<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2307736</hangar_id>
 <dok_id>GM0376</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>76</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:76</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>76</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-03-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:41</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0376/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0376</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0376</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:76&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0376/prop_199899__76-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 4 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj-Inger Klingvall&lt;br&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att riksdagen godkänner regeringens förslag till&lt;br&gt;förändringar av verksamheten vid Riksförsäkringsverkets sjukhus. Verk-&lt;br&gt;samhetsansvaret avseende vissa försäkringsmedicinska utredningar och&lt;br&gt;arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar föreslås överföras till en av&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna, som skall driva verksamheten som en&lt;br&gt;egen resultatenhet - försäkringsmedicinskt centrum. Patienter inom den&lt;br&gt;medicinska rehabiliteringen som i dag bedrivs vid Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;sjukhus skall i stället behandlas inom den allmänna hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården. De bolag som för närvarande förvaltar sjukhusen avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring..........................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.........................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialförsäkringens behov av utredningar, medicinsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rehabilitering och kvalitetskrav..........................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudmannaskap, fördelning av medel och forskning.... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa regeländringar.........................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande, genomförande&amp;nbsp;och ekonomiska konsekvenser.......23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring........................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkande från Nytra-utred-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen, Försäkringsmedicinskt centrum - En resurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för utredning och metodutveckling (SOU 1997:169).......26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkande från Nytra-utredningen, Försäkrings-&lt;br&gt;medicinskt centrum - En resurs for utredning och&lt;br&gt;metodutveckling (SOU 1997:169)....................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999...........32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ..........................................................................................33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner vad regeringen föreslår om riktlinjer för omstrukturering&lt;br&gt;och utveckling av verksamheten vid Riksförsäkringsverkets sjukhus&lt;br&gt;(avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att ge-&lt;br&gt;nomföra omstruktureringen och utvecklingen av verksamheten vid&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets sjukhus (avsnitt 6), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänner att en del av behållningen i folkpensioneringsfonden får,&lt;br&gt;om så erfordras, användas för att täcka kostnader i samband med bil-&lt;br&gt;dandet av försäkringsmedicinska center.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 kap. 2 § och 18 kap. 2 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för rätt till förtids-&lt;br&gt;pension eller handikappersättning&lt;br&gt;får föreskrivas att den försäkrade&lt;br&gt;skall under högst 30 dagar vara&lt;br&gt;intagen på visst sjukhus eller un-&lt;br&gt;derkasta sig undersökning av viss&lt;br&gt;läkare. Motsvarande gäller i fråga&lt;br&gt;om rätt till vårdbidrag och, såvitt&lt;br&gt;gäller efterlevande, särskild efter-&lt;br&gt;levandepension. För kostnader&lt;br&gt;som uppstår med anledning av en&lt;br&gt;sådan föreskrift skall ersättning&lt;br&gt;lämnas i enlighet med vad rege-&lt;br&gt;ringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för rätt till förtids-&lt;br&gt;pension eller handikappersättning&lt;br&gt;får föreskrivas att den försäkrade&lt;br&gt;skall under högst 30 dagar vara&lt;br&gt;intagen på visst sjukhus, vistas på&lt;br&gt;vårdinrättning för försäkrings-&lt;br&gt;medicinsk utredning eller under-&lt;br&gt;kasta sig undersökning av viss&lt;br&gt;läkare. Motsvarande gäller i fråga&lt;br&gt;om rätt till vårdbidrag och, såvitt&lt;br&gt;gäller efterlevande, särskild efter-&lt;br&gt;levandepension. För kostnader&lt;br&gt;som uppstår med anledning av en&lt;br&gt;sådan föreskrift skall ersättning&lt;br&gt;lämnas i enlighet med vad rege-&lt;br&gt;ringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt till förtidspension gäller även vissa bestämmelser om&lt;br&gt;utredning i 7 kap. 3 b §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utreda och besluta i ärenden som enligt denna lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning skall skötas av försäkringskassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svara för att socialförsäkrings- och bidragssystemen tillämpas lik-&lt;br&gt;formigt och rättvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vidta åtgärder för att förebygga och minska ohälsa i syfte att minska&lt;br&gt;de långa sjukperioderna samt aktivt arbeta med rehabilitering enligt vad&lt;br&gt;som närmare anges i 22 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämna hjälp vid handhavandet av annan verksamhet enligt vad rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lämna hjälp åt en myndighet som har hand om arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen eller åt ett sådant lokalt organ som avses i 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan far träffa överenskommelse med kommun, lands-&lt;br&gt;ting och länsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en effekti-&lt;br&gt;vare användning av tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan får inte utöva&lt;br&gt;någon annan verksamhet än som&lt;br&gt;avses i första och andra styckena.&lt;br&gt;Regeringen, eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer, far dock&lt;br&gt;föreskriva att det hos en eller flera&lt;br&gt;försäkringskassor skall finnas ge-&lt;br&gt;mensamma enheter för alla försäk-&lt;br&gt;ringskassor för vissa ärenden eller&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan far inte utöva&lt;br&gt;någon annan verksamhet än som&lt;br&gt;avses i första och andra styckena.&lt;br&gt;Den eller de försäkringskassor&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;dock genomföra försäkringsmedi-&lt;br&gt;cinska utredningar och utred-&lt;br&gt;ningar om arbetslivsinriktad reha-&lt;br&gt;bilitering för alla försäkrings-&lt;br&gt;kassor. Regeringen, eller den myn-&lt;br&gt;dighet regeringen bestämmer, far&lt;br&gt;också föreskriva att det hos en&lt;br&gt;eller flera försäkringskassor skall&lt;br&gt;finnas gemensamma enheter för&lt;br&gt;alla försäkringskassor for vissa&lt;br&gt;ärenden eller frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:87.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen gjorde i samband med behandlingen av budgetpropositionen&lt;br&gt;avseende budgetåret 1995/96 ett tillkännagivande om att regeringen&lt;br&gt;borde utreda frågan om den fortsatta verksamhetsinriktningen för och&lt;br&gt;finansieringen av Riksförsäkringsverkets sjukhus (bet. 1994/95 :SfU 10,&lt;br&gt;rskr. 1994/95:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog efter riksdagens tillkännagivande år 1995 åt Riks-&lt;br&gt;revisionsverket att i en första etapp kartlägga och analysera frågan om&lt;br&gt;sjukhusens fortsatta verksamhetsinriktning, huvudmannaskap, finansie-&lt;br&gt;ringsform och konkurrenssituation. Riksrevisionsverket redovisade upp-&lt;br&gt;draget i rapport 1996:31.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 20 mars 1997 att tillkalla en särskild utre-&lt;br&gt;dare (Nytra-utredningen) med uppdrag att utreda rollen för Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets sjukhus inom socialförsäkringssystemet (dir. 1997:51). Ut-&lt;br&gt;redaren skulle också ta ställning till huvudmannaskapet för sjukhusen.&lt;br&gt;Utredaren överlämnade sitt förslag i december 1997, Försäkringsmedi-&lt;br&gt;cinskt centrum - En resurs för utredning och metodutveckling&lt;br&gt;(SOU 1997:169). Sammanfattningen av utredningsbetänkandet finns i&lt;br&gt;bilaga 1. Betänkande har remissbehandlats. Remissvaren och en sam-&lt;br&gt;manställning av svaren finns tillgängliga på Socialdepartementet&lt;br&gt;(S97/8445/F). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare motsvarigheten till Riksförsäkringsverket, Kungliga Pen-&lt;br&gt;sionsstyrelsen, startade viss sjukvårdsverksamhet på vissa orter i sam-&lt;br&gt;band med att Sverige införde allmän folkpension. Sjukhusen skulle bl.a.&lt;br&gt;bidra med medicinska underlag i bedömningen inför beslut om motsva-&lt;br&gt;righeten till dagens förtidspension. Inom loppet av några år förvärvades&lt;br&gt;egna anstalter vid olika platser i landet - Tranås (1916), Nynäshamn&lt;br&gt;(1918) och Åre (1923).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kuranstaltema i Tranås, Nynäshamn och Åre skulle enbart sådana&lt;br&gt;patienter tas emot som troligen inte skulle kunna få vård på annat sätt.&lt;br&gt;Platsantalet vid sjukhusen visade sig snart vara för litet och särskilda&lt;br&gt;vårdavdelningar inrättades vid flera lasarett. Lasarettsavdelningama bil-&lt;br&gt;dades med hjälp av lån från Folkpensioneringsfonden men ägdes av re-&lt;br&gt;spektive landsting och förvaltades som delar av lasarettet. Avdelningarna&lt;br&gt;tog endast emot patienter som remitterades från Kungliga Pensions-&lt;br&gt;styrelsen. Styrelsen betalade för varje patient en avgift som täckte drifts-&lt;br&gt;kostnader samt kostnader för landstingens lån från folkpensionerings-&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagen om allmän försäkring infördes år 1962 flyttades Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets beslutsfattande angående remisserna över till de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna. Verksamheten finansierades dock även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen via det centrala förtidspensionsanslaget. År 1979 övertogs sjuk-&lt;br&gt;huset i Åre av Jämtlands läns landsting. Under perioden 1993—1997 drev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukhuset i Nynäshamn en filial i Klimpfjäll i Västerbottens inland.&lt;br&gt;Sedan budgetåret 1995/96 finansieras verksamheten huvudsakligen via&lt;br&gt;anslaget A 1 Sjukpenning och rehabilitering under utgiftsområde 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvarvarande sjukhusverksamheten i Nynäshamn och Tranås be-&lt;br&gt;drivs i bolagsform. Bolaget i Nynäshamn, AB Kurortsverksamhet, med&lt;br&gt;dotterbolaget AB Tranås Kuranstalt ägs till 100 % av staten genom Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket. De två bolagen leds av samma styrelse och VD. Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket utser styrelsen delvis direkt och delvis genom bolags-&lt;br&gt;stämman. Därutöver finns fackliga företrädare i styrelsen. Vid vardera&lt;br&gt;sjukhus finns en chefsöverläkare med såväl medicinskt som admini-&lt;br&gt;strativt ledningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget i Tranås äger dessutom Badhotellet i Tranås som har ca 80&lt;br&gt;gästplatser. Gästerna är privatbetalande men hotellet erbjuder också kon-&lt;br&gt;valecentvård åt landsting och kommuner. I anslutning till Badhotellet&lt;br&gt;finns en konferensanläggning för upp till 200 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid sjukhusen har i dag två huvudinriktningar, dels ut-&lt;br&gt;redningar som skall ge underlag till försäkringskassans beslut om rehabi-&lt;br&gt;litering, förtidspension och rätt till sjukpenning, dels rehabiliteringspro-&lt;br&gt;gram med olika inriktning. Därtill kommer viss forskningsverksamhet,&lt;br&gt;metodutveckling och kunskapsspridning till anställda och förtroende-&lt;br&gt;valda inom socialförsäkringens administration. Sjukhuset i Nynäshamn&lt;br&gt;har 205 vårdplatser och ca 182 årsanställda. Motsvarande för Tranås är&lt;br&gt;175 vårdplatser och ca 182 årsanställda, varav ca 150 vid sjukhuset.