<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288333</hangar_id>
 <dok_id>GM0385</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>85</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:85</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>85</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-03-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:41</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Försäkring under krig och krigsfara</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0385/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0385</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0385</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:85&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Försäkring under krig och krigsfara&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0385/prop_199899__85-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 8 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas försäkringsverksamhet under krig och krigs-&lt;br&gt;fara, statlig krigsförsäkring, statlig krigsskadeersättning samt krigsan-&lt;br&gt;svarighet för liv-, sjuk och olycksfallsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande beredskapslagstiftning på försäkringsområdet utformades&lt;br&gt;under 1950-talet mot bakgrund av de erfarenheter som fanns från för-&lt;br&gt;hållandena under andra världskriget. Sedan några år tillbaka har för-&lt;br&gt;säkringslagstiftningen varit föremål för en ingående och omfattande&lt;br&gt;översyn. Denna utveckling på lagstiftningsområdet har, tillsammans med&lt;br&gt;de förändringar som i övrigt har skett på försäkringsmarknaden, medfört&lt;br&gt;att beredskapslagstiftningen blivit föråldrad och i behov av en moder-&lt;br&gt;nisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås därför att gällande beredskapslagstiftning på&lt;br&gt;försäkringsområdet moderniseras och samlas i en ny lag — lag om försäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m. I sak innebär förslaget att&lt;br&gt;regeringens normgivningskompetens utökas något inom ramen för 13 kap.&lt;br&gt;6 § regeringsformen (RF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig krigsskadeersättning föreslås alltjämt regleras i en särskild lag —&lt;br&gt;lag om registrering av krigsskada på egendom. Till skillnad från vad som&lt;br&gt;gäller i dag innehåller lagen inte några detaljregler om skadereglering utan&lt;br&gt;endast bestämmelser om vad som krävs för att uppgifter om inträffade&lt;br&gt;krigsskador skall kunna samlas in fortlöpande. Detta för att bästa möjliga&lt;br&gt;underlag för prövning av ersättningsanspråk skall finnas när riksdagen av-&lt;br&gt;gör ersättningsfrågan. Det förutsätts att riksdagen då också fattar beslut om&lt;br&gt;den ordning som lämpligen med hänsyn till omständigheterna skall&lt;br&gt;tillämpas för prövningen av ersättningsanspråken. Förslaget innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsskadenämnden kan avskaffas och att i stället Finansinpektionen som&lt;br&gt;funktionsansvarig myndighet far ansvaret för att inträffade skador registre-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om försäkringsverksamhet under krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller krigsfara m.m..............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om registrering av krigsskada på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendom............................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fullmaktslagstiftningen på försäkringsområdet...............19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter för en reformerad beredskapslag-&lt;br&gt;stiftning............................................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försäkringsföretagens verksamhet under krig och krigsfara..........23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter.................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avvikelser från bestämmelserna i lagarna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsrörelse m.m.....................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avvikelser från bestämmelser i försäkringsbolagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagsordningar................................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avvikelser från vissa försäkringsvillkor m.m..................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Trafikskadelagen...............................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsynsfrågor....................................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statlig krigsförsäkring m.m.............................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försäkring mot krigsrisk m.m...........................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statlig återförsäkring........................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återförsäkring av statens försäkringsansvar.....................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krigsolycksfallsforsäkring................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Krigsansvarighet för liv-, sjuk- och olycksfallsförsäkring..............68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krigsansvarigheten...........................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning för krigsskada på egendom............................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krigsskadeersättning.........................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser....................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om försäkringsverksamhet under krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller krigsfara m.m............................................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om registrering av krigsskada på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendom..........................................................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Försäkring under krigsförhållanden................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över utkast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till lagrådsremiss om försäkring under kris- och&lt;br&gt;krigförhållanden..................................................................108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagförslaget i lagrådsremissen om Försäkring under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krig och krigsfara................................................................109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande...............................................................116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 1999.........120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om registrering av krigsskada på egendom.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om försäkringsverksamhet under krig&lt;br&gt;eller krigsfara m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;i§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig skall 2 kap. 1-3 §§, 3 kap. 3, 6, 7 och 9-11 §§ samt&lt;br&gt;4 kap. 1, 2 och 4 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden&lt;br&gt;som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att&lt;br&gt;Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen föreskriva att de be-&lt;br&gt;stämmelser som anges i 1 § skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan föreskrift skall underställas riksdagen inom en månad från&lt;br&gt;utfärdandet. Föreskriften upphör att gälla, om den inte underställs riks-&lt;br&gt;dagen i rätt tid eller om riksdagen inte godkänner den inom två månader&lt;br&gt;från det att den underställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall föreskriva att de bestämmelser som anges i 1 § inte&lt;br&gt;skall tillämpas, när det inte längre råder sådana förhållanden som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med krigsförhållanden avses i denna lag att Sverige är i krig eller&lt;br&gt;krigsfara eller att det råder sådana utomordentliga förhållanden som är&lt;br&gt;föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige&lt;br&gt;har varit i krig eller krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Försäkringsrörelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får förverka en beviljad koncession om det kan antas&lt;br&gt;att försäkringsgivaren på grund av rådande krigsförhållanden under en&lt;br&gt;längre tid inte kommer att kunna infria sina försäkringsavtal om risker&lt;br&gt;som är belägna här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett antagande enligt första stycket gäller en utländsk för-&lt;br&gt;säkringsgivare med hemland inom Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området (EES), far Finansinspektionen förbjuda denne att fortsätta sin&lt;br&gt;marknadsföring och att ingå nya försäkringsavtal om risker som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belägna här i landet eller, när det gäller livförsäkring, om försäkrings-&lt;br&gt;åtaganden som skall fullgöras här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende som avses i första eller andra stycket är av principiell&lt;br&gt;betydelse eller av särskild vikt, skall det prövas av regeringen. Rege-&lt;br&gt;ringens prövning sker efter anmälan av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter som avviker från bestämmelserna i&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713), lagen (1998:293) om utländska för-&lt;br&gt;säkringsgivares verksamhet i Sverige och lagen (1995:1560) om årsredo-&lt;br&gt;visning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får besluta att en försäkringsgivare får avvika från&lt;br&gt;bestämmelser i någon lag som anges i första stycket eller från föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av sådan lag eller med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får besluta att ett svenskt försäkringsbolag får avvika&lt;br&gt;från bestämmelser i bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare skall senast två år efter det att ett krigsförhållande&lt;br&gt;upphört upprätta ett särskilt krigsbokslut för försäkringar som omfattats&lt;br&gt;av krigsansvarighet enligt 3 kap. 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om krigsbokslut meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under krigsförhållanden och till dess krigsbokslut upprättats far åter-&lt;br&gt;bäring inte gottskrivas livförsäkringstagare och beslut inte fattas om&lt;br&gt;vinstutdelning till aktieägare eller garanter i livförsäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Försäkringsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Personförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare får inte i avtal om direkt personförsäkring med&lt;br&gt;svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige göra förbehåll&lt;br&gt;om att försäkringen inte gäller för dödsfall eller fall av invaliditet som in-&lt;br&gt;träffar till följd av en krigshandling under tid då det råder krigsför-&lt;br&gt;hållanden i Sverige (krigsansvarighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall dock inte gälla för försäkringar som meddelas då&lt;br&gt;krigsförhållanden råder om inte regeringen föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 § första stycket gäller bestämmelserna i 3-5 §§.&lt;br&gt;Dessa bestämmelser gäller också, om ett avtal om direkt personförsäk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring omfattar krigsansvarighet i vidare mån än som anges i 1 § första Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;stycket och något annat inte har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare far ta ut tilläggspremier (krigspremier) för person-&lt;br&gt;försäkringar som omfattas av krigsansvarighet om det krävs för att täcka&lt;br&gt;sådana merkostnader som kan förväntas uppstå på grund av en ökad risk&lt;br&gt;för försäkringsfall bland dessa försäkringstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigspremien för en försäkring skall fastställas särskilt för liv-, sjuk-&lt;br&gt;och olycksfallsförsäkring i förhållande till försäkringens löpande premie&lt;br&gt;och far inte överstiga hälften av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare får fram till dess att ett krigsbokslut upprättats&lt;br&gt;skjuta upp utbetalningen av en del av ersättningen från en personför-&lt;br&gt;säkring som omfattas av krigsansvarighet. Endast om det finns synner-&lt;br&gt;liga skäl får dock mer än hälften av en förfallen försäkringsersättning&lt;br&gt;hållas inne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förlust uppstått på grund av krigsansvarigheten och förlusten inte&lt;br&gt;skäligen kan täckas genom att bolagets förlusttäckningsmedel tas i an-&lt;br&gt;språk, far försäkringsgivaren sedan ett krigsbokslut upprättats utjämna&lt;br&gt;bristen genom att sådana försäkringsersättningar som hållits inne enligt&lt;br&gt;4 § sätts ner i förhållande till försäkringarnas risksummor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om utjämning enligt första stycket skall godkännas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F inansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om livförsäkring meddela föreskrifter om rätt för&lt;br&gt;försäkringsgivare att, med avvikelse från försäkringsvillkor, skjuta upp&lt;br&gt;utbetalning på grund av återköp och vägra belåning av försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta&lt;br&gt;att en försäkringsgivare far göra en sådan avvikelse som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får beträffande avtal om skadeförsäkring meddela föres-&lt;br&gt;krifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upphörande under viss tid eller tills vidare av försäkringsgivares an-&lt;br&gt;svar för vissa slag av meddelade försäkringar, varvid det skall anges&lt;br&gt;vad som skall gälla i fråga om försäkringstagarnas rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. storleken av försäkringstagarnas självrisk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. oförändrat ansvar för försäkringsgivare enligt försäkringsavtal till&lt;br&gt;den del avtalet omfattar försäkring på byggnad som hör till fast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendom eller tomträtt, trots att försäkringstagaren inte betalat för-&lt;br&gt;nyelsepremie enligt avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkringsgivares fordran på sådan obetald premie som avses i&lt;br&gt;7 § 3 gäller förmånsrätt enligt 6 § 1 och 7 § 2 förmånsrätts lagen&lt;br&gt;(1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om anstånd för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. försäkringstagare att under viss tid betala försäkringspremie som är&lt;br&gt;förfallen till betalning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försäkringsgivare att under viss tid betala ut försäkringsersättning&lt;br&gt;som förfallit till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om avvikelser från bestämmelser om&lt;br&gt;försäkringsgivares meddelande till försäkringstagare och från bestäm-&lt;br&gt;melser och försäkringsvillkor som är beroende av sådana meddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge&lt;br&gt;en försäkringsgivare att avvika från bestämmelser och villkor som anges&lt;br&gt;i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om avvikelser från 9 och 16 §§&lt;br&gt;trafikskadelagen (1975:1410).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Statlig försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försäkring mot krigsrisk m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten far meddela skadeförsäkring på transportområdet mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krigsrisk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. risk att egendom läggs under embargo eller uppbringas eller utsätts&lt;br&gt;för annan liknande åtgärd av främmande stat eller av den som där har&lt;br&gt;tagit eller försöker ta makten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring mot risker som avses i första stycket får staten också med-&lt;br&gt;dela i fråga om egendom som har lagrats i utlandet for införsel till&lt;br&gt;Sverige eller i anslutning till utförsel från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten får avge återförsäkring av sådana försäkringar som har meddelats&lt;br&gt;enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1927:77) om försäkringsavtal gäller inte i fråga om försäkring&lt;br&gt;enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten får motta återförsäkring av skadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om försäkring enligt 1, 2 och 4 §§ handläggs av Krigsför-&lt;br&gt;säkringsnämnden. Nämnden far meddela sådan försäkring endast när det&lt;br&gt;är av väsentlig betydelse för försvarsansträngningarna, folkförsörjningen&lt;br&gt;eller näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsutbrottsavtal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringsnämnden får, med avseende på den tid det råder krigs-&lt;br&gt;förhållanden, träffa avtal med försäkringsgivare om övertagande av så-&lt;br&gt;dana löpande försäkringar som avses i 1 § (krigsutbrottsavtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden far också, med avsende på motsvarande tid som anges i&lt;br&gt;första stycket, träffa avtal med försäkringsgivare om återförsäkring som&lt;br&gt;avses i 4 § (återförsäkringsavtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal enligt första eller andra stycket skall underställas regeringen för&lt;br&gt;godkännande om det innebär annat än en mindre avvikelse från ett redan&lt;br&gt;gällande avtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens beslut enligt 2 kap. 1 § far överklagas till kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringsnämndens beslut i försäkringsärenden enligt denna lag&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1959:73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkrings-&lt;br&gt;rörelse vid krig m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1959:74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkrings-&lt;br&gt;rörelse här i riket vid krig m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1959:118) om krigsansvarighet for liv- och invaliditetsför-&lt;br&gt;säkring och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om registrering av krigsskada på&lt;br&gt;egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det ändamål som anges i 3 § skall det föras ett för hela landet&lt;br&gt;gemensamt register (krigsskaderegistret). Registret får föras med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om registrering skall handläggas av Finansinspektionen, som&lt;br&gt;också är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om vilka uppgifter registret skall innehålla med-&lt;br&gt;delas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med krigsskada avses i denna lag skada på egendom orsakad av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krig mellan Sverige och främmande stat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lerig mellan främmande stater, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en handling som har samband med ett senare utbrutet krig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med krigsskaderegistret skall vara att ge riksdagen underlag&lt;br&gt;för beslut i fråga om ersättning av statsmedel för krigsskador.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansökan om registrering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill begära ersättning av staten för en krigsskada skall göra en&lt;br&gt;skriftlig ansökan om registrering av skadan hos Finansinspektionen.&lt;br&gt;Ansökan skall om möjligt göras inom tre månader från det att skadan&lt;br&gt;inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan enligt första stycket kan avse även anspråk av någon annan&lt;br&gt;än sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolag som bedriver verksamhet i Sverige är skyldigt att ta&lt;br&gt;emot ansökningar om registrering av krigsskada och att i övrigt biträda&lt;br&gt;Finansinspektionen i registerärenden på det sätt som inspektionen be-&lt;br&gt;slutar. För sådan biträdesverksamhet lämnas ersättning enligt grunder&lt;br&gt;som bestäms av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försäkringsbolag som mottagit en ansökan om registrering skall&lt;br&gt;genast översända en bestyrkt kopia av denna till Finansinspektionen med&lt;br&gt;uppgift om när ansökan gavs in till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registrering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering får ske av krigsskada som tillfogats egendom i Sverige eller&lt;br&gt;som utanför Sveriges gränser tillfogats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenskt fartyg eller luftfartyg på resa direkt mellan orter i Sverige&lt;br&gt;samt egendom som medförts på sådan resa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svenskt fartyg under yrkesmässigt bedrivet fiske samt egendom som&lt;br&gt;då medförts ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering far dock inte ske av skada på utländskt fartyg eller luft-&lt;br&gt;fartyg och inte heller av skada på egendom som tillhör staten, kommun,&lt;br&gt;eller främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förfarandet i registreringsärenden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan registrering sker skall Finansinspektionen pröva om det finns något&lt;br&gt;hinder mot registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en ansökan om registrering ofullständig skall Finansinspektionen&lt;br&gt;förelägga sökanden att inom viss tid komplettera denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden inte följer föreläggandet skall ansökan avskrivas. Före-&lt;br&gt;läggandet skall innehålla en underrättelse om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som innebär att en ansökan om registrering bifalls införs i&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslås en ansökan om registrering skall sökanden underrättas skriftligen&lt;br&gt;om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som innebär att registrering vägras får överklagas till&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt. Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000, då lagen (1958:566) om&lt;br&gt;ersättning för krigsskada å egendom skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I februari 1991 tillkallades, med stöd av regeringens bemyndigande, en&lt;br&gt;särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen för&lt;br&gt;det enskilda försäkringsväsendet vid krig. Utredningen, som antog&lt;br&gt;namnet Krigsförsäkringsutredningen, överlämnade i augusti 1994 betän-&lt;br&gt;kandet Försäkring under krigsförhållanden (SOU 1994:130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En forteckning över remissin-&lt;br&gt;stanserna finns i bilaga 1. Utredningens forslag har därefter bearbetats&lt;br&gt;och ett utkast till lagrådsremiss har remitterats till de instanser som finns&lt;br&gt;upptagna i bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finans-&lt;br&gt;departementet (dnr Fi 94/3089).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Regeringskansliet har sedan en tid pågått ett större reformarbete&lt;br&gt;på försäkringsområdet. De näringsrättsliga reglerna i försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713, FRL) och i lagen (1998:293) om utländska&lt;br&gt;försäkringsgivares verksamhet i Sverige (LUFV) har setts över och&lt;br&gt;resultatet har redovisats i en proposition om Ändrade försäkrings-&lt;br&gt;rörelseregler (prop. 1998/99:87). Förslagen bygger i huvudsak på prome-&lt;br&gt;moriema Reformerade försäkringsrörelseregler (Ds 1998:45) och&lt;br&gt;Promemoria om reformerade rörelseregler for utländska försäkrings-&lt;br&gt;givare (dnr Fi 98/3282), vilka har utarbetats inom Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom näringsrättsliga bestämmelser innehåller FRL associations-&lt;br&gt;rättsliga regler. Dessa regler motsvarar ofta bestämmelserna i aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385). I en promemoria upprättad inom Finans-&lt;br&gt;departementet har ett förslag redovisats som innebär att associations-&lt;br&gt;rätten för bankaktiebolag och försäkringsbolag i huvudsak skall regleras&lt;br&gt;enligt de allmänna reglerna i aktiebolagslagen (dnr Fi 98/476). Förslaget&lt;br&gt;har på bankområdet resulterat i nya regler som trätt i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1999 (se prop. 1997/98: 166, bet. 1998/99:LU4, rskr. 1998/99:23).&lt;br&gt;Motsvarande arbete på försäkringsområdet pågår. Något förslag på det&lt;br&gt;området kommer dock inte att lämnas förrän tidigast i slutet av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1998 överlämnade regeringen propositionen Ny beslutsordning&lt;br&gt;på bank- och försäkringsområdet till riksdagen (se prop. 1997/98:186,&lt;br&gt;bet. 1998/99:FiU14, rskr. 1998/99:130). På försäkringsområdet föreslås&lt;br&gt;att koncessionsärenden och andra förvaltningsärenden, vilka regeringen&lt;br&gt;prövar som första och enda instans, skall föras över till Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Inspektionen skall dock hänskjuta till regeringens prövning&lt;br&gt;ärenden som är av principiell eller liknande betydelse. Dessutom föreslås&lt;br&gt;att instansordningen på försäkringsområdet skall ändras på så sätt att&lt;br&gt;Finansinspektionens beslut skall fa överklagas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol — enligt huvudregeln till länsrätt, men i vissa fall direkt till&lt;br&gt;kammarrätten. Reformen kommer att träda i kraft den 1 maj 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl förslagen om nya rörelseregler för svenska och utländska försäk-&lt;br&gt;ringsgivare som den nya beslutsordningen har beaktats i denna propo-&lt;br&gt;sition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformarbetet på det näringsrättsliga området är också kopplat till&lt;br&gt;regleringen av de avtalsrättsliga försäkringsreglema. De civilrättsliga&lt;br&gt;bestämmelserna om avtalsförhållandet mellan försäkringsbolagen och&lt;br&gt;deras kunder finns i lagen (1927:77) om försäkringsavtal (FAL) och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumentförsäkringslagen (1980:38). Ett förslag om nya avtalsregler&lt;br&gt;övervägs inom Justitiedepartementet. Förslaget kommer dock att presen-&lt;br&gt;teras tidigast i slutet av innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1998 överlämnade Försäkringsföreningsutredningen betänkandet&lt;br&gt;Försäkringsföreningar — ett reformerat regelsystem (SOU 1998:82) till&lt;br&gt;Finansdepartementet. Utredningen har gjort en översyn av lagstiftningen&lt;br&gt;om understödsföreningar. Förslaget bereds för närvarande inom&lt;br&gt;Finansdepartementet. Vid denna beredning kommer även frågan om&lt;br&gt;vilken roll understödsföreningar skall ha under krig och krigsfara att&lt;br&gt;behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 11 februari 1999 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har framfört vissa synpunkter på lagtexten. Regeringen har&lt;br&gt;följt Lagrådets förslag och synpunkter. Dessutom har vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter behandlas i författ-&lt;br&gt;ningskommentaren, avsnitt 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ställningstaganden till gällande försvarsbeslut, avseende&lt;br&gt;perioden 1997-2001, har redovisats i två etapper. Den första etappen,&lt;br&gt;som beslutades i december 1995, gällde inriktningen av säkerhetspoli-&lt;br&gt;tiken, försvarspolitiken, målen för totalförsvaret, övergripande princi-&lt;br&gt;piella frågor om totalförsvarets utformning och struktur samt ekonomin&lt;br&gt;för perioden (prop. 1995/96:12, bet. 1995/96 UFöUl, rskr. 1995/96:44&lt;br&gt;och bet. 1995/ 96 FöUl, rskr. 1995/96:45). Den andra delen, som byggde&lt;br&gt;på regeringens förslag i prop. 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse - etapp&lt;br&gt;två, beslutades i december 1996. Denna andra etapp omfattade bl.a. den&lt;br&gt;närmare inriktningen av det militära försvarets krigsorganisation och det&lt;br&gt;civila försvarets funktioner samt den militära grundorganisationen i fred&lt;br&gt;(bet. 1996/97:FöUl, rskr. 1996/97:109).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 4 mars 1999 beslutade regeringen proposition om Förändrad&lt;br&gt;omvärld — omdanat försvar (prop. 1998/99:74). Propositionen innehåller&lt;br&gt;förslag till modifieringar av gällande försvarsbeslut och till en förändrad&lt;br&gt;långsiktig inriktning av försvarspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet totalförsvar är numera definierat i lagen (1992:1403) om total-&lt;br&gt;försvar och höjd beredskap. Med totalförsvar avses den militära och&lt;br&gt;civila verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Verk-&lt;br&gt;samheternas resurser skall emellertid även användas vid internationella&lt;br&gt;fredsfrämjande och humanitära insatser samt till att stärka samhällets&lt;br&gt;förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället.&lt;br&gt;Enligt 1996 års försvarsbeslut (prop. 1996:97:4) skall nämligen en&lt;br&gt;helhetssyn eftersträvas så att samhällets samlade resurser skall kunna&lt;br&gt;utnyttjas för att hantera hot och risker i såväl fred som krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd&lt;br&gt;beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Är&lt;br&gt;Sverige i krig råder högsta beredskap. Under högsta beredskap är total-&lt;br&gt;försvar all samhällsverksamhet som då skall bedrivas. Är Sverige i krigs-&lt;br&gt;fara eller råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av&lt;br&gt;att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig&lt;br&gt;eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap. I&lt;br&gt;7 § lagen om totalförsvar och höjd beredskap anges vilka åtgärder som&lt;br&gt;under högsta beredskap skall vidtas av kommunerna och de enskilda&lt;br&gt;organisationer och företag som enligt överenskommelse eller på annan&lt;br&gt;grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig, t.ex. krigsviktiga&lt;br&gt;företag (s.k. K-företag). Innebörden i övrigt av att höjd beredskap råder&lt;br&gt;framgår av andra författningar, bl.a. beredskapsförordningen (1993:242).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilt försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilt försvar skall värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig&lt;br&gt;försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till&lt;br&gt;Försvarsmaktens förmåga vid väpnat angrepp och vid krig i vår omvärld.&lt;br&gt;De civila försvarsresursema skall också kunna användas för att bidra till&lt;br&gt;fred och säkerhet i omvärlden och till att stärka landets samlade förmåga&lt;br&gt;att möta svåra påfrestningar på samhället i fred (prop. 1998/99:74).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägledande för verksamheten inom det civila försvaret är den s.k.&lt;br&gt;ansvarsprincipen, vilken innebär att den som har ansvar för en verk-&lt;br&gt;samhet i fred även har motsvarande ansvar under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionsindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i ansvarsprincipen är samhället indelat i ett antal&lt;br&gt;funktioner eller samhällssektorer, vilka anses vara av särskild betydelse i&lt;br&gt;krig och som kräver någon form av central styrning. Funktionerna om-&lt;br&gt;fattar samhällsverksamhet som i större eller mindre utsträckning måste&lt;br&gt;kunna upprätthållas under krigsförhållanden. Syftet med funktioner och&lt;br&gt;funktionsindelning är att ansvaret för beredskapsförberedelserna i fred&lt;br&gt;och för verksamhet under krig och krigsfara skall fördelas på nivåer&lt;br&gt;under regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger varje funktionsansvarig myndighet i fredstid att — till-&lt;br&gt;sammans med andra myndigheter med uppgifter inom funktionen — ut-&lt;br&gt;arbeta underlag för statsmakternas beslut om målen för funktionen i krig,&lt;br&gt;att samordna beredskapsförberedelserna, att samordna planering och&lt;br&gt;budgetering av sådana förberedelser samt genomförandet av krigs-&lt;br&gt;planering, att svara för att personal utbildas och att övningar genomförs&lt;br&gt;samt att till regeringen regelbundet redovisa beredskapsläget. I krig och&lt;br&gt;vid krigsfara skall den ansvariga myndigheten samordna verksamheten&lt;br&gt;inom funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsplaneringen inom varje funktion har som utgångspunkt ett&lt;br&gt;av riksdagen fastställt övergripande funktionsmål. För närvarande finns&lt;br&gt;18 olika funktioner, varav här kan nämnas funktionen Finansiella tjänster&lt;br&gt;och funktionen Socialförsäkring m.m., vilka båda är av särskild betydelse&lt;br&gt;i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Finansiella tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Finansiella tjänster omfattar betalningar och andra finansiella&lt;br&gt;tjänster inom bank- och försäkringsväsendet. Finansinspektionen är&lt;br&gt;funktionsansvarig myndighet. Den del av funktionen som omfattar för-&lt;br&gt;säkringssektorn kan delas in i tre underavdelningar. Den första avser det&lt;br&gt;privata försäkringsväsendets verksamhet på skade- och personförsäk-&lt;br&gt;ringsområdet. Den andra avser den statliga krigsförsäkringen, som sköts&lt;br&gt;av Statens krigsförsäkringsnämnd (KFN) och som omfattar främst tran-&lt;br&gt;sport- och motorfordonsförsäkring. Den tredje avser krigsskadeersätt-&lt;br&gt;ning, som handläggs av Statens krigsskadenämnd (KSN), och som syftar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till att täcka krigsskador på egendom som finns inom landet och som inte&lt;br&gt;täcks på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de av riksdagen uppställda målen för funktionen Finansiella&lt;br&gt;tjänster gäller att verksamheten inom funktionen skall bedrivas så, att&lt;br&gt;under höjd beredskap betalningssystemet i landet kan upprätthållas och&lt;br&gt;de mest angelägna tjänsterna i övrigt inom bank- och försäkringsväsendet&lt;br&gt;erbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av beredskapsplaneringen när det gäller försäkringsverk-&lt;br&gt;samheten bör vara att försäkringsföretagen under höjd beredskap skall&lt;br&gt;kunna bedriva en begränsad verksamhet. Livförsäkring, brandförsäkring&lt;br&gt;av fastighet samt försäkring av anläggningar och transporter som är&lt;br&gt;angelägna för folkförsörjningen och Försvarsmakten skall upprätthållas.&lt;br&gt;Vidare skall KFN och KSN kunna träda i funktion. Försäkringsföretagen&lt;br&gt;skall gemensamt ha organiserat ett nät av lokalkontor för att betjäna all-&lt;br&gt;mänheten med försäkringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beredskapsplanläggningen har försäkringsbranschen bildat ett sam-&lt;br&gt;ordningsorgan, Försäkringsbranschens Beredskapskommitté, som också&lt;br&gt;är branschens organ för kontakter med Finansinspektionen i bered-&lt;br&gt;skapsfrågor. För att säkerställa att en rikstäckande försäkringsverksamhet&lt;br&gt;kan bedrivas under krigsförhållanden har försäkringsbolagen utsett ett&lt;br&gt;trettiotal kontor till distriktscentraler med uppgift att betjäna allmänheten&lt;br&gt;i försäkringsfrågor, motta skadeanmälningar och verkställa enklare&lt;br&gt;skadeutredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Socialförsäkring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Socialförsäkring m.m. omfattar socialförsäkring och anslut-&lt;br&gt;ande bidragssystem. Riksförsäkringsverket är funktionsansvarig myndig-&lt;br&gt;het. Riksdagens uppställda mål för verksamheten är att denna skall be-&lt;br&gt;drivas så att de ekonomiska trygghetssystemen under höjd beredskap&lt;br&gt;fungerar på sådant sätt att den enskilde får den ersättning hon är be-&lt;br&gt;rättigad till. Verksamheten skall även bedrivas så att de resurser och den&lt;br&gt;beredskap som skapas också skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar&lt;br&gt;på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsmyndigheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa myndigheter är beredskapsmyndigheter, varmed avses myndig-&lt;br&gt;heter som bedriver verksamhet av stor betydelse för totalförsvaret och&lt;br&gt;som skall fortsätta verksamheten under höjd beredskap. En myndighet&lt;br&gt;som inte är beredskapsmyndighet skall fortsätta sin verksamhet så långt&lt;br&gt;det är möjligt med hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i&lt;br&gt;övrigt. Alla myndigheter är dock skyldiga att i sin verksamhet beakta&lt;br&gt;totalförsvarets krav. Myndigheternas beredskapsplanering skall ske i&lt;br&gt;samverkan med de statliga och kommunala myndigheter, sammanslut-&lt;br&gt;ningar och näringsidkare som är berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkra viss krigsviktig produktion har ett antal K-företag utsetts.&lt;br&gt;För att ett företag skall anses som krigsviktigt måste det ha en produktion&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av varor eller tjänster som är av största vikt för totalförsvaret. K-företa-&lt;br&gt;gen finns registrerade hos länsstyrelserna och respektive funktionsansva-&lt;br&gt;rig myndighet. De större bankerna och försäkringsbolagen är K-företag,&lt;br&gt;liksom Bankgirot, Värdepapperscentralen (VPC) AB och Stockholms&lt;br&gt;Fondbörs AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om fullmaktslagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av planeringen av Sveriges totalförsvar är den administra-&lt;br&gt;tiva beredskapen. Med uttrycket avses alla lagar och förordningar som är&lt;br&gt;nödvändiga för att samhället skall kunna lösa sina uppgifter i krig och&lt;br&gt;krigsfara. Den administrativa beredskapen omfattar författningsbered-&lt;br&gt;skap och organisationsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till författningsberedskapen hör sådana författningar som innehåller&lt;br&gt;regler om hur samhällets omställning från fred till krig skall planeras och&lt;br&gt;genomföras samt regler om vad som gäller sedan samhället väl har ställts&lt;br&gt;om för krig. Med organisationsberedskap avses myndigheternas interna&lt;br&gt;föreskrifter, dvs. föreskrifter om den egna verksamhets- och organi-&lt;br&gt;sationsberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningen från freds- till krigssamhället måste gå snabbt för att fa&lt;br&gt;avsedd verkan. Riksdagens beslut kan därför inte avvaktas i varje särskilt&lt;br&gt;fall utan regeringen och olika myndigheter måste ha befogenhet att vidta&lt;br&gt;de åtgärder som påkallas av omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av normgivningsmakten mellan riksdagen och rege-&lt;br&gt;ringen regleras i regeringsformen (RF). Enligt 13 kap. 6 § RF kan rege-&lt;br&gt;ringen, om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utom-&lt;br&gt;ordentliga förhållanden som är föranledda av krig — varmed avses även&lt;br&gt;krig mellan främmande stater — eller av krigsfara som riket har befunnit&lt;br&gt;sig i, med stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana&lt;br&gt;föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars skall meddelas&lt;br&gt;genom lag. När det gäller extraordinära förhållanden som har andra&lt;br&gt;orsaker, begränsas däremot möjligheten att delegera normgivningsmakt&lt;br&gt;till regeringen på vanligt sätt av reglerna i 8 kap. RF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bestämmelserna i 13 kap. 6 § RF har riksdagen i ett antal&lt;br&gt;lagar bemyndigat regeringen att besluta om åtgärder där beslutet annars&lt;br&gt;skulle ha tillkommit riksdagen i dess egenskap av lagstiftande försam-&lt;br&gt;ling. Dessa s.k. fullmaktslagar utgör grunden för vår administrativa&lt;br&gt;beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Fullmaktslagstiftningen på försäkringsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsverksamheten vid krig och krigsfara finns allmänna&lt;br&gt;bestämmelser i två beredskapslagar, lagen (1959:73) med vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m. (inländska&lt;br&gt;lagen) och lagen (1959:74) med vissa bestämmelser om utländsk för-&lt;br&gt;säkringsrörelse vid krig m.m. (utländska lagen). Den inländska lagen är&lt;br&gt;tillämplig på svenska försäkringsbolag och den utländska lagen gäller i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om de utländska försäkringsföretag som har fått koncession att&lt;br&gt;driva verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de båda lagarna ges generella regler för försäkringsverksamhet i krig&lt;br&gt;och under krigsfara med syfte att göra det möjligt att anpassa verksam-&lt;br&gt;heten efter rådande omständigheter. En utgångspunkt är att underlätta för&lt;br&gt;bolagen att koncentrera sin verksamhet till de mest angelägna verk-&lt;br&gt;samhetsgrenarna. En annan är att göra det möjligt att lösa problem som&lt;br&gt;uppkommer när bolagen blir avskurna från möjligheten till återförsäkring&lt;br&gt;i utlandet. Vidare finns bestämmelser som rör hanteringen av frågor om&lt;br&gt;betalningsanspråk och om avsteg från vissa annars gällande försäkrings-&lt;br&gt;villkor. Den utländska lagen behandlar dessutom bl.a. den situationen då&lt;br&gt;ett utländskt försäkringsbolag på grund av krigsförhållanden kan antas&lt;br&gt;inte komma att infria sina åtaganden här. I sådant fall kan företaget&lt;br&gt;förbjudas att fortsätta verksamheten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tredje lag, lagen (1959:118) om krigsansvarighet för liv- och&lt;br&gt;invaliditetsförsäkring (krigsansvarighetslagen), finns bestämmelser som&lt;br&gt;syftar till att ge försäkringstagarna ett mer omfattande skydd än som&lt;br&gt;skulle följa av de annars tillämpade försäkringsvillkoren. Om antalet&lt;br&gt;försäkringsfall blir mycket stort kan det bli omöjligt för ett bolag att&lt;br&gt;betala ut försäkringsbeloppen. Genom lagen får bolagen därför bl.a. rätt&lt;br&gt;att vid behov ta ut en särskild krigspremie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga krigsförsäkringen har till huvudsyfte att bidra till att&lt;br&gt;trygga folkförsörjningen i en krigssituation som allvarligt berör vårt land.&lt;br&gt;För verksamheten gäller en särskild beredskapslag, lagen (1960:22) om&lt;br&gt;statlig krigsförsäkring. Enligt lagen kan staten meddela försäkring mot&lt;br&gt;krigsrisk i fråga om transportmedel i utlandstrafik samt varor under&lt;br&gt;import eller export. Dessutom kan staten i viss omfattning gå in som åter-&lt;br&gt;försäkringsgivare åt svenska försäkringsbolag och åt sammanslutningar&lt;br&gt;av sådana bolag. Den statliga försäkringsverksamheten handhas av en&lt;br&gt;särskild myndighet, Statens krigsförsäkringsnämnd (KFN), som också i&lt;br&gt;fred svarar för behövliga beredskapsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att trygga ett kontinuerligt krigsskydd för pågående transporter har&lt;br&gt;KFN, efter bemyndigande av riksdagen och med godkännande av rege-&lt;br&gt;ringen, träffat s.k. krigsutbrottsavtal med svenska försäkringsbolag inne-&lt;br&gt;bärande att staten övertar krigsriskansvaret i de försäkringar som tecknats&lt;br&gt;hos bolagen på de villkor om premier och annat som angetts av nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Allmänna utgångspunkter för en reformerad &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1998/99:85&lt;br&gt;beredskapslagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande beredskapslagstiftning på försäkringsområdet utformades&lt;br&gt;under 1950-talet mot bakgrund av de erfarenheter som fanns från för-&lt;br&gt;hållandena under andra världskriget. Sedan några år tillbaka är försäk-&lt;br&gt;ringslagstiftningen föremål för en ingående och omfattande översyn.&lt;br&gt;Denna utveckling på lagstiftningsområdet har, tillsammans med de för-&lt;br&gt;ändringar som i övrigt skett på försäkringsmarknaden, medfört att bered-&lt;br&gt;skapslagstiftningen blivit föråldrad och i behov av en modernisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslagstiftningen speglar försäkringsväsendets roll inom total-&lt;br&gt;försvaret. Syftet med denna lagstiftning har i huvudsak varit att möjlig-&lt;br&gt;göra att vissa försäkringsordningar kommer att kunna fungera även under&lt;br&gt;krig och krigsfara, att se till att ett försäkringsskydd dels för transport-&lt;br&gt;väsendet, dels för dödsfall och invaliditet kan erbjudas också under&lt;br&gt;krigsförhållanden samt att medverka till att ersättning lämnas för&lt;br&gt;krigsskador på egendom. Dessa överväganden är fortfarande giltiga (jfr&lt;br&gt;de av riksdagen uppställda målen för funktionen Finansiella tjänster,&lt;br&gt;avsnitt 4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under krigsförhållanden ökar nämligen hotet mot den enskildes&lt;br&gt;trygghet både vad gäller risken för personskador och förlust av materiella&lt;br&gt;tillgångar. Det är således en viktig samhällelig trygghetsfaktor att det&lt;br&gt;offentliga socialförsäkringssystemet och det enskilda försäkringsväsendet&lt;br&gt;så långt det är möjligt fungerar även under sådana förhållanden.