<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2358934</hangar_id>
 <dok_id>GM0389</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>89</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:89</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>89</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-03-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:41</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0389/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0389</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0389</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:89&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förändringar i utjämningssystemet för kommuner&lt;br&gt;och landsting&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0389/prop_199899__89-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0389/prop_199899__89-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 31 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars-Erik Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i propositionen vissa förändringar i utjämningssys-&lt;br&gt;temet för kommuner och landsting från och med år 2000. De grundläg-&lt;br&gt;gande principerna för utjämningen av ekonomiska förutsättningar mellan&lt;br&gt;kommuner respektive landsting bör ligga fast. De föreslagna förändring-&lt;br&gt;arna berör endast de delar av utjämningssystemet som utjämnar för&lt;br&gt;strukturellt betingade kostnadsskillnader (kostnadsutjämning). De största&lt;br&gt;förändringarna i förhållande till nuvarande kostnadsutjämning föreslås&lt;br&gt;för hälso- och sjukvården och individ- och familjeomsorgen. Vidare fö-&lt;br&gt;reslås att en kostnadsutjämning för barn och ungdomar med utländsk&lt;br&gt;bakgrund införs. Inga förändringar föreslås i nuvarande inkomstutjäm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också att särskilda införanderegler tillämpas för&lt;br&gt;åren 2000-2004. Det innebär dels en förlängning av införandeperioden&lt;br&gt;för nuvarande utjämningssystem med ett år och dels en ytterligare be-&lt;br&gt;gränsning av den totala bidragsminskning som en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting kan få vidkännas under hela perioden 1996-2004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen aviserar även ett fortsatt arbete med uppföljning och ut-&lt;br&gt;veckling av utjämningssystemet. En delegation tillsätts med uppgift att&lt;br&gt;svara för en fortlöpande uppföljning av utjämningssystemet och att kon-&lt;br&gt;tinuerligt utvärdera de enskilda delarnas träffsäkerhet samt lämna förslag&lt;br&gt;till förändringar av olika faktorer i kostnadsutjämningen. Ett antal frågor&lt;br&gt;bör bli föremål för fortsatt utredning. Det gäller främst inkomstutjäm-&lt;br&gt;ningen, möjligheter till förenkling av systemet samt frågan om alternativa&lt;br&gt;lösningar för tiden efter införandeperiodens slut år 2004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lagom ändring i lagen (1995:1515) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämningsbidrag till kommuner&amp;nbsp;och&amp;nbsp;landsting..................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lagom ändring i lagen (1995:1516) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämningsavgift for&amp;nbsp;kommuner&amp;nbsp;och&amp;nbsp;landsting...................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1517) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag&lt;br&gt;till kommuner och landsting, lagen (1995:1515) om&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting..............................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande utjämningssystem för kommuner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting............................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Principiella utgångspunkter.............................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utj ämningssystemet..........................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstutj ämningen.........................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsutjämningen........................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamheter och kostnadsslag i kostnadsutjämningen.................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Barn och ungdomar med utländsk bakgrund....................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggkostnader..................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kallortstillägg...................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Insatser for personer med funktionshinder.......................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Faktorer för beräkning av kostnadsutjämningen.............................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya verksamheter och kostnadsslag.................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Barn och ungdomar med utländsk bakgrund.. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamheter och kostnadsslag där faktorerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändras...........................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Individ- och familjeomsorg............................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Äldreomsorg...................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gymnasieskola................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Befolkningsminskning....................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Näringslivs- och sysselsättningsfrämjande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder...........................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hälso- och sjukvård........................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kollektivtrafik................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamheter och kostnadsslag där uppdateringar görs ..40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga delar av kostnadsutj ämningen...............................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av verksamheter, kostnadsslag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;faktorer i kostnadsutjämningen.........................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Införandet av de föreslagna förändringarna....................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter av förändringarna i kostnadsutjämningen...........46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begränsning av bidragsförändringarna.............................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser av införandereglema.............51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utfallet för kommuner och landsting..............51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnaderna för införandereglema.................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämställdhet mellan män och kvinnor..............................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning och utveckling av utjämningssystemet.......................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av utredningens förslag..............................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Kommunala utjämningsutredningens lagförslag...................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 mars 1999.........70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kom-&lt;br&gt;muner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kom-&lt;br&gt;muner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1995:1517) om införande av lagen&lt;br&gt;(1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting,&lt;br&gt;lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och lands-&lt;br&gt;ting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och&lt;br&gt;landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner regeringens riktlinjer för förändringar av utjämningssyste-&lt;br&gt;met (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag&lt;br&gt;till kommuner och landsting skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje kommun beräknas&lt;br&gt;standardkostnad för barnomsorg,&lt;br&gt;äldreomsorg, individ- och familje-&lt;br&gt;omsorg, grundskola, gymnasie-&lt;br&gt;skola, vatten och avlopp, gator och&lt;br&gt;vägar, näringslivs- och sysselsätt-&lt;br&gt;ningsfrämjande åtgärder, bygg-&lt;br&gt;kostnader, uppvärmningskostna-&lt;br&gt;der, kallortstillägg, merkostnader&lt;br&gt;till följd av befolkningsminskning&lt;br&gt;och svagt befolkningsunderlag&lt;br&gt;samt administration, resor och&lt;br&gt;räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje kommun beräknas&lt;br&gt;standardkostnad för barnomsorg,&lt;br&gt;äldreomsorg, individ- och familje-&lt;br&gt;omsorg, grundskola, gymnasie-&lt;br&gt;skola, vatten och avlopp, gator och&lt;br&gt;vägar, näringslivs- och sysselsätt-&lt;br&gt;ningsfrämjande åtgärder, bygg-&lt;br&gt;kostnader, uppvärmningskostna-&lt;br&gt;der, kallortstillägg, merkostnader&lt;br&gt;till följd av befolkningsminskning&lt;br&gt;och svagt befolkningsunderlag,&lt;br&gt;barn och ungdomar med utländsk&lt;br&gt;bakgrund samt administration,&lt;br&gt;resor och räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje landsting beräknas standardkostnad för hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;högskoleutbildning och kallortstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden förde-&lt;br&gt;las mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som regeringen&lt;br&gt;meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516) om&lt;br&gt;utjämningsavgift för kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1516) om utjämningsavgift&lt;br&gt;för kommuner och landsting skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje kommun beräknas&lt;br&gt;standardkostnad för barnomsorg,&lt;br&gt;äldreomsorg, individ- och familje-&lt;br&gt;omsorg, grundskola, gymnasie-&lt;br&gt;skola, vatten och avlopp, gator och&lt;br&gt;vägar, näringslivs- och sysselsätt-&lt;br&gt;ningsfrämjande åtgärder, bygg-&lt;br&gt;kostnader, uppvärmningskostna-&lt;br&gt;der, kallortstillägg, merkostnader&lt;br&gt;till följd av befolkningsminskning&lt;br&gt;och svagt befolkningsunderlag&lt;br&gt;samt administration, resor och&lt;br&gt;räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje kommun beräknas&lt;br&gt;standardkostnad för barnomsorg,&lt;br&gt;äldreomsorg, individ- och familje-&lt;br&gt;omsorg, grundskola, gymnasie-&lt;br&gt;skola, vatten och avlopp, gator och&lt;br&gt;vägar, näringslivs- och sysselsätt-&lt;br&gt;ningsfrämjande åtgärder, bygg-&lt;br&gt;kostnader, uppvärmningskostna-&lt;br&gt;der, kallortstillägg, merkostnader&lt;br&gt;till följd av befolkningsminskning&lt;br&gt;och svagt befolkningsunderlag,&lt;br&gt;barn och ungdomar med utländsk&lt;br&gt;bakgrund samt administration,&lt;br&gt;resor och räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje landsting beräknas standardkostnad för hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;högskoleutbildning och kallortstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden förde-&lt;br&gt;las mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som regeringen&lt;br&gt;meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1517) om&lt;br&gt;införande av lagen (1995:1514) om generellt statsbi-&lt;br&gt;drag till kommuner och landsting, lagen (1995:1515)&lt;br&gt;om utjämningsbidrag till kommuner och landsting&lt;br&gt;och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för&lt;br&gt;kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1517) om införandet av&lt;br&gt;lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting,&lt;br&gt;lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och&lt;br&gt;lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting&lt;br&gt;dels att 10 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5, 7, 9-12 och 14 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 15 §, av följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag benämns&lt;br&gt;bidragsminskning eller bidragsök-&lt;br&gt;ning utgörs av skillnaden mellan&lt;br&gt;referensbidraget enligt 4 § och&lt;br&gt;summan av kommunens eller&lt;br&gt;landstingets statsbidrag enligt&lt;br&gt;lagen (1995:1514) om generellt&lt;br&gt;statsbidrag till kommuner och&lt;br&gt;landsting och bidrag eller avgift&lt;br&gt;enligt lagen (1995:1515) om ut-&lt;br&gt;jämningsbidrag till kommuner och&lt;br&gt;landsting eller lagen (1995:1516)&lt;br&gt;om utjämningsavgift för kommu-&lt;br&gt;ner och landsting, om dessa lagar&lt;br&gt;skulle ha gällt för år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag benämns&lt;br&gt;bidragsminskning eller bidragsök-&lt;br&gt;ning utgörs av skillnaden mellan&lt;br&gt;summan av en kommuns eller ett&lt;br&gt;landstings bidrag och avgifter år&lt;br&gt;1999 enligt lagen (1995:1515) om&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner&lt;br&gt;och landsting, lagen (1995:1516)&lt;br&gt;om utjämningsavgift för kommu-&lt;br&gt;ner och landsting samt denna lag&lt;br&gt;och motsvarande summa enligt de&lt;br&gt;två förstnämnda lagarna i deras&lt;br&gt;lydelse från den 1 januari 2000,&lt;br&gt;om dessa bestämmelser skulle ha&lt;br&gt;gällt för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda bidrags-&lt;br&gt;minskningen per år för åren 1996-&lt;br&gt;2003 far uppgå till högst 2 000&lt;br&gt;kronor per invånare i kommunen&lt;br&gt;den 1 november 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kommuner vars uppräk-&lt;br&gt;nade skattekraft för år 1993 över-&lt;br&gt;steg garantinivån i det statliga ut-&lt;br&gt;jämningsbidraget år 1993 enligt&lt;br&gt;lagen (1992:670) om statligt ut-&lt;br&gt;jämningsbidrag till kommuner&lt;br&gt;gäller att den sammanlagda bi-&lt;br&gt;dragsminskningen per år för åren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsminskningen för åren&lt;br&gt;2000-2004 får uppgå till högst&lt;br&gt;1 000 kronor per invånare i kom-&lt;br&gt;munen den 1 november 1999. Om&lt;br&gt;kommunen under åren 1996-1999&lt;br&gt;haft en bidragsminskning får bi-&lt;br&gt;dragsminskningen för åren 1996-&lt;br&gt;2004 högst uppgå till 1 200 kro-&lt;br&gt;nor per invånare i kommunen den&lt;br&gt;1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kommuner vars uppräk-&lt;br&gt;nade skattekraft för år 1993 över-&lt;br&gt;steg garantinivån i det statliga ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996-2003 får uppgå till högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 000 kronor per invånare i kom-&lt;br&gt;munen den 1 november 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämningsbidraget år 1993 enligt P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1998/99:89&lt;br&gt;lagen (1992:670) om statligt ut-&lt;br&gt;jämningsbidrag till kommuner&lt;br&gt;gäller att bidragsminskningen för&lt;br&gt;åren 2000-2004 får uppgå till&lt;br&gt;högst 2 000 kronor per invånare i&lt;br&gt;kommunen den 1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen under åren 1996—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999 haft en bidragsminskning får&lt;br&gt;bidragsminskningen för åren&lt;br&gt;1996-2004 högst uppgå till 3 000&lt;br&gt;kronor per invånare i kommunen&lt;br&gt;den 1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årlig begränsning av bidrags-&lt;br&gt;minskningen görs för de kommu-&lt;br&gt;ner vars beräknade bidragsminsk-&lt;br&gt;ning överstiger 250 kronor per in-&lt;br&gt;vånare. Dessa kommuner får ett&lt;br&gt;rörligt införandetillägg, som upp-&lt;br&gt;går till ett belopp som&lt;br&gt;—för år 1996 motsvarar skillnaden&lt;br&gt;mellan den beräknade bidrags-&lt;br&gt;minskningen, minskad med det&lt;br&gt;fasta inför andetillägget, och 250&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1997 motsvarar skillnaden&lt;br&gt;mellan den beräknade bidrags-&lt;br&gt;minskningen, minskad med det&lt;br&gt;fasta inför andetillägget, och 500&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-för år 1998 motsvarar skillnaden&lt;br&gt;mellan den beräknade bidrags-&lt;br&gt;minskningen, minskad med det&lt;br&gt;fasta införandetillägget, och 750&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-för år 1999 motsvarar skillnaden&lt;br&gt;mellan den beräknade bidrags-&lt;br&gt;minskningen, minskad med det&lt;br&gt;fasta införandetillägget, och 1 000&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-för år 2000 motsvarar skillnaden&lt;br&gt;mellan den beräknade bidrags-&lt;br&gt;minskningen, minskad med det&lt;br&gt;fasta införandetillägget, och 1 250&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-för år 2001 motsvarar skillnaden&lt;br&gt;mellan den beräknade bidrags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årlig begränsning av bidrags-&lt;br&gt;minskningen görs för de kommuner&lt;br&gt;vars beräknade bidragsminskning&lt;br&gt;överstiger 200 kronor per invånare.&lt;br&gt;Dessa kommuner får ett rörligt in-&lt;br&gt;förandetillägg, som uppgår till ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar skillnaden&lt;br&gt;mellan den beräknade bidrags-&lt;br&gt;minskningen, minskad med det&lt;br&gt;fasta införandetillägget, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 200 kronor för år 2000,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 400 kronor för år 2001,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 600 kronor för år 2002,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 800 kronor för år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskningen, minskad med det&lt;br&gt;fasta införandetillägget, och 1 500&lt;br&gt;kronor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-för år 2002 motsvarar skillnaden&lt;br&gt;mellan den beräknade bidrags-&lt;br&gt;minskningen, minskad med det&lt;br&gt;fasta införandetillägget, och 1 750&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsning av bidragsök-&lt;br&gt;ningen görs från och med år 1996&lt;br&gt;till och med år 1998 för de kom-&lt;br&gt;muner som far en beräknad bi-&lt;br&gt;dragsökning genom att dessa&lt;br&gt;kommuner får ett rörligt införan-&lt;br&gt;deavdrag. Det rörliga införande-&lt;br&gt;avdraget uppgår till ett belopp&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-för år 1996 är 704 kronor eller,&lt;br&gt;om bidragsökningen är mindre än&lt;br&gt;704 kronor, den faktiskt beräkna-&lt;br&gt;de ökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1997 är 304 kronor eller,&lt;br&gt;om bidragsökningen är mindre än&lt;br&gt;304 kronor, den faktiskt beräkna-&lt;br&gt;de ökningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1998 är 112 kronor el-&lt;br&gt;ler, om bidragsökningen är mind-&lt;br&gt;re än 112 kronor, den faktiskt&lt;br&gt;beräknade ökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda bidrags-&lt;br&gt;minskningen per år för åren&lt;br&gt;1996-2003 far uppgå till högst 1&lt;br&gt;200 kronor per invånare i lands-&lt;br&gt;tinget den 1 november 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsning av bidragsökning-&lt;br&gt;en görs från och med år 2000 till och&lt;br&gt;med år 2003 för de kommuner som&lt;br&gt;får en beräknad bidragsökning ge-&lt;br&gt;nom att dessa kommuner får ett rör-&lt;br&gt;ligt införandeavdrag. Det rörliga in-&lt;br&gt;förandeavdraget uppgår till ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar skillnaden mel-&lt;br&gt;lan den faktiskt beräknade ökningen&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 200 kronor för år 2000,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 400 kronor för år 2001,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 600 kronor för år 2002,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 800 kronor för år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årlig begränsning av bi-&lt;br&gt;dragsminskningen görs för de&lt;br&gt;landsting vars beräknade bi-&lt;br&gt;dragsminskning överstiger 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsminskningen för åren&lt;br&gt;2000-2004 får uppgå till högst 600&lt;br&gt;kronor per invånare i landstinget&lt;br&gt;den 1 november 1999. Om lands-&lt;br&gt;tinget under åren 1996-1999 haft&lt;br&gt;en bidragsminskning får bidrags-&lt;br&gt;minskningen för åren 1996-2004&lt;br&gt;högst uppgå till 720 kronor per&lt;br&gt;invånare i landstinget den 1 no-&lt;br&gt;vember 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årlig begränsning av bidrags-&lt;br&gt;minskningen görs för de landsting&lt;br&gt;vars beräknade bidragsminskning&lt;br&gt;överstiger 120 kronor per invånare i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor per invånare i landstinget.&lt;br&gt;Dessa landsting far ett rörligt in-&lt;br&gt;förandetillägg, som uppgår till ett&lt;br&gt;belopp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1996 motsvarar skill-&lt;br&gt;na-den mellan den beräknade bi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d-ragsminskningen, minskad&lt;br&gt;med det fasta införandetillägget,&lt;br&gt;och 150 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1997 motsvarar skill-&lt;br&gt;naden mellan den beräknade bi-&lt;br&gt;dragsminskningen, minskad med&lt;br&gt;det fasta införandetillägget, och&lt;br&gt;300 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1998 motsvarar skill-&lt;br&gt;naden mellan den beräknade bi-&lt;br&gt;dragsminskningen, minskad med&lt;br&gt;det fasta införandetillägget, och&lt;br&gt;450 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- for år 1999 motsvarar skill-&lt;br&gt;naden mellan den beräknade bi-&lt;br&gt;dragsminskningen, minskad med&lt;br&gt;det fasta införandetillägget, och&lt;br&gt;600 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 2000 motsvarar skill-&lt;br&gt;naden mellan den beräknade bi-&lt;br&gt;dragsminskningen, minskad med&lt;br&gt;det fasta införandetillägget, och&lt;br&gt;750 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-för år 2001 motsvarar skill-&lt;br&gt;naden mellan den beräknade bi-&lt;br&gt;dragsminskningen, minskad med&lt;br&gt;det fasta inforandetillägget, och&lt;br&gt;900 kronor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 2002 motsvarar skill-&lt;br&gt;naden mellan den beräknade bi-&lt;br&gt;dragsminskningen, minskad med&lt;br&gt;det fasta införandetillägget, och&lt;br&gt;1 050 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstinget. Dessa landsting far ett&lt;br&gt;rörligt införandetillägg, som uppgår&lt;br&gt;till ett belopp som motsvarar skill-&lt;br&gt;naden mellan den beräknade bi-&lt;br&gt;dragsminskningen, minskad med&lt;br&gt;det fasta införandetillägget, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 120 kronor för år 2000,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 240 kronor för år 2001,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 360 kronor för år 2002,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 480 kronor för år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsning av bidragsök-&lt;br&gt;ningen görs från och med år 2000&lt;br&gt;till och med år 2003 för de lands-&lt;br&gt;ting som får en beräknad bi-&lt;br&gt;dragsökning genom att dessa&lt;br&gt;landsting får ett rörligt införande-&lt;br&gt;avdrag. Det rörliga införandeav-&lt;br&gt;draget uppgår till ett belopp som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarar skillnaden mellan den&lt;br&gt;faktiskt beräknade ökningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 120 kronor för år 2000,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 240 kronor för år 2001,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 360 kronor för år 2002,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 480 kronor för år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I augusti 1995 gav chefen för Finansdepartementet efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att följa&lt;br&gt;upp och utvärdera samt lämna förslag i syfte att utveckla det system för&lt;br&gt;statsbidrag och utjämning för kommuner respektive landsting som trädde&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1996 (dir. 1995:118). Kommitténs uppdrag var att i&lt;br&gt;första hand följa upp och utvärdera den del av systemet som avser kost-&lt;br&gt;nadsutjämningen och lämna förslag till förändringar för att förbättra sys-&lt;br&gt;temets förmåga att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för&lt;br&gt;kommuner och landsting. De verksamhetsområden som prioriterades i&lt;br&gt;direktiven var barnomsorg, hälso- och sjukvård, kollektivtrafik samt in-&lt;br&gt;divid- och familjeomsorg. Kommittén, som antog namnet Kommunala&lt;br&gt;utjämningsutredningen, fick i februari 1997 tilläggsdirektiv (dir.&lt;br&gt;1997:32) att utreda dels behov och utformning av en kostnadsutjämning&lt;br&gt;för verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshind-&lt;br&gt;rade (LSS), dels huruvida felaktigheter i beräkningarna i utjämningssys-&lt;br&gt;temet skall korrigeras i efterhand och i så fall på vilket sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén avlämnade i juni 1997 delbetänkandet Hantering av fel i&lt;br&gt;utjämningssystemet för kommuner och landsting (SOU 1997:93). För-&lt;br&gt;slaget i delbetänkandet, som innebar vissa förändringar i beslutsordning-&lt;br&gt;en om bidrag respektive avgift i utjämningssystemet, har genomförts&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén avlämnade i december 1998 sitt slutbetänkande Kostnads-&lt;br&gt;utjämning för kommuner och landsting - en översyn av statsbidrags- och&lt;br&gt;utjämningssystemet (SOU 1998:151). Kommitténs sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet återfinns i bilaga 1 och kommitténs lagförslag framgår av&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har lämnats av 267 kom-&lt;br&gt;muner och 20 landsting, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbun-&lt;br&gt;det, 41 andra organisationer och statliga myndigheter samt 26 övriga. En&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena i ärendet finns tillgängliga i Fi-&lt;br&gt;nansdepartementet (dnr Fi 1999/132).