&lt;br&gt;Huvuddelen av de anställda är kvinnor. Försäkringskassorna betalar&lt;br&gt;45 kronor/dygn för vaije patient. Dessa medel betalas under anslaget A 1&lt;br&gt;Sjukvårdsförmåner m.m. under utgiftsområde 9. Resterande del av vård-&lt;br&gt;avgiften betalas via anslaget Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.&lt;br&gt;under utgiftsområde 10. De totala kostnaderna far maximalt uppgå till&lt;br&gt;170 miljoner kronor under år 1999 enligt regleringsbrevet till Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen avseende&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 var föranlett av att regeringen föreslagit en förändrad&lt;br&gt;finansieringsform av verksamheten vid sjukhusen. Tidigare finansierades&lt;br&gt;utgifterna via samma anslag som utgifterna för förtidspensioner men för-&lt;br&gt;des genom förslaget i budgetpropositionen över till det nuvarande ansla-&lt;br&gt;get under utgiftsområde 10 A 1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.&lt;br&gt;Fr.o.m. budgetåret 1997 i samband med att lagen (1996:1959) om stats-&lt;br&gt;budgeten trädde i kraft förändrades också villkoren för verksamheten vid&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets sjukhus genom att medel anvisades under ram-&lt;br&gt;anslag i stället för som tidigare under förslagsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets sjukhusverksamhet har därutöver behandlats i&lt;br&gt;flera sammanhang under den senaste tioårsperioden. I Rehabiliterings-&lt;br&gt;beredningens betänkande Tidig och samordnad rehabilitering m.m.&lt;br&gt;(SOU 1988:41) konstaterades att det fanns ett stort behov hos försäk-&lt;br&gt;ringskassorna av sjukhusens utredande verksamhet. Vidare framhölls att&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets sjukhus aldrig ensamma skulle kunna tillgodose&lt;br&gt;detta behov. De skulle ses som en resurs vid sidan av övrig hälso- och&lt;br&gt;sjukvård. Eftersom medicinsk rehabilitering skall ske så nära individen&lt;br&gt;som möjligt ansåg beredningen att rehabiliteringen skulle byggas ut inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;primärvården med stöd från medicinska rehabiliteringskliniker. Den slut-&lt;br&gt;sats beredningen drog var att behovet av rehabiliteringsresurser vid Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket sjukhus kunde ifrågasättas i takt med att de medicinska&lt;br&gt;rehabiliteringsklinikema byggdes ut inom landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen genomförde under år 1995 en revision av verksam-&lt;br&gt;heten på sjukhuset i Tranås. Socialstyrelsen framförde härvid kritik mot&lt;br&gt;sättet på vilket verksamheten bedrevs i ett antal avseenden. Revisionen&lt;br&gt;har lett till ett arbete med kvalitetsutveckling vid båda sjukhusen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuk- och arbetsskadekommittén berörde i sitt slutbetänkande En all-&lt;br&gt;män och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering&lt;br&gt;(SOU 1996:113) Riksförsäkringsverkets sjukhus. Kommittén bedömde&lt;br&gt;att försäkringskassorna behöver ha tillgång till speciella resurser av den&lt;br&gt;typ som inte förväntas kunna tillhandahållas av den reguljära hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. Tillgången till dessa speciella resurser kan tillgodoses genom&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets sjukhus eller i annan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog, som tidigare nämnts, efter riksdagens tillkänna-&lt;br&gt;givande år 1995 åt Riksrevisionsverket att i en första etapp kartlägga och&lt;br&gt;analysera frågan om sjukhusens fortsatta verksamhetsinriktning, huvud-&lt;br&gt;mannaskap, finansieringsform och konkurrenssituation. I Riksrevisions-&lt;br&gt;verkets redovisning anförs (rapport 1996:31) bl.a. att Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets sjukhusverksamhet har en otydlig inriktning, att Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket inte har preciserat sjukhusens roll i försäkringskassornas arbete&lt;br&gt;med rehabilitering, att finansieringsformen inte skapar krav på effektivt&lt;br&gt;utnyttjande av sjukhusens resurser och bidrar till en otydlig an-&lt;br&gt;svarsfördelning mellan Riksförsäkringsverkets sjukhus och den allmänna&lt;br&gt;hälso- och sjukvården samt att sjukhusen inte är ett konkurrensneutralt&lt;br&gt;alternativ för försäkringskassorna i förhållande till landstingsdrivna och&lt;br&gt;privata uppdragstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lägger regeringen fram förslag till omstrukturering och&lt;br&gt;utveckling av verksamheten med försäkringsmedicinska utredningar och&lt;br&gt;arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar vid Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;sjukhus. Förslagen bygger i huvudsak på Nytra-utredningens betänkande,&lt;br&gt;men mot bakgrund av att remissbehandlingen av utredningen inte gav ett&lt;br&gt;entydigt stöd för utredningens förslag har regeringen i samband med be-&lt;br&gt;redningen funnit det angeläget att på vissa punkter föreslå andra lös-&lt;br&gt;ningar, bl.a. avseende frågan om huvudmannaskapet. Utgångspunkten för&lt;br&gt;regeringens arbete har dock främst varit en strävan att garantera de för-&lt;br&gt;säkrade försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade reha-&lt;br&gt;biliteringsutredningar av hög och jämn kvalitet. För själva genom-&lt;br&gt;förandet av förändringarna vid Riksförsäkringsverkets sjukhus avser&lt;br&gt;regeringen att dels tillsätta en organisationskommitté, dels ge Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket vissa uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialförsäkringens behov av utredningar, medicinsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rehabilitering och kvalitetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens förslag:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;- De allmänna försäkringskassorna bör få fortsatt tillgång till enhet-&lt;br&gt;liga och väl definierade försäkringsmedicinska utredningar och&lt;br&gt;arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar. De försäkrade som&lt;br&gt;har sammansatta och svårbedömda besvär bör prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De försäkringsmedicinska utredningarna och de arbetslivsinriktade&lt;br&gt;rehabiliteringsutredningarna bör uppfylla ett antal fastställda krav&lt;br&gt;avseende kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Patienter inom den medicinska rehabiliteringen som i dag bedrivs&lt;br&gt;vid Riksförsäkringsverkets sjukhus skall i stället behandlas inom&lt;br&gt;den allmänna hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag, med undantag för att vissa delar av den medicinska rehabilite-&lt;br&gt;ringen föreslogs finnas kvar inom verksamheten och finansieras via an-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Målgrupp och verksamhetsinriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att verksamheten med försäkringsmedicinska center skall avse&lt;br&gt;försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabilite-&lt;br&gt;ringsutredningar samt att målgruppen för verksamheten bör vara försäk-&lt;br&gt;rade med sammansatta och svårbedömda besvär/funktionshinder till-&lt;br&gt;styrks av flera remissinstanser som yttrat sig bl.a. Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;Försäkringskas seförbundet och Legitimerade Sjukgymnasters Riksför-&lt;br&gt;bund. Kammarrätten i Göteborg framhåller betydelsen av att kassorna far&lt;br&gt;tillräckliga medel för köp av dessa utredningstjänster. Länsrätten i&lt;br&gt;Örebro påtalar behovet av alternativa utredningsmöjligheter. Statskonto-&lt;br&gt;ret anför att de bara kan tillstyrka förslaget om inte behoven kan tillgodo-&lt;br&gt;ses på annat sätt. Socialstyrelsen anser att ett alternativ för försäkrings-&lt;br&gt;kassorna kan vara att avveckla nuvarande verksamhet och köpa tjänster&lt;br&gt;av sjukvårdshuvudmännen eller privata vårdgivare. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;anser att förslaget innebär att strukturer vidmakthålls som hindrar sam-&lt;br&gt;verkan mellan socialförsäkringens administration och sjukvården.&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation poängterar att utredningarna av&lt;br&gt;rättssäkerhetsskäl bör ha karaktären av statligt anslagsfinansierad verk-&lt;br&gt;samhet. Sveriges Akademikers Centralorganisation och Sveriges läkar-&lt;br&gt;förbund framför att den prioriterade målgruppen också kan utredas på&lt;br&gt;hemorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk rehabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag om att den medicinska rehabiliteringen inom försäk-&lt;br&gt;ringsmedicinska center skall finansieras via anslag får inget enhetligt&lt;br&gt;stöd från remissinstanserna. Flera instanser bl.a. Kammarrätten i Göte-&lt;br&gt;borg, Länsrätten i Örebro län, Försäkringskasseförbundet, Statskontoret,&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen, Konkurrensverket, Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;och Rygginstitutet påpekar att ansvaret för medicinsk rehabilitering, och&lt;br&gt;därmed sammanhängande forskning och metodutveckling, bör åvila den&lt;br&gt;allmänna hälso- och sjukvården även i framtiden. Försäkringskasseför-&lt;br&gt;bundet anför att behandlingen av överviktiga enbart på grund av resurs-&lt;br&gt;brist bör åvila centret. Landstingsförbundet anför att sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen inom den medicinska rehabiliteringen bör ges möjlighet att fullt&lt;br&gt;ut kunna ta sitt ansvar även for grupper med sammansatta problembilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att utredningarna bör uppfylla godkända krav avseende&lt;br&gt;kvalitet, och att upphandlingen av tjänster bör kunna ske samordnat, till-&lt;br&gt;styrks av flertalet som yttrat sig i denna del. Försäkringskasseförbundet&lt;br&gt;som instämmer, tillägger att hur upphandlingen skall organiseras bör be-&lt;br&gt;stämmas av försäkringskassorna under medverkan av förbundet. Konkur-&lt;br&gt;rensverket poängterar vikten av att kassornas inköpsvolymer inte utnytt-&lt;br&gt;jas för att slå ihop volymer så att endast ett litet antal före-&lt;br&gt;tag/organisationer kommer att ha möjlighet att lämna bud. Svenska Ar-&lt;br&gt;betsgivarföreningen anser att ett ramavtal knappast förväntas ge till-&lt;br&gt;räckligt stöd för önskvärda strävanden mot ökad konkurrens. Reuma-&lt;br&gt;tikerförbundet understryker att endast genom förbättrade och enhetliga&lt;br&gt;utredningar kan rättssäkerheten garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Målgrupp och verksamhetsinriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna försäkringskassornas arbete inom ohälsoområdet är huvud-&lt;br&gt;sakligen inriktat på att dels utreda och besluta om rätt ersättning från den&lt;br&gt;allmänna försäkringen avseende rehabiliteringspenning, sjukpenning,&lt;br&gt;sjukbidrag och förtidspension, dels bedöma behovet av och samordna de&lt;br&gt;rehabiliteringsinsatser som behövs för att underlätta och påskynda&lt;br&gt;återgång i arbete för dem som är sjukskrivna. För att kunna fullfölja&lt;br&gt;dessa arbetsuppgifter är behovet av information om de försäkrades&lt;br&gt;situation ofta likartat. Det kan avse information om diagnos, förmåga att&lt;br&gt;utföra andra arbetsuppgifter, den försäkrades egen uppfattning om sin&lt;br&gt;situation, eventuella omgivningsfaktorer som påverkar arbetsförmågan&lt;br&gt;eller möjlighet till rehabilitering. Enligt bedömning av Nytra-utredningen&lt;br&gt;förväntas kassornas behov av kvalificerade utredningar öka i framtiden.&lt;br&gt;Utredningen bygger sina slutsatser på en kartläggning av&lt;br&gt;försäkringskassornas behov av utredningar och medicinsk rehabilitering&lt;br&gt;samt på den allmänna hälso- och sjukvårdens förutsättningar att&lt;br&gt;tillgodose dessa behov. Med anledning av bl.a. rapporten 1996:31 från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket om Riksförsäkringsverkets sjukhus har Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket i en enkät inhämtat försäkringskassornas syn på verk-&lt;br&gt;samheten vid sjukhusen. Enkäten ingår också som en del i Nytra-&lt;br&gt;utredningens underlag. Som ett komplement till enkäten har utredningen&lt;br&gt;genomfört seminarier med försäkringskassorna. Utredningen har&lt;br&gt;därutöver inhämtat sjukvårdshuvudmännens uppfattning om i vilken&lt;br&gt;utsträckning den allmänna hälso- och sjukvården kan tillgodose kassor-&lt;br&gt;nas behov av denna typ av utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytra-utredningen konstaterar att såväl försäkringskassorna som sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen varit samstämmiga i sin bedömning att kassornas&lt;br&gt;behov i huvudsak tillgodoses av den allmänna hälso- och sjukvården.