<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2350176</hangar_id>
 <dok_id>GM0399</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>99</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:99</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>99</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-04-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:51</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0399/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0399</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0399</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h2&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:99&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0399/prop_199899__99-1.png" style="width:40pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0399/prop_199899__99-2.png" style="width:38pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 8 april 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett avtal som innebär att&lt;br&gt;Telia AB som ägs av svenska staten slås samman med Telenor AS som&lt;br&gt;ägs av norska staten. Svenska staten föreslås få 60 procent av aktierna i&lt;br&gt;det nya bolaget medan den norska staten far 40 procent. Bägge staterna&lt;br&gt;föreslås dock intill dess paritet uppnåtts fa lika röstmässigt inflytande i&lt;br&gt;bolaget. I avtalet ingår att bägge staterna skall sälja av sina aktier så att&lt;br&gt;lika ägande om 33,4 procent av aktierna uppnås inom kort tid. På längre&lt;br&gt;sikt skall staterna tillsammans behålla minst 51 procent av aktierna i det&lt;br&gt;nya bolaget. Det nya bolaget skall arbeta på kommersiella grunder och&lt;br&gt;verksamhetsområdet blir telekommunikation i vid bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigare överväganden......................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Telekommunikationsmarknaden i Norden och Europa.....................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Marknadsutveckling............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Större teleoperatörer i&amp;nbsp;Europa.............................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Teleregleringen...................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Telias och Telenors situation..............................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Telia AB............................................................................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Telenor AS......................................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samgåendeavtalet och aktieägaravtalet...........................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samgåendeavtalet.............................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktieägaravtalet................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det nya bolagets verksamhet...........................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhetsinriktning&amp;nbsp;och ambitionsnivå.......................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Affärsstrategi....................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanslagningen..........................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Avtalen..................................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 1999...........74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner det av regeringen undertecknade avtalet mellan&lt;br&gt;svenska och norska staten som ägare i respektive Telia AB och Telenor&lt;br&gt;AS om sammanslagning av de bägge företagen (avsnitt 9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bemyndigar regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att teckna ett aktieägaravtal om framtida ägarsamarbete med norska&lt;br&gt;staten ifråga om förvaltningen av det nya bolaget i huvudsaklig överens-&lt;br&gt;stämmelse med det förslag till sådant avtal som utgör bilaga till samgå-&lt;br&gt;endeavtalet (avsnitt 9), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att minska svenska statens ägande i det nya bolaget i enlighet med&lt;br&gt;vad som föreskrivs i aktieägaravtalet (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen påtecknade den 20 januari i år en avsiktsförklaring tillsam-&lt;br&gt;mans med företrädare för den norska regeringen om att slå samman de&lt;br&gt;bägge statligt ägda företagen Telia AB (Telia) och Telenor AS (Telenor).&lt;br&gt;I avsiktsförklaringen sägs att bägge parter avsåg inleda förhandlingar om&lt;br&gt;slutgiltiga avtal om samgåendet på villkor som anges i avsiktsförkla-&lt;br&gt;ringen. Avsiktsförklaringen finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr&lt;br&gt;1999/3625/SÄ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förhandlingar har svenska och norska staten den 30 mars 1999&lt;br&gt;träffat avtal om sammanslagning av de bägge bolagen (samgåendeavta-&lt;br&gt;let). En bilaga till avtalet är ett förslag till avtal om den framtida förvalt-&lt;br&gt;ningen av respektive stats innehav i det nya bolaget (aktieägaravtalet).&lt;br&gt;Aktieägaravtalet avses bli undertecknat när riksdagen lämnat sitt god-&lt;br&gt;kännande och när Europeiska kommissionen godkänt samgåendet. Avta-&lt;br&gt;len har bifogats propositionen, se bilaga 1. Samtliga bilagor till avtalen&lt;br&gt;har dock inte tagits med eftersom ett offentliggörande av vissa av dem&lt;br&gt;skulle skada bolagen då de innehåller uppgifter om Telia, Telenor och det&lt;br&gt;nya bolagets affärs- och driftsförhållanden. Därutöver har vissa bilagor&lt;br&gt;bedömts som mindre intressanta i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu att de bägge bolagen Telia och Telenor skall&lt;br&gt;sammanföras till ett bolag som svenska staten äger 60 procent i och som&lt;br&gt;norska staten äger 40 procent i. Det träffade avtalet förutsätter vidare att&lt;br&gt;nya ägare inbjuds i det nya bolaget genom att dess aktier börsnoteras.&lt;br&gt;Mer om innehållet i överenskommelsen finns i avsnitt 7 nedan. Avtalen&lt;br&gt;förutsätter godkännande och andra beslut av både den svenska riksdagen&lt;br&gt;och det norska stortinget. En proposition till det norska stortinget kom-&lt;br&gt;mer att överlämnas samtidigt som föreliggande ärende överlämnas till&lt;br&gt;den svenska riksdagen. Den norska propositionen, vars innehåll i vissa&lt;br&gt;avseenden, främst i fråga om riktlinjerna för det nya bolaget, överens-&lt;br&gt;stämmer med föreliggande proposition kommer att finnas tillgänglig för&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom stortingets godkännande krävs i Norge att sammanslagningen&lt;br&gt;godkänts enligt lov 23 december 1994 nr 79 om erverv av naeringsvirks-&lt;br&gt;omhet (norsk förvärvslagstiftning). Besked om utgången av den pröv-&lt;br&gt;ningen kommer att föreligga innan riksdagen tar slutlig ställning i ären-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telias årsredovisning för år 1998 kommer att göras tillgänglig för&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tidigare överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I beslutet om nya riktlinjer för Telia som fattades våren 1998 (prop.&lt;br&gt;1997/98:121, bet. 1997/98:NU14, rskr. 1997/98:308) fastslog riksdagen&lt;br&gt;att Telia skall ha i huvudsak samma möjligheter att utvecklas som övriga&lt;br&gt;aktörer på marknaden. Staten skall utöva ett professionellt och affärs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mässigt ägande av Telia. Avkastningen skall ligga på i stort sett samma&lt;br&gt;nivå som gäller för övriga konkurrensutsatta teleoperatörer i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudinriktningen för Telia skall enligt beslutet vara att i Norden och&lt;br&gt;inom Östersjöområdet erbjuda telekommunikationstjänster. I huvudin-&lt;br&gt;riktningen ingår den internationella verksamhet som är nödvändig för att&lt;br&gt;tillhandahålla dessa tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia skall erbjuda telekommunikationsbaserade informationstjänster&lt;br&gt;där Telias roll är att paketera information till tjänster som görs tillgäng-&lt;br&gt;liga via Telias olika nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan verksamhet t.ex. internationella telekommunikationsinveste-&lt;br&gt;ringar som inte ingår i huvudinriktningen bedrivs under förutsättning att&lt;br&gt;det bidrar till att stärka Telias lönsamhet och sker med en avkastning som&lt;br&gt;står i överensstämmelse med det risktagande verksamheten innebär.&lt;br&gt;Verksamheten skall komplettera huvudinriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare (prop. 1996/97:61, bet. 1996/97:TU5, rskr.&lt;br&gt;1996/97:201) beslutat att de telepolitiska målen skall uppnås genom lag-&lt;br&gt;stiftning och dess tillämpning i form av tillståndsgivning och tillsyn. Ge-&lt;br&gt;nom den ökade konkurrensen har marknaden vitaliserats och tillförts nya&lt;br&gt;produkter och tjänster till fördel för konsumenterna. Vidare har priserna&lt;br&gt;fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en generell utformning av regleringen med samma villkor för&lt;br&gt;alla operatörer och utan särregler för Telia har staten gjort en tydlig åt-&lt;br&gt;skillnad mellan sina roller som reglerare av telemarknaden och ägare till&lt;br&gt;den största aktören Telia. Hårdare krav ställs emellertid på operatörer&lt;br&gt;med ett betydande inflytande på marknaden. EU ställer i sitt ONP-ramdi-&lt;br&gt;rektiv (direktivet 90/387/EEG om upprätthållande av den inre marknaden&lt;br&gt;för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät, i den lydelse direkti-&lt;br&gt;vet har efter ändring genom direktivet 97/51/EG) upp krav på att med-&lt;br&gt;lemsländerna måste särskilja sitt ägande från sin regleringsroll. Närings-&lt;br&gt;departementet förvaltar nu statens ägande i Telia i anslutning till ägandet&lt;br&gt;i andra konkurrensutsatta företag och Telia kan inte längre uppfattas som&lt;br&gt;ett verktyg för den svenska telepolitiken. Det avkastningskrav staten&lt;br&gt;ställer på Telia ligger i linje med vad som gäller för de konkurrenter&lt;br&gt;Telia har i Sverige och utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den marknadsmässiga och tekniska utvecklingen har medfört att Telia&lt;br&gt;arbetar på en kraftigt expanderande marknad som präglas av en snabbt&lt;br&gt;ökande konkurrens. Marknaderna liberaliseras i snabb takt och från den&lt;br&gt;1 januari 1998 har huvuddelen av Europas telemarknader öppnats för&lt;br&gt;konkurrens. Detta har sin grund i beslut som fattats inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flertalet länder i Europa råder full konkurrens. I många länder har en&lt;br&gt;delprivatisering skett. Ett antal helt privatägda operatörer har etablerats.&lt;br&gt;Nästa steg i utvecklingen blir sannolikt att bolagen bildar allianser an-&lt;br&gt;tingen genom direkt ägande i varandra eller genom gemensamt ägande av&lt;br&gt;företag. Nationsgränserna spelar allt mindre roll som avgränsning av den&lt;br&gt;marknad operatörerna väljer att arbeta på. Inom några fa år kan en&lt;br&gt;struktur ha bildats med ett fatal allianser av stora operatörer i Europa&lt;br&gt;med verksamhet i ett antal länder. Specialiserade företag som arbetar mot&lt;br&gt;särskilda kundgrupper t.ex. den finansiella marknaden kommer att växa&lt;br&gt;sig starka särskilt på dataöverföringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har valt att genomföra en av de hårdaste konkurrensutsätt-&lt;br&gt;ningama i Europa. Telia har på sin hemmamarknad att möta ett stort an-&lt;br&gt;tal operatörer som söker inbrytningar i de mest lönsamma marknadsseg-&lt;br&gt;menten medan bolaget självt hittills haft små möjligheter att ta upp kon-&lt;br&gt;kurrensen på de andra aktörernas hemmamarknader eftersom dessa&lt;br&gt;marknader inte varit öppna. Telia har i denna verklighet mött konkurren-&lt;br&gt;sen och genomfört betydande anpassnings- och utvecklingsinsatser med&lt;br&gt;stora investeringar och en betydande effektivisering av verksamheten&lt;br&gt;bl.a. genom personalminskningar. Denna utveckling kommer att fort-&lt;br&gt;sätta. Detta innebär stora påfrestningar på organisationen men har också&lt;br&gt;lett till att Telia uppvisar en god effektivitet jämfört med de operatörer i&lt;br&gt;andra länder som först från den 1 januari 1998 öppnats för konkurrens på&lt;br&gt;hemmamarknaden. Den tekniska utvecklingen har präglats av en&lt;br&gt;branschglidning där betoningen på telefoni minskar medan dataöverfö-&lt;br&gt;ringsverksamheten ökar liksom inslaget av informationstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Telekommunikationsmarknaden i Norden&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;och Europa&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Marknadsutveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En omfattande omstrukturering av telekommunikationsbranschen sker&lt;br&gt;för närvarande. Omstruktureringen har hittills främst skett i USA, men&lt;br&gt;förväntas öka i omfattning även på den europeiska marknaden. De hu-&lt;br&gt;vudsakliga drivkrafterna bakom förändringarna är aktörernas behov av&lt;br&gt;att på en alltmer konkurrensutsatt, global marknad och förestående tek-&lt;br&gt;nikskifte skapa skalfördelar och synergier, säkerställa finansiell styrka&lt;br&gt;och kompetens, erhålla access till breda kundgrupper samt säkerställa&lt;br&gt;global leveransförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på strukturella förändringar i Europa är sammanslagningen&lt;br&gt;av BT:s och AT&amp;amp;T:s internationella verksamheter (BT är dominerande&lt;br&gt;operatör i Storbritannien och AT&amp;amp;T är en av de största i USA), den ame-&lt;br&gt;rikanska stora operatören Ameritechs förvärv av dominerande andel i&lt;br&gt;Tele Danmark samt det engelska mobiltelefonföretaget Vodafones sam-&lt;br&gt;gående med det amerikanska mobiltelefonföretaget Airtouch. Andra ex-&lt;br&gt;empel är Belgacom som till 50 procent ägs av nämnda Ameritech till-&lt;br&gt;sammans med Tele Danmark och Telecom Italia som äger 25 procent av&lt;br&gt;Austrian Telecom, Telia och holländska KPN som tillsammans äger 20&lt;br&gt;procent av Telecom Eireann samt Sonera och Telia som tillsammans äger&lt;br&gt;60 procent av fastnätoperatören i Litauen, Lietuvos Telekomas. Bland&lt;br&gt;nyetablerade operatörer är samarbeten och ägargemenskap ännu mera&lt;br&gt;accentuerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan utvecklingslinje är etableringen av internationellt inriktade&lt;br&gt;nätoperatörer vars affärsidé är att tillhandahålla främst IP-baserad&lt;br&gt;(Internet Protokoll) dataöverföring till slutkunder och andra operatörer,&lt;br&gt;vilket gör att en marknad för nättjänster på grossistnivå håller på att ut-&lt;br&gt;vecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det teknikskifte som telekommunikationsbranschen står inför drivs Prop. 1998/99:99&lt;br&gt;främst av Internet som gör det möjligt att binda samman lokala datanät&lt;br&gt;till ett världsomspännande flertjänstnät som kan bära alla typer av tjäns-&lt;br&gt;ter: tal, ljud, text, data, bild och video. Därmed drivs konvergensen mel-&lt;br&gt;lan data-, media- och telekommunikationsbranschema fram i snabb takt.&lt;br&gt;Teknikplattformar kan delas av aktörer som tidigare opererat från olika&lt;br&gt;plattformar, t.ex. teleoperatörer, dataföretag, programvaruföretag och&lt;br&gt;mediaföretag. Redan nu har dataöverföring i många fall större betydelse&lt;br&gt;både i fråga om såväl volym som kapacitet genom att denna del av verk-&lt;br&gt;samheten tar mycket större del av näten i anspråk än den traditionella&lt;br&gt;telefonin. Det är väsentligt för operatörerna att ligga långt framme i tek-&lt;br&gt;nikutvecklingen för att kunna hävda sig. Bolag med en bred verksamhet&lt;br&gt;som Telia och Telenor måste vara stora för att kunna hävda sig på många&lt;br&gt;områden. De blir annars utslagna av nischföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Större teleoperatörer i Europa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Marknadsvärdena för de större teleoperatörer i Europa och USA som är&lt;br&gt;börsnoterade, vilket de allra flesta nu är, har visat en skarp uppgång un-&lt;br&gt;der år 1998. Ett genomsnitt av större teleoperatörers aktier har ökat med&lt;br&gt;57 procent i värde under år 1998, något som fortsatt med 12 procent i år.&lt;br&gt;För mobiloperatörema är värdeökningen betydligt snabbare; under år&lt;br&gt;1998 steg kurserna för ett genomsnitt med 136 procent, något som&lt;br&gt;fortsatt i år med ytterligare 13 procent. Allmänt sett kan således&lt;br&gt;konstateras att kapitalmarknaderna i Europa i hög grad efterfrågar&lt;br&gt;telekommunikations-relaterade värdepapper. Detta utgör i sig ett skäl att&lt;br&gt;öka tillgången på sådana värdepapper på den svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationell jämförelse visar att det bolag som bildas efter en&lt;br&gt;sammanslagning av Telia och Telenor storleksmässigt blir nummer 6 i&lt;br&gt;Europa mätt efter omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Omsättning, resultat och antal anställda i vissa europeiska tele- Prop. 1998/99:99&lt;br&gt;kommunikationsföretag (1998).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MSEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoomsätt-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal an-&lt;br&gt;ställda medel-&lt;br&gt;tal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörelse-&lt;br&gt;resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tele Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 413&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPN (Holland)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 547&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telefonica (Spanien)&lt;br&gt;(1997)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154 889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telecom Italia&lt;br&gt;(preliminärt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Swisscom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 652&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(april -97-mars -98)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206 936&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;France Telecom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sonera (Finland)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 069&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deutsche&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telekom (1997)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;305 552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telia sammanslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;med Telenor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna försvara sina positioner på den alltmer konkurrensutsatta&lt;br&gt;europeiska telekommunikationsmarknaden krävs att operatörerna når en&lt;br&gt;större storlek än vad Telia och Telenor var för sig för närvarande har.&lt;br&gt;Detta är viktigt för att kunna fördela utvecklingssatsningar och nya&lt;br&gt;tjänster på en bredare verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Teleregleringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av monopolen har gått snabbt både i Norden och i Europa.&lt;br&gt;Flertalet länder kommer under år 1999 att införa en möjlighet för en&lt;br&gt;abonnent att behålla sitt telefonnummer vid byte av teleoperatör&lt;br&gt;(nummerportabilitet). En möjlighet för en abonnent att genom ett stående&lt;br&gt;val fa tillgång till teletjänster som tillhandahålls av någon som tillstånds-&lt;br&gt;havaren bedriver samtrafik med (förval) kommer att införas under år&lt;br&gt;1999 i flertalet länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I såväl Sverige som Norge införs nummerportabilitet och förval i år. Prop. 1998/99:99&lt;br&gt;Dessa förändringar kommer att starkt påverka marknadsbilden i Europa&lt;br&gt;under de närmaste åren. Nyligen har EG-kommissionen inlett en översyn&lt;br&gt;av gemenskapens hittillsvarande telereglering. Ny lagstiftning kan för-&lt;br&gt;väntas träda i kraft omkring år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Telias och Telenors situation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Telia och Telenor har som helstatliga bolag utvecklats snabbt. Den&lt;br&gt;svenska telemarknaden är en av de mest konkurrensutsatta i Europa me-&lt;br&gt;dan den norska avregleringen skedde först år 1998. Båda företagen är av&lt;br&gt;naturliga skäl marknadsledande på respektive marknad. Båda företagen&lt;br&gt;har likartade ambitioner att fortsätta att utvecklas på sina hemmamarkna-&lt;br&gt;der och samtidigt expandera på nya marknader inom områden där de be-&lt;br&gt;sitter unika kompetenser. Båda företagen har sin största marknad i länder&lt;br&gt;som har de allra högsta penetrationerna i fråga om fast telefoni,&lt;br&gt;mobiltelefoni och tillgång till datorer i hemmet och till Internet. Genom&lt;br&gt;en sammanslagning av de båda företagen kan den gemensamma&lt;br&gt;kapaciteten i firåga om teknik och produkter utnyttjas i konkurrensen på&lt;br&gt;den öppna europeiska marknaden och på andra geografiska marknader.&lt;br&gt;Genom avtalen skapas ett nytt företag med möjlighet att agera i den&lt;br&gt;fortsatta omstruktureringen i Norden och Europa från en styrkeposition.&lt;br&gt;Marknadsutvecklingen är mycket snabb och allt starkare aktörer kommer&lt;br&gt;att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av utvecklingen på telekommunikationsmarknaden har&lt;br&gt;regeringen träffat avtal med företrädare för den norska regeringen om att&lt;br&gt;slå samman Telia och Telenor. Om de bägge bolagen fortsätter vart och&lt;br&gt;ett på egen hand kan den ökade konkurrensen från andra operatörer leda&lt;br&gt;till en negativ utveckling för de bägge företagen. I det följande redovisas&lt;br&gt;närmare uppgifter om de bägge företagen, närmare om det avtal som i&lt;br&gt;detta ärende underställs riksdagen och uppgifter om det nya bolagets&lt;br&gt;tänkta inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Telia AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Telias mål är att vara det ledande telekommunikationsföretaget i Norden&lt;br&gt;och Östersjöområdet. Detta gäller både den etablerade fastnätsverksam-&lt;br&gt;heten och tillväxtområdena mobilkommunikation, Internet och andra IP-&lt;br&gt;baserade tjänster. Telia är vidare en mycket stark aktör i fråga om för-&lt;br&gt;säljning av nätkapacitet till andra aktörer på marknaden både i Europa&lt;br&gt;och USA. Utanför Europa investerar Telia via dotterbolaget Telia Over-&lt;br&gt;seas i licenser på främst det mobila området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teliakoncemens affärsverksamhet är grupperad i åtta affärsområden&lt;br&gt;och tre marknadsområden. Affärsområde Nät ansvarar för utveckling och&lt;br&gt;drift av Telias fasta nät samt försäljning av nätkapacitet och nätprodukter&lt;br&gt;till externa intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsområde Publik Kommunikation ansvarar för fasta tjänster till&lt;br&gt;mindre företag och privatkunder i Norden. Affärsområde Företagskom-&lt;br&gt;munikation ansvarar för fasta tjänster och integrerade erbjudanden till&lt;br&gt;stora och medelstora företagskunder i Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsområde Mobil Kommunikation ansvarar för mobila tjänster och&lt;br&gt;mobila nät i Norden. Affärsområde System och Service ansvarar för&lt;br&gt;kundutrustning, service och installationskoncept för företagskunder i&lt;br&gt;Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsområde Infomedia ansvarar för katalog- och informationstjänster&lt;br&gt;på samtliga valda geografiska marknader. Affärsområde Financial Ser-&lt;br&gt;vices ansvarar för finansiella tjänster och betalservicetjänster på samtliga&lt;br&gt;valda geografiska marknader. Affärsområde International ansvarar för&lt;br&gt;telekommunikationsverksamheten utanför Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avsnitt baseras på uppgifter från bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning och resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teliakoncemens nettoomsättning ökade under år 1998 med 12 procent&lt;br&gt;efter justering för avyttrad verksamhet. Försäljningsökningen är framför&lt;br&gt;allt en följd av volymtillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MSEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoomsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttomarginal (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörelseresultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 844&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat efter finansiella&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 798&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 622&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;poster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettomarginal (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årets resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 491&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntabilitet på sysselsatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kapital (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntabilitet på eget kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;efter full skatt (%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningen på marknaderna utanför Sverige ökade med drygt 14&lt;br&gt;procent till 6 159 (5 377) MSEK. Telias intressebolag omsatte ca 32,0&lt;br&gt;MDSEK, varav 31,4 MDSEK kronor i utländska intressebolag. Telias&lt;br&gt;andel av intressebolagens omsättning var cirka 6,4 MDSEK, varav 6,1&lt;br&gt;MDSEK i utländska intressebolag. Inklusive andel av intressebolagens&lt;br&gt;nettoomsättning uppgick försäljningen på marknader utanför Sverige till&lt;br&gt;ca 21 procent av den totala nettoomsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningen av fasta tjänster i Sverige ökade med åtta procent. Fast&lt;br&gt;telefoni ökade med fem procent. Internet och trafik till mobila nät stod&lt;br&gt;för den högsta tillväxten. För de mobila tjänsterna i Sverige ökade för-&lt;br&gt;säljningen med 13 procent. Tillväxten skedde i GSM genom dels ökad&lt;br&gt;kundtillströmning, dels ökad trafik per kund. Katalogverksamheten vi-&lt;br&gt;sade god tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen på Sverigemarknaden fortsätter att pressa priserna på de&lt;br&gt;mest lönsamma tjänste- och kundsegmenten inom alla affärsområden.&lt;br&gt;Volymtillväxten och insatta rationaliseringsåtgärder ger emellertid posi-&lt;br&gt;tiv effekt. Resultatet i den svenska etablerade verksamheten förbättrades&lt;br&gt;kraftigt jämfört med föregående år. Bruttomarginalema i de fasta och&lt;br&gt;mobila tjänsterna ligger väl till i jämförelse med konkurrerande jämför-&lt;br&gt;bara operatörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkra tillväxten på lång sikt investerar Telia i nya tjänster och i&lt;br&gt;geografisk expansion. Satsningarna ger på kort sikt ökade kostnader för&lt;br&gt;tjänste- och produktutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telias förmåga att skapa värdetillväxt visas av att försäljningen under&lt;br&gt;andra kvartalet av innehavet i italienska Omnitel gav en realisationsvinst&lt;br&gt;om 3 308 MSEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i fokusering på kärnverksamheten avyttrades i augusti Te-&lt;br&gt;lias innehav av kommersiellt intressanta fastigheter. Försäljningen gav en&lt;br&gt;realisationsvinst om 1 915 MSEK. Rörelseresultatet under år 1998 belas-&lt;br&gt;tas av kostnader för personalomstrukturering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntabiliteten på eget kapital efter full skatt förbättrades kraftigt och&lt;br&gt;överträffade med marginal det långsiktiga målet på minst 11 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det operativa resultatet som utgörs av rörelseresultat före realisations-&lt;br&gt;resultat och kostnader före personalomstrukturering, vissa pensions-&lt;br&gt;åtaganden och år 2000-anpassning ökade med 14 procent jämfört med&lt;br&gt;föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiell ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernens finansiella ställning stärktes främst genom försäljning av&lt;br&gt;aktie- och fastighetsinnehav. Soliditeten förbättras kraftigt och är i linje&lt;br&gt;med det långsiktiga målet på 40 procent.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MSEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Balansomslutning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsatt kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 652&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Operativt kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalomsättnings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hastighet (ggr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Balanslikviditet (ggr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Soliditet (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Marknadsandelar under år 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia har alltfort en ledande ställning på fasta tjänster i Sverige och&lt;br&gt;stärkte samtidigt sin position i övriga Norden. I Sverige var marknadsan-&lt;br&gt;delen för utlandssamtal 60 procent och för Sverigesamtal 70 procent. För&lt;br&gt;lokalsamtal var Telias marknadsandel 99 procent. Marknadsandelarna&lt;br&gt;sjunker dock kontinuerligt. I övriga Norden varierade Telias marknads-&lt;br&gt;andelar för utlandssamtal mellan fem och elva procent och för nationella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtal mellan två och fem procent. Telia stärkte sin ställning på Internet i&lt;br&gt;Sverige - marknadsandelen var 37 procent - medan marknadsandelen i&lt;br&gt;Danmark och i Norge ökade till tio respektive 13 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mobila tjänster var Telias marknadsandel i Sverige 59 procent och&lt;br&gt;i Danmark sex procent. I Finland gjordes endast en smärre inbrytning på&lt;br&gt;den mobila marknaden medan ingen etablering skedde i Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Östersjöområdet stärktes Telias position ytterligare genom förvärv av&lt;br&gt;aktiemajoriteten i försteoperatören på fast telefoni och mobil telefoni i&lt;br&gt;Litauen tillsammans med Sonera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom området informationstjänster försvarade Telia sin redan starka&lt;br&gt;ställning på katalogområdet i Norden samtidigt som ytterligare tjänster&lt;br&gt;lanserades i de baltiska länderna, Ryssland och Polen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktning år 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1999 fortsätter arbetet med att effektivisera och rationalisera den&lt;br&gt;etablerade verksamheten samtidigt som koncernen utvecklar förmågan&lt;br&gt;att paketera och integrera egna och andras produkter till målgruppsanpas-&lt;br&gt;sade erbjudanden för privatkunder och företagskunder. Ökade satsningar&lt;br&gt;kommer att göras för att expandera bandbredden i näten samtidigt som&lt;br&gt;Telia planerar utveckling av koncept för personlig kommunikation. Telia&lt;br&gt;avser att stärka sin ställning ytterligare i Östersjöområdet genom bl.a.&lt;br&gt;expansion i delar av västra Ryssland. Den globala nätaffaren skall&lt;br&gt;upparbetas genom strategiska kabelinvesteringar på attraktiva&lt;br&gt;marknadsplatser i första hand inom Europa. Införandet av förval och&lt;br&gt;nummerportabilitet ökar konkurrenstrycket på Telia där företaget&lt;br&gt;uppträder som förste operatör men öppnar nya möjligheter på marknader&lt;br&gt;där Telia agerar som andreoperatör, t.ex. i de nordiska grannländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Telenor AS&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Telenors mål är att vara det ledande tele-, IT- och mediaföretaget i&lt;br&gt;Norge. Telenor önskar att utveckla företaget vidare till en internationell&lt;br&gt;tele- och IT-koncem. I dag är Telenor det enda företaget i Norge som&lt;br&gt;tillhandahåller ett brett utbud av produkter och tjänster inom telefoni och&lt;br&gt;datakommunikation, mobiltelefoni, Internet, IT och satellitkommunika-&lt;br&gt;tion. Internationellt har Telenor redan intagit en stark position med en&lt;br&gt;prisnivå som är bland de lägsta i Europa och med kvalité och tjänsteut-&lt;br&gt;bud av hög klass. Telenor är delägare i tolv mobiltelefoniföretag i utlan-&lt;br&gt;det. Telenor är bland de största inom satellitdistribuerad radiosändning&lt;br&gt;och har åtta helägda dotterbolag inom satellitkommunikationsområdet.&lt;br&gt;Dessutom har Telenor etablerat utlandsverksamhet inom katalogområdet,&lt;br&gt;Internet och marknader för försäljning av nätkapacitet mellan operatörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telenorkoncemen består av moderbolaget Telenor AS med dotterbo-&lt;br&gt;lag. Koncernen är organiserad med ett koncemcenter med staber och&lt;br&gt;stödfunktionerna Telenor Kapital og Finans och Telenor FoU. Telenor&lt;br&gt;har totalt nio affärsområden. Affärsområdet Telenor Bedrift ansvarar för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de största kunderna. Affärsområdet Telenor Programvare tillhandahåller&lt;br&gt;administrativa och ekonomiska stödsystem till bank-sektorn, offentlig&lt;br&gt;förvaltning och sjukvården. Affärsområdet Telenor IT-service og&lt;br&gt;Installasjon utför installationer, service och liknande inom telefoni, data,&lt;br&gt;elektronik, säkerhet och integrerade lösningar. Affärsområdet Telenor&lt;br&gt;International utvecklar verksamheter på den internationella marknaden,&lt;br&gt;särskilt inom mobil- och satellitkommunikation samt fasta nät.&lt;br&gt;Affärsområdet Telenor Mobil är Norges ledande leverantör av mobila&lt;br&gt;tjänster. Affärsområdet Telenor Privat tillhandahåller fasta telefo-&lt;br&gt;nitjämster till privatpersoner och småföretagsmarknaden. Affärsområdet&lt;br&gt;Telenor Nett ansvarar för utbyggnad och drift av det fasta nätet i Norge.&lt;br&gt;Affärsområdet Telenor Nextel är koncernens tyngdpunkt och kompe-&lt;br&gt;tenscentrum inom Internet såväl i Norge som internationellt. Affärsom-&lt;br&gt;rådet Telenor Plus ansvarar för koncenens satsning på värdeökande&lt;br&gt;tjänster särskilt inom katalogverksamhet, TV-distribution och elektronisk&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avsnitt baseras på uppgifter från bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning och resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telenorkoncemens nettointäkter under år 1998 uppgick till 28 380&lt;br&gt;MNOK. Det är en ökning med över elva procent i förhållande till år&lt;br&gt;1997. Ökningen kommer i huvudsak från nätbaserade tjänster inklusive&lt;br&gt;satellit och mobiltelefoni. Nettoomsättningen har mellan åren 1997 och&lt;br&gt;1998 ökat med cirka nio procent efter justering för köpt och såld&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl i fråga om företags- som privatmarknaden har det under år 1998&lt;br&gt;skett en stor ökning (drygt 16 procent i förhållande till år 1997) i fråga&lt;br&gt;om trafikminuter som genererats i fasta nät. Den största ökningen skedde&lt;br&gt;i lokaltrafik och i det mobila nätet. Ökningen i lokaltrafiken berodde till&lt;br&gt;stor del på Internet baserad verksamhet, som svarade för ca 20 procent av&lt;br&gt;lokaltrafiken. Den positiva utvecklingen för mobilt genererad trafik både&lt;br&gt;i fråga om ökning av antalet abonnenter och ökad telefontid per abonnent&lt;br&gt;fortsatte under år 1998. De ökade nettointäkterna beror även på ökad&lt;br&gt;kapacitet genom satelliterna Thor II och III samt en ökad försäljning av&lt;br&gt;mobila satellittjänster. Närstående företag visar ett samlat underskott på&lt;br&gt;1 391 MNOK mot 1997 års underskott på 685 MNOK. Detta visar att&lt;br&gt;Telenor nu har fler större internationella engagemang, i huvudsak mobila&lt;br&gt;verksamheter som befinner sig i en tidig start eller driftsfas. I och med&lt;br&gt;öppnandet av de mobila näten i Tyskland, Österrrike, Grekland och&lt;br&gt;Ukraina under år 1998 är alla mobila verksamheter utanför Norge i drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telenorkoncemens resultat före skatt år 1998 uppgick till 2 507&lt;br&gt;MNOK, vilket är en ökning jämfört med år 1997 med 592 MNOK.&lt;br&gt;Resultatet visar den kraftiga ökningen på marknaden för nätbaserade&lt;br&gt;tjänster inklusive satellitverksamhet och mobiltelefoni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;MNOK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoomsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörelseresultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 613&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat efter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;finansiella&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 507&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;poster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årets resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettomarginal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntabilitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;På&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sysselsattkapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Räntabilitet på eget kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;efter skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsatt kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Soliditet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,4 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,7 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Finansiering och investering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansresultatet var på 51 MNOK under år 1998, vilket är en förbättring&lt;br&gt;jämfört med föregående år på 217 MNOK. Under år 1998 har Telenor&lt;br&gt;gjort realisationsvinster med avdrag för nedskrivning av aktieposter på&lt;br&gt;ca 240 MNOK. Under år 1997 var inte realisationsvinsterna inkluderade&lt;br&gt;i finnasresultatet. Vidare har utdelningen från satellitorganisationen och&lt;br&gt;finansiella investeringar ökat. För år 1998 är 60 MNOK upptaget som&lt;br&gt;förlust på valutakurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebärande skulder har under år 1998 ökat med 2,2 MDNOK till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11,5 MDNOK. Trots en förhöjd investeringsnivå har behovet av upplå-&lt;br&gt;ning begränsats med anledning av ett positivt kassaflöde från driften in-&lt;br&gt;klusive försäljningar av fastigheter och värdepapper samt ett tillskott av&lt;br&gt;nytt eget kapital från den norska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen på sysselsatt kapital ( i genomsnitt) uppgick under år&lt;br&gt;1998 till 11,6 procent mot 10,6 procent under år 1997, varav i Norge 22&lt;br&gt;procent (år 1997: 16 procent).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsandelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På traditionella telefoniprodukter har Telenor en dominerande ställning i&lt;br&gt;Norge med marknadsandelar på väl över 90 procent. Om man bortser&lt;br&gt;från de nätbaserade tjänsterna ligger dock Telenors marknadsandel på de&lt;br&gt;flesta områden betydligt lägre än detta. På mobiltelefoniområdet i Norge&lt;br&gt;har Telenor en marknadsandel på ungefar 75 procent. Inom GSM-områ-&lt;br&gt;det har Telenor cirka 70 procent av marknaden i Norge. Telenor har ca&lt;br&gt;30 procent av den norska marknaden på IT-området. Telenor är den le-&lt;br&gt;dande Intemetleverantören i Norge både på företags- och privatpersons-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaden. På övriga områden har Telenor marknadsandelar på mellan&lt;br&gt;35 procent (kabel-TV) till över 90 procent inom katalogområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtidsutsikter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På hemmamarknaden har Telenor gjort stora investeringar i ny in-&lt;br&gt;frastruktur och moderna tekniska lösningar, som gör det möjligt att er-&lt;br&gt;bjuda den norska marknaden nya och mer effektiva produkter och tjäns-&lt;br&gt;ter. Utanför Norge har Telenor etablerat sig som en allianspartner med&lt;br&gt;specialistkompetens inom bland annat satellit- och mobilkommunika-&lt;br&gt;tionsområdet. Värdet av Telenors utländska engagemang har enligt bola-&lt;br&gt;get utvecklats mycket positivt och anses ha en betydande framtida in-&lt;br&gt;täktspotential.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samgåendeavtalet och aktieägaravtalet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samgåendeavtalet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samgåendeavtalet har träffats mellan svenska staten och norska staten&lt;br&gt;samt Telia och Telenor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är överens om att en sammanföring av verksamheterna i Telia&lt;br&gt;och Telenor innebär strategiska och affärsmässiga möjligheter att dra&lt;br&gt;nytta av möjliga synergier, att öka värdet på ägarnas aktieinnehav och att&lt;br&gt;genom sammanslagningen bilda en ledande europeisk teleoperatör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samgåendet skall ske genom sammanföring av Telias och Telenors&lt;br&gt;verksamheter i ett samägt bolag, nedan kallat det nya bolaget. Den&lt;br&gt;svenska och norska staten överlåter aktierna i Telia respektive Telenor i&lt;br&gt;utbyte mot aktier i det nya bolaget. Svenska staten kommer efter överlå-&lt;br&gt;telsen att äga 60 procent och norska staten 40 procent av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet är för sin giltighet beroende bl.a. av den svenska riksdagens re-&lt;br&gt;spektive det norska stortingets godkännande samt att EG-kommissionen&lt;br&gt;godkänner sammanslagningen. Vidare skall tillstånd till förvärvet ha&lt;br&gt;lämnats enligt norsk förvärvslagstiftning. Det är först när dessa villkor&lt;br&gt;uppfyllts eller övriga parter avstått från att göra villkor gällande som till-&lt;br&gt;träde skall ske enligt avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avtalet lämnar såväl staterna som Telia och Telenor ett antal bekräf-&lt;br&gt;telser och garantier rörande bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För perioden mellan undertecknandet och tillträdet innehåller avtalet&lt;br&gt;vissa villkor rörande bl.a. driften av verksamheterna av innebörden att&lt;br&gt;rörelserna skall bedrivas i enlighet med tidigare praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har avtalat att en s.k. styrgrupp skall tillsättas för att under-&lt;br&gt;lätta tillträdet och vidta andra åtgärder för att uppnå syftet med samgåen-&lt;br&gt;det. Styrgruppens ansvarsområde avses omfatta samordning och genom-&lt;br&gt;förande av ansökningar av erforderliga tillstånd samt förberedande&lt;br&gt;åtgärder för en börsintroduktion enligt en särskilt fastlagd plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avtalet regleras att en extra bolagsstämma skall hållas i det nya bola-&lt;br&gt;get vid tillträdet vid vilken en ny styrelse skall tillsättas. Vid ett därpå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande styrelsesammanträde skall bl.a. styrelsens ordförande, bolagets&lt;br&gt;verkställande direktör samt två vice verkställande direktörer utses. Vi-&lt;br&gt;dare skall styrelsen besluta om styrelserna i Telia och Telenor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samgåendeavtalet kan sägas upp om nödvändiga parlamentariska be-&lt;br&gt;slut för sammanslagningen inte har tagits före parlamentens sommarup-&lt;br&gt;pehåll. Avtalet kan sägas upp av den svenska staten om ett villkorslöst&lt;br&gt;godkännande enligt norsk förvärvslagstiftning inte erhållits före riksdags&lt;br&gt;utskottets slutliga behandling av denna proposition. Avtalet kan vidare&lt;br&gt;sägas upp om tillträde inte har skett inom nio månader från dagen för&lt;br&gt;undertecknandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet styrs av svensk lag och eventuella tvister skall avgöras genom&lt;br&gt;skiljeförfarande i Köpenhamn och i enlighet med danska skiljedomsreg-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Aktieägaravtalet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I aktieägaravtalet kommer parterna överens om att det nya bolaget skall&lt;br&gt;verka för att bibehålla och utveckla både Telia och Telenors verksamhe-&lt;br&gt;ter i deras respektive hemmamarknader, fullgöra sina åtaganden vad gäl-&lt;br&gt;ler samhällsomfattande tjänster samt erbjuda effektiv service. Parterna är&lt;br&gt;ense om att det nya bolaget skall ha det oberoende som behövs för att&lt;br&gt;driften skall ske på affärsmässiga grunder med målsättningen att öka&lt;br&gt;värdet på aktierna for samtliga aktieägare och på ett sätt som möjliggör&lt;br&gt;for bolaget att tillgodose sitt nuvarande och framtida kapitalbehov på&lt;br&gt;internationella kapitalmarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är också eniga om att aktierna skall börsintroduceras så snart&lt;br&gt;det är praktiskt möjligt och senast under år 2000. I detta syfte har de&lt;br&gt;enats om en plan för hur börsintroduktionen skall ske. Vidare har par-&lt;br&gt;tema kommit överens om att aktierna skall noteras på Stockholms Fond-&lt;br&gt;börs och Oslo börs samt på andra lämpliga internationella börser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsintroduktionen skall genomföras i anslutning till ett offentligt er-&lt;br&gt;bjudande. Partema har kommit överens om att genomföra aktieförsälj-&lt;br&gt;ningar så att varken den svenska eller den norska staten skall äga mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33,4 procent av aktierna i bolaget (paritet). Strävan är att paritet skall ha&lt;br&gt;uppnåtts inom 18 månader från börsintroduktionen. Det är de svenska&lt;br&gt;och norska regeringarnas avsikt att tillsammans behålla en majoritet av&lt;br&gt;aktierna (51 procent) och ett ömsesidigt samråd skall ske innan någon&lt;br&gt;förändring sker av denna policy.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan paritet uppnåtts är parternas rätt att överlåta aktierna begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avtalet framhålls att det nya bolagets affärsverksamhet och telekom-&lt;br&gt;munikationsindustrin i allmänhet är kapital intensiv och partema är över-&lt;br&gt;ens om att det kan bli aktuellt att ge ut ytterligare aktier i bolaget for att&lt;br&gt;möta ett ökat kapitalbehov. Detta kan t.ex. ske genom riktade nyemissio-&lt;br&gt;ner i samband med företagsförvärv. Partema är inte skyldiga att finansi-&lt;br&gt;era eller teckna nya aktier i en sådan nyemission och följaktligen kan en&lt;br&gt;sådan kapitalökning innebära utspädning av parternas gemensamma&lt;br&gt;ägande i det nya bolaget. Om parternas ägarandel på grund av en ny-&lt;br&gt;emission, överlåtelse eller liknande åtgärd sjunker under 51 procent skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vardera parten ha rätt att, under en period av sex månader, köpa aktier Prop. 1998/99:99&lt;br&gt;eller optionsrätter på marknaden i syfte att parterna därefter åter skall äga&lt;br&gt;51 procent. Ingen av parterna far dock öka sitt innehav så att det uppgår&lt;br&gt;till mer än 33,4 procent av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I parts innehav skall inräknas aktier som innehas av den egna förvalt-&lt;br&gt;ningen samt bolag och andra rättssubjekt som står under respektive stats&lt;br&gt;direkta eller indirekta kontroll. Aktier som innehas av rättssubjekt som&lt;br&gt;handlar med värdepapper och som trots att det ägs eller kontrolleras av&lt;br&gt;endera staten utövar sin rösträtt fristående från respektive stat samt upp-&lt;br&gt;fyller vissa ytterligare villkor skall dock inte räknas in i parts innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har, för att ha lika inflytande i bolaget intill dess att paritet&lt;br&gt;uppnåtts, förbundit sig att inte utan den andre partens samtycke rösta för&lt;br&gt;några av de aktier som skall säljas ut för att uppnå paritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är parternas avsikt att det nya bolaget som skall ha en styrelse vil-&lt;br&gt;ken sammansatts med hänsyn till ledamöternas särskilda erfarenhet av&lt;br&gt;internationell affärsverksamhet och till andra kommersiella och allmänna&lt;br&gt;hänsyn skall ha det oberoende som är anpassat till bolagets affärsmässiga&lt;br&gt;utveckling på de konkurrensutsatta telekommunikationsmarknaderna.&lt;br&gt;Styrelsen skall bestå av åtta ledamöter, varav den svenska och den norska&lt;br&gt;staten vardera utser fyra ledamöter. Därutöver skall det finnas styrelse-&lt;br&gt;medlemmar utsedda av arbetstagarna och deras organisationer. Efter att&lt;br&gt;paritet har uppnåtts skall envar av parterna ha rätt att nominera styrelse-&lt;br&gt;ledamöter i förhållande till sitt aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens ordförande skall utses av den svenska staten fram till dess&lt;br&gt;att paritet uppnåtts, dock längst under tre år. Därefter skall ordföranden&lt;br&gt;väljas för en period av två år och växelvis nomineras av den norska sta-&lt;br&gt;ten och den svenska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har kommit överens om att särskilda omröstningsregler krävs&lt;br&gt;för vissa styrelsebeslut. Reglerna innebär att det förutom majoritet krävs&lt;br&gt;att en styrelseledamot som utsetts av den svenska staten och en som har&lt;br&gt;utsetts av den norska staten ingår i majoriteten. De beslut som kräver&lt;br&gt;särskilda regler är bl.a. den nya bolagskoncemens affärsplan och dess&lt;br&gt;koncembudget, godkännande av större organisatoriska förändringar samt&lt;br&gt;tillsättande och entledigande av verkställande direktör och vice verk-&lt;br&gt;ställande direktörer, allt så länge det sker i tiden före paritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har kommit överens om särskilda integrationsriktlinjer. Av&lt;br&gt;avtalet framgår att partema förutsätter att verksamheten i det nya bolaget&lt;br&gt;skall bedrivas på ett sätt som följer av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid etableringen kommer det nya bolaget att organiseras med en kon-&lt;br&gt;cernledning, koncemkontor/koncemfunktioner, affärsområden, ett inter-&lt;br&gt;nationellt center med marknadsområden, supportenhet och koncempro-&lt;br&gt;jekt. Det nya bolagets huvudkontor med koncernledningen m.m. skall&lt;br&gt;vara lokaliserat till Sverige. Ett internationellt center skall vara placerat i&lt;br&gt;Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktören tillsammans med de vice verkställande di-&lt;br&gt;rektörerna skall utgöra den nya bolagskoncemens högsta ledning, som i&lt;br&gt;nära samverkan och gemensamt i alla avseenden skall ha det&lt;br&gt;övergripande ansvaret för den nya bolagskoncemens samlade verksam-&lt;br&gt;het. För att bl.a. underlätta samgåendet mellan Telia och Telenor har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;partema enats om att den första verkställande direktören skall nomineras&lt;br&gt;av den norska staten och att den svenska staten skall nominera de första&lt;br&gt;vice verkställande direktörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet är bindande för parterna under 16 år. Avtalet kan sägas upp om&lt;br&gt;endera partens andel understiger 25,5 procent av aktierna. Vidare kan&lt;br&gt;avtalet sägas upp för det fall endera parten gör sig skyldig till väsentligt&lt;br&gt;avtalsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägaravtalet styrs av svensk lag och eventuella tvister skall avgö-&lt;br&gt;ras genom skiljeförfarande i Köpenhamn och i enlighet med danska skil-&lt;br&gt;jedomsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det nya bolagets verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhetsinriktning och ambitionsnivå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Målet är att det nya bolaget skall utvecklas till den ledande leverantören&lt;br&gt;av kommunikations- och informationstjänster i norra Europa samtidigt&lt;br&gt;som bolaget på prioriterade tillväxtområden, såsom mobil kommunika-&lt;br&gt;tion, Internet och andra IP-baserade tjänster samt satellitkommunikation,&lt;br&gt;intar ledande marknadspositioner även utanför den geografiska huvud-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Affärsstrategi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den övergripande strategin för det nya bolaget är att effektivisera och&lt;br&gt;utnyttja skalfördelar i den etablerade verksamheten i Norden for att ut-&lt;br&gt;veckla verksamheten och skapa finansiella förutsättningar för expansion&lt;br&gt;inom tillväxtområden där företaget har möjlighet att exploatera unika&lt;br&gt;kompetensfördelar. Inför sammanslagningen har särskilda integrations-&lt;br&gt;riktlinjer utarbetats av Telia och Telenor. I dessa principer ingår bl.a. en&lt;br&gt;sammanfattning av det nya bolagets tänkta affärsstrategi. Detta avsnitt&lt;br&gt;bygger på detta dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya bolaget skall arbeta aktivt med sin affärsportfölj med huvudin-&lt;br&gt;riktning att varje affär skall ges möjlighet att utvecklas på egna villkor&lt;br&gt;med hänsyn till affärernas olika förutsättningar vad avser affärslogik,&lt;br&gt;mognad, potential och risk. Vid utveckling och expansion av affärerna&lt;br&gt;skall olika metoder, såsom organisk tillväxt, strategiska partnerskap, alli-&lt;br&gt;anser eller förvärv tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom tillväxtområden uppvisar efterfrågan på mobila tillämpningar&lt;br&gt;fortsatt stark tillväxt. Det nya bolaget har med sin kompetens och er-&lt;br&gt;farenhet goda möjligheter att realisera en betydande värdetillväxt på det&lt;br&gt;mobila området och inta en ledande position i utveckling av nästa gene-&lt;br&gt;ration mobila tjänster och tillämpningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaden för Internet och andra IP-baserade tjänster är global till sin&lt;br&gt;karaktär och i stark tillväxt med många små och stora aktörer som kon-&lt;br&gt;kurrerar om marknadsutrymmet. Viktiga tillväxtområden är elektronisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handel, virtuella privata nät, portaler samt IP-telefoni. Det nya bolaget&lt;br&gt;skall inta en ledande position som tjänsteleverantör i norra Europa av&lt;br&gt;denna typ av tjänster och skall på vissa prioriterade tjänstesegment söka&lt;br&gt;en ledande ställning även på den övriga Europamarknaden. Den interna-&lt;br&gt;tionella marknad för transport av IP-trafik som är under framväxt skall&lt;br&gt;upparbetas aktivt genom att det nya bolaget utvecklar en nätplattform&lt;br&gt;som på kommersiella villkor kan nyttjas av andra operatörer och&lt;br&gt;tjänsteutvecklare av IP-baserade tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På satellitområdet skall det nya bolaget använda sin styrka till att be-&lt;br&gt;hålla en ledande position i Norden samt expandera ytterligare på mark-&lt;br&gt;naderna i övriga Europa samt på intressanta nischmarknader utanför&lt;br&gt;Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för det nya bolaget är att till kunderna&lt;br&gt;på den geografiska huvudmarknaden kunna erbjuda tjänster med global&lt;br&gt;räckvidd. Med utgångspunkt från de sammanslagna bolagens partner-&lt;br&gt;relationer skall för det nya bolaget utvecklas en partnerstrategi som&lt;br&gt;bygger på flexibilitet och som säkrar bolagets globala leveransförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya bolaget skall även utnyttja sitt kunnande till att bygga värde&lt;br&gt;för aktieägarna genom finansiella investeringar i telekommunikations-&lt;br&gt;relaterade projekt primärt utanför den geografiska huvudmarknaden med&lt;br&gt;möjlighet att realisera uppbyggda värden på kort eller medellång sikt.&lt;br&gt;Värdeskapandet skall säkerställas genom ett aktivt ägarskap, normalt i&lt;br&gt;minoritetsposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya bolaget skall driva innovation och affarsfömyelse som en&lt;br&gt;offensiv och integrerad del av sin strategiska positionering för att ut-&lt;br&gt;veckla affärsportföljen och erbjuda tjänster i teknikens framkant. Förny-&lt;br&gt;elsen skall drivas dels i egen regi dels i samverkan med globala aktörer&lt;br&gt;på telekommunikations-, IT- och mediaområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba utvecklingen på telekommunikationsområdet gör det nöd-&lt;br&gt;vändigt för det nya bolaget att koncentrera resurserna till områden av&lt;br&gt;strategisk betydelse. För verksamheter utanför den strategiska kärnan&lt;br&gt;skall därför avyttring övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bägge bolagen visar goda resultat. Nedanstående tabell ger en jäm-&lt;br&gt;förande bild av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 Jämförande översikt av de bägge bolagens verksamhet år 1998. Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MSEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N ettoomsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telenor&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telenor&lt;br&gt;1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat efter finansiella&lt;br&gt;poster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 031&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 798’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årets resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 491&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eget kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Soliditet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,7 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,4 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årsanställda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 930&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 600&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav i utlandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Telias resultat påverkas starkt av reavinster under år 1998.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Avser antalet anställda i medeltal under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Avser antalet anställda vid årets slut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Sammanslagningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Mot bakgrund av den ovan nämnda ut-&lt;br&gt;vecklingen i telekommunikationsbranschen är en sammanslagning av&lt;br&gt;Telia och Telenor en väsentlig förutsättning for att de bägge företagen&lt;br&gt;i framtiden skall kunna hävda sig i den allt starkare konkurrenssitua-&lt;br&gt;tion som förutses i Europa. Regeringen har vid sin värdering av de&lt;br&gt;bägge bolagen kommit fram till att Telias värde motsvarar 60 procent&lt;br&gt;av värdet for det bolag som uppstår genom en sammanslagning. Det&lt;br&gt;nya bolagets inriktning bör vara att arbeta inom telekommunikations-&lt;br&gt;sektorn i vid mening utan begränsningar i fråga om geografiskt arbets-&lt;br&gt;område eller i fråga om produktutbud. Sammanslagningen innebär&lt;br&gt;även att ett slagkraftigare företag inom IT-sektom bildas med bas i&lt;br&gt;Sverige vilket medför fördelar för leverantörsindustri och för närings-&lt;br&gt;liv och förvaltning som utnyttjar IT-industrins tjänster och produkter.&lt;br&gt;Det nya bolaget medför att den svenska kapitalmarknaden tillförs ett&lt;br&gt;bolag med en mycket spridd aktie vilket vitaliserar den marknaden&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner samgåendeavtalet&lt;br&gt;och att aktieägaravtalet kan ingås. Detta leder till att ett nytt bolag&lt;br&gt;bildas där bolagen Telia och Telenor ingår. Den svenska staten&lt;br&gt;kommer att äga 60 procent och den norska staten 40 procent av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktierna i det nya bolaget. De bägge staterna skall dock ha lika&lt;br&gt;röstmässigt inflytande i bolaget tills dess aktieinnehav uppgår till 33,4&lt;br&gt;procent vardera. Sammanslagningen och styrningen av det nya&lt;br&gt;bolaget baseras på kommersiella grunder. Det är väsentligt att det nya&lt;br&gt;bolaget kan agera på samma villkor som de stora konkurrenterna i&lt;br&gt;Europa. Det nya bolagets aktier börsintroduceras och en första&lt;br&gt;aktieförsäljning planeras ske så snart som möjligt efter tillträdet och&lt;br&gt;senast under år 2000 beroende på marknadsförhållandena på&lt;br&gt;kapitalmarknaden. Målet för de första försäljningarna är att uppnå lika&lt;br&gt;ägande på nivån 33,4 procent vardera for svenska och norska staten.&lt;br&gt;Därefter kan statens ägarandel minskas ytterligare genom&lt;br&gt;aktieförsäljningar eller i samband med nyemissioner. De bägge&lt;br&gt;staterna kommer inte att äga mindre än 51 procent av aktierna&lt;br&gt;tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att kunna medverka i industriell omstrukturering är&lt;br&gt;som regel att det företag som vill agera har en börsnoterad aktie. Genom&lt;br&gt;att utnyttja den kan företag förvärvas och ytterligare fusioner genomfö-&lt;br&gt;ras. Detta ökar ytterligare företagets konkurrenskraft och därmed värdet&lt;br&gt;på aktieinnehavet. Det är regeringens bedömning att betydande syner-&lt;br&gt;givinster uppkommer genom kostnadsminskningar, genom bättre utnytt-&lt;br&gt;jande av produkter och tjänster samt genom större konkurrenskraft på de&lt;br&gt;marknader där de bägge företagen vart och ett har en svag position.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia är för närvarande en stark drivkraft i utvecklingen av en IT-base-&lt;br&gt;rad industri i Sverige. Genom den bas Telia bygger upp kan näringsliv&lt;br&gt;och förvaltning utveckla konkurrenskraftiga och effektiva verksamheter i&lt;br&gt;alla regioner i landet. Sammanslagningen med Telenor och den ytterli-&lt;br&gt;gare möjlighet som börsnoteringen innebär ger ytterligare utrymme för&lt;br&gt;investeringar i den svenska infrastrukturen och den internationella in-&lt;br&gt;frastruktur som är en väsentlig bas for svenska företags konkurrenskraft.&lt;br&gt;Det stora företaget ger genom sina utvecklingssatsningar även ett under-&lt;br&gt;lag för en utvecklad industri for telekommunikationsprodukter i landet.&lt;br&gt;Sverige har på detta område ett försprång. En förstärkning av Telia ge-&lt;br&gt;nom en sammanslagning med Telenor ger ytterligare underlag for denna&lt;br&gt;utveckling genom att ett företag med sin bas i Sverige och Norge och&lt;br&gt;med en omfattande internationell verksamhet utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har låtit utföra jämförande värderingar av Telia och Telenor. En&lt;br&gt;ingående undersökningsprocess (s.k. due diligence) har genomförts. Slut-&lt;br&gt;satsen av dessa analyser är att ett förhållande mellan de två ländernas&lt;br&gt;aktieinnehav i det nya bolaget bör vara 60 procent för den svenska staten&lt;br&gt;och 40 procent för den norska staten. Regeringen gör, baserat på genom-&lt;br&gt;förda analyser, bedömningen att värdet på statens aktier blir större om&lt;br&gt;transaktionen genomförs än om så inte blir fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de båda avtalen ges bolagen en möjlighet att hävda sig på en&lt;br&gt;telekommunikationsmarknad som präglas av allt starkare konkurrens.