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i det följande sina förslag till förändringar i ut-&lt;br&gt;jämningssystemet för kommuner och landsting, vilka avses träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 2000. Förslagen bygger på de förslag som Kommunala ut-&lt;br&gt;jämningsutredningen lämnat. Jämfört med kommitténs förslag innebär&lt;br&gt;regeringens förslag vissa förändringar i delar av kostnadsutjämningen&lt;br&gt;och av införandereglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen är av en sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande&lt;br&gt;inte är nödvändigt. Något yttrande från Lagrådet har därför inte inhäm-&lt;br&gt;tats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;År 1993 infördes ett nytt statligt utjämningsbidrag för kommuner. Bidra-&lt;br&gt;get ersatte det tidigare skatteutjämningsbidraget och ett antal specialdes-&lt;br&gt;tinerade statsbidrag. Samtidigt avskaffades den allmänna och den sär-&lt;br&gt;skilda skatteutjämningsavgiften för kommuner samt avräkningsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För landstingen bibehölls det tidigare skatteutjämningsbidraget och er-&lt;br&gt;sättningarna till sjukvårdshuvudmän. Samtidigt slopades vissa special-&lt;br&gt;destinerade statsbidrag och avräkningsskatten samt år 1994 även skatte-&lt;br&gt;utj ämningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga utjämningsbidraget till kommuner infördes efter förslag&lt;br&gt;från Kommunalekonomiska kommittén (SOU 1991:98). Vid remissbe-&lt;br&gt;handlingen hade kritik framförts mot förslaget, framför allt rörande den&lt;br&gt;del i bidragssystemet som avsåg utjämning av strukturellt betingade&lt;br&gt;kostnadsskillnader. En nackdel med det nya bidragssystemet var att det&lt;br&gt;inte omfattade alla kommuner, vilket bl.a. skapade problem vid ekono-&lt;br&gt;miska regleringar mellan staten och kommunerna. För att mildra genom-&lt;br&gt;slaget av det nya bidragssystemet infördes särskilda övergångsregler för&lt;br&gt;åren 1993 och 1994. Mot denna bakgrund inleddes ett antal utrednings-&lt;br&gt;arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare tillkallades med uppgift att föreslå en ny modell för&lt;br&gt;utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader för kommuner.&lt;br&gt;Förslaget presenterades i betänkandet Kostnadsutjämning mellan kom-&lt;br&gt;munerna (SOU 1993:53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Finansdepartementet fick i uppdrag att belysa&lt;br&gt;olika modeller för inkomstutjämning. Arbetet redovisades i rapporten&lt;br&gt;Kommunal inkomstutjämning - alternativa modeller (Ds 1993:68).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare tillkallades med uppgift att se över utjämnings-&lt;br&gt;systemet för landsting och landstingsfria kommuner. Förslaget presente-&lt;br&gt;rades i betänkandet Inomkommunal utjämning (SOU 1994:70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga betänkanden har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1993 tillsattes en parlamentariskt sammansatt beredning&lt;br&gt;med uppgift att föreslå hur statens bidrag till kommuner och landsting&lt;br&gt;och utjämningen av de ekonomiska förutsättningarna mellan dem skulle&lt;br&gt;utformas från och med den 1 januari 1996. Samtidigt beslutades om sär-&lt;br&gt;skilda övergångsregler för utjämningsbidraget för kommuner även för år&lt;br&gt;1995. Beredningen skulle väga samman det underlag och de förslag som&lt;br&gt;tagits fram i de ovan nämnda utredningarna samt de synpunkter som&lt;br&gt;framförts vid remissbehandlingen av dessa och ta fram ett samlat förslag&lt;br&gt;med bred politisk förankring. Beredningen presenterade sina förslag i&lt;br&gt;betänkandet Utjämning av kostnader och intäkter i kommuner och lands-&lt;br&gt;ting (SOU 1994:144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Nuvarande utjämningssystem för kommuner och&lt;br&gt;landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1995 års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150, bil.7) presente-&lt;br&gt;rade regeringen ett förslag till nytt utjämningssystem för kommuner och&lt;br&gt;landsting som i stor utsträckning byggde på förslagen i betänkandet från&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen ställde sig bakom de av regeringen föreslagna grundläggan-&lt;br&gt;de principerna för utjämningssystemet när det gäller syfte, inriktning,&lt;br&gt;omfattning och ikraftträdande (bet. 1994/95:FiU19, rskr. 1994/95:416&lt;br&gt;resp. 417). Den föreslagna lagregleringen av systemet avslogs dock med&lt;br&gt;hänvisning till att grundlagsenligheten borde ses över ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkom därför till riksdagen under hösten 1995 med ett&lt;br&gt;förslag som getts en annan lagteknisk utformning som Lagrådet inte hade&lt;br&gt;motsatt sig (prop. 1995/96:64). Förslaget innebar att kommuner och&lt;br&gt;landsting som har sämre förutsättningar än genomsnittet i fråga om skat-&lt;br&gt;tekraft och strukturella förhållanden ges ett statligt bidrag i syfte att jäm-&lt;br&gt;na ut dessa skillnader. Samtidigt får de kommuner och landsting som har&lt;br&gt;bättre förutsättningar än genomsnittet i fråga om skattekraft och struktu-&lt;br&gt;rella förhållanden erlägga en utjämningsavgift till staten. Bidragen och&lt;br&gt;avgifterna är beloppsmässigt i stort sett lika stora. Förslaget antogs av&lt;br&gt;riksdagen (bet. 1995/96:FiU5, rskr. 1995/96:116).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för utjämningssystemet är att alla kommuner respek-&lt;br&gt;tive landsting, genom utjämningen, skall tillförsäkras likvärdiga ekono-&lt;br&gt;miska förutsättningar att bedriva sin verksamhet, oberoende av vilken&lt;br&gt;nivå på service, effektivitet och avgifter som den enskilda kommunen&lt;br&gt;eller det enskilda landstinget väljer. Detta uppnås genom en långtgående&lt;br&gt;inkomstutjämning för både kommuner och landsting. Efter utjämning&lt;br&gt;skall alla kommuner och landsting ha en skattekraft som motsvarar ge-&lt;br&gt;nomsnittet för landet. Dessutom sker en utjämning av strukturellt beting-&lt;br&gt;ade kostnadsskillnader mellan kommuner respektive landsting. Därutöver&lt;br&gt;utgår generella, invånarbaserade statsbidrag till kommuner respektive&lt;br&gt;landsting. För att underlätta anpassningen till det nya utjämningssystemet&lt;br&gt;finns särskilda införanderegler för åren 1996-2003, vilka innebär att ef-&lt;br&gt;fekterna av systemet slår igenom successivt under en period om åtta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De verksamheter och kostnadsslag som omfattas av kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen regleras i lag. De faktorer som används vid beräkningen av kost-&lt;br&gt;nadsutjämningen regleras i förordningen (1995:1645) om utjämningsbi-&lt;br&gt;drag och utjämningsavgift för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principiella utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utj ämningssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Principerna för utjämningssystemet ligger&lt;br&gt;fast. Huvudsyftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar för kommuner respektive landsting. Detta&lt;br&gt;ställer krav på en långtgående utjämning av skattekraft och av struktu-&lt;br&gt;rellt betingade kostnadsskillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen har utgått från målet om lik-&lt;br&gt;värdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting och&lt;br&gt;att detta ställer krav på en långtgående utjämning av skattekraft och av&lt;br&gt;strukturella kostnadsskillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En klar majoritet av landets kommuner och&lt;br&gt;landsting ställer sig bakom de principiella utgångspunkterna för utjäm-&lt;br&gt;ningssystemet. Ett femtiotal kommuner, i första hand i Stockholms län&lt;br&gt;och i skogslänen, samt ett fåtal landsting anser dock att de principiella&lt;br&gt;utgångspunkterna för systemet är oacceptabla. Kritiken gäller dels att&lt;br&gt;systemet anses komplicerat och därför svårt att förstå, dels att det anses&lt;br&gt;stå i strid med den kommunala självstyrelsen. En stor del av dessa kritis-&lt;br&gt;ka synpunkter avser emellertid snarast utformningen av det nuvarande&lt;br&gt;utjämningssystemet och inte de förändringar som utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det finns stora skillnader fram-&lt;br&gt;för allt mellan kommunerna men även mellan landstingen när det gäller&lt;br&gt;skattekraft och skatteinkomster. För kommunerna varierar skattekraften&lt;br&gt;mellan drygt 70 % och över 170 % av medelskattekraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De redovisade kostnaderna skiljer sig åt för en och samma verksamhet&lt;br&gt;mellan olika kommuner och landsting. En del av kostnadsskillnaderna&lt;br&gt;kan hänföras till skillnader i servicenivå, grad av avgiftsfinansiering och&lt;br&gt;effektivitet. En stor del av kostnadsskillnaderna beror emellertid på skill-&lt;br&gt;nader i fråga om behov och strukturella förhållanden, vilka i stor ut-&lt;br&gt;sträckning är opåverkbara för enskilda kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för utjämningssystemet är att alla kommuner respek-&lt;br&gt;tive landsting, genom utjämningen, skall tillförsäkras likvärdiga ekono-&lt;br&gt;miska förutsättningar att bedriva sin verksamhet, oberoende av skatte-&lt;br&gt;kraft, strukturella förhållanden och vilken nivå på service, effektivitet&lt;br&gt;och avgifter som den enskilda kommunen eller det enskilda landstinget&lt;br&gt;väljer. Ett väl fungerande utjämningssystem är därför av mycket stor be-&lt;br&gt;tydelse för att alla kommuner och landsting skall ges likvärdiga möjlig-&lt;br&gt;heter att erbjuda sina invånare en god service. Även om systemet består&lt;br&gt;av olika delar är det viktigt att se inkomst- och kostnadsutjämningen i ett&lt;br&gt;sammanhang. I ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att t.ex.&lt;br&gt;kommuner och landsting som har högre skattekraft än genomsnittet ges&lt;br&gt;förutsättningar att klara kostnader för sådan verksamhet som är en förut-&lt;br&gt;sättning för att inkomsterna skall kunna förvärvas. Det finns t.ex. ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband mellan hög skattekraft och höga kostnader for barnomsorg och,&lt;br&gt;på regional nivå, även för kollektivtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär ingen förändrad syn på de principiella&lt;br&gt;utgångspunkterna för utjämningssystemet. Remissbehandlingen visar&lt;br&gt;också att dessa har en bred förankring. Regeringen anser därför att de&lt;br&gt;grundläggande principerna för utjämning av ekonomiska förutsättningar&lt;br&gt;mellan kommuner och landsting bör ligga fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse är att systemets utformning ger förutsättningar för en&lt;br&gt;effektiv kommunal verksamhet och inte hindrar en utveckling som i ett&lt;br&gt;större samhälleligt perspektiv är gynnsam. Systemet bör bli föremål för&lt;br&gt;fortsatt utvecklingsarbete i syfte att åstadkomma ytterligare förbättringar.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att tillsätta en delegation med uppgift att bl.a.&lt;br&gt;fortlöpande följa upp och utvärdera systemet. Regeringen avser därutöver&lt;br&gt;att påbörja olika utredningsarbeten, bl.a. för att undersöka möjligheterna&lt;br&gt;att göra systemet enklare och mer stabilt och för att se över inkomstut-&lt;br&gt;jämningen (se avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Inkomstutjämningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande utformning av inkomstutjäm-&lt;br&gt;ningen ligger fast. Ett utredningsarbete inleds i syfte att finna en alter-&lt;br&gt;nativ utformning av inkomstutjämningen, med bibehållen långtgående&lt;br&gt;utjämning men utan negativa marginaleffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Landstingsförbundet anser att kompensationsgra-&lt;br&gt;den i inkomstutjämningen bör sänkas till 90 procent. Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet anser att de negativa marginaleffekterna är en brist i systemet&lt;br&gt;som undergräver dess legitimitet och att det är nödvändigt att förändra&lt;br&gt;systemet så att denna effekt elimineras. Det stora flertalet kommuner&lt;br&gt;anser att nuvarande inkomstutjämning är acceptabel, men många har tagit&lt;br&gt;upp problemet med de negativa marginaleffekter som kan uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En långtgående inkomstutjäm-&lt;br&gt;ning är en central del i ett utjämningssystem som skall ge kommuner och&lt;br&gt;landsting i hela landet likvärdiga ekonomiska förutsättningar att ge sina&lt;br&gt;medborgare en god kommunal service. Genom inkomstutjämningen ga-&lt;br&gt;ranteras alla kommuner och landsting ett lika stort skatteunderlag per&lt;br&gt;invånare oavsett det egna skatteunderlagets storlek. Inkomstutjämningen&lt;br&gt;är därigenom också en garanti för att alla kommuner och landsting får del&lt;br&gt;av den ekonomiska tillväxten i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppdrag gällde i första hand att se över kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen. Utredningen har emellertid också framfört principiella synpunk-&lt;br&gt;ter på inkomstutjämningen, i första hand när det gäller de negativa mar-&lt;br&gt;ginaleffekter som kan uppkomma för kommuner och landsting vars egna&lt;br&gt;skattesatser understiger de skattesatser som tillämpas i inkomstutjäm-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har forts fram att den långtgående inkomstutjämningen kan ge vis- Prop. 1998/99:89&lt;br&gt;sa negativa marginaleffekter som skulle innebära att det inte lönar sig för&lt;br&gt;en kommun att öka sin skattekraft eftersom denna ökning till stor del äts&lt;br&gt;upp av en ökad avgift i inkomstutjämningen. En uppföljning visar dock&lt;br&gt;att dessa effekter i verkligheten är tämligen små. Den visar att tillväxten&lt;br&gt;av inkomster efter inkomstutjämning i flertalet av de berörda kommuner-&lt;br&gt;na i praktiken endast har varit ca 0,01 till 0,1 procentenheter lägre än&lt;br&gt;skattekraftstillväxten i riket sedan utjämningsystemet infördes år 1996.&lt;br&gt;Så länge skatteunderlaget i riket ökar, kommer således även kommuner&lt;br&gt;med låg skattesats och hög tillväxt att också få en ökning av skattein-&lt;br&gt;komsterna efter inkomstutjämningen. Det gäller även om den genom-&lt;br&gt;snittliga ökningen är begränsad. Däremot blir den positiva effekten av&lt;br&gt;ökningen något lägre än den genomsnittliga ökningen av skatteunderlaget&lt;br&gt;för landet som helhet. Ingen kommun har hittills haft en negativ utveck-&lt;br&gt;ling av skatteinkomster efter inkomstutjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har undersökt olika tekniska lösningar som skulle kunna&lt;br&gt;reducera, eller om möjligt helt få bort dessa negativa marginaleffekter.&lt;br&gt;De lösningar som utredningen studerat står dock i konflikt antingen med&lt;br&gt;målet om en långtgående utjämning och/eller med målet om att den en-&lt;br&gt;skilda kommunen inte skall kunna påverka bidragets eller avgiftens stor-&lt;br&gt;lek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De negativa marginaleffekter som under vissa omständigheter kan&lt;br&gt;uppkomma i inkomstutjämningen är en brist i det nuvarande systemet.&lt;br&gt;En av förklaringarna till marginaleffekterna är de stora skillnaderna i&lt;br&gt;skattesatser mellan kommuner respektive landsting. Skillnaderna beror&lt;br&gt;bl.a. på att man i tidigare statsbidragssystem inte hade en lika långtgåen-&lt;br&gt;de utjämning av skattekraft. Kommuner med en hög egen skattekraft&lt;br&gt;kunde därför hålla en låg skattesats och ändå klara sina åtaganden. Om&lt;br&gt;skattesatserna över lag legat mer i nivå med de skattesatser som tillämpas&lt;br&gt;i inkomstutjämningen, vilka i princip motsvarar 95% av riksgenomsnit-&lt;br&gt;tet, skulle problemet med de negativa marginaleffekterna aldrig uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte beredd att nu föreslå sådana förändringar i in-&lt;br&gt;komstutjämningen att de negativa marginaleffekterna helt undanröjs. Det&lt;br&gt;är emellertid angeläget att söka en lösning på detta problem. Frågan om&lt;br&gt;alternativa tekniska lösningar av inkomstutjämningen, i syfte att finna en&lt;br&gt;alternativ utformning med bibehållen långtgående utjämning men utan&lt;br&gt;negativa marginaleffekter, kommer därför att bli föremål för fortsatt ut-&lt;br&gt;redningsarbete (se avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Ko stnadsutj ämningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utgångspunkterna för utjämningen av&lt;br&gt;strukturellt betingade kostnadsskillnader ligger fast vilket innebär&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Alla kommuner respektive landsting skall efter kostnads- och in-&lt;br&gt;komstutjämningen ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedri-&lt;br&gt;va sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kostnadsutjämningen skall inte kompensera för skillnader i service-&lt;br&gt;nivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kostnadsutjämningen skall baseras på mätbara och för kommuner&lt;br&gt;och landsting opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnads-&lt;br&gt;skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utredningsarbete inleds för att undersöka möjligheterna att göra&lt;br&gt;systemet enklare och mer stabilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning. Utredningen har utgått från att den grundläggande teknik som till-&lt;br&gt;lämpas i nuvarande utjämningssystem skall gälla även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Relativt många remissinstanser har riktat kritik&lt;br&gt;mot att systemet för kostnadsutjämning är omfattande och komplicerat&lt;br&gt;och därför svårt att förstå. Många har också framfört synpunkter på vilka&lt;br&gt;verksamheter de anser skall omfattas av kostnadsutjämningen. Några&lt;br&gt;remissinstanser anser att ytterligare verksamheter eller kostnader bör&lt;br&gt;ingå i kostnadsutjämningen, medan andra remissinstanser anser att vissa&lt;br&gt;verksamheter eller kostnader som nu ingår i systemet bör tas bort. Bland&lt;br&gt;andra anser en del kommuner och landsting i Syd- och Mellansverige att&lt;br&gt;kostnadsutjämningen innehåller regionalpolitiska inslag vilka de menar&lt;br&gt;inte borde ingå i utjämningssystemet utan tillgodoses på annat sätt. And-&lt;br&gt;ra remissinstanser, främst i landets norra delar, redovisar en motsatt upp-&lt;br&gt;fattning i denna fråga. Många kommuner och landsting utanför storstads-&lt;br&gt;regionerna anser att kollektivtrafik inte skall omfattas av kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen, alternativt att den borde kompenseras i mindre utsträckning än&lt;br&gt;nu. Motsatt uppfattning framförs från storstadsregionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kommuner efterlyser ett stabilare system så att de årliga föränd-&lt;br&gt;ringarna i kostnadsutjämningen till följd av uppdateringar av systemet&lt;br&gt;begränsas. Många synpunkter har också framförts när det gäller valet av&lt;br&gt;faktorer i respektive verksamhet och kostnadsslag som omfattas av kost-&lt;br&gt;nadsutjämningen. Detta kommenteras närmare i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Utjämningssystemet skall enbart&lt;br&gt;utjämna för strukturellt betingade skillnader i behov och kostnader. För&lt;br&gt;att systemet skall ha stor trovärdighet och legitimitet anser regeringen att&lt;br&gt;sådana kostnadsskillnader som kan förklaras av skillnader i t.ex. service-&lt;br&gt;nivå och kvalitet inte skall kompenseras i utjämningen. En utgångspunkt&lt;br&gt;har därför varit att utjämningen måste baseras på faktorer som är opå-&lt;br&gt;verkbara för de enskilda kommunerna och landstingen. Faktorer som kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påverkas genom kommunala beslut bör därför inte läggas till grund för&lt;br&gt;utjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissvaren på utredningens förslag har framförts kritik när det gäller&lt;br&gt;systemets omfattning och komplexitet. Frågan om systemets komplexitet&lt;br&gt;hänger bl.a. samman med den metod som valts för utjämning av kost-&lt;br&gt;nadsskillnader. Utredningens förslag bygger på att den i nuvarande ut-&lt;br&gt;jämningssystem använda s.k. standardkostnadsmetoden bibehålls. Denna&lt;br&gt;metod innebär att kostnadsskillnader mellan kommuner och mellan&lt;br&gt;landsting beräknas utifrån faktorer som skall återspegla strukturella skill-&lt;br&gt;nader på verksamhetsnivå. En standardkostnad beräknas för varje kom-&lt;br&gt;mun/landsting för var och en av de ingående verksamheterna och kost-&lt;br&gt;nadsslagen enligt en särskild beräkningsmodell. Genom standardkost-&lt;br&gt;nadsmetoden kan sådana faktorer som specifikt speglar skillnader i be-&lt;br&gt;hov och struktur inom respektive verksamheter användas. Ett system för&lt;br&gt;kostnadsutjämning som baseras på standardkostnadsmetoden blir emel-&lt;br&gt;lertid omfattande eftersom det för varje verksamhet måste innehålla till-&lt;br&gt;räckligt många faktorer för att beskriva behov och struktur på ett nyanse-&lt;br&gt;rat sätt. Systemet kan därigenom uppfattas som svåröverskådligt. Samti-&lt;br&gt;digt ges goda möjligheter till uppföljning av systemets olika delar i för-&lt;br&gt;hållande till den faktiska utvecklingen inom olika verksamheter. Det ges&lt;br&gt;också möjligheter att fortlöpande anpassa kostnadsutjämningen till olika&lt;br&gt;förändringar, t.ex. när ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och&lt;br&gt;landsting förändras. Nya verksamheter kan läggas till eller gamla tas bort&lt;br&gt;utan att systemet i övrigt behöver förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1993-1995 tillämpades den s.k. totalkostnadsmetoden vid&lt;br&gt;beräkning av utjämningsbidraget till kommuner. Metoden syftade till att&lt;br&gt;återspegla de totala kostnadsskillnaderna mellan kommuner med hjälp av&lt;br&gt;ett fatal faktorer. Resultatet blev dock starkt kritiserat, inte minst därför&lt;br&gt;att varje faktor fick orimligt stort genomslag vilket bl.a. skapade stora&lt;br&gt;problem med tröskeleffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte uttryckligen ingått i utredningens uppdrag att lämna för-&lt;br&gt;slag till förenklingar av systemet. En av utredningens slutsatser är dock&lt;br&gt;att den nuvarande kostnadsutjämningen är svår att förenkla utan att man&lt;br&gt;samtidigt riskerar att försämra precisionen i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning har standardkostnadsmetoden stora för-&lt;br&gt;delar framför den tidigare tillämpade totalkostnadsmetoden, eftersom den&lt;br&gt;kommunala verksamheten är omfattande och komplex och därigenom&lt;br&gt;svår att fånga med ett fatal faktorer. Det skulle med totalkostnadsmeto-&lt;br&gt;den även kunna uppstå nya problem av en annan karaktär. Det bör också&lt;br&gt;noteras att de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen går i&lt;br&gt;olika riktningar. Många har synpunkter på komplexiteten, medan andra&lt;br&gt;menar att nya verksamheter borde beaktas i utjämningssystemet. Detta&lt;br&gt;illustrerar tydligt hur svår denna avvägning är. Regeringen anser emel-&lt;br&gt;lertid att möjligheterna att förenkla utjämningssystemet måste undersö-&lt;br&gt;kas. Frågan måste analyseras utifrån bl.a. demokratiska, planeringsmäs-&lt;br&gt;siga och praktiska aspekter och inte minst rättviseaspekter. Möjligheterna&lt;br&gt;att göra systemet enklare och mer stabilt kommer därför att undersökas i&lt;br&gt;det fortsatta utredningsarbetet (se avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamheter och kostnadsslag i kostnads-&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;utjämningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt redovisas vilka verksamheter och kostnadsslag som rege-&lt;br&gt;ringen föreslår skall ingå i kostnadsutjämningen. I avsnitt 7 redovisar&lt;br&gt;regeringen sina bedömningar när det gäller vilka faktorer som skall ligga&lt;br&gt;till grund för beräkningarna av kostnadsutjämningen for olika verksam-&lt;br&gt;heter och kostnadsslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Barn och ungdomar med utländsk bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I kommunernas kostnadsutjämning införs ett&lt;br&gt;nytt kostnadsslag avseende barn och ungdomar med minst en förälder&lt;br&gt;född utanför EU och Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Inget förslag har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många kommuner med en hög andel invånare&lt;br&gt;med utländsk bakgrund anser att detta medför merkostnader i olika verk-&lt;br&gt;samheter vilka inte i tillräckligt hög utsträckning beaktas i nuvarande&lt;br&gt;eller i den av utredningen föreslagna kostnadsutjämningen. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet redovisar liknande synpunkter och anser det särskilt&lt;br&gt;viktigt att uppmärksamma integrationsproblematiken i utjämningsmo-&lt;br&gt;dellema för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, individ- och fa-&lt;br&gt;miljeomsorg, äldreomsorg samt näringslivs- och sysselsättningsfrämj an-&lt;br&gt;de åtgärder. Integrationsverket påpekar att bosättningen av personer med&lt;br&gt;utländskt ursprung inte är jämnt fördelad över riket och att detta medför&lt;br&gt;en ojämn fördelning mellan kommuner av kostnaderna för integrationsin-&lt;br&gt;satser. Verket förordar dock ingen generell kostnadsutjämningsmodell&lt;br&gt;som skulle utgå från en etnisk dimension. Verket anser att de av utred-&lt;br&gt;ningen föreslagna förändringarna bättre än dagens system tillgodoser&lt;br&gt;kommuner med en stor andel invånare med ursprung utanför EU. Verket&lt;br&gt;anser vidare att det är anmärkningsvärt att utredningen inte uppmärk-&lt;br&gt;sammat kostnader för modersmålsundervisning inom gymnasieutbild-&lt;br&gt;ningen och förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Regeringen delar de synpunkter som&lt;br&gt;framförts av flera remissinstanser att en hög andel invånare med utländsk&lt;br&gt;bakgrund kan ställa högre krav på den kommunala verksamheten. De&lt;br&gt;merkostnader som följer av detta beaktas redan i nuvarande kostnadsut-&lt;br&gt;jämning för grundskolan och individ- och familjeomsorgen. I nuvarande&lt;br&gt;utjämning beaktas emellertid inte att många barn med utländsk härkomst&lt;br&gt;har behov av särskilt stöd både inom barnomsorgen och i skolan. Beho-&lt;br&gt;vet av extra insatser är särskilt stort i kommuner med invandrartäta&lt;br&gt;stadsdelar. Regeringen anser därför att det är befogat att ytterligare&lt;br&gt;komplettera kostnadsutjämningen med en del som beaktar de större be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hoven som kommuner med en hög andel barn och ungdomar med ut-&lt;br&gt;ländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses här att personen själv&lt;br&gt;eller minst en av föräldrarna är född utanför EU och Norden. Därigenom&lt;br&gt;skapas bättre förutsättningar för dessa kommuner att tillgodose behoven.