&lt;br&gt;Däremot ansåg man, mot bakgrund av bl.a. minskande resurser och ökad&lt;br&gt;belastning, att sjukvården inte kan tillgodose försäkringskassornas behov&lt;br&gt;av utredningar i tillräcklig grad för den grupp försäkrade som har en&lt;br&gt;sammansatt och svårbedömd hälsosituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår att det ofta är svårt att dra en skarp gräns mellan olika&lt;br&gt;typer av medicinska-, försäkringsmedicinska- och arbetslivsinriktade&lt;br&gt;rehabiliteringsutredningar. De utredningar försäkringskassan köper från&lt;br&gt;privata producenter av sina medel för köp av arbetslivsinriktad rehabilite-&lt;br&gt;ring betraktas som ett led i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. En&lt;br&gt;sådan utredning innehåller dock helt naturligt ett starkt inslag av medi-&lt;br&gt;cinsk bedömning som är nödvändig för att klargöra den försäkrades&lt;br&gt;behov och förutsättningar för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder.&lt;br&gt;Å andra sidan har de medicinska utredningar som görs vid sjukvårdens&lt;br&gt;medicinska rehabiliteringskliniker eller vid diagnostiska center också&lt;br&gt;inslag av bedömning av den försäkrades förutsättningar för en arbets-&lt;br&gt;livsinriktad rehabilitering. Detta pekar på behovet av tydliga definitioner&lt;br&gt;av de olika benämningarna som används avseende de olika utredning-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utredningar som genomförs vid Riksförsäkringsverkets sjukhus är&lt;br&gt;av två slag. Dels försäkringsmedicinska utredningar som underlag för&lt;br&gt;kassornas bedömning av rätten till ersättning från socialförsäkringen,&lt;br&gt;dels arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar med kartläggning av&lt;br&gt;de försäkrades arbetsförmåga och möjlighet till arbetslivsinriktad rehabi-&lt;br&gt;litering. Det kan vara svårt att skilja dessa aspekter åt och ofta innehåller&lt;br&gt;utredningarna inslag av dessa båda utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att försäkringskassan skall kunna besluta att den enskilde får rätt&lt;br&gt;ersättning och adekvat rehabilitering behöver kassan ha ett beslutsunder-&lt;br&gt;lag av god kvalitet, präglat av en helhetssyn på den försäkrades situation.&lt;br&gt;I Nytra-utredningen diskuterades tre olika typer av utredningar. Följande&lt;br&gt;kan därvid framhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med medicinsk utredning avses en medicinsk undersökning och utred-&lt;br&gt;ning för att fastställa en medicinsk diagnos. Diagnosen ger möjlighet att&lt;br&gt;sätta in adekvat behandling för att bota eller lindra patientens besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsmedicinsk utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkringsmedicinsk utredning avses en medicinsk utredning som&lt;br&gt;är kopplad till socialförsäkringens regler. Kopplingen sker för att bedöma&lt;br&gt;om en försäkrad på grund av nedsatt arbetsförmåga har rätt till ersättning,&lt;br&gt;t.ex. sjukpenning, sjukbidrag eller förtidspension. En försäkrings-&lt;br&gt;medicinsk utredning avser ofta försäkrade som har en mångfacetterad&lt;br&gt;livssituation där inte bara sjukdom, diagnos och funktionsnedsättning är&lt;br&gt;avgörande för bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning innebär att utreda vilken&lt;br&gt;arbetsförmåga som föreligger eller kan åstadkommas, hur denna kan till-&lt;br&gt;varatas och hur man skall finna ett lämpligt åtgärdsprogram i form av&lt;br&gt;utbildningar, arbetsinnehåll m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen mellan medicinsk utredning, försäkringsmedicinsk utredning&lt;br&gt;och arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning bör sättas utifrån ända-&lt;br&gt;målet med remissen. Om avsikten med en remiss är att kartlägga diagnos,&lt;br&gt;sätta in behandling och ge en prognos för tillfrisknande är det naturligt att&lt;br&gt;en sådan utredning skall definieras som en medicinsk utredning, även om&lt;br&gt;den innehåller inslag av bedömning om den försäkrades förutsättningar&lt;br&gt;för arbetslivsinriktad rehabilitering. Behöver försäkringskassan underlag&lt;br&gt;för att bedöma den försäkrades rätt till ersättning är detta en försäkrings-&lt;br&gt;medicinsk utredning. Om avsikten däremot är att utreda vilken arbets-&lt;br&gt;förmåga som föreligger, hur denna skall tillvaratas och hur man skall&lt;br&gt;finna ett lämpligt åtgärdsprogram i form av utbildningar, arbetsinnehåll&lt;br&gt;m.m. bör utredningen betraktas som ett led i en arbetslivsinriktad rehabi-&lt;br&gt;litering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att den allmänna hälso- och sjukvården har ansvaret&lt;br&gt;för medicinsk vård, behandling och rehabilitering samt de medicinska&lt;br&gt;utredningar och utlåtanden som behövs för att socialförsäkringssystemet&lt;br&gt;skall fungera på avsett sätt. De allmänna försäkringskassornas behov av&lt;br&gt;dessa insatser tillgodoses i huvudsak av den allmänna hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården. Försäkringskassorna har därutöver behov av helhetsbedömningar&lt;br&gt;som avser försäkrade som ofta har en mångfacetterad livssituation genom&lt;br&gt;att bl.a. vara sjukskrivna under långa perioder och där inte enbart sjuk-&lt;br&gt;dom, diagnos och funktionsnedsättning är avgörande för prognosen.&lt;br&gt;Nedsatt arbetsförmåga orsakas i många fall av en blandning av medi-&lt;br&gt;cinska, psykologiska och sociala problem. Patienter med psykosociala&lt;br&gt;problem uppvisar ofta en heterogen bild med en blandning av somatiska,&lt;br&gt;psykologiska och psykosociala problem vilka ofta uttrycks genom en&lt;br&gt;diffus symtombild. Dessa patienters besvär klassificeras ofta i form av&lt;br&gt;s.k. symtomdiagnoser, dvs. att symtomen är avgörande för behand-&lt;br&gt;lingsinsatser m.m. utan att den egentliga orsaken till besvären hittas.&lt;br&gt;Detta kan vidare medföra att orsaken till besvären inte uppmärksammas i&lt;br&gt;erforderlig omfattning av patient och läkare. Patienter med denna typ av&lt;br&gt;problem betraktas inte heller som svårt sjuka av hälso- och sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 76&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket ytterligare komplicerar problemlösningen. Det kan också förefalla&lt;br&gt;rimligt att behandlande läkare och andra inom sjukvården inte alltid kan&lt;br&gt;vara motiverade att göra en ingående kartläggning av patienten om det&lt;br&gt;inte behövs ur medicinsk synpunkt utan beror på försäkringskassans be-&lt;br&gt;hov av beslutsunderlag. Gruppen kännetecknas således ofta av att de har&lt;br&gt;en omfattande sjukskrivningshistorik och av att de har genomgått ett stort&lt;br&gt;antal undersökningar utan att man kommit till rätta med deras problem.&lt;br&gt;Mindre komplicerade och flertalet utredningsfall klaras normalt av be-&lt;br&gt;handlande läkare med eventuellt stöd av en specialist. Försäkrings-&lt;br&gt;kassans beslutsunderlag blir dock ofullständigt i fall den försäkrade har&lt;br&gt;en problembild som visar sig vara komplicerad. I den situationen finns&lt;br&gt;inte alltid tillgång till en utredningsinstans inom den ordinarie hälso- och&lt;br&gt;sjukvården dit kassorna kan remittera de försäkrade. Med hjälp av s.k.&lt;br&gt;Dagmarmedel eller via medel för köp av arbetslivsinriktade rehabilite-&lt;br&gt;ringstjänster har vissa kassor fatt delar av sina behov av beslutsunderlag&lt;br&gt;tillgodosedda. För ca 2 700 försäkrade år 1998 tillhandahöll Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets sjukhus de försäkringsmedicinska utredningar och arbets-&lt;br&gt;livsinriktade rehabiliteringsutredningar som försäkringskassorna be-&lt;br&gt;hövde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att nämnda sjukhus medverkar till att tillgodose be-&lt;br&gt;hovet av kvalificerade bedömningsunderlag för vissa försäkrade med&lt;br&gt;sammansatta och svårbedömda besvär bedömer regeringen att det även&lt;br&gt;framöver finns ett behov av att behålla dessa insatser. Ställningstagandet&lt;br&gt;innebär inte någon ändring av sjukvårdshuvudmännens ansvar att till-&lt;br&gt;handahålla de beslutsunderlag som försäkringskassan efterfrågar.&lt;br&gt;Tvärtom bör sjukvårdshuvudmännen öka och utveckla insatserna inom&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att verksamheten med försäkringsmedicinska utredningar och arbets-&lt;br&gt;livsinriktade rehabiliteringsutredningar bör kvarstå och utvecklas innebär&lt;br&gt;att de försäkrade med sammansatt och komplicerad sjukdomsbild även&lt;br&gt;framöver kommer att kunna få del av de nödvändiga utredningar som kan&lt;br&gt;medverka till att skapa en ökad klarhet om deras framtida levnadsför-&lt;br&gt;hållanden. Förslaget om att fastställa vissa bestämda kvalitetskrav bör&lt;br&gt;medföra att de nödvändiga utredningarna far en hög och jämn kvalitet.&lt;br&gt;Hanteringen vid försäkringskassan blir också mer enhetlig och rätts-&lt;br&gt;säkerheten i besluten bör öka, vilket gagnar de försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk rehabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Riksförsäkringsverkets sjukhus utgörs för närvarande ca 30 % av&lt;br&gt;verksamheten av medicinsk rehabilitering. Rehabiliteringen består främst&lt;br&gt;av behandling av gravt överviktiga och hj ärtrehabilitering. Det senare&lt;br&gt;finns enbart vid sjukhuset i Nynäshamn. De olika behandlingsformerna&lt;br&gt;har tillkommit på grund av efterfrågan från försäkringskassorna.&lt;br&gt;Sjukhusledningen har godtagit att det skall bedrivas medicinsk&lt;br&gt;rehabilitering i viss omfattning med hänvisning till att det finns vissa&lt;br&gt;behov som inte kunnat tillgodoses på annat sätt. Ambitionen från&lt;br&gt;sjukhusledningens sida är att när en behandlingsmetodik framgångsrikt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har införts, och när behovet minskar, skall den medicinska rehabili-&lt;br&gt;teringen föras ut till andra instanser och upphöra vid sjukhuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytra-utredningen anser, liksom flertalet remissinstanser, att medi-&lt;br&gt;cinsk rehabilitering är en uppgift för den allmänna hälso- och sjukvården.&lt;br&gt;Utredningen konstaterar dock att det för vissa patientgrupper i dag inte&lt;br&gt;finns utvecklade metoder för framgångsrik rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De försäkrade som vid Riksförsäkringsverkets sjukhus far del av&lt;br&gt;hjärtrehabilitering kommer till mycket stor del från sjukhusets närom-&lt;br&gt;råde, dvs. Stockholms län. Samma förhållande råder avseende de för-&lt;br&gt;säkrade som far del av sjukhusens överviktsbehandling, dvs. det är till&lt;br&gt;betydande del ofta försäkrade som bor inom närområdet som får del av&lt;br&gt;behandlingarna. Till sjukhuset i Nynäshamn kommer också en del&lt;br&gt;patienter från norra och mellersta Sverige, vilket delvis kan förklaras av&lt;br&gt;att sjukhuset i Nynäshamn fram till hösten 1997 bedrev en filial för&lt;br&gt;överviktsbehandling i Klimpfjäll i Västerbottens inland. Detta innebär att&lt;br&gt;försäkrade i de områden där sjukhusen är lokaliserade har en bättre&lt;br&gt;tillgång till den medicinska rehabiliteringen än försäkrade från övriga&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att medicinsk rehabilitering&lt;br&gt;är ett ansvar för den allmänna hälso- och sjukvården. Detta ansvar&lt;br&gt;omfattar också den medicinska rehabilitering som för närvarande ges vid&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets sjukhus. Nytra-utredningens föreslog också att&lt;br&gt;delar av den medicinska rehabiliteringen skulle avvecklas vid sjukhusen,&lt;br&gt;nämligen hjärtrehabiliteringsverksamheten. Sjukvårdshuvudmännen har,&lt;br&gt;som tidigare konstaterats, på olika sätt svårt att ta hand om och utreda&lt;br&gt;den patientgrupp som kännetecknas av sammansatta och svårbedömda&lt;br&gt;besvär. Den medicinska rehabilitering som ges vid Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets sjukhus ges emellertid till betydande del till patientgrupper med&lt;br&gt;tydliga diagnoser. Här avses behandling av överviktiga och hj ärtrehabi-&lt;br&gt;litering. Mot bakgrund till att det föreslås att enbart försäkrade med&lt;br&gt;sammansatta och svårbedömda besvär skall prioriteras vid de föreslagna&lt;br&gt;försäkringsmedicinska center, anser regeringen att medicinsk rehabilite-&lt;br&gt;ring