2285589GM03801998/9980propproppropProposition 1998/99:80PropositionPropositionFinansdepartementet8001999-03-26 00:00:002025-12-19 14:04:411999-01-01 00:00:00Kasinospel i Sverige m.m.digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GM0380/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GM0380https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0380
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1998/99:80</h1>
<h2>Kasinospel i Sverige m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0380/prop_199899__80-1.png" style="width:40pt;height:70pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1998/99:80</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 26 mars 1999</p>
<p>Laila Freivalds</p>
<p>Ingegerd Wärnersson</p>
<p>(F inansdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås en kasinolag som tillåter att sådant spel skall få<br>anordnas i Sverige.</p>
<p>Tillstånd till kasinospel skall endast få ges till statliga foretag. Det<br>skall få finnas högst sex kasinon. Under den första tiden avses dock högst<br>fyra kasinon få öppnas. Lagen föreslås också ha bestämmelser om en<br>åldersgräns om 20 år för tillträde till ett kasino, registrering vid<br>kasinobesök, förbud mot kreditgivning, tillsyn av Lotteriinspektionen<br>m.m.</p>
<p>I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i lotterilagen<br>(1994:1000) beträffande varuautomatspel och värdeautomatspel.</p>
<p>Spel på varuspelsautomater skall få anordnas endast i samband med<br>offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller liknande. Varuvinster<br>skall inte få lösas in mot andra varor eller mot kontanter.</p>
<p>Spel på värdeautomater skall få anordnas även i samband med<br>bingospel. Högsta värdet av spelarens insats begränsas till 5 kronor och<br>högsta värdet av vinsten till 500 kronor. Hela det belopp som värde-<br>automaten ger ut i form av värdebevis skall få lösas in mot kontanter.</p>
<p>I propositionen föreslås också att lagen (1972:820) om skatt på spel<br>ändras så att det inte längre skall utgå någon skatt på spel på<br>varuspelsautomater och att lagen (1991:1482) om lotteriskatt ändras så<br>att insatser och vinster som hänför sig till utländskt speldeltagande vid<br>vadhållning i samband med hästtävlingar, där deltagande i vadhållningen<br>efter tillstånd av regeringen även kan ske via utländsk trav- eller<br>galopporganisation, inte skall beaktas vid bestämmandet av behållningen.</p>
<p>1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 80</p>
<p>Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1999, förutom lagen om Prop. 1998/99:80<br>ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel som föreslås träda i kraft den</p>
<p>1 januari 2001. Den del ändringen i lotterilagen (1994:1000) som gäller<br>värdeautomater föreslås träda i kraft den 1 oktober 1999.</p>
<p>1A.1 Värdeautomater i bingohallar m.m.................49</p>
<p>8 Skattefrågor.....................................................................................50</p>
<p>9 Ekonomiska konsekvenser..............................................................51</p>
<p>10 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser....................................53</p>
<p>11 Författningskommentar...................................................................54</p>
<p>11.1 Förslag till kasinolag.........................................................54</p>
<p>11.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt</p>
<p>på spel...............................................................................57</p>
<p>11.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om</p>
<p>lotteriskatt.........................................................................57</p>
<p>11.4 Förslag till ändring i lotterilagen (1994:1000)..................57</p>
<p>11.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:150) om</p>
<p>allmän kameraövervakning...............................................59</p>
<p>Bilaga 1 Sammanfattning av arbetsgruppens förslag om införande</p>
<p>av kasinospel av internationellt slag i Sverige......................60</p>
<p>Bilaga 2 Arbetsgruppens forslag till lag om kasinospel......................62</p>
<p>Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser (Kasinospel)....................64</p>
<p>Bilaga 4 Sammanfattning av betänkandet Automatspel......................65</p>
<p>Bilaga 5 Utredningens lagförslag (Automatspel)................................66</p>
<p>Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser (Automatspel)..................72</p>
<p>Bilaga 7 Lagrådsremissens lagförslag (Automatspel).........................73</p>
<p>Bilaga 8 Lagrådsremissens lagförslag (Kasinospel i Sverige)............79</p>
<p>Bilaga 9 Lagrådets yttrande (Automatspel).........................................84</p>
<p>Bilaga 10 Lagrådets yttrande (Kasinospel i Sverige)............................85</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1999.........88</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5</p>
<p>2 Lagtext...............................................................................................6</p>
<p>2.1 Förslag till kasinolag...........................................................6</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt</p>
<p>på spel.................................................................................8</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om</p>
<p>lotteriskatt.........................................................................10</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)......11</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän</p>
<p>kameraövervakning...........................................................15</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning............................................................16</p>
<p>4 Spelmarknaden................................................................................18</p>
<p>4.1 Den svenska spelmarknaden.............................................18</p>
<p>4.2 Kasinon i andra länder......................................................19</p>
<p>4.3 Automatspel i Norden.......................................................20</p>
<p>5 En sund spelmarknad......................................................................21</p>
<p>5.1 Utgångspunkter.................................................................21</p>
<p>5.2 Fördelning av spel- och lotterimarknaden mellan staten</p>
<p>och folkrörelserna.............................................................21</p>
<p>5.3 Vinstdelningssystemet......................................................22</p>
<p>5.4 Lotteriinspektionen...........................................................23</p>
<p>5.5 Överdrivet spelande..........................................................24</p>
<p>5.6 Åtgärder för återhållsam marknadsföring.........................25</p>
<p>6 Kasino..............................................................................................25</p>
<p>6.1 Kasinospel tillåts...............................................................25</p>
<p>6.2 Huvudmannaskap..............................................................28</p>
<p>6.3 Tillståndsgivning - antal kasinon.....................................30</p>
<p>6.4 Tillåtna spelformer............................................................31</p>
<p>6.5 Åldersgräns för besökare..................................................32</p>
<p>6.6 Registrering av besökare...................................................33</p>
<p>6.7 Kameraövervakning..........................................................35</p>
<p>6.8 Spel på kredit, m.m...........................................................36</p>
<p>6.9 Övriga villkor....................................................................37</p>
<p>6.10 Överdrivet spelande..........................................................39</p>
<p>6.11 Tillsyn...............................................................................40</p>
<p>7 Ändrade regler för automatspel.......................................................41</p>
<p>7.1 Gällande rätt......................................................................41</p>
<p>7.2 Behovet av ändringar i lotterilagen...................................42</p>
<p>7.3 Varuspelsautomater..........................................................44</p>
<p>7.3.1 Placeringen av varuspelsautomater m.m........44</p>
<p>7.3.2 Inlösen av varuvinster mot varor eller</p>
<p>kontanter.........................................................46</p>
<p>7.4 Värdeautomater.................................................................47</p>
<p>7.4.1 Vinsten vid värdeautomatspel........................47</p>
<h2>Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>1. kasinolag,</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt,</p>
<p>4. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning.</p>
<h2>Lagtext</h2>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h3>2.1 Förslag till kasinolag</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 § Med kasinospel avses i denna lag roulettspel, tämingsspel, kortspel<br>och liknande spel som anordnas i lokaler vilka huvudsakligen används<br>för detta ändamål (ett kasino).</p>
<p>2 § Kasinospel får inte anordnas utan tillstånd.</p>
<p>Tillstånd till kasinospel får även omfatta spel på penningautomater och<br>andra automatspel som avses i 6 § lotterilagen (1994:1000).</p>
<p>3 § Det får finnas högst sex kasinon.</p>
<h4>Åldersgräns och legitimationskrav</h4>
<p>4 § Den som är under 20 år får inte ges tillträde till ett kasino.</p>
<p>Den som inte är känd och inte legitimerar sig får inte heller ges<br>tillträde till ett kasino.</p>
<h4>Registrering</h4>
<p>5 § Den som anordnar kasinospel skall föra ett register över besökarna på<br>kasinot i syfte att förebygga och avslöja brott.</p>
<p>Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling.</p>
<p>6 § Registret skall innehålla uppgift om besökarens namn, personnummer<br>eller annat identifieringsnummer, postadress samt uppgift om tidpunkt<br>för besöket. Registret skall också innehålla ett fotografi av besökaren.</p>
<p>7 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och<br>skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.</p>
<p>8 § En uppgift eller ett fotografi i registret över besökare skall gallras<br>senast ett år efter det att uppgiften eller fotografiet registrerats.</p>
<h4>Förbud mot kreditgivning</h4>
<p>9 § Den som anordnar kasinospel får inte lämna kredit för insatser i<br>spelet.</p>
<h4>Förbud for anställda</h4>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>10 § Anställda eller funktionärer hos den som anordnar kasinospel far<br>inte delta i något spel i ett kasino.</p>
<h4>Beslut om tillstånd och övriga villkor</h4>
<p>11 § Tillstånd att anordna kasinospel far endast lämnas till foretag som i<br>sin helhet, direkt eller indirekt, ägs av staten.</p>
<p>12 § Ett tillstånd att anordna kasinospel skall förenas med de särskilda<br>villkor samt kontroll- och ordningsbestämmelser som behövs för att spel-<br>verksamheten skall bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt.</p>
<h4>Beslutande myndighet</h4>
<p>13 § Regeringen prövar frågor om tillstånd att anordna kasinospel.</p>
<p>Regeringen får överlåta åt Lotteriinspektionen att meddela villkor och<br>bestämmelser enligt 12 §.</p>
<h4>Tillsyn</h4>
<p>14 § Lotteriinspektionen skall utöva tillsyn över att denna lag och de<br>villkor och bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen följs.</p>
<h4>Återkallelse eller ändring</h4>
<p>15 § Ett tillstånd att anordna kasinospel samt villkor och bestämmelser<br>som har meddelats med stöd av denna lag far återkallas eller ändras, om<br>villkoren eller bestämmelserna inte följs eller det annars finns skäl för<br>det.</p>
<p>Frågor om återkallelse eller ändring prövas av regeringen eller, om<br>frågan avser villkor eller bestämmelser som har meddelats av Lotteri-<br>inspektionen, av denna.</p>
<h4>Avgifter</h4>
<p>16 § Avgifter far tas ut i ärenden om tillstånd och tillsyn enligt denna lag.<br>Regeringen meddelar föreskrifter om avgifterna.</p>
<h4>Förbud mot överklagande</h4>
<p>17 § Beslut som meddelats med stöd av denna lag far inte överklagas.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om<br>skatt på spel</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1, 4, 10 och 19 §§ lagen (1972:820) om skatt<br>på spel skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>1</p>
<p>Spelskatt betalas enligt denna<br>lag till staten för sådant roulettspel<br>och spel på varuspelsautomater<br>som kräver tillstånd enligt<br>lotterilagen (1994:1000).</p>
<p>Kortspel och tämingsspel jämställs</p>
<p>4</p>
<p>Skattskyldig är den som har<br>tillstånd som avses i 1 §. I fråga<br>om roulettspel och spel på varu-<br>spelsautomater med utrustning<br>som upplåts av någon med fast<br>driftställe inom landet, är dock den<br>som upplåter utrustningen skatt-<br>skyldig.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>i</p>
<p>Spelskatt betalas enligt denna<br>lag till staten för sådant roulettspel<br>som kräver tillstånd enligt lotteri-<br>lagen (1994:1000).</p>
<p>i denna lag med roulettspel.</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Skattskyldig är den som har<br>tillstånd som avses i 1 §. I fråga<br>om roulettspel med utrustning som<br>upplåts av någon med fast drift-<br>ställe inom landet, är dock den<br>som upplåter utrustningen skatt-<br>skyldig.</p>
<p>10 §<sup>3</sup></p>
<p>Spelskatt för roulettspel tas ut, för varje kalendermånad</p>
<p>då skattskyldighet föreligger, med</p>
<p>2 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på ett spelbord,</p>
<p>4 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på två spelbord,</p>
<p>9 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på tre spelbord,</p>
<p>18 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fyra spelbord<br>och med</p>
<p>25 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fem spelbord.</p>
<p>Föreligger rätt till spel på flera spelbord än fem tas skatten för vart och<br>ett av dessa bord ut med 5 000 kronor per månad.</p>
<p>Spelskatt för spel på varuspels-<br>automater tas ut med 1 500 kronor<br>per varuspelsautomat för varje<br>kalendermånad då skattskyldighet<br>föreligger.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1998:291.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:291.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1998:291.</p>
<p>Den som bedriver roulettspel<br>eller spel på varuspelsautomater<br>med utrustning som upplåtits till<br>honom är ansvarig för spelskatt för<br>vilken skattskyldighet åvilar upp-<br>låtaren och som denne inte betalat.<br>När spelutrustning upplåts i flera<br>led gäller motsvarande för en upp-<br>låtare som själv inte är skattskyl-<br>dig.</p>
<p>19 §<sup>4</sup></p>
<p>Den som bedriver roulettspel<br>med utrustning som upplåtits till<br>honom är ansvarig för spelskatt för<br>vilken skattskyldighet åvilar upp-<br>låtaren och som denne inte betalat.<br>När spelutrustning upplåts i flera<br>led gäller motsvarande för en upp-<br>låtare som själv inte är skattskyl-<br>dig.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:291.</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om<br>lotteriskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1482) om lotteriskatt skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>1 §<sup>5</sup></p>
<p>Lottenskatt skall betalas enligt denna lag till staten för svenskt lotteri.</p>
<p>Skatt tas ut med 36 procent av<br>den behållning som återstår sedan<br>de sammanlagda vinster som<br>betalats ut till vinnarna i lotteriet</p>
<p>Skatt tas ut med 36 procent av<br>den behållning som återstår sedan<br>de sammanlagda vinster som<br>betalats ut till vinnarna i lotteriet</p>
<p>räknats av från de sammanlagda<br>insatserna.</p>
<p>räknats av från de sammanlagda<br>insatserna. För vadhållning i sam-<br>band med hästtävlingar, där de-<br>ltagande i vadhållningen efter sär-<br>skilt tillstånd av regeringen även<br>kan ske via en utländsk trav- eller</p>
<p>galopporganisation, skall inte in-<br>satser och vinster som hänför sig<br>till det utländska speldeltagandet<br>beaktas vid bestämmandet av</p>
<p>behållningen.</p>
<p>Med utbetalade vinster avses de vinster som betalats ut inom 90 dagar<br>från skattskyldighetens inträde.</p>
<p>Skatt skall inte betalas för</p>
<p>1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,</p>
<p>2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:1483) om skatt på vinst-<br>sparande m.m.,</p>
<p>3. vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer,</p>
<p>4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 15 §<br>lotterilagen (1994:1000),</p>
<p>5. lotteri som har anordnats av<br>AB Svenska Spel eller helägt<br>dotterbolag till detta bolag, eller</p>
<p>5. sådant lotteri och sådant spel<br>enligt kasinolagen (1999:xxx)<br>som har anordnats av företag som i<br>sin helhet, direkt eller indirekt, ägs<br>av staten, eller</p>
<p>6. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.</p>
<p>Beteckningen lotteri har samma betydelse i denna lag som i 3 §<br>lotterilagen (1994:1000).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. Bestämmelserna i 1 § andra<br>stycket i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 april<br>1999.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:292.</p>
<p>10</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000)</p>
<p>dels att 2, 25, 27-31, 47 och 54 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 37 a §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2§</p>
<p>Lagen gäller inte svenska statens premieobligationslån.</p>
<p>Den tillämpas inte heller på automatspel som inte ger vinst eller ger<br>vinst bara i form av frispel. Föreskrifter om sådant automatspel finns i<br>lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.</p>
<p>Den tillämpas inte heller på spel<br>enligt kasinolagen (1999:xxx).</p>
<p>25 §<sup>6</sup></p>
<p>Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får lämnas, om</p>
<p>1. spelet anordnas i samband<br>med</p>
<p>a) en offentlig nöjestillställning,</p>
<p>b) hotell- och restaurang-<br>verksamhet, om det för rörelsen<br>finns tillstånd till servering av<br>spritdrycker, vin eller starköl<br>enligt alkohollagen (1994:1738)<br>eller om det ändå kan antas att<br>spelet utan olägenhet kan anord-<br>nas i samband med verksamheten,<br>eller</p>
<p>1. spelet anordnas i samband<br>med en offentlig nöjestillställning i<br>form av tivoli eller liknande,</p>
<p>2. värdet av spelarens instats<br>uppgår till högst 1/7 000 bas-<br>belopp,</p>
<p>c) bingo spel,</p>
<p>2. Värdet av spelarens insats</p>
<p>uppgår till högst 1/6 000 bas-<br>belopp,</p>
<p>3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300 basbelopp,</p>
<p>4. varje spelautomat förses med 4. varje spelautomat förses med<br>tillståndshavarens namn eller tillståndshavarens namn,</p>
<p>något annat kännetecken,</p>
<p>5. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något<br>annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och</p>
<p>6. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller<br>på den plats där spelet bedrivas.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får<br>meddela sådana föreskrifter om<br>spelplats, speltid och märkning av</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1996:1168.</p>
<p>11</p>
<p>spelautomaterna som avviker från Prop. 1998/99:80<br>första stycket 1 och 4.</p>
<p>27 §<sup>7</sup></p>
<p>Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i</p>
<p>26 § far ges, om</p>
<p>1. spelet anordnas i samband<br>med hotell- och restaurangverk-<br>samhet, om det för rörelsen finns<br>tillstånd till servering av sprit-<br>drycker, vin eller starköl enligt<br>alkohollagen (1994:1738),</p>
<p>2. värdet av spelarens insats<br>uppgår till högst 1/6 500 bas-<br>belopp per spel,</p>
<p>3. värdet av högsta vinsten<br>uppgår till högst tvåhundra gånger<br>insatsen,</p>
<p>högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats,</p>
<p>4.</p>
<p>5. högst 100 kronor av vinstens<br>värde får växlas mot kontanter,</p>
<p>6. värdet av vinsterna i spelet<br>motsvarar minst 85 procent av in-<br>satsernas värde,</p>
<p>7. spelautomatema kan kont-<br>rolleras genom tele- och databas-<br>erade kommunikationssystem,</p>
<p>8. varje spelautomat förses med<br>tillståndshavarens namn eller nå-<br>got annat kännetecken,</p>
<p>9. det kan antas att spelauto-<br>maten inte kommer att användas<br></p>
<p>för något annat ändamål än den<br>enligt ansökan är avsedd för, och</p>
<p>10. det kan antas att god ordning<br>kommer att råda inom den lokal<br>eller på den plats där spelet skall<br>bedrivas.</p>
<p>1. spelet anordnas i samband<br>med hotell- och restaurangverk-<br>samhet, om det för rörelsen finns<br>tillstånd till servering av sprit-<br>drycker, vin eller starköl enligt<br>alkohollagen (1994:1738) eller i<br>samband med bingospel,</p>
<p>2. värdet av spelarens insats<br>uppgår till högst 1/7 000 bas-<br>belopp per spel,</p>
<p>3. värdet av högsta vinsten<br>uppgår till högst etthundra gånger<br>insatsen,</p>
<p>5. värdet av vinsterna i spelet<br>motsvarar minst 85 procent av in-<br>satsernas värde,</p>
<p>6. spelautomatema kan kont-<br>rolleras genom tele- och databas-<br>erade kommunikationssystem,</p>
<p>7. varje spelautomat förses med<br>tillståndshavarens namn eller nå-<br>got annat kännetecken,</p>
<p>8. det kan antas att spel-<br>automaten inte kommer att använ-<br></p>
<p>das för något annat ändamål än<br>den enligt ansökan är avsedd för,<br>och</p>
<p>9. det kan antas att god ordning<br>kommer att råda inom den lokal<br>eller på den plats där spelet skall<br>bedrivas.</p>
<p>Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till ett spelföretag som<br>ägs av staten.</p>
<p>28 §</p>
<p>Penningautomater, värdeauto- Penningautomater, värdeauto-<br>mater och skicklighetsautomater mater, varuspelsautomater och</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1996:1168.</p>
<p>12</p>
<p>får innehas bara efter tillstånd.</p>
<p>skicklighetsautomater får innehas<br>bara efter tillstånd.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>1. av den som har tillstånd enligt<br>25, 26 eller 27 § att anordna sådant<br>automatspel, om automaten<br>fattas av speltillståndet,<br>under en tid av längst ett år</p>
<p>om-</p>
<p>från<br>dess</p>
<p>Sådana automater far dock innehas utan särskilt tillstånd</p>
<p>1. av den som har tillstånd enligt</p>
<p>26 eller 27 § att anordna sådant<br>automatspel, om automaten om-<br>fattas av speltillståndet,</p>
<p>2. av automatinnehavares dödsbo</p>
<p>dödsfallet och av automatinnehavares konkursbo längst intill<br>konkursen har avslutats, eller</p>
<p>3. av den som har fått sitt tillstånd att inneha automaten återkallat, till<br>dess att tre månader har forflutit från det att beslutet om återkallelsen</p>
<p>vann laga kraft.</p>
<p>Tillstånd far förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och</p>
<p>ordningsbestämmelser.</p>
<p>Införsel till landet av penning-<br>automater, värdeautomater och<br>skicklighetsautomater är tillåten<br>endast för den som har rätt att<br>enligt 28 § första stycket eller<br>andra stycket 1 inneha sådan auto-<br>mat.</p>
<p>29 §</p>
<p>Införsel till landet av penning-<br>automater, värdeautomater, varu-<br>spelsautomater och skicklighets-<br>automater är tillåten endast för den<br>som har rätt att enligt 28 § första<br>stycket eller andra stycket 1 inneha<br>sådan automat.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer far<br>föreskriva undantag från 28 §<br>första stycket och 29 § i fråga om<br>penningautomater, värdeautomater<br>och skicklighetsautomater som<br>innehas</p>
<p>30 §</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får<br>föreskriva undantag från 28 §<br>första stycket och 29 § i fråga om<br>penningautomater, värdeauto-<br>mater, varuspelsautomater och<br>skicklighetsautomater som innehas</p>
<p>1. på fartyg i internationell trafik för spel på fartyget, eller</p>
<p>2. i yrkesmässig verksamhet för tillverkning, reparation eller lik-</p>
<p>nande.</p>
<p>I fråga om rätten att hantera<br>oförtullade penningautomater,<br>värdeautomater och skicklig-<br>hetsautomater gäller lagen<br>(1973:980) om transport, förvaring<br>och förstöring av införselreglerade<br>varor, m. m.</p>
<p>31 §</p>
<p>I fråga om rätten att hantera<br>oförtullade penningautomater,<br>värdeautomater, varuspelsauto-<br>mater och skicklighetsautomater<br>gäller lagen (1973:980) om<br>transport, förvaring och förstöring<br>av införselreglerade varor, m.m.</p>
<p>En vinst som betalas ut i sam-<br>band med spel på en varuspels-</p>
<p>13</p>
<p>automat får inte lösas in mot en<br>annan vara eller mot kontanter av</p>
<p>1. den som anordnat lotteriet,</p>
<p>2. den som innehar den plats<br>där lotteriet tillhandahålls,</p>
<p>3. den som bedriver närings-<br>verksamhet där, eller</p>
<p>4. ombud för sådana personer<br>som avses i 1-3.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Lotteriinspektionen prövar<br>frågor om tillstånd enligt 28 § att<br>inneha penningautomater, värde-<br>automater och skicklighets-<br>automater.</p>
<p>47 §</p>
<p>Lotteriinspektionen prövar<br>frågor om tillstånd enligt 28 § att<br>inneha penningautomater, värde-<br>automater, varuspelsautomater<br>och skicklighetsautomater.</p>
<p>54 §<sup>8</sup></p>
<p>Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen</p>
<p>eller av grov oaktsamhet</p>
<p>1 .olovligen anordnar lotteri,<br>eller</p>
<p>2. olovligen innehar en penning-<br>automat, värdeautomat eller skick-<br>lighetsautomat.</p>
<p>1. olovligen anordnar lotteri,<br>eller</p>
<p>2. olovligen innehar en penning-<br>automat, värdeautomat, varuspel-<br>sautomat eller skicklighetsauto-<br>mat.</p>
<p>Till böter eller fängelse i högst sex månader döms också den som i<br>yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte uppsåtligen främjar<br>deltagande i ett utom landet anordnat lotteri, om främjandet särskilt avser<br>deltagande från Sverige.</p>
<p>I ringa fall döms inte till ansvar.</p>
<p>Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 27 § den 1 oktober 1999, och i<br>övrigt den 1 juli 1999.</p>