&lt;br&gt;Inriktningen på beredskapslagstiftningen för försäkringsväsendet bör&lt;br&gt;således även fortsättningsvis vara att skapa förutsättningar för de in-&lt;br&gt;hemska försäkringsgivarna så att dessa så långt det är möjligt kan fort-&lt;br&gt;sätta med sin verksamhet även i händelse av krig och att under sådana&lt;br&gt;förhållanden även ge de inhemska försäkringstagare som försäkrat sig&lt;br&gt;hos utländska försäkringsföretag ett så gott skydd som möjligt. För att&lt;br&gt;verksamheten över huvud taget skall fungera under sådana förhållanden&lt;br&gt;måste försäkringsföretagen emellertid sannolikt begränsa sin verksamhet&lt;br&gt;och koncentrera denna till sådana områden som från samhällets synpunkt&lt;br&gt;är att bedöma som de viktigaste.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att trygga folkförsörjningen och bidra till försvarsansträngningarna&lt;br&gt;i en krigssituation är det även av stor betydelse att transporter av olika&lt;br&gt;slag kan utföras. Att ett försäkringsskydd erbjuds är i princip en&lt;br&gt;förutsättning för att transportväsendet skall fungera. För att transporter&lt;br&gt;som är betydelsefulla ur totalförsvarssynpunkt skall finnas att tillgå under&lt;br&gt;krigsförhållanden är det därför nödvändigt att staten kan träda in som för-&lt;br&gt;säkringsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I krigstider är det även fortsättningsvis, från såväl ekonomisk som&lt;br&gt;psykologisk synpunkt, av största betydelse att ett försäkringsskydd vid&lt;br&gt;dödsfall och invaliditet kan erbjudas. Ett krigsansvar för liv- och invali-&lt;br&gt;ditetsförsäkring är därför nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet mot krigsskador på egendom kan inte erhållas&lt;br&gt;genom privata försäkringar. Avsaknaden av ett sådant skydd kan natur-&lt;br&gt;ligtvis drabba den enskilde mycket hårt och även medföra kännbara verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar för samhället i stort. Det är därför angeläget att staten, så långt det&lt;br&gt;är möjligt, medverkar till att ersättning lämnas för krigsskador på egen-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan det således konstateras att försäkringsväsen-&lt;br&gt;det fyller samma roll inom totalförsvaret i dag som när nu gällande lag-&lt;br&gt;stiftning tillkom. Utgångspunkten för översynen av beredskapslagstift-&lt;br&gt;ningen bör därför vara att skapa en modem beredskapslagstiftning med i&lt;br&gt;huvudsak samma syfte som nu gällande reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande beredskapslagstiftning på försäkringsområdet är förhållan-&lt;br&gt;devis detaljerad. Fördelen med en ingående och detaljerad lagstiftnings-&lt;br&gt;teknik är att man som regel uppnår en större förutsebarhet om vad som&lt;br&gt;kommer att gälla under olika förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslagstiftningen för krig och krigsfara måste emellertid kunna&lt;br&gt;tillämpas under de mest skiftande förhållanden. Det är dessutom ytterst&lt;br&gt;osäkert hur dessa förhållanden kommer att gestalta sig. En ny bered-&lt;br&gt;skapslagstiftning bör därför ges en mer generell utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Försäkringsföretagens verksamhet under krig &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1998/99:85&lt;br&gt;och krigsfara&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regelverket under fredstid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De svenska försäkringsbolagens näringsrättsliga verksamhet regleras&lt;br&gt;huvudsakligen av bestämmelserna i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;br&gt;FRL. I lagen finns även associationsrättsliga regler, bestämmelser om hur&lt;br&gt;försäkringsverksamheten skall bedrivas och föreskrifter om den offent-&lt;br&gt;liga tillsynen över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen far försäkringsrörelse endast drivas av försäkringsbolag&lt;br&gt;som har fått tillstånd därtill (koncession). En förutsättning för att tillstånd&lt;br&gt;skall meddelas är att den planerade verksamheten kan antas komma att&lt;br&gt;uppfylla kraven på en sund försäkringsverksamhet (sundhetsprincipen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip i FRL är att försäkringsgivarna skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sina förpliktelser mot försäkringstagarna (soliditetsprincipen).&lt;br&gt;Bestämmelserna om minsta kapitalbas, försäkringstekniska avsättningar&lt;br&gt;och skuldtäckning ger uttryck för denna princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare princip, som syftar till att trygga livförsäkringsbolagens&lt;br&gt;soliditet, utgör den s.k. separationsprincipen. Enligt denna får den mera&lt;br&gt;svårbedömda och riskfyllda skadeförsäkringsrörelsen som huvudregel&lt;br&gt;inte förenas med direkt livförsäkringsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fundamental princip i FRL är den s.k. skälighetsprincipen.&lt;br&gt;Denna innebär att kostnaden för en försäkring skall vara skälig i för-&lt;br&gt;hållande till de tjänster som försäkringen innebär för försäkringstagaren&lt;br&gt;(premie- och kostnadsskälighet). Principen anses också inrymma ett&lt;br&gt;skälighetskrav på andra villkor (villkorsskälighet) och på skadereglering&lt;br&gt;(skaderegleringsskälighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall utöva tillsyn över försäkringsbolagen och&lt;br&gt;bl.a. se till att dessa i sin verksamhet följer de nu nämnda principerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Regeringskansliet pågår emellertid för närvarande ett större&lt;br&gt;reformarbete på försäkringsområdet. I propositionen om Ändrade för-&lt;br&gt;säkringsrörelseregler föreslås som tidigare nämnts genomgripande för-&lt;br&gt;ändringar i FRL. Förslagen innebär en modernisering av verksam-&lt;br&gt;hetsreglema för i första hand livförsäkringsbolagen samt ett förtyd-&lt;br&gt;ligande av principerna för Finansinspektionens tillsyn över försäkrings-&lt;br&gt;bolagen. Bland annat föreslås att den nuvarande s.k. skälighetsprincipen&lt;br&gt;slopas. Skälighetsaspekter på premier och kostnader skall tillgodoses på&lt;br&gt;annat sätt. Förslaget innebär vidare att det generella förbudet mot vinstut-&lt;br&gt;delning i livförsäkringsbolag tas bort. Bestämmelserna om försäkrings-&lt;br&gt;tekniska avsättningar ändras också i flera avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRL innehåller i dag fullständiga bolagsrättsliga bestämmelser, som i&lt;br&gt;stora delar överensstämmer med reglerna i aktiebolagslagen (ABL).&lt;br&gt;Sedan en tid pågår emellertid inom Regeringskansliet även ett arbete som&lt;br&gt;syftar till att samordna de bolagsrättsliga reglerna för samtliga bolags-&lt;br&gt;former. En reformering av de associationsrättsliga reglerna på försäk-&lt;br&gt;ringsområdet kommer dock att ske i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om försäkringsbolagens års- och koncernredovisning&lt;br&gt;har för något år sedan utmönstrats ur FRL och tagits in i lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att koncession meddelas för ett svenskt försäkrings-&lt;br&gt;bolag skall bolagsordningen stadfastas. Förutom sedvanliga uppgifter om&lt;br&gt;firma, säte och föremålet för verksamheten skall bolagsordningen enligt&lt;br&gt;2 kap. 5 § FRL innehålla regler som anger bl.a. hur stämman far förfoga&lt;br&gt;över bolagets vinst och i vilken utsträckning bolaget är skyldigt att&lt;br&gt;teckna återförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För livförsäkring och i vissa fall för skadeförsäkring skall försäkrings-&lt;br&gt;bolaget även upprätta grunder för verksamheten. Tidigare gällde att även&lt;br&gt;grunderna skulle stadfastas innan bolaget började sin verksamhet. Detta&lt;br&gt;krav slopades emellertid i samband med införlivandet i svensk rätt av&lt;br&gt;tredje generationens försäkringsdirektiv (se prop. 1994/95:184). Grun-&lt;br&gt;derna för livförsäkringar skall bl.a. innehålla bestämmelser om beräkning&lt;br&gt;av försäkringspremier och premiereserv, försäkringstagarnas rätt till åter-&lt;br&gt;köp och fribrev, belåning av försäkringsbrev hos bolaget och verkan av&lt;br&gt;underlåtenhet att betala premie (7 kap. 3 § första stycket FRL). Till sin&lt;br&gt;rättsliga natur är grunderna att anse som ett komplement till bolags-&lt;br&gt;ordningen. I dessa regleras emellertid inte uteslutande frågor som direkt&lt;br&gt;rör bolagets försäkringsverksamhet utan även ämnen som mera omedel-&lt;br&gt;bart är av betydelse för avtalsförhållandet mellan försäkringstagaren och&lt;br&gt;försäkringsgivaren. Grunderna utgör därför ofta en del av försäkrings-&lt;br&gt;avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i grunderna som är av villkorskaraktär kommer enligt&lt;br&gt;lagen (1995:779) om ändring i försäkringsrörelselagen att utmönstras&lt;br&gt;från grunderna och i stället tas in i försäkringsvillkoren. Ändringen har&lt;br&gt;emellertid ännu inte trätt i kraft eftersom den ansetts böra samordnas med&lt;br&gt;genomförandet av förslaget till ny försäkringsavtalslag (se prop.&lt;br&gt;1994/95:184 s. 247). Detta ställningstagande har emellertid omprövats&lt;br&gt;under arbetet med reformeringen av rörelsereglema i FRL, och i den&lt;br&gt;tidigare nämnda propositionen om Ändrade försäkringsrörelseregler&lt;br&gt;föreslås att den nuvarande ordningen med försäkringstekniska grunder&lt;br&gt;upphör i samband med genomförandet av det förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller själva avtalsförhållandet mellan försäkringsgivaren och&lt;br&gt;försäkringstagaren finns regler i lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;br&gt;(FAL) och konsumentförsäkringslagen (1980:38, KFL). Båda dessa lagar&lt;br&gt;är, som tidigare angetts, föremål för en översyn inom Regeringskansliet.&lt;br&gt;Ett förslag till en ny försäkringsavtalslag är dock inte att vänta förrän&lt;br&gt;tidigast i slutet av innevarande år. Enligt de förslag som ligger till grund&lt;br&gt;för det pågående beredningsarbetet (SOU 1986:56, SOU 1989:88 och Ds&lt;br&gt;1993:39) kommer den nya lagen även att innehålla bestämmelser om&lt;br&gt;gruppförsäkring och annan kollektiv försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige reglerades tidigare&lt;br&gt;i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att driva&lt;br&gt;försäkringsrörelse i Sverige . Försäkringsgivare med hemvist inom EES&lt;br&gt;reglerades i lagen (1993:1302) om EES-försäkringsgivares verksamhet i&lt;br&gt;Sverige . Bestämmelserna för samtliga utländska försäkringsgivare har&lt;br&gt;emellertid för kort tid sedan samlats i lagen (1998:293) om utländska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsgivares verksamhet i Sverige (LUFV). En utgångspunkt vid&lt;br&gt;översynen av lagstiftningen om utländska försäkringsgivare var&lt;br&gt;principerna om effektivt marknadstillträde och nationell likabehandling,&lt;br&gt;dvs. att de utländska försäkringsgivare som vill verka på den svenska&lt;br&gt;marknaden skall få tillträde till denna och i sin verksamhet bemötas på&lt;br&gt;samma sätt som de svenska försäkringsgivarna (se prop. 1997/98:141&lt;br&gt;s. 58)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för de utländska försäkringsföretagen fordras tillstånd för att få&lt;br&gt;driva försäkringsrörelse i Sverige. En försäkringsgivare från ett annat&lt;br&gt;EES-land får dock, med stöd av en koncession i sitt hemland, driva för-&lt;br&gt;säkringsrörelse i Sverige efter ett anmälningsförfarande. Finansinspek-&lt;br&gt;tionen har också att utöva tillsyn över utländska försäkringsgivares verk-&lt;br&gt;samhet i Sverige. För tillsynen över EES-försäkringsgivare gäller dock&lt;br&gt;att huvudansvaret för den finansiella tillsynen ankommer på tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten i försäkringsgivarens hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu nämnda regelverket på försäkringsområdet är naturligtvis&lt;br&gt;anpassat för fredstida förhållanden. I händelse av krig eller krigsfara är&lt;br&gt;det emellertid sannolikt att förutsättningarna för försäkringsverksam-&lt;br&gt;heten ändras och att olika problem — hänförliga till såväl inhemska som&lt;br&gt;utländska förhållanden — uppstår. Resursbrist och bortfall av datorstöd&lt;br&gt;kan innebära svårigheter inom alla verksamhetsområden. För försäk-&lt;br&gt;ringsgivarna leder en återgång till manuell hantering i förening med&lt;br&gt;personalbrist till besvärligheter bl.a. när det gäller att ta fram premie-&lt;br&gt;avier. Störningar i betalningsförmedlingen och annan post- och bank-&lt;br&gt;service medför dessutom sannolikt att premiebetalningar och utbetal-&lt;br&gt;ningar av försäkringsersättningar försvåras eller helt uteblir. Till detta&lt;br&gt;kommer de problem för de svenska försäkringsbolagen som kan upp-&lt;br&gt;komma när förbindelserna med utlandet bryts. De svenska bolagen åter-&lt;br&gt;försäkrar sig i stor utsträckning i utlandet och om ett bortfall av ersätt-&lt;br&gt;ningar från de utländsk återförsäkrarna inte kan täckas från annat håll kan&lt;br&gt;följden bli att bolagen får likviditets- och soliditetsproblem. Det kan så-&lt;br&gt;ledes konstateras att försäkringsgivarna måste kunna anpassa sig till&lt;br&gt;extremt ändrade förhållanden om de skall kunna fortsätta med sin verk-&lt;br&gt;samhet under krig eller krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har syftet med beredskapslagstiftningen på för-&lt;br&gt;säkringsområdet varit att skapa förutsättningar för de inhemska försäk-&lt;br&gt;ringsgivarna att så långt det är möjligt fortsätta med sin verksamhet även&lt;br&gt;i händelse av krig och att under sådana förhållanden även ge de inhemska&lt;br&gt;försäkringstagare som försäkrat sig hos utländska försäkringsföretag ett&lt;br&gt;så gott skydd som möjligt. Bestämmelser om detta har samlats i två&lt;br&gt;beredskapslagar, lagen (1959:73) med vissa bestämmelser om inländsk&lt;br&gt;försäkringsrörelse vid krig m.m. (inländska lagen) och lagen (1959:74)&lt;br&gt;med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid&lt;br&gt;krig m.m. (utländska lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gällande fullmaktslagstiftning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inländska lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inländska lagen är en fullmaktslag med samma konstruktion som&lt;br&gt;flera andra beredskapslagar. Lagens bestämmelser träder i tillämpning&lt;br&gt;först under vissa angivna förutsättningar. När lagen tillämpas har rege-&lt;br&gt;ringen och i vissa fall Finansinspektionen rätt att i olika avseenden med-&lt;br&gt;ge avsteg från bestämmelser och försäkringsvillkor som gäller för sven-&lt;br&gt;ska försäkringsbolag i deras verksamhet. Fullmakterna tar alltså sikte på&lt;br&gt;ett antal sinsemellan ganska olikartade föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för lagens tillämpning anges i 1 §. Är Sverige i krig&lt;br&gt;skall bestämmelserna tillämpas. Är Sverige i krigsfara eller råder det så-&lt;br&gt;dana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig&lt;br&gt;utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs-&lt;br&gt;fara, far regeringen föreskriva att bestämmelserna skall tillämpas. Ett så-&lt;br&gt;dant förordnande skall inom viss tid underställas riksdagen för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § kan Finansinspektionen medge ett försäkringsbolag att utan&lt;br&gt;återförsäkring ta på sig ansvar för en och samma risk till ett högre belopp&lt;br&gt;än som annars är möjligt enligt bolagsordningen. Inspektionen kan vidare&lt;br&gt;medge ömsesidiga försäkringsbolag att överskrida i bolagsordningen&lt;br&gt;angiven begränsning av återförsäkringen i förhållande till den direkta för-&lt;br&gt;säkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försäkringsbolag som har tillstånd att meddela återförsäkring far&lt;br&gt;enligt bestämmelsen i 3 § meddela sådan försäkring — utom beträffande&lt;br&gt;livförsäkring eller annan personförsäkring — utan hinder av eventuella&lt;br&gt;restriktioner i bolagsordningen om begränsning av bolagets verksamhet&lt;br&gt;till riket eller viss del av riket eller till visst slag av egendom. Bestäm-&lt;br&gt;melsen tillkom med beaktande av främst de mindre ömsesidiga försäk-&lt;br&gt;ringsbolagens behov. Genom bestämmelsen öppnades en möjlighet även&lt;br&gt;för dessa att under andra världskriget delta i återförsäkringsverksamhet&lt;br&gt;som förutsattes ske i särskilda konsortier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fa tillgång till medel vid återköp av eller lån på livförsäkringar,&lt;br&gt;för vilka avsättningar till försäkringsfonden gjorts, kan försäkringsbolag&lt;br&gt;med Finansinspektionens tillstånd enligt 4 § utnyttja värdehandlingar&lt;br&gt;som ligger som pant för försäkringstagarnas räkning. Bestämmelsen är&lt;br&gt;numera obsolet. Begreppet försäkringsfond utmönstrades genom de änd-&lt;br&gt;ringar som gjordes i redovisningsbestämmelserna i samband med att nu&lt;br&gt;gällande FRL antogs (se prop. 1981/82:180 s 192). Termen motsvarar&lt;br&gt;närmast vad som i dag benämns försäkringstekniska skulder. Vidare har&lt;br&gt;systemet med pantsättning ersatts med en ordning som ger försäk-&lt;br&gt;ringstagarna förmånsrätt i tillgångar som antecknas i ett särskilt register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § kan ett försäkringsbolag få tillstånd av Finansinspektionen&lt;br&gt;att skjuta upp hela eller en del av utbetalningen vid återköp av&lt;br&gt;livförsäkring och att helt eller delvis slippa ifrån sin skyldighet att lämna&lt;br&gt;lån på sådana försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av 6 § kan Finansinspektionen ge ett försäkringsbolag till-&lt;br&gt;stånd att göra avsteg från bestämmelser i bolagsordningen eller FRL an-&lt;br&gt;gående tid och plats för vidtagande av åtgärd, utom såvitt gäller&lt;br&gt;processuella bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det anses oundgängligt att starkt begränsa försäkringsverksam-&lt;br&gt;heten, kan regeringen med stöd av 7 § beträffande viss försäkringsgren&lt;br&gt;förordna att avtal om annan försäkring än livförsäkring skall upphöra att&lt;br&gt;gälla för viss tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § får regeringen bestämma storleken på premien i ett försäk-&lt;br&gt;ringsavtal, och beträffande annan försäkring än livförsäkring även själv-&lt;br&gt;risken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 § andra stycket FAL och 16 § lagen (1959:118) om krigsansva-&lt;br&gt;righet för liv- och invaliditetsförsäkring ges vissa föreskrifter om på-&lt;br&gt;följden vid underlåten premiebetalning och om förutsättningen för på-&lt;br&gt;följdens inträde, nämligen att försäkringsgivaren är skyldig att lämna ett&lt;br&gt;meddelande till försäkringstagaren om förpliktelsen att betala premien&lt;br&gt;och, enligt krigsansvarighetslagen, att dessutom bl.a. erinra om på-&lt;br&gt;följden. Genom 9 § ges regeringen fullmakt att befria försäkringsbolag&lt;br&gt;från denna aviseringsskyldighet och från motsvarande skyldighet i för-&lt;br&gt;säkringsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i 10 § bemyndigas regeringen att medge försäk-&lt;br&gt;ringstagare respektive försäkringsbolag anstånd att betala premie respek-&lt;br&gt;tive försäkringsersättning under högst tre månader. Bestämmelsen är&lt;br&gt;dock inte tillämplig på sådan försäkringsersättning som regleras i krigs-&lt;br&gt;ansvarighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan enligt 11 § föreskriva att ett försäkringsbolags ansvar&lt;br&gt;enligt brandförsäkring avseende byggnad som hör till fast egendom,&lt;br&gt;tomträtt eller vattenfallsrätt skall gälla fastän premien inte har betalats.&lt;br&gt;Försäkringsbolaget har i så fall förmånsrätt för fordringen på den obetal-&lt;br&gt;da premien i den försäkrade egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan befaras att ett utländskt försäkringsbolag på grund av&lt;br&gt;rådande krigsförhållanden inte kommer att uppfylla sina förpliktelser vad&lt;br&gt;gäller meddelad återförsäkring kan regeringen med stöd av 12 § förbjuda&lt;br&gt;svenska försäkringsbolag att fullfölja av dem åt försäkringsbolag i det&lt;br&gt;främmande landet meddelade återförsäkringar eller att träffa nya sådana&lt;br&gt;avtal med försäkringsbolag som tillhör det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § kan regeringen bestämma om avvikelser från 18 och 21 §§&lt;br&gt;lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon. Bestämmelserna i&lt;br&gt;1929 års lag motsvarades närmast av 6 § respektive 16 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena i trafikskadelagen (1975:1410). Den förra bestämmelsen, som&lt;br&gt;innebar att försäkringsgivaren hade ett fortsatt ansvar under 30 dagar från&lt;br&gt;det att försäkringen upphört, upphävdes emellertid år 1978. Den senare&lt;br&gt;bestämmelsen handlar om ansvarsfördelningen mellan försäkringsbola-&lt;br&gt;gen för skador i följd av trafik med oförsäkrade eller okända fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av 14 § kan regeringen föreskriva om avvikelse från vad som&lt;br&gt;annars gäller för försäkringsbolag i vissa redovisningssammanhang. Hän-&lt;br&gt;visningarna i paragrafen är emellertid inaktuella. Bestämmelser om redo-&lt;br&gt;visning har brutits ut ur FRL och återfinns numera i lagen (1995:1560)&lt;br&gt;om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § ges regeringen och Finansinspektionen möjlighet att knyta skä-&lt;br&gt;liga villkor till beslut som de fattar med stöd av lagen. I bestämmelsen&lt;br&gt;regleras också vad som följer om en överträdelse sker mot ett villkor som&lt;br&gt;har knutits till ett medgivande enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 § föreskrivs att försäkringar som har meddelats med stöd av 2 och&lt;br&gt;3 §§ skall gälla även sedan bestämmelserna upphört. Vidare anges att den&lt;br&gt;beslutande myndigheten skall avgöra huruvida ett medgivande eller&lt;br&gt;förordnande enligt 4-15 §§ skall gälla även efter det att dessa bestäm-&lt;br&gt;melser upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 § ges regeringen rätt att delegera sina befogenheter enligt&lt;br&gt;lagen till Finansinspektionen. Bestämmelsen står inte helt i överensstäm-&lt;br&gt;melse med nya regeringsformen. Normgivningskompetens som delege-&lt;br&gt;rats till regeringen vid krig eller krigsfara enligt 13 kap. 6 § RF far&lt;br&gt;nämligen inte delegeras vidare till förvaltningsmyndighet, s.k. subdele-&lt;br&gt;gation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens med stöd av lagen meddelade beslut kan enligt&lt;br&gt;18 § överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska lagen är tillämplig på utländska försäkringsföretag som driver&lt;br&gt;verksamhet här i riket enligt bestämmelser i lagen (1950:272) om rätt för&lt;br&gt;utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige. Som&lt;br&gt;inledningsvis nämnts har 1950 års lag upphävts och bestämmelser om&lt;br&gt;utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige återfinns numera i&lt;br&gt;LUFV, som innehåller regler för såväl EES-försäkringsgivare som för-&lt;br&gt;säkringsgivare från tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utländska lagen innehåller bestämmelser som i allt väsentligt mot-&lt;br&gt;svarar dem som finns i den inländska lagen. Syftet är att också de utländ-&lt;br&gt;ska företagen skall kunna anpassa sin verksamhet under krigsförhåll-&lt;br&gt;anden. I några avseenden finns dock skillnader lagarna emellan. Den&lt;br&gt;viktigaste skillnaden är att regeringen, såvitt gäller utländska försäk-&lt;br&gt;ringsföretag, har en möjlighet att förbjuda ett sådant företag att fortsätta&lt;br&gt;med försäkringsverksamhet i Sverige under den tid som lagen är i&lt;br&gt;tillämpning. Ett sådant förbud skall grundas på ett antagande att företaget&lt;br&gt;på grund av krigsförhållanden inte kommer att infria sina här i landet&lt;br&gt;ingångna förbindelser med försäkringstagare. Till förbudsbestämmelsen&lt;br&gt;är kopplat vissa bestämmelser om ett särskilt administrationsförfarande&lt;br&gt;för att tillvarata livförsäkringstagares rätt. Förfarandet kan tillämpas även&lt;br&gt;då verksamheten läggs ner av något annat skäl än ett meddelat förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller att regeringen under tid som den utländska lagen är i&lt;br&gt;tillämpning kan förordna att ett utländskt försäkringsbolag skall deponera&lt;br&gt;ett högre belopp som säkerhet för försäkringsrörelsen här i landet än som&lt;br&gt;gäller under normala förhållanden enligt 15 a § LUF. Sistnämnda para-&lt;br&gt;graf motsvaras närmast av bestämmelsen i 5 kap. 2 § 1 LUFV.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Väsentligen samma beredskapsregler skall gälla&lt;br&gt;för svenska och utländska försäkringsföretag. Bestämmelserna sam-&lt;br&gt;manförs i en ny lag om försäkringsverksamhet under krig eller&lt;br&gt;krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall även fortsättningsvis ges möjlighet att föreskriva att&lt;br&gt;försäkringsgivares ansvar för viss försäkringsverksamhet på sak-&lt;br&gt;försäkringsområdet skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller läm-&lt;br&gt;nar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som nämnts inledningsvis måste för-&lt;br&gt;säkringsgivarna kunna anpassa sig till extremt ändrade förhållanden om&lt;br&gt;de skall kunna fortsätta sin verksamhet under krig och krigsfara. Full-&lt;br&gt;maktsreglema, som gör det möjligt att i krigstider föreskriva om lättnader&lt;br&gt;för de svenska försäkringsgivarna, utgör därför ett viktigt inslag i bered-&lt;br&gt;skapsförberedelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven bakom fullmaktsbestämmelsema gör sig emellertid gällande&lt;br&gt;också beträffande de utländska försäkringsföretagens verksamhet i&lt;br&gt;Sverige. Med den ökade internationalisering som ägt rum på försäk-&lt;br&gt;ringsmarknaden framstår det i dag klarare än tidigare att det för de här&lt;br&gt;verksamma utländska försäkringsföretagen bör gälla samma förutsätt-&lt;br&gt;ningar till avvikelser från annars gällande bestämmelser och till särskilda&lt;br&gt;åtgärder som gäller för de svenska försäkringsgivarna, allt i syfte att&lt;br&gt;försäkringsverksamheten så långt möjligt skall kunna upprätthållas även i&lt;br&gt;beredskapstider. Det finns därför skäl att sammanföra bestämmelserna&lt;br&gt;om de svenska och utländska försäkringsgivarnas verksamhet till en&lt;br&gt;gemensam lag med i allt väsentligt gemensamma bestämmelser inom&lt;br&gt;områden där detta är praktiskt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de utländska EES-bolagen ges inga svenska verksamhetsregler&lt;br&gt;eftersom bolagen har att följa sina hemländers rörelseregler och står&lt;br&gt;under tillsyn av hemlandsmyndighetema. Såvitt gäller dessa bolag före-&lt;br&gt;ligger således inte något behov av att kunna medge avvikelser från&lt;br&gt;rörelseregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla utländska försäkringsgivare har emellertid att följa svensk lag-&lt;br&gt;stiftning när det gäller avtalsvillkor och liknande bestämmelser. I dessa&lt;br&gt;avseenden har de utländska försäkringsföretagen således samma behov&lt;br&gt;av att kunna anpassa sig till rådande förhållanden som de svenska&lt;br&gt;försäkringsbolagen. Beredskapsbestämmelserna på detta område bör där-&lt;br&gt;för så långt det är möjligt vara lika för alla försäkringsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis nämnts innehåller den utländska lagen vissa sär-&lt;br&gt;bestämmelser som saknar motsvarighet i den inländska lagen. Rege-&lt;br&gt;ringen har en möjlighet att föreskriva att en utländsk försäkringsgivare&lt;br&gt;under krigsförhållanden skall deponera ett högre belopp än som gäller&lt;br&gt;under fredstid. Regeringen kan vidare förbjuda ett sådant företag att&lt;br&gt;fortsätta med försäkringsverksamhet i Sverige under den tid som lagen är&lt;br&gt;i tillämpning, om det kan antas att försäkringsgivaren på grund av krigs-&lt;br&gt;förhållanden inte kommer att infria sina försäkringsåtaganden i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beredskapsplaneringen har tidigare ingått att svenska försäkrings-&lt;br&gt;bolag, i ett konsortium, skulle överta ett utländskt försäkringsföretags&lt;br&gt;försäkringar om detta förbjöds att fortsätta sin verksamhet. En förut-&lt;br&gt;sättning som då gällde var, att de svenska bolagen även skulle ta över&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgångar som det utländska bolaget deponerat i Sverige till ett belopp Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;motsvarande de överlåtna försäkringsåtagandena. Något krav uppställs&lt;br&gt;emellertid inte längre på deposition när det gäller EES-bolag utan det är&lt;br&gt;tillräckligt att dessa bolag uppvisar ett intyg som utvisar bolagets kapital-&lt;br&gt;bas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det föreligger ett behov av en särskild bestämmelse som gör&lt;br&gt;det möjligt att förbjuda ett utländskt försäkringsbolag att fortsätta sin&lt;br&gt;verksamhet i Sverige bör således inte längre ses isolerad för sig utan i&lt;br&gt;stället beaktas i samband med spörsmålet vilka regler som över huvud&lt;br&gt;bör stå till buds för myndigheterna när det gäller att hindra en försäk-&lt;br&gt;ringsgivare, vilken som helst, från att bedriva verksamhet om det bedöms&lt;br&gt;att han inte kan fullfölja sina åtaganden. Regeringen återkommer till&lt;br&gt;denna fråga i avsnitt 6.7 om tillsynsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att försäkringsverksamheten under krig och krigsfara över huvud&lt;br&gt;taget skall kunna fungera har man att utgå från att försäkringsbolagen&lt;br&gt;tvingas att begränsa sin verksamhet och koncentrera denna till sådana&lt;br&gt;områden som sett från samhällets synpunkt är att bedöma som de&lt;br&gt;viktigaste. Mot denna bakgrund har regeringen, genom 7 § inländska&lt;br&gt;lagen respektive 9 § utländska lagen, givits fullmakt att beträffande viss&lt;br&gt;försäkringsgren förordna att avtal om annan försäkring än livförsäkring&lt;br&gt;skall upphöra att gälla för viss tid eller tills vidare, om det på grund av&lt;br&gt;krigsförhållanden anses oundgängligt att starkt begränsa försäkringsverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i enlighet med de nämnda bestämmelserna innebär ofrån-&lt;br&gt;komligen ett väsentligt ingrepp i löpande avtalsförhållanden. Det måste&lt;br&gt;därför fordras att beredskapsskälen alltjämt väger tungt för att fullmakts-&lt;br&gt;regeln skall behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsklausuler i försäkringsavtal, innebärande att en försäkring upphör&lt;br&gt;att gälla eller kan sägas upp vid krigsförhållanden, förekommer i stort sett&lt;br&gt;inte i dag. Här bortses då från klausuler om att försäkringsansvaret inte&lt;br&gt;gäller för skador orsakade av en krigshandling. De numera vanligaste in-&lt;br&gt;dividuella sakförsäkringama är ettåriga och kan i princip sägas upp till&lt;br&gt;upphörande vid avtalstidens slut. På detta sätt har naturligtvis behovet&lt;br&gt;minskat av en regel som ger regeringen möjlighet att lägga ner vissa grenar&lt;br&gt;inom sakförsäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande konsumentförsäkringar har försäkringstagaren dock en prin-&lt;br&gt;cipiell rätt till förnyad försäkring. Försäkringsbolaget måste ha särskilda&lt;br&gt;skäl för att kunna säga upp försäkringen till upphörande vid försäkrings-&lt;br&gt;tidens slut och synnerliga skäl för att kunna säga upp försäkringen till&lt;br&gt;upphörande i förtid, 15 § första stycket och 18 § första stycket KFL.&lt;br&gt;Reglerna är självfallet inte utformade med tanke på förhållandena under&lt;br&gt;krig och krigsfara. Det kan emellertid inte med säkerhet hävdas att skälen&lt;br&gt;för en nedläggning av en viss försäkringsgren under angivna förhållanden&lt;br&gt;är tillräckliga för att en uppsägning skall få ske i förtid. Ett statligt&lt;br&gt;ingripande kan därför visa sig erforderligt för att en rationell försäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet skall kunna uppnås under ett beredskapsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under alla förhållanden torde det krävas att ett beslut om nedläggning av&lt;br&gt;en försäkringsgren fattas snabbt och verkställs omedelbart för att det skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få avsedd verkan. Sannolikt kan sådana förutsättningar skapas endast&lt;br&gt;genom ett myndighetsingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att försäkringsverksamheten skall kunna begränsas till områden som&lt;br&gt;sett från totalförsvarssynpunkt är att bedöma som viktigare områden bör&lt;br&gt;regeringen således även fortsättningsvis ges möjlighet att föreskriva att&lt;br&gt;försäkringsgivares ansvar för viss försäkringsverksamhet skall upphöra.&lt;br&gt;Om en försäkring upphör i förtid kan försäkringstagaren ha rätt att få&lt;br&gt;tillbaka en del av premien. Hur denna rätt skall beaktas av försäkrings-&lt;br&gt;bolagen bör som nu regleras samtidigt som befogenheten att bestämma&lt;br&gt;om upphörande av försäkringsansvar utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att försäkringsverksamheten skall kunna fortsätta under krig och&lt;br&gt;krigsfara kan det visa sig erforderligt att ingrepp görs i försäkringsvillkor&lt;br&gt;även i andra avseenden än som nu berörts. Regeringen återkommer till&lt;br&gt;dessa frågor i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Avvikelser från bestämmelserna i lagarna om&lt;br&gt;försäkringsrörelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under krig och&lt;br&gt;krigsfara meddela föreskrifter som avviker från bestämmelserna i för-&lt;br&gt;säkringsrörelselagen (1982:713) och lagen (1998:293) om utländska&lt;br&gt;försäkringsgivares verksamhet i Sverige. Finansinspektionen ges rätt&lt;br&gt;att i enskilda fall besluta om dispens från bestämmelserna i nämnda&lt;br&gt;lagar och från föreskrifter som meddelats med stöd av dessa eller med&lt;br&gt;stöd av den nya lagen om försäkringsverksamhet under krig eller&lt;br&gt;krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter som avviker från reglerna i lagen (1995:1560) om års-&lt;br&gt;redovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt den inländska lagen (6 §) och&lt;br&gt;den utländska lagen (8 §) tillåts avsteg från bestämmelser i rörelselagarna i&lt;br&gt;princip endast vad gäller föreskrifter om tid och plats för vidtagande av&lt;br&gt;åtgärd. Enligt bestämmelserna får Finansinspektionen medge ett försäk-&lt;br&gt;ringsbolag att frångå nämnda regler, dock inte såvitt avser föreskrift om&lt;br&gt;talans väckande eller om åtgärd som ankommer på domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis berörts bygger försäkringsrörelselagstiftningen på&lt;br&gt;vissa grundläggande principer. Flera av dessa syftar till att trygga för-&lt;br&gt;säkringstagarnas intresse av att försäkringsgivarna har förmåga att full-&lt;br&gt;göra sina förpliktelser enligt ingångna försäkringsavtal. Någon ändring i&lt;br&gt;denna grundsyn innebär inte reformen av rörelsereglema även om den&lt;br&gt;s.k. skälighetsprincipen föreslås slopad. Andra skyddsregler för försäk-&lt;br&gt;ringstagarna föreslås nämligen ersätta den gällande principen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säger sig emellertid självt att det under krigsförhållanden kan upp-&lt;br&gt;komma ett behov av att temporärt medge undantag från de bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av olika slag som under normala förhållanden anses motiverade för att&lt;br&gt;skapa så stor trygghet som möjligt för att försäkringsgivarna skall kunna&lt;br&gt;infria sina åtaganden till försäkringstagarna. För att bara nämna något&lt;br&gt;exempel, kan det förmodas bli svårt för försäkringsgivarna att under&lt;br&gt;angivna förhållanden leva upp till reglerna om minsta kapitalbas och&lt;br&gt;placeringsreglerna i FRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte möjligt att på förhand förutse och precisera i vilka&lt;br&gt;andra avseenden det i en extraordinär situation kommer att föreligga ett&lt;br&gt;behov av att avvika från fredstida regler. Beredskapsskäl talar därför för att&lt;br&gt;regeringen ges ett generellt bemyndigande att förordna om avvikelser från&lt;br&gt;samtliga bestämmelser i försäkringsrörelseiagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör således ges fullmakt att meddela föreskrifter som av-&lt;br&gt;viker från bestämmelserna i FRL och LUFV. Vidare bör Finansinspek-&lt;br&gt;tionen i särskilda fall få lämna dispens från angivna bestämmelser och från&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med stöd av de nämnda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 § inländska lagen finns en fullmaktsregel för regeringen att under&lt;br&gt;eller efter ett krig föreskriva om avvikelser från vissa redovisningsbestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts inledningsvis har bestämmelserna om redovisning, som&lt;br&gt;tidigare fanns intagna i 11 kap. FRL, brutits ut ur den lagen och återfinns&lt;br&gt;numera i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;(ÅRFL). För utländska försäkringsgivare som driver försäkringsverksam-&lt;br&gt;het genom filial i Sverige gäller i huvudsak samma regler enligt 14 § lagen&lt;br&gt;(1992:160) om utländska filialer m.m. EES-försäkringsgivare är dock i&lt;br&gt;vissa fall befriade från skyldigheten att upprätta årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som tidigare gällde enligt 11 kap. 1 § FRL inne-&lt;br&gt;håller varken ÅRFL eller filiallagen något generellt bemyndigande för&lt;br&gt;regeringen att meddela redovisningsföreskrifter som avviker från lag.&lt;br&gt;Visserligen är den normgivningskompetens som regeringen och Finans-&lt;br&gt;inspektionen har enligt 1 kap. 4 § ÅRFL tämligen vidsträckt; den innebär&lt;br&gt;inte bara en rätt att meddela föreskrifter som preciserar hur bestämmel-&lt;br&gt;serna skall tillämpas, utan också en rätt att komplettera och fylla ut dessa i&lt;br&gt;mer än inte oväsentlig mån (se prop. 1995/96:10 del 4 s. 202). Under krig&lt;br&gt;och krigsfara kan det emellertid förutsättas finnas ett behov av att även&lt;br&gt;meddela avvikelser från gällande regler. Ett bemyndigande härom bör där-&lt;br&gt;för införas i den nya beredskapslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om avvikelser bör givetvis syfta till att tillgodose de krav som&lt;br&gt;följer av försäkringsverksamhetens funktion inom totalförsvaret. Vid pröv-&lt;br&gt;ningen av om avvikande föreskrifter skall meddelas eller om dispens skall&lt;br&gt;lämnas måste naturligtvis även vägas in de försäkringstagarintressen som&lt;br&gt;kan finnas i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den inländska och utländska lagen anges att dispensmöjligheten i fråga&lt;br&gt;om bestämmelser om tid och plats för åtgärder inte omfattar processuella&lt;br&gt;bestämmelser. Även med ett generellt bemyndigande torde det - mot bak-&lt;br&gt;grund av vad som nyss sagts om syftet med bestämmelserna — knappast&lt;br&gt;bli aktuellt att tillämpa bemyndigandet på sådana regler. Om föreskrifter&lt;br&gt;om avvikelser på detta område behövs kan regeringen för övrigt meddela&lt;br&gt;sådana med stöd av bemyndigandet i lagen (1988:97) om förfarandet hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller&lt;br&gt;krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Avvikelser från bestämmelser i försäkringsbolagens&lt;br&gt;bolagsordningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Finansinspektionen bemyndigas att under krig&lt;br&gt;och krigsfara i det enskilda fallet medge ett försäkringsbolag att&lt;br&gt;avvika från reglerna i bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som särskilt berört frågan har&lt;br&gt;ställt sig positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att ett försäkringsbolags soliditet&lt;br&gt;inte skall äventyras, med bristande skydd för försäkringstagarna som följd,&lt;br&gt;far bolaget inte ensamt ta på sig hur stora åtaganden som helst. Som&lt;br&gt;inledningsvis nämnts skall försäkringsbolagen i sina bolagsordningar ange&lt;br&gt;i vilken utsträckning som bolaget är skyldigt att teckna återförsäkring, det&lt;br&gt;s.k. självbehållet eller maximalbeloppet (2 kap. 5 § 9 FRL). För ömsesid-&lt;br&gt;iga försäkringsbolag gäller dessutom att bolagsordningen skall ange&lt;br&gt;vilken begränsning som skall gälla för mottagen återförsäkring i för-&lt;br&gt;hållande till den direkta försäkringen, om verksamheten avser såväl&lt;br&gt;direkt försäkring som mottagen återförsäkring. Enligt propositionen om&lt;br&gt;Ändrade försäkringsrörelseregler skall detta gälla för samtliga försäk-&lt;br&gt;ringsbolag i framtiden. När det gäller livförsäkring och med denna jäm-&lt;br&gt;ställd annan personförsäkring skall även grunderna innehålla bestämmelser&lt;br&gt;om maximalbelopp (7 kap. 3 § 8 FRL). Principerna för mottagande och&lt;br&gt;avgivande av återförsäkring skall också framgå av de försäkringstekniska&lt;br&gt;regler som framöver föreslås ersätta grunderna. Maximalbeloppet brukar&lt;br&gt;ofta uttryckas så att försäkringsbolaget för egen räkning inte får ta på sig&lt;br&gt;ansvarighet som bedöms kunna leda till att bolagets skadekostnad&lt;br&gt;överstiger en viss procentuell andel av eget kapital och obeskattade reser-&lt;br&gt;ver. Denna begränsning innebär, särskilt när det gäller de mindre försäk-&lt;br&gt;ringsbolagen, att ett bolag inte ensamt kan meddela försäkringar på större&lt;br&gt;objekt eller personförsäkringar till högre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § inländska lagen kan Finansinspektionen medge ett försäk-&lt;br&gt;ringsbolag att utan återförsäkring ta på sig ansvar för en och samma risk&lt;br&gt;till ett högre belopp än som annars är möjligt enligt bolagsordningen.&lt;br&gt;Inspektionen kan vidare medge ömsesidiga försäkringsbolag att över-&lt;br&gt;skrida i bolagsordningen angiven begränsning av återförsäkringen i för-&lt;br&gt;hållande till den direkta försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmaktsbestämmelsen skall göra det möjligt att bereda bolagen vissa&lt;br&gt;lättnader i återförsäkringsavseende för den händelse att återförsäkrings-&lt;br&gt;förbindelsema med utlandet skulle avbrytas vid ett krigsutbrott. Regeln&lt;br&gt;syftar alltså till att minska behovet av återförsäkring och att öka möjlig-&lt;br&gt;heten till återförsäkring inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapen när det gäller att ordna återförsäkring inom landet for det Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;fall förbindelserna med utländska återförsäkrare skulle avbrytas far visser-&lt;br&gt;ligen betecknas som god. Försäkringsbolagen har bildat sammanslutningar&lt;br&gt;för ändamålet och kan på så sätt utnyttja sin samlade försäkringskapacitet&lt;br&gt;fullt ut. Vidare kan återförsäkring i vissa fall ske hos staten. I det följande&lt;br&gt;föreslår regeringen dessutom att möjligheten för staten att meddela åter-&lt;br&gt;försäkring utvidgas när det gäller civila risker (se avsnitt 8.3). Det kan&lt;br&gt;emellertid inte uteslutas att lättnader i återförsäkringsavseende kan komma&lt;br&gt;att behöva medges försäkringsgivare som av någon anledning inte är med-&lt;br&gt;lem i en beredskapssammanslutning eller som inte kan erhålla återförsäk-&lt;br&gt;ring hos staten. Det finns därför skäl att behålla den beredskapsbestäm-&lt;br&gt;melse som ger Finansinspektionen möjlighet att genom dispensbeslut i&lt;br&gt;enskilda fall medge försäkringsbolag att tillämpa ett större självbehåll än&lt;br&gt;som annars gäller för bolaget och att tillåta ömsesidiga bolag att överskrida&lt;br&gt;begränsningen i bolagsordningen om återförsäkring i förhållande till direkt&lt;br&gt;försäkring. Av ett dispensbeslut bör givetvis framgå i vilken utsträckning&lt;br&gt;bolaget far avvika från begränsningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § inländska lagen far försäkringsbolagen utan särskild tillstånds-&lt;br&gt;prövning meddela återförsäkring av skadeförsäkringar utan hinder av före-&lt;br&gt;skrifter i bolagsordningen om begränsningar av bolagets verksamhet till&lt;br&gt;riket eller till viss del av riket eller till visst slag av egendom. Bestämmel-&lt;br&gt;sen tillkom med sikte främst på de mindre ömsesidiga försäkringsbolagen.&lt;br&gt;Tanken var att även dessa skulle kunna delta i den återförsäkringsverk-&lt;br&gt;samhet som förutsattes ske genom särskilda konsortier. Som tidigare&lt;br&gt;nämnts torde återförsäkringsfrågan vara tillfredsställande löst genom upp-&lt;br&gt;rättade beredskapsorgan för utjämning av försäkringsrisker av olika slag&lt;br&gt;och statlig medverkan genom återförsäkring. Något behov av en generell&lt;br&gt;bestämmelse motsvarande 3 § inländska lagen föreligger därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bolagsordningen finns dock andra regler som det kan finnas behov av&lt;br&gt;att kunna göra avsteg från under krig och krigsfara. Närmast gäller detta i&lt;br&gt;fråga om sättet att sammankalla bolagsstämman (2 kap. 5 § 6 FRL).