inte bör utgöra ett inslag i den ombildade verksamheten. Inom den&lt;br&gt;ombildade verksamheten bör i stället insatserna koncentreras i syfte att&lt;br&gt;ge socialförsäkringen utredningar av hög och jämn kvalitet för den prio-&lt;br&gt;riterade gruppen av försäkrade. Sjukvårdshuvudmännen bör därför i sam-&lt;br&gt;band med sin verksamhetsplanering beakta de behov som kan uppkomma&lt;br&gt;av insatser i samband med ombildningen av sjukhusen. Patienter vid den&lt;br&gt;medicinska rehabiliteringen vid Riksförsäkringsverkets sjukhus bör så-&lt;br&gt;ledes i stället behandlas inom den allmänna hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att det finns fastställda och väl dokumenterade krav som&lt;br&gt;skall ställas på de kvalificerade utredningar som de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna har behov av för att bl.a. bedöma rätten till ersättning från&lt;br&gt;den allmänna försäkringen. Det kräver en hög och bred kompetens att&lt;br&gt;göra de bedömningar som besluten inom socialförsäkringen i vissa fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsätter. För att försäkringskassorna skall tillförsäkras en produkt som&lt;br&gt;tillgodoser adekvata krav på kvalitet bör kraven specificeras och fast-&lt;br&gt;ställas avseende försäkringsmedicinska utredningar samt utredningar för&lt;br&gt;arbetslivsinriktad rehabilitering. De specificerade kraven på dessa utred-&lt;br&gt;ningar bör avse den grupp av försäkrade som har sammansatta och svår-&lt;br&gt;bedömda besvär. Fastställda kvalitetskrav möjliggör en mer likartad be-&lt;br&gt;dömning oberoende av vilken försäkringskassa som är aktuell. De fast-&lt;br&gt;ställda kraven innebär att alla producenter av sådana utredningar kommer&lt;br&gt;att underkastas samma minimivillkor. Regeringen har för avsikt att ge&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket ett uppdrag att i samverkan med bl.a. försäkrings-&lt;br&gt;kassorna och Socialstyrelsen utarbeta forslag till vilka krav som skall&lt;br&gt;ställas på försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade&lt;br&gt;rehabiliteringsutredningar. Inom de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;bedrivs gemensamma aktiviteter för att utarbeta kvalitetssystem av&lt;br&gt;nämnda slag och Riksförsäkringsverket bör i sitt kommande arbete ta del&lt;br&gt;av de erfarenheter och kunskaper som framkommit i samband med detta.&lt;br&gt;Avseende utredningens förslag om att upphandlingen av utredningar bör&lt;br&gt;ske samordnat anser regeringen att detta är en fråga som&lt;br&gt;försäkringskassorna själva bör avgöra och därför finns inget skäl till att&lt;br&gt;ange formerna för hur upphandlingen skall organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Huvudmannaskap, fördelning av medel och forskning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens förslag:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;- Verksamhetsansvaret för de försäkringsmedicinska utredningarna&lt;br&gt;och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningarna vid Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets sjukhus förs över till en av de allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sorna och drivs där som en egen resultatenhet. De bolag som för&lt;br&gt;närvarande driver sjukhusen avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Medel från det nuvarande anslaget för verksamheten vid Riks-&lt;br&gt;försäkringsverkets sjukhus omvandlas till medel för köp av försäk-&lt;br&gt;ringsmedicinska utredningar för den prioriterade målgruppen och&lt;br&gt;tillförs medlen för köp av arbetslivsinriktad rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Forsknings- och utvecklingsverksamheten vid de nybildade försäk-&lt;br&gt;ringsmedicinska centren ges förutsättningar för utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Verksamheten vid Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;sjukhus i Nynäshamn och Tranås överförs till ett av staten helägt aktie-&lt;br&gt;bolag under Socialdepartementet med ledningsfunktionerna lokaliserade&lt;br&gt;till Tranås. En basresurs för forskning lokaliseras till Tranås som finan-&lt;br&gt;sieras via avkastningen från folkpensioneringsfonden. I övrigt är utre-&lt;br&gt;darens förslag i överensstämmelse med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om att verksamheten vid Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;sjukhus skall föras över till ett statligt bolag under Socialdepartementet&lt;br&gt;stöds av några remissinstanser, bl.a. av Kammarrätten i Göteborg, Läns-&lt;br&gt;rätten i Örebro län, Riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundet,&lt;br&gt;de två berörda kommunerna Nynäshamn och Tranås, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation och Landsorganisationen. Flera instanser är dock&lt;br&gt;tveksamma eller avstyrker förslaget däribland Sveriges Akademikers&lt;br&gt;Centralorganisation, Sveriges Arbetsgivareförening, Försäkringsläkar-&lt;br&gt;föreningen, Föreningen Svensk Företagshälsovård, Rygginstitutet och&lt;br&gt;HELA-Sveriges vård- och omsorgsföretag. Om sjukhusen även i fram-&lt;br&gt;tiden skall vara statligt ägda är Riksförsäkringsverket positivt till att de&lt;br&gt;läggs som bolag direkt under Socialdepartementet. Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;framhåller bl.a. att verket i framtiden ej bör vara ägare med hänsyn till&lt;br&gt;rollen som tillsynsmyndighet för de allmänna försäkringskassorna.&lt;br&gt;Socialstyrelsen anser att argumenten för att överföra verksamheten till ett&lt;br&gt;bolag inte har redovisats på ett övertygande sätt och att bolagsformen ur&lt;br&gt;patientperspektiv inte medför några fördelar. Statskontoret anser att för-&lt;br&gt;slaget om ett ombildat bolag ytterligare bör prövas. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;hävdar att skäl talar för att sjukvårdshuvudmännen och privata vård-&lt;br&gt;givare mot ersättning bör kunna tillhandahålla de insatser som krävs.&lt;br&gt;Konkurrensverket anser att även om bolaget kan vara nödvändigt under&lt;br&gt;en övergångsperiod, då en fungerande marknad utvecklas, kan det ifråga-&lt;br&gt;sättas om staten även på längre sikt bör engagera sig i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att de nuvarande medlen skall omvandlas till medel för köp&lt;br&gt;av utredningar och tillförs medlen för köp av arbetsslivsinriktad rehabi-&lt;br&gt;litering tillstyrks av flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan.&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg påtalar vikten av att försäkringskassorna får&lt;br&gt;tillräckliga medel för köp av utredningstjänster. Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;pekar på svårigheten att dra en gräns mellan försäkringsmedicinska ut-&lt;br&gt;redningar som försäkringskassorna enligt förslaget skall betala för och de&lt;br&gt;som faller inom sjukvårdens ansvar. Socialstyrelsen anser att finansie-&lt;br&gt;ringen ger en ogynnsam incitamentstruktur som kan medföra risk för att&lt;br&gt;vårdtiderna förlängs och att besluten kan påverkas eller ifrågasättas ge-&lt;br&gt;nom att utredningarna ersätts styckevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående utredningens förslag om forskning och utveckling tillstyrks&lt;br&gt;förslaget i sin helhet bara av ett fåtal av remissinstanser och de som in-&lt;br&gt;vänder mot förslaget anser att det i första hand är ett ansvar som skall&lt;br&gt;finnas i anslutning till den allmänna hälso- och sjukvården. Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet betonar vikten av att forsknings- och utvecklings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten anknyter till centrets målgrupp och uppgifter. Flertalet&lt;br&gt;instanser som uttalat sig i frågan anser att forskningen och utvecklingen&lt;br&gt;inom området måste öka. Flera instanser bl.a. Riksförsäkringsverket, So-&lt;br&gt;cialstyrelsen, Landstingsförbundet, Sveriges Akademikers Central-&lt;br&gt;organisation, Föreningen Svensk företagshälsovård, Mitthögskolan,&lt;br&gt;Försäkringsläkarforeningen och Rygginstitutet pekar på angelägenheten&lt;br&gt;av att verksamheten knyts till och utvecklas vid den befintliga allmänna&lt;br&gt;forskningsorganisationen. Nynäshamns kommun anför att forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsarbetet bör förläggas till sjukhuset i Nynäshamn mot bak-&lt;br&gt;grund till att det finns flera universitet och högskolor i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med behandlingen av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens&lt;br&gt;administration beslutade riksdagen om lagändringar med syfte att&lt;br&gt;tydliggöra de allmänna försäkringskassornas och Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;roller inom socialförsäkringen (bet. 1997/98:SfU8, rskr. 1997/98:153). I&lt;br&gt;propositionen anfördes att socialförsäkringen även i framtiden bör vara&lt;br&gt;nationell och enhetlig samt att organisationsstrukturen därav måste till-&lt;br&gt;godose kraven på en likformig och rättssäker tillämpning av socialförsäk-&lt;br&gt;ringen. De allmänna försäkringskassorna som är självständiga offent-&lt;br&gt;ligrättsliga organ styrs av bestämmelserna i 18 kap. lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring (AFL). Enligt bestämmelserna skall det vid var och en&lt;br&gt;av de 21 allmänna försäkringskassorna finnas en styrelse som har ansvar&lt;br&gt;för att leda, organisera och utveckla verksamheten inom givna ramar.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket har i förhållande till försäkringskassorna ansvar&lt;br&gt;inom ett antal väl definierade områden, varav ett är att utöva tillsyn över&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna. I detta ligger bl.a. att bevaka att stats-&lt;br&gt;makternas beslut och intentioner uppfylls och att ersättningsreglerna&lt;br&gt;tillämpas likformigt och rättvist. Om Riksförsäkringsverket finner brister&lt;br&gt;vid tillämpningen av socialförsäkringens ersättningsregler kan det inte&lt;br&gt;uteslutas att detta kan avse försäkrade som har varit föremål för&lt;br&gt;utredning vid något av Riksförsäkringsverkets egna sjukhus. Ett sådant&lt;br&gt;förhållande medför att de mål och riktlinjer som riksdagen godkänt om&lt;br&gt;en tydlig rollfördelning inom socialförsäkringen inte fullt ut kan&lt;br&gt;förverkligas. I egenskap av tillsynsmyndighet över försäkringskassorna&lt;br&gt;bör Riksförsäkringsverkets ansvar för sjukhusen därför upphöra och&lt;br&gt;verksamhetsansvaret för de försäkringsmedicinska utredningarna och&lt;br&gt;arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningarna vid Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets sjukhus föras över till en av de allmänna försäkringskassorna och&lt;br&gt;där drivas som en egen resultatenhet. Detta innebär att Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket inte längre kommer att vara ansvarig för verksamheten. Ansvaret&lt;br&gt;för verksamheten föreslås således flyttas över till en annan aktör inom&lt;br&gt;socialförsäkringens administration, dvs. inom den administration som&lt;br&gt;sammantaget består av ett antal självständiga offentligrättsliga organ&lt;br&gt;nämligen 21 allmänna försäkringskassor, Riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;Premiepensionsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ombildade verksamheten kommer att avse enbart försäkrings-&lt;br&gt;medicinska utredningar och utredningar om arbetslivsinriktad rehabili-&lt;br&gt;tering. Beteckningen sjukhus framstår därför inte som naturlig i samman-&lt;br&gt;hanget. Enheterna föreslås få namnet försäkringsmedicinskt centrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket bör, förutom att medverka till att utarbeta de&lt;br&gt;kvalitetskrav som skall ställas på de utredningar som försäkringskassorna&lt;br&gt;behöver för att kunna tillämpa regelsystemet på ett riktigt sätt, även i sin&lt;br&gt;tillsynsroll följa upp att dessa kvalitetskrav uppfylls. När det gäller tillsyn&lt;br&gt;kan påpekas att den tillsyn över hälso- och sjukvården och hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen som regleras i 6 kap. lagen (1998:531) om yrkes-&lt;br&gt;verksamhet på hälso- och sjukvårdens område utövas av Socialstyrelsen.