2286768GM03721998/9972propproppropProposition 1998/99:72PropositionPropositionSocialdepartementet7201999-03-04 00:00:002025-12-19 14:04:311999-01-01 00:00:00Rättspsykiatriskt forskningsregister Prop. 1998/99:72digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GM0372/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GM0372https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0372
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1998/99:72</h1>
<h2>Rättspsykiatriskt forskningsregister</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0372/prop_199899__72-1.png" style="width:41pt;height:34pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0372/prop_199899__72-2.png" style="width:38pt;height:22pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1998/99:72</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 4 mars 1999</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Lars Engqvist</p>
<p>(Socialdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås att ett särskilt register skall fa inrättas, vilket<br>skall få användas för två ändamål; forskning inom rättspsykiatrin samt<br>Rättsmedicinalverkets uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring av<br>sin verksamhet inom rättspsykiatrin. Rättsmedicinalverket skall ansvara<br>för registret, som benämns det rättspsykiatriska forskningsregistret. Re-<br>gistret skall i huvudsak regleras i en särskild lag. En förutsättning för att<br>uppgifter om en person skall få registreras är att vederbörande har ge-<br>nomgått en rättspsykiatrisk undersökning eller en undersökning enligt 7 §<br>lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. (eller<br>motsvarande undersökningsformer enligt äldre lagstiftning). Registret får<br>dock inte innehålla uppgifter om en person vilka avser ett brottmål där<br>åtalet mot denne helt har ogillats. Ytterligare ett krav för att uppgifter<br>skall få föras in i registret är att domen i det brottmål i vilket utlåtande<br>eller intyg över undersökningen har inhämtats har vunnit laga kraft.</p>
<p>En ändring föreslås i sekretesslagen (1980:100) så att uppgifterna i det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret och verksamheten i anslutning till<br>detta kommer att omfattas av samma sekretess som normalt gäller inom<br>hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra<br>personliga förhållanden.</p>
<p>1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 72</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4</p>
<p>2 Lagtext...............................................................................................5</p>
<p>2.1 Förslag till lag om rättspsykiatriskt forskningsregister...........5</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).........9</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).......11</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning...........................................................12</p>
<p>4 Bakgrund.........................................................................................12</p>
<p>5 Den rättspsykiatriska verksamheten................................................13</p>
<p>5.1 Lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård................................13</p>
<p>5.2 Rättspsykiatrisk vård.............................................................13</p>
<p>5.3 Rättspsykiatrisk undersökning..............................................15</p>
<p>5.4 Intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild person-</p>
<p>utredning i brottmål, m.m......................................................15</p>
<p>5.5 Yttrande av Socialstyrelsen...................................................16</p>
<p>5.6 Rättsmedicinalverkets, Socialstyrelsens och landstingens</p>
<p>uppgifter................................................................................16</p>
<p>6 Förekomsten av personuppgifter i dag............................................17</p>
<p>6.1 Rättsmedicinal verket.............................................................17</p>
<p>6.2 Kriminalvårdsstyrelsen.........................................................18</p>
<p>6.3 Socialstyrelsen.......................................................................19</p>
<p>7 Rättslig reglering till skydd för den personliga integriteten............20</p>
<p>7.1 Begreppet personlig integritet...............................................20</p>
<p>7.2 Nationell reglering.................................................................21</p>
<p>7.2.1 Regeringsformen.....................................................21</p>
<p>7.2.2 Tryckfrihetsförordningen.........................................21</p>
<p>7.2.3 Sekretesslagen.........................................................21</p>
<p>7.2.4 Arkivlagen...............................................................22</p>
<p>7.2.5 Personuppgiftslagen.................................................23</p>
<p>7.3 Internationell reglering..........................................................24</p>
<p>7.3.1 EG:s dataskyddsdirektiv..........................................24</p>
<p>7.3.2 Europakonventionen om mänskliga rättigheter.......25</p>
<p>7.3.3 Europarådets dataskyddskonventionen....................25</p>
<p>7.3.4 Europarådets rekommendationer om dataskydd......26</p>
<p>8 Utgångspunkter...............................................................................26</p>
<p>9 Behovet av personuppgifter skall tillgodoses genom ett särskilt</p>
<p>register.............................................................................................28</p>
<p>10 Registret skall vara författningsreglerat..........................................31</p>
<p>11 Registrets ändamål..........................................................................33</p>
<p>12 Personuppgiftsansvarig...................................................................40</p>
<p>13 Registrets innehåll...........................................................................41</p>
<p>14 Uppgiftsskyldighet..........................................................................46</p>
<p>15 Information och samtycke...............................................................49</p>
<p>16 Användning av uppgifterna.............................................................52</p>
<p>17 Sekretess..........................................................................................56</p>
<p>18 Bevarande........................................................................................58</p>
<p>19 Skadestånd.......................................................................................60</p>
<p>20 Rättelse............................................................................................60</p>
<p>21 Överklagande..................................................................................61</p>
<p>22 Kostnader........................................................................................61</p>
<p>23 Ikraftträdande..................................................................................62</p>
<p>24 Rättelse i sekretesslagen..................................................................62</p>
<p>25 Författningskommentar...................................................................62</p>
<p>25.1 Förslag till lag om rättspsykiatriskt forskningsregister.........62</p>
<p>25.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).......71</p>
<p>Bilaga 1 Utredningens sammanfattning...............................................73</p>
<p>Bilaga 2 Utredningens författningsförslag..........................................76</p>
<p>Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser..........................................80</p>
<p>Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.................................................81</p>
<p>Bilaga 5 Lagrådets yttrande.................................................................87</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999............91</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen<br>antar regeringens förslag till</p>
<p>1. lag om rättspsykiatriskt forskningsregister,</p>
<p>2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),</p>
<p>3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om rättspsykiatriskt forskningsregister</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelse</h4>
<p>1 § Rättsmedicinalverket får för de ändamål som anges i 3 § med hjälp av<br>automatiserad behandling föra ett rättspsykiatriskt forskningsregister.</p>
<p>Rättsmedicinalverket är personuppgiftsansvarigt för registret.</p>
<h4>Förhållandet till personuppgiftslagen</h4>
<p>2 § Om inget annat följer av denna lag tillämpas personuppgiftslagen<br>(1998:204) vid behandling av personuppgifter för det rättspsykiatriska<br>forskningsregistret.</p>
<h4>Ändamål</h4>
<p>3 § Det rättspsykiatriska forskningsregistret får användas endast för</p>
<p>1. behandling av personuppgifter för forskning inom rättspsykiatrin,<br>om forskningen och behandlingen har godkänts av en forskningsetisk<br>kommitté, eller</p>
<p>2. Rättsmedicinalverkets uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring<br>av sin verksamhet inom rättspsykiatrin (utvecklingsarbete).</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>4 § Det rättspsykiatriska forskningsregistret får endast innehålla uppgif-<br>ter om en person för vilken ett rättspsykiatriskt utlåtande enligt lagen<br>(1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, ett intyg enligt 7 § lagen<br>(1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. eller motsva-<br>rande utlåtande eller intyg enligt äldre lagstiftning har utfärdats.</p>
<p>Uppgifterna får inte föras in i registret förrän domen i det mål i vilket<br>utlåtandet eller intyget inhämtats har vunnit laga kraft. Har åtalet helt<br>ogillats får inga personuppgifter från det brottmålet föras in i registret.</p>
<p>För vaije person får endast de uppgifter registreras som anges i 5-9 §§.</p>
<p>5 § För vaije person får uppgifter om namn, personnummer, kön, med-<br>borgarskap, födelseland, hemkommun och sysselsättning registreras.</p>
<p>5</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>6 § För vaije person får det registreras uppgifter från det undersöknings-<br>förfarande som avses i 4 § första stycket beträffande</p>
<p>1. vilken domstol som har begärt undersökningen,</p>
<p>2. frihetsberö vanden i målet,</p>
<p>3. de brott som personen är misstänkt för i målet,</p>
<p>4. undersökningsenhet och ansvarig undersökningsläkare,</p>
<p>5. undersökningens resultat och diagnostiska bedömningar,</p>
<p>6. förslag till påföljd, samt</p>
<p>7. yttrande av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medi-<br>cinska frågor.</p>
<p>7 § För varje person far det registreras sådana uppgifter ur domen som<br>avser</p>
<p>1. utgången i ansvarsdelen,</p>
<p>2. utdömd påföljd eller meddelad påföljdseftergift, samt</p>
<p>3. beslut om utvisning enligt 4 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529).</p>
<p>8 § För varje person som har överlämnats till rättspsykiatrisk vård eller<br>dömts till fängelse får uppgifter om vård enligt lagen (1991:1129) om<br>rättspsykiatrisk vård registreras.</p>
<p>Uppgifter enligt första stycket får avse</p>
<p>1. tidpunkt när vården har påbörjats, avbrutits och upphört,</p>
<p>2. på vilka sjukvårdsinrättningar personen har vårdats, samt</p>
<p>3. vilka diagnoser som har ställts i samband med utskrivning.</p>
<p>9 § För varje person som har dömts till fängelse får, när verkställigheten<br>helt eller delvis har skett enligt lagen (1974:203) om kriminalvård i an-<br>stalt, uppgifter registreras om när verkställigheten har påböijats respek-<br>tive avslutats samt när villkorlig ffigivning och avbrott i verkställigheten<br>har skett.</p>
<h4>Uppgiftsskyldighet</h4>
<p>10 § Socialstyrelsen respektive Kriminalvårdsstyrelsen skall lämna upp-<br>gifter enligt 6 § 7, 8 § och 9 § till det rättspsykiatriska forskningsregist-<br>ret.</p>
<p>Om allmän domstols uppgiftsskyldighet finns särskilda bestämmelser.</p>
<h4>Direktåtkomst</h4>
<p>11 § Endast Rättsmedicinalverket får ha direktåtkomst till uppgifter i det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret.</p>
<h4>Information</h4>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>12 § När personuppgifter i ett mål första gången registreras i det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret skall Rättsmedicinalverket lämna<br>den registrerade information om behandlingen.</p>
<p>Informationen skall innehålla upplysningar om</p>
<p>1. att Rättsmedicinalverket är personuppgiftsansvarigt för behand-<br>lingen,</p>
<p>2. ändamålen med behandlingen,</p>
<p>3. vilken typ av uppgifter behandlingen avser,</p>
<p>4. mottagarna av uppgifterna,</p>
<p>5. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för behand-<br>lingen,</p>
<p>6. bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om information<br>som skall lämnas efter ansökan samt om rättelse och skadestånd, samt</p>
<p>7. de begränsningar i fråga om tillgång till uppgifter, utlämnande av<br>uppgifter på medium för automatiserad behandling och bevarande av<br>uppgifter som gäller för behandlingen.</p>
<h4>Utlämnande av uppgifter</h4>
<p>13 § Rättsmedicinalverket skall till Socialstyrelsen och Kriminalvårds-<br>styrelsen på medium för automatiserad behandling lämna de uppgifter<br>som är nödvändiga för att dessa myndigheter skall kunna lämna uppgifter<br>enligt 10 § till det rättspsykiatriska forskningsregistret.</p>
<p>Uppgifter från det rättspsykiatriska forskningsregistret får, utöver vad<br>som sägs i första stycket, lämnas ut på medium för automatiserad be-<br>handling endast om uppgifterna skall användas för det ändamål som an-<br>ges i 3 § 1.</p>
<h4>Sekretess</h4>
<p>14 § I sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om begränsningar i<br>rätten att lämna ut uppgifter från det rättspsykiatriska forskningsregistret.</p>
<h4>Rättelse och skadestånd</h4>
<p>15 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och<br>skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.</p>
<h4>Överklagande</h4>
<p>16 § Beslut av Rättsmedicinalverket om information som skall lämnas<br>efter ansökan enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) och om rättelse<br>enligt 28 § samma lag far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen Prop. 1998/99:72</h3>
<h3>(1980:100)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'</p>
<p>dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 39 §, av följande</p>
<p>lydelse.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Nuvarande lydelse</p></td><td>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>7 kap.</p>
<p>39 §</p>
<p>Sekretess gäller i verksamhet<br>som avser förande av eller uttag<br>ur register som förs enligt lagen<br>(1999:000) om rättspsykiatriskt<br>forskningsregister för uppgift om<br>enskilds hälsotillstånd eller andra<br>personliga förhållanden som har<br>tillförts registret, om det inte står<br>klart att uppgiften kan röjas utan<br>att den enskilde eller någon honom<br>närstående lider men.</p>
<p>Sekretessen enligt första stycket<br>gäller också i förhållande till en<br>registrerad person som är vård-<br>eller behandlingsbehövande i<br>fråga om uppgift om hans hälso-<br>tillstånd, om det med hänsyn till<br>ändamålet med vården eller be-<br>handlingen är av synnerlig vikt att<br>uppgiften inte lämnas till honom.</p>
<p>I fråga om uppgift i allmän<br>handling gäller sekretessen i högst<br>sjuttio år.</p>
<p>16 kap.</p>
<p>1§<sup>2</sup></p></td></tr>
</table>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §<br>yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa<br>fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8<br>samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket<br>samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1992:1474.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:857.<br></p>
<p>såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. Prop. 1998/99:72<br>3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §<br>första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt</p>
<p>är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av</p>
<p>3. denna lag enligt</p>
<p>7 kap. 38 §</p>
<p>8 kap. 3 §, 5 § första stycket</p>
<p>2, 6 § första stycket 2</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §<br>yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa<br>fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8<br>samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket<br>samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av<br>uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt<br>7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap.<br>1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i<br>övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av</p>
<p>3. denna lag enligt</p>
<p>7 kap. 38 §</p>
<p>7 kap. 39</p>
<p>såvitt avser uppgift om annat än<br>verkställigheten av beslut om vård<br>utan samtycke</p>
<p>8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §<br>första stycket 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p>10</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen<br>(1980:100)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>16 kap.</h4>
<p>1 §<sup>2</sup></p>
<p>Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §<br>yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa<br>fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8<br>samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket<br>samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av<br>uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt<br>7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap.<br>1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i<br>övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>8. 8, 9 och 10 §§ lagen</p>
<p>(1994:953) om åligganden för per-<br>sonal inom hälso- och sjukvården</p>
<p>8. 2 kap. 8-10 §§ lagen</p>
<p>(1998:531) om yrkesverksamhet<br>på hälso- och sjukvårdens område</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</p>
<p>1 Lagen omtryckt 1992:1474.</p>
<p>2 Senaste lydelse 1998:857</p>
<p>11</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Regeringen beslutade den 21 juni 1995 att tillkalla en särskild utredare<br>för att utreda frågan om personregister för forsknings- och utvecklings-<br>ändamål inom rättspsykiatrin (dir. 1995:96). Utredningen, som antog<br>namnet Utredningen om register för forskning inom rättspsykiatrin, lade i<br>maj 1996 fram betänkandet Rättspsykiatriskt forskningsregister<br>(SOU 1996:72). I betänkandet föreslås att ett särskilt register, det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret, inrättas för att tillgodose behovet av<br>personuppgifter för forskning inom rättspsykiatrin och för Rättsmedici-<br>nalverkets utvecklingsarbete. En sammanfattning av betänkandet finns i<br>bilaga 1. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 2.</p>
<p>Betänkandet har remissbehandlats. I bilaga 3 finns en förteckning över<br>remissinstanserna. En sammanställning över remissyttrandena har upp-<br>rättats och finns tillgänglig i Socialdepartementets ärende<br>(dnr S96/3928/S).</p>
<p>Regeringen tar i detta ärende upp de frågor som har behandlats i be-<br>tänkandet.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 4 februari 1999 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bi-<br>laga 5.</p>
<p>Regeringen har i propositionen följt de förslag Lagrådet lämnat.</p>
<h2>4 Bakgrund</h2>
<p>Till grund för regeringens beslut att tillsätta en utredning låg bl.a. en<br>hemställan från Rättsmedicinalverket (RMV). RMV framhöll att det sak-<br>nades tillräckliga kunskaper om effekterna av vård och behandling av<br>psykiskt störda lagöverträdare. Ett led i utvecklingen mot fördjupad kun-<br>skap skulle enligt RMV kunna vara att förbättra informationstillgången i<br>verkets datoriserade Rättspsykiatriska ärenderegister. RMV hemställde<br>därför om att det gällande tillståndet för det Rättspsykiatriska ärende-<br>registret skulle utvidgas. RMV önskade komplettera ärenderegistret med<br>uppgifter om rättspsykiatriskt undersökta personer inom kriminalvården<br>och uppgifter från de sjukvårdsinrättningar dit den undersökte förts efter<br>den rättspsykiatriska undersökningen. Regeringen delade uppfattningen<br>att det var väsentligt att möjligheterna till forsknings- och utvecklingsar-<br>bete inom det rättspsykiatriska området förbättrades, men ansåg att olika<br>lösningar för att tillgodose dessa behov borde belysas.</p>
<p>Sedan utredningen slutfört sitt uppdrag i maj 1996 och lagt fram ett<br>förslag till lag om personregister för forsknings- och utvecklingsarbete<br>inom rättspsykiatrin har en ny generell reglering av behandling av per-<br>sonuppgifter trätt i kraft. Personuppgiftslagen (1998:204) har ersatt data-<br>lagen (1973:289), även om den senare kommer att gälla under en över-<br></p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>12</p>
<p>gångsperiod för sådan behandling som redan påböljats vid tidpunkten för<br>personuppgiftslagens ikraftträdande den 24 oktober 1998. Regeringen har<br>anpassat sina förslag efter innehållet i den nya lagen.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<h2>5 Den rättspsykiatriska verksamheten</h2>
<h3>5.1 Lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård</h3>
<p>Den 1 januari 1992 trädde en omfattande ny lagstiftning om psykiatrisk<br>tvångsvård m.m. i kraft. Regleringen innebär att bestämmelserna om den<br>psykiatriska tvångsvården är uppdelad på två lagar. Den allmänna regle-<br>ringen återfinns i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)<br>medan tvångsvården för psykiskt störda lagöverträdare regleras i lagen<br>(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV).</p>
<p>För all psykiatrisk vård gäller föreskrifterna i hälso- och sjukvårdslag-<br>en (1982:763). I LPT finns kompletterande bestämmelser om psykiatrisk<br>vård som är förenad med frihetsberövande eller annat tvång. LRV gäller<br>enligt 1 § den som</p>
<p>1. efter beslut av domstol skall ges rättspsykiatrisk vård,</p>
<p>2. är anhållen, häktad eller intagen på en enhet för rättspsykiatrisk un-<br>dersökning,</p>
<p>3. är intagen i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt, eller</p>
<p>4. är intagen i eller skall förpassas till ett särskilt ungdomshem till följd<br>av en dom på sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 a § brottsbalken.</p>
<h3>5.2 Rättspsykiatrisk vård</h3>
<p>Närmare bestämmelser om när domstolen får överlämna en lagöverträ-<br>dare till rättspsykiatrisk vård finns i 31 kap. 3 § brottsbalken. En första<br>förutsättning är att den tilltalade har begått ett brott, för vilket påföljden<br>inte bedöms kunna stanna vid böter. Han skall vidare lida av en allvarlig<br>psykisk störning. Dessutom krävs att det med hänsyn till lagöverträda-<br>rens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att<br>han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är för-<br>enad med frihetsberövande och annat tvång.</p>
<p>Rätten kan besluta att särskild utskrivningsprövning enligt LRV skall<br>äga rum vid vården. Härför måste två ytterligare förutsättningar vara<br>uppfyllda. För det första skall brottet ha begåtts under påverkan av en<br>allvarlig psykisk störning. Ett orsakssamband skall alltså föreligga mel-<br>lan brottet och störningen. För det andra skall det till följd av den psyk-<br>iska störningen finnas en risk för att lagöverträdaren återfaller i brottslig-<br>het, som är av allvarligt slag.</p>
<p>Enligt huvudregeln får rätten inte bestämma att någon skall överlämnas<br>till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning utan att en<br>rättspsykiatrisk undersökning har gjorts i målet, se 3 § lagen (1991:1137)<br>om rättspsykiatrisk undersökning (LRU). Ett undantag finns dock. Om</p>
<p>13</p>
<p>den misstänkte redan genomgår sådan rättspsykiatrisk vård är det till-<br>räckligt att inhämta ett utlåtande i de aktuella frågorna från den<br>chefsöverläkare som är ansvarig för vården. Ett överlämnande till<br>rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning kan beslutas ef-<br>ter rättspsykiatrisk undersökning (4 § LRU), men en annan möjlighet är<br>att ett s.k. § 7-intyg för vård har inhämtats. Om den misstänkte redan<br>vårdas enligt LPT eller LRV är det tillräckligt att ett utlåtande om de me-<br>dicinska förutsättningarna inhämtas från den chefsöverläkare som är<br>ansvarig för vården (4 § LRU).</p>
<p>LRV gäller, som tidigare nämnts, också den som är anhållen, häktad<br>eller intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning, den som är<br>intagen i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt och den som är<br>intagen i eller skall förpassas till ett särskilt ungdomshem till följd av en<br>dom på sluten ungdomsvård. Under vilka förutsättningar man i sådana<br>fall får ge rättspsykiatrisk vård anges i 4 § LRV. En första förutsättning<br>är att den misstänkte lider av en allvarlig psykisk störning. Vidare krävs<br>att han med hänsyn till sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhål-<br>landen i övrigt har behov av psykiatrisk vård, som kan tillgodoses genom<br>att han är intagen på en sjukvårdsinrättning. Den sista förutsättningen är<br>att den misstänkte motsätter sig psykiatrisk vård eller till följd av sitt<br>psykiska tillstånd uppenbart saknar förmåga att ge uttryck för ett grundat<br>ställningstagande i frågan.</p>
<p>Rättspsykiatrisk vård ges på en sjukvårdsinrättning som drivs av en<br>landstingskommun. Dessutom får rättspsykiatrisk vård ges på en enhet<br>för rättspsykiatrisk undersökning åt den som genomgår sådan undersök-<br>ning. När det gäller själva vården hänvisar lagen i stor utsträckning till<br>bestämmelserna i LPT. Vissa särskilda bestämmelser finns dock i LRV,<br>bl.a. om vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område.</p>
<p>Reglerna avseende upphörande av den rättspsykiatriska vården är olika<br>beroende på vilken form av sådan vård som är aktuell. Är det fråga om<br>rättspsykiatrisk vård som beslutas av domstol med stöd av 31 kap. 3 §<br>brottsbalken skiljer sig reglerna beroende på om vården är förenad med<br>särskild utskrivningsprövning eller inte. Kriterierna för när vården kan<br>upphöra är olika. Dessutom skiljer sig reglerna angående vem som be-<br>slutar att vården skall upphöra. Är vården inte förenad med särskild ut-<br>skrivningsprövning beslutar chefsöverläkaren vid den enhet där patienten<br>vistas om detta. I annat fall skall beslutet fattas av länsrätt.</p>
<p>När det gäller de övriga formerna av rättspsykiatrisk vård gäller följ-<br>ande för vårdens upphörande. Vården skall upphöra när förutsättningarna<br>för vård inte längre är uppfyllda. Beträffande den som är anhållen eller<br>häktad skall vården upphöra senast när beslutet om frihetsberövande har<br>upphört. Är patienten intagen på en undersökningsenhet för att rättspsyk-<br>iatrisk undersökning skall kunna göras, skall vården upphöra senast när<br>han inte längre får hållas kvar på undersökningsenheten. Slutligen skall<br>vården, beträffande den som är intagen i kriminalvårdsanstalt, upphöra<br>senast när frigivning sker. Beträffande den som är intagen i ett särskilt<br>ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård skall vården<br>upphöra senast vid verkställighetens slut.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>14</p>
<h3>5.3 Rättspsykiatrisk undersökning Prop. 1998/99:72</h3>
<p>Rättspsykiatriska undersökningar regleras i lagen (1991:1137) om<br>rättspsykiatrisk undersökning (LRU). Sådana undersökningar får enligt<br>1 § LRU inhämtas av rätten i brottmål, som underlag för vissa bedöm-<br>ningar. En rättspsykiatrisk undersökning kan behövas för bedömningen<br>om det finns medicinska förutsättningar att överlämna den misstänkte till<br>rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken. Den får också<br>inhämtas som underlag for bedömningen om en misstänkt har begått en<br>gärning under påverkan av en allvarlig psykisk störning.</p>
<p>Beslut om rättspsykiatrisk undersökning får meddelas endast om den<br>misstänkte har erkänt gärningen eller övertygande bevisning har före-<br>bragts om att han har begått den. Dessutom krävs det att rätten gör be-<br>dömningen att påföljden inte kan stanna vid böter.</p>
<p>När rätten beslutar om rättspsykiatrisk undersökning skall den ange<br>ändamålet med beslutet. Om förutsättningarna för att överlämna den<br>misstänkte till rättspsykiatrisk vård skall undersökas, skall rätten också<br>ange huruvida förutsättningarna för vård med särskild utskrivningspröv-<br>ning skall undersökas.</p>
<p>Rättspsykiatriska undersökningar utförs vid rättspsykiatriska avdel-<br>ningar inom RMV och vid enheter hos sjukvårdshuvudmän som i enlig-<br>het med avtal med staten har åtagit sig att svara för att rättspsykiatriska<br>undersökningar utförs (undersökningsenheter). Utlåtande över en<br>rättspsykiatrisk undersökning skall avges av en läkare vid undersök-<br>ningsenheten eller någon annan läkare som huvudmannen för enheten<br>utser. Utlåtandet skall innehålla uttalanden i de frågor som anges i rättens<br>beslut. De omständigheter som dessa uttalanden grundas på skall anges i<br>utlåtandet.</p>
<h3>5.4 Intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild<br>personutredning i brottmål, m.m.</h3>
<p>Enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål,<br>m.m. får rätten förordna en läkare att avge läkarintyg om en misstänkt.<br>Rätten kan besluta att inhämta sådant intyg när åtal har väckts. Intyg kan<br>även inhämtas tidigare om den misstänkte har erkänt gärningen eller san-<br>nolika skäl föreligger för att han har begått den.</p>
<p>Rätten kan i förordnandet ange att intyget skall omfatta de medicinska<br>förutsättningarna för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk<br>vård utan särskild utskrivningsprövning, s.k. § 7-intyg för vård. När in-<br>tyget innehåller en sådan bedömning kan det utgöra medicinskt underlag<br>för ett överlämnande till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskriv-<br>ningsprövning.</p>
<p>Ett särskilt formulär finns för intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om<br>särskild personutredning i brottmål, m.m. Läkaren skall först ta ställning<br>till om en allvarlig psykisk störning föreligger eller inte eller om detta<br>bör utredas vidare; Finner undersökningsläkaren att den undersökte före-<br>ter tecken på en allvarlig psykisk störning eller att en sådan inte kan ute-</p>
<p>15</p>
