN class="ft3"&gt;5!,&lt;/SPAN&gt;) finns skatteregler om fusioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Vad gäller fusioner mellan svenska och utländska företag lade EU- kommissionen år 1985 fram ett förslag till ett tionde bolagsdirektiv om internationella fusioner mellan företag i olika &lt;NOBR&gt;EG-länder&lt;/NOBR&gt; (O.J. 85/C 23/11). Förslaget har ännu inte antagits. För närvarande är det inte möjligt att genomföra fusioner mellan svenska och utländska företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft0"&gt;Trots att det av civilrättsliga skäl inte går att genomföra fusioner mellan företag i olika &lt;NOBR&gt;EG-länder&lt;/NOBR&gt; förpliktas medlemsstaterna i ett direk- tiv, det s.k. fusionsdirektivet (90/434/EEG), att i sina lagstiftningar in- föra sådana skattemässiga regler som föreskrivs i direktivet i syfte att underlätta internationella fusioner. I Sverige har regler som baseras på direktivet införts genom lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG ( &lt;SPAN class="ft3"&gt;)'/,&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Den grundläggande idén med en reglering för de deltagande före- tagen som syftar till att skattemässigt underlätta fusioner är att fusionen inte skall utlösa beskattning hos det överlåtande företaget. I stället medges uppskov med beskattningen genom att det övertagande före- taget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation – skattemässig kontinuitet råder mellan det överlåtande och det över- tagande företaget. Detta uttrycks enkelt och rakt på sak i IGOL, medan i 2 § 4 mom. SIL i princip detsamma uttrycks på ett omständligt och delvis otympligt sätt. Utredningen föreslår att de gällande regleringarna av beskattningen av de deltagande företagen vid fusioner i 2 § 4 mom. SIL och IGOL ersätts av en enhetlig reglering som b ygger på lag-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;218 &lt;/SPAN&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p765 ft0"&gt;stiftningstekniken i IGOL. Enligt förslaget skall regleringen tas in i en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft0"&gt;särskild lag, lagen om uppskov med beskattningen vid fusioner, fissio- ner och verksamhetsöverlåtelser ( &lt;SPAN class="ft3"&gt;FUSIONSLAGEN&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft0"&gt;Beskattningen av de deltagande företagen i en fusion behandlas i avsnitten &lt;NOBR&gt;6.1–6.4.&lt;/NOBR&gt; Beskattningen av ägarna till det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen vid andra fusioner än sådana då ett helägt dotterföretag går upp i sitt moderföretag tas upp i avsnitt 6.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft0"&gt;I svensk associationsrätt saknas regler om delning av företag, fission. Av naturliga skäl finns inte heller skattemässiga regler om fission mellan svenska företag. (I den s.k. Lex ASEA, som behandlas i kap. 10, finns skatteregler som syftar till att underlätta en sorts substitut för fission som består i att aktierna i ett dotterföretag delas ut.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Skattemässiga regler om fission – internationella fissioner – finns däremot i fusionsdirektivet och till följd härav även i IGOL. I likhet med reglerna om internationella fusioner saknar reglerna om inter- nationella fissioner för närvarande praktisk betydelse. Lika fullt måste skatteregler om internationella fissioner finnas i svensk lagstiftning. Det framstår som sannolikt att Aktiebolagskommittén kommer att lägga fram förslag om nationella fissioner under år 1998. Skatteregler om fission kan utformas i nära anslutning till regleringen för fusioner. Utredningen anser att även reglerna för fissioner bör ges en generell utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft0"&gt;Den reglering för fusioner och fissioner som utredningen föreslår är således i huvudsak gemensam. Av praktiska skäl inriktas den följande framställningen på fusioner. De särregler för fissioner som behövs be- handlas i avsnitt 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;I avsnitt 6.7 behandlas den speciella situationen att tillgångarna vid en fusion är belägna utomlands. I avsnitt 6.8 tas risken för skatteflykt upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Definitioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft0"&gt;I detta avsnitt föreslås en definition av sådana ombildningar som bör anses som fusion i skattehänseende och omfattas av regler om uppskov med beskattningen. Vidare fastläggs betydelsen av det företagsbegrepp som används i fusionsdefinitionen. Det skatterättsliga begreppet fission definieras i avsnitt 6.8.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td228"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td229"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER &lt;SPAN class="ft41"&gt;219&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td230"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td231"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Fusion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft0"&gt;Någon särskild skattemässig definition av fusion finns inte i 2 § 4 mom. SIL. I stället anges att bestämmelserna om fusion i momentet gäller vid vissa uppräknade typer av fusioner. Det är fråga om följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Fusion enligt 14 kap. 22 § ABL. Ett helägt dotteraktiebolag går upp i sitt moderaktiebolag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Fusion enligt 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekono- miska föreningar (absorption, kombination resp. ett helägt dotteraktiebolag till en ekonomisk förening går upp i föreningen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Fusion enligt 11 kap. 1 och 18 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618) (absorption och kombination resp. ett helägt dotter- bolag går upp i sitt moderföretag).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Fusion enligt 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619) (absorption, kombination resp. ett helägt dotteraktiebolag till en sparbank går upp i banken).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Fusion enligt 10 kap. 1, 2 och 8 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker (absorption, kombination resp. ett helägt dotter- aktiebolag till en medlemsbank går upp i banken) och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Fusion enligt 15 a kap. 1 och 18 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713) (gäller försäkringsaktiebolag; absorption och kombination resp. ett helägt dotterbolag går upp i sitt moder- företag).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft26"&gt;(Vid &lt;SPAN class="ft76"&gt;ABSORPTION &lt;/SPAN&gt;går ett eller flera överlåtande företag upp i ett över- tagande företag. Termen omfattar egentligen även fallet att ett helägt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft13"&gt;dotterföretag går upp i sitt moderföretag. I detta kapitel används emellertid termen inte på det fallet. &lt;SPAN class="ft12"&gt;+OMBINATION &lt;/SPAN&gt;innebär att två eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft0"&gt;flera överlåtande företag går upp i ett övertagande företag som de bild- ar.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Fusion enligt 14 kap. 1 § ABL (absorption och kombination) omfattas inte av reglerna i 2 § 4 mom. SIL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft0"&gt;Ett genomgående inslag i de civilrättsliga definitionerna i de nämnda lagrummen är att det överlåtande företaget upplöses utan lik- vidation. Vid absorption och kombination enligt ABL, bankaktie- bolagslagen och försäkringsrörelselagen utges fusionsvederlaget till aktieägarna i det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen. Motsvarigheten till detta vid absorption och kombination enligt lagarna om ekonomiska föreningar och om medlemsbanker är att medlemmarna i ett överlåtande företag blir medlemmar i det övertagande företaget (en medlemsbank är en särskilt reglerad form av ekonomisk förening).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;220 &lt;/SPAN&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1052 ft0"&gt;Sparbanker saknar ägare eller liknande intressenter. I fråga om absorption eller kombination enligt sparbankslagen förekommer därför inte något fusionsvederlag eller dylikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Fusionsvederlaget vid absorption och kombination enligt ABL, bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen skall utgöras av ak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;tier eller kontanter eller en kombination av båda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;Med &lt;SPAN class="ft3"&gt;INTERNATIONELL FUSION &lt;/SPAN&gt;avses enligt IGOL ett förfarande som uppfyller följande villkor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ett eller flera företags samtliga tillgångar och skulder övertas av ett annat företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen upplöses utan likvidation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Vederlag till andra andelsägare i det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen än det övertagande företaget skall utgå i form av andelar i det övertagande företaget. Som vederlag får även lämnas pengar. Kontant ersättning får dock inte överstiga 10 % av det nominella värdet av de andelar som lämnas som vederlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft0"&gt;Bortsett från villkoret om beskaffenheten av fusionsvederlaget täcker definitionen i IGOL definitionerna i de lagrum som anges i 2 § 4 mom. SIL. Utredningen föreslår med hänsyn härtill att begreppet fusion i de enhetliga reglerna utformas efter mönster av definitionen i IGOL. I definitionen bör dock inte tas in något villkor om beskaffenheten av fusionsvederlaget. Framställningen återkommer till den frågan. Närma- re bestämt bör med fusion avses en ombildning som uppfyller följande villkor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ett eller flera företags samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser övertas av ett annat företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen upplöses utan likvidation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Äger inte det övertagande företaget samtliga andelar i det över- låtande företaget eller de överlåtande företagen, skall fusions- vederlaget betalas till andelsägarna i det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen (andra andelsägare än det över- tagande företaget).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft0"&gt;Det som i den följande framställningen sägs om "överlåtande företag" gäller, om det finns flera överlåtande företag, vart och ett av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td228"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td229"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER &lt;SPAN class="ft41"&gt;221&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td230"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td231"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft0"&gt;Såvitt gäller svenska företag bör de enhetliga reglerna om fusion gälla för aktiebolag, bank- och försäkringsaktiebolag, ekonomiska föreningar (inkl. medlemsbanker) och sparbanker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft0"&gt;När det gäller utländska företag är de överväganden som gjorts i av- snitt 5.2.2.2 i fråga om vilka subjekt som kan komma i fråga som köpa- re vid ett andelsbyte tillämpliga även beträffande fusioner. Huvud- regeln bör således vara att företaget skall vara ett utländskt bolag i den mening som anges i 16 § 2 mom. andra stycket SIL. Det kan möjligen förekomma att ett företag som är hemmahörande i ett &lt;NOBR&gt;EG-land&lt;/NOBR&gt; omfattas av fusionsdirektivet trots att det inte är ett utländskt bolag. Även sådana företag bör kunna vara överlåtande eller övertagande företag vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft0"&gt;en fusion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft0"&gt;I likhet med vad som gäller enligt förslaget om underprisöverlåtelser bör de enhetliga reglerna om fusion inte gälla beträffande bostads- föreningar eller bostadsaktiebolag, investmentföretag eller utländska skadeförsäkringsföretag (jfr avsnitten 4.2.2.2, under e, och 4.3.5, under Utländska juridiska personer). Med hänsyn till de särskilda beskatt- ningsregler som gäller för dessa företag får lösningen anses förenlig med fusionsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Innebörden av uppskov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft0"&gt;Enligt utredningens mening ligger det närmast till hands att i skatte- hänseende uppfatta en fusion som en avyttring av det överlåtande före- tagets tillgångar, vid vilken vederlaget består av att det övertagande företaget övertar ansvaret för det överlåtande företagets skulder och andra förpliktelser. Ett alternativt synsätt är att även fusionsvederlaget utgör vederlag – man skulle se saken så att det överlåtande företaget egentligen är berättigat till fusionsvederlaget men att detta genom reg- leringen i - såvitt gäller aktiebolag - 14 kap. 1 § ABL styrs över till ägarna (före en lagändring med verkan fr.o.m. år 1995 erlades fusionsvederlaget till det överlåtande företaget, som sedan skiftade ut det till aktieägarna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Finns det övervärden i det överlåtande företaget, innebär utred- ningens synsätt – att vederlaget utgörs av värdet av övertagandet av ansvaret för förpliktelserna – att uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL aktualiseras (i frånvaro av särskilda regler som de i 2 § 4 mom. SIL och i IGOL). Föreligger det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;222 &lt;/SPAN&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1063 ft0"&gt;särskilda skäl mot uttagsbeskattning, blir resultatet skattemässig kontinuitet mellan det överlåtande och det övertagande företaget i den meningen att det övertagande företaget anses ha anskaffat de överlåtna tillgångarna för värdet av ansvarsövertagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Särskilda bestämmelser om beskattning av fusioner enligt gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft0"&gt;I fråga om fusion enligt 14 kap. 22 § ABL och de andra slag av fusio- ner som anges i 2 § 4 mom. SIL (jfr avsnitt 6.1.1) finns det ett antal bestämmelser i momentet som syftar till skattemässig kontinuitet. I det följande refereras bestämmelserna i punktform i den ordning de före- kommer i lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företaget tagits upp till ett högre värde än det värde, som gäller i beskattningsavseende för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde anses som om det överlåtande och det övertagande företaget utgjort en skattskyldig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Har inventarier eller andra tillgångar, som får skrivas av enligt reglerna för räkenskapsenlig avskrivning, övertagits och har dessa tillgångar i det övertagande företagets räkenskaper tagits upp till ett högre värde än vad som följer av punkt 2, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räken- skapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att skillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genom- förs eller med en tredjedel för det beskattningsåret och vart och ett av de två närmast följande beskattningsåren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Har skog övertagits, skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om det överlåtande och det övertagande företaget utgjort en skattskyldig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Har betalningsansvar för framtida utgifter övertagits och har det överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna, skall ett belopp som motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det över- tagande företaget. Avdragsrätten för det övertagande företaget skall prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td228"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td229"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER &lt;SPAN class="ft41"&gt;223&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td230"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td231"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1070 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Fusionen skall inte leda till skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen, skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust uppkommit anses som om det överlåtande och det övertagande företaget utgjort en skattskyldig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Enligt 2 § 14 mom. SIL gäller följande. I fråga om juridiska personer utom dödsbon medges avdrag för förlust vid avyttring av aktier och tillgångar, som behandlas som aktier i reavinst- hänseende, endast mot vinst vid avyttring av sådan tillgång. Uppkommer underskott, behandlas det vid taxeringen för det närmast följande beskattningsåret som förlust vid avyttring av aktier e.d. Begränsningen gäller inte för näringsbetingade till- gångar. Bestämmelserna brukar kallas för "aktiefållan". Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott, som avses i 2 § 14 mom. SIL, som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om det övertagande företaget var ett fåmansföretag vid utgången av det beskatt- ningsår då fusionen äger rum eller det överlåtande företaget var ett sådant företag vid ingången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår som avslutas genom fusionen, krävs dock att det övertagande företaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i det överlåtande företaget vid den sistnämnda tidpunkten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;I samband med sådana fusioner, som de aktuella reglerna gäller för, skall uttagsbeskattning av det överlåtande företaget inte ske.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft0"&gt;Bestämmelser om fusion finns även i en del andra skatteförfattningar än SIL. Enligt 12 § UAL skall vid tillämpning av lagen det överlåtande och det övertagande företaget anses som ett och samma företag. En viss begränsning, som hänger samman med den s.k. koncernbidragsspärren, föreligger dock. Liknande kontinuitetsregler finns i 7 § lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder och 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;Enligt 8 § IGOL skall vid en internationell fusion det överlåtande företaget inte beskattas eller medges avdrag för förlust. Det över- tagande företaget inträder enligt 9 § IGOL i det överlåtande företagets ställe vid beräkning av beskattningsbar inkomst med i lagen angivna undantag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;224 &lt;/SPAN&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p963 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft0"&gt;Utredningen har funnit att två huvudalternativ för uppskov bör över-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;vägas närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft0"&gt;Enligt det ena, &lt;SPAN class="ft3"&gt;ALTERNATIV &lt;/SPAN&gt;beskattas det överlåtande företaget för det beskattningsår som avslutas genom fusionen. Hänsyn tas till bl.a. in- och utgående balansposter (lager, pågående arbeten, fordrings- och skuldposter samt avsättningar, jfr punkt 1 första stycket av anvisningar- na till 24 § KL). De utgående posterna grundas på förhållandena ome- delbart innan det överlåtande företaget upplöses. Själva fusionen med- för däremot inte någon beskattning. De utgående posterna hos det över- låtande företaget behandlas som ingående poster hos det övertagande företaget. I övrigt inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation sådan denna blir genom taxeringen för det nämnda beskattningsåret. Det gäller t.ex. i fråga om inventarier beträffande anskaffningstidpunkter, anskaffningskostnader och gjorda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft0"&gt;avdrag för värdeminskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;!LTERNATIV &lt;/SPAN&gt;innebär att det överlåtande företaget inte beskattas för inkomst under det beskattningsår som avslutas genom fusionen. Det övertagande företaget inträder helt i det överlåtande företagets skatte- mässiga situation. Bl.a. skall det övertagande företaget anses ha be- drivit det överlåtande företagets verksamhet från ingången av beskatt- ningsåret för det överlåtande företaget. Inkomsten hos det övertagande företaget för det beskattningsår då fusionen äger rum beräknas med hänsyn till de ingående balansposterna hos det överlåtande företaget för det beskattningsår som avslutas genom fusionen och de utgående balansposterna hos det övertagande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft0"&gt;Det går knappast att med säkerhet avgöra om kontinuiteten enligt 2 § 4 mom. SIL avser alternativ 1 eller 2. Samma osäkerhet vidlåder fusionsbestämmelserna i IGOL. Under senare tid torde dock uppfatt- ningen att det är fråga om kontinuitet enligt alternativ 1 ha blivit van- lig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft0"&gt;I bokföringslagen (1976:125) eller annan redovisningslagstiftning finns det inte någon särskild reglering av hur redovisningen skall gå till vid fusion. Några rekommendationer av Bokföringsnämnden e.d. finns inte heller. En tveksam punkt är t.ex. följande. Enligt 14 kap. 20 § ABL övergår ett överlåtande aktiebolags tillgångar och skulder, med undan- tag för eventuellt skadeståndsanspråk mot styrelseledamöterna m.fl., till det övertagande bolaget samtidigt som det överlåtande bolaget upplöses genom att anmälan av fusionen registreras. Innebär detta att det inte finns några poster att redovisa i den utgående balansräkningen (jfr 3 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554))? Eller skall balansräkningen avse förhållandena omedelbart innan det överlåtande bolaget upplöses genom att anmälan av fusionen registreras? Till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31224x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p211 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1998:1 &lt;/SPAN&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER &lt;SPAN class="ft0"&gt;225&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft0"&gt;bilden hör också att fusionen kan avse verksamheter som bedrivs i andra länder som kan ha andra förfaranderegler och redovisningsregler beträffande fusioner än Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Det finns således inte någon fast grund att stå på vad gäller redovis-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft13"&gt;ningen. Med hänsyn härtill bör skattereglerna utformas så att de funge- rar oavsett hur redovisningen görs. I fråga om &lt;SPAN class="ft12"&gt;ALTERNATIV &lt;/SPAN&gt;innebär detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft0"&gt;att beskattningen grundas på det verkliga bokslutet om ett sådant upp- rättas och avser förhållandena omedelbart innan det överlåtande före- taget upplöses. Kan beskattningen inte grundas på ett sådant bokslut får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;i stället ett särskilt skattemässigt bokslut upprättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft0"&gt;I fråga om &lt;SPAN class="ft3"&gt;ALTERNATIV &lt;/SPAN&gt;aktualiseras inte hänsynstagande till ett bok- slut, eftersom inkomstberäkningen inte grundas på förhållandena vid fusionstillfället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft0"&gt;Något fiskalt intresse av att särskilja det överlåtande och det över- tagande företagets inkomster finns inte utom möjligen i ett hänseende. Om inkomsterna inte särskiljs, kan ett upplupet underskott hos det ena företaget komma att utjämnas mot ett överskott hos det andra företaget (beträffande underskott från det närmast föregående beskattningsåret, se avsnitt 6.4). I vissa fall kan på så sätt en resultatutjämning komma till stånd genom en fusion som inte skulle ha kunnat ske genom kon- cernbidrag, på grund av villkoret i koncernbidragsreglerna i 2 § 3 mom. SIL att ett dotterföretag skall ha varit helägt under hela beskattningsåret för både givare och mottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft0"&gt;En liknande problemställning finns i fråga om underprisöverlåtelser. Skall vederlaget vid en underprisöverlåtelse kunna godtas även om säl- jaren inte kan ge koncernbidrag till köparen? Utredningen har gjort be- dömningen att så bör kunna ske om det är fråga om överlåtelse av hela verksamheten eller en verksamhetsgren (se avsnitt 4.2.2.2, under b, slutet). Skäl för annan bedömning vid fusion föreligger inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Alternativ 2 är det enklaste och tillämpas, enligt vad utredningen er- farit, ofta i praktiken. Utredningen föreslår att regleringen av kontinui- teten utformas enligt detta alternativ. Enligt förslaget skall således det överlåtande företaget inte ta upp någon intäkt eller göra något avdrag på grund av fusionen eller för det beskattningsår som avslutas genom denna. Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation om inte annat särskilt anges. Detta innebär att det övertagande företaget i beskattningshänseende skall anses ha bedrivit det överlåtande företagets verksamhet från ingången av be- skattningsåret för det överlåtande företaget. Med anledning härav bör en ändring göras i 2 § 1 mom. fjärde stycket SIL av innebörd att be- skattningsåret för det övertagande företaget såvitt avser den övertagna verksamheten utgörs av tiden från ingången av räkenskapsåret för det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;226 &lt;/SPAN&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1077 ft0"&gt;överlåtande företaget till utgången av räkenskapsåret för det över- tagande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft0"&gt;Den föreslagna kontinuiteten innebär vidare bl.a. att den skatte- mässiga karaktären av de överlåtna tillgångarna (inventarier, lager- tillgångar eller reavinsttillgångar) hos det överlåtande företaget bibe- hålls hos det övertagande företaget. Hos detta företag kan ett karaktärsbyte aktualiseras om en övertagen tillgång används på ett annat sätt än som varit fallet hos det överlåtande företaget. Situationen blir då i fråga om tillgången densamma som om denna legat kvar i det överlåtande företaget och övergången till en annan användning av tillgången skett hos det företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft0"&gt;Det finns anledning att i detta sammanhang beröra fallet att ett dotterföretag, B, som förvaltar fastigheter som bebyggts av d ess bygg- nadsrörelsedrivande moderföretag, A, genom fusion går upp i A. Före fusionen utgör A:s andelar i B lagertillgångar och B:s fastigheter rea- vinsttillgångar. Förutsättningarna överensstämmer i princip med dem som förelåg i RÅ 1994 ref. 16. Till följd av en särskild reglering i punkt 4 av anvisningarna till 21 § KL rörande fastigheter som anskaffas av den som bedriver byggnadsrörelse blir fastigheterna – i frånvaro av en generell kontinuitetsregel i 2 § 4 mom. SIL – enligt gällande rätt lagertillgångar hos A. Av rättsfallet följer att A anses genom fusionen avyttra andelarna i B mot ett vederlag som motsvarar marknadsvärdet av fastigheterna minskat med de övertagna skulderna. A anses ha förvärvat fastigheterna till marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft0"&gt;Enligt den föreslagna kontinuiteten kommer fastigheterna i stället att bibehålla karaktären av anläggningstillgångar hos A samtidigt som andelarna i B som utgör lagertillgångar utslocknar. Hos A kommer således lagertillgångar i form av andelar i B att ersättas av reavinsttillgångar i form av fastigheterna. Med hänsyn till att en reavinst vid avyttring av fastigheterna kommer att beskattas fullt ut som intäkt av näringsverksamhet – under förutsättning att förslaget i avsnitt 4.2.2.2, under d, genomförs – anser utredningen att beskattnings- konsekvenserna är godtagbara (jfr det som sägs i avsnitt 6.5.1 om behandlingen av andelar som det övertagande företaget innehar i det överlåtande företaget och som utgör lagertillgångar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Villkor för uppskov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft0"&gt;Några särskilda villkor för uppskov uppställs inte i 2 § 4 mom. SIL – det räcker att fusionen omfattas av uppräkningen av fusioner i lag- rummet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;I definitionen av fusion i IGOL finns, som tidigare berörts, ett vill- kor om beskaffenheten av fusionsvederlaget som kan uppfattas som en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td228"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td229"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER &lt;SPAN class="ft41"&gt;227&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td230"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td231"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft0"&gt;särskild förutsättning för kontinuitet. Det krävs att vederlaget skall be- stå av andelar i det övertagande företaget. Ett kontantvederlag på högst 10 % av det nominella värdet på de andelar som lämnas som vederlag godtas dock.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Den situation som regleras i IGOL är – bortsett från det specialfall som behandlas i avsnitt 6.7 – att ett företag som är hemmahörande i Sverige genom fusion går upp i ett företag som är hemmahörande i ett annat &lt;NOBR&gt;EG-land.&lt;/NOBR&gt; Kontinuitet medges endast till den del de överlåtna till- gångarna och förpliktelserna knyts till ett fast driftställe i Sverige för det övertagande företaget. Inkomst från driftstället får inte vara undan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft0"&gt;tagen från beskattning här genom ett dubbelbeskattningsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;3KATTSKYLDIGHET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft0"&gt;Förutsättningar för att svensk beskattning överhuvudtaget skall aktuali- seras vid en fusion är att det överlåtande företaget har varit skattskyl- digt i Sverige för inkomst av åtminstone en del av verksamheten. Ett villkor för kontinuitet enligt de enhetliga reglerna bör vara att det övertagande företaget blir skattskyldigt här för inkomst av sådan verk- samhet som det överlåtande företaget beskattats för och att inkomsten inte blir undantagen från beskattning på grund av dubbel- beskattningsavtal. Kontinuiteten bör gälla endast för verksamhet av detta slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Enligt 2 § 6 mom. tolfte stycket SIL schablonbeskattas på visst sätt ett utländskt skadeförsäkringsföretag för försäkringsrörelse som bedrivs i Sverige. Övervärden i tillgångar som övergår till ett sådant företag kommer därför aldrig fram till beskattning. Uppskov bör därför inte medges när ett företag går upp i ett utländskt skadeförsäkrings- företag. Vidare bör uppskov inte medges i fråga om aktier o.d. när ett företag går upp i ett investmentföretag, eftersom övervärden även då kommer att definitivt undgå beskattning (investmentföretag beskattas inte för reavinster på aktier o.d.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;,¤NGDEN AV R¤KENSKAPS¥RET F¶R DEN ¶VERL¥TNA VERKSAMHETEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;I det föregående har föreslagits att kontinuitet vid fusion skall innebära bl.a. att beskattningsåret för det övertagande företaget såvitt avser den överlåtna verksamheten skall utgöras av tiden från ingången av räken- skapsåret för det överlåtande företaget till utgången av räkenskapsåret för det övertagande företaget. Detta aktualiserar ett villkor om beskatt- ningsårets längd såvitt avser den överlåtna verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Enligt 12 § bokföringslagen får aktiebolag m.fl. juridiska personer tillämpa brutet räkenskapsår. Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;228 &lt;/SPAN&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p765 ft0"&gt;den 1 maj – den 30 april, den 1 juli – den 30 juni eller den 1 september&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft0"&gt;– den 31 augusti. När bokföringsskyldighet inträder eller räkenskaps- året läggs om, får räkenskapsåret omfatta kortare tid än 12 månader eller utsträckas till att omfatta högst 18 månader. Avkortning av räken- skapsåret får också göras om bokföringsskyldigheten upphör. Tilläm- pas brutet räkenskapsår, får omläggning av räkenskapsåret ske till kalenderår. I andra fall krävs tillstånd av skattemyndigheten för om- läggning av räkenskapsåret. Den som är bokföringsskyldig i fråga om flera rörelser skall använda samma räkenskapsår för dessa. För att få samma räkenskapsår för flera rörelser får omläggning av räkenskapsår ske utan särskilt tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft0"&gt;Vid en fusion kan beskattningsåret för den överlåtna verksamheten komma att omfatta en längre period än 18 månader. Antag t.ex. att räkenskapsåret för det överlåtande företaget är kalenderåret och för det övertagande företaget tiden den 1 &lt;NOBR&gt;september–den&lt;/NOBR&gt; 31 augusti samt att fusionen sker den 1 november. Räkenskapsåret för den överlåtna verk- samheten blir då tiden den 1 &lt;NOBR&gt;januari–den&lt;/NOBR&gt; 31 augusti följande år, dvs. 20 månader. Läggs räkenskapsåret för det övertagande företaget om till kalenderår genom förlängning av det brutna räkenskapsåret, blir räken- skapsåret för den överlåtna verksamheten 24 månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Enligt utredningens uppfattning bör normalt inte godtas att räken- skapsåret för den överlåtna verksamheten kommer att överstiga 18 månader, eftersom det skulle möjliggöra oönskade skattekrediter. I praktiken bör det i allmänhet inte erbjuda större svårigheter för de in- blandade företagen att genom val av tidpunkt för fusionen eller förkort- ning av ett brutet räkenskapsår hos det övertagande företaget uppfylla villkoret. Konsekvensen av längre räkenskapsår för den överlåtna verk- samheten bör vara att skattemässig kontinuitet inte medges. Föreligger särskilda skäl, bör dock skattemyndigheten kunna medge att räken- skapsåret får överstiga 18 månader. Medgivande bör kunna lämnas i fall där det av affärsmässiga skäl framstår som olämpligt att arrangera fusionen så att villkoret uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;–VRIGT&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Något ytterligare villkor för uppskov, t.ex. avseende fusionsvederlaget, behövs inte enligt utredningens uppfattning. Det kan nämnas att ett villkor om beskaffenheten av fusionsvederlaget aktualiseras när det gäller villkoren för kontinuitet i beskattningen hos ägarna till det överlåtande företaget, se avsnitt 6.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;Frånvaron av andra villkor än de angivna, i förening med definitio- nerna av fusion och företag, innebär att systemet blir oberoende av na- tionaliteten ("hemmahörigheten") hos de överlåtande och förvärvande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td228"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td229"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER &lt;SPAN class="ft41"&gt;229&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td230"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td231"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft0"&gt;företagen. Antag t.ex. att ett danskt företag går upp i ett annat danskt företag genom fusion enligt danska regler och att en verksamhetsgren såväl före som efter fusionen bedrivs vid ett fast driftställe i Sverige. Under förutsättning att båda företagen är utländska bolag enligt defini- tionen i 16 § 2 mom. andra stycket SIL eller ett sådant företag som omfattas av fusionsdirektivet, medges kontinuitet såvitt avser verksamheten i Sverige. Fusioneras två svenska företag, medges konti- nuitet även för sådan verksamhet som bedrivs utomlands, såvida in- komst från verksamheten inte är undantagen från beskattning i Sverige genom dubbelbeskattningsavtal (i det fallet aktualiseras överhuvudtaget inte beskattning i Sverige av det överlåtande företaget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft0"&gt;Vidare saknar det betydelse om utländska företag som fusionerar är hemmahörande i &lt;NOBR&gt;EG-länder&lt;/NOBR&gt; eller i andra länder (frånsett att definitio- nerna av företag är delvis olika).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Särskilda frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft3"&gt;2¤KENSKAPSENLIG AVSKRIVNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft0"&gt;En av förutsättningarna för rätt till avdrag för värdeminskning enligt reglerna för räkenskapsenlig avskrivning är enligt punkt 13 första stycket av anvisningarna till 23 § KL att avdraget motsvarar avskriv- ningen i räkenskaperna. I frånvaro av en särskild bestämmelse skulle därför det övertagande företaget förlora rätten till räkenskapsenlig av- skrivning om övertagna inventarier och tillgångar som behandlas som inventarier i värdeminskningshänseende i företagets räkenskaper togs upp till ett högre värde än det värde som gällde för det överlåtande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft0"&gt;I 2 § 4 mom. fjärde stycket SIL finns en regel om att ett övertagande företag vid en fusion inte förlorar rätten till räkenskapsenlig avskriv- ning i denna situation, under förutsättning att skillnaden mellan värdena tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för det beskattningsåret och vart och ett av de två närmast följande beskattningsåren. En bestämmelse av samma slag finns i 11 § IGOL. En motsvarande bestämmelse bör tas in i de enhetliga reglerna om fusion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Avdraget för avskrivning får uppgå till högst 30 % för år räknat. I det fall att räkenskapsåret för den övertagna verksamheten inte sammanfaller med det övertagande företagets räkenskapsår blir räken- skapsåret för den övertagna verksamheten längre än för den gamla verksamheten hos det övertagande företaget. Av regleringen följer att den högsta tillåtna avdragssatsen för den övertagna verksamheten på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;230 &lt;/SPAN&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p765 ft0"&gt;grund härav kommer att överstiga avdragssatsen för den gamla verk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;5NDERSKOTT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;I UAL finns regler som innebär att ett företags rätt till avdrag för un-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft15"&gt;derskott i förvärvskälla från beskattningsåret närmast före det aktuella beskattningsåret ( &lt;SPAN class="ft14"&gt;GAMMALT UNDERSKOTT&lt;/SPAN&gt;) begränsas i vissa situationer. (Ett företag som har gammalt underskott benämns här &lt;SPAN class="ft14"&gt;F¶RLUSTF¶RETAG &lt;/SPAN&gt;)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Den s.k. &lt;SPAN class="ft12"&gt;BELOPPSSP¤RREN &lt;/SPAN&gt;i 7 § UAL inträder om en ny ägare eller flera nya ägare får ett bestämmande inflytande över ett förlustföretag. Beloppsspärren innebär att avdrag för gammalt underskott medges en- dast till den del detta inte överstiger 200 % av den nye ägarens eller de nya ägarnas kostnad för att erhålla det bestämmande inflytandet över förlustföretaget. Har en ny ägare förvärvat andelar i ett förlustföretag mot vederlag av nyemitterade andelar, torde kostnaden utgöras av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft0"&gt;marknadsvärdet av de nyemitterade andelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft13"&gt;I 8 § UAL finns regler som brukar kallas &lt;SPAN class="ft12"&gt;KONCERNBIDRAGSSP¤RREN &lt;/SPAN&gt;Spärren aktualiseras om en ny ägare får bestämmande inflytande över ett förlustföretag eller om ett förlustföretag får bestämmande inflytande över ett annat företag. Koncernbidragsspärren innebär att möjligheten till avdrag för gammalt underskott mot mottaget koncernbidrag fryses. Avdrag får göras först det sjätte beskattningsåret efter det beskatt- ningsår då ägarförändringen skedde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft13"&gt;I UAL finns också regler som går ut på att spärrarna inte skall sättas ur spel vid fusion. Beloppsspärren gäller således även vid fusion enligt 11 kap. 1 § bankaktiebolagslagen eller 15 a kap. 1 § försäkringsrörel- selagen. (Eftersom rätt till avdrag för underskott inte får övertas vid fusion enligt 14 kap. 1 § ABL gäller inte beloppsspärren i det fallet.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft13"&gt;Enligt 12 § UAL skall i fråga om sådana fusioner som anges i 2 § 4 mom. första stycket SIL (jfr avsnitt 6.1.1) det överlåtande och det övertagande företaget anses som ett och samma företag. Det övertagan- de företaget har dock rätt till avdrag för gammalt underskott hos det överlåtande företaget – och hos det övertagande företaget självt – först&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft22"&gt;det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen sker (&lt;SPAN class="ft21"&gt;FUSIONSSP¤RREN&lt;/SPAN&gt;). Fusionsspärren gäller inte om det överlåtande och det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft0"&gt;övertagande företaget ingick i samma koncern före fusionen. Var emellertid i ett sådant fall koncernbidragsspärren tillämplig på ett av företagen, har det övertagande företaget rätt till avdrag för gammalt underskott först vid den taxering då spärren skulle ha släppt om fusio- nen inte hade ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft0"&gt;I IGOL finns liknande regler om att rätt till avdrag för underskott får övertas vid fusion och om begränsningar i avdragsrätten. Underskott får övertas endast när ett helägt dotterföretag går upp i sitt moderföre-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td228"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td229"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER &lt;SPAN class="ft41"&gt;231&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td230"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td231"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p973 ft0"&gt;tag eller när det överlåtande företaget är ett bankaktiebolag eller ett för- säkringsaktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Av den föreslagna regleringen av kontinuiteten i de enhetliga reg- lerna om fusion följer att rätt till avdrag för underskott hos det över- låtande företaget övergår på det övertagande företaget. Utredningen föreslår att beloppsspärren och fusionspärren i UAL förs över till de enhetliga reglerna om fusioner (IGOL skall enligt utredningens förslag upphävas).