<p>2. I fråga om sådana tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater<br>som har beviljats före den 1 juli 1999 gäller äldre bestämmelser till ut-<br>gången av år 2000.</p>
<p>3. Den som vid lagens ikraftträdande innehar en varuspeIsautomat med<br>tillstånd enligt 25 § får inneha automaten utan tillstånd som avses i 28 §<br>till utgången av år 2001.</p>
<p><sup>8</sup> Senaste lydelse 1998:1475.</p>
<p>14</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:150) om Prop. 1998/99:80<br>allmän kameraövervakning</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att det i lagen (1998:150) om allmän<br>kameraövervakning skall införas en ny paragraf, 7 a §, av följande</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p></td><td>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>7a§</p>
<p>Tillstånd krävs inte för allmän<br>kameraövervakning i ett kasino<br>enligt kasinolagen (1999:xxx), om<br>övervakningen har till syfte att<br>förebygga eller avslöja brott eller<br>lösa tvister om spel mellan spelare<br>och den som anordnar spelet.</p>
<p>Avlyssning eller upptagning av<br>ljud får inte ske utan tillstånd.</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</p>
<p>15</p>
<h2>Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Kasino</p>
<p>Frågan om att införa kasinon i Sverige har utretts flera gånger under det<br>senaste decenniet.</p>
<p>År 1991 tillkallades en parlamentariskt sammansatt kommitté, som<br>antog namnet Lotteriutredningen, för att utreda dåvarande lotterilagen.<br>Syftet var att undersöka om folkrörelserna i högre grad än som då var<br>fallet kunde finansiera sin verksamhet genom ökade intäkter från spel<br>och lotterier. Lotteriutredningen utredde med fortur frågan om kasinospel<br>av internationellt slag kunde vara ett sätt for folkrörelserna att finansiera<br>sin verksamhet. År 1992 överlämnades delrapporten Kasinospelsverk-<br>samhet i folkrörelsernas tjänst? (SOU 1992:33). Utredningen ansåg att<br>det vid en samlad bedömning var försvarligt att överväga införandet av<br>kasinospelsversamhet av internationellt slag i Sverige.</p>
<p>Parallellt med Lotteriutredningens arbete gjorde en arbetsgrupp inom<br>Finansdepartementet en kartläggning av kasinoverksamheten i Sveriges<br>grannländer. I mars 1992 överlämnades betänkandet Kartläggning av<br>kasinospel - enligt internationella regler (SOU 1992:28). Detta utred-<br>ningsarbete följdes upp med en departementspromemoria Regelverk för<br>kasinospel av internationellt slag i Sverige (Ds 1992:118), som var<br>koncentrerad till frågor rörande drift, kontroll och organisation.<br>Ovannämnda kasinoutredningar remissbehandlades.</p>
<p>I propositionen 1993/94:243 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt<br>föreningsliv m.m. gjorde regeringen bedömningen att det fanns skäl att<br>avvakta med en legalisering av kasino men att det kunde finnas skäl för<br>regeringen att återkomma i frågan.</p>
<p>Våren 1997 uttalade kulturutskottet med anledning av två motioner i<br>ämnet att det utredningsarbete som gjorts av Lotteri utredningen och<br>andra - i förening med tillgängliga remissyttranden - borde vara till-<br>räckligt för att regeringen på nytt skulle kunna ta ställning till frågan om<br>kasinospel av internationellt slag borde tillåtas i Sverige (bet.<br>1996/97:KrU7). Utskottet ansåg att regeringen utan dröjsmål borde pröva<br>frågan och att det finns starka skäl som talar för att internationellt<br>kasinospel skall tillåtas även i Sverige och att dessa skäl har betydligt<br>större tyngd än de skäl som talar för att det nuvarande förbudet skall<br>behållas. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1996/97:166).</p>
<p>Finansdepartementet, som numera handlägger alla frågor som rör spel<br>och lotterier, bildade våren 1997 en arbetsgrupp, med företrädare för<br>departementet och Lotteriinspektionen, för att lämna underlag till<br>regeringen för bedömning av kasinofrågan på nytt. Denna arbetsgrupp<br>presenterade i december 1997 ett förslag om införande av kasinospel av<br>internationellt slag i Sverige. En sammanfattning av promemorian finns i<br>bilaga 1. Arbetsgruppens lagförslag finns återgivet i bilaga 2. Pro-<br>memorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna<br>finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns till-<br>gänglig hos Finansdepartementet (dnr Fi97/3687).</p>
<p>16</p>
<p>Automatspel</p>
<p>Den 9 oktober 1997 bemyndigade regeringen chefen för Finans-<br>departementet att tillkalla en särskild utredare för att se över lotteri-<br>lagstiftningen, främst lotterilagen (1994:1000). I direktiven anges att<br>utredaren far avgöra om det är möjligt att med förtur utreda frågor som<br>rör automatspel. Utredningen har antagit namnet Lotterilagsutredningen.</p>
<p>Utredningen överlämnade i november 1998 delbetänkandet Auto-<br>matspel (SOU 1998:144) innefattande en översyn av bestämmelserna om<br>automatspel. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 4. De<br>lagförslag som lades fram i betänkandet finns i bilaga 5. Betänkandet har<br>remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6.<br>En sammanfattning av remissvaren finns tillgänglig hos<br>Finansdepartementet (dnr Fi98/3223).</p>
<p>Övrigt</p>
<p>När det gäller den föreslagna ändringen i 1 § andra stycket lagen<br>(1991:1482) om lotteriskatt har ett sedvanligt remissförfarande bedömts<br>vara obehövligt eftersom förslaget gäller en enkel teknisk fråga av<br>begränsad räckvidd. Under hand har synpunkter inhämtats från Riks-<br>skatteverket och Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG).</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 18 februari 1999 att inhämta Lagrådets<br>yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7 och den 17 mars 1999 att<br>inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8.<br>Lagrådets yttranden finns i bilagorna 9 och 10.</p>
<p>Lagrådet har lämnat de lagförslag som finns i bilaga 7 utan erinran.<br>När det gäller de lagförslag som finns i bilaga 8 har Lagrådet haft vissa<br>synpunkter på 1, 2, 6, och 15 §§ förslaget till lag om kasinospel samt<br>lagförslagets rubrik. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag.<br>Lagrådets synpunkter på 6 § behandlas i avsnitt 6.6. I övrigt behandlas<br>Lagrådets synpunkter i författningskommentarerna till respektive<br>paragraf.</p>
<p>Yttrande från Lagrådet har inte inhämtats över förslaget till ändring i<br>lagen (1991:1482) om lotteriskatt till den del det gäller 1 § andra stycket<br>eftersom förslaget gäller en enkel teknisk fråga av begränsad räckvidd.<br>Detta ändringsförslag är enligt regeringens bedömning därför av en sådan<br>beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>17</p>
<h2>4 Spelmarknaden</h2>
<h3>4.1 Den svenska spelmarknaden</h3>
<p>Spel- och lotterimarknaden i Sverige är i allt väsentligt förbehållen<br>staten, folkrörelserna och hästsporten så att inkomsterna från spel skall<br>komma allmänna eller allmännyttiga ändamål till godo. Kommersiella<br>intressen tillåts inom restaurangkasinoverksamhet, varuautomatspel samt<br>marknads- och tivolinöjen. Dessa har ansetts utgöra spel av förströelse-<br>karaktär där vinstchansen inte varit det dominerande inslaget. Utgångs-<br>punkten är att lotterier och spel för allmänheten inte far anordnas utan<br>tillstånd av myndighet.</p>
<p>Kasinon finns på många ställen utomlands. Där förekommer roulett-<br>spel, kortspel, tämingsspel och spel på olika penning- och varuspelsauto-<br>mater. Insatserna och värdet av vinstema är höga. Spelet sker oftast<br>sammanhållet i en lokal som övervakas av kameror och anställd personal.<br>Vanligtvis måste man betala inträde och även registreras för att få<br>tillträde till lokalen. När det i det följande talas om internationellt kasino<br>avses denna typ av kasino som inte förekommer i Sverige.</p>
<p>I samband med offentlig nöjestillställning inom en nöjespark eller<br>liknande anläggning och i samband med restaurang- och hotellverksam-<br>het kan det i Sverige ges tillstånd enligt lotterilagen (1994:1000) till<br>bordsspelen roulettspel, tämingsspel och kortspel. När sådant spel<br>bedrivs i samband med hotell- och restaurangverksamhet brukar det<br>benämnas restaurangkasino. Även värdeautomater och varuspelsauto-<br>mater kan förekomma i anslutning till bordsspelen på en restaurang.<br>Restaurangkasino kan bedrivas samlat eller utspritt i lokalen och står<br>sällan under någon särskild bevakning förutom att personalen naturligtvis<br>håller uppsikt över spelet. Värdet av insatser och vinster är högre i<br>kasinospel än i restaurangkasinospel. Högsta insatsen i roulett vid<br>restaurangkasinospel är sex kronor. I kasinon i Danmark får värdet av<br>högsta insatsen vara 50 000 danska kronor.</p>
<p>Omsättningen på den svenska spel- och lotterimarknaden uppgick<br>1998 till 29 miljarder kronor enligt en sammanställning som Lotteri-<br>inspektionen gjort.</p>
<p>Den största aktören på marknaden är det statligt ägda företaget AB<br>Svenska Spel. Bolaget har lång och bred erfarenhet av att anordna spel<br>och lotterier för allmänheten. AB Svenska Spel anordnar lotterier,<br>nummerspel, vadhållning på idrottstävlingar samt spel på värde-<br>automater. Bolaget har, enligt Lotteriinspektionens prognos den<br>2 februari 1999 över spelmarknaden 1998, en marknadsandel på<br>42 procent. Den näst största spelanordnaren är AB Trav och Galopp<br>(ATG) med en marknadsandel på 33 procent. ATG anordnar vadhållning<br>på hästtävlingar. ATG ägs av Svenska Travsportens Centralförbund och<br>Svenska Galoppsportens Centralförbund. Ett avtal mellan staten och<br>ägarna av ATG reglerar riktlinjerna för verksamheten. AB Svenska Spel<br>och ATG anordnar spel och lotteri efter tillstånd av regeringen.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>18</p>
<p>Folkrörelserna anordnar lotterier och bingospel. Deras marknadsandel<br>uppgår till 19 procent. Tillstånd till dessa lotterier ges vanligtvis av<br>Lotteriinspektionen eller kommunerna.</p>
<p>Våren 1994 bedömde regeringen att frågan om införande av kasinospel<br>i Sverige skulle anstå till dess att värdeautomatspelet, som skulle fa<br>bedrivas från och med den 1 januari 1995, hade utvärderats och att det<br>även skulle göras en bedömning av om ombildningen av Lotterinämnden<br>till Lotteriinspektion fallit väl ut (prop. 1993/94:243). AB Svenska Spel<br>har tillstånd att anordna spel på 7 000 värdeautomater. Det har tagit<br>mycket längre tid än beräknat att ställa ut dessa automater på spelplatser.<br>För närvarande har något mer än hälften av det tillåtna antalet automater<br>ställts ut. Någon egentlig utvärdering har alltså inte varit möjlig att göra.<br>Värdeautomatema har emellertid varit ute på marknaden under ganska<br>lång tid, om än inte i planerad omfattning. De erfarenheter som har gjorts<br>av dessa automater är att de inte medfört några nämnvärda negativa<br>konsekvenser.</p>
<p>Lotteriinspektionen bildades den 1 januari 1995 och övertog sådana<br>uppgifter som tidigare handlagts av Lotterinämnden. Lotteriinpektionen<br>har sedan den bildades haft en mycket aktiv roll för att kontrollera lotteri-<br>och spelmarknaden i Sverige. Det finns inget som talar för att Lotteri-<br>inspektionen inte skulle kunna utöva erforderlig tillsyn även över<br>kasinoverksamhet.</p>
<h3>4.2 Kasinon i andra länder</h3>
<p>Kasinospel finns i nästan alla länder inom Europeiska unionen (EU).<br>Endast i Sverige och Irland är kasinon förbjudna. Totalt finns uppemot<br>350 kasinon inom EU. I Holland, Finland och i vissa tyska förbundsstater<br>har statliga företag monopol på kasinoverksamheten. I flertalet<br>medlemsländer är det tillåtet för privata intressenter att anordna<br>kasinospel på kommersiell grund. I samtliga dessa länder sker en in-<br>gående tillståndsprövning och tillsyn av kasinospelet. Spelet beskattas<br>normalt med en särskild skatt utöver bolagsbeskattningen.</p>
<p>Antalet kasinon varierar i de olika länderna. I Danmark finns det sex, i<br>Finland ett, i Storbritannien drygt ett hundratal, i Tyskland ett fyrtiotal, i<br>Österrike ett tiotal och i Holland ett tiotal kasinon. Antalet kasinon ökar.</p>
<p>Värdet av högsta tillåtna insats och värdet av högsta vinst är generellt<br>höga i internationellt kasinospel. Normalt far insatsen i roulett vara högre<br>än i kortspel och i spelautomater. Högsta värdet av insats eller vinst<br>brukar anges som ett maximibelopp och det är inte alltid som<br>kasinoföretaget i sitt spelreglemente utnyttjar hela det tillåtna utrymmet. I<br>kasinot i Finland far värdet av högsta insatsen utgöra 30 000 finska mark<br>och i Danmark far högsta insatsen ha ett värde av 50 000 danska kronor.<br>I holländska kasinon får högsta insatsen vara 20 000 holländska gulden.<br>För automatspel i kasinot i Finland är högsta insatsen begränsad till 100<br>finska mark. En finsk mark motsvarar 1.50 svenska kronor, en dansk<br>krona 1.20 kronor och en nederländsk gulden 2.51 kronor (17 mars<br>1999).</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>19</p>
<p>I såväl Finland som Danmark registreras besökarna så att de kan<br>identifieras. I båda länderna sker en omfattande kameraövervakning.<br>Både spelet på borden, automatspelen, gästerna i lokalen och de anställda<br>videofilmas.</p>
<p>Erfarenheterna utomlands av kasinospel är att ett lagligt kasinospel<br>medför att det illegala spel som förekommer minskar i omfattning. Där<br>spelet anordnas av privata anordnare ger spelet inkomster till staten i<br>form av skatter medan statliga monopolföretag levererar överskottet från<br>verksamheten till statskassan eller till andra allmännyttiga ändamål.<br>Naturligtvis finns det också negativa effekter av kasinospel. Vid de<br>sammankomster som arbetsgruppen har haft med företrädare för<br>departement och kasinoanordnare i t.ex. Danmark, Finland och Holland<br>har det inte framkommit några påtagliga negativa effekter av kasino-<br>verksamheten i dessa länder. Man kan dock inte bortse från att kasinospel<br>kan attrahera personer som har problem med sitt spelande eller bidra till<br>att sådana problem uppkommer. Inte heller kan det bortses från att<br>kasinospel kan försöka utnyttjas av kriminella personer för penningtvätt.</p>
<h3>4.3 Automatspel i Norden</h3>
<p>Danmark</p>
<p>Automater kan ställas ut av privata anordnare. Det är tillåtet att ställa ut<br>tre automater med penningvinster per restaurang. Vid uppställning av fler<br>automater krävs tillstånd från polisen. Vid offentliga nöjestillställningar<br>är det tillåtet med spelautomater, dock inte automater med penning-<br>vinster. Högsta tillåtna insats på restaurangautomatspelet är 50 danska<br>öre och högsta tillåtna vinst 300 danska kronor. Vinsten utgörs av<br>polletter som i sin tur kan bytas ut till varuvinster. I praktiken löses —<br>enligt uppgift - varuvinster in mot kontanter.</p>
<p>Finland</p>
<p>Den offentligrättsliga föreningen Penningautomatföreningen har<br>monopol på att bedriva automatspel i Finland. Verksamheten regleras i<br>den finska lotterilagen och penningautomatförordningen. Vid utplacering<br>av automater är grundregeln att automater endast far placeras där de kan<br>kontrolleras. Det finns i dagsläget drygt 14 000 automater i drift i<br>Finland. Vinst utbetalas i kontanter. Högsta tillåtna insats är 5 finska<br>mark och högsta tillåtna vinst är 200 finska mark.</p>
<p>Norge</p>
<p>I Norge är automatspelet mycket utbrett. Alla automater typgodkänns av<br>Justitiedepartementet. Högsta insats är 5 norska kronor och högsta vinst<br>200 norska kronor. Både kontant- och varuvinster är tillåtna. Automat-<br>verksamheten kan drivas av privata företag men det är alltid<br>allmännyttiga organisationer som är tillståndshavare och överskotts-</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>20</p>
<p>mottagare. Automaterna kan placeras i princip var som helst och det Prop. 1998/99:80<br>finns uppskattningsvis 35 000 automater i drift.</p>
<h2>5 En sund spelmarknad</h2>
<h3>5.1 Utgångspunkter</h3>
<p>Utgångspunkten för regeringens övergripande ställningstagande<br>angående den svenska spel- och lotterimarknaden har varit och är<br>fortfarande att det överskott som uppkommer skall vara förbehållet<br>staten, föreningslivet och hästsporten. Nettoinkomsterna skall med andra<br>ord komma det allmänna eller allmännyttiga ändamål till godo.<br>Kommersiella intressen tillåts, som tidigare nämnts, inom spelverksam-<br>hetema restaurangkasino, varuspelsautomater samt marknads- och<br>tivolinöjen. Dessa har ansetts utgöra spel av förströelsekaraktär där<br>vinstchansen inte har varit det dominerande inslaget. En ökad omsättning<br>på spelmarknaden som inte leder till ökade inkomster eftersträvas inte.<br>Det är även viktigt att sociala skyddshänsyn, konsumentintressen och<br>bedrägeririsker beaktas när nya spelformer utvecklas. Lotterier far inte,<br>med vissa undantag, anordnas utan tillstånd från en myndighet.</p>
<p>Regeringens ambition är att aktivt verka för att marknaden långsiktigt<br>utvecklas positivt och sunt för att möjliggöra höga inkomster till staten<br>och föreningslivet samt möjliggöra en bred trav- och galoppsport av god<br>kvalitet.</p>
<h3>5.2 Fördelning av spel- och lotterimarknaden mellan<br>staten och folkrörelserna</h3>
<p>Regeringens bedömning: En utredning bör tillsättas med uppdrag att<br>ta fram förslag till hur föreningslivets ställning på den svenska spel-<br>och lotterimarknaden kan stärkas. Härvid skall även beaktas den<br>betydelse som de statliga spelen har för statens inkomster. Målet är att<br>förslagen till förändringar kan presenteras under hösten 1999 samt<br>beredas gemensamt med Lotterilagsutredningens slutbetänkande och<br>regeringens prövning i fråga om förlängda tillstånd för spel till AB<br>Svenska Spel och AB Trav och Galopp.</p>
<p>Skälen for regeringens bedömning: Riksdagen har beslutat att<br>föreningslivet skall ha en acceptabel andel av spelmarknadens samlade<br>överskott såsom delfinansiering av sin verksamhet (prop. 1993/94:182,<br>bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415). Uppdraget till den parla-<br>mentariskt sammansatta Lotteriutredningen som lade fram betänkandet<br>Vinna eller försvinna - folkrörelsernas lotterier och spel i framtiden<br>(SOU 1992:130) var att stärka föreningslivets ställning på spelmark-</p>
<p>21<br></p>
<p>naden. Utredningen låg till grund för den nu gällande lotterilagen Prop. 1998/99:80<br>(1994:1000) som trädde i kraft den 1 januari 1995.</p>
<p>Det statliga spelbolaget AB Svenska Spel och ATG ökade sin<br>sammanlagda andel av den totala omsättningen på spelmarknaden från ca<br>60 procent 1970 till ca 80 procent 1990. Under samma tidsperiod sjönk<br>föreningslivets andel från ca 31 procent till ca 17 procent (SOU 1992:130<br>s. 174-175). Under 1990-talet har föreningslivets andel av spelmarknaden<br>legat mellan ca 17 och 23 procent (Lotteriinspektionens publikation Spel-<br>och lotterimarknaden 1997). Enligt den senaste rapporten från Lotteri-<br>inspektionen har föreningslivets andel minskat mellan åren 1997 och<br>1998. Det finns för närvarande inget som tyder på att denna nedåtgående<br>trend för föreningslotteriema kommer att brytas.</p>
<p>Det är viktigt att folkrörelserna själva får möjlighet att bidra till sin<br>egen finansiering genom tillräckligt goda förutsättningar att anordna<br>lotterier. En utredning bör tillsättas med uppdrag att ta fram förslag till<br>hur föreningslivets ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden<br>kan stärkas. Det är dock viktigt att beakta den betydelse som de statliga<br>spelen har för statens inkomster.</p>
<p>Regeringens anser också att prövningen av frågorna om tillstånd till<br>AB Svenska Spel och ATG bör delegeras från regeringen till Lotteri-<br>inspektionen för att därigenom avlasta regeringen och föra samman<br>prövningen av tillståndsansökningar och andra löpande förvaltnings-<br>uppgifter till ett ställe, utom i de fall där uppgifterna kan skötas på lokal<br>nivå. De båda bolagens nuvarande lotteritillstånd löper ut den 31 decem-<br>ber 1999. Denna fråga bör också utredas.</p>
<p>Eventuella förslag till förändringar i syfte att stärka föreningslivets<br>ställning kan beredas tillsammans med Lotterilagsutredningens slut-<br>betänkande, som enligt regerings beslut skall lämnas i slutet av<br>sommaren 1999, och regeringens prövning i fråga om förlängda tillstånd<br>för spel till AB Svenska Spel och AB Trav och Galopp.</p>
<h3>5.3 Vinstdelningssystemet</h3>
<p>Regeringens bedömning: Det system för vinstdelning för staten och<br>föreningslivet som riksdagen beslutat bör snarast införas eftersom det nu<br>är möjligt att göra en prognos över värdeautomatemas förväntade över-<br>skott.</p>
<p>Skälen for regeringens bedömning: Den nu gällande lotterilagen<br>trädde i kraft den 1 januari 1995. Riksdagen beslutade i samband med<br>detta att tillåta en ny typ av automat i Sverige - värdeautomaten.<br>Överskottet från dessa automater skulle tillfalla det lokala föreningslivets<br>barn- och ungdomsverksamhet. Dåvarande AB Tipstjänst (numera AB<br>Svenska Spel) beviljades i juni 1995 tillstånd av regeringen att anordna<br>spel på högst 7 000 värdeautomater. Våren 1996 beslutade riksdagen att<br>denna öronmärkning av överskottet skulle ersättas av ett system för<br>vinstdelning mellan staten och föreningslivet, vilket skulle baseras på</p>
<p>22<br></p>
<p>överskottet från värdeautomatema (prop. 1995/96:169, bet. Prop. 1998/99:80<br>1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248).</p>
<p>Med anledning av att säkra prognoser om värdeautomatemas vinst-<br>utveckling hittills har saknats har införandet av vinstdelningssystemet<br>försenats. AB Svenska Spel har i dagsläget placerat ut ca 4 000 värde-<br>automater på restauranger runt om i Sverige. Det är nu möjligt att göra en<br>prognos över värdeautomatemas förväntade överskott, eftersom ett<br>tillräckligt antal automater är utplacerade och det finns information om<br>hur stora intäkter och kostnader som är förknippade med automaterna.<br>Detta är en förutsättning för att vinstdelningssystemet skall kunna<br>införas.</p>
<h3>5.4 Lotteriinspektionen</h3>
<p>Regeringens bedömning: Lotteri inspektionen bör tillföras ökade<br>resurser. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i budget-<br>propositionen för år 2000 med förslag om detta.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Lotteriinspektionen är central<br>förvaltningsmyndighet för frågor om lotterier som anordnas för<br>allmänheten. Myndigheten bildades den 1 januari 1995 och ersatte<br>dåvarande Lotterinämnden. Myndigheten skall i enlighet med lotterilagen<br>och lotteriförordningen verka för en sund och säker lotteri- och<br>spelverksamhet i Sverige. Lotteriinspektionen skall kontrollera och utöva<br>tillsyn över spelmarknaden och utbilda och informera marknadens<br>aktörer. Regeringen skall löpande informeras om utvecklingen på spel-<br>marknaden. Dessutom lämnar Lotteriinspektionen tillstånd till riks-<br>lotterier (dock ej till AB Svenska Spel eller ATG vilka far tillstånd av<br>regeringen), restaurangkasinospel, värdeautomater, varuspelsautomater<br>samt till penningautomater på fartyg i internationell trafik.</p>
<p>Lotteriinspektionen leds av en styrelse som ansvarar för verksamheten.<br>Generaldirektören ansvarar för och leder den löpande verksamheten<br>enligt styrelsens direktiv och riktlinjer. Lotteriinspektionen har 19<br>anställda och verksamheten finansieras i sin helhet med avgifter. Myn-<br>digheten disponerar ett ramanslag och levererar in avgiftsinkomster mot<br>inkomsttitel. Anslaget uppgår för budgetåret 1999 till 21 496 000 kronor.</p>
<p>Konkurrensen på den svenska spel- och lotterimarknaden är hård och<br>den tekniska utvecklingen mycket snabb vilket ställer stora krav på<br>Lotteriinspektionen att löpande anpassa tillsyns- och kontrollverksam-<br>heten. Mot den bakgrunden är det nödvändigt att förstärka Lotteri-<br>inspektionen. Den bör tillföras nya resurser för att den skall kunna<br>upprätthålla en effektiv tillsyn och kontroll över spelmarknaden.</p>
<p>Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i budget-<br>propositionen för år 2000 med förslag om detta.</p>
<p>23</p>
<h3>5.5</h3>
<h3>Överdrivet spelande</h3>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Regeringens bedömning: Det finns anledning att ytterligare öka<br>insatserna och resurserna till olika åtgärder för att förebygga och mot-<br>verka negativa ekonomiska och sociala konsekvenser av spelande.<br>Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för<br>år 2000 med förslag.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Sedan budgetåret 1997 har det<br>funnits ett anslag inom Socialdepartementets budgetram på två miljoner<br>kronor för forskning om spelberoende och dess sociala konsekvenser. En<br>forskargrupp utreder för närvarande på uppdrag av Socialdepartementet<br>omfattningen av överdrivet spelande i Sverige. Hösten 1998 presenterade<br>gruppen vissa preliminära resultat som visar att omkring 150 000<br>svenskar har någon form av problem med sitt spelande, varav 50 000 kan<br>benämnas patologiska spelare. Under 1999 kommer en andra fas av<br>undersökningen att genomföras för att bl.a. identifiera orsaker till att en<br>del personer spelar allt för mycket.</p>
<p>Riksdagen beslutade i december 1998 på regeringens förslag att ytter-<br>ligare två miljoner kronor avsätts för åtgärder mot överdrivet spelande<br>under budgetåret 1999. Samtidigt vidgas användningsområdet för medlen<br>till att utveckla former för förebyggande arbete i syfte att hindra att<br>människor fastnar i ett oönskat spelbeteende.</p>
<p>På initiativ av Folkhälsoinstitutet och Lotteriinspektionen har ett<br>oberoende branschråd, OSS - Oberoende Spelsamverkan, bildats i syfte<br>att verka för en sund utveckling av spelmarknaden och för att vara ett<br>forum för frågor som rör spelberoende. I rådet ingår, förutom myndig-<br>hetsföreträdare, de större aktörerna i den svenska spelbranschen. Rådet<br>har utarbetat en informationsstrategi för att rationellt och effektivt<br>beskriva och informera om riskerna med spelande. Det finns också långt<br>gående planer på att inrätta en telefonjour dit personer som har problem<br>med sitt spelande kan vända sig. Jouren skall bemannas med utbildade<br>psykologer och terapeuter.</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att ytterligare insatser bör göras för att<br>förebygga och motverka att personer spelar alltför mycket. Som exempel<br>på tänkbara användningsområden för nya resurser kan nämnas stöd till<br>behandlingshem och kunskaps- och kompetensutveckling inom social-<br>tjänsten, bidrag till länkrörelser samt ytterligare resurser till forskning om<br>spel i allmänhet och överdrivet spelande i synnerhet.</p>