&lt;br&gt;Regeringen anser även att en etnisk faktor bör införas i utjämningen för&lt;br&gt;äldreomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 7.1.1 redovisas de faktorer som bör ligga till grund för kost-&lt;br&gt;nadsutjämningen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Byggkostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Byggkostnader skall finnas kvar i kost-&lt;br&gt;nadsutjämningen för kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Byggkostnader tas bort ur kostnadsutjämning-&lt;br&gt;en för kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet kommuner i områden med höga bygg-&lt;br&gt;kostnader anser det oacceptabelt att skillnader i byggkostnader inte skall&lt;br&gt;beaktas i kostnadsutjämningen. Bland andra anser Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet, Boverket och Glesbygdsverket att byggkostnadsmodellen bör&lt;br&gt;finnas kvar i kostnadsutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Till viss del torde skillnaderna i&lt;br&gt;byggkostnader kunna förklaras av skillnader i prisläget på byggtjänster i&lt;br&gt;olika delar av landet, vilket i sin tur är en avspegling av efterfrågan inom&lt;br&gt;byggbranschen. Regeringen delar bl.a. Svenska Kommunförbundets och&lt;br&gt;Boverkets synpunkter att skillnader i byggkostnader bör betraktas som&lt;br&gt;strukturella i den meningen att de är opåverkbara för kommunerna och&lt;br&gt;att de således bör kompenseras i systemet. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;en utjämning för skillnader i byggkostnader mellan olika delar av landet&lt;br&gt;skall finnas kvar i kostnadsutjämningen för kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggkostnadsmodellen bör uppdateras med aktuellare uppgifter om&lt;br&gt;regionala skillnader i byggkostnader (se vidare avsnitt 7.3).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Kallortstillägg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kallortstillägget skall finnas kvar oföränd-&lt;br&gt;rat i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Kallortstillägget reduceras med två procenten-&lt;br&gt;heter från och med år 2000. En ytterligare avtrappning av tilläggets stor-&lt;br&gt;lek bör ske efter den föreslagna införandeperiodens slut. På sikt bör kal-&lt;br&gt;lorts-tillägget utgå ur kostnadsutjämningen för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet kommuner och landsting delar&lt;br&gt;utredningens förslag. Svenska Kommunförbundet anser att kallortstilläg-&lt;br&gt;get tills vidare bör bibehållas intakt. Flertalet kommuner och landsting i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrland redovisar samma uppfattning. En del kommuner i Syd- och&lt;br&gt;Mellansverige anser att kallortstillägget bör utgå ur kostnadsutjämningen&lt;br&gt;redan från och med år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det tidigare kallortstillägget in-&lt;br&gt;nebär fortfarande en strukturell merkostnad som för vissa kommuner och&lt;br&gt;landsting framför allt återspeglas i en högre lönenivå i de delar av landet&lt;br&gt;där kallortstillägget tidigare ingick i de centrala avtalen. Utredningens&lt;br&gt;förslag att sänka nivån på kompensationen för kallortstillägget bygger på&lt;br&gt;uppgifter som visar att skillnaden i lönenivå för kallortskommuner gen-&lt;br&gt;temot övriga kommuner har minskat något under perioden 1993-1997.&lt;br&gt;Utredningen konstaterar emellertid också att det är svårt att avgöra om&lt;br&gt;förändringen beror på att lönen för en och samma yrkesgrupp utvecklats&lt;br&gt;olika i skilda delar av landet, eller om den beror på att personalens sam-&lt;br&gt;mansättning har utvecklats annorlunda i kallortskommunema. För lands-&lt;br&gt;tingen är förändringarna inte lika tydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av denna osäkerhet anser regeringen, i likhet med bl.a.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, att det är för tidigt att avgöra om löneskill-&lt;br&gt;naderna mellan kallortskommunema och övriga kommuner faktiskt har&lt;br&gt;minskat i någon större utsträckning. Regeringen bedömer därför att kal-&lt;br&gt;lortstillägget tills vidare bör bibehållas intakt. På längre sikt finns det&lt;br&gt;anledning att minska kompensationsnivån för kallortstillägget om löne-&lt;br&gt;nivån i kallortskommunema närmar sig den i övriga kommuner. Utveck-&lt;br&gt;lingen bör närmare studeras i den fortsatta uppföljningen av utjämnings-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Insatser för personer med funktionshinder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Skillnaderna i kostnadshänseende mellan&lt;br&gt;kommuner och mellan olika delar av landet för insatser för personer&lt;br&gt;med funktionshinder liksom antalet personer som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är&lt;br&gt;så stora att någon form av utjämning behövs. Utjämningen bör dock&lt;br&gt;inte ske inom ramen för utjämningssystemet. Frågan om ett särskilt&lt;br&gt;statsbidrag avseende verksamhet för personer med funktionshinder&lt;br&gt;bereds vidare inom Regeringskansliet. Kostnaderna för ett statsbidrag&lt;br&gt;bör finansieras genom en minskning av det generella statsbidraget till&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av kommunerna anser att ut-&lt;br&gt;redningens bedömning är acceptabel. Ett antal kommuner anser att en&lt;br&gt;utjämning borde ske inom utjämningssystemet. Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet tillstyrker att en utjämning sker genom särskilda statsbidrag. Om&lt;br&gt;detta inte går måste frågan lösas i utjämningssystemet trots problemen&lt;br&gt;med påverkbarheten. Socialstyrelsen instämmer i utredningens motiv för&lt;br&gt;att inte föreslå att någon verksamhetsanknuten faktor skall införas i ut-&lt;br&gt;j ämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Utredningen konstaterar att&lt;br&gt;skillnaderna mellan kommuner och mellan olika delar av landet i över-&lt;br&gt;tagna kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshind-&lt;br&gt;rade (LSS) är så stora att någon form av utjämning behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser emellertid att en utjämning for LSS-verksamhet inte&lt;br&gt;bör ske inom ramen for utjämningssystemet. Motivet for detta är att en&lt;br&gt;utjämning för LSS-verksamhet skulle behöva baseras på kommunala be-&lt;br&gt;slut om insatser eftersom det för närvarande inte finns några andra lämp-&lt;br&gt;liga faktorer som en nationell kostnadsutjämning kan baseras. Det kan då&lt;br&gt;inte uteslutas att beslutsfattandet påverkas. Om utjämningen endast om-&lt;br&gt;fattar vissa typer av stöd- och serviceinsatser finns risk för att detta ne-&lt;br&gt;gativt påverkar benägenheten att tillhandahålla andra typer av insatser än&lt;br&gt;de som ger kompensation från det nationella utjämningssystemet. Risken&lt;br&gt;föreligger främst i de fall olika typer av insatser är utbytbara. Om ett ut-&lt;br&gt;jämningssystem ger kompensation för insatser enligt LSS, medan insat-&lt;br&gt;ser enligt t.ex. socialtjänstlagen inte ger någon kompensation, skulle&lt;br&gt;systemet kunna ge incitament att ersätta insatser som tidigare gavs enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen med insatser enligt LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att det är nödvändigt att in-&lt;br&gt;föra någon form av utjämning för LSS-verksamhet mellan kommuner&lt;br&gt;och mellan olika delar av landet. En sådan utjämning bör av skäl som&lt;br&gt;utredningen anfört inte ske i utjämningssystemet. Utredningen föreslår&lt;br&gt;att ett särskilt statsbidrag utformas för vissa LSS-insatser. En sådan lös-&lt;br&gt;ning är dock inte oproblematisk i principiellt hänseende. Även ett särskilt&lt;br&gt;statsbidrag kan leda till ineffektivitet genom att styra mot insatser som är&lt;br&gt;bidragsberättigade när andra insatser hade varit möjliga. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund bör ett statsbidrag utformas så att det endast är speciella insatser&lt;br&gt;som blir bidragsberättigade, dvs. insatser som är särskilt kostnadskrävan-&lt;br&gt;de och där kriterierna för beslut om insatsen klart kan definieras. Utred-&lt;br&gt;ningen har emellertid inte lämnat förslag till utformning av ett sådant&lt;br&gt;statsbidragssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett särskilt statsbidrag för LSS-verksamhet bereds nu vidare&lt;br&gt;i Regeringskansliet. Vid konstruktionen av ett statsbidrag kommer kom-&lt;br&gt;muner med en hög andel resurskrävande personer med stora och kost-&lt;br&gt;nadskrävande funktionshinder och kommuner med omfattande privat&lt;br&gt;vårdverksamhet att uppmärksammas särskilt. Det gäller ett begränsat&lt;br&gt;antal kommuner med speciella verksamheter. Ett statsbidrag bör finansie-&lt;br&gt;ras genom att det generella statsbidraget till kommunerna reduceras i&lt;br&gt;motsvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Faktorer för beräkning av kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya verksamheter och kostnadsslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Barn och ungdomar med utländsk bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kostnadsutjämningen för barn och ung-&lt;br&gt;domar med utländsk bakgrund beräknas utifrån andelen invånare i ål-&lt;br&gt;dern 0-19 år med minst en förälder född utanför EU och Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Inget förslag har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga synpunkter på en närmare utformning av ett&lt;br&gt;sådant kostnadsslag har framförts. Några remissinstanser har pekat på&lt;br&gt;vikten av att uppmärksamma integrationsproblematiken bl.a. i utjäm-&lt;br&gt;ningsmodellema för barnomsorg, grund- och gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En hög andel invånare med ut-&lt;br&gt;ländsk bakgrund kan ställa högre krav på den kommunala verksamheten.&lt;br&gt;De merkostnader som kan följa av detta beaktas redan i nuvarande kost-&lt;br&gt;nadsutjämning för grundskola och individ- och familjeomsorg. Det är&lt;br&gt;emellertid befogat att ytterligare komplettera kostnadsutjämningen så att&lt;br&gt;de större behoven av insatser i kommuner med en hög andel barn och&lt;br&gt;ungdomar med utländsk bakgrund från länder utanför EU och Norden&lt;br&gt;beaktas (se avsnitt 6.2). En utjämningsmodell för barn och ungdom med&lt;br&gt;utländsk bakgrund bör utformas så att resurser tillförs de kommuner som&lt;br&gt;har störst behov av insatser. Regeringen anser därför att kommuner, där&lt;br&gt;andelen barn och ungdomar i åldrarna under 20 år med utländsk bak-&lt;br&gt;grund överstiger genomsnittet i landet, kompenseras i kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen. Kompensationen utformas så att dessa kommuner erhåller 75&lt;br&gt;kronor per invånare i kommunen för varje procentenhet som andelen in-&lt;br&gt;vånare i åldern 0-19 år med minst en förälder född utanför EU och Nor-&lt;br&gt;den överstiger riksgenomsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna utformning kommer ett drygt 30-tal kommuner, huvudsak-&lt;br&gt;ligen i storstadslänen samt några större städer att erhålla. Den största bi-&lt;br&gt;dragsökningen uppgår till drygt 700 kronor per invånare, motsvarande&lt;br&gt;drygt 5 000 kronor per invånare i den aktuella gruppen. Det motsvarar&lt;br&gt;mellan 10 och 15 procent av den genomsnittliga kostnaden i riket för&lt;br&gt;verksamhet som kan hänföras till de aktuella åldrarna. Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundets Integrationsberedning har uppskattat att kostnaderna per&lt;br&gt;barn i den aktuella gruppen överstiger genomsnittet för kommunen med&lt;br&gt;ca 10 procent i såväl barnomsorgen som grundskolan. Utöver den nu fö-&lt;br&gt;reslagna kompensationen erhåller kommuner med en högre andel elever&lt;br&gt;med finskt och utomnordiskt medborgarskap än genomsnittet också ett&lt;br&gt;bidrag för modersmålsundervisning i kostnadsutjämningen för grund-&lt;br&gt;skolan. Genom införandet av en utjämningsmodell för barn och ungdom&lt;br&gt;med utländsk bakgrund omfördelas 575 miljoner kronor vilket för landet&lt;br&gt;som helhet motsvarar 65 kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamheter och kostnadsslag där faktorerna&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;förändras&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Individ- och familjeomsorg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande beräkningsmodell för individ-&lt;br&gt;och familjeomsorg ersätts med en ny modell. Kostnadsutjämningen&lt;br&gt;beräknas utifrån faktorerna ensamstående kvinnor med barn, flykting-&lt;br&gt;ar och nära anhöriga samt övriga födda i länder utanför Norden och&lt;br&gt;EU, arbetslösa utan ersättning, män med låg inkomst samt ett täthets-&lt;br&gt;mått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av kommunerna anser att de&lt;br&gt;föreslagna förändringarna är acceptabla. De vanligaste invändningarna är&lt;br&gt;att större hänsyn bör tas till personer med utländsk bakgrund. Socialsty-&lt;br&gt;relsen anser att den föreslagna modellen är rimlig och stämmer väl med&lt;br&gt;de resultat som framkommit vid styrelsens egna analyser av socialbi-&lt;br&gt;dragskostnader. Såväl Invandrarverket som Integrationsverket stödjer&lt;br&gt;förslaget. Statskontoret anser att en täthetsfaktor inte bör ingå i modellen.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet anser att nuvarande modell alltmer kommit i&lt;br&gt;otakt med verkligheten, vilket sammanhänger med att de faktorer som&lt;br&gt;förklarar socialbidragskostnadema delvis förändrats under senare år.&lt;br&gt;Kommunförbundet anser vidare att det är rimligt att ändra modellen och&lt;br&gt;att utredningens förslag innehåller de väsentligaste förklaringsfaktorema,&lt;br&gt;även om man anser att den exakta definitionen av enskilda faktorer, t.ex.&lt;br&gt;de valda tidsgränserna för flyktingar, kan diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Nuvarande utjämningsmodell&lt;br&gt;bygger på faktorer som sam varierade med 1991 års nettokostnader för&lt;br&gt;individ- och familjeomsorg. Faktorerna användes som indikatorer på&lt;br&gt;olikheter i sociala förhållanden. De ingående faktorernas vikter skattades&lt;br&gt;utifrån 1991 års kostnader och har därefter legat fast. Den nuvarande ut-&lt;br&gt;jämningsmodellen för individ- och familjeomsorg förklarade en förhål-&lt;br&gt;landevis hög andel av de kostnadsskillnader som fanns mellan kommu-&lt;br&gt;nerna år 1991. De två faktorer som väger tyngst, andelen ensamstående&lt;br&gt;kvinnor med barn och ett täthetsmått, bygger på data från 1990 års folk-&lt;br&gt;och bostadsräkning och har därför inte kunnat uppdateras i de årliga be-&lt;br&gt;räkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har kommunernas kostnader för individ- och familje-&lt;br&gt;omsorg ökat kraftigt till följd av stora samhällsförändringar. Det gäller&lt;br&gt;främst kostnaderna för socialbidrag till följd av ett ökat flyktingmotta-&lt;br&gt;gande och högre arbetslöshet. Under samma tid har också ersättningsni-&lt;br&gt;våerna i bl.a. arbetslöshets- och sjukförsäkringen sänkts. Genom att nu-&lt;br&gt;varande kostnadsutjämning i hög grad bestäms av faktorer som inte kun-&lt;br&gt;nat uppdateras och som därför fortfarande speglar det kostnadsmönster&lt;br&gt;som förelåg vid 1990-talets början, har den inte följt den faktiska kost-&lt;br&gt;nadsutvecklingen. Avvikelserna mellan redovisade och i utjämningen&lt;br&gt;beräknade kostnader har ökat markant, främst som en effekt av den allt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större uppjustering som fått göras för att genomsnittskostnaden i kost-&lt;br&gt;nadsutjämningen skall ligga i nivå med den faktiska genomsnittskostna-&lt;br&gt;den i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallet av den nuvarande utjämningsmodellen for individ- och famil-&lt;br&gt;jeomsorg ger oacceptabelt stora avvikelser i förhållande till de faktiska&lt;br&gt;kostnaderna, vilka för denna verksamhet till mycket stor del far betraktas&lt;br&gt;som strukturellt betingade. Regeringen anser därför att faktorer som be-&lt;br&gt;skriver ensamstående kvinnor med barn, flyktingar och utrikes födda från&lt;br&gt;länder utanför Norden och EU samt arbetssökande utan ersättning på ett&lt;br&gt;bättre sätt återspeglar skillnaderna i kostnadsstruktur mellan kommuner&lt;br&gt;än de faktorer som ingår i nuvarande kostnadsutjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom många invandrare som erhållit svenskt medborgarskap fort-&lt;br&gt;farande har svårt att komma in på arbetsmarknaden bör begreppet utrikes&lt;br&gt;födda användas. Vidare bör vistelsetiden i Sverige beaktas. För flyktingar&lt;br&gt;föreslås en avgränsning av vistelsetiden i Sverige till 3-9 år mot bak-&lt;br&gt;grund av att staten betalar statlig ersättning som avses täcka kommuner-&lt;br&gt;nas kostnader de tre första åren. För övriga utrikes födda utanför Norden&lt;br&gt;och EU bör avgränsningen i vistelsetid vara 0-19 år för att inte den stora&lt;br&gt;arbetskraftsinvandring som ägde rum dessförinnan skall omfattas av ut-&lt;br&gt;jämningen. Några remissinstanser har haft synpunkter på de vistelsetider&lt;br&gt;för flyktingar och anhöriga som föreslagits ligga till grund för utjäm-&lt;br&gt;ningen. Ytterligare analyser av vistelsetidemas betydelse för försörj-&lt;br&gt;ningsbehovet kan behöva göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten påverkar bl.a. kommunernas socialbidragskostnader.&lt;br&gt;Andelen arbetslösa samvarierar emellertid inte med kostnaderna för soci-&lt;br&gt;albidrag eller övrig individ- och familjeomsorg. I kostnadsutjämningen&lt;br&gt;har istället valts en faktor som bättre samvarierar med dessa kostnader,&lt;br&gt;nämligen andelen arbetssökande som är öppet arbetslösa eller i behov av&lt;br&gt;vägledning och som inte erhåller ersättning från arbetslöshetskassa eller&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av faktorerna i nuvarande utjämningsmodell är det främst måttet på&lt;br&gt;bebyggelsetäthet som har kritiserats. Utredningen har dock funnit att de&lt;br&gt;övriga föreslagna faktorerna måste kompletteras med ett täthetsmått. Ett&lt;br&gt;täthetsmått fångar bl.a. upp ”inflyttade sociala problem” och storstäder-&lt;br&gt;nas högre kostnader till följd av det långvariga socialbidragsberoendet. I&lt;br&gt;storstäderna är andelen bidragshushåll med socialbidrag mer än tio må-&lt;br&gt;nader per år, exklusive flyktingar, avsevärt högre än i övriga kom-&lt;br&gt;mungrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individ- och familjeomsorg är ett område där det är särskilt viktigt att&lt;br&gt;kontinuerligt följa upp kostnadsutjämningen eftersom kostnaderna på-&lt;br&gt;verkas så starkt av samhällsförändringar. Det gäller främst utvecklingen&lt;br&gt;på arbetsmarknaden och kostnadsutvecklingen för kommunerna bl.a. till&lt;br&gt;följd av det stora flyktingmottagandet under åren i början av 1990-talet.&lt;br&gt;Genom de föreslagna förändringarna kommer modellen att på ett bättre&lt;br&gt;sätt spegla dessa förändringar både mellan kommunerna och över tiden&lt;br&gt;än den nuvarande modellen. Jämställdhetsaspektema bör analyseras vida-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna förändringarna minskar omfördelningen i kost-&lt;br&gt;nadsutjämningen från 4,8 till 3,8 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.2&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Äldreomsorg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande beräkningsmodell för äldreom-&lt;br&gt;sorg bibehålls, men faktorn ensam/samboende byts ut mot civilstånd&lt;br&gt;och en etnisk faktor läggs till. Kostnadsutjämningen beräknas utifrån&lt;br&gt;åldersstruktur, könsfördelning, yrkesbakgrund, civilstånd, utländsk&lt;br&gt;bakgrund och glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av kommunerna anser att de&lt;br&gt;föreslagna förändringarna är acceptabla. Socialstyrelsen är dock tveksam&lt;br&gt;till en komplettering med en etnisk faktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I nuvarande äldreomsorgsmodell&lt;br&gt;beaktas de äldres ålders- och könstillhörighet, yrkesbakgrund och sam-&lt;br&gt;boendeförhållanden. Dessutom tas hänsyn till att glesbygd medför dyrare&lt;br&gt;hemtjänst och ett större behov av särskilt boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statistiska underlaget i nuvarande äldreomsorgsmodell kan bara&lt;br&gt;delvis uppdateras årligen. Uppgifter om fördelning efter yrkesbakgrund&lt;br&gt;och samboendeförhållanden baseras på uppgifter från folk- och bostads-&lt;br&gt;räkningarna (FoB), där den senaste avser år 1990. Det innebär att för&lt;br&gt;varje år ökar avvikelsen mellan modellen och faktiska förhållanden.&lt;br&gt;Uppgifter om de äldres yrkesbakgrund har hämtats från FoB 1970 och&lt;br&gt;1990. För en stor del av de äldsta pensionärerna, särskilt kvinnorna, sak-&lt;br&gt;nas sådana uppgifter. Data om yrkesbakgrund för den äldre befolkningen&lt;br&gt;år 1996 bör därför uppdateras med information från FoB 1990 och tidiga-&lt;br&gt;re folk- och bostadsräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kartläggning av vårdbehov och kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;nuvarande system gjordes år 1994 men bedöms fortfarande vara aktuell&lt;br&gt;och stabil över tiden. Civilstånd (gifta/ej gifta) bör ersätta samboende/ej&lt;br&gt;samboende. Fördelen är att uppgifter om civilståndsfördelning kan upp-&lt;br&gt;dateras varje år. Bland ålderspensionärerna är det vidare mycket stor&lt;br&gt;överensstämmelse mellan gifta och sammanboende respektive ej gifta&lt;br&gt;och ej sammanboende. Det finns inte några systematiska skillnader mel-&lt;br&gt;lan olika kommuntyper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att äldreomsorgsmodellen behöver kompletteras med&lt;br&gt;en etnisk faktor. Socialstyrelsen däremot är tveksam till detta eftersom&lt;br&gt;man anser att det saknas vetenskapligt belägg för att äldre invandrare har&lt;br&gt;sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Ett flertal studier av bl.a. sjukskriv-&lt;br&gt;ning och förtidspensionering visar emellertid att vissa invandrargrupper&lt;br&gt;har en betydligt sämre hälsa än befolkningen i genomsnitt. Det gäller&lt;br&gt;särskilt de grupper som kom som arbetskraftsinvandrare under 1950- och&lt;br&gt;1960-talen från södra Europa samt de flyktingar som kommit under sena-&lt;br&gt;re år. En del av denna skillnad kan härledas till skillnader i socioekono-&lt;br&gt;misk sammansättning, men även om man tar hänsyn till detta kvarstår&lt;br&gt;tydliga skillnader i hälsoförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analyser av data från SCBs levnadsnivåundersökningar åren 1992-&lt;br&gt;1995 om hälsoförhållanden bland personer som är 65 år och äldre visar&lt;br&gt;att de som är utrikes födda från länder i södra Europa och länder utanför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europa (exklusive USA m.fl.) har en drygt 50-procentigt förhöjd risk att&lt;br&gt;tillhöra gruppen med svår ohälsa jämfört med personer födda i Sverige.&lt;br&gt;Även en analys av registret över vårdade i äldreomsorgen i Stockholms&lt;br&gt;kommun visar på något förhöjda omsorgskostnader för dessa invandrar-&lt;br&gt;grupper. För personer födda i övriga Europa finns ingen statistiskt säker-&lt;br&gt;ställd skillnad jämfört med de som är födda i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer i Sverige från södra Europa eller länder utanför Euro-&lt;br&gt;pa som uppnått 65 år är ännu relativt litet. Antalet kommer dock att öka&lt;br&gt;betydligt under kommande år. De kommer också att vara mycket ojämnt&lt;br&gt;fördelade mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förhöjd risk för svår ohälsa med 50 procent innebär att omsorgs-&lt;br&gt;kostnaden för olika grupper av äldre bör räknas upp med 40 procent. Det&lt;br&gt;saknas emellertid statistik som på ett tillförlitligt sätt beskriver yrkesbak-&lt;br&gt;grunden bland äldre invandrare. Då andelen med arbetaryrken bland per-&lt;br&gt;soner från dessa länder är väsentligt högre än i genomsnittsbefolkningen&lt;br&gt;bör kostnaderna i äldreomsorgsmodellen räknas upp med 50 procent för&lt;br&gt;personer födda i länder i södra Europa och länder utanför Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande beräkningar av merkostnader för hemtjänst i glesbygd ba-&lt;br&gt;seras på boendemönstret bland pensionärer år 1992. Under de år som gått&lt;br&gt;sedan dess har nära hälften av dessa pensionärer avlidit. De som under&lt;br&gt;tiden uppnått 80 års ålder bor i mindre utsträckning i glesbygd än de som&lt;br&gt;var födda några år tidigare. Därför har befolkningsstatistiken aktualise-&lt;br&gt;rats. Vid beräkningen av dessa merkostnader beaktas faktiska skillnader i&lt;br&gt;bebyggelsestruktur genom att den görs utifrån vägavståndet till de äldres&lt;br&gt;bostadsort. Jämställdhetsaspekterna bör analyseras vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna förändringarna ökar omfördelningen i kostnads-&lt;br&gt;utjämningen med ca 100 miljoner kronor till ca 4,7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.3 Gymnasieskola&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande beräkningsmodell för gymna-&lt;br&gt;sieskolan bibehålls, men faktorn andel elever med inackorderings-&lt;br&gt;tillägg byts ut mot bebyggelsestruktur. Kostnadsutjämningen beräknas&lt;br&gt;utifrån andelen ungdomar 16-18 år, bebyggelsestrukturen samt ele-&lt;br&gt;vernas programval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av kommunerna samt Skol-&lt;br&gt;verket anser att de föreslagna förändringarna är acceptabla. Ett antal&lt;br&gt;kommuner samt Integrationsverket anser att modellen bör kompletteras&lt;br&gt;med en faktor för utländsk bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I kostnadsutjämningen för gym-&lt;br&gt;nasieskolan beaktas åldersstrukturen, andelen elever som på grund av&lt;br&gt;stora avstånd inte kan bo på hemorten samt att olika utbildningsprogram i&lt;br&gt;gymnasieskolan kostar olika mycket. Tillägget för inackordering är av-&lt;br&gt;sett att kompensera för kommunernas inackorderingskostnader för de&lt;br&gt;elever som inte kan bo på hemorten. Beräkningen i utjämningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgår från andelen gymnasieelever som hade inackorderingstillägg läsåret&lt;br&gt;1990/91. Detta underlag har inte kunnat uppdateras eftersom det inte&lt;br&gt;längre görs någon central registrering av elever med inackorderings-&lt;br&gt;tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kostnadsutjämningen för grundskolan beaktas merkostnader för sko-&lt;br&gt;lor med litet elevunderlag och for skolskjutsar. En jämförelse mellan oli-&lt;br&gt;ka kommuner av kostnaden per elev i gymnasieskolan pekar på att elev-&lt;br&gt;kostnadema är högre i kommuner med ett litet elevunderlag, även när&lt;br&gt;skillnaderna i programinriktning och administrations- och kommun-&lt;br&gt;gemensamma kostnader beaktats. En del av de högre kostnaderna kan&lt;br&gt;förklaras av att många mindre kommuner har egna små gymnasieskolor.