&lt;br&gt;Eftersom det är mycket svårt att på förhand förutse i vilka avseenden&lt;br&gt;avsteg från annars gällande regler kan komma att behöva göras, och då&lt;br&gt;lagstiftningen sannolikt kommer att förändras i olika avseenden, talar&lt;br&gt;beredskapsskäl för att ett bemyndigande att föreskriva avvikelser inte bör&lt;br&gt;begränsas till vissa regler i bolagsordningen, utan ges generell innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle det, trots vad som tidigare sagts, visa sig att det i enskilda fall&lt;br&gt;finns ett behov till avvikelse i det avseende som nu regleras i 3 § inländska&lt;br&gt;lagen kan Finansinspektionen med stöd av en sådan generell fullmakt med-&lt;br&gt;ge de avvikelser som anses behövliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis nämnts föreslås i propositionen om Ändrade försäk-&lt;br&gt;ringsrörelseregler att principerna för mottagande och avgivande av återför-&lt;br&gt;säkring också skall framgå av de försäkringstekniska regler som skall&lt;br&gt;ersätta nu gällande grunder. Detta aktualiserar frågan om det behövs en&lt;br&gt;beredskapsbestämmelse som ger inspektionen rätt att meddela avvikelser&lt;br&gt;även från sådana regler. I likhet med vad som gäller beträffande antagande&lt;br&gt;och ändring av grunder enligt 8 kap. 8 § FRL föreslås att styrelsen beslutar&lt;br&gt;om försäkringstekniska riktlinjer. Ett beslut om att ändra gällande riktlinjer&lt;br&gt;om återförsäkring bör därför vid behov kunna fattas utan något större&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dröjsmål. Det föreligger därför inte något behov av en fullmaktsregel på&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör även en annan fråga om återförsäkring tas upp.&lt;br&gt;Enligt bestämmelsen i 12 § inländska lagen kan regeringen förbjuda ett&lt;br&gt;svenskt försäkringsbolag att fullfölja avtal om återförsäkring som bolaget&lt;br&gt;meddelat ett försäkringsbolag i ett annat land och att sluta nya sådana&lt;br&gt;återförsäkringsavtal, allt under förutsättning att det finns anledning att anta&lt;br&gt;att något av de utländska bolagen på grund av krigsförhållanden inte&lt;br&gt;kommer att fullfölja återförsäkring som meddelats åt det svenska bolaget.&lt;br&gt;Innebörden är alltså att regeringen under angivna förutsättningar kan&lt;br&gt;tvinga det svenska försäkringsbolaget att avbryta återförsäkringsförbindel-&lt;br&gt;sema med samtliga försäkringsbolag i ett annat land. Befogenheten skall&lt;br&gt;kunna användas som en motåtgärd om avtalsbrott befaras i större utsträck-&lt;br&gt;ning. Syftet med ett sådant beslut är att försöka motverka de allvarliga kon-&lt;br&gt;sekvenser med avseende på likviditeten som kan uppkomma för det&lt;br&gt;svenska försäkringsväsendet om de utländska bolagen inte fullföljer sina&lt;br&gt;återförsäkringsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i tider med störningar av det slag som här avses bör utgångs-&lt;br&gt;punkten vara att de svenska försäkringsbolagen skall fullfölja sina avtal&lt;br&gt;med utländska försäkringsbolag. Det kan naturligtvis tänkas att statsmak-&lt;br&gt;terna i en sådan situation finner det nödvändigt att lämna generella direktiv&lt;br&gt;beträffande hur svenska företag skall uppträda gentemot länder som är i&lt;br&gt;konflikt med Sverige. I annat fall bör det ankomma på respektive för-&lt;br&gt;säkringsbolag att självt bedöma om bolaget kan underlåta att fullfölja ett&lt;br&gt;återförsäkringsavtal med hänvisning till att det utländska bolaget å sin sida&lt;br&gt;inte uppfyller eller inte kan förväntas uppfylla sina åtaganden. Med tanke&lt;br&gt;på de konsekvenser ett avtalsbrott kan fa på en starkt intemationaliserad&lt;br&gt;försäkringsmarknad måste ett beslut att inte fullfölja ett återförsäkrings-&lt;br&gt;avtal självfallet föregås av noggranna överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att en bestämmelse mot-&lt;br&gt;svarande 12 § inländska lagen inte bör föras över till den föreslagna nya&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Avvikelser från vissa försäkringsvillkor m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om specialmoratorium på försäk-&lt;br&gt;ringsområdet behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behålls den fullmaktsregel som ger regeringen rätt att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om avvikelser från bestämmelser i försäkringsavtals-&lt;br&gt;lagen och konsumentförsäkringslagen som gäller avisering av olika&lt;br&gt;slag samt från bestämmelser och försäkringsvillkor som är beroende&lt;br&gt;av sådana meddelanden. Regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer far även fortsättningsvis rätt att medge sådana avvikelser&lt;br&gt;genom beslut i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller livförsäkring behålls reglerna som ger regeringen&lt;br&gt;fullmakt att befria försäkringsbolagen från krav på livlån och att tillåta&lt;br&gt;bolagen att skjuta upp utbetalningar på grund av återköpta försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar. Även i enskilda fall ges regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer rätt att fatta sådana beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skadeförsäkring behålls bemyndigandet som ger regeringen&lt;br&gt;fullmakt att meddela föreskrifter om självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen som ger regeringen rätt att förordna om fortsatt&lt;br&gt;brandförsäkringsansvar trots att premie inte betalats föreslås utvidgas&lt;br&gt;till att omfatta även annan skada på fastighet än brand. För obetalda&lt;br&gt;premier får försäkringsgivarna även i fortsättningen förmånsrätt i den&lt;br&gt;försäkrade fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår emellertid inte någon utvidgning av bestämmelsen&lt;br&gt;som ger regeringen fullmakt att meddela föreskrifter om förmånsrätt för&lt;br&gt;obetalda försäkringspremier avseende fast egendom och ett däremot&lt;br&gt;svarande fortsatt försäkringsansvar för försäkringsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker förslagen eller lämnar dessa utan er-&lt;br&gt;inran. Bankföreningen har dock föreslagit att fullmaktsregeln som be-&lt;br&gt;handlar försäkringsansvaret för fastigheter även skall omfatta nyteck-&lt;br&gt;ningsfall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Moratorium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under krigsförhållanden kan försäkringsbolagen komma att drabbas av&lt;br&gt;svårigheter i olika avseenden när det gäller ut- och inbetalningar som har&lt;br&gt;samband med verksamheten. Liksom samhället i övrigt kan försäkrings-&lt;br&gt;bolagen komma att få kännas vid de störningar som kan förutses upp-&lt;br&gt;komma i det allmänna betalningssystemet. Även bolagens finaniella&lt;br&gt;verksamhet berörs av ett fallissemang på detta område. Det är natur-&lt;br&gt;ligtvis också så att det i samband med krig eller allvarliga krisför-&lt;br&gt;hållanden, av likviditetsskäl eller av andra orsaker, kan uppstå svårigheter&lt;br&gt;för såväl försäkringsgivarna som försäkringstagarna när det gäller full-&lt;br&gt;görandet av betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1940:300) angående förordnande om anstånd med be-&lt;br&gt;talning av gäld m.m. — den s.k. moratorielagen — kan regeringen för viss&lt;br&gt;tid eller tills vidare meddela förordnande bl.a. om allmänt anstånd med be-&lt;br&gt;talning av skulder. Ett förordnande om anstånd kan begränsas till att avse&lt;br&gt;viss skuld eller en viss gäldenär som kan antas ha råkat i särskilda betal-&lt;br&gt;ningssvårigheter. Som grundförutsättning för ett förordande om mora-&lt;br&gt;torium gäller att Sverige befinner sig i krig eller krigsfara eller att det&lt;br&gt;annars här råder utomordentliga av krig föranledda förhållanden eller att&lt;br&gt;det i utlandet vidtas en åtgärd som medför att betalning till borgenär hind-&lt;br&gt;ras eller synnerligen försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsområdet finns dessutom en särskild bestämmelse om&lt;br&gt;specialmoratorium i den inländska lagen (10 §) och i den utländska lagen&lt;br&gt;(12 §). Bestämmelserna ger regeringen möjlighet att medge försäkrings-&lt;br&gt;tagarna anstånd med att betala premier under högst tre månader från för-&lt;br&gt;fallodagen och försäkringsbolagen motsvarande anstånd med att betala ut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättningar. Syftet med bestämmelserna har angetts vara att&lt;br&gt;åstadkomma en uppmjukning av kravet på premiebetalning i rätt tid såsom&lt;br&gt;förutsättning for försäkringsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan naturligtvis diskuteras om det finns tillräckligt starka skäl for att&lt;br&gt;vid sidan om den allmänna moratorielagen ha en särskild moratoriebe-&lt;br&gt;stämmelse för försäkringsverksamhet. Som kommer att framgå av det&lt;br&gt;följande föreslår regeringen emellertid att möjligheten skall finnas kvar att&lt;br&gt;befria försäkringsbolagen från kravet att lämna underrättelse om premies&lt;br&gt;forfallodag; såväl vid periodvisa betalningar som, beträffande konsument-&lt;br&gt;försäkringar, vid förnyad försäkring. Vidare föreslår regeringen att det&lt;br&gt;skall finnas en möjlighet att befria försäkringsbolagen från skyldigheten att&lt;br&gt;avsända ett meddelande om uppsägning för att en konsumentförsäkring&lt;br&gt;skall upphöra att gälla. För att lindra kravet på betalning av premie i rätt tid&lt;br&gt;som förutsättning för försäkringsskydd, bör försäkringstagarna därför&lt;br&gt;kunna fa anstånd med betalning av premie under viss tid oberoende av att&lt;br&gt;förordnande om betalningsanstånd inte lämnats enligt den allmänna mora-&lt;br&gt;torielagen. Regeringen anser därför att ett särskilt moratorium för försäk-&lt;br&gt;ringsområdet bör behållas. I likhet med vad som nu gäller bör till möjlig-&lt;br&gt;heten att ge försäkringstagarna anstånd med premiebetalningar kopplas en&lt;br&gt;möjlighet att ge försäkringsbolagen anstånd med utbetalning av försäk-&lt;br&gt;ringsersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte ändamålsenligt att begränsa anståndstiden på sätt&lt;br&gt;som nu gäller. Med hänsyn till den särskilda moratoriebestämmeIsens be-&lt;br&gt;gränsade och speciella syfte kan det dock förutsättas att anståndstiden blir&lt;br&gt;tämligen kort och att den kommer att anpassas till vad som kan vara rimligt&lt;br&gt;under rådande förhållanden. I den praktiska tillämpningen kan det också&lt;br&gt;bli aktuellt att samordna en användning av bestämmelsen med förord-&lt;br&gt;nanden enligt moratorielagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av de gällande bestämmelserna synes utgå från att rege-&lt;br&gt;ringen genom enskilda förvaltningsbeslut kan medge försäkringstagarna i&lt;br&gt;ett visst bolag och enskilda försäkringsbolag anstånd med premiebetal-&lt;br&gt;ningar respektive med utbetalning av ersättningar. En lämpligare ordning&lt;br&gt;är emellertid att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer meddelar generellt verkande föreskrifter i ämnet. För att uppnå största&lt;br&gt;möjliga flexibilitet i olika situationer bör det dock finnas en möjlighet till&lt;br&gt;disparata beslut. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;«&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aviseringsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I FAL och KFL uppställs i olika sammanhang krav på försäkrings-&lt;br&gt;bolagen att avsända skriftliga meddelanden till försäkringstagarna och att&lt;br&gt;i vissa fall avvakta en tid därefter innan en åtgärd kan vidtas med rättslig&lt;br&gt;verkan. Under krigsförhållanden kan det vara svårt, för att inte säga&lt;br&gt;omöjligt, att upprätthålla en ordning som bygger på att sådana med-&lt;br&gt;delanden avsänts och förmodas ha kommit försäkringstagarna tillhanda. I&lt;br&gt;inländska lagen (9 §) och utländska lagen (11 §) finns bestämmelser som&lt;br&gt;behandlar detta problem när det gäller andra försäkringar än konsument-&lt;br&gt;försäkringar. Bakgrunden till bestämmelserna är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att behöva säga upp en försäkring för att undgå fortsatt an-&lt;br&gt;svar om premie inte betalas kan försäkringsgivaren ta in en bestämmelse&lt;br&gt;i försäkringsavtalet som innebär att försäkringsansvaret upphör automa-&lt;br&gt;tiskt och omedelbart i detta fall. Enligt 14 § andra stycket FAL gäller till&lt;br&gt;försäkringstagarnas skydd därför en regel som innebär — i fall då olika&lt;br&gt;premieperioder används — att försäkringsgivarens ansvar vid underlåten&lt;br&gt;premiebetalning inte får upphöra tidigare än en vecka efter det att för-&lt;br&gt;säkringsgivaren givit försäkringstagaren ett meddelande med erinran om&lt;br&gt;förfallodagen. Om meddelandet avsänts på ett ändamålsenligt sätt,&lt;br&gt;normalt med posten, sker det enligt 33 § FAL på försäkringstagarens&lt;br&gt;risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nämnda dispensbestämmelsema i inländska och utländska&lt;br&gt;lagen kan regeringen medge ett försäkringsbolag att avvika från bestäm-&lt;br&gt;melsen i FAL. Motivet till bestämmelserna om befrielse från aviserings-&lt;br&gt;skyldighet är att det under krigsförhållanden kan vara förenat med stora&lt;br&gt;svårigheter av olika slag att genomföra en premieavisering i vanlig ord-&lt;br&gt;ning. I förarbetena till bestämmelserna (prop. 1959:52 s. 39) framhölls att&lt;br&gt;en tillämpning skulle fa bedömas med hänsyn till möjligheterna att på&lt;br&gt;andra vägar än genom premieavisering skydda försäkringstagarna från&lt;br&gt;rättsförluster till följd av tillfälliga dröjsmål med premiebetalningen. Det&lt;br&gt;påpekades vidare att ett försäkringsbolag som befriades från aviserings-&lt;br&gt;plikt skulle åläggas att genom annonsering eller på annat sätt upplysa för-&lt;br&gt;säkringstagarna om att avisering inte skulle komma att ske och om betydel-&lt;br&gt;sen av att iaktta förfallodagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkomsten av KFL har inneburit en ökad skyldighet för försäkringsbo-&lt;br&gt;lagen att i skilda situationer ge försäkringstagarna meddelanden av olika&lt;br&gt;slag. Enligt 17 § andra stycket gäller vid förnyelse av en försäkring, att ett&lt;br&gt;bolag som vill ändra villkoren, t.ex. höja premien, måste begära ändringen&lt;br&gt;i ett skriftligt meddelande som avsänds till försäkringstagaren senast&lt;br&gt;fjorton dagar före försäkringstidens utgång. Vid en förnyad försäkring&lt;br&gt;gäller vidare enligt 22 § att premien skall betalas senast den dag då den nya&lt;br&gt;försäkringstiden börjar, dock att premien inte behöver betalas tidigare än&lt;br&gt;en månad efter det att försäkringsbolaget har avsänt ett skriftligt med-&lt;br&gt;delande om betalning. Har flera premieperioder avtalats skall enligt 23 §&lt;br&gt;premien for varje period efter den första betalas senast på periodens första&lt;br&gt;dag. Premier som avser längre tid än en månad bthöver dock inte betalas&lt;br&gt;tidigare än en månad efter det att försäkringsbolaget har avsänt ett skriftligt&lt;br&gt;meddelande till försäkringstagaren om betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga nu uppräknade fall gäller att meddelandet går på mottag-&lt;br&gt;arens risk. Vid dröjsmål med premiebetalningen får försäkringsbolaget en-&lt;br&gt;ligt 25 § säga upp försäkringen att upphöra fjorton dagar efter den dag då&lt;br&gt;ett skriftligt meddelande om uppsägning avsänts till försäkringstagaren.&lt;br&gt;Särskilda regler gäller för det fall försäkringstagaren gör sannolikt att med-&lt;br&gt;delandet försenats eller inte kommit fram och i de situationer försäk-&lt;br&gt;ringstagaren inte har kunnat betala premien i rätt tid på grund av sjukdom&lt;br&gt;eller någon annan särskilt angiven omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringstagaren betalar premien efter det att försäkringen har&lt;br&gt;upphört enligt 25 §, gäller enligt 26 § att han skall anses ha begärt en ny&lt;br&gt;försäkring från och med dagen efter den då premien betalades. Vill försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsbolaget inte meddela försäkring enligt försäkringstagarens begäran,&lt;br&gt;skall en skriftlig underrättelse om detta avsändas till försäkringstagaren&lt;br&gt;inom fjorton dagar från den dag då premien betalades. I annat fall anses en&lt;br&gt;ny försäkring ha tecknats i enlighet med försäkringstagarens begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall där premien har höjts under löpande försäkringstid gäller enligt&lt;br&gt;27 § att tilläggspremien skall betalas inom fjorton dagar efter den dag då&lt;br&gt;försäkringsbolaget avsänt ett skriftligt meddelande till försäkringstagaren&lt;br&gt;med krav på tilläggspremien. Om tilläggspremien inte betalas i rätt tid, får&lt;br&gt;försäkringsbolaget enligt 28 § räkna om försäkringstiden för den ändrade&lt;br&gt;försäkringen med hänsyn till den premie som har betalats. Sedan en skrift-&lt;br&gt;lig underrättelse om en sådan omräkning av försäkringstiden har avsänts&lt;br&gt;till försäkringstagaren gäller försäkringen under den kortare tid som följer&lt;br&gt;av omräkningen, dock minst under fjorton dagar efter det att underrättelsen&lt;br&gt;har avsänts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om aviseringsskyldighet är självfallet av stor betydelse&lt;br&gt;när det gäller att skydda försäkringstagarna mot alltför stränga påföljder&lt;br&gt;vid dröjsmål med premiebetalning. Samtidigt är det uppenbart att det rent&lt;br&gt;praktiskt kan bli svårt för försäkringsbolagen att genomföra aviseringar i&lt;br&gt;orostider med minskade resurser och stora påfrestningar på samhället i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de i fredstid gällande bestämmelserna kan det bli i stort sett omöj-&lt;br&gt;ligt för försäkringsgivarna att bli fria från avtalat ansvar även för det fall&lt;br&gt;försäkringstagarna underlåter att betala försäkringspremier på förfallo-&lt;br&gt;dagen. Samtidigt torde det vara uppenbart att kravet på avisering inte kan&lt;br&gt;avskaffas utan att det ersätts med någon annan form av underrättelse-&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först angår kravet på avisering enligt 14 § andra stycket FAL bör&lt;br&gt;liksom nu gälla att avvikelser från denna skyldighet skall kunna medges&lt;br&gt;under förutsättning att försäkringsgivaren åläggs att på något annat sätt,&lt;br&gt;t.ex. genom annonsering eller radiomeddelanden, lämna upplysning till&lt;br&gt;försäkringstagarna om att avisering inte sker och om betydelsen av att för-&lt;br&gt;fallodagama iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att aviseringsbestämmelsema är av särskild be-&lt;br&gt;tydelse på konsumentförsäkringsområdet. Det kan emellertid inte uteslutas&lt;br&gt;att det kan uppkomma situationer eller perioder under vilka det kan finnas&lt;br&gt;behov av att avvika från de fredstida bestämmelserna och tillämpa en ord-&lt;br&gt;ning som leder till att försäkringar upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att det öppnas en möjlighet att också på kon-&lt;br&gt;sumentförsäkringsområdet ersätta försäkringsbolagens aviseringsplikt med&lt;br&gt;en skyldighet att, genom annonsering eller andra tillgängliga vägar, infor-&lt;br&gt;mera konsumenterna om vikten av att erlägga premiema i rätt tid. För-&lt;br&gt;säkringsgivarnas ansvar bör emellertid inte upphöra på förfallodagen även&lt;br&gt;om premien inte betalats då utan först viss tid därefter. Mot bakgrund av de&lt;br&gt;frister som är förenade med aviseringssystemet bör angivna tid inte vara&lt;br&gt;kortare än en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall en försäkringsgivare vill genomföra en höjning av premien,&lt;br&gt;om detta inte är omöjligt på grund av ett allmänt prisstopp, bör aviserings-&lt;br&gt;kravet även här kunna ersättas med en skyldighet att lämna en allmän&lt;br&gt;information om att försäkringsbolaget höjer premien med ett visst procent-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tal för visst slag av försäkringar såvitt avser förfallodagar efter en bestämd&lt;br&gt;tidpunkt. Om en försäkringstagare ändå betalar den gamla premien bör för-&lt;br&gt;säkringen inte upphöra att gälla utan i stället bör, efter mönster av vad som&lt;br&gt;för visst fall gäller enligt 28 § KFL, en omräkning ske av försäkringstiden&lt;br&gt;utifrån den betalning som har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu anförts skall ses som en redovisning av hur avvikelser från&lt;br&gt;aviseringsbestämmelsema skall kunna utformas. Det är emellertid inte&lt;br&gt;lämpligt och för övrigt närmast omöjligt att i beredskapslagen ge precise-&lt;br&gt;rade bestämmelser om de avvikelser som skall kunna göras från berörda&lt;br&gt;regler i KFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fullmaktsregel bör därför utformas så att regeringen ges rätt att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om avvikelser från bestämmelser dels om skyldighet för&lt;br&gt;försäkringsgivare att sända meddelande till försäkringstagare, dels från be-&lt;br&gt;stämmelser och försäkringsvillkor som är knutna till en sådan aviserings-&lt;br&gt;skyldighet. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör&lt;br&gt;vidare ges rätt att i enskilda fall bevilja dispenser från nämnda bestäm-&lt;br&gt;melser och villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om sakförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § inländska lagen och 10 § utländska lagen har regeringen givits&lt;br&gt;rätt att meddela förordnande om premies storlek och om självrisk utan&lt;br&gt;hinder av vad försäkringsavtalen innehåller. Bestämmelserna torde avse&lt;br&gt;enbart skadeförsäkring även om utformningen av dessa ger vid handen att&lt;br&gt;beträffande premieändringar även livförsäkring skulle omfattas (se prop.&lt;br&gt;1959:52 s. 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa betänkligheter kan naturligtvis anföras mot en bestämmelse av&lt;br&gt;detta slag. En föreskrift enligt fullmakten innebär nämligen ett väsentligt&lt;br&gt;ingrepp i avtalsförhållandet mellan försäkringstagaren och försäkrings-&lt;br&gt;givaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven till bestämmelsen vad gäller möjligheten att frångå ett avtal&lt;br&gt;om självrisk förefaller ha varit att det i en krigssituation kan bli nöd-&lt;br&gt;vändigt att prioritera större skador på viktigare områden för att skade-&lt;br&gt;regleringen skall kunna bli rationell. För att uppnå detta syfte är det av&lt;br&gt;vikt att generella regler om avvikelser kan införas snabbt. Skälen är så-&lt;br&gt;ledes desamma som anförts till stöd för bestämmelserna som ger rege-&lt;br&gt;ringen befogenhet att förordna att viss försäkringsverksamhet skall upp-&lt;br&gt;höra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förut nämnts är det väsentligt att försäkringsverksamheten kan fort-&lt;br&gt;gå under krig och krigsfara och att en förutsättning för detta kan vara att&lt;br&gt;företagen koncentrerar sin verksamhet till sådana områden som sett från&lt;br&gt;samhällets synpunkt är att bedöma som de viktigaste områdena. Det finns&lt;br&gt;mot denna bakgrund skäl att behålla gällande bestämmelse som ger&lt;br&gt;regeringen rätt att förordna om avvikelse beträffande självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven som anfördes för att införa rätten att ingripa i premiesättningen&lt;br&gt;var flera. För det första framhölls att skadeutfallet kunde bli sämre än&lt;br&gt;beräknat även om försäkringsbolagen friskrivit sig från ansvar för krigs-&lt;br&gt;skador. Vidare angavs en krigsinflation kunna motivera en höjning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;premiema. Det skäl som angavs ligga närmast till hands för ett ingripande Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;var emellertid att förutsättningarna för premiesättningen rubbats på grund&lt;br&gt;av en statlig åtgärd (se prop. 1958:52 s. 38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad de gällande bestämmelserna avser är höjningar under löpande av-&lt;br&gt;talsperioder. Eftersom försäkringsavtalen numera normalt löper på ett år&lt;br&gt;kan erforderliga justeringar av premiema i regel genomföras efter hand och&lt;br&gt;därmed tillräckligt snabbt kunna väntas få ett genomslag. Det saknas därför&lt;br&gt;skäl att behålla den gällande bestämmelsen om avvikelse från avtal om&lt;br&gt;premies storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det bedöms som önskvärt finns det emellertid ingenting som hindrar&lt;br&gt;att försäkringsbranschen under sitt fortsatta arbete med beredskapsplan-&lt;br&gt;läggningen med inspektionen tar upp frågan om försäkringsvillkoren bör&lt;br&gt;ändras så att däri anges vissa situationer av krig eller krigsfara när en&lt;br&gt;justering av premie kan få ske under löpande försäkringsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § inländska lagen och 13 § utländska lagen har regeringen&lt;br&gt;rätt att förordna att ett försäkringsbolag skall vara ansvarigt enligt avtal&lt;br&gt;om brandförsäkring på byggnad som hör till fast egendom eller tomträtt&lt;br&gt;även om premie inte betalas. Under tid som förordnandet gäller har&lt;br&gt;försäkringsbolaget förmånsrätt för obetalda premier i den försäkrade&lt;br&gt;egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna skall ses bl.a. mot bakgrund av reglerna i 86-88 §§&lt;br&gt;FAL och lagen (1927:79) om rätt för borgenär till betalning ur ersättning&lt;br&gt;på grund av brandförsäkringsavtal. En borgenär med panträtt i fast&lt;br&gt;egendom, tomträtt eller vattenfallsrätt har under vissa förutsättningar rätt&lt;br&gt;till betalning ur försäkringsersättning för en brandförsäkrad byggnad som&lt;br&gt;hör till egendomen. Har borgenären anmält namn och adress till försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren gäller enligt 87 § FAL att försäkringsgivaren för att bli&lt;br&gt;befriad från ansvarighet gentemot borgenären måste underrätta denne om&lt;br&gt;att avtalet sagts upp eller att försäkringstagaren inte har betalt försäkrings-&lt;br&gt;premien i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med krig och krigsfara har man att räkna med att många&lt;br&gt;fastighetsägare, vars egendom är pantsatt, av en eller annan anledning&lt;br&gt;blir ur stånd att betala försäkringspremien för fastigheten. Enligt inländ-&lt;br&gt;ska och utländska lagen kan specialmoratorium meddelas under högst tre&lt;br&gt;månader. Därefter måste försäkringsbolagen för att undgå försäkrings-&lt;br&gt;ansvar underrätta ett stort antal panträttshavare om fastighetsägarnas&lt;br&gt;dröjsmål med betalningen. I annat fall kvarstår försäkringsgivarens an-&lt;br&gt;svar gentemot panträttshavama utan att bolaget har några som helst&lt;br&gt;garantier för att erhålla de obetalda premierna. Eftersom man måste&lt;br&gt;räkna med att försäkringsbolagen i händelse av krig eller krigsfara inte&lt;br&gt;har personella och andra resurser att skicka ut individuella meddelanden i&lt;br&gt;någon större utsträckning kan bolagen komma att hamna i en mycket&lt;br&gt;svår belägenhet. Situationen blir emellertid en annan om bolagen ges en&lt;br&gt;tillfredsställande förmånsrätt för de obetalda premiema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot den nu angivna bakgrunden som regeln i inländska och&lt;br&gt;utländska lagen kom till. Den valda ordningen ansågs vara den som bäst&lt;br&gt;skulle ta tillvara de berörda parternas olika intressen under ett krigs-&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven bakom de nu aktuella beredskapsbestämmelsema har alltjämt&lt;br&gt;bärighet. Tillgången till fasti ghetsförsäkring utgör en ekonomisk trygghet&lt;br&gt;av stor betydelse för den enskilde fastighetsägaren. Försäkringen har&lt;br&gt;emellertid också en central betydelse för kreditväsendet och den fyller ett&lt;br&gt;behov av trygghet även för panträttshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har regeringen föreslagit att det i den nya bered-&lt;br&gt;skapslagen inte skall uppställas någon tidsgräns för specialmoratorium på&lt;br&gt;försäkringsområdet. Genom att förordna om moratorium för premiebetal-&lt;br&gt;ning av fastighetsförsäkringar kan man således uppnå att ett tillfredsställ-&lt;br&gt;ande skydd ges fastighetsägare och panträttshavare. En sådan ordning&lt;br&gt;innebär emellertid inte att försäkringsbolagen far någon säkerhet för att de&lt;br&gt;utestående premiema betalas när moratoriet upphör. Uteblir premiein-&lt;br&gt;täkterna kan följden i värsta fall bli att bolagen inte kan uppfylla sin del av&lt;br&gt;försäkringsavtalen. Att försäkringsgivarna i möjligaste mån garanteras de&lt;br&gt;avtalade premiema ligger således i alla parters intresse. Det finns därför&lt;br&gt;skäl att vid sidan av den föreslagna bestämmelsen om specialmoratorium&lt;br&gt;behålla det gällande bemyndigandet för regeringen att förordna om&lt;br&gt;förmånsrätt för obetalda försäkringspremier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande fullmaktsregler omfattar endast brandförsäkring. Även i de fall&lt;br&gt;en byggnad skadas av någon annan orsak än brand kan emellertid stora&lt;br&gt;värden stå på spel för såväl fastighetsägaren som panträttshavaren. Det&lt;br&gt;finns därför skäl att utvidga fullmaktsbestämmelsen till att omfatta hela det&lt;br&gt;försäkringsansvar som gäller för fastigheten i fredstid. Ett förordnande i&lt;br&gt;enlighet med en sådan bestämmelse ger försäkringstagaren en utökad&lt;br&gt;trygghet men innebär inte automatiskt att borgenärernas rätt förstärks med&lt;br&gt;en säkerhetsrätt i motsvarande mån. Frågan om borgenärs rätt till betalning&lt;br&gt;ur andra försäkringar än brandförsäkring övervägs emellertid för när-&lt;br&gt;varande inom Regeringskansliet (se Ds 1993:39). Om förslaget till lag om&lt;br&gt;säkerhetsrätt i försäkringsersättning antas kommer även borgenärernas&lt;br&gt;ställning att förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen har i sitt remissyttrande förordat att fullmaktsbestäm-&lt;br&gt;melsen även skall omfatta fall av nyteckning. Enligt regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning saknas emellertid skäl att föreslå en sådan utvidgning. Man bör rim-&lt;br&gt;ligen kunna kräva att en fastighetsägare som avser att teckna en ny för-&lt;br&gt;säkring uppfyller sin del av avtalet och således betalar den överenskomna&lt;br&gt;premien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör det framhållas att ett förordnande enligt full-&lt;br&gt;maktsregeln inte innebär en skyldighet för försäkringsbolagen att med-&lt;br&gt;dela fastighetsförsäkring; och inte heller någon begränsning när det gäller&lt;br&gt;möjligheten att säga upp en löpande försäkring av något annat skäl än att&lt;br&gt;premien inte betalats. Även i krigstid gäller dock bestämmelsen i 84 §&lt;br&gt;FAL, där det i fråga om brandförsäkring stadgas, att om ett försäkrings-&lt;br&gt;avtal är gällande för ett år och inte sägs upp av någondera parten senast&lt;br&gt;en vecka före försäkringstidens utgång, avtalet anses förlängt med ett år i&lt;br&gt;sänder. Enligt 9 § KFL gäller vidare att ett försäkringsbolag inte får&lt;br&gt;vägra en konsument att teckna försäkring om inte särskilda skäl före-&lt;br&gt;ligger. Den omständigheten att konsumenten redan på förhand deklarerar&lt;br&gt;att han behöver anstånd med betalningen av försäkringspremien torde&lt;br&gt;dock vara ett godtagbart skäl för att vägra försäkring även under krigstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven bakom fullmaktsbestämmelsen är således inte att det skall&lt;br&gt;vara möjligt att under krig och krigsfara ålägga försäkringsbolagen en&lt;br&gt;skyldighet att meddela fastighetsförsäkringar. Mot denna bakgrund är det&lt;br&gt;föga meningsfullt att utvidga bestämmelsen till att omfatta nyteckningar.&lt;br&gt;Skulle försäkringsbolagen vilja meddela försäkring på kredit mot säker-&lt;br&gt;het i fastighet torde detta för övrigt mycket väl kunna ordnas på frivillig&lt;br&gt;väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om livförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den inländska lagen finns regler som är ägnade att möta de påfrest-&lt;br&gt;ningar som ett försäkringsbolag kan utsättas för vid en stark ökning av&lt;br&gt;antalet krav på återköp och livlån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § öppnas möjlighet för inspektionen att medge ett bolag att av&lt;br&gt;handlingar pantsatta till säkerhet för försäkringstagarnas fordringar fa ut&lt;br&gt;vad som behövs för att tillmötesgå kraven på återköp och livlån. Sedan&lt;br&gt;systemet med pantsättning ersatts med en ordning med förmånsrätt för&lt;br&gt;försäkringstagarna i tillgångar som antecknats i ett särskilt register (prop.&lt;br&gt;1989/90:34, bet. NU14, rskr. 93) är regeln i 4 § inte längre tillämplig och&lt;br&gt;det föreligger inte något behov av att ersätta den med någon annan regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § inländska lagen kan inspektionen medge ett livförsäkrings-&lt;br&gt;bolag att helt eller delvis uppskjuta utbetalning av livförsäkringars åter-&lt;br&gt;köpsvärden eller befria det helt eller delvis från skyldigheten att lämna lån&lt;br&gt;på sådana försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringstagarnas rätt till återköp av försäkring och deras rätt att&lt;br&gt;belåna sina försäkringar hos bolaget skall normalt regleras i grunderna&lt;br&gt;(7 kap. 3 § FRL). Grunderna är, som förut nämnts, att betrakta dels som&lt;br&gt;ett komplement till bolagsordningen, dels som en reglering i vissa hän-&lt;br&gt;seenden av rättsförhållandet mellan försäkringsbolaget och försäkrings-&lt;br&gt;tagarna. Som redovisats inledningsvis kommer emellertid sådana grunder&lt;br&gt;som är av villkorskaraktär inte att tillåtas i framtiden, utan villkor av&lt;br&gt;detta slag skall i stället framgå direkt av försäkringsavtalet (se avsnitt&lt;br&gt;6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer naturligtvis att försäkringsbolagens likviditet kan ut-&lt;br&gt;sättas för stora påfrestningar om försäkringstagarna i ökad utsträckning&lt;br&gt;kräver sin rätt till återköp och livlån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten och skyldigheten för ett livförsäkringsbolag att under&lt;br&gt;krigsförhållanden tillmötesgå krav på återköp och livlån måste bedömas&lt;br&gt;mot bakgrund av intresset att livförsäkringsbolagen så långt som det är&lt;br&gt;möjligt skall kunna sköta den egentliga försäkringsverksamheten med&lt;br&gt;utbetalningar av försäkringsersättningar enligt träffade försäkringsavtal.&lt;br&gt;Om svårigheter uppstår för livförsäkringsbolagen — på grund av lik-&lt;br&gt;viditetsskäl eller av annan anledning — att uppfylla kraven bör det finnas&lt;br&gt;möjligheter att prioritera den egentliga försäkringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig skulle en lösning kunna vara att försäkringsbolagen i för-&lt;br&gt;säkringsvillkoren tar in ett förbehåll om att återköp och livlån under vissa&lt;br&gt;angivna förutsättningar inte medges. När det gäller för krigssituationer&lt;br&gt;speciella förhållanden kan det emellertid vara svårt att i avtalsvillkoren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillräckligt klart precisera de förutsättningar som skall gälla för en vägran&lt;br&gt;att bevilja återköp respektive livlån. Mot denna bakgrund finns det skäl att&lt;br&gt;också i den nya lagen ta in bestämmelser i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör därför ges möjlighet att genom såväl generella före-&lt;br&gt;skrifter som dispenser i enskilda fall befria försäkringsbolagen från ifråga-&lt;br&gt;varande krav. Regeringen bör vidare ges möjlighet att delegera dispens-&lt;br&gt;rätten åt Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Trafikskadelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fullmaktsregeln som ger regeringen rätt att&lt;br&gt;förordna om avvikelse från 16 § trafikskadelagen behålls. I bestäm-&lt;br&gt;melsen regleras ansvarsförhållandet för skador orsakade av oförsäk-&lt;br&gt;rade eller okända fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fullmaktsregel införs som ger regeringen rätt att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om avvikelser från ersättningsrätten enligt trafikskadelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att fullmakten i 13 § in-&lt;br&gt;ländska lagen tas bort och att riksdagen på lämpligt sätt ger uttryck för&lt;br&gt;den principiella ståndpunkten att försäkringsbolagen skall kunna få viss&lt;br&gt;kompensation från staten för sådan ersättning som utbetalats för skador&lt;br&gt;som orsakats av okända fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringsförbundet anser att det finns skäl att&lt;br&gt;ge regeringen fullmakt att i en allvarlig krissituation föreskriva om in-&lt;br&gt;skränkningar i trafikförsäkringsansvaret och begränsningar i trafikskade-&lt;br&gt;ersättningen. Enligt förbundet kan det inte vara angeläget att under an-&lt;br&gt;givna förhållanden vidmakthålla ersättningsansvaret för smärre sak-&lt;br&gt;skador såsom parkeringsskador och skador på kommunala trafikanlägg-&lt;br&gt;ningar. Det bör därför finnas en möjlighet för regeringen att förordna om&lt;br&gt;bl.a. förhöjda självrisker. Förbundet anser vidare att trafikförsäkrings-&lt;br&gt;ansvaret för utlandsregistrerade motorfordon bör överföras från Trafik-&lt;br&gt;försäkringsföreningen till staten i en krigssituation. Enligt förbundet kan&lt;br&gt;det förväntas att Sveriges avtal om s.k. gröna kort suspenderas i en krigs-&lt;br&gt;situation. Trafikförsäkringsansvaret för utlandsregistrerade motorfordon&lt;br&gt;kommer därmed att bygga uteslutande på särskilt tecknade gränsför-&lt;br&gt;säkringar. Det synes enligt förbundet naturligt att staten handhar en sådan&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För person- och sakskada som upp-&lt;br&gt;kommer i följd av trafik med motorfordon här i riket utgår i de flesta fall&lt;br&gt;trafikskadeersättning ur en trafikförsäkring. Detta följer av 8, 10 och&lt;br&gt;11 §§ trafikskadelagen (1975:1410). Trafikskadelagen har ersatt lagen&lt;br&gt;(1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon (trafikförsäkringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikförsäkring är i princip obligatorisk för alla registrerade motor-&lt;br&gt;fordon som inte är avställda. Undantag gäller emellertid för statliga&lt;br&gt;fordon och fordon som nyttjas av staten med stöd av förfogandelag-&lt;br&gt;stiftning. För dessa fordon gäller i stället att staten svarar för den ersätt-&lt;br&gt;ning som skulle ha utgått om försäkring hade funnits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 16 § andra och tredje stycket trafikskadelagen (motsvarar 21 §&lt;br&gt;trafikforsäkringslagen) svarar trafikfdrsäkringsbolagen solidariskt för&lt;br&gt;skador som inträffar i följd av trafik med försäkringspliktiga men oförsäk-&lt;br&gt;rade fordon och med okända fordon. Detta sker genom Trafikförsäkrings-&lt;br&gt;föreningen, som är en sammanslutning av bolag som meddelar trafikför-&lt;br&gt;säkring. I syfte att anpassa trafikskadelagen till EG:s regelverk har en&lt;br&gt;självrisk på fem procent av basbeloppet införts när det gäller sakskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § inländska lagen kan avsteg göras från 21 § trafikförsäk-&lt;br&gt;ringslagen. I förarbetena till bestämmelsen anfördes, att det kan antas att en&lt;br&gt;stor del av fordonsparken under krigsförhållanden utgörs av icke försäk-&lt;br&gt;ringspliktiga fordon eftersom många fordon under sådana förhållanden till-&lt;br&gt;hör staten eller nyttjas av denna med stöd av förfogandelagstiftningen.&lt;br&gt;Dessa fordons andel av samtliga skadefall måste därför antas vara inte helt&lt;br&gt;obetydlig. Mot denna bakgrund ansåg man det vara skäligt att medge för-&lt;br&gt;säkringsbolagen lättnad i ansvaret för skadefall orsakade av okända fordon&lt;br&gt;(prop. 1959:52 s. 42).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet motorfordon är i dag avsevärt större än under slutet av 1950-&lt;br&gt;talet, då den gällande beredskapsbestämmelsen tillkom. Det är mot denna&lt;br&gt;bakgrund inte rimligt att anta att staten vid krig eller krigsfara genom för-&lt;br&gt;fogandelagstiftning eller på annat sätt kommer att ta i anspråk mer än en&lt;br&gt;mindre del av dagens fordonspark. Huruvida de fordon som faktiskt&lt;br&gt;kommer att brukas under en krigssituation till större eller mindre del kom-&lt;br&gt;mer att utgöras av sådana som tillhör staten är emellertid en fråga som inte&lt;br&gt;kan besvaras på förhand. Andelen privata fordon blir naturligtvis beroende&lt;br&gt;av bl.a. tillgången på drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det under ett krigstillstånd skulle visa sig att antalet trafikförsäk-&lt;br&gt;ringspliktiga motorfordon sjunker drastiskt — på grund av att fordonen blir&lt;br&gt;föremål för förfoganden eller att ägarna ställer av dessa — är det emellertid&lt;br&gt;rimligt att inte ett odelat ansvar läggs på försäkringsbolagen för skador&lt;br&gt;orsakade av försäkringspliktiga oförsäkrade fordon och fordon vars iden-&lt;br&gt;titet inte kan fastställas. Hur ansvaret mellan staten och försäkringsbolagen&lt;br&gt;bör fördelas far emellertid den framtida situationen utvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fullmaktsbestämmelse bör därför finnas som ger regeringen möjlig-&lt;br&gt;het att meddela föreskrifter som avviker från den i fredstid gällande regeln&lt;br&gt;om solidarisk ansvarighet för trafikförsäkringsbolagen när det gäller trafik-&lt;br&gt;skadeersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Försäkringsförbundet har anfört kan det finnas skäl att under krig&lt;br&gt;och krigsfara begränsa ersättningsrätten i trafikförsäkringen för jämförelse-&lt;br&gt;vis ringa sakskador. Ett sätt att uppnå detta är att höja självrisken för denna&lt;br&gt;typ av skador. I det föregående har regeringen föreslagit att fullmakts-&lt;br&gt;regeln behålls som ger regeringen möjlighet att förordna om självrisk i&lt;br&gt;sakförsäkring utan hinder av vad försäkringsavtalen innehåller. En mot-&lt;br&gt;svarande möjlighet bör ges regeringen när det gäller ersättning för sak-&lt;br&gt;skada enligt trafikskadelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ersättning enligt trafikförsäkringen bör även i andra avseenden&lt;br&gt;så långt det är möjligt stå i överensstämmelse med vad som gäller på för-&lt;br&gt;säkringsområdet i övrigt under krig och krigsfara. Om under ett krig för-&lt;br&gt;säkring av exempelvis cyklar och golfutrustning upphört kan det synas&lt;br&gt;rimligt att sådan egendom inte heller ersätts genom trafikförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller personskador bör man i en krigssituation eftersträva att&lt;br&gt;ersättningsrätten enligt trafikförsäkringen är så likvärdig andra person-&lt;br&gt;försäkringar som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu nämnda bakgrunden bör i den nya beredskapslagen införas&lt;br&gt;en fullmaktsregel som gör det möjligt för regeringen att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om avvikelser från ersättningsrätten enligt trafikskadelagen. Det är&lt;br&gt;självfallet att varje avsteg från fredstida regler måste föregås av en nog-&lt;br&gt;grann prövning så att inte rimliga anspråk på ett effektivt försäkrings-&lt;br&gt;skydd eftersätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av Försäkringsförbundet aktualiserade frågan om staten i en all-&lt;br&gt;varlig krissituation bör överta trafikförsäkringsansvaret för utlandsregi-&lt;br&gt;strerade motorfordon bör inte lämpligen avgöras på förhand. Skulle det i&lt;br&gt;en krissituation bli aktuellt att införa särskilda gränsförsäkringar för&lt;br&gt;trafikförsäkring löses frågor om ansvarsfördelning och administration&lt;br&gt;bäst utifrån de förutsättningar som då råder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;«&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Tillsynsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En försäkringsgivare kan förbjudas att fort-&lt;br&gt;sätta sin försäkringsverksamhet här i landet om det på grund av&lt;br&gt;rådande krigsförhållanden kan antas att han inte kommer att infria&lt;br&gt;sina försäkringsåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återkallelse av en koncession fattas som huvudregel av&lt;br&gt;Finansinpektionen och överklagas direkt till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår dessutom att det införs en särskild bestämmelse&lt;br&gt;som anger att reglerna i rörelselagarna om Finansinspektionens tillsyn&lt;br&gt;och möjlighet att vidta sanktioner även omfattar den föreslagna bered-&lt;br&gt;skapslagen och med stöd av denna utfärdade föreskrifter och beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Finansinspektionen har yttrat sig särskilt i&lt;br&gt;denna fråga. Inspektionen välkomnar förslaget att införa en särskild&lt;br&gt;bestämmelse som tydliggör att inspektionen också under kris och krig&lt;br&gt;har kvar de sanktionsmöjligheter som följer av försäkringsrörelselagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringen förslag: De allmänna bestämmelserna om&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn över svenska försäkringsbolag är samlade i&lt;br&gt;19 kap. FRL. Enligt den gällande övergripande tillsynsbestämmelsen&lt;br&gt;skall Finansinspektionen verka för en sund utveckling av försäkrings-&lt;br&gt;väsendet (1 §). Bestämmelsen, som är relativt allmänt hållen, har fått sin&lt;br&gt;närmare innebörd genom praxis och olika förarbetsuttalanden. En utför-&lt;br&gt;lig redogörelse för Finansinspektionens nuvarande tillsynsuppgifter och&lt;br&gt;hur kontrollen av försäkringsverksamheten bedrivs ges i promemorian&lt;br&gt;Reformerade försäkringsrörelseregler (Ds 1998:45 s. 273 f.). Om Finans-&lt;br&gt;inspektionen vid sin tillsyn finner anledning att anmärka mot en för-&lt;br&gt;säkringsgivare kan inspektionen vidta åtgärder mot bolaget med stöd av&lt;br&gt;bestämmelsen i 19 kap. 11 § FRL. Den lindrigaste formella formen av&lt;br&gt;åtgärd består i att inspektionen skriftligen meddelar bolaget sina erin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar. Är en avvikelse av mera allvarlig karaktär skall inspektionen&lt;br&gt;förelägga bolaget eller styrelsen att vidta rättelse. Inspektionen far i vissa&lt;br&gt;fall även begränsa bolagets förfoganderätt eller förbjuda bolaget att för-&lt;br&gt;foga över sina tillgångar i Sverige. I sista hand kan det bli frågan om att&lt;br&gt;förverka försäkringsbolagets tillstånd att driva försäkringsverksamhet.