<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284036</hangar_id>
 <dok_id>GM0395</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>95</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:95</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>95</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-02-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:51</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Postal infrastruktur</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0395/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0395</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0395</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:95&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Postal infrastruktur&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0395/prop_199899__95-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 februari 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(N äringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i postlagen (1993:1684). Änd-&lt;br&gt;ringarna syftar till att skapa förutsättningar för ett mer konkurrensneutralt&lt;br&gt;och bättre samutnyttjande av den postala infrastrukturen och därigenom&lt;br&gt;även enkelhet för postkunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En definition av postnummersystemet införs i postlagen. Vidare be-&lt;br&gt;myndigas regeringen att utse en postoperatör som tillhandahåller en&lt;br&gt;samhällsomfattande posttjänst, i dag Posten AB, att också tillhandahålla&lt;br&gt;och förvalta postnummersystemet. Innan större ändringar i systemet&lt;br&gt;genomförs måste tillståndsmyndigheten godkänna ändringarna. Änd-&lt;br&gt;ringarna far genomföras tidigast sex månader efter det att godkännande&lt;br&gt;givits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren av postnummersystemet skall vara skyldig att på andra&lt;br&gt;postoperatörers begäran tilldela dem postnummer för postboxanlägg-&lt;br&gt;ningar i befintliga postnummerområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel införs om att postoperatör är skyldig att möjliggöra att för-&lt;br&gt;sändelser som befordrats av andra operatörer kan nå operatörens post-&lt;br&gt;boxar och andra anläggningar för postöverlämning till mottagare. Vill-&lt;br&gt;koren för detta skall vara skäliga och konkurrensneutrala samt icke-dis-&lt;br&gt;kriminerande i förhållande till vad operatören tillämpar för sin egen&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten föreslås få en lagreglerad medlingsroll vid&lt;br&gt;tvister om tillgängligheten till anläggningar för postöverlämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684).........................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund och utgångspunkter...........................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning.............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformbehovet..................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Postnummer.....................................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Postboxar m.m.................................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Adressändringar..............................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Eftersändning..................................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Återrapportering..............................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Kostnader........................................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag......................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna......................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1999.... 43&lt;br&gt;Rättsdatablad...........................................................................................44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i postlagen (1993:1684).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 a och 25 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 3 a, 5 d, 7 c, 7 d, 16 a&lt;br&gt;och 17 c §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med postnummersystemet avses&lt;br&gt;i lagen ett system av sifferserier&lt;br&gt;som för postbefordringsändamål&lt;br&gt;används för att dela in landet i&lt;br&gt;postnummerområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postnummersystemet skall vara&lt;br&gt;utformat så att det möjliggör en&lt;br&gt;effektiv sortering och befordran av&lt;br&gt;försändelser till hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillståndshavare är skyldig&lt;br&gt;att möjliggöra att försändelser&lt;br&gt;som befordrats av andra till-&lt;br&gt;ståndshavare kan nå de anlägg-&lt;br&gt;ningar för postöverlämning till&lt;br&gt;mottagare som tillståndshavaren&lt;br&gt;innehar. Villkoren för detta skall&lt;br&gt;vara skäliga och konkurrens-&lt;br&gt;neutrala samt icke-diskrimine-&lt;br&gt;rande i förhållande till vad till-&lt;br&gt;ståndshavaren tillämpar för sin&lt;br&gt;egen verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;7a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänst enligt 1 § skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahålla tjänsten till priser som grundar sig på kostnaderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. årligen redovisa verksamheten för tillståndsmyndigheten i enlighet&lt;br&gt;med Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den&lt;br&gt;15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemen-&lt;br&gt;skapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på&lt;br&gt;tjänsterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hålla villkoren för tjänsten allmänt tillgängliga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för handläggningen av klagomål fastställa förfaranden som är öppna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:483.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för insyn och ägnade att skapa rättvisa samt är snabba och billiga, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. årligen offentliggöra uppgifter om antalet klagomål och hur klago-&lt;br&gt;målen har behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheten får meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om krav enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall utse en till-&lt;br&gt;ståndshavare som tillhandahåller&lt;br&gt;samhällsomfattande posttjänst att&lt;br&gt;också tillhandahålla och förvalta&lt;br&gt;postnummersystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheten får meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om krav enligt första&lt;br&gt;och andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller post-&lt;br&gt;nummersystemet är skyldig att på&lt;br&gt;begäran från andra tillstånds-&lt;br&gt;havare tilldela dem postnummer&lt;br&gt;för postboxanläggningar inom be-&lt;br&gt;gärda postnummerområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får i en-&lt;br&gt;skilda fall bevilja undantag från&lt;br&gt;skyldigheten enligt första stycket&lt;br&gt;om en tilldelning av begärt post-&lt;br&gt;nummer i beaktansvärd utsträck-&lt;br&gt;ning skulle försvåra ett ändamåls-&lt;br&gt;enligt utnyttjande av post-&lt;br&gt;nummersystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndighetens godkän-&lt;br&gt;nande krävs för ändring i post-&lt;br&gt;nummersystemet om inte änd-&lt;br&gt;ringen endast berör enstaka post-&lt;br&gt;adressater. Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;skall i ärendet höra andra till-&lt;br&gt;ståndshavare, myndigheter med&lt;br&gt;ansvar för folkbokföringen och&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet samt berör-&lt;br&gt;da kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring får genomföras tidi-&lt;br&gt;gast sex månader efter det att till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten godkänt den.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;myndigheten besluta att ändringen&lt;br&gt;får genomföras tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;76a^&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall vid&lt;br&gt;tillsynen ägna särskild uppmärk-&lt;br&gt;samhet åt att avtal träffas som gör&lt;br&gt;att de försändelser tillstånds-&lt;br&gt;havarna befordrar når andra till-&lt;br&gt;ståndshavares anläggningar för&lt;br&gt;postöverlämning till mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer tvist om sådana&lt;br&gt;avtal, skall tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;skyndsamt undersöka förhållan-&lt;br&gt;dena och, om särskilda skäl inte&lt;br&gt;talar för annat, medla mellan&lt;br&gt;parterna. Myndigheten får i en&lt;br&gt;sådan tvist yttra sig på begäran av&lt;br&gt;en part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon ålagts att betala&lt;br&gt;konkurrensskadeavgift enligt 26 §&lt;br&gt;konkurrenslagen (1993:20) eller&lt;br&gt;dömts till att betala vite enligt 59 §&lt;br&gt;samma lag, får vite enligt 17 b §&lt;br&gt;denna lag inte dömas ut för&lt;br&gt;samma förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Prövnings-&lt;br&gt;tillstånd krävs vid överklagande&lt;br&gt;till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beslut av tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;enligt 7 d § får inte överklagas.&lt;br&gt;Tillståndsmyndighetens beslut i&lt;br&gt;övrigt enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;br&gt;Tillståndsmyndigheten får bestämma att beslut enligt denna lag skall&lt;br&gt;gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1132.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian Statens ansvar på post- och betaltjänstom-&lt;br&gt;rådet (Ds 1997:58) behandlades frågor rörande den postala infra-&lt;br&gt;strukturen, dvs. sådant som postboxar, adressändringar, eftersändning av&lt;br&gt;post och postnummersystemet. Regeringen beslutade den 23 oktober&lt;br&gt;1997 att uppdra åt Post- och telestyrelsen att med utgångspunkt i vad som&lt;br&gt;anförts i departementspromemorian redovisa förslag angående förvalt-&lt;br&gt;ningen och säkerställandet av den postala infrastrukturen i framtiden.&lt;br&gt;Post- och telestyrelsen redovisade sitt uppdrag i en promemoria i mars&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagförslag som lades fram i promemorian finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig hos Näringsdepartementet (dnr N1999/389/ITFOU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 28 januari 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bi-&lt;br&gt;laga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Lagrådets syn-&lt;br&gt;punkter behandlas i avsnitt 5 och i författningskommentaren. Därutöver&lt;br&gt;har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund och utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagreglering på postområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ensamrätten för Postverket till brevbefordran avskaffades den 1 januari&lt;br&gt;1993 och postområdet öppnades helt för andra postdistributörer. Formen&lt;br&gt;för Postverkets verksamhet ändrades och sedan den 1 mars 1994 drivs&lt;br&gt;verksamheten i ett av staten helägt aktiebolag, Posten AB med dotter-&lt;br&gt;bolag (Posten). Staten överlät Postverkets tillgångar till aktiebolaget.&lt;br&gt;Samtidigt med att verksamhetsformen ändrades infördes även en ny&lt;br&gt;reglering av postverksamheten i landet, postlagen (1993:1684).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postlagen fastställer de övergripande målen för den samhällsom-&lt;br&gt;fattande posttjänsten och den grundläggande kassaservicen. Enligt lagen&lt;br&gt;skall det finnas en posttjänst i hela landet som innebär att alla kan ta emot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brev och andra adresserade försändelser som väger högst 20 kg. Vidare&lt;br&gt;fastställs ett övergripande krav på posttjänstens kvalitet och på rimliga&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I postlagen anges att regeringen själv eller genom en tillsynsmyndighet&lt;br&gt;skall följa utvecklingen på postområdet och bevaka att post- och kassa-&lt;br&gt;servicen motsvarar samhällets behov. Enligt lagen skall den som vill be-&lt;br&gt;driva postverksamhet ansöka om tillstånd hos den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Postverksamhet definieras i lagen som regelbunden&lt;br&gt;befordran av brev mot avgift. Post- och telestyrelsen är tillstånds- och&lt;br&gt;tillsynsmyndighet. Tillstånd att bedriva postverksamhet far sedan den&lt;br&gt;1 juli 1998 förenas med tidsbegränsade villkor. Dessa villkor kan inne-&lt;br&gt;bära skyldighet att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst, att på&lt;br&gt;visst sätt fullgöra vad som krävs avseende tillförlitlighet och skydd för&lt;br&gt;den personliga integriteten m.m. Posten är den enda tillståndshavaren&lt;br&gt;som har fatt sitt tillstånd förenat med villkor om skyldighet att tillhanda-&lt;br&gt;hålla en samhällsomfattande posttjänst. Postlagen innehåller även vissa&lt;br&gt;bestämmelser om tystnadsplikt i postverksamhet, obeställbara brev,&lt;br&gt;portobeteckningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan staten och Posten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av en postlag och bolagiseringen av Postverket&lt;br&gt;bemyndigade riksdagen regeringen att teckna ett avtal med Posten om en&lt;br&gt;rikstäckande post- och kassaservice, pristak för privatpersoners brevbe-&lt;br&gt;fordran, skyldighet att mot ersättning ta hänsyn till de handikappades&lt;br&gt;behov samt att delta i totalförsvarsplanering m.m. Avtalet trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 mars 1994 och har i olika omgångar förlängts med mindre juste-&lt;br&gt;ringar att gälla fram till den 30 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt avtal tecknades mellan regeringen och Posten i samband med&lt;br&gt;riksdagens senaste beslut om förändringar i postlagen (prop.