&lt;br&gt;Avtalen är kommersiella och ger det nya bolaget möjlighet att verka på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma affärsmässiga villkor som konkurrenterna. Riksdagen bör därför&lt;br&gt;godkänna samgåendeavtalet och bemyndiga regeringen att underteckna&lt;br&gt;aktieägaravtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är fråga om ett bolag som kommer att börsintroduceras är&lt;br&gt;det viktigt att staten har samma rörelsefrihet som övriga ägare i börs-&lt;br&gt;företag när det gäller att medverka i förändringar som gagnar bolaget och&lt;br&gt;därmed även ägaren. Det kan t.ex. vara nödvändigt att snabbt kunna ta&lt;br&gt;ställning till nya förutsättningar och då kan inte en av ägarna påverka&lt;br&gt;tidsplanen. Regeringen bör därför ha riksdagens medgivande att minska&lt;br&gt;statens ägarandel. Regeringens mandat omfattar dock inte möjlighet att&lt;br&gt;minska ägandet så att det sammantagna ägandet av den svenska och&lt;br&gt;norska staten understiger 51 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya bolaget skall arbeta på rent affärsmässiga grunder och skall ge&lt;br&gt;en avkastning och en värdetillväxt för ägarna som ligger minst i nivå med&lt;br&gt;övriga större europeiska telekommunikationsoperatörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att fatta de beslut som erfordras för att&lt;br&gt;genomföra sammanslagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader som kommer att uppstå för staten i samband med aktie-&lt;br&gt;försäljningen skall belasta anslaget G3 inom utgiftsområdet 24 Kostnader&lt;br&gt;för omstrukturering av vissa statsägda företag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av EG-kommissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanslagningen kräver godkännande av EG-kommissionen enligt&lt;br&gt;rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kon-&lt;br&gt;troll av företagskoncentrationer. Godkännandet kan eventuellt komma att&lt;br&gt;lämnas efter det att riksdagen fattat beslut i detta ärende. Ett godkän-&lt;br&gt;nande kan förenas med villkor som medför att det nya bolagets struktur i&lt;br&gt;vissa avseenden kan behöva ändras. Det ankommer i första hand på det&lt;br&gt;nya bolagets styrelse och ledning att fatta beslut i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avtalen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;SAMGÅENDEAVTAL&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;avseende&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;NY AB&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;av den 30 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INNEHÅLLSFÖRTECKNING&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SAMGÅENDET; UTBYTE AV AKTIER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundande av Ny AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samgåendet; Utbyte av aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillträdesdag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som skall vidtas vid Tillträdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ny ABs organisation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av Utbytet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PARTERNAS BEKRÄFTELSER OCH&lt;br&gt;GARANTIER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTFÄSTELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedrivande av verksamheterna fram till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande om vissa händelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgång till information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtagande att avstå från vissa åtgärder;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategiska transaktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bekräftelse från revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare åtgärder; Tillstånd; Ansökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliggöranden&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ARTIKEL IV&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;VILLKOR&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för Staternas skyldighet att&lt;br&gt;genomfora Utbytet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor for norska statens åtaganden&lt;br&gt;Villkor för svenska statens åtaganden&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ARTIKEL V&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;UPPSÄGNING; ÄNDRING OCH&lt;br&gt;AVSTÅENDE FRÅN RÄTTIGHETER&lt;/h5&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser av att Avtalet upphör&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eftergift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL VI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNNA BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av överenskommelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Meddelanden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ogiltighet av del av Avtalet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partsbyte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillämplig lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skiljeförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullständigt avtal; Konfidentiella bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsexemplar för undertecknande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNNA BILAGOR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bolagsbildningshandlingar avseende Ny AB&lt;br&gt;(ingår ej i propositionen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktieägaravtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3.1 Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3.2 Beräkning av Erbjudande för&lt;br&gt;uppnående av Paritet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Parternas uppgifter och garantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ingår ej i propositionen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsgivningsfrågor&lt;br&gt;(ingår ej i propositionen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Revisorsutlåtande - intressekon-&lt;br&gt;tinuitetsprincipen&lt;br&gt;(ingår ej i propositionen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ledande befattningshavare&lt;br&gt;(ingår ej i propositionen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KONFIDENTIELLA BILAGOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samgåendeavtalet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över lämnade uppgifter från&lt;br&gt;Telia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över lämnade uppgifter från&lt;br&gt;Telenor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medlemmar i Styrgruppen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Aktieägaravtalet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Integrationsriktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer för Börsintroduktionen och&lt;br&gt;arbetsmemorandum för Börsintroduktionens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrgrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;SAMGÅENDEAVTAL&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DETTA SAMGÅENDEAVTAL (detta &amp;quot;Avtal&amp;quot;) har ingåtts den 30 mars&lt;br&gt;1999 mellan&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1. Svenska staten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;såsom ägare av Telia, genom&lt;br&gt;N äringsdepartementet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norska staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såsom ägare av Telenor, genom&lt;br&gt;Samferdselsdepartementet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Telia AB (publ) (&amp;quot;Telia&amp;quot;),&lt;br&gt;ett svenskt bolag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Telenor AS (&amp;quot;Telenor&amp;quot;), ett&lt;br&gt;norskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna i detta Avtal till &amp;quot;parterna&amp;quot; avser svenska staten, norska&lt;br&gt;staten, Telia och Telenor gemensamt; uttryck som anges med stor&lt;br&gt;begynnelsebokstav skall, om inte annat framgår av det följande, ha den&lt;br&gt;innebörd som framgår av definitionerna i Bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bakgrund&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;A Efter ingående överläggningar och analyser och efter rekom-&lt;br&gt;mendation till Staterna från styrelserna i Telia och Telenor överens-&lt;br&gt;kommer parterna om en sammanslagning av Telias och Telenors&lt;br&gt;rörelser (&amp;quot;Samgåendet&amp;quot;) i ett gemensamt ägt nybildat svenskt bolag,&lt;br&gt;&amp;quot;Ny AB&amp;quot;. Parterna har konstaterat att en sammanslagning av Telia-&lt;br&gt;och Telenorrörelsema innebär en strategisk och affärsmässig&lt;br&gt;möjlighet att dra nytta av möjliga synergier, att öka värdet på ägarnas&lt;br&gt;aktieinnehav och att genom sammanslagningen bilda en ledande&lt;br&gt;europeisk teleoperatör. De affärsmässiga möjligheter som Sam-&lt;br&gt;gåendet erbjuder har identifierats av Telia och Telenor gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B Det har överenskommits att Ny AB skall verka för att bibehålla och&lt;br&gt;utveckla både Telias och Telenors verksamheter på deras respektive&lt;br&gt;hemmamarknader, för att fullgöra förekommande samhällsom-&lt;br&gt;fattande tjänster och för att tillhandahålla en effektiv service på dessa&lt;br&gt;marknader i enlighet med kraven i gällande lagar och föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C Staterna har ingått en Avsiktsförklaring dagtecknad den 20 januari&lt;br&gt;1999 i vilken de dragit upp riktlinjerna för sitt ömsesidiga stöd för&lt;br&gt;Samgåendet av Telia och Telenor i Ny AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D Detta Avtal har ingåtts mellan svenska staten och norska staten under&lt;br&gt;försättning att godkännande erhålls från Sveriges Riksdag respektive&lt;br&gt;Norges Storting och på nedan angivna villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MOT DENNA BAKGRUND överenskommer parterna nu följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAMGÅENDET; UTBYTE AV AKTIER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundande av Ny AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Staterna skall tillse att, så snart det är praktiskt möjligt efter&lt;br&gt;undertecknandet av detta Avtal och före Tillträdet, ett nytt bolag, Ny&lt;br&gt;AB, bildas enligt svensk rätt genom registreringsanmälan till&lt;br&gt;Bolagsavdelningen hos det svenska Patent- och registreringsverket,&lt;br&gt;varvid övrig erforderlig dokumentation också skall bifogas, allt i&lt;br&gt;enlighet med utkasten i Bilaga 2 A (innehållet i denna bilaga skall&lt;br&gt;slutligt forhandlas och fastställas före Tillträdet). Vid bildandet skall&lt;br&gt;Ny ABs aktiekapital uppgå till 100.000 svenska kronor, fördelat på&lt;br&gt;100 aktier. Svenska staten, genom sitt helägda bolag Förvaltnings&lt;br&gt;AB Stattum och norska staten, antingen direkt eller genom ett direkt&lt;br&gt;eller indirekt helägt rättssubjekt, skall teckna aktier i Ny AB till pari&lt;br&gt;och kommer att äga 60 respektive 40 sådana aktier. Styrelsen i Ny&lt;br&gt;AB kommer inledningsvis att bestå av två svenskvalda ledamöter&lt;br&gt;och två norskvalda ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Staterna överenskommer att under tiden mellan bildandet av Ny AB&lt;br&gt;och Tillträdet skall Ny AB inte, direkt eller indirekt, åta sig några&lt;br&gt;förpliktelser eller åtaganden, ingå avtal eller engagera sig i&lt;br&gt;affärsverksamhet av något slag med undantag for åtgärder godkända&lt;br&gt;av Staterna och for den ansökan som avses i Avsnitt 3.7 a)(ii) och&lt;br&gt;sådana åtaganden som följer av bolagsbildningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Staterna överenskommer vidare att Ny ABs Bolagsordning&lt;br&gt;omedelbart före Tillträdet skall ändras, varvid kapitalgränsema skall&lt;br&gt;höjas for att möjliggöra nyemission av Aktier i Utbytet som svenska&lt;br&gt;staten och norska staten överenskommer att teckna. Staterna kommer&lt;br&gt;därefter att äga 60% respektive 40% av sådana nyutgivna Aktier,&lt;br&gt;vilka skall vara fria från alla Belastningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samgåendet; Utbyte av aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de villkor och under de förutsättningar som anges i detta Avtal:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) skall envar av Staterna tillse att Ny AB beslutar utge Ny AB-akti-&lt;br&gt;ema, vilka skall utges i Utbytet i byte mot dels samtliga utgivna&lt;br&gt;Teliaaktier motsvarande hela Telias aktiekapital, dels samtliga&lt;br&gt;utgivna Telenoraktier motsvarande hela Telenors aktiekapital. Emis-&lt;br&gt;sionsbeslutet skall ha det innehåll som framgår av förslaget till&lt;br&gt;protokoll från extra bolagsstämma i Ny AB i Bilaga 2 B (innehållet i&lt;br&gt;denna bilaga skall slutligt förhandlas och fastställas före Tillträdet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;skall vid Tillträdet svenska staten överföra alla utgivna Teliaaktier Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fria från alla Belastningar till Ny AB som apport i utbyte mot 60%&lt;br&gt;av Ny AB-aktiema, vilka skall utges av Ny AB i Utbytet och tecknas&lt;br&gt;av svenska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;skall vid Tillträdet norska staten överföra alla utgivna Telenoraktier&lt;br&gt;fria från alla Belastningar till Ny AB som apport i utbyte mot 40%&lt;br&gt;av Ny AB-aktiema, vilka skall utges av Ny AB i Utbytet och tecknas&lt;br&gt;av norska staten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 1.3&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Tillträdesdag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Tillträde i de transaktioner som behandlas i detta Avtal (&amp;quot;Tillträdet&amp;quot;)&lt;br&gt;skall äga rum i Stockholm den andra Affarsdagen efter den dag då&lt;br&gt;villkoren i Artikel IV uppfyllts eller vederbörande part avstått från att&lt;br&gt;göra gällande aktuella villkor (eller på sådan annan plats eller vid sådan&lt;br&gt;annan tidpunkt som partema skriftligen överenskommit om). Den dag då&lt;br&gt;Tillträde i enlighet med detta Avsnitt 1.3 skall äga mm kallas i detta&lt;br&gt;Avtal &amp;quot;Tillträdesdagen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 1.4&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Åtgärder som skall vidtas vid Tillträdet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Vid Tillträdet skall partema utväxla följande handlingar och vidta&lt;br&gt;följande åtgärder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Envar av Staterna skall tillse att Ny AB vid en extra bolagsstämma i&lt;br&gt;enlighet med de beslut som anges i förslag till protokoll från extra&lt;br&gt;bolagsstämma i Bilaga 2 B utger de Ny AB-aktier som skall utges i&lt;br&gt;Utbytet i utbyte mot alla utgivna Teliaaktier motsvarande hela&lt;br&gt;aktiekapitalet i Telia och alla utgivna Telenoraktier motsvarande hela&lt;br&gt;aktiekapitalet i Telenor, i samtliga fall fria från alla Belastningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Svenska staten skall teckna 60% av de Ny AB-aktier som skall utges&lt;br&gt;i Utbytet och skall till Ny AB överlämna aktiebrev motsvarande&lt;br&gt;samtliga utgivna Teliaaktier vederbörligen transporterade till Ny AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Norska staten skall teckna 40% av de Ny AB-aktier som skall utges i&lt;br&gt;Utbytet och skall till Ny AB överlämna aktiebrev motsvarande&lt;br&gt;samtliga utgivna Telenoraktier vederbörligen transporterade till Ny&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Ny ABs styrelse skall besluta om tilldelning av tecknade Ny AB-&lt;br&gt;aktier till envar av Staterna och skall anteckna envar av dem som&lt;br&gt;ägare i Ny ABs aktiebok och omedelbart skriftligen bekräfta sådan&lt;br&gt;anteckning till Staterna. Aktiebrev skall ej utställas av Ny AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Telia skall tillhandahålla en bekräftelse, utställd på Telias vägnar av Prop. 1998/99:99&lt;br&gt;två av Telias chefstjänstemän, beträffande de frågor som berörs i Bilaga 1&lt;br&gt;Avsnitt 4.2 a) och 4.2 b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;Telenor skall tillhandahålla en bekräftelse utställd, på Telenors&lt;br&gt;vägnar av två av Telenors chefstjänstemän, beträffande de frågor&lt;br&gt;som berörs i Avsnitt 4.3 a) och 4.3 b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;Svenska staten skall tillhandahålla en bekräftelse utställd på statens&lt;br&gt;vägnar av två behöriga ställföreträdare för svenska staten beträffande&lt;br&gt;de frågor som berörs i Avsnitt 4.2 a) och 4.2 b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;Norska staten skall tillhandahålla en bekräftelse utställd på statens&lt;br&gt;vägnar av två behöriga ställföreträdare för norska staten beträffande&lt;br&gt;de frågor som berörs i Avsnitt 4.3 a) och 4.3 b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;Envar av Staterna skall underteckna och utväxla Aktieägaravtalet i&lt;br&gt;enlighet med Bilaga 3 (&amp;quot;Aktieägaravtalet&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 1.5&lt;br&gt;Ny ABs organisation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) Vid Tillträdet skall Staterna tillse att en extra bolagsstämma i Ny AB&lt;br&gt;beslutar om bl a följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Val av styrelse i Ny AB med åtta (8) bolagsstämmovalda&lt;br&gt;ledamöter sammansatt enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(A) &amp;nbsp;Jan Stenberg och ytterligare tre ledamöter vilka skall&lt;br&gt;nomineras av svenska staten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(B) &amp;nbsp;Fyra ledamöter, vilka skall nomineras av norska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anta besluten i förslag till protokoll från extra bolagsstämma&lt;br&gt;i Ny AB i Bilaga 2 B, vilka bl a omfattar antagande av ny&lt;br&gt;Bolagsordning enligt förslaget i Bilaga 2 B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Vid Tillträdet skall Staterna också tillse att Ny ABs styrelse&lt;br&gt;sammanträder och därvid bl a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) beslutar om Ny ABs organisation på sätt framgår av förslag&lt;br&gt;till protokoll från styrelsesammanträde i Bilaga 2 B i vilket&lt;br&gt;anges att Jan Stenberg utses till styrelsens ordförande samt att&lt;br&gt;Tormod Hermansen utses till verkställande direktör och Jan-&lt;br&gt;Åke Kark samt Stig-Ame Larsson utses till vice verkställande&lt;br&gt;direktörer i Ny AB, allt i enlighet med anställningsvillkor&lt;br&gt;vilka överenskommits med Jan Stenberg innan detta&lt;br&gt;Samgåendeavtal undertecknats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner utnämningen av Ny ABs koncernledning som&lt;br&gt;anges i Bilaga 7;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;beslutar att styrelserna i Telia och Telenor skall bestå av de&lt;br&gt;vid den nyssnämnda extra bolagsstämman valda styrelse-&lt;br&gt;ledamöterna i Ny AB samt av verkställande direktören i Ny&lt;br&gt;AB och en av de vice verkställande direktörerna i Ny AB (att&lt;br&gt;anvisas av svenska staten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av Utbytet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett resultat av Tillträdet blir Telia och Telenor direkt helägda&lt;br&gt;Dotterföretag till Ny AB och svenska staten och norska staten blir&lt;br&gt;ensamma aktieägare i Ny AB och därmed ägare direkt eller indirekt av&lt;br&gt;60% respektive 40% av de utgivna Aktierna i Ny AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL II&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;PARTERNAS BEKRÄFTELSER OCH GARANTIER&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Telenor bekräftar och garanterar härigenom gentemot svenska staten&lt;br&gt;och Telia bekräftar och garanterar härigenom gentemot norska staten&lt;br&gt;uppgifterna i Del A i Bilaga 4 med undantag för vad som&lt;br&gt;tillkännagetts i respektive Informationslista. Part som lämnar be-&lt;br&gt;kräftelse och garanti som nu sagts kallas &amp;quot;Bekräftande part&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Envar av Staterna bekräftar och garanterar härigenom uppgifterna i&lt;br&gt;Del B av Bilaga 4. Stat som lämnar bekräftelse och garanti som nu&lt;br&gt;sagts kallas &amp;quot;Bekräftande stat&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Bekräftelserna och garantierna i detta Avtal och i envar&lt;br&gt;bekräftelsehandling som utgetts i anslutning härtill skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid Tillträdet eller, i förekommande fall, vid detta Avtals&lt;br&gt;upphörande i enlighet med Avsnitt 5.1. Envar av parterna bekräftar&lt;br&gt;att utöver bekräftelserna och garantierna som anges i detta Avtal och&lt;br&gt;i Aktieägaravtalet ingen av dem lämnat några bekräftelser eller&lt;br&gt;utställt några garantier, uttryckliga eller underförstådda. Envar av&lt;br&gt;parterna friskriver sig härigenom från ansvar för varje annan&lt;br&gt;utfästelse eller garanti som parten i fråga eller någon axman lämnat&lt;br&gt;med avseende på riktigheten eller fullständigheten i information&lt;br&gt;angående Telia eller Telenor, ingåendet av detta Avtal och Aktie-&lt;br&gt;ägaravtalet eller de transaktioner som avses i de båda avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTFÄSTELSER&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 3.1&lt;br&gt;Bedrivande av verksamheterna fram till Tillträdet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Från dagen för detta Avtal och till den tidigaste av tidpunkten för&lt;br&gt;Tillträdet eller tidpunkten för upphörande av detta Avtal i enlighet&lt;br&gt;med Avsnitt 5.1 skall envar av Telia och Telenor, om inte annat&lt;br&gt;uttryckligen sägs i detta Avtal, bedriva sina respektive rörelser på&lt;br&gt;sedvanligt sätt och i enlighet med hittillsvarande praxis. Envar av&lt;br&gt;Telia och Telenor skall därjämte tillse att ettvart av deras respektive&lt;br&gt;helägda Dotterföretag - och skall göra sitt yttersta för att också&lt;br&gt;ettvart av deras övriga Dotterföretag - bedriver sina respektive&lt;br&gt;rörelser på sedvanligt sätt och i enlighet med hittillsvarande praxis.&lt;br&gt;Parterna är vidare, i den utsträckning det är rättsligt möjligt för envar&lt;br&gt;av dem, ense om att Telia och Telenor inte skall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;träffa eller överenskomma att träffa något avtal angående&lt;br&gt;investering i annan enhet, gemensamt projekt eller allians,&lt;br&gt;eller göra något förvärv, någon avyttring, något samgående&lt;br&gt;eller någon omstrukturering (inbegripet, bland annat,&lt;br&gt;likvidation, fusion eller annan överlåtelse) eller vidta åtgärd&lt;br&gt;som avviker från rörelsernas bedrivande på sedvanligt sätt i&lt;br&gt;respektive bolag (inklusive att sätta sig i skuld), i varje&lt;br&gt;särskilt fall såvitt avser sådant som i Telias eller Telenors&lt;br&gt;tidigare verksamhet skulle anses erfordra godkännande av&lt;br&gt;styrelsen eller ledningsorgan hos Telia respektive Telenor,&lt;br&gt;med undantag för Strategiska initiav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staterna skall inte lämna information till sina respektive bolag&lt;br&gt;om Strategiska initiativ som vidtagits av det andra bolaget&lt;br&gt;med mindre det krävs enligt Gällande rätt, och i så fall med&lt;br&gt;avisering till den andra staten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;föreslå eller utge eller utställa eller åta sig att utge eller&lt;br&gt;utställa nya aktier, konvertibla skuldebrev, optioner eller&lt;br&gt;optionsrätter för nyteckning av aktier, med undantag för&lt;br&gt;utgivande eller utställande av nya aktier, konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev, optioner eller optionsrätter för nyteckning av&lt;br&gt;aktier hos ett Dotterföretag till Telia eller Telenor pro rata till&lt;br&gt;aktieägarna i sådant Dotterföretag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;föreslå eller utbetala eller besluta om utdelning eller&lt;br&gt;överföring av något slag utom (A) överföring hänförlig till&lt;br&gt;Telias disponibla vinstmedel för 1998 intill ett belopp ej&lt;br&gt;överstigande SEK 1,4 miljarder, (B) överföring hänförlig till&lt;br&gt;Telenors disponibla vinstmedel för 1998 intill ett belopp ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överstigande NOK 700 miljoner och (C) till aktieägarna i&lt;br&gt;Telias eller Telenors Dotterföretag pro rata;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iv) &amp;nbsp;&amp;nbsp;föreslå ändring i eller ändra Bolagsordning eller annan&lt;br&gt;liknande konstitution;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(v) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vidta någon åtgärd som skulle leda till att någon av&lt;br&gt;bekräftelserna och garantierna skulle bli osann eller oriktig i&lt;br&gt;något väsentligt avseende; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(vi) &amp;nbsp;&amp;nbsp;tillåta, avtala om eller förbinda sig att vidta åtgärd som nu&lt;br&gt;sagts med undantag för Strategiska initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia och Telenor skall tillse att deras helägda Dotterföretag iakttar vad&lt;br&gt;som anges i punkterna (i) - (vi) ovan och skall göra sitt yttersta för att&lt;br&gt;deras övriga Dotterföretag iakttar vad som anges i punkterna (i) - (vi)&lt;br&gt;ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Ingenting som sägs i detta Avtal skall ge Telenor eller norska staten&lt;br&gt;rätten att direkt eller indirekt bestämma över eller styra&lt;br&gt;verksamheterna i Telia och ingenting som sägs i detta Avtal skall ge&lt;br&gt;Telia eller svenska staten rätten att direkt eller indirekt bestämma&lt;br&gt;över eller styra verksamheterna i Telenor. För undvikande av&lt;br&gt;missförstånd noteras att envar av Telia och Telenor skall vara&lt;br&gt;berättigad att gå vidare med Strategiska initiativ före Tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 3.2&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Styrgrupp&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta bl a Tillträdet och för att uppnå syftet med Samgåendet&lt;br&gt;skall parterna denna dag tillsätta en kommitté (&amp;quot;Styrgruppen&amp;quot;) som, i den&lt;br&gt;utsträckning Gällande rätt medger detta, skall erhålla följande&lt;br&gt;ansvarsområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Samordning och genomförande av ansökningar och andra åtgärder&lt;br&gt;enligt Avsnitt 3.7; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Förberedande åtgärder för ägarspridning och börsintroduktion av Ny&lt;br&gt;AB-aktien (&amp;quot;Börsintroduktionen&amp;quot;) i enlighet med Plan för&lt;br&gt;Börsintroduktion i Bilaga 3 B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrgruppen skall bestå av sex medlemmar - namngivna i Bilaga D - av&lt;br&gt;vilka vardera staten utsett två och två är chefstjänstemän i Ny AB.&lt;br&gt;Parterna förutser att Styrgruppen skall vara verksam till dess att&lt;br&gt;Börsintroduktionen är genomförd. För undvikande av missförstånd&lt;br&gt;noteras att medlem av Styrgruppen skall företräda den part som utsett&lt;br&gt;honom eller henne och att ingen medlem av Styrgruppen skall ha rätt att i&lt;br&gt;kraft av sitt deltagande i Styrgruppen företräda eller göra åtagande för&lt;br&gt;eller eljest binda någon annan part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande om vissa händelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före Tillträdet skall envar av Telia och Telenor genast lämna med-&lt;br&gt;delande till svenska respektive norska staten som i sin tur genast skall&lt;br&gt;informera den andra staten om händelse i respektive företags verksamhet&lt;br&gt;som skäligen kan antas medföra Viktig negativ avvikelse.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 3.4&lt;br&gt;Tillgång till information&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Från dagen för detta Avtal och till den tidigaste av tidpunkten för&lt;br&gt;Tillträdet eller upphörande av detta Avtal skall Telia och Telenor, i den&lt;br&gt;utsträckning det kan ske enligt Gällande rätt, genast delge de andra par-&lt;br&gt;terna (och deras rådgivare och ställföreträdare), sådana upplysningar&lt;br&gt;angående sin verksamhet som sådana parter skäligen kan efterfråga i&lt;br&gt;anslutning till Samgåendet och förberedelserna inför Börsintroduktionen.&lt;br&gt;Telia och Telenor skall tillse att deras respektive Dotterföretag över vilka&lt;br&gt;de har bestämmanderätt gör detsamma. Inga uppgifter som delgetts i&lt;br&gt;enlighet med detta Avsnitt 3.4 skall påverka eller anses förändra be-&lt;br&gt;kräftelse eller garanti som lämnats i detta Avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtagande att avstå från vissa åtgärder;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategiska transaktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Ingen av parterna eller deras respektive Närstående, företrädare,&lt;br&gt;tjänstemän, anställda, styrelseledamöter eller ombud skall, direkt&lt;br&gt;eller indirekt, uppfordra, uppmuntra eller eljest underlätta eller&lt;br&gt;diskutera förfrågningar eller förslag eller erbjudanden i följande&lt;br&gt;avseenden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;köp eller försäljning, samgående eller annan överföring av&lt;br&gt;tillgångar eller aktier i Telia, Telenor eller något av deras&lt;br&gt;Betydande Dotterföretag (med undantag för sådana enheters&lt;br&gt;försäljning av tillgångar eller aktier i deras normala&lt;br&gt;affärsverksamhet);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;fusion eller införlivande som omfattar Telia, Telenor eller&lt;br&gt;något av deras Betydande Dotterföretag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;omorganisering, likvidation, upplösning eller&lt;br&gt;omkapitalisering som omfattar Telia eller Telenor; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iv) &amp;nbsp;&amp;nbsp;någon liknande transaktion, samarbetsprojekt eller företags-&lt;br&gt;sammanslagning som omfattar Telia, Telenor eller deras&lt;br&gt;Betydande Dotterföretag eller tillgångar tillhöriga något av&lt;br&gt;dessa företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller på annat sätt underlätta åtgärd eller försök från annan att företa&lt;br&gt;åtgärd som nu sagts (envar av de åtgärder som nämnts i punkterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i)-(iv) kallas härefter &amp;quot;Strategisk transaktion&amp;quot;). Dock att vad som nu&lt;br&gt;sagts, skall inte hindra Telia eller Telenor att utveckla Strategiska&lt;br&gt;initiativ och skall inte heller begränsa Staternas förvaltnings-&lt;br&gt;åligganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Envar av parterna åtar sig att informera envar av de övriga partema&lt;br&gt;så snart det är praktiskt möjligt i det fall parten blivit kontaktad eller&lt;br&gt;erhållit förslag, erbjudande, förfrågan eller annan kontakt angående&lt;br&gt;Strategisk transaktion. Ingen av partema eller deras respektive&lt;br&gt;Närstående, företrädare, tjänstemän, anställda, styrelseledamöter&lt;br&gt;eller ombud skall, före Tillträdet, direkt eller indirekt, ingå avtal eller&lt;br&gt;acceptera erbjudande om Strategisk transaktion (med undantag för&lt;br&gt;Strategiska initiativ).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 3.6&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Bekräftelse från revisorer&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Envar av Telias och Telenors revisorer har bekräftat att den&lt;br&gt;redovisningsmässiga behandlingen av Samgåendet kan ske med&lt;br&gt;tillämpning av redovisningsprinciper för fusion eller med tillämpning av&lt;br&gt;poolningsmetoden eller med tillämpning av regler för &amp;quot;joint venture&amp;quot;&lt;br&gt;eller motsvarande på intressekontinuitetsbasis i enlighet med&lt;br&gt;Internationellt accepterade redovisningsnormer. Bekräftelsen har det&lt;br&gt;innehåll som framgår av Bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 3.7&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Ytterligare åtgärder; Tillstånd; Ansökningar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Envar av partema skall göra sitt bästa för att Utbytet skall kunna&lt;br&gt;genomföras och skall därvid bl a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillhandahålla alla upplysningar som erfordras enligt EUs&lt;br&gt;regler om kontroll av företagskoncentrationer för erhållande&lt;br&gt;av tillstånd från EG-kommissionen; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;tillse att Ny AB så snart som möjligt efter dagen för detta&lt;br&gt;Avtal vidtar alla erforderliga åtgärder för att väntetiden enligt&lt;br&gt;den norska loven av den 23 desember 1994, nr 0079 om&lt;br&gt;erverv av naeringsvirksomhet skall bölja löpa i anledning av&lt;br&gt;de transaktioner varom stadgas i detta Avtal och förse norska&lt;br&gt;Industri- och handelsdepartementet med erforderliga&lt;br&gt;upplysningar i samband därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Partema skall samverka och samråda med varandra i samband med&lt;br&gt;ingivande av ansökningar som nu sagts och före ansökningarnas&lt;br&gt;ingivande förse övriga Parter med kopior av alla handlingar. Ingen&lt;br&gt;av partema skall inge sådan dokumentation om annan part framfört&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rimlig invändning mot ingivandet därav, såvida ej ingivandet Prop. 1998/99:99&lt;br&gt;erfordras enligt lag och i sistnämnda fall endast efter att ha beaktat Bilaga 1&lt;br&gt;de invändningar som framförts. Ingen part i detta Avtal skall medge&lt;br&gt;förlängning av någon lagstadgad frist eller väntetid och inte heller&lt;br&gt;medge någon senareläggning av Utbytets genomförande utan&lt;br&gt;samtycke från övriga parter i Avtalet. Sådant samtycke skall inte&lt;br&gt;onödigtvis innehållas eller fördröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande parternas gemensamma ansökan till EG-kommissionen&lt;br&gt;skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska staten har gett Telia rätten att, i sådan form och på sådana&lt;br&gt;villkor som kan accepteras av Telia och svenska staten, inge ansökan&lt;br&gt;till EG-kommissionen tillsammans med Telenor och förse&lt;br&gt;kommissionen med erforderlig dokumentation och erforderliga&lt;br&gt;upplysningar i frågor som gäller Telia och svenska staten. På&lt;br&gt;motsvarande sätt har norska staten gett Telenor rätten att, i sådan&lt;br&gt;form och på sådana villkor som kan accepteras av Telenor och&lt;br&gt;norska staten, inge ansökan till EG-kommissionen tillsammans med&lt;br&gt;Telia och förse kommissionen med erforderlig dokumentation och&lt;br&gt;erforderliga upplysningar i frågor som gäller Telenor och norska&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Svenska staten är inte skyldig att hänskjuta den fråga som&lt;br&gt;avses i Avsnitt 4.1 d) till svenska riksdagen eller dess utskott&lt;br&gt;för ställningstagande med mindre slutliga och villkorslösa&lt;br&gt;tillstånd enligt Avsnitt 4.1 b) erhållits.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 3.8&lt;br&gt;Offentliggöranden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den första presskommunikén angående detta Avtals ingående skall vara&lt;br&gt;gemensam. Därefter skall parterna under tiden till Tillträdet, så långt&lt;br&gt;rimligt, i förväg gemensamt överenskomma om tidpunkt och innehåll i&lt;br&gt;information om transaktioner som avses med detta Avtal, vilken skall ges&lt;br&gt;till anställda i Telia och Telenor, finansmarknaden, myndigheter och&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VILLKOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor for Staternas skyldighet att genomföra Utbytet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Envar stats skyldighet att genomföra Utbytet är beroende av att följande&lt;br&gt;villkor på tillfredsställande sätt uppfyllts eller, i den utsträckning&lt;br&gt;Gällande rätt så medger, eftergivits:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Behörig domstol har ej fattat beslut som gör Samgåendet otillåtet&lt;br&gt;eller på annat sätt förhindrar dess genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Erforderliga tillstånd (vilka skall vara ovillkorade) enligt den norska&lt;br&gt;loven av den 23 desember 1994, nr. 79 om erverv av naerings-&lt;br&gt;virksomhet föreligger för transaktionerna enligt detta Avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;En för båda Staterna tillfredsställande klarering i detta Avtal från&lt;br&gt;EG-kommissionen enligt Rådets förordning (EEG) nr 4064/89 om&lt;br&gt;kontroll av foretagskoncentrationer föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;Såväl Sveriges Riksdag som Norges Storting har antagit erforderlig&lt;br&gt;lagstiftning och/eller fattat erforderliga beslut som medger ett&lt;br&gt;genomförande av transaktionerna i detta Avtal. Sådan lagstiftning&lt;br&gt;och/eller sådant beslut skall inbegripa erforderliga ändringsförslag&lt;br&gt;eller godkännanden i de frågor som anges i Bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 4.2&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Villkor för norska statens åtaganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den norska statens åtaganden att genomföra Utbytet är beroende av att&lt;br&gt;följande ytterligare villkor på ett tillfredsställande sätt uppfyllts eller, i&lt;br&gt;den utsträckning Gällande rätt så medger, eftergivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Varje bekräftelse och garanti som lämnats enligt detta Avtal av Telia&lt;br&gt;och svenska staten skall vara riktig i alla väsentliga avseenden, såväl&lt;br&gt;denna dag som på Tillträdesdagen eller sådan annan dag till vilken&lt;br&gt;den är hänförlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Envar av Telia och svenska staten skall, i alla väsentliga avseenden&lt;br&gt;med hänsyn till transaktionerna i detta Avtal, ha fullföljt respektive&lt;br&gt;uppfyllt alla överenskommelser och åtaganden som enligt detta Avtal&lt;br&gt;förutsätts vara fullföljda eller uppfyllda senast på Tillträdesdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 4.3&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Villkor för svenska statens åtaganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den svenska statens åtaganden att genomföra Utbytet är beroende av att&lt;br&gt;följande ytterligare villkor på ett tillfredsställande sätt uppfyllts eller, i&lt;br&gt;den utsträckning Gällande rätt så medger, eftergivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Varje bekräftelse och garanti som lämnats enligt detta Avtal av&lt;br&gt;Telenor och norska staten skall vara riktig i alla väsentliga avse-&lt;br&gt;enden, såväl denna dag som på Tillträdesdagen, eller sådan annan&lt;br&gt;dag till vilken den är hänförlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Envar av Telenor och norska staten skall, i alla väsentliga avseenden&lt;br&gt;med hänsyn till transaktionerna i detta Avtal, ha fullföljt respektive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyllt alla överenskommelser och åtaganden som enligt detta Avtal&lt;br&gt;förutsätts vara fullföljda eller uppfyllda senast på Tillträdesdagen.&lt;br&gt;Parterna är medvetna om att Tillträdet är villkorat av att svenska&lt;br&gt;staten, efter en genomgång, finner Telenors nya koncession, som&lt;br&gt;meddelats av Samferdselsdepartementet den 24 februari 1999,&lt;br&gt;tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UPPSÄGNING, ÄNDRING OCH AVSTÅENDE FRÅN&lt;br&gt;RÄTTIGHETER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta Avtal kan sägas upp när som helst före Tillträdesdagen enligt&lt;br&gt;följande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;genom skriftlig överenskommelse mellan Staterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;av svenska staten för den händelse ovillkorat godkännande enligt den&lt;br&gt;norska loven av den 23 desember 1994, nr 79 om erverv av&lt;br&gt;naeringsvirksomhet enligt vad som beskrivs i Avsnitt 4.1 b), inte&lt;br&gt;erhållits före den 20 maj 1999,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;av endera staten, om den andra statens parlament inte antagit sådana&lt;br&gt;beslut som beskrivs i Avsnitt 4.1 d) före utgången av vårsessionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999. Denna bestämmelse har föranletts av vikten av ett beslut i&lt;br&gt;Samgåendefrågan för Telias och Telenors pågående verksamhet och&lt;br&gt;för dess utveckling; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;av endera staten om Tillträde ej har ägt rum inom nio månader efter&lt;br&gt;detta Avtals ingående (eller sådan senare dag som Staterna må&lt;br&gt;överenskomma om). Denna rätt att uppsäga Avtalet kan inte göras&lt;br&gt;gällande av den part som genom att ha brustit i fullgörandet av sina&lt;br&gt;åtaganden enligt detta Avtal har föranlett att Tillträdet inte kommit&lt;br&gt;att äga rum inom denna tidsfrist.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 5.2&lt;br&gt;Konsekvenser av att Avtalet upphör&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Om detta Avtal upphör att gälla enligt Avsnitt 5.1, skall Avtalet sakna&lt;br&gt;verkan och inte medföra några skyldigheter för någondera parten eller&lt;br&gt;dennes företrädare eller styrelseledamöter, om inte annat följer av Avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1. Parternas samtliga rättigheter och skyldigheter skall således upphöra;&lt;br&gt;vad som nu sagts befriar inte part från ansvar för uppsåtligt brott mot&lt;br&gt;någon av de bekräftelser och garantier denne lämnat, eller mot någon av&lt;br&gt;dennes i detta Avtal gjorda åtaganden eller överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta Avtal kan av parterna ändras när som helst före Tillträdesdagen&lt;br&gt;genom en skriftlig handling, vederbörligen undertecknad av parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen av parterna skall anses ha avstått från att göra gällande någon rätt&lt;br&gt;enligt detta Avtal med mindre sådant avstående gjorts i skriftlig och av&lt;br&gt;parten undertecknad handling. Att part avstått från att göra gällande sin&lt;br&gt;rätt i anledning av brott mot bestämmelse i detta Avtal skall inte anses&lt;br&gt;innebära eller kunna tolkas som att han avstått från sin rätt enligt någon&lt;br&gt;annan bestämmelse i Avtalet eller från att göra gällande sin rätt i&lt;br&gt;anledning av annat eller fortsatt brott mot bestämmelse som part sålunda&lt;br&gt;avstått från att åberopa. En utvidgning av en tidsfrist för fullgörande av&lt;br&gt;åtagande eller vidtagande av åtgärd enligt detta Avtal skall inte anses&lt;br&gt;innebära en utvidgning av tidsfrist för fullgörande av annat åtagande eller&lt;br&gt;vidtagande av annan åtgärd enligt detta Avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med undantag för vad som särskilt föreskrivs i Aktieägaravtalet skall alla&lt;br&gt;kostnader som uppkommer i anslutning till detta Avtal och till&lt;br&gt;Samgåendet betalas av den part som ådragit sig dessa kostnader, oavsett&lt;br&gt;om Utbytet fullföljes eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL VI&lt;br&gt;ALLMÄNNA BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av överenskommelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelserna i detta Avtal liksom i handling upprättad i&lt;br&gt;anledning härav skall upphöra att gälla på Tillträdesdagen eller den dag&lt;br&gt;detta Avtal upphör att gälla enligt vad som anges i Avsnitt 5.1.&lt;br&gt;Bestämmelserna i Avsnitt 5.5 och denna Artikel VI skall dock äga&lt;br&gt;fortsatt giltighet även efter Avtalets upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla meddelanden i anledning av detta Avtal skall ske skriftligen och&lt;br&gt;skall anses ha kommit mottagaren tillhanda om det överlämnats&lt;br&gt;personligen eller avsänts i rekommenderat brev (med mottagningsbevis).&lt;br&gt;Meddelande skall ställas till vederbörande part under dennes nedan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angivna adress (eller sådan ändrad adress eller mottagare varom aviserats&lt;br&gt;enligt dessa regler).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Telia:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia AB (publ)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SE-123 86 FARSTA-STOCKHOLM, Sverige&lt;br&gt;Attention: Vice verkställande direktören, Chefsjuristen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till svenska staten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SE-103 33 STOCKHOLM, Sverige&lt;br&gt;Attention: Kanslirådet Lars Johan Cederlund&lt;br&gt;Telefax: +46 8 215 799&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Telenor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telenor AS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P.O. Box 6701&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;St. Olavs plass&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO-O 130 OSLO, Norge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Attention: Konsemsjef Tormod Hermansen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till norska staten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samferdselsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akersgaten 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PO Box 8010 Dep&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO-0030 OSLO, Norge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Attention: Expedisjonssjef Eva Hildrum&lt;br&gt;Telefax: +47 22 24 56 09&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 6.3&lt;br&gt;Ogiltighet av del av Avtalet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Varje bestämmelse i detta Avtal skall, där så kan ske, tolkas så att den är&lt;br&gt;fullt ut giltig enligt Gällande rätt. Om någon bestämmelse skulle visa sig&lt;br&gt;icke verkställbar eller ogiltig enligt Gällande rätt, skall den anses icke&lt;br&gt;verkställbar/ogiltig endast i aktuellt avseende. Avtalet skall i övrigt&lt;br&gt;tillämpas fullt ut i enlighet med dess bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 6.4&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Partsbyte&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om ej annat följer av Avsnitt 6.4 b) äger ingendera parten rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att helt eller delvis sätta annan i sitt ställe utan Staternas&lt;br&gt;skriftliga medgivande. Varje sådant partsbyte i strid med dessa&lt;br&gt;bestämmelser är ogiltigt. Ingen överlåtelse av hela eller delar&lt;br&gt;av detta Avtal eller åtgärd med motsvarande innebörd befriar&lt;br&gt;överlåtaren från hans förpliktelser enligt Avtalet utan uttrycklig&lt;br&gt;skriftlig bekräftelse om sådan befrielse från Staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Oaktat vad som anges i Avsnitt 6.4 a) erfordras inget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivande för överförande helt eller delvis av en stats&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter enligt detta Avtal inom dennes&lt;br&gt;Förvaltning om sådan stat genom skriftligt meddelande&lt;br&gt;underrättat den andra staten härom, under förutsättning att&lt;br&gt;sådan tillträdande part skriftligen förklarar sig bunden av detta&lt;br&gt;Avtal. Överlåtaren skall anses garantera att den tillträdande&lt;br&gt;parten vid överlåtelsen ikläder sig skyldigheterna enligt detta&lt;br&gt;Avtal och skall bekräfta detta i sitt meddelande till övriga&lt;br&gt;parter.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 6.5&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Tillämplig lag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För tolkning och tillämpning av detta Avtal skall svensk rätt gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 6.6&lt;br&gt;Skiljeförfarande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Tvist härflytande ur eller i anslutning till detta Avtal (&amp;quot;Tvist&amp;quot;) skall&lt;br&gt;efter skriftlig begäran (&amp;quot;Begäran&amp;quot;) från part omedelbart hänskjutas&lt;br&gt;for avgörande av ledande företrädare för parterna. Dessa företrädare&lt;br&gt;skall genast sammanträda for att i samförstånd eftersträva en&lt;br&gt;forhandlingslösning av Tvisten. Om parterna inte kan lösa Tvisten&lt;br&gt;inom 30 dagar från endera partens mottagande av en Begäran, äger&lt;br&gt;envar av partema då hänskjuta Tvisten till skiljeförfarande vilket är&lt;br&gt;det enda sättet för dess lösande och vilket skall ske i enlighet med&lt;br&gt;reglerna i detta Avsnitt 6.6 b)-f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Tvist som inte lösts genom förhandling enligt Avsnitt 6.6 a) skall&lt;br&gt;slutligt lösas genom skiljeförfarande i Köpenhamn enligt lov nr 181&lt;br&gt;af 24 mai 1972 om voldgift (”Reglerna”). Skiljenämnden skall&lt;br&gt;tillämpa svensk rätt utom med avseende på förfarandet. Om inget&lt;br&gt;annat överenskommes mellan partema skall skiljeförfarandet hållas&lt;br&gt;på och domen avfattas på norska och/eller svenska språket, dock att&lt;br&gt;bevismaterial på engelska, norska eller svenska språket inte behöver&lt;br&gt;översättas med mindre skiljenämnden påfordrar sådan översättning.&lt;br&gt;För undvikande av oklarhet skall detta Avtals engelska lydelse,&lt;br&gt;vilken partema enats om, användas vid tolkning i tvistefrågor som&lt;br&gt;må uppstå vid tolkning av de norska och svenska lydelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Skiljenämnden skall bestå av tre skiljemän, av vilka vardera staten&lt;br&gt;skall utse en. De båda sålunda utsedda skiljemännen skall inom 14&lt;br&gt;dagar efter det att de utsetts, i sin tur gemensamt utse den tredje&lt;br&gt;skiljemannen, tillika skiljenämndens ordförande. För den händelse&lt;br&gt;de av Staterna utsedda skiljemännen inte kan enas om valet av den&lt;br&gt;tredje skiljemannen skall denne utses av ordföranden i Danmarks&lt;br&gt;Högsta domstol eller, eljest på det sätt som anges i Reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;Partema avstår härigenom, i den utsträckning så kan ske enligt&lt;br&gt;Gällande rätt, från rätten att till domstol eller annan behörig&lt;br&gt;myndighet hänskjuta rättsfråga under skiljeförfarandets gång eller att&lt;br&gt;överklaga skiljedom, dock med undantag för åtgärder som må&lt;br&gt;erfordras för att göra detta skiljeavtal gällande. Skiljenämnden skall&lt;br&gt;vara berättigad att besluta om interimistiska åtgärder och att ålägga&lt;br&gt;skadeståndsskyldighet vid överträdelser av sådana beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;Skiljedomen skall vara slutlig och bindande mellan partema med ute-&lt;br&gt;slutande av varje annan reglering dem emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skiljenämnden skall ej äga rätt att utdöma skadestånd utöver&lt;br&gt;ersättning för verklig skada i anledning av Tvist.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 6.7&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Fullständigt avtal;&lt;br&gt;Konfidentiella bilagor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Detta Avtal, Aktieägaravtalet och Sekretessavtalet jämte bilagor&lt;br&gt;(vilka utgör del av avtalen), konstituerar det fullständiga innehållet i&lt;br&gt;överenskommelserna mellan Partema och ersätter samtliga tidigare&lt;br&gt;muntliga och skriftliga överläggningar, avtal, utfästelser och&lt;br&gt;överenskommelser mellan Partema med avseende på de frågor som&lt;br&gt;regleras däri. Partema är medvetna om att de inte äger rätt att&lt;br&gt;åberopa handling, avtal, överenskommelse eller förberedande åtgärd&lt;br&gt;som inte uttryckligen kommit att ingå i detta Avtal, Aktieägaravtalet,&lt;br&gt;Sekretessavtalet eller i någon av bilagorna till något av dessa avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Partema är medvetna om att bilagor som märkts med beteckningen&lt;br&gt;&amp;quot;Commercially Sensitive and Confidential&amp;quot; innehåller information,&lt;br&gt;hänförlig till Ny ABs och dess Dotterföretags verksamheter och&lt;br&gt;affärsplaner, vilka bedömts utgöra affärsmässigt känslig information&lt;br&gt;av särskild betydelse för Telias, Telenors och Ny ABs verksamhet&lt;br&gt;och affärsstrategi. Partema åtar sig i den utsträckning det med&lt;br&gt;hänsyn till Gällande rätt är möjligt, att iaktta full sekretess&lt;br&gt;beträffande innehållet i sådana bilagor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 6.8&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Avtalsexemplar för undertecknande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Detta Avtal har upprättats på det svenska och norska språket på basis av&lt;br&gt;en engelskspråkig mellan partema framförhandlad version i fyra&lt;br&gt;exemplar, vilka paraferats och utväxlats mellan partema. Fyra svenska&lt;br&gt;originalexemplar och fyra norska originalexemplar har upprättats och&lt;br&gt;utväxlats mellan partema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har undertecknat detta Avtal den 30 mars 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVENSKA STATEN&lt;br&gt;genom Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Rosengren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsminister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;TELIA AB (publ)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Jan Stenberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan-Åke Kark&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;NORSKA STATEN&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;genom Samferdselsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dag Jostein Fjaervoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samferdselsminister&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;TELENOR AS&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Amfinn Hofstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tormod Hermansen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(till SamgAendeavtal&lt;br&gt;av den 30 mars 1999)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;DEFINITIONER&lt;/h5&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Affärsdag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda dag då banker är öppna i Norge&lt;br&gt;och Sverige.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktieägaravtalet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av Av-&lt;br&gt;snitt 1.4(i).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av Bak-&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bekräftande part&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av Av-&lt;br&gt;snitt 2.1(a).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bekräftande stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av Av-&lt;br&gt;snitt 2.1 (b).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belastningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda fastighetsinteckning, tvångs-&lt;br&gt;pant, panträtt, ålägganden, inteckning, tvist,&lt;br&gt;säkerhet, rättighet, krav, optioner eller&lt;br&gt;begränsningar av något slag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda vaije slutligt eller interimistiskt&lt;br&gt;föreläggande eller annat beslut.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betydande Dotterföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda ett Dotterföretag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vars samlade tillgångar på koncembasis&lt;br&gt;motsvarar 5% eller mer av Telias&lt;br&gt;respektive Telenors och dess respektive&lt;br&gt;Dotterföretags samlade tillgångar eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;som under det senaste räkenskapsåret på Bilaga 1&lt;br&gt;koncembasis bidragit med 5% eller mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Telias respektive Telenors —&lt;br&gt;tillsammans med sina respektive&lt;br&gt;Dotterföretag - samlade nettoinkomster&lt;br&gt;(före bolagsskatter och extraordinära&lt;br&gt;poster); eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;i vilket Telia respektive Telenor och&lt;br&gt;dess respektive Dotterföretag, har gjort&lt;br&gt;investeringar som överstiger 5% av&lt;br&gt;Telias respektive Telenors och dess&lt;br&gt;respektive Dotterföretags samlade till-&lt;br&gt;gångar per utgången av det senaste&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Börsintroduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av Av-&lt;br&gt;snitt 3.2 (b).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till en Person betyder företag, aktiebolag,&lt;br&gt;handelsbolag, &amp;quot;joint venture&amp;quot; eller annan ju-&lt;br&gt;ridisk person över vilken sådan Person (en-&lt;br&gt;sam eller tillsammans med annat dotter-&lt;br&gt;företag) äger, direkt eller indirekt, mer än&lt;br&gt;50% av aktierna eller andelarna, vilket&lt;br&gt;ägande normalt ger rätt att rösta för utse-&lt;br&gt;ende av styrelseledamöterna eller annat be-&lt;br&gt;slutande organ för sådant bolag eller juri-&lt;br&gt;disk person.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda svensk eller norsk myndighet&lt;br&gt;med undantag för Portföljinvesterare samt&lt;br&gt;företag eller annan juridisk person särskilt&lt;br&gt;bildad för att äga aktier för statens räkning,&lt;br&gt;under förutsättning att sådant företag/sådan&lt;br&gt;juridisk person är helägd av staten i fråga.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda norsk eller svensk eller annan&lt;br&gt;tillämplig rättsordning, statuter, EG-rätt, EG-&lt;br&gt;direktiv, förordning, regel, reglering, anvis-&lt;br&gt;ning, domslut eller påbud.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationslista&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;br&gt;skall betyda den informationslista (uppställd Bilaga 1&lt;br&gt;med nummer och bokstäver som motsvarar&lt;br&gt;Avsnitt och stycke i detta Avtal) över upp-&lt;br&gt;gifter som lämnats av envar Bekräftande part&lt;br&gt;till övriga parter, i vilken anges partens&lt;br&gt;undantag från bekräftelser och garantier som&lt;br&gt;denne gjort enligt vad som anges i Bilaga 4&lt;br&gt;samt från de utfästelser som anges i Artikel&lt;br&gt;in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt&lt;br&gt;accepterade&lt;br&gt;redovisningsnormer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännedom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall betyda internationellt accepterade&lt;br&gt;redovisningsnormer utgivna av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(LASC, International Accounting Standards&lt;br&gt;Committee].&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;punkten 8 (a) i Bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(även innefattande uttrycken &amp;quot;Kontrollerad&lt;br&gt;av&amp;quot; och &amp;quot;under gemensam Kontroll med&amp;quot;)&lt;br&gt;skall betyda att, direkt eller indirekt, ha makt&lt;br&gt;att styra inriktningen av en Persons för-&lt;br&gt;valtning och policy, oavsett om detta sker&lt;br&gt;genom aktieägande, som förvaltare, i anled-&lt;br&gt;ning av kreditavtal, avtal eller annorledes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall betyda att ledande befattningshavare&lt;br&gt;hos Telenor eller Telia har faktisk kännedom&lt;br&gt;om viss omständighet, efter det att denne&lt;br&gt;gjort rimliga efterfrågningar hos berörda&lt;br&gt;befattningshavare hos Telenor- respektive&lt;br&gt;Telia- koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny AB&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ny AB-aktier&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;skall betyda inhemsk eller utländsk myn-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av Bak-&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betyder stamaktier med en röst vardera,&lt;br&gt;utgivna av Ny AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närstående&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda en Person som direkt eller indi- Bilaga 1&lt;br&gt;rekt via en eller flera mellanhänder kontrol-&lt;br&gt;lerar, är kontrollerad av eller står under&lt;br&gt;samma kontroll som den med vilken Per-&lt;br&gt;sonen är närstående.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Person&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda fysisk person, foretag, bolag,&lt;br&gt;kommanditbolag, handelsbolag, samman-&lt;br&gt;slutning, stiftelse, förening eller enhet,&lt;br&gt;regering, eller myndighet, regeringsrepre-&lt;br&gt;sentation eller regeringsföreträdare.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samgåendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av Bak-&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sekretessavtalet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda det sekretessavtal, daterat den&lt;br&gt;11 februari 1999, som träffats mellan Telia&lt;br&gt;och Telenor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda skatter och avgifter av alla slag,&lt;br&gt;såväl inhemska som utländska, viten,&lt;br&gt;straffavgifter eller räntekostnader i anslut-&lt;br&gt;ning härtill och förpliktelser avseende skatt&lt;br&gt;som uppkommit efter denna dag beroende på&lt;br&gt;händelse eller ändring av fastställd skatt,&lt;br&gt;hänförlig till tiden före denna dag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda svenska staten och norska&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strategiska initiativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda initiativ tagna av Telia eller&lt;br&gt;Telenor eller något av deras Dotterföretag,&lt;br&gt;vilka Staterna inte skriftligen invänt mot&lt;br&gt;inom tre (3) veckor efter mottagandet av&lt;br&gt;skriftigt meddelande härom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strategisk transaktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda vage transaktion som framgår&lt;br&gt;av Avsnitt 3.5 (a).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrgrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av Av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snitt 3.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;46&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telenor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av Bak-&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telenoraktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda aktier utgivna av Telenor,var&lt;br&gt;och en med ett nominellt värde om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NOK 10.000.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av Bak-&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teliaaktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda aktier utgivna av Telia, var och&lt;br&gt;en med ett nominellt värde om SEK 1.000.