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Enligt 12 § fjärde stycket UAL gäller vid fusion mellan ekonomiska föreningar bestämmelsen om kontinuitet i första stycket samma para- graf endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 § 8 mom. SIL (jfr prop. 1983/84:63). En förening som är kooperativ i beskattningshänseende skall vara öppen och tillämpa lika rösträtt. I fråga om fusion genom absorption och kombination mellan ekonomiska föreningar gäller inte fusionsspärren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft0"&gt;Rätt till avdrag för underskott bör enligt utredningens uppfattning kunna övertas oberoende av om föreningarna är kooperativa eller ej. Undantaget från fusionsspärren bör dock gälla endast om båda före- ningarna är kooperativa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft0"&gt;Även vissa andra justeringar av beloppsspärren och fusionsspärren bör göras. I dessa hänseenden hänvisas till &lt;NOBR&gt;14-17&lt;/NOBR&gt; §§ fusionslagen och lagkommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;+VARST¥ENDE REAF¶RLUST P¥ AKTIER M M&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;Enligt 2 § 14 mom. SIL gäller följande i fråga om juridiska personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft20"&gt;utom dödsbon. Avdrag för förlust på aktie medges endast mot vinst vid avyttring av aktie. Uppkommer underskott (&lt;SPAN class="ft19"&gt;KVARST¥ENDE REAF¶RLUST&lt;/SPAN&gt;),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft0"&gt;behandlas det vid taxeringen för det närmast följande beskattningsåret som förlust på grund av avyttring av aktie. Avdragsbegränsningen gäller inte vid avyttring av näringsbetingad aktie. Reglerna gäller även i fråga om andra finansiella instrument som behandlas som aktier i rea- vinsthänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;Enligt 2 § 4 mom. åttonde stycket SIL har det övertagande företaget samma rätt till avdrag för kvarstående reaförlust som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte hade ägt rum. Var moderföre- taget ett fåmansföretag vid utgången av beskattningsåret eller var dotterföretaget ett fåmansföretag vid ingången av det närmast före- gående beskattningsåret, krävs dock att moderföretaget ägde mer än 90 % av aktierna i dotterföretaget vid den sistnämnda tidpunkten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;232 &lt;/SPAN&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1084 ft0"&gt;Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs enligt samma lag- rum att båda föreningarna är att anses som kooperativa i beskattnings- hänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft0"&gt;I IGOL finns liknande regler om att rätt till avdrag för kvarstående reaförlust får övertas vid fusion. Underskott får övertas endast när ett helägt dotterföretag går upp i sitt moderföretag eller när det överlåtande företaget är ett bankaktiebolag eller ett försäkringsaktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Av den föreslagna regleringen av kontinuiteten i de enhetliga reg- lerna om fusion följer att rätt till avdrag för kvarstående reaförlust hos det överlåtande företaget övergår på det övertagande företaget. Be- gränsningsregeln rörande fåmansföretag bör föras över till de enhetliga reglerna. Däremot saknas anledning att upprätthålla kravet att vid fu- sion mellan ekonomiska föreningar båda föreningarna skall vara koope- rativa i beskattningshänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Beskattningen av andelsägarna i det överlåtande företaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft0"&gt;När det gäller beskattningen av andelsägarna i det överlåtande företaget finns det anledning att skilja mellan andelsägare i å ena sidan aktie- bolag och utländska bolag m.m. samt å andra sidan ekonomiska föreningar inkl. medlemsbanker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Aktiebolag och utländska bolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft0"&gt;Vid den typ av fusioner där ett helägt dotterföretag går upp i sitt moderföretag, t.ex. fusion enligt 14 kap. 22 § ABL, aktualiseras av naturliga skäl inte frågan om skattemässig kontinuitet på ägarnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft0"&gt;Vid andra fusioner erhåller andelsägarna i det överlåtande företaget fusionsvederlag (andra andelsägare än det övertagande företaget). An- delarna utslocknar när företaget upplöses. Enligt 24 § 2 mom. första stycket SIL skall andelarna i detta fall anses ha avyttrats. Bestämmelsen gäller beträffande fusion enligt 14 kap. 1 § ABL, 11 kap. 1 § bankaktiebolagslagen, 15 a kap. 1 § försäkringsrörelselagen och, om det är fråga om andelar i ett utländskt bolag, förfaranden som motsvarar dessa slag av fusion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft0"&gt;Den nämnda bestämmelsen bör generaliseras till att avse fusioner enligt fusionslagen. Andel i det överlåtande företaget som innehas av det övertagande företaget bör inte anses ha avyttrats genom fusionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td228"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td229"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER &lt;SPAN class="ft41"&gt;233&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td230"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td231"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1086 ft0"&gt;Fusionen kommer härigenom inte att medföra beskattning hos det övertagande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;Från en andelsägares synpunkt är en fusion vid vilken andelarna i företag A utslocknar och andelsägaren i vederlag erhåller andelar i företag B likvärdig med ett andelsbyte vid vilket andelarna i A byts mot andelar i B. Strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL är dock inte tillämplig (Regeringsrättens dom den 6 november 1997, mål nr &lt;NOBR&gt;4678-1997).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Utredningen föreslår att de enhetliga reglerna om andelsbyten skall gälla även vid fusion. Förslaget innebär att andelsbytesreglerna tilläm- pas som om B köpt andelarna i A av ägarna till detta. Ägarna till A kan således medges uppskov med beskattningen om villkoret beträffande beskaffenheten av vederlaget – vederlaget skall utgå i andelar det övertagande företaget och eventuellt en kontantdel på högst 10 % av det nominella värdet av andelarna – och övriga villkor i andels- byteslagen uppfylls. Andelsbytesreglerna kan vara tillämpliga oberoen- de av om andelarna i A är reavinsttillgångar eller lagertillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft0"&gt;För kontinuitet på ägarnivån krävs inte enligt förslaget – i motsats till vad som är fallet i den gällande regleringen av internationella fusio- ner i IGOL – att villkoren på bolagsnivån uppfylls. Om t.ex. två utländ- ska företag fusioneras och skattskyldighet för den övertagna verksam- heten inte föreligger i Sverige, medges kontinuitet för ägare till det överlåtande företaget som är skattskyldiga här om villkoret beträffande beskaffenheten av fusionsvederlaget uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Om det övertagande företaget innehar andelar i det överlåtande företaget som utgör lagertillgångar, anses dessa enligt allmänna regler avyttrade genom fusionen (RÅ 1994 ref. 16). Någon beskattningskon- sekvens bör inte uppkomma för det övertagande företaget i ett sådant fall. Utredningen föreslår att det i 2 § 1 mom. SIL tas in regel om att andelarna skall anses ha avyttrats för det skattemässiga värdet. Intäkten kommer då att neutraliseras av ett lika stort avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Ekonomiska föreningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft0"&gt;Enligt 3 § 8 mom. fjärde stycket SIL skall vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket 2 SIL som utdelning anses ett belopp som mot- svarar vad medlemmen erhållit i annat än andelar i den övertagande föreningen. Som inbetald insats i den övertagande föreningen skall anses inbetald insats i den överlåtande föreningen. I det sistnämnda lagrummet anges fusion enligt 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen om ekonomiska föreningar. Det är fråga om absorption, kombination resp. att ett helägt dotteraktiebolag till en ekonomisk förening går upp i föreningen. Det är tydligt att bestämmelsen är aktuell endast&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;234 &lt;/SPAN&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p765 ft0"&gt;beträffande absorption och kombination.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;Vid absorption och kombination mellan ekonomiska föreningar be- skattas således inte andelsägarna i den överlåtande föreningen, såvida inte fusionsvederlaget avser även annat än föreningsandelar. Kontinui- tet upprätthålls genom att anskaffningskostnaden för andelarna i den överlåtande föreningen förs över på andelarna i den övertagande före- ningen. Skäl för att ändra på denna ordning föreligger inte. Bestämmel- sen i 3 § 8 mom. fjärde stycket SIL bör dock förtydligas så att det framgår att den endast avser absorption och kombination. Vidare bör bestämmelsen omfatta även motsvarande fusioner mellan medlemsban- ker – en form av ekonomiska föreningar – enligt 10 kap. 1 och 2 §§ lagen om medlemsbanker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Fissioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft0"&gt;Med fission bör avses en ombildning som uppfyller samtliga följande förutsättningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ett företags samtliga tillgångar samt skulder och andra för- pliktelser övertas av två eller flera andra företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det överlåtande företaget upplöses utan likvidation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Äger inte de övertagande företagen samtliga andelar i det över- låtande företaget, skall fissionsvederlaget betalas till andra andelsägare i det överlåtande företaget än de övertagande före- tagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Det regelsystem som i fråga om fusioner föreslagits i det föregående beträffande det överlåtande och övertagande företagen bör tillämpas även vid fissioner. Någon beskattning skall således inte ske av det överlåtande företaget. Vart och ett av de övertagande företagen inträder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft0"&gt;i det överlåtande företagets skattemässiga situation såvitt gäller de till- gångar och förpliktelser som övertagits av företaget. I fråga om vissa skattemässiga poster hos det överlåtande företaget måste dock särskilt regleras hur de skall fördelas på de övertagande företagen. Det gäller i första hand periodiseringsfonder och ersättningsfonder. I överens- stämmelse med vad som gäller enligt IGOL bör dessa poster fördelas på de övertagande företagen i förhållande till det nettovärde som överförs till varje företag. I motsats till vad som gäller enligt IGOL bör även rätt till avdrag för underskott i förvärvskälla och till avdrag för kvarstående reaförlust få övertas. Detta föranleder en komplettering av beloppsspärren. Fördelningen bör ske på det nämnda sättet. Med netto- värde avses skillnaden mellan de värden som gäller vid beskattningen för tillgångarna och förpliktelserna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td228"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td229"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER &lt;SPAN class="ft41"&gt;235&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td230"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td231"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1092 ft0"&gt;Även det som i fråga om fusion föreslagits beträffande beskatt- ningen av andelsägarna i det överlåtande företaget bör tillämpas vid fission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-land&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft0"&gt;Ett svenskt företag som bedriver verksamhet i ett annat land från ett fast driftställe där beskattas i Sverige för inkomst av verksamheten en- ligt svenska interna regler (6 § 1 mom. SIL). Beskattas inkomsten även i det andra landet gäller följande. Saknas dubbelbeskattningsavtal med det andra landet räknas den utländska skatten av från svensk skatt en- ligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. I dubbelbeskatt- ningsavtal kan ha föreskrivits antingen att inkomsten skall undantas från beskattning i Sverige eller att skatteavräkning skall ske. I det sena- re fallet sker skatteavräkning enligt den nämnda lagen. Sker beskatt- ning både i det andra landet och i Sverige, föreligger vidare enligt punkt 4 av anvisningarna till 20 § KL rätt till avdrag för skatten vid beräkningen av den svenska inkomsten. Vid avräkning tas hänsyn till skatteavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft0"&gt;Det fall som nu är av intresse är att den utländska inkomsten inte undantagits från beskattning i Sverige genom ett dubbelbeskattnings- avtal. Uppgår i ett sådant fall det svenska företaget i ett utländskt före- tag genom fusion, är de föreslagna förutsättningarna för kontinuitet inte uppfyllda, eftersom det övertagande företaget inte blir skattskyldigt för inkomst av verksamheten i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;Eftersom ett svenskt företag för närvarande inte kan uppgå i ett ut- ländskt företag genom fusion, utgör det beskrivna förhållandet inte något problem i praktiken. Situationen har emellertid uppmärksammats i fusionsdirektivet. I artikel 10 krävs – för att anknyta till situationen med ett svenskt överlåtande företag (regleringen i direktivet är natur- ligtvis generell för gränsöverskridande fusioner inom EG) – att det andra landet (ett &lt;NOBR&gt;EG-land)&lt;/NOBR&gt; skall tillämpa fusionsdirektivet som om det överlåtande företaget varit hemmahörande i landet. Vidare krävs att Sverige skall ge skattelättnad som om den skatt som skulle ha utgått i det andra landet i frånvaro av lagstiftning där enligt fusionsdirektivet faktiskt hade utgått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft0"&gt;En reglering enligt artikel 10 i direktivet finns i 14 § IGOL. Där an- ges att det överlåtande företaget får beskattas men att avdrag inte med- ges för förlust. Vidare skall punkt 4 av anvisningarna till 20 § KL och lagen om avräkning av utländsk skatt tillämpas som om den skatt i det andra landet, som skulle har utgått där förutan lagstiftning enligt direk- tivet, faktiskt hade utgått.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;236 &lt;/SPAN&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1096 ft0"&gt;När lagstiftning enligt direktivet infördes gjordes bedömningen att artikel 10 inte omfattar fallet att det fasta driftstället är beläget i det land i vilket det övertagande företaget är hemmahörande (SOU 1994:100 s. 59 f., prop. 1994/95:52 s. 58 f.), och 14 § IGOL utforma- des i enlighet med det. (En utgångspunkt i lagstiftningsärendet var att reglerna – i avvaktan på resultatet av utredningens fortsatta arbete – inte skulle gå utöver de krav direktivet ställer, se prop. 1994/95:52 s. 25.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft0"&gt;Regler motsvarande dem i 14 § IGOL bör tas in i den enhetliga regleringen av fusioner. I motsats till den föreslagna regleringen i öv- rigt av fusioner bör dessa regler inte utformas så att det saknar be- tydelse i vilket land ett företag är hemmahörande, utan reglerna bör även i fortsättningen gälla endast fusioner inom EG. Skälet för detta är att en utgångspunkt för reglerna är att den andra landet har lagstiftning avseende det fasta driftstället enligt fusionsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;I ett par hänseende bör de enhetliga reglerna utformas annorlunda än IGOL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;För det första. Även om bedömningen att artikel 10 i direktivet inte omfattar fallet att det fasta driftstället är beläget i det land i vilket det övertagande företaget är hemmahörande är riktig – vilket är omtvistat – saknas det enligt utredningens uppfattning i materiellt hänseende an- ledning att inte låta även detta fall omfattas av den aktuella regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Det finns i anslutning härtill anledning att beröra även situationen att ett företag i ett annat &lt;NOBR&gt;EG-land&lt;/NOBR&gt; som har ett fast driftställe i Sverige genom fusion går upp i ett företag som är hemmahörande i ett tredje &lt;NOBR&gt;EG-land.&lt;/NOBR&gt; I 13 § IGOL anges att i ett sådant fall Sverige skall tillämpa reglerna om fusion i IGOL som om det överlåtande företaget varit svenskt. Som framgått redan i avsnitt 6.3, under Övrigt (exemplet med de danska företagen) behövs i detta fall inte någon särskild reglering i de enhetliga reglerna. Blir det övertagande företaget skattskyldigt för inkomst av verksamheten genom att denna även efter fusionen kommer att vara knuten till ett fast driftställe här, föreligger förutsättningar för kontinuitet enligt de allmänna reglerna. Detta gäller oberoende av om företagen är hemmahörande i &lt;NOBR&gt;EG-länder&lt;/NOBR&gt; eller ej och även – vilket inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft0"&gt;är fallet enligt 13 § IGOL – om det övertagande företaget är svenskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;För det andra finns det anledning att ifrågasätta bestämmelsen i IGOL att avdrag inte medges för en förlust hos det övertagande före- taget på grund av en internationell fusion. Någon föreskrift om detta finns inte i fusionsdirektivet. Utredningen föreslog heller inte någon sådan regel i SOU 1994:100, utan regeln infördes i propositions- förslaget. Bakgrunden till bedömningen i propositionen synes vara följande uttalande av Riksskatteverket i remissyttrande över utred- ningsförslaget (ej ordagrant återgivet):&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td228"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td229"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER &lt;SPAN class="ft41"&gt;237&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td230"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td231"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1098 ft34"&gt;Enligt förslaget medför en överlåtelse av tillgångar och skulder knutna till ett fast driftställe i ett annat &lt;NOBR&gt;EG-land&lt;/NOBR&gt; att det övertagande företaget medges avdrag för förlust på grund av fusionen. Detta synes innebära att risk för dubbla avdrag uppkommer genom att avdrag för förlusten medges i Sverige samtidigt som tillgångarna övertas till skattemässiga värden i det andra landet. Eventuella orealiserade förluster följer med vid övertagandet. När förlusterna realiseras hos det övertagande företaget kan avdrag komma att medges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft0"&gt;Riksskatteverkets iakttagelse är i och för sig riktig. Det är bara det att konsekvensen inte är en följd av förslaget i SOU 1994:100 utan att detsamma enligt allmänna regler gäller även vid avyttring av ett fast driftställe utomlands – utom i sådana, tämligen ovanliga, fall då intäkter från det fasta driftstället undantas från beskattning i Sverige genom dubbelbeskattningsavtal (jfr 22 § SIL). I övriga fall undanröjs dubbelbeskattning av en vinst vid avyttring av ett fast driftställe utomlands i huvudsak genom att skatt i det andra landet räknas av från svensk skatt. I sådana fall då en förlust i stället uppkommer finns ingen samordning med beskattningen i det andra landet, utan avdrag medges för förlusten oberoende av om även vid inkomstberäkningen i det andra landet en förlust uppkommer som företaget erhåller avdrag för vid beskattningen där. Det är diskutabelt om denna ordning är motiverad i alla situationer. Det saknas emellertid anledning att göra undantag just vid internationella fusioner (och verksamhetsöverlåtelser, som behandlas i kap. 7). Snarare är skälet för undantag något svagare, eftersom avdrag i det andra landet medges först när det övertagande företaget realiserar förlusten. Utredningen föreslår att någon regel av det diskuterade slaget inte tas in i det nya regelsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft0"&gt;Det som sägs i detta avsnitt beträffande fusion gäller även i fråga om fission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Skatteflykt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft0"&gt;I avsnitt 5.2.4.12 har föreslagits att en skatteflyktsregel av i huvudsak samma slag som den i 25 § IGOL skall tas in i reglerna om andels- byten. Skatteflyktsregeln i IGOL gäller även internationella fusioner och fissioner. Fråga uppkommer med hänsyn härtill om en skatteflykts- regel motsvarande den i reglerna om andelsbyten bör tas in även i regleringen för de överlåtande och övertagande företagen vid fusioner och fissioner. Utredningens bedömning är att risken för skatteflykt genom fusion och fission är begränsad såvitt gäller företagsnivån. I fråga om ägarnivån gäller skatteflyktsregeln för andelsbyten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;238 &lt;/SPAN&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1101 ft0"&gt;Med hänsyn till det anförda anser utredningen att någon särskild skatteflyktsregel inte behövs. Lagen (1995:575) mot skatteflykt kan naturligtvis tillämpas på fusioner och fissioner enligt den av utred- ningen föreslagna regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p101 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft2"&gt;7 Verksamhetsöverlåtelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft0"&gt;I lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG (IGOL) finns det en skattemässig reglering av ett förfarande som består i att ett företag som är hemmahörande i Sverige säljer samtliga tillgångar i sin verksamhet eller i en verksamhetsgren till ett företag som är hemmahörande i ett annat EG-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft20"&gt;land mot vederlag av andelar i det köpande företaget. Förfarandet benämns &lt;SPAN class="ft19"&gt;INTERNATIONELL VERKSAMHETS¶VERL¥TELSE&lt;/SPAN&gt;. Regleringen, som inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft0"&gt;har någon motsvarighet vid överlåtelser mellan svenska företag, innebär att avyttringen inte medför beskattning hos det säljande företaget och att det köpande företaget övertar det säljande företagets skattemässiga värden på de överlåtna tillgångarna. Anskaffningsvärdet för vederlagsandelarna utgörs av det skattemässiga nettovärdet av den överlåtna verksamheten eller verksamhetsgrenen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Som förutsättning för att reglerna skall vara tillämpliga gäller det- samma som vid internationella fusioner och fissioner, dvs. att de över- låtna tillgångarna knyts till ett fast driftställe i Sverige för det köpande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft0"&gt;Reglerna om internationella verksamhetsöverlåtelser kan ses som ett komplement till reglerna om internationella andelsbyten. En för- utsättning för att de senare reglerna skall kunna utnyttjas när en kon- cern säljer en verksamhet till ett fristående företag är att verksamheten ligger i ett särskilt företag. Genom reglerna om internationella verk- samhetsöverlåtelser kan även en verksamhetsgren som inte ligger i ett särskilt företag säljas mot vederlag av andelar i det köpande företaget utan att beskattning sker. Denna möjlighet kan vara av värde även vid överlåtelser mellan svenska företag. Utredningen föreslår därför att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft13"&gt;reglerna om internationella verksamhetsöverlåtelser görs generellt tillämpliga. Förfarandet bör benämnas &lt;SPAN class="ft12"&gt;VERKSAMHETS¶VERL¥TELSE&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Reglerna om verksamhetsöverlåtelse bör tas in i lagen om uppskov med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft0"&gt;beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser (&lt;SPAN class="ft3"&gt;FUSIONSLAGEN&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;Med en verksamhetsöverlåtelse bör närmare bestämt, i anslutning till vad som gäller enligt IGOL, avses en överlåtelse vid vilken ett före- tags samtliga tillgångar i dess verksamhet eller i en verksamhetsgren avyttras till ett annat företag mot vederlag form av andelar i det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;240 &lt;/SPAN&gt;6ERKSAMHETS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1105 ft0"&gt;köpande företaget. Har det säljande företaget skulder eller andra förpliktelser som hänför sig till de överlåtna tillgångarna, bör ersätt- ningen få lämnas också i form av att det köpande företaget övertar ansvaret för förpliktelserna. Samma kategorier av företag som kan delta i en fusion eller fission bör kunna vara parter i en verksamhetsöver- låtelse (jfr avsnitt 6.1.2). Uppskov med beskattningen aktualiseras en- dast om en vinst uppkommer vid avyttringen. En verksamhetsöver- låtelse bör därför anses föreligga endast om vederlaget överstiger summan av de skattemässiga värdena för de avyttrade tillgångarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft0"&gt;Som förutsättning för uppskov bör gälla i princip detsamma som i fråga om fusioner och fissioner, dvs. i huvudsak att det köpande företaget blir skattskyldigt för inkomst av den överlåtna verksamheten. Inkomsten får inte bli undantagen från beskattning på grund av ett dubbelbeskattningsavtal. Uppskov bör medges endast om det säljande och köpande företaget begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Med hänsyn till att det säljande företaget lever vidare efter överlåtelsen kan såvitt avser lager och inventarier och liknande tillgångar kontinuiteten inte tekniskt konstrueras på samma sätt som vid fusion och fission. I fråga om sådana tillgångar bör i stället det säljande företaget anses ha avyttrat tillgångarna för deras skattemässiga värden och det köpande företaget anses ha anskaffat tillgångarna för samma värden. Beträffande reavinsttillgångar bör gälla att det säljande företaget inte skall ta upp någon intäkt eller göra något avdrag på grund av verksamhetsöverlåtelsen och att det köpande företaget inträder i det säljande företagets skattemässiga sitution. Det som sägs i avsnitt 6.7 om förlust när tillgångar som är knutna till ett fast driftställe i ett annat &lt;NOBR&gt;EG-land&lt;/NOBR&gt; övergår till ett annat företag genom fusion eller fission gäller även vid verksamhetsöverlåtelse i motsvarande situation. Med hänsyn till den dubbla kontinuitet som diskuteras i det följande behövs enligt utredningens bedömning inte någon särskild skatteflyktsregel motsvarande den i 25 § IGOL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft0"&gt;Beträffande detaljerna i den tekniska konstruktionen hänvisas till fusionslagen och lagkommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;!NSKAFFNINGSV¤RDET F¶R VEDERLAGSANDELARNA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;En fråga skall dock tas upp här. Det gäller det förhållandet att internationella verksamhetsöverlåtelser medför vad som kan kallas dubbel kontinuitet. Det säljande företagets skattemässiga värden för de överlåtna tillgångarna följer dessa och kommer att gälla även för det köpande företaget. Dessutom gäller i fråga om vederlagsandelarna att de skall anses anskaffade för skillnaden mellan de skattemässiga värdena på de tillgångar och skulder som överlåtits.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td232"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;6ERKSAMHETS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;241&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td233"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td234"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1037 ft0"&gt;I fusionsdirektivet finns ingen föreskrift om anskaffningsvärdet för vederlagsandelarna. Utredningens förslag i SOU 1994:100 var att an- skaffningsvärdet i överensstämmelse med allmänna principer skulle utgöras av marknadsvärdet av den överlåtna verksamheten (s. 64). Vid remissbehandlingen anförde Riksskatteverket att utredningens lösning innebar att det blir fördelaktigare att göra en verksamhetsöverlåtelse än en fusion. Regeringen konstaterade att en lösning som innebär att vederlagsandelarna övertar det skattemässiga nettovärdet av den överlåtna verksamheten kunde innebära en merbeskattning. I avvaktan på resultatet av utredningens fortsatta arbete infördes dock en sådan regel (jfr prop. 1994/95:52 s. 34).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft0"&gt;Regeln om anskaffningsvärde för vederlagsandelarna medför att den latenta skatteskuld på andelarna som uppkommer genom verksam- hetsöverlåtelsen blir i princip densamma som om överlåtelsen i stället skett genom en underprisöverlåtelse. I båda fallen knyts i princip den latenta skatteskulden på tillgångarna till andelarna i det köpande före- taget (i fråga om underprisöverlåtelse de befintliga andelarna och i fråga om verksamhetsöverlåtelse de mottagna andelarna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;Ett exempel illustrerar. Ett företag, M, har en verksamhetsgren med tillgångar som har ett skattemässigt värde på 100 och ett verkligt värde på 130. Skulder på 100 är hänförliga till verksamhetsgrenen. Denna överförs till ett dotterföretag, D, genom en underprisöverlåtelse alter- nativt en verksamhetsöverlåtelse. D har ett aktiekapital på 100 och ett lika stort verkligt värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft0"&gt;Underprisöverlåtelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft0"&gt;1.a M säljer tillgångarna till D för 100. Det innebär att D blir värt 130. Det uppkommer alltså ett övervärde på 30 på andelarna i D som reavinstbeskattas om andelarna avyttras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft0"&gt;2.a M säljer tillgångarna för 80. Det uppkommer en förlust hos M på 20. D blir värt 150 och övervärdet på andelarna blir 50. Eftersom förlusten inte är avdragsgill (enligt förslagen i kap. 4 skall uttagsbeskattning ske till det skattemässiga värdet) bör ekonomiskt sett endast 30 av övervärdet reavinstbeskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Verksamhetsöverlåtelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft0"&gt;1.b Motsvarigheten till 1 a är att D övertar skulder på 100. Veder- lagsandelar värda 30 utgår. Enligt den aktuella regeln blir M:s anskaffningsvärde för andelarna &lt;NOBR&gt;(100-100=)&lt;/NOBR&gt; 0. Hela värdet 30 kommer således att beskattas om andelarna avyttras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;242 &lt;/SPAN&gt;6ERKSAMHETS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1110 ft0"&gt;2.b Motsvarigheten till 2 a är att D övertar skulder på 80. Vederlags- andelar värda 50 utgår. Enligt regeln blir M:s anskaffningsvärde för andelarna &lt;NOBR&gt;(100-80=)&lt;/NOBR&gt; 20. Om andelarna avyttras kommer (50- 20=) 30 att beskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft0"&gt;Den i propositionen nämnda hänvisningen av Riksskatteverket till vad som gäller vid fusion avser följande exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft0"&gt;Två svenska aktiebolag har identiska verksamheter. Det ena, A, bedriver sin verksamhet indirekt genom ett dotterbolag, C, medan det andra, B, bedriver sin verksamhet direkt. C går genom en internationell fusion upp i ett utländskt företag. I vederlag erhåller A andelar i det övertagande företaget. Den vinst som undgår beskattning vid fusionstillfället beskattas senare när A säljer de erhållna andelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft0"&gt;B överlåter verksamheten till ett utländskt företag genom en in- ternationell verksamhetsöverlåtelse, varvid B i vederlag erhåller andelar i det köpande företaget. Enligt utredningens förslag i SOU 1994:100 utgörs anskaffningsvärdet för andelarna av mark- nadsvärdet av den överlåtna verksamheten. Värdestegring fram till tidpunkten för verksamhetsöverlåtelsen undgår därigenom beskattning hos B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft0"&gt;Den övertagna verksamheten behandlas i dessa fall lika hos det övertagande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Utredningen gör följande bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft0"&gt;Enligt gällande rätt beskattas reavinster som ett företag gör på nä- ringsbetingade andelar som intäkt av näringsverksamhet. Rationaliteten i denna ordning kan ifrågasättas. Utredningen har emellertid, som framgår i kap. 2, funnit att det med hänsyn till en där beskriven ut- landsproblematik är nödvändigt att behålla reavinstbeskattningen av näringsbetingade andelar men att det kan vara tillräckligt att endast hälften av en vinst beskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Reavinstbeskattningen av näringsbetingade andelar får konsekven- sen att upparbetade värden i en rörelse medför en latent reavinstskatt på övervärdena i andelarna i det företag som bedriver rörelsen och i ande- larna i överliggande företag. Detta är inbyggt i systemet. I praktiken behöver emellertid inte resultatet bli en flerledsbeskattning. När de upparbetade värdena realiseras, kan ofta vinsten delas ut till det yttersta ägarna utan att någon beskattning sker i mellanliggande företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft0"&gt;Bolagiserar ett moderföretag en verksamhetsgren genom att överlåta den till ett dotterföretag till underpris, uppkommer ett övervärde på an- delarna i dotterföretaget. Det framstår mot bakgrund av det nyss an-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td232"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;6ERKSAMHETS¶VERL¥TELSER &lt;SPAN class="ft41"&gt;243&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td233"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td234"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p731 ft0"&gt;förda som systemenligt att detta beskattas om andelarna avyttras. Bola- gisering kan även ske genom att moderföretaget tillskjuter verksamhe- ten till dotterföretaget vid apportemission, dvs. genom en verksam- hetsöverlåtelse. Resultatet bör bli detsamma i det fallet som om bolagiseringen sker genom en underprisöverlåtelse. Detta talar för att anskaffningsvärdet för vederlagsandelarna bör bestämmas enligt den diskuterade regeln. Sätts anskaffningsvärdet för andelarna till mark- nadsvärdet av tillgångarna, kan moderföretaget sälja andelarna i dotter- företaget utan beskattning, vilket är omotiverat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft0"&gt;Riksskatteverkets exempel talar för samma lösning. Genom verk- samhetsöverlåtelsen byter B ut det direkta ägandet av den överlåtna verksamheten mot ett indirekt ägande av en del av hela verksamheten i det köpande företaget. Det är systemenligt att detta medför att ett nytt skatteled tillkommer i form av en latent reavinstskatt på vederlags- andelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft0"&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår utredningen, med ändring av sin tidigare inställning, att anskaffningsvärdet för vederlagsandelarna skall utgöras av det skattemässiga nettovärdet av den överlåtna verk- samheten. Med hänsyn till denna lösning bör uppskov med beskatt- ningen vid en verksamhetsöverlåtelse medges endast om det säljande och de köpande företagen begär det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p101 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft2"&gt;8 Förlustregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft0"&gt;Enligt den s.k. &lt;SPAN class="ft3"&gt;F¶RLUSTREGELN &lt;/SPAN&gt;i 2 § 4 mom. nionde stycket SIL medges inte avdrag för en förlust vid överlåtelse av reavinstegendom inom en intressegemenskap. Syftet är att hindra att villkoret för avdrag att för- lust på sådan egendom skall vara realiserad undermineras. Förlust- regeln bör gälla även i fortsättningen vid verkliga förluster. I kap. 11 behandlas förlust som uppkommer på grund av att egendom överlåts till underpris. Där föreslås att i sådana fall reglerna för underprisöver- låtelse skall gälla i stället för förlustregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft0"&gt;I detta kapitel tas upp några särskilda frågor rörande förlustregeln. Det gäller tekniken för kontinuitet och frågan om förlustregeln bör gälla vid överlåtelser till eller från ett handelsbolag. Förslaget i den första frågan innebär att avdragsrätten inte som nu går förlorad vid av- yttring till ett utländskt företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Tekniken för kontinuitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft0"&gt;Förlustregeln erhöll sin nuvarande lydelse genom en lagändring 1996. Denna lagändring hade sin bakgrund i att Regeringsrätten i ett par domar medgett avdrag för förlust vid avyttring av reavinstegendom till ett köpande företag i intressegemenskap med det säljande företaget, när det köpande företaget inte var skattskyldigt till statlig inkomstskatt (kommun resp. utländskt företag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Den nya lydelsen innebär i likhet med den äldre att kontinuitet gäller vid avyttring av reavinstegendom med förlust till ett köpande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft13"&gt;företag som är skattskyldigt för inkomst som är hänförlig till den överlåtna egendomen ( &lt;SPAN class="ft12"&gt;DET NATIONELLA FALLET&lt;/SPAN&gt;). Kontinuiteten innebär för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft0"&gt;det säljande företaget att avdrag inte medges för reaförlusten. För det köpande företaget innebär kontinuiteten dels att vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av den överlåtna tillgångens anskaffningsvärde det skall anses som om det säljande och det köpande företaget utgör en skattskyldig, dels att, när det köpande företaget senare säljer tillgången, reavinst eller reaförlust beräknas som om det säljande och det köpande företaget utgjort en skattskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;246 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RLUSTREGELN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1118 ft20"&gt;Är det köpande företaget inte skattskyldigt för inkomst som är hän- förlig till den överlåtna egendomen ( &lt;SPAN class="ft19"&gt;UTLANDSFALLET&lt;/SPAN&gt;), gäller för det säl-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft13"&gt;jande företaget, liksom i det nationella fallet, att avdrag inte medges för reaförlusten. Detta innebär ett definitivt hinder för avdrag för förlusten, eftersom det köpande företaget av naturliga skäl inte kan göra avdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft0"&gt;I förarbetena till lagändringen 1996 diskuterade regeringen möjlig- heten att i stället införa en uppskjuten avdragsrätt för det säljande före- taget i utlandsfallet och anförde därvid i huvudsak följande (prop. 1996/97:18 s. 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft34"&gt;Ett system med uppskjuten avdragsrätt för det säljande företaget innebär att avdrag sannolikt måste medges även när koncern- förhållandet upphör, även om egendomen då fortfarande innehas av det köpande företaget. Motsvarande möjlighet finns inte vid över- låtelse till svenska företag, eftersom avdragsrätten i dessa fall upp- kommer först när det köpande företaget avyttrar egendomen. Alter- nativet innebär således en gynnsammare behandling av överlåtelser till utländska företag. Regeringen anser att det för närvarande inte bör införas ett sådant system. Om en annan lösning bör införas som en följd av det förslag Företagsskatteutredningen kan komma att lämna på detta område bör övervägas av utredningen i dess fortsatta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft0"&gt;Teoretiskt kan man visserligen tänka sig en uppskovslösning enligt vilken avdragsrätt för det säljande företaget generellt utlöses först när det köpande företaget i sin tur säljer den överlåtna egendomen. Har emellertid intressegemenskapen mellan det säljande och det köpande företaget tidigare brutits, blir det svårt för det säljande företaget och skattemyndigheten att erhålla kunskap om avyttringen. Utredningen instämmer med hänsyn härtill i regeringens bedömning att en uppskjuten avdragsrätt för det säljande företaget förutsätter att avdragsrätten utlöses även när intressegemenskapen mellan det säljande och det köpande företaget bryts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft0"&gt;Materiellt sett är det omotiverat att uppskjuta avdragsrätten längre än till dess att intressegemenskapen mellan det säljande och det köpan- de företaget bryts. Detta gäller såväl beträffande utlandsfallet som det nationella fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft0"&gt;Utredningen föreslår med hänsyn till det anförda en generell lösning med uppskjuten avdragsrätt. Avdraget bör medges när en omständighet inträffar som medför att egendomen inte längre innehas av ett företag i intressegemenskap med säljaren. De typiska fallen är att det köpande företaget säljer egendomen vidare externt eller att intressegemenskapen mellan det säljande och det köpande företaget bryts.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td235"&gt;&lt;P class="p1123 ft17"&gt;&amp;¶RLUSTREGELN &lt;SPAN class="ft16"&gt;247&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td236"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td237"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p499 ft0"&gt;En egenskap hos lösningen är att det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td235"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;saknar betydelse om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;egendomen blir lagertillgång hos det köpande företaget (innebörden av den gällande regleringen är oklar i detta fall).