&lt;br&gt;Om en koncession förverkas skall bolagets verksamhet enligt bestäm-&lt;br&gt;melser i 14 kap. FRL avvecklas genom ett likvidationsförfarande. En&lt;br&gt;särskild administration skall då inträda för att ta till vara livförsäkrings-&lt;br&gt;tagarnas rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har även huvudansvaret för tillsynen över utländska&lt;br&gt;försäkringsgivare från tredje land (6 kap. 1 § LUFV). Tillsynen över för-&lt;br&gt;säkringsgivare från tredje land skall utövas på motsvarande sätt som gäller&lt;br&gt;beträffande svenska försäkringsgivare, dock med de avvikelser som följer&lt;br&gt;av att tillsynen endast gäller den del av en utländsk försäkringsgivares&lt;br&gt;verksamhet som är förlagd till Sverige och endast avser direktförsäkrings-&lt;br&gt;rörelse. Om koncessionen för en försäkringsgivare från tredje land att med-&lt;br&gt;dela livförsäkring i Sverige förklaras förverkad skall en särskild admini-&lt;br&gt;stration träda in för att ta tillvara livförsäkringstagamas rätt. Förvaltningen&lt;br&gt;av administrationsboet sköts av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För EES-försäkringsgivare gäller däremot att tillsynsmyndigheten i för-&lt;br&gt;säkringsgivarens hemland har huvudansvaret för den finansiella tillsynen&lt;br&gt;över försäkringsgivarens verksamhet i Sverige. Den finansiella tillsynen&lt;br&gt;omfattar kontroll av försäkringsgivarens solvens, försäkringstekniska&lt;br&gt;avsättningar och skuldteckning. I övrigt har Finansinspektionen ansvar för&lt;br&gt;tillsynen över verksamheten. En uttrycklig bestämmelse härom har införts i&lt;br&gt;3 kap. 2 § första stycket LUFV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt vid tillkomsten av inländska lagen torde ha varit att&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten, utan att detta särskilt angetts, haft att också övervaka&lt;br&gt;att bolagen följer bestämmelser, föreskrifter och beslut som följer av den&lt;br&gt;lagen och att inspektionen därvid vid behov skall tillämpa de sanktions-&lt;br&gt;regler som finns i den allmänna försäkringsrörelselagen. En komplette-&lt;br&gt;rande bestämmelse finns i 15 § inländska lagen, som anger att regeringen&lt;br&gt;eller inspektionen far förena ett beslut enligt lagen med de villkor som be-&lt;br&gt;finns skäliga. Vidare föreskrivs att överträdelse av villkor i visst fall skall&lt;br&gt;likställas med vad i FRL stadgas för motsvarande överträdelse av bestäm-&lt;br&gt;melse i bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits bör den allmänna utgångspunkten vara att det&lt;br&gt;enskilda försäkringsväsendet så långt möjligt skall fortsätta sin verk-&lt;br&gt;samhet även under krig och krigsfara. Vid behov skall åtgärder vidtas för&lt;br&gt;att verksamheten skall kunna koncentreras till de viktigaste försäkrings-&lt;br&gt;grenama. Det ingår därför i beredskapsplaneringen att Finansinspek-&lt;br&gt;tionen skall fortsätta att fungera även under nämnda förhållanden.&lt;br&gt;Inspektionen har alltså att tillämpa de bestämmelser om tillsyn och annat&lt;br&gt;som gäller för svenska och utländska försäkringsföretag i enlighet med&lt;br&gt;FRL och LUFV. Om läget skulle bli sådant att beredskapsbestämmel-&lt;br&gt;serna sätts i tillämpning har inspektionen självfallet också att tillse att&lt;br&gt;försäkringsgivarna håller sig inom de ramar som följer av beredskaps-&lt;br&gt;lagarna och med stöd av dessa meddelade föreskrifter och dispensbeslut.&lt;br&gt;Utredningen föreslår att en bestämmelse härom införs i den nya bered-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapslagen så att det direkt av lagen kommer att framgå att inspektionens&lt;br&gt;tillsyn och sanktionsmöjligheter också omfattar föreskrifter och beslut&lt;br&gt;som tillkommer med stöd av beredskapslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådsremissen om ändrade försäkringsrörelseregler kommer&lt;br&gt;dock Finansinspektionens tillsynsuppgifter i framtiden att renodlas och&lt;br&gt;bestämmelsen i 19 kap. 1 § FRL föreslås få en ny lydelse i linje därmed.&lt;br&gt;Inspektionens uppgift blir att utöva tillsyn över att verksamheten i ett&lt;br&gt;försäkringsbolag bedrivs i enlighet med FRL och andra författningar&lt;br&gt;som reglerar försäkringsbolagets näringsverksamhet. Motsvarande änd-&lt;br&gt;ringar i rörelsereglerna för utländska försäkringsgivare kommer att ske i&lt;br&gt;samband med de föreslagna ändringarna i FRL. Den av utredningen&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen blir mot denna bakgrund överflödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De möjligheter till ingripanden mot ett försäkringsföretag som rege-&lt;br&gt;ringen och inspektionen har enligt de fredstida bestämmelserna förut-&lt;br&gt;sätter att brister eller missförhållanden har konstaterats. Under krigsför-&lt;br&gt;hållanden som rör Sverige eller vår närmaste omvärld kan det emellertid&lt;br&gt;finnas behov av att kunna ingripa mot ett försäkringsföretag snabbare och&lt;br&gt;på ett tidigare stadium än vad som i normala fall är möjligt. I en&lt;br&gt;konfliktsituation kan t.ex. ett annat lands myndigheter av politiska skäl&lt;br&gt;förbjuda en försäkringsgivare i det landet som driver verksamhet i&lt;br&gt;Sverige att infria åtaganden mot svenska försäkringstagare. Det kan&lt;br&gt;också tänkas att ett här verksamt utländskt försäkringsföretag får sina&lt;br&gt;förbindelser med huvudkontoret i hemlandet brutna på sådant sätt att det&lt;br&gt;framstår som uppenbart att företagets här ingångna försäkringsavtal&lt;br&gt;under lång tid framöver inte kommer att uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller svenska försäkringsbolag kan det bli nödvändigt att&lt;br&gt;företa ett snabbt ingripande, om bolaget på grund av krigsutvecklingen&lt;br&gt;drabbas så att det på goda grunder kan antas att förutsättningar inte&lt;br&gt;längre finns för bolaget att kunna driva verksamheten på ett godtagbart&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således ett behov av en beredskapsbestämmelse som gör det&lt;br&gt;möjligt att på grund av krig och krigsfara snabbt, och på ett tidigare&lt;br&gt;stadium än som förutsätts enligt de för normala förhållanden avsedda&lt;br&gt;bestämmelserna, kunna förbjuda ett försäkringsföretag att fortsätta med&lt;br&gt;sin verksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att det i den nya lagen införs en regel,&lt;br&gt;motsvarande den som nu finns i den utländska lagen, tillämplig på såväl&lt;br&gt;utländska som svenska försäkringsbolag, som på grund av krigsför-&lt;br&gt;hållandena kan antas för en längre tid inte kunna infria sina försäkrings-&lt;br&gt;utfåstelser här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ingripande kommer att innebära att en meddelad koncession&lt;br&gt;återkallas eller, såvitt avser en EES-försäkringsgivare, att företaget för-&lt;br&gt;bjuds att fortsättningsvis marknadsföra sina försäkringar i Sverige och att&lt;br&gt;ingå nya försäkringsavtal avseende risker som är belägna här. I övrigt bör&lt;br&gt;i princip de fredstida bestämmelserna om avveckling följas. Detta gäller&lt;br&gt;för svenska försäkringsbolag och försäkringsbolag från tredje land.&lt;br&gt;Genom den föreslagna allmänna möjligheten till avsteg från rörelse-&lt;br&gt;bestämmelserna kan inspektionen anpassa avvecklingsåtgärdema för&lt;br&gt;dessa bolag efter de särskilda omständigheter som råder på grund av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krigsförhållandena. I likhet med vad som är fallet vid avveckling av ett&lt;br&gt;bolag under fredstid bör inspektionen medverka till att finna lösningar&lt;br&gt;som så långt det är möjligt tillvaratar försäkringstagarnas intressen. Det&lt;br&gt;är dock uppenbart att möjligheten till överlåtelse av utländska försäk-&lt;br&gt;ringsgivares försäkringsbestånd beror på om bolaget har tillräckliga till-&lt;br&gt;gångar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om EES-bolag finns inte några svenska avvecklingsregler och&lt;br&gt;inte heller några krav på att vissa tillgångar skall vara lokaliserade här.&lt;br&gt;Det får förutsättas att Finansinspektionen efter ett beslut att förbjuda&lt;br&gt;fortsatt verksamhet här, om tillsynsmyndigheten i försäkringsgivarens&lt;br&gt;hemland inte vidtar några åtgärder med anledning av beslutet, använder&lt;br&gt;de medel som står till buds för att hindra bolaget att fortsätta sin verk-&lt;br&gt;samhet och i övrigt bevakar försäkringstagarnas intressen så långt detta&lt;br&gt;låter sig göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beslutsordningen föreslår utredningen att avgöranden i&lt;br&gt;ärenden om återkallelse av koncession bör vara förbehållna regeringen&lt;br&gt;medan förbud att här i landet fortsätta med försäkringsverksamhet skall&lt;br&gt;kunna meddelas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett av regeringen nyligen framlagt förslag till ny beslutsordning&lt;br&gt;på bank- och försäkringsområdet (prop. 1997/98:186) kommer rätten att&lt;br&gt;besluta i koncessionsärenden och andra förvaltningsärenden på försäk-&lt;br&gt;ringsområdet att föras över från regeringen till Finansinspektionen.&lt;br&gt;Under fredstida förhållanden kommer således frågor om återkallelse och&lt;br&gt;förverkande av koncession som huvudregel att prövas av inspektionen.&lt;br&gt;Endast sådana fall som är av principiell betydelse eller av särskild vikt&lt;br&gt;skall efter en anmälan av inspektionen prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även under tid då beredskapslagstiftningen är i kraft bör huvudregeln&lt;br&gt;vara att Finansinpektionen beslutar om förverkande och återkallelse. Det&lt;br&gt;kan emellertid hållas för troligt att inspektionen i något större utsträck-&lt;br&gt;ning kommer att hänskjuta frågor av aktuellt slag till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som föreslås gälla i fredstid bör inspektionens beslut&lt;br&gt;om återkallelse överklagas direkt till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statlig krigsförsäkring m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Krigsrisker är normalt undantagna från skydd i vanliga skadeförsäk-&lt;br&gt;ringar. På vissa områden har det emellertid ansetts nödvändigt att ett&lt;br&gt;sådant skydd erbjuds. I fråga om transportmedel, varor och andra&lt;br&gt;intressen som är hänförliga till transporter på sjön och i luften, meddelar&lt;br&gt;således försäkringsbolagen krigsförsäkring. Krigsförsäkringen utgörs av&lt;br&gt;en separat försäkring i förhållande till civilförsäkringen. I praktiken,&lt;br&gt;främst på varuförsäkringssidan, behandlas dock ofta civil- och&lt;br&gt;krigsförsäkringen som en försäkring. Premien för krigsrisken brukar&lt;br&gt;sålunda i vissa fall ingå i premien för civilrisken som en icke särskiljbar&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolagen är emellertid inte villiga att meddela krigs-&lt;br&gt;försäkring under mera omfattande krigsförhållanden i världen, t.ex. under&lt;br&gt;ett storkrig i Europa eller om Sverige kommer i krig. Bolagens&lt;br&gt;krigsförsäkringsverksamhet tar således främst sikte på att bereda skydd&lt;br&gt;för den latenta risk för geografiskt begränsade krig eller krigskonflikter&lt;br&gt;som råder i världen och att täcka de risker för krigsskador som kan&lt;br&gt;orsakas av t.ex. kvarvarande minor från det andra världskriget eller andra&lt;br&gt;krigshändelser. I betänkandet (SOU 1994:130, s. 123 f.) lämnas en&lt;br&gt;utförlig redovisning av vilka olika krigsförsäkringar som finns på&lt;br&gt;transportområdet och villkoren för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett försäkringsskydd erbjuds är i princip en förutsättning för att&lt;br&gt;transportväsendet skall fungera. För att transporter som är betydelsefulla&lt;br&gt;från totalförsvarssynpunkt skall finnas att tillgå under krig och krigsfara&lt;br&gt;har det därför ansetts nödvändigt att staten kan träda in som försäkrings-&lt;br&gt;givare. Bestämmelserna härom finns i lagen (1960:22) om statlig krigs-&lt;br&gt;försäkring, den s.k. krigsförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringslagen är en fullmaktslag med samma konstruktion som&lt;br&gt;flera andra beredskapslagar. Lagens bestämmelser träder i tilllämpning&lt;br&gt;först under vissa angivna förutsättningar. När lagen tilllämpas kan staten&lt;br&gt;träda in som försäkringsgivare i de hänseenden som anges i lagen. FRL&lt;br&gt;är inte tillämplig på den försäkringsverksamhet som staten bedriver med&lt;br&gt;stöd av krigsförsäkringslagen (1 kap. 2 § första stycket FRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för lagens tillämpning anges i 1 §. Är Sverige i krig,&lt;br&gt;skall bestämmelserna tillämpas. Är Sverige i krigsfara eller råder det&lt;br&gt;sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig&lt;br&gt;utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller&lt;br&gt;krigsfara, får regeringen föreskriva att bestämmelserna skall tillämpas.&lt;br&gt;En sådan föreskrift skall inom viss tid underställas riksdagen för&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § första stycket ges bestämmelser om statens rätt att meddela direkt&lt;br&gt;försäkring. Staten far sålunda meddela transport- och motorfor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;donsförsäkring mot krigsrisk samt mot risk att egendom läggs under&lt;br&gt;embargo eller uppbringas eller genom annan dylik åtgärd anhålles av&lt;br&gt;främmande stat eller av den som där tagit eller försöker ta makten&lt;br&gt;(frustrationsrisk). Mot samma risker får försäkring meddelas även av&lt;br&gt;egendom som lagrats i utlandet för införsel till riket eller i anslutning till&lt;br&gt;utförsel från riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens tredje stycke skall FAL inte äga tillämpning på nu&lt;br&gt;angivna försäkringsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportförsäkring definieras inte i krigsförsäkringslagen. Begreppet&lt;br&gt;tolkas enligt den gängse uppfattning som råder inom försäkrings-&lt;br&gt;branschen. FAL och dess tillämpning har i detta sammanhang stor be-&lt;br&gt;tydelse. Med transportförsäkring avses sålunda sjöförsäkring (försäkring&lt;br&gt;av fartyg, även under byggnad, och varor som transporteras med fartyg)&lt;br&gt;och annan transportförsäkring. Begreppet annan transportförsäkring&lt;br&gt;omfattar land- och lufttransportförsäkring (avser försäkring av varor)&lt;br&gt;samt luftfartförsäkring. Den sistnämnda försäkringen innefattar flyg-&lt;br&gt;kasko-, flygansvars- (gäller mot tredje man) och luftbefordringsförsäk-&lt;br&gt;ring (avser transportörens ansvar mot passagerare och för resgods).&lt;br&gt;Motorfordonsförsäkring räknas enligt praxis vid tillämpning av FAL inte&lt;br&gt;som en form av transportförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § andra stycket har staten rätt att meddela återförsäkring åt&lt;br&gt;svenskt försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag. Åter-&lt;br&gt;försäkringen får avse dels sådan försäkring mot krigsrisk och jämförlig&lt;br&gt;risk som nyss har nämnts, dels försäkring av civilrisker inom såväl&lt;br&gt;transportförsäkring som allmän egendoms-, inkomst- och ansvarig-&lt;br&gt;hetsförsäkring samt av trafikförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § får Riksförsäkringsverket och bolag som avses i 1 § lagen&lt;br&gt;om yrkesskadeförsäkring, för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd&lt;br&gt;drabbar på fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person,&lt;br&gt;meddela försäkring till högre ersättningsbelopp samt med ersättningar av&lt;br&gt;annan art än eljest. Vidare får sådant bolag med delägare i bolaget sluta&lt;br&gt;avtal om försäkring för olycksfall som här avses, att gälla för annan tid&lt;br&gt;eller träda i kraft vid annan tidpunkt än som stadgas i 43 § lagen om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring. Bestämmelsen är föråldrad såtillvida som nämnda&lt;br&gt;lag har ersatts av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och de i&lt;br&gt;paragrafen avsedda sociala olycksfallsbolagen avvecklades i början på&lt;br&gt;1970-talet. Staten får enligt 4 § meddela återförsäkring av försäkring som&lt;br&gt;nu nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § får regeringen meddela närmare föreskrifter rörande&lt;br&gt;tillämpningen av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen (1988:1565) med instruktion för statens krigsförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd har regeringen meddelat närmare föreskrifter för krigs-&lt;br&gt;försäkringslagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § har Statens krigsförsäkringsnämnd till uppgift att pröva&lt;br&gt;ärenden om sådan försäkring som avses i 2 och 4 §§ krigsförsäkrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen. Nämnden skall också förbereda de åtgärder som från statens sida&lt;br&gt;behövs för att krigsförsäkring skall kunna meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § framgår att nämnden endast får bevilja försäkring som avses i&lt;br&gt;2 § krigsförsäkringslagen när det är av väsentlig betydelse för folk-&lt;br&gt;försörjningen eller för att vidmakthålla handel eller annan näring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får enligt 3 § ta återförsäkring av sådana försäkringar som&lt;br&gt;den har meddelat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen ges också bestämmelser om bl.a. nämndens sam-&lt;br&gt;mansättning och om ärendenas handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beredskapssyfte har Krigsförsäkringsnämnden fastställt krigsför-&lt;br&gt;säkringsvillkor för olika transportsituationer, träffat s.k. krigsutbrotts-&lt;br&gt;avtal och därtill hörande särskilda avtal med beredskapsorganens med-&lt;br&gt;lemsbolag och slutit agentavtal med försäkringsbolag angående krigs-&lt;br&gt;försäkring av varor samt utfärdat närmare bestämmelser om den verk-&lt;br&gt;samheten i särskild instruktion. Även andra överenskommelser har&lt;br&gt;träffats som rör krigsförsäkringsverksamheten såsom t.ex. avtal om&lt;br&gt;bärgning med bärgningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beredskapsorganens medlemsbolag har nämnden också träffat s.k.&lt;br&gt;beredskapsavtal, vilka reglerar ett övertagande av återförsäkring av civila&lt;br&gt;risker i fall då bolagens normala återförsäkringsförbindelser med utlandet&lt;br&gt;blir avbrutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbranschens beredskapsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga försäkringsverksamheten förutsätter en samverkan mellan&lt;br&gt;Krigsförsäkringsnämnden och de enskilda försäkringsbolagen. För detta&lt;br&gt;ändamål har de svenska försäkringsbolagen upprättat beredskapsorgan,&lt;br&gt;varvid här kan nämnas Svenska Transportförsäkringspoolen, Äterförsäk-&lt;br&gt;ringskonsortium av år 1965 (en sammanslutning av ett trettiotal svenska&lt;br&gt;försäkringsbolag verksamma inom företags- och fastighetsförsäkring&lt;br&gt;samt hem- och villaförsäkring) och Äterförsäkringskonsortium av år&lt;br&gt;1976 (konsortiet omfattar de bolag som är medlemmar i Svenska flyg-&lt;br&gt;försäkringspoolen och därutöver Skandia).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt konsortieavtalen skall konsortierna vid krigsförhållanden dels&lt;br&gt;kunna överta försäkringsaffärer från de utländska bolag som enligt bevil-&lt;br&gt;jad koncession driver verksamhet i Sverige, dels i återförsäkring kunna&lt;br&gt;överta svensk återförsäkringsaffär som svenska bolag önskar överflytta&lt;br&gt;från sådana utländska reassuradörer som befaras icke i tid kunna infria&lt;br&gt;sina förbindelser till de svenska bolagen ävensom svenska bolags&lt;br&gt;svenska affärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett mellan Krigsförsäkringsnämnden och konsortiet träffat&lt;br&gt;beredskapsavtal återférsäkras viss del av riskerna hos nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsutbrottsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolagens krigsförsäkringar är så utformade att de upphör&lt;br&gt;omedelbart eller efter kort tid om Sverige kommer i krig eller om ett&lt;br&gt;storkrig eller annat krig som berör den närmaste omvärlden utbryter. För&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att trygga ett kontinuerligt krigsskydd för pågående transporter har&lt;br&gt;Krigsförsäkringsnämnden, efter bemyndigande av riksdagen och med&lt;br&gt;godkännande av regeringen, träffat s.k. krigsutbrottsavtal med svenska&lt;br&gt;försäkringsbolag innebärande att staten övertar krigsriskansvaret i de&lt;br&gt;försäkringar som tecknats hos bolagen på de villkor om premier och&lt;br&gt;annat som angetts av Krigsförsäkringsnämnden. Krigsutbrottsavtal har&lt;br&gt;sålunda träffats med de bolag som ingår i transportförsäkringsbolagens&lt;br&gt;beredskapsorgan såvitt avser fartyg och varor, med lokala försäkrings-&lt;br&gt;bolag såvitt avser fiskefartyg och med försäkringsbolag som meddelar&lt;br&gt;flygförsäkring såvitt avser flygplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsutbrottsavtalen innehåller endast grundläggande bestämmelser.&lt;br&gt;Detaljfrågor regleras i särskilda avtal. Dessa avtal behöver inte god-&lt;br&gt;kännas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsavtal om återförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i beredskapsplaneringen har regeringen bemyndigat Krigs-&lt;br&gt;försäkringsnämnden att träffa avtal med Svenska TransportfÖrsäk-&lt;br&gt;ringspoolen och återförsäkringskonsortiema om återförsäkring av civila&lt;br&gt;försäkringar enligt riktlinjer som godkänts av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden har sålunda träffat ett återförsäkringsavtal angående civil&lt;br&gt;sjö- och transportförsäkring med Svenska TransportfÖrsäkringspoolens&lt;br&gt;medlemsbolag. Återförsäkringsavtalet är en form av excedentåterför-&lt;br&gt;säkring, vilket innebär att återförsäkraren ansvarar för det försäkringsbe-&lt;br&gt;lopp som överstiger försäkringsbolagets självbehåll eller maximal. Själv-&lt;br&gt;behållet utgörs av det belopp på en risk som bolaget självt står för. Detta&lt;br&gt;beror i sin tur på bolagets ekonomiska situation. Det maximala självbe-&lt;br&gt;hållet framgår av bolagsordningen. Enligt avtalet återforsäkrar nämnden&lt;br&gt;den del av försäkringsbeloppen som överstiger en av poolen till nämnden&lt;br&gt;anmäld täckningskapacitet, vilken utgörs av summan av medlems-&lt;br&gt;bolagens självbehåll och poolens svenska återförsäkringsgivares åtag-&lt;br&gt;anden. Poolen skall alltså, om det är möjligt, först vända sig till svenska&lt;br&gt;försäkringsbolag som inte är medlemmar i poolen och teckna återför-&lt;br&gt;säkring. Om något eller några av poolens medlemsbolag eller någon av&lt;br&gt;de svenska återförsäkringsgivarna skulle bli ur stånd att fullgöra sina&lt;br&gt;förpliktelser nedsätts den angivna täckningskapaciteten med belopp som&lt;br&gt;motsvarar ifrågavarande bolags andel. Detta far till följd att&lt;br&gt;Krigsförsäkringsnämndens ansvar börjar vid ett lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan Krigsförsäkringsnämnden och Återförsäkringskonsortium av år&lt;br&gt;1965 (ÅK 65) har träffats ett återförsäkringsavtal avseende företags- och&lt;br&gt;fastighetsförsäkring samt hem- och villaförsäkring. Avtalet är av en&lt;br&gt;annan typ än det nyss nämnda. Det är här fråga om en s.k. Stop Loss-&lt;br&gt;återförsäkring. I stället för att koppla återförsäkringen till storleken på&lt;br&gt;försäkringsbeloppen börjar nämndens ansvar enligt detta avtal först när&lt;br&gt;summan av alla skador under en viss period överstiger ett visst belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan Krigsförsäkringsnämnden, å ena sidan, och Svenska Flyg-&lt;br&gt;försäkringspoolens svenska medlemsbolag och Skandia, å andra sidan,&lt;br&gt;har träffats ett återförsäkringsavtal beträffande civil svensk luftfarts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring. Nämndens motparter utgör medlemmarna av Återförsäk-&lt;br&gt;ringskonsortium av år 1976 (ÅK 76). Samma återförsäkringsteknik har&lt;br&gt;använts som i avtalet mellan nämnden och Svenska Transport-&lt;br&gt;försäkringspoolen, alltså excedentåterförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att bedöma vilken omfattning biltrafiken kan tänkas&lt;br&gt;komma att ha under krig och krigsfara och därmed också försäkrings-&lt;br&gt;behovet på detta område. Det har därför inte ansetts realistiskt att redan&lt;br&gt;under fredstid bygga upp ett system för återförsäkring av trafik-&lt;br&gt;försäkring. Möjligheten för Krigsförsäkringsnämnden att återforsäkra&lt;br&gt;sådana risker har dock ansetts som en viktig del av beredskapen på&lt;br&gt;försäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Försäkring mot krigsrisk m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nuvarande systemet med en KrigsfÖr-&lt;br&gt;säkringsnämnd som vid krig och krigsfara kan verka som försäk-&lt;br&gt;ringsgivare behålls. Nämnden skall kunna meddela försäkring mot&lt;br&gt;krigsrisk och därmed likartade risker på transportområdet om det är&lt;br&gt;av väsentlig betydelse för försvarsansträngningarna, folkforsörj-&lt;br&gt;ningen eller näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KrigsfÖrsäkringsverksamheten skall även fortsättningsvis vara&lt;br&gt;undantagen från regleringen i försäkringsavtalslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även systemet med krigsutbrottsavtal behålls. Krigsförsäkrings-&lt;br&gt;nämnden ges i lagen ett generellt bemyndigande att ingå sådana&lt;br&gt;avtal. Innebär ett avtal annat än en mindre avvikelse från gällande&lt;br&gt;ordning skall detta underställas regeringen för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår dock att statens försäkringsverksamhet begränsas&lt;br&gt;genom begreppen transportförsäkring och motorfordonsförsäkring, som&lt;br&gt;ges en för lagen särskild betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller i olika sammanhang att Krigsförsäkrings-&lt;br&gt;nämndens försäkringsvillkor och gällande krigsutbrottsavtal behöver ses&lt;br&gt;över. På ett flertal punkter lämnar utredningen också konkreta förslag till&lt;br&gt;hur dessa bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt för-&lt;br&gt;slagen eller inte haft något att erinra mot dessa. Några remissinstanser&lt;br&gt;har dock framfört kritik mot förslaget till definition av begreppen tran-&lt;br&gt;sport- och motorfordonsförsäkring. Sveriges Speditörsförbund anför att&lt;br&gt;begreppet ”landfordon” inte finns i nu gällande vägtrafik- och fordons-&lt;br&gt;lagstiftning. I den lagstiftningen skiljer man bl.a. på fordon, motorfordon,&lt;br&gt;lastbil, släpfordon och påhängsvagn. Dessa vedertagna begrepp bör enligt&lt;br&gt;förbundet användas i den föreslagna lagen. Finansinspektionen anför att&lt;br&gt;begreppet motorfordonsförsäkring har en annan betydelse än den&lt;br&gt;föreslagna i inspektionens föreskrifter. Begreppet används där som ett&lt;br&gt;samlingsbegrepp för en grupp av försäkringsklasser, varav landfordon är&lt;br&gt;en. Enligt inspektionen vore det bättre om i lagen används begreppet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landfordonsförsäkring i enlighet med den betydelse &amp;quot;landfordon&amp;quot; har i 2&lt;br&gt;kap. 3 a § FRL och i inspektionens föreskrifter. Kammarkollegiet anser&lt;br&gt;att definitionen av transport- och motorfordonsförsäkring är otidsenlig&lt;br&gt;och bristfällig. Definitionen bör harmoniera med den på försäkrings-&lt;br&gt;marknaden tillämpade terminologin och inkludera olika typer av last-&lt;br&gt;bärare, inklusive sådana som används i den s.k. kombitrafiken. Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen och Posten AB framhåller att det är viktigt att&lt;br&gt;transportförsäkring kan meddelas för transporter av betalningsmedel och&lt;br&gt;andra värdehandlingar. SJ framhåller att statlig krigsförsäkring behövs&lt;br&gt;för inrikes godstransporter och spårbundna fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Transportförsäkringspoolen efterlyser ett klarläggande be-&lt;br&gt;träffande det i krigsutbrottsavtalen använda begreppet ”svenska&lt;br&gt;intressen”. Enligt poolen behövs ett förtydligande framförallt vad gäller&lt;br&gt;varuförsäkringsområdet, så att försäkringsgivarna i fredstid kan förvissa&lt;br&gt;sig om vad som är skyddat vid ett krigsutbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB föreslår att krigsförsäkring även skall kunna meddelas om det är&lt;br&gt;av betydelse for försvarsansträngningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I krig och krigsfara är det från totalförsvarssynpunkt av största vikt att&lt;br&gt;utrikeshandeln kan fortsätta att fungera i behövlig utsträckning och att&lt;br&gt;transporter inom riket finns att tillgå. En förutsättning för att så skall&lt;br&gt;kunna ske är att det finns tillräckligt med transportmedel att disponera for&lt;br&gt;svenska intressens räkning. En viktig faktor i det sammanhanget är att&lt;br&gt;alla de som har intressen i transportmedlen och i varulastema kan få sitt&lt;br&gt;behov av försäkringsskydd tillgodosett. Om Sverige kommer i krig eller&lt;br&gt;om ett stormaktskrig utbryter eller om i övrigt ett krig utbryter i vårt när-&lt;br&gt;område kan man räkna med att försäkringsskyddet i fråga om krigsrisker&lt;br&gt;kommer att upphöra. Detta beror på att återförsäkringsförbindelsema&lt;br&gt;med utlandet sannolikt avbryts och det enskilda försäkringsväsendet inte&lt;br&gt;har resurser att ensamt möta den risk för stora och talrika skador som kan&lt;br&gt;uppstå. Mot denna bakgrund framstår det som naturligt att staten, på&lt;br&gt;motsvarande sätt som skedde under de båda världskrigen, kan tillhanda-&lt;br&gt;hålla försäkringsskydd mot krigsrisker på transportområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en statlig krigsförsäkringsverksamhet vid behov skall kunna&lt;br&gt;fungera tillfredsställande fordras en noggrann fredstida planering. Bered-&lt;br&gt;skapen på området måste vara så god att den svarar upp mot mycket högt&lt;br&gt;ställda krav när det gäller möjligheten att snabbt och effektivt få igång en&lt;br&gt;verksamhet. Nu gällande ordning med en Krigsförsäkringsnämnd som i&lt;br&gt;fredstid är verksam med beredskapsplaneringen utgör en god utgångs-&lt;br&gt;punkt för att detta mål skall kunna uppnås. Beredskapen hos Krigsförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnden har vid utgången av år 1996 bedömts vara god (se prop.&lt;br&gt;1996/97:4 s. 263). Det kan emellertid finnas skäl att ytterligare stärka&lt;br&gt;beredskapen hos nämnden. Frågan behöver dock beredas ytterligare och&lt;br&gt;regeringen avser därför att i ett annat sammanhang återkomma i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med en mycket god beredskap kan man dock inte förvänta sig att&lt;br&gt;försäkringsverksamheten skall kunna komma i gång så snabbt att&lt;br&gt;försäkring kan lämnas för pågående transporter. Vid ett inträffat krigs-&lt;br&gt;tillstånd är det emellertid från totalförsvarssynpunkt angeläget att ett&lt;br&gt;kontinuerligt försäkringsskydd så långt möjligt kan garanteras. Systemet&lt;br&gt;med krigsutbrottsavtal fyller därför en betydelsefull funktion och denna&lt;br&gt;konstruktion bör även fortsättningsvis ingå som en viktig del i bered-&lt;br&gt;skapsplaneringen. För närvarande pågår ett arbete med en översyn dels&lt;br&gt;av gällande krigsutbrottsavtal och därtill knutna särskilda avtal, dels av&lt;br&gt;Krigsförsäkringsnämndens försäkringsvillkor och gällande beredskaps-&lt;br&gt;avtal om återförsäkring. Arbetet bedrivs i samarbete mellan Regerings-&lt;br&gt;kansliet och nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsverksamhetens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad utredningen har funnit anser regeringen att det&lt;br&gt;försäkringsbara området enligt krigsförsäkringslagen i huvudsak är väl&lt;br&gt;avgränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissyttrandena framgår emellertid att det på vissa punkter råder&lt;br&gt;osäkerhet huruvida Krigsförsäkringsnämnden har befogenhet att erbjuda&lt;br&gt;försäkringsskydd eller ej. Några instanser menar att möjligheten att&lt;br&gt;meddela försäkring bör utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med Krigsförsäkringsnämndens direktförsäkringsverksamhet&lt;br&gt;under krig och krigsfara är att kunna erbjuda det försäkringsskydd som&lt;br&gt;behövs för att angelägna transporter skall kunna utföras. Tanken är&lt;br&gt;således att ekonomiskt skydd skall kunna ges mot skador och förluster på&lt;br&gt;transportområdet som inte täcks genom sedvanliga civilförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportväsendet utvecklas hela tiden i takt med samhällsutveck-&lt;br&gt;lingen i övrigt. Nya transportmedel kommer till användning och från tid&lt;br&gt;till annan sker stora förändringar i infrastrukturen. Eftersom bered-&lt;br&gt;skapslagar om möjligt bör utformas på ett sådant sätt att de står emot&lt;br&gt;mindre förändringar i samhället, är det inte lämpligt att nu låsa fast&lt;br&gt;regleringen och ge en särskild betydelse åt de aktuella försäkrings-&lt;br&gt;termema på krigsförsäkringsområdet. Det är inte heller ändamålsenligt&lt;br&gt;att knyta Krigsförsäkringsnämndens befogenhet till olika försäkrings-&lt;br&gt;klasser eftersom även dessa kan förmodas ändras efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet transportförsäkring i krigsförsäkringslagen tolkas enligt den&lt;br&gt;gängse uppfattning som råder inom försäkringsbranschen. I det&lt;br&gt;sammanhanget har FAL och dess tillämpning haft stor betydelse. För-&lt;br&gt;slaget till ny FAL som för närvarande bereds inom Regeringskansliet&lt;br&gt;innehåller emellertid inte någon särreglering för sjö- och transport-&lt;br&gt;försäkring. Det är därför inte lämpligt att bygga Krigsförsäkrings-&lt;br&gt;nämndens befogenhet att meddela försäkring på FAL:s begreppsbildning.&lt;br&gt;Eftersom nämnden inte har någon kontraheringsplikt — det föreligger&lt;br&gt;inte någon skyldighet för staten att meddela krigsförsäkring utan en&lt;br&gt;behovsprövning sker i varje särskilt fall — bör i stället det försäk-&lt;br&gt;ringsbara området endast avgränsas till att avse transportområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De intressen som i första hand bör komma i fråga för krigsförsäkring&lt;br&gt;är naturligtvis själva transportmedlet och det transporterade godset. Om&lt;br&gt;transporten sker med släpfordon, påhängsvagn eller någon annan&lt;br&gt;fordonskombination kommer emellertid att sakna betydelse. Med den&lt;br&gt;föreslagna gränsdragningen kan försäkring meddelas för olika slag av&lt;br&gt;transportbärare om förutsättningarna härför i övrigt är uppfyllda. Men&lt;br&gt;även andra intressen hänförliga till transporter bör kunna försäkras om&lt;br&gt;det bedöms som angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle det i en krigssituation visa sig föreligga ett behov av statlig&lt;br&gt;försäkring för exempelvis inrikes godstrafik och spårbundna fordon blir&lt;br&gt;det enligt den föreslagna bestämmelsen möjligt för Krigsförsäkrings-&lt;br&gt;nämnden att meddela försäkring även för denna typ av transporter.&lt;br&gt;Detsamma gäller för försäkring av betalningsmedel, värdepapper och&lt;br&gt;annan motsvarande egendom som inte faller under begreppet varor i&lt;br&gt;juridisk mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett spörsmål som varit föremål för diskussion i olika sammanhang är&lt;br&gt;vilka möjligheter det finns att meddela krigsförsäkring för utländska&lt;br&gt;transportmedel. Till denna kategori räknas bl.a. svenska fartyg som är&lt;br&gt;registrerade i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något formellt hinder mot att meddela sådan försäkring föreligger inte&lt;br&gt;och bör inte heller införas. Vid avgörandet om försäkring bör meddelas&lt;br&gt;eller ej är det naturligtvis av betydelse vilket värde från totalförsvars-&lt;br&gt;synpunkt som det transporterade godset har. I de fall krigsförsäkring av&lt;br&gt;godset kan påräknas och försäkring av transportmedlet har betydelse för&lt;br&gt;transportens utförande bör den omständligheten att detta är utländskt inte&lt;br&gt;utgöra något hinder mot att försäkring meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I krigsförsäkringslagen finns inte angivet några särskilda riktlinjer för&lt;br&gt;hur den statliga krigsförsäkringsverksamheten skall drivas på transport-&lt;br&gt;området. Som nämnts i det föregående har regeringen emellertid i&lt;br&gt;instruktionen för Krigsförsäkringsnämnden föreskrivit att försäkring får&lt;br&gt;lämnas endast om det är av väsentlig betydelse för folkförsörjningen eller&lt;br&gt;för att vidmakthålla handel eller annan näring. Även i fortsättningen bör&lt;br&gt;gränserna för det statliga försäkringsengagemanget dras upp på ett&lt;br&gt;liknande sätt. Såsom ÖCB har föreslagit bör emellertid statlig&lt;br&gt;krigsförsäkring även kunna meddelas om det är av betydelse för försvars-&lt;br&gt;ansträngningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den sålunda angivna ramen bör Krigsförsäkringsnämnden,&lt;br&gt;liksom nu är fallet, ha frihet att avgöra om försäkring skall lämnas utan&lt;br&gt;att vara bunden av några särskilda begränsningar. Nämndens beslut i&lt;br&gt;försäkringsärenden bör i konsekvens därmed — i enlighet med vad som&lt;br&gt;för närvarande gäller enligt föreskrift i nämndens instruktion — inte&lt;br&gt;heller kunna överklagas. Detta är en naturlig följd av att det inte är en&lt;br&gt;fråga om en rättighet att erhålla krigsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundförutsättning för att statens krigsförsäkringsverksamhet skall&lt;br&gt;kunna skötas på ett effektivt sätt under krigsförhållanden är att&lt;br&gt;Krigsförsäkringsnämnden får stor frihet att verka inom den angivna&lt;br&gt;verksamhetsramen. I detta bör som hittills också ligga att den speciella&lt;br&gt;försäkringsverksamhet som det här är fråga om, driven under särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och extraordinära förhållanden, kan ske utan bundenhet till FAL:s för&lt;br&gt;normala förhållanden utformade regelsystem i fråga om villkor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsutbrottsavtalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom krigsutbrottsavtalen har staten åtagit sig att vid en viss tidpunkt&lt;br&gt;överta ansvaret för hela den krigsrisk avseende svenska intressen som av&lt;br&gt;försäkringsbolagen är täckt av vid den tidpunkten löpande direkt&lt;br&gt;tecknade transportförsäkringar. Innebörden av avtalen är alltså att staten&lt;br&gt;övertar hela försäkringsansvaret i de krigsförsäkringar som fortfarande&lt;br&gt;gäller vid det ifrågavarande krigsutbrottet. Krigsförsäkringsnämnden får&lt;br&gt;därigenom tid att pröva om statlig krigsförsäkring skall meddelas&lt;br&gt;beträffande transportmedlet när den löpande försäkringen går ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis nämnts regleras inte gällande krigsutbrottsavtal i&lt;br&gt;krigsförsäkringslagen utan avtalen grundas på särskilda beslut av riks-&lt;br&gt;dagen. Regeringen har genom dessa beslut bemyndigats att uppdra åt&lt;br&gt;Krigsförsäkringsnämnden att i enlighet med de av riksdagen antagna&lt;br&gt;riktlinjerna ingå avtalen, som för sin giltighet kräver regeringens&lt;br&gt;godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ter sig emellertid naturligt att Krigsförsäkringsnämnden, som då&lt;br&gt;krigsförsäkringslagen är i kraft har att fastställa villkoren för krigs-&lt;br&gt;försäkringar, även under fredstid, som ett led i beredskapsplaneringen,&lt;br&gt;får träffa avtal om övertagande av krigsrisker inom sitt försäkrings-&lt;br&gt;område. En lämplig ordning är att avtalen skall underställas regeringen&lt;br&gt;för godkännande om de innebär annat än mindre avvikelser från gällande&lt;br&gt;ordning. I motsvarande mån bör även ändringar i gällande avtal&lt;br&gt;godkännas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringsnämnden bör således i lagen ges ett generellt&lt;br&gt;bemyndigande med nu angivet innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsrisken avser enligt gällande krigsutbrottsavtal endast ”svenska&lt;br&gt;intressen”. Av denna begränsning har ansetts följa att avtalet för tran-&lt;br&gt;sportförsäkring enbart gäller svenskflaggade fartyg. Krigsförsäkrings-&lt;br&gt;nämnden har i skrivelse till regeringen hemställt att begreppet ”svenskt&lt;br&gt;intresse” i vissa fall skall anses omfatta även svenska handelsfartyg i&lt;br&gt;öppna utländska fartygsregister. Frågan har behandlats av utredningen,&lt;br&gt;som anser att problemet hur Sverige under krigstid skall få tillgång till&lt;br&gt;utlandsflaggade fartyg först måste lösas innan det går att närmare ange&lt;br&gt;hur krigsförsäkringsfrågan för dessa fartyg bör lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att trygga tillgången på transportkapacitet har&lt;br&gt;därefter utretts av en särskild utredare, som avlämnat en promemoria,&lt;br&gt;vilken efter remissbehandling nu är föremål för särskild beredning inom&lt;br&gt;Näringsdepartementet (dnr 97/5/2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till denna beredning och till att — som tidigare nämnts —&lt;br&gt;krigsutbrottsavtalen är föremål för en översyn bör frågan hur begreppet&lt;br&gt;”svenskt intresse” i avtalen bör tolkas inte avgöras i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock anledning att framhålla att det inte finns något formellt&lt;br&gt;hinder mot att krigsutbrottsavtal träffas med utländska försäkringsgivare&lt;br&gt;etablerade i Sverige. Det är som tidigare nämnts också möjligt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddela statlig krigsförsäkring för utländska transportmedel. Som Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;kommer att framgå i det följande föreslår regeringen att det även införs&lt;br&gt;en möjlighet att meddela återförsäkring åt utländska försäkringsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Statlig återförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Krigsförsäkringsnämnden skall även i fort-&lt;br&gt;sättningen kunna meddela svenska försäkringsbolag återförsäkring&lt;br&gt;(motta återförsäkring) avseende såväl krigsrisker som civila risker.&lt;br&gt;Till skillnad mot vad som gäller i dag kommer emellertid inte några&lt;br&gt;begränsningar att gälla i fråga om vilka civila risker som far återför-&lt;br&gt;säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande möjlighet att meddela återförsäkring införs för&lt;br&gt;Krigsförsäkringsnämnden i förhållande till här i landet etablerade&lt;br&gt;utländska försäkringsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringsnämnden ges i lagen ett generellt bemyndigande&lt;br&gt;att ingå beredskapsavtal om återförsäkring. Innebär ett avtal annat&lt;br&gt;än en mindre avvikelse från gällande ordning skall detta under-&lt;br&gt;ställas regeringen för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förslag såvitt gäller statlig återförsäkring överens-&lt;br&gt;stämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare föreslagit att staten, på lämpligt sätt, som ett&lt;br&gt;led i beredskapsplaneringen avger en förklaring att staten är beredd att&lt;br&gt;lämna lån till ÅK 65 för det fall medlemsbolagen har oreglerade stor-&lt;br&gt;skador vid den tidpunkt som konsortiet träder i aktiv verksamhet.&lt;br&gt;Förklaringen skall dock inte innebära någon bindande utfästelse om lån.