<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288146</hangar_id>
 <dok_id>GM0393</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>93</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:93</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>93</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-03-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:41</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella pensionssparandet, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0393/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0393</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0393</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1998/99:93&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsinformation till fondsparare i det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet, m.m.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0393/prop_199899__93-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 4 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars-Erik Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i november 1998 att en bestämmelse om s.k. indivi-&lt;br&gt;duell kostnadsinformation skulle införas i lagen (1990:1114) om värde-&lt;br&gt;pappersfonder. Regeringen föreslår nu att individuella pensionssparare&lt;br&gt;som placerar sina sparmedel i värdepappersfonder skall fa samma infor-&lt;br&gt;mation som andra fondandelsägare. Informationen skall ges av det pen-&lt;br&gt;sionssparinstitut som administrerar sparandet och lämnas i den förvalt-&lt;br&gt;ningsredovisning av sparmedlen som institutet varje år ger till pensions-&lt;br&gt;spararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra for pensionssparinstituten att ge kostnadsinformation&lt;br&gt;till spararna föreslås vidare att en bestämmelse införs i lagen om värde-&lt;br&gt;pappersfonder som innebär att fondbolagen vaije år skall ge viss informa-&lt;br&gt;tion till pensionssparinstituten. Vidare föreslås vissa ändringar av be-&lt;br&gt;stämmelsen om fondbolagens information till Premiepensionsmyndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen görs bedömningen att det för närvarande inte bör infö-&lt;br&gt;ras någon bestämmelse i lag om individuell kostnadsinformation till fond-&lt;br&gt;försäkringstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagarna om kostnadsinformation föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att en undantagsregel införs i lagen&lt;br&gt;(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. Syftet med&lt;br&gt;bestämmelsen är att göra det möjligt för fjärde-sjätte fondstyrelserna att&lt;br&gt;behålla sina innehav i svenska aktiebolag som efter offentliga erbjudan-&lt;br&gt;den övergår till att bli innehav i utländska aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås också att regeringens kostnader för anlitande av särskild Prop. 1998/99:93&lt;br&gt;fackkunskap för utvärdering av första-sjunde AP-fondstyrelsemas för-&lt;br&gt;valtning skall bekostas av fondmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersfonder.............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;individuellt pensionssparande.............................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1497) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.......................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglemente för Allmänna pensionsfonden...........................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.............................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbättrad kostnadsinformation till&amp;nbsp;fondsparare.............................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagens beslut om individuell kostnadsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till fondandelsägare...........................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionssparandet..............................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En beskrivning av sparformen.........................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pensionssparamas rätt till information enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gällande rätt.....................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen av det individuella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionssparandet...........................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbättrad kostnadsinformation......................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor...................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser . .&amp;nbsp;.21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fondbolagens information till Premiepensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten......................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsinformation till fondförsäkringstagare................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fondförsäkringstagares rätt till information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt gällande rätt...........................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behov av förbättrad kostnadsinformation?.....25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fjärde-sjätte AP-fondsstyrelsemas utlandsplaceringar....................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvidgade möjligheter för fjärde-sjätte fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förvärva utländska aktier i vissa fall.............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnaden för extern utvärdering av fondstyrelsernas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltning.........................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser...............................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar....................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1114) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersfonder...........................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:931) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;individuellt pensionssparande...........................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1497) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.....................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente för Allmänna pensionsfonden.........................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslaget i promemorian om kostnadsinformation till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondsparare i det individuella pensionssparandet och&lt;br&gt;fondförsäkringssparandet.......................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser...........................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skrivelse från Allmänna pensionsfonden, fjärde fond-&lt;br&gt;styrelsen (avskrift)..................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999............42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1998:1497) om ändring i lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1990:1114) om värdepappersfon-&lt;br&gt;der skall införas en ny paragraf, 27 b §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andelsinnehav som&lt;br&gt;är placerade enligt lagen&lt;br&gt;(1993:931) om individuellt pen-&lt;br&gt;sionssparande skall den informa-&lt;br&gt;tion som anges i 27 a § lämnas till&lt;br&gt;det pensionssparinstitut som ad-&lt;br&gt;ministrerar sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andelsinnehaven är regist-&lt;br&gt;rerade i institutets namn (för-&lt;br&gt;valtarregistrerade), skall fondbo-&lt;br&gt;laget i stället informera om vilka&lt;br&gt;kostnadsbelopp som dagligen be-&lt;br&gt;lastat fonden under det närmast&lt;br&gt;föregående kalenderåret, redovi-&lt;br&gt;sade per fondandel. I informatio-&lt;br&gt;nen skall anges hur stor del av&lt;br&gt;beloppen som avser förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader, inklusive kostnader for&lt;br&gt;förvaring av fondtillgångama.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den information som enligt 27 b § skall lämnas för kalenderåret&lt;br&gt;1999, far begränsas till att avse kostnader som belastat fonden under pe-&lt;br&gt;rioden 1 juli—31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om Prop. 1998/99:93&lt;br&gt;individuellt pensionssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 § lagen (1993:931) om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;br&gt;Pensionssparinstitutet skall årligen ge kontoinnehavaren en skriftlig re-&lt;br&gt;dovisning av förvaltningen av tillgångarna på pensionssparkontot. I redo-&lt;br&gt;visningen skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgångarnas ingående och utgående värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångarnas placering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. köp, försäljningar och andra omplaceringar som skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. belopp som har betalats eller utbetalats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. räntor och utdelningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skatter och avgifter som dragits från kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillgångarna under året va-&lt;br&gt;rit placerade i andelar i en sådan&lt;br&gt;värdepappersfond som avses i la-&lt;br&gt;gen (1990:1114) om värdepap-&lt;br&gt;persfonder, skall det i redovis-&lt;br&gt;ningen dessutom anges hur stort&lt;br&gt;belopp av de totala kostnader som&lt;br&gt;belastat fonden under det närmast&lt;br&gt;föregående kalenderåret som hän-&lt;br&gt;för sig till andelsinnehavet. Det&lt;br&gt;skall framgå hur stor del av belop-&lt;br&gt;pet som avser förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader, inklusive kostnader för&lt;br&gt;förvaring av fondtillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den information som enligt 3 kap. 11 § andra stycket skall lämnas&lt;br&gt;för kalenderåret 1999, far begränsas till att avse kostnader som belastat&lt;br&gt;fonden under perioden 1 juli—31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1497) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § lagen (1998:674) om inkomstgrun-&lt;br&gt;dad ålderspension i stället för dess lydelse enligt lagen (1998:1497) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt SFS 1998:1497&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring enligt 2 § första stycket 1 far göras till fonder som har an-&lt;br&gt;mälts för registrering hos Premiepensionsmyndigheten och får förvaltas&lt;br&gt;av fondförvaltare som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen (1990:1114) om vär-&lt;br&gt;depappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar&lt;br&gt;som avses i 26 och 27 §§ lagen om värdepappersfonder till pensionsspara-&lt;br&gt;re som har valt eller överväger att välja någon av förvaltarens fonder i&lt;br&gt;premiepensionssystemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. har åtagit sig att, med eller utan särskild prisnedsättning, inte ta ut&lt;br&gt;avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av myndigheten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. har åtagit sig att för varje år&lt;br&gt;till myndigheten rapportera alla&lt;br&gt;kostnader som har tagits ut ur fon-&lt;br&gt;den, uppdelade på olika kost-&lt;br&gt;nadsslag. Fondförvaltare som om-&lt;br&gt;fattas av informationsskyldigheten&lt;br&gt;enligt 27 a § lagen om värdepap-&lt;br&gt;persfonder skall till myndigheten&lt;br&gt;dessutom ange vilka kostnadsbe-&lt;br&gt;lopp som dagligen belastat fonden&lt;br&gt;beräknat per fondandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen far inte placeras i sådana fonder som avses i 3 § lagen om vär-&lt;br&gt;depappersfonder i andra fall än som anges i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiepensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat yttrande från Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen, medge att medlen placeras i fonder vars värdeutveck-&lt;br&gt;ling är beroende av index. Ett sådant medgivande får lämnas om god risk-&lt;br&gt;spridning uppnås i fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. har åtagit sig att för varje år&lt;br&gt;till myndigheten rapportera dels&lt;br&gt;alla kostnader som har tagits ut ur&lt;br&gt;fonden, uppdelade på olika kost-&lt;br&gt;nadsslag, dels de kostnadsbelopp&lt;br&gt;som dagligen belastat fonden re-&lt;br&gt;dovisade per fondandel, med an-&lt;br&gt;givande av hur stor del som avser&lt;br&gt;förvaltningskostnader, inklusive&lt;br&gt;kostnader för förvaring av fond-&lt;br&gt;tillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med Prop. 1998/99:93&lt;br&gt;reglemente för Allmänna pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 45 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall föras in en ny paragraf, 36 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 35 och 36 §§&lt;br&gt;anses ett aktiebolag inte som ut-&lt;br&gt;ländskt, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bolaget har förvärvat ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag genom ett of-&lt;br&gt;fentligt erbjudande där ersättning-&lt;br&gt;en till aktieägarna i det svenska&lt;br&gt;bolaget utgjordes av aktier i bola-&lt;br&gt;get,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolaget har betydande verk-&lt;br&gt;samhet i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets aktier är noterade&lt;br&gt;vid svensk börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall årligen göra en&lt;br&gt;sammanställning av fondstyrelser-&lt;br&gt;nas årsredovisningar och göra en&lt;br&gt;utvärdering av fondstyrelsernas&lt;br&gt;förvaltning av fondkapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall årligen göra en&lt;br&gt;sammanställning av fondstyrelser-&lt;br&gt;nas årsredovisningar och göra en&lt;br&gt;utvärdering av fondstyrelsernas&lt;br&gt;förvaltning av fondkapitalet. Om&lt;br&gt;regeringen vid utvärderingen an-&lt;br&gt;litar någon med särskild fackkun-&lt;br&gt;skap, skall kostnaden för detta be-&lt;br&gt;talas av fondstyrelserna. Kostna-&lt;br&gt;den skall fördelas mellan fondsty-&lt;br&gt;relserna efter vad regeringen be-&lt;br&gt;dömer skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningen, fondstyrelsernas årsredovisningar och regeringens&lt;br&gt;utvärdering skall överlämnas till riksdagen senast den 1 juni året efter&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. Bestämmelsen i 45 § i sin nya&lt;br&gt;lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:697.