<p>slutas, skall läkaren i allmänhet föreslå att domstolen förordnar om<br>rättspsykiatrisk undersökning. Detsamma gäller om en frihetsberövande<br>påföljd är aktuell och det finns misstanke om att gärningen kan ha begåtts<br>under inflytande av en allvarlig psykisk störning. Vid s.k. § 7-intyg för<br>vård kan undersökningsläkaren ta ställning till om skäl för överlämnande<br>till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning föreligger.</p>
<p>Intygen far avges av läkare vid rättspsykiatriska avdelningar inom<br>RMV eller sådana enheter hos sjukvårdshuvudmän som i enlighet med<br>avtal med staten har åtagit sig att svara för rättspsykiatriska undersök-<br>ningar. De far också avges av läkare som enligt avtal med RMV åtagit<br>sig att utfärda intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild person-<br>utredning i brottmål, m.m. Endast en läkare som är behörig att avge utlåt-<br>ande över rättspsykiatrisk undersökning får förordnas att avge ett sådant<br>intyg som innehåller en bedömning av förutsättningarna för överläm-<br>nande till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning. Enligt<br>bemyndigande föreskriver Socialstyrelsen om kompetenskrav för läkare<br>som far avge rättspsykiatriskt utlåtande och intyg enligt 7 § lagen<br>(1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. (SOFS<br>1991:30).</p>
<h3>5.5 Yttrande av Socialstyrelsen</h3>
<p>Rätten har enligt 12 § LRU möjlighet att inhämta yttrande från Social-<br>styrelsen över en rättspsykiatrisk undersökning, ett intyg enligt 7 § lagen<br>(1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. och ett sådant<br>utlåtande som den for vården ansvarige chefsöverläkaren kan avge be-<br>träffande den som är föremål för vård enligt LPT eller LRV. I den mån<br>domstolen anser det särskilt angeläget att Socialstyrelsen yttrar sig över<br>utredningen i en viss fråga eller ett visst hänseende, bör detta anges i<br>domstolens beslut. Socialstyrelsen har möjlighet att komplettera utred-<br>ningen. Yttrandena handläggs på Socialstyrelsen av dess råd för vissa<br>rättsliga sociala och medicinska frågor (Socialstyrelsens rättsliga råd).</p>
<h3>5.6 Rättsmedicinalverkets, Socialstyrelsens och lands-<br>tingens uppgifter</h3>
<p>Rättsmedicinalverket (RMV) är central förvaltningsmyndighet för<br>rättspsykiatrisk, rättskemisk, rättsmedicinsk och rättsgenetisk verksamhet<br>i den utsträckning sådana frågor inte skall handläggas av någon annan<br>statlig myndighet. När det gäller den rättspsykiatriska verksamheten skall<br>RMV, enligt 2 § i förordningen (1991:944) med instruktion för<br>Rättsmedicinalverket, särskilt svara för rättspsykiatriska undersökningar<br>och intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i<br>brottmål, m.m. Vidare skall RMV särskilt svara för internationellt sam-<br>arbete inom sitt ansvarsområde och för utvecklingsarbete och stöd åt<br>forskning av betydelse för verksamheten.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>16</p>
<p>En viktig uppgift för RMV är att bevaka att rättssäkerheten upprätt-<br>hålls och att de rättspsykiatriska bedömningarna görs på ett enhetligt sätt<br>över hela landet. I prop. 1990/91:120 s. 24 uttalade departementschefen<br>att det krävs att forsknings- och utvecklingsarbetet inom det rättspsykiat-<br>riska området far ett ökat utrymme för att undersökningsverksamheten<br>skall kunna utvecklas i takt med samhället i övrigt och allmänpsykiatrin i<br>synnerhet.</p>
<p>RMV är vidare ansvarigt för Rättsmedicinalverkets centrala arkiv<br>(RCA). Där arkiveras bl.a. utlåtanden över rättspsykiatriska undersök-<br>ningar sedan mitten av 1930-talet, och sedan 1992 även intyg enligt 7 §<br>lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. Verket<br>har en databas benämnd PsykBase som innehåller Rättspsykiatriska<br>ärenderegistret.</p>
<p>Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet bl.a. för verksamhet<br>som berör hälso- och sjukvård. Härmed avses bl.a. rättspsykiatrisk vård.<br>Till Socialstyrelsens uppgifter på det området hör att</p>
<p>- följa utvecklingen inom och utvärdera verksamheterna samt därvid<br>samverka med andra samhällsorgan i den utsträckning det behövs,</p>
<p>- vaka över verksamheterna vad gäller kvalitet och säkerhet samt den<br>enskildes rättigheter,</p>
<p>- svara för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling i vård och om-<br>sorg,</p>
<p>- med hjälp av Epidemiologiska centret och på annat sätt följa, analy-<br>sera och rapportera om hälsoutvecklingen i landet samt belysa epide-<br>miologiska konsekvenser av olika åtgärder,</p>
<p>- följa forsknings- och utvecklingsarbete av särskild betydelse inom sitt<br>ansvarsområde och verka för att sådant arbete kommer till stånd.</p>
<p>Socialstyrelsen har ett omfattande tillsynsansvar på hälso- och sjuk-<br>vårdsområdet som omfattar både verksamhetstillsyn och individtillsyn.<br>Även inom den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten har Social-<br>styrelsen ett tillsynsansvar. I 17 § LRU anges att tillsyn över efterlevna-<br>den av LRU och de föreskrifter som meddelas med stöd av den lagen<br>utövas av Socialstyrelsen.</p>
<p>Landstingen skall enligt 3 § hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god<br>hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detta ansvar<br>inbegriper rättspsykiatrisk vård.</p>
<h2>6 Förekomsten av personuppgifter i dag</h2>
<h3>6.1 Rättsmedicinalverket</h3>
<p>Rättspsykiatriska undersökningar, intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om<br>särskild personutredning i brottmål, m.m. och yttranden över rättspsy-<br>kiatriska undersökningar från Socialstyrelsens rättsliga råd registreras vid<br>Rättsmedicinalverkets centrala arkiv (RCA). I arkivet finns rättspsykiat-<br>riska utlåtanden från mitten av 1930-talet och framåt, intyg enligt 7 §<br>lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. sedan</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>17</p>
<p>1992 samt huvuddelen av yttrandena från Socialstyrelsen. Regler om<br>skyldighet att lämna in utlåtanden och intyg behandlas i avsnitt 14.</p>
<p>Domstolarna är skyldiga att skicka domar till RMV i de mål där en<br>läkares eller Socialstyrelsens yttrande över rättspsykiatrisk undersökning<br>av den tilltalade har inhämtats i målet. I viss utsträckning skickas även<br>domar i mål där intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild person-<br>utredning i brottmål, m.m. har utfärdats till RMV (se avsnitt 14).</p>
<p>Registreringen av akterna i arkivet var fram till 1992 manuell och ba-<br>serad på ett kortsystem. När det gäller äldre akter, från 1987 eller tidig-<br>are, finns fortfarande endast kortsystemet.</p>
<p>RMV har ett ärenderegister för rättspsykiatriska utlåtanden och intyg<br>enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål,<br>m.m. Detta benämns PsykBase. Systemet finns vid undersökningsenhe-<br>terna och vid RCA.</p>
<p>För det rättspsykiatriska ärenderegistret gäller tre tillstånd som besluta-<br>des av Datainspektionen den 2 januari 1992, den 3 juni 1993 och den<br>17 augusti 1994. I samband med tillståndsgivningen meddelade Datain-<br>spektionen vissa föreskrifter. Enligt dessa skall personuppgifter i registr-<br>et avidentifieras beträffande en klient som inte har varit aktuell vid någon<br>av RMV:s enheter under de senaste fem åren. Vidare reglerar föreskrif-<br>terna vad som skall iakttas beträffande ADB-säkerheten. Slutligen före-<br>skrivs att personuppgifter far registreras och bearbetas endast vid RCA<br>och de sex handläggande enheterna.</p>
<p>Det rättspsykiatriska ärenderegistret är uppdelat i två delar. Den ena<br>delen avser rättspsykiatriska undersökningar och den andra intyg enligt<br>7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. Vid<br>undersökningsenheterna registreras personuppgifter rörande den som<br>skall undersökas, uppgifter om den domstol som begärt undersökningen,<br>uppgifter som behövs för den interna administrationen vid undersök-<br>ningsenheten samt uppgifter om vilka bedömningar och påfölj dsförslag<br>som undersökningsteamet kommit fram till. Vidare registreras uppgifter<br>om när den undersökte fördes från undersökningsenheten och till vilken<br>enhet han fördes. Uppgifterna från undersökningsenheterna, med undan-<br>tag av de som endast är av administrativt intresse för undersökningsen-<br>heterna, fors vaije månad över till RCA. Där för man också in uppgifter<br>från yttranden från Socialstyrelsens rättsliga råd och från domstolarnas<br>domar. Dessutom har vid RCA i efterhand förts in uppgifter avseende<br>rättspsykiatriska undersökningar för tiden 1988-1992.</p>
<h3>6.2 Kriminalvårdsstyrelsen</h3>
<p>I förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem regleras<br>Centrala kriminalvårdsregistret som utvecklats till stöd för klientverk-<br>samheten inom kriminalvården. Centrala kriminalvårdsregistret består av<br>KUM (kumulativregistret) och SÖK. KUM innehåller information om<br>personer som är eller har varit aktuella inom kriminalvården under de<br>senaste fem åren. SÖK är ett särskilt utvecklat sökregister till KUM.<br>Centrala kriminalvårdsregistret innehåller doms- och verkställighetsupp-</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>18</p>
<p>gifter om personer som har dömts till fängelse eller skyddstillsyn. Det<br>innehåller vidare sådana uppgifter om personer som har ålagts förvand-<br>lingsstraff för böter eller som på grund av utländsk brottmålsdom skall<br>verkställa ett fängelsestraff eller en skyddstillsyn i Sverige. Uppgifter om<br>en person gallras ut fem år efter det att påföljden är till fullo verkställd.<br>Registret innehåller ingen kvalitativ information om exempelvis inne-<br>hållet i verkställigheten, bedömningar och somatiska eller psykiatriska<br>diagnoser. Sådan information finns i den dömdes personakt, vilken inte<br>lagras på datamedium.</p>
<p>Det pågår för närvarande ett arbete med att utveckla ett nytt, komplett<br>klientinformationssystem för kriminalvården, inklusive ett ersättnings-<br>system för KUM och SÖK. Vissa delsystem är redan i drift. Det färdiga<br>systemet skall innebära att verksgemensamma system tar emot informa-<br>tion från lokala system och vice versa. Många frågor är dock inte färdig-<br>utredda. Ett fullständigt ersättningssystem för KUM och SÖK beräknas<br>inte vara i drift före år 2000.</p>
<h3>6.3 Socialstyrelsen</h3>
<p>Socialstyrelsen har under lång tid haft ansvar för statistik- och register-<br>verksamhet inom hälso- och sjukvård. Sedan årsskiftet 1991/92 bedrivs<br>denna verksamhet vid Epidemiologiskt Centrum. För närvarande har<br>Socialstyrelsen vid Epidemiologiskt Centrum fyra aktiva register med<br>personuppgifter; Cancerregistret, Cancer-Miljöregistret, Medicinska fö-<br>delseregistret med missbildningsregistret och Sjukvårdsregistret.</p>
<p>Enligt förordningen (1993:1058) om sjukvårdsregister hos Socialsty-<br>relsen för forskning och statistik får Socialstyrelsen för forskning och<br>statistik föra ett särskilt sjukvårdsregister (Sjukvårdsregistret). Sjuk-<br>vårdsregistret far innehålla uppgifter från tidigare slutenvårdsregister.<br>Vidare får det innehålla uppgifter som tillförts registret enligt den upp-<br>giftsskyldighet som anges i förordningen (1993:1057) om viss uppgifts-<br>skyldighet inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har med stöd av<br>den sistnämnda förordningen meddelat föreskrifter om viss uppgifts-<br>skyldighet beträffande sluten vård inom hälso- och sjukvården<br>(SOSFS 1996:34).</p>
<p>Sjukvårdsregistret får innehålla uppgifter om patienter som är eller har<br>varit inskrivna i den slutna - geriatriska eller psykiatriska - vården samt<br>uppgifter om patienter som skrivits ut från annan sluten vård. Registret<br>får även innehålla uppgifter om patienter som vårdats i den öppna vår-<br>den, om vården tidigare vanligen meddelades i den slutna vården.</p>
<p>För vaije patient får i registret finnas uppgifter om vårdenhet, person-<br>nummer, folkbokföringsort, dag och sätt för in- och utskrivning, diagno-<br>ser, åtgärder samt orsaker till skador och förgiftningar. Uppgifter som<br>visar om vården har varit planerad eller akut och uppgifter om den avtals-<br>typ som reglerar vårdersättningen får också finnas.</p>
<p>Den 24 oktober 1998 trädde lagen (1998:543) om hälsodataregister i<br>kraft. Denna lag är avsedd att tillämpas på bl.a. register som förs av<br>Socialstyrelsen för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>19</p>
<p>och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård samt forskning och epidemi-<br>ologiska undersökningar. I lagen ges generella bestämmelser medan det<br>förutsätts att närmare föreskrifter meddelas av regeringen i form av en<br>särskild förordning för respektive hälsodataregister. Äldre bestämmelser<br>skall dock gälla t.o.m. den 30 september 2001 om behandling av person-<br>uppgifter för ett ändamål som avses i lagen påböljats före ikraftträdandet.<br>Detta gäller under förutsättning att behandlingen inte omfattas av ett häl-<br>sodataregister enligt den nya lagen.</p>
<h2>7 Rättslig reglering till skydd för den<br>personliga integriteten</h2>
<h3>7.1 Begreppet personlig integritet</h3>
<p>I prop. 1997/98:108 Hälsodata- och vårdregister konstateras att det inte<br>går att ge någon entydig beskrivning av begreppet personlig integritet. En<br>ofta använd beskrivning av integritetsskyddet innebär att man skall<br>skydda den enskildes rätt att bli lämnad i fred. Andra försök till beskriv-<br>ningar tar fasta på rätten till ensamhet, rätten till förtrolig samvaro inom<br>familjen, en rätt till anonymitet och distans till andra individer. Ett annat<br>sätt att beskriva begreppet är att den enskilde skall kunna kontrollera<br>spridningen av uppgifter eller ha en rätt att själv bestämma vilka uppgif-<br>ter om sig själv som han eller hon vill dela med sig till andra.</p>
<p>Vad som upplevs som en integritetskränkning varierar från person till<br>person. Omständigheter som kan föranleda oro för integritetskränkning<br>är t.ex. förekomsten av stora mängder uppgifter, många olika register och<br>den möjlighet till samköming som det ger. Arten av de uppgifter som<br>förekommer har naturligtvis stor betydelse, t.ex. om de uppgifter som<br>behandlas belyser den enskildes avvikelser från gängse normer.</p>
<p>Skyddet för den personliga integriteten bör innefatta både att den en-<br>skilde tillförsäkras en sfär som skyddas mot otillbörligt intrång från<br>myndigheter och andra och att den enskilde ges rätt och möjlighet att<br>själv fa vara med och bestämma i vilka sammanhang uppgifter om ho-<br>nom far utnyttjas och hur det i så fall skall ske. I båda fallen måste dock<br>den enskilde tåla vissa ingrepp när andra intressen, som av samhället be-<br>döms som totalt sett viktigare, kräver det. Ingrepp får dock inte vara allt-<br>för långtgående, alltför besvärande eller betungande i förhållande till de<br>syften som intrånget skall tjäna. Varje gång det blir aktuellt att utnyttja<br>uppgifter om en enskilds personliga förhållanden måste en avvägning<br>göras mellan den enskildes rätt till personlig integritet och det allmännas<br>behov av information.</p>
<p>Det finns en rad bestämmelser i olika författningar som gäller generellt<br>för behandling av personuppgifter oberoende av på vilket samhällsom-<br>råde registren kommer till användning. Dessa bestämmelser har framför<br>allt till syfte att garantera ett skydd för den personliga integriteten hos<br>den registrerade. De viktigaste bestämmelserna redovisas i följande av-<br>snitt.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>20</p>
<h3>12 Nationell reglering</h3>
<h4>7.2.1 Regeringsformen</h4>
<p>Det grundläggande skyddet för den enskildes personliga integritet åter-<br>finns i regeringsformen. I 1 kap. 2 § tredje stycket regeringsformen anges<br>att det allmänna bl.a. skall värna den enskildes privatliv och familjeliv.<br>En särskild bestämmelse om den personliga integriteten och automatisk<br>databehandling (ADB) finns i 2 kap. 3 § regeringsformen. Där anges att<br>varje medborgare skall i den utsträckning som närmare anges i lag skyd-<br>das mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om hon-<br>om registreras med hjälp av ADB. Den närmare reglering som åsyftas i<br>lagrummet återfinns sedan den 24 oktober 1998 i personuppgiftslagen<br>(1998:204), se avsnitt 7.2.5.</p>
<h4>7.2.2 Tryckfrihetsförordningen</h4>
<p>I 2 kap. tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om rätten att ta del<br>av allmänna handlingar (offentlighetsprincipen). ADB-upptagningar -<br>upptagningar som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast<br>med tekniska hjälpmedel - räknas till handlingar i tryckfrihetsförord-<br>ningens mening. En sådan handling är inte på samma sätt som en pap-<br>pershandling knuten till ett bestämt fysiskt föremål. Begreppet upptag-<br>ning har knutits närmare till informationsinnehållet än till bäraren av<br>uppgiften.</p>
<p>En upptagning är allmän om den förvaras hos en myndighet och den<br>enligt särskilda regler är att anse som upprättad hos eller inkommen till<br>myndigheten. Upptagningen anses förvarad hos myndigheten om den är<br>tillgänglig där för myndigheten med tekniskt hjälpmedel, som myndig-<br>heten själv utnyttjar för överföring i sådan form att upptagningen kan<br>läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas.</p>
<h4>7.2.3 Sekretesslagen</h4>
<p>I sekretesslagen (1980:100) ges bestämmelser om tystnadsplikt och<br>handlingssekretess i det allmännas verksamhet. Sekretessen innebär ett<br>förbud att röja en uppgift oberoende av hur detta sker. Sekretessen gäller<br>både mot enskilda och mot andra myndigheter men också i förhållandet<br>mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet om de är att<br>betrakta som självständiga i förhållande till varandra.</p>
<p>För vissa uppgifter gäller ett s.k. omvänt skaderekvisit, dvs. uppgiften<br>kan lämnas ut endast om det står klart att utlämnandet inte medför men<br>för den uppgiften rör eller skada för de intressen sekretessen skall<br>skydda. Sekretess är i dessa fall huvudregel. I andra fall gäller ett s.k.<br>rakt skaderekvisit, dvs. sekretess föreligger endast om det kan antas att<br>ett röjande av uppgiften medför men för den uppgiften rör eller skada för<br>de intressen den skall skydda. Offentlighet är i dessa fall huvudregel.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>21</p>
<p>Slutligen gäller i vissa fall s.k. absolut sekretess, vilket innebär att upp-<br>giften aldrig får röjas.</p>
<p>Sekretess inom den allmänna hälso- och sjukvården regleras i 7 kap.<br>1-3 §§. Huvudregeln är att sekretess med ett omvänt skaderekvisit gäller<br>för uppgifter om den enskildes hälsotillstånd och andra personliga för-<br>hållanden. Sekretessen enligt 7 kap. 1 § gäller inte beslut i ärende enligt<br>lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om<br>beslutet angår frihetsberövande åtgärd (7 kap. 2 §). Undantagsregeln<br>gäller endast uppgifterna i beslutet och inte de uppgifter som beslutet<br>grundar sig på.</p>
<p>Enligt 7 kap. 3 § gäller sekretessen enligt 1 § i vissa fall också i för-<br>hållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv när det gäller<br>uppgifter om hans hälsotillstånd. Förutsättningen är att det med hänsyn<br>till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att<br>uppgiften inte lämnas till honom.</p>
<p>Inom kriminalvården gäller sekretess enligt 7 kap. 21 § för uppgift om<br>enskilds personliga förhållanden enligt ett rakt skaderekvisit. Vissa beslut<br>är dock undantagna, bl.a. beslut enligt lagstiftningen om kriminalvård i<br>anstalt.</p>
<p>Hos domstol gäller enligt 7 kap. 22 § sekretess i brottmål samt i annat<br>mål eller ärende, i fråga om vilket bestämmelserna om förundersökning i<br>brottmål är tillämpliga, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra<br>personliga förhållanden som framkommer vid särskild personutredning,<br>rättspsykiatrisk undersökning eller annan sådan utredning. Ett rakt skade-<br>rekvisit gäller. Även andra sekretessbestämmelser kan bli tillämpliga hos<br>domstolarna, t.ex. 12 kap. 1 § om överföring av sekretess till domstolar-<br>na.</p>
<p>Sekretess för personuppgifter regleras i 7 kap. 16 §. Bestämmelsen<br>innebär att sekretess gäller om det kan antas att ett utlämnande skulle<br>medföra att uppgifter används i strid med personuppgiftslagen.</p>
<p>Enligt 9 kap. 4 § gäller sekretess i sådan verksamhet hos myndighet<br>som avser framställning av statistik utan samband med något enskilt<br>ärende. Sekretessen är enligt huvudregeln absolut men det finns vissa<br>undantag.</p>
<p>En särskild bestämmelse om överföring av sekretess avseende forsk-<br>ningsverksamhet finns i 13 kap. 3 § sekretesslagen.</p>
<p>I 14 kap. 1 § föreskrivs att sekretessen bryts om en uppgiftsskyldighet<br>följer av lag eller förordning.</p>
<p>Av särskilt intresse när det gäller forskning är också 14 kap. 8 och<br>9 §§. Enligt den förstnämnda bestämmelsen kan regeringen i vissa situa-<br>tioner förordna om undantag från sekretess om det föreligger synnerliga<br>skäl. I 14 kap. 9 § ges möjlighet för en myndighet att ställa upp ett förbe-<br>håll för enskild att lämna en uppgift vidare eller att utnyttja den.</p>
<h4>7.2.4 Arkivlagen</h4>
<p>Arkivlagen (1990:782) innehåller bestämmelser om myndigheternas och<br>vissa andra organs arkiv samt om arkivmyndigheterna. Enligt 3 § arkiv-</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>22</p>
<p>lagen bildas en myndighets arkiv av de allmänna handlingarna från myn-<br>dighetens verksamhet och sådana handlingar - vissa minnesanteckningar,<br>utkast och koncept - som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och<br>som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering. Allmänna<br>handlingar far enligt 10 § arkivlagen gallras. Vid gallringen skall dock<br>alltid beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet och att det<br>arkivmaterial som återstår skall kunna tillgodose de ändamål som anges i<br>3 § arkivlagen. Det återstående materialet skall enligt nämnda lagrum<br>tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av informa-<br>tion för rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov. Om<br>det finns avvikande bestämmelser om gallring av vissa allmänna hand-<br>lingar i annan lag eller förordning gäller dessa bestämmelser.</p>
<h4>7.2.5 Personuppgiftslagen</h4>
<p>Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen (1998:204) i kraft.<br>Denna lag ersatte datalagen (1973:289) och innebär att Europaparlamen-<br>tets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för<br>enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och<br>om det fria flödet av sådana uppgifter genomfördes i Sverige. Den nya<br>lagen börjar dock att tillämpas först den 1 oktober 2001 på behandlingar<br>som redan påbörjats vid tidpunkten för personuppgifitslagens ikraftträd-<br>ande. Vissa andra övergångsbestämmelser finns också. Lagen, som i hu-<br>vudsak följer EG-direktivets text och disposition, omfattar all automati-<br>serad behandling och viss manuell behandling av personuppgifter. Rent<br>privat användning av personuppgifter är undantagen. Det görs även<br>undantag med hänsyn till offentlighetsprincipen samt tryck- och yttrande-<br>friheten. Vidare stadgas att om det i annan lag eller i en förordning finns<br>bestämmelser som avviker från lagen, skall dessa bestämmelser gälla.</p>
<p>Personuppgiftslagen är således tillämplig inom alla samhällssektorer,<br>vilket EG-direktivet inte är (se nedan avsnitt 7.3.1).</p>
<p>Genom personuppgiftslagen utmönstras en rad begrepp som användes i<br>datalagen, t.ex. personregister. En rad nya begrepp införs, vilka definie-<br>ras i 3 §. Med behandling (av personuppgifter) avses varje åtgärd eller<br>serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker<br>på automatisk väg eller inte. Personuppgifter definieras som all slags in-<br>formation som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som<br>är i livet. Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ända-<br>målen med och medlen för behandling av personuppgifter kallas med<br>lagens terminologi för personuppgiftsansvarig. Lagen innehåller be-<br>stämmelser om när behandling av personuppgifter är tillåten. För be-<br>handling av känsliga personuppgifter gäller särskilt restriktiva regler.<br>Som utgångspunkt får personuppgifter behandlas bara om den registrera-<br>de har lämnat sitt samtycke till behandlingen. I avsnitt 11 redogörs för de<br>undantag som finns från kravet på samtycke.</p>
<p>Vissa uppgifter benämns känsliga och dessa är det som huvudregel<br>förbjudet att behandla. Exempel på sådana är uppgifter om ras eller et-<br>niskt ursprung och politiska åsikter. Det är också förbjudet att behandla<br></p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>23</p>
<p>sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Undantag från för-<br>budet gäller bl.a. vid samtycke av den registrerade eller under vissa andra<br>förutsättningar (se avsnitt 11).</p>
<p>Beträffande behandling av personnummer utan samtycke får sådan ske<br>endast när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behand-<br>lingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt<br>skäl.</p>
<p>Den personuppgiftsansvarige skall se till a) att personuppgifter be-<br>handlas bara när det är lagligt, b) att personuppgifter alltid behandlas på<br>ett korrekt sätt, c) att personuppgifter samlas in bara för särskilda, ut-<br>tryckligt angivna och berättigade ändamål, d) att personuppgifter inte<br>behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket upp-<br>gifterna samlades in, e) att de uppgifter som behandlas är adekvata och<br>relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, f) att inte fler<br>personuppgifter behandlas än vad som är nödvändigt med hänsyn till<br>ändamålen med behandlingen, g) att de personuppgifter som behandlas är<br>riktiga och, om nödvändigt, aktuella, h) att alla rimliga åtgärder vidtas för<br>att rätta, blockera eller utplåna sådana uppgifter som är felaktiga eller<br>ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen och i) att<br>personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvän-<br>digt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.</p>
<p>För behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller ve-<br>tenskapliga ändamål gäller vissa särregler som bl.a. innebär att behand-<br>ling för sådana ändamål inte skall anses som oförenlig med de ändamål<br>för vilka uppgifterna samlades in och att personuppgifter insamlade för<br>dessa ändamål får bevaras under en längre tid än vad som sägs i punkten<br>i) ovan.</p>
<p>Vidare skall information lämnas till den registrerade rörande behand-<br>lingen. Undantag från informationsskyldigheten föreligger dock, bl.a. om<br>det skulle vara omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor<br>arbetsinsats.</p>
<p>Datainspektionen är tillsynsmyndighet enligt personuppgiftslagen. Den<br>som bryter mot lagen kan bli föremål för ingripande från myndigheten,<br>t.ex. i form av ett vitesföreläggande. Lagen innehåller också bestämmel-<br>ser om skadestånd och straff.</p>
<h3>7.3 Internationell reglering</h3>
<h4>7.3.1 EG:s dataskyddsdirektiv</h4>
<p>Den 24 oktober 1995 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv<br>95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling<br>av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.</p>
<p>Direktivet gäller inte för sådan behandling av personuppgifter som ut-<br>gör ett led i en verksamhet som inte omfattas av gemenskapsrätten,<br>exempelvis sådan verksamhet som avses i avdelningarna V och VI i<br>Fördraget om Europeiska unionen, och inte under några omständigheter<br>behandlingar som rör allmän säkerhet, försvar, statens säkerhet</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>24</p>
<p>(inbegripet statens ekonomiska välstånd när behandlingen har samband<br>med frågor om statens säkerhet) och statens verksamhet på straffrättens<br>område. Inte heller omfattar direktivet behandling av personuppgifter av<br>en fysisk person som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som<br>har samband med hans hushåll.</p>
<p>Det sagda innebär alltså att direktivet omfattar det slag av behandling<br>av personuppgifter som avses ske inom ramen för det rättspsykiatriska<br>forskningsregistret.</p>
<p>Ett direktiv är bindande i fråga om det resultat som skall uppnås, men<br>lämnar åt medlemsstaterna att själva välja form och metod för detta. Be-<br>träffande dataskyddsdirektivet var medlemsstaterna skyldiga att genom-<br>föra det i nationell lagstiftning senast den 24 oktober 1998. Reglerna ut-<br>gör en gemensam bas för medlemsländerna. Mer långtgående regler far<br>dock inte hindra det fria utbytet av uppgifter mellan medlemsländerna.</p>
<p>Genom den ovan behandlade personuppgiftslagen genomfördes de<br>principer och riktlinjer som direktivet föreskriver i svensk rätt.</p>
<h4>7.3.2 Europakonventionen om mänskliga rättigheter</h4>
<p>I den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna<br>och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) är det främst arti-<br>kel 8 som är av betydelse i detta sammanhang. I denna artikel tillför-<br>säkras var och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem<br>och sin korrespondens. Ingrepp i denna rättighet får göras, men måste<br>uppfylla vissa villkor. Ingreppet måste ske med stöd av lag och vara nöd-<br>vändigt i ett demokratiskt samhälle för att tillgodose något av följande<br>intressen: statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska<br>välstånd, förebyggande av oordning eller brott eller skyddet för hälsa<br>eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter.</p>
<p>När det gäller kravet på att ett ingrepp skall vara nödvändigt har Euro-<br>padomstolen framhållit att ordet ”nödvändigt” i detta sammanhang inte<br>är synonymt med ”oundgängligt”. Det krävs däremot att det föreligger ett<br>angeläget samhälleligt behov. Inskränkningen i den grundläggande rättig-<br>heten måste vidare stå i rimlig proportion till det syfte som skall tillgodo-<br>ses genom inskränkningen.</p>
<p>Europakonventionen utgör numera svensk lag enligt lagen (1994:1219)<br>om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rät-<br>tigheterna och de grundläggande friheterna.</p>
<h4>7.3.3 Europarådets dataskyddskonvention</h4>
<p>Europarådets ministerkommitté antog år 1980 en konvention till skydd<br>för enskilda vid automatisk behandling av personuppgifter. Konventio-<br>nen trädde i kraft den 1 oktober 1985 och har tillträtts av Sverige. Kon-<br>ventionens syfte är att säkerställa respekten för grundläggande fri- och<br>rättigheter, särskilt den enskildes rätt till personlig integritet i samband<br>med automatisk databehandling av personuppgifter. Utgångspunkten är<br>att vissa av den enskildes rättigheter kan behöva skyddas i förhållande till</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>25</p>