<p>24</p>
<h3>5.6</h3>
<h3>Åtgärder för återhållsam marknadsföring</h3>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Regeringens bedömning: En kartläggning bör ske av omfattningen av<br>marknadsföringen av spel och lotterier i Sverige. Kartläggningen kan<br>sedan ligga till grund för förslag till hur påträngande former av mark-<br>nadsföring, exempelvis gentemot ungdomar, kan undvikas.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Konkurrensen på den svenska<br>spelmarknaden är mycket hård och omfattningen av marknadsföring av<br>spel och lotterier är stor. AB Svenska Spel och AB Trav och Galopp samt<br>anordnare av föreningslotterier lägger ner betydande resurser på mark-<br>nadsföring av sina produkter. För att nå framgång i lanseringen av en ny<br>spelform krävs i dag normalt en omfattande marknadsföring.</p>
<p>Ett av motiven bakom sammanslagningen av AB Tipstjänst och<br>Svenska Penninglotteriet AB var att dämpa konkurrensen på spelmark-<br>naden för att därigenom bl.a. minska kostnaderna för marknadsföring.<br>Detta skulle också vara positivt för de sociala målsättningarna då det är<br>rimligt att anta att ökad marknadsföring leder till att ett ökat antal<br>personer riskerar att inte kunna hantera sitt spelande.</p>
<p>Det finns inget som tyder på att marknadsföringen av spel och lotterier<br>har minskat i samhället de senaste åren. Tvärtom uppfattar säkert de<br>flesta medborgarna att marknadsföringen och informationen om spel och<br>lotterier ökat i omfattning. Detta förhållande förklaras av den hårda<br>konkurrensen på spelmarknaden och av ett ökat mediautbud i allmänhet.</p>
<p>Mot den bakgrunden anser regeringen att det finns anledning att göra<br>en samlad kartläggning av marknadsföringen av spel och lotterier i<br>Sverige. Kartläggningen kan sedan komma att läggas till grund för<br>förslag som leder till att marknadsföringen blir mer återhållsam och<br>hänsynsfull än vad den är i dag.</p>
<h2>6 Kasino</h2>
<h3>6.1 Kasinospel tillåts</h3>
<p>Regeringens förslag: Kasinospel far anordnas i Sverige. En kasinolag<br>införs.</p>
<p>Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har varit positiva till<br>eller inte haft något att invända mot att kasinospel skall fa anordnas i<br>Sverige. Remissinstanserna har inte framfört några invändningar mot att<br>kasinospelet regleras i en separat lag. Brottsförebyggande rådet (BRÅ)<br>har avstyrkt förslaget. BRÅ anser att spelskulder är en av de viktigaste<br>brottsalstrande faktorerna och anser att förslaget inte innebär att<br>spelberoende upptäcks i tid. BRÅ befarar att en legalisering av en farlig<br>spelform kan leda till illegalt spel eftersom den som vant sig vid</p>
<p>25</p>
<p>kasinospel kan söka efter mer spännande (illegala) alternativ. Konsu-<br>mentverket anser att ett ökat utbud av spel medför ökade utgifter för<br>konsumenterna och att man inte kan bortse från risken för oönskade<br>sociala konsekvenser med ökade kostnader för samhället som följd.<br>Socialstyrelsen befarar att spelberoendet kan öka.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det har i utredningsarbete om<br>kasinon framhållits att icke obetydliga belopp omsätts inom olika former<br>av illegalt spel om pengar. Lotteriutredningen beräknade med hjälp av<br>Statistiska centralbyrån att omsättningen på den illegala spelmarknaden<br>1990 inte understeg 900 miljoner kronor, vilket motsvarade ca 4 % av<br>den totala legala spelmarknaden. Beräkningen byggde inte på någon<br>tillförlitlig statistik utan var snarare en uppskattning. Andra utredningar<br>har refererat till samma beräkning.</p>
<p>Bl.a. Lotteriutredningen har ansett att en introduktion av internationellt<br>kasinospel i Sverige skulle kanalisera okontrollerat illegalt spel till ett<br>legalt, kontrollerat alternativ, och att den illegala spelmarknaden därmed<br>skulle saneras. Enligt regeringens uppfattning är detta ett väl optimistiskt<br>antagande. Betydande effekter i gynnsam riktning bör dock kunna<br>uppnås genom att en legal spelmöjlighet erbjuds. Först och främst bör<br>nyrekryteringen till illegalt spel komma att minska. Men även många av<br>de mer eller mindre erfarna spelarna på den illegala marknaden bör<br>påverkas om nya möjligheter öppnas. För detta talar också, som tidigare<br>berörts, erfarenheterna i både Finland och Danmark att det illegala spelet<br>där har minskat sedan kasinospel i kontrollerade former tillåtits.</p>
<p>När det gäller de ekonomiska konsekvenserna av införande av kasino-<br>spel står det klart att kasinospel kan ge betydande inkomster till staten.<br>Lotteriutredningen uppskattade att svensk kasinospelverksamhet av<br>internationellt slag kan generera ett årligt överskott uppgående till ca<br>200-300 miljoner kronor. Denna uppskattning bygger på internationella<br>jämförelser och med antagandet att det skulle inrättas tre stycken<br>kasinon. Av stor betydelse för utfallet är sådana faktorer som tillåtna<br>spelformer, lokalisering, kommunikationer, utformning och marknads-<br>föring. Regeringen gör ingen annan bedömning i fråga om storleken på<br>det beräknade överskottet.</p>
<p>Det bör noteras att man måste räkna med en relativt kostsam<br>etableringsfas. Det krävs förutom investeringar i lokaler och utrustning<br>även en stor utbildningsinsats avseende personal. Det ovan beräknade<br>överskottet uppkommer därför knappast förrän tidigast ca två år efter<br>öppnandet av kasinona.</p>
<p>Kasinoverksamhet är mycket personalintensiv. Ett större kasino i<br>exempelvis Stockholm kommer att kunna sysselsätta uppemot 200<br>personer, inklusive kringverksamheter som restaurang, bar och under-<br>hållning. En fullt utbyggd kasinoverksamhet - fem eller sex kasinon -<br>bör totalt kunna skapa 600-700 arbetstillfällen i Sverige.</p>
<p>I många länder har en önskan om ökad turism varit det tyngsta<br>argumentet för att införa kasinoverksamhet. I utredningarna om kasinon<br>har man emellertid kommit fram till att kasinospel, som enskild<br>attraktion, inte är tillräckligt för att locka turister och utländsk valuta.<br>Däremot borde helhetsbilden av Sverige som ett turistland med ett brett<br></p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>26</p>
<p>utbud av aktiviteter förbättras på längre sikt. Svenskarnas önskan att<br>spela på kasinon kan också uppfyllas inom landet, vilket marginellt kan<br>förbättra turistnettot.</p>
<p>Införandet av kasinospel har den nackdelen att sociala skadeverkningar<br>kan uppkomma, också när det gäller brottslighet. Främst kan risken för<br>överdrivet spelande komma att öka. BRÅ har i denna del pekat på<br>svårigheterna att i tid upptäcka spelberoende. Regeringens uppfattning är<br>att det är av stor betydelse att genom kontroll och väl genomtänkta<br>förebyggande åtgärder försöka motverka negativa sociala konsekvenser<br>av spelandet. Det är också viktigt och nödvändigt att den som i praktiken<br>kommer att svara för verksamheten beaktar och aktivt arbetar för att<br>motverka dessa problem. Vidare måste den som svarar för verksamheten<br>dels följa utvecklingen och ha löpande kontakter med representanter för<br>organisationer som arbetar med överdrivet spelande och ansvariga<br>myndigheter, dels införa ett åtgärdsprogram mot överdrivet spelande.<br>Förutom myndigheter som uppmärksammar frågor om spelberoende<br>finns det numera även ett branschråd, Oberoende Spelsamverkan, OSS,<br>som är ett forum för frågor om spelberoende och som bildats av<br>Lotteriinspektionen och Folkhälsoinstitutet tillsammans med marknadens<br>ledande aktörer inom lotteri och spel. Ett sådant åtgärdsprogram som<br>kasinoföretaget skall ta fram kan innehålla information om problemet<br>och var man kan få hjälp, utbildning av personal, aktiv identifiering av<br>spelare med uppenbara problem m.m. Hur ett sådant program kan se ut<br>redogörs det för i avsnitt 6.10.</p>
<p>Det är också viktigt att aktivt motverka att införande av kasinospel<br>leder till att det skapas någon osund miljö, för ungdomar eller andra, eller<br>drar till sig kriminell verksamhet. I följande avsnitt behandlas bl.a. frågor<br>om åldersgräns, legitimationskrav och registrering av besökare.</p>
<p>Vid en avvägning av de fördelar och nackdelar som kan anföras<br>beträffande kontrollerat kasinospel finner regeringen att övervägande<br>skäl talar för en etablering av sådant spel i Sverige. Regeringen har dock,<br>med hänsyn till de risker som trots allt är förknippade med verk-<br>samheten, för avsikt att noga följa utvecklingen när kasinospel introdu-<br>cerats i Sverige och att, sedan verksamheten bedrivits en tid, följa upp<br>och utvärdera effekterna av den.</p>
<p>Lagteknisk lösning</p>
<p>Lotterilagen tillämpas på lotterier som anordnas för allmänheten. Lotteri<br>är enligt lagen en verksamhet där en eller flera deltagare, med eller utan<br>insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga<br>deltagarna kan fa. Till lotteri hänförs bl.a. lottning, gissning, vadhållning<br>och liknande förfaranden, automatspel, roulettspel, tämingsspel, kortspel<br>och liknande spel. Således omfattas alla spel som kan förekomma på ett<br>kasino av lotterilagen. Det skulle vara lagtekniskt möjligt att reglera även<br>kasinoverksamhet i lotterilagen. Lotterilagen är emellertid för närvarande<br>föremål för översyn av en särskild utredare som enligt direktiven skall,<br>om det bedöms lämpligt, ge förslag till en ramlag. Utredaren beräknas</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>27</p>
<p>kunna avsluta sitt arbete i slutet av sommaren i år. Mot denna bakgrund<br>och att kasinoverksamhet i flera avseenden, som t.ex. i fråga om nivåer<br>på insatser och vinster samt övervakning, ändå skulle behöva regleras<br>utöver vad som redan framgår av lotterilagen, är det lämpligt att<br>bestämmelser om kasinospel ges i en särskild lag. Det kan senare över-<br>vägas att föra samman de bägge lagarna.</p>
<p>Den kasinolag som föreslås nu bör innehålla den grundläggande<br>regleringen efter mönster från lotterilagen. Den nya lagen behöver dock<br>inte vara lika detaljrik som lotterilagen med hänsyn till att kasinospel är<br>en klart avgränsad verksamhet och att avsikten är att verksamheten<br>endast skall få bedrivas av företag som i sin helhet ägs av staten.</p>
<h3>6.2 Huvudmannaskap</h3>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Regeringens förslag: Tillstånd att ordna kasinospel får endast lämnas<br>till ett företag som i sin helhet, direkt eller indirekt, ägs av staten.</p>
<p>Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Enligt Konkurrensverkets bedömning ansluter sig<br>förslaget till de riktlinjer för spelverksamhet som lagts fast av riksdagen.<br>Lotteriinspektionen poängterar vikten av att AB Svenska Spel anlitar<br>internationellt erfaren kompetens. Statskontoret och Riksrevisionsverket<br>tillstyrker ett statligt huvudmannaskap. Sveriges Hotell- och Restaurang<br>företagare, Cherryföretagen AB och Knutssonbolagen AB menar att<br>verksamheten med fördel skulle kunna drivas av privata företag.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>Ett statligt huvudmannaskap</p>
<p>Riksdagen har slagit fast att staten bör äga, styra eller på annat sätt ha<br>insyn i de stora aktörerna på spelmarknaden (prop. 1995/96:169, bet.<br>1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). Sociala skyddshänsyn, bedrägeri-<br>risker och konsumentintressen måste beaktas när spelformer och verk-<br>samheter utvecklas. Därigenom ges också statens engagemang en större<br>tydlighet avseende ambitionen att bibehålla det nationella själv-<br>bestämmandet på spelmarknaden. Det betonas även att endast statliga<br>bolag bör ges koncessioner för sådana spelformer som kan bedömas<br>medföra risker av social karaktär, eftersom statlig kontroll över sådana<br>spelformer bedöms kunna stävja illegalt spel i okontrollerade former.</p>
<p>Det bör därför inte komma i fråga att ge tillstånd till någon annan än<br>ett statligt företag. Detta ger vidare möjlighet att - om så bedöms nöd-<br>vändigt - genom ägardirektiv snabbt styra verksamheten så att negativa<br>konsekvenser för spelarna motverkas.</p>
<p>På spelmarknaden har de statliga intressena samlats i ett bolag, AB<br>Svenska Spel, som är helägt av staten. Förtroendet för bolaget hos all-<br>mänhet och myndigheter är stort. Sedan den 1 juli 1995 har också bolaget<br></p>
<p>28</p>
<p>regeringens tillstånd att anordna spel på värdeautomater. Arbetet med<br>värdeautomatema har gett bolaget nödvändig kunskap och erfarenhet av<br>automatspel, vilket är en viktig del i ett internationellt kasino. Redan<br>existerade system för kontroll och redovisning kan dessutom till viss del<br>användas även i kasinoverksamheten.</p>
<p>Mot denna bakgrund anser regeringen att tillstånd endast bör fa ges till<br>AB Svenska Spel. I lagen bör dock inte bolaget pekas ut, med hänsyn till<br>att det inte kan uteslutas att organisatoriska förändringar kan behöva<br>vidtas i framtiden.</p>
<p>Att bygga upp ett kasino kräver mångårig kunskap och kompetens. I<br>några andra länder har den högsta operativa ledningen för kasinot initialt<br>hyrts in från professionella erfarna operatörer. Skötseln har sedan, när det<br>bedömts lämpligt, successivt överförts till anordnaren. Detta förfarings-<br>sätt har med framgång använts i både Holland och Finland. Kasino-<br>verksamheten bedrivs även i dessa två länder under statligt huvud-<br>mannaskap. Regeringen förutsätter att det statliga företaget anlitar och<br>skaffar den kompetens det anser vara nödvändig för att bygga upp och<br>driva verksamheten.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Förhållandet till EG-rätten</p>
<p>Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att EG-rätten måste<br>respekteras, bl.a. EG-fördragets regler om fri rörlighet för tjänster<br>(artiklarna 3 och 59), förbudet mot diskriminering på grund av natio-<br>nalitet (artikel 6) samt den fria etableringsrätten (artiklarna 52 och 56).<br>Det finns ingen EG-rättslig reglering på området spel och lotteri.</p>
<p>EG-domstolen har behandlat lotteriers förhållande till EG-fördraget<br>främst i den s.k. Schindlerdomen (målet C-275/92 Her Majesty's<br>Customs and Excise mot Gerhart Schindler och Jörg Schindler, ECR<br>1994, s 1-1039). EG-domstolen konstaterar att lotterier utgör en tjänst<br>enligt EG-fördraget men att vissa skyddsintressen berättigar medlems-<br>staten att inskränka den fria rörligheten av tjänster.</p>
<p>EG-domstolen räknar upp flera faktorer som berättigar nationella<br>myndigheter att ha ett sådant handlingsutrymme. Först nämner<br>domstolen de moraliska, religiösa och kulturella aspekterna hos lotterier<br>och annan spelverksamhet. Vidare betonas den stora risken för bedrägeri<br>och annan illegal verksamhet som är förknippad därmed. Därutöver får<br>hänsyn tas till de skadliga effekter som spelande kan föra med sig för<br>enskilda individer och därtill knutna sociala konsekvenser. Domstolen<br>lägger dessutom vikt vid att lotterier ger betydande bidrag till allmänna<br>och allmännyttiga ändamål.</p>
<p>I målet hade Gerhart och Jörg Schindler erbjudit kunder i<br>Storbritannien att köpa tyska s.k. klasslotter. Det var alltså fråga om att<br>tillhandahålla en tjänst över nationsgränserna och artikel 59 om fri<br>rörlighet för tjänster var tillämplig. Den artikeln är dock knappast<br>tillämpbar som sådan på etablering av kasinoverksamhet eftersom denna<br>inte medför någon gränsöverskridande verksamhet. Snarare omfattas<br>inrättande av kasinon av etableringsreglema i artikel 52 i EG-fördraget.<br></p>
<p>29</p>
<p>Artikel 52 tar sikte på att avskaffa inskränkningar for medborgare i en<br>medlemsstat att fritt etablera sig på en annan medlemsstats territorium i<br>syfte att utöva näringsverksamhet på de villkor som gäller för<br>värdlandets egna medborgare. Etableringsrätten innebär en rätt för en<br>enskild att lämna sitt eget land, resa in i en annan medlemsstat och att<br>etablera sig där och utöva näringsverksamhet på obestämd tid från ett fast<br>affärsställe utan att värdmedlemsstaten diskriminerar vederbörande på<br>grund av dennes nationalitet eller genom att kräva att denne måste<br>upprätthålla en etablering i en annan medlemsstat. Den som väljer att<br>etablera en permanent verksamhet i en annan medlemsstat kan kräva<br>samma behandling som sina lokala konkurrenter, men har å andra sidan<br>som utgångspunkt att respektera de lagar och regler som gäller för<br>landets övriga verksamheter.</p>
<p>Vid en prövning av lagens förenlighet med EG-fördraget är de<br>skyddsintressen som kommit till uttryck i Schindlerdomen och som<br>enligt den domen ansetts berättiga nationella myndigheter att förbjuda<br>och begränsa spelverksamhet av väsentlig betydelse. Dessa skydds-<br>intressen måste anses ge Sverige rätt att förbehålla staten att genom ett<br>statligt företag bedriva kasinoverksamhet. Inrättandet av ett statligt<br>monopol är ett ändamålsenligt sätt att se till att kasinospel inte utnyttjas<br>bedrägligt för att på spelarnas bekostnad gynna kommersiella intressen,<br>med negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för spelarna som<br>följd. Detta följer traditionen att staten genom ägande av anordnaren av<br>lotterier och spel har en aktiv roll att verka för en sund spelmarknad. Att<br>bedriva verksamheten enbart i statlig regi innebär att alla näringsidkare<br>behandlas på samma sätt. Någon diskriminering av utländska personer är<br>det därför inte fråga om.</p>
<h3>6.3 Tillståndsgivning - antal kasinon</h3>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Regeringens förslag: Tillstånd att anordna kasinospel skall få ges av<br>regeringen. Det far finnas högst sex kasinon i Sverige.</p>
<p>Regeringens bedömning: Regeringen bör avgöra var kasinon skall<br>lokaliseras.</p>
<p>Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslog att det skulle få<br>finnas högst fyra kasinon i Sverige. Enligt arbetsgruppen skulle<br>tillståndshavaren på kommersiella grunder avgöra var kasinona skulle<br>förläggas.</p>
<p>Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som yttrat sig<br>har inga invändningar mot den föreslagna ordningen för tillstånds-<br>givning, det föreslagna antalet kasinon, eller förslaget om lokalisering.<br>Ölands Kommunalförbund är kritiskt till att arbetsgruppen inte belyst de<br>möjligheter kasinoetableringar kan ge ur ett regionalpolitiskt hänseende<br>eller möjligheterna att utveckla nya koncept för den svenska<br>turistnäringen i anslutning till kasinon.</p>
<p>30</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: En etablering av<br>kasino verksamhet kräver avsevärda investeringar i bl.a. lokaler, utrust-<br>ning och utbildning. De löpande driftkostnaderna är också höga eftersom<br>verksamheten är mycket personalintensiv.</p>
<p>Lotteriutredningen kom fram till att kasinoverksamhet inte bör bedri-<br>vas på andra orter än de där det året om finns tillräckligt befolknings-<br>underlag, dvs. i storstäderna. Anläggningarna bör vara av en viss storlek<br>för att få verklig attraktionskraft. Goda kommunikationer och parkerings-<br>möjligheter, närhet till hotell, restauranger och andra nöjesetablissemang<br>är andra förutsättningar för god lönsamhet. Lotteriutredningen gjorde<br>bedömningen på grundval av internationella jämförelser att det fanns<br>utrymme för tre lönsamma kasinon av internationellt slag i Sverige.<br>Regeringen har ingen annan uppfattning än att grunderna för Lotteri-<br>utredningens bedömning är riktig. Man bör dock beakta att Lotteri-<br>utredningen gjorde sin bedömning för sju år sedan, år 1992, och att den<br>internationella trenden är ett ökande antal kasinon.</p>
<p>Inte minst inledningsvis finns det anledning att gå försiktigt fram i<br>fråga om antalet kasinon. Endast ett fatal, högst fyra, kasinon bör fa<br>öppnas under en inledande period. Därefter får ställning tas till hur<br>många kasinon som bör finnas på längre sikt. När det gäller lag-<br>regleringen finns det inte skäl att i lag nu låsa sig för ett antal som snart<br>kan visa sig vara för litet. Lagen bör kunna utformas så att fler än sex<br>kasinon inte får etableras i Sverige. De tillstånd som behövs bör få<br>meddelas av regeringen.</p>
<p>I fråga om lokaliseringen av kasinoverksamheten bedömde Lotteri-<br>utredningen att verksamheten inte bör bedrivas på andra orter än de där<br>det året om finns ett tillräckligt befolkningsunderlag, dvs. i storstäderna.<br>Eftersom en kasinoetablering som ovan nämnts också förväntas medföra<br>att det illegala spelet minskar, bör kasinon även av det skälet lokaliseras<br>till storstäderna där det kan antas att det illegala spelet har störst<br>omfattning. Regeringen är av den uppfattningen att lokaliseringen av<br>kasinona främst bör göras på kommersiell grund och med hänsyn till<br>ovannämnda ambition att minska det illegala spelet. Det kan emellertid<br>finnas skäl, t.ex. regionalpolitiska, att inrätta kasinon på andra ställen.<br>Om en sådan etablering kan antas vara lönsam, bör regeringen kunna ge<br>tillstånd även till etablering på andra ställen än i storstäder.</p>
<h3>6.4 Tillåtna spelformer</h3>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Regeringens förslag: Med kasinospel avses roulettspel, tämingsspel,<br>kortspel och liknande spel. Även spel på penningautomater och andra<br>automatspel får förekomma på ett kasino.</p>
<p>Arbetsgruppens promemoria: Överensstämmer med regeringens<br>förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: De som lämnat remissyttranden har i princip inga<br>kommentarer till detta förslag.</p>
<p>31</p>
<p>Skälen for regeringens förslag: I ett internationellt kasino finns det<br>förutom roulett-, kort- och tämingsspel vanligen också olika slags<br>spelautomater med penning- eller varuvinster. Denna typ av automatspel<br>bidrar till verksamhetens lönsamhet. Det finns flera varianter av varje<br>spelform och det pågår en ständig utveckling av de olika spelformerna. I<br>lagen bör därför ges utrymme för att regeringen utöver de spelformer<br>som nämns kan ge tillstånd för ytterligare spelformer om så bedöms<br>önskvärt.</p>
<p>Penningautomater är sedan 1979 förbjudna i Sverige, med undantag<br>för automatspel på fartyg i internationell trafik. Grunden för förbudet var<br>att detta slags spel inte kunde kontrolleras och ansågs medföra risker för<br>sociala skadeverkningar i form av dåliga ungdomsmiljöer.</p>
<p>Läget blir ett annat om spel i kasinon införs. Ungdomar under 20 år<br>skall inte medges tillträde. Kasinospel skall bedrivas i därför särskilt<br>avsedda lokaler. Det är förhållandevis enkelt att kontrollera en sådan<br>miljö. I flera kasinon i andra länder är personalen väl utbildad i att<br>observera oönskat spelbeteende som t.ex. att någon är i farozonen för att<br>utveckla spelberoende. Sådan utbildning bör även bedrivas för personal<br>hos det svenska kasinoföretaget. De skäl som anfördes för att förbjuda<br>penningautomater kan således inte göras gällande om spelet bedrivs inom<br>ett kasino. Vidare är automatspelet långt mindre personalintensivt än vad<br>bordsspel är, vilket medför att detta spel är mer lönsamt för<br>kasinoföretaget än bordsspel.</p>
<p>Mot denna bakgrund bör dessa automatspel fa förekomma inom ramen<br>för kasinoverksamhet.</p>
<p>Ett kasino bör ha en tillräcklig andel spelbord så att verksamheten inte<br>far karaktären av att vara en spelautomathall. Regeringen bör därför i<br>samband med att tillstånd till kasinosverksamhet ges se till att sådana<br>villkor meddelas som innebär att svenska kasinon far en rimlig och väl<br>anpassad relation mellan spelbord och automater.</p>
<h3>6.5 Åldersgräns för besökare</h3>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Regeringens förslag: Den som är under 20 år får inte ges tillträde till<br>ett kasino.</p>
<p>Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslog en åldersgräns på<br>18 år.</p>
<p>Remissinstanserna: De som yttrat sig ställer sig positiva till förslaget.<br>Vissa remissinstanser föreslår att åldersgränsen höjs till 20 år eller högre.</p>
<p>Skälen för regeringen förslag: Enligt 35 § lotterilagen far den som<br>anordnar vadhållning i samband med hästtävling eller anordnar<br>bingospel, automatspel, tämingsspel eller kortspel inte låta någon som är<br>under 18 år delta i lotteriet. Förbudet har motiverats av intresset att<br>undvika sociala skadeverkningar för bam och ungdomar.</p>
<p>Det är naturligtvis angeläget att unga människor förhindras att delta i<br>spel som kan leda till ett oönskat spelbeteende. Regeringen gör</p>
<p>32</p>
<p>bedömningen att samma åldersgräns som tillämpas för inköp av alkohol<br>är en lämplig minimiålder för kasinospel. Med tanke på den stränga<br>kontroll och övervakning som kommer att finnas i ett kasino finns det<br>inte anledning att befara att en åldersgräns på 20 år är för låg. Om det av<br>något skäl skulle visa sig befogat med en högre åldersgräns, är det vidare<br>inget som hindrar att anordnaren själv tillämpar den högre gräns som<br>bedöms som lämplig.</p>
<p>I sammanhanget kan nämnas att det statliga spelföretaget i sin<br>marknadsföring av verksamheten skall ha en inriktning som är socialt<br>ansvarstagande så att den inte uppfattas som alltför påträngande. Den får<br>inte vända sig till unga människor.</p>
<h3>6.6 Registrering av besökare</h3>
<p>Regeringens förslag: Varje besökare av ett kasino skall registreras.<br>Registret skall innehålla uppgift om besökarens namn, personnummer<br>eller annat identifieringsnummer, postadress samt tidpunkten för besöket.<br>Registret skall också innehålla ett fotografi av besökaren.</p>
