2228324 GM0377 1998/99 77 prop prop prop Proposition 1998/99:77 Proposition Proposition Socialdepartementet 77 0 1999-03-04 00:00:00 2025-12-19 14:04:41 1999-01-01 00:00:00 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. Prop. 1998/99:77 digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GM0377/text https://data.riksdagen.se/dokument/GM0377 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0377 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition 1998/99:77</h1> <h2>Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0377/prop_199899__77-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0377/prop_199899__77-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/> Prop. 1998/99:77 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 4 mars 1999 Göran Persson Maj-Inger Klingvall (Socialdepartementet) <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> I propositionen lämnas förslag till ändrade regler för bostadsbidrag. Re- geringen föreslår förändrade bestämmelser angående eftergift av krav på återbetalning av bostadsbidrag efter avstämning. Förslagen syftar till att vidga möjligheterna för försäkringskassorna att efterge krav på återbetal- ningsskyldighet av bostadsbidrag för personer som under överskådlig tid inte kommer att kunna fullgöra sin återbetalningsskyldighet. I propo- sitionen ingår också förslag om att tillämpningen av vissa bestämmelser om bostadsbidrag enligt lagen (1988:786) om bostadsbidrag skall upp- höra och pågående återkravsärenden med anledning av dessa bestäm- melser skall avbrytas. Förslagen om eftergift av återbetalningsskyldighet föreslås träda i kraft den 1 maj 1999 och tillämpas på bostadsbidrag läm- nade efter den 1 januari 1997. Övriga förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2000. 1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 77 <h2>Innehållsförteckning</h2> Prop. 1998/99:77 1    Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3 2   Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.....................................................................................3 3   Ärendet och dess beredning..............................................................5 4   Bakgrund...........................................................................................5 4.1     Det nya inkomstprövningssystemet....................................6 4.2     Preliminärt resultat av avstämningen av 1997 års bostadsbidrag......................................................................7 5   Eftergift av återbetalningsskyldighet................................................8 6   Tillämpningen av vissa äldre bestämmelser om bostadsbidrag...................................................................................11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999...........13 <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Prop. 1998/99:77 <h2>2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag</h2> Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag dels att punkterna 3 och 6 i övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall upphöra att gälla, dels att 28 § skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse 28 § Försäkringskassan skall besluta om återbetalning enligt 22 § och om återbetalning av bostadsbidrag som i övrigt har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Om det finns särskilda skäl för det far kas- san efterge krav på återbetalning helt eller delvis. Försäkringskassan skall besluta om återbetalning enligt 22 § och om återbetalning av bostadsbidrag som i övrigt har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Om det finns särskilda skäl för det får kas- san efterge krav på återbetalning helt eller delvis. Vid bedömning av om sådana skäl föreligger skall särskilt beaktas sökandens och dennes medsökandes förmåga att kunna betala tillbaka bidraget. Om dessa inte fullgjort sin upp- giftsskyldighet enligt denna lag eller medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för bedömningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges. Vid en senare utbetalning av bostadsbidrag eller annan ersättning som skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala tillbaka bidrag enligt första stycket får kassan hålla inne ett skäligt be- lopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket. Senaste lydelse 1996:441. Prop. 1998/99:77 1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 1999 i fråga om 28 § och i övrigt den 1 januari 2000. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas på bidrag som lämnats från och med den 1 januari 1997. 2. Begäran om omprövning enligt 20 kap. 10 § lagen (1962:381) om allmän forsäkring och som gäller återkravsbeslut för bostadsbidrag för år 1997 skall ha kommit in till försäkringskassan inom fyra månader från den dag då sökanden fick del av beslutet. 3. Återkravsärenden enligt punkterna 3 och 6 i övergångsbestämmel- serna till lagen (1993:737) om bostadsbidrag som pågår vid ikraftträ- dandet skall avbrytas. <h2>Ärendet och dess beredning</h2> Prop. 1998/99:77 Regeringen tillkallade (dir. 1995:65) den 18 april 1995 en särskild utre- dare med uppgift att bl. a. göra en översyn av sättet att beräkna bidrags- grundande inkomst vid prövning av rätt till bostadsbidrag. Utredarens betänkande Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning - bespa- ringar (SOU 1995:133) överlämnades till dåvarande statsrådet Anna Hedborg den 15 december 1995. Riksdagen beslutade (prop. 1995/96:186, bet. 1995/96:BoUll, rskr. 1995/96:229) om ett nytt system for bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar fr.o.m. år 1997. Regeringen har i regleringsbrev for år 1997 gett Riksförsäkringsverket i uppdrag att utvärdera effekter och resultat av de nya bestämmelserna. Inom ramen för detta uppdrag har verket inkommit till regeringen med två delrapporter1. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 september 1999. Riksförsäkringsverket har den 15 februari 1999 till regeringen redovi- sat ett preliminärt resultat av avstämningen av 1997 års bostadsbidrag. Resultatet har av företrädare för Socialdepartementet presenterats for bo- stadsutskottet den 16 februari 1999. Utifrån Riksförsäkringsverkets redo- visade resultat har regeringen tagit initiativ till förslag till ändrade regler för eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag. Förslaget har upprättats i samråd med Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet. Boverket har i en skrivelse till regeringen anfört att bestämmelserna i lagen (1988:786) om bostadsbidrag, lagen (1989:285) med särskilda be- stämmelser om bostadsbidrag för år 1990 och lagen (1992:654) med sär- skilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 borde upphöra att gälla och kommit med förslag till hur återstående återkravsärenden enligt lagarna bör hanteras. Skrivelsen har remitterats till Riksförsäkringsver- ket, Riksskatteverket och Svenska Kommunförbundet. Remissvaren finns tillgängliga hos Socialdepartementet (S1998/7476/SF). <h2>Bakgrund</h2> De viktigaste drivkrafterna bakom de ändrade bestämmelserna för bo- stadsbidrag som trädde i kraft den 1 januari 1997, var dels att bryta de senaste årens kraftiga utgiftsökning inom området, dels behovet av åtgär- der för att öka kostnadskontrollen och motverka överutnyttjande. De nya bestämmelserna omfattar i första hand ett nytt inkomstprövningssystem. En av de stora bristema med tidigare system för inkomstprövning var att det i efterhand var svårt att kontrollera hur stora belopp som totalt sett betalats ut utifrån felaktiga inkomstuppgifter. 1 Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar respektive Underhållsstöd till bam till sär- levande föräldrar - utvärdering av genomförandet av de nya regelsystemen (RFV anser 1997:8) samt Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar - redovisning vad gäller syste- mets tillämpning (RFV anser 1998:1). 4.1 Det nya inkomstprövningssystemet I det nya inkomstprövningssystemet betalas ett preliminärt bostadsbidrag ut löpande. Detta grundas på en av sökanden uppskattad årsinkomst. Slutligt bostadsbidrag bestäms i efterhand for vaije kalenderår på grund- val av de inkomstuppgifter som skattemyndigheterna fastställer vid taxe- ringen - med eventuell tilläggsutbetalning eller återkrav som följd. Det uttalade syftet är sålunda att bidragstagande hushåll härigenom skall få rätt bostadsbidrag i förhållande till sin faktiska inkomst under hela året. Under det år bidrag lämnas är bidragstagaren skyldig att anmäla för- ändringar, som kan påverka bidragets storlek. Ändras