&lt;br&gt;1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304). Avtalet, som trädde&lt;br&gt;i kraft den 1 juli 1998, säkerställer preciserade servicemål för den sam-&lt;br&gt;hällsomfattande posttjänsten och de i postlagen fastställda kraven på&lt;br&gt;grundläggande kassaservice. Av avtalet framgår även att Posten har en&lt;br&gt;samråds- och informationsplikt gentemot olika intressenter vid genom-&lt;br&gt;förande av väsentliga ändringar i postnummersystemet. De övriga krav&lt;br&gt;som ställts på Posten i tidigare avtal framgår nu till stor del av författ-&lt;br&gt;ningar och tillståndsvillkor. Det nya avtalet gäller till och med den&lt;br&gt;31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket hade monopol på befordran av brev fram till 1993. Vid tid-&lt;br&gt;punkten för avskaffandet av monopolet hade CityMail AB redan påbörjat&lt;br&gt;sin verksamhet. Vid ingången av 1996 fanns det fyra verksamma post-&lt;br&gt;operatörer i Sverige som var anmälda till Post- och telestyrelsen. Dessa&lt;br&gt;var Posten, CityMail, SDR Gruppen AB (SDR) och City and Financial&lt;br&gt;Sweden AB som numera heter FDS Financial Distribution AB (FDS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1997 krävs det tillstånd från Post- och tele-&lt;br&gt;styrelsen för att få bedriva postverksamhet. Av de ca 80 foretag som i&lt;br&gt;dag har tillstånd är det ca 70 som bedriver verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CityMails verksamhet omfattar i dag Stockholmsområdet, Göteborg,&lt;br&gt;Malmö, Gotland samt Kronobergs län. Företaget täcker drygt 30 % av&lt;br&gt;landets alla hushåll och foretag med utdelning av försorterade storsänd-&lt;br&gt;ningar, s.k. industriell post. Under 1997 förmedlade bolaget ca 123,7&lt;br&gt;miljoner adresserade försändelser. SDR:s huvudsakliga verksamhet är&lt;br&gt;rikstäckande utdelning av oadresserad direktreklam. Företaget distri-&lt;br&gt;buerar också en mindre del adresserade försändelser som för 1997 upp-&lt;br&gt;gick till ca 4,7 miljoner. FDS förmedlar regelbundet post mellan företag i&lt;br&gt;Stockholm, främst i finanssektom, och mellan dessa företag och mot-&lt;br&gt;svarande företag i utlandet. Verksamheten växer och antalet förmedlade&lt;br&gt;adresserade försändelser var 1997 ca 0,8 miljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de postbefordringsföretag som tillkommit sedan slutet av 1996 är&lt;br&gt;huvuddelen famansföretag som åtar sig att lokalt samla in post från före-&lt;br&gt;tag, organisationer och myndigheter, men också i många fall från egna&lt;br&gt;brevlådor för att dela ut den på orten. Det finns även operatörer på när-&lt;br&gt;belägna orter som samarbetar och därigenom täcker ett större utdelnings-&lt;br&gt;område. Några av de nytillkomna företagen är förhållandevis stora. Det&lt;br&gt;rör sig antingen om tidningsdistributionsföretag som också delar ut brev,&lt;br&gt;eller företag som bedriver postverksamhet på flera orter. De nytillkomna&lt;br&gt;operatörerna förmedlade tillsammans ca 10,2 miljoner adresserade för-&lt;br&gt;sändelser under 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna om antalet förmedlade adresserade försändelser bygger på&lt;br&gt;de volymuppgifter som operatörerna lämnat till Post- och telestyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten förmedlade under 1997 ca 3 311 miljoner adresserade för-&lt;br&gt;sändelser. Övriga postoperatörer med tillstånd har således inte tagit några&lt;br&gt;större volymer från Posten vars marknadsandel utgör över 95 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om marknaden i stället delas in i försändelseslag, exempelvis den&lt;br&gt;distribution om vilken Posten och CityMail konkurrerar, far man en an-&lt;br&gt;nan bild. Posten och CityMail konkurrerar främst om distributionen av&lt;br&gt;industriell post från hela landet. CityMails andel av den delmarknaden&lt;br&gt;var 1997 ca 7-8 %. CityMail bedriver emellertid utdelning endast i vissa&lt;br&gt;delar av landet. En uppskattning visar att CityMails andel av den in-&lt;br&gt;dustriella posten i de områden där företaget delar ut post var ca 20-25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postal infrastruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med postal infrastruktur avses här de system och anordningar som be-&lt;br&gt;hövs för att postbefordran i samhället skall kunna fungera effektivt och&lt;br&gt;tillförlitligt. Det som åsyftas är postnummersystemet, postboxar samt&lt;br&gt;eftersändning av post och adressändring. Däremot är det inte fråga om&lt;br&gt;tillgång för postoperatörer till andra postoperatörers terminaler,&lt;br&gt;brevsorteringsmaskiner, brevbärare eller dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infrastrukturen förvaltas i dag till största delen av Posten. Tillgången&lt;br&gt;till den postala infrastrukturen regleras inte i postlagen utan bygger helt&lt;br&gt;och hållet på civilrättsliga avtal mellan berörda postoperatörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Postlag och en förändrad verksamhetsform för Post-&lt;br&gt;verket m.m. (prop. 1993/94:38) framfördes att vissa frågor som hänger&lt;br&gt;samman med den praktiska hanteringen av post förtjänar att uppmärk-&lt;br&gt;sammas av tillsynsmyndigheten mot bakgrund av statens strävan att det&lt;br&gt;skall råda konkurrensneutralitet på postmarknaden. Regeringen anförde&lt;br&gt;att den ville avvakta utvecklingen innan slutlig ställning togs. Såsom ex-&lt;br&gt;empel nämndes frågor om postboxar och eftersändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postnummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En postadress utgörs av en utdelningsadress och en ortadress. Utdel-&lt;br&gt;ningsadressen består av gatunamn, box, väg eller liknande. Med ortadress&lt;br&gt;avses postnummer och postortnamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postnummersystemet inrättades 1968 av Postverket i syfte att effek-&lt;br&gt;tivisera och underlätta sorteringen och distributionen av postförsändelser&lt;br&gt;i Sverige. Sedan dess har postnummersystemet undergått en betydande&lt;br&gt;utveckling. Det har kommit att få en central betydelse för allas upp-&lt;br&gt;fattning om vad som är en korrekt postadress och även för andra ändamål&lt;br&gt;än postoperatöremas befordran av post. Systemet är viktigt för myndig-&lt;br&gt;heter och organisationer som arbetar med och har ansvar för olika frågor&lt;br&gt;som har anknytning till adresser. Även näringslivet använder sig av den&lt;br&gt;indelning av landet som kan göras med hjälp av postnummerområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare nämnda propositionen 1993/94:38 uttalade regeringen att&lt;br&gt;postbefordringsföretagens intressen bäst tillgodosågs genom att det stat-&lt;br&gt;liga postbolaget övertog förvaltningen av postnummersystemet. En fast-&lt;br&gt;lagd informationsskyldighet skulle tillgodose övriga postoperatörer och&lt;br&gt;andra intressenter i samhället. Även ekonomiska aspekter låg bakom&lt;br&gt;denna lösning. Regeringen framhöll att de stora produktionskostnaderna&lt;br&gt;för systemet vid denna tidpunkt inte kunde läggas på tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postnummerändringama har tidigare gått till så att Posten huvudsak-&lt;br&gt;ligen utifrån sina intressen av effektiv postutdelning beslutat om änd-&lt;br&gt;ringar i systemet. En preliminär information har lämnats till andra in-&lt;br&gt;tressenter innan ändringarna trätt i kraft. Ambitionen har varit att slutlig&lt;br&gt;information skall ha tillställts intressenterna en månad före ikraftträdan-&lt;br&gt;det av ändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postnummersystemet har även samband med administrativt bestämda&lt;br&gt;postadresser som exempelvis de för postboxar eller storkundsnummer.&lt;br&gt;Med storkundsnummer avses i allmänhet ett postnummer som är reser-&lt;br&gt;verat för en enda kund till vilken det dagligen anländer en betydande&lt;br&gt;mängd försändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera mottagare av postförsändelser - företag, myndigheter, organisa-&lt;br&gt;tioner och privatpersoner - önskar sin post ställd till en boxadress. Det&lt;br&gt;kan finnas flera olika skäl till detta, exempelvis ett behov av att snabbt fa&lt;br&gt;tillgång till posten utan att behöva invänta ordinarie utdelningsturer eller&lt;br&gt;att företaget har flera arbetsställen med en gemensam postadress och fö-&lt;br&gt;retaget självt svarar för sin interna posthantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra posthanteringen till boxadresser åsätts boxanlägg-&lt;br&gt;ningama egna postnummer. Vissa postnummer förbehålls varje post-&lt;br&gt;kontor där boxanläggningama normalt återfinns fysiskt och en viss&lt;br&gt;mängd postboxar tilldelas ett eget, unikt postnummer. Därmed erhåller&lt;br&gt;kunden som innehar en box en boxadress i form av sitt boxnummer, det&lt;br&gt;för anläggningen förbehållna postnumret samt postortnamnet. Posten,&lt;br&gt;som ensam förfogar över postnummersystemet, är den enda operatören&lt;br&gt;som i dag kan tillhandahålla postboxar med sådana boxadresser. Övriga&lt;br&gt;operatörer som vill erbjuda postboxar kan sätta upp en boxanläggning&lt;br&gt;men har inte något unikt postnummer att tilldela boxarna. Följden blir att&lt;br&gt;övriga operatörer är hänvisade till att låta kunden fa en adress som är en&lt;br&gt;c/o-adress hos den operatör som tillhandahåller boxen. Detta har inte be-&lt;br&gt;traktats som intressant, eftersom en c/o-adress inte anses vara acceptabel&lt;br&gt;för ett seriöst företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postboxar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anläggning med postboxar är oftast placerad på ett postkontor men&lt;br&gt;kan även vara placerad hos en lanthandlare eller uppförd som en fristå-&lt;br&gt;ende anläggning. Den adressat som hyr en postbox hos Posten har ofta en&lt;br&gt;önskan om att fa all sin post utdelad i boxen oavsett vilken operatör som&lt;br&gt;befordrat försändelserna. Det är dock endast Postens personal som äger&lt;br&gt;tillträde till den sida av anläggningen varifrån posten sorteras in i respek-&lt;br&gt;tive box.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunden hämtar själv sina försändelser i boxen eller uppdrar åt Posten&lt;br&gt;att mot ersättning köra ut den till respektive arbetsställe. De ekonomiska&lt;br&gt;fördelarna för Posten som postoperatör är flera. Distributionen till box-&lt;br&gt;anläggningen torde vara väsentligt billigare än distributionen till adres-&lt;br&gt;satens gatuadress samtidigt som avgifter kan tas ut för upplåtelse av&lt;br&gt;boxen och för tilläggstjänster såsom vidaredistribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna bedriva postverksamhet måste även övriga postopera-&lt;br&gt;törer kunna befordra försändelser till Postens postboxar. Posten har där-&lt;br&gt;för tecknat likalydande avtal med de flesta operatörer rörande villkoren&lt;br&gt;för tillgången till Postens boxar. Enligt avtalen åtar sig Posten att för den&lt;br&gt;andra operatörens räkning mot ersättning sortera in försändelser som är&lt;br&gt;adresserade till postboxadresser, storkundsnummer och poste restante-&lt;br&gt;adresser. Posten erhåller ersättning per insorterad försändelse av den ope-&lt;br&gt;ratör vars försändelser insorterats. Boxadresserade försändelser skall&lt;br&gt;lämnas in på de postkontor eller de postterminaler där de postboxar är&lt;br&gt;belägna till vilka försändelserna är adresserade. Inlämning skall ske un-&lt;br&gt;der postkontorets ordinarie öppettid, alternativt efter överenskommelse.&lt;br&gt;Försändelser som lämnas in på ovan angivna villkor hålls av Posten till-&lt;br&gt;gängliga i adressatens postbox första vardagen efter inlämningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har haft anledning att pröva frågan om postboxar vid&lt;br&gt;ett antal tillfallen. I oktober 1997 biföll Konkurrensverket (dnr 389/96)&lt;br&gt;en ansökan om icke-ingripandebesked från Posten angående principerna&lt;br&gt;för andra operatörers tillgång till Postens boxar. Konkurrensverket ansåg&lt;br&gt;att det var nödvändigt för postoperatörema att ha lika tillgång till post-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boxsystemet för att de skall kunna bedriva sin verksamhet utifrån samma&lt;br&gt;förutsättningar som Posten. Tjänsten postboxutdelning måste enligt Kon-&lt;br&gt;kurrensverket tillhandahållas andra postoperatörer på skäliga, icke-dis-&lt;br&gt;kriminerande villkor. Konkurrensverket menade att Postens prissätt-&lt;br&gt;ningsprinciper inte i sig kunde anses utgöra ett missbruk av dominerande&lt;br&gt;ställning under förutsättning att tillämpningen sker objektivt och icke-&lt;br&gt;diskriminerande. Konkurrensverket hade inte heller något att erinra mot&lt;br&gt;att det är Postens personal som sorterar in konkurrenternas försändelser&lt;br&gt;och att inlämning sker under ordinarie öppettider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fria postoperatörers förbund begärde i en skrivelse till Konkurrens-&lt;br&gt;verket i januari 1998 att verket skulle återkalla sitt icke-ingripandebesked&lt;br&gt;enligt ovan i den del det avsåg att boxposten skall lämnas in på post-&lt;br&gt;kontor under ordinarie öppettid. Konkurrensverket uttalade att det inte&lt;br&gt;enbart är postkontorens ordinarie öppettid som är avgörande för när ope-&lt;br&gt;ratörerna kan överlämna boxadresserade försändelser till Posten. Detta&lt;br&gt;förutsattes enligt Konkurrensverket kunna ske också under den tid när&lt;br&gt;Postens egna försändelser insorteras vid boxanläggningen, som t.ex. kan&lt;br&gt;vara ett postkontor, en terminal eller ett boxkontor. Konkurrensverket&lt;br&gt;fann ingen anledning att återkalla icke-ingripandebeskedet (dnr 4/1998).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1998 lämnade Konkurrensverket ett icke-ingripandebesked&lt;br&gt;(dnr 928/97) i ett särskilt ärende rörande priset för andra operatörers till-&lt;br&gt;gång till Postens postboxar. Konkurrensverket framhöll att under förut-&lt;br&gt;sättning att de kalkylerade kostnaderna inte överstiger de verkliga kost-&lt;br&gt;naderna och att prissättningen tillämpas i överensstämmelse med de prin-&lt;br&gt;ciper som slagits fast i verkets tidigare beslut (dnr 389/96) omfattas den&lt;br&gt;prövade prissättningen inte av något av förbuden i 6 eller 19 § kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1993:20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns andra anläggningar som liknar dem för postboxar. Exempel&lt;br&gt;på sådana är s.k. låsta lådsamlingar och anläggningar för fastighetsboxar.&lt;br&gt;En låst lådsamling är en utomhusanläggning som liksom postboxanlägg-&lt;br&gt;ningen har två sidor. Den postoperatör som ställt upp den låsta lådsam-&lt;br&gt;lingen har tillgång till den ena sidan för insortering av försändelser och&lt;br&gt;postkunden hämtar posten i sin låda från den andra sidan. En anläggning&lt;br&gt;med fastighetsboxar ägs vanligtvis av fastighetsägaren. Genom avtal med&lt;br&gt;en eller flera postoperatörer far dessa tillgång till fastighetsboxama för&lt;br&gt;att sortera in försändelserna. Till skillnad från postboxar är varken lådor i&lt;br&gt;låsta lådsamlingar eller fastighetsboxar en tjänst som erbjuds postkunden&lt;br&gt;mot ersättning utan de motsvarar snarare de postlådor och brevinkast&lt;br&gt;genom vilka post vanligtvis görs tillgänglig för mottagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A dressändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten och CityMail AB bildade 1993 bolaget Svensk Adressändring AB&lt;br&gt;(SvAAB). Avsikten var att alla mottagare av post endast skulle behöva&lt;br&gt;anmäla adressändringen, tillfällig eller definitiv, till ett enda centralt&lt;br&gt;mottagningsställe. SvAAB skulle tillställa de olika postoperatörema in-&lt;br&gt;formation om vilka tjänster som beställts och vilka adresser som ändrats.&lt;br&gt;Ett enkelt, praktiskt och kvalitetssäkert system för anmälan om ny adress&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samband med flyttning skulle effektivisera postoperatöremas verksam- Prop.&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten och CityMail AB ägde olika andelar i bolaget men frågor om&lt;br&gt;bolagets drift och ägarnas inflytande reglerades i ett konsortialavtal som&lt;br&gt;krävde enighet mellan parterna i alla betydelsefulla frågor. En utgångs-&lt;br&gt;punkt var att bolaget skulle komma att utgöra en del av den svenska&lt;br&gt;postala infrastrukturen. Uppgifter som inkom till bolaget skulle på ett&lt;br&gt;konkurrensneutralt sätt göras tillgängliga för alla postoperatörer. Infor-&lt;br&gt;mationen skulle också göras tillgänglig för Riksskatteverket för upp-&lt;br&gt;datering av folkbokföringsregistret. Ägarna var även överens om inten-&lt;br&gt;tionen att nytillkomna postoperatörer skulle erbjudas möjlighet att inneha&lt;br&gt;aktier i bolaget under förutsättning att de uppnått viss storlek och stabi-&lt;br&gt;litet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kostnadsbudget för driften av SvAAB fastställdes för varje verk-&lt;br&gt;samhetsår. Intäkterna kunde inflyta dels som avgifter från de post-&lt;br&gt;adressater som begärde att någon tjänst skulle utföras av postopera-&lt;br&gt;törema, dels som ersättning från Riksskatteverket för servicen att skicka&lt;br&gt;hem blanketter för anmälan om flyttning. I den mån influtna intäkter&lt;br&gt;översteg verksamhetens kostnader skulle överskottet delas ut till ägarna.