<p>Den som inte är känd och inte legitimerar sig far inte ges tillträde till<br>kasinot</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-<br>ringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Datainspektionen tycker inte att arbetsgruppen<br>tillräckligt motiverat att just kasinoverksamhet, med de integritetsrisker<br>som förslaget innebär, behöver regleras med registerövervakning och<br>avstyrker att registrering sker på föreslaget sätt. Brottsförebyggande<br>Rådet anser att det föreslagna kontrollsystemet med registrering inte ger<br>några möjligheter att i god tid upptäcka om en person är på väg in i ett<br>spelberoende eller ekonomisk katastrof. Hovrätten över Skåne och<br>Blekinge anser att förslaget är ett alltför långtgående intrång i den person-<br>liga integriteten. Socialstyrelsen menar att av det föreslagna kravet på<br>registrering bör vara ovillkorligt om internationella kasinon överhuvud-<br>taget skall införas i Sverige. Statskontoret delar inte uppfattningen att<br>argumenten som talar för en omfattande registrering överväger risken att<br>vissa människor avstår från att besöka kasinot och istället spelar på<br>illegala alternativ. Åklagarmyndigheten i Västerås ifrågasätter om man<br>överhuvudtaget skall införa en verksamhet som måste förenas med denna<br>typ av villkor för att kunna bedrivas utan att brott begås. AB Svenska Spel<br>anser att upprättande av kundregister är en väsentlig förutsättning för att<br>upprätthålla god ordning och säkerhet i kasinoverksamheten. Knutsson-<br>bolagen AB tillstyrker förslaget om registrering av spelare med de skäl<br>som arbetsgruppen anför. Kamratföreningen Spelberoende skriver i sitt<br>yttrande att om gästen registreras och tvingas att legitimera sig innebär<br>det att vissa som redan är kriminellt belastade inte kommer att besöka<br>kasinot.</p>
<p>33</p>
<p>2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 80</p>
<p>Skälen for regeringens forslag: I andra länder är det vanligt att varje<br>besökare av ett kasino måste legitimera sig och registreras innan han eller<br>hon far tillträde till kasinolokalen. Skälen för detta förfarande är att<br>förebygga och förhindra bl.a. falskspel och att personer som försöker<br>tvätta pengar begår brott. Registrering kan även vara motiverat av<br>ordningsskäl samt tydliggöra att besöket bygger på ett medvetet beslut.</p>
<p>Förebilden för arbetsgruppens förslag om krav på legitimering,<br>avbildning och registrering är hämtad från Finland, där varje besökare av<br>kasinot fotograferas samt fyller i en handling med personuppgifter, vilka<br>registreras. Besökaren far ett litet kort som gäller som identitetshandling i<br>kasinot. Kortet gäller för ett år och kan avläsas vid varje besök på<br>kasinot. Finland har goda erfarenheter av sitt system.</p>
<p>I ett kasino kan omsättningen i pengar uppgå till betydande belopp.<br>Denna förekomst av pengar kan fresta till brott av olika slag.</p>
<p>Det finns flera metoder att försöka förebygga och avslöja sådana brott<br>som kan begås på ett kasino. Registrering är en metod och kamera-<br>övervakning är en annan metod. En kombination av båda metoderna är<br>önskvärd. Registreringen kan främst antas fungera som brottsföre-<br>byggande i det att den kan avhålla brottsbenägna personer från att besöka<br>kasinot. Naturligtvis kan ett register över besökarna även vara en hjälp<br>för polisen att klara upp eventuella brott som har begåtts på kasinot.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning skapar ett system liknande det finska<br>förutsättningar för en god ordning och hög säkerhet i kasinoverksamhet.</p>
<p>Ett registreringskrav är relativt långtgående och kan som någon<br>remissinstans för fram leda till att en del personer i stället söker sig till<br>illegala alternativ. Det skulle emellertid föra för långt att avstå från<br>registreringssystem av ett sådant skäl. Tvärt om bör ordnings- och<br>säkerhetsarrangemangen ges så goda förutsättningar som möjligt.</p>
<p>En registrering väcker också frågan om den kan anses kränkande av<br>hänsyn till skyddet av den personliga integriteten. Härvid måste<br>framhållas att samhället har ett intresse av att skydda allmänheten mot<br>brott. Kasinoverksamhet är verksamhet som typiskt sett kan attrahera<br>brottslingar, särskilt om kontrollen och säkerhetsarrangemangen har en<br>låg kvalitetsnivå. Det framstår därför som klart att det intresse en enskild<br>besökare kan ha av att inte bli registrerad måste ge vika för det över-<br>gripande intresset av registrering.</p>
<p>Mot den här bakgrunden anser regeringen att den som anordnar<br>kasinospel skall åläggas att föra ett register över besökarna. Registret bör<br>fa föras med hjälp av automatiserad behandling av personuppgifter.</p>
<p>Syftet med registret skall vara att förebygga och avslöja brott. Med<br>hjälp av registret skall alltså polisen, när det behövs vid utredning av<br>misstanke om brott, kunna få tillförlitliga uppgifter om vilka personer<br>som besökt kasinot. De uppgifter som behöver registreras är besökarens<br>namn, personnummer, postadress och tidpunkten för besöket. I de fall en<br>besökare inte har något personnummer bör i stället några liknande<br>uppgifter, t.ex. passnummer, registreras.</p>
<p>Registreringen bör också - efter mönster från Finland - avse en<br>fotografering av besökaren. Lagrådet har anmärkt att det av lagråds-<br>remissen inte framgick om fotot endast skulle användas som underlag för<br></p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>34</p>
<p>en identitetshandling för besökaren vid kommande besök på kasinot eller<br>om det skulle förvaras med övriga registeruppgifter. Enligt regeringens<br>uppfattning bör fotona behandlas på samma sätt som övriga register-<br>uppgifter. De kommer då att kunna samlas in, förvaras och i övrigt<br>behandlas inom ramen för bestämmelserna i personuppgiftslagen<br>(1998:204) och de kompletterande bestämmelserna i den föreslagna<br>kasinolagen. Detta innebär bl.a. att fotona kommer att utplånas efter ett<br>år.</p>
<p>De uppgifter som besökarna lämnar för registrering måste självfallet<br>vara korrekta. Detta förutsätter att en besökare, om han eller hon inte är<br>känd, visar upp en legitimationshandling vid besök.</p>
<p>Personuppgiftslagen blir som ovan berörts tillämplig på registret. Av<br>detta följer att kasinoföretaget måste lämna besökaren information om<br>behandlingen av personuppgifterna. Eftersom uppgifterna lämnas vid ett<br>personligt besök på kasinot är det naturligt att besökaren informeras när<br>uppgifterna lämnas.</p>
<p>Enligt 21 § personuppgiftslagen är den personuppgiftsansvarige, vilken<br>i detta fall blir kasinoföretaget, skyldig att på begäran av den registrerade<br>snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har<br>behandlats i enlighet med personuppgiftslagen eller föreskrifter som har<br>meddelats med stöd av lagen. Enligt 48 § personuppgiftslagen skall<br>vidare den personuppgiftsansvarige ersätta den registrerade för skada och<br>kränkning av den personliga integriteten som en behandling av person-<br>uppgifter i strid med lagen vid behandling av personuppgifter har<br>orsakat. Det finns anledning att i lagen om kasinospel hänvisa till dessa<br>bestämmelser.</p>
<h3>6.7 Kameraövervakning</h3>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Regeringens förslag: Kasinospelen och lokalerna skall övervakas<br>med hjälp av kameror.</p>
<p>Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Statskontoret har inget att invända mot förslaget<br>om TV-övervakning av pågående spel då det kan användas som<br>hjälpmedel både för gästerna och kasinot vid eventuell oenighet i en<br>spelsituation och för att beivra brott. AB Svenska Spel påpekar att<br>övervakning med TV-kameror är en väsentlig förutsättning för att<br>upprätthålla god ordning och säkerhet i kasinoverksamheten.<br>Rikspolisstyrelsen betonar att den föreslagna typen av övervakning inte<br>är en polisiär angelägenhet och det bör ankomma på kasinot att sköta<br>dessa frågor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En del av det mycket omfattande<br>säkerhetssystem som i regel finns på ett internationellt kasino är<br>kameraövervakning. I kasinoverksamheten hanteras stora värden, både i<br>reda pengar och i form av s.k. marker eller jetonger vilka kan växlas mot<br></p>
<p>35</p>
<p>pengar. Kameror används för att övervaka dels själva spelet, dels lokalen<br>med både besökare och kasinopersonal.</p>
<p>Den 1 juli 1998 trädde lagen (1998:150) om allmän kamera-<br>övervakning i kraft. Den ersatte då lagen (1990:484) om övervaknings-<br>kameror m.m. Lagen om allmän kameraövervakning bygger på principen<br>att upplysning om övervakningskameror måste lämnas och att en kamera<br>inte får användas för övervakning av utrymme som allmänheten har<br>tillträde till, om inte intresset av att tillgodose ändamålet med övervak-<br>ningen väger tyngre än integritetsintresset.</p>
<p>Kasinoverksamhet är speciell i det avseendet att spelverksamheten är<br>koncentrerad till en begränsad yta och att insatser och vinster är högre än<br>vad som normalt förekommer i samhället i övrigt. Regeringen bedömer<br>att det är en förutsättning för kasinoverksamhet att anordnaren får<br>möjlighet att kameraövervaka lokalen. Kameraövervakning kan före-<br>bygga brott och med kameraövervakning underlättas möjligheten att<br>avslöja brott. Vidare kan övervakningen användas som hjälpmedel för<br>besökarna och kasinoföretaget om det uppstår oenighet i en viss<br>spelsituation. Avlyssning eller upptagning av ljud bör dock inte få ske<br>utan tillstånd.</p>
<p>Kameraövervakning bör ske av allt spel i kasinolokalen. Lagen om<br>allmän kameraövervakning bör alltså ändras så att den som anordnar<br>kasinoverksamhet inte behöver söka tillstånd för användning av<br>övervakningskameror. Någon anmälningsskyldighet för kasinoföretagets<br>del är inte påkallad. Anmälningsskyldigheten har till syfte att underlätta<br>för länsstyrelsen vid tillsyn. Genom anmälan far länsstyrelsen reda på var<br>det bedrivs kameraövervakning. Eftersom det kommer att finnas så få<br>kasinon och sådana skall ha kameraövervakning, kommer länsstyrelsen<br>ändå att känna till kameraövervakningen på kasinot. En anmälnings-<br>skyldighet ter sig då överflödig.</p>
<h3>6.8 Spel på kredit, m.m.</h3>
<p>Regeringens förslag: Den som anordnar kasinospel far inte lämna<br>kredit för insatser i spelet.</p>
<p>Anställda eller funktionärer hos den som anordnar kasinospel far<br>inte delta i något spel.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har invänt mot förslaget.<br>Kamratföreningen Spelberoende anser att förbudet mot att lämna kredit<br>absolut måste efterlevas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 37 § lotterilagen är det inte<br>tillåtet för den som anordnar ett lotteri enligt lagen att lämna kredit för<br>insatser i lotteriet. Förbudet syftar till att minska riskerna för<br>spelmissbruk och därmed följande sociala skadeverkningar.</p>
<p>Att spela på kredit kan i enskilda fall få allvarliga konsekvenser. Om<br>spelanordnaren ger en spelare kredit för insatser i spelet, kan spelaren<br></p>
<p>36</p>
<p>inför möjligheten att vinna en stor summa pengar frestas att satsa mycket<br>mer än han eller hon har råd med. Ett sådant förbud mot spel på kredit<br>som finns för lotterier enligt lotterilagen bör därför också införas för<br>kasinospel.</p>
<p>Förbudet mot att lämna kredit avser anordnaren av kasinospelet. Detta<br>far dock inte ge upphov till att anordnaren på något sätt verkar för att<br>någon annan erbjuder kredit i anslutning till kasinoverksamheten. Även<br>andra, liknande arrangemang är tänkbara. Det kan finnas anledning för<br>Lotteriinspektionen att i sin tillsynsroll vara uppmärksam på detta. Vilka<br>betalningsmedel som i övrigt får användas för att betala insatserna med<br>bör regeringen få avgöra i samband med att de närmare villkoren för<br>kasinoverksamhet bestäms enligt förslaget till 12 § kasinolagen.</p>
<p>Enligt 36 § lotterilagen far anställda eller funktionärer hos den som<br>anordnar vissa spel, bl.a. bingospel och roulettspel, inte delta i lotte-<br>rierna. Ett motsvarande förbud bör gälla för det statliga företag som<br>anordnar kasinospel för att skapa en stark tilltro till spelverksamheten.</p>
<h3>6.9 Övriga villkor</h3>
<p>Regeringens förslag: Regeringen eller Lotteriinspektionen, om<br>regeringen överlåtit det åt den, meddelar villkor och bestämmelser om<br>spelformer, spelutrustning, betalningsmedel och andra särskilda<br>villkor samt kontroll- och ordningsbestämmelser.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med<br>regeringens förslag. Arbetsgruppen föreslår till skillnad från regeringen<br>att det i lagen tas in ett förbud för anställda att ta emot dricks.</p>
<p>Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten i Malmö anser att det är<br>mindre lämpligt att förbudet att ta emot dricks regleras i lag eftersom<br>förbudet inte föreslås vara straffsanktionerat. Reglering bör ske via<br>anställningsavtal. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att det är<br>oklart huruvida delegeringen av beslutanderätten avser generella regler<br>eller förvaltningsbeslut i det enskilda fallet. Delegeringsmöjligheter av<br>generell art borde samlas i en paragraf. En direkt delegering till Lotteri-<br>inspektionen är inte förenlig med regeringsformen. Knutssonbolagen AB<br>delar arbetsgruppens mening att dricks skall förbjudas. Övriga remiss-<br>instanser har inte yttrat sig i frågan.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna kasinolagen kommer<br>att utgöra grunden för kasinospel i Sverige. I lagen bör inte finnas fler<br>bestämmelser än vad som i huvudsak motsvarar den reglering som finns i<br>lotterilagen och som är av betydelse för kasinospel. Lagen behöver<br>kompletteras med bestämmelser av andra slag. Några bestämmelser kan<br>behöva ges förordningsform. Detta gäller i fråga om uttaget av avgifter<br>för ansökningar om tillstånd och för tillsyn.</p>
<p>Dessutom behöver en rad villkor meddelas i samband med att tillstånd<br>att anordna kasinospel ges. Även kontroll- och ordningsbestämmelser<br>måste meddelas. I den föreslagna lagen bör därför föras in en<br></p>
<p>37</p>
<p>bestämmelse, med 12 § lotterilagen som förebild, där det anges att<br>regeringen får förena ett tillstånd till kasinospel med särskilda villkor<br>samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. Regeringen bör ges rätt<br>att överlåta sin befogenhet till Lotteriinspektionen.</p>
<p>De villkor som bör meddelas i samband med att tillstånd ges kan t.ex.<br>avse vad som tillåts när det gäller bl.a. spelformer, spelinsatser, betal-<br>ningsmedel, entréavgifter, spelutrustning och öppettider. Detta kommen-<br>teras kortfattat i det följande.</p>
<p>Enligt förslaget till kasinolag avses med kasinospel roulett-, kort-,<br>tämingsspel och liknande spel samt spel på automater. Dessa spelformer<br>är de internationellt normalt förekommande spelen. Det finns dock<br>skillnader beroende på olika länders tradition och kultur. Exempelvis är<br>tämingsspel vanligt och mycket populärt på flera håll i världen, men inte<br>tillåtet i Danmark eller Finland. I samband med att tillstånd ges bör anges<br>vilka typer av kasinospel som skall accepteras i Sverige samt upprättas<br>detaljerade spelreglementen för dessa. Det skall också fastställas minimi-<br>insatser och maximiinsatser för både bordsspel och automater. Det finns<br>enligt regeringens uppfattning anledning att begränsa maximiinsatsema,<br>vilket också i princip alltid görs internationellt.</p>
<p>Kontanter är inte längre det självklara betalningsmedlet i samhället.<br>Anordnaren av kasinospelet far inte lämna kredit för insatser i spelet<br>samtidigt som en spelare i praktiken har samma möjligheter till spel på<br>kredit genom att använda kort som är kopplade till en kredit. Det kan<br>finnas anledning att begränsa vissa typer av betalningsmedel samtidigt<br>som verksamheten ständigt måste kunna anpassas till förändringar i<br>samhället avseende betalningsmedel.</p>
<p>I regeringens tillstånd för kasinospel bör vidare anges att anställda vid<br>ett kasino inte får ta emot dricks. Servicenäringen i samhället har i<br>princip numera avskaffat systemet med dricks. Risken finns att<br>personalen vid spelborden sysslar med organiserat ”tiggeri” vilket<br>försämrar den allmänna atmosfären. I Storbritannien är exempelvis<br>dricks förbjudet av omtanke om gästerna. Personal kan lockas att ge<br>fördelar till spelare som lämnar riklig dricks, vilket ur säkerhetssynpunkt<br>är oförsvarligt.</p>
<p>Entréavgift bör tas ut vid besök på ett kasino i Sverige. Detta för att<br>markera att besöket sker efter ett medvetet beslut från gästen och för att<br>till viss del hindra personer som inte har ekonomiska möjligheter att<br>besöka kasinot. För stamkunder, stora sällskap m.m. bör undantag få<br>göras.</p>
<p>Den utrustning m.m. som används bör vara godkänd av ansvarig<br>tillsynsmyndighet innan den tas i bruk på kasinot.</p>
<p>Även öppettider och spelmarkemas (jetongemas) beskaffenhet samt<br>relationen mellan antalet automater och antalet spelbord, vinstprocent,<br>kontrollrutiner avseende spelutrustning och ekonomisk redovisning kan<br>vara sådant som behöver regleras genom villkor eller andra bestämmel-<br>ser.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>38</p>
<h3>6.10 Överdrivet spelande</h3>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Regeringens bedömning: Den som anordnar kasinospel bör aktivt<br>verka för att förebygga och motverka problem med överdrivet<br>spelande.</p>
<p>Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga är<br>positiva till förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Snabba spel, dvs. spelformer där<br>det löper kort tid mellan insats och utfall, anses öka risken för överdrivet<br>spelande. Kasinospel och spel på automater är exempel på denna typ av<br>spel. Det kan också finnas ett samband mellan det totala spelutbudet och<br>antalet personer som spelar utöver sina tillgångar. Ytterligare en spel-<br>form i samhället kan därför leda till att det blir fler spelare med svårig-<br>heter att hantera sin egen situation.</p>
<p>Enligt Lotteriutredningen fanns det inga belägg för att spel på kasinon<br>av internationellt slag i sig skulle medföra särskilda problem med<br>överdrivet spelande och därmed sammanhängande ekonomiska och<br>sociala problem. Varken i Danmark eller i Finland har det enligt den<br>utredningen framkommit något som förändrar den bilden. Detta är också<br>den uppfattning som arbetsgruppen redovisat efter besök i bl.a. Danmark<br>och Finland. Lotteriutredningen ansåg vidare att denna typ av kasino-<br>verksamhet inte borde ge upphov till några allvarliga sociala störningar i<br>samhället och att svenskar inte borde vara sämre rustade än andra att<br>hantera de frestelser ett internationellt kasino kan ge upphov till.</p>
<p>Lotteriutredningen ansåg dock inte att man skall negligera problemet<br>och risken, men att denna risk redan föreligger i dag när det gäller andra<br>förekommande spel och lotterier i samhället. Vissa begränsningar är<br>enligt utredningen befogade för att motverka sociala skadeverkningar,<br>exempelvis åldersgränser samt krav på legitimering och registrering.</p>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat att sociala skyddshänsyn måste beaktas<br>när spelformer och verksamheter utvecklas och att statliga bolag bör ges<br>koncessioner för sådana spelformer som kan bedömas medföra risker av<br>social karaktär. Ett statligt bolag kan åläggas att ta ansvar och hänsyn<br>som står i strid mot kortsiktiga kommersiella företagsekonomiska över-<br>väganden.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning är förutsättningarna för att förhindra och<br>motverka överdrivet spelande stora då spelet bedrivs inom en<br>sammanhållen, övervakad och kontrollerad lokal. Dessutom kan i likhet<br>med vad riksdagen uttalat det statliga företaget åläggas att vidta särskilda<br>åtgärder i syfte att motverka eventuella problem. Som förebild kan det<br>åtgärdsprogram mot spelberoende tjäna som antagits av det statliga<br>kasinoföretaget i Holland, Holland Casino. Åtgärdsprogrammet inne-<br>håller följande punkter:</p>
<p>1. Broschyrer, som förklarar hur spelberoende kan definieras och<br>vilken hjälp som finns att få, är tillgängliga för alla besökare av kasinot.</p>
<p>2. Marknadsföringen vänder sig inte till unga.</p>
<p>39</p>
<p>3. De anställda informeras och utbildas löpande.</p>
<p>4. Företaget försöker aktivt identifiera spelare med problem.</p>
<p>5. Personliga avtal sluts mellan spelare med problem och anordnaren<br>av spelet i syfte att begränsa spelarens möjligheter att besöka kasinot.<br>Dessa avtal följs upp med personliga samtal.</p>
<p>6. Målet är att policyn hela tiden skall förfinas och utvecklas.</p>
<p>För åtgärder mot spelberoende har under senare år särskilda medel<br>anvisats. Sedan budgetåret 1997 disponerar Socialdepartementet två<br>miljoner kronor avseende forskning om spelberoende och dess sociala<br>konsekvenser. Efter förslag i budgetpropositionen för 1999 har ytter-<br>ligare två miljoner kronor avsatts för åtgärder mot spelberoende.<br>Användningsområdet för medlen har vidgats till att utveckla former för<br>förebyggande arbete i syfte att hindra att människor fastnar i ett beteende<br>med överdrivet spelande.</p>
<h3>6.11 Tillsyn</h3>
<p>Regeringens förslag: Lotteriinspektionen skall utöva tillsyn över att<br>kasinolagen och de villkor och bestämmelser som har meddelats med<br>stöd av lagen följs.</p>
<p>Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över förslaget<br>är positiva.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Kasinospelsverksamhet av<br>internationellt slag kan övervakas på varierande sätt och med olika<br>säkerhets- och ambitionsnivå för tillsyn. I de flesta länder är verksam-<br>heten noga och utförligt reglerad och kontrollerad. Statlig insyn, effektiv<br>kontroll och tillsyn är självklara förutsättningar för en legalisering av<br>internationellt kasinospel i Sverige.</p>
<p>Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyndighet med ansvar för<br>tillsyn av den svenska spel- och lotterimarknaden och lotterilagstift-<br>ningens efterlevnad. Inspektionen bör även svara för tillsynen och<br>kontrollen av kasinoverksamheten. Det utökade ansvarsområdet för<br>inspektionen kräver en effektiv tillsyn och bör föranleda en förstärkning<br>av inspektionen på en del punkter.</p>
<p>Myndighetens arbete bör inriktas mot att kontrollera anordnarens<br>interna kontroll avseende rutiner, system, utrustning, säkerhet, penning-<br>hantering m.m. Lotteriinspektionen bör även göra viss kontroll av själva<br>spelverksamheten, men det huvudsakliga ansvaret för att kasinospelet<br>drivs korrekt bör ligga på innehavaren av tillståndet, dvs. det statliga<br>spelföretaget. Lotteri inspektionens spelkontroll kommer främst att ha ett<br>preventivt syfte, i likhet med den kontroll och tillsyn som i dag<br>genomförs av de spel och lotterier som bedrivs i AB Svenska Spels regi.</p>
<p>Nyligen har det införts en ny bestämmelse i lagen (1993:768) om<br>åtgärder mot penningtvätt som innebär att den som yrkesmässigt bedriver<br></p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>40</p>
<p>bl.a. lotteri- och spelverksamhet skall vara skyldig att, på begäran av Prop. 1998/99:80<br>Rikspolisstyrelsen eller den myndighet regeringen bestämmer, lämna de<br>uppgifter som myndigheten anser vara av betydelse vid utredning om<br>penningtvätt (prop. 1998/99:19, bet. 1998/99 JuU:08, rskr. 1998/99:134).</p>
<p>I propositionen sägs det att, om förslagen i promemorian om kasinon av<br>internationellt slag blir föremål för lagstiftning, bör även dessa omfattas<br>av svarsplikten.</p>
<p>Genom ändringen i lagen om åtgärder mot penningtvätt har således<br>lagstiftning for att motverka att penningtvätt förekommer inom kasino-<br>verksamheten eller på spelmarknaden i övrigt genomförts.</p>
<h2>7 Ändrade regler för automatspel</h2>
<h3>7.1 Gällande rätt</h3>
<p>Lotterilagen reglerar, liksom sina föregångare, i stort sett alla former av<br>lotterier. Till lotterier räknas enligt lagen inte bara det som i dagligt tal<br>brukar betecknas som lotterier utan även alla slags spel där vinstmöjlig-<br>heterna är beroende av slumpen, t.ex. tips, vadhållning, bingospel, auto-<br>matspel och roulettspel.</p>
<p>I princip krävs tillstånd för att anordna lotterier. Grundtanken är som<br>ovan nämnts att behållningen av lotterierna skall tillfalla staten och<br>föreningslivet. Tillstånd lämnas därför i huvudsak bara till statliga bolag<br>(numera finns bara ett statligt bolag, AB Svenska Spel), AB Trav och<br>Galopp (ATG) samt ideella föreningar som har till huvudsakligt syfte att<br>främja ett allmännyttigt ändamål.</p>
<p>Automatspel regleras i 24 a - 27 §§. Lotteriinspektionen och rege-<br>ringen lämnar tillstånd för spel på automater. Tillstånd far lämnas bara i<br>fråga om varuspelsautomater, värdeautomater, penningautomater och<br>skicklighetsautomater (24 a §). I fråga om penningautomater och skick-<br>lighetsautomater får tillstånd lämnas bara om spelet anordnas på fartyg i<br>internationell trafik (26 §). Dessa automater är inte av intresse i detta<br>sammanhang.</p>
<p>Varuspelsautomater, dvs. automater som betalar ut vinst i form av<br>varor, är ett undantag från huvudregeln att tillstånd ges bara till staten<br>och folkrörelserna. Tillstånd att anordna spel på sådana automater kan<br>således ges till privata intressenter (25 §). Tillstånd att anordna spel på<br>värdeautomater, dvs. automater som betalar ut vinst i form av värdebevis,<br>spelpolletter eller liknande, kan däremot ges bara till ett företag som ägs<br>av staten (27 §). En närmare redogörelse för villkoren för spel på<br>varuspelsautomater och värdeautomater lämnas nedan.</p>
<p>41</p>
<h3>7.2</h3>
<h3>Behovet av ändringar i lotterilagen</h3>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Regeringens förslag: Nya bestämmelser om automatspel infors i lotteri-<br>lagen (1994:1000).</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Flera remissinstanser framför kritiska synpunkter<br>mot ett förslag att bestämmelserna om automatspel ändras nu, mot<br>bakgrund av att Lotterilagsutredningen förväntas lämna sitt slut-<br>betänkande i mars i år. Rikspolisstyrelsen och Statskontoret anser att det<br>saknas nödvändiga konsekvensutredningar av förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Förhållandevis kort tid efter att nu<br>gällande lotterilag trätt i kraft blev lagen föremål för kritik. I en skrivelse<br>till dåvarande Civildepartementet i september 1995 framförde Lotteri-<br>inspektionen synpunkter på vilka förändringar i lotterilagen man ansåg<br>borde övervägas. Inspektionen pekade bl.a. på problem med olagliga<br>automater och förordade införandet av ett krav på att alla spel skulle vara<br>godkända av inspektionen. Vidare anfördes att det borde övervägas om<br>inte mindre vinster på värdeautomater kunde få betalas ut i kontanter.</p>