&lt;br&gt;Regeringen anser dock inte att sådana merkostnader i sig skall kompen-&lt;br&gt;seras, utan endast sådana merkostnader som följer av elevernas program-&lt;br&gt;val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande inackorderingsfaktom utgår från skolstrukturen i bör-&lt;br&gt;jan av 1990-talet. Även vid denna tidpunkt fanns kommuner som hade&lt;br&gt;egen gymnasieutbildning trots ett lågt elevunderlag. Hittills under 1990-&lt;br&gt;talet har nya gymnasieskolor med ett eller flera nationella program etab-&lt;br&gt;lerats i 40 kommuner som tidigare saknade gymnasieskola. Flertalet av&lt;br&gt;dessa kommuner har ett relativt litet elevunderlag. Ett 70-tal kommuner&lt;br&gt;saknar gymnasieskola eller har endast individuellt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den nuvarande inackorderingsfaktom bör ersättas&lt;br&gt;av en bebyggelsestrukturfaktor som utgår från en beräknad kostnad för&lt;br&gt;inackordering och dagliga resor. Kommuner med litet elevunderlag och&lt;br&gt;stort avstånd till andra gymnasieorter får därigenom en kompensation för&lt;br&gt;sådana kostnader oavsett om kommunen bedriver gymnasieutbildning&lt;br&gt;eller ej. För de kommuner som trots ett lågt elevunderlag bedriver egen&lt;br&gt;utbildning fungerar den beräknade ersättningen för inackordering och&lt;br&gt;resekostnader i praktiken som en kompensation för merkostnader för små&lt;br&gt;gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att denna metod att beräkna merkostnader för bebyg-&lt;br&gt;gelsestrukturen beaktar de strukturella kostnadsskillnaderna på ett bättre&lt;br&gt;sätt än det nuvarande inackorderingstillägget. Även i kommuner med ett&lt;br&gt;tillräckligt elevunderlag för att bedriva gymnasieutbildning utan mer-&lt;br&gt;kostnader beaktas skillnader i bebyggelsestruktur. Genom en sådan lös-&lt;br&gt;ning beaktas således skillnaderna i bebyggelsestruktur i alla typer av&lt;br&gt;kommuner på ett bättre sätt än med nuvarande modell. Totalt omfördelas&lt;br&gt;drygt 1 miljard kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen särskild faktor för elever med utländsk bakgrund i nu-&lt;br&gt;varande kostnadsutjämning för gymnasieskolan, vilket också påpekats av&lt;br&gt;en del remissinstanser. Om elever med t.ex. utländsk bakgrund i större&lt;br&gt;utsträckning väljer individuella program och går fler år i gymnasieskolan&lt;br&gt;än genomsnittet beaktas de merkostnader detta medför i utjämningen.&lt;br&gt;Kommuner med en hög andel gymnasieelever med utländsk bakgrund&lt;br&gt;ges också en ökad ersättning eftersom merkostnader för barn och ung-&lt;br&gt;domar med utländsk bakgrund beaktas (se avsnitt 7.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildningen ingår inte i nuvarande kostnadsutjämning. Kun-&lt;br&gt;skapslyftet, den statliga satsningen på huvudsakligen gymnasial utbild-&lt;br&gt;ning inom kommunal vuxenutbildning, upphör som projekt år 2002. Om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det nuvarande statsbidraget för denna verksamhet då kommer att tillföras&lt;br&gt;det generella statsbidraget kan detta leda till att kostnadsutjämningen&lt;br&gt;behöver utökas med en delmodell där det strukturellt betingade behovet&lt;br&gt;av vuxenutbildning beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.4 Befolkningsminskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande beräkningsmodell för befolk-&lt;br&gt;ningsminskning bibehålls men kompletteras. Kommuner vars totalbe-&lt;br&gt;folkning minskat under den senaste tioårsperioden kompenseras redan&lt;br&gt;idag med 100 kronor per invånare för varje procentenhet som minsk-&lt;br&gt;ningen överstiger två procent. Kommuner vars totalbefolkning de se-&lt;br&gt;naste tre åren minskat med minst två procent far därutöver en ytterli-&lt;br&gt;gare ersättning på 100 kronor per invånare för varje procentenhet an-&lt;br&gt;talet barn i åldern 7-15 år minskat under samma tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av befolkningsförändringarna och hur de bör beaktas&lt;br&gt;i utjämningssystemet kommer att övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande andel av kommunerna anser att&lt;br&gt;de föreslagna förändringarna är acceptabla. Många remissinstanser har&lt;br&gt;dock haft synpunkter på hur lång period med befolkningsminskning som&lt;br&gt;bör ligga till grund för kompensationen och storleken på kompensatio-&lt;br&gt;nen. Ofta har en kortare period förespråkats. En del kommuner i expansi-&lt;br&gt;va regioner anser att det även behövs en särskild kompensation för snabb&lt;br&gt;befolkningstillväxt. Svenska Kommunförbundet anser att förslaget är väl&lt;br&gt;avvägt. Förbundet menar dock att det vore önskvärt att utjämningen även&lt;br&gt;kunde ta hänsyn till konsekvenserna för de kommunala bostadsföretagen&lt;br&gt;vid minskande befolkning, vilket främst kan få stora effekter på den&lt;br&gt;kommunala ekonomin. Landstingsförbundet och ett antal landsting, i&lt;br&gt;första hand i skogslänen, anser att en motsvarande kompensation bör&lt;br&gt;finnas även för landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I det nuvarande utjämningssys-&lt;br&gt;temet far kommuner vars befolkning under den senaste tioårsperioden&lt;br&gt;minskat, en ersättning med 100 kronor per invånare för varje procenten-&lt;br&gt;het som minskningen överstiger två procent. För landstingen finns ingen&lt;br&gt;motsvarande ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med utjämningen är att kompensera berörda kommuner för hög-&lt;br&gt;re kostnader per invånare på grund av att vissa kostnader är mer eller&lt;br&gt;mindre fasta och inte utan svårigheter kan sänkas i samma takt som be-&lt;br&gt;folkningen och inkomsterna från egna skatter, inkomstutjämning och&lt;br&gt;generella statsbidrag minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala inkomsterna påverkas i mycket hög grad av hur kommunens&lt;br&gt;åldersstruktur förändras när befolkningen minskar. Utredningen har fun-&lt;br&gt;nit att de totala inkomsterna i kommuner med minskande befolkning i&lt;br&gt;allmänhet minskar betydligt långsammare än befolkningen beroende på&lt;br&gt;den särskilda kompensationen för befolkningsminskning och utfallet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrad åldersstruktur i kostnadsutjämningens åldersberoende delar. Allt&lt;br&gt;fler kommuner kan dock successivt beräknas komma att fa ersättning för&lt;br&gt;befolkningsminskning mot bakgrund av utvecklingen under de senaste&lt;br&gt;åren. Omfördelningen inom systemet kommer därför att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den nuvarande modellen i huvudsak synes väl av-&lt;br&gt;vägd. I vilken utsträckning den särskilda kompensationen för befolk-&lt;br&gt;ningsminskning ger tillräcklig tid för omställning går emellertid inte att&lt;br&gt;bedöma generellt. Regeringen förordar inte en generell höjning av den&lt;br&gt;särskilda kompensationen för befolkningsminskning eftersom det kan&lt;br&gt;uppstå negativa marginaleffekter. Det skulle teoretiskt sett kunna innebä-&lt;br&gt;ra att kommunens intäkter minskar om den negativa befolkningsutveck-&lt;br&gt;lingen vänds till en positiv sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fasta kostnaderna för grundskolan är höga i förhållande till andra&lt;br&gt;verksamheter. Kommuner där grundskolebarnen minskar som andel av&lt;br&gt;befolkningen samtidigt som befolkningen totalt minskar kan därför drab-&lt;br&gt;bas av minskade ersättningar i kostnadsutjämningen, som kan bli särskilt&lt;br&gt;svåra att hantera på kort sikt med motsvarande minskning av kostnader-&lt;br&gt;na. Regeringen anser därför att kommuner där både totalbefolkningen&lt;br&gt;och antalet skolbarn minskar bör ges en ytterligare kompensation utöver&lt;br&gt;den som finns i nuvarande utjämning. Kommuner vars befolkning de&lt;br&gt;senaste tre åren minskat med minst två procent bör fa en ersättning på&lt;br&gt;100 kronor per invånare för varje procentenhet som antalet barn 7-15 år&lt;br&gt;minskat under samma tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna förändringarna ökar omfördelningen från 250 till&lt;br&gt;330 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissvaren från ett antal kommuner med kraftigt ökande befolkning&lt;br&gt;har framförts att det finns behov av en särskild kompensation i kostnads-&lt;br&gt;utjämningen för att klara de ökade utgifterna för den utbyggnad av de&lt;br&gt;kommunala verksamheterna som blir nödvändig. Mot detta bör emeller-&lt;br&gt;tid ställas det faktum att de mest expansiva kommunerna i genomsnitt har&lt;br&gt;fått ökade bidrag i kostnadsutjämningen framför allt för barnomsorg och&lt;br&gt;i viss mån för grundskola. I kommuner med en ökande befolkning ökar&lt;br&gt;också skatteinkomsterna och det generella statsbidraget i takt med den&lt;br&gt;växande befolkningen. Utfallet i kostnadsutjämningen påverkas även för&lt;br&gt;dessa kommuner av hur åldersstrukturen förändras. Flertalet expansiva&lt;br&gt;förortskommuner har under de år nuvarande utjämningssystem funnits&lt;br&gt;fått ökade, ibland kraftigt ökade, ersättningar i kostnadsutjämningen.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att det inte är befogat att i utjämningssystemet&lt;br&gt;särskilt kompensera kommuner med kraftig befolkningsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting med minskande befolkning ges ingen kompensation i ut-&lt;br&gt;jämningssystemet. Fram till och med år 1996 hade heller inget landsting&lt;br&gt;haft en befolkningsminskning under de senaste tio åren som översteg två&lt;br&gt;procent, som är den gräns som gäller för kommunerna. Någon ersättning&lt;br&gt;skulle således inte utgått i 1998 års utjämning om motsvarande regler&lt;br&gt;tillämpats för landstingen. I 1999 års utjämning skulle dock Västernorr-&lt;br&gt;lands läns landsting erhållit en begränsad kompensation. Mot bakgrund&lt;br&gt;av den omstrukturering inom sjukvården som redan pågår i alla lands-&lt;br&gt;ting, oberoende av befolkningsutvecklingen, anser inte regeringen att det&lt;br&gt;finns tillräckligt starka motiv att nu införa en kompensation för befolk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsminskning för landstingen. Den nya sjukvårdsmodellen (se avsnitt&lt;br&gt;7.2.6), innebär dessutom att befolkningsförändringar i landstingen inte&lt;br&gt;far ett lika stort genomslag i kostnadsutjämningen som för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på de pågående kraftiga befolkningsförändringarna anser&lt;br&gt;emellertid regeringen att det i ett fortsatt uppföljningsarbete krävs ytterli-&lt;br&gt;gare överväganden om hur dessa förändringar kan kompenseras i utjäm-&lt;br&gt;ningssystemet. Det gäller bl.a. frågan om befolkningsminskning i lands-&lt;br&gt;tingen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.5 Näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande beräkningsmodell för närings-&lt;br&gt;livs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder bibehålls men faktorn för&lt;br&gt;arbetslöshet breddas till att omfatta arbetslösa och personer i samtliga&lt;br&gt;konjunkturberoende åtgärder. Vidare höjs gränsen för att få ersättning.&lt;br&gt;Kostnadsutjämningen beräknas utifrån den genomsnittliga andelen av&lt;br&gt;befolkningen i åldern 16-64 år som varit arbetslösa eller i konjunktur-&lt;br&gt;beroende åtgärder under de senaste fem åren. Om andelen överstiger&lt;br&gt;riksgenomsnittet plus två procentenheter utgör ersättningen 200 kro-&lt;br&gt;nor per invånare för varje procentenhet över denna nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av kommunerna anser att de&lt;br&gt;föreslagna förändringarna är acceptabla. Vissa remissinstanser har dock&lt;br&gt;framfört att sysselsättningsfrämjande åtgärder är en statlig uppgift och&lt;br&gt;därför inte borde ingå i utjämningssystemet. Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;anser att det finns skäl att överväga andra mått än registrerad arbetslös-&lt;br&gt;het. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att de föreslagna förändringarna är&lt;br&gt;ett steg i rätt riktning, men att arbetslöshetsmåttet inte ger en fullständig&lt;br&gt;bild av arbetsmarknadsproblemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Behovet av näringslivs- och sys-&lt;br&gt;selsättningsfrämjande åtgärder kompenseras i nuvarande kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ning med 200 kronor per invånare för varje procentenhet med vilken den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten, inklusive de personer som är sysselsatta i bered-&lt;br&gt;skapsarbete och arbetsmarknadsutbildning, överstiger en nivå motsva-&lt;br&gt;rande riksgenomsnittet plus en procentenhet. Arbetslösheten beräknas&lt;br&gt;utifrån hur stor andel den utgör bland befolkningen i åldern 16-64 år och&lt;br&gt;är ett genomsnitt för den senaste femårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet kommuner med ersättning och de sammanlagda ersättningarna&lt;br&gt;har ökat sedan nuvarande utjämningssystem infördes. Genom den ökade&lt;br&gt;arbetslösheten för landet som helhet har emellertid gränsen för att erhålla&lt;br&gt;ersättning i systemet successivt höjts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningen avser att kompensera för behovet av näringslivs- och sys-&lt;br&gt;selsättningsfrämjande åtgärder i kommuner med hög arbetslöshet. År&lt;br&gt;1990 var arbetslösheten låg. De konjunkturberoende åtgärderna bestod då&lt;br&gt;huvudsakligen av beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning. Sedan&lt;br&gt;dess har successivt nya konjunkturberoende åtgärder införts och antalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer i konjunkturberoende åtgärder fyrdubblats, samtidigt som anta-&lt;br&gt;let sysselsatta i beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning år 1996&lt;br&gt;låg kvar på samma nivå som år 1990. Den nuvarande definitionen av ar-&lt;br&gt;betslöshet är mot denna bakgrund inte längre ett korrekt mått på behovet&lt;br&gt;av näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att definitionen av arbetslöshet bör breddas till att omfatta arbets-&lt;br&gt;lösa och personer i samtliga konjunkturberoende åtgärder. Därigenom&lt;br&gt;tillgodoses de behov som kommuner med en långvarigt besvärlig ar-&lt;br&gt;betsmarknadssituation har av näringslivs- och sysselsättningsfrämjande&lt;br&gt;åtgärder och kommunernas påverkansmöjligheter på utfallet blir mer be-&lt;br&gt;gränsade jämfört med nuvarande modell. Detta ligger även i linje med en&lt;br&gt;av utjämningssystemets grundprinciper, att en kommun inte skall kunna&lt;br&gt;påverka bidragets eller avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den utvidgade definitionen av arbetslöshet ökar andelen arbetslö-&lt;br&gt;sa i riket med tre procentenheter. Om ingen anpassning görs av de gräns-&lt;br&gt;värden som nu gäller för bidrag, kommer de sammantagna kostnaderna&lt;br&gt;för utjämningen för näringsliv och sysselsättning att fördubblas. Rege-&lt;br&gt;ringen gör den bedömningen att utjämningen får en bättre anpassning till&lt;br&gt;behoven av näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder om grän-&lt;br&gt;sen för att erhålla ersättning höjs jämfört med en sänkning av ersätt-&lt;br&gt;ningsnivån. Regeringen anser därför att gränsvärdet för att få ersättning&lt;br&gt;bör höjas med en procentenhet till två, dvs. arbetslösheten enligt den re-&lt;br&gt;dovisade definitionen skall överstiga genomsnittet för riket plus två pro-&lt;br&gt;centenheter. Däremot bör ersättningsnivån, dvs. 200 kronor per invånare&lt;br&gt;och procentenhet, bibehållas oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner kan under vissa omständigheter få minskade inkomster om&lt;br&gt;arbetsmarknadssituationen förbättras, t.ex. om en arbetslös person med&lt;br&gt;ersättning från a-kassa får arbete. Detta kan i princip inträffa om en&lt;br&gt;kommun i kostnadsutjämningen får ersättning för näringslivs- och sys-&lt;br&gt;selssättningsfrämjande åtgärder till följd av en långvarigt hög arbetslös-&lt;br&gt;het. Detta negativa incitament är emellertid inte generellt utan berör på&lt;br&gt;sin höjd ett 80-tal kommuner som haft en långvarigt besvärlig arbets-&lt;br&gt;marknadssituation. Den ekonomiska effekten är mycket liten. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att det knappast är sannolikt att kommuner gör avkall på målet&lt;br&gt;om hög sysselsättning för att kortsiktigt få ett obetydligt högre bidrag i&lt;br&gt;utj ämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna förändringarna ökar omfördelningen från ca 450&lt;br&gt;till ca 480 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.6&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande beräkningsmodell för hälso-&lt;br&gt;och sjukvård ersätts med en ny modell. Kostnadsutjämningen beräk-&lt;br&gt;nas utifrån dels genomsnittlig vårdkostnad för personer i vårdtunga&lt;br&gt;grupper, dels genomsnittlig vårdkostnad för övriga befolkningen upp-&lt;br&gt;delad efter kön, ålder, civilstånd, sysselsättning, inkomst och boende-&lt;br&gt;form. Merkostnader på grund av gles bebyggelsestruktur beräknas för&lt;br&gt;sjukhusvård, primärvård, ambulansverksamhet och sjukresor efter bo-&lt;br&gt;sättningsmönster och befolkningsunderlag. Landsting med farre än&lt;br&gt;200 000 invånare får ett särskilt tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om merkostnader för hälso- och sjukvård i storstadsregioner&lt;br&gt;och i glesbygd kommer att analyseras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet landsting anser att förslaget är accepta-&lt;br&gt;belt och framhåller dess fördelar jämfört med nuvarande utjämning. Ett&lt;br&gt;landsting anser att modellen måste vidareutvecklas innan den kan ligga&lt;br&gt;till grund för en utjämning. Socialstyrelsen anser att enkelhet, robusthet&lt;br&gt;och långsiktighet nedprioriteras genom förslaget för att öka rättvisan och&lt;br&gt;att man bör avvakta med genomgripande förändringar tills bättre kost-&lt;br&gt;nads- och verksamhetsdata föreligger. Landstingsförbundet stödjer för-&lt;br&gt;slaget, men anser att kostnadsunderlaget successivt måste breddas, att&lt;br&gt;vissa storstadsproblem måste utredas närmare och att kompensationen&lt;br&gt;för gles bebyggelsestruktur måste ses över. Den senare frågan har även&lt;br&gt;tagits upp av flera landsting i skogslänen och av Glesbygdsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Nuvarande kostnadsutjämning&lt;br&gt;för hälso- och sjukvård baseras på åldersfördelningen, medellivslängden&lt;br&gt;och andelen ej samboende. De genomsnittliga vårdkostnader som ligger&lt;br&gt;till grund för utjämningen avser år 1992. I kostnadsutjämningen beaktas&lt;br&gt;också merkostnader för gles bebyggelsestruktur och för landsting med&lt;br&gt;liten folkmängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen konstruerades ursprungligen utifrån data om samband mellan&lt;br&gt;vårdkostnader och sociodemografiska faktorer som kunde påvisas på&lt;br&gt;kommunnivå inom Malmöhus läns landsting år 1992. Modellen ger ett&lt;br&gt;stabilt utfall över åren, vilket dock i huvudsak beror på att de använda&lt;br&gt;faktorerna förändras mycket lite mellan åren. Redan när förslaget till nu-&lt;br&gt;varande modell presenterades framfördes kritik mot såväl underlaget som&lt;br&gt;valet av förklaringsfaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppföljning som utredningen gjort visar på flera allvarliga pro-&lt;br&gt;blem med nuvararande modell. Faktorn medellivslängd uppfyller inte de&lt;br&gt;statistiska villkoren för att kunna ingå i en utjämningsmodell med aktu-&lt;br&gt;ellare kostnadsdata. En bidragande orsak till detta är att de kostnader för&lt;br&gt;olika åldersgrupper som ligger till grund för nuvarande modell inte helt&lt;br&gt;kunnat rensas från sådana kostnader som reglerades vid Ädel-reformen&lt;br&gt;vilken genomfördes från år 1992. Den tyngst vägande faktorn, ej sambo-&lt;br&gt;ende, förändras inte alls eftersom den hämtats från FoB 1990. På grund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av bortfall i FoB 1990 redovisas dessutom en något för hög andel ej&lt;br&gt;samboende för främst Stockholmsregionen som därmed far en överskatt-&lt;br&gt;ning av vårdkostnaderna i modellen. Utredningens uppföljning visar så-&lt;br&gt;ledes att nuvarande modell inte är hållbar över tiden och att den dessutom&lt;br&gt;är alltför beroende av en enskild faktor som inte är möjlig att uppdatera&lt;br&gt;årligen. Utredningen föreslår därför att nuvarande modell för kostnads-&lt;br&gt;utjämning för hälso- och sjukvård ersätts med en modell som bygger på&lt;br&gt;registrerade vårdbehov eller vårdkonsumtion för olika grupper av befolk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens slutsatser att nuvarande hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsmodell bör ersättas med en modell som på ett bättre sätt åter-&lt;br&gt;speglar skillnaderna i hälso- och sjukvårdsbehov och dessutom bygger på&lt;br&gt;ett aktuellare underlag än den nuvarande modellen. Några remissinstan-&lt;br&gt;ser, bl.a. Socialstyrelsen, anser att man bör avvakta med genomgripande&lt;br&gt;förändringar tills bättre kostnads- och verksamhetsdata föreligger. Mot&lt;br&gt;bakgrund av de redovisade problemen med nuvarande modell anser rege-&lt;br&gt;ringen emellertid att det vore orimligt att inte nu genomföra några för-&lt;br&gt;ändringar. Regeringen ansluter sig därför till utredningens förslag men&lt;br&gt;vill framhålla vikten av att modellen blir föremål för en fortsatt uppfölj-&lt;br&gt;ning, utvärdering och utveckling. Bland annat bör storstädernas och gles-&lt;br&gt;bygdens speciella förhållanden uppmärksammas. Genom de införande-&lt;br&gt;regler som regeringen föreslår för landsting blir de årliga förändringarna&lt;br&gt;begränsade och fullt genomslag av en ny hälso- och sjukvårdsmodell sker&lt;br&gt;först på längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny hälso- och sjukvårdsmodell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den modell som utredningen utvecklat består av två delar, dels en som&lt;br&gt;avser behov och kostnader som kan hänföras till s.k. vårdtunga grupper,&lt;br&gt;dels en som avser behov och kostnader för övriga ca 95 procent av be-&lt;br&gt;folkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsunderlagen i modellerna utgörs av faktiska vårdkostnader per&lt;br&gt;individ i Malmöhus läns landsting år 1995.1 dessa kostnader ingår såväl&lt;br&gt;sluten som öppen sjukhusansluten vård samt primärvård. Privat sjuk-&lt;br&gt;husvård har mycket liten omfattning i Malmöhus läns landsting. För att&lt;br&gt;förekomsten av privat vård inte skall medföra att vårdkostnaderna blir&lt;br&gt;underskattade har de två kommuner där primärvård av mer betydande&lt;br&gt;omfattning sker vid privata husläkare/vårdcentraler, exkluderats vid be-&lt;br&gt;räkningar av genomsnittskostnader. Detta innebär att genomsnittskostna-&lt;br&gt;den i modellen innefattar en genomsnittlig nivå av privat vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdtunga grupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har valt ut åtta sjukdomsgrupper ur Socialstyrelsens sluten-&lt;br&gt;vårdsregister. Till dessa har lagts gruppen personer med hiv för vilken&lt;br&gt;helt separata beräkningar har gjorts. De stora grupperna personer med&lt;br&gt;diabetes och astma vårdas i stor utsträckning i den öppna vården och&lt;br&gt;primärvården och ingår inte i Socialstyrelsens register. Det har därför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte varit möjligt att få en heltäckande och korrekt redovisning av dessa&lt;br&gt;patientgrupper, varför de inte heller omfattas av modellen. Detta har vis-&lt;br&gt;sa remissinstanser framfört som en brist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer som vid bearbetningen av Socialstyrelsens sluten-&lt;br&gt;vårdsregister kom att hänföras till en eller flera av de angivna vårdtunga&lt;br&gt;grupperna uppgick till knappt fem procent av befolkningen. I Malmöhus&lt;br&gt;läns landsting, för vilket det finns heltäckande kostnadsdata, svarar dessa&lt;br&gt;fem procent av befolkningen för 38 procent av den totala sjukvårdskost-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns samband mellan personers socioekonomiska förhållanden&lt;br&gt;t.ex. utbildning och yrkesbakgrund och risken för att de drabbas av någon&lt;br&gt;av de sjukdomar som hänförs till de vårdtunga grupperna. När sjukdo-&lt;br&gt;men väl är ett faktum är emellertid skillnaderna i genomsnittlig vårdkost-&lt;br&gt;nad mycket liten mellan olika socioekonomiska grupper. Det är därför&lt;br&gt;tillräckligt att endast fördela de vårdtunga grupperna efter kön och ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hiv-patienter är en liten grupp, som antalsmässigt inte kan beräknas&lt;br&gt;utifrån Socialstyrelsens register. Gruppen har genomsnittligt höga vård-&lt;br&gt;kostnader och en mycket ojämn fördelning i landet. En särskild modell&lt;br&gt;har därför utvecklats