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om förbättrad kostnadsinformation till fondsparare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i november 1998 att en ny paragraf om s.k, individu-&lt;br&gt;ell kostnadsinformation till fondandelsägare skall införas i lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder, 27 a § (SFS 1998:1491, prop.&lt;br&gt;1997/98:160, bet. 1998/99:FiU7, rskr. 1998/99:14). Ändringen träder i&lt;br&gt;kraft den 1 juli 1999.1 den proposition som låg till grund för lagändringen&lt;br&gt;konstaterade regeringen att även individuella pensionssparare och fond-&lt;br&gt;försäkringstagare i princip bör fa samma individuella kostnadsinformation&lt;br&gt;men att det närmare måste övervägas hur en reglering som säkerställer&lt;br&gt;detta bör utformas. Dessa frågor har behandlats i en promemoria om&lt;br&gt;kostnadsinformation till fondsparare i det individuella pensionssparandet&lt;br&gt;och fondförsäkringssparandet som utarbetats inom Finansdepartementet&lt;br&gt;under hösten 1998. I promemorian föreslås att regler skall införas om att&lt;br&gt;det pensionssparinstitut som administrerar sparandet skall ge pensionsspa-&lt;br&gt;rama individuell kostnadsinformation och att fondbolagen i sin tur skall&lt;br&gt;ge viss information till pensionssparinstituten. Vidare görs bedömningen&lt;br&gt;att några regler om kostnadsinformation till fondförsäkringstagare för&lt;br&gt;närvarande inte bör införas. Promemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen har lagts till en ändring i lagen (1998:1497) om ändring&lt;br&gt;i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Synpunkter på änd-&lt;br&gt;ringen har inhämtats under hand från Finansinspektionen, Premiepen-&lt;br&gt;sionsmyndigheten, Konkurrensverket, Konsumentverket och Fondbola-&lt;br&gt;gens Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag finns i bilaga 1 och en förteckning över re-&lt;br&gt;missinstanserna i bilaga 2. En sammanställning över remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Fi98/3287).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna utgör tillägg till de bestämmelser som&lt;br&gt;riksdagen beslutade om i november 1998 och far därför anses vara av&lt;br&gt;mindre betydelse. Ett yttrande av Lagrådet skulle enligt regeringens be-&lt;br&gt;dömning inte tillföra ärendet något av betydelse. Något lagrådsyttrande&lt;br&gt;har därför inte inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om Allmänna pensionsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte fondstyrelserna får, enligt lagen (1983:1092) med reg-&lt;br&gt;lemente för Allmänna pensionsfonden (APR), inte förvärva aktier i ut-&lt;br&gt;ländska bolag eller andelar i utländska aktiefonder eller vissa aktierelate-&lt;br&gt;rade värdepapper i sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda&lt;br&gt;värde överstiger 10 % av värdet av de medel som respektive styrelse för-&lt;br&gt;valtar. För sjätte fondstyrelsen finns inte någon utlandsram. I en skrivelse,&lt;br&gt;som inkom till Finansdepartementet i september 1998, hemställde fjärde&lt;br&gt;fondstyrelsen om undantag från utlandsramen för gränsöverskridande fö-&lt;br&gt;retagsfusioner, bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens framtida organisation och placeringsregler är för närvaran-&lt;br&gt;de föremål för överläggningar mellan de partier som står bakom ålders-&lt;br&gt;pensionsreformen - Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristdemokraterna och Moderaterna. Arbetet bedrivs i en arbetsgrupp&lt;br&gt;under ledning av Finansministern. I gruppens arbete ingår bl.a. att över-&lt;br&gt;väga reglerna för AP-fondens utlandsplaceringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa händelser på den svenska finansmarknaden har emellertid med-&lt;br&gt;fört att frågan om fjärde-sjätte fondstyrelsernas innehav av utländska vär-&lt;br&gt;depapper nu bör behandlas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ärende behandlas också frågan om kostnadsansvar för fondsty-&lt;br&gt;relserna inom AP-fonden för regeringens utvärdering av deras förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna har beretts tillfälle att lämna synpunkter på ett utkast&lt;br&gt;till propositionen i de delar som direkt rör AP-fonden. Fondstyrelsernas&lt;br&gt;synpunkter finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi 98/2403).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förbättrad kostnadsinformation till&lt;br&gt;fondsparare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Riksdagens beslut om individuell&lt;br&gt;kostnadsinformation till fondandelsägare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om värdepappersfonder finns i lagen (1990:1114) om vär-&lt;br&gt;depappersfonder. Lagregleringen kompletteras med Finansinspektionens&lt;br&gt;föreskrifter om värdepappersfonder (FFFS 1997:11). Av bestämmelserna&lt;br&gt;framgår att en värdepappersfond skall förvaltas av ett aktiebolag som fått&lt;br&gt;tillstånd att utöva fondverksamhet (fondbolag) och att tillgångarna skall&lt;br&gt;förvaras hos en bank eller annat kreditinstitut (förvaringsinstitut). Fond-&lt;br&gt;bolaget investerar medlen i fondpapper och andra finansiella tillgångar&lt;br&gt;inom de ramar som anges i lag, föreskrifter och fondbestämmelser. Fond-&lt;br&gt;bolaget och förvaringsinstitutet tar ut ersättning ur fondtillgångama för sin&lt;br&gt;befattning med fonden. Vissa kostnaderna tas ut genom en s.k. förvalt-&lt;br&gt;ningsavgift. Förutom debiteringen av förvaltningsavgifter förekommer det&lt;br&gt;även andra kostnadsuttag ur fonden; t. ex. courtage, skatt, andra kostnader&lt;br&gt;som uppkommer i samband med köp och försäljning av fondtillgångar&lt;br&gt;samt olika typer av avgifter vid investeringar i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den av riksdagen nyligen beslutade 27 a § lagen om värdepap-&lt;br&gt;persfonder, skall fondbolaget varje år informera varje andelsägare i en&lt;br&gt;värdepappersfond om hur stort belopp av de totala kostnaderna som be-&lt;br&gt;lastat fonden under det föregående året som hänför sig till andelsinneha-&lt;br&gt;vet. Det skall specificeras hur mycket av beloppet som avser förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader, inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångama. Undan-&lt;br&gt;tag görs för fondandelar som lämnats till någon annan för förvaltning&lt;br&gt;(förvaltarregistrerade fondandelar). I ett sådant fall skall informationen i&lt;br&gt;stället ges till förvaltaren. Fondbolaget får ange ett totalt belopp för alla&lt;br&gt;andelar i en fond som lämnas för förvaltning till samma förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition som ligger till grund för 27 a § konstaterade regering-&lt;br&gt;en att det mellan fondbolagen varierar vilka kostnader som tas ut ur en&lt;br&gt;värdepappersfond och på vilket sätt detta sker. Det framhålls att den en-&lt;br&gt;skilde andelsägaren - med enstaka undantag - inte får någon individuell&lt;br&gt;redovisning av hur mycket av hans eller hennes investerade medel som&lt;br&gt;används för att täcka olika typer av kostnader. Vidare påpekas att det för&lt;br&gt;andelsägaren inte är möjligt att med hjälp av den information som ges i&lt;br&gt;årsberättelsen, informationsbroschyrer och kontrolluppgifter själv räkna ut&lt;br&gt;hur mycket av det totala kostnadsuttaget som hänför sig till andelsinneha-&lt;br&gt;vet. Regeringen betonade att det liksom vid andra typer av tjänster är en&lt;br&gt;självklarhet att andelsägarna i en värdepappersfond skall få information&lt;br&gt;om hur mycket av de medel som betalas in till fonden som används till att&lt;br&gt;betala olika typer av kostnader. Vidare framhölls att en god kostnadsin-&lt;br&gt;formation bidrar till att spararen bättre kan bedöma värdet av den tjänst&lt;br&gt;som köpts och göra effektiva val vad gäller investeringen av sina medel&lt;br&gt;samt att en ökad kostnadsmedvetenhet kan förväntas leda till en ökad&lt;br&gt;konkurrens på fondmarknaden (a. prop. s. 154).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen konstaterade regeringen att det finns vissa särskild typer&lt;br&gt;av fondsparare som inte kommer att få individuell kostnadsinformation&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 27 a §, nämligen sparare i det nya premiepensionssystemet, fond-&lt;br&gt;försäkringssparandet och det individuella pensionssparandet. När det&lt;br&gt;gäller det individuella pensionssparandet beror detta på hur andelsinneha-&lt;br&gt;ven registreras hos fondbolagen. Beträffande premiepensionssystemet och&lt;br&gt;fondförsäkringssparandet är orsaken att dessa sparformer är konstruerade&lt;br&gt;så att myndigheten respektive försäkringsbolaget är andelsägare i de fon-&lt;br&gt;der där sparmedlen placeras - inte de enskilda spararna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller premiepensionssystemet har problemet lösts genom att en&lt;br&gt;ny bestämmelse inforts i den nya lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension (SFS 1998:1497, prop. 1997/98:160, bet. 1998/99:FiU7,&lt;br&gt;rskr. 1998/99:14). Bestämmelsen innebär att fondbolag som slutit samar-&lt;br&gt;betsavtal med Premiepensionsmyndigheten vid sin rapportering till myn-&lt;br&gt;digheten om de kostnader som tagits ur fonden, skall ange hur stort be-&lt;br&gt;lopp som dagligen belastat fonden per fondandel. Med hjälp av den in-&lt;br&gt;formationen skall myndigheten beräkna hur stora kostnader som hänför&lt;br&gt;sig till de olika pensionssparama och ge individuell kostnadsinformation&lt;br&gt;till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande det individuella pensionssparandet och fondförsäkringsspa-&lt;br&gt;randet konstaterade regeringen att även dessa sparare bör fa individuell&lt;br&gt;kostnadsinformation, men att det närmare måste övervägas hur en regle-&lt;br&gt;ring som säkerställer en sådan information bör utformas. Dessa frågor&lt;br&gt;behandlas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsinformation till fondsparare i det&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;individuella pensionssparandet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En beskrivning av sparformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen om individuellt pensionssparande infördes den 1 januari&lt;br&gt;1994 (prop. 1992/93:187, bet. 1992/93:SkU31, rskr. 1992/93:359, SFS&lt;br&gt;1993:931). Syftet var att skapa ett långsiktigt bundet sparande som fick&lt;br&gt;ske enligt motsvarande gynnsamma skatteregler som gällde för pensions-&lt;br&gt;försäkring. Till skillnad från den sparformen skulle det individuella pen-&lt;br&gt;sionssparandet vara ett renodlat sparande utan försäkringsmoment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen om individuellt pensionssparande framgår att sparmedlen far&lt;br&gt;placeras i inlåning i bank, andelar i värdepappersfond och i andra fond-&lt;br&gt;papper. Vid sparande i värdepappersfond skall tillgångarna placeras i en&lt;br&gt;sådan värdepappersfond som avses i lagen om värdepappersfonder eller i&lt;br&gt;ett utländskt fondföretag som omfattas av en reglering som väsentligen&lt;br&gt;stämmer överens med den svenska regleringen. De utländska fondföretag&lt;br&gt;som avses är i första hand sådana som uppfyller kraven i EG:s direktiv&lt;br&gt;85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser&lt;br&gt;företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fond-&lt;br&gt;företag), det s.k. UCITS-direktivet. Placering far dock ske även i fonder i&lt;br&gt;andra länder under förutsättning att de lyder under motsvarande regler&lt;br&gt;(prop. 1992/93:187 s. 183).