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;punkten 7 i Bilaga 4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillträde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av Av-&lt;br&gt;snitt 1.3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillträdesdag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av Av-&lt;br&gt;snitt 1.3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utbytet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktig negativ avvikelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betyder (i) Ny ABs förvärv och svenska&lt;br&gt;statens överlåtelse av alla utestående Telia-&lt;br&gt;akter i utbyte mot 60 % av de aktier i Ny AB&lt;br&gt;som skall utges vid tillträdet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) Ny ABs förvärv och norska statens över-&lt;br&gt;låtelse av samtliga utestående Telenoraktier i&lt;br&gt;utbyte mot 40 % av de aktier i Ny AB som&lt;br&gt;skall utges vid tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall med avseende på Telia eller Telenor&lt;br&gt;avse händelser som är eller rimligen kan&lt;br&gt;förväntas innebära en viktig negativ av-&lt;br&gt;vikelse i verksamhet, tillgångar, verksam-&lt;br&gt;hetsresultat eller finansiell ställning hos så-&lt;br&gt;dan part och dennes Dotterföretag, som en&lt;br&gt;enhet, förutom allmänna händelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(i) inom telekommunikationsindustrin, som Prop. 1998/99:99&lt;br&gt;inte är hänförliga specifikt till Telias Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller Telenors verksamheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) avseende ekonomin i Sverige, Norge&lt;br&gt;eller övriga omvärlden och som inte&lt;br&gt;specifikt tar sikte på på Telias eller&lt;br&gt;Telenors verksamheter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Viktiga avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda avtal hänförliga till den be-&lt;br&gt;kräftande parten eller dennes Dotterföretag,&lt;br&gt;vilka faller inom någon av följande&lt;br&gt;kategorier:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Avtal eller överenskommelser med ett&lt;br&gt;värde som överstiger SEK 20 miljoner&lt;br&gt;och hänförliga till företagsledningen, köp&lt;br&gt;av verksamheter, försäljningar, uthyrning,&lt;br&gt;finansiering, lån eller annan överlåtelse av&lt;br&gt;tillgångar eller skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;quot;Joint Ventures&amp;quot;, avtal avseende handels-&lt;br&gt;bolag, aktieägande, röstsamverkan eller&lt;br&gt;andra liknande överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Kontrakt, avtal, åtaganden, myndighets-&lt;br&gt;tillstånd och licenser av betydelse för den&lt;br&gt;Bekräftande partens eller dennes Bety-&lt;br&gt;dande Dotterföretags löpande verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Avtal hänförliga till immateriella rättig-&lt;br&gt;heter eller till forskning och utveckling,&lt;br&gt;vilka avtal sammantaget innebär åta-&lt;br&gt;gande om betalning överstigande 20 mil-&lt;br&gt;joner SEK till eller från Bekräftande part&lt;br&gt;eller någon av dennes Dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Kollektivavtal eller motsvarande överens-&lt;br&gt;kommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Kontrakt och avtal som innehåller utfäs-&lt;br&gt;telser som begränsar möjligheterna för&lt;br&gt;bekräftande part eller dennes Dotter-&lt;br&gt;företag att inom något geografiskt område&lt;br&gt;konkurrera med annan eller att engagera&lt;br&gt;sig i någon verksamhetsgren eller att ingå&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) Avtal mellan å ena sidan en Bekräftande&lt;br&gt;part och (å andra sidan) något Dotter-&lt;br&gt;företag eller Närstående till Bekräftande&lt;br&gt;part, som medför betalning överstigande&lt;br&gt;SEK 20 miljoner till eller från Bekräf-&lt;br&gt;tande part eller som upphör efter den 31&lt;br&gt;december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Y2K Plan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;punkten 13 i Bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(till Samgåendeavtalet av&lt;br&gt;den 30 mars 1999)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;AKTIEÄGARA VTAL&lt;br&gt;avseende&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;NY AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;av den [&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;] 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INNEHÅLLSFÖRTECKNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LÅNGSIKTIGT SAMARBETE;&lt;br&gt;AKTIEÄGANDE;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MÅLSÄTTNINGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långsiktigt samarbete; Aktieägande&lt;br&gt;Integrationsriktlinj er&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PLAN FÖR BÖRSINTRODUKTION;&lt;br&gt;UPPNÅENDE AV PARITET&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Börsintroduktion; Erbjudande för uppnående&lt;br&gt;av Paritet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deltagande pro rata&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidplan; Utformning; Samordning av&lt;br&gt;erbjudanden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL III&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LÅNGSIKTIGT ÄGANDE;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVERLÅTELSER OCH&lt;br&gt;UTGIVANDE AV NYA AKTIER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maximal ägarandel&lt;br&gt;Överlåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL IV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÄGARSTYRNING; RÖSTRÄTT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bolagsstämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsebeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktör och Vice&lt;br&gt;verkställande direktörer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ömsesidigt åtagande att verka för Avtalet;&lt;br&gt;Dödläge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL V&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HUVUDKONTOR; LEDNING;&lt;br&gt;INTEGRATIONSRIKTLINJER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudkontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationsriktlinjema&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL VI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTDELNINGSPOLICY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL VII&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AVTALSTID; UPPSÄGNING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtalstid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL Vin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÄMPLIG LAG OCH&lt;br&gt;SKILJEFÖRFARANDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillämplig lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skiljeförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt giltighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL IX&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Meddelanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullständigt avtal; Konfidentiella bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg; Ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bindande avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partsbyte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltighet av del av Avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristande överensstämmelse mellan Avtalet&lt;br&gt;och Bolagsordningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtalsexemplar för undertecknande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNNA BILAGOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av deltagande pro rata vid&lt;br&gt;Erbjudande för uppnående av Paritet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;KONFIDENTIELLA BILAGOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Integrationsriktlinjema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan för Börsintroduktion och Arbets-PM för&lt;br&gt;styrgruppen inför Börsintroduktionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;AKTIEÄG ARAVTAL&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DETTA AKTIEÄGARAVTAL är ingånget den [&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;] 1999 mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska staten genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;amp; Norska staten genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samferdselsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i staternas egenskap av ägare till Ny AB-aktier. Hänvisningarna i detta&lt;br&gt;avtal till &amp;quot;parterna&amp;quot; eller &amp;quot;Aktieägarna&amp;quot; avser svenska staten och norska&lt;br&gt;staten gemensamt. Uttryck som anges med stor begynnelsebokstav skall,&lt;br&gt;om inte annat framgår av det följande, ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;definitionerna i Bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;BAKGRUND&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;A Efter ingående överläggningar och analyser och efter rekom-&lt;br&gt;mendation till parterna från styrelserna i det svenska bolaget Telia&lt;br&gt;AB (publ) (&amp;quot;Telia&amp;quot;) och det norska bolaget Telenor AS (&amp;quot;Telenor&amp;quot;)&lt;br&gt;har Aktieägarna överenskommit att en sammanslagning av Telias&lt;br&gt;och Telenors rörelser (&amp;quot;Samgåendet&amp;quot;), i ett av dem gemensamt ägt&lt;br&gt;nybildat svenskt bolag, [&amp;quot;Ny AB&amp;quot; (publ.)] Aktieägarna har&lt;br&gt;konstaterat att en sammanslagning av Telia- och Telenor-rörelsema&lt;br&gt;innebär en strategisk och affärsmässig möjlighet att dra nytta av&lt;br&gt;möjliga synergier, att öka värdet på ägarnas aktieinnehav och att&lt;br&gt;genom sammanslagningen bilda en ledande europeisk teleoperatör.&lt;br&gt;De affärsmässiga möjligheter som Samgåendet erbjuder har identi-&lt;br&gt;fierats av Telia och Telenor gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B För att genomföra avtalet om samgående av den 30 mars 1999&lt;br&gt;(&amp;quot;Samgåendeavtalet&amp;quot;) har Aktieägarna beslutat att tillskjuta samtliga&lt;br&gt;aktier i Telia respektive Telenor till Ny AB i utbyte mot stamaktier&lt;br&gt;(&amp;quot;Aktierna&amp;quot;) i Ny AB (&amp;quot;Utbytet&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C Telia och Telenor överenskommer också om riktlinjer för integra-&lt;br&gt;tion av affärsverksamheterna daterade den 23-29 mars 1999&lt;br&gt;(&amp;quot;Integrationsriktlinjema&amp;quot;) med avseende på sammanslagningen och&lt;br&gt;driften av Telias och Telenors rörelser till en sammanslagen enhet.&lt;br&gt;En kopia av Integrationsriktlinjema återfinns i Bilaga A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D Det har överenskommits att Ny AB skall verka för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) bibehålla och utveckla både Telenors och Telias verksamheter&lt;br&gt;på deras respektive hemmamarknader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) fullgöra förekommande samhällsomfattande tjänster och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) tillhandahålla en effektiv service på dessa marknader i&lt;br&gt;enlighet med kraven i gällande lagar och föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E Som ett villkor för de transaktioner som avses med&lt;br&gt;Samgåendeavtalet och Integrationsriktlinjema, har svenska staten&lt;br&gt;och norska staten överenskommit att träffa detta Avtal för att reglera&lt;br&gt;sina ömsesidiga rättigheter och skyldigheter som Aktieägare i Ny&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F Detta Aktieägaravtal har godkänts av det norska Stortinget den&lt;br&gt;[ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;] 1999 och av Sveriges Riksdag den [&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;] 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund överenskommer Partema nu följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LÅNGSIKTIGT SAMARBETE; AKTIEÄGANDE;&lt;br&gt;MÅLSÄTTNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktigt samarbete; Aktieägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Aktieägarna avser att genom Samgåendet etablera en grundval för&lt;br&gt;sitt långsiktiga samarbete avseende Ny AB och de däri&lt;br&gt;sammanslagna rörelserna. Med utgångspunkt från den norska statens&lt;br&gt;utövning av ägarskapet i Telenor och den svenska statens utövning&lt;br&gt;av ägarskapet i Telia är det Aktieägarnas avsikt att Ny AB - genom&lt;br&gt;en Styrelse, som sammansatts med hänsyn till ledamöternas särskilda&lt;br&gt;erfarenheter av internationell affärsverksamhet och till andra&lt;br&gt;kommersiella och allmänna hänsyn - skall ha det oberoende som&lt;br&gt;erfordras för dess affärsmässiga globala utveckling på de&lt;br&gt;konkurrensutsatta telekommunikationsmarknaderna. I detta samman-&lt;br&gt;hang är det Aktieägarnas avsikt att Ny AB genom sin Styrelse och&lt;br&gt;ledningsgrupp skall ha det oberoende som erfordras för driften av Ny&lt;br&gt;AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på affärsmässiga grunder som avspeglar en praxis av icke-&lt;br&gt;ingripande från Aktieägarnas sida,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;med målsättning att öka värdet på aktierna för samtliga&lt;br&gt;aktieägare i Ny AB och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;på ett sätt som möjliggör för Ny AB att tillgodose sitt&lt;br&gt;nuvarande och framtida kapitalbehov på internationella&lt;br&gt;kapitalmarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Med hänsyn till vad som nu sagts är det de norska och svenska Prop. 1998/99:99&lt;br&gt;regeringarnas respektive policy att gemensamt bibehålla minst en Bilaga 1&lt;br&gt;majoritet (51%) av Aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Aktieägarna är också ense om att Ny ABs rörelse (liksom&lt;br&gt;telekommunikationsindustrin i allmänhet) är kapitalintensiv och att&lt;br&gt;utgivande av ytterligare Aktier i Ny AB (inklusive exempelvis&lt;br&gt;riktade nyemissioner av Aktier i anslutning till företagsförvärv eller&lt;br&gt;andra affarer) från tid till annan kan visa sig lämpligt för att&lt;br&gt;vidmakthålla och utveckla Ny ABs rörelse. När sådana nyemissioner&lt;br&gt;aktualiseras skall Aktieägarna eftersträva ett genomförande med&lt;br&gt;sikte på att skapa värde för alla aktieägare i Ny AB och med den&lt;br&gt;vidare ömsesidiga förutsättningen att ingen av Aktieägarna skall ha&lt;br&gt;någon skyldighet att finansiera eller teckna nya Aktier i en sådan&lt;br&gt;nyemission och att följaktligen varje sådan kapitalökning kan med-&lt;br&gt;föra utspädning av Aktieägarnas gemensamma ägande i Ny AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Paritet uppnåtts skall följande gälla. Om Aktieägarnas gemen-&lt;br&gt;samma ägande kommer att bli utspätt till att vara mindre än 51% i&lt;br&gt;anledning av nyemissioner, överlåtelser eller liknande transaktioner&lt;br&gt;avseende Aktier, rättigheter eller värdepapper omvandlingsbara till&lt;br&gt;eller utbytbara mot Aktier (&amp;quot;Rätter&amp;quot;), äger envar av Aktieägarna&lt;br&gt;under en period av sex månader med början i rimlig tid före en sådan&lt;br&gt;transaktion, köpa ytterligare Rätter eller Aktier genom ett eller flera&lt;br&gt;förvärv på marknaden i den omfattning som erfordras för att uppnå&lt;br&gt;ett gemensamt ägande om 51% hos Aktieägarna efter en sådan&lt;br&gt;transaktion; dock att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ingen av Aktieägarna skall ha rätt att köpa Rätter eller ytterli-&lt;br&gt;gare Aktier i sådan omfattning att denne kommer att äga&lt;br&gt;Aktier (inkluderande det antal Aktier som må följa av&lt;br&gt;utnyttjandet av Rätter) utöver Paritet (33,4%);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;om båda Aktieägarna avser att förvärva ytterligare Aktier&lt;br&gt;eller Rätter skall var och en av dem ha rätt att förvärva lika&lt;br&gt;stort antal ytterligare Aktier eller Rätter intill ett gemensamt&lt;br&gt;innehav motsvarande 51% av utgivna Aktier efter&lt;br&gt;transaktionen (inkluderande det antal Aktier som må följa av&lt;br&gt;utnyttjandet av Rätter);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) &amp;nbsp;en Aktieägare som avser att (A) genomföra en transaktion&lt;br&gt;som resulterar i att Aktieägarnas gemensamma ägande&lt;br&gt;sjunker under 51% eller (B) använda sig av den rätt att&lt;br&gt;förvärva Rätter som framgår av detta stycke, skall informera&lt;br&gt;den andre Aktieägaren i rimlig tid dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Aktieägarna har vidare överenskommit om ömsesidigt samråd innan&lt;br&gt;någon förändring av policy sker i frågor som behandlas i detta&lt;br&gt;Avsnitt 1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationsriktlinj er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägarna skall vidta alla rimliga åtgärder för att i samverkan bereda&lt;br&gt;Ny AB möjligheter att uppnå de mål som anges i Integrationsrikt-&lt;br&gt;linjema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PLAN FÖR BÖRSINTRODUKTION; UPPNÅENDE AV PARITET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsintroduktion; Erbjudande för uppnående av Paritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Med beaktande av marknadsförutsättningarna och de regler som&lt;br&gt;anges i Avsnitt 2.3 c) skall Aktieägarna gemensamt tillse att en&lt;br&gt;börsintroduktion av Aktierna (&amp;quot;Börsintroduktionen&amp;quot;) sker så snart&lt;br&gt;det är praktiskt möjligt efter Tillträdet och senast under år 2000. För&lt;br&gt;att snabbt kunna igångsätta Börsintroduktionen har partema enats om&lt;br&gt;att den skall genomföras i enlighet med den plan som anges härför i&lt;br&gt;Bilaga B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Tillkommande erbjudanden av Aktier, vilka Aktieägarna erhållit i&lt;br&gt;Utbytet skall, i förekommande fall, genomföras så att ingen av&lt;br&gt;Aktieägarna efter ett genomförande av Erbjudande för uppnående av&lt;br&gt;Paritet, äger mer än 33,4%, varvid marknaden skall äga minst 33,2%&lt;br&gt;av Ny AB (&amp;quot;Paritet&amp;quot;). Sådana erbjudanden kallas tillsammans med&lt;br&gt;Börsintroduktionen för &amp;quot;Erbjudande för uppnående av Paritet&amp;quot;.&lt;br&gt;Antalet Aktier som skall säljas av svenska staten genom Erbjudande&lt;br&gt;för uppnående av Paritet för att minska sitt ägande till 33,4% av Ny&lt;br&gt;AB kallas i det följande de &amp;quot;Svenska paritetsaktiema&amp;quot;. Antalet Aktier&lt;br&gt;som skall säljas av norska staten genom Erbjudande för uppnående&lt;br&gt;av Paritet för att minska sitt ägande till 33,4% av Ny AB kallas i det&lt;br&gt;följande de &amp;quot;Norska paritetsaktiema&amp;quot; och, tillsammans med de&lt;br&gt;Svenska paritetsaktiema, &amp;quot;Paritetsaktiema&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Börsintroduktionen skall genomföras som ett offentligt erbjudande.&lt;br&gt;Envar efterföljande tranch av Erbjudande för uppnående av Paritet&lt;br&gt;kan genomföras som ett publikt erbjudande eller som ett erbjudande&lt;br&gt;till en begränsad krets i enlighet med Avsnitt 3.2. Erbjudande för&lt;br&gt;uppnående av Paritet skall genomföras med inriktning på att utvinna&lt;br&gt;de verksamhetssynergier som Samgåendet tar sikte på och för att ge&lt;br&gt;Ny AB tillgång till internationella kapitalmarknader genom lämp-&lt;br&gt;liga internationella inregistreringar och/eller noteringar. Om det&lt;br&gt;skulle anses önskvärt av både Aktieägarna och Ny AB skall&lt;br&gt;Erbjudande för uppnående av Paritet också inkludera en eller flera&lt;br&gt;nyemissioner av Aktier för att tillgodose förväntade kapitalbehov hos&lt;br&gt;Ny AB eller dess Dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Med reservation för marknadsförhållandena och med beaktande av&lt;br&gt;reglerna i Avsnitt 2.3 c), skall parterna eftersträva att Paritet är&lt;br&gt;uppnådd inom 18 månader från Börsintroduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 2.2&lt;br&gt;Deltagande pro rata&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Det antal Svenska paritetsaktier som svenska staten har rätt att sälja&lt;br&gt;vid varje tranch av Erbjudande för uppnående av Paritet skall&lt;br&gt;fastställas genom att man multiplicerar det totala antalet Aktier som&lt;br&gt;avses bli sålda vid sådan tranch med den andel som motsvaras av&lt;br&gt;förhållandet mellan de Svenska paritetsaktier som återstår att sälja&lt;br&gt;och det totala antalet Paritetsaktier som återstår att sälja för att uppnå&lt;br&gt;Paritet. Det antal Norska paritetsaktier som norska staten har rätt att&lt;br&gt;sälja vid varje tranch av Erbjudande för uppnående av Paritet skall&lt;br&gt;fastställas genom att man multiplicerar det totala antalet Aktier som&lt;br&gt;avses bli sålda vid sådan tranch med den andel som motsvaras av&lt;br&gt;förhållandet mellan de Norska paritetsaktier som återstår att sälja och&lt;br&gt;det totala antalet Paritetsaktier som återstår att sälja för att uppnå&lt;br&gt;Paritet. Beräkningsformeln är angiven i Bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Den begränsning som följer av den överenskomna storleken av en&lt;br&gt;tranch av Erbjudande för uppnående av Paritet liksom av varje&lt;br&gt;Aktieägares deltagande i sådan tranch såsom den beskrivits i Avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 a) skall inte gälla om Aktieägarna i samråd med de&lt;br&gt;internationella samordnama för ett erbjudande avseende&lt;br&gt;Paritetsaktier - om sådana samordnare utsetts - beslutar att&lt;br&gt;marknadsutrymmet för ett visst erbjudande överstiger det&lt;br&gt;sammanlagda antalet Paritetsaktier som Aktieägarna i annat fall&lt;br&gt;skulle ha varit begränsade till att sälja vid ett sådant tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 2.3&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Tidplan; Utformning; Samordning av erbjudanden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Aktieägarna är överens om att det är önskvärt att Aktierna handlas på&lt;br&gt;den internationella värdepappersmarknaden. De är därför ense om att&lt;br&gt;de, förutom att låta genomföra notering vid Stockolms Fondbörs och&lt;br&gt;Oslo Börs, skall vidtaga rimliga åtgärder för att låta genomföra&lt;br&gt;notering av Aktierna vid andra lämpliga internationella börser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Aktieägarna skall vidta rimliga åtgärder för att tillse att Erbjudande&lt;br&gt;för uppnående av Paritet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) utformas och genomförs på ett sådant sätt att det rimligen&lt;br&gt;undviks att förvärv av en enskild investerare eller en grupp in-&lt;br&gt;vesterare under gemensam kontroll eller personer som agerar&lt;br&gt;i samverkan med varandra överstiger 3% av samtliga utgivna&lt;br&gt;Aktier; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) genomförs så att placering av Aktier till ett och samma&lt;br&gt;telekommunikations-, media- eller IT-fÖretag överstigande&lt;br&gt;1% av samtliga utgivna Aktier förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Aktieägarna är ense om att beslut hänförliga till viss tranch av Erbju-&lt;br&gt;dande för uppnående av Paritet (inbegripet sådant som frågor&lt;br&gt;hänförliga till prissättning, marknadsvillkor, tidplan och utformning,&lt;br&gt;val av marknader och marknadsnoteringar, val av intemationell/a&lt;br&gt;samordnare, närmare utformning och genomförande av försäljnings-&lt;br&gt;samordningen) skall fattas av Aktieägarna gemensamt efter hörande&lt;br&gt;av Ny AB så länge båda Aktieägarna har for avsikt att delta i ett visst&lt;br&gt;erbjudande av Paritetsaktier. Dock att envar av Aktieägarna, med&lt;br&gt;hänsyn till prissättning och marknadsvillkor i övrigt, har rätt att&lt;br&gt;bestämma om han vill fullfölja erbjudandet och sälja sina&lt;br&gt;Paritetsaktier. Om någondera Aktieägaren beslutar att inte erbjuda&lt;br&gt;några Paritetsaktier vid en viss tranch inom ramen för Erbjudande for&lt;br&gt;uppnående av Paritet som ett resultat av dennes bedömning av&lt;br&gt;prissättningen och marknadsvillkoren i övrigt, skall den andre Aktie-&lt;br&gt;ägaren vara fri att fullfölja försäljningen av sina Aktier vid en sådan&lt;br&gt;tranch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Aktieägarna är ense om att envar av dem samt Ny AB i anslutning&lt;br&gt;till offentligt erbjudande av Aktier (inklusive Erbjudande för&lt;br&gt;uppnående av Paritet) skall överenskomma med den/de&lt;br&gt;internationella samordnama for ett sådant erbjudande om rimliga&lt;br&gt;forsäljningsbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;Aktieägarna överenskommer att pro rata till sitt respektive&lt;br&gt;deltagande vid varje tranch for Erbjudande for uppnående av Paritet&lt;br&gt;svara för alla kostnader i samband med tranchen i fråga. I den&lt;br&gt;utsträckning nyemission av aktier ingår i en tranch av Erbjudande for&lt;br&gt;uppnående av Paritet, skall Ny AB svara for sådana arvoden och&lt;br&gt;utlägg pro rata i förhållande till sitt deltagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LÅNGSIKTIGT ÄGANDE; ÖVERLÅTELSER&lt;br&gt;OCH UTGIVANDE AV NYA AKTIER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maximal ägarandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) När Erbjudande for uppnående av Paritet genomförts kommer Ny&lt;br&gt;AB att vara delprivatiserat, varvid Aktieägarna kommer att ha ett&lt;br&gt;gemensamt återstående ägande av maximalt 66,8% av utgivna&lt;br&gt;Aktier. Efter Paritet skall envar av Aktieägarna maximalt äga 33,4%&lt;br&gt;av det totala antalet utgivna Aktier. Dock att, med beaktande av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.1 b) nedan, den maximalt tillåtna ägarandelen för varje&lt;br&gt;Aktieägare skall minska vid varje tillfälle som sådan Aktieägare&lt;br&gt;säljer eller på annat sätt överlåter Aktier (eller avstår från att utnyttja&lt;br&gt;sin företrädesrätt enligt vad som anges i Avsnitt 3.3), på sådant sätt&lt;br&gt;att dennes maximalt tillåtna ägarandel därefter motsvarar&lt;br&gt;ägarandelen omedelbart efter genomförandet av sådan överlåtelse&lt;br&gt;(eller sådant avstående från att utnyttja företrädesrätt) (se även&lt;br&gt;Avsnitt 3.1 b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Ingen av Aktieägarna äger, med undantag for vad som anges i&lt;br&gt;Avsnitt 1.1 c), rätt att, direkt eller indirekt, öka sin ägarandel i Ny&lt;br&gt;AB utöver de maximala ägarandelar som angivits i Avsnitt 3.1 a) på&lt;br&gt;annat sätt än genom köp från den andre Aktieägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Reglerna i detta Avsnitt 3.1 skall inte tillämpas med avseende på&lt;br&gt;Portfölj investerare, vilka skall ha rätt att förvärva Aktier som ej skall&lt;br&gt;beaktas vid beräkningen av Aktieägares ägarandel vid tillämpningen&lt;br&gt;av detta Avsnitt 3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.2&lt;br&gt;Överlåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Innan Paritet uppnåtts äger ingendera Aktieägaren överlåta Aktier&lt;br&gt;utöver vad som följer av Erbjudande for uppnående av Paritet med&lt;br&gt;undantag för överlåtelse från Aktieägare till dennes Förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Envar av Aktieägarna äger rätt att, efter det att Paritet uppnåtts, fritt&lt;br&gt;överlåta Aktier till Statliga företag med iakttagande av de be-&lt;br&gt;gränsningar som följer av Avsnitt 3.2 d).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;När Paritet uppnåtts skall Aktieägare underrätta och samråda med&lt;br&gt;den andre Aktieägaren innan försäljning av ytterligare Aktier sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;När Paritet uppnåtts äger Aktieägare fritt överlåta Aktier i anslutning&lt;br&gt;till erbjudanden till en begränsad krets eller via offentliga&lt;br&gt;erbjudanden. Sådana erbjudanden skall ha en utformning och skall&lt;br&gt;genomföras på ett sätt som rimligen är ägnat förhindra:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;att förvärv av en enskild investerare eller en grupp inve-&lt;br&gt;sterare under gemensam Kontroll eller personer som agerar i&lt;br&gt;samverkan med varandra överstiger 3% av samtliga utgivna&lt;br&gt;Aktier; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;att en försäljning av Aktier till ett och samma&lt;br&gt;telekommunikations-, media- eller IT-fÖretag överstiger 1%&lt;br&gt;av samtliga utgivna Aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Om någondera Aktieägaren, när Paritet uppnåtts, beslutar överlåta&lt;br&gt;Aktier enligt Avsnitt 3.2 d), har den andre Aktieägaren rätt att delta i&lt;br&gt;sådant offentligt erbjudande eller erbjudande till en begränsad krets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pro rata till sin ägarandel i Ny AB eller i större utsträckning, om&lt;br&gt;Aktieägarna i samråd med de internationella samordnama för ett&lt;br&gt;sådant erbjudande - om sådana utsetts - bedömer att marknadsförut-&lt;br&gt;sättningarna medger ett större deltagande från en sådan Aktieägares&lt;br&gt;sida. Aktieägarna skall pro rata till sitt respektive deltagande i ett&lt;br&gt;sådant offentligt erbjudande eller erbjudande till en begränsad krets&lt;br&gt;svara för alla kostnader i anslutning till sådant offentligt erbjudande&lt;br&gt;eller erbjudande till en begränsad krets.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 3.3&lt;br&gt;Företrädesrätt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av de ägandebegränsningar som anges i Avsnitt 3.1 har&lt;br&gt;var och en av Aktieägarna rätt men inte skyldighet att, om Ny AB&lt;br&gt;genomför nyemission av Aktier, konvertibla skuldebrev, optionsrätter till&lt;br&gt;nyteckning av aktier eller av andra egenkapitalinstrument, förvärva&lt;br&gt;teckningsrätter motsvarande så många ytterligare Aktier som erfordras&lt;br&gt;för att säkerställa att sådan Aktieägare (tillsammans med sin Förvaltning)&lt;br&gt;har samma ägarandel som Aktieägaren hade omedelbart före&lt;br&gt;nyemissionen. Vad som nu sagts gäller inte nyemission riktad till tredje&lt;br&gt;man i anledning av en strategisk affär som beslutats av bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL IV&lt;br&gt;ÄGARSTYRNING; RÖSTRÄTT&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 4.1&lt;br&gt;Bolagsstämma&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Varje Aktie skall ha en röst vid bolagsstämma i Ny AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Aktieägarna överenskommer att, intill dess Paritet uppnåtts, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;svenska staten inte rösta för sina Svenska paritetsaktier utan&lt;br&gt;samtycke från norska staten och norska staten inte rösta för&lt;br&gt;sina Norska paritetsaktier utan samtycke från svenska staten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;där röstning för sådana Aktier erfordras eller är lämplig med&lt;br&gt;hänsyn till bolagets löpande verksamhet, Svenska&lt;br&gt;paritetsaktier och Norska paritetsaktier utnyttjas för röstning&lt;br&gt;endast på ett sätt som avspeglar den ömsesidiga&lt;br&gt;överenskommelsen mellan Aktieägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Paritet uppnåtts skall varje Aktieägares röststyrka avspegla&lt;br&gt;dennes ägarandel av Aktierna från tid till annan; dock skall envar av&lt;br&gt;Aktieägarna avstå från röstning vid bolagsstämma för det antal&lt;br&gt;Aktier som motsvarar röster avgivna av sådan Aktieägares Statliga&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Envar av Aktieägarna åtar sig att utnyttja sin rätt att närvara och&lt;br&gt;rösta vid bolagsstämmor på ett sätt som överensstämmer med&lt;br&gt;reglerna i Avsnitt 1.1 och med beaktande av att samtycke från den&lt;br&gt;andre Aktieägaren erfordras för följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utgivande av nya Aktier, konvertibla skuldebrev eller&lt;br&gt;optionsrätter till nyteckning av Aktier eller av andra&lt;br&gt;egenkapitalinstrument eller inlösen eller återköp av Aktier i&lt;br&gt;Ny AB utöver vad som följer av Samgåendeavtalet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;likvidation, fusion, bolagsuppdelning eller annan överlåtelse&lt;br&gt;av eller förfogande över betydande tillgångar och skulder i Ny&lt;br&gt;AB;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;varje utdelning av intäkter, vinster eller andra belopp som&lt;br&gt;enligt gällande rätt kan överföras till Aktieägare utöver vad&lt;br&gt;som följer av de utdelningsprinciper som avses i Artikel VI;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iv) &amp;nbsp;&amp;nbsp;nominering av ordinarie revisorer eller revisorssuppleanter&lt;br&gt;inför val på bolagsstämma; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(v) &amp;nbsp;&amp;nbsp;ändring av Ny ABs bolagsordning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 4.2&lt;br&gt;Styrelse&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Aktieägarna skall tillse att Styrelsen består av åtta (8) av&lt;br&gt;bolagsstämman valda ledamöter och att den för tiden intill&lt;br&gt;Börsintroduktionen består av fyra (4) ledamöter nominerade av&lt;br&gt;svenska staten och fyra (4) ledamöter nominerade av norska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarna skall intill ett antal av totalt fyra (4) ledamöter&lt;br&gt;(inkluderande det antal som följer av svensk lag) tillförsäkras&lt;br&gt;lämplig representation i Styrelsen på sätt som medger att de anställda&lt;br&gt;i Sverige och Norge far lika antal representanter i Styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Som förberedelse för Börsintroduktionen skall Aktieägarna infora&lt;br&gt;rutiner för att säkerställa att ledamöter av Ny ABs Styrelse som skall&lt;br&gt;väljas efter Börsintroduktionen kommer att utses i enlighet med de&lt;br&gt;rekommendationer som lämnas av en bolagsstämmovald nomine-&lt;br&gt;ringskommitté representerande ett tvärsnitt av de statliga och privata&lt;br&gt;aktieägarna. Nomineringskommittén skall samråda med&lt;br&gt;representanter för såväl Aktieägarna som de övriga aktieägarna inför&lt;br&gt;nomineringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den första ordinarie bolagsstämman efter&lt;br&gt;Börsintroduktionen skall Aktieägarna (genom avstående från&lt;br&gt;röstning eller annorledes) underlätta val av två bolagsstämmovalda&lt;br&gt;Styrelseledamöter, vilka skall vara fristående från Aktieägarna. Vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var tid innan Paritet uppnåtts, skall antalet Styrelseledamöter Prop. 1998/99:99&lt;br&gt;nominerade av envar av Aktieägarna vara lika stort. Aktieägarna åtar Bilaga 1&lt;br&gt;sig att rösta för sina Aktier i enlighet med sådana nomineringar. När&lt;br&gt;Paritet uppnåtts, skall envar av Aktieägarna ha rätt att nominera&lt;br&gt;Styrelseledamöter i förhållande till det antal Aktier Aktieägaren äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Envar av Aktieägarna åtar sig att rösta för sina Aktier i enlighet med&lt;br&gt;sådana nomineringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Styrelsens ordförande skall väljas för en tid av två år i taget och upp-&lt;br&gt;draget skall växelvis innehas av personer nominerade av norska&lt;br&gt;staten och svenska staten. Styrelsens ordförande skall nomineras av&lt;br&gt;svenska staten intill den tidigaste av följande tidpunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;när Paritet uppnåtts eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tre år efter Tillträdesdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter skall nästa ordförande nomineras av norska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;Envar av Aktieägarna skall rösta för sina Aktier så att de av dem&lt;br&gt;nominerade personerna väljs enligt reglerna i Avsnitt 4.2 a)-c).&lt;br&gt;Envar av Aktieägarna åtar sig också att samråda med den andre&lt;br&gt;Aktieägaren inför nomineringar i enlighet med detta Avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;Om, vid någon tidpunkt, mellan Ny ABs bolagsstämmor någon av&lt;br&gt;Aktieägarna önskar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;entlediga Styrelseledamot som han nominerat, för val av ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av honom nominerad ledamot eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;att ny av honom nominerad ledamot skall väljas för att ersätta&lt;br&gt;av honom nominerad ledamot som avgått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall Aktieägarna rösta för sina Aktier för att genomföra sådant entle-&lt;br&gt;digande och/eller sådant nyval.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 4.3&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Styrelsebeslut&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Styrelsen skall fatta sina beslut baserade på en majoritet av de när-&lt;br&gt;varande Styrelseledamöterna; dock att Styrelsens ordförande skall ha&lt;br&gt;utslagsröst i händelse av lika röstetal. Vad som sägs i punkten (b)&lt;br&gt;nedan och av vad som i övrigt är påkallat med hänsyn till gällande&lt;br&gt;rätt skall därvid iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;För giltigt beslut i följande frågor krävs att i Styrelsens majoritet&lt;br&gt;ingår minst en ledamot som anvisats av svenska staten och en&lt;br&gt;ledamot som utsetts av norska staten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Godkännande, innan Paritet uppnåtts, av Ny AB-koncemens&lt;br&gt;affärsplan och dess koncembudget inkluderande ändringar i&lt;br&gt;Integrationsriktlinjema, omorganisationer, omstruktureringar&lt;br&gt;och omflyttningar av Ny ABs dotterbolag och affärsenheter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut, eller i förekommande fall, rekommendationer,&lt;br&gt;avseende större strategiska företagsförvärv eller överlåtelser&lt;br&gt;att genomföras av Ny AB utöver transaktioner som förutsatts&lt;br&gt;i den affärsplan som godkänts enligt Avsnitt 4.3 b) (i) ovan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inrättande av och delegering av beslutsrätt till&lt;br&gt;styrelsekommittéer; tillsättande av styrelser i Telia och&lt;br&gt;Telenor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iv) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsättande och entledigande av Verkställande direktör och&lt;br&gt;Vice verkställande direktörer - med beaktande av vad som&lt;br&gt;sägs i Avsnitt 4.4 - innan Paritet uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktör och Vice verkställande direktörer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta bl a samgåendet mellan Telenors och Telias&lt;br&gt;organisationer skall den första Verkställande direktören utnämnas i&lt;br&gt;enlighet med förslag av norska staten och de första Vice verkställande&lt;br&gt;direktörerna, vilka skall vara två stycken, utnämnas i enlighet med&lt;br&gt;förslag av den svenska staten i enlighet med vad som anges i Bilaga 7 till&lt;br&gt;Samgåendeavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ömsesidigt åtagande att verka för Avtalet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödläge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Envar av Aktieägarna skall utöva sina rättigheter enligt detta Avtal&lt;br&gt;och som Aktieägare i Ny AB med sikte på att uppfylla vad som&lt;br&gt;anges häri. I detta åtagande ingår bl a:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;att rösta för vederbörandes samtliga Aktier, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;att i den utsträckning så lagligen kan ske, lämna instruktioner&lt;br&gt;till av denne föreslagna Styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Vid dödläge på bolagsstämma i Ny AB i ägarstymingsfråga, vilken&lt;br&gt;för sitt avgörande erfordrar kvalificerad majoritet enligt Avsnitt 4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) skall Aktieägarna göra sitt bästa för att frågan skall lösas genom&lt;br&gt;samråd mellan ledande företrädare för respektive Aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL V&lt;br&gt;HUVUDKONTOR; LEDNING;&lt;br&gt;INTEGRATIONSRIKTLINJER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudkontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny AB-koncemens huvudkontor skall vara i Sverige, vilket skall framgå&lt;br&gt;av Bolagsordningen. Ett internationellt center skall förläggas till Norge.&lt;br&gt;Som närmare utvecklas i Integrationsprincipema skall andra&lt;br&gt;affärsområden och enheter inledningsvis förläggas till Sverige och&lt;br&gt;Norge.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 5.2&lt;br&gt;Ledning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Ny ABs verksamhet och löpande förvaltning skall ledas av en&lt;br&gt;verkställande direktör, som, i enlighet med reglerna i gällande rätt,&lt;br&gt;skall rapportera till Styrelsen. Verkställande direktören skall svara&lt;br&gt;för Ny AB-koncemens samlade verksamhet. Verkställande&lt;br&gt;direktören och de två Vice verkställande direktörerna utgör Ny AB-&lt;br&gt;koncemens högsta ledning. De skall, i nära samverkan och i den&lt;br&gt;ordning de sinsemellan överenskommer, i alla avseenden ha det&lt;br&gt;övergripande ansvaret för Ny AB-koncemens verksamheter. När&lt;br&gt;bolagets första Verkställande direktör avgår, skall Styrelsen göra en&lt;br&gt;översyn av Ny ABs ledningsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Verkställande direktören skall, i samråd med de båda Vice&lt;br&gt;verkställande direktörerna och genom att dra nytta av styrkan i&lt;br&gt;Telenors och Telias respektive organisationer, tillsätta Ny ABs&lt;br&gt;övriga koncernledning, inledningsvis med den sammansättning som&lt;br&gt;anges i Bilaga 7 till Samgåendeavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationsriktlinj erna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägarna förutsätter att Styrelsen och företagsledningen&lt;br&gt;implementerar Integrationsriktlinjema och driver samgåendeprocessen&lt;br&gt;vidare och därigenom säkerställer att Telenors och Telias verksamheter&lt;br&gt;slås ihop och bedrivs på det sätt som följer av Integrationsriktlinjema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL VI&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;UTDELNINGSPOLICY&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Aktieägarna överenskommer att Ny AB skall lämna aktieutdelningar i&lt;br&gt;förhållande till sitt årliga resultat i syfte att skapa värdetillväxt för aktie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägarna och att underlätta genomförandet av Erbjudande för uppnående av&lt;br&gt;Paritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL VII&lt;br&gt;AVTALSTID; UPPSÄGNING&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 7.1&lt;br&gt;Avtalstid&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Detta Avtal träder i kraft vid Tillträdet och skall gälla under en tid av 16&lt;br&gt;år därefter.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 7.2&lt;br&gt;Uppsägning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Detta Avtal kan uppsägas till upphörande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;av endera Aktieägaren, efter samråd mellan Aktieägarna och tidigast&lt;br&gt;sextio (60) dagar efter det att underrättelse härom lämnats, i det fall&lt;br&gt;då endera Aktieägarens andel av totalt antal utgivna Aktier kommit&lt;br&gt;att understiga 25,5% av Aktierna; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;av endera Aktieägaren om den andre Aktieägaren begår väsentligt&lt;br&gt;avtalsbrott avseende detta Avtal, inbegripet de överlåtelse-&lt;br&gt;begränsningar som anges i Artikel III, under förutsättning att den&lt;br&gt;felande Aktieägaren inte har åtgärdat sitt avtalsbrott inom sextio (60)&lt;br&gt;dagar efter mottagande av skriftligt meddelande från den andre&lt;br&gt;Aktieägaren om avtalsbrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL VIII&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TILLÄMPLIG LAG OCH SKILJEFÖRFARANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämplig lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tolkning och tillämpning av detta Avtal skall svensk rätt gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 8.2&lt;br&gt;Skiljeförfarande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) Tvist härrörande ur eller i anslutning till detta Avtal (&amp;quot;Tvist&amp;quot;), skall&lt;br&gt;efter skriftlig begäran (&amp;quot;Begäran&amp;quot;) från part omedelbart hänskjutas&lt;br&gt;för avgörande av ledande företrädare för parterna. Dessa företrädare&lt;br&gt;skall genast sammanträda för att i samförstånd eftersträva en&lt;br&gt;förhandlingslösning av Tvisten. Om parterna inte kan lösa Tvisten&lt;br&gt;inom 30 dagar från endera partens mottagande av en Begäran, äger&lt;br&gt;envar av parterna då hänskjuta Tvisten till skiljeförfarande vilket är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det enda sättet för dess lösande och som skall ske i enlighet med&lt;br&gt;reglerna i detta Avsnitt 8.2 b)- f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Tvist som inte lösts genom förhandling enligt Avsnitt 8.2 (a) skall&lt;br&gt;slutligt lösas genom skiljeförfarande i Köpenhamn enligt lov nr 181&lt;br&gt;af 24 maj 1972 om voldgifit (”Reglerna”). Skiljenämnden skall&lt;br&gt;tillämpa svensk rätt utom med avseende på förfarandet. Om inget&lt;br&gt;annat överenskommes mellan parterna skall skiljeförfarandet hållas&lt;br&gt;på och domen avfattas på norska och/eller svenska språket, dock att&lt;br&gt;bevismaterial på engelska, norska eller svenska språket inte behöver&lt;br&gt;översättas med mindre skiljenämnden påfordrar sådan översättning.&lt;br&gt;För undvikande av oklarhet skall detta Avtals engelska lydelse,&lt;br&gt;vilken parterna enats om, användas vid tolkning i tvistefrågor som&lt;br&gt;må uppstå vid tolkning av de norska och svenska lydelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Skiljenämnden skall bestå av tre skiljemän, av vilka vardera staten&lt;br&gt;skall utse en. De båda sålunda utsedda skiljemännen skall inom 14&lt;br&gt;dagar efter det att de utsetts, i sin tur gemensamt utse den tredje&lt;br&gt;skiljemannen, tillika skiljenämndens ordförande. För den händelse&lt;br&gt;de av staterna utsedda skiljemännen inte kan enas om valet av den&lt;br&gt;tredje skiljemannen skall denne utses av ordföranden i Danmarks&lt;br&gt;Högsta domstol eller, eljest på det sätt som anges i Reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;Parterna avstår härigenom, i den utsträckning så kan ske enligt&lt;br&gt;gällande rätt, från rätten att till domstol eller annan behörig&lt;br&gt;myndighet hänskjuta rättsfråga under skiljeförfarandets gång eller att&lt;br&gt;överklaga skiljedom, dock med undantag för åtgärder som må&lt;br&gt;erfordras för att göra detta skiljeavtal gällande. Skiljenämnden skall&lt;br&gt;vara berättigad att besluta om interimistiska åtgärder och att ålägga&lt;br&gt;skadeståndsskyldighet vid överträdelser av sådana beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;Skiljedomen skall vara slutlig och bindande mellan parterna med ute-&lt;br&gt;slutande av varje annan reglering dem mellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;Skiljenämnden skall ej äga rätt att utdöma skadestånd utöver&lt;br&gt;ersättning för verklig skada i anledning av Tvist.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 8.3&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Fortsatt giltighet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna Artikel VIII skall gälla även efter Avtalets upp-&lt;br&gt;hörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARTIKEL IX&lt;br&gt;ÖVRIGT&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 9.1&lt;br&gt;Meddelanden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Alla meddelanden i anledning av detta Avtal skall ske skriftligen och&lt;br&gt;skall anses ha kommit mottagaren tillhanda om det överlämnats&lt;br&gt;personligen eller avsänts i rekommenderat brev (med mottagningsbevis).&lt;br&gt;Meddelande skall ställas till vederbörande part under dennes nedan&lt;br&gt;angivna adress (eller sådan ändrad adress eller mottagare varom aviserats&lt;br&gt;enligt dessa regler):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Till svenska staten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SE-103 33 STOCKHOLM, Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Attention: Departementsrådet Lars Johan Cederlund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Till norska staten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samferdselsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akersgaten 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PO Box 8010 Dep&lt;br&gt;NO-0030 OSLO, Norge&lt;br&gt;Attention: Expedisjonssjef Eva Hildrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullständigt avtal;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfidentiella bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Detta Avtal och Samgåendeavtalet jämte bilagor (vilka utgör del av&lt;br&gt;avtalen), konstituerar det fullständiga innehållet i överens-&lt;br&gt;kommelserna mellan parterna och ersätter samtliga tidigare muntliga&lt;br&gt;och skriftliga överläggningar, avtal, utfästelser och överens-&lt;br&gt;kommelser mellan parterna med avseende på de frågor som regleras&lt;br&gt;däri. Parterna är medvetna om att de inte äger rätt att åberopa&lt;br&gt;handling, avtal, överenskommelse eller förberedande åtgärd som inte&lt;br&gt;uttryckligen kommit att ingå i detta Avtal, Samgåendeavtalet eller i&lt;br&gt;någon av bilagorna till något av dessa Avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Parterna är medvetna om att bilagor som märkts med beteckningen&lt;br&gt;&amp;quot;Commercially Sensitive and Confidential&amp;quot; innehåller information,&lt;br&gt;hänförlig till Ny ABs och dess Dotterföretags verksamheter och&lt;br&gt;affärsplaner, vilka bedömts utgöra affärsmässigt känslig information&lt;br&gt;av särskild betydelse for Telias, Telenors och Ny ABs verksamhet&lt;br&gt;och affärsstrategi. Parterna åtar sig, i den utsträckning det med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn till gällande rätt är möjligt, att iaktta full sekretess&lt;br&gt;beträffande innehållet i sådana bilagor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 9.3&lt;br&gt;Eftergift&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ingen av parterna skall anses ha avstått från att göra gällande någon rätt&lt;br&gt;enligt detta Avtal med mindre sådant avstående gjorts i skriftlig och av&lt;br&gt;part undertecknad handling. Att part avstått från att göra gällande sin rätt&lt;br&gt;i anledning av brott mot bestämmelse i detta Avtal skall inte anses&lt;br&gt;innebära eller kunna tolkas som att han avstått från sin rätt enligt någon&lt;br&gt;annan bestämmelse i Avtalet eller från att göra gällande sin rätt i&lt;br&gt;anledning av annat eller fortsatt brott mot bestämmelse som part sålunda&lt;br&gt;avstått från att åberopa. En utvidgning av en tidsfrist för fullgörande av&lt;br&gt;åtagande eller vidtagande av åtgärd enligt detta Avtal skall inte anses&lt;br&gt;innebära en utvidgning av tidsfrist för fullgörande av annat åtagande eller&lt;br&gt;vidtagande av annan åtgärd enligt detta Avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg; Ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg till eller ändringar av detta Avtal (jämte bilagor) kan inte i något&lt;br&gt;avseende ske utan skriftligt godkännande av envar av Aktieägarna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 9.5&lt;br&gt;Bindande avtal&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Alla bestämmelser i detta Avtal skall vara bindande för parterna och&lt;br&gt;deras eventuella rättsinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 9.6&lt;br&gt;Partsbyte&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Med undantag för vad som anges i Avsnitt 9.6 b) äger ingendera&lt;br&gt;parten rätt att helt eller delvis sätta annan i sitt ställe, utan att den&lt;br&gt;andre parten dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande härtill.&lt;br&gt;Varje sådant partsbyte i strid med dessa bestämmelser är ogiltigt.&lt;br&gt;Ingen överlåtelse av hela eller delar av detta Avtal eller åtgärd med&lt;br&gt;motsvarande innebörd befriar överlåtaren från hans förpliktelser&lt;br&gt;enligt Avtalet utan skriftlig bekräftelse om friskrivning från den&lt;br&gt;andra parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Oaktat vad som anges i Avsnitt 9.6 a) erfordras inget medgivande för&lt;br&gt;överförande helt eller delvis av en Aktieägares rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter enligt detta Avtal i anslutning till en överlåtelse av&lt;br&gt;Aktier inom dennes Förvaltning, om sådan Aktieägare genom&lt;br&gt;skriftligt meddelande underrättat den andre härom, under förut-&lt;br&gt;sättning att sådan tillträdande part skriftligen förklarar sig bunden av&lt;br&gt;detta Avtal. Överlåtande Aktieägare skall anses garantera att den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övertagande Aktieägaren vid överlåtelsen ikläder sig skyldigheterna Prop. 1998/99:99&lt;br&gt;enligt detta Avtal och skall bekräfta detta i sitt meddelande till den Bilaga 1&lt;br&gt;andre Aktieägaren.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 9.7&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Ogiltighet av del av Avtalet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Varje bestämmelse i detta Avtal skall, där så kan ske, tolkas så att den är&lt;br&gt;fullt ut giltig enligt gällande rätt. Om någon bestämmelse skulle visa sig&lt;br&gt;icke verkställbar eller ogiltig enligt gällande rätt, skall den anses icke&lt;br&gt;verkställbar/ogiltig endast i aktuellt avseende och Avtalet i övrigt skall&lt;br&gt;tillämpas fullt ut i enlighet med sina bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 9.8&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Bristande överensstämmelse mellan Avtalet och Bolagsordningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelserna i detta Avtal och bestämmelserna i Bolagsordningen&lt;br&gt;inte skulle stå i överensstämmelse med varandra skall, under&lt;br&gt;förutsättning att inget annat särskilt här stadgats, bestämmelserna i detta&lt;br&gt;Avtal gälla. Parterna skall göra allt de kan för att tillse att&lt;br&gt;Bolagsordningens regler bringas i överensstämmelse med Avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsnitt 9.9&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Avtalsexemplar för undertecknande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Detta Avtal har upprättats på det svenska och det norska språket på basis&lt;br&gt;av en engelskspråkig mellan parterna framförhandlad version, vilken&lt;br&gt;paraferats och utväxlats mellan parterna. Två svenska och två norska&lt;br&gt;originalexemplar har upprättats, undertecknats och utväxlats mellan&lt;br&gt;partema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partema har undertecknat detta Avtal den [ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;] 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVENSKA STATEN&lt;br&gt;genom Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NORSKA STATEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom Samferdselsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(till Samgåendeavtal av&lt;br&gt;den 30 mars 1999-03-30,&lt;br&gt;motsvaras av Bilaga 1 till&lt;br&gt;Aktieägaravtalet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;DEFINITIONER&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Om ej annat anges i Avtalet skall uttryck med stor begynnelsebokstav&lt;br&gt;anses ha följande innebörd:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktie eller Aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda stamaktie eller stamaktier i Ny&lt;br&gt;AB med en röst per aktie.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktieägarna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda svenska staten och norska staten&lt;br&gt;(gemensamt) och, om sådan äger Aktier,&lt;br&gt;Förvaltning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda detta avtal med bilagor, vilka&lt;br&gt;samtliga utgör del av avtalet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bolagsordningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda bolagsordningen for Ny AB&lt;br&gt;sådan den gäller från tid till annan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Börsintroduktionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;Avsnitt 2.1 (a).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda Telia och Telenor och varje&lt;br&gt;annat aktiebolag, handelsbolag eller annat&lt;br&gt;företag direkt eller indirekt under Telias,&lt;br&gt;Telenors eller Ny ABs kontroll.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Erbjudande för upp-&lt;br&gt;nående av Paritet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2.1.(b).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda svensk eller norsk myndighet&lt;br&gt;med undantag för Portfölj investerare samt&lt;br&gt;företag eller annan juridisk person särskilt&lt;br&gt;bildad för att äga aktier for Aktieägares&lt;br&gt;räkning, under förutsättning att sådant&lt;br&gt;foretag/sådan juridisk person är helägd av&lt;br&gt;staten i fråga.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Integrationsriktlinjema&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;Bakgrund.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Norska paritetsaktier skall ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;Avsnitt 2.1 (b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ny AB&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;Bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda rättssubjekt under norska eller&lt;br&gt;svenska statens direkta eller indirekta&lt;br&gt;Kontroll, vilket ej är Portföljinvesterare eller&lt;br&gt;Förvaltning. I denna definition skall med&lt;br&gt;&amp;quot;Kontroll&amp;quot; förstås möjligheten att direkt eller&lt;br&gt;indirekt kunna (i) rösta för eller tillse att&lt;br&gt;röstning sker för en majoritet av aktier eller&lt;br&gt;andra andelar i sådant rättssubjekt eller (ii)&lt;br&gt;direkt eller indirekt utse en majoritet av&lt;br&gt;styrelseledamöterna i sådant rättssubjekt,&lt;br&gt;vare sig detta sker genom äganderätt till&lt;br&gt;röstberättigade värdepapper, som förvaltare,&lt;br&gt;enligt kreditavtal eller eljest.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda ordföranden i Ny ABs styrelse.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Paritet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;Avsnitt 2.1 (b).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Paritetsaktiema&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;Avsnitt 2.1 (b).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Portfölj investerare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda rättssubjekt, ägt eller kontrolle-&lt;br&gt;rat av norska eller svenska staten, som är&lt;br&gt;kapital- eller portfölj förvaltare och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(A) &amp;nbsp;som bedriver köp och försäljning av&lt;br&gt;värdepapper och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(B) &amp;nbsp;vars verksamhetsregler (i tvingande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag, bolagsordning eller annan liknande&lt;br&gt;konstitution) uttryckligen föreskriver&lt;br&gt;att &amp;nbsp;&amp;nbsp;förvaltningen skall&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avse en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diversifierad portfölj med begränsning&lt;br&gt;av &amp;nbsp;&amp;nbsp;storleken på varje enskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investering eller innehav och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(C) &amp;nbsp;som tar beslut om investeringar och&lt;br&gt;köp och försäljning och utövar rösträtt&lt;br&gt;med avseende på sådana investeringar&lt;br&gt;oberoende av respektive stat och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(D) som inte äger mer än 3% av samtliga&lt;br&gt;från tid till annan utestående aktier i&lt;br&gt;Ny AB.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samgåendeavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;Bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samgåendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;Bakgrund.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda ledamot av Ny ABs styrelse.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda Ny ABs styrelse.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska paritetsaktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;Avsnitt 2.1 (b).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telenor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;Bakgrund.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av Bak-&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillträde och Tillträdes-&lt;br&gt;dag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall betyda dagen för tillträde i Samgåendet&lt;br&gt;enligt Samgåendeavtalet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbytet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall ha den innebörd som framgår av&lt;br&gt;Bakgrund.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktören skall betyda Verkställande direktören i Ny&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vice verkställande&lt;br&gt;direktörerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall betyda de två Vice verkställande&lt;br&gt;direktörerna i Ny AB.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 3.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(till Samgåendeavtal&lt;br&gt;av den 30 mars 1999&lt;br&gt;motsvaras av Bilaga 2&lt;br&gt;till Aktieägaravtalet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNING AV DELTAGANDE PRO RATA&lt;br&gt;VID OFFENTLIGT ERBJUDANDE FÖR&lt;br&gt;UPPNÅENDE AV PARITET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intill dess Paritet uppnåtts av norska staten och svenska staten, skall&lt;br&gt;deras rätt till deltagande pro rata i Erbjudande för uppnående av Paritet&lt;br&gt;beräknas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska statens andel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt; x A / (A+B) = Total pro rata-andel aktier att hänföras till&lt;br&gt;svenska staten i tranchen n;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varvid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Z„ =det totala antalet Aktier som är föremål&lt;br&gt;för erbjudandet i tranchen n.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-A= X. - 33,4%;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varvid i sin tur:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;= den procentandel av det totala antalet&lt;br&gt;Aktier som ägs av svenska staten omedelbart&lt;br&gt;före tidpunkten för den aktuella tranchen n.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- B = Y&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt; - 33,4%;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varvid i sin tur:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Y&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt; =den procentandel av det totala antalet&lt;br&gt;Aktier som den norska staten äger&lt;br&gt;omedelbart före tidpunkten för den aktuella&lt;br&gt;tranchen n.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och omvänt,&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;• Norska statens andel:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Z„ x B / (A+B) = Total pro rata-andel aktier att hänföras till&lt;br&gt;norska staten i tranchen n;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Näringsdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Åsbrink, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Pagrotsky, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Björn Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:99 Sammanslagning av Telia&lt;br&gt;AB och Telenor AS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57932, Stockholm 1999&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption2"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:100&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1999 års ekonomiska vårproposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak,&lt;br&gt;ändrade anslag för budgetåret 1999, skattefrågor,&lt;br&gt;kommunernas ekonomi m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1999 års ekonomiska vårproposition&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 31 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Regeringen&lt;br&gt;föreslår ett utgiftstak för staten på 810 miljarder kronor år 2002 samt ett mål för det finansiella sparan-&lt;br&gt;det i offentlig sektor på 2,0 procent av BNP år 2002. Regeringen aviserar inom ramen för budgetmålen&lt;br&gt;en politik för arbete och utbildning. Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns&lt;br&gt;ekonomiska utveckling m.m. samt lämnar förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansplan..............................................................