&lt;br&gt;Beträffande intäkter som inflöt i form av eftersändningsavgifter hade&lt;br&gt;parterna avtalat om att dessa skulle fördelas mellan postoperatörema i&lt;br&gt;förhållande till operatörernas andel av totalt antal utdelade försändelser i&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten har i allt väsentligt utvecklats enligt intentionerna. All-&lt;br&gt;mänheten kan vända sig till SvAAB för att göra en anmälan om flyttning&lt;br&gt;eller särskild postadress samt beställa tjänsterna eftersändning av post i&lt;br&gt;samband med flyttning, tillfällig eftersändning och lagring av post. En&lt;br&gt;anmälan om flyttning eller särskild postadress är kostnadsfri medan det&lt;br&gt;för tjänsterna tas ut en avgift av den beställande kunden. SvAAB har träf-&lt;br&gt;fat ett avtal med Riksskatteverket om visst samarbete för att underlätta&lt;br&gt;för allmänheten att göra anmälan om flyttning till skattemyndigheten,&lt;br&gt;som ansvarar för folkbokföringen. För närvarande är ett femtiotal post-&lt;br&gt;operatörer med tillstånd anslutna till SvAAB och far således kontinuer-&lt;br&gt;ligt information om anmälda adressändringar och beställda tjänster.&lt;br&gt;Tjänsterna eftersändning och lagring av post utförs av postoperatörema&lt;br&gt;och för utförandet av dessa far de ersättning från SvAAB. Förhållandet&lt;br&gt;mellan SvAAB och de olika postoperatörema regleras i ett avtal som un-&lt;br&gt;dertecknats av i stort sett alla till SvAAB anslutna operatörer. I avtalet&lt;br&gt;regleras även ersättningen för utförda tjänster. Avtalet gäller i första hand&lt;br&gt;till och med 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten är i dag ensam ägare av SvAAB efter att i samband med dåva-&lt;br&gt;rande CityMail AB:s konkurs ha förvärvat resterande aktier i SvAAB.&lt;br&gt;CityMail AB försattes i konkurs i december 1995. Verksamheten fort-&lt;br&gt;sattes emellertid under namnet CityMail Sweden AB sedan de tidigare&lt;br&gt;minoritetsägama tillsammans med ytterligare investerare förvärvat det&lt;br&gt;konkursdrabbade bolagets tillgångar. Mellan ägarna i SvAAB förelåg&lt;br&gt;hembudskyldighet bl.a. i samband med obestånd. Genom att förvärva de&lt;br&gt;av CityMail Sweden AB utställda aktierna blev Posten ägare till samtliga&lt;br&gt;aktier i SvAAB. Förhandlingar om förvärv av aktier i SvAAB har sedan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess förts mellan Posten och andra operatörer utan att leda till någon&lt;br&gt;aktieöverlåtelse. Någon breddning av ägarkretsen har således inte kom-&lt;br&gt;mit till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersändning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De postoperatörer, utöver Posten, som etablerat sig på marknaden har&lt;br&gt;valt att göra det inom geografiskt begränsade distributionsområden. En&lt;br&gt;följd härav är att operatörerna inte delar ut post till mottagare som har&lt;br&gt;begärt eftersändning till adresser utanför det distributionsområde där&lt;br&gt;postoperatörema är verksamma. För att de ansvariga operatörerna skall&lt;br&gt;kunna utföra sina uppdrag och posten skall nå fram till mottagarna måste&lt;br&gt;operatörerna befordra försändelserna med någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är det endast Posten som har ett rikstäckande distributionsnät.&lt;br&gt;Merparten av de postoperatörer som saknar ett rikstäckande distribu-&lt;br&gt;tionsnät har därför valt att träffa avtal med Posten. Försändelserna över-&lt;br&gt;lämnas med följesedel till ett postkontor som därefter svarar för distri-&lt;br&gt;butionen och Posten fakturerar därefter postoperatörema ersättning mot-&lt;br&gt;svarande portokostnaden. Alternativet till att sluta avtal med Posten om&lt;br&gt;distribution av försändelser utanför eget distributionsområde är att opera-&lt;br&gt;tören adresserar om och frankerar försändelsen och därefter låter sända&lt;br&gt;den via Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att privatpersoner på eget initiativ adresserar om fel-&lt;br&gt;aktigt adresserade försändelser och stoppar dem i någon av Postens&lt;br&gt;brevlådor, s.k. privat eftersändning. Posten far på detta vis befordra för-&lt;br&gt;sändelserna utan ersättning. Förfarandet har vuxit fram under den tid då&lt;br&gt;Posten var ensam distributör på postmarknaden. Numera kan det inträffa&lt;br&gt;att Posten får svara för distribution av annan postoperatörs distribu-&lt;br&gt;tionsuppdrag eller retumera försändelsen till urspmnglig operatör utan&lt;br&gt;ersättning härför. Frågan har i dag lösts på så vis att operatören enligt&lt;br&gt;avtal antingen ersätter Posten med en schablonmässigt bestämd summa,&lt;br&gt;vilken framräknats efter en bedömning av den genomsnittliga mängden&lt;br&gt;post som distribueras på detta sätt, eller erhåller den privat eftersända&lt;br&gt;posten i retur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Reformbehovet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att postbefordran fungerar effektivt såväl för samhället i sin&lt;br&gt;helhet som för de enskilda postkunderna. Samtidigt är det en naturlig&lt;br&gt;utgångspunkt både ur samhällsekonomisk och praktisk synvinkel att in-&lt;br&gt;frastrukturen bör kunna utnyttjas av alla postoperatörer på lika villkor.&lt;br&gt;Det finns system och anläggningar som i och för sig kan vara det&lt;br&gt;enskilda företagets egendom men som samtliga postbefordringsföretag&lt;br&gt;måste ha tillgång till på lika villkor för att på ett effektivt och tillförlitligt&lt;br&gt;sätt kunna fullgöra de postbefordringsuppdrag som anförtrotts dem. Ett&lt;br&gt;bättre samutnyttjande av infrastrukturen är även till fördel för postkunden&lt;br&gt;bl.a. på så sätt att avsändaren eller mottagaren inte behöver bekymra sig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om med vilken operatör eller på vilket sätt försändelserna når rätt&lt;br&gt;adressat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilliga överenskommelser mellan parterna har inte visat sig vara ett&lt;br&gt;helt tillfredsställande sätt att uppnå ett önskvärt samutnyttjande av in-&lt;br&gt;frastrukturen. Kritik har riktats mot Postens rutiner för samråd och in-&lt;br&gt;formation vid ändringar i postnummersystemet samt den bristande kon-&lt;br&gt;kurrensneutralitet som anses föreligga då Posten ensam förfogar över ett&lt;br&gt;system till vilket tillgången är en nödvändig förutsättning för att bedriva&lt;br&gt;postbefordringsverksamhet. Postens rutiner och uttagna avgifter för in-&lt;br&gt;sortering av andra operatörers boxpost i Postens boxar har också kriti-&lt;br&gt;serats av övriga postoperatörer. Vidare är det ett önskemål från övriga&lt;br&gt;postoperatörer att kunna tillhandahålla postboxtjänster till sina kunder på&lt;br&gt;samma sätt som Posten. Även villkoren för eftersändning av post och&lt;br&gt;frågan om inflytande i Postens bolag Svensk Adressändring AB har varit&lt;br&gt;föremål för diskussioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av statens strävan att det skall råda konkurrensneutrali-&lt;br&gt;tet på postmarknaden samt vilja att underlätta för postkunderna bör vissa&lt;br&gt;förhållanden rörande den postala infrastrukturen regleras i postlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Postnummer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I postlagen (1993:1684) införs det en definition&lt;br&gt;av postnummersystemet samt anges att systemet skall användas för&lt;br&gt;postbefordringsändamål och vara utformat så att det möjliggör en ef-&lt;br&gt;fektiv sortering och befordran av försändelser till hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att utse en tillståndshavare som tillhanda-&lt;br&gt;håller en samhällsomfattande posttjänst att tillhandahålla och förvalta&lt;br&gt;postnummersystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall godkänna ändringar i systemet som&lt;br&gt;inte endast berör enstaka postadressater. Ändringarna får genomföras&lt;br&gt;tidigast sex månader efter det att tillståndsmyndigheten givit sitt god-&lt;br&gt;kännande, om inte myndigheten av särskilda skäl beslutar att änd-&lt;br&gt;ringen far genomföras tidigare. Tillståndsmyndighetens beslut i så-&lt;br&gt;dana frågor får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller postnummersystemet skall på begäran&lt;br&gt;lämna ut postnummer för postboxanläggningar inom postnummer-&lt;br&gt;områden till andra tillståndshavare. Tillståndsmyndigheten far bevilja&lt;br&gt;undantag i enskilda fall från denna skyldighet om den i beaktansvärd&lt;br&gt;utsträckning skulle försvåra ett ändamålsenligt utnyttjande av post-&lt;br&gt;nummersystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås som huvudalternativ&lt;br&gt;att beslutanderätten över och förvaltningen av postnummersystemet över-&lt;br&gt;förs till tillståndsmyndigheten. En alternativ lösning som presenteras in-&lt;br&gt;nebär att beslutanderätten över postnummersystemet överförs till till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndsmyndigheten men att Posten svarar för den praktiska hanteringen&lt;br&gt;av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker huvudförsla-&lt;br&gt;get. Riksskatteverket och Lantmäteriverket tillstyrker att beslutanderätten&lt;br&gt;förs över till tillståndsmyndigheten och framhåller även behovet av att&lt;br&gt;postnumren täcker mer än Postens utdelningsadresser. Det alternativa&lt;br&gt;förslaget tillstyrks av Statens person- och adressregisternämnd samt&lt;br&gt;Pensionärernas Riksorganisation. Även Facket för service och kommu-&lt;br&gt;nikation föredrar den alternativa lösningen. Posten avstyrker båda för-&lt;br&gt;slagen, då bolaget anser att beslutanderätten över systemet är av central&lt;br&gt;betydelse för Posten och de skäl som anges i promemorian till stöd för att&lt;br&gt;förvaltningen skall överföras till tillståndsmyndigheten inte väger lika&lt;br&gt;tungt som Postens skäl för att bibehålla nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Postnummersystemet har utvecklats&lt;br&gt;för postala ändamål men ligger till grund för flera olika funktioner i sam-&lt;br&gt;hället. Flera remissinstanser har anfört att större vikt bör läggas vid att&lt;br&gt;systemet skall vara användbart för dessa andra funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postnummer är visserligen värdefulla vid bestämmandet av belägen-&lt;br&gt;hetsadresser och för folkbokföringen men de kan inte sägas ha någon&lt;br&gt;självständig betydelse för någon av dessa verksamheter. Vid folkbok-&lt;br&gt;föringen är det viktigt att rätt postnummer anges eftersom folkbok-&lt;br&gt;föringsregistret ligger till grund för vidare spridning av adressuppgifter i&lt;br&gt;samhället. Det viktiga i detta sammanhang är dock inte vem som faktiskt&lt;br&gt;förvaltar postnummersystemet utan snarare möjligheten att på ett snabbt&lt;br&gt;och enkelt sätt fa del av ändringar i postnummersystemet för att utan&lt;br&gt;komplikationer kunna uppdatera folkbokföringsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det främst är de postala intressena som bör beak-&lt;br&gt;tas vid en reglering av postnummersystemet. Systemets användbarhet&lt;br&gt;även för andra ändamål far betraktas som ett mervärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik har riktats mot Postens förvaltning av postnummersystemet&lt;br&gt;främst i två avseenden. För det första sägs den praktiska hanteringen av&lt;br&gt;ändringar i systemet ha fallit mindre väl ut i Postens regi. För det andra&lt;br&gt;är övriga postoperatörer missnöjda med att inte kunna tillhandahålla&lt;br&gt;postboxar med sådana boxadresser som Posten kan erbjuda sina kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kritiken mot rutinerna för ändringar i systemet kan följande&lt;br&gt;nämnas. Posten har som förvaltare av systemet en informations- och&lt;br&gt;samrådsplikt som överenskommits i avtalet med staten. Enligt kritikerna&lt;br&gt;har dock denna plikt inte varit tillfyllest för att garantera erforderlig hän-&lt;br&gt;syn till andra postoperatörers eller andra användares önskemål och be-&lt;br&gt;hov. Posten har utifrån sina egna intressen beslutat om ändringar i syste-&lt;br&gt;met och information om ändringarna har sedan inte tillställts övriga in-&lt;br&gt;tressenter i tillräckligt god tid. Bristerna i handhavandet av systemet har&lt;br&gt;orsakat betydande olägenhet för postkunderna. Både enskilda individer&lt;br&gt;som fått sina adresser ändrade och näringslivet har påverkats. Exempel-&lt;br&gt;vis används postnummerområden som utgångspunkt för försäkringsbola-&lt;br&gt;gens riskklassificeringar för olika försäkringsprodukter vilket medför att&lt;br&gt;förändringar i systemet kan fa ekonomiska effekter för såväl företaget&lt;br&gt;som dess kunder. Även postoperatörer och de myndigheter som har att&lt;br&gt;svara för folkbokföring och fastighetsregister har framhållit att Postens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rutiner medfört att för dem nödvändiga uppdateringar av adresser avse-&lt;br&gt;värt fördröjts. Osäkerhet har rått om vilka uppgifter om postnummer som&lt;br&gt;varit korrekta med feladresseringar av post som följd. Feladresseringama&lt;br&gt;har i sin tur medfört merarbete och kostnader i form av kundkontakter,&lt;br&gt;klagomål, extra datorkömingar etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller tillgången till särskilda postnummer för postboxar så är det&lt;br&gt;för närvarande endast Posten som har möjlighet att tillhandahålla sär-&lt;br&gt;skilda adresser till de kunder som önskar postboxar (jfr avsnitt 4.1). Detta&lt;br&gt;har bl.a. av andra postoperatörer kritiserats för att utgöra en konkurrens-&lt;br&gt;fördel för Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten har framhållit att bolaget nu har ändrat sina rutiner och be-&lt;br&gt;slutsvägar för större ändringar i postnummersystemet. Det finns således&lt;br&gt;anledning att anta att förändringstakten framöver kommer att bli betyd-&lt;br&gt;ligt långsammare. Därmed skulle inte heller de besvär och kostnader som&lt;br&gt;tidigare drabbat postkunder och övriga användare av postnummersys-&lt;br&gt;temet uppkomma i lika hög grad i framtiden. Posten har även anfört att&lt;br&gt;bolaget tagit initiativ till bildandet av ett postnummerråd för att utveckla&lt;br&gt;och förstärka samarbetet med postnummersystemets olika intressenter.