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandet administreras av ett s.k. pensionssparinstitut. Tillstånd att be-&lt;br&gt;driva verksamhet som pensionssparinstitut (pensionssparrörelse) kan ges&lt;br&gt;till värdepappersinstitut, dvs. banker, värdepappersbolag eller utländska&lt;br&gt;värdepappersföretag med filial i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan spararen och pensionssparinstitutet träffas ett s.k. pensions-&lt;br&gt;sparavtal. Praktiskt fungerar sparandet så att spararen betalar in pengar till&lt;br&gt;pensionssparinstitutet som i sin tur placerar pengarna enligt de instruktio-&lt;br&gt;ner som institutet fått av spararen. Spararen kan när som helt instruera&lt;br&gt;institutet att göra omplaceringar av sparmedlen inom sparformen. Spar-&lt;br&gt;medlen får endast betalas ut enligt villkoren i pensionssparavtalet eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter i lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I pensionssparavtalet anges som regel att institutet far ta ut avgifter som&lt;br&gt;ersättning för sina tjänster. Avgifterna kan vara utformade som regel-&lt;br&gt;bundna administrationsavgifter eller som särskilda transaktionsavgifter&lt;br&gt;vid köp och försäljningar av värdepapper samt vid byte av pensionsspa-&lt;br&gt;rinstitut. Avtalet skall innehålla en fullmakt för institutet att förfoga över&lt;br&gt;tillgångarna för betalning av avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel (3 kap. 1 § lagen om individuellt pen-&lt;br&gt;sionssparande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet skall för varje pensionssparavtal föra ett s.k. pensionsspar-&lt;br&gt;konto där alla transaktioner antecknas. På kontot skall institutet anteckna&lt;br&gt;bl.a. in- och utbetalningar, köp och försäljningar av fondandelar och and-&lt;br&gt;ra fondpapper samt vilka skatter och avgifter som tas ut. Kontot skall vid&lt;br&gt;vaije tidpunkt visa vilka tillgångar som är hänförliga till kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pensionsspararnas rätt till information enligt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:93&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;gällande rätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I lagen om individuellt pensionssparande finns bestämmelser om att pen-&lt;br&gt;sionssparinstitutet skall ge pensionssparama information. Spararen skall&lt;br&gt;underrättas om de omplaceringar som gjorts och kostnaden för dessa&lt;br&gt;(3 kap. 10 § lagen om individuellt pensionssparande). Vidare skall insti-&lt;br&gt;tutet varje år ge kontoinnehavaren en skriftlig redovisning av hur sparka-&lt;br&gt;pitalet förvaltats under det föregående året (3 kap. 11 §). I den årliga re-&lt;br&gt;dovisningen skall anges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• tillgångarnas ingående och utgående värde och deras placering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• köp, försäljningar och andra omplaceringar som skett under året,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• belopp som har inbetalats eller utbetalats under året,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• räntor och utdelningar som mottagits under året,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• skatter och avgifter som dragits från kontot under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln är tvingande, dvs. spararen kan inte avstå från sin rätt att fa den&lt;br&gt;årliga redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparare som har sina tillgångar placerade i andelar i värdepappersfon-&lt;br&gt;der har dessutom rätt till samma information som andra fondandelsägare.&lt;br&gt;Av 26-28 §§ lagen om värdepappersfonder framgår att fondbolaget för&lt;br&gt;varje fond skall lämna en årsberrättelse och halvårsredogörelse och att det&lt;br&gt;skall finnas en informationsbroschyr om fonden. Årsberättelsen och halv-&lt;br&gt;årsredogörelsen skall skickas till de andelsägare som inte avstått från det-&lt;br&gt;ta. Informationsbroschyren, den senaste årsberättelsen och i förekomman-&lt;br&gt;de fall halvårsredogörelse som publicerats därefter skall, innan försäljning&lt;br&gt;av andelar sker, erbjudas och på begäran lämnas eller skickas till den som&lt;br&gt;avser att köpa andelar i en värdepappersfond. De reglerna gäller även för&lt;br&gt;pensionssparare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionssparares andelsinnehav kan även förvaltarregistreras i pen-&lt;br&gt;sionssparinstitutets namn. I ett sådant fall får pensionsspararen inte någon&lt;br&gt;information av fondbolaget. I stället skall pensionssparinstitutet se till att&lt;br&gt;andelsägaren får samma information som andra andelsägare (31 a § lagen&lt;br&gt;om värdepappersfonder och 3 kap. 12 § lagen om individuellt pensions-&lt;br&gt;sparande).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen av det individuella pensionssparandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hushållens individuella pensionssparande har utvecklats jämnt sedan&lt;br&gt;sparformen infördes år 1994. Från ett sparande på 1 869 miljoner kronor&lt;br&gt;vid utgången av det första året ökade sparandet till 13 401 miljoner kronor&lt;br&gt;vid utgången av juni år 1998. Figur 1 visar utvecklingen av det individu-&lt;br&gt;ella pensionssparandet under perioden. Den största delen av dessa medel&lt;br&gt;var investerade i värdepappersfonder. Vid utgången av år 1994 uppgick&lt;br&gt;sparandet i värdepappersfonder till 58 procent och vid halvårsskiftet 1998&lt;br&gt;till 82 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 1: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det individuella pensionssparandet under perioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;september 1994 — juni 1998, stockar i miljoner kronor&lt;br&gt;och löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0393/prop_199899__93-2.png" style="width:210pt;height:169pt;"/&gt;
&lt;p&gt;““Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;--Värdepappersfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksbanken, Individuellt pensionssparande andra kvartalet 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuellt pensionssparande kan, förutom i andelar i värdepappersfon-&lt;br&gt;der, ske i enskilda värdepapper och bankinlåning. Detta sparande har - i&lt;br&gt;nominella termer - ökat något över tiden, men som andel av det totala&lt;br&gt;individuella pensionssparandet har det minskat från 42 procent vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1994 till 18 procent vid halvårsskiftet år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det individuella pensionssparandet utgör endast en liten del av hushål-&lt;br&gt;lens nettoförmögenhet, cirka 1,5 procent. Sparformens andel av nettoför-&lt;br&gt;mögenheten har dock vuxit under den tid den har varit tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens samlade individuella pensionssparande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det individuella pensionssparandet som andel av hushål-&lt;br&gt;lens nettoförmögenhet 1994—1998 i miljoner kronor samt&lt;br&gt;löpande priser och procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0393/prop_199899__93-3.png" style="width:267pt;height:170pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksbanken, Individuellt pensionssparande andra kvartalet 1998, och SCB: Finansmarknaden del II, andra&lt;br&gt;kvartalet, 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2 visar utvecklingen av det individuella pensionssparandet som an-&lt;br&gt;del av hushållens nettoförmögenhet. Av figuren framgår att andelen har&lt;br&gt;ökat relativt jämnt över perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Förbättrad kostnadsinformation&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;• Pensionssparare som placerat sina tillgångar i värdepappersfonder&lt;br&gt;skall fa individuell kostnadsinformation av det pensionssparinstitut&lt;br&gt;som administrerar sparandet. För varje värdepappersfond som till-&lt;br&gt;gångar varit placerade i under det närmast föregående året, skall in-&lt;br&gt;formation ges om hur stort belopp av de totala kostnaderna som&lt;br&gt;belastat fonden som hänför sig till andelsinnehavet. Informationen&lt;br&gt;skall ges i den förvaltningsredovisning av tillgångarna som institutet&lt;br&gt;varje år ger till pensionsspararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Pensionssparinstitutet skall i sin tur få informationen från de fond-&lt;br&gt;bolag som förvaltar värdepappersfonderna. Om andelsinnehaven är&lt;br&gt;förvaltarregistrerade skall institutet i stället få information från&lt;br&gt;fondbolagen om vilka belopp som dagligen belastat fonderna under&lt;br&gt;det närmast föregående året redovisat per fondandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Fondbolagen och pensionssparinstituten skall i sin information ange&lt;br&gt;hur stora belopp som avser förvaltningskostnader, inklusive kostna-&lt;br&gt;der för förvaring av fondtillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Prop. 1998/99:93&lt;br&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig i denna&lt;br&gt;del tillstyrker promemorians förslag. Aktiefrämjandet avstyrker förslaget&lt;br&gt;under åberopande av att de föreslagna reglerna skapar en konkur-&lt;br&gt;rensnackdel för svenska institut i jämförelse med utländska institut. Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen hänvisar till vad som framförts tidigare om att individu-&lt;br&gt;ell kostnadsinformation endast bör omfatta kostnader för förvaltning, för-&lt;br&gt;varing och tillsyn, medan andra kostnader bör redovisas tillsammans med&lt;br&gt;och relateras till resultatet av portföljförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som regeringen konstaterade i prop.&lt;br&gt;1997/98:160, bör alla fondsparare i det individuella pensionssparandet få&lt;br&gt;individuell kostnadsinformation. Sparformen är ett viktigt alternativ till&lt;br&gt;andra former av bundet pensionssparande. Särskilt möjligheten att placera&lt;br&gt;sparmedlen i värdepappersfonder har under senare år blivit allt populära-&lt;br&gt;re. En större kostnadsmedvetenhet bland dessa sparare kan förväntas yt-&lt;br&gt;terligare bidra till en ökad marknadseffektivitet och konkurrens på fond-&lt;br&gt;marknaden. Vad gäller behovet av lagstiftningsåtgärder för att förbättra&lt;br&gt;informationen till andelsägarna hänvisas i övrigt till vad regeringen anfört&lt;br&gt;i ovan nämnda proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det individuella pensionssparandet är konstruerat så att de enskilda&lt;br&gt;pensionssparama är andelsägare i de värdepappersfonder där pensions-&lt;br&gt;medlen placeras. Den nya 27 a § lagen om värdepappersfonder omfattar&lt;br&gt;därför i och för sig även dessa sparare. Som konstateras i förarbetena till&lt;br&gt;paragrafen, säkerställer den dock inte att alla individuella pensionssparare&lt;br&gt;får individuell kostnadsinformation. Detta har att göra med hur andelsin-&lt;br&gt;nehaven registreras hos fondbolaget. I förarbetena till lagen om individu-&lt;br&gt;ellt pensionssparande sägs att registreringen bör ske i pensionsspararens&lt;br&gt;namn (prop. 1992/93:187 s. 112). I ett sådant fall kommer pensionsspara-&lt;br&gt;ren - på samma sätt som andra fondandelsägare - att få individuell kost-&lt;br&gt;nadsinformation. När lagen om individuellt pensionssparande infördes&lt;br&gt;fanns det inte någon möjlighet att förvaltarregistrera fondandelar. En så-&lt;br&gt;dan möjlighet har dock numera införts och utnyttjas bl.a. inom det indivi-&lt;br&gt;duella pensionssparandet. Av 27 a § andra stycket följer att fondbolaget i&lt;br&gt;ett sådant fall skall ge informationen till pensionssparinstitutet som en&lt;br&gt;klumpsumma för alla andelsinnehav som institutet förvaltar. De enskilda&lt;br&gt;pensionssparama kommer däremot inte att få någon individuell kost-&lt;br&gt;nadsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom 27 a § uppenbarligen inte säkerställer att alla pensionssparare&lt;br&gt;får kostnadsinformation, krävs en särskild reglering för dessa sparare.&lt;br&gt;Frågan är hur en sådan reglering bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen bör ges av pensionssparinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning som ligger väl i linje med regleringen av det individuella pen-&lt;br&gt;sionssparandet är att kostnadsinformationen ges av det pensionssparinsti-&lt;br&gt;tut som administrerar sparandet. I avsnitt 4.2.2 har beskrivits att pensions-&lt;br&gt;sparinstitutet varje år skall ge spararen en skriftlig redovisning av förvalt-&lt;br&gt;ningen av spararens tillgångar. Det är lämpligt att informationen om vilka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader som fondbolaget belastat fondtillgångama med, ges i samma Prop. 1998/99:93&lt;br&gt;redovisning. På så sätt får spararen en samlad överblick av hur medlen&lt;br&gt;förvaltas och vilka kostnader som hänför sig till sparandet. Av redovis-&lt;br&gt;ningen kommer spararen att kunna se dels vilka kostnader som tagits ut av&lt;br&gt;pensionssparinstitutet i form av olika typer av avgifter och skatt, dels vilka&lt;br&gt;kostnader som tagits ut av fondbolaget i form av förvaltningsavgifter,&lt;br&gt;courtage, andra transaktionskostnader m.m. I de fall institutet erbjuder&lt;br&gt;sina sparare att placera sparmedlen i fonder som förvaltas av olika fond-&lt;br&gt;bolag är fördelen med en sådan lösning också att spararen far informatio-&lt;br&gt;nen samlad i stället för att fa separata kostnadsuppgifter från olika fond-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En informationsskyldighet för pensionssparinstitutet innebär att även&lt;br&gt;andelsägare med förvaltarregistrerade innehav kommer att kunna fa kost-&lt;br&gt;nadsinformation. För att beräkna vilka kostnader som hänför sig till varje&lt;br&gt;andelsägare av de totala kostnaderna som belastat en fond under ett år&lt;br&gt;krävs, för de allra flesta värdepappersfonder, information om vilka kost-&lt;br&gt;nader som varje dag under året belastat fondtillgångama och om antal&lt;br&gt;fondandelar varje dag. Vidare krävs uppgifter om de olika andelsägarna&lt;br&gt;och storleken på deras innehav dag för dag (se prop. 1997/98:160 s. 159).