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;Förlustregeln i dess nya utformning bör tas in i ett nytt moment i 2 § SIL, 4 b mom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Handelsbolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft0"&gt;I betänkandet Inkomstskattelag anför Skattelagskommittén följande i anslutning till förlustregeln (SOU 1997:2, del II, s. 238):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft34"&gt;Bestämmelsen gäller när överlåtaren och förvärvaren är juridiska personer. Det finns inget undantag för svenska handelsbolag. Men det finns inte någon motsvarande bestämmelse i KL för det fall då handelsbolaget har fysiska personer som delägare. Man kan knappast tänka sig att tillämpa olika bestämmelser för sådana del- ägare vid den statliga och den kommunala taxeringen. Vi har därför utgått från att bestämmelsen inte skall tillämpas i fråga om delägare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft35"&gt;i svenska handelsbolag. Någon särskild bestämmelse om detta har vi emellertid inte tagit in eftersom det som sägs i IL om juridiska per- soner inte tillämpas i fråga om svenska handelsbolag, se 2 kap. 3 §. Om något annat är önskvärt får det bli en fråga för Företagsskatte- utredningen att föreslå det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft0"&gt;Grunderna för förlustregeln talar för att avyttringar till och från ett han- delsbolag bör omfattas av regeln. Utredningen föreslår att en be- stämmelse som medför att förlustregeln vid taxering till kommunal inkomstskatt blir tillämplig på delägare i handelsbolag som är fysisk person tas in i punkt 33 av anvisningarna till 23 § KL. I skenet av denna bestämmelse torde det vara klart att förlustregeln i SIL gäller vid avyttringar till och från ett handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p101 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft2"&gt;9 Koncernregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft0"&gt;Enligt den s.k. &lt;SPAN class="ft3"&gt;KONCERNREGELN &lt;/SPAN&gt;i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL gäller följande. Skattepliktig reavinst skall inte anses uppkomma när en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter aktie eller annan andel i aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person till ett företag inom samma koncern. Som förutsättning gäller att moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Det säljande företaget får inte samtidigt ingå i en annan koncern än den i vilken det köpande företaget ingår. Den överlåtna andelen skall innehas som ett led i koncernens verksamhet. Detta innebär i vart fall i huvudsak att det skall vara fråga om näringsbetingade andelar, jfr RÅ 1986 ref. 43 och RÅ 1995 not. 115. Slutligen krävs att det köpande företaget skulle ha beskattats i Sverige om det omedelbart efter förvärvet sålt andelen. När andelen senare säljs av det köpande företaget, beräknas skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust som om det säljande och det köpande företaget utgjort en skattskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft0"&gt;Koncernregeln är problematisk genom att skatteuppskovet inte tas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft20"&gt;igen om det köpande företaget upphör att tillhöra koncernen. Detta kan utnyttjas till skatteundandragande genom s.k. &lt;SPAN class="ft19"&gt;PAKETERINGSF¶RFARANDEN&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Ett exempel belyser hur ett paketeringsförfarande kan gå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;AB A äger andelar i dotterföretaget AB C med verkligt värde 100 mkr och anskaffningsvärde 1 mkr. A avser att sälja andelarna till det från A fristående AB D. Som förberedande åtgärder bildar A ett dotterbolag, B, med ett kapital på 100 000 kr. Vidare överlåter A an- delarna i C till B för 100 mkr mot vederlag av nyemitterade andelar i B. B övertar A:s anskaffningsvärde, 1 mkr, för andelarna enligt koncern- regeln. Anskaffningsvärdet hos A för de nyemitterade andelarna i B kommer att utgöras av marknadsvärdet av andelarna i C, alltså 100 mkr. A kan alltså sälja samtliga andelar i B till D för verkliga vär- det 100,1 mkr utan att vinst uppkommer. (Koncernregeln har företräde framför strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft0"&gt;Paketeringsförfaranden med tillämpning av koncernregeln kan även genomföras med kontantlikvid. Eftersom värdet på andelarna i det köpande företaget inte förändras om överlåtelsen sker till mark-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31247x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p211 ft0"&gt;250 &lt;SPAN class="ft3"&gt;+ONCERNREGELN &lt;/SPAN&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft0"&gt;nadsvärde, kan dessa andelar avyttras externt utan att reavinst uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;I kap. 2 har föreslagits att beskattningen av vinster på näringsbe- tingade andelar skall vara kvar men att endast hälften av en vinst be- skattas. Har man en reavinstbeskattning bör den givetvis upprätthållas konsekvent. Det är därför enligt utredningens uppfattning inte godtag- bart att reglerna om beskattning av reavinst på näringsbetingade ande- lar kan kringgås genom paketeringsförfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;I ett förhandsbeskedsärende har Skatterättsnämnden gjort bedöm- ningen att skatteflyktslagen inte var tillämplig i ett renodlat fall av den nyss beskrivna varianten av förfarandet (beslut den 19 juni 1997, Riks- skatteverkets rättsfallsprotokoll 24/97). Eftersom förhandsbeskedet inte överklagades av Riksskatteverket, kom frågan inte under Regerings- rättens bedömning. Teoretiskt sett är rättsläget därför oklart. Riks- skatteverkets ställningstagande att inte överklaga torde emellertid med- föra att i praktiken paketeringsförfaranden kan göras i vart fall i den form som var uppe till bedömning utan risk för ingripande från skatte- myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Som framgår i avsnitt 5.2.4.12 har skatteflyktslagen reformerats genom lagstiftning som trätt i kraft den 1 januari 1998. Möjligen inne- bär det att den diskuterade situationen förändras. Utredningen anser emellertid att man inte bör förlita sig på detta utan att möjligheterna till skatteundandragande genom paketeringsförfaranden bör stoppas genom materiella regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;En möjlighet att komma till rätta med problemet kunde vara att, i anknytning till exemplet, skatteuppskovet tas tillbaka om C upphör att tillhöra samma koncern som A. När A säljer andelarna i B till D skulle således beskattningen av A:s avyttring av andelarna i C till B om- prövas. Det innebär att A skulle ta upp vederlaget som intäkt vid rea- vinstberäkning och att ingångsvärdet för B:s andelar i C skulle höjas till ett belopp motsvarande vederlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Det senare medför att alternativet knappast kan komma i fråga utan att en tidsgräns uppställs. En tidsgräns är emellertid behäftad med nackdelen att företagen kan anpassa sig till den genom att överlåta dotterföretag inom koncernen som beredskapsåtgärd inför eventuell framtida extern försäljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft0"&gt;Ett annat sätt att lösa frågan är att låta reglerna i underprislagen gälla i stället för koncernregeln. A kan då inte ta ut ett högre vederlag vid överlåtelsen av andelarna i C till B än sitt anskaffningsvärde utan att träffas av beskattning. Tar å andra sidan A ut endast anskaffnings- värdet 1 mkr, kommer värdet av andelarna i B att stiga med 99 mkr på grund av överlåtelsen. A kan då inte sälja andelarna i B till marknads- värde utan att en vinst som beskattas uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td238"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td239"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;+ONCERNREGELN &lt;SPAN class="ft16"&gt;251&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td240"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft0"&gt;En nackdel med denna lösning är att den nuvarande möjligheten att överlåta t.ex. aktier i ett dotterföretag inom en koncern till marknads- pris faller bort. Denna möjlighet kan vara av värde i vissa fall, t.ex. om det finns minoritetsintressen i det säljande eller köpande företaget. Även i andra fall kan koncerner ha ett berättigat intresse av att kunna redovisa företagsekonomiskt korrekta resultat i de olika företagen vid koncerninterna andelsöverlåtelser utan att beskattning sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;De diskuterade lösningarna har således båda nackdelar som gör dem mindre attraktiva. Utredningen förordar i stället en uppskovslösning efter samma mönster som lösningen beträffande förlustregeln (jfr kap. 8). Uppskovet bör gälla även vinst vid fiktiv avyttring på grund av att en kapitalplaceringsandel bytt karaktär till näringsbetingad andel eller tvärtom (jfr avsnitt 2.1.4.1). Reavinsten bör tas upp till beskattning när någon omständighet inträffar som medför att andelen inte längre innehas av ett företag som tillhör samma koncern som säljaren. Även när säljaren upplöses genom likvidation, fusion eller fission bör reavinsten beskattas, eftersom annars möjligheten till beskattning går förlorad. Av samma skäl bör beskattning ske om säljaren erhåller hemvist i ett annat land på grund av ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft0"&gt;dubbelbeskattningsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Det något oklara begreppet &lt;/SPAN&gt;ANDEL SOM INNEHAS SOM ETT LED I KONCER NENS VERKSAMHET &lt;SPAN class="ft22"&gt;bör ersättas av villkor som ansluter till definitionen av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft0"&gt;näringsbetingad andel i 7 § 8 mom. tredje stycket SIL. Det bör dock vara tillräckligt att 25 &lt;NOBR&gt;%-villkoret&lt;/NOBR&gt; är uppfyllt på koncernivån. Närmare bestämt bör säljaren tillsammans med andra företag i koncernen äga andelar i det företag som den avyttrade andelen avser med minst 25 % av röstetalet för samtliga andelar i företaget. Alternativt bör säljaren kunna göra sannolikt att innehavet av andelen betingas av verksamhet som bedrivs av säljaren eller av ett annat företag i koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft0"&gt;I kap. 8 behandlas frågan om tillämpligheten av förlustregeln vid avyttringar till och från ett handelsbolag. Samma frågeställning är ak- tuell beträffande koncernregeln. Utredningen gör samma bedömning här och föreslår att en bestämmelse som medför att koncernregeln vid taxering till kommunal inkomstskatt blir tillämplig på delägare i handelsbolag som är fysisk person tas in i punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 22 § KL. I skenet av denna bestämmelse torde det vara klart att koncernregeln i SIL gäller vid avyttringar till och från ett handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft0"&gt;Andelar som förvärvats genom en koncernintern överlåtelse kan av det köpande företaget komma att avyttras genom ett andelsbyte till ett företag som inte tillhör koncernen. Ett sådant andelsbyte bör inte med- föra att vinsten hos det överlåtande företaget vid den koncerninterna överlåtelsen tas upp till beskattning. Denna vinst bör i stället beskattas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;252 &lt;/SPAN&gt;+ONCERNREGELN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft0"&gt;när det köpande koncernföretaget avyttrar de vid andelsbytet mottagna andelarna. Bryts koncerngemenskapen mellan det säljande och köpan- de företaget vid den koncerninterna överlåtelsen tidigare, bör dock be- skattning ske då.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft0"&gt;Argument kan anföras för att vinsten hos det säljande företaget vid den koncerninterna överlåtelsen inte bör beskattas om det köpande företaget avyttrar de vid andelsbytet mottagna andelarna genom ett nytt andelsbyte eller genom en underprisöverlåtelse. Utredningen anser emellertid att särskilt hänsynstagande till dessa fall skulle i alltför hög grad komplicera systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Ett villkor i koncernregeln i dess nuvarande utformning är att moderföretaget i koncernen skall vara ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Det torde här vara fråga endast om svenska företag. Utredningens förslag i det föregående innebär att vinsten hos det säljande företaget skall be- skattas när det köpande företaget säljer den överlåtna andelen till ett företag utanför koncernen eller när det köpande företaget skiljs från koncernen, t.ex. genom att andelarna i företaget säljs till en köpare som inte tillhör koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Förslaget medför att det är viktigt att man kan avgöra om ett visst företag tillhör samma koncern som det säljande företaget. Detta kan bli problematiskt i vissa fall om man släpper på villkoret att moderföre- taget skall vara ett svenskt företag. Utredningen anser därför att detta villkor bör stå kvar. När det gäller länder med vilka Sverige har slutit dubbelbeskattningsavtal torde de bestämmelser i avtalen som förbjuder vissa slag av diskriminering medföra att den omständigheten, att moderföretaget i koncernen är hemmahörande i det andra landet, inte hindrar att koncernregeln tillämpas (jfr artikel 24 punkt 5 i OECD:s modellavtal).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Koncernregeln i dess nya utformning bör tas in i 2 § 4 a mom. SIL, som enligt vad som strax framgår blir ledigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;$ISPENSREGELN I g A MOM 3),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft0"&gt;Enligt 2 § 4 a mom. SIL får Riksskatteverket, om inte särskilda skäl talar mot det, medge befrielse från beskattning av reavinst när ett före- tag avyttrar samtliga andelar i ett utländskt bolag till ett annat utländskt bolag. Som förutsättningar gäller följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Det säljande företaget skall vara ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkrings- företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td238"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td239"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;+ONCERNREGELN &lt;SPAN class="ft16"&gt;253&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td240"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td241"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Det säljande företaget skall äga samtliga andelar i det köpande bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Det köpande bolaget får inte vara skattskyldigt för inkomst från ett fast driftställe i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Det avyttrade bolaget skall vara hemmahörande i samma land som det köpande bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Det avyttrade bolaget får inte – direkt eller indirekt – äga andelar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;ett bolag som är hemmahörande i ett annat land med en röst - eller kapitalandel som överstiger 25 %.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Dispensregeln ersatte genom lagstiftning år 1996 en äldre liknande reglering. I förarbetena diskuterades det berättigade i en regel om definitiv skattebefrielse av det aktuella slaget (prop. 1996/97:18, s. 22 ff). Med hänsyn till att koncernregeln inte kunde tillämpas vid avyttring till utländska förvärvare och till att en tillämpning av strukturregeln krävde att andelskapitalet i det köpande företaget ökades ansågs dock en begränsad möjlighet till befrielse från beskattning motiverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft0"&gt;De fall som dispensregeln tar sikte på omfattas med ett undantag av koncernregeln med den förslagna utformningen. Undantaget avser fallet att det säljande företaget ingår i en koncern i vilket moder- företaget är ett utländskt företag. I de fall när Sverige har ett dubbel- beskattningsavtal med det land i vilket moderföretaget är hemma- hörande med en &lt;NOBR&gt;icke-diskrimineringsbestämmelse&lt;/NOBR&gt; av den typ som finns i OECD:s modellavtal är dock koncernregeln tillämplig på grund av avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;Dispensregeln passar mindre väl in i skattesystemet på grund av att en tillämpning av den leder till definitiv skattebefrielse. I de sannolikt mycket ovanliga fall då koncernregeln inte är tillämplig kan reglerna om andelsbyten användas, låt vara att en ökning av andelskapitalet erfordras. Utredningen föreslår med hänsyn till det anförda att dispens- regeln tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p101 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft2"&gt;10 Lex ASEA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft0"&gt;Genom lagstiftning 1991 (prop. 1990/91:167) infördes regler i KL och SIL som brukar kallas Lex ASEA. De finns i punkt 1 fjärde stycket sista meningen av anvisningarna till 22 § och punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 24 § KL samt i 3 § 7 mom. fjärde och femte styckena och 27 § 2 mom. första stycket SIL. Reglerna innebär att beskattningen av aktieutdelning i form av aktier i vissa fall skjuts upp till dess mottagaren säljer aktierna. Tekniskt sett är uppskovet konstruerat så att mottagen utdelning är skattefri. I gengäld utgörs inte anskaffnings- värdet för de mottagna aktierna av marknadsvärdet utan av ett annat, lägre, värde som beräknas på viss sätt. Enligt de ursprungliga reglerna gällde närmare bestämt i huvudsak följande när aktierna i det utdelande företaget och de utdelade aktierna utgör reavinsttillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft0"&gt;Utdelning från ett företag, A, är skattefri om den utgår i form av ak- tier i ett annat företag, B, under följande förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;A och B skall vara svenska aktiebolag (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;NATIONALITETSVILLKORET&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Utdelningen skall ha uppburits i förhållande till innehavda aktier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft0"&gt;i A. Det godtas således inte att utdelningen riktas till en viss aktieägare eller en viss grupp aktieägare ( &lt;SPAN class="ft3"&gt;PROPORTIONALITETS VILLKORET&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Åtminstone någon del av aktierna i A skall vara inregistrerade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft13"&gt;vid svenskt börs. Det innebär att aktier i A skall vara upptagna på &lt;NOBR&gt;A-listan&lt;/NOBR&gt; vid Stockholms fondbörs ( &lt;SPAN class="ft12"&gt;NOTERINGSVILLKORET&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;När utdelning lämnas skall A – direkt eller indirekt – ha innehaft samtliga aktier i B sedan ingången av det närmast föregående be-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft0"&gt;skattningsåret eller sedan B började bedriva verksamhet av något slag (&lt;SPAN class="ft3"&gt;INNEHAVSVILLKORET&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Samtliga aktier i B skall delas ut (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;SAMTLIGHETSVILLKORET&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Den verksamhet som efter utdelningen bedrivs i vardera av A och B skall vara av betydande omfattning i förhållande till den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;256 &lt;/SPAN&gt;,EX !3%!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1137 ft0"&gt;verksamhet som bedrevs av A före utdelningen ( &lt;SPAN class="ft3"&gt;VERKSAMHETS VILLKORET&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft0"&gt;I fråga om anskaffningsvärdet för aktierna i A och B efter utdelningen gäller följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;Som anskaffningsvärde för aktierna i B skall anses så stor del av det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktierna i A före utdelningen som svarar mot förändringen i marknadsvärdet på aktierna i A till följd av utdelningen. Det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktierna i A skall minskas i motsvarande mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Uttagsbeskattning sker inte hos A.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft0"&gt;Efter lagstiftning år 1995 gäller inte inregistreringsvillkoret och verksamhetsvillkoret vid utdelning från ett bankaktiebolag. Vidare gäller, efter lagstiftning år 1996, inte verksamhetsvillkoret om B är ett kreditmarknadsbolag som utgör moderbolag i en koncern i vilken det ingår ett bankaktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft0"&gt;Lex ASEA uppfattades vid införandet som en provisorisk lagstiftning i avvaktan på en generell skattemässig reglering av delning av företag genom fission (jfr prop. 1990/91:167 s. 13). För närvarande finns det inte något fissionsinstitut i svensk associationsrätt, men såvitt kan be- dömas kommer Aktiebolagskommittén att lägga fram förslag till ett sådant institut under år 1998. Utredningen har i kap. 6 lämnat förslag till en generell skattemässig reglering av såväl fusioner som fissioner, som i det senare hänseendet får praktisk betydelse när en associations- rättslig reglering kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft13"&gt;En fission innebär enligt förslagen i kap. 6 att ett företags samtliga tillgångar och förpliktelser övertas av två eller flera andra företag. Lex ASEA avser fallet att ett dotterföretag skiljs från sitt moderföretag utan att någon förändring sker på ägarnivån. Resultatet av ombildningen är att dotterföretaget ägs direkt av ägarna till moderföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Ett dotterföretag, AB A, kan skiljas från sitt moderföretag utan förändring på ägarnivån även genom fission. Ett exempel illustrerar. Ett moderföretag i en koncern, AB M, har dotterföretagen A, AB B och AB C. Genom fission kan M klyvas i M1 och M2, varvid A överförs till M1 samt B och C till M 2. Efter avskiljandet kommer A att ägas indirekt, genom M1, av ägarna till M. Önskar man att verksamheten i A skall ligga i ett direktägt företag, måste A fusioneras med M1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td133"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;,EX !3%! &lt;SPAN class="ft0"&gt;257&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td243"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td244"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1138 ft0"&gt;Utdelning av ett dotterföretag förutsätter att moderföretaget har till- räckligt fritt eget kapital. Det är därför inte alltid associationsrättsligt möjligt att skilja av ett dotterföretag genom utdelning. Å andra sidan, när det är möjligt, är utdelning av ett dotterföretag ett enklare för- farande än fission, särskilt om fissionen skall följas av en fusion var- igenom dotterföretaget går upp i det nya moderföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Sammantaget kan man inte utgå från att en kommande möjlighet till fission gör Lex ASEA onödig. Snarare finns det anledning att uppfatta fission och utdelning av dotterföretag som varandras komplement. Ut- redningen anser därför att Lex &lt;NOBR&gt;ASEA-regler&lt;/NOBR&gt; bör finnas även i ett sys- tem där fissioner kan göras. Skulle det då visa sig att företagen i prakti- ken inte utnyttjar utdelningsmöjligheten kommer frågan i ett nytt läge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft0"&gt;Det är med hänsyn till det anförda motiverat att nu se över reglerna i Lex ASEA. I första hand är det därvid villkoren för att reglerna skall vara tillämpliga som är av intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;.ATIONALITETSVILLKORET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft0"&gt;I prop. 1990/91:167 anfördes som skäl för att &lt;SPAN class="ft3"&gt;DOTTERF¶RETAGET &lt;/SPAN&gt;skall vara ett svenskt aktiebolag att ett sådant löpande beskattas för sina vinster och att det inte är säkert att detta gäller i fråga om utländska dotter- företag (s. 19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Enligt utredningens uppfattning är det inte nödvändigt att upprätt- hålla kravet att dotterföretaget skall vara ett svenskt aktiebolag. Det bör emellertid inte få uppkomma tvekan om att det företag som de utdelade andelarna hänför sig till är en juridisk person i svensk mening. Vidare bör inte företag i skatteparadis kunna delas ut. En lämplig lösning är med hänsyn härtill att dotterföretaget, om det är utländskt, skall vara ett utländskt bolag i den mening som anges i 16 § 2 mom. andra stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft0"&gt;SIL (beträffande begreppet utländskt bolag, se avsnitt 5.2.2.2.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;Skäl att frånfalla villkoret att &lt;SPAN class="ft3"&gt;MODERBOLAGET &lt;/SPAN&gt;skall vara svenskt före- ligger inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;0ROPORTIONALITETSVILLKORET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft0"&gt;En riktad utdelning innebär en värdeöverföring på ägarnivån. En möjlighet till sådana utdelningar skulle innebära en komplikation som det inte finns anledning att införa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;258 &lt;/SPAN&gt;,EX !3%!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;.OTERINGSVILLKORET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;I prop. 1990/91:167 motiverades noteringsvillkoret med att det säker- ställer ett spritt ägande av det utdelande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft0"&gt;Enligt Lex ASEA fördelas anskaffningsvärdet för aktierna i moder- företaget på aktierna i detta företag och i dotterföretaget med ledning av förändringen i marknadsvärdet på aktierna i moderföretaget. För att detta skall kunna göras på ett rimligt rättvisande sätt krävs att aktier i moderföretaget är föremål för någon form av notering. Utredningen anser emellertid att det inte är nödvändigt att kräva att aktier i före- taget skall vara upptagna på &lt;NOBR&gt;A-listan.&lt;/NOBR&gt; I vart fall OTC- eller &lt;NOBR&gt;O-listenote-&lt;/NOBR&gt; ring bör räcka. Mera tveksamt är hur man bör ställa sig till notering som inte sker på Stockholm fondbörs. Enligt utredningens uppfattning bör emellertid även sådan notering godtas under förutsättning att upp- datering sker regelbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft0"&gt;Sammantaget bör man efter mönster av schablonregeln för anskaff- ningsvärde i 27 § 2 mom. andra stycket SIL kräva att aktier i moder- företaget skall vara föremål för notering på inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning som är allmänt tillgänglig. Det kan nämnas att detta noteringsbegrepp används även i reglerna om lättnad i beskattningen av ägare till små och medelstora företag (3 § 1 a mom. andra stycket SIL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;)NNEHAVSVILLKORET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft0"&gt;Innehavsvillkoret syftar enligt prop. 1990/91:167 till att motverka att ett delningsförfarande blir ett alternativ till kontantutdelning. Med hänsyn bl.a. till att villkoret inte hindrar att en verksamhet förs över till ett nybildat dotterföretag, vars aktier sedan delas, ut torde villkoret inte vara effektivt. Utredningen föreslår att det tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Av innehavsvillkoret följer att det företag vars aktier delas ut skall vara ett helägt dotterföretag. Även i fortsättningen bör krävas att de utdelade aktierna avser ett dotterföretag. Däremot är det enligt utred- ningens uppfattning inte motiverat att upprätthålla kravet att dotter- företaget skall vara helägt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;3AMTLIGHETSVILLKORET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;Skäl att frångå samtlighetsvillkoret föreligger inte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td133"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;,EX !3%! &lt;SPAN class="ft0"&gt;259&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td243"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td244"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;6ERKSAMHETSVILLKORET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Även verksamhetsvillkoret syftar till att motverka att delningsförfaran- den blir ett alternativ till kontantutdelning. I prop. 1990/91:167 anför- des vidare följande beträffande verksamhetsvillkoret (s. 26):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft34"&gt;Vissa krav ställs på omfattningen av den verksamhet som skall be- drivas i dotterbolaget sedan detta avskiljts från moderbolaget. Av naturliga skäl är det inte möjligt att närmare precisera ett sådant krav. Den enhet som skiljs av kan t.ex. vara en tjänsteproducerande enhet eller en enhet med stora goodwillvärden. En utgångspunkt skulle kunna vara att jämföra marknadsvärdena på de två aktierna med motsvarande värde på den ursprungliga aktien. Att enbart knyta bedömningen till dessa värden är emellertid mindre lämpligt bl.a. därför att aktieägarna vid den bolagsstämma då beslut om delning skall fattas bör kunna avgöra huruvida förutsättningar för skattefri utdelning föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft34"&gt;Vid en jämförelse mellan de olika bolagens förmögenhetsvärden kan det vara naturligt att beakta storleken på det egna kapitalet i dels moderbolaget m.fl. före delningen, dels dotterbolaget efter del- ningen. En lämplig utgångspunkt är då kapitalunderlaget enligt lagen om skatteutjämningsreserv. ...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft34"&gt;Ett allmänt krav är att den verksamhet som skall bedrivas i dotterbolaget (det avskilda dotterbolaget med eventuella dotterbolag e.d.) minst skall utgöra ca 20 % av den verksamhet som bedrivs i moderbolaget m.fl. före delningen. Huruvida detta krav är uppfyllt får avgöras efter en sammanvägning av de olika faktorer som nyss nämnts. Om aktier i flera bolag delas ut skall motsvarande krav ställas på vart och ett av bolagen. Hänsyn skall tas även till den verksamhet som moderbolaget kommer att bedriva efter delningen. Det innebär motsatsvis att minst ca 20 % av den ursprungliga verk- samheten skall finnas kvar i det förutvarande moderbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft0"&gt;Verksamhetsvillkoret har varit föremål för bedömning i rättsfallet RÅ 1996 ref. 101 (förhandsbesked). AB Volvo hade till sina aktieägare delat ut aktierna i dotterbolaget Swedish Match AB. Relationen mellan marknadsvärdena för aktierna i Swedish Match AB efter utdelningen och AB Volvo före utdelningen var ca 14 %. Regeringsrätten konstate- rade att detta tal var klart lägre än det tal "minst ca 20 %" som anges i förarbetena och anförde vidare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft34"&gt;Frågan är vilken betydelse som bör tillmätas detta förhållande. Önskemålen om likformighet och förutsebarhet vid taxeringen talar för att man i en situation då lagtexten är obestämd fäster särskilt av- seende vid uttalanden i motiven. Vad nu sagts innebär i fråga om den nu aktuella bestämmelsen att ett klart lägre relationstal än 20 % bör kunna godtas endast i undantagsfall. Undantag bör främst kunna komma i fråga om det med hänsyn till de berörda verksamheternas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;260 &lt;/SPAN&gt;,EX !3%!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1143 ft34"&gt;omfattning i absoluta tal och omständigheterna i övrigt finns starka skäl för bedömningen att omedelbara skatteeffekter i form av uttags- och utdelningsbeskattning skulle leda till ett resultat som inte är för- enligt med den aktuella lagstiftningens övergripande syfte, nämligen att möjliggöra eller underlätta strukturrationaliseringar av allmänt intresse. Marknadsvärdet på aktierna i Swedish Match efter utdel- ningen och i AB Volvo före utdelningen var ca 10 miljarder respek- tive 64 miljarder kr. Med hänsyn härtill och till vad som i övrigt är upplyst om de berörda företagen finner Regeringsrätten att verk- samheten i Swedish Match AB – trots avvikelsen från det i för- arbetena angivna minimitalet – får anses uppfylla lagtextens krav på att vara av betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i AB Volvo före utdelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft0"&gt;Utredningen gör följande bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft0"&gt;I frånvaro av ett verksamhetsvillkor kommer företagen att kunna dela ut dotterföretag vars verksamhet består av att förvalta likvida medel eller värdepapper. Dessa företag kommer att få skattemässig karaktär av förvaltningsföretag eller investmentföretag om inte annan verksamhet tas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Utredningen vill inte utesluta att en ordning enligt vilken sådan utdelning är möjlig utan att beskattning sker hos ägarna kan ha positiva effekter på näringslivets kapitalförsörjning. Det kan å andra sidan inte heller uteslutas att en bättre kapitalallokering erhålls om medel som inte behövs i rörelsen delas ut direkt till aktieägarna så att varje enskild aktieägare kan fatta beslut om ny placering av medlen. Vidare är det oklart hur företagens utdelningspolicy skulle påverkas och därmed skatteintäkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft0"&gt;Utredningen har inte möjlighet att närmare studera dessa frågor. Med hänsyn till den osäkerhet som således råder anser utredningen att man inte kan avvara ett villkor avseende verksamheten i det utdelade företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Innebörden av det nuvarande verksamhetsvillkoret är oklar, vilket skapar problem i tillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;En möjlighet är att verksamhetsvillkoret med bibehållen grundidé utformas mer konkret genom att villkoret anknyts till förändringen av marknadsvärdet av aktierna i moderbolaget. Villkoret skulle då inne- bära att marknadsvärdet efter utdelningen skall ligga inom t.ex. 80– 20 % av marknadsvärdet före utdelningen. En nackdel med ett villkor av detta slag är emellertid att delningar sådana som den i RÅ 1996 ref. 101, där relationstalet är för lågt men delningen ändå framstår som affärsmässigt motiverad, förhindras. En annan nackdel är att det i gränsfall inte på förhand kan avgöras om villkoret kommer att uppfyllas eller ej.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td242"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td133"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;,EX !3%! &lt;SPAN class="ft0"&gt;261&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td243"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td244"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft0"&gt;En bättre lösning är enligt utredningens uppfattning att verksam- hetsvillkoret görs om så att det mer direkt blir riktat mot alternativ till kontantutdelning. Utredningen anser att det bör krävas att verk- samheten i det utdelade företaget till huvudsaklig del består av rörelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft13"&gt;eller direkt eller indirekt innehav av aktier eller andra andelar i dotter- företag som bedriver rörelse. Med &lt;SPAN class="ft12"&gt;R¶RELSE &lt;/SPAN&gt;bör avses annan verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;än innehav av kontanta medel eller förvaltning av värdepapper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;,AGERTILLG¥NGAR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Lex ASEA reglerar även fallet att de utdelade aktierna blir lager- tillgångar. Utredningen föreslår inga andra ändringar i denna reglering än vad som följer av det föregående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;5TDELNING P¥ KVALIFICERADE AKTIER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Är hos en ägare aktierna i moderföretaget kvalificerade enligt 3:12- reglerna, måste även de aktier eller andra andelar i dotterföretaget som delas ut bli kvalificerade för att inte reglerna skall urholkas. Normalt torde det gällande regelsystemet medföra detta resultat. Situationer kan emellertid tänkas där så inte blir fallet. I 3 § 12 a mom. SIL bör därför införas en regel av innebörd att en andel som med tillämpning av Lex ASEA delas ut på en kvalificerad andel alltid blir kvalificerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft0"&gt;_______________&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Huvudregleringen av Lex ASEA i dess nya utformning bör tas in i ett nytt moment till 3 § SIL, 7 a mom.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;262 &lt;/SPAN&gt;,EX !3%!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p101 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1145 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Samordningen mellan olika uppskovsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft0"&gt;I det föregående har behandlats följande regler enligt vilka uppskov medges med beskattningen i olika situationer (i fråga om förlustregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;skjuts rätten till avdrag upp):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5NDERPRIS¶VERL¥TELSE&lt;/SPAN&gt;: Om vissa villkor uppfylls, skall uttags- beskattning inte ske vid en överlåtelse till underpris av en tillgång som ingår i näringsverksamhet. Tillgången skall ingå i näringsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;även hos köparen. (Kap. 4.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;!NDELSBYTE &lt;/SPAN&gt;Andelar i ett företag överlåts till ett annat företag mot vederlag av andelar i detta, eventuellt jämte en mindre kontant er- sättning. Endast kontant ersättning beskattas vid bytet. Resterande del&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft22"&gt;av vederlaget beskattas när de mottagna andelarna avyttras. (Kap. 5.) &lt;SPAN class="ft21"&gt;&amp;USION OCH FISSION &lt;/SPAN&gt;Det överlåtande företaget skall inte ta upp någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft0"&gt;intäkt eller göra något avdrag på grund av fusionen eller fissionen eller för det beskattningsår som avslutas genom denna. Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft0"&gt;För ägarna till det överlåtande företaget behandlas fusionen eller fissio- nen som en avyttring av andelarna, vilket innebär att reglerna om an- delsbyten är tillämpliga om fusionsvederlaget utgår i form av andelar i det övertagande företaget jämte eventuellt en mindre kontant ersättning. Är andelsbytesreglerna inte tillämpliga, sker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;reavinstbeskattning. (Kap. 6.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6ERKSAMHETS¶VERL¥TELSE &lt;/SPAN&gt;Ett företags samtliga tillgångar i dess verk- samhet eller i en verksamhetsgren överlåts till ett annat företag. Veder- laget skall bestå av andelar i det köpande företaget, eventuellt jämte att detta företag övertar skulder och andra förpliktelser som hänför sig till de överlåtna tillgångarna. Den tekniska lösningen för kontinuitet skiljer sig något från lösningen vid fusion och fission men ger i huvudsak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft0"&gt;samma resultat för de köpande och säljande företagen. (Kap.7.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;!VYTTRING AV EN REAVINSTTILLG¥NG MED F¶RLUST INOM EN INTRESSEGEMEN SKAP &lt;/SPAN&gt;Enligt förlustregeln medges avdrag för förlusten först när en om- ständighet inträffar som medför att tillgången inte längre innehas av ett företag som står i intressegemenskap med säljaren, t.ex. på grund av att intressegemenskapen mellan säljaren och köparen bryts. (Kap. 8.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;264 &lt;/SPAN&gt;3AMORDNINGEN MELLAN OLIKA UPPSKOVSREGLER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1150 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;+ONCERNINTERN ¶VERL¥TELSE &lt;/SPAN&gt;Avyttring av en andel i en svensk eller utländsk juridisk person med reavinst till ett företag inom samma koncern vars moderföretag är svenskt. Enligt koncernregeln beskattas vinsten först när en omständighet inträffar som medför att andelen inte längre innehas av ett företag som tillhör samma koncern som säljaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;(Kap. 9.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;,EX !3%! UTDELNING &lt;/SPAN&gt;Utdelning från ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag utgår i form av aktier eller andra andelar i ett dotterföretag som är ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag. Utdelningen är skattefri för mottagaren. Anskaffningskostnaden för aktierna i det utdelande företaget fördelas på dessa aktier och de utdelade andelarna. (Kap. 10.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;I det följande tas upp situationer där risk för regelkollision före- ligger. (Konstellationer som behandlats under en tidigare rubrik tas inte upp igen under en senare rubrik.