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets tillsyn omfattar därför verksamheten med undan-&lt;br&gt;tag för det som hör under Socialstyrelsens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten med försäkringsmedicinska center bör inte drivas i bo-&lt;br&gt;lagsform. Detta mot bakgrund av de ställningstaganden regeringen, efter&lt;br&gt;det att Nytra-utredningen presenterat sitt förslag, har gjort i samband med&lt;br&gt;propositionen En statlig förvaltning i medborgarnas tjänst&lt;br&gt;(prop. 1997/98: 136, bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294). Propositio-&lt;br&gt;nen klargör regeringens strävan beträffande omdaningen och renodlingen&lt;br&gt;av statlig verksamhet. I propositionen uttalas att statlig verksamhet nor-&lt;br&gt;malt skall bedrivas i myndighetsform. Ibland kan det dock vara motiverat&lt;br&gt;att låta en statlig uppgift utföras i en privaträttslig verksamhetsform.&lt;br&gt;Detta kan vara aktuellt när staten och en annan part, t.ex. från närings-&lt;br&gt;livet, engagerar sig i anslagsberoende verksamhet och bidrar till finansie-&lt;br&gt;ringen. Försäkringskassorna är i stort sett de enda som efterfrågar de&lt;br&gt;aktuella utredningarna vilket också bör motivera att verksamheten inte&lt;br&gt;längre drivs i bolagsform. Försäkringskassorna kan i detta sammanhang&lt;br&gt;ses som jämförbara med statliga myndigheter, eftersom kassorna helt&lt;br&gt;finansieras med offentliga medel och till stora delar följer det statliga&lt;br&gt;ekonomiadministrativa regelverket. Verksamheten med försäkringsme-&lt;br&gt;dicinska center skall finansieras via intäkter, genom att försäkrings-&lt;br&gt;kassorna köper de utredningstjänster de behöver. Medel för detta far kas-&lt;br&gt;sorna via statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den aktuella propositionen förs vidare resonemang om att verksamhet&lt;br&gt;bör drivas i myndighetsform om konkurrensen är otillräcklig eller där&lt;br&gt;behovet av offentlig insyn och kontroll är särskild stor. Om en myndighet&lt;br&gt;bedriver affärsverksamhet bör denna skiljas ut genom en tydlig uppdel-&lt;br&gt;ning inom myndigheten. Avseende verksamheten vid Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets sjukhus är konkurrensen för närvarande begränsad. Motsvarande&lt;br&gt;verksamhet erbjuds till viss begränsad del av sjukvårdshuvudmännen och&lt;br&gt;ett fatal privata intressenter. Den begränsade konkurrensen har sin för-&lt;br&gt;klaring dels i att försäkringskassorna i princip är de enda som efterfrågar&lt;br&gt;utredningar från Riksförsäkringsverkets sjukhus, dels i att kassorna med&lt;br&gt;nuvarande finansieringsform får del av dessa tjänster utan att deras egen&lt;br&gt;budget belastas. Finansieringsansvaret är med andra ord skilt från be-&lt;br&gt;ställaransvaret. Verksamheten är således för närvarande en fri nyttighet&lt;br&gt;för kassorna, förutom de 45 kr per dygn de betalar för de patienter de har&lt;br&gt;remitterat. Om försäkringskassan däremot skulle vända sig till en privat&lt;br&gt;producent skulle de få betala den verkliga kostnaden för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabili-&lt;br&gt;teringsutredningar är, som tidigare nämnts, ett område som bör utvecklas&lt;br&gt;och underställas ett antal fastställda krav. Dessa krav bör vara möjliga att&lt;br&gt;följa upp. Resultatet av utredningarna utgör en del av beslutsunderlaget&lt;br&gt;avseende olika typer av socialförsäkringsförmåner. Sammantaget kan&lt;br&gt;dessa förhållanden motivera den insyn som blir möjlig om verksamheten&lt;br&gt;drivs som en självständig enhet hos en av de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att verksamhetsansvaret för de försäk-&lt;br&gt;ringsmedicinska utredningarna och arbetslivsinriktade rehabiliterings-&lt;br&gt;utredningarna vid Riksförsäkringsverkets sjukhus förs över till en av de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna. I samband med detta avvecklas bolagen.&lt;br&gt;Verksamheten med försäkringsmedicinska utredningar m.m. bör organi-&lt;br&gt;seras som en egen resultatenhet vid kassan med uppgift att till samtliga&lt;br&gt;försäkringskassor i landet erbjuda försäkringsmedicinska utredningar och&lt;br&gt;arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar som svarar mot de kvali-&lt;br&gt;tetskrav som kommer att fastställas i särskild ordning. Verksamheten&lt;br&gt;föreslås i ekonomiskt hänseende vara väl skild från den övriga delen av&lt;br&gt;kassans verksamhet och inte ha någon ekonomisk påverkan på denna. I&lt;br&gt;detta ligger bl. a. att verksamheten vid försäkringsmedicinska center till&lt;br&gt;omfattningen skall anpassas till den efterfrågan som finns av de aktuella&lt;br&gt;utredningsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En egen resultatenhet kännetecknas bl.a. av att den är intäktsfinansie-&lt;br&gt;rad och har det ekonomiska ansvaret för uppdragen. Samtliga kostnader&lt;br&gt;för verksamheten skall synliggöras, en tydlig prissättning skall utformas&lt;br&gt;och den ekonomiska redovisningen skall läggas upp med hänsynstagande&lt;br&gt;till detta. En egen resultatenhet skapar också förutsättningar för&lt;br&gt;jämförelser med omvärlden, vilket i sin tur innebär att konkurrenslik-&lt;br&gt;nande situationer skapas som förbättrar möjligheterna att bedriva en kost-&lt;br&gt;nadseffektiv verksamhet. Den aktuella försäkringskassan blir också&lt;br&gt;ansvarig arbetsgivare för berörd personal vid resultatenheten. För att på&lt;br&gt;olika sätt stödja den fortsatta utvecklingen av den ombildade verksam-&lt;br&gt;heten kan ett råd eller en stödstyrelse inrättas vid den aktuella försäk-&lt;br&gt;ringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra aktörer skall ges möjlighet att erbjuda försäkringskassorna&lt;br&gt;försäkringsmedicinska utredningar, om dessa har en kvalitet som svarar&lt;br&gt;upp mot nämnda krav. Försäkringskassorna har redan i dag möjlighet att&lt;br&gt;köpa arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar från andra produ-&lt;br&gt;centren. Prissättningen av utredningarna vid de försäkringsmedicinska&lt;br&gt;centren bör därför vara konkurrensneutral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av de bolag som för närvarande äger och förvaltar sjuk-&lt;br&gt;husen innebär att såväl fastigheterna som badhotellverksamheten kom-&lt;br&gt;mer att säljas, vilket är i linje med Nytra-utredningens förslag. De lokaler&lt;br&gt;som behövs för att bedriva verksamhet med försäkringsmedicinska ut-&lt;br&gt;redningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar bör försäk-&lt;br&gt;ringskassan hyra till ett marknadsmässigt pris. Regeringen konstaterar,&lt;br&gt;liksom Nytra-utredningen, att Badhotellet finns kvar som en del av den&lt;br&gt;ursprungliga kurortsverksamhet som bedrevs i Tranås innan sjukhuset&lt;br&gt;etablerades där. Badhotellet bör i samband med de föreslagna föränd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringarna inte tas över av försäkringskassan utan drivas i annan regi.&lt;br&gt;Regeringen avser att återkomma i samband med budgetpropositionen för&lt;br&gt;år 2000 med förslag som tar hänsyn till de anslagskonsekvenser som den&lt;br&gt;ändrade verksamhetsinriktningen innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytra-utredningen, liksom flera av remissinstanserna, anser att det är&lt;br&gt;viktigt att utredningsverksamheten lokaliseras till flera orter i landet.&lt;br&gt;Utredningen har bl.a. erfarit att den geografiska närheten tycks vara en&lt;br&gt;viktig orsak till att kassorna remitterar patienter till sjukhuset. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att en sådan framtida utveckling på sikt bör kunna vara&lt;br&gt;möjlig och eftersträvas. Den allmänna försäkringskassa som får i upp-&lt;br&gt;drag att vara huvudman för verksamheten bör vid planeringen av verk-&lt;br&gt;samheten arbeta för en ökad regionalisering i fall de bedömer detta vara&lt;br&gt;en utvecklingsinriktning som främjar och förbättrar verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en försäkringskassa behöver underlag för att ta ställning till om en&lt;br&gt;försäkrad har behov av eller möjlighet till rehabilitering kan kassan köpa&lt;br&gt;denna utredning. Detta kan avse såväl kortare utredningar på hemorten&lt;br&gt;som längre utredningar utanför hemorten. Försäkringskassorna har vidare&lt;br&gt;rätt att för en viss summa vaije budgetår köpa arbetstekniska hjälpmedel,&lt;br&gt;läkarutlåtanden och läkarundersökningar, samt utge särskilt bidrag inom&lt;br&gt;rehabiliteringsområdet och bekosta resor till och från arbetet. Medlen kan&lt;br&gt;också användas till olika former av samverkan bl.a. i syfte att uppnå&lt;br&gt;samverkansvinster. För budgetåret 1999 utgör dessa medel 780 miljoner&lt;br&gt;kronor, exklusive medel för administration och arbetshjälpmedel. Medlen&lt;br&gt;har fördelats ut på de allmänna försäkringskassorna i enlighet med en&lt;br&gt;speciell fördelningsnyckel efter beslut av Riksförsäkringsverket. Vidare&lt;br&gt;förfogar försäkringskassorna över medel för särskild ersättning till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen för medicinska rehabiliterings- och behand-&lt;br&gt;lingsinsatser. Dessa medel uppgår budgetåret 1999 till 235 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans medel för köp av arbetslivsinriktade rehabilite-&lt;br&gt;ringsåtgärder kan inte användas för att finansiera utredningar och medi-&lt;br&gt;cinska rehabiliteringsinsatser vid Riksförsäkringsverkets sjukhus. För&lt;br&gt;finansiering av verksamheten vid sjukhusen anges årligen i reglerings-&lt;br&gt;brev inom Utgiftsområde 10 under anslaget A 1 Sjukpenning och rehabi-&lt;br&gt;litering den maximala nivån för bidraget. Beloppet för år 1999 är fast-&lt;br&gt;ställt till 170 miljoner kronor. Detta innebär att verksamheten på förhand&lt;br&gt;har ett fastställt tak som inte far överskridas. Även om försäk-&lt;br&gt;ringskassorna skulle öka sin efterfrågan av utredningstjänster från&lt;br&gt;sjukhusen är detta inte möjligt. Det är också svårt att bedöma den&lt;br&gt;verkliga efterfrågan på sjukhusets tjänster eftersom kassorna inte&lt;br&gt;förfogar över medlen. I samband med en renodling av verksamheten bör&lt;br&gt;finansieringsformerna för verksamheten vid de försäkringsmedicinska&lt;br&gt;center förändras i riktning mot vad som gäller för försäkringskassornas&lt;br&gt;köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för köp av försäkringsmedicinska utredningar bör tillföras&lt;br&gt;medlen för köp av arbetslivsinriktad rehabilitering inom utgiftsområde&lt;br&gt;10 under anslaget A 1 Sjukpenning och rehabilitering. De medel som till-&lt;br&gt;förs bör prioriteras för försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivs-&lt;br&gt;inriktade rehabiliteringsutredningar för försäkrade som har sammansatta&lt;br&gt;och svårbedömda besvär. Kassorna får då möjlighet att upphandla dessa&lt;br&gt;utredningar, antingen vid de ombildade försäkringsmedicinska centren&lt;br&gt;eller hos annan offentlig eller privat institution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Nytra-utredningen återges en kartläggning av forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsverksamheten under första hälften av 1990-talet. Av denna framgår&lt;br&gt;att sjukhusen bedrev eller planerade forskning och utveckling inom ett&lt;br&gt;antal områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sjukhusen finns inga personresurser avsatta för forskningsända-&lt;br&gt;mål. Finansiering av forskning- och utveckling sker via vårddygns-&lt;br&gt;avgiften. Aktuella uppgifter från sjukhusen pekar på att forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamheten under senaste året haft en något mindre&lt;br&gt;intensitet, bl.a. med hänvisning till att ledningen för Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets sjukhus avvaktat slutbehandlingen av Nytra-utredningens&lt;br&gt;förslag. Ett annat skäl som uppges är bristen på resurser för forskning&lt;br&gt;och utveckling. Verksamheten vid sjukhusen har dock kännetecknats av&lt;br&gt;internt utvecklingsarbete, vilket främst utgjorts av organisations- och&lt;br&gt;kvalitetsutveckling samt övergång till patienthotellboende. Utgångs-&lt;br&gt;punkterna för dessa initiativ har varit Nytra-utredningens förslag och&lt;br&gt;synpunkter och förslag som framfördes av Socialstyrelsen i samband&lt;br&gt;med en granskning av sjukhuset i Tranås. Av utvecklingsarbetet kan&lt;br&gt;nämnas att under år 1998 genomfördes en uppföljning av försäkrings-&lt;br&gt;medicinska utredningar i samverkan med Älvsborgs läns allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassa. Vidare har initiativ tagits från sjukhusen att kvalitetssäkra&lt;br&gt;och certifiera de olika verksamhetsinriktningarna. Överviktsrehabilite-&lt;br&gt;ringen vid sjukhuset i Tranås kvalitetssäkrades genom certifiering enligt&lt;br&gt;ISO 9000-systemet. Därutöver pågår det kontinuerligt en insamling av&lt;br&gt;olika data inom de olika verksamhetsområdena vid sjukhusen. Det finns&lt;br&gt;därmed en stor bank med uppgifter som grund för framtida vetenskapliga&lt;br&gt;studier inom bl.a. försäkringsmedicin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling inom det försäkringsmedicinska området bör&lt;br&gt;ges förutsättningar för en fortsatt verksamhet. Ett program som underlag&lt;br&gt;för framtida satsningar bör utarbetas. Finansieringskällorna till insatser&lt;br&gt;bör kunna vara av flera olika slag. Anslag till olika forskningsfinan-&lt;br&gt;sieringsinstitut, t.ex. Socialvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska&lt;br&gt;forskningsrådet samt Riksförsäkringsverkets anslag för att stödja forsk-&lt;br&gt;ning bör kunna bli aktuella som stöd vid olika forskningsprojekt.