&lt;br&gt;Om andelsinnehaven är förvaltarregistrerade har fondbolaget inte tillräck-&lt;br&gt;liga uppgifter om andelsägarna för att kunna beräkna och ge individuell&lt;br&gt;kostnadsinformation till dessa. Som beskrivits i avsnitt 4.2.1 har dock&lt;br&gt;pensionssparinstituten löpande uppgifter om de enskilda andelsägarna och&lt;br&gt;storleken på deras innehav. Förutsatt att instituten far viss information&lt;br&gt;från fondbolagen är det alltså möjligt för instituten att tillhandahålla kost-&lt;br&gt;nadsinformationen. Vilken information bör då instituten få från fondbola-&lt;br&gt;gen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller andelsinnehav som är registrerade i andelsägarnas namn&lt;br&gt;är det lämpligt att fondbolagen - på samma sätt som för andra andelsäga-&lt;br&gt;re - beräknar vilka kostnader som hänför sig till de enskilda pensionsspa-&lt;br&gt;rama och sedan lämnar de ”färdiga” kostnadsuppgifterna till pensionsspa-&lt;br&gt;rinstituten. Instituten vidareförmedlar sedan kostnadsuppgifterna i sin&lt;br&gt;årliga redovisning till varje sparare. En sådan reglering innebär att pen-&lt;br&gt;sionssparinstitutet inte behöver göra egna kostnadsberäkningar och att&lt;br&gt;därmed kostnaderna för anpassningar av datasystem m.m. minimeras. Inte&lt;br&gt;heller fondbolagen kommer att drabbas av några nämnvärda merkostna-&lt;br&gt;der. Fondbolagen kommer redan på grund av 27 a § lagen om värdepap-&lt;br&gt;persfonder att vara tvungna att anpassa sina datasystem så att de kan göra&lt;br&gt;beräkningar av vilka kostnader som hänför sig till de olika andelsägarna.&lt;br&gt;Några ytterligare anpassningar kommer inte att krävas för att beräkna&lt;br&gt;kostnaderna för pensionssparama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förvaltarregistrerade andelsinnehav krävs en annan lösning.&lt;br&gt;Som nämnts ovan, har fondbolaget inte tillräcklig kunskap om andelsin-&lt;br&gt;nehav som är förvaltarregistrerade för att kunna beräkna vilka kostnads-&lt;br&gt;belopp som hänför sig till dessa. De kan därför inte ge några ”färdiga”&lt;br&gt;kostnadsuppgifter till pensionssparinstituten. I stället bör en motsvarande&lt;br&gt;ordning införas som för spararna i det nya premiepensionssystemet.&lt;br&gt;Fondbolaget känner inte heller i det fallet till vilka de enskilda spararna är&lt;br&gt;och kan inte beräkna vilka kostnader som hänför sig till dessa. Meningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är att kostnadsinformationen skall ges av den myndighet som administre-&lt;br&gt;rar sparandet, Premiepensionsmyndigheten. För att myndigheten skall&lt;br&gt;kunna beräkna vilka kostnadsbelopp som hänför sig till de olika spararna&lt;br&gt;skall fondbolaget årligen informera myndigheten om vilka kostnader som&lt;br&gt;varje dag under året belastat fonden beräknat per fondandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För pensionssparamas del innebär en motsvarande lösning att fondbo-&lt;br&gt;laget informerar pensionssparinstitutet om vilka kostnader som varje dag&lt;br&gt;under året belastat fonden beräknat per fondandel. Pensionssparinstitutet&lt;br&gt;multiplicerar sedan uppgifterna om kostnadsuttaget per fondandel en viss&lt;br&gt;dag med det antal fondandelar som andelsägaren ägde den dagen. Kost-&lt;br&gt;nadsuppgifterna för varje dag summeras för att få fram en årlig kost-&lt;br&gt;nadsuppgift för spararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av förslaget är att de pensionssparinstitut som låtit för-&lt;br&gt;valtarregistrera sina pensionssparares andelsinnehav kommer att bli&lt;br&gt;tvungna att anpassa sina datasystem så att de kan behandla den informa-&lt;br&gt;tion som de far av fondbolagen om kostnadsuttaget i fondema. Som kon-&lt;br&gt;staterats i fråga om fondbolagens anpassningar på grund av införandet av&lt;br&gt;27 a § lagen om värdepappersfonder, torde kostnaderna för pensions-&lt;br&gt;sparinstitutens anpassningar huvudsakligen vara initiala. Vad gäller in-&lt;br&gt;vesteringar i informationsbehandling är det även i detta sammanhang vik-&lt;br&gt;tigt att framhålla att den allmänna utvecklingen på området går snabbt och&lt;br&gt;att konkurrensen på marknaden ställer ständiga krav på investeringar i&lt;br&gt;systemutveckling och hårdvara. De kostnader som kan vara förknippade&lt;br&gt;med en utvidgad informationsskyldighet kan därför inte ses som en isole-&lt;br&gt;rad företeelse. Vidare måste kostnaderna ställas mot de fördelar som står&lt;br&gt;att vinna med att informationen till spararna förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller konsekvenserna för fondbolagen kan konstateras att des-&lt;br&gt;sa, som ett led i beräkningen av den information som skall ges enligt&lt;br&gt;27 a § lagen om värdepappersfonder, kommer att bli tvungna att beräkna&lt;br&gt;vilka kostnader som varje dag under året belastat en viss fond beräknat&lt;br&gt;per fondandel. De merkostnader som kan uppkomma på grund av infor-&lt;br&gt;mationsskyldigheten mot pensionssparinstituten torde i sammanhanget&lt;br&gt;vara marginella. Det kan för övrigt konstateras att, i fråga om fonder som&lt;br&gt;är anslutna till premiepensionssystemet identiska uppgifter skall ges till&lt;br&gt;Premiepensionsmyndigheten och merkostnaderna torde inskränkas till&lt;br&gt;kostnader för utskick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen av bestämmelsen om individuell&lt;br&gt;kostnadsinformation till pensionssparare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till 27 a § lagen om värdepappersfonder erinrar regeringen&lt;br&gt;om att en informationsskyldighet för fondförvaltare inte är möjlig att infö-&lt;br&gt;ra i fråga om utländska fondföretag inom EES som omfattas av UCITS-&lt;br&gt;direktivet. Skyldigheten att lämna individuell kostnadsinformation enligt&lt;br&gt;lagen om värdepappersfonder föreslås därför endast gälla för svenska&lt;br&gt;fondbolag (se prop. 1997/98:160 s. 154). Fondandelsägare med andelsin-&lt;br&gt;nehav som är placerade enligt lagen om individuellt pensionssparande bör&lt;br&gt;få kostnadsinformation i samma utsträckning som andra fondandelsägare.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparinstitutets informationsskyldighet bör således endast omfatta&lt;br&gt;värdepappersfonder enligt definitionen i 1 § lagen om värdepappersfon-&lt;br&gt;der, dvs. värdepappersfonder som förvaltas av svenska fondbolag. När det&lt;br&gt;gäller effekterna på konkurrenskraften hos de svenska fondema av en&lt;br&gt;sådan reglering hänvisas till prop. 1997/98:160 s. 157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparinstitutets informationsskyldighet bör även i övrigt utfor-&lt;br&gt;mas i anslutning till 27 a § lagen om värdepappersfonder. Detta innebär&lt;br&gt;att kostnadsinformationen skall avse samtliga kostnader som under det&lt;br&gt;närmast föregående kalenderåret belastat fondförmögenheten, oavsett på&lt;br&gt;vilket sätt de debiteras fonden. Det totala beloppet skall delas upp i två&lt;br&gt;delposter; förvaltningskostnader, inklusive kostnader för förvaring av&lt;br&gt;fondtillgångama, och övriga kostnader. Kostnadsuppgifter skall ges sepa-&lt;br&gt;rat för alla fonder i vilka tillgångar varit placerade under året.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sitt remissyttrande även hänvisat till att 27 a §&lt;br&gt;lagen om värdepappersfonder inte innehåller någon skyldighet for förval-&lt;br&gt;tare enligt 31 a § samma lag att ge individuell kostnadsinformation till&lt;br&gt;andelsägarna. Eftersom en sådan skyldighet nu föreslås för förvaltare som&lt;br&gt;administrerar andelsinnehav i det individuella pensionssparandet, finns&lt;br&gt;det enligt inspektionen skäl att införa en motsvarande skyldighet för alla&lt;br&gt;förvaltare enligt 31 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i att det är viktigt att lagstiftningen är konkur-&lt;br&gt;rensneutral för olika sparformer. Frågan - som aktualiserats i ett remiss-&lt;br&gt;svar - har emellertid inte blivit föremål för beredning. Det saknas därför&lt;br&gt;förutsättningar för att i detta sammanhang föreslå någon lagstiftningsåt-&lt;br&gt;gärd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna träder i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1999. Informationen kommer således att ges till andelsägarna&lt;br&gt;första gången år 2000. Den information som skall lämnas för år 1999&lt;br&gt;får dock begränsas till att avse kostnader som belastar fonden under&lt;br&gt;andra halvåret 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Aktiespararnas Riksförbund, Konkur-&lt;br&gt;rensverket och Konsumentverket har inte något att invända mot förslaget.&lt;br&gt;Fondbolagens Förening, Svenska Bankföreningen och Svenska Fond-&lt;br&gt;handlareföreningen invänder att millennieskiftet kommer att ta i anspråk&lt;br&gt;omfattande resurser för pensionssparinstitut och fondbolag samt att det&lt;br&gt;finns risk för att detta arbete kompliceras om man samtidigt måste ut-&lt;br&gt;veckla datasystem för informationsgivning till fondandelsägama. Vidare&lt;br&gt;framförs att pensionssparinstitutens systemuppbyggnad är beroende av&lt;br&gt;hur fondbolagens kostnadsrapportering till instituten kommer att utformas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att detta arbete ännu inte är helt klart. Enligt föreningarnas mening Prop. 1998/99:93&lt;br&gt;bör såväl de nu föreslagna reglerna och den av riksdagen beslutade 27 a §&lt;br&gt;lagen om värdepappersfonder träda i kraft först den 1 januari 2000. Akti-&lt;br&gt;efrämjandet och Finansinspektionen instämmer i att förberedelsetiden för&lt;br&gt;pensionssparinstituten är för kort och att ikraftträdandet av de föreslagna&lt;br&gt;lagändringarna bör skjutas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De lagändringar som föreslås här tor-&lt;br&gt;de inte föranleda ytterligare anpassningar av fondbolagens datasystem.&lt;br&gt;Vad gäller pensionssparinstituten kommer anpassningar endast att aktua-&lt;br&gt;liseras för de institut som valt att förvaltarregistrera sina kunders an-&lt;br&gt;delsinnehav. Dessa anpassningar behöver inte vara klara vid ikraftträdan-&lt;br&gt;det utan först i början av år 2000 när pensionssparinstituten skall bearbeta&lt;br&gt;den information de far från fondbolagen. Som Fondbolagens Förening&lt;br&gt;m.fl. påpekar, är det en fördel om samtliga fondsparare får rätt till kost-&lt;br&gt;nadsinformation från samma tidpunkt. Med hänsyn till detta, anser rege-&lt;br&gt;ringen att även de nu föreslagna lagändringarna bör kunna träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1999. Detta innebär att kostnadsinformationen kommer att ges&lt;br&gt;till andelsägarna fr.o.m. år 2000. Det finns enligt regeringens mening inte&lt;br&gt;anledning att nu ytterligare skjuta upp ikraftträdandet av de bestämmelser&lt;br&gt;i prop. 1997/98:160 som riksdagen redan beslutat om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vad gäller ikraftträdandet av 27 a § lagen om värdepappersfon-&lt;br&gt;der, bör övergångsbestämmelser införas som klargör att den information&lt;br&gt;som lämnas för år 1999 far begränsas till att avser kostnaderna under pe-&lt;br&gt;rioden 1 juli—31 december.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Fondbolagens information till&lt;br&gt;Premiepensionsmyndigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Både svenska och utländska fondförvaltare som&lt;br&gt;träffar samarbetsavtal med Premiepensionsmyndigheten skall vid sin&lt;br&gt;rapportering till myndigheten om de kostnader som tagits ut ur fonden,&lt;br&gt;ange hur stora kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden per fon-&lt;br&gt;dandel. Informationen skall ange hur mycket som avser förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader, inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Förslaget berörs inte i promemorian utan har&lt;br&gt;hagts till i propositionen. Synpunkter på ändringen har inhämtats under&lt;br&gt;hand från Finansinspektionen, Premiepensionsmyndigheten, Konkur-&lt;br&gt;rensverket, Konsumentverket och Fondbolagens Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av&lt;br&gt;Konsumentverket, Konkurrensverket och Fondbolagens Förening. Finan-&lt;br&gt;sinspektionen framhåller att det inte finns någon enhetlig internationell&lt;br&gt;definition av begreppet förvaltningskostnad. En skyldighet för fondför-&lt;br&gt;valtama att specificera förvaltningskostnaderna skulle enligt inspektionen&lt;br&gt;kunna innebär att utländska fondförvaltare tvingas ha särskild redovisning&lt;br&gt;för Premiepensionsmyndigheten. Inspektionen pekar på att detta i sin tur&lt;br&gt;kan få till följd att pensionssparama får färre utländska fonder att välja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan. Premiepensionsmyndigheten instämmer i detta och avstyrker för-&lt;br&gt;slaget att fondförvaltama i sin information till myndigheten skall specifi-&lt;br&gt;cera hur stor del av de totala kostnaderna som avser förvaltningskostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I november 1998 beslutade riksdagen&lt;br&gt;att en bestämmelse skulle införas i lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension om att svenska fondbolag som träffar samarbetsavtal med&lt;br&gt;Premiepensionsmyndigheten vid sin rapportering till myndigheten om de&lt;br&gt;kostnader som tagits ur fonden, skall ange hur stort belopp som dagligen&lt;br&gt;belastat fonden per fondandel (8 kap. 3 § första stycket 6 andra meningen,&lt;br&gt;införd genom SFS 1998:1497). Avsikten är att myndigheten med hjälp av&lt;br&gt;informationen från fondbolagen skall beräkna hur stora kostnader som&lt;br&gt;hänför sig till de olika spararna och ge individuell kostnadsinformation till&lt;br&gt;dessa. Fråga har nu uppkommit om att ändra denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension har både svenska och&lt;br&gt;utländska fondföretag som bedriver verksamhet i Sverige rätt att träffa&lt;br&gt;samarbetsavtal med Premiepensionsmyndigheten. Kraven för att få delta i&lt;br&gt;premiepensionssystemet är desamma för alla fondförvaltare. Enligt den&lt;br&gt;nya bestämmelsen i lagen om ålderspension gäller informationsskyldig-&lt;br&gt;heten till Premiepensionsmyndigheten dock endast för svenska fondbolag.