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Förhållandet mellan reglerna om underprisöverlåtelse och övriga uppskovsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft3"&gt;&amp;¶RH¥LLANDET TILL REGLERNA OM ANDELSBYTEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;Vid ett andelsbyte kan de mottagna andelarna vara mindre värda än de avyttrade andelarna. Därför behöver förhållandet mellan reglerna om andelsbyte och reglerna om underprisöverlåtelse klarläggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;I avsnitt 5.2.4.2 diskuteras partiella andelsbyten i anslutning till ett exempel. Förutsättningarna i detta är följande. Företaget A äger kapi- talplaceringsandelar värda 100 samt det helägda dotterföretaget B. An- delskapitalet i B är fördelat på 100 andelar. Värdet av andelarna i B är sammanlagt 100. Kapitalplaceringsandelarna skall föras över till B. Tre alternativ att göra detta på övervägs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Det alternativ som nu är av intresse är att B nyemitterar 50 andelar, varvid A erlägger likvid i form av kapitalplaceringsandelarna (alterna- tiv 3). Som anförs i det nämnda avsnittet är transaktionen enligt utred- ningens uppfattning sammansatt av ett andelsbyte och ett ägartillskott. Vardera deltransaktionen skall bedömas för sig. Någon kollision mellan reglerna för underprisöverlåtelser och reglerna om andelsbyten uppkommer därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td245"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;3AMORDNINGEN MELLAN OLIKA UPPSKOVSREGLER &lt;SPAN class="ft41"&gt;265&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td187"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;&amp;¶RH¥LLANDET TILL REGLERNA OM FUSION OCH FISSION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft0"&gt;En fusion eller fission kan tolkas som en överlåtelse av tillgångarna i det överlåtande företaget till det övertagande företaget mot ersättning som består i att det övertagande företaget övertar ansvaret för det överlåtande företagets skulder och andra förpliktelser. Med den tolk- ningen innebär en fusion eller fission ofta en underprisöverlåtelse. I underprislagen bör tas in en bestämmelse om att lagen inte är tillämplig om förutsättningar föreligger för att medge uppskov med beskattningen enligt bestämmelserna om fusion och fission .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;&amp;¶RH¥LLANDET TILL REGLERNA OM VERKSAMHETS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Resonemanget i det föregående avseende förhållandet mellan reglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft13"&gt;om underprisöverlåtelser och reglerna om andelsbyten är tillämpligt om man i resonemanget ersätter &lt;SPAN class="ft12"&gt;¶VERL¥TNA ANDELAR &lt;/SPAN&gt;med den &lt;SPAN class="ft12"&gt;¶VERL¥TNA VERKSAMHETEN&lt;/SPAN&gt;. Någon regelkollision uppkommer således inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;&amp;¶RH¥LLANDET TILL F¶RLUSTREGELN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft0"&gt;Förlustregeln är tillämplig oberoende av om förlusten är verklig eller beror på att överlåtelsen skett till underpris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft0"&gt;Såvitt gäller verkliga förluster bör förlustregeln gälla även i fortsätt- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft0"&gt;En överlåtelse av reavinstegendom som sker med förlust på grund av att vederlaget understiger marknadsvärdet skulle i frånvaro av sär- skild reglering omfattas både av reglerna om underprisöverlåtelser och förlustregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;I kap. 4 har föreslagits att uttagsbeskattning vid en underprisöver- låtelse inte skall kunna underlåtas om det förvärvande företaget har rätt till underskottsavdrag, såvida inte koncernbidrag kan lämnas från det överlåtande till det förvärvande företaget. Realiseras övervärdet hos det förvärvande företaget skulle nämligen, om uttagsbeskattning inte sker, intäkten kunna kvittas mot underskottet, vilket skulle strida mot grunderna för reglerna om koncernbidrag. I frånvaro av någon mot- verkande mekanism kan samma effekt uppnås genom att reavinst- egendom, som stigit i värde, överlåts till ett pris under det skatte- mässiga värdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft0"&gt;Med hänsyn härtill bör förlustregeln inte vara tillämplig när rea- vinstegendom överlåts till underpris med förlust. En bestämmelse om detta bör tas in i SIL i anslutning till förlustregeln. Lösningen innebär&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;266 &lt;/SPAN&gt;3AMORDNINGEN MELLAN OLIKA UPPSKOVSREGLER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;att uttagsbeskattning för marknadsvärdet kommer att ske om det för- värvande företaget har rätt till underskottsavdrag och koncernbidrags- rätt inte föreligger. I annat fall skall enligt reglerna för underprisöver- låtelser – om även övriga förutsättningar uppfylls – det skattemässiga värdet anses som vederlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;&amp;¶RH¥LLANDET TILL KONCERNREGELN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft0"&gt;Överlåter ett företag en andel till ett företag inom samma koncern, kan en reavinst uppkomma även om överlåtelsen sker till ett pris under marknadsvärdet. Enligt koncernregeln medges uppskov med beskatt- ningen av vinsten. Samtidigt kan i frånvaro av en särskild regel uttags- beskattning ske, t.ex. om förvärvaren har rätt till avdrag för kvarstående underskott och förutsättningar inte föreligger för att överlåtaren skall kunna ge koncernbidrag till förvärvaren med verkan vid beskattningen. Med hänsyn härtill bör i punkt 1 a av anvisningarna till 22 § KL tas in en bestämmelse om att uttagsbeskattning inte skall ske om koncern- regeln är tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;&amp;¶RH¥LLANDET TILL ,EX !3%!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft0"&gt;Utdelning av andelar i ett dotterföretag är en underprisöverlåtelse enligt begreppsbildningen i reglerna om underprisöverlåtelser. Är Lex ASEA tillämplig eller är reglerna i 3 § 8 mom. tredje stycket SIL om utskiftning av aktier från en ekonomisk förening tillämpliga, sker inte uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket sista meningen av anvis- ningarna till 22 § KL (punkt 1 a sjunde stycket 2 i utredningens lag- förslag). Reglerna om underprisöverlåtelser aktualiseras inte då.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;Undantaget från uttagsbeskattning gäller inte om de utdelade andelarna utgjort omsättningstillgångar i b yggnadsrörelse eller handel med fastigheter. I sådana fall bör reglerna om underprisöverlåtelse inte vara tillämpliga. En bestämmelse om detta bör tas in i lagen om upp- skov med beskattningen vid överlåtelse av tillgångar i näringsverk- samhet till underpris.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td245"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;3AMORDNINGEN MELLAN OLIKA UPPSKOVSREGLER &lt;SPAN class="ft41"&gt;267&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td187"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1157 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Förhållandet mellan reglerna om andelsbyten och övriga uppskovsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft3"&gt;&amp;¶RH¥LLANDET TILL REGLERNA F¶R VERKSAMHETS¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft0"&gt;Ingår andelar i en verksamhet eller verksamhetsgren som överlåts ge- nom en verksamhetsöverlåtelse, föreligger såvitt avser andelarna ett andelsbyte. Endast reglerna om verksamhetsöverlåtelser bör vara tillämpliga. En bestämmelse om detta bör tas in i andelsbyteslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;&amp;¶RH¥LLANDET TILL KONCERNREGELN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;Vid ett andelsbyte vid vilket de överlåtna andelarna är näringsbetingade och där det köpande företaget ingår i samma koncern som det säljande företaget föreligger även en överlåtelse enligt koncernregeln. I likhet med vad som gäller i fråga om strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL och koncernregeln i dess gällande utformning bör i ett sådant fall koncernregeln tillämpas. En bestämmelse om detta bör tas in i andelsbyteslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Förhållandet mellan å ena sidan reglerna om fusion, fission och verksamhetsöverlåtelser och å andra sidan övriga uppskovsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft0"&gt;En fusion eller fission kan tänkas innefatta en avyttring som omfattas av förlustregeln eller koncernregeln. Även en verksamhetsöverlåtelse kan tänkas innefatta en avyttring som omfattas av koncernregeln, däremot inte av förlustregeln (understiger vederlaget summan av de skattemässiga värdena för de avyttrade tillgångarna, föreligger inte en verksamhetsöverlåtelse). Endast reglerna för fusioner eller fissioner resp. för verksamhetsöverlåtelser bör vara tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft0"&gt;Bestämmelser med anledning av det anförda bör tas in i SIL i anslutning till förlustregeln och koncernregeln.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p101 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1159 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Avskattningsregeln för investmentföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft0"&gt;Ett investmentföretag är enligt 2 § 10 mom. SIL ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som uppfyller följande villkor (i det följande antas att företaget är ett aktiebolag):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Företagets verksamhet skall uteslutande eller så gott som ute- slutande bestå av förvaltning av värdepapper eller likartad lös egendom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Företagets uppgift skall väsentligen vara att genom ett välför- delat värdepappersinnehav erbjuda dess ägare riskfördelning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ett stort antal fysiska personer skall äga aktier i företaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;I följande hänseenden gäller särskilda regler för investmentföretag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Hänsyn tas inte till vinst eller förlust på aktier och andra värde-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft0"&gt;papper som behandlas som aktier i reavinsthänseende (benämns gemensamt &lt;SPAN class="ft3"&gt;AKTIER &lt;/SPAN&gt;i det följande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Som intäkt tas upp 2 % för år räknat av värdet på bolagets aktie- portfölj vid ingången av, normalt, det aktuella beskattningsåret (schablonintäkt).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Avdrag medges för lämnad utdelning, dock inte med så stort belopp att det föranleder underskott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft0"&gt;Dessa regler för investmentföretag infördes vid 1990 års skattereform (se prop. 1989/1990:110 s. &lt;NOBR&gt;559-566).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft0"&gt;Värdeutvecklingen för aktierna i ett investmentföretag beror väsent- ligen på värdeutvecklingen för investmentföretagets aktieportfölj. Stiger portföljen i värde, beskattas därför i princip en aktieägare i in- vestmentföretaget för den del av vinsten som belöper sig på hans aktier i investmentföretaget när vinsten realiseras och delas ut eller när&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;270 &lt;/SPAN&gt;)NVESTMENTF¶RETAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft0"&gt;aktierna i investmentföretaget säljs. Bortser man från ränteeffekter till följd av tidpunkterna för beskattningen, behandlas därför en indirekt aktieplacering genom ett investmentföretag likvärdigt med en direkt aktieplacering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft0"&gt;Ränteeffekterna medför emellertid, i frånvaro av en motverkande regel, att en indirekt placering i en aktieportfölj genom ett invest- mentföretag ställer sig förmånligare än en direkt placering i samma portfölj, eftersom skatten betalas senare vid det indirekta ägandet. Denna s.k. sparbösseeffekt beräknades i förarbetena till 1990 års skattereform genomsnittligt sett ge ca 0,5 procentenheter högre årlig avkastning för det indirekta ägandet. Syftet med schablonintäkten är att utjämna denna skillnad så att direkta aktieplaceringar och placeringar genom ett investmentföretag i huvudsak likställs vid beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft0"&gt;Genom lagstiftning år 1993 (prop. 1993/94:50) undantogs utdel- ningsinkomster från beskattning och halverades beskattningen av ak- tievinster. I frånvaro av en särskild regel skulle i det nya systemet skattefria reavinster hos ett investmentföretag ha kunnat delas ut utan beskattning hos aktieägarna, om investmentföretaget ändrade karaktär till vanligt företag. Detta sker om villkoren för att vara ett investment- företag inte längre uppfylls. Investmentföretags reavinster skulle således ha kunnat helt undgå beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft0"&gt;I syfte att förhindra den nämnda konsekvensen infördes vid 1993 års lagstiftning en regel som brukar kallas avskattningsregeln. Avskatt- ningsregeln innebar ursprungligen att ett investmentföretag vilket änd- rade karaktär som intäkt skulle ta upp ett belopp motsvarande 30 % av det högsta av värdena på aktieportföljen vid ingången av beskatt- ningsåret och något av de fem föregående beskattningsåren, dock tidi- gast år 1991. Alternativt fick företaget som intäkt ta upp 40 % av summan av de faktiska reavinster och reaförluster på aktier som företaget haft från ingången av år 1991.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft0"&gt;Genom lagstiftning 1994 återinfördes äldre regler om beskattning av utdelningsinkomster och aktievinster. Avskattningsregeln för invest- mentföretag fick dock stå kvar i avvaktan på ytterligare överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft0"&gt;Procentsatsen i schablonregeln höjdes till 40 % som en anpassning till att enligt de generella reglerna nu hela beloppet av en aktievinst skulle tas upp till beskattning. Vidare ändrades alternativregeln så att hela summan av reavinster och reaförluster skulle tas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;I en skrivelse till Finansdepartementet i januari 1996 hemställde Sveriges Industriförbund om att avskattningsregeln skulle avskaffas. Förbundet anförde i huvudsak att avskattningsregeln inte behövs i ett system med dubbelbeskattning av bolagsinkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft0"&gt;Industriförbundets skrivelse togs upp i prop. 1996/97:18. I proposi- tionen lades inte fram något förslag om avskaffande av avskattnings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;)NVESTMENTF¶RETAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;271&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td247"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td248"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft0"&gt;regeln. I huvudsak anfördes följande. Med den utformning skattereg- lerna har kan ett investmentföretag få en högre värdeökning på aktie- portföljen än vad som skulle ha varit fallet om allmänna skatteregler tillämpats. En sådan förmån bör skattas av vid ett karaktärsbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;På grundval av förslag i propositionen har i lagtexten klargjorts att avskattning inte skall ske när ett investmentföretag upplöses genom likvidation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft0"&gt;När ett investmentföretag t.ex. på grund av förändringar av ägandet i företaget skiftar karaktär och upphör att vara ett investmentföretag ut- görs värdena i företaget, utom av tillskjutna medel, i allt väsentligt av realiserade aktievinster och orealiserad värdestegring på aktier. Den nya skatteregimen för företaget till följd av karaktärsbytet föranleder att särskild hänsyn bör tas till dessa poster. (Utredningen utgår från att det i praktiken knappast förekommer att utdelningsinkomster fonderas. I de fall fondering ändå sker beskattas inkomsterna. Fonderade utdel- ningsinkomster erbjuder därför inte något problem vid karaktärsbyte.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Realiserade aktievinster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft0"&gt;Det framgår inte klart av förarbetena hur schablonintäkten räknats fram. Det finns emellertid skäl att anta att man jämfört situationen för två fysiska personer enligt följande. Den ena personen, F, investerar vid ingången av år 1 ett belopp i en aktieportfölj med viss sammansättning. F omsätter årligen en tiondedel av portföljen. Vid utgången av år 10 säljer F portföljen. Den andra personen, G, investerar vid ingången av år 1 i aktier i ett investmentföretag, I. I har en portfölj med samma sammansättning som F:s. Den andel av portföljen som är hänförlig till G:s aktier har samma värde som F:s portfölj. I omsätter portföljen på samma sätt som F. Vid utgången av år 10 säljer G sina aktier i I.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft0"&gt;Efter skatt har G, i frånvaro av en särskild regel, ett större belopp i behåll än F beroende på att I löpande har kunnat återinvestera hela för- säljningslikviderna medan F har kunnat återinvestera endast nettot efter reavinstbeskattning. Schablonintäkten syftar till att kompensera för denna ränteeffekt så att F och G blir likställda efter skatt. Det bör note- ras att schablonintäkten således syftar till likställdhet på ägarnivån. Det är endast av praktiska skäl som den tas ut på företagsnivån.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;272 &lt;/SPAN&gt;)NVESTMENTF¶RETAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1167 ft0"&gt;Upphör I att vara ett investmentföretag, t.ex. under år 9, finns de realiserade obeskattade vinsterna – minskade med schablonskatt – kvar i företaget även efter karaktärsbytet om de inte delas ut. Detta saknar betydelse för likställdheten mellan F och G under förutsättning att G säljer sina aktier i samband med karaktärsbytet, eftersom vinsterna då skattas av hos G.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft0"&gt;Behåller G aktierna i I även efter karaktärsbytet, behandlas G, i frånvaro av en avskattningsregel, skattemässigt förmånligare än F. Detta beror på att schablonintäkt inte längre skall tas ut trots att de obe- skattade vinsterna finns kvar hos I och lämnar avkastning, vilket med- för att det uppkommer en ränteeffekt till G:s favör. I denna situation bör därför schablonintäkten inte upphöra utan vidare utan avlösas av en engångsbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft0"&gt;Avskattningsintäkten beräknas lämpligen enligt samma metodik som schablonintäkten, dvs. som en viss procent av ett underlag som utgörs av det högsta av värdena på investmentföretagets aktieportfölj vid ingången av beskattningsåret och något av de fem föregående be- skattningsåren. Storleken av procentsatsen beror på vilket antagande man gör om hur länge ägare i investmentföretaget, som inte säljer sina aktier i samband med karaktärsbytet, kommer att behålla aktierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft0"&gt;Den skatt som utgår enligt den nuvarande avskattningsregeln vid ett karaktärsbyte är så pass betydande att regeln kan ha medfört att karak- tärsbyte inte varit ett attraktivt alternativ. Om avskattningsregeln av- vägs på ett mer neutralt sätt kan det tänkas att karaktärsbyten kommer till stånd i större utsträckning. Det framstår som sannolikt att eventuella karaktärsbyten framför allt blir resultatet av att aktierna i ett invest- mentföretag köps upp av ett annat företag. I det scenariot torde det bli relativt ovanligt att andra ägare i investmentföretaget än det upp- köpande företaget ligger kvar med sina aktier efter karaktärsbytet. Till den del detta ändå kommer att ske är det rimligt att anta att det i allmänhet blir fråga om relativt långa innehav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft0"&gt;Utredningen anser med hänsyn härtill att procentsatsen bör beräknas utifrån normen att schablonintäkt egentligen bör utgå under tio år efter karaktärsbytet, såvitt avser den del av portföljen i investmentföretaget som belöper sig på aktier i företaget som inte omsätts i samband med karaktärsbytet. Utifrån en diskonteringsränta på 4,9 % blir då procent- talet i avskattningsregeln 16. Räntesatsen avser ränta efter skatt. Ränte- satsen före skatt, 7 %, baseras på antaganden om långsiktig realränta på 5 % och inflation på 2 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft0"&gt;Det anförda innebär sammanfattningsvis följande. Vid ett karaktärs- byte tas som intäkt hos investmentföretaget upp 16 % av den del av portföljvärdet som svarar mot förhållandet mellan de aktier i företaget som inte omsätts i samband med karaktärsbytet och samtliga aktier i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;)NVESTMENTF¶RETAG &lt;SPAN class="ft41"&gt;273&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td247"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td248"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1168 ft0"&gt;företaget. Portföljvärdet beräknas i likhet med vad som nu gäller som det högsta av värdena på portföljen vid ingången av det beskattningsår då karaktärsbytet sker och vart och ett av de fem föregående beskatt- ningsåren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft0"&gt;En aktie i investmentföretaget bör anses omsatt i samband med karaktärsbytet om den omsatts under det beskattningsår då karaktärs- bytet äger rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft0"&gt;Har investmentföretaget haft en dålig utveckling på sin portfölj, kan en avskattning på ägarnivån vara förmånligare än avskattning hos företaget. Enligt vad som nyss sagts förutsätter avskattning på ägar- nivån att aktier omsatts under det beskattningsår då karaktärsbytet sker. Ett uppköpande företag bör emellertid ha möjlighet att skatta av de aktier som företaget ägde i investmentföretaget vid ingången av det nämnda beskattningsåret (övriga aktier som det uppköpande företaget äger vid karaktärsbytet har omsatts under beskattningsåret). Konsek- vensen av avskattning är att även dessa aktier skall anses omsatta under beskattningsåret i fråga. Innebörden av avskattning bör vara att aktierna skall anses ha avyttrats för marknadsvärdet och köpts tillbaka för samma värde. En uppköpssituation bör anses föreligga om ett företag (eller en fysisk person) vid utgången av beskattningsåret äger aktier i det tidigare investmentföretaget med en majoritet av rösterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft0"&gt;Är ett uppköpande företag ett annat investmentföretag, kommer värdet av aktierna i det uppköpta företaget att utgöra underlag för be- räkning av schablonintäkt hos det uppköpande företaget. Såvitt avser aktier som det uppköpande företaget ägde vid ingången av beskatt- ningsåret behövs därför inte någon avskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Som nämnts finns det en alternativ avskattningsregel. Enligt denna får som intäkt tas upp summan av de aktievinster och aktieförluster som investmentföretaget haft fr.o.m. ingången av år 1991. Denna regel innebär avskattning hos företaget, inte av ränteförmånen hos ägarna utan av själva aktievinsterna. Detta medför en alltför hög beskattning. Alternativregeln bör därför tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Orealiserad värdestegring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft0"&gt;När aktier i ett investmentföretag omsätts i samband med ett karaktärs- byte avskattas hos ägarna inte endast realiserade vinster hos invest- mentföretaget utan även orealiserad värdestegring på företagets aktie- portfölj. Som en följd härav bör anskaffningsvärdet för aktier i portföl- jen som stigit i värde höjas till marknadsvärdet. På motsvarande sätt bör anskaffningsvärdet för aktier som nedgått i värde sänkas till mark- nadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;274 &lt;/SPAN&gt;)NVESTMENTF¶RETAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft0"&gt;Till den del aktierna i investmentföretaget inte omsatts i samband med karaktärsbytet kan följande resonemang föras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft0"&gt;Vid ett karaktärsbyte medför den schablonintäkt som tidigare utgått och avskattningen på grund av karaktärsbytet att F och G, för att an- knyta till exemplet i det föregående, i princip likställs såvitt avser reali- serade vinster. Vad gäller orealiserad värdestegring uppkommer – i frånvaro av en särskild regel – på grund av karaktärsbytet en latent skatteskuld hos investmentföretaget (och därmed indirekt hos G) som inte har någon motsvarighet hos F (den latenta skatteskulden på oreali- serad värdestegring på F:s portfölj motsvaras för G av en latent skatte- skuld på aktierna i I). Den latenta skatteskuld som uppkommer hos I påverkar värdet av G:s aktier i I negativt. G kommer därför sämre ut än F, om inte anskaffningsvärdet för aktierna hos I får räknas upp till marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft0"&gt;Mot detta kan tänkas invändas att G tog en kalkylerad risk när han köpte aktierna i I av innebörd att I kunde komma att byta karaktär och att han därför själv bör bära konsekvensen av ett ogynnsamt utfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft0"&gt;Denna invändning är emellertid inte hållbar. Finns det en sådan risk medför den nämligen att placeringar i ett investmentföretag blir oförmånligare än direkta placeringar, vilket strider mot utgångspunkten för beskattningsreglerna för investmentföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft0"&gt;Slutsatsen är att anskaffningsvärdet för aktierna hos ett investment- företag som byter karaktär generellt bör ändras till marknadsvärdet vid tidpunkten för karaktärsbytet. En bestämmelse om detta bör tas in i 27 § 2 mom. SIL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p101 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1173 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Stämpelskatt för förvärv av fast egendom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft20"&gt;Enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter (&lt;SPAN class="ft19"&gt;ST¤MPELSKATTELAGEN&lt;/SPAN&gt;) gäller såvitt nu är aktuellt följande beträffande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;förvärv av fast egendom och tomträtt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;Ett förvärv av fast egendom är skattepliktigt om det sker genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;köp eller byte,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;tillskott till bolag eller förening eller utdelning eller skifte från bolag eller förening,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;fusion enligt 14 kap. 1 § ABL eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;expropriation eller annan inlösen på grund av stadgande om rätt eller skyldighet att lösa fast egendom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft0"&gt;Ett förvärv av tomträtt är skattepliktigt om det sker genom upplåtelse, överlåtelse mot ersättning eller annat fång som anges i punkterna &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft0"&gt;Stämpelskatten utgår med 1,5 % av egendomens värde. Vid förvärv som görs av juridisk person är dock skattesatsen 3 %. Vid köp av fast egendom bestäms värdet av egendomen genom att köpeskillingen jäm- förs med taxeringsvärdet för året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljas. Det högsta av värdena anses som egendomens värde. Skattskyldighet inträder när ansökan om inskrivning beviljas. Både överlåtaren och förvärvaren är skattskyldiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;&amp;USIONER OCH FISSIONER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft0"&gt;Förvärv genom sådana fusioner på vilka kontinuitetsreglerna i 2 § 4 mom. SIL är tillämpliga är inte stämpelskattepliktiga (inte heller kombination enligt 14 kap. 2 § ABL). Utredningen har i det föregående lämnat förslag om generella regler om inkomstskattemässig kontinuitet vid fusioner och fissioner (kap. 6). Syftet är att ombildningar av detta slag inte skall motverkas av att inkomstskatt utgår. Av samma skäl bör stämpelskatt inte tas ut. Utredningen föreslår därför att bestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;276 &lt;/SPAN&gt;3T¤MPELSKATT F¶R F¶RV¤RV AV FAST EGENDOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p689 ft0"&gt;om att förvärv genom fusion enligt 14 kap. 1 § ABL är skattepliktigt tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;+ONCERNINTERNA ¶VERL¥TELSER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft0"&gt;Överlåtelser av fastigheter inom en koncern bör enligt utredningens uppfattning inte motverkas av att stämpelskatt utgår (det som sägs om fastigheter gäller även tomträtter). En lättnadsregel bör dock inte möjliggöra att ett företag överlåter en fastighet till ett annat koncernföretag som sedan säljs externt utan att stämpelskatt utgår. Med hänsyn härtill föreslår utredningen en uppskovsregel som innebär att stämpelskatten skall betalas först när koncernförhållandet mellan överlåtaren och förvärvaren upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft0"&gt;Skatten bör även betalas om överlåtaren eller förvärvaren upplöses genom likvidation. Uppgår överlåtaren eller förvärvaren i ett annat företag genom fusion eller fission, bör det övertagande företaget in- träda i det (vid fusionen eller fissionen) överlåtande företagets situation såvitt avser stämpelskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft0"&gt;Överlåter förvärvaren när koncernförhållandet med överlåtaren be- står fastigheten till annan än moderföretag eller dotterföretag, bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft0"&gt;skatten efterges (med moder- och dotterföretag avses alla över- resp. underliggande företag till förvärvaren). Skälen för detta är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft0"&gt;Överlåter förvärvaren fastigheten till en extern köpare, har möjlig- heten till extern försäljning av förvärvaren med fastigheten i behåll förlorats. Det saknas i den situationen anledning att ta ut skatt på för- värvarens förvärv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Fallet att förvärvaren överlåter fastigheten till ett annat koncern- företag än ett moderföretag eller dotterföretag till förvärvaren kan illustreras med följande exempel. AB A har dotterföretagen AB B och AB C. C har dotterföretaget AB D. A överlåter en fastighet till B som i sin tur överlåter fastigheten till D. Följande fall är av intresse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;A säljer B externt. I frånvaro av eftergiftsregeln skulle skatten på B:s förvärv betalas, eftersom koncerngemenskapen mellan A och B bryts. Försäljningen av B medför även att koncernförhållandet mellan B och D bryts. Skatten på D:s förvärv skall således betalas. Det är därför inte motiverat att ta ut skatt på B:s förvärv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;C säljer D externt. Även i detta fall bryts koncernförhållandet mellan B och D med påföljd att skatten på D:s förvärv skall betalas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td249"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td250"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;3T¤MPELSKATT F¶R F¶RV¤RV AV FAST EGENDOM &lt;SPAN class="ft41"&gt;277&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td251"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td252"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft0"&gt;Skälet för att skatten inte bör efterges om förvärvaren överlåter fastig- heten till ett dotterföretag framgår av följande exempel. AB A äger en fastighet som skall avyttras. Detta förbereds genom att A bildar dotter- företaget AB B som i sin tur bildar dotterföretaget AB C. A säljer fastigheten till B som i sin tur säljer fastigheten till C. Härefter säljer A B. Efterges skatten på B:s förvärv när B säljer fastigheten till C, blir konsekvensen att externförsäljningen kunnat genomföras utan beskatt- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;A i det senaste exemplet skulle i stället kunna sälja fastigheten till C som i sin tur säljer fastigheten till B. Härefter säljer A B. Efterges skatten på C:s förvärv när C säljer fastigheten till B, blir även i detta fall konsekvensen att externförsäljningen kunnat genomföras utan be- skattning. Skatten bör således inte heller efterges om förvärvaren säljer fastigheten till ett moderföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Ett transportköp föreligger om ett köp av fast egendom överlåts på i princip oförändrade villkor. Vid ett transportköp erhålls skattebefrielse för det tidigare köpet. I frånvaro av en motverkande regel kan ett före- tag i en koncern, A, sälja en fastighet till en annat koncernföretag, B, som sedan överlåter köpet till ett dotterföretag, C. Eftersom regeln om transportköp medför att skatt inte tas ut på B:s förvärv, kan fastigheten, "förpackad i C och B", säljas externt utan beskattning. Transportköps- regeln bör därför inte gälla om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;förvärvaren vid det första köpet är en juridisk person,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1181 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;det första köpet har skett från en juridisk person som ingår i samma koncern som förvärvaren och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;förvärvaren vid det senare köpet är en juridisk person som är moderföretag eller dotterföretag till förvärvaren vid det första köpet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1183 ft0"&gt;I likhet med vad som gäller enligt koncernregeln för aktier och andra andelar i företag bör moderföretaget i koncernen vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Vidare bör – också i överensstämmelse med koncernregeln – överlåtaren inte få ingå i en annan koncern än den i vilken förvärvaren ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;I många dubbelbeskattningsavtal omfattar de bestämmelser som förbjuder vissa slag av diskriminering även stämpelskatten. Det innebär att den omständigheten att moderföretaget i en koncern är hemma- hörande i ett annat land i vissa fall inte hindrar att uppskovsregeln är tillämplig. Aktualiseras fråga om tillämpning av ett dubbelbeskatt- ningsavtal i ett stämpelskatteärende, kan inskrivningsmyndighten ha&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;278 &lt;/SPAN&gt;3T¤MPELSKATT F¶R F¶RV¤RV AV FAST EGENDOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft0"&gt;anledning att, eventuellt genom förmedling av Domstolsverket, inhämta yttrande från Riksskatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;5PPGIFTSSKYLDIGHET M M&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft0"&gt;Som framgår i det föregående föreslår utredningen att stämpelskatt, för vilken uppskov erhållits, skall betalas om koncernförhållandet mellan överlåtaren och förvärvaren upphör eller om överlåtaren eller förvärva- ren upplöses genom likvidation. En bestämmelse om att överlåtaren och förvärvaren är skyldiga att lämna uppgift till inskrivningsmyndig- heten om sådan omständighet bör tas in i stämpelskattelagen. Uppgifts- skyldigheten bör vara straffsanktionerad. Lämnas inte uppgift uppsåt- ligen eller av oaktsamhet, bör dömas till böter eller fängelse högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft0"&gt;Förslaget om uppskov torde motivera vissa administrativa före- skrifter i förordningen (1984:406) om stämpelskatt vid inskrivnings- myndigheter. Utredningen lämnar inte förslag till sådana föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p101 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft2"&gt;14 Övriga frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Kapitalrabatt på optionslån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft0"&gt;Ett optionslån är ett lån som upptagits av ett aktiebolag och där skuldebreven är förenade med rätt till nyteckning eller köp av aktie. Villkoren kan utformas så att bolaget vid emissionen erhåller det nomi- nella värdet av lånet trots att räntan understiger marknadsräntan för ett lån av det aktuella slaget. Skillnaden mellan det nominella värdet och marknadsvärdet av lånedelen, den s.k. kapitalrabatten, motsvaras av värdet på optionsrätten. Enligt 2 § 9 mom. åttonde stycket SIL har bo- laget inte rätt till avdrag för kapitalrabatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft0"&gt;Den nämnda bestämmelsen infördes år 1985 på förslag i prop. 1984/85:193 samtidigt som beskattningen av konvertibla skuldebrev och optionsrätter m.m. i huvudsak fick sin nuvarande utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;I propositionen anförs att det finns visst fog för synsättet att kapital- rabatten är ett slags räntekompensation till långivaren och att den därför borde vara avdragsgill för det bolag som tar upp lånet. Av tre skäl stannade det föredragande statsrådet ändå för uppfattningen att avdrag inte borde medges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;För det första anfördes att de företag som emitterat optionslån redo- visat hela det nominella beloppet av lånet som skuld, varför underkur- sen inte avspeglas i räkenskaperna. Enligt föredragandens uppfattning var det inte motiverat att skapa en avdragsregel som medför en skillnad mellan redovisningen och den skattemässiga behandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;För det andra stod det inte helt klart hur långivarna i framtiden skulle komma att beskattas för värdestegringen på skuldebreven. Det var därför inte heller klart hur det låntagande bolagets beskattning borde utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;För det tredje gjordes en jämförelse med konverteringslån. Det an- fördes att en uppdelning av emissionspriset i en lånedel och en till- skottsdel inte tillämpades vid sådana lån och att man därför borde utgå från att det vid emission av konverteringslån inte kan uppstå någon av-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;280 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;–VRIGA&lt;/NOBR&gt; FR¥GOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft0"&gt;dragsgill kapitalrabatt. Om kapitalrabatten på optionslån blev avdrags- gill, skulle konverteringslånen missgynnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Det har efter lagstiftningen i en rekommendation av Redovisnings- rådet klarlagts hur redovisningen av konverteringslån och optionslån bör gå till hos det låntagande företaget (RR 3). Enligt rekommenda- tionen skall kapitalrabatten föras till reservfonden som överkurs på de aktier som kan komma att utfärdas senare. Låneskulden skall uppräknas succesivt under lånets löptid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft0"&gt;Vidare räknas nu värdestegring på lånefordringen i ett optionslån som inkomst av kapital för fysiska personer och som inkomst av näringsverksamhet för aktiebolag m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Utredningen gör följande bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Kapitalrabatten är en kostnad för upptagande av lån. Den omstän- digheten att en långivare samtidigt som han lämnar lånet gör ett till- skott till bolaget mot att han erhåller optionsrätten gör ingen skillnad. De hinder mot avdragsrätt som förelåg vid 1985 års lagstiftning är borta nu. Bestämmelsen i 2 § 9 mom. åttonde stycket SIL om att avdrag inte medges för kapitalrabatt på optionslån bör därför tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Utdelning på andel i förvaltnings- eller investmentföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft0"&gt;Enligt 7 kap. 8 mom. fjärde stycket SIL är inte utdelning på aktie eller annan andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag skattefri om företaget äger mer än enstaka andelar på vilka utdelning skulle ha varit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft13"&gt;skattepliktig om andelarna hade ägts direkt av det företag som äger andelen i förvaltnings- eller investmentföretaget ( &lt;SPAN class="ft12"&gt;F¶RBJUDEN ANDEL&lt;/SPAN&gt;). Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft13"&gt;nämnda stycket bör justeras så att bestämmelsen omfattar även fallet att förvaltnings- eller investmentföretaget indirekt äger förbjudna andelar genom ett eller flera andra förvaltnings- eller investmentföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Överlämnade framställningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft11"&gt;+ARAKT¤RSBYTE VID FUSION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft0"&gt;I en skrivelse den 21 maj 1996 har Riksskatteverket föreslagit en ändring i 2 § 4 mom. SIL avseende den skattemässiga behandlingen av tillgångar som genom fusion skiftar karaktär från omsättnings- till an-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td253"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p0 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;–VRIGA&lt;/NOBR&gt; FR¥GOR &lt;SPAN class="ft16"&gt;281&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td254"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td255"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft0"&gt;läggningstillgång. Regeringen beslutade den 21 november 1996 att överlämna framställningen till utredningen (Fi96/2731).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Utredningens förslag till reglering vid fusioner innebär att det över- tagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation vid tidpunkten för fusionen. Av kontinuiteten följer att den skattemässiga karaktären av de överlåtna tillgångarna hos det över- låtande företaget bibehålls hos det övertagande företaget (avsnitt 6.2.3). Med hänsyn härtill behövs inte den av Riksskatteverket föreslagna regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;–MSESIDIGA&lt;/NOBR&gt; F¶RS¤KRINGSBOLAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;I 3 § 8 mom. SIL finns bestämmelser som gör det möjligt att ombilda en ekonomisk förening till aktiebolag utan att det uppkommer några omedelbara skattekonsekvenser. En ombildning sker genom att en ekonomisk förening överför sina tillgångar och skulder till ett aktie- bolag varefter föreningen upplöses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;I en skrivelse den 17 oktober 1996 har Salus Holding AB hemställt om att 3 § 8 mom. SIL ändras på så sätt att även ömsesidiga för- säkringsbolag omfattas av bestämmelsen. Regeringen beslutade den 28 november 1996 att överlämna framställningen till utredningen (Fi 96/4493).