&lt;br&gt;Forskningen inom det försäkringsmedicinska området bör anlägga ett s.k.&lt;br&gt;genderperspektiv, dvs. verka för att forskningen till alla delar tar hänsyn&lt;br&gt;till effekterna för både kvinnor och män. Riksförsäkringsverket har sedan&lt;br&gt;början av år 1999 ett speciellt ansvar och medel för att stödja forskningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom området vilket har skett mot bakgrund av att behovet av ökad&lt;br&gt;forskning inom socialförsäkringens område bedömts som omfattande. Ett&lt;br&gt;samarbete bör också utvecklas med etablerade universitetsinstitutioner&lt;br&gt;inom området, t.ex. Linköpings universitet, Uppsala universitet eller&lt;br&gt;Mitthögskolan i Östersund. Dessa institutioner har redan i dag inslag av&lt;br&gt;forskning riktad mot socialförsäkringen. Det bör eventuellt också&lt;br&gt;övervägas om forskningen inom försäkringsmedicin och rehabilitering&lt;br&gt;skall ges ökad prioritet. Medel för utveckling bör inräknas i&lt;br&gt;prissättningen av utredningstjänsterna för att verksamheten skall vara&lt;br&gt;konkurrensneutral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Vissa regeländringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De allmänna försäkringskassornas kompetens&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta även produktion av försäkringsmedicinska ut-&lt;br&gt;redningar och utredningar om arbetslivsinriktad rehabilitering, med&lt;br&gt;rätt för regeringen att bestämma vilken eller vilka försäkringskassor&lt;br&gt;som skall anförtros denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om utredning i 16 kap. 2 § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring ges en ändrad lydelse med anledning av att dagens&lt;br&gt;verksamhet med försäkringsmedicinska utredningar m.m. vid&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets sjukhus överförs till enheter som inte&lt;br&gt;betecknas som sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Det bör införas regler om tystnadsplikt och om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet gentemot försäkringskassan för organisationer som&lt;br&gt;tecknat avtal om utredningstjänster med de allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sorna. Vidare bör det införas en regel om rätt för försäkringskassorna att&lt;br&gt;lämna ut nödvändiga uppgifter om en försäkrad till sådana organisationer&lt;br&gt;som nu har sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg anser att det bör klar-&lt;br&gt;läggas om hälso- och sjukvårdslagen, tillsynslagen och åliggandelagen är&lt;br&gt;tillämpliga på verksamheten i dess förändrade form samt ifrågasätter be-&lt;br&gt;hovet av ändringsförslaget om sekretess. Länsrätten i Örebro län påpe-&lt;br&gt;kar att möjligheten att tillämpa utredningsregeln i 16 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring såvitt gäller utredning vid Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;sjukhus bygger på att verksamheten drivs under beteckningen sjukhus.&lt;br&gt;Socialstyrelsen föreslår ett förtydligande av det lagstöd som reglerar&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 18 kap. 2 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring (AFL) finns det bestämmelser om de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassornas uppgifter. Där anges bl.a. att den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassan skall utreda och besluta i ärenden som enligt AFL eller annan för-&lt;br&gt;fattning skall skötas av försäkringskassan. Vidare får inte kassan utöva&lt;br&gt;annan verksamhet än den som anges i paragrafen. Förslaget om att ge en&lt;br&gt;av de allmänna försäkringskassorna i uppgift att tillhandahålla försäk-&lt;br&gt;ringsmedicinska utredningar och utredningar om arbetslivsinriktad reha-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilitering kan inte fullt ut anses rymmas inom uttrycket utreda i den nu-&lt;br&gt;varande lydelsen. Detta avser i första hand utredande av administrativ&lt;br&gt;och viss samordnande karaktär, såsom att ordna och bedöma ett antal&lt;br&gt;olika intyg som sjukvårdspersonal har utfärdat eller att föranstalta om in-&lt;br&gt;hämtande av ytterligare beslutsunderlag. Den utredningsverksamhet som&lt;br&gt;en av försäkringskassorna nu föreslås bli huvudman för är av en annan,&lt;br&gt;mer konkret karaktär. Utredningar av detta slag kräver stora inslag av&lt;br&gt;aktiviteter från andra personer än enbart en tjänsteman vid&lt;br&gt;försäkringskassan. Medverkan av bl.a. läkare, sjukgymnaster, arbets-&lt;br&gt;terapeuter och psykologer utgör en förutsättning. Förslaget innebär att&lt;br&gt;den utsedda försäkringskassan skall bedriva en verksamhet som finan-&lt;br&gt;sieras av avgifter för de tjänster som tillhandahålls. Denna uppgift skiljer&lt;br&gt;sig från försäkringskassans övriga uppgifter och kan därför inte anses&lt;br&gt;inrymmas i det som de allmänna försäkringskassorna i dag far göra.&lt;br&gt;Förslaget kräver därför en lagändring som ger den berörda kassan rätt att&lt;br&gt;bedriva den avsedda verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen anger att försäkringskassans uppgifter utvidgas och&lt;br&gt;klargör därmed att kassan skall kunna producera försäkringsmedicinska&lt;br&gt;utredningar och utredningar om arbetslivsinriktad rehabilitering. I och&lt;br&gt;med det nyss nämnda förbudet för försäkringskassorna att utöva annan&lt;br&gt;verksamhet än den som uttryckligen anges i 18 kap. 2 § AFL står det&lt;br&gt;även klart att verksamheten vid de blivande försäkringsmedicinska cent-&lt;br&gt;ren skall vara begränsad till just de nämnda uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (1998:531) om yrkes-&lt;br&gt;verksamhet på hälso- och sjukvårdens område - som har ersatt bl.a.&lt;br&gt;tillsynslagen och åliggandelagen - kommer i princip att omfatta verk-&lt;br&gt;samheten vid de föreslagna försäkringsmedicinska centren och perso-&lt;br&gt;nalen där i samma mån som dessa lagar gäller för motsvarande verk-&lt;br&gt;samhet och personal vid Riksförsäkringsverkets sjukhus i dag. Den nu&lt;br&gt;föreslagna organisatoriska förändringen leder alltså inte i sig till något&lt;br&gt;behov av nya lagregler på detta område. Privata aktörer som kan komma&lt;br&gt;att producera motsvarande utredningstjänster omfattas också de av de&lt;br&gt;nämnda lagarnas bestämmelser om bl.a. tystnadsplikt. Under bered-&lt;br&gt;ningen har det emellertid framkommit att det kan finnas en viss oklarhet i&lt;br&gt;fråga om rättsläget när det gäller lagarnas tillämplighet på delar av&lt;br&gt;verksamheten sådan den ser ut i dag. Regeringen avser därför att under-&lt;br&gt;söka den frågan, och vid behov återkomma till riksdagen med förslag till&lt;br&gt;lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har också föreslagit att de privata aktörerna genom ett&lt;br&gt;tillägg i AFL skall åläggas en särskild uppgiftsskyldighet gentemot&lt;br&gt;försäkringskassan. Detta torde då avse uppgifter angående den person&lt;br&gt;som har varit föremål för utredning och resultatet av denna utredning.&lt;br&gt;Dessa uppgifter kommer dock att lämnas till försäkringskassan på&lt;br&gt;grundval av den försäkrades samtycke, antingen därför att den försäkrade&lt;br&gt;själv aktivt önskar att uppgifterna skall lämnas eller därför att någon av&lt;br&gt;AFL:s utredningsregler är tillämplig. Regler om att den försäkrade är&lt;br&gt;skyldig att underkasta sig undersökning i samband med beslut om t.ex.&lt;br&gt;sjukpenning eller förtidspension innebär ju nämligen självfallet också att&lt;br&gt;den försäkrade är skyldig att se till att försäkringskassan far kännedom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om resultatet av undersökningen. Regeringen föreslår därför inte att&lt;br&gt;någon särskild i lag reglerad uppgiftsskyldighet införs för dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att försäkringskassorna har rätt att lämna ut nödvändiga uppgifter om&lt;br&gt;en försäkrad när remittering för försäkringsmedicinsk utredning sker&lt;br&gt;torde följa av bestämmelsen i 1 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 16 kap. 2 § AFL om vissa undersökningar som villkor&lt;br&gt;för rätt till förtidspension eller handikappersättning har i dag den lydel-&lt;br&gt;sen att som villkor för rätt till förtidspension eller handikappersättning&lt;br&gt;far föreskrivas att den försäkrade skall under högst trettio dagar vara in-&lt;br&gt;tagen på visst sjukhus eller underkasta sig undersökning av viss läkare.&lt;br&gt;Bestämmelsen bör få en ändrad lydelse med anledning av att dagens&lt;br&gt;verksamhet med försäkringsmedicinska utredningar vid Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets sjukhus överförs till enheter som inte betecknas som sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ikraftträdande, genomförande och&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen ges bemyndigande att vidta de åt-&lt;br&gt;gärder som krävs för att genomföra omstrukturering och utveckling av&lt;br&gt;verksamheten vid Riksförsäkringsverkets sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om så erfordras skall kostnader som uppstår när den nya verksam-&lt;br&gt;heten med försäkringsmedicinska center bildas finansieras via folk-&lt;br&gt;pensioneringsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Förslagen som presenterats i tidigare&lt;br&gt;avsnitt om förändring och inriktning av verksamheten vid Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets sjukhus förutsätter speciella organisatoriska lösningar för&lt;br&gt;genomförandet. Verksamhetsförändringen vid Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;sjukhus bör formellt genomföras i samband med böljan av budgetåret&lt;br&gt;2000. Vissa delar av omstruktureringen kan däremot behöva längre tid&lt;br&gt;för att genomföras fullt ut. Det är dock angeläget att verksamhetsansvaret&lt;br&gt;inte skall behöva drivas under dubbelt huvudmannaskap och därför be-&lt;br&gt;döms det som rimligt att ansvaret flyttas över till en av de allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassorna fr.o.m. den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klara genomförandet har regeringen för avsikt att dela upp an-&lt;br&gt;svaret så att införandet av den nya organisationen genomförs av en orga-&lt;br&gt;nisationskommitté, medan avveckling av nuvarande bolag m.m. uppdras&lt;br&gt;åt den nuvarande förvaltaren Riksförsäkringsverket. I organisations-&lt;br&gt;kommittén bör även ingå företrädare för den aktuella allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa som blir verksamhetsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén skall vidta de åtgärder som behövs för att&lt;br&gt;organisationen skall vara genomförd vid ett bestämt tillfälle. I detta&lt;br&gt;uppdrag ingår bl.a. att dimensionera och bemanna den nya organisatio-&lt;br&gt;nen, att initiera eventuella utvecklingsinsatser av de olika utredningarna&lt;br&gt;som skall bedrivas vid försäkringsmedicinska center, att informera de&lt;br&gt;olika försäkringskassorna om den nya verksamheten, att upprätta förslag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till mål för verksamheten och att upprätta hyresavtal angående lokaler.