<p>Mot bakgrund av bl.a. den kritik som Lotteriinspektionen framfört,<br>genomfördes en utredning som låg till grund för att lotterilagens auto-<br>matspelsbegrepp ändrades så att ett generellt förbud infördes mot annat<br>automatspel än de i lagen särskilt angivna automatspelen. Syftet var bl.a.<br>att det klart skulle framgå att de s.k. Lyckohjulen, där vinsten inte betala-<br>des ut av automaten utan av en person, inte var tillåtna (prop. 1996/97:7,<br>bet. 1996/97:KrU2, rskr. 1996/97:41).</p>
<p>Efter den lagändringen har nya problem uppstått beträffande automat-<br>spel. De varor som erhålls vid vinst på varuspelsautomater har efter hand<br>ändrat karaktär. Tidigare utgjordes vinsterna av t.ex. teddybjörnar,<br>klockor och choklad. Numera utgörs vinsterna vid spel på varuspels-<br>automater huvudsakligen av mindre smycken, plaketter eller dylikt som<br>ofta växlas in mot kontanter. Vinsterna har utvecklats från att ha varit<br>riktiga varor till att utgöra föremål som är avsedda att lösas in mot<br>kontanter. Dessa föremål är små och platta men utformade så att de torde<br>vara att beteckna som varor även om de inte är avsedda att behållas av<br>spelaren. I praktiken har automaterna således fungerat som värde-<br>automater. De automater som används kan till utseendet likna värde-<br>automater eftersom ett värdebevis och en platt inplastad amulett behöver<br>ungefar lika stort utrymme för att komma ut ur automaten.</p>
<p>Varuspelsautomater får finnas på fler ställen än värdeautomatema.<br>Tillstånd till spel på varuspelsautomater får lämnas om spelet anordnas i<br>samband med offentlig nöjestillställning, hotell- och restaurangverksam-<br>het, om det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin<br>eller starköl enligt alkohollagen (1994:1738), eller om det ändå kan antas<br>att spelet utan olägenhet kan anordnas i samband med verksamheten,<br>eller i samband med bingospel. Spel på värdeautomater får förekomma<br>om spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet om<br>det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker enligt</p>
<p>42</p>
<p>alkohollagen. Samtliga spelplatser för värdeautomatspel står således<br>under kontroll även genom att de krav som ställs för tillstånd enligt<br>alkohollagen skall vara uppfyllda. De spelplatser där varuspels-<br>automatema finns står i regel inte under motsvarande kontroll. I den mån<br>spel på varuspelsautomater bedrivs med traditionella varor och inte med<br>varor som är avsedda att bytas ut mot kontanter är spelet av ett ganska<br>oförargligt slag.</p>
<p>Förändringen av varuspelsautomatema har huvudsakligen skett under<br>senare år, närmare bestämt efter det att ovan nämnda lagändring trädde i<br>kraft den 1 januari 1997. Förändringen har medfört att antalet varuspels-<br>automater ökat dramatiskt. Utvecklingen kan belysas av antalet tillstånd<br>till anordnande av spel på varuspelsautomater. Under år 1995 meddelade<br>Lotteriinspektionen 14 tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater. I<br>slutet av 1996 uppgick antalet tillstånd till 336 och antalet automater till<br>637 stycken. I slutet av 1997 uppgick antalet tillstånd att anordna spel på<br>varuspelsautomater till 2 167 och antalet varuspelsautomater till 4 456<br>stycken. I november 1998 uppgick antalet tillstånd till spel på varuspels-<br>automater till ca 1 900 och antalet automater till ca 3 000 stycken. En<br>punktskatt på varuspelsautomater infördes den 1 juli 1998 med 1 500 kr<br>per automat och månad. Detta har sannolikt bidragit till den minskning<br>av antalet varuspelsautomater som skett sedan slutet av 1997.</p>
<p>Även beträffande spelet på värdeautomatema finns liknande problem.<br>Det har framkommit att de värdebevis som erhålls vid vinst i stor<br>utsträckning löses in mot kontanter och inte, såsom var avsett, mot<br>presentkort.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som nu redovisats kan konstateras att<br>automatspelet - i den hårdnande konkurrensen på spelmarknaden - i allt<br>högre grad fatt karaktären av spel om penningvinster. Detta bör leda till<br>en uppstramning av regelverket som medför att spel om pengar eller<br>pengars värde endast sker i strikt kontrollerade former och därmed<br>motverkar risken för ett omåttligt spelande med åtföljande ekonomiska<br>eller sociala problem, inte minst för ungdomar.</p>
<p>Det är stora summor som omsätts vid spel. Under 1998 omsatte<br>svenska befolkningen drygt 29 miljarder kronor på spel och lotterier.<br>Statsmakternas uttalade intentioner är att överskottet av spel -<br>restaurangkasinon och s.k. marknads- och tivolinöjen undantagna - skall<br>fördelas mellan staten, folkrörelserna och hästsporten. Syftet med denna<br>princip är att spelarna inte skall kunna utnyttjas av skrupelfria<br>spelanordnare som, ibland med bedrägliga metoder, på spelarnas<br>bekostnad tillgodoser sina egna ekonomiska intressen.</p>
<p>Den kraftiga ökningen av antalet varuspelsautomater har lett till att<br>folkrörelserna inte alls har kunnat tillgodogöra sig lika stora inkomster<br>från automatspel som det funnits anledning att räkna med. En stor del av<br>det samlade överskottet tillfaller i stället kommersiella aktörer. Åtgärder<br>bör därför vidtas så att den avsedda fördelningen av överskottet från<br>automatspel uppnås.</p>
<p>Det ökande automatspelet om penningvinster förklaras inte enbart av<br>brister i lagstiftningen. Många sätter sig över lagstiftningen och skulle så<br>göra även om denna gjordes heltäckande och även i övrigt skärptes i</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>43</p>
<p>olika avseenden. Det går alltså inte att med enbart en skärpt lagstiftning<br>helt förhindra illegalt spel om kontantvinster. Det är t.ex. mycket svårt att<br>komma åt de förfaranden med inlösen av varuvinster och värdebevis mot<br>kontanter som förekommer i samband med varuspelsautomater<br>respektive värdeautomater. Förfaranden av detta slag är svåra att<br>upptäcka och samtidigt lockande för såväl spelare som spelanordnare.</p>
<p>Slutsatsen av det anförda blir enligt regeringen att man bör överväga<br>inte bara skärpningar i lagstiftningen utan också möjligheten att - genom<br>en uppmjukning av reglerna om kontantvinster vid värdeautomatspel -<br>göra detta spel mer attraktivt. En åtgärd av det sistnämnda slaget skulle<br>ligga i linje med vad som gäller i grannländerna och även i omvärlden i<br>övrigt.</p>
<p>Lotterilagsutredningen skulle enligt tidigare planer redan ha avlämnat<br>sitt slutbetänkande. Mot bakgrund av att Lotterilagsutredningen har att<br>behandla flera tidskrävande frågor som reglering av spel på Internet,<br>EG-rättsliga aspekter, eventuell ramlagstiftning samt en sammanslagning<br>av lotterilagen och lagen (1982:636) om anordnande av visst<br>automatspel, har regeringen beslutat att utredningens slutbetänkande inte<br>behöver lämnas förrän till slutet av sommaren. En ny lotterilag kan då<br>träda i kraft tidigast den 1 juli 2000.</p>
<p>Såsom redovisats ovan och som någon remissinstans också har<br>påpekat är floran av automater så stor att det för konsumenten kan<br>framstå som osäkert vad det är för en sorts spelautomat som han eller hon<br>har framför sig. Det är därför angeläget att redan nu försöka bringa<br>ordning när det gäller användningen av automaterna.</p>
<p>Mycket av det som har redovisats ovan kan också sägas om förströ-<br>elseautomater, vilka regleras i lagen om anordnande av visst automatspel.<br>Lotterilagsutredningen har i sitt delbetänkande även lämnat förslag som<br>skulle leda till att spelet på sådana automater begränsades. Enligt rege-<br>ringens mening finns det dock skäl att i den här delen avvakta utred-<br>ningens slutbetänkande som bedöms komma att innehålla förslag om en<br>samlad reglering av alla former av automatspel.</p>
<h3>7.3 Varuspelsautomater</h3>
<h4>7.3.1 Placeringen av varuspelsautomater m.m.</h4>
<p>Regeringens förslag: Spel på varuspelsautomater skall fa anordnas<br>endast i samband med offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller<br>liknande.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Cherryföretagen anför att utredningens motiv för<br>förbud av varuspel på restauranger och bingohallar är oklara. Knutsson-<br>bolagen motsätter sig att varuspel på restauranger, bingohallar och<br>liknande förbjuds. Sveriges bingo arrangör ers centralorganisation<br>SVEBICO tillstyrker att varuspelsautomater under nuvarande form<br>försvinner under förutsättning att bingohallama erhåller möjlighet till nya</p>
<p>44</p>
<p>egna automater. Triangelns bingoallians i Malmö föreslår att bingo-<br>hallarna undantas från utredningens förslag. Sveriges Tivoliägare-<br>förening framför att det finns en lång tradition att tivoli och nöjesparker i<br>samarbete med idrottsföreningar m.fl. anordnar kulturmarknader,<br>familj edagar, temadagar etc. och att föreningarna då erhåller icke<br>föraktliga tillskott till sin verksamhet, bl.a. i form av del i intäkterna.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: När det gäller avgränsningen av de<br>platser där varuspelsautomatema skall få finnas kan konstateras att meka-<br>niska automater som lyftare, ”pushers” och liknande, dvs. automater som<br>innehåller en anordning som vid vinst lyfter en vara eller föser varan över<br>en kant så att den kan ges ut av automaten, har sin traditionella plats på<br>offentlig nöjestillställning i form av tivolin o.dyl. Samtidigt är att märka<br>att tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater enligt nuvarande<br>reglering får lämnas om spelet anordnas i samband med offentlig<br>nöjestillställning, hotell- och restaurangverksamhet (med<br>serveringstillstånd eller om det ändå kan antas att spelet utan olägenhet<br>kan anordnas i samband med verksamheten) eller bingospel (25 §). För<br>en begränsning till offentlig nöjestillställning för tivolin talar också<br>kontrollskäl. Som tidigare nämnts kan det inte uteslutas - även om<br>automattypema och varusortimentet begränsas - att det inlösenförfarande<br>till pengar som nu förekommer fortsätter. Med en begränsning till tivolin<br>kan man försäkra sig om att ett sådant missbruk i vart fall får en mycket<br>mindre omfattning än vad det har i dag. Regeringen anser i likhet med<br>utredningen att övervägande skäl talar för att en begränsning sker -<br>åtminstone som huvudregel - av de platser där automaterna skall få<br>finnas, nämligen till tivolin och liknande. Detta gäller främst lyftare,<br>”pushers” o.dyl. Som tidigare nämnts finns det många olika slags varu-<br>spelsautomater och det är svårt att överskåda hela området. Det kan<br>därför inte uteslutas att det kan finnas någon typ av varuspelsautomat<br>som utan problem kan placeras på andra platser än på tivolin och lik-<br>nande. Det bör därför öppnas möjlighet för regeringen eller myndighet<br>som regeringen bestämmer att i föreskrifter medge undantag från huvud-<br>regeln.</p>
<p>I likhet med nu gällande ordning bör spelutställaren/spelanordnaren<br>vara tillståndshavare. Regeringen anser inte att det finns skäl att ställa<br>sådana krav på tillståndshavaren som gäller för anordnare av restaurang-<br>kasinospel. För sådana spel gäller som villkor för tillstånd att sökanden<br>bedöms vara lämplig att driva verksamheten (32 § 4).</p>
<p>När det gäller de villkor för tillstånd som i övrigt finns i 25 § bör<br>högsta insatsen minskas något samtidigt som den görs enhetlig med vad<br>som gäller för värdeautomater. Vidare bör varuspelsautomatema om-<br>fattas av det krav på tillstånd för innehav som i dagsläget gäller för<br>övriga spelautomater enligt lagen (28 §).</p>
<p>Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör få meddela<br>föreskrifter som avviker från 25 § vad avser spelplats, speltid och märk-<br>ning. En ordning av antytt slag med delegation av föreskriftsrätt ligger<br>väl i linje med vad som anförts i direktiven om att lotterilagen bör ut-<br>formas som en ramlag. Författningsregleringen blir därigenom mer<br>flexibel och kan snabbt anpassas till ändrade förhållanden. Något hinder<br></p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>45</p>
<p>från konstitutionell eller annan synpunkt mot en delegation av antytt slag<br>kan inte anses föreligga (jfr 8 kap. 3 § och 7 § första stycket 3 regerings-<br>formen).</p>
<h4>7.3.2 Inlösen av varuvinster mot varor eller kontanter</h4>
<p>Regeringens förslag: Ett förbud mot inlösen av varuvinster mot en<br>annan vara eller kontanter införs.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med<br>regeringens förslag. Utredningen föreslår dock att förbudet mot inlösen<br>av varuvinster skall straffsanktioneras.</p>
<p>Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen anför att varje form av ny-<br>kriminalisering måste föregås av noggranna överväganden om åtgärden<br>verkligen behövs eller om den avsedda effekten kan uppnås på annat sätt.<br>Överåklagaren i Stockholm anser att en straffsanktion torde vara över-<br>flödig. Statens kriminaltekniska laboratorium framför samma åsikt.<br>SVAR, Knutsson företagen och Cherryföretagen är kritiska mot att ett<br>förbud mot inlösen av varuvinster införs. Cherryföretagen anser att<br>förslagen i praktiken innebär en återkallelse av givna tillstånd och anser<br>att det bör finnas en övergångsperiod med nu gällande regler. AB Svenska<br>Spel och Lotteriinspektionen menar att ytterligare förfaranden förutom<br>inlösen, såsom byte och reklamation m.m. bör lagregleras. Flera remiss-<br>instanser har framfört synpunkten att även typiska varuspelsvinster som<br>nallar o. dyl. kan lösas in mot kontanter. Riksettans bingoallians ifråga-<br>sätter att man kan förbjuda någon att sälja en vinst.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det kan hävdas att ett förbud mot<br>inlösen av varuvinster mot varor eller kontanter redan gäller, åtminstone<br>för anordnaren, därigenom att en varuspelsautomat inte far användas för<br>något annat ändamål än den är avsedd för (25 § 5 och 51 §). Det finns<br>emellertid ett påtagligt behov av att genom en särskild bestämmelse slå<br>fast att ett inlösenförbud gäller. Inlösenförbudet bör omfatta förbud mot<br>att lösa in vinster från varuspelsautomater mot annan vara eller kontanter.<br>Förbudet bör inte riktas enbart mot anordnaren utan omfatta också den<br>som innehar den plats där lotteriet tillhandahålls eller som bedriver<br>näringsverksamhet där. Förbudet bör dock inte straffbeläggas nu. Förbu-<br>dets förhållande till EG-rätten m.m. behandlas nedan under rubriken<br>Ikraftträdande och övergångsregler.</p>
<p>46</p>
<h3>7.4</h3>
<h3>Värdeautomater</h3>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<h4>7.4.1 Vinsten vid värdeautomatspel</h4>
<p>Regeringens förslag: Högsta vinsten sänks till 500 kronor vid spel på<br>värdeautomater.</p>
<p>Vinsterna från en värdeautomat, vilka betalas ut i form av värdebevis,<br>far i sin helhet lösas in mot kontanter.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med utredningens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Brottsförebyggande rådet BRÅ anför att skälen<br>mot en höjning av kontantutbetalning i princip är desamma som låg till<br>grund för förbudet mot de enarmade banditerna år 1979. BRÅ ställer sig<br>tveksamt till att det skulle vara någon skillnad beträffande risken för<br>spelberoende om automaten betalar ut vinsten direkt eller genom<br>värdebevis. Även Folkhälsoinstitutet och Länsstyrelsen i Västra Göta-<br>land anför risken för ett utbrett spelberoende som skäl mot att<br>kontantutbetalningen höjs. PAUS och Svensk Handel har anfört att<br>presentkortsystemet har fungerat väl. Ungdomsstyrelsen, Länsstyrelsen i<br>Skåne, Riksidrottsförbundet, Knutssonbolagen och FSL har ställt sig<br>positiva till förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Tillstånd att anordna spel på<br>värdeautomater får endast lämnas till ett spelföretag som ägs av staten.</p>
<p>Regeringen beslutade den 15 juni 1995 att ge dåvarande AB Tipstjänst,<br>numera AB Svenska Spel, tillstånd att anordna spel på värdeautomater.<br>Tillståndet gäller, enligt ett senare beslut, t.o.m. den 31 december 1999<br>och omfattar högst 7 000 värdeautomater. En utvärdering av verksam-<br>heten skall ske då 5 000 värdeautomater har placerats ut. I dagsläget är<br>närmare 4 000 automater utställda.</p>
<p>Spelet saluförs under varumärket Jack Vegas. Som framgått ställs<br>automaterna ut på restauranger och restaurangägaren erhåller 35 procent<br>av överskottet (intäkter efter avdrag för kostnader). Varje värdeautomat<br>är kopplad till en centraldator hos AB Svenska Spel. En kontrollterminal<br>finns hos Lotteriinspektionen i Strängnäs. Varje transaktion kan utläsas<br>på centraldatorn. Det finns således en fullständig kontroll av spelet på<br>värdeautomater. Enligt villkoren för spelet på värdeautomatema skall<br>överskottet av verksamheten tillfalla barn- och ungdomsverksamheten<br>hos ideella föreningar.</p>
<p>Högsta vinsten far enligt lotterilagen uppgå till högst 1 120 kr<br>(tvåhundra gånger insatsen som högst far vara 1/6500 basbeloppet). AB<br>Svenska Spel har dock tillämpat en regel om 1 000 kr som högsta vinst.<br>Om spelaren tar ut vinst erhåller han ett värdebevis ur automaten. Detta<br>värdebevis kan i dag lösas in på spelstället mot presentkort eller<br>kontanter, varav dock högst 100 kr i kontanter.</p>
<p>Reglerna för värdeautomatspel har kritiserats bl.a. av de restaurang-<br>ägare som har värdeautomater placerade på sina restauranger. De har<br>anfört bl.a. att spelarna är missnöjda med att högst 100 kr av vinsten får<br>växlas mot kontanter och att detta har medfört att ”svartväxling”<br>förekommer, dvs. spelarna säljer sina värdebevis till någon person på</p>
<p>47</p>
<p>spelstället och erhåller därvid en viss lägre summa kontant. Restaurang-<br>ägarna har också framhållit att systemet med värdebevis och presentkort<br>är omständligt. Från spelanordnaren, AB Svenska Spel, har anförts att<br>värdeautomatema inte haft tillräcklig attraktionskraft i konkurrens med<br>bl.a. varuspelsautomatema. Detta har medfört kritik också från folkrörel-<br>sernas sida eftersom barn- och ungdomsverksamheten inte har erhållit de<br>belopp som utlovats då det inte blivit något överskott från<br>värdeautomatema.</p>
<p>Värdeautomatema har varit i bruk under nästan tre år. Det är uppenbart<br>att värdeautomatema från det allmännas synpunkt har stora fördelar<br>jämfört med andra automatspel. Överskottet från verksamheten går till ett<br>allmännyttigt ändamål och det allmänna har en fullständig ekonomisk<br>kontroll över verksamheten. Den kritik som framförts grundar sig<br>huvudsakligen på det förhållandet att det inte är tillåtet att växla in mer<br>än 100 kr av vinstens värde mot kontanter. Det är givetvis så att spelarna<br>skulle föredra kontanter framför presentkort eftersom det ger större<br>valfrihet. Det skulle då bli lättare att få automaterna utplacerade och ett<br>större överskott skulle genereras till förmån för bam- och ungdoms-<br>verksamheten. Även restaurangägama skulle få ett större överskott och<br>dessutom slippa en del administrativt arbete. Sist men inte minst skulle<br>ett högre kontantbelopp motverka eller eliminera s.k. svartväxling.</p>
<p>Många skäl talar alltså för att tillåta ett högre kontantbelopp. Det finns<br>emellertid en annan sida av saken. Anledningen till att presentkort kom<br>ifråga var att man från lagstiftarens sida ville undvika automater som<br>liknade penningautomater. Alltsedan de enarmade banditerna förbjöds år<br>1979 har det som nämnts varit en genomgående princip hos lagstiftaren<br>att så långt möjligt undvika automatspel om pengar. Skälen härför har<br>varit att skydda främst unga människor från att fördärva sin ekonomi<br>genom spel.</p>
<p>Som har påpekats av flera remissinstanser finns det en risk för att en<br>ändring till ett högre kontantbelopp kan medföra att spelandet på värde-<br>automater skulle öka.</p>
<p>Det finns dock stora skillnader mellan de enarmade banditerna och en<br>ordning med värdeautomater som skulle medge en inlösen mot kontanter<br>om t.ex. 500 kr mot nuvarande 100 kr. En skillnad är att de enarmade<br>banditerna gav utdelning i pengar direkt från automaten, medan värde-<br>automatema ger utdelning i form av värdebevis. Det torde stå klart att<br>automater med direktutbetalning av pengar medför en större risk för spel-<br>beroende än automater med utbetalning i form av värdebevis. Vidare<br>kunde spel på enarmade banditer anordnas antingen i samband med<br>offentlig nöjestillställning eller i samband med tivolirörelse eller<br>restaurangrörelse med serveringstillstånd. Spel på värdeautomater kan<br>däremot anordnas endast i samband med restaurangrörelse och, enligt nu<br>aktuellt förslag, i bingohallar. För spel på värdeautomater gäller också - i<br>motsats till vad som gällde för de enarmade banditema - en åldersgräns<br>på 18 år. Dessutom går överskottet av spelet på värdeautomater till<br>allmännyttiga ändamål. Det finns också som tidigare påpekats en i<br>princip fullständig kontroll över värdeautomatema vad gäller såväl<br>utplacering av automaterna som den ekonomiska hanteringen.<br></p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>48</p>
<p>Överskottet från de enarmade banditerna tillföll privata vinstintressen. Prop. 1998/99:80<br>Det var inte heller möjligt för det allmänna att utöva någon effektiv<br>kontroll över vare sig etableringen eller den ekonomiska hanteringen av<br>de enarmade banditerna. Det anförda innebär att de skäl som föranledde<br>förbudet mot de enarmade banditerna till stor del inte gäller i fråga om en<br>höjning av kontantbeloppet vid värdeautomatspel.</p>
<p>Som tidigare nämnts bör vinstbeloppet vid värdeautomatspel vara<br>högst 500 kr. I lagtext anges för närvarande att värdet av högsta vinsten<br>far uppgå till högst tvåhundra gånger insatsen. Insatsen får vara högst 1/6<br>500 basbelopp per spel eller för närvarande 5 kr 60 öre Om insatsen<br>begränsas till 1/7 000 basbelopp och högsta vinsten till etthundra gånger<br>insatsen kommer vinstvärdet i praktiken att bli högst 500 kr.</p>
<h4>7.4.2 Värdeautomater i bingohallar m.m.</h4>
<p>Regeringens förslag: Värdeautomater får ställas ut i bingohallar.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Undomsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län<br>tillstyrker förslaget. Länsstyrelsen i Västra Götaland tillstyrker men<br>ifrågasätter om inte folkrörelserna själva borde få anordna dessa spel.<br>SVEBICO förutsätter att bingohallama får anordna spelet. Folkhälso-<br>institutet ställer sig tveksamt till förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt nu gällande regler far<br>värdeautomatspel anordnas i samband med hotell- och restaurangverk-<br>samhet, om det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker,<br>vin eller starköl enligt alkohollagen (1994:1738). En viss utvidgning av<br>området för värdeautomater synes försvarlig med hänsyn till den<br>begränsning av antalet spelautomater som följer av utredningens förslag<br>angående varuspelsautomatema. Även i bingohallar bör 18-årsgränsen<br>kunna upprätthållas på ett godtagbart sätt. Det bör i sammanhanget<br>nämnas att Idrottsutredningen i sitt betänkande Idrott och motion för livet<br>(SOU 1998:76) i maj 1998 föreslog motsvarande ordning med värde-<br>automater i bingohallar, dock att man i sitt förslag ville bibehålla<br>nuvarande gräns om 1 000 kr för högsta vinst. Idrottsutredningen före-<br>slog också att hela vinsten skulle få lösas in mot kontanter.</p>
<p>Mot denna bakgrund vill regeringen inte motsätta sig att värde-<br>automater får placeras ut i bingohallar. Det bör dock vara en förutsättning<br>att automatspelet sker i samband med bingospel, dvs. under den tid<br>bingospelet pågår och i direkt anslutning till den lokal där bingospelet<br>pågår. Det är alltså inte meningen att automatspelet skall bedrivas själv-<br>ständigt på egna tider och i egna lokaler. Det kan vara lämpligt att<br>regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer närmare reglerar<br>tid och plats för automatspel i samband med bingospel. Det bör vidare<br>vara så att utplaceringen i bingohallar till att börja med sker i begränsad<br>utsträckning och att erfarenheterna utvärderas efter någon tid. Samma<br>regler i fråga om insatser, vinster etc. bör gälla för värdeautomater i<br>bingohallama som för övriga värdeautomater. Flera remissinstanser har<br></p>
<p>49</p>
<p>ifrågasatt om inte folkrörelserna själva skall få anordna spelet på Prop. 1998/99:80<br>värdeautomater i bingohallama. Enligt regeringens mening bör denna<br>fråga behandlas i ett annat sammanhang. Regeringen har för avsikt att i<br>april i år lämna ett förslag till riksdagen om idrottspolitik inför 2000-talet<br>och att i samband därmed återkomma avseende hur överskottet från<br>värdeautomater i samband med bingospel skall hanteras i förhållande till<br>det redan beslutade systemet för vinstdelning mellan staten och<br>föreningslivet.</p>
<p>Regeringen föreslår i enlighet med det anförda att 27 § lotterilagen<br>ändras så att dels värdeautomatspel kan ske i samband med bingo, dels<br>värdebevisen kan lösas in mot kontanter, dels värdet av högsta insatsen<br>begränsas till 1/7 000 basbelopp (numera prisbasbelopp) och dels värdet<br>av högsta vinsten begränsas till etthundra gånger insatsen.</p>
<h2>8 Skattefrågor</h2>
<p>Regeringens förslag: Det statliga företag som får anordna kasinospel<br>undantas från lotteriskatt och frikallas från skattskyldighet för inkomst<br>med undantag för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till<br>innehav av fastighet. Punktskatten på varuspelsautomater avskaffas.</p>
<p>Insatser och vinster som hänför sig till utländskt speldeltagande vid<br>vadhållning i samband med hästtävlingar, där deltagande i vadhållningen<br>efter tillstånd av regeringen även kan ske via utländsk trav- eller<br>galopporganisation, skall inte beaktas när behållningen bestäms.</p>
<p>Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslog att det statliga<br>företag som får anordna kasinospel undantas från lotteriskatt och frikallas<br>från skattskyldighet för inkomst med undantag för inkomst av<br>näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet..</p>
