<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2307867</hangar_id>
 <dok_id>GM0390</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>90</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:90</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>90</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-03-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:41</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utstationering av arbetstagare</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0390/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0390</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0390</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1998/99:90&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Utstationering av arbetstagare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 4 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0390/prop_199899__90-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en lag om utstationering av arbetstagare. Lagför-&lt;br&gt;slaget genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den&lt;br&gt;16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med till-&lt;br&gt;handahållande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett anställningsförhållande över gränserna kan ge upphov till problem&lt;br&gt;beträffande vilken lag som skall tillämpas på anställningsförhållandet,&lt;br&gt;dvs. vilket lands anställnings- och arbetsvillkor som skall tillämpas. Syf-&lt;br&gt;tet med direktivet är att samordna medlemsstaternas lagstiftning så att det&lt;br&gt;kan fastställas en kärna av tvingande regler för minimiskydd som skall&lt;br&gt;tillämpas vid utstationeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen skall gälla när en arbetsgivare som är etablerad i&lt;br&gt;ett annat land än Sverige utstationerar arbetstagare under en begränsad&lt;br&gt;tid här i landet i samband med att arbetsgivaren tillhandahåller tjänster&lt;br&gt;över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utstationering avses tre olika fall av gränsöverskridande åtgärder;&lt;br&gt;dels när en arbetsgivare sänder en anställd till ett annat land enligt avtal&lt;br&gt;mellan arbetsgivaren och mottagaren av tjänsterna, dels när en anställd&lt;br&gt;sänds utomlands till en arbetsplats eller ett företag inom koncernen och&lt;br&gt;slutligen när uthymingsföretag sänder anställda till ett användarföretag&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen anger vilka arbets- och anställningsvillkor i den svenska lag-&lt;br&gt;stiftningen en arbetsgivare skall tillämpa vid en utstationering i Sverige.&lt;br&gt;Häri ingår bestämmelser om betald semester, arbetstid, arbetsmiljö,&lt;br&gt;skydd för gravida och kvinnor som nyligen fött barn, skydd för minder-&lt;br&gt;åriga och förbud mot diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 3 rad 1-10 nerifrån: Sidnumrering i innehållsförteckning ändrad för&lt;br&gt;bilagorna 1-6. Rad 1 nerifrån Tillkommit: Rättsdatablad ... 72.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen utses till förbindelsekontor och skall ge infor-&lt;br&gt;mation om de arbets- och anställningsvillkor som gäller vid utstatione-&lt;br&gt;ringar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen far en utstationerad arbetstagare rätt att väcka talan i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 16 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om utstationering av arbetstagare..................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning....................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Utstationeringsdirektivet........................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Direktivets tillkomst....................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Direktivets huvudsakliga innehåll.............................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Ingressen..................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Tillämpningsområde och definitioner......................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Arbets- och anställningsvillkor................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Samarbete i fråga om information...........................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 Åtgärder och rättslig behörighet..............................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 Genomforande.........................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.7 Kommissionens arbetsgrupp för genomförandet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktivet.........................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Genomförandet av direktivet i Sverige.................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Behov av en lag.........................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Tillämpningsområde och definitioner.......................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Utstationering..........................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Arbetstagarbegreppet...............................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Lagreglerade villkor..................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Utstationeringar från Sverige....................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Kollektivavtalsreglerade villkor................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Regel om grundläggande rättigheter.........................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Förbindelsekontor......................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 Möjlighet att väcka talan...........................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 Verkställighet av utländska administrativa domar eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottmålsdomar.................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Lagens ikraftträdande...........................................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Konsekvensbeskrivning........................................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Författningskommentar........................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Förslaget till lag om utstationering av arbetstagare..................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europaparlamentets och rådets direktiv............................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredarens sammanfattning av betänkandet Utstationering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av arbetstagare (SOU 1998:52).........................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredarens lagförslag........................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser som&amp;nbsp;avgivit&amp;nbsp;yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över betänkandet...............................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.............................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.............................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999............71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...........................................................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;utstationering av arbetstagare (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om utstationering av arbets-&lt;br&gt;tagare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller när en arbetsgivare som är etablerad i ett annat&lt;br&gt;land än Sverige utstationerar arbetstagare här i landet i samband med att&lt;br&gt;arbetsgivaren tillhandahåller tjänster över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns i 8 § bestämmelser om arbetsgivare som har sitt hem-&lt;br&gt;vist eller säte i Sverige och utstationerar arbetstagare till ett annat med-&lt;br&gt;lemsland inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen gäller inte för arbetsgivare inom handelsflottan såvitt avser&lt;br&gt;besättning ombord.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Definitioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Med utstationering avses någon av följande gränsöverskridande&lt;br&gt;åtgärder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när en arbetsgivare för egen räkning och under egen ledning sänder&lt;br&gt;arbetstagare till Sverige enligt avtal som arbetsgivaren har ingått med den&lt;br&gt;i Sverige verksamma mottagaren av tjänsterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när en arbetsgivare sänder arbetstagare till Sverige till en arbetsplats&lt;br&gt;eller till ett företag som tillhör koncernen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft till&lt;br&gt;förfogande sänder arbetstagare till ett användarföretag som är etablerat i&lt;br&gt;Sverige eller som bedriver verksamhet här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett anställningsförhållande skall råda mellan arbetsgivaren och arbets-&lt;br&gt;tagaren under utstationeringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med utstationerad arbetstagare avses varje arbetstagare som vanli-&lt;br&gt;gen arbetar i ett annat land men som under en begränsad tid utför arbete&lt;br&gt;enligt 3 § i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbets- och anställningsvillkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetsgivare skall, oavsett vilken lag som annars gäller för an-&lt;br&gt;ställningsförhållandet, tillämpa följande bestämmelser för utstationerade&lt;br&gt;arbetstagare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utsta-&lt;br&gt;tionering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 018,&lt;br&gt;21.1.1997, s. 1, Celex 396L0071)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 § första och andra stycket, 16, 17,&lt;br&gt;24, 27-29, 31 och 32 §§ semesterlagen (1977:480),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2 §, 4 § första stycket och 16-22 §§ föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1995:584),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 15-28 §§ jämställdhetslagen (1991:433),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 och 8-20 §§ lagen (1999:000) om åtgärder mot etnisk diskrimine-&lt;br&gt;ring i arbetslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2—4 §§, 5 § 2-5 och 6-15 §§ lagen (1999:000) om forbud mot dis-&lt;br&gt;kriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2-4 §§, 5 § 2-5 och 6-16 §§ lagen (1999:000) om förbud mot dis-&lt;br&gt;kriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utstationering gäller även bestämmelserna i arbetstidslagen&lt;br&gt;(1982:673) och arbetsmiljölagen (1977:1166) samt, när det gäller arbets-&lt;br&gt;givare som bedriver uthyrning av arbetskraft, 4, 6 och 7 §§ lagen&lt;br&gt;(1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra stycket hindrar inte att arbetsgivaren&lt;br&gt;tillämpar bestämmelser eller villkor som är förmånligare för arbetstaga-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För arbete som utförs av en yrkesutbildad eller specialiserad arbets-&lt;br&gt;tagare skall arbetsgivaren tillämpa de i 5 § nämnda bestämmelserna i&lt;br&gt;semesterlagen endast om utstationeringen pågår i mer än åtta dagar och&lt;br&gt;om arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utförs i samband med en första montering eller installation som in-&lt;br&gt;går i leveranskontraktet för en vara, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är nödvändigt för att varan skall tas i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta undantag gäller dock inte om arbetet avser byggverksamhet där&lt;br&gt;byggnader uppförs, sätts i stånd, underhålls, byggs om eller rivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av om utstationeringen pågår i mer än åtta dagar skall&lt;br&gt;hänsyn tas till om någon annan arbetstagare under det senaste året har&lt;br&gt;varit utstationerad för samma arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid utstationering gäller i fråga om föreningsrätt och förhandlings-&lt;br&gt;rätt 7 och 8 §§ respektive 10 § lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kollektivavtal träffats med en svensk arbetstagarorganisation gäller&lt;br&gt;även 41 § i samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid brott mot bestämmelserna i första eller andra stycket gäller 54,&lt;br&gt;55 §§ samt 60 § första och tredje stycket lagen om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utstationeringar till andra länder inom EES&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 § När arbetsgivare med hemvist eller säte i Sverige utstationerar ar-&lt;br&gt;betstagare till annat land inom EES, skall arbetsgivaren tillämpa de na-&lt;br&gt;tionella bestämmelser varigenom det landet genomfört Europaparlamen-&lt;br&gt;tets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstatio-&lt;br&gt;nering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte att arbetsgivaren tillämpar bestämmelser Prop. 1998/99:90&lt;br&gt;eller villkor som är förmånligare för arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 § Arbetarskyddsstyrelsen skall vara förbindelsekontor och tillhanda-&lt;br&gt;hålla information om de arbets- och anställningsvillkor som kan bli till-&lt;br&gt;lämpliga vid en utstationering i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För information om kollektivavtal som kan komma att bli tillämpliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall Arbetarskyddsstyrelsen hänvisa till berörda kollektivavtalsparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen skall även samarbeta med motsvarande för-&lt;br&gt;bindelsekontor i andra länder inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Talans väckande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 § Mål om tillämpningen av 5 § första stycket samt 7 § handläggs en-&lt;br&gt;ligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Därvid gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 33 § semesterlagen (1977:480) om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 23 § andra stycket föräldraledighetslagen (1995:584) om rättegång-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 46-56 §§ jämställdhetslagen (1991:433) om rätt att föra talan, ge-&lt;br&gt;mensam handläggning och om preskription m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 37, 38, 40, 41 och 43 §§ lagen (1999:000) om åtgärder mot etnisk&lt;br&gt;diskriminering i arbetslivet om rätt att föra talan och om preskription&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 24, 25, 27, 28 och 30 §§ lagen (1999:000) om förbud mot diskrimi-&lt;br&gt;nering i arbetslivet på grund av sexuell läggning om rätt att föra talan och&lt;br&gt;om preskription m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 25, 26, 28, 29 och 31 §§ lagen (1999:000) om förbud mot diskrimi-&lt;br&gt;nering i arbetslivet av personer med funktionshinder om rätt att föra talan&lt;br&gt;och om preskription m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan far föras vid tingsrätten i ort där arbetstagaren är eller har varit&lt;br&gt;utstationerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 16 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 16 december 1996 antog parlamentet och rådet direktivet 96/71/EG&lt;br&gt;om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av&lt;br&gt;tjänster (EGT L 018, 21.1.1997, s. 1, Celex 396L0071). Direktivet skall&lt;br&gt;vara genomfört i medlemsstaterna senast den 16 december 1999. Den&lt;br&gt;svenska versionen av direktivet finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 12 juni 1997 tillkallade regeringen en särskild utre-&lt;br&gt;dare med uppdrag att föreslå åtgärder för genomförandet av direktivet i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 1998 avlämnade den särskilde utredaren betänkandet Utstatione-&lt;br&gt;ring av arbetstagare (SOU 1998:52). Betänkandet innehåller ett lagför-&lt;br&gt;slag om utstationering av arbetstagare. Betänkandets sammanfattning&lt;br&gt;finns i bilaga 2 och dess lagtextförslag finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 4. En remissammanställning finns tillgänglig i&lt;br&gt;Näringsdepartementet (dnr N1999/1335/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 4 februari 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bila-&lt;br&gt;ga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag. Lagrådets syn-&lt;br&gt;punkter behandlas i avsnitt 5.3 och 5.6 samt i författningskommentaren. I&lt;br&gt;propositionen har också vissa redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utstationeringsdirektivet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivets tillkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen lade redan 1991 ett direktivförslag till rådet beträf-&lt;br&gt;fande utstationering av arbetstagare&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Bakgrunden till förslaget var bland&lt;br&gt;annat det ställningstagande EG-domstolen gjort i fallet C-l 13/89 Rush&lt;br&gt;Portuguesa Lda (1990) ECR 1-1417. I domen anför EG-domstolen att&lt;br&gt;EG-rätten inte hindrar medlemsstaterna från att utsträcka sin lagstiftning&lt;br&gt;eller sina kollektivavtal till att även gälla dem som bara tillfälligt arbetar&lt;br&gt;inom deras territorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen anförde i motiveringen till förslaget att medlems-&lt;br&gt;staterna har en fri möjlighet att själva bestämma om de skall tillämpa sina&lt;br&gt;egna regler och anställningsvillkor på företag som utstationerar arbetsta-&lt;br&gt;gare till dem. Vidare konstaterade kommissionen att genomförandet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT C 225, 30.8.1991, s. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den inre marknaden kommer att innebära att företag i ökad utsträckning&lt;br&gt;utför entreprenader utomlands. Kommissionen befarade att det osäkra&lt;br&gt;rättsläget skulle leda till osund konkurrens genom att företagen kunde&lt;br&gt;pressa ned löner och försämra övriga anställningsvillkor. Förutsättningen&lt;br&gt;för en rättvis konkurrens var att vederbörlig respekt visades för arbetsta-&lt;br&gt;garnas rättigheter. Kommissionen sade också i motiveringen att det rå-&lt;br&gt;dande oklara rättsläget kunde leda till osäkerhet. För att motverka detta&lt;br&gt;borde man därför införa regler om att värdlandets arbets- och anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor skall tillämpas på arbetstagare som tillfälligt utstationeras i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivförslaget stöddes av vissa länder, men möttes också av hård&lt;br&gt;kritik, främst från de länder inom EU vilkas lönenivåer är lägst. Argu-&lt;br&gt;menten från de sistnämnda var att direktivet skulle hindra företagen att&lt;br&gt;konkurrera med sitt främsta vapen, de låga lönekostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivförslaget omarbetades ett par gånger innan det slutligen antogs&lt;br&gt;1996. Kritiken från låglöneländerna tillbakavisades av parlamentet. I sitt&lt;br&gt;yttrande uppmärksammade parlamentet dock särskilt att direktivet endast&lt;br&gt;garanterar de utsända arbetstagarna värdlandets minimilöner som i de&lt;br&gt;flesta fall är lägre än genomsnittslönerna. Parlamentet påpekade också att&lt;br&gt;direktivet inte berövar företagen de konkurrensfördelar de har i form av&lt;br&gt;lägre arbetsgivaravgifter och andra kostnader för arbetstagarna i hemlan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattande diskussioner förekom också i medlemsländerna beträffan-&lt;br&gt;de frågan om direktivet skulle gälla från och med första utstationerings-&lt;br&gt;dagen eller om det först borde vara en viss karenstid. Till slut enades&lt;br&gt;länderna om en kompromiss. Beträffande arbete i samband med en första&lt;br&gt;montering eller installation av en vara skall direktivets regler tillämpas&lt;br&gt;först efter åtta dagar. Bestämmelsen gäller dock inte arbete i byggverk-&lt;br&gt;samhet. Medlemsstaterna kan också bestämma att det i kollektivavtal går&lt;br&gt;att göra undantag från vissa regler i direktivet. Samma sak gäller om ar-&lt;br&gt;betet är av ringa omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Sveriges inträde i EU hade förhandlingarna angående direktivet&lt;br&gt;pågått i flera år. Från början omfattade direktivförslaget endast lagregler&lt;br&gt;och kollektivavtal med s.k. erga omnes-effekt, dvs. allmängiltig-&lt;br&gt;förklarade kollektivavtal. På förslag från Danmark och Sverige genom-&lt;br&gt;drevs att den danska och svenska typen av kollektivavtal skulle kunna&lt;br&gt;jämställas med allmängiltigförklarade avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets rättsliga grund är artiklarna 57.2 och 66 i EG-fördraget.&lt;br&gt;Här sägs bland annat att rådet skall utfärda direktiv om samordning av&lt;br&gt;medlemsstaternas bestämmelser i lagar och andra författningar om upp-&lt;br&gt;tagande och utövande av förvärvsverksamhet som egenföretagare. Syftet&lt;br&gt;är att underlätta för personer att starta och utöva förvärvsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet antogs i enlighet med den ordning som anges i 189 b § i&lt;br&gt;EG-fördraget. Efter att således ha inhämtat parlamentets yttrande över&lt;br&gt;kommissionens förslag, antog rådet en gemensam ståndpunkt. Parla-&lt;br&gt;mentet godkände den gemensamma ståndpunkten, varefter rådet antog&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivets huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ingressen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Motiven till direktivet och huvudreglerna i det framgår av dess ingress,&lt;br&gt;av vilken framgår följande. Arbetskraftens fria rörlighet lockar företag att&lt;br&gt;utstationera arbetstagare för att tillfälligt utföra arbete i andra medlems-&lt;br&gt;länder, vilket kräver lojal konkurrens och åtgärder som garanterar att&lt;br&gt;arbetstagarnas rättigheter respekteras. Ett anställningsförhållande över&lt;br&gt;gränserna ger upphov till problem beträffande vilken lag som skall till-&lt;br&gt;lämpas på anställningsförhållandet. Det bör därför fastställas vilka regler&lt;br&gt;som skall tillämpas. En samordning bör således ske mellan medlemssta-&lt;br&gt;ternas regler så att en kärna kan fastställas av tvingande regler för mini-&lt;br&gt;miskydd vilka skall följas i värdlandet. Skyddsreglema kan finnas fast-&lt;br&gt;ställda genom lag eller kollektivavtal. Arbetsgivaren skall iaktta skydds-&lt;br&gt;reglema oavsett hur lång tid utstationeringen varar. Vissa undantag kan&lt;br&gt;dock göras beträffande arbete av kort varaktighet eller ringa omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet anger således att arbetslandets lag om arbets- och anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor på vissa områden skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagvalsregler finns även i Romkonventionen om tillämplig lag på av-&lt;br&gt;talsförpliktelser, där huvudregeln är att partema fritt far välja vilken lag&lt;br&gt;som skall tillämpas. Om de inte har gjort något val, skall lagen i det land&lt;br&gt;där arbetstagaren vanligtvis fullgör sitt arbete tillämpas. De regler som&lt;br&gt;enligt direktivet skall tillämpas oavsett vilken lag som gäller för anställ-&lt;br&gt;ningsförhållandet, utgör en avvikelse från Romkonventionen. Som kon-&lt;br&gt;stateras i direktivets ingress (p. 11), inverkar Romkonventionen inte på&lt;br&gt;tillämpningen av bestämmelser om lagval som på särskilda områden har&lt;br&gt;tagits med i EG:s rättsakter. Direktivets regler har således företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivets ingress klargörs också att direktivet inte inverkar på den&lt;br&gt;rättsliga regleringen vad gäller rätten att vidta fackliga stridsåtgärder för&lt;br&gt;att försvara yrkesintressen (p.22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan avgränsning har gjorts gentemot rådets förordning (EEG) nr&lt;br&gt;1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social&lt;br&gt;trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar&lt;br&gt;flyttar inom gemenskapen. I denna förordning fastställs bestämmelser om&lt;br&gt;lagstadgade sociala förmåner och sociala avgifter. För dessa gäller för-&lt;br&gt;ordningens regelverk och inte direktivets principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att garantera att direktivet genomförs, skall medlemsstaterna vidta&lt;br&gt;lämpliga åtgärder och behöriga instanser bör samarbeta med varandra&lt;br&gt;och med kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillämpningsområde och definitioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktivet skall enligt artikel I tillämpas på företag som är etablerade i&lt;br&gt;en medlemsstat och som i samband med tillhandahållande av tjänster&lt;br&gt;över gränserna, utstationerar arbetstagare inom en annan medlemsstat.&lt;br&gt;Direktivet skall inte tillämpas för handelsfartyg, vad gäller besättning&lt;br&gt;ombord. Utstationering kan förekomma i tre fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) när anställda skickas till en annan medlemsstat för företagets egen Prop. 1998/99:90&lt;br&gt;räkning och under egen ledning, enligt avtal mellan företaget och motta-&lt;br&gt;garen av tjänsterna som bedriver verksamhet i den medlemsstaten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när anställda utstationeras i en annan medlemsstat på en arbetsplats&lt;br&gt;eller i ett företag som tillhör samma koncern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) när anställda i företag som hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft&lt;br&gt;till förfogande skickas till ett användarföretag i en annan medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som är etablerade i en icke-medlemsstat far inte behandlas&lt;br&gt;förmånligare än företag i en medlemsstat {artikel 1.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utstationerad arbetstagare avses varje arbetstagare som under en&lt;br&gt;begränsad tid utfor arbete inom en annan medlemsstats territorium än där&lt;br&gt;han vanligtvis arbetar {artikel 2.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utstationeringslandets arbetstagarbegrepp som skall gälla enligt&lt;br&gt;artikel 2.