för att inkludera patientgruppen bland de vårdtunga&lt;br&gt;grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga vårdkostnaden för personer i någon av de vård-&lt;br&gt;tunga grupperna uppgår, oavsett ålder, kön och grupp till 54 500 kronor&lt;br&gt;per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig befolkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en stor del av de personer som ges den mest kostnadskrävande&lt;br&gt;vården har hänförts till någon av de vårdtunga grupperna, blir genom-&lt;br&gt;snittskostnaden för de övriga 95 procenten av befolkningen endast 4 200&lt;br&gt;kronor per invånare och år. Totalt svarar gruppen för ca 60 procent av de&lt;br&gt;sammanlagda vårdkostnaderna. Sambanden mellan vårdkostnad och so-&lt;br&gt;cioekonomiska bakgrundsfaktorer blir också mindre tydliga när man ex-&lt;br&gt;kluderar de vårdtunga grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland dem som inte tillhör någon vårdtung grupp har män en genom-&lt;br&gt;snittligt högre vårdkostnad än kvinnor. Undantag gäller dock i de åldrar&lt;br&gt;då kvinnor föder barn. Ogifta och tidigare gifta män har betydligt högre&lt;br&gt;vårdkostnader än gifta män. Motsatsen gäller för unga kvinnor, där de&lt;br&gt;gifta har en högre andel som föder barn och därmed får högre vårdkost-&lt;br&gt;nader. I de flesta åldersgrupper har låginkomsttagare högre vårdkostna-&lt;br&gt;der än genomsnittet. Detta gäller dock inte ungdomar, eftersom många av&lt;br&gt;dessa är studerande. Samma förhållande gäller när den del av befolk-&lt;br&gt;ningen som inte tillhör någon vårdtung grupp delas upp med hänsyn till&lt;br&gt;förvärvsarbete. Det är små skillnader i vårdkonsumtion mellan förvärvs-&lt;br&gt;arbetande och ej förvärvsarbetande ungdomar, medan de ej förvärvsar-&lt;br&gt;betande i åldrarna 30-60 år har nära tre gånger så hög genomsnittskost-&lt;br&gt;nad som de förvärvsarbetande i motsvarande åldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samband som finns mellan olika bakgrundsfaktorer och vårdkon-&lt;br&gt;sumtionen är komplexa men av stor betydelse. De måste därför beaktas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även om det innebär att dataunderlaget blir omfattande och modellen&lt;br&gt;komplicerad. Utredningen har valt att bygga på sex faktorer, nämligen&lt;br&gt;kön, ålder, civilstånd, sysselsättningsstatus, inkomst och boendetyp. Des-&lt;br&gt;sa faktorer är var och en indelade i två eller flera klasser. Utifrån denna&lt;br&gt;uppdelning fördelas befolkningen i Malmöhus läns landsting i 890 del-&lt;br&gt;grupper för vilka en genomsnittlig vårdkostnad beräknas. För varje&lt;br&gt;landsting räknas antalet personer per delgrupp fram och multipliceras&lt;br&gt;med den beräknade genomsnittskostnaden för respektive delgrupp. Den&lt;br&gt;sammanlagda kostnaden for alla delgrupperna beräknas och divideras&lt;br&gt;sedan med det antal personer i landstinget som ej hänförts till någon&lt;br&gt;vårdtung grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studier som utredningen låtit göra visar att vissa grupper av invandrare&lt;br&gt;har sämre hälsa och därmed större vårdbehov än genomsnittet. Studier av&lt;br&gt;vårdkonsumtionen visar emellertid inte att den faktiska vårdkonsumtio-&lt;br&gt;nen för dessa grupper är högre. Utredningen har därför valt att inte be-&lt;br&gt;akta faktorn etnicitet i hälso- och sjukvårdsmodellen. Jämställdhetsas-&lt;br&gt;pektema bör analyseras vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvård i gles bebyggelsestruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av merkostnader för hälso- och sjukvård i glesbygd baseras&lt;br&gt;i nuvarande kostnadsutjämning på befolkningens avstånd till länssjukhu-&lt;br&gt;set. Huvuddelen av sjukhusvården i glesbygdsregionerna bedrivs emel-&lt;br&gt;lertid på en nivå som snarast motsvarar länsdelssjukhus. Förutsättningar-&lt;br&gt;na för primärvården och länsdelssjukhusen beaktas endast indirekt. Den&lt;br&gt;metod som används för att räkna upp fågelvägsavståndet till att motsvara&lt;br&gt;vägavstånd som används i Norrlands inland ger i vissa fall betydande&lt;br&gt;överskattningar av faktiskt avstånd och därmed också för högt beräknade&lt;br&gt;merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att merkostnader för gles bebyggelsestruktur skall&lt;br&gt;kompenseras i sjukvårdsmodellen. Den nuvarande metoden behöver&lt;br&gt;emellertid utvecklas. Beräkningarna av landstingens merkostnader för att&lt;br&gt;bedriva hälso- och sjukvård i mindre orter och glesbygd bör delas upp i&lt;br&gt;fyra huvudkomponenter, nämligen sjukhusansluten vård, primärvård,&lt;br&gt;ambulansverksamhet och ersättningar för sjukresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den sjukhusanslutna vården utgår beräkningarna från kostnaderna&lt;br&gt;för att driva ett akutsjukhus med jourkedjor inom kirurgi, medicin, anes-&lt;br&gt;tesi och röntgen samt, där avstånden är långa till alternativa sjukhus,&lt;br&gt;även kostnader för BB. För att beakta strukturella förutsättningar i form&lt;br&gt;av bebyggelsestruktur och befolkningsunderlag har en fiktiv lokalisering&lt;br&gt;av sjukhus gjorts. Merkostnader har sedan beräknats för de sjukhus som&lt;br&gt;får ett summerat befolkningsunderlag mellan 25 000 och 75 000 perso-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För primärvården har merkostnader för gles bebyggelsestruktur beräk-&lt;br&gt;nats uppkomma där befolkningsunderlaget (färre än 5 600 personer) är&lt;br&gt;otillräckligt för en vårdcentral med tre läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merkostnader för ambulansverksamhet beräknas uppkomma då am-&lt;br&gt;bulansstationer måste drivas med ett befolkningsunderlag på mindre än&lt;br&gt;10 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna av merkostnader för reseersättningar i gles bebyggelse&lt;br&gt;baseras på ett underlag rörande resekostnader som Landstingsförbundet&lt;br&gt;har tagit fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna i kostnadsutjämningen rörande vårdbe-&lt;br&gt;hov och gles bebyggelsestruktur fångar inte upp de merkostnader för häl-&lt;br&gt;so- och sjukvård som bedöms föreligga i de befolkningsmässigt minsta&lt;br&gt;landstingen. Mot denna bakgrund anser regeringen att nuvarande kom-&lt;br&gt;pensation för landsting med en befolkning under 200 000 invånare bör&lt;br&gt;bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna förändringarna minskar omfördelningen från ca&lt;br&gt;2,8 till ca 1,2 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.7 Kollektivtrafik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande beräkningsmodell för kollek-&lt;br&gt;tivtrafik ersätts. Kostnadsutjämningen beräknas länsvis utifrån fakto-&lt;br&gt;rerna gleshet, arbetspendling och tätortsstruktur. De beräknade stan-&lt;br&gt;dardkostnadema reduceras med 25 procent och fördelas med 50 pro-&lt;br&gt;cent till kommunerna och 50 procent till landstinget inom respektive&lt;br&gt;län. Fördelningen mellan kommunerna inom länen sker efter den fak-&lt;br&gt;tiska kostnadsfördelningen för kollektivtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet landsting anser att den föreslagna kol-&lt;br&gt;lektivtrafikmodellen är acceptabel. Ett stort antal kommuner har syn-&lt;br&gt;punkter på denna del av kostnadsutjämningen. Många kommuner och&lt;br&gt;landsting utanför storstadsregionerna ifrågasätter om kostnaden för kol-&lt;br&gt;lektivtrafik över huvud taget skall betraktas som en strukturell kostnad&lt;br&gt;och menar att den borde utgå ur kostnadsutjämningen eller kompenseras&lt;br&gt;på en lägre nivå. I storstadsregionerna anser de flesta kommuner och&lt;br&gt;landsting att kostnaderna bör kompenseras fullt ut. Landstingsförbundet&lt;br&gt;och vissa andra remissinstanser anser vidare att fördelningen mellan&lt;br&gt;landstinget och kommunerna i respektive län skall ske efter den faktiska&lt;br&gt;kostnadsfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kommuner och landsting delar&lt;br&gt;på finansieringsansvaret för kollektivtrafiken och den ingår i nuvarande&lt;br&gt;kostnadsutjämning eftersom den tillgodoser ett regionalt behov av fram-&lt;br&gt;för allt arbetsresor. Behovet av kollektivtrafik beaktas därför för både&lt;br&gt;kommunerna och för landstingen i en gemensam modell. Kostnadsut-&lt;br&gt;jämningen beräknas i dag per län utifrån de fyra faktorerna gleshet, tät-&lt;br&gt;het, en-/flerkämighet samt förekomst av skärgård. De ingående faktorer-&lt;br&gt;nas vikter fastställdes utifrån kommunernas och landstingens samman-&lt;br&gt;lagda kostnader för kollektivtrafik per län år 1992 enligt dåvarande län-&lt;br&gt;sindelning. De beräknade standardkostnaderna per län reduceras därefter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med 25 procent för att inte skillnader i servicenivå skall påverka utjäm-&lt;br&gt;ningen. Inom länen fördelas utjämningsbidraget eller utjämnings-&lt;br&gt;avgiften lika mellan landstinget och kommunkollektivet. Fördelningen&lt;br&gt;mellan kommunerna beräknas efter respektive kommuns andel av de&lt;br&gt;faktiska kostnaderna i länet år 1992. En årlig uppräkning av de beräknade&lt;br&gt;standardkostnadema har gjorts med nettoprisindex (NPI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande utjämningsmodellen för kollektivtrafik gav ursprungli-&lt;br&gt;gen en förhållandevis hög förklaringsgrad till de kostnadsskillnader som&lt;br&gt;fanns mellan länen år 1992. För vissa län var dock skillnaden mellan&lt;br&gt;faktisk och i modellen beräknad kostnad redan inledningsvis relativt stor.&lt;br&gt;Kollektivtrafikmodellens utfall har legat förhållandevis stabilt mellan&lt;br&gt;åren eftersom de ursprungliga beräkningarna endast räknats om med hän-&lt;br&gt;syn till förändringen av NPI. Under åren efter 1992 har emellertid kom-&lt;br&gt;munernas och landstingens faktiska nettokostnader för kollektivtrafik&lt;br&gt;sjunkit på riksnivå i såväl fasta som löpande priser, främst till följd av&lt;br&gt;effektiviseringar genom ökad upphandling och ökade biljettintäkter.&lt;br&gt;Kostnadsutjämningen har därigenom fått en större omsättning än vad&lt;br&gt;som motiveras av de faktiska kostnadsskillnaderna för kollektivtrafiken.&lt;br&gt;Nya beräkningar utifrån senare års kostnadsdata på länsnivå visar också&lt;br&gt;att modellens förklaringsgrad sjunkit och att en del av de ingående fakto-&lt;br&gt;rerna inte längre uppfyller de statistiska kraven. De nuvarande faktorerna&lt;br&gt;uppfyller heller inte de statistiska kraven när modellen testats på 1998 års&lt;br&gt;nya länsindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika sammanhang, bl.a. i remissvaren på utredningen, har kritik rik-&lt;br&gt;tats mot att man valt faktorer som förklarar faktiska kostnadsskillnader,&lt;br&gt;utan att ifrågasätta om dessa beror på struktur eller servicenivå. Många&lt;br&gt;synpunkter har framförts på vilken kompensationsgrad i kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen som är lämplig med hänsyn till skillnader i servicenivå och&lt;br&gt;strukturkostnader. Vissa remissinstanser har också framfört att kollektiv-&lt;br&gt;trafiken inte bör ingå i kostnadsutjämningen. Frågan om fördelningen av&lt;br&gt;bidrag/avgift mellan kommuner och landsting inom respektive län har&lt;br&gt;också tagits upp, bl.a. av Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att kollektivtrafikkostnader i stor utsträckning är att&lt;br&gt;betrakta som strukturellt betingade och att den nuvarande lösningen, att i&lt;br&gt;ett första steg beräkna kostnadsutjämningen på länsnivå, bör bibehållas.&lt;br&gt;Den modell som används för att beräkna standardkostnadema på länsnivå&lt;br&gt;behöver dock utvecklas samtidigt som den måste anpassas till den nya&lt;br&gt;länsindelningen i Skåne och Västra Götaland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör standardkostnadema beräknas uti-&lt;br&gt;från faktorerna gleshet, andelen av länets befolkning som arbetspendlar&lt;br&gt;över kommungränser samt andelen av länets befolkning som bor i tätor-&lt;br&gt;ter med minst 20 000 invånare. Gleshetsmåttet är identiskt med det som&lt;br&gt;ingår i den nuvarande utjämningsmodellen, men har uppdaterats med&lt;br&gt;aktuellare data. De nya faktorerna avser att spegla behovet av arbetsresor&lt;br&gt;och behovet av kollektivtrafik i större tätorter. För att åstadkomma en&lt;br&gt;bättre anpassning av kostnadsutjämningen till de faktiska kostnadsskill-&lt;br&gt;naderna bör kostnadsnivån i utjämningen årligen stämmas av mot de&lt;br&gt;faktiska kostnaderna för kollektivtrafik i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbudet av kollektivtrafik varierar mellan olika delar av landet. Förut-&lt;br&gt;sättningarna att bedriva kollektivtrafik och möjligheterna att t.ex. utnyttja&lt;br&gt;kollektivtrafiken för dagliga arbetsresor skiljer sig åt mellan storstadsre-&lt;br&gt;gioner och andra delar av landet. Utredningen har emellertid inte funnit&lt;br&gt;något användbart underlag för att bedöma hur stor del av kostnadsskill-&lt;br&gt;naderna som beror på skillnader i servicenivå. Regeringen anser att de&lt;br&gt;beräknade standardkostnadema därför bör reduceras med 25 procent&lt;br&gt;även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande principen att fördela utjämningsbidraget/-avgiften med&lt;br&gt;hälften vardera mellan kommunerna och landstinget inom respektive län&lt;br&gt;utgår från den genomsnittliga huvudmannaskapsfördelningen för kollek-&lt;br&gt;tivtrafiken i landet. Fördelningen i flertalet län avviker emellertid från&lt;br&gt;den genomsnittliga. Den största avvikelsen finns i Stockholms län, där&lt;br&gt;landstinget svarar för hela finansieringen. Regeringen anser inte att det&lt;br&gt;har framkommit tillräckligt starka skäl för att nu föreslå en generell för-&lt;br&gt;ändring av hur bidraget/avgiften i utjämningen skall fördelas mellan hu-&lt;br&gt;vudmännen. Detta är en fråga som bör avgöras inom respektive län med&lt;br&gt;den faktiska kostnadsfördelningen som en väsentlig utgångspunkt. Även&lt;br&gt;principerna för fördelningen mellan kommunerna inom länen, dvs. efter&lt;br&gt;den faktiska kostnadsfördelningen för kollektivtrafik, bör bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna förändringarna minskar omfördelningen mellan&lt;br&gt;kommunerna från ca 800 till ca 630 miljoner kronor. Omfördelningen&lt;br&gt;mellan landstingen minskar från ca 650 till ca 500 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Verksamheter och kostnadsslag där uppdateringar&lt;br&gt;görs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Uppdateringar av delar av underlaget för&lt;br&gt;kostnadsutjämningen görs för följande verksamheter: barnomsorg,&lt;br&gt;grundskola, svagt befolkningsunderlag, byggkostnader och högskole-&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser anser att utredningens&lt;br&gt;förslag är acceptabla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande utjämning beaktas andelen barn i åldersgruppen 1-9 år och&lt;br&gt;behovet av barnomsorg. Bamomsorgsbehovet beräknas med hjälp av&lt;br&gt;föräldrarnas förvärvsfrekvenser, kommunens skattekraft, begränsad upp-&lt;br&gt;åt till 127 procent av medelskattekraften och ett täthetsmått. Alla faktorer&lt;br&gt;utom täthetsmåttet uppdateras årligen. Faktorernas vikter baseras på 1992&lt;br&gt;års förhållanden och har hittills inte ändrats. Bamomsorgsbehovet, som&lt;br&gt;det mäts i nuvarande utjämningsmodell, avser att beakta såväl skillnader&lt;br&gt;i barnens vistelsetider som kostnadsskillnader mellan olika bamomsorgs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;former. Sedan år 1992 har både andelen inskrivna barn i barnomsorgen Prop. 1998/99:89&lt;br&gt;och barnens vistelsetider ökat. Ökningarna har varit genomsnittligt större&lt;br&gt;i kommuner som i början av 1990-talet hade ett relativt litet utbud av&lt;br&gt;barnomsorg. Denna förändring kan bl.a. vara en effekt av den bamom-&lt;br&gt;sorgslag som infördes år 1995, vilken ger barn till förvärsarbetande, stu-&lt;br&gt;derande och barn med särskilda behov lagstadgad rätt till barnomsorg&lt;br&gt;från och med ett års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppföljning pekar på att utfallet av nuvarande utjäm-&lt;br&gt;ningsmodell avviker från det faktiska bamomsorgsbehovet. Behoven i&lt;br&gt;kommuner med hög skattekraft och täthet överskattas medan behoven i&lt;br&gt;främst kommuner med låg skattekraft och låga värden på den använda&lt;br&gt;täthetsfaktom underskattas. En jämförelse mellan redovisade kostnader&lt;br&gt;och i utjämningen beräknade standardkostnader visar motsvarande&lt;br&gt;mönster. Modellen, som den utformades år 1992, har enligt utredningens&lt;br&gt;bedömning inte helt speglat förändringarna av det faktiska bamomsorgs-&lt;br&gt;behovet. Själva metoden att beräkna bamomsorgsbehovet bedöms emel-&lt;br&gt;lertid på ett tillfredsställande sätt återspegla variationerna i bamomsorgs-&lt;br&gt;behov mellan kommunerna. Faktorerna förvärvsfrekvens, skattekraft och&lt;br&gt;täthet förklarar på ett tillfredsställande sätt skillnaderna i uppmätt bam-&lt;br&gt;omsorgsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktorerna skattekraft och täthet har kritiserats i olika sammanhang,&lt;br&gt;bl.a. i remissvaren på tidigare utredningsförslag. Utredningen har dock&lt;br&gt;funnit att båda faktorerna bidrar starkt till att förklara variationerna i&lt;br&gt;bamomsorgsbehovet mellan kommuner och att ingen av faktorerna kan&lt;br&gt;uteslutas utan att förklaringsgraden sjunker betydligt. Sambandet med&lt;br&gt;bamomsorgsbehovet är emellertid svagt vid mycket låga och mycket hö-&lt;br&gt;ga nivåer på skattekraft och täthet. Modellens precision kan förbättras om&lt;br&gt;skattekraften begränsas uppåt till, som i nuvarande modell, 127 procent&lt;br&gt;av medelskattekraften men även nedåt till 80 procent. Även genomslaget&lt;br&gt;av det använda täthetsmåttet bör begränsas både uppåt och nedåt. Effek-&lt;br&gt;ten av begränsningarna blir att bamomsorgsbehovet som helhet skattas&lt;br&gt;bättre och att behovet särskilt i kommuner med lägst skattekraft och tät-&lt;br&gt;het skattas bättre än i nuvarande modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra Svenska Kommunförbundet anser att de föreslagna för-&lt;br&gt;ändringarna när det gäller skattekraftens och täthetens betydelse är väl&lt;br&gt;motiverade, dels mot bakgrund av den kritik som riktats mot dessa fakto-&lt;br&gt;rer, dels mot bakgrund av att modellens träffsäkerhet förbättras av en&lt;br&gt;sådan justering. Den övervägande andelen kommuner anser att utred-&lt;br&gt;ningens förslag är acceptabelt. Några kommuner anser att etnicitet, social&lt;br&gt;struktur, arbetslöshet och glesbygd borde beaktas i modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att nuvarande utjämnings-&lt;br&gt;modell för barnomsorgen bör bibehållas, men att de av utredningen för-&lt;br&gt;ordade förändringarna genomförs. Det innebär att de olika faktorernas&lt;br&gt;vikter fastställs med utgångspunkt från ett aktuellare underlag när det&lt;br&gt;gäller kommunernas faktiska barnomsorgsbehov, förvärvsfrekvenser,&lt;br&gt;skattekraft och täthet. Data om förvärvsfrekvenser kommer fortsättnings-&lt;br&gt;vis att inhämtas från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik ef-&lt;br&gt;tersom de hittills använda bamomsorgsundersökningama inte längre&lt;br&gt;görs. En uppdatering med aktuellare kostnadsdata för olika åldrar görs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liksom en uppdatering av kostnadsviktema för olika omsorgsformer. Ge-&lt;br&gt;nom de föreslagna förändringarna minskar omfördelningen från ca 2,6&lt;br&gt;till ca 2,4 miljarder kronor. Merkostnader for barn med utländsk bak-&lt;br&gt;grund avses bli kompenserade i den särskilda kostnadsutjämning för barn&lt;br&gt;och ungdom med utländsk bakgrund som regeringen föreslår (se avsnitt&lt;br&gt;7.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De från år 1998 i skollagen införda förskoleklassema bör beaktas i&lt;br&gt;kostnadsutjämningen när dataunderlag finns tillgängligt. Beslut om änd-&lt;br&gt;rade regler för förskolan och skolbarnsomsorgen kan föranleda föränd-&lt;br&gt;ringar i utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggkostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande kostnadsutjämning beaktas skillnader i byggkostnader mel-&lt;br&gt;lan olika regioner i landet. Differentieringen mellan olika regioner base-&lt;br&gt;ras på faktiska byggkostnader för gruppbyggda småhus under perioden&lt;br&gt;1985-1992. Utredningen har föreslagit att skillnader i byggkostnader inte&lt;br&gt;bör ingå i kostnadsutjämningen fr.o.m. år 2000. Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet och Boverket m.fl. anser, till skillnad från utredningen, att bygg-&lt;br&gt;kostnader bör finnas kvar i kostnadsutjämningen,och att dessa bör upp-&lt;br&gt;dateras med aktuellare uppgifter om byggkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare (se avsnitt 6.3) redovisat sin bedömning att&lt;br&gt;skillnaderna i byggkostnader mellan olika delar av landet kan betraktas&lt;br&gt;som strukturella i den meningen att de är opåverkbara för den enskilda&lt;br&gt;kommunen och således bör kompenseras i utjämningssystemet. Underla-&lt;br&gt;get för utjämningen behöver emellertid aktualiseras och baseras på mot-&lt;br&gt;svarande underlag för olika regioner under perioden 1993-1997. Det sta-&lt;br&gt;tistiska underlaget för Norrland är emellertid begränsat för denna period,&lt;br&gt;vilket inte möjliggör en uppdelning på en kust- och en inlandsregion.&lt;br&gt;Därför har samma relation antagits mellan kust och inland som i nuva-&lt;br&gt;rande utjämning för skillnader i byggkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna förändringarna minskar omfördelningen från ca&lt;br&gt;400 till ca 350 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kostnadsutjämningen beaktas skillnader i behov av grundskole-&lt;br&gt;utbildning till följd av skillnader i åldersstrukturen, skillnader i behovet&lt;br&gt;av modersmålsundervisning samt merkostnader för små skolor och skol-&lt;br&gt;skjutsar till följd av gles bebyggelsestruktur. Data om åldersstruktur och&lt;br&gt;andel barn med utländskt medborgarskap har hittills uppdaterats årligen.&lt;br&gt;Beräkningen av merkostnader för gles bebyggelsestruktur baseras fortfa-&lt;br&gt;rande på var skolbarnen var bosatta i början av 1990-talet. Övervägande&lt;br&gt;delen av kommunerna samt Skolverket anser att grundskolemodellen är&lt;br&gt;acceptabel. Viss kritik har riktats mot metoden att beakta merkostnader&lt;br&gt;för barn med utländsk bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att den nuvarande utjäm-&lt;br&gt;ningsmodellen för grundskolan i princip bör bibehållas oförändrad men&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att de förändringar som skett i elevernas geografiska fördelning inom&lt;br&gt;kommunen bör beaktas genom en uppdatering av beräkningen av mer-&lt;br&gt;kostnader vid gles bebyggelsestruktur. En modell för beräkning av kost-&lt;br&gt;nader för bebyggelsestrukturen har utvecklats av utredningen i samarbete&lt;br&gt;med Glesbygdsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande utjämning för grundskolan finns ett kommun gruppsvis tak&lt;br&gt;för de beräknade skolskjutskostnadema per kommun. Beräkningen av&lt;br&gt;skolskjutskostnadema bör dock få slå igenom fullt ut för samtliga kom-&lt;br&gt;muner eftersom det finns stora skillnader i bebyggelsestruktur mellan&lt;br&gt;kommuner inom en och samma kommungrupp. Därigenom beaktas den&lt;br&gt;enskilda kommunens faktiska bebyggelsestruktur på ett bättre sätt. Det&lt;br&gt;leder bl.a. till minskat bidrag till kommuner med liten yta och högre bi-&lt;br&gt;drag till t.ex. förortskommuner med utspridd befolkning och skärgård,&lt;br&gt;större städer med utspridd befolkning och ytstora landsbygdskommuner.&lt;br&gt;För flertalet kommuner blir förändringen relativt liten, men i några fall&lt;br&gt;sker relativt stora förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merkostnader för grundskoleelever med utländsk bakgrund, utöver&lt;br&gt;kostnader för modersmålsundervisning och svenska som andra språk,&lt;br&gt;avses bli kompenserade i den särskilda kostnadsutjämning för merkost-&lt;br&gt;nader för barn och ungdom med utländsk bakgrund som regeringen före-&lt;br&gt;slår (se avsnitt 7.