<p>den princip om fritt flöde av information, oberoende av gränser som<br>finns inskriven i internationella överenskommelser om mänskliga rättig-<br>heter.</p>
<p>Konventionen innehåller vissa krav på beskaffenheten av de person-<br>uppgifter som skall undergå automatisk databehandling. Dessa krav inne-<br>bär bl.a. att uppgifterna skall inhämtas och behandlas på ett korrekt sätt.<br>Vidare skall uppgifterna lagras för särskilt angivna och lagliga ändamål<br>och inte användas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Per-<br>sonuppgifter som berör bl.a. hälsa får inte bearbetas med ADB om inte<br>den nationella lagstiftningen ger ett ändamålsenligt skydd. Vidare skall<br>lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas för att skydda personuppgifter gent-<br>emot oavsiktlig eller otillåten förstörelse. Slutligen skall alla som är re-<br>gistrerade i ett personregister ha möjlighet till insyn i registret och möj-<br>ligheter att fa felaktiga uppgifter rättade.</p>
<h4>7.3.4 Europarådets rekommendationer om dataskydd</h4>
<p>Europarådet har antagit ett flertal rekommendationer om dataskydd inom<br>olika områden. Dessa rekommendationer är i och för sig inte bindande<br>för medlemsländerna, men genom att anta en rekommendation utan re-<br>servation anses medlemslandet i princip ha åtagit sig att följa den och<br>försöka anpassa sin nationella lagstiftning till rekommendationens inne-<br>håll.</p>
<p>När det gäller uppgifter i det rättspsykiatriska forskningsregistret är det<br>framförallt tre rekommendationer som är av intresse, Rekommendationen<br>om skydd för personuppgifter som används för forskning och statistik<br>No. R (83) 10, Rekommendationen om skydd för medicinska data<br>No. R (97) 5 och till viss del Rekommendationen om skydd för person-<br>uppgifter som används för statistik No. R (97) 18.</p>
<p>Dessa rekommendationer behandlar bl.a. information till den enskilde,<br>åtkomst till uppgifter i register och samtycke från den registrerade och<br>fyller på så vis ut de konventioner som ovan nämnts.</p>
<h2>8 Utgångspunkter</h2>
<p>Behovet av forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin är stort.<br>Det behövs ökade kunskaper om bl.a. effekterna av vård och behandling<br>av psykiskt störda lagöverträdare. Man vet lite om hur den långsiktiga<br>prognosen ser ut för en person i förhållande till viktiga individkarakteris-<br>tika och till olika påföljder. Det finns vidare behov av att studera vissa<br>särskilda grupper som begår grova brott, forskningen om farlighetsbe-<br>dömningar är eftersatt etc. Forskning kan leda till bättre kännedom om<br>effekten av olika behandlingar. Kunskapen kan ökas vad gäller t.ex. far-<br>lighetsbedömningar och diagnostik. Utveckling av undersökningsverk-<br>samheten kan bidra bl.a. till att domstolarna ges bättre underlag för sina<br>bedömningar i brottmål med psykiskt störda lagöverträdare. Många pro-<br>blemställningar är outforskade och kräver ren grundforskning.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>26</p>
<p>Det är angeläget också i förhållande till den enskilde att försöka föra<br>fram utvecklingen på rättspsykiatrins område. Rättspsykiatrin är en del<br>av det straffrättsliga systemet och avser frågor som kan vara av mycket<br>stor betydelse för eller innebära ingripande åtgärder gentemot den en-<br>skilde.</p>
<p>Av utredningens genomgång av aktuell forskning framgår att forsk-<br>ningen har behov av personuppgifter som är insamlade och strukturerade<br>på ett sätt så att uppgifter om många människor är tillgängliga. Vissa<br>projekt är t.ex. sådana att man måste söka i ett relativt omfattande mate-<br>rial för att få fram ett underlag som är tillräckligt stort för att vara rele-<br>vant. De olika angreppssätten och inriktningarna påvisar också behovet<br>av att kunna plocka ut olika grupper utifrån t.ex. brottstyp eller psykiat-<br>risk diagnos.</p>
<p>Om någon form av register för forsknings- och utvecklingsarbete in-<br>rättas med uppgifter om personer som har genomgått rättspsykiatrisk<br>undersökning, dömts till rättspsykiatrisk vård osv. kommer registret att<br>innehålla uppgifter av mycket känslig natur. En förutsättning för att ett<br>register av den typen skall kunna inrättas är därför att det kan omgärdas<br>med ett skydd som från integritetssynpunkt kan anses tillfredsställande.<br>Ett förslag till ett sådant register måste i vaije del utformas utifrån dessa<br>aspekter samt med beaktande av nationell och internationell reglering på<br>området. Forskningsbehoven måste hela tiden vägas mot integritetshän-<br>synen.</p>
<p>En utgångspunkt bör vara att endast de uppgifter som verkligen är<br>nödvändiga bör få förekomma i ett sådant register. Behovet av olika upp-<br>gifter bör prövas noggrant. De uppgifter som bör få förekomma bör en-<br>dast få användas i sammanhang som har ett verkligt samhällsintresse.<br>När det gäller t.ex. forskning måste man försöka göra avgränsningar så<br>att endast sådan forskning får tillgång till uppgifterna som är seriös och<br>som svarar mot de krav som bör ställas på nyttighet och kvalitet. Noga<br>bör också prövas i vilka former bevarande av sådana uppgifter sker på<br>bästa sätt. Tillgång till uppgifterna bör endast de personer ha som har<br>klart berättigade intressen. Detta gäller inte bara utlämnande, utan i lika<br>hög grad själva hanteringen i anslutning till en registerverksamhet. Upp-<br>gifterna bör omgärdas av en så god sekretess som möjligt.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>27</p>
<h2>Behovet av personuppgifter skall tillgodoses <sup>Pro</sup>P 1998/99:72<br>genom ett särskilt register</h2>
<p>Regeringens förslag: Behovet av personuppgifter skall tillgodoses<br>genom ett särskilt inrättat register som förs med hjälp av automatise-<br>rad behandling. Registret skall benämnas det rättspsykiatriska forsk-<br>ningsregistret.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens för-<br>slag.</p>
<p>Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker att ett<br>särskilt rättspsykiatriskt forskningsregister inrättas. Socialstyrelsen anser<br>att begreppet rättspsykiatri inte är tillfredsställande utrett och att det finns<br>registertekniska svårigheter och begränsningar. Göteborgs kommun<br>ifrågasätter tillskapandet av registret, bl.a. för att det är tveksamt om de<br>uppgifter som samlas in är tillräckliga för forskningsändamål. Riksför-<br>bundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) anger vissa villkor för regi-<br>strets inrättande avseende forskningens eller utvecklingsarbetets innehåll<br>och inriktning, brukarorganisationemas insyn och inflytande samt infor-<br>mation till patienterna.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>Behovet av information för forskning och utvecklingsarbete inom<br>rättspsykiatrin kan tillgodoses med någon form av dataregister eller på<br>annat sätt.</p>
<p>Sambearbetning av befintliga register</p>
<p>Ett alternativ till att skapa ett särskilt register är att medge sambearbet-<br>ning av vissa befintliga register där de uppgifter finns, vilka bedöms vara<br>av intresse. Ett problem är emellertid att regleringen av en sådan behand-<br>ling skulle få göras mycket generell, eftersom man inte i förväg kan ange<br>projekt o.dyl. En annan svårighet är att inga äldre uppgifter kan använ-<br>das. För närvarande gäller att uppgifter både i det rättspsykiatriska ären-<br>deregistret och i Kriminalvårdsstyrelsens register skall gallras efter fem<br>år. Regeringen anser därför inte att sambearbetning av uppgifter i befint-<br>liga register är en lämplig lösning.</p>
<p>Manuellt register</p>
<p>En annat alternativ är inrättandet av ett manuellt register. För att vara<br>användbart måste ett manuellt register vara mycket effektivare än det<br>tidigare för aktema i RCA använda kortsystemet. Den tänkbara lösningen<br>är att öka det manuella registret med fler sökord, t.ex. diagnos, typ av<br>undersökning och undersökningsresultat. Detta skulle emellertid innebära</p>
<p>28</p>
<p>ett mycket tidsödande arbete och, åtminstone med tiden, ge ett ganska<br>stort och ohanterligt registersystem. Även om effektiviteten från använ-<br>darsynpunkt skulle kunna förbättras något, är skillnaden mot ett data-<br>register mycket stor. Detta gäller bl.a. tidsåtgången för sökningar. Vidare<br>är det i dag vanligt att forskningsprojekt bygger på samköming mellan<br>olika register, något som inte blir möjligt om ett manuellt register väljs.<br>Här bör också framhållas att personuppgiftslagens (1998:204) krav be-<br>träffande samtycke, den enskildes rätt till information m.m. skulle<br>komma att gälla även för ett manuellt register.</p>
<p>Avidentifiering och kryptering</p>
<p>Möjligheterna att använda avidentifierade eller krypterade uppgifter bör<br>också diskuteras. Med avidentifiering avses att namn eller vaije annan<br>beteckning som är direkt hänförlig till den enskilde avlägsnas. Uppgiften<br>kan då inte hänföras till en enskild person. Återidentifiering är inte heller<br>möjlig. En avidentifiering innebär regelmässigt att registret varken om-<br>fattas av den svenska regleringen av personuppgifter eller av den inter-<br>nationella regleringen på området. En konsekvens av avidentifiering är<br>att nya uppgifter om en person inte kan tillföras registret efter att aviden-<br>tifiering skett.</p>
<p>Kryptering innebär att de uppgifter som krypteras, vilket sker med<br>hjälp av en särskild beräkningsmetod, omvandlas till en icke personan-<br>knuten kombination av t.ex. siffror eller bokstäver. I sådant fall är det<br>möjligt att tillföra uppgifter avseende en redan registrerad person. Vissa<br>former av kryptering innebär att det är möjligt att återföra den informa-<br>tion som krypterats till sin ursprungliga form med hjälp av en särskild<br>krypteringsnyckel. Uppgifterna är att anse som personuppgifter så länge<br>det är möjligt att på något sätt, direkt eller indirekt, hänföra dem till en<br>fysisk person som är i livet.</p>
<p>Det kan konstateras att avidentifiering omöjliggör bl.a. fördjupade stu-<br>dier av de registrerade i akter o.dyl. Ett register med avidentifierade upp-<br>gifter är således i stor utsträckning oanvändbart för forskning. Vad gäller<br>kryptering kan konstateras att integritetsskyddet kan anses öka på det<br>sättet att enskilda personer i registret kan identifieras endast med hjälp av<br>en krypteringsnyckel som en eller ett fatal personer har tillgång till. Ef-<br>tersom regeringens förslag innebär att endast ett fåtal personer inom<br>RMV kommer att ha direktåtkomst till uppgifter i registret ökar enligt<br>regeringens mening inte en kryptering skyddet för den personliga inte-<br>griteten på något betydande sätt samtidigt som det innebär en ytterligare<br>belastning i hanteringen. Mot bakgrund härav bör inte kryptering av upp-<br>gifter ske i det rättspsykiatriska registret.</p>
<p>Ett särskilt register för automatiserad behandling bör inrättas</p>
<p>Sammanfattningsvis bedömer regeringen att fördelarna ur ett användar-<br>perspektiv klart väger över till förmån för ett särskilt register för automa-<br>tiserad behandling. Varken den nationella eller internationella regle-</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>29</p>
<p>ringen på området utgör ett hinder mot ett sådant register, även om förut- Prop. 1998/99:72<br>sättningarna är olika beroende på om man väljer att författningsreglera<br>verksamheten eller inte. Både den nationella och den internationella reg-<br>leringen ger uttryck för att skyddet för den personliga integriteten är sär-<br>skilt viktigt när det gäller register som innehåller känsliga personupp-<br>gifter. I flera avseenden gäller också särskilda regler för sådana register.</p>
<p>Denna reglering måste naturligtvis iakttas och integritetsskyddet även på<br>andra sätt göras så starkt som möjligt. Slutsatsen blir att ett dataregister<br>ur ett användarperspektiv framstår som det enda egentliga alternativet för<br>att täcka behovet av personuppgifter och att inrättande av ett sådant re-<br>gister är acceptabelt under förutsättning att det omgärdas av ett starkt<br>skydd för den personliga integriteten.</p>
<p>En ur integritetssynpunkt principiellt viktig fråga är huruvida uppgif-<br>terna skall registreras i ett eller flera register. En tänkbar lösning är att de<br>myndigheter som i dag innehar de olika personuppgifterna registrerar de<br>uppgifter respektive myndighet innehar. Uppgifterna skulle således inte<br>föras över till någon annan registerförande myndighet. Däremot torde<br>uppgifterna få bevaras längre än vad som för närvarande gäller för upp-<br>gifter i t.ex. det rättspsykiatriska ärenderegistret. En annan fråga är om<br>uppgifterna bör bevaras i befintliga register hos de olika myndigheterna<br>eller om särskilda register bör inrättas.</p>
<p>En modell med flera register skulle innebära att de olika registren<br>överlag innehöll uppgifter om farre personer jämfört med om uppgifterna<br>samlades i ett enda register. De olika registren skulle i regel också, jäm-<br>fört med användning av endast ett register, innehålla färre uppgifter om<br>en viss person. Detta kan anföras som en fördel. Stora mängder uppgifter<br>i ett centraliserat register uppfattas ofta som en fara från integritetssyn-<br>punkt. Det torde dock förhålla sig så att om registren skall kunna använ-<br>das på ett rationellt sätt måste möjligheterna finnas att sammankoppla<br>olika register. Ett sådant förfarande medför emellertid att tillgången på<br>uppgifter i princip blir lika stor som om man har ett enda register. Den<br>formen av kommunikation innebär också vissa säkerhetsrisker.</p>
<p>En lösning med ett register innebär att en relativt stor mängd uppgifter<br>måste överföras från olika myndigheter till registret. Detta ger emellertid<br>inte upphov till några större kostnader. En lösning med flera register blir<br>sannolikt mer kostsam. Register måste då föras vid flera myndigheter.<br>Någon på respektive myndighet måste sköta denna verksamhet. Det kan<br>bli fråga om att inrätta nya register och på varje myndighet måste säker-<br>hetsrutiner skapas.</p>
<p>Ingen av de ovan beskrivna modellerna kan sägas ge ett överlägset in-<br>tegritetsskydd. Med endast ett register kan man ha bättre tillsyn, färre<br>inblandade personer och bättre skalskydd. Kostnaderna torde bli lägre<br>med endast ett register. För användarna är denna lösning mest rationell.<br>Regeringen finner därför att denna lösning bör väljas.</p>
<p>Nästa fråga som kräver ett ställningstagande är om de aktuella person-<br>uppgifterna bör föras in i ett befintligt register eller om ett särskilt regis-<br>ter bör inrättas. Avgörande för detta är främst vilken lösning som är att<br>föredra med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten.</p>
<p>30</p>
<p>Regeringen anser att Rättsmedicinalverket skall ansvara för registret<br>(dvs. vara personuppgiftsansvarig, se avsnitt 12). Om personuppgifterna<br>skall föras in i ett befintligt register blir det fråga om att föra in dem i<br>Rättspsykiatriska ärenderegistret. Enligt beslut av Datainspektionen skall<br>ändamålet med detta register vara att utgöra ett administrativt hjälpmedel<br>för undersökningsenheterna vad gäller rättspsykiatriska ärenden samt<br>underlag för statistik och planering av verksamheten. Det registret får<br>alltså användas inom ramen för ärendehanteringen. Som tidigare nämnts<br>finns också ett krav på gallring beträffande personer som inte har varit<br>aktuella på fem år. De ytterligare uppgifter som tillförs för forsknings-<br>och utvecklingsändamål skall givetvis inte fa användas för ärendehante-<br>ring. En klar rågång mellan uppgifter som registreras för ärendehantering<br>och dylikt och uppgifter för forskningsändamål bör finnas. Det bästa<br>integritetsskyddet torde uppnås genom att ett särskilt register för forsk-<br>nings- och utvecklingsändamål inrättas. Redan av detta skäl bör därför<br>denna lösning väljas. En sådan lösning innebär att man t.ex. far en bättre<br>garanti för att registret inte används vid beslutsfattande mot den enskilde.<br>Det blir vidare lättare att gentemot allmänheten och enskilda klargöra vad<br>registret innebär och vad det far användas till.</p>
<p>Det framstår som lämpligt att ge registret ett namn. Det är ett ytterli-<br>gare sätt att göra registret känt bland t.ex. registrerade och allmänheten<br>och klargöra dess ändamål. Registret bör benämnas det rättspsykiatriska<br>forskningsregistret. Denna benämning täcker i och för sig inte in samtliga<br>ändamål, men ger en relativt god uppfattning om inriktningen samtidigt<br>som den är förhållandevis kort.</p>
<h2>10 Registret skall vara författningsreglerat</h2>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Regeringens förslag: Det rättspsykiatriska forskningsregistret skall<br>regleras i en särskild lag.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har något att erinra mot<br>detta.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>Personuppgiftslagen (1998:204) gäller i princip för all behandling av per-<br>sonuppgifter som helt eller delvis är automatiserad och under vissa förut-<br>sättningar även för annan behandling. Redan här finns alltså en generell<br>reglering som skulle bli tillämplig på det rättspsykiatriska forskningsre-<br>gistret. Frågan är därför om det finns skäl att ytterligare reglera detta re-<br>gister i en särskild lag eller förordning.</p>
<p>I enlighet med vad som redovisats tidigare innebär den internationella<br>regleringen vissa skillnader beroende på om olika förhållanden regleras i<br>författning eller inte. Exempelvis kan detta påverka tillåtligheten av viss<br>behandling och behovet av att inhämta samtycke eller lämna information.<br></p>
<p>31</p>
<p>Översiktligt kan sägas att författningsreglering med skyddsbestämmelser Prop. 1998/99:72<br>i flera fall innebär att vissa integritetsintressen härigenom anses tillgodo-<br>sedda.</p>
<p>Regeringen uttalade i prop. 1990/91:60 s. 58 om offentlighet, integritet<br>och ADB att en målsättning bör vara att, i de fall register med ett stort<br>antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll inrättas, bestämmelser<br>skall meddelas i form av lag. Konstitutionsutskottet uttalade, när ärendet<br>behandlades, som sin mening att det är av stor betydelse att en författ-<br>ningsreglering av ADB-register kommer till stånd i syfte att stärka skyd-<br>det för de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering<br>av känsliga uppgifter i myndighetsregister (bet. 1990/91:KU11 s. 11).<br>Bland annat dessa uttalanden återgavs av regeringen i förarbetena till<br>lagen (1995:606) om vissa personregister för officiell statistik som bak-<br>grund till bedömningen att en författningsreglering borde ske på det om-<br>rådet (prop. 1994/95:200 s. 16 f.).</p>
<p>Vad som nu sagts innebär att en särskild författningsreglering av ett<br>register som innehåller känsliga personuppgifter är i god överensstäm-<br>melse både med den internationella regleringen och utvecklingen på om-<br>rådet i Sverige. Härigenom kan de mot den enskildes integritet stående<br>intressena prövas med den noggrannhet som föregår antagandet av en<br>särskild registerförfattning, vilket leder till en högre grad av rättssäker-<br>het. Regeringen delar också konstitutionsutskottets inställning att en så-<br>dan författningsreglering stärker integritetsskyddet för den specifika be-<br>handling som det rör sig om. Det rättspsykiatriska forskningsregistret<br>skall av nu anförda skäl författningsregleras särskilt.</p>
<p>Författningsteknisk lösning</p>
<p>När det gäller frågan vilken nivå författningsregleringen skall ges talar de<br>i föregående avsnitt nämnda uttalandena av regeringen och konstitutions-<br>utskottet för att regleringen skall ske i lag.</p>
<p>Den nya regleringen av hälsodataregister är uppbyggd så att generella<br>bestämmelser för dessa register ges i lag medan inrättandet av register<br>skall ske genom förordning. Beträffande socialförsäkringsregistren anges<br>i lag från integritetssynpunkter viktiga gränser, varefter regeringen i<br>förordning närmare kan bestämma om inrättande av register, vilka upp-<br>gifter registret far innehålla osv. Lagregleringen om personuppgifter för<br>internationell statistik är uppbyggd på ett liknande sätt.</p>
<p>När det gäller det rättspsykiatriska forskningsregistret kan det konsta-<br>teras att tungt vägande integritetsskäl talar för att i så stor utsträckning<br>som möjligt reglera registret i lag. Ett sådant register kommer ju att in-<br>nehålla mycket känsliga personuppgifter. Som framgår av avsnitt 11 har<br>preciserade ändamål bestämts för registret. Både när det gäller forskning<br>och utvecklingsarbete är det en fördel med kontinuitet och konsekvens<br>beträffande vilka uppgifter som förs in i registret. Det kan sålunda förut-<br>ses att reglerna om vilka uppgiftstyper som skall föras in kommer att<br>vara relativt oförändrade över tiden. Det är därför möjligt att i relativt<br>stor utsträckning i lag precisera vilka uppgifter som skall ingå i registret.</p>
<p>32</p>
<p>Detta kan också ske på ett sätt så att förändrad terminologi, t.ex. avse-<br>ende undersökningar, vård och påföljd, inte i för stor omfattning nöd-<br>vändiggör ändringar i registerlagen. Regleringen kan därför i relativt stor<br>utsträckning göras i lag. Regeringen avser dock att lämna vissa tillämp-<br>ningsföreskrifter.</p>
<p>Som tidigare nämnts är personuppgiftslagen tillämplig på behandling<br>av personuppgifter i den mån det inte finns avvikande bestämmelser i<br>annan lag eller förordning (2 § personuppgiftslagen). En erinran om per-<br>sonuppgiftslagens tillämplighet bör tas in i den lag som reglerar det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret.</p>
<h2>11 Registrets ändamål</h2>
<p>Regeringens förslag: Uppgifterna i registret skall fa användas för en-<br>dast två ändamål. Det ena ändamålet är forskning inom rättspsykia-<br>trin, under förutsättning att forskningen och behandlingen av person-<br>uppgifter har godkänts av en forskningsetisk kommitté. Det andra är<br>Rättsmedicinalverkets uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring<br>av sin verksamhet inom rättspsykiatrin.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag, förutom att utredningen valt att endast knyta kravet på<br>godkännande till forskningsprojektet.</p>
<p>Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker ut-<br>redningens förslag eller har inget att erinra mot det. Några remissinstan-<br>ser vill ha en etisk prövning även av Rättsmedicinalverkets (RMV) ut-<br>vecklingsarbete. Socialstyrelsen efterlyser mer preciserade frågeställ-<br>ningar och svar på hur RMV har tänkt använda registret i sin uppföljning,<br>utvärdering och kvalitetssäkring av verksamheten inom rättspsykiatrin i<br>förhållande till uppsatta mål. Socialstyrelsen betonar även nödvändighe-<br>ten av att styrelsen far ta del av de uppgifter i registret som styrelsen be-<br>höver för sin uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring. Brottsföre-<br>byggande rådet (BRÅ) anser att det är nödvändigt att det anges att regist-<br>ret även får användas för BRÅ:s framställning av officiell rättsstatistik.<br>Ett par remissinstanser finner det väl restriktivt att registret endast skall<br>få användas till forskning inom rättspsykiatrin. Medicinska fakulteten vid<br>Lunds universitet anser att Socialstyrelsen bör få möjlighet att använda<br>registret för egna körningar rörande vissa frågor. Juridiska fakulteten vid<br>Stockholms universitet ifrågasätter om inte RMV:s verksamhet i form av<br>uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring skulle kunna hanteras utan<br>användning av individanknutna uppgifter. Landstinget Dalarna anser att<br>det är önskvärt att de rättspsykiatriska vårdenheterna i forskningsmässigt<br>syfte säkras tillgång till registret. Riksförbundet för Social och Mental<br>Hälsa (RSMH) kräver antingen informerat samtycke från de registrerade<br>för att registret skall få användas eller att representanter för brukarorga-<br>nisationema ges insyn i och inflytande över hur registret används.<br>Svenska föreningen för Rättspsykiatriskt samarbete anser att det bör vara</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>33</p>
<p>2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 72<br></p>
<p>samma regler oavsett om det är RMV eller den rättspsykiatriska vården Prop. 1998/99:72<br>som vill forska och/eller utvärdera m.m.</p>
<h4>Bakgrunden till regeringens förslag</h4>
<p>Reglering av ändamål för vilka personuppgifter får behandlas m.m.</p>
<p>Av 9 § personuppgiftslagen (1998:204) framgår att den personupp-<br>giftsansvarige skall se till att a) personuppgifter behandlas bara om det är<br>lagligt, b) personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlig-<br>het med god sed, c) personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryck-<br>ligt angivna och berättigade ändamål, d) personuppgifter inte behandlas<br>för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna sam-<br>lades in, e) de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i<br>förhållande till ändamålen med behandlingen, f) inte fler personuppgifter<br>behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med be-<br>handlingen, g) de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det<br>är nödvändigt, aktuella, h) alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, block-<br>era eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullstän-<br>diga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och i) personupp-<br>gifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med<br>hänsyn till ändamålen med behandlingen.</p>
<p>En senare behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller<br>vetenskapliga ändamål anses inte som oförenlig med de ändamål för<br>vilka uppgifterna samlades in.</p>
<p>Personuppgifter får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskap-<br>liga ändamål under längre tid än som sagts ovan. Personuppgifterna far<br>dock i sådana fall inte bevaras under en längre tid än vad som behövs för<br>dessa ändamål.</p>
<p>Personuppgifter som behandlas för historiska, statistiska eller veten-<br>skapliga ändamål far användas för att vidta åtgärder i fråga om den re-<br>gistrerade bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke eller det<br>finns synnerliga skäl med hänsyn till den registrerades vitala intressen.</p>
<p>I 10 § personuppgiftslagen anges i vilka fall behandling av personupp-<br>gifter är tillåten. Förutsättningen för att personuppgifter skall få behand-<br>las är att den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller<br>att behandlingen är nödvändig för att a) ett avtal med den registrerade<br>skall kunna fullgöras eller åtgärder som den registrerade begärt skall<br>kunna vidtas innan ett avtal träffas, b) den personuppgiftsansvarige skall<br>kunna fullgöra en rättslig skyldighet, c) vitala intressen för den registre-<br>rade skall kunna skyddas, d) en arbetsuppgift av allmänt intresse skall<br>kunna utföras, e) den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vil-<br>ken personuppgifter lämnas ut skall kunna utföra en arbetsuppgift i sam-<br>band med myndighetsutövning eller f) ett ändamål som rör ett berättigat<br>intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man<br>till vilken personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses om detta<br>intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränk-<br>ning av den personliga integriteten.</p>
<p>34</p>
<p>Personuppgiftslagen innehåller i 13 § ett principiellt förbud mot att be-<br>handla s.k. känsliga personuppgifter. Det rör sig om uppgifter som av-<br>slöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk<br>övertygelse eller medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör<br>hälsa eller sexualliv. Det finns dock ett antal undantag från detta förbud. I<br>15 § behandlas samtycke och den situationen att den registrerade har of-<br>fentliggjort uppgifterna. Enligt 16 § får känsliga personuppgifter be-<br>handlas om behandlingen är nödvändig för att a) den personupp-<br>giftsansvarige skall kunna fullgöra sina skyldigheter eller utöva sina rät-<br>tigheter inom arbetsrätten, b) den registrerades eller någon annans vitala<br>intressen skall kunna skyddas och den registrerade inte kan lämna sitt<br>samtycke, eller c) rättsliga anspråk skall kunna fastställas, göras gällande<br>eller försvaras. Enligt 18 § far känsliga personuppgifter behandlas för<br>hälso- och sjukvårdsändamål, om behandlingen är nödvändig för a)<br>förebyggande hälso- och sjukvård, b) medicinska diagnoser, c) vård eller<br>behandling, eller d) administration av hälso- och sjukvård. I andra stycket<br>finns särskilda bestämmelser för dem som är underkastade tystnadsplikt.<br>Av särskilt intresse i detta sammanhang är 19 §. Där föreskrivs i första<br>stycket att känsliga personuppgifter får behandlas för forsknings- och<br>statistikändamål, om behandlingen är nödvändig på sätt som sägs i 10 §<br>och om samhällsintresset av det forsknings- eller statistikprojekt där be-<br>handlingen ingår klart väger över den risk för otillbörligt intrång i enskil-<br>das personliga integritet som behandlingen kan innebära. Dessa förut-<br>sättningar skall enligt andra stycket anses uppfyllda om behandlingen har<br>godkänts av en forskningsetisk kommitté. I tredje stycket anges att<br>personuppgifter får lämnas ut för att användas i sådana projekt som avses<br>i första stycket, om inte något annat följer av regler om sekretess och<br>tystnadsplikt. Enligt 20 § får regeringen eller den myndighet som rege-<br>ringen bestämmer i fråga om automatiserad behandling av personupp-<br>gifter meddela föreskrifter om ytterligare undantag från förbudet i 13 §,<br>om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse.</p>
<p>Den forskningsetiska prövningen</p>
<p>För närvarande finns sex regionala forskningsetiska kommittéer för me-<br>dicinsk forskning. De är knutna till de medicinska fakulteterna i Linkö-<br>ping, Umeå, Göteborg, Lund och Uppsala samt till Karolinska Institutet i<br>Stockholm. Dessutom finns fyra lokala kommittéer. På central nivå finns<br>Medicinska forskningsrådets arbetsgrupp för samordning av de<br>forskningsetiska kommittéernas verksamhet. Kommittéernas ledamöter<br>är till största delen forskningsrepresentanter, men även lekmannarepre-<br>sentanter ingår.</p>