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvar för Sverige.................................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den ekonomiska utvecklingen.............................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den internationella utvecklingen.........................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska utvecklingen.....................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige - en nation med ekonomisk styrka.........................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sunda offentliga finanser.......................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stabila priser...........................................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En lönebildning i balans........................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige - en nation i utbildning och arbete på väg in i 2000-talet......25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige - en nation i utbildning............................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige - en nation i arbete...................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige - en nation på väg in i 2000-talet.............................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hela Sverige skall växa..........................................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige - en nation i trygghet och rättvisa...........................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den generella välfärden.........................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Från bidrag till arbete............................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skolan, vården och omsorgen - välfärdens kärna................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättvisa skatter.......................................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteöverläggningarna.........................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya skatteförslag...................................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;riksdagsbeslut.....................................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag..............................................................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till ändring i lagen (1994:419) om brottsofferfond...............47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om kreditering av anställningsstöd på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattekonto............................................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvsinkomster vid 2001 års taxering, m.m.....................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om omräkningstal för 2000 års taxeringsvärden.........50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om&amp;nbsp;statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsskatt........................................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgetpolitiska mål och statsbudgeten...............................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgetpolitiska mål...............................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftstak...............................................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiellt sparande i offentlig sektor..................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samhällsekonomiska förutsättningar...................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Politiska prioriteringar..........................................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utveckling 1998-2002.................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster.....................................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter.........................................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo, statssskulden och statens finansiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparande.................................................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorns finanser...................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionssystemet.......................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finanser..........................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Uppföljning av utgifter för 1998, utgiftsprognos för 1999 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilläggsbudget för 1999.........................................................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning................................................................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning av statsbudgetens preliminära utfall 1998......................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens preliminära utfall 1998................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Takbegränsade utgifter 1998................................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens preliminära utgifter 1998............................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsprognos för 1999.......................................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsbegränsande åtgärder 1999........................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsprognoser per utgiftsområde....................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budget-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;året 1999.................................................................................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 1 Rikets styrelse...........................................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 4 Rättsväsendet............................................................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samverkan..............................................................................................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 6 Totalförsvar...............................................................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar........................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg..................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och handikapp.......................................................................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet...................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.................................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 15 Studiestöd.............................................................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...............101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggande..............................................................................................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 20&amp;nbsp;Allmän miljö- och naturvård...............................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 21&amp;nbsp;Energi....................................................................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.17 &amp;nbsp;Utgiftsområde 22&amp;nbsp;Kommunikationer................................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftsområde 24&amp;nbsp;Näringsliv..............................................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.19 &amp;nbsp;Utgiftsområde 25&amp;nbsp;Allmänna bidrag till kommuner..........................109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Inkomster............................................................................................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning..............................................................................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning...................114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Antaganden om den makroekonomiska&amp;nbsp;utvecklingen&amp;nbsp;m.m.............114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regelförändringar................................................................................114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstskatt personer........................................................................116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstskatt bolag.............................................................................117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialavgifter........................................................................................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Egendoms skatter.................................................................................119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt på varor och tjänster..................................................................120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning.......................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergången från periodiserad till kassamässig redovisning.............122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatter m.m..........................................................................................124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga inkomster.................................................................................127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning av statsbudgetens inkomster 1998................................128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattekvot............................................................................................129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftstak och utgiftsramar åren 2000-2002 ...................................................133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftstak för staten............................................................................133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Preliminär fördelning på utgiftsområden...........................................134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgeteringsmarginal, utnyttjande av saldoutrymme och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgiftstak för offentlig sektor.............................................................138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgeteringsmarginalen och saldoutrymmet....................................138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av utgifterna för den offentliga sektorn...........................139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskrivning av utgiftsområde 1-27...................................................140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattefrågor.........................................................................................................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning..............................................................................................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsbeskattning..........................................................................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Taxeringsvärden och underlag för fastighetsskatt år 2000................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reavinstbeskattning av fastigheter.....................................................164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företagsinriktade åtgärder..................................................................165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvärv av egna&amp;nbsp;aktier.........................................................................165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kupongskatt på näringsbetingade innehav........................................166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stoppregler...........................................................................................166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av utländska nyckelpersoner..........................................167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredning om fåmansföretag och generationsskiften......................167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Energi- och trafikbeskattning.............................................................167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteväxling........................................................................................167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljöincitament i trafikbeskattningen...............................................168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jordbrukets beskattning......................................................................169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning av åtgärder i budgetpropositionen för 1999.................169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattelättnad för låg- och medelinkomsttagare.................................169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sänkt fastighetsskatt för bostadshyreshus.........................................169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster............169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiella effekter..............................................................................170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunsektorn.................................................................................................173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter...................................................................173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen i kommuner och landsting de senaste åren................174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunsektorns andel av samhällsekonomin.................................174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunsektorns betydelse för det offentliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella sparandet.............................................................................174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den ekonomiska utvecklingen fram till och med år 1998................175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De kommunala verksamheterna.........................................................176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sysselsättningsutvecklingen i kommuner och landsting fram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till år 1998.............................................................................................177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.6 Sammanfattande bedömning av utvecklingen i kommuner och&lt;br&gt;landsting de senaste åren.....................................................................178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Förutsättningar för kommuner och landsting de närmaste åren.....179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den samhällsekonomiska utvecklingen.............................................179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen de närmaste åren inom skolan, vården och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omsorgen.............................................................................................179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i utjämningssystemet...................................................180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar för enskilda kommuner och landsting att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppnå balanskravet..............................................................................180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda insatser.................................................................................182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattande bedömning av förutsättningarna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner och landsting att klara balanskravet...............................182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Okade satsningar på kommuner och landsting.................................183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Höjda statsbidrag och ökade skatteinkomster..................................183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till kommuner år 2000......................................................................... 185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra satsningar&amp;nbsp;som påverkar&amp;nbsp;kommuner&amp;nbsp;och landsting...............186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övri ga frågor.......................................................................................186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning och&amp;nbsp;utvärdering av kommuner och landsting..............186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Systemet för ersättning för viss mervärdesskatt till kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och landsting.......................................................................................188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Revision av EU-medel........................................................................................191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..............................................................................................191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter för Sveriges agerande rörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisionsrättens iakttagelser................................................................192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Iakttagelser i rapporterna för 1997 presenterade under 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt svenskt agerande i rådet.............................................................192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bedömning av iakttagelser som rör Sverige i årsrapporten..............193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Svensk Ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Avstämning av målet om en halverad arbetslöshet till år 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Fördelningspolitisk redogörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Redovisning av skatteawikelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Gröna nyckeltal för en ekologiskt hållbar utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försörjningsbalans 1998-2002.............................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyckeltal 1999-2002 ............................................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling.................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga finanser 1993-2002.............................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;BNP-tillväxt...........................................................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Besparingar, begränsningsbelopp och finansiering. Nettoeffekt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentliga finanser.................................................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7 &amp;nbsp;Nya reformer. Nettokostnad, offentliga finanser..............................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya utbildningssatsningar....................................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gröna nyckeltal.....................................................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.10 Resurser till skola, vård och omsorg 1997-2002.................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya anslag för budgetåret 1999.............................................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Makroekonomiska förutsättningar......................................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Sammanfattning av reformer................................................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Besparingar, utgiftsminskningar och finansiering..............................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Total effekt av finansiering/utgiftsminskningar och reformer..........................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens inkomster.....................................................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens utgifter.........................................................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;Takbegränsade utgifter 1998-2002 .......................................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsskuldsräntor...................................................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Periodiserade ränteutgifter...................................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Statsbudgetens saldo och statsskulden................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11 &amp;nbsp;Statsbudgetens saldo efter överföring till hushållen samt justering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för större engångseffekter....................................................................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12 &amp;nbsp;Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkningsteknisk överföring till hushållen........................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.13 Kommunsektorns finanser...................................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.14 Pensionssystemets finansiella sparande...............................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.15 &amp;nbsp;Offentliga sektorns finanser................................................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens preliminära utfall år 1998............................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Takbegränsade utgifter år 1998.............................................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens utgifter år 1998............................................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgetsaldo och statsskuld år 1999.....................................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Takbegränsade utgifter år 1999.............................................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Besparingar år 1999...............................................................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;Begränsningsbelopp år 1999.................................................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prognos för takbegränsade utgifter år 1999........................................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser...................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bemyndiganden för anslaget B4 Energiforskning..............................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens inkomster...................................................................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för 1999 (BP)......................................................................................................114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bruttoeffekter av regeländringar.......................................................................114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga sektorns skatteintäkter 1997-2002.................................................115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prisutveckling på småhus...................................................................................119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Intäkter från energiskatter.................................................................................121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;Statens skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster&amp;nbsp;1997-2001.........123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgetens inkomster 1998-2002...............................................................123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt-Fysiska personers&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt.......................................................................................................125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt-juridiska personers&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt.......................................................................................................125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.11 &amp;nbsp;Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt-Socialavgifter................126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.12 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt-Mervärdesskatt.............126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.13 Riksbankens inlevererade överskott..................................................................127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.14 &amp;nbsp;Skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten................................130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.15 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiserad skattekvot......................................................................................130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Preliminär fördelning på utgiftsområden..........................................................135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändring av takbegränsade utgifter mellan Budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för 1999 och 1999 års ekonomiska vårproposition till följd av förändrade&lt;br&gt;förutsättningar, volymfaktorer m.m..................................................................136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftstak för den offentliga sektorn................................................................140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgeteffekter av i VÅP99 aktualiserade skatteförslag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och för offentlig&lt;br&gt;sektor åren 1999-2002 samt varaktiga nettoeffekter för offentlig&lt;br&gt;sektor...................................................................................................................170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunernas resultaträkning åren 1994—1998...............................................176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2. &amp;nbsp;Landstingens resultaträkning åren 1994-1998..................................................176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nettokostnader år 1997 samt förändring åren 1996-1997...............................177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Antalet anställda/anställningar inom kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åren 1993-1998...................................................................................................178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;Kommunsektorns finanser.................................................................................179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;Höjda statsbidrag till kommuner och landsting...............................................184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 &amp;nbsp;Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner åren 2000-2002...............185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagramförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De statliga utgiftstaken 1997-2002......................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens inflationsförväntningar samt KPI utfall 1994-1999.......................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska, tyska och amerikanska 10-årsräntor 1998-1999..................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Månadskostnad efter skatt för ett 2-årigt bostadslån........................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Valutakurs mot euron, 1998-1999 .......................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändring disponibel inkomst, justerad för försörjningsbörda, till följd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslagen i propositionen......................................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändring av disponibel inkomst genom förslag i propositionen, kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och män.................................................................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsskuldsräntor...................................................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsskuldens utveckling.......................................................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Realisationsvinster 1986-1997............................................................................116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstskatt och antal företag 1997.................................................................117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunsektorns finansiella sparande 1980-1998, miljarder&amp;nbsp;kronor och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP...................................................................................................175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Finansplan&lt;/h2&gt;
&lt;h5&gt;1.1 Ansvar för Sverige&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Svensk ekonomi står stark. Visserligen påverkas&lt;br&gt;även Sverige av den sämre utvecklingen i omvärl-&lt;br&gt;den. Tillväxten blir därför något lägre än tidigare&lt;br&gt;beräknat, i vart fall den närmaste framtiden. Lik-&lt;br&gt;väl fortsätter den inhemska ekonomin att växa i&lt;br&gt;god takt, inte minst vad gäller privat konsumtion&lt;br&gt;och investeringar. Den reguljära sysselsättningen&lt;br&gt;har det senaste året ökat med över 100 000 per-&lt;br&gt;soner och arbetslösheten har fortsatt att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den goda utvecklingen i den reala ekonomin&lt;br&gt;äger rum samtidigt som inflationen är praktiskt&lt;br&gt;taget obefintlig, den offentliga sektorn uppvisar&lt;br&gt;betydande överskott, räntan är en av de lägsta i&lt;br&gt;Europa och bytesbalansen ligger på en stabil&lt;br&gt;överskottsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avgörande betydelse för att återvinna styr-&lt;br&gt;kan i den svenska ekonomin och skapa förtroen-&lt;br&gt;de för den ekonomiska politiken har varit den&lt;br&gt;framgångsrika budgetsaneringen. Ambitiösa&lt;br&gt;budgetmål har formulerats och har uppnåtts, i&lt;br&gt;vissa fall med god marginal. Hit hör såväl målet&lt;br&gt;om överskott i de offentliga finanserna om 2&lt;br&gt;procent av BNP i genomsnitt över en konjunk-&lt;br&gt;turcykel som utgiftstaket, som är en central del&lt;br&gt;av den nya och bättre fungerande budgetproces-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också av stor vikt att inflationen i Sve-&lt;br&gt;rige har etablerats på en varaktigt mycket låg ni-&lt;br&gt;vå. Avgörande för detta är den framgångsrika&lt;br&gt;budgetsaneringen. Penningpolitiken och Riks-&lt;br&gt;bankens ökade självständighet har därtill bidragit&lt;br&gt;till detta, liksom åtgärder som ökar konkurren-&lt;br&gt;sen och därmed stärker konsumenternas ställ-&lt;br&gt;ning. För att vidmakthålla prisstabilitet också på&lt;br&gt;längre sikt är det nödvändigt att lönebildningen&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det finns en viss risk&lt;br&gt;att utgiftstaket för åren 1999 och 2000 inte&lt;br&gt;kommer att hållas. Mot den bakgrunden vidtas&lt;br&gt;vissa åtgärder i form av besparingar m.m., som&lt;br&gt;syftar till att begränsa de totala utgifterna till en&lt;br&gt;nivå som ligger under utgiftstaken. Budget-&lt;br&gt;eringsmarginalerna för åren 1999 och 2000 är&lt;br&gt;förhållandevis små. Beredskap finns att vid behov&lt;br&gt;vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att ut-&lt;br&gt;giftstaken hålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åren 2001 och därefter uppkommer ett&lt;br&gt;visst budgetmässigt utrymme utöver det fastlag-&lt;br&gt;da överskottsmålet. Utrymmet växer över tiden&lt;br&gt;och bestäms av hur hög den ekonomiska tillväx-&lt;br&gt;ten blir. Detta utrymme kan användas dels för&lt;br&gt;vissa utgiftsökningar, dels för vissa skattesänk-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna vårproposition föreslås en del utgifts-&lt;br&gt;ökningar, huvudsakligen med början år 2001.&lt;br&gt;Däremot behandlas skattepolitiken bara i be-&lt;br&gt;gränsad utsträckning. Skattepolitikens långsikti-&lt;br&gt;ga inriktning och möjligheterna att genomföra&lt;br&gt;en mera omfattande skattereform får behandlas i&lt;br&gt;annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990-talets ekonomiska kris innebar bl.a. att&lt;br&gt;sysselsättningen minskade kraftigt och att i mot-&lt;br&gt;svarande mån antalet människor som för sin för-&lt;br&gt;sörjning är beroende av transfereringar och bi-&lt;br&gt;drag ökade väsentligt. Även om denna utveckling&lt;br&gt;har vänt på senare tid, så återstår mycket att göra&lt;br&gt;innan en mera robust grund har lagts för förbätt-&lt;br&gt;rad välfärd och stigande inkomster i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att allt fler människor suc-&lt;br&gt;cessivt kan få arbete och att beroendet av transfe-&lt;br&gt;reringar och bidrag minskar. Detta krav förstärks&lt;br&gt;av den väntade demografiska utvecklingen som&lt;br&gt;innebär att antalet äldre människor kommer att&lt;br&gt;öka väsentligt med åtföljande behov av ökade re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;surser för pensioner, vård och omsorg. Det är&lt;br&gt;mot denna bakgrund som regeringen formulerat&lt;br&gt;ett sysselsättningsmål, som innebär att andelen&lt;br&gt;av befolkningen i åldrarna 20-64 år som har ar-&lt;br&gt;bete år 2004 skall uppgå till 80 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiken måste under en följd av år ha en så-&lt;br&gt;dan inriktning att en övergång från bidragsbero-&lt;br&gt;ende till arbete stimuleras. Det kommer att kräva&lt;br&gt;åtgärder på en rad områden. Några åtgärder med&lt;br&gt;en sådan utformning återfinns i denna vårpropo-&lt;br&gt;sition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet om en halverad öppen arbetslöshet till&lt;br&gt;år 2000 ligger fast som ett riktmärke för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken. Regeringen kommer noga&lt;br&gt;att följa utvecklingen på arbetsmarknaden. Om&lt;br&gt;så erfordras är regeringen beredd att föreslå yt-&lt;br&gt;terligare åtgärder för att öka sysselsättningen och&lt;br&gt;minska arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En politik för ökad sysselsättning måste i allt&lt;br&gt;högre grad bygga på utbildning, kompetensut-&lt;br&gt;veckling och forskning. Detta är nödvändigt bå-&lt;br&gt;de för att stärka individernas möjligheter att häv-&lt;br&gt;da sig på arbetsmarknaden och för att stärka&lt;br&gt;Sverige i en allt hårdare internationell konkur-&lt;br&gt;rens. Därför föreslår regeringen en fortsättning&lt;br&gt;av Kunskapslyftet och framtidssatsningen på&lt;br&gt;skolan, en fortsatt utbyggnad av antalet högsko-&lt;br&gt;leplatser och förstärkta resurser för forskning&lt;br&gt;och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven i arbetslivet måste ökade insatser göras&lt;br&gt;för att stimulera kompetensutvecklingen. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår sådana åtgärder, som förutsätter&lt;br&gt;samfinansiering med EU-medel och, inte minst,&lt;br&gt;ökade insatser från arbetsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad åtgärder föreslås för att effektivisera&lt;br&gt;arbetsmarknaden och öka samarbetet mellan&lt;br&gt;högskola och näringsliv. Av särskild betydelse är&lt;br&gt;att underlätta för utsatta grupper att komma in&lt;br&gt;på arbetsmarknaden. Bland annat införs ett nytt&lt;br&gt;stöd för att stimulera arbetsgivare att anställa ar-&lt;br&gt;betslösa personer med långa inskrivningstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En långsiktigt uthållig tillväxt och sysselsätt-&lt;br&gt;ningsökning förutsätter insatser för att förbättra&lt;br&gt;miljön och säkerställa en ekologiskt hållbar ut-&lt;br&gt;veckling. I vårpropositionen föreslås bl.a. att de&lt;br&gt;lokala investeringsprogrammen utsträcks i tiden,&lt;br&gt;att miljöforskningen tillförs ökade resurser och&lt;br&gt;att insatserna för marksanering, kalkning och bi-&lt;br&gt;otopskydd förstärks och förlängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det utrymme som skapas genom budgetsane-&lt;br&gt;ring och ekonomisk tillväxt bör också kunna an-&lt;br&gt;vändas för att stärka rättvisan och välfärden. Ti-&lt;br&gt;digare aviserade höjningar av barnbidragen åren&lt;br&gt;2000 och 2001 genomförs. Utrymme skapas för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fr.o.m. år 2001 stegvis genomföra en allmän&lt;br&gt;förskola och maxtaxa i barnomsorgen. Ytterliga-&lt;br&gt;re resurser tillförs skolan, vården och omsorgen&lt;br&gt;genom att de generella statsbidragen till kom-&lt;br&gt;muner och landsting höjs utöver tidigare fattade&lt;br&gt;beslut. Det kommunala utjämningssystemet re-&lt;br&gt;formeras. Pensionsreformen fullföljs. Biståndet&lt;br&gt;höjs till 0,74 procent av BNI 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall präglas av samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under mandatperioden för-&lt;br&gt;söka skapa största möjliga uppslutning för en&lt;br&gt;politik för full sysselsättning. Sverige är för litet&lt;br&gt;för stora konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska vårpropositionen bygger på&lt;br&gt;en överenskommelse mellan den socialdemokra-&lt;br&gt;tiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet,&lt;br&gt;vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken, budgetpolitiken, utgiftstaken, tilläggs-&lt;br&gt;budgeten för 1999 och de nu föreslagna skatte-&lt;br&gt;förändringarna för år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet berör fem områden - ekonomi,&lt;br&gt;sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och miljö -&lt;br&gt;och innefattar både konkreta förslag och åtagan-&lt;br&gt;den inför framtiden. Genom detta samarbete be-&lt;br&gt;kräftas att det finns en politisk majoritet för en&lt;br&gt;ekonomisk politik som är inriktad på full syssel-&lt;br&gt;sättning, ett offentligt överskott om 2 procent av&lt;br&gt;BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och&lt;br&gt;prisstabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eftersträvar en bred förankring av&lt;br&gt;en kommande skattereform. Samtliga riksdags-&lt;br&gt;partier deltar för närvarande i överläggningarna.&lt;br&gt;Huvudsyftet är att utifrån krav på rättvis fördel-&lt;br&gt;ning skapa goda och stabila regler för tillväxt och&lt;br&gt;sysselsättning, en ekologisk hållbar utveckling&lt;br&gt;samt att garantera välfärden och dess finansie-&lt;br&gt;ring-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dialog som regeringen har inlett med fö-&lt;br&gt;reträdarna för näringslivet har varit fruktbar och&lt;br&gt;förtjänar en fortsättning. Regeringens ambition&lt;br&gt;är att fortsätta denna dialog kring olika förslag&lt;br&gt;som syftar till att stärka Sverige som företagar-&lt;br&gt;nation.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1.2 Den ekonomiska utvecklingen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den internationella ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;präglas alltjämt av Asienkrisen och dess konsek-&lt;br&gt;venser för världsekonomin. Detta påverkar ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sikterna för den svenska exporten. Till viss del&lt;br&gt;kompenseras detta av en stark utveckling på den&lt;br&gt;svenska hemmamarknaden. Tillväxten i Sverige&lt;br&gt;väntas minska från 2,9 procent 1998 till 2,2 pro-&lt;br&gt;cent 1999. År 2000 beräknas tillväxten ånyo öka&lt;br&gt;till 2,6 procent. Sverige kommer att ta steget in i&lt;br&gt;nästa sekel med god tillväxt, låg inflation, sjun-&lt;br&gt;kande arbetslöshet och minskande statsskuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.1 Den internationella utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen för den globala tillväxten har revide-&lt;br&gt;rats ned jämfört med bedömningen i budgetpro-&lt;br&gt;positionen från oktober 1998. Exportförutsätt-&lt;br&gt;ningarna för svensk industri har försämrats i&lt;br&gt;ännu högre grad då en betydande avmattning&lt;br&gt;väntas på viktiga svenska exportmarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avmattningen av konjunkturen i Europa&lt;br&gt;väntas bli kortvarig tack vare stigande realin-&lt;br&gt;komster, låga räntor och en stark framtidstro&lt;br&gt;bland hushållen. Arbetslösheten förutses minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturen i Förenta staterna är alltjämt&lt;br&gt;god. Under slutet av 1999 väntas dock både in-&lt;br&gt;vesteringarna och den privata konsumtionen&lt;br&gt;dämpas. Samtidigt som arbetslösheten sjunkit till&lt;br&gt;drygt 4 procent är inflationen historiskt sett&lt;br&gt;mycket låg. Den framgångsrika penningpolitiken&lt;br&gt;har spelat en central roll för den gynnsamma ut-&lt;br&gt;vecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste året har den ekonomiska&lt;br&gt;krisen slagit hårt mot Asien, Ryssland och Brasi-&lt;br&gt;lien. Turbulensen på de finansiella marknaderna&lt;br&gt;har dock avtagit och effekterna på den globala&lt;br&gt;ekonomin av utvecklingen i Sydamerika väntas&lt;br&gt;bli måttliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de krisdrabbade asiatiska länderna har en sta-&lt;br&gt;bilisering skett, och i några länder kan även en&lt;br&gt;försiktig återhämtning skönjas. De tydligaste&lt;br&gt;tecknen finns i Sydkorea och Thailand, två länder&lt;br&gt;som genomfört konkreta åtgärder för att refor-&lt;br&gt;mera den finansiella sektorn. En omstrukturering&lt;br&gt;av finanssektorn inverkar positivt på hela eko-&lt;br&gt;nomin och är även i andra länder en viktig förut-&lt;br&gt;sättning för en stärkt tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan har en nyckelroll i den asiatiska utveck-&lt;br&gt;lingen och kraftfulla åtgärder för en fortsatt&lt;br&gt;strukturomvandling är av stor vikt för att för-&lt;br&gt;bättra den japanska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella och politiska krisen i Ryssland&lt;br&gt;under hösten är ett kraftigt bakslag för reform-&lt;br&gt;processen. Valutan har försvagats och inflationen&lt;br&gt;skjutit i höjden. BNP väntas i år och nästa år&lt;br&gt;fortsätta att sjunka. Ryssland behöver stärka re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;formprocessen och skyndsamt vidta åtgärder för&lt;br&gt;att hantera den finansiella sektorns problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.2 Den svenska utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1978 till 1998 var den genom-&lt;br&gt;snittliga svenska BNP-tillväxten 1,7 procent.&lt;br&gt;Jämfört med detta är den prognostiserade till-&lt;br&gt;växten för 1999 på 2,2 procent god. Ändå är 1999&lt;br&gt;ett svagt år jämfört med 1998 och år 2000. Orsa-&lt;br&gt;ken till den temporära svackan är framför allt den&lt;br&gt;svaga tillväxten på viktiga svenska exportmark-&lt;br&gt;nader. Svensk hemmamarknad är fortfarande&lt;br&gt;stark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag historiskt goda förutsättningar&lt;br&gt;för en hög och uthållig tillväxt i svensk ekonomi.&lt;br&gt;De offentliga finanserna visar ett stigande över-&lt;br&gt;skott, inflationen och inflationsförväntningarna&lt;br&gt;är låga och räntan är låg. Därmed skapas stabila&lt;br&gt;spelregler för företag och investerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognos för 1999 och 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av konjunkturförsvagningen&lt;br&gt;beror på investeringsvaruindustrin, som drabbas&lt;br&gt;av nedgången i investeringsefterfrågan i våra vik-&lt;br&gt;tigaste handelsländer. En begränsad återhämt-&lt;br&gt;ning förutses mot slutet av 1999, vilket innebär&lt;br&gt;att varuexporten kan stiga snabbare igen. Svensk&lt;br&gt;industri väntas i viss mån fortsätta att ta mark-&lt;br&gt;nadsandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.1 Försörjningsbalans 1998-2002&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdkr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;951,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;466,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;323,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv exkl. bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;697,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1803,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata tjänstesektorn är inne i en expansiv&lt;br&gt;fas med stigande produktion och en god syssel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättningstillväxt. Den utvecklingen väntas fort-&lt;br&gt;sätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SCB har sysselsättningen i små och&lt;br&gt;medelstora företag ökat med drygt 25 000 perso-&lt;br&gt;ner mellan 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från de senaste åren väntas även&lt;br&gt;bostadsinvesteringarna tillta. Fastighetspriserna&lt;br&gt;är nu så höga och räntorna så låga att det i allt&lt;br&gt;större delar av Sverige är lönsamt att bygga nya&lt;br&gt;bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.2 Nyckeltal 1999-2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnadstimlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal sysselsatta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real disponibel inkomst&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettosparkvot, nivå&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tysk ränta 10-års statsobligation&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk ränta 10-års statsobligation'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TCW-index&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Andel av arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Inklusive beräkningsteknisk överföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Årsgenomsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges Riksbank och F i-&lt;br&gt;nansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens förtroende avseende den egna eko-&lt;br&gt;nomin är högt. Inflationen är låg. De offentliga&lt;br&gt;finanserna är i ordning. Arbetslösheten sjunker&lt;br&gt;och sysselsättningen stiger kraftigt. Hushållen&lt;br&gt;har dessutom en god förmögenhetsställning.&lt;br&gt;Hushållens konsumtion väntas därför bli fortsatt&lt;br&gt;stark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenstrycket såväl i Sverige som i utlan-&lt;br&gt;det är högt och produktivitetsutvecklingen&lt;br&gt;gynnsam, vilket medför fortsatt små prisökning-&lt;br&gt;ar i såväl producent- som konsumentledet fram-&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen ökar snabbt. I februari 1999 var&lt;br&gt;104 000 fler sysselsätta jämfört med samma må-&lt;br&gt;nad året innan. Sysselsättningsutvecklingen vän-&lt;br&gt;tas vara fortsatt god under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna arbetslösheten fortsätter att falla. I&lt;br&gt;februari 1999 var den öppna arbetslösheten 5,6&lt;br&gt;procent, en nedgång med 1,1 procentenheter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämfört med samma månad året innan. Den öpp-&lt;br&gt;na arbetslösheten var bland kvinnor i februari&lt;br&gt;1999 4,9 procent. Den öppna arbetslösheten&lt;br&gt;bland män är högre. Kvinnor dominerar dock&lt;br&gt;bland de deltidsarbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största ökningen av sysselsättningen sker&lt;br&gt;inom tjänstenäringen. Det gäller såväl inom den&lt;br&gt;privata som den offentliga sektorn. Regeringens&lt;br&gt;prioritering av skolan, vården och omsorgen ger&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsmålet har haft en central roll i&lt;br&gt;den ekonomiska politiken. En rad insatser har&lt;br&gt;vidtagits under de gångna åren för att successivt&lt;br&gt;pressa tillbaka arbetslösheten. Denna politik har i&lt;br&gt;allt väsentligt varit framgångsrik. När målet om&lt;br&gt;en halverad arbetslöshet till 4 procent år 2000&lt;br&gt;sattes upp 1996 var den genomsnittliga öppna&lt;br&gt;arbetslösheten 8,1 procent. Enligt innevarande&lt;br&gt;prognos väntas arbetslösheten falla till 5,4 pro-&lt;br&gt;cent år 2000. Det är en god utveckling, men inte&lt;br&gt;tillräcklig. Målet om en halverad öppen arbets-&lt;br&gt;löshet på 4 procent år 2000 ligger fast. Därför&lt;br&gt;kommer regeringen noga att följa utvecklingen&lt;br&gt;och, om det visar sig nödvändigt, föreslå ytterli-&lt;br&gt;gare åtgärder mot arbetslösheten utöver de som&lt;br&gt;föreslås i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudorsaken till att målet ej uppnås i den&lt;br&gt;nuvarande prognosen är den svaga internationella&lt;br&gt;utvecklingen som följer i spåret av Asienkrisen.&lt;br&gt;En annan orsak är att löneökningarna har varit&lt;br&gt;något större än beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har arbetskraftsutbudet fortsatt att&lt;br&gt;öka. När arbetslösheten sjunker ökar optimis-&lt;br&gt;men om möjligheterna att få ett arbete. Därmed&lt;br&gt;söker sig personer, som tidigare inte ens tyckt&lt;br&gt;det varit mödan värt att registrera sig som ar-&lt;br&gt;betslösa, ut på arbetsmarknaden för att leta efter&lt;br&gt;ett jobb. Mellan februari 1998 och februari 1999&lt;br&gt;ökade arbetskraften med 63 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att fler personer söker sig ut i arbetskraften är&lt;br&gt;en mycket positiv och önskvärd utveckling. Det&lt;br&gt;senaste årets utveckling kan jämföras med att ar-&lt;br&gt;betskraften mellan 1991 och 1994 minskade med&lt;br&gt;drygt en kvarts miljon personer. Sverige skall ar-&lt;br&gt;beta sig ur krisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige behöver fler människor i arbete och en&lt;br&gt;ökad arbetskraft om vi skall kunna behålla en&lt;br&gt;god välfärd för alla. Inte minst viktigt är detta&lt;br&gt;mot bakgrund av att Sverige de närmaste årtion-&lt;br&gt;dena kommer att ha en åldrande befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal sysselsatta&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4059&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4096&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav privat sektor&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2813&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav offentlig sektor&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1252&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andelen sysselsatta mellan 20 och 64 år&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturberoende arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiska åtgärder&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnadstimlön*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tusental personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;1 procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘ Årlig procentuell förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tydligt markera denna syn valde regering-&lt;br&gt;en i budgetpropositionen för 1999 att presentera&lt;br&gt;ett sysselsättningsmål. Andelen sysselsatta av&lt;br&gt;befolkningen mellan 20 och 64 år skall öka från&lt;br&gt;ca 74 procent 1997 till 80 procent 2004. Därige-&lt;br&gt;nom minskar behovet av sociala ersättningar.&lt;br&gt;Sysselsättningsmålet måste ges en central roll i&lt;br&gt;den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen har höjts. Med förslagen i denna&lt;br&gt;proposition tas steg som behövs för att målen&lt;br&gt;skall uppnås. Arbetslösheten skall betvingas. Sve-&lt;br&gt;rige skall åter till full sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkyl för 2001 och 2002&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylen för 2001 och 2002 baseras på att löne-&lt;br&gt;bildningen fungerar väl och att tillgången på ar-&lt;br&gt;betskraft är god. Då beräknas tillväxten bli 2,5&lt;br&gt;procent både 2001 och 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten drivs av investeringar och privat&lt;br&gt;konsumtion men även till viss del av utrikeshan-&lt;br&gt;deln. Den offentliga konsumtionen ökar till följd&lt;br&gt;av de ökade resurserna till skola, vård och om-&lt;br&gt;sorg. Sysselsättningen beräknas öka med 0,9 re-&lt;br&gt;spektive 0,8 procent. Den öppna arbetslösheten&lt;br&gt;fortsätter att minska och som årsgenomsnitt be-&lt;br&gt;räknas den bli 5,0 procent 2002.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1.3 Sverige - en nation med&lt;br&gt;ekonomisk styrka&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sunda offentliga finanser och stabila priser är en&lt;br&gt;förutsättning för en uthållig hög tillväxt och&lt;br&gt;därmed en hög sysselsättning. Detta synsätt är,&lt;br&gt;och har sedan 1994 varit, styrande för den eko-&lt;br&gt;nomiska politiken. Framgångarna har varit bety-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dande. Låneberoendets tid är förbi. Överskott i&lt;br&gt;de offentliga finanserna kan nu pressa tillbaka&lt;br&gt;statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.1 Sunda offentliga finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har på ett par år gått från att ha ett av in-&lt;br&gt;dustrivärldens största underskott till överskott i&lt;br&gt;de offentliga finanserna. År 1993 var underskot-&lt;br&gt;tet i de offentliga finanserna 12,3 procent av&lt;br&gt;BNP. Fem år senare hade detta vänts till ett över-&lt;br&gt;skott på 2,2 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots denna remarkabla förbättring kvarstår&lt;br&gt;en stor statsskuld som följd av fallet i sysselsätt-&lt;br&gt;ningen och underskottspolitiken i början av&lt;br&gt;1990-talet. Den svenska statsskulden var den 31&lt;br&gt;december 1998 1 449 miljarder kronor. Trots det&lt;br&gt;stora överskottet under 1998 fortsatte statsskul-&lt;br&gt;den att öka i nominella termer. Försvagningen av&lt;br&gt;kronan under 1998 gjorde att den del av stats-&lt;br&gt;skulden som var upplånad i utländsk valuta växte&lt;br&gt;mer än vad som amorterades. Detta visar tydligt&lt;br&gt;att Sverige fortfarande är i en utsatt position trots&lt;br&gt;de senaste årens konsolidering. Enbart ränteut-&lt;br&gt;gifterna i statens budget utgör 1999 cirka 93 mil-&lt;br&gt;jarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med flytande växelkurs och inflationsmål är fi-&lt;br&gt;nanspolitikens främsta syfte att skapa goda be-&lt;br&gt;tingelser för tillväxt och sysselsättning genom att&lt;br&gt;bevara överskotten i de offentliga finanserna och&lt;br&gt;hålla utgifterna under kontroll. Därmed skapas&lt;br&gt;förutsättningar för låga räntor vilket i sin tur le-&lt;br&gt;der till höga investeringar, god tillväxt, ökad sys-&lt;br&gt;selsättning och ökade möjligheter till en god för-&lt;br&gt;delningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.4 Offentliga finanser 1993-2002&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftskvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattekvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överföring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande efter&lt;br&gt;överföring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens budgetsaldo, mdkr&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Efter beräkningsteknisk överföring till hushållen 2001 och 2002 av den del av överskottet i offentlig sektor som överskrider målsatta överskott.&lt;br&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdeparteme ntet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetpolitiska mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under de senaste åren arbetat&lt;br&gt;med fleråriga och preciserade budgetpolitiska&lt;br&gt;mål. Resultaten av detta har varit mycket gott.&lt;br&gt;De budgetpolitiska målen för 1996 och 1997&lt;br&gt;uppfylldes med bred marginal. Aven 1998 klaras&lt;br&gt;budgetmålet med stor marginal. För 1999 och&lt;br&gt;2000 är dock marginalen mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När målet om offentliga finanser i balans 1998&lt;br&gt;sattes upp våren 1995 var det få som trodde att&lt;br&gt;det var möjligt att uppnå. I efterhand kan kon-&lt;br&gt;stateras att de offentliga finanserna 1998 uppvi-&lt;br&gt;sade ett överskott på 2,2 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två övergripande mål styr budgetpolitiken.&lt;br&gt;De offentliga finanserna skall uppvisa överskott&lt;br&gt;och utgifterna skall ej överstiga de uppsatta ut-&lt;br&gt;giftstaken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskott i de offentliga finanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stark välfärd kräver starka offentliga finanser.&lt;br&gt;En stor offentlig skuld innebär att framtida gene-&lt;br&gt;rationer tvingas använda en stor del av de resur-&lt;br&gt;ser de skapar till att betala räntor och amorte-&lt;br&gt;ringar. Därför skall de offentliga finanserna&lt;br&gt;uppvisa ett överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långsiktiga budgetmålet för regering och&lt;br&gt;riksdag är ett överskott på 2 procent av BNP i&lt;br&gt;genomsnitt över en konjunkturcykel. Som en&lt;br&gt;gradvis anpassning av detta är budgetmålen för&lt;br&gt;den offentliga sektorns finansiella sparande 0,5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP 1999 och 2,0 procent för år 2000&lt;br&gt;och 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för åren 1999 till 2001 gäller vid den&lt;br&gt;tillväxt som kalkylerades i 1997 års ekonomiska&lt;br&gt;vårproposition. Om tillväxten av konjunktur-&lt;br&gt;mässiga skäl väsentligt skulle avvika från denna&lt;br&gt;skall motsvarande avvikelse tolereras. Enligt nu-&lt;br&gt;varande prognoser för 1999 och 2000 beräknas&lt;br&gt;tillväxten bli något lägre än vad som prognostise-&lt;br&gt;rades 1997. Enligt regeringens bedömning är&lt;br&gt;detta inte en väsentlig avvikelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.5 BNP-tillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VP 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VP 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Differens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;År 2001 uppnås målet med bred marginal. Ut-&lt;br&gt;över det målsatta överskottet på 2,0 procent av&lt;br&gt;BNP finns ett utrymme som kan användas till&lt;br&gt;reformer för ökad sysselsättning och rättvisa på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,1 procent av BNP om så bedöms vara lämpligt&lt;br&gt;bl.a. ur konjunktursynvinkel. Detta utrymme har&lt;br&gt;beräkningstekniskt överförts till hushållssektorn&lt;br&gt;i här redovisade kalkyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att målet för år 2002 skall&lt;br&gt;vara 2,0 procent av BNP. Även detta år görs&lt;br&gt;därför en beräkningsteknisk överföring, som&lt;br&gt;detta år motsvarar 2,0 procent av BNP, så att&lt;br&gt;målet nås. Resultatet är att den offentliga sek-&lt;br&gt;torns nettoskuld är så gott som borta 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstaken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen med kraftigt stigande budgetun-&lt;br&gt;derskott i början av 1990-talet förvärrades av den&lt;br&gt;dåliga budgetdisciplinen. För att inte åter hamna&lt;br&gt;i samma situation reformerades budgetprocessen&lt;br&gt;under 1996. Genom en stramare budgetprocess&lt;br&gt;kan regering och riksdag tydligare prioritera väl-&lt;br&gt;färden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de viktigaste inslagen i den nya budget-&lt;br&gt;processen är att regeringen i samband med vår-&lt;br&gt;propositionen presenterar förslag till nominella&lt;br&gt;utgiftstak för tre år framåt. De statliga utgifterna&lt;br&gt;måste sedan hållas under utgiftstaken. Utgiftsta-&lt;br&gt;ket för 1997 klarades med bred marginal. Enligt&lt;br&gt;preliminära siffror klarades även taket för 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det finns en viss risk&lt;br&gt;för att utgiftstaket skulle kunna överskridas 1999&lt;br&gt;om inga åtgärder vidtas. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför vissa besparingar för att klara taket. Dess-&lt;br&gt;utom har regeringen beslutat om så kallade be-&lt;br&gt;gränsningsbelopp för vissa anslag. Det innebär&lt;br&gt;att utgifterna inte får överskrida dessa belopp.&lt;br&gt;För 1999 beräknas budgeteringsmarginalen efter&lt;br&gt;dessa åtgärder till 1 miljard kronor. Om denna&lt;br&gt;marginal skulle visa sig vara otillräcklig avser re-&lt;br&gt;geringen att under innevarande år vidta ytterliga-&lt;br&gt;re åtgärder. Utgiftstaken skall hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är budgete-&lt;br&gt;ringsmarginalen för år 2000 för liten för att kun-&lt;br&gt;na hantera makroekonomiska störningar om&lt;br&gt;inga åtgärder vidtages. Samtidigt finns det behov&lt;br&gt;av att göra besparingar av strukturell natur inom&lt;br&gt;t.ex. läkemedelssubventionerna för att få ner de&lt;br&gt;snabbt ökande kostnaderna. Därför föreslås vissa&lt;br&gt;besparingar även för år 2000. De sämst ställda&lt;br&gt;pensionärerna kompenseras dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeteringsmarginalen för 2001 är betryg-&lt;br&gt;gande stor, 16 miljarder kronor samtidigt som&lt;br&gt;målet om 2,0 procents överskott uppnås med&lt;br&gt;bred marginal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att utgiftstaket för 2002&lt;br&gt;skall vara 810 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya budgetprocessen har på ett avgörande&lt;br&gt;sätt förbättrat betingelserna för en ansvarsfull&lt;br&gt;ekonomisk politik. Det hindrar inte att det bör&lt;br&gt;göras en översyn av hur den nya processen fun-&lt;br&gt;gerar. En översyn av budgetprocessen har därför&lt;br&gt;påbörjats i såväl riksdag som regering. Dess prin-&lt;br&gt;ciper om budgetdisciplin och ordning och reda i&lt;br&gt;de offentliga finanserna skall ligga fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;1 Tabell 1.6 Besparingar, begränsningsbelopp och finansie- 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ring. Nettoeffekt på offentliga finanser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsram inkl omställningsbi-&lt;br&gt;drag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högkostnadsskydd, läkemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antagandepoäng, vilande för-&lt;br&gt;tidspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åt-&lt;br&gt;gärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstudiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kunskapslyftet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till lokala investerings-&lt;br&gt;program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag för att minska elan-&lt;br&gt;vändning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Väghållning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering maxtaxa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa besparing&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;En långsiktig inkomst- och utgiftsstrategi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetsaneringen innebar såväl utgiftsnedskär-&lt;br&gt;ningar som skattehöjningar. För perioden 2001&lt;br&gt;och framåt är perspektivet det spegelvända. Sve-&lt;br&gt;rige kan då tillåta sig såväl utgiftsökningar som&lt;br&gt;skattesänkningar, förutsatt att de håller sig inom&lt;br&gt;de ramar som kravet på överskott i de offentliga&lt;br&gt;finanserna, utgiftstaken, konjunkturläget och&lt;br&gt;den ekonomiska tillväxten medger. Därför be-&lt;br&gt;hövs en långsiktig inkomst- och utgiftsstrategi&lt;br&gt;som en riktlinje för den ekonomiska politiken de&lt;br&gt;kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för en sådan strategi är att&lt;br&gt;det offentliga överskottet om två procent av&lt;br&gt;BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel skall&lt;br&gt;bestå. Regeringen gör bedömningen att med ett&lt;br&gt;sådant mål är det möjligt att under de kommande&lt;br&gt;åren öka de offentliga utgifterna samtidigt som&lt;br&gt;det kommer att finnas utrymme för skattesänk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar. En långsiktig inkomst- och utgiftsstrategi&lt;br&gt;syftar till att finna en rimlig avvägning mellan så-&lt;br&gt;dana utgiftsökningar och skattesänkningar. Den&lt;br&gt;förenar kraven på å ena sidan starka offentliga&lt;br&gt;finanser, å andra sidan berättigade önskemål om&lt;br&gt;förbättringar av den offentliga välfärden och li-&lt;br&gt;kaledes motiverade krav på skattesänkningar.