bidragsgrundande förhållanden - hushållets sammansättning, inkomst, bostadskostnad m.m. - fastställs ett nytt bidrag, för att det så nära som möjligt skall motsvara det slutliga bidrag som kan antas komma att bestämmas. Cirka 236 000 ändringsbeslut har fattats som berör bidragsåret 1997. Vaije inkomstökning under ett kalenderår innebär, som regel, att bo- stadsbidrag har betalats ut med för högt belopp tidigare bidragsmånader under året. Vid sådana inkomstförändringar jämkas (minskas) därför det preliminära bostadsbidraget. Jämkningsbeloppet fördelas på resterande bidragsmånader under kalenderåret med lika belopp på vaije månad. Från och med augusti 1997 har ca 38 000 jämkningar av preliminärt bostads- bidrag skett. En bidragstagare som får klart för sig att den uppskattade preliminära inkomsten under bidragsåret blivit for lågt beräknad kan själv justera upp sin anmälda inkomst och göra en förtida återbetalning av för mycket ut- betalt bostadsbidrag. Sådana återbetalningar har för år 1997 gjorts i 3 500 ärenden till ett sammanlagt belopp av 1,9 miljoner kronor. Beräkningen av slutligt bostadsbidrag grundas på den slutliga inkomst som fastställts av skattemyndigheterna vid taxeringen. Det slutliga bo- stadsbidraget stäms av mot preliminärt utbetalt bostadsbidrag. Är det slutliga bidraget högre än det belopp som betalats ut i preliminärt bidrag, skall överskjutande belopp betalas ut till bidragstagaren. Är det slutliga bidraget lägre än det preliminära skall bidragstagaren betala tillbaka mellanskillnaden. För de hushåll som har beräknade återbetalningsbelopp for år 1997 och ett löpande preliminärt bostadsbidrag för år 1999 gör försäkringskassan en bedömning av betalningsförmågan då det slutliga bidraget beräknas. Har hushållet betalningsförmåga lämnas förslag om kvittning av åter- betalningsbeloppet i det preliminära bidraget for år 1999. Cirka 43 000 hushåll har föreslagits sådan kvittning. Beräknade återbetalningsbelopp for år 1997 skall, om inte kvittning har skett och om inte överenskommelse om avbetalningsplan träffats el- ler eftergift lämnats, vara inbetalda senast före april månads utgång år 1999. Därefter hanteras kvarstående återbetalningsbelopp som andra stat- liga fordringar. Återbetalning av for högt bostadsbidrag efter avstämning är ett regul- järt inslag i systemet och därmed något i viss mån förutsebart. Enligt för- arbetena bör detta ge skäl för en särskilt restriktiv tillämpning när det gäller frågan om eftergift av krav på återbetalning i sådana fall. Prop. 1998/99:77 4.2 Preliminärt resultat av avstämningen av 1997 års bostadsbidrag Riksförsäkringsverket har den 15 februari 1999 till regeringen redovisat ett preliminärt resultat av avstämningen av 1997 års bostadsbidrag. Re- sultatet har av företrädare för Socialdepartementet presenterats för bo- stadsutskottet den 16 februari 1999. Av verkets redovisning framgår att ca 445 000 hushåll fick bostadsbidrag någon gång under bidragsåret 1997. Cirka 46 procent av dem fick ett för lågt bostadsbidrag i förhål- lande till sin faktiska inkomst under året, medan ca 44 procent fick ett för högt bidrag. För omkring 10 procent av hushållen är det bostadsbidrag som lämnats korrekt i förhållande till inkomsten. Nedan redovisas resultatet vad gäller återbetalningsskyldiga hushåll fördelade på olika skuldintervall och hushåll som fått för lågt bostads- bidrag och således har en tilläggsutbetalning att vänta. Tabell la. Antal hushåll med bostadsbidrag någon gång under år 1997, för- delade efter skuldens storlek (kr) Prop. 1998/99:77 <table border="1"> <tr><td> Skuld</td><td> Barnfamiljer</td><td> Hushåll utan barn</td><td> Samtliga</td></tr> <tr><td> 1-   99</td><td> 5 724</td><td> 1 091</td><td> 6 815</td></tr> <tr><td> 100- 500</td><td> 21 517</td><td> 4 569</td><td> 26 086</td></tr> <tr><td> 501- 1 000</td><td> 21 982</td><td> 4 712</td><td> 26 694</td></tr> <tr><td> 1 001-3 000</td><td> 55 840</td><td> 11 729</td><td> 67 569</td></tr> <tr><td> 3 001- 5 000</td><td> 27 934</td><td> 5 928</td><td> 33 862</td></tr> <tr><td> 5 001-10 000</td><td> 26 721</td><td> 5 130</td><td> 31 851</td></tr> <tr><td> 10 001-</td><td> 10 771</td><td> 672</td><td> 11 443</td></tr> <tr><td> Samtliga</td><td> 170 489</td><td> 33 831</td><td> 204 320</td></tr> </table> Källa: Rfv Tabell lb. Antal hushåll med bostadsbidrag någon gång under år 1997, för- delade efter tilläggsutbetalningens storlek (kr) <table border="1"> <tr><td> Tilläggsutbetal- ning</td><td> Barnfamiljer</td><td> Hushåll utan barn</td><td> Samtliga</td></tr> <tr><td> 0-   99</td><td> 23 005</td><td> 14 145</td><td> 37 150</td></tr> <tr><td> 100- 500</td><td> 58 910</td><td> 21 856</td><td> 80 766</td></tr> <tr><td> 501- 1 000</td><td> 53 619</td><td> 10 432</td><td> 64 051</td></tr> <tr><td> 1 001-3 000</td><td> 35 900</td><td> 3 790</td><td> 39 690</td></tr> <tr><td> 3 001-5 000</td><td> 9 606</td><td> 670</td><td> 10 276</td></tr> <tr><td> 5 001-10 000</td><td> 7 105</td><td> 533</td><td> 7 638</td></tr> <tr><td> 10 001-</td><td> 2 333</td><td> 6</td><td> 2 339</td></tr> <tr><td> Samtliga</td><td> 190 478</td><td> 51432</td><td> 241 910</td></tr> </table> Källa: Rfv Av tabellerna framgår att för drygt 50 000 hushåll eller ca 26 procent av de hushåll som under år 1997 fått ett för högt bostadsbidrag, har detta bidrag överskridit det bostadsbidrag som hushållet haft rätt till i förhål- lande till sin faktiska inkomst med mellan 100 och 1 000 kronor. Av ta- bellema framgår också att knappt 45 000 hushåll, eller 22 procent, har fått ett bidrag som sammantaget är mer än 5 000 kronor högre än det hushållet haft rätt till. För omkring 145 000 hushåll, eller 70 procent, har ett for lågt bidrag lämnats med mellan 100 och 1 000 kronor, medan till knappt 10 000 hushåll, eller 5 procent, bidrag har lämnats med ett mer än 5 000 kronor lägre belopp än vad hushållen haft rätt till i forhållande till sin faktiska inkomst under året. På basis av Riksförsäkringsverkets redovisning kan för högt utbetalat bidrag under år 1997 sammanlagt beräknas till ca 675 miljoner kronor, varav 580 miljoner kronor avseende hushåll med barn och 95 miljoner kronor avseende hushåll utan barn. För lågt utbetalat bidrag kan beräknas till 260 miljoner kronor, varav 235 miljoner kronor avseende hushåll med barn och 25 miljoner kronor avseende hushåll utan barn. Prop. 1998/99:77 <h2>5 Eftergift av återbetalningsskyldighet</h2> Regeringens förslag: Möjligheterna till eftergift vid återbetalnings- skyldighet av bostadsbidrag efter avstämning skall vidgas. Vid be- dömningen av om eftergift skall lämnas skall särskilt beaktas sökandens och dennes medsökandes förmåga att kunna betala tillbaka ett bostadsbidrag som betalats ut med för högt belopp. En förut- sättning för att eftergift skall kunna komma i fråga är att bidrags- tagaren uppfyllt sin uppgiftsskyldighet till försäkringskassan och att de lämnade uppgifterna varit korrekta. Om de inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt lagen eller om de medvetet eller av oakt- samhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för rätten till bostads- bidrag, far kravet på återbetalning inte efterges. Bidragstagaren skall kunna begära omprövning av beslutet om återbetalning av bostads- bidrag som utbetalats med för högt belopp för år 1997 inom fyra månader från den dag då han eller hon fick del av beslutet. Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser i 28 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag finns möjlighet för försäkringskassan att efterge en fordran avseende återbetalningsskyldighet av för mycket utbetalt bostadsbidrag. I denna paragraf anges att en försäkringskassa får efterge ett krav på återbetalning helt eller delvis om det finns särskilda skäl för detta. I förarbetena till den senaste ändringen av lagen om bo- stadsbidrag (prop. 1995/96:186 s. 54) anförde regeringen att man i fråga om eftergift inom bostadsbidragssystemet skulle ha en särskilt restriktiv tolkning av begreppet särskilda skäl. Anledningen till detta var att åter- betalning av preliminärt bidrag efter inkomstavstämning är en naturlig del av systemet och därmed i viss mån förutsebart. Eftersom systemet med preliminärt bostadsbidrag endast varit i kraft så kort tid att den första avstämningen görs under våren 1999 saknas praxis om hur efter- giftsregeln tolkas av försäkringskassor och domstolar. Regeringen är fortfarande av den uppfattningen att man bör vara re- striktiv i fråga om möjligheterna till eftergift inom bostadsbidragssyste- met av de skäl som angavs i prop. 1995/96:186. Inte minst