&lt;br&gt;Som skäl för detta hänvisas i förarbetena till att det inte är möjligt att i&lt;br&gt;svensk lag införa regler om vilken information som utländska fondföretag&lt;br&gt;vilka omfattas av det s.k. UCITS-direktivet skall ge till sina fondandelsä-&lt;br&gt;gare (se prop. 1997/98:160 s. 156 och 163). Detta är i och för sig riktigt.&lt;br&gt;Fondföretag är enligt EU-regleringen uteslutande underkastade hemlan-&lt;br&gt;dets bestämmelser när det gäller de flesta frågor som regleras i direktivet,&lt;br&gt;bl.a. vilken information som skall lämnas till fondandelsägama. I de fall&lt;br&gt;ett fondföretag bedriver verksamhet i ett annat medlemsland än hemlan-&lt;br&gt;det, är det alltså inte möjligt för värdlandet att påföra fondföretaget annan&lt;br&gt;eller ytterligare reglering i sådant som faller inom direktivets tillämp-&lt;br&gt;ningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid kan konstateras att EU-regleringen inte hindrar att det i lag-&lt;br&gt;stiftningen om premiepensionssystemet ställs särskilda krav på dem som&lt;br&gt;far förvalta medel inom systemet, t.ex. när det gäller avgiftsstruktur och&lt;br&gt;information, så länge dessa krav är generellt tillämpliga och inte endast&lt;br&gt;riktade mot utländska fondföretag. Även med hänsyn till EG:s regler far&lt;br&gt;det nämligen anses stå varje land fritt att i ett allmänt socialförsäkrings-&lt;br&gt;system ställa sådana krav som är påkallade av försäkringssystemets sär-&lt;br&gt;skilda natur (jfr prop. 1997/98:151 s. 411). Med hänsyn till detta och då&lt;br&gt;det är angeläget att kraven för att få träffa avtal med Premiepensionsmyn-&lt;br&gt;digheten så långt som möjligt är konkurrensneutrala för svenska och ut-&lt;br&gt;ländska fondföretag, bör skyldigheten att informera om vilka kostnads-&lt;br&gt;belopp som dagligen belastat fonden utvidgas till att gälla även för utländ-&lt;br&gt;ska fondförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 27 a § lagen om värdepappersfonder skall fondbolagen i sin in-&lt;br&gt;formation till fondandelsägarna specificera hur stor del av det individuella&lt;br&gt;kostnadsbeloppet som avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader&lt;br&gt;för förvaring av fondtillgångama. Det är enligt regeringens mening vä-&lt;br&gt;sentligt att den information som Premiepensionsmyndigheten ger till pen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionssparama utformas på samma sätt. För att möjliggöra detta krävs att&lt;br&gt;fondförvaltama gör motsvarande specifikationer i sin information till&lt;br&gt;myndigheten. För att undvika oklarheter bör detta särskilt anges i lagtex-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har bemyndigat Finansinspektionen att meddela de närmare&lt;br&gt;föreskrifter som behövs beträffande den information som svenska fond-&lt;br&gt;bolag skall lämna enligt 27 a § lagen om värdepappersfonder (3 § förord-&lt;br&gt;ningen (1990:1123) om värdepappersfonder)). Som inspektionen påpekar,&lt;br&gt;kan även den nu föreslagna bestämmelsen om fondförvaltarnas informa-&lt;br&gt;tion till Premiepensionsmyndigheten behöva kompletteras med verkstäl-&lt;br&gt;lighetsföreskrifter, bl.a. för att klargöra vilka kostnadsposter som skall&lt;br&gt;innefattas i begreppet förvaltningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill vidare framhålla att det är angeläget att en särredovis-&lt;br&gt;ning av förvaltningskostnaderna inte avhåller utländska fondförvaltare&lt;br&gt;från att delta i systemet. Utländska förvaltares deltagande i premiepen-&lt;br&gt;sionssystemet bör därför följas upp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsinformation till fondförsäkringstagare&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fondförsäkringstagares rätt till information enligt gällande&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;rätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1990 introducerades en ny försäkringsform på den svenska livför-&lt;br&gt;säkringsmarknaden, livförsäkring med fondanknytning (s.k. fondförsäk-&lt;br&gt;ring). Enligt den lag som gäller för fondförsäkring - lagen (1989:1079)&lt;br&gt;om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder - skall premi-&lt;br&gt;ema enligt försäkringsavtalet placeras i en eller flera värdepappersfonder&lt;br&gt;eller i utländska fondföretag, för vilka gäller föreskrifter som väsentligen&lt;br&gt;stämmer överens med regleringen för värdepappersfonder. Försäkrings-&lt;br&gt;bolaget skall placera inbetalda premier för försäkringen i de fonder som&lt;br&gt;försäkringstagaren bestämmer. Försäkringstagaren kan när som helst be-&lt;br&gt;stämma att tillgodohavandet skall flyttas till en eller flera andra fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt försäkringsavtalet har försäkringsbolaget vanligen rätt att ta ut&lt;br&gt;ersättning av försäkringstagarna för sina driftskostnader och för den av-&lt;br&gt;kastningsskatt som bolaget betalar. Förutom dessa kostnader belastas spa-&lt;br&gt;randet av kostnadsuttag i de fonder där premiema placeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om in-&lt;br&gt;formation till livförsäkringstagare (FFFS 1998:9). Enligt de allmänna rå-&lt;br&gt;den bör en försäkringsgivare, innan ett försäkringsavtal ingås, informera&lt;br&gt;om de avgifter som försäkringsbolaget tar ut för att täcka driftskostnader&lt;br&gt;och skatt. Information bör också ges om att ytterligare kostnadsuttag kan&lt;br&gt;göras för fondbolagets förvaltning av fonden samt om storleken av dessa&lt;br&gt;förvaltningskostnader. Detta gäller dock endast för fonder som förvaltas&lt;br&gt;av fondbolag som tillhör samma koncern som försäkringsbolaget samt för&lt;br&gt;andra fonder som försäkringsbolaget aktivt marknadsför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avtalets löptid skall årlig information ges om de kostnader som&lt;br&gt;belastat försäkringens värde under den redovisade perioden. Informa-&lt;br&gt;tionsskyldigheten avser endast de kostnader som försäkringsbolaget tar ut&lt;br&gt;- inte fondbolagets kostnadsuttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.2&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Behov av förbättrad kostnadsinformation?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör för närvarande inte införas någon&lt;br&gt;bestämmelse i lag om individuell kostnadsinformation till fondförsäk-&lt;br&gt;ringstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bedömningen i promemorian tillstyrks av de flesta&lt;br&gt;remissinstanser. Sveriges Aktiesparares Riksförbund invänder att det är&lt;br&gt;angeläget att fondförsäkringssparare far fullständig kostnadsinformation&lt;br&gt;och anser att de föreslagna förändringarna som skall ske inom ramen för&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen inte garanterar detta. Konkurrensverket betonar&lt;br&gt;vikten av en konkurrensneutral reglering för olika sparformer och anser&lt;br&gt;att även fondförsäkringsområdet bör omfattas av krav på kostnadsinfor-&lt;br&gt;mation. En sådan reglering bör enligt verket, om möjligt, genomföras i ett&lt;br&gt;sammanhang. Även Konsumentverket anser det väsentligt att fondförsäk-&lt;br&gt;ringstagare får individuell kostnadsinformation, varför det framhålls att&lt;br&gt;översynen av försäkringsbolagens informationsgivning bör ske inom en&lt;br&gt;snar framtid. Försäkringsförbundet framför att man är oroad för en lag-&lt;br&gt;stiftning om individuell kostnadsinformation till fondförsäkringstagare,&lt;br&gt;framför allt med hänsyn till att informationen endast skulle kunna omfatta&lt;br&gt;svenska värdepappersfonder. Enligt förbundet skulle en lagstiftning inne-&lt;br&gt;bära stora systemtekniska belastningar och bör därför träda i kraft tidigast&lt;br&gt;i början av 2000-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sparande i fondförsäkring har stora&lt;br&gt;likheter med ägandet av andelar i en värdepappersfond. Försäkringstaga-&lt;br&gt;ren ges möjlighet att inom vissa ramar själv bestämma placeringsinrikt-&lt;br&gt;ningen och bär på liknande sätt som en fondandelsägare de finansiella&lt;br&gt;riskerna som är förknippade med placeringen. Även om det formellt är&lt;br&gt;försäkringsbolaget som är fondandelsägare, framstår det därför som själv-&lt;br&gt;klart att försäkringstagarna skall få fortlöpande information om förhållan-&lt;br&gt;den som rör förvaltningen av de fonder där spararna valt att placera sitt&lt;br&gt;sparande (jfr prop. 1989/90:34 s. 60). Som några av remissinstanserna&lt;br&gt;påpekar, är det väsentligt att regleringen är konkurrensneutral för olika&lt;br&gt;sparformer och att även försäkringstagarna får fullständig information om&lt;br&gt;de kostnader som är förknippade med sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i januari 1999 beslutat om en lagrådsremiss, Ändrade&lt;br&gt;försäkringsrörelseregler (se Ds 1998:45) med förslag om ändringar i rö-&lt;br&gt;relsereglema för svenska försäkringsbolag. Det föreslås bl.a. att försäk-&lt;br&gt;ringstekniska avsättningar skall kunna göras för s.k. villkorad återbäring.&lt;br&gt;Detta innebär att det exempelvis kommer att kunna avtalas att försäk-&lt;br&gt;ringstagaren helt står den finansiella risken för förvaltningen av vissa till-&lt;br&gt;gångar eller tillgodohavanden. Försäkringsbolagen har stor frihet vad&lt;br&gt;gäller utformningen av dessa försäkringar. I lagrådsremissen föreslås ock-&lt;br&gt;så vissa ändringar vad gäller fondförsäkring. Bland annat föreslås att&lt;br&gt;fondförsäkringsrörelse skall få bedrivas i samma juridiska person som&lt;br&gt;konventionell livförsäkringsrörelse och att fondförsäkringslagen skall&lt;br&gt;upphävas. Samma försäkringsbolag kommer således både att kunna er-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bjuda produkter med villkorad återbäring och fondförsäkring. De särbe- Prop. 1998/99:93&lt;br&gt;stämmelser som skall gälla för fondförsäkring flyttas till försäkringsrörel-&lt;br&gt;selagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det, med hänsyn till de föreslagna ändringarna i&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen, framstår som olämpligt att i detta skede infora&lt;br&gt;nya regler för fondförsäkringstagare. Förändringarna i försäkringsrörel-&lt;br&gt;selagen möjliggör nya försäkringslösningar som liknar fondförsäkring i&lt;br&gt;det att försäkringstagarna bär en finansiell risk. Även för de nya produk-&lt;br&gt;terna kommer informationen till försäkringstagaren om vilka kostnader&lt;br&gt;som är förknippade med placeringen av premiema att spela en viktig roll.