<p>Verksamheten är inte reglerad i lag, utan två rekommendationer, en<br>från Medicinska forskningsrådet och en från Landstingsförbundet, utgör<br>grunden för den forskningsetiska granskningsorganisationen. Kommitté-<br>ernas funktion är i strikt bemärkelse rådgivande.</p>
<p>De forskningsetiska kommittéernas granskning handlar om att väga<br>forskningsprojektets möjliga värde mot de risker och olägenheter, t.ex.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>35</p>
<p>integritetskränkningar, som forskningen kan innebära. Vaije projekt<br>måste ha en klar vetenskaplig frågeställning, som är baserad på god kän-<br>nedom om det aktuella kunskapsläget. Forskningen skall bedrivas av per-<br>soner med erforderlig kompetens inom området. Försökspersonernas in-<br>tegritet måste beaktas. Riskerna med forskningsprojektet måste kunna<br>förutses. Försökspersoner måste informeras om projektet. Deltagarna<br>skall ha lämnat ett frivilligt samtycke.</p>
<p>Kravet på informerat samtycke kan dock i vissa fall efterges. Exem-<br>pelvis kan det anses mer etiskt tveksamt att kontakta personer om det<br>innebär att de påminns om sitt kriminella förflutna än att ta fram uppgif-<br>ter som senare avidentifieras.</p>
<p>Landstingsförbundets styrelse rekommenderade år 1981 landstingen att<br>kräva att godkännande av forskningsetisk kommitté har lämnats för att ett<br>projekt skall fa genomföras vid landstingens inrättningar. Medicinska<br>forskningsrådet kräver sådant godkännande för att anslå medel för forsk-<br>ningsprojekt. Detsamma gäller för de flesta fonder och finansiärer. Det<br>finns emellertid finansiärer som inte kräver sådant godkännande. Främst<br>rör det sig om mindre, privata fonder.</p>
<p>Olika former av offentliggöranden av forskningsresultat förutsätter att<br>projektet har genomgått en etisk granskning. De flesta medicinska tid-<br>skrifter har detta som krav för publicering. Etisk granskning är också ett<br>krav för presentation av ett projekt vid medicinska riksstämman och<br>andra vetenskapliga kongresser.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>Avgränsningen av de ändamål för vilka det rättspsykiatriska forsknings-<br>registret får användas är av stor betydelse när det gäller skyddet för den<br>personliga integriteten. Registerändamålet bör av flera skäl preciseras så<br>noga som möjligt. Först och främst är detta alltså ett sätt att värna om<br>skyddet för den personliga integriteten. Den internationella utvecklingen<br>går mot höga krav på precisering av ändamålet. Den innebär också att<br>endast personuppgifter som är direkt relevanta för ändamålet far samlas<br>in eller på annat sätt behandlas.</p>
<p>Forskning</p>
<p>Att registret skall användas för forskning inom rättspsykiatrin har i av-<br>snitt 8 angetts som en utgångspunkt. Begreppet forskning har diskuterats<br>i olika utredningssammanhang. Forskningsetiska utredningen utgick i sitt<br>betänkande Forskningsetisk prövning. Organisation, information och<br>utbildning (SOU 1989:74 s. 25) från den allmänt inriktade definitionen<br>att med forskning menas "ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny<br>kunskap och nya idéer".</p>
<p>Gränsdragningen mellan forskningsregister och andra typer av register<br>har diskuterats av bl.a. Datalagsutredningen, som i sitt slutbetänkande En<br>ny Datalag (SOU 1993:10) ansåg att med forskningsregister borde förstås<br>personregister med personuppgifter vilka används för vetenskapligt ända-</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>36</p>
<p>mål (s. 182). Utanför begreppet forskningsregister föll därför enligt ut-<br>redningen personregistrering som kan förekomma på forskningsinstitu-<br>tioner eller i andra forskningssammanhang, men där syftet med registre-<br>ringen primärt är ett annat än att uppgifterna skall användas för ett veten-<br>skapligt arbete (exempelvis administrativa register som används för att<br>handlägga löne- och personalfrågor).</p>
<p>Någon mera exakt definition av forskning är svår att ge. Viss vägled-<br>ning bör dock kunna hämtas ur de resonemang som återgetts ovan. Vid<br>bedömningen vad som är ett godtagbart ändamål måste också beaktas att<br>det endast är forskning inom rättspsykiatrin som det rättspsykiatriska<br>forskningsregistret skall få användas för.</p>
<p>Som framhållits tidigare kommer registret att innehålla mycket käns-<br>liga personuppgifter. Det är därför av största vikt att det används bara för<br>sådan forskning som är seriös. Detta innebär att vissa krav avseende<br>vetenskapligt värde och vetenskaplig metod måste uppfyllas av forsk-<br>ningen för att den skall anses vara förenlig med ändamålet. Den person-<br>uppgiftsansvarige bör dock inte belastas med en onödigt krånglig regle-<br>ring i detta hänseende. Av stor vikt är också att bedömningen av ett<br>forskningsprojekts kvalitet görs av en instans som har en god kompetens<br>för sådana prövningar.</p>
<p>I princip alla forskningsprojekt på området som motsvarar de angivna<br>kraven genomgår prövning av forskningsetisk kommitté. Utan att vara<br>författningsreglerat har detta system vunnit acceptans. Det är därför<br>lämpligt att knyta an till denna prövning när kraven på den rättspsykiat-<br>riska forskningen regleras. I 19 § personuppgiftslagen anges att behand-<br>ling av känsliga personuppgifter som godkänts av en forskningsetisk<br>kommitté skall anses uppfylla vissa förutsättningar för att få behandlas<br>för forsknings- och statistikändamål. I den lag som reglerar det rättspsy-<br>kiatriska forskningsregistret bör också anges att såväl forskningen som<br>den aktuella behandlingen av personuppgifter skall ha godkänts av en<br>forskningsetisk kommitté. Eftersom forskningsprojekt regelmässigt un-<br>derställs prövning av forskningsetisk kommitté medför lösningen varken<br>för forskarna eller den personuppgiftsansvarige någon nämnvärd belast-<br>ning.</p>
<p>Det sagda innebär således att när det gäller forskning bör registret få<br>användas endast för forskning inom rättspsykiatrin när den för projektet<br>aktuella behandlingen av personuppgifter har godkänts av en forsknings-<br>etisk kommitté. När behandlingen godkänts skall den personupp-<br>giftsansvarige, dvs. Rättsmedicinalverket (RMV), göra en prövning av<br>behandlingens förenlighet med ändamålet.</p>
<p>Utvecklingsarbete</p>
<p>Enligt RMV:s instruktion åligger det denna myndighet att svara för bl.a.<br>utvecklingsarbete av betydelse för verksamheten. En viktig uppgift för<br>RMV är att bevaka att rättssäkerheten upprätthålls och att de rättspsykiat-<br>riska bedömningarna görs på ett enhetligt sätt över hela landet (prop.<br>1990/91:120 s. 23). I propositionen tillädes följande om kvalitetskontroll</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>37</p>
<p>och kvalitetssäkring: "För att värna om enhetlighet och en god kvalitativ<br>utveckling av den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten bör<br>Rättsmedicinalverket som ett led i egenuppföljningen granska antingen<br>ett urval av eller i vissa fall alla utlåtanden kontinuerligt genom en till<br>myndigheten knuten grupp bestående av medicinsk och juridisk expertis.<br>I vilken utsträckning och på vilket sätt detta bör göras bör myndigheten<br>själv få avgöra. Formerna för erfarenhetsåterföring till dem som utför<br>undersökningarna måste också vara en angelägen fråga för myndigheten.<br>Jag vill i detta sammanhang erinra om att det i propositionen om psykiat-<br>risk tvångsvård, m.m. (prop. 1990/91:58) föreslås att Socialstyrelsen<br>också i fortsättningen på begäran av rätten skall överpröva utlåtanden<br>över rättspsykiatriska undersökningar." Någon närmare definition av be-<br>greppet utvecklingsarbete gavs inte i propositionen.</p>
<p>Det faktum att RMV har ett ansvar för utvecklingsarbete inom den<br>rättspsykiatriska utredningsverksamheten talar för att verket bör fa an-<br>vända registret för sådant arbete. Tillgången till personuppgifter i före-<br>varande register skulle innebära ökade förutsättningar för utvecklings-<br>arbete på ett område där behov finns av ökade kunskaper. Å andra sidan<br>är varje vidgning av användningsområdet negativ från integritetssyn-<br>punkt. Att låta RMV använda registret för utvecklingsarbete är emellertid<br>en förhållandevis liten utvidgning. En hel del av uppgifterna finns redan i<br>ärenderegistret och används bl.a. för utvecklingsändamål. Eftersom RMV<br>har ett ansvar för utvecklingsarbete är det vidare rimligt att myndigheten<br>har tillgång till uppgifter från något av registren. Den nuvarande<br>lösningen där ärenderegistret används för både ärendehantering och<br>utvecklingsarbete är från integritetssynpunkt inte heller invändningsffi.</p>
<p>Ett annat skäl som talar för att RMV skall få använda det rättspsykiat-<br>riska forskningsregistret för utvecklingsarbete är att RMV enligt lagen<br>(1998:543) om hälsodataregister inte kan inrätta hälsodataregister. En<br>förutsättning för denna lags tillämplighet är att det rör sig om ett register<br>som förs av en central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvår-<br>den. En sådan myndighet är en myndighet som enligt instruktion har ett<br>ansvar för en eller flera verksamheter inom hälso- och sjukvården. RMV<br>har inte något sådant ansvar och är således inte en sådan central förvalt-<br>ningsmyndighet som avses i lagen om hälsodataregister.</p>
<p>En förutsättning för att uppgifter i ett register skall få användas för<br>både forskning och utvecklingsarbete bör vara att registrets innehåll inte<br>behöver utökas på grund av detta. Utredningens kontakter med företräda-<br>re för RMV har visat att så inte är fallet.</p>
<p>Det är av stor vikt att RMV har ett bra underlag för sitt arbete med<br>uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring. Att RMV kan upprätthålla<br>och förbättra kvaliteten och enhetligheten i sina bedömningar är viktigt<br>både för samhället och för de undersökta individernas rättssäkerhet. Re-<br>geringen anser att detta är ett sådant viktigt allmänt intresse att det moti-<br>verar ett undantag i enlighet med artikel 8 punkt 4 i EG-direktivet från<br>förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter. Även när det gäller<br>artikel 8 i Europakonventionen gör regeringen den bedömningen att be-<br>handlingen av personuppgifter i enlighet med den föreslagna lagstift-<br>ningen i alla delar är förenlig med denna artikel. Slutsatsen blir att det<br></p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>38</p>
<p>rättspsykiatriska forskningsregistret bör få användas för RMV:s utveck- Prop. 1998/99:72<br>lingsarbete inom rättspsykiatrin.</p>
<p>Det finns även andra myndigheter som skulle vara betjänta av att<br>kunna använda det rättspsykiatriska forskningsregistret för sitt utveck-<br>lingsarbete. Av integritetsskäl bör dock gränsen dras så snävt som möj-<br>ligt. De organ som främst förefaller ha behov av registret för uppföljning,<br>utvärdering och kvalitetssäkring av rättspsykiatrisk vård är Social-<br>styrelsen och de som bedriver sådan vård, främst landsting och kommu-<br>ner. Socialstyrelsen har bl.a. till uppgift att inom sitt ansvarsområde följa<br>utvecklingen och utvärdera verksamheterna samt verka för att utveck-<br>lingsarbete kommer till stånd. Den nya lagen om hälsodataregister inne-<br>bär dock att Socialstyrelsen är en av de myndigheter som kan inrätta häl-<br>sodataregister. Sådana register får inrättas och föras bl.a. för utveck-<br>lingsarbete. Den information som är relevant för Socialstyrelsens ut-<br>vecklingsarbete kan tas in i ett hälsodataregister.</p>
<p>Som framgått ovan vill flera av remissinstanserna på olika sätt utvidga<br>möjligheterna att använda registret. Regeringen anser dock att integritets-<br>aspektema med styrka talar för att begränsa användningen av registret till<br>de här angivna ändamålen. Det rättspsykiatriska forskningsregistret bör<br>därför, vad gäller utvecklingsarbete, få användas endast av RMV.</p>
<p>Något krav på prövning av forskningsetisk kommitté bör inte ställas<br>upp när det gäller utvecklingsarbete, trots att vissa remissinstanser före-<br>språkar någon form av etisk prövning även av denna verksamhet. Kom-<br>mittéerna är dock inte avsedda för prövning av sådant arbete. Några utar-<br>betade former för etisk prövning vid utvecklingsarbete på det sätt som<br>finns för forskning existerar alltså inte. I och för sig skulle integritetsskäl<br>kunna anses tala för en prövning av den typen. Som personupp-<br>giftsansvarigt kommer RMV dock att stå under tillsyn av Datainspektio-<br>nen enligt personuppgiftslagens bestämmelser. Inom RMV finns också<br>sedan oktober 1995 en forsknings- och utvecklingsnämnd som kan ut-<br>göra forum för bl.a. etiska spörsmål vid utvecklingsarbete. Det framstår<br>som lämpligt att RMV inom ramen för nämnden utvecklar former för att<br>bevaka dessa spörsmål. Det får därför anses försvarligt att för närvarande<br>inte ställa upp ett formellt krav på etisk granskning beträffande<br>utvecklingsarbete.</p>
<p>Begreppet utvecklingsarbete bör närmare definieras. Detta kan lämp-<br>ligen ske med de tre termerna uppföljning, utvärdering och kvalitetssäk-<br>ring. Hälsodatakommitténs definitioner kan här användas (SOU 1995:95<br>Hälsodataregister - Vårdregister, s. 112): "Uppföljning avser att fortlöp-<br>ande och regelbundet mäta och beskriva behov, verksamheter och resurs-<br>åtgång angivet i termer av t.ex. behovstäckning, produktivitet och nyck-<br>eltal. Uppföljning syftar till att ge en översiktlig bild av verksamhetens<br>utveckling och att fungera som en signal för avvikelser som bör beaktas.<br>Utvärdering avser analys och värdering av kvalitet, effektivitet och re-<br>sultat hos en verksamhet i förhållande till de mål som bestämts för denna.<br>Kvalitetssäkring är en utvärderingsprocess i vilken man fortlöpande och<br>systematiskt beskriver, mäter och värderar kvaliteten i den egna verk-<br>samheten i relation till de mål som lagts fast." För RMV:s vidkommande</p>
<p>39<br></p>
<p>är exempelvis jämförelser mellan olika enheters bedömningspraxis av<br>stor vikt.</p>
<p>Genom den nyss redovisade definitionen av utvecklingsarbete och vad<br>som i detta hänseende sagts om forskning i det föregående avsnittet bör<br>det också vara möjligt för den registeransvariga myndigheten att dra<br>gränsen mellan forskning och utvecklingsarbete. Risken för gränsdrag-<br>ningsproblem finns framför allt när det gäller projekt som drivs av RMV.<br>Kravet på forskningsetisk prövning gäller även forskningsprojekt som<br>drivs inom RMV. Eftersom sådan prövning inte krävs för RMV:s utveck-<br>lingsarbete är det viktigt att olika projekt noggrant prövas av verket, så<br>att forskningsprojekt inte felaktigt betecknas som utvecklingsarbete.</p>
<p>RSMH kräver antingen informerat samtycke från de registrerade för att<br>registret skall fa användas eller att representanter för brukarorganisatio-<br>nema ges insyn i och inflytande över hur registret används. Frågan om<br>samtycke behandlas i avsnitt 15. När det gäller kravet på insyn i eller<br>inflytande på hur registret används anser regeringen att den forsknings-<br>etiska prövningen ger tillräckliga garantier för att registret endast skall få<br>användas för seriös forskning.</p>
<h2>12 Personuppgiftsansvarig</h2>
<p>Regeringens förslag: Rättsmedicinalverket skall vara personupp-<br>giftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som sker i det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag för-<br>utom att utredningen använder uttrycket registeransvarig.</p>
<p>Remissinstanserna: Nästan alla tillstyrker utredningens förslag eller<br>har inget att erinra mot detta. Svenska föreningen för Rättspsykiatriskt<br>samarbete är tveksam till att registeransvaret läggs på Rättsmedicinal-<br>verket (RMV) och anför att detta inte far innebära att vårdens möjligheter<br>att använda registret begränsas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 § personuppgiftslagen<br>(1998:204) kallas den som ensam eller tillsammans med andra bestäm-<br>mer ändamålen med och medlen för behandling av personuppgifter för<br>personuppgiftsansvarig.</p>
<p>Ändamålet forskning talar i viss utsträckning för att en fakultet där<br>forskning på området bedrivs utses till personuppgiftsansvarig för det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret. Å andra sidan kan det från sådana<br>utgångspunkter vara en fördel om den personuppgiftsansvarige intar en<br>mera neutral roll i förhållande till forskningen. Ett annat skäl för att välja<br>en fakultet skulle kunna vara att det minskar risken för att allmänheten<br>eller de registrerade får uppfattningen att registret kan komma att an-<br>vändas vid beslutsfattande mot den registrerade.</p>
<p>Mot en sådan lösning talar flera skäl. På RMV bevaras redan liknande<br>uppgifter i ärenderegistret. Rutiner, skalskydd osv. finns redan på ett an-<br>nat sätt hos RMV än hos fakulteterna. I och för sig lär en icke obetydlig<br></p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>40</p>
<p>del av forskningen komma att avse ett av Socialstyrelsens ansvarsom-<br>råden; den rättspsykiatriska vården. Detta skulle kunna tala for att Social-<br>styrelsen skall vara personuppgiftsansvarigt. Men forskning inom<br>rättspsykiatrin kan ha en mängd andra inriktningar, t.ex. projekt där un-<br>dersökningen tas som utgångspunkt för vad som därefter händer med en<br>person och projekt där man hos psykiskt störda lagöverträdare söker risk-<br>faktorer i barndomen. Man kan alltså förvänta sig att forskning kan<br>komma att bedrivas som är relevant i förhållande till RMV:s ansvarsom-<br>råde. Ändamålet utvecklingsarbete talar givetvis också för RMV.</p>
<p>För RMV talar också att merparten av de uppgifter som skall ingå i det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret redan finns hos denna myndighet.<br>De andra lösningarna innebär att känsliga personuppgifter i större ut-<br>sträckning skall sändas till en annan myndighet.</p>
<p>En ytterligare fördel med att lägga ansvaret för registret hos RMV är<br>att en stor del av det bakomliggande aktmaterialet finns hos RMV, vilket<br>bör underlätta t.ex. forskningsarbete.</p>
<p>Man bör vidare beakta att den personuppgiftsansvarige skall vara an-<br>svarig för den verksamhet för vilken registret förs. RMV är därför väl<br>lämpat som personuppgiftsansvarig, inte minst med hänsyn till det ansvar<br>för forsknings- och utvecklingsarbete inom den rättspsykiatriska under-<br>sökningsverksamheten som RMV har enligt förordningen (1991:944) om<br>instruktion för rättsmedicinalverket.</p>
<p>Regeringen anser mot bakgrund av ovanstående att RMV bör vara per-<br>sonuppgiftsansvarigt.</p>
<h2>13 Registrets innehåll</h2>
<p>Regeringens förslag: I det rättspsykiatriska forskningsregistret skall<br>det få registreras uppgifter om personer som har genomgått rättspsy-<br>kiatrisk undersökning eller undersökning enligt 7 § lagen (1991:2041)<br>om särskild personutredning i brottmål, m.m. eller motsvarande<br>undersökningsformer enligt äldre lagstiftning, under förutsättning att<br>uppgifterna inte härrör från ett brottmål där åtalet mot den undersökte<br>i dess helhet har ogillats. Registrering får inte ske förrän domen har<br>vunnit laga kraft. Endast vissa närmare preciserade uppgifter skall få<br>registreras.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag. I utredningens förslag finns dock inte kravet på att domen skall<br>ha vunnit laga kraft med. Det framgår inte heller att uppgift om påfölj ds-<br>eftergift skall få registreras.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta tillstyrker eller har inget att erinra. Hov-<br>rätten för Nedre Norrland och Malmö tingsrätt anser att Rättsmedicinal-<br>verket (RMV) skall avvakta lagakraftvunnen dom innan några uppgifter<br>registreras. Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter om det för registre-<br>ring skall vara tillräckligt att en person fällts till ansvar för en brottslig<br>gärning, det vill säga även om gärningen helt saknar relevans för den</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>41</p>
<p>rättspsykiatriska undersökningen. Malmö tingsrätt anser att även uppgift<br>om påföljdseftergift och uppgifter från de vårdintyg som utfärdats i en-<br>lighet med 5 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård bör få registre-<br>ras. Riksåklagaren anser att när åtalsunderlåtelse meddelas för personer<br>som genomgår rättspsykiatrisk vård är det angeläget att uppgifter om den<br>nya brottsligheten som beslutet omfattar tillförs registret. Kriminal-<br>vårdsstyrelsen anser att med den föreslagna uppbyggnaden av registret<br>går värdefull information om intet avseende psykiatrisk vård av häktade<br>och fängslade som på frivillig väg överförs till sjukhus för psykiatrisk<br>vård. Landstinget Västernorrland anser att de uppgifter som skall fa fin-<br>nas i registret inte beaktar de behov som finns vid forsknings- och ut-<br>vecklingsarbete vid vård och behandling. Samma remissinstans finner det<br>också märkligt att den grupp patienter som dömts till rättspsykiatrisk<br>vård på annat sätt än efter ett läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om<br>särskild personutredning i brottmål, m.m. eller en rättspsykiatrisk under-<br>sökning är exkluderad.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>Utgångspunkter</p>
<p>En utgångspunkt för bedömningen av vilket innehåll det rättspsykiatriska<br>forskningsregistret skall ha är att registret skall avse forskning inom<br>rättspsykiatrin och utvecklingsarbete inom den rättspsykiatriska under-<br>sökningsverksamheten. Vid bedömningen av vilka uppgifter registret<br>skall fa innehålla måste vidare ställning tas till vilka personer som skall<br>få registreras och från vilka stadier i det straffrättsliga förfarandet som<br>registrering bör aktualiseras. Därefter bör närmare övervägas vilka upp-<br>gifter om en person som skall få registreras från de olika stadierna. Vid<br>samtliga dessa överväganden måste behovet av uppgifterna för forskning<br>och utvecklingsarbete vägas mot integritetsaspekten.</p>
<p>De personer som kan bli aktuella är de som har genomgått rättspsykiat-<br>risk undersökning eller undersökning enligt 7 § lagen (1991:2041) om<br>särskild personutredning i brottmål, m.m. samt de som blivit föremål för<br>rättspsykiatrisk vård, oavsett vilken form av beslut som legat till grund<br>för detta. Det faktum att en person har genomgått antingen rättspsykiat-<br>risk undersökning eller undersökning enligt 7 § lagen (1991:2041) om<br>särskild personutredning i brottmål, m.m. har av alla som uttalat sig i frå-<br>gan ansetts ha sådan fundamental betydelse både för forskning och ut-<br>vecklingsarbete att uppgifter om personen skall ingå i registret. Detta<br>framstår enligt regeringens mening som en rimlig utgångspunkt.</p>
<p>Åtal som helt eller delvis ogillas</p>
<p>En viktig fråga är hur man skall se på de fall där åtalet mot den under-<br>sökte helt eller delvis ogillas. Frågan är principiellt viktig även om an-<br>delen ogillade åtal efter rättspsykiatrisk undersökning är liten.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>42</p>
<p>Registreringen utgör i sig inte någon sanktionsform. Men den yttersta<br>grunden för en undersökning är alltid en misstanke om brott. Ogillas<br>åtalet, skall den tilltalade anses oskyldig. Att ändå bevara uppgifter från<br>undersökningen får anses innebära en större integritetskränkning än vid<br>en fallande dom. Utredningen fann vid kontakter med forskare att den<br>dominerande uppfattningen var att de fall där åtalet ogillats är av mindre<br>intresse än när åtalet bifallits. Regeringen finner att integritetsintressena<br>klart väger över i dessa fall och att uppgifter om personer som i och för<br>sig undersökts men där åtalet har ogillats inte skall ingå i registret.</p>
<p>Vid den närmare gränsdragningen finns dock ytterligare frågor att ta<br>ställning till. Skall brottet som den tilltalade döms för ha någon särskild<br>koppling till undersökningen? Skall man kräva att någon särskild påföljd<br>har dömts ut? Skall skälen till ett ogillande ges någon betydelse? Gräns-<br>dragningen måste göras på ett klart och tydligt sätt för att minimera<br>gränsdragningsproblem och för att göra det lätt for den personupp-<br>giftsansvarige att på objektiva grunder avgöra om registrering skall ske.<br>Gränsdragningen måste också vara acceptabel från forskningssynpunkt.</p>
<p>Att som förutsättning för registrering kräva att den tilltalade fälls till<br>ansvar för den gärning som har föranlett undersökningen framstår som<br>mindre lämpligt. Det kan förekomma att åtal väcks för nya gärningar se-<br>dan undersökningen avlutats. Undersökningen kan vara lika relevant för<br>dessa gärningar, även om den tilltalade skulle frikännas från åtalet på den<br>punkt som föranlett undersökningen. Att påföljden har bestämts till böter<br>behöver inte heller betyda att brottet saknar relevans för undersökningen.<br>Exempelvis kan omständigheter som att den tilltalade till följd av brottet<br>drabbats av allvarlig kroppsskada eller att han försökt förebygga, av-<br>hjälpa eller begränsa skadeverkningarna av brottet m.m. (se 29 kap. 5 §<br>brottsbalken) leda till att böter döms ut för ett brott som normalt leder till<br>en strängare påföljd.</p>
<p>Regeringen anser att skälen för en ogillande dom inte skall ha någon<br>betydelse utan integritetsintressena skall få väga över i samtliga fall. Re-<br>geringen finner att övervägande skäl talar för att utesluta endast de fall<br>där åtalet helt har ogillats. Det skall för registrering inte krävas att en på-<br>följd har dömts ut, utan vara tillräckligt att personen dömts till ansvar för<br>en brottslig gärning. Den föreslagna gränsdragningen torde vara enklast<br>att tillämpa i praktiken och ger också ett med hänsyn till registrets ända-<br>mål rimligt urval av personer.</p>
<p>Domen skall ha vunnit laga kraft</p>
<p>En annan principiellt viktig fråga är om registrering av uppgifter om en<br>person skall få ske innan domen i det aktuella målet har vunnit laga kraft.<br>Ur integritetssynpunkt är det en klar fördel om man avvaktar denna tid-<br>punkt. Den tidsutdräkt som detta förorsakar är inte så stor att den orsakar<br>några beaktansvärda olägenheter för forskningen. Tvärtom är det en för-<br>del om det när uppgifter registreras står klart att domstolsprövningen är<br>avslutad. Om registrering får ske innan domen har vunnit laga kraft finns<br>ju risken att uppgifter måste tas bort från registret i efterhand. Rege-</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>43</p>
<p>ringen anser därför att uppgifter om en person skall få registreras i det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret först när domen i det aktuella brott-<br>målet har vunnit laga kraft. Detta gäller således även uppgifter från un-<br>dersökningsstadiet.</p>
<p>Rättspsykiatrisk vård</p>
<p>Att en person genomgår rättspsykiatrisk vård skulle kunna vara ett krite-<br>rium som innebär att uppgifter om denne får ingå i registret. Oftast har i<br>och för sig den som genomgår sådan vård redan genomgått rättspsykiat-<br>risk undersökning eller undersökning enligt 7 § lagen (1991:2041) om<br>särskild personutredning i brottmål, m.m. Som framgått av avsnitt 5.2<br>kan dock en person bli föremål för rättspsykiatrisk vård utan att ha ge-<br>nomgått någon sådan undersökning.</p>
<p>Från forskarhåll har denna grupp bedömts som mindre intressant. Ett<br>skäl är att man inte har samma uppgifter från det inledande stadiet att<br>ställa mot andra uppgifter som kan registreras. Ett annat skäl är att annan<br>psykiatrisk vård i och för sig är lika intressant. Att uppgifter om en per-<br>son skulle förekomma i registret utan att denne har undersökts eller ge-<br>nomgått rättspsykiatrisk vård kan emellertid inte anses godtagbart (se<br>nedan). Integritetsskäl medför därför att den grupp som genomgår<br>rättspsykiatrisk vård utan att ha genomgått rättspsykiatrisk undersökning<br>eller undersökning enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutred-<br>ning i brottmål, m.m. inte skall ingå i registret.</p>
<p>Sammanfattningsvis innebär det sagda att uppgifter om personer som<br>har genomgått rättspsykiatrisk undersökning eller undersökning enligt<br>7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.,<br>skall få ingå i registret såvida uppgifterna inte härrör från ett mål där<br>åtalet i sin helhet ogillats och under förutsättning att domen i det aktuella<br>målet har vunnit laga kraft. Uppgifter skall även få registreras om perso-<br>ner som har genomgått motsvarande äldre undersökningsformer med<br>andra beteckningar.</p>
<p>Uppgifter som får registreras från undersökningsstadiet</p>
<p>När det gäller undersökningsstadiet har inget framkommit som tyder på<br>att ytterligare uppgifter än de som i dag registreras i Rättspsykiatriska<br>ärenderegistret är nödvändiga. Det handlar om uppgifter som rör perso-<br>nen (personnummer, kön, medborgarskap osv.), vilken brottslighet som<br>är aktuell samt resultatet av undersökningen. Dessa uppgifter får anses<br>som ett ganska snävt urval. Samtliga uppgifter har av företrädare för<br>forskning och utvecklingsverksamhet betraktats som nödvändiga.</p>
<p>Enligt 22 § personuppgiftslagen (1998:204) får uppgifter om person-<br>nummer behandlas utan samtycke bara när det är klart motiverat med<br>hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering<br>eller något annat beaktansvärt skäl. I detta fall anser regeringen att be-<br>handlingen av personnummer motiverad. De synnerligen integritetskäns-<br>liga uppgifter som skall hanteras medför att en säker identifiering är nöd-<br></p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>44</p>
<p>vändig. Personuppgifter och övriga uppgifter som används i Prop. 1998/99:72<br>Rättspsykiatriska ärenderegistret bör således få förekomma i det<br>rättspsykiatriska forsk-ningsregistret. Åldern kan dock utläsas ur person-<br>numret och behöver därför inte anges särskilt.</p>
<p>Uppgifter som får registreras från domstolsstadiet</p>
<p>Även vad gäller domstolsstadiet skall samma uppgifter som i dag före-<br>kommer i Rättspsykiatriska ärenderegistret fa registreras. Det rör sig<br>också här om ett begränsat antal uppgifter: utgången i ansvarsdelen, av-<br>görandet i påfölj dsfrågan samt eventuella beslut om utvisning. Beträff-<br>ande påföljdsfrågan skall utdömd påföljd men även uppgift om eventuell<br>påföljdseftergift få registreras.</p>
<p>När det gäller frågan om registrering av uppgifter om brottslighet som<br>omfattas av beslut om åtalsunderlåtelse måste beaktas att det i dessa fall<br>inte har skett någon domstolsprövning över huvud taget. Beslut om åtals-<br>underlåtelse fattas av åklagare. Mot bakgrund av det här uppställda kra-<br>vet på domstolsprövning och lagakraftvunnen dom innan registrering får<br>ske framstår det inte som rimligt ur integritetssynpunkt att tillåta registe-<br>ring av uppgifter av detta slag, där det inte meddelats någon dom över<br>huvud taget rörande den aktuella brottsligheten.</p>