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Det pågår för närvarande en översyn av de närings- och bolagsrätts- liga reglerna för försäkringsbolag på grundval av det slutbetänkande som lämnats av Försäkringsutredningen. Betänkandet Försäkringsrörel- se i förändring 3 (SOU 1995:87) innehåller förslag till omfattande för- ändringar i fråga om bl.a. vinstutdelning från livförsäkringsföretag. Förslagen bereds nu inom regeringskansliet med sikte på en proposition under år 1998. I avvaktan på den kommande lagstiftningen bör någon ändring av 3 § 8 mom. SIL inte genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft0"&gt;I 2 kap. 17 § fjärde stycket lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK) finns en bestämmelse om skyldighet att lämna uppgifter i självdeklaration för den som avyttrat andelar genom ett internationellt andelsbyte. Med hänsyn till att bestämmelserna om internationella andelsbyten föreslås ersättas av bestämmelser i andels- byteslagen om andelsbyten bör 2 kap. 17 § fjärde stycket LSK om- arbetas. Stycket bör utformas så att det framgår att uppgifts- skyldigheten omfattar inte endast den som avyttrat andelen utan även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;282 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;–VRIGA&lt;/NOBR&gt; FR¥GOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1168 ft0"&gt;den som inträtt i säljarens skattemässiga situation såvitt avser uppskovsbelopp, t.ex. på grund av efterföljande underprisöverlåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Det behövs också en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för den som avyttrat andelar genom en koncernintern överlåtelse. Be- stämmelsen bör tas in i en ny paragraf i 2 kap. LSK, 19 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;Något skäl att undanta andelsbyten från den kontrolluppgiftsskyl- dighet som föreligger enligt 3 kap. 32 c § LSK föreligger inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft0"&gt;Utredningens lagförslag föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. Med denna utgångspunkt bör underprislagen, andelsbyteslagen och fusions- lagen tillämpas på överlåtelser, avyttringar resp. förfaranden som görs eller genomförs den dagen eller senare. I övrigt hänvisas till be- stämmelserna om ikraftträdande i lagförslagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td210"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td211"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1189 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Statsfinansiella effekter och finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Effekterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;15.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Begränsningen av skatteplikten för vinster på näringsbetingade andelar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1192 ft0"&gt;Det empiriska underlaget för en bedömning av effekterna av förslaget är starkt begränsat. I tabellen redovisas skattemässiga och bokförings- mässiga reavinster på aktier vid taxeringarna &lt;NOBR&gt;1995-1997.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1193 ft131"&gt;3KATTEM¤SSIGA OCH BOKF¶RINGSM¤SSIGA REAVINSTER OCH REAF¶RLUSTER P¥ &lt;SPAN class="ft130"&gt;AKTIER VID TAXERINGARNA ,¶PANDE PRISER MDKR&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td256"&gt;&lt;P class="p351 ft23"&gt;4AXERING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td258"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td259"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td261"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p351 ft24"&gt;Skattepliktig vinst på kapitalplaceringsaktier och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td114"&gt;&lt;P class="p341 ft24"&gt;42,89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td58"&gt;&lt;P class="p367 ft24"&gt;19,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p512 ft24"&gt;17,64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p351 ft24"&gt;näringsbetingade aktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td114"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td58"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td264"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td262"&gt;&lt;P class="p351 ft24"&gt;Skattemässig förlust på kapitalplaceringsaktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1194 ft24"&gt;2,91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td58"&gt;&lt;P class="p123 ft24"&gt;0,85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td263"&gt;&lt;P class="p127 ft24"&gt;2,93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td256"&gt;&lt;P class="p351 ft24"&gt;Skattemässig förlust på näringsbetingade aktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td257"&gt;&lt;P class="p491 ft24"&gt;30,15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;P class="p127 ft24"&gt;12,01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td265"&gt;&lt;P class="p1195 ft24"&gt;23,23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td256"&gt;&lt;P class="p351 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;35--!&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td266"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td267"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p351 ft24"&gt;Bokföringsmässig vinst på aktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td114"&gt;&lt;P class="p1194 ft24"&gt;17,84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td58"&gt;&lt;P class="p123 ft24"&gt;33,54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p127 ft24"&gt;42,61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td256"&gt;&lt;P class="p351 ft24"&gt;Bokföringsmässig förlust på aktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td257"&gt;&lt;P class="p491 ft24"&gt;10,67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;P class="p1196 ft24"&gt;10,63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td265"&gt;&lt;P class="p1197 ft24"&gt;14,14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td262"&gt;&lt;P class="p351 ft23"&gt;&lt;NOBR&gt;35--!&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td58"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td264"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1198 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;‡ &lt;/SPAN&gt;Vid 1995 års taxering var 50 procent av reavinster på aktier skattepliktiga och reaförluster endast avdragsgilla till 50 procent. I tabellen har för jämförelsen mellan åren tagits upp hela reavinsten, dvs. två gånger det belopp som togs upp till beskattning vid 1995 års taxering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1183 ft0"&gt;Vid 1995 års taxering beskattades endast halva beloppet av reavinster på aktier och andra andelar. Det jämfört med talen för 1996 och 1997 års taxeringar höga talet för vinster vid 1995 års taxering torde i huvud- sak ha sin förklaring i det incitament att realisera vinster det året som den begränsade skatteplikten medförde. Det relativt sett höga talet för förluster samma taxeringsår kan åtminstone delvis bero på att företagen passade på att realisera reaförluster år 1993. I fråga om företag med brutna räkenskapsår kan detta ha påverkat utfallet för 1995 års taxering. Det relativt sett höga talet för förluster vid 1997 års taxering&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31279x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;284 &lt;/SPAN&gt;3TATSFINANSIELLA EFFEKTER OCH FINANSIERING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1199 ft0"&gt;kan bero på att företagen under hösten 1996 realiserade förluster på andelar i dotterföretag genom att avyttra dem till utländska koncernföretag (denna möjlighet stoppades per årsskiftet 1996/97).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft0"&gt;En svaghet i detta material är att det inte går att urskilja vad som är vinst på kapitalplaceringsandelar och på näringsbetingade andelar. Nettosummorna för näringsbetingade andelar är således lägre än de som redovisas i tabellen, ovisst dock hur mycket. En annan svaghet är att materialet bara täcker tre år. Dessutom förelåg delvis speciella för- hållanden. Vidare är skillnaderna mellan skattemässiga och bokförings- mässiga resultat svåra att förklara. Sammantaget är det svårt att dra generella slutsatser av materialet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft0"&gt;Utredningen har även försökt få ett grepp om de långsiktiga genom- snittliga vinsterna på näringsbetingade andelar genom en teoretisk an- sats. Denna går ut på att man utifrån antaganden om genomsnittlig årlig värdeökning på näringsbetingade andelar och omsättningshastighet be- räknar årliga realiserade vinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;I fråga om andelar i helägda dotterföretag torde man kunna utgå från att inför en försäljning utdelningsbara vinstmedel mer eller mindre regelmässigt delas ut om det behövs för att skattepliktig reavinst inte skall uppkomma. I huvudsak torde detsamma gälla beträffande delägda dotterföretag. Vad gäller intresseföretag torde det avyttrande företaget däremot i allmänhet inte disponera över intresseföretagets utdelnings- beslut (med intresseföretag avses här andra företag än dotterföretag i vilka aktieinnehavet är näringsbetingat). Utredningen har för de 20 största börsnoterade verkstadsföretagen undersökt hur anläggnings- andelar fördelar sig mellan andelar i dotterföretag och övriga andelar. Av anläggningsandelarna utgjorde 94 % andelar i dotterföretag. Med hänsyn härtill utgår utredningen från att det endast i begränsad ut- sträckning förekommer att vinster på näringsbetingade andelar beror på att det avyttrade företaget har fonderade vinstmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft0"&gt;Utredningen gör således antagandet att vinster på näringsbetingade andelar i allt väsentligt beror på att det i de avyttrade företagen finns upparbetade men orealiserade värden. Det är vanskligt att uppskatta hur snabbt dessa växer. Utredningen gör antagandet att de växer med 5 % om året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft0"&gt;Även när det gäller att uppskatta den nuvarande storleken av värde- basen – dvs. marknadsvärdet på näringsbetingade aktier – föreligger svårigheter. Det bokförda värdet på koncernaktier (aktier i dotterföre- tag) i &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag år 1994 uppgick till 537 mdkr i 1998 års priser.&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;För finansiella företag uppgick det bokförda värdet på koncern-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Statistiska Centralbyrån, 1996: Företagen 1994. Uppgifterna är uppräknade med konsumentprisindex.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td268"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td269"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;3TATSFINANSIELLA EFFEKTER OCH FINANSIERING &lt;SPAN class="ft41"&gt;285&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td270"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td271"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1202 ft0"&gt;aktier år 1994 till 58 mdkr i 1998 års priser. &lt;SPAN class="ft54"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Sammantaget uppgick det bokförda värdet på koncernaktier år 1994 till 595 mdkr i 1998 års priser. Värdet innefattar viss dubbelräkning. Å andra sidan är rimligtvis marknadsvärdena betydligt högre än de bokförda värdena. Vidare om- fattas inte andra näringsbetingade aktier än koncernaktier (vilka i huvudsak motsvarar aktier i dotterföretag). Med hänsyn till det anförda gör utredningen antagandet att värdebasen är 800 mdkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Det sista antagande som behöver göras gäller omsättningshastighe- ten på näringsbetingade andelar. Även i detta hänseende råder stor osäkerhet. Utredningen antar att andelar i dotterföretag innehas i genomsnitt 50 år och andelar i intresseföretag 15 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft132"&gt;3KATTEPLIKTIGA REAVINSTER F¶R OLIKA ANTAGANDEN OM V¤RDETILLV¤XT I BOLAGEN 'ENOMSNITTLIG INNEHAVSTID P¥ AKTIER I DOTTERBOLAG ¥R OCH P¥ AKTIER I INTRESSEBOLAG ¥R )NG¥ENDE V¤RDE P¥ DOTTER OCH INTRESSEBOLAGSAKTIER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft133"&gt;MDKR &lt;NOBR&gt;-DKR&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p115 ft134"&gt;18,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td272"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td273"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p115 ft134"&gt;16,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td272"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td273"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p115 ft134"&gt;14,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td272"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td273"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p115 ft134"&gt;12,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td273"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p115 ft134"&gt;10,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td273"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p115 ft134"&gt;8,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td273"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p115 ft134"&gt;6,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td272"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td273"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p115 ft134"&gt;4,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td273"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p115 ft134"&gt;2,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td273"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p115 ft134"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td273"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;P class="p17 ft134"&gt;0,03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p17 ft134"&gt;0,05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p17 ft134"&gt;0,07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td272"&gt;&lt;P class="p495 ft134"&gt;0,08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td273"&gt;&lt;P class="p17 ft134"&gt;0,09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;P class="p17 ft134"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft134"&gt;0,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td172"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td148"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td272"&gt;&lt;P class="p104 ft135"&gt;Värdetillväxt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td273"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td172"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td113"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1204 ft0"&gt;Som illustreras i figuren leder de gjorda antagandena till resultatet att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;de genomsnittliga reavinsterna på näringsbetingade andelar är 15,42 mdkr (&lt;SPAN class="ft3"&gt;BRUTTOBASEN&lt;/SPAN&gt;; jfr &lt;SPAN class="ft3"&gt;APPENDIX &lt;/SPAN&gt;till detta kap.). I figuren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft0"&gt;redovisas även reavinsterna vid vissa alternativa antaganden om värdetillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft0"&gt;Bruttobasen torde emellertid inte helt återspegla de faktiska rea- vinsterna. Skälet för detta är att förfaranden som framgår av följande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Statistiska Centralbyrån, 1996: Finansiella företag. Uppgifterna är uppräknade med konsumentprisindex.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;286 &lt;/SPAN&gt;3TATSFINANSIELLA EFFEKTER OCH FINANSIERING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1207 ft20"&gt;exempel är möjliga ( &lt;SPAN class="ft19"&gt;KVITTNINGSF¶RFARANDEN&lt;/SPAN&gt;). Ett moderföretag, M, öns- kar sälja ett dotterföretag, A, eller snarare verksamheten i detta. I verk- samheten finns övervärden på 100. Säljs A uppkommer därför reavinst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft0"&gt;För att undvika reavinstbeskattning överlåts verksamheten i A till ett annat företag i koncernen, B, till skattemässiga värden. B har förlorat 100 på sin verksamhet. B:s verksamhet överlåts för skattemässiga vär- den till ett tredje koncernföretag. Härefter säljs B externt. Någon vinst att beskatta uppkommer inte. Man har utnyttjat att B på grund av sina förluster hade ett högre anskaffningsvärde än vad som svarade mot värdet av företaget. Som framgår i kap. 4 anser utredningen att kvitt- ningsförfaranden bör godtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft0"&gt;Kvittningsförfaranden är möjliga om det inom koncernen finns före- tag som har realiserat förluster som inte täckts med mottagna koncern- bidrag eller företag som har orealiserade förluster, t.ex. på grund av värdenedgång av fastigheter. En annan möjlighet är att verksamheten i ett företag som har förvärvats med upparbetade värden har förts över till skattemässiga värden till ett annat företag. Det är svårt att ha någon välgrundad uppfattning om i vilken utsträckning kvittningsförfaranden långsiktigt påverkar bruttobasen. Utredningen gör antagandet att bruttobasen minskar med 30 %. Av basen återstår då 10,80 mdkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft22"&gt;En annan typ av förfaranden som kan nedbringa skattebasen – &lt;SPAN class="ft21"&gt;F¶R PACKNINGSF¶RFARANDEN&lt;/SPAN&gt;, jfr kap. 9 – utnyttjar koncernregeln i 2 § 4 mom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft0"&gt;tionde stycket SIL. Förpackningsförfaranden stoppas genom utred- ningens förslag. Fråga har uppkommit om det skattebortfall som hindras genom detta bör räknas som statsfinansiell intäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1211 ft0"&gt;Den förfarandevariant som förekom i det förhandsbesked från sommaren 1997 som nämns i kap. 9 blev möjlig först år 1997 genom lagstiftning år 1996 (prop. 1996/97:18), genom vilken samtidig tillämp- ning av koncernregeln och strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL uteslöts. Den enligt utredningens uppfattning uppenbara risken för att lagen (1995:575) mot skatteflykt skulle vara tillämplig torde innan förhands- beskedet blev känt ha verkat återhållande på aktörerna i fråga om såväl den varianten som andra varianter. I den mån förpackningsförfaranden är mer utbredda kan utnyttjandet antas ha tagit fart först därefter. Förpackningsförfaranden torde därför inte ha påverkat de prognoser som ligger till grund för statsbudgeten för år 1998 i nämnvärd utsträckning. Det skattebortfall som förhindras bör därför inte räknas som intäkt. Saken kan också uttryckas så att den omständigheten att en lucka i systemet visar sig och stängs inte medför att en statsfinansiell intäkt uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft0"&gt;Sammanfattningsvis uppskattar utredningen kostnaden för förslaget om begränsning av reavinstbeskattningen på näringsbetingade andelar till (0,14*10,80=) 1,51 mdkr.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td268"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td269"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;3TATSFINANSIELLA EFFEKTER OCH FINANSIERING &lt;SPAN class="ft41"&gt;287&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td270"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td271"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;15.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Övriga förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft0"&gt;Förslaget i kap. 2 om &lt;SPAN class="ft3"&gt;V¤RDE¶VERF¶RINGAR &lt;/SPAN&gt;innebär en precisering av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;gällande rätt och torde inte medföra intäkter eller kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft22"&gt;Förslagen i kap. 4 samt &lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; om &lt;SPAN class="ft21"&gt;UNDERPRIS¶VERL¥TELSER&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft21"&gt;FUSIONER &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft21"&gt;FISSIONER &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft21"&gt;VERKSAMHETS¶VERL¥TELSER &lt;/SPAN&gt;innebär en viss utvidgning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft35"&gt;området för omstruktureringar som kan göras utan omedelbara skatte- konsekvenser. Å andra sidan torde företagen endast i begränsad ut- sträckning ha genomfört förfaranden av detta slag som utlöser beskatt- ning. Förslagen får antas medföra en viss kostnad som inte kan närmare anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Förslaget i avsnitt 4.2.2.2, under d, om bortagande av den &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;REGEL&lt;/SPAN&gt;, som gäller vid reavinstbeskattningen när en juridisk person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1213 ft20"&gt;avyttrar en fastighet, medför en viss intäkt som inte närmare kan anges. Förslagen i kap. 5 om &lt;SPAN class="ft19"&gt;ANDELSBYTEN &lt;/SPAN&gt;medför en viss kostnad som inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;kan närmare anges främst genom att aktiva delägare i fåmansföretag får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;möjlighet att avyttra andelar genom ett andelsbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft20"&gt;Förslaget i kap. 8 om &lt;SPAN class="ft19"&gt;F¶RLUSTREGELN &lt;/SPAN&gt;innebär en viss kostnad avseende avyttring av reavinstegendom till utländska koncernföretag som inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;kan närmare anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft0"&gt;Förslaget i kap. 9 om att &lt;SPAN class="ft3"&gt;DISPENSREGELN I g A MOM 3), &lt;/SPAN&gt;skall tas bort medför en viss intäkt som inte närmare kan anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Förslagen i kap. 10 rörande &lt;SPAN class="ft3"&gt;,EX !3%! &lt;/SPAN&gt;innebär en viss utvidgning av möjligheterna att dela ut dotterföretag utan omedelbara skattekonse- kvenser. Det saknas emellertid skäl för att anta att detta kommer att på- verka den totala volymen av kontantutdelningar från bolagssektorn. Möjligen genomförs i dag vissa utdelningar av dotterbolag som medför beskattning. Till den del det förhåller sig så medför förslagen en kost- nad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft0"&gt;Det har i ett par kända fall förekommit att investmentföretag ändrat karaktär, vilket medfört beskattning på grund av avskattningsregeln. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft13"&gt;huvudsak torde dock den gällande avskattningsregeln ha fungerat som en stoppregel. Förslagen i kap. 12 om &lt;SPAN class="ft12"&gt;AVSKATTNINGSREGELN F¶R INVESTMENTF¶RETAG &lt;/SPAN&gt;får antas medföra en viss kostnad som inte kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;närmare anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3T¤MPELSKATTEN &lt;/SPAN&gt;på koncerninterna fastighetsöverlåtelser torde i be- tydande utsträckning ha motverkat sådana överlåtelser. Förslaget röran- de stämpelskatten får emellertid ändå antas medföra en viss kostnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;som inte kan närmare anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft0"&gt;Förslaget avseende &lt;SPAN class="ft3"&gt;OPTIONSL¥N &lt;/SPAN&gt;kan leda till en viss omfördelning av typen av företagslån men torde inte medföra några kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;288 &lt;/SPAN&gt;3TATSFINANSIELLA EFFEKTER OCH FINANSIERING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1215 ft0"&gt;Den &lt;SPAN class="ft3"&gt;ADMINISTRATIVA KOSTNADEN &lt;/SPAN&gt;för utredningens förslag har av Riks- skatteverket uppskattats till en engångskostnad på 6 mkr för system- utvecklning o.d. samt årliga driftkostnader på 15 mkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Utredningen uppskattar den sammanlagda kostnaden för de poster som tagits upp i detta avsnitt till &lt;NOBR&gt;0,1–0,2&lt;/NOBR&gt; mdkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1216 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft0"&gt;Av direktiven följer att utredningens förslag skall finansieras inom bolagssektorn. Enligt utredningens uppfattning bör finansieringen ske genom så generella åtgärder som möjligt. Vad som då står till buds är en höjning av bolagsskattesatsen, 28 %, eller en sänkning av satsen för avsättning till periodiseringsfonder, 20 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;I statsbudgeten för år 1998 beräknas bolagens inkomst av närings- verksamhet till 159 mdkr. Det innebär att varje procentenhet bolags- skattesats är värd 1,59 mdkr. Varje procentenhets minskning av satsen för avsättning till periodiseringsfond ökar skatteintäkterna med 0,17 mdkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;I avsnitt 15.1 har kostnaden för utredningens förslag uppskattats till sammanlagt &lt;NOBR&gt;1,61–1,71&lt;/NOBR&gt; mdkr. Som framgår i det nämnda avsnittet är det här fråga om en uppskattning som är behäftad med mycket stor osäker- het. Utredningen anser emellertid att det är rimligt att utgå från att finansieringsbehovet är 1,6 mdkr. Detta kan täckas genom en ökning av bolagsskattesatsen med en procentenhet till 29 % eller en halvering av satsen för juridiska personers avsättning till periodiseringsfond till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;%.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft0"&gt;Utredningens uppfattning är att system med låg skattesats utan re-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft0"&gt;serveringar är att föredra framför ett system med samma skatteuttag men med reserveringar och en högre skattesats. Denna uppfattning ligger i linje med den omläggning av företagsbeskattningen som skedde genom 1990 års skattereform. Mot bakgrund härav är det enligt utred- ningens uppfattning bättre att för juridiska personer sänka satsen för avsättning till periodiseringsfonder än att höja bolagsskattesatsen. Visserligen förloras en del av periodiseringsfondernas funktion av in- strument för förlustutjämning bakåt. Det är emellertid oklart hur bety- delsefull denna funktion är. Skulle det anses att det är viktigt med för- lustutjämning bakåt, bör övervägas att helt avskaffa periodiseringsfon- derna och införa en direkt möjlighet att kvitta en förlust mot en vinst under tidigare år (jfr SOU 1992:67).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft0"&gt;Utredningen lämnar inte något lagförslag i finansieringsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td268"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td269"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;3TATSFINANSIELLA EFFEKTER OCH FINANSIERING &lt;SPAN class="ft41"&gt;289&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td270"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td271"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p477 ft2"&gt;Appendix till kap. 15&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft11"&gt;(ALVERING AV BESKATTNING AV REAVINSTER I BOLAGSSEKTORN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1219 ft13"&gt;Utredningen har i sitt tidigare arbete använt en teoretisk ansats för att ta fram &lt;SPAN class="ft12"&gt;GENOMSNITTLIGA &lt;/SPAN&gt;årliga reavinster. Den genomsnittliga årliga reavinsten är en approximation av den &lt;SPAN class="ft12"&gt;VARAKTIGA &lt;/SPAN&gt;nettoeffekten av en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft0"&gt;ändring i beskattningen av reavinster. Den teoretiska ansatsen kan inte förutse ändringarna i statens inkomster på kort sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Ur skattestatistiken går inte att läsa vilken typ av aktier som avses, näringsbetingade aktier eller kapitalplaceringsaktier. Skillnaden mellan de två är viktig eftersom utredningens förslag endast gäller närings- betingade aktier. I SCB:s finansstatistik för &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag och i statistiken för försäkringsbolag och banker görs skillnad mellan anläggningsaktier som är koncernaktier och övriga anläggningsaktier. I statistiken används den civilrättsliga koncerndefinitionen, 50 procent av rösterna eller liknande. Det är en snävare definition än den skatte- mässiga ”näringsbetingade aktier” som i huvudsak avser aktier med 25 procent av rösterna eller mera. Koncernaktier är dock den bästa approximation till näringsbetingade aktier som finns i svensk statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;De anläggningstillgångar som är aktier har undersökts för ett urval bestående av de 20 största börsnoterade verkstadsföretagen. Anlägg- ningsaktierna i dessa bolag utgörs till 94 procent av dotterbolagsaktier. Dessa omsätts mycket sällan. Ett antagande om realisation efter i genomsnitt 50 år görs (T &lt;SPAN class="ft137"&gt;D&lt;/SPAN&gt;=50). Den genomsnittliga innehavstiden för aktier i intressebolag antas uppgå till 15 år (T &lt;SPAN class="ft137"&gt;I&lt;/SPAN&gt;=15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft0"&gt;Värdet på näringsbetingade aktier till den del detta motsvarar orealiserade värden i företagen antas öka med 5 % per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft0"&gt;Med dessa antaganden kan den teoretiskt beräknade reavinstbasen för näringsbetingade aktier, B, beräknas enligt följande formel:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31285x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;290 &lt;/SPAN&gt;3TATSFINANSIELLA EFFEKTER OCH FINANSIERING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td274"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td275"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr26 td142"&gt;&lt;P class="p1220 ft140"&gt;" &lt;SPAN class="ft138"&gt;= &lt;/SPAN&gt;"&lt;SPAN class="ft139"&gt;$ &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;+ &lt;/SPAN&gt;"&lt;SPAN class="ft139"&gt;)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td46"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td42"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td276"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td24"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td277"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p492 ft140"&gt;( &lt;SPAN class="ft139"&gt;J&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P class="p1221 ft138"&gt;é&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p1222 ft141"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td42"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td276"&gt;&lt;P class="p329 ft138"&gt;ù&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td24"&gt;&lt;P class="p1220 ft142"&gt;"&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td277"&gt;&lt;P class="p104 ft143"&gt;=&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td188"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td110"&gt;&lt;P class="p512 ft145"&gt;* &lt;SPAN class="ft144"&gt;ê&lt;/SPAN&gt;1 &lt;SPAN class="ft144"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td274"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td276"&gt;&lt;P class="p329 ft143"&gt;ú&lt;SPAN class="ft146"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr28 td22"&gt;&lt;P class="p344 ft140"&gt;4&lt;SPAN class="ft139"&gt;J&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p341 ft148"&gt;(&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p1196 ft148"&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td24"&gt;&lt;P class="p1223 ft122"&gt;J&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td277"&gt;&lt;P class="p0 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td110"&gt;&lt;P class="p1221 ft150"&gt;ë&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p352 ft138"&gt;+ p + r&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td276"&gt;&lt;P class="p329 ft150"&gt;û&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td277"&gt;&lt;P class="p0 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p1221 ft151"&gt;ê&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft152"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td278"&gt;&lt;P class="p129 ft155"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;4&lt;/SPAN&gt;J &lt;SPAN class="ft154"&gt;ú&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1224 ft140"&gt;J &lt;SPAN class="ft138"&gt;= &lt;/SPAN&gt;$&lt;SPAN class="ft141"&gt;, &lt;/SPAN&gt;)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft0"&gt;H&lt;SPAN class="ft156"&gt;j &lt;/SPAN&gt;betecknar marknadsvärdet på näringsbetingade aktier. Uppgift om marknadsvärdena saknas dock. Däremot finns uppgifter om bokförda värden. 1994 års bokförda värde på koncernaktier fördelade på branscher redovisas i tabellen nedan. En uppräkning av de bok- föringsmässiga värdena används som en approximation. Utredningen har antagit att aktierna kan marknadsvärderas till 800 mdkr, fördelat med 750 mdkr på dotterbolagsaktier och 50 mdkr på intressebolags- aktier. 1,83 procent av aktier i dotterbolag och 3,45 procent av in- tressebolagsaktier kommer upp till beskattning varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Beräknade varaktiga reavinster netto uppgår med det ovan redovisade underlaget till 15,42 mdkr (=1,83%*750+3,46%*50).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1225 ft36"&gt;$ET BOKF¶RDA V¤RDET P¥ KONCERNAKTIER FR¥N &amp;INANSSTATISTIKEN ¥R OCH FR¥N BOKF¶RINGSSTATISTIK F¶R F¶RS¤KRINGSBOLAG OCH BANKER ¥R F¶RDELAT P¥ BRANSCHER ¥RS PRISER MDKR&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p351 ft157"&gt;Typ av företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td105"&gt;&lt;P class="p1221 ft157"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr18 td99"&gt;&lt;P class="p125 ft157"&gt;Värdet på koncern-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td279"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td257"&gt;&lt;P class="p1197 ft113"&gt;företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td280"&gt;&lt;P class="p125 ft113"&gt;aktier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td114"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td281"&gt;&lt;P class="p120 ft158"&gt;Aktier i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td114"&gt;&lt;P class="p120 ft158"&gt;Aktier i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td114"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td281"&gt;&lt;P class="p120 ft158"&gt;dotterbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td114"&gt;&lt;P class="p120 ft158"&gt;intresse-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td114"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td281"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td114"&gt;&lt;P class="p120 ft158"&gt;bolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p351 ft159"&gt;Jordbruk, skogsbruk och fiske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p512 ft159"&gt;7 696&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td227"&gt;&lt;P class="p120 ft159"&gt;8,57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p512 ft159"&gt;0,55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p351 ft159"&gt;Brytning av mineraliska produkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p512 ft159"&gt;415&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td227"&gt;&lt;P class="p120 ft159"&gt;1,95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p512 ft159"&gt;0,12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td192"&gt;&lt;P class="p351 ft113"&gt;Tillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p512 ft113"&gt;27 472&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td227"&gt;&lt;P class="p512 ft113"&gt;258,01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p512 ft113"&gt;16,47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p351 ft159"&gt;El, gas, värme och vatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p341 ft159"&gt;542&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td227"&gt;&lt;P class="p341 ft159"&gt;41,46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p341 ft159"&gt;2,65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p351 ft159"&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p512 ft159"&gt;25 669&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td227"&gt;&lt;P class="p512 ft159"&gt;10,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p512 ft159"&gt;0,65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p351 ft159"&gt;Varuhandel, restaurang och hotell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p512 ft159"&gt;71 980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td227"&gt;&lt;P class="p512 ft159"&gt;30,21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p512 ft159"&gt;1,93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td192"&gt;&lt;P class="p351 ft113"&gt;Samfärdsel, post och tele&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p341 ft113"&gt;15 555&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td227"&gt;&lt;P class="p341 ft113"&gt;20,55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p341 ft113"&gt;1,31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p351 ft159"&gt;Uppdragsverksamhet (ej finansiella företag)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p366 ft159"&gt;41 019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td227"&gt;&lt;P class="p366 ft159"&gt;94,58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p366 ft159"&gt;6,04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p351 ft159"&gt;Offentlig förvaltning och andra tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p345 ft159"&gt;23 555&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td227"&gt;&lt;P class="p123 ft159"&gt;1,78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p345 ft159"&gt;0,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td192"&gt;&lt;P class="p351 ft113"&gt;Finansiella företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td114"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td227"&gt;&lt;P class="p366 ft113"&gt;53,80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td114"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p1226 ft159"&gt;varav bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td114"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td227"&gt;&lt;P class="p512 ft159"&gt;29,71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td114"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td279"&gt;&lt;P class="p1226 ft113"&gt;varav försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td282"&gt;&lt;P class="p123 ft113"&gt;22,35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td260"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td279"&gt;&lt;P class="p351 ft160"&gt;&lt;NOBR&gt;35--!&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td280"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td115"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td257"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td210"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td211"&gt;&lt;P class="p17 ft0"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1227 ft2"&gt;16 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Förslaget till lag om uppskov med beskattningen vid överlåtelse av tillgångar i näringsverksamhet till underpris&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft0"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft3"&gt;F¶RSTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;ansluter till definitionen av uttag genom överlåtelse av tillgång utan ersättning eller till underpris i punkt 1 a fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Utdelning av sakegendom från en juridisk person och kapitaltillskott av sakegendom till en juridisk person omfattas av begreppet &lt;SPAN class="ft3"&gt;¶VERL¥TELSE&lt;/SPAN&gt;. Däremot omfattas inte äganderättsövergång genom bodelning med anledning av makes död eller genom arv och testamente av begreppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft3"&gt;TILLG¥NG &lt;/SPAN&gt;omfattar även goodwillvärde som är knutet till materiella tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft20"&gt;Bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft19"&gt;ANDRA STYCKET &lt;/SPAN&gt;motiveras i avsnitt 4.2.2.2 under f. Någon bestämmelse om anskaffningsvärdet för förvärvaren har inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;ansetts erforderlig. Det får anses följa av allmänna principer att an- skaffningsvärdet utgörs av ett belopp motsvarande vederlaget. Enligt andra stycket skall överlåtelsen, om villkoren uppfylls, behandlas som en avyttring för ett vederlag motsvarande tillgångens skattemässiga värde. Härav följer att förvärvaren skall anses ha anskaffat tillgången till detta värde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31287x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;294 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1230 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft3"&gt;ANDRA OCH TREDJE STYCKENA &lt;/SPAN&gt;motiveras i avsnitt 4.2.2.1. Bestämmelserna gäller oberoende av om det är 1 § första eller andra stycket som är tillämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Bestämmelsen i paragrafen motiveras i avsnitt 11.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1232 ft3"&gt;gg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1233 ft0"&gt;Bakgrunden till definitionerna i paragraferna framgår i avsnitt 4.3.1- 4.3.5. Beträffande bostadsförening, bostadsaktiebolag och invest- mentföretag, se avsnitt 4.2.2.2, under e.