&lt;br&gt;Kommittén skall vidare klargöra de ekonomiska villkoren för&lt;br&gt;verksamheten vid de nybildade försäkringsmedicinska center, bl.a. att&lt;br&gt;verksamheten kan fungera inom en egen resultatenhet inom den aktuella&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan. Kommittén skall också redovisa eventuellt&lt;br&gt;behov av ekonomiskt stöd under det inledande skedet. Kommittén bör&lt;br&gt;även se över och redovisa förslag till former för utveckling avseende&lt;br&gt;forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassa som blir verksamhetsansvarig för de&lt;br&gt;nybildade försäkringsmedicinska center skall inte belastas med kostnader&lt;br&gt;som hänför sig till awecklingskostnader som uppstår i anledning av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande förvaltaren av bolagen, Riksförsäkringsverket, bör i&lt;br&gt;likhet med vad som normalt åvilar ägaren vid en bolagsaweckling, ges i&lt;br&gt;uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att bolagen skall kunna av-&lt;br&gt;vecklas. I detta ingår också att avveckla fastighetsinnehavet och ansvara&lt;br&gt;för genomförandet av eventuell personalaweckling. Förslaget att den&lt;br&gt;medicinska rehabiliteringen skall avvecklas i samband med att huvud-&lt;br&gt;mannaskapet förändras ger behov av att avveckla personal vid de nuva-&lt;br&gt;rande sjukhusen. Personalaweckling skall göras med beaktande av det&lt;br&gt;arbetsrättsliga regelverket och innehålla aktiva åtgärder för de berörda&lt;br&gt;under ledning av professionellt stöd. Riksförsäkringsverket bör i sin roll&lt;br&gt;som förvaltare av bolagen bl.a. arbeta för att sjukvårdshuvudmännen får&lt;br&gt;del av den kompetens som finns hos personalen som kan komma att bli&lt;br&gt;övertalig vid de nuvarande sjukhusen. Riksförsäkringsverket skall också&lt;br&gt;ges i uppdrag att redovisa de engångsvisa merkostnader awecklings-&lt;br&gt;arbetet medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpensioneringsfonden bildades i samband med 1913 års lag om&lt;br&gt;allmän pensionsförsäkring och regeringen beslutade år 1983 att fonden&lt;br&gt;skulle awecklas. Fonden finns emellertid kvar och tillgångarna är till en&lt;br&gt;del placerade i de bolag som driver Riksförsäkringsverkets sjukhus och&lt;br&gt;till resterande del i obligationer. Regeringen har efter godkännande av&lt;br&gt;riksdagen awecklat de fonder som Riksförsäkringsverket förvaltat om&lt;br&gt;dessa inte fyllt något praktiskt syfte (prop. 1997/98:41,&lt;br&gt;bet. 1997/98:SfU8, rskr. 1997/98:53). Riksförsäkringsverkets roll som&lt;br&gt;förvaltare av fonder har i samband med detta upphört fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1999, då Kammarkollegiet tog över denna uppgift.&lt;br&gt;Folkpensioneringsfonden har kvarstått i awaktan på ställningstagande&lt;br&gt;angående Nytra-utredningens förslag. Om bolagen i enlighet med för-&lt;br&gt;slaget awecklas, varigenom bl.a. fastighetsbeståndet övergår till annan&lt;br&gt;ägare, fyller inte fonden längre något syfte och kommer därför att av-&lt;br&gt;vecklas, i enlighet med riksdagens tidigare godkännande, då genom-&lt;br&gt;förandet är avslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om så erfordras bör kostnader som uppstår när den nya verksamheten&lt;br&gt;med försäkringsmedicinska center bildas, även kunna finansieras via&lt;br&gt;folkpensioneringsfonden. Angående övriga behov och anslagskonse-&lt;br&gt;kvenser med anledning av ändrad verksamhetsinriktning avser rege-&lt;br&gt;ringen att återkomma i samband med budgetpropositionen för år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 kap. 2 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lydelsen i denna bestämmelse om medicinsk utredning justeras med an-&lt;br&gt;ledning av att den försäkringsmedicinska utredningsverksamhet som nu&lt;br&gt;bedrivs vid Riksförsäkringsverkets sjukhus inte längre kommer att be-&lt;br&gt;drivas vid enheter med beteckningen sjukhus. Möjligheten att remittera&lt;br&gt;försäkrade till andra sjukhus än Riksförsäkringsverkets sjukhus bibehålls&lt;br&gt;dock.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 kap. 2 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller lagregleringen av vad som är försäkringskassornas&lt;br&gt;arbetsuppgifter. Första stycket punkt 1 omfattar utredning i ärenden som&lt;br&gt;försäkringskassan har att besluta i. Den verksamhet avseende produktion&lt;br&gt;av försäkringsmedicinska utredningar och utredningar om arbetslivs-&lt;br&gt;inriktad rehabilitering som nu föreslås överflyttad till försäkringskas-&lt;br&gt;sorna har en annan karaktär än det utredande som åsyftas i denna punkt,&lt;br&gt;och förändringen föranleder därför ett tillägg. Tillägget har placerats i&lt;br&gt;tredje stycket. Det anger både den nya uppgiften och det förhållandet att&lt;br&gt;denna skall enligt regeringens bestämmande handhas av en eller flera för-&lt;br&gt;säkringskassor för också de övriga kassornas behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkande från Nytra-&lt;br&gt;utredningen, Försäkringsmedicinskt centrum - En&lt;br&gt;resurs för utredning och metodutveckling&lt;br&gt;(SOU 1997:169)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NYTRA-utredningens uppdrag är att utreda rollen för Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets sjukhus inom socialförsäkringssystemet. Om utredningen finner&lt;br&gt;att sjukhusen även fortsättningsvis bör bedriva verksamhet inom social-&lt;br&gt;försäkringens ram skall förslag lämnas rörande huvudmannaskap, finan-&lt;br&gt;siering och konkurrensneutralitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet inleds i kapitel 1 med en kort genomgång av direktiven&lt;br&gt;samt hur utredningsarbetet har bedrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 2 beskrivs sjukhusens verksamhet och organisation. Riksför-&lt;br&gt;säkringsveket är ägare till AB Kurortsverksamhet som består av sjukhu-&lt;br&gt;set i Nynäshamn vilket i sin tur äger AB Tranås Kuranstalt. AB Tranås&lt;br&gt;Kuranstalt äger dessutom det s.k. Badhotellet som är ett friskvårdshotell&lt;br&gt;med inriktning mot konvalescent- och kurortsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukhusens verksamhet karaktäriseras av utredningar av svårbedömda&lt;br&gt;patienter med långa sjukskrivningsperioder. Sjukhusen ser som sin upp-&lt;br&gt;gift att ur ett helhetsperspektiv utreda i vilken grad arbetsförmågan är&lt;br&gt;nedsatt och, om restarbetsförmåga föreligger, hur denna skall tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 3 redogörs för utredningens kartläggning av försäkringskas-&lt;br&gt;sornas behov av utredningar och medicinsk rehabilitering samt den all-&lt;br&gt;männa hälso- och sjukvårdens förutsättningar att tillgodose dessa behov.&lt;br&gt;Med anledning av bl.a. RRV:s rapport om Riksförsäkringsverkets sjuk-&lt;br&gt;hus (RRV 1996:31) har Riksförsäkringsverket inhämtat försäkringskas-&lt;br&gt;sornas syn på verksamheten vid sjukhusen i en enkät. Enkäten ingår som&lt;br&gt;en del i utredningens underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett komplement till enkäten har utredningen också genomfört se-&lt;br&gt;minarier med försäkringskassorna. Utredningen har också inhämtat sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännens uppfattning om i vilken utsträckning den allmänna&lt;br&gt;hälso- och sjukvården kan tillgodose kassornas behov av denna typ av&lt;br&gt;utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att såväl försäkringskassorna som sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen varit samstämmiga i sin bedömning att kassornas behov i&lt;br&gt;huvudsak tillgodoses av den allmänna hälso- och sjukvården. Däremot&lt;br&gt;ansåg man, mot bakgrund av bl.a. minskande resurser och ökad belast-&lt;br&gt;ning, att sjukvården inte kan tillgodose kassornas behov av utredningar i&lt;br&gt;tillräcklig grad för den grupp försäkrade som har en sammansatt och&lt;br&gt;svårbedömd problematik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla har också varit eniga om att medicinsk rehabilitering är en uppgift&lt;br&gt;för den allmänna hälso- och sjukvården. För vissa patientgrupper,&lt;br&gt;framför allt där inslagen av psykosomatik är stora, finns idag inte ut-&lt;br&gt;vecklade metoder för framgångsrik utredning och rehabilitering. Om inte&lt;br&gt;det utvecklingsarbete som i dag sker vid sjukhusen kan fortsätta för dessa&lt;br&gt;patientgrupper bedöms deras behov av utredning och rehabilitering inte&lt;br&gt;kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 4 redovisas erfarenheter från Tyskland, Norge och Finland&lt;br&gt;beträffande ansvar och organisation av rehabiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 5 redovisas bl.a. RRV:s kartläggning av forsknings- och ut-&lt;br&gt;vecklingsarbetet vid RFV:s sjukhus. I kartläggningen, som genomfördes&lt;br&gt;av professor Ulrich Moritz vid Lunds Universitet, ingick också att under-&lt;br&gt;söka om forsknings- och utvecklingsarbetet skiljer sig från det som be-&lt;br&gt;drivs vid andra sjukhus samt i vilken utsträckning vetenskapliga samar-&lt;br&gt;betskontakter utvecklats mellan RFV:s sjukhus och etablerade forsk-&lt;br&gt;ningscentra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professor Moritz anser att forsknings- och utvecklingsarbetet ägnas åt&lt;br&gt;några av de viktigaste hälsoproblemen ur socialförsäkringssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser frågan om FoU-arbetet skiljer sig från det som bedrivs vid&lt;br&gt;andra enheter, konstaterar Moritz att det mest iögonfallande är att redo-&lt;br&gt;visningarna av undersökningarna omfattar stora patientgrupper och att&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsarbeten vid RFV:s sjukhus bygger på större&lt;br&gt;patientgrupper än de forskningsresultat som redovisas av etablerade&lt;br&gt;forskningsenheter vid universitetssjukhusens kliniker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moritz konstaterar vidare att ett flertal undersökningar vid sjukhuset i&lt;br&gt;Nynäshamn inte är helt invändningsfria ur vetenskaplig synpunkt, att&lt;br&gt;resultatredovisningen av genomförda projekt i Tranås fortfarande var&lt;br&gt;begränsad samt att sjukhusens personella resurser och tillgång till avan-&lt;br&gt;cerade forskningslaboratorier inte är jämförbara med universitetssjuk-&lt;br&gt;husens rehabiliteringskliniker. RRV gör i sin rapport den bedömningen&lt;br&gt;att den forskning och utveckling som bedrivs vid RFV:s sjukhus är av&lt;br&gt;begränsad omfattning och saknar strategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 6 redovisar utredningen sina överväganden och förslag. Inled-&lt;br&gt;ningsvis finner utredningen, mot bakgrund av vad som framkommit&lt;br&gt;under utredningsarbetet, att det är svårt att dra en gräns mellan bl.a. me-&lt;br&gt;dicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Medicinsk utredning och&lt;br&gt;försäkringsmedicinsk utredning är andra begrepp som behöver klargöras&lt;br&gt;för att de skall kunna användas i sitt rätta sammanhang och avgränsa den&lt;br&gt;verksamhet som anges i utredninges förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med medicinsk utredning menar utredningen att man bör avse medi-&lt;br&gt;cinsk undersökning och utredning för att fastställa en diagnos som möj-&lt;br&gt;liggör en adekvat behandling för att bota eller lindra patientens besvär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en försäkringsmedicinsk utredning avses en medicinsk utredning&lt;br&gt;som har en koppling till socialförsäkringens regler för att t.ex. kunna be-&lt;br&gt;döma en försäkrads nedsättning av arbetsförmågan och därmed rätt till&lt;br&gt;ersättning eller slag av ersättning, dvs. sjukpenning, sjukbidrag eller&lt;br&gt;förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning innebär att utreda vilken&lt;br&gt;arbetsförmåga som föreligger eller kan åstadkommas, hur denna skall&lt;br&gt;tillvaratas och hur man skall finna ett lämpligt åtgärdsprogram i form av&lt;br&gt;utbildningar, arbetsinnehåll m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser också att gränsen mellan medicinsk utredning, för-&lt;br&gt;säkringsmedicinsk utredning och arbetslivsinriktad rehabiliteringsutred-&lt;br&gt;ning bör utgöras av avsikten med remissen. Om t.ex. avsikten med en&lt;br&gt;remiss är att fa en utredning för att klarlägga en diagnos, sätta in be-&lt;br&gt;handling och ge en prognos för tillfrisknande är det naturligt att en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredning skall definieras som en medicinsk utredning även om den inne-&lt;br&gt;håller inslag av bedömning av den försäkrades förutsättningar for arbets-&lt;br&gt;livsinriktad rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att verksamheten vid RFV:s sjukhus i Nynäs-&lt;br&gt;hamn och Tranås ff.o.m. den 1 januari 1999 skall överföras till ett av&lt;br&gt;staten helägt aktiebolag under Socialdepartementet. Utredningen anser att&lt;br&gt;den medicinska verksamheten hos RFV:s sjukhus inte är av sådan tyngd&lt;br&gt;och omfattning att de bör betraktas som sjukhus och föreslår därför att&lt;br&gt;aktiebolaget skall benämnas Försäkringsmedicinskt Centrum AB. Centrat&lt;br&gt;med samtliga ledningsfunktioner skall lokaliseras till Tranås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att verksamheten vid de båda sjukhusen i Nynäs-&lt;br&gt;hamn och Tranås kommer att upphöra i sin nuvarande form. Det nya fö-&lt;br&gt;retagets verksamhet skall vara inriktad på försäkringsmedicinska ut-&lt;br&gt;redningar, utredningar för arbetslivsinriktad rehabilitering, metodut-&lt;br&gt;veckling för medicinsk rehabilitering, forskning och utveckling samt&lt;br&gt;kunskapsspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen skall utövas av en styrelse och en verkställande direktör.