&lt;br&gt;Initiativet, som togs efter det att Post- och telestyrelsens förslag rörande&lt;br&gt;den framtida förvaltningen av postnummersystemet blev känt, får anses&lt;br&gt;visa en vilja från Postens sida att iakttaga en större lyhördhet för övriga&lt;br&gt;intressenters behov och krav. En del av kritiken mot Postens förvaltning&lt;br&gt;av postnummersystemet kan därmed komma att bortfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande postnummer för postboxar har Posten anfört att ingen av&lt;br&gt;de övriga operatörerna tidigare framfört önskemål om tilldelning av ett&lt;br&gt;sådant, varför frågan inte prövats av Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de åtgärder som vidtagits av Posten kan principiell kritik riktas&lt;br&gt;mot att en aktör ensam behärskar en sådan viktig del av infrastrukturen&lt;br&gt;på postmarknaden som postnummersystemet. Det är dock endast Posten&lt;br&gt;av postoperatörema som har att tillgodose statens krav på en samhälls-&lt;br&gt;omfattande posttjänst innefattande daglig postservice med övemattbe-&lt;br&gt;fordran över hela Sverige. I det sammanhanget bör beaktas att post-&lt;br&gt;nummersystemet har byggts upp av Postverket och vidareutvecklats av&lt;br&gt;Posten och används av bolaget för att effektivt styra den automatiserade&lt;br&gt;postsorteringen. Enligt Posten är postnummersystemet och beslutande-&lt;br&gt;rätten över detta helt avgörande för att Posten skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;åtaganden vad gäller en samhällsomfattande posttjänst, innefattande riks-&lt;br&gt;täckande övemattbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening har det inte någon avgörande betydelse vem&lt;br&gt;som förvaltar systemet, så länge alla postoperatörer erhåller tillgång till&lt;br&gt;systemet på lika villkor och systemet inte mister sin användbarhet för&lt;br&gt;någon av intressenterna. Posten har vana vid den administration som&lt;br&gt;handhavandet av systemet medför och det finns, spritt i Postens organi-&lt;br&gt;sation på lokal nivå, en stor kunskap om postnummersystemet. Denna&lt;br&gt;kunskap behövs för förvaltningen av systemet men även för att kunna&lt;br&gt;uppfylla kravet på rikstäckande postbefordran över natt. Oavsett vem&lt;br&gt;som förvaltar systemet måste denna kompetens således finnas kvar hos&lt;br&gt;den som har att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst, dvs. i&lt;br&gt;dag Posten. Dessa omständigheter talar för att förvaltningen av systemet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vara kvar hos Posten. Då nås också den fördelen att kostnader för&lt;br&gt;överflyttning av systemet undviks. Vidare hindrar inte det förhållandet att&lt;br&gt;Posten förfogar över systemet att övriga operatörer kan tilldelas post-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav anser regeringen att förvaltningen av systemet&lt;br&gt;inte bör övergå till tillståndsmyndigheten. Detta under förutsättning att&lt;br&gt;alla operatörer och övriga användare får information om ändringar i god&lt;br&gt;tid för att hinna anpassa sig till dessa och att alla operatörer, genom att få&lt;br&gt;tillgång till särskilda postnummer, kan erbjuda postboxar till sina kunder&lt;br&gt;på liknande sätt som Posten. Vad som bör uppnås är således en ordning&lt;br&gt;där en operatör som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst och&lt;br&gt;har att effektivt uppfylla kravet på rikstäckande postbefordran över natt&lt;br&gt;tillhandahåller och förvaltar postnummersystemet, samtidigt som alla&lt;br&gt;tillståndshavare och övriga intressenter i god tid får kännedom om änd-&lt;br&gt;ringar i systemet och alla tillståndshavare ges förutsättningar att erbjuda&lt;br&gt;samma tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postnummersystemet bör därför, som föreslagits i promemorian, defi-&lt;br&gt;nieras i postlagen. Vidare bör anges att systemet skall användas för post-&lt;br&gt;befordringsändamål och vara utformat så att det möjliggör en effektiv&lt;br&gt;sortering och befordran av försändelser till hela landet. Såsom Lagrådet&lt;br&gt;föreslagit bör regeringen bemyndigas att utse en tillståndshavare som&lt;br&gt;skall svara för postnummersystemet. Detta krav bör ställas på en operatör&lt;br&gt;som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst, dvs. i dag Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med vad som föreslås i promemorian bör tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;ges ett ökat inflytande över ändringar i systemet. Vid ändringar, som inte&lt;br&gt;endast berör enstaka postadressater, bör krävas godkännande av till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten. Sådant godkännande skall ges först efter det att till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten hört andra tillståndshavare. Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;skall också höra myndigheter med ansvar för folkbokföringen och fastig-&lt;br&gt;hetsdatasystemet samt berörda kommuner. Tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;därvid möjlighet att beakta de effekter som ändringar i postnummer-&lt;br&gt;systemet kan få för andra viktiga samhällsfunktioner. Dessutom är det&lt;br&gt;viktigt att de olägenheter som ofta uppstår för postadressatema till följd&lt;br&gt;av ändringar i systemet beaktas vid beslut om godkännande och i&lt;br&gt;möjligaste mån undviks. Det bör dock framhållas att myndigheten i&lt;br&gt;första hand har att beakta postbefordringsändamålet och se till att den&lt;br&gt;effektiva sorteringen och befordringen av försändelser till hela landet inte&lt;br&gt;störs. Det är viktigt att nödvändiga förändringar av postnummersystemet&lt;br&gt;inte hindras och det är rimligt att anta att tillståndsmyndigheten i detta&lt;br&gt;avseende lägger stor vikt vid de synpunkter som lämnas såväl av den som&lt;br&gt;har att förvalta systemet som andra vilka utnyttjar systemet för postbe-&lt;br&gt;fordringsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten är enligt förvaltningslagen (1986:223) skyldig&lt;br&gt;att handlägga varje ärende där enskild är part så enkelt, snabbt och billigt&lt;br&gt;som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Det är därför inte nödvändigt&lt;br&gt;att i lagtexten ange någon särskild tidsgräns för ärenden rörande godkän-&lt;br&gt;nande av postnummerändringar, även om det är angeläget att påtala vik-&lt;br&gt;ten av att handläggningen inte blir långdragen. Ärendena bör hanteras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyndsamt för att nödvändiga ändringar i postnummersystemet skall&lt;br&gt;kunna genomföras så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den godkända ändringen i systemet kan därefter offentliggöras på&lt;br&gt;lämpligt sätt. Ändringen får genomföras tidigast sex månader efter det att&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten givit sitt godkännande. På så sätt får alla intres-&lt;br&gt;senter god tid på sig att uppdatera sina register och vidta andra nöd-&lt;br&gt;vändiga åtgärder innan ändringen träder i kraft. Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;kan dock, om det finns särskilda skäl, besluta att ändringen får genom-&lt;br&gt;foras tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndighetens beslut att godkänna eller inte godkänna en&lt;br&gt;ändring är inte av den karaktären att det bör gå att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren av postnummersystemet skall vara skyldig att lämna ut&lt;br&gt;postnummer för postboxanläggningar i befintliga postnummerområden&lt;br&gt;på begäran av andra postoperatörer. Härigenom kan alla tillståndshavare&lt;br&gt;tillhandahålla de kunder som önskar en boxadress på liknande sätt som&lt;br&gt;Posten. Formerna för hur tilldelning av postnummer rent praktiskt skall&lt;br&gt;gå till bör kunna utformas av parterna med bistånd av tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock uppmärksammas att det i vissa områden, speciellt stor-&lt;br&gt;stadsområden, finns ett mycket begränsat antal postnummer som inte&lt;br&gt;redan är i bruk. Samtidigt är det viktigt att skyldigheten att tilldela post-&lt;br&gt;nummer inte leder till att postnummersystemet förlorar sitt syfte. I de fall&lt;br&gt;en tilldelning av postnummer i beaktansvärd utsträckning skulle störa&lt;br&gt;systemets användbarhet för en effektiv sortering och befordran av för-&lt;br&gt;sändelser till hela landet bör tillståndsmyndigheten kunna bevilja undan-&lt;br&gt;tag från skyldigheten att lämna ut postnummer. Myndighetens beslut i&lt;br&gt;dessa frågor bör kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Postboxar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En regel införs om att en tillståndshavare som&lt;br&gt;innehar en anläggning för postöverlämning till mottagare är skyldig&lt;br&gt;att möjliggöra att försändelser som befordrats av andra tillståndhavare&lt;br&gt;kan nå dessa anläggningar. Detta skall ske på skäliga och konkurrens-&lt;br&gt;neutrala villkor som är icke-diskriminerande i förhållande till vad till-&lt;br&gt;ståndshavaren tillämpar för sin egen verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten ges en författningsreglerad medlingsroll i&lt;br&gt;tvister som gäller tillståndshavamas möjligheter att nå andra till-&lt;br&gt;ståndshavares anläggningar för postöverlämning till mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att en definition av&lt;br&gt;begreppet postal infrastruktur införs i postlagen (1993:1684). Vidare&lt;br&gt;föreslås att tillståndsmyndigheten ges en medlingsfunktion i tvister rö-&lt;br&gt;rande tillgången till den postala infrastrukturen samt en möjlighet att&lt;br&gt;föreskriva vad som skall gälla mellan parterna i sådana tvister i de fall&lt;br&gt;parterna inte kan komma överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan&lt;br&gt;tillstyrks förslaget av bl.a. CityMail Sweden AB, SWEDMA, Kon-&lt;br&gt;kurrensverket och Sveriges Industriförbund. Fria postoperatörers för-&lt;br&gt;bund vill att boxanläggningama skall ägas och administreras av annan än&lt;br&gt;Posten. Förbundet tillstyrker dock promemorians förslag om än med stor&lt;br&gt;tvekan då risk föreligger att ett överklagande av Post- och telestyrelsens&lt;br&gt;beslut skulle kunna leda till utdragna och kostsamma tvister inför dom-&lt;br&gt;stol. Posten motsätter sig att Post- och telestyrelsen ges rätt att föreskriva&lt;br&gt;vad som skall gälla mellan parterna utan att grunderna härför anges i lag,&lt;br&gt;men tillstyrker ett medlingsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Situationen på postmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för en väl fungerande postservice tillgänglig för alla är&lt;br&gt;att samtliga postoperatörer kan nå alla adresser för postöverlämning till&lt;br&gt;mottagare, vilket inkluderar adresser till postboxar, fastighetsboxar, lådor&lt;br&gt;i s.k. låsta lådsamlingar etc., och att samtliga mottagare har rätt att få all&lt;br&gt;sin post till en adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts är det vanligt att den adressat som har en box-&lt;br&gt;adress önskar få all sin post i boxen oavsett vilken operatör som distri-&lt;br&gt;buerar försändelsen. Om postoperatören inte har tillgång till postboxen&lt;br&gt;måste utdelning ske på något alternativt ställe, vilket skulle innebära att&lt;br&gt;adressaten tvingas hämta sin post på fler än ett ställe. En sådan lösning&lt;br&gt;kan inte anses förenlig med viljan att skapa enkelhet för postkunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vanliga sättet att dela ut post är genom utdelning i postlådor, brev-&lt;br&gt;inkast på dörrar etc. I Sverige är denna del av postdistributionssystemet,&lt;br&gt;överlämningsstället, i princip öppen, vilket innebär att vem som helst har&lt;br&gt;rätt att lämna ut försändelser till dessa ställen. Det har aldrig ifrågasatts&lt;br&gt;att andra företag än postoperatörer kan nyttja postlådor eller brevinkast&lt;br&gt;för utdelning av exempelvis direktreklam eller dagstidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträdet till vissa överlämningsställen kan vara fysiskt begränsat t.ex.&lt;br&gt;där boxarna är placerade i en affärslokal och affårsinnehavaren, mot er-&lt;br&gt;sättning, ansvarar för insorteringen av försändelserna. Även till de över-&lt;br&gt;lämningsställen som utgörs av boxar som ingår i postboxsystemet kan&lt;br&gt;tillträdet sägas vara begränsat. Visserligen är boxanläggningama på&lt;br&gt;många kontor placerade så avskilt att övriga operatörers personal skulle&lt;br&gt;kunna beredas tillfälle att själva sortera in sina försändelser i boxarna.&lt;br&gt;Det är dock minst lika vanligt att hanteringen av boxposten är så fysiskt&lt;br&gt;integrerad med övrig verksamhet att det skulle vara opraktiskt att låta&lt;br&gt;utomstående sköta insorteringen. Det är därför rimligt att insorteringen&lt;br&gt;görs av Postens personal. Det önskvärda är emellertid att alla anlägg-&lt;br&gt;ningar för postöverlämning, inkluderande postboxar eller fastighets-&lt;br&gt;boxar, lådor i s.k. lådsamlingar etc., blir lika lätta att nå för alla som&lt;br&gt;brevinkast och postlådor. Samtliga postoperatörer med tillstånd att be-&lt;br&gt;driva postverksamhet skall således kunna nå alla adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vanligtvis samlar andra operatörer än Posten in och sorterar sina för-&lt;br&gt;sändelser på kvällstid. Utdelningen sker sedan nästa förmiddag. Boxpos-&lt;br&gt;ten lämnas in på postkontoren vid olika tidpunkter beroende på lokala&lt;br&gt;överenskommelser, eller enligt direktiv från Posten på orten (se avsnitt&lt;br&gt;4.1). De boxförsändelser som tas emot under postkontorens ordinarie&lt;br&gt;öppettider sorteras in i boxarna först påföljande dag och försenas således&lt;br&gt;en dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera operatörer som träffat lokala överenskommelser med&lt;br&gt;Posten på orten och där samarbetet fungerar väl. Inlämning av boxposten&lt;br&gt;sker tidigt på morgonen och hantering av den andra operatörens boxpost&lt;br&gt;görs samma dag, samtidigt med insorteringen av Postens egen boxpost.&lt;br&gt;På andra orter medger inte Posten, med hänsyn till de egna rutinerna, att&lt;br&gt;personalen tar emot andra operatörers boxpost tidigt på morgonen i sam-&lt;br&gt;band med att man sorterar sin egen boxpost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga operatörer har riktat kritik mot Posten för det sätt på vilket av-&lt;br&gt;talen (se avsnitt 4.1) rörande boxposten tillämpas i praktiken. Då box-&lt;br&gt;posten i vissa fall skall lämnas in på ett stort antal postkontor under en&lt;br&gt;mycket begränsad tid är det vanligt att operatörerna råkar i tidsnöd. Ofta&lt;br&gt;saknas det parkeringsmöjligheter utanför postkontoren och i kassorna där&lt;br&gt;kvittens och uppräkning av posten skall ske kan det vara långa köer. I&lt;br&gt;vissa fall har detta resulterat i att operatörerna tvingats anlita utom-&lt;br&gt;stående företag för transport av boxpost till postkontoren. Vidare sägs&lt;br&gt;förseningar ha uppstått då en mottagare har bytt boxnummer utan att&lt;br&gt;någon formell anmälan om adressändring gjorts eller när Posten har lagt&lt;br&gt;ner en boxanläggning och erbjudit adressaten gratis eftersändning utan&lt;br&gt;att andra operatörer har fått sin boxpost eftersänd eller fatt tillgång till&lt;br&gt;eftersändningsadressen. Posten menar att det i dessa fall rör sig om&lt;br&gt;enstaka och beklagliga fel i hanteringen av boxposten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis rör således kritiken kraven som ställs vid inläm-&lt;br&gt;ning av boxposten och rutinerna för insortering. Därtill har diskussioner&lt;br&gt;om ersättningsnivån förekommit (se avsnitt 4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att alla postoperatörer med tillstånd ges möjlighet att tillhanda-&lt;br&gt;hålla postboxtjänster (se avsnitt 5) uppstår ett ömsesidigt behov av att&lt;br&gt;snabbt kunna nå varandras boxanläggningar. Ett ömsesidigt beroende&lt;br&gt;skulle förenkla fastställandet av rutiner och ersättning för insortering av&lt;br&gt;boxposten. Erfarenheterna från beräkningen av samtrafikavgiftema på&lt;br&gt;teleområdet visar att det underlättar att hitta en rimlig nivå på avgifterna&lt;br&gt;när ersättningsströmmama går i båda riktningarna. Finns ett ömsesidigt&lt;br&gt;önskemål om att kunna nå varandras postboxar utan fördröjning ökar&lt;br&gt;också incitamentet till att prioritera andra operatörers försändelser lika&lt;br&gt;högt som sina egna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för det samutnyttjande som nu förekommer kan till sin&lt;br&gt;karaktär i princip jämställas med vilka andra privaträttsliga avtalsvillkor&lt;br&gt;som helst. Det är därför naturligt att det i första hand bör ankomma på&lt;br&gt;berörda parter att på egen hand sluta avtal om villkoren och att, inom&lt;br&gt;ramen för affärsmässiga förhandlingar, lösa uppkomna tvister. Det finns&lt;br&gt;dock anledning att förmoda att det kan vara svårt för konkurrerande par-&lt;br&gt;ter att komma överens i en del fall. I vissa hänseenden kan parterna stå så&lt;br&gt;långt ifrån varandra att någon uppgörelse inte kan träffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § postlagen skall postverksamhet bedrivas under förhållanden&lt;br&gt;som tillgodoser rimliga krav på bl.a. tillförlitlighet. Postkunden måste&lt;br&gt;kunna lita på att en försändelse når sin adressat. Detta skall gälla även om&lt;br&gt;försändelsen