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna förändringarna ökar omfördelningen från ca 2,4&lt;br&gt;till ca 2,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svagt befolkningsunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner med svagt befolkningsunderlag kompenseras i det nuvarande&lt;br&gt;utjämningssystemet för strukturella merkostnader som inte täcks av övri-&lt;br&gt;ga verksamhetsanknutna modeller i utjämningssystemet. Långa avstånd&lt;br&gt;försämrar förutsättningarna för interkommunalt samarbete. Ett svagt be-&lt;br&gt;folkningsunderlag innebär också att kommunerna får ta på sig ett större&lt;br&gt;ansvar för att samhällsservicen i stort skall kunna upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande utjämning har beräkningarna baserats på data om det re-&lt;br&gt;gionala befolkningsunderlaget (inom 90 kilometers radie), det lokala be-&lt;br&gt;folkningsunderlaget (inom 30 kilometers radie) samt kommunens egen&lt;br&gt;folkmängd. Befolkningsunderlaget avser bosättningsmönstret år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att beräkningarna bör aktu-&lt;br&gt;aliseras vad gäller befolkningens bosättningsmönster och baseras på fak-&lt;br&gt;tiskt vägavstånd i stället för fågelvägsavstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet kommuner som far tillägg på grund av svagt befolkningsun-&lt;br&gt;derlag förändras inte genom dessa uppdateringar, men det belopp som&lt;br&gt;omfördelas blir knappt tio procent lägre än i nuvarande utjämning. För ett&lt;br&gt;antal kommuner med glest vägnät eller geografiska barriärer blir tillägget&lt;br&gt;något större än i nuvarande system. På motsatt sätt får ett antal kommu-&lt;br&gt;ner med väl utbyggt vägnät till större orter i omgivande region sänkta&lt;br&gt;tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna förändringarna minskar omfördelningen från ca&lt;br&gt;600 till ca 530 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsutjämningen för landstingens högskoleutbildning baseras på&lt;br&gt;antalet årsstudieplatser vid vårdhögskolorna i respektive landsting. An-&lt;br&gt;talet platser multipliceras med en beräknad genomsnittlig kostnad per&lt;br&gt;plats. Någon differentiering med hänsyn till olika utbildningslinjer sker&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga nettokostnaden per årsstudieplats i riket ligger vä-&lt;br&gt;sentligt under den genomsnittskostnad som används i utjämningssyste-&lt;br&gt;met. Variationerna i kostnad per plats är dock betydande. Dessa variatio-&lt;br&gt;ner torde i hög grad återspegla skillnader i vilken typ av vårdutbildningar&lt;br&gt;som de olika vårdhögskolorna anordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att nuvarande utjämningssystem infördes har flertalet lands-&lt;br&gt;ting träffat avtal med statliga högskolor och universitet om överflyttning&lt;br&gt;av den vårdhögskoleutbildning som tidigare bedrevs vid vårdhögskolor-&lt;br&gt;na. Finansieringsansvaret för dessa vårdutbildningar åligger dock fortfa-&lt;br&gt;rande respektive landsting. I avtalen regleras landstingens ersättningar till&lt;br&gt;de statliga högskoloma/universiteten för grundutbildning, forskning och&lt;br&gt;forskningsanknuten utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtal som trätt i kraft under år 1998 omfattar ca 60 procent av det&lt;br&gt;totala antalet helårsstudenter inom vårdutbildningen i riket. En genom-&lt;br&gt;gång av avtalen visar att variationen i ersättningarna är stor. I genomsnitt&lt;br&gt;avser ca 10 procent av ersättningen forskning och forskningsanknuten&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall utjämningen baseras på landstingens nettokostnader för&lt;br&gt;ersättning till statliga högskolor/universitet avseende vårdutbildningen&lt;br&gt;istället för den genomsnittliga kostnaden för antalet årsstudieplatser. Ut-&lt;br&gt;jämningen bör omfatta kostnader för grundutbildning samt forskning och&lt;br&gt;forskningsanknytning i anslutning till utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ger en sänkning av genomsnittskostnaden per helårsstudent från&lt;br&gt;65 510 kronor till 51 800 kronor i 1998 års prisnivå. Regeringen anser&lt;br&gt;också att utjämningen bör baseras på begreppet helårsstudenter i stället&lt;br&gt;för årsstudieplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl att utforma utjämningssystemet för vårdutbildningen så&lt;br&gt;att det bygger på samma definitioner och kostnadsbegrepp som det spe-&lt;br&gt;cialdestinerade statsbidraget. Detta innebär att utjämningssystemet bör&lt;br&gt;ses över om reglerna för statsbidraget ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna förändringarna minskar omfördelningen från ca&lt;br&gt;150 till ca 120 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Övriga delar av kostnadsutjämningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För övriga verksamheter och kostnadsslag i kostnadsutjämningen före-&lt;br&gt;slås inga förändringar. Det gäller vatten och avlopp, gator och vägar, ad-&lt;br&gt;ministration och räddningstjänst i glesbygd samt uppvärmningskostna-&lt;br&gt;der. Utredningen har följt upp alla delar i kostnadsutj ämningen och re-&lt;br&gt;sultatet har redovisats i betänkandet, där man även har motiverat varför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man inte ansett att förändringar bör göras. Remissinstanserna anser i Prop. 1998/99:89&lt;br&gt;mycket hög utsträckning att förslagen i dessa delar är acceptabla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Sammanfattning av verksamheter, kostnadsslag och&lt;br&gt;faktorer i kostnadsutjämningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med regeringens förslag kommer kostnadsutjämningen att omfatta föl-&lt;br&gt;jande verksamheter och kostnadsslag. Av sammanställningen framgår&lt;br&gt;även de faktorer som ligger till grund för beräkningen i respektive utjäm-&lt;br&gt;ningsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V erksamhet/kostnadsslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Faktorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersstruktur, föräldrarnas förvärvsfrekvens, skattekraft&lt;br&gt;och befolkningstäthet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersstruktur, glesbygd samt barn med finskt och&lt;br&gt;utomnordiskt medborgarskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersstruktur, bebyggelsestruktur och programval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldreomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersstruktur, könsfördelning, yrkesbakgrund, civil-&lt;br&gt;stånd, utländsk bakgrund och glesbygd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Individ- och familjeomsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ensamstående kvinnor i åldern 18-44 år med barn,&lt;br&gt;flyktingar och nära anhöriga som vistats i landet 3-9 år&lt;br&gt;samt övriga utrikes födda från länder utanför EU och&lt;br&gt;Norden som vistats i Sverige 0-19 år, arbetssökande&lt;br&gt;utan ersättning från a-kassa och KAS, män i åldern 25-&lt;br&gt;64 år med låg inkomst samt befolkningstäthet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vatten och avlopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gleshet i bebyggelsen och geotekniska förhållanden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gator och vägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trafik- och klimatberoende slitage&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Index baserat på faktiska kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppvärmningskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Index baserat på faktiska kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kallortstillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknade merkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Administration, resor och&lt;br&gt;räddningstjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkmängd, invånare per km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och tätortsgrad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivs- och sysselsätt-&lt;br&gt;ningsfrämjande åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet och konjunkturberoende åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsminskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsminskning under de senaste 10 åren samt&lt;br&gt;befolkningsminskning och minskning av antalet barn i&lt;br&gt;åldern 7-15 år under de tre senaste åren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svagt befolkningsunderlag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befolkning inom 37,5 resp, inom 112,5 kilometers&lt;br&gt;vägavstånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barn och ungdomar med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel personer 0-19 år med minst en förälder född&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utländsk bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utanför EU och Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personer i vårdtunga grupper samt övrig befolkning&lt;br&gt;uppdelad efter kön, ålder, civilstånd, sysselsättnings-&lt;br&gt;status, inkomst och boendeform, gles bebyggelse-&lt;br&gt;struktur och tillägg för små landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inskrivna helårsstudenter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kallortstillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknade merkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Verksamheter med delat huvudmannaskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kollektivtrafik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tätortsstruktur, arbetspendling och gleshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Införandet av de föreslagna förändringarna&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt redovisas utfallet av de förändringar som regeringen före-&lt;br&gt;slår i kostnadsutjämningen samt förslag till begränsning av bidragsför-&lt;br&gt;ändringarna. Utfallet redovisas för enskilda landsting samt länsvis och&lt;br&gt;kommungruppsvis för kommuner. Effekterna av förändringarna redovi-&lt;br&gt;sas dels utan och dels med de föreslagna införandereglema. Preliminära&lt;br&gt;beräkningar av de sammantagna utfallet för enskilda kommuner och&lt;br&gt;landsting av regeringens förslag till förändringar i utjämningssystemet&lt;br&gt;redovisas i en särskild rapport Förslag till förändringar i utjämningssys-&lt;br&gt;temet för kommuner och landsting enligt regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:89 - preliminära utfallsberäkningar (Ds 1999:16). I denna rap-&lt;br&gt;port visas också utfallet i kostnadsutjämningen på verksamheter och&lt;br&gt;kostnadsslag för enskilda kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter av förändringarna i kostnadsutjämningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande kostnadsutjämning erhåller de tre nordligaste landstingen&lt;br&gt;och Stockholms läns landsting de största bidragen per invånare. Flertalet&lt;br&gt;övriga landsting betalar en avgift i kostnadsutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande kostnadsutjämning är det kommunerna i de tre nordligaste&lt;br&gt;länen samt kommunerna i Stockholms län som i genomsnitt erhåller de&lt;br&gt;största bidragen per invånare. I flertalet övriga län betalar kommunerna i&lt;br&gt;genomsnitt en avgift i kostnadsutjämningen. Skillnaderna mellan enskil-&lt;br&gt;da kommuner inom de olika länen kan emellertid vara mycket stora. Uti-&lt;br&gt;från ett kommungruppsperspektiv är det storstäder och glesbygdskom-&lt;br&gt;muner som erhåller bidrag medan övriga grupper betalar avgifter. I ge-&lt;br&gt;nomsnitt betalar förortskommuner och större städer högst avgifter. Även&lt;br&gt;inom de olika kommungrupperna kan emellertid skillnaderna mellan en-&lt;br&gt;skilda kommuner vara relativt stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna förändringarna i kostnadsutjämningen förändras&lt;br&gt;de enskilda kommunernas och landstingens avgifter respektive bidrag i&lt;br&gt;kostnadsutjämningen. I följande tabeller redovisas utfallet år 1999 av&lt;br&gt;dels nuvarande kostnadsutjämningen dels kostnadsutjämningen med de&lt;br&gt;förändringar regeringen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nuvarande kostnadsutjämning avses de faktiska utjämningsbidra-&lt;br&gt;gen/avgiftema exklusive den del som gäller inkomstutjämning för år&lt;br&gt;1999 för respektive kommun och landsting. De beräknade bidra-&lt;br&gt;gen/avgiftema som blir resultatet av de föreslagna förändringarna är&lt;br&gt;emellertid preliminära, och beräknade i 1999 års nivå. Utfallet i kost-&lt;br&gt;nadsutjämningen redovisas i tabellerna 1 och 2, exklusive både nuvaran-&lt;br&gt;de och föreslagna införanderegler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Kostnadsutjämning för kommuner respektive landsting enligt ?&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1998/99:89&lt;br&gt;nuvarande och föreslagna regler. Utjämningsbidrag och -avgift länsvis år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999. Exklusive införanderegler. Kronor per invånare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommuner&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen&lt;br&gt;utjämning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen&lt;br&gt;utjämning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-951&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-830&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södermanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östergötland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-752&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1026&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-562&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronoberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-234&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gotland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1082&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blekinge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skåne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västra Götaland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dalarna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västernorrland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2061&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Med de förändringar i kostnadsutjämningen som regeringen föreslår får&lt;br&gt;de tre nordligaste landstingen relativt stora bidragsminskningar, men de&lt;br&gt;får även efter förändringen de högsta bidragen per invånare i landet.&lt;br&gt;Stockholms läns landsting får en bidragsminskning på över 1 000 kronor&lt;br&gt;per invånare. Flertalet övriga landsting får minskade avgifter eller ökade&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag får landstingen i Norrbottens och&lt;br&gt;Västerbottens län ökade bidrag beroende på att hela det tidigare kallorts-&lt;br&gt;tillägget behålls i regeringens förslag. Övriga landsting får, i förhållande&lt;br&gt;till utredningens förslag, en marginell bidragsminskning/avgiftsökning&lt;br&gt;genom den nämnda modifieringen. Det förändrade utfallet beror huvud-&lt;br&gt;sakligen på de föreslagna förändringarna i utjämningsmodellen för hälso-&lt;br&gt;och sjukvård men i viss mån också på förändringarna i kolletivtrafikmo-&lt;br&gt;dellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna i Stockholms län får de största bidragsminskningar-&lt;br&gt;na/avgiftsökningama genom de föreslagna förändringarna i kostnadsut-&lt;br&gt;jämningen. Efter förändringarna får kommunerna i länet ett bidrag på i&lt;br&gt;genomsnitt ca 500 kronor per invånare. Kommunerna i Västmanlands,&lt;br&gt;Örebro och Östergötlands län får vissa bidragsminskningar. Övriga län&lt;br&gt;får i genomsnitt högre bidrag i kostnadsutjämningen genom förändring-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag får kommunerna i Stockholms,&lt;br&gt;Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt invandrartäta kom-&lt;br&gt;muner högre bidrag eller lägre avgift. Det beror på de modifieringar som&lt;br&gt;gjorts i regeringens förslag när det gäller kallortstillägg, skillnader i&lt;br&gt;byggkostnader och barn med utländsk bakgrund. Flertalet kommuner i&lt;br&gt;Syd- och Mellansverige får, i förhållande till utredningens förslag, en&lt;br&gt;bidragsminskning på upp till 150 kronor per invånare genom de nämnda&lt;br&gt;modifieringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Kostnadsutjämning för kommuner enligt nuvarande och före-&lt;br&gt;slagna regler. Genomsnittligt utjämningsbidrag och -avgifter per kom-&lt;br&gt;mungrupp år 1999. Exklusive införanderegler. Kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommungrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande utjämning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen utjämning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storstäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förorter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-674&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Större städer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelstora städer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-652&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrikommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsbygdskommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdskommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 482&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga större kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga mindre kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bidragen minskar med i genomsnitt ca 600 kronor per invånare för grup-&lt;br&gt;pen storstäder. Glesbygdskommuner och storstäder blir även efter de fö-&lt;br&gt;reslagna förändringarna de största bidragsmottagama. För förortskom-&lt;br&gt;muner och större städer leder de föreslagna förändringarna till vissa bi-&lt;br&gt;dragsminskningar/avgiftsökningar. Övriga kommungrupper far högre&lt;br&gt;bidrag eller lägre avgifter i kostnadsutjämningen genom förändringarna.&lt;br&gt;De största förändringarna beror på utfallet av den föreslagna utjäm-&lt;br&gt;ningsmodellen för individ- och familjeomsorg, men också förändringarna&lt;br&gt;vad gäller kollektivtrafik, barnomsorg och äldreomsorg har betydelse för&lt;br&gt;förskjutningarna mellan län och kommungrupper. För enskilda kommu-&lt;br&gt;ner har även förändringar och uppdateringar i andra delar av kostnadsut-&lt;br&gt;jämningen stor betydelse för utfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Begränsning av bidragsförändringarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Effekterna av förändringarna i utjämningssys-&lt;br&gt;temet får slå igenom successivt fr.o.m. år 2000 under en period av fem&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bidragsökning eller bidragsminskning avses skillnaden mellan&lt;br&gt;bidrag/avgift år 1999 enligt nuvarande utjämningssystem inklusive&lt;br&gt;gällande införandetillägg och bidrag/avgift samma år enligt regering-&lt;br&gt;ens förslag men utan införanderegler. Införandereglema avser inte så-&lt;br&gt;dana bidragsförändringar som beror på förändringar i skattekraft och&lt;br&gt;struktur, vilka slår igenom vid den årliga uppdateringen av utjäm-&lt;br&gt;ningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under införandetiden begränsas bidragsökningama och bidrags-&lt;br&gt;minskningama enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda bidragsminskningen under införandeperioden åren&lt;br&gt;2000-2004 begränsas till 1 000 kronor per invånare genom ett fast in-&lt;br&gt;förandetillägg. För kommuner som till följd av omläggningen år 1996&lt;br&gt;haft en bidragsminskning under perioden 1996-1999, begränsas den&lt;br&gt;totala bidragsminskningen för hela perioden 1996-2004 till 1 200 kro-&lt;br&gt;nor per invånare. För de kommuner vars skattekraft år 1993 översteg&lt;br&gt;garantinivån i det statliga utjämningssystemet begränsas den totala bi-&lt;br&gt;dragsminskningen för hela perioden 1996-2004 till 3 000 kronor per&lt;br&gt;invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett rörligt införandetillägg begränsas den årliga bidrags-&lt;br&gt;minskningen under införandeperioden till 200 kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommuner med bidragssökningar överstigande 200 kronor per&lt;br&gt;invånare begränsas denna genom ett rörligt införandeavdrag så att bi-&lt;br&gt;dragsökningen under införandeperioden blir högst 200 kronor per in-&lt;br&gt;vånare och år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda bidragsminskningen under införandeperioden åren&lt;br&gt;2000-2004 begränsas till 600 kronor per invånare genom ett fast infö-&lt;br&gt;randetillägg. För de landsting som till följd av omläggningen år 1996&lt;br&gt;haft en bidragsminskning under perioden 1996-1999, begränsas den&lt;br&gt;totala bidragsminskningen för hela perioden 1996-2004 till 720 kro-&lt;br&gt;nor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett rörligt införandetillägg begränsas den årliga bidrags-&lt;br&gt;minskningen under införandeperioden till 120 kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För landsting med bidragssökningar överstigande 120 kronor per&lt;br&gt;invånare begränsas denna genom ett rörligt införandeavdrag så att bi-&lt;br&gt;dragsökningen under införandeperioden blir högst 120 kronor per in-&lt;br&gt;vånare och år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att fasta införandetillägg&lt;br&gt;skall ges till kommuner och landsting med större bidragsminskningar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att begränsa den totala bidragsminskningen till följd av förändringarna i&lt;br&gt;kostnadsutjämningen. Genom de fasta införandetilläggen skulle enligt&lt;br&gt;utredningens förslag den totala bidragsminskningen under resterande fyra&lt;br&gt;år av den åttaårig införandeperioden fram till år 2003 begränsas till 1 000&lt;br&gt;kronor per invånare för kommuner och till 600 kronor per invånare för&lt;br&gt;landsting. Genom rörliga införandetillägg och införandeavdrag föreslås&lt;br&gt;den årliga förändringen till följd av systemomläggningen under den åter-&lt;br&gt;stående införandeperioden begränsas för kommunerna till 250 och för&lt;br&gt;landstingen till 150 kronor per invånare och år. Bidragsförändringar som&lt;br&gt;beror på förändringar i skattekraft och struktur föreslås som nu fa slå&lt;br&gt;igenom vid den årliga uppdateringen av utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En klar majoritet av kommuner och landsting an-&lt;br&gt;ser att de av utredningen föreslagna införandereglema är acceptabla. Fle-&lt;br&gt;ra remissinstanser, bl.a. Svenska Kommunförbundet och Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, efterlyser ett klarläggande när det gäller vad som skall ske med&lt;br&gt;de fasta införandereglema efter år 2003. Flera remissinstanser, främst i&lt;br&gt;skogslänen, anser att den totala bidragsminskningen som tillåts från år&lt;br&gt;1996 och framåt är för stor och bör begränsas. Exempelvis förespråkas&lt;br&gt;en frysning av införandereglema på den nivå som gäller år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: De föreslagna förändringarna i ut-&lt;br&gt;jämningssystemet bör träda i kraft den 1 januari 2000. Förändringarna&lt;br&gt;leder till relativt stora effekter i kostnadsutjämningen för många kommu-&lt;br&gt;ner och landsting. År 2000 har hälften av den åttaåriga införandeperioden&lt;br&gt;för nuvarande utjämningssystem förflutit. Infasningen av systemet med&lt;br&gt;dess nuvarande utformning har då inte avslutats för de kommuner och&lt;br&gt;landsting som fick stora bidragsminskningar vid omläggningen år 1996.&lt;br&gt;Kommuner som fick bidragsökningar vid omläggningen är dock helt in-&lt;br&gt;fasade år 2000 liksom landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna i utjämningssystemet ger upphov till nya&lt;br&gt;bidragsförändringar, både ökningar och minskningar, inte minst för&lt;br&gt;landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att även fortsättningsvis undvika drastiska effekter för enskilda&lt;br&gt;kommuner och landsting är det nödvändigt att effekterna av de föreslag-&lt;br&gt;na förändringarna tillåts slå igenom först efter hand. För att bibehålla en&lt;br&gt;stabilitet i de förändringar som omläggningarna av utjämningssystemet&lt;br&gt;gett upphov till anser regeringen att nya införanderegler i så stor ut-&lt;br&gt;sträckning som möjligt bör utformas i enlighet med de nu gällande. Vid&lt;br&gt;införandet av nuvarande system gavs de kommuner som fick allra störst&lt;br&gt;bidragsminskningar en särskild behandling genom att bidragsminskning-&lt;br&gt;en begränsades till 2 000 kronor per invånare genom fasta införande-&lt;br&gt;tillägg. För kommuner med stora bidragsminskningar vid införandet av&lt;br&gt;nuvarande system år 1996 har fram t.o.m. år 1999 högst 1 000 kronor per&lt;br&gt;invånare tillåtits slå igenom. Motsvarande belopp för landstingen är 600&lt;br&gt;kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att införandeperioden förlängs till år 2004, dvs.&lt;br&gt;med ytterligare ett år jämfört med nuvarande regler och med utredning-&lt;br&gt;ens förslag. De sammanlagda bidragsförändringarna under den femåriga&lt;br&gt;införandeperioden fram till år 2004 begränsas till 1000 kronor per invå-&lt;br&gt;nare för kommuner och till 600 kronor per invånare för landsting. Bi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragsförändringen mäts som skillnaden mellan bidrag/avgift år 1999 en-&lt;br&gt;ligt nuvarande system inklusive fast och rörligt införandetillägg och bi-&lt;br&gt;drag/avgift samma år enligt regeringens forslag men utan införande-&lt;br&gt;tillägg. För de kommuner och landsting som till följd av införandet av&lt;br&gt;nuvarande system år 1996 fick bidragsminskningar föreslår regeringen&lt;br&gt;att den totala bidragsminskningen för hela perioden 1996-2004 begränsas&lt;br&gt;till 1 200 kronor per invånare. Motsvarande begränsning för landstingen&lt;br&gt;föreslås bli 720 kronor per invånare. För de kommuner respektive lands-&lt;br&gt;ting som fick bidragsminskningar vid införandet av nuvarande system&lt;br&gt;beaktas således den del av denna bidragsminskning som fallit ut fram&lt;br&gt;t.o.m. år 1999 vid beräkningen av det fasta införandetillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att de kommuner och landsting som fick stora bidrags-&lt;br&gt;minskningar vid den tidigare omläggningen får en ytterligare bidrags-&lt;br&gt;minskning på högst 200 respektive 120 kronor per invånare under hela&lt;br&gt;införandeperioden. De årliga förändringarna, både vad gäller bidragsök-&lt;br&gt;ningar och bidragsminskningar, föreslås begränsas till 200 kronor per&lt;br&gt;invånare för kommuner respektive 120 kronor för landsting. Kommuner&lt;br&gt;och landsting med bidragsökningar överstigande 1 000 respektive 720&lt;br&gt;kronor per invånare föreslås få ut resterande del av bidragsökningen un-&lt;br&gt;der införandeperiodens sista år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kommuner vars skattekraft år 1993 översteg garantinivån i det&lt;br&gt;statliga utjämningssystemet samma år begränsas den totala bidrags-&lt;br&gt;minskningen för hela perioden 1996-2004 till 3 000 kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att inleda ett arbete med vad som skall ske efter infö-&lt;br&gt;randeperiodens slut. Utgångspunkten är att förelägga riksdagen ett för-&lt;br&gt;slag i god tid före år 2004. Olika alternativa lösningar för att hantera de&lt;br&gt;fasta införandetilläggen efter införandeperiodens slut skall prövas. Stor&lt;br&gt;hänsyn kommer därvid att tas till den kommunala verksamhetens stora&lt;br&gt;betydelse för sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen i de&lt;br&gt;delar av landet som har en mindre gynnsam situation när det gäller be-&lt;br&gt;folknings- och näringslivsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser av införandereglema&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utfallet för kommuner och landsting&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna införandereglema dämpas effekterna av de före-&lt;br&gt;slagna förändringarna i kostnadsutjämningen betydligt för de kommuner&lt;br&gt;och landsting som får större förändringar i sina bidrag eller avgifter i&lt;br&gt;kostnadsutjämningen. Det framgår av tabellerna 3 och 4, där effekterna&lt;br&gt;av de föreslagna förändringarna i kostnadsutjämningen kompletterats&lt;br&gt;med effekten av de fasta införandetilläggen för berörda kommuner och&lt;br&gt;landsting. Den redovisade förändringen motsvarar den sammanlagda bi-&lt;br&gt;dragsförändring som sker fram till år 2004. Den årliga förändringen blir&lt;br&gt;lägre. Redovisningen avser den förändring som sker fram till år 2004&lt;br&gt;jämfört med det verkliga utfallet i kostnadsutjämningen, inklusive infö-&lt;br&gt;randeregler, för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Förändringar i kostnadsutjämningen för kommuner respektive&lt;br&gt;landsting jämfört med nuvarande utjämning inklusive införandetillägg.