&lt;br&gt;Krigsförsäkringsnämnden föreslås få i uppdrag att, som ett led i&lt;br&gt;beredskapsplaneringen, precisera de förutsättningar och villkor som bör&lt;br&gt;gälla för statens medverkan vid eventuellt lån till konsortiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslagen eller lämnat dessa utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: En försäkringsgivare kan&lt;br&gt;fördela sina riskåtaganden på olika sätt. Ett vanligt sätt är att återför-&lt;br&gt;säkring sker hos en annan försäkringsgivare. En skyldighet att teckna&lt;br&gt;återförsäkring gäller om försäkringsbeloppet överstiger ett bolags i&lt;br&gt;bolagsordningen angivna s.k. självbehåll eller skademaximal. Med detta&lt;br&gt;avses det högsta belopp ett bolag får behålla för egen räkning på en risk.&lt;br&gt;Beloppet står i en viss relation till bolagets kapitalstyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under krig eller krigsfara skall de förut nämnda återförsäkringskon-&lt;br&gt;sortiema kunna ta hand om återförsäkringsaffärer på det sätt som förut-&lt;br&gt;sätts enligt de träffade beredskapsavtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom svenska försäkringsgivare i stor utsträckning återförsäkrar&lt;br&gt;sig på den internationella marknaden kan de ställas inför problem om&lt;br&gt;förbindelserna med utlandet störs eller avbryts. Detsamma gäller natur-&lt;br&gt;ligtvis för återförsäkringskonsortiema om försäkringsbolagen som ingår i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa har utestående fordringar på utländska återförsäkrare med Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;anledning av större skador som ännu inte hunnit regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka att ett avbrott i återforsäkringsförbindelserna för-&lt;br&gt;svårar eller förhindrar fortsatt försäkringsverksamhet kan staten, enligt&lt;br&gt;2 § andra stycket krigsförsäkringslagen, åt svenskt försäkringsbolag eller&lt;br&gt;sammanslutning av sådana bolag meddela återförsäkring. Sådan&lt;br&gt;försäkring kan meddelas avseende transportförsäkring, motorfordonsför-&lt;br&gt;säkring och lagringsförsäkring mot krigsrisker och därmed jämställda&lt;br&gt;risker, och för transportförsäkring i övrigt, allmän egendoms-, inkomst-&lt;br&gt;och ansvarsförsäkring samt for trafikförsäkring. Staten kan också åter-&lt;br&gt;försäkra viss olycksfallsförsäkring. Till detta ämne återkommer&lt;br&gt;regeringen i det följande (se avsnitt 7.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts inledningsvis har regeringen bemyndigat Krigsförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnden att träffa avtal med Svenska TransportfÖrsäkringspoolen&lt;br&gt;och återförsäkringskonsortierna om återförsäkring av civila försäkringar&lt;br&gt;enligt riktlinjer som godkänts av riksdagen (prop. 1961:172, L?U 70,&lt;br&gt;rskr. 391 och prop. 1966:6, L&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;U 1, rskr. 64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringsnämnden kan också meddela återförsäkring av&lt;br&gt;krigsförsäkringar. Det finns emellertid inte någon planering för sådan&lt;br&gt;verksamhet och det har inte heller fastställts några villkor avseende&lt;br&gt;sådana avtal eftersom de svenska försäkringsbolagen inte har för avsikt&lt;br&gt;att meddela krigsförsäkringar under allvarligare krigsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare framhållits är det ett&lt;br&gt;viktigt samhällsintresse från såväl ekonomisk som psykologisk synpunkt&lt;br&gt;att försäkringsverksamheten under krig och krigsfara fungerar så långt&lt;br&gt;det är möjligt. Syftet med den statliga återförsäkringsverksamheten inom&lt;br&gt;den civila försäkringssektorn är att staten skall täcka de svenska&lt;br&gt;försäkringsbolagens återförsäkringsbehov inom centrala områden om&lt;br&gt;bolagens ordinarie utländska återförsäkringsförbindelser blir avbrutna&lt;br&gt;under krigsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta för försäkringsbolagen att fortsätta sin verksamhet&lt;br&gt;under extraordinära förhållanden har regeringen i det föregående före-&lt;br&gt;slagit att det under sådana förhållanden ges möjlighet till avsteg från&lt;br&gt;bestämmelser i lagarna om försäkringsrörelse och försäkringsavtal. En&lt;br&gt;tillämpning av denna beredskapslagstiftning kan t.ex. innebära en&lt;br&gt;möjlighet för ett försäkringsbolag att teckna försäkring utan att behöva&lt;br&gt;återförsäkra sig i samma utsträckning som annars, att bolaget ges anstånd&lt;br&gt;med att betala ut försäkringsersättning eller tillåts att höja självrisker&lt;br&gt;under löpande försäkringstid eller att försäkringar kan upphöra före&lt;br&gt;avtalstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om nu nämnda möjligheter ges — i syfte att underlätta för&lt;br&gt;försäkringsbolagen att fortsätta att bedriva sin verksamhet då lik-&lt;br&gt;viditetssvårigheter uppstått — anser regeringen att ett statligt enga-&lt;br&gt;gemang när det gäller återförsäkring alltjämt är nödvändigt for att&lt;br&gt;försäkringsbolagen skall kunna uppfylla sina åtaganden mot för-&lt;br&gt;säkringstagarna. När det gäller civila risker torde nämligen de svenska&lt;br&gt;försäkringsbolagen inte ens i samverkan ha tillräcklig kapacitet att klara&lt;br&gt;ett större bortfall av utländska återförsäkrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt krigsförsäkringslagen kan statlig återförsäkring endast meddelas&lt;br&gt;svenska försäkringsbolag och sammanslutningar av sådana bolag. Som&lt;br&gt;regeringen redan tidigare framhållit bör emellertid här i landet etablerade&lt;br&gt;utländska försäkringsföretag i så stor utsträckning som möjligt likställas&lt;br&gt;med svenska försäkringsbolag. En möjlighet för nämnden att meddela&lt;br&gt;återförsäkring för här i landet etablerade utländska försäkringsgivare bör&lt;br&gt;därför införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig återförsäkring bör kunna meddelas för försäkringar som är&lt;br&gt;väsentliga för samhället och där återförsäkring är nödvändig för för-&lt;br&gt;säkringsbolagens likviditet och soliditet. Det nu för återförsäkring för-&lt;br&gt;säkringsbara området är med denna utgångspunkt i huvudsak väl avvägt.&lt;br&gt;Detta område omfattar emellertid inte civil motorfordonsförsäkring.&lt;br&gt;Frågan om staten skall kunna återförsäkra även denna försäkringsklass&lt;br&gt;har varit föremål för bedömning i samband med att möjligheten för staten&lt;br&gt;att meddela motorfordonsförsäkring mot krigsrisk infördes. Det ansågs&lt;br&gt;vid den tidpunkten inte föreligga något behov av en möjlighet till statlig&lt;br&gt;återförsäkring på ifrågavarande område (se prop. 1961:172 s. 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om behovet av återförsäkring inte är lika stort när det gäller&lt;br&gt;motorfordonsförsäkring som beträffande transport-, företags- och&lt;br&gt;fastighetsförsäkring kan det inte sägas vara obetydligt. Av beredskaps-&lt;br&gt;skäl är det därför motiverat att göra det möjligt för staten att vid behov&lt;br&gt;meddela återförsäkring även beträffande motorfordonsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte nu att se att det skulle föreligga något ytterligare behov av&lt;br&gt;möjlighet till återförsäkring. Som framhållits i det föregående bör en&lt;br&gt;beredskapsbestämmelse emellertid utformas så att den medger ett visst&lt;br&gt;utrymme för samhällsutveckling utan att bestämmelsen skall behöva&lt;br&gt;ändras. Bestämmelsen bör därför ges ett sådant innehåll att återförsäkring&lt;br&gt;kan ske i mån av att ett behov uppkommer. Det får således anses mindre&lt;br&gt;lämpligt att i lagen uppställa någon begränsning till vissa bestämda&lt;br&gt;försäkringsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts inledningsvis innebär beredskapsplaneringen på det civila&lt;br&gt;återförsäkringsområdet att Krigsförsäkringsnämnden har träffat återför-&lt;br&gt;säkringsavtal med sammanslutningar av försäkringsbolag angående&lt;br&gt;försäkringar som faller inom respektive organs verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående föreslagit att Krigsförsäkrings-&lt;br&gt;nämnden i lag ges ett generellt bemyndigande att ingå krigsutbrottsavtal&lt;br&gt;(se avsnitt 7.2). Av samma skäl som anfördes i det sammanhanget anser&lt;br&gt;regeringen att ett motsvarande bemyndigande bör ges Krigsförsäkrings-&lt;br&gt;nämnden när det gäller att ingå beredskapsavtal om återförsäkring. Även&lt;br&gt;när det gäller beredskapsavtal om återförsäkring bör gälla att regeringens&lt;br&gt;godkännande skall inhämtas om ett avtal innebär annat än en mindre&lt;br&gt;avvikelse från gällande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i detta sammanhang även framhållas att det åligger — och&lt;br&gt;även i framtiden bör åligga — Krigsförsäkringsnämnden att följa&lt;br&gt;försäkringsmarknadens utveckling och att hos regeringen göra de&lt;br&gt;framställningar som påkallas av förhållandena och som har samband med&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller försäkring mot krigsrisker är systemet i dag i praktiken&lt;br&gt;inte uppbyggt med staten som återförsäkringsgivare. Återförsäkrings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligheten bör dock behållas eftersom det inte kan uteslutas att ett Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;sådant behov kan uppkomma i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen har konstaterat kan det uppstå problem för ett åter-&lt;br&gt;försäkringskonsortium om medlemsbolagen har oreglerade storskador&lt;br&gt;vid den tidpunkt konsortiet skall inleda sin verksamhet. I första hand&lt;br&gt;måste det dock ankomma på bolagen att lösa skaderegleringen på egen&lt;br&gt;hand eller gemensamt genom att ta i anspråk egna tillgängliga medel och&lt;br&gt;genom upplåning på den inhemska marknaden. Först om det skulle visa&lt;br&gt;sig vara omöjligt för bolagen att ordna finansieringen på något annat sätt&lt;br&gt;bör det alltså bli aktuellt att överväga olika former av statlig medverkan.&lt;br&gt;Att redan på förhand dra upp riktlinjerna härför och i dagsläget utreda&lt;br&gt;och precisera de förutsättningar och villkor som bör gälla är närmast&lt;br&gt;ogörligt och knappast ändamålsenligt eftersom antalet olika situationer&lt;br&gt;som planeringen med nödvändighet skulle behöva omfatta är alltför stort.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund är det inte motiverat att staten avger en&lt;br&gt;avsiktsförklaring med det innehåll som utredningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vad mån lån från staten skall lämnas konsortierna får således bli&lt;br&gt;beroende av omständigheterna i den föreliggande situationen. Natur-&lt;br&gt;ligtvis är utgångspunkten fortfarande att återförsäkringskonsortierna skall&lt;br&gt;kunna träda i funktion när situationen så kräver enligt de intentioner som&lt;br&gt;ligger i beredskapsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Återförsäkring av statens försäkringsansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Krigsförsäkringsnämnden får även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen återförsäkra sig (avge återförsäkring) för sådana försäk-&lt;br&gt;ringar som den meddelar. En bestämmelse om detta tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller lämnar dessa utan er-&lt;br&gt;inran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 § instruktionen för Krigs-&lt;br&gt;försäkringsnämnden får nämnden återförsäkra sådana försäkringar som&lt;br&gt;den meddelar. I praktiken är det fråga om en möjlighet att ta åter-&lt;br&gt;försäkring i utlandet eftersom svenska försäkringsbolag inte driver&lt;br&gt;krigsförsäkringsverksamhet under tid som nämnden är aktivt verksam&lt;br&gt;som försäkringsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan naturligtvis ifrågasätta om det är lämpligt att under krigs-&lt;br&gt;förhållanden återförsäkra risker i utlandet. Krigsförhållandena kan ju leda&lt;br&gt;till att kontakterna mellan återförsäkringsparterna avbryts. Utgången av&lt;br&gt;kriget kan också fa betydelse för i vad mån ersättning för skador kommer&lt;br&gt;att ges medan premiema för återförsäkringen likväl alltid måste betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under andra världskriget lyckades staten emellertid att ta återför-&lt;br&gt;säkring i utlandet i viss begränsad omfattning och även om det på för-&lt;br&gt;hand inte går att uttala sig om utsikterna att erhålla återförsäkring under&lt;br&gt;krigsförhållanden, bör möjligheten till detta ändå behållas. I den mån det&lt;br&gt;är praktiskt möjligt att återförsäkra och dessutom realistiskt att räkna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med att återförsäkringen kan fullföljas bör återförsäkring således kunna&lt;br&gt;ske. Befogenheten att återförsäkra bör dock framgå av lagen och inte som&lt;br&gt;nu, i instruktionen för Krigsförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man skulle naturligtvis kunna diskuteras om nämnden bör vara skyldig&lt;br&gt;att avge återförsäkring om så är möjligt. Det måste emellertid förutsättas&lt;br&gt;att nämnden, utan att en uttrycklig bestämmelse om detta ges, tillvaratar&lt;br&gt;statens ekonomiska intressen genom att företa riskutjämning om så är&lt;br&gt;möjligt och realistiskt. Regeringen föreslår därför inte någon ändring på&lt;br&gt;denna punkt. Av naturliga skäl är det inte lämpligt att redan i fredstid&lt;br&gt;träffa återförsäkringsavtal med en utländsk motpart.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Krigsolycksfallsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bemyndigandet för Riksförsäkringsverket att&lt;br&gt;meddela krigsolycksfallsförsäkring upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens föreslår att Riksförsäkringsverket alltjämt bör ha rätt&lt;br&gt;att meddela krigsolycksfallsförsäkring for personal på transportmedel&lt;br&gt;som kan ge ersättning med högre belopp och med ersättning av annat&lt;br&gt;slag än som annars gäller. Möjligheten att återförsäkra sådana försäk-&lt;br&gt;ringar hos staten bör enligt utredningen dock avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen behandlar däremot inte frågan hur försäkringen är tänkt&lt;br&gt;att administreras och finansieras. Det lämnas således öppet huruvida&lt;br&gt;försäkringen skall ingå som en del i socialförsäkringen, och finansieras&lt;br&gt;över statsbudgeten, eller om den skall utgöra en premiebaserad&lt;br&gt;högriskförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) har ifrågasatt om en&lt;br&gt;premiebaserad krigsolycksfallsförsäkring lämpligen bör ligga inom&lt;br&gt;verkets ansvarsområde. Statens järnvägar påpekar att personer inom&lt;br&gt;järnvägen kan antas vara utsatta för en förhöjd skaderisk i en krigs-&lt;br&gt;situation. Verket anser därför att krigsolycksfallsförsäkring bör kunna&lt;br&gt;meddelas även denna personalkategori. Överstyrelsen för civil beredskap&lt;br&gt;(ÖCB) framhåller att de personer som i folkrättsligt sammanhang&lt;br&gt;benämns ”civila åtföljande stridskrafterna” är en viktig personalkategori&lt;br&gt;vid höjd beredskap. Till denna kategori räknas viss personal som utför&lt;br&gt;uppdrag åt fältförbanden t.ex. lastbils- och busschaufförer, tåg- och&lt;br&gt;flygbesättning samt leverantörer. Det är enligt ÖCB väsentligt att denna&lt;br&gt;kategori beaktas när det gäller krigsolycksfallsförsäkring. Sveriges&lt;br&gt;Redareförening understryker att det är av största vikt att de särskilda&lt;br&gt;försäkringsvillkoren bibehålls för den personal som tjänstgör på fartyg&lt;br&gt;under krigsförhållanden, att regler finns utformade på förhand och att&lt;br&gt;dessa görs kända. AB Aerotransport anser att det är viktigt att&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket ges möjlighet att meddela krigsolycksfalls-&lt;br&gt;försäkring för t.ex. flygplanens besättningar eftersom dessa synes tillhöra&lt;br&gt;gruppen ”krigsdeltagare” (personer som medföljer krigsmakten), för&lt;br&gt;vilka försäkringsbolagen i allmänhet är fria från ansvarighet för dödsfall&lt;br&gt;oavsett om detta inträffat på grund av krigshändelse eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt krigsförsäkringslagen&lt;br&gt;kan Riksförsäkringsverket meddela krigsolycksfallsförsäkring för per-&lt;br&gt;sonal på transportmedel med högre ersättningar och med ersättningar av&lt;br&gt;annan art än som annars gäller (3 §). Lagen anger även de sociala&lt;br&gt;olycksfallsförsäkringsbolagen som möjliga försäkringsgivare; men som&lt;br&gt;tidigare nämnts har dessa bolag numera upplösts. Vidare gäller att staten&lt;br&gt;genom Krigsförsäkringsnämnden kan motta återförsäkring av sådana&lt;br&gt;försäkringar som Riksförsäkringsverket meddelat (4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet till bestämmelsen om krigsolycksfallsförsäkring var att man&lt;br&gt;ville skapa ett kompletterande skydd till den då gällande obligatoriska&lt;br&gt;försäkringen för skada till följd av olycksfall i arbetet. Lagen om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring från år 1954 gällde nämligen inte för skada till&lt;br&gt;följd av krig vari Sverige var indraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen enligt lagen om yrkesskadeförsäkring var dels obliga-&lt;br&gt;torisk, dels frivillig. Den frivilliga försäkringen finansierades genom&lt;br&gt;avgifter, som beräknades efter försäkringsmässiga principer och varie-&lt;br&gt;rade alltefter den riskklass som ansågs föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frivilliga försäkringen mot yrkesskador avvecklades emellertid år&lt;br&gt;1977 då yrkesskadelagen ersattes av den ännu gällande lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring (LAF). Försäkringsskyddet enligt LAF gör inte&lt;br&gt;undantag för skador som inträffar under krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de överenskommelser om trygghetsförsäkring som arbets-&lt;br&gt;marknadens parter träffade i början av 1970-talet uppnåddes en avtals-&lt;br&gt;mässig lösning av skadeståndsfrågan inom yrkesskadeskyddet som&lt;br&gt;garanterade praktiskt taget alla förvärvsarbetande vilka skadats i arbetet&lt;br&gt;full kompensation för lyte och men. Det blev därigenom möjligt att i den&lt;br&gt;nya lagen om arbetsskadeförsäkring renodla livräntans centrala funktion&lt;br&gt;att kompensera för inkomstbortfall, och samtidigt knyta an till de&lt;br&gt;principer för invaliditetsbedömning som gällde inom den allmänna&lt;br&gt;försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAF omfattar alla som förvärvsarbetar i Sverige, både anställda,&lt;br&gt;uppdragstagare och egenföretagare. Försäkringen gäller även när en&lt;br&gt;arbetstagare sänds utomlands för arbete som avses vara högst ett år.&lt;br&gt;Även vissa studerande omfattas av försäkringsskyddet enligt LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd gäller ersätt-&lt;br&gt;ningsreglerna i LAF även för personskada som drabbar den som tjänstgör&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller som medverkar i&lt;br&gt;räddningstjänst och den som är intagna i kriminal vårdsanstalt eller som&lt;br&gt;tvångsomhändertagits på annat sätt. För den som skadas i verksamhet&lt;br&gt;som ålagts genom tjänsteplikt eller myndighets beslut gäller person-&lt;br&gt;skadeskyddet även under fritiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som tjänstgör ombord på ett svenskt fartyg ger lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän ett kompletterande skydd&lt;br&gt;för krigsolycksfall på fritiden. Lagen gäller dock inte för skada till följd&lt;br&gt;av krig som Sverige är indraget i. Ersättning utgår med tillämpning av&lt;br&gt;LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt LAF lämnas i form av sjuklön från arbetsgivaren och&lt;br&gt;sjukpenning från den allmänna försäkringen. Ersättning för&lt;br&gt;inkomstförlust under tid med sjukpenning skiljer sig alltså inte från den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som lämnas vid nedsättning av arbetsförmågan som beror på&lt;br&gt;annat än arbetsskada. Även kostnaden för sjukvård till följd av arbets-&lt;br&gt;skada ersätts på samma sätt som vid annan sjukdom. En försäkrad som&lt;br&gt;till följd av arbetsskada fatt en bestående nedsättning i sin förmåga att&lt;br&gt;skaffa inkomst har rätt till ersättning i form av livränta för den&lt;br&gt;inkomstförlust som uppkommit. Livräntans storlek kan kortfattat sägas&lt;br&gt;utgöra skillnaden mellan vad den försäkrade skulle ha haft i inkomst om&lt;br&gt;skadan inte inträffat och den inkomst den försäkrade kan bedömas fa&lt;br&gt;trots skadan. Vid beräkningen av underlaget för livräntan bortses dock&lt;br&gt;från belopp som överstiger 7,5 basbelopp. I detta avseende skiljer sig&lt;br&gt;alltså inte arbetsskadelagen från vad som gäller inom den allmänna&lt;br&gt;sjukförsäkringen. Vid dödsfall på grund av arbetsskada lämnas en&lt;br&gt;begravningshjälp. Vidare har den försäkrades efterlevande rätt till liv-&lt;br&gt;ränta. Reglerna om detta överensstämmer i huvudsak med dem som&lt;br&gt;gäller för efterlevandepensionen enligt lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis nämndes kan ersättning för arbetsskada numera&lt;br&gt;också utgå på grundval av överenskommelser i kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter. För anställda på det privata området sker det&lt;br&gt;enligt trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA). På det kommunala&lt;br&gt;och landstingskommunala området benämns det kompletterande försäk-&lt;br&gt;ringsskyddet TFA-KL. På det statliga området ges motsvarande ersätt-&lt;br&gt;ning enligt avtalet om ersättning vid personskada (PSA). Trygghets-&lt;br&gt;försäkring kan tecknas även av arbetsgivare som inte omfattas av ett&lt;br&gt;kollektivavtal. Arbetsgivaren själv, liksom rörelseidkare utan anställda,&lt;br&gt;kan också omfattas av försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personkrets som omfattas av lagen om statligt personskadeskydd&lt;br&gt;har rätt till ett kompletterande skydd enligt lagen (1977:266) om statlig&lt;br&gt;ersättning vid ideell skada m.m. Ersättningen motsvarar vad arbetstagare&lt;br&gt;hos staten får genom PSA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän kan den&lt;br&gt;som utför arbete på fartyg och som drabbas av krigsskada på fritiden&lt;br&gt;också få ersättning motsvarande trygghetsförsäkringama. Ersättningen&lt;br&gt;för ideell skada vid förlust av arbetsförmåga är dock maximerad till sex&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsförsäkringama lämnar ideell ersättning enligt i huvudsak&lt;br&gt;skadeståndsrättsliga regler. Detta innebär ersättning för sveda och värk&lt;br&gt;samt — vid invaliditet — för lyte och men och för olägenheter i övrigt.&lt;br&gt;Vid bestående arbetsoförmåga ges ersättning i form av livränta för fram-&lt;br&gt;tida inkomstförluster som inte ersätts genom den allmänna försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt TFA lämnas emellertid inte för skada som orsakas av&lt;br&gt;krigsåtgärd under krig vari riket befinner sig. Det statliga person-&lt;br&gt;skadeavtalet, PSA, gäller om Sverige är i krig endast i den mån&lt;br&gt;regeringen bestämmer det. Detsamma gäller för ersättning enligt lagen&lt;br&gt;om statlig ersättning vid ideell skada eftersom rätten till ersättning enligt&lt;br&gt;den lagen är knuten till PSA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att försäkringsskyddet enligt&lt;br&gt;arbetsskadelagen gäller även för det fall Sverige kommer i krig och att&lt;br&gt;något undantag för krigsskada därvid inte görs. Detta innebär att såväl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvsarbetande som de som utför allmän tjänsteplikt har ett grund- Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;skydd även för krigsskada. Skyddet enligt trygghetsavtalet på det privata&lt;br&gt;avtalsområdet kommer i en krigssituation emellertid inte att omfatta&lt;br&gt;krigsskada. För statligt anställda och övriga som omfattas av det statliga&lt;br&gt;personskadeskyddet, bl.a. personalen inom totalförsvaret, blir det&lt;br&gt;emellertid beroende av regeringens beslut om skyddet enligt trygghets-&lt;br&gt;avtalet skall bestå och gälla även för krigsskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Hur krigsansvarigheten för liv- och&lt;br&gt;invaliditetsförsäkring bör vara utformad återkommer regeringen till i&lt;br&gt;följande avsnitt. Frågan som gäller i detta sammanhang är om det är&lt;br&gt;motiverat att behålla bestämmelsen som ger Riksförsäkringsverket rätt&lt;br&gt;att meddela krigsolycksfallsförsäkring för personal på transportmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krig innebär naturligtvis stora risker för personal som tjänstgör på&lt;br&gt;transportmedel. I ofredstider ökar emellertid riskerna betydligt även för&lt;br&gt;andra grupper av yrkesverksamma, exempelvis personer som arbetar&lt;br&gt;inom krigsviktiga industrier, inom kraftförsörjning, i stationstjänst inom&lt;br&gt;transportväsendet, i polisväsendet och brandväsendet. Alla nu nämnda&lt;br&gt;särskilt riskfyllda uppgifter kommer att kräva personella insatser. Givet-&lt;br&gt;vis kommer även det militära försvaret att kräva en omfattande insats av&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte försvarbart att ha särbestämmelser som till-&lt;br&gt;försäkrar personal som tjänstgör på fartyg eller något annat transport-&lt;br&gt;medel ett högre ekonomiskt skydd än andra personalkategorier som är&lt;br&gt;särskilt utsatta i lerig, exempelvis personer inom det militära försvaret. En&lt;br&gt;sådan särställning skulle kunna leda till att den som under höjd beredskap&lt;br&gt;kvarstår i sin anställning inom handelsflottan tillförsäkras ett större&lt;br&gt;ekonomiskt skydd för krigsskada än den som fullgör krigstjänstgöring på&lt;br&gt;ett fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som uppkommer i detta sammanhang är om Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket, såsom flera remissinstanser föreslår, bör ges rätt att meddela&lt;br&gt;krigsolycksfallsförsäkring även för andra yrkeskategorier som är särskilt&lt;br&gt;utsatta i krigssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare konstaterats gäller försäkringsskyddet enligt arbets-&lt;br&gt;skadelagen även för krigsskada under tid då Sverige är i krig. Ett rimligt&lt;br&gt;skydd för inkomstförlust ges således genom den allmänna försäkringen.&lt;br&gt;När det gäller ersättning för ideell skada kan emellertid försäkrings-&lt;br&gt;tagarnas skydd för krigsskada komma att försämras om trygghetsavtalen&lt;br&gt;upphör. Ett behov av en kompletterande försäkring på detta område kan&lt;br&gt;därför tänkas föreligga. I en sådan situation ligger det emellertid närmast&lt;br&gt;till hands att överväga ändrade regler i den allmänna försäkringen. En&lt;br&gt;sådan möjlighet finns enligt gällande beredskapsbestämmelser. Enligt&lt;br&gt;11 § lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och&lt;br&gt;krigsfara har regeringen nämligen givits ett bemyndigande att, i den mån&lt;br&gt;förhållandena påkallar det, föreskriva att förmåner som administreras av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna skall bestäm-&lt;br&gt;mas enligt andra grunder eller i annan ordning än som gäller enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle emellertid förhållandena vara sådana att ett kompletterande&lt;br&gt;försäkringsskydd inte anses böra omfattas av socialförsäkringen utan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället får erbjudas genom premieförsäkringar, bör en sådan försäkrings-&lt;br&gt;verksamhet i första hand handhas av det enskilda försäkringsväsendet.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket saknar nämligen numera den försäkringsorgani-&lt;br&gt;sation som fanns inom verket under den tid yrkesskadeförsäkring kunde&lt;br&gt;tecknas frivilligt och det kan inte anses ekonomiskt försvarbart att lägga&lt;br&gt;ner resurser på att planera för en organisation för en premiegrundad&lt;br&gt;krigsförsäkring. Bemyndigandet för Riksförsäkringsverket att meddela&lt;br&gt;krigsolycksfallsförsäkring bör således upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krigsansvarighet för liv-, sjuk- och&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;olycksfallsförsäkring&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid tiden strax före andra världskriget gällde som huvudregel att för-&lt;br&gt;säkringsbolagen i sina allmänna villkor för livförsäkring friskrev sig från&lt;br&gt;ansvar för dödsfall som drabbade krigsdeltagare, och detta oberoende av&lt;br&gt;om dödsfallet förorsakats av krigshandling eller inte. Vid dödsfall bland&lt;br&gt;civila utgick däremot alltid full försäkringsersättning. Under rådande&lt;br&gt;förhållanden framstod villkoren som otillfredsställande och nya försäk-&lt;br&gt;ringar kom därför att tecknas på ändrade villkor, enligt vilka även krigs-&lt;br&gt;deltagarnas dödsrisk täcktes. För att motsvarande skydd skulle kunna ges&lt;br&gt;för tidigare meddelade försäkringar ansågs det emellertid krävas lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund tillkom under slutet av år 1940 lagen med vissa&lt;br&gt;bestämmelser om livförsäkring m.m. Enligt lagen gällde beträffande&lt;br&gt;äldre försäkringar, att ett förbehåll som innebar att försäkringsgivaren var&lt;br&gt;fri från ansvar för försäkringsfall som hade samband med krigstillstånd&lt;br&gt;inte fick åberopas gentemot krigsdeltagare intill ett belopp motsvarande&lt;br&gt;försäkringens återköpsvärde jämte 200 000 kr av risksumman. För för-&lt;br&gt;säkringsavtal som slöts efter lagens tillkomst gällde, att dessa inte utan&lt;br&gt;regeringens godkännande fick innehålla förbehåll om ansvarsfrihet för&lt;br&gt;krigstillstånd. Lagen innehöll också bestämmelser, till skydd för försäk-&lt;br&gt;ringsbolagen, som angav hur en ökad kostnad för krigsförsäkringen&lt;br&gt;skulle finansieras. Utgångspunkten var att överkostnaden skulle täckas av&lt;br&gt;försäkringsgivarna och försäkringstagarna till lika del genom krigs-&lt;br&gt;premier och tillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att olika vägar valts för nya respektive gamla för-&lt;br&gt;säkringar medförde att systemet för krigsansvarighet blev mycket&lt;br&gt;komplicerat. I syfte att uppnå en enhetlig reglering utarbetades därför år&lt;br&gt;1943 en ny lag om krigsansvarighet för liv- och invaliditetsförsäkring.&lt;br&gt;Kategoriindelningen mellan krigsdeltagare och andra försäkrade av-&lt;br&gt;skaffades och vissa förändringar gjordes beträffande krigsansvarighetens&lt;br&gt;finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att nya försäkringsrörelselagar tillkommit gjordes en&lt;br&gt;översyn av krigsansvarighetslagen på slutet av 1950-talet. De belopp&lt;br&gt;efter vilka krigsansvarigheten skall bestämmas räknades upp med hänsyn&lt;br&gt;till penningvärdets fall. Av försäkringstekniska skäl gjordes vidare en&lt;br&gt;omarbetning av ansvarighets- och utbetalningsreglerna. Den ännu i dag&lt;br&gt;gällande lagen (1959:118) om krigsansvarighet för liv- och invaliditets-&lt;br&gt;försäkring vilar emellertid på samma grundläggande principer som dem&lt;br&gt;som gällde då lagstiftningen om krigsansvar infördes under andra&lt;br&gt;världskriget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsansvarighetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsansvarighetslagens tillämpningsområde anges i 1 §. Lagen gäller&lt;br&gt;för vissa närmare angivna försäkringsavtal som träffats mellan å ena&lt;br&gt;sidan försäkringsanstalt som driver försäkringsrörelse här i landet och å&lt;br&gt;andra sidan svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De försäkringsavtal som omfattas av lagen är först och främst avtal om&lt;br&gt;livförsäkring (kapitalförsäkring och livränteförsäkring) för dödsfall.&lt;br&gt;Lagen är vidare tillämplig på vissa avtal om invaliditetsförsäkring,&lt;br&gt;nämligen sådana som avser premiebefrielse för livförsäkring för dödsfall&lt;br&gt;eller för livsfall och sådana som meddelats i samband med livränte-&lt;br&gt;försäkring för livsfall på sådant sätt att invaliditetsförsäkringen upphör&lt;br&gt;om livränteförsäkringen upphör. Slutligen gäller lagen för avtal om&lt;br&gt;invaliditetsförsäkring som meddelats av anstalt vars rörelse i huvudsak&lt;br&gt;omfattar tjänstepensionsförsäkring. Lagen omfattar däremot inte återför-&lt;br&gt;säkring eller försäkring hos ränte- och kapitalanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § definieras vissa grundläggande begrepp i lagen. Med krigs-&lt;br&gt;ansvarighet avses en försäkringsgivares ansvarighet för sådant dödsfall&lt;br&gt;eller fall av invaliditet som inträffar under krigstillstånd eller, där det&lt;br&gt;föranletts av krigshandling under tid då krigstillstånd varit rådande, inom&lt;br&gt;ett år efter krigstillståndets upphörande. Med krigstillstånd förstås krig&lt;br&gt;vari Sverige befinner sig eller annat förhållande som av regeringen med&lt;br&gt;avseende på lagens tillämplighet jämställs med sådant krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens huvudregel i fråga om krigsansvarighet återfinns i 3 §. Sådant&lt;br&gt;ansvar åvilar försäkringsgivaren intill ett belopp av, utöver det tekniska&lt;br&gt;återköpsvärdet, 400 000 kr av risksumman vid dödsfall och 12 000 kr per&lt;br&gt;år vid invaliditet. Med risksumma förstås, när det gäller kapitalförsäkring&lt;br&gt;för dödsfall, skillnaden mellan försäkringssumman och det tekniska&lt;br&gt;återköpsvärdet, samt vid annan försäkring ett med hänsyn till&lt;br&gt;försäkringsformen bestämt motsvarande belopp. Ett förbehåll som strider&lt;br&gt;mot bestämmelsen om krigsansvarighet får i princip inte åberopas av&lt;br&gt;försäkringsgivaren, dock kan regeringen medge att en försäkringsgivare&lt;br&gt;avviker från regeln när det gäller försäkringar som meddelas efter det att&lt;br&gt;ett krigstillstånd inträtt eller inom tre månader dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § ges bestämmelser om utbetalning av försäkringsersättning. Om&lt;br&gt;ett försäkringsfall som omfattas av krigsansvarighet har inträffat skall&lt;br&gt;försäkringsgivaren, om regeringen inte föreskrivit annat, betala ut ett&lt;br&gt;belopp motsvarande det tekniska återköpsvärdet, ökat med hälften av&lt;br&gt;risksumman dock högst 50 000 kr som engångsbelopp och 12 000 kr per&lt;br&gt;år vid återkommande utbetalningar. Enligt 6 § får återstoden av den&lt;br&gt;krigsskyddade risksumman inte betalas ut förrän efter krigets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7-13 §§ ges regler om hur krigsansvarigheten skall finansieras. I&lt;br&gt;princip skall den förlust på riskrörelsen, överkostnaden, som uppkommit&lt;br&gt;till följd av kriget, fördelas lika mellan försäkringstagarna och försäk-&lt;br&gt;ringsgivarna. Försäkringstagarna skall betala krigspremier och försäk-&lt;br&gt;ringsbolagen skall bidra med tillskott av vinst- och fondmedel. Krigs-&lt;br&gt;premien är maximerad till fem procent av den högsta krigsskyddade&lt;br&gt;risksumma som gällt för den försäkrade under kriget. Försäkringsgivaren&lt;br&gt;är inte skyldig att bidra med högre tillskott än vad som, utan att trygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten för gällande försäkringsavtal äventyras eller enskilda försäkrings-&lt;br&gt;tagares rätt förnärmas, kan tas i anspråk genom tillgängligt och för tio år&lt;br&gt;framåt förutberäknat överskott i rörelsen samt olika fondmedel. Om&lt;br&gt;krigspremiema och bolagens egna tillskott visar sig otillräckliga för att&lt;br&gt;täcka överkostnaden, utjämnas bristen genom att de försäkringser-&lt;br&gt;sättningar som hållits inne under kriget sätts ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far föreskriva att olika försäkringsbestånd skall särskiljas&lt;br&gt;vid beräkningen och täckningen av överkostnaden. Om överkostnaden&lt;br&gt;skall bestämmas särskilt för olika försäkringsbestånd får emellertid ut-&lt;br&gt;jämning av kostnaderna för krigsansvarigheten likväl ske mellan bestånd-&lt;br&gt;en eller några av dem. Utjämning kan också ske mellan försäkringsbe-&lt;br&gt;stånd hos olika försäkringsgivare som träffat avtal om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14-17 §§ ges bestämmelser om hur krigspremier fastställs och tas ut.&lt;br&gt;Krigspremiema fastställs i huvudsak efter krigets slut sedan bolagen&lt;br&gt;upprättat ett krigsbokslut. Försäkringsbolagen kan dock ta ut en provi-&lt;br&gt;sorisk premie under kriget, som sedermera avräknas mot den slutliga&lt;br&gt;krigspremien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ett krigstillstånd och fram till dess krigspremier har fastställts&lt;br&gt;får tilldelning av återbäring inte ske. Under denna tid får inte heller be-&lt;br&gt;slut fattas om utdelning av vinst till aktieägare eller av ränta till garant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillämpningen av lagens bestämmelser skall försäkringsgivarna&lt;br&gt;enligt 23 § upprätta särskilda krigsgrunder. Härvid gäller föreskrifterna i&lt;br&gt;de allmänna försäkringsrörelselagarna i tillämpliga delar. Några grunder&lt;br&gt;har emellertid inte upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av 1960-talet påbörjade de större livförsäkringsbolagen ett&lt;br&gt;samarbete för att utarbeta de grunder som lagen föreskriver. Under&lt;br&gt;arbetets gång fann bolagen att lagbestämmelserna blivit otidsenliga i takt&lt;br&gt;med den utveckling som ägt rum. Samarbetet kom därför i stället att&lt;br&gt;inriktas på att ta fram ett förslag till en ny lag om personförsäkring vid&lt;br&gt;krig. En arbetsgrupp med representanter för försäkringsinspektionen och&lt;br&gt;försäkringsbranschen överlämnade ett sådant förslag till regeringen år&lt;br&gt;1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringsutredningens förslag bygger i stora delar på 1984 års&lt;br&gt;förslag, vars innehåll redovisas utförligt i betänkandet (s. 217 f.).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Krigsansvarigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försäkringsgivarna skall även fortsättningsvis&lt;br&gt;vara skyldiga att upprätthålla ett krigsansvar för liv- och invaliditets-&lt;br&gt;försäkring. Någon begränsning av ansvarigheten uppställs inte och&lt;br&gt;regelverket i övrigt blir inte så detaljerat som dagens. Bestämmelserna&lt;br&gt;tas in i den nya lagen om försäkringsverksamhet under krig eller&lt;br&gt;krigsfara m.m. Reglerna, som anger hur krigsansvaret skall&lt;br&gt;finansieras, blir tillämpliga även för andra personförsäkringar som&lt;br&gt;meddelats med krigsskydd, om ingenting annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att det obligatoriska Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;krigsansvar som i dag finns beträffande livförsäkring och vissa invali-&lt;br&gt;ditetsförsäkringar avskaffas. Enligt förslaget skall i stället en särskild&lt;br&gt;reglering gälla under krig för de försäkringsbolag som har meddelat&lt;br&gt;krigsansvar för liv-, sjuk- och olycksfallsförsäkring. En given förut-&lt;br&gt;sättning är enligt utredningen, att försäkringsbolagen inte utnyttjar en&lt;br&gt;frivilliglinje till att friskriva sig från krigsansvarighet i fråga om liv-&lt;br&gt;försäkringar. Reglerna föreslås inte bli tillämpliga på utländska EES-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudskälet för den föreslagna nya ordningen är enligt utredningen att&lt;br&gt;man därigenom skapar en möjlighet för försäkringsbolagen att på ett&lt;br&gt;smidigt sätt vidga krigsansvarigheten till andra försäkringar än dem som&lt;br&gt;nu omfattas av krigsansvarighetslagen. Som exempel anges därvid för-&lt;br&gt;tidskapitalmomentet i frivillig grupplivförsäkring. Det lagreglerade&lt;br&gt;systemet föreslås således stå öppet för alla slag av livförsäkringar samt&lt;br&gt;för olycksfalls- och sjukförsäkringar. I sammanhanget framhåller dock&lt;br&gt;utredningen att det knappast kan bli aktuellt att införa en krigsansvarighet&lt;br&gt;beträffande vissa typer av försäkringar eftersom den nödvändiga&lt;br&gt;krigspremien kan förmodas bli orimligt hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Försäkringsförbundet och Finansin-&lt;br&gt;spektionen har särskilt berört frågan om ett obligatoriskt krigsansvar för&lt;br&gt;livförsäkring bör behållas eller inte. Försäkringsförbundet ansluter sig&lt;br&gt;till utredningens förslag att försäkringsgivarna inte längre bör åläggas att&lt;br&gt;vid krigstillstånd upprätthålla ett försäkringsansvar för personförsäk-&lt;br&gt;ringar. Finansinspektionen framhåller att den utveckling som skett på&lt;br&gt;försäkringsmarknaden kan ha medfört att försäkringsbolagen blivit mer&lt;br&gt;benägna att utnyttja en möjlighet till friskrivning från krigsansvarighet.&lt;br&gt;Inspektionen ställer sig därför tveksam till att de tvingande bestämmel-&lt;br&gt;serna slopas. Inspektionen påpekar att granskning av försäkringsvillkor&lt;br&gt;normalt inte ingår i inspektionens tillsynsarbete och att myndigheten&lt;br&gt;därför har en begränsad möjlighet att följa och bevaka avtalsvillkor för&lt;br&gt;livförsäkring så att friskrivning inte sker på ett oacceptabelt sätt. Att&lt;br&gt;företa en sådan granskning utifrån ett allmänt samhällsintresse, vilket&lt;br&gt;utredningen föreslår, synes inte möjligt enligt inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde inte råda något tvivel om att det från såväl ekonomisk som&lt;br&gt;psykologisk synpunkt är av största betydelse att ett försäkringsskydd mot&lt;br&gt;dödsfall och invaliditet kan erbjudas. Tveklöst är det också så att&lt;br&gt;försäkringsskyddet blir än mera betydelsefullt i krigstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En given förutsättning för att krigsansvarigheten skall avskaffas är&lt;br&gt;enligt utredningen att försäkringsbolagen inte utnyttjar en s.k. frivillig-&lt;br&gt;linje till att friskriva sig från krigsansvar när det gäller livförsäkring.