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.3 Arbets- och anställningsvillkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall enligt artikel 3.1 se till att de utstationerade ar-&lt;br&gt;betstagarna garanteras de arbets- och anställningsvillkor i arbetslandet&lt;br&gt;som är fastställda i lag eller i allmängiltiga kollektivavtal för arbete som&lt;br&gt;avser byggverksamhet på följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) längsta arbetstid och kortaste vilotid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) minsta antal betalda semesterdagar per år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) minimilön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) villkor for att ställa arbetstagare till förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) skydd for gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt&lt;br&gt;för barn och unga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) lika behandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om&lt;br&gt;icke-diskriminerande behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som menas med byggverksamhet definieras i en bilaga till direkti-&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns något system för allmängiltigförklaring av kollektiv-&lt;br&gt;avtal, kan medlemsstaten, om den så beslutar, antingen utgå från kollek-&lt;br&gt;tivavtal som gäller allmänt för alla likartade företag inom en sektor eller&lt;br&gt;från kollektivavtal som har ingåtts av de mest representativa arbetsmark-&lt;br&gt;nadsorganisationerna på nationell nivå och som gäller i hela riket. Staten&lt;br&gt;måste dock i så fall garantera att de utländska företagen behandlas på&lt;br&gt;samma sätt som nationella företag som befinner sig i en likartad situation&lt;br&gt;{artikel 3.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller en tvingande regel om att för arbete med en första&lt;br&gt;montering eller installation som ingår i leveranskontraktet for en vara,&lt;br&gt;gäller bestämmelserna om minimilön och minsta antal betalda semester-&lt;br&gt;dagar endast om arbetet varar längre än åtta dagar. Bestämmelsen gäller&lt;br&gt;dock inte för byggverksamhet {artikel 3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna kan efter samråd med arbetsmarknadens parter be-&lt;br&gt;sluta att reglerna om minimilön inte skall tillämpas om utstationeringen&lt;br&gt;varar kortare tid än en månad {artikel 3.3). De kan också bestämma att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man genom kollektivavtal far göra undantag från reglerna om minimilön&lt;br&gt;om utstationeringen varar kortare tid än en månad {artikel 3.4). Med-&lt;br&gt;lemsstaterna kan även ange att undantag får beviljas från reglerna om&lt;br&gt;minimilön och semester om arbetet är av ringa omfattning. I så fall måste&lt;br&gt;de emellertid fastställa vad som menas med ”ringa omfattning” {artikel&lt;br&gt;3.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utstationeringens varaktighet beräknas utifrån en referensperiod om ett&lt;br&gt;år. Vid beräkningen skall också inkluderas de perioder någon annan ar-&lt;br&gt;betstagare kan ha varit utstationerad for samma arbete {artikel 3.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1-6 i artikel 3 skall inte hindra tillämpning av arbets- och&lt;br&gt;anställningsvillkor som är förmånligare för arbetstagarna {artikel 3.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna kan också fastställa att uthymingsföretag som utsta-&lt;br&gt;tionerar arbetstagare skall garantera dessa samma villkor som tillämpas&lt;br&gt;för tillfälligt anställda arbetstagare i utstationeringslandet {artikel 3.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet hindrar inte att medlemsstaterna utvidgar direktivets&lt;br&gt;tillämpningsområde till andra områden än de som räknats upp i artikel&lt;br&gt;3.1. Förutsättningen är dock att bestämmelserna rör ordre public. Med-&lt;br&gt;lemsstaterna kan också ålägga företagen att tillämpa kollektivavtal enligt&lt;br&gt;punkten 8 på annan verksamhet än byggverksamhet {artikel 3.10).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samarbete i fråga om information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall enligt artikel 4 utse förbindelsekontor eller annan&lt;br&gt;nationell behörig instans i syfte att genomföra direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall också planera ett samarbete mellan de offentliga&lt;br&gt;förvaltningar som har till uppgift att övervaka efterlevnaden av de arbets-&lt;br&gt;och anställningsvillkor som anges i artikel 3.1. Samarbetet skall särskilt&lt;br&gt;bestå i att besvara motiverade förfrågningar om information angående&lt;br&gt;utstationeringar i andra länder. Myndigheterna skall också samarbeta vad&lt;br&gt;gäller information om uppenbart missbruk eller gränsöverskridande verk-&lt;br&gt;samheter som kan antas vara olagliga. Den ömsesidiga administrativa&lt;br&gt;hjälpen skall vara kostnadsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen om arbets- och anställningsvillkoren i artikel 3.1 skall&lt;br&gt;vara allmänt tillgänglig och varje medlemsstat skall underrätta kommis-&lt;br&gt;sionen och andra medlemsstater om vilka förbindelsekontor eller behöri-&lt;br&gt;ga instanser som har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder och rättslig behörighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I artikel 5 sägs att medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder om di-&lt;br&gt;rektivets bestämmelser inte följs. De skall i synnerhet sörja för att ar-&lt;br&gt;betstagarna eller deras företrädare har tillgång till lämpliga förfaranden&lt;br&gt;såvitt avser att säkerställa skyldigheterna i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra gällande de rättigheter som angetts i artikel 3 skall enligt&lt;br&gt;artikel 6 talan kunna väckas i landet där arbetstagaren är eller har varit&lt;br&gt;utstationerad. Detta skall dock inte hindra att talan i stället väcks i en&lt;br&gt;annan stat, i enlighet med vad som sägs i internationella konventioner om&lt;br&gt;rättslig behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Genomförande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet skall enligt artikel 7 vara genomfort senast den 16 december&lt;br&gt;1999. I artikel 8 sägs att kommissionen senast den 16 december 2001&lt;br&gt;skall företa en förnyad prövning av föreskrifterna för genomförandet av&lt;br&gt;direktivet. Vid behov skall kommissionen föreslå rådet nödvändiga änd-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.7 Kommissionens arbetsgrupp för genomförandet av direk-&lt;br&gt;tivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har tillsatt en arbetsgrupp för att samordna medlemslän-&lt;br&gt;dernas genomförande av direktivet. Arbetsgruppen består av nationella&lt;br&gt;experter från alla medlemsstater. Syftet med gruppen är att kartlägga&lt;br&gt;uppkommande problem vid genomförandet av direktivet och att diskutera&lt;br&gt;möjliga lösningar på problemen. Arbetsgruppen har endast en rådgivande&lt;br&gt;funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har bland annat kommit till följande slutsatser. Efter-&lt;br&gt;som direktivet innehåller regler om vilken lag som skall tillämpas vid&lt;br&gt;internationella förhållanden bör genomförandet av direktivet ske vid&lt;br&gt;samma tidpunkt, nämligen den 16 december 1999. Direktivet har antagits&lt;br&gt;av Gemensamma EES-kommittén, och gäller därför för hela EES, varför&lt;br&gt;detta måste beaktas vid genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet föreskriver att medlemsstaterna skall samarbeta i fråga om&lt;br&gt;information och att förbindelsekontor skall inrättas. Förbindelsekontorets&lt;br&gt;uppgifter och samarbetssätten länderna emellan har diskuterats i arbets-&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har också enats om att det är nödvändigt att medlems-&lt;br&gt;staterna ålägger inhemska arbetsgivare att tillämpa sådana nationella be-&lt;br&gt;stämmelser i utstationeringslandet som genomför direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har arbetsgruppen försökt finna en lösning vad gäller proble-&lt;br&gt;men med att arbetsgivare som bryter mot bestämmelser som omfattas av&lt;br&gt;direktivet skall kunna ådömas effektiva sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförandet av direktivet i Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behov av en lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En lag införs som anger vilka lagreglerade ar-&lt;br&gt;bets- och anställningsvillkor som skall gälla vid utstationeringar i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inga invändningar mot att&lt;br&gt;en lag införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Direktivet innebär att en arbetsgivare&lt;br&gt;som utstationerar arbetstagare i Sverige skall tillämpa svenska regler vad&lt;br&gt;gäller längsta arbetstid och kortaste vilotid, minsta antal betalda semes-&lt;br&gt;terdagar, minimilön, villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, sä-&lt;br&gt;kerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen, skyddsåtgärder med hänsyn till&lt;br&gt;arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som nyss&lt;br&gt;fött barn samt för barn och unga liksom om icke-diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att en lag införs, i vilken anges vilka civil-&lt;br&gt;rättsliga bestämmelser en utstationerande arbetsgivare skall tillämpa.&lt;br&gt;Vidare har utredaren föreslagit att lagen även skall hänvisa till de offent-&lt;br&gt;ligrättsliga regler arbetsgivaren är skyldig att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagregleringen på arbetsrättens område har traditionellt&lt;br&gt;sett delats upp i offentligrättsliga och civilrättsliga lagar. De offentlig-&lt;br&gt;rättsliga reglerna har ansetts gälla alla arbetstagare inom Sveriges territo-&lt;br&gt;rium, inbegripet utländska arbetstagare som endast tillfälligt befinner sig&lt;br&gt;i Sverige. Rättssystemet har emellertid utvecklats på ett sätt som gör att&lt;br&gt;gränsdragningen mellan offentligrättsliga och civilrättsliga regler numera&lt;br&gt;är svår att genomföra på ett entydigt och konsekvent sätt. Beträffande&lt;br&gt;arbetsmiljöregleringen råder det dock ingen tvekan om att den måste be-&lt;br&gt;traktas som offentligrättslig. Vad gäller t. ex. arbetstidslagen och jäm-&lt;br&gt;ställdhetslagen är bedömningen mer osäker. Arbetstidslagen står under&lt;br&gt;samhällets tillsyn och sanktioner vid brott mot lagen utgår genom admi-&lt;br&gt;nistrativt eller straffrättsligt förfarande. Å andra sidan gäller lagens be-&lt;br&gt;stämmelser mellan enskilda och lagen kan dessutom avtalas bort genom&lt;br&gt;kollektivavtal. Jämställdhetslagens diskrimineringsförbud kan förmodli-&lt;br&gt;gen antas vara så viktiga att Sverige inte skulle tillåta kränkningar i detta&lt;br&gt;avseende. Diskrimineringsförbuden gäller dock mellan enskilda rätts-&lt;br&gt;subjekt och har i vissa sammanhang betecknats som en privaträttslig&lt;br&gt;reglering. Det är också skäl att understryka att Romkonventionen om&lt;br&gt;tillämplig lag vid avtalsförpliktelser inte tillmäter indelningen i offent-&lt;br&gt;ligrättsliga och privaträttsliga regler avgörande betydelse då man be-&lt;br&gt;stämmer det nationella tillämpningsområdet för olika bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de regler som trots allt brukar anses som civilrättsliga -&lt;br&gt;bestämmelser i föräldraledighetslagen och semesterlagen - gäller dessa&lt;br&gt;för närvarande endast om anställningsförhållandet har starkare anknyt-&lt;br&gt;ning till Sverige än till hemlandet. För att de skall bli omedelbart till-&lt;br&gt;lämpliga vid en utstationering i Sverige behövs en lagreglering om att en&lt;br&gt;utstationerande arbetsgivare är skyldig att tillämpa dessa lagregler. Rege-&lt;br&gt;ringen instämmer således i utredarens bedömning att en lagreglering är&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagreglerna på de övriga områden som räknas upp i direktivet bör ar-&lt;br&gt;betsgivaren också åläggas att tillämpa, dels av informationsskäl, dels för&lt;br&gt;att det i vissa fall är osäkert om utstationerande arbetsgivare är skyldiga&lt;br&gt;att tillämpa dessa från första dagen vid en utstationering i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde och definitioner&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utstationering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen gäller när en arbetsgivare som är etable-&lt;br&gt;rad i ett annat land än Sverige utstationerar anställda här i landet i&lt;br&gt;samband med att arbetsgivaren tillhandahåller tjänster över gränserna.&lt;br&gt;Med utstationering avses någon av följande gränsöverskridande åtgär-&lt;br&gt;der:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när en arbetsgivare för egen räkning och under egen ledning sän-&lt;br&gt;der arbetstagare till Sverige enligt avtal som arbetsgivaren har ingått&lt;br&gt;med den i Sverige verksamma mottagaren av tjänsterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när en arbetsgivare sänder arbetstagare till Sverige till en arbets-&lt;br&gt;plats eller ett företag som tillhör koncernen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft eller ställer anställda&lt;br&gt;till förfogande sänder arbetstagare till ett användarföretag i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte för arbetsgivare inom handelsflottan såvitt avser&lt;br&gt;besättning ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utstationerad arbetstagare avses varje arbetstagare som vanli-&lt;br&gt;gen arbetar i ett annat land men som utför arbete enligt 1-3 i Sverige&lt;br&gt;under en begränsad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Stämmer huvudsakligen överens med regering-&lt;br&gt;ens. I betänkandets lagförslag definieras dock en utstationerad arbetsta-&lt;br&gt;gare som den som utför tillfälligt arbete i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inga in-&lt;br&gt;vändningar mot förslaget. Landsorganisationen i Sverige (LO) påpekar&lt;br&gt;dock att förslaget inte löser de problem som uppstår vid cabotagetrafik,&lt;br&gt;dvs. transporter mellan orter med fordon som är registrerade i ett annat&lt;br&gt;land. Landstingsförbundet föreslår att tiden för hur länge en utstatione-&lt;br&gt;ring skall pågå definieras. Arbetslivsinstitutet och Sveriges Advokatsam-&lt;br&gt;fund påpekar att utredningen som beteckning för utstationering använder&lt;br&gt;både begreppen ”arbete under en begränsad tid” och ”tillfälligt arbete”&lt;br&gt;och önskar en mer enhetlig benämning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Territoriellt tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utstationeringsdirektivet gäller enbart EU:s medlemsstater. Stater inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) omfattas dock också av&lt;br&gt;direktivet efter beslut av Gemensamma EES-kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att lagen inte skall begränsas till att omfatta&lt;br&gt;arbetsgivare inom EU eller EES utan att den skall gälla för alla utstatio-&lt;br&gt;nerande arbetsgivare, oavsett vilket land denne är etablerad i. Enligt arti-&lt;br&gt;kel 1.4 far företag från länder utanför EU inte behandlas mer förmånligt&lt;br&gt;än dem från EU:s medlemsstater. Den svenska lagen bör därför enligt&lt;br&gt;utredaren omfatta samtliga fall av utstationeringar. Risken är annars upp-&lt;br&gt;enbar att företag inom EU diskrimineras. Regeringen instämmer i denna&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hande Isfl ottan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1.2 anger att direktivet inte skall tillämpas på foretag inom han-&lt;br&gt;delsflottan såvitt avser besättning ombord. Regeln är utformad som en&lt;br&gt;tvingande bestämmelse. Regeringen instämmer därför i utredarens för-&lt;br&gt;slag att i lagen införa en uttrycklig bestämmelse om att lagen inte skall&lt;br&gt;vara tillämplig för arbetsgivare inom handelsflottan såvitt avser besätt-&lt;br&gt;ningen ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre fall av utstationeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med en utstationering definieras i artikel 1.3 i direktivet.&lt;br&gt;Det är tre fall av gränsöverskridande åtgärder som kan betecknas som en&lt;br&gt;utstationering. För det första när en arbetsgivare för sin egen räkning och&lt;br&gt;under egen ledning sänder en anställd till ett annat land enligt avtal som&lt;br&gt;ingåtts mellan arbetsgivaren och den i arbetslandet verksamme mottaga-&lt;br&gt;ren av tjänsterna. Det andra fallet är när en arbetsgivare sänder en an-&lt;br&gt;ställd utomlands till en arbetsplats eller till ett företag som tillhör koncer-&lt;br&gt;nen. Slutligen är det fråga om utstationering när uthymingsföretag som&lt;br&gt;hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft till förfogande sänder anställda&lt;br&gt;till ett användarföretag som är etablerat eller som bedriver verksamhet i&lt;br&gt;arbetslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att en definition i enlighet med direktivet bör&lt;br&gt;införas i lagen. Regeringen instämmer i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO och Transportarbetarförbundet påpekar att cabotage i regel kom-&lt;br&gt;mer att falla utanför direktivets tillämpningsområde. Transport-&lt;br&gt;arbetareförbundet anför att social dumping utgör ett konkurrensmedel&lt;br&gt;inom cabotagetrafiken och att cabotagetransporter därför bör betraktas&lt;br&gt;som utstationeringar och omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i att cabotage i Sverige som förmedlas av en&lt;br&gt;utländsk speditör i regel inte kommer att falla inom direktivets eller ut-&lt;br&gt;stationeringslagens tillämpningsområde. I den mån det föreligger avtal&lt;br&gt;mellan arbetsgivaren och mottagaren av tjänsterna och även övriga krite-&lt;br&gt;rier för utstationering är uppfyllda, omfattas dock cabotageverksamhet av&lt;br&gt;utstationeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fall som kan betraktas som utstationeringar anges mycket tydligt i&lt;br&gt;direktivet. Regeringen finner inte skäl att i den nationella lagstiftningen&lt;br&gt;utvidga definitionen så att även andra fall betraktas som utstationeringar.&lt;br&gt;Regeringen vill emellertid peka på att en stor del av de regier som om-&lt;br&gt;fattas av direktivet vanligtvis betraktas som offentligrättsliga regler som&lt;br&gt;anses gälla redan nu för arbetstagare som utför arbete inom Sverige, oav-&lt;br&gt;sett om de är här tillfälligt eller inte. I övrigt har en svensk arbetstagar-&lt;br&gt;organisation möjlighet att kräva att en arbetsgivare som bedriver verk-&lt;br&gt;samhet i Sverige tecknar kollektivavtal med organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utstationeringens varaktighet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utstationeringsdirektivet uppställer inte några tidsgränser för en utstatio-&lt;br&gt;nering. Det som anges är att en utstationerad arbetstagare skall utföra&lt;br&gt;arbete under en begränsad tid (artikel 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med arbete under en begränsad tid avgörs, liksom and-&lt;br&gt;ra tolkningar av direktivet, ytterst av EG-domstolen. Fram till dess dom-&lt;br&gt;stolen tar ställning, kan det vara av intresse att se hur likartade begrepp&lt;br&gt;definieras i andra rättsakter från EG och hur dessa har tolkats av dom-&lt;br&gt;stolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning (EEG) nr 1408/71 om samordning av systemen för social&lt;br&gt;trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar&lt;br&gt;flyttar inom gemenskapen, gäller bl.a. anställda som sänds till en annan&lt;br&gt;medlemsstat för att utföra arbete där. Det utsändande landets lagstiftning&lt;br&gt;om social trygghet skall tillämpas under förutsättning att arbetet utom-&lt;br&gt;lands inte väntas vara längre än tolv månader. Det finns möjlighet att&lt;br&gt;förlänga utstationeringen ytterligare ett år, om behörig myndighet i&lt;br&gt;värdlandet ger sitt samtycke därtill. Ytterligare förlängning kan emeller-&lt;br&gt;tid ske enligt artikel 17 i förordningen. Medlemsstaterna eller dess behö-&lt;br&gt;riga myndigheter kan nämligen genom gemensamma överenskommelser&lt;br&gt;göra undantag från två-års regeln om det är i en viss grupps eller vissa&lt;br&gt;personers intresse. Det är i själva verket vanligt att så sker. Tyskland och&lt;br&gt;Frankrike tillåter utstationeringar på upp till åtta år. I andra länder är fem&lt;br&gt;års utstationeringar vanliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte självklart att man i första hand skall jämföra ut-&lt;br&gt;stationeringsdirektivet med förordning 1408/71 eftersom förordningen&lt;br&gt;gäller regler om sociala förmåner och avgifter. Vilket lands lag som skall&lt;br&gt;tillämpas på arbets- och anställningsvillkor avgörs - förutom dem som&lt;br&gt;regleras av utstationeringsdirektivet - av Romkonventionen om tillämp-&lt;br&gt;lig lag i avtalsförpliktelser. I konventionen förekommer begreppet&lt;br&gt;”tillfälligt sysselsatt”. Romkonventionen anger att då en arbetstagare till-&lt;br&gt;fälligt är sysselsatt i ett annat land, skall lagen i landet där han vanligtvis&lt;br&gt;arbetar ändå tillämpas på anställningsavtalet (artikel 6.2). Vad som avses&lt;br&gt;med tillfälligt sysselsatt sägs inte i konventionen. Om arbetet i ett annat&lt;br&gt;land pågår en längre tid kan man emellertid anse att landet där arbetet&lt;br&gt;vanligtvis utförs har skiftat. Arbetsavtalet skall då bedömas enligt lagen i&lt;br&gt;det nya landet. För det fall det är svårt att avgöra om en arbetsplats är&lt;br&gt;tillfällig eller permanent, får man falla tillbaka på principen om den när-&lt;br&gt;maste anknytningen (Ds 1996:7 s. 84 ”Romkonventionen”).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utstationeringslagen får betydelse i de fall anknytningen till Sverige&lt;br&gt;inte är tillräckligt stark för att svensk lag ändå skulle bli tillämplig. En&lt;br&gt;bedömning måste göras inför varje utstationering om utstationerings-&lt;br&gt;lagen skall tillämpas eller om anknytningen till Sverige kommer att bli så&lt;br&gt;stark att hela den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen skall tillämpas&lt;br&gt;redan från början. Man kan anta att begreppet utstationering innebär att&lt;br&gt;det inte endast skall vara fråga om ett tidsbegränsat arbete, utan också att&lt;br&gt;det skall vara någorlunda kortvarigt. I vissa fall kan det dock tänkas att&lt;br&gt;anställningsavtalet har starkast anknytning till hemlandet även vid utsta-&lt;br&gt;tioneringar för en längre tid, t.ex. när personer i ledande ställning utsta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tioneras till ett dotterbolag. I sådana fall bör utstationeringslagens regler&lt;br&gt;bli tillämpliga. Om arbete mer stadigvarande är förlagt till Sverige och&lt;br&gt;anknytningen hit dominerar bör man emellertid kunna utgå från att det är&lt;br&gt;svensk arbetsrättslig lagstiftning i sin helhet som skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det svårt att ange någon tidsgräns för en utsta-&lt;br&gt;tionering, även om, som Landstingsförbundet påpekat, tillämpningen av&lt;br&gt;lagen skulle underlättas om en klar gräns fanns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet används begreppet arbete under en begränsad tid för att&lt;br&gt;beteckna utstationering. Utredaren har i sitt förslag använt beteckningen&lt;br&gt;tillfälligt arbete. För undvikande av tolkningsproblem, anser regeringen&lt;br&gt;emellertid att direktivets begrepp bör användas i lagen. Det skall dock&lt;br&gt;anmärkas att begreppet endast tar sikte på arbetets varaktighet i arbets-&lt;br&gt;landet. Det har således inte något att göra med längden på anställnings-&lt;br&gt;förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en arbetsgivare skall tillämpa de bestämmelser som anges i lagen&lt;br&gt;hindrar inte att det även kan finnas andra svenska lagregler som också&lt;br&gt;blir tillämpliga, t. ex. i anställningsskyddslagen, genom att dessa kan an-&lt;br&gt;ses internationellt tvingande enligt artikel 7 i Romkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon lägsta tidsgräns för en utstationering finns inte. Är det fråga om&lt;br&gt;vissa monterings- eller installationsarbeten kommer dock reglerna om&lt;br&gt;semester att gälla endast om utstationeringen överstiger åtta dagar (se&lt;br&gt;avsnitt 5.3).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.2 Arbetstagarbegreppet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett anställningsförhållande skall råda under ut-&lt;br&gt;stationeringstiden. Det civilrättsliga arbetstagarbegreppet, som det har&lt;br&gt;fastställts i praxis, bör gälla vid utstationeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) an-&lt;br&gt;för att det är viktigt att tillämpa ett tvingande arbetstagarbegrepp med ett&lt;br&gt;tämligen vitt tillämpningsområde eftersom annars de utländska avtals-&lt;br&gt;parterna genom utformningen av deras inbördes avtal skulle kunna&lt;br&gt;kringgå svensk skyddslagstiftning. De övriga remissinstanserna yttrar sig&lt;br&gt;inte över förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I artikel 1.3 anges att det i utstatione-&lt;br&gt;ringsfallen måste föreligga ett anställningsförhållande mellan företagaren&lt;br&gt;och den utstationerade arbetstagaren. En bestämmelse om detta bör där-&lt;br&gt;för införas i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 2.2 i utstationeringsdirektivet är det arbetstagarbegreppet&lt;br&gt;i värdlandet som skall tillämpas vid utstationeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar, liksom utredaren, att det inte finns något en-&lt;br&gt;hetligt arbetstagarbegrepp i svensk lagstiftning. Begreppet fastställs med&lt;br&gt;ledning av lagmotiv, rättspraxis och doktrin. Ytterst skall begreppet tol-&lt;br&gt;kas med hänsyn till syftet med den lag och den bestämmelse som är ak-&lt;br&gt;tuell. Man kan därför inte utgå från att ”arbetstagare” betyder detsamma i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all civilrättslig lagstiftning. I litteraturen finns omfattande redogörelser&lt;br&gt;för begreppets tolkning, se t. ex. SOU 1993:32 ”Ny Anställningsskydds-&lt;br&gt;lag” s. 216-237 och SOU 1994:141 ”Arbetsrättsliga utredningar” s. 71-&lt;br&gt;80.