&lt;br&gt;Samma bolag kommer att kunna erbjuda både dessa produkter och fond-&lt;br&gt;försäkring. Med hänsyn till detta bör de föreslagna ändringarna av försäk-&lt;br&gt;ringsrörelsereglema nu avvaktas. Så snart erfarenhet vunnits om tillämp-&lt;br&gt;ningen av den föreslagna regleringen är det dock angeläget att en samlad&lt;br&gt;översyn görs av vilka behov av information olika försäkringstagare har&lt;br&gt;och hur dessa kan tillgodoses på bästa sätt. Som Konsumentverket fram-&lt;br&gt;håller bör denna översyn ske så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör framhållas att det är viktigt att försäkringsbolagen&lt;br&gt;redan nu själva tar initiativ till åtgärder för att förbättra informationen till&lt;br&gt;fondförsäkringstagama om förvaltningen av de anslutna värdepappers-&lt;br&gt;fonderna. Regeringen anser det angeläget att Finansinspektionen i sin&lt;br&gt;tillsyn av försäkringsbolagen uppmärksammar att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fjärde-sjätte AP-fondsstyrelsemas&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;utlandsplaceringar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den fortgående internationaliseringen av näringslivet innebär i allt större&lt;br&gt;utsträckning sammanslagningar över gränserna av stora aktiebolag. För&lt;br&gt;svensk del innebär sådana sammanslagningar att det nya bolagets säte i&lt;br&gt;vissa fall hamnar utanför Sverige medan den juridiska hemvisten i andra&lt;br&gt;fall blir kvar i Sverige. I det förra fallet innebär företagsombildningarna&lt;br&gt;att aktier i svenska bolag omvandlas till utländska aktier. Detta medför&lt;br&gt;särskilda problem för de AP-fondstyrelser som i huvudsak skall placera&lt;br&gt;sina medel på den svenska aktiemarknaden, nämligen fjärde-sjätte&lt;br&gt;fondstyrelserna. Anledningen är att utrymmet för utländska aktieinnehav&lt;br&gt;är starkt begränsat enligt gällande placeringsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde fondstyrelsen har i en skrivelse till Finansdepartementet påtalat&lt;br&gt;de problem som bolagsbildningar av detta slag medför för fondstyrelsens&lt;br&gt;placeringar. Som exempel nämns det svenska läkemedelsföretaget Phar-&lt;br&gt;macia och bilsäkerhetsföretaget Autoliv som fusionerats med två ameri-&lt;br&gt;kanska företag, Upjohn respektive Morton. Fondstyrelsen begär i skrivel-&lt;br&gt;sen att gällande bestämmelser om utlandsplaceringar kompletteras med en&lt;br&gt;undantagsregel som möjliggör fortsatta placeringar om aktier omvandlas&lt;br&gt;från svenska till utländska. Efter det att skrivelsen inkom, har ytterligare&lt;br&gt;ett par bolagsombildningar aviserats som får samma resultat. Det gäller&lt;br&gt;bl.a. förslaget till samgående mellan Astra och det engelska bolaget Ze-&lt;br&gt;neca och den omvandling som ABB förutskickat, vilken innebär att tidi-&lt;br&gt;gare fyra olika aktieslag däribland aktierna i svenska ABB skall bli en&lt;br&gt;gemensam schweizisk ABB-aktie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sjätte fondstyrelsen, som med gällande placeringsregler inte far&lt;br&gt;placera medel i utländska aktiebolag, har i en skrivelse till Finansdepar-&lt;br&gt;tementet hemställt om att även den bör ges sådana möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde - sjätte fondstyrelsernas placeringsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande placeringsregler för fjärde och femte fondstyrelserna är likartade&lt;br&gt;och innebär i huvudsak att förvaltade medel skall placeras på den svenska&lt;br&gt;riskkapitalmarknaden. Medlen får således placeras i aktier i svenska ak-&lt;br&gt;tiebolag, i konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med options-&lt;br&gt;rätt till nyteckning som har utfärdats av svenska aktiebolag, i riskkapital i&lt;br&gt;ekonomiska föreningar samt i andelar i svenska kommanditbolag. Vidare&lt;br&gt;far placeringar göras i standardiserade köp- och säljoptioner avseende&lt;br&gt;aktier i svenska aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringar far också göras i aktier i utländska aktiebolag, i andelar i&lt;br&gt;utländska aktiefonder samt i konvertibla skuldebrev och skuldebrev för-&lt;br&gt;enade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av utländska ak-&lt;br&gt;tiebolag. De utländska innehaven får inte överstiga 10 % av värdet av de&lt;br&gt;medel fondstyrelsen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjätte fondstyrelsen gäller också att den skall placera sina medel på&lt;br&gt;riskkapitalmarknaden men reglerna är utformade så att inriktningen i hu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vudsak skall vara mot mindre och onoterade företag. Någon ram för ut-&lt;br&gt;ländska placeringar finns, som nämnts, inte för sjätte fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsernas storlek och värdepappersinnehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av fjärde fondstyrelsens förvaltade medel uppgick vid utgången&lt;br&gt;av år 1998 till 86 miljarder kronor, femte fondstyrelsens till 14 miljarder&lt;br&gt;kronor och sjätte fondstyrelsens till 12 miljarder kronor (se tabell 1). Den&lt;br&gt;värdemässigt dominerande fjärde fondstyrelsen har en relativt koncentre-&lt;br&gt;rad aktieportfölj där de tio största innehaven finns i de stora svenska börs-&lt;br&gt;bolagen och utgör ca 70 % av de totala innehaven (se tabell 2). De två&lt;br&gt;största innehaven är Ericsson och Astra motsvarande ca 17 respektive ca&lt;br&gt;15 % av totalt förvaltade medel. Innehavet i ABB motsvarar 6,5 %. Ge-&lt;br&gt;nom sin storlek är fjärde fondstyrelsen en av de största ägarna i många&lt;br&gt;stora svenska bolag. I t. ex. Astra och ABB är fondstyrelsen den största&lt;br&gt;svenska ägaren efter Investor. De två innehaven i Astra och ABB är såle-&lt;br&gt;des sammantagna mycket stora ställt i relation till gällande utrymme för&lt;br&gt;utländska placeringar. Även för femte och sjätte fondstyrelserna gäller att&lt;br&gt;de innehar aktier i de nu aktuella bolagen som innebär problem att följa&lt;br&gt;de regler som gäller för utländska placeringar om nu aktuella bolagsom-&lt;br&gt;bildningar genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1: Fjärde-sjätte fondstyrelsernas värdepappersinnehav vid utgången av&lt;br&gt;år 1998, marknadsvärden, mdr kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Värdepapper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Fjärde fondstyrel- Femte fondstyrel-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Sjätte fondstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;sen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utländska aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2: Fjärde fondstyrelsens tio största innehav, marknadsvärden, mdr kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ericsson&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Electrolux&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Astra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SHB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&amp;amp;M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FS-banken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ABB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sandvik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Volvo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SCA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utvidgade möjligheter för fjärde-sjätte&lt;br&gt;fondstyrelserna att förvärva utländska aktier&lt;br&gt;i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid tillämpning av placeringsreglema för fjär-&lt;br&gt;de-sjätte fondstyrelserna skall innehav av aktier m.m. i ett utländskt&lt;br&gt;bolag inte inräknas i befintlig utlandsram om detta bolag förvärvat ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag genom ett offentligt erbjudande samt det utländska&lt;br&gt;bolaget efter förvärvet efter förvärvet har betydande verksamhet i Sve-&lt;br&gt;rige och är noterat vid svensk börs eller auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag men promemorians förslag omfattade endast fondstyrelsernas in-&lt;br&gt;nehav i ett svenskt bolag vid tiden för det offentliga erbjudandet, men inte&lt;br&gt;senare förvärv. Regeln var vidare begränsad till fjärde och femte fondsty-&lt;br&gt;relserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Första-tredje fondstyrelserna samt fjärde fondsty-&lt;br&gt;relsen har inget att erinra mot förslaget. Femte fondstyrelsen anser att det&lt;br&gt;remitterade förslaget dels försvårar en förvaltning enligt av fondstyrelsen&lt;br&gt;uppsatta mål och förvaltningspolicy, dels omöjliggör jämförelser av för-&lt;br&gt;valtningsresultatet med etablerade index samt mellan fondstyrelserna då&lt;br&gt;förslaget är begränsat till fondstyrelsernas innehav vid det offentliga er-&lt;br&gt;bjudandet. Sjätte fondstyrelsen anger att problemställningarna och om-&lt;br&gt;ständigheterna i allt väsentligt är desamma för dem som för fjärde och&lt;br&gt;femte fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Om de nu aktuella bolagsombildning-&lt;br&gt;ama i Astra och ABB genomförs kommer särskilt fjärde fondstyrelsen att&lt;br&gt;kraftigt överskrida den gällande utlandsramen samt sjätte fondstyrelsen att&lt;br&gt;inneha utländska aktier. Skall detta undvikas måste sålunda stora delar av&lt;br&gt;fondstyrelsernas innehav säljas ut. Ett på detta sätt tillkommet krav på&lt;br&gt;omplaceringar innebär en påtaglig och olycklig restriktion för portföljför-&lt;br&gt;valtningen och den långsiktiga placeringsinriktningen. Portföljallokering-&lt;br&gt;en bör i princip styras av risk- och diversifieringshänsyn och inte av bola-&lt;br&gt;gens strikt juridiska hemvist. Stora börsnoterade bolags verksamhet är&lt;br&gt;redan i dag i hög grad internationell. Nu aktuella företagsaffärer kan vis-&lt;br&gt;serligen innebära ett steg mot en ökad internationell exponering. Den&lt;br&gt;svenska verksamheten fortsätter emellertid att utgöra en betydande del av&lt;br&gt;det utländska bolagets verksamhet. Bolagen förblir i de aktuella fallen&lt;br&gt;också noterade vid Stockholms Fondbörs. Att bolagen formellt får ut-&lt;br&gt;ländsk hemvist innebär sålunda inte en sådan kraftig förändring i verk-&lt;br&gt;samheten och därmed av valutarisken i dessa placeringar att det motiverar&lt;br&gt;betydande neddragningar av aktieinnehavet. Stora utförsäljningar på kort&lt;br&gt;tid innebär därtill alltid risk för störningar på marknaden och för sämre&lt;br&gt;avkastning än som annars vore fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således goda skäl för att fondstyrelserna bör ges möjlighet att&lt;br&gt;fortsätta att förvalta aktier i tidigare svenska bolag som på nu aktuellt sätt&lt;br&gt;omvandlas till utländska bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bilden hör också den mer principiella frågan om fondstyrelsernas Prop. 1998/99:93&lt;br&gt;möjligheter att placera medel i utlandet. Den pågående översynen av AP-&lt;br&gt;fonden syftar bl.a. till att öka möjligheterna till hög avkastning och diver-&lt;br&gt;sifiering genom att modernisera placeringsreglerna och därvid generellt&lt;br&gt;tillåta en större andel placeringar dels i aktier, dels i utlandet. En påtving-&lt;br&gt;ad utförsäljning skulle inte ligga i linje med de diskussioner som förs in-&lt;br&gt;om ramen för denna översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet att öppna upp för ett ökat utländskt aktieinnehav i fjärde&lt;br&gt;och femte fondstyrelserna är att nuvarande bestämmelse om en gräns för&lt;br&gt;utländska aktier om maximalt 10 % av värdet av de medel som respektive&lt;br&gt;styrelse förvaltar höjs till en lämplig nivå. Bestämmelsen avser alla slag av&lt;br&gt;utländska förvärv och således inte specifikt de fall när svenska aktier om-&lt;br&gt;vandlas till utländska. För sjätte fondstyrelsen skulle en utlandsram behö-&lt;br&gt;va införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följden av en sådan ändring blir inte bara att tillgodose nu särskilt upp-&lt;br&gt;komna behov utan därtill att ett steg tas mot allmänt sett ökat utrymme för&lt;br&gt;utländska placeringar. En sådan utveckling ligger förvisso i linje med den&lt;br&gt;pågående översynen av AP-fonden. Det måste dock betecknas som otill-&lt;br&gt;fredsställande att vid sidan av de pågående politiska överläggningarna och&lt;br&gt;på kort tid genomföra en partiell men ändå betydande förändring i place-&lt;br&gt;ringsreglementet. En ny övergripande regel för utlandsplaceringar bör&lt;br&gt;också ta hänsyn till frågor av mer principiell karaktär avseende begreppet&lt;br&gt;utländska placeringar och valutarisk, frågor som behandlas samlat i den&lt;br&gt;gemensamma översynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ metod att lösa det dilemma som fondstyrelserna kommit&lt;br&gt;att ställas inför är att som här föreslås införa en undantagsregel i place-&lt;br&gt;ringsbestämmelsema för det slag av bolagsombildningar som nu aktuali-&lt;br&gt;serats. En sådan bestämmelse far ses som en övergångsregel i avvaktan på&lt;br&gt;att nya långsiktiga placeringsregler kan införas. Ett starkt skäl för en un-&lt;br&gt;dantagsregel är att den i mindre omfattning föregriper det pågående över-&lt;br&gt;syn sarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undantag bör i första hand avse ett utbyte av aktier som sker till&lt;br&gt;följd av ett offentligt erbjudande från ett utländskt företag att förvärva&lt;br&gt;samtliga aktier i ett svenskt bolag. Sådana förvärv riskerar att leda till&lt;br&gt;oplanerade avyttringar av stora aktieinnehav, vilket av skäl som ovan re-&lt;br&gt;dovisats bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill uppkommer frågan om fondstyrelserna bör ges rätt att, vid sidan&lt;br&gt;av befintliga ramar för utlandsplaceringar, även förvärva aktier i sådana&lt;br&gt;bolag. Som femte fondstyrelsen framhållit finns det goda skäl för detta.&lt;br&gt;Ett undantag som begränsas till innehavet vid tidpunkten för det offentliga&lt;br&gt;erbjudandet skulle påtagligt kunna försvåra dels en förvaltning enligt upp-&lt;br&gt;satta mål, dels en utvärdering av förvaltningen. Femte fondstyrelsen är&lt;br&gt;idag underviktad i förhållande till de aktuella bolagens andel i börsindex.