&lt;br&gt;Enligt utredningen bör det ankomma på Finansinspektionen att bevaka&lt;br&gt;att försäkringsbolagen tar sitt ansvar i detta avseende. Om det i framtiden&lt;br&gt;trots allt skulle visa sig att försäkringsgivarna på ett från sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hällssynpunkt oacceptabelt sätt utnyttjar den möjlighet till friskrivning&lt;br&gt;som ges bör enligt utredningen frågan om tvingande lagstiftning på nytt&lt;br&gt;tas upp. Även utredningen har sålunda den grundinställningen att ett&lt;br&gt;krigsansvar för i vart fall livförsäkring bör finnas. Motiven bakom utred-&lt;br&gt;ningens förslag att avskaffa det obligatoriska krigsansvaret för&lt;br&gt;försäkringsgivarna när det gäller liv- och invaliditetsförsäkringar är alltså&lt;br&gt;inte att försäkringsskyddet skall försämras utan tvärt om att den före-&lt;br&gt;slagna regleringen skall ge försäkringsbolagen ett incitament att utöka ut-&lt;br&gt;budet av krigsskydd på personförsäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis framhållits är det av största vikt att ett försäk-&lt;br&gt;ringsskydd mot krigsrisk erbjuds på personförsäkringsområdet. Med&lt;br&gt;denna utgångspunkt är det inte ändamålsenligt att införa en bered-&lt;br&gt;skapslagstiftning i enlighet med utredningens förslag, som bygger på den&lt;br&gt;förutsättningen att lagstiftning skall behöva tillgripas om förhållandena&lt;br&gt;ändras. Försäkringsgivarna bör därför även fortsättningsvis enligt lag&lt;br&gt;vara skyldiga att upprätthålla ett krigsansvar som i huvudsak motsvarar&lt;br&gt;det som i dag gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsansvarighetslagens tillämpningsområde har begränsats till att&lt;br&gt;avse sådana verksamhetsgrenar där krigsansvarighet rimligen har ansetts&lt;br&gt;kunna åläggas försäkringsgivarna. Sjuk- och olycksfallsförsäkringar har&lt;br&gt;därför lämnats utanför lagen. Detta medför att den teknik för täckande av&lt;br&gt;överkostnader under krig som lagen anvisar, inte automatiskt är tillämp-&lt;br&gt;lig för denna typ av försäkringar. Om ett försäkringsbolag skulle vilja ta&lt;br&gt;på sig ansvarighet för krigsrisk beträffande sjuk- eller olycksfallsför-&lt;br&gt;säkring måste bolaget således, av hänsyn till gällande soliditets- och&lt;br&gt;skälighetskrav, utöka villkoren med bestämmelser om krigspremier,&lt;br&gt;innehållande av försäkringsersättning, krigsbokslut m.m. Detsamma&lt;br&gt;torde gälla om kravet på skälighet ersätts av en allmän stabilitetsprincip,&lt;br&gt;vilket föreslås i propositionen om ändrade försäkringsrörelseregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen framhåller är det angeläget att ansvarighet för krigs-&lt;br&gt;risk införs åtminstone vid vissa former av sjukförsäkring. På det området&lt;br&gt;kan det emellertid enligt regeringens bedömning inte komma i fråga att&lt;br&gt;införa ett obligatoriskt ansvar för försäkringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bästa vore naturligtvis om försäkringsgivarna på eget initiativ hade&lt;br&gt;utarbetat villkor som erbjöd försäkringstagarna ett utökat krigsansvar för&lt;br&gt;denna typ av försäkringar. Möjligheten har emellertid funnits utan att den&lt;br&gt;har utnyttjats. Skälet härtill kan förmodas vara att krigsförsäkringar inte&lt;br&gt;tillhör det försäkringsområde som givits någon högre prioritering under&lt;br&gt;rådande säkerhetspolitiska förhållanden. Om en fakultativ lagstiftning&lt;br&gt;införs, som även tar hänsyn till försäkringsbolagens skyddsbehov vad&lt;br&gt;gäller riskökningen, finns det emellertid skäl att tro att försäkrings-&lt;br&gt;bolagen skulle vara intresserade av att ansluta sig till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rena olycksfallsförsäkringar är det mindre sannolikt att&lt;br&gt;försäkringsbolagen skulle vara villiga att ta på sig ansvarighet för&lt;br&gt;krigsrisk eftersom den nödvändiga krigspremien förmodligen skulle bli&lt;br&gt;alltför hög. Det finns emellertid inte något principiellt skäl för att utesluta&lt;br&gt;denna typ av försäkringar från tillämpningsområdet för en fakultativ&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagtekniska lösningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande krigsansvarighetslag innehåller tämligen detaljerade bestäm-&lt;br&gt;melser om bl.a. krigsansvarets omfattning och finansiering. Lagen för-&lt;br&gt;utsätter dessutom för sin tillämpning att försäkringsgivarna upprättar&lt;br&gt;särskilda grunder. Fördelen med en så ingående lagstiftningsteknik är&lt;br&gt;naturligtvis att man som regel uppnår en större förutsebarhet om vad som&lt;br&gt;kommer att gälla under de olika förhållanden som anges i lagen. När det&lt;br&gt;gäller beredskapslagstiftning kan det emellertid många gånger vara till&lt;br&gt;nackdel med en alltför detaljerad lagstiftning eftersom reglerna skall&lt;br&gt;kunna tillämpas under de mest skiftande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige blir indraget i krig kan detta medföra sådana störningar i&lt;br&gt;försäkringsbolagens verksamhet att samtliga bolag eller vissa av dem inte&lt;br&gt;kan fungera på det sätt som krigsansvarighetslagen förutsätter. Skulle&lt;br&gt;antalet försäkringsfall blir mycket stort och försäkringstagarna på grund&lt;br&gt;av krigsförhållandena få svårigheter att inbetala premier till bolagen&lt;br&gt;samtidigt som dessa inte kan omsätta sina tillgångar i kontanta medel,&lt;br&gt;kan situationen bli svårbemästrad och kräva särskild reglering. Om å&lt;br&gt;andra sidan antalet försäkringsfall under krigstillståndet inte skulle&lt;br&gt;komma att öka i någon nämnvärd grad och störningarna i ekonomin&lt;br&gt;endast bli av mindre omfattning, kan det däremot saknas skäl att göra&lt;br&gt;alltför stora avsteg från den fredstida lagstiftningen. Mellan de nu nämna&lt;br&gt;ytterligheterna kan förhållandena naturligtvis variera nästan i det&lt;br&gt;oändliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna tillämpas under de vitt skiftande förhållanden som nu&lt;br&gt;nämnts bör en ny lagstiftning om krigsansvarighet inte vara så detaljerad&lt;br&gt;som den nu gällande utan ges en mera generell utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller valet av lagstiftningsteknik kan man tänka sig olika&lt;br&gt;lösningar. Krigsansvarighetslagen är inte någon beredskapslag i ordets&lt;br&gt;egentliga bemärkelse eftersom den är tillämplig även i fredstid och det är&lt;br&gt;under fredsförhållanden bestämmelsen som förbjuder försäkringsgivare&lt;br&gt;att göra förbehåll om krigsansvar kan sägas ha sin egentliga betydelse.&lt;br&gt;Visserligen blir det inte aktuellt för försäkringstagarna att åberopa&lt;br&gt;bestämmelsen förrän ett försäkringsfall har inträffat under ett krigstill-&lt;br&gt;stånd, men det är i fredstid som de tillämpliga försäkringsavtalen före-&lt;br&gt;trädesvis ingås. Det kan mot denna bakgrund förefalla mest naturligt att&lt;br&gt;bestämmelsen om krigsansvarighet inordnas bland övriga regler om&lt;br&gt;försäkringsavtal i FAL, med en hänvisning till det regelverk som skall&lt;br&gt;gälla under krigsförhållanden. En sådan nyordning övervägs emellertid&lt;br&gt;bäst i samband med det inom Regeringskansliet pågående berednings-&lt;br&gt;arbetet med en ny försäkringsavtalslag. Något förslag med denna inrikt-&lt;br&gt;ning läggs därför inte fram i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under alla förhållanden behövs även i framtiden bestämmelser om&lt;br&gt;krigsansvarets närmare omfattning och innehåll som inte lämpligen bör&lt;br&gt;placeras i försäkringsavtalslagen. Ett alternativ är naturligtvis att även&lt;br&gt;fortsättningsvis samla dessa regler i en särskild lag. En utgångspunkt för&lt;br&gt;den nu genomförda översynen av försäkringsverksamheten under krig&lt;br&gt;och krigsfara är emellertid att regelverket bör göras mera överskådligt.&lt;br&gt;Detta torde bäst uppnås om beredskapsreglerna så långt det är möjligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samlas i en lag. En sådan lösning är genomförbar om man som föreslås Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;går ifrån den detaljreglering av krigsansvaret som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsansvarets omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsansvarighetslagen är tillämplig på försäkringsavtal mellan för-&lt;br&gt;säkringsanstalt som driver försäkringsrörelse i Sverige och svensk&lt;br&gt;medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige. För försäkringar som&lt;br&gt;meddelas utländska medborgare bosatta i utlandet kan försäkringsgivarna&lt;br&gt;således friskriva sig från ansvar för försäkringsfall som inträffar under&lt;br&gt;krigstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns naturligtvis fog för att hävda att alla som tecknar sin liv-&lt;br&gt;försäkring i Sverige bör ha samma skydd och således omfattas av ett&lt;br&gt;krigsansvar. Om en dansk medborgare arbetar i Sverige kan det förefalla&lt;br&gt;rimligt att han enligt en kollektiv grupplivförsäkring kan erhålla samma&lt;br&gt;skydd som sina svenska arbetskolleger även om han väljer att bo i&lt;br&gt;Danmark. Å andra sidan är det svårt att förutspå vilka konsekvenser som&lt;br&gt;en utvidgning av krigsansvaret skulle kunna få bl.a. från kon-&lt;br&gt;kurrenssynpunkt. Det är vidare ingenting som hindrar att försäkrings-&lt;br&gt;givare i Sverige låter bli att friskriva sig från krigsansvar. Skulle så ske&lt;br&gt;och ingenting avtalas om krigsansvaret kommer bestämmelserna härom i&lt;br&gt;den föreslagna beredskapslagen att vara tillämpliga. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;bör det obligatoriska krigsansvaret även fortsättningsvis begränsas på sätt&lt;br&gt;gäller enligt krigsansvarighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande lag är krigsansvarigheten begränsad till försäkringens&lt;br&gt;tekniska återköps värde jämte ett maximerat belopp av risksumman som&lt;br&gt;för dödsfall uppgår till 400 000 kr och för invaliditet till ett årligt belopp&lt;br&gt;om 12 000 kr. Beloppsgränserna fastställdes på slutet av 1950-talet och&lt;br&gt;har således varit desamma under de senaste fyrtio åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att krigsansvarigheten med dagens penningvärde skall motsvara&lt;br&gt;det skydd som gällde när de nuvarande gränserna fastställdes fordras att&lt;br&gt;risksumman för dödsfall höjs till ungefär 3 miljoner kronor. Risksummor&lt;br&gt;i denna storleksordning torde emellertid förekomma ytterst sällan. Man&lt;br&gt;kan naturligtvis tycka att det skulle vara orimligt att ålägga&lt;br&gt;försäkringsgivarna ett krigsansvar i nu nämnd omfattning. I samman-&lt;br&gt;hanget måste man emellertid beakta att försäkringstagarna betalar&lt;br&gt;premier i förhållande till den avtalade försäkringsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör vara att försäkringsavtal i möjligaste mån skall&lt;br&gt;fullföljas även under ofredstider och att ersättning således skall utgå med&lt;br&gt;avtalat belopp. Krigsansvarigheten bör därför fortsättningsvis inte&lt;br&gt;begränsas till ett visst belopp. Skulle så ske kan man nämligen förmoda&lt;br&gt;att försäkringsgivarna skulle ta detta till intäkt för att inte betala ut högre&lt;br&gt;ersättning än lagen anger. Härför talar den omständligheten att&lt;br&gt;försäkringsbolagen, så vitt är känt, trots penningvärdets försämring inte&lt;br&gt;åtagit sig att betala en högre ersättning än 1959 års lag föreskriver. Med&lt;br&gt;den föreslagna lösningen kommer man ifrån det problem som det innebär&lt;br&gt;att ständigt behöva justera gränserna för att kunna behålla krigsansvaret&lt;br&gt;intakt reellt sett. Sist men inte minst kan ett till beloppet fastställt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krigsansvar bli till en illusion om det värsta tänkbara skulle inträffa under&lt;br&gt;ett krig, nämligen att antalet försäkringsfall drastiskt ökar.&lt;br&gt;Försäkringsgivarna bör därför i stället skyddas genom regler som anger&lt;br&gt;hur kostnaderna för en ökad krigsrisk skall bäras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett i princip obegränsat krigsansvar följer också att det saknar&lt;br&gt;betydelse huruvida en försäkringstagare koncentrerat sitt försäkrings-&lt;br&gt;skydd eller om han fördelat detta på flera försäkringar, i samma eller&lt;br&gt;olika bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av krigsansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt krigsansvarighetslagen gäller att den förlust på riskrörelsen som&lt;br&gt;uppkommit till följd av ett krig (överkostnaden) till hälften, eller den&lt;br&gt;mindre del som regeringen bestämmer, skall täckas genom uttagande av&lt;br&gt;krigspremier medan återstoden skall täckas genom tillskott från för-&lt;br&gt;säkringsgivaren. Möjligheten att ta ut krigspremier är dock begränsad till&lt;br&gt;en viss procentsats av den högsta krigsskyddade risksumma som gällt för&lt;br&gt;försäkringen under kriget. Vidare gäller den inskränkningen att&lt;br&gt;försäkringsgivaren inte är skyldig att tillskjuta mer än vad som kan tas i&lt;br&gt;anspråk utan att tryggheten för gällande försäkringsavtal äventyras eller&lt;br&gt;enskilda försäkringstagares rätt förnärmas. Kan överkostnaden inte&lt;br&gt;täckas genom uttagande av krigspremier och tillskott av försäkrings-&lt;br&gt;givaren i den ordning som nu sagts skall bristen utjämnas genom att&lt;br&gt;försäkringsersättningar som hållits inne under kriget sätts ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet till att försäkringsbolagen bör kunna tvingas att tillskjuta mer&lt;br&gt;än hälften av överkostnaden angavs vara att livförsäkringsbolagen genom&lt;br&gt;1948 års försäkringsrörelselag praktiskt taget helt skall drivas för&lt;br&gt;försäkringstagarnas räkning. Samtliga överskott som uppkommer skall&lt;br&gt;tillgodoföras försäkringstagarna senast vid försäkringstidens slut i den&lt;br&gt;mån överskotten inte behövs för bolagets konsolidering. Aktieägarna i&lt;br&gt;livförsäkringsaktiebolagen har ingen rätt till överskottsfondema, utan&lt;br&gt;deras rätt omfattar endast aktiekapitalet och en mindre årlig utdelning på&lt;br&gt;detta. Livförsäkringsbolagens överskott och fonder tillhör sålunda inte&lt;br&gt;några främmande intressenter utan bör betraktas som försäkringstagarnas&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda regler inte ges för finansieringen av krigsansvarigheten&lt;br&gt;blir följden att försäkringsbolagen tvingas att fullfölja sina åtaganden&lt;br&gt;enligt ingångna avtal. Stiger antalet försäkringsfall drastiskt kommer&lt;br&gt;emellertid bolagen så småningom att hamna på obestånd med konkurs&lt;br&gt;eller likvidation som följd. Konsekvensen av en sådan ordning blir att&lt;br&gt;försäkringsfall som inträffar i början av ett krig kan komma att ersättas&lt;br&gt;fullt ut medan ersättningen för senare inträffade dödsfall i sämsta fall kan&lt;br&gt;utgöras av en fordran i konkurs, låt vara en prioriterad sådan. Ökar&lt;br&gt;krigsrisken kan man också befara att många försäkringstagare skulle&lt;br&gt;komma att återköpa sina försäkringar, vilket ytterligare skulle förvärra&lt;br&gt;försäkringsbolagens situation. Det säger sig självt att ett resultat som det&lt;br&gt;nyss beskrivna inte är godtagbart. Med ett obligatoriskt krigsansvar följer&lt;br&gt;därför ett behov av regler som anger hur kostnaderna för en ökad risk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall fördelas mellan i första hand försäkringsgivarna och försäkrings-&lt;br&gt;tagarna, men även mellan de sistnämnda inbördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsansvarighetslagens bestämmelser om finansieringen av krigs-&lt;br&gt;ansvarigheten är på det stora hela ändamålsenliga och rättvisa. En&lt;br&gt;framtida lagstiftning bör därför i huvudsak bygga på samma grund-&lt;br&gt;läggande principer. Reglerna om hur en till följd av kriget uppkommen&lt;br&gt;förlust på riskrörelsen skall bäras bör emellertid ges en mera generell&lt;br&gt;utformning. Detta innebär att försäkringsgivarna ges en större frihet när&lt;br&gt;det gäller förvaltningen av bolaget under kriget, men härav följer också&lt;br&gt;ett större ansvarstagande gentemot försäkringstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försäkringsbolag skall vid varje tidpunkt ha tillgångar till ett värde&lt;br&gt;som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna s.k. skuld-&lt;br&gt;täckningstillgångar, som skall registerföras. Särskilda placeringsregler&lt;br&gt;gäller för tillgångarna och försäkringstagarna har förmånsrätt i dessa om&lt;br&gt;bolaget skulle gå i konkurs. Vid utövandet av verksamheten skall&lt;br&gt;försäkringsbolagen, utöver tillgångar motsvarande försäkringstekniska&lt;br&gt;avsättningar, ha en tillräcklig kapitalbas. Den skall minst uppgå till en&lt;br&gt;nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art och omfattning&lt;br&gt;enligt 7 kap. 23 § FRL för livförsäkringsrörelse (solvensmarginal).&lt;br&gt;Kapitalbasen får dock aldrig vara mindre än som anges i 7 kap. 26 och 27&lt;br&gt;§§ FRL (garantibeloppet). Gällande regler om försäkringstekniska&lt;br&gt;avsättningar bygger emellertid på att avsättningar endast behöver göras&lt;br&gt;för s.k. tilldelad återbäring. Sådana överskott som reserverats för i första&lt;br&gt;hand försäkringstagarnas räkning i nuvarande återbäringsfond ingår alltså&lt;br&gt;inte i de försäkringstekniska avsättningarna. En betydande del av&lt;br&gt;försäkringsbolagens tillgångar motsvaras alltså av s.k. allokerade&lt;br&gt;återbäringsmedel, som i princip är tillgängliga för förlusttäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om försäkringsbolagen således har en hög konsolidering är det&lt;br&gt;rimligt att kostnaden för en ökad krigsrisk till viss del täcks av ett högre&lt;br&gt;differentierat premieuttag. Återbäringsmedlen har nämligen till större del&lt;br&gt;så att säga intjänats av äldre försäkringstagare med en lägre risksumma.&lt;br&gt;Hur en ökad krigsrisk på ett så rättvist sätt som möjligt fördelas inom&lt;br&gt;försäkringstagarkollektivet torde emellertid bäst kunna avgöras av&lt;br&gt;försäkringsgivaren. För rena riskförsäkringar utan sparmoment bör om&lt;br&gt;inte hela så i vart fall större delen av krigsrisken täckas genom högre&lt;br&gt;premier. Oftast fastställs premiema för denna typ av försäkringar för ett&lt;br&gt;år i sänder och det kan förmodas att krigsansvarigheten kommer att&lt;br&gt;avspegla sig i premiesättningen redan under fredstid för det fall det&lt;br&gt;säkerhetspolitiska läget skulle bli spänt och risken för ett krig bli&lt;br&gt;verklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bör således utgångspunkten vara att försäk-&lt;br&gt;ringsersättning på grund av krigsansvarighet skall utgå med fullt belopp&lt;br&gt;och att en ökad kostnad för krigsrisken far täckas genom krigspremier i&lt;br&gt;den mån överkostnaden inte skäligen bör täckas genom att bolagets&lt;br&gt;konsolideringsmedel tas i anspråk. Endast för det fallet att tillgängliga&lt;br&gt;överskottsmedel och krigspremier inte räcker till för att täcka en&lt;br&gt;uppkommen förlust bör således rätten till försäkringsersättning få&lt;br&gt;inskränkas. För att inte omöjliggöra att en reduktion kan ske bör en viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av förfallna försäkringsersättningar kunna hållas inne till dess det går&lt;br&gt;att överblicka hur ogynnsam avvikelsen i riskförloppet har varit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör propositionen om Ändrade försäkringsrörelse-&lt;br&gt;regler nämnas. Enligt förslag i propositionen upphävs det generella&lt;br&gt;förbud mot vinstutdelning till ägare eller garanter som för närvarande&lt;br&gt;gäller beträffande livförsäkringsrörelse enligt 12 kap. 2 § FRL. An-&lt;br&gt;vändning av överskott för vinstutdelning eller förlusttäckning skall dock&lt;br&gt;vara möjlig endast i den mån det följer av bestämmelser i bolags-&lt;br&gt;ordningen. Redovisade vinster och andra överskott, som inte är till-&lt;br&gt;gängliga för vinstutdelning eller förlusttäckning enligt bolagsordningen,&lt;br&gt;skall tillföras eller gottskrivas försäkringstagarna som återbäring. Vad&lt;br&gt;som på detta sätt tillförs försäkringstagarna undantas därmed från medel&lt;br&gt;som kan användas för allmän förlusttäckning. Enligt förslaget ändras&lt;br&gt;vidare bestämmelserna om försäkringstekniska avsättningar i flera&lt;br&gt;avseenden. Förutom avsättningar för garanterad återbäring skall avsätt-&lt;br&gt;ningar göras för s.k. villkorad återbäring. Villkorad återbäring utgörs av&lt;br&gt;avsättningar för sådan återbäring där försäkringstagaren till följd av&lt;br&gt;försäkringsvillkoren står en finansiell eller aktuariell risk. Även villkorad&lt;br&gt;återbäring skall skuldtäckas med tillgångar som skall registerföras och&lt;br&gt;därmed omfattas av försäkringstagarnas förmånsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av förslaget att tillåta vinstutdelning kan bli att det uppstår en&lt;br&gt;intressemotsättning mellan försäkringstagarna och försäkringsgivarna.&lt;br&gt;Med hänsyn till motivet som ligger till grund för krigsansvarigheten är&lt;br&gt;det rimligt att ett förbud mot vinstutdelning gäller under den tid som&lt;br&gt;beredskapslagen är i tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att redovisade vinster och andra överskott, som inte är till-&lt;br&gt;gängliga för vinstutdelning eller förlusttäckning, skall tillföras försäk-&lt;br&gt;ringstagarna som återbäring bör emellertid inte få några särskilda&lt;br&gt;konsekvenser för krigsansvarigheten eftersom de försäkringstekniska&lt;br&gt;skulderna kommer att minska i samma mån som bolagets tillgångar tas i&lt;br&gt;anspråk för betalning av försäkringsersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning för krigsskada på egendom&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1998/99:85&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av föregående avsnitt meddelar försäkringsbolagen krigs-&lt;br&gt;försäkring på transportområdet. Inom denna sektor av näringslivet er-&lt;br&gt;bjuds också statlig krigsförsäkring. För annan egendom är det emellertid&lt;br&gt;i princip omöjligt att erhålla försäkringsskydd mot krigsskador. Försäk-&lt;br&gt;ringsföretagen friskriver sig nämligen i sina krigsklausuler regelmässigt&lt;br&gt;från ansvar för skador som har samband med krig, krigsliknande händel-&lt;br&gt;ser, inbördeskrig, revolution och uppror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att motverka den brist på ekonomisk trygghet som avsaknaden&lt;br&gt;av försäkringsskydd innebär för envar utarbetades under andra världs-&lt;br&gt;kriget en lag om krigsskadeersättning. Genom lagen skapades ett försäk-&lt;br&gt;ringsliknande system för krigsskador administrerat av staten. Skadereg-&lt;br&gt;lering och medelsuppbörd avsågs ske fortlöpande under kriget och sed-&lt;br&gt;vanliga försäkringsregler gällde i princip vid värdering och skade-&lt;br&gt;reglering. Genomförandet av krigsskadeuppgörelser byggde på med-&lt;br&gt;verkan från försäkringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom centralt organ för krigsskadeskyddet inrättades i slutet av år&lt;br&gt;1943 Statens krigsskadenämnd. Nämnden behandlade runt 1 500 fram-&lt;br&gt;ställningar om ersättning för skador i samband med kriget. Den i lagen&lt;br&gt;förutsatta finansieringsordningen tillämpades emellertid inte utan&lt;br&gt;skadorna täcktes över statsbudgeten samt med ersättning från skade-&lt;br&gt;vållande stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från kriget förde med sig att krigsskadesystemet inte&lt;br&gt;ansågs ändamålsenligt för framtiden. En revision av lagen företogs därför&lt;br&gt;och gällande lag om ersättning för krigsskada å egendom tillkom år 1958.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsskadelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten enligt krigsskadelagen (1958:566) är att ersättning i&lt;br&gt;princip skall utgå för krigsskador på egendom så långt statens resurser&lt;br&gt;räcker till. Lagen innebär emellertid inte något löfte om att ersättning&lt;br&gt;verkligen kommer att utbetalas utan den anger endast ramen inom vilken&lt;br&gt;det statliga krigsskadeskyddet är avsett att gälla. Lagen innehåller vidare&lt;br&gt;vissa huvudpunkter beträffande den ordning som skall tillämpas i fråga&lt;br&gt;om avgörandet av ersättningsanspråk och utbetalning av ersättning. Hur&lt;br&gt;finansieringsfrågan skall lösas lämnas emellertid öppet. Detsamma gäller&lt;br&gt;spörsmålet vilken ersättningsnivå som skall tillämpas och vilka grunder i&lt;br&gt;övrigt som skall gälla för beräkningen av ersättningen. Beslut i dessa&lt;br&gt;frågor skall enligt den tänkta ordningen fattas av riksdagen efter det att&lt;br&gt;krigstillståndet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall finnas ett underlag för riksdagen när beslutet i er-&lt;br&gt;sättningsfrågan tas, innehåller lagen bestämmelser om att krigsskador&lt;br&gt;fortlöpande skall registreras och värderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden rörande ersättning for krigsskada prövas och avgörs av en för Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;riket gemensam nämnd, Statens krigsskadenämnd, som är verksam även&lt;br&gt;under fredstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsskadenämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill begära ersättning för en krigsskada skall anmäla skadan till&lt;br&gt;Krigsskadenämnden inom tre månader från det att han erhöll kännedom&lt;br&gt;om den. Sker inte anmälan inom den angivna tidsfristen bortfaller rätten&lt;br&gt;till ersättning såvida inte underlåtenheten kan anses ursäktlig. Vid&lt;br&gt;anmälan skall, såvitt det är möjligt, bifogas en av trovärdiga personer&lt;br&gt;bestyrkt redogörelse som anger hur egendomen var beskaffad före&lt;br&gt;skadan, hur skadan uppkommit samt arten och omfattningen av skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger nämnden att se till att en anmäld skada utreds i erforderlig&lt;br&gt;grad och värderas. Värderingen skall verkställas av en eller flera&lt;br&gt;värderingsmän som nämnden utser. Försäkringsbolagen är skyldiga att&lt;br&gt;mot ersättning biträda nämnden i dess verksamhet. Vid skadeutredningen&lt;br&gt;kan förhör med vittnen och sakkunniga äga rum vid allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsskadenämndens beslut får inte överklagas. Den som är missnöjd&lt;br&gt;med ett beslut om vem som skall ha rätt till ersättning kan dock&lt;br&gt;överklaga beslutet i den delen till domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsskadenämnden består av fem ledamöter, varav en är ordförande&lt;br&gt;och en vice ordförande. För ledamöterna finns ersättare. Ledamöter,&lt;br&gt;ordförande, vice ordförande och ersättare utses av regeringen och&lt;br&gt;förordnas för viss tid. Varje avdelning inom nämnden skall ha minst en&lt;br&gt;ledamot eller ersättare som är jurist med domarerfarenhet och en som har&lt;br&gt;sakkunskap i fråga om skadeförsäkringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nämndens avgöranden om ersättning för krigsskada skall som&lt;br&gt;huvudregel minst tre ledamöter delta. Av dessa skall en ha erfarenhet&lt;br&gt;som domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skador på krigsviktig egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under pågående krig kan för försvaret och folkförsörjningen viktiga&lt;br&gt;anläggningar utsättas för krigsskada. Att krigsskadeersättning utbetalas&lt;br&gt;kan vara en förutsättning för att skadorna skall kunna åtgärdas. Under&lt;br&gt;sådana förhållanden har det ansetts viktigt att en snabb värdering och&lt;br&gt;skadereglering kan ske och att ersättning så snart som möjligt kan utgå.&lt;br&gt;Medel har därför ansetts böra avsättas för reglering under pågående krig&lt;br&gt;av krigsskador på krigsviktig egendom. I beredskapsbudgeten för&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 avsattes för detta ändamål 300 miljoner kronor såsom&lt;br&gt;ett förskott. Anslaget var beräknat för en tid av trettio dagar av högsta&lt;br&gt;försvarsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med beredskapsbudget avskaffades emellertid från och med&lt;br&gt;budgetåret 1997. Numera gäller ett system där riksdagen bemyndigar&lt;br&gt;regeringen att utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret för förstärkning av&lt;br&gt;försvarsberedskapen. Krediten, som kan utnyttjas om krig, krigsfara eller&lt;br&gt;andra utomordentliga förhållanden föreligger, uppgår till 40 miljarder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor för år 1998. Hälften av krediten är tänkt att utnyttjas inom det&lt;br&gt;civila försvaret och medlen beräknas täcka kostnaderna för en månads&lt;br&gt;beredskapshöjande verksamhet. Några föreskrifter om hur medlen skall&lt;br&gt;fördelas inom olika områden finns inte, utan dispositionsföreskrifter&lt;br&gt;lämnas av regeringen i samband med att beslut tas om utnyttjande av&lt;br&gt;krediten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Krigsskadeersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Principerna för gällande ersättningssystem be-&lt;br&gt;hålls. Om en krigsskada inte ersätts i annan ordning är utgångspunk-&lt;br&gt;ten således att staten skall medverka till att ersättning för skadan ut-&lt;br&gt;går, såvida statsfinanserna så medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsskadelagen ersätts med en lag om registrering av krigsskada&lt;br&gt;på egendom. Krigsskadenämnden kan därigenom avskaffas. Ansvaret&lt;br&gt;för att inträffade skador registreras läggs på Finansinspektionen, som&lt;br&gt;också blir personuppgiftsansvarig för registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår i första hand att krigs-&lt;br&gt;skadelagen ersätts med en ny lag om registrering av krigsskada på egen-&lt;br&gt;dom. Som ett alternativ lämnar utredningen ett förslag till en moderni-&lt;br&gt;serad krigsskadelag. Utredningens förstahandsalternativ överensstämmer&lt;br&gt;i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att regeringen ger Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap i uppdrag att närmare planera en ordning för reglering av&lt;br&gt;krigsskador på krigsviktig egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens krigsskadenämnd förordar utredningens&lt;br&gt;förslag till en moderniserad krigsskadelag. För det fall utredningens&lt;br&gt;huvudalternativ genomförs ansluter sig nämnden till utredningens be-&lt;br&gt;dömning att nämnden kan avskaffas. Övriga remissinstanser som har ut-&lt;br&gt;talat sig i frågan förordar utredningens huvudalternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap avböjer att få uppdraget att planera&lt;br&gt;och utforma en ordning för hanteringen av ersättning för skador på krigs-&lt;br&gt;viktig egendom. Försvarsmakten tillstyrker emellertid att denna uppgift&lt;br&gt;läggs på ÖCB.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet mot krigsskador på egendom kan inte erhållas gen-&lt;br&gt;om privata försäkringar. Avsaknaden av ett sådant skydd kan naturligtvis&lt;br&gt;drabba den enskilde mycket hårt såväl ekonomiskt som i andra av-&lt;br&gt;seenden. 1 förlängningen kan förhållandet emellertid medföra kännbara&lt;br&gt;verkningar även för samhället i stort. Det är mot denna bakgrund ange-&lt;br&gt;läget att staten, så långt det är möjligt, medverkar till att ersättning&lt;br&gt;lämnas för krigsskador på egendom. Utgångspunkterna för det gällande&lt;br&gt;ersättningssystemet bör därför behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid lätt att inse att det inte är möjligt att på förhand Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;garantera att det vid ett krigsslut kommer att finnas medel som förslår till&lt;br&gt;att ersätta alla krigsskador fullt ut. Först när skadornas omfattning står&lt;br&gt;klar och det går att överblicka hur statens ekonomiska ställning ser ut är&lt;br&gt;det möjligt att fatta beslut om ersättning. Beredskapen för en reglering av&lt;br&gt;krigsskador måste därför vara flexibel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna självskrivna utgångspunkt är det inte meningsfullt att redan&lt;br&gt;på förhand låsa fast sig vid en bestämd finansieringsform. Frågan hur en&lt;br&gt;framtida ekonomisk lösning bör se ut, om kostnaderna bör belasta&lt;br&gt;statsbudgeten eller om en försäkringsliknande lösning kan användas, bör&lt;br&gt;därför lämnas öppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte heller ändamålsenligt att på förhand utforma detaljerade&lt;br&gt;regler om förutsättningarna för ersättning och om själva förfarandet i&lt;br&gt;ersättningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att riksdagen skall ha ett underlag när beslut i ersättningsfrågan&lt;br&gt;skall tas är det emellertid av stor vikt att det finns en dokumentation av&lt;br&gt;inträffade krigsskador. Det är därför lämpligt att gällande krigsskadelag&lt;br&gt;ersätts med en lag om registrering av krigsskada på egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna lösning är det inte nödvändigt att ha en särskild myndighet&lt;br&gt;som i fredstid skall svara för förberedelseverksamhet och i krigstid se till&lt;br&gt;att skador dokumenteras. Regeringen föreslår därför att krigs-&lt;br&gt;skadenämnden avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträffar en krigsskada under fredstid — om exempelvis ett fiskefartyg&lt;br&gt;skadas av en kvarvarande mina från andra världskriget — får frågan i vad&lt;br&gt;mån krigsskadeersättning skall utgå handläggas i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny lag om registrering av krigsskada på egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kort tid sedan trädde en ny personuppgiftslag (1998:204) i kraft&lt;br&gt;(prop. 1997/98:44, bet. 1997/98:KU18, rskr. 1997/98:180). Genom lagen,&lt;br&gt;som ersatt datalagen (1973:289), har EG-direktivet 95/4/EG om skydd&lt;br&gt;för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter&lt;br&gt;och om det fria flödet av sådana uppgifter genomförts. Liksom datalagen&lt;br&gt;har personuppgiftslagen generell räckvidd men särbestämmelser i&lt;br&gt;registerförfattningar gäller framför lagen. På samma sätt som EG-&lt;br&gt;direktivet gäller personuppgiftslagen automatiserad behandling av&lt;br&gt;personuppgifter och — om uppgifterna ingår i ett register — även&lt;br&gt;manuell hantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-direktivet och personuppgiftslagen är registerbegreppet inte det&lt;br&gt;centrala. Där regleras i stället frågor om ”behandling av personuppgifter”&lt;br&gt;och fordrar att sådan behandling skall ske för vissa bestämda ändamål.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund har kritik framförts mot användningen av begreppet&lt;br&gt;register (se bl.a. prop. 1997/98:97 s. 102 och Ds 1998:25 s. 138).&lt;br&gt;Registerbegreppet används dock för viss manuell hantering av&lt;br&gt;personuppgifter som omfattas av direktivet. Till detta kommer att det&lt;br&gt;finns ett stort antal statsmaktsregister för vilka termen register kan&lt;br&gt;förväntas bestå under överskådlig tid. Regeringen har därför valt att inte&lt;br&gt;heller i detta sammanhang överge registerbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lag om registrering av krigsskada på egendom bör alltså ersätta&lt;br&gt;gällande lag om krigsskadeersättning. Enligt lagen skall ett för hela&lt;br&gt;landet gemensamt register inrättas — benämnt krigsskaderegistret —&lt;br&gt;som skall ha till ändamål att ge riksdagen underlag för beslut i fråga om&lt;br&gt;ersättning av statsmedel för krigsskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om uppgifter i huvudsak kommer att tillföras registret under&lt;br&gt;sådan tid då det kan vara vanskligt att förlita sig till datorstöd bör&lt;br&gt;krigsskaderegistret få föras med användning av automatisk databe-&lt;br&gt;handling. Beredskapsplaneringen måste självfallet omfatta olika rutiner&lt;br&gt;för registerföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen motsvarar vad som&lt;br&gt;i datalagen benämndes registeransvarig. Finansinspektionen, såsom&lt;br&gt;funktionsansvarig myndighet, bör föra krigsskaderegistret och vara&lt;br&gt;personuppgiftsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § första stycket i) personuppgiftslagen skall den person-&lt;br&gt;uppgiftsansvarige se till att personuppgifter inte bevaras under en längre&lt;br&gt;tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behand-&lt;br&gt;lingen. Samtidigt hindrar den bestämmelsen, enligt 8 § andra stycket, inte&lt;br&gt;att en myndighet arkiverar och bevarar allmänna uppgifter eller att&lt;br&gt;arkivmaterial tas om hand av en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom krigsskaderegistret inte kommer att innehålla personuppgifter&lt;br&gt;av särskilt integritetskänslig art behövs inte några speciella regler om&lt;br&gt;gallring. Vilka uppgifter som bör bevaras för bl.a. forskningsändamål bör&lt;br&gt;överlämnas till arkivmyndigheten att avgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om vilka&lt;br&gt;uppgifter registret skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt krigsskadelagen bör med krigsskada&lt;br&gt;i registerlagen avses skada på egendom i följd av krig mellan Sverige och&lt;br&gt;främmande stat, krig mellan främmande stater och handlingar som har&lt;br&gt;samband med senare utbrutet krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill begära ersättning av staten for en krigsskada skall göra en&lt;br&gt;skriftlig ansökan om registrering av skadan hos Finansinspektionen. Om&lt;br&gt;flera framställer anspråk i anledning av en och samma skada bör det dock&lt;br&gt;vara tillräckligt att en ansökan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vilka skador som lämpligen skall omfattas av registre-&lt;br&gt;ringsforfarandet bör avgränsningen göras enligt i huvudsak samma linjer&lt;br&gt;som i dag gäller enligt krigsskadelagen. Det bör alltså i första hand vara&lt;br&gt;fråga om skador på egendom här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bedömningen senare görs, att vissa egendomsskador inte bör&lt;br&gt;ersättas, t.ex. skador på mera lyxbetonad egendom, får beslut om detta&lt;br&gt;fattas i samband med att riksdagen beslutar i övriga frågor beträffande&lt;br&gt;krigsskadeersättning. Att någon form av prioritering kommer att behöva&lt;br&gt;göras när det gäller krigsskadeersättning förefaller dock ofrånkomligt.&lt;br&gt;Det är emellertid inte lämpligt att redan på förhand ta ställning i dessa&lt;br&gt;frågor. En detaljerad uppräkning av skador som inte bör registreras&lt;br&gt;därför att ersättning för dessa inte bör komma i fråga, torde nämligen&lt;br&gt;relativt snart bli otidsenlig och således behöva korrigeras med jämna&lt;br&gt;mellanrum. Det mest ändamålsenliga är således att endast en territoriell&lt;br&gt;begränsning uppställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsskador på svenska fartyg och luftfartyg samt fiskefartyg i kust-&lt;br&gt;trafik skulle med den nu nämnda gränsdragningen i många fall inte&lt;br&gt;kunna registreras. Även om denna typ av egendom sannolikt omfattas av&lt;br&gt;en krigsförsäkring och något behov av krigsskadeersättning därför inte&lt;br&gt;föreligger kan det motsatta förhållandet inte uteslutas. I och för sig är det&lt;br&gt;naturligtvis ingenting som hindrar att riksdagen beslutar om ersättning&lt;br&gt;även för krigsskador på egendom som inte registrerats och, som sagts,&lt;br&gt;vice versa. Registreras inte en skada, som senare bedöms ersättningsbar,&lt;br&gt;kan emellertid värdefull information gå förlorad om det förflyter lång tid&lt;br&gt;från det att skadan inträffade till dess riksdagen fattar beslut i&lt;br&gt;ersättningsfrågan. Eftersom det sannolikt inte kan bli fråga om så många&lt;br&gt;registerärenden inom denna kategori bör därför undantag från&lt;br&gt;territorialregeln göras beträffande denna typ av skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med vad som nu gäller bör krigsskador på egendom som ägs av&lt;br&gt;staten, kommun och främmande stater undantas från registrering.&lt;br&gt;Detsamma bör gälla for krigsskador på utländska fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering av skador som registreras förutsätter att den skadade&lt;br&gt;egendomen värderas. Till en ansökan om registrering bör därför fogas&lt;br&gt;uppgifter så att en värdering senare kan ske. För att Finansinspektionen&lt;br&gt;skall kunna avgöra om en skada är att bedöma som en krigsskada måste&lt;br&gt;en anmälan om registrering även innehålla en beskrivning av skade-&lt;br&gt;orsaken. Krigsskadenämnden har i samarbete med försäkringsbranschen&lt;br&gt;utarbetat formulär för anmälningar av krigsskador. Dessa kan naturligtvis&lt;br&gt;användas som förebilder. I det fortsatta beredskapsarbetet för inspek-&lt;br&gt;tionen bör emellertid ingå att se över och anpassa formulären till den nya&lt;br&gt;registreringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera gäller som huvudregel att rätten till skadeersättning bortfaller&lt;br&gt;om skadeanmälan inte görs inom tre månader. Det är naturligtvis&lt;br&gt;betydelsefullt att en krigsskada registreras så snart som möjligt eftersom&lt;br&gt;det kan förutsättas att underlaget för en senare skadereglering försämras&lt;br&gt;med tiden. Det får emellertid anses obilligt att ersättning skulle vara&lt;br&gt;utesluten därför att en angiven frist för registrering försuttits. Någon&lt;br&gt;tidsfrist bör därför inte uppställas. I stället bör en ordningsföreskrift tas in&lt;br&gt;i lagen som anger att en skada om möjligt skall anmälas for registrering&lt;br&gt;inom tre månader. För att riksdagen skall få ett fullgott beslutsunderlag&lt;br&gt;kan det naturligtvis vara nödvändigt att sätta ut en tidsfrist för skade-&lt;br&gt;anmälningar när kriget väl har upphört. Det kan även bli aktuellt att&lt;br&gt;fastställa en sista dag för anmälan av anspråk på ersättning i samband&lt;br&gt;med att riksdagen fattar beslut i ersättningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolag som fortfarande är verksamma under en krigs-&lt;br&gt;situation bör kunna fungera som mottagare av ansökningar om regist-&lt;br&gt;rering och även vara sökandena behjälpliga så att ansökningarna är så&lt;br&gt;kompletta som möjligt när dessa översänds till Finansinspektionen för&lt;br&gt;registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även ankomma på Finansinspektionen som funktionsansvarig&lt;br&gt;myndighet att se till att försäkringsbolagen beredskapsplanerar för hur&lt;br&gt;bolagen på ett lämpligt sätt tar sig an uppgiften att ta emot ansökningar&lt;br&gt;om registrering av krigsskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skador på krigsviktig egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts kan för försvaret och folkförsörjningen viktiga&lt;br&gt;anläggningar drabbas av krigsskada. Utredningen framhåller att det i en&lt;br&gt;sådan situation är av vikt att det finns en ordning som möjliggör en snabb&lt;br&gt;hantering av ersättningsfrågorna så att skadad egendom kan repareras&lt;br&gt;och återuppbyggas redan under pågående krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att för totalförsvaret viktig verksamhet kan genom-&lt;br&gt;föras förordar utredningen således att ersättningsfrågan skall kunna lösas&lt;br&gt;under pågående krig. Utredningen föreslår att Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap (ÖCB) får i uppdrag att planera för en sådan ordning. Enligt&lt;br&gt;vad ÖCB anför i sitt remissyttrande finns det emellertid i dagsläget inte&lt;br&gt;tillräckliga skäl för att göra sådana förberedelser. Relevansen av dylika&lt;br&gt;åtgärder har enligt ÖCB minskat med de planeringsförutsättningar som&lt;br&gt;numera gäller, innebärande bl.a. mycket korta krigsförlopp, och möjlig-&lt;br&gt;heten till anpassning på kort och lång sikt. Försvarsmakten har däremot&lt;br&gt;tillstyrkt utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ersättning för krigsskador på krigsviktig egendom hänger&lt;br&gt;nära samman med planeringen för återuppbyggnad och reparation under&lt;br&gt;krig. Beredskapen härför regleras i förordningen (1989:205) om bygg-&lt;br&gt;nads- och reparationsberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) är en beredskaps-&lt;br&gt;organisation som har till uppgift att utföra nybyggnads-, reparations- och&lt;br&gt;röjningsarbeten för totalförsvaret. I fred skall Försvarsmakten i sam-&lt;br&gt;verkan med berörda myndigheter sluta överenskommelser med så många&lt;br&gt;företag som möjligt inom byggbranschen samt organisera och förbereda&lt;br&gt;beredskapens verksamhet. Ett sådant arbete pågår fortlöpande och&lt;br&gt;organisatoriskt är BRB uppbyggd med ett centralkontor samt flera&lt;br&gt;region- och lokalkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRB:s resurser skall fördelas på de arbeten som beställarna (myn-&lt;br&gt;digheter, organisationer och företag) inom totalförsvaret anmäler behov&lt;br&gt;av. Fördelningen skall beredas av särskilda samordningsorgan och&lt;br&gt;beslutas av den myndighet som Försvarsmakten efter samråd med ÖCB&lt;br&gt;bestämmer. Myndigheter som har hänvisats till företag för att få arbeten&lt;br&gt;utförda skall betala eller säkerställa ersättning för utförda arbeten om inte&lt;br&gt;annat överenskommits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lämpligt att en särskild ordning för utbetalning av krigsskade-&lt;br&gt;ersättning under pågående krig samordnas med den ordning som gäller&lt;br&gt;för fördelningen av BRB:s resurser. Frågan hur skaderegleringen skall&lt;br&gt;kunna samordnas med byggnads- och reparationsberedskapen bör&lt;br&gt;emellertid beredas vidare. Regeringen avser dock att i ett senare&lt;br&gt;sammanhang återkomma i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1998/99:85&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som förut nämnts pågår för närvarande ett övergripande reformarbete på&lt;br&gt;försäkringsområdet. Nya rörelseregler för såväl svenska som utländska&lt;br&gt;försäkringsgivare planeras träda i kraft vid millennieskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de associationsrättsliga reglerna på försäkringsområdet kommer&lt;br&gt;att reformeras i samma riktning som redan skett på bankområdet. Denna&lt;br&gt;reglering förväntas emellertid inte kunna bli gällande förrän vid en något&lt;br&gt;senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu föreliggande förslaget till ändringar på beredskapsområdet är&lt;br&gt;inte direkt avhängigt reformeringen av associationsrätten. När det gäller&lt;br&gt;tiden för ikraftträdande är det därför lämpligast att en samordning sker&lt;br&gt;med ikraftträdandet av de nya fredstida rörelsereglema. Skulle det senare&lt;br&gt;visa sig att förändringarna på det associationsrättsliga området får kon-&lt;br&gt;sekvenser för beredskapslagstiftningen får de justeringar som blir nöd-&lt;br&gt;vändiga göras i den nya beredskapslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen bör därför träda i kraft den 1 januari år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda övergångsbestämmelser i samband med ikraftträdandet&lt;br&gt;av förslaget är inte nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget till lag om försäkringsverksamhet under krig eller krigs-&lt;br&gt;fara m.m. kommer beredskapsbestämmelsema på försäkringsområdet att&lt;br&gt;i huvudsak samlas i en lag. Detta kommer förhoppningsvis att leda till&lt;br&gt;större klarhet om vad som gäller för verksamheten under sådana för-&lt;br&gt;hållanden och därigenom underlätta den långsiktiga beredskapsplane-&lt;br&gt;ringen på området. Förslagen innebär emellertid inte några väsentliga&lt;br&gt;förändringar för den fredstida beredskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förslagen kommer det som gäller nedläggning av Krigsskade-&lt;br&gt;nämnden att leda till vissa kostnadsbesparingar. Dessa kan emellertid in-&lt;br&gt;ledningsvis beräknas motvägas av kostnaden för Finansinspektionen vid&lt;br&gt;inrättandet av det föreslagna krigsskaderegistret. Den besparing som för-&lt;br&gt;slaget på sikt kan beräknas medföra kommer att jämnas ut av den kost-&lt;br&gt;nadsökning som sammanhänger med att en viss förstärkning av Krigsför-&lt;br&gt;säkringsnämnden bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även förslaget att upphäva bemyndigandet för Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;att meddela krigsolycksfallsförsäkring är kostnadsneutralt eftersom ver-&lt;br&gt;ket på senare tid inte haft någon organisation för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gör regeringen den bedömningen att förslagen&lt;br&gt;totalt sett varken kommer att fa några administrativa eller statsfinansiella&lt;br&gt;konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Förslag till lag om försäkringsverksamhet under krig&lt;br&gt;eller krigsfara m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagen har sammanförts bestämmelser från fyra olika beredskapslagar,&lt;br&gt;den inländska och den utländska lagen, krigsansvarighetslagen och krigs-&lt;br&gt;försäkringslagen. Utgångspunkten är att samma regler skall gälla för så-&lt;br&gt;väl svenska som utländska försäkringsgivare så långt detta är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmakterna är generellt utformade. På så vis skapas en möjlighet för&lt;br&gt;regeringen att under krigsförhållanden snabbt sätta i kraft den reglering&lt;br&gt;på försäkringsområdet som situationen kräver för att statsmakternas&lt;br&gt;intentioner när det gäller försäkringsverksamheten inom funktionen&lt;br&gt;finansiella tjänster skall kunna förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsbestämmelsema är tillämpliga under krigsförhållanden. Det&lt;br&gt;finns således inte något utrymme för att med stöd av dessa bestämmelser&lt;br&gt;vidta åtgärder vid fredskriser såsom större naturkatastrofer, oroligheter&lt;br&gt;inom landet eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År Sverige i krig skall 2 kap. 1-3 §§, 3 kap. 3, 6, 7 och 9-11 §§ samt 4 kap. 1, 2&lt;br&gt;och 4 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen är inte en renodlad beredskapslag i den bemär-&lt;br&gt;kelsen att samtliga bestämmelser uteslutande gäller under krig eller&lt;br&gt;krigsfara. Bestämmelserna i lagen som inte räknas upp i paragrafen är&lt;br&gt;permanent tillämpliga, således även under fredsförhållanden.Till denna&lt;br&gt;kategori räknas de bestämmelser som har en tidsmässigt obegränsad&lt;br&gt;tillämpning, t.ex. 3 kap. 1 § första stycket och 4 kap. 6 §. Såsom Lag-&lt;br&gt;rådet föreslår bör till denna kategori dessutom räknas de bestämmelser&lt;br&gt;som kan gälla inte bara under utan även viss tid före eller efter ett&lt;br&gt;krigsförhållande, t.ex. 2 kap. 4 och 5 §§ samt 3 kap. 