<p>Uppgifter som far registreras från verkställighetsstadiet</p>
<p>En fråga är om uppgifter om annan psykiatrisk vård än rättspsykiatrisk<br>vård skall få ingå i registret.</p>
<p>Registrering av all psykiatrisk slutenvård under verkställigheten oav-<br>sett påföljd synes föra för långt. När det gäller uppgifter om rättspsykiat-<br>risk vård finns en naturlig koppling till ändamålen - forskning och ut-<br>vecklingsarbete inom det rättspsykiatriska området. Skyddet för den per-<br>sonliga integriteten gör sig vidare starkare gällande vid registrering av<br>uppgifter om frivillig psykiatrisk vård än vid registrering av uppgifter om<br>tvångsvård. I allmänhet torde också vårdtillfällen som avser rättspsykiat-<br>risk vård i högre utsträckning vara relevanta i förhållande till undersök-<br>ningsverksamheten. Ytterligare ett argument mot att tillåta registrering i<br>det rättspsykiatriska forskningsregistret av uppgifter om annan psykiat-<br>risk vård än rättspsykiatrisk är att sambearbetningar med andra register<br>ändå relativt ofta kommer att vara nödvändiga vid forskning. Vid sådan<br>sambearbetning kan uppgifter om frivillig vård beaktas. Från verkställig-<br>hetsstadiet bör därför endast uppgifter om rättspsykiatrisk vård fa regist-<br>reras. På verkställighetsstadiet kan detta bli aktuellt för dem som av<br>domstol har överlämnats till rättspsykiatrisk vård eller dömts till fäng-<br>else. Detta förslag innebär att det blir nödvändigt att registrera vissa upp-<br>gifter om verkställighet av fängelsestraff. I annat fall blir det inte möjligt<br>att begränsa uttagen från Sjukvårdsregistret till den aktuella person-<br>kretsen. Uppgifter om verkställighet av fängelsestraff kan också ha ett<br>självständigt intresse från forskningssynpunkt. Man kan t.ex. se på skill-<br></p>
<p>45<br></p>
<p>nader i verkställighetstider mellan dem som döms till fängelse respektive<br>överlämnas till rättspsykiatrisk vård.</p>
<p>De uppgifter som bör kunna registreras om verkställigheten av fäng-<br>else är när verkställigheten påbörjats respektive avslutats, inklusive tid-<br>punkter för villkorlig ffigivning och avbrott i verkställigheten. När det<br>gäller vårduppgifter bör uppgifter kunna registreras om tidpunkter för<br>vård enligt LRV, var personen vårdats och vilka diagnoser som ställts i<br>samband med utskrivning. Detta inkluderar uppgifter om flyttningar<br>mellan olika vårdinrättningar och diagnoser som då ställts.</p>
<p>Uppgifter bör även få registreras från förfluten tid. Detta är dock en-<br>dast möjligt när det gäller uppgifter som redan finns i RMV:s arkiv, alltså<br>uppgifter om undersökningsstadiet och domstolsstadiet.</p>
<h2>14 Uppgiftsskyldighet</h2>
<p>Regeringens förslag: Socialstyrelsen respektive Kriminalvårdsstyrel-<br>sen skall till Rättsmedicinalverket lämna sådana uppgifter som finns<br>hos respektive myndighet och som skall få ingå i det rättspsykiatriska<br>forskningsregistret.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har något att erinra mot ut-<br>redningens förslag, förutom Riksåklagaren som vill att man överväger ett<br>förtydligande om att Socialstyrelsens uppgiftsskyldighet även skall om-<br>fatta uppgifter om den nya brottslighet som ett beslut om åtalsunderlåt-<br>else avser.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: När det gäller rättspsykiatriska<br>undersökningar skall utlåtandet över undersökningen enligt 7 § andra<br>stycket förordningen (1991:1413) om rättspsykiatrisk undersökning<br>överlämnas till bl.a. Rättsmedicinalverket (RMV) så snart detta färdig-<br>ställts. Intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i<br>brottmål, m.m. skall också överlämnas till RMV, vilket anges i 15 § för-<br>ordningen (1992:289) om särskild personutredning i brottmål, m.m. När<br>det gäller yttranden av Socialstyrelsens rättsliga råd finns ingen författ-<br>ningsenlig skyldighet att skicka dessa till RMV, men yttrandena skickas<br>ändå dit enligt en sedan länge tillämpad praxis.</p>
<p>Domstolarna har en författningsenlig skyldighet att i vissa fall skicka<br>domar till RMV. Om domstolen beslutar att en tilltalad skall överlämnas<br>till rättspsykiatrisk vård och denne vistas på en enhet för rättspsykiatrisk<br>undersökning, skall en kopia av domen skickas till RMV (22 § förord-<br>ningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.). I<br>30 § samma förordning anges en ytterligare situation där en kopia av<br>domen skall skickas till RMV. Så skall ske, om en läkares eller Social-<br>styrelsens yttrande över en rättspsykiatrisk undersökning av den tilltalade<br>har inhämtats i målet.</p>
<p>Domstolarna skickar i viss utsträckning också till RMV domar i mål<br>där § 7-intyg har hämtats in. Någon författningsenlig skyldighet att göra</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>46</p>
<p>detta finns dock inte utan förfarandet bygger på en hemställan från RMV<br>till Domstolsverket.</p>
<p>Uppgifter om verkställighet av fängelse finns hos Kriminalvårdsstyrel-<br>sen medan uppgifter om rättspsykiatrisk vård finns hos Socialstyrelsen.<br>Dessa myndigheter har för närvarande inte någon skyldighet att skicka<br>sådana uppgifter till RMV.</p>
<p>Enligt 1 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess, förutom<br>mot enskilda, även mot andra myndigheter. Om sekretess gäller även för<br>de uppgifter som skall tillföras registret från andra myndigheter, kan<br>alltså sekretesslagen utgöra ett hinder för utlämnande. Enligt 14 kap. 1 §<br>sekretesslagen hindrar sekretess emellertid inte att en uppgift lämnas till<br>en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.</p>
<p>Från Socialstyrelsen skall inhämtas dels uppgifter ur yttranden av det<br>rättsliga rådet, dels uppgifter som Socialstyrelsen har erhållit från sjuk-<br>vårdsinrättningar. Här är 7 kap. 1 § sekretesslagen tillämplig. Enligt<br>denna bestämmelse gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för upp-<br>gifter om den enskildes hälsotillstånd och andra personliga förhållanden,<br>om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller<br>någon honom närstående lider men.</p>
<p>Från kriminalvården skall inhämtas uppgifter om verkställigheten av<br>fängelsestraff. Inom kriminalvården gäller sekretess för uppgift om en-<br>skilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller<br>någon honom närstående lider men eller att fara uppkommer för att nå-<br>gon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs, 7 kap.</p>
<p>21 § sekretesslagen. Är den dömde föremål för hälso- och sjukvård under<br>verkställigheten gäller sedvanlig sekretess enligt 7 kap. 1 § för uppgifter<br>som förekommer i den verksamheten.</p>
<p>Domstolarna skall lämna uppgifter om utgången i ansvarsdelen, avgör-<br>andet i påföljdsfrågan samt eventuella beslut om utvisning i mål där be-<br>träffande den dömde har utfärdats ett rättspsykiatriskt utlåtande eller ett<br>intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brott-<br>mål, m.m. Det rör sig alltså om vissa begränsade uppgifter i domslutet.<br>Hos domstolarna är det i första hand sekretessbestämmelserna i 7 kap.</p>
<p>22 § sekretesslagen som kan bli tillämpliga. Enligt denna paragraf gäller<br>sekretess hos domstol i brottmål för uppgift om enskilds hälsotillstånd<br>eller andra personliga förhållanden som framkommer vid särskild perso-<br>nutredning, rättspsykiatrisk undersökning eller annan sådan utredning,<br>om det av särskild anledning kan antas att den som uppgiften rör eller<br>någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Därutöver finns<br>vissa särskilda regler om vad som sker med sekretessbelagda uppgifter<br>som har förebringats vid en förhandling eller tagits in i en dom. När det<br>gäller uppgifter i domar kan i korthet nämnas att sekretessen består en-<br>dast om domstolen i domen förordnar om detta. Uppgifter i själva dom-<br>slutet kan sekretessbeläggas endast i undantagsfall.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett skäl för att författningsreglera till-<br>förandet av uppgifter till det rättspsykiatri ska forskningsregistret är att<br>tillförsäkra att uppgiftslämnandet fungerar i praktiken. Det är emellertid<br>också så att sekretesslagens bestämmelser innebär att en sådan reglering</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>47</p>
<p>oftast torde vara en förutsättning for att uppgifterna skall kunna tillföras<br>registret.</p>
<p>Den i bakgrundsavsnittet redovisade sekretessregleringen för uppgifter<br>hos Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen medför att uppgiftsskyl-<br>dighet bör föreskrivas i lag eller förordning, om inte sådan skyldighet<br>redan är föreskriven.</p>
<p>Sekretessen torde i och för sig normalt inte hindra domstolarna från att<br>skicka domar till RMV i mål där intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om<br>särskild personutredning i brottmål, m.m. har hämtats in. I dag saknas<br>dock författningsenlig skyldighet för domstolarna att expediera domar till<br>RMV i sådana mål och domar skickas in i endast ungefär hälften av mål-<br>en. En sådan skyldighet bör därför ställas upp. Regeringen avser att<br>komplettera förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa<br>brottmål, m.m. Efter denna komplettering kommer domstolarna att vara<br>skyldiga att till RMV expediera domen i samtliga mål där rättspsykiatrisk<br>undersökning gjorts eller intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild<br>personutredning i brottmål, m.m. har hämtats in.</p>
<p>Enligt tidigare nämnda 7 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretessen<br>inom hälso- och sjukvården även i annan medicinsk verksamhet. Som<br>exempel på sådan verksamhet anges bl.a. rättspsykiatrisk undersökning.</p>
<p>En fråga är om uppgifter som förekommer i den rättspsykiatriska un-<br>dersökningsverksamheten hos RMV kan - utan hinder av sekretess -<br>lämnas vidare till en verksamhet inom RMV som avser förande av ett<br>register för forskning och utvecklingsarbete. Detta beror på om den<br>rättspsykiatriska undersökningsverksamheten i förhållande till register-<br>verksamheten är att anse som en sådan självständig verksamhetsgren<br>inom RMV som avses i 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen.</p>
<p>Det rättspsykiatriska forskningsregistret skall avse forsknings- och ut-<br>vecklingsarbete inom rättspsykiatrin. Sannolikt kommer viss forskning<br>att ta sikte på spörsmål inom rättspsykiatrin som saknar en direkt kopp-<br>ling till RMV:s verksamhet och ansvarsområde. Men registret lär också<br>komma att utgöra stöd för forskning inom rättspsykiatrin som är av direkt<br>betydelse för verkets verksamhet och ansvarsområde. Dessutom skall<br>registret få användas för utvecklingsarbete, något som RMV enligt sin<br>instruktion skall svara för. Verksamheten i stort som avser utvecklings-<br>arbete och stöd åt forskning kan inte anses som en självständig verksam-<br>het gentemot undersökningsverksamheten. Verksamheten i anslutning till<br>det rättspsykiatriska forskningsregistret får anses ha sådant samband med<br>övrig verksamhet att inte heller denna bör anses som en självständig<br>verksamhetsgren. Någon författningsreglering av tillförandet till registret<br>av uppgifter som förekommer i undersökningsverksamheten är således<br>inte nödvändig.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>48</p>
<h2>15</h2>
<h2>Information och samtycke</h2>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Regeringens förslag: Information skall lämnas till den enskilde när<br>denne för första gången i målet registreras i det rättspsykiatriska<br>forskningsregistret. Rättsmedicinalverket skall såsom personupp-<br>giftsansvarigt ansvara för att informationen lämnas och att den har ett<br>visst innehåll. Något krav på samtycke införs inte.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser tillstyrker utredning-<br>ens förslag eller har inget att erinra mot det. Riksförbundet för Social och<br>Mental Hälsa (RSMH) anser att grundregeln måste vara informerat sam-<br>tycke vid all dataregistrering av personuppgifter. Undantag förutsätter att<br>brukarorganisationen får inflytande över registrets användning.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: I personuppgiftslagen<br>(1998:204) regleras samtycke och information på olika ställen. I 10 §<br>uppställs som en huvudregel att personuppgifter får behandlas bara om<br>den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen. I vissa andra<br>fall får dock behandling som är nödvändig för vissa ändamål ske. Dessa<br>ändamål räknas upp i paragrafen. I 12 § finns bestämmelser om återkal-<br>lelse av samtycke. När det gäller s.k. känsliga personuppgifter enligt 13 §<br>gäller ett principiellt förbud för att behandla sådana. Undantag från för-<br>budet görs dock bl.a. om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga<br>samtycke till behandlingen eller på ett tydligt sätt offentliggjort uppgif-<br>terna. I de följande paragraferna behandlas ett antal andra fall där käns-<br>liga personuppgifter får behandlas, även om något samtycke inte har<br>getts. I 23-27 §§ ges föreskrifter om information.</p>
<p>Om uppgifterna samlas in från den registrerade själv skall information<br>om behandlingen av uppgifterna ges i samband med detta.</p>
<p>Samlas uppgifterna in från någon annan källa skall den personupp-<br>giftsansvarige självmant lämna den registrerade information om behand-<br>lingen av uppgifterna när de registreras. Är uppgifterna avsedda att läm-<br>nas ut till tredje man, behöver informationen dock inte ges förrän upp-<br>gifterna lämnas ut för första gången. Information behöver inte lämnas om<br>det finns bestämmelser om registrerandet eller utlämnandet av person-<br>uppgifterna i en lag eller någon annan författning. Kravet på information<br>gäller inte heller om det visar sig vara omöjligt eller skulle innebära en<br>oproportionerligt stor arbetsinsats. Om uppgifterna skall användas för att<br>vidta åtgärder som rör den registrerade skall dock information lämnas<br>senast i samband med att så sker.</p>
<p>Lagen (1995:606) om vissa personuppgifter for officiell statistik inne-<br>håller ett krav på att personer skall upplysas om registreringen när upp-<br>gifter hämtas in direkt till personregistret från dem som är eller avses bli<br>registrerade. Något informationskrav i de fall uppgifterna inte hämtas in<br>direkt från den registrerade har emellertid inte ställts upp. I flera andra<br>registerförfattningar finns bestämmelser om att information skall lämnas,<br>medan krav på samtycke inte ställs upp.</p>
<p>49</p>
<p>Samtycke definieras enligt 3 § personuppgiftslagen som varje slag av<br>frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registre-<br>rade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter<br>som rör honom eller henne.</p>
<p>Av artikel 8 i dataskyddsdirektivet framgår bl.a. följande.</p>
<p>Medlemsstaterna skall förbjuda behandling av personuppgifter som av-<br>slöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk<br>övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa och<br>sexualliv.</p>
<p>Vad som nu sagts gäller inte bl.a. om den registrerade har lämnat sitt<br>uttryckliga samtycke till en sådan behandling, utom när det enligt med-<br>lemsstatens lagstiftning anges att förbudet inte kan upphävas genom den<br>registrerades samtycke.</p>
<p>Förbudet mot behandling av personuppgifter gäller inte heller när be-<br>handlingen av uppgifterna är nödvändig med hänsyn till förebyggande<br>hälso- och sjukvård, medicinska diagnoser, vård eller behandling eller<br>administration av hälso- eller sjukvård eller när dessa uppgifter behand-<br>las av någon som är yrkesmässigt verksam på hälso- och sjukvårdsområ-<br>det och som enligt nationell lagstiftning eller bestämmelser som antagits<br>av behöriga nationella organ är underkastad tystnadsplikt eller av en an-<br>nan person som är ålagd en liknande tystnadsplikt.</p>
<p>Under förutsättning av lämpliga skyddsåtgärder och av hänsyn till ett<br>viktigt allmänt intresse får medlemsstaterna vidare antingen i sin natio-<br>nella lagstiftning eller genom ett beslut av tillsynsmyndigheten besluta<br>om andra undantag än de som nyss sagts.</p>
<p>Regler om information som skall lämnas självmant till den registrerade<br>finns i artikel 10 och 11 i dataskyddsdirektivet. Dessa innebär följande.</p>
<p>Medlemsstaterna skall föreskriva att den personuppgiftsansvarige i<br>vart fall skall ge den person från vilken uppgifter om honom själv samlas<br>in följande information, utom i fall då han redan känner till informatio-<br>nen:</p>
<p>a) Den registeransvariges och dennes eventuella företrädares identitet.</p>
<p>b) Ändamålen med den behandling för vilken uppgifterna är avsedda.</p>
<p>c) All ytterligare information, exempelvis</p>
<p>- mottagarna eller de kategorier som mottar uppgifterna,</p>
<p>- huruvida det är obligatoriskt eller frivilligt att besvara frågorna<br>samt eventuella följder av att inte svara,</p>
<p>- förekomsten av rättigheter att få tillgång till och att erhålla rättelse<br>av uppgifter som rör honom, i den utsträckning som den<br>ytterligare informationen - med hänsyn till de särskilda<br>omständigheter under vilka uppgifterna samlas in - är nödvändig<br>för att tillförsäkra den registrerade en korrekt behandling.</p>
<p>Om uppgifterna inte har samlats in från den registrerade, skall med-<br>lemsstaterna föreskriva att den personuppgiftsansvarige vid tiden för re-<br>gistreringen av personuppgifter eller, om utlämnande till en tredje man<br>kan förutses, inte senare än vid den tidpunkt då uppgifterna först lämnas<br>ut, skall ge den registrerade motsvarande information som nyss sagts.</p>
<p>Denna skyldighet skall inte gälla när det - särskilt i samband med be-<br>handling för statistiska ändamål eller historiska eller vetenskapliga<br></p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>50</p>
<p>forskningsändamål — visar sig omöjligt eller innebära en oproportioner-<br>ligt stor ansträngning att ge information eller om registrering eller utläm-<br>nande uttryckligen föreskrivs i författning. I sådana fall skall medlems-<br>staterna föreskriva lämpliga skyddsåtgärder.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>Regeringen gör följande överväganden när det gäller frågan om informa-<br>tion och samtycke beträffande det rättspsykiatriska forskningsregistret.</p>
<p>Information respektive samtycke bidrar till skyddet för den enskildes<br>personliga integritet och kan därmed höja allmänhetens förtroende för<br>registret. Vissa skäl talar emellertid i motsatt riktning. Ett skäl är att det<br>skulle kunna vara skadligt för de aktuella personernas psykiska hälsa.<br>Risken för detta kan dock inte anses så stor att det motiverar att man av-<br>står från information och samtycke. Ett annat skäl mot att kräva samtycke<br>är att det skulle innebära att de som inte samtyckte skulle saknas i regist-<br>ret. Med hänsyn till ändamålet med registret skulle detta vara mycket<br>otillfredsställande. En hel del projekt skulle omöjliggöras eller klart för-<br>sämras. Den tänkta utförliga regleringen av registret bidrar till att upp-<br>rätthålla skyddet för integriteten. Vidare stärks förtroendet för registret<br>genom att det till såväl den enskilde som till allmänheten lämnas en öp-<br>pen information om innehållet i och syftet med registret. På registre-<br>ringsstadiet kan ändamålet med registret beskrivas för den enskilde. Där-<br>emot kan inte de olika forskningsprojekten eller liknande anges. Ett krav<br>på samtycke skulle innebära att den som samtyckte gav någon form av<br>generellt tillstånd att använda uppgifterna inom ramen för de uppgivna<br>ändamålen, såvida inte samtycke skulle krävas också för annan behand-<br>ling av personuppgifterna.</p>
<p>Nackdelarna med ett krav på samtycke vid registreringen väger tungt.<br>Det kan också ifrågasättas hur meningsfullt ett sådant krav verkligen är.<br>Övervägande skäl talar alltså för att inte ställa upp ett krav på samtycke<br>på detta stadium. Om ett krav på samtycke i stället skulle ställas upp vid<br>behandling i enlighet med ändamålen skulle det innebära att de som inte<br>samtyckte skulle saknas i forsknings- och utvecklingsprojektet. Här<br>skulle det emellertid vara möjligt att ha en undantagsregel för vissa fall,<br>t.ex. med innebörden att kravet på samtycke inte gällde om det faktum att<br>vissa personer saknades skulle förrycka hela projektet eller om det skulle<br>vara oetiskt, med hänsyn till vad projektet gällde, att kontakta de i pro-<br>jektet ingående personerna. Det skulle då vara nödvändigt att någon<br>myndighet, närmast den personuppgiftsansvarige, fick pröva om undan-<br>tag skulle göras eller inte. När det gäller forskning kräver ett godkän-<br>nande av forskningsetisk kommitté enligt huvudregeln samtycke från<br>deltagarna. Regeringen anser inte att det bör införas krav på någon ytter-<br>ligare prövning av om samtycke skall krävas. När det gäller användning<br>av registret för utvecklingsarbete bör det i regel vara olämpligt om vissa<br>personer utesluts på grund av bristande samtycke, eftersom detta kan ge<br>ett ofullständigt underlag. I detta sammanhang är också individerna i<br></p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>51</p>
<p>regel av mindre intresse. Något krav på samtycke bör därför inte gälla för<br>det rättspsykiatriska forskningsregistret avseende dessa fall.</p>
<p>Däremot skall ett krav på information vid registreringen ställas upp.<br>Detta krav skall vara undantagslöst. Informationen skall ges när registre-<br>ring av uppgifter avseende ett visst brottmål aktualiseras för första<br>gången. Uppgifter skall enligt förslaget kunna registreras från olika sta-<br>dier i ett brottmål. Registreringen lär i regel inte ske vid ett tillfälle. In-<br>formationen behöver emellertid enbart lämnas en gång såvitt gäller upp-<br>gifterna från ett visst mål. Om en person sedan återfaller i brott, aktuali-<br>seras registrering av nya uppgifter. Information skall då lämnas på nytt.</p>
<p>Informationen bör ange vem som är personuppgiftsansvarig, ändamål-<br>en med behandlingen, vilken typ av uppgifter som behandlingen får avse<br>och mottagarna av uppgifterna. Vidare bör information ges om gällande<br>sekretess och säkerhetsbestämmelser. Den enskilde bör också upplysas<br>om personuppgiftslagens bestämmelser om rätten att efter ansökan få<br>information om behandlingen av personuppgifter samt rätten till rättelse<br>och skadestånd. Slutligen bör anges vad som gäller om tillgång till upp-<br>gifter, utlämnande på medium för automatiserad behandling och beva-<br>rande av uppgifter. Rättsmedicinalverket är såsom personalupp-<br>giftsansvarigt ansvarigt för att information lämnas.</p>
<h2>16 Användning av uppgifterna</h2>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Regeringens förslag: Utlämnande av uppgifter ur registret skall prö-<br>vas av Rättsmedicinalverket. Utlämnande på medium för automatise-<br>rad behandling skall fa ske endast om mottagarens användning av<br>uppgifterna är förenlig med registrets ändamål. Endast Rättsmedici-<br>nalverket skall ha direktåtkomst till registret. Forskarnas användning<br>av personuppgifter från det rättspsykiatriska forskningsregistret efter<br>utlämnande skall inte författningsregleras särskilt.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag, men innebär en mer detaljerad reglering i lagen av åtkomsten till<br>uppgifter i registret. I utredningens förslag regleras dessutom uttryck-<br>ligen vilka sökbegrepp som skall fa användas.</p>
<p>Remissinstanserna: Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet<br>ifrågasätter om en terminalåtkomst till registret över huvud taget behövs.<br>Riksförbundet för Social och Mental hälsa (RSMH) kräver insyn och in-<br>flytande för brukarorganisationema för att kunna acceptera användning<br>utan de registrerades samtycke. Riks-IFS anser att forskarnas användning<br>av personuppgifterna skall författningsregleras.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>I det följande tas upp frågor som avser användning av det rättspsykiat-<br>riska forskningsregistret och de uppgifter som enligt förslaget skall få<br></p>
<p>52</p>
<p>registreras. Vissa grundläggande frågor om sekretess för uppgifter i<br>registret behandlas i nästa avsnitt. Där föreslås att sekretess enligt en ny<br>bestämmelse, 7 kap. 39 §, i sekretesslagen (1980:100) skall gälla för<br>verksamheten i anslutning till registret.</p>
<p>Sekretessreglernas betydelse för utlämnande av uppgifter från registret</p>
<p>Vid ett utlämnande för forskning kan mottagaren vara en offentlig insti-<br>tution eller en tjänsteman. Det andra alternativet är att utlämnandet sker<br>till en enskild forskare. Enligt den föreslagna nya bestämmelsen i sekre-<br>tesslagen (7 kap. 39 §) gäller sekretess om det inte står klart att uppgiften<br>kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.<br>Är uppgifter hemliga enligt en sekretessbestämmelse som upptar ett<br>skaderekvisit torde, enligt förarbetena till sekretesslagen (prop.<br>1979/80:2 s. 347), utlämnande för forskning mycket ofta komma till<br>stånd utan beaktansvärd risk för skada. Detta motiveras med att sekretes-<br>sen enligt 13 kap. 3 § sekretesslagen följer uppgiften om mottagaren är<br>en offentlig institution eller tjänsteman och att enskild forskare kan åläg-<br>gas förbehåll med stöd av 14 kap. 9 § sekretesslagen. I propositionen<br>tilläggs slutligen att man i sista hand kan falla tillbaka på dispensregeln i<br>14 kap. 8 § sekretesslagen. Regeln i 13 kap. 3 § blir tillämplig när utläm-<br>nandet från registret sker för forskning inom ramen för en myndighet.</p>
<p>Vid utlämnande till enskilda ger 14 kap. 9 § en myndighet möjlighet<br>att ställa upp ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna en<br>uppgift vidare eller att utnyttja den. Sådant förbehåll skall ställas upp om<br>myndigheten finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet,<br>som enligt bestämmelse om sekretess utgör hinder att lämna ut uppgift<br>till enskild, kan undanröjas genom förbehållet. Slutligen finns en dis-<br>pensmöjlighet för regeringen enligt 14 kap. 8 §. Regeringen far, förutom<br>när det särskilt anges i bestämmelse om sekretess, för särskilt fall<br>förordna om undantag från sekretess när det är påkallat av synnerliga<br>skäl.</p>
<p>Denna undantagsreglering får anses tillräcklig för att registret skall<br>kunna användas i enlighet med ändamålen. En fråga är om uppgifter i<br>registret kan lämnas ut t.ex. för forskning som inte omfattas av registrets<br>ändamål. Offentlighetsprincipen som den kommer till uttryck i tryckfri-<br>hetsförordningen och sekretesslagen har ingen koppling till ändamålsbe-<br>greppet i personuppgiftssammanhang. En begäran om att få ut en allmän<br>handling skall således prövas enligt tryckfrihetsförordningen och sekre-<br>tesslagen. Om uppgifterna är sekretessbelagda men myndigheterna finner<br>att ett hinder mot utlämnande undanröjs med ett förbehåll, måste utlämn-<br>ande ske, även om uppgifterna skall användas på ett sätt som inte över-<br>ensstämmer med ändamålet.</p>
<p>Mot bakgrund av det sagda kan ändamålsbestämningen, särskilt när det<br>gäller kravet på godkännande av forskningsetisk kommitté, framstå som<br>mindre meningsfull. Så är emellertid inte fallet. Till en början kan näm-<br>nas att ett utlämnande med stöd av offentlighetsprincipen förutsätter att<br>de begärda uppgifterna kan tas fram med endast rutinbetonade åtgärder.<br></p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>53</p>
<p>Är inte detta möjligt, föreligger över huvud taget ingen skyldighet att<br>lämna ut uppgifterna. Vidare innebär det omvända skaderekvisitet i den<br>föreslagna nya bestämmelsen i 7 kap. 39 § sekretesslagen att en<br>skadeprövning måste ske i vaije särskilt fall som ett utlämnande blir ak-<br>tuellt. Inte sällan torde denna skadeprövning utfalla så att sekretess gäller<br>för uppgifterna, om ett godkännande av forskningsetisk kommitté saknas.<br>I ett sådant fall kan det ju finnas anledning att ifrågasätta forskningens<br>vederhäftighet. Här kan också tilläggas att en myndighet vid utlämnande<br>grundat på offentlighetsprincipen inte är skyldig att lämna ut allmänna<br>handlingar på medium för automatiserad behandling. Ända-<br>målsbestämningen har också betydelse på ett mera praktiskt plan. Det<br>finns ju ingen anledning för den personuppgiftsansvarige att t.ex. i in-<br>formationsmaterial uppmuntra användning av uppgifterna som inte är<br>förenlig med ändamålen.</p>
<p>Prövning av frågan om utlämnande</p>
<p>Enligt 2 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen prövas frågor om utlämnande<br>av allmän handling av den myndighet som förvarar handlingen, om det<br>inte är föreskrivet att en annan myndighet skall göra detta. En erinran om<br>detta finns i 15 kap. 6 § sekretesslagen. Där finns också, i paragrafens<br>andra stycke, bestämmelser om vem på myndigheten som skall göra<br>denna prövning. Regleringen innebär att i de fall någon enligt arbetsord-<br>ning eller ett särskilt beslut är anförtrodd vården av den handling som<br>begärs utlämnad, denne i första hand skall pröva begäran. I tveksamma<br>fall skall han hänskjuta frågan till myndigheten, om detta kan ske utan<br>tidsutdräkt eller annan olägenhet för sökanden. Samma sak gäller om den<br>som har handlingen i sin vård vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar<br>ut den med förbehåll, och sökanden begär att frågan hänskjuts till<br>myndigheten. Med myndigheten förstås i sammanhanget den eller de<br>befattningshavare som i sin tjänst har behörighet att på myndighetens<br>vägnar fatta beslut i saken. Vid statliga myndigheter är detta normalt<br>myndighetens chef, om inte annat är föreskrivet.</p>
<p>Utgångspunkten är alltså att myndigheten - i det här fallet Rättsmedi-<br>cinalverket (RMV) - prövar frågan om utlämnande enligt tryckfrihets-<br>förordningen och sekretesslagen. För att beslutsfunktionen skall få läggas<br>på en annan myndighet krävs, enligt 2 kap. 14 § tryckfrihetsförord-<br>ningen, särskilda skäl. Regeringen ser ingen anledning att överväga någ-<br>on annan ordning för det rättspsykiatriska forskningsregistret än den som<br>normalt skall gälla. Det saknas skäl, också från integritetssynpunkt, att<br>låta någon annan än den personuppgiftsansvarige, alltså RMV, medverka<br>i prövningen.</p>
<p>Utlämnande av uppgifter på medium för automatiserad behandling</p>