&lt;br&gt;Bidrag och avgift länsvis år 1999. Exklusive respektive inklusive fasta&lt;br&gt;införandetillägg. Kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Exklusive fasta Inklusive fasta Exklusive fasta Inklusive fasta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införandetillägg införandetillägg införandetillägg införandetillägg&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södermanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östergötland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronoberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gotland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blekinge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skåne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;498&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;498&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;694&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västra Götaland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dalarna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västernorrland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;442&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Genom de fasta införandetilläggen begränsas bidragsminskningen för&lt;br&gt;Stockholms läns landsting till 600 kronor per invånare under införande-&lt;br&gt;perioden fram till år 2004. För övriga landsting som fram till år 1999 haft&lt;br&gt;bidragsminskningar på 600 kronor per invånare begränsas de fortsatta&lt;br&gt;bidragsminskningama under införandeperioden till 120 kronor per invå-&lt;br&gt;nare. Det innebär att effekterna för de fyra nordligaste landstingen, av&lt;br&gt;vilka tre får minskade bidrag i kostnadsutjämningen genom regeringens&lt;br&gt;förslag, begränsas till en bidragsminskning på 120 kronor per invånare.&lt;br&gt;Jämfört med nuvarande system innebär det år 2004 ett bidrag som är 480&lt;br&gt;kronor högre per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommuner som fram till år 1999 haft bidragsminskningar på 1 000&lt;br&gt;kronor per invånare begränsas de fortsatta bidragsminskningama under&lt;br&gt;införandeperioden till 200 kronor per invånare. För kommuner som inte&lt;br&gt;tidigare haft bidragsminskningar begränsas bidragsminskningen till 1 000&lt;br&gt;kronor per invånare under införandeperioden fram till år 2004. För ett&lt;br&gt;stort antal kommuner i Norrland och ett antal kommuner i Bergslagen&lt;br&gt;begränsas bidragsminskningen till 200 kronor per invånare. Jämfört med&lt;br&gt;nuvarande system innebär det år 2004 ett bidrag som är upp till 800 kro-&lt;br&gt;nor högre per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4. Förändring i kostnadsutjämningen för kommuner jämfört med&lt;br&gt;nuvarande utjämning inklusive införandetillägg. Genomsnittliga bidrag&lt;br&gt;och avgifter för kommungrupper år 1999. Exklusive respektive inklusive&lt;br&gt;fasta införandetillägg. Kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommungrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exklusive fasta&lt;br&gt;randetillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;infö- Inklusive fasta införande-&lt;br&gt;tillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storstäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-652&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förorter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Större städer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelstora städer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industrikommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsbygdskommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;788&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;788&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdskommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga större kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga mindre kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;På kommungruppsnivå begränsas bidragsminskningen för storstäderna&lt;br&gt;med ca 200 kronor per invånare genom de fasta införandetilläggen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.4.2 Kostnaderna för införandereglema&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande utjämningssystemet är avsett att införas successivt under&lt;br&gt;en period om åtta år. Den tekniska konstruktionen av införandereglema&lt;br&gt;innebär att de bidragsförändringar som uppstod till följd av systemet&lt;br&gt;minskas med särskilda införandetillägg och -avdrag, som successivt trap-&lt;br&gt;pas ned under införandeperioden. År 1999, då halva införandeperioden&lt;br&gt;förflutit, är kommuner som fick bidragsökningar helt infasade genom att&lt;br&gt;införandeavdragen har upphört från detta år. För landstingen tillämpades&lt;br&gt;inga införandeavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommunerna kostar införandetilläggen i nuvarande system ca 1,8&lt;br&gt;miljarder kronor, varav drygt 500 miljoner kronor för de fasta. De rörliga&lt;br&gt;införandetilläggen, som uppgår till ca 1,3 miljarder kronor, är avsedda att&lt;br&gt;successivt trappas ner för att helt försvinna från år 2003. För landstingen&lt;br&gt;finns enbart rörliga införandetillägg på ca 500 miljoner kronor vilka ock-&lt;br&gt;så är avsedda att successivt trappas ner för att helt försvinna år 2003.&lt;br&gt;Kostnaderna för införandereglema finansieras inom utjämningssystemet&lt;br&gt;genom en s.k. nivåjustering som i praktiken motsvarar ett lika stort av-&lt;br&gt;drag för alla kommuner respektive landsting. Nivåjusteringen uppgår för&lt;br&gt;år 1999 till 201 kronor per invånare för samtliga kommuner respektive&lt;br&gt;61 kronor per invånare för samtliga landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till förändringar i kostnadsutjämningen ger upp-&lt;br&gt;hov till förändringar av enskilda kommuners och landstings bidrag och&lt;br&gt;avgifter i förhållande till nuvarande kostnadsutjämning. Dessutom före-&lt;br&gt;slår regeringen förändringar av nivån på såväl de fasta som de rörliga&lt;br&gt;införandetilläggen. Flertalet av de kommuner och landsting som genom&lt;br&gt;de föreslagna förändringarna i kostnadsutjämningen får bidragsökningar&lt;br&gt;kommer att få införandeavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för de fasta införandetilläggen ökar kraftigt för kommu-&lt;br&gt;nerna dels till följd av att vissa kommuner får kraftiga bidragsminskning-&lt;br&gt;ar dels på grund av att reglerna för att fasta införandetillägg skall utgå&lt;br&gt;förändras. Kostnaderna för de fasta införandetilläggen i landstingssyste-&lt;br&gt;met blir av samma orsaker förhållandevis höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.4.2 Kostnader för nuvarande och föreslagna införanderegler.&lt;br&gt;Miljarder kronor. Preliminära beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande infö- Förslagna införandereg-&lt;br&gt;randeregler &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner, Tillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav fasta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav rörliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kr/inv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting, Tillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav fasta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav rörliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kr/inv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kr/inv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Med de föreslagna förändringarna i kostnadsutjämningen och föränd-&lt;br&gt;ringarna av införandereglema uppgår kostnaderna för införandereglema&lt;br&gt;det första året, dvs. år 2000 till ca 1,6 miljarder kronor för kommunerna&lt;br&gt;och ca 800 miljoner kronor för landstingen. De exakta beloppen kan an-&lt;br&gt;ges först när de definitiva beräkningarna enligt regeringens förslag har&lt;br&gt;utförts för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med nuvarande införanderegler innebär förslaget en begränsad&lt;br&gt;kostnadsökning första året. Kostnaderna för införandereglema i nuvaran-&lt;br&gt;de system skulle emellertid komma att minska betydligt fram till infö-&lt;br&gt;randeperiodens slut år 2003 genom att de rörliga införandetilläggen suc-&lt;br&gt;cessivt skulle trappas ned och försvinna. Kostnaderna för de föreslagna&lt;br&gt;införandereglema ökar istället successivt under införandeperioden i takt&lt;br&gt;med att införandeavdragen minskar för de kommuner och landsting som&lt;br&gt;får ökade bidrag genom de föreslagna förändringarna i kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen. Kostnaderna blir betydligt högre vid införandeperiodens slut. Det&lt;br&gt;beror på att kostnaderna för de fasta införandetilläggen blir höga till följd&lt;br&gt;av att de bidragsminskningar som tillåts slå igenom under införande-&lt;br&gt;perioden begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med utredningens förslagna förändringar i kostnadsutjämning&lt;br&gt;och förslag till införanderegler blir kostnaderna för införandereglema&lt;br&gt;med regeringens förslag ca 150 miljoner kronor lägre år 2000. Det beror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på att omfördelningarna i kostnadsutjämningen dämpas något genom de&lt;br&gt;förändringar regeringen föreslår, vilket å ena sidan ger ökade kostnader&lt;br&gt;för alla, men å andra sidan avlastar införandereglema genom att många&lt;br&gt;kommuner får lägre bidragsminskningar. Från år 2001 uppstår merkost-&lt;br&gt;nader för införandereglema jämfört med utredningens förslag. De ökar&lt;br&gt;därefter successivt fram till år 2004 till följd av de mer långtgående be-&lt;br&gt;gränsningarna av bidragsminskningama. Dessa merkostnader finansieras&lt;br&gt;inom utjämningssystemet men leder till vissa omfördelningar inom&lt;br&gt;kommun- respektive landstingskollektivet. Regeringen föreslår i 1999 års&lt;br&gt;ekonomiska vårproposition att de generella statsbidragen höjs med 300&lt;br&gt;miljoner kronor år 2001 och med 710 miljoner kronor för år 2002 för att&lt;br&gt;underlätta införandet av förändringarna i utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna i utjämningssystemet för kommuner och&lt;br&gt;landsting leder till att omslutningen i systemet, dvs. både utjämningsbi-&lt;br&gt;drag och utjämningsavgifter, minskar. Omslutningen för år 2000 beräk-&lt;br&gt;nas preliminärt komma att uppgå till 18,4 miljarder kronor vilket är 2,1&lt;br&gt;miljarder kronor lägre än under år 1999. De föreslagna förändringarna är&lt;br&gt;emellertid neutrala för såväl kommunsektorn som helhet som för stats-&lt;br&gt;budgetens saldo.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Jämställdhet mellan män och kvinnor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommun- och landstingssektorn svarar för en betydande del av syssel-&lt;br&gt;sättningen. Närmare hälften av de förvärvsarbetande kvinnorna är an-&lt;br&gt;ställda inom kommuner och landsting. Motsvarande andel bland männen&lt;br&gt;uppgår till 11 procent. Utfallet av inkomst- och kostnadsutjämningen&lt;br&gt;påverkar naturligtvis det ekonomiska utrymmet för enskilda kommuner&lt;br&gt;och utfallet av de föreslagna förändringarna kan bli sådant att kommu-&lt;br&gt;ner/landsting med vitt skilda förhållanden vad gäller arbetstillfällen för&lt;br&gt;kvinnor påverkas positivt eller negativt av utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbudet av kommunal och landstingskommunal service har stor bety-&lt;br&gt;delse för individers och hushålls levnadsförhållanden. Män och kvinnor&lt;br&gt;är i olika utsträckning beroende av den kommunala servicen, men utjäm-&lt;br&gt;ningssystemet är utformat så att det skall vara neutralt i dessa avseenden.&lt;br&gt;Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningar för kommuner och landsting att upprätthålla och utveckla de skil-&lt;br&gt;da verksamheterna, men avvägningen mellan olika verksamheter liksom&lt;br&gt;val av utbudsnivå och kvalitet beslutas av de enskilda kommunerna och&lt;br&gt;landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbudsnivån och kvaliteten i barnomsorgen har stor betydelse för&lt;br&gt;bamhushållen. Utjämningsmodellen för barnomsorgen syftar till att ge&lt;br&gt;kommunerna likartade ekonomiska förutsättningar att ordna barnomsor-&lt;br&gt;gen, medan varje kommun beslutar om nivå och kvalitet i servicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av stöd från kommunerna inom ramen för individ- och familje-&lt;br&gt;omsorgen beror främst på den ekonomiska situationen, där inkomster och&lt;br&gt;arbetslöshet väger tungt. Ensamstående kvinnor med barn är en särskilt&lt;br&gt;utsatt grupp och andelen ensamstående mödrar är också en faktor som&lt;br&gt;direkt ingår i beräkningsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De studier om den äldre befolkningens hälsa och vårdbehov som ligger&lt;br&gt;till grund för kostnadsutjämningen för äldreomsorgen visar tydligt på&lt;br&gt;skillnader i behov mellan män och kvinnor. Kvinnor har dessutom högre&lt;br&gt;medellivslängd än män, vilket innebär att andelen kvinnor är väsentligt&lt;br&gt;högre än andelen män i de äldsta åldersgrupperna. Det finns inga större&lt;br&gt;skillnader i kommunernas kostnader för äldreomsorg bland ogifta män&lt;br&gt;jämfört med ogifta kvinnor. Däremot är vårdkostnaderna för gifta män&lt;br&gt;markant lägre jämfört med gifta kvinnor, vilket främst beror på att män-&lt;br&gt;nen vårdas hemma av hustrun i betydligt större utsträckning än tvärt om.&lt;br&gt;Förutom att kvinnor har längre medellivslängd är mannen ofta äldre än&lt;br&gt;hustrun och drabbas genomsnittligt sett tidigare av ohälsa. Troligen bety-&lt;br&gt;der emellertid det traditionella könsrollsmönstret mycket för att förklara&lt;br&gt;dessa skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningen för grundskolan beräknas efter antal barn i grundskole-&lt;br&gt;åldrarna, och utredningen har inte funnit grund för att bedöma att det&lt;br&gt;skulle föreligga några skillnader i kostnader för pojkar respektive flickor.&lt;br&gt;Inom gymnasieskolan finns det dock skillnader i linjeval mellan pojkar&lt;br&gt;och flickor som fångats upp av att antal elever och genomsnittliga kost-&lt;br&gt;naderna för skilda gymnasieprogram beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvården beräknas systematiskt vårdkostnaderna&lt;br&gt;separat för män och kvinnor och de skillnader som finns beaktas i mo-&lt;br&gt;dellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleutbildningen avser de tidigare vårdhögskolorna med mycket&lt;br&gt;hög andel kvinnor bland eleverna. Vårdutbildning på högskolenivå har&lt;br&gt;anordnats av alla landsting och det är väsentligt att bibehålla incitamen-&lt;br&gt;ten för att anordna sådan vårdutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis beaktas i utjämningssystemet genomgående både&lt;br&gt;kvinnors och mäns behov av service som kan innebära strukturella kost-&lt;br&gt;nadsskillnader mellan kommuner respektive landsting och där så varit&lt;br&gt;befogat bygger kostnadsutjämningen på separata behovsberäkningar för&lt;br&gt;män och kvinnor. I den fortsatta uppföljningen av utjämningssystemet,&lt;br&gt;som regeringen föreslår, bör även fördjupade jämställdhetsanalyser göras&lt;br&gt;i vissa delar av kostnadsutjämningen. Det gäller i första hand individ-&lt;br&gt;och familjeomsorg, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Uppföljning och utveckling av utjämnings-&lt;br&gt;systemet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En delegation tillsätts med uppgift att sva-&lt;br&gt;ra för en fortlöpande uppföljning av utjämningssystemet och att kon-&lt;br&gt;tinuerligt utvärdera de enskilda delarnas träffsäkerhet samt lämna för-&lt;br&gt;slag till förändringar av olika faktorer i kostnadsutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal frågor blir föremål för fortsatt utredning. Det gäller främst&lt;br&gt;inkomstutjämningen, möjligheterna till förenklingar av systemet samt&lt;br&gt;frågan om alternativa lösningar efter införandeperiodens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utjämningssystemet bör bli föremål för en&lt;br&gt;fortsatt löpande uppföljning och utvärdering. Utredningen har dock inte&lt;br&gt;lämnat förslag om i vilken form en fortsatt uppföljning bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser, bl.a. Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet och Landstingsförbundet, understryker behoven av en fortlö-&lt;br&gt;pande uppföljning och utveckling av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den uppföljning av utjämnings-&lt;br&gt;systemet som gjorts av Kommunala utjämningsutredningen visar att det&lt;br&gt;finns ett stort behov av att löpande följa systemets utfall i förhållande till&lt;br&gt;utvecklingen av den kommunala verksamheten. Det finns också ett behov&lt;br&gt;av att successivt utveckla och ytterligare förbättra systemets träffsäkerhet&lt;br&gt;och förmåga att skapa likvärdiga förutsättningar i enlighet med de&lt;br&gt;grundläggande intentionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående redovisat sina förslag och bedömning-&lt;br&gt;ar av de förändringar som bör göras i utjämningssystemet från och med&lt;br&gt;år 2000. Regeringen har också pekat på ett antal frågor som behöver be-&lt;br&gt;lysas och analyseras ytterligare. En fråga som bör behandlas med förtur&lt;br&gt;är befolkningsförändringarnas konsekvenser för den kommunala verk-&lt;br&gt;samheten. Det gäller även frågan om merkostnader för hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård i storstadsregioner och i glesbygd beaktas på ett rimligt sätt i kost-&lt;br&gt;nadsutjämningen. Det finns också andra delar i kostnadsutjämningen som&lt;br&gt;behöver följas och utvärderas vidare. Mot denna bakgrund avser rege-&lt;br&gt;ringen att tillsätta en särskild delegation som skall svara för en fortlöpan-&lt;br&gt;de uppföljning av utjämningssystemet och som kontinuerligt skall utvär-&lt;br&gt;dera de enskilda delarnas träffsäkerhet. Delegationen skall också kunna&lt;br&gt;lämna förslag till sådana förändringar av olika faktorer i kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen som anses påkallade utifrån uppföljnings- och utvärderingsarbe-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också pekat på ett antal frågor av mer principiell ka-&lt;br&gt;raktär. Det gäller främst frågan om de negativa marginaleffekterna i in-&lt;br&gt;komstutjämningen, frågan om det är möjligt att göra systemet enklare&lt;br&gt;och mer stabilt samt frågan om alternativa lösningar för tiden efter det att&lt;br&gt;den föreslagna införandeperioden är slut, dvs. efter år 2004. Dessa frågor&lt;br&gt;kommer att bli föremål för ett fortsatt utredningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av utredningens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft i uppdrag att följa upp och utvärdera samt lämna&lt;br&gt;förslag i syfte att utveckla det system för statsbidrag och utjämning for&lt;br&gt;kommuner respektive landsting som trädde i kraft den 1 januari 1996.&lt;br&gt;Utredningens uppdrag har i första hand gällt systemet för kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Principiella utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande utjämningssystem utgår från målen att skapa likvärdiga förut-&lt;br&gt;sättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhanda-&lt;br&gt;hålla sina invånare service oberoende av inkomstförhållanden och opå-&lt;br&gt;verkbara strukturella kostnader. Det sker genom en långtgående utjäm-&lt;br&gt;ning av skatteinkomster och genom att beakta strukturella merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i sitt arbete utgått från målen om likvärdiga ekono-&lt;br&gt;miska förutsättningar för alla kommuner och landsting och att detta stäl-&lt;br&gt;ler krav på en långtgående utjämning av skatteinkomster och av struktu-&lt;br&gt;rella kostnadsskillnader. Utredningen har också utgått ifrån att den ut-&lt;br&gt;jämningsteknik som tillämpas i nuvarande utjämningssystem, den s.k.&lt;br&gt;standardkostnadsmetoden, skall gälla även fortsättningsvis. Utredningen&lt;br&gt;har vidare utgått från de nu gällande förutsättningarna att kostnadsutjäm-&lt;br&gt;ningen inte skall kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, av-&lt;br&gt;gifitssättning och effektivitet. Vidare skall kostnadsutjämningen baseras&lt;br&gt;på mätbara och för kommuner och landsting opåverkbara faktorer som&lt;br&gt;mäter strukturella kostnadsskillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppläggning av utredningsarbetet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Metoden för att beräkna kostnadsutjämningen är den s.k. standardkost-&lt;br&gt;nadsmetoden, som innebär att varje verksamhet och kostnad som ingår i&lt;br&gt;utjämningen beräknas för sig med hjälp av en särskild delmodell. Varje&lt;br&gt;delmodell baseras, för respektive verksamhet, på sådana faktorer som&lt;br&gt;skall beakta strukturella behovs- och strukturella kostnadsskillnader.&lt;br&gt;Uppbyggnaden av nuvarande kostnadsutjämning i ett flertal delmodeller-&lt;br&gt;har varit en viktig utgångspunkt för uppläggningen av utredningsarbetet.&lt;br&gt;En betydande del av utredningens arbete har inriktats på att följa upp&lt;br&gt;kostnadsutjämningen verksamhetsvis för att bedöma i vilken utsträckning&lt;br&gt;de nuvarande utjämningsmodellema på ett tillfredsställande sätt tar hän-&lt;br&gt;syn till de strukturella förhållanden som skall ligga till grund för utjäm-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan det inledande uppföljningsarbetet pekade på att de nuvarande&lt;br&gt;utjämningsmodellema för vissa verksamheter kunde ha vissa brister till-&lt;br&gt;följd av dels samhällsutvecklingen, dels förändringar i verksamheterna&lt;br&gt;eller i kostnaderna. För dessa påbörjades relativt tidigt ett parallellt arbete&lt;br&gt;med att uppdatera de nuvarande modellerna men också att pröva om ut-&lt;br&gt;jämningsmodeller med alternativa faktorer eller med en annan konstruk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion bättre svarade mot målen för kostnadsutjämningen. För de i direkti-&lt;br&gt;ven prioriterade verksamheterna (barnomsorg, individ- och familjeom-&lt;br&gt;sorg, hälso- och sjukvård och kollektivtrafik) har en lösning med en upp-&lt;br&gt;datering ställts mot alternativa modeller baserade på helt eller delvis nya&lt;br&gt;faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultat av uppföljningen och förslag till förändringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De största förändringarna som utredningen föreslår gäller verksamhe-&lt;br&gt;terna individ- och familjeomsorg, hälso- och sjukvård samt kollektivtra-&lt;br&gt;fik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller hälso- och sjukvården föreslås att nuvarande modell ersätts&lt;br&gt;med en helt ny modellkonstruktion som baseras på dels antalet personer i&lt;br&gt;vårdtunga grupper dels vårdkostnad för övriga befolkningen uppdelad&lt;br&gt;efter kön, ålder, civilstånd, sysselsättningsstatus, inkomst och boende-&lt;br&gt;form. Merkostnader på grund av gles bebyggelsestruktur beräknas för&lt;br&gt;sjukhusvård, primärvård, ambulansverksamhet och sjukresor efter bo-&lt;br&gt;sättningsmönster och befolkningsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För individ- och familjeomsorg ersätts nuvarande modell och beräknas&lt;br&gt;istället utifrån ensamstående kvinnor med barn, utrikes födda flyktingar&lt;br&gt;och nära anhöriga samt övriga utrikes födda från länder utanför Norden&lt;br&gt;och EU, arbetslösa utan ersättning, andel män med låg inkomst samt ett&lt;br&gt;täthetsmått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kollektivtrafik föreslås att utjämningen baseras på faktorerna gles-&lt;br&gt;het, arbetspendling och tätortsstruktur samtidigt som en anpassning av&lt;br&gt;modellen görs till ändrad länsindelning. Principerna för fördelningen&lt;br&gt;mellan kommuner och landsting inom länen och mellan kommuner bibe-&lt;br&gt;hålls dock oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att byggkostnader utgår ur kostnadsutjämningen&lt;br&gt;och att nivån på kallortstillägget reduceras med 2 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller barnomsorgen föreslås att modellen bibehålls oförändrad ut-&lt;br&gt;om vad gäller att genomslaget av faktorerna täthet och skattekraft be-&lt;br&gt;gränsas och att kostnadsviktema för olika omsorgsformer och ålderska-&lt;br&gt;tegorier justerats efter aktuellare kostnadsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga utjämningsmodeller, där befolkningens geografiska fördel-&lt;br&gt;ning beaktas i kostnadsutjämningen, föreslås att nuvarande fagelvägsav-&lt;br&gt;stånd ersättas med faktiskt vägavstånd, samtidigt som ett aktuellare be-&lt;br&gt;folkningsunderlag används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsmodellema för grundskolan och svagt befolkningsunderlag&lt;br&gt;aktualiseras enbart vad gäller bebyggelsestrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För äldreomsorgen föreslås dessutom att modellen kompletteras med de&lt;br&gt;äldres etnicitet. För att möjliggöra en årlig uppdatering byts även faktorn&lt;br&gt;sam-/ensamboende ut mot civilstånd. Vidare uppdateras de äldres yrkes-&lt;br&gt;bakgrund utifrån ett aktuellt befolkningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gymnasieskolan föreslås att inackorderingstillägget i nuvarande&lt;br&gt;modell ersätts med en faktor som beaktar bebyggelsestrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande befolkningsminskning föreslås en komplettering så att kom-&lt;br&gt;muner där både befolkningen och antalet grundskolebarn minskat erhål-&lt;br&gt;ler en ytterligare ersättning utöver den i nuvarande modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för utjämningen för näringslivs- och sysselsättningsåtgärder&lt;br&gt;breddas till att omfatta arbetslösa och personer i samtliga konjunkturbe-&lt;br&gt;roende åtgärder. Gränsen för att erhålla ersättning höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningen för högskoleutbildning bibehålls oförändrad, men anpas-&lt;br&gt;sas till att huvuddelen av landstingen överenskommit med statliga uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor att bedriva utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de nuvarande utjämningsmodellema för gator och vägar,&lt;br&gt;vatten och avlopp, administration och räddningstjänst samt uppvärm-&lt;br&gt;ningskostnader föreslås inga förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar LSS-verksamet går en utjämning för närvarande inte att&lt;br&gt;åstadkomma utan att denna baseras på för kommunerna påverkbara fak-&lt;br&gt;torer. En utjämning för LSS-verksamhet bör därför inte ske inom ramen&lt;br&gt;för utjämningssystemet. Utredningen anser emellertid att skillnaderna&lt;br&gt;mellan kommuner och mellan olika delar av landet i övertagna kostnader&lt;br&gt;och i antalet personer med LS S-insatser är så stora att någon form av&lt;br&gt;utjämning behövs. Utredningen föreslår att utjämningen sker genom sär-&lt;br&gt;skilda statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inkomstutjämningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningens principiella synpunkter på inkomstutjämningen rör främst&lt;br&gt;de i vissa fall negativa marginaleffekter som kan uppkomma vid en&lt;br&gt;långtgående inkomstutjämning. Vidare behandlas de negativa margina-&lt;br&gt;leffekternas omfattning samt de alternativ som finns att begränsa eller&lt;br&gt;helt eliminera dessa effekter. Utredningen anser att de olika lösningar&lt;br&gt;som står till buds står i konflikt med dels målet om en långtgående ut-&lt;br&gt;jämning dels målet om att den enskilda kommunen inte skall kunna på-&lt;br&gt;verka bidragets och avgiftens storlek. Utredningen har inte hittat några&lt;br&gt;nya lösningar utöver de redan kända och nöjer sig med att redovisa pro-&lt;br&gt;blemets omfattning och konstatera att denna brist i systemet tills vidare&lt;br&gt;kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utfallet av utredningens förslag till kostnadsutjämning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De högsta bidragen i kostnadsutjämningen utgår enligt förslaget till gles-&lt;br&gt;bygdskommuner och storstäder. De högsta bidragen får kommunerna i de&lt;br&gt;tre nordligaste länen, Gotland samt kommunerna i Stockholms och Da-&lt;br&gt;larnas län. För kommunerna uppstår det bidragsminskningar jämfört med&lt;br&gt;nuvarande system framför allt i Stockholms men även i Norrbottens län.