&lt;br&gt;Fondstyrelsernas interna mål och placeringspolicy kan sålunda bli omöjli-&lt;br&gt;ga att följa då dessa är relaterade till etablerade index på Stockholms&lt;br&gt;Fondbörs. Utländska bolag kommer efter nu aktuella affärer att ha en in-&lt;br&gt;dexvikt i Findatas avkastningsindex på ca 20 %. Dessa bolag skulle inte&lt;br&gt;vara tillgängliga för placeringar med nu gällande placeringsregler. Ett&lt;br&gt;viktigt kriterium vid val av riktmärkesportfölj är att denna är replikerbar,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dvs. kapitalförvaltaren skall kunna placera i överensstämmelse med den Prop. 1998/99:93&lt;br&gt;portfölj man jämför sig med. Såväl femte som sjätte fondstyrelserna skulle&lt;br&gt;sannolikt tvingas att ändra sina mål för den svenska aktieförvaltningen om&lt;br&gt;möjlighet inte gavs att öka dessa innehav (femte fondstyrelsen skulle som&lt;br&gt;alternativ kunna sälja den nuvarande genuina utlandsportföljen för att ge&lt;br&gt;utrymme åt de svenska företag som nu blir utländska). Att nu tvinga&lt;br&gt;fondstyrelserna till genomgripande förändringar av målformuleringar eller&lt;br&gt;befintlig utlandsportfölj vore olyckligt med tanke på att överläggningarna&lt;br&gt;om de långsiktiga placeringsreglema sannolikt kommer att innebära att&lt;br&gt;nuvarande problem kommer att vara av mer temporär natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa problem skulle resultatjämförelser med såväl befintliga&lt;br&gt;aktiemarknadsindex som med andra svenska kapitalförvaltare försvåras&lt;br&gt;vid en utvärdering av förvaltningen. Förutsättningarna för fondstyrelser-&lt;br&gt;nas förvaltning av den svenska portföljen blir också olika då fondstyrel-&lt;br&gt;sernas innehav skulle bli mycket olikartade i samband med utbytet av ak-&lt;br&gt;tier. Fjärde fonden skulle därmed ges väsentligt friare ramar för placering&lt;br&gt;i de aktuella bolagen än femte fonden. En relevant jämförelse mellan&lt;br&gt;fondstyrelserna av förvaltningsresultatet skulle därmed inte kunna ske.&lt;br&gt;Fondstyrelserna bör därför av dessa skäl medges undantag även för ytter-&lt;br&gt;ligare förvärv av aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan diskuteras om det skall finnas ett tak för hur stora delar av&lt;br&gt;fondstyrelsernas totala medelsinnehav som på föreslaget sätt skall kunna&lt;br&gt;undantas från utlandsramen. Inräknat nu aviserade ombildningar i Astra&lt;br&gt;och ABB, kan t.ex. fjärde fondstyrelsens totala andel utländska aktier&lt;br&gt;komma att uppgå till ca 30 % inklusive ett maximalt utnyttjande av den&lt;br&gt;gällande tioprocentiga utlandsramen. Skulle ytterligare förvärv ske i dessa&lt;br&gt;aktier eller någon ytterligare bolagsombildning ske som berör fondstyrel-&lt;br&gt;sens större placeringar, kan den andelen förutses öka. De skäl för undan-&lt;br&gt;tagsregeln som redovisats är emellertid i princip gällande varför det före-&lt;br&gt;faller olämpligt att sätta någon övre gräns för det slag av utländskt aktie-&lt;br&gt;innehav som far undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor för undantagsregeln skall vidare vara att det utländska bola-&lt;br&gt;gets verksamhet har en betydande svensk anknytning. Det bör sålunda i&lt;br&gt;princip inte medges undantag för placeringar där företagets svenska verk-&lt;br&gt;samhet blir marginell i förhållande till företagets totala verksamhet och&lt;br&gt;där placeringen reellt sett därför är att betrakta som ett genuint utländskt&lt;br&gt;innehav. Naturligtvis kan en i absoluta tal relativt omfattande svensk&lt;br&gt;verksamhet ändå fa en begränsad roll i förhållande till den totala verk-&lt;br&gt;samheten om företaget är stort. Sådana förvärv torde dock i normalfallet&lt;br&gt;ske med vederlag i kontanter snarare än med aktier, även om det senare&lt;br&gt;teoretiskt skulle kunna förekomma. I sådana mer hypotetiska fall bör bo-&lt;br&gt;lagen ingå i utlandsramen. I syfte att ytterligare markera att den svenska&lt;br&gt;verksamheten måste vara av viss storlek och betydelse, föreslås också att&lt;br&gt;det utländska bolagets aktier skall vara noterade vid svensk börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats. För sjätte fondstyrelsen innebär det att un-&lt;br&gt;dantagsregeln endast gäller för den förvaltade börsportföljen och inte för&lt;br&gt;onoterade aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kostnaden för extern utvärdering av fondstyrelsernas Prop. 1998/99:93&lt;br&gt;förvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om regeringen för genomförandet av utvärde-&lt;br&gt;ringen av fondstyrelsernas förvaltning anlitar någon med särskild fack-&lt;br&gt;kunskap, skall kostnaden för detta betalas av fondstyrelserna. Kostna-&lt;br&gt;den skall fördelas mellan fondstyrelserna efter vad regeringen bedömer&lt;br&gt;skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fondstyrelserna har inget att erinra mot förslaget.&lt;br&gt;Sjunde fondstyrelsen har ifrågasatt behovet av att anlita fackkunskap vid&lt;br&gt;utvärderingen av dess förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utvärderingen av fondstyrelsernas&lt;br&gt;förvaltning kan i dag sägas ske både internt och externt. Fondstyrelserna&lt;br&gt;är ålagda att utföra en egen utvärdering av sin förvaltning vilket kan ses&lt;br&gt;som en resultatuppföljning. Dessa utvärderingar tillsammans med årsre-&lt;br&gt;dovisningarna och revisionsberättelserna ligger sedan till grund för en&lt;br&gt;extern utvärdering som görs av regeringen. Denna tillsammans med&lt;br&gt;fondstyrelsernas årsredovisningar och en av regeringen gjord samman-&lt;br&gt;ställning av dessa överlämnas årligen till riksdagen i form av en rege-&lt;br&gt;ringsskrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under senare år lagt ökad vikt vid utvärdering av&lt;br&gt;fondstyrelsernas förvaltningsresultat. Vid den senaste utvärderingen tog&lt;br&gt;regeringen hjälp av särskild fackkunskap inom området. Det kan ses som&lt;br&gt;en följd av att allmänt sett ökade krav ställs på en professionell utvärde-&lt;br&gt;ring av långsiktig kapitalförvaltning. Kostnader förknippade med den ex-&lt;br&gt;terna utvärderingen utgör naturligen en del av de totala förvaltningskost-&lt;br&gt;naderna. Regleringen av AP-fonden utgår från att samtliga förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader skall bäras av fondstyrelserna, se 3, 29 och 43 §§ i APR. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår därför att anlitad fackkunskap i samband med den externa&lt;br&gt;utvärderingen skall bekostas av respektive fondstyrelse. Kostnader som är&lt;br&gt;gemensamma för flera fondstyrelser bör regeringen fördela efter vad den&lt;br&gt;bedömer vara skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;6 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om förbättrad kostnadsinformation till fondsparare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnadsmässiga konsekvenserna av en individuell beräkning och år-&lt;br&gt;lig redovisning av hur kostnaderna fördelas på enskilda fondandelsägare i&lt;br&gt;det individuella pensionssparandet varierar beroende på hur andelsinne-&lt;br&gt;haven är registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av den av riksdagen beslutade 27 a § lagen om värdepappers-&lt;br&gt;fonder, kommer fondbolagen att ta fram dagliga kostnader för varje an-&lt;br&gt;delsägare i en värdepappersfond. Detta innebär att den information som&lt;br&gt;krävs för att uppgifter skall kunna lämnas om andelsinnehav i det indivi-&lt;br&gt;duella pensionssparandet redan finns att tillgå. För fondbolagen kommer&lt;br&gt;de bestämmelser som föreslås nu således inte att innebära några merkost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall andelsinnehaven är registrerade i andelsägarnas namn kommer&lt;br&gt;pensionssparinstitutet att fungera som en vidareförmedlare av uppgifter&lt;br&gt;från fondbolaget till andelsägarna. Detta torde endast innebära en mycket&lt;br&gt;liten kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de pensionssparinstitut som administrerar förvaltarregistrerade an-&lt;br&gt;delsinnehav kommer en viss anpassning av datahanteringssystemen att&lt;br&gt;krävas. Instituten har kännedom om andelsinnehaven på varje individs&lt;br&gt;pensionssparkonto varje dag. För att den specificerade kostnadsinforma-&lt;br&gt;tionen skall kunna lämnas, krävs att instituten kan samköra den dagliga&lt;br&gt;kostnadsinformationen från fondbolagen med informationen om sina&lt;br&gt;kunders innehav. Detta torde dock i stor utsträckning begränsa sig till&lt;br&gt;kostnader i ett systemuppbyggnadsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om Allmänna pensionsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget förutses inte få några särskilda effekter på marknaderna eller&lt;br&gt;valutaflödena utöver att verka stabiliserande på de aktuella bolagens ak-&lt;br&gt;tiekurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;27 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Enligt 27 a § skall fondbolaget varje år informera varje&lt;br&gt;andelsägare i en värdepappersfond om hur stort belopp av de totala kost-&lt;br&gt;naderna som belastat fonden under det närmast föregående kalenderåret&lt;br&gt;som hänför sig till andelsinnehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke skall kostnadsinformationen avseende&lt;br&gt;sådana andelsinnehav - i stället for till andelsägarna - ges till det pen-&lt;br&gt;sionssparinstitut som administrerar pensionssparandet. Kostnadsbeloppen&lt;br&gt;skall beräknas på samma sätt som för andra andelsägare (angående beräk-&lt;br&gt;ningen av kostnadsinformationen, se författningskommentaren till 27 a § i&lt;br&gt;prop. 1997/98:160 s. 186).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en särskild bestämmelse för förvaltarregistrerade&lt;br&gt;andelsinnehav. I dessa fall skall fondbolaget varje år informera pensions-&lt;br&gt;sparinstitutet om vilka kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden un-&lt;br&gt;der det närmast föregående året redovisat per fondandel. Det totala kost-&lt;br&gt;nadsuttaget varje dag skall fördelas på det antal fondandelar som finns i&lt;br&gt;fonden samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:931) om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts ett nytt andra stycke om att pensionssparinstitutet i&lt;br&gt;sin årliga redovisning över förvaltningen av tillgångarna på pensionsspar-&lt;br&gt;kontot skall ge särskild information till sådana kontohavare som under&lt;br&gt;året haft tillgångar placerade i en sådan värdepappersfond som avses i&lt;br&gt;lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare utvecklats i avsnitt 4.2.4, har bestämmelsen utformats i&lt;br&gt;anslutning till 27 a § lagen om värdepappersfonder. Liksom vad gäller&lt;br&gt;informationsskyldigheten i den bestämmelsen, skall pensionssparinstitutet&lt;br&gt;informera om hur stort belopp som hänför sig till andelsinnehavet av&lt;br&gt;samtliga kostnader som belastat en fond under det föregående året. Sepa-&lt;br&gt;rata kostnadsbelopp skall anges för varje värdepappersfond. Exempelvis&lt;br&gt;skall en sparare som under året haft sina sparmedel placerade i fem olika&lt;br&gt;fonder få fem olika kostnadsuppgifter. Kostnadsuppgifter skall också ges&lt;br&gt;för sådana andelsinnehav som spararen sålt under året. Även sådana spa-&lt;br&gt;rare som inte äger några fondandelar vid årets slut men som har ägt an-&lt;br&gt;delar någon gång under året skall få information (se närmare prop.&lt;br&gt;1997/98:160 s. 157-159 och 186).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vad gäller övrig information i den årliga redovisningen, är det Prop. 1998/99:93&lt;br&gt;inte möjligt för den enskilde pensionsspararen att avstå från sin rätt till&lt;br&gt;information (se prop. 1992/93:187 s. 114).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1497) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke punkten 6 har ändrats. Ändringen innebär att&lt;br&gt;skyldigheten att informera Premiepensionsmyndigheten om vilka kost-&lt;br&gt;nadsbelopp som dagligen belastat fonden utvidgas till att gälla även för&lt;br&gt;utländska fondförvaltare som bedriver verksamhet i Sverige. Vidare har&lt;br&gt;införts en bestämmelse om att fondförvaltama skall specificera hur myck-&lt;br&gt;et av kostnadsbeloppen som avser förvaltningskostnader, inklusive kost-&lt;br&gt;nader för förvaring av fondtillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente för Allmänna pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;36 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som är ny, har behandlats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen innebär att innehav i utländska aktiebolag under&lt;br&gt;vissa förutsättningar inte skall betraktas som utländska vid tillämpningen&lt;br&gt;av 35 och 36 §§. Detta medför för fjärde och femte fondstyrelserna att&lt;br&gt;innehav i och förvärv av aktier och andra värdepapper i sådana bolag inte&lt;br&gt;skall avräknas mot utlandsramen. Det blir också möjligt för fondstyrelser-&lt;br&gt;na att placera i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i&lt;br&gt;dessa bolag. För sjätte fondstyrelsen innebär undantaget en begränsad&lt;br&gt;möjlighet att i vissa fall placera i utländska aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undantaget skall vara tillämpligt krävs att det utländska bolaget&lt;br&gt;förvärvat ett svenskt aktiebolag genom ett offentligt erbjudande där er-&lt;br&gt;sättningen till aktieägarna i det svenska bolaget utgjordes av aktier i det&lt;br&gt;utländska bolaget. Vidare skall det utländska bolaget efter förvärvet ha&lt;br&gt;betydande verksamhet i Sverige och vara noterat vid svensk börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet från det utländska företaget skall avse samtliga aktier i det&lt;br&gt;svenska bolaget. Skulle ett sådant erbjudande, efter det att en