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att där angivna bestämmelser automatiskt skall&lt;br&gt;tillämpas om Sverige kommer i krig. De befogenheter som ges med stöd&lt;br&gt;av lagen träder alltså under krig i kraft utan något särskilt beslut om&lt;br&gt;detta. Denna ordning överensstämmer med vad som normalt gäller för&lt;br&gt;andra beredskapslagar och utgör en garanti för att reglerna sätts i funk-&lt;br&gt;tion vid ett krigsutbrott även om regeringen av någon anledning hindras&lt;br&gt;från att fatta beslut härom eller inte når ut med ett sådant beslut till alla&lt;br&gt;berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Sverige är i krig tillkännages — förutom på det sätt som föreskrivs&lt;br&gt;i 4 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författning-&lt;br&gt;ar — i ljudradion och televisionen. Tillkännagivandet kan också ske&lt;br&gt;genom beredskapslarm (3 § beredskapsförordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som&lt;br&gt;är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har&lt;br&gt;varit i krig eller krigsfara, får regeringen föreskriva att de bestämmelser som an-&lt;br&gt;ges i 1 § skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan föreskrift skall underställas riksdagen inom en månad från utfärd-&lt;br&gt;andet. Föreskriften upphör att gälla, om den inte underställs riksdagen i rätt tid&lt;br&gt;eller om riksdagen inte godkänner den inom två månader från det att den&lt;br&gt;underställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att besluta att&lt;br&gt;beredskapsbestämmelsema i lagen skall tillämpas. Grundlagsstödet för&lt;br&gt;delegation av normgivningsmakt som faller inom det obligatoriska lag-&lt;br&gt;området återfinns i 13 kap. 6 § regeringsformen (RF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för föreskriftsrätten gäller att Sverige befinner sig i&lt;br&gt;krigsfara eller att det råder sådana utomordentliga förhållanden som är&lt;br&gt;föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige&lt;br&gt;har varit i krig eller krigsfara. I nämnda situationer förutsätts regeringen&lt;br&gt;fungera normalt och det kan inte anses vara någon mer betydande om-&lt;br&gt;gång för regeringen att besluta om tillämpning av fullmaktslagarna, sam-&lt;br&gt;tidigt som man beslutar om avvikelser i de avseenden som det aktuella&lt;br&gt;läget kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen — som sakligt oförändrad har överförts från 1 § inländ-&lt;br&gt;ska lagen, 1 § utländska lagen och 1 § krigsförsäkringslagen — har sin&lt;br&gt;motsvarighet i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.&lt;br&gt;Språkligt skiljer sig bestämmelsen något från 13 kap. 6 § RF men i sak&lt;br&gt;föreligger överensstämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket gäller att riksdagens godkännande av en föreskrift&lt;br&gt;skall inhämtas. Motsvarande gäller enligt de nyss nämnda beredskaps-&lt;br&gt;lagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall föreskriva att de bestämmelser som anges i 1 § inte skall&lt;br&gt;tillämpas, när det inte längre råder sådana förhållanden som anges i 2 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som har tillkommit på förslag från Lagrådet, preciseras&lt;br&gt;giltighetstiden för de bestämmelser som sätts i kraft genom föreskrift av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med krigsförhållanden avses i denna lag att Sverige är i krig eller krigsfara&lt;br&gt;eller att det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att&lt;br&gt;det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller&lt;br&gt;krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en definition av begreppet krigsförhållanden,&lt;br&gt;dvs. de förhållanden som anges i 1 och 2 §§. Bestämmelsen har till-&lt;br&gt;kommit på inrådan av Lagrådet för att möjliggöra att terminologin i&lt;br&gt;lagen blir enhetlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Försäkringsrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får förverka en beviljad koncession om det kan antas att&lt;br&gt;försäkringsgivaren på grund av rådande krigsförhållanden under en längre tid inte&lt;br&gt;kommer att kunna infria sina försäkringsavtal om risker som är belägna här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett antagande enligt första stycket gäller en utländsk försäkringsgivare med&lt;br&gt;hemland inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), får&lt;br&gt;Finansinspektionen förbjuda denne att fortsätta sin marknadsföring och att ingå&lt;br&gt;nya försäkringsavtal om risker som är belägna här i landet eller, när det gäller&lt;br&gt;livfösäkring, om försäkringsåtaganden som skall fullgöras här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende som avses i första och andra stycket är av principiell betydelse&lt;br&gt;eller av särskild vikt, skall det prövas av regeringen. Regeringens prövning sker&lt;br&gt;efter anmälan av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket gäller att Finansinspektionen under närmare angivna&lt;br&gt;omständigheter får förverka en koncession att driva försäkringsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen — som är tillämplig på såväl svenska som utländska&lt;br&gt;försäkringsgivare — har såvitt gäller utländska försäkringsgivare från&lt;br&gt;tredje land sin motsvarighet i 2 § andra stycket utländska lagen. En nyhet&lt;br&gt;i förhållande till gällande beredskapsbestämmelser är således att Finans-&lt;br&gt;inspektionen med stöd av fullmakten kan förverka koncessionen även för&lt;br&gt;svenska försäkringsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att beslutskompetensen lagts på inspektionen står i överensstämmelse&lt;br&gt;med det förslag till ny beslutsordning på bank- och försäkringsområdet&lt;br&gt;som kommer att träda i kraft den 1 maj 1999 (prop. 1997/98:186).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är avsedd att utgöra ett komplement till reglerna i FRL&lt;br&gt;och LUFV om förverkande av koncession. För att ett förverkande skall&lt;br&gt;kunna ske enligt dessa lagar måste ett missförhållande ha konstaterats&lt;br&gt;föreligga och en möjlighet ha getts försäkringsgivaren att vidta rättelse.&lt;br&gt;Förverkande enligt den nu föreslagna bestämmelsen kan således ske på&lt;br&gt;ett tidigare stadium och snabbare än vad som normalt gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förverkande av koncession skett enligt den förslagna paragrafen&lt;br&gt;skall därefter motsvarande regler tillämpas som gäller när ett förverkande&lt;br&gt;ägt rum enligt bestämmelserna i FRL eller LUFV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under motsvarande förhållanden som gäller för förverkande av kon-&lt;br&gt;cession enligt första stycket kan Finansinspektionen enligt andra stycket&lt;br&gt;förbjuda en EES-försäkringsgivare att fortsätta sin marknadsföring och&lt;br&gt;att ingå nya försäkringsavtal här i landet. Sanktionen är densamma som&lt;br&gt;enligt LUFV kan tillgripas för det fall en EES-försäkringsgivare inte&lt;br&gt;rättar sig efter ett föreläggande som inspektionen meddelat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall inspektionen hänskjuta ett ärende till&lt;br&gt;regeringen för prövning om det är av principiell betydelse eller av sär-&lt;br&gt;skild vikt. Denna ordning överensstämmer med vad som enligt FRL och&lt;br&gt;LUFV gäller för fördelningen av beslutskompetensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter som avviker från bestämmelserna i försä-&lt;br&gt;kringsrörelselagen (1982:713), lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet i Sverige och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföre-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får besluta att en försäkringsgivare får avvika från bestäm-&lt;br&gt;melser i någon lag som anges i första stycket eller från föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av sådan lag eller med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som behandlas i den allmänna motiveringen under avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3, saknar i princip motsvarighet i gällande beredskapslagar på försäk-&lt;br&gt;ringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen bör regeringen få de sär-&lt;br&gt;skilda fullmakter som behövs för att försäkringsverksamheten under krig&lt;br&gt;och krigsfara så långt möjligt skall kunna upprätthållas och vid behov an-&lt;br&gt;passas efter rådande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke ges regeringen ett generellt bemyndigande&lt;br&gt;att meddela föreskrifter som avviker från bestämmelserna i försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagama och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Bemyn-&lt;br&gt;digandet innebär såväl en rätt att föreskriva att vissa bestämmelser i de&lt;br&gt;angivna lagarna inte behöver följas av försäkringsgivarna som en rätt att&lt;br&gt;ge bestämmelserna ett annat innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får Finansinspektionen på ansökan av en försäk-&lt;br&gt;ringsgivare medge dispens från en bestämmelse i de angivna lagarna eller&lt;br&gt;från en föreskrift som regeringen meddelat med stöd av sitt bemyn-&lt;br&gt;digande. Efter förslag från Lagrådet har lagtexten förtydligats på den&lt;br&gt;sistnämnda punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En självskriven förutsättning är att beslut om avvikelser syftar till att&lt;br&gt;tillgodose de krav som följer av försäkringsverksamhetens funktion inom&lt;br&gt;totalförsvaret. Vid bedömningen av om avvikelser skall meddelas eller&lt;br&gt;om dispens skall lämnas måste naturligtvis även de olika försäkrings-&lt;br&gt;tagarintressen som finns vägas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får besluta att ett svenskt försäkringsbolag får avvika från&lt;br&gt;bestämmelser i bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som behandlas i den allmänna motiveringen under avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4, har en viss motsvarighet i 2 § inländska lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeln i inländska lagen kan Finansinspektionen medge ett för-&lt;br&gt;säkringsbolag att utan återförsäkring ta på sig ansvar för en och samma&lt;br&gt;risk till ett högre belopp än som annars är möjligt enligt bolagsordningen&lt;br&gt;och medge ett ömsesidigt bolag att överskrida i bolagsordningen angiven&lt;br&gt;begränsning av återförsäkringen i förhållande till den direkta försäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna bestämmelsen utvidgas Finansinspektionens&lt;br&gt;dispensrätt till att gälla samtliga bestämmelser i bolagsordningen. För-&lt;br&gt;utom bestämmelser om återförsäkring kan det bli aktuellt att meddela av-&lt;br&gt;vikelser från regler som anger hur bolagsstämman sammankallas och —&lt;br&gt;mot bakgrund av den föreslagna bestämmelsen i 5 § om förbud mot&lt;br&gt;vinstutdelning — även bestämmelser i bolagsordningen om hur stämman&lt;br&gt;får förfoga över bolagets vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare skall senast två år efter det att ett krigsförhållande&lt;br&gt;upphört upprätta ett särskilt krigsbokslut för försäkringar som omfattats av&lt;br&gt;krigsansvarighet enligt 3 kap. 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om krigsbokslut meddelas av regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar direkt motsvarighet i krigsansvarighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs en skyldighet för försäkringsgivare som&lt;br&gt;meddelat försäkringar vilka omfattat krigsansvarighet att upprätta ett sär-&lt;br&gt;skilt krigsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsbokslutet skall visa intäkter och kostnader för försäkringar som&lt;br&gt;omfattats av krigsansvarighet under hela den tid som krigsförhållandet&lt;br&gt;pågått och således inte ersätta de bokslut som årligen skall upprättas&lt;br&gt;enligt fredstida lagstiftning. Det är nämligen resultatet för hela den&lt;br&gt;period då beredskapslagen varit tillämplig som skall ligga till grund för&lt;br&gt;beslut om hur uppkomna överkostnader slutligen skall täckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsbokslutet kommer således att ligga till grund för avgörandet om&lt;br&gt;nedsättning av försäkringsersättningar skall ske eller inte. Skulle det visa&lt;br&gt;sig att verksamheten givit ett överskott blir det naturligtvis även frågan&lt;br&gt;om att ta ställning till hur överskottet skall disponeras, alltså i vad mån&lt;br&gt;detta skall tilldelas försäkringstagarna som återbäring och om någon&lt;br&gt;vinstutdelning bör bli aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer meddela närmare föreskrifter om krigsbokslut. Ut-&lt;br&gt;gångspunkten bör naturligtvis vara att de redovisningsregler som gäller&lt;br&gt;för försäkringsbolagen enligt den fredstida lagstiftningen i tillämpliga&lt;br&gt;delar även skall gälla för krigsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under krigsförhållanden och till dess krigsbokslut upprättats får återbäring&lt;br&gt;inte gottskrivas livförsäkringstagare och beslut inte fattas om vinstutdelning till&lt;br&gt;aktieägare eller garanter i livförsäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 8.2, har viss motsvarighet i 22 §&lt;br&gt;första stycket krigsansvarighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För traditionella livförsäkringsbolag gäller i dag ett generellt vinstut-&lt;br&gt;delningsförbud, dvs. ett förbud att dela ut vinst till aktieägare i livförsäk-&lt;br&gt;ringsbolag och garanter i ömsesidiga livförsäkringsbolag (12 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket FRL). Enligt propositionen om ändrade försäkrings-&lt;br&gt;rörelseregler öppnas emellertid en möjlighet för försäkringsbolagen att i&lt;br&gt;framtiden dela ut vinst. I den mån det följer av bestämmelser i bolags-&lt;br&gt;ordningen föreslås såldes överskott i livförsäkringsrörelse få användas&lt;br&gt;för vinstutdelning eller förlusttäckning. Får årsvinsten inte tas i anspråk&lt;br&gt;på detta sätt gäller enligt förslaget att denna skall användas för återbäring&lt;br&gt;om inte annat följer av FRL eller ÅRFL. Om inget annat har avtalats&lt;br&gt;skall vinsten tillföras försäkringstagarna i förhållande till deras bidrag till&lt;br&gt;överskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nu föreslagna bestämmelsen införs ett generellt förbud mot Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;beslut om vinstdispositioner under ett krigstillstånd och till dess ett&lt;br&gt;krigsbokslut upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det skulle uppkomma ett överskott i en livförsäkringsrörelse under&lt;br&gt;en period då krigsförhållande råder är det rimligt att detta konsolideras i&lt;br&gt;bolaget tills resultatet för hela krigsperioden går att fastställa. Medel som&lt;br&gt;på detta sätt avsatts bör användas för förlusttäckning innan det blir&lt;br&gt;aktuellt att ta ut krigspremier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle ett beslut om vinstdisposition ha fattats före ett krigsutbrott&lt;br&gt;finns det emellertid i princip inget som hindrar att det effektueras även&lt;br&gt;sedan kriget inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut i strid med bestämmelsen fattas kan reglerna om skade-&lt;br&gt;stånd i 16 kap. FRL bli tillämpliga. Något straffansvar motsvarande det&lt;br&gt;som gäller enligt 25 § krigsansvarighetslagen kommer emellertid inte att&lt;br&gt;kunna utdömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Försäkringsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare får inte i avtal om direkt personförsäkring med svensk&lt;br&gt;medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige göra förbehåll om att försäk-&lt;br&gt;ringen inte gäller för dödsfall eller fall av invaliditet som inträffar till följd av en&lt;br&gt;krigshandling under tid då det råder krigsförhållanden i Sverige (krigsansvarig-&lt;br&gt;het).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall dock inte gälla för försäkringar som meddelas då krigs-&lt;br&gt;förhållanden råder om inte regeringen föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras försäkringsgivarnas krigsansvarighet. Bestämmel-&lt;br&gt;sen har behandlats i den allmänna motiveringen under avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket får en försäkringsgivare i ett avtal om dödsfalls-&lt;br&gt;eller invaliditetsförsäkring med en svensk medborgare eller en utlänning&lt;br&gt;med hemvist i Sverige inte friskriva sig från ansvar för försäkringsfall&lt;br&gt;som inträffar på grund av en krigshandling då det råder krigsförhållande i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller enligt krigsansvarighetslagen är krigs-&lt;br&gt;ansvaret i princip obegränsat. Det spelar därvid ingen roll om försäk-&lt;br&gt;ringstagaren har flera försäkringar eller om han koncentrerat sitt för-&lt;br&gt;säkringsskydd till en försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträffar ett försäkringsfall är utgångspunkten således att ersättning&lt;br&gt;skall utgå i enlighet med avtalet. Som framgår av 4 och 5 §§ kan dock en&lt;br&gt;del av ersättningen komma att hållas inne till efter kriget och i vissa fall&lt;br&gt;kan även en nedsättning komma att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket görs ett undantag beträffande krigsansvarigheten&lt;br&gt;för försäkringar som meddelas då krigsförhållande råder. För att ett för-&lt;br&gt;bud mot friskrivning skall gälla under sådana förhållanden krävs enligt&lt;br&gt;bestämmelsen att regeringen beslutar därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 § första stycket gäller bestämmelserna i 3-5 §§. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser gäller också, om ett avtal om direkt personförsäkring omfattar&lt;br&gt;krigsansvarighet i vidare mån än som anges i 1 § första stycket och något annat&lt;br&gt;inte har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har för klarhetens skull omformulerats på förslag från&lt;br&gt;Lagrådet. Det obligatoriska krigsansvaret enligt 1 § omfattar inte rena&lt;br&gt;sjuk- och olycksfallsförsäkringar. När det gäller denna typ av försäk-&lt;br&gt;ringar står det således försäkringsgivarna fritt att friskriva sig från ansvar&lt;br&gt;för försäkringsfall som inträffar till följd av en krigshändelse. Avtalen&lt;br&gt;kan naturligtvis också innehålla särskilda bestämmelser om krigsan-&lt;br&gt;svarighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar ett avtal som nu nämnts krigsansvarighet och har inte något&lt;br&gt;annat avtalats får försäkringsgivaren tillämpa bestämmelserna i 3-5 §§&lt;br&gt;för att underlätta finansieringen av krigsansvarigheten. Detsamma gäller&lt;br&gt;om en försäkringsgivare meddelat dödsfalls- eller invaliditetsförsäkring&lt;br&gt;med krigsansvarighet till någon utanför den personkrets som anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare får ta ut tilläggspremier (krigspremier) för person-'&lt;br&gt;försäkringar som omfattas av krigsansvarighet om det krävs för alt täcka sådana&lt;br&gt;merkostnader som kan förväntas uppstå på grund av en ökad risk för försäkrings-&lt;br&gt;fall bland dessa försäkringstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigspremien för en försäkring skall fastställas särskilt för liv-, sjuk- och&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring i förhållande till försäkringens löpande premie och får inte&lt;br&gt;överstiga hälften av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som inte har sin motsvarighet i tidigare beredskapslagstift-&lt;br&gt;ning på området, ges försäkringsgivarna en möjlighet att genom krigs-&lt;br&gt;premier finansiera krigsansvarigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att täcka de merkostnader som kan förväntas uppstå på grund av en&lt;br&gt;ökad risk för försäkringsfall bland försäkringstagarna som omfattas av&lt;br&gt;krigsansvarighet far försäkringsgivaren ta ut en tilläggspremie. Denna får&lt;br&gt;dock högst uppgå till hälften av den på försäkringen löpande premien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller enligt krigsansvarighetslagen görs inte&lt;br&gt;någon skillnad mellan slutlig och provisorisk krigspremie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare får fram till dess att ett krigsbokslut upprättats skjuta upp&lt;br&gt;utbetalningen av en del av ersättningen från en personförsäkring som omfattas av&lt;br&gt;krigsansvarighet. Endast om det finns synnerliga skäl får dock mer än hälften av&lt;br&gt;en förfallen försäkringsersättning hållas inne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om merkostnaderna för krigsansvarigheten inte kan täckas genom att&lt;br&gt;bolagets konsolideringsmedel tas i anspråk eller genom uttagande av&lt;br&gt;krigspremier, får förlusten i sista hand täckas genom att försäkringser-&lt;br&gt;sättningar sätts ner enligt 5 §. Ett beslut om att full ersättning inte skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgå kan emellertid inte fattas förrän kriget upphört och ett krigsbokslut&lt;br&gt;upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra det möjligt för försäkringsgivarna att efter kriget sätta ner&lt;br&gt;försäkringsersättningar ges i paragrafen en bestämmelse om att viss del&lt;br&gt;av en förfaller ersättning far hållas inne tills ett krigsbokslut upprättats&lt;br&gt;efter kriget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förlust uppstått på grund av krigsansvarigheten och förlusten inte skäligen&lt;br&gt;kan täckas genom att bolagets förlusttäckningsmedel tas i anspråk, får försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren sedan ett krigsbokslut upprättats utjämna bristen genom att sådana&lt;br&gt;försäkringsersättningar som hållits inne enligt 4 § sätts ner i förhållande till för-&lt;br&gt;säkringarnas risksummor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om utjämning enligt första stycket skall godkännas av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om rätt till nersättning av försäk-&lt;br&gt;ringsersättningar. Den har viss motsvarighet i 11 § krigsansvarighets-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett krigstillstånd upphört skall försäkringsgivarna enligt 2 kap. 4 §&lt;br&gt;upprätta ett krigsbokslut för verksamheten som omfattat krigsansvarig-&lt;br&gt;het. Skulle det därvid visa sig att verksamheten givit en förlust skall&lt;br&gt;denna i första hand täckas genom att bolagets förlusttäckningsmedel,&lt;br&gt;t.ex. konsolideringsfond, tas i anspråk. Räcker inte detta för att täcka&lt;br&gt;bristen får sådana försäkringsersättningar som hållits inne enligt 4 §&lt;br&gt;sättas ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som sägs i andra stycket skall ett beslut om utjämning god-&lt;br&gt;kännas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om livförsäkring meddela föreskrifter om rätt för&lt;br&gt;försäkringsgivare att, med avvikelse från försäkringsvillkor, skjuta upp utbetalning&lt;br&gt;på grund av återköp och vägra belåning av försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att en&lt;br&gt;försäkringsgivare får göra en sådan avvikelse som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen upptar en särskild bestämmelse om moratorium för livförsäk-&lt;br&gt;ringsgivare. Syftet med regeln är att skydda bolagen från att hamna i lik-&lt;br&gt;viditetssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sin motsvarighet i 5 § inländska lagen och 7 § ut-&lt;br&gt;ländska lagen. Den har behandlas i den allmänna motiveringen i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket far regeringen genom generella föreskrifter medge&lt;br&gt;försäkringsgivarna att skjuta upp utbetalningar på grund av återköp och&lt;br&gt;att vägra att lämna lån på försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har enligt&lt;br&gt;andra stycket rätt att i enskilda fall medge en försäkringsgivare att göra&lt;br&gt;avsteg från försäkringsvillkor vad gäller rätten till återköp och belåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får beträffande avtal om skadeförsäkring meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upphörande under viss tid eller tills vidare av försäkringsgivares ansvar för&lt;br&gt;vissa slag av meddelade försäkringar, varvid det skall anges vad som skall gälla i&lt;br&gt;fråga om försäkringstagarnas rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. storleken av försäkringstagarnas självrisk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. oförändrat ansvar för försäkringsgivare enligt försäkringsavtal till den del&lt;br&gt;avtalet omfattar försäkring på byggnad som hör till fast egendom eller tomträtt,&lt;br&gt;trots att försäkringstagaren inte betalat förnyelsepremie enligt avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om avsteg från vissa regler och avtalsvillkor som gäller för&lt;br&gt;skadeförsäkringar. Den har behandlats i allmänmotiveringen under av-&lt;br&gt;snitt 6.2 och 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är tillämplig på försäkringar meddelade av såväl sven-&lt;br&gt;ska som utländska försäkringsgivare om svensk rätt gäller för avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken i FAL eller KFL finns några internationellt privaträttsliga&lt;br&gt;regler om tillämplig lag. I brist på avtalsreglering gäller grundsatsen att&lt;br&gt;lagen på försäkringsbolagets domicilort blir tillämplig såsom avtalsstatut;&lt;br&gt;om avtalet ingåtts genom ett fast driftställe, tillämpas i stället lagen på&lt;br&gt;driftställets ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter i enlighet med bemyndigandet torde emellertid kunna ges&lt;br&gt;tillämpning inte bara på avtal ingångna av här etablerade utländska för-&lt;br&gt;säkringsgivare utan också på sådana som ingåtts av EES-försäkrings-&lt;br&gt;givare som bedriver gränsöverskridande verksamhet här i landet. Enligt&lt;br&gt;lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal är svensk&lt;br&gt;rätt nämligen tillämplig på flertalet försäkringar som nu avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första punkten har sin motsvarighet i 7 § inländska och&lt;br&gt;9 § utländska lagen. Enligt bestämmelsen kan regeringen förordna att&lt;br&gt;viss försäkringsverksamhet får läggas ner under en bestämd tid eller tills&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i den allmänna motiveringen är utgångspunkten att&lt;br&gt;försäkringsverksamheten så långt det är möjligt skall fortgå som vanligt&lt;br&gt;även under beredskapstider. För att försäkringsverksamheten över huvud&lt;br&gt;skall kunna fungera kan det emellertid bli nödvändig att vid krig eller&lt;br&gt;krigsfara begränsa denna till sådana områden som sett från samhällets&lt;br&gt;synpunkt är att bedöma som viktigare än andra. Fullmakten i första&lt;br&gt;punkten är alltså avsedd att tillämpas i sådana särskilt extrema lägen då&lt;br&gt;det framstår som nödvändigt att försäkringsföretagens begränsade&lt;br&gt;resurser koncentreras till de viktigaste försäkringsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en försäkring upphör i förtid kan försäkringstagaren ha rätt till er-&lt;br&gt;sättning för den premie som därigenom betalats för mycket. Det är främst&lt;br&gt;denna fråga som åsyftas med kravet på att i föreskrifterna skall anges vad&lt;br&gt;som skall gälla i fråga om försäkringstagarnas rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett beslut om nedläggning av en hel verksamhetsgren fattas bör&lt;br&gt;naturligtvis andra vägar prövas för att upprätthålla försäkringsverksam-&lt;br&gt;heten. Ett sätt att uppnå en mera rationell skadereglering kan vara att höja&lt;br&gt;självriskerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra punkten innehåller bemyndigande för regeringen Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;att genom föreskrifter bestämma om självrisken i försäkring. Den har sak-&lt;br&gt;ligt oförändrad men språkligt moderniserad överförts från 8 § inländska&lt;br&gt;och 10 § utländska lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i tredje punkten kan regeringen föreskriva att för-&lt;br&gt;säkringar som avser byggnader skall gälla fastän försäkringstagaren&lt;br&gt;underlåtit att betala försäkringspremien. Paragrafen motsvarar 11 § första&lt;br&gt;stycket inländska lagen och 13 § första stycket utländska lagen. Till skill-&lt;br&gt;nad från gällande bestämmelser omfattar förslaget även försäkringar mot&lt;br&gt;andra skador än brand. För obetalda premier har försäkringsgivaren för-&lt;br&gt;månsrätt i enlighet med nuvarande regler. Bestämmelsen härom återfinns&lt;br&gt;i8§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen under avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkringsgivares fordran på sådan obetald premie som avses i 7 § 3&lt;br&gt;gäller förmånsrätt enligt 6 § 1 och 7 § 2 förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen upptar en bestämmelse om särskild förmånsrätt för sådan&lt;br&gt;obetald försäkringspremie som avses i 7 § 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sin motsvarighet i 11 § andra och tredje stycket in-&lt;br&gt;ländska lagen och 13 § andra och tredje stycket utländska lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätten gäller för obetald premie på försäkring av byggnad som&lt;br&gt;hör till fast egendom och tomträtt. Enligt punkt 5 i övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till förmånsrättslagen gäller vad som i den lagen sägs om för-&lt;br&gt;månsrätt i tomträtt motsvarande tillämpning beträffande vattenfallsrätt&lt;br&gt;som upplåtits enligt lagen (1907:36) om nyttjanderätt till fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § andra stycket förmånsrättslagen omfattas även ränta av för-&lt;br&gt;månsrätten om inte annat är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter&lt;br&gt;om anstånd för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. försäkringstagare att under viss tid betala försäkringspremie som är för-&lt;br&gt;fallen till betalning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försäkringsgivare att under viss tid betala ut försäkringsersättning som för-&lt;br&gt;fallit till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om specialmoratorium på försäk-&lt;br&gt;ringsområdet. Den har behandlats i den allmänna motiveringen under av-&lt;br&gt;snitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 10 § inländska lagen och 12 § utländska&lt;br&gt;lagen. Till skillnad från gällande regler uppställer de föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melserna inte någon tidsgräns för betalningsanstånden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om avvikelser från bestämmelser om för-&lt;br&gt;säkringsgivares meddelande till försäkringstagare och från bestämmelser och för-&lt;br&gt;säkringsvillkor som är beroende av sådana meddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge en för-&lt;br&gt;säkringsgivare att avvika från bestämmelser och villkor som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket får regeringen meddela generella föreskrifter om av-&lt;br&gt;vikelser från bestämmelser om aviseringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges ett bemyndigande för regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet regeringen bestämmer att besluta om dispens i motsvarande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om avvikelser från 9 och 16 W trafik-&lt;br&gt;skadelagen (1975:1410).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen far regeringen meddela föreskrifter om avvikelser från&lt;br&gt;regeln i 9 § trafikskadelagen, som anger att skadeståndslagens regler&lt;br&gt;skall gälla för rätten till trafikskadeersättning, och från bestämmelsen i&lt;br&gt;16 § som reglerar ansvarsförhållandet för skador som orsakats av oför-&lt;br&gt;säkrade eller okända fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats närmare i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;under avsnitt 6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Statlig försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet upptar bestämmelser som i dag finns i lagen (1960:22) om stat-&lt;br&gt;lig krigsförsäkring den s.k. krigsförsäkringslagen och i förordningen&lt;br&gt;(1988:1565) med instruktion för statens krigsförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring mot krigsrisk m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten får meddela skadeförsäkring på transportområdet mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krigsrisk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. risk att egendom läggs under embargo eller uppbringas eller utsätts för&lt;br&gt;annan liknande åtgärd av främmande stat eller av den som där har tagit eller för-&lt;br&gt;söker ta makten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring mot risker som avses i första stycket får staten också meddela i&lt;br&gt;fråga om egendom som har lagrats i utlandet för införsel till Sverige eller i an-&lt;br&gt;slutning till utförsel från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges ramarna för statens rätt att meddela direktförsäkring.&lt;br&gt;Till skillnad från gällande bestämmelse härom, som återfinns i 2 § första&lt;br&gt;stycket krigsförsäkringslagen, görs inte någon begränsning till transport-&lt;br&gt;och motorfordonsförsäkring. Det försäkringsbara området begränsas i&lt;br&gt;stället på så sätt att det omfattar skadeförsäkring på transportområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den ytterligare begränsning som anges i 5 § föreslås alltså att&lt;br&gt;staten skall kunna meddela direkt skadeförsäkring på hela transportom-&lt;br&gt;rådet för sådana risker som nämns i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle det under krig eller krigsfara visa sig föreligga ett behov av&lt;br&gt;statlig försäkring för exempelvis inrikes godstrafik och spårbundna for-&lt;br&gt;don blir det möjligt för Krigsförsäkringsnämnden att meddela försäkring&lt;br&gt;även för denna typ av transporter. Försäkring skall även kunna meddelas&lt;br&gt;för transporter av betalningsmedel, värdepapper och motsvarande egen-&lt;br&gt;dom, som inte faller under begreppet varor i juridisk mening och därför&lt;br&gt;faller utanför det försäkringsbara området i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt krigsförsäkringslagen föreligger inte&lt;br&gt;något formellt hinder mot att meddela försäkring för utländska transport-&lt;br&gt;medel. Någon skyldighet för staten att meddela krigsförsäkring föreligger&lt;br&gt;emellertid inte — och föreslås inte heller införas — utan en behovs-&lt;br&gt;prövning skall ske i varje särskilt fall. Vid avgörandet om en försäkring&lt;br&gt;skall meddelas blir det naturligtvis av stor betydelse vilket värde från&lt;br&gt;totalförsvarssynpunkt som det transporterade godset har. Kan försäkring&lt;br&gt;av godset påräknas bör förutsättningarna vara goda för att erhålla för-&lt;br&gt;säkring även för transportmedlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket far försäkring i vissa fall även meddelas för egen-&lt;br&gt;dom som lagrats i utlandet. Bestämmelsen har sakligt oförändrad över-&lt;br&gt;förts från 2 § första stycket krigsförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen under avsnitt&lt;br&gt;7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten får avge återförsäkring av sådana försäkringar som har meddelats enligt&lt;br&gt;!§■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 § förordningen (1988:1565) med instruktion för&lt;br&gt;statens krigsförsäkringsnämnd. Bestämmelsen har behandlats i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen under avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken är det fråga om en möjlighet för Krigsförsäkringsnämnden&lt;br&gt;att företa riskutjämning genom återförsäkring i utlandet. Försäkrings-&lt;br&gt;bolagen kommer nämligen inte att bedriva krigsförsäkringsverksamhet&lt;br&gt;under den tid som nämnden är aktivt verksam som försäkringsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1927:77) om försäkringsavtal gäller inte i fråga om försäkring enligt&lt;br&gt;!§■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sakligt oförändrad men språkligt moderniserad över-&lt;br&gt;förts från 2 § tredje stycket krigsförsäkringslagen. Av paragrafen framgår&lt;br&gt;att FAL inte är tillämplig på avtal om statlig krigsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att avtal om återförsäkring enligt 4 § faller utanför FAL framgår direkt&lt;br&gt;av 1 § andra stycket den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten får motta återförsäkring av skadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som fatt sin lydelse efter förslag från Lagrådet, reglerar&lt;br&gt;statens möjligheter att verka som återförsäkringsgivare. Ramarna härför&lt;br&gt;anges i dag i 2 § andra stycket krigsförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller i dag föreslås att staten får möjlighet&lt;br&gt;att meddela återförsäkring även åt utländska försäkringsgivare; i prak-&lt;br&gt;tiken sådana som är etablerade här i landet. Även beträffande återförsäk-&lt;br&gt;ringsverksamheten gäller de ytterligare förutsättningar som anges i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återförsäkring får även meddelas för sådan försäkring mot krigsrisk&lt;br&gt;och jämförlig risk som anges i 1 §. Eftersom försäkringsbolagen inte har&lt;br&gt;för avsikt att meddela krigsförsäkringar under allvarligare krigsför-&lt;br&gt;hållanden är dagens system inte uppbyggt med staten som återför-&lt;br&gt;säkringsgivare på detta område. Även om det således inte föreligger&lt;br&gt;något omedelbart behov av att meddela återförsäkring av krigsrisker har&lt;br&gt;denna möjlighet behållits av beredskapsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återförsäkring får dessutom meddelas för skadeförsäkring avseende&lt;br&gt;civila risker. Till skillnad mot vad som gäller enligt krigsförsäkrings-&lt;br&gt;lagen föreslås inte någon begränsning av det återförsäkringsbara området&lt;br&gt;för civila risker. I framtiden blir det således möjligt för Krigsför-&lt;br&gt;säkringsnämnden att motta återförsäkring av exempelvis motorfordons-&lt;br&gt;försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att det anges särskilt gäller naturligtvis bemyndigandet att motta&lt;br&gt;återförsäkring såväl enskilda försäkringsgivare som sammanslutningar av&lt;br&gt;försäkringsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om försäkring enligt 1, 2 och 4 §§ handläggs av Krigsförsäkrings-&lt;br&gt;nämnden. Nämnden får meddela sådan försäkring endast när det är av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för försvarsansträngningarna, folkförsörjningen eller näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i huvudsak vad som gäller enligt 1 och 2 §§&lt;br&gt;instruktionen för statens krigsförsäkringsnämnd. För klarhetens skull och&lt;br&gt;på inrådan av Lagrådet görs även en hänvisning till 2 §. Gränsen för det&lt;br&gt;statliga engagemanget har dock utvidgats så att försäkring skall kunna&lt;br&gt;meddelas även för det fallet att det är av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;försvarsansträngningarna. Dessutom har namnet på nämnden ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att regeringen får meddela närmare föreskrifter om Krigsförsäkrings-&lt;br&gt;nämndens organisation och verksamhet följer av 8 kap. 13 § regerings-&lt;br&gt;formen. Någon bestämmelse motsvarande 5 § krigsförsäkringslagen be-&lt;br&gt;hövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsutbrottsavtal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringsnämnden får, med avseende på den tid då det råder krigsför-&lt;br&gt;hållanden, träffa avtal med försäkringsgivare om övertagande av sådana löpande&lt;br&gt;försäkringar som avses i 1 § (krigsutbrottsavtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får också, med avseende på motsvarande tid, träffa avtal med för-&lt;br&gt;säkringsgivare om återförsäkring som avses i 4 § (återförsäkringsavtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal enligt första eller andra stycket skall underställas regeringen för god-&lt;br&gt;kännande om de innebär annat än mindre avvikelse från gällande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen ges Krigsförsäkringsnämnden ett generellt bemyn-&lt;br&gt;digande att ingå s.k. krigsutbrottsavtal och beredskapsavtal om återför-&lt;br&gt;säkring. Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag är staten bunden av såväl direktförsäkrings- som återför-&lt;br&gt;säkringsåtaganden avseende krigsförhållanden utanför krigsförsäkrings-&lt;br&gt;lagens ram genom bl.a. krigsutbrottsavtal och beredskapsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen grundas på särskilda beslut av riksdagen (se prop. 1961:172&lt;br&gt;och 1966:6). Regeringen har genom dessa beslut bemyndigats att uppdra&lt;br&gt;åt Krigsförsäkringsnämnden att i enlighet med de av riksdagen antagna&lt;br&gt;riktlinjerna ingå avtalen, som för sin giltighet kräver regeringens god-&lt;br&gt;kännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till gällande ordning innebär förslaget att riksdagens med-&lt;br&gt;givande inte kommer att krävas när nya krigsutbrottsavtal eller bered-&lt;br&gt;skapsavtal ingås eller då ändringar i gällande avtal görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Krigsförsäkringsnämnden ingår nya krigsutbrottsavtal eller bered-&lt;br&gt;skapsavtal eller om ändringar som innebär annat än en mindre avvikelse&lt;br&gt;från ett redan gällande avtal görs, skall avtalet enligt bestämmelsen i&lt;br&gt;tredje stycket underställas regeringen för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens beslut enligt 2 kap. 1 § får överklagas till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringsnämndens beslut i försäkringsärenden enligt denna lag får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket får Finansinspektionens beslut enligt 2 kap. 1 §, att&lt;br&gt;förverka en beviljad koncession eller förbjuda en EES-försäkringsgivare&lt;br&gt;att fortsätta sin marknadsföring och att ingå nya avtal här i landet, över-&lt;br&gt;klagas till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har behandlats närmare i avsnitt 6.7, överensstäm-&lt;br&gt;mer med vad som gäller för överklagande i fredstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att Krigsförsäkringsnämndens beslut i försäk-&lt;br&gt;ringsärenden inte får överklagas. En sådan bestämmelse finns f.n. i för-&lt;br&gt;ordningen med instruktion för nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör erinras om fullmaktsbestämmelsen i 14 §&lt;br&gt;första stycket 3 lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, för-&lt;br&gt;valtningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ger regeringen möjlighet att föreskriva att en statlig myndighets Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;beslut inte får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Förslag till lag om registrering av krigsskada på&lt;br&gt;egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En ny lag om registrering av krigsskada på egendom föreslås ersätta gäll-&lt;br&gt;ande lag (1958:566) om ersättning för krigsskada å egendom, den s.k.