<p>Utlämnande av uppgifter från det rättspsykiatriska forskningsregistret<br>blir huvudsakligen aktuellt i två situationer. I det ena fallet begärs upp-<br>gifter utlämnade för att användas för forskning i enlighet med registrets</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>54</p>
<p>ändamål. Den andra situationen avser det fallet att utlämnandet grundar<br>sig på offentlighetsprincipen.</p>
<p>När det gäller utlämnande för forskning finns det inget behov av att i<br>lag inskränka möjligheten att lämna ut uppgifterna på medium för auto-<br>matiserad behandling. Från forskningssynpunkt är det tvärtom uppenbart<br>att denna möjlighet bör finnas.</p>
<p>Vad därefter angår ett utlämnande med stöd av offentlighetsprincipen<br>är en myndighet enligt tryckfrihetsförordningen inte skyldig att lämna ut<br>allmänna handlingar på medium för automatiserad behandling. Bestäm-<br>melserna i 2 kap. 12 och 13 §§ tryckfrihetsförordningen innebär endast<br>en skyldighet att tillhandahålla utskrifter eller att ge sökanden en möjlig-<br>het att ta del av handlingen på en bildskärm eller liknande.</p>
<p>Den sekretess som normalt kommer att gälla för uppgifterna i det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret gör att utrymmet för att lämna ut<br>uppgifter, som begärs med stöd av offentlighetsprincipen, på medium för<br>automatiserad behandling är starkt begränsat. Man kan dock tänka sig<br>den situationen att en forskare, vars forskning inte har godkänts av en<br>forskningsetisk kommitté, begär att fa ut uppgifter och att skaderisken<br>kan undanröjas med ett förbehåll. I så fall föreligger en skyldighet att<br>lämna ut uppgiften.</p>
<p>I lagen (1998:543) om hälsodataregister föreskrivs att personuppgifter<br>far lämnas ut på medium för automatiserad behandling om de skall an-<br>vändas för sådana ändamål för vilka hälsodataregister far föras.</p>
<p>Med hänsyn till att det rör sig om uppgifter i ett mycket integri-<br>tetskänsligt register och till att ett visst, om än begränsat, utrymme finns<br>för utlämnande som inte är förenligt med ändamålet bör en bestämmelse<br>införas som begränsar möjligheterna till utlämnande på medium för auto-<br>matiserad behandling. Någon anledning att tillåta utlämnande på medium<br>för automatiserad behandling i andra situationer än när det rör sig om<br>användning i enlighet med registrets ändamål finns inte. Bestämmelsen<br>bör därför innebära att sådant utlämnande skall få ske endast om mot-<br>tagarens användning av uppgifterna är förenlig med registrets ändamål.</p>
<p>Sökbegrepp</p>
<p>Personuppgifter fas fram ur ett register med hjälp av att uppgifter - t.ex.<br>namn, personnummer eller brott - används som sökbegrepp. Från integri-<br>tetssynpunkt finns det anledning att vara restriktiv med sökmöjligheter<br>och begränsa antalet sökbegrepp som far användas. En begränsning av<br>sökmöjligheterna minskar å andra sidan möjligheterna att använda regis-<br>tret för forskning och utvecklingsarbete. En av de största fördelarna med<br>ett dataregister jämfört med manuella register är att olika sökningar kan<br>göras snabbt. Regeringen föreslår en snävt utformad ändamålsbestäm-<br>melse. Registret skall fa innehålla endast de uppgifter som bedömts ha ett<br>verkligt intresse för forskning och utvecklingsarbete. Möjligheterna till<br>direktåtkomst kommer också att i lagen begränsas till RMV och närmare<br>preciseras av regeringen i en förordning. Vaije begränsning av antalet<br>sökord kan sägas begränsa möjligheterna för forskning och utvecklings-</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>55</p>
<p>arbete i motsvarande mån. Regeringen finner därför inte skäl att i lagen Prop. 1998/99:72<br>införa några begränsningar av de sökbegrepp som får användas.</p>
<p>Tillgång till personuppgifter</p>
<p>I det föregående har diskuterats förutsättningarna för att utlämnande på<br>medium för automatiserad databehandling skall få ske. En möjlighet är<br>att ta del av innehållet i registret med hjälp av direktåtkomst vilket kan<br>innebära exempelvis via en bildskärm eller telefoni. När det gäller direkt-<br>åtkomst talar integritetshänsynen ännu starkare för att sådan åtkomst<br>skall förbehållas RMV. Denna begränsning bör framgå av lagen. Av<br>integritetsskäl bör tillgången till personuppgifterna i det rättspsykiatriska<br>forskningsregistret inte medges andra än dem som är engagerade i<br>verksamheten i anslutning till det rättspsykiatriska forskningsregistret.<br>Ansvaret för detta åvilar RMV som genom olika kontroll- och säkerhets-<br>system skall säkerställa att endast de som är behöriga därtill kan ta del av<br>uppgifterna i registret. Utgångspunkten bör vara att endast några enstaka<br>personer skall ha tillgång till personuppgifterna i det rättspsykiatriska<br>forskningsregistret och att antalet skall begränsas till vad som är nödvän-<br>digt för att arbetet med registerföringen och den andra tillåtna behand-<br>lingen av personuppgifterna skall kunna utföras.</p>
<p>Användning av personuppgifterna efter utlämnande</p>
<p>När personuppgifter har lämnats ut från det rättspsykiatriska forsknings-<br>registret till en forskare kommer en ny automatiserad behandling av per-<br>sonuppgifterna ofta att vara aktuell. Det har tidigare konstaterats att en<br>författningsreglering av krav på information eller samtycke i samband<br>med utlämnande inte är lämplig. Frågan är om forskarnas användning av<br>uppgifterna bör regleras i författning på något annat sätt.</p>
<p>Personuppgiftslagens bestämmelser är tillämpliga på sådan helt eller<br>delvis automatiserad behandling av personuppgifter som äger rum i<br>forskningsverksamhet sedan uppgifterna utlämnats från det rättspsykiat-<br>riska forskningsregistret. Även manuell behandling omfattas under vissa<br>förutsättningar av dessa bestämmelser. Regeringen bedömer att denna<br>reglering är tillräcklig och finner det inte nödvändigt att ytterligare reg-<br>lera användningen av personuppgifter efter utlämnande.</p>
<h2>17 Sekretess</h2>
<p>Regeringens förslag: Uppgifterna i registret samt verksamheten i an-<br>slutning till registret skall omfattas av sekretess enligt en ny bestäm-<br>melse i 7 kap. 39 § sekretesslagen (1980:100).</p>
<p>56</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen föreslog ett nytt stycke i 7 kap.<br>1 § sekretesslagen, med ett i huvudsak motsvarande innehåll som den nu<br>föreslagna bestämmelsen.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att erinra<br>mot utredningens förslag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En hänvisning till sekretesslagens<br>(1980:100) bestämmelser bör för tydlighetens skull tas in i lagen om<br>rättspsykiatriskt forskningsregister (14 §).</p>
<p>Utgångspunkten enligt sekretesslagen är att sekretessen normalt är be-<br>gränsad till ett visst ärende, en viss verksamhet eller en viss myndighet. I<br>sekretesslagens förarbeten kallas detta det primära sekretessområdet. La-<br>gen innehåller emellertid regler som innebär att sekretessen kan spridas<br>utanför det primära sekretessområdet. Man talar då om sekundär sekre-<br>tess. Om en sådan regel saknas följer sekretessen inte med när en uppgift<br>lämnas ut utanför det primära sekretessområdet. Däremot kan en annan<br>primär sekretessregel firmas som gäller för den mottagande myndigheten<br>eller för dess verksamhet.</p>
<p>Det sagda innebär följande för de uppgifter som skall tillföras det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret. Olika sekretessregler gäller hos<br>Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen för uppgifter om personliga<br>förhållanden som tillförs registret. Samma sekretessbestämmelse, 7 kap.<br>1 § sekretesslagen är dock tillämplig hos Socialstyrelsen och i Rättsmedi-<br>cinalverkets (RMV) undersökande verksamhet. Denna bestämmelse<br>torde dock inte vara tillämplig i registerverksamheten. Paragrafen är<br>nämligen bara tillämplig på sådan hälso- och sjukvård och annan medi-<br>cinsk verksamhet som är individuellt inriktad.</p>
<p>Enligt 7 kap. 16 § gäller sekretess för personuppgift om det kan antas<br>att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med per-<br>sonuppgiftslagen (1998:204). Tillämpningsområdet för denna bestäm-<br>melse är emellertid begränsat och bestämmelsen ger inte ett tillräckligt<br>skydd.</p>
<p>Även om uppgifterna i det rättspsykiatriska forskningsregistret an-<br>vänds för framställning av statistik i exempelvis RMV:s utvecklingsar-<br>bete, blir föreskrifterna om statistiksekretess i 9 kap. 4 § inte tillämpliga<br>hos RMV. Den paragrafen är nämligen endast tillämplig i sådan särskild<br>verksamhet hos en myndighet som avser framställning av statistik eller -<br>i den utsträckning regeringen föreskriver det - i annan därmed jämförbar<br>undersökning. Någon sådan verksamhet eller undersökning förekommer<br>inte hos RMV.</p>
<p>Någon annan primär sekretessregel än 7 kap. 16 § synes alltså inte<br>kunna bli tillämplig i RMV:s registerverksamhet. I sammanhanget bör<br>emellertid 13 kap. 3 § sekretesslagen uppmärksammas. Erhåller en myn-<br>dighet i sin forskningsverksamhet från annan myndighet uppgift som är<br>sekretessbelagd där, gäller sekretessen också hos den mottagande myn-<br>digheten (sekundär sekretess). Som framgår av bestämmelsens utform-<br>ning avses närmast den situationen att en myndighet för sin egen forsk-<br>ningsverksamhet, t.ex. ett bestämt forskningsprojekt, tar emot uppgifter.<br>Vad som nu är aktuellt är emellertid att uppgifter tillförs ett register som</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>57</p>
<p>utgör en källa för forsknings- och utvecklingsarbete. Denna bestämmelse<br>torde därför inte heller vara tillämplig.</p>
<p>Som konstaterats tidigare skall mycket känsliga personuppgifter tillför-<br>as registret. Detta bör därför omgärdas av en stark sekretess. Givetvis<br>måste uppgifterna kunna användas för forskning. Bortsett från detta är<br>det dock viktigt att det inte är lättare att få uppgifterna utlämnade från<br>registret än från de myndigheter som lämnat uppgifterna. Att ge uppgif-<br>terna samma sekretesskydd som när de förekommer i RMV:s undersök-<br>ningsverksamhet framstår som en lämplig lösning.</p>
<p>Ett tillägg till 7 kap. 1 § sekretesslagen bör dock inte göras då denna<br>bestämmelse inte torde vara tillämplig på registerverksamhet eftersom<br>bestämmelsen bara är tillämplig på sådan hälso- och sjukvård eller annan<br>medicinsk verksamhet som är individuellt inriktad.</p>
<p>I stället skall en ny bestämmelse införas i sekretesslagen så att sekre-<br>tess omfattar uppgifterna i det rättspsykiatriska forskningsregistret samt<br>RMV:s verksamhet i anslutning till registret.</p>
<p>Bestämmelsen skall vara försedd med ett omvänt skaderekvisit. Det<br>innebär att uppgifter i registret inte får lämnas ut, om det inte står klart att<br>uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller hans närstående lider<br>men. Presumtionen är alltså för sekretess. Det omvända skaderekvisitet<br>innebär att en skadeprövning avseende berörda personer skall ske i vaije<br>enskilt fall, alltså varje gång uppgifter skall lämnas ut från RMV. För att<br>uppgifter skall lämnas ut fordras i praktiken att RMV har kännedom inte<br>bara om mottagarens identitet utan också om dennes närmare avsikter<br>med uppgifterna. Denna lösning framstår som en rimlig avvägning mel-<br>lan intresset av att skydda den enskildes integritet samt intresset av att<br>kunna lämna ut uppgifter för forskningsändamål.</p>
<p>Sekretessen för uppgifterna hos RMV utgör inget hinder för Social-<br>styrelsen att i sin tillsyn över den rättspsykiatriska undersökningsverk-<br>samheten få tillgång till uppgifter från RMV (se 14 kap. 2§ första<br>stycket 3). Sekretessen för uppgiften följer dock inte med om uppgiften<br>lämnas till annan myndighet eftersom sekretessen endast gäller i RMV:s<br>verksamhet.</p>
<p>I likhet med 7 kap. 1 § sekretesslagen bör den nya bestämmelsen om-<br>fattas av 16 kap. 1 § sekretesslagen om undantag från meddelarfriheten.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<h2>18 Bevarande</h2>
<p>Regeringens förslag: Uppgifterna i det rättspsykiatriska forsknings-<br>registret skall bevaras enligt regleringen i personuppgiftslagen<br>(1998:204).</p>
<p>Utredningens förslag: Personuppgifter i det rättspsykiatriska forsk-<br>ningsregistret skall få bevaras i högst 30 år efter det att en uppgift om<br>personen från undersökningsförfarandet senast registrerades. Därefter får</p>
<p>58</p>
<p>uppgifterna i och för sig bevaras, men endast i sådan form att den<br>enskilde varken direkt eller indirekt kan identifieras.</p>
<p>Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker ut-<br>redningens förslag eller har inget att erinra. Relativt många tycker dock<br>att 30-årsgränsen är för snäv och att uppgifterna i registret bör kunna be-<br>varas längre tid än så. Bland dem finns Socialstyrelsen, Statskontoret,<br>Riksarkivet, Medicinska forskningsrådet, Medicinska fakulteten vid Göte-<br>borgs universitet, Landstinget i Östergötland och Svenska föreningen för<br>Rättspsykiatriskt samarbete. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa<br>(RSMH) vill ha en utgallring efter fem år och för vissa grupper efter tio<br>år.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regler om bevarande och gallring av<br>allmänna handlingar hos myndigheter finns i arkivlagen (1990:782).<br>Dessa regler har kortfattat berörts i avsnitt 7.2.4.</p>
<p>Av 9 § första stycket i) personuppgiftslagen (1998:204) framgår att en<br>personuppgift inte får bevaras under en längre tid än vad som är nödvän-<br>digt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. Personuppgifter får<br>dock bevaras under längre tid för historiska, statistiska eller vetenskap-<br>liga ändamål. Vidare anges i 8 § andra stycket personuppgiftslagen att<br>bestämmelserna inte hindrar att en myndighet arkiverar och bevarar all-<br>männa handlingar eller att arkivmaterial tas om hand av en arkivmyndig-<br>het.</p>
<p>I sitt yttrande över regeringens förslag till lagar om hälsodata- och<br>vårdregister anförde Lagrådet att en hänvisning till arkivlagens bestäm-<br>melser kom i konflikt med EG-direktivet 95/46/EG. Lagrådet föreslog att<br>denna hänvisning skulle utgå. Regeringen fann inte i det lagstiftnings-<br>ärendet någon anledning att göra någon annan bedömning av direktivets<br>förenlighet med regler om bevarande av allmänna handlingar och om-<br>händertagande av arkivmaterial än den som framgår av 8 § andra stycket<br>förslaget till personuppgiftslag (prop. 1997/98:108 s. 60). Med anledning<br>av vad som anförts i anslutning till denna paragraf (prop. 1997/98:44 s.<br>48) ansåg regeringen dock att hänvisningen till arkivlagen i förevarande<br>lagförslag kunde utgå i enlighet med Lagrådets förslag.</p>
<p>Regeringen anser att 30-årsgränsen kan framstå som något godtycklig,<br>eftersom den inte tillfredsställer vare sig forskningens eller brukarorgani-<br>sationens krav. Vid forskning inom rättspsykiatrin kan det ofta vara av<br>intresse att följa enskilda personer under en lång tid. En gräns på 30 år<br>skulle i alltför hög grad inskränka möjligheterna att bedriva vissa typer<br>av forskning. Regeringen anser att någon särskild tidsgräns inte bör<br>anges i lagen. Personuppgiftslagens bestämmelser bör här vara tillämp-<br>liga. Eftersom personuppgiftslagens regler, enligt 2 § i förevarande lag-<br>förslag, generellt kommer att gälla i den mån en fråga inte regleras i den<br>särskilda lagen om rättspsykiatriskt forskningsregister, är någon ytter-<br>ligare bestämmelse med hänvisning till personuppgiftslagen inte nödvän-<br>dig.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>59</p>
<h2>19</h2>
<h2>Skadestånd</h2>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Regeringens förslag: De bestämmelser om skadestånd som finns i<br>personuppgiftslagen (1998:204) skall gälla även vid behandling enligt<br>lagen om rättspsykiatriskt forskningsregister.</p>
<p>Utredningens förslag: Innehåller ingen reglering av skadeståndsskyl-<br>digheten.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har tagit upp denna fråga.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt personuppgiftslagen<br>(1998:204) skall den personuppgiftsansvarige ersätta den registrerade för<br>den skada som en behandling av personuppgifter i strid med den lagen<br>har orsakat. Ersättning skall inte bara betalas för person- och sakskada<br>utan också för ren förmögenhetsskada samt för den kränkning av den<br>personliga integriteten som behandlingen har inneburit. Bestämmelserna<br>innebär bl.a. att ersättningsskyldigheten kan jämkas om den ersättnings-<br>skyldige (personuppgiftsansvarige) visar att felet inte berodde på honom<br>eller henne.</p>
<p>Enligt artikel 23 i dataskyddsdirektivet skall medlemsstaterna före-<br>skriva att var och en som lidit skada till följd av en otillåten behandling<br>eller av någon annan åtgärd som är oförenlig med de nationella bestäm-<br>melser som antagits till följd av direktivet, har rätt till ersättning av den<br>registeransvarige för den skada som han har lidit. Den registeransvarige<br>kan helt eller delvis undgå detta ansvar om han bevisar att han inte är<br>ansvarig för den händelse som orsakade skadan.</p>
<p>Personuppgiftslagens regler om skadestånd bör gälla även såvitt avser<br>behandling av personuppgifter enligt lagen om rättspsykiatriskt forsk-<br>ningsregister. Detta bör åstadkommas genom att i lagen om rättspsykiat-<br>riskt forskningsregister införa en bestämmelse om skadeståndsskyldighet<br>som innebär att reglerna i personuppgiftslagen skall tillämpas.</p>
<h2>20 Rättelse</h2>
<p>Regeringens förslag: De bestämmelser om rättelse som finns i per-<br>sonuppgiftslagen (1998:204) skall gälla även behandling som utförts i<br>strid med lagen om rättspsykiatriskt forskningsregister.</p>
<p>Utredningens förslag: innehåller inte någon reglering av rättelse av<br>uppgifter i registret.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförbundet för Social och Mental Hälsa<br>(RSMH) betonar vikten av att den enskilde får tydlig information om bl.a.<br>rätten att få felaktiga uppgifter korrigerade.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det är av stor betydelse för att den<br>registrerade skall hysa tilltro till behandlingen av personuppgifter i det<br>aktuella registret att han eller hon har möjlighet att få felaktiga uppgifter<br>korrigerade eller utplånade.</p>
<p>60</p>
<p>I likhet med vad som ovan angetts beträffande skadestånd gäller per- Prop. 1998/99:72<br>sonuppgiftslagens regler om rättelse endast för uppgifter som behandlas i<br>strid med den lagen. Regeringen anser att samma regler skall tillämpas<br>även när behandling utförs i strid med lagen om rättspsykiatriskt forsk-<br>ningsregister.</p>
<h2>21 Överklagande</h2>
<p>Regeringens förslag: Ett beslut av Rättsmedicinalverket om infor-<br>mation som skall lämnas efter ansökan eller om rättelse får överklagas<br>hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd skall krävas vid<br>överklagande till kammarrätten.</p>
<p>Utredningens förslag: I utredningens förslag finns inte någon be-<br>stämmelse om överklagande.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna tar inte upp denna fråga.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett beslut av Rättsmedicinalverket<br>angående behandling av personuppgifter som direkt berör den enskilde<br>skall kunna överklagas. Detta gäller beslut om information som skall<br>lämnas efter ansökan enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) och om<br>rättelse enligt 28 § samma lag. Några bestämmelser om överklagande i<br>dessa fall finns inte i personuppgiftslagen. En särskild föreskrift om<br>överklagande måste därför tas in i lagen om rättspsykiatriskt forsknings-<br>register. Talan skall föras hos allmän förvaltningsdomstol, dvs. länsrät-<br>ten. För överklagande till kammarrätten skall krävas prövningstillstånd.</p>
<h2>22 Kostnader</h2>
<p>Förslaget innebär att ett register som inte finns i dag - det rättspsykiat-<br>riska forskningsregistret - skall inrättas och att Rättsmedicinalverket<br>(RMV) skall vara personuppgiftsansvarigt. Det blir således närmast aktu-<br>ellt med viss nyprogrammering. I ett initialskede måste inmatning av<br>uppgifter från gamla ärenden ske. Därefter skall en större datamängd<br>kontinuerligt underhållas. RMV beräknar dock att verksamheten i anslut-<br>ning till det rättspsykiatriska forskningsregistret skall kunna bedrivas av<br>befintlig personal. Sammanfattningsvis beräknar RMV att kunna utföra<br>sina åligganden enligt förslagen utan ytterligare anslag.</p>
<p>För domstolarnas del kommer en komplettering att göras i förord-<br>ningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m. Elär-<br>efiter kommer domstolarna att vara skyldiga att till RMV expediera dom-<br>en samtliga mål där rättspsykiatrisk undersökning har gjorts eller intyg<br>enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personalutredning i brottmål,<br>m.m. hämtats in. Eftersom domstolarna idag - med stöd i författning el-<br>ler i enlighete med en överenskommelse mellan Domstolsverket och<br>RMV - redan i stor utsträckning skickar kopior av domar i nyss nämnda</p>
<p>61<br></p>
<p>fall till RMV, torde kostnaderna för den utökade uppgiftsskyldigheten bli<br>så pass begränsade att de bör rymmas inom domstolarna ordinarie anslag.</p>
<p>Enligt förslaget åläggs vidare Socialstyrelsen och Kriminalvårdssty-<br>relsen en uppgiftsskyldighet. Kriminalvårdsstyrelsen anför i sitt remiss-<br>svar att styrelsens skyldighet att lämna uppgifter på ADB-medium med-<br>för att nya datorprogram behöver utvecklas.</p>
<p>Statskontoret anför att registret kommer att innebära merkostnader för<br>staten.</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att kostnaderna för att upprätta och be-<br>driva verksamheten i anslutning till registret samt för fullgörande av den<br>uppgiftsskyldighet som åläggs vissa myndigheter blir så begränsade att<br>de bör rymmas inom myndigheternas ordinarie anslag. Vad gäller RMV<br>bör beaktas att registret kommer att underlätta arbetet med uppföljning av<br>myndighetens verksamhet avsevärt.</p>
<h2>23 Ikraftträdande</h2>
<p>Den föreslagna lagstiftningen bör träda i kraft den 1 januari 2000. Några<br>övergångsbestämmelser är inte nödvändiga.</p>
<h2>24 Rättelse i sekretesslagen</h2>
<p>Regeringens förslag: Ett förbiseende vid införandet av lagen<br>(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område<br>(LYHS) skall rättas till.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: LYHS trädde i kraft den 1 januari<br>1999. Vid ikraftträdandet upphörde bl.a. lagen (1994:953) om åligganden<br>for personal inom hälso- och sjukvården (åliggandelagen) att gälla. Av<br>förbiseende kom hänvisningen i 16 kap. 1§ 8p sekretesslagen<br>(1980:100) till vissa av åliggandelagens bestämmelser inte att ändras till<br>motsvarande bestämmelser i LYHS. Förbiseendet bör rättas till. Det bör i<br>sammanhanget påpekas att det genom 13 § lagen (1998:538) om infö-<br>rande av LYHS framgår att hänvisningen i sekretesslagen till åliggande-<br>lagens bestämmelser nu avser bestämmelserna i LYHS.</p>
<h2>25 Författningskommentar</h2>
<h3>25.1 Förslag till lag om rättspsykiatriskt forskningsregister</h3>
<p>Förslaget innebär att en särskild lag skall reglera det rättspsykiatriska<br>forskningsregistret. Rättsmedicinalverket (RMV) skall vara personupp-<br>giftsansvarigt. Registret är inte ett sådant hälsodataregister som avses i<br>lagen (1998:543) om hälsodataregister. Denna fråga har berörts i avsnitt<br>11 under rubriken "Utvecklingsarbete".</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>62</p>
<h4>Inledande bestämmelse</h4>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>1 § Rättsmedicinalverket får för de ändamål som anges i 3 § med hjälp av<br>automatiserad behandling föra ett rättspsykiatriskt forskningsregister.</p>
<p>Rättsmedicinalverket är personuppgiftsansvarigt för registret.</p>
<p>Paragrafen anger att RMV med hjälp av automatiserad behandling far<br>föra ett rättspsykiatriskt forskningsregister för behandling av personupp-<br>gifter för vissa bestämda ändamål vilka anges i 3 §. Registret benämns<br>det rättspsykiatriska forskningsregistret. Skälen för valet av detta namn<br>har angivits i avsnitt 9.</p>
<p>Med behandling avses enligt 3 § personuppgiftslagen (1998:204) varje<br>åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare<br>sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering,<br>organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande,<br>användande, utlämnande genom översändande, spridning eller annat<br>tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samköming,<br>blockering, utplåning eller förstöring. Med personuppgift avses all slags<br>information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person<br>som är i livet.</p>
<p>RMV är personuppgiftsansvarigt för behandlingen. Skälen för denna<br>lösning har angetts i avsnitt 12.</p>
<p>Med personuppgiftansvaret följer enligt 9 § personuppgiftslagen ett<br>antal skyldigheter. Dessa innebär bl.a. att personuppgifter skall behandlas<br>lagligt, korrekt och i enlighet med god sed.</p>
<h4>Förhållandet till personuppgiftslagen</h4>
<p>2 § Om inget annat följer av denna lag tillämpas personuppgiftslagen<br>(1998:204) vid behandling av personuppgifter för det rättspsykiatriska<br>forskningsregistret.</p>
<p>Av personuppgiftslagen följer att bestämmelser i lagar och förordningar<br>som avviker från personuppgiftslagen gäller framför denna. I 2 § föreva-<br>rande lagförslag uttrycks förhållandet mellan personuppgiftslagen och<br>denna lag på det sättet att personuppgiftslagen gäller om inget annat sägs<br>i denna lag. Detta innebär bl.a. att bestämmelser om bevarande ges i per-<br>sonuppgiftslagen.</p>
<h4>Ändamål</h4>
<p>3 § Det rättspsykiatriska forskningsregistret far användas endast för</p>
<p>1. behandling av personuppgifter för forskning inom rättspsykiatrin,<br>om forskningen och behandlingen har godkänts av en forskningsetisk<br>kommitté, eller</p>
<p>2. Rättsmedicinalverkets uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring<br>av sin verksamhet inom rättspsykiatrin (utvecklingsarbete).</p>
<p>I paragrafen anges de ändamål som det rättspsykiatriska forskningsre-<br>gistret får användas för. Paragrafen har utformats med hänsyn till de krav<br>personuppgiftslagen uppställer om att ändamålen med behandlingen av<br></p>
<p>personuppgifter skall preciseras. Bestämningen av ändamålen är vidare<br>av central betydelse för vilka uppgifter registret skall få innehålla.</p>
<p>Det ena ändamålet är behandling av personuppgifter för forskning<br>inom rättspsykiatrin, om forskningen och behandlingen har godkänts av<br>en forskningsetisk kommitté. Någon legaldefinition av begreppet forsk-<br>ning finns inte. Vad som avses med forskning har emellertid utvecklats i<br>avsnitt 11, varför det hänvisas dit. Det skall vidare röra sig om forskning<br>inom rättspsykiatrin. Med rättspsykiatri avses rättspsykiatrisk undersök-<br>ningsverksamhet samt rättspsykiatrisk vård. I lagrådsremissen valde<br>regeringen att knyta bestämmelsen till om behandlingen har godkänts,<br>vilket är den avgörande frågan vad avser skydd av personuppgifter. På<br>förslag av Lagrådet har regeringen valt att även knyta bestämmelsen till<br>om forskningen har godkänts. Om behandlingen och forskningsprojektet<br>har godkänts av en forskningsetisk kommitté, är behandlingen således<br>tillåten enligt lagen. Med forskningsetisk kommitté avses en sådan kom-<br>mitté som beskrivits i avsnitt 11 under rubriken "Den forskningsetiska<br>prövningen". Det åligger RMV såsom personuppgiftsansvarigt att kon-<br>trollera att den som begär att få använda uppgifter ur det rättspsykiatriska<br>forskningsregistret för forskningsändamål fått forskningsprojektet och<br>behandlingen av personuppgifterna godkänd av en forskningsetisk kom-<br>mitté. RMV skall också tillse att det rör sig om forskning inom<br>rättspsykiatrin. Om begäran att få ut uppgifter ur registret grundar sig på<br>tryckfrihetsförordningen, skall RMV endast pröva huruvida uppgifterna<br>kan lämnas ut enligt sekretesslagen (se avsnitt 16). Vid ett sådant utläm-<br>nande får uppgifterna i enlighet med 13 § andra stycket inte lämnas ut på<br>ADB-medium.</p>
<p>Det andra ändamålet är RMV:s uppföljning, utvärdering och kvalitets-<br>säkring av sin verksamhet inom rättspsykiatrin. Innebörden i dessa ut-<br>tryck utvecklas närmare i avsnitt 11 under rubriken "Utvecklingsarbete".</p>
<p>Det är av flera skäl viktigt att skilja mellan forskning och utvecklings-<br>arbete. Inte minst gäller detta med hänsyn till att behandlingen av person-<br>uppgifter i ett forskningsprojekt skall ha godkänts av forskningsetisk<br>kommitté. Var gränsen närmare skall dras i olika fall är inte möjligt att<br>ange, utan detta får lösas i den praktiska tillämpningen. Ett godkännande<br>talar givetvis, som tidigare nämnts, för att det rör sig om forskning. Men<br>behandling av personuppgifter i projekt som saknar godkännande och<br>som är att betrakta som forskning får inte betecknas som utvecklings-<br>arbete och därigenom ges tillgång till uppgifterna i registret. Utform-<br>ningen av bestämmelsen är avsedd att begränsa risken för att så sker.<br>Översiktligt kan sägas att utvecklingsarbete genomgående avser fråge-<br>ställningar som är direkt relaterade till RMV:s verksamhet, t.ex. huruvida<br>kvaliteten motsvarar uppställda mål. Om syftet eller ett av syftena med<br>ett projekt saknar denna koppling, rör det sig inte om utvecklingsarbete.<br>Då får uppgifterna i registret inte användas, såvida det inte rör sig om<br>behandling av personuppgifter för forskning inom rättspsykiatrin som har<br>godkänts av en forskningsetisk kommitté.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>64</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>4 § Det rättspsykiatriska forskningsregistret far endast innehålla uppgif-<br>ter om en person för vilken ett rättspsykiatriskt utlåtande enligt lagen<br>11991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, ett intyg enligt 7 § lagen<br>(1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. eller motsva-<br>rande utlåtande eller intyg enligt äldre lagstiftning har utfärdats.</p>
<p>Uppgifterna far inte föras in i registret förrän domen i det mål i vilket<br>utlåtandet eller intyget inhämtats nar vunnit laga kraft. Har åtalet helt<br>ogillats far inga personuppgifter från det brottmålet föras in i registret.</p>
<p>För vaije person får endast de uppgifter registreras som anges i 5-9 §§.</p>