skall exempelvis till en postbox som tillhandahålls av en&lt;br&gt;annan operatör än den som anlitats av kunden. För att kunna bedriva se-&lt;br&gt;riös postverksamhet måste postoperatörema således komma överens om&lt;br&gt;tillgången till varandras anläggningar för postöverlämning. Utöver det&lt;br&gt;ömsesidiga beroende som beskrivits ovan finns därför ett samhälls-&lt;br&gt;intresse i att på andra sätt befrämja att sådana avtal kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en marknad som övergår från monopol till konkurrens är det prin-&lt;br&gt;cipiellt viktigt att det finns tydliga och konkurrensneutrala regler om till-&lt;br&gt;gången till nödvändig infrastruktur. En allmän riktlinje för att minska&lt;br&gt;riskerna för konkurrensproblem vid omvandling av en sådan marknad är&lt;br&gt;därför att det genom författningsreglering slås fast att alla företag på&lt;br&gt;marknaden skall garanteras tillgång till nödvändig infrastruktur på skä-&lt;br&gt;liga och konkurrensneutrala villkor som är icke-diskriminerande i för-&lt;br&gt;hållande till vad företaget tillämpar för sin egen verksamhet. Härav följer&lt;br&gt;att en dominerande aktör inte själv skall bestämma förutsättningarna och&lt;br&gt;villkoren för sina konkurrenter. Frågor som berör alla aktörer måste be-&lt;br&gt;handlas av en oberoende och objektiv part som står fri från samtliga be-&lt;br&gt;rörda företag. En renodling av regelverken i linje med dessa principer&lt;br&gt;gäller redan på t.ex. tele-, el- samt radio- och TV-områdena. Postmarkna-&lt;br&gt;den saknar emellertid sådan reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen på postmarknaden har inneburit nya möjligheter för&lt;br&gt;människor med idéer och entreprenöranda att starta och driva företag på&lt;br&gt;en marknad där inträdeskostnaderna är förhållandevis låga. Dessa nya&lt;br&gt;företag är i flertalet fall mycket små och de svarar sammantaget för en&lt;br&gt;mycket liten del av postmarknaden. På en marknad med denna struktur är&lt;br&gt;det särskilt viktigt att det finns ett regelverk som säkerställer en kon-&lt;br&gt;kurrensneutral behandling av alla aktörer, att frågor av gemensamt in-&lt;br&gt;tresse för aktörerna på marknaden är definierade i lag och att efterlevna-&lt;br&gt;den av lagen övervakas effektivt av en oberoende part. Konkurrenslagen&lt;br&gt;(1993:20) erbjuder visserligen ett generellt regelverk av betydelse också&lt;br&gt;för postmarknaden. I 19 § finns en allmän regel mot missbruk av en do-&lt;br&gt;minerande ställning som kan aktualiseras även i fråga om tillgången till&lt;br&gt;infrastruktur på postmarknaden (se t.ex. Konkurrensverkets beslut&lt;br&gt;1998-12-14 i dnr 928/97 och avsnitt 4.1). Det råder dock ingen tvekan&lt;br&gt;om att det på denna marknad liksom på de ovan nämnda områdena bör&lt;br&gt;finnas en särskild och uttrycklig reglering som skapar lika villkor för&lt;br&gt;företagen och en långsiktig tilltro hos marknaden i fråga om tillgången&lt;br&gt;till nödvändig infrastruktur. Detta gäller inte minst mot bakgrund av att&lt;br&gt;det här gäller en marknad som gått från offentligt monopol till kon-&lt;br&gt;kurrensmarknad. En särreglering av detta slag skapar särskilda förutsätt-&lt;br&gt;ningar för den ansvariga tillsynsmyndigheten att med sina specialkun-&lt;br&gt;skaper på postområdet utöva en effektiv övervakning. Skäl finns därför&lt;br&gt;att nu införa en sådan reglering på postområdet. Regleringen understöds i&lt;br&gt;sin tur av konkurrenslagens generella normsystem. Vi återkommer i det&lt;br&gt;följande till förhållandet till konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att en legaldefinition av begreppet postal in-&lt;br&gt;frastruktur införs i postlagen. De anordningar som definieras som postal&lt;br&gt;infrastruktur och som föreslås bli tillgängliga för alla postbefordrings-&lt;br&gt;företag är de system och anläggningar som behövs för upprätthållandet&lt;br&gt;av en effektiv och tillförlitlig postbefordran. Såsom exempel på postal&lt;br&gt;infrastruktur nämns system för postboxar, adressändring och eftersänd-&lt;br&gt;ning samt postnummer. Vidare föreslås att tillståndsmyndigheten, utöver&lt;br&gt;medling, i slutänden skall kunna föreskriva vad som skall gälla mellan&lt;br&gt;parterna i de frågor tvisten gäller. I promemorian föreslås dock inte nå-&lt;br&gt;gon ram för tillståndsmyndighetens beslut eller vilka sakliga grunder som&lt;br&gt;skall tillämpas vid prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt element i promemorians förslag är att samtliga postbeford-&lt;br&gt;ringsföretag skall ges möjlighet att på lika villkor fa tillgång till bl.a.&lt;br&gt;postboxar. Regeringen anser dock att den legaldefinition av postal in-&lt;br&gt;frastruktur som föreslås i promemorian är för vidsträckt och oprecis. För-&lt;br&gt;slaget bör därför inte i den formen läggas till grund för lagstiftning.&lt;br&gt;Grundtanken om lika villkor är emellertid betydelsefull. Dessa villkor&lt;br&gt;måste dock vara förutsebara och komma till uttryck i lagtext och inte,&lt;br&gt;som följer av promemorians förslag, överlåtas till tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;att bestämma. Det finns därför skäl att inom ett klarare begränsat område&lt;br&gt;- tillgången till postboxar och andra anläggningar för postöverlämning&lt;br&gt;till mottagare - närmare reglera vad som skall gälla i fråga om tillgången&lt;br&gt;till sådana anläggningar. Regeringen föreslår därför att en regel införs om&lt;br&gt;att tillståndshavare som innehar anläggning för postöverlämning på be-&lt;br&gt;gäran skall möjliggöra att försändelser som befordrats av andra till-&lt;br&gt;ståndshavare kan nå dessa anläggningar på skäliga och konkurrens-&lt;br&gt;neutrala villkor som är icke-diskriminerande i förhållande till vad inne-&lt;br&gt;havaren tillämpar för sin egen verksamhet. Detta gäller särskilt i fråga&lt;br&gt;om priset för tjänsten, tidpunkter och former för inlämning och insorte-&lt;br&gt;ring av post m.m. I skälighetsbedömningen kan vägas in omständigheter&lt;br&gt;såsom att Posten tillhandahåller samhällsomfattande posttjänst. Den&lt;br&gt;närmare innebörden av begreppen skälig, konkurrensneutral och icke-&lt;br&gt;diskriminerande utvecklas i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medling, yttrande och föreläggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns som nämnts anledning att förmoda att det kan vara svårt för&lt;br&gt;konkurrerande parter att komma överens i en del fall. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund och med beaktande av att en dominerande aktör inte alltid har ett&lt;br&gt;naturligt intresse av att ingå avtal med andra som bedriver konkurrerande&lt;br&gt;verksamhet finns ett behov av en effektiv ordning för att säkerställa efter-&lt;br&gt;levnaden av de krav på konkurrensneutralitet i fråga om tillgången till&lt;br&gt;anläggningar för postöverlämning till mottagare som här föreslås. En&lt;br&gt;sådan ordning bör innebära bl.a. att tillståndsmyndigheten ges en med-&lt;br&gt;lingsroll om parterna inte kommer överens i fråga om tillgången till så-&lt;br&gt;dan infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör därför föreskrivas att tillståndsmyndigheten vid tillsynen skall&lt;br&gt;ägna särskild uppmärksamhet åt att avtal träffas som innebär att post-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;operatörernas försändelser når andra operatörers anläggningar för post- P&lt;sup&gt;f0&lt;/sup&gt;P- 1998/99:95&lt;br&gt;överlämning. Då tillgången till andra tillståndshavares anläggningar för&lt;br&gt;postöverlämning är en nödvändig förutsättning för en väl fungerande&lt;br&gt;postbefordran är det angeläget att förhandlingarna inte blir långdragna&lt;br&gt;och att de villkor som parterna enas om är acceptabla. Om det visar sig&lt;br&gt;att någon överenskommelse inte kan nås bör därför en part kunna anmäla&lt;br&gt;detta till tillståndsmyndigheten. Myndighetens uppgift blir därefter att&lt;br&gt;medla mellan partema i syfte att nå en överenskommelse. På motsva-&lt;br&gt;rande sätt bör en anmälan i en tvist rörande redan ingångna avtal be-&lt;br&gt;handlas. Ett viktigt led i myndighetens agerande blir att utreda de förhål-&lt;br&gt;landen som skall utgöra grunden för en överenskommelse. Förhandlings-&lt;br&gt;och medlingsstadiet bör dock utgöra tyngdpunkten i förfarandet samtidigt&lt;br&gt;som snabbhet och effektivitet i myndighetens agerande är viktigt. Myn-&lt;br&gt;digheten bör så snart det går söka bedöma förutsättningarna för att träffa&lt;br&gt;en överenskommelse mellan partema. I samband med medling bör även&lt;br&gt;myndigheten, om en part begär det, kunna yttra sig om erbjudna eller&lt;br&gt;tillämpade villkor är förenliga med föreskrifter i postlagen. Ett sådant&lt;br&gt;yttrande är dock inte avsett av vara bindande för partema. Möjligheten att&lt;br&gt;begära ett yttrande skall i stället ses som en service i förhållande till be-&lt;br&gt;rörda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillståndsmyndigheten agerar som medlare mellan partema eller&lt;br&gt;avger ett yttrande på parts begäran hindrar inte att myndigheten tillgriper&lt;br&gt;de andra medel som står till dess förfogande i tillsynsverksamheten. Den&lt;br&gt;redan befintliga möjligheten för myndigheten att utfärda föreläggande för&lt;br&gt;efterlevnaden av lagen gäller även de nu föreslagna reglerna om till-&lt;br&gt;gången till anläggningar för postöverlämning. Härvid far en sammanväg-&lt;br&gt;ning av t.ex. de mindre operatörernas kundåtaganden och den domi-&lt;br&gt;nerande aktörens särskilda förutsättningar göras. Självfallet måste då&lt;br&gt;också beaktas kraven på övemattbefordran och rikstäckning, som gäller&lt;br&gt;för den samhällsomfattande posttjänsten. Ett föreläggande far förenas&lt;br&gt;med vite. Dessa befogenheter för myndigheten far antas leda till att redan&lt;br&gt;medlingen i många fall kan resultera i en uppgörelse mellan partema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till konkurrenslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts innehåller konkurrenslagen allmänna regler av betydelse&lt;br&gt;även för postmarknaden. Det är regeringens uppfattning att de närmare&lt;br&gt;gränserna mellan konkurrensrätten och de regler som här föreslås i fråga&lt;br&gt;om tillgången till viss infrastruktur far bestämmas i den praktiska&lt;br&gt;tillämpningen. Med den nu föreslagna ordningen att Post- och telestyrel-&lt;br&gt;sen ges rätt att medla eller meddela tillståndshavare föreläggande i frågor&lt;br&gt;som rör tillgången till viss postal infrastruktur vinns flera fördelar. Med-&lt;br&gt;ling kan ske och beslut kan fattas av en myndighet med särskild kunskap&lt;br&gt;om den postala infrastrukturen och inblick i dess problematik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förordningen (1997:401) med instruktion för Post- och telestyrel-&lt;br&gt;sen följer att styrelsen skall samråda med bl.a. Konkurrensverket i denna&lt;br&gt;typ av frågor. Det är naturligt att Konkurrensverket å sin sida tar upp&lt;br&gt;samråd med styrelsen när skäl finns för detta. Om ett föreläggande i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om de krav som här föreslås i postlagen följs av tillståndshavaren utgör&lt;br&gt;det ett utflöde av en offentligrättslig reglering och inte ett uttryck för den&lt;br&gt;fria partsviljan, vilket i många fall torde förhindra ett ingripande med&lt;br&gt;stöd av konkurrenslagen (se prop. 1992/93:56 s. 70 f.). Det bör dock un-&lt;br&gt;derstrykas att det inte ankommer på regeringen att närmare ange vilka&lt;br&gt;gränser för tillämpningen av konkurrenslagen som Konkurrensverket och&lt;br&gt;ytterst Marknadsdomstolen bör tillämpa. Däremot bör det i den nu före-&lt;br&gt;slagna lagen införas en bestämmelse som syftar till att förhindra dubbla&lt;br&gt;sanktioner (se vidare författningskommentaren).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Adressändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är angeläget att Svensk Adressändring&lt;br&gt;AB uppträder konkurrensneutralt i förhållande till anslutna tillstånds-&lt;br&gt;havare. Möjligheten att nå detta syfte genom frivilliga överens-&lt;br&gt;kommelser angående inflytandefrågor m.m. mellan tillståndshavama&lt;br&gt;bör prövas. Tillståndsmyndigheten bör ges i uppdrag att medverka i&lt;br&gt;förhandlingarna och redovisa resultatet av dessa för regeringen. Upp-&lt;br&gt;draget bör tidsbegränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att postoperatörema&lt;br&gt;bildar en ekonomisk förening öppen för alla postoperatörer. Föreningen&lt;br&gt;skall finansieras av medlemmarna genom insatser, vilka bör vara av så-&lt;br&gt;dan storlek att föreningen kan förvärva aktierna i Svensk Adress-&lt;br&gt;ändring AB av Posten. Medlemmarna skall utöva sitt inflytande över&lt;br&gt;föreningen i enlighet med de regler som uppställs i lagstiftningen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. En alternativ lösning som föreslås har sin&lt;br&gt;utgångspunkt i att postbefordringsföretagen genom förhandlingar kan nå&lt;br&gt;tillfredsställande överenskommelser avseende ägar- och inflytande-&lt;br&gt;frågorna i Svensk Adressändring AB. Förslaget kompletteras med ett&lt;br&gt;uppdrag från regeringen till Post- och telestyrelsen att övervaka&lt;br&gt;förhandlingarna och redovisa resultatet av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvudförslaget tillstyrks av Tjänstemannaför-&lt;br&gt;bundet HTF, CityMail Sweden AB, SDR Gruppen AB, SWEDMA, Fria&lt;br&gt;Postoperatörers Förbund, Svenska Postorderföreningen, Länsstyrelsen&lt;br&gt;Örebro län och Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Riksskatteverket och Statskontoret menar att frågan bör ut-&lt;br&gt;redas vidare innan ställning tas. Sveriges Industriförbund framhåller att&lt;br&gt;en förhandlingslösning vore att föredra. Facket för service och kommuni-&lt;br&gt;kation anser att möjligheten att genom förhandlingar nå tillfredsställande&lt;br&gt;lösningar bör prövas först. Posten, Statstjänstemannaförbundet Post och&lt;br&gt;SACO-Posten avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det står klart att det adressänd-&lt;br&gt;ringssystem som byggts upp i Svensk Adressändring AB (SvAAB) är&lt;br&gt;framgångsrikt och håller en hög kvalitet (se avsnitt 4.1). Det framgår av&lt;br&gt;promemorian att effektiviteten i bolaget är god och att samtliga aktörer i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhället har gjort kostnadsbesparingar på verksamheten. Vidare fram-&lt;br&gt;hålls i promemorian att adresskvaliteten i alla myndighets- och företags-&lt;br&gt;register har höjts betydligt tack vare bolagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postoperatörema är beroende av SvAAB :s verksamhet för att kunna&lt;br&gt;upprätthålla god kvalitet i sina postbefordringstjänster. Vidare är det en&lt;br&gt;stor fordel för de enskilda konsumenterna att, i samband med adressänd-&lt;br&gt;ring, endast behöva vända sig till en aktör som sedan ser till att samtliga&lt;br&gt;postoperatörer liksom myndighet med ansvar för folkbokföringen far till-&lt;br&gt;gång till uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SvAAB far anses ha utvecklats till en viktig infrastrukturell tillgång på&lt;br&gt;postmarknaden vad gäller hantering av adressändringar och således är det&lt;br&gt;också viktigt att tillgången till denna infrastruktur är konkurrensneutral.&lt;br&gt;Vidare är det angeläget att verksamheten kan utvecklas vidare samt att&lt;br&gt;alla postoperatörer, på lika villkor, har tillgång till den information m.m.