<p>Utredningens förslag: Lotterilagsutredningen utgår från att<br>punktskatten för varuspelsautomater skall avskaffas om begränsningen<br>av automaterna genomförs men har avstått att lämna något förslag i den<br>delen.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket har ingen erinran mot förslaget.<br>Remissinstanserna i övrigt har inte heller några synpunkter på förslaget.</p>
<p>Flera remissinstanser, däribland Riksskatteverket, anser att punkt-<br>skatten bör avskaffas om förslaget om begränsning av varuspelsauto-<br>matema genomförs.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 juli 1996 är det av staten<br>ägda spelbolaget AB Svenska Spel, liksom dess helägda dotterbolag,<br>både enligt 1 § lagen (1991:1482) om lotteriskatt undantaget från<br>lotteriskatt och enligt 7 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt frikallat från skattskyldighet. Undantaget för inkomstskatt gäller<br>dock inte näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.</p>
<p>Nuvarande skattereglering innebär bl.a. att man uppnår en likformighet<br>och konsekvensneutralitet i skattehänseende mellan de statliga spel-<br></p>
<p>50<br></p>
<p>bolagen och folkrörelsernas lotterier som också är skattebefriade. Det Prop. 1998/99:80<br>finns ingen anledning att för kasinospel ha en avvikande ordning. Det<br>statliga företag som får tillstånd att anordna kasinospel bör således<br>undantas från lotteriskatt och, utom beträffande vissa inkomster från<br>fastighetsinnehav, statlig inkomstskatt.</p>
<p>När det gäller beskattning av näringsverksamhet kan nämnas att<br>avsikten inte är att det statliga spelföretaget i egen regi skall få bedriva<br>restaurangrörelse eller dylikt som ett komplement till kärnverksamheten,<br>dvs. spelverksamheten. De kringaktiviteter som kan bli aktuella får ha<br>andra huvudmän än det statliga företaget.</p>
<p>Förslaget om undantag från lotteriskatt föranleder ändring i 1 § lagen<br>om lotteriskatt. Förslaget rörande inkomstbeskattning medför däremot<br>inte någon lagändring.</p>
<p>Som tidigare nämnts utgår en punktskatt med 1 500 kr per varuspels-<br>automat och månad. Motivet till att skatten infördes var främst att varu-<br>spelsautomatema huvudsakligen bedrivs av privatägda företag och att<br>antalet automater ökat kraftigt i antal (prop. 1997/98:140, bet.<br>1997/98:SkU25, rskr. 1997/98:219).</p>
<p>Om den föreslagna begränsningen av automaterna genomförs för-<br>svagas motivet bakom skattläggningen väsentligt. Regeringen anser där-<br>för att det inte finns skäl att ha kvar punktskatten.</p>
<p>Regeringen har lämnat tillstånd till ATG att gemensamt med trav- och<br>galopporganisationer i Norden anordna vadhållning i samband med häst-<br>tävlingar. En förutsättning för vadhållningen är att motsvarande tillstånd<br>erhålls i det land där samarbetet med trav- eller galopporganisationen<br>sker. Regeringen anser att insatser och vinster som hänför sig till det<br>utländska speldeltagandet inte skall beaktas vid bestämmandet av den<br>behållning som skatten beräknas på. Lagen om lotteriskatt bör därför<br>ändras.</p>
<h2>9 Ekonomiska konsekvenser</h2>
<p>Införande av kasinospel kommer att generera inkomster till staten.<br>Regeringen gör bedömningen, på grundval av Lotteriutredningens<br>beräkningar, att verksamhetens överskott kommer att uppgå till 200 - 300<br>miljoner kronor årligen efter en etableringsfas på ca två år. Bedömningen<br>bygger på ett underlag av tre kasinon. Införande av kasinon utöver dessa<br>tre genererar ytterligare inkomster. Nivån på inkomstförstärkningen är<br>dock svår att nu prognostisera. Etableringstakten, lokaliseringen m.m. är<br>avgörande för överskottets storlek. Överskottet tillförs statskassan i<br>samband med att det statliga spelföretaget levererar in genererade<br>vinstmedel. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel.</p>
<p>Lotteriinspektionen kommer att få nya arbetsuppgifter i och med att<br>den skall svara för tillsyn och kontroll av kasinospelet. De nya upp-<br>gifterna blir relativt omfattande i förhållande till dem som inspektionen<br>har i dag. Eftersom tillsynen är direkt riktad och kopplad till kasino-<br>verksamheten kommer Lotteriinspektionen att kunna ta ut avgifter för<br></p>
<p>51</p>
<p>verksamheten. Avgifterna bör bestämmas så att full kostnadstäckning<br>uppnås i enlighet med den princip som uttrycks i avgiftsförordningen<br>(1992:1911). Någon nettokostnad för Lotteriinspektionens del avseende<br>de nya arbetsuppgifter som åläggs inspektionen skall därför inte behöva<br>uppkomma.</p>
<p>Regeringen har för avsikt att återkomma i budgetpropositionen för år<br>2000 med överväganden om Lotteriinspektionens dimensionering med<br>anledning av de nya arbetsuppgifterna. I övrigt gör regeringen bedöm-<br>ningen att ett införande av kasinospel inte medför några nämnvärda<br>ekonomiska konsekvenser.</p>
<p>Överskottet från spelet på värdeautomater skall enligt beslut av<br>riksdagen tillfalla det lokala föreningslivets barn- och ungdoms-<br>verksamhet. Medlen skall betalas ut till Riksidrottsförbundet respektive<br>Ungdomsstyrelsen för vidare fördelning enligt närmare riktlinjer från<br>regeringen. Våren 1996 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens<br>förslag att denna öronmärkning av överskottet skulle ersättas av ett<br>vinstdelningssystem för staten och föreningslivet, vilket skulle baseras på<br>överskottet från värdeautomatema (prop. 1995/96:169, bet.<br>1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). Med anledning av att säkra prog-<br>noser om värdeautomatemas vinstutveckling saknats har införandet av<br>det nya systemet försenats. Efter en relativt lång introduktionsperiod har<br>nu värdeautomatema etablerats på den svenska spelmarknaden. I dag är<br>ca 4 000 värdeautomater utplacerade.</p>
<p>Fram till idag har värdeautomatema inte givit något överskott. Efter<br>årets bolagsstämma i AB Svenska Spel kommer - enligt uppgift från<br>företaget — ca 59 miljoner kronor att kunna överlämnas till Riksidrotts-<br>förbundet och Ungdomsstyrelsen för det lokala föreningslivets barn- och<br>ungdomsverksamhet. Regeringen gör bedömningen att föreningslivets<br>bam- och ungdomsverksamhet årligen kommer att kunna tillföras<br>uppskattningsvis 250 miljoner kronor när värdeautomatprogrammet är<br>fullt utbyggt, dvs. när 7 000 automater har placerats ut.</p>
<p>Spel på värdeautomater föreslås även kunna fa anordnas i samband<br>med bingospel. Samtidigt föreslås att det spel på varuspelsautomater som<br>för närvarande får anordnas i samband med bingospel inte längre skall<br>vara tillåtet. Varuautomatspel i samband med bingo ger enligt Sveriges<br>Bingoarrangörers Centralorganisation ca 80 miljoner kronor årligen till<br>föreningslivet. Regeringen gör bedömningen att värdeautomatspel i<br>samband med bingospel kan ge ett överskott på drygt 100 miljoner<br>kronor per år förutsatt att ca 500 automater placeras i bingohallar. Till<br>detta kommer den provision som bingospelsarrangören erhåller för de<br>utplacerade värdeautomatspelen, i likhet med vad som i dag gäller för<br>restaurangägare.</p>
<p>Den beskattning av spel på varuspelsautomater som infördes den 1 juli<br>1998 innebär att skatt tas ut med 1 500 kronor per automat och månad.<br>Det finns i dag tillstånd till ca 3 000 varuspelsautomater. Skatten uppgår<br>därför till ungefar 4,5 miljoner kronor per månad. De här presenterade<br>förslagen begränsar omfattningen av varuspelsautomater. I samband med<br>att övergångstiden för gällande tillstånd går ut den 31 december år 2000<br>avses skatten på dessa automater bli avskaffad.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>52</p>
<p>10</p>
<h2>Ikraftträdande och övergångsbestämmelser <sup>Pro</sup>P 1998/99:80</h2>
<p>Regeringens förslag: Lagarna föreslås med vissa undantag träda i<br>kraft den 1 juli 1999. Ändringarna i 27 § lotterilagen (1994:1000)<br>föreslås träda i kraft först den 1 oktober 1999 och lagen (1972:820) om<br>skatt på spel den 1 januari 2001</p>
<p>De nya reglerna i lotterilagen om varuspelsautomater föreslås inte gälla<br>för tillstånd som beviljats före lagens ikraftträdande.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Förslaget om att begränsa de<br>spelställen där varuspelsautomater får ställas ut till att omfatta endast<br>offentlig nöjestillställning för tivoli eller liknande aktualiserar frågan hur<br>man skall behandla gällande tillstånd till varuspelsautomater vilka är<br>begränsade till två år.</p>
<p>Tillräcklig anledning att generellt upphäva tillstånden under löptiden<br>föreligger inte enligt regeringens mening. Tillståndsmyndigheten Lotteri-<br>inspektionen har efter årsskiftet begränsat den tid för vilken tillstånden<br>gäller till att avse fram till utgången av år 2000. Övergångstiden bör<br>omfatta samma tid. För att automatägama skall ha möjlighet att avveckla<br>verksamheten på ett rimligt sätt bör skyldigheten att ha tillstånd för<br>innehav av varuspelsautomater inte börja gälla förrän vid utgången av år<br>2001.</p>
<p>När det gäller förbudet mot att lösa in varuvinster bör äldre<br>bestämmelser gälla för sådana automater som har tillstånd enligt äldre<br>bestämmelser.</p>
<p>I det till Lagrådet remitterade lagförslaget angavs i fråga om spel på<br>värdeautomater, att äldre bestämmelser skulle gälla till och med utgången<br>av år 1999 för tillstånd som beviljats före den 1 juli 1999.</p>
<p>AB Svenska Spel har uppgivit att det av tekniska skäl är förenat med<br>stora svårigheter att under en övergångstid arbeta med dubbla system för<br>vinstens storlek. Regeringen anser därför att lagen i den delen bör träda i<br>kraft först den 1 oktober 1999 och att det inte skall råda någon<br>övergångstid för värdeautomatspel.</p>
<p>Förhållandet till regeringsformen och EG-rätten</p>
<p>Regeringen vill här i korthet beröra reglerna i 2 kap. 20 § regerings-<br>formen om närings- och yrkesfrihet. Enligt paragrafen far begränsningar<br>i rätten att driva näring eller utöva yrke införas enbart för att skydda<br>angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt<br>gynna vissa personer eller företag. De begränsningar som här föreslås<br>torde i och för sig vara att hänföra till begränsningar i näringsfriheten. De<br>föreslagna begränsningarna införs emellertid, som framgått av det<br>föregående, för att skydda angelägna allmänna intressen, nämligen att<br>skydda spelarna, särskilt de unga spelarna, från att utsättas för alltför<br>starka spelincitament. Det bör också framhållas att begränsningarna i<br>princip motsvarar dem som redan gäller på området och att de är av<br>samma karaktär som finns på en rad andra näringsområden.</p>
<p>53</p>
<p>Några remissinstanser har framfört vissa EG-rättsliga aspekter på att<br>möjligheten att anordna spel på varuspelsautomater begränsas. Den EG-<br>rättsliga regleringen har beskrivits ovan under avsnitt 6.2.</p>
<p>Att tillhandahålla spel på automater torde i likhet med tillhanda-<br>hållande av lotter i lotterier i och för sig utgöra en tjänst i EG-fördragets<br>mening. Vid spel på automater torde denna tjänst dock inte vara att<br>betrakta som gränsöverskridande eftersom spelet utövas där automaten<br>faktiskt finns. En bedömning av förslagets förenlighet med EG-rätten bör<br>därför främst göras utifrån en bedömning av bestämmelserna om den fria<br>etableringsrätten.</p>
<p>Det finns också regler avseende den fria rörligheten för varor i EG-<br>fördraget som måste beaktas. Enligt artikel 30 i EG-fördraget är<br>kvantitativa importrestriktioner och åtgärder av motsvarande verkan i<br>princip förbjudna mellan medlemsstaterna. Artikel 30 är dock inte utan<br>undantag. I artikel 36 stadgas att bestämmelsen i artikel 30 inte skall<br>hindra sådana förbud eller restriktioner mot import som grundar sig på<br>hänsyn till bl.a. allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet.</p>
<p>Sådana restriktioner far aldrig utgöra medel för godtycklig diskrimi-<br>nering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan<br>medlemsstaterna. Åtgärderna måste vara nödvändiga och far inte gå<br>längre än vad som är absolut nödvändigt. En intresseavvägning skall<br>således göras mellan det nationella skyddsintresset och gemenskaps-<br>intresset.</p>
<p>Vid en prövning enligt ovan har de skyddsintressen som kommit till<br>uttryck i Schindlermålet och som enligt den domen ansetts berättiga<br>nationella myndigheter att förbjuda och begränsa spelverksamhet av<br>väsentlig betydelse. Dessa skyddsintressen måste anses ge Sverige rätt att<br>förbehålla staten rätt att begränsa verksamhet som kan utnyttjas<br>bedrägligt för att på spelarnas bekostnad gynna kommersiella intressen,<br>med negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för spelarna som<br>följd. Eftersom samma etableringsregler gäller även för inhemska<br>näringsidkare är det inte diskriminerande att begränsa varuspels-<br>verksamheten att avse bara sådana spel som av tradition funnits en längre<br>tid och skära av den verksamhet som inte står i överensstämmelse med<br>lagstiftarens intentioner.</p>
<p>Det kan mot denna bakgrund inte finnas något hinder vare sig på grund<br>av 2 kap. 20 § RF eller på grund av EG-rätten i övrigt att införa de<br>föreslagna begränsningarna.</p>
<h2>11 Författningskommentar</h2>
<h3>11.1 Förslag till kasinolag</h3>
<p>1 §</p>
<p>Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.</p>
<p>Tillstånd att anordna roulettspel, tämingsspel och kortspel far under<br>vissa förutsättningar ges enligt lotterilagen (1994:1000). Tillstånd att</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>54</p>
<p>anordna sådant s.k. restaurangkasinospel kommer även i fortsättningen<br>att kunna ges.</p>
<p>De i paragrafen uppräknade spelen är de som normalt förekommer på<br>ett kasino och som kan sägas utgöra huvudgrupper som olika spelformer<br>kan sägas tillhöra. Uppräkningen är inte uttömmande. Det kan komma att<br>utvecklas spel som visar sig lämpliga att anordna på ett kasino.<br>Regeringen bör ges möjlighet att lämna tillstånd även för sådana spel<br>förutsatt att det inte är väsensskilt från övriga kasinospel.</p>
<p>2§-<br>Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.</p>
<p>Det krävs tillstånd för att fa anordna kasinospel. Som framgår nedan är<br>det regeringen som meddelar tillstånd</p>
<p>Penningautomater har varit tillåtna bara på fartyg i internationell trafik.<br>I övrigt är dessa automater inte tillåtna. I paragrafen öppnas upp för att<br>tillåta spel även på penningautomater i Sverige. Det är inte tillåtet att<br>bedriva spel på penningautomater på annan plats än på de begränsade och<br>kontrollerade ytor som utgörs av kasinon och fartyg i internationell<br>trafik.</p>
<p>3§<br>Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 6.3.</p>
<p>4§</p>
<p>Åldersgränsen är densamma som gäller för försäljning och utlämnande<br>av spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738).<br>Förbudet i bestämmelsen riktar sig mot den som anordnar spelet. Det är<br>således i och för sig inte förbjudet för personer under 20 år att delta i spel<br>på kasino men förbjudet för kasinoföretaget att släppa in vederbörande.</p>
<p>Legitimationskravet i andra stycket är ovillkorligt såvida inte<br>besökaren är känd. Det räcker inte att kasinopersonalen antar att<br>besökaren har fyllt 20 år. Kravet underlättar ålderskontrollen och kan<br>utgöra underlag för registrering av besökaren.</p>
<p>5§</p>
<p>Det statligt ägda företag som skall bedriva kasinospel skall föra register<br>över besökarna på kasinot. Av personuppgiftslagen följer att företaget är<br>personuppgiftsansvarigt för registret.</p>
<p>I paragrafen anges ändamålet med registret Ändamålsbestämmelsen är<br>uttömmande vilket innebär att registret inte far användas för andra<br>ändamål än de angivna såvida inte besökaren och den registrerade är<br>överens om annan användning, t.ex. för direktriktad reklam.</p>
<p>6§</p>
<p>I paragrafen anges vilka uppgifter som ett besöksregister skall innehålla.<br>Uppräkningen är uttömmande. Besökare som bor i Sverige har nästan<br>undantagslöst personnummer. För sådana som inte har svenskt<br>personnummer kan man använda ett utländskt personnummer eller annat</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>55</p>
<p>vedertaget identifieringsnummer såsom t.ex. passnummer med angivande<br>av var passet är utfärdat.</p>
<p>Registret skall också innehålla ett fotografi av besökaren. Detta<br>kommenteras i avsnitt 6.6.</p>
<p>7§</p>
<p>I paragrafen erinras om vissa bestämmelser i personuppgiftslagen.</p>
<p>8§</p>
<p>Paragrafen innehåller regler om när gallring av uppgifter och fotografier i<br>besökarregistret skall ske.</p>
<p>9§</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar 37 § lotterilagen.</p>
<p>Det blir förbjudet för den som anordnar kasinospel att i någon form<br>lämna kredit för insatser. Genom att förbudet riktar sig mot den som<br>anordnar spelet förbjuder inte bestämmelsen att allmänt accepterade<br>kreditkort används som betalningsmedel. Regeringen eller Lotteri-<br>inspektionen, om regeringen så bestämmer, har dock möjlighet att med<br>stöd av 12 § införa begränsningar när det gäller betalningsmedel.</p>
<p>10§</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar 36 § lotterilagen.</p>
<p>Med funktionärer avses t.ex. konsulter som anlitas av kasinoföretaget<br>och styrelseledamöter. Bestämmelsen motiveras av intresset att<br>åstadkomma, bibehålla och förstärka tilltron till kasinoverksamheten.</p>
<p>H§</p>
<p>I likhet med tillstånd enligt lotterilagen till spel på värdeautomater far<br>tillstånd för kasinospel enligt denna lag endast ges till ett företag som ägs<br>av staten. Det står sedan företaget fritt att köpa in de tjänster som kan<br>behövas för driften av spelet på ett kasino.</p>
<p>12 §</p>
<p>Med stöd av denna paragraf far meddela olika villkor och föreskrifter för<br>kasinot och kasinospelet. Vilka villkor det kan röra sig om behandlas i<br>avsnitt 6.9.</p>
<p>13 §</p>
<p>Endast regeringen far ge tillstånd till kasinon. Genom andra stycket i<br>paragrafen öppnas möjlighet för regeringen att låta Lotteriinspektionen<br>svara för utformningen av de närmare bestämmelserna för kasino-<br>verksamhet.</p>
<p>14 §.</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 48 § lotterilagen i tillämpliga delar.</p>
<p>Lotteriinspektionen utövar den centrala tillsynen när det gäller<br>efterlevnaden av lotterilagen. Den tillsyn enligt denna lag som</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>56</p>
<p>Lotteriinspektionen skall utöva är i stora delar mycket likartad tillsynen Prop. 1998/99:80<br>över att lotterilagen följs.</p>
<p>15 §</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar delvis 51 § lotterilagen. Paragrafens andra<br>stycke har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.</p>
<p>16 §</p>
<p>Grunderna i avgiftsförordningen om full kostnadstäckning tillämpas när<br>regeringen föreskriver vilka avgifter som får tas ut. Närmare<br>bestämmelse om storleken på avgifterna meddelas i en förordning.</p>
<p>17 §</p>
<p>I paragrafen ges ett förbud mot överklagande av beslut enligt lagen. Den<br>enda person som skulle kunna överklaga ett beslut är det statliga<br>spelföretaget. Med hänsyn till det saknas skäl att ha en överklagande-<br>möjlighet.</p>
<h3>11.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om<br>skatt på spel</h3>
<p>1,4 och 10 §§</p>
<p>Någon skatt för varuspelsautomater skall inte utgå, varför skrivningar om<br>varuspelsautomater tas bort från paragraferna.</p>
<h3>11.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om<br>lotteriskatt</h3>
<p>1 §</p>
<p>Även kasinospel undantas från lotteriskatt. Beskrivningen av vilket bolag<br>som anordnar lotteri och kasinospel ändras så att den överensstämmer<br>med beskrivningen i den föreslagna lagen om kasinospel.</p>
<h3>11.4 Förslag till ändring i lotterilagen (1994:1000)</h3>
<p>2§</p>
<p>Ändringen är föranledd av kasinolagen (1999:xxx). Lotterilagen skall<br>inte tillämpas på spel enligt den lagen.</p>
<p>25 §</p>
<p>I punkt 1 anges att spel far anordnas i samband med offentlig nöjes-<br>tillställning i form av tivoli eller liknande. Som spelplats gäller alltså i<br>första hand nöjesfält med den för tivoli typiska uppsättningen av<br>nöjesattraktioner såsom karuseller, skjutbanor o.dyl. Med "liknande"<br>avses sådana marknader, festivaler o.dyl. som delvis har tivolikaraktär.<br>Det är givetvis inte tillräckligt att det finns några enstaka marknadsnöjen<br></p>
<p>57</p>
<p>utan tivolidelen måste i sig kunna liknas med ett tivoli. Gränsen får vid Prop. 1998/99:80<br>behov läggas fast tydligare genom föreskrifter enligt andra stycket.</p>
<p>I punkt 4 har alternativet med något annat "kännetecken" än namn<br>slopats (jfr dock andra stycket).</p>
<p>Enligt andra stycket delegeras föreskriftsrätt i fråga om spelplats och<br>speltid samt märkning av spelautomatema. Föreskrifterna kan gå i såväl<br>utvidgande som begränsande riktning. Vad gäller spelplats innebär detta<br>bl.a. att det blir möjligt att genom föreskrifter ge utrymme för spel på<br>andra platser än på tivolin eller liknande. Detta kan bli aktuellt i fråga om<br>varuspelsautomater beträffande vilka man inte rimligen kan räkna med<br>att någon inlösen av varor mot pengar kommer att ske. Som exempel kan<br>nämnas automater med vinster som har mycket lågt värde.</p>
<p>I första stycket anges inte något uttryckligen om speltid men genom att<br>det i punkt 1 anges "i samband med" kommer en tidsfaktor in i bilden.<br>Spel på varuspelsautomater bör inte kunna ske på tider då nöjesfältet i<br>övrigt är stängt. Detta kan vid behov regleras med stöd av andra stycket.</p>
<p>När det gäller märkning av varuspelsautomatema finns bestämmelser i<br>första stycket 4. Enligt förslaget skall automaterna förses med tillstånds-<br>havarens namn. Det kan dock inte uteslutas att det finns fall där en<br>märkning framstår som onödig. Föreskriftsrätten enligt andra stycket kan<br>användas för att medge undantag från dessa bestämmelser om en<br>märkning framstår som onödig.</p>
<p>27 §</p>
<p>I första stycket punkt 1 har tillagts att tillstånd får ges om spelet anordnas<br>i samband med bingospel. Avsikten är att uttrycket "i samband med"<br>skall förstås så att automatspelet får pågå bara under den tid då bingospel<br>pågår och i direkt anslutning till den lokal där bingospelet bedrivs.</p>
<p>I punkt 2 har högsta insatsen ändrats från 1/6 500 till 1/7 000<br>basbelopp.</p>
<p>Enligt punkt 3 skall värdet av högsta vinsten uppgå till högst etthundra<br>gånger insatsen, dvs. för närvarande 500 kronor.</p>
<p>Nuvarande punkt 5 om att högst ett visst belopp av vinstens värde får<br>växlas mot kontanter har strukits.</p>
<p>28 §</p>
<p>I paragrafen har den ändringen gjorts att även varuspelsautomater<br>omfattas av krav på tillstånd för innehav.</p>
<p>29-31 §§</p>
<p>I paragraferna har gjorts följdändringar med anledning av att 28 § ändrats<br>så att varuspelsautomater i princip omfattas av krav på tillstånd för<br>innehav.</p>
<p>37 a §<br>Paragrafen, som är ny, innehåller ett förbud mot att lösa in vinster från<br>varuspelsautomater till varor eller kontanter. Förbudet riktar sig inte bara<br>mot anordnaren utan också mot den som innehar den plats där lotteriet<br>tillhandahålls eller som bedriver näringsverksamhet där. Med att någon<br></p>
<p>58</p>
<p>innehar en plats avses inte bara innehav på grund av äganderätt utan Prop. 1998/99:80<br>också innehav på grund av nyttjanderätt e.d. Med plats avses även lokal.</p>
<p>47 §</p>
<p>I paragrafen har gjorts följdändringar med anledning av att 28 § ändrats<br>så att varuspelsautomater i princip omfattas av krav på tillstånd för<br>innehav.</p>
<p>54 §</p>
<p>En följdändring har gjorts med anledning av att 28 § ändrats så att<br>varuspelsautomater i princip omfattas av krav på tillstånd för innehav.</p>
<h3>11.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:150) om</h3>
<h3>allmän kameraövervakning</h3>
<p>7a§</p>
<p>Paragrafen reglerar ett kasinoföretags möjlighet att bedriva allmän<br>kameraövervakning utan tillstånd. En förutsättning är att syftet skall vara<br>att förhindra eller avslöja brott eller att lösa tvist om spel. Det<br>förekommer att spelare hävdar att spelet hade ett annat utfall än det som<br>croupiem/dealem anser. För att lösa en tvist mellan spelaren och<br>kasinoföretaget kan den inspelning som gjorts av spelet användas.</p>
<p>Det är bara sådan kasinoverksamhet och i sådan lokal som avses i<br>kasinolagen (1999:xxx) som kommer i fråga för övervakning enligt dessa<br>regler. Övervakning av s.k. restaurangkasino får bedömas enligt andra<br>regler.</p>
<p>59</p>
<h2>Sammanfattning av arbetsgruppens förslag om<br>införande av kasinospel av internationellt slag i<br>Sverige</h2>
<p>Kulturutskottet redovisade i betänkande 1996/97:KrU7 att regeringen<br>utan dröjsmål bör pröva frågan att infora kasinospel av internationellt<br>slag i Sverige. Mot den bakgrunden bildades en tjänstemannagrupp under<br>Finansdepartementet med uppdrag att ta fram ett förslag, för regeringens<br>ställningstagande, om införande av s.k. internationella kasinon.</p>
<p>Arbetsgruppens arbete inriktades på utarbeta ett förslag till regelverk<br>och inte på att undersöka och värdera de olika argumenten som finns för<br>och emot en legalisering. Argumenten redovisas kortfattat i pro-<br>memorian. Underlag till denna del har varit utredningarna SOU 1992:33<br>Kasinospels verksamhet i folkrörelsernas tjänst? och Ds 1992:118<br>Regelverk för kasinospel av internationellt slag i Sverige.</p>
<p>Arbetsgruppen förslag</p>
<p>Tillstånd förelås endast kunna lämnas till ett spelföretag som ägs av<br>staten. Arbetsgruppen föreslår att det statliga spelbolaget AB Svenska<br>Spel far tillståndet att bedriva internationellt kasinospel inklusive spel på<br>olika slags automater. Regeringen/Finansdepartementet bör som ägare<br>verka för att AB Svenska Spel bildar ett dotterbolag för<br>värdeautomatverksamheten och sedan placerar kasinoverksamheten i<br>detta bolag. Kasinospel och spel på automater skiljer sig i flera<br>avseenden från den verksamhet AB Svenska Spel i övrigt bedriver,<br>varför det är viktigt att dotterbolagets ledning besitter en särskild<br>kompetens samtidigt som man kan dra nytta av moderbolagets system,<br>rutiner, kunskap och goda namn.</p>