<p>I paragrafen anges vissa yttre ramar när det gäller innehållet i det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret. Där anges den personkrets som det<br>över huvud taget kan bli aktuellt att registrera uppgifter om. Bestämmel-<br>sen är begränsande. Endast uppgifter om de personer som nämns får<br>alltså registreras.</p>
<p>Uppgifter får registreras om personer beträffande vilka rättspsykiat-<br>riskt utlåtande eller intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild per-<br>sonutredning i brottmål, m.m. har utfärdats. Vidare får uppgifter regi-<br>streras om personer som har genomgått motsvarande undersökningar<br>enligt äldre lagstiftning. Det sagda gäller dock endast om personen har<br>fällts till ansvar för någon gärning i det mål där utlåtandet eller intyget<br>har utfärdats. Om åtalet i dess helhet har ogillats, får registrering av upp-<br>gifter från det målet således inte ske. Det gäller oavsett vad domstolen<br>har grundat ogillandet på. Ogillande på grund av t.ex. förekomsten av en<br>objektiv ansvarsfrihetsgrund (nödvärn, m.m.) eller preskription skall<br>alltså behandlas på samma sätt som ett ogillande grundat på bristande<br>bevisning. Å andra sidan får registrering ske även om någon påföljd inte<br>har dömts ut. Det är tillräckligt att den tilltalade har fällts till ansvar för<br>en brottslig gärning. Det är inte heller nödvändigt att den gärning som<br>den tilltalade fälls till ansvar för var aktuell när undersökningen utfördes.<br>Skälen för den valda lösningen har angetts i avsnitt 13.</p>
<p>Eftersom uppgifter inte skall registreras när åtalet har ogillats får den<br>personuppgiftsansvarige avvakta registrering till dess domen i det mål i<br>vilket utlåtandet eller intyget inhämtats har vunnit laga kraft. Några upp-<br>gifter får alltså inte föras in i det rättspsykiatriska forskningsregistret<br>dessförinnan.</p>
<p>I de följande paragraferna anges vilka uppgifter som får registeras om<br>vaije person. Frågan har behandlats i avsnitt 13.1 andra stycket anges att<br>endast de uppgifter som särskilt anges i de följande paragraferna, 5-9 §§,<br>får registreras. Begränsningar finns således vad gäller dels vilka personer<br>som uppgifter får registreras om (förevarande paragraf), dels vilka upp-<br>gifter som får registreras om dessa personer (5 - 9 §§). Regleringen i de<br>följande paragraferna innebär i korthet att uppgifter kan registreras som<br>avser personens identitet, ålder, medborgarskap o.dyl., undersöknings-<br>förfarandet och resultatet av detta, brott och påföljder samt verkställig-<br>heten. När det gäller verkställigheten är det uppgifter om rättspsykiatrisk<br>vård och om verkställighetstider för fängelsestraff som får registreras.</p>
<p>5 § För vaije person får uppgifter om namn, personnummer, kön, med-<br>borgarskap, födelseland, hemkommun och sysselsättning registreras.</p>
<p>65</p>
<p>3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 72<br></p>
<p>I paragrafen anges de uppgifter som får registreras om en person och som<br>kan sägas utgöra grunduppgifter om identitet och liknande.</p>
<p>6 § För vaije person får det registreras uppgifter från det undersöknings-<br>för-farande som avses i 4 § första stycket beträffande</p>
<p>1. vilken domstol som har begärt undersökningen,</p>
<p>2. frihetsberövanden i målet,</p>
<p>3. de brott som personen är misstänkt för i målet,</p>
<p>4. undersökningsenhet och ansvarig undersökningsläkare,</p>
<p>5. undersökningens resultat och diagnostiska bedömningar,</p>
<p>6. förslag till påföljd, samt</p>
<p>7. yttrande av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medi-<br>cinska frågor.</p>
<p>I paragrafen anges de uppgifter som får registreras från rättspsykiatriska<br>undersökningar och intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild per-<br>sonutredning i brottmål, m.m. Samma uppgifter får enligt 4 § registreras<br>från motsvarande undersökningar enligt äldre lagstiftning.</p>
<p>Med undersökningens resultat, p. 5, avses de ställningstaganden som<br>görs i de frågor rätten skall ha svar på. Det innebär vad gäller rättspsy-<br>kiatriska undersökningar, enligt den nuvarande terminologin, bedöm-<br>ningar av om allvarlig psykisk störning förelåg vid brottet, om allvarlig<br>psykisk störning föreligger vid undersökningen, om förutsättningar for<br>rättspsykiatrisk vård föreligger och om återfallsrisk föreligger till följd av<br>störningen. När det gäller intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild<br>personutredning i brottmål, m.m. innebär detta bedömningar av om all-<br>varlig psykisk störning föreligger eller inte, om behov av rättspsykiatrisk<br>undersökning föreligger och om förutsättningar för rättspsykiatrisk vård<br>utan särskild utskrivningsprövning föreligger. Med diagnostiska<br>bedömningar avses samma sorts uppgifter som i dag registreras i<br>Rättspsykiatriska ärenderegistret och som avser diagnoser och resultat av<br>undersökningar.</p>
<p>7 § För vaije person får det registreras sådana uppgifter ur domen som<br>avser</p>
<p>1. utgången i ansvarsdelen,</p>
<p>2. utdömd påföljd eller meddelad påföljdseftergift, samt</p>
<p>3. beslut om utvisning enligt 4 kap. 7 § utlänningslagen (1989: 529).</p>
<p>Paragrafen anger vilka uppgifter ur allmän domstols dom som får registe-<br>ras. Enligt p. 1 får de brott registreras som den tilltalade har dömts för.<br>Den påföljd som har dömts ut samt uppgift om påföljdseftergift får,<br>enligt p. 2, också registreras.</p>
<p>8 § För varje person som har överlämnats till rättspsykiatrisk vård eller<br>dömts till fängelse får uppgifter om vård enligt lagen (1991:1129) om<br>rättspsykiatrisk vård registreras.</p>
<p>Uppgifter enligt första stycket får avse</p>
<p>1. tidpunkt när vården har påbörjats, avbrutits och upphört,</p>
<p>2. på vilka sjukvårdsinrättningar personen har vårdats, samt</p>
<p>3. vilka diagnoser som har ställts i samband med utsknvning.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>66</p>
<p>Av paragrafens första stycke följer att de vårduppgifter som får registre-<br>ras endast är sådana som avser rättspsykiatrisk vård. I första hand torde<br>paragrafen få betydelse för den som av domstol har överlämnats till<br>rättspsykiatrisk vård. Men även den som är intagen i anstalt kan, som<br>framgår av 1 § andra stycket 3 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk<br>vård (LRV) få rättspsykiatrisk vård under anstaltsvistelsen.</p>
<p>Vilka uppgifter om rättspsykiatrisk vård som får registreras anges i<br>andra stycket. Med att vården har påbörjats respektive upphört avses på-<br>börjande och upphörande av varje vårdtillfälle. Med avbrutits avses<br>längre permissioner som led i utskrivning. En person som är föremål för<br>rättspsykiatrisk vård kan under vårdtiden flyttas mellan olika sjukvård-<br>sinrättningar. En flyttning innebär i administrativt hänseende att ett vård-<br>tillfälle avslutas och att ett nytt påbörjas.</p>
<p>9 § För varje person som har dömts till fängelse får, när verkställigheten<br>helt eller delvis har skett enligt lagen (1974:203) om kriminalvård i an-<br>stalt, uppgifter registreras om när verkställigheten har påbörjats respek-<br>tive avslutats samt när villkorlig frigivning och avbrott i verkställigheten<br>har skett.</p>
<p>I paragrafen anges vilka uppgifter som får registreras om personer som<br>har dömts till fängelse. Uppgifter får dock registreras om fängelsestraff<br>endast om detta helt eller delvis har verkställts i anstalt enligt lagen<br>(1974:203) om kriminalvård i anstalt. Denna begränsning utesluter regi-<br>strering av uppgifter när verkställigheten av ett utdömt fängelsestraff i<br>dess helhet har skett genom intensivövervakning med elektronisk kon-<br>troll. Denna begränsning har gjorts eftersom rättspsykiatrisk vård vid<br>verkställighet av ett fängelsestraff kan bli aktuell endast när detta verk-<br>ställs i anstalt (jämför 1 § andra stycket 3 LRV). Det sagda innebär att<br>om ett fängelsestraff i huvudsak verkställts genom intensivövervakning<br>med elektronisk kontroll men en del av verkställigheten t.ex. på grund av<br>misskötsamhet har skett i anstalt, uppgifter från den sistnämnda delen får<br>registreras.</p>
<p>Skälen till att uppgifter om verkställighet av fängelsestraff får registre-<br>ras har angetts i avsnitt 13 under rubriken "Uppgifter från verkställig-<br>hetsstadiet". De uppgifter som får registreras är när verkställigheten har<br>påbörjats och avslutats. Vidare får tidpunkten för villkorlig frigivning<br>och avbrott i verkställigheten av fängelsestraffet registreras. Det sagda<br>innebär att uppgifter om återupptagen verkställighet, t.ex. efter förverk-<br>ande av villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet, också får<br>registreras.</p>
<h4>Uppgiftsskyldighet</h4>
<p>10 § Socialstyrelsen respektive Kriminalvårdsstyrelsen skall lämna upp-<br>gifter enligt 6 § 7, 8 § och 9 § till det rättspsykiatriska forskningsregist-<br>ret.</p>
<p>Om allmän domstols uppgiftsskyldighet finns särskilda bestämmelser.</p>
<p>Redan i dag finns föreskrifter om skyldighet att till Rättsmedicinalverket<br>(RMV) lämna rättspsykiatriska undersökningar, intyg enligt 7 § lagen</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>67</p>
<p>(1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. och domar i<br>vissa mål där rättspsykiatriskt utlåtande har inhämtats (se avsnitt 14). I<br>förevarande paragraf, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag,<br>föreskrivs att Socialstyrelsen respektive Kriminalvårdsstyrelsen skall<br>lämna uppgifter enligt 6 § 7, 8 § och 9 § till det rättspsykiatriska forsk-<br>ningsregistret. Regleringen innebär dels att de angivna myndigheterna<br>ges en skyldighet att lämna vissa uppgifter till registret, dels att dessa<br>myndigheter kan lämna uppgifterna utan hinder av eventuell sekretess.<br>Frågan om undanröjande av sekretesshinder för att uppgifter skall kunna<br>lämnas till det rättspsykiatriska forskningsregistret har behandlats i<br>avsnitt 14, varför det hänvisas dit.</p>
<p>De allmänna domstolarnas skyldighet att lämna uppgifter till RMV<br>regleras idag i förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa<br>brottmål, m.m. Regeringen avser att komplettera denna förordning. Efter<br>denna komplettering kommer domstolarnas skyldighet att till RMV<br>skicka kopior av domar att omfatta domen i samtliga mål där rättspsyki-<br>atrisk undersökning gjorts eller intyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om<br>särskild personutredning i brottmål, m.m. har hämtats in.</p>
<p>Närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten bör finnas i förord-<br>ningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem samt förord-<br>ningen (1993:1058) om sjukvårdsregister hos Socialstyrelsen för forsk-<br>ning och statistik.</p>
<p>Socialstyrelsens och Kriminalvårdsstyrelsens uppgiftslämnande förut-<br>sätter att dessa myndigheter från RMV erhåller vissa uppgifter. RMV:s<br>uppgiftslämnande till dessa myndigheter regleras i 13 § första stycket.</p>
<p>Det får förutsättas att Socialstyrelsens och Kriminalvårdsstyrelsens<br>uppgiftslämnande kommer att ske på medium för automatiserad behand-<br>ling. Någon särskild reglering av detta i förevarande lag har emellertid<br>inte ansetts nödvändig. RMV:s lämnande av uppgifter på medium för<br>automatiserad behandling till de två andra myndigheterna regleras vis-<br>serligen i 13 §. Detta beror emellertid på att i den paragrafen förbjuds allt<br>utlämnande på medium för automatiserad behandling från det rättspsy-<br>kiatriska forskningsregistret utom sådant som särskilt nämns.</p>
<h4>Direktåtkomst</h4>
<p>11 § Endast Rättsmedicinalverket får ha direktåtkomst till uppgifter i det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret.</p>
<p>I paragrafen slås fast att ingen utanför Rättsmedicinalverket får ha direkt-<br>åtkomst till registret. Att verket såsom personuppgiftsansvarigt har sådan<br>åtkomst är en självklarhet. Tillgången inom myndigheten till registret<br>skall vara begränsad. Detta utvecklas närmare i avsnitt 16.</p>
<h4>Information</h4>
<p>12 § När personuppgifter i ett mål första gången registreras i det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret skall Rättsmedicinalverket lämna<br>den registrerade information om behandlingen.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>68</p>
<p>Informationen skall innehålla upplysningar om</p>
<p>1. att Rättsmedicinalverket är personuppgiftsansvarigt för behand-<br>lingen,</p>
<p>2. ändamålen med behandlingen,</p>
<p>3. vilken typ av uppgifter behandlingen avser,</p>
<p>4. mottagarna av uppgifterna,</p>
<p>5. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för behand-<br>lingen,</p>
<p>6. bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om information<br>som skall lämnas efter ansökan samt om rättelse och skadestånd, samt</p>
<p>7. de begränsningar i fråga om tillgång till uppgifter, utlämnande av<br>uppgifter på medium för automatiserad behandling och bevarande av<br>uppgifter som gäller för behandlingen.</p>
<p>Enligt paragrafen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, skall<br>RMV se till att de personer som ingår i det rättspsykiatriska forsknings-<br>registret far information om registret och den behandling av personupp-<br>gifter som sker inom ramen för detta.</p>
<p>De personuppgifter som får behandlas hänför sig till olika stadier i ett<br>brottmål. Det rör sig vanligen om uppgifter från undersökningar som har<br>utförts i ett mål, från domar och från verkställighetsstadiet. Alla dessa<br>uppgifter kommer inte att registreras samtidigt hos RMV. Normalt kom-<br>mer vid ett första tillfälle uppgifterna att registreras från undersöknings-<br>förfarandet och från domen (jämför 4 §). Därefter kommer de övriga<br>uppgifterna att efterhand tillföras registret.</p>
<p>Av den information som skall lämnas till den registrerade skall framgå<br>att RMV är personuppgiftsansvarigt för behandlingen, ändamålen med<br>denna och vilken typ av uppgifter som behandlingen avser. Vidare skall<br>mottagarna av uppgifterna anges. Härmed avses att den enskilde ges en<br>beskrivning av vad ändamålsbestämningen innebär när det gäller de hu-<br>vudsakliga kategorier av användare som är aktuella. Punkterna 5-7 krä-<br>ver inte ytterligare kommentarer.</p>
<p>Informationen skall lämnas när registrering sker första gången. Då<br>skall den registrerade också upplysas om den tillkommande registrering<br>som kommer att äga rum inom ramen för ett och samma mål. Särskild<br>information behöver därefter inte lämnas i samband med sådan registre-<br>ring. Om däremot samma person senare återkommer i ett nytt brottmål,<br>skall information lämnas igen.</p>
<h4>Utlämnande av uppgifter</h4>
<p>13 § Rättsmedicinalverket skall till Socialstyrelsen och Kriminalvårds-<br>styrelsen på medium för automatiserad behandling lämna de uppgifter<br>som är nödvändiga för att dessa myndigheter skall kunna lämna uppgifter<br>enligt 10 § till det rättspsykiatriska forskningsregistret.</p>
<p>Uppgifter från det rättspsykiatriska forskningsregistret får, utöver vad<br>som sägs i första stycket, lämnas ut på medium för automatiserad be-<br>handling endast om uppgifterna skall användas för det ändamål som an-<br>ges i 3 § 1.</p>
<p>Paragrafen reglerar utlämnande av uppgifter på medium för automati-<br>serad behandling. I paragrafens första stycke anges att RMV till Social-<br>styrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen skall lämna vissa uppgifter på detta</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>69</p>
<p>4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 72<br></p>
<p>sätt. De uppgifter som RMV skall lämna är sådana som är nödvändiga Prop. 1998/99:72<br>för att Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen skall kunna lämna<br>uppgifter enligt 10 § till RMV. Utformningen av bestämmelsen innebär<br>dessutom att den sekretess som gäller för uppgifterna hos RMV inte<br>hindrar att de lämnas till Socialstyrelsen och till Kriminalvårdsstyrelsen.</p>
<p>Utlämnande av uppgifter för användning i enlighet med ändamålen<br>aktualiseras, utöver vad som sägs i paragrafens första stycke, endast när<br>uppgifterna enligt 3 § 1 skall användas för forskning inom rättspsykiatrin<br>som har godkänts av en forskningsetisk kommitté. Det andra ändamålet<br>är nämligen RMV:s eget utvecklingsarbete och då är utlämnande inte<br>aktuellt. Enligt paragrafens andra stycke far utlämnande på medium för<br>automatiserad behandling, utöver vad som anges i det första stycket, ske<br>endast om uppgifterna skall användas för behandling av personuppgifter<br>för forskning inom rättspsykiatrin om behandlingen har godkänts av en<br>forskningsetisk kommitté.</p>
<p>En begäran om utfående av uppgifter skall - om någon uppgiftsskyl-<br>dighet inte föreligger - på vanligt sätt prövas enligt sekretesslagen. Den<br>prövningen skall göras oavsett i vilken form uppgifterna skall lämnas ut.<br>I förevarande paragraf regleras endast i vad mån utlämnande får ske på<br>medium för automatiserad behandling.</p>
<p>Regeringen föreslår att sekretess enligt en ny bestämmelse<br>(7 kap. 39 §) i sekretesslagen skall gälla för uppgifter i det rättspsykiat-<br>riska forskningsregistret.</p>
<p>Det bör ankomma på regeringen att närmare precisera de uppgifter<br>som RMV skall lämna till Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen.<br>Eftersom dessa föreskrifter har karaktären av verkställighetsföreskrifter<br>krävs inget särskilt bemyndigande för regeringen i detta avseende.</p>
<h4>Sekretess</h4>
<p>14 § I sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om begränsningar i<br>rätten att lämna ut uppgifter från det rättspsykiatriska forskningsregistret.</p>
<p>I paragrafen erinras om att sekretesslagens bestämmelser gäller för ut-<br>lämnande av uppgifter från det rättspsykiatriska forskningsregistret.</p>
<h4>Rättelse och skadestånd</h4>
<p>15 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och<br>skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.</p>
<p>Personuppgiftslagens bestämmelser om rättelse och skadestånd är utfor-<br>made så att dessa gäller vid överträdelse av den lagen. Genom före-<br>varande paragraf görs personuppgiftslagens bestämmelser i dessa avse-<br>enden tillämpliga även då personuppgifter behandlas i strid med lagen<br>om rättspsykiatriskt forskningsregister.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0372/prop_199899__72-3.png" style="width:13pt;height:11pt;"/>
<p>Överklagande</p>
<p>16 § Beslut av Rättsmedicinalverket om information som skall lämnas<br>efter ansökan enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) och om rättelse<br>enligt 28 § samma lag far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p>
<p>De flesta beslut som fattas av Rättsmedicinalverket och som gäller be-<br>handling av personuppgifter enligt denna lag är interna eller administra-<br>tiva.</p>
<p>Enskilda berörs dock direkt av beslut om information som skall lämnas<br>efter ansökan enligt 26 § personuppgiftslagen (vad som enligt äldre ter-<br>minologi kallats registerutdrag) och om rättelse enligt 28 § samma lag.<br>Besluten är av det slaget att de bör fa överklagas. Genom denna bestäm-<br>melse föreskrivs att talan mot sådana beslut far föras hos allmän förvalt-<br>ningsdomstol, dvs. hos länsrätt i första instans. Prövningstillstånd krävs<br>vid överklagande till kammarrätten.</p>
<h3>25.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen<br>(1980:100)</h3>
<p>7 kap.</p>
<p>39 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur<br>register som förs enligt lagen (1999:000) om rättspsykiatriskt forsknings-<br>register för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga för-<br>hållanden som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften<br>kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.</p>
<p>Sekretessen enligt första stycket gäller också i förhållande till en re-<br>gistrerad person som är vård- eller behandlingsbehövande i fråga om<br>uppgift om hans hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med<br>vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas<br>till honom.</p>
<p>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio<br>år.</p>
<p>Paragrafen är ny och reglerar sekretessen för uppgifter i det rättspsykiat-<br>riska forskningsregistret samt för RMV:s verksamhet i anslutning till<br>registret. Som närmare utvecklats i avsnitt 17 torde sekretessbestämmel-<br>sen i 7 kap. 1 § inte vara tillämplig på den verksamheten eftersom denna<br>bestämmelse endast är tillämplig på sådan hälso- och sjukvård och medi-<br>cinsk verksamhet som är individuellt inriktad. Registret skall inte enbart<br>användas för forskning utan även för utvecklingsarbete hos RMV. Re-<br>geln om sekretess i 13 kap 3 § sekretesslagen är därför med all sanno-<br>likhet inte tillämplig på uppgifter som lämnas till registret. Mot denna<br>bakgrund finns det skäl att särskilt reglera sekretessen för registret.</p>
<p>Genom paragrafen kommer sekretess att gälla för uppgifterna i regist-<br>ret hos RMV samt i RMV:s verksamhet som avser förande av eller uttag<br>ur registret, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den<br>enskilde eller hans närstående lider men. Presumtionen är alltså för sek-<br>retess. Innebörden härav är att en skadeprövning såvitt gäller berörda<br>personer måste ske i vaije särskilt fall, alltså vaije gång uppgifter begärs<br>utlämnade från registret. För att uppgifter skall kunna lämnas ut fordras i</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>71</p>
<p>praktiken att RMV har kännedom inte bara om vem sökanden är utan<br>också om vilket syfte denne har med sin begäran. Sekretessen följer inte<br>med om uppgifter i registret lämnas till annan myndighet.</p>
<p>I paragrafens andra stycke, som utformats i enlighet med Lagrådets<br>förslag, föreskrivs på motsvarande sätt som inom hälso- och sjukvårdens<br>område ett undantag från huvudregeln att sekretess till skydd för en en-<br>skild inte gäller i förhållande till den enskilde själv. Innebörden av be-<br>stämmelsen är densamma som i 7 kap. 3 §. Syftet med bestämmelsen är<br>således i första hand att hindra en registrerad person, under de förutsätt-<br>ningar som i övrigt gäller enligt paragrafen, från att ta del av uppgifter<br>om sitt hälsotillstånd.</p>
<h4>16 kap</h4>
<p>1§</p>
<p>I likhet med 7 kap. 1 § bör den nya bestämmelsen i 7 kap. 39 § omfattas<br>av undantag från meddelarfriheten utom såvitt avser uppgift om verk-<br>ställighet av beslut om vård utan samtycke.</p>
<p>Ändringen av punkt 8 har behandlats i avsnitt 24 varför det hänvisas<br>dit.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>72</p>
<h2>Utredningens sammanfattning</h2>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Till rättspsykiatrin hör den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten<br>och rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrin är en del av det straffrättsliga<br>systemet, en del som möjliggör ingripande åtgärder mot lagöverträdare.<br>Det är därför viktigt att dessa åtgärder utformas och används på bästa<br>sätt. Behovet av forskning inom rättspsykiatrin är stort. Många problem-<br>ställningar är relativt outforskade och kräver ren grundforskning. Att föra<br>fram utvecklingen på det rättspsykiatriska området är således av flera<br>skäl angeläget. För forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin<br>finns ett stort behov av tillgång till uppgifter om personer som har varit<br>föremål för åtgärder på området. Uppgifterna bör, för att tillgodose dessa<br>intressen, vara registrerade på ett sådant sätt att ett stort underlag kan<br>hanteras på ett effektiv sätt och att mindre grupper, utifrån inriktningen<br>på olika forskningsprojekt, kan tas fram ur det stora underlaget. För vissa<br>projekt är möjligheter till samköming med uppgifter från andra register<br>en förutsättning.</p>
<p>Det är lätt att se att ett register med uppgifter om personer som har va-<br>rit föremål för åtgärder inom rättspsykiatrin kommer att innehålla upp-<br>gifter av mycket känslig natur. Om ett sådant register skall inrättas, måste<br>det omgärdas av ett från integritetssynpunkt tillfredsställande skydd. Vis-<br>sa utgångspunkter för att registrering av personuppgifter för forskning<br>och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin skall fa förekomma måste<br>därför ställas upp. Inga andra uppgifter än de som efter en noggrann<br>prövning bedöms nödvändiga bör få registreras. Uppgifterna bör få an-<br>vändas endast för seriös forskning och angeläget utvecklingsarbete. En-<br>dast de personer som har klart berättigade intressen bör ha tillgång till<br>uppgifterna. Detta gäller såväl utlämnande som hantering i anslutning till<br>registerverksamheten. Uppgifterna bör omges av en tillfredsställande<br>sekretess. När uppgifterna inte längre kan anses vara av centralt intresse<br>för forskningen bör de tas bort från registret, eller i vart fall endast få<br>bevaras i sådan form att de inte är hänförliga till en viss person.</p>
<p>Behovet av personuppgifter för forskning och utvecklingsarbete har<br>vägts mot kravet på skydd för den enskildes personliga integritet. Slutsat-<br>sen har därvid dragits att integritetsintressena på sådant sätt kan tillgodo-<br>ses att dessa inte utgör ett hinder mot att ett särskilt register benämnt<br>Rättspsykiatriska forskningsregistret inrättas. Något realistiskt alternativ<br>till dataregister finns inte. Både praktiska aspekter och integritetshänsyn<br>talar för att en lösning med ett register bör väljas framför en lösning med<br>flera register. En modell med flera register skulle i och för sig kunna in-<br>nebära bl.a. att respektive register innehöll uppgifter om färre personer<br>och färre uppgifter om respektive person. Men en lösning med ett enda<br>register medför bl.a. bättre tillsyn, farre inblandade personer och möjlig-<br>heter till ett bättre skalskydd.</p>
<p>Uppgifterna i registret skall enligt förslaget få användas för endast två<br>ändamål. Det ena ändamålet är forskning inom rättspsykiatrin som har<br>godkänts av en forskningsetisk kommitté. Det andra är uppföljning, ut-<br>värdering eller kvalitetssäkring av RMV:s verksamhet. Kravet vid forsk-<br>ning på godkännande av forskningsetisk kommitté har ställts upp för att</p>
<p>73</p>
<p>så långt möjligt säkerställa att uppgifterna i Rättspsykiatriska forsknings-<br>registret används endast för forskning inom rättspsykiatrin som är seriös<br>och som motsvarar höga krav på vetenskapligt värde och vetenskaplig<br>metod. RMV har ett ansvar för utvecklingsarbete inom den rättspsykiat-<br>riska undersökningsverksamheten och har redan tillgång till en hel del av<br>uppgifterna. Bl.a. av dessa skäl har det ansetts rimligt att RMV får an-<br>vända registret för sin utvecklingsverksamhet.</p>
<p>RMV skall enligt förslaget vara registeransvarig. Denna lösning har<br>valts med hänsyn till bl.a. att merparten av de uppgifter som bör få ingå i<br>registret redan finns hos RMV. Andra lösningar innebär att känsliga per-<br>sonuppgifter i större utsträckning måste lämnas från olika myndigheter<br>till den registeransvarige. De uppgifter som skall bevaras för forskning<br>och utvecklingsarbete kan föras in antingen i RMV:s ärenderegister eller<br>i ett särskilt inrättat register. Som tidigare nämnts har den sistnämnda<br>lösningen valts. Flera skäl finns för detta, t.ex. blir rågången mellan upp-<br>gifter som registreras för ärendehantering och uppgifter för forskning-<br>sändamål tydligast på detta sätt.</p>
<p>En särskild lag och en särskild förordning skall enligt förslaget reglera<br>Rättspsykiatriska forskningsregistret. En författningsreglering stämmer<br>väl överens med rådande praxis. Integritetsskäl talar för att i så stor ut-<br>sträckning som möjligt reglera registret i lag. Vissa preciseringar bör<br>dock göras i en förordning.</p>
<p>En noggrann prövning har gjorts av vilken information som bör få fin-<br>nas i registret. Förslaget innebär att uppgifter skall få registreras om per-<br>soner som har genomgått rättspsykiatrisk undersökning eller § 7-<br>undersökning eller motsvarande undersökningsformer enligt äldre lag-<br>stiftning. En förutsättning är dock att uppgifterna inte härrör från ett<br>brottmål där åtalet mot den undersökte i dess helhet har ogillats. Endast<br>vissa närmare preciserade uppgifter skall få registreras. Det rör sig om<br>uppgifter från undersökningsstadiet, domstolarnas domar och verkstäl-<br>lighetsstadiet.</p>
<p>För domstolar, Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen föreslås en<br>författningsenlig skyldighet att lämna vissa uppgifter till Rättspsykiatris-<br>ka forskningsregistret. Detta har bedömts nödvändigt bl.a. för att säker-<br>ställa att sekretess inte utgör hinder för uppgiftslämnande.</p>
<p>Information skall enligt förslaget alltid lämnas till den enskilde i sam-<br>band med att uppgifter om denne skall registreras. RMV skall som re-<br>gisteransvarig ha ett ansvar för att informationen lämnas och att denna<br>har ett visst innehåll.</p>
<p>I 7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen föreslås en ändring så att<br>uppgifter i Rättspsykiatriska forskningsregistret omgärdas av samma sek-<br>retess som enligt huvudregeln gäller för uppgifter inom hälso och sjuk-<br>vården. Utlämnande på ADBmedium skall i princip få ske endast om<br>mottagaren skall använda uppgifterna för forskning inom rättspsykiatrin<br>som har godkänts av en forskningsetisk kommitté. De uppgifter som in-<br>går i registret skall få användas som sökbegrepp. Terminalåtkomst skall,<br>enligt förslaget, medges endast den personal på RMV som måste ha till-<br>gång till uppgifterna för att verksamheten i anslutning till registret skall<br>kunna bedrivas.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>74</p>
<p>Alltför hårda krav på gallring kan inte ställas upp, om registret skall<br>vara användbart för forskning. En avvägning mellan forskningsintressena<br>och integritetsaspektema har dock lett till slutsatsen att man så småning-<br>om når en punkt där forskningens behov har minskat i sådan grad att in-<br>tegritetsintressena väger över. Uppgifterna saknar då också betydelse för<br>RMV:s utvecklingsarbete. Det föreslås därför att personuppgifter i regist-<br>ret skall få bevaras i högst 30 år efter det att en uppgift från undersök-<br>ningsstadiet senast registrerades om personen. Därefter får uppgifter be-<br>varas endast i sådan form att personen varken direkt eller indirekt kan<br>identifieras.</p>
<p>Förslaget beräknas inte medföra några kostnader som kräver ökade an-<br>slag. Ikraftträdandet bör kunna sättas till den 1 juli 1997.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>75</p>