&lt;br&gt;krigsskadelagen. Förslaget, som har behandlats i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen under avsnitt 9.2, innebär att ett för hela landet gemensamt krigs-&lt;br&gt;skaderegister skall inrättas för inskrivning av uppgifter om krigsskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det ändamål som anges i 3 § skall det föras ett för hela landet gemensamt&lt;br&gt;register (krigsskaderegistret). Registret får föras med hjälp av automatisk databe-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om registrering skall handläggas av Finansinspektionen, som också är&lt;br&gt;personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om vilka uppgifter registret skall innehålla meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att ett för hela landet gemensamt regi-&lt;br&gt;ster, benämnt krigsskaderegistret, skall föras för det ändamål som anges i&lt;br&gt;3 §. Av samma stycke framgår att registret far föras med hjälp av ADB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall Finansinspektionen vara personuppgifts-&lt;br&gt;ansvarig för krigsskaderegistret och även ha hand om registreringen en-&lt;br&gt;ligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket far regeringen meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;vilka uppgifter registret skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med krigsskada avses i denna lag skada på egendom orsakad av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krig mellan Sverige och främmande stat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krig mellan främmande stater, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en handling som har samband med ett senare utbrutet krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen definieras begreppet krigsskada. Definitionen motsvarar i&lt;br&gt;sak den som ges i 1 § andra stycket krigsskadelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med krigsskada avses en skada på egendom som uppkommer till följd&lt;br&gt;av krig mellan stater. Lagen tar således inte sikte på personskador utan&lt;br&gt;enbart sakskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av andra punkten behöver Sverige inte vara indraget i ett&lt;br&gt;krig för att en skada skall bedömas som en krigsskada enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje punkten görs ett undantag från huvudregeln att en skada skall&lt;br&gt;ha uppkommit till följd av ett krig. Som krigsskada bedöms också en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skada som inträffar före ett krig men som har samband med ett senare&lt;br&gt;utbrutet krig. Avsikten är att även skador i följd av sabotagehandlingar&lt;br&gt;som sker före ett krig skall kunna registreras och ersättas vid ett senare&lt;br&gt;tillfälle. Däremot är inte en skada som uppkommit då krig hotat men inte&lt;br&gt;utbrutit att bedöma som en krigsskada enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med krigsskaderegistret skall vara att ge riksdagen underlag för&lt;br&gt;beslut i fråga om ersättning av statsmedel för krigsskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges för vilka ändamål uppgifter i registret får användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter inte be-&lt;br&gt;handlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgift-&lt;br&gt;erna samlades in. Ett undantag gäller dock behandling för historiska,&lt;br&gt;statistiska eller vetenskapliga ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill begära ersättning av staten för en krigsskada skall göra en skrift-&lt;br&gt;lig ansökan om registrering av skadan hos Finansinspektionen. Ansökan skall om&lt;br&gt;möjligt göras inom tre månader från det att skadan inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan enligt första stycket kan avse även anspråk av någon annan än&lt;br&gt;sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 11 § krigsskadelagen, upptar en bestämmelse&lt;br&gt;om ansökan om registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill begära ersättning av staten för en krigsskada skall enligt&lt;br&gt;bestämmelsen i första stycket göra en ansökan om registrering av skadan.&lt;br&gt;Ansökan skall vara skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt krigsskadelagen bortfaller rätten till ersättning om en skada inte&lt;br&gt;anmäls inom viss tid. Eftersom en ansökan om registrering enligt lagen&lt;br&gt;inte utgör en förutsättning för att den skadelidande senare skall kunna fa&lt;br&gt;ersättning för en krigsskada, uppställs inte någon motsvarande frist i den&lt;br&gt;föreslagna lagen. För att inte ändamålet med registerföringen skall gå&lt;br&gt;förlorat är det emellertid betydelsefullt att den som vill begära ersättning&lt;br&gt;för en skada anmäler skadan för registrering och att detta sker så snart&lt;br&gt;som möjligt. Paragrafen innehåller därför en ordningsföreskrift som&lt;br&gt;anger att en skada om möjligt skall anmäls för registrering inom tre&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säger sig självt att den nämnda ordningen med fortlöpande anmäl-&lt;br&gt;ningar av inträffade skador knappast kan fungera annat än i skadefall till&lt;br&gt;följd av krig mellan främmande stater eller vid s.k. lindrigare krigsfall.&lt;br&gt;Vid mera omfattande krigsskador kommer skaderegistreringen i prakti-&lt;br&gt;ken att få skjutas upp till efter kriget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra stycket är det tillräckligt att en anmälan&lt;br&gt;görs för varje inträffad skada oavsett om flera anspråk i anledning därav&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framställs, vilket kan vara fallet om exempelvis den skadade egendomen Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;ägs av flera personer gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om vilka uppgifter om skadan som skall&lt;br&gt;lämnas i registreringsansökningen, så att utredning och värdering senare&lt;br&gt;skall kunna ske, får meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer genom tillämpningsföreskrifter i förordning. En&lt;br&gt;särskild bestämmelse om detta behövs emellertid inte eftersom normgiv-&lt;br&gt;ningskompetensen framgår direkt av 8 kap. 13 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolag som bedriver verksamhet i Sverige är skyldigt att ta emot&lt;br&gt;ansökningar om registrering av krigsskada och att i övrigt biträda Finansinspek-&lt;br&gt;tionen i registerärenden på det sätt som inspektionen beslutar. För sådan biträdes-&lt;br&gt;verksamhet lämnas ersättning enligt grunder som bestäms av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försäkringsbolag som mottagit en ansökan om registrering skall genast&lt;br&gt;översända en bestyrkt kopia av denna till Finansinspektionen med uppgift om när&lt;br&gt;ansökan gavs in till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen regleras försäkringsbolagens skyldighet att mot ersätt-&lt;br&gt;ning biträda Finansinspektionen i dess verksamhet enligt lagen. Första&lt;br&gt;stycket i paragrafen motsvarar 19 § i krigsskadelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hanteringen av anmälningar om registrering måste, i likhet med vad&lt;br&gt;som gäller enligt det nuvarande systemet, bygga på en medverkan av&lt;br&gt;lokala organ. Utgångspunkten bör således även fortsättningsvis vara att&lt;br&gt;försäkringsbolagen genom sin beredskapsorganisation i landets olika&lt;br&gt;delar skall biträda Finansinpektionen genom att ta emot ansökningar om&lt;br&gt;registrering och granska att dessa innehåller de uppgifter som regeringen&lt;br&gt;eller inspektionen ger föreskrifter om. Bolagen bör även se till att&lt;br&gt;erforderliga kompletteringar sker i största möjliga utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beredskapsplanläggning som ägt rum under årens lopp har utgått&lt;br&gt;från att biträde endast skall lämnas av svenska försäkringsbolag. Även&lt;br&gt;om det är föga troligt att utländska försäkringsgivare kommer att driva&lt;br&gt;verksamhet i Sverige under tid då Finansinspektionen kan förutses&lt;br&gt;behöva biträde har dessa försäkringsgivare inte ansetts böra undantas i&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra stycket skall ett försäkringsbolag som&lt;br&gt;mottagit en ansökan om registrering genast sända över en bestyrkt kopia&lt;br&gt;av denna till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering får ske av krigsskada som tillfogats egendom i Sverige eller som&lt;br&gt;utanför Sveriges gränser tillfogats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenskt fartyg eller luftfartyg på resa direkt mellan orter i Sverige samt&lt;br&gt;egendom som medförts på sådan resa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svenskt fartyg under yrkesmässigt bedrivet fiske samt egendom som då&lt;br&gt;medförts ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering får dock inte ske av skada på utländskt fartyg eller luftfartyg och Prop. 1998/99:85&lt;br&gt;inte heller av skada på egendom som tillhör staten, kommun, eller främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras vilka krigsskador som får registreras enligt lagen.&lt;br&gt;Att en skada får registreras utgör emellertid — i likhet med vad som&lt;br&gt;gäller enligt krigsskadelagen — ingen garanti för att ersättning för&lt;br&gt;skadan senare kommer att utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens första stycke motsvarar 1 § första stycket och 2 §&lt;br&gt;krigsskadelagen. Efter mönster av gällande lag är huvudregeln således att&lt;br&gt;registrering får ske av krigsskador på såväl lös som fast egendom som in-&lt;br&gt;träffat i Sverige. Från huvudregeln görs dock vissa undantag i såväl ut-&lt;br&gt;vidgande som inskränkande riktning. Registrering far således ske även av&lt;br&gt;krigsskador som inträffat utanför Sverige enligt vad som framgår av&lt;br&gt;punkterna 1 och 2. Genom denna utvidgning omfattas även krigsskador&lt;br&gt;som drabbar den svenska kusttrafiken och det yrkesmässiga fisket&lt;br&gt;utanför den svenska territorialgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som i huvudsak motsvarar 3 § i krigsskadelagen, görs&lt;br&gt;undantag från registrering beträffande viss egendom med hänsyn till&lt;br&gt;ägandeförhållandena. Något undantag motsvarande det som gäller enligt&lt;br&gt;krigsskadelagen för lyxbetonad egendom, värdepapper och betalnings-&lt;br&gt;medel görs emellertid inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet i registreringsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan registrering sker skall Finansinspektionen pröva om det finns något&lt;br&gt;hinder mot registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan registrering av en ansökning sker skall Finansinspektionen pröva&lt;br&gt;om det finns något hinder däremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis måste inspektionen naturligtvis kontrollera att ansök-&lt;br&gt;ningen är fullständig dvs. att den innehåller de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att myndigheten skall kunna avgöra om den aktuella skadan är en krigs-&lt;br&gt;skada som får registreras enligt 6 §. För denna bedömning krävs bl.a. att&lt;br&gt;ansökningen innehåller en beskrivning av skadeorsaken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka uppgifter som en ansökan skall innehålla kommer att regleras i&lt;br&gt;en förordning enligt 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan bör naturligtvis innehålla sådana uppgifter att en värdering&lt;br&gt;av skadan senare kan ske. Att en skada registrerats utgör dock ingen&lt;br&gt;garanti för att ersättning kommer att utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande handläggningen gäller i övrigt förvaltningslagens bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År en ansökan om registrering ofullständig skall Finansinspektionen förelägga&lt;br&gt;sökanden att inom viss tid komplettera denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden inte följer föreläggandet skall ansökan avskrivas. Föreläggandet&lt;br&gt;skall innehålla en underrättelse om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket i paragrafen innehåller en bestämmelse om att Finansin-&lt;br&gt;spektionen i vissa fall skall ge sökanden möjlighet att komplettera en an-&lt;br&gt;sökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall en ansökan avskrivas om sökanden inte&lt;br&gt;följer ett kompletteringsföreläggande. Någon materiell prövning skall då&lt;br&gt;inte ske. Eftersom beslutet inte far någon rättskraft är sökanden oför-&lt;br&gt;hindrad att senare komma in med en ny fullständig ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som innebär att en ansökan om registrering bifalls införs i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte föreligger något hinder mot att registrera en ansökning skall&lt;br&gt;denna bifallas genom att föras in i registret. Någon särskild underrättelse&lt;br&gt;om beslutet behöver inte lämnas till sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslås en ansökan om registrering skall sökanden underrättas skriftligen om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen avslår en ansökan om registrering skall sökanden&lt;br&gt;underrättas om detta skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen tar över regeln i 21 § förvaltningslagen, som anger att&lt;br&gt;en myndighet får bestämma om en underrättelse av ett beslut skall ske&lt;br&gt;muntligen, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ett avslagsbeslut skall naturligtvis framgå skälen till att ansök-&lt;br&gt;ningen inte registrerats. Bestämmelsen i 20 § förvaltningslagen är därvid&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som innebär att registrering vägras får överklagas till Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt. Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att ett avslagsbeslut får överklagas till&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en skada är att bedöma som en krigsskada och således möj-&lt;br&gt;lig att registrera har ett visst samband med spörsmålet om tolkning av&lt;br&gt;krigsklausuler i försäkringsavtal. Eftersom tvister med anledning av för-&lt;br&gt;säkringsavtal handläggs i allmän domstol har det ansetts lämpligt att även&lt;br&gt;frågor om registrering enligt denna lag avgörs i samma ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet överklaganden torde inte bli fler än att dessa kan samlas till en&lt;br&gt;tingsrätt. En fördel med denna ordning är att det skapas en enhetlig&lt;br&gt;praxis. Eftersom ärendena i flertalet fall torde kunna avgöras efter ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skriftligt förfarande innebär en hänvisning till Stockholms tingsrätt inte&lt;br&gt;någon större nackdel för de klagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i förvaltningslagen om hur ett beslut överklagas är&lt;br&gt;tillämpliga. Överklagandet skall vara skriftligt och ges in till den&lt;br&gt;myndighet som meddelat beslutet. Tiden for överklagande är tre veckor&lt;br&gt;från den dag då klaganden fick del av beslutet (23 § förvaltningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggningen i domstol gäller lagen (1996:242) om domstols-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket krävs prövningstillstånd vid överklagande till&lt;br&gt;hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över Bilaga F^ &lt;sup&gt;99 85&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;betänkandet Försäkring under krigsförhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Bankstödsnämnden, Finansinspektionen, Kommerskollegium,&lt;br&gt;Riksgäldskontoret, Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket, Konkurrens-&lt;br&gt;verket, Konsumentverket, Riksrevisionsverket, Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap, Försvarsmakten, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Vägverket,&lt;br&gt;Banverket, Statens räddningsverk, Statens Krigsförsäkringsnämnd, Statens&lt;br&gt;Krigsskadenämnd, Kammarkollegiet, Exportkreditnämnden, Statens Järn-&lt;br&gt;vägar, Utländska Försäkringsbolags Förening, Svenska Försäkrings-&lt;br&gt;mäklares Förening, Svenska Aktuarieföreningen, Trafikförsäkringsföre-&lt;br&gt;ningen, Svenska Transportförsäkringspoolen, Bohusläns allmänna sjöför-&lt;br&gt;säkringsförening, Post- och telestyrelsen, Närings- och teknikutvecklings-&lt;br&gt;verket (NUTEK), Svenska Bankföreningen, Sveriges Försäkringsförbund,&lt;br&gt;Postgirot Bank AB, Lantbrukskredit AB, Industrikredit AB, Sveriges&lt;br&gt;Allmänna Hypoteksbank, Svenska Skeppshypotekskassan, Stadshypotek&lt;br&gt;AB, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), Statens Bostads-&lt;br&gt;kreditnämnd, Fristående Sparbankers Riksförbund, Sveriges Bankkunders&lt;br&gt;Riksförbund, Finansbolagens Förening, Finansförbundet, Svenska Fond-&lt;br&gt;handlareföreningen, Fondbolagens förening, Obligationsfrämjandet,&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna, Sveriges Aktie-&lt;br&gt;sparares Riksförbund, Posten AB, Svensk Exportkredit AB, Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),&lt;br&gt;SACO, Sveriges akademikers centralorganisation, Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen (SAF), Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Finansanalytikers förening,&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR),&lt;br&gt;Sveriges Försäkringsförbund, Folksam, Värdepapperscentralen VPC AB,&lt;br&gt;OM Stockholm AB, Bankgirocentralen BGC AB, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Jämtlands län, Scandinavian Airlines System, Sveriges Redareförening,&lt;br&gt;Sveriges Redareförening för Mindre Passagerarfartyg, Sveriges Speditör-&lt;br&gt;förbund, Svenska åkeriförbundet, Sveriges Fastighetsägareförbund,&lt;br&gt;Svenska Brandförsvarsföreningen, Sveriges Fiskares Riksförbund,&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund och Vattenfall AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;utkast till lagrådsremiss om försäkring under kris- och&lt;br&gt;krigförhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen, Riksförsäkringsverket, Överstyrelsen för civil bered-&lt;br&gt;skap, Försvarsmakten, Sveriges Försäkringsförbund och Svenska&lt;br&gt;Transportförsäkringspoolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget i lagrådsremissen om Försäkring under&lt;br&gt;krig och krigsfara&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om försäkringsverksamhet under krig eller&lt;br&gt;krigsfara m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;i§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig skall 2 kap., 3 kap. 2-7 och 9-11 §§ samt 4 kap. 1, 2&lt;br&gt;och 4 § § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden&lt;br&gt;som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att&lt;br&gt;Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen föreskriva att be-&lt;br&gt;stämmelserna i 1 § skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan föreskrift skall underställas riksdagen inom en månad från&lt;br&gt;utfärdandet. Föreskriften upphör att gälla, om den inte underställs riks-&lt;br&gt;dagen i rätt tid eller om riksdagen inte godkänner den inom två månader&lt;br&gt;från det att den underställdes.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Försäkringsrörelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen far förverka en beviljad koncession om det kan antas&lt;br&gt;att försäkringsgivaren på grund av rådande kris- eller krigsförhållanden&lt;br&gt;under en längre tid inte kommer att kunna infria sina försäkringsavtal om&lt;br&gt;risker som är belägna här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett antagande enligt första stycket i stället gäller en utländsk för-&lt;br&gt;säkringsgivare med hemland inom Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området (EES), får Finansinspektionen förbjuda denne att fortsätta sin&lt;br&gt;marknadsföring och att ingå nya försäkringsavtal om risker som är&lt;br&gt;belägna här i landet eller, när det gäller livförsäkring, om försäkrings-&lt;br&gt;åtaganden som skall fullgöras här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende som avses i första och andra stycket är av principiell&lt;br&gt;betydelse eller av särskild vikt, skall det prövas av regeringen. Rege-&lt;br&gt;ringens prövning sker efter anmälan av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far meddela föreskrifter som avviker från bestämmelserna i&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713), lagen (1998:293) om utländska för-&lt;br&gt;säkringsgivares verksamhet i Sverige och lagen (1995:1560) om årsredo-&lt;br&gt;visning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får besluta att en försäkringsgivare får avvika från&lt;br&gt;bestämmelser i någon lag som anges i första stycket eller från föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av sådan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får besluta att ett svenskt försäkringsbolag får avvika&lt;br&gt;från bestämmelser i bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare skall senast två år efter det att ett krigstillstånd&lt;br&gt;upphört upprätta ett särskilt krigsbokslut för försäkringar som omfattats&lt;br&gt;av krigsansvarighet enligt 3 kap. 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om krigsbokslutet medelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under krigstillstånd och till dess krigsbokslut upprättats får återbäring&lt;br&gt;inte gottskrivas livförsäkringstagare och beslut inte fattas om vinstutdel-&lt;br&gt;ning till aktieägare eller garanter i livförsäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Försäkringsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Personförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare får inte i avtal om direkt personförsäkring med&lt;br&gt;svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige göra förbehåll&lt;br&gt;om att försäkringen inte gäller för dödsfall eller fall av invaliditet som&lt;br&gt;inträffar till följd av en krigshandling under tid då Sverige är i krig eller&lt;br&gt;det råder sådana förhållanden som avses i 1 kap. 2 § (krigsansvarighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall dock inte gälla för försäkringar som meddelas då&lt;br&gt;krigstillstånd råder om inte regeringen föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar ett avtal om direkt personförsäkring krigsansvarighet i vidare&lt;br&gt;mån än som anges i 1 § första stycket gäller 3-5 §§, om inte något annat&lt;br&gt;har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare får ta ut tilläggspremier (krigspremier) för person-&lt;br&gt;försäkringar som omfattas av krigsansvarighet om det krävs för att täcka&lt;br&gt;sådana merkostnader som kan förväntas uppstå på grund av en ökad risk&lt;br&gt;för försäkringsfall bland dessa försäkringstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigspremien för en försäkring skall fastställas särskilt för liv-, sjuk-&lt;br&gt;och olycksfallsförsäkring i förhållande till försäkringens löpande premie&lt;br&gt;och får inte överstiga hälften av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare får fram till dess att ett krigsbokslut upprättats&lt;br&gt;skjuta upp utbetalningen av en del av ersättningen från en personför-&lt;br&gt;säkring som omfattas av krigsansvarighet. Endast om det finns synner-&lt;br&gt;liga skäl far dock mer än hälften av en förfallen försäkringsersättning&lt;br&gt;hållas inne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förlust uppstått på grund av krigsansvarigheten och förlusten inte&lt;br&gt;skäligen kan täckas genom att bolagets konsolideringsmedel tas i an-&lt;br&gt;språk, får försäkringsgivaren sedan ett krigsbokslut upprättats utjämna&lt;br&gt;bristen genom att sådana försäkringsersättningar som hållits inne enligt&lt;br&gt;4 § sätts ner i förhållande till försäkringarnas risksummor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om utjämning enligt första stycket skall godkännas av&lt;br&gt;F inansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far i fråga om livförsäkring meddela föreskrifter om rätt för&lt;br&gt;försäkringsgivare att, med avvikelse från försäkringsvillkor, skjuta upp&lt;br&gt;utbetalning på grund av återköp och vägra belåning av försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far besluta&lt;br&gt;att en försäkringsgivare far göra en sådan avvikelse som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får beträffande avtal om skadeförsäkring meddela föres-&lt;br&gt;krifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upphörande under viss tid eller tills vidare av försäkringsgivares an-&lt;br&gt;svar för vissa slag av meddelade försäkringar, varvid det skall anges&lt;br&gt;vad som skall gälla i fråga om försäkringstagarnas rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. storleken av försäkringstagarnas självrisk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. oförändrat ansvar för försäkringsgivare enligt försäkringsavtal till&lt;br&gt;den del avtalet omfattar försäkring på byggnad som hör till fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt, trots att försäkringstagaren inte betalat för-&lt;br&gt;nyelsepremie enligt avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkringsgivares fordran på sådan obetald premie som avses i&lt;br&gt;7 § 3 gäller förmånsrätt enligt 6 § 1 och 7 § 2 förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om anstånd för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. försäkringstagare att under viss tid betala försäkringspremie som är&lt;br&gt;förfallen till betalning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försäkringsgivare att under viss tid betala ut försäkringsersättning&lt;br&gt;som förfallit till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om avvikelser från bestämmelser om&lt;br&gt;försäkringsgivares meddelande till försäkringstagare och från bestäm-&lt;br&gt;melser och försäkringsvillkor som är beroende av sådana meddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge&lt;br&gt;en försäkringsgivare att avvika från bestämmelse och villkor som anges i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far meddela föreskrifter om avvikelser från 9 och 16 §§&lt;br&gt;trafikskadelagen (1975:1410).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Statlig försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försäkring mot krigsrisk m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten far meddela skadeförsäkring på transportområdet mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krigsrisk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. risk att egendom läggs under embargo eller uppbringas eller utsätts&lt;br&gt;för annan liknande åtgärd av främmande stat eller av den som där har&lt;br&gt;tagit eller försöker ta makten (frustrationsrisk).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring mot risker som avses i första stycket får staten också med-&lt;br&gt;dela i fråga om egendom som har lagrats i utlandet för införsel till&lt;br&gt;Sverige eller i anslutning till utförsel från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten får avge återförsäkring av sådana försäkringar som har meddelats&lt;br&gt;enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1927:77) om försäkringsavtal gäller inte i fråga om försäkring&lt;br&gt;enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten får motta återförsäkring av försäkring som avses i 1 § och av&lt;br&gt;skadeförsäkring mot andra risker än sådana som anges i den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om försäkring enligt 1 och 4 §§ handläggs av Krigsförsäkrings-&lt;br&gt;nämnden. Nämnden får meddela sådan försäkring endast när det är av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för försvarsansträngningarna, folkförsörjningen eller&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsutbrottsavtal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringsnämnden får, för den tid Sverige är i krig eller det råder&lt;br&gt;sådana förhållanden som avses i 1 kap. 2 §, träffa avtal med försäkrings-&lt;br&gt;givare om övertagande av sådana löpande försäkringar som avses i 1 §&lt;br&gt;(krigsutbrottsavtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får också, för motsvarande tid som anges i första stycket,&lt;br&gt;träffa avtal med försäkringsgivare om övertagande av återförsäkring som&lt;br&gt;avses i 4 § (återförsäkringsavtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal enligt första och andra stycket skall underställas regeringen för&lt;br&gt;godkännande om det innebär annat än en mindre avvikelse från ett redan&lt;br&gt;gällande avtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kap. 5 Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens beslut enligt 2 kap. 1 § får överklagas till kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsförsäkringsnämndens beslut i försäkringsärenden enligt denna lag&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1959:73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkrings-&lt;br&gt;rörelse vid krig m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1959:74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkrings-&lt;br&gt;rörelse här i riket vid krig m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1959:118) om krigsansvarighet för liv- och invaliditetsför-&lt;br&gt;säkring och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om registrering av krigsskada på egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det ändamål som anges i 3 § skall det föras ett för hela landet&lt;br&gt;gemensamt register (krigsskaderegistret). Registret far föras med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om registrering skall handläggas av Finansinspektionen, som&lt;br&gt;också är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om vilka uppgifter registret skall innehålla med-&lt;br&gt;delas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med krigsskada avses i denna lag skada på egendom orsakad av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krig mellan Sverige och främmande stat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krig mellan främmande stater, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en handling som har samband med ett senare utbrutet krig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med krigsskaderegistret skall vara att ge riksdagen underlag&lt;br&gt;för beslut i fråga om ersättning av statsmedel för krigsskador.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansökan om registrering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill begära ersättning av staten för en krigsskada skall göra en&lt;br&gt;skriftlig ansökan om registrering av skadan hos Finansinspektionen.&lt;br&gt;Ansökan skall om möjligt göras inom tre månader från det att skadan&lt;br&gt;inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan enligt första stycket kan avse även någon annan än&lt;br&gt;sökandens anspråk med anledning av en och samma skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolag som bedriver verksamhet i Sverige är skyldigt att ta&lt;br&gt;emot ansökningar om registrering av krigsskada och att i övrigt biträda&lt;br&gt;Finansinspektionen i registerärenden på det sätt som inspektionen be-&lt;br&gt;slutar. För sådan biträdesverksamhet lämnas ersättning enligt grunder&lt;br&gt;som bestäms av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försäkringsbolag som mottagit en ansökan om registrering skall&lt;br&gt;genast översända en bestyrkt kopia av denna till Finansinspektionen med&lt;br&gt;uppgift om när ansökan gavs in till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registrering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering får ske av krigsskada som tillfogats egendom i Sverige eller&lt;br&gt;som utanför Sveriges gränser tillfogats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenskt fartyg eller luftfartyg på resa direkt mellan orter i Sverige&lt;br&gt;samt egendom som medförts på sådan resa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svenskt fartyg under yrkesmässigt bedrivet fiske samt egendom som&lt;br&gt;då medförts ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering får dock inte ske av skada på utländskt fartyg eller luft-&lt;br&gt;fartyg och inte heller av skada på egendom som tillhör staten, kommun,&lt;br&gt;eller främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förfarandet i registreringsärenden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan registrering sker skall Finansinspektionen pröva om det finns något&lt;br&gt;hinder mot registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en ansökan om registrering ofullständig skall Finansinspektionen&lt;br&gt;förelägga sökanden att inom viss tid komplettera denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden inte följer föreläggandet skall ansökan avskrivas. Före-&lt;br&gt;läggandet skall innehålla en underrättelse om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som innebär att en ansökning om registrering bifalls införs i&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslås en ansökan om registrering skall sökanden underrättas skriftligen&lt;br&gt;om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som innebär att registrering vägras får överklagas till&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt. Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari år 2000, då lagen (1958:566) om&lt;br&gt;ersättning för krigsskada å egendom skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-03-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 11 februari 1999 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om registrering av krigsskada på egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tord Gransbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den föreslagna lagen har bestämmelser från fyra olika beredskapslagar&lt;br&gt;på försäkringsområdet sammanförts i moderniserad form. Tanken är att&lt;br&gt;regeringen under krigsförhållanden, dvs. krig, krigsfara eller liknande&lt;br&gt;utomordentliga förhållanden, snabbt skall kunna sätta i kraft den regle-&lt;br&gt;ring på försäkringsområdet som situationen kräver. Lagen är uppbyggd&lt;br&gt;så, att vissa angivna bestämmelser automatiskt träder i tillämpning om&lt;br&gt;Sverige kommer i krig och att regeringen, om Sverige befinner sig i&lt;br&gt;krigsfara eller under liknande utomordentliga förhållanden, får föreskriva&lt;br&gt;att samma bestämmelser skall tillämpas. Lagen är emellertid inte en ren-&lt;br&gt;odlad beredskapslag; övriga bestämmelser i lagen gäller således även&lt;br&gt;under fredstid, med den naturliga begränsning som följer av att regle-&lt;br&gt;ringen i och för sig endast tar sikte på förhållanden som har betydelse vid&lt;br&gt;krig eller krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagtekniska konstruktionen ger anledning till ett par frågor. Den&lt;br&gt;första frågan gäller giltighetstiden för de bestämmelser som sätts i kraft&lt;br&gt;genom föreskrift av regeringen. Meningen torde emellertid vara, att be-&lt;br&gt;stämmelserna endast skall gälla under den tid då det råder sådana förhål-&lt;br&gt;landen som anges i 1 kap. 2 §. Efter förebild av 3 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna&lt;br&gt;och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. kunde därför lämpligen&lt;br&gt;som en ny 3 § i 1 kap. tas in en bestämmelse av följande lydelse:&lt;br&gt;&amp;quot;Regeringen skall föreskriva att de bestämmelser som anges i 1 § inte&lt;br&gt;skall tillämpas, när det inte längre råder sådana förhållanden som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan hänför sig till klassificeringen av de olika bestämmel-&lt;br&gt;serna, dvs. vilka som utgör ren beredskapsreglering och vilka som har en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare tillämpning. Problemet är, att vissa av bestämmelserna har en&lt;br&gt;tidsmässigt obegränsad tillämpning, t.ex. 3 kap. 1 § angående förbehåll i&lt;br&gt;försäkringsavtal, medan andra kan gälla inte bara under utan även viss tid&lt;br&gt;före eller efter ett krigsförhållande, t.ex. 2 kap. 4 § om krigsbokslut,&lt;br&gt;2 kap. 5 § om återbäring och vinstutdelning, 3 kap. 4 § om uppskov med&lt;br&gt;utbetalning och 3 kap. 5 § om nedsättning samt 4 kap. 6 § angående&lt;br&gt;krigsutbrottsavtal m.m. I lagrådsremissen har vissa av de bestämmelser,&lt;br&gt;som kan tillämpas även efter det att ett krigsförhållande upphört, hänförts&lt;br&gt;till dem som omfattas av 1 kap. 1 och 2 §§. Enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;skulle det, för att förhindra att det uppstår en diskrepans mellan de av-&lt;br&gt;sedda materiella bestämmelserna och regleringen i 1 kap., vara konse-&lt;br&gt;kventare att hänföra alla de bestämmelser som är tänkta att tillämpas&lt;br&gt;under någon tid även utanför krigsförhållanden till gruppen bestämmelser&lt;br&gt;med permanent tillämpning. Någon nackdel torde en sådan metod knap-&lt;br&gt;past kunna föranleda, eftersom bestämmelsernas innehåll är knutet till&lt;br&gt;omständigheter som endast aktualiseras av krigsförhållanden, t.ex. upp-&lt;br&gt;rättandet av krigsbokslut, och det av deras ordalydelse tydligt framgår&lt;br&gt;när en tillämpning kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare problem hänför sig till terminologin i lagen, vilken såvitt&lt;br&gt;avser den tid under vilken det råder krigsfara eller liknande utomordent-&lt;br&gt;liga förhållanden inte har blivit enhetlig. Således talas i 1 kap. 2 § om&lt;br&gt;&amp;quot;krigsfara eller — sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda&lt;br&gt;av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i&lt;br&gt;krig eller krigsfara&amp;quot;, i 2 kap. 1 § om &amp;quot;kris- eller krigsförhållanden&amp;quot;, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 och 5 §§ och 3 kap. 1 § andra stycket om &amp;quot;krigstillstånd&amp;quot; samt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 § första stycket och 4 kap. 6 § om &amp;quot;sådana förhållanden som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 2 §&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening vore det bättre att i kap. 2-4 ha en enhetlig&lt;br&gt;terminologi för att beskriva de förhållanden som anges i 1 kap. 1 och&lt;br&gt;2 §§ och att den använda termen definieras i 1 kap., förslagsvis i en ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § av följande lydelse: &amp;quot;Med krigsförhållanden avses i denna lag att&lt;br&gt;Sverige är i krig eller krigsfara eller att det råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser&lt;br&gt;eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt återkommer Lagrådet till ovan antydda synpunkter under de&lt;br&gt;paragrafer som berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelse anges de paragrafer som träder i tillämpning i krig&lt;br&gt;och således saknar aktualitet i fredstid. Eftersom bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;4 och 5 §§ och 3 kap. 4 och 5 §§ även hänför sig till tid som ligger efter&lt;br&gt;det att ett krigsförhållande har upphört bör dessa, som Lagrådet utvecklat&lt;br&gt;ovan, ingå bland dem som har permanent tillämpning i enlighet med sin&lt;br&gt;ordalydelse. Motsvarande bör för konsekvensens skull även gälla 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §. 1 kap. 1 § skulle då lyda: &amp;quot;Är Sverige i krig skall 2 kap. 1-3 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3, 6, 7 och 9-11 §§ samt 4 kap. 1, 2 och 4 §§ tillämpas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet inledningsvis antytt bör i första stycket &amp;quot;kris- eller krigs-&lt;br&gt;förhållanden&amp;quot; bytas ut mot &amp;quot;krigsförhållanden&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av författningskommentaren framgår att Finansinspektionen skall kunna&lt;br&gt;dispensera också från föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av&lt;br&gt;första stycket. Andra stycket bör därför avslutas med orden &amp;quot; — eller&lt;br&gt;från föreskrifter som meddelats med stöd av sådan lag eller med stöd av&lt;br&gt;denna lag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av författningskommentaren till denna paragraf (och av kommentaren&lt;br&gt;till 3 kap. 1 §) framgår, att med &amp;quot;krigstillstånd&amp;quot; avses tid då lagen är i&lt;br&gt;tillämpning, dvs. då det råder krig eller sådana förhållanden som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §. Som Lagrådet inledningsvis antytt bör uttrycket bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;krigsförhållande&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad Lagrådet anfört ovan bör &amp;quot;krigstillstånd&amp;quot; bytas ut&lt;br&gt;mot &amp;quot;krigsförhållande&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till sitt yttrande ovan föreslår Lagrådet att &amp;quot;Sverige är i&lt;br&gt;krig eller det råder sådana förhållanden som avses i 1 kap. 2 §&amp;quot; i första&lt;br&gt;stycket ersätts med &amp;quot;det råder krigsförhållande i Sverige&amp;quot; och att&lt;br&gt;&amp;quot;krigstillstånd&amp;quot; i andra stycket byts ut mot &amp;quot;krigsförhållande&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger att 3-5 §§ gäller, om ett avtal om direkt personför-&lt;br&gt;säkring omfattar krigsansvarighet i vidare mån än som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket, om inte något annat har avtalats. Nämnda paragrafer gäller också&lt;br&gt;i fall som avses i 1 §. Detta framgår av paragraferna, men utformningen&lt;br&gt;av förevarande bestämmelse kan ändå vålla tvekan i det hänseendet. Lag-&lt;br&gt;rådet förordar ett förtydligande, förslagsvis av följande lydelse: &amp;quot;I fall&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket gäller bestämmelserna i 3-5 §§. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser gäller också, om ett avtal om direkt personförsäkring om-&lt;br&gt;fattar krigsansvarighet i vidare mån än som anges i 1 § första stycket och&lt;br&gt;något annat inte har avtalats.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 1 § torde avse skadeförsäkringar, meddelade av annan&lt;br&gt;än staten, mot sådana risker som anges där. Sammantaget kommer para-&lt;br&gt;grafen att täcka all skadeförsäkring. Den kan därför ges lydelsen: &amp;quot;Staten&lt;br&gt;får motta återförsäkring av skadeförsäkring.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det inte skall råda någon tvekan om att också ärenden enligt 2 §&lt;br&gt;skall handläggas av Krigsförsäkringsnämnden, bör förevarande paragraf&lt;br&gt;kompletteras med en hänvisning till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till sitt yttrande ovan föreslår Lagrådet att &amp;quot;för den tid&lt;br&gt;Sverige är i krig eller det råder sådana förhållanden som avses i 1 kap.&lt;br&gt;2 §&amp;quot; i första stycket ersätts med &amp;quot;med avseende på den tid då det råder&lt;br&gt;krigsförhållande&amp;quot;. Andra stycket bör i konsekvens härmed inledas:&lt;br&gt;&amp;quot;Nämnden far också, med avseende på motsvarande tid —.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om registrering av krigsskada på egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Freivalds, ordförande, och statsråden Äsbrink,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Rosengren, Larsson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wämersson, Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Erik Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:85 Försäkring under krig och&lt;br&gt;krigsfara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:85&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om&lt;br&gt;försäkringsverksamhet&lt;br&gt;under krig eller krigsfara&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 och 4 §§ samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6, 9, 10 och 11 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om registrering av&lt;br&gt;krigsskada på egendom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57809, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:FiU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:FiU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-03-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-03-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:37:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0385</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:37:02</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:FiU18</uppgift>
<ref_dok_id>GM01FiU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Försäkring under krig och krigsfara</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>