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ett anställningsförhållande måste föreligga under utstatione-&lt;br&gt;ringstiden enligt direktivet, kan det emellertid inte bli fråga om att jäm-&lt;br&gt;ställa självständiga uppdragstagare med anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Lagreglerade villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetsgivare som utstationerar arbetstagare&lt;br&gt;skall tillämpa bestämmelserna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- semesterlön och semesterersättning i semesterlagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mammaledighet, rätt till omplacering och anställningsskydd i för-&lt;br&gt;äldraledighetslagen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- diskrimineringsförbuden i jämställdhetslagen, lagen om åtgärder&lt;br&gt;mot etnisk diskriminering i arbetslivet, lagen mot diskriminering i ar-&lt;br&gt;betslivet på grund av sexuell läggning samt lagen mot diskriminering i&lt;br&gt;arbetslivet av personer med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en utstationering gäller även arbetsmiljölagen, arbetstidslagen&lt;br&gt;och, beträffande personaluthyrning, vissa regler i arbetsförmedling-&lt;br&gt;slagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta hindrar inte att arbetsgivaren tillämpar bestämmelser eller&lt;br&gt;villkor som är förmånligare för arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;utredarens förslag utan invändningar. Arbetslivsinstitutet har synpunkter&lt;br&gt;beträffande 2 § semesterlagen och 2 § föräldraledighetslagen och anför&lt;br&gt;att lagbestämmelser om minimilön kan sägas finnas genom 36 § avtalsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 3.1 i direktivet skall&lt;br&gt;medlemsstaterna se till att utstationerade arbetstagare omfattas av de lag-&lt;br&gt;bestämmelser som finns om de villkor som räknas upp i fallen a-g, näm-&lt;br&gt;ligen längsta arbetstid och kortaste vilotid, minsta antal betalda semester-&lt;br&gt;dagar per år, minimilön, villkor för att ställa arbetstagare till förfogande,&lt;br&gt;säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen, skyddsåtgärder med hänsyn&lt;br&gt;till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som&lt;br&gt;nyligen fött barn samt för barn och unga, samt, lika behandling av kvin-&lt;br&gt;nor och män samt andra bestämmelser om icke-diskriminerande behand-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av dessa regler i svensk rätt betraktas som huvudsakligen offent-&lt;br&gt;ligrättsliga, varför de i princip gäller redan nu för utstationerade arbetsta-&lt;br&gt;gare i Sverige. Beträffande andra regler såsom semesterlagen och föräld-&lt;br&gt;raledighetslagen, kan det inte sägas att de gäller med automatik för utsta-&lt;br&gt;tionerade arbetstagare, se avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Minsta antal betalda semesterdagar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktivet kräver att den utstationerade arbetstagaren skall åtnjuta samma&lt;br&gt;minimirättigheter som nationella arbetstagare vad gäller antal betalda&lt;br&gt;semesterdagar. Den svenska semesterlagen (1977:480) skiljer på obetald&lt;br&gt;ledighet och ledighet med semesterlön. I utstationeringsdirektivet regle-&lt;br&gt;ras emellertid endast den betalda semesterledigheten. Utredaren har före-&lt;br&gt;slagit att utstationerade arbetstagare endast skall omfattas av bestämmel-&lt;br&gt;serna rörande semesterlön samt semesterersättning. Regeringen gör&lt;br&gt;samma bedömning. Semesterersättning utgör en kompensation för intjä-&lt;br&gt;nad ledighet med semesterlön som arbetstagaren inte har kunnat utnyttja.&lt;br&gt;Denna förmån bör därför ingå i begreppet minsta antal betalda semester-&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet har påpekat att 2 § semesterlagen innebär att avvi-&lt;br&gt;kelser far ske genom kollektivavtal. Om det endast är kollektivavtal som&lt;br&gt;slutits av svenska arbetstagarorganisationer som avses, lär lagförslaget&lt;br&gt;strida mot artikel 6 i EG-fördraget, vilken förbjuder all diskriminering på&lt;br&gt;grund av nationalitet. Även om lagförslaget skulle uppfattas så att avvi-&lt;br&gt;kelse far ske endast genom kollektivavtal på vilka svensk rätt skall till-&lt;br&gt;lämpas, anser institutet att det i praktiken kan missgynna utländska ar-&lt;br&gt;betstagarorganisationer och därmed strida mot EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Vad som anges i direktivet är att&lt;br&gt;arbetstagarna skall tillförsäkras vissa arbets- och anställningsvillkor vid&lt;br&gt;utstationeringar. Det är således den enskilde arbetstagarens rättigheter&lt;br&gt;som skall garanteras genom den nationella lagstiftningen. En utländsk&lt;br&gt;arbetstagarorganisation kan inte hävda några rättigheter med stöd av di-&lt;br&gt;rektivet. Att 2 § semesterlagen görs tillämplig vid utstationeringar kan&lt;br&gt;därför inte anses medföra någon diskriminering av utländska arbetstagar-&lt;br&gt;organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid brott mot lagens bestämmelser bör en utstationerad arbetstagare ha&lt;br&gt;tillgång till samma rättsliga förfaranden som andra arbetstagare. Semes-&lt;br&gt;terlagens bestämmelser om skadestånd, preskription och rättegång bör&lt;br&gt;därför göras tillämpliga även på utstationerade arbetstagare i enlighet&lt;br&gt;med utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åttadagarsregeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3.2 i direktivet finns en bestämmelse som gäller arbete i sam-&lt;br&gt;band med en första montering eller en första installation av en vara. Om&lt;br&gt;sådant arbete ingår i leveranskontraktet och krävs för att den levererade&lt;br&gt;varan skall tas i bruk och om arbetet utförs av yrkesarbetare eller specia-&lt;br&gt;liserade arbetstagare från leverantören, gäller bestämmelserna om se-&lt;br&gt;mester endast om utstationeringen överstiger åtta dagar. Regeln gäller&lt;br&gt;dock inte sådan byggverksamhet som räknas upp i bilagan till direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredaren konstaterat är bestämmelsen i art. 3.2 tvingande och&lt;br&gt;måste därför införas i svensk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggverksamhet och för arbete som inte avser montering eller in-&lt;br&gt;stallationer, kommer dock bestämmelserna om semester att gälla från&lt;br&gt;första dagen för utstationeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete av ringa omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3.5 anger att medlemsstaterna kan göra undantag från bestämmel-&lt;br&gt;serna om minsta antal betalda semesterdagar om arbetet är av ”ringa om-&lt;br&gt;fattning”. I så fall måste dock fastställas vilka villkor som arbetet skall&lt;br&gt;uppfylla för att det skall kunna anses vara av ringa omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, liksom utredaren, att det för närvarande inte är mo-&lt;br&gt;tiverat att skapa några undantagsregler i berört avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelse av semestervillkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär, att som huvudregel kommer de svenska&lt;br&gt;lagbestämmelserna om betald semester att gälla för utstationerade ar-&lt;br&gt;betstagare här i landet. Enligt artikel 3.7 skall dock en sådan reglering&lt;br&gt;inte hindra att mer förmånliga villkor tillämpas för arbetstagarna. En så-&lt;br&gt;dan bestämmelse bör därför i enlighet med utredarens förslag införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avgöra vilka villkor som är förmånligast måste en jämförelse&lt;br&gt;göras med den lag som enligt Romkonventionen annars hade varit till-&lt;br&gt;lämplig. Om arbetsgivare och arbetstagare inte har kommit överens om&lt;br&gt;att svensk lag skall tillämpas, är det i allmänhet hemlandets semestervill-&lt;br&gt;kor man måste jämföra med. Är dessa mer förmånliga för arbetstagaren,&lt;br&gt;far arbetsgivaren fortsätta att tillämpa dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse av semestervillkoren kan i vissa fall vara svår att göra.&lt;br&gt;Sverige och t.ex. Danmark har båda ett system som innebär att arbetsta-&lt;br&gt;garen måste ha varit anställd under intjänandeåret för att betald semester&lt;br&gt;skall kunna utgå under semesteråret. Andra länder har ett system med&lt;br&gt;semesterkassor, där en arbetstagare får betald semester redan första an-&lt;br&gt;ställningsåret. Arbetsgivaren erlägger avgifter till semesterkassan, som&lt;br&gt;sköter utbetalningarna. Vilket system som är mest förmånligt för arbets-&lt;br&gt;tagaren, far bedömas från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggbranschens arbetsmarknadsparter på gemenskapsnivå har antagit&lt;br&gt;en gemensam ståndpunkt avseende hur man skall förhålla sig till länder-&lt;br&gt;nas olika regier om ekonomiska förmåner till arbetstagarna inom direkti-&lt;br&gt;vets tillämpningsområde. Enligt den gemensamma ståndpunkten kan en&lt;br&gt;samordning ske genom att arbetsgivaren i första hand skall bidra till&lt;br&gt;värdlandets semesterkassa. Bidragen skall dock kunna inskränkas när den&lt;br&gt;utstationerade arbetstagaren åtnjuter samma eller likartade förmåner en-&lt;br&gt;ligt hemlandets lag eller avtalsvillkor. Det är meningen att dessa princip-&lt;br&gt;er om samordning skall genomföras i bilaterala överenskommelser mel-&lt;br&gt;lan de olika medlemsstaternas kollektivavtalsparter. I flera medlemsstater&lt;br&gt;har också sådana bilaterala överenskommelser träffats. Jämförelsen i den&lt;br&gt;gemensamma ståndpunkten utgår från att både hem- och värdland har&lt;br&gt;semesterkassor. Det är dock inte något som hindrar att samma utgångs-&lt;br&gt;punkter kan gälla beträffande olika system för betald semester.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte frågan om hur jämförelsen skall gå till kan lösas genom över-&lt;br&gt;enskommelser, måste den ytterst överlåtas åt rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyddsåtgärder för kvinnor som är gravida eller som nyligen fött&lt;br&gt;barn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regler som särskilt skyddar gravida och kvinnor som nyss fött barn finns&lt;br&gt;i föräldraledighetslagen (1995:584). Bestämmelserna i 4 § första stycket&lt;br&gt;om mammaledighet, 18-21 §§ om rätt till omplacering och 16—17 §§ om&lt;br&gt;anställningsskydd är sådana regler som enligt direktivet skall gälla för&lt;br&gt;utstationerade arbetstagare. Eftersom dessa regler sannolikt inte gäller nu&lt;br&gt;för sådana arbetstagare, behövs en bestämmelse som anger att en arbets-&lt;br&gt;givare skall tillämpa dem vid utstationeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att även 2 § om möjligheten att i vissa fall träf-&lt;br&gt;fa avvikande bestämmelser i kollektivavtal görs tillämplig vid utstatione-&lt;br&gt;ringar. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet har anmärkt att om man endast avser att avvikel-&lt;br&gt;serna kan ske genom svenska kollektivavtal, torde detta strida mot dis-&lt;br&gt;krimineringsförbudet i EG-fördraget. Regeringen anser att det inte kan&lt;br&gt;anses föreligga någon diskrimineringssituation eftersom rättigheterna&lt;br&gt;som tillförsäkras arbetstagaren genom den föreslagna bestämmelsen till-&lt;br&gt;kommer den enskilde individen. En utländsk arbetstagarorganisation kan&lt;br&gt;inte hävda någon rätt med stöd av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förbud mot diskriminering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om lika behandling av kvinnor och män finns i jämställd-&lt;br&gt;hetslagen (1991:433). Regeringen delar utredarens uppfattning att denna&lt;br&gt;lags regler om diskrimineringsförbud, påföljder vid brott mot förbudet&lt;br&gt;samt reglerna om rättegången behöver göras tillämpliga vid utstatione-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma reglering behöver införas beträffande annan lagstiftning om&lt;br&gt;förbud mot diskriminering. Regeringen har i propositionen 1997/98:177&lt;br&gt;föreslagit att riksdagen skall anta förslag till en ny lag om åtgärder mot&lt;br&gt;etnisk diskriminering i arbetslivet. Vidare har regeringen i propositioner-&lt;br&gt;na 1997/98:179 och 1997/98:180 föreslagit att riksdagen skall anta för-&lt;br&gt;slag till lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med&lt;br&gt;funktionshinder samt lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på&lt;br&gt;grund av sexuell läggning. Riksdagen har den 3 mars 1999 antagit de&lt;br&gt;föreslagna lagarna. De träder i kraft den 1 maj 1999. Även dessa lagar&lt;br&gt;bör således omfattas av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetstid och arbetsmiljö&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska regleringen om arbetstid och vilotid i arbetstidslagen&lt;br&gt;(1982:673) anses vanligen tillämplig redan nu för utstationerade arbets-&lt;br&gt;tagare i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra områden som anses höra till offentligrättsliga regler är bestäm-&lt;br&gt;melser om säkerhet, hälsa och hygien, som finns i arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160) och de föreskrifter Arbetarskyddsstyrelsen utfärdar med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd av arbetsmiljölagen. I sistnämnda lag finns även bestämmelser om&lt;br&gt;skydd för minderåriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av ar-&lt;br&gt;betskraft (arbetsförmedlingslagen) finns vissa bestämmelser som rör per-&lt;br&gt;sonaluthymingsföretag. Enligt lagen får ett uthymingsföretag inte hindra&lt;br&gt;en arbetstagare att ta anställning hos den beställare för vilken han eller&lt;br&gt;hon utför arbetet. Om arbetstagaren har sagt upp sig och i stället tar an-&lt;br&gt;ställning hos ett uthymingsföretag, får företaget inte hyra ut den anställde&lt;br&gt;till dennes förra arbetsgivare tidigare än sex månader efter det att anställ-&lt;br&gt;ningen där upphörde. Den som bedriver uthyrning av arbetskraft får inte&lt;br&gt;begära, avtala om eller ta emot ersättning av arbetssökande eller arbets-&lt;br&gt;tagare för att erbjuda eller anvisa dem arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att en utstationerande arbetsgivare skall åläg-&lt;br&gt;gas att tillämpa även ovan nämnda bestämmelser. Regeringen delar utre-&lt;br&gt;darens bedömning. Även om reglerna huvudsakligen far anses gälla re-&lt;br&gt;dan, råder viss osäkerhet på området. Det är därför viktigt att det klargörs&lt;br&gt;vilka regler en arbetsgivare har att tillämpa vid en utstationering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ställt sig tveksamt till lämpligheten av att i den nya lagen&lt;br&gt;endast ange att vissa delar av de angivna lagarna skall tillämpas i det fall&lt;br&gt;avsikten är att lagarna skall vara tillämpliga i sin helhet. Lagrådet har&lt;br&gt;anfört följande. I den mån man vill säkerställa att de angivna lagarna be-&lt;br&gt;aktas, trots att de får antas gälla oberoende av en sådan särskild bestäm-&lt;br&gt;melse, bör hänvisning ske till respektive lag i dess helhet. Beträffande&lt;br&gt;arbetsförmedlingslagen avses dock en saklig skillnad, vilken bör framgå.&lt;br&gt;Enligt Lagrådet kan stycket i den aktuella lagregeln utformas enligt föl-&lt;br&gt;jande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vid utstationering gäller även bestämmelserna i arbetstidslagen,&lt;br&gt;(1982:673), arbetsmiljölagen (1977:1166) samt, såvitt gäller arbetsgivare&lt;br&gt;som bedriver uthyrning av arbetskraft, lagen (1993:440) om privat ar-&lt;br&gt;betsförmedling och uthyrning av arbetskraft.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Lagrådets uppfattning att hänvisning bör ske till hela&lt;br&gt;arbetsmiljö- och arbetstidslagen. Beträffande arbetsförmedlingslagen är&lt;br&gt;det dock endast vissa bestämmelser om personaluthyrning som kan bli&lt;br&gt;aktuella i utstationeringssituationer. Dessa paragrafer bör därför nämnas i&lt;br&gt;den nu aktuella lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Minimilön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har konstaterat att det inte finns några lagregler om minimilön&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet har dock anfört att det finns ett rättsligt skydd för&lt;br&gt;minimilön i bestämmelsen om oskäliga avtalsvillkor i 36 § lagen&lt;br&gt;(1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens&lt;br&gt;område (avtalslagen). Denna bestämmelse, såvitt avser lön, bör därför&lt;br&gt;enligt institutet inkluderas i utstationeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Bestämmelsen om oskäliga av-&lt;br&gt;talsvillkor i 36 § avtalslagen har mycket riktigt tillämpats av domstol i&lt;br&gt;fall då den avtalade lönen varit så låg att den ansetts oskälig. En mängd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;faktorer har emellertid betydelse för bedömningen om det finns grund for Prop. 1998/99:90&lt;br&gt;jämkning eller inte. Bland annat läggs stor vikt vid arbetstagarens eget&lt;br&gt;agerande eller brist på agerande. Även om det kan anses att det ytterst&lt;br&gt;finns ett skydd i 36 § avtalslagen utgör inte bestämmelsen en sådan regel&lt;br&gt;om minimilön som direktivet tar sikte på. Regeringen anser inte att det är&lt;br&gt;möjligt att ålägga en utstationerande arbetsgivare att tillämpa 36 § av-&lt;br&gt;talslagen. Det skall emellertid tilläggas att det har diskuterats om 36 §&lt;br&gt;kan anses internationellt tvingande enligt artikel 7 i Romkonventionen&lt;br&gt;(jfr prop. 1997/98:14 s. 28). I så fall torde svensk domstol ändå kunna&lt;br&gt;tillämpa regeln om det är behövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Utstationeringar från Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En arbetsgivare med hemvist eller säte i Sveri-&lt;br&gt;ge skall vid utstationeringar till annat land inom EES tillämpa de na-&lt;br&gt;tionella bestämmelser varigenom landet genomfört utstationerings-&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren har inte lagt något motsvarande för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Direktivet innebär att utstationerande&lt;br&gt;arbetsgivare med hemvist eller säte i Sverige skall tillämpa utstatione-&lt;br&gt;ringslandets arbets- och anställningsvillkor på de områden som anges i&lt;br&gt;artikel 3.1. Kommissionens arbetsgrupp för genomförande av direktivet&lt;br&gt;har påtalat att det finns en risk för att hemlandets domstol ger nationella&lt;br&gt;arbets- och anställningsvillkor företräde enligt artikel 6.1 eller 7.2 i&lt;br&gt;Romkonventionen om talan mot arbetsgivaren förs i hemlandet. Direkti-&lt;br&gt;vets regler om att vissa bestämmelser i medlemsstaternas rättsordningar&lt;br&gt;skall gälla oavsett vilken lag som annars är tillämplig, skulle därmed&lt;br&gt;kunna sättas ur spel. Arbetsgruppen har föreslagit att medlemsstaterna&lt;br&gt;inför en uttrycklig regel om att nationella arbetsgivare skall tillämpa ut-&lt;br&gt;stationeringslandets arbets- och anställningsvillkor på de områden som&lt;br&gt;anges i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns skäl att följa arbetsgruppens förslag. Det&lt;br&gt;far anses osäkert vilken lag svensk domstol skulle anse tillämplig för det&lt;br&gt;fall arbetstagaren gör gällande att arbetsgivaren i Sverige inte uppfyllt&lt;br&gt;sina skyldigheter under utstationeringstiden. Regeringen bedömer således&lt;br&gt;att det är nödvändigt att införa en särskild regel om att en arbetsgivare&lt;br&gt;som utstationerar anställda till ett land inom EES skall tillämpa det lan-&lt;br&gt;dets nationella bestämmelser som genomför direktivet. Detta skall dock&lt;br&gt;inte hindra att arbetsgivaren tillämpar mer förmånliga villkor för arbets-&lt;br&gt;tagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen innebär inte att arbetsgivaren är skyldig&lt;br&gt;att tillämpa andra villkor i utstationeringslandet än vad som följer av di-&lt;br&gt;rektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtalsreglerade villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Arbets- och anställningsvillkor fastställda i&lt;br&gt;kollektivavtal bör inte omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller yttrar sig&lt;br&gt;inte över förslaget. Arbetslivsinstitutet anför dock att frågan om kollek-&lt;br&gt;tivavtalsvillkor bör föras in i lagen bör övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) anser att det bör slås fast att den&lt;br&gt;utländska arbetsgivaren inte skall behöva betala dubbla kostnader vid&lt;br&gt;utstationeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt artikel 3.1 skall medlemsstaterna se till att en ar-&lt;br&gt;betsgivare som utstationerar en arbetstagare tillämpar värdlandets arbets-&lt;br&gt;och anställningsvillkor som är fastställda i lag eller allmängiltiga kollek-&lt;br&gt;tivavtal på de områden som anges i a-g. Såvitt gäller allmängiltiga kol-&lt;br&gt;lektivavtal avser artikeln endast arbete inom sådan byggverksamhet som&lt;br&gt;definierats i bilagan till direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som menas med allmängiltigförklarade avtal definieras i artikel&lt;br&gt;3.8. Här sägs att det skall vara frågan om sådana kollektivavtal som skall&lt;br&gt;följas av alla företag inom den aktuella sektom eller det aktuella arbetet&lt;br&gt;och inom det aktuella geografiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlemsstaten inte har något system för allmängiltigförklaring av&lt;br&gt;avtal, kan den om den så beslutar utgå från kollektivavtal inom bygg-&lt;br&gt;branschen som gäller allmänt för alla likartade företag inom den aktuella&lt;br&gt;sektom eller det aktuella arbetet och inom det geografiska området.&lt;br&gt;Medlemsstaten kan också utgå från kollektivavtal som har ingåtts av de&lt;br&gt;mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå&lt;br&gt;och som gäller inom hela det nationella territoriet. Förutsättningen för att&lt;br&gt;tillämpa dessa typer av kollektivavtal är att staten garanterar att utstatio-&lt;br&gt;nerande företag behandlas på samma sätt som nationella företag som be-&lt;br&gt;finner sig i en likartad situation. En likartad situation föreligger enligt&lt;br&gt;direktivet när de nationella företagen är underkastade samma skyldighe-&lt;br&gt;ter som de utstationerande företagen på de områden direktivet reglerar&lt;br&gt;och om de skall uppfylla skyldigheterna med samma verkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av punkten 8 är att om en medlemsstat ålägger utstatione-&lt;br&gt;rande arbetsgivare att följa kollektivavtal på vissa områden, får de inte&lt;br&gt;missgynnas i förhållande till nationella arbetsgivare som inte är bundna&lt;br&gt;av kollektivavtal. Jämförelsen skall ske med nationella konkurrens-&lt;br&gt;mässiga företag. Kommissionen har i motiveringen till det reviderade&lt;br&gt;direktivförslaget (Explanatory Memorandum av den 16 juni 1993 [Celex&lt;br&gt;593PC0225]) uttalat bl.a. följande. Att det finns ett i ekonomiskt hänse-&lt;br&gt;ende obetydligt antal nationella företag som inte följer kollektivavtal be-&lt;br&gt;höver enligt kommissionen inte hindra att utländska företag blir skyldiga&lt;br&gt;att följa dem. Det avgörande är om de nationella företagen utgör möjliga&lt;br&gt;konkurrenter till de utländska företagen. Med uttrycket ”nationella före-&lt;br&gt;tag som befinner sig i en likartad situation” avses således nationella fö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;retag som bedriver liknande verksamhet och är likvärdiga i storlek eller&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också möjlighet att enligt artikel 3.10 bestämma att även&lt;br&gt;andra sektorers kollektivavtal skall falla under den nationella regleringen&lt;br&gt;som införlivar direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Medlemsstaterna skall alltså enligt&lt;br&gt;artikel 3.1 garantera att vissa arbets- och anställningsvillkor skall tilläm-&lt;br&gt;pas för utstationerade arbetstagare. Villkoren kan vara lagreglerade eller&lt;br&gt;såvitt avser byggbranschen reglerade i allmängiltiga kollektivavtal. De&lt;br&gt;arbets- och anställningsvillkor som räknas upp i artikel 3.1 a-g i direkti-&lt;br&gt;vet, är i stor utsträckning lagreglerade i Sverige. Beträffande minimilön&lt;br&gt;finns dock inte någon lagstiftning. I den mån det alls finns bestämmelser&lt;br&gt;om minimilöner, återfinns dessa i kollektivavtal. Genom kollektivavtal&lt;br&gt;kan också göras avvikelser från lagreglerna om semester och arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har inte något system för allmängiltigförklaring av kollektiv-&lt;br&gt;avtal. Däremot finns inom byggbranschen såväl som inom andra bran-&lt;br&gt;scher centrala kollektivavtal med hög täckningsgrad. Direktivet kan inte&lt;br&gt;anses innebära att medlemsstaterna är skyldiga att införa ett system för&lt;br&gt;allmängiltigförklaring av avtalen. En medlemsstat som saknar sådant&lt;br&gt;system, har i stället möjlighet att göra vissa typer av kollektivavtal till-&lt;br&gt;lämpliga på utländska företags verksamhet i landet (artikel 3.8 andra&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens slutsats är att direktivet inte tvingar medlemsstaterna till&lt;br&gt;något annat än att garantera att vissa villkor i allmängiltiga kollektivavtal&lt;br&gt;inom byggsektorn skall tillämpas av den utstationerande arbetsgivaren.&lt;br&gt;Enligt ordalydelsen i artikel 3.8 finns emellertid en möjlighet för Sverige&lt;br&gt;att välja om vi önskar ålägga en utstationerande arbetsgivare att även&lt;br&gt;tillämpa kollektivavtalsreglerade villkor, trots att dessa inte är allmängil-&lt;br&gt;tiga. Regeringen gör således samma bedömning som utredaren, nämligen&lt;br&gt;att Sverige kan välja mellan att lagstifta om att arbetsgivare inom bygg-&lt;br&gt;branschen skall tillämpa villkoren i tillämpligt svenskt kollektivavtal el-&lt;br&gt;ler lämna detta utanför det område som skall anpassas till direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredaren påpekat kan man, trots den klara ordalydelsen i direkti-&lt;br&gt;vet, ändå ställa sig tveksam till om syftet med direktivet uppfylls om alla&lt;br&gt;kollektivavtalsreglerade villkor lämnas utanför lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område. Ett av syftena med direktivet är att arbetstagarnas rättigheter&lt;br&gt;skall respekteras så att s.k. social dumpning förhindras. Detta innebär att&lt;br&gt;utländska företag inte skall kunna utnyttja skillnader i arbets- och an-&lt;br&gt;ställningsvillkor för att vinna konkurrensfördelar. Ett annat syfte är att&lt;br&gt;underlätta den fria rörligheten av tjänster. En fråga blir då om den ord-&lt;br&gt;ning parterna tillämpar på svensk arbetsmarknad ändå kan anses tillfyl-&lt;br&gt;lest för att uppfylla dessa syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika arbets- och anställningsvillkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtalen har hög täckningsgrad på den svenska arbetsmarknaden.