<h2>Utredningens författningsförslag</h2>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h3>1 Förslag till</h3>
<p>Lag om personregister för forskning och utvecklingsarbete inom<br>rättspsykiatrin</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelse</h4>
<p>1 § Rättsmedicinalverket far för de ändamål som anges i 2 § med hjälp<br>av automatisk databehandling föra ett särskilt personregister för forsk-<br>ning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin (Rättspsykiatriska forsk-<br>ningsregistret).</p>
<h4>Registerändamål</h4>
<p>2 § Rättspsykiatriska forskningsregistret far inrättas, föras och i övrigt<br>användas endast för</p>
<p>1. forskning inom rättspsykiatrin som har godkänts av en forskningsetisk<br>kommitté eller</p>
<p>2. uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring av Rättsmedicinalver-<br>kets verksamhet inom rättspsykiatrin.</p>
<h4>Registeransvar</h4>
<p>3 § Rättsmedicinalverket är registeransvarigt.</p>
<h4>Registerinnehåll</h4>
<p>4 § Rättspsykiatriska forskningsregistret far innehålla uppgifter om en<br>person beträffande vilken rättspsykiatriskt utlåtande enligt lagen<br>(1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning eller intyg enligt 7 § lagen<br>(1991:2041) om särskild personundersökning i brottmål, m.m. har utfär-<br>dats eller motsvarande utlåtande eller intyg enligt äldre lagstiftning. Re-<br>gistret får dock inte innehålla uppgifter om en person vilka härrör från ett<br>brottmål där åtalet mot denne helt har ogillats.</p>
<p>För varje person får registreras endast de uppgifter som anges i 5-9 §§.</p>
<p>5 § För varje person får registreras uppgifter om namn, personnummer,<br>ålder, kön, medborgarskap, ursprungsland, hemkommun och sysselsätt-<br>ning.</p>
<p>6 § För varje person får registreras uppgifter från undersökningsförfa- Prop. 1998/99:72</p>
<p>randet som avser Bilaga 2</p>
<p>1. vilken domstol som har begärt undersökningen,</p>
<p>2. frihetsberövanden i målet,</p>
<p>3. de brott som personen är misstänkt för i målet,</p>
<p>4. undersökningsenhet och ansvarig undersökningsläkare,</p>
<p>5. undersökningens resultat och diagnostiska bedömningar,</p>
<p>6. förslag till påföljd eller straff samt</p>
<p>7. bedömningar av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och<br>medicinska frågor.</p>
<p>7 § För varje person får registreras uppgifter från domar i mål där sådant<br>utlåtande eller intyg som anges i 4 § har utfärdats avseende</p>
<p>1. utgången i ansvarsdelen,</p>
<p>2. utdömd påföljd och</p>
<p>3. beslut om utvisning enligt 4 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529).</p>
<p>8 § För varje person som av domstol har överlämnats till rättspsykiatrisk<br>vård eller dömts till fängelse får, enligt vad som anges i andra stycket,<br>registreras uppgifter om vård enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiat-<br>risk vård.</p>
<p>Uppgifter enligt första stycket får avse</p>
<p>1. när vården har påbörjats och upphört,</p>
<p>2. på vilka sjukvårdsinrättningar personen har vårdats samt</p>
<p>3. vilka diagnoser som har ställts för utskrivningar.</p>
<p>9 § För vaije person som har dömts till fängelse får, när verkställigheten<br>helt eller delvis har skett enligt lagen (1974:203) om kriminalvård i an-<br>stalt, uppgifter registreras om när verkställigheten har påbörjats respekti-<br>ve avslutats samt när villkorlig frigivning och avbrott i verkställigheten<br>har skett.</p>
<h4>Uppgiftsskyldighet</h4>
<p>10 § Domstol, Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen skall till<br>Rättspsykiatriska forskningsregistret lämna uppgifter enligt 7-9 §§.</p>
<h4>Sökbegrepp</h4>
<p>11 § Som sökbegrepp får användas uppgifter vilka enligt 4 § får ingå i<br>registret.</p>
<h4>Terminalåtkomst</h4>
<p>12 § Endast den på Rättsmedicinalverket som har arbetsuppgifter vilka<br>nödvändiggör terminalåtkomst till Rättspsykiatriska forskningsregistret<br>får ha sådan åtkomst.</p>
<p>77</p>
<p>5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 72</p>
<p>Antalet personer med terminalåtkomst skall av Rättsmedicinalverket<br>begränsas till vad som är nödvändigt för att verksamheten med Rättspsy-<br>kiatriska forskningsregistret skall kunna bedrivas.</p>
<h4>Information</h4>
<p>13 § Rättsmedicinalverket skall se till att de personer som registreras i<br>Rättspsykiatriska forskningsregistret på lämpligt sätt är informerade om<br>registret. Informationen skall innehålla upplysningar om</p>
<p>1. vem som är registeransvarig,</p>
<p>2. ändamålen med registret,</p>
<p>3. vilka uppgifter registret far innehålla,</p>
<p>4. de huvudsakliga användarna,</p>
<p>5. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,</p>
<p>6. rätten att få registerutdrag och rättelse enligt datalagen (1973:289)<br>samt</p>
<p>7. de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter<br>på medium för automatisk databehandling och bevarande av uppgifter<br>som gäller för registret.</p>
<h4>Utlämnande av uppgifter</h4>
<p>14 § Rättsmedicinalverket skall till Socialstyrelsen och Kriminalvårds-<br>styrelsen på medium för automatisk databehandling lämna de uppgifter<br>som är nödvändiga för att dessa myndigheter skall kunna lämna uppgifter<br>enligt 10 § till Rättsmedicinalverket.</p>
<p>Uppgifter från Rättspsykiatriska forskningsregistret får, utöver vad<br>som sägs i första stycket, lämnas ut på medium för automatisk databe-<br>handling endast om uppgifterna skall användas för det ändamål som an-<br>ges i 2 § 1.</p>
<h4>Bevarande och gallring</h4>
<p>15 § Uppgift som ensam eller tillsammans med andra uppgifter är hän-<br>förlig till en identifierad eller identifierbar person far bevaras i Rättspsy-<br>kiatriska forskningsregistret i högst trettio år efter det att en uppgift enligt<br>6 § om personen senast registrerades. Andra uppgifter far bevaras utan<br>krav på gallring.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den</p>
<p>78</p>
<h3>2 Förslag till</h3>
<p>Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>7 kap. 1 §</p>
<p>Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 §, inom hälso- och sjukvården<br>för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden,<br>om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller<br>någon honom närstående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk<br>verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning,<br>insemination, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastre-<br>ring och åtgärder mot smittsamma sjukdomar. Sekretess gäller, om inte<br>annat följer av 2 §, inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds<br>hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart<br>att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närståen-<br>de lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, såsom<br>rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, faststäl-<br>lande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering och åtgärder mot<br>smittsamma sjukdomar. Sekretess enligt detta stycke gäller också i<br>Rättsmedicinalverkets verksamhet enligt lagen (1996:000) om personre-<br>gister för forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin.</p>
<p>Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan verksamhet hos<br>myndighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn<br>över allmän eller enskild hälso- och sjukvård.</p>
<p>Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av pati-<br>entjournal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds häl-<br>sotillstånd eller andra personliga förhållanden. Utan hinder av sekretes-<br>sen får uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal om uppgiften<br>behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften<br>lämnas.</p>
<p>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio<br>år.</p>
<p>En landstingskommunal eller kommunal myndighet som bedriver<br>verksamhet som avses i första stycket får lämna uppgift till en annan så-<br>dan myndighet för forskning eller framställning av statistik eller för ad-<br>ministration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den en-<br>skilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Vidare<br>får utan hinder av sekretessen uppgift lämnas till enskild enligt vad som<br>föreskrivs i lagen (1984:1140) om insemination, lagen (1988:1473) om<br>undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål, lagen (1991:1129) om<br>rättspsykiatrisk vård och smittskyddslagen (1988:1472).</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den</p>
<p>79</p>
<h2>Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig<br>över betänkandet (SOU 1996:72) Rättspsykiatriskt<br>forskningsregister</h2>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Remissyttranden har avgetts av</p>
<p>Riksdagens Ombudsmän (JO)</p>
<p>Hovrätten för Nedre Norrland</p>
<p>Kammarrätten i Stockholm</p>
<p>Malmö tingsrätt</p>
<p>Länsrätten i Södermanlands län</p>
<p>Justitiekanslem (JK)</p>
<p>Riksåklagaren</p>
<p>Datainspektionen</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen</p>
<p>Riksförsäkringsverket</p>
<p>Socialstyrelsen</p>
<p>Rättsmedicinalverket</p>
<p>Folkhälsoinstitutet</p>
<p>Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd</p>
<p>Statskontoret</p>
<p>Statistiska centralbyrån</p>
<p>Riksarkivet</p>
<p>Brottsförebyggande rådet</p>
<p>Medicinska forskningsrådet</p>
<p>Karolinska Institutet</p>
<p>Göteborgs universitet, medicinska fakulteten<br>Lunds universitet, medicinska fakulteten<br>Stockholms universitet, juridiska fakultetsnämnden<br>Landstingsförbundet</p>
<p>Svenska Kommunförbundet</p>
<p>Stockholms läns landsting</p>
<p>Landstinget i Östergötland</p>
<p>Landstinget Västernorrland</p>
<p>Landstinget Dalarna</p>
<p>Göteborgs kommun</p>
<p>Svenska Arbetsgivareföreningen</p>
<p>Sveriges läkarförbund</p>
<p>Sveriges Psykologförbund</p>
<p>Riksförbundet för Social och Mental Hälsa</p>
<p>Intresseförbundet för Schizofreni, Riks-IFS</p>
<p>Yttrande över betänkandet har även avgetts av Svenska föreningen för<br>Rättspsykiatriskt samarbete samt överläkare Kerstin Eriksson m.fl. vid<br>Tallåsens behandlingsenhet.</p>
<p>80</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h4>Förslag till lag om rättspsykiatriskt forskningsregister</h4>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelse</h4>
<p>1 § Rättsmedicinalverket får för de ändamål som anges i 3 § med hjälp av<br>automatiserad behandling föra ett rättspsykiatriskt forskningsregister.</p>
<p>Rättsmedicinalverket är personuppgiftsansvarigt för registret.</p>
<h4>Förhållandet till personuppgiftslagen</h4>
<p>2 § Om inget annat följer av denna lag tillämpas personuppgiftslagen<br>(1998:204) vid behandling av personuppgifter för det rättspsykiatriska<br>forskningsregistret.</p>
<h4>Ändamål</h4>
<p>3 § Det rättspsykiatri ska forskningsregistret får användas endast för</p>
<p>1. behandling av personuppgifter för forskning inom rättspsykiatrin,<br>om behandlingen har godkänts av en forskningsetisk kommitté, eller</p>
<p>2. Rättsmedicinalverkets uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring<br>av sin verksamhet inom rättspsykiatrin (utvecklingsarbete).</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>4 § Det rättspsykiatriska forskningsregistret får endast innehålla uppgif-<br>ter om en person för vilken ett rättspsykiatriskt utlåtande enligt lagen<br>(1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, ett intyg enligt 7 § lagen<br>(1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. eller motsvar-<br>ande utlåtande eller intyg enligt äldre lagstiftning har utfärdats. Registret<br>får dock inte innehålla uppgifter om en person vilka avser ett brottmål<br>där åtalet mot denne helt har ogillats.</p>
<p>Uppgifterna får inte föras in i registret förrän domen i det mål i vilket<br>utlåtandet eller intyget inhämtats har vunnit laga kraft.</p>
<p>För varje person får endast de uppgifter registreras som anges i 5-9 §§.</p>
<p>5 § För vaije person får uppgifter om namn, personnummer, kön, med-<br>borgarskap, födelseland, hemkommun och sysselsättning registreras.</p>
<p>6 § För varje person får det registreras uppgifter från undersökningsför-<br>farandet som avser</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>1. vilken domstol som har begärt undersökningen,</p>
<p>2. frihetsberövanden i målet,</p>
<p>3. de brott som personen är misstänkt för i målet,</p>
<p>4. undersökningsenhet och ansvarig undersökningsläkare,</p>
<p>5. undersökningens resultat och diagnostiska bedömningar,</p>
<p>6. förslag till påföljd, samt</p>
<p>7. yttranden av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och<br>medicinska frågor.</p>
<p>7 § För varje person får det registreras sådana uppgifter ur domen som<br>avser</p>
<p>1. utgången i ansvarsdelen,</p>
<p>2. utdömd påföljd eller påföljdseftergift, samt</p>
<p>3. beslut om utvisning enligt 4 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529).</p>
<p>8 § För vaije person som har överlämnats till rättspsykiatrisk vård eller<br>dömts till fängelse får uppgifter om vård enligt lagen (1991:1129) om<br>rättspsykiatrisk vård registreras.</p>
<p>Uppgifter enligt första stycket får avse</p>
<p>1. den tidpunkt när vården har påbörjats, avbrutits och upphört,</p>
<p>2. på vilka sjukvårdsinrättningar personen har vårdats, samt</p>
<p>3. vilka diagnoser som har ställts för utskrivningar.</p>
<p>9 § För varje person som har dömts till fängelse får, när verkställigheten<br>helt eller delvis har skett enligt lagen (1974:203) om kriminalvård i an-<br>stalt, uppgifter registreras om när verkställigheten har påböljats respek-<br>tive avslutats samt när villkorlig frigivning och avbrott i verkställigheten<br>har skett.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h4>Uppgiftsskyldighet</h4>
<p>10 § Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen skall lämna uppgifter<br>enligt 6 § 7 och 7-9 §§ till det rättspsykiatriska forskningsregistret.</p>
<p>Om allmän domstols uppgiftsskyldighet finns särskilda bestämmelser.</p>
<h4>Direktåtkomst</h4>
<p>11 § Endast Rättsmedicinalverket får ha direktåtkomst till uppgifter i det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret.</p>
<h4>Information</h4>
<p>12 § När personuppgifter registreras i det rättspsykiatriska forskningsre-<br>gistret skall Rättsmedicinalverket lämna den registrerade information om<br>behandlingen.</p>
<p>Informationen skall innehålla upplysningar om</p>
<p>82</p>
<p>1. att Rättsmedicinalverket är personuppgiftsansvarigt för behand-<br>lingen,</p>
<p>2. ändamålen med behandlingen,</p>
<p>3. vilken typ av uppgifter behandlingen avser,</p>
<p>4. mottagarna av uppgifterna,</p>
<p>5. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för behand-<br>lingen,</p>
<p>6. bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om information<br>som skall lämnas efter ansökan samt om rättelse och skadestånd, samt</p>
<p>7. de begränsningar i fråga om tillgång till uppgifter, utlämnande av<br>uppgifter på medium för automatiserad behandling och bevarande av<br>uppgifter som gäller för behandlingen.</p>
<h4>Utlämnande av uppgifter</h4>
<p>13 § Rättsmedicinalverket skall till Socialstyrelsen och Kriminalvårds-<br>styrelsen på medium för automatiserad behandling lämna de uppgifter<br>som är nödvändiga for att dessa myndigheter skall kunna lämna uppgifter<br>enligt 10 § till Rättsmedicinalverket.</p>
<p>Uppgifter från det rättspsykiatriska forskningsregistret får, utöver vad<br>som sägs i första stycket, lämnas ut på medium för automatiserad be-<br>handling endast om uppgifterna skall användas för det ändamål som an-<br>ges i 3 § 1.</p>
<h4>Sekretess</h4>
<p>14 § I sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om begränsningar i<br>rätten att lämna ut uppgifter.</p>
<h4>Rättelse och skadestånd</h4>
<p>15 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och<br>skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.</p>
<h4>Överklagande</h4>
<p>16 § Beslut av Rättsmedicinalverket om information som skall lämnas<br>efter ansökan enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) och om rättelse<br>enligt 28 § samma lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p>83</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 7 kap. 39 §, av<br>följande lydelse,</p>
<p>dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>1 kap</h4>
<p>39 §</p>
<p>Sekretess gäller i verksamhet<br>som avser förande av eller uttag<br>ur register som förs enligt lagen<br>(1999:000) om rättspsykiatriskt<br>forskningsregister för uppgift om<br>enskilds hälsotillstånd eller andra<br>personliga förhållanden som har<br>tillförts registret, om det inte står<br>klart att uppgiften kan röjas utan<br>att den enskilde eller honom när-<br>stående lider men.</p>
<p>Sekretessen enligt första stycket<br>gäller också i förhållande till en<br>vård- eller behandlingsbehövande<br>själv i fråga om uppgift om hans<br>hälsotillstånd, om det med hänsyn<br>till ändamålet med vården eller<br>behandlingen är av synnerlig vikt<br>att uppgiften inte lämnas till ho-<br>nom.</p>
<p>I fråga om uppgift i allmän<br>handling gäller sekretessen i högst<br>sjuttio år.</p>
<h4>16 kap.</h4>
<p>1 §<sup>2</sup></p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §<br>yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa<br>fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8<br>samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket<br>samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av<br>uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilken nämnda frihet enligt</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1992:1474.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:857.</p>
<p>84</p>
<p>7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap.</p>
<p>1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i<br>övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>3. denna lag enligt<br></p>
<p>7 kap. 38 §</p>
<p>8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 § första stycket 2</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §<br>yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa<br>fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8<br>samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket<br>samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av<br>uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilken nämnda frihet enligt<br>7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap.<br>1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i<br>övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av</p>
<p>3. denna lag enligt<br></p>
<p>7 kap 38 §</p>
<p>7 kap 39 § såvitt avser uppgift om annat än</p>
<p>verkställigheten av beslut om<br>omhändertagande eller beslut om<br>vård utan samtycke</p>
<p>8 kap 3 §, 5 § första stycket 2, 6 § första stycket 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p>85</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:1 OO)<sup>3</sup> skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>16 kap.</h4>
<p>1 §<sup>4</sup></p>
<p>Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §<br>yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa<br>fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8<br>samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket<br>samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av<br>uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilken nämnda frihet enligt<br>7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap.<br>1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i<br>övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>8. 8, 9 och 10 §§ lagen (1994:953) 8. 2 kap. 8-10 §§ lagen</p>
<p>om åligganden för personal inom (1998:531) om yrkesverksamhet<br>hälso- och sjukvården på hälso- och sjukvårdens område</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</p>
<p><sup>3</sup> Lagen omtryckt 1992:1474.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1998:857.</p>
<p>86</p>
<h2>Lagrådets yttrande</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-02-26.</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, justitierådet<br>Ingegerd Westlander och regeringsrådet Susanne Billum.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 4 februari 1999 (Socialdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om rättspsykiatriskt forskningsregister,</p>
<p>2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),</p>
<p>3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).</p>
<p>Förslagen har infor Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn<br>Lars Hedengran.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.</p>
<p>Förslaget till lag om rättspsykiatriskt forskningsregister.</p>
<p>3§</p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om de enda två ändamål för vilka<br>registret får användas.</p>
<p>I den första punkten, som gäller behandling av personuppgifter för<br>forskning inom rättspsykiatrin, anges den ytterligare förutsättningen att<br>”behandlingen” har godkänts av en forskningsetisk kommitté.</p>
<p>Enligt Lagrådets mening ter det sig något förvånande att just i förevaran-<br>de fall begränsa den aktuella forskningsetiska kommitténs prövning till<br>enbart behandlingen av personuppgifter. Även om det till slut åligger<br>Rättsmedicinalverket, på grund av dess övergripande ansvar enligt 1 §<br>andra stycket, att avgöra huruvida ett visst projekt faller inom ramen för<br>”forskning inom rättspsykiatrin” framstår det som angeläget att i ärendet<br>fullt ut utnyttja den kompetens som en forskningsetisk kommitté besitter.<br>Lagrådet föreslår därför att punkt 1 i paragrafen ges följande lydelse:</p>
<p>”1. behandling av personuppgifter för forskning inom rättspsykiatrin, om<br>forskningen och behandlingen har godkänts av en forskningsetisk kom-<br>mitté, eller”</p>
<p>4§</p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om registrets innehåll.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>87</p>
<p>Första stycket avslutas med en mening som anger att registret inte får<br>innehålla uppgifter om en person ”vilka avser ett brottmål där åtalet mot<br>denne helt har ogillats”.</p>
<p>Enligt Lagrådets mening bör denna undantagsbestämmelse lämpligen tas<br>in efter regeln i det föreslagna andra stycket om att uppgifter aldrig får<br>föras in i registret förrän domen i det mål i vilket inhämtat utlåtande eller<br>intyg har vunnit laga kraft.</p>
<p>Lagrådet föreslår därför att den sista meningen i första stycket utgår och<br>att andra stycket kompletteras med följande mening: ”Har åtalet helt<br>ogillats får inga personuppgifter från det brottmålet föras in i registret.”</p>
<p>7§</p>
<p>I författningskommentaren till paragrafen sägs att i fall då målet prövats i<br>flera instanser ”får uppgifter registreras från samtliga instanser”.</p>
<p>Enligt Lagrådets mening har nämnda uttalande inte tillräcklig täckning i<br>den föreslagna lagtexten. Ordet ”domen” i paragrafen till vilken hänvisas<br>i tredje stycket i 4 §, kan inte avse annan dom än ”domen” i sistnämnda<br>paragrafs andra stycke, nämligen den dom i ett brottmål som vunnit laga<br>kraft. Det är sedan en annan sak att det i en överrättsdom ibland kan fin-<br>nas en direkt koppling till ett tidigare avgörande, t.ex. när en hovrätt<br>fastställt en tingsrätt domslut, eller att en underrätts dom vunnit laga kraft<br>i viss del och därmed i den delen utgör ”domen”.</p>
<p>10 §</p>
<p>I paragrafens första stycke föreskrivs att Socialstyrelsen och Kriminal-<br>vårdsstyrelsen skall lämna uppgifter enligt 6 § 7 och 7-9§§ till det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret. I andra stycket anges att det finns<br>särskilda bestämmelser om allmän domstols uppgiftsskyldighet.</p>
<p>I förordningen (1990:863) om underrättelse om dom i vissa brottmål,<br>m.m. finns bestämmelser bl.a. om att en domstol i vissa fall är skyldig att<br>sända en kopia av en dom till Rättsmedicianalverket. I författningskom-<br>mentaren anges att regeringen avser att komplettera förordningen på så<br>sätt att domstolarna åläggs en skyldighet att lämna uppgifter enligt 7 §<br>förevarande lagförslag till det rättspsykiatriska forskningsregistret. Mot<br>bakgrund härav föreslår Lagrådet att 7 § inte tas med bland de i paragra-<br>fen uppräknade lagrummen.</p>
<p>Som första stycket i paragrafen är formulerat skall både Socialstyrelsen<br>och Kriminalvårdsstyrelsen lämna uppgifter enligt de angivna paragra-<br>ferna. Detta torde inte vara meningen. Lagrådet föreslår därför att ordet<br>”och” i paragrafens första stycke byts ut mot ordet ”respektive”.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>Enligt Lagrådet bör paragrafen således få följande lydelse<br></p>
<p>88</p>
<p>”Socialstyrelsen respektive Kriminalvårdsstyrelsen skall lämna uppgifter<br>enligt 6 § 7, 8 § och 9 § till det rättspsykiatriska forskningsregistret.</p>
<p>Om allmän domstols uppgiftsskyldighet finns särskilda bestämmelser”.</p>
<p>12 §</p>
<p>Enligt denna paragraf skall Rättsmedicinalverket se till att personer som<br>ingår i det rättspsykiatriska forskningsregistret far information om regist-<br>ret och den behandling av personuppgifter som sker inom ramen för<br>detta. De personuppgifter som far behandlas hänför sig till olika stadier i<br>ett brottmål. Det är först uppgifter från undersökningar som har utförts i<br>målet och från domen samt härefter uppgifter från verkställighetsstadiet.<br>I författningskommentaren påpekas att alla dessa uppgifter inte kommer<br>att registreras samtidigt utan att, sedan domen vunnit laga kraft, normalt<br>vid ett första tillfälle kommer att registreras uppgifter från undersök-<br>ningsförfarandet och domen och senare, efter hand, övriga uppgifter.</p>
<p>Mot bakgrund av den ordningen som sålunda är avsedd att gälla för infö-<br>ring av uppgifter i registret föreslår Lagrådet att första stycket i paragra-<br>fen far följande lydelse:</p>
<p>”När personuppgifter i ett mål första gången registreras i det rättspsykiat-<br>riska forskningsregistret skall Rättsmedicinalverket lämna den registre-<br>rade information om behandlingen.”</p>
<p>Det första förslaget till ändring av sekretesslagen (1980:100)</p>
<p>7 kap. 39 §</p>
<p>I paragrafen, som är ny, föreslås en särskild sekretessregel för det<br>rättspsykiatriska forskningsregistret. Regeln är utformad på samma sätt<br>som regeln om sekretess inom hälso- och sjukvården i 7 kap. 1 §, dvs.<br>presumtionen är för sekretess.</p>
<p>I paragrafens andra stycke anges att sekretessen också gäller i förhållande<br>till en vård- eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans<br>hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller<br>behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.</p>
<p>Någon författningskommentar eller annan motivering till andra stycket<br>finns inte. Stycket är emellertid uppenbart utformat efter mönster av<br>7 kap. 3 §, vari samma specialregel upptas i fråga om sekretess enligt<br>7 kap. 1 §. Därmed är dock inte klart att innebörden är helt densamma<br>som 7 kap. 3 §, t. ex. i fråga om vad som avses med ”ändamålet med vår-<br>den eller behandlingen”. Lagrådet, som inte tar ställning till behovet av<br>den föreslagna bestämmelsen, vill därför betona att författningskom-<br>mentaren bör kompletteras vad gäller tolkningen av andra stycket.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>89</p>
<p>Lagrådet föreslår vidare att man i andra stycket använder uttrycket ”en<br>registrerad person som är vård- eller behandlingsbehövande” i stället för<br>”en vård- eller behandlingsbehövande själv”.</p>
<p>Det andra förslaget till lag om ändring av sekretesslagen (1980:100)</p>
<p>Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>90</p>
<h2>Socialdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,</p>
<p>Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist, Rosengren,<br>Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén</p>
<p>Föredragande: statsrådet Engqvist</p>
<p>Prop. 1998/99:72</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1998/99:72 Rättspsykiatriskt<br>forskningsregister</p>
<p>91</p>
<p>Eländers Gotab 57791, Stockholm 1999</p>
11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1998/99:JuU25?33att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet1998/99:TU12?33att riksdagen antar regeringens förslag till?BBordläggning1999-03-09 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning1999-03-09 00:00:00inträffat60hanteringHÄNHänvisning1999-03-10 00:00:00inträffat3hanvisningINLInlämning1999-03-10 00:00:00planerat60hanteringMOTMotionstid slutar1999-03-24 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avSocialdepartementet2014-11-23 22:41:13statustextstatustextÄrendet är avslutatGM03722019-05-22 17:20:48tilldelatTilldelatJustitieutskottet2014-11-23 22:41:13behandlas_i1998/99:JuU25GM01JuU25bet1998/99JuU25Rättspsykiatriskt forskningsregisterBetänkandebehandlas_i1998/99:TU12GM01TU12bet1998/99TU12Ändringar i telelagen m.m.Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:72<br/>
Rättspsykiatriskt forskningsregisterGM02Ju16mot1998/99Ju16med anledning av prop. 1998/99:72 Rättspsykiatriskt forskningsregisterMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:72<br/>
Rättspsykiatriskt forskningsregisterGM02Ju17mot1998/99Ju17med anledning av prop. 1998/99:72 Rättspsykiatriskt forskningsregisterMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:72<br/>
Rättspsykiatriskt forskningsregisterGM02Ju18mot1998/99Ju18med anledning av prop. 1998/99:72 Rättspsykiatriskt forskningsregisterMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:72<br/>
Rättspsykiatriskt forskningsregisterGM02Ju19mot1998/99Ju19med anledning av prop. 1998/99:72 Rättspsykiatriskt forskningsregisterMotionföljdmotionav Ingemar Vänerlöv och Ragnwi Marcelind (KD)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:72<br/>
Rättspsykiatriskt forskningsregisterGM02Ju19mot1998/99Ju19med anledning av prop. 1998/99:72 Rättspsykiatriskt forskningsregisterav Ingemar Vänerlöv och Ragnwi Marcelind (KD)Motionföljdmotionav Karin Pilsäter (FP)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:72<br/>
Rättspsykiatriskt forskningsregisterGM02Ju18mot1998/99Ju18med anledning av prop. 1998/99:72 Rättspsykiatriskt forskningsregisterav Karin Pilsäter (FP)Motionföljdmotionav Margareta Andersson (C)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:72<br/>
Rättspsykiatriskt forskningsregisterGM02Ju16mot1998/99Ju16med anledning av prop. 1998/99:72 Rättspsykiatriskt forskningsregisterav Margareta Andersson (C)Motionföljdmotionav Siw Persson och Johan Pehrson (FP)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:72<br/>
Rättspsykiatriskt forskningsregisterGM02Ju17mot1998/99Ju17med anledning av prop. 1998/99:72 Rättspsykiatriskt forskningsregisterav Siw Persson och Johan Pehrson (FP)Motion