&lt;br&gt;som SvAAB enligt avtal mellan partema skall tillhandahålla. Även i öv-&lt;br&gt;rigt skall konkurrensneutralitet iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i SvAAB är huvudsakligen uppbyggd för att underlätta&lt;br&gt;postbefordringen för postoperatörema samt underlätta för postkunderna&lt;br&gt;att anmäla adressändringar och begära eftersändning av sin post. Ingen&lt;br&gt;operatör har enligt promemorian haft synpunkter på verksamheten i dessa&lt;br&gt;avseenden. Informationen om anmälda adressändringar och beställda&lt;br&gt;eftersändningar tas emot av bolaget och sprids sedan till de anslutna&lt;br&gt;operatörerna på samma sätt. Tillgången till informationen far betraktas&lt;br&gt;som konkurrensneutral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De postoperatörer, utöver Posten, som är anslutna till SvAAB är dock&lt;br&gt;kritiska mot att de saknar inflytande i bolaget. De frågor i vilka menings-&lt;br&gt;skiljaktigheter mellan Posten och övriga operatörer uppstått gäller ägan-&lt;br&gt;det och därmed den direkta beslutanderätten över exempelvis budget,&lt;br&gt;vinstutdelning, produktutveckling och prissättning av tjänsteutbudet. Öv-&lt;br&gt;riga postoperatörer anser att SvAAB, sedan Posten ensam blivit ägare,&lt;br&gt;uteslutande köper tjänster på postmarknaden av ägaren samt att mark-&lt;br&gt;nadsföringen av och produktutvecklingen i SvAAB i viss utsträckning&lt;br&gt;har integrerats med Postens. En ytterligare fråga som tidigare varit före-&lt;br&gt;mål för meningsskiljaktigheter rör ersättningen till postoperatörema för&lt;br&gt;utförda tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens bedömning att verksamheten i SvAAB är sådan att&lt;br&gt;den inte kan undvaras och att det är angeläget att de meningsskiljaktig-&lt;br&gt;heter som föreligger mellan partema löses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren, Posten, har anfört att det skulle vara ohållbart att föra för-&lt;br&gt;handlingar avseende inflytandefrågan med alla anslutna operatörer. Där-&lt;br&gt;emot har Posten inbjudit en part på postmarknaden, Fria postoperatörers&lt;br&gt;förbund, till förhandlingar. De förhandlingar som tidigare har förts har&lt;br&gt;dock visat att det är svårt för partema att enas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen måste vara att SvAAB i sitt agerande på marknaden skall&lt;br&gt;uppträda konkurrensneutralt i förhållande till alla anslutna postoperatörer&lt;br&gt;i fråga om bl.a. ersättning till operatörerna och upphandling. Ägandet av&lt;br&gt;och inflytandet i bolaget är viktiga inslag när det gäller att uppnå detta&lt;br&gt;mål. Möjligheterna för partema att genom förhandlingar nå från allmän&lt;br&gt;synpunkt tillfredsställande lösningar beträffande bl.a. samägande respek-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tive annat inflytande eller dylikt kan ännu inte anses uttömda om för-&lt;br&gt;handlingarna drivs under det allmännas medverkan och med en sådan&lt;br&gt;inriktning. Därför bör denna väg prövas ytterligare och lagstiftnings-&lt;br&gt;åtgärder bör således inte övervägas för att tvinga fram ett ändrat för-&lt;br&gt;hållande. För att möjliggöra reella resultat bör tillståndsmyndighetens&lt;br&gt;roll vid sådana förhandlingar mellan postbefordringsföretagen förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten bör av dessa skäl ges regeringens uppdrag att&lt;br&gt;medverka i förhandlingarna och att därvid aktivt verka för att det nämnda&lt;br&gt;målet uppnås så snart som möjligt samt att redovisa resultaten av för-&lt;br&gt;handlingarna till regeringen. Uppdraget bör utformas så att det åligger&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten att klargöra för parterna vikten av att långsiktigt&lt;br&gt;hållbara överenskommelser uppnås och att alternativa lösningar annars&lt;br&gt;måste övervägas för att tillgodose intresset av stabila förhållanden för&lt;br&gt;denna del av infrastrukturen. Uppdraget bör tidsbegränsas och inte ut-&lt;br&gt;sträckas alltför långt i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Eftersändning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är viktigt att tillståndshavama be-&lt;br&gt;träffande eftersändning utanför eget distributionsområde och privat&lt;br&gt;eftersändning tillämpar villkor som är rättvist utformade och därmed&lt;br&gt;objektivt försvarbara samt att de inte utan saklig grund särbehandlar&lt;br&gt;konkurrenter. Tillståndsmyndigheten bör få i uppdrag att medverka i&lt;br&gt;förhandlingarna mellan tillståndshavama och redovisa resultaten av&lt;br&gt;dessa för regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att en definition av&lt;br&gt;begreppet postal infrastruktur infors i postlagen (1993:1684). Vidare&lt;br&gt;föreslås tillståndsmyndigheten ges en medlingsfunktion i tvister rörande&lt;br&gt;tillgången till den postala infrastrukturen samt en möjlighet att föreskriva&lt;br&gt;vad som skall gälla mellan partema i sådana tvister i de fall partema inte&lt;br&gt;kan komma överens. Tillståndsmyndigheten bedöms med dessa befogen-&lt;br&gt;heter kunna medverka till att för alla postoperatörer rimliga villkor för&lt;br&gt;ersättningen beträffande eftersändning uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget rörande eftersändning utanför eget dist-&lt;br&gt;ributionsområde tillstyrks av flertalet av de remissinstanser som har ytt-&lt;br&gt;rat sig i frågan. Delade meningar råder dock om hur ersättningen för&lt;br&gt;tjänsten skall beräknas. Avseende privat eftersändning anser Statskon-&lt;br&gt;toret att tjänsten bör upphöra. Facket för service och kommunikation an-&lt;br&gt;ser att det är en fråga som bör lösas mellan partema. Posten förbehåller&lt;br&gt;sig rätten att bestämma om tjänsten skall erbjudas Postens kunder eller&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Posten och de övriga postopera-&lt;br&gt;törema har löst frågorna om eftersändning utanför eget distributions-&lt;br&gt;område och privat eftersändning (se avsnitt 4.1) i avtal. Övriga post-&lt;br&gt;operatörer har att erlägga ersättning till Posten för de tjänster som utförs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt avtalen. Enligt promemorian synes ersättningens storlek vara&lt;br&gt;bestämd efter affärsmässiga principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan dock noteras att å ena sidan Posten och å andra sidan övriga&lt;br&gt;postoperatörer har olika uppfattning om storleken på ersättningen som&lt;br&gt;utgår samt huruvida tjänsten privat eftersändning skall upphöra eller inte.&lt;br&gt;Vad gäller den praktiska hanteringen med avseende på de aktuella&lt;br&gt;frågorna konstateras emellertid i promemorian att dessa har lösts mellan&lt;br&gt;parterna och att rutinerna for eftersändning av försändelser fungerar&lt;br&gt;tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida tjänsten privat eftersändning bör erbjudas eller inte bör av-&lt;br&gt;göras av aktörerna på marknaden. Enligt regeringens mening är det även&lt;br&gt;i övrigt på detta område möjligt att genom vidare förhandlingar åstad-&lt;br&gt;komma för alla parter acceptabla avtal. Liksom beträffande adress-&lt;br&gt;ändringar (se avsnitt 7) bör emellertid tillståndsmyndigheten ges ett tids-&lt;br&gt;begränsat uppdrag av regeringen att medverka i förhandlingarna.&lt;br&gt;Uppdraget bör också här utformas så att det åligger tillstånds-&lt;br&gt;myndigheten att klargöra vikten av att långsiktigt hållbara överens-&lt;br&gt;kommelser uppnås. Överenskommelserna bör vara rättvist utformade och&lt;br&gt;därmed objektivt försvarbara. Tillståndshavama bör inte utan saklig&lt;br&gt;grund kunna särbehandla konkurrenter. Tillståndsmyndigheten bör redo-&lt;br&gt;visa såväl förhandlingarnas resultat som en bedömning av om detta&lt;br&gt;innebär en hållbar lösning för framtiden. Skulle detta inte vara en fram-&lt;br&gt;komlig väg kan det bli aktuellt att återkomma till frågan huruvida&lt;br&gt;villkoren även för tillgången till denna del av infrastrukturen bör regleras&lt;br&gt;närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Återrapportering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För att regeringen skall ha möjlighet att följa utvecklingen på postom-&lt;br&gt;rådet och utvärdera de postpolitiska målen krävs att regeringen far till-&lt;br&gt;förlitliga och aktuella lägesrapporter. Tillståndsmyndigheten har huvud-&lt;br&gt;ansvaret för att sådan information finns att tillgå och återrapportering&lt;br&gt;sker i samband med Post- och telestyrelsens årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att fortsatt följa utvecklingen på området i sin&lt;br&gt;helhet och då särskilt avseende samutnyttjandet av den postala in-&lt;br&gt;frastrukturen. Som tidigare nämnts avser regeringen att ge Post- och tele-&lt;br&gt;styrelsen i uppdrag att medverka i och utvärdera samt redovisa resultaten&lt;br&gt;av postoperatöremas förhandlingar rörande adressändring och efter-&lt;br&gt;sändning. Dessutom avser regeringen att ge Post- och telestyrelsen i&lt;br&gt;uppdrag att följa utvecklingen och utvärdera resultaten av de i pro-&lt;br&gt;positionen föreslagna lagändringarna beträffande postnummersystemet&lt;br&gt;och anläggningar för postöverlämning till mottagare. Post- och telestyrel-&lt;br&gt;sen bör vad gäller sistnämnda uppdrag senast år 2001 rapportera till&lt;br&gt;regeringen och ge underlag för en bedömning av om ytterligare åtgärder&lt;br&gt;behöver vidtas för att säkerställa en konkurrensneutral tillgång till in-&lt;br&gt;frastrukturen på postområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition innebär att postnummersystemet även fort-&lt;br&gt;sättningsvis kommer att förvaltas av Posten. Det betyder att den kostnad&lt;br&gt;som förvaltningen av systemet medför, som tidigare, kommer att bäras&lt;br&gt;av Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån merkostnader uppkommer för tillståndsmyndigheten i sam-&lt;br&gt;band med beredning och prövning av ändringar i postnummersystemet&lt;br&gt;samt beviljande av undantag från skyldighet att lämna ut postnummer,&lt;br&gt;bör dessa kunna täckas med de avgifter som den som bedriver postverk-&lt;br&gt;samhet har att betala för tillståndsmyndighetens verksamhet enligt post-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den föreslagna lagstadgade rollen som medlare avseende&lt;br&gt;tvister om tillgången till andra tillståndshavares anläggningar för&lt;br&gt;postöverlämning till mottagare kan noteras att myndigheten redan be-&lt;br&gt;fattar sig med denna typ av ärenden. En tydligare medlingsroll och möj-&lt;br&gt;ligheten att mer aktivt styra processen torde på sikt leda till att den tid&lt;br&gt;som i dag läggs ned på dessa frågor kan begränsas jämfört med vad som&lt;br&gt;nu är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att överklaga tillståndsmyndighetens beslut om undantag&lt;br&gt;från skyldigheten att tilldela postnummer torde inte medföra någon&lt;br&gt;nämnvärd ökning av det mycket begränsade antalet mål i förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna angående tillämpningen av postlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3a§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, definieras postnummersystemet som ett system&lt;br&gt;av siffror som för postbefordringsändamål används för att dela in landet i&lt;br&gt;postnummerområden. Definitionen anger inte hur sifferseriema skall&lt;br&gt;vara uppbyggda eller hur många siffror som skall ingå i postnumret. Med&lt;br&gt;bestämmelsen klargörs att postnummersystemet är utformat för postbe-&lt;br&gt;fordran och inte primärt för andra ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att postnummersystemet skall vara utformat så&lt;br&gt;att det möjliggör en effektiv sortering och befordran av försändelser till&lt;br&gt;hela landet. Däremot ställs inga krav på att hela landet skall vara indelat i&lt;br&gt;postnummerområden utöver vad som krävs från postsynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5d§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Postoperatörer (tillståndshavare) kan förfoga över postboxar och andra&lt;br&gt;anläggningar för överlämning av post till mottagarna. Paragrafen, som är&lt;br&gt;ny, anger en skyldighet för postoperatörema att möjliggöra att försändel-&lt;br&gt;ser som befordrats av andra postoperatörer kan nå dessa anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet som bestämmelsen ålägger postoperatören skall fullgöras&lt;br&gt;på skäliga och konkurrensneutrala villkor som är icke-diskriminerande i&lt;br&gt;förhållande till vad postoperatören tillämpar för sin egen verksamhet.&lt;br&gt;Detta gäller alla förfaranden som ingår i det som postoperatören är skyl-&lt;br&gt;dig att utföra enligt bestämmelsen, dvs. såväl tidpunkter och former för&lt;br&gt;inlämning och insortering av post och annan praktisk posthantering som&lt;br&gt;grunderna för ersättningens beräkning och villkoren i övrigt. Det är&lt;br&gt;emellertid inte fråga om fysisk tillgång för postoperatörer till andra post-&lt;br&gt;operatörers postboxar eller dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begreppet skäliga villkor ingår bl.a. de grunder efter vilka priset för&lt;br&gt;den utförda tjänsten fastställs. Givetvis har tillståndshavaren rätt till er-&lt;br&gt;sättning för det arbete denne utför åt operatören ifråga. Det rör sig här om&lt;br&gt;bl.a. den tillkommande kostnad som den aktuella hanteringen medför. I&lt;br&gt;skälighetsbegreppet ligger att prissättningen skall bygga på principen pris&lt;br&gt;efter prestation. Detta innebär att priset kan variera beroende på vilka&lt;br&gt;kostnader respektive operatör förorsakar tillståndshavaren. Därvid kan&lt;br&gt;högre styckkostnader uppstå vid mindre volymer än vid större, vilket kan&lt;br&gt;ge utslag i prissättningen. Skillnaden får dock inte överstiga vad som&lt;br&gt;ekonomiskt sett objektivt måste ligga till grund för fastställandet av pri-&lt;br&gt;set. I fråga om prissättningen ligger vidare i skälighetsbegreppet att de&lt;br&gt;rutiner som tillståndshavaren tillämpar skall vara så kostnadseffektiva&lt;br&gt;som möjligt, dvs. konkurrenternas försändelser till postboxar far inte ad-&lt;br&gt;ministreras på ett sätt som medför extra kostnader jämfört med till-&lt;br&gt;ståndshavarens egna kostnader. Inte heller far ett vinstpåslag göras högre&lt;br&gt;än som motsvarar det krav som gäller för tillståndshavarens egen verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av skäliga villkor bör hänsyn också tas till att Posten&lt;br&gt;tillhandahåller samhällsomfattande posttjänst enligt postlagen, innefat-&lt;br&gt;tande övemattbefordran och rikstäckning. I den mån förpliktelser av så-&lt;br&gt;dant slag skapar vad som är praktiska hinder av betydelse för en viss&lt;br&gt;form av hantering som andra tillståndshavare önskar fa till stånd, bör ar-&lt;br&gt;ten och innebörden av förpliktelserna vägas in i bedömningen av vad&lt;br&gt;som är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren skall vidare vara konkurrensneutrala. Detta innebär till en&lt;br&gt;början att tillståndshavaren inte utan saklig grund får särbehandla vissa&lt;br&gt;konkurrenter, dvs. gynna eller missgynna någon konkurrent i förhållande&lt;br&gt;till hur andra behandlas. Sker så utan objektivt godtagbara skäl kan detta&lt;br&gt;komma att snedvrida förutsättningarna för konkurrens mellan andra till-&lt;br&gt;ståndshavare. Detta kan vara fallet utan att den tillståndshavare som&lt;br&gt;tillämpar de aktuella villkoren särskilt gynnas. Kravet på konkurrens-&lt;br&gt;neutralitet innebär att tillståndshavaren skall utforma sina villkor så, att&lt;br&gt;de som skall ges tillgång till tillståndshavarens anläggning far detta efter&lt;br&gt;principer som är rättvist utformade och därmed objektivt försvarbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare krävs att villkoren är icke-diskriminerande i förhållande till&lt;br&gt;vad tillståndshavaren tillämpar för sin egen verksamhet. Diskrimine-&lt;br&gt;ringsbegreppet uppfattas vanligen (jfr prop. 1993/94:35 s. 71) som en&lt;br&gt;olika behandling som innebär ett