<p>Arbetsgruppen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att lämna<br>tillstånd till totalt fyra kasinon. Regeringen bör initialt ge AB Svenska<br>Spel tillstånd att öppna två kasinon. Därefter skall verksamheten<br>utvärderas ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Utvärderingen skall<br>göras av Lotteriinspektionen. Om det visar sig att kasinoverksamheten<br>utvecklats positivt kan regeringen lämna tillstånd till ytterligare två<br>kasinon. Tillståndshavaren, dvs AB Svenska Spel, avgör på<br>kommersiella grunder var de två första kasinona skall placeras.</p>
<p>Arbetsgruppen föreslår att riksdagen beslutar om en separat lag för<br>kasinospel fristående från lotterilagen som slår fast de grundläggande<br>principerna.</p>
<p>Lotteriinspektionen föreslås ansvara för tillsyn och kontroll. Myndig-<br>hetens arbete kommer att inriktas mot att kontrollera den interna<br>kontrollen avseende rutiner,, system, utrustning, säkerhet, penning-<br>hantering m.m. samt att inom vissa områden efter regeringens bemyn-<br>digande utfärda föreskrifter och spelreglementen.</p>
<p>Roulett-, kort- och tämingsspel samt spel på automater kommer att<br>tillåtas i verksamheten. Lotteriinspektionen kommer att fastställa minimi-<br>och maximiinsatser för både bordspel och automater.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>60</p>
<p>Spelanordnaren tillåts inte lämna kredit för insatser i kasinot. Det skall<br>regleras vilka betalningsmedel som inte skall vara tillåtna.</p>
<p>Svenska kasinon skall vara tillgängliga för allmänheten. En åldersgräns<br>på 18 år föreslås. Den skall upprätthållas med hjälp av legitimering vid<br>entrén.</p>
<p>Kasinooperatören skall låta registrera upplysningar om varje gästs<br>namn, adress, födelsedatum, nationalitet samt dokumentera tidpunkt för<br>när gästen anlänt till kasinot. Utöver detta skall varje gäst avbildas.</p>
<p>TV-kameror bör bevaka spelet och lokalen.</p>
<p>Regeringen/Finansdepartementet bör i tillstånd eller i ägardirektiv slå<br>fast inriktningen av marknadsföringen, så att den inte uppfattas som<br>aggressiv, utan istället som socialt hänsyns- och ansvarstagande.</p>
<p>Arbetsgruppen föreslår att anställda inte far ta emot dricks och att detta<br>slås fast i lag.</p>
<p>Åtgärder skall vidtagas för att bekämpa penningtvätt. Arbetsgruppen<br>föreslår att även internationell kasinoverksamhet ingår i den grupp av<br>näringsverksamheter som har skyldighet att besvara frågor ställda av<br>finanspolisen.</p>
<p>Spelberoende skall förebyggas och motverkas. Tillståndshavaren<br>förväntas dels följa utvecklingen och ha löpande kontakter med<br>representanter för organisationer som arbetar med spelberoende och<br>ansvariga myndigheter, dels införa ett åtgärdsprogram mot spelberoende.<br>Arbetsgruppen bedömer att förutsättningarna för att förhindra och<br>motverka spelberoende är stora då spelet bedrivs inom en sammanhållen,<br>övervakad och kontrollerad lokal.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>61</p>
<h2>Arbetsgruppens förslag till lag om kasinospel</h2>
<h3>Förslag till lag om kasinospel</h3>
<p>1 § Kasinospel enligt denna lag får efter tillstånd anordnas sammanhållet</p>
<p>1 en för ändamålet huvudsakligen avsedd lokal, kasino.</p>
<p>2 § Tillstånd till att anordna kasinospel far meddelas av regeringen.<br>Sådant tillstånd far bara ges till ett spelföretag som ägs av staten.<br>Antalet kasinon där det får bedrivas kasinospel får inte överstiga fyra</p>
<p>stycken.</p>
<p>3 § Med kasinospel förstås i denna lag spel på roulett samt tärnings- och<br>kortspel. Även spel på penningautomater och andra spelautomater far<br>finnas på ett kasino.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer beslutar också<br>om vilka spelformer som far förekomma.</p>
<p>5 § Tillstånd att anordna kasinospel får förenas med villkor.</p>
<p>Om tillståndshavaren inte följer föreskrifterna i denna lag eller<br>föreskrifter, villkor eller bestämmelser som har meddelats med stöd av<br>lagen, får den som meddelat tillståndet återkalla det.</p>
<p>Tillståndet får också återkallas eller ändras om förutsättningarna för<br>tillståndet inte längre finns eller har ändrats,</p>
<p>6 § Vad som i denna lag eller i villkor eller föreskrift som meddelats med<br>stöd av lagen gäller för tillståndshavare och de krav som ställs på denne,<br>gäller också en av tillståndshavaren anlitad operatör som sköter<br>verksamheten på kasinot.</p>
<p>7 § Närmare villkor för spel och spelformer far meddelas av<br>Lotteriinspektionen.</p>
<p>Lotteriinspektionen fastställer minimi- och maximiinsatser för spel på<br>spelbord och automater.</p>
<p>8 § Spelutrustning, såsom rouletthjul, spelautomater, spelkort, tärningar<br>m.m. skall vara godkänd av Lotteriinspektionen innan den får tas i bruk<br>på kasinot.</p>
<p>9 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer<br>förhållandet mellan antalet spelautomater och spelbord vid kasinot.</p>
<p>10 § För att fa tillträde till kasinot måste gästen ha fyllt 18 år. Gästen får<br>förvägras tillträde om han/hon inte kan legitimera sig.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>11 § Kasinot skall låta registrera upplysningar om varje gästs namn,<br>adress födelsedatum, nationalitet samt ange tidpunkt för när gästen<br>anlände till kasinot. Gästen skall också avbildas.</p>
<p>62</p>
<p>12 § Det är inte tillåtet för tillståndshavaren att lämna kredit för insatser i<br>kasinospel.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva<br>vilka betalningsmedel som inte får godtas på kasinot.</p>
<p>13 § Kasinot har rätt att låta avvisa personer som kan antas begå<br>brottsliga gärningar och personer som uppenbarligen saknar medel att<br>spendera på spel eller har avtalat om spelförbud med kasinot.</p>
<p>14 § Den som är anställd vid ett kasino av tillståndshavaren eller hos<br>operatören, får inte delta i spel vid ett kasino som drivs av denne.</p>
<p>15 § En anställd vid ett kasino far inte inom ramen för spelverskamheten<br>ta emot dricks.</p>
<p>16 § Lotteriinspektionen utövar tillsynen över att denna lag och de<br>föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs.</p>
<p>17 § Avgift far tas ut i ärenden om tillstånd, godkännande och tillsyn<br>enligt denna lag. Avgift betalas enligt de föreskrifter som meddelas av<br>regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>63</p>
<h2>Förteckning över remissinstanser (Kasinospel)</h2>
<p>Remissyttranden har avletts av Brottsförebyggande rådet, Data-<br>inspektionen, Folkhälsoinstitutet, Hovrätten över Skåne och Blekinge,<br>Konkurrensverket, Konsumentverket, Lotteriinspektionen, Riksidrotts-<br>förbundet, Rikspolisstyrelsen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,<br>Riksåklagaren, Socialstyrelsen, Statskontoret, Turistdelegationen,<br>Cherryföretagen AB, Folkrörelsernas Samarbetsorgan för lotterifrågor<br>(FSL), Kamratföreningen Spelberoende, Knutssonbolagen AB, AB Trav<br>och Galopp (ATG), AB Svenska Spel, Svenska Kommunförbundet,<br>Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), Svenska Rese- och<br>Turistindustrins Samarbetsorganisation (RTS)</p>
<p>Yttranden har därutöver inkommit från: Föreningen Turism i Sverige<br>(FörTur), Hotell och Restaurang facket, IOGT-NTO, Stockholm<br>Information Service (SIS), Västerås Stad och Ölands Kommunalförbund.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>64</p>
<h2>Sammanfattning av betänkandet Automatspel</h2>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h3>SOU 1998:144</h3>
<p>Betänkandet behandlar automatspel. I betänkandet föreslås vissa<br>ändringar i lotterilagen (1994:1000) och lagen (1982:636) om anord-<br>nande av visst automatspel (förströelsespelslagen). I lotterilagen rör<br>ändringarna reglerna om anordnande av spel på varuspelsautomater<br>(automater som ger vinst i form av varor) och värdeautomater (automater<br>som ger vinst i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande). I för-<br>ströelsespelslagen gäller ändringarna s.k. förströelseautomater, dvs<br>automater som inte ger vinst eller som ger vinst endast i form av frispel.</p>
<p>Beträffande varuspelsautomatema föreslås att det skall införas ett krav<br>på typgodkännande. Godkännande skall inte ske om det på grund av<br>beskaffenheten av automaterna eller de varor som används som vinster<br>finns en inte obetydlig risk att automaterna kommer att användas för spel<br>om pengar. Vidare föreslås att spel på varuspelsautomater, som för när-<br>varande får anordnas i samband med offentlig nöjestillställning, hotell-<br>och restaurangverksamhet samt vid bingospel, skall få anordnas endast i<br>samband med tivoli eller liknande. Varuspelsautomatema skall märkas<br>med tillståndshavarens namn. Regeringen eller den myndighet regeringen<br>bestämmer far enligt förslaget meddela avvikande föreskrifter om<br>spelplats, speltid och märkning av automaterna. I betänkandet föreslås<br>vidare att det införs ett förbud mot att lösa in varuvinster mot kontanter.<br>Förbudet straffsanktioneras.</p>
<p>Spel på värdeautomater skall enligt förslaget få anordnas även i<br>samband med bingospel. Högsta vinstbeloppet sänks från 1 000 kr till<br>500 kr. Vinstema från en värdeautomaten, som betalas ut i form av ett<br>värdebevis, föreslås i sin helhet få lösas in mot kontanter. Enligt gällande<br>regler får högst 100 kr av vinstens värde lösas in mot kontanter. Vinst<br>som motsvarar ett högre belopp betalas ut i form av presentkort.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få enligt<br>förslaget en generell föreskriftsrätt i fråga om automatspel enligt<br>lotterilagen. Föreskrifterna får avse de begränsningar som behövs för att<br>verksamheten skall bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt.</p>
<p>För förströelsespelen föreslås ändringar beträffande förströelse-<br>automatens beskaffenhet. Tillstånd att anordna spel får inte ges i fråga<br>om spelautomater som är av sådan beskaffenhet att spelets förlopp<br>huvudsakligen är beroende av slumpen. Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om typgodkännande<br>och märkning av förströelseautomater. Lotteriinspektionen skall utöva<br>den centrala tillsynen över tillämpningen av förströelsespelslagen.</p>
<p>Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1999. Vissa övergångs-<br>bestämmelser föreslås i fråga om gällande tillstånd för varuspels-<br>automater och förströelseautomater.</p>
<p>3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 80</p>
<h2>Utredningens lagförslag (Automatspel)</h2>
<h3>1 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:636) om</h3>
<h3>anordnande av visst automatspel</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:636) om anordnande av<br>visst automatspel</p>
<p>dels att 7 § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Socialnämnden utövar tillsyn<br>över efterlevnaden av denna lag<br>och av de föreskrifter som har<br>meddelats med stöd av lagen</p>
<p>För att utöva tillsynen har<br>socialnämnden rätt att fa tillträde<br>till lokaler och platser där<br>automatspel anordnas eller där en<br>spelautomat annars finns uppställd<br>och att infordra upplysningar från<br>den som anordnar spelet eller låtit<br>ställa upp automaten.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3a§</p>
<p>Tillstånd får inte lämnas i fråga<br>om spelautomater som är av sådan<br>beskaffenhet att spelets förlopp<br>huvudsakligen är beroende av<br>slumpen.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får<br>meddela föreskrifter om typgod-<br>kännande och märkning av spel-<br>automater som avses i denna lag.<br>Föreskrifterna får innebära förbud<br>mot att använda automater som<br>inte är typgodkända eller märkta.</p>
<p>7§</p>
<p>Lotteriinspektionen har den<br>centrala tillsynen över att denna<br>lag och de föreskrifter som med-<br>delats med stöd av lagen följs.</p>
<p>Socialnämnden har den när-<br>mare tillsynen inom sitt område</p>
<p>För att utöva tillsynen har en<br>tillsynsmyndighet rätt att fa<br>tillträde till lokaler och platser där<br>automatspel anordnas eller där en<br>spelautomat annars finns uppställd<br>och att infordra upplysningar från<br>den som anordnar spelet eller låtit<br>ställa upp automaten.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</p>
<p>66</p>
<p>2. Tillstånd till automatspel som har meddelats enligt äldre<br>bestämmelser skall upphöra att gälla vid utgången av mars år 2000.</p>
<h3>2 Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000)<br>dels att 14, 25,27-31, 47 och 54 §§ skall ha följande lydelse,<br>dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer,</p>
<p>27 a och 37 a §§, av följande lydelse,</p>
<p>dels att rubriken närmast före 25 § skall placeras närmast före 24 a §.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>14 §</p>
<p>Varuspelsautomater skall vara<br>av godkänd typ. Sådana automater<br>skall inte typgodkännas om det på<br>grund av beskaffenheten av auto-<br>materna eller de varor som<br>används som vinster finns en inte<br>obetydlig risk att automaterna<br>kommer att användas för spel,<br>direkt eller indirekt, om pengar.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer skall<br>meddela närmare föreskrifter om<br>typgodkännande av varuspels-<br>automater.</p>
<p>Förslutna lotter och bingobrickor som används i ett lotteri skall vara av<br>godkänd typ. Detsamma gäller teknisk utrustning som används för<br>insatser, vinstdragning eller kontroll av egentliga lotterier och bingospel.</p>
<p>Ett beslut om typgodkännande får förenas med villkor.</p>
<p>25 §</p>
<p>Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får lämnas, om</p>
<p>1. spelet anordnas i samband 1. automaterna är typgodkända,<br>med</p>
<p>a) en offentlig nöjestillställning,</p>
<p>b) hotell- och restaurangverk-<br>samhet, om det för rörelsen finns<br>tillstånd till servering av<br>spritdrycker, vin eller starköl<br>enligt alkohollagen (1994:1738)<br>eller om det ändå kan antas att<br>spelet utan olägenhet kan<br>anordnas i samband med<br>verksamheten, eller</p>
<p>c) bingospel,</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>67</p>
<p>2. värdet av spelarens insats</p>
<p>uppgår till högst 1/6 000</p>
<p>basbelopp,</p>
<p>3. värdet av högsta vinsten<br>uppgår till högst 1/300 basbelopp,</p>
<p>4. varje spelautomat förses med<br>tillståndshavarens namn eller<br>något annat kännetecken,</p>
<p>5. det kan antas att spel-<br>automaten inte kommer att<br>användas för något annat ändamål<br>än den enligt ansökan är avsedd<br>för, och</p>
<p>6. det kan antas att god ordning<br>kommer att råda inom den lokal<br>eller på den plats där spelet skall<br>bedrivas.</p>
<p>27 §</p>
<p>Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i</p>
<p>26 § far ges, om</p>
<p>1. spelet anordnas i samband<br>med hotell- och restaurangverk-<br>samhet, om det för rörelsen finns<br>tillstånd till servering av sprit-<br>drycker, vin eller starköl enligt<br>alkohollagen (1994:1738),</p>
<p>2. värdet av spelarens insats<br>uppgår till högst 1/6 500 bas-<br>belopp per spel,</p>
<p>3. värdet av högsta vinsten<br>uppgår till högst tvåhundra gånger<br>insatsen,</p>
<p>4. högst fem värdeautomater<br>placeras på varje spelplats,</p>
<p>2. spelet anordnas i samband Prop. 1998/99:80</p>
<p>med tivoli eller liknande, Bilaga 5</p>
<p>3. värdet av spelarens insats<br>uppgår till högst 1/7 000 bas-<br>belopp,</p>
<p>4. värdet av högsta vinsten</p>
<p>uppgår till högst 1/300 basbelopp,</p>
<p>5. varje spelautomat förses med<br>tillståndshavarens namn,</p>
<p>6. det kan antas att spel-<br>automaten inte kommer att an-<br>vändas för något annat ändamål än<br>den enligt ansökan är avsedd för,<br>och</p>
<p>7. det kan antas att god ordning<br>kommer att råda inom den lokal<br>eller på den plats där spelet skall<br>bedrivas.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får,<br>med avvikelse från första stycket 2<br>och 5, meddela föreskrifter om<br>spelplats och speltid samt om<br>märkning av spelautomaterna.</p>
<p>1. spelet anordnas i samband<br>med hotell- och restaurangverk-<br>samhet, om det för rörelsen finns<br>tillstånd till servering av sprit-<br>drycker, vin eller starköl enligt<br>alkohollagen (1994:1738) eller i<br>samband med bingospel,</p>
<p>2. värdet av spelarens insats<br>uppgår till högst 1/7 000 bas-<br>belopp per spel,</p>
<p>3. värdet av högsta vinsten<br>uppgår till högst hundra gånger<br>insatsen,</p>
<p>4. värdet av vinsterna i spelet<br>motsvarar minst 85 procent av<br>insatsernas värde,</p>
<p>68</p>
<p>5. högst 100 kronor av vinstens<br>värde får växlas mot kontanter,</p>
<p>6. värdet av vinsterna i spelet<br>motsvarar minst 85 procent av</p>
<p>5. vinsterna betalas ut i form av<br>värdebevis,</p>
<p>6. högst fem värdeautomater<br>placeras på varje spelplats,</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>insatsernas värde,</p>
<p>7. spelautomatema kan kontrolleras genom tele- och databaserade<br>kommunikationssystem,</p>
<p>8. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något</p>
<p>annat kännetecken,</p>
<p>9. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något<br>annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och</p>
<p>10. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller<br>på den plats där spelet skall bedrivas.</p>
<p>Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till ett spelföretag som</p>
<p>ägs av staten.</p>
<p>27a§</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får,<br>med avvikelse från denna lag,<br>meddela föreskrifter om begräns-<br>ningar i fråga om automatspel, om<br>det behövs för att verksamheten<br>skall bedrivas på ett från allmän<br>synpunkt lämpligt sätt.</p>
<p>28 §</p>
<p>Penningautomater, värde- Spelautomater får innehas bara</p>
<p>automater och skicklighetsauto- efter tillstånd.</p>
<p>mater far innehas bara efter</p>
<p>1. av den som har tillstånd enligt<br>25, 26 eller 27 § att anordna sådant<br>automatspel, om automaten om-<br>fattas av speltillståndet,<br>under en tid av längst ett år från</p>
<p>tillstånd.</p>
<p>Sådana automater får dock innehas utan särskilt tillstånd</p>
<p>1. av den som har tillstånd enligt</p>
<p>26 eller 27 § att anordna sådant</p>
<p>automatspel, om automaten om-<br>fattas av speltillståndet,</p>
<p>2. av automatinnehavares dödsbo</p>
<p>dödsfallet och av automatinnehavares konkursbo längst intill dess<br>konkursen har avslutats, eller</p>
<p>3. av den som har fått sitt tillstånd att inneha automaten återkallat, till<br>dess att tre månader har förflutit från det att beslutet om återkallelsen</p>
<p>vann laga kraft.</p>
<p>Tillstånd får förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och<br>ordningsbestämmelser.</p>
<p>29 §</p>
<p>Införsel till landet av penning-<br>automater, värdeautomater och<br>skicklighetsautomater är tillåten</p>
<p>Införsel till landet av spelauto-<br>mater är tillåten endast för den<br>som har rätt att enligt 28 § första</p>
<p>endast för den som har rätt att stycket eller andra stycket 1 inneha Prop. 1998/99:80</p>
<p>enligt 28 § första stycket eller sådan automat. Bilaga 5</p>
<p>andra stycket 1 inneha sådan auto-</p>
<p>mat.</p>
<p>30 §</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer far<br>föreskriva undantag från 28 §<br>första stycket och 29 § i fråga om<br>penningautomater, värdeauto-<br>mater och skicklighetsautomater<br>som innehas</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får<br>föreskriva undantag från 28 §<br>första stycket och 29 § i fråga om<br>spelautomater som innehas</p>
<p>1. på fartyg i internationell trafik för spel på fartyget, eller</p>
<p>2. i yrkesmässig verksamhet för tillverkning, reparation eller liknande.</p>
<p>31 §</p>
<p>I fråga om rätten att hantera<br>oförtullade penningautomater,<br>värdeautomater och skicklig-<br>hetsautomater gäller lagen<br>(1973:980) om transport, förvaring<br>och förstöring av införselreglerade<br>varor, m. m.</p>
<p>I fråga om rätten att hantera<br>oförtullade spelautomater gäller<br>lagen (1973:980) om transport,<br>förvaring och förstöring av<br>införselreglerade varor, m.m.</p>
<p>37a§</p>
<p>Om det i denna lag anges att<br>vinst utgörs av annat än kontanter<br>får den inte växlas in mot<br>kontanter av den som anordnat<br>lotteriet eller av den som innehar<br>den plats där lotteriet till-<br>handahålls eller som bedriver<br>näringsverksamhet där. Detsamma<br>gäller ombud för sådana personer.<br>Värdebevis som avses i 27 § 5 får<br>dock växlas mot kontanter.</p>
<p>47 §</p>
<p>Lotteriinspektionen prövar<br>frågor om tillstånd enligt 28 § att<br>inneha penningautomater, värd-<br>eautomater och skicklighetsauto-<br>mater.</p>
<p>Lotteriinspektionen prövar<br>frågor om tillstånd enligt 28 § att<br>inneha spelautomater.</p>
<p>54 §</p>
<p>Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen<br>eller av grov oaktsamhet</p>
<p>1.olovligen anordnar lotteri, 1. olovligen anordnar lotteri,</p>
<p>70</p>
<p>eller</p>
<p>2. olovligen innehar en penning- 2. olovligen innehar en spel-<br>automat, värdeautomat eller skick- automat, eller<br>lighetsautomat. bryter mot bestämmelserna i</p>
<p>37a§.</p>
<p>I ringa fall döms inte till ansvar.</p>
<p>Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>1 .Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</p>
<p>2. Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater som har beviljats<br>enligt äldre bestämmelser skall upphöra att gälla vid utgången av år 2000.</p>
<p>3. Den som vid lagens ikraftträdande innehar en varuspelsautomat med<br>tillstånd enligt 25 § får inneha automaten utan tillstånd som avses i 28 §<br>till utgången av år 2001.</p>
<p>71</p>
<h2>Förteckning över remissinstanser (Automatspel)</h2>
<p>Remissyttranden har lämnats av Hovrätten för Nedre Norrland,<br>Kammarrätten i Göteborg, Justitiekanslem, Domstolsverket, Riks-<br>åklagaren, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium,<br>Brottsförebyggande rådet, Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, Stats-<br>kontoret, Riksrevisionsverket, Ekonomistymingsverket, Riksskatte-<br>verket, Lotteriinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket,<br>Ungdomsstyrelsen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i<br>Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Stockholms kommun,<br>Göteborgs kommun, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Riks-<br>idrottsförbund, AB Svenska Spel, AB Trav och Galopp, Sveriges bingo-<br>arrangörers centralorganisation, Cherryföretagen AB, Knutssonbolagen<br>AB, Sveriges allmännyttiga lotterier AB, Folkrörelsernas Sam-<br>arbetsorgan i Lotterifrågor, Folkrörelsernas lotteribyrå, Sveriges auto-<br>matägares riksförbund, Kamratföreningen Spelberoende, Sveriges Tivoli-<br>ägareförening, Sveriges Hotell & Restaurangföretagare, Spel- och<br>Tobakshandlarnas riksförbund AB, och Svensk Handel.</p>
<p>Luleå kommun har meddelat att kommunen inte har några synpunkter<br>på förslagen.</p>
<p>Utöver remissinstanserna har synpunkter på betänkandet kommit in<br>från Callmedia Interaktiva Lotterier AB, Cancerfonden, Företagarnas<br>riksorganisation, Insamlingsstiftelsen Svenska Telefonden, Jönköpings<br>Bingoallians, Norsk lotteridrift asa, PAUS - Presentkort Administrativ<br>utveckling i Skandinavien, Riksettans Bingoallians och Triangelns<br>Bingoallians.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>72</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag (Automatspel)</h2>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 7</p>
<h3>1 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om</h3>
<h3>skatt på spel</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1, 4, 10 och 19 §§ lagen (1972:820) om skatt<br>på spel skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1§<sup>9</sup></p>
<p>Spelskatt betalas enligt denna<br>lag till staten för sådant roulettspel<br>och spel på varuspelsautomater<br>som kräver tillstånd enligt lotteri-</p>
<p>Spelskatt betalas enligt denna<br>lag till staten för sådant roulettspel<br>som kräver tillstånd enligt lotteri-<br>lagen (1994:1000).</p>
<p>lagen (1994:1000).</p>
<p>Kortspel och tämingsspel jämställs i denna lag med roulettspel.</p>
<p>Skattskyldig är den som har<br>tillstånd som avses i 1 §. I fråga<br>om roulettspel och spel på varu-<br>spelsautomater med utrustning<br>som upplåts av någon med fast<br>driftställe inom landet, är dock den<br>som upplåter utrustningen skatt-<br>skyldig.</p>
<p>4§<sup>10</sup></p>
<p>Skattskyldig är den som har<br>tillstånd som avses i 1 §. I fråga<br>om roulettspel med utrustning som<br>upplåts av någon med fast<br>driftställe inom landet, är dock<br>den som upplåter utrustningen<br>skattskyldig.</p>
<p>10 §"</p>
<p>Spelskatt för roulettspel tas ut, för varje kalendermånad<br>då skattskyldighet föreligger, med</p>
<p>2 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på ett spelbord,</p>
<p>4 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på två spelbord,</p>
<p>9 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på tre spelbord,</p>
<p>18 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fyra spelbord<br>och med</p>
<p>25 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fem spelbord.</p>
<p>Föreligger rätt till spel på flera spelbord än fem tas skatten<br>för vart och ett av dessa bord ut med 5 000 kronor per månad.<br>Spelskatt för spel på varu-<br>spelsautomater tas ut med 1 500<br>kronor per varuspelsautomat för<br>varje kalendermånad då skattskyl-<br>dighet föreligger</p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 1998:291.</p>
<p><sup>10</sup> Senaste lydelse 1998:291.</p>
<p><sup>11</sup> Senaste lydelse 1998:291.</p>
<p>73</p>
<p>4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 80</p>
<p>Den som bedriver roulettspel<br>eller spel på varuspelsautomater</p>
<p>med utrustning som upplåtits till<br>honom är ansvarig för spelskatt för<br>vilken skattskyldighet åvilar<br>upplåtaren och som denne inte<br>betalat. När spelutrustning upplåts<br>i flera led gäller motsvarande för<br>en upplåtare som själv inte är<br>skattskyldig.</p>
<p>§<sup>12</sup></p>
<p>Den som bedriver roulettspel</p>
<p>med utrustning som upplåtits till<br>honom är ansvarig för spelskatt för<br>vilken skattskyldighet åvilar<br>upplåtaren och som denne inte<br>betalat. När spelutrustning upplåts<br>i flera led gäller motsvarande för<br>en upplåtare som själv inte är<br>skattskyldig.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p><sup>12</sup> Senaste lydelse 1998:291.</p>