fondstyrelse&lt;br&gt;har godtagit och blivit bunden av ett byte till aktier m.m. i det utländska&lt;br&gt;företaget, komma att ändras så att det omfattar färre än samtliga aktier i&lt;br&gt;det svenska bolaget far fondstyrelsen ändå genomföra förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av kravet på att ersättningen till aktieägarna i det svenska bola-&lt;br&gt;get skall utgöras av aktier i det utländska bolaget är att kontanterbjudan-&lt;br&gt;den inte omfattas av undantaget även om det utländska bolaget har bety-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dande verksamhet i Sverige och är noterat här. Att en begränsad del av Prop. 1998/99:93&lt;br&gt;ersättningen till aktieägarna utgörs av kontant betalning bör inte hindra att&lt;br&gt;undantaget blir tillämpligt förutsatt att transaktionen som helhet är att be-&lt;br&gt;döma som ett utbyte mot aktier i det utländska bolaget. Omvänt bör en&lt;br&gt;transaktion som till sin helhet är att bedöma som ett kontanterbjudanden&lt;br&gt;inte omfattas av undantaget även om ersättningen till någon utgörs av ak-&lt;br&gt;tier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med betydande verksamhet har behandlats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med svensk börs och auktoriserad marknadsplats avses företag som er-&lt;br&gt;hållit auktorisation som sådana enligt lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet. Även innebörden av begreppet notering följer av&lt;br&gt;samma lag. Genom kravet på notering vid svensk börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats följer att undantaget för sjätte fondstyrelsen endast är till-&lt;br&gt;lämpligt på fondstyrelsens börsportfölj och alltså inte möjliggör place-&lt;br&gt;ringar i utländska onoterade företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska aktier innefattar även depåbevis avseende utländska aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med depåbevis avses ett värdepapper som representerar den rätt som en&lt;br&gt;aktieägare har gentemot en bank eller värdepappersföretag som för hans&lt;br&gt;räkning förvarar aktier i ett utländskt bolag (se bl.a. prop. 1990/91:142 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;45 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall enligt 45 § årligen göra en sammanställning av&lt;br&gt;fondstyrelsernas årsredovisningar och en utvärdering av fondstyrelsernas&lt;br&gt;förvaltning. Sammanställningen och utvärderingen överlämnas tillsam-&lt;br&gt;mans med fondstyrelsernas årsredovisningar till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen för genomförandet av sin utvärdering anlitar någon med&lt;br&gt;särskild fackkunskap, skall kostnaden för detta betalas av fondstyrelserna.&lt;br&gt;Om en kostnad som regeringen har haft för att utföra utvärderingen, t.ex.&lt;br&gt;ett konsultarvode, rör flera fondstyrelsers verksamhet, skall kostnaden&lt;br&gt;fördelas mellan fondstyrelserna efter vad regeringen bedömer skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget i promemorian om kostnadsinformation&lt;br&gt;till fondsparare i det individuella pensionssparandet&lt;br&gt;och fondförsäkringssparandet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1990:1114) om värdepappersfon-&lt;br&gt;der skall införas en ny paragraf, 27 b §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andelsinnehav som&lt;br&gt;är placerade enligt lagen&lt;br&gt;(1993:931) om individuellt pen-&lt;br&gt;sionssparande skall den informa-&lt;br&gt;tion som anges i 27 a § lämnas till&lt;br&gt;det pensionssparinstitut som admi-&lt;br&gt;nistrerar sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andelsinnehaven är regist-&lt;br&gt;rerade i institutets namn (för-&lt;br&gt;valtarregistrerade) skall fondbola-&lt;br&gt;get i stället informera om vilka&lt;br&gt;kostnadsbelopp som dagligen be-&lt;br&gt;lastat fonden under det närmast&lt;br&gt;föregående kalenderåret redovisat&lt;br&gt;per fondandel. I informationen&lt;br&gt;skall anges hur mycket av beloppet&lt;br&gt;som avser förvaltningskostnader,&lt;br&gt;inklusive kostnader för förvaring&lt;br&gt;av fondtillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den information som enligt 11 b § skall lämnas för kalenderåret&lt;br&gt;1999, far begränsas till att avser kostnader som belastat fonden under pe-&lt;br&gt;rioden 1 juli—31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 § lagen (1993:931) om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparinstitutet skall årligen ge kontoinnehavaren en skriftlig re-&lt;br&gt;dovisning av förvaltningen av tillgångarna på pensionssparkontot. I redo-&lt;br&gt;visningen skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgångarnas ingående och utgående värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångarnas placering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. köp, försäljningar och andra omplaceringar som skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. belopp som har betalats eller utbetalats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. räntor och utdelningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skatter och avgifter som dragits från kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillgångarna under året va-&lt;br&gt;rit placerade i andelar i en sådan&lt;br&gt;värdepappersfond som avses i la-&lt;br&gt;gen (1990:1114) om värdepap-&lt;br&gt;persfonder skall det i redovisning-&lt;br&gt;en dessutom anges hur stort be-&lt;br&gt;lopp av de totala kostnaderna som&lt;br&gt;belastat fonden under det närmast&lt;br&gt;föregående kalenderåret som&lt;br&gt;hänför sig till andelsinnehavet. Det&lt;br&gt;skall anges hur mycket av beloppet&lt;br&gt;som avser förvaltningskostnader,&lt;br&gt;inklusive kostnader för förvaring&lt;br&gt;av fondtillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den information som enligt 3 kap. 11 § andra stycket skall lämnas&lt;br&gt;för kalenderåret 1999, får begränsas till att avse kostnader som belastat&lt;br&gt;fonden under perioden 1 juli—31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian om kostnadsinformation till&lt;br&gt;fondsparare i det individuella pensionssparandet och fondforsäkringsspa-&lt;br&gt;randet avgetts av Finansinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentver-&lt;br&gt;ket, Premiepensionsmyndigheten, Fondbolagens Förening, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Aktiespara-&lt;br&gt;res Riksförbund, Aktiefrämjandet och Sveriges Försäkringsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skrivelse från Allmänna pensionsfonden, fjärde&lt;br&gt;fondstyrelsen (avskrift)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde fondstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dnr 678/98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F inan sdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103 33 STOCKHOLM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anhållan om reglementsändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt reglementet far fjärde och femte fondstyrelserna placera upp till 10&lt;br&gt;procent i utländska värdepapper. Den begränsningsregel som avslutar&lt;br&gt;APR 35§ lyder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Fondstyrelserna far inte förvärva värdepapper enligt första stycket 4 i&lt;br&gt;sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda värde kommer att&lt;br&gt;överskrida tio procent av värdet av de medel som respektive styrelse för-&lt;br&gt;valtar...”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen och den fortgående omstruktureringen av näringsli-&lt;br&gt;vet har på senare år bl.a. resulterat i gränsöverskridande fusioner. Kon-&lt;br&gt;sekvenserna av dylika fusioner var knappast förutsedda då ovanstående&lt;br&gt;begränsningsregel formulerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så t ex har det svenska läkemedelsföretaget Pharmacia och det svenska&lt;br&gt;bilsäkerhetsföretaget Autoliv fusionerat med två amerikanska företag,&lt;br&gt;Upjohn resp. Morton. Vid båda dessa fusioner bestämdes att moderbola-&lt;br&gt;gen skulle förläggas till USA och således, ur ett svenskt perspektiv, bli&lt;br&gt;utländska rättssubjekt trots att aktierna skulle fortsätta att noteras på&lt;br&gt;Stockholmsbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den initiala konsekvensen av dessa fusioner för Fjärde AP-fondens del&lt;br&gt;blev att två förhållandevis stora svenska aktieinnehav formellt hamnade i&lt;br&gt;den utländska aktieportföljen där en absolut begränsningsregel råder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fler gränsöverskridande fusioner kan förutses. Nyligen aviserades t ex att&lt;br&gt;skogsföretaget Stora vill gå samman med finska Enso och att moderbola-&lt;br&gt;get till den nya företagskonstellationen skall fa sitt säte i Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med gällande reglemente för fonden blir konsekvensen av dylika före-&lt;br&gt;tagshändelser att utlandsportföljen formellt växer såväl språngvis som&lt;br&gt;oplanerat och att den därigenom riskerar att överskrida begränsningsre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geln med tvångsmässiga aktieförsäljningar som följd. Det är bl a mot&lt;br&gt;denna bakgrund som fonden hittills utnyttjat sitt utlandsmandat i relativt&lt;br&gt;ringa utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra en långsiktig planering anser fondstyrelsen att begräns-&lt;br&gt;ningsregeln i APR bör kompletteras med en undantagsbestämmelse. Tek-&lt;br&gt;niskt skulle en sådan kompletterande bestämmelse t ex kunna utformas så&lt;br&gt;att fondstyrelserna vid beräknande av den utländska aktieportföljens rela-&lt;br&gt;tiva storlek inte skall räkna in utländska rättssubjekt som är noterade vid&lt;br&gt;svensk börs och som till minst hälften har sitt ursprung i svenska rätts-&lt;br&gt;subjekt noterade vid svensk börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm 1998-09-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde fondstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sören Mannheimer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Halvorsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,&lt;br&gt;Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist, Rosengren,&lt;br&gt;Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:93 Kostnadsinformation till&lt;br&gt;fondsparare i det individuella pensionssparandet, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57788, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:FiU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:FiU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:SfU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:FiU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-03-02 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-03-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-03-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 00:19:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0393</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:50</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 00:19:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:FiU21</uppgift>
<ref_dok_id>GM01FiU21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella pensionssparandet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:SfU12</uppgift>
<ref_dok_id>GM01SfU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa frågor om det nya pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:93&lt;br/&gt;
Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella  pensionssparandet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:93 Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella pensionssparandet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:93&lt;br/&gt;
Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella  pensionssparandet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:93 Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella pensionssparandet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:93&lt;br/&gt;
Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella  pensionssparandet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:93 Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella pensionssparandet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:93&lt;br/&gt;
Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella  pensionssparandet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:93 Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella pensionssparandet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Tobisson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:93&lt;br/&gt;
Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella  pensionssparandet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:93 Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella pensionssparandet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Tobisson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Landgren  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:93&lt;br/&gt;
Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella  pensionssparandet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:93 Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella pensionssparandet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Landgren  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>