&lt;br&gt;Därmed befästs den ekonomiska politikens stad-&lt;br&gt;ga och trovärdighet vilket bidrar till en hållbar&lt;br&gt;och hög ekonomisk tillväxt för en god välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.1 De statliga utgiftstaken 1997-2002&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0399/prop_199899__99-3.png" style="width:174pt;height:148pt;"/&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Till följd av åiderspensionsreformen gjordes hösten 1998 en teknisk justering av u t-&lt;br&gt;giftstaken för åren 1999-2001. För att möjliggöra en jämförelse övertiden har utgift-&lt;br&gt;staken för 1997 och 1998 justerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den goda utvecklingen av de offentliga finanser-&lt;br&gt;na, den nya budgetprocessen samt de nu före-&lt;br&gt;slagna besparingarna möjliggör nya reformer in-&lt;br&gt;om prioriterade områden för de kommande åren.&lt;br&gt;Reformerna kan delas in i fem huvudsakliga om-&lt;br&gt;råden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten skall betvingas. Ett brett åt-&lt;br&gt;gärdsprogram genomförs för att göra sysselsätt-&lt;br&gt;ningsökningen uthållig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap och kompetens. Högskoleutbildning,&lt;br&gt;forskarutbildning och grundforskning tillförs&lt;br&gt;mer resurser, en studiestödsreform genomförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan, vården och omsorgen skall förbättras.&lt;br&gt;Mer resurser tillförs barnomsorgen, skolan, vår-&lt;br&gt;den och omsorgen, maxtaxa inom barnomsorgen&lt;br&gt;införs m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättvisan skall stärkas. Biståndet höjs, de till-&lt;br&gt;fälliga skattesänkningarna förlängs. Dessutom&lt;br&gt;höjs barnbidraget enligt tidigare förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hållbara Sverige. En rad åtgärder genomförs&lt;br&gt;för att göra Sverige mer ekologiskt uthålligt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.7 Nya reformer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettokostnad, offentliga finanser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten skall betvingas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stärkt platsförmedling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anställningsstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönebidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Kunskap och kompetens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nytt studiestödsystem, pensionsrätt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kunskapslyftet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleplatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda utbildningssatsningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsehögskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Skolan, vården och omsorgen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Generella statsbidraget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200-kronan till kommunsektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maxtaxereform och allmän förskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till vissa steriliserade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personliga ombud psykiskt funktions-&lt;br&gt;hindrade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handikappområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Rättvisan skall stärkas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt, hyresfastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt grundavdrag, pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Hållbara Sverige&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Markinköp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marksanering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biotopskydd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hållbara Sverige - övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till minskad elanvändning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokala investeringsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa reformer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.2 Stabila priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabila priser är en grundläggande förutsättning&lt;br&gt;för en framgångsrik ekonomisk politik. Hög in-&lt;br&gt;flation försämrar förutsättningarna för en uthål-&lt;br&gt;ligt hög tillväxt och därmed också för en stabilt&lt;br&gt;hög sysselsättning. En hög och ojämn inflation&lt;br&gt;har dessutom negativa fördelningseffekter. Den&lt;br&gt;övergripande uppgiften för penningpolitiken är&lt;br&gt;därför prisstabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken bedriver penningpolitiken själv-&lt;br&gt;ständigt. Riksbanken har definierat prisstabilitet&lt;br&gt;som att ökningen av konsumentprisindex skall&lt;br&gt;begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 pro-&lt;br&gt;centenhet uppåt och nedåt. Regeringen stöder&lt;br&gt;penningpolitikens inriktning och står bakom in-&lt;br&gt;flationsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.3 Hushållens inflationsförväntningar samt KPI&lt;br&gt;utfall 1994-1999 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;_________________&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0399/prop_199899__99-4.png" style="width:177pt;height:109pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm: De streckade linjerna i diagrammet visar Riksbankens toleransintervall för&lt;br&gt;inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen tog under hösten 1998 ett andra be-&lt;br&gt;slut om att göra Riksbanken mera självständig.&lt;br&gt;Därmed har grundlagen ändrats. Beslutet grun-&lt;br&gt;dade sig på den fempartiöverenskommelse som&lt;br&gt;gjorts om penning- och valutapolitiken för att&lt;br&gt;stärka trovärdigheten för prisstabiliteten. De nya&lt;br&gt;bestämmelserna innebär bl.a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Riksbanken ges ett överordnat mål för sin&lt;br&gt;verksamhet som läggs fast i lag. Målet för&lt;br&gt;penningpolitiken skall vara att upprätthålla ett&lt;br&gt;fast penningvärde. Eftersom Riksbanken är&lt;br&gt;en myndighet under riksdagen bör banken&lt;br&gt;därutöver stödja den allmänna ekonomiska&lt;br&gt;politiken, bl. a. i syfte att främja en hållbar&lt;br&gt;tillväxt och en hög sysselsättning, utan att&lt;br&gt;åsidosätta prisstabilitetsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I regeringsformen har ett förbud införts för&lt;br&gt;varje myndighet att ge instruktioner till Riks-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banken i frågor som rör penningpolitik.&lt;br&gt;Dessutom får en ledamot av riksbanksdirek-&lt;br&gt;tionen inte söka eller ta emot instruktioner&lt;br&gt;när hon eller han fullgör penningpolitiska&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Riksbankschefen får en stärkt ställning ge-&lt;br&gt;nom att det i regeringsformen anges att denna&lt;br&gt;eller denne under den sexåriga mandatperio-&lt;br&gt;den får avsättas endast om hon eller han inte&lt;br&gt;längre uppfyller de krav som ställs för att&lt;br&gt;kunna utföra sina uppgifter eller om hon eller&lt;br&gt;han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ansvaret för övergripande valutapolitiska frå-&lt;br&gt;gor har förts över från Riksbanken till rege-&lt;br&gt;ringen. Riksbanken skall besluta om tillämp-&lt;br&gt;ningen av det växelkurssystem som rege-&lt;br&gt;ringen beslutat om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya riksbankslagstiftningen som trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1999 innebär också att Riks-&lt;br&gt;banken fått en ny direktion med sex heltidsans-&lt;br&gt;tällda ledamöter som självständigt fattar de pen-&lt;br&gt;ningpolitiska besluten. Direktionen har beslutat&lt;br&gt;att målformuleringen för Riksbanken ligger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga inflationen och de sanerade offentliga&lt;br&gt;finanserna har medfört att Riksbanken kunnat&lt;br&gt;sänka sin styrränta, den s.k. reporäntan, till under&lt;br&gt;3 procent. Det är drygt en procentenhet lägre än&lt;br&gt;under början av hösten och den lägsta styrränta&lt;br&gt;Sverige haft sedan den moderna kreditmarkna-&lt;br&gt;den började ta form under 1980-talet. Sverige har&lt;br&gt;därmed en av Europas lägsta styrräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska räntorna ligger i ett historiskt per-&lt;br&gt;spektiv på unikt låga nivåer. Saneringen av de&lt;br&gt;offentliga finanserna och penningpolitikens in-&lt;br&gt;riktning på prisstabilitet är de viktigaste förkla-&lt;br&gt;ringarna till att de svenska 1 O-årsräntorna nu en-&lt;br&gt;dast ligger strax över euroräntorna och t.o.m.&lt;br&gt;under räntenivåerna i Förenta staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.4 Svenska, tyska och amerikanska 10-årsräntor&lt;br&gt;1998-1999&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0399/prop_199899__99-5.png" style="width:172pt;height:126pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella räntor med längre löptid har stigit&lt;br&gt;sedan årsskiftet, till följd av bl.a. den ihållande&lt;br&gt;tillväxten i Förenta staterna. Trots uppgången av&lt;br&gt;de amerikanska långa räntorna är de svenska&lt;br&gt;räntorna lägre än under början av hösten 1998, ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,4 procent jämfört med ca 4,7 procent. Diffe-&lt;br&gt;rensen mot den tyska tioåriga räntan har fallit&lt;br&gt;från strax under 1 till ca 0,4 procent. Detta beror&lt;br&gt;främst på att turbulensen på de internationella&lt;br&gt;finansiella marknaderna har lagt sig och att det&lt;br&gt;efter valet står klart att den ekonomiska politiken&lt;br&gt;är fortsatt inriktad på överskott i de offentliga&lt;br&gt;finanserna och låg inflation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både korta och långa räntor beräknas förbli lå-&lt;br&gt;ga. Det innebär att det finns utrymme för lättna-&lt;br&gt;der för dem som bor i hyresrätt, i takt med att&lt;br&gt;lägre räntekostnader slår igenom i hyressättning-&lt;br&gt;en, och för hushåll med villa- eller bostads-&lt;br&gt;rättslån. Månadskostnaden efter skatt för ett&lt;br&gt;normalt tvåårigt villalån på 500 000 kronor har&lt;br&gt;fallit från ca 3 500 kronor till ca 1 500 kronor se-&lt;br&gt;dan hösten 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.5 Månadskostnad efter skatt för ett 2-årigt&lt;br&gt;bostadslån_________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0399/prop_199899__99-6.png" style="width:170pt;height:120pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Kronan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronan har stärkts. Jämfört med ett konkurrens-&lt;br&gt;vägt genomsnitt av valutor har kronan stärkts&lt;br&gt;med ca 4 procent sedan årsskiftet. Detta är delvis&lt;br&gt;en spegling av en lugnare internationell miljö på&lt;br&gt;de finansiella marknaderna men också ett uttryck&lt;br&gt;för att förtroendet för svensk ekonomi är starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.6 Valutakurs mot euron, 1998-1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före 1/1 1999 kurs mot D-mark omräknad till euro&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0399/prop_199899__99-7.png" style="width:172pt;height:121pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitikens inriktning på prisstabilitet och&lt;br&gt;flytande växelkurs innebär att det är naturligt&lt;br&gt;med en viss variation i kronans växelkurs. Den&lt;br&gt;internationella finansiella turbulensen under&lt;br&gt;hösten medförde att kronan försvagades och&lt;br&gt;växelkursfluktuationerna tilltog. Andra jämför-&lt;br&gt;bara valutor med rörlig växelkurs utsattes också&lt;br&gt;för stora valutakursrörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EMU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari infördes EU:s gemensamma valu-&lt;br&gt;ta, euron. Införandet av euron utgör ett histo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riskt och betydelsefullt steg i den europeiska in-&lt;br&gt;tegrationen. Valutaunionen påverkar i hög ut-&lt;br&gt;sträckning Sverige ekonomiskt och politiskt. Det&lt;br&gt;är viktigt också för Sverige att projektet blir en&lt;br&gt;framgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har valt att inte delta i valutaunionen&lt;br&gt;från starten. Ett eventuellt beslut om deltagande i&lt;br&gt;valutaunionen måste ha ett brett folkligt stöd.&lt;br&gt;Sverige håller dörren öppen för ett senare inträde&lt;br&gt;i valutaunionen. Ett beslut om ett svenskt delta-&lt;br&gt;gande i valutaunionen skall underställas svenska&lt;br&gt;folket för prövning i val eller i folkomröstning.&lt;br&gt;Det är angeläget att ett framtida ställningstagan-&lt;br&gt;de om deltagande i valutaunionen föregås av or-&lt;br&gt;dentlig debatt och analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka kunskapen och stimulera en bred&lt;br&gt;debatt om ett eventuellt svenskt deltagande har&lt;br&gt;ett informations- och folkbildningsarbete på-&lt;br&gt;börjats. Syftet är att detta skall vara vittomfat-&lt;br&gt;tande och opartiskt. En särskild delegation har&lt;br&gt;nyligen tillsatts av regeringen med uppgift att&lt;br&gt;fördela 20 miljoner kronor till folkhögskolor och&lt;br&gt;folkbildningsorganisationer för utbildnings- och&lt;br&gt;informationsprojekt om EMU. Sedan tidigare&lt;br&gt;bedrivs även en av regeringen initierad informa-&lt;br&gt;tionsinsats om praktiska eurofrågor som syftar&lt;br&gt;till att informera företag och hushåll om praktis-&lt;br&gt;ka aspekter av eurons införande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning är att det inte är ak-&lt;br&gt;tuellt att delta i det europeiska växelkurssamar-&lt;br&gt;betet ERM2. Erfarenheterna från den nuvarande&lt;br&gt;politiken inriktad på prisstabilitet i kombination&lt;br&gt;med rörlig växelkurs är goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.3 En lönebildning i balans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande lönebildning är en förutsätt-&lt;br&gt;ning för att sysselsättningen skall fortsätta att&lt;br&gt;öka i tillfredsställande takt. Konsekvenserna av&lt;br&gt;brister i lönebildningen är annorlunda nu mot&lt;br&gt;förr. När lönekostnaderna steg mer i Sverige än i&lt;br&gt;omvärlden under 1970- och 1980-talen medförde&lt;br&gt;det på kort sikt inflation och först efterhand för-&lt;br&gt;svagad konkurrenskraft och högre arbetslöshet.&lt;br&gt;Utvecklingen visar att en beredvillighet att ac-&lt;br&gt;ceptera inflation inte ger en hållbart låg arbets-&lt;br&gt;löshet. Inflationsvägen är stängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid en väsentligt lägre arbetslöshet än&lt;br&gt;dagens måste löneökningarna hålla sig vid en låg&lt;br&gt;nivå. Regeringen tillsatte därför en utredning för&lt;br&gt;att se över regelverket kring lönebildningen. Ut-&lt;br&gt;redningen överlämnade sitt slutbetänkande i no-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vember 1998 och remissbehandlingen avslutades&lt;br&gt;i mars 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av lönebildningen är i första&lt;br&gt;hand en fråga för arbetsmarknadens parter. Om&lt;br&gt;parterna ej förmår ta det nödvändiga ansvaret för&lt;br&gt;lönebildningen vilar ansvaret på statsmakterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1998 har parterna fört diskus-&lt;br&gt;sioner om en tänkt allians för tillväxt, vilken även&lt;br&gt;skulle innefatta spelreglerna för lönebildningen.&lt;br&gt;När dessa samtal inte ledde till någon överens-&lt;br&gt;kommelse tillsatte regeringen två samsynsmän&lt;br&gt;med uppdrag att rapportera om möjligheterna&lt;br&gt;för arbetsmarknadens parter att nå en samsyn rö-&lt;br&gt;rande bl.a. spelreglerna kring lönebildningen. De&lt;br&gt;två samsynsmännen rapporterade i mars till rege-&lt;br&gt;ringen att det finns betydande motsättningar&lt;br&gt;mellan parterna i synen på spelreglerna kring lö-&lt;br&gt;nebildningen, men att det också finns en bred&lt;br&gt;samsyn om vissa principer för lönebildningen&lt;br&gt;och om ett antal andra frågor. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund avser regeringen att under hösten 1999&lt;br&gt;lägga förslag om regelverket för lönebildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att motverka osakliga löneskillnader på grund&lt;br&gt;av kön är en av jämställdhetspolitikens viktigaste&lt;br&gt;frågor. Därför kommer regeringen att prioritera&lt;br&gt;uppföljning och analys av de uppdrag och åtgär-&lt;br&gt;der som redan beslutats. Vid behov kommer re-&lt;br&gt;geringen att överväga ytterligare steg för att&lt;br&gt;motverka osakliga löneskillnader. Även här har&lt;br&gt;dock arbetsmarknadens parter huvudansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att inbjuda arbetsmark-&lt;br&gt;nadens parter till överläggningar i avsikt att på-&lt;br&gt;skynda det arbete som bedrivs för att motverka&lt;br&gt;lönediskriminering. Regeringen avser att i hös-&lt;br&gt;tens budgetproposition återkomma med en&lt;br&gt;handlingsplan för hur det fortsatta arbetet för att&lt;br&gt;motverka osakliga löneskillnader på grund av&lt;br&gt;kön skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1.4 Sverige - en nation i utbildning&lt;br&gt;och arbete på väg in i 2000-talet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sverige kan ta steget in i 2000-talet med tillför-&lt;br&gt;sikt och optimism. Sverige skall åter till full sys-&lt;br&gt;selsättning. Andelen sysselsatta av befolkningen&lt;br&gt;mellan 20 och 64 år skall öka från 74 procent&lt;br&gt;1997 till 80 procent 2004. Målet om 4 procents&lt;br&gt;öppen arbetslöshet år 2000 ligger fast. Könsupp-&lt;br&gt;delningen på arbetsmarknaden skall brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är ambitiösa men fullt realistiska mål.&lt;br&gt;Det mesta tyder på att Sverige står inför en lång&lt;br&gt;period med hög tillväxt. En tillväxttakt på i ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomsnitt mellan 2,5 och 3 procent de närmaste&lt;br&gt;åren är fullt möjlig. Av central betydelse för sys-&lt;br&gt;selsättningspolitiken är därför att slå vakt om den&lt;br&gt;goda grund som nu lagts med offentliga över-&lt;br&gt;skott, låga räntor och stabila priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att efterfrågan på ar-&lt;br&gt;betskraft skall fortsätta att öka är för närvarande&lt;br&gt;goda trots avmattningen i den internationella&lt;br&gt;konjunkturen. Det senaste året har över 100 000&lt;br&gt;nya jobb tillkommit. Antalet ungdomar under 25&lt;br&gt;år som har gått arbetslösa över 100 dagar har&lt;br&gt;minskat kraftigt. Hälften av de som går ut en yr-&lt;br&gt;kesinriktad arbetsmarknadsutbildning har erhållit&lt;br&gt;arbete inom sex månader, den högsta andel som&lt;br&gt;uppmätts sedan 1991. Förutsättningarna är också&lt;br&gt;goda för att efterfrågan på arbetskraft på medel-&lt;br&gt;lång sikt skall fortsätta öka. Det ökande förtro-&lt;br&gt;endet för den ekonomiska politiken, med stärkta&lt;br&gt;offentliga finanser, låga räntor och låga infla-&lt;br&gt;tionsförväntningar skapar goda betingelser för en&lt;br&gt;fortsatt ökning av sysselsättningen. En väl funge-&lt;br&gt;rande offentlig sektor och en aktiv fördelnings-&lt;br&gt;politik är också av betydelse i detta sammanhang.&lt;br&gt;Den svenska industrins internationella konkur-&lt;br&gt;renskraft är god, vilket ger bra förutsättningar&lt;br&gt;för en förnyad snabb exporttillväxt när den in-&lt;br&gt;ternationella konjunkturen vänder uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna goda utveckling måste vidmakthållas.&lt;br&gt;Tillgången på kvalificerad arbetskraft de kom-&lt;br&gt;mande åren måste därför säkras. Flaskhalsar&lt;br&gt;måste undvikas. De arbetslösas kompetens skall&lt;br&gt;höjas. Alla arbetslösas vilja till arbete måste tillva-&lt;br&gt;ratas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.1 Sverige - en nation i utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall vara en ledande kunskapsnation.&lt;br&gt;Därför behövs fortsatta offensiva investeringar i&lt;br&gt;kunskap. Kunskap är en central faktor för till-&lt;br&gt;växt, utveckling och modernisering. Sverige skall&lt;br&gt;konkurrera med kompetens och välutbildad ar-&lt;br&gt;betskraft. Kunskap och utbildning är nyckeln till&lt;br&gt;en hög sysselsättning och tillväxt utan att det&lt;br&gt;sker på bekostnad av ökade orättvisor och för-&lt;br&gt;djupade klyftor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan utgör det första steget i det livs-&lt;br&gt;långa lärandet. Det är ett av skälen till att rege-&lt;br&gt;ringen avsatt medel för att stegvis införa en all-&lt;br&gt;män förskola samt maxtaxa inom barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan och gymnasieskolan skall ge alla&lt;br&gt;elever en god grund för det livslånga lärandet.&lt;br&gt;Skolans viktigaste resurs i arbetet med att nå&lt;br&gt;målen är välutbildade lärare och skolledare, som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan leda den pedagogiska utvecklingen. Rege-&lt;br&gt;ringen avsätter ytterligare resurser för kompe-&lt;br&gt;tensutveckling. En bra skola kräver välutvecklade&lt;br&gt;system för kvalitetsutveckling, uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering. Regeringen fortsätter att prioritera&lt;br&gt;arbetet med kvalitet och likvärdighet i skolan.&lt;br&gt;Kommunerna tillförs mer resurser för att stärka&lt;br&gt;skolan och öka måluppfyllelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mest effektiva sysselsättningspolitiken är&lt;br&gt;den som genom att stärka arbetskraftens kom-&lt;br&gt;petens och kunskapsnivå stimulerar tillväxt och&lt;br&gt;sysselsättning samt motverkar arbetslöshet. Ar-&lt;br&gt;betsmarknadsutbildningen är en av hörnstenarna&lt;br&gt;inom arbetsmarknadspolitiken. Regering och&lt;br&gt;riksdag har under senare år betonat vikten av att&lt;br&gt;fokusera på den yrkesinriktade arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildningen. Bland annat har regeringen satt&lt;br&gt;upp ett ambitiöst mål för andelen i arbete efter&lt;br&gt;avslutad utbildning. Det är viktigt att arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildningen fortsätter att utvecklas för&lt;br&gt;att i högre grad bidra till en effektiv matchning&lt;br&gt;mellan tillgång och utbud av arbetskraft. En vik-&lt;br&gt;tig del i denna politik är satsningarna på vux-&lt;br&gt;enutbildningen och Kunskapslyftet. Kunskap&lt;br&gt;om informationsteknik och dess användnings-&lt;br&gt;områden skall föras in på alla nivåer i utbild-&lt;br&gt;ningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapslyftet är nu inne i sitt andra verk-&lt;br&gt;samhetsår sedan starten hösten 1997. I dag stu-&lt;br&gt;derar totalt närmare 200 000 i vuxenutbildning på&lt;br&gt;gymnasial nivå. Under femårsperioden fram till&lt;br&gt;2002 kommer Kunskapslyftet att ha nått över&lt;br&gt;800 000 nya studerande. Genom Kunskapslyftet&lt;br&gt;har hundratusentals, i huvudsak tidigare arbetslö-&lt;br&gt;sa, fått möjlighet att stärka sin kompetens och&lt;br&gt;sin ställning på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att Kunskapslyftet i stort&lt;br&gt;ligger kvar på samma nivå som 1999 fram till och&lt;br&gt;med första halvåret 2002, vilket innebär att den&lt;br&gt;tidigare planerade utbyggnaden inte kan komma&lt;br&gt;till stånd. Satsningen fortsätter därefter på en läg-&lt;br&gt;re nivå under andra halvåret 2002. Regeringen&lt;br&gt;avser att under 2000 återkomma till riksdagen,&lt;br&gt;efter det att underlag inhämtats av den parla-&lt;br&gt;mentariska kunskapslyftskommittén, om perio-&lt;br&gt;den efter 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på arbetsmarknaden och den&lt;br&gt;internationella konkurrensen kräver att fler har&lt;br&gt;en högskoleutbildning. Utbyggnaden av hög-&lt;br&gt;skolan fortsätter därför med 10 000 nya perma-&lt;br&gt;nenta platser 2001 och ytterligare 10 000 platser&lt;br&gt;2002. Studiestödet reformeras med början 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för forskningspolitiken är att Sverige&lt;br&gt;skall vara en framstående forskningsnation, där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningen håller hög kvalitet och där forsk-&lt;br&gt;ningsinsatserna ger utrymme för både bredd och&lt;br&gt;specialisering. Resurserna för grundforskning&lt;br&gt;ökas för att bidra till kunskapssamhällets in-&lt;br&gt;frastruktur. Staten är garant för fri grundforsk-&lt;br&gt;ning med långsiktig och obunden finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige behöver också fler forskarutbildade så-&lt;br&gt;väl för högskolans eget behov som för att möta&lt;br&gt;efterfrågan av forskarutbildade inom näringslivet&lt;br&gt;och i offentlig verksamhet. En successiv satsning&lt;br&gt;på forskning sker nu avseende de nya universi-&lt;br&gt;teten, men också generellt för en utbyggd fors-&lt;br&gt;karutbildning och stöd till grundforskning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;iTabell 1.8 Nya utbildningssatsningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda utbildningssatsningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förlängning av Kunskapslyft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestödsreform&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleplatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsehögskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Bl.a. IT-satsning, 10-punktsprogrammet&lt;br&gt;’ Inkl, pensionsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.2 Sverige - en nation i arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att stärka Sverige går vidare. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår nu en rad åtgärder för att göra&lt;br&gt;sysselsättningsökningen uthållig. Politiken in-&lt;br&gt;riktas på insatser för att arbetsmarknaden skall&lt;br&gt;fortsätta att utvecklas positivt och sysselsätt-&lt;br&gt;nings- och arbetslöshetsmålet uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivare arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadens funktionssätt måste förbätt-&lt;br&gt;ras. En mer effektiv arbetsmarknad är viktig för&lt;br&gt;att den nuvarande positiva ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen skall fortsätta och leda till en varaktigt&lt;br&gt;högre sysselsättning och minskad arbetslöshet.&lt;br&gt;En effektiv matchning mellan arbetssökande och&lt;br&gt;lediga platser bidrar till att sysselsättningen kan&lt;br&gt;öka utan att inflationsdrivande flaskhalsar upp-&lt;br&gt;står. Regeringen föreslår därför en rad åtgärder&lt;br&gt;för att bidra till detta:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetet med att väsentligt reducera det ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska regelverket skall fort-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätta. Arbetsmarknadspolitiken skall fokusera&lt;br&gt;på att underlätta en effektiv platsförmedling,&lt;br&gt;minska obalanser på arbetsmarknaden samt&lt;br&gt;att förhindra långa tider utan reguljärt arbete.&lt;br&gt;Regelverket skall bygga på att arbets- och&lt;br&gt;kompetenslinjen gäller, konkurrensneutrali-&lt;br&gt;teten säkerställs samt att undanträngnings-&lt;br&gt;och inlåsningseffekter motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Regeringen föreslår effektiviseringar av de&lt;br&gt;rörlighetsstimulerande åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Kvaliteten i de individuella handlingsplanerna&lt;br&gt;skall förbättras och medvetandet om dem&lt;br&gt;öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— En ettårig försöksverksamhet med bristyr-&lt;br&gt;kesutbildning för anställda genomförs inom&lt;br&gt;ramen för arbetsmarknadsutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— De regionala kompetensrådens uppgifter för-&lt;br&gt;tydligas för att säkerställa att de fungerar väl i&lt;br&gt;rådande uppgång på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Arbetslöshetsförsäkringen ses över vad gäller&lt;br&gt;bl.a. kraven på omställning. Syftet är att sä-&lt;br&gt;kerställa arbetslöshetsförsäkringens roll som&lt;br&gt;omställningsförsäkring och samtidigt stärka&lt;br&gt;rättstryggheten för den arbetslöse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— En utredning tillsätts med uppgift att snarast&lt;br&gt;se över arbetsmarknadsutbildningens organi-&lt;br&gt;sation och effektivitet. Arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildningen måste i högre grad bidra till en ef-&lt;br&gt;fektiv matchning mellan efterfrågan på och&lt;br&gt;utbud av arbetskraft. Avgränsningen gente-&lt;br&gt;mot den reguljära utbildningen skall tydliggö-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av arbetsmarknadspolitikens viktigaste upp-&lt;br&gt;gifter är att förhindra långa perioder utan arbete.&lt;br&gt;Personer som har varit utan arbete under en&lt;br&gt;längre tid förlorar anknytningen till arbetsmark-&lt;br&gt;naden, med risk för att kompetensen och möj-&lt;br&gt;ligheterna att följa med i de förändringar som&lt;br&gt;sker på arbetsmarknaden försämras. Arbets-&lt;br&gt;marknadspolitikens uppgift är att stödja den en-&lt;br&gt;skilde i dessa ansträngningar. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund är det angeläget att arbetsförmedlingarna&lt;br&gt;fortsättningsvis prioriterar långtidsarbetslösa och&lt;br&gt;långtidsinskrivna, vad gäller t.ex. deltagande i ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska åtgärder, så att inte regel-&lt;br&gt;förenklingar och minskade åtgärdsvolymer leder&lt;br&gt;till ökad utförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsatta grupper skall prioriteras. Arbetsmark-&lt;br&gt;nadssituationen för invandrare är särskilt pro-&lt;br&gt;blematisk och sysselsättningsgraden har fallit&lt;br&gt;markant sedan början av 1990-talet. För att un-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derlätta för utsatta grupper att komma in på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden föreslår regeringen ett antal åt-&lt;br&gt;gärder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett förstärkt anställningsstöd införs för ar-&lt;br&gt;betslösa med långa inskrivningstider. Stödet&lt;br&gt;ges till arbetsgivare som anställer personer,&lt;br&gt;som har varit öppet arbetslösa eller i arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder under minst tre&lt;br&gt;år. Stödet ges genom en kreditering av arbets-&lt;br&gt;givarens skattekonto under två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsförmedlingen får använda 700 miljoner&lt;br&gt;kronor för tillfälliga personalförstärkningar.&lt;br&gt;Av dessa skall 100 miljoner kronor användas&lt;br&gt;för att särskilt stärka invandrares ställning på&lt;br&gt;arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De extra personalresurser som tillförs Arbets-&lt;br&gt;marknadsverket möjliggör för arbetsförmed-&lt;br&gt;lingarna att i samarbete med kommunerna&lt;br&gt;förbättra tillgången på praktikplatser i sam-&lt;br&gt;band med utbildning i svenska för invandra-&lt;br&gt;re (SFI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett system för validering av utländsk yrkes-&lt;br&gt;kompetens prövas i pilotprojekt under hös-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En försöksverksamhet initieras med inrikt-&lt;br&gt;ning på att pröva nya vägar, metoder och ak-&lt;br&gt;törer för att finna effektiva former för att&lt;br&gt;förmedla arbeten till arbetslösa invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ytterligare resurser satsas för att fler arbets-&lt;br&gt;handikappade skall erhålla en lönebidragsan-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En offensiv konkurrenspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en uthållig sysselsättnings-&lt;br&gt;tillväxt krävs även effektiva marknader. Väl fun-&lt;br&gt;gerande marknader leder till att produktivitets-&lt;br&gt;tillväxten blir tillräckligt god för att säkerställa en&lt;br&gt;hög standardutveckling och ett internationellt&lt;br&gt;konkurrenskraftigt näringsliv. Effektivare mark-&lt;br&gt;nader gynnar också konsumenterna i form av&lt;br&gt;lägre priser, bättre kvalitet och större urval av va-&lt;br&gt;ror och tjänster. Regeringen föreslår därför åt-&lt;br&gt;gärder för att bidra till mer effektiva marknader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En väl fungerande konkurrens inom bygg-&lt;br&gt;sektorn minskar på sikt boendekostnaderna&lt;br&gt;för alla. Byggkostnadsdelegationen skall pre-&lt;br&gt;sentera förslag för att motverka att byggsek-&lt;br&gt;torn bidrar till att inflationstendenser upp-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kvarvarande hinder för konkurrens i gräns-&lt;br&gt;landet mellan offentlig och privat verksamhet&lt;br&gt;skall undanröjas. Statskontoret ges i uppdrag&lt;br&gt;att snarast se över hur de statliga myndighe-&lt;br&gt;terna agerar på konkurrensutsatta marknader.&lt;br&gt;Diskussioner förs med kommunsektorn om&lt;br&gt;en långsiktig strategi för att offentlig verk-&lt;br&gt;samhet inte skall hämma tillväxtförutsätt-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— En väl fungerande konkurrens ger ett effekti-&lt;br&gt;vare näringsliv och ger konsumenten en star-&lt;br&gt;kare ställning. Flera branscher kännetecknas&lt;br&gt;idag av bristande konkurrens och att konsu-&lt;br&gt;menten därmed har en svag ställning. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att återkomma med förslag som&lt;br&gt;ger ökad konkurrens och stärker konsumen-&lt;br&gt;tens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sveriges deltagande i den inre marknaden ger&lt;br&gt;konsumenterna ett bredare utbud och lägre&lt;br&gt;priser. Regeringen arbetar för att ytterligare&lt;br&gt;stärka konsumentintresset i handelspolitiken&lt;br&gt;bl.a. genom ökad importkonkurrens. Ett ex-&lt;br&gt;empel på detta är frågan om utvidgad paral-&lt;br&gt;lellimport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivare system för utbildning och&lt;br&gt;kompetensutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången på de kategorier arbetskraft för vilka&lt;br&gt;efterfrågan stiger måste vara så god att risken för&lt;br&gt;en snabb löneglidning motverkas. Inflationsdri-&lt;br&gt;vande flaskhalsar måste undvikas. Detta ställer&lt;br&gt;krav på en hög effektivitet och anpassningsför-&lt;br&gt;måga även inom det reguljära utbildningssyste-&lt;br&gt;met. Utöver den stora satsningen på utbildning-&lt;br&gt;en, som redovisats tidigare, måste även de som&lt;br&gt;redan har arbete öka sin kompetens. Vikten av en&lt;br&gt;väl fungerande kompetensförsörjning betonas&lt;br&gt;även i den s.k. Industrigruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— En stimulans av kompetensutveckling i ar-&lt;br&gt;betslivet genomförs åren 2000 till 2002 med&lt;br&gt;utgångspunkt från det förslag som arbets-&lt;br&gt;gruppen för kompetensutveckling i arbetsli-&lt;br&gt;vet lämnade hösten 1998. Finansieringen av-&lt;br&gt;ses ske inom ramen för nya mål 3 inom EG:s&lt;br&gt;socialfond. Hälften av satsningen bör utgöras&lt;br&gt;av medel från EU och hälften av statlig med-&lt;br&gt;finansiering. Stimulansen förutsätter finansie-&lt;br&gt;ring från arbetsgivarna inom ramen för en&lt;br&gt;trepartssamverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategi för företagsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning och tillväxt förutsätter fler nya&lt;br&gt;och växande företag. Efterfrågan på arbetskraft&lt;br&gt;och den samlade tillväxten i den svenska ekono-&lt;br&gt;min påverkas av de allmänna villkor, som finns&lt;br&gt;för etablering av nya företag och för de redan&lt;br&gt;etablerade företagens tillväxt. Olika former av&lt;br&gt;etablerings- och tillväxthinder måste minskas.&lt;br&gt;Myndighetsstrukturen och stödsystemen skall&lt;br&gt;ses över. Näringspolitiken skall inriktas på att&lt;br&gt;vidmakthålla goda förutsättningar för tillväxt och&lt;br&gt;företagande i alla delar av landet. Den lägre rän-&lt;br&gt;tan har givit bättre förutsättningar för investe-&lt;br&gt;ringar i företagen. Jämställdhetsperspektivet skall&lt;br&gt;vara centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagsdelegationen har presenterat ett&lt;br&gt;betydande antal förslag som syftar till att under-&lt;br&gt;lätta företagande. Den interdepartementala ar-&lt;br&gt;betsgrupp som regeringen tillsatt för att utvärde-&lt;br&gt;ra dessa redovisade sin slutliga rapport för&lt;br&gt;regeringen den 31 mars i år. Gruppen har succes-&lt;br&gt;sivt lämnat underlag som har lett till att en bety-&lt;br&gt;dande del av förslagen redan är genomförda, be-&lt;br&gt;slutade eller är under beredning. En ytterligare&lt;br&gt;genomgång av läget beträffande småföretagarde-&lt;br&gt;legationens förslag kommer att redovisas i sam-&lt;br&gt;band med budgetpropositionen. Den översyn av&lt;br&gt;vissa fåmansbolagsregler och bestämmelser om&lt;br&gt;generationsskiften i företag som aviseras i denna&lt;br&gt;proposition har stor betydelse för små företags&lt;br&gt;möjligheter att växa. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Informationen kring nyföretagande utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Stödet till kooperativ utveckling utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regleringen av värdepappersfonder på natio-&lt;br&gt;nell nivå ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En samlad översyn görs av de statliga insat-&lt;br&gt;serna på riskkapitalområdet. Syftet är att för-&lt;br&gt;bättra samordningen och höja effektiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen undersöker möjligheterna att in-&lt;br&gt;föra en patentintrångsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete mellan högskolan och näringslivet&lt;br&gt;måste utökas. Landets små och medelstora före-&lt;br&gt;tag har i en ökande utsträckning behov av den&lt;br&gt;kunskapsproduktion som sker vid universitet,&lt;br&gt;högskolor och forskningsinstitut. Samhällets in-&lt;br&gt;vesteringar i kunskapsproduktion skall komma&lt;br&gt;även de mindre företagen till del. Det finns en&lt;br&gt;betydande regional utvecklingspotential i ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökat och förbättrat samarbete på lokal nivå mel-&lt;br&gt;lan högskola och näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— För att säkerställa och utveckla tillgången på&lt;br&gt;kunskap och kompetens vidareutvecklas pro-&lt;br&gt;gram för teknik och kunskapsöverföring från&lt;br&gt;bl.a. högskolorna till små och medelstora fö-&lt;br&gt;retag. Syftet är att kunskapsproducenter inom&lt;br&gt;en region skall bli tillgängliga för små och&lt;br&gt;medelstora företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— De gymnasiala yrkesutbildningarnas kvalitet&lt;br&gt;behöver öka. Ett utökat samarbete mellan&lt;br&gt;skola och arbetsliv behövs för att finna nya&lt;br&gt;och flexibla former för lärande i arbetslivet.&lt;br&gt;Därmed kan kvaliteten i gymnasieskolan för-&lt;br&gt;bättras och den nya lärlingsutbildningen ut-&lt;br&gt;vecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Regeringen anser att arbetet med att öka in-&lt;br&gt;tresset för naturvetenskapliga studier är vik-&lt;br&gt;tig. I Göteborg skall, i samarbete med kom-&lt;br&gt;munerna och näringslivet i regionen, ett&lt;br&gt;naturvetenskapligt centrum byggas. Rege-&lt;br&gt;ringen bidrar till finansieringen av detta cent-&lt;br&gt;rum med 50 miljoner kronor under perioden&lt;br&gt;1999-2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.3 Sverige - en nation på väg in i&lt;br&gt;2000-talet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1998 års ekonomiska vårproposition presente-&lt;br&gt;rade regeringen ett antal förslag inom områden&lt;br&gt;som är av stor vikt för den svenska tillväxten och&lt;br&gt;sysselsättningen. Utöver utbildning och företa-&lt;br&gt;gande är dessa: Hållbara Sverige, delaktighet i&lt;br&gt;informationssamhället, europeiskt samarbete och&lt;br&gt;ett Sverige för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hållbara Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens övergripande mål för miljöpolitiken&lt;br&gt;är att till nästa generation kunna lämna över ett&lt;br&gt;samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är&lt;br&gt;lösta. Sverige skall vara ett föregångsland i om-&lt;br&gt;ställningen till hållbar utveckling. Det interna-&lt;br&gt;tionella samarbetet inom bl.a. EU är centralt.&lt;br&gt;Arbetet med att skydda miljön, stimulera lokala&lt;br&gt;initiativ och främja kretsloppstänkandet skall&lt;br&gt;fortsätta. Åtgärder för ekologisk hållbarhet skall&lt;br&gt;stimulera teknisk utveckling och nyföretagande&lt;br&gt;och därmed också samtidigt stärka ekonomi och&lt;br&gt;sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under de senaste åren utveck-&lt;br&gt;lat en bred plattform för ekologiskt hållbar ut-&lt;br&gt;veckling. Miljöbalken är i kraft sedan årsskiftet.&lt;br&gt;En mycket bred utbildningsinsats genomförs nu&lt;br&gt;i hela samhället och totalt kommer flera tusen&lt;br&gt;personer att delta under 1999. Riksdagen kom-&lt;br&gt;mer under våren 1999 att ta ställning till rege-&lt;br&gt;ringens förslag om de miljömål som skall styra&lt;br&gt;tillämpningen av miljöbalken. Anslagen för mil-&lt;br&gt;jöpolitiken har ökat. Kommunerna är brett en-&lt;br&gt;gagerade genom bland annat det lokala investe-&lt;br&gt;ringsprogrammet. Energiöverenskommelsen&lt;br&gt;innebar ett stort investeringsprogram för att&lt;br&gt;ställa om energisektorn. Ytterligare åtgärder gäl-&lt;br&gt;ler forskning, teknikutveckling och miljöanpas-&lt;br&gt;sad upphandling, främjandet av export av svensk&lt;br&gt;miljöteknik, osv. Alla samhällssektorer är berör-&lt;br&gt;da.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att ställa om Sverige till ett före-&lt;br&gt;gångsland för den ekologiska hållbarheten skall&lt;br&gt;fortgå och följas upp årligen genom skrivelser&lt;br&gt;som presenteras samtidigt med budgetproposi-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu ytterligare åtgärder för&lt;br&gt;att bygga om Sverige i hållbar riktning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det lokala investeringsprogrammen förlängs i&lt;br&gt;tiden till att omfatta 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Miljöforskningen och byggforskningen till-&lt;br&gt;förs ytterligare resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anslagen för marksanering, kalkningsverk-&lt;br&gt;samhet och biotopskydd förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anslagen för markinköp, miljöövervakning&lt;br&gt;samt miljötillsynen vid länsstyrelserna för-&lt;br&gt;längs t.o.m. 2002 på 2001 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt miljörelatering av skattesystemet ge-&lt;br&gt;nom skatteväxling är en viktig uppgift i de fort-&lt;br&gt;satta skatteöverläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningen till ett ekologiskt hållbart sam-&lt;br&gt;hälle skapar en sysselsättningspotential. Denna&lt;br&gt;skall tas till vara. Framsynta krav på att skydda&lt;br&gt;naturen och människors hälsa och att gradvis öka&lt;br&gt;resurseffektiviteten skapar tryck på teknisk ut-&lt;br&gt;veckling och ger därmed möjligheter för ny fö-&lt;br&gt;retagsamhet. Det bidrar därmed till det omvand-&lt;br&gt;lingstryck som driver på den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen. Därmed kan ytterligare resurser&lt;br&gt;avsättas för en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken måste därför kom-&lt;br&gt;bineras med en effektiv miljöpolitik baserad på&lt;br&gt;såväl en skarp och tydlig lagstiftning som på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska styrmedel och andra stimulanser.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De lokala investeringsprogrammen skall även&lt;br&gt;innefatta investeringar som förbättrar inom-&lt;br&gt;husmiljön. Kraven utvecklas vad gäller eko-&lt;br&gt;nomiska kalkyler, sysselsättnings- och miljö-&lt;br&gt;effekter m.m. i respektive projekt. Stödet bör&lt;br&gt;även kunna användas för att främja en miljö-&lt;br&gt;inriktad näringslivsutveckling inom ramen för&lt;br&gt;programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Möjligheterna att ställa krav på miljöcertifie-&lt;br&gt;ring vid företagsstöd och olika former av re-&lt;br&gt;gionala stöd kommer att prövas av regering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Miljödelegationen tilldelas medel för att kun-&lt;br&gt;na fortsätta sin verksamhet år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen har avsatt medel för att främja ex-&lt;br&gt;port av miljörelaterade varor och tjänster.&lt;br&gt;Denna satsning kommer att fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för 1999 utfäste sig rege-&lt;br&gt;ringen att i 1999 års ekonomiska vårproposition&lt;br&gt;presentera gröna nyckeltal. I tabell 1.9 redovisas&lt;br&gt;sju nyckeltal, vilka kan ses som ett första steg&lt;br&gt;mot att spegla andra samhälleliga dimensioner&lt;br&gt;vid sidan av den ekonomiska dimensionen.&lt;br&gt;Nyckeltalen speglar de svenska bidragen till an-&lt;br&gt;gelägna miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har Miljövårdsberedningen haft i&lt;br&gt;uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till&lt;br&gt;indikatorer för en ekologiskt hållbar utveckling.&lt;br&gt;Miljövårdsberedningens förslag, som totalt om-&lt;br&gt;fattar 17 gröna nyckeltal, är för närvarande före-&lt;br&gt;mål för beredning inom Regeringskansliet med&lt;br&gt;sikte på att ett antal gröna nyckeltal årligen skall&lt;br&gt;kunna redovisas till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidutsläppen minskade under 1980-&lt;br&gt;talet till följd av en övergång till el för uppvärm-&lt;br&gt;ning, en ökad användning av biobränsle samt&lt;br&gt;energieffektivisering. De svenska utsläppen av&lt;br&gt;koldioxid per invånare är låga i én internationell&lt;br&gt;jämförelse. Under 1990-talet ökade utsläppen av&lt;br&gt;koldioxid åter något, bl. a. genom en ökad an-&lt;br&gt;vändning av fossila bränslen inom el- och vär-&lt;br&gt;meproduktion samt ökade transporter. Koldi-&lt;br&gt;oxidutsläppen är känsliga för variationer i&lt;br&gt;temperatur och nederbörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1980 har de svenska utsläppen av sva-&lt;br&gt;veldioxid minskat med 80 procent. Utsläpp av&lt;br&gt;kväveoxider i Sverige har minskat med ungefär&lt;br&gt;20 procent sedan 1980. Minskningarna beror&lt;br&gt;främst på bättre reningsteknik, ökad energihus-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållning, minskat svavelinnehåll i olja samt över-&lt;br&gt;gång från olja till icke-fossilbaserad el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1970-talet har det skett en ökad energi-&lt;br&gt;effektivisering uttryck i termer av energianvänd-&lt;br&gt;ning relaterad till BNP. Denna trend har hållit i&lt;br&gt;sig, men vissa år under 1990-talet har en viss till-&lt;br&gt;bakagång ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belastningen på haven av fosfor minskade i&lt;br&gt;slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet,&lt;br&gt;men har sedan ökat igen. Belastningen på haven&lt;br&gt;av kväve minskade i slutet av 1980-talet, men har&lt;br&gt;sedan dess ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensenhalten i luften har minskat under 1990-&lt;br&gt;talet. Det beror främst på minskad bensenhalt i&lt;br&gt;bensin och katalytisk avgasrening i bensindrivna&lt;br&gt;bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 5 redovisas Miljövårdsberedningens&lt;br&gt;förslag, remissinstansernas synpunkter och rege-&lt;br&gt;ringens bedömning av framtida utvecklingsmöj-&lt;br&gt;ligheter. De gröna nyckeltal som presenteras&lt;br&gt;nedan sammanfaller i stora drag med flera av de&lt;br&gt;förslag som miljövårdsberedningen har presente-&lt;br&gt;rat.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;[Tabell 1.9 Gröna nyckeltal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläpp till luft (tusental ton)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Klimatpåverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxid&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82 437&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;67 587&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 037&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försurning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaveldioxid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;508&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kväveoxider &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;448&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;356'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energianvändning relaterad till BNP&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(Wh/kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi-&lt;br&gt;effektivitet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;366&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belastning på haven (tusental ton)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övergödning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fosfor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kväve &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;148,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Påverkan på luftkvalitet (pg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996/97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4,3-10,4&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,2-7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1-6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Inkluderar bunkring för internationell flyg- och sjöfart (skiljer sig därför något i fö r-&lt;br&gt;hållande till Sveriges rapportering till den internationella klimatkonventionen och som&lt;br&gt;ingår i Sveriges åtagande gentemot konventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; BNP baseras på 1991 års priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Bensenhalt i luften, vinterhalvårsmedelvärde i olika tätorter (11,18,25,28 resp. 33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;orter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Institutionen för vatten- och luftvårdsforskning, Naturvårdsverket, NUTEK och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis har utsläppen till luft i form&lt;br&gt;av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visat en sjunkande trend från 1980-talets nivå.&lt;br&gt;Koldioxidutsläppen har dock ökat något under&lt;br&gt;1990-talet. Belastningen på haven i form av fos-&lt;br&gt;for och kväve har haft en uppåtgående trend un-&lt;br&gt;der de senaste åren. Bensenhalten i luft har visat&lt;br&gt;en sjunkande trend under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delaktighet i informationssamhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är i dag ett av världens datortätaste län-&lt;br&gt;der. I år kommer mer än hälften av alla svenskar&lt;br&gt;att ha tillgång till en dator hemma, de flesta an-&lt;br&gt;slutna till Internet. Förutsättningarna är därmed&lt;br&gt;goda för att Sverige skall tillhöra de ledande län-&lt;br&gt;derna när det gäller utnyttjandet av den tillväxt-&lt;br&gt;potential som ligger i informationssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att Sverige skall kunna&lt;br&gt;utnyttja de möjligheter som IT erbjuder är att&lt;br&gt;IT-infrastrukturen är väl utbyggd. Infrastruktu-&lt;br&gt;ren måste säkerställa effektiv konkurrens för ett&lt;br&gt;brett utbud av tjänster och låga priser i hela lan-&lt;br&gt;det. Regeringen har tillsatt en särskild utredare,&lt;br&gt;som i juni kommer att lämna förslag om Sveriges&lt;br&gt;framtida IT-infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydliga spelregler och en hög säkerhet i den&lt;br&gt;elektroniska kommunikationen är avgörande för&lt;br&gt;att utvecklingen skall fortsätta och tillväxtmöj-&lt;br&gt;ligheterna utnyttjas. Ett intensivt arbete med att&lt;br&gt;skapa goda förutsättningar för säker elektronisk&lt;br&gt;kommunikation pågår både i Sverige och inter-&lt;br&gt;nationellt. EU har en central roll i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nationella satsningen på IT i skolan om-&lt;br&gt;fattar 1,5 miljarder kronor under tre år, 1999—&lt;br&gt;2001. Satsningen består bl.a. av att ge ca 60 000&lt;br&gt;lärare kompetensutveckling inom IT samt till-&lt;br&gt;gång till datorer, statsbidrag för att förbättra till-&lt;br&gt;gängligheten till Internet i skolan samt e-post-&lt;br&gt;adresser till alla lärare och elever. Användningen&lt;br&gt;av IT domineras i dag av män. Det är angeläget&lt;br&gt;att IT-politiken leder till att kvinnors användning&lt;br&gt;av IT ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många IT-frågor är globala och där har EU en&lt;br&gt;central roll. Som en möjlig EU-myndighet i Sve-&lt;br&gt;rige vill regeringen verka för att ett Europeiskt&lt;br&gt;ICT-institut (Information and Communications&lt;br&gt;Technologies) skall etableras i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inhemska IT-branschen bör ges förut-&lt;br&gt;sättningar att snabbt växa i bredd och volym och&lt;br&gt;därigenom skapa nödvändiga tillväxtförutsätt-&lt;br&gt;ningar för hela det svenska näringslivet. Rege-&lt;br&gt;ringens uppgift är att se till att vi allmänt sett har&lt;br&gt;ett gynnsamt näringslivsklimat, inte minst för&lt;br&gt;den snabbt växande IT- branschen. Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser att återkomma med förslag för att befästa&lt;br&gt;Sveriges ställning som en i världen ledande IT-&lt;br&gt;nation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det korta perspektivet är 2000-frågan den&lt;br&gt;viktigaste förtroendefrågan inom IT-området.&lt;br&gt;Regeringen tillför därför 2000-delegationen yt-&lt;br&gt;terligare 10 miljoner kronor, bl.a. för granskning&lt;br&gt;av viktiga infrastrukturområden och informa-&lt;br&gt;tionssatsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiskt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampen mot arbetslöshet utgör även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen ett viktigt inslag i en aktiv svensk Euro-&lt;br&gt;papolitik. De politiska förutsättningarna för ett&lt;br&gt;stärkt samarbete är goda. Regeringen avser att&lt;br&gt;arbeta för att riktlinjerna för sysselsättningspoli-&lt;br&gt;tiken och dess övervakning ges samma vikt som&lt;br&gt;motsvarande instrument på det ekonomiska om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att effektivisera produkt- och&lt;br&gt;kapitalmarknaderna förstärks genom ökat sam-&lt;br&gt;arbete om ekonomiska reformer på EU-nivå.&lt;br&gt;Samarbetet syftar till att förbättra marknadernas&lt;br&gt;funktionssätt och stärka den inre marknaden.&lt;br&gt;Det är viktigt att fördelarna av den inre markna-&lt;br&gt;den kommer EU:s konsumenter till del på ett&lt;br&gt;tydligt sätt genom lägre priser, ökat urval och&lt;br&gt;bättre kvalitet på produkter och tjänster. De&lt;br&gt;svenska miljö- och konsumentintressena skall&lt;br&gt;tillvaratas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förhållanden som ledde till EU-kom-&lt;br&gt;missionens avgång har tydligt visat på behovet av&lt;br&gt;effektivisering och interna reformer i kommis-&lt;br&gt;sionens arbete och en förbättrad kontroll av me-&lt;br&gt;delsanvändningen. Detta kommer att bli viktiga&lt;br&gt;uppgifter för den nytillträdande kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Europeiska rådets möte i Berlin nåddes&lt;br&gt;enighet om den s.k. Agenda 2000. Medlemslän-&lt;br&gt;derna enades om ett finansiellt perspektiv för pe-&lt;br&gt;rioden 2000 till 2006 som låg på väsentligt lägre&lt;br&gt;nivå än vad EU-kommissionen hade föreslagit.&lt;br&gt;Utöver detta beslutades också bl.a. om vissa åt-&lt;br&gt;gärder för att göra en rättvisare fördelning av&lt;br&gt;nettobördan av EU:s budget. Sveriges avgift till&lt;br&gt;EU reducerades. Beträffande jordbrukspolitiken&lt;br&gt;beslutades om vissa reformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjöregionen har möjligheter att bli en av&lt;br&gt;världens snabbast växande regioner. Den svenska&lt;br&gt;Östersjöpolitiken syftar till att knyta samman&lt;br&gt;Östersjöregionen och bidra till att den stora ut-&lt;br&gt;vecklingspotentialen kan förverkligas. Östersjö-&lt;br&gt;politiken är ett verktyg för att uppnå regeringens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsättningsmål. Sverige har ett starkt intresse&lt;br&gt;av att understödja en miljömässigt hållbar ut-&lt;br&gt;veckling i regionen och att främja de nya demo-&lt;br&gt;kratiernas politiska, ekonomiska och sociala ut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utveckla Östersjöregionens betydelse&lt;br&gt;för tillväxt och sysselsättning i Sverige har tidiga-&lt;br&gt;re en miljard kronor avsatts i den så kallade Ös-&lt;br&gt;tersjömiljarden. Medlen har använts inom områ-&lt;br&gt;dena miljö, energi, infrastruktur, kunskapsöver-&lt;br&gt;föring och svensk exportindustri. Verksamheten&lt;br&gt;följs upp med ytterligare en Östersjömiljard för&lt;br&gt;den kommande femårsperioden. Östersjömiljard&lt;br&gt;två finansierar bland annat satsningen Marknads-&lt;br&gt;plats Östersjön, som genomförs under ledning&lt;br&gt;av Exportrådet, och syftar till att ge små- och&lt;br&gt;medelstora företag vägledning i samband med&lt;br&gt;exportsatsningar i Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fasta förbindelsen över Öresund öppnar&lt;br&gt;nya perspektiv för rörlighet, integration, ekono-&lt;br&gt;misk aktivitet och tillväxt över nationsgränsen.&lt;br&gt;Öresundsregionens läge i förhållande till tillväxt-&lt;br&gt;marknaderna i Östeuropa och Centraleuropa ger&lt;br&gt;den en nyckelroll för den ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen i hela Östersjöområdet. Integrations- och&lt;br&gt;tillväxtfrämjande åtgärder i Öresundsregionen är&lt;br&gt;en politisk angelägenhet för en rad politikområ-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett Sverige för alla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På några decennier har Sverige genom invandring&lt;br&gt;blivit ett land präglat av kulturell och etnisk&lt;br&gt;mångfald. Närmare en miljon av Sveriges invåna-&lt;br&gt;re är födda utomlands. Att ta tillvara denna för-&lt;br&gt;del kommer att kräva både förändrade attityder&lt;br&gt;och politiska insatser. Detta blir en av det kom-&lt;br&gt;mande seklets stora utmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationspolitiken skall värna grundläggan-&lt;br&gt;de demokratiska värden. Den skall verka för&lt;br&gt;kvinnors och mäns lika rättigheter och möjlig-&lt;br&gt;heter oavsett etnisk och kulturell bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska segregationen och uppnå de&lt;br&gt;integrationspolitiska målen och ett Sverige för&lt;br&gt;alla har området tillförts betydande ekonomiska&lt;br&gt;resurser. Av central betydelse är åtgärder för att&lt;br&gt;ge goda kunskaper i det svenska språket från ti-&lt;br&gt;dig ålder, skapa goda villkor på arbetsmarknaden&lt;br&gt;och att få till stånd en varaktig förbättring av si-&lt;br&gt;tuationen i utsatta bostadsområden med stor an-&lt;br&gt;del invånare med invandrarbakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt storstadspropositionen skall lokala ut-&lt;br&gt;vecklingsavtal skrivas med Göteborg, Malmö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm och vissa andra kommuner i stock-&lt;br&gt;holmsregionen. Åtgärderna i avtalen skall ta sikte&lt;br&gt;på de utsatta bostadsområdena. Storstadsdelega-&lt;br&gt;tionen, som lämnar förslag om sådana avtal till&lt;br&gt;regeringen inrättades i januari i år. Medel som&lt;br&gt;delegationen har till förfogande uppgår under pe-&lt;br&gt;rioden 1999-2002 till närmare 2 000 miljoner&lt;br&gt;kronor. De skall användas inom ramen för de lo-&lt;br&gt;kala utvecklingsavtalen, bl.a. till språkförskolor,&lt;br&gt;språkutveckling i skolan och arbetsmarknadsåt-&lt;br&gt;gärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har även lagt fram en proposition&lt;br&gt;om en ny lag mot etnisk diskriminering som&lt;br&gt;riksdagen beslutat om. Den gäller från och med 1&lt;br&gt;januari 1999 och diskrimineringsombudsmannen&lt;br&gt;(DO) har förstärkts med 3 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredare ser över vilka särskilda svårigheter&lt;br&gt;invandrare kan möta i samband med att de startar&lt;br&gt;och utvecklar egna företag, särskilt vad gäller ka-&lt;br&gt;pitalanskaffning. Ett betänkande kommer att va-&lt;br&gt;ra klart i april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.4 Hela Sverige skall växa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela Sverige skall växa. För att stödja en sådan&lt;br&gt;utveckling krävs insatser över samtliga områden.