&lt;br&gt;I normalfallet är såväl svenska som utländska företag beredda att teckna&lt;br&gt;kollektivavtal med berörd facklig arbetstagarorganisation. De påtryck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsmedel organisationerna förfogar över - stridsåtgärder i form av&lt;br&gt;strejk eller blockad - används sällan. Redan möjligheten därtill innebär&lt;br&gt;dock en inte oväsentlig förutsättning för att kollektivavtalssystemet skall&lt;br&gt;upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarorganisationerna uppger sig ha god kontroll över de utländ-&lt;br&gt;ska företag som bedriver verksamhet i Sverige och ser till att kollektiv-&lt;br&gt;avtal träffas och följs. Inställningen från arbetsmarknadens parter är ock-&lt;br&gt;så att det svenska kollektivavtalssystemet inte bör förändras och att det&lt;br&gt;ligger i båda sidors intresse att även utländska företag tillämpar svenska&lt;br&gt;avtalsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet har anfört att den nuvarande svenska ordningen är&lt;br&gt;väl ägnad att motverka låglönekonkurrens men mindre väl ägnad att&lt;br&gt;rättsligt tillförsäkra utländska arbetstagare anställningsvillkor på svensk&lt;br&gt;nivå. Om de utländska arbetstagarna inte är medlemmar i en svensk kol-&lt;br&gt;lektivavtalsslutande arbetstagarorganisation kan de inte åberopa 26 och&lt;br&gt;27 §§ medbestämmandelagen. Om det svenska kollektivavtalet aldrig&lt;br&gt;kommit att tillämpas på arbetsplatsen lär den i praxis antagna regeln om&lt;br&gt;kollektivavtalets verkan på utanförstående arbetstagare inte vara tillämp-&lt;br&gt;lig. Följden blir att här i landet utstationerade arbetstagare i många fall&lt;br&gt;kommer att sakna rättsliga medel att åberopa de svenska kollektivavtalen.&lt;br&gt;Institutet anser därför att en lagregel som även omfattar kollektivavtals-&lt;br&gt;villkor bättre skulle svara mot direktivets allmänna uppbyggnad än den&lt;br&gt;svenska metoden att motverka social dumpning. Arbetslivsinstitutet an-&lt;br&gt;ser också att det kan ifrågasättas om krav på svenska kollektivavtal under&lt;br&gt;hot om stridsåtgärder är förenligt med Sveriges internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har bedömt att det svenska kollektivavtalssystemet förhind-&lt;br&gt;rar social dumpning och att Sverige inte bör utnyttja möjligheten enligt&lt;br&gt;artikel 3.8 att ålägga utstationerande arbetsgivare att tillämpa kollektiv-&lt;br&gt;avtalsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredarens uppfattning att kollektivavtalsreglerade&lt;br&gt;villkor bör lämnas utanför lagens tillämpningsområde. Visserligen följer&lt;br&gt;av medbestämmandelagen, som Arbetslivsinstitutet påpekat, att en en-&lt;br&gt;skild arbetstagare som inte är medlem i den avtalsslutande arbetstagar-&lt;br&gt;organisationen inte kan kräva att arbetsgivaren tillämpar kollektiv-&lt;br&gt;avtalsvillkoren. En utstationerad arbetstagare befinner sig emellertid där-&lt;br&gt;vidlag i samma situation som en svensk arbetstagare. En arbetsgivare&lt;br&gt;som är bunden av ett kollektivavtal begår avtalsbrott gentemot arbetsta-&lt;br&gt;garorganisationen om arbetsgivaren inte tillämpar avtalsvillkoren på alla&lt;br&gt;anställda, såvitt inte annat framgår av avtalet. En enskild arbetstagare har&lt;br&gt;också möjlighet att gå in som medlem i en svensk arbetstagarorganisation&lt;br&gt;och därigenom göra sin rätt gällande (se vidare avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredaren påpekat medför det också praktiska svårigheter om lag-&lt;br&gt;regleringen skulle föreskriva direkt tillämpning av svenska kollektiv-&lt;br&gt;avtal. Om man skulle lagstifta om att utstationerande arbetsgivare skall&lt;br&gt;följa tillämpligt kollektivavtal utan att de diskrimineras i förhållande till&lt;br&gt;svenska arbetsgivare som inte enligt lag måste följa avtalen, finns egent-&lt;br&gt;ligen bara ett sätt att undvika en allmängiltigförklaring av kollektivavta-&lt;br&gt;len. Det är att lagtexten har ungefar samma lydelse som direktivet, näm-&lt;br&gt;ligen att utstationerande arbetsgivare skall följa kollektivavtal i den mån&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska foretag som befinner sig i en likartad situation gör det. Detta&lt;br&gt;innebär att man alltid skulle behöva göra en jämförelse i varje enskilt&lt;br&gt;fall. En sådan lösning skulle uppenbarligen te sig främmande för svensk&lt;br&gt;tradition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att det knappast behövs andra&lt;br&gt;medel än de, som parterna i dag använder, för att hindra social dumpning&lt;br&gt;på den svenska arbetsmarknaden. De mekanismer och förfaranden som&lt;br&gt;står till de olika aktörernas förfogande och garanteras i lag leder på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt till att i kollektivavtal fastställda minimikrav för-&lt;br&gt;verkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet har också anfört att det är omstritt om krav på&lt;br&gt;svenska kollektivavtal under hot om stridsåtgärder är förenligt med Sve-&lt;br&gt;riges internationella åtaganden. Även SAF anser att det är mycket osäkert&lt;br&gt;om den s.k. Lex Britannia står i överensstämmelse med EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. Lex Britannia omfattar 25 a, 31 a §§ och 42 § tredje stycket i&lt;br&gt;medbestämmandelagen. Bestämmelserna innebär att förbudet att vidta&lt;br&gt;stridsåtgärder inte gäller om det är fråga om arbetsförhållanden som&lt;br&gt;medbestämmandelagen inte är direkt tillämplig på. Ett kollektivavtal som&lt;br&gt;är ogiltigt enligt utländsk rätt på den grunden att det tillkommit efter en&lt;br&gt;stridsåtgärd är trots detta giltigt i Sverige om stridsåtgärden var tillåten&lt;br&gt;enligt medbestämmandelagen. Ett kollektivavtal som träffats med stöd av&lt;br&gt;medbestämmandelagen har också företräde framför ett tidigare träffat&lt;br&gt;kollektivavtal som den lagen inte är tillämplig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om Lex Britannia strider mot Sveriges internationella förplik-&lt;br&gt;telser har djupgående analyserats av utredningsmannen Sven-Hugo Ry-&lt;br&gt;man i promemorian (Ds 1994:13) ”Lex Britannia”. Utredningsmannens&lt;br&gt;slutsats är att Lex Britannia sannolikt inte strider mot Sveriges interna-&lt;br&gt;tionella åtaganden och att det således inte är nödvändigt att på den grun-&lt;br&gt;den ändra eller upphäva denna lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsebara villkor för utstationerande företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren påpekar också att syftet med direktivet inte enbart är att mot-&lt;br&gt;verka social dumpning. Ett annat syfte är att underlätta den fria tjänste-&lt;br&gt;rörligheten. Detta medför enligt utredaren att det måste vara möjligt för&lt;br&gt;en arbetsgivare, som skall skicka arbetstagare utomlands, att förutse vilka&lt;br&gt;villkor denne blir tvungen att iaktta vid utstationeringen. Detta är av vikt&lt;br&gt;framför allt när arbetsgivaren skall lämna anbud på en entreprenad. Det&lt;br&gt;måste gå att uppskatta de kostnader en entreprenad utomlands kan med-&lt;br&gt;föra. Således är det nödvändigt att arbetsgivaren blir medveten om att&lt;br&gt;han eller hon är tvungen att följa inte enbart lagreglerade anställnings-&lt;br&gt;och arbetsvillkor utan även kan bli tvingad att tillämpa villkor i kollektiv-&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredarens uppfattning att det är viktigt att koppling-&lt;br&gt;en till kollektivavtalssystemet blir synligt i lagreglerna. Det förbindelse-&lt;br&gt;kontor, som enligt direktivet måste upprättas för att ge information om&lt;br&gt;vilka regler som skall gälla vid en utstationering, bör därför upplysa även&lt;br&gt;om förekomsten av kollektivavtal och hänvisa till kollektivavtalspartema&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för närmare information. Skyldigheten for förbindelsekontoret att till-&lt;br&gt;handahålla sådan information bör regleras genom en uttrycklig lagbe-&lt;br&gt;stämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbindelsekontorets åligganden behandlas utförligare i avsnitt 5.7.&lt;br&gt;Det är emellertid angeläget att redan i detta sammanhang poängtera att&lt;br&gt;hänvisningar till kollektivavtalsbärande parter och grundläggande kol-&lt;br&gt;lektivavtalsmekanismer är en nödvändig förutsättning for att det svenska&lt;br&gt;systemet skall bli synligt i lagreglerna. Först därmed kan sägas att kravet&lt;br&gt;på förutsebarhet är tillgodosett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF har påpekat att det måste slås fast att utländska arbetsgivare inte&lt;br&gt;är skyldiga att betala enligt dubbla avtalsvillkor. Regeringen konstaterar&lt;br&gt;att för det fall den utländske arbetsgivaren krävs på dubbla avgifter, kan&lt;br&gt;frågan tas upp i domstol, varvid domstolen har att ta hänsyn till EG-&lt;br&gt;domstolens praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Regel om grundläggande rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid utstationering skall medbestämmande-&lt;br&gt;lagens regler om förenings- och förhandlingsrätt gälla. Om kollektiv-&lt;br&gt;avtal träffas med en svensk arbetstagarorganisation gäller även regler-&lt;br&gt;na om fredsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inga&lt;br&gt;invändningar mot förslaget. Arbetslivsinstitutet har dock avstyrkt försla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 3.10 i direktivet finns&lt;br&gt;det en möjlighet att ålägga utstationerande arbetsgivare arbets- och an-&lt;br&gt;ställningsvillkor på andra områden än de som anges i artikel 3.1 om be-&lt;br&gt;stämmelserna rör ordre public.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har ansett att det är viktigt att tydliggöra vissa grundläggan-&lt;br&gt;de rättigheter som hör samman med kollektivavtalssystemet. Hit hör&lt;br&gt;reglerna om föreningsrätt och förhandlingsrätt, som är intagna i medbe-&lt;br&gt;stämmandelagen. När kollektivavtal träffats med en svensk arbetstagar-&lt;br&gt;organisation, skall även reglerna om fredsplikt gälla. Nu nämnda regler&lt;br&gt;är enligt utredaren så grundläggande att de måste betraktas som sådana&lt;br&gt;ordre public-regler som anges i artikel 3.10 i direktivet. Enligt utredaren&lt;br&gt;far de anses gälla redan för utländska arbetsgivare och arbetstagare vid&lt;br&gt;arbete som är förlagt till Sverige. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet anser att syftet med regeln är oklart och undrar om&lt;br&gt;tanken är att garantera svenska organisationers handlingsfrihet gentemot&lt;br&gt;utländska arbetsgivare eller om det är de utländska arbetstagarnas möjlig-&lt;br&gt;heter att utöva fackligt arbete som skall säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar att det är viktigt att båda aspekterna tillgodoses.&lt;br&gt;Genom att fora in en uttrycklig lagbestämmelse om att dessa regler i&lt;br&gt;medbestämmandelagen gäller vid utstationeringar slår man fast att reg-&lt;br&gt;lerna är tvingande. I och med att Sverige nu klart anger att det svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollektivavtalssystemets mekanismer står till utländska aktörers förfo-&lt;br&gt;gande kan parternas nuvarande system för att upprätthålla kollektivav-&lt;br&gt;talsenlig standard på anställningsvillkoren anses ändamålsenligt och till-&lt;br&gt;räckligt till de delar där i direktivet angivna minimivillkor inte kan för-&lt;br&gt;verkligas genom direkt hänvisning till svenska lagregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vissa regler i medbestämmandelagen görs tillämpliga vid en utsta-&lt;br&gt;tionering innebär inte att arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationernas&lt;br&gt;rätt att vidta stridsåtgärder påverkas. I 42 § tredje stycket medbestäm-&lt;br&gt;mandelagen anges att bestämmelserna om förbud mot olovliga stridsåt-&lt;br&gt;gärder endast gäller när medbestämmandelagen är direkt tillämplig på&lt;br&gt;arbetsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att det för tydlighetens skull bör införas ett&lt;br&gt;tillägg till 42 § medbestämmandelagen om att vad som där sägs inte skall&lt;br&gt;påverkas av regleringen i lagen om utstationering av arbetstagare. Lagrå-&lt;br&gt;det har emellertid ifrågasatt om tillägget är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Lagrådets uppfattning att det inte kan anses nödvän-&lt;br&gt;digt att införa ett förtydligande i medbestämmandelagen. Det är en hel-&lt;br&gt;hetsbedömning av det aktuella arbetsförhållandets anknytning till Sverige&lt;br&gt;som bestämmer om lagen skall anses direkt tillämplig, varvid sådana&lt;br&gt;faktorer som arbetsplatsens geografiska belägenhet, parternas nationalitet&lt;br&gt;och om arbetet mera stadigvarande är förlagt till Sverige har betydelse&lt;br&gt;(jfr. prop. 1990/91:162 s. 8 f.). Reglerna om förenings- och förhandlings-&lt;br&gt;rätt, måste enligt vad som nämnts betraktas som ordre public-regler och&lt;br&gt;gäller därför utan att medbestämmandelagen i sin helhet blir tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Förbindelsekontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetarskyddsstyrelsen utses till förbindelse-&lt;br&gt;kontor. Förbindelsekontoret skall ge information om vilka arbets- och&lt;br&gt;anställningsvillkor som kan bli tillämpliga vid en utstationering i Sve-&lt;br&gt;rige. Förbindelsekontoret skall också samverka med motsvarande&lt;br&gt;myndigheter inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser instämmer i utredarens&lt;br&gt;förslag eller har inga synpunkter på förslaget. Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;motsätter sig emellertid förslaget. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) delar&lt;br&gt;utredarens uppfattning men tillägger att förbindelsekontoret även bör ge&lt;br&gt;information om arbetstillstånd vid utstationeringar från länder utanför&lt;br&gt;EES. LO anser att AMS bör utses till förbindelsekontor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förbindelsekontorets uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 4.1 i direktivet åläggs medlemsstaterna att i enlighet med natio-&lt;br&gt;nell lagstiftning eller praxis utse ett eller flera förbindelsekontor eller en&lt;br&gt;eller flera nationella behöriga instanser i syfte att genomföra direktivet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikeln föreskriver inte vilka uppgifter förbindelsekontoret skall ha.&lt;br&gt;Frågan om förbindelsekontorets uppgifter har diskuterats i den arbets-&lt;br&gt;grupp som kommissionen tillsatt för att underlätta genomförandet av ut-&lt;br&gt;stationeringsdirektivet. Arbetsgruppen har kommit till slutsatsen att en&lt;br&gt;rimlig tolkning av artikel 4.1 är att förbindelsekontoret skall ge informa-&lt;br&gt;tion om vilka arbets- och anställningsvillkor som skall gälla för utstatio-&lt;br&gt;nerade arbetstagare. Regeringen delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen tidigare anfört bör förbindelsekontoret uttryckligen&lt;br&gt;åläggas att ge information om det svenska kollektivavtalssystemet. Efter-&lt;br&gt;som utstationerande arbetsgivare kan bli tvungna att träffa svenska kol-&lt;br&gt;lektivavtal är det viktigt att arbetsgivarna redan före en utstationering far&lt;br&gt;detta klart för sig och att de kan få information om kollektivavtalsvill-&lt;br&gt;korens innehåll. Förbindelsekontoret bör därför förklara hur det svenska&lt;br&gt;systemet fungerar med dispositiva lagregler och kollektivavtal. Det bör&lt;br&gt;också kunna upplysa om vilket kollektivavtalsområde som kan komma&lt;br&gt;att bli tillämpligt och hänvisa till parterna för närmare information om&lt;br&gt;avtalsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som efterfrågar information kan vara arbetsgivare, arbetstagare och&lt;br&gt;andra myndigheter både i Sverige och utomlands. I likhet med utredaren&lt;br&gt;anser regeringen att information bör i första hand lämnas enbart om in-&lt;br&gt;hemska regler. Det ligger i sakens natur att informationen om tillämpliga&lt;br&gt;regler blir ganska allmänt hållen. Förbindelsekontoret bör kunna tillhan-&lt;br&gt;dahålla den lagtext som blir aktuell att tillämpa. Utredaren har dock före-&lt;br&gt;slagit att förbindelsekontoret inte åläggs skyldighet att översätta infor-&lt;br&gt;mationen till främmande språk. Med tanke på att de flesta frågor om ut-&lt;br&gt;stationeringsvillkor sannolikt kan väntas komma från utstationerande&lt;br&gt;företag från andra länder anser emellertid regeringen att förbindelse-&lt;br&gt;kontoret bör tillhandahålla visst informationsmaterial, t.ex. broschyrer,&lt;br&gt;åtminstone på engelska. Förbindelsekontoret far självt avgöra om det&lt;br&gt;finns behov av och resurser för att tillhandahålla översättningar i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har påpekat att förbindelsekontoret även bör kunna ge informa-&lt;br&gt;tion om grunderna i utlänningslagstiftningen och om arbetstillstånd vid&lt;br&gt;utstationeringar från länder utanför EES. Regeringen anser att förbin-&lt;br&gt;delsekontoret bör informera om att det kan krävas arbetstillstånd vid ut-&lt;br&gt;stationeringar från tredje land men att det i övrigt kan hänvisa t.ex. till&lt;br&gt;Statens Invandrarverk för närmare upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte meningen att förbindelsekontoret skall ge rådgivning och&lt;br&gt;tolka reglerna, annat än på de områden myndigheten redan tidigare ägnat&lt;br&gt;sig åt rådgivning. För besked om hur bestämmelserna skall tolkas, bör&lt;br&gt;den informationssökande vända sig till sin arbetstagar- eller arbetsgivar-&lt;br&gt;organisation, eller till praktiserande jurister på advokatbyråer. Dit bör&lt;br&gt;frågeställaren också vända sig för information om svenska villkor som&lt;br&gt;kan bli tillämpliga vid en utstationering men som inte omfattas av utsta-&lt;br&gt;tioneringsdirektivet och därmed inte heller av lagen. Exempel på sådana&lt;br&gt;regler är anställningsskyddslagens bestämmelser och skatteregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbindelsekontoret skall känna till vilka förbindelsekontor som finns i&lt;br&gt;stater inom EES och vid behov samarbeta med dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete mellan övervakande myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall enligt artikel 4.2 också planera ett samarbete&lt;br&gt;mellan de offentliga förvaltningar som enligt nationell lagstiftning har att&lt;br&gt;övervaka de arbets- och anställningsvillkor som anges i direktivet. Sam-&lt;br&gt;arbetet skall särskilt bestå i att besvara förfrågningar från dessa överva-&lt;br&gt;kande förvaltningar. Förfrågningarna skall vara motiverade och röra ut-&lt;br&gt;sändande av arbetstagare till andra medlemsstater. Informationsutbytet&lt;br&gt;skall även röra gränsöverskridande verksamheter som kan antas vara&lt;br&gt;olagliga och annat uppenbart missbruk. Det samarbete som nämns avser&lt;br&gt;framför allt internationellt samarbete mellan myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något samlat register finns inte i Sverige för oegentligheter begångna&lt;br&gt;av svenska arbetsgivare. I betänkandet finns exempel på olika typer av&lt;br&gt;missbruk och var information om sådant kan hämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har konstaterat att Sverige inte har någon stor erfarenhet av&lt;br&gt;utstationeringar och såvitt känt, har den utländska verksamhet som före-&lt;br&gt;kommit i landet, inte orsakat några problem. I likhet med utredaren anser&lt;br&gt;regeringen att det därför är svårt att för närvarande ställa upp riktlinjer&lt;br&gt;för på vilket sätt myndigheterna kan behöva samarbeta. Om behov upp-&lt;br&gt;kommer, förutsätter emellertid regeringen att myndigheterna tar nödvän-&lt;br&gt;diga kontakter, nationella såväl som internationella, utan att några sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter nu ges om detta. Förbindelsekontoret bör därför inte&lt;br&gt;nu åläggas några särskilda uppgifter vad gäller samarbetet mellan över-&lt;br&gt;vakande myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4.2 anger också att kommissionen och de offentliga förvalt-&lt;br&gt;ningar som avses i artikeln i nära samarbete skall granska de problem&lt;br&gt;som kan uppkomma vid genomförandet av artikel 3.10, dvs. t.ex. när&lt;br&gt;utstationerande företag åläggs arbets- och anställningsvillkor på andra&lt;br&gt;områden än som anges i artikel 3.1 a-g för att bestämmelserna rör ordre&lt;br&gt;public. Denna regel blir aktuell såvitt avser medbestämmandelagens be-&lt;br&gt;stämmelser om föreningsfrihet, förhandlingsrätt och fredsplikt när kol-&lt;br&gt;lektivavtal har träffats (se avsnitt 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlemsstat skall enligt direktivet underrätta de övriga med-&lt;br&gt;lemsstaterna och kommissionen om de förbindelsekontor eller behöriga&lt;br&gt;instanser som har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare sägs i direktivet i artikel 4.3 att den ömsesidiga administrativa&lt;br&gt;hjälpen skall vara kostnadsfri. Varje medlemsstat skall vidare vidta åt-&lt;br&gt;gärder för att informationen om de arbets- och anställningsvillkor som&lt;br&gt;avses i artikel 3 skall vara allmänt tillgänglig. Regeringen konstaterar,&lt;br&gt;liksom utredaren, att arbets- och anställningsvillkor som är reglerade i&lt;br&gt;lag är allmänt tillgängliga i Sverige. Kollektivavtal som kan komma att&lt;br&gt;bli tillämpliga för utländska arbetstagare kommer avtalsparterna att till-&lt;br&gt;handahålla. Några särskilda åtgärder behövs därför inte i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen bör vara förbindelsekontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att Arbetarskyddsstyrelsen utses till förbindelse-&lt;br&gt;kontor. Skälen till detta är att det mest omfattande regelverket finns inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmiljöområdet och att myndigheten redan tillhandahåller informa-&lt;br&gt;tion genom bl.a. en omfattande publikationsservice och på Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har invänt att det avgörande inte bör vara på&lt;br&gt;vilket område det mest omfattande regelverket finns utan på vilket områ-&lt;br&gt;de de flesta frågorna kan väntas komma. De flesta frågorna kan enligt&lt;br&gt;styrelsen väntas röra löne- och anställningsvillkor, kollektivavtal och&lt;br&gt;semesterregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att övervägande skäl talar for att AMS utses till förbindelse-&lt;br&gt;kontor. AMS handlägger i samråd med de fackliga organisationerna&lt;br&gt;ärenden om arbetstillstånd när företag utanför EU tillfälligt vill etablera&lt;br&gt;sig i landet. Det är därför lämpligt enligt LO att samma myndighet&lt;br&gt;handlägger ärenden vare sig det rör etableringar inom eller utom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar i likhet med utredaren att någon tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet inte finns vad gäller löne- och anställningsvillkor, kollektivavtal&lt;br&gt;och semester. Någon myndighet som har kunskap och kompetens på&lt;br&gt;samtliga de områden som omfattas av direktivet finns inte. Det är dock&lt;br&gt;lämpligt att den myndighet som utses till förbindelsekontor redan har&lt;br&gt;kunskap om reglerna på några av dessa områden. Regeringen delar därför&lt;br&gt;utredarens uppfattning att Arbetarskyddsstyrelsen bör utses till förbindel-&lt;br&gt;sekontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 Möjlighet att väcka talan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utstationerade arbetstagare skall ha rätt att föra&lt;br&gt;talan i Sverige. Forum skall vara Arbetsdomstolen eller tingsrätten i&lt;br&gt;ort där arbetstagaren är eller har varit utstationerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte yttrat sig i frå-&lt;br&gt;gan eller har inga invändningar mot förslaget. Stockholms tingsrätt ifrå-&lt;br&gt;gasätter om det är sakligt motiverat att föreslå Stockholms tingsrätt som&lt;br&gt;alternativt forum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: För att göra gällande rätten till de arbets- och anställnings-&lt;br&gt;villkor som garanteras i direktivet skall, enligt artikel 6, talan kunna&lt;br&gt;väckas i den medlemsstat inom vars territorium arbetstagaren är eller har&lt;br&gt;varit utstationerad. Detta skall dock inte hindra att arbetstagaren i stället&lt;br&gt;väcker talan i en annan stat i enlighet med internationella konventioner&lt;br&gt;om rättslig behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För civilrättsliga tvister med internationell anknytning som uppkom-&lt;br&gt;mer inom EU, regleras domsrätten i Brysselkonventionen av den 27 sep-&lt;br&gt;tember 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på&lt;br&gt;privaträttens område. Brysselkonventionen gäller sedan den 1 januari&lt;br&gt;1999 som lag i Sverige. Konventionen har för Sveriges del dock ännu&lt;br&gt;inte trätt i kraft i förhållande till alla EU:s medlemsstater (se regeringens&lt;br&gt;tillkännagivande 1998:1689). Om svaranden har hemvist i en EFTA-stat&lt;br&gt;eller om en domstol i en EFTA-stat är exklusivt behörig gäller domsrätts-&lt;br&gt;reglema i Luganokonventionen av den 16 september 1988. De båda kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ventionema är i stort sett identiska till sitt innehåll. Det är huvudsakligen&lt;br&gt;dessa konventioner som åsyftas i artikel 6 i utstationeringsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Bryssel- och Luganokonventionema är huvudregeln att talan&lt;br&gt;skall väckas i staten där svaranden har hemvist. Vissa alternativa forum-&lt;br&gt;regler finns dock. För tvister om enskilda anställningsavtal kan talan&lt;br&gt;väckas vid domstolen i den ort där arbetstagaren vanligtvis utför sitt ar-&lt;br&gt;bete. Om hon eller han inte utför sitt arbete i ett och samma land, kan&lt;br&gt;talan väckas där det affarsställe genom vilket arbetstagaren anställdes var&lt;br&gt;eller är beläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För internationella tvister där länder utanför konventionsstatemas om-&lt;br&gt;råde är inblandade, saknas lagfästa bestämmelser om domsrätt. Där till-&lt;br&gt;lämpas i stället svenska intemationell-processrättsliga behörighetsregler.&lt;br&gt;Enligt dessa görs bedömningen av om svensk domsrätt föreligger med&lt;br&gt;utgångspunkt från en analogisk tillämpning av kapitel 10 i rättegångsbal-&lt;br&gt;ken. Tanken är att när en tvist har en så stark anknytning till en svensk&lt;br&gt;domstol att den är behörig enligt svenska forumregler, så har tvisten an-&lt;br&gt;tagligen en så stark anknytning till Sverige att svensk domsrätt bör före-&lt;br&gt;ligga. Vid korta utstationeringar skulle möjligen 10 kap 4 § rättegångs-&lt;br&gt;balken om obligationsforum kunna vara tillämpligt. Det bör dock krävas&lt;br&gt;reella anknytningspunkter för att de svenska forumreglema skall tilläm-&lt;br&gt;pas. Även vid tillämpningen av de svenska intemationell-processrättsliga&lt;br&gt;behörighetsreglerna kan Bryssel- och Luganokonventionema ha betydel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den svenska offentligrättsliga lagstiftningen anses den i&lt;br&gt;princip omfatta alla arbetstagare inom Sverige (se avsnitt 5.1). Talan mot&lt;br&gt;en utländsk arbetsgivare som brutit mot t.ex. arbetsmiljölagen eller ar-&lt;br&gt;betstidslagen förs därför här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten i direktivet är att en&lt;br&gt;utstationerad arbetstagare skall arbeta tillfälligt i ett annat land än sitt&lt;br&gt;hemland. Arbetstagaren i fråga arbetar i regel vanligen i sitt hemland.