&lt;br&gt;Övriga län far i genomsnitt ökade bidrag, men utfallet varierar för enskil-&lt;br&gt;da kommuner. De största bidragsökningama i kostnadsutjämningen får&lt;br&gt;landsbygds- och glesbygdskommuner. Storstäder och förorter far bi-&lt;br&gt;dragsminskningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För landstingen utgår de högsta bidragen i kostnadsutjämningen enligt&lt;br&gt;förslaget till landstingen i Norrland, Värmlands, Örebro och Stockholms&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;län samt till Gotland. Samtliga landsting i Götaland far ökade bidrag. De&lt;br&gt;största bidragsminskningama får landstingen i Stockholms län och i de&lt;br&gt;tre nordligaste länen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur intäkterna förändras för enskilda kommuner och landsting beror i&lt;br&gt;stor utsträckning på den sammantagna effekten av nuvarande införande-&lt;br&gt;regler, utredningens förslag till förändringar i kostnadsutjämningen samt&lt;br&gt;utredningens förslag till införanderegler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Införandet av de föreslagna förändringarna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att undvika drastiska förändringar av bidragen till enskilda kommu-&lt;br&gt;ner och landsting föreslår utredningen att förändringarna införs succes-&lt;br&gt;sivt under en fyraårsperiod till år 2003. De förändringar utredningen fö-&lt;br&gt;reslår skall enligt direktiven införas från år 2000. Enligt direktiven är&lt;br&gt;utredningen oförhindrad att föreslå sådana förändringar i de gällande&lt;br&gt;införandereglema med anledning av förslag till förändringar i kostnads-&lt;br&gt;utjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag leder till förändringar i bidrag och avgifter i&lt;br&gt;kostnadsutjämningen i förhållande till nuvarande system. Samtidigt har&lt;br&gt;år 2000 endast hälften av införandeperioden för nuvarande utjämnings-&lt;br&gt;system förflutit, varför infasningen av nuvarande system för kommuner&lt;br&gt;och landsting som fick större bidragsminskningar när nuvarande system&lt;br&gt;infördes år 1996, inte har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att även fortsättningsvis undvika drastiska effekter för enskilda&lt;br&gt;kommuner och landsting till följd av förslaget är det nödvändigt att ef-&lt;br&gt;fekterna av systemomläggningen införs successivt. För att bibehålla en&lt;br&gt;stabilitet i de förändringar som omläggningarna av utjämningssystemet&lt;br&gt;gett upphov till anser utredningen att ett förslag till nya införanderegler&lt;br&gt;bör överensstämma med de nu gällande i så stor utsträckning som möj-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att fasta införandetillägg skall utgå till kommuner&lt;br&gt;och landsting med större bidragsminskningar för att begränsa den totala&lt;br&gt;bidragsminskningen till följd av systemomläggningen. Genom de fasta&lt;br&gt;införandetilläggen begränsas den totala bidragsminskningen under infö-&lt;br&gt;randeperioden till 1 000 kronor per invånare för kommuner och till 600&lt;br&gt;kronor per invånare för landsting. Genom rörliga införandetillägg och&lt;br&gt;införandeavdrag begränsas den årliga förändringen till följd av syste-&lt;br&gt;momläggningen under införandeperioden till för kommunerna 250 och&lt;br&gt;för landstingen till 150 kronor per invånare och år. Bidragsförändringar&lt;br&gt;som beror på förändringar i skattekraft och struktur föreslås som nu få slå&lt;br&gt;igenom vid den årliga uppdateringen av utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförändringen mäts som skillnaden mellan bidrag/avgift år 1999&lt;br&gt;enligt nuvarande system inklusive fast och rörligt införandetillägg och&lt;br&gt;bidrag/avgift samma år enligt utredningens förslag men utan införande-&lt;br&gt;tillägg. Införandereglema bör år 1999 fastställas för hela införandeperio-&lt;br&gt;den. Beloppen per kommun respektive landsting bör låsas för hela infö-&lt;br&gt;randeperioden för att skapa stabilitet i förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det närmare utfallet av de föreslagna införandereglema kan beräknas&lt;br&gt;först under år 1999 när utfallet av nuvarande utjämningssystemet för&lt;br&gt;detta år fastställts och utfallet av utjämningssystemet enligt utredningens&lt;br&gt;förslag för år 1999 har beräknats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fortsatt uppföljning av systemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att utjämningssystemet bör bli föremål för en fort-&lt;br&gt;satt löpande uppföljning och utvärdering. Utredningen avstår dock ifrån&lt;br&gt;att lämna förslag om i vilken form en fortsatt uppföljning bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommunala utjämningsutredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;utjämningsbidrag till kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1515) om utjämningsbi-&lt;br&gt;drag till kommuner och landsting att 3 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje kommun beräk-&lt;br&gt;nas standardkostnad för&lt;br&gt;barnomsorg, äldreomsorg,&lt;br&gt;individ- och familjeomsorg,&lt;br&gt;grundskola, gymnasieskola,&lt;br&gt;vatten och avlopp, gator och&lt;br&gt;vägar, näringslivs- och sys-&lt;br&gt;selsättningsfrämjande åtgär-&lt;br&gt;der, byggkostnader, upp-&lt;br&gt;värmningskostnader, kallort-&lt;br&gt;stillägg, merkostnader till&lt;br&gt;följd av befolkningsminsk-&lt;br&gt;ning och svagt befolknings-&lt;br&gt;underlag samt administra-&lt;br&gt;tion, resor och rädd-&lt;br&gt;ningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje kommun beräk-&lt;br&gt;nas standardkostnad för&lt;br&gt;barnomsorg, äldreomsorg,&lt;br&gt;individ- och familjeomsorg,&lt;br&gt;grundskola, gymnasieskola,&lt;br&gt;vatten och avlopp, gator och&lt;br&gt;vägar, näringslivs- och sys-&lt;br&gt;selsättningsfrämjande åtgär-&lt;br&gt;der, uppvärmningskostnader,&lt;br&gt;kallortstillägg, merkostnader&lt;br&gt;till följd av befolknings-&lt;br&gt;minskning och svagt befolk-&lt;br&gt;ningsunderlag samt admi-&lt;br&gt;nistration, resor och rädd-&lt;br&gt;ningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje landsting beräknas standardkostnad för hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård, högskoleutbildning och kallortstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden för-&lt;br&gt;delas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som rege-&lt;br&gt;ringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516) om&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;utjämningsavgift för kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1516) om utjämnings-&lt;br&gt;avgift för kommuner och landsting att 3 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje kommun beräk-&lt;br&gt;nas standardkostnad för&lt;br&gt;barnomsorg, äldreomsorg,&lt;br&gt;individ- och familjeomsorg,&lt;br&gt;grundskola, gymnasieskola,&lt;br&gt;vatten och avlopp, gator och&lt;br&gt;vägar, näringslivs- och sys-&lt;br&gt;selsättningsfrämjande åtgär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje kommun beräk-&lt;br&gt;nas standardkostnad för&lt;br&gt;barnomsorg, äldreomsorg,&lt;br&gt;individ- och familjeomsorg,&lt;br&gt;grundskola, gymnasieskola,&lt;br&gt;vatten och avlopp, gator och&lt;br&gt;vägar, näringslivs- och sys-&lt;br&gt;selsättningsfrämjande åtgär-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der, byggkostnader, upp-&lt;br&gt;värmningskostnader, kallort-&lt;br&gt;stillägg, merkostnader till&lt;br&gt;följd av befolkningsminsk-&lt;br&gt;ning och svagt befolknings-&lt;br&gt;underlag samt administra-&lt;br&gt;tion, resor och rädd-&lt;br&gt;ningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der, uppvärmningskostnader,&lt;br&gt;kallortstillägg, merkostnader&lt;br&gt;till följd av befolknings-&lt;br&gt;minskning och svagt befolk-&lt;br&gt;ningsunderlag samt admi-&lt;br&gt;nistration, resor och rädd-&lt;br&gt;ningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje landsting beräknas standardkostnad för hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård, högskoleutbildning och kallortstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden för-&lt;br&gt;delas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som rege-&lt;br&gt;ringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1517) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av lagen (1995:1514) om generellt statsbi-&lt;br&gt;drag till kommuner och landsting, lagen (1995:1515)&lt;br&gt;om utjämningsbidrag till kommuner och landsting&lt;br&gt;och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift for&lt;br&gt;kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1517) om införande av&lt;br&gt;lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och lands-&lt;br&gt;ting, lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och&lt;br&gt;landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner&lt;br&gt;och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 §, 7 §, 9-12 §§ och 14 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 15 §, av följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag be-&lt;br&gt;nämns bidragsminskning&lt;br&gt;eller bidragsökning utgörs av&lt;br&gt;skillnaden mellan referens-&lt;br&gt;bidraget enligt 4 § och sum-&lt;br&gt;man av kommunens eller&lt;br&gt;landstingets statsbidrag en-&lt;br&gt;ligt lagen (1995:1514) om&lt;br&gt;generellt statsbidrag till&lt;br&gt;kommuner och landsting och&lt;br&gt;bidrag eller avgift enligt la-&lt;br&gt;gen (1995:1515) om utjäm-&lt;br&gt;ningsbidrag till kommuner&lt;br&gt;och landsting eller lagen&lt;br&gt;(1995:1516) om utjämnings-&lt;br&gt;avgift för kommuner och&lt;br&gt;landsting, om dessa lagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag be-&lt;br&gt;nämns bidragsminskning&lt;br&gt;eller bidragsökning utgörs av&lt;br&gt;kommunens eller landsting-&lt;br&gt;ets bidrag eller avgift enligt&lt;br&gt;lagen (1995:1515) om ut-&lt;br&gt;jämningsbidrag till kommu-&lt;br&gt;ner och landsting eller lagen&lt;br&gt;(1995:1516) om utjämnings-&lt;br&gt;avgift för kommuner och&lt;br&gt;landsting för år 1999 och&lt;br&gt;motsvarande summa enligt&lt;br&gt;de bestämmelser som träder&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 2000&lt;br&gt;om dessa bestämmelser&lt;br&gt;skulle ha gällt för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle ha gällt för år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda bi-&lt;br&gt;dragsminskningen per år för&lt;br&gt;åren 7996-2003 får uppgå&lt;br&gt;till högst 2 000 kronor per&lt;br&gt;invånare i kommunen den 1&lt;br&gt;november 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kommuner vars&lt;br&gt;uppräknade skattekraft för år&lt;br&gt;1993 översteg garantinivån i&lt;br&gt;det statliga utjämningsbidra-&lt;br&gt;get år 1993 enligt lagen&lt;br&gt;(1992:670) om statligt ut-&lt;br&gt;jämningsbidrag till kommu-&lt;br&gt;ner gäller att den samman-&lt;br&gt;lagda bidragsminskningen&lt;br&gt;per år för åren 7996-2003&lt;br&gt;får uppgå till högst 4 000&lt;br&gt;kronor per invånare i kom-&lt;br&gt;munen den 1 november&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årlig begränsning av&lt;br&gt;bidragsminskningen görs för&lt;br&gt;de kommuner vars beräkna-&lt;br&gt;de bidragsminskning över-&lt;br&gt;stiger 250 kronor per invåna-&lt;br&gt;re. Dessa kommuner får ett&lt;br&gt;rörligt införandetillägg, som&lt;br&gt;uppgår till ett belopp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1996 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 250&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1997 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 500&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1998 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 750&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1999 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 1 000&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 2000 motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda bi-&lt;br&gt;dragsminskningen per år för&lt;br&gt;åren 2000-2003 får uppgå&lt;br&gt;till högst 7 000 kronor per&lt;br&gt;invånare i kommunen den 1&lt;br&gt;november 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kommuner vars&lt;br&gt;uppräknade skattekraft för år&lt;br&gt;1993 översteg garantinivån i&lt;br&gt;det statliga utjämningsbidra-&lt;br&gt;get år 1993 enligt lagen&lt;br&gt;(1992:670) om statligt ut-&lt;br&gt;jämningsbidrag till kommu-&lt;br&gt;ner gäller att den samman-&lt;br&gt;lagda bidragsminskningen&lt;br&gt;per år för åren 2000-2003&lt;br&gt;får uppgå till högst 2 000&lt;br&gt;kronor per invånare i kom-&lt;br&gt;munen den 1 november&lt;br&gt;7995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årlig begränsning av&lt;br&gt;bidragsminskningen görs för&lt;br&gt;de kommuner vars beräkna-&lt;br&gt;de bidragsminskning över-&lt;br&gt;stiger 250 kronor per invåna-&lt;br&gt;re. Dessa kommuner får ett&lt;br&gt;rörligt införandetillägg, som&lt;br&gt;uppgår till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar skillnaden mellan&lt;br&gt;den beräknade bidrags-&lt;br&gt;minskningen, minskad med&lt;br&gt;det fasta införandetillägget,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 2000, 250 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 2001, 500 kronor&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 2002, 750 kronor.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 1 250&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 2001 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 1 500&lt;br&gt;kronor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 2002 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 1 750&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årlig begränsning av&lt;br&gt;bidragsminskningen görs för&lt;br&gt;de kommuner vars uppräk-&lt;br&gt;nade skattekraft för år 1993&lt;br&gt;översteg garantinivån i det&lt;br&gt;statliga utjämningsbidraget&lt;br&gt;år 1993 enligt lagen&lt;br&gt;(1992:670) om statligt ut-&lt;br&gt;jämningsbidrag till kommu-&lt;br&gt;ner. Dessa kommuner får ett&lt;br&gt;rörligt införandetillägg, som&lt;br&gt;uppgår till ett belopp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1996 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 500&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1997 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 1 000&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1998 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 1 500&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1999 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 2 000&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 2000 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årlig begränsning av&lt;br&gt;bidragsminskningen görs för&lt;br&gt;de kommuner vars uppräk-&lt;br&gt;nade skattekraft för år 1993&lt;br&gt;översteg garantinivån i det&lt;br&gt;statliga utjämningsbidraget&lt;br&gt;år 1993 enligt lagen&lt;br&gt;(1992:670) om statligt ut-&lt;br&gt;jämningsbidrag till kommu-&lt;br&gt;ner. Dessa kommuner får ett&lt;br&gt;rörligt införandetillägg, som&lt;br&gt;uppgår till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar skillnaden mellan&lt;br&gt;den beräknade bidrags-&lt;br&gt;minskningen, minskad med&lt;br&gt;det fasta införandetillägget,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-för år 2000, 500 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-för år 2001, 1000 kro-&lt;br&gt;nor och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-för år 2002, 1500 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 2 500&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 2001 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 3 000&lt;br&gt;kronor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 2002 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 3 500&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsning av bi-&lt;br&gt;dragsökningen görs från och&lt;br&gt;med år 1996 till och med år&lt;br&gt;1998 för de kommuner som&lt;br&gt;får en beräknad bidragsök-&lt;br&gt;ning genom att dessa kom-&lt;br&gt;muner får ett rörligt införan-&lt;br&gt;deavdrag. Det rörliga infö-&lt;br&gt;randeavdraget uppgår till ett&lt;br&gt;belopp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1996 är 704 kronor&lt;br&gt;eller, om bidragsökningen är&lt;br&gt;mindre än 704 kronor, den&lt;br&gt;faktiskt beräknade ökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1997 är 304 kronor&lt;br&gt;eller, om bidragsökningen är&lt;br&gt;mindre än 304 kronor, den&lt;br&gt;faktiskt beräknade ökningen,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1998 är 112 kronor&lt;br&gt;eller, om bidragsökningen är&lt;br&gt;mindre än 112 kronor, den&lt;br&gt;faktiskt beräknade ökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda bi-&lt;br&gt;dragsminskningen per år för&lt;br&gt;åren 7996-2003 far uppgå&lt;br&gt;till högst 1 200 kronor per&lt;br&gt;invånare i landstinget den 1&lt;br&gt;november 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årlig begränsning av&lt;br&gt;bidragsminskningen görs för&lt;br&gt;de landsting vars beräknade&lt;br&gt;bidragsminskning överstiger&lt;br&gt;150 kronor per invånare i&lt;br&gt;landstinget. Dessa landsting&lt;br&gt;får ett rörligt införande-&lt;br&gt;tillägg, som uppgår till ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsning av bi-&lt;br&gt;dragsökningen görs från och&lt;br&gt;med år 2000 till och med år&lt;br&gt;2002 för de kommuner som&lt;br&gt;får en beräknad bidragsök-&lt;br&gt;ning genom att dessa kom-&lt;br&gt;muner far ett rörligt införan-&lt;br&gt;deavdrag. Det rörliga infö-&lt;br&gt;randeavdraget uppgår till ett&lt;br&gt;för varje år bestämt belopp&lt;br&gt;eller, om bidragsökningen är&lt;br&gt;mindre än detta belopp den&lt;br&gt;faktiskt beräknade ökningen.&lt;br&gt;Beloppet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—för år 2000, 750 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—för år 2001, 500 kronor&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- for år 2002, 250 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda bi-&lt;br&gt;dragsminskningen per år för&lt;br&gt;åren 2000-2003 får uppgå&lt;br&gt;till högst 600 kronor per in-&lt;br&gt;vånare i landstinget den 1&lt;br&gt;november 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årlig begränsning av&lt;br&gt;bidragsminskningen görs för&lt;br&gt;de landsting vars beräknade&lt;br&gt;bidragsminskning överstiger&lt;br&gt;150 kronor per invånare i&lt;br&gt;landstinget. Dessa landsting&lt;br&gt;får ett rörligt införande-&lt;br&gt;tillägg, som uppgår till ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1996 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 150&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1997 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 300&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1998 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 450&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 1999 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 600&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 2000 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 750&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 2001 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 900&lt;br&gt;kronor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år 2002 motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan den be-&lt;br&gt;räknade bidragsminskning-&lt;br&gt;en, minskad med det fasta&lt;br&gt;införandetillägget, och 1 050&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp som motsvarar skill-&lt;br&gt;naden mellan den beräknade&lt;br&gt;bidragsminskningen, mins-&lt;br&gt;kad med det fasta införande-&lt;br&gt;tillägget, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-för år 2000, 150 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-för år 2001, 300 kronor&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-för år 2002, 450 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsning av bi-&lt;br&gt;dagsökningen görs från och&lt;br&gt;med år 2000 till och med år&lt;br&gt;2002 för de landsting som&lt;br&gt;får en beräknad bidagsök-&lt;br&gt;ning genom att dessa lands-&lt;br&gt;ting får ett rörligt införan-&lt;br&gt;deavdrag. Det rörliga infö-&lt;br&gt;randeavdraget uppgår till ett&lt;br&gt;för varje år bestämt belopp&lt;br&gt;eller om bidagsökningen är&lt;br&gt;mindre än detta belopp, den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;faktiskt beräknade ökningen.&lt;br&gt;Beloppet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—för år 2000, 150 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—för år 2001, 300 kronor&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—för år 2002, 450 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Åsbrink, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Pagrotsky, Östros, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson,&lt;br&gt;Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Statsrådet Lars-Erik Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:89 Förändringar i utjämnings-&lt;br&gt;systemet för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57916, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:FiU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för förändringar av utjämningssystemet (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:FiU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för förändringar av utjämningssystemet (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 13:35:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0389</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 13:35:32</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:FiU25</uppgift>
<ref_dok_id>GM01FiU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:89&lt;br/&gt;
Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:89&lt;br/&gt;
Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:89&lt;br/&gt;
Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:89&lt;br/&gt;
Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:89&lt;br/&gt;
Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:89&lt;br/&gt;
Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:89&lt;br/&gt;
Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:89&lt;br/&gt;
Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Landgren  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:89&lt;br/&gt;
Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Landgren  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:89&lt;br/&gt;
Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stefan Attefall  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:89&lt;br/&gt;
Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stefan Attefall  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tommy Waidelich  och Sylvia Lindgren  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:89&lt;br/&gt;
Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:89 Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tommy Waidelich  och Sylvia Lindgren  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>