&lt;br&gt;Ett exempel härpå är den utökade satsningen på&lt;br&gt;distansutbildning och decentraliserad högskole-&lt;br&gt;utbildning år 2000. Ett annat är den fortsatta&lt;br&gt;kraftsamlingen för att utveckla Sverige som IT-&lt;br&gt;nation. Ett väl underhållet väg- och järnvägsnät&lt;br&gt;med hög trafiksäkerhet är nödvändigt för att&lt;br&gt;skapa goda förutsättningar för näringsliv och bo-&lt;br&gt;ende i hela Sverige. Regeringen genomför därför&lt;br&gt;flera satsningar på infrastruktur. Den största är&lt;br&gt;utbyggnaden av Botniabanan som är en investe-&lt;br&gt;ring på närmare 8 miljarder kronor. Botniabanan&lt;br&gt;innebär att Norrland får en modern och effektiv&lt;br&gt;järnväg som delvis skall ersätta den nuvarande&lt;br&gt;stambanan genom övre Norrland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt står regional- och näringspolitiken&lt;br&gt;inför stora utmaningar. Folkmängden har på se-&lt;br&gt;nare år minskat inte bara i glesbygd samt små och&lt;br&gt;medelstora kommuner utan även i många stora&lt;br&gt;industriorter. Samtidigt expanderar storstadsom-&lt;br&gt;rådena. Den svenska regionalpolitiken har fram-&lt;br&gt;gångsrikt medverkat till att bevara den tradition&lt;br&gt;av solidaritet och sammanhållning som hittills&lt;br&gt;präglat det svenska samhället. Det är viktigt att&lt;br&gt;denna tradition inte bryts. Av den fördelnings-&lt;br&gt;politiska redogörelsen (bilaga 3) framgår att den&lt;br&gt;regionala inkomstspridningen inte ökat under&lt;br&gt;1990-talet trots arbetslöshet och budgetsanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intensivt arbete pågår runt om i landet&lt;br&gt;med att ta fram regionala tillväxtavtal. Syftet är&lt;br&gt;att utnyttja befintliga statliga och andra resurser&lt;br&gt;mer effektivt för tillväxt och nya jobb. Näringsli-&lt;br&gt;vets medverkan är väsentlig. Regeringens ambi-&lt;br&gt;tion är att tillväxtavtalen skall ligga till grund för&lt;br&gt;en sammanhållen och reformerad regional nä-&lt;br&gt;ringspolitik. Regeringen kommer att följa arbetet&lt;br&gt;med de regionala tillväxtavtalen liksom utveck-&lt;br&gt;lingen inom ET-infrastrukturområdet i hela lan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med stats- och regeringschefernas&lt;br&gt;möte i Berlin i mars 1999 slogs fast att det stöd&lt;br&gt;som glesbygderna i norra Sverige får från EU:s&lt;br&gt;strukturfonder skall fortsätta, och att de skall&lt;br&gt;integreras i det stöd som i fortsättningen skall&lt;br&gt;ges till de mest utsatta områdena i EU-länderna.&lt;br&gt;Stödet utsträcks också till de norrländska kust-&lt;br&gt;områdena. Även stödet till övriga områden i Sve-&lt;br&gt;rige kommer att fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma goda förutsättningar för&lt;br&gt;tillväxt och utveckling i alla delar av landet krävs&lt;br&gt;också likvärdiga betingelser för kommuner och&lt;br&gt;landsting att erbjuda sina invånare en bra vård,&lt;br&gt;omsorg och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting skall ha likvärdiga&lt;br&gt;förutsättningar att bedriva de verksamheter som&lt;br&gt;utgör välfärdens kärna. De skall också kunna&lt;br&gt;hålla en i princip likvärdig standard för medbor-&lt;br&gt;garna oavsett var dessa bor i landet. Därför finns&lt;br&gt;ett kommunalt utjämningssystem. Regeringen&lt;br&gt;föreslår vissa förändringar i det kommunala ut-&lt;br&gt;jämningssystemet i syfte att skapa ett mer rätt-&lt;br&gt;vist system. Genom utjämningssystemet ges alla&lt;br&gt;kommuner och landsting möjlighet att ge den&lt;br&gt;kommunala självstyrelsen ett reellt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1996:1061) om minskning i särskilda&lt;br&gt;fall av det generella statsbidraget till kommuner&lt;br&gt;och landsting för åren 1997-1999 upphör att&lt;br&gt;gälla vid utgången av år 1999. Mot bakgrund av&lt;br&gt;de ökade resurser som nu tillförs sektorn förut-&lt;br&gt;sätter regeringen att kommuner och landsting är&lt;br&gt;mycket restriktiva med att höja sin kommunal-&lt;br&gt;skatt de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nyligen fattade försvarsbeslutet kommer&lt;br&gt;att innebära påfrestningar på ett antal orter i Sve-&lt;br&gt;rige. Inom regeringskansliet har en särskild ar-&lt;br&gt;betsgrupp tillsatts med uppgift att förbereda&lt;br&gt;eventuella åtgärder för att dämpa effekterna av&lt;br&gt;denna omställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1.5 Sverige - en nation i trygghet&lt;br&gt;och rättvisa&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sverige kan ta steget in i 2000-talet med tillför-&lt;br&gt;sikt och optimism. Rättvisan och jämlikheten&lt;br&gt;skall öka samtidigt som effektiviteten och driv-&lt;br&gt;krafterna i samhällsekonomin stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är och skall fortsatta att vara ett före-&lt;br&gt;gångsland när det gäller rättvisa och jämlika livs-&lt;br&gt;villkor. Sverige är ett av de få länderna i världen&lt;br&gt;som uppfyller FN:s biståndsmål om 0,7 procent.&lt;br&gt;Regeringen föreslår nu att biståndet för 2002&lt;br&gt;höjs till 0,74 procent av BNI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5.1 Den generella välfärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghet, rättvisa, solidaritet och effektivitet är&lt;br&gt;den generella välfärdens kännetecken. Den gene-&lt;br&gt;rella välfärdspolitiken utjämnar ekonomiska re-&lt;br&gt;surser och levnadsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den generella välfärdspolitiken har två viktiga&lt;br&gt;syften - att öka rättvisan och att bana väg för ut-&lt;br&gt;veckling. En generell välfärd ger trygga och fria&lt;br&gt;människor som kan möta framtidens utmaning-&lt;br&gt;ar. Arbetstiden är för många en viktig aspekt av&lt;br&gt;välfärden. Frågan bereds för närvarande inom re-&lt;br&gt;geringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnbidraget är en viktig del av den generella&lt;br&gt;välfärden. Det tillkommer alla barn. Barnen och&lt;br&gt;ungdomarna hör till de grupper som träffats hår-&lt;br&gt;dast av den ekonomiska krisen och arbetslöshe-&lt;br&gt;ten. Därför höjs barnbidraget och studiebidraget&lt;br&gt;i två etapper år 2000 och 2001 med 100 kronor i&lt;br&gt;månaden vartdera året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssystemet är en del av den generella&lt;br&gt;välfärden. Fempartiuppgörelsen om pensionerna&lt;br&gt;ligger fast. Regeringens arbete är inriktat på att så&lt;br&gt;snart som möjligt lösa de kvarstående frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inkomstprövade barnomsorgsavgifterna&lt;br&gt;minskar mäns och kvinnors möjligheter att på-&lt;br&gt;verka den egna ekonomin. Den som väljer att&lt;br&gt;öka sin egen arbetsinsats finner ofta att barnom-&lt;br&gt;sorgsavgiften höjs. Regeringen avser därför före-&lt;br&gt;slå att en maxtaxereform och allmän förskola&lt;br&gt;införs stegvis från 2001. Den allmänna förskolan&lt;br&gt;skall vara en del av den generella välfärden. Ett&lt;br&gt;reformutrymme om 1,7 miljarder kronor 2001&lt;br&gt;och 3,4 miljarder kronor 2002 avsätts för dessa&lt;br&gt;ändamål. Därmed kan fler gå från bidrag till ar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5.2 Från bidrag till arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltför många människor utestängs idag från den&lt;br&gt;sociala gemenskap, det inflytande och den känsla&lt;br&gt;av att vara behövd som ett arbete medför. Om&lt;br&gt;marginaliseringen på arbetsmarknaden fortsätter&lt;br&gt;att öka kan det få allvarliga långsiktiga sociala&lt;br&gt;följder. De marginaliserades kunskaper och erfa-&lt;br&gt;renheter tillvaratas inte. Inkomstskillnaderna&lt;br&gt;ökar. Klyftorna växer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1978 försörjde fem förvärvsarbetande en&lt;br&gt;person i förvärvsaktiv ålder med sociala ersätt-&lt;br&gt;ningar, i dag är det mindre än tre. Mer än var ti-&lt;br&gt;onde person mellan 16 och 64 år försörjs i dag&lt;br&gt;permanent med sociala transfereringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort hot mot integration och social rättvi-&lt;br&gt;sa är de höga marginaleffekter som finns i skatte-&lt;br&gt;och transfereringssystemen. Marginaleffekterna&lt;br&gt;drabbar särskilt hårt utsatta grupper i samhället.&lt;br&gt;De gör att människor inte nämnvärt kan påverka&lt;br&gt;sina ekonomiska förhållanden genom att arbeta&lt;br&gt;mer och öka sina inkomster. Att ta kortvariga&lt;br&gt;arbeten, att börja arbeta efter arbetslöshet och att&lt;br&gt;gå från deltid till heltid lönar sig ibland inte alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste vägen att motverka risken för&lt;br&gt;ökad marginalisering är åtgärder som höjer kom-&lt;br&gt;petensen och sysselsättningen. De förslag som&lt;br&gt;regeringen nu lägger fram riktas i hög grad till&lt;br&gt;dem som under en längre tid varit utan arbete.&lt;br&gt;Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken för&lt;br&gt;att öka kvaliteten gynnar särskilt utsatta grupper.&lt;br&gt;De fortsatt omfattande satsningarna på utbild-&lt;br&gt;ning och ett reformerat studiemedelssystem bi-&lt;br&gt;drar till att minska den sociala snedrekryteringen.&lt;br&gt;Skattereduktionen vid anställning av arbetslösa&lt;br&gt;med långa inskrivningstider ökar möjligheten för&lt;br&gt;utsatta grupper att få in en fot på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att bedriva ett långsiktigt ar-&lt;br&gt;bete för att ta bort fattigdomsfällor och minska&lt;br&gt;marginaleffekter. Arbete har ett egenvärde och&lt;br&gt;ger självkänsla. Systemen bör utformas så att ut-&lt;br&gt;bildning och arbete lönar sig bättre. Införandet&lt;br&gt;av maxtaxa är en viktig del i denna politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i vårpropositionen har sammantaget&lt;br&gt;en gynnsam fördelningsprofil. Skattereduktionen&lt;br&gt;för låginkomsttagare, höjda pensionstillskott till&lt;br&gt;pensionärer, förbättrade studiestöd, sänkta hyror&lt;br&gt;genom lägre fastighetsskatt för hyresbostäder,&lt;br&gt;frysta taxeringsvärden för småhus ytterligare ett&lt;br&gt;år samt de nya regler för underhållsstöd som ti-&lt;br&gt;digare föreslagits gynnar sammantaget framför&lt;br&gt;allt hushåll med låg ekonomisk standard&lt;br&gt;(diagram 1.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.7 Förändring disponibel inkomst, justerad för&lt;br&gt;försörjningsbörda, till följd av förslagen i propositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0399/prop_199899__99-8.png" style="width:168pt;height:116pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Den femtedel av hushållen som har lägst eko-&lt;br&gt;nomisk standard (decilgrupp 1 och 2) får en ök-&lt;br&gt;ning av den disponibla inkomsten med drygt 2,5&lt;br&gt;procent medan den femtedel av befolkningen&lt;br&gt;som har högst standard (decilgrupp 9 och 10) får&lt;br&gt;en ökning med mindre än 0,5 procent. Det höjda&lt;br&gt;högkostnadsskyddet för läkemedel har ej kunnat&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda effekterna är något mer&lt;br&gt;gynnsamma för kvinnor än för män (diagram&lt;br&gt;1.8)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om maxtaxa inom barnomsorgen&lt;br&gt;har inte inkluderats. Regeringen avser redovisa&lt;br&gt;den fördelningspolitiska effekten då det slutgilti-&lt;br&gt;ga förslaget presenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad initiativ har tagits för att bredda och&lt;br&gt;fördjupa analyserna av fördelningen av den eko-&lt;br&gt;nomiska välfärden. Regeringen har uppdragit till&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån att undersöka förmögen-&lt;br&gt;hetsfördelningen och den offentliga konsumtio-&lt;br&gt;nens fördelningseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.8 Förändring av disponibel inkomst genom för-&lt;br&gt;slag i propositionen, kvinnor och män&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0399/prop_199899__99-9.png" style="width:175pt;height:116pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Som uppföljning av de förslag som den s.k.&lt;br&gt;Kvinnomaktutredningen (Utredningen om för-&lt;br&gt;delningen av ekonomisk makt och ekonomiska&lt;br&gt;resurser mellan kvinnor och män, har regeringen&lt;br&gt;bl.a. avsatt medel för att den kunskap som utred-&lt;br&gt;ningen tagit fram skall spridas genom regionala&lt;br&gt;konferenser. Vissa av utredningens förslag är fö-&lt;br&gt;remål för ytterligare översyn, t.ex. frågor som rör&lt;br&gt;jämställdhetslagen och s.k. frivillig jämställd-&lt;br&gt;hetsmärkning av produkter och tjänster. Det s.k.&lt;br&gt;Välfärdsbokslutet över 1990-talet har till uppgift&lt;br&gt;att beskriva välfärdsutvecklingen för kvinnor och&lt;br&gt;män under 1990-talet. Behovet av en sådan över-&lt;br&gt;syn var en av de bärande tankarna i Kvinnomak-&lt;br&gt;tutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiken för rättvisa och välfärd omfattar hela&lt;br&gt;landet. Den fördelningspolitiska redogörelsen i&lt;br&gt;bilaga 3 visar att utjämningen av ekonomisk&lt;br&gt;standard mellan regioner är mycket effektiv. Den&lt;br&gt;ekonomiska välfärden i form av konsumtion av&lt;br&gt;välfärdstjänster är också mycket jämnt fördelad&lt;br&gt;över landet. Trots ekonomisk kris, hög arbets-&lt;br&gt;löshet, budgetsanering och befolkningsomflytt-&lt;br&gt;ning under 1990-talet finns det inga tendenser till&lt;br&gt;en ökad spridning i ekonomisk standard mellan&lt;br&gt;personer som bor i olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5.3 Skolan, vården och omsorgen -&lt;br&gt;välfärdens kärna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall ta steget in i 2000-talet med tillför-&lt;br&gt;sikt och optimism. Skolan, vården och omsorg&lt;br&gt;skall utvecklas utan att de offentliga finanserna&lt;br&gt;undermineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundprincip i regeringens politik är att&lt;br&gt;verksamheter skall prioriteras framför transfere-&lt;br&gt;ringar. Denna princip har varit vägledande sedan&lt;br&gt;1994. Därför undantogs statsbidraget till kom-&lt;br&gt;muner och landsting från besparingar i budgetsa-&lt;br&gt;neringen. Den ekonomiska krisen drabbade lik-&lt;br&gt;väl den kommunala verksamheten. Därför har&lt;br&gt;skolan, vården och omsorgen tillförts resurser i&lt;br&gt;takt med att Sveriges låneberoende minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1997 höjdes statsbidragsnivån för kommu-&lt;br&gt;ner och landsting 4 miljarder kronor. Under för-&lt;br&gt;ra året höjdes den med 8 miljarder kronor. I år&lt;br&gt;höjs den med 4 miljarder kronor. Dessutom får&lt;br&gt;kommuner och landsting ytterligare 1,3 miljarder&lt;br&gt;kronor 1999 genom ökade skatteinkomster, ef-&lt;br&gt;tersom de 200 kronor i statlig inkomstskatt som&lt;br&gt;alla löntagare betalar tillförs kommunerna. Sam-&lt;br&gt;manlagt innebär det att skola, vård och omsorg i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;|Tabell 1.10 Resurser till skola, vård och omsorg 1997-2002 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997 års ekonomiska vårproposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetpropositionen för 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998 års ekonomiska vårproposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetpropositionen för 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999 års ekonomiska vårproposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' I detta belopp ingår en viss finansiering av införandet av en maxtaxa inom barnomsorgen samt allmän förskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år tillförs 17,3 miljarder kronor mer än under&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det räcker inte. Fortfarande finns stora behov&lt;br&gt;inom skolan, vården och omsorgen. Kraven på&lt;br&gt;vård och omsorg kommer också att öka till följd&lt;br&gt;av att Sveriges befolkning blir allt äldre. Kvalifi-&lt;br&gt;cerad arbetskraft måste kunna rekryteras samti-&lt;br&gt;digt som arbetsvillkoren för dem som redan är&lt;br&gt;verksamma måste förbättras. Kommissionen för&lt;br&gt;rekrytering av personal till vård och omsorg skall&lt;br&gt;redovisa resultatet av sitt arbete den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med tidigare utfästelser tillförs sko-&lt;br&gt;la, vården och omsorgen ytterligare 4 miljarder&lt;br&gt;kronor år 2000. Utöver detta föreslår regeringen&lt;br&gt;att de 200 kronorna i statlig inkomstskatt även&lt;br&gt;under år 2000 skall tillfalla kommuner och lands-&lt;br&gt;ting. Regeringen lägger också i en särskild propo-&lt;br&gt;sition förslag till förändringar i utjämningssys-&lt;br&gt;temet för kommuner och landsting från år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 2001 föreslås att kommuner och landsting&lt;br&gt;skall tillföras ytterligare 2 miljarder kronor ut-&lt;br&gt;över de 2 miljarder kronor som aviserades hösten&lt;br&gt;1999. Det tidigare aviserade tillskottet skall an-&lt;br&gt;vändas för att bl.a. underlätta införandet av för-&lt;br&gt;ändringar i utjämningssystemet samt bidra till&lt;br&gt;finansieringen för att stegvis genomföra en all-&lt;br&gt;män förskola och maxtaxa i barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna och centerpartiet har den&lt;br&gt;15 mars 1999 träffat en överenskommelse om&lt;br&gt;särskild satsning på vård och omsorg under peri-&lt;br&gt;oden 2002-2004. Bakgrunden till överenskom-&lt;br&gt;melsen är den försvarsuppgörelse som träffades&lt;br&gt;mellan de båda partierna den 2 mars 1999, som&lt;br&gt;innebär att ca 8 miljarder kronor bedöms kunna&lt;br&gt;frigöras för insatser inom vård- och omsorgs-&lt;br&gt;sektorn under de tre åren. Målet för överens-&lt;br&gt;kommelsen är att kvaliteten och tillgängligheten&lt;br&gt;i vården och omsorgen skall förbättras genom&lt;br&gt;ökad närhet och korta väntetider i hela landet.&lt;br&gt;Medlen kommer att tillföras kommunsektorn via&lt;br&gt;det generella statsbidragen till kommuner och&lt;br&gt;landsting. Som ett resultat av överenskommelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas 1 miljard kronor tillföras utgiftsområde&lt;br&gt;25 år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär det att den kommunala&lt;br&gt;sektorn tillförs 25 miljarder kronor mer 2002 än&lt;br&gt;under 1996.1 detta belopp ingår en viss finansie-&lt;br&gt;ring av ett stegvis införande av en maxtaxa i&lt;br&gt;barnomsorgen och en allmän förskola. Skolan,&lt;br&gt;vården och omsorgen prioriteras. Sammantaget&lt;br&gt;ger detta goda förutsättningar för fler jobb och&lt;br&gt;en ökad kvalitet på den svenska välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1.6 Rättvisa skatter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Skatternas främsta syfte är att finansiera välfär-&lt;br&gt;den och därmed bidra till trygghet och rättvisa.&lt;br&gt;Under förra mandatperioden 1994—1998 bidrog&lt;br&gt;dessutom skattepolitiken till den omfattande sa-&lt;br&gt;neringen av de offentliga finanserna, som var&lt;br&gt;nödvändig efter det statsfinansiella samman-&lt;br&gt;brottet i 1990-talets början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är läget annorlunda. Sedan 1998 överstiger&lt;br&gt;de offentliga inkomsterna de samlade utgifterna&lt;br&gt;inom den offentliga sektorn. Det grundläggande&lt;br&gt;synsättet har dock inte förändrats. En stabil väl-&lt;br&gt;färd kan inte byggas på lånade pengar. Regering-&lt;br&gt;en kommer inte att medverka till skattesänk-&lt;br&gt;ningar som skulle underminera välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att tillväxten skapar mer resurser&lt;br&gt;ökar utrymmet för förbättringar. På samma sätt&lt;br&gt;som budgetsaneringen genomfördes med hjälp&lt;br&gt;av både skattehöjningar och utgiftsminskningar&lt;br&gt;bör det tillgängliga utrymmet fördelas mellan&lt;br&gt;ökade utgifter och sänkta skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6.1 Skatteöverläggningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen inbjöd i höstas samtliga riksdagspar-&lt;br&gt;tier till överläggningar med syfte att undersöka&lt;br&gt;förutsättningarna för en bred förankring av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommande skattereform. Huvudsyftet är att&lt;br&gt;skapa goda och stabila regler för tillväxt och sys-&lt;br&gt;selsättning samt att garantera välfärden och dess&lt;br&gt;finansiering. Regeringen har också fört överlägg-&lt;br&gt;ningar med företrädare för näringslivet inom den&lt;br&gt;s.k. Industrigruppen. En framtida skattereform&lt;br&gt;måste förenas med sunda offentliga finanser.&lt;br&gt;Målet om 2 procents överskott i de offentliga fi-&lt;br&gt;nanserna skall vidmakthållas. En tillfredsställande&lt;br&gt;kvalitet på vård, skola och omsorg måste garante-&lt;br&gt;ras. Målen om en jämn och rättvis fördelning&lt;br&gt;skall tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central utgångspunkt ges av principerna&lt;br&gt;bakom 1990 års skattereform. Även i dag bör&lt;br&gt;huvudinriktningen vara sänkt skatt på arbetsin-&lt;br&gt;komster för alla. En annan utgångspunkt ges av&lt;br&gt;de krav internationaliseringen ställer och behovet&lt;br&gt;av att bevara skattebaser i Sverige. Huvuddragen i&lt;br&gt;en framtida skattereform bör enligt regeringen&lt;br&gt;vara följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkta inkomstskatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens mål är att med början under man-&lt;br&gt;datperioden genomföra inkomstskattesänkning-&lt;br&gt;ar för alla med tyngdpunkt på låg- och medelin-&lt;br&gt;komsttagare. Skattesänkningarna bör utformas så&lt;br&gt;att marginaleffekterna minskas och arbetskrafts-&lt;br&gt;deltagande och utbildning uppmuntras. På så sätt&lt;br&gt;kan en långsiktig förstärkning av Sveriges inter-&lt;br&gt;nationella konkurrenskraft åstadkommas, vilket&lt;br&gt;är viktigt för att säkerställa välfärden. Sänkta in-&lt;br&gt;komstskatter innebär inte bara lättnader för an-&lt;br&gt;ställda utan också indirekt för företagen och dess&lt;br&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepolitiken bör spela en aktiv roll i regering-&lt;br&gt;ens arbete för att öka sysselsättningen. Som ett&lt;br&gt;led i detta arbete föreslår regeringen ett stöd för&lt;br&gt;arbetsgivare som anställer arbetslösa med lång&lt;br&gt;inskrivningstid. Stödet ges genom kreditering av&lt;br&gt;arbetsgivarens skattekonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall vara attraktivt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad åtgärder har vidtagits för att förbättra för-&lt;br&gt;utsättningarna för företagsamhet. Bland annat&lt;br&gt;har en nedsättning av socialavgifterna med sär-&lt;br&gt;skild inriktning mot mindre företag och en lätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad i dubbelbeskattningen av onoterade bolag&lt;br&gt;införts, och en rad förenklingsåtgärder har ge-&lt;br&gt;nomförts, bl.a. ett nytt system för redovisning&lt;br&gt;och betalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ambition är att ytterligare för-&lt;br&gt;bättra näringslivsklimatet. De pågående skatte-&lt;br&gt;överläggningarna kan leda till ändrade regler&lt;br&gt;fr.o.m. inkomståret 2001. I avvaktan på det vill&lt;br&gt;regeringen initiera vissa åtgärder som bör ge-&lt;br&gt;nomföras redan tidigare. Ett skäl till det är att det&lt;br&gt;är önskvärt att införa vissa skattelättnader samti-&lt;br&gt;digt som en avfallsskatt introduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför att återkomma med&lt;br&gt;förslag i samband med budgetpropositionen att&lt;br&gt;gälla från och med den 1 januari 2000. Ett gäller&lt;br&gt;möjligheten för publika aktiebolag - och i ett se-&lt;br&gt;nare skede även privata aktiebolag - att återköpa&lt;br&gt;egna aktier. En annan åtgärd avser slopad ku-&lt;br&gt;pongskatt på näringsbetingade aktier. Ett tredje&lt;br&gt;förslag gäller slopande av ett antal stoppregler för&lt;br&gt;fåmansföretag. Vidare kommer inom kort en&lt;br&gt;promemoria om skattelättnader för utländska&lt;br&gt;företagsledare, experter och forskare med hög&lt;br&gt;kompetens att sändas ut på remiss. Mot bak-&lt;br&gt;grund av regeringens strävan mot enklare och&lt;br&gt;mer tillväxtfrämjande regler för småföretag till-&lt;br&gt;sätts en utredning för att se över de s.k. 3:12&lt;br&gt;reglerna och reglerna för generationsskiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överväger att ge jordbruket mot-&lt;br&gt;svarande lättnader inom energiskattesystemet&lt;br&gt;som gäller för tillverkningsindustrin. Det totala&lt;br&gt;uttaget av energiskatter bör dock inte minska,&lt;br&gt;utan skattebortfallet måste finansieras genom&lt;br&gt;omfördelningar inom energiskattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gröna skatter och skatteväxling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige var i och med 1990 års skattereform ett&lt;br&gt;av de första länderna som omformade skattepo-&lt;br&gt;litiken i grön riktning där skatter fick en viktig&lt;br&gt;roll som ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.&lt;br&gt;Energiskatterna har sedan dess utsatts för en rad&lt;br&gt;förändringar. Inom Regeringskansliet genomförs&lt;br&gt;därför en genomgripande översyn av hela ener-&lt;br&gt;giskattesystemet för att förenkla skattesystemet&lt;br&gt;och förbättra miljöeffekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser under våren att lägga ett för-&lt;br&gt;slag om införande av en skatt på avfall. En skatt&lt;br&gt;på avfall skapar incitament att minska mängden&lt;br&gt;avfall som deponeras. Vidare kommer Trafikbe-&lt;br&gt;skattningsutredningen att lämna sitt slutbetän-&lt;br&gt;kande till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteväxlingskommittén angav i sitt betän-&lt;br&gt;kande att ekonomiska styrmedel har visat sig va-&lt;br&gt;ra effektiva för att hejda och minska miljöhot.&lt;br&gt;Den successivt ökade miljörelateringen av skatte-&lt;br&gt;systemet i vårt land under de senaste årtiondena&lt;br&gt;har bidragit till att vi kunnat uppnå viktiga mil-&lt;br&gt;jömål. Denna utveckling bör fortsätta. Kommit-&lt;br&gt;tén förutsatte att utrymmet för skatteväxling i ett&lt;br&gt;15-årsperspektiv var minst lika stort som det&lt;br&gt;som redan hade utnyttjats under 1980- och 1990-&lt;br&gt;talen. Kommittén utgick därvid från att vår om-&lt;br&gt;värld också kommer att röra sig i riktning mot&lt;br&gt;ökad miljörelatering av skatterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Skatteväxlingskommitténs&lt;br&gt;bedömning och anser därför att en fortsatt miljö-&lt;br&gt;relatering av skattesystemet är en viktig uppgift i&lt;br&gt;de fortsatta skatteöverläggningarna. Rätt utfor-&lt;br&gt;made åtgärder som berör alla samhällssektorer&lt;br&gt;kan bidra till en effektiv användning av våra re-&lt;br&gt;surser, begränsa olika slag av negativ miljöpåver-&lt;br&gt;kan och utgöra en viktig länk i arbetet för ett&lt;br&gt;ekologiskt hållbart samhälle. Okade intäkter på&lt;br&gt;grund av en miljörelatering kan till stor del an-&lt;br&gt;vändas för att reducera uttaget av andra skatter, i&lt;br&gt;första hand olika former av skatt på arbete i syfte&lt;br&gt;att stimulera sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av och takten i miljörelatering-&lt;br&gt;en får också göras med hänsyn till situationen i&lt;br&gt;vår omvärld. Industrins konkurrenskraft måste&lt;br&gt;säkerställas även i framtiden. Det är viktigt att&lt;br&gt;inte minst den elintensiva industrin satsar på&lt;br&gt;teknisk utveckling. Sverige arbetar på EU-nivå&lt;br&gt;för antagandet av ett nytt direktiv om minimibe-&lt;br&gt;skattning av energi. Framgång i detta arbete kan&lt;br&gt;komma att ytterligare öka Sveriges utrymme för&lt;br&gt;en fortsatt miljörelatering av skattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefusk kan inte accepteras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på lång sikt värna om viljan att betala&lt;br&gt;skatt är det viktigt att skattesystemet upplevs&lt;br&gt;som rättfärdigt och att skatte- och bidragsfusk&lt;br&gt;inte accepteras. Om medborgarna upplever att de&lt;br&gt;skatter de betalar missbrukas är detta ett hot mot&lt;br&gt;välfärden. Regeringen avser att inleda ett arbete&lt;br&gt;för att minska fusk och överutnyttjande av de&lt;br&gt;offentliga välfärdssystemen. Det gäller bl.a. att&lt;br&gt;påverka attityder och att skapa enkla regler som&lt;br&gt;innebär att det lönar sig att göra rätt. Myndighe-&lt;br&gt;ternas arbete bör samordnas, bl.a. för att öka ris-&lt;br&gt;ken för upptäckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat skattesamarbete i EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade rörligheten över gränserna gör det allt&lt;br&gt;viktigare med ett fungerande internationellt sam-&lt;br&gt;arbete inom skattepolitiken. Annars riskeras en&lt;br&gt;utveckling där länder konkurrerar med varandra&lt;br&gt;genom att erbjuda allt lägre skattesatser, vilket&lt;br&gt;skulle få till följd att alla länder skulle förlora i&lt;br&gt;slutänden. Därför har EU-länderna enats om en&lt;br&gt;uppförandekod för att motverka skadlig skatte-&lt;br&gt;konkurrens. Det är dock inte fråga om att införa&lt;br&gt;gemensamma skatteregler utan om att länderna&lt;br&gt;förbinder sig att inte erbjuda förmånligare skatte-&lt;br&gt;regler för utländska etableringar än vad som gäl-&lt;br&gt;ler för inhemska företag. Inom EU diskuteras&lt;br&gt;för närvarande flera viktiga direktivförslag på&lt;br&gt;skatteområdet. Det gäller bl.a. förslag om nytt&lt;br&gt;energiskattedirektiv, direktivförslag om beskatt-&lt;br&gt;ning av sparande samt om indrivning av skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte bara inom EU som rörligheten&lt;br&gt;över gränserna blir allt mer påtaglig. Därför är&lt;br&gt;även OECD en viktig arena för samarbete. Sve-&lt;br&gt;rige arbetar också vidare med bilaterala förhand-&lt;br&gt;lingar med andra länder. För närvarande har Sve-&lt;br&gt;rige dubbelbeskattningsavtal med ett 70-tal&lt;br&gt;länder, vilket är viktigt för att underlätta handel&lt;br&gt;och annat samarbete mellan länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6.2 Nya skatteförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag i budgetpropositionen hösten 1998&lt;br&gt;infördes tillfälliga skattelättnader under 1999,&lt;br&gt;och regeringen uttalade då att man skulle åter-&lt;br&gt;komma i vårbudgeten om huruvida dessa skulle&lt;br&gt;förlängas. Den tillfälliga sänkningen av fastig-&lt;br&gt;hetsskatten på hyreshus förlängs till att gälla även&lt;br&gt;år 2000. Ett utrymme som motsvarar den tillfäl-&lt;br&gt;liga skattereduktionen för låg- och medelin-&lt;br&gt;komsttagare har satts av även för år 2000, men&lt;br&gt;utformningen av skattelättnaden kan komma att&lt;br&gt;förändras. Regeringen återkommer i budget-&lt;br&gt;propositionen om hur skattelättnaden skall vara&lt;br&gt;utformad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;br&gt;riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^4^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;544&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;h5&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser den ekonomiska politiken och utgifts- 9.&lt;br&gt;taket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner de allmänna riktlinjer för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken som regeringen för- 10.&lt;br&gt;ordar (kapitel 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;fastställer målet för det finansiella sparandet&lt;br&gt;i den offentliga sektorn till 2,0 procent av&lt;br&gt;bruttonationalprodukten för år 2002&lt;br&gt;(avsnitt 4.1.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;fastställer utgiftstaket för staten inklusive&lt;br&gt;ålderspensionssystemet vid sidan av stats-&lt;br&gt;budgeten för år 2002 till 810 miljarder kro-&lt;br&gt;nor (avsnitt 7.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner den preliminära fördelningen av &lt;sup&gt;lz&lt;/sup&gt;'&lt;br&gt;utgifterna på utgiftsområden för åren&lt;br&gt;2000-2002 som riktlinje för regeringens&lt;br&gt;budgetarbete (avsnitt 7.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner beräkningen av de offentliga ut-&lt;br&gt;gifterna för åren 2000-2002 (avsnitt 7.3.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-&lt;br&gt;getåret 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring&lt;br&gt;i lagen (1994:419) om brottsofferfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om kredite-&lt;br&gt;ring av anställningsstöd på skattekonto,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;bemyndigar regeringen att för perioden&lt;br&gt;1999-2002 ställa ut kreditgaranti till Riks-&lt;br&gt;banken för lån till Brasilien på högst&lt;br&gt;300 000 000 USD genom Banken för inter-&lt;br&gt;nationell betalningsutjämning (BIS)&lt;br&gt;(avsnitt 5.4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner vad regeringen anfört om in-&lt;br&gt;riktningen av registerbaserad folk- och bo-&lt;br&gt;stadsräkning (avsnitt 5.4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner att högst 15 000 000 kronor av&lt;br&gt;det på utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning&lt;br&gt;och internationell samverkan uppförda ra-&lt;br&gt;manslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet får&lt;br&gt;användas för en väpnad svensk styrka i Ko-&lt;br&gt;sovo under 1999 (avsnitt 5.4.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bemyndigar regeringen att gemensamt med&lt;br&gt;Landstingsförbundet upplösa den ideella fö-&lt;br&gt;reningen Spri - Hälso- och sjukvårdens ut-&lt;br&gt;vecklingsinstitut (5.4.7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bemyndigar regeringen att under det på ut-&lt;br&gt;giftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och soci-&lt;br&gt;al omsorg uppförda ramanslaget Bl Stimu-&lt;br&gt;lansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken&lt;br&gt;under år 1999 fatta beslut om projektbidrag&lt;br&gt;till försöksverksamheter i kommuner och&lt;br&gt;landsting som, inklusive tidigare gjorde åta-&lt;br&gt;ganden, innebär utgifter på högst&lt;br&gt;180 000 000 kronor under åren 2000-2001&lt;br&gt;(avsnitt 5.4.7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bemyndigar regeringen att under det på ut-&lt;br&gt;giftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och soci-&lt;br&gt;al omsorg uppförda ramanslaget B3 Statsbi-&lt;br&gt;drag till vårdartjänst m.m. under 1999 ingå&lt;br&gt;avtal som, inklusive tidigare gjorda åtagan-&lt;br&gt;den, innebär utgifter på högst 60 000 000&lt;br&gt;kronor under år 2000 (avsnitt 5.4.7),&lt;br&gt;godkänner vad regeringen anfört om flytt-&lt;br&gt;ningsbidrag (avsnitt 5.4.10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen anfört om re-&lt;br&gt;formering av anställningsstödet (avsnitt&lt;br&gt;5.4.10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen förordar om an-&lt;br&gt;vändningen av medlen för genomförande av&lt;br&gt;försöksverksamhet med lärlingsutbildning&lt;br&gt;(avsnitt 5.4.12)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att under det på ut-&lt;br&gt;giftsområde 21 Energi uppförda ramansla-&lt;br&gt;get B4 Energiforskning, under år 1999 be-&lt;br&gt;sluta om stöd till forskning och utveckling&lt;br&gt;inom energiområdet som, inklusive tidigare&lt;br&gt;gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst&lt;br&gt;1 199 056 000 kronor under åren 2000-2004&lt;br&gt;(avsnitt 5.4.16),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att ge Statens Järn-&lt;br&gt;vägar rätt att ta upp lån i och utanför Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret inom en total ram om&lt;br&gt;10 700 000 000 kronor (avsnitt 5.4.17),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att inom ramen för&lt;br&gt;det under utgiftsområde 22 Kommunika-&lt;br&gt;tioner uppförda ramanslaget A4 Banhåll-&lt;br&gt;ning göra utfästelser om att till Botniabanan&lt;br&gt;AB betala ersättning som täcker driftskost-&lt;br&gt;nader och amorteringar samt ränte- och&lt;br&gt;andra finansiella kostnader (avsnitt 5.4.17),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att besluta om för-&lt;br&gt;ändrad verksamhetsinriktning för Postgirot&lt;br&gt;Bank AB samt besluta om en försäljning av&lt;br&gt;Postgirot Bank AB (avsnitt 5.4.17),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att besluta om att&lt;br&gt;lån inom en ram av 100 000 000 kronor får&lt;br&gt;tas upp i Riksgäldskonoret för att tillfälligt&lt;br&gt;täcka kostnader i samband med en samman-&lt;br&gt;slagning av Telia AB och Telenor AS&lt;br&gt;(avsnitt 5.4.18),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. bemyndigar regeringen att besluta om en&lt;br&gt;exportkreditram för Exportkreditnämnden&lt;br&gt;på upp till 125 000 000 000 kronor (avsnitt&lt;br&gt;5.4.18),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;godkänner den av regeringen föreslagna an-&lt;br&gt;vändningen av det under utgiftsområde 25&lt;br&gt;Allmänna bidrag till kommuner uppförda&lt;br&gt;reservationsanslaget A2 Bidrag till särskilda&lt;br&gt;insatser i vissa kommuner och landsting&lt;br&gt;(avsnitt 5.4.19),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-&lt;br&gt;getåret 1999 godkänner ändrade ramar för&lt;br&gt;utgiftsområden samt anvisar ändrade och&lt;br&gt;nya anslag i enlighet med specifikation i&lt;br&gt;bifogade tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser skattefrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om beräk-&lt;br&gt;ning av viss inkomstskatt på förvärvsin-&lt;br&gt;komster vid 2001 års taxering m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om omräk-&lt;br&gt;ningstal för 2000 års taxeringsvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring&lt;br&gt;i lagen (1984:1052) om statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring&lt;br&gt;i fordonsskattelagen (1988:327).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;jTabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetaret 1999 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;|&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSOMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGS-&lt;br&gt;NUMMER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;BELOPP ENLIGT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATSBUDGETEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRÄNDRING AV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RAM/ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NY RAM/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NY ANSLAGSNIVÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rikets styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 179 704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 181 704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliet m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 179419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 181 419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomi och finansförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 705 333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 707 333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckning av merkostnader för lokaler, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;353 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens lokalförsörjningsverk: Avvecklingskostnader,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nytt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 919 269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 929 269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Domstolsväsendet m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 056 983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 066 983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 107 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 107 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utveckling och investeringar, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 052 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 058 828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 053 531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 86 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;967 141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;328 213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;417 103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 6 828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandrare och flyktingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 324 184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 324 184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Al&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;438 558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443 558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;307 869&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298 079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 012 459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 087 459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till vissa steriliserade, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nytt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 503 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 502 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710 181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;709 181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 789 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 939 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till lönegarantiersättning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;993 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 143 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 274 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 303 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 971 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 961 114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 397 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 564 114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder för arbetshandikappade,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 655 092&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 745 092&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten,&lt;br&gt;obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 447 075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-92 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 355 075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 956 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 964 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 690 878&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 590 878&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och universitetsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 030 747&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 129 747&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 508 566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 608 566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets&lt;br&gt;område m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUSENTAL KRONOR&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTSOMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ANSLAGS-&lt;br&gt;NUMMER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;BELOPP ENLIGT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATSBUDGETEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRÄNDRING AV&lt;br&gt;RAM/ANSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NY RAM/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NY ANSLAGSNIVÅ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 452 147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 453 147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Centrala museer: Myndigheter, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;601 087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;603 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vissa museer, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till trossamfund, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsplanering, bostadsförsörjning och&lt;br&gt;byggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 463 080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 503 080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för&lt;br&gt;studenter m.fl., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän miljö- och naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 548 899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 576 899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöövervakning m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;577 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 501 314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 501 314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias&lt;br&gt;förlisning, obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nytt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknik: Telekommunikation m.m.,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 897 947&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 897 947&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småföretagsutveckling, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196 062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk forskning och utveckling, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;689 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;684 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till miljömärkning av produkter,&lt;br&gt;obetecknat anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m.,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till vissa internationella organisationer,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 329&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bidrag till kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 564 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 524 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 014 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;974 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;landsting, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa anslagsfBrändringar på tilläggsbudget- 29 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;3.1 Förslag till ändring i lagen (1994:419) om&lt;br&gt;brottsofferfond&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:419) om brottsofferfond skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som döms för ett eller flera&lt;br&gt;brott skall, om fängelse ingår i straff-&lt;br&gt;skalan för något av brotten, i domen&lt;br&gt;åläggas att betala en avgift på 300 kr.&lt;br&gt;Detsamma gäller när fråga om ansvar&lt;br&gt;för brott tas upp av åklagare genom&lt;br&gt;strafföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall inte tas ut om på-&lt;br&gt;följdseftergift meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som döms för ett eller flera&lt;br&gt;brott skall, om fängelse ingår i straff-&lt;br&gt;skalan för något av brotten, i domen&lt;br&gt;åläggas att betala en avgift på 500 kr.&lt;br&gt;Detsamma gäller när fråga om ansvar&lt;br&gt;för brott tas upp av åklagare genom&lt;br&gt;strafföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall inte tas ut om på-&lt;br&gt;följdseftergift meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i&lt;br&gt;fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.2 Förslag till lag om kreditering av anställningsstöd på&lt;br&gt;skattekonto&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsstöd som beslutats av arbetsmarknadsmyndighet får tillgodoföras&lt;br&gt;arbetsgivaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för&lt;br&gt;denne enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare föreskrifter om vilka stöd som skall kredite-&lt;br&gt;ras skattekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.3 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på&lt;br&gt;förvärvsinkomster vid 2001 års taxering, m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid 2001 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga in-&lt;br&gt;komstskatten på förvärvsinkomst som enligt 10 § lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kom-&lt;br&gt;munal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av&lt;br&gt;skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgöra&lt;br&gt;skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en&lt;br&gt;kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde&lt;br&gt;ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En preliminär utbetalning av den sammanlagda inkomstskatten skall göras&lt;br&gt;av skattemyndigheten i januari 2000 i samband med slutavräkningen av 1998&lt;br&gt;års kommunalskattemedel. Detta belopp skall fastställas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer. Utbetalning skall ske till kommunerna&lt;br&gt;respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år&lt;br&gt;2001 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutav-&lt;br&gt;räkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skattemyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.4 Förslag till lag om omräkningstal för 2000 års&lt;br&gt;taxeringsvärden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan värderingsenhet som avses i 3 § första stycket b lagen (1984:1052)&lt;br&gt;om statlig fastighetsskatt skall omräkningstalet enligt 16 A kap. fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringslagen (1979:1152) för år 2000 vara 1,00. För småhusenhet och småhus&lt;br&gt;med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet skall motsvarande omräknings-&lt;br&gt;tal vara det omräkningstal som gäller för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om&lt;br&gt;statlig fastighetsskatt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:526) om ändring i la-&lt;br&gt;gen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall införas en ny bestämmelse,&lt;br&gt;punkt 5, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 stället för det procenttal som fö-&lt;br&gt;reskrivs i 3 § första stycket b skall pro-&lt;br&gt;centtalet vid 2001 års taxering utgöra&lt;br&gt;1,3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.6 Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fordonsskattelagen (1988:327) att 14 a § skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en personbil, en buss med en&lt;br&gt;skattevikt av högst 3 500 kilogram&lt;br&gt;eller en lastbil med en skattevikt av&lt;br&gt;högst 3 500 kilogram, som uppfyller&lt;br&gt;kraven för miljöklass 1 enligt 2 a §&lt;br&gt;bilavgaslagen (1986:1386), tas for-&lt;br&gt;donsskatt inte ut under de fem första&lt;br&gt;åren från det fordonet blir skatte-&lt;br&gt;pliktigt första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en personbil, en buss med en&lt;br&gt;skattevikt av högst 3 500 kilogram&lt;br&gt;eller en lastbil med en skattevikt av&lt;br&gt;högst 3 500 kilogram, som uppfyller&lt;br&gt;kraven för miljöklass 1 eller 1 E eller&lt;br&gt;1 H enligt 2 a § bilavgaslagen&lt;br&gt;(1986:1386), tas fordonsskatt inte ut&lt;br&gt;under de fem första åren från det&lt;br&gt;fordonet blir skattepliktigt första&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetpolitiska mål och&lt;br&gt;statsbudgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel presenteras budgetpolitiska mål,&lt;br&gt;prioriteringar och beräkningar av statsbudgeten&lt;br&gt;och den offentliga sektorns finanser. Vidare pre-&lt;br&gt;senteras kortfattat de makroekonomiska förut-&lt;br&gt;sättningar som beräkningarna baseras på.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.1 Budgetpolitiska mål&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De budgetpolitiska mål som regeringen föresla-&lt;br&gt;git och som riksdagen ställt sig bakom har varit&lt;br&gt;vägledande i arbetet med denna proposition.&lt;br&gt;Dessa mål kan sammanfattas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det finansiella sparandet i den offentliga&lt;br&gt;sektorn skall uppgå till 2 procent av BNP i&lt;br&gt;genomsnitt över en konjunkturcykel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;De takbegränsade utgifterna skall rymmas&lt;br&gt;inom beslutade utgiftstak för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande i offentlig sektor skall inte&lt;br&gt;förväxlas med statsbudgetens saldo. Det finansi-&lt;br&gt;ella sparandet i den offentliga sektorn&lt;br&gt;(överskottet i de offentliga finanserna) visar den&lt;br&gt;förändring av den offentliga sektorns finansiella&lt;br&gt;nettoförmögenhet som beror på transaktioner.&lt;br&gt;Försäljningar av aktier och andra finansiella till-&lt;br&gt;gångar påverkar inte det finansiella sparandet,&lt;br&gt;eftersom byte av en finansiell tillgång (aktier)&lt;br&gt;mot en annan (pengar) inte har någon effekt på&lt;br&gt;den finansiella förmögenhetsställningen. Inte&lt;br&gt;heller realiserade valutakursvinster eller förluster&lt;br&gt;vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta&lt;br&gt;påverkar det finansiella sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo är ett kassamässigt be-&lt;br&gt;grepp. Saldot visar amorteringen på statsskulden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller, om saldot är negativt, statens lånebehov.&lt;br&gt;Saldot omfattar statsbudgetens inkomster och&lt;br&gt;statsbudgetens utgifter, vilka inkluderar samtliga&lt;br&gt;utgiftsområden, Riksgäldskontorets nettoutlå-&lt;br&gt;ning och överföringar till eller från AP-fonden.&lt;br&gt;Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan&lt;br&gt;av statsbudgeten påverkar emellertid inte stats-&lt;br&gt;budgetens saldo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Utgiftstak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstaket för staten är fördelat på 26 utgifts-&lt;br&gt;områden (nr 1-25 samt 27), ålderspensionssys-&lt;br&gt;temet vid sidan av statsbudgeten, minskning av&lt;br&gt;anslagsbehållningar samt en budgeteringsmargi-&lt;br&gt;nal. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.&lt;br&gt;ingår inte i utgiftstaket eftersom regering och&lt;br&gt;riksdag i mycket begränsad omfattning kan på-&lt;br&gt;verka dessa utgifter på kort sikt. Minskning av&lt;br&gt;anslagsbehållningar ingår som en post under ut-&lt;br&gt;giftstaket, vilket innebär att den är medräknad i&lt;br&gt;saldot både för statsbudgeten och för de offentli-&lt;br&gt;ga finanserna. Budgeteringsmarginalen utgör&lt;br&gt;skillnaden mellan utgiftstaket och summan av de&lt;br&gt;utgifter som omfattas av utgiftstaket, de s.k. tak-&lt;br&gt;begränsade utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs&lt;br&gt;av utgiftstaket för staten inklusive ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet vid sidan av statsbudgeten och den&lt;br&gt;beräknade utgiftsnivån för den kommunala sek-&lt;br&gt;torn med avdrag för interna transaktioner mellan&lt;br&gt;staten, kommunsektorn och ålderspensionssys-&lt;br&gt;temet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten&lt;br&gt;och godkänner en beräkning av de offentliga ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giftema. Regeringens förslag till utgiftstak pre-&lt;br&gt;senteras i kapitel 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Finansiellt sparande i offentlig&lt;br&gt;sektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Målet för det finansiella spa-&lt;br&gt;randet i den offentliga sektorn fastställs till&lt;br&gt;2,0 procent av BNP för år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för det finansiella sparandet i den offentli-&lt;br&gt;ga sektorn är beroende av konjunkturläget. Må-&lt;br&gt;len för åren 1999 till 2001 gäller vid den tillväxt&lt;br&gt;som kalkylerades i 1997 års ekonomiska vårpro-&lt;br&gt;position. Om tillväxten av konjunkturmässiga&lt;br&gt;skäl väsentligt skulle avvika från denna skall mot-&lt;br&gt;svarande avvikelse tolereras. Enligt nuvarande&lt;br&gt;prognoser för tillväxten 1999 och 2000 beräknas&lt;br&gt;tillväxten bli något lägre än vad som prognostise-&lt;br&gt;rades 1997. Enligt regeringens bedömning är&lt;br&gt;detta inte en väsentlig avvikelse. Regeringen fö-&lt;br&gt;reslår att målet för det finansiella sparandet i den&lt;br&gt;offentliga sektorn för år 2002 skall vara&lt;br&gt;2,0 procent av BNP. Målet för det finansiella spa-&lt;br&gt;randet uppgår därmed till 0,5 procent av BNP&lt;br&gt;1999 och till 2,0 procent av BNP för vart och ett&lt;br&gt;av åren 2000 till 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.1 Makroekonomiska förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värden från budgetpropositionen för 1999 anges inom parentes&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3,0)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3,0)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3,2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2,6)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisbasbelopp&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(36,4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(36,4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(36,7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(37,3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(0,5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(0,7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(1,7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2,0)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;konsumtion&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2,7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2,9)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2,5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2,0)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönesumma'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4,5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4.1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4,7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4,1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättnings-&lt;br&gt;grad’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshet&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(6,6)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(5,7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4,4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4,0)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;politiska&lt;br&gt;åtgärder&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3,9)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3,9)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3,8)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3,5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränta 5 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4,8)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4,7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4,9)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(5,0)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränta 6 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4,4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4,3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4,3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4,3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;4.2 Samhällsekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av det finansiella sparandet i&lt;br&gt;den offentliga sektorn samt statsbudgetens in-&lt;br&gt;komster och utgifter är de antaganden som görs&lt;br&gt;om den makroekonomiska utvecklingen av stor&lt;br&gt;betydelse. De makroekonomiska förutsättningar&lt;br&gt;som beräkningarna i denna proposition baseras&lt;br&gt;på redovisas i sin helhet i bilaga 1 Svensk eko-&lt;br&gt;nomi. I tabell 4.1 anges några faktorer av särskild&lt;br&gt;betydelse för de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fasta priser beräknas BNP växa med 2,2 pro-&lt;br&gt;cent 1999 och med ca 2,5 procent per år under&lt;br&gt;perioden 2000-2002. Jämfört med budgetpropo-&lt;br&gt;sitionen för 1999 innebär detta en nedjustering&lt;br&gt;av tillväxten med 0,8 procentenheter år 1999,&lt;br&gt;0,6 procentenheter år 2000 och 0,1 procentenhet&lt;br&gt;år 2001. Inflationen under perioden 1999-2001&lt;br&gt;antas bli lägre än enligt budgetpropositionen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ärlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning&lt;br&gt;‘Andel av arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999, vilket medför att prisbasbeloppet nu be-&lt;br&gt;räknas bli 200 kronor lägre år 2000 och 500 kro-&lt;br&gt;nor lägre år 2001. Prisbasbeloppet påverkar&lt;br&gt;främst statens och AP-fondens utgifter för&lt;br&gt;transfereringar som är knutna till basbeloppet&lt;br&gt;samt grundavdragen vid beräkning av fysiska&lt;br&gt;personers inkomstskatt. I fasta priser beräknas&lt;br&gt;den privata konsumtionen öka med 2,6 procent&lt;br&gt;1999, 2,4 procent 2000 och 1,8 procent 2001 och&lt;br&gt;2002. Detta innebär en viss nedjustering jämfört&lt;br&gt;med beräkningen i budgetpropositionen för&lt;br&gt;1999. Som ett resultat av den lägre inflationen&lt;br&gt;beräknas den privata konsumtionen i löpande&lt;br&gt;priser öka mindre än vad som antogs i budget-&lt;br&gt;propositionen för 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna arbetslösheten beräknas minska&lt;br&gt;successivt under perioden, från 6,5 procent 1998&lt;br&gt;till 5,0 procent 2002. År 2000 beräknas den öpp-&lt;br&gt;na arbetslösheten till 5,4 procent och 2001 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,1 procent, vilket är 1,0 respektive 1,1 procen-&lt;br&gt;tenheter högre än vad som beräknades i budget-&lt;br&gt;propositionen för 1999. De konjunkturberoende&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärderna beräknas nu&lt;br&gt;omfatta en något mindre del av arbetskraften än&lt;br&gt;vad som då beräknades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för 1999 presenterade&lt;br&gt;regeringen ett mål för sysselsättningsgraden som&lt;br&gt;innebär att den andel av befolkningen i åldrarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20-64 år som är reguljärt sysselsatt skall uppgå&lt;br&gt;till minst 80 procent 2004. Sysselsättningsgraden&lt;br&gt;var 74,6 procent 1998 och beräknas stiga till&lt;br&gt;76,5 procent 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både inflationen och de korta och långa&lt;br&gt;marknadsräntorna väntas stiga något mot slutet&lt;br&gt;av perioden. Inflationen beräknas öka till 2,0&lt;br&gt;procent 2002. Jämfört med budgetpropositionen&lt;br&gt;för 1999 beräknas nu både de korta och de långa&lt;br&gt;marknadsräntorna bli mellan 0,7 och 1,1 pro-&lt;br&gt;centenheter lägre.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.3 Politiska prioriteringar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska vårpropositionen innehåller en&lt;br&gt;rad förslag för ökad tillväxt, sysselsättning och&lt;br&gt;rättvisa samt förbättrad jämställdhet och miljö.&lt;br&gt;Fortsatta sunda offentliga finanser är en grund-&lt;br&gt;läggande förutsättning för regeringens politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansplanen beskrivs utförligt de reformer&lt;br&gt;och prioriteringar som regeringen föreslår och de&lt;br&gt;bedömningar som ligger till grund för förslagen.&lt;br&gt;Reformerna kan delas in i följande fem områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslösheten skall betvingas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kunskap och kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skolan, vården och omsorgen skall för-&lt;br&gt;bättras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättvisan skall stärkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hållbara Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna sammanfattas i tabell 4.2. I tabellen&lt;br&gt;redovisas de reformer som ger upphov till ut-&lt;br&gt;giftsökningar eller inkomstminskningar. De re-&lt;br&gt;dovisade nettoeffekterna för offentlig sektor tar i&lt;br&gt;förekommande fall hänsyn till effekter på in-&lt;br&gt;komstskatten. Bruttoeffkter redovisas inom pa-&lt;br&gt;rentes. Samtliga beräkningar av de offentliga fi-&lt;br&gt;nanserna innefattar de åtgärder som presenteras i&lt;br&gt;propositionen. I beräkningarna av utgiftsramarna&lt;br&gt;för åren 2000-2002 har åtgärderna fördelats på&lt;br&gt;utgiftsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten skall betvingas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förstärkt anställningsstöd införs under 1999&lt;br&gt;för arbetslösa med långa inskrivningstider på ar-&lt;br&gt;betsförmedlingen. Stödet ges till arbetsgivare&lt;br&gt;som anställer personer, som varit öppet arbetslö-&lt;br&gt;sa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder under&lt;br&gt;minst tre år. Antalet arbetsmarknadspolitiska åt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gärder skall reduceras väsentligt samt fokuseras&lt;br&gt;på arbetsmarknadspolitikens huvuduppgifter. En&lt;br&gt;utredning tillsätts med uppgift att snarast se över&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildningens organisation och&lt;br&gt;effektivitet. AMS får använda 700 miljoner kro-&lt;br&gt;nor till personalförstärkningar under år 2000 in-&lt;br&gt;om ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;br&gt;Av detta belopp skall 100 miljoner kronor an-&lt;br&gt;vändas för att särskilt stärka invandrarnas ställ-&lt;br&gt;ning på arbetsmarknaden. Anslagsnivån för lö-&lt;br&gt;nebidrag höjs med 90 miljoner kronor 1999 och&lt;br&gt;med ytterligare 30 miljoner kronor från och med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap och kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1997 inleddes den femåriga satsningen på&lt;br&gt;vuxenutbildning, kunskapslyftet. Under 1998&lt;br&gt;och 1999 har antalet platser successivt ökat.&lt;br&gt;Regeringen avser att föreslå att antalet platser&lt;br&gt;fram till och med första halvåret 2002 i stort&lt;br&gt;ligger kvar på samma nivå som 1999, vilket in-&lt;br&gt;nebär att den tidigare planerade utbyggnaden&lt;br&gt;inte kan komma till stånd. Satsningen fortsät-&lt;br&gt;ter därefter på en lägre nivå under andra halv-&lt;br&gt;året 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare aviserat en proposition&lt;br&gt;om ett reformerat studiestödssystem. Medel har&lt;br&gt;nu beräknats för detta ändamål med avsikten att&lt;br&gt;införa ett reformerat studiestödssystem med&lt;br&gt;början under 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av grundutbildningen vid uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor fortsätter. Regeringen har&lt;br&gt;beräknat medel för 10 000 nya högskoleplatser&lt;br&gt;fr.o.m. 1 juli 2001 samt ytterligare 10 000 platser&lt;br&gt;fr.o.m. 1 juli 2002. Regeringen avser att senare&lt;br&gt;återkomma till fördelningen av de nya platserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser vidare att föreslå att anslagen&lt;br&gt;till grundforskning och forskarutbildning för-&lt;br&gt;stärks. År 2000 har beräknats 70 miljoner kronor&lt;br&gt;som främst avses tilldelas de nya universiteten&lt;br&gt;i Karlstad, Växjö och Örebro. Åren 2001 och&lt;br&gt;2002 har beräknats 470 miljoner kronor respek-&lt;br&gt;tive 779 miljoner kronor för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser även att föreslå en satsning&lt;br&gt;på kompetensutveckling för anställda åren 2000-&lt;br&gt;2002. Utgångspunkten är det förslag som läm-&lt;br&gt;nats av arbetsgruppen för kompetensutveckling i&lt;br&gt;arbetslivet. Finansiering avses ske inom ramen&lt;br&gt;för nya mål 3, inom EG:s socialfond. Hälften av&lt;br&gt;satsningarna bör utgöras av medel från EU och&lt;br&gt;hälften av statlig medfinansiering. Stimulansen&lt;br&gt;förutsätter finansiering från arbetsgivare inom&lt;br&gt;ramen för en trepartssamverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan, vården och omsorgen skall förbättras&lt;br&gt;Utrymme skapas för att fr.o.m. år 2001 stegvis&lt;br&gt;genomföra en allmän förskola och maxtaxa i&lt;br&gt;barnomsorgen. Riksdagen har beslutat om ökade&lt;br&gt;generella statsbidrag till kommuner och lands-&lt;br&gt;ting under åren 1997 till 1999 om sammanlagt&lt;br&gt;16 miljarder kronor. År 1999 överfördes den&lt;br&gt;statliga skatt på 200 kronor, som utgår för skatt-&lt;br&gt;skyldiga med förvärvsinkomster från staten till&lt;br&gt;kommuner och landsting. Detta föreslås ske&lt;br&gt;även år 2000, vilket innebär att kommuners och&lt;br&gt;landstings skatteinkomster ökar med cirka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,3 miljarder kronor. Regeringen har också avise-&lt;br&gt;rat att det generella statsbidraget skall öka med&lt;br&gt;4 miljarder kronor år 2000 och med ytterligare&lt;br&gt;2 miljarder kronor tillföras år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition aviserar regeringen en yt-&lt;br&gt;terligare nivåhöjning av det generella statsbidra-&lt;br&gt;get med 2 miljarder kronor år 2001. Till följd av&lt;br&gt;de förändringar som kommer att ske inom för-&lt;br&gt;svarsområdet beräknas dessutom 1 miljard kro-&lt;br&gt;nor år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutade och aviserade tillskott innebär i för-&lt;br&gt;hållande till 1996 års nivå en sammanlagd höj-&lt;br&gt;ning av statsbidragen till kommuner och lands-&lt;br&gt;ting med 25 miljarder kronor år 2002. I detta&lt;br&gt;belopp ingår medel som bidrar till finansieringen&lt;br&gt;för att stegvis genomföra en allmän förskola och&lt;br&gt;maxtaxa i barnomsorgen. En närmare redovis-&lt;br&gt;ning av regeringens aviserade tillskott görs i ka-&lt;br&gt;pitel 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom området vård och omsorg avser rege-&lt;br&gt;ringen fördela medel till handikappområdet, dels&lt;br&gt;för kompetensutveckling, forskning, ytterligare&lt;br&gt;medel till handikapporganisationerna m.m., dels&lt;br&gt;för engångsvisa tillskott till bilstödet för handi-&lt;br&gt;kappade. Resurser prioriteras även för ett infö-&lt;br&gt;rande av personliga ombud för psykiskt funk-&lt;br&gt;tionshindrade. I tilläggsbudget föreslår re-&lt;br&gt;geringen att ett nytt anslag förs upp på statsbud-&lt;br&gt;geten 1999 för ersättning till personer som steri-&lt;br&gt;liserats mot sin vilja under perioden 1935-1975.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättvisan skall stärkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndsramen 1999 uppgår till 12,8 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket motsvarar 0,705 procent av brut-&lt;br&gt;tonationalinkomsten (BNI). I enlighet med tidi-&lt;br&gt;gare beslut beräknas ramen år 2000 till&lt;br&gt;0,72 procent av BNI och år 2001 till 0,73 procent&lt;br&gt;av BNI. Regeringen aviserar i denna proposition&lt;br&gt;en ökning av ramen för biståndet år 2002 till&lt;br&gt;0,74 procent av BNI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1999 tillförs låg- och medelinkomstta-&lt;br&gt;gare en ökad köpkraft genom en skattereduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på 1 320 kronor mot pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komst upp till 135 000 kronor. Därefter avtrap-&lt;br&gt;pas reduktionen och upphör vid en inkomst på&lt;br&gt;245 000 kronor. Regeringen gör nu bedömning-&lt;br&gt;en att det finns ett ekonomiskt utrymme att även&lt;br&gt;under 2000 medge en skattelättnad för låg- och&lt;br&gt;medelinkomsttagarna. Regeringen avser att åter-&lt;br&gt;komma i budgetpropositionen med den exakta&lt;br&gt;utformningen av en sådan skattelättnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1999 sänks fastighetsskatten på hyreshus&lt;br&gt;från 1,5 procent till 1,3 procent. Regeringen an-&lt;br&gt;gav i budgetpropositionen för 1999 att man för-&lt;br&gt;väntade sig att den lägre skattenivån omsätts i&lt;br&gt;lägre hyror. Sänkningen begränsas till bostadshy-&lt;br&gt;reshus, vilket innebär att såväl hyresgäster som&lt;br&gt;bostadsrättsinnehavare kan få reducerade boen-&lt;br&gt;dekostnader. Sänkningen gjordes i avvaktan på&lt;br&gt;förslag från Fastighetsbeskattningskommittén.&lt;br&gt;Regeringen gör nu samma bedömning som un-&lt;br&gt;der hösten 1998 och föreslår därför att den&lt;br&gt;sänkta fastighetsskatten skall gälla även för 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hållbara Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att främja en hållbar utveckling i Sverige&lt;br&gt;föreslår regeringen åtgärder för 1999 samt avise-&lt;br&gt;rar beräknade resursförstärkningar för de kom-&lt;br&gt;mande tre åren. En förlängning av tidigare re-&lt;br&gt;sursförstärkningar avseende markinköp, miljö-&lt;br&gt;övervakning och länsstyrelsernas miljötillsyn&lt;br&gt;görs t.o.m. 2002 med ca 410 miljoner kronor.&lt;br&gt;Åtgärder för sanering och återställning av för-&lt;br&gt;orenade områden erhåller en förstärkning under&lt;br&gt;treårsperioden med 385 miljoner kronor. Miljö-&lt;br&gt;forskningen förstärks under treårsperioden med&lt;br&gt;250 miljoner kronor och byggforskningen för-&lt;br&gt;stärks med 150 miljoner kronor under motsva-&lt;br&gt;rande period. Insatserna för biotopskydd för-&lt;br&gt;stärks med totalt 175 miljoner kronor för 2001&lt;br&gt;och 2002. Kalkning av försurade sjöar och vat-&lt;br&gt;tendrag beräknas också få en förstärkning under&lt;br&gt;treårsperioden med 90 miljoner kronor. Vidare&lt;br&gt;anser regeringen att tidsperioden för de lokala&lt;br&gt;investeringsprogrammen bör utsträckas genom&lt;br&gt;att medlen för perioden 1999-2001 förskjuts&lt;br&gt;med sammanlagt 1,2 miljarder kronor till 2002.&lt;br&gt;Regeringen avser att ta fram ett program för att&lt;br&gt;utveckla miljöbilar i samarbete med bilindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.2 Sammanfattning av reformer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Nettoförsvagning av de offentliga finanserna. Bruttoeffekter inom parentes. För utgiftsreformer är bruttoeffekten lika med effekten på de&lt;br&gt;takbegränsade utgifterna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten skall betvingas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav Stärkt platsförmedling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anställningsstöd*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;975&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 300)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 500)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 500)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönebidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;br&gt;(120)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(120)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(120)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kunskap och kompetens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav Kompetensutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nytt studiestödssystem inkl, pensionsrätt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kunskapslyftet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 168&lt;br&gt;(4 400)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleplatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda utbildningsinsatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Siftelsehögskolor (moms)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skolan, vården och omsorgen skall förbättras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 672&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav Maxtaxereform och allmän förskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Generella statsbidraget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200-kronan till kommunsektorn*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till vissa steriliserade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personliga ombud för psykiskt funktionshindrade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handikappområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättvisan skall stärkas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav Bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt: bostadshyreshus*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt grundavdrag för pensionärer*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hållbara Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav Markinköp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marksanering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biotopskydd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hållbara Sverige - övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till minskad elanvändning, energiforskning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa försvagning av offentliga finanser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 662&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav förändrade skatteregler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa ökning av takbegränsade utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Avser förändrade skatteregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsbegransande åtgärder och finansiering&lt;br&gt;Regeringen gör bedömningen att det finns en&lt;br&gt;risk för att utgiftstaket för staten överskrids 1999&lt;br&gt;om inga åtgärder vidtas. Ekonomistyrningsver-&lt;br&gt;kets senaste prognos visar att utgiftstaket för&lt;br&gt;staten år 1999 riskerar att överskridas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,7 miljarder kronor. Regeringen delar Ekono-&lt;br&gt;mistyrningsverkets bedömning att utgiftstaket&lt;br&gt;riskerar att överskridas och vidtar därför utgifts-&lt;br&gt;begränsande åtgärder motsvarande totalt ca&lt;br&gt;8 miljarder kronor. I detta belopp inkluderas ef-&lt;br&gt;fekten av s.k. begränsningsbelopp för vissa anslag&lt;br&gt;som regeringen har beslutat om. Det innebär att&lt;br&gt;utgifterna inte får överstiga dessa belopp. Även&lt;br&gt;för 2000 behöver åtgärder vidtas för att undvika&lt;br&gt;ett överskridande. Regeringen föreslår därför vis-&lt;br&gt;sa besparingar för att klara utgiftstaket. Dessa åt-&lt;br&gt;gärder samt föreslagna besparingar för komman-&lt;br&gt;de år har även bidragit till att finansiera de&lt;br&gt;reformförslag som redovisas i tabell 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4.3 redovisas beräknade utgiftseffekter&lt;br&gt;av besparingsförslagen på tilläggsbudget för in-&lt;br&gt;nevarande år samt de utgiftsbegränsande åtgärder&lt;br&gt;regeringen beslutat om år 1999 för stöd till lokala&lt;br&gt;investeringsbidrag, bidrag för att minska elan-&lt;br&gt;vändningen, väghållningen, jordbruk samt del av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder och övrigt. Re-&lt;br&gt;geringen föreslår vidare i prop. 1998/99:106 att&lt;br&gt;beloppsgränsen för högkostnadsskyddet i läke-&lt;br&gt;medelsförmånen höjs fr.o.m. 1 juni 1999 med&lt;br&gt;500 kronor från 1 300 kronor till 1 800 kronor.&lt;br&gt;Ytterligare redovisning av dessa åtgärder åter-&lt;br&gt;finns i avsnitt 5.3.1. De av regeringen införda be-&lt;br&gt;gränsningsbeloppen redovisas i tabell 5.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 2000 och 2001 anger beloppen i tabell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 utgiftsminskningen jämfört med de beräkna-&lt;br&gt;de anslagsbelopp som redovisades i budgetpro-&lt;br&gt;positionen för 1999. För 2002 anger beloppen&lt;br&gt;utgiftsminskning i förhållande till de utgiftsnivå-&lt;br&gt;er som ges av befintliga regler och beräknade an-&lt;br&gt;slagsnivåer vid oförändrad politik.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;|Tabell 4.3 Besparingar, utgiftsminskningar och finansiering!&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;Nettoförstärkning av offentliga finanser. Minskning av takbegränsade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;utgifter inom parentes&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsram (inkl om-&lt;br&gt;ställningsbidrag)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högkostnadsskydd,&lt;br&gt;läkemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inkomst (SGI)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(145)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(475)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(790)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antagandepoängberäkning,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vilande förtidspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(150)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(287)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(415)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(1 378)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3 796)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(1 473)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(1 473)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstudiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kunskapslyftet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 250)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 080&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 500)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till lokala investe-&lt;br&gt;ringsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringsbidrag för&lt;br&gt;bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag för att minska elan-&lt;br&gt;vändningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Väghållning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;övrigt kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering maxtaxa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftseffekt av&lt;br&gt;begränsningsbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;732&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa förstärkning av&lt;br&gt;de offentliga finanserna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 754&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa minskning av&lt;br&gt;takbegränsade utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nettobesparingen anger effekten på finansiellt&lt;br&gt;sparande i offentlig sektor. De redovisade netto-&lt;br&gt;effekterna för offenlig sektor tar i förekomman-&lt;br&gt;de fall hänsyn till det bortfall av inkomstskatter&lt;br&gt;som förändringen ger upphov till. Bruttobespa-&lt;br&gt;ringen, som visar minskningen av de takbegrän-&lt;br&gt;sade utgifterna, redovisas i dessa fall inom pa-&lt;br&gt;rentes i tabell 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.4 Total effekt av finansiering/utgiftsminskningar&lt;br&gt;och reformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande i&lt;br&gt;offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12 810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Takbegränsade&lt;br&gt;utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Totalt innebär de föreslagna satsningarna och be-&lt;br&gt;sparingarna att den offentliga sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande ökar med ca 7 miljarder kronor år 1999&lt;br&gt;och med ca 1 miljard kronor 2000. I förhållande&lt;br&gt;till gällande regler innebär förändringarna en för-&lt;br&gt;svagning av de offentliga finanserna för år 2001&lt;br&gt;och år 2002. Förändringarna innebär att de tak-&lt;br&gt;begränsade utgifterna minskar med knappt&lt;br&gt;8 miljarder kronor åren 1999 och 2000 och med&lt;br&gt;drygt 1 miljard kronor år 2001. År 2002 innebär&lt;br&gt;förändringarna att de takbegränsade utgifterna&lt;br&gt;ökar med ca 11 miljarder kronor i förhållande till&lt;br&gt;de utgiftsnivåer som ges av gällande regler och&lt;br&gt;beräknade anslagsnivåer vid oförändrad politik.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.4 Statsbudgetens utveckling&lt;br&gt;1998-2002&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Är 1998 var statsbudgetens saldo positivt för&lt;br&gt;första gången sedan budgetåret 1989/90 och sta-&lt;br&gt;ten kunde amortera ca 10 miljarder kronor på&lt;br&gt;statsskulden. Åren 1999-2002 beräknas stats-&lt;br&gt;budgetens saldo visa betydande överskott. Dessa&lt;br&gt;stora positiva budgetsaldon beror emellertid till&lt;br&gt;största delen på tillfälliga effekter i samband med&lt;br&gt;införandet av ålderspensionsreformen, samt på&lt;br&gt;inkomster från försäljning av aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Statsbudgetens inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens totala inkomster beräknas öka&lt;br&gt;med ca 62 miljarder kronor mellan åren 1998 och&lt;br&gt;2002, vilket motsvarar en genomsnittligt ök-&lt;br&gt;ningstakt på cirka 2,1 procent per år. Statens årli-&lt;br&gt;ga skatteinkomster beräknas också öka med ca&lt;br&gt;62 miljarder kronor mellan åren 1998 och 2002.&lt;br&gt;Övriga inkomster beräknas således uppgå till un-&lt;br&gt;gefär samma nivå år 1998 och år 2002. Under de&lt;br&gt;mellanliggande åren 1999-2001 beräknas emel-&lt;br&gt;lertid övriga inkomster uppgå till en högre nivå,&lt;br&gt;främst till följd av högre beräknade inkomster av&lt;br&gt;försåld egendom. I relation till BNP beräknas så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väl statsbudgetens totala inkomster som stats-&lt;br&gt;budgetens skatteinkomster vara lägre i slutet av&lt;br&gt;perioden än åren 1998 och 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4.5 redovisas det preliminära utfallet av&lt;br&gt;statsbudgetens skatteinkomster och övriga in-&lt;br&gt;komster för år 1998 och därtill den förväntade&lt;br&gt;utvecklingen under perioden 1999-2002, samt&lt;br&gt;förändringen jämfört med beräkningen i budget-&lt;br&gt;propositionen för 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster beräknas öka med&lt;br&gt;närmare 40 miljarder kronor mellan åren 1998&lt;br&gt;och 1999. Ökningen beror till största delen på att&lt;br&gt;övriga inkomster beräknas bli betydligt högre år&lt;br&gt;1999, främst till följd av högre förväntade in-&lt;br&gt;komster från försåld egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstökningen på 16 miljarder kronor&lt;br&gt;mellan år 1999 och år 2000 förklaras till stora&lt;br&gt;delar av att inkomsterna från aktieutdelningar&lt;br&gt;tillfälligt beräknas bli högre år 2000 . Ökningen&lt;br&gt;av statsbudgetens skatteinkomster mellan år&lt;br&gt;1999 och år 2000 begränsas bl.a. till följd av öka-&lt;br&gt;de skatteutbetalningar till kommunerna år 2000,&lt;br&gt;vilka beror på en stor slutreglering av 1998 års&lt;br&gt;kommunalskatter, och lägre inkomster från be-&lt;br&gt;skattningen av reavinster år 2000. Under perio-&lt;br&gt;den 2000-2002 förklaras inkomstökningen&lt;br&gt;främst av ökande skatteinkomster medan övriga&lt;br&gt;inkomster minskar till följd av lägre utdel-&lt;br&gt;ningsinkomster och lägre beräknade inkomster&lt;br&gt;från försåld egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till budgetpropositionen för&lt;br&gt;1999 beräknas inkomsterna bli ca 49 miljarder&lt;br&gt;kronor högre år 1999, 47 miljarder kronor högre&lt;br&gt;år 2000 och 31 miljarder kronor högre år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;iTabell 4.5 Statsbudgetens inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;639,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;649,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;651,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;672.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;701,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;706,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;745,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;761,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;758,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;767,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diff. mot budget-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prop. för 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteinkomster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totala inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Denna kvot skall inte förväxlas med skattekvoten för hela offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyllnadsinbetalningar av skatt år 1998 blev sär-&lt;br&gt;skilt stora till följd av höga realisationsvinster in-&lt;br&gt;komståret 1997. En högre lönesumma för åren&lt;br&gt;1998 och 1999 i förhållande till vad som antogs i&lt;br&gt;budgetpropositionen för 1999 leder till ökade&lt;br&gt;skatteinkomster från fysiska personer och ökade&lt;br&gt;socialavgifter under dessa år. Dessa faktorer har&lt;br&gt;bidragit till en upprevidering av skatteinkoms-&lt;br&gt;terna år 1998 och år 1999. Den högre lönesum-&lt;br&gt;man för åren 1998 och 1999 innebär också att&lt;br&gt;slutregleringen av kommunalskattemedel, som&lt;br&gt;sker med två års eftersläpning, nu beräknas bli&lt;br&gt;högre åren 2000 och 2001. Det innebär således&lt;br&gt;att utbetalningarna från staten till kommunerna&lt;br&gt;dessa år blir större än vad som beräknades i bud-&lt;br&gt;getpropositionen för 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna från juridiska personer beräknas&lt;br&gt;öka år 2000 i förhållande till budgetpropositio-&lt;br&gt;nen för 1999, vilket i huvudsak förklaras av det&lt;br&gt;statligt ägda aktiebolaget Stattums förväntade in-&lt;br&gt;betalning av reavinstskatt efter försäljningen av&lt;br&gt;aktieinnehavet i Pharmacia &amp;amp; Upjohn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under övriga inkomster är det framför allt in-&lt;br&gt;komster av statens aktier och försåld egendom&lt;br&gt;som förändrats sedan budgetpropositionen för&lt;br&gt;1999. Det beror bland annat på att Stattums ak-&lt;br&gt;tieutdelning om 12 miljarder kronor till följd av&lt;br&gt;försäljningen av aktieinnehavet i Pharmacia &amp;amp;&lt;br&gt;Upjohn förväntas inbetalas till staten år 2000.&lt;br&gt;Åren 1999 och 2000 beräknas inkomster av för-&lt;br&gt;såld egendom årligen uppgå till 45 miljarder kro-&lt;br&gt;nor och år 2001 till 35 miljarder kronor. År 2002&lt;br&gt;beräknas försäljningsinkomsterna uppgå till&lt;br&gt;15 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördjupad redovisning av statsbudgetens&lt;br&gt;inkomster presenteras i kapitel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Statsbudgetens utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exklusive statsskuldsräntor 1998-2002&lt;br&gt;Statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds-&lt;br&gt;räntor, dvs. utgiftsområde 1-25 och 27, beräknas&lt;br&gt;öka från 585,7 miljarder kronor år 1998 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;626,6 miljarder kronor år 2002. Ålderspensions-&lt;br&gt;reformen innebär emellertid att statsbudgetens&lt;br&gt;utgifter exklusive statsskuldsräntor ökar med ca&lt;br&gt;15 miljarder kronor mellan år 1998 och 1999 till&lt;br&gt;följd av ändrat betalningsansvar mellan Staten&lt;br&gt;och AP-fonden och interntransaktioner i form&lt;br&gt;av statlig ålderspensionsavgift. För att möjliggöra&lt;br&gt;en jämförelse av utgiftsutvecklingen från 1998 till&lt;br&gt;2002 kan 1998 års preliminära utgifter korrigerats&lt;br&gt;för en tänkt ålderspensionsreform detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.6 Statsbudgetens utgifter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl.&lt;br&gt;statsskuldsräntor&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585,7&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;616,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;618,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;626,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nettoutlåning m.m.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-56,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-111,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;696,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;652,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;690,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;587,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;746,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Preliminärt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Inklusive minskning av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Korrigerat för ålderspensionsreformen motsvarar detta 600,4 mdkr (dvs. beloppet&lt;br&gt;skulle ha varit 600,4 mdkr om ålderspensionsreformen geno mförts redan 1998).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inklusive kassamässig korrigering, finansiell överföring från AP-fonden till Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret, avgiftsväxling med anledning av pensionsreformen och beräkningsteknisk&lt;br&gt;överföring till hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en sådan korrigering av utgifterna ökar&lt;br&gt;statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds-&lt;br&gt;räntor med ca 26 miljarder kronor mellan år 1998&lt;br&gt;och år 2002 eller med i genomsnitt ca 1,1 procent&lt;br&gt;per år. Som andel av BNP minskar statsbudge-&lt;br&gt;tens utgifter exklusive statsskuldsräntor med ca&lt;br&gt;2 procentenheter, från 32,5 procent 1998 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30,2 procent år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4.7 redovisas de beräknade utgifterna&lt;br&gt;per utgiftsområde för åren 1998-2002. För att&lt;br&gt;underlätta en jämförelse över tiden visas i en fot-&lt;br&gt;not till tabellen en beräkning av utgifterna per&lt;br&gt;utgiftsområde i det fall ålderspensionen hade ge-&lt;br&gt;nomförts redan 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största utgiftsökningarna under perioden&lt;br&gt;1998-2002 återfinns under följande utgiftsområ-&lt;br&gt;den:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom&lt;br&gt;och handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet ökar med ca 12 miljarder kronor&lt;br&gt;under perioden. Huvuddelen av ökningen beror&lt;br&gt;på att utgifterna för sjukpenning och förtidspen-&lt;br&gt;sioner beräknas öka mycket kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghetför familjer&lt;br&gt;och bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet ökar med 6 miljarder kronor un-&lt;br&gt;der perioden. Ökningen förklaras bl.a. av höj-&lt;br&gt;ningen av det allmänna barnbidraget (+100 kro-&lt;br&gt;nor per barn och månad fr.o.m. år 2000 och&lt;br&gt;ytterligare 100 kronor fr.o.m. år 2001) och av&lt;br&gt;ökade utgifter för föräldraförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 16 Utbildning och&lt;br&gt;universitetsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet ökar med ca 9 miljarder kronor&lt;br&gt;under perioden. Utgiftsökningen förklaras bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de i denna proposition aviserade satsningarna&lt;br&gt;på nya högskoleplatser, nytt studiestödssystem&lt;br&gt;och forskning. Utrymme skapas för att fr.o.m. år&lt;br&gt;2001 stegvis genomföra en allmän förskola och&lt;br&gt;maxtaxa i barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till&lt;br&gt;kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet ökar med knappt 10 miljarder&lt;br&gt;kronor under perioden. Ökningen beror främst&lt;br&gt;på de beslutade och aviserade resurstillskotten till&lt;br&gt;skola, vård och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största utgiftsminskningarna under perioden&lt;br&gt;1998-2002 återfinns under följande två utgifts-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid&lt;br&gt;arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet minskar med ca 10 miljarder&lt;br&gt;kronor under perioden. Förklaringen är främst&lt;br&gt;att den öppna arbetslösheten antas sjunka från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,5 procent år 1998 till 5,0 procent år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,&lt;br&gt;bostadsförsörjning och byggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet minskar med ca 11 miljarder&lt;br&gt;kronor under perioden. En viktig förklaring är&lt;br&gt;att utgifterna för räntebidraget minskar från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10,8 miljarder kronor år 1998 till 1,6 miljarder&lt;br&gt;kronor år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördjupad redovisning av statsbudgetens ut-&lt;br&gt;gifter exklusive statsskuldsräntor för åren 1998—&lt;br&gt;1999 och åren 2000-2002 ges i kapitel 5 respekti-&lt;br&gt;ve kapitel 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;1 Tabell 4.7 Takbegränsade utgifter 1998-2002 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;br&gt;Prel. utfall&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;br&gt;Beräknat&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rikets styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomi och finansförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltning och uppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltning och internationell samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandrare och flyktingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid ålderdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet för familj och barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och universitetsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regional utjämning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän miljö- och naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bidrag till kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiften till Europeiska gemenskapen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgiftsområden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;699,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;708,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;695,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;699,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;679,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;616,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;618,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;626,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Takbegränsade utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;718,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;751.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;757,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;769,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;776,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgeteringsmarginal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstak för staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;753,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;761,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;786,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'För att möjliggöra en jämförelse av utgifterna under perioden 1998-2002 redovisas nedan en schablonmässig beräkning av utgifterna för det fall ålderspensionsreformen hade g e-&lt;br&gt;nomförts redan 1998: U010 75,8 mdkr, U011 33,3 mdkr, UO12 40,7 mdkr, U013 39,5 mdkr, U014 48,0 mdkr, UO15 22,5 mdkr, Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 600,4&lt;br&gt;mdkr, Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 137,1 mdkr och Takbegränsade utgifter 737,5 mdkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Enligt förslaget till preliminära utgiftsområdesramar (se tabell 7.1). Beräknad förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit redovisas sammantaget för&lt;br&gt;samtliga utgiftsområden under posten Minskning av anslag sbehållningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor 1998-2002&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntorna påverkas framför allt av&lt;br&gt;storleken på statsskulden, räntenivån samt växel-&lt;br&gt;kurser. Statsskuldsräntorna påverkas även av mer&lt;br&gt;tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets&lt;br&gt;upplånings- och skuldförvaltningsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av diagram 4.1 steg ränteutgifterna&lt;br&gt;som andel av BNP kraftigt under 1980-talets&lt;br&gt;första hälft. Ränteutgifternas andel av BNP var&lt;br&gt;som högst 1985 då de uppgick till närmare&lt;br&gt;9 procent. Efter 1985 minskade ränteutgifternas&lt;br&gt;andel av BNP snabbt för att återigen öka åren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 och 1994. År 1998 uppgick ränteutgifterna&lt;br&gt;till 113 miljarder kronor eller ca 6 procent av&lt;br&gt;BNP. Under perioden 1999-2002 beräknas rän-&lt;br&gt;teutgifterna minska successivt för att år 2002&lt;br&gt;uppgå till ca 53 miljarder kronor eller 2,6 procent&lt;br&gt;av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.1 Statsskuldsräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0399/prop_199899__99-10.png" style="width:173pt;height:121pt;"/&gt;
&lt;p&gt;De kraftigt minskade ränteutgifterna under peri-&lt;br&gt;oden 1998-2002 förklaras av lägre räntenivåer&lt;br&gt;och av den amortering på statsskulden som sker&lt;br&gt;till följd av bl.a. finansiella överföringar från AP-&lt;br&gt;fonden till staten i samband med ålderspensions-&lt;br&gt;reformen och försäljningar av statligt aktieinne-&lt;br&gt;hav.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;1 Tabell 4.8 Statsskuldsräntor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i&lt;br&gt;svenska kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor på lån i&lt;br&gt;utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor pä in-och&lt;br&gt;utlåning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över-/underkurser&lt;br&gt;vid emission&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Valutaförluster/&lt;br&gt;-vinster&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kursförluster/&lt;br&gt;-vinster&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa ränte-&lt;br&gt;utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar nya obligationer eller utökar be-&lt;br&gt;fintliga benchmarklån om marknadsräntan vid emissionstillfället är lägre än kupon-&lt;br&gt;gräntan. Underkurser uppstår vid motsatt förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller&lt;br&gt;vinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. Posten påver-&lt;br&gt;kar statsbudgetens utgifter och statsbudgetens saldo men inte statens finansiella&lt;br&gt;sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än&lt;br&gt;marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.&lt;br&gt;Posten påverkar statsbudgetens utgifter och statsbudgetens saldo men inte statens&lt;br&gt;finansiella sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntomas olika komponenter visas i&lt;br&gt;tabell 4.8. Den del av ränteutgifterna som beror&lt;br&gt;på valutaförluster/vinster och kursförlus-&lt;br&gt;ter/vinster påverkar inte statens finansiella spa-&lt;br&gt;rande. Budgetmålet för den offentliga sektorn&lt;br&gt;avser det finansiella sparandet redovisat enligt&lt;br&gt;nationalräkenskaperna. Det räntemått som där är&lt;br&gt;relevant är delposten summa räntor enligt tabell&lt;br&gt;4.8. Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk&lt;br&gt;valuta uppstår valutakursförluster/vinster bero-&lt;br&gt;ende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet&lt;br&gt;anskaffades. Kursförluster uppstår vid förtidsin-&lt;br&gt;lösen av lån som har en högre kupongränta än&lt;br&gt;marknadsräntan vid återköpstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen för ränteutgifterna år 1999 är&lt;br&gt;ca 20 miljarder kronor lägre än ränteutgifterna&lt;br&gt;för år 1998. Till minskningen av ränteutgifterna&lt;br&gt;bidrar bl.a. en lägre räntenivå år 1999 samt en&lt;br&gt;kraftig minskning av de realiserade valutaförlus-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten redovisas statsskuldsräntor ut-&lt;br&gt;giftsmässigt. I tabell 4.9 redovisas de kostnads-&lt;br&gt;mässiga räntorna, vilket innebär att ränteutgif-&lt;br&gt;terna har periodiserats över lånens löptid. Den&lt;br&gt;kostnadsmässiga redovisningen är mindre bero-&lt;br&gt;ende av upplåningstekniken och förändringar av&lt;br&gt;räntekostnader kan lättare förklaras av den un-&lt;br&gt;derliggande lånebehovs- och ränteutvecklingen.&lt;br&gt;Enligt den periodiserade redovisningen kommer&lt;br&gt;räntekostnaderna att minska från ca 93 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1998 till 57 miljarder kronor år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;1 Tabell 4.9 Periodiserade ränteutgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa räntor enligt&lt;br&gt;tabell 4.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justering kursdiffe-&lt;br&gt;renser vid emission&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justering noll-&lt;br&gt;kupongräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa kostnads-&lt;br&gt;justeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa ränte-&lt;br&gt;kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 Statsbudgetens saldo,&lt;br&gt;statssskulden och statens&lt;br&gt;finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo är detsamma som statens&lt;br&gt;lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt&lt;br&gt;budgetsaldo innebär att staten amorterar på&lt;br&gt;statsskulden. Statsbudgetens saldo förbättrades&lt;br&gt;från -6,2 miljarder kronor 1997 till 9,7 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1998. Senast statsbudgeten visade ett&lt;br&gt;överskott var budgetåret 1989/90. Under perio-&lt;br&gt;den 1999-2002 beräknas det ackumulerade över-&lt;br&gt;skottet uppgå till 357 miljarder kronor. Över-&lt;br&gt;skotten används för amortering på statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att statsbudgetens saldo skall överens-&lt;br&gt;stämma med statens lånebehov redovisas Riks-&lt;br&gt;gäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig&lt;br&gt;korrigering på statsbudgeten. I tabell 4.10 redovi-&lt;br&gt;sas också två lånebehovspåverkande förändringar&lt;br&gt;som föranleds av pensionsreformen separat: fi-&lt;br&gt;nansiell överföring från AP-fonden till staten&lt;br&gt;och avgiftsväxling med anledning av pensions-&lt;br&gt;reformen. Riksgäldskontorets nettoutlåning,&lt;br&gt;kassamässig korrigering, överföring från AP-&lt;br&gt;fonden till staten och avgiftsväxling med anled-&lt;br&gt;ning av pensionsreformen ingår på utgiftssidan&lt;br&gt;efter de utgifter som är grupperade på 27 utgifts-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="8"&gt;
&lt;p&gt;iTabell 4.10 Statsbudgetens saldo och statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;648,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;706,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;745,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;761,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;758,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;767,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl. statsskuldsräntor&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;559,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;569,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;616,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;618,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;626,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor m.m.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo exkl. Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets nettoutlåning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-125,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav ln-/utlåning från myndigheter (räntekonto)&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning av premiepensionsmedel inkl, ränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av premiepensionsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönegarantifonden, inkl, ränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CSN, studielän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgaranti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-121,4*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kassamässig korrigering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överföring från AP-fenden&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-175,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsväxling m.a.a. pensionsreformen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo före beräkningsteknisk över-&lt;br&gt;föring till hushållen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsteknisk överföring till hushållen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk&lt;br&gt;överföring till hushållen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skulddispositioner m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-123,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-76,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-178,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld vid årets slut efter beräkningsteknisk&lt;br&gt;överföring till hushållen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 411,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 432,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 448,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 325,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 249,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 071,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 049,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Inklusive minskning av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Normalt görs inga prognoser på In/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast u tfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Varav Arbetsmarknadsfonden och Kärnbränslefonden förklarar 87 miljarder kronor respektive 19 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Samma beräkningstekniska antaganden som i budgetpropositionen för 1999. Total beräkningsteknisk överföring år 2001 är 235 mdkr, varav 175,6 mdkr påverkar lånebehovet år&lt;br&gt;2001 och 13,6 mdkr år 2002. Resterande belopp påverkar lånebehovet först efter år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets nettoutlåning till myndigheter,&lt;br&gt;affärsverk och statliga bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största delposterna under Riksgäldskontorets&lt;br&gt;(RGK) nettoutlåning utgörs av förändringar av&lt;br&gt;myndigheternas räntekontobehållningar, in- och&lt;br&gt;utbetalningar av premiepensionsmedel, Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämndens (CSN) upplåning för fi-&lt;br&gt;nansiering av studielån samt insättningsgaranti-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1995 har medel för premiepension av-&lt;br&gt;satts hos RGK. I budgetpropositionen för 1999&lt;br&gt;antogs att pensionsavgifter jämte ränta på ca&lt;br&gt;37 miljarder kronor avseende åren 1995-1997&lt;br&gt;skulle betalas ut till Premiepensionsmyndigheten&lt;br&gt;under 1999. Denna utbetalning har senarelagts&lt;br&gt;till år 2000 till följd av problem med uppbyggna-&lt;br&gt;den av Premiepensionsmyndighetens datasys-&lt;br&gt;tem. Utbetalningen år 2000, som kommer att av-&lt;br&gt;se premiepensionsmedel för åren 1995-1998,&lt;br&gt;innebär att RGK:s nettoutlåning ökar med om-&lt;br&gt;kring 50 miljarder kronor mellan år 1999 och år&lt;br&gt;2000. Riksgäldskontorets utlåning till CSN be-&lt;br&gt;räknas uppgå till 11-12 miljarder per år under pe-&lt;br&gt;rioden 1998-2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassamässig korrigering&lt;br&gt;Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan&lt;br&gt;å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag&lt;br&gt;och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in-&lt;br&gt;och utbetalningar över statsverkets checkräkning&lt;br&gt;(SCR) i Riksbanken. Redovisningen över SCR är&lt;br&gt;kassamässig. Då utfallet av den kassamässiga kor-&lt;br&gt;rigeringen beräknas residualt redovisas normalt&lt;br&gt;inte några prognoser för denna post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring från AP-fonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i den s.k. finansiella infasningen av&lt;br&gt;det nya ålderspensionssystemet kommer medel&lt;br&gt;att överföras från AP-fonden till RGK. För åren&lt;br&gt;1999 och 2000 uppgår överföringsbeloppet till 45&lt;br&gt;miljarder kronor per år. Överföringsbeloppet år&lt;br&gt;2001 har ännu inte fastställts. Beräkningstekniskt&lt;br&gt;antas överföringsbeloppet år 2001 uppgå till&lt;br&gt;235 miljarder kronor, vilket är samma antagande&lt;br&gt;som ingick i budgetpropositionen för 1999. Då&lt;br&gt;överföringen 2001 till viss del består av bostads-&lt;br&gt;obligationer som antas behållas till förfallotid-&lt;br&gt;punkten påverkas lånebehovet med ca 176 mil-&lt;br&gt;jarder istället för 235 miljarder kronor detta år.&lt;br&gt;År 2002 beräknas bostadsobligationer inklusive&lt;br&gt;kupongräntor till ett värde av ca 14 miljarder&lt;br&gt;kronor förfalla till betalning och därmed minska&lt;br&gt;lånebehovet. Efter år 2002 beräknas bostadsobli-&lt;br&gt;gationer till ett värde av ca 46 miljarder återstå.&lt;br&gt;Bostadsobligationerna förfaller och minskar lå-&lt;br&gt;nebehovet efterföljande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsväxling med anledning av pensionsreformen&lt;br&gt;För åren 2001 och 2002 beräknas den avgiftsväx-&lt;br&gt;ling som föranleds av det reformerade pensions-&lt;br&gt;systemet öka lånebehovet med 30 miljarder kro-&lt;br&gt;nor per år. Beloppen är beräkningstekniska&lt;br&gt;antaganden i avvaktan på beslut om formerna för&lt;br&gt;avgiftsuttag till det reformerade ålderspensions-&lt;br&gt;systemet. Det beräkningstekniska antagandet är&lt;br&gt;en följd av att statsbudgeten kommer att försva-&lt;br&gt;gas med ca 30 miljarder kronor per år efter det&lt;br&gt;att ett avgiftsuttag motsvarande intjänade pen-&lt;br&gt;sionsrätter införs i det reformerade pensionssys-&lt;br&gt;temet.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0399/prop_199899__99-11.png" style="width:62pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.11 Statsbudgetens saldo efter överföring till hushållen samt justering för större engångseffekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo (efter beräkningsteknisk&lt;br&gt;överföring till hushållen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-138,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav Beräkningsteknisk överföring till&lt;br&gt;hushållen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Större engångseffekter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav Försäljning av statliga bolag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överföring från AP-fonden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Premiepensionsmedel,&lt;br&gt;nettoinbetalningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30,6&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-158,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-105,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-56,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(justerat för större engångseffekter)_______________________________________________________________________________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Samma beräkningstekniska antaganden som i budgetpropositionen för 1999. Total beräkningsteknisk överföring år 2001 är 235 mdkr, varav 175,6 mdkr påverkar lånebehovet år&lt;br&gt;2001 och 13,6 mdkr år 2002. Resterande belopp påverkar lånebehovet först efter år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Varav inbetalning 19,0 mdkr och utbetalning 49,6 mdkr. Utbetalningen avser premi epensionsmedel för åren 1995-1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP, 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saldo justerat för engångseffekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn&lt;br&gt;åren 2001 och 2002 beräknas överträffa det mål-&lt;br&gt;satta överskottet på 2 procent av BNP. Dessa&lt;br&gt;överskjutande överskott antas beräkningstek-&lt;br&gt;niskt tillföras hushållssektorn så att budgetmålen&lt;br&gt;uppnås exakt. I tabell 4.11 redovisas budgetsaldot&lt;br&gt;justerat för större engångseffekter under förut-&lt;br&gt;sättning att överskott i de offentliga finanserna&lt;br&gt;utöver målsatta överskott fr.o.m. år 2001 över-&lt;br&gt;förs till hushållen. Av tabellen framgår att det för&lt;br&gt;engångsvisa effekter justerade budgetsaldot är&lt;br&gt;negativt för samtliga år utom år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att det finansiella sparande som över-&lt;br&gt;stiger målet för år 2002 beräkningstekniskt har&lt;br&gt;tagits i anspråk för skattesänkningar och utgifts-&lt;br&gt;reformer, beräknas amorteringen på statsskulden&lt;br&gt;uppgå till 22 miljarder kronor detta år. Att stats-&lt;br&gt;budgetens saldo visar överskott även efter denna&lt;br&gt;beräkningstekniska överföring till hushållen be-&lt;br&gt;ror dock på tillfälliga inkomstförstärkningar till&lt;br&gt;följd av försäljningar av statlig egendom&lt;br&gt;(15 miljarder kronor) och effekten på statsbud-&lt;br&gt;getens saldo till följd av överföringar från AP-&lt;br&gt;fonden (14 miljarder kronor) år 2002. Exklusive&lt;br&gt;dessa två tillfälliga inkomstförstärkningar visar&lt;br&gt;statsbudgeten ett underskott på ca 7 miljarder&lt;br&gt;kronor. Slutsatsen är att statsskulden på sikt no-&lt;br&gt;minellt kommer att vara ungefär oförändrad eller&lt;br&gt;öka vid det målsatta överskottet i de offentliga&lt;br&gt;finanserna på 2,0 procent av BNP. Större delen&lt;br&gt;av det målsatta överskottet i de offentliga finan-&lt;br&gt;serna kommer i stället att komma från ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Detta&lt;br&gt;är en följd av att ålderspensionsreformen på lång&lt;br&gt;sikt innebär en mycket stor omfördelning av det&lt;br&gt;offentliga finansiella sparandet från staten till ål-&lt;br&gt;derspensionsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens utveckling bestäms huvudsakligen&lt;br&gt;av det beräknade lånebehovet. Statsskulden på-&lt;br&gt;verkas emellertid även av valutaförändringar ef-&lt;br&gt;tersom omkring en fjärdedel av skulden är upp-&lt;br&gt;lånad i utländsk valuta. Dessa lån värderas till&lt;br&gt;aktuella valutakurser. Under 1998 ökade&lt;br&gt;statsskulden med 17 miljarder kronor till 1 449&lt;br&gt;miljarder kronor i slutet av året. Förklaringen till&lt;br&gt;att statsskulden ökade trots ett budgetsaldo på&lt;br&gt;nära 10 miljarder kronor är att valutaskulden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökade till följd av en försvagning av kronan. Un-&lt;br&gt;der perioden 1999-2002 beräknas statsskulden&lt;br&gt;minska med ca 400 miljarder kronor till ca 1 050&lt;br&gt;miljarder kronor (se tabell 4.11). Statsskulden&lt;br&gt;beräknas minska med ca 43 miljarder kronor mer&lt;br&gt;än beräknad amortering under perioden, främst&lt;br&gt;till följd av en starkare krona. Kronan antas&lt;br&gt;framför allt stärkas under 1999 vilket leder till en&lt;br&gt;minskning av valutaskulden detta år med ca&lt;br&gt;30 miljarder kronor. Valutaskuldens förändring&lt;br&gt;framgår av tabell 4.10 under posten Skulddispo-&lt;br&gt;sitioner m.m..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 4.2 visas statsskuldens andel av BNP&lt;br&gt;(skuldkvoten) under perioden 1980-2002. Som&lt;br&gt;framgår ökade skuldkvoten kraftigt under första&lt;br&gt;delen av 1980-talet. År 1985 uppgick statsskul-&lt;br&gt;den till 69 procent av BNP. Under 1980-talets&lt;br&gt;senare hälft minskade skuldkvoten för att år 1990&lt;br&gt;uppgå till endast 46 procent av BNP. Under&lt;br&gt;1990-talets första hälft ökade statsskulden&lt;br&gt;snabbt för att stabiliseras runt 85 procent av&lt;br&gt;BNP åren 1994 och 1995. Efter 1995 har skuld-&lt;br&gt;kvoten successivt minskat. I slutet av år 1998&lt;br&gt;uppgick skuldkvoten till ca 80 procent och år&lt;br&gt;2002 beräknas den uppgå till ca 51 procent av&lt;br&gt;BNP. Detta innebär att skuldkvoten under be-&lt;br&gt;räkningsperioden 1999-2002 minskar med nära&lt;br&gt;30 procentenheter efter den antagna överföring-&lt;br&gt;en till hushållen åren 2001 och 2002. Minskning-&lt;br&gt;en av statsskulden från år 1999 förklaras emeller-&lt;br&gt;tid till övervägande del av de engångseffekter&lt;br&gt;som redovisats ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.2 Statsskuldens utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0399/prop_199899__99-12.png" style="width:174pt;height:118pt;"/&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo och statens finansiella&lt;br&gt;sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo innehåller till skillnad från&lt;br&gt;statens finansiella sparandet allt som påverkar&lt;br&gt;statens lånebehov som t.ex. Riksgäldskontorets&lt;br&gt;nettoutlåning och överföringar till eller från AP-&lt;br&gt;fonden. Statens finansiella sparande visar istället&lt;br&gt;den förändring av statens finansiella nettoförmö-&lt;br&gt;genhet som sker genom reala transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4.12 redovisas de viktigaste förklaring-&lt;br&gt;arna till varför statsbudgetens saldo och statens&lt;br&gt;finansiella sparande skiljer sig åt. En viktig för-&lt;br&gt;klaring är överföringen av medel från AP-fonden&lt;br&gt;till statsbudgeten. Engångsöverföringen år 2001&lt;br&gt;kommer delvis att bestå av bostadsobligationer&lt;br&gt;som skall förvaltas av Riksgäldskontoret tills det&lt;br&gt;att obligationerna förfaller till betalning. Till den&lt;br&gt;del dessa obligationer förfaller till betalning efter&lt;br&gt;år 2001 påverkas inte statens lånebehov detta år.&lt;br&gt;En annan viktig förklaring är den utlåning som&lt;br&gt;Riksgäldskontoret förmedlar till studerande via&lt;br&gt;CSN. Ytterligare en skillnad finns i försäljningar&lt;br&gt;av statliga aktieinnehav som förbättrar statsbud-&lt;br&gt;getens saldo men inte det finansiella sparandet,&lt;br&gt;eftersom byte av en finansiell tillgång mot en an-&lt;br&gt;nan inte har någon effekt på den finansiella för-&lt;br&gt;mögenhetsställningen. Slutligen påverkas stats-&lt;br&gt;budgetens saldo men inte det finansiella&lt;br&gt;sparandet av kurs- och valutavinster/förluster på&lt;br&gt;statskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.12 Statsbudgetens saldo och statens finansiella&lt;br&gt;sparande efter beräkningsteknisk överföring till hushållen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens&lt;br&gt;saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Effekt av överföring&lt;br&gt;från AP-fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CSN studielån&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av&lt;br&gt;bolag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-57,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kurs-/valuta&lt;br&gt;förluster på&lt;br&gt;statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpensionsfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt spar-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ande i staten__________________________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Nettot inkluderar förutom &amp;quot;CSN studielån” under Riksgäldskontorets nettoutlåning&lt;br&gt;(tabell 4.10) även inbetalningar på inkomsttypen 4000 Återbetalning av lån.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5 Kommunsektorns finanser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorns finansiella sparande uppgick&lt;br&gt;år 1998 till -1,6 miljarder kronor. För år 1999 be-&lt;br&gt;räknas det finansiella sparandet öka och uppgå&lt;br&gt;till 2,2 miljarder kronor. Under åren 2000 och&lt;br&gt;2001 stärks kommunsektorns sparande ytterliga-&lt;br&gt;re eftersom inkomsterna förväntas öka samtidigt&lt;br&gt;som kommunsektorn antas anpassa sina utgifter&lt;br&gt;efter en mer långsiktig inkomstutveckling.&lt;br&gt;Kommunsektorns finansiella sparande beräknas&lt;br&gt;bli tillräckligt stort för att balanskravet skall&lt;br&gt;kunna uppnås för sektorn som helhet från och&lt;br&gt;med år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förra året ökade kommunsektorns konsum-&lt;br&gt;tion med 1,3 procent i fasta priser enligt det pre-&lt;br&gt;liminära utfallet från nationalräkenskaperna för&lt;br&gt;år 1998. Därmed uppgick konsumtionen till ca&lt;br&gt;18,0 procent av BNP. År 1999 beräknas kom-&lt;br&gt;munsektorns konsumtion växa med ca&lt;br&gt;1,0 procent. Därefter förväntas konsumtionen&lt;br&gt;att öka med i genomsnitt ca 0,8 procent per år&lt;br&gt;fram till år 2002. Konsumtionsökningen möjlig-&lt;br&gt;görs genom en gynnsam utveckling av både&lt;br&gt;skatteinkomster och statsbidrag. En närmare re-&lt;br&gt;dovisning av kommunsektorns finanser ges i ka-&lt;br&gt;pitel 9 och bilaga 1 Svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;iTabell 4.13 Kommunsektorns finanser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;482,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;511,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;473,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;491,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;4.6 Ålderspensionssystemet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för inkomstrelaterad ålderspension,&lt;br&gt;som finansieras ur Allmänna pensionsfonden&lt;br&gt;och redovisas vid sidan av statsbudgeten, beräk-&lt;br&gt;nas i år uppgå till 135 miljarder kronor. Ålders-&lt;br&gt;pensioner finansierade över statsbudgeten uppgår&lt;br&gt;till cirka 11 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före år 1999 omfattade de statliga takbegrän-&lt;br&gt;sade utgifterna vid sidan av statsbudgeten dels&lt;br&gt;försäkringen för allmän tilläggspension (ATP),&lt;br&gt;dels utgifter för delpension- och arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring. Från och med budgetåret 1999 bokförs&lt;br&gt;de senare på statsbudgeten. Med anledning av ål-&lt;br&gt;derspensionsreformen har från och med år 1999&lt;br&gt;finaniseringsansvaret för efterlevande- och för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidspensioner inom ATP förts över till statsbud-&lt;br&gt;geten. I gengäld har finansieringsansvaret för&lt;br&gt;större delen av utgifterna för folkpension i form&lt;br&gt;av ålderspension förts till AP-fonden. Takbe-&lt;br&gt;gränsade utgifter vid sidan av statsbudgeten om-&lt;br&gt;fattar numera således enbart inkomstrelaterad&lt;br&gt;ålderspension. Ålderspensionssystemet inklude-&lt;br&gt;rar AP-fonden och från och med år 1999 även&lt;br&gt;Premiepensionsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut överförs under åren&lt;br&gt;1999 och 2000 ett belopp på 45 miljarder kronor&lt;br&gt;vartdera året från AP-fonden till statsbudgeten,&lt;br&gt;som ett led i den s.k. finansiella infasningen av&lt;br&gt;det nya ålderspensionssystemet. Ytterligare en&lt;br&gt;överföring avses ske år 2001. Storleken på denna&lt;br&gt;är inte beslutad, men i likhet med i budgetpropo-&lt;br&gt;sitionen för 1999 har gjorts ett beräkningstek-&lt;br&gt;niskt antagande om att överföringen uppgår till&lt;br&gt;235 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för avgiftsuttag till det reformerade&lt;br&gt;ålderspensionssystemet har inte slutligen avgjorts&lt;br&gt;och i avvaktan på beslut i denna fråga ligger nu-&lt;br&gt;varande avgiftsnivåer kvar. Eftersom dessa är läg-&lt;br&gt;re än vad som motsvarar det avgiftsuttag som&lt;br&gt;skall gälla i det reformerade systemet kommer&lt;br&gt;AP-fondens avgiftsintäkter att öka med ca&lt;br&gt;30 miljarder kronor per år när en slutlig reglering&lt;br&gt;av avgifterna äger rum. Detta kompenseras av att&lt;br&gt;statsbudgeten försvagas med motsvarande be-&lt;br&gt;lopp. I redovisningen nedan antas att reglering av&lt;br&gt;avgiftsuttaget kommer att ske den 1 januari år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2001. Om reglering sker vid en annan tidpunkt&lt;br&gt;måste överföringsbeloppet år 2001 anpassas där-&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1995 avsätts medel hos Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret för en framtida överföring till premiepen-&lt;br&gt;sionssystemet. Enligt besked från Premiepen-&lt;br&gt;sionsmyndigheten kan placering av premie-&lt;br&gt;pensionsmedlen på individuella konton ske först&lt;br&gt;under år 2000. Detta år kommer därför medel&lt;br&gt;motsvarande premiepensionsrätt för fyra år att&lt;br&gt;överföras till Premiepensionsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1998 överfördes AP-fondens fastig-&lt;br&gt;hetsinnehav till bolagsform. Detta skall rätteligen&lt;br&gt;bokföras som ett positivt finansiellt sparande,&lt;br&gt;eftersom det innebär ökade finansiella tillgångar&lt;br&gt;och minskade reala tillgångar. Statistiska central-&lt;br&gt;byrån har emellertid valt att inte beakta denna&lt;br&gt;transaktion, med hänsyn till att fondens tidigare&lt;br&gt;uppköp av fastigheter inte har registrerats i na-&lt;br&gt;tionalräkenskaperna. Denna praxis tillämpas även&lt;br&gt;här och innebär ett lägre finansiellt sparande för&lt;br&gt;AP-fonden än vad som redovisats bland annat i&lt;br&gt;budgetpropositionen för 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av övergångseffekterna av pensions-&lt;br&gt;reformen reduceras AP-fondens finansiella spa-&lt;br&gt;rande åren 1999-2001. När övergångseffekterna&lt;br&gt;är över år 2002 beräknas sparandet i pensions-&lt;br&gt;systemet, dvs. AP-fonden och premiepensions-&lt;br&gt;systemet uppgå till drygt 31 miljarder kronor el-&lt;br&gt;ler 1,5 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;ITabell 4.14 Pensionssystemets finansiella sparande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensionsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reglering av avgiftsuttaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överföring av premiepensionsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor, utdelningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;379,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överföring till staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235,0'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-190,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-213,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Premiepensionsmyndigheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Beräkningstekniskt antagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.7 Den offentliga sektorns finanser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;År 1998 uppgick den offentliga sektorns finansi-&lt;br&gt;ella sparande till 39,5 miljarder kronor eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,2 procent av BNP, enligt redovisningen i na-&lt;br&gt;tionalräkenskaperna. Jämfört med motsvarande&lt;br&gt;bedömning i budgetpropositionen för 1999 blev&lt;br&gt;sparandet cirka 16,5 miljarder kronor större. Det&lt;br&gt;bättre utfallet beror i huvudsak på att skattein-&lt;br&gt;komsterna blev högre än väntat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom överskottet 1998 har den offentliga&lt;br&gt;sektorns finansiella sparande förbättrats med nä-&lt;br&gt;ra 60 miljarder kronor sedan 1997 och med nära&lt;br&gt;200 miljarder kronor sedan 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år beräknas det finansiella sparandet uppgå&lt;br&gt;till 33,5 miljarder kronor eller 1,8 procent av&lt;br&gt;BNP. Skatterna som andel av BNP&lt;br&gt;(skattekvoten) ligger kvar på 1998 års nivå, trots&lt;br&gt;vissa skattesänkningar. Dessa motverkas av att&lt;br&gt;skatteinkomsterna ökar till följd av periodise-&lt;br&gt;ringseffekter. Nedgången i sparandet med&lt;br&gt;0,4 procent av BNP från 1998 kan hänföras till&lt;br&gt;att utgifterna exkl. räntor stiger som andel av&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet förstärks till cirka&lt;br&gt;2 procent av BNP år 2000. Skattekvoten sjunker&lt;br&gt;från den tillfälligt högre nivån 1998 och 1999.&lt;br&gt;Förbättringen av sparandet beror på att utgifter-&lt;br&gt;na som andel av BNP minskar. Med hittills be-&lt;br&gt;slutade och föreslagna regelförändringar för-&lt;br&gt;stärks sedan sparandet till 3,1 procent av BNP år&lt;br&gt;2001 och till 4 procent av BNP år 2002. Förbätt-&lt;br&gt;ringen beror på en fortsatt nedgång av utgifterna&lt;br&gt;som andel av BNP, medan skattekvoten i stort&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sett är oförändrad. Inkomsterna av räntor och&lt;br&gt;utdelningar sjunker eftersom de finansiella till-&lt;br&gt;gångarna minskar, främst genom AP-fondens&lt;br&gt;överföringar till staten (se kapitel 4.6), men även&lt;br&gt;till följd av försäljningar av statliga bolag. In-&lt;br&gt;komsterna från dessa försäljningar inkluderas per&lt;br&gt;definition inte i det finansiella sparandet. Där-&lt;br&gt;emot reduceras den offentliga skulden och rän-&lt;br&gt;teutgifterna när försäljningsinkomsterna används&lt;br&gt;till amorteringar av statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet i offentlig sektor&lt;br&gt;åren 2001 och 2002 överträffar det målsatta över-&lt;br&gt;skottet på 2 procent av BNP med ca 22 resp&lt;br&gt;41 miljarder kronor. Dessa överskjutande över-&lt;br&gt;skott antas i föreliggande kalkyl beräkningstek-&lt;br&gt;niskt tillföras hushållssektorn, så att budgetmålet&lt;br&gt;för den offentliga sektorn uppnås exakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-&lt;br&gt;skuld definierad enligt de s.k. Maasterichtkriteri-&lt;br&gt;erna, har som andel av BNP sjunkit sedan 1995&lt;br&gt;och uppgick vid utgången av 1998 till 75,4 pro-&lt;br&gt;cent av BNP. Under prognosperioden minskar&lt;br&gt;den konsoliderade bruttoskulden nominellt och&lt;br&gt;understiger även med den antagna överföringen&lt;br&gt;till hushållen 60 procent av BNP år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoskulden, som är nettot av den offentliga&lt;br&gt;sektorns samtliga finansiella tillgångar och skul-&lt;br&gt;der, sjunker i takt med de finansiella överskotten&lt;br&gt;och de värdeförändringar som sker på tillgångar&lt;br&gt;och skulder. I slutet av prognosperioden beräk-&lt;br&gt;nas nettoskulden uppgå till ca 0,5 procent av&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;ITabell 4.15 Offentliga sektorns finanser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 164,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 181,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 242,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 276,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 012,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 035,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 102,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 142,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 125,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 147,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 160,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 180,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 193,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;516,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;522,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;522,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;532,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;532,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion och investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;505,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;529,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;551,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;572,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;591,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande före överföring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsteknisk överföring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande efter överföring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Finansiell ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 359,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 250,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 192,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 080,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 057,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning av utgifter&lt;br&gt;för 1998, utgiftsprognos&lt;br&gt;för 1999 och tilläggs-&lt;br&gt;budget för 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Uppföljning av utgifter för 1998,&lt;br&gt;utgiftsprognos för 1999 och tilläggsbudget&lt;br&gt;för 1999&lt;/h2&gt;
&lt;h5&gt;5.1 Inledning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall, enligt 37 § lagen (1996:1059)&lt;br&gt;om statsbudgeten, senast fyra månader efter&lt;br&gt;budgetårets slut redovisa statsbudgetens prelimi-&lt;br&gt;nära utfall. Vidare skall regeringen förklara vä-&lt;br&gt;sentliga skillnader mellan budgeterade belopp&lt;br&gt;och preliminärt utfall. För budgetåret 1998 redo-&lt;br&gt;visas ett preliminärt utfall i avsnitt 5.2. En upp-&lt;br&gt;följning av det preliminära utfallet för inkoms-&lt;br&gt;terna återfinns i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det innevarande året skall regeringen en-&lt;br&gt;ligt 36 § lagen om statsbudgeten redovisa&lt;br&gt;prognoser över utfallet av statens inkomster och&lt;br&gt;utgifter samt statens lånebehov vid minst två&lt;br&gt;tillfällen. Väsentliga skillnader mellan budgete-&lt;br&gt;rade belopp och beräknat utfall skall förklaras. I&lt;br&gt;denna proposition redovisas en första prognos&lt;br&gt;för år 1999. En andra prognos kommer att redo-&lt;br&gt;visas i budgetpropositionen för 2000. I avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 redovisas utgiftsprognosen för 1999, inklusi-&lt;br&gt;ve utgifterna för ålderspensionssystemet vid si-&lt;br&gt;dan av statsbudgeten. Inkomstberäkningarna för&lt;br&gt;år 1999 redovisas i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till tilläggsbudget för 1999 redovisas&lt;br&gt;i avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.2 Uppföljning av statsbudgetens&lt;br&gt;preliminära utfall 1998&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt ges en översiktlig redogörelse av&lt;br&gt;det preliminära utfallet för 1998. En detaljerad&lt;br&gt;redovisning av det slutliga utfallet för budgetåret&lt;br&gt;1998 kommer att ges i en skrivelse till riksdagen i&lt;br&gt;juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Statsbudgetens preliminära utfall&lt;br&gt;1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo är detsamma som statens&lt;br&gt;lånebehov (med motsatt tecken). Ett positivt&lt;br&gt;saldo innebär att staten amorterar på statsskul-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 5.1 redovisas det preliminära utfallet&lt;br&gt;för statsbudgeten och en jämförelse görs med&lt;br&gt;anvisade belopp i statsbudgeten. Budgetsaldot&lt;br&gt;uppgick år 1998 till 9,7 miljarder kronor. I stats-&lt;br&gt;budgeten beräknades budgetsaldot till -14,9 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Utfallet blev därmed 24,6 miljar-&lt;br&gt;der kronor bättre än beräknat. Jämfört med&lt;br&gt;utfallet år 1997 har statsbudgetens saldo förbätt-&lt;br&gt;rats med 15,9 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster beräknades i stats-&lt;br&gt;budgeten till 676,1 miljarder kronor. Det preli-&lt;br&gt;minära utfallet blev 706,3 miljarder kronor, vilket&lt;br&gt;är 30,2 miljarder kronor högre än beräknat. Ok-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen förklaras främst av högre skatteinkomster&lt;br&gt;(se vidare avsnitt 6.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det preliminära utfallet för statsbudgetens ut-&lt;br&gt;gifter blev 696,6 miljarder kronor. Det är 5,6&lt;br&gt;miljarder kronor högre än budgeterat. Framför&lt;br&gt;allt är det högre utgifter för statsskuldsräntorna&lt;br&gt;som förklarar det högre utfallet. Under budget-&lt;br&gt;året 1998 tillfördes på tilläggsbudget 1,8 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;ITabell 5.1 Statsbudgetens preliminära utfall år 1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;|&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stats-&lt;br&gt;budge-&lt;br&gt;ten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tilläggs-&lt;br&gt;budget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preli-&lt;br&gt;minärt&lt;br&gt;utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diff&lt;br&gt;utfall&lt;br&gt;stats-&lt;br&gt;budget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;676,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;676,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;706,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;691,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;692,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;696,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varav utgifter&lt;br&gt;exkl. stats-&lt;br&gt;skuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;583,7'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varav stats-&lt;br&gt;skuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varav riks-&lt;br&gt;gäldskontor-&lt;br&gt;ets nettoutlå-&lt;br&gt;ning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetsaldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kr onor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det preliminära utfallet för de takbegränsade&lt;br&gt;utgifterna blev 718,3 miljarder kronor. Det inne-&lt;br&gt;bär att de takbegränsade utgifterna beräknas bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,7 miljarder kronor lägre än utgiftstaket för&lt;br&gt;staten. Budgeteringsmarginalen blev därmed 1,9&lt;br&gt;miljarder kronor lägre än vad som beräknades i&lt;br&gt;statsbudgeten. Statens utgifter exklusive stats-&lt;br&gt;skuldsräntor uppgick till 585,7 miljarder kronor,&lt;br&gt;vilket är 2 miljarder kronor högre än vad som&lt;br&gt;budgeterades i statsbudgeten. Det preliminära&lt;br&gt;utfallet för socialförsäkringssektorn vid sidan av&lt;br&gt;statsbudgeten uppgick till 132,6 miljarder kro-&lt;br&gt;nor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än beräk-&lt;br&gt;nat i budgetpropositionen för 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som andel av BNP uppgick de takbegränsade&lt;br&gt;utgifterna för år 1998 preliminärt till 39,8 pro-&lt;br&gt;cent, vilket är 0,4 procentenheter mindre än år&lt;br&gt;1997. Jämfört med år 1997 ökade de takbegrän-&lt;br&gt;sade utgifterna med 19,4 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Takbegränsade utgifter 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena&lt;br&gt;1-25 samt 27. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor&lt;br&gt;m.m. ingår således inte. Till de takbegränsade ut-&lt;br&gt;gifterna adderas också socialförsäkringssektorn&lt;br&gt;vid sidan av statsbudgeten samt posten Minsk-&lt;br&gt;ning av anslagsbehållningar. Skillnaden mellan det&lt;br&gt;fastställda utgiftstaket och de takbegränsade ut-&lt;br&gt;gifterna utgörs av budgeteringsmarginalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fastställde våren 1996 utgiftstaket&lt;br&gt;för staten för budgetåret 1998 till 720 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten beräknades de takbegränsade&lt;br&gt;utgifterna till 716,4 miljarder kronor (se tabell&lt;br&gt;5.2). Budgeteringsmarginalen beräknades uppgå&lt;br&gt;till 3,6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för 1999 beräknades&lt;br&gt;budgeteringsmarginalen för år 1998 till 1,1 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Regeringen gjorde i denna propo-&lt;br&gt;sition bedömningen att utgiftstaket för staten var&lt;br&gt;hotat. Regeringen beslutade därför om ett antal&lt;br&gt;senareläggningar och reduceringar av utgifter för&lt;br&gt;att undvika ett överskridande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.2 Takbegränsade utgifter år 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stats-&lt;br&gt;budgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt&lt;br&gt;utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Differens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl. statsskulds-&lt;br&gt;räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;583,7'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringssektorn vid&lt;br&gt;sidan av statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Takbegränsade utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;716,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;718,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgeteringsmarginal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstak för staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kr onor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Statsbudgetens preliminära utgifter&lt;br&gt;1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabell 5.1 uppgick det preliminä-&lt;br&gt;ra utfallet för statsbudgetens utgifter till 696,6&lt;br&gt;miljarder kronor. Det är 5,6 miljarder kronor&lt;br&gt;högre än vad som ursprungligen budgeterades.&lt;br&gt;På tilläggsbudget tillfördes 1,8 miljarder kronor&lt;br&gt;och det preliminära utfallet är därmed 3,9 miljar-&lt;br&gt;der kronor högre än totalt anvisade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En större förbrukning än anvisade medel kan&lt;br&gt;finansieras genom att myndigheterna utnyttjar&lt;br&gt;ingående reservationer/anslagssparande eller an-&lt;br&gt;slagskredit eller genom att regeringen genom sär-&lt;br&gt;skilda beslut, s.k. medgivet överskridande, tillför&lt;br&gt;ett anslag ytterligare medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelserna per utgiftsområde i förhållande&lt;br&gt;till anvisade medel på statsbudgeten redovisas i&lt;br&gt;tabell 5.3. Det preliminära utfallet för de 27 ut-&lt;br&gt;giftsområdena är 6,3 miljarder kronor högre än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgeterat. För utgiftsområde 6, 10, 22, 25, 26&lt;br&gt;och 27 blev det preliminära utfallet mer än 1&lt;br&gt;miljard kronor högre än anvisat på statsbudgeten.&lt;br&gt;Två utgiftsområden, utgiftsområde 13 Ekono-&lt;br&gt;misk trygghet vid arbetslöshet och utgiftsområde&lt;br&gt;23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nä-&lt;br&gt;ringar, redovisar utfall som underskrider budge-&lt;br&gt;terade belopp i statsbudgeten med mer än 1 mil-&lt;br&gt;jard kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan kommenteras endast de större avvikel-&lt;br&gt;serna mellan budgeterade belopp i statsbudgeten&lt;br&gt;och det preliminära utfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 6 Totalförsvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 41,2&lt;br&gt;miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l, 2 miljarder kronor högre än budgeterat. De&lt;br&gt;högre utgifterna är framför allt hänförliga till an-&lt;br&gt;slaget Försvarsmakten, vars utfall blev 1,4 miljar-&lt;br&gt;der kronor högre än anvisat. Den högre förbruk-&lt;br&gt;ningen inom utgiftsområdet ryms inom till-&lt;br&gt;gängliga medel, då anslagssparande från tidigare&lt;br&gt;budgetår har nyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom&lt;br&gt;och handikapp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det preliminära utfallet för utgiftsområdet blev&lt;br&gt;2,5 miljarder kronor eller knappt 7 procent högre&lt;br&gt;än vad som budgeterades i statsbudgeten. Diffe-&lt;br&gt;rensen förklaras till största delen av högre utgif-&lt;br&gt;ter för anslaget Sjukpenning och rehabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m. Utfallet för anslaget blev 20,7 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket är 2,8 miljarder kronor högre än&lt;br&gt;anvisat i statsbudgeten. Utgifterna för sjukpen-&lt;br&gt;ningen har ökat kraftigt på grund av ett större&lt;br&gt;antal sjukdagar, bl.a. som en följd av att långtids-&lt;br&gt;sjukskrivningarna har ökat. Under år 1998 har&lt;br&gt;riksdagen beslutat om en höjning av ersättnings-&lt;br&gt;nivån, förkortat sjuklöneperioden samt tagit bort&lt;br&gt;begränsningsreglerna kring kompletterande av-&lt;br&gt;talsersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid&lt;br&gt;arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det preliminära utfallet för utgiftsområdet blev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,4 miljarder kronor eller 12,6 procent lägre än&lt;br&gt;anvisat i statsbudgeten. Avvikelsen hänförs till&lt;br&gt;anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning. Orsa-&lt;br&gt;ken är att den öppna arbetslösheten blev lägre än&lt;br&gt;vad som tidigare prognostiserats. I budgetpropo-&lt;br&gt;sitionen för 1998 beräknades den öppna arbets-&lt;br&gt;lösheten till 7,4 procent. I 1998 års ekonomiska&lt;br&gt;vårproposition nedreviderades den öppna ar-&lt;br&gt;betslösheten till 6,7 procent. Till följd av detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskades anslaget med 4,2 miljarder kronor på&lt;br&gt;tilläggsbudget. Utfallet för den öppna arbetslös-&lt;br&gt;heten blev 6,5 procent, dvs. 0,9 procentenheter&lt;br&gt;lägre än vad som antogs i budgetpropositionen&lt;br&gt;för 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 22 Kommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten anvisades totalt 24,1 miljarder&lt;br&gt;kronor. Det preliminära utfallet blev 27,4 miljar-&lt;br&gt;der kronor, vilket är 3,3 miljarder kronor eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13,6 procent högre än anvisade medel. Avvikel-&lt;br&gt;sen beror främst på att Banverket och Vägverket&lt;br&gt;utnyttjat delar av sina anslagssparanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med&lt;br&gt;anslutande näringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det preliminära utfallet uppgår till 11,8 miljarder&lt;br&gt;kronor och är därmed 1,9 miljarder kronor lägre&lt;br&gt;än anvisade medel i statsbudgeten. Förklaringen&lt;br&gt;är främst att de EU-finansierade utgifterna för&lt;br&gt;bl.a. Arealersättning och djurbidrag m.m. och In-&lt;br&gt;tervention och exportbidrag för jordbruksprodukter&lt;br&gt;m.m. blev lägre än budgeterat. Vidare senarelades&lt;br&gt;utgifter om knappt 0,4 miljarder kronor för mil-&lt;br&gt;jöersättning avseende flerårig vallodling från år&lt;br&gt;1998 till år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner&lt;br&gt;Det preliminära utfallet för utgiftsområdet upp-&lt;br&gt;går till 96,8 miljarder kronor, vilket är 3,7 miljar-&lt;br&gt;der kronor högre än anvisade medel i statsbud-&lt;br&gt;geten. I 1998 års ekonomiska vårproposition&lt;br&gt;tillfördes utgiftsområdet, framför allt anslaget&lt;br&gt;Generellt statsbidrag till kommuner och landsting&lt;br&gt;ytterligare 4,2 miljarder kronor på tilläggsbudget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.&lt;br&gt;Utgifterna för statsskuldsräntorna påverkas&lt;br&gt;främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och&lt;br&gt;växelkurser, men även av mer tekniska faktorer&lt;br&gt;till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och&lt;br&gt;skuldförvaltningsteknik. Utgiftsområdet redovi-&lt;br&gt;sar för året 1998 de högsta utgifterna av samtliga&lt;br&gt;utgiftsområden. Utgiftsområdets andel av stats-&lt;br&gt;budgetens utgifter uppgick till drygt 16 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten anvisades 109,1 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. Det preliminära utfallet uppgår till 113,4&lt;br&gt;miljarder kronor. Utfallet blev således knappt 4,3&lt;br&gt;miljarder kronor högre än anvisat belopp. Skill-&lt;br&gt;naden förklaras främst av högre ränteutgifter på&lt;br&gt;lån i utländsk valuta och ökade valutakursförlus-&lt;br&gt;ter till följd av att kronan försvagades i förhållan-&lt;br&gt;de till de valutakurser som beräkningen i stats-&lt;br&gt;budgeten baserades på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 27 Avgiften till EG-budgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det preliminära utfallet för utgiftsområdet upp-&lt;br&gt;går till 21,2 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljar-&lt;br&gt;der kronor eller 8 procent högre än vad som an-&lt;br&gt;visades i statsbudgeten. Avvikelsen förklaras&lt;br&gt;huvudsakligen av högre utgifter för anslagen&lt;br&gt;Mervärdesskattebaserad avgift och Avgift baserad&lt;br&gt;på bruttonationalinkomsten. Den mervärdesskat-&lt;br&gt;tebaserade avgiften och avgiften baserad på&lt;br&gt;bruttonationalinkomsten blev 1,1 miljarder kro-&lt;br&gt;nor respektive 0,4 miljarder kronor högre än an-&lt;br&gt;visat i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största delen av ökningen beror på upp-&lt;br&gt;reviderade avgiftsbaser för åren 1995-1997,&lt;br&gt;(framför allt blev mervärdesskattebasen år 1997&lt;br&gt;större än vad som tidigare antagits), vilket ökade&lt;br&gt;avgiften med omkring 0,9 miljarder kronor. Den&lt;br&gt;andra större effekten beror på att ECU-kursen&lt;br&gt;den sista december 1997 blev högre än vad som&lt;br&gt;beräknades i budgetpropositionen för 1998. Kur-&lt;br&gt;sen per den sista december 1997 avgör till vilken&lt;br&gt;kurs betalningarna görs under år 1998. Den hög-&lt;br&gt;re ECU-kursen medförde därför ökade utgifter&lt;br&gt;på ca 0,4 miljarder kronor i förhållande till vad&lt;br&gt;som beräknades i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för år 1998 beräknades en för-&lt;br&gt;brukning av anslagsbehållningarna med 5 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Denna förbrukning redovisades i en&lt;br&gt;särskilda post Minskning av anslagsbehållningar.&lt;br&gt;Posten är ett netto mellan förbrukning av kvar-&lt;br&gt;stående medel från föregående budgetår och spa-&lt;br&gt;rade medel från innevarande budgetår samt ut-&lt;br&gt;nyttjande av anslagskredit. I redovisningen av det&lt;br&gt;preliminära utfallet ingår förbrukningen av an-&lt;br&gt;slagsbehållningar och utnyttjande av anslagskre-&lt;br&gt;dit i utgifterna för respektive utgiftsområde. Det&lt;br&gt;preliminära utfallet visar att anslagsbehållningar-&lt;br&gt;na minskade med 4,7 miljarder kronor år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det preliminära utfallet för Riksgäldskontorets&lt;br&gt;(RGK) nettoutlåning inklusive den kassamässiga&lt;br&gt;korrigeringen uppgick till minus 2,5 miljarder&lt;br&gt;kronor. Utfallet för RGK:s nettoutlåning m.m.&lt;br&gt;blev därmed 0,7 miljarder kronor lägre än vad&lt;br&gt;som beräknades i statsbudgeten. Två delförkla-&lt;br&gt;ringar till minskningen är att Centrala studie-&lt;br&gt;stödsnämndens upplåning för studielån blev läg-&lt;br&gt;re än beräknat och att det s.k. Securumlånet åter-&lt;br&gt;betalades till RGK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.3 Statsbudgetens utgifter år 1998&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tilläggs-&lt;br&gt;budget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;br&gt;anvisat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Differens&lt;br&gt;Utfall stats-&lt;br&gt;budget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rikets styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomi och finansförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltning och uppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltning och internationell samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandrare och flyktingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid ålderdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet för familj och barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO 14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO 16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och universitetsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO 18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regional utjämning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän miljö- och naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO 23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bidrag till kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U0 26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiften till Europeiska gemenskapen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgiftsområden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;692,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;694,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;699,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa statsbudgetens utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;691,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;692,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;696,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;5.3 Utgiftsprognos för 1999&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för år&lt;br&gt;1999 på 753 miljarder kronor ligger fast. Rege-&lt;br&gt;ringen följer noggrant utgiftsutvecklingen under&lt;br&gt;innevarande budgetår. Kontinuerlig utgiftsupp-&lt;br&gt;följning och granskning av prognoser är centralt&lt;br&gt;för att i tid kunna vidta korrigerande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till&lt;br&gt;16 miljarder kronor för 1999, (se tabell 5.4).&lt;br&gt;Aktuell prognos för statsbudgetens saldo är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93.2 miljarder kronor, dvs. en förbättring med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77.2 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Okade inkomster förklarar till två tredjedelar&lt;br&gt;det förbättrade budgetsaldot. Inkomsterna ökar&lt;br&gt;med 49,1 miljarder kronor jämfört med den be-&lt;br&gt;räkning som gjordes i statsbudgeten och beräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas nu till 745,5 miljarder kronor. Av inkomst-&lt;br&gt;ökningen på 49,1 miljarder kronor utgörs ca 19&lt;br&gt;miljarder kronor av högre skatteinkomster och&lt;br&gt;ca 30 miljarder kronor av högre övriga inkoms-&lt;br&gt;ter. De högre inkomsterna beror främst på högre&lt;br&gt;antagande om lönesummans utveckling, högre&lt;br&gt;realisationsvinster i företag och hushåll samt&lt;br&gt;ökade inkomster från försäljning av statlig egen-&lt;br&gt;dom, (se kapitel 6.4 för en mer detaljerad redo-&lt;br&gt;visning av inkomstprognoser för år 1999).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter prognostiseras till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;652,3 miljarder kronor, vilket är 28,1 miljarder&lt;br&gt;kronor lägre än vad som angavs i statsbudgeten.&lt;br&gt;Utgifter exklusive statsskuldsräntor förväntas&lt;br&gt;öka med 2,2 miljarder kronor till 616 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuell beräkning av statsskuldsräntorna upp-&lt;br&gt;går till 92,9 miljarder kronor. Det är en höjning&lt;br&gt;med 8,3 miljarder kronor jämfört med statsbud-&lt;br&gt;geten. Utgiftshöjningen beror framför allt på&lt;br&gt;ökade kursförluster till följd av större byten av&lt;br&gt;statsobligationer än vad som tidigare planerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlå-&lt;br&gt;ning, inklusive den kassamässiga korrigeringen&lt;br&gt;och överföringen av medel från AP-fonden, är&lt;br&gt;-56,6 miljarder kronor. Jämfört med statsbudge-&lt;br&gt;ten medför aktuell prognos att budgetsaldot för-&lt;br&gt;bättras med 38,6 miljarder kronor. Detta förkla-&lt;br&gt;ras till största delen av att det i statsbudgeten&lt;br&gt;förutsattes att de av Riksgäldskontoret tillfälligt&lt;br&gt;förvaltade medlen för premiepensionen avseende&lt;br&gt;inkomståren 1995-1997, skulle överföras till&lt;br&gt;Premiepensionsmyndigheten under 1999. Över-&lt;br&gt;föringen har nu senarelagts till år 2000, vilket&lt;br&gt;förbättrar budgetsaldot med 37 miljarder kronor&lt;br&gt;år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden beräknas vid utgången av år 1999&lt;br&gt;uppgå till 1 325,4 miljarder kronor, vilket är 56,9&lt;br&gt;miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbud-&lt;br&gt;geten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.4 Budgetsaldo och statsskuld ar 1999&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stats-&lt;br&gt;budgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Differens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;696,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;745,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;680,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;652,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varav utgifter exkl.&lt;br&gt;statsskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;613,8'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;616,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varav statsskuldsrän&lt;br&gt;tor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varav riksgäldskonto&lt;br&gt;rets nettoutlåning&lt;br&gt;m.m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-56,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetsaldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 382,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 325,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■56,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Inklusive posten Minskning av a nslagsbehållningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP-fonden till&lt;br&gt;RGK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognos för takbegränsade utgifter 1999&lt;br&gt;Riksdagen har för år 1999 fastställt utgiftstaket&lt;br&gt;för staten till 753 miljarder kronor. De takbe-&lt;br&gt;gränsade utgifterna beräknades i statsbudgeten&lt;br&gt;till 749,7 miljarder kronor. I statsbudgeten upp-&lt;br&gt;gick därmed budgeteringsmarginalen till 3,3 mil-&lt;br&gt;jarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu aktuella beräkningen av de takbe-&lt;br&gt;gränsade utgifterna ingår effekten av såväl bespa-&lt;br&gt;ringar och begränsningsbelopp som effekten av&lt;br&gt;förslagen på tilläggsbudgeten. Som framgår av&lt;br&gt;tabell 5.5 prognostiseras de takbegränsade utgif-&lt;br&gt;terna till 751,8 miljarder kronor. Budgeterings-&lt;br&gt;marginalen beräknas därmed uppgå till 1,2 mil-&lt;br&gt;jarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor lägre&lt;br&gt;än beräkningen i statsbudgeten. Minskningen be-&lt;br&gt;ror på att utgifter exklusive statsskuldsräntor be-&lt;br&gt;döms öka med 2,2 miljarder kronor till 616,0&lt;br&gt;miljarder kronor. Utgifterna för ålderspensions-&lt;br&gt;systemet vid sidan av statsbudgeten beräknas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135,8 miljarder kronor, vilket är oförändrat&lt;br&gt;jämfört med beräkningen i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som andel av BNP beräknas de takbegränsade&lt;br&gt;utgifterna uppgå till 40,7 procent. Jämfört med år&lt;br&gt;1998 är de takbegränsade utgifterna som andel av&lt;br&gt;BNP i princip oförändrade när hänsyn tas till ål-&lt;br&gt;derspensionsreformens effekter på de takbegrän-&lt;br&gt;sade utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;ITabell 5.5 Takbegränsade utgifter år 1999 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stats-&lt;br&gt;budgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Differens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl. statsskulds-&lt;br&gt;räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;613,8*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;616,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionssystemet vid&lt;br&gt;sidan av statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Takbegränsade utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;749,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;751,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgeteringsmarginal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstak för staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;753,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;753,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Inklusive posten Minskning av anslagsbehållnin gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Utgiftsbegränsande åtgärder 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns risk för att utgiftstaket för staten&lt;br&gt;kommer att överskridas, skall regeringen för att&lt;br&gt;undvika detta enligt 42 § lagen (1996:1059) om&lt;br&gt;statsbudgeten, vidta sådana åtgärder som den har&lt;br&gt;befogenheter till eller föreslå riksdagen nödvän-&lt;br&gt;diga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstaket är ett allvarligt budgetpolitiskt&lt;br&gt;åtagande för regeringen. Ekonomistyrningsver-&lt;br&gt;kets senaste prognos visar att utgiftstaket för&lt;br&gt;staten år 1999 riskerar att överskridas med 6,7&lt;br&gt;miljarder kronor. Regeringen delar Ekono-&lt;br&gt;mistyrningsverkets bedömning att utgiftstaket&lt;br&gt;riskerar att överskridas och vidtar därför utgifts-&lt;br&gt;begränsande åtgärder motsvarande totalt ca 8&lt;br&gt;miljarder kronor. Åtgärderna utgörs dels av be-&lt;br&gt;sparingar och dels av den utgiftsreduktion som&lt;br&gt;beräknas uppkomma till följd av införandet av&lt;br&gt;s.k. begränsningsbelopp för anslagsförbrukning-&lt;br&gt;en på vissa anslag. Besparingarna uppgår till totalt&lt;br&gt;ca 4,2 miljarder kronor och effekten av begräns-&lt;br&gt;ningsbeloppen beräknas till omkring 3,7 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Effekten av såväl besparingar som&lt;br&gt;begränsningsbeloppen har beaktats i aktuell be-&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingar år 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingarna för år 1999 uppgår till ca 4,2 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Dessa besparingar redovisas för-&lt;br&gt;delade per utgiftsområde i tabell 5.6. Av det to-&lt;br&gt;tala besparingsbeloppet fattar regeringen beslut&lt;br&gt;om ca 3,2 miljarder kronor. Resterande bespa-&lt;br&gt;ringar föreslår regeringen dels på tilläggsbudget i&lt;br&gt;denna proposition, dels, vad gäller läkemedels-&lt;br&gt;förmånen, i annan proposition. Förslagen på&lt;br&gt;tilläggsbudget avser anslaget Arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litiska åtgärder (utgiftsområde 14 Arbetsmarknad&lt;br&gt;och arbetsliv) och anslaget Bidrag till särskilda in-&lt;br&gt;satser i vissa kommuner och landsting&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommu-&lt;br&gt;ner). De beloppsmässigt största besparingarna&lt;br&gt;kommenteras nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största besparingen på utgiftsområde&lt;br&gt;9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg utgörs av&lt;br&gt;en höjning av högkostnadsskyddet inom läke-&lt;br&gt;medelsförmånen. Utgifterna för läkemedel har&lt;br&gt;ökat mycket kraftigt mellan 1990 och 1998. En-&lt;br&gt;ligt regeringen är det angeläget att vidta åtgärder&lt;br&gt;för att hejda denna utveckling. I avvaktan på att&lt;br&gt;en mer omfattande översyn hinner genomföras,&lt;br&gt;bör åtgärder vidtas inom ramen för det nuvaran-&lt;br&gt;de systemet. Regeringen föreslår därför i prop.&lt;br&gt;1998/99:106 att högkostnadsskyddet höjs fr.o.m.&lt;br&gt;1 juni 1999 med 500 kronor från 1 300 kronor till&lt;br&gt;1 800 kronor. Besparingen för anslaget Bidrag till&lt;br&gt;läkemedelsförmånen beräknas uppgå till 800 mil-&lt;br&gt;joner kronor för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala besparingarna inom utgiftsområde&lt;br&gt;14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår till 1 161&lt;br&gt;miljoner kronor. Största enskilda besparingen&lt;br&gt;härrör från anslaget Arbetsmarknadspolitiska åt-&lt;br&gt;gärder och uppgår till 1 126 miljoner kronor. I&lt;br&gt;statsbudgeten anvisades anslaget 21 961 miljoner&lt;br&gt;kronor. Regeringen bedömer emellertid att be-&lt;br&gt;hovet av konjunkturberoende arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utgiftsområde 15 Studiestöd minskas&lt;br&gt;anslaget Vuxenstudiestöd m.m. med 100 miljoner&lt;br&gt;kronor. Denna besparing avser medel som står&lt;br&gt;till regeringens disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingen inom utgiftsområde 18 Samhälls-&lt;br&gt;planering, bostadsförsörjning och byggande uppgår&lt;br&gt;till 120 miljoner kronor och avser anslaget Stöd&lt;br&gt;till lokala investeringsprogram för ekologisk håll-&lt;br&gt;barhet. Merparten av besparingen är en förskjut-&lt;br&gt;ning i tiden, då 100 miljoner kronor av bespa-&lt;br&gt;ringen återförs till anslaget år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt reduceras utgifterna för utgiftsområde&lt;br&gt;22 Kommunikationer med 500 miljoner kronor.&lt;br&gt;Besparingen avser anslaget Väghållning och stats-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största enskilda besparingen på utgifts-&lt;br&gt;område 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m. avser&lt;br&gt;vallstödet och uppgår till 400 miljoner kronor.&lt;br&gt;Denna besparing avser senareläggning av utbe-&lt;br&gt;talning av miljöersättningen för flerårig vallod-&lt;br&gt;ling från år 1999 till år 2000. Senareläggningen&lt;br&gt;berör anslagen Kompletterande åtgärder inom&lt;br&gt;jordbruket och Från EG-budgeten finansierade&lt;br&gt;kompletterande åtgärder inom jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;[Tabell 5.6 Besparingar år 1999 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekt på takbegränsade utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 4 Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 5 Utrikesförvaltning och internationell, samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 8 Invandrare och flyktingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 15 Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjn. &amp;amp; byggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 19 Regional utjämning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 20 Allmän miljö- och naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 21 Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 22 Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 25 Allmänna bidrag till kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa besparingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Nettobesparing efter satsning på bl.a. lönebidrag och lönegaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsbelopp år 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsbeloppens syfte är att säkerställa att&lt;br&gt;anslagsförbrukningen år 1999 inte överstiger en&lt;br&gt;viss bestämd nivå. De nivåer som anges i tabell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 utgör de maximala utgifterna för berörda ut-&lt;br&gt;giftsområden och anslag. För utgiftsområde 16&lt;br&gt;Utbildning och universitetsforskning är den högsta&lt;br&gt;tillåtna anslagsbelastningen 29 986 miljoner kro-&lt;br&gt;nor inklusive förbrukning av anslagsbehållningar.&lt;br&gt;Den faktiska utgiftsreduktionen av samtliga be-&lt;br&gt;gränsningsbelopp är osäker, men beräknas uppgå&lt;br&gt;till totalt ca 3,7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ITabell 5.7 Begränsningsbelopp år 1999 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivåer som ej får överskridas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde/Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 1, 1995/96 B2 Samarbete och utveckling Östersjön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 2, A14 kontrollfunktionen i staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 3, A2 Skattemyndigheterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 5, Al Utrikesförvaltningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 6 Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 7, Vo A Internationellt utvecklingssamarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 7, Vo B Samarbete Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 8, B2 Särskilda åtg. i utsatta bostadsområden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 18, El Lokala investeringsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 19, 1998 Al Regionalpolitiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 21, B4 Energiforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 21, B9 Åtg. för elvärmeförsörjning i Sydsverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 22, A2 Väghållning och statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 22, A4 Banverket: Banhållning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 24, Dl Teknisk forskning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;869&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 24 1995/96 A 16 Program för småftg. utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uo 25 , A2 Särsk. insatser i kommuner och landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Utgiftsprognoser per utgiftsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 5.8 redovisas de prognostiserade utgifter-&lt;br&gt;na per utgiftsområde samt de prognostiserade&lt;br&gt;utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan&lt;br&gt;av statsbudgeten. För vissa utgiftsområden har&lt;br&gt;utgiftsprognoserna reviderats kraftigt i förhål-&lt;br&gt;lande till anvisade medel på statsbudgeten. De&lt;br&gt;största differenserna mellan prognos och stats-&lt;br&gt;budgeten redovisas utgiftsområdesvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 1 Rikets styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande utgiftsprognosen innebär att ut-&lt;br&gt;gifterna för utgiftsområdet förväntas uppgå till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,7 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kro-&lt;br&gt;nor högre än anvisade medel i statsbudgeten. De&lt;br&gt;högre utgifterna hänför sig i huvudsak till ansla-&lt;br&gt;gen Regeringskansliet m.m. och äldreanslaget&lt;br&gt;Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen&lt;br&gt;(den s.k. Ostersjömiljarden). Den högre beräk-&lt;br&gt;nade förbrukningen finansieras av anslagssparan-&lt;br&gt;de och reservationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 4 Rättsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för år 1999 anvisades utgiftsom-&lt;br&gt;rådet 21,9 miljarder kronor. Aktuell beräkning&lt;br&gt;överstiger anvisade medel med 0,4 miljarder kro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nor. Största delen av avvikelsen härrör från an-&lt;br&gt;slagen Domstolsväsendet m.m. och Kriminalvår-&lt;br&gt;den. Utgiftsprognosen för de två anslagen inne-&lt;br&gt;bär att tillgängliga medel överskrids och att&lt;br&gt;anslagskrediten därmed måste utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 6 Totalförsvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet totalt&lt;br&gt;44,1 miljarder kronor. Aktuell utgiftsberäkning&lt;br&gt;uppgår till 45,6 miljarder kronor och överstiger&lt;br&gt;därmed anvisade medel med 1,5 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. Störst avvikelse uppvisar anslaget Utveckling&lt;br&gt;och investeringar. Utgiftsprognosen för detta an-&lt;br&gt;slag är 1,1 miljarder kronor högre än anvisade&lt;br&gt;medel. Vidare är utgifterna för anslagen Funktio-&lt;br&gt;nen Civil ledning och Funktionen Hälso- och&lt;br&gt;sjukvård 0,2 miljarder kronor respektive 0,1 mil-&lt;br&gt;jarder kronor högre än beloppen i statsbudgeten.&lt;br&gt;De högre beräknade utgifterna för dessa anslag&lt;br&gt;täcks av anslagssparande och anslagskrediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senaste utvecklingen i Förbundsrepubliken&lt;br&gt;Jugoslavien ger anledning till stor oro. Sverige&lt;br&gt;har åtagit sig att ge tillfälligt skydd för upp till&lt;br&gt;5 000 av de fördrivna från Kosovo som i dag be-&lt;br&gt;finner sig i dess närområde. Antalet registrerade i&lt;br&gt;Statens invandrarverks mottagandesystem kan&lt;br&gt;därför också komma att bli högre än tidigare vad&lt;br&gt;som beräknats för innevarande år. Regeringen&lt;br&gt;kommer att noga följa utvecklingen inom områ-&lt;br&gt;det vad gäller prognoser och utgifter samt vid&lt;br&gt;behov återkomma i budgetpropositionen för år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social&lt;br&gt;omsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten anvisades totalt 24 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. Regeringen föreslår i prop. 1998/99:106 i&lt;br&gt;dag bl.a. att högkostnadsskyddet inom läkeme-&lt;br&gt;delsförmånen höjs med 500 kronor, vilket inne-&lt;br&gt;bär en besparing på 0,8 miljarder kronor. Denna&lt;br&gt;besparing är inräknad i aktuell prognos. Aktuell&lt;br&gt;prognos överstiger anvisade medel med 0,6 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Den främsta orsaken till avvikel-&lt;br&gt;sen är att utgifterna för anslaget Bidrag för läke-&lt;br&gt;medelsförmånen beräknas överstiga anvisat&lt;br&gt;belopp i statsbudgeten med omkring 0,6 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Regeringens bedömning är att en ut-&lt;br&gt;redning bör tillsättas för att göra en översyn av&lt;br&gt;läkemedelsförmånen i syfte att bl.a. få kontroll&lt;br&gt;över kostnadsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom&lt;br&gt;och handikapp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuell beräkning visar att utgifterna inom ut-&lt;br&gt;giftsområdet förväntas uppgå till 84,9 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket är ca 4,4 miljarder kronor högre än&lt;br&gt;vad som anvisades på statsbudgeten. Avvikelsen&lt;br&gt;härrör från anslaget Sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ring m.m. Aktuell prognos för anslaget uppgår&lt;br&gt;till 24,6 miljarder kronor. Det är 4,5 miljarder&lt;br&gt;kronor högre än vad som anvisades på statsbud-&lt;br&gt;geten. Regeringen avser att återkomma i denna&lt;br&gt;fråga i samband med budgetpropositionen för&lt;br&gt;2000. Utgifterna för sjukförsäkringen har ökat&lt;br&gt;kraftigt under år 1998 och prognoserna för år&lt;br&gt;1999 och framåt visar på en fortsatt ökning. Re-&lt;br&gt;geringen avser att inom kort tillsätta en särskild&lt;br&gt;utredare för att bl.a. föreslå åtgärder för att däm-&lt;br&gt;pa den kraftiga utgiftsutvecklingen. På basis av&lt;br&gt;utredarens förslag avser regeringen att ge förslag&lt;br&gt;till åtgärder i 2000 års ekonomiska vårproposi-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghetför familjer&lt;br&gt;och bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsprognosen uppgår till 41,1 miljarder kro-&lt;br&gt;nor och är därmed 1,2 miljarder kronor högre än&lt;br&gt;vad som anvisades i statsbudgeten. Till största&lt;br&gt;delen förklaras ökningen av högre utgifter för&lt;br&gt;anslagen för Föräldraförsäkring och för Under-&lt;br&gt;hållsstöd, vilka ökar med 0,6 miljarder kronor re-&lt;br&gt;spektive 0,5 miljarder kronor. De högre utgifter-&lt;br&gt;na förklaras bl.a. av att tidigare icke preciserade&lt;br&gt;besparingar inräknades i anslagsbeloppen i stats-&lt;br&gt;budgeten. Dessa icke preciserade besparingar&lt;br&gt;kommer emellertid inte att genomföras under&lt;br&gt;1999 och ingår således inte i aktuella prognoser&lt;br&gt;för de två anslagen. För åren 2000-2002 föreslår&lt;br&gt;regeringen en besparing för underhållsstödet&lt;br&gt;uppgående till 210 miljoner kronor per år och en&lt;br&gt;besparing på föräldraförsäkringen (SGI) som år&lt;br&gt;2002 uppgår till 550 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid&lt;br&gt;arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen för den öppna arbetslösheten år 1999&lt;br&gt;uppgår till 5,8 procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuell beräkning för utgiftsområdet uppgår&lt;br&gt;till 33,5 miljarder kronor, vilket är ca 0,2 miljar-&lt;br&gt;der kronor lägre än vad som beräknades i stats-&lt;br&gt;budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;br&gt;Utgiftsprognosen för år 1999 uppgår till 47,6&lt;br&gt;miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägre än anvisade medel i statsbudgeten. De lägre&lt;br&gt;utgifterna förklaras till största delen av bespa-&lt;br&gt;ringen på anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgär-&lt;br&gt;der. Regeringen bedömer att behovet av kon-&lt;br&gt;jukturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;har minskat sedan bedömningen i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 15 Studiestöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuell utgiftsprognos för utgiftsområdet upp-&lt;br&gt;går till 21,1 miljarder kronor. Det är 1,4 miljarder&lt;br&gt;kronor lägre än vad som anvisades i statsbudge-&lt;br&gt;ten. Den främsta orsaken till minskningen beror&lt;br&gt;på en redovisningsteknisk förändring som inne-&lt;br&gt;bär att avräkningsprinciperna för Centrala studi-&lt;br&gt;estödsnämnden avseende anslaget Studiemedel&lt;br&gt;m.m. gjorts mer enhetliga. I stället för att som&lt;br&gt;tidigare tillämpa både utgifts- och kassamässig&lt;br&gt;avräkning för olika slag av utgifter under anslaget&lt;br&gt;tillämpas efter förändringen enbart en kassamäs-&lt;br&gt;sig avräkningsprincip. Förändringen medför att&lt;br&gt;ca 1,2 miljarder kronor avräknas år 2000 i stället&lt;br&gt;för år 1999. Ramen för utgiftsområdet påverkas&lt;br&gt;inte av förändringen.Vidare är utgiftsprognosen&lt;br&gt;för anslaget Studiemedel m.m. knappt 0,3 miljar-&lt;br&gt;der kronor lägre än anvisade medel i statsbudge-&lt;br&gt;ten. Minskningen förklaras främst av en något&lt;br&gt;lägre studerandevolym.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-&lt;br&gt;forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten anvisades totalt 29 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. Utgifterna förväntas bli 1 miljard kronor&lt;br&gt;högre. Den främsta orsaken till utgiftsökningen&lt;br&gt;är att en del av en tidigare beslutad besparing&lt;br&gt;uppgående till 1 060 miljoner kronor, som inom&lt;br&gt;utgiftsområdet tagits ut genom anslagsminsk-&lt;br&gt;ningar om 566 miljoner kronor, kompenseras&lt;br&gt;genom förbrukning av anslagsbehållningar. För&lt;br&gt;utgiftsområdet uppgår den högsta tillåtna an-&lt;br&gt;slagsbelastningen till 29 986 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsför-&lt;br&gt;sörjning och byggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1999 beräknas utgifterna till 19,5 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än vad&lt;br&gt;som anvisades i statsbudgeten. Anslaget Stöd till&lt;br&gt;lokala investeringsbidrag för ekologisk hållbarhet&lt;br&gt;förklarar omkring 0,5 miljarder kronor av&lt;br&gt;minskningen. Den lägre anslagsförbrukningen&lt;br&gt;beror dels på besparingar (uppgående till 120&lt;br&gt;miljoner kronor), dels på utgiftsminskning till&lt;br&gt;följd av begränsningsbelopp. Vidare är ut-&lt;br&gt;giftsprognoserna för anslagen Räntebidrag m.m.&lt;br&gt;och Bostadsbidrag sammanlagt omkring 0,3 mil-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jarder kronor lägre än beloppen i statsbudgeten.&lt;br&gt;De lägre beräknade utgifterna för räntebidragen&lt;br&gt;förklaras främst av lägre ränteantagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveck-&lt;br&gt;ling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsprognosen uppgår till 3,9 miljarder kro-&lt;br&gt;nor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än anvi-&lt;br&gt;sat i statsbudgeten. Till största delen beror avvi-&lt;br&gt;kelsen på att vissa åtaganden gjorda före år 1999&lt;br&gt;skall täckas av anslagsbehållningar på s.k. äldre-&lt;br&gt;anslag, främst äldreanslaget Regionalpolitiska åt-&lt;br&gt;gärder där utgiftsprognosen för år 1999 uppgår&lt;br&gt;till 0,7 miljarder kronor. För att underlätta över-&lt;br&gt;gången till ett bemyndigandesystem har ett nytt&lt;br&gt;anslag Allmänna regionalpolitiska åtgärder förts&lt;br&gt;upp på statsbudgeten år 1999. Anslaget uppgår&lt;br&gt;under en övergångsperiod till ett lägre belopp på&lt;br&gt;grund av att anslagsbehållningar på äldreanslagen&lt;br&gt;istället skall tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 21 Energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuell beräkning för utgiftsområdet uppgår till&lt;br&gt;1,1 miljarder kronor och understiger därmed an-&lt;br&gt;visade medel i statsbudgeten med 0,6 miljarder&lt;br&gt;kronor. Besparingar och utgiftsreduktioner på&lt;br&gt;grund av begränsningsbeloppen förklarar ca 0,2&lt;br&gt;miljarder kronor av minskningen. Vidare har ut-&lt;br&gt;giftsprognosen för anslaget Introduktion av ny&lt;br&gt;enegiteknik nedreviderats med omkring 0,2 mil-&lt;br&gt;jarder kronor jämfört med anvisade belopp i&lt;br&gt;statsbudgeten. Anledningen till detta är att verk-&lt;br&gt;samheten ännu inte till fullo kommit igång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 22 Kommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten anvisades totalt 25,5 miljarder&lt;br&gt;kronor. Aktuell beräkning av utgifterna uppgår&lt;br&gt;till 25 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder&lt;br&gt;kronor lägre än anvisade medel. Till största delen&lt;br&gt;förklaras minskningen av begränsningsbeloppen&lt;br&gt;för anslagen Väghållning och statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 24 Näringsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten anvisades totalt 2,9 miljarder&lt;br&gt;kronor till utgiftsområdet. Den aktuella ut-&lt;br&gt;giftsprognosen överstiger anvisade medel med&lt;br&gt;0,5 miljarder kronor. Införandet av begräns-&lt;br&gt;ningsbelopp för två anslag beräknas reducera ut-&lt;br&gt;gifterna med drygt 0,3 miljarder kronor. Utgifts-&lt;br&gt;reduceringen på grund av dessa begränsnings-&lt;br&gt;belopp är inräknad i aktuell prognos. De beräk-&lt;br&gt;nade högre utgifterna är framför allt hänförliga&lt;br&gt;till de två anslagen Teknisk forskning och utveck-&lt;br&gt;ling och Program för småföretagarutveckling, för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROP. 1998/99:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nyelse och tillväxt (anvisades på statsbudgeten&lt;br&gt;budgetåret 1995/96).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner&lt;br&gt;I statsbudgeten anvisades totalt 103,6 miljarder&lt;br&gt;kronor till detta utgiftsområde. I den aktuella&lt;br&gt;prognosen beräknas utgifterna bli omkring 0,8&lt;br&gt;miljarder kronor lägre. Effekten av utgiftsbe-&lt;br&gt;gränsningen för anslaget Bidrag till särskilda in-&lt;br&gt;satser i vissa kommuner och landsting har beaktats&lt;br&gt;i aktuell prognos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägre utgifter för anslaget Statligt utjämnings-&lt;br&gt;hidrag till kommuner och landsting förklarar&lt;br&gt;minskningen i förhållande till anvisade medel på&lt;br&gt;statsbudgeten. Statistiska centralbyrån (SCB)&lt;br&gt;fastställer i januari månad de utjämningsbidrag&lt;br&gt;respektive utjämningsavgifter som landets kom-&lt;br&gt;muner och landsting skall erhålla eller betala un-&lt;br&gt;der året. De av SCB fastställda nivåerna avseende&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1999 innebär att bidraget blir ca 0,7 miljarder&lt;br&gt;lägre för året 1999 än vad som anvisades på stats-&lt;br&gt;budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde 27 Avgiften till EG-budgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med år 1999 består utgiftsområdet av&lt;br&gt;ett enda anslag; Avgiften till Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapens budget. Under detta anslag redovisas fem&lt;br&gt;anslagsposter. Anslagsposterna utgörs dels av de&lt;br&gt;fyra tidigare anslagen, dels av anslagsposten Av-&lt;br&gt;gift avseende Storbritanniens budgetreduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges avgift till EU beräknas bli drygt 0,7&lt;br&gt;miljarder kronor högre än vad som anvisades i&lt;br&gt;statsbudgeten för år 1999. Vad Sverige förskotts-&lt;br&gt;vis skall betala under år 1999 avgörs av euro-&lt;br&gt;kursen den 31 december 1998. I statsbudgeten&lt;br&gt;gjordes ett antagande att kursen vid detta datum&lt;br&gt;skulle bli 8,66 kronor per euro. Den 31 december&lt;br&gt;uppgick kursen till 9,49 kronor per euro. Diffe-&lt;br&gt;rensen mellan antagandet i statsbudgeten och&lt;br&gt;kursen den 31 december 1998 är orsaken till den&lt;br&gt;högre avgiften för år 1999 i jämförelse med vad&lt;br&gt;som beräknades i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige förväntas under år 2000 få betala en&lt;br&gt;lägre avgift på grund av den påverkan som växel-&lt;br&gt;kurseffekten har på avgiften under år 1999. Det&lt;br&gt;finns dock andra faktorer som kan leda till att&lt;br&gt;reduceringen av avgiften för år 2000 blir mindre&lt;br&gt;än den justering som växelkurseffekten föranle-&lt;br&gt;der. Exempel på osäkerhetsfaktorer är korrige-&lt;br&gt;ringsbetalningar och ändrade prognoser för EU-&lt;br&gt;budgetens utfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de osäkerheter som fortfa-&lt;br&gt;rande finns vad gäller EU:s ändrings- och&lt;br&gt;tilläggsbudget för år 1999 föreslår regeringen inte&lt;br&gt;nu någon förändring av anslaget till avgiften till&lt;br&gt;Europeiska gemenskapens budget för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten var förbrukningen av anslagsbe-&lt;br&gt;hållningar ej fördelad per utgiftsområde, utan re-&lt;br&gt;dovisades under posten Minskning av anslagsbe-&lt;br&gt;hållningar. Förbrukningen prognostiserades i&lt;br&gt;statsbudgeten till 5 miljarder kronor. I aktuell&lt;br&gt;prognos ingår emellertid förbrukningen av an-&lt;br&gt;slagsbehållningar under respektive anslag och ut-&lt;br&gt;giftsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det av regeringen undertecknade avtalet mellan svenska och norska staten som ägare i respektive Telia AB och Telenor AS om sammanslagning av de bägge företagen (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det av regeringen undertecknade avtalet mellan svenska och norska staten som ägare i respektive Telia AB och Telenor AS om sammanslagning av de bägge företagen (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:NU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen 1. att teckna ett aktieägaravtal om framtida ägarsamarbete med norska staten i fråga om förvaltningen av det nya bolaget i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag till sådant avtal som utgör bilaga till samgåendeavtalet (avsnitt 9), samt 2. att minska svenska statens ägande i det nya bolaget i enlighet med vad som föreskrivs i aktieägaravtalet (avsnitt 9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:NU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen 1. att teckna ett aktieägaravtal om framtida ägarsamarbete med norska staten i fråga om förvaltningen av det nya bolaget i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag till sådant avtal som utgör bilaga till samgåendeavtalet (avsnitt 9), samt 2. att minska svenska statens ägande i det nya bolaget i enlighet med vad som föreskrivs i aktieägaravtalet (avsnitt 9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-04-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-04-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-04-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-05-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:54:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0399</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:50</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:54:46</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:NU14</uppgift>
<ref_dok_id>GM01NU14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:99&lt;br/&gt;
Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:99 Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:99&lt;br/&gt;
Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:99 Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:99&lt;br/&gt;
Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:99 Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:99&lt;br/&gt;
Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:99 Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Flyborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:99&lt;br/&gt;
Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:99 Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Flyborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Hägglund  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:99&lt;br/&gt;
Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:99 Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Hägglund  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Westerberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:99&lt;br/&gt;
Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:99 Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven Bergström  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:99&lt;br/&gt;
Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:99 Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven Bergström  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>