&lt;br&gt;Man kan också tänka sig fall där arbetstagaren inte vanligen arbetar i&lt;br&gt;något särskilt land utan ständigt skickas ut av sin arbetsgivare på tillfälli-&lt;br&gt;ga uppdrag i olika länder. För en arbetstagare som vill väcka talan mot&lt;br&gt;arbetsgivaren med anledning av ett enskilt anställningsavtal pekar Brys-&lt;br&gt;sel- och Luganokonventionema i båda situationerna på domstolen i an-&lt;br&gt;tingen landet där arbetsgivaren finns, arbetstagarens vanliga arbetsland,&lt;br&gt;eller - om inte sådant finns - landet där arbetstagaren anställdes, som rätt&lt;br&gt;forum för en tvist om ett enskilt anställningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att talan också skall kunna väckas vid det alternativa forum som&lt;br&gt;anges i direktivet - i landet där utstationeringen är eller har varit - anser&lt;br&gt;regeringen i likhet med utredaren att en särskild regel måste införas om&lt;br&gt;detta. Även för internationella tvister som rör icke-konventionsbundna&lt;br&gt;stater, klargörs rättsläget genom en uttrycklig bestämmelse om svensk&lt;br&gt;domsrätt vid utstationeringar här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om brott mot de civilrättsligt reglerade lagarna bör, som utre-&lt;br&gt;daren föreslagit, handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister. Om det inte finns förutsättningar att föra talan vid Arbets-&lt;br&gt;domstolen, bör forum i så fall vara tingsrätten i den ort där arbetstagaren&lt;br&gt;är eller har varit utstationerad. Stockholms tingsrätt har anfört att det fö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;refaller mindre välbetänkt att föreskriva att talan skall väckas vid Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt om det finns flera domstolar som var för sig är behöriga.&lt;br&gt;Inte minst processekonomiska skäl talar enligt tingsrätten för att talan får&lt;br&gt;väckas vid någon av tingsrätterna som enligt huvudregeln är behörig.&lt;br&gt;Regeringen delar denna uppfattning. När arbetstagaren har varit utstatio-&lt;br&gt;nerad på flera orter, bör talan därför väckas vid tingsrätten i någon av&lt;br&gt;dessa orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall påpekas att den forumregel som nu införs, endast blir till-&lt;br&gt;lämplig vid tvister som rör de områden lagen reglerar. Vid tvister om&lt;br&gt;andra anställningsvillkor skall Bryssel- eller Luganokonventionen, eller&lt;br&gt;de svenska intemationell-processrättsliga behörighetsreglerna, tillämpas.&lt;br&gt;Samma sak gäller tvister om kollektivavtalsvillkor. Beträffande möjlig-&lt;br&gt;heten att kumulera tvister om anställningsvillkor när Bryssel- eller Luga-&lt;br&gt;nokonventionen är tillämplig, se artikel 22 i konventionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 Verkställighet av utländska administrativa domar el-&lt;br&gt;ler brottmålsdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon regel om verkställighet av utländ-&lt;br&gt;ska offentligrättsliga domar bör för närvarande inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren har föreslagit att utländska domar,&lt;br&gt;varigenom en svensk arbetsgivare ådömts sanktioner för brott mot ut-&lt;br&gt;ländska regler vid utstationeringar, skall kunna verkställas i Sverige i&lt;br&gt;enlighet med förfarandet i lagen (1972:260) om internationellt samarbete&lt;br&gt;rörande verkställighet av brottmålsdom (internationella verkställighets-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser yttrar sig inte eller har&lt;br&gt;inga invändningar mot förslaget. Arbetslivsinstitutet menar dock att Sve-&lt;br&gt;rige inte har någon skyldighet att införa en verkställighetsregel. Rikspo-&lt;br&gt;lisstyrelsen och Riksåklagaren avstyrker den föreslagna verkställighets-&lt;br&gt;regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5 i direktivet skall&lt;br&gt;medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder om bestämmelserna i direktivet&lt;br&gt;inte följs. I synnerhet skall de enligt artikeln sörja för att arbetstagarna&lt;br&gt;eller deras företrädare har tillgång till lämpliga förfaranden som avser att&lt;br&gt;säkerställa de skyldigheter som anges i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utstationerande arbetsgivare bryter mot de lagreglerade arbets-&lt;br&gt;och anställningsvillkor som anges i direktivet kan i vissa fall sanktioner i&lt;br&gt;form av skadestånd dömas ut. I andra fall är emellertid reglerna sanktio-&lt;br&gt;nerade genom straffavgifter, viten eller andra administrativa avgifter eller&lt;br&gt;genom böter och fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dom om skadestånd är verkställbar i länder inom EU och EFTA&lt;br&gt;enligt Bryssel- och Luganokonventionema. Konventionerna gäller emel-&lt;br&gt;lertid endast domar på privaträttens område. En brottmålsdom, varige-&lt;br&gt;nom någon har förpliktats att betala ett enskilt anspråk, kan dock verk-&lt;br&gt;ställas i skadeståndsdelen med stöd av konventionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dom meddelad i utstationeringslandet om böter eller någon annan Prop. 1998/99:90&lt;br&gt;straffrättslig eller administrativ sanktion kan emellertid i allmänhet inte&lt;br&gt;verkställas i arbetsgivarens hemland, där de utmätningsbara tillgångarna i&lt;br&gt;regel finns. Ett undantag är om det berörda landet tillträtt den konvention&lt;br&gt;på detta område som Sverige ratificerat, Europeisk konvention om brott-&lt;br&gt;målsdoms internationella verkningar, Haag 1970. Få länder har emeller-&lt;br&gt;tid ratificerat konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivare som inte uppfyller sina skyldigheter vid utstatio-&lt;br&gt;neringar utomlands, kan lagforas i Sverige om de brutit mot straffrättsli-&lt;br&gt;ga bestämmelser utomlands och om gärningen även är straffbar enligt&lt;br&gt;svensk lag. De skall i så fall enligt 2 kap. 2 § brottsbalken dömas i enlig-&lt;br&gt;het med svensk lag. Är det fråga om brott mot regler som är sanktionera-&lt;br&gt;de genom viten och straffavgifter, är svensk lag emellertid inte tillämplig.&lt;br&gt;Enligt lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring för&lt;br&gt;brott (lagföringslagen) kan en stat överlåta åt Sverige att lagfora någon&lt;br&gt;för ett brott om den misstänkte har hemvist här, eller vice versa. Överfö-&lt;br&gt;randet av lagföringen kan ske till eller från en stat som har tillträtt den&lt;br&gt;europeiska konventionen av den 15 maj 1972 om överförande av lagfö-&lt;br&gt;ring i brottmål. Det är emellertid endast vissa länder inom EU som till-&lt;br&gt;trätt konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om några internationella överenskommelser inte finns mellan Sverige&lt;br&gt;och en utstationerande arbetsgivares hemland, anses svenska domstolar i&lt;br&gt;princip inte behöriga att ta upp mål som rör utländska offentligrättsliga&lt;br&gt;krav. Det brukar sägas att svenskt rättskipningsintresse saknas. Den här&lt;br&gt;inställningen förekommer även i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har emellertid anfört att i och med att brott mot direktivets&lt;br&gt;bestämmelser måste kunna sanktioneras på ett verkningsfullt sätt kan det&lt;br&gt;sägas att medlemsstaterna har ett gemensamt rättskipningsintresse. I ett&lt;br&gt;fall då en svensk arbetsgivare inte uppfyllt utländska vitessanktionerade&lt;br&gt;krav vad gäller t. ex. arbetsmiljö gentemot sina anställda, skulle således&lt;br&gt;även svenskt rättskipningsintresse föreligga. I princip skulle det därför&lt;br&gt;inte längre finnas något hinder mot att ta upp ett mål rörande tillämpning&lt;br&gt;av utländsk offentligrättslig lagstiftning vid en svensk domstol. Ett så-&lt;br&gt;dant förfarande kräver emellertid att svenska myndigheter blir underrät-&lt;br&gt;tade om arbetsgivarens förseelser och att de därefter vidtar åtgärder mot&lt;br&gt;denne. Utredaren har bedömt att det far anses något osäkert om lagföring&lt;br&gt;inför svensk domstol verkligen skulle äga rum i dessa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har utredaren ansett att det finns en risk för att ut-&lt;br&gt;stationerande arbetsgivare som bryter mot de bestämmelser som anges i&lt;br&gt;direktivet i vissa fall kommer undan utan något straff. Verkningsfulla&lt;br&gt;sanktioner krävs enligt utredaren för att säkerställa ett effektivt genomfö-&lt;br&gt;rande av direktivet så att artikel 5 uppfylls. Utredaren har därför föresla-&lt;br&gt;git att utländska domar och beslut varigenom svenska utstationerande&lt;br&gt;arbetsgivare ådömts straffrättsliga eller administrativa sanktioner för&lt;br&gt;brott mot sådana bestämmelser som anges i direktivet, skall kunna verk-&lt;br&gt;ställas i Sverige. En viss prövning bör dock ske enligt utredaren, i enlig-&lt;br&gt;het med förfarandet i internationella verkställighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har anfört att internationella verkställighetslagen är ut-&lt;br&gt;formad uteslutande för verkställighet av straffrättsliga sanktioner och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfarandet är komplicerat och osmidigt. En tillämpning av lagen i andra Prop. 1998/99:90&lt;br&gt;sammanhang skulle möta betydande problem. Även Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;har instämt i kritiken mot att koppla verkställigheten till internationella&lt;br&gt;verkställighetslagen. Rikspolisstyrelsen har vidare anfört att det ligger&lt;br&gt;närmast till hands att försöka lösa problemet genom en ömsesidigt ver-&lt;br&gt;kande internationell överenskommelse. I annat fall behöver enligt styrel-&lt;br&gt;sen en närmare analys göras beträffande frågan om det finns ett svenskt&lt;br&gt;rättskipningsintresse och ett svenskt straffanspråk i sådana fall där en&lt;br&gt;arbetsgivare med hemvist i Sverige inte uppfyller de krav som ställs i&lt;br&gt;utstationeringslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet har anfört att artikel 5 i direktivet endast ålägger&lt;br&gt;medlemsstaterna att se till att de arbetstagare som är utstationerade inom&lt;br&gt;deras territorium garanteras vissa anställningsvillkor angivna i artikel&lt;br&gt;3.1. Någon skyldighet att bevaka hur det egna landets arbetsgivare agerar&lt;br&gt;utomlands har inte medlemsstaterna enligt direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser liksom utredaren att det är otillfredsställande att&lt;br&gt;sanktionerna för brott mot utstationeringslandets arbets- och anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor i många fall blir ineffektiva. En internationell överens-&lt;br&gt;kommelse om verkställighet av domar och beslut eller en överens-&lt;br&gt;kommelse om sanktioner vore givetvis önskvärd. Någon sådan överens-&lt;br&gt;kommelse är emellertid inte möjlig att nå före direktivets genomförande.&lt;br&gt;Som några remissinstanser pekat på är frågorna på detta område kompli-&lt;br&gt;cerade och kräver åtskillig utredning och analys. Vidare kan konstateras,&lt;br&gt;som Arbetslivsinstitutet påpekat, att direktivet inte direkt ålägger med-&lt;br&gt;lemsstaterna att vidta åtgärder gentemot hemlandets arbetsgivare. Rege-&lt;br&gt;ringen bedömer således att det for närvarande inte bör införas någon så-&lt;br&gt;dan verkställighetsregel som utredaren föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Lagens ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen skall träda i kraft den 16 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen föreslås träda i kraft den 16&lt;br&gt;december 1999. Det är den dag då direktivet senast skall vara genomfört&lt;br&gt;och det är den dag kommissionens arbetsgrupp har rekommenderat som&lt;br&gt;genomförandedag i alla berörda länder. Det är av praktiska skäl önskvärt&lt;br&gt;att direktivet genomförs samtidigt överallt där så kan ske. På så sätt upp-&lt;br&gt;står det ingen osäkerhet om direktivets tillämplighet vid utstationeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Konsekvensbeskrivning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det framlagda förslaget far konsekvenser for Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;som föreslås bli det förbindelsekontor som direktivet föreskriver. För-&lt;br&gt;bindelsekontorets uppgift blir främst att ge information om de svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställnings- och arbetsvillkor, som kan bli aktuella vid en utstationering&lt;br&gt;i Sverige. I uppgiften ingår att hitta lämpliga former för att kunna både&lt;br&gt;upplysa om aktuell lagreglering och hänvisa till kollektivavtalspartema.&lt;br&gt;Därutöver åligger det förbindelsekontoret att samarbeta med motsvaran-&lt;br&gt;de myndigheter i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av berörd lagstiftning finns inom området för arbetarskydd, som&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen redan idag hanterar. Det kan emellertid antas att&lt;br&gt;det främst blir frågor rörande kollektivavtalssystemet och semesterlag-&lt;br&gt;stiftningen, som informationen kommer att behöva inriktas mot. Myn-&lt;br&gt;digheten har idag ingen specialkompetens på dessa områden. Visserligen&lt;br&gt;har det såvitt känt hittills förekommit fa utstationeringsfall i Sverige.&lt;br&gt;Med hänsyn till Arbetarskyddsstyrelsens ansträngda arbetsbörda bedö-&lt;br&gt;mer regeringen emellertid att myndigheten behöver förstärkas med medel&lt;br&gt;motsvarande en anställning. Regeringen avser att återkomma i budget-&lt;br&gt;propositionen för år 2000 angående finansieringen, som avses ske inom&lt;br&gt;ramen för det aktuella utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget fastslås att jämställdhetslagens diskrimineringsförbud&lt;br&gt;även gäller vid utstationeringar. Förslaget medför således positiva kon-&lt;br&gt;sekvenser vad gäller jämställdheten mellan kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om utstationering av arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar artikel 1.1 i direktivet och behandlas i avsnitt&lt;br&gt;5.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller när en arbetsgivare som är etablerad i ett annat land än&lt;br&gt;Sverige, sänder arbetstagare hit till landet för att utföra arbete. Även om&lt;br&gt;lagen grundas på direktivet, kommer alltså tillämpningsområdet inte en-&lt;br&gt;dast att omfatta utstationeringar till Sverige från EU:s medlemsstater el-&lt;br&gt;ler EES-ländema utan utstationeringar från vilket främmande land som&lt;br&gt;helst. Med ”etablerad” avses att arbetsgivaren skall bedriva verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall tillhandahålla tjänster över gränserna. Tjänsterna&lt;br&gt;kan utföras för ett annat företags räkning, en kund, en ekonomisk samar-&lt;br&gt;betspartner eller ett företag som tillhör samma koncern som arbetsgiva-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar artikel 1.2 i utstationeringsdirektivet och be-&lt;br&gt;handlas i avsnitt 5.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar artikel 1.3 i direktivet och behandlas i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 och 5.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket definieras vad som avses med en utstationering. Det&lt;br&gt;kan vara fråga om tre gränsöverskridande åtgärder. Punkten 1 förutsätter&lt;br&gt;att det finns ett avtal mellan arbetsgivaren som skall utföra tjänsterna och&lt;br&gt;kunden i Sverige. Att parten i Sverige inte bara skall sluta avtal med den&lt;br&gt;utländske arbetsgivaren utan också vara mottagare av tjänsterna innebär&lt;br&gt;att handelsresande och företag som transporterar varor eller personer i&lt;br&gt;regel inte kommer att omfattas av lagens bestämmelser. Detsamma gäller&lt;br&gt;t. ex. för utsända TV-reportrar och journalister som arbetar för en ut-&lt;br&gt;ländsk arbetsgivare och det därvid inte finns någon mottagare av tjäns-&lt;br&gt;terna i Sverige. Arbetstagaren skall stå under arbetsgivarens ledning.&lt;br&gt;Med detta avses att arbetsgivaren skall ha det övergripande ansvaret över&lt;br&gt;arbetets organisation, inte att arbetsgivaren personligen skall vaka över&lt;br&gt;arbetets anordnande. Det ligger i sakens natur att arbetsgivaren inte be-&lt;br&gt;finner sig på arbetsplatsen vid utstationeringar. Detta innebär att lagen&lt;br&gt;även kommer att bli tillämplig för s.k. okontrollerade arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då arbetstagaren utplaceras inom koncernen, krävs inte något av-&lt;br&gt;tal mellan arbetsgivaren och mottagaren av tjänsterna (punkt 2). Direkti-&lt;br&gt;vet anger inte vilket lands koncernbegrepp som skall tillämpas. Som&lt;br&gt;Lagrådet påpekat, talas det i den franska versionen av direktivet om ”un&lt;br&gt;établissement ou dans une entreprise appartenant au groupe” och i den&lt;br&gt;engelska om ”an establishment or to an undertaking owned by the&lt;br&gt;group”. Det är således inte entydigt vad som avses med uttrycket&lt;br&gt;”koncernen”. Vilket lands lag som skall bestämma vad som menas med&lt;br&gt;koncern eller företagsgrupp är ytterst en fråga för EG-domstolen. Om det&lt;br&gt;i sådant fall är svensk lag som skall tillämpas är det naturligt att falla till-&lt;br&gt;baka främst på aktiebolagslagens koncemdefinition. Koncernbegreppet&lt;br&gt;kan dock utvidgas till att omfatta koncerner med vissa andra typer av&lt;br&gt;moderbolag än just aktiebolag. I praktiken är förmodligen frågan av un-&lt;br&gt;derordnad betydelse. Om en arbetstagare sänds av arbetsgivaren till ett&lt;br&gt;företag som inte bedöms tillhöra koncernen, är det troligen ändå fråga om&lt;br&gt;en utstationering fast då enligt första punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 avser utländska uthymingsföretag som hyr ut arbetskraft till&lt;br&gt;ett företag i Sverige. Med företag avses juridiska personer eller enskilda&lt;br&gt;näringsidkare. Det kan förekomma fall där ett uthymingsföretag hyr ut en&lt;br&gt;anställd till en arbetsgivare som i sin tur lånar eller hyr ut den utstatione-&lt;br&gt;rade arbetstagaren till en annat företag eller annan person. Även i det&lt;br&gt;fallet får anses att en utstationering föreligger, eftersom arbetsgivaren på&lt;br&gt;något sätt måste tillåta användarföretaget att den anställde hyrs eller lånas&lt;br&gt;ut till en tredje person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att ett anställningsförhållande skall råda vid ut-&lt;br&gt;stationeringen. Arbetstagarbegreppet fastställs enligt svensk rätt. Ar-&lt;br&gt;betstagare definieras något olika i de arbetsrättsliga lagarna. Det arbets-&lt;br&gt;tagarbegrepp som blir tillämpligt vid utstationeringar är det civilrättsliga&lt;br&gt;begreppet. Det är dock en förutsättning att det skall föreligga ett anställ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsförhållande under utstationeringen. Det kan därför inte komma i Prop. 1998/99:90&lt;br&gt;fråga att inbegripa personer som utför arbete åt annan och som har en&lt;br&gt;ställning av väsentligen samma slag som en anställd (s.k. jämställda upp-&lt;br&gt;dragstagare) i arbetstagarbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller endast för arbetsgivare utomlands som sänder sina an-&lt;br&gt;ställda till Sverige för att de skall utföra arbete här under en begränsad&lt;br&gt;tid. Detta innebär att lagen således inte omfattar fall när en utländsk ar-&lt;br&gt;betsgivare anställer svensk arbetskraft för att utföra arbetet. Inte heller är&lt;br&gt;lagen tillämplig när utländska arbetstagare kommer till Sverige för att få&lt;br&gt;anställning hos en arbetsgivare här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar artikel 2 och behandlas i avsnitt 5.2.1. I para-&lt;br&gt;grafen anges vad som menas med utstationerad arbetstagare. En utstatio-&lt;br&gt;nerad arbetstagare skall vanligen arbeta i ett annat land men under en&lt;br&gt;begränsad tid utföra arbete i Sverige. Någon lägsta tidsgräns för en utsta-&lt;br&gt;tionering finns inte. Vad gäller den bortre gränsen för en utstationering,&lt;br&gt;far anses att när arbetet mer stadigvarande är förlagt till Sverige och an-&lt;br&gt;knytningen hit dominerar, skall inte utstationeringslagen tillämpas utan&lt;br&gt;svensk arbetsrättslig lagstiftning i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar artikel 3.1 i direktivet och behandlas i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av det avsnittet har bestämmelsen utformats huvudsakli-&lt;br&gt;gen i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att en arbetsgivare som utstationerar arbetstagare&lt;br&gt;i Sverige skall tillämpa bestämmelserna i semesterlagen om semesterda-&lt;br&gt;gar med semesterlön i 7 § och beräkning av semesterlön i 16, 17 och&lt;br&gt;24 §§. Vad gäller 17 § bör utstationerade arbetstagare omfattas av grun-&lt;br&gt;derna för beräkningen, även om vissa av reglerna inte kommer att få nå-&lt;br&gt;gon praktisk betydelse. Okontrollerade arbetstagare är berättigade till&lt;br&gt;särskild semesterlön enligt 27 §. Även reglerna om semesterersättning&lt;br&gt;skall tillämpas av utländska arbetsgivare (5 § andra och tredje stycket&lt;br&gt;samt 28 och 29 §§). Reglerna om övergång av företag i 31 § och om ska-&lt;br&gt;destånd i 32 § semesterlagen är också tillämpliga vid utstationeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall tillämpa bestämmelserna om mammaledighet i 4 §,&lt;br&gt;anställningsskydd i 16 och 17 §§ och omplacering i 18-21 §§ i föräldra-&lt;br&gt;ledighetslagen. Regeln om skadestånd i 22 § samma lag gäller också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten finns även att avtala om avvikande bestämmelser i kol-&lt;br&gt;lektivavtal för utstationerade arbetstagare, genom att 2 § semesterlagen&lt;br&gt;och 2 § föräldraledighetslagen är tillämpliga vid utstationeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i jämställdhetslagen om förbud mot könsdiskrimi-&lt;br&gt;nering blir tillämpliga vid utstationeringar under pågående anställnings-&lt;br&gt;tid. Fall då arbetstagaren diskrimineras i samband med anställnings-&lt;br&gt;förfarandet, kommer att falla utanför lagens tillämpningsområde, efter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som det förfarandet antingen äger rum i arbetstagarens hemland eller i&lt;br&gt;Sverige, om svensk arbetskraft anställs. I ingetdera fallet är det då fråga&lt;br&gt;om en utstationering. Motsvarande gäller övriga lagar med bestämmelser&lt;br&gt;om förbud mot diskriminering i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även arbetstidslagens och arbetsmiljölagens regler gäller vid en utsta-&lt;br&gt;tionering. För uthymingsföretag gäller också bestämmelserna i 4, 6 och&lt;br&gt;7 §§ arbetsförmedlingslagen om vad arbetsgivaren som bedriver uthyr-&lt;br&gt;ning skall iaktta, om förbud att ta betalt av arbetstagare när det gäller&lt;br&gt;uthyrning av arbetskraft samt om ansvar för den som handlar i strid mot&lt;br&gt;dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras att om det för arbetstagaren gäller mer för-&lt;br&gt;månliga bestämmelser i hemlandets lag eller enligt avtal, kan dessa till-&lt;br&gt;lämpas i stället. En jämförelse måste således ske med sådana regler. Jäm-&lt;br&gt;förelsen får göras i varje enskilt fall. Bevisbördan för att hemlandets be-&lt;br&gt;stämmelser är mer förmånliga för arbetstagarna bör i sådant fall åvila&lt;br&gt;arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 3.2 och 3.6 samt behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger förutsättningarna för den s.k. åttadagarsregeln vid&lt;br&gt;monterings- eller installationsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i andra stycket avses med byggverksamhet har definierats i&lt;br&gt;en bilaga till direktivet. All byggverksamhet som avser uppförande,&lt;br&gt;iståndsättande, underhåll, ombyggnad eller rivning av byggnader omfat-&lt;br&gt;tas, särskilt schaktning, markarbeten, byggnadsarbete, montering och&lt;br&gt;nedmontering av prefabricerade delar, ombyggnad eller inredning, änd-&lt;br&gt;ringar, renovering, reparationer, nedmontering, rivning, löpande under-&lt;br&gt;håll, underhåll i form av måleri- och rengöringsarbeten samt sanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma definition och exemplifiering har gjorts i ett annat EG-direktiv,&lt;br&gt;nämligen rådets direktiv av den 24 juni 1992 om minimikrav för säkerhet&lt;br&gt;och hälsa på tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser (EGT L 245,&lt;br&gt;26.8.1992, s. 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket regleras att då arbetsgivaren beräknar tiden för en ut-&lt;br&gt;stationering enligt denna bestämmelse, skall han eller hon räkna in tid&lt;br&gt;som, inom ett år tillbaka räknat från första dagen på den andra utstatione-&lt;br&gt;ringen, en annan utstationerad arbetstagare arbetat med samma arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.6. Lydelsen är utformad i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de bestämmelser en arbetsgivare skall tillämpa enligt 5 §, fast-&lt;br&gt;slås i denna paragraf att vissa grundläggande regler i medbestämmande-&lt;br&gt;lagen gäller vid en utstationering. Dessa är bestämmelserna om före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsfrihet, förhandlingsrätt, fredsplikt vid träffat kollektivavtal och&lt;br&gt;sanktioner vid brott mot dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vissa bestämmelser i medbestämmandelagen görs tillämpliga vid&lt;br&gt;en utstationering, påverkar inte arbetstagar- eller arbetsgivarorganisa-&lt;br&gt;tionernas rätt att vidta stridsåtgärder i enlighet med vad som sägs i 42 §&lt;br&gt;tredje stycket nämnda lag, (se avsnitt 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uttrycklig bestämmelse i första stycket om att arbetsgivare med&lt;br&gt;hemvist eller säte i Sverige skall tillämpa de bestämmelser i utstatione-&lt;br&gt;ringslandet som genomför direktivet förhindrar att direktivets regler sätts&lt;br&gt;ur spel (se avsnitt 5.4). I andra stycket föreskrivs att regleringen inte&lt;br&gt;hindrar att regler som är förmånligare för arbetstagaren far tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna paragraf medför inte någon skyldighet för ar-&lt;br&gt;betsgivare i Sverige att tillämpa andra regler i utstationeringslandet än&lt;br&gt;vad som följer av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen följer ett förslag från kommissionens arbetsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar artikel 4 i direktivet och behandlas i avsnitt 5.