är det viktigt att ha restriktiva regler om eftergift med tanke på att det annars skulle kunna te sig mycket orättvist mot den som har lagt undan och i förväg betalat tillbaka pengar med anledning av en förväntad återbetalnings- skyldighet, om andra som inte gjort på detta sätt skulle få sin skyldighet eftergiven utan en sträng prövning. Det har dock framkommit att ett antal personer på grund av återbetalningskrav kan ha hamnat i en mycket svår situation. Regeringen anser därför att det finns anledning att utöka möjligheterna till eftergift i de fall där bidragstagaren saknar betalnings- förmåga. Bedömningen av om eftergift kan komma i fråga skall således särskilt beakta bidragstagarens förmåga att klara återbetalningsskyldig- heten. De fall som bör bli aktuella för eftergift är de där bidragstagarens möjligheter att fullgöra återbetalningen saknas under överskådlig tid. Det är viktigt att bedömningen görs på relativt lång sikt. Endast det för- hållandet att bidragstagaren i samband med att avstämning görs och krav på återbetalning aktualiseras t.ex. uppbär socialbidrag på grund av till- fälliga ekonomiska svårigheter, som inte bedöms bli bestående, bör inte medföra rätt till eftergift. Vid fall av sådan mer tillfällig oförmåga att betala bör man i stället undersöka möjligheten att upprätta en avbetal- ningsplan för att betalningarna skall kunna delas upp under en längre tid. Den tidsperiod som prövningen skall utgå från kan, som framgått ovan, inte vara alltför kort. Svårigheterna att göra en prognos för möjligheterna till återbetalning ökar dock om bedömningsperioden uppgår till ett flertal år. I de flesta fall torde det i vart fall vara möjligt att göra en relativt sä- ker bedömning av hur en persons ekonomi kommer att utvecklas det närmaste året. Detta naturligtvis under förutsättning av att inget oförut- sett inträffar. Enligt regeringens bedömning är en rimlig utgångspunkt för att eftergift skall kunna komma i fråga att den tid under vilken betal- ningsoförmågan kan förväntas bestå uppgå till minst ett år. Den bedömning som skall göras av sökandens och eventuell medsö- kandes möjligheter att betala måste göras utifrån en helhetsbild av deras ekonomiska situation. I denna bedömning måste man således beakta hur inkomsterna varit under åren närmast före ansökan, hur den aktuella situationen är och vilka utsikter som kan bedömas föreligga vad gäller framtida inkomster. Som utgångspunkt för bedömningen av de återbetal- ningsskyldigas möjligheter att faktiskt betala skulden under den tidspe- riod som angetts ovan kan ledning sökas i socialbidragssystemet. Bo- stadsbidragstagare som uppbär socialbidrag och förväntas fortsätta med detta eller som inte har högre inkomster än som motsvarar socialbi- dragsnivån skall normalt kunna komma i fråga för eftergift. I bedöm- ningen måste dock hänsyn inte bara tas till bidragstagamas inkomster utan även till om de har förmögenhetsvärden som de kan realisera. Vid sådana förhållanden bör eftergift inte bli aktuell. Prop. 1998/99:77 Av hänsyn till legitimiteten i systemet är det viktigt inte bara att hän- syn tas till bidragstagarens betalningsförmåga vid eftergiftsbedömningen. Lika viktigt är att den aktuella återbetalningsskyldigheten inte uppkom- mit på grund av att bidragstagaren har lämnat felaktiga uppgifter om sin ekonomi. Enligt regeringens mening måste det ställas stränga krav på den som uppbär bostadsbidrag att följa de bestämmelser om uppgiftsskyldig- het som följer av ett behovsprövat system som bostadsbidraget. Om bi- dragstagaren medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter, eller underlåtit att fullgöra sin uppgiftsskyldighet skall försäkringskassan inte efterge återbetalningskravet. Rena misstag av bidragstagaren eller fall där bidragstagaren inte insett eller skäligen bort inse att uppgifterna var felaktiga, bör dock inte leda till att eftergift är utesluten. Om felaktiga uppgifter lämnats torde det, för att eftergift skall kunna komma i fråga, enligt sedvanliga bevisbörderegler ankomma på bidragstagaren att visa att han eller hon inte insett eller skäligen borde ha insett att uppgifterna varit felaktiga. Bedömningen av om de uppgifter som har lämnats varit riktiga bör ske genom att en jämförelse görs mellan de inkomstuppgifter som bidrags- tagaren