missgynnande av någon i förhållande&lt;br&gt;till en annan. Detta är i sig en form av brist på konkurrensneutralitet av&lt;br&gt;det slag som redan kommenterats. Här används dock diskrimineringsbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;greppet inte vid jämförelse mellan andra tillståndshavare inbördes. I&lt;br&gt;stället sker jämförelsen mellan å ena sidan de villkor som innehavaren av&lt;br&gt;anläggningen tillämpar gentemot andra tillståndshavare och å andra sidan&lt;br&gt;vad denne tillämpar för sin egen verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på icke-diskriminering innebär att tillgången till anläggningen&lt;br&gt;inte får behandlas som ett konkurrensmedel. Om konkurrenternas villkor&lt;br&gt;för att fa tillgång till anläggningen till sin utformning eller tillämpning är&lt;br&gt;mindre fördelaktiga än vad tillståndshavaren tillämpar för sin egen verk-&lt;br&gt;samhet kan en diskriminering föreligga. Detsamma gäller vid ett miss-&lt;br&gt;gynnande genom särbehandling vid den praktiska posthanteringen i för-&lt;br&gt;hållande till vad tillståndshavaren tillämpar för sin egen verksamhet. För&lt;br&gt;att kunna bedömas som icke-diskriminerande måste en sådan särbehand-&lt;br&gt;ling kunna motiveras med objektivt godtagbara skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i fråga om skälighetsbegreppet far det vid bedömning av vad&lt;br&gt;som skall anses vara en diskriminering beaktas vad som följer av den&lt;br&gt;särskilda uppgift som det allmänna kan ha ålagt tillståndshavaren. Vad&lt;br&gt;som ovan uttalas om detta är tillämpligt även i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7a§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen upptar bestämmelser om krav på den som tillhandahåller en&lt;br&gt;samhällsomfattande posttjänst enligt 1 § som följer av Europeiska parla-&lt;br&gt;mentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om ge-&lt;br&gt;mensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för&lt;br&gt;posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna. Skyldigheten&lt;br&gt;att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst och uppfylla kraven&lt;br&gt;enligt paragrafen kan formellt gälla för mer än en postoperatör. Som&lt;br&gt;Lagrådet förordat är det dock inte lämpligt att dela på ansvaret för post-&lt;br&gt;nummersystemet. Regeringen bemyndigas därför i andra stycket att utse&lt;br&gt;en postoperatör, som har att tillhandahålla en samhällsomfattande&lt;br&gt;posttjänst, att också tillhandahålla och förvalta postnummersystemet.&lt;br&gt;Som framgår av 3 a § innebär detta ett ansvar för att postnummersyste-&lt;br&gt;met skall ha sådan utformning att försändelser effektivt skall kunna sor-&lt;br&gt;teras och befordras i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bemyndigandet i tredje stycket ges möjlighet för regeringen&lt;br&gt;eller tillståndsmyndigheten att utfärda närmare bestämmelser om post-&lt;br&gt;nummersystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7c§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Av första stycket följer en skyldighet för den som till-&lt;br&gt;handahåller postnummersystemet, dvs. i praktiken Posten, att på begäran&lt;br&gt;tilldela andra postoperatörer postnummer för postboxanläggningar inom&lt;br&gt;befintliga postnummerområden. Flera postoperatörer kan gemensamt&lt;br&gt;utnyttja ett postnummer. Möjlighet ges för samtliga postoperatörer att&lt;br&gt;erbjuda tjänsten postbox med ett särskilt postnummer. Önskar en post-&lt;br&gt;operatör en postboxanläggning inom ett visst geografiskt område kan&lt;br&gt;denne alltså begära ett postnummer som ligger inom den postnummer-&lt;br&gt;serie som avser det området. På så sätt kan också de försändelser som&lt;br&gt;befordras av Posten, men skall till andra operatörers anläggningar, följa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postens ordinarie sorteringsrutiner och nå fram lika snabbt som försän-&lt;br&gt;delser som skall till Postens egna boxanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postnumren tilldelas postoperatörema på samma sätt som t.ex. stor-&lt;br&gt;kundsnummer (se avsnitt 4.1) eller andra postnummer tilldelas post-&lt;br&gt;kunder. Postnumren ”ägs” således inte av den det blivit tilldelat, utan&lt;br&gt;ingår som andra postnummer i postnummersystemet och kan bli föremål&lt;br&gt;för ändringar på samma sätt som andra postnummer. En sådan ändring&lt;br&gt;bör regelmässigt betraktas som en ändring som berör fler än enstaka&lt;br&gt;adressater enligt 7 d §. Upphör av något skäl användningen av ett post-&lt;br&gt;nummer för en operatörs boxanläggning kan numret användas för något&lt;br&gt;annat ändamål av den som tillhandahåller postnummersystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En obegränsad möjlighet för andra postoperatörer att erhålla post-&lt;br&gt;nummer för sina postboxanläggningar är inte praktiskt genomförbar. Sär-&lt;br&gt;skilt i storstadsområden är tillgången till postnummer begränsad. I andra&lt;br&gt;stycket finns därför ett förfarande för när den som tillhandahåller&lt;br&gt;postnummersystemet inte anser sig kunna tillgodose en begäran om post-&lt;br&gt;nummer. Skulle skyldigheten att tilldela annan postnummer i beaktans-&lt;br&gt;värd utsträckning försvåra ett ändamålsenligt utnyttjande av post-&lt;br&gt;nummersystemet kan tillståndsmyndigheten i det enskilda fallet bevilja&lt;br&gt;undantag. Tillståndsmyndigheten kan därvid väga operatörens intresse av&lt;br&gt;att erbjuda postboxar inom det aktuella området mot att postnummer-&lt;br&gt;systemet skall fungera effektivt för sortering och befordran av försändel-&lt;br&gt;ser över hela landet. Skulle en tilldelning av ett postnummer riskera att&lt;br&gt;störa postnummersystemet strider detta mot det syfte med systemet som&lt;br&gt;anges i 3 a § och som tillståndsmyndigheten har att bevaka.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7d§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En operatör som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst tillhan-&lt;br&gt;dahåller och förfogar också över postnummersystemet. Initiativ till&lt;br&gt;ändringar i systemet tas av denne. För att garantera att ändringar i post-&lt;br&gt;nummersystemet blir tillgängliga för alla postoperatörer och andra ak-&lt;br&gt;törer samtidigt och i god tid anges i första stycket att ändringar som inte&lt;br&gt;endast berör enstaka postadressater måste godkännas av tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheten. En ändring som endast berör enstaka postadressater kan exem-&lt;br&gt;pelvis vara en ändring av ett storkundsnummer. Vidare anges i tredje&lt;br&gt;stycket att ändringarna får börja gälla tidigast sex månader efter det att de&lt;br&gt;godkänts. Tillståndsmyndigheten kan dock besluta att ändringen far ge-&lt;br&gt;nomföras tidigare, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan föreligga&lt;br&gt;om det är angeläget med en snabb ändring och de som berörs av beslutet&lt;br&gt;är ense om att ändringen bör ske. I övrigt kan särskilda skäl föreligga om&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten bedömer att ett tidigare genomförande är nöd-&lt;br&gt;vändigt och kan ske utan allvarligare konsekvenser för övriga intressen-&lt;br&gt;ter samt postadressatema. Genom bemyndigandet i 7 a § andra stycket&lt;br&gt;ges möjlighet för regeringen att föreskriva hur information om ändringar&lt;br&gt;lämpligen skall spridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att andra postoperatörer och myndigheter&lt;br&gt;med ansvar för folkbokföringen och fastighetsdatasystemet samt berörda&lt;br&gt;kommuner ges möjlighet att yttra sig. Detta ger tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;underlag för att bedöma lämpligheten av en ändring. Myndigheten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock i första hand att beakta det syfte med postnummersystemet som&lt;br&gt;anges i 3 a § - att systemet skall vara utformat så att det möjliggör en&lt;br&gt;effektiv sortering och befordran av försändelser i hela landet. Angående&lt;br&gt;överklagande, se avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I första stycket anges att tillståndsmyndigheten skall&lt;br&gt;verka för att avtal träffas som gör att tillståndshavamas försändelser når&lt;br&gt;andra tillståndshavares anläggningar för postöverlämning till mottagare.&lt;br&gt;Sådana anläggningar kan vara postboxar, s.k. låsta lådsamlingar etc.&lt;br&gt;Även om en anläggning inte ligger exklusivt under en postoperatörs rå-&lt;br&gt;dighet, såsom t.ex. fastighetsboxar, kan anledning finnas för tillstånds-&lt;br&gt;myndigheten att verka för att alla operatörer ges samma tillträde. Till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten bör behandla frågorna inom ramen för sin till-&lt;br&gt;synsverksamhet med särskilt beaktande av tillståndshavamas skyldig-&lt;br&gt;heter enligt 5 d §. Av betydelse för myndigheten är givetvis också att&lt;br&gt;postverksamheten skall bedrivas under förhållanden som tillgodoser&lt;br&gt;rimliga krav på tillförlitlighet samt den övergripande uppgiften att&lt;br&gt;bevaka att posttjänsten motsvarar samhällets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges en skyldighet för tillståndsmyndigheten att medla&lt;br&gt;i tvister om nämnda avtal. Om det inte finns skäl att omedelbart ingripa&lt;br&gt;med ett föreläggande bör myndigheten, genom att medla mellan partema,&lt;br&gt;försöka åstadkomma att den aktuella tvisten får sin lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver möjligheten till medling kan tillståndsmyndigheten ingripa med&lt;br&gt;förelägganden enligt 17 §. Tillståndsmyndighetens agerande vid tvister&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 c §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En överträdelse av förbuden i 6 eller 19 § konkurrenslagen (1993:20) kan&lt;br&gt;leda till att ett företag drabbas av sanktioner enligt den lagen i form av att&lt;br&gt;företaget åläggs att betala konkurrensskadeavgift eller genom att det ut-&lt;br&gt;döms ett vite. En samordning bör ske så att ett förfarande som blivit före-&lt;br&gt;mål för åtgärder enligt konkurrenslagen inte medför att sanktioner påförs&lt;br&gt;enligt denna lag. Av förevarande bestämmelse följer därför att den som&lt;br&gt;åläggs en sanktion enligt konkurrenslagen inte skall åläggas att betala&lt;br&gt;vite enligt 17 b § denna lag för samma handlande. Vidare angående för-&lt;br&gt;hållandet mellan postlagen och konkurrenslagen, se avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att tillståndsmyndighetens beslut enligt 7 d § inte far&lt;br&gt;överklagas. Se vidare avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att föreslagna 3 § skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall inforas en ny paragraf 3 a § under en ny rubrik&lt;br&gt;med följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf 16 a § med följande&lt;br&gt;lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande (föreslagen) lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med postverksamhet avses i lagen&lt;br&gt;regelbunden befordran av brev&lt;br&gt;mot avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med brev avses adresserade för-&lt;br&gt;sändelser som är inneslutna i&lt;br&gt;kuvert eller annat omslag och som&lt;br&gt;väger högst 2 kg. Vykort, brevkort&lt;br&gt;och liknande försändelser jäm-&lt;br&gt;ställs med brev vid tillämpning av&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med postverksamhet avses i lagen&lt;br&gt;regelbunden befordran av brev&lt;br&gt;mot avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med brev avses adresserade för-&lt;br&gt;sändelser som är inneslutna i&lt;br&gt;kuvert eller annat omslag och som&lt;br&gt;väger högst 2 kg. Vykort, brevkort&lt;br&gt;och liknande försändelser jäm-&lt;br&gt;ställs med brev vid tillämpning av&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med postal infrastruktur avses de&lt;br&gt;system och anläggningar som&lt;br&gt;samtliga postbefordringsföretag&lt;br&gt;skall ges möjlighet att på lika vill-&lt;br&gt;kor få tillgång till för upprätt-&lt;br&gt;hållandet av en effektiv och tillför-&lt;br&gt;litlig postbefordran såsom post-&lt;br&gt;boxar, adressändring och efter-&lt;br&gt;sändning, postnummer och liknan-&lt;br&gt;de anordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postnummersystemet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3a§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med postnummersystemet avses&lt;br&gt;den sifferserie som för post-&lt;br&gt;befordringsändamål används för&lt;br&gt;att indela landet i postnummer-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden. Ett postnummer används&lt;br&gt;tillsammans med ett postortnamn&lt;br&gt;för att precisera en postadress.&lt;br&gt;Tillståndsmyndigheten för ett&lt;br&gt;register över samtliga postnummer&lt;br&gt;och postadresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten kan tilldela&lt;br&gt;ett postbefordringsföretag en post-&lt;br&gt;nummerserie för boxpost inom ett&lt;br&gt;postnummerområde. Ett postbe-&lt;br&gt;fordringsföretag kan tillhanda-&lt;br&gt;hålla en postkund ett unikt&lt;br&gt;postnummer ur en nummerserie&lt;br&gt;som tilldelats postoperatören.&lt;br&gt;Postbefordringsföretag skall med-&lt;br&gt;dela tillståndsmyndigheten vilka&lt;br&gt;postnummer som tilldelats post-&lt;br&gt;kunder. En postnummerserie som&lt;br&gt;tilldelats ett postbefordrings-&lt;br&gt;företag skall efter beslut av till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten återlämnas om&lt;br&gt;den inte används eller om den&lt;br&gt;används i strid med syftet med&lt;br&gt;utlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postnummersystemet kan ändras&lt;br&gt;efter beslut av tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheten. Sådan ändring kan&lt;br&gt;beslutas efter framställan från&lt;br&gt;postoperatör, myndighet med an-&lt;br&gt;svar för folkbokföringen eller&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet, samt från&lt;br&gt;kommun med ansvar för fast-&lt;br&gt;ställande av ortsnamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i postnummersystemet får&lt;br&gt;beslutas först efter hörande av&lt;br&gt;postbefordringsföretagen jämte&lt;br&gt;myndigheter och kommuner med&lt;br&gt;ansvar enligt tredje stycket.