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Definitionen av andel har betydelse för villkoren i &lt;NOBR&gt;22-27&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1234 ft0"&gt;I fråga om juridiska personer utgör ersättning eller reavinst vid avyttring av en tillgång regelmässigt intäkt av näringsverksamhet (möjligen kan något udda undantag förekomma). I princip alla tillgångar ingår således i näringsverksamhet. Beträffande vad som utgör intäkt av näringsverksamhet för fysiska personer, se punkt 1 &lt;NOBR&gt;första–tredje&lt;/NOBR&gt; styckena av anvisningarna till 22 § KL. Av bestämmel- serna följer bl.a. att såvitt gäller fysiska personer näringsfastigheter inte ingår i näringsverksamhet enligt den aktuella paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1235 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Gemensamt för tillgångsgruppen i &lt;SPAN class="ft3"&gt;PUNKT &lt;/SPAN&gt;är att värdesättningen i den in- och utgående balansräkningen påverkar det skattemässiga resultatet. I fråga om tillgångar av detta slag som anskaffats under tidigare be- skattningsår utgörs det värde som gäller vid beskattningen av det utgående värdet närmast föregående beskattningsår. För tillgångar som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td283"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;295&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td284"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td285"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p850 ft0"&gt;anskaffats under det aktuella beskattningsåret utgörs värdet av anskaff- ningsvärdet. Enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 22 § KL skall, om en fastighet som utgjort lagertillgång avyttrats, medgivna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;värdeminskningsavdrag som inte har gjorts i räkenskaperna återföras till beskattning. Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft3"&gt;ANDRA MENINGEN &lt;/SPAN&gt;skall ses mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;bakgrund av denna reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft0"&gt;I &lt;SPAN class="ft3"&gt;PUNKT &lt;/SPAN&gt;behandlas reavinsttillgångar. Det är fråga om fastigheter, bostadsrätter, aktier och andra andelar, fordringar, utländsk valuta m.m., som inte utgör omsättningstillgångar i skattehänseende. För juridiska personer (utom dödsbon) beräknas en vinst eller förlust vid avyttring av sådan egendom enligt reglerna i &lt;NOBR&gt;24–31&lt;/NOBR&gt; §§ SIL. Vinsten eller förlusten räknas som intäkt resp. kostnad i näringsverksamhet. Enligt 24 § 1 mom. första stycket SIL utgörs omkostnadsbeloppet av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft13"&gt;summan av alla omkostnader för egendomen. Den särskilda be- stämmelsen för fastigheter i &lt;SPAN class="ft12"&gt;ANDRA MENINGEN &lt;/SPAN&gt;skall ses mot bakgrund av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft0"&gt;att regleringen om återläggning av värdeminskningsavdrag i punkt 5 av anvisningarna till 22 § KL och 25 § 5 mom. SIL systematiskt gäller även i fråga om fastigheter som innehas av juridiska personer, trots att regleringen inte har någon materiell innebörd i detta fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Utom för inventarier gäller &lt;SPAN class="ft3"&gt;PUNKT &lt;/SPAN&gt;övriga tillgångar för vilka reg- lerna om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdeavskrivning är tillämpliga (jfr punkterna 16 och 17 av anvisningarna till 23 § KL). Vidare omfattas t.ex. tillgångar i form av kunskap som svarar mot akti- verade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbete m.m. (jfr 17 § andra stycket bokföringslagen (1976:125)). För upparbetad goodwill som svarar mot utgifter som dragits av löpande är det skattemässiga värdet noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1235 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Vid tillämpning av skälighetsregeln i paragrafen kan interna avskriv- ningsplaner, om sådana finns, komma till användning. En annan möj- lighet är att göra en uppskattning grundad på den s.k. &lt;NOBR&gt;20-regeln&lt;/NOBR&gt; i punkt 13 sjunde stycket av anvisningarna till 23 § KL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Beträffande innebörden av &lt;SPAN class="ft3"&gt;VERKSAMHETSGREN&lt;/SPAN&gt;, se avsnitt 4.2.2.2, under b, rubriken Verksamhet – enstaka tillgång.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31289x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;296 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1238 ft3"&gt;gg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Bestämmelserna i paragraferna motiveras i, beträffande&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td263"&gt;&lt;P class="p1197 ft0"&gt;14 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td286"&gt;&lt;P class="p1239 ft0"&gt;avsnitt &lt;NOBR&gt;4.3.1-4.3.5,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p1197 ft0"&gt;15 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td286"&gt;&lt;P class="p1239 ft0"&gt;avsnitt 4.3.6, rubriken Skattskyldighet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p1197 ft0"&gt;16 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td286"&gt;&lt;P class="p1239 ft26"&gt;avsnitt 4.2.2.2, b, rubriken Verksamhet – enstaka tillgång,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;17–21&lt;/NOBR&gt; §§: avsnitten 4.2.2.2, c.1 och 4.3.6, rubriken Underskottsavdrag, &lt;NOBR&gt;22–27&lt;/NOBR&gt; §§: avsnitten 4.2.2.2, c.3, och &lt;NOBR&gt;4.3.2-4.3.4,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p1197 ft0"&gt;28 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td287"&gt;&lt;P class="p1239 ft0"&gt;avsnitt 4.3.6, rubriken Fastigheter och bostadsrätter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p1197 ft0"&gt;29 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td287"&gt;&lt;P class="p1239 ft0"&gt;avsnitt 4.2.2.2, d.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft3"&gt;g &lt;/SPAN&gt;kan belysas av följande exempel. Ett moder- bolag, M, har ett dotterbolag A som i sin tur har ett dotterbolag B. Egendom har överlåtits till underpris från B till A. Under det beskatt- ningsår, då överlåtelsen skedde, hade M rätt till avdrag för underskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1240 ft0"&gt;Fall 1. Koncernen har bestått en längre tid, varför koncernbidrags- spärren i 8 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet, &lt;SPAN class="ft3"&gt;5!,&lt;/SPAN&gt;, inte är tillämplig på underskottet hos M. Bestämmelserna i 17 och 18 §§ skall därför inte tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft0"&gt;Fall 2. A har förvärvat B beskattningsåret före det aktuella beskatt- ningsåret. Underskottet i M härrör från tid före förvärvet. M har således omfattats av en ägarförändring enligt 4 § andra stycket UAL. Underskottet utgör gammalt underskott enligt 3 § fjärde stycket UAL. Enligt 8 § UAL är koncernbidragsspärren tillämp- lig på underskottet om A lämnar koncernbidrag till M och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft0"&gt;koncernbidraget motsvaras av koncernbidrag som A erhållit från B. Bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft3"&gt;ANDRA STYCKET &lt;/SPAN&gt;hindrar i detta fall att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1243 ft0"&gt;vederlaget vid underprisöverlåtelsen godtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft3"&gt;g &lt;/SPAN&gt;behövs på grund av att &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; tar sikte endast på aktier och andra andelar som ägs direkt av en fysisk person. Ett exempel illustrerar bestämmelsen Aktiekapitalet i ett aktiebolag, D, är fördelat på 100 aktier. 30 av dessa ägs av en passiv delägare. 70 av aktierna ägs av ett moderbolag, M. Av de 100 aktierna i moderbolaget ägs 80 av aktiva delägare och 20 av passiva delägare. Av aktier i D som ägs av M skall (0,8*70=) 56 anses kvalificerade på grund av bestämmelsen i paragrafen. Resultatet blir detsamma om M äger aktierna i D genom ett helägt aktiebolag eller ett helägt handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft3"&gt;g &lt;/SPAN&gt;kompletteras av bestämmelsen om skattskyldighet i 15 §. Av den senare bestämmelsen följer att uttagsbeskattning inte kan underlåtas vid en överlåtelse av en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td283"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;297&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td284"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td285"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft0"&gt;näringsfastighet eller motsvarande bostadsrätt till ett handelsbolag med en fysisk person som delägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förslaget till lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1245 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft0"&gt;Definitionen av andelsbyte ansluter till definitionen av internationellt andelsbyte i 6 § lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gräns- överskridande omstruktureringar inom EG (IGOL). I motsats till definitionen i IGOL avser dock definitionen i den aktuella paragrafen varje avyttrad andel för sig. Av enkelhetsskäl har definitionen språkligt utformats för fallet att vederlaget för en avyttrad andel utgörs av två eller flera hela andelar i det köpande företaget (jämte eventuell kontant ersättning). Definitionen skall emellertid läsas så att den omfattar även fallen att ersättningen består av en enda andel i det köpande företaget eller av en bråkdel av en andel som kan vara större eller mindre än ett. Således omfattas t.ex. fallet att tre andelar i det köpande företaget erhålls som vederlag för två avyttrade andelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft0"&gt;Beträffande förhållandet att uppskov medges efter yrkande, se ingressen till avsnitt 5.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft0"&gt;Av det förhållandet att uppskov medges vid tillämpning av KL och SIL följer att begrepp i andelsbyteslagen som finns i de förstnämnda lagarna har samma innebörd som där om inte annat framgår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Begreppet andel omfattar endast rena delägarrätter till kapitalet i företaget. Konvertibler och liknande värdepapper faller således utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Villkoret att ersättning skall utgå i form av andelar i det köpande företaget innebär att de mottagna andelarna skall utgöra full ersättning, dvs. de mottagna andelarna skall vara lika mycket värda som den avyttrade andelen. Avyttrar t.ex. ett moderföretag 100 andelar som är värda 100 till ett dotterföretag mot ersättning av 25 andelar som är värda 25, föreligger en sammansatt transaktion. Endast 25 andelar har avyttrats genom ett andelsbyte (se avsnitt 5.2.4.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1246 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Bestämmelserna i paragrafen motiveras i avsnitt 11.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31291x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;298 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1230 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Bestämmelserna i paragrafen motiveras i, beträffande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;avsnitt 5.2.2.1,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;avsnitt 5.2.2.2,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1247 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;avsnitt 5.2.4.12, under rubriken Kvalificerade andelar i få- mansföretag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;avsnitt 5.2.2.3,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5:&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;avsnitt 5.2.2.7 samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;6 och 7: avsnitt 5.2.2.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft0"&gt;Vid bedömning av om huvudsaklighetsvillkoret i &lt;SPAN class="ft3"&gt;PUNKT &lt;/SPAN&gt;uppfylls bör hänsyn främst tas till storleken av intäkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft13"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;F¶RSTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;behövs för att andelsbytesreglerna skall kunna tillämpas vid fusion och fission (jfr avsnitt 6.5.1). Stycket skall jämföras med 24 § 2 mom. första stycket 3 och sista stycket SIL. Enligt dessa lagrum skall vid en fusion eller fission andra andelsägare i det överlåtande företaget än det övertagande företaget anses ha avyttrat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft0"&gt;sina andelar i det överlåtande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft13"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;ANDRA STYCKET &lt;/SPAN&gt;behövs på grund av att andelarna i ett överlåtande företag vid en fusion eller fission – dvs. det överlåtna före- taget med terminologin i 3 § 5 – utslocknar genom fusionen eller fissio- nen. I frånvaro av bestämmelsen kan således villkoret inte uppfyllas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;Genom bestämmelsen i paragrafen kan avgöras om ett utländskt företag är hemmahörande i ett &lt;NOBR&gt;EG-land&lt;/NOBR&gt; eller ej, däremot inte om det är hemma- hörande i ett visst &lt;NOBR&gt;EG-land.&lt;/NOBR&gt; Det senare behövs inte vid tillämpning av 3 § 2 c. (Jfr 6 § fusionslagen.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1248 ft3"&gt;gg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;Bestämmelserna i paragraferna motiveras i avsnitt 5.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Erhålls t.ex. tre andelar i det köpande företaget som vederlag för två avyttrade andelar, kommer uppskovsbelopp enligt 7 eller 9 § för en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31292x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td283"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;299&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td284"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td285"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft0"&gt;mottagen andel att utgöras av två tredjedelar av det eller de belopp avseende varje avyttrad andel som skall fördelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;Det följer av allmänna principer att uppskovsbelopp skall fastställas vid taxeringen utan att detta behöver särskilt regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft0"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft3"&gt;F¶RSTA MENINGEN &lt;/SPAN&gt;motiveras i avsnitt 5.2.4.10. Enligt punkt 1 a sjunde stycket 2 av anvisningarna till 22 § KL skall, med visst undantag, uttagsbeskattning inte ske vid uttag av aktier som delats ut enligt reglerna om Lex ASEA i 3 § 7 a mom. SIL eller skiftats ut enligt de liknande reglerna för ekonomiska föreningar i 3 § 8 mom. tredje stycket SIL. Utgör de utdelade aktierna mottagna andelar, bör uppskovsbelopp tas upp till beskattning, trots att uttagsbeskattning inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft0"&gt;sker (se beträffande Lex ASEA avsnitt 5.2.4.6, slutet). Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft3"&gt;ANDRA MENINGEN &lt;/SPAN&gt;medför detta resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Det finns inte någon allmän bestämmelse om att en andel i ett över- låtande företag vid en fusion eller fission som innehas av det över- tagande företaget skall anses avyttrad genom fusionen eller fissionen (jfr 24 § 2 mom. första stycket 3 och sista stycket SIL). Utgör en sådan andel mottagen andel vid ett andelsbyte, bör emellertid fusionen eller fissionen medföra att uppskovsbelopp tas upp till beskattning. Bestämmelsen i paragrafen medför detta resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1249 ft3"&gt;gg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Bestämmelserna i paragraferna motiveras i, beträffande&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p493 ft0"&gt;12 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td183"&gt;&lt;P class="p1250 ft0"&gt;avsnitt 5.2.4.3,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p493 ft0"&gt;13 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p1250 ft0"&gt;avsnitt 5.2.4.4,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p493 ft0"&gt;14 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td183"&gt;&lt;P class="p1250 ft0"&gt;avsnitt 5.2.4.5,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p493 ft0"&gt;15 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p1250 ft0"&gt;avsnitt 5.2.4.6,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p493 ft0"&gt;16 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p1250 ft0"&gt;avsnitt 5.2.4.7,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p493 ft0"&gt;17 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p1250 ft0"&gt;avsnitt 5.2.4.8,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p493 ft0"&gt;18 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td183"&gt;&lt;P class="p1250 ft0"&gt;avsnitt 5.2.4.9,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p493 ft0"&gt;19 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p1250 ft0"&gt;avsnitt 5.2.4.11,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31293x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;300 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td248"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td247"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td157"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;20 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;avsnitt 5.2.4.12, under rubriken Kvalificerade andelar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;fåmansföretag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td157"&gt;&lt;P class="p112 ft0"&gt;21 och 22 §§:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;avsnitt 5.2.4.12, under rubriken Den generella frågan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Vid tillämpning av &lt;SPAN class="ft3"&gt;g F¶RSTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;har det som sägs i kommentaren till &lt;NOBR&gt;6-9&lt;/NOBR&gt; §§ motsvarande tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft3"&gt;g &lt;/SPAN&gt;har utformats efter mönster av 4 § lagen (1995:575) mot skatteflykt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft0"&gt;Bestämmelserna i paragrafen har utformats efter mönster av 25 § andra och tredje styckena IGOL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1251 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Förslaget till lag om uppskov med beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1252 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1253 ft0"&gt;Bestämmelserna i fusionslagen ersätter de nuvarande bestämmelserna om fusion i 2 § 4 mom. SIL och bestämmelserna om internationella fusioner, internationella fissioner och internationella verksamhetsöver- låtelser i IGOL. I likhet med vad som gäller enligt de nuvarande bestämmelserna är uppskov obligatoriskt vid fusion och fission om villkoren för uppskov uppfylls. Av 22 § andra stycket framgår att uppskov är frivilligt vid verksamhetsöverlåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft0"&gt;Av det förhållandet att uppskov medges vid tillämpning av bl.a. KL och SIL följer att begrepp i fusionslagen som finns i de förstnämnda lagarna har samma innebörd som där om inte annat framgår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft0"&gt;Beträffande beskattningen av andra andelsägare i det överlåtande företaget vid fusioner och fissioner än det övertagande företaget, se av- snitt 6.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft3"&gt;gg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Definitionerna i paragraferna motiveras i, beträffande&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p127 ft0"&gt;2 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td272"&gt;&lt;P class="p1255 ft0"&gt;avsnitt 6.1.1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31294x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td288"&gt;&lt;P class="p1222 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p1256 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;301&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td290"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td291"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P class="p1257 ft0"&gt;3 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;avsnitt 6.6,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p1257 ft0"&gt;4 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td289"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;kap. 7 samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td288"&gt;&lt;P class="p1257 ft0"&gt;5 §:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td289"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;avsnitt 6.1.2 och kap. 7.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft0"&gt;Villkoret i &lt;SPAN class="ft3"&gt;g F¶RSTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;att ersättning skall lämnas i form av andelar i det köpande företaget jämte eventuellt övertagande av ansvaret för förpliktelser innebär att detta skall utgöra full ersättning. Är ersättningen mindre värd än de överlåtna tillgångarna, föreligger en sammansatt transaktion. Det som sägs beträffande partiella andelsbyten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft0"&gt;i avsnitt 5.2.4.2 och i kommentaren till 1 § andelsbyteslagen har motsvarande tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1259 ft0"&gt;Definitionen i paragrafen är med redaktionella ändringar hämtad från 2 § andra stycket IGOL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;I fråga om absorption och kombination enligt aktiebolagslagen (1975:1385), &lt;SPAN class="ft3"&gt;!",&lt;/SPAN&gt;, gäller enligt 14 kap. 20 § den lagen att ett överlåtande bolag är upplöst när anmälan enligt 14 kap. 19 § samma lag har registrerats. Liknande bestämmelser finns för andra typer av fusion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1260 ft3"&gt;gg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Bestämmelserna i paragraferna motiveras i, beträffande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;9 och 10 §§: avsnitt 6.3,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;11 och 12 §§: 6.2.3 samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;13 §: avsnitt 6.4, under rubriken Räkenskapsenlig avskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft0"&gt;Kontinuiteten enligt &lt;SPAN class="ft3"&gt;OCH gg &lt;/SPAN&gt;omfattar endast verksamhet för vilken det överlåtande företaget beskattats och för vilken det över- tagande företaget kommer att beskattas. Man kan tänka sig i huvudsak följande fall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1261 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Det överlåtande företaget är svenskt och det övertagande före- taget är utländskt: verksamheten bedrivs i Sverige av det över-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;302 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1262 ft0"&gt;låtande företaget och kommer att bedrivas här vid ett fast driftställe av det övertagande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Båda företagen är svenska: a. verksamheten bedrivs och kommer att bedrivas i Sverige; b. verksamheten bedrivs och kommer att bedrivas i ett annat land, inkomsten undantas inte från be- skattning här genom ett dubbelbeskattningsavtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Båda företagen är utländska: verksamheten bedrivs och kommer att bedrivas vid ett fast driftställe i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Kontinuiteten innebär bl.a. att övertagande sker av rätt till avdrag för underskott i förvärvskälla och till kvarstående avdrag för reaförlust enligt 2 § 14 mom. första stycket SIL, av uppskov enligt koncernregeln och enligt andelsbyteslagen samt av rätt till avdrag för sådana kvar- stående underskott hos kommanditdelägare och vissa andra delägare i handelsbolag som regleras i 18 § KL och hos delägare i vissa utländska juridiska personer som regleras i 2 § 15 mom. SIL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;I fråga om övertagande av underskott vid fusion eller fission mellan ekonomiska föreningar krävs inte – i motsats till vad som gäller vid fu- sion enligt nuvarande regler – att föreningarna är kooperativa i beskatt- ningshänseende (jfr avsnitt 6.4, under rubriken Underskott).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1264 ft0"&gt;I avsnitt 6.4, under rubriken Underskott, föreslås att beloppsspärren vid fusion i nuvarande 7 § femte stycket UAL förs över till de enhetliga reglerna. Beloppsspärren har tagits in i den aktuella paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;Den allmänna beloppsspärren i 7 § första stycket UAL utgår från den nya ägarens eller de nya ägarnas kostnad för att erhålla det be- stämmande inflytandet över förlustföretaget. Enligt nuvarande 7 § femte stycket UAL avses vid fusion med kostnad fusionsvederlaget. Som kostnad vid fusion eller fission bör emellertid avses även utgifter som det övertagande företaget haft för förvärv av andelar i det över- låtande företaget. Vid fission bör med kostnad avses summan av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft86"&gt;fissionsvederlagen och kostnader av det nämnda slaget som de över- tagande företagen haft. &lt;SPAN class="ft60"&gt;&amp;¶RSTA STYCKET ANDRA OCH TREDJE MENINGARNA &lt;/SPAN&gt;har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;utformats i enlighet med det anförda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;!NDRA STYCKET &lt;/SPAN&gt;har utformats med hänsyn till följande överväganden. Enligt nuvarande 7 § femte stycket UAL gäller beloppsspärren vid fu- sion enligt 11 kap. 1 § bankaktiebolagslagen (1987:618) och 15 a kap. 1 § försäkringsrörelselagen (1982:713). Tidigare omfattades även fu- sioner enligt 12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar samt enligt 7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619). Dessa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td283"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;303&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td284"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td285"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p902 ft0"&gt;fusioner har emellertid undantagits genom lagstiftning år 1994 (prop. 1993/94:234). Beloppsspärren bör i princip gälla generellt vid fusion och fission utom när ett helägt dotterföretag går upp i sitt moderföretag. De fusioner som undantogs år 1994 bör emellertid alltjämt undantas. De skäl som talar för dessa undantag talar även för att fusioner enligt 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker undantas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft0"&gt;Utlöstes inte beloppsspärren när det bestämmande inflytandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft20"&gt;uppkom, saknas anledning till att den skall utlösas av fusionen eller fissionen. Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft19"&gt;TREDJE STYCKET &lt;/SPAN&gt;skall ses mot denna bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1266 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;&amp;¶RSTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;har samma innebörd som aktuella delar av nuvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;12 § andra stycket UAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;!NDRA STYCKET &lt;/SPAN&gt;har samma innebörd som nuvarande 12 § fjärde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;stycket andra meningen UAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4REDJE STYCKET &lt;/SPAN&gt;har samma innebörd som aktuella delar av nuvarande 3 § fjärde stycket UAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1267 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;&amp;¶RSTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande 12 § tredje stycket första meningen UAL. Den springande punkten är inte att det överlåtande och det över- tagande företaget ingick i samma koncern före fusionen eller fissionen (jfr den gällande bestämmelsen) utan att koncernbidrag har kunnat lämnas mellan företagen med verkan vid beskattningen. Första stycket har utformats i enlighet härmed. Orden "med verkan vid beskattningen" uttrycker att koncernbidraget skall medföra rätt till avdrag hos det läm- nande företaget och beskattas hos det mottagande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1268 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Paragrafen har samma innebörd som 12 § tredje stycket andra meningen UAL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;304 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft0"&gt;Paragrafen har samma innebörd som nuvarande 2 § 4 mom. åttonde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;stycket andra meningen SIL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft0"&gt;Paragrafen motsvarar 17 § andra stycket och 18 § IGOL. I enlighet med förslagen i avsnitt 6.6 har den ändringen gjorts att även avdrag för underskott i förvärvskälla och för kvarstående reaförlust får övertas. Begreppet nettovärde har preciserats. En förpliktelse som inte har re- dovisats eller som har redovisats inom linjen har inget skattemässigt värde och påverkar således inte nettovärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1268 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Bestämmelsen i paragrafen har tagits in för tydlighets skull.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft0"&gt;Paragrafen motsvarar 14 § IGOL. Ändringar har gjorts som motiveras i avsnitt 6.7. En förutsättning för att bestämmelserna i paragrafen skall aktualiseras är att inkomsten från den utländska verksamheten inte är undantagen från beskattning i Sverige enligt dubbelbeskattningsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1269 ft0"&gt;I 14 § andra stycket första meningen IGOL finns en bestämmelse om att det övertagande företaget får beskattas. En sådan bestämmelse behövs inte i den aktuella paragrafen, eftersom den överförda verksamheten inte omfattas av kontinuiteten enligt 11 och 12 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Verksamhetsöverlåtelser behandlas i kap. 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft0"&gt;Villkoren i &lt;SPAN class="ft3"&gt;F¶RSTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;motsvarar villkoren i 9 § första stycket 1 och 2. En skillnad är att villkoren om skattskyldighet i den aktuella paragrafen gäller all inkomst av den överlåtna verksamheten eller verk- samhetsgrenen. Av enkelhetsskäl har inte fallet med partiell skattskyl- dighet reglerats. Uppskov medges således inte om en viss del av den överlåtna verksamheten är undantagen från beskattning på grund av ett dubbelbeskattningsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1268 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td283"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;305&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td284"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td285"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1001 ft0"&gt;Vid tillämpning av skälighetsregeln i andra stycket kan interna avskriv- ningsplaner, om sådana finns, komma till användning. En annan möj- lighet är att göra en uppskattning grundad på den s.k. &lt;NOBR&gt;20-regeln&lt;/NOBR&gt; i punkt 13 sjunde stycket av anvisningarna till 23 § KL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;I 19 § fjärde stycket IGOL finns en bestämmelse av innebörd att uttagsbeskattning inte skall ske vid en internationell verksam- hetsöverlåtelse. Enligt definitionen av verksamhetsöverlåtelse i 4 § skall ersättning lämnas i form av andelar i det köpande företaget. Detta är att förstå så att full ersättning skall lämnas. Understiger ersättningen värdet av den överlåtna verksamheten eller verksamhetsgrenen, uppfylls därför inte villkoret att samtliga tillgångar i en verksamhet eller verksamhetsgren skall avyttras mot vederlag i form av andelar i det köpande företaget, varför någon verksamhetsöverlåtelse inte föreligger. Någon bestämmelse om att uttagsbeskattning inte skall ske behövs därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;Se kommentaren till 27 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft0"&gt;§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;Lösningarna ansluter till lösningarna i 23 och 24 §§. Vad gäller lager- tillgångar och inventarier m.m. erhålls kontinuitet genom att överlåtel- sen behandlas som ett köp till skattemässiga värden. I fråga om rea- vinsttillgångar sker ingen beskattningsåtgärd hos det säljande företaget, utan det köpande företaget inträder i det säljande företagets skatte- mässiga situation. Detta innebär bl.a. att vid avyttring av en övertagen fastighet det företag som vid verksamhetsöverlåtelsen utgjorde köpande företag skall anses ha gjort de värdeminskningsavdrag och liknande avdrag som gjorts av det vid verksamhetsöverlåtelsen säljande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft0"&gt;företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft3"&gt;OCH gg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft0"&gt;Lösningarna överensstämmer med dem i IGOL. Övertagande av perio- diseringsfonder och ersättningsfonder är frivilligt medan övertagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;av reserveringar för framtida utgifter är obligatoriskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft3"&gt;g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Av 9 andra stycket och 20 § första stycket IGOL följer att vid en inter- nationell verksamhetsöverlåtelse rätt till avdrag för underskott i för-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31299x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;306 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft0"&gt;värvskälla och till kvarstående avdrag för reaförlust får övertas om det säljande företaget är ett bankaktiebolag eller ett försäkringsaktiebolag. Det kan inte anses motiverat att avdrag av det aktuella slaget övertas vid en verksamhetsöverlåtelse. Av art. 5 och 9 i fusionsdirektivet följer att Sverige inte är förpliktat att ha regler om sådant övertagande vid gränsöverskridande verksamhetsöverlåtelser om regler av detta slag inte gäller vid verksamhetsöverlåtelser mellan svenska företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft3"&gt;gg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Lösningarna överensstämmer med dem i IGOL. I &lt;SPAN class="ft3"&gt;g &lt;/SPAN&gt;har dock inte tagits in någon regel som hindrar avdrag för en förlust hos det säljande företaget på grund av verksamhetsöverlåtelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;16.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1274 ft0"&gt;Utredningen har inte systematiskt undersökt om konsekvensändringar behöver göras i lagrum i KL eller andra författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;0UNKT AV ANVISNINGARNA TILL g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft20"&gt;Genom den nya &lt;SPAN class="ft19"&gt;TREDJE MENINGEN &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft19"&gt;TREDJE STYCKET &lt;/SPAN&gt;blir koncernregeln tillämplig på fysiska personer som är delägare i ett handelsbolag, vilket avyttrar aktier eller andra andelar med vinst till ett företag som ingår i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;samma koncern som handelsbolaget (se avsnitt 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft3"&gt;.UVARANDE FJ¤RDE OCH FEMTE STYCKENA &lt;SPAN class="ft0"&gt;har flyttats till punkt 1 a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;.UVARANDE SJ¤TTE OCH SJUNDE STYCKENA &lt;SPAN class="ft0"&gt;har flyttats till punkt 1 b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;0UNKT A AV ANVISNINGARNA TILL g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;&amp;¶RSTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande punkt 1 fjärde stycket första meningen. Lydelsen har anpassats till att en definition av uttag har tagits in i tredje och fjärde styckena. Enligt den justerade lydelsen skall uttag av en tillgång behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Av bestämmelsens inplacering bland reglerna för näringsverksamhet följer att beskattning skall ske endast om ersättning eller reavinst vid en verklig avyttring&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td283"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;307&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td284"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td285"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft0"&gt;skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverksamhet. Det gällande villkoret om detta i nuvarande punkt 1 fjärde stycket andra meningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;har därför utgått som obehövligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1276 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Villkoret i &lt;/SPAN&gt;NUVARANDE PUNKT FJ¤RDE STYCKET ANDRA MENINGEN &lt;SPAN class="ft0"&gt;om att särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte får föreligga har ersatts av utförliga bestämmelser i underprislagen (jfr åttonde stycket). Dessa bestämmelser gäller överlåtelse av tillgångar till underpris mellan olika subjekt. Formellt gäller den nuvarande möjligheten att underlåta uttagsbeskattning även tillhandahållande av tjänst till underpris eller utan ersättning och fallen att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång eller tjänst från en förvärvskälla för egen del eller genom att föra över den till eller tillhandahålla den i den annan förvärvskälla. Möjligheten att underlåta uttagsbeskattning har emellertid tagit sikte endast på underprisöverlåtelser av tillgångar (prop. 1989/90:110 s. 557) och torde ha tillämpats uteslutande i sådana fall. Det innebär därför ingen ändring i sak att möjligheten tas bort för andra fall än&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft0"&gt;underprisöverlåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;!NDRA STYCKET &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande punkt 1 femte stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Redaktionella ändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft0"&gt;I &lt;SPAN class="ft3"&gt;TREDJE &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft3"&gt;FJ¤RDE STYCKENA &lt;/SPAN&gt;finns en definition av uttag som inte har någon motsvarighet i den gällande lydelsen av punkt 1. Styckena har, som framgår i avsnitt 4.1, utformats med utgångspunkt i 15 kap. 2 § tredje stycket Skattelagskommitténs förslag till inkomstskattelag. I fjärde stycket har det förtydligandet gjorts att uttag föreligger även vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft20"&gt;överlåtelse utan ersättning eller till underpris från ett handelsbolag. Begreppet &lt;SPAN class="ft19"&gt;MARKNADSV¤RDE &lt;/SPAN&gt;definieras i sjätte stycket. Beträffande uttrycket &lt;SPAN class="ft19"&gt;AFF¤RSM¤SSIGT MOTIVERAT&lt;/SPAN&gt;, se avsnitt 4.1. Uttag föreligger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft0"&gt;givetvis inte om priset är lågt på grund av att överlåtaren eller tillhandahållaren gjort en dålig affär. Antag att en skattskyldig har överlåtit en tillgång till annan till ett pris under marknadsvärdet och inte kunnat göra sannolikt att priset är affärsmässigt motiverat. Även om den skattskyldige till äventyrs kan göra sannolikt att ett högre pris – fortfarande under marknadsvärdet – skulle ha varit affärsmässigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;motiverat, skall uttagsbeskattning ske till marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft0"&gt;I &lt;SPAN class="ft3"&gt;FEMTE STYCKET &lt;/SPAN&gt;klargörs att vid en överlåtelse till underpris vid vilken uttagsbeskattning sker skattemässig kontinuitet skall råda mellan å ena sidan överlåtaren eller tillhandahållaren och å andra sidan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;förvärvaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft13"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;SJ¤TTE STYCKET &lt;/SPAN&gt;har tagits in en definition av begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;MARKNADS V¤RDE&lt;/SPAN&gt;. Definitionen motiveras i avsnitt 4.1. Förhållandena torde ofta vara sådana att något bestämt marknadspris inte kan fixeras. Man får då nöja sig med en uppskattning av ett intervall inom vilket mark- nadspriset rimligen bör ligga. Ligger priset i detta intervall får priset&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;308 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p678 ft0"&gt;anses marknadsmässigt. Skall uttagsbeskattning ske, bör tillgången anses ha avyttrats för det lägsta pris som kan anses ligga i intervallet. Förslaget innebär att det i KL kommer att finnas två definitioner av marknadsvärde, dels den nu aktuella definitionen som gäller vid tillämpning av bestämmelserna om uttag och i underprislagen, dels definitionen i punkt 1 av anvisningarna till 42 §, som gäller vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft0"&gt;beräkning av värde av löneförmån och liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3JUNDE STYCKET OCH &lt;/SPAN&gt;motsvarar nuvarande punkt 1 fjärde stycket tredje och fjärde meningarna. Redaktionella ändringar har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft0"&gt;Undantagsbestämmelsen i &lt;SPAN class="ft3"&gt;SJUNDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;gäller förhållandet mellan uttagsbeskattning och koncernregeln. Den motiveras i avsnitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;11.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft0"&gt;I &lt;SPAN class="ft3"&gt;¥TTONDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;finns en hänvisning till underprislagen. Enligt 1 § den lagen skall uttagsbeskattning inte ske om i lagen angivna villkor uppfylls. Vidare följer av 11 § fusionslagen att uttagsbeskattning inte skall ske vid fusion eller fission om i lagen angivna villkor uppfylls. Det har inte ansetts behövligt att erinra om det i KL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;0UNKT B AV ANVISNINGARNA TILL g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;Till punkten har flyttats bestämmelserna i nuvarande punkt 1 sjätte och sjunde styckena. Enligt utredningens uppfattning kan särskilda skäl mot uttagsbeskattning svårligen föreligga i fall som avses i det nämnda sjätte stycket. Den gällande förutsättningen att särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger har därför tagits bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;0UNKT AV ANVISNINGARNA TILL g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;I &lt;SPAN class="ft3"&gt;ANDRA STYCKET ANDRA MENINGEN &lt;/SPAN&gt;har gjorts en redaktionell anpassning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft22"&gt;till bestämmelsen i punkt 1 a femte stycket av anvisningarna till 22 §. Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft21"&gt;NUVARANDE ANDRA STYCKET ANDRA MENINGEN &lt;/SPAN&gt;avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft0"&gt;förvärv av inventarier i samband med ett benefikt förvärv av en näringsverksamhet. Enligt bestämmelsen skall, om inte särskilda om- ständigheter föranleder annat, som anskaffningsvärde för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga restvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1279 ft0"&gt;Benefika förvärv omfattas av bestämmelser i underprislagen, som innebär att – om villkoren i lagen uppfylls – avyttring av tillgångarna i fråga skall anses ha skett för det skattemässiga värdet. Detta värde blir anskaffningsvärde för förvärvaren. Regleringen i underprislagen bör vara exklusiv. Den aktuella bestämmelsen har därför tagits bort. Om t.ex. villkoret i underprislagen att förvärvaren inte får ha rätt till avdrag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td283"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;309&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td284"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td285"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft0"&gt;för kvarstående underskott inte uppfylls, uttagsbeskattas överlåtaren. I ett sådant fall utgörs enligt punkt 1 a mom. femte stycket av anvis- ningarna till 22 § anskaffningsvärdet för förvärvaren av tillgångarnas marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;0UNKT AV ANVISNINGARNA TILL g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Genom den nya &lt;SPAN class="ft3"&gt;SISTA MENINGEN &lt;/SPAN&gt;blir förlustregeln tillämplig på fysiska personer som är delägare i ett handelsbolag, vilket avyttrar reavinstegendom med förlust till ett företag i samma intressegemenskap (se avsnitt 8.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;0UNKT AV ANVISNINGARNA TILL g&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;I sista stycket har gjorts en redaktionell ändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;)KRAFTTR¤DANDET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft0"&gt;Ordet ”händelser” har valts för att det är generellt och omfattar t.ex. avyttring, olika former av uttag och omständigheter som anges i punkt 1 b av anvisningarna till 22 § (som inte i formell mening innebär uttag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1280 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;16.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft0"&gt;Utredningen har inte systematiskt undersökt om konsekvensändringar behöver göras i lagrum i SIL eller andra författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft3"&gt;g MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft3"&gt;TREDJE STYCKET &lt;/SPAN&gt;är redaktionell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft13"&gt;I en &lt;SPAN class="ft12"&gt;NY MENING I FJ¤RDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;har tagits in en bestämmelse om be- skattningsåret för det övertagande företaget vid en fusion eller en fission såvitt avser den övertagna verksamheten. Bestämmelsen moti- veras i avsnitt 6.2.3. Enligt 9 § första stycket 3 fusionslagen utgör det ett villkor för uppskov med beskattningen enligt den lagen att beskatt-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;310 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft0"&gt;ningsåret för den överlåtna verksamheten inte kommer att överstiga 18 månader. Enligt 10 § den nämnda lagen får skattemyndigheten om sär-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;skilda skäl föreligger medge undantag från detta villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft20"&gt;I &lt;SPAN class="ft19"&gt;¥TTONDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;har gjorts ändringar som innebär att hela beloppet och inte som nu endast 90 % av en reavinst eller reaförlust vid avytt- ring av fastighet som görs av aktiebolag m.fl. juridiska personer skall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1282 ft20"&gt;beaktas. Ändringarna motiveras i avsnitt 4.2.2.2 under d. Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft19"&gt;TIONDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;motiveras i avsnitt 6.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1283 ft3"&gt;g A MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1253 ft0"&gt;I momentet har tagits in nya bestämmelser som innebär att endast hälf- ten av en vinst på näringsbetingade aktier eller andra andelar m.m. är skattepliktig och, normalt, endast hälften av en förlust avdragsgill. Be- stämmelserna motiveras i kap. 2. (Se beträffande vinster närmast av- snitt 2.1.3, beträffande förluster avsnitt 2.2 och beträffande karaktärs- byten – tredje och fjärde styckena – avsnitt 2.1.4.1.) Lättnaden omfattar inte aktieavyttring som görs av ett handelsbolag med aktiebolag som delägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft3"&gt;g MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Bestämmelserna i &lt;/SPAN&gt;NUVARANDE F¶RSTA SJ¤TTE STYCKENA SJUNDE STYCKET F¶RSTA OCH ANDRA MENINGARNA SAMT ¥TTONDE OCH ELFTE STYCKENA &lt;SPAN class="ft90"&gt;har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft35"&gt;ersatts av bestämmelser i fusionslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;Det nya &lt;SPAN class="ft3"&gt;F¶RSTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;motsvarar i sak nuvarande sjunde stycket sista&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;Den s.k. förlustregeln i &lt;SPAN class="ft3"&gt;NUVARANDE NIONDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;har med förändrat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;innehåll förts över till ett nytt 4 b mom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft0"&gt;Den s.k. koncernregeln i &lt;SPAN class="ft3"&gt;NUVARANDE TIONDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;har med förändrat innehåll förts över till ett nytt 4 a mom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft0"&gt;Utdelning av en tillgång behandlas enligt underprislagen, om vill- koren i lagen för att underlåta uttagsbeskattning uppfylls, som avyttring för ett vederlag som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;Förvärvaren skall anses ha anskaffat tillgången till skattemässigt värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft48"&gt;Denna reglering, som gäller oberoende av om mottagaren är skatte- befriad från utdelningen eller ej, har ersatt bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft47"&gt;NUVARANDE TOLFTE STYCKET&lt;/SPAN&gt;. Vid utdelning av aktier från ett investmentföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft0"&gt;aktualiseras inte uttagsbeskattning, eftersom en avyttring av aktierna inte skulle ha beskattats. Av allmänna principer följer att även en mottagare av utdelningen som inte beskattas för denna erhåller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31304x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td283"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;311&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td284"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td285"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft0"&gt;marknadsvärdet av de mottagna aktierna som anskaffningsvärde. Detta är systemenligt. Det är även systemenligt att ett svenskt företag som tagit emot sakegendom i utdelning från ett utländskt företag utan att beskattas erhåller marknadsvärdet av egendomen som anskaffnings- värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1246 ft3"&gt;g A MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;I momentet har koncernregeln i nuvarande 2 § 4 mom. tionde stycket tagits in. Materiella ändringar har gjorts som motiveras i kap. 9. Där motiveras även borttagandet av de nuvarande bestämmelserna i momentet (slutet). Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft3"&gt;FEMTE STYCKET &lt;/SPAN&gt;motiveras i avsnitt 11.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft0"&gt;Det saknar betydelse om överlåtna andelar blir lagertillgångar hos mottagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft0"&gt;Avyttras 100 andelar, varvid första stycket är tillämpligt, och säljer det köpande företaget senare 30 av andelarna externt, skall endast den ursprungliga vinsten på dessa andelar tas upp som intäkt hos det ursprungligen säljande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft3"&gt;g B MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft0"&gt;I momentet har förlustregeln i nuvarande 2 § 4 mom. nionde stycket tagits in. Materiella ändringar har gjorts som motiveras i kap. 8. Bestämmelserna i tredje stycket 1 och 2 motiveras i avsnitt 11.1 resp. 11.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft0"&gt;Avdrag för förlusten skall givetvis inte medges om tillgången säljs tillbaka till säljaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft3"&gt;g MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Borttagandet av sista stycket motiveras i avsnitt 14.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1283 ft3"&gt;g MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;I &lt;SPAN class="ft3"&gt;F¶RSTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;har gjorts en redaktionell ändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;Nuvarande sista stycket har flyttats till &lt;SPAN class="ft3"&gt;ANDRA STYCKET&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;Bestämmelserna i &lt;SPAN class="ft3"&gt;FJ¤RDE NIONDE STYCKENA &lt;/SPAN&gt;motiveras i kap. 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Kravet på anmälan i &lt;SPAN class="ft3"&gt;SJUNDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;motiveras av ordningsskäl.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;312 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p841 ft0"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft3"&gt;NIONDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;gäller inte avskattningsreglerna om ett invest- mentföretag upplöses genom likvidation. Någon motsvarande regel finns inte för det fall att ett investmentföretag går upp i ett annat företag genom fusion enligt 14 kap. 1 § ABL. I detta fall inträder enligt 12 § fusionslagen det övertagande företaget i investmentföretagets skattemässiga situation. Såvida inte även det övertagande företaget är ett investmentföretag, kommer villkoren i tredje stycket inte att uppfyllas efter fusionen. Avskattning kommer därför att ske hos det övertagande företaget. Detta medför att någon reduktion av avskattningsintäkten enligt sjätte stycket inte kommer i fråga, eftersom andelarna i det övertagande företaget inte omsätts i samband med fusionen. Det finns därför anledning för aktörerna att överväga om samgåendet i stället bör ske i form av ett uppköp följt av en fusion enligt 14 kap. 22 § ABL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1286 ft3"&gt;g MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Bestämmelserna i &lt;/SPAN&gt;NUVARANDE FJ¤RDE OCH FEMTE STYCKENA &lt;SPAN class="ft0"&gt;– huvudregle- ringen i den s.k. Lex ASEA – har med förändrat innehåll flyttats till 3 § 7 a mom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft3"&gt;g A MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;I momentet har huvudregleringen i Lex ASEA i nuvarande 3 § 7 mom. fjärde och femte styckena tagits in. Materiella ändringar har gjorts som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;motiveras i kap. 10. Vid bedömning av om huvudsaklighetsvillkoret i &lt;SPAN class="ft12"&gt;F¶RSTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;uppfylls bör hänsyn främst tas till storleken av intäk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft0"&gt;terna. Skälet till att det på det nämnda stället talas om "dotterföretag till moderföretaget" i stället för det mer närliggande "dotterföretag" är att det klart skall framgå att bedömningen av om koncernförhållande föreligger skall ske med hänsyn till svenska aktiebolagsrättsliga regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft3"&gt;g MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Ändringarna i &lt;SPAN class="ft3"&gt;FJ¤RDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;motiveras i avsnitt 6.5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft3"&gt;g A MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft3"&gt;ANDRA STYCKET &lt;/SPAN&gt;motiveras i avsnitt 10.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td283"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;313&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td284"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td285"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1287 ft3"&gt;g MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;.UVARANDE SISTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;innehåller ett komplement till den s.k. tioårs- regeln i första stycket. Innebörden är att tioårsregeln görs tillämplig även på sådan vinst vid ett internationellt andelsbyte som beskattas först när mottagna andelar säljs. Enligt 19 § andelsbyteslagen skall uppskovsbelopp tas upp till beskattning när en skattskyldig flyttar ut från Sverige. En regel som den i nuvarande sista stycket behövs därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1246 ft3"&gt;g MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1288 ft22"&gt;Ändringarna i &lt;SPAN class="ft21"&gt;ANDRA STYCKET &lt;/SPAN&gt;är redaktionella. Ändringen i &lt;SPAN class="ft21"&gt;FJ¤RDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;motiveras i avsnitt 14.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1289 ft3"&gt;g A MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;I momentet har tagits in bestämmelser om hur och under vilka förut- sättningar omkostnadsbeloppet för en andel i ett företag skall minskas på grund av att värden har förts bort från företaget. Bestämmelserna, som motiveras i avsnitt 3.1, innebär en precisering av vad som gäller i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;dag vid beräkning av reaförlust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft0"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft3"&gt;ANDRA STYCKET &lt;/SPAN&gt;skall omkostnadsbeloppet minskas med ett be- lopp motsvarande den minskning av värdet av andelarna i andels- företaget som en värdeöverföring från detta företag till ägarföretaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;kan antas ha medfört. Beträffande metoden för att bedöma storleken av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1290 ft0"&gt;värdeminskningen, jfr kommentaren till sjätte stycket. &lt;SPAN class="ft3"&gt;4REDJE STYCKET &lt;/SPAN&gt;avser värdeöverföringar från ägarföretaget till andels-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft13"&gt;företaget. Bestämmelserna i stycket i kombination med bestämmelserna i andra stycket medför att det är värdeöverföringar netto från andels- företaget till ägarföretaget som medför minskning av omkostnads- beloppet. Ett ovillkorligt kapitaltillskott utgör förbättringskostnad och höjer enligt 1 mom. omkostnadsbeloppet. Det skall därför inte beaktas. Det skall däremot värdeöverföringar i form av koncernbidrag eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;underprisöverlåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft20"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft19"&gt;SISTA MENINGEN I TREDJE STYCKET &lt;/SPAN&gt;skall omkostnadsbeloppet inte ökas till den del värdeökningen av andelen överstiger beloppet av minskning enligt andra stycket. Antag att gamla värden har förts bort från andelsföretaget, vilket medfört en minskning av värdet av ägar- företagets andelar med 50, och att andelsföretaget har erhållit koncern-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;314 &lt;/SPAN&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p507 ft0"&gt;bidrag som medfört att värdet av ägarföretagets andelar har ökat med 80. Enligt sista meningen begränsas ökningen av omkostnadsbeloppet till 50. Sammantaget kommer någon justering av omkostnadsbeloppet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;inte att ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft3"&gt;FJ¤RDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;innebär att justering inte skall ske till den del en positiv skillnad mellan värdeöverföringar enligt andra och tredje styckena överstiger reaförlusten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft13"&gt;Ett exempel, som är en variation av exemplet i avsnitt 3.1.2, illustre- rar innebörden av &lt;SPAN class="ft12"&gt;SJ¤TTE STYCKET&lt;/SPAN&gt;. Direkt under ett moderföretag, M,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1291 ft0"&gt;finns dotterföretagen A och B. Under A finns A1. A1 och B äger hälf- ten var av andelarna i C. A, A1 och B är helägda. När A förvärvade andelarna i A1, ägde A1 redan andelarna i C. Hos C fanns då upparbe- tade värden på 100. Efter förvärvet realiseras dessa värden och lämnar C koncernbidrag till B med 100 avseende de realiserade värdena. Här- efter avyttrar A andelarna i A1 med förlust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft13"&gt;En första fråga är hur koncernbidraget påverkat värdet av andelarna i C. I frånvaro av omständigheter som tyder på annat får man anta att C, om koncernbidraget inte lämnats, skulle ha gjort avsättning till periodi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft0"&gt;seringsfond med 20. Med beaktande av att periodiseringsfond skall återföras till beskattning senast femte beskattningsåret efter avsätt- ningsåret innebär det att den effektiva skattesatsen för C är cirka 26 %. Genom koncernbidraget minskar således C:s förmögenhet netto efter skatt med 74. Andelarna i C minskar i värde med samma belopp. Efter- som A1 äger hälften av andelarna i C, minskar A:s förmögenhet och därmed även andelarna i A i värde med 37. Omkostnadsbeloppet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1292 ft13"&gt;A:s andelar i A1 skall således minskas med detta belopp. Gruppbegreppet i &lt;SPAN class="ft12"&gt;SJUNDE STYCKET &lt;/SPAN&gt;är hämtat från förlustregeln i nu-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;varande 2 § 4 mom. nionde stycket (2 § 4 b mom. lagförslaget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1266 ft3"&gt;g MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1293 ft0"&gt;Till bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft3"&gt;F¶RSTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;, som motiveras i avsnitt 6.5.1, ansluter en bestämmelse i 4 § andelsbyteslagen. Av denna framgår att vid bedömning av om ett andelsbyte föreligger vid en fusion eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;fission det övertagande företaget skall anses som köpande företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Av &lt;/SPAN&gt;BEST¤MMELSEN I SISTA STYCKET &lt;SPAN class="ft0"&gt;följer att andelar i det överlåtande företaget vid en fusion eller fission som innehas av det övertagande företaget skall anses inte ha avyttrats. Reavinstbeskattning aktualiseras således inte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td283"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;&amp;¶RFATTNINGSKOMMENTAR &lt;SPAN class="ft41"&gt;315&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td284"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td285"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1294 ft3"&gt;g MOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;I &lt;SPAN class="ft3"&gt;F¶RSTA STYCKET &lt;/SPAN&gt;har gjorts en redaktionell ändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft3"&gt;ANDRA STYCKET &lt;/SPAN&gt;motiveras i avsnitt 12.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;)KRAFTTR¤DANDET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft0"&gt;Ordet ”händelser” i &lt;SPAN class="ft3"&gt;PUNKT &lt;/SPAN&gt;har en generell innebörd. Det omfattar t.ex. fusion och fission i 2 § 1 mom. fjärde stycket, avyttring i 2 § 1 a mom. första stycket och i 24 § 1 a mom. första stycket, förändring i 2 § 10 mom. första stycket och utdelning i 3 § 7 a mom. första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1295 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;16.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Övriga lagförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft0"&gt;Ändringarna i de lagar som anges nedan motiveras i, beträffande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1296 ft0"&gt;lagen om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor: avsnitt 5.2.4.12,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1297 ft0"&gt;lagen om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter: avsnitt 13 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft0"&gt;lagen om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter: avsnitt 14.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft0"&gt;I följande lagar har bestämmelser om fusion ersatts av bestämmelser i fusionslagen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft0"&gt;lagen om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft0"&gt;lagen om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft0"&gt;lagen om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft0"&gt;Bestämmelserna i den upphävda lagen (1994:1854) om inkomst- beskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG har ersatts av bestämmelser i lagen om uppskov med beskattningen vid andelsbyten och i lagen om uppskov med beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td292"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td199"&gt;&lt;P class="p1 ft0"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td293"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td294"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft2"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1303 ft98"&gt;Särskilt yttrande av sakkunnige Gunnar Johansson och experten Brita &lt;NOBR&gt;Munck-Persson&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;)NLEDNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Utredningen har i den avslutande etappen i sitt arbete gjort en samlad översyn av beskattningen vid omstruktureringar. Den principiella ut- gångspunkten har varit att skattereglerna inte bör motverka eller för- svåra omstruktureringar inom näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Många av de problem som uppkommer då omvandlingsåtgärder av olika slag vidtas har med realisationsvinstbeskattningen att göra. Den nuvarande beskattningen av realisationsvinster på aktier i dotterföretag eller intresseföretag leder till kedjebeskattningseffekter. Samma vinst kan bli beskattad i flera led beroende på hur många företagsled den vandrar genom. Så vitt gäller utdelningar har kedjebeskattningseffekten undanröjts genom särskilda regler. Några sådana finns emellertid inte på realisationsvinstbeskattningens område. Det mest radikala hade na- turligtvis varit att helt avskaffa realisationsvinstbeskattningen på nä- ringsbetingade aktier inom bolagssektorn. Utredningens slutsats är att detta inte är möjligt. För att ändå lindra beskattningen föreslår utred- ningen att endast hälften av en realisationsvinst på näringsbetingade andelar tas upp till beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft0"&gt;Vi accepterar utredningens slutsats att det på grund av internatio- nella förhållanden inte är möjligt att helt avskaffa realisationsvinstbe- skattningen inom bolagssektorn. På längre sikt anser vi dock att ett system som inom sig kombinerar rörelsevinstbeskattning och realisa- tionsvinstbeskattning inte är hållbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Upprätthållande av realisationsvinstbeskattningen, om än med mins- kat skatteuttag, leder tyvärr till att de lösningar som föreslås för att un- derlätta omstruktureringar med viss nödvändighet blir komplicerade och kommer att medföra praktiska tillämpningssvårigheter. Den kvar- stående komplexiteten i skattesystemet, som vi beklagar, blir emellertid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;318 &lt;/SPAN&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft0"&gt;det pris som måste betalas för uppnåendet av bättre och mer flexibla regler med syfte att underlätta omstruktureringar och skapa större för- utsebarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;På några punkter anser vi att förslagen borde ha givits en annan ut- formning. I något fall anser vi också föreslagna regler helt onödiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft0"&gt;I det följande redovisar vi våra synpunkter på förslagen i den ord- ning de presenterats i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;6INSTER OCH F¶RLUSTER P¥ N¤RINGSBETINGADE AKTIER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1264 ft0"&gt;Bolagsbeskattningen bör enligt utredningen – och vi delar utredningens uppfattning härvidlag – vara neutral med avseende på risktagande. Vinster och förluster bör behandlas symmetriskt. Om vinster skulle slå igenom hårdare vid beskattningen än förluster, missgynnas investe- ringar med högre risk i förhållande till investeringar med lägre risk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft0"&gt;Mot denna bakgrund föreslår utredningen att halva beloppet av en verklig förlust vid avyttring av näringsbetingade aktier skall vara av- dragsgill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft0"&gt;En förutsättning för att resultatet med en sådan regel skall bli mate- riellt riktigt är att förlusten i det sålda bolaget kan utnyttjas. Om detta inte kan ske bör avdrag medges för hela realisationsförlusten hos säl- jarbolaget. Så sker också vid exempelvis likvidation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft0"&gt;Även vid fortsatt drift hos det sålda bolaget kan rätten till förlustav- drag delvis gå förlorad på grund av överlåtelsen eller i vissa fall bli spärrad under en viss tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft0"&gt;Ett upprätthållande av en fullständig likabehandling av vinster och förluster kräver en valmöjlighet för säljarbolaget med innebörd att detta får avdrag för hela förlusten vid avyttringen av andelarna i ett dotter- företag, om detta avstår från sin rätt till underskottsavdrag. Vi föreslår att en sådan ordning införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft0"&gt;Utredningen tar upp frågan om valmöjlighet men avfärdar den enligt vår mening för kategoriskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;6¤RDE¶VERF¶RINGAR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1253 ft0"&gt;Vid beräkningen av anskaffningskostnaden vid avyttring föreslår ut- redningen att den praxis kodifieras, som utvecklats i fråga om behand- lingen av överföring av förvärvade värden till moderföretaget. Förslag lämnas till en lagreglering. Utredningen är dock medveten om att lös- ningen i praxis inte är ekonomiskt korrekt i alla situationer. Detta är också vår uppfattning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td295"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN &lt;SPAN class="ft41"&gt;319&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td296"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1307 ft0"&gt;Den grundläggande principen i bolagsbeskattningen måste vara att en bolagsvinst skall beskattas endast en gång. Utredningens förslag innebär en systematisk merbeskattning av vinster som intjänats och beskattats i tidigare ägarled. Vinsterna kommer att beskattas tre gånger i bolagssektorn. Första gången i form av realisationsvinstbeskattning när moderbolaget i det första ägarledet säljer dotterbolaget i vilket det finns orealiserade värden i tillgångarna. När dotterbolaget realiserar de dolda värdena sker beskattning en andra gång. Den tredje beskattnings- omgången i fråga om samma vinst inträder när moderbolaget i det andra ägarledet säljer dotterbolaget och vid realisationsvinstberäk- ningen måste reducera aktieförlusten på grund av gjorda värdeöver- föringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Utifrån ett dynamiskt perspektiv och utifrån grundprincipen att en vinst skall beskattas endast en gång bör reducering av realisationsför- lust inte ske. Det går naturligtvis att invända att det inte blir någon be- skattning i bolagssektorn om säljaren i första aktieägarledet är ett sub- jekt utanför bolagssektorn. Men så fort säljaren är ett aktiebolag upp- kommer det automatiskt en merbeskattning. Det gäller då att välja be- skattningsmetod. Ett symmetriskt koncernbeskattningsystem förutsätter att avdrag medges för förlust på näringsbetingade aktier och då får man acceptera att det i enstaka fall uteblir en beskattning på grund av att säljaren är ett skattesubjekt utanför bolagssektorn. Vi biträder således inte utredningens förslag till reducering av realisationsförlust på grund av värdeöverföringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;!NDELSBYTEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1308 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Utredningen föreslår att &lt;/SPAN&gt;DEN KONTANTA DELEN AV VEDERLAGET &lt;SPAN class="ft13"&gt;vid andels- byte får uppgå till högst 10 % av det nominella värdet av de mottagna andelarna. Detta överensstämmer med gällande rätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft0"&gt;Vi delar utredningens uppfattning att det nya uppskovsförfarandet inte är motiverat om inte den huvudsakliga delen av vederlaget utgörs av andelar i det köpande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;Av praktiska skäl anser vi dock att procentsatsen för högsta kon- tantdel bort höjas till 25 %. Genom att lyfta upp kontantdelen till denna nivå skulle utrymmet för reglering i kontanter av värdeskillnader mellan bortbytta och mottagna andelar vidgas. Därmed skulle utform- ningen av uppköpserbjudanden och dylikt förenklas. Det förtjänar att framhållas att eftersom kontantdelen beskattas brutto finns en åter- hållande kraft som gör att en något vidgad regel inte missbrukas. Till bilden hör också att 10 % av det nominella värdet av de mottagna an- delarna kan resultera i mycket ringa belopp. En annan utväg skulle&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;320 &lt;/SPAN&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p703 ft0"&gt;kunna vara att beräkna den högsta kontantdelen på värdet av de mottag- na andelarna i stället för på det nominella beloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Utredningen föreslår vidare att det förvärvande företaget vid ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1309 ft20"&gt;gången av det kalenderår då andelsbytet sker skall inneha andelar i det överlåtna företaget med mer än hälften av rösterna ( &lt;SPAN class="ft19"&gt;R¶STVILLKORET&lt;/SPAN&gt;). Om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1310 ft0"&gt;företaget kan visa att särskilda skäl medfört att det köpande företaget avyttrat andelar i det överlåtna företaget efter andelsbytet, är det dock tillräckligt att röstvillkoret är uppfyllt vid någon tidpunkt efter andels- bytet under det nämnda kalenderåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;Vi är kritiska mot den utformning som röstvillkoret fått. Det måste enligt vår mening vara tillräckligt att röstvillkoret är uppfyllt någon gång under tiden mellan andelsbytet och utgången av beskattningsåret. Olika omständigheter kan inträffa som gör att ett visst aktieinnehav av affärsmässiga skäl måste avyttras efter relativt kort innehavstid. Den föreslagna regeln inskränker företagens legitima handlingsfrihet. Ut- redningens ventil – särskilda skäl – gör saken inte särskilt mycket bättre. Ventilen har karaktär av bevisregel och skapar därmed&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft0"&gt;automatiskt dålig förutsebarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft0"&gt;Utredningen föreslår att en &lt;SPAN class="ft3"&gt;S¤RSKILD SKATTEFLYKTSKLAUSUL &lt;/SPAN&gt;tas in i lagen om andelsbyten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Vi motsätter oss helt detta förslag. Det finns enligt vår uppfattning inget behov i skattelagstiftningen av vare sig en allmän eller särskild skatteflyktsklausul. Eftersom lagstiftaren ändock valt att införa en all- män skatteflyktsklausul framstår det i detta läge som än mindre befogat att införa en särskild skatteflyktsklausul i en utvald lag. Vår uppfattning delas av skatteflyktskommitten. I betänkandet Översyn av skatteflyktslagen (SOU 1996:44) anförde skatteflyktskommittén följande angående behovet av en särskild skatteflyktsbestämmelse i IGOL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1311 ft34"&gt;"Det förhållandet att en särskild skatteflyktsbestämmelse togs in i omstruktureringslagen bör ses mot bakgrund av att den nu- varande allmänna generalklausulen var upphävd vid omstruktu- reringslagens tillkomst. Eftersom skatteflyktslagen numera är återinförd kan hävdas att behovet av en särskild skatteflykts- bestämmelse i omstruktureringslagen inte längre existerar. Dess- utom kan förekomsten av två olika skatteflyktsbestämmelser ge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft35"&gt;upphov till gränsdragningsproblem och lagkonfliktsituationer. Mot bakgrund härav bör övervägas om det går att undvara skatte- flyktsbestämmelsen i omstruktureringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft35"&gt;Enligt förarbetena till skatteflyktsbestämmelsen går det inte att närmare ange i vilka fall lättnadsreglerna inte bör äga tillämp- ning. Av fusionsdirektivet framgår dock att den omständigheten att en fusion e.d. inte genomförs av giltiga affärsmässiga skäl, t.ex. omstrukturering eller rationalisering av verksamheterna i de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td295"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN &lt;SPAN class="ft41"&gt;321&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td296"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1313 ft34"&gt;bolag som deltar i förfarandet, kan utgöra grund för antagandet att förfarandet har skatteundandragande eller skatteflykt som huvudändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1314 ft104"&gt;Vid en tillämpning av den i skatteflyktsbestämmelsen angivna förutsättningen "otillbörlig skatteförmån" får förutsättas att tillämparen utgår från syftet med lättnadsreglerna. I det avseen- det torde därför inte föreligga någon avgörande skillnad mellan hur rekvisitet "otillbörlig skatteförmån" och hur den av kommittén föreslagna nya klausulen bör tillämpas. I förarbetena påtalas visserligen att rekvisitet "otillbörlig skatteförmån" med- ger en mer allsidig bedömning än rekvisitet "kan antas strida mot lagstiftningens grunder". Hur det i praktiken förhåller sig i det avseendet är – i avsaknad av vägledande praxis – oklart. Det torde dock vara fråga om små eller marginella skillnader. Med hänsyn härtill och det av kommittén föreslagna rekvisitet "lagstiftningens syfte" bör det eventuella försteg rekvisitet "otill- börlig skatteförmån" kan anses ha avseende möjligheten till mer allsidiga bedömningar inte anses överväga nackdelarna med två konkurrerande klausuler. Vi har dessutom ställt oss avvisande till användandet av uttryck som "otillbörlig" e.d. i den allmänna generalklausulen. Vi kan inte heller finna att den särskilda skatteflyktsbestämmelsens utformning i övrigt gör den mer läm- pad än den nu föreslagna allmänna skatteflyktsklausulen att mot- verka skatteflyktsförfaranden som inbegriper ett utnyttjande av lättnadsreglerna i omstruktureringslagen. Det saknas vidare anledning att anta att den av kommittén föreslagna utform- ningen av generalklausulen skulle kunna ge upphov till att omstruktureringslagens bestämmelser tillämpas eller underlåts att tillämpas på ett sätt som är oförenligt med bestämmelserna i fusionsdirektivet. Med anledning härav saknas tillräckligt starka skäl för att behålla en särskild skatteflyktsbestämmelse i om- struktureringslagen vid sidan av den allmänna generalklausulen. Kommitténs uppfattning är således att skatteflyktsbestämmelsen i omstruktureringslagen bör slopas."&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1315 ft0"&gt;Skatteflyktskommittén såg alltså inget behov av en särskild skatte- flyktsregel vid sidan av den allmänna skatteflyktsbestämmelsen. Beho- vet av en särskild skatteflyktsregel har rimligen inte blivit större på grund av att IGOL:s regler enligt förslaget slås samman med struktur- regeln till en ny gemensam lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft0"&gt;I fråga om den föreslagna skatteflyktsregelns utformning vill vi sär- skilt kommentera användningen av rekvisitet "otillbörlig skatteförmån" (21§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1316 ft0"&gt;Frågan om användningen av begreppet "otillbörlig" var föremål för diskussion redan i SOU 1975:77. På s. 65 f sägs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1317 ft0"&gt;"Av skatteflyktskommitténs betänkande framgår, att denna kommitté sett en särskild svårighet i att man i rättstillämpningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;322 &lt;/SPAN&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1318 ft34"&gt;skulle vara nödsakad att avgöra om en skatteförmån är att be- trakta som "otillbörlig" eller "obehörig", alltså en bedömning, som vägledes av moraliska &lt;NOBR&gt;värderingar.---&lt;/NOBR&gt; I komm itténs bedöm- ning att avgöranden baserade på dylika moraliska värderingar skulle ställa skattemyndigheter och förvaltningsdomstolar inför stora svårigheter och leda till en oenhetlig rättstillämpning kan vi helt instämma. Vi har därför sett som en huvuduppgift att skapa objektiva förutsättningar för en allmän skatteflyktsklausul som inte innefattar sådana värderingar."&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1319 ft0"&gt;Efter remissbehandling av 1975 års betänkande skedde en vidare be- arbetning av förslaget inom dåvarande budgetdepartementet, som där- efter publicerade Ds B 1978:6 Lag mot skatteflykt. På s. 32 i denna promemoria sägs följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1320 ft34"&gt;"Som en tredje förutsättning för generalklausulens tillämpning har arbetsgruppen föreslagit att skatteförmånen skall stå i strid med lagstiftningens anda och mening. Härigenom har man velat undvika de svårigheter som är förknippade med i tidigare sammanhang diskuterade rekvisit såsom "otillbörlig" eller "obe- hörig". Sådana krav ställer de rättstillämpande myndigheterna inför särskilda problem genom att bedömningen då skulle få vägledas även av moraliska värderingar. Enligt arbetsgruppen bör rättstillämpningen bli enklare om man i stället knyter an till lagstiftningens anda och mening. Det blir då inte fråga om något tyckande utan ledning får sökas i lagens förarbeten och andra motiv samt även i lagstiftningens allmänna uppläggning."&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft0"&gt;Även 1995 års skatteflyktskommitté anför, som framgår av utdraget ur betänkandet ovan, samma negativa inställning till begreppet "otill- börlig".&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft0"&gt;På s. 128 i betänkandet utvecklar kommittén ytterligare sin syn på begreppet. Kommittén skriver:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1320 ft34"&gt;"Tillämpade lagtolkningsmetoder och kraven på likformighet och förutsägbarhet utesluter enligt vår uppfattning ett rekvisit som i större utsträckning än det nuvarande förutsätter att tillämparen lägger moraliska eller etiska värderingar till grund för prövningen. De alternativa utformningar av rekvisitet som tidigare diskuterats, i varje fall sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; såsom otillbörligt, ovanlig, rättsmissbruk etc. anser vi som ovan redovisats i avsnitt 2.15 inte lämpliga. Vi anser sålunda att rekvisitets objektiva karaktär bör behållas."&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft0"&gt;Vi instämmer i de refererade synpunkterna som framförs i citaten såväl med avseende på behovet av en särskild skatteflyktsklausul som på be- greppet "otillbörlig".&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td295"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN &lt;SPAN class="ft41"&gt;323&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td296"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;,EX !3%!