lämnat under löpande bidragsår och den taxerade inkomsten för bidragsåret. Om beloppen vid en sådan jämförelse skiljer sig annat än rent marginellt åt skall utgångspunkten vara att någon eftergift inte skall kunna ske. Det torde då även i detta fall enligt sedvanliga bevisbörde- regler ankomma på bidragstagaren, för att ändå kunna komma i fråga för eftergift, att visa att han eller hon inte skäligen borde ha insett att de uppgifter som lämnades inför ansökan eller under löpande år varit felaktiga. Försäkringskassorna kommer, enligt vad regeringen erfarit, under mars månad att skicka ut beslut till de bidragstagare som blir återbetalnings- skyldiga. I dessa ärenden kommer frågan om eftergift att bedömas enligt nu gällande bestämmelser. De i propositionen föreslagna bestämmelserna kan inte träda i kraft förrän tidigast den 1 maj i år. För att möjliggöra en tillämpning av dessa bestämmelser inom nuvarande system för ompröv- ning och överklagande bör den tidsfrist som, enligt 20 kap 10 och 13 §§ AFL, gäller för begäran om omprövning av återbetalningsbeslut för bo- stadsbidrag lämnade under år 1997 förlängas från två till fyra månader. Den föreslagna ändringen kan komma att leda till ökad administrativ belastning för försäkringskassorna. Omfattningen härav går dock inte att bedöma i dag. Regeringen gör bedömningen att förslaget inte leder till ökade kostna- der eftersom eftergift endast skall ges till dem som ändå inte bedöms kunna fullgöra sin återbetalningsskyldighet. Prop. 1998/99:77 10 <h2>Tillämpningen av vissa äldre bestämmelser Pr°P 1998/99:77 om bostadsbidrag</h2> Regeringens förslag: Bestämmelserna i den upphävda lagen (1988:786) om bostadsbidrag, lagen (1989:285) med särskilda be- stämmelser om bostadsbidrag för år 1990 och lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 skall inte längre tillämpas. Pågående återkravsärenden enligt bestämmelserna i lagen (1988:786) om bostadsbidrag skall avbrytas. Boverkets förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) har ingen synpunkt på hur eventuellt utestående fordringar skall behandlas och tillstyrker förslaget. Riksskatteverket (RSV) har inga synpunkter, Svenska Kommunförbundet konstaterar att förslaget är rimligt och att dess effekter är mycket marginella. Förbundet tillstyrker förslaget. Skälen för regeringens förslag: Boverket har till och med år 1993 va- rit central förvaltningsmyndighet i frågor som gäller bostadsbidrag. För administrationen av bidragen på lokal nivå ansvarade kommunerna. Statsbidrag lämnades för viss del av kommunernas kostnader för bi- dragsgivningen. I samband med att ett nytt bostadsbidragssystem inför- des den 1 januari 1994 övertog staten hela kostnadsansvaret för bostads- bidragen och den lokala administrationen överfördes från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket blev ansvarig central myndighet. Sedan år 1994 har tidigare gällande bostadsbidragssystem avvecklats successivt. Bestämmelserna i den upphävda lagen (1988:786) om bo- stadsbidrag, lagen (1989:285) med särskilda bestämmelser om bostads- bidrag för år 1990 och lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 tillämpas dock fortfarande i de delar de regle- rar kommunernas rätt att ansöka om statsbidrag för bostadsbidrag som lämnats längst till och med år 1993. Bestämmelserna regleras i punkterna 3 och 6 till övergångsbestämmelserna till lagen (1993:737) om bostads- bidrag. De statsbidrag som betalats till kommunerna under awecklingsperio- den har bl.a. föranletts av att bidragsärenden omprövats, med högre bidragsbelopp som följd, eller att beslutade återkrav bedömts utsiktslösa att driva in. I de senare fallen har kommunen förskotterat statens andel av kostnaderna. Viss återföring av statsbidrag till statskassan har också skett. Det gäller framförallt de löpande återbetalningsplaner, som upp- rättats med enskilda bidragstagare. Kommunen har levererat in den del av återbetalningsbeloppen som avser statens andel av de felaktiga, men nu återbetalda, beloppen. Sedan år 1993 har såväl kommunernas kostnader för bostadsbidrag som kommunernas återredovisningar av sådant bidrag minskat succes- sivt. Boverket uppgav i december 1998 att det under det året inte hade kommit in någon begäran om statsbidrag från kommunerna och att endast 11 någon enstaka kommun hade återredovisat ett sådant bidrag. Under år 1997 betalades ca 15 000 kronor i statsbidrag till kommunerna och ca 180 000 kronor återredovisades av dem. I några fall har kommunerna begärt att indrivning av felaktigt utbetalade bostadsbidrag skall avbrytas. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att den upphävda lagen (1988:786) om bostadsbidrag, lagen (1989:285) med särskilda be- stämmelser om bostadsbidrag for år 1990 och lagen (1992:654) med sär- skilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 inte längre skall tillämpas. I samband med att bestämmelserna i nämnda författningar inte längre skall gälla bör eventuellt utestående återkravsärenden avbrytas. Regeringen bedömer att de kostnadskonsekvenser som följer av förslaget är av smärre art och därför inte föranleder någon justering av anslaget. Förslagen föranleder att punkterna 3 och 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall upphöra att gälla. De änd- rade bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2000. Förslaget inne- bär att Boverkets rätt att rekvirera medel från Riksförsäkringsverket upp- hör. Prop. 1998/99:77 12 <h2>Socialdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén Föredragande: statsrådet Klingvall Prop. 1998/99:77 Regeringen beslutar proposition Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. 13 Eländers Gotab 57790, Stockholm 1999 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till ? 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till delvis bifall =utskottet 1998/99:BoU9 ? INL Inlämning 1999-03-09 00:00:00 inträffat 60 hantering B Bordläggning 1999-03-10 00:00:00 inträffat 2 hanvisning HÄN Hänvisning 1999-03-11 00:00:00 inträffat 3 hanvisning MOT Motionstid slutar 1999-03-25 00:00:00 inträffat 4 hanvisning inlamnatav Inlämnat av Socialdepartementet 2014-11-23 19:48:34 statustext statustext Ärendet är avslutat GM0377 2019-05-22 17:20:48 tilldelat Tilldelat Bostadsutskottet 2014-11-23 19:48:34 behandlas_i 1998/99:BoU9 GM01BoU9 bet 1998/99 BoU9 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. GM02Bo11 mot 1998/99 Bo11 med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. GM02Bo10 mot 1998/99 Bo10 med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. GM02Bo9 mot 1998/99 Bo9 med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. GM02Bo8 mot 1998/99 Bo8 med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. GM02Bo12 mot 1998/99 Bo12 med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. GM02Bo13 mot 1998/99 Bo13 med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. GM02Bo14 mot 1998/99 Bo14 med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m. Motion följdmotion av Inger Lundberg m.fl. (S) med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. GM02Bo8 mot 1998/99 Bo8 med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m. av Inger Lundberg m.fl. (S) Motion följdmotion av Knut Billing m.fl. (M) med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. GM02Bo10 mot 1998/99 Bo10 med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m. av Knut Billing m.fl. (M) Motion följdmotion av Owe Hellberg och Sten Lundström (V) med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. GM02Bo13 mot 1998/99 Bo13 med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m. av Owe Hellberg och Sten Lundström (V) Motion följdmotion av Rigmor Ahlstedt m.fl. (C) med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. GM02Bo9 mot 1998/99 Bo9 med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m. av Rigmor Ahlstedt m.fl. (C) Motion följdmotion av Ulf Björklund m.fl. (KD) med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. GM02Bo14 mot 1998/99 Bo14 med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m. av Ulf Björklund m.fl. (KD) Motion följdmotion av Viviann Gerdin (C) med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. GM02Bo11 mot 1998/99 Bo11 med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m. av Viviann Gerdin (C) Motion följdmotion av Yvonne Ångström och Kerstin Heinemann (FP) med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. GM02Bo12 mot 1998/99 Bo12 med anledning av prop. 1998/99:77 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidragen m.m. av Yvonne Ångström och Kerstin Heinemann (FP) Motion