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är utformat i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att Arbetarskyddsstyrelsen är förbindelsekontor och&lt;br&gt;dess uppgifter. Myndighetens ansvar för riktigheten av den information&lt;br&gt;som ges är det samma som för andra upplysningar som lämnas av en&lt;br&gt;myndighet, se 3 kap 3 § skadeståndslagen (1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.8. Genom bestämmelsen genomförs&lt;br&gt;artikel 6 i utstationeringsdirektivet. Utstationerade arbetstagare har såle-&lt;br&gt;des möjlighet att väcka talan i Sverige om de inte far de arbets- och an-&lt;br&gt;ställningsvillkor de har rätt till enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brott mot de bestämmelser som anges i 5 § första stycket samt 7 § bör&lt;br&gt;handläggas i enlighet med de regler som gäller för respektive lag. Detta&lt;br&gt;innebär att målen handläggs enligt arbetstvistlagen och att preskriptions-&lt;br&gt;reglerna även omfattar utstationeringsfall. Vidare betyder det att t. ex.&lt;br&gt;jämställdhets- och diskrimineringsombudsmannen kan föra talan för en&lt;br&gt;utstationerad arbetstagares räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet påpekat, behöver inte 5 § tredje stycket omfattas av&lt;br&gt;denna bestämmelse. En arbetstagare som för talan mot arbetsgivaren kan&lt;br&gt;nämligen inte grunda sin talan på att arbetsgivaren skall tillämpa hem-&lt;br&gt;landets villkor för att dessa är mer förmånliga. Om arbetstagaren däremot&lt;br&gt;hävdar att arbetsgivaren skall tillämpa de bestämmelser som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket, står det arbetsgivaren fritt att i tvisten göra gällande att&lt;br&gt;hemlandets villkor är mer förmånliga för arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vidare föreslagit att det efter de angivna lagrummen i pa-&lt;br&gt;ragrafen inte görs några tillägg. Regeringen anser emellertid att det bör&lt;br&gt;upplysas om vad lagrummen innehåller. Tilläggen skall inte uppfattas&lt;br&gt;som en inskränkning av lagrummens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstvisten skall handläggas vid tingsrätt, får talan enligt sista&lt;br&gt;stycket föras vid tingsrätten i den ort där arbetstagaren är eller har varit&lt;br&gt;utstationerad. För det fall den utstationerade arbetstagaren arbetar på fle-&lt;br&gt;ra orter, kan talan väckas vid tingsrätten i någon av dessa orter. Sista&lt;br&gt;stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen hindrar inte att talan kan väckas i annan stat i enlighet&lt;br&gt;med internationella konventioner om rättslig behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rsv~i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 18/1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 16 december 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS&lt;br&gt;RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ned beaktande av Fördraget om upprättandet av Euro-&lt;br&gt;□eiska gemenskapen, särskilt artiklarna 57.2 och 66 i&lt;br&gt;detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ned beaktande av kommissionens förslag(&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ned beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;zttrande(&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna&lt;br&gt;örfarandet(&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ned beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Enligt artikel 3 c i fördraget utgör avskaffandet av&lt;br&gt;hindren för fri rörlighet för personer och tjänster&lt;br&gt;mellan medlemsstaterna ett av gemenskapens mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad gäller tillhandahållandet av tjänster är alla&lt;br&gt;begränsningar som grundar sig på nationalitet eller&lt;br&gt;hemvist förbjudna enligt fördraget efter övergångsti-&lt;br&gt;dens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Genomförandet av den inre marknaden medför en&lt;br&gt;dynamisk miljö för att tillhandahålla tjänster över&lt;br&gt;gränserna, genom att det lockar ett växande antal&lt;br&gt;företag att utstationerna arbetstagare för att tillfäl-&lt;br&gt;ligt uttföra arbete inom en annan medlemsstats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(») EGT nr C 225, 30.8.1991, s. 6, och EGT nr C 187,&lt;br&gt;9.7.1993, s. 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;) EGT nr C 49, 24.2.1992, s. 41.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;) Yttrande av Europaparlamentet den 10 februari 1993 (EGT&lt;br&gt;nr C 72, 15.3.1993, s. 78), rådets gemensamma ståndpunkt&lt;br&gt;av den 3 juni 1996 (EGT nr C 220, 29.7.1996, s. 1) och&lt;br&gt;Europaparlamentets beslut av den 18 september 1996 (ännu&lt;br&gt;ej offentliggjort i EGT). Rådets beslut av den 24 september&lt;br&gt;1996.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;territorium än den stat inom vilkens territorium de&lt;br&gt;vanligtvis fullgör sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Tillhandahållandet av tjänster kan antingen bestå i&lt;br&gt;arbete som utförs av ett företag för egen räkning&lt;br&gt;och under egen ledning, i enlighet med ett avtal som&lt;br&gt;har slutits mellan detta företag och mottagaren av&lt;br&gt;de tillhandahållna tjänsterna, eller av att arbetsta-&lt;br&gt;gare ställs till förfogande för ett företag i enlighet&lt;br&gt;med ett offentligt eller privaträttsligt kontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Att främja tillhandahållandet av tjänster över grän-&lt;br&gt;serna kräver lojal konkurrens och åtgärder som&lt;br&gt;garanterar att arbetstagarnas rättigheter respekte-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Ett anställningsförhållande över gränserna ger upp-&lt;br&gt;hov till problem beträffande vilken lag som skall&lt;br&gt;tillämpas på detta anställningsförhållande och i par-&lt;br&gt;ternas interesse bör ' det fastställas arbets- och&lt;br&gt;anställningsvillkor, vilka skall tillämpas på det&lt;br&gt;avsedda anställningsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Romkonventionen av den 19 juni 1980 om tillämp-&lt;br&gt;lig lag på avtalsförpliktelser (&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;), vilken antagits av&lt;br&gt;tolv medlemsstater, trädde i kraft den 1 april 1991 i&lt;br&gt;en majoritet av medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. I artikel 3 i den konventionen anges som en allmän&lt;br&gt;regel att parterna fritt får välja vilken lag som skall&lt;br&gt;tillämpas. Om inget val gjorts regleras avtalet enligt&lt;br&gt;artikel 6.2 av lagen i det land där arbetstagaren vid&lt;br&gt;fullgörandet av avtalet vanligtvis utför sitt arbete,&lt;br&gt;även om han tillfälligt är utstationerad i ett annat&lt;br&gt;land eller, om arbetstagaren inte vanligtvis utför sitt&lt;br&gt;arbete i ett och samma land, av lagen i det land där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;) EGT nr L 266, 9.10.1980, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 18/2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0390/prop_199899__90-2.png" style="width:22pt;height:13pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.1.97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget som har anställt honom är beläget, om det&lt;br&gt;inte framgår av de samlade omständigheterna att&lt;br&gt;anställningsavtalet har närmare anknytning till ett&lt;br&gt;annat land, i vilket fall lagen i detta land skall&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Enligt artikel 6.1 i konventionen får inte parternas&lt;br&gt;val av tillämplig lag medföra att arbetstagaren berö-&lt;br&gt;vas det skydd som garanteras génom de tvingande&lt;br&gt;bestämmelserna i den lag som enligt punkt 2 skall&lt;br&gt;tillämpas om inget val gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. I artikel 7 i konventionen anges att de obligatoriska&lt;br&gt;reglerna i en annan lag, särskilt lagen i den med-&lt;br&gt;lemsstat inom vars territorium arbetstagaren tillfäl-&lt;br&gt;ligt är utstationerad, på vissa villkor kan gälla&lt;br&gt;samtidigt som den lag som har förklarats vara&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. I enlighet med principen om företräde för gemen-&lt;br&gt;skapslagstiftningen som anges i artikel 20 i konven-&lt;br&gt;tionen, inverkar konventionen inte på tillämpningen&lt;br&gt;av bestämmelser som på särskilda områden faststäl-&lt;br&gt;ler hur lagvalsfrågor som rör avtalsförpliktelser skall&lt;br&gt;lösas och som har tagits med eller kommer att tas&lt;br&gt;med i rättsakter från Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;institutioner eller i nationell lagstiftning som har&lt;br&gt;harmoniserats vid genomförandet av sådana rättsak-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Gemenskapsrätten hindrar inte medlemsstaterna från&lt;br&gt;att utvidga tillämpningsområdet för sin lagstiftning&lt;br&gt;eller för kollektivavtal som har ingåtts mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter, till att omfatta alla perso-&lt;br&gt;ner som utför avlönat arbete, också tillfälligt, på&lt;br&gt;deras territorium, även om arbetsgivaren är etable-&lt;br&gt;rad i en annan medlemsstat. Gemenskapsrätten för-&lt;br&gt;bjuder inte medlemsstaterna att med lämpliga medel&lt;br&gt;garantera att dessa regler följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Medlemsstaternas lagstiftning bör samordnas så att&lt;br&gt;det kan fastställas en kärna av tvingande regler för&lt;br&gt;minimiskydd, vilka skall följas i värdlandet av de&lt;br&gt;arbetsgivare som utstationerar arbetstagare för till-&lt;br&gt;fälligt arbete på den medlemsstats territorium där&lt;br&gt;tjänsterna tillhandahålls. En sådan samordning kan&lt;br&gt;säkerställas endast med hjälp av gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;Den som tillhandahåller tjänsterna bör följa en&lt;br&gt;”hård kärna” av tydligt definierade skyddsregler,&lt;br&gt;oavsett hur länge arbetstagarens utstationering&lt;br&gt;varar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Det bör anges att i vissa avgränsade fall av arbete&lt;br&gt;med montering och/eller installation gäller inte&lt;br&gt;bestämmelserna om minimilön och minsta antal&lt;br&gt;betalda semesterdagar per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;En viss flexibilitet i tillämpningen av bestämmelserna&lt;br&gt;om minimilön och minsta antal betalda semesterda-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gar per år bör dessutom säkerställas. Om utstatio-&lt;br&gt;neringen inte varar längre än en månad får medlems-&lt;br&gt;staterna på vissa villkor göra undantag från bestäm-&lt;br&gt;melserna om minimilön eller ange möjligheten till&lt;br&gt;undantag genom kollektivavtal. Om det arbete som&lt;br&gt;skall utföras är av ringa omfattning får medlemssta-&lt;br&gt;terna göra undantag från bestämmelserna om mini-&lt;br&gt;milön och minsta antal betalda semesterdagar per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. De tvingande regler för minimiskydd som gäller i&lt;br&gt;värdlandet bör inte hindra att arbets- och anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor som är förmånligare för arbetstagarna&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Principen om att de företag som är etablerade utan-&lt;br&gt;för gemenskapen inte bör behandlas på ett förmånli-&lt;br&gt;gare sätt än de företag som är etablerade inom en&lt;br&gt;medlemsstats territorium bör följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Om inte annat föreskrivs i andra gemenskapsbe-&lt;br&gt;stämmelser medför inte detta direktiv någon skyldig-&lt;br&gt;het att tillåta företag för uthyrning av arbetskraft,&lt;br&gt;och direktivet står inte heller i strid med att med-&lt;br&gt;lemsstaterna tillämpar sin lagstiftning om att arbets-&lt;br&gt;kraft ställs till förfogande och företag för uthyrning&lt;br&gt;av arbetskraft för företag som inte är etablerade&lt;br&gt;inom deras territorium, men som utövar verksamhet&lt;br&gt;där i samband med tillhandahållande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Detta direktiv påverkar varken de avtal som gemen-&lt;br&gt;skapen har ingått med tredje land eller medlemssta-&lt;br&gt;ternas lagstiftning om rätten för någon från tredje&lt;br&gt;land att tillhandahålla tjänster inom deras territo-&lt;br&gt;rium. Detta direktiv påverkar inte heller nationell&lt;br&gt;lagstiftning om villkor för inresa, bosättning och&lt;br&gt;anställning för arbetstagare som är medborgare i&lt;br&gt;tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Bestämmelser-om sociala förmåner och sociala avgif-&lt;br&gt;ter fastställs i rådets förordning (EEG) nr 1408/71&lt;br&gt;av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen&lt;br&gt;för social trygghet när anställda, egenföretagare eller&lt;br&gt;deras familjer flyttar inom gemenskapen!&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Detta direktiv inverkar inte på den rättsliga regle-&lt;br&gt;ringen i medlemsstaterna vad gäller rätten att vidta&lt;br&gt;fackliga stridsåtgärder för att försvara yrkesintres-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. De behöriga instanserna i de olika medlemsstaterna&lt;br&gt;bör samarbeta med varandra för att genomföra&lt;br&gt;detta direktiv. Medlemsstaterna bör ange lämpliga&lt;br&gt;åtgärder som skall vidtas om bestämmelserna i detta&lt;br&gt;direktiv inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*) EGT nr L 149, 5.7.1971, s. 2. Förordningen senast ändrad&lt;br&gt;genom förordning (EG) nr 3096/95 (EGT nr L 335,&lt;br&gt;30.12.1995, s. 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.1.97&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0390/prop_199899__90-3.png" style="width:24pt;height:13pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 18/3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;Det är viktigt att garantera att detta direktiv genom-&lt;br&gt;förs ordentligt och att i detta syfte planera ett nära&lt;br&gt;samarbete mellan kommissionen och medlemssta-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;Senast fem år efter det att direktivet har antagits&lt;br&gt;måste kommissionen ta upp föreskrifterna för&lt;br&gt;genomförandet av detta direktiv till förnyad pröv-&lt;br&gt;ning för att vid behov föreslå nödvändiga änd-&lt;br&gt;ringar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete inom en annan medlemsstats territorium än där&lt;br&gt;han vanligtvis arbetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I detta direktiv avses med begreppet arbetstagare&lt;br&gt;det begrepp som tillämpas i rätten i den medlemsstat&lt;br&gt;inom vars territorium arbetstagaren är utstationerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv skall tillämpas på företag som är&lt;br&gt;etablerade i en medlemsstat och som i samband med&lt;br&gt;tillhandahållande av tjänster över gränserna, utstationerar&lt;br&gt;arbetstagare enligt punkt 3, inom en medlemsstats territo-&lt;br&gt;rium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv skall inte tillämpas på företag inom&lt;br&gt;handelsflottan såvitt avser besättning ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv skall tillämpas om ett företag som&lt;br&gt;anges i punkt 1 vidtar någon av följande gränsöverskri-&lt;br&gt;dande åtgärder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Utstationering av en arbetstagare för egen räkning&lt;br&gt;och under egen ledning inom en medlemsstats territo-&lt;br&gt;rium, enligt avtal som ingåtts mellan det utstatione-&lt;br&gt;rande företaget och mottagaren av tjänsterna, vilken&lt;br&gt;bedriver verksamhet i denna medlemsstat, om det&lt;br&gt;finns ett anställningsförhållande mellan det utstatio-&lt;br&gt;nerande företaget och arbetstagaren under utstatio-&lt;br&gt;neringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Utstationering av en arbetstagare inom en medlems-&lt;br&gt;stats territorium på en arbetsplats eller i ett företag&lt;br&gt;som tillhör koncernen, om det finns ett anställnings-&lt;br&gt;förhållande mellan det utstationerande företaget och&lt;br&gt;arbetstagaren under utstationeringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;I egenskap av företag för uthyrning av arbetskraft&lt;br&gt;eller företag som ställer arbetskraft till förfogande,&lt;br&gt;verkställer utstationering av en arbetstagare till ett&lt;br&gt;användarföretag som är establerat eller som bedriver&lt;br&gt;verksamhet inom en medlemsstats territorium, om det&lt;br&gt;finns ett anställningsförhållande mellan företaget för&lt;br&gt;uthyrning av arbetskraft eller det företag som ställer&lt;br&gt;arbetskraft till förfogande och arbetstagaren under&lt;br&gt;utstationeringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Företag som är establerade i en icke-medlemsstat får&lt;br&gt;inte behandlas förmånligare än företag som är etablerade&lt;br&gt;i en medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I detta direktiv avses med utstationerad arbetstagare&lt;br&gt;varje arbetstagare som under en begränsad tid utför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbets- och anställningsvillkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall, oavsett vilken lag som gäller&lt;br&gt;för anställningsförhållandet, se till att de företag som&lt;br&gt;anges i artikel 1.1 på följande områden garanterar de&lt;br&gt;arbetstagare som är utstationerade inom deras territorium&lt;br&gt;de arbets- och anställningsvillkor som i den medlemsstat&lt;br&gt;inom vars territorium arbetet utförs är fastställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-— i bestämmelser i lagar eller andra författningar, och/&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i kollektivavtal eller skiljedomar som förklarats ha&lt;br&gt;allmän giltighet enligt punkt 8, i den utsträckning som&lt;br&gt;de rör de verksamheter som anges i bilagan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Längsta arbetstid och kortaste vilotid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Minsta antal betalda semesterdagar per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Minimilön, inbegripet övertidsersättning; denna&lt;br&gt;punkt gäller dock inte yrkesanknutna tilläggspen-&lt;br&gt;sionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Villkor för att ställa arbetstagare till förfogande,&lt;br&gt;särskilt genom företag för uthyrning av arbets-&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;Säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;Skyddsåtgärder med ^hänsyn till arbets- och&lt;br&gt;anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvin-&lt;br&gt;nor som nyligen fött barn samt för barn och&lt;br&gt;unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) Lika behandling av kvinnor och män samt andra&lt;br&gt;bestämmelser om icke-diskriminerande behand-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med minimilön enligt punkt c första&lt;br&gt;raden den minimilön som fastställs i nationell lagstiftning&lt;br&gt;och/eller praxis i den medlemsstat inom vars territorium&lt;br&gt;arbetstagaren är utstationerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;För sådant arbete i samband med en första monte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring och/eller en första installation som ingår i leverans-&lt;br&gt;kontraktet för en vara och som krävs för att den&lt;br&gt;levererade varan skall kunna tas i bruk och som utförs av&lt;br&gt;yrkesarbetare och/eller specialiserade arbetstagare från&lt;br&gt;det levererande företaget, gäller bestämmelserna i punkt 1&lt;br&gt;andra stycket b och c endast om utstationeringens varak-&lt;br&gt;tighet överstiger åtta dagar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4Ä&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 18/4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sv |&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 21.1.97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse gäller inte för sådan byggnadsverk-&lt;br&gt;samhet som anges i bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna kan, efter samråd med arbets-&lt;br&gt;marknadens parter och i enlighet med sedvanor och bruk&lt;br&gt;i varje medlemsstat, besluta att bestämmelserna i punkt 1&lt;br&gt;andra stycket c inte skall gälla i de fall som anges i&lt;br&gt;artikel 1.3 a och 1.3 b, om utstationeringens varaktighet&lt;br&gt;inte överstiger en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna kan, i enlighet med nationell lag-&lt;br&gt;stiftning och/eller praxis, ange att det kan göras undantag&lt;br&gt;från bestämmelserna i punkt 1 andra stycket c i de fall&lt;br&gt;som anges i artikel 1.3 a och 1.3 b, samt från ett beslut&lt;br&gt;som en medlemsstat har fattat enligt punkt 3 i denna&lt;br&gt;artikel, genom kollektivavtal enligt punkt 8, för ett eller&lt;br&gt;flera verksamhetsområden, om utstationeringens varak-&lt;br&gt;tighet inte överstiger en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna kan ange att undantag får beviljas&lt;br&gt;från bestämmelserna i punkt 1 andra stycket b och c i de&lt;br&gt;fall som anges i artikel 1.3 a och 1.3 b på grund av&lt;br&gt;arbetets ringa omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medlemsstater som använder sig av den möjlighet som&lt;br&gt;anges i första stycket, skall fastställa vilka villkor som&lt;br&gt;arbetet skall uppfylla för att kunna anses vara av ”ringa&lt;br&gt;omfattning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utstationeringens varaktighet beräknas utifrån en&lt;br&gt;referensperiod om ett år från dess början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av denna period skall de perioder med-&lt;br&gt;räknas, som någon annan arbetstagare eventuellt kan ha&lt;br&gt;varit utstationerad för samma arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Punkt 1-6 skall inte hindra tillämpning av arbets-&lt;br&gt;och anställningsvillkor som är förmånligare för arbetsta-&lt;br&gt;garna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar som hör ihop med utstationeringen skall&lt;br&gt;anses utgöra en del av minimilönen, om de inte utbetalas&lt;br&gt;som ersättning för utgifter som i själva verket har upp-&lt;br&gt;kommit till följd av utstationeringen, t.ex. utgifter för&lt;br&gt;resa, kost eller logi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Med jcollektivavtal eller skiljedomar som förklarats&lt;br&gt;ha allmän giltighet menas sådana kollektivavtal eller&lt;br&gt;skiljedomar som skall följas av alla företag inom den&lt;br&gt;aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det&lt;br&gt;aktuella geografiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det saknas ett system för att förklara att kollektivav-&lt;br&gt;tal eller skiljedomar har allmän giltighet enligt första&lt;br&gt;stycket, kan medlemsstaterna, om de så beslutar, utgå&lt;br&gt;ifrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kollektivavtal eller skiljedomar som gäller allmänt för&lt;br&gt;alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska&lt;br&gt;området, och/eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kollektivavtal som har ingåtts av de mest representa-&lt;br&gt;tiva arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå&lt;br&gt;och som gäller inom hela det nationella territoriet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det vid tillämpningen av dem på de företag som anges&lt;br&gt;i artikel 1.1 vad gäller de områden som räknas upp i&lt;br&gt;punkt 1 första stycket i denna artikel garanteras att dessa&lt;br&gt;företag behandlas på samma sätt som de övriga företag&lt;br&gt;som anges i detta stycke och som befinner sig i en&lt;br&gt;likartad situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna artikel behandlas företag på samma sätt när&lt;br&gt;de nationella företag som befinner sig i en likartad&lt;br&gt;situation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— på de aktuella arbetsplatserna eller inom de aktuella&lt;br&gt;sektorerna är underkastade samma skyldigheter på de&lt;br&gt;områden som räknas upp i punkt 1 första stycket som&lt;br&gt;de företag som avses med utstationeringarna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— skall uppfylla dessa skyldigheter med samma verk-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna kan fastställa att de företag som&lt;br&gt;anges i artikel 1.1 skall garantera arbetstagarna enligt&lt;br&gt;artikel 1.3 c samma villkor som de som tillämpas för&lt;br&gt;tillfälligt anställda arbetstagare i den medlemsstat inom&lt;br&gt;vars territorium arbetet utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv hindrar inte att medlemsstaterna, i&lt;br&gt;enlighet med fördraget, på samma villkor ålägger de&lt;br&gt;nationella företagen och företagen från andra medlems-&lt;br&gt;stater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— arbets- och anställningsvillkor på andra områden än&lt;br&gt;de som anges i punkt 1 första stycket om bestämmel-&lt;br&gt;serna rör ordre public,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— arbets- och anställningsvillkor som är fastställda i&lt;br&gt;kollektivavtal eller skiljedomar enligt punkt 8 med&lt;br&gt;avseende på annan verksamhet än de som anges i&lt;br&gt;bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete i fråga om information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;I syfte att genomföra detta direktiv skall medlems-&lt;br&gt;staterna i enlighet med nationell lagstiftning och/eller&lt;br&gt;praxis utse ett eller flera förbindelsekontor eller en eller&lt;br&gt;flera nationella behöriga instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall planera ett samarbete mellan&lt;br&gt;de offentliga förvaltningar som i enlighet med nationell&lt;br&gt;lagstiftning har behörighet att övervaka de arbets- och&lt;br&gt;anställningsvillkor som anges i artikel 3. Detta samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.1.97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I SV |&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 18/5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;består särskilt i att besvara motiverade förfrågningar från&lt;br&gt;dessa offentliga förvaltningar om information angående&lt;br&gt;utsändande av arbetstagare till andra medlemsstater,&lt;br&gt;inbegripet uppenbart missbruk eller gränsöverskridande&lt;br&gt;verksamheter som antas vara olagliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen och de offentliga förvaltningar som avses i&lt;br&gt;första stycket skall i nära samarbete granska de problem&lt;br&gt;som kan uppkomma vid genomförandet av artikel 3.