&lt;br&gt;Styrelsen bör vara parlamentariskt tillsatt och bestå av politiker och ex-&lt;br&gt;perter, t.ex. företrädare för näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också erfarit att den geografiska närheten tycks vara&lt;br&gt;en viktig orsak till att kassorna remitterar patienter till sjukhusen. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår därför att verksamheten vid Försäkringsmedicinskt Cent-&lt;br&gt;rum AB skall regionaliseras och att utredningsverksamhet förutom vid&lt;br&gt;centrat i Tranås även fortsättningsvis bör bedrivas i Nynäshamn. Dess-&lt;br&gt;utom bör ytterligare filialer finnas i södra, västra och norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målgruppen för verksamheten vid Försäkringsmedicinskt Centrum AB&lt;br&gt;skall utgöras av försäkrade som har sammansatta och svårbedömda be-&lt;br&gt;svär/ funkti onshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser också att Badhotellet i Tranås är en kvarleva från&lt;br&gt;den ursprungliga verksamhet som bedrevs i Tranås innan sjukhuset,&lt;br&gt;genom ett samarbete med Kungliga Pensionsstyrelsen, böljade byggas&lt;br&gt;upp år 1916. Utredningen menar att denna verksamhet inte hör hemma i&lt;br&gt;den utredningsverksamhet som ett försäkringsmedicinskt centrum skall&lt;br&gt;bedriva och föreslår därför att Badhotellet försäljs eller utarrenderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå prismässig konkurrensneutralitet gentemot andra produ-&lt;br&gt;center föreslår utedningen att den verksamhet som skall bedrivas vid&lt;br&gt;Försäkringsmedicinskt Centrum AB skall vara intäktsfmansierad. Det&lt;br&gt;innebär att försäkringsmedicinska utredningar och utredningar för ar-&lt;br&gt;betslivsinriktad rehabilitering skall prissättas marknadsmässigt, dvs. att&lt;br&gt;köparen får betala ett icke subventionerat pris som inte bara skall täcka&lt;br&gt;löpande kostnader utan även investeringskostnader och hyror som är&lt;br&gt;marknadsmässiga. Metodutveckling för medicinsk rehabilitering föreslås&lt;br&gt;dock finansieras genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att försäkringskassorna skall tillförsäkras en produkt som tillgo-&lt;br&gt;doser adekvata krav på kvalitet, föreslår utredningen att upphandling av&lt;br&gt;försäkringsmedicinska utredningar samt utredningar för arbetslivsinrik-&lt;br&gt;tad rehabilitering skall ske samordnat för alla försäkringskassor genom&lt;br&gt;upprättande av samordnade ramavtal t.ex. med stöd av Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet i deras egenskap av kassornas intresseorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordnad upphandling bör avse den grupp försäkrade som har sam-&lt;br&gt;mansatta och svårbedömda besvär och som beskrivs i avsnitt 6.1.2.1 den ’&lt;br&gt;anbudsförfrågan som föregår avtalet bör villkoren specificeras i en krav-&lt;br&gt;specifikation. Detta innebär bl.a. att alla säljare kommer att underkastas&lt;br&gt;samma villkor. De producenter som i den samordnade upphandlingen blir&lt;br&gt;godkända som leverantörer far därefter sälja sin produkt till vaije enskild&lt;br&gt;försäkringskassa. Det innebär att försäkringskassorna fritt kan välja att&lt;br&gt;göra avrop hos den producent som man finner mest lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma normer, kvalitetskrav och en gemensam policy krävs&lt;br&gt;också för för försäkringsksssomas övriga upphandling av arbetslivsin-&lt;br&gt;riktad rehabilitering. Utredningen föreslår därför att Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket i samråd med försäkringskassorna utarbetar normer för de kva-&lt;br&gt;litetskrav som skall ställas på producenterna. Det är också viktigt att en&lt;br&gt;för försäkringskassorna gemensam strategi och policy tas fram för såväl&lt;br&gt;upphandling, uppföljning som utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också att en basresurs med forskningskompetens&lt;br&gt;bör firmas vid sjukhusen. Denna forskningsenhet bör vara ansluten till en&lt;br&gt;lämplig universitetsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning som bedrivs inom socialförsäkringsmedicinen är&lt;br&gt;ostrukturerad och man saknar program för hur forskning och utveckling&lt;br&gt;skall bedrivas. En sammanställning behöver göras av lämpliga forsk-&lt;br&gt;ningsinstitutioner som skall ingå i ett ramprogram för forskning inom&lt;br&gt;detta område. Såväl medicin som psykologi, socialförsäkring m.m. bör&lt;br&gt;då ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett forskningsprogram bör innehålla studier och utvärdering i syfte att&lt;br&gt;identifiera prediktorer för risk för långtidssjukskrivning, för lyckat re-&lt;br&gt;spektive misslyckat rehabiliteringsresultat, betydelse av personlig-&lt;br&gt;hetskaraktär m.m. Alla inventarium (forskningsprogram) bör täcka såväl&lt;br&gt;medicinska som psykologiska, sociala och socioekonomiska faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsprogrammet skall vidare innehålla metodutveckling vad&lt;br&gt;avser både försäkringsmedicinska utredningar och metoder för medicinsk&lt;br&gt;rehabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss grundforskning för att klarlägga etiologi (sjukdomars uppkomst)&lt;br&gt;bör också ingå i programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande anslaget till RFV:s sjukhus föreslås tillföras medlen för&lt;br&gt;köp av arbetslivsinriktad rehabilitering. Medlen föreslås fa användas&lt;br&gt;även för köp av försäkringsmedicinska utredningar. De sammanförda&lt;br&gt;medlen föreslås fördelas mellan kassorna via regleringsbrev. Av regle-&lt;br&gt;ringsbrevet bör framgå att den målgrupp som anges i avsnitt 6.1.2 skall&lt;br&gt;vara prioriterad vid upphandling av försäkringsmedicinska utredningar&lt;br&gt;och utredningar för arbetslivsinriktad rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten avseende metodutveckling för medicinsk rehabilitering&lt;br&gt;föreslås finansieras med ett riktat stöd som t.ex. sker till sjukvården&lt;br&gt;genom Dagmaröverenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En basresurs för forskning och utveckling föreslås finansieras via av-&lt;br&gt;kastningen av den kvarstående delen av Folkpensioneringsfonden som&lt;br&gt;föreslås tillföras bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringskostnader för regionalisering av verksamheten vid Försäk-&lt;br&gt;ringsmedicinskt Centrum AB föreslås finansieras på traditionellt före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagsekonomiskt sätt genom en prissättning som på sikt ger kostnads- p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt; 1998/99:76&lt;br&gt;täckning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna avseende&lt;br&gt;betänkande från Nytra-utredningen,&lt;br&gt;Försäkringsmedicinskt centrum - En resurs för&lt;br&gt;utredning och metodutveckling (SOU 1997:169)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Örebro län, Riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket, Försäkringskasseförbundet, Socialstyrelsen, Handikappombuds-&lt;br&gt;mannen, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen,&lt;br&gt;Konkurrensverket, Nynäshamns kommun, Tranås kommun, Handikapp-&lt;br&gt;förbundens Samarbetsorganisation, De Handikappades Riksförbund,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivarföreningen, Föreningen&lt;br&gt;Svensk företagshälsovård, Försäkringsanställdas förbund, Hörselskada-&lt;br&gt;des Riksförbund, Reumatikerförbundet, Sveriges läkarförbund, Synska-&lt;br&gt;dades Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som anges med kursiv stil har avstått från att yttra sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har synpunkter inkommit från följande instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalorganisationer vid Riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn,&lt;br&gt;Vilhelmina kommun, Hjärt- och Lungsjukas riksförbund, Karolinska in-&lt;br&gt;stitutet, Simrishamns kommun, Per Sjölander vid södra Lapplands&lt;br&gt;Forskningsenhet, Vilhelmina och Håkan Johansson, Arbetslivsinstitutet,&lt;br&gt;Umeå, Centrum för socialförsäkringsforskning, Mitthögskolan i&lt;br&gt;Östersund, Västerbottens läns landsting, HELA - Sveriges vård och&lt;br&gt;omsorgsföretag, SACO föreningen vid Riksförsäkringsverkets sjukhus i&lt;br&gt;Nynäshamn, Landstinget i Kristianstads län, Försäkringsläkarföreningen&lt;br&gt;vid Sveriges allmänna försäkringskassor, Rygginstitutet, Legitimerade&lt;br&gt;Sjukgymnasters Riksförbund, Svante Larsson, överläkare Rehabili-&lt;br&gt;teringsmedicinska kliniken, Karolinska sjukhuset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Freivalds, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist,&lt;br&gt;Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Klingvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition Försäkringsmedicinska utredningar,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:76&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 2 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57800, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:SfU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om riktlinjer för omstrukturering och utveckling av verksamheten vid Riksförsäkringsverkets sjukhus (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:SfU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om riktlinjer för omstrukturering och utveckling av verksamheten vid Riksförsäkringsverkets sjukhus (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra omstruktureringen och utvecklingen av verksamheten vid Riksförsäkringsverkets sjukhus (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra omstruktureringen och utvecklingen av verksamheten vid Riksförsäkringsverkets sjukhus (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:SfU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att en del av behållningen i folkpensionsfonden får, om så erfodras, användas för att täcka kostnader i samband med bildandet av försäkringsmedicinska center.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:SfU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att en del av behållningen i folkpensionsfonden får, om så erfodras, användas för att täcka kostnader i samband med bildandet av försäkringsmedicinska center.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-03-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 13:53:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0376</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 13:53:12</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:SfU8</uppgift>
<ref_dok_id>GM01SfU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Försäkringsmedicinska utredningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:76&lt;br/&gt;
Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:76&lt;br/&gt;
Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:76&lt;br/&gt;
Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:76&lt;br/&gt;
Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:76&lt;br/&gt;
Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:76&lt;br/&gt;
Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Ygeman  och Sylvia Lindgren  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:76&lt;br/&gt;
Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Ygeman  och Sylvia Lindgren  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:76&lt;br/&gt;
Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Arvidsson  och Christina Axelsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:76&lt;br/&gt;
Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Arvidsson  och Christina Axelsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Andersson  och Birgitta Carlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:76&lt;br/&gt;
Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Andersson  och Birgitta Carlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tredje vice talman Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:76&lt;br/&gt;
Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tredje vice talman Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Kristersson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:76&lt;br/&gt;
Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Kristersson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>