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft0"&gt;Utredningen föreslår att åtskilliga av de restriktioner som i dag belastar regelverket tas bort. Detta är positivt eftersom reglerna inte tjänar något verkligt syfte. De regler som finns kvar är främst ägnade att ge stadga åt regelverket och får därför accepteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft0"&gt;I fråga om en kvarvarande regel delar vi inte utredningens uppfatt- ning. Utredningen föreslår nämligen att det utdelade bolaget måste be- driva näringsverksamhet. Det får inte vara enbart värdepappersförval- tande eller äga endast likvida medel. Vi har svårt att förstå att sist- nämnda omständigheter skulle vara diskriminerande. Vi ser det i stället som en fördel om ett företag, som har en alltför hög soliditet och som får svårt att ge kapitalet tillräcklig avkastning under rådande förhållan- den, kan knoppa av överskottskapitalet och låta det komma till använd- ning i ett annat företag med annan inriktning. Om avknoppningen i ett sådant fall skulle beskattas i ägarledet, blir konsekvensen att bolags- sektorn berövas en del av sitt kapital. Detta kan inte vara en önskvärd effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft0"&gt;Vi vill tvärtom hävda att det är mer angeläget att kapital i form av likvida medel ges möjlighet att utvecklas i ett nytt företag, än att en verksamhet som kanske har bristande överlevnadsförmåga och därför knoppas av ges skattelindring. Någon risk för förfaranden av skatte- undandragande karaktär kan vi inte se med vårt förslag. Så länge kapi- talet är bundet i ett aktiebolag är det inte åtkomligt för aktieägarna utan beskattning. Detta gäller såväl före som efter avknoppningen. Någon skillnad råder inte mellan kapital bestående av likvida medel, maskiner, byggnader eller annan rörelseutrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft0"&gt;Även förvaltningsföretag bör alltså få delas ut utan utdelnings- beskattning. Någon förlust av beskattningsunderlag på ägarnivån upp- kommer inte eftersom det obeskattade utdelningsbeloppet blir beskattat i form av realisationsvinst när utdelningsmottagaren avyttrar de mot- tagna aktierna. Innebörden av reglerna är endast ett skatteuppskov, inte en definitiv skattefrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;3TATSFINANSIELLA EFFEKTER OCH FINANSIERING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft0"&gt;Utredningen bedömer att kostnaden för att halvera realisationsvinst- beskattningen på näringsbetingade aktier uppgår till 1,51 miljarder kr. Utredningen föreslår att kostnaden finansieras genom en halvering av möjligheten till avsättning till periodiseringsfond, alternativt en höjning av bolagsskattesatsen med en procentenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;Vi delar inte utredningens bedömningar i dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;324 &lt;/SPAN&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1324 ft0"&gt;Som utredningen framhåller är det empiriska underlaget för en be- dömning av de &lt;NOBR&gt;offentlig-finansiella&lt;/NOBR&gt; effekterna av förslaget starkt be- gränsat. Det är vidare, vilket utredningen också konstaterat, svårt att dra generella slutsatser utifrån det (begränsade) tillgängliga materialet. Det gäller därför att göra en så god bedömning som möjligt av för- slagets finansiella effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Resultatet från utredningens kostnadsberäkningar förefaller orea- listiskt högt. Det mest uppenbara sättet att konstatera detta är att jäm- föra beräkningarna med utfallen för reavinsterna, såsom de förelegat vid de senaste tre årens taxeringar. Utredningens beräkningar grundas på en av utredningen beräknad reavinstbas på 10,80 miljarder kronor, att jämföra med de faktiska utfallen för reavinstbaserna på 9,83, 6,25 och &lt;NOBR&gt;-8,52&lt;/NOBR&gt; miljarder kr för åren 1994, 1995 och 1996. Dessa uppgifter framgår också mer detaljerat ur en tabell i inledningen av betänkandets kapitel om statsfinansiella effekter och finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft0"&gt;Uppgifterna från taxeringarna utgör dessutom överskattningar, då realisationsvinsterna från näringsbetingade aktier inte kan skiljas ut separat, eftersom de redovisas tillsammans med realisationsvinster från kapitalplaceringsaktier. Trots denna systematiska överskattning finns inget något så när normalt år som kommer i närheten av de beräkningar som utredningen redovisat. Inte ens det verkliga extremåret 1994 når upp till de nivåer utredningen redovisar i sina beräkningar. Detta kon- staterande visar med all önskvärd tydlighet att utredningen i sina be- räkningar överskattat kostnaderna för reformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft0"&gt;Härutöver förefaller även de teoretiska resonemang utredningen för i anslutning till sina bedömningar av kostnaderna systematiskt över- skatta reformens finansieringsbehov. Detta gäller framför allt på fyra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;särskilda punkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft0"&gt;För att beräkna &lt;SPAN class="ft3"&gt;BRUTTOBASEN &lt;/SPAN&gt;för reavinsterna, dvs. de näringsbetinga- de aktiernas sammanlagda värde, utnyttjar utredningen uppgifter ur Finansstatistiken. Denna statistik är konstruerad med bokslutsenhet som minsta undersökningsenhet. Därmed blir aktievärdena i statistiken uppblåsta för koncerner där ägarstrukturen är uppb yggd i flera led. Exemplet i figur 1 nedan illusterar. Detta förenklade exempel be- skriver ett produktionsbolag, som ingår i en helägd koncern och har koncernaktier med värdet 100. Aktierna kan t.ex. avse en produk- tionsanläggning som drivs i bolagsform. I Finansstatistiken kommer produktionsbolagets koncernaktier att generera totala koncernaktie- värden om 400. Detta beror på att produktionsbolagets koncern- aktievärden även räknas med på varje högre nivå i koncernstrukturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft0"&gt;Vid en eventuell försäljning av någon del i en koncern med fler- ledsägande torde det normala vara att transaktionen sker på ett sådant sätt att inte fler än ett led i koncernstrukturen blir föremål för beskatt-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td295"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN &lt;SPAN class="ft41"&gt;325&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td296"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft0"&gt;ning, även om försäljningen i sig omfattar stora och komplext sam- mansatta flerledsägda bolag. Vid omstruktureringar inom en koncern sker dessutom normalt ingen reavinstbeskattning, vilket i sig är en fak- tor som talar för att uppgifter ur Finansstatistiken överskattar brutto- basen för reavinsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft36"&gt;&amp;IGUR&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td297"&gt;&lt;P class="p1326 ft31"&gt;Koncernmoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td298"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td299"&gt;&lt;P class="p201 ft31"&gt;(t.ex. moderbolag)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td219"&gt;&lt;P class="p512 ft36"&gt;6¤RDEN H¤NF¶RLIGA TILL $" &lt;SPAN class="ft31"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td300"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td298"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td301"&gt;&lt;P class="p1327 ft31"&gt;Underkoncernmoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td298"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td299"&gt;&lt;P class="p124 ft31"&gt;(t.ex. holdingbolag)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td219"&gt;&lt;P class="p512 ft36"&gt;6¤RDEN H¤NF¶RLIGA TILL $" &lt;SPAN class="ft31"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td300"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td298"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td301"&gt;&lt;P class="p1328 ft31"&gt;Dotterbolag 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td298"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td299"&gt;&lt;P class="p1329 ft31"&gt;(t.ex. affärsområdesbolag)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td219"&gt;&lt;P class="p512 ft36"&gt;6¤RDEN H¤NF¶RLIGA TILL $" &lt;SPAN class="ft31"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td300"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td298"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td301"&gt;&lt;P class="p538 ft31"&gt;Dotterbolag 2 (DB2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td298"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td299"&gt;&lt;P class="p370 ft31"&gt;(t.ex. produktionsbolag)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td298"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td302"&gt;&lt;P class="p512 ft36"&gt;6¤RDE &lt;SPAN class="ft31"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td303"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td219"&gt;&lt;P class="p103 ft27"&gt;4OTALA V¤RDEN H¤NF¶RLIGA TILL $"&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td303"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td219"&gt;&lt;P class="p512 ft36"&gt;ENLIGT FINANSSTATISTIKEN &lt;SPAN class="ft31"&gt;400&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td303"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td219"&gt;&lt;P class="p512 ft36"&gt;6ERKLIGT V¤RDE &lt;SPAN class="ft31"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td303"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td219"&gt;&lt;P class="p512 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;–VERSKATTNING&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft31"&gt;300&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1330 ft0"&gt;Det är sammanfattningsvis inte realistiskt att utnyttja det fulla värdet av koncernaktierna ur Finansstatistiken för att bestämma bruttobasen för reavinsterna. För att få en god approximation av bruttobasen torde Finansstatistikens uppgifter behöva justeras ner, sannolikt med en ganska betydande andel. Enligt vår bedömning kan en nedjustering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft0"&gt;med 30 % vara rimlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1276 ft13"&gt;Beträffande &lt;SPAN class="ft12"&gt;V¤RDETILLV¤XTEN &lt;/SPAN&gt;för bruttobasen utgår utredningen från en tillväxt om 5 %. Detta kan schablonmässigt delas upp på en real till- växt och en inflation på 2,5 % vardera. Riksbankens inflationsmål ligger på 2 %. Enligt vår mening är det rimligt att anta att Riksbankens mål uppnås, vilket innebär att utredningens beräkningar i detta av- seende bygger på ett för högt antagande. Vi finner mot den bakgr unden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;det mer rimligt att utgå från en genomsnittlig värdetillväxt på 4,5 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft15"&gt;Även gällande &lt;SPAN class="ft14"&gt;DEN GENOMSNITTLIGA INNEHAVSTIDEN &lt;/SPAN&gt;finns enligt vår mening anledning att ifrågasätta de av utredningen valda värdena om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;326 &lt;/SPAN&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p507 ft0"&gt;50 respektive 15 år för näringsbetingade respektive intressebolags- aktier. Visserligen kan det finnas bolagstyper och branscher, där om- sättningshastigheten är betydligt högre än 50 år. I huvudsak torde dock detta gälla mindre bolag. Bland större bolag, med mer betydande vär- den, torde däremot stabiliteten vara större. Särskilt gäller detta koncer- ner med betydande inslag av flerledsägande, enligt det resonemang som utvecklats närmare ovan. Mer rättvisande omsättningshastigheter i be- räkningarna skulle därför kunna vara förslagsvis 60 respektive 20 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;Härtill bedömer vi också att utredningen gjort en underskattning då&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft15"&gt;reavinstbasen i utredningens beräkningar nedskrivits med 30 % med hänvisning till förekomsten av s.k. &lt;SPAN class="ft14"&gt;KVITTNINGSF¶RFARANDEN&lt;/SPAN&gt;. Denna teknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft0"&gt;är, vilket framgår av betänkandets kapitel 4, godtagen och kan enligt vår bedömning antas tillämpas i relativt betydande omfattning. Ett rimligare antagande vore därför att räkna med en basminskning av detta skäl på åtminstone 40 %. Enligt vår bedömning är även denna siffra försiktig, vilket måste beaktas vid en diskussion av osäkerheten beträffande antaganden om t.ex. den generella basminskningen om 30 % och de justerade innehavstiderna till 60 respektive 20 år, enligt ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft0"&gt;Med ovan angivna förutsättningar erhålls en reavinstbas som ligger väl i linje med, eller t.o.m. något över, utfallen från de senaste årens taxeringar (justerat för olika extraordinära omständigheter). Utifrån denna bas skulle ett eventuellt skattebortfall uppgå till ca 750 miljoner kr, dvs. ungefär halva den kostnad utredningen beräknat. Som framgår i det följande torde emellertid även denna siffra utgöra en kraftig överskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;En fundamental omständighet, som måste beaktas i sammanhanget, är att reformen genomförs – enkelt uttryckt – därför att den behövs. Nuvarande beskattning är skadlig, vilket bl.a. visat sig vid större en- skilda affärer där olika former av mer eller mindre extraordinära åt- gärder tvingats fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Med en halverad reavinstbeskattning för näringsbetingade aktier underlättas strukturaffärer. Samtidigt inskränks möjligheterna att redu- cera skattebasen genom exempelvis substansöverföringar. Detta måste rimligen innebära att reavinstbasen ökar. En viktig slutsats blir därmed att kostnaderna för de offentliga finanserna minskar till följd av en större skattebas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Vidare betyder den föreslagna regeländringen, som innebär att s.k. förpackningsförfaranden stoppas, en skatteskärpning. Denna skärpning måste rimligtvis tillgodoräknas vid finansieringen av övriga delar av utredningens förslag. Utredningen för härvid ett enligt vår mening otydligt resonemang om huruvida effekterna av de s.k. förpacknings- förfarandena räknats med eller ej i de prognoser som ligger till grund&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GMB31319x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td295"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN &lt;SPAN class="ft41"&gt;327&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td296"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft0"&gt;för statsbudgeten för år 1998. Denna omständighet torde dock vara mindre relevant i sammanhanget; de facto innebär stoppet för s.k. förpackningsförfaranden en skatteskärpning, vilken rimligtvis måste tillgodoräknas då finansieringsutrymmet för övriga utredningsförslag bestäms. Det förtjänar nämnas att strukturregeln funnits i princip med oförändrad lydelse sedan skattereformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;Sammantaget är det vår bedömning att ovan nämnda förhållanden innebär att den halverade reavinstbeskattningen för näringsbetingade aktier är självfinansierad, eller t.o.m. kan medföra ett visst överskott till de offentliga finanserna. Således är det vår bedömning att någon ytter- ligare finansiering inte krävs, eftersom en sådan skulle innebära en sammantagen skatteskärpning för bolagssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft0"&gt;Vi vill härutöver erinra om att det av regeringen tidigare reserverade utrymmet för skattesänkningar inom bolagssektorn uppgår till ett större belopp än vad regeringen i olika sammanhang anvisat för finansiering av åtgärder inom ramen för förslag som läggs fram av företagsskatte- utredningen. Bakgrunden till detta är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft0"&gt;Under den förra mandatperioden genomfördes vissa förändringar i skattesystemet i fråga om kapitalbeskattning, beskattning av enskilda näringsidkare samt beskattning av bolagssektorn. De ekonomiska effek- terna av de åtgärder, som påverkade bolagssektorn sammanfattas i tabell 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1331 ft36"&gt;4ABELL &amp;¶R¤NDRINGAR I SKATTEBELASTNING F¶R BOLAGSSEKTORN TILL F¶LJD AV ¥TG¤RDER SOM F¶RESLOGS I PROP S&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p1223 ft31"&gt;Miljarder kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p120 ft31"&gt;Varaktig effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p120 ft31"&gt;Kort sikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p351 ft31"&gt;Slopad SURV/sänkt skattesats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td298"&gt;&lt;P class="p341 ft31"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td298"&gt;&lt;P class="p341 ft31"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p351 ft31"&gt;Periodiseringsfonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td298"&gt;&lt;P class="p512 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td298"&gt;&lt;P class="p512 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p351 ft31"&gt;Återföring av SURV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td298"&gt;&lt;P class="p127 ft31"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td298"&gt;&lt;P class="p103 ft31"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p351 ft31"&gt;Slopat Anellavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td298"&gt;&lt;P class="p512 ft31"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td298"&gt;&lt;P class="p512 ft31"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td304"&gt;&lt;P class="p351 ft36"&gt;3UMMA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p0 ft25"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1332 ft0"&gt;Som framgår ur tabell 1 medförde åtgärderna en skatteskärpning för bolagssektorn såväl på kort som lång sikt jämfört med nivån på skatteuttaget såsom det åsyftades i 1991 års skattereform. Samtidigt lindrades ägarbeskattningen, men dessa skatter har åter höjts efter riks- dagsbeslut under innevarande mandatperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft0"&gt;Nuvarande regering anförde i proposition 1994/95:25 (s. 48f) att "Såvitt gäller företagsbeskattningen är det angeläget att skatteuttaget sänks till den nivå som åsyftades med 1991 års regler." Tillsammans med de s.k. återställare, som regeringen föreslog i sagda proposition redovisade regeringen en post för "tillkommande skattelättnader"&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;328 &lt;/SPAN&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1333 ft0"&gt;(s. 71) motsvarande ett belopp på 2,0 miljarder kr. Denna post har successivt utnyttjats för finansiering av åtgärder som föreslagits i prop. 1995/96:207, 1995/96:222 samt 1996/97:45.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft0"&gt;Beloppet 2,0 miljarder motsvarar dock endast den kortsiktiga effekten av de skatteskärpningar som drabbade bolagssektorn enligt tabell 1 ovan (så när som på 0,1 miljarder kr, vilket sannolikt kan för- klaras av avrundningseffekter). För att åstadkomma en fullständig återgång till nivån på skatteuttaget enligt 1991 års regler krävs således ytterligare skattesänkningar motsvarande 2 miljarder kr. Annorlunda uttryckt visar ovanstående sammanställning att det finns ett återstående utrymme – utöver vad regeringen tidigare anvisat – för skatte- sänkningar i bolagssektorn motsvarande 2 miljarder kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft0"&gt;Härutöver måste också beaktas att bolagssektorns skattebas vuxit kraftigt på senare år. Detta beror bl.a. på ökad lönsamhet i företagen, men också på beteendeförändringar hos t.ex. multinationella företag. Med hänsyn till att den svenska bolagsskatten i ett internationellt per- spektiv är låg, väljer multinationella företag att skatta av en större del av vinsterna i Sverige. Trots att skatten i Sverige är förhållandevis låg, är den i allmänhet tillräckligt hög för att en bolagsvinst, utdelad från Sverige, skall anses ha belastats med en tillräckligt hög skatt för att den utdelade vinsten i moderbolagets hemland skall anses "jämförligt be- skattad" (många andra länder har samma krav som Sverige i fråga om skattefrihet för utdelning från utländskt dotterföretag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft0"&gt;Beräkningarna i tabellen ovan grundas på skattebasen från 1994. Sedan dess kan skattebasen bedömas ha vuxit med närmare 25 %. Således uppgår det återstående utrymmet för skattesänkningar i bolags- sektorn – utöver vad regeringen tidigare anvisat – till 2,5 miljarder kr uttryckt i 1997 års priser. Utrymmet överstiger med råge t.o.m. utred- ningens enligt vår mening överskattande beräkning av kostnaden för halverad reavinstskatt på näringsbetingade aktier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft0"&gt;Mot ett eventuellt påstående att det ovan redovisade återstående ut- rymmet för skattelättnader i bolagssektorn redan tagits i anspråk för att finansiera reformer, som blivit dyrare än vad som ursprungligen av- setts, vill vi erinra om följande. Under senare år har flera ändringar i regelverken medfört kostnader för bolagssektorn utöver vad som be- räknats inför ändringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft0"&gt;Det kanske mest flagranta exemplet rör tidigareläggningen av momsinbetalningar, som enligt beräkningar från Riksrevisionsverket medförde en indragning till statskassan om 12,9 miljarder kr, att jäm- föra med de &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; miljarder kr som beräknades inför reformen. Enbart de varaktiga ränteeffekterna för denna engångsindragning av medel, som i allt väsentligt drabbade bolagssektorn, uppgår till närmare en halv miljard kr. Även här torde sammanfattningsvis finnas ett betydande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td295"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN &lt;SPAN class="ft41"&gt;329&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td296"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1199 ft0"&gt;finansieringsutrymme, som rimligtvis bör vara reserverat för fortsatta strukturförbättrande åtgärder företrädesvis inom bolagssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft0"&gt;Vi vill slutligen understryka att utredningens förslag om en höjning av bolagsskatten eller en halvering av möjligheterna till periodiserings- fondsavsättning med all sannolikhet, särskilt av internationella aktörer, skulle uppfattas som en signal om försämrade svenska företagsskatte- regler och därmed allvarligt skada svenskt näringsklimat. Kapital- kostnaderna för investeringar i Sverige skulle öka vilket naturligtvis skulle verka negativt på det svenska näringsklimatet och i förläng- ningen också försämra möjligheterna till god ekonomisk tillväxt, sysselsättning och välfärd. Dessa negativa effekter av utredningens för- slag till finansiering har överhuvudtaget inte analyserats i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft0"&gt;Beträffande det av utredningen förordade finansieringsförslaget, dvs. halverad avsättningsmöjlighet till periodiseringsfond, vill vi sär- skilt framhålla att utredningen inte beaktat de negativa konsekvenserna av en sådan åtgärd. Försämring av rätten till avsättning till periodise- ringsfond skulle innebära bl.a. att möjligheterna till förlustutjämning skulle försämras. I avsaknad av regler om förlustutjämning carry back fyller periodiseringsfonderna i sin nuvarande utformning en viktig funktion. Detta sker dessutom på ett smidigt och för företagen effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;330 &lt;/SPAN&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft98"&gt;Särskilt yttrande av experten Hans Peter Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;!LLM¤NT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Omstruktureringar inom näringslivet och mellan investeringar hos en- skilda investerare måste kunna ske så smidigt som möjligt och till lägsta möjliga transaktionskostnad vad avser skatter. De nu presente- rade förslagen är, trots betydande komplexitet, ett steg på vägen. Rea- vinstbeskattningen på näringsbetingade aktier bör emellertid på sikt helt slopas. Likaså bör beskattningen vid omplaceringar av aktieinne- hav uppskjutas fram till dess en vinst slutligen realiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft0"&gt;Vad avser synpunkter på de förslag utredningen presenterat vill jag hänvisa till det yttrande som avgivits av sakkunnige Gunnar Johansson och experten Brita &lt;NOBR&gt;Munck-Persson..&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;&amp;INANSIERING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;Regler som underlättar omstruktureringar är i sig något positivt för ekonomins funktionssätt. Utan skatter som hindrar och styr i dessa situationer kan näringslivet förväntas fungera effektivare. Jag är därför principiellt tveksam till om denna typ av regeländringar behöver finan- sieras genom andra skattehöjningar, så som nu föreslås. Visar det sig efter några år att effekten inte är positiv och att ett inkomstbortfall upp- kommit som behöver finansieras bör en latent beredskap finnas för detta. Det är att beklaga att Sveriges statsfinansiella situation är sådan att även åtgärder som i grunden är fundamentalt ekonomiskt riktiga måste finansieras genom höjda skatter inom samma sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft0"&gt;Det förslag till finansiering som presenteras, sänkning av procent- satsen för avsättning till periodiseringsfond till 10 procent är enligt min uppfattning oacceptabelt. Detsamma gäller en höjning av bolagsskatte- satsen till 29 procent. Priset skulle i så fall bli för högt. Ett redan hårt tärt förtroendekapital vad avser stabiliteten i företagsbeskattningen skulle urholkas än mer, förutom de materiellt betydelsefulla försäm- ringar som skulle bli följden, särskilt för mindre och medelstora aktie- bolag som till stor del inte berörs av dessa omstruktureringsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;Så som framgår av utredningen i sakkunnige Johanssons och experten &lt;NOBR&gt;Munck-Perssons&lt;/NOBR&gt; yttrande behövs ingen ytterligare finansie- ring för att förslagen ska kunna genomföras. Av det framgår att det t.o.m. är möjligt att den halverade reavinstbeskattningen för närings- betingade aktier kan medföra ett visst överskott i de offentliga finanserna. Jag delar således sakkunnige Johanssons och Munck-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td295"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN &lt;SPAN class="ft41"&gt;331&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td296"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p722 ft13"&gt;Perssons uppfattning. Det innebär således att det uppskattade återståen- de utrymmet för skattesänkningar inom bolagssektorn om 2,5 miljarder inte behöver tas i anspråk för att genomföra utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1334 ft0"&gt;För det fall den utredning som Johansson presenterar inte accepteras är min uppfattning att förslagen inte bör genomföras tills vidare, om detta innebär att antingen avsättningen till periodiseringsfonden be- gränsas till endast 10 procent för aktiebolag eller bolagsskatten höjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;Hur stora nackdelar en sänkning av satsen för avsättning till periodi- seringsfond från 20 till 10 procent innebär för mindre och medelstora företag är osäkert. Så som framhållits av utredningen tidigare är finan- sieringsalternativen mer begränsade för mindre och medelstora företag, (onoterade företag). Dessa är därmed mer beroende av den egna vinsten för att kunna genomföra en expansion av verksamheten. Likaså innebär möjligheten till avsättning till periodiseringsfond att företaget konsolideras och blir finansiellt stabilare och starkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft0"&gt;Ur de mindre och medelstora företagens perspektiv är det därför oacceptabelt att sänka avsättningsmöjligheten till periodiseringsfond. Tvärtom skulle denna avsättningsmöjlighet behöva återställas till 25 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft0"&gt;Min uppfattning är därtill att de förslag som presenteras för att un- derlätta omstruktureringar i första hand gagnar s.k. större företag. När det gäller statens intäktsbortfall vid en halvering av reavinstbeskatt- ningen på aktier i dotterföretag och intresseföretag går det att bryta ner beräkningarna på storleksklasser. Detta har emellertid inte gjorts p.g.a. att siffrorna då, enligt utredningen, skulle bli alltför statistiskt osäkra. Inte heller skulle det enligt utredningen motivera arbetsinsatsatsen. Re- dan den beräkning som gjorts av totalbeloppet är, som framgår av be- tänkandet, behäftad med stor osäkerhet. Det är därför tveksamt om den motiverar att ligga till grund för ett så pass ingripande finansieringsför- slag som föreslås av utredningen, vilket även framgår av Industriför- bundets utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1335 ft0"&gt;Även om det är sannolikt att anta att reavinstskattesänkningen på aktier i dotterföretag och intresseföretag i första hand kommer s.k. större företag till del går detta, enligt utredningen, i så fall inte att visa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft0"&gt;Det förtjänar erinras om att omstruktureringar i mindre och medelstora företag, i den mån de har dotterföretag och intresseföretag, gäller rela- tivt begränsade värden jämfört med de som förekommer inom börs- bolagssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;332 &lt;/SPAN&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;+ONSEKVENSUTREDNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft0"&gt;Under utredningen har jag efterlyst en konsekvensutredning av dels vilka företag som i första hand gagnas av halveringen av reavinstbeskattningen på aktier i dotterföretag eller intresseföretag, och dels vilka företag som drabbas hårdast om avsättningen till periodiseringsfond halveras. Utredningen har emellertid inte velat göra någon sådan. Enbart avsaknaden av en sådan konsekvensanalys gör att förslagen inte bör genomföras tills vidare om de finansieras på det sätt utredningen föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft0"&gt;Ytterligare ett skäl för att inte sänka procentsatsen för avsättning till periodiseringsfond inom bolagssektorn är att neutraliteten mellan före- tagsformerna då skulle brytas. En begränsning av periodiseringsfonden i aktiebolag skulle ge omotiverade fördelar åt övriga företagsformer och skapa incitament till överföring av verksamheten från aktiebolags- formen till andra företagsformer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td295"&gt;&lt;P class="p0 ft42"&gt;3¤RSKILDA YTTRANDEN &lt;SPAN class="ft41"&gt;333&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td296"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft98"&gt;Särskilt yttrande av experten Niclas Virin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1336 ft0"&gt;Jag ansluter mig till vad Gunnar Johansson och Brita &lt;NOBR&gt;Munck-Persson&lt;/NOBR&gt; anfört och vill anföra följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft0"&gt;I utredningens uppgift har legat att granska effekterna av de skatte- regler som särskilt påverkar koncernbildningar och omstrukturering av koncerner. Ett fundamentalt och ändamålsenligt inslag i koncern- beskattningsreglerna är tanken att en uppdelning av företag i flera juri- diska enheter i princip inte skall leda till skärpt beskattning. Ett sedan decennier beprövat och accepterat system för resultatutjämning mellan koncernbolag genom öppna koncernbidrag sörjer för att denna princip kan upprätthållas. Regelverket har dock stundom kritiserats för att det möjliggjort resultatutjämning mellan företag som egentligen inte är ekonomiskt intregrerade, vilket kan leda till konkurrenssnedvridningar. För närvarande synes det dock föreligga en tendens att upplösa rena konglomeratbildningar och renodla koncerners verksamhet. Detta leder bl.a. till att företagen kan värderas på ett bättre sätt av aktiemarknaden. Ett område där koncernbildningar skapats med företag utan in- tegrationssamband är det, som omfattas av mer eller mindre affärs- mässiga aktiviteter i offentlig regi. Det blir t.ex. allt vanligare att kommuner bolagiserar sina olika aktiviteter och för samman dessa i en aktiebolagskoncern. Vinstgivande verksamheter kan därmed med kon- cernbidrag understödja förlustbringande aktiviteter, som kanske inte ens bedrivs enligt marknadsmässiga förutsättningar. Samtidigt som konkurrensförhållandena snedvrids, kan beskattningsunderlaget på detta sätt elimineras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1337 ft0"&gt;Det kan enligt min mening ifrågasättas om de regler som tillskapats för att underlätta affärsmässigt motiverade koncernbildningar borde få användas för denna form av skatteplanering. Om det skulle anses före- ligga ett behov att finansiera de regler för att underlätta angelägna om- struktureringar i näringslivet, som utredningen föreslår, anser jag därför att rätten till koncernbidrag i konglomeratkoncerner ägda av offentligrättsliga subjekt borde begränsas, så att koncernbidrag inte kan utväxlas med effekt vid beskattningen mellan företag som saknar affärsmässigt integrationssamband.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p101 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p111 ft0"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p0 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft2"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1338 ft5"&gt;Tilläggsdirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft0"&gt;Dir. 1993:54&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Beslut vid regeringssammanträde &lt;NOBR&gt;1993-04-29&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft0"&gt;Statsrådet Lundgren anför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;-ITT&lt;/NOBR&gt; F¶RSLAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Jag föreslår att 1992 års företagsskatteutredning (Fi 1992:11) genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att göra en översyn av vissa inkomst- skattefrågor i samband med omstruktureringar. Utredningen skall i ett första steg lägga fram förslag som innebär en anpassning av svenska beskattningsregler till det &lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; som behandlar skattemässiga regler för fusion och andra företagsombildningar samt det &lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; som behandlar utdelning från dotterbolag till moderbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;"AKGRUND&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;En av de frågor som regeringen prioriterar är att så långt som möjligt minska de skadliga effekterna av företagsbeskattningen. Av det skälet har en strävan varit att få fram ett underlag för att kunna ta ställning till vissa kvarstående frågor från skattereformen. Den viktigaste frågan är beskattningen av enskilda näringsidkare och handelsbolag. Ett förslag till nya beskattningsregler finns i betänkandet Neutral företagsbeskatt- ning (SOU 1991:100).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;I maj 1992 beslutade regeringen att en utredning, 1992 års företags- skatteutredning, skulle få i uppdrag att &lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;föreslå förändringar i gällande företagsbeskattning i syfte att skapa bättre förutsättningar för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;336 &lt;/SPAN&gt;"ILAGA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p789 ft0"&gt;att kunna genomföra förslagen i SOU 1991:100, &lt;SPAN class="ft3"&gt;DELS &lt;/SPAN&gt;överväga vissa andra kvarstående frågor (dir. 1992:61). En ytterligare uppgift var att lämna förslag till lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen av aktiebolagens inkomster. Vissa kompletteringar av uppdraget i den senare delen gjordes i tilläggsdirektiv samma höst (dir. 1992:94).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft0"&gt;Resultatet av utredningens arbete utom vad avser den sistnämnda frågan redovisades i betänkandet Fortsatt reformering av företags- beskattningen, Del 1 (SOU 1992:67).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1339 ft0"&gt;Avsikten är att det under hösten skall läggas fram en proposition till riksdagen om ändringar i företagsbeskattningen på grundval av de nämnda betänkandena (jfr prop. 1992/93:150, bil. 1 s. 43). Med det syftet redovisas inom kort en departementspromemoria från Finans- departementet i vilken förslagen i betänkandena arbetats samman. I anslutning härtill kommer 1992 års företagsskatteutredning att redovisa sitt arbete om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft0"&gt;När arbetet med frågorna som rör systemets struktur avslutats finns det anledning att gå vidare med vissa särskilda frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft0"&gt;En sådan fråga är vad som sammfattningsvis kan benämnas om- strukturering av företag. Det kan vara fråga om en omorganisation inom en bestående koncern, ett samgående mellan tidigare fristående företag, en uppdelning av ett företag på mindre enheter eller byte av företagsform. Ett viktigt led i en omstrukturering är många gånger att något av de berörda företagen överlåter hela eller del av sin verksam- het.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft0"&gt;För många av de olika fallen av omstruktureringar har beskattnings- regler saknats. En mera heltäckande reglering fanns tidigare endast för vissa former av fusion. I övrigt behandlades omstruktureringar skatte- mässigt huvudsakligen enligt regler som utbildats i praxis. Efter hand har särskilda lagstiftningsingripanden gjorts. De har som regel haft karaktären av lösningar för begränsade fall och har inte skett mot bak- grund av några mer övergripande överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft0"&gt;I skattereformen gjordes enstaka ingrepp för att lösa särskilda prob- lem som uppmärksammades under arbetets gång. Frågan om beskatt- ningen vid omstruktureringar fick emellertid inte någon allsidig belys- ning i det arbetet. En ändring som genomfördes i skattereformen var att en uttrycklig regel om uttagsbeskattning infördes (punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, 1928:370). En möjlighet att underlåta uttagsbeskattning öppnades om särskilda skäl talar mot uttagsbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;Under senare tid har från företagens sida framförts att osäkerheten om innehållet i gällande rätt ökat till en nivå som inte är acceptabel. Det hänvisas till att Regeringsrättens praxis i vissa avseenden förändrats i skärpande riktning och att vissa domar medfört osäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td306"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;"ILAGA &lt;SPAN class="ft0"&gt;337&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td307"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td308"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p480 ft0"&gt;om värdet av praxis beträffande angränsande frågor. Man pekar på att den förändring i företagsbeskattningens struktur som skattereformen medfört aktualiserat nya frågor. I den skatterättsliga debatten förs också fram krav på en översyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;En utredning av den skattemässiga behandlingen av omstrukture- ringar aktualiseras även av Sveriges ansökan om medlemsskap i EG. På företagsbeskattningens område finns två direktiv med anknytning till den nu aktuella frågan. Det ena direktivet (fusionsdirektivet) behandlar gemensamma skatteregler vid gränsöverskridande fusioner och vissa andra omstruktureringar (90/434/EEG). Det andra &lt;NOBR&gt;(moder-dotter-&lt;/NOBR&gt; bolagsdirektivet) behandlar beskattning av moder- och dotterbolag (90/435/EEG). För de stater som nu är medlemmar i EG gäller i princip att direktiven skall tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft0"&gt;Fusionsdirektivet utgår från att vissa företagsombildningar skall kunna genomföras utan att det uppkommer några omedelbara skatte- konsekvenser. Det gäller ombildning som sker genom fusion, delning, överföring av tillgångar eller byte av aktier. Vart och ett av dessa be- grepp definieras i direktivet. Direktivet innehåller också bestämmelser som innebär att en omstrukturering inte skall medföra någon minskning av beskattningsunderlaget i det land där det överlåtande bolaget är be- läget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;Moder-dotterbolagsdirektivet&lt;/NOBR&gt; syftar till att hindra diskriminering på skatteområdet av företag (koncerner) som driver verksamhet i flera länder. Normalt beskattas inte utdelning från ett dotterbolag till ett moderbolag i samma land. Direktivet föreskriver att motsvarande skattebefrielse skall föreligga för utdelningar från dotterbolag i ett EG- land till ett moderbolag i ett annat &lt;NOBR&gt;EG-land.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft0"&gt;En anpassning av de svenska beskattningsreglerna till direktiven kräver relativt omfattande ändringar i gällande lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;5TREDNINGSUPPDRAGET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår jag att 1992 års företagsskatte- utredning får i uppdrag att göra en översyn av beskattningen vid om- struktureringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft0"&gt;Översynen bör göras med den principiella utgångspunkten att skattereglerna inte bör motverka önskvärda omstruktureringar av före- tag. En förutsättning är att omstruktureringen inte ger upphov till någon obehörig skatteförmån. Uppdraget bör omfatta både företagens och delägarnas beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Arbetet bör bedrivas med inriktning på att uppdraget skall redovisas före utgången av år 1995.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;338 &lt;/SPAN&gt;"ILAGA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1998:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1340 ft0"&gt;Siktet är inställt på att Sverige skall bli fullvärdig medlem av EG från och med år 1995. Ett förslag till anpassning till EG:s direktiv bör därför tas fram först. Med hänsyn till tidsaspekten torde detta förslag få baseras på gällande rätt i grundläggande hänseenden. Reglerna kan därmed få en provisorisk karaktär och de kan därför behöva revideras i den avslutande etappen av utredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft0"&gt;Utredningen bör beakta den anpassning till aktiebolagslagen till regelverket inom EG som föreslagits av Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08) i delbetänkandet Aktiebolagslagen och EG (SOU 1992:83). Förslaget - som omfattar bl.a. &lt;NOBR&gt;EG-anpassade&lt;/NOBR&gt; regler för fusion mellan svenska aktiebolag - har remissbehandlats och bereds nu i Justitie- departementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;(EMST¤LLAN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Jag hemställer att regeringen utvidgar det uppdrag som tidigare lämnats till 1992 års företagsskatteutredning i enlighet med vad jag nu har an- fört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;"ESLUT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1341 ft0"&gt;(Finansdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GMB31</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1998__1.pdf</filnamn>
<filstorlek>1081701</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Omstruktureringar och beskattning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DFC71A33-01BF-4DAF-8AAD-DCDB007E3C3D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>