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ömsesidiga administrativa hjälpen skall vara kost-&lt;br&gt;nadsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje medlemsstat skall vidta åtgärder för att infor-&lt;br&gt;mationen om de arbets- och anställningsvillkor som avses&lt;br&gt;i artikel 3 skall vara allmänt tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje medlemsstat skall underrätta de övriga med-&lt;br&gt;lemsstaterna och kommissionen om de förbindelsekontor&lt;br&gt;och/eller behöriga instanser som anges i punkt 1.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller har varit utstationerad, utan att detta i förekom-&lt;br&gt;mande fall påverkar möjligheten att i enlighet med inter-&lt;br&gt;nationella konventioner om rättslig behörighet att väcka&lt;br&gt;talan i en annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författ-&lt;br&gt;ningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv&lt;br&gt;senast den 16 december 1999. De skall genast underrätta&lt;br&gt;kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de&lt;br&gt;innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av&lt;br&gt;en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare före-&lt;br&gt;skrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje&lt;br&gt;medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder om&lt;br&gt;bestämmelserna i detta direktiv inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall i synnerhet sörja för att arbetstagarna och/eller&lt;br&gt;deras företrädare har tillgång till lämpliga förfaranden&lt;br&gt;såvitt avser att säkerställa de skyldigheter som anges i&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyad prövning företagen av kommissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast den 16 december 2001 skall kommissionen företa&lt;br&gt;en förnyad prövning av föreskrifterna för genomförandet&lt;br&gt;av detta direktiv för att vid behov föreslå rådet nödvän-&lt;br&gt;diga ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättslig behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra gällande rätten till de arbets- och anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor som garanteras i artikel 3, kan talan väckas i&lt;br&gt;den medlemsstat inom vars territorium arbetstagaren är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 16 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För Europaparlamentet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För rådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K. HÄNSCH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I. YATES&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 18/6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;| SV |&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21.1.97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som anges i artikel 3.1 andra strecksatsen omfattar all byggverksamhet som avser&lt;br&gt;uppförande, iståndsättande, underhåll, ombyggnad eller rivning av byggnader, särskilt följande arbeten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Schaktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Markarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Byggnadsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Montering och nedmontering av prefabricerade delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ombyggnad eller inredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Renovering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Reparationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Nedmontering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Rivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Löpande underhåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Underhåll i form av måleri- och rengöringsarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Sanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppdraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet lämnar utredaren ett förslag till en ny lag om utstationerade&lt;br&gt;arbetstagare. Genom lagen genomfors EG:s direktiv om utstationering av&lt;br&gt;arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för utredarens arbete har varit att direktivet skall ge-&lt;br&gt;nomföras på ett sätt som i så stor utsträckning som möjligt anknyter till&lt;br&gt;traditionerna på den svenska arbetsmarknaden. Lagförslaget innehåller&lt;br&gt;därför inte några ändringar i förhållande till det svenska kollektivavtals-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utstationeringsdirektivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Syftet med utstationeringsdirektivet är för det första att skapa ökad klar-&lt;br&gt;het om vilka regler som är tillämpliga vid utstationeringar och att därmed&lt;br&gt;underlätta etableringsfriheten och den fria rörligheten av tjänster. För det&lt;br&gt;andra har direktivet tillkommit för att undvika s.k. social dumping. Den&lt;br&gt;fria rörligheten av arbetskraft kräver nämligen lojal konkurrens och åt-&lt;br&gt;gärder som garanterar att arbetstagarnas rättigheter respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utstationeringsdirektivet anger därför att arbetstagare som av arbetsgi-&lt;br&gt;varen sänds ut till ett annat land för att där utföra ett tillfälligt arbete,&lt;br&gt;skall omfattas av värdlandets arbets- och anställningsvillkor på vissa om-&lt;br&gt;råden. Den ”hårda kärna” av minimivillkor som räknas upp i direktivet&lt;br&gt;består av bestämmelser om längsta arbetstid och kortaste vilotid, minsta&lt;br&gt;antal betalda semesterdagar per år, minimilön, villkor för att ställa ar-&lt;br&gt;betstagare till förfogande, särskilt vad gäller uthymingsföretag, regler om&lt;br&gt;säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen, skyddsåtgärder med hänsyn&lt;br&gt;till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som&lt;br&gt;nyss fött barn samt för bam och unga samt regler om lika behandling av&lt;br&gt;kvinnor och män jämte andra bestämmelser om icke-diskriminerande&lt;br&gt;behandling. Villkor på dessa områden som är lagreglerade, måste göras&lt;br&gt;tillämpliga på utstationerade arbetstagare. För byggbranschen skall även&lt;br&gt;villkor i allmängiltigförklarade kollektivavtal gälla vid utstationeringar.&lt;br&gt;Om en medlemsstat inte har något system för allmängiltigförklaring, kan&lt;br&gt;landet i stället utgå från andra kollektivavtal som har hög täckning inom&lt;br&gt;den aktuella branschen. Medlemsländerna kan också utsträcka tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet till andra sektorers kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets lagvalsregler avviker från vad som sägs i Romkonventio-&lt;br&gt;nen om tillämplig lag vid avtalsförpliktelser. I konventionen är huvudre-&lt;br&gt;geln att hemlandets regler skall tillämpas när arbetstagaren tillfälligt ar-&lt;br&gt;betar i ett annat land än sitt vanliga arbetsland. Beträffande anställnings-&lt;br&gt;villkor som inte täcks av direktivet, gäller Romkonventionens bestäm-&lt;br&gt;melser om tillämplig lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall medlemsstaterna utse förbindelsekontor, som&lt;br&gt;skall ge information om vilka arbets- och anställningsvillkor som kom-&lt;br&gt;mer att gälla vid en utstationering. Förbindelsekontoret skall också sam-&lt;br&gt;verka med motsvarande kontor i andra medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall en utstationerad arbetstagare kunna väcka talan i utstatio-&lt;br&gt;neringslandet, om arbetsgivaren inte följer värdlandets arbets- och an-&lt;br&gt;ställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;En ny lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra utstationeringsdirektivet i svensk rätt behövs lagstift-&lt;br&gt;ning. För överskådlighetens skull bör en ny lag stiftas, genom vilken&lt;br&gt;fastställs vilka regler i den arbetsrättsliga lagstiftningen som arbets-&lt;br&gt;givare utomlands skall tillämpa vid utstationeringar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget sägs att utstationeringar kan förekomma i tre fall. An-&lt;br&gt;ställda som skickas utomlands av arbetsgivaren for dennes egen räkning&lt;br&gt;och under dennes ledning enligt avtal mellan arbetsgivaren och mottaga-&lt;br&gt;ren av tjänsterna, anställda som utstationeras på en arbetsplats eller i ett&lt;br&gt;företag som tillhör koncernen samt slutligen anställda i företag som hyr&lt;br&gt;ut arbetskraft som skickas till användarföretag utomlands omfattas av&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör tillämpas av alla arbetsgivare utomlands som utstationerar&lt;br&gt;anställda. Om tillämpningsområdet begränsas till länder inom EU, finns&lt;br&gt;det risk för att arbetsgivare i medlemsländerna diskrimineras i förhållan-&lt;br&gt;de till arbetsgivare i s.k. tredje länder som skulle kunna följa hemlandets&lt;br&gt;billigare villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utstationering måste vara av tillfällig natur för att direktivet, och&lt;br&gt;den svenska lagen, skall vara tillämplig. Hur länge en utstationering kan&lt;br&gt;pågå, anges inte i direktivet. Någon lägsta tidsgräns för en utstationering&lt;br&gt;finns inte, med undantag för visst monteringsarbete eller liknande i annan&lt;br&gt;verksamhet än byggverksamhet. Utstationeringen måste i så fall översti-&lt;br&gt;ga åtta dagar för att bestämmelserna om semester skall bli tillämpliga.&lt;br&gt;Beträffande den bortre gränsen för en utstationering får anses att när ar-&lt;br&gt;betet kan betraktas som mer stadigvarande förlagt till Sverige, är inte&lt;br&gt;utstationeringslagen tillämplig. I ett sådant fall skall svensk lagstiftning&lt;br&gt;som rör anställningsavtalet, gälla direkt. En bedömning av hur stark an-&lt;br&gt;knytningen till Sverige kommer att bli måste göras inför varje utstatione-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”arbetstagare” skall bestämmas enligt svensk rätt. Vid ut-&lt;br&gt;stationeringar skall det civilrättsliga arbetstagarbegreppet vara utgångs-&lt;br&gt;punkten. Eftersom ett anställningsförhållande måste föreligga under ut-&lt;br&gt;stationeringstiden, kan det inte komma i fråga att jämställa självständiga&lt;br&gt;uppdragstagare med arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kollektivavtalsreglerade villkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På den svenska arbetsmarknaden har social dumping hittills inte varit&lt;br&gt;något problem. En viktig anledning till detta är att det svenska kollektiv-&lt;br&gt;avtalssystemet ger de fackliga organisationerna rätt att kräva att utländ-&lt;br&gt;ska arbetsgivare tecknar kollektivavtal vid verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom systemet fungerar väl, har utredaren bedömt att kollektivav-&lt;br&gt;talsreglerade arbets- och anställningsvillkor bör lämnas utanför lagstift-&lt;br&gt;ningen vid genomförandet av direktivet. Direktivet innehåller denna val-&lt;br&gt;möjlighet, i och med att Sverige inte har allmängiltigförklarade kollektiv-&lt;br&gt;avtal. En sådan lösning kan inte heller anses strida mot direktivets syfte&lt;br&gt;eftersom det svenska kollektivavtalssystemet och parternas agerande&lt;br&gt;även i fortsättningen kan förväntas hindra social dumping på den svenska&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Utredaren har dock bedömt att information behöver&lt;br&gt;ges beträffande kollektivavtalsvillkor, som kan bli tillämpliga. Därige-&lt;br&gt;nom uppfylls även utländska arbetsgivares krav på förutsebara regler.&lt;br&gt;Det är också viktigt att tydliggöra vissa grundläggande rättigheter som&lt;br&gt;hör samman med kollektivavtalssystemet. Hit hör reglerna om förenings-&lt;br&gt;frihet och rätten att förhandla och sluta avtal, som är intagna i medbe-&lt;br&gt;stämmandelagen. När kollektivavtal träffats med en svensk arbetstagar-&lt;br&gt;organisation, träder även reglerna om fredsplikt in. De får anses gälla&lt;br&gt;redan nu för utländska arbetsgivare och arbetstagare vid arbete som är&lt;br&gt;förlagt till Sverige. Genom att föra in en uttrycklig lagbestämmelse om&lt;br&gt;att dessa regler i medbestämmandelagen gäller vid utstationeringar, slår&lt;br&gt;man en gång for alla fast att reglerna är tvingande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagreglerade villkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regler om&amp;quot; säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen finns i arbets-&lt;br&gt;miljölagstiftningen, som även har regler om skyddsåtgärder för gravida&lt;br&gt;kvinnor, kvinnor som nyss fött barn samt för barn och unga arbetstagare.&lt;br&gt;Regler om anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som nyss&lt;br&gt;fött barn finns i föräldraledighetslagen och bestämmelser om längsta ar-&lt;br&gt;betstid och kortaste vilotid finns i arbetstidslagen. Arbetsförmedlingsla-&lt;br&gt;gen innehåller vissa begränsningar i personaluthymingsforetags möjlig-&lt;br&gt;heter att ställa arbetstagare till förfogande. Om minsta antal betalda se-&lt;br&gt;mesterdagar finns bestämmelser i semesterlagen och regler om lika be-&lt;br&gt;handling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om ickediskrimi-&lt;br&gt;nering hittar man i jämställdhetslagen och lagen mot etnisk diskrimine-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljölagen, arbetsförmedlingslagen och vissa bestämmelser i&lt;br&gt;arbetstidslagen gäller redan nu alla arbetstagare inom Sveriges territori-&lt;br&gt;um, inklusive tillfälligt arbetande utländska arbetstagare. Av informa-&lt;br&gt;tionsskäl är det emellertid befogat att i lagen ålägga arbetsgivaren att till-&lt;br&gt;lämpa dessa bestämmelser. Utstationerade kvinnor skall också omfattas&lt;br&gt;av reglerna i föräldraledighetslagen om rätt till mammaledighet och om-&lt;br&gt;placering i vissa fall för gravida kvinnor och kvinnor som nyss fött barn&lt;br&gt;samt skadestånd och rättegång vid brott mot bestämmelserna. Vidare&lt;br&gt;skall jämställdhetslagens bestämmelser om diskrimineringsforbud under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pågående anställning, påföljder vid brott mot förbudet samt reglerna om&lt;br&gt;rättegången gälla vid utstationeringar. Samma reglering skall införas be-&lt;br&gt;träffande motsvarande bestämmelser i lagen mot etnisk diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Semesterlagens regler om betald semester och semesterersättning skall&lt;br&gt;göras tillämpliga vid utstationeringar. Utredaren har bedömt att det inte&lt;br&gt;finns skäl att utnyttja direktivets möjlighet att göra undantag från dessa&lt;br&gt;regler vid arbete av ringa omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagstiftningen far inte hindra att arbetsgivaren tillämpar&lt;br&gt;för arbetstagaren mer förmånliga bestämmelser. En jämförelse måste&lt;br&gt;således ske med villkoren i de utstationerade arbetstagarnas hemland.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förbindelsekontor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det förbindelsekontor Sverige är skyldigt att inrätta enligt direktivet&lt;br&gt;måste kunna ge information om de arbets- och anställningsvillkor som&lt;br&gt;skall gälla vid en utstationering här. Förbindelsekontoret skall också&lt;br&gt;samverka med andra medlemsstaters förbindelsekontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att Arbetarskyddsstyrelsen utses till förbindelse-&lt;br&gt;kontor. För närvarande finns det ingen myndighet som har kompetens på&lt;br&gt;alla de områden direktivet reglerar. Det mest omfattande regelverket&lt;br&gt;finns emellertid inom arbetsmiljöområdet. Arbetarskyddsstyrelsen är&lt;br&gt;central förvaltningsmyndighet för arbetsmiljö och arbetstidsfrågor och&lt;br&gt;har den centrala tillsynen över lagstiftningen i dessa frågor. Arbe-&lt;br&gt;tarskyddsstyrelsen meddelar föreskrifter och allmänna råd samt fram-&lt;br&gt;ställer och sprider information om bestämmelserna och synes därför väl&lt;br&gt;lämpad för uppgiften att informera om arbets- och anställningsvillkor&lt;br&gt;enligt utstationeringslagen. Förbindelsekontoret skall även hänvisa till&lt;br&gt;kollektivavtalspartema för information om kollektivavtalsvillkor som&lt;br&gt;kan bli tillämpliga vid en utstationering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbindelsekontorets ansvar för riktigheten av den information om ar-&lt;br&gt;bets- och anställningsvillkor som lämnas bör vara detsamma som för&lt;br&gt;andra upplysningar lämnade av myndigheter. I den mån informationen&lt;br&gt;ges i samband med myndighetsutövning, kan skadeståndsansvar komma i&lt;br&gt;fråga enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet anges att medlemsstaterna skall planera ett samarbete mel-&lt;br&gt;lan de övervakande myndigheter som finns vad gäller anställnings- och&lt;br&gt;arbetsvillkor, dvs. Arbetarskyddsverket, JämO och DO. Sverige har inte&lt;br&gt;någon stor erfarenhet av utstationeringar och såvitt känt, har den utländ-&lt;br&gt;ska verksamhet som förekommit i landet, inte orsakat några problem. Det&lt;br&gt;är därför svårt att för närvarande ställa upp riktlinjer för på vilket sätt&lt;br&gt;myndigheterna kan behöva samarbeta. Om behov uppkommer, förutsät-&lt;br&gt;ter emellertid utredaren att myndigheterna tar nödvändiga kontakter, na-&lt;br&gt;tionella såväl som internationella, utan att några särskilda föreskrifter nu&lt;br&gt;ges om detta. Förbindelsekontoret åläggs således inte några särskilda&lt;br&gt;uppgifter vad gäller samarbetet mellan övervakande myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Möjlighet att väcka talan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bryssel- och Luganokonventionema som reglerar domsrätten vid inter-&lt;br&gt;nationella civilrättsliga tvister, pekar ut landet där arbetsgivaren finns,&lt;br&gt;arbetstagarens vanliga arbetsland eller landet där arbetstagaren anställ-&lt;br&gt;des, som rätt forum vid en tvist om ett enskilt anställningsavtal. För att&lt;br&gt;arbetstagaren skall kunna väcka talan där utstationeringen är eller har&lt;br&gt;varit, i enlighet med direktivets bestämmelse, måste en särskild regel&lt;br&gt;införas om detta. De tvister det blir fråga om, handläggs enligt arbets-&lt;br&gt;tvistlagen. Om enligt arbetstvistlagen talan inte kan föras vid arbetsdom-&lt;br&gt;stolen, skall den föras vid tingsrätten. Rätt forum bör i så fall vara tings-&lt;br&gt;rätten i den ort där utstationeringen är eller har varit. Om arbetstagaren&lt;br&gt;har varit utstationerad vid flera orter, bör Stockholms tingsrätt vara alter-&lt;br&gt;nativt forum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Verkställighet av utländsk dom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Brott mot svenska offentligrättsliga bestämmelser tas redan nu upp till&lt;br&gt;prövning av svenska domstolar även när det är fråga om utstationerade&lt;br&gt;arbetstagare i Sverige. Brott mot utländsk offentligrättslig lagstiftning har&lt;br&gt;hittills enligt gällande principer svenska domstolar i allmänhet inte ansett&lt;br&gt;sig kunna pröva. Anledningen är att det i regel inte finns något svenskt&lt;br&gt;rättskipningsintresse i sådana fall. En svensk offentligrättslig dom mot en&lt;br&gt;utländsk arbetsgivare kan dock i allmänhet inte verkställas i arbetsgiva-&lt;br&gt;rens hemland. Inte heller kan en dom som meddelats av en utländsk ad-&lt;br&gt;ministrativ eller brottmålsdomstol i regel verkställas i Sverige mot en&lt;br&gt;svensk arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna är emellertid skyldiga att se till att utstationeringsdi-&lt;br&gt;rektivet blir effektivt. Häri ligger att brott mot direktivets bestämmelser&lt;br&gt;måste kunna sanktioneras på ett effektivt sätt. Medlemsstaterna har där-&lt;br&gt;med ett gemensamt rättskipningsintresse. I princip bör därför även mål&lt;br&gt;rörande tillämpning av utländska offentligrättsliga regler inom direktivets&lt;br&gt;tillämpningsområde kunna prövas i svensk domstol. För att undanröja all&lt;br&gt;osäkerhet föreslås emellertid att utländska domar och beslut varigenom&lt;br&gt;arbetsgivare med hemvist i Sverige ådömts sanktioner för brott mot ut-&lt;br&gt;ländska offentligrättsliga regler, skall kunna verkställas i Sverige. Verk-&lt;br&gt;ställigheten bör ske i enlighet med bestämmelserna i internationella verk-&lt;br&gt;ställighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandets lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om utstationerade arbetstagare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; följande&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller när arbetsgivare, som är etablerade i ett annat land&lt;br&gt;än Sverige, utstationerar arbetstagare här i samband med att de tillhanda-&lt;br&gt;håller tjänster över gränserna. Ett anställningsförhållande skall föreligga&lt;br&gt;mellan arbetstagaren och den utstationerande arbetsgivaren under utsta-&lt;br&gt;tioneringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen gäller inte arbetsgivare inom handelsflottan såvitt avser ar-&lt;br&gt;betsgivarens besättning ombord.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Definitioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Med utstationering avses någon av följande gränsöverskridande&lt;br&gt;åtgärder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när arbetstagare sänds till Sverige för arbetsgivarens egen räkning&lt;br&gt;och under dennes ledning, enligt avtal som har ingåtts mellan arbetsgiva-&lt;br&gt;ren och den i Sverige verksamme mottagaren av tjänsterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när arbetstagare sänds till Sverige till en arbetsplats eller till ett fö-&lt;br&gt;retag som tillhör koncernen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när arbetstagare hos en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft eller&lt;br&gt;ställer arbetskraft till förfogande, sänds till ett användarföretag som är&lt;br&gt;etablerat eller som bedriver verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med utstationerad arbetstagare avses varje arbetstagare som vanli-&lt;br&gt;gen arbetar i ett annat land men som tillfälligt utför arbete i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbets- och anställningsvillkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetsgivare skall, oavsett vilken lag som annars är tillämplig på&lt;br&gt;anställningsförhållandet, tillämpa följande bestämmelser för utstatione-&lt;br&gt;rade arbetstagare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utsta-&lt;br&gt;tionering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT nr L 018,&lt;br&gt;21.1.1997, s. 0001-0006, Celex 396L0071)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §, 5 § andra och tredje styckena, 7 § första och andra styckena, Prop. 1998/99:90&lt;br&gt;16-17, 24 och 27-29 och 31-32 §§ semesterlagen (1977:480), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §, 4 § första stycket och 16-22 §§ föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1995:584)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15-28 §§ jämställdhetslagen (1991:433)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-12 och 14-15 §§ lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall även tillämpa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-18 §§ arbetstidslagen (1982:673), om arbetstid och vilotid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-3 och 5-6 kapitlen arbetsmiljölagen (1977:1166), om säkerhet,&lt;br&gt;hälsa och hygien på arbetsplatsen samt om minderåriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 6 §§ lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyr-&lt;br&gt;ning av arbetskraft, om uthymingsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om inte mer förmånliga bestämmelser skall tillämpas enligt avtal eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt den lag som annars är tillämplig på anställningsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För en utstationerad yrkesarbetare eller specialiserad arbetstagare&lt;br&gt;som inte sysselsätts i byggverksamhet som avser uppförande, iståndsät-&lt;br&gt;tande, underhåll, ombyggnad eller rivning av byggnader, gäller ovan&lt;br&gt;nämnda bestämmelser i semesterlagen endast när utstationeringen pågår i&lt;br&gt;mer än åtta dagar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetet utförs i samband med en första montering eller installation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ingår i leveranskontraktet för en vara och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetet är nödvändigt för att varan skall tas i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av om utstationeringen pågår i mer än åtta dagar skall&lt;br&gt;hänsyn tas till om, under det senaste året, någon annan arbetstagare har&lt;br&gt;varit utstationerad för samma arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid utstationering gäller 7-8 §§ lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet om föreningsrätt och 10 § om förhandlingsrätt. När&lt;br&gt;kollektivavtal träffats med en svensk arbetstagarorganisation gäller även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § om fredsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid brott mot första stycket gäller 54-55 §§ samt 60 § första och tredje&lt;br&gt;styckena lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 § Arbetarskyddsstyrelsen skall, i egenskap av förbindelsekontor, till-&lt;br&gt;handahålla information om de arbets- och anställningsvillkor som kan bli&lt;br&gt;tillämpliga vid en utstationering i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För information om kollektivavtal som kan komma att bli tillämpliga&lt;br&gt;skall Arbetarskyddsstyrelsen hänvisa till berörda kollektivavtalsparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen skall även samarbeta med motsvarande förbin-&lt;br&gt;delsekontor i andra länder inom Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Talans väckande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 § Mål om tillämpningen av 5 § första stycket handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i arbetstvister. Därvid gäller även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § semesterlagen (1977:480) om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § föräldraledighetslagen (1995:584) om rättegången,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46-56 §§ jämställdhetslagen (1991:433) om rätt att föra talan, ge-&lt;br&gt;mensam handläggning och om preskription m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17-18 §§, 24 §, 25 § första stycket och 26-27 §§ lagen (1994:134)&lt;br&gt;mot etnisk diskriminering om rätt att föra talan och om preskrip-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan far föras vid tingsrätten i den ort där arbetstagaren är eller har&lt;br&gt;varit utstationerad. Om arbetstagaren har varit utstationerad vid flera or-&lt;br&gt;ter, far talan föras vid Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Verkställighet av utländsk dom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 § Utländska domar eller beslut från administrativa myndigheter, vari-&lt;br&gt;genom arbetsgivare med hemvist i Sverige har ådömts sanktioner i någon&lt;br&gt;av staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av&lt;br&gt;EES-avtalet, för brott mot sådana nationella bestämmelser som avses i&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december&lt;br&gt;1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande&lt;br&gt;av tjänster, får verkställas i Sverige enligt de villkor och enligt det förfa-&lt;br&gt;rande som anges i 5-25 §§ lagen (1972:260) om internationellt samarbete&lt;br&gt;rörande verkställighet av brottmålsdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivar- eller arbetstagaror-&lt;br&gt;ganisation far ej anordna eller på&lt;br&gt;annat sätt föranleda olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd. Sådan organisation&lt;br&gt;far ej heller genom understöd eller&lt;br&gt;på annat sätt medverka vid olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd. Organisation som&lt;br&gt;själv är bunden av kollektivavtal är&lt;br&gt;även skyldig att, om olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd förestår eller pågår,&lt;br&gt;söka hindra åtgärden eller verka&lt;br&gt;för dess upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon vidtagit olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd, får annan icke deltaga&lt;br&gt;i åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;endast när en organisation vidtar&lt;br&gt;åtgärder med anledning av arbets-&lt;br&gt;förhållanden som denna lag är di-&lt;br&gt;rekt tillämplig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivar- eller arbetstagaror-&lt;br&gt;ganisation far ej anordna eller på&lt;br&gt;annat sätt föranleda olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd. Sådan organisation&lt;br&gt;far ej heller genom understöd eller&lt;br&gt;på annat sätt medverka vid olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd. Organisation som&lt;br&gt;själv är bunden av kollektivavtal är&lt;br&gt;även skyldig att, om olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd förestår eller pågår,&lt;br&gt;söka hindra åtgärden eller verka&lt;br&gt;för dess upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon vidtagit olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd, far annan icke deltaga&lt;br&gt;i åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;endast när en organisation vidtar&lt;br&gt;åtgärder med anledning av arbets-&lt;br&gt;förhållanden som denna lag är di-&lt;br&gt;rekt tillämplig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket&lt;br&gt;påverkas inte av att vissa bestäm-&lt;br&gt;melser i denna lag kan bli tillämp-&lt;br&gt;liga på arbetsförhållandena enligt&lt;br&gt;7 § lagen (1998:000) om utstatio-&lt;br&gt;nerade arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som har lämnat skriftliga syn-&lt;br&gt;punkter över betänkandet Utstationering av arbetstagare (SOU&lt;br&gt;1998:52)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utlandslönenämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Byggnadsarbetareförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om utstationering av arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller när en arbetsgivare som är etablerad i ett annat land&lt;br&gt;än Sverige utstationerar arbetstagare här i landet i samband med att ar-&lt;br&gt;betsgivaren tillhandahåller tjänster över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns i 8 § bestämmelser om arbetsgivare som har sitt hem-&lt;br&gt;vist eller säte i Sverige och utstationerar arbetstagare till ett annat med-&lt;br&gt;lemsland inom Europeiska unionen eller de övriga stater som omfattas av&lt;br&gt;EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen gäller inte arbetsgivare inom handelsflottan för besättning om-&lt;br&gt;bord.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Definitioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Med utstationering avses någon av följande gränsöverskridande åt-&lt;br&gt;gärder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. När en arbetsgivare sänder arbetstagare till Sverige för egen räkning&lt;br&gt;och under egen ledning enligt avtal som arbetsgivaren har ingått med den&lt;br&gt;i Sverige verksamma mottagaren av tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. När en arbetsgivare sänder arbetstagare till Sverige till en arbetsplats&lt;br&gt;eller till ett företag som tillhör koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. När en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft till&lt;br&gt;förfogande sänder arbetstagare till ett användarföretag som är etablerat i&lt;br&gt;Sverige eller som bedriver verksamhet här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett anställningsförhållande skall råda mellan arbetstagaren och arbets-&lt;br&gt;givaren under utstationeringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med utstationerad arbetstagare avses varje arbetstagare som vanligen&lt;br&gt;arbetar i ett annat land men som under en begränsad tid utför arbete en-&lt;br&gt;ligt 3 § i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utsta-&lt;br&gt;tionering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 018,&lt;br&gt;21.1.1997, s. 1, Celex 396L0071)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbets- och anställningsvillkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetsgivare skall, oavsett vilken lag som annars gäller för an-&lt;br&gt;ställningsförhållandet, tillämpa följande bestämmelser för utstationerade&lt;br&gt;arbetstagare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 § första och andra stycket, 16, 17,&lt;br&gt;24 och 27-29, 31 och 32 §§ semesterlagen (1977:480),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2 §, 4 § första stycket och 16-22 §§ föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1995:584),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 15-28 §§ jämställdhetslagen (1991:433),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 8-20 §§ lagen (1999:000) om åtgärder mot etnisk diskriminering i&lt;br&gt;arbetslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3, 4 §§, 5 § 2-5 och 6-15 §§ lagen (1999:000) om förbud mot dis-&lt;br&gt;kriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3, 4 §§ 5 § 2-5 och 6-16 §§ lagen (1999:000) om förbud mot dis-&lt;br&gt;kriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall även tillämpa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5-18 §§ arbetstidslagen (1982:673) när det gäller arbetstid och vilo-&lt;br&gt;tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2-3 och 5-6 kapitlen arbetsmiljölagen (1977:1166) när det gäller sä-&lt;br&gt;kerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen samt om minderåriga och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 och 6 §§ lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyr-&lt;br&gt;ning av arbetskraft när det gäller uthymingsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra stycket hindrar inte att arbetsgivaren&lt;br&gt;tillämpar villkor som är förmånligare för arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För arbete som utförs av en yrkesutbildad eller specialiserad arbets-&lt;br&gt;tagare skall arbetsgivaren tillämpa de i 5 § nämnda bestämmelserna i&lt;br&gt;semesterlagen endast om utstationeringen pågår i mer än åtta dagar om&lt;br&gt;arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utförs i samband med en första montering eller installation som in-&lt;br&gt;går i leveranskontraktet för en vara, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är nödvändigt för att varan skall tas i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta undantag gäller dock inte om arbetet avser byggverksamhet där&lt;br&gt;byggnader uppförs, sätts i stånd, underhålls, byggs om eller rivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av om utstationeringen pågår i mer än åtta dagar skall&lt;br&gt;hänsyn tas till om någon annan arbetstagare under det senaste året har&lt;br&gt;varit utstationerad för samma arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid utstationering gäller 7, 8 och 10 §§ lagen (1976:580) om med-&lt;br&gt;bestämmande i arbetslivet när det gäller föreningsrätt och förhandlings-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kollektivavtal träffats med en svensk arbetstagarorganisation gäller&lt;br&gt;även 41 § i samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid brott mot bestämmelserna i första eller andra stycket gäller 54,&lt;br&gt;55 §§ samt 60 § första och tredje stycket lagen om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utstationeringar till andra länder inom EES&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 § När arbetsgivare med hemvist eller säte i Sverige utstationerar ar-&lt;br&gt;betstagare till något av medlemsländerna i Europeiska unionen eller till&lt;br&gt;något av de övriga länder som omfattas av EES-avtalet, skall arbetsgiva-&lt;br&gt;ren tillämpa de nationella bestämmelser i det landet som genomför Euro-&lt;br&gt;paparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996&lt;br&gt;om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta hindrar inte att arbetsgivaren tillämpar villkor som är förmånli-&lt;br&gt;gare för arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 § Arbetarskyddsstyrelsen skall vara förbindelsekontor och tillhanda-&lt;br&gt;hålla information om de arbets- och anställningsvillkor som kan bli till-&lt;br&gt;lämpliga vid en utstationering i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För information om kollektivavtal som kan komma att bli tillämpliga&lt;br&gt;skall Arbetarskyddsstyrelsen hänvisa till berörda kollektivavtalsparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen skall även samarbeta med motsvarande för-&lt;br&gt;bindelsekontor i andra länder inom Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Talans väckande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 § Mål om tillämpningen av 5 § första och tredje stycket samt 7 §&lt;br&gt;handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Därvid&lt;br&gt;gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 33 § semesterlagen (1977:480) när det gäller preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 23 § föräldraledighetslagen (1995:584) när det gäller rättegången,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 46-56 §§ jämställdhetslagen (1991:433) när det gäller rätt att föra&lt;br&gt;talan, gemensam handläggning och om preskription m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-36-38, 40, 41 och 43 §§ lagen (1999:000) om åtgärder mot etnisk&lt;br&gt;diskriminering i arbetslivet när det gäller rättegången,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 24, 25, 27, 28 och 30 §§ lagen (1999:000) om förbud mot diskrimi-&lt;br&gt;nering i arbetslivet på grund av sexuell läggning när det gäller rättegång-&lt;br&gt;en samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 24-26, 28, 29 och 31 §§ lagen (1999:000) om förbud mot diskrimi-&lt;br&gt;nering i arbetslivet av personer med funktionshinder när det gäller rätte-&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får föras vid tingsrätten i den ort där arbetstagaren är eller har&lt;br&gt;varit utstationerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 16 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivar- eller arbetstagar-&lt;br&gt;organisation får ej anordna eller på&lt;br&gt;annat sätt föranleda olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd. Sådan organisation&lt;br&gt;får ej heller genom understöd eller&lt;br&gt;på annat sätt medverka vid olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd. Organisation som&lt;br&gt;själv är bunden av kollektivavtal är&lt;br&gt;även skyldig att, om olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd förestår eller pågår,&lt;br&gt;söka hindra åtgärden eller verka&lt;br&gt;för dess upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon vidtagit olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd, får annan icke deltaga&lt;br&gt;i åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;endast när en organisation vidtar&lt;br&gt;åtgärder med anledning av arbets-&lt;br&gt;förhållanden som denna lag är di-&lt;br&gt;rekt tillämplig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivar- eller arbetstagar-&lt;br&gt;organisation får inte anordna eller&lt;br&gt;på något annat sätt orsaka olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd. Sådan organisation&lt;br&gt;får inte heller genom understöd&lt;br&gt;eller på annat sätt medverka vid en&lt;br&gt;olovlig stridsåtgärd. En organisa-&lt;br&gt;tion som själv är bunden av kol-&lt;br&gt;lektivavtal är även skyldig att söka&lt;br&gt;hindra en olovlig stridsåtgärd el-&lt;br&gt;ler att verka för att en pågående&lt;br&gt;olovlig åtgärd upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon vidtagit en olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd, får ingen annan delta&lt;br&gt;i åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;endast när en organisation vidtar&lt;br&gt;åtgärder med anledning av arbets-&lt;br&gt;förhållanden som denna lag är di-&lt;br&gt;rekt tillämplig på. Detta påverkas&lt;br&gt;inte av att vissa bestämmelser i&lt;br&gt;denna lag kan bli tillämpliga på&lt;br&gt;arbetsförhållandena enligt 7 f&lt;br&gt;lagen (1999:000) om utstatione-&lt;br&gt;ring av arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 16 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;br&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-02-24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, justitierådet&lt;br&gt;Ingegerd Westlander, regeringsrådet Susanne Billum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 4 februari 1999 (Näringsdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande överförslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om utstationering av arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetsli-&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Helena Larsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om utstationering av arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att den nya lagen gäller när en&lt;br&gt;arbetsgivare som är stationerad i ett annat land än Sverige utsta-&lt;br&gt;tionerar arbetstagare här i landet i samband med att arbetsgivaren&lt;br&gt;tillhandahåller tjänster över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke innehåller en upplysning om att det i 8 §&lt;br&gt;finns bestämmelser om arbetsgivare som har sitt hemvist eller säte i&lt;br&gt;Sverige och utstationerar arbetstagare till ett &amp;quot;annat medlemsland&lt;br&gt;inom Europeiska unionen eller de övriga stater som omfattas av EES-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalet&amp;quot;. Lagrådet föreslår att det citerade uttrycket, i likhet med vad&lt;br&gt;som skett i annan lagstiftning, byts ut mot &amp;quot;annat land inom Eu-&lt;br&gt;ropeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken Definitioner anges i 3 § första stycket vilka gränsöver-&lt;br&gt;skridande åtgärder som avses med begreppet utstationering. I punk-&lt;br&gt;ten 2 anges att det är utstationering då en arbetsgivare sänder arbets-&lt;br&gt;tagare till Sverige till en arbetsplats eller till ett företag som tillhör&lt;br&gt;&amp;quot;koncernen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller inte några bestämmelser om vad som i detta&lt;br&gt;sammanhang avses med koncern. I författningskommentaren sägs&lt;br&gt;mot bakgrund härav att frågan om ett företag tillhör en koncern därför&lt;br&gt;bör avgöras med tillämpning av lagen i moderbolagets hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den franska versionen av direktivet talas om &amp;quot;un établissement ou&lt;br&gt;dans une entreprise appartenant au groupe&amp;quot; och i den engelska om&lt;br&gt;&amp;quot;an establishment or to an undertaking owned by the group&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill i anledning av det anförda påpeka att det inte är entydigt&lt;br&gt;vad som avses med uttrycket &amp;quot;koncernen&amp;quot; och att begreppet koncern i&lt;br&gt;svensk och förmodligen även i utländsk lagstiftning används inom&lt;br&gt;både aktiebolagsrätten och skatterätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av paragrafen anges att arbetsgivaren även skall till-&lt;br&gt;lämpa 5-18 §§ arbetstidslagen (1982:673) när det gäller arbetstid och&lt;br&gt;vilotid, 2, 3, 5 och 6 kap. arbetsmiljölagen (1977:1166) när det gäller&lt;br&gt;säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen samt om minderåriga,&lt;br&gt;och 4 och 6 §§ lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyrning av arbetskraft när det gäller uthymingsföretag. I författnings-&lt;br&gt;kommentaren anges att de nu nämnda avsnitten i arbetstidslagen&lt;br&gt;resp, arbetsmiljölagen &amp;quot;är tillämpliga&amp;quot; vid en utstationering. Vidare&lt;br&gt;anges att arbetstids- och arbetsmiljölagens regler om tillsyn och sank-&lt;br&gt;tioner gäller automatiskt, varför några särskilda regler om detta inte&lt;br&gt;behövs. Motsvarande uttalanden görs när det gäller arbetsförmed-&lt;br&gt;lingslagen. Vid föredragningen inför Lagrådet har upplysts att de&lt;br&gt;nämnda lagarna i princip anses tillämpliga i sin helhet vid en utstatio-&lt;br&gt;nering i Sverige. Att vissa paragrafer tagits upp i lagrummet får ses&lt;br&gt;som en säkerhetsåtgärd. Tilläggen &amp;quot;... när det gäller..&amp;quot; avser inte att&lt;br&gt;markera någon begränsning av de angivna bestämmelsernas tillämp-&lt;br&gt;lighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening ger tilläggen &amp;quot;... när det gäller...&amp;quot; intryck av&lt;br&gt;att de angivna lagrummen innehåller ytterligare bestämmelser vilka&lt;br&gt;inte skall tillämpas. När avsikten är att lagrummen skall gälla fullt ut&lt;br&gt;bör därför denna teknik inte användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ställer sig vidare tveksamt till lämpligheten av att i den nya&lt;br&gt;lagen endast ange att vissa delar av de angivna lagarna skall til-&lt;br&gt;lämpas i det fall avsikten är att lagarna skall vara tillämpliga i sin hel-&lt;br&gt;het. I den mån man vill säkerställa att de angivna lagarna beaktas,&lt;br&gt;trots att de får antas gälla oberoende av en sådan särskild bestäm-&lt;br&gt;melse, bör hänvisning ske till resp, lag i dess helhet. Beträffande ar-&lt;br&gt;betsförmedlingslagen avses dock en saklig skillnad, vilken bör fram-&lt;br&gt;gå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket kan då utformas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid utstationering gäller även bestämmelserna i arbetstidslagen&lt;br&gt;(1982:673), arbetsmiljölagen (1977:1166) samt, såvitt gäller arbets-&lt;br&gt;givare som bedriver uthyrning av arbetskraft, lagen (1993:440) om&lt;br&gt;privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i 5 § används i 7 § första stycket tekniken att efter vissa an-&lt;br&gt;givna lagrum i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet&lt;br&gt;göra ett tillägg &amp;quot;... när det gäller...&amp;quot;, vilket ger intryck av att en in-&lt;br&gt;skränkning i lagrummens tillämplighet är avsedd. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening är det lämpligt att låta detta tillägg utgå. Om man av informa-&lt;br&gt;tionsskäl önskar ange syftet med de angivna bestämmelserna kan&lt;br&gt;stycket utformas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid utstationering gäller i fråga om föreningsrätt och förhandlingsrätt&lt;br&gt;7 och 8 §§ respektive 10 § lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser som syftar till att direktivets reg-&lt;br&gt;ler inte sätts ur spel i fall då en tidigare utstationerad arbetstagare för&lt;br&gt;talan här i landet mot en arbetsgivare, med hemvist och säte här, för&lt;br&gt;att denne inte tillämpat de arbets- och anställningsvillkor som bort&lt;br&gt;gälla under utstationeringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening - delvis av skäl som anförts under 1 § -&lt;br&gt;kommer avsikten med paragrafen till bättre uttryck om den ges följan-&lt;br&gt;de lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;När arbetsgivare med hemvist eller säte i Sverige utstationerar ar-&lt;br&gt;betstagare till annat land inom EES skall arbetsgivaren tillämpa de&lt;br&gt;nationella bestämmelser varigenom det landet genomfört Eu-&lt;br&gt;ropaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december&lt;br&gt;1966 om utstationering av arbetstagare i samband med till-&lt;br&gt;handahållande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte att arbetsgivaren tillämpar bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller villkor som är förmånligare för arbetstagaren.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att Arbetarskyddsstyrelsen (i egenskap av&lt;br&gt;svenskt &amp;quot;förbindelsekontor&amp;quot;) skall samarbeta med motsvarande för-&lt;br&gt;bindelsekontor i andra länder inom &amp;quot;Europeiska unionen&amp;quot;:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under föredragningen inför Lagrådet uppgetts, att det inte&lt;br&gt;finns något skäl att här utesluta &amp;quot;övriga länder som omfattas av EES-&lt;br&gt;avtalet&amp;quot;. &amp;quot;Europeiska unionen&amp;quot; bör därför bytas ut mot &amp;quot;EES&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om talans väckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges ett antal lagrum som skall gälla vid&lt;br&gt;tvister om arbets- och anställningsvillkor som utstationerade arbets-&lt;br&gt;tagare har rätt till. Genomgående har här använts den teknik som&lt;br&gt;Lagrådet kritiserat under 5 och 7 §§, nämligen att efter de angivna&lt;br&gt;lagrummen göra tillägg av typen &amp;quot;... när det gällerEftersom ingen&lt;br&gt;inskränkning av de angivna lagrummens tillämplighet är åsyftad bör&lt;br&gt;enligt Lagrådets mening samtliga dessa tillägg utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen i samma stycke föreskrivs att bl.a. mål om tillämp-&lt;br&gt;ningen av 5 § tredje stycket skall handläggas enligt lagen (1974:371)&lt;br&gt;om rättegången i arbetstvister. Nämnda stycke i 5 § innehåller emel-&lt;br&gt;lertid, enligt föreslagen avfattning, inte någon tvingande regel.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär således att arbetsgivaren har möjlighet att&lt;br&gt;tillämpa (bestämmelser eller) villkor som är förmånligare för arbets-&lt;br&gt;tagaren. Med hänsyn härtill föreslår Lagrådet att orden &amp;quot;och tredje&amp;quot; får&lt;br&gt;utgå ur meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren till förevarande paragrafs tredje stycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges att för fall då den utstationerade arbetstagaren arbetar på flera&lt;br&gt;orter kan talan väckas vid tingsrätten i någon av dessa&lt;br&gt;orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav förordar Lagrådet att ordet &amp;quot;den&amp;quot; får utgå ur&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar-&lt;br&gt;betslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och andra styckena av paragrafen föreslås en del ändringar&lt;br&gt;som uppgetts vara endast av språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller första meningen i första stycket samt andra stycket kan&lt;br&gt;det enligt Lagrådets uppfattning emellertid inte uteslutas att de före-&lt;br&gt;slagna ändringarna skulle kunna tillmätas saklig betydelse. Vid sådant&lt;br&gt;förhållande förordar Lagrådet att första och andra meningarna i första&lt;br&gt;stycket samt andra stycket inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket föreslås ett tillägg, som enligt författningskommentaren&lt;br&gt;enbart har till syfte att &amp;quot;tydliggöra&amp;quot; att arbetstagar- eller arbetsgivaror-&lt;br&gt;ganisationernas rätt att vidta stridsåtgärder inte påverkas av att vissa&lt;br&gt;bestämmelser i medbestämmandelagen skall tillämpas vid utstatione-&lt;br&gt;ringar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening är det föreslagna tillägget svårtillgängligt och&lt;br&gt;föga klargörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det anses nödvändigt med ett tillägg, vilket enligt Lagrådets me-&lt;br&gt;ning kan ifrågasättas, torde syftet därmed bli något tydligare om till-&lt;br&gt;lägget ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Med sådant arbetsförhållande jämställs arbetsförhållande enligt la-&lt;br&gt;gen (1999:000) om utstationering av arbetstagare i fall då&lt;br&gt;bestämmelser i förevarande lag tillämpas på grund av hänvisning i&lt;br&gt;7 § nämnda lag.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,&lt;br&gt;Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist, Rosengren, Lars-&lt;br&gt;son, Wämersson, Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:90 Utstationering av arbetstaga-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:90&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författnings rubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för bak-&lt;br&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om utstationering av&lt;br&gt;arbetstagare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;396L0071&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57803, Stockholm 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om utstationering av arbetstagare (1999:000).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om utstationering av arbetstagare (1999:000).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:AU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-03-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-03-10 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:24:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0390</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:24:13</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:AU9</uppgift>
<ref_dok_id>GM01AU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utstationering av arbetstagare</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:90&lt;br/&gt;
Utstationering av arbetstagare</uppgift>
<ref_dok_id>GM02A11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:90 Utstationering av arbetstagare</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenth Skårvik  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:90&lt;br/&gt;
Utstationering av arbetstagare</uppgift>
<ref_dok_id>GM02A11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:90 Utstationering av arbetstagare</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenth Skårvik  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>