<p>74</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000)<br>dels att 25, 27-31, 47 och 54 §§ skall ha följande lydelse,<br>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 37 a §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>25 § <sup>3</sup></p>
<p>Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får lämnas, om</p>
<p>1. spelet anordnas i samband<br>med</p>
<p>a) en offentlig nöjestillställning,</p>
<p>b) hotell- och restaurang-<br>verksamhet, om det för rörelsen<br>finns tillstånd till servering av<br>spritdrycker, vin eller starköl<br>enligt alkohollagen (1994:1738)<br>eller om det ändå kan antas att<br>spelet utan olägenhet kan an-<br>ordnas i samband med verksam-</p>
<p>1. spelet anordnas i samband<br>med en offentlig nöjestillställning<br>för tivoli eller liknande,</p>
<p>heten,<br>eller</p>
<p>2. värdet av spelarens instats<br>uppgår till högst 1/7 000 bas-<br>belopp,</p>
<p>c) bingospel,</p>
<p>2. Värdet av spelarens insats</p>
<p>uppgår till högst 1/6 000 bas-<br>belopp,</p>
<p>3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300 basbelopp,</p>
<p>4. varje spelautomat förses med 4. varje spelautomat förses med<br>tillståndshavarens namn eller tillståndshavarens namn,<br></p>
<p>något annat kännetecken,</p>
<p>5. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något<br>annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och</p>
<p>6. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller<br>på den plats där spelet bedrivas.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får<br>meddela sådana föreskrifter om<br>spelplats, speltid och märkning av<br>spelautomatema som avviker från<br>första stycket 1 och 4.</p>
<p><sup>13</sup> Senaste lydelse 1996:1168.</p>
<p>75</p>
<p>27 §“*</p>
<p>Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>26 § far ges, om</p>
<p>1. spelet anordnas i samband<br>med hotell- och restaurangverk-<br>samhet, om det för rörelsen finns<br>tillstånd till servering av<br>spritdrycker, vin eller starköl<br>enligt alkohollagen (1994:1738),</p>
<p>2. värdet av spelarens insats</p>
<p>uppgår till högst 1/6 500</p>
<p>basbelopp per spel,</p>
<p>3. värdet av högsta vinsten<br>uppgår till högst tvåhundra, gånger<br>insatsen,</p>
<p>1. spelet anordnas i samband<br>med hotell- och restaurang-<br>verksamhet, om det för rörelsen<br>finns tillstånd till servering av<br>spritdrycker, vin eller starköl<br>enligt alkohollagen (1994:1738)<br>eller i samband med bingospel,</p>
<p>2. värdet av spelarens insats</p>
<p>uppgår till högst 1/7 000</p>
<p>basbelopp per spel,</p>
<p>3. värdet av högsta vinsten<br>uppgår till högst etthundra gånger<br>insatsen,</p>
<p>högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats,</p>
<p>4.</p>
<p>5. högst 100 kronor av vinstens<br>värde får växlas mot kontanter,</p>
<p>6. värdet av vinsterna i spelet<br>motsvarar minst 85 procent av<br>insatsernas värde,</p>
<p>7. spelautomatema kan kontrol-<br>leras genom tele- och databaserade<br>kommunikationssystem,</p>
<p>8. varje spelautomat förses med<br>tillståndshavarens namn eller<br>något annat kännetecken,</p>
<p>9. det kan antas att spelauto-<br>maten inte kommer att användas</p>
<p>5. värdet av vinstema i spelet<br>motsvarar minst 85 procent av<br>insatsernas värde,</p>
<p>6. spelautomatema kan kontrol-<br>leras genom tele- och databaserade<br>kommunikationssystem,</p>
<p>7. varje spelautomat förses med<br>tillståndshavarens namn eller<br>något annat kännetecken,</p>
<p>8. det kan antas att spelauto-<br>maten inte kommer att användas</p>
<p>för något annat ändamål än den<br>enligt ansökan är avsedd för, och</p>
<p>10. det kan antas att god ordning<br>kommer att råda inom den lokal</p>
<p>för något annat ändamål än den<br>enligt ansökan är avsedd för, och</p>
<p>9. det kan antas att god ordning<br>kommer att råda inom den lokal</p>
<p>eller på den plats där spelet skall<br>bedrivas.</p>
<p>eller på den plats där spelet skall<br>bedrivas.</p>
<p>Tillstånd enligt första stycket far bara lämnas till ett spelföretag som<br>ägs av staten.</p>
<p>Penningautomater, värdeauto-<br>mater och skicklighetsautomater<br>far innehas bara efter tillstånd.</p>
<p>28 §</p>
<p>Penningautomater, värdeauto-<br>mater, varuspelsautomater och<br>skicklighetsautomater far innehas<br>bara efter tillstånd.</p>
<p>1. av den som har tillstånd enligt<br>25, 26 eller 27 § att anordna sådant</p>
<p>Sådana automater far dock innehas utan särskilt tillstånd</p>
<p>1. av den som har tillstånd enligt</p>
<p>26 eller 27 § att anordna sådant</p>
<p><sup>14</sup> Senaste lydelse 1996:1168.</p>
<p>76</p>
<p>automatspel, om automaten om- automatspel, om automaten om-<br>fattas av speltillståndet, fattas av speltillståndet,</p>
<p>2. av automatinnehavares dödsbo under en tid av längst ett år från<br>dödsfallet och av automatinnehavares konkursbo längst intill dess<br>konkursen har avslutats, eller</p>
<p>3. av den som har fått sitt tillstånd att inneha automaten återkallat, till<br>dess att tre månader har förflutit från det att beslutet om återkallelsen<br>vann laga kraft.</p>
<p>Tillstånd får förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och<br>ordningsbestämmelser.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>Införsel till landet av penning-<br>automater, värdeautomater och<br>skicklighetsautomater är tillåten<br>endast for den som har rätt att<br>enligt 28 § första stycket eller<br>andra stycket 1 inneha sådan<br>automat.</p>
<p>29 §</p>
<p>Införsel till landet av penning-<br>automater, värdeautomater, varu-<br>spelsautomater och skicklighets-<br>automater är tillåten endast för den<br>som har rätt att enligt 28 § första<br>stycket eller andra stycket 1 inneha<br>sådan automat.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer far<br>föreskriva undantag från 28 §<br>första stycket och 29 § i fråga om<br>penningautomater, värdeautomater<br>och skicklighetsautomater som<br>innehas</p>
<p>30 §</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får<br>föreskriva undantag från 28 §<br>första stycket och 29 § i fråga om<br>penningautomater, värdeauto-<br>mater, varuspelsautomater och<br>skicklighetsautomater som innehas</p>
<p>1. på fartyg i internationell trafik för spel på fartyget, eller</p>
<p>2. i yrkesmässig verksamhet för tillverkning, reparation eller<br>liknande.</p>
<p>31</p>
<p>I fråga om rätten att hantera<br>oförtullade penningautomater,<br>värdeautomater och skicklig-<br>hetsautomater gäller lagen<br>(1973:980) om transport, förvaring<br>och förstöring av införselreglerade<br>varor, m. m.</p>
<p>I fråga om rätten att hantera<br>oförtullade penningautomater,<br>värdeautomater, varuspelsauto-<br>mater och skicklighetsautomater<br>gäller lagen (1973:980) om<br>transport, förvaring och förstöring<br>av införselreglerade varor, m.m.</p>
<p>En vinst som betalas ut i sam-<br>band med spel på en varuspel-<br>sautomat får inte lösas in mot en<br>annan vara eller mot kontanter av</p>
<p>1. den som anordnat lotteriet,</p>
<p>2. den som innehar den plats<br>där lotteriet tillhandahålls,</p>
<p>77</p>
<p>3. den som bedriver närings-<br>verksamhet där, eller</p>
<p>4. ombud för sådana personer<br>som avses i 1-3.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>Lotteriinspektionen prövar<br>frågor om tillstånd enligt 28 § att<br>inneha penningautomater, värde-<br>automater och skicklighetsauto-<br>mater</p>
<p>47 §</p>
<p>Lotteriinspektionen prövar<br>frågor om tillstånd enligt 28 § att<br>inneha penningautomater, värde-<br>automater, varuspelsautomater<br>och skicklighetsautomater.</p>
<p>54 §<sup>15</sup></p>
<p>Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen<br>eller av grov oaktsamhet</p>
<p>1.olovligen anordnar lotteri,<br>eller</p>
<p>1. olovligen anordnar lotteri,<br>eller</p>
<p>2. olovligen innehar en penning-<br>automat, värdeautomat eller skick-<br>lighetsautomat.</p>
<p>2. olovligen innehar en penning-<br>automat, värdeautomat, varu-<br>spelsautomat eller skicklig-<br>hetsautomat.</p>
<p>Till böter eller fängelse i högst sex månader döms också den som i<br>yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte uppsåtligen främjar<br>deltagande i ett utom landet anordnat lotteri, om främjandet särskilt avser<br>deltagande från Sverige.</p>
<p>I ringa fall döms inte till ansvar.</p>
<p>Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</p>
<p>2. 1 fråga om sådana tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater<br>som har beviljats före den 1 juli 1999 gäller äldre bestämmelser till<br>utgången av år 2000.</p>
<p>3. Den som vid lagens ikraftträdande innehar en varuspelsautomat med<br>tillstånd enligt 25 § får inneha automaten utan tillstånd som avses i 28 §<br>till utgången av år 2001.</p>
<p>4. I fråga om sådana tillstånd att anordna spel på värdeautomater som<br>har beviljats före den 1 juli 1999 gäller äldre bestämmelser till utgången<br>av år 1999.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:1475.</p>
<p>78</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag (Kasinospel i Sverige)</h2>
<h3>1 Förslag till lag om kasinospel</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 § Kasinospel far efter tillstånd anordnas i lokaler som huvudsakligen<br>används för detta ändamål.</p>
<p>2 § Med kasinospel avses i denna lag roulettspel, tämingsspel, kortspel<br>och liknande spel.</p>
<p>I ett kasino får det även förekomma spel på penningautomater och<br>andra automatspel som avses i 6 § lotterilagen (1994:1000).</p>
<p>3 § Det får finnas högst sex kasinon.</p>
<h4>Åldersgräns och legitimationskrav</h4>
<p>4 § Den som är under 20 år får inte ges tillträde till ett kasino.</p>
<p>Den som inte är känd och inte legitimerar sig får inte heller ges<br>tillträde till ett kasino.</p>
<h4>Registrering</h4>
<p>5 § Den som anordnar kasinospel skall föra ett register över besökarna på<br>kasinot i syfte att förebygga och avslöja brott.</p>
<p>Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling.</p>
<p>6 § Registret skall innehålla uppgift om besökarens namn, personnummer<br>eller annat identifieringsnummer, postadress samt uppgift om tidpunkt<br>för besöket.</p>
<p>7 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och<br>skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.</p>
<p>8 § En uppgift i registret över besökare skall gallras senast ett år efter det<br>att uppgiften registrerats.</p>
<h4>Förbud mot kreditgivning</h4>
<p>9 § Den som anordnar kasinospel får inte lämna kredit för insatser i<br>spelet.</p>
<h4>Förbud för anställda</h4>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>10§ Anställda eller funktionärer hos den som anordnar kasinospel får inte<br>delta i något spel i ett kasino.</p>
<p>79</p>
<h4>Beslut om tillstånd och övriga villkor</h4>
<p>11 § Tillstånd att anordna kasinospel far endast lämnas till foretag som i<br>sin helhet, direkt eller indirekt, ägs av staten.</p>
<p>12 § Ett tillstånd att anordna kasinospel skall förenas med de särskilda<br>villkor samt kontroll- och ordningsbestämmelser som behövs for att spel-<br>verksamheten skall bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt.</p>
<h4>Beslutande myndighet</h4>
<p>13 § Regeringen prövar frågor om tillstånd att anordna kasinospel.</p>
<p>Regeringen far överlåta åt Lotteriinspektionen att meddela villkor och<br>bestämmelser enligt 12 §.</p>
<h4>Tillsyn</h4>
<p>14 § Lotteriinspektionen skall utöva tillsyn över att denna lag och de<br>villkor och bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen följs.</p>
<h4>Återkallelse eller ändring</h4>
<p>15 § Ett tillstånd att anordna kasinospel samt villkor och bestämmelser<br>som har meddelats med stöd av denna lag får återkallas eller ändras, om<br>villkoren eller bestämmelserna inte följs eller det annars finns skäl för<br>det.</p>
<h4>Avgifter</h4>
<p>16 § Avgifter får tas ut i ärenden om tillstånd och tillsyn enligt denna lag.<br>Regeringen meddelar föreskrifter om avgifterna.</p>
<h4>Förbud mot överklagande</h4>
<p>17 § Beslut som meddelats med stöd av denna lag får inte överklagas.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</p>
<p>80</p>
<h3>2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om</h3>
<h3>lotteriskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1482) om lotteriskatt skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §<sup>16<br></sup>Lotteriskatt skall betalas enligt denna lag till staten för svenskt lotteri.</p>
<p>Skatt tas ut med 36 procent av den behållning som återstår sedan de<br>sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av<br>från de sammanlagda insatserna.</p>
<p>Med utbetalade vinster avses de vinster som betalats ut inom 90 dagar<br>från skattskyldighetens inträde.</p>
<p>Skatt skall inte betalas för</p>
<p>1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,</p>
<p>2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:1483) om skatt på vinst-<br>sparande m.m.,</p>
<p>3. vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer,</p>
<p>4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 15 §<br>lotterilagen (1994:1000),</p>
<p>5. lotteri som har anordnats av 5. sådant lotteri och sådant spel<br>AB Svenska Spel eller helägt enligt lagen (1999:xxx) om kasino-<br>dotterbolag till detta bolag, eller spel som har anordnats av företag</p>
<p>som i sin helhet, direkt eller<br>indirekt, ägs av staten, eller</p>
<p>6. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.</p>
<p>Beteckningen lotteri har samma betydelse i denna lag som i 3 §<br>lotterilagen (1994:1000).</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</p>
<p><sup>16</sup> Senaste lydelse 1998:292.</p>
<p>81</p>
<h3>3 Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § lotterilagen (1994:1000) skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>2§</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Lagen gäller inte svenska statens premieobligationslån.</p>
<p>Den tillämpas inte heller på automatspel som inte ger vinst eller ger<br>vinst bara i form av frispel. Föreskrifter om sådant automatspel finns i<br>lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.</p>
<p>Den tillämpas inte heller på spel<br>enligt lagen (1999:xxx) om<br>kasinospel.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</p>
<p>82</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1998:150) om<br>allmän kameraövervakning</h3>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>Härigenom föreskrivs att det i lagen (1998:150) om allmän kameraöver-<br>vakning skall införas en ny paragraf, 7 a §, av följande lydelse.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Nuvarande lydelse</p></td><td>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Tillstånd krävs inte för allmän<br>kameraövervakning i ett kasino<br>enligt lagen (1999:xxx) om<br>kasinospel, om övervakningen har<br>till syfte att förebygga eller avslöja<br>brott eller lösa tvister om spel<br>mellan spelare och den som<br>anordnar spelet.</p>
<p>Avlyssning eller upptagning av<br>ljud får inte ske utan tillstånd.</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</p>
<p>83</p>
<h2>Lagrådets yttrande (Automatspel)</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-03-04</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud<br>Lennander, regeringsrådet Kjertin Nordborg.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 18 februari 1999 (Finansdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,</p>
<p>2. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Gun<br>Lombach.</p>
<p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 9</p>
<p>84</p>
<h2>Lagrådets yttrande (Kasinospel i Sverige)</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-03-25</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud<br>Lennander, regeringsrådet Kjertin Nordborg.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 18 mars 1999 (Finansdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om kasinospel,</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt,</p>
<p>3. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning.</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Gun<br>Lombach.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p>
<p>Förslaget till lag om kasinospel</p>
<p>Enligt förslaget får tillstånd till kasinospel lämnas bara till företag som i<br>sin helhet, direkt eller indirekt, ägs av staten. Det är alltså fråga om ett<br>statligt monopol såsom gäller för stora delar av den svenska<br>spelmarknaden i övrigt. Lagrådet vill påpeka, att man inte utan vidare<br>kan utgå från att ett sådant monopol skulle godtas av EG-domstolen. De<br>skäl som åberopas till stöd för monopol - nämligen att det syftar till att<br>förebygga att kasinospel utnyttjas bedrägligt för att på spelarnas<br>bekostnad gynna kommersiella intressen, med negativa sociala och<br>ekonomiska konsekvenser som följd, torde i och för sig vara sådana skäl<br>för inskränkningar i etableringsfriheten - som det här i första hand är<br>fråga om - som kan godtas enligt EG-rätten, i vart fall om inskänk-<br>ningama inte är diskiminerande. Vad som kan ifrågasättas är om inte<br>syftet med regleringen kan tillgodoses med mindre ingripande åtgärder.<br>Yttrandet av generaladvokaten i ett vid EG-domstolen anhängigt mål (C-<br>124/97) om ett finskt spelmonopol kan tyda på att ett monopol skulle<br>kunna strida mot proportionalitetsprincipen. Det är dock fråga endast om<br>generaladvokatens yttrande och EG-domstolen har inte sagt sitt. I vart<br>fall finns det inte anledning att nu undanta kasinospel - som enligt<br>Lagrådets uppfattning ur flera synvinklar kan betraktas som betydligt<br>farligare än många andra spelformer - från de principer som i övrigt<br>tillämpas på den svenska spelmarknaden.</p>
<p>1 och 2 §§</p>
<p>Bestämmelserna ger inte någon träffande bild av den verksamhet för<br>vilken lagen gäller. De är inriktade på ”kasinospel” men samma speltyper<br>regleras också i lotterilagen. Verksamheten karakteriseras i väl så hög</p>
<p>85</p>
<p>grad av att den bedrivs i en särskild lokal, ett kasino. Ordet ”kasino”<br>förekommer också upprepade gånger i lagtexten utan att definieras.</p>
<p>Vidare bör av lagtexten framgå att även spel på penningautomater och<br>liknande kräver tillstånd, även om det sker i ett kasino.</p>
<p>Lagrådet föreslår att de båda paragraferna disponeras om och ges<br>förslagsvis följande lydelse:</p>
<p>”1 § Med kasinospel avses i denna lag roulettspel, tämingsspel, kortspel<br>och liknande spel som anordnas i lokaler vilka huvudsakligen används<br>för detta ändamål (ett kasino).</p>
<p>2 § Kasinospel får inte anordnas utan tillstånd.</p>
<p>Tillstånd till kasinospel får även omfatta spel på penningautomater och<br>andra automatspel som avses i 6 § lotterilagen (1994:1000).”</p>
<p>Om begreppet ”kasino” ges en mer framskjuten plats i de inledande<br>paragraferna skulle enligt Lagrådets mening en kortare och bättre rubrik<br>på den nya lagen vara ”Kasinolag”.</p>
<p>5 och 6 §§</p>
<p>I paragraferna anges att den som anordnar kasinospel skall föra ett<br>register över besökarna på kasinot (5 §) och att registret skall innehålla<br>vissa bestämda uppgifter (6 § ). Vid lagrådsföredragningen har uppgetts<br>att besökarna också skulle fotograferas, något som knappast framgår vare<br>sig av lagtexten eller remissen i övrigt. Visserligen sägs i den allmänna<br>motiveringen att förebilden för arbetsgruppens förslag om krav på<br>legitimering, avbildning och registrering är hämtad från Finland och att<br>ett system liknande det finska enligt regeringens uppfattning skapar<br>förutsättningar för en god ordning och hög säkerhet i kasinoverksamhet.</p>
<p>En så pass ingripande åtgärd i integriteten som en fotografering vid<br>besöket innebär bör enligt Lagrådets mening klart framgå av lagtexten.<br>Detta var också arbetsgruppens förslag. Vidare bör klargöras vad fotot<br>skall användas till - som underlag enbart för en identitetshandling för<br>besökaren vid kommande besök på kasinot eller om det skall förvaras<br>tillsammans med övriga registeruppgifter hos anordnaren. Att döma av<br>förslaget skall fotot inte ingå i registret. Är en annan ordning avsedd bör<br>även detta komma till uttryck i lagtexten.</p>
<p>12 och 13 §§</p>
<p>Lagen innehåller förhållandevis få bestämmelser, vilka endast upptar den<br>grundläggande regleringen av kasinoverksamheten. Närmare villkor, t.ex.<br>angående spelinsatser eller betalningsmedel, liksom fullständiga kontroll-<br>och ordningsbestämmelser saknas. Uppställandet av sådana villkor och<br></p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>86</p>
<p>bestämmelser får emellertid uppfattas som ett förvaltningsbeslut i varje Prop. 1998/99:80<br>enskilt fall. Det kan därför godtas att dessa meddelas av regeringen eller Bilaga 10<br>av Lotteriinspektionen.</p>
<p>15 §</p>
<p>Uppenbarligen bör beslut om återkallelse eller ändringar som avses i<br>paragrafen fattas av samma myndighet som har givit tillståndet eller<br>meddelat villkoren eller bestämmelserna. Det kan dock finnas skäl att för<br>större tydlighets skull ange detta i lagtexten. Det kan ske genom tillägg<br>av en andra mening av förslagsvis följande lydelse. ”Frågor om<br>återkallelse eller ändring prövas av regeringen eller, om frågan avser<br>villkor eller bestämmelser som har meddelats av Lotteriinspektionen, av<br>denna.”</p>
<p>Övriga lagförslag</p>
<p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p>
<p>87</p>
<h2>F inansdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1999</p>
<p>Närvarande: statsrådet Freivalds, ordförande, och statsråden Sahlin,<br>Pagrotsky, Wämersson, Lejon</p>
<p>Föredragande: statsrådet Wämersson</p>
<p>Regeringen beslutar proposition Kasinospel i Sverige m.m.</p>
<p>Eländers Gotab 57876, Stockholm 1999</p>
<p>Prop. 1998/99:80</p>
<p>88</p>
11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1998/99:KrU11?22att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1998/99:KrU11?22att riksdagen antar regeringens förslag till?33att riksdagen antar regeringens förslag till?33att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1998/99:KrU11?44att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1998/99:KrU11?44att riksdagen antar regeringens förslag till?55att riksdagen antar regeringens förslag till?55att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1998/99:KrU11?INLInlämning1999-03-02 00:00:00planerat60hanteringBBordläggning1999-03-26 00:00:00inträffat2hanvisningHÄNHänvisning1999-03-26 00:00:00inträffat3hanvisningINLInlämning1999-03-26 00:00:00inträffat60hanteringMOTMotionstid slutar1999-04-14 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-23 12:10:26statustextstatustextÄrendet är avslutatGM03802019-05-22 17:20:49tilldelatTilldelatKulturutskottet2014-11-23 12:10:26behandlas_i1998/99:KrU11GM01KrU11bet1998/99KrU11Kasinospel i Sverige m.m.Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr7mot1998/99Kr7med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr8mot1998/99Kr8med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr9mot1998/99Kr9med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr10mot1998/99Kr10med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr11mot1998/99Kr11med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr12mot1998/99Kr12med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr13mot1998/99Kr13med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr14mot1998/99Kr14med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr15mot1998/99Kr15med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr16mot1998/99Kr16med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr17mot1998/99Kr17med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr18mot1998/99Kr18med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr19mot1998/99Kr19med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.Motionföljdmotionav Barbro Westerholm m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr9mot1998/99Kr9med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.av Barbro Westerholm m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Berit Andnor m.fl. (S, M, C)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr13mot1998/99Kr13med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.av Berit Andnor m.fl. (S, M, C)Motionföljdmotionav Elisabeth Fleetwood m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr8mot1998/99Kr8med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.av Elisabeth Fleetwood m.fl. (M)Motionföljdmotionav Ewa Larsson och Matz Hammarström (MP)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr16mot1998/99Kr16med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.av Ewa Larsson och Matz Hammarström (MP)Motionföljdmotionav Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr12mot1998/99Kr12med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.av Gudrun Schyman m.fl. (V)Motionföljdmotionav Hans Stenberg (S)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr10mot1998/99Kr10med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.av Hans Stenberg (S)Motionföljdmotionav Inge Carlsson (S)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr11mot1998/99Kr11med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.av Inge Carlsson (S)Motionföljdmotionav Inger Davidson m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr14mot1998/99Kr14med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.av Inger Davidson m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Jan Backman (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr19mot1998/99Kr19med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.av Jan Backman (M)Motionföljdmotionav Krister Örnfjäder m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr17mot1998/99Kr17med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.av Krister Örnfjäder m.fl. (S)Motionföljdmotionav Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (FP)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr15mot1998/99Kr15med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (FP)Motionföljdmotionav Margareta Andersson m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr18mot1998/99Kr18med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.av Margareta Andersson m.fl. (C)Motionföljdmotionav Sten Andersson (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:80<br/>
Kasinospel i Sverige m.m.GM02Kr7mot1998/99Kr7med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.av Sten Andersson (M)Motion