&lt;br&gt;Ändring som berör enstaka post-&lt;br&gt;adressater får beslutas av till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten utan hörande&lt;br&gt;av intressenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan ändring av postnummer-&lt;br&gt;systemet som inte endast berör&lt;br&gt;enstaka postadressat får genom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föras tidigast sex månader efter P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1998/99:95&lt;br&gt;beslutet. Tillståndsmyndigheten &amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall informera om postnummer-&lt;br&gt;ändring på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer tvist som rör&lt;br&gt;tillgången till den postala infra-&lt;br&gt;strukturen skall tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheten skyndsamt undersöka&lt;br&gt;förhållandena och om särskilda&lt;br&gt;skäl inte talar för annat, medla&lt;br&gt;mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tvist om villkoren för till-&lt;br&gt;gången till den postala infra-&lt;br&gt;strukturen får tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten, i den mån detta är&lt;br&gt;nödvändigt för upprätthållandet&lt;br&gt;av en effektiv och tillförlitlig post-&lt;br&gt;befordran, föreskriva vad som&lt;br&gt;skall gälla mellan parterna i de&lt;br&gt;frågor som tvisten gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den alternativa lösningen gällande handhavande och skötsel av&lt;br&gt;postnummersystemet föreslås att 7 a § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7a§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller en sam-&lt;br&gt;hällsomfattande posttjänst enligt&lt;br&gt;1 § skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahålla tjänsten till priser&lt;br&gt;som grundar sig på kostnaderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. årligen redovisa verksamheten&lt;br&gt;för tillståndsmyndigheten i enlig-&lt;br&gt;het med Europaparlamentets och&lt;br&gt;rådets direktiv, 97/67/EG av den&lt;br&gt;15 december 1997, om gemen-&lt;br&gt;samma regler för utvecklingen av&lt;br&gt;gemenskapens inre marknad för&lt;br&gt;posttjänster och för förbättring av&lt;br&gt;kvaliteten på tjänsterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hålla villkoren för tjänsterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande (föreslagen) lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller en sam-&lt;br&gt;hällsomfattande posttjänst enligt&lt;br&gt;1 § skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahålla tjänsten till priser&lt;br&gt;som grundar sig på kostnaderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. årligen redovisa verksamheten&lt;br&gt;för tillståndsmyndigheten i enlig-&lt;br&gt;het med Europaparlamentets och&lt;br&gt;rådets direktiv, 97/67/EG av den&lt;br&gt;15 december 1997, om gemen-&lt;br&gt;samma regler för utvecklingen av&lt;br&gt;gemenskapens inre marknad för&lt;br&gt;posttjänster och för förbättring av&lt;br&gt;kvaliteten på tjänsterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hålla villkoren för tjänsterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt tillgängliga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för handläggningen av klagomål&lt;br&gt;fastställa förfaranden som är&lt;br&gt;öppna för insyn, och ägnade att&lt;br&gt;skapa rättvisa samt är snabba och&lt;br&gt;billiga, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. årligen offentliggöra uppgifter&lt;br&gt;om antalet klagomål och hur&lt;br&gt;klagomålen har behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten far meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om krav enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt tillgängliga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svara för handhavande och&lt;br&gt;skötsel av postnummersystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för handläggningen av klagomål&lt;br&gt;fastställa förfaranden som är&lt;br&gt;öppna för insyn, och ägnade att&lt;br&gt;skapa rättvisa samt är snabba och&lt;br&gt;billiga, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. årligen offentliggöra uppgifter&lt;br&gt;om antalet klagomål och sättet på&lt;br&gt;vilket de har behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten far meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om krav enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrande över Post- och telestyrelsens promemoria Postal infra-&lt;br&gt;struktur - postnummer, adressändringar, eftersändning och postbox-&lt;br&gt;hantering har avgetts av Göta hovrätt, Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Domstolsverket, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap, Vägverket, Statskontoret, Finansinspektionen, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket, Riksskatteverket, Glesbygdsverket, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Konsumentverket, Lantmäteriverket, Datainspektionen, Statens person-&lt;br&gt;och adressregistemämnd, Länsstyrelsen i Örebro län, Pensionärernas&lt;br&gt;Riksorganisation, Svenska Kommunförbundet, Svenska kyrkans För-&lt;br&gt;samlings- och pastoratförbund, Sveriges Industriförbund, Landsorganisa-&lt;br&gt;tionen i Sverige, Facket för Service och Kommunikation, Posten AB,&lt;br&gt;CityMail Sweden AB, SDR Gruppen AB, SEMA Group Infodata AB,&lt;br&gt;SWEDMA, Fria Postoperatörers Förbund, Sveriges Transportindustri-&lt;br&gt;förbund, Svenska Postorderföreningen, Folkrörelserådet Hela Sverige&lt;br&gt;ska leva, Sveriges Tidskrifter AB och Svenska Bank-föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation har översänt yttrande från Stats-&lt;br&gt;tjänstemannaförbundet Post och Tjänstemannaförbundet HTF. Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation har översänt yttrande från SACO-&lt;br&gt;Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har dessutom avgivits av Facket för Service och Kommunika-&lt;br&gt;tions avdelning för medlemmar anställda hos Posten AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om postlagen (1993:1684)&lt;br&gt;dels att 7 a och 25 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 3 a, 5 d, 7 c, 7 d,&lt;br&gt;16 a och 17 c §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med postnummersystemet avses&lt;br&gt;i lagen ett system av sifferserier&lt;br&gt;som för postbefordringsändamål&lt;br&gt;används för att dela in landet i&lt;br&gt;postnummerområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postnummersystemet skall vara&lt;br&gt;utformat så att det möjliggör en&lt;br&gt;effektiv sortering och befordran av&lt;br&gt;försändelser till hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavare är skyldig att&lt;br&gt;möjliggöra att försändelser som&lt;br&gt;befordrats av andra tillstånds-&lt;br&gt;havare når de anläggningar för&lt;br&gt;postöverlämning som tillstånds-&lt;br&gt;havaren innehar. Villkoren för&lt;br&gt;detta skall vara skäliga och&lt;br&gt;konkurrensneutrala samt icke-dis-&lt;br&gt;kriminerande i förhållande till vad&lt;br&gt;tillståndshavaren tillämpar för sin&lt;br&gt;egen verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;7a§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänst enligt 1 § skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahålla tjänsten till priser som grundar sig på kostnaderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. årligen redovisa verksamheten för tillståndsmyndigheten i enlighet&lt;br&gt;med Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den&lt;br&gt;15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemen-&lt;br&gt;skapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på&lt;br&gt;tjänsterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hålla villkoren för tjänsten allmänt tillgängliga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillhandahålla och förvalta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:483.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;postnummersystemet, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. för handläggningen av klago-&lt;br&gt;mål fastställa förfaranden som är&lt;br&gt;öppna för insyn och ägnade att&lt;br&gt;skapa rättvisa samt är snabba och&lt;br&gt;billiga, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;årligen offentliggöra upp-&lt;br&gt;gifter om antalet klagomål och hur&lt;br&gt;klagomålen har behandlats.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. för handläggningen av klago- Bilaga 3&lt;br&gt;mål fastställa förfaranden som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öppna för insyn och ägnade att&lt;br&gt;skapa rättvisa samt är snabba och&lt;br&gt;billiga, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;årligen offentliggöra upp-&lt;br&gt;gifter om antalet klagomål och hur&lt;br&gt;klagomålen har behandlats.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten får meddela närmare föreskrifter om krav enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller post-&lt;br&gt;nummersystemet är skyldig att på&lt;br&gt;begäran från andra tillstånds-&lt;br&gt;havare tilldela dem postnummer&lt;br&gt;för postboxanläggningar inom be-&lt;br&gt;gärda postnummerområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får i en-&lt;br&gt;skilda fall bevilja undantag från&lt;br&gt;skyldigheten enligt första stycket&lt;br&gt;om en tilldelning av begärt post-&lt;br&gt;nummer i beaktansvärd utsträck-&lt;br&gt;ning skulle försvåra verksamheten&lt;br&gt;för den som tillhandahåller post-&lt;br&gt;nummersystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndighetens god-&lt;br&gt;kännande krävs för ändring i post-&lt;br&gt;nummersystemet om inte änd-&lt;br&gt;ringen endast berör enstaka post-&lt;br&gt;adressater. Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;skall höra andra tillståndshavare,&lt;br&gt;myndigheter med ansvar för folk-&lt;br&gt;bokföringen och fastighetsdata-&lt;br&gt;systemet samt berörda kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring får genomföras tidi-&lt;br&gt;gast sex månader efter det att till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten godkänt den.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;myndigheten besluta att ändringen&lt;br&gt;får genomföras tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall vid&lt;br&gt;tillsynen ägna särskild uppmärk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet åt att avtal träffas som gör&lt;br&gt;att de försändelser tillstånds-&lt;br&gt;havarna befordrar når andra till-&lt;br&gt;ståndshavares anläggningar för&lt;br&gt;postöverlämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer tvist om sådana&lt;br&gt;avtal, skall tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;skyndsamt undersöka förhållan-&lt;br&gt;dena och, om särskilda skäl inte&lt;br&gt;talar för annat, medla mellan&lt;br&gt;parterna. Myndigheten får i en&lt;br&gt;sådan tvist yttra sig på begäran av&lt;br&gt;en part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon ålagts att betala&lt;br&gt;konkurrensskadeavgift enligt 26 §&lt;br&gt;konkurrenslagen (1993:20) eller&lt;br&gt;dömts till att betala vite enligt 59 §&lt;br&gt;samma lag, får vite enligt 17 b §&lt;br&gt;denna lag inte dömas ut för&lt;br&gt;samma förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Prövnings-&lt;br&gt;tillstånd krävs vid överklagande&lt;br&gt;till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;enligt 7 d § får inte överklagas.&lt;br&gt;Tillståndsmyndighetens beslut i&lt;br&gt;övrigt enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får bestämma att beslut enligt denna lag skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1132.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-02-05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, justitierådet Ingegerd&lt;br&gt;Westlander, regeringsrådet Susanne Billum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 28 januari 1999 (Näringsdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i postlagen (1993:1684).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Jan&lt;br&gt;Stålhandske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller en uppräkning av de krav som måste&lt;br&gt;uppfyllas av den som ”tillhandahåller samhällsomfattande posttjänst&lt;br&gt;enligt 1 §”. I remissen föreslås att till ifrågavarande krav fogas ett nytt,&lt;br&gt;under punkt 4, med lydelsen ”tillhandahåller och förvaltar&lt;br&gt;postnummersystemet”. Bestämmelser om vad som avses med&lt;br&gt;postnummersystemet ges i en föreslagen ny 3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är för närvarande bara Posten som tillhandahåller posttjänst enligt&lt;br&gt;1 § och därför omfattas av regleringen i förevarande paragraf. Lagen är&lt;br&gt;emellertid utformad med utgångspunkt i den, låt vara kanske mest&lt;br&gt;teoretiska förutsättningen att mer än en tillståndshavare kan&lt;br&gt;tillhandahålla sådan posttjänst som avses i 1 §. Nuvarande punkter i&lt;br&gt;första stycket av förevarande paragraf innehåller krav som inte är&lt;br&gt;oförenliga med en sådan eventualitet. Uppgiften att tillhandahålla och&lt;br&gt;förvalta postnummersystemet framstår däremot i sig som odelbar, i varje&lt;br&gt;fall utan en kompletterande reglering. Från systematisk och lagteknisk&lt;br&gt;synpunkt måste den föreslagna ändringen i första stycket därför&lt;br&gt;betecknas som en mindre lämplig lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tänkbart sätt att uppnå syftet med den föreslagna ändringen, utan den&lt;br&gt;nyss påpekade nackdelen, kan vara att i 3 a § eller förevarande paragraf&lt;br&gt;införa ett bemyndigande för regeringen att utse den tillståndshavare som&lt;br&gt;skall svara för postnummersystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;N äringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1999&lt;br&gt;Närvarande: statsråden Hjelm-Wallén, Freivalds, Åsbrink, Schori,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Östros, Engqvist, Rosengren, Larsson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wämersson, Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:95 Postal infrastruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:95&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57765, Stockholm 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:TU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-02-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-03-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-03-10 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-03-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:54:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0395</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:50</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:54:45</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:TU11</uppgift>
<ref_dok_id>GM01TU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Postal infrastruktur</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:95&lt;br/&gt;
Postal infrastruktur</uppgift>
<ref_dok_id>GM02T13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:95 Postal infrastruktur</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:95&lt;br/&gt;
Postal infrastruktur</uppgift>
<ref_dok_id>GM02T14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:95 Postal infrastruktur</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:95&lt;br/&gt;
Postal infrastruktur</uppgift>
<ref_dok_id>GM02T15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:95 Postal infrastruktur</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:95&lt;br/&gt;
Postal infrastruktur</uppgift>
<ref_dok_id>GM02T16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:95 Postal infrastruktur</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:95&lt;br/&gt;
Postal infrastruktur</uppgift>
<ref_dok_id>GM02T17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:95 Postal infrastruktur</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:95&lt;br/&gt;
Postal infrastruktur</uppgift>
<ref_dok_id>GM02T17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:95 Postal infrastruktur</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:95&lt;br/&gt;
Postal infrastruktur</uppgift>
<ref_dok_id>GM02T13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:95 Postal infrastruktur</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mikael Johansson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:95&lt;br/&gt;
Postal infrastruktur</uppgift>
<ref_dok_id>GM02T16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:95 Postal infrastruktur</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mikael Johansson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per-Richard Molén  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:95&lt;br/&gt;
Postal infrastruktur</uppgift>
<ref_dok_id>GM02T14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:95 Postal infrastruktur</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per-Richard Molén  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven Bergström  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:95&lt;br/